2284756 GT0338 2005/06 38 prop prop prop Proposition 2005/06:38 Proposition Proposition U t.o.m. 1 jan-07 UbU 38 0 2005-10-26 00:00:00 2013-02-16 22:39:20 2005-10-26 00:00:00 Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskrimering och annan kränkande behandling av barn och elever hämtad_2 html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GT0338/text https://data.riksdagen.se/dokument/GT0338 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT0338 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 911px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_9 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_14 #tx1 {position:absolute;top:0px;left:0px;width:298px;height:21px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_17 #tx1 {position:absolute;top:199px;left:323px;width:334px;height:95px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:42px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:507px;height:42px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:66px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:62px;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:507px;height:62px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_75 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:138px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:507px;height:138px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:84px;z-index:-1;width:495px;height:42px;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:495px;height:42px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:598px;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:507px;height:598px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:656px;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:507px;height:656px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_98 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:506px;height:253px;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:506px;height:253px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_102 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_102 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_104 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_105 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:119px;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_107 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_108 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:426px;} #page_108 #dimg1 #img1 {width:507px;height:426px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_110 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_111 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_113 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:675px;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:488px;height:675px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_116 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_117 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_117 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_119 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_120 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:311px;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:488px;height:311px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_122 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_123 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_123 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:76px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:234px;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:507px;height:234px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:692px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:81px;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:507px;height:81px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_128 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_130 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_130 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_133 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_134 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_134 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_136 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_136 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_137 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_137 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_138 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_139 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_139 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_140 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_140 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_141 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_141 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_142 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_142 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_143 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_143 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_144 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_144 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_145 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_145 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_146 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_146 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_147 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_147 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_148 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_149 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_149 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_150 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_150 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_151 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_151 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_158 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_158 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_159 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_159 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_160 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_160 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_163 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_163 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_165 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_165 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_167 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_167 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_169 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_169 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_170 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_170 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_171 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_171 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_172 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_172 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_173 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_173 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_174 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_174 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_175 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_175 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_176 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_176 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_177 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_177 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_178 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_178 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_179 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:896px;} #page_179 #dimg1 #img1 {width:624px;height:896px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 7px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 896px;} #page_180 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:896px;} #page_180 #dimg1 #img1 {width:616px;height:896px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_181 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_181 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_182 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_182 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_183 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_183 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_184 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_186 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_186 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_186 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_186 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_187 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_187 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_187 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_187 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_188 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_188 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_190 #dimg1z{position:absolute;top:592px;left:63px;z-index:-1;width:91px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_190 #dimg1 #img1 {width:91px;height:1px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_191 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_191 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_191 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_191 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_193 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_193 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_193 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_193 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_201 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_201 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_202 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_202 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_202 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_202 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_203 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_203 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_203 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_203 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_203 #tx1 {position:absolute;top:179px;left:438px;width:334px;height:320px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_204 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_204 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_204 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_204 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_206 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_206 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_207 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_207 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_208 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_208 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_210 #dimg1z{position:absolute;top:223px;left:63px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_210 #dimg1 #img1 {width:151px;height:1px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 35px;} .ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft2{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft3{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;color: #333333;l-h: 19px;} .ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 170px;l-h: 0px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft18{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 19px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 19px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 21px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;} .ft42{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft46{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;color: #0000ff;l-h: 19px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft48{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: 6px;} .ft49{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 19px;} .ft51{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 20px;} .ft52{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft54{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 26px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;} .ft58{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 19px;} .ft59{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;color: #00008b;l-h: 19px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft62{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft65{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 21px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft67{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 53px;l-h: 25px;} .ft68{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft69{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft72{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft73{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 22px;} .ft74{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 22px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft79{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .ft80{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 19px;} .ft81{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 20px;} .ft82{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft83{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 19px;} .ft84{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 21px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft86{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft87{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 19px;} .ft88{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;} .ft89{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft90{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 19px;} .ft91{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 19px;} .ft92{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 18px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft94{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 7px;} .ft95{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft96{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft97{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;} .ft98{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft99{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft100{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft101{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;} .ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft103{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p13{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p14{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p15{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p16{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: right;margin-top: 469px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p42{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p46{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p48{text-align: center;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p74{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p77{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p81{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p82{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p84{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p87{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p88{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p91{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p92{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p98{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p99{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p103{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p104{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p106{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p107{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p108{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p110{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p116{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p119{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p129{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;margin-top: 643px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p137{text-align: right;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p148{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p149{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p155{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p156{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p162{text-align: right;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p167{text-align: right;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p169{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p170{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;} .p171{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p172{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p173{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p176{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 357px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p181{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p182{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p186{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p188{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p189{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p190{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p194{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;} .p195{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 420px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 357px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p202{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p207{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 483px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p225{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p232{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: right;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p256{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p258{text-align: right;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p260{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;} .p266{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p267{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p275{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p276{text-align: right;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p280{text-align: right;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p284{text-align: right;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p289{text-align: right;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p292{text-align: right;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p298{text-align: right;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: right;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p320{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: right;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p332{text-align: right;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: right;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p349{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p350{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: right;margin-top: 869px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p361{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p373{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p374{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p375{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p376{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p377{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p384{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: right;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 843px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p392{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p393{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p394{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 930px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p396{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: right;margin-top: 683px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p401{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p402{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p406{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p407{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p409{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p410{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p411{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p412{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p413{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p414{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p415{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p416{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p417{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p418{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p419{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p421{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p423{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p424{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p436{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p444{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p450{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p452{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p454{text-align: right;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: right;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p466{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p467{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p468{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p470{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p471{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p472{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p475{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p477{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p478{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p479{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p480{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p481{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p482{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p485{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p488{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p490{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 356px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;padding-top: 2px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 217px;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 401px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: right;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 470px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 653px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: right;margin-top: 574px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 508px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 508px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 585px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 479px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 515px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 663px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 496px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 541px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 516px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 490px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;} .td137{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;} .td138{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;} .td139{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td140{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td141{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;} .td142{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;} .td143{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 672px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;} .td150{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 526px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 649px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;} .td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 31px;} .tr1{heightzzz: 27px;} .tr2{heightzzz: 26px;} .tr3{heightzzz: 22px;} .tr4{heightzzz: 18px;} .tr5{heightzzz: 19px;} .tr6{heightzzz: 20px;} .tr7{heightzzz: 25px;} .tr8{heightzzz: 6px;} .tr9{heightzzz: 32px;} .tr10{heightzzz: 24px;} .tr11{heightzzz: 8px;} .tr12{heightzzz: 43px;} .tr13{heightzzz: 947px;} .tr14{heightzzz: 0px;} .tr15{heightzzz: 866px;} .tr16{heightzzz: 828px;} .tr17{heightzzz: 789px;} .tr18{heightzzz: 658px;} .tr19{heightzzz: 620px;} .tr20{heightzzz: 440px;} .tr21{heightzzz: 21px;} .tr22{heightzzz: 28px;} .tr23{heightzzz: 17px;} .tr24{heightzzz: 15px;} .tr25{heightzzz: 16px;} .tr26{heightzzz: 59px;} .tr27{heightzzz: 30px;} .tr28{heightzzz: 72px;} .tr29{heightzzz: 33px;} .tr30{heightzzz: 38px;} .tr31{heightzzz: 23px;} .tr32{heightzzz: 36px;} .tr33{heightzzz: 53px;} .tr34{heightzzz: 52px;} .tr35{heightzzz: 73px;} .tr36{heightzzz: 4px;} .tr37{heightzzz: 12px;} .tr38{heightzzz: 37px;} .tr39{heightzzz: 9px;} .tr40{heightzzz: 39px;} .tr41{heightzzz: 5px;} .tr42{heightzzz: 60px;} .tr43{heightzzz: 29px;} .tr44{heightzzz: 11px;} .tr45{heightzzz: 34px;} .tr46{heightzzz: 42px;} .tr47{heightzzz: 48px;} .tr48{heightzzz: 10px;} .tr49{heightzzz: 35px;} .tr50{heightzzz: 50px;} .t0{width: 693px;margin-top: 12px;f:23px 'Verdana' !important;} .t1{width: 696px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 11px;f:17px 'Verdana' !important;} .t2{width: 1123px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t3{width: 605px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t4{width: 605px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t5{width: 540px;margin-leftZ: 76px;f:1px 'Verdana' !important;} .t6{width: 605px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t7{width: 708px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t8{width: 792px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t9{width: 591px;margin-leftZ: 170px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 540px;margin-leftZ: 76px;f:16px 'Verdana' !important;} .t11{width: 502px;margin-leftZ: 110px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 436px;margin-leftZ: 170px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t14{width: 695px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 696px;margin-top: 48px;f:13px 'Verdana' !important;} .t16{width: 696px;f:17px 'Verdana' !important;} .t17{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 695px;f:17px 'Verdana' !important;} .t19{width: 540px;f:17px 'Verdana' !important;} .t20{width: 705px;margin-top: 51px;f:8px 'Verdana' !important;} .t21{width: 437px;f:17px 'Verdana' !important;} .t22{width: 421px;margin-top: 20px;f:15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 540px;f:17px 'Verdana' !important;} .t24{width: 540px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t25{width: 421px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 20px;f:15px 'Verdana' !important;} .t26{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:23px 'Verdana' !important;} .t27{width: 705px;f:17px 'Verdana' !important;} .t28{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:16px 'Verdana' !important;} .t29{width: 705px;f:17px 'Verdana' !important;} .t30{width: 705px;margin-top: 11px;f:17px 'Verdana' !important;} .t31{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t32{width: 704px;f:17px 'Verdana' !important;} .t33{width: 715px;margin-leftZ: 8px;f:17px 'Verdana' !important;} .t34{width: 723px;f:16px 'Verdana' !important;} .t35{width: 715px;f:17px 'Verdana' !important;} .t36{width: 678px;margin-leftZ: 91px;f:15px 'Verdana' !important;} .t37{width: 680px;margin-leftZ: 76px;f:16px 'Verdana' !important;} .t38{width: 680px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t39{width: 715px;f:13px 'Verdana' !important;} .t40{width: 680px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t41{width: 680px;f:17px 'Verdana' !important;} .t42{width: 715px;margin-top: 72px;f:8px 'Verdana' !important;} .t43{width: 715px;f:17px 'Verdana' !important;} .t44{width: 425px;margin-top: 22px;f:15px 'Verdana' !important;} .t45{width: 425px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t46{width: 426px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 20px;f:17px 'Verdana' !important;} .t47{width: 680px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t48{width: 683px;margin-leftZ: 74px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2005/06:38</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p1 ft2">diskriminering och annan kränkande behandling av</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p2 ft1">2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p1 ft1">barn och elever</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p5 ft4">Stockholm den 20 oktober 2005</P> <P class="p6 ft4">Göran Persson</P> <P class="p7 ft4">Ibrahim Baylan</P> <P class="p8 ft4">(Utbildnings- och kulturdepartementet)</P> <P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">Propositionen innehåller förslag till en lag om förbud mot diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft5">och annan kränkande behandling av barn och elever. De som föreslås</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">skyddas av lagens bestämmelser är barn och elever – dvs. flickor och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">pojkar samt kvinnor och män – som omfattas av den utbildning och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">annan verksamhet som regleras i skollagen (1985:1100). Härigenom om-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">fattas förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">samt kommunernas vuxenutbildning av den nya lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft4">Lagen <SPAN class="ft7">föreslås </SPAN>ha till ändamål att främja barns och elevers lika rättig-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">heter i de verksamheter som omfattas av skollagen samt motverka</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Därutöver avses</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">den föreslagna lagen förhindra och förebygga annan kränkande behand-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">ling som inte direkt kan hänföras till dessa diskrimineringsgrunder.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft4">Enligt den föreslagna lagen skall den som ansvarar för den skollags-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">reglerade verksamheten – staten, en kommun, ett landsting eller en en-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">skild – bedriva ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som bär</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">upp lagen. Detta innebär bl.a. att det skall upprättas en likabehandlings-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">plan för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">verksamheten. Planen skall följas upp och ses över årligen. I lagen införs</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">också ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">behandling. Dessutom skall rektor eller någon med motsvarande led-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">ningsfunktion utreda påtalade trakasserier och annan kränkande behand-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">ling och i förekommande fall vidta alla åtgärder som skäligen kan krävas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">för att förebygga sådana handlingar. Om någon i verksamheten åsido-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">sätter lagens bestämmelser kan huvudmannen åläggas att betala</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">skadestånd.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td5"><SPAN class="p11 ft4">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p12 ft4">När det gäller tillsynen över lagens efterlevnad föreslås att Statens skolverk, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen inom sina respektive ansvarsområden skall se till att lagen följs. Inom Statens skolverk bör det inrättas ett barn- och elevombud för likabehandling, som får till uppgift att tillvarata barnens och elevernas rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen.</P> <P class="p13 ft4">Ombudsmännen och Statens skolverk föreslås också få rätt att föra talan för ett enskilt barn eller en enskild elev i skadeståndsmål. Sådana mål skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegång i tvistemål där förlikning är tillåten.</P> <P class="p14 ft9">För att möjliggöra sekretess hos barn- och elevombudet för likabehandling vid Statens skolverk i ärenden som rör handläggning enligt den nya lagen föreslås en ändring i sekretesslagen (1980:100). Även handläggningen hos ombudsmännen skall omfattas av sekretess.</P> <P class="p15 ft4">I lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering föreslås att det införs ett diskrimineringsförbud när det gäller statligt studiestöd.</P> <P class="p14 ft10">Den föreslagna lagstiftningen betingas av regeringens strävan att förebygga och komma tillrätta med diskriminering och annan kränkande behandling inom utbildningsområdet. Förslagen är dessutom ett led i genomförandet av tre <NOBR>EG-direktiv.</NOBR> Dessa är rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet mot etnisk diskriminering), rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (arbetslivsdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (det reviderade likabehandlingsdirektivet).</P> <P class="p16 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 april 2006.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p18 ft4">2</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td6"><SPAN class="p3 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p11 ft4">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p3 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p3 ft12">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td9"><SPAN class="p11 ft9">Förslag till riksdagsbeslut..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p19 ft4">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p3 ft12">2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td10"><SPAN class="p20 ft4">Lagtext</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p11 ft13">...............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p19 ft4">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td10"><SPAN class="p20 ft4">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td11"><SPAN class="p3 ft14">Förslag till lag om förbud mot diskriminering och annan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td10"><SPAN class="p3 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td11"><SPAN class="p11 ft15">kränkande behandling av barn och elever ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p19 ft15">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td10"><SPAN class="p3 ft14">2.2 ...</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td11"><SPAN class="p3 ft14">Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p19 ft15">12</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft14"><SPAN class="ft15">2.3</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till lag om ändring i lagen (2003:307) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p3 ft14">förbud mot diskriminering ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p11 ft15">15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft14"><SPAN class="ft15">2.4</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:749) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr16 td12"><SPAN class="p3 ft14">Handikappombudsmannen................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td13"><SPAN class="p11 ft15">16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft14"><SPAN class="ft15">2.5</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till lag om ändring i lagen (1999:131) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td14"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p22 ft15">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering......................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td13"><SPAN class="p11 ft15">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p11 ft15">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td9"><SPAN class="p22 ft15">Ärendet och dess beredning.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p11 ft15">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td9"><SPAN class="p22 ft15">Behovet av ett starkt skydd för barn och elever ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p23 ft15">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p22 ft15">Inledning ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p23 ft15">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p22 ft15">Principiella utgångspunkter ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft14"><SPAN class="ft15">4.3</SPAN><SPAN class="ft16">Förekomsten av diskriminering och annan kränkande</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr18 td12"><SPAN class="p3 ft14">behandling.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td13"><SPAN class="p11 ft15">26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft14"><SPAN class="ft15">4.4</SPAN><SPAN class="ft16">Åtgärder mot kränkande behandling i grund- och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td14"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p3 ft14">gymnasieskolan.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td13"><SPAN class="p11 ft15">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p11 ft15">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td9"><SPAN class="p3 ft14">Bestämmelser om kränkande behandling i förskolan, skolan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td9"><SPAN class="p3 ft14">och kommunernas vuxenutbildning ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p3 ft14">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p3 ft14">Skollagen...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p3 ft14">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p3 ft14">Läroplanerna m.m. ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p3 ft14">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p3 ft14">Brottsbalken ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p3 ft14">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p3 ft14">Arbetsmiljölagstiftningens tillämpning på skolområdet...</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p3 ft14">5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p3 ft14">FN:s konvention om barnets rättigheter............................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">42</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft14"><SPAN class="ft15">5.6</SPAN><SPAN class="ft16">Skolhuvudmannens skadeståndsansvar gentemot</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr20 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td17"><SPAN class="p3 ft14">barn och elever..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td13"><SPAN class="p11 ft15">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p11 ft15">6</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td9"><SPAN class="p3 ft14">Rätten till skydd mot diskriminering och annan kränkande</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td9"><SPAN class="p3 ft14">behandling – grundlagsbestämmelser m.m. ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft14">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td17"><SPAN class="p3 ft14">Regeringsformen...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft14">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td17"><SPAN class="p3 ft14">Europakonventionen .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft14">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td17"><SPAN class="p3 ft14">Diskrimineringslagarna på arbetslivsområdet...................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td18"><SPAN class="p3 ft14">6.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p3 ft14">Jämställdhetslagen ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td18"><SPAN class="p3 ft14">6.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p3 ft14">1999 års arbetslivslagar ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft14">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td17"><SPAN class="p3 ft14">Diskrimineringslagstiftning på andra samhällsområden...</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td18"><SPAN class="p3 ft14">6.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p3 ft14">Lagen om likabehandling av studenter i</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td18"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p3 ft14">högskolan........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td18"><SPAN class="p3 ft14">6.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p3 ft14">Lagen om förbud mot diskriminering.............</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td18"><SPAN class="p3 ft14">6.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p3 ft14">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering....</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p11 ft15">7</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td9"><SPAN class="p3 ft14">Internationella åtaganden och <NOBR>EG-rätten.........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft14">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td17"><SPAN class="p3 ft14">FN:s konventioner om mänskliga rättigheter....................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft14">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td17"><SPAN class="p3 ft14">Europarådet .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p3 ft14">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td17"><SPAN class="p3 ft14"><NOBR>EU-bestämmelser</NOBR> om diskriminering ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p11 ft15">60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft17">3</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr21 td20"><SPAN class="p25 ft12">7.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td19"><SPAN class="p26 ft4">Direktivet mot etnisk diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td7"><SPAN class="p11 ft4">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p26 ft5">(2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p26 ft9">(2000/78/EG) ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p19 ft12">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p25 ft12">7.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p26 ft12">Likabehandlingsdirektivet (76/207/EEG).......</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p19 ft12">63</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p27 ft4">7.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p2 ft4">EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p11 ft18">..............66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p3 ft4">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td25"><SPAN class="p27 ft9">Lagens utgångspunkter....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p11 ft4">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft4">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Genomförandet av <NOBR>EG-direktiven ...................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft4">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft4">Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p27 ft9">behandling av barn och elever.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p11 ft4">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft12">Lagens ändamål och tillämpningsområde .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft4">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td21"><SPAN class="p3 ft12">12</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td25"><SPAN class="p27 ft9">Barn och elever................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p11 ft4">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">13</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Aktiva åtgärder ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft4">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">14</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Diskriminering.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft4">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">15</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Annan kränkande behandling........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft19">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">16</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Repressalier ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft19">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">17</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Skadestånd.....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft19">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td21"><SPAN class="p3 ft12">18</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td25"><SPAN class="p27 ft9">Tillsyn och rätt att föra talan .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p11 ft19">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">19</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Bevisfrågor ....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft19">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">20</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Rättegången ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft19">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p27 ft4">20.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p2 ft9">Tillämplig lag och rättegångskostnader m.m..................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p11 ft19">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p27 ft4">20.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p2 ft9">Preskription .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p11 ft19">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p27 ft4">20.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p2 ft9">Sekretess .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p11 ft19">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td21"><SPAN class="p3 ft12">21</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td25"><SPAN class="p27 ft9">Studiestöd ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p11 ft19">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">22</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Ikraftträdande ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft19">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">23</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Ekonomiska konsekvenser ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft19">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p3 ft12">24</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td25"><SPAN class="p27 ft9">Författningskommentar .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft19">135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft4"><SPAN class="ft12">24.1</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om förbud mot diskriminering och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p29 ft12">annan kränkande behandling av barn och elever ............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p11 ft12">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p11 ft12">24.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p29 ft4">Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p29 ft9">(1980:100).......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft12">152</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft4"><SPAN class="ft12">24.3</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:307) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p3 ft9">förbud mot diskriminering ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft12">152</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft4"><SPAN class="ft12">24.4</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:749) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p3 ft9">Handikappombudsmannen..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p11 ft12">153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft4"><SPAN class="ft12">24.5</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:131) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p3 ft9">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft12">153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft4">4</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr21 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td23"><SPAN class="p3 ft4">Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td31"><SPAN class="p11 ft4">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p3 ft5">genomförandet av principen om likabehandling av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p3 ft12">personer oavsett deras ras eller etniska ursprung .................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p32 ft12">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p3 ft4">Rådets direltiv 2000/78/EG av den 27 november 2000</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p3 ft4">om inrättandet av en allmän ram för likabehandling i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p3 ft9">arbetslivet..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p32 ft12">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p3 ft12">Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p3 ft4">23 september 2002 om ändring av rådets direktiv</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p3 ft4">76/207/EEG om genomförandet av principen om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p3 ft9">likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p3 ft4">anställning, yrkesutbildning och befordran samt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p3 ft9">arbetsvillkor..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p32 ft12">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p3 ft4">Konsoliderad version av direktiv 76/207/EEG och</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p3 ft9">2002/73/EG...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p32 ft12">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p3 ft4">Sammanfattning av betänkandet Skolans ansvar för</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p3 ft9">kräkningar av elever (SOU 2004:50)....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p32 ft12">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td23"><SPAN class="p3 ft9">Utredningens författningsförslag (huvudförslaget) ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td31"><SPAN class="p32 ft12">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 7</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p3 ft12">Förteckning över remissinstanserna .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p32 ft12">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 8</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p3 ft12">Lagrådsremissens lagförslag.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p32 ft12">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 9</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p3 ft9">Lagrådets yttrande ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p32 ft12">204</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td32"><SPAN class="p3 ft12">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 2005.........</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p32 ft12">210</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td33"><SPAN class="p3 ft4">Rättsdatablad…………………….. .............................................................211</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft4">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p34 ft1">1 Förslag till riksdagsbeslut</P> <P class="p35 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft21">lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft22">lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft22">lag om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering,</SPAN></P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft23">lag om ändring i lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen,</SPAN></P> <P class="p21 ft4">och</P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft21">lag om ändring i lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p18 ft4">6</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p39 ft24">2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p40 ft1">Lagtext</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft4">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P> <P class="p41 ft26"><SPAN class="ft4">2.1</SPAN><SPAN class="ft25">Förslag till lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever</SPAN></P> <P class="p42 ft4">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft27">1 </SPAN>följande.</P> <P class="p43 ft28">Lagens ändamål och tillämpningsområde</P> <P class="p44 ft4"><SPAN class="ft28">1 § </SPAN>Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.</P> <P class="p45 ft4">Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).</P> <P class="p43 ft28">Definitioner</P> <P class="p46 ft4"><SPAN class="ft28">2 § </SPAN>I denna lag avses med</P> <P class="p45 ft4">elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1100),</P> <P class="p47 ft4">barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen,</P> <P class="p47 ft4">personal: anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet,</P> <P class="p47 ft4">etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg,</P> <P class="p48 ft10">sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan för-</P> <P class="p34 ft4">väntas uppstå,</P> <P class="p49 ft4">trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och som</P> <P class="p50 ft4">1. har samband med</P> <P class="p50 ft4">– etnisk tillhörighet (etniska trakasserier),</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr23 td4"><SPAN class="p3 ft30"><SPAN class="ft29">1 </SPAN>Jfr rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p3 ft31">likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000,</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td5"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p3 ft31">s. 22, Celex 32000L0043), rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td5"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td4"><SPAN class="p3 ft33">inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p3 ft31">Celex 32000L0078; rättelse av rubriken EGT L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td5"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p3 ft31">32000L0078R /01/) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td5"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td4"><SPAN class="p3 ft33">september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p3 ft31">om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td5"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft30">och befordran samt arbetsvillkor, EGT L 269, 5.10.2002, s.15, (Celex 32002L0073).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p11 ft4">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p10 ft9">– religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund av religion</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td38"><SPAN class="p22 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">eller annan trosuppfattning),</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">– sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning),</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">– funktionshinder (trakasserier på grund av funktionshinder),</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p10 ft4">– kön (trakasserier på grund av kön), eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">2. är av sexuell natur (sexuella trakasserier),</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft9">annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars kränker ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">barns eller en elevs värdighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p3 ft28">Ansvar för anställda och uppdragstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">3 § </SPAN>Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 § andra stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ansvarar för att anställda och uppdragstagare i denna verksamhet följer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">de skyldigheter som anges i denna lag när de handlar i tjänsten eller inom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">ramen för uppdraget.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p3 ft28">Tvingande bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">4 § </SPAN>Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt denna lag är utan</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">verkan.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p3 ft28">Aktiva åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p3 ft4">Målinriktat arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">5 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs ett mål-</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">inriktat arbete för att främja de ändamål som anges i 1 § första stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">Särskilda föreskrifter om detta finns i <NOBR>6–8</NOBR> §§.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p3 ft4">Likabehandlingsplan</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">6 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verk-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">samhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p3 ft4">Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">kränkande behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">7 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td37"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td38"><SPAN class="p11 ft4">8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p51 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft28">8 § </SPAN>Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.</P> <P class="p43 ft28">Förbud mot diskriminering</P> <P class="p46 ft9">Direkt diskriminering</P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft28">9 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än denne företrädare för verksamheten behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P> <P class="p54 ft9">Indirekt diskriminering</P> <P class="p55 ft35"><SPAN class="ft34">10 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.</P> <P class="p54 ft9">Trakasserier</P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft28">11 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för trakasserier.</P> <P class="p56 ft9">Instruktioner att diskriminera</P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft28">12 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte lämna order eller instruktioner om diskriminering av ett barn eller en elev i sin verksamhet enligt <NOBR>9–11</NOBR> §§.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p18 ft4">9</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft28">Förbud mot annan kränkande behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft28">13 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för annan kränkande behandling.</P> <P class="p58 ft28">Förbud mot repressalier</P> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft28">14 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med denna lag eller på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en utredning enligt denna lag.</P> <P class="p58 ft28">Skadestånd</P> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft28">15 § </SPAN>Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal åsidosätter sina skyldigheter enligt <NOBR>6–14</NOBR> §§, skall huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.</P> <P class="p59 ft4">Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p60 ft28">Tillsyn</P> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft28">16 § </SPAN>Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk skall inom sina respektive ansvarsområden se till att denna lag följs.</P> <P class="p61 ft9">Huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion är skyldig att på uppmaning av en ombudsman eller av Statens skolverk lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.</P> <P class="p62 ft28">Rättegången</P> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft28">17 § </SPAN>Mål om skadestånd enligt denna lag skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.</P> <P class="p59 ft4">I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.</P> <P class="p63 ft4">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft28">Bevisbörda</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft28">18 § </SPAN>Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit diskriminerad enligt <NOBR>9–12</NOBR> §§, utsatt för annan kränkande behandling enligt 13 § eller utsatt för repressalier enligt 14 § visar omständigheter som ger anledning att anta att hon eller han blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier, är det huvudmannen för verksamheten som skall visa att diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier inte förekommit.</P> <P class="p64 ft9"><SPAN class="ft36">19 § </SPAN>Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen för att undgå skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits.</P> <P class="p65 ft28">Rätt att föra talan</P> <P class="p66 ft35"><SPAN class="ft34">20 § </SPAN>I en tvist om skadestånd enligt denna lag får Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk som part föra talan för en elev som medger det. För barn och elever under 18 år som inte har ingått äktenskap skall vårdnadshavarna lämna medgivande.</P> <P class="p67 ft4">Om en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första stycket, får ombudsmannen eller verket i samma rättegång föra också annan talan som ombud för barnet eller eleven.</P> <P class="p61 ft4">Det som föreskrivs i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall gälla även den för vilken en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första stycket.</P> <P class="p58 ft28">Preskription m.m.</P> <P class="p68 ft4"><SPAN class="ft28">21 § </SPAN>En talan i mål om skadestånd enligt 9, 10, 12 eller 14 § skall väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.</P> <P class="p69 ft9"><SPAN class="ft36">22 § </SPAN>En talan som förs av Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk behandlas som om talan hade förts av barnet eller eleven själv.</P> <P class="p70 ft4">____________</P> <P class="p67 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 april 2006 och tillämpas på skadefall som inträffar efter ikraftträdandet.</P> <P class="p71 ft4">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p3 ft4">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td40"><SPAN class="p72 ft37">Förslag till lag om ändring i sekretesslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td41"><SPAN class="p72 ft38">(1980:100)</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td42"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr29 td43"><SPAN class="p10 ft4">Härigenom föreskrivs att</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td42"><SPAN class="p3 ft4">9 kap. 20 och 21 §§ sekretesslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">(1980:100)<SPAN class="ft27">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td43"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td42"><SPAN class="p73 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft39">9 kap.</P> <P class="p75 ft4">20 §<SPAN class="ft27">2</SPAN></P> <P class="p76 ft10">Sekretess gäller hos domstol, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td44"><SPAN class="p3 ft9">uppgiften röjs,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td50"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td52"><SPAN class="p10 ft4">1. i mål om kollektivavtal,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td53"><SPAN class="p10 ft4">2. i mål</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p77 ft12">om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td55"><SPAN class="p78 ft4">tillämpningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p77 ft4">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p79 ft4">2. i mål</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p3 ft4">om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td55"><SPAN class="p78 ft4">tillämpningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft4">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">lagen (1982:80) om anställnings-</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">lagen (1982:80) om anställnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">skydd, lagen (1976:580) om med-</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">skydd, lagen (1976:580) om med-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft9">bestämmande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p81 ft4">i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p82 ft12">arbetslivet,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p77 ft12">31–</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td59"><SPAN class="p80 ft4">bestämmande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p81 ft4">i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p82 ft12">arbetslivet,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft12">31–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">33 §§ lagen (1994:260) om offent-</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">33 §§ lagen (1994:260) om offent-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft4">lig</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td61"><SPAN class="p22 ft9">anställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p83 ft4"><NOBR>4–11</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p77 ft12">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p80 ft4">lig</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td61"><SPAN class="p22 ft9">anställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p83 ft4"><NOBR>4–11</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td62"><SPAN class="p11 ft12">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td53"><SPAN class="p3 ft4">(1994:261)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p81 ft4">om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td63"><SPAN class="p77 ft4">fullmaktsanställ-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p80 ft4">(1994:261)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p81 ft4">om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p11 ft4">fullmaktsanställ-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft9">ning,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td61"><SPAN class="p84 ft4"><NOBR>15–28</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td64"><SPAN class="p77 ft12">jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p80 ft4">ning,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td65"><SPAN class="p80 ft12"><NOBR>15–28</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td66"><SPAN class="p11 ft12">jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td53"><SPAN class="p3 ft4">(1991:433),</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p3 ft4"><NOBR>8–20</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p77 ft12">lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p80 ft4">(1991:433),</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p3 ft4"><NOBR>8–20</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td62"><SPAN class="p11 ft12">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td53"><SPAN class="p3 ft4">(1999:130)</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td62"><SPAN class="p85 ft4">om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p2 ft4">åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p77 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p80 ft4">(1999:130)</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td62"><SPAN class="p85 ft4">om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p2 ft4">åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft4">mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft9">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p86 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td69"><SPAN class="p10 ft4">arbetslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p77 ft4">på</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td59"><SPAN class="p80 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p86 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td69"><SPAN class="p10 ft4">arbetslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft4">på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td57"><SPAN class="p3 ft4">grund av etnisk tillhörighet, reli-</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr6 td58"><SPAN class="p80 ft4">grund av etnisk tillhörighet, reli-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">gion eller annan trosuppfattning, 3–</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft12">gion eller annan trosuppfattning, 3–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">16 §§ lagen (1999:132) om förbud</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">16 §§ lagen (1999:132) om förbud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">grund av funktionshinder, <NOBR>3–15</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">grund av funktionshinder, <NOBR>3–15</NOBR> §§</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">lagen (1999:133) om förbud mot</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">lagen (1999:133) om förbud mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td44"><SPAN class="p3 ft9">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p86 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td69"><SPAN class="p10 ft4">arbetslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p77 ft4">på</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td59"><SPAN class="p80 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p86 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td69"><SPAN class="p10 ft4">arbetslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p11 ft4">på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">grund av sexuell läggning, <NOBR>6–11</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">grund av sexuell läggning, <NOBR>6–11</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">och 13 §§ lagen (2001:1286) om</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">och 13 §§ lagen (2001:1286) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">likabehandling av studenter i hög-</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">likabehandling av studenter i hög-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft4">skolan, <NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td70"><SPAN class="p80 ft4">skolan, <NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">(2002: 293) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">(2002: 293) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td53"><SPAN class="p3 ft4">minering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p87 ft4">av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td63"><SPAN class="p77 ft9">deltidsarbetande</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td56"><SPAN class="p80 ft4">minering</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p86 ft4">av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td38"><SPAN class="p11 ft9">deltidsarbetande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td53"><SPAN class="p3 ft12">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p22 ft4">och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p88 ft30">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p77 ft4">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p80 ft12">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p22 ft4">och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p88 ft30">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td62"><SPAN class="p11 ft4">med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td44"><SPAN class="p3 ft9">tidsbegränsad</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td71"><SPAN class="p77 ft4">anställning samt 5–</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft12">tidsbegränsad anställning, <NOBR>5–18</NOBR> §§</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">18 §§ lagen (2003:307) om förbud</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">lagen (2003:307) om förbud mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft4">mot diskriminering.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft12">diskriminering samt <NOBR>6–15</NOBR> §§ lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">(2006:000) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td59"><SPAN class="p80 ft4">minering och</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td64"><SPAN class="p11 ft4">annan kränkande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td72"><SPAN class="p80 ft9">behandling av barn och elever.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft4">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr25 td73"><SPAN class="p90 ft40">1</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td74"><SPAN class="p86 ft31">Lagen omtryckt 1992:1474.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td75"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p90 ft40">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p86 ft30">Senaste lydelse 2003:317.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p11 ft4">12</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr31 td76"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td77"><SPAN class="p11 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td76"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td77"><SPAN class="p91 ft4">21 §<SPAN class="ft27">3</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft10">Sekretess gäller hos följande myndigheter för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om upp-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">giften röjs:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td57"><SPAN class="p77 ft9">1. Jämställdhetsombudsmannen i</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td58"><SPAN class="p11 ft5">1. Jämställdhetsombudsmannen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p3 ft4">ärende enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td83"><SPAN class="p77 ft12">jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p80 ft4">ärende</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p83 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td85"><SPAN class="p11 ft4">jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">(1991:433), lagen (2001:1286) om</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft9">(1991:433), lagen (2001:1286) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td57"><SPAN class="p3 ft4">likabehandling av studenter i hög-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td58"><SPAN class="p11 ft4">likabehandling av studenter i hög-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">skolan och lagen (2003:307) om</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft4">skolan, lagen (2003:307) om för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">förbud mot diskriminering samt i</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft4">bud mot diskriminering och lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">annat ärende som rör rådgivning åt</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft4">(2006:000) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td86"><SPAN class="p80 ft4">minering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft9">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p93 ft9">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td86"><SPAN class="p11 ft4">kränkande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td58"><SPAN class="p11 ft4">behandling av barn och elever</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft4">samt i annat ärende som rör råd-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td87"><SPAN class="p80 ft4">givning åt enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td88"><SPAN class="p10 ft4">2. Jämställdhetsnämnden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td89"><SPAN class="p94 ft4">ärende</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p3 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td85"><SPAN class="p11 ft4">jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft9">(1991:433),</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p77 ft4">3. Ombudsmannen mot etnisk</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td90"><SPAN class="p79 ft4">3. Ombudsmannen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td86"><SPAN class="p11 ft4">mot etnisk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">diskriminering i ärende enligt lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft9">diskriminering i ärende enligt lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft4">(1999:130)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td91"><SPAN class="p95 ft4">om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p78 ft4">åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p77 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td86"><SPAN class="p80 ft12">(1999:130)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td92"><SPAN class="p26 ft4">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p78 ft4">åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p11 ft4">mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft4">i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p96 ft9">arbetslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p77 ft4">på</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td94"><SPAN class="p80 ft9">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p95 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p96 ft4">arbetslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft4">på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">grund av etnisk tillhörighet, reli-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft4">grund av etnisk tillhörighet, reli-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">gion eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td91"><SPAN class="p3 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td95"><SPAN class="p77 ft9">trosuppfattning,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td86"><SPAN class="p80 ft4">gion eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td92"><SPAN class="p80 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td96"><SPAN class="p11 ft9">trosuppfattning,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">lagen (2001:1286) om likabehand-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft9">lagen (2001:1286) om likabehand-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">ling av studenter i högskolan och</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft9">ling av studenter i högskolan, lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td57"><SPAN class="p3 ft4">lagen (2003:307) om förbud mot</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td58"><SPAN class="p11 ft4">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">diskriminering samt i annat ärende</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft9">minering och lagen (2006:000) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td88"><SPAN class="p3 ft9">som rör rådgivning åt enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p80 ft4">förbud</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p83 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td97"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft9">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p80 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td46"><SPAN class="p1 ft4">kränkande</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p97 ft9">behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft4">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p11 ft12">barn och elever samt i annat ärende</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td72"><SPAN class="p80 ft9">som rör rådgivning åt enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft35">4. Nämnden mot diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p3 ft4">sexuell läggning,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p10 ft4">5. Handikappombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p98 ft4">i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p2 ft4">5. Handikappombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p11 ft4">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p98 ft12">ärende enligt lagen (1999:132) om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">ärende enligt lagen (1999:132) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p3 ft4">förbud mot diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p98 ft4">i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p3 ft4">förbud mot diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p11 ft4">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p98 ft9">arbetslivet på grund av funktions-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft4">arbetslivet på grund av funktions-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p98 ft9">hinder, lagen (2001:1286) om lika-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">hinder, lagen (2001:1286) om lika-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p98 ft4">behandling av studenter i hög-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft4">behandling av studenter i hög-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p98 ft4">skolan och lagen (2003:307) om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft4">skolan, lagen (2003:307) om för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td101"><SPAN class="p98 ft4">förbud mot diskriminering samt i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td102"><SPAN class="p11 ft9">bud mot diskriminering och lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p98 ft12">verksamhet enligt lagen (1994:749)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">(2006:000) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p99 ft30"><SPAN class="ft29">3 </SPAN>Senaste lydelse 2005:483.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">13</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft12">om Handikappombudsmannen,</SPAN></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p101 ft4">minering och annan kränkande behandling av barn och elever samt i verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p10 ft4">6. Ombudsmannen mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p98 ft9">diskri-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft4">6. Ombudsmannen mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td101"><SPAN class="p3 ft5">minering på grund av sexuell lägg-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td102"><SPAN class="p11 ft9">minering på grund av sexuell lägg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">ning i ärende enligt lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft4">ning i ärende enligt lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">(1999:133) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">(1999:133) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">minering i arbetslivet på grund av</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">minering i arbetslivet på grund av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft4">sexuell</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p102 ft4">läggning,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p98 ft4">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p3 ft4">sexuell</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td106"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td107"><SPAN class="p3 ft4">läggning,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td62"><SPAN class="p11 ft12">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">(2001:1286) om likabehandling av</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">(2001:1286) om likabehandling av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">studenter i högskolan och lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td108"><SPAN class="p3 ft4">studenter i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p10 ft4">högskolan,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td62"><SPAN class="p11 ft12">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">minering samt i annat ärende som</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">minering och lagen (2006:000) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">rör rådgivning åt enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft4">förbud</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p88 ft12">mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p80 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td109"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p11 ft12">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p3 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td110"><SPAN class="p3 ft4">kränkande behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p11 ft4">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft12">barn och elever samt i annat ärende</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td111"><SPAN class="p3 ft9">som rör rådgivning åt enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td109"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">7. Statens skolverk i ärende enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft4">lagen (2006:000) om förbud mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">diskriminering och annan kränkan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td102"><SPAN class="p11 ft9">de behandling av barn och elever,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft4">och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td109"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td101"><SPAN class="p98 ft4">7. Konsumentombudsmannen i</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td112"><SPAN class="p93 ft12">8. Konsumentombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p11 ft4">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">ärende enligt lagen (1997:379) om</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft9">ärende enligt lagen (1997:379) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">försöksverksamhet avseende med-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td111"><SPAN class="p3 ft9">försöksverksamhet avseende</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td62"><SPAN class="p11 ft9">med-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p3 ft4">verkan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td113"><SPAN class="p98 ft4">av Konsumentombuds-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p3 ft4">verkan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p103 ft4">av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td71"><SPAN class="p11 ft4">Konsumentombuds-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p3 ft4">mannen i vissa tvister.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td111"><SPAN class="p3 ft4">mannen i vissa tvister.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft9">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P> <P class="p104 ft4">___________</P> <P class="p50 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 april 2006.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">14</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p105 ft37"><SPAN class="ft4">2.3</SPAN><SPAN class="ft41">Förslag till lag om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering</SPAN></P> <P class="p106 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering</P> <P class="p89 ft4">dels att 2 § skall ha följande lydelse,</P> <P class="p107 ft4">dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, och närmast före 12 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p3 ft12">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft4">2 §</P> <P class="p50 ft4">Bestämmelser om förbud mot diskriminering finns också i</P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">jämställdhetslagen (1991:433),</SPAN></P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</SPAN></P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p98 ft5">– lagen (1999:133) om förbud</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p2 ft5">– lagen (1999:133)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p110 ft5">om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p11 ft9">förbud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p98 ft9">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td102"><SPAN class="p3 ft9">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td101"><SPAN class="p3 ft4">grund av sexuell läggning, och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td119"><SPAN class="p3 ft4">grund av sexuell läggning,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p98 ft4">– lagen (2001:1286) om likabe-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft4">– lagen (2001:1286) om likabe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">handling av studenter i högskolan.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">handling av studenter i högskolan,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p3 ft4">och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p2 ft4">– lagen (2006:000)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p110 ft4">om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p11 ft9">förbud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p3 ft4">mot diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p98 ft12">och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p11 ft9">annan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td101"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td102"><SPAN class="p3 ft9">kränkande behandling av barn och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p3 ft4">elever.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft9">I 16 kap. 9 § brottsbalken finns bestämmelser om olaga diskriminering.</P> <P class="p112 ft42">Studiestöd</P> <P class="p113 ft4">12 a §</P> <P class="p114 ft4">Diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjuden i fråga om statligt studiestöd.</P> <P class="p34 ft4">___________</P> <P class="p89 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 april 2006.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">15</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR height=0> <TD width=50px></TD> <TD width=207px></TD> <TD width=259px></TD> <TD width=116px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p3 ft37">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td9"><SPAN class="p115 ft37">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:749) om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td9"><SPAN class="p115 ft38">Handikappombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr29 td37"><SPAN class="p10 ft9">Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:749) om Handikappombuds-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td114"><SPAN class="p3 ft4">mannen skall ha följande lydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td114"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td120"><SPAN class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft4">1 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P> <P class="p61 ft9">Handikappombudsmannen har till uppgift att bevaka frågor som angår funktionshindrade personers rättigheter och intressen. Målet för ombudsmannens verksamhet skall vara att personer med funktionshinder ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor.</P> <P class="p117 ft4">Handikappombudsmannens verksamhet skall avse uppföljning och ut-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td121"><SPAN class="p3 ft12">värdering i frågor som anges i första stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td122"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p10 ft9">Handikappombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p98 ft5">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td111"><SPAN class="p2 ft9">Handikappombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p11 ft5">skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">enligt lagen (1999:132) om förbud</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">enligt lagen (1999:132) om förbud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft4">grund av funktionshinder,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p98 ft12">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td124"><SPAN class="p3 ft4">grund</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft4">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td125"><SPAN class="p3 ft4">funktionshinder,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p11 ft12">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td101"><SPAN class="p3 ft4">(2001:1286) om likabehandling av</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td102"><SPAN class="p3 ft9">(2001:1286) om likabehandling av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">studenter i högskolan och lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">studenter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td122"><SPAN class="p1 ft4">i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p118 ft4">högskolan,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p11 ft12">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">minering se till att lagarna följs och</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">minering och lagen (2006:000) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft9">äger även rätt att för en enskild föra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td124"><SPAN class="p3 ft4">förbud</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p83 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p11 ft4">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">talan i tvister angående tillämp-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td124"><SPAN class="p3 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td126"><SPAN class="p11 ft4">kränkande behandling av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p3 ft4">ningen av lagarna.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td102"><SPAN class="p3 ft4">barn och elever se till att lagarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft4">följs och äger även rätt att för en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft12">enskild föra talan i tvister angående</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft4">tillämpningen av lagarna.</P> <P class="p120 ft4"><NOBR>––––––––––</NOBR></P> <P class="p121 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 april 2006.</P> <P class="p122 ft37"><SPAN class="ft4">2.5</SPAN><SPAN class="ft41">Förslag till lag om ändring i lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering</SPAN></P> <P class="p123 ft4">Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p3 ft12">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft30"><SPAN class="ft29">1 </SPAN>Senaste lydelse 2003:314.</P> <P class="p125 ft4">16</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft4">förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i enlighet med bestämmelserna i lagarna.</SPAN></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr31 td46"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td48"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td127"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td128"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td18"><SPAN class="p126 ft12">5 §<SPAN class="ft43">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr31 td91"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td93"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p22 ft4">Ombudsmannen skall utöva till-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p11 ft4">Ombudsmannen skall utöva till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p22 ft4">syn över efterlevnaden av lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p11 ft4">syn över efterlevnaden av lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">(1999:130)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td91"><SPAN class="p95 ft4">om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td127"><SPAN class="p78 ft4">åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p22 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p127 ft4">(1999:130)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p95 ft4">om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td93"><SPAN class="p78 ft4">åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft4">mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p3 ft4">i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p96 ft4">arbetslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td128"><SPAN class="p22 ft4">på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td1"><SPAN class="p127 ft4">diskriminering i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p96 ft4">arbetslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p11 ft4">på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p22 ft4">grund av etnisk tillhörighet, reli-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p11 ft4">grund av etnisk tillhörighet, reli-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">gion eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td91"><SPAN class="p3 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td129"><SPAN class="p22 ft9">trosuppfattning,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p127 ft4">gion eller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p3 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td96"><SPAN class="p11 ft9">trosuppfattning,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p22 ft12">lagen (2001:1286) om likabehand-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p11 ft4">lagen (2001:1286) om likabehand-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p22 ft4">ling av studenter i högskolan och</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p11 ft9">ling av studenter i högskolan, lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p22 ft4">lagen (2003:307) om förbud mot</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p11 ft4">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p86 ft4">i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p128 ft4">enlighet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td128"><SPAN class="p22 ft12">med</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td101"><SPAN class="p11 ft4">minering och lagen (2006:000) om</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft4">bestämmelserna i lagarna.</P> <P class="p130 ft4"><NOBR>––––––––––</NOBR></P> <P class="p50 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 april 2006.</P> <P class="p131 ft30"><SPAN class="ft29">1 </SPAN>Senaste lydelse 2003:313.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">17</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p39 ft24">3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p40 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft10">Regeringen beslutade i december 2000 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet mot etnisk diskriminering; EGT L 180, 19.7.2000, s. 22, Celex 32000L0043) och rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (arbetslivsdirektivet; EGT L 303, 2.12.2000, s. 16, Celex 32000L0078, rättelse av rubriken i EGT L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 32000L0078R/01) skulle genomföras i Sverige. Utredningen, som antog namnet Diskrimineringsutredningen 2001, lade i maj 2002 fram betänkandet Ett utvidgat skydd mot diskriminering (SOU 2002:43). Där föreslog utredningen att ett diskrimineringsförbud införs i fråga om utbildning och studiestöd. Regeringen ansåg emellertid att de särskilda förhållanden som gäller inom utbildningsområdet i allmänhet och skolväsendet i synnerhet motiverade ytterligare överväganden. Likaså ansåg regeringen att direktivets mot etnisk diskriminering påverkan på studiestödsområdet behövde analyseras närmare.</P> <P class="p133 ft4">Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 11 september 2003 att tillkalla en särskild utredare (dir. 2003:114) med uppdrag att ge förslag till lagstiftning som främjar lika rättigheter och motverkar diskriminering och annan kränkande behandling inom skolväsendet m.m.. Utredaren skulle också förutsättningslöst pröva om annan utbildning borde omfattas av regleringen.</P> <P class="p134 ft35">I uppdraget ingick även att lämna förslag angående genomförandet på utbildningsområdet av de nämnda <NOBR>EG-direktiven,</NOBR> dock inte beträffande diskrimineringsgrunden ålder i arbetslivsdirektivet. Beträffande direktivet mot etnisk diskriminering omfattade uppdraget även ett genomförande av direktivet på studiestödsområdet.</P> <P class="p135 ft35">Dessutom skulle utredaren överväga om åtgärder är nödvändiga eller lämpliga för att genomföra den del av det reviderade likabehandlingsdirektivet som gäller yrkesvägledning, yrkesutbildning och yrkespraktik inom utbildningsområdet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor, EGT L 269, 5.10.2002, s. 15, (Celex 32002L0073). Svensk version av de tre direktiven finns i bilagorna <NOBR>1–3.</NOBR> Dessutom finns en konsoliderad version av direktiv 76/207/EEG och 2002/73/EG i bilaga 4.</P> <P class="p136 ft4">Avslutningsvis ingick i uppdraget att utreda hur ett skydd mot diskriminering av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet och användbarhet av lokaler kan utformas inom de utbildningsområden som omfattades av utredningsuppdraget. I denna del skulle arbetet utgöra underlag för Diskrimineringskommitténs (N 2002:06) fortsatta överväganden.</P> <P class="p135 ft35">Utredningen, som antog namnet Skolansvarsutredningen, lade den 26 april 2004 fram betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om förbud mot</P> <P class="p137 ft4">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">kränkningar av elever. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 5 och dess lagförslag i bilaga 6.</P> <P class="p139 ft35">Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissammanställning finns tillgänglig i Ut- bildnings- och kulturdepartementet (U2004/1889/S). I remissen angavs att den del av lagförslaget med tillhörande remissyttranden som rörde diskriminering av personer på grund av bristande tillgänglighet och användbarhet av lokaler skulle, i enlighet med utredningens direktiv, överlämnas till Diskrimineringskommittén (N 2002:06). Regeringen har i beslut om tilläggsdirektiv till kommittén (dir. 2005:8) överlämnat betänkandet och yttrandena i nu aktuell del till kommittén.</P> <P class="p109 ft4">Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet.</P> <P class="p54 ft9">Lagrådet</P> <P class="p53 ft4">Regeringen beslutade den 12 maj 2005 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets synpunkter finns i bilaga 9. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter har behandlats i avsnitt 10, 12, 17 och 19 och i författningskommentaren. Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">19</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p39 ft24">4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p40 ft1">Behovet av ett starkt skydd för barn och</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p40 ft1">elever</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft37"><SPAN class="ft4">4.1</SPAN><SPAN class="ft41">Inledning</SPAN></P> <P class="p141 ft9">Lagen</P> <P class="p142 ft10">Regeringen föreslår i denna proposition en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola. Lagen skall också gälla för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Lagen föreslås reglera såväl myndighetsutövning i fråga om trakasserier av barn och elever som trakasserier och annan kränkande behandling mellan individer i verksamheterna.</P> <P class="p61 ft35">Vuxna som studerar i skollagsreglerad vuxenutbildning omfattas som framgår ovan av bestämmelserna i den föreslagna lagen. Förslaget till ny lag grundas dock på ett uttalat barn- och ungdomsperspektiv. Redovisningen av förekomsten av trakasserier och annan kränkande behandling gäller främst barn och elever i förskolan, grund- och gymnasieskolan, eftersom studier av kränkande behandling i vuxenutbildningen är sällsynta. De enda två områden i samhället som man studerat kränkande behandling i form av mobbning är skolan och arbetslivet (Skolan – en arena för mobbning, Skolverket 2002).</P> <P class="p143 ft4">Den föreslagna lagen avses gälla beslut, åtgärder, uppträdande etc. av rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion och av annan personal i skollagsreglerad verksamhet med såväl statlig och kommunal som enskild huvudman. Dessutom innefattas åtgärder, beslut m.m. fattade av den myndighet – statlig eller kommunal – som svarar för verksamheten. Även enskilda huvudmän omfattas av lagen. På skolområdet pågår ett reformarbete där nuvarande skollag är föremål för en grundlig översyn. I det sammanhanget övervägs också frågan om en särskild lag för kommunernas vuxenutbildning.</P> <P class="p144 ft9">Kränkande beteenden och attityder</P> <P class="p145 ft4">Den föreslagna lagen gäller förbud mot diskriminering på diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.</P> <P class="p61 ft35">Trakasserier är ett uppträdande som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier definieras som två separata företeelser i regeringens proposition Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (prop. 2004/05:147). Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2004/05:AU7, rskr. 2004/05:257, SFS 2005:476 och 480).</P> <P class="p61 ft9">Förslaget till ny lag innebär att även annan kränkande behandling omfattas. Här avses exempelvis det uppträdande som i skollag och i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan och vuxenutbildning i dagligt tal benämns mobbning. Mobbning definieras som en upprepad negativ</P> <P class="p146 ft4">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">handling när någon elev eller några elever medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan elev skada eller obehag.</P> <P class="p139 ft10">Enligt Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) är HBT en benämning för homosexuella, bisexuella samt transpersoner som grupp. Att vara bisexuell innebär förmågan att bli förälskad i och sexuellt attraherad av personer oavsett om de är kvinnor eller män. Transpersoner är ett samlingsnamn för t.ex. transvestiter och transsexuella. Transsexuella personer omfattas i svensk diskrimineringslagstiftning av diskrimineringsgrunden kön. Övriga transpersoners skydd mot diskriminering är föremål för utredning, se nedan.</P> <P class="p109 ft4">En undersökning vid Göteborgs universitet (2003) visar att homosexualitet är det minst uppmärksammade området i de lokala styrdokumenten för grundskolan och sällan eller aldrig tas upp i skolornas arbete kring värdegrundsfrågor. Det är enligt regeringens mening viktigt att homo- och bisexuellas samt transsexuella personers rätt till likabehandling tydliggörs.</P> <P class="p54 ft9">Diskrimineringskommittén</P> <P class="p55 ft44">Lagstiftningen mot diskriminering har kritiserats för att vara splittrad och svåröverskådlig genom att den finns i flera olika lagar. Regeringen beslutade den 31 januari 2002 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning (dir. 2002:11). Kommittén har antagit namnet Diskrimineringskommittén (N 2002:06). I uppdraget ingår att överväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Vidare ingår i kommitténs uppdrag bl.a. att lämna förslag på hur tillsynen över efterlevnaden av en sådan lagstiftning skall utformas. Kommittén skall av den anledningen se över ansvarsområden och uppgifter för Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen. Kommittén skall också överväga möjligheterna till och analysera konsekvenserna av en sammanslagning av några eller samtliga dessa ombudsmän till en institution eller av en samordning av dem på något annat sätt. Frågan om ett skydd mot diskriminering bör införas för transpersoner övervägs av kommittén.</P> <P class="p147 ft35">Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv till kommittén den 28 maj 2003 (dir. 2003:69) och den 27 januari 2005 (dir. 2005:8). Tilläggsdirektiven innebär bl.a. att kommittén i sina överväganden när det gäller tillgänglighetsfrågan skall beakta förslagen i och remissvaren över betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50) i de delar som rör diskriminering av barn och elever med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet och användbarhet av lokaler i skolan. Dessutom förlängdes utredningstiden så att kommittén senast den 31 januari 2006 skall slutredovisa sitt uppdrag. Kommittén har i maj 2004 redovisat vissa delar av uppdraget i delbetänkandet Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (SOU 2004:55). Regeringen överlämnade i april 2005 till riksdagen en efterföljande proposition (prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering), som riksdagen fattade beslut om våren 2005.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">21</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p148 ft4">Hur lång tid den nu föreslagna nya lagen om förbud mot diskrimine-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p148 ft12">ring och annan kränkande behandling av barn och elever kan komma att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">tillämpas kommer att vara beroende av utfallet av kommitténs förslag i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">fråga om en sammanhållen lagstiftning och regeringens fortsatta över-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p149 ft12">väganden med anledning av kommitténs förslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft37">4.2 Principiella utgångspunkter</P> <P class="p151 ft35">Regeringen ser mycket allvarligt på förekomsten av diskriminering och andra former av kränkande behandling. Det gäller inte minst sådana handlingar i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskolan, gymnasieskolan och kommunernas vuxenutbildning. För att ge barn, elever och vuxenstuderande, dvs. flickor och pojkar, kvinnor och män, ett heltäckande skydd föreslår regeringen i det följande en lagstiftning för att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling i all verksamhet som regleras av skollagen. Regeringens principiella utgångspunkt för lagstiftningen är att skyddet mot diskriminering i grunden är en fråga om mänskliga rättigheter. Alla skall ha lika möjligheter att mötas och bedömas utifrån sina egna individuella egenskaper och förutsättningar. Lagstiftningen om förbud mot diskriminering syftar till att värna principen om alla människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p10 ft4">Kampen mot diskriminering har som ändamål att både skydda</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">människor mot orättvisor och att bidra till att människors möjligheter till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">ett tryggt och gott liv förbättras. Förskolan och skolan är tillsammans</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">med kommunernas vuxenutbildning landets största mötesplatser och det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">är därför av vikt att verksamheterna är trygga och säkra samt fria från</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. Verksam-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">heterna skall genomsyras av en demokratisk grundsyn om alla männi-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">skors lika värde.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td4"><SPAN class="p3 ft9">Trygg och säker miljö för barn och elever</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p3 ft4">Förskolan och skolan är mötesplatser för barn, ungdomar och personal av</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">båda könen i olika åldrar från skiftande kulturer och sociala miljöer. I</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">dessa verksamheter möts här dagligen mer än två miljoner barn och ung-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">domar och nästan en kvarts miljon vuxna. I vuxenutbildningen studerar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">nästan tvåhundratusen vuxna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft4">Vardagstillvaron i förskolan och skolan är omväxlande och mång-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">fasetterad. Barn, ungdomar och personal förväntas kunna samspela</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">socialt och klara av relationer med varandra dagligen under flera år. I</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">förskolan och skolan uppstår självfallet konflikter, ovänskap, fientlighet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">och bråk, men också vänskap och kärlek. Vardagen i förskolan och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">skolan kräver mycket arbete och engagemang av både barn, elever och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">personal. Att ha goda relationer med andra barn, ungdomar och vuxna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">innebär att bli bekräftad och omtyckt och att känna gemenskap och sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">hörighet. Detta har stor betydelse för kvaliteten i barnens och ungdomar-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">nas framtida liv. Det barn och unga upplever och lär i förskolan och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">skolan kommer att prägla dem långt upp i vuxenlivet. Enligt regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">är en lugn, trygg och säker miljö en viktig förutsättning för att barn, unga</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td130"><SPAN class="p11 ft4">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft35">och vuxna skall må bra. Den utgör också grunden för barns och ungas utveckling och lärande. Inte minst för barn och elever med funktionshinder är miljöns utformning avgörande. Varje individ i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan och kommunernas vuxenutbildning skall bemötas med värdighet och respekt oavsett könstillhörighet, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Inga barn, ungdomar eller vuxna skall behöva utsättas för någon form av trakasserier eller annan kränkande behandling i dessa verksamheter.</P> <P class="p54 ft9">Allas lika värde och lika rätt</P> <P class="p55 ft35">Många barn och ungdomar, flickor som pojkar och unga kvinnor som män, utsätts för kränkningar som mobbning och sexuella trakasserier i verksamheterna. Detta kan självfallet aldrig accepteras. Att skapa en likvärdig verksamhet för alla där barns, ungas och vuxnas rättigheter respekteras fullt ut prioriteras högt av regeringen. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna och barn och ungdomar är otillåten och i strid med de grundläggande värden som gäller för alla verksamhetsformerna. Genom internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter är Sverige skyldig att fullfölja olika åtaganden som syftar till likabehandling och skydd mot diskriminering. Den värdegrund som gäller för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grund- och gymnasieskolan samt kommunernas vuxenutbildning uttrycker de demokratiska värdena och respekten för alla människors lika värde som FN:s konventioner om mänskliga rättigheter grundas på.</P> <P class="p153 ft4">Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor</P> <P class="p152 ft35">(konventionen mot kvinnodiskriminering) ålägger konventionsstaterna att vidta ett antal åtgärder på flera olika samhällsområden för att avskaffa diskriminering i alla dess former av kvinnor. Enligt artikel 10, som tar sikte på utbildningsområdet, skall staterna vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor för att tillförsäkra kvinnor samma rättigheter som män när det gäller utbildning. Stereotypa och traditionella uppfattningar av mans- och kvinnorollen – på alla nivåer och inom alla former av utbildning – skall avskaffas genom att främja samundervisning och annan sorts undervisning som kan bidra till att diskriminering av kvinnor avskaffas.</P> <P class="p154 ft35">Tydliga föreskrifter mot mobbning och annan kränkande behandling finns i förskolans och skolans styrdokument. I 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen (1985:1100) föreskrivs att skolans verksamhet skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som verkar i skolan är skyldiga att aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. Huvudmannen för verksamheten, eller efter delegation – rektor eller motsvarande ledningsfunktion – har ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö säkerställs. I detta ligger att kränkande behandling inte får förekomma.</P> <P class="p92 ft10">Det har visat sig att även om förskoleverksamhetens, skolbarnsomsorgens, skolans och kommunernas vuxenutbildnings demokratiska upp-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">23</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">drag och ansvar är tydligt formulerade i skollagen och i skolformsförordningarna behöver rättssäkerheten skärpas för barnens och ungdomarnas och de vuxnas skull.</P> <P class="p56 ft9">Demokratiuppdraget markeras ytterligare</P> <P class="p55 ft44">Kränkande behandling är en fråga som inte kan lyftas ut från förskoleverksamhetens, skolbarnsomsorgens och skolväsendets övriga verksamhet utan hänger samman med människosyn och grundläggande demokratiska värderingar. I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framhålls att verksamheterna skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse hos eleverna. Ingen skall riskera att utsättas för kränkande behandling i skolan. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas och främlingsfientlighet och intolerans skall bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser från skolans sida. Rektor har, som chef och ledare av den pedagogiska verksamheten, ett särskilt ansvar för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling bland elever och anställda. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) poängteras att den demokratiska värdegrunden skall prägla det etiska förhållningssättet i förskolans verksamhet. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter, skall lyftas fram och synliggöras. Dessa värden skall alltid hävdas och tydliggöras i förskolans dagliga verksamhet.</P> <P class="p155 ft35">Att motverka diskriminering och annan kränkande behandling måste prägla valet av arbetsformer och hur man bemöter varandra i verksamheterna. Barn och elever och föräldrar måste vara delaktiga i denna process. Genom den föreslagna lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i all verksamhet som omfattas av skollagen kommer ansvaret för värdegrunden i verksamheternas uppdrag att skärpas och härigenom framstå tydligare och mer påtagligt.</P> <P class="p54 ft9">Tydligt barn- och ungdomsperspektiv</P> <P class="p55 ft35">Barn och ungdomar utgör en särskild och ofta utsatt grupp i samhället. De har en svagare position i samhället än vuxna. Deras rättssäkerhet är svagare än personalens i förskoleverksamheten, i skolbarnsomsorgen och i grund- och gymnasieskolan. Ett starkt och effektivt skydd mot diskriminering och annan kränkande behandling saknas för dem i dag. Detta gäller även för den som studerar i kommunernas vuxenutbildning. Regeringen anser därför att det är mycket angeläget att en lag för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och för kommunernas vuxenutbildning, som innehåller bestämmelser om förbud både mot diskriminering och annan kränkande behandling, kan träda i kraft snarast möjligt. Det är enligt regeringens mening mycket viktigt att de barn och ungdomar, flickor och pojkar samt kvinnor och män, som redan finns i verksamheterna får ett starkt och heltäckande skydd inom rimlig tid. Skälen för en egen lag på området anges i avsnitt 10.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">24</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft44">En viktig utgångspunkt för regeringen är att en ny diskrimineringslag som omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och gymnasieskolan har ett barn- och ungdomsperspektiv. Detta perspektiv måste utgå från barnens och elevernas behov, specifika situation och beroendeställning. <NOBR>FN-konventionen</NOBR> från år 1989 om barnets rättigheter (barnkonventionen), anger ett antal rättigheter för barn. Med barn avses varje människa upp till 18 års ålder. Sverige har förbundit sig att respektera dessa rättigheter. Artikel 2 i konventionen slår fast alla barns lika värde och rättigheter samt att ingen får diskrimineras. Artikel 3 handlar om att vid alla åtgärder som rör barn se till barnets bästa och artikel 6 belyser varje barns rätt till att leva och utvecklas – såväl fysiskt som psykiskt och socialt. Barn och unga är beroende av personalen i förskolan och skolan. Hur barn och unga bemöts, bedöms och värderas i verksamheten påverkar både deras självuppfattning och självförtroende samt deras fysiska och psykiska välbefinnande. De diskrimineringslagar som finns i dag utgår främst från ett vuxenperspektiv och reglerar i huvudsak vuxnas beteenden och vuxnas handlingar gentemot varandra inom arbetslivet och på vissa andra samhällsområden. Personalen i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och kommunernas vuxenutbildning omfattas av de fyra arbetslivslagarna, se jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Barn och elever omfattas inte av dessa lagar.</P> <P class="p156 ft9">Hänsyn till verksamheternas särart</P> <P class="p55 ft10">Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen samt grund- och gymnasieskolan har som nationellt och särskilt samhällsuppdrag att tillsammans med hemmen svara för barns och ungas fostran, personliga utveckling och hälsa. Det är enligt regeringen viktigt att den föreslagna lagen tar hänsyn till verksamheternas särart och nationella uppdrag. Barn och elever kan sällan välja om de vill delta i en viss verksamhet. Barn är skolpliktiga från sju års ålder till och med det år de fyller 16. De hamnar i olika grupperingar och verksamhetsenheter utifrån ålder, bostadsort, behov av stödåtgärder etc. De har vidare små möjligheter att välja kamrater och lärare eller annan personal. Barn, elever och personal skall också utvecklas och lära tillsammans under en lång tid. Att till exempel byta klass eller skola är inte alldeles enkelt. Barn och elever är starkt beroende av vuxensamhällets handlingar, skydd och kompetens för sitt välbefinnande och sin trygghet. Detta kräver att ledning och personal respekterar och tar hänsyn till barns och elevers särskilda behov och situation i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan.</P> <P class="p157 ft9">Krav på aktiva åtgärder markeras</P> <P class="p158 ft45">I skollagens (1985:1100) inledande kapitel finns en allmän bestämmelse om att skolväsendet aktivt skall motverka alla former av kränkande be-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">25</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft4">handling. Det finns för närvarande ingen särskild lagstiftning med krav</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">på aktiva åtgärder mot diskriminering och annan kränkande behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">där huvudmannen kan bli skadeståndsskyldig om företrädare för de verk-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">samheter som omfattas av skollagen inte fullgör sina skyldigheter i dessa</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">avseenden. Regeringen anser att det är viktigt i sammanhanget att de åt-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">gärder som vidtas inte ensidigt inriktas mot att förändra barns och elevers</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft12">beteende, utan också fokuserar på personalens bemötande och handlande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">gentemot barn och elever, på miljön, på den pedagogiska verksamheten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">och dess organisering för att förhindra och eliminera diskriminering och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">annan kränkande behandling. Forskning på området visar på vikten av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">detta. Frågan om krav på aktiva åtgärder behandlas i avsnitt 13.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Den föreslagna lagen ger också all skollagsreglerad verksamhet en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">kraftig signal om vikten och nödvändigheten av att arbeta med mänskliga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">rättigheter och att motverka alla former av kränkningar. Trakasserier på</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">grund av sexuell läggning kan exempelvis inte längre förbli osynliga utan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">måste tas på större allvar och uppmärksammas. Den nya lagen bör vidare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">leda till att förebyggande åtgärder i större utsträckning inriktas på rele-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">vanta och konsekventa reaktioner mot trakasserier med diskriminerande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">inslag och sexuella trakasserier inom alla verksamhetsformer.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft37"><SPAN class="ft4">4.3</SPAN><SPAN class="ft41">Förekomsten av diskriminering och annan kränkande behandling</SPAN></P> <P class="p160 ft35">Forskning och undersökningar om barns relationer i framförallt grund- och gymnasieskolan har pågått under lång tid. Dessa studier har främst varit inriktade mot den form av kränkande behandling som benämns mobbning i skolan. Det är bara i arbetslivet, i grundskolan och i gymnasieskolan som mobbningsstudier har genomförts. Den vanligaste definitionen av mobbning är att sådan förekommer när en elev upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Det är en negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag. Negativa handlingar kan utföras genom fysisk kontakt, verbalt eller på annat sätt genom ryktesspridning, grimaser, gester eller uteslutning. Inom forskningen används termen mobbning som ett samlingsbegrepp för olika <NOBR>icke-önskvärda</NOBR> beteenden, allt från våldshandlingar och förstörelse av egendom till ryktesspridning och spydigheter, se vidare avsnitt 15.</P> <P class="p161 ft10">Behovet av kunskap om andra former av kränkningar, t.ex. trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier har ökat. Den kunskap som finns i dag är inte tillräcklig för att metoder skall kunna utvecklas i syfte att förhindra och motverka alla former av kränkningar och för att vidta effektiva åtgärder. Ett par undersökningar om diskriminering, trakasserier och främlingsfientlighet, främst gällande grund- och gymnasieskolan har dock genomförts under senare år. Några av de mer centrala refereras.</P> <P class="p162 ft4">26</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Diskriminering och främlingsfientlighet i grund- och gymnasieskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft35">Skolverket redovisade i november 2002 rapporten Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft. Den föranleddes av ett regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i skolan. Kartläggningen visar att verbala kränkningar av etnisk eller sexuell karaktär är vanliga i skolan. Detta bekräftas också av andra undersökningar. Enligt studien får dessutom barn med utländsk bakgrund, särskilt pojkar, mindre stöd från lärarna än barn med svensk bakgrund. Barn med utländsk bakgrund har också färre möjligheter till samtal med vuxna i skolan. En så pass stor del som 16 procent av rektorerna uppger att det finns rasism på deras skolor.</P> <P class="p164 ft35">Av rapporten framgår vidare att de flesta kränkningarna utförs av elever mot andra elever, men att elever också blir kränkta av lärare och annan personal på skolan. Andra undersökningar visar att flertalet kränkningar utförs av lärare gentemot elever, vilket kan bero på att begreppen kränkande behandling och mobbning har olika betydelse för barn, för elever i olika åldrar och för vuxna, se vidare avsnitt 15.</P> <P class="p165 ft4">I en rapport av Brottförebyggande rådet (BRÅ) och Forum för levande historia från hösten 2004 redovisas resultaten av en kartläggning av antisemitism, homofobi och allmänt förekommande intolerans och fördomsfullhet bland skolungdomar.</P> <P class="p134 ft35">Intolerans kan ta sig uttryck som diskriminering, trakasserier, kränkningar, hot och fysiskt våld. Studien omfattar elever i årskurserna 8 och 9 i grundskolan och i år <NOBR>1–3</NOBR> i gymnasieskolan. Enkäten har besvarats av 10 600 elever. Bland annat har elevernas attityder och utsatthet samt spridningen av extremistisk propaganda kartlagts. Resultaten har analyserats och satts i relation till andra studier och annan forskning med relevans för problemområdet. Syftet med kartläggningen är att bidra med kunskaper om intoleransens omfattning, dess karaktär samt geografiska spridning för att relevanta åtgärder, som inte riskerar att bli allmänt utslätande eller missriktade, skall kunna vidtas.</P> <P class="p136 ft4">En viktig källa när det gäller uttryck för intolerans är att följa utbredningen av rasistiska webbplatser. Sedan år 1997 har dessa ökat kraftigt. Besöksstatistik visar att sju procent av eleverna, såväl pojkar som flickor, uppger att de besökt en sådan. Många besöker dock webbplatserna enbart av nyfikenhet. Lika stor andel elever har också kommit i kontakt med material från vissa rasideologiska och extremnationalistiska organisationer. Omkring 15 procent av eleverna har lyssnat på s.k. vitmakt musik. Detta innebär dock inte att en lika stor andel av eleverna är intoleranta.</P> <P class="p164 ft9">Kartläggningen visar vidare att de allra flesta elever – flickor och pojkar, unga kvinnor och män – har en positiv inställning till minoriteter. Andelen elever som är ambivalenta i sin inställning utgör knappt en fjärdedel. Elever med hög grad av intolerans utgör ca åtta procent.</P> <P class="p166 ft4">Det finns tydliga skillnader mellan könen. Flickor är överlag mer positivt inställda än pojkar. 82 procent av flickorna är positiva och två procent intoleranta jämfört med pojkarnas 60 respektive 10 procent. Störst skillnad mellan flickor och pojkar finns i synen på homosexuella personer.</P> <P class="p167 ft4">27</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft35">Äldre elever tenderar att vara mer positivt inställda än yngre. Andelen gymnasieelever med intolerant inställning till muslimer, judar och homosexuella personer är högst bland elever i de yrkesinriktade gymnasieprogrammen. Detta mönster är särskilt tydligt för pojkarna, där 11 procent är intoleranta. De mest positivt inställda är flickor i de teoretiska programmen där endast 0,1 procent är intoleranta.</P> <P class="p154 ft10">Kartläggningen visar även att den vanligaste formen av utsatthet gäller verbala kränkningar. Det är 14 procent av eleverna som uppger att de blivit retade minst en gång under en tolvmånadersperiod på grund av sitt svenska eller utländska ursprung. Verbala kränkningar sker till skillnad från hot och våld ofta i anslutning till skolan – inne i skolan eller ute på skolgården. De vanligaste skällsorden är ”jävla hora” gentemot flickor (25 procent) och ”jävla bög/homo/fikus” för pojkar (20 procent). Även Skolverkets undersökning Attityder till skolan 2003 (Rapport 243, 2004) visar att grovt språkbruk, våld och rasism inte minskat.</P> <P class="p154 ft10">En mindre andel av eleverna uppger att de har blivit hotade (sex procent) eller misshandlats (2,6 procent) på grund av sitt ursprung. Mest utsatta för dessa former av allvarliga kränkningar är elever med utlandsfödda föräldrar. Det är också vanligare bland dessa elever att de upplevt sig orättvist behandlade av någon – en myndighetsperson eller en lärare.</P> <P class="p168 ft4">Nästan fyra procent av eleverna har fått sin skolbänk eller sitt skåp nedkladdat med rasistiska slagord. Mest utsatta för den typen av kränkningar är pojkar i de högre årskurserna i grundskolan.</P> <P class="p169 ft9">Mer än dubbelt så stor andel (åtta procent) har drabbats av hotfulla elektroniska meddelanden – som <NOBR>e-post,</NOBR> sms eller <NOBR>chatt-meddelanden.</NOBR></P> <P class="p170 ft35">En liten andel elever har utsatts för våld på grund av sin religionstillhörighet. Det är en något större andel flickor som blivit mycket utsatta för utfrysning, skällsord, hot och våld på grund av religionstillhörighet. Cirka en femtedel av samtliga elever har utsatts för etniskt relaterade kränkningar – något fler elever med utländsk än med svensk bakgrund. Muslimska elever är den mest utsatta gruppen totalt sett. Flickor och pojkar drabbas av etniskt relaterade kränkningar i ungefär samma grad. Flickor känner sig dock mer utsatta än pojkar för i stort sett alla former av kränkningar i grund- och gymnasieskolan. Såväl sexuella som etniska trakasserier är vanligast förekommande i undervisningsgrupper där andelen pojkar dominerar. Det är också i dessa grupper som flickor känner sig mest utsatta. Elever i grundskolan känner sig något mer utsatta än elever i gymnasieskolan (Vid sidan av eller mitt i? – om undervisningen för sent anlända elever, Myndigheten för skolutveckling, 2005).</P> <P class="p157 ft9">Annan kränkande behandling och sexuella trakasserier i skolan</P> <P class="p55 ft10">Trots vad som tidigare refererats upplevs miljön i verksamheterna generellt som lugn och trygg där elever och lärare visar ömsesidig respekt för varandra. Men barn med funktionshinder är dock mindre nöjda med skolans miljö än barn i allmänhet. I rapporten Många syns inte men finns ändå (2002) påtalade Barnombudsmannen (BO) att barn med funktionshinder är mer utsatta för utanförskap och mobbning i skolan än andra barn. Det är även fler elever som invandrat efter skolstart som upplever en otrygg situation i skolan jämfört med elever med svensk bakgrund.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">28</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft35">Andelen elever som känner sig mobbade av andra elever i grund- och gymnasieskolan har halverats från sex procent år 2000 till tre procent år 2003 enligt Skolverkets attitydundersökning. Andelen elever som känner sig mobbade av lärare har däremot enbart minskat med en procent – från sex till fem procent. I gymnasieskolan kände sig två procent av eleverna mobbade eller trakasserade av andra elever och dubbelt så stor andel av sina lärare. Enligt Skolverkets kartläggning 2001 är det fler elever som kränker andra elever. Även om olika undersökningar kommer fram till två skilda resultat angående andelen vuxna som kränker elever är det viktigt att lyfta fram och uppmärksamma att detta förekommer och inte heller är ovanligt.</P> <P class="p14 ft10">Mobbning som specifikt problem för kränkande behandling mellan elever i skolan har undersökts sedan slutet av <NOBR>1960-talet.</NOBR> På <NOBR>1970-talet</NOBR> genomfördes omfattande enkätundersökningar av <NOBR>12–14-åriga</NOBR> pojkar, deras föräldrar och lärare för att försöka ringa in ”skolmobbningens” omfattning och förklara orsakerna. Undersökningar i Sverige och Norge under <NOBR>1980-talet</NOBR> pekade på att 15 procent av barnen i de tidigare skolåren uppgav att de mobbades. Senare års kartläggningar av bl.a. BO, Skolverket m.fl. angående förekomsten av kränkande behandling såsom mobbning i skolan visar att mellan två och 12 procent av barnen uppger att de någon gång har mobbats. Resultaten visar dels på förekomsten av kränkande behandling, dels att innebörden av termen kränkande behandling och mobbning är oklar, se även avsnitt 15.</P> <P class="p171 ft35">Barnens rätt i samhället (BRIS) svarade år 2004 på drygt 22 000 telefonsamtal och mejl, varav 14 000 var samtal från barn och ungdomar mellan 11 och 16 år. Det innebär drygt 400 barnkontakter i veckan. Flickor är mer hjälpsökande än pojkar – åtta av tio av kontakterna handlar om flickor. Medelåldern är 14 år. De som mejlar är några år äldre. Barn ringer hellre än skriver om mobbning. Mobbning har fram till år 2004 varit den enskilt största anledningen till att barn kontaktar BRIS och är därmed ett av de områden där det är särskilt tydligt att barns upplevelser skiljer sig från vuxenvärldens. Enligt BRIS tycker barnen att vuxna inte förmår att ta signalerna om mobbning på allvar.</P> <P class="p171 ft35">BRIS genomgång av barnkontakterna bekräftar vad andra undersökningar visar, nämligen att mobbning nästan alltid sker i skolan och består av olika handlingar från utfrysning till sexualiserad förföljelse eller fysisk misshandel. Utvecklingen går mot att flickorna alltmer tar över pojkarnas utagerande sätt. I 43 procent av alla mobbningsfall är förövarna av båda könen, 34 procent utgörs av enbart pojkar och 22 procent av enbart flickor. BRIS har under år 2004 kunnat notera att mobbning genom sms via mobiltelefon och via nätet börjat synas i deras statistik. Många av mejlen och samtalen från barnen handlar även om positiva kontakter på nätet. Men många handlar också om hot om exempelvis utfrysning. Andra barn beskriver att de blivit fotograferade i duschen på gymnastiken och att sådana bilder sätts upp på skolan. BRIS är oroad över utvecklingen eftersom vuxna inte tycks ha kunskap nog att få stopp på detta.</P> <P class="p171 ft10">BRIS rapport visar vidare att sexuella övergrepp och ofredanden oftast sker i hemmet, men 13 procent sker dock i skolan. 83 procent av de drabbade är flickor och förövarna är män/pojkar i 91 procent av fallen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">29</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft35">Arbetslivsinstitutet har specifikt studerat förekomsten av sexuella tillmälen och trakasserier i skolan. Hälften av flickorna och två femtedelar av pojkarna i undersökningen från 2001 upplevde att det förekom sexuella trakasserier på deras skola. Fler flickor än pojkar har varit med om att någon oönskat kommenterat dem på ett sexuellt vis. I detta sammanhang är det viktigt att uppmärksamma transpersoners utsatthet. En något högre andel elever i landsbygd/glesbygd än i storstad och förort angav att verbala och fysiska kränkningar utgör ett problem. Detta gäller särskilt i fråga om sexuell ryktesspridning.</P> <P class="p154 ft35">Även Skolverkets kartläggning hösten 2001 visade att ungefär en fjärdedel av samtliga elever utsatts för sexuellt relaterade kränkningar. Kränkningarna var oftare verbala än fysiska och flickor var oftare utsatta än pojkar. De som utsatts för homosexuellt relaterade kränkningar utgjorde en niondel – något fler pojkar än flickor hade utsatts.</P> <P class="p154 ft35">Mot den bakgrund som beskrivits är det viktigt att framhålla att det trots allt rör sig om en liten grupp av elever som utsätter andra för hot och våld. I en årskull, som normalt uppgår till drygt 115 000 elever i grundskolan och omkring 120 000 elever i gymnasieskolan, finns i storleksordningen mellan 4 000 och 5 000 elever med negativa attityder till elever med viss könstillhörighet, viss etnisk tillhörighet, elever med annan religion eller trosuppfattning eller annan sexuell läggning.</P> <P class="p154 ft10">För dem som är mest utsatta ekonomiskt och socialt är benägenheten att utveckla negativa attityder till andra grupper på samma nivå större. Andra studier liksom BRÅ:s och Forum för levande historias kartläggning visar att fördomar och främlingsfientlighet många gånger har med föräldrarnas utbildningsnivå och sociala levnadsvillkor att göra. Den socioekonomiska bakgrunden speglar i hög utsträckning skillnaderna i attityder hos elever på studieinriktade program där det finns en överrepresentation av tjänstemanna- och akademikerbarn och hos elever i de yrkesförberedande programmen där arbetarbarnen dominerar.</P> <P class="p92 ft4">Det finns även demografiska skillnader. Södra Götaland är en av de regioner där extremnationalistiska och rasideologiska grupper av tradition är starkast. I samband med riksdagsvalet 2002 genomförde Ungdomsstyrelsen två val där gymnasieungdomar valde politiska företrädare (se Skolvalet 2002, <SPAN class="ft46">www.ungdomsstyrelsen.se </SPAN>eller Myndigheten för skolutvecklings stödmaterial Politik i skolan, 2004). Sett ur ett nationellt perspektiv fick antidemokratiska, rasistiska och främlingsfientliga partier ett förhållandevis litet stöd, men variationen mellan gymnasieskolorna var stor. På enstaka gymnasieskolor fick sådana partier en majoritet av elevrösterna.</P> <P class="p54 ft9">Grundskolans och gymnasieskolans betydelse för attityder</P> <P class="p55 ft35">Prestationerna i grund- och gymnasieskolan har stor betydelse för elevernas självkänsla och kan även inverka på deras attityder till exempelvis människor med annan religion eller trosuppfattning eller sexuell läggning. En majoritet av eleverna som fått låga betyg och som vantrivs i skolan samt har problematiska familjeförhållanden och oftare skolkar tillhör gruppen elever med en hög grad av intolerans.</P> <P class="p154 ft9">Skolverkets tidigare nämnda kartläggning visar även på ett samband mellan kränkning och en högre frånvaro bland barn med utländsk bak-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">30</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft35">grund, särskilt bland pojkar. Elever, flertalet pojkar, med stereotypa föreställningar om kön och med känslor av utanförskap tillhör också denna grupp. Majoriteten av ungdomar med hög intolerans har en pessimistisk syn på framtiden. Vissa av dessa elever uppgav att de själva blivit mobbade i skolan och själva mobbat andra. Mobbningen mot dem själva hade upphört när de gick med i ett gäng med rasism som ideologi. För dessa elever kan det vara ett sätt att få status och skapa sig en identitet. En stor del av dessa elever, flertalet pojkar, har haft svårt att hitta kamrater i någon annan grupp och misslyckats med att komma in i andra kamratgemenskaper.</P> <P class="p14 ft10">Flera studier, se undersökningen från BRÅ och Forum för levande historia, visar att benägenheten att omfatta åsikter som innebär att man tar ställning för en strukturell underordning av kvinnor i förhållande till män är klart större hos intoleranta elever. Flertalet av dessa är pojkar. En kvinna förväntas enligt denna uppfattning vara känslig och svag och hennes status ligger i att vara attraktiv och samtidigt hålla sig inom vissa av mannen bestämda ramar beträffande sin sexualitet. I den manliga normen ingår att vara stark, att inte gråta och att slåss för sin heder för att vinna respekt. För dessa mycket intoleranta elever är heterosexualitet norm. De tar starkt avstånd från det som ses som feminint hos män och från homosexualitet. Fanny Ambjörnsson visar i sin undersökning I en klass för sig – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer (2004) på paradoxen att en uppfattning av sig själv som självständig, autentisk och unik också innefattar att vara så lik andra som möjligt, dvs. en strävan efter normalitet. Fanny Ambjörnsson definierar normalitet som en sammanblandning av hur de flesta är och en föreställning om hur de bör vara. Detta innebär för de unga flickorna i hennes undersökning att vara kvinna och bli kvinnlig – den normativa femininiteten – färgas av deras föreställningar om klass, sexualitet och etnicitet. Ju närmare normen kvinnligt och manligt man är i denna föreställningsvärld, desto större handlingsutrymme tror man sig få och ha. Hon har studerat maktrelationerna mellan ett trettiotal flickor i åldrarna <NOBR>16–18</NOBR> och deras förväntningar och föreställningar om femininitet för sitt identitetsskapande. Så- väl Fanny Ambjörnssons som BRÅ:s och Forums undersökningar m.fl. visar att klass, etnisk tillhörighet och kön har betydelse i detta avseende.</P> <P class="p172 ft35">Forskning visar vidare att olika ämnens s.k. könsmärkning gör att flickor och pojkar kan ha uppfattningen att man inte behöver bry sig om de ämnen som ses som pojkrespektive flickämnen om man tillhör motsatt kön (Skolverket 2002). I gymnasieskolans yrkesinriktade program kan dominansen av det ena könet vara runt 90 procent. Avhoppen för flickor som väljer ”pojkprogram” kan vara så många som hälften. Som skäl till avhoppen anges ofta ”könsmobbning” från lärarens sida. Elever som väljer <NOBR>icke-traditionella</NOBR> utbildningar får ibland stöd men möter ofta motstånd, se Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66).</P> <P class="p171 ft10">Även läroböckerna har betydelse för elevernas attityder och värderingar. Läroböcker är bärare av värderingar och kulturella koder som påverkar barns och elevers människosyn och omvärldsuppfattning, (se bl. a. von Wright, M. (1999) Genus och text: När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? Projektet Jämställdhet i läromedel, Skolverket). Flickor och pojkar, män och kvinnor påverkas dessutom på olika sätt beroende</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">31</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft35">på kön, socioekonomisk och kulturell bakgrund. Undersökningar visar att vissa läroböcker innehåller kränkande beskrivningar av minoritetsgrupper. En granskning (2003) av Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigade (RFSL Ungdom) av hur homo- och bisexuella samt transpersoner behandlas i 15 biologiböcker för grundskolan visade på stora brister. Böckerna beskriver generellt homosexualitet som ett övergående riskbeteende och homosexuella som potentiella pedofiler.</P> <P class="p14 ft35">Läroböckerna kan sägas spegla vad ett samhälle vid en viss tidpunkt anser vara lämplig kunskap för barn och elever (Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige, SOU 2005:56). Studier som granskat läroböcker ur ett etniskt och historiskt perspektiv visar att rasism och kolonialism genomsyrade bl.a. svensk pedagogik och läroböcker från slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> fram till <NOBR>1980-talet</NOBR> (Testahuney, M., 1999, ”Monokulturell utbildning” i skriften Utbildning och Demokrati 8 s. <NOBR>65-84).</NOBR> Kampanjen för moralisk upprustning i svensk skolpolitik i början av <NOBR>1940-talet</NOBR> var, enligt Gunnar Richardsson (2003), inspirerad av den uppfostringsideologi och den tidsanda som var förhärskande i Tredje Riket (se <NOBR>Hitler-Jugend</NOBR> i svensk skol- och ungdomspolitik – Beredskapspedagogik och demokratifostran under andra världskriget, Föreningen för svensk undervisningshistoria, 2003). Ärftlighetslära, rasbiologi och rashygien blev till exempel nya moment i naturkunskap i folkskolan genom ett tillägg i undervisningsplanen.</P> <P class="p171 ft35">Ett antal forskningsrapporter visar att subtila fördomar fortfarande finns kvar, trots en positiv förändring och en mer nyanserad bild av människor från andra delar av världen under de senare åren. Bilden av afrikaner, muslimer och judar, såväl historiskt som i nutid, är dock i ”värsta fall rasistisk och i bästa fall bristfällig” (Rydgren m.fl. 2004).</P> <P class="p14 ft35">Enligt överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition skall läroböcker ur homosexuellas, bisexuellas och transpersoners perspektiv (HBT) ses över. Regeringen har därför beslutat att ge Statens skolverk i uppdrag att genomföra en studie av de läroböcker som används och som är vanligt förekommande i grund- och gymnasieskolan utifrån hur de behandlar de olika diskrimineringsgrunderna. Studien skall relateras till skrivningarna i läroplanerna (se Lpo 94 och Lpf 94) och relevanta kursplaner. Bakgrunden är att flera undersökningar visar att det finns exempel på läroböcker som är kränkande när det gäller sexuell läggning och etnisk tillhörighet. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2006.</P> <P class="p173 ft9">Skolans organisering och kamratkulturen har betydelse för utsatthet och uteslutning</P> <P class="p174 ft10">Forskning visar också att placeringen i klassrummet används av både flickor och pojkar i grundskolan för att markera samhörighet och för att utesluta och markera avstånd (se Marie Bliding, 2004, Inneslutandets och uteslutandets praktik. En studie av barns relationsarbete i skolan, Göteborgs universitet). Hennes undersökning visar dessutom att samtliga elever i klassen utsattes för uteslutning i någon form och i varierande omfattning under skolåret. Några barn var mer påtagligt och ständigt utsatta. Deras situation sågs dock inte som ett mobbningsproblem, varken</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">32</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft10">av dem själva eller av skolan. De tillhörde inte gemenskapen i klassen på grund av sin etniska tillhörighet och sina språksvårigheter på samma självklara sätt som de andra flickorna och pojkarna. Språkundervisningens organisering kan även den medverka till att flickor och pojkar med utländsk bakgrund pekas ut som svaga och avvikande av sina skolkamrater. Att organisera en verksamhet med utgångspunkt i elevernas ålder kan bli till maktmedel i barnens och elevernas samspel med varandra. Undersökningen berör frågor om mobbning, trakasserier, främlingsfientlighet och rasism i skolan samt visar även på konsekvenserna av att se på mobbning som ett tydligt avgränsat och definierat problem.</P> <P class="p13 ft4">Skolverket pekar dessutom på problemet med att det ofta endast är mobbning som ses som kränkande behandling i skolan, se Skolverkets rapport Tillsyn av kränkande behandling 2002. Vid ett flertal tillsynsärenden har skolorna inte vidtagit tillräckliga åtgärder, trots att personalen känt till att en elev blivit kränkt, men inte utsatt för en sådan kränkning som av skolorna betecknades som mobbning och som därför inte behövde föranleda några åtgärder.</P> <P class="p14 ft10">I Marie Blidings undersökning redovisas ett flertal studier med relevans gällande sociala relationer och uteslutning mellan flickor och pojkar och som visar på sambandet mellan vänskapsrelationer och social status. En etnografisk studie, av sociala relationer mellan barn och mellan barn och vuxna på en engelsk könsuppdelad ”högstadieskola” för pojkar, har t.ex. visat att skolans organisation och indelning av pojkarna i olika grupper samverkade med pojkarnas egna principer för åtskillnad. Flickor medverkar t.ex. med hjälp av förolämpningar och fysiska våldshandlingar i hög grad till uteslutning och utstötning av sina kamrater. Förtal av andra används för att hierarkiskt organisera kamratgruppen och upprätthålla sin egen position i gruppen. Hon redovisar också studier om hur flickor och pojkar i grundskolans högre årskurser retas för att konstruera och markera kön samt hur förskolebarn skapar samhörighet och gemenskap genom social differentiering och genom att skapa sociala hierarkier.</P> <P class="p175 ft4">Inom utbildningsområdet finns flera kunskapsöversikter som ger kunskap om ”strukturell diskriminering” på grund av etnisk eller religiös tillhörighet. Här kan nämnas Hällgren, C. L. m.fl. (2005) Överallt och ingenstans: Mångkulturella och antirasistika frågor i svensk skola; en kunskapsöversikt, Umeå universitet, Rydgren, J. m.fl. (2004), Mapping Discriminatory Landscapes in Sweden: Ethnic Discrimination in the Labour Market and in the Educational system, Center for Multiethnic Research, Uppsala universitet samt <NOBR>Tallberg-Broman,</NOBR> I. m.fl. Likvärdighet i en skola för alla – Historisk bakgrund och kritisk granskning, Skolverket (2002).</P> <P class="p14 ft10">I relation till etniska och religiösa minoriteter har förskolan, skolan och vuxenutbildningen en viktig funktion i strävan efter att uppnå likvärdiga rättigheter och möjligheter oavsett etniskt och kulturellt ursprung. Strukturell diskriminering handlar, enligt betänkandet (SOU 2005:56) från utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, till stor del om att lagar, föreskrifter och principer som redan finns inte efterlevs. Det är därför viktigt att diskriminerande rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i verksamheterna motverkas och elimineras. Ingela <NOBR>Bel-Habib</NOBR> (2002) visar i sin undersökning av särskolan, att elever med utländsk bakgrund ofta bedöms och placeras</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">33</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft4">i särskolan på andra grunder än svenska elever. Elever som placerats i</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft9">särskolan på grund av koncentrationssvårigheter hade nästan uteslutande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">invandrarbakgrund. Ann Runfors diskuterar i sin avhandling Mångfald,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">motsägelser och marginalisering (2003) skolans marginaliseringseffekt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">Genom att elever med utländsk bakgrund jämförs och mäts mot en ofta</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">outtalad norm av ”svenskhet” skapas bilden av elever med invandrarbak-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">grund som avvikande. Studier visar att det även inom vuxenutbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">finns en outtalad norm som bygger på svenskhet och som påverkar hur</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">elever med invandrarbakgrund bemöts. Jeanette Hägerström har studerat</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">samspelet mellan etnicitet, genus och klass i lärarnas upplägg av under-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">visningen och allmänna föreställningar om hur man beter sig och hur</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">man inte bör göra (Vi och dom och alla dom andra på Komvux. Etnicitet,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">genus och klass i samspel, Lunds universitet, 2004).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p176 ft37">4.4 Åtgärder mot kränkande behandling i grund- och gymnasieskolan</P> <P class="p177 ft4">En rad insatser på nationell nivå har genomförts för att stödja det lokala arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling. Förutom de insatser som redovisas i detta avsnitt genomförs många viktiga insatser av olika myndigheter och organisationer för att stödja skolornas arbete. Ett nationellt skolformsövergripande värdegrundsprojekt <NOBR>(1999–2000)</NOBR> resulterade bl.a. i att två nationella värdegrundscentrum, vid Göteborgs universitet respektive Umeå universitet i samverkan med Ersta Sköndal högskola, inrättades. På uppdrag av regeringen har centrumen under <NOBR>2000–2003</NOBR> arbetat med att sprida kunskap om demokrati och värdegrundsfrågor samt för att göra forskning tillgänglig för kommuner och skolor.</P> <P class="p143 ft10">Det ingår i skolans läroplaner (Lpo 94 och Lpf 94) att eleverna skall ges kunskap om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Inom skolområdet pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra undervisningen för de nationella minoriteterna. Statens skolverk skall särskilt inom ramen för sin tillsyn följa utvecklingen av modersmålsundervisningen och tvåspråkig undervisning för Sveriges nationella minoriteter samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar.</P> <P class="p61 ft35">För att uppmärksamma och driva på kommunernas och skolornas arbete mot kränkande behandling och mobbning tog regeringen initiativ till att en kampanj mot mobbning, Tillsammansprojektet, genomfördes under <NOBR>2001–2003.</NOBR> Huvuduppgiften var att synliggöra de möjligheter som finns att förhindra mobbning och att samordna insatser från olika håll.</P> <P class="p61 ft10">Myndigheten för skolutveckling redovisade i december 2003 ett regeringsuppdrag angående kränkande behandling i skolan. I uppdraget ingick att lyfta fram lärande exempel på handlingsprogram och arbetssätt mot kränkande behandling som genom utvärderingar eller forskning visat att de minskat mobbning och skapat goda lär- och arbetsmiljöer i skolan. I publikationen Olikas lika värde – om arbetet mot mobbning och kränkande behandling (2003) identifierar myndigheten faktorer som framgångsrikt motverkar mobbning och stärker arbetet med en god social miljö. Med vägledning från forskning, skolors och kommuners utvärde-</P> <P class="p120 ft47">ringar samt nationella utvärderingar och granskningar pekar myndigheten</P> <P class="p178 ft4">34</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p179 ft4">ut ett antal konkreta hållpunkter som ett handlingsprogram mot kränkande behandling i skolan bör innehålla. Målgruppen för materialet är främst personal och skolledning i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, men även huvudmännen för verksamheterna har fått materialet.</P> <P class="p180 ft35">Regeringen gav Myndigheten för skolutveckling uppdraget att ta fram ett referensmaterial för att främja och intensifiera skolornas och kommunernas jämställdhetsarbete. Detta resulterade i rapporten Hur är det ställt? Tack, ojämt!, som är ett stödmaterial med lärande exempel på hur skolor och kommuner, i samverkan med olika organisationer och myndigheter, arbetar med jämställdhet och social och etnisk mångfald. Materialet ger en bakgrund till köns- och maktskillnader i skolan och samhället och visar hur könsordningen skapas och upprätthålls. Alla kommuner och skolor fick information och material hösten 2003.</P> <P class="p171 ft10">Statens skolverk har på regeringens uppdrag utarbetat allmänna råd för arbetet mot kränkande behandling och för att upprätta handlingsprogram. Myndigheten utfärdade år 2004 Allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling (SKOLFS 2004:19). Råden gäller det förebyggande arbetet, arbetet med att upptäcka, utreda och åtgärda kränkningar samt skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling. De allmänna råden följs av kommentarer som förtydligar råden. Kommentarerna grundar sig på förarbeten till bestämmelser, forskning och beprövad erfarenhet liksom utredningar och annat relevant material. Skolverkets allmänna råd är således rekommendationer till stöd för hur skolans lagar, förordningar och föreskrifter kan tillämpas. Syftet är att påverka utvecklingen och att främja en enhetlig rättstillämpning. De allmänna råden vänder sig till rektorer, lärare och andra personalgrupper i skolan samt till skolhuvudmännen som har det yttersta ansvaret för att skolorna aktivt arbetar med att motverka alla former av kränkande behandling. De allmänna råden omfattar inte förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.</P> <P class="p175 ft4">I Myndigheten för skolutvecklings generella utvecklingsuppdrag ingår jämställdhet som ett av tre prioriterade områden. Ett annat område är utvecklingsinsatser riktade mot segregerande förskole- och skolsituationer.</P> <P class="p180 ft10">Den 31 januari 2005 redovisade myndigheten regeringsuppdraget (U2004/2350/S) angående insatser för att främja jämställdhet i skolan. Tillsammans med Svenska Filminstitutet och andra myndigheter har myndigheten tagit fram flera informationsmaterial samt erbjudit filmen Hip Hip Hora! som ett pedagogiskt redskap i skolornas jämställdhetsarbete. Omkring 50 000 elever i årskurs <NOBR>6–9</NOBR> i 136 kommuner har sett och diskuterat filmen som tar upp problemen med sexuella trakasserier och könsmaktsordningen i skolan. Svenska Filminstitutet gav tillsammans med Myndigheten för skolutveckling ut ett material Först såg vi en film… i september år 2005 som bygger på erfarenheter från skolor och kommuner som arbetat med jämställdhet och medier. Myndigheten samarbetar också med Barnombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Jämställdhetsombudsmannen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och Operation kvinnofrid kring kompetensutvecklingsprojektet ”Tjej eller kille – spelar roll” för att stödja förskolors och skolors arbete för jämställdhet och mot diskrimine-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">35</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft35">ring på grund av exempelvis sexuell läggning. Över hundra skolpolitiker, förvaltningstjänstemän, rektorer och genuspedagoger i Stockholms län har deltagit i en upptaktskonferens som start för arbetet. Projektet har som mål att minst 13 kommuner skall delta med två skolledare per kommun. De skall efter satsningen, som pågår under perioden november 2004 till januari 2006, ta fram en jämställdhetsplan för hur jämställdhetsfrågorna skall drivas på den egna skolan.</P> <P class="p14 ft10">För att stärka jämställdhetsarbetet i skolorna avsatte regeringen under perioden <NOBR>2002–2004</NOBR> medel för att utbilda resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap i förskolan och skolan, s.k. genuspedagoger. Dessa skall arbeta praktiskt med förändringsarbete i sina verksamheter. Syftet var att stärka kompetensen och höja kvaliteten i det lokala jämställdhetsarbetet. Utbildningen riktade sig främst till pedagoger och lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Den har bedrivits på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling av Göteborgs och Umeå universitet i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm. Regeringens ambition var att det skulle finnas åtminstone en kvalificerad jämställdhetspedagog i varje kommun vid årsskiftet 2004/2005. Hittills har 255 genuspedagoger från sammanlagt 145 kommuner utbildats. Myndigheten för skolutveckling redovisar avslutade och pågående jämställdhetsinsatser, däribland utbildningen av genuspedagoger i december år 2005.</P> <P class="p171 ft35">Jämställdhetsarbetet måste börja i tidiga åldrar. Därför beslutade regeringen om en jämställdhetsdelegation för förskolan i augusti 2003. Delegationen (U2003:12) har i uppdrag att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. En viktig del av uppdraget för delegationen är att föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete för förskolan skall utvecklas och stärkas. Delegationen påbörjade sitt arbete i december 2003. I december 2004 överlämnade delegationen sitt delbetänkande Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete (SOU 2004:115) till regeringen. Betänkandet remitterades i april 2005 till ett åttiotal instanser. Remissinstanserna inkom med sina synpunkter i augusti 2005. Senast den 30 juni 2006 skall delegationen redovisa uppdraget i sin helhet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">36</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <P class="p181 ft1">5 Bestämmelser om kränkande behandling i <SPAN class="ft48">Prop. 2005/06:38 </SPAN>förskolan, skolan och kommunernas</P> <P class="p182 ft1">vuxenutbildning</P> <P class="p183 ft37"><SPAN class="ft4">5.1</SPAN><SPAN class="ft41">Skollagen</SPAN></P> <P class="p142 ft10">Skollagen (1985:1100) innehåller regler om det offentliga skolväsendet – förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan, kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Vidare regleras där förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, fristående skolor av olika slag som drivs av enskilda, riksinternatskolor och andra särskilda utbildningsformer samt skolhälsovård. Utanför lagens område faller en rad speciella utbildningsformer, bl.a. folkhögskolor. En rad sådana speciella utbildningar nämns i författningskommentaren till 2 § i förslaget till lag om förbud mot kränkande behandling av elever (SOU 2004:50). Angående särskilda utbildningsformer som faller under skollagen, se närmare 10 kap. i denna lag.</P> <P class="p143 ft10">Enligt skollagens ”portalparagraf” (1 kap. 2 §) skall verksamheterna för alla barn och elever utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Där markeras att alla verksamma i skolan är skyldiga att aktivt ingripa mot kränkande behandling. Bestämmelsen ställer även krav på ett förebyggande arbete. Skollagen innehåller också motsvarande föreskrifter för utbildning för vuxna (1 kap. 9 §). Förskoleverksamhetens uppgift är att erbjuda barn fostran och omvårdnad och skolbarnsomsorgens att komplettera skolan och stödja barnen i deras utveckling (2 a kap. 3 § första stycket).</P> <P class="p143 ft35">I förarbetena till skollagen och vid flera ändringar av lagen understryks att varje form av kränkande behandling mellan elever eller mellan elever och personal i verksamheten är helt otillåten och strider mot de grundläggande värden som gäller. I uttalandena framgår att det skall vara en självklar rättighet för elever att inte bli mobbade och att det är vuxensamhället som har ansvaret för att ge eleverna den rättigheten. Mobbning, våld och rasism skall inte accepteras. Detta är oförenligt med respekten för andra människors lika värde.</P> <P class="p144 ft9">Åtgärder för trygghet och säkerhet i olika skolformer</P> <P class="p184 ft35">I skollagen (1985:1100) finns inga bestämmelser om vilka konkreta åtgärder som får vidtas mot elever som uppträder störande eller missköter sig på annat vis. Enligt 6 kap. 9 § grundskoleförordningen (1994:1194) får en elev i de obligatoriska skolformerna endast utvisas för återstoden av en lektion och kvarhållas upp till en timme efter skoldagens slut. I motiven till skollagen framhölls att problem som gäller en flickas eller en pojkes uppförande i regel kan lösas av skolans personal genom samtal med henne eller honom och andra metoder som inte har karaktären av disciplinära åtgärder (prop. 1985/86: 10 s. 60 f.).</P> <P class="p185 ft4">I skolformsförordningarna finns det regler för de stegvisa åtgärder som får vidtas i grundskolan och gymnasieskolan.</P> <P class="p186 ft4">37</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p12 ft4">För grundskolan gäller att en elev som uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse skall uppmanas att ändra sitt uppförande (se 6 kap. 9 och 10 §§ grundskoleförordningen [1994:1194]). Hjälper inte detta skall läraren kontakta vårdnadshavaren. Nästa steg är att anmäla frågan till rektorn och överlämna ärendet till elevvårdskonferensen. I sista hand kan – om inte annat hjälper – elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för utbildningen som får överväga vilka åtgärder som skall vidtas. Det är inte tillåtet att avstänga en skolpliktig elev.</P> <P class="p14 ft44">Beträffande gymnasieskolan är det första disciplinära steget att uppmana eleven att ändra sitt beteende och det andra att läraren utreder orsaken till elevens beteende (se 6 kap. <NOBR>21–23</NOBR> §§ gymnasieförordningen [1992:394]). Det tredje steget är att rektorn utreder frågan. Hon eller han skall också försöka få pojken eller flickan att bättra sig och kan eventuellt ge henne eller honom en skriftlig varning. Vårdnadshavaren skall i detta skede underrättas om de åtgärder som rektorn vidtar. Vid allvarligare förseelser kan ärendet gå direkt till rektorn för utredning. Ett fjärde steg är att eleven avstängs från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen. Detta gäller om syftet med tidigare vidtagna åtgärder inte haft någon effekt, om elevens uppförande kan skada andra elever eller om det finns andra särskilda skäl. Eleven kan också förvisas från gymnasieskolan för en viss tid, men för högst tre terminer utöver den termin då beslutet meddelades. Det är styrelsen för utbildningen som fattar beslutet efter en förutsättningslös utredning av ärendet. Rektorn kan tillfälligt avstänga flickan eller pojken med omedelbar verkan i avvaktan på styrelsens beslut under högst två veckor. Beslutet kan överklagas.</P> <P class="p187 ft4">En deltagare i kommunal vuxenutbildning och i vuxenutbildning för utvecklingsstörda kan avstängas under högst två veckor om hon eller han begått upprepade eller allvarliga förseelser (se 6 kap. 4 och 5 §§ förordningen [2002:1012] om kommunal vuxenutbildning samt 3 kap. 7 § förordningen [1992:736] om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). En deltagare kan även förvisas från vuxenutbildningen på högst ett och ett halvt år. Några motsvarande bestämmelser finns inte inom svenskundervisning för invandrare.</P> <P class="p14 ft35">Även för elever i särskolan finns bestämmelser om disciplinära åtgärder, se 6 kap. 6 och 7 §§ särskoleförordningen (1995:206). Likaså i gymnasiesärskolan finns regler om åtgärder för elevers tillrättaförande, se 6 kap. <NOBR>4–8</NOBR> §§. Regleringen kring specialskolan och sameskolan innehåller också möjligheter att vidta disciplinära åtgärder mot elever i dessa skolformer, se 7 kap. 10 och 11 §§ specialskoleförordningen (1995:401) respektive 5 kap. 2 § sameskolförordningen.</P> <P class="p171 ft35">Enligt rättspraxis får varje skola ha lokala ordningsregler. I dessa kan skolan reglera vad som skall gälla med hänsyn till ordningen i fråga om affischering, flygblad, demonstrationer, möten och bärande av märken och symboler. Ordningsreglerna är till för att garantera ordningen på skolan och skall vara neutrala till sin karaktär. De får inte inskränka yttrande- och tryckfriheten. Om exempelvis en lärare och skolledning misstänker eller vet att elever gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp i form av märken och annat material är det skolledningens sak att anmäla det till polisen och polisens uppgift att beslagta materialet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">38</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p10 ft4">Elevernas integritet är grundlagsskyddad. I extrema situationer finns i</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td66"><SPAN class="p188 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">brottsbalken regler om nöd och nödvärn, som kan få betydelse även på</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">skolans område. Dessa innebär att det finns ett visst utrymme för att om-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">händerta föremål för att avvärja omedelbar fara.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p10 ft4">Kollektiv bestraffning är naturligtvis inte tillåtet. Det strider mot rätts-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">statens självklara princip att var och en ansvarar endast för sina egna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">handlingar. Om disciplinära åtgärder kan vara aktuella för elever skall</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">det för var och en för sig prövas vilka åtgärder som skall vidtas.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p3 ft9">Skollagskommitténs förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p3 ft4">I 1999 års skollagskommittés slutbetänkande Skollag för kvalitet och</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">likvärdighet (SOU 2002:121) föreslås i nu aktuella avseenden att rektor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">och lärare skall kunna vidta tillfälliga åtgärder i akuta situationer för att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">tillförsäkra alla elever en trygg skolmiljö och arbetsro och för att komma</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">till rätta med elever som uppträder störande eller hotfullt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Enligt betänkandet bör den nya skollagen innehålla en bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">som klart fastslår skolans ansvar för att förebygga, upptäcka och ingripa</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">mot kränkande behandlingar utan att de olika formerna för kränkningar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">särskilt anges. Kommitténs motiv bakom förslaget är att de beteenden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">som inte räknas upp skulle kunna uppfattas som mindre allvarliga.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Skollagskommitténs förslag övervägs för närvarande i Regerings-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">kansliet. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats till ett begränsat antal</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">remissinstanser. Regeringen avser att senare under år 2006 återkomma</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">med förslag till en ny skollag.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td37"><SPAN class="p3 ft9">Tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p3 ft4">Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skol-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">väsendet samt för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som det all-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">männa anordnar, se förordningen (2002:1160) med instruktion för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">Statens skolverk. Verket utövar statlig tillsyn över det offentliga skol-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">väsendet, utbildning vid fristående skolor, vid riksinternatskolor och vid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">särskilda ungdomshem enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmel-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">ser om vård av unga samt vid vissa andra utbildningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Skolverket skall också se till att kommunen fullgör sitt tillsynsansvar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">vid förskoleverksamhet, fritidshem och förskoleklass bedrivna i enskild</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">regi. Tillsynen skall framför allt inriktas på att garantera rättssäkerheten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">för enskilda barn och elever.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft9">Skollagskommittén har i sitt betänkande (SOU 2002:121) föreslagit att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">Skolverkets tillsynsansvar regleras i skollagen och att det omfattar lagens</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">efterlevnad, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt före-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">skrifter om utbildningen som kan finnas i andra författningar. Tillsynsan-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">svaret för enskild verksamhet som godkänns av kommunen skall dock</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">enligt kommittén ligga på kommunen. Vidare skall Skolverket, enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">kommittén, ha rätt att vid vite förelägga huvudman för verksamhet som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">står under verkets tillsyn att fullgöra sitt uppdrag.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td37"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td66"><SPAN class="p11 ft4">39</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p189 ft4">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p115 ft37">Läroplanerna m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft35">Statsmakterna har angett nationella mål och riktlinjer för skolverksamheterna genom skollagen, läroplaner och andra förordningar. Dessa bestämmelser skall styra innehållet i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning och garantera barn och elever likvärdiga förutsättningar oavsett var i landet verksamheten anordnas.</P> <P class="p76 ft35">År 1991 skedde en omfattande decentralisering av ansvaret för skolan. Regel- och resursstyrningen ersattes med mål- och resultatstyrning – dvs. en styrning i förhand genom mål och i efterhand genom uppföljning och utvärdering. Det är huvudmännen som bestämmer hur målen skall nås, hur verksamheten skall organiseras och vilka resurser som skall satsas. Mål- och resultatstyrningen innebär att staten anger vilka mål och riktlinjer som gäller i skollag, förordningar och läroplaner. Huvudmannen för verksamheten skall fastställa lokala mål och svara för den lokala uppföljningen och utvärderingen.</P> <P class="p190 ft35">Den första läroplanen i den mening som nu används kom år 1962. Den gällde det obligatoriska skolväsendet och innehöll, liksom senare läroplaner, allmänna mål och riktlinjer. Det är brukligt att en läroplan anger utbildningens värdegrund. Fostran är naturligtvis också ett väsentligt begrepp i varje läroplan. Genom fostran överförs grundläggande värden, regler och handlingskompetens. En demokrati är inte värdeneutral. Den speglar samhälleliga värden. Verksamheterna har uppgiften att, i enlighet med vad som föreskrivs i läroplanerna, överföra dessa värden och förbereda barn och unga för att leva och verka i det framtida samhället. Det finns tre läroplaner i Sverige. Läroplan för förskolan (Lpfö 98) och Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) inleds med ett avsnitt om verksamheternas värdegrund, uppdrag och uppgifter. De värden som skall gestaltas och förmedlas är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta.</P> <P class="p89 ft5">Enligt Lpo 94 skall alla som arbetar i skolan:</P> <P class="p191 ft4"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen,</SPAN></P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,</SPAN></P> <P class="p193 ft4"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper,</SPAN></P> <P class="p192 ft4"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">visa respekt för den enskilda individen, och</SPAN></P> <P class="p194 ft52"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft51">i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. De grundläggande värdena är desamma också i Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) som gäller för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, Nationellt centrum för flexibelt lärande (tidigare Statens skolor för vuxna) och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda.</SPAN></P> <P class="p195 ft10">Det är rektorerna, som pedagogiska ledare och chefer, som har det övergripande ansvaret för verksamheten. Deras särskilda ansvar skärptes år 1998 då läroplanen reviderades för det obligatoriska skolväsendet,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft5">förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Hon eller han har ansvar för</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td130"><SPAN class="p11 ft4">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td4"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft4">att upprätta ett handlingsprogram för att förebygga och motverka alla</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">former av kränkande behandling bland elever och anställda.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna innebär således</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">att de övergripande målen beslutas av staten, medan kommunen och den</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">lokala verksamheten beslutar hur de skall arbeta för att nå dessa. Vilka</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">verktyg och metoder man använder avgör man själv. Det är kommunerna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">och de olika verksamheterna som ansvarar för att utarbeta metoder för att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">förebygga och åtgärda kränkande behandling.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p196 ft37">5.3 Brottsbalken</P> <P class="p142 ft10">Skolan utgör naturligtvis ingen fredad zon från den straffrättsliga regleringen. Straffbestämmelserna i brottsbalken kan således gälla även vissa slag av kränkande behandling i skolan, nämligen om handlingen utgör brott. Det kan t.ex. röra sig om fall som är att bedöma som misshandel, ofredande eller olaga hot. Även bestämmelser om sexualbrott och om hets mot folkgrupp kan vara aktuella. En rektor kan även ingripa mot lärare eller annan skolpersonal som uppträder störande eller kränkande och därmed begår tjänstefel (se 20 kap. 1 § brottsbalken).</P> <P class="p197 ft37">5.4 Arbetsmiljölagstiftningens tillämpning på skolområdet</P> <P class="p142 ft35">Det finns ett omfattande regelverk om arbetsmiljön som gäller för alla arbetsplatser, dvs. även för skolan. I regelverkets mening utgör skolan en arbetsplats i likhet med andra. Arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller också elevernas arbetsmiljö. Elever i förskoleklass och skola jämställs i flera avseenden med arbetstagare. Barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattas däremot inte.</P> <P class="p59 ft4">Arbetsmiljölagen likställer en arbetstagare med en person som genomgår en utbildning, bl.a. när det gäller reglerna om arbetsmiljön. Lagen innehåller bestämmelser om arbetsmiljön och föreskriver allmänna skyldigheter för arbetsgivare och arbetstagare för att åstadkomma en god arbetsmiljö samt om samverkan mellan parterna i detta syfte. Skolans personal, dit eleverna i detta sammanhang räknas, och arbetsgivaren skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Rektor har dock huvudansvaret.</P> <P class="p59 ft4">Med stöd av arbetsmiljölagstiftningen har Arbetsmiljöverket (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen) utfärdat kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17). Där definieras kränkande särbehandling som:</P> <P class="p198 ft9">Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.</P> <P class="p199 ft10">Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling förebyggs samt klargöra att sådan särbehandling är oacceptabel. När det finns tecken på kränkande särbehandling skall åtgärder snarast vidtas och följas upp. Den arbetstagare som utsätts för kränk-</P> <P class="p200 ft4">41</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft4">ningar skall snabbt få hjälp eller stöd. Råden gäller också skolan som</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">arbetsplats och omfattar både personal och elever.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">I Arbetsmiljöverkets allmänna råd om hur dessa föreskrifter skall</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">tillämpas, nämns som exempel på kränkande särbehandling vuxenmobb-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">ning, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier – även sexuella</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">trakasserier. Däremot bör tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">problem i samarbetsrelationerna ses som normala företeelser. Det handlar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">om kränkande särbehandling när konflikten mellan personerna förlorar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">prägeln av ömsesidighet och när respekten för en individs rätt till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">personlig integritet glider över till de oetiska handlingar som anges i de</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">allmänna råden. I råden redogörs vidare för de insatser som behövs dels</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">för att förebygga kränkande särbehandling, dels när kränkningen konsta-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">terats. Råden avser dock främst vuxna arbetstagare.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Det finns också särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">arbetsmiljön (AFS 1993:2). Vid allvarligare händelser som rör våld eller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">hot om våld är skolan skyldig att underrätta Arbetsmiljöverket.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p196 ft37">5.5 FN:s konvention om barnets rättigheter</P> <P class="p142 ft35">Barnets rättigheter och integritet har kommit alltmer att fokuseras i svensk politik och lagstiftning efter antagandet av Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter – barnkonventionen (1989). Den är en viktig grund för arbetet mot kränkande behandling av barn och elever i främst förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och i grund- och gymnasieskolan. Barnkonventionen föreskriver att inga barn får utsättas för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende (artikel 16)<SPAN class="ft34">. </SPAN>Vidare skall staterna säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet (artikel 28). För barn med funktionshinder sägs att varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som gör det möjligt för barnet att aktivt delta i samhället (artikel 23).</P> <P class="p201 ft37">5.6 Skolhuvudmannens skadeståndsansvar gentemot barn och elever</P> <P class="p141 ft9">Ansvar för det allmänna såsom huvudman</P> <P class="p184 ft10">Enligt skadeståndslagen (1972:207) blir den som av uppsåt eller av vårdslöshet vållar en person- eller en sakskada ersättningsskyldig. Vidare gäller att den som genom brott vållar en ren förmögenhetsskada, dvs. en ekonomisk skada som uppkommer utan samband med en person- eller sakskada, skall ersätta den (se 2 kap. 2 §). Den person som allvarligt kränker en annan individ genom angrepp mot hennes eller hans frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär (se 2 kap. 3 §). Med eget vållande likställs vållande av någon i en verksamhet som den ansvarige svarar för. Bestämmelserna om ansvar för eget vållande är av intresse med tanke på möjligheten att en skada kan ha orsakats genom ett oaktsamt beslut eller ett handlande av ett organ som företräder det allmänna som t.ex. kommunfullmäktiges ordförande.</P> <P class="p202 ft4">42</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Huvudmannens ansvar i egenskap av arbetsgivare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft10">Skolhuvudmannens skadeståndsansvar gentemot barn och elever uppkommer förmodligen oftast genom beslut eller åtgärder av en myndighet som bestämmer om skolans verksamhet eller av dess personal. Det är arbetsgivaren som skall ersätta den personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten (se 3 kap. 1 §). Arbetsgivaren skall även ersätta ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott och skada på grund av att arbetstagaren i tjänsten kränker en person på det sätt som anges i 2 kap. 3 §. Detta ansvar gäller även staten, kommunen eller landstinget som arbetsgivare. Förutsättningen, för att ansvaret för skadestånd för ren förmögenhetsskada och för kränkning skall kunna utkrävas, är dock att skadan vållats genom brott. Däremot räcker det vid person- eller sakskada att konstatera att skadan bevisligen vållats genom fel eller försummelse i tjänsten. Normalt svarar en arbetsgivare för vad en arbetstagare gör på arbetsplatsen om det inte gäller helt oförutsedda handlingar som inte har med arbetsuppgifterna att göra. Inträffar skadan utanför arbetslokalen krävs ett närmare samband mellan skadan och arbetsuppgifterna för att det skall vara fråga om ett handlande i tjänsten. Detta gäller särskilt när arbetstagarens avsikt är att skada en person.</P> <P class="p204 ft9">Ansvar för fel och försummelse vid myndighetsutövning</P> <P class="p184 ft35">Skolhuvudmannen har ansvar för den egna personalen, men också för andra som är verksamma enligt bestämmelserna i lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan. Myndighetsutövning som hör till uppgiften för verksamhetens bedrivande och genomförande kan överlämnas till den som får ett sådant uppdrag enligt 3 §. Även skollagen (1985:1100) innehåller bestämmelser om att utbildning kan bedrivas på entreprenad. Enligt 11 kap. 6 § skollagen får kommuner och landsting uppdra åt andra att anordna kommunal vuxenutbildning. Motsvarande bestämmelser finns avseende vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare.</P> <P class="p143 ft35">Ett särskilt, något strängare ansvar för det allmänna stadgas i 3 kap. 2 § skadeståndslagen. Staten, en kommun eller ett landsting skall ersätta en personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse i myndighetsutövningen i den verksamhet som staten eller kommunen eller landstinget svarar för. Ansvaret omfattar även skada på grund av att en annan person kränks på det sätt som anges i 2 kap. 3 §. Här gäller alltså ett utvidgat ansvar för sådana ekonomiska förluster som räknas som ren förmögenhetsskada. När en elev lider ekonomisk skada, t.ex. genom att studietiden förlängts, är det därmed av betydelse om förlusten vållats vid myndighetsutövning.</P> <P class="p61 ft10">Har myndighetsutövningen anförtrotts åt någon utanför staten, kommunen eller landstinget svarar det allmänna för skadan på samma sätt som om personen i fråga varit anställd i stat, kommun eller landsting. Bestämmelsen kan uppfattas som att kommunen också ansvarar för verksamhet i fristående skolor beträffande skolpliktiga elever i kommunen. Kommunens ansvar skulle då även omfatta de elever som valt att gå i en</P> <P class="p120 ft42">skola i en annan kommun. Elevens kommun ansvarar dock enbart för</P> <P class="p178 ft4">43</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">kontrollen över att skolplikten fullgörs, i övrigt vilar naturligtvis ansvaret på huvudmannen för den skola där felet begåtts. Däremot kvarstår kommunen som ansvarig när man uppdragit undervisningen till någon annan på entreprenad.</P> <P class="p139 ft10">De frågor som framför allt är av intresse för skadeståndbedömningen, när ett barn eller en elev tillfogas skada i en verksamhet, är dels vad som utgör myndighetsutövning, dels när ”fel eller försummelse” förekommit.</P> <P class="p54 ft9">Vad utgör myndighetsutövning?</P> <P class="p55 ft35">Med myndighetsutövning menas i detta sammanhang sådana beslut eller åtgärder från det allmännas sida som är ett uttryck för samhällets rätt att utöva makt över medborgarna. En myndighet bestämmer över en individs rättigheter eller skyldigheter eller ingriper med faktiska åtgärder i individens förhållanden utan att hon eller han har rätt att motsätta sig dem. Det utmärkande för myndighetsutövning är alltså individens beroendeställning i förhållande till myndigheten. Elever är i en sådan beroendeställning när det gäller exempelvis intagning, betygssättning eller disciplinära åtgärder från skolans sida. Själva undervisningen utgör däremot inte myndighetsutövning.</P> <P class="p154 ft35">För att 3 kap. 2 § skadeståndslagen skall vara tillämplig räcker det emellertid att skadan vållats ”vid” myndighetsutövning. Ett handlande som skadar en person behöver bara ha visst närmare samband med myndighetsutövningen. Om en myndighet fattar ett korrekt beslut beträffande ett barn eller en elev men glömmer att meddela barnet eller eleven om beslutet eller ger meddelandet ett missvisande innehåll, anses skadan vållad vid myndighetsutövning. Om exempelvis en skola inte ingriper för att skydda en elev mot trakasserier eller andra former av kränkande behandling har eventuella fel ansetts begångna vid myndighetsutövning, jfr NJA 2001 s. 755.</P> <P class="p157 ft9">Fel eller försummelse</P> <P class="p55 ft35">Innebörden av begreppet ”fel eller försummelse” är att det ställs ett krav på vållande, dvs. uppsåt eller oaktsamhet. Bevisbördan ligger på den skadelidande personen. Frågan om det förekommit fel eller försummelse skall bedömas objektivt och från den enskilde individens synpunkt. Det avgörande för bedömningen av om en person har rätt till skadestånd är vad hon eller han i fråga rimligen kunde begära från det allmännas sida. Har en myndighet inte uppfyllt rimliga krav handlar det om ”fel eller försummelse”. Myndigheten kan inte frita sig från ansvar genom att skylla på att den felande tjänstemannen har otillräcklig utbildning eller bristande erfarenhet.</P> <P class="p92 ft10">Av betydelse i sammanhanget är vilken typ av fel det är fråga om. Om en tjänsteman inte iakttagit en författningsbestämmelse eller en bindande myndighetsföreskrift kan myndigheten i allmänhet inte undgå skadeståndsskyldighet och inte heller om man åsidosatt ett tydligt prejudikat som visar hur myndigheten skall handla. Är det däremot fråga om en besvärlig juridisk tolkningsfråga eller en godtycklig prövning är det enbart uppenbart oriktiga bedömningar från myndighetens sida som kan</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">44</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">medföra ansvar. Om myndigheten dröjt oacceptabelt länge med att agera i ett ärende medför det i allmänhet skadeståndsskyldighet. Undantag kan göras om dröjsmålet beror på en resursbrist som inte myndigheten kan lastas för.</P> <P class="p56 ft9">Bestämmelser om skadeståndets storlek</P> <P class="p55 ft10">Skadeståndets storlek vid personskada är reglerat i 5 kap. <NOBR>1–5</NOBR> §§ skadeståndslagen. Beträffande kränkning bestäms skadeståndet efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet, 5 kap. 6 §. Man skall då särskilt beakta om handlingen haft förnedrande eller skändliga inslag, har varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla, riktat sig mot en person med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande eller har varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet.</P> <P class="p205 ft4">Det fordras enligt gällande rätt en ”allvarlig” kränkning som orsakats av vissa brottsliga handlingar för att skadestånd för kränkningen skall utgå. Sexual- och våldsbrott räknas generellt som allvarliga kränkningar. En person kan själv, genom att börja slåss, ha framkallat att hon eller han möts av ett brottsligt handlande som exempelvis våld, ofredande eller ärekränkning. Om brottet inte är oproportionerligt allvarligt i förhållande till provokationen, anses den skadelidande personen ha avstått från att värna om sin personliga integritet och kränkningen anses därför inte som allvarlig.</P> <P class="p109 ft4">Skadestånd kan jämkas om den skadelidande varit medvållande till sin skada. Gäller det personskada görs detta dock i princip bara om medvållandet är grovt. Vid ren förmögenhetsskada kan däremot skadeståndet nedsättas om den skadelidande varit oaktsam. När det gäller skadestånd för kränkning är bestämmelsen om jämkning p.g.a. medvållande inte tillämplig.</P> <P class="p54 ft9">Särskilt om ansvar för verksamhet med enskild huvudman</P> <P class="p53 ft4">Som framgår av föregående avsnitt är en kommun inte ansvarig enligt reglerna om fel och försummelse vid myndighetsutövning för fel begångna i fristående skolors verksamhet. Ansvaret vilar i stället på den fristående skolan på grund av skolans rättsförhållande till eleven. Det handlar då om ett kontraktsförhållande till eleven. Även när en förmyndare slutit avtal med skolan är det eleven som anses som kontraktspart. Detsamma gäller även för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg med enskild huvudman.</P> <P class="p154 ft10">Enligt allmänna kontraktsrättsliga regler svarar den som driver verksamheten för de fel och försummelser som begås av rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion och annan personal gentemot ett barn eller en elev. Skadeståndsansvaret omfattar person- och sakskada samt ren förmögenhetsskada. Beträffande kränkning av ett barn eller en elev gäller ansvaret de brott som föreskrivs i 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Anlitar den enskilda verksamheten personer för hjälp med undervisningen genom entreprenadavtal eller liknande, svarar huvudmannen i regel även för dessa personers handlande i anslutning till uppdraget.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">45</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p180 ft35">Vad som utgör fel eller försummelse bör bedömas på motsvarande vis som då det gäller det allmännas ansvar. Samma krav skall ställas på verksamhet med enskild huvudman och dess personal som för kommunal verksamhet av motsvarande slag. Jämkning på grund av medvållande är möjlig enligt samma regler som gäller för det allmänna.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">46</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p206 ft1"><SPAN class="ft24">6</SPAN><SPAN class="ft54">Rätten till skydd mot diskriminering och annan kränkande behandling – grundlagsbestämmelser m.m.</SPAN></P> <P class="p207 ft4">De normer och värden som skall ligga till grund för allt arbete i såväl förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen som grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen är de grundläggande demokratiska värdena. Verksamheternas demokratiska uppdrag är genom skollagen, läroplanerna och andra förordningar länkade till principen om alla människors lika värde i regeringsformen och artikel 14 i Europakonventionen.</P> <P class="p208 ft37"><SPAN class="ft4">6.1</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringsformen</SPAN></P> <P class="p158 ft35">Principen om alla människors lika värde kommer till uttryck i regeringsformen från 1974. Regeringsformen föreskriver att det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Diskriminering av människor grundad på kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person skall motverkas.</P> <P class="p109 ft4">Domstolar och förvaltningsmyndigheter och även andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall beakta allas likhet inför lagen i sin verksamhet och även iaktta saklighet och opartiskhet. En lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon medborgare ”missgynnas därför att han, med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung, tillhör en minoritet”, 2 kap. 15 §.</P> <P class="p154 ft35">En lag eller en föreskrift får heller inte missgynna en medborgare på grund av kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävan att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt, 2 kap. 16 §. Dessa bestämmelser gäller även för utländska medborgare i Sverige, 2 kap. 22 §.</P> <P class="p208 ft37"><SPAN class="ft4">6.2</SPAN><SPAN class="ft41">Europakonventionen</SPAN></P> <P class="p209 ft4">En lag eller annan föreskrift får heller inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europakonventionen gäller som lag i Sverige sedan den 1 januari 1995.</P> <P class="p154 ft10">Artikel 14 i konventionen innehåller förbud mot diskriminering. Här föreskrivs att åtagandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen skall säkerställas utan åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Uppräkningen av diskrimineringsgrunder är inte uttömmande. Av praxis från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) framgår t.ex. att den nu berörda</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">47</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft4">artikeln, i kombination med andra artiklar i konventionen, har ansetts</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft9">vara tillämplig då en person diskrimineras på grund av sin sexuella lägg-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">ning. I rekommendation 1474 (2000) från parlamentariska församlingen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">till ministerkommittén i Europarådet rekommenderas ministerkommittén</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">att införa sexuell läggning som uttrycklig diskrimineringsgrund i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">Europakonventionen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft9">Bland de fri- och rättigheter som omfattas av Europakonventionen kan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">nämnas bl.a. rätten till en rättvis rättegång (artikel 6), rätten till skydd för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">privat- och familjeliv (artikel 8), rätten till föreningsfrihet (artikel 11) och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">rätten till effektiva rättsmedel (artikel 13).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p10 ft4">I första tilläggsprotokollet till konventionen regleras rätten till under-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">visning. Där föreskrivs i artikel 2 att ingen får förvägras rätten till under-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">visning. Vidare skall staten – vid utövandet av den verksamhet som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning – respektera</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervis-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">ning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filoso-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">fiska övertygelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Påståenden om kränkningar av konventionen prövas av Europadom-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">stolen. Europadomstolens domar är folkrättsligt bindande för berörd stat,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">men domstolen är ingen överinstans för nationella domstolar och myn-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">digheter. En dom i Europadomstolen kan dock innebära att en stat måste</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ändra sin lagstiftning för att undvika liknande konventionsbrott i fram-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">tiden.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">År 2000 öppnades tilläggsprotokoll 12 till konventionen för under-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">tecknande. Protokollet, som innehåller ett generellt förbud mot diskrimi-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">nering, trädde i kraft den 1 april 2005. Sverige har inte ratificerat proto-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">kollet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p196 ft37">6.3 Diskrimineringslagarna på arbetslivsområdet</P> <P class="p177 ft4">På arbetslivsområdet finns särskild lagstiftning till skydd mot diskriminering. De aktuella lagarna utgörs av:</P> <P class="p210 ft4"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft55">jämställdhetslagen (1991:433),</SPAN></P> <P class="p211 ft9"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft56">lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</SPAN></P> <P class="p212 ft4"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft55">lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, och</SPAN></P> <P class="p213 ft4"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft57">lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.</SPAN></P> <P class="p120 ft4">De tre sistnämnda lagarna kallas ofta 1999 års arbetslivslagar.</P> <P class="p214 ft28"><SPAN class="ft36">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Jämställdhetslagen</SPAN></P> <P class="p215 ft10">Nuvarande jämställdhetslag, som trädde i kraft den 1 januari 1992, har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i arbetslivet). Lagen siktar till att förbättra främst kvinnors villkor i arbetslivet. Riksdagen beslutade år 2000 om ett antal ändringar i jämställdhetslagen. Lagen samordnades med 1999 års lagar när det gäller</P> <P class="p216 ft4">48</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft4">diskrimineringsförbudens skyddsnivå, terminologi och struktur. Även våren 2005 ändrades jämställdhetslagen efter beslut av riksdagen. Ändringarna innebar att trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier definieras som två separata företeelser. I övrigt anpassades vissa definitioner av diskrimineringsbegreppen.</P> <P class="p139 ft10">Lagen innehåller därmed bestämmelser om förbud mot direkt och indirekt diskriminering och trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier samt om utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier. Likaså finns ett förbud mot repressalier. De påföljder som kan komma i fråga är ogiltighet (klander) eller skadestånd. Av propositionen (prop. 1997/98:180 s. 22) som behandlar lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning framgår att sistnämnda lag inte omfattar skydd för de transsexuella. Anledningen är att transsexualitet är en fråga om könstillhörighet och inte om sexuell läggning. En person som diskrimineras på grund av transsexualitet omfattas sålunda av jämställdhetslagen.</P> <P class="p157 ft9">Målinriktat arbete</P> <P class="p55 ft35">I jämställdhetslagen föreskrivs vidare att arbetsgivaren, inom ramen för sin verksamhet, skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet. Arbetsgivaren skall dessutom vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier, trakasserier på grund av kön eller repressalier. Enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att upprätta en jämställdhetsplan.</P> <P class="p54 ft9">Tillsyn</P> <P class="p55 ft35">Det är Jämställdhetsombudsmannen och Jämställdhetsnämnden som skall se till att lagarna följs. En arbetsgivare är skyldig, att på uppmaning av Jämställdhetsombudsmannen (JämO), lämna uppgifter om förhållanden i sin verksamhet som kan vara av betydelse för ombudsmannens tillsyn. Skyldigheten kan förenas med vite. Vite kan också meddelas av Jämställdhetsnämnden om arbetsgivaren inte följer bestämmelserna om aktiva åtgärder i jämställdhetslagen.</P> <P class="p217 ft28"><SPAN class="ft36">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">1999 års arbetslivslagar</SPAN></P> <P class="p218 ft10">Genom de tre diskrimineringslagarna, lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, förbjuds diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Lagarna är lika till sin uppbyggnad. Lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning innehåller, till skillnad för de andra lagarna, en skyldighet för arbetsgivare att vidta aktiva åtgärder och lagen (1999:132) om förbud</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">49</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft4">mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder innehåller</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">en bestämmelse om stöd- och anpassningsåtgärder.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft35">Lagarna gäller för arbetslivet och sedan den 1 juli 2003, då tillämpningsområdet i vissa avseenden utsträcktes, även när en arbetsgivare beslutar eller vidtar åtgärder som rör yrkespraktik, utbildning eller yrkesvägledning. Lagarna omfattar alla arbetstagare liksom arbetssökande. Vidare skall numera också den person som – utan att vara anställd – söker eller fullgör arbetspraktik jämställas med en arbetssökande eller en arbetstagare enligt bestämmelser i dessa lagar.</P> <P class="p59 ft4">Lagarnas förbud mot diskriminering omfattar direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och instruktioner att diskriminera. De omfattar även ett förbud mot repressalier till följd av en anmälan om diskriminering. Arbetsgivare har enligt lagarna en utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier. Den huvudsakliga sanktionen mot överträdelse av lagarnas förbud är skadestånd.</P> <P class="p144 ft9">Tillsyn</P> <P class="p184 ft35">De fyra diskrimineringsombudsmännen – Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) – skall genom rådgivning och stöd medverka till att den, kvinna eller man, som utsätts för diskriminering kan ta tillvara sina rättigheter. Ombudsmännen skall i första hand försöka uppnå att hon eller han som diskriminerats får upprättelse genom frivilliga överenskommelser. Går inte detta har ombudsmännen rätt att väcka talan i domstol för en enskild kvinnas eller mans räkning.</P> <P class="p185 ft4">Ombudsmännen skall se till att lagarna följs och kan vid vite förelägga en arbetsgivare att inkomma med vissa uppgifter. Ett vitesföreläggande kan överklagas till Nämnden mot diskriminering.</P> <P class="p67 ft4">Ombudsmännen tar även initiativ till och medverkar i olika typer av utbildnings- och informationsinsatser samt ger ut broschyrer, handböcker och rapporter.</P> <P class="p219 ft37">6.4 Diskrimineringslagstiftning på andra samhällsområden</P> <P class="p142 ft35">Tidigare fanns enbart diskrimineringslagar för arbetslivet. Efter år 1999 har lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering tillkommit. Det innebär att det nu finns sammanlagt sex lagar om förbud mot diskriminering varav en gäller högskoleområdet, fyra arbetslivet och en vissa andra samhällsområden. Samtliga lagar reglerar framför allt vuxna kvinnors och mäns diskriminerande handlingar.</P> <P class="p220 ft28"><SPAN class="ft36">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan</SPAN></P> <P class="p221 ft4">Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan gäller</P> <P class="p120 ft59">sedan den 1 mars 2002 och har till ändamål att främja lika rättigheter för</P> <P class="p178 ft4">50</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft35">studenter och sökande samt att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Lagen gäller utbildning vid högskola. Med högskola avses ett universitet eller en högskola som har staten, en kommun eller ett landsting som huvudman samt även en enskild utbildningsanordnare som har examenstillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.</P> <P class="p154 ft4">Enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan skall högskolorna bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenters lika rättigheter samt vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon student eller sökande utsätts för trakasserier. Högskolorna är dessutom skyldiga att utreda omständigheterna kring uppgivna trakasserier och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta traskasserier.</P> <P class="p109 ft4">Vidare skall högskolorna årligen upprätta en plan. Den skall innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att främja likabehandling och för att förebygga och förhindra trakasserier. Planen skall redogöra för vilka av dessa åtgärder som högskolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande året samt för hur tidigare planerade åtgärder genomförts.</P> <P class="p54 ft9">Direkt och indirekt diskriminering och instruktion att diskriminera</P> <P class="p53 ft4">Lagen innehåller vidare bestämmelser som förbjuder diskriminering, såväl direkt som indirekt.</P> <P class="p139 ft35">Med direkt diskriminering avses att en student eller sökande missgynnas genom att en högskola behandlar honom eller henne sämre än vad högskolan behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat personer med annan könstillhörighet, annan etnisk tillhörighet, annan religion eller annan trosuppfattning, annan sexuell läggning eller en student eller sökande utan funktionshinder i en jämförbar situation</P> <P class="p109 ft4">Förbudet mot direkt diskriminering är inte absolut. Syftet med detta handlingsutrymme är att göra det möjligt för en högskola att ta hänsyn till väsentliga samhälleliga och sociala intressen som att förhindra att personer med viss könstillhörighet och viss etnisk tillhörighet missgynnas. Om behandlingen är berättigad av hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbart är viktigare än att förhindra diskriminering gäller således inte förbudet.</P> <P class="p154 ft4">Med indirekt diskriminering avses att en student eller sökande missgynnas genom att en högskola tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer med viss könstillhörighet, en viss etnisk tillhörighet, en viss religion eller annan trosuppfattning, en viss sexuell läggning eller ett visst funktionshinder. Inte heller detta förbud är absolut. Det gäller inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att nå målet.</P> <P class="p205 ft4">Lagen innehåller också ett uttryckligt förbud för högskolan att diskriminera en student eller en sökande genom att trakassera honom eller henne eller att lämna order eller instruktioner till en arbetstagare om diskriminering av en student eller en sökande.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">51</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft10">Förbudet mot diskriminering gäller då en högskola beslutar om tillträde till högskoleutbildning. Förbudet gäller i vissa fall även under utbildningen. Om kravet är skäligt skall högskolan kunna skapa en likartad situation för en person med funktionshinder som för personer utan sådant funktionshinder genom att göra lokalerna tillgängliga och användbara.</P> <P class="p36 ft4">En individ får heller inte utsättas för repressalier på grund av att han eller hon har anmält högskolan för diskriminering.</P> <P class="p154 ft35">Ett beslut fattat av ett universitet eller en högskola får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan om det strider mot diskrimineringsförbuden i lagen. Överklagandebestämmelsen är underordnad de bestämmelser om överklagande som föreskrivs i andra författningar.</P> <P class="p56 ft9">Tillsyn</P> <P class="p55 ft35">Det är de fyra ombudsmännen – Jämställdhetsombudsmannen, Om- budsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen – som utövar tillsyn över lagens efterlevnad. Högskolan är skyldig att lämna uppgifter om sin verksamhet som är av betydelse för tillsynen på uppmaning av en ombudsman.</P> <P class="p54 ft9">Skadestånd och delad bevisbörda</P> <P class="p53 ft4">Huvudmannen för högskolan är skadeståndsskyldig för den kränkning som individen har blivit utsatt för genom att ha åsidosatt diskrimineringsförbuden i lagen. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p109 ft4">Ombudsmännen får föra den sökandes eller studentens talan i skadeståndsmål om hon eller han medger det. I samma rättegång får ombudsmannen även föra annan talan för den sökandes eller för studentens räkning.</P> <P class="p154 ft35">Bevisbördan är delad. Det ligger på den kvinna eller man som anser sig diskriminerad att lägga fram fakta som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier. Därefter är det högskolan som skall bevisa att något sådant inte har ägt rum.</P> <P class="p222 ft28"><SPAN class="ft36">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">Lagen om förbud mot diskriminering</SPAN></P> <P class="p223 ft4">Lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering tar sikte på samhällsområden utanför arbetslivet och högskolan. Lagen skall motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder genom förbud angående diskriminering i fråga om:</P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">arbetsmarknadspolitisk verksamhet,</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">start eller bedrivande av näringsverksamhet,</SPAN></P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">yrkesutövning,</SPAN></P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">medlemskap, medverkan och medlemsförmåner i arbetstagarorganisationer,</SPAN></P> <P class="p50 ft4">– arbetsgivarorganisationer eller yrkesorganisationer, och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">52</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p50 ft4">– varor, tjänster och bostäder.</P> <P class="p224 ft9">Därutöver gäller förbud mot diskriminering i fråga om etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuell läggning i fråga om:</P> <P class="p205 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">socialtjänsten, färdtjänst, riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag,</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">socialförsäkringen och anslutande bidragssystem,</SPAN></P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">arbetslöshetsförsäkringen, och</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet.</SPAN></P> <P class="p138 ft4">Förbud mot diskriminering på grund av kön infördes i lagen den 1 juli 2005, se avsnitt 6.4.3.</P> <P class="p225 ft9">Skadestånd</P> <P class="p53 ft4">Lagen innehåller vidare bestämmelser om ogiltighet och skadestånd. Den som diskriminerar eller utsätter en individ för repressalier skall betala skadestånd för kränkningen. Om det är en arbetstagare som diskriminerar eller utsätter en person för repressalier är det arbetsgivaren som blir skadeståndsskyldig. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p54 ft9">Tillsyn</P> <P class="p53 ft4">Det är ombudsmännen Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Handikappombudsmannen (HO) som skall se till att lagen följs. I en tvist enligt lagen får JämO, DO, HomO eller HO föra talan för en enskild person om han eller hon medger det.</P> <P class="p217 ft28"><SPAN class="ft36">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft58">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering</SPAN></P> <P class="p218 ft10">Regeringen överlämnade den 7 april 2005 till riksdagen propositionen Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (prop. 2004/05:147). Propositionen innehöll förslag till ändringar i jämställdhetslagen (1991:433) och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Förslagen innebar att skyddet mot könsdiskriminering i svensk lagstiftning stärks, så att det i princip kommer i nivå med skyddet mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.</P> <P class="p92 ft10">Förslagen innebar vidare att trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier definieras som två separata företeelser. Ett uttryckligt förbud mot diskriminering i form av dessa trakasserier föreslogs införas i båda lagarna. Med trakasserier på grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet. Jämställdhetsombudsmannen föreslogs utöva tillsyn över de nya förbuden mot könsdiskriminering i 2003 års lag. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">53</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p34 ft4">2004/05:AU7, rskr. 2004/05:267). De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2005, SFS 2005:476 och 480.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p226 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">54</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p39 ft24">7</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p40 ft1">Internationella åtaganden och <NOBR>EG-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft35">Genom internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter har Sverige åtagit sig att fullfölja olika åtaganden som syftar till likabehandling och skydd mot diskriminering. Den värdegrund som gäller för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grund- och gymnasieskolan samt kommunernas vuxenutbildning uttrycker de demokratiska värdena och respekten för alla människors lika värde som Förenta Nationernas (FN) konventioner om mänskliga rättigheter grundas på. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) deklareras allas rätt till kostnadsfri, obligatorisk undervisning på de elementära grundläggande stadierna (artikel 26). Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt befordra FN:s verksamhet för fredens bevarande.</P> <P class="p228 ft37"><SPAN class="ft4">7.1</SPAN><SPAN class="ft41">FN:s konventioner om mänskliga rättigheter</SPAN></P> <P class="p145 ft9">1965 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (rasdiskrimineringskonventionen)</P> <P class="p184 ft10">Genom konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering fördömer konventionsstaterna rasdiskriminering och förbinder sig att med alla lämpliga medel och utan dröjsmål föra en politik som syftar till att avskaffa rasdiskriminering i alla dess former och att främja förståelse mellan alla raser (artikel 2). Med uttrycket ”rasdiskriminering” avses:</P> <P class="p229 ft9">Varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning, eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet. (artikel 1).</P> <P class="p230 ft4">Konventionen är emellertid inte tillämplig på sådana skillnader, undantag, inskränkningar eller företräden som en konventionsstat gör mellan medborgare och <NOBR>icke-medborgare.</NOBR></P> <P class="p231 ft35">Konventionsstaterna förbinder sig att förbjuda och avskaffa rasdiskriminering i alla dess former och att tillförsäkra varje människa likhet inför lagen utan åtskillnad grundad på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung (artikel 5). Rättigheter som särskilt bör skyddas mot diskriminerande åtgärder är rätten till likabehandling inför lagen och vissa medborgerliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som t.ex. rätten till social trygghet samt rätten till undervisning och utbildning.</P> <P class="p59 ft4">Staterna skall tillförsäkra varje människa dels ett skydd och verksamma rättsliga medel mot varje rasdiskriminerande handling som står i strid med konventionen, dels rätt att vid domstolar begära rättvis och tillfredsställande gottgörelse eller ersättning för skada till följd diskriminering.</P> <P class="p59 ft4">Efterlevnaden av konventionen övervakas av Kommittén för avskaffande av alla former av rasdiskriminering.</P> <P class="p232 ft4">55</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">1966 års konvention om medborgerliga och politiska rättigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p233 ft35"><NOBR>FN-konventionen</NOBR> om medborgerliga och politiska rättigheter innehåller bestämmelser avsedda att skydda en människas grundläggande medborgerliga och politiska rättigheter. Varje konventionsstat skall respektera och tillförsäkra alla människor, som befinner sig inom dess område och är underkastad dess lagskipning, dessa rättigheter utan åtskillnad av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt (artikel 2). Vidare skall konventionsstaterna säkerställa att varje människa, vars fri- och rättigheter kränkts, skall ha effektiva möjligheter att väcka talan och att få sina rättigheter prövade. Alla är lika inför lagen och har rätt till samma lagliga skydd (artikel 26).</P> <P class="p190 ft4">Konventionens efterlevnad övervakas av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Denna kommitté har fastslagit att konventionen även omfattar diskriminering på grund av sexuell läggning.</P> <P class="p56 ft9">1966 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter</P> <P class="p234 ft35">Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter innehåller bestämmelser som är avsedda att garantera varje människa vissa minimirättigheter i ekonomiskt, socialt och kulturellt hänseende.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft4">Konventionen har karaktären av en målsättningskonvention. Konven-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft5">tionsstaterna åtar sig att fullt ut utnyttja sina tillgängliga resurser för att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td130"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">säkerställa att rättigheterna gradvis förverkligas i sin helhet (artikel 2,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">moment 1). I första hand skall detta ske genom åtgärder på lagstiftning-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">ens område. Staterna skall garantera att rättigheterna får utövas utan att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">åtskillnad görs på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, förmögenhet, börd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">eller ställning i övrigt (artikel 2, moment 2).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft4">Bland de individuella rättigheter som konventionsstaterna erkänner in-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">går rätten till utbildning (artikel 13).</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft4">Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">övervakar konventionens efterlevnad, har fastslagit att konventionen om-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">fattar diskriminering på grund av funktionshinder och sexuell läggning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td4"><SPAN class="p3 ft9">1979 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om avskaffande av all slags diskriminering av</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft9">kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td130"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p3 ft4">Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">(konventionen mot kvinnodiskriminering) skapades som ett komplement</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">till de redan existerande konventionerna om mänskliga rättigheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">Konventionen syftar till att säkerställa att kvinnors rättigheter respekteras</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">genom att förtydliga och förstärka förbudet mot diskriminering av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">kvinnor.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p10 ft4">Konventionsstaterna är ålagda att vidta ett antal åtgärder på flera olika</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">samhällsområden för att avskaffa diskriminering i alla dess former av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">kvinnor<SPAN class="ft60">. </SPAN>Ett grundläggande krav är att konventionsstaterna inför</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i sina rättssystem.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">Detta innebär att konventionsstaterna skall upphäva alla författningar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">som kan innebära diskriminering av kvinnor och införa lagstiftning som</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td130"><SPAN class="p11 ft4">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p3 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">förbjuder sådan diskriminering. Konventionsstaterna skall vidare se till att det finns domstolar eller andra institutioner som kan säkerställa ett effektivt skydd mot diskriminering. De skall även vidta andra lämpliga åtgärder på de politiska, sociala, ekonomiska och kulturella områdena för att säkerställa jämställdhet mellan könen.</P> <P class="p36 ft4">I en artikel, som tar sikte på utbildningsområdet, skall staterna vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor för att tillförsäkra kvinnor samma rättigheter som män när det gäller utbildning (artikel 10). I artikeln räknas de förhållanden upp som särskilt skall säkerställas, som tillträde till samma studiekurser och examina samt samma möjligheter till stipendier, studiebidrag och återkommande utbildning.</P> <P class="p111 ft4">Stereotypa och traditionella uppfattningar av mans- och kvinnorollen</P> <P class="p138 ft4">– på alla nivåer och inom alla former av utbildning – skall avskaffas genom att främja samundervisning och annan sorts undervisning som kan bidra till att diskriminering av kvinnor avskaffas.</P> <P class="p56 ft9">1989 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om barnets rättigheter</P> <P class="p53 ft4">Konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) innehåller olika slag av rättigheter. De medborgerliga och politiska rättigheterna är absoluta och de skall förverkligas omgående av alla stater oavsett utvecklingsnivå. Att förverkliga de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna – de politiska rättigheterna – kan dock få ta olika tid beroende på de enskilda staternas resurser.</P> <P class="p109 ft4">I artikel 1 slås fast att med barn avses varje människa under 18 år, om barnet inte blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet. Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer som skall vara styrande för övriga artiklar i konventionen, men som också har en självständig betydelse. Det är principen om <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> (artikel 2), principen om barnets bästa (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6) och rätten att få komma till tals och bli respekterad (artikel 12).</P> <P class="p92 ft35">Enligt artikel 2 <NOBR>(icke-diskrimineringsprincipen)</NOBR> förbinder sig konventionsstaterna att respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges utan åtskillnad av barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Konventionsstaterna skall vidare vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrarnas, vårdnadshavarens eller familjemedlemmarnas ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.</P> <P class="p109 ft4">Staterna förbinder sig vidare att vidta alla lämpliga åtgärder, bl.a. lagstiftningsåtgärder, för att genomföra de rättigheter som konventionen ger (artikel 4). I fråga om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna skall staterna vidta sådana åtgärder genom att utnyttja sina tillgängliga resurser till det yttersta.</P> <P class="p154 ft35">Barnets rätt till utbildning erkänns. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i över-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">57</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">ensstämmelse med konventionen (artikel 28). Vidare stadgas att inget barn får utsättas för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende (artikel 16).</P> <P class="p36 ft4">Barnkonventionen innehåller också särskilda bestämmelser om barn med funktionshinder. Ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör ha ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället (artikel 23).</P> <P class="p154 ft10">FN:s barnrättskommitté övervakar konventionens efterlevnad. I samband med granskningen av Sveriges tredje rapport till kommittén (januari 2005) rekommenderar kommittén staten Sverige att fortsätta sina ansträngningar att motverka rasism och främlingsfientlighet. Rekommendationerna omfattar också utbildningsområdet. När det gäller mobbning, välkomnade kommittén de ansträngningar som gjorts för att få slut på mobbning genom att införa bestämmelser i skollagen och den under åren 2001 och 2002 genomförda kampanjen Tillsammans. Kommittén konstaterade emellertid att det återstår en del för att reglerna till fullo skall bli implementerade och att mobbning gentemot barn med funktionshinder och med utländsk bakgrund fortsätter att väcka oro. Kommittén rekommenderar därför staten Sverige i sina ansträngningar att förebygga och motverka mobbning, ägnar särskild uppmärksamhet åt dessa barn samt ser till att reglerna för att motverka mobbning fullt ut genomförs i alla skolor och andra institutioner där barn berörs.</P> <P class="p157 ft9">Unescos konvention mot diskriminering inom undervisningen</P> <P class="p55 ft35">En konvention som särskilt tar sikte på utbildningsområdet är Unescos konvention mot diskriminering inom undervisningen. Konventionen antogs år 1960. I en inledande artikel i konventionen definieras uttrycken diskriminering och undervisning. Härefter anges vilka fall som inte anses utgöra diskriminering i konventionens bemärkelse om de är tillåtna i en stat. Konkreta åtgärder finns uppräknade som staterna skall vidta för att uppfylla konventionens bestämmelser.</P> <P class="p205 ft4">Staterna är skyldiga att ändra varje författningsbestämmelse eller förvaltningspraxis som innebär diskriminering inom undervisningen.</P> <P class="p36 ft4">Med diskriminering avses varje åtskillnad, uteslutning, begränsning eller fördel på grund av ras, färg, kön, språk, religion, politiska eller andra åsikter, nationellt eller socialt ursprung, ekonomiska villkor eller börd, vars syfte eller verkan är att omintetgöra eller inskränka likställighet inom undervisningen. Sverige ratificerade konventionen år 1968.</P> <P class="p54 ft9">FN:s standardregler</P> <P class="p55 ft35">FN:s standardregler gäller rättigheterna för människor med funktionshinder och omfattar även skolan. Den svenska regeringen initierade under år 1989 ett arbete inom FN i syfte att få till stånd internationella regler om funktionshindrade personers rätt till full delaktighet och jämlikhet. I december 1993 antog FN:s generalförsamling standardregler om grundläggande rättigheter för dessa personer.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">58</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p10 ft4">Reglerna är avsedda att vara normbildande och utgöra en grund för</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">moraliska och politiska beslut i medlemsstaterna. De ger även konkreta</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">förslag till hur en stat kan undanröja hinder för personer med funktions-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">nedsättningar och för hur ett tillgängligt samhälle kan skapas. I standard-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">reglerna, som är 22 stycken, finns ett antal huvudområden för delaktighet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">på lika villkor såsom tillgänglighet (regel 5) och utbildning (regel 6). I</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">regel 6 fastslås att staterna erkänner principen om lika möjligheter till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">utbildning för barn och vuxna med funktionshinder och att utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">skall vara en integrerad del av den ordinarie undervisningen. Special-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">undervisning kan i vissa fall övervägas för att tillgodose behovet av ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">bildning, men målet skall vara att förbereda eleverna för undervisning i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">det ordinarie skolsystemet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p3 ft9">Salamancadeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p3 ft9">Salamancadeklarationen – om principer, inriktning och praxis vid under-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">visning av elever i behov av särskilt stöd – antogs av den internationella</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">konferensen om specialundervisning år 1994. Konferensen arrangerades</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">av Unesco och Spanien. Deklarationen är en programförklaring av del-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">tagarna i konferensen och har ingen rättsligt tvingande innebörd.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">I deklarationen betonas att skolorna skall ge plats för alla barn oavsett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella, språkliga eller andra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">förutsättningar. Elever i behov av särskilt stöd skall, enligt deklarationen,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ha tillgång till ordinarie skolor som sätter barnets behov i centrum och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">utgår från barnets behov.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft37">7.2 Europarådet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p3 ft4">Skyddet för de mänskliga rättigheterna tillhör Europarådets kärnområ-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft5">den. Respekten för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td130"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">medlemskap i Europarådet, som sedan januari 2005 består av 46 med-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">lemsstater. I arbetet spelar Europadomstolen för de mänskliga rättig-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">heterna en avgörande roll. Sedan år 1999 finns en kommissarie för de</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">mänskliga rättigheterna som har till uppdrag att främja utbildning och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter i Europarådets medlems-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">länder. Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är från år 1950.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">Den ratificerades av Sverige år 1952. Konventionen trädde i kraft, även</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">för Sveriges del, den 3 september 1953. Europakonventionen gäller som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">lag i Sverige sedan den 1 januari 1995. Europeiska sociala stadgan från</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">år 1961 (reviderad år 1996) kompletterar Europakonventionen när det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">gäller ekonomiska och sociala mänskliga rättigheter. Olika aspekter av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">barns rättigheter, bl.a. undervisning, behandlas i artikel 7 och 17. I över-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">vakningen av efterlevnaden av artikel 17 har diskrimineringsaspekten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">lyfts upp. Diskriminering, vid tillgång till och med avseende på kvali-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">teten av undervisningen, på grund av etnisk tillhörighet (romer) och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">funktionshinder har särskilt uppmärksammats. Sverige har ratificerat</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">denna stadga.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft4">Sverige ratificerade år 2000 Europarådets ramkonvention om skydd för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">nationella minoriteter. De grupper som erkändes i samband med ratifice-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td130"><SPAN class="p11 ft4">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p3 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft9">ringen är samer, <NOBR>Sverige-finnar,</NOBR> tornedalingar, romer och judar. Konven-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">tionen trädde i kraft senare samma år.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft9">Den europeiska stadgan om landdels- och minoritetsspråk, även kallad</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">minoritetsspråkstadgan eller språkstadgan trädde i kraft år 1998. Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">ratificerade stadgan år 2000. Minoritetsspråken i Sverige är samiska,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">finska, meänkieli, romani chib och jiddisch.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p196 ft37">7.3 <NOBR>EU-bestämmelser</NOBR> om diskriminering</P> <P class="p142 ft35">Med stöd av artikel 13 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> antog EU:s ministerråd den 29 juni 2000 direktivet om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (2000/43/EG) och den 27 november 2000 direktivet om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (2000/78/EG), se bilaga 1 och 2. Direktiven utgör en del av ett antidiskrimineringspaket. Paketet består av dessa direktiv och gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering för perioden <NOBR>2001–2006.</NOBR> Handlingsprogrammet, som antogs den 27 november 2000, skall på olika sätt komplettera direktiven.</P> <P class="p235 ft28">7.3.1 Direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (2000/78/EG)</P> <P class="p66 ft35">Direktivet (2000/43/EG) mot etnisk diskriminering har till syfte att fastställa en ram för bekämpning av diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung för att genomföra principen om likabehandling i medlemsstaterna. Syftet med arbetslivsdirektivet (2000/78/EG) är att fastställa en allmän ram för bekämpning av diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning för att genomföra principen om lika behandling.</P> <P class="p61 ft10">Båda direktiven innehåller förbud mot direkt och indirekt diskriminering och definitioner av dessa begrepp (artikel 2.1). Direktiven innehåller vidare förbud dels mot trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna ras eller etniskt ursprung respektive religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, dels förbud mot att genom föreskrift diskriminera en person på dessa grunder. Trakasserier och föreskrift att diskriminera är diskriminering enligt artikel 2.1.</P> <P class="p185 ft4">Artikel 3 anger direktivets tillämpningsområde. Skyddet mot diskriminering skall enligt båda direktiven gälla för alla personer, såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn, inklusive offentliga organ, i fråga om:</P> <P class="p67 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">villkor för tillträde till anställning, till verksamhet som egen företagare och till yrkesutövning, inklusive urvalskriterier och krav för anställning inom alla verksamhetsgrenar, på alla nivåer i arbetslivet, inbegripet befordran,</SPAN></P> <P class="p61 ft9"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft61">tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning inklusive yrkespraktik,</SPAN></P> <P class="p236 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">anställnings- och arbetsvillkor, inklusive avskedande och löner,</SPAN></P> <P class="p237 ft4">60</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft10">– medlemskap och medverkan i arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller i andra organisationer vars medlemmar utövar ett visst yrke, inbegripet de förmåner dessa organisationer tillhandahåller.</P> <P class="p36 ft4">Direktivet mot etnisk diskriminering skall dessutom tillämpas i fråga om:</P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">socialt skydd, inklusive social trygghet samt hälso- och sjukvård,</SPAN></P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">sociala förmåner,</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">utbildning, samt</SPAN></P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder.</SPAN></P> <P class="p139 ft4">Direktiven omfattar inte särbehandling på grund av nationalitet och inte heller bestämmelser och villkor för inresa till eller bosättning i medlemsländerna för medborgare i länder utanför gemenskapen eller statslösa personer. Inte heller påverkar direktivens bestämmelser sådan behandling som beror på den rättsliga ställning som icke <NOBR>EU-medborgare</NOBR> och statslösa personer har.</P> <P class="p109 ft4">Arbetslivsdirektivet (artikel 3.3) skall inte tillämpas på utbetalningar från offentliga system eller liknande, däribland offentliga system för trygghet eller socialt skydd. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa direktivet på försvarsmakten när det gäller diskriminering på grunderna funktionshinder och ålder (artikel 3.4).</P> <P class="p54 ft9">Tillåten särbehandling</P> <P class="p55 ft35">Särbehandling är tillåten om en egenskap, som har samband med ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav på grund av yrkesverksamhetens karaktär eller det sammanhang där verksamheten utförs. Detta förutsätter att målet är legitimt och kravet skäligt. Enligt artikel 4.2 i arbetslivsdirektivet är det tillåtet med viss särbehandling på grunden religion eller övertygelse vid yrkesmässig verksamhet inom kyrkliga och andra offentliga eller enskilda organisationer vilkas etiska grundsyn grundar sig på religion eller övertygelse. Med vissa förbehåll kan det också enligt artikel 6 i arbetslivsdirektivet vara tillåtet med särbehandling på grund av ålder.</P> <P class="p205 ft4">Av artikel 5 i arbetslivsdirektivet framgår att arbetsgivaren under vissa förutsättningar skall vidta rimliga anpassningsåtgärder för att göra det möjligt för personer med funktionshinder att få tillträde till, delta i eller göra karriär i arbetslivet eller att genomgå utbildning om åtgärderna inte medför en orimligt stor börda för arbetsgivaren.</P> <P class="p109 ft4">Båda direktiven innehåller också bestämmelser som gör det möjligt för medlemsstaterna att behålla eller att besluta om särskilda åtgärder, för att förhindra att personer missgynnas på någon av de diskrimineringsgrunder som direktiven omfattar eller för att kunna kompensera för ett sådant missgynnande.</P> <P class="p56 ft9">Minimikrav</P> <P class="p158 ft9">Av artikel 6 i direktivet mot etnisk diskriminering och artikel 8 i arbetslivsdirektivet framgår att direktiven endast ställer upp minimikrav. Med-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">61</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">lemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga när det gäller att upprätthålla principen om likabehandling. Vidare anges att vid genomförandet av direktiven får en medlemsstat inte inskränka det skydd mot diskriminering som redan finns, på områden som omfattas av direktiven, genom att åberopa att de genomför direktivens bestämmelser.</P> <P class="p56 ft9">Rätten till stöd vid rättsliga förfaranden</P> <P class="p158 ft35">Medlemsstaterna skall säkerställa att alla de som anser sig ha blivit förfördelade genom hänvisning till att principen om likabehandling inte har tillämpats, har tillgång till rättsliga eller administrativa förfaranden (se artikel 7.1 i direktivet mot etnisk diskriminering och 9.1 i arbetslivsdirektivet). Även föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter skall kunna engageras i dessa processer om den klagande personen ger sitt tillstånd. Medlemsstaterna skall också se till att principen om likabehandling följs genom att införa bestämmelser som skyddar enskilda personer mot repressalier på grund av klagomål eller av rättslig och administrativ behandling (se artikel 9 respektive 11).</P> <P class="p54 ft9">Delad bevisbörda</P> <P class="p55 ft35">När förekomsten av diskriminering prövas är det, enligt artikel 8 i direktivet mot etnisk diskriminering och artikel 10 i arbetslivsdirektivet, den person som påstås ha diskriminerat som skall bevisa att diskriminering inte har ägt rum. På den man eller kvinna som anser sig ha blivit diskriminerad ligger att lägga fram fakta som ger anledning att anta att direkt eller indirekt diskriminering förekommit. Denna regel om bevisbörda skall inte tillämpas på straffrättsliga förfaranden. Vidare kan medlemsstaterna avstå från att tillämpa regeln där det är domstolen eller det behöriga organet som är skyldig att utreda fakta i målet. Medlemsstaterna har också möjlighet att gå ännu längre genom att införa bevisregler som är mer fördelaktiga för en kvinna eller en man som anser sig ha blivit diskriminerad.</P> <P class="p157 ft9">Skadestånd</P> <P class="p55 ft10">Medlemsstaterna skall även se till att det finns effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits med stöd av direktiven (se artikel 15 i direktivet mot etnisk diskriminering respektive artikel 17 i arbetslivsdirektivet).</P> <P class="p54 ft9">Ombud för likabehandling</P> <P class="p53 ft4">Enligt artikel 13 i direktivet mot etnisk diskriminering skall det finnas ett eller flera organ i varje medlemsstat för främjande av likabehandling utan åtskillnad på grund av ras eller etniskt ursprung. Dessa organ skall på ett oberoende sätt kunna driva klagomål om diskriminering, genomföra undersökningar om diskriminering samt publicera rapporter och lämna rekommendationer.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">62</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft35">Medlemsstaterna skall även se till att lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs. De skall också se till att bestämmelser som strider mot principen om likabehandling som finns i individuella avtal eller kollektivavtal, i interna regler för företag samt regler för vinstdrivande eller <NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> föreningar, för fria yrkesutövare och för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer förklaras eller kan förklaras ogiltiga eller ändras.</P> <P class="p144 ft9">Information och spridning</P> <P class="p145 ft4">Båda direktiven innehåller också föreskrifter om spridning och information om direktiven, om medlemsstaternas ansvar för dialog mellan arbetsmarknadens parter, samt om medlemsstaternas skyldigheter angående rapportering om tillämpning av direktivet.</P> <P class="p144 ft9">Genomförandet</P> <P class="p184 ft10">Medlemsstaterna skall ha genomfört direktivet mot etnisk diskriminering i nationell rätt senast den 19 juli 2003. Arbetslivsdirektivet skall vara genomfört senast den 2 december 2003, med undantag för bestämmelserna om diskriminering på grund av ålder och funktionshinder. För dessa bestämmelser har medlemsstaterna ytterligare tre år på sig. Medlemsstaterna kan också överlåta åt arbetsmarknadens parter att genomföra direktiven när det gäller bestämmelser som omfattas av kollektivavtal på en gemensam begäran av parterna. I sådana fall skall medlemsstaterna säkerställa att arbetsmarknadens parter inför de åtgärder som behövs senast de datum respektive direktiv skall vara genomfört.</P> <P class="p238 ft28"><SPAN class="ft36">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Likabehandlingsdirektivet (76/207/EEG)</SPAN></P> <P class="p239 ft9">Förbud mot könsdiskriminering</P> <P class="p142 ft35">Diskrimineringsgrunden kön omfattas inte av direktivet mot etnisk diskriminering eller arbetslivsdirektivet. Inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> finns emellertid sedan tidigare bestämmelser som förbjuder könsdiskriminering, bl.a. fastställs principen om likabehandling när det gäller kön i artikel 141 i <NOBR>EG–fördraget.</NOBR> Principen om likabehandling slås också fast i rådets direktiv 76/207/EEG (likabehandlingsdirektivet). Detta direktiv har med hänsyn till fördragsändringar och utvecklingen av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis ändrats och moderniserats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor.</P> <P class="p143 ft9">Avsikten med ändringarna var också att uppnå bättre överensstämmelse med regleringen i direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet. En motsvarighet till flertalet av bestämmelserna i dessa direktiv återfinns numera i likabehandlingsdirektivet. Ändringarna</P> <P class="p240 ft4">63</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">i likabehandlingsdirektivet skall vara genomförda i medlemsstaterna senast den 5 oktober 2005.</P> <P class="p139 ft35">Syftet med likabehandlingsdirektivet är att genomföra principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, däribland befordran, yrkesutbildning, arbetsvillkor och – under vissa förutsättningar – i fråga om social trygghet enligt artikel 1.</P> <P class="p109 ft4">Enligt samma artikel skall medlemsstaterna aktivt ta hänsyn till målet att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män när de utarbetar och genomför lagar och andra författningar samt politiska beslut eller riktlinjer och verksamhet på de områden som anges.</P> <P class="p56 ft9">Direkt och indirekt diskriminering</P> <P class="p53 ft4">Likabehandlingsprincipen innebär att det inte får förekomma någon som helst diskriminering på grund av kön, vare sig direkt eller indirekt, framför allt inte med hänvisning till äktenskaplig status eller familjestatus (artikel 2).</P> <P class="p109 ft4">I direktivet finns definitioner av begreppen direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier som överensstämmer med direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet (artikel 2.2). Sexuella trakasserier är enligt direktivets definition alla former av oönskat verbalt, <NOBR>icke-verbalt</NOBR> eller fysiskt beteende av sexuell natur som syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks, särskilt när en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas. Trakasserier och sexuella trakasserier ses som diskriminering på grund av könstillhörighet och omfattas således av diskrimineringsförbudet. Att en person avvisar eller låter bli att reagera mot ett sådant beteende får inte ligga till grund för att ett diskriminerande beslut inte fattas som gäller denna person. Vidare är en instruktion att diskriminera personer på grund av könstillhörighet diskriminering (artikel 2.3 respektive artikel 2.4).</P> <P class="p157 ft9">Förebyggande åtgärder</P> <P class="p53 ft4">Direktivet innehåller också bestämmelser om förebyggande åtgärder. Medlemsstaterna skall i nationell lagstiftning, kollektivavtal eller allmän praxis uppmuntra arbetsgivare och dem som ansvarar för tillgång till yrkesutbildning att vidta åtgärder för att förebygga alla former av diskriminering på grund av könstillhörighet – särskilt trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsen.</P> <P class="p54 ft9">Särbehandling</P> <P class="p55 ft10">Undantag från diskrimineringsförbuden får göras i några fall. Särbehandling, som har med könstillhörighet att göra, skall inte utgöra diskriminering om det är ett reellt och avgörande yrkeskrav på grund av yrkesverksamhetens karaktär eller krävs för det sammanhang där verksamheten bedrivs. Förutsättningen för särbehandlingen är att målet är berättigat och kravet är rimligt. (artikel 2.6) Undantag får också göras för att skydda kvinnor under graviditet och mammaledighet (artikel 2.7). I</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">64</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p241 ft4">sistnämnda artikel slås fast att direktivet inte skall påverka skyddande bestämmelser för kvinnor.</P> <P class="p56 ft9">Tillämpningsområdet</P> <P class="p242 ft4">Tillämpningsområdet för principen om likabehandling gäller den offentliga eller privata sektorn inklusive offentliga organ i fråga om:</P> <P class="p138 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">villkor för tillträde till anställning, till verksamhet som egenföretagare och till yrkesutövning, inklusive urvalskriterier och krav för anställning inom alla verksamhetsgrenar på alla nivåer i arbetslivet, inbegripet befordran,</SPAN></P> <P class="p243 ft9"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft62">tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning, inklusive yrkespraktik,</SPAN></P> <P class="p244 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">anställnings- och arbetsvillkor, inklusive uppsägning och avskedanden, och löner enligt direktiv 75/117/EEG, och</SPAN></P> <P class="p243 ft10"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft63">medlemskap och medverkan i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller i andra organisationer vars medlemmar utövar ett visst yrke samt även de förmåner som dessa organisationer tillhandahåller.</SPAN></P> <P class="p56 ft9">Nödvändiga åtgärder för likabehandling</P> <P class="p55 ft35">I likhet med direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet föreskriver likabehandlingsdirektivet att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lagar och andra författningar inte strider mot principen om likabehandling (artikel 3.2).</P> <P class="p154 ft35">Medlemsstaterna skall införa nödvändiga bestämmelser för att säkerställa att den kvinna eller man som diskriminerats kompenseras eller gottgörs på ett sätt som är både avskräckande och står i proportion till det lidande som skadan förorsakat. Kompensationen eller gottgörelsen får inte begränsas av en i förväg fastställd gräns, förutom då arbetsgivaren kan bevisa att den enda skada som sökanden lidit är arbetsgivarens vägran att beakta hans eller hennes arbetsansökan.</P> <P class="p109 ft4">Artikel 6 i likabehandlingsdirektivet innehåller vidare, liksom tidigare beskrivna <NOBR>EG-direktiv,</NOBR> bestämmelser om tillgång till rättsliga eller administrativa förfaranden samt möjlighet för föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter att kunna engageras med tillstånd av den klagande kvinnan eller mannen.</P> <P class="p243 ft9">Medlemsstaterna är skyldiga att införa bestämmelser som skyddar enskilda kvinnor och män mot repressalier (artikel 7) och bestämmelser om effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner (artikel 8).</P> <P class="p245 ft9">Minimikrav</P> <P class="p53 ft4">Även likabehandlingsdirektivet är ett s.k. minimidirektiv. Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som går längre än direktivet när det gäller att genomföra principen om likabehandling av kvinnor och män. Detsamma gäller som för de andra två nämnda direktiven att det skydd mot diskriminering som redan finns i medlemsstaterna inte får inskränkas med hänvisning till genomförandet av detta direktiv.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">65</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Krav på information</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft4">Liksom de båda övriga direktiven innehåller likabehandlingsdirektivet föreskrifter om information om de bestämmelser som antas enligt direktivet och om medlemsstaternas ansvar för dialog dels mellan arbetsmarknadens parter, dels med <NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer.</P> <P class="p246 ft9">Ombud</P> <P class="p142 ft10">Det skall även finnas ett eller flera organ i varje medlemsstat för främjande, analys och kontroll av samt stöd för likabehandling av alla personer oavsett könstillhörighet. Dessa organ skall på ett oberoende sätt kunna driva klagomål om diskriminering, genomföra undersökningar om diskriminering samt publicera rapporter och lämna rekommendationer.</P> <P class="p247 ft37"><SPAN class="ft4">7.4</SPAN><SPAN class="ft41">EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna</SPAN></P> <P class="p142 ft35">EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna antogs av Europeiska rådet i Nice i december 2000 som en politisk deklaration. Stadgan har hämtat sin inspiration från medlemsstaternas gemensamma författningstraditioner och internationella förpliktelser, bl.a. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), unionens och Europarådets sociala stadgor samt från den rättspraxis som utvecklats vid <NOBR>EG-domstolen</NOBR> och Europadomstolen i Strasbourg.</P> <P class="p59 ft4">I artikel 20 i <NOBR>EU-stadgan</NOBR> anges att alla människor är lika inför lagen. Av artikel 21 framgår att all diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning skall vara förbjuden. Inom tillämpningsområdet för EG- fördraget och Unionsfördraget är diskriminering på grund av nationalitet förbjuden (artikel 21.2).</P> <P class="p61 ft10">Alla har rätt till utbildning och tillträde till yrkesutbildning och fortbildning samt att kostnadsfritt kunna följa den obligatoriska undervisningen enligt artikel 14. Kulturell, religiös och språklig mångfald skall respekteras (artikel 23) och jämställdhet mellan kvinnor och män säkerställas på alla områden. Principen om jämställdhet mellan män och kvinnor hindrar inte medlemsstaterna från att behålla eller vidta åtgärder som innebär särskilda förmåner för det underrepresenterade könet (artikel 23). Det framgår vidare att unionen erkänner och respekterar rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, deras sociala och yrkesmässiga integrering samt deltagande i samhällslivet (artikel 26).</P> <P class="p143 ft35">Europeiska konventet om EU:s framtid, vars huvudsakliga uppgift var att överväga inriktningen i unionens framtida fördrag, fick också till uppgift att överväga vilken ställning stadgan skulle få i ett framtida fördrag. Konventet föreslog att stadgan skulle fördragsfästas i sin helhet. I det konstitutionella fördraget som undertecknades under hösten 2004</P> <P class="p120 ft64">finns också, i enlighet med konventets förslag, stadgan i sin helhet</P> <P class="p178 ft4">66</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft4">intagen (Del II i det konstitutionella fördraget). Mot bakgrund av bl.a. utgången av folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna har Europeiska rådet beslutat om en reflexionspaus för att ge möjlighet till en bred debatt om EU i medlemsstaterna. Det är för närvarande osäkert hur en framtida fördragsreform kan komma att se ut. Stadgans ställning som en politisk deklaration utan juridiskt bindande karaktär kvarstår därför tills vidare.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p226 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">67</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p39 ft24">8</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p40 ft1">Lagens utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft35">När diskriminering och kränkande behandling förekommer krävs tydliga och snabba insatser, i första hand för att skydda de som utsatts. En första utgångspunkt är att det finns lagar som fungerar till skydd och säkerhet för barnen och eleverna. Det pågår, vilket inte minst Skolverkets inspektion visar, ett mycket engagerat och kompetent arbete i många förskolor, skolor och kommuner. Men det räcker inte. Alltför många undersökningar visar på att säkerheten behöver stärkas och ännu kraftfullare insatser behövs för att bekämpa alla former av diskriminering och annan kränkande behandling.</P> <P class="p165 ft4">I denna proposition föreslås därför en ny lag för skollagsreglerad verksamhet i syfte att stärka flickors och pojkars samt mäns och kvinnors rättssäkerhet tillsammans med krav på en plan för att främja likabehandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder samt för att motverka annan kränkande behandling.</P> <P class="p135 ft4">Arbetet med att främja likabehandling i förskolan, skolan och kommunernas vuxenutbildning och annan skollagsreglerad verksamhet skall fortsätta att ha hög prioritet. Det är viktigt att arbetet mot alla former av trakasserier och annan kränkande behandling som mobbning sker i vardagen och präglar arbetsformer och hur barn, elever och vuxna bemöter och behandlar varandra.</P> <P class="p135 ft10">Även valet av läroböcker och andra läromedel är viktigt. Alla läroböcker och andra läromedel är bärare av värderingar och kulturella signaler som påverkar barns och ungdomars människosyn och omvärldsuppfattning. Det är därför av stor betydelse, enligt regeringens mening, att läroböckerna och andra läromedel som är producerade för undervisning inte är föråldrade och sprider fördomar och förlegade föreställningar och härigenom strider mot grundläggande och demokratiska värderingar samt FN:s konventioner om mänskliga rättigheter.</P> <P class="p135 ft35">Det är vidare viktigt, att de metoder för att bekämpa diskriminering och andra former av kränkande behandling, som används i verksamheterna, följs upp och utvärderas samt att utvecklingsinsatserna på alla nivåer intensifieras. Regeringen anser vidare att det, förutom en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i skollagsreglerad verksamhet, även behövs mer kunskap om förekomsten av diskriminering i förskolan, skolan och kommunernas vuxenutbildning. Likaså behövs ökad kunskap om vad diskriminering är samt kunskap om gällande rätt och internationella överenskommelser beträffande mänskliga rättigheter på alla nivåer i utbildningssystemet.</P> <P class="p136 ft4">Regeringen avser därför, i samband med att förslaget om en ny lag överlämnas till riksdagen, att initiera och därefter följa upp insatser för att främja och stödja såväl huvudmannen för verksamheten som själva verksamheterna i arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling.</P> <P class="p248 ft4">68</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT033869x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p39 ft24">9</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p40 ft1">Genomförandet av <NOBR>EG-direktiven</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag</SPAN>: De aktuella <NOBR>EG-direktiven</NOBR> genomförs för verksamhet som regleras i skollagen (1985:1100) genom lagstiftning.</P> <P class="p250 ft9"><SPAN class="ft36">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens. <SPAN class="ft36">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna har inga invändningar mot att <NOBR>EG-direktiven</NOBR> genomförs genom lagstiftning. Svenskt Näringsliv har dock pekat på att förslaget till lag går längre än <NOBR>EG-rätten</NOBR> kräver i den meningen att lagen utvidgar diskrimineringsförbudet till andra diskrimineringsgrunder än vad direktivet mot etnisk diskriminering omfattar. Svenskt Näringsliv har därför gjort den principiella invändningen att så-</P> <P class="p251 ft4">dan utvidgning inte bör förekomma.</P> <P class="p252 ft28">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p253 ft9">Övergripande utgångspunkter</P> <P class="p145 ft4">De <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som skall genomföras är, som tidigare nämnts, direktivet om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (2000/43/EG) och direktivet om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (2000/78/EG) samt direktivet (2002/73/EG), det reviderade likabehandlingsdirektivet, se bilagorna <NOBR>1–3.</NOBR></P> <P class="p61 ft4">Inom högskolan finns sedan en tid tillbaka lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Den innehåller förbud mot diskriminering. Direktivet mot etnisk diskriminering är härigenom genomfört på högskoleområdet. Lagen om likabehandling av studenter i högskolan går emellertid längre än vad direktivet mot etnisk diskriminering kräver, eftersom diskrimineringsförbuden även omfattar diskrimineringsgrunderna könstillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering är en civilrättslig lagstiftning på <NOBR>EG-rättslig</NOBR> grund med förbud mot diskriminering på vissa andra samhällsområden än arbetslivet och högskolan. Genom dessa två lagar är <NOBR>EG-direktiven</NOBR> genomförda till stora delar.</P> <P class="p185 ft4">Vad som nu återstår på utbildningsområdet är främst att införa ett diskrimineringsförbud inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola och kommunernas vuxenutbildning, dvs. den utbildning och annan verksamhet som regleras i skollagen (1985:1100). Regeringen anser att den föreslagna lagstiftningen, såvitt gäller diskriminering, bör harmoniera med lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Regeringens bedömning är således att lagstiftningen bör innehålla ett förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.</P> <P class="p185 ft4">När det gäller genomförandet av <NOBR>EG-direktiven</NOBR> beträffande övrig utbildning, se avsnitt 11.</P> <P class="p254 ft4">69</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9"><NOBR>EG–direktiven</NOBR> och regleringen av yrkesutbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft44">Det finns således vissa delar inom utbildningsområdet som härutöver återstår att reglera. Det gäller t.ex. yrkesutbildning, yrkesvägledning och yrkespraktik. Det är av betydelse i sammanhanget att det finns olika system för yrkesutbildning ute i Europa. Skillnaderna mellan länderna återspeglas i begreppsanvändningen. I engelskspråkliga länder används termerna vocational education and training som övergripande beteckning för alla former av yrkesutbildning. Education syftar på teoretiska studier medan training avser färdighetsutveckling. I betänkandet Skola för bildning (SOU 1992:94) vände sig Läroplanskommittén mot en sådan uppdelning. 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) vilar därför på en mer integrerad kunskapssyn där fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet utgör olika aspekter av kunskap. Ett sådant sammansatt kunskapsbegrepp har också stöd i det svenska begreppet ”yrkesutbildning” som avser både yrkesteori och yrkespraktik. Också ordet ”yrke” i Sverige har en vidare innebörd än i många andra länder och används ofta i betydelsen ”arbete”.</P> <P class="p255 ft10">I Sverige påbörjades en stegvis reformering av gymnasieskolan år 1992. Motivet att förändra yrkesutbildningen var behovet av bredare kompetenser för att göra det livslånga lärandet möjligt för alla enligt regeringens proposition Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85). I Sverige finns det således ingen utbildning inom skolväsendet som specifikt går under beteckningen yrkesutbildning. Av dagens 17 nationella gymnasieprogram har merparten en yrkesförberedande inriktning och två en mer studieförberedande inriktning. Några är såväl yrkessom studieförberedande beroende på vald utbildningsprofil. Samtliga program i gymnasieskolan innehåller ett visst antal kärnämnen, däribland svenska, matematik och engelska som alla elever läser. Alla elever som fullföljer gymnasieskolan uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier.</P> <P class="p143 ft10">Diskrimineringskommittén (N 2002:06) har i sitt delbetänkande Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (SOU 2004:55) konstaterat att Skolansvarsutredningens förslag omfattar förbud mot könsdiskriminering i fråga om yrkesutbildning och att skolorna, enligt förslaget, åläggs en skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för trakasserier. Kommittén har gjort bedömningen att en lagstiftning med denna innebörd uppfyller artikel 2.5 i det reviderade likabehandlingsdirektivet. Skolansvarsutredningens förslag till lagens tillämpningsområde är dock mer omfattande, se utredningens 2 § i förslaget till lag om förbud mot kränkningar av elever. Med regeringens lagförslag genomförs artikel 3.1 b och artikel 2.5 i det reviderade likabehandlingsdirektivet på skolans område. Beträffande övrig utbildning, se avsnitt 11.</P> <P class="p144 ft9"><NOBR>EG-direktiven</NOBR> och regleringen av yrkesvägledning</P> <P class="p142 ft9">”Yrkesvägledning” är också ett begrepp som har en annan innebörd i Sverige. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) anges att studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall:</P> <P class="p256 ft4">70</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p148 ft4"><SPAN class="ft65">• </SPAN>informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p148 ft64">och yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td36"><SPAN class="p3 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p257 ft4">möjligheterna för elever med funktionshinder samt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p148 ft4"><SPAN class="ft65">• </SPAN>vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesoriente-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p257 ft5">rande insatser.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">Alla elever i grundskolan skall få inblick i närsamhällets <NOBR>arbets-,</NOBR> före-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">nings- och kulturliv. För gymnasieskolans del gäller att eleverna skall få</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">kännedom om arbetslivets villkor – särskilt inom sitt studieområde.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p148 ft4">Skolan skall se till att eleverna informeras och vägleds inför val av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">Den föreslagna lagstiftningen gäller elever i skolans verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft12">Diskrimineringsförbuden omfattar härigenom även skolans yrkesvägled-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft12">ning. Genom regeringens förslag genomförs således de tre <NOBR>EG-direktiven</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">i de delar som gäller yrkesvägledning inom skolan.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p3 ft9"><NOBR>EG-direktiven</NOBR> och regleringen av yrkespraktik</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p148 ft9">De tre <NOBR>EG-direktiven</NOBR> anger att diskrimineringsförbud skall gälla i fråga</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">om yrkespraktik, men lämnar öppet vad som närmare skall förstås med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">yrkespraktik. För arbetstagare som fullgör yrkespraktik som ett led i an-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft12">ställningen gäller diskrimineringsförbuden i 1999 års arbetslivslagar. För</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">dem som, utan att vara arbetstagare, genomför yrkespraktik finns i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">inget särskilt diskrimineringsskydd. Detta gäller främst personkretsen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p148 ft4">elever och studenter som praktiserar på en arbetsplats under utbild-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">Utredningen har föreslagit ändringar i 1999 års arbetslivslagar som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">innebär att diskrimineringsförbuden gäller arbetsgivarens beslut eller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">andra åtgärder angående elevernas yrkespraktik. Enligt <NOBR>EG-direktiven</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">skall förbudet mot diskriminering vid yrkespraktik gälla i fråga om till-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p148 ft9">träde till yrkespraktiken. Sådan praktik förekommer inom i princip hela</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">utbildningsväsendet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">På samma sätt som för yrkesvägledningen i skolan är den praktiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">arbetslivsorienteringen en verksamhet som skolan svarar för. Det är</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">rektor som har ett särskilt ansvar för att samverkan mellan grundskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">och arbetslivet utvecklas enligt läroplanen, se Lpo 94. Detsamma gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p148 ft9">för en rektor för gymnasieskolan enligt läroplanen, se Lpf 94. I och med</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">diskrimineringsförbuden i den föreslagna lagstiftningen för skollags-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">reglerad verksamhet kommer även tillträde till den verksamhet som i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR> benämns yrkespraktik att genomföras</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">När det gäller yrkespraktik inom grund- och gymnasieskolan samt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">kommunernas vuxenutbildning avser regeringen att snarast möjligt åter-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p148 ft9">komma beträffande en lämplig reglering av skyddet mot diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft12">på själva arbetsplatsen. Det är angeläget att även detta moment i utbild-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">ningen omfattas av diskrimineringslagstiftningen. Regeringen avser</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft9">också att återkomma i annat sammanhang när det gäller beslut och åt-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">gärder rörande yrkesvägledning och yrkespraktik inom högskolan.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p258 ft4">71</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT033872x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p259 ft68"><SPAN class="ft24">10</SPAN><SPAN class="ft67">Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever</SPAN></P> <P class="p260 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag</SPAN>: En ny lag införs om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling inom utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).</P> <P class="p261 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag</SPAN>: Utredningens huvudförslag överensstämmer i princip med regeringens förslag, förutom att utredningens förslag omfattar även annan utbildning som inte regleras i skollagen (1985:1100). Utredningen har också lagt fram ett alternativt lagförslag som innebär att den del av lagstiftningen som behandlar diskriminering och närliggande frågor inom utbildning tas in i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering i avvaktan på en samlad diskrimineringslagstiftning. Reglerna om trakasserier som enligt utredningen inte är diskriminering – i varje fall mellan elever – skall utgöra en särskild lag eller ett särskilt kapitel i skollagen.</P> <P class="p16 ft4"><SPAN class="ft28">Remissinstanserna: </SPAN>Många av remissinstanserna välkomnar ett stärkt skydd mot diskriminering och kränkande behandling på skolområdet. De som huvudsakligen är positiva till förslaget är bl.a. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, Barnens rätt i samhället, Jämställdhetsnämnden, Lärarförbundet, Riksförbundet Hem och Skola, Judiska centralrådet, Svenska kyrkan, Handikappförbundens samarbetsorgan och Ungdomsstyrelsen.</P> <P class="p13 ft4">Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet ställer sig bakom regeringens ambition att motverka alla former av diskriminering och andra former av kränkande behandling i skolan mellan elever och mellan vuxen och elev. Men de anser liksom bl.a. Nacka kommun, Göteborgs kommun, Östersunds kommun och Sveriges skolledarförbund att ytterligare lagstiftning på området inte är ett lämpligt sätt att fortsätta arbetet mot mobbning.</P> <P class="p14 ft35">Många instanser ser en tillfällig lösning som godtagbar. Det gör exempelvis Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Andra instanser som Integrationsverket avvisar däremot utredningens förslag, eftersom man befarar att ett provisorium kan försvåra implementeringen av lagen. Socialstyrelsen anser att det är bra om bestämmelser som tar sikte på barn och ungdomar i första hand återfinns i skollagen för att skapa en bred kännedom om den nya lagen – både hos allmänheten och bland skolans personal. Dessutom menar verket, att det tar tid att förankra en ny lag i en så stor och lokalt baserad organisation som skolan är.</P> <P class="p171 ft35">Flera av instanserna tar upp gränsdragningen mellan diskriminering och andra former av kränkande behandling på skolområdet som ett problem. Många av instanserna lyfter fram utredningens barn- och elevperspektiv som positivt, eftersom övrig diskrimineringslagstiftning saknar ett sådant. Barnombudsmannen (BO) anser exempelvis att bestämmelserna som rör barn och ungdom skall föras in i skollagen.</P> <P class="p14 ft10">Justitieombudsmannen (JO) menar att behovet av skydd för eleverna inom skolan framstår som så angeläget att en provisorisk lagstiftning kan godtas, men att den bör begränsas till sådan verksamhet som omfattas av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">72</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr21 td131"><SPAN class="p3 ft4">den nuvarande skollagen. Även andra</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td132"><SPAN class="p148 ft9">remissinstanser förordar en</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td37"><SPAN class="p148 ft5">särskild lagstiftning på skolområdet som en tillfällig lösning. Statens</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">institut för särskilt utvecklingsstöd anser att den verklighet som olika</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td37"><SPAN class="p148 ft4">myndighetsrapporter redovisar, när det gäller diskriminering och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td37"><SPAN class="p148 ft4">kränkande behandling i skolan, motiverar en särskild lagstiftning.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td131"><SPAN class="p3 ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td132"><SPAN class="p148 ft4">grund av sexuell läggning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p262 ft35">(HomO) förordar att de delar som anknyter till ett diskrimineringsförbud förs in i befintlig lagstiftning, men kan av vissa skäl godta en separat lag för skolväsendet i enlighet med utredningens huvudförslag. Bl.a. Hovrätten för Västra Sverige förordar å andra sidan utredningens alternativa förslag i avvaktan på en utökad lagstiftning om förbud mot diskriminering och en ny skollag. Statens folkhälsoinstitut, Statens skolverk och Myndigheten för skolutveckling är inne på liknande tankegångar. De menar att lagreglerna i skollagen i stället bör förtydligas när det gäller ansvaret för kränkande behandling och att ändringar för skolväsendet angående diskriminering bör göras i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.</P> <P class="p263 ft28">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p221 ft9">Fostran till demokrati</P> <P class="p184 ft35">Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av förskolans, skolans och vuxenutbildningens demokratiska uppdrag. ”Skolans främsta uppgift blir att fostra demokratiska människor”, deklarerade redan 1946 års skolkommission, som utformade förslagen till en ”skola för alla”. De demokratiska värderingarna har allt sedan dess i skollag och läroplaner angetts som grund för skolans verksamhet – dess organisation, arbetssätt och mål. I dagens läroplaner framhålls specifikt vikten av grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet.</P> <P class="p59 ft4">Förr ingick kränkningar ofta som en del av skolans kultur. Pennalism kunde vara en del av vardagsrutinerna i många läroverk. Kränkningar sågs många gånger som naturliga inslag från såväl de äldre kamraternas som lärarnas sida. Fysiska och psykiska kränkningar av de yngsta eleverna ingick i skolans ritualer, liksom tydliga system för straff och belöningar. Rätten för lärare att slå sina elever togs bort först i slutet av <NOBR>1950-talet.</NOBR></P> <P class="p143 ft35">I medmänskliga relationer lär sig barn och ungdomar att både klara av att vara beroende och att utveckla makt. Förväntningar på hur man skall bete sig och handla gentemot andra riktas mot barn och ungdomar inte bara från familjens utan också sedan länge från samhällets sida. Genom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen skall barn och elever få förutsättningar att bli självständiga individer och få utveckla förmågan till samarbete, tolerans och rättvisa. De skall stimuleras i sin sociala utveckling till att hävda demokratiska värden i sina egna handlingar. Det är enligt regeringen viktigt att de olika verksamheterna fungerar som en länk från generation till generation av de värden som det demokratiska samhället vilar på.</P> <P class="p264 ft4">73</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Miljön för barn och elever ser olika ut</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft35">Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Problem med kränkande behandling beror ytterst sällan på en enda person. I stället handlar det om samspelet mellan individ och miljö. Miljön påverkar hur vi mår och hur vi uppträder emot varandra. Särskilt för barn och elever med funktionshinder har miljön en avgörande betydelse för deras utveckling och lärande.</P> <P class="p59 ft4">Undersökningar, som bl.a. Folkhälsoinstitutet och Skolverket har gjort, visar att flertalet elever känner sig trygga i skolan och aldrig är rädda på rasterna eller på väg till skolan och att de trivs i skolan. Detta är viktigt att framhålla. Men skoltrivseln minskar tyvärr med stigande ålder och många är även rädda för sina kamrater och för en eller flera lärare. Så skall det naturligtvis inte behöva vara.</P> <P class="p144 ft9">Betydelsen av delaktighet och inflytande</P> <P class="p184 ft10">Verksamheternas demokratiuppdrag kan ses som tredelat. Den första delen fokuserar samhällets värdegrund genom att verksamheterna skall medverka till att barnen och eleverna omfattar de grundläggande demokratiska värdena. Den andra delen av uppdraget är att verksamheterna skall förbereda barnen och eleverna för att verka i ett demokratiskt samhälle genom att arbeta i demokratiska former. För det tredje handlar uppdraget om att hos eleverna utveckla kunskaper om det demokratiska systemet. Barns och ungas rätt till inflytande tas vidare upp i barnkonventionen. Målet är ett samhälle där vuxna ser varje barn som en samhällsmedborgare med kompetens och kunskap. Därför kan konventionen också sägas fokusera på vuxna. Personalen i verksamheterna har således stor betydelse för barnens och elevernas inflytande och delaktighet. I regeringens ungdomspolitiska proposition 2004/05:2 lyfts bl.a. ungdomars verkliga inflytande över sin närmiljö och skolan fram.</P> <P class="p143 ft35">Det är viktigt att eleverna får information om vad som gäller för att kunna påverka och bli delaktiga i arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. En verksamhet med bristande delaktighet för eleverna löper större risk att utlösa kränkande beteenden än den verksamhet som präglas av ömsesidig respekt och möjligheter till inflytande. Inflytande och delaktighet gynnar däremot en demokratisk miljö som ger ansvar och mening och härmed även utgör en kraft mot kränkande behandling. Där verksamheten saknar mening och lust frodas mobbning. Frustration och maktlöshet tar sig olika uttryck. Kunskap, delaktighet och engagemang i arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling är därför av stor betydelse.</P> <P class="p143 ft35">Även föräldrarnas medverkan i arbetet mot kränkande behandling är betydelsefull. Forskning visar att föräldrar spelar en viktig roll i akuta skeenden. De bör få information om vad som händer i verksamheten och hur verksamheten arbetar mot kränkande behandling.</P> <P class="p61 ft35">Att vara delaktig i arbetet med demokrati och värdegrund liksom mot kränkande behandling är viktigt enligt skolornas egna erfarenheter och forskning (se Selberg, G., Elevers inflytande spelar också en viktig roll i det egna lärandet, 2001, stödmaterial från Myndigheten för skolutveck-</P> <P class="p120 ft69">ling, Olikas lika värde – om arbetet mot mobbning och kränkande be-</P> <P class="p178 ft4">74</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">handling, 2003, eller Skolverkets skrift, Jag vill ha inflytande över allt, 1998).</P> <P class="p265 ft4">Variationerna mellan grundskolor och mellan gymnasieskolor beträffande förekomsten av kränkande behandling är stora. Detta innebär att vissa skolor inte kan erbjuda en lugn och säker miljö, och därmed jämlika villkor för elevernas utveckling och lärande, vilket regeringen självfallet inte kan acceptera.</P> <P class="p54 ft9">Bestämmelser mot kränkande behandling</P> <P class="p55 ft35">Verksamheternas skyldighet att motverka kränkande behandling regleras i flera lagar och förordningar. Kunskap om dessa är en viktig förutsättning för arbetet mot kränkande behandling. Det är framför allt skolförfattningarna och arbetsmiljölagen med tillhörande myndighetsföreskrifter som reglerar kränkande behandling i skolan, se avsnitt 5. Men även socialtjänstlagen och vissa bestämmelser i brottsbalken kan vara tillämpliga. Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen skall, på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).</P> <P class="p92 ft35">I Sverige finns det dessutom i dag, som tidigare redovisats, fyra lagar vars syfte är att motverka diskriminering på arbetslivsområdet. Vidare har lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering tillkommit. Lagstiftningen är dock inte heltäckande eftersom det saknas reglering på delar av utbildningsområdet. Även inom övrig diskrimineringslagstiftning finns förbud mot diskriminering inom utbildningsområdet reglerat, t.ex. personalutbildning och arbetsmarknadsutbildningar. Men för barn och elever i skollagsreglerad verksamhet saknas ett sådant skydd.</P> <P class="p54 ft9">En egen lag för förskolan, skolan och kommunernas vuxenutbildning</P> <P class="p55 ft10">Diskriminering är ett stort samhällsproblem. Kampen mot diskriminering i alla dess former måste därför fortsätta med full kraft. Förväntningarna på framför allt förskolan och skolan att komma tillrätta med problemet är mycket högt ställda. Men det finns stora brister. För regeringen är det därför angeläget att det även för skollagsreglerad verksamhet införs ett skydd mot diskriminering och annan kränkande behandling snarast möjligt. Enligt regeringens mening kan inte Diskrimineringskommitténs (N 2002:06) förslag avvaktas, utan det är nödvändigt att det nu införs en särskild lagstiftning för dessa verksamheter.</P> <P class="p92 ft10">Regeringen anser i likhet med många av remissinstanserna att argumenten för ett starkt rättsskydd för barn och elever för närvarande överväger olägenheterna med att införa ytterligare en diskrimineringslag i avvaktan på Diskrimineringskommitténs förslag. Även mobbningsproblematiken bör härvid innefattas i en lagstiftning som tar sikte på att bekämpa kränkande behandling. Det är barnens och elevernas behov av en trygg och säker miljö som står i fokus. På detta sätt införs regler som</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">75</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft35">är heltäckande och i övrigt ändamålsenligt utformade, så att de snabbt vinner legitimitet både hos barn, elever, personal och inte minst hos föräldrar. En kränkande behandling bör bedömas och hanteras utifrån en samsyn på barns och elevers värdighet och personliga integritet oavsett om kränkningarna har diskriminerande inslag eller inte.</P> <P class="p180 ft35">Kunskapen i olika verksamhetsformer om barns och om elevers rätt i dag har visat sig vara dålig på många håll. En förebild för lagförslaget bör mot denna bakgrund vara lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Denna lag gör det tydligt – inte minst för dem som omfattas av lagen – vilka regler som gäller. En lag underlättar såväl för elever som för föräldrar och lärare och annan personal att hitta stöd i frågor som rör trakasserier och annan kränkande behandling i verksamheten. Från föräldrarnas och verksamheternas sida blir regelverket således lättare att överblicka med den lösning som regeringen nu föreslår. Detta medför i sin tur att kunskapen om lagen och vad som gäller i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan och kommunernas vuxenutbildning angående diskriminering och annan kränkande behandling ökar.</P> <P class="p266 ft9">Regeringens bedömning är således att detta verksamhetsområde i avvaktan på Diskrimineringskommitténs förslag bör omfattas av en lag med förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling.</P> <P class="p266 ft35">I det förslag som överlämnades till Lagrådet föreslogs att lagens benämning skulle vara ”Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan m.m.”. Lagrådet ansåg emellertid att lagen borde ha ett mer lätthanterligt namn och förordade benämningen ”Lagen om förbud mot kränkande behandling av barn och elever”. Regeringen håller med Lagrådet om att rubriken är något otymplig. Enligt regeringens mening är det dock viktigt att begreppet diskriminering finns med redan i lagens rubrik. Detta är särskilt angeläget för skollagsreglerad verksamhet, eftersom de förebyggande åtgärderna där främst varit inriktade på att motverka mobbning. Dessutom föreslår regeringen ”annan kränkande behandling” som nytt begrepp i vilket mobbning ingår. Därför föreslår regeringen att lagen benämns ”Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever”.</P> <P class="p171 ft35">Regeringen avser i detta skede att enbart reglera verksamheter som regleras av skollagen (1985:1100). Framöver kan det emellertid bli aktuellt att överväga om bestämmelserna i den föreslagna lagen skall ingå i annan lagstiftning. Regeringen avser vidare att snarast möjligt återkomma med ett förslag till riksdagen hur den utbildning, som inte regleras i den här föreslagna lagen, skall regleras. Skälen för detta och frågan om lagens tillämpningsområde behandlas i avsnitt 11.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">76</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT033877x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p267 ft24">11</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p20 ft1">Lagens ändamål och tillämpningsområde</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p268 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag</SPAN>: Lagen skall ha till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen skall också ha till ändamål att motverka annan kränkande behandling.</P> <P class="p59 ft4">Lagen skall tillämpas på all utbildning och annan verksamhet som regleras i skollagen (1985:1100).</P> <P class="p269 ft35"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>Ändamålet med lagen överensstämmer med regeringens förslag. Utredningen har dock föreslagit ett vidare tillämpningsområde för lagen, så att den även omfattar den utbildningsverksamhet som i dag inte regleras av jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan eller lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.</P> <P class="p61 ft35"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna</SPAN>: Många av remissinstanserna är i princip positiva till utredningens förslag om att skolans ansvar både skall gälla att främja lika rättigheter och att motverka och förebygga mobbning och olika typer av kränkningar oavsett koppling till diskrimineringsgrunderna. Elevorganisationen och Sveriges elevråd – SVEA anser liksom Lärarförbundet och Tjänstemännens centralorganisation att det är positivt att lagen innefattar alla typer av kränkningar. Även Socialstyrelsen anser att lagstiftningen inte skall begränsas till att enbart gälla handlingar med diskriminerande inslag. Kammarrätten i Sundsvall med flera instanser ser förslaget som ett steg i rätt riktning. Statens skolverk och Myndigheten för skolutveckling menar att behovet av skydd ur ett elevperspektiv är lika stort oavsett anledningen till den kränkande behandlingen. Stockholms kommun anser att förslaget kommer att underlätta arbetet mot mobbning och trakasserier.</P> <P class="p61 ft35">Lärarnas riksförbund befarar att förslaget kan leda till att lärare undviker att ingripa i ordningsfrågor för att det kan leda till en anmälan för kränkande behandling, eftersom utredningens trakasseribegrepp har en mer vidsträckt innebörd än övriga diskrimineringslagar. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) avstyrker förslaget att införa ”allmänna” trakasserier/mobbning i en lag som skall främja elevers lika rättigheter och motverka diskriminering.</P> <P class="p270 ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning</P> <P class="p271 ft4">(HomO) betonar vikten av att diskrimineringsgrunderna synliggörs i främjandearbetet. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning påpekar också problemet med att lagen kan riskera tydligheten utifrån de mänskliga rättigheterna för vad som är diskriminering och annan kränkande behandling. Även Akademikerförbundet SSR påpekar vikten av att upprätthålla det i ett antal konventioner grundade starka skyddet för kränkningar av mänskliga rättigheter.</P> <P class="p272 ft4">77</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p36 ft4">Barnombudsmannen (BO) välkomnar ett ökat skydd mot diskriminering och annan kränkande behandling för barn i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och elever i grund- och gymnasieskolan. Högskoleverket ser det som angeläget att elever i skolan får ett skydd motsvarande det som gäller för studenter.</P> <P class="p36 ft4">Riksförbundet för sexuellt likaberättigande är mycket positivt till att homosexuella och bisexuella nämns i utredningen, men kritisk till att unga transpersoner inte omfattas.</P> <P class="p109 ft4">Flertalet instanser är vidare kritiska till att lagen skall tillämpas på annan utbildningsverksamhet än den verksamhet som avses i skollagen och som inte regleras i övriga diskrimineringslagar. De anser att det blir svårt att hålla reda på vad som ingår i lagens egentliga tillämpningsområde.</P> <P class="p154 ft9">Justitieombudsmannen (JO) kan godta en provisorisk lagstiftning begränsad till den verksamhet som omfattas av den nuvarande skollagen.</P> <P class="p244 ft4">Lärarförbundet och Tjänstemännens centralorganisation instämmer i att lagen skall gälla all verksamhet som omfattas av skollagen.</P> <P class="p139 ft35">Rikspolisstyrelsen anser att den diskrimineringslagstiftning som skall tillämpas på polisutbildningen måste bli föremål för närmare överväganden och menar att lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan möjligtvis kan göras tillämplig på polisprogrammet. HomO, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), JämO och Handikappombudsmannen (HO) anser att utbildningar utanför skollagen bör regleras i lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Integrationsverket menar att de eftergymnasiala utbildningarna bör omfattas av sistnämnda lag. Högskoleverket anser det otillfredsställande att olika studenter vid samma högskola omfattas av olika diskrimineringslagar. Detta anser även Sveriges förenade studentkårer och Överklagandenämnden för högskolan. Folkbildningsrådet och Folkbildningsförbundet anser inte att studieförbund och folkhögskolor skall omfattas.</P> <P class="p273 ft28">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p35 ft9">Det demokratiska uppdraget</P> <P class="p55 ft44">Det demokratiska uppdraget är fundamentet för all skollagsreglerad verksamhet. Inga former av diskriminering eller kränkningar av människovärdet kan tolereras vare sig i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskolan, gymnasieskolan eller i vuxenutbildningen. En utgångspunkt för regeringens arbete med att stärka de grundläggande demokratiska värdena i dessa verksamheter är att se till att det finns lagar till skydd och säkerhet för barn och elever. Skollagen och läroplanerna Lpo 94 och Lpf 94 har skärpts och förtydligat det ansvar som rektor och personal i skolan nu har i aktuella avseenden. Förskolan har sedan år 1998 en egen läroplan med ett tydligt formulerat värdegrundsuppdrag. Regeringen har de senaste åren genomfört en rad insatser för att skapa trygghet och en god miljö utan mobbning, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling för barn och elever.</P> <P class="p274 ft9">Som många undersökningar visar är både barn och unga utsatta för kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">78</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft35">Enligt Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) brister många skolor i att respektera homo- och bisexuella ungdomars lika värde och rättigheter. Utsatthet och utanförskap för barn och ungdomar, särskilt unga homo- och bisexuella och transpersoner, återspeglas i hur de upplever sin hälsosituation. Både den faktiska och upplevda hälsan påverkar i hög grad barns och elevers liv. Unga homo- och bisexuella och transpersoner befinner sig i en särskilt utsatt hälsosituation, bl.a. på grund av diskriminering och fördomar. Många undersökningar i Sverige och Norge tyder på att dessa ungdomar i många avseenden har sämre hälsosituation än heterosexuella ungdomar (se avsnitt 12.5 i regeringens ungdomspolitiska proposition 2004/05:2 Makt att bestämma – rätt till välfärd).</P> <P class="p205 ft4">Vidare har bl.a. Handikappombudsmannen (HO) påpekat att skyddet är otillräckligt gentemot osaklig särbehandling av elever med funktionshinder.</P> <P class="p56 ft9">Lagens ändamål och diskrimineringsgrunder</P> <P class="p55 ft35">Alla som verkar i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har ett ansvar för att skapa en miljö där alla barns och elevers värdighet och personliga integritet respekteras. Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. Regler för vad som gäller finns i skollagen och i de tre läroplanerna (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94). Enligt 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100) skall verksamheten i det offentliga skolväsendet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Motsvarande reglering för vuxenutbildningen finns i 1 kap. 9 § tredje stycket skollagen. Därutöver finns läroplanerna där det står att alla i verksamheterna skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Särskilt skall den som verkar inom förskolan, skolan och vuxenutbildningen främja jämställdhet mellan könen (se Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94). Alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden skall aktivt motverkas (se Lpo 94 och Lpf 94).</P> <P class="p275 ft10">Regeringen anser att den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, såvitt gäller diskriminering, bör ha samma ändamål som lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Sistnämnda lag innehåller förbud mot diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder på högskoleområdet. Den har också till ändamål att aktivt främja likabehandling av studenter i högskolan. Trakasseribegreppet bör vara detsamma i den nya lagen som för lagen om likabehandling av studenter i högskolan och för diskrimineringslagstiftningen i övrigt.</P> <P class="p109 ft4">Regeringen anser vidare att den nya lagen också skall ha som ändamål att motverka annan kränkande behandling som inte har diskrimineringsgrund. Det innebär att annan kränkande behandling som t.ex. mobbning kommer att omfattas.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">79</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Definition av kön eller könstillhörighet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft35">En särskild fråga är hur diskrimineringsgrunden kopplad till kön bör uttryckas. I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan används könstillhörighet som diskrimineringsgrund, vilket motsvarar beteckningen i 15 § i jämställdhetslagen. Diskrimineringskommittén (N 2002:06) har emellertid i sitt betänkande Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (SOU 2004:55) föreslagit att benämningen könstillhörighet ändras till kön i 15 § jämställdhetslagen. Regeringen har tagit fasta på kommitténs förslag och föreslagit samma beteckning i propositionen Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (prop. 2004/05:147). Regeringen föreslår därför att kön som diskrimineringsgrund även används i den nya lagen.</P> <P class="p164 ft10">Transsexualism har både inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> och i svensk rätt ansetts vara en fråga om könstillhörighet och inte om sexuell läggning. Transsexuella personer har därmed redan i dag ett skydd mot diskriminering i arbetslivet genom jämställdhetslagen (1991:433) och i högre utbildning genom lagen om likabehandling av studenter i högskolan, se propositionerna Lag om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning (prop. 1997/98:180) och Likabehandling av studenter i högskolan (prop. 2001/02:27). En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och önskar därför ofta korrigera sin kropp.</P> <P class="p165 ft4">I propositionen Ett utvidgat skydd mot diskriminering (prop. 2002/03:65 s. 84) berörs också transvestism. Där sägs bl.a. att frågan om huruvida lagstiftningen uttryckligen skall omfatta transsexualism och transvestism får avstå i avvaktan på Diskrimineringskommitténs utredning av frågan.</P> <P class="p165 ft4">Begreppet transpersoner är ett förhållandevis nytt begrepp och har använts i propositioner och utskottstänkanden först under de senaste fem åren. Begreppet har förklarats bl.a. i regeringens budgetproposition för 2002 (prop. 2002/03:01 bil. 11). Där anges att transpersoner är en paraplyterm som omfattar individer vars könsidentitet eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen.</P> <P class="p135 ft35">Det har inte gjorts några egentliga undersökningar som kan ge svar på frågan hur utbredd diskriminering av transpersoner är. Däremot finns exempel på situationer i grund- och gymnasieskolan där elever upplevt sig kränkta (se seminarierapporten Transpersoner och diskriminering – Seminarium för Diskrimineringskommittén onsdag 26 januari 2005). Regeringen har i annat sammanhang uttalat att transpersoner är en utsatt grupp i samhället och att enskilda transpersoner ofta drabbas av hot och våld och andra kränkningar. Regeringen anser att detta förhållande är oacceptabelt (se prop. 2001/02:59).</P> <P class="p164 ft10">Varje individ måste respekteras och ha rätt till likabehandling. Genom att diskrimineringsgrunden ”kön” skall omfattas av den nya lagen, kommer även transsexuella personer att omfattas av lagens skydd. Regeringen föreslår ingen särskild definition för begreppet kön och någon saklig skillnad jämfört med begreppet könstillhörighet i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan avses inte. Frågan om ett skydd för alla transpersoner övervägs för närvarande av Diskrimine-</P> <P class="p276 ft4">80</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">ringskommittén som skall lämna sitt slutbetänkande senast den 31 januari 2006.</P> <P class="p56 ft9">Definitionerna av etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder</P> <P class="p55 ft10">Enligt regeringens bedömning bör de definitioner som anges i 2 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan i fråga om etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder även användas i den föreslagna lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I regeringens proposition Likabehandling av studenter i högskolan (prop. 2001/02:27 sid. 27 ff.) finns en utförlig genomgång av definitionerna för dessa diskrimineringsgrunder.</P> <P class="p154 ft10">Definitionen i 4 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering av etnisk tillhörighet har också med begreppet ras vilket inte lagen om likabehandling av studenter i högskolan har. <NOBR>EG-direktivet</NOBR> mot etnisk diskriminering förbjuder diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung. I skäl 6 till direktivet sägs att EU förkastar de teorier som försöker slå fast att det finns olika människoraser och att användningen av termen ras i direktivet inte innebär att sådana teorier accepteras. Texten i direktivet har tillkommit på initiativ av Sverige. Lagen om likabehandling av studenter i högskolan har inte med ras. Diskrimineringskommittén (N 2002:06) har i uppdrag att överväga om termen kan utmönstras ur de författningar där den förekommer. Regeringen tar därför inte nu ställning till om termen ras skall utmönstras. Begreppet bör följaktligen finnas med i den nu föreslagna diskrimineringslagen.</P> <P class="p157 ft9">Definitionerna av religion eller annan trosuppfattning</P> <P class="p55 ft10">I propositionen Ett utvidgat skydd mot diskriminering (prop. 2002/03:65) redogörs för bakgrunden till utformningen av diskrimineringsgrunden ”religion eller annan trosuppfattning”. Diskrimineringsutredningen 2001 lade i maj 2002 fram betänkandet Ett utvidgat skydd mot diskriminering (SOU 2002:43). Utredningen föreslog att religion eller övertygelse skulle införas som självständig diskrimineringsgrund. Lagrådet föreslog i stället att diskrimineringsgrunden skulle vara ”religion eller annan trosuppfattning” och definieras som ”en religiös, livsfilosofisk eller annan motsvarande livsåskådning”. Utredningens begrepp ansågs som alltför otydligt. Regeringen föreslog diskrimineringsgrunden i enlighet med Lagrådets förslag. Diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning har inte definierats i övriga diskrimineringslagar. Denna diskrimineringsgrund infördes den 1 juli 2003 i samband med att lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering trädde i kraft.</P> <P class="p157 ft9">Definitionerna av trakasserier och annan kränkande behandling</P> <P class="p209 ft4">Trakasserier är ett begrepp som avser ett kränkande uppträdande som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Sexuella trakasserier är trakasserier av sexuell natur. Trakasserier är diskriminering.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">81</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft35">Trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier är stora problem inte enbart i arbetslivet utan också inom skolan och högskolan. Aggressivt och sexuellt språkbruk bland barn och ungdomar uppmärksammas alltmer i media. Särskilt flickornas utsatthet har lyfts fram. En- ligt Jämställdhetsombudsmannen ser många elever, men även vuxna, de allt mer frekventa verbala trakasserierna främst i grundskolan som enbart ett uttryck av språkliga förändringar. Många gånger följs dessutom det nedvärderande sexuella språkbruket av andra former av kränkande behandling eller av fysiska övergrepp. Flera undersökningar visar att flickor är särskilt utsatta för sexuella trakasserier i grund- och gymnasieskolan.</P> <P class="p154 ft4"><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> handledning för att motverka sexuella trakasserier på arbetsplatserna definierar sexuella trakasserier som:</P> <P class="p277 ft45">…ord eller handlingar av sexuellt slag som orsakar att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods. Kännetecknande för sexuella trakasserier är att de är ovälkomna och oönskade. Det är den som utsätts för orden eller handlingarna som avgör om de accepteras och är välkomna eller om de är kränkande och ovälkomna<SPAN class="ft35">.</SPAN></P> <P class="p244 ft4">I jämställdhetslagen (1991:433) avses med sexuella trakasserier ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet (16 a § tredje stycket). Med trakasserier på grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet och som har samband med kön (16 a § andra stycket).</P> <P class="p154 ft35">Enligt JämO handlar s.k. könsmobbning om beteenden som får den drabbade att känna sig ”kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods”. I grund- och gymnasieskolan kan det ta sig uttryck som att elever, mestadels flickor, tilltalas och behandlas som könsobjekt i stället för att ingå som fullvärdiga medlemmar i en kamrat- eller arbetsgrupp. Pojkar kan å sin sida söka bekräftelse hos andra pojkar genom att uppträda på ett sätt som de uppfattar som ”manligt”, men som i stället kan verka kränkande för flickor och pojkar i deras närhet. Såväl flickor som pojkar, som bryter mot normen för vad som anses vara ett kvinnligt respektive manligt beteende, kan råka ut för trakasserier på grund av kön. Denna form av trakasserier kan också förekomma i flickgrupper, eftersom flickor i sin anpassning till rådande normer och värderingar många gånger vänder sig mot varandra. Transpersoner är en utsatt grupp och deras situation bör särskilt uppmärksammas.</P> <P class="p205 ft4">Termen annan kränkande behandling, som föreslås som ett nytt begrepp, är varje uppträdande utan diskriminerande inslag som kränker en flickas eller pojkes, kvinnas eller mans värdighet. I avsnitt 15 behandlas begreppet annan kränkande behandling.</P> <P class="p56 ft9">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p158 ft10">Utredningens förslag angående lagens tillämpningsområde täcker i princip in alla delar av de utbildningar som i dag inte omfattas av någon diskrimineringslagstiftning. Genom det breda tillämpningsområdet skulle många vitt skilda utbildningar komma att omfattas av samma lag. Flera av utbildningarna är eftergymnasiala, t.ex. den kvalificerade yrkesutbildningen, och ligger nära högskolan när det gäller kunskapsnivå. Vissa ut-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">82</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft9">bildningar t.ex. basårsutbildningen, sker dessutom inom högskolan. Sådana speciella utbildningar som polisrespektive försvarsutbildningarna omfattas vidare av utredningens föreslagna tillämpningsområde.</P> <P class="p266 ft35">Merparten av remissinstanserna är emot ett så vittomfattande tillämpningsområde som utredningen har föreslagit. Frågan om ett gemensamt tillämpningsområde för skolans del har, enligt regeringens uppfattning, remissinstanserna gett ett i stort sett entydigt svar på. Ingen av remissinstanserna har ifrågasatt att lagen tillämpas på den verksamhet som regleras i skollagen. Regeringen anser i likhet med flertalet remissinstanser att lagen enbart skall omfatta den utbildning och annan verksamhet som regleras i skollagen (1985:1100).</P> <P class="p13 ft4">Regeringens bedömning är att lagens ändamål bör vara att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och att lagen bör tillämpas på sådan verksamhet som regleras i skollagen.</P> <P class="p14 ft10">Det är angeläget att snarast möjligt få en heltäckande lagstiftning mot olika former av kränkande behandling på hela detta område. Regeringen avser att snarast möjligt återkomma med ett förslag till riksdagen hur den utbildning skall regleras som inte regleras i skollagen (1985:1100), jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Detta måste självfallet ske skyndsamt, men får inte leda till att en reglering avseende förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning fördröjs.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">83</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT033884x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p267 ft24">12</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p20 ft1">Barn och elever</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag: </SPAN>Benämningarna barn och elev används för alla som skyddas av den föreslagna lagen.</P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen har valt att använda benämningen elev för alla som skyddas av lagen.</P> <P class="p165 ft4"><SPAN class="ft28">Remissinstanserna: </SPAN>Ingen av remissinstanserna har invändningar mot användningen av beteckningen elev i utredningens lagförslag.</P> <P class="p134 ft35"><SPAN class="ft34">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och det offentliga skolväsendet för vuxna bildar tillsammans det offentliga skolväsendet. Samtliga som söker till eller deltar i utbildning eller annan verksamhet som regleras i skollagen (1985:1100) kommer härigenom att omfattas av lagens skydd. I propositionen Kvalitet i förskolan (prop. 2004/05:11) gjorde regeringen den bedömningen att barn i förskolan bör benämnas barn och inte elever. Det är enligt regeringens mening viktigt att förskolan behåller och vidareutvecklar sitt förskolepedagogiska förhållningssätt, där omsorg och lärande bildar en helhet med leken som grund och barnet i centrum. Att förskolan genom 1998 års läroplan (Lpfö 98) blivit en tydligare del av utbildningssystemet innebär inte att synen på barnet eller på förskolans uppdrag bör ändras. Enligt regeringens bedömning bör därför inte benämningen ”elev” användas i lagstiftning som gäller förskolan.</P> <P class="p165 ft4">Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) att terminologin skall vara gemensam för samtliga skolformer. Det gäller främst beteckningarna ”elev” och ”undervisning”. Frågan har väckt livlig debatt och en mängd remissyttranden har inkommit som ställt sig negativa till att förskolan övertar skolans terminologi. Vissa andra har hävdat att detta endast är av lagteknisk betydelse och inte i praktiken förändrar synen på förskolans verksamhet.</P> <P class="p136 ft4">Regeringen anser att frågan om vilka uttryck som används är viktig och att benämningarna speglar den verksamhet som avses i varje skolform.</P> <P class="p134 ft35">Beträffande vuxenutbildningen har diskussioner förts under lång tid vid olika tidpunkter om benämningen elev också skall gälla för vuxna. Inom folkbildningen – dvs. studieförbund och folkhögskolor – används ordet ”deltagare” när det gäller studiecirklar och ordet ”elev” för folkhögskolan för att särskilja dessa verksamheter. Vuxenstuderande, komvuxelever eller deltagare används i dagligt tal för att beteckna vuxna som studerar i vuxenutbildningens olika verksamhetsformer. I den nuvarande skollagen är benämningen elev en gemensam beteckning för såväl barn, unga och vuxna i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. I förskoleverksamheten och i skolbarnsomsorgen är det enligt nuvarande skollag beteckningen barn som gäller.</P> <P class="p164 ft10">I personkretsen för den nya lagen kommer således såväl de yngsta barnen i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen som äldre studerande inom den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare att ingå. Detta</P> <P class="p280 ft4">84</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft10">innebär att lagen innefattar omyndiga barn, skolpliktiga barn och ungdomar, unga myndiga och äldre myndiga personer. Regeringen föreslår att benämningarna barn respektive elev används som beteckningar för den nya lagens personkrets i enlighet med nuvarande lagstiftning. De föreslagna definitionerna har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</P> <P class="p12 ft4">Nuvarande skollag är föremål för en översyn. I det sammanhanget övervägs också frågan om en särskild lag för kommunernas vuxenutbildning. Detta kan innebära att beteckningarna kommer att ändras.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">85</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT033886x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p267 ft24">13</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p20 ft1">Aktiva åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p281 ft10"><SPAN class="ft70">Regeringens förslag</SPAN>: Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i lagen skall se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter. Det målinriktade arbetet skall också förebygga och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och annan kränkande behandling av barn och elever i verksamheten.</P> <P class="p165 ft4">Huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet i syfte att aktivt främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen skall också syfta till att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Planerade åtgärder skall redovisas i planen. Den skall följas upp och ses över varje år.</P> <P class="p165 ft4">Huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer skall utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling, om det framkommer att ett barn eller en elev anser sig utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs.</P> <P class="p165 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens bedömning: </SPAN>Barn och elever bör vara delaktiga i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan.</P> <P class="p282 ft4">Regeringen avser att återkomma med föreskrifter när det gäller barns och elevers delaktighet och inflytande i arbetet med en likabehandlingsplan.</P> <P class="p135 ft35">Regeringen ser det som angeläget att arbetet med likabehandlingsplanen beaktas i kvalitetsredovisningen. Uppföljning och utvärdering av planen bör göras inom ramen för den skriftliga kvalitetsredovisning, som varje verksamhet årligen skall göra. Regeringen avser därför att återkomma med en närmare reglering i detta avseende.</P> <P class="p283 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen har däremot föreslagit en bestämmelse om undantag från skyldigheten att upprätta ett handlingsprogram.</P> <P class="p134 ft10"><SPAN class="ft70">Remissinstanserna</SPAN>: Flera remissinstanser har jämfört utredningens förslag i denna del med den reglering som gäller för högskolorna. Om- budsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) anser att utredningens lagförslag i denna del (8 § i utredningens lagförslag) inte är tillräckligt detaljerad i sin utformning. Bestämmelsen bör därför enligt HomO utformas som 5 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) anser att kravet på skolorna att upprätta handlingsprogram bör vara förenat med sanktionsmöjligheter i form av vitesföreläggande. Även DO anser att bestämmelsen i utredningens lagförslag bör vara mer detaljerad. Likaså Jämställdhetsombudsmannen (Jä<SPAN class="ft71">mO) </SPAN>anser att det är en brist att förslaget inte innehåller närmare föreskrifter. JämO anser att bestämmelserna i <NOBR>4–13</NOBR> §§ i jämställdhetslagen (1991:433) kan tjäna som</P> <P class="p284 ft4">86</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">förebild för den nu aktuella regleringen. JämO vill dessutom att handlingsprogrammet i stället skall benämnas likabehandlingsplan.</P> <P class="p139 ft10">Statens skolverk tillstyrker förslaget och anser att de föreslagna bestämmelserna ökar trycket på utbildningsanordnarna. Sveriges Förenade Gaystudenter är också mycket positiva till att lagförslaget behandlar det förebyggande arbetet. Föreningen lyfter fram att en mer jämlik och trygg skola får ett positivt genomslag på andra delar av samhällslivet. Arbetsmiljöverket ser det positiva i att handlingsprogram upprättas men vill peka på att det kan uppstå begreppsförvirring, eftersom föreskrifterna om systematiskt miljöarbete kräver att det upprättas en handlingsplan för arbetsmiljöåtgärder. Vidare efterfrågar verket en skarpare uppföljning än den årliga översynen. Elevorganisationen i Sverige och Sveriges elevråd</P> <P class="p244 ft4">– SVEA anser att den skola som inte följer bestämmelserna borde kunna bestraffas.</P> <P class="p285 ft28">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p286 ft9">Förebyggande arbete</P> <P class="p55 ft10">Ett sätt att verka för mänskliga rättigheter och människors lika värde är att förändra människors attityder och normer samt att öka medvetenheten om förekomsten av och kunskapen om diskriminering och andra former av kränkande behandling. Detta gäller på alla samhällsområden och inte minst inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. I dag skall aktiva åtgärder vidtas i fråga om arbetslivet för diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet samt religion och annan trosuppfattning. För högskolan gäller de aktiva åtgärderna dessutom diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och funktionshinder. För att bekämpa intolerans, fördomsfullhet och diskriminering är det mycket angeläget att också förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen liksom alla verksamhetsformer inom skolväsendet bedriver ett aktivt och målinriktat arbete i detta avseende. Skyldigheten att bedriva ett sådant aktivt och målinriktat arbete är ett led i regeringens strävan mot ett jämlikt och jämställt samhälle för alla. I denna strävan har dessa verksamheter viktiga samhällsfunktioner.</P> <P class="p92 ft10">Alla som verkar i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildning skall hävda de grundläggande värden som anges i 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) och i läroplanerna, se Lpo 94 och Lpf 94. Sedan november 1997 är skolorna och kommunerna skyldiga att göra kvalitetsredovisningar, se förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Redovisningarna skall innehålla en bedömning i vilken mån man nått upp till målen när det t.ex. gäller kränkande behandling. Redovisningarna skall också beskriva vilka åtgärder som behöver vidtas om målen inte nås. Skolverkets egeninitierade tillsyn år 2000 visade att samtliga skolor utom en hade ett handlingsprogram mot mobbning. Några skolor hade dock inte med förebyggande åtgärder i sitt program.</P> <P class="p92 ft35">Inom ramen för Skolverkets utbildningsinspektion har sedan hösten 2003 fram till årsskiftet 2004/2005 sammanlagt 55 kommuner och över 1 000 skolor inspekterats. Inspektionen omfattar alla verksamhetsområden, dvs. förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning, fördelat på sju inspektionsområden. Ett</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">87</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">av inspektionsområdena är Normer och värden och ett annat Arbetsmiljö och delaktighet. Förskolor och fritidshem som drivs av enskilda huvudmän ingår däremot inte, eftersom tillsynen av dessa vilar på kommunerna.</P> <P class="p36 ft4">Under år 2004 fick Skolverket ta emot 892 anmälningar om brister inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola. Av de inkomna anmälningarna rörde 21 procent kränkande behandling. Kränkande behandling tillsammans med särskilt stöd är de vanligaste skälen för en anmälan.</P> <P class="p154 ft10">Skolverkets lägesbedömning år 2004 visar att arbetet med att stärka elevernas självtillit och motverka den form av kränkande behandling som benämns mobbning har intensifierats. Värdegrundsfrågorna har överlag uppmärksammats på olika sätt ute i skolorna. Mobbning förefaller vidare att ha minskat mellan elever och mellan lärare och elever och relationerna mellan eleverna och mellan elever och lärare tycks ha blivit bättre. Detta är tillfredsställande och visar att ett förebyggande arbete ger resultat. För att stödja skolorna i deras arbete med att motverka alla former av kränkande behandling har Skolverket också tagit fram allmänna råd (se avsnitt 4.4). Men trots kraftfulla åtgärder för att motverka kränkningar visar flera attitydundersökningar att trakasserier såsom grovt språkbruk, våld och rasism inte har minskat. Detta är mycket oroande.</P> <P class="p92 ft35">Det är angeläget att det förebyggande arbetet omfattar all kränkande behandling. Detta gäller också den form av ”annan kränkande behandling” som inte är av sådan betydelse att den kan leda till skadestånd.</P> <P class="p56 ft9">Krav på ett målinriktat arbete</P> <P class="p158 ft35">Regeringen ser allvarligt på förekomsten av diskriminering och andra former av kränkande behandling. Inget barn och ingen elev skall behöva utsättas för kränkningar i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen eller i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det aktiva och förebyggande arbetet i verksamheterna behöver därför stärkas och kompletteras med skarpare verktyg för att ge alla barn och elever en säker och trygg miljö och härigenom höja verksamheternas kvalitet.</P> <P class="p109 ft4">Regeringen anser att det är viktigt att verksamheterna arbetar aktivt och målinriktat för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Dessutom ingår det i verksamheternas uppdrag att arbetet skall grundas på de demokratiska värdena.</P> <P class="p36 ft4">Regeringen anser därför i överensstämmelse med förslaget i betänkandet att det i all skollagsreglerad verksamhet skall bedrivas ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter samt motverka diskriminering av barn och elever på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Den föreslagna regleringen motsvarar främst 3 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.</P> <P class="p54 ft9">Krav på en likabehandlingsplan</P> <P class="p158 ft9">Genom att låta den nya lagen innehålla ett krav om aktiva åtgärder i en plan för likabehandling, kan arbetet i såväl förskoleverksamheten och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">88</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft35">skolbarnsomsorgen som i grund- och gymnasieskolan och vuxenutbildningen även inriktas på att aktivt stödja en positiv utveckling. Enligt regeringens mening är ett sådant krav ett viktigt komplement till förbudsbestämmelserna och förstärker härigenom verksamheternas värdegrundsuppdrag. En plan med aktiva åtgärder för likabehandling bör ha till syfte att förebygga och motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. Planen bör vara ”levande” i den meningen att den ständigt skall vara aktuell i det vardagliga arbetet. Det är viktigt att varje verksamhet har frihet att utforma planen utifrån sina behov för att den skall kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt.</P> <P class="p14 ft10">Det är i sammanhanget vidare viktigt att planen inte ses som en sak för sig och lagens förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling som något annat. Det är alltså angeläget att se helheten. Bestämmelsen om förebyggande åtgärder och om en likabehandlingsplan samt reglerna om förbud mot kränkande behandling skall tillsammans verka för att främja en utveckling mot likabehandling och människors lika värde. Regeringen anser dessutom att ett aktivt arbete mot trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier är en viktig del i arbetet med att motverka traditionella könsmönster.</P> <P class="p16 ft4">Det är viktigt att personalen i verksamheten aktivt involverar och uppmuntrar barn och elever att delta. De måste engageras och vara delaktiga i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Regeringen ser det som mycket angeläget att barnen och eleverna deltar i detta arbete och avser att återkomma när det gäller regleringen av barnens och elevernas delaktighet i arbetet med en likabehandlingsplan.</P> <P class="p287 ft10">Det är också viktigt att vårdnadshavarna görs delaktiga i detta arbete. Planen bör innehålla en översikt över de insatser som behövs för att främja likabehandling och för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen bör vidare redogöras för vilka av dessa åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Hur tidigare planerade åtgärder har genomförts bör ingå i kvalitetsredovisningen. Likabehandlingsplanen bör omfatta alla former av kränkande behandling och tydligt ange ansvarsfördelningen mellan rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion och personal samt innehålla rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser. Det är vidare angeläget att varje verksamhet följer upp sitt eget arbete med att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. Därför bör lagen föreskriva att varje skollagsreglerad verksamhet skall se över sina planer årligen. Det är huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer som skall vara ansvarig för att en likabehandlingsplan upprättas, följs upp och ses över. Det är dessutom viktigt att planen görs känd i hela verksamheten för att den skall kunna fungera som ett effektivt verktyg i det förebyggande arbetet. Skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan bör därför vara skadeståndssanktionerad, se avsnitt 17. Enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Denna redovisning skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningarna har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">89</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft9">uppnåtts. Även varje kommun skall upprätta en sådan redovisning för föregående kalenderår. Denna redovisning skall bygga på skolornas kvalitetsredovisningar och andra uppgifter som är väsentliga för uppföljning och utvärdering. Motsvarande reglering finns för fristående skolor.</P> <P class="p155 ft44">En kvalitetsredovisning kan inte ersätta en likabehandlingsplan. Redovisningarna görs inom vissa kvalitetsområden där valda mått eller kriterier används för att mäta uppfyllelsen. I efterhand görs bedömningar och huvudmannen för verksamheterna redovisar vilka åtgärder som skall vidtas för att komma tillrätta med bristerna. En likabehandlingsplan däremot bör fungera förebyggande i verksamheternas arbete och vid akuta situationer. Dess funktion bör vara att utgöra ett skarpt verktyg för barnens och elevernas säkerhet och rättsskydd. Planen bör beaktas i huvudmannens och verksamheternas kvalitetsredovisningar. När det gäller uppföljning och utvärdering bör detta göras inom ramen för den skriftliga kvalitetsredovisning som varje verksamhet årligen skall göra. Även här återkommer regeringen med en närmare reglering av hur detta skall ske.</P> <P class="p288 ft35">Skolan har enligt 14 kap. skollagen (1985:1100) ett tydligt ansvar för elevers hälsa. Ansvaret för skolans elevvård och skolhälsovård är primärt att arbeta med skolrelaterade problem. Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling och bevara och förbättra deras kroppsliga och själsliga hälsa. I de fall den psykosociala miljön präglas av allvarliga problem i form av trakasserier och annan kränkande behandling har skolhälsovården en viktig roll att fylla. Skolans ansvar för att elever får det stöd och den hjälp de behöver framgår även av skolformsförordningarna och läroplanerna (se Lpo 94 och Lpf 94). För rektor anges att denne har ett särskilt ansvar, bl.a. för att elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Den nya ordningen med skärpta krav på förebyggande åtgärder mot diskriminering och andra kränkningar får således betydelse också för nu nämnda verksamheter i skolan.</P> <P class="p245 ft9">Krav på skyldighet att utreda och att vidta åtgärder</P> <P class="p55 ft10">En utgångspunkt för att komma tillrätta med trakasserier och annan kränkande behandling mellan barn och elever är att de ansvariga inom verksamheten försöker motarbeta tendenser till kränkande beteenden så fort som möjligt. Det är viktigt att man tar alla signaler om sådana beteenden på allvar. Inställningen bland de ansvariga inom verksamheten måste vara att kränkningar inte upphör med automatik utan i själva verket tenderar att öka. Mot denna bakgrund är det betydelsefullt att huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer åläggs en utredningsskyldighet som är kopplad till den tidpunkt någon inom den aktuella verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Av vem och på vilket sätt som t.ex. en lärare på en skola får kännedom om detta saknar naturligtvis betydelse. I många fall kan det vara så att den drabbade flickan eller pojken inte vill eller vågar nämna för personalen inom förskolan eller skolan att han eller hon utsätts för kränkningar av kamrater eller någon i personalen. I sådana fall ligger det närmast till hands att barnets eller elevens föräldrar kontaktar skolan. Man kan naturligtvis tänka sig</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">90</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft9">att andra inom den aktuella verksamheten påtalar detta. Skyldigheten att</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">utreda och vidta åtgärder gäller även om anmälan är anonym. Denna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">skyldighet gäller bara för de kränkningar som förekommer i samband</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">med att verksamheten genomförs. I författningskommentaren redogörs</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">närmare för den nu beskrivna bestämmelsens innebörd, se avsnitt 24. Be-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">stämmelsen är skadeståndssanktionerad.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p3 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p3 ft4">Inget barn och ingen elev skall ställas utan ett säkert och tydligt samt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">aktivt skydd. Regeringens förslag innebär således att huvudmannen för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">verksamheten skall vara skyldig att bedriva ett aktivt och målinriktat</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">arbete. Huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer, skall se till att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">det finns en likabehandlingsplan anpassad för varje enskild verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">Planen har till syfte att främja likabehandling samt förebygga och för-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">hindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">behandling.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft9">I grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen med kommunal</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">huvudman är rektor redan enligt gällande rätt skyldig att upprätta ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">handlingsprogram mot kränkande behandling, såsom mobbning och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">rasistiska beteenden. Tillsammans med Statens skolverks allmänna råd,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">för vilka redogjorts i avsnitt 4.4, har kravet på handlingsprogram till-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">sammans med verkets inspektion och tillsyn visat sig vara effektiva</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">verktyg i arbetet med att motverka kränkande behandling i skolan.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan inne-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">håller också en bestämmelse om att en handlingsplan skall upprättas och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">att den skall ses över årligen. Lagstiftningen på utbildningsområdet bör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">samstämma i allt väsentligt enligt regeringens mening.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Det nya kravet på en likabehandlingsplan inom skollagsreglerad verk-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">samhet avses ersätta kravet på ett handlingsprogram inom skolväsendet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">för arbetet mot kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">beteenden enligt hittillsvarande bestämmelser i läroplanerna, se Lpo 94</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">och Lpf 94. Mot denna bakgrund behöver läroplanerna revideras för att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">överensstämma med terminologin i regeringens lagförslag. Även an-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">svarsbestämmelserna för rektor i detta avseende bör ses över. Detta inne-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">bär vidare att Skolverkets allmänna råd för arbetet mot kränkande be-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">handling behöver revideras.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p10 ft9">Utredningen har föreslagit en bestämmelse om undantag från skyldig-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">heten att upprätta ett handlingsprogram. Eftersom den av utredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">föreslagna bestämmelsen främst tar sikte på sådana utbildningar som inte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">nu omfattas av regeringens lagförslag behövs inte en sådan bestämmelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft4">91</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT033892x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p267 ft24">14</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p20 ft1">Diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p290 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag</SPAN>: Bestämmelser införs i lagen om förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P> <P class="p134 ft4">Diskriminering skall vara förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Huvudmannen, eller den huvudmannen bestämmer, blir skyldig att efter kännedom utreda påtalade trakasserier och att vidta skäliga åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. Denna skyldighet skall gälla även vid kännedom om att ett barn eller en elev anser sig utsatt för trakasserier av ett annat barn eller en annan elev i samband med att verksamheten genomförs.</P> <P class="p164 ft35">Med direkt diskriminering skall avses att ett barn eller en elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P> <P class="p282 ft4">Med indirekt diskriminering skall avses att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Förbudet mot missgynnande skall inte gälla om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.</P> <P class="p136 ft4">Trakasserier skall anses vara ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P> <P class="p135 ft9">Sexuella trakasserier skall anses vara ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur.</P> <P class="p164 ft9">Med instruktioner att diskriminera skall avses order eller instruktioner om diskriminering av ett barn eller en elev i verksamheten.</P> <P class="p291 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer inte med regeringens, eftersom utredningen föreslagit begrepp som i vissa betydande delar avviker från övrig diskrimineringslagstiftning.</P> <P class="p135 ft10"><SPAN class="ft70">Remissinstanserna</SPAN>: Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) anser att det måste finnas mycket starka skäl för att frångå begreppsbildningen i nuvarande diskrimineringslagstiftning. Även Handikappombudsmannen (HO) anser att likformighet i de olika diskrimineringslagarna är att föredra. Likaså Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) förordar begreppsmässig överensstämmelse i diskrimineringslagstiftningen. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) är av samma principiella uppfattning men är samtidigt positiv till att diskrimineringsförbuden i lagen inte inskränks till särskilt angivna situationer på det sätt som görs i jämställdhetslagen och lagen (2001:1286)</P> <P class="p292 ft4">92</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft35">om likabehandling av studenter i högskolan. Barnens rätt i samhället, Elevorganisationen i Sverige och Sveriges elevråd – SVEA är också positiva till att diskrimineringsförbuden gäller generellt. Flera remissinstanser efterlyser en klarare definition av begreppet ”trakasserier” och även i övrigt en klarare begreppsbildning beträffande de grundbegrepp som används i lagen. Sveriges Akademikers Centralorganisation anser till exempel att det av lagtexten tydligare måste framgå att trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder utgör diskriminering. Lunds universitet vill att begreppet ”missgynnande” definieras när det används i lagen. Beträffande undantagen från diskriminering så har HomO avstyrkt ett undantag beträffande direkt diskriminering. Enligt myndigheten är det inte nödvändigt med en sådan bestämmelse, som felaktigt för tankarna till positiv särbehandling, eftersom en korrekt tillämpning av grundregeln om direkt diskriminering tillgodoser syftet med undantagsbestämmelsen. DO tillstyrker att positiv särbehandling införs på skolområdet både beträffande direkt och indirekt diskriminering. Det bör dock i fråga om undantaget för direkt diskriminering enligt myndigheten tydligare framgå av lagtexten vad som menas med positiv särbehandling. JämO menar att undantaget avseende direkt diskriminering möjligen kan utformas på motsvarande sätt som Diskrimineringskommittén föreslagit beträffande lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.</P> <P class="p293 ft28">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p294 ft9">Utgångspunkter</P> <P class="p158 ft35">Sedan några år finns lagstiftning som förbjuder diskriminering inom bl.a. högskolan och arbetslivet. En samlad bild efter en genomgång av remissutfallet är att många remissinstanser är positiva till utredningens förslag angående utformningen av diskrimineringsförbuden. Flertalet föredrar dock en så likartad reglering som möjligt i förhållande till förbuden i övrig diskrimineringslagstiftning. Regeringen instämmer i denna generella bedömning och föreslår att diskrimineringsförbuden i den nya diskrimineringslagen således bör ansluta till övrig diskrimineringslagstiftning.</P> <P class="p245 ft9">Direkt diskriminering</P> <P class="p295 ft35">Enligt <NOBR>EG-direktiven</NOBR> skall direkt diskriminering anses förekomma när en person på någon av de grunder som anges i direktiven behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlas eller skulle ha behandlats. Ett typexempel på direkt diskriminering är när huvudmannen för t.ex. en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att hon eller han i fråga har en viss sexuell läggning. Åtgärden är med andra ord direkt inriktad på att negativt särbehandla en elev där det finns ett klart orsakssamband med den skyddade diskrimineringsgrunden, i detta fall sexuell läggning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">93</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft44">Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall enligt regeringens förslag omfatta förbud mot direkt diskriminering, och gälla oberoende av diskriminerande avsikt. Med direkt diskriminering skall avses att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal behandlar honom eller henne mindre förmånligt än man behandlar eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en jämförbar situation. Missgynnandet skall ha ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P> <P class="p274 ft35">Till skillnad från övrig diskrimineringslagstiftning föreslås inte något undantag från förbudet mot direkt diskriminering. Avsikten med en undantagsbestämmelse är att möjliggöra en sådan särbehandling som förbudet mot direkt diskriminering skall förhindra. En undantagsbestämmelse tar alltså sikte på de fall där det är nödvändigt att låta en viss kategori elever, t.ex. funktionshindrade flickor och pojkar, få en utbildning som är speciellt lämpade för dem. Även andra liknande åtgärder kan bli aktuella. Det är normalt sett frågan om ett mycket begränsat undantag från förbudet mot direkt diskriminering som eftersträvas. Enligt regeringens bedömning behövs dock i förevarande fall inte någon undantagsbestämmelse, eftersom en korrekt tillämpning av begreppen ”missgynnande” och ”jämförbar situation” medför att det inte behövs något undantag.</P> <P class="p296 ft4">Begreppet direkt diskriminering är uppbyggt kring uttrycken missgynnande, jämförbar situation och orsakssamband. Dessa uttryck behandlas i det följande.</P> <P class="p56 ft9">Missgynnande</P> <P class="p55 ft10">Ett första krav för att diskriminering skall anses föreligga är att barnet eller eleven missgynnas. Ett missgynnande innebär i detta sammanhang att barnet eller eleven försätts i ett sämre läge, dvs. att en diskriminerande effekt inträder. Som exempel kan nämnas att om en funktionshindrad elev placeras i en utbildning som är speciellt lämpad för honom eller henne så innebär inte denna åtgärd att eleven i fråga har behandlats sämre än andra elever utan sådant funktionshinder, dvs. det föreligger inte något missgynnande. Huvudmannens agerande här är i själva verket avsett att underlätta för eleven att tillgodogöra sig utbildningen. Däremot kan en funktionshindrad flicka eller pojke som vill gå en sådan utbildning men som nekats detta anses missgynnad, eftersom han eller hon under vissa förutsättningar har rätt till sådan utbildning enligt skollagen.</P> <P class="p92 ft10">En behandling är missgynnande och mindre förmånlig, om den medför en skada eller nackdel. Helt bagatellartade skillnader i bemötande bör inte utgöra diskriminering. Det som är förenat med faktisk förlust, obehag eller liknande bör bedömas som en nackdel. Även obehag till följd av trakasserier kan utgöra en nackdel. Trakasserier från huvudmannens och verksamheternas sida kan alltså omfattas av diskrimineringsförbudet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">94</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Jämförbar situation</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft35">För att kunna avgöra om det är fråga om en mindre förmånlig behandling som kan utgöra diskriminering måste en jämförelse göras, vanligen mellan olika personer. Det är vid en jämförelse av hur två eller flera personer behandlas som det framgår om den som har en viss könstillhörighet, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning eller är funktionshindrad har bemötts sämre. I fråga om exempelvis diskriminering på grund av etnisk tillhörighet krävs det för att ett missgynnande skall anses föreligga, att behandlingen skall ha varit oförmånlig i förhållande till hur personer med annan etnisk tillhörighet har behandlats. För att en jämförelse mellan personer skall kunna göras måste de situationer som jämförs vara jämförbara. Det måste vara rimligt eller naturligt att jämföra dem med varandra. Något krav på en verklig jämförelseperson ställs dock inte upp, utan en hypotetisk prövning är tillräcklig. Det gäller alltså att jämföra den behandling som faktiskt har ägt rum med en behandling som en person i en jämförbar situation med annat kön, annan etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuell läggning skall antas ha fått.</P> <P class="p161 ft10">När det gäller ett barn eller en elev med funktionshinder kan funktionshindret i vissa fall påverka förmågan att genomföra en utbildning eller annan verksamhet som anges i skollagen (1985:1100). De andra diskrimineringsgrunderna påverkar vanligtvis inte förmågan att genomföra utbildning eller annan verksamhet som regleras av skollagen. Det kan finnas personer där en elev med funktionshinder som inte har sakliga förutsättningar att genomföra ett program därför att innehållet i utbildningen är sådant att eleven i fråga inte kan delta. Det kan gälla t.ex. program som leder till körkort eller vissa idrottsgymnasier. För att avgöra om elever med funktionshinder och utan sådant funktionshinder befinner sig i jämförbara situationer måste man därför först pröva om funktionshindret inverkar på de sakliga förutsättningarna för utbildningen – exempelvis om den studerande kan delta i undervisningen. Om funktionshindret inte påverkar de sakliga förutsättningarna och personerna deltar i samma utbildning och i övrigt är jämförbara, är situationen jämförbar. Ett missgynnande kan i sådant fall utgöra diskriminering. In- verkar däremot funktionshindret menligt på de sakliga förutsättningarna för utbildningen är inte situationen jämförbar och därmed föreligger inte heller diskriminering. Om ett barns eller en elevs förhållanden inte kan jämföras med någon annan kan en hypotetisk jämförelse göras. Detta gäller även de övriga diskrimineringsgrunderna. Frågan blir då hur ett barn eller en elev utan detta funktionshinder men med i övrigt jämförbara förutsättningar skulle ha behandlats. Även här bör beaktas om funktionshindret inverkar på de sakliga förutsättningarna för utbildningen.</P> <P class="p297 ft35">Vad som utgör diskriminering skall således inte blandas ihop med vad som utgör sakliga förutsättningar för t.ex. en viss gymnasieutbildning, se prop. 2001/02:27 s. 39 f. för ytterligare exempel på skillnaden mellan sakliga förutsättningar och diskriminering.</P> <P class="p298 ft4">95</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Orsakssamband</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft35">Ytterligare en nödvändig förutsättning för direkt diskriminering är att det föreligger ett samband mellan missgynnandet – effekten eller resultatet – och könstillhörigheten, den etniska tillhörigheten, den sexuella läggningen eller funktionshindret. Ett sådant samband kan vara starkt eller svagt. Allra starkast är det om någon ansvarig person har för avsikt att missgynna ett barn eller en elev på grund av hans eller hennes etniska tillhörighet som exempel. I sådant fall är det nödvändiga orsakssambandet uppenbart. Någon diskriminerande avsikt är emellertid inte nödvändig för att orsakssamband skall anses föreligga. Även om huvudmannens och verksamheternas avsikt är att gynna ett barn eller en elev, men effekten blir att han eller hon missgynnas, kan det vara fråga om diskriminering om övriga förutsättningar enligt lagen är uppfyllda. Vidare bör det vara tillräckligt att könstillhörigheten, den etniska tillhörigheten, den sexuella läggningen eller funktionshindret är en av flera orsaker till någons handlande. Det behöver inte vara fråga om ett missgynnande på grund av tillhörigheten utan det skall räcka med att missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunden.</P> <P class="p299 ft35">Orsakssambandet finns när ett barn eller en elev diskrimineras på grund av hennes eller hans kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller sitt eget funktionshinder. Men förbudet bör gälla i två fall till. Det ena gäller ”felaktigt förmodad” tillhörighet till någon av de skyddade grupperna. Det finns ett orsakssamband mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden om en flicka eller pojke, man eller kvinna t.ex. nekas intagning till en gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning därför att verksamheterna är negativt inställda till homosexuella personer och felaktigt tror att eleven i fråga har en sådan läggning. Det andra fallet är då ett barn eller en elev diskrimineras på grund av att han eller hon har en anknytning till någon annan persons könstillhörighet, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder. Ett exempel på detta kan vara att ett barn inte får börja på en förskola därför att barnet har homosexuella föräldrar. Även här föreligger det nödvändiga orsakssambandet, jfr prop. 2002/03:65 s. 90.</P> <P class="p300 ft9">Indirekt diskriminering</P> <P class="p215 ft35">Den föreslagna lagen skall också omfatta indirekt diskriminering. Med indirekt diskriminering skall enligt regeringens mening avses att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn och elever med ett visst kön, en viss etnisk tillhörighet, en viss religion eller annan trosuppfattning, en viss sexuell läggning eller ett visst funktionshinder. Detta skall dock inte gälla om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.</P> <P class="p301 ft4">96</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p36 ft4">Begreppet indirekt diskriminering är uppbyggt kring uttrycken missgynnande, jämförelse och intresseavvägning. Dessa begrepp behandlas i det följande.</P> <P class="p56 ft9">Missgynnande</P> <P class="p55 ft35">Missgynnande uppstår när någon ansvarig person tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt, som verkar neutralt men som vid en närmare granskning i praktiken särskilt missgynnar barn och elever med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Missgynnandet tar sig uttryck i att dessa barn och elever jämfört med andra barn och elever har svårare att uppfylla kriteriet eller bestämmelsen eller att förfaringssättet medför en negativ effekt för dem.</P> <P class="p154 ft10">Ett exempel på missgynnande kan vara att skolans basketlag i årskurs 9 har en bestämmelse om att en spelare måste vara minst 180 cm lång. Om det visar sig att flertalet flickor inte når upp till denna längd, kan effekten bli att flickorna i årskurs 9 missgynnas. Beträffande innebörden av uttrycket ”bestämmelse” se författningskommentaren, avsnitt 24.</P> <P class="p54 ft9">Jämförelsen</P> <P class="p55 ft10">För att avgöra om ett krav i praktiken särskilt missgynnar barn och elever ur en viss grupp måste en jämförelse göras mellan den grupp som han eller hon tillhör och någon annan grupp. Jämförelsen skall ta sikte på den andel av de flickor eller pojkar, kvinnor eller män som kan, eller inte kan, uppfylla kravet i de grupper som jämförelsen görs med. Om jämförelsen visar en betydande skillnad i de båda gruppernas möjligheter att uppfylla kravet talar detta för att indirekt diskriminering föreligger. Skillnaden mellan de barn och elever som kan respektive inte kan uppfylla kravet i de grupper som jämförs bör vara betydande för att någon ur en grupp skall anses ha missgynnats genom det uppställda kravet.</P> <P class="p92 ft35"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har, i fråga om könsdiskriminering, flera gånger uttalat att det åligger de nationella domstolarna att bedöma om bestämmelsen etc. drabbar en betydligt större procentandel av det ena könet. Innebörden är att vad som utgör en betydande skillnad får överlämnas till domstolarna att avgöra i belysning av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> avgöranden.</P> <P class="p109 ft4">Regeringen anser att det i fråga om indirekt diskriminering måste göras en faktisk jämförelse mellan de grupper av barn eller elever som är aktuella. Det blir i dessa sammanhang inte aktuellt att tala om hypotetiska jämförelsepersoner. Detta gäller enligt övrig diskrimineringslagstiftning.</P> <P class="p56 ft9">Intresseavvägningen</P> <P class="p158 ft35">Det finns enligt andra lagar mot diskriminering, ett visst utrymme för tillämpning av ett kriterium, en bestämmelse eller ett förfarande, trots att detta har negativ effekt och missgynnar personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Denna intresseavvägning är avgörande för frågan</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">97</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft9">om ett visst förfarande skall anses vara tillåtet eller otillåtet som indirekt diskriminering. Motsvarande ordning bör gälla i den nya lagen.</P> <P class="p92 ft10">För att en åtgärd som har negativa effekter för en viss grupp skall vara tillåten måste två krav vara uppfyllda. För det första måste syftet med och målet för åtgärden vara objektivt sett godtagbart. När det är fastställt att ett till synes neutralt kriterium missgynnar en viss grupp, är frågan om den som tillämpar detta kriterium eftersträvar ett viktigt mål. Detta mål skall vara värt att skydda i sig och vara tillräckligt viktigt för att motivera att barnet eller eleven ges företräde framför principen om <NOBR>icke-diskrimi-</NOBR> nering. Att närmare precisera dessa mål möter stora svårigheter. För det andra måste åtgärden vara lämplig och nödvändig liksom medlet för att nå målet. Om det finns andra, icke diskriminerande handlingsalternativ eller medel för att nå ett i sig godtagbart mål utgör missgynnandet i princip indirekt diskriminering i strid med lagen.</P> <P class="p302 ft9">Trakasserier</P> <P class="p295 ft10">I lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering definieras trakasserier som ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Denna sorts trakasserier är enligt lagen diskriminering. I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan anges att en högskola inte får diskriminera en student eller sökande genom att trakassera honom eller henne. I <NOBR>EG-direktiven</NOBR> anges att trakasserier anses vara diskriminering när ett oönskat beteende som har samband med någon av de grunder som anges i direktiven syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas, se artikel 2.3 i direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet samt artikel 2.2 och 2.3 i likabehandlingsdirektivet.</P> <P class="p92 ft10">Skolansvarsutredningen har föreslagit ett utvidgat trakasseribegrepp inom skolan, eftersom utredningen anser att det vedertagna trakasseribegreppet inte utan vissa modifieringar kan överföras och tillämpas på skollagsreglerad verksamhet. De olika verksamhetsformerna omfattar små barn inom förskolan, ungdomar och vuxenstuderande. För en stor grupp barn och ungdomar gäller också skolplikt, dvs. den skyldighet som flickor och pojkar har att fullfölja den nioåriga grundskolan. Mot bakgrund av skolplikten och att kränkningar inom skolan många gånger avser andra saker än omständigheter som kan hänföras till diskrimineringsgrunderna, anser utredningen att det inte finns anledning att inskränka regleringen kring trakasserier till enbart diskriminering enligt <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P> <P class="p92 ft10">Regeringen gör samma bedömning som utredningen i denna del, dvs. förutom trakasserier så bör även kränkningar som inte direkt kan hänföras till diskrimineringsgrunderna omfattas av den nya lagen, se avsnitt 15. I författningskommentaren till 2 §, avsnitt 24, finns en närmare redogörelse för vilka beteenden som innefattas i begreppet trakasserier.</P> <P class="p154 ft10">Regeringen föreslog i propositionen Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (prop. 2004/05:147) dels en anpassning av jämställdhetslagen (1991:433) genom att begreppen sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön skiljs åt, dels att kön som diskrimineringsgrund införs i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och att begreppen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p100 ft4">98</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft9">sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön även här skiljs åt.</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">Sexuella trakasserier är trakasserier av sexuell natur. Riksdagen be-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">slutade våren 2005 i enlighet med regeringens förslag (bet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">2004/05:AU7, rskr. 2004/05:267, SFS:476). Dessa trakasseribegrepp</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">utformas på samma sätt i den nu föreslagna lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p3 ft9">Värdighet</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p3 ft4">I <NOBR>EG-direktiven</NOBR> och övrig svensk diskrimineringslagstiftning handlar det</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">om att personens värdighet kränks. Utredningen har ansett att begreppet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">”värdighet” inte passar för mycket små barn inom t.ex. förskoleverksam-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">het. I dessa fall handlar det närmast om barnets ”värde”. Utredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">valde därför att beskriva trakasserier som ”uppträdande som kränker en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">elevs person”. Värdighet är det ord som används i både FN:s allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">deklaration om de mänskliga rättigheterna och i 1979 års konvention om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor. Det kan i samman-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">hanget noteras att det s.k. målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § regerings-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">formen innebär att den offentliga makten skall utövas med respekt för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">värdighet. Regeringen anser att utredningens definition stämmer mindre</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">väl överens med den barnsyn som läroplanen för förskolan, Lpfö 98, och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">FN:s barnkonvention ger uttryck för. Definitionen av trakasseribegreppet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">bör mot denna bakgrund enligt regeringens uppfattning innehålla</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">uttrycket värdighet för att harmoniera med övrig diskrimineringslagstift-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td37"><SPAN class="p3 ft9">Instruktioner att diskriminera</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p3 ft4">Sedan den 1 juli 2003 finns det i den övriga diskrimineringslagstift-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ningen bestämmelser som uttryckligen anger att instruktioner att diskri-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">minera är diskriminering.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Med instruktioner att diskriminera ett barn eller en elev avses order</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">eller instruktioner att diskriminera vederbörande genom direkt diskrimi-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">nering, indirekt diskriminering eller trakasserier som huvudmannen för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">lämnar åt anställd personal eller uppdragstagare vid verksamheten. På</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">samma sätt som gäller diskriminering i övrigt bör förbudet gälla då en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">diskriminerande effekt har uppstått. Ett tänkbart exempel på instruktioner</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">att diskriminera är att en rektor beordrar en lärare att i en given situation</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">negativt särbehandla en elev på grund av t.ex. hans eller hennes etniska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">tillhörighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">I författningskommentaren, avsnitt 24, finns en redogörelse för vad</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">som skall anses vara instruktioner att diskriminera, se även prop.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">2002/03:65 s. 99 f.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Genom ovanstående reglering får de aktuella <NOBR>EG-direktiven</NOBR> anses</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">genomförda i denna del.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p303 ft4">99</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT0338100x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p267 ft24">15</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p20 ft1">Annan kränkande behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p268 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag</SPAN>: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, annars kränker ett barns eller en elevs värdighet, skall utgöra annan kränkande behandling enligt den nya lagen.</P> <P class="p67 ft4">Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta barn och elever för annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs.</P> <P class="p61 ft35">Huvudmannen, eller den huvudmannen bestämmer, skall vara skyldig att efter kännedom utreda påtalad annan kränkande behandling och att vidta skäliga åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Denna skyldighet skall gälla även vid kännedom om att ett barn eller en elev anser sig utsatt för annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med att verksamheten genomförs.</P> <P class="p304 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer inte med regeringens. Utredningen har i stället föreslagit att begreppet trakasserier innefattar trakasserier såväl med som utan diskrimineringsgrund.</P> <P class="p305 ft4"><SPAN class="ft28">Remissinstanserna</SPAN>: Några remissinstanser, bl.a. Statens skolverk,</P> <P class="p271 ft4">Myndigheten för Skolutveckling, Barnombudsmannen (BO) och Malmö högskola, anser att begreppet ”trakasserier” bör bytas ut mot ”kränkande behandling”. Andra remissinstanser efterlyser en klarare definition kring begreppet ”trakasserier”. Flera remissinstanser, bl.a. Statens skolverk och Barnens rätt i samhället (BRIS), är positiva till att det införs en uttrycklig bestämmelse som förbjuder lärare och annan skolpersonal att trakassera elever.</P> <P class="p252 ft28">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p306 ft9">Trakasserier och annan kränkande behandling</P> <P class="p184 ft35">Ett flertal remissinstanser anser att den begreppsbildning angående diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som utredningen föreslår är oklar, särskilt när det gäller utformningen av trakasseribegreppet. Utredningens förslag till definition har en vidare omfattning än motsvarande definitioner i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Flertalet remissinstanser befarar att detta kan leda till osäkerhet om hur de regler som innehåller trakasseribegreppet, skall tillämpas. Trakasserier såväl med som utan diskrimineringsgrund föreslås av utredningen ingå i trakasseribegreppet som i sin tur underordnas begreppet kränkande behandling. Därför förordar vissa instanser som Statens skolverk och Myndigheten för skolutveckling att benämningen ”kränkande behandling” används i stället.</P> <P class="p143 ft35">Trakasserier är som tidigare har redovisats ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling. Det är viktigt att den nya lagen blir så användarvänlig som möjligt och att problemen med tillämp-</P> <P class="p307 ft4">100</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft45">ningen minimeras. Inte minst med tanke på att det är ett stort antal personer som skall tillämpa lagens bestämmelser, är detta en viktig aspekt.</P> <P class="p157 ft9">Begreppet mobbning</P> <P class="p55 ft10">I allmänhet förknippar man begreppet mobbning med kränkande behandling mellan barn och unga och inte mellan vuxna kvinnor och män. Det kan förklaras med att forskningen kring mobbning på <NOBR>1970-talet</NOBR> och framöver inriktats på mobbning mellan barn i skolan och att kränkande behandling mellan barn i dagligt tal definieras som mobbning. Forskare är i stort överens om definitionen av vad mobbning är. I andra länder kan mobbning ingå som en underkategori till aggressivt beteende i forskningen, (se Eriksson, B., Lindberg, O., Flygare, E., Daneback, K.; Skolan</P> <P class="p243 ft35">– en arena för mobbning – en forskningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan, Skolverket, 2002.) Forskning om mobbning mellan vuxna enligt den allmänt vedertagna mobbningsdefinitionen finns inte. Då handlar det t.ex. om förekomsten av trakasserier på en arbetsplats eller av särbehandling enligt arbetsmiljölagen (1997:1160). Under senare år har mobbningsbegreppet kritiserats för att vara för snävt och härigenom utesluta andra former av uttryck för kränkande handlingar.</P> <P class="p154 ft35">Det har visat sig att när flickor och pojkar i grundskolan själva skall definiera vem som riskerar att utsättas för kränkande behandling, anger de att det är den flicka eller pojke som är avvikande, annorlunda eller udda och som härmed avviker från normen. Forskning visar också att det är föreställningen om det normala som föder föraktet för den som avviker och ses som svag. Barn och elever räknar upp en rad handlingar som de anser faller inom ramen för kränkande behandling såsom svordomar, fula ord, könsord, slag, sparkar och knuffar. Det kan handla om miner, utfrysning, hot, gester, fniss, klotter och anonyma brev. Enligt eleverna är mobbning t.ex. när någon eller några är dumma flera gånger mot den person som är ensam, rädd eller i underläge.</P> <P class="p92 ft10">Det är inte enkelt att avgränsa mobbning till vissa specifika beteenden, vilket inte minst utfallet av olika studier visar. Skolverkets tillsyn visade att mobbningsbegreppet av flera skolor anses vara synonymt med kränkande behandling. Härigenom utesluts andra former av kränkningar som då riskerar att inte uppmärksammas och åtgärdas. Det råder vidare en viss oenighet kring definitionen av begreppet mobbning. I olika studier kan mobbning definieras på olika sätt. Kvantitativa data från Skolverkets attitydundersökningar visar att det är fler elever som känner sig mobbade och trakasserade av lärare än av andra elever. Skolverket lät två grupper av elever – en med elever från årskurs 8 och en med gymnasieelever i år 2 – tolka och diskutera resultaten. Båda grupperna menar att mobbning förekommer i skolan. Mobbningen är dock mer osynlig på gymnasiet. Gymnasieeleverna säger sig inte känna till att elever mobbas av lärare. Grundskoleeleverna däremot tycker att lärare ofta favoriserar och delar in eleverna i duktiga och stökiga elever på ett orättvist sätt. Båda grupperna är medvetna om att lärare utsätts för kränkande behandling. Eleverna menar att kränkningarna kan bero på bristande respekt för de lärare som inte kan hålla ordning i klassen eller på betygssättningen, se Skolverkets rapport Attityder till skolan (2003).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">101</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p12 ft4">Mobbning ses av de vuxna och eleverna ofta som en oundviklig del av vardagen i verksamheten. Eleverna tycker också att skolorna gör för lite för att motverka mobbning. De upplever att personal i verksamheten många gånger varken uppfattar eller tar vad de säger på allvar när de berättar att någon kamrat eller de själva blir trakasserade eller mobbade. Barn och elever tycker dessutom att de vuxna reagerar för långsamt när någon mobbas.</P> <P class="p13 ft4">Det är viktigt att den som känner sig kränkt blir lyssnad på och tagen på allvar och att åtgärder sätts in snabbt.</P> <P class="p180 ft35">Om arbetsmiljön i en verksamhet är stökig och personalen utsätts för kränkningar av elever så kan arbetsmiljölagen (1977:1160) vara tillämplig. Regeringen har tillsatt en utredning för översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen där bl.a. barns och elevers arbetsmiljö ingår. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2006. Utredaren skall undersöka om tillämpningsområdet för lagen bör utvidgas till förskola och fritidshem och om Arbetsmiljöverket är den myndighet som har de bästa förutsättningar för att utöva tillsyn över denna verksamhet. Utredaren skall se över elevrepresentanternas befogenheter och pröva om man kan stärka bevakningen av elevernas arbetsmiljö.</P> <P class="p171 ft35">I dagligt tal betecknar mobbning all kränkande behandling mellan barn och elever och mellan lärare och elever i skolan. Den vanligaste definitionen av mobbning är att ett barn eller en elev är mobbad när hon eller han upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera elever. Det är en negativ handling när ett barn eller en elev medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga ett annat barn eller en annan elev obehag eller skada. Negativa handlingar kan utföras genom fysisk kontakt, verbalt eller på annat sätt t.ex. genom att göra grimaser eller elaka gester, sprida rykten eller genom att avsiktligt utesluta någon i gruppen. Även om de barn eller elever som deltar i mobbningen i olika grad är medvetna om hur den som mobbas uppfattar mobbningen, förstår flertalet att den flicka eller pojke som utsätts för mobbning uppfattar deras beteende som något obehagligt och plågsamt. Det är Dan Olweus, professor vid Universitetet i Bergen, Norge, som framför allt präglat forskningen kring och definitionen av mobbning, (se Olweus, D., Aggression in the schools: Bullies and Whipping Boys, 1978).</P> <P class="p266 ft10">I det dagliga samspelet mellan barn och elever förekommer en hel del retande på ett lekfullt och vänskapligt sätt. Om retandet däremot upprepas och fortsätter trots tydliga tecken på att den flicka eller pojke som utsätts blir illa berörd eller ogillar det som sker, är det mobbning enligt Olweus definition. En kränkning som sker en gång är inte att betrakta som mobbning även om den mycket väl kan vara en sådan kränkande behandling som ger rätt till skadestånd enligt lagen. Den flicka eller pojke som mobbar har eller tar makt över och förtrycker den som utsätts. Mobbning blir på detta sätt ett instrument för att skaffa sig och behålla makt och härmed bekräftelse. Om mycket små barn gör illa andra barn genom att t.ex. bitas, även om detta sker flera gånger, handlar det självfallet inte om mobbning utan om bristande tillsyn i verksamheten.</P> <P class="p16 ft4">Mobbning som saknar koppling till diskrimineringsgrunderna, och som alltså inte utgör trakasserier i lagens mening, bör innefattas i begreppet ”annan kränkande behandling”.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">102</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Termen ”annan kränkande behandling" bör användas i lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft4">Flera begrepp förs ofta ihop och blandas samman som exempelvis kränkningar, mobbning, diskriminering, trakasserier, annan kränkande behandling och diskriminerande uppträdande. Ibland görs även skillnad mellan kränkningar och kränkande behandling. När det gäller den kränkande behandling som benämns mobbning görs ofta skillnad mellan tillfälliga och upprepade förödmjukelser.</P> <P class="p310 ft35">En rättmätig tillrättavisning av en lärare kan exempelvis ibland upplevas av en elev som en kränkning under det att omgivande kamrater ser den som nödvändig för att skapa arbetsro. En pojke eller flicka kan alltså uppleva sig kränkt även om det i sammanhanget är berättigat med en tillsägelse. Enligt barnkonventionen (artikel 28) skall alla lämpliga åtgärder vidtas för att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med konventionen. Det är naturligtvis inte rimligt att varje beteende som ett barn eller en elev subjektivt upplever som en kränkning skall kunna leda till anmälan. Det är skillnad mellan å ena sidan en trött och stressad lärares ogenomtänkta tillsägelser eller tonåriga flickors och pojkars många gånger retsamma jargong och å andra sidan mobbning eller trakasserier. Det handlar om värdegrunden och om förskoleverksamhetens, skolbarnsomsorgens, grundskolans och gymnasieskolans uppdrag att fostra, samtidigt som det är en fråga om att respektera såväl barnets som elevens integritet och självkänsla.</P> <P class="p311 ft4">Trakasseribegreppet har inte bland elever samma innebörd och tyngd som termen kränkande behandling eller mobbning. De använder ofta ordet trakasseri som synonymt med att retas.</P> <P class="p312 ft4">I skollagen (1985:1100), läroplanerna, se Lpo 94 och Lpf 94, samt förarbetena till dessa används kränkande behandling som ett samlingsnamn för olika former av kränkningar. Kränkningarna kan vara fysiska, verbala, psykosociala samt inbegripa kränkningar som är text- och bildburna. Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) att kränkande behandling bör innefatta såväl diskriminering som annan kränkande behandling och att man inte bör räkna upp vilka kränkningar det handlar om. De kränkningar som inte räknas upp riskerar då, enligt kommittén, att ses som mindre allvarliga.</P> <P class="p313 ft35">Regeringen föreslår att annan kränkande behandling skall ses som ett uppträdande utan diskriminerande inslag som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Om personal i verksamheten utsätter ett barn eller en elev för kränkande behandling bör skadeståndansvar bli aktuellt för huvudmannen, se närmare avsnitt 17.</P> <P class="p310 ft10">I begreppet annan kränkande behandling ingår således mobbning. En helt igenom strikt gränsdragning mellan annan kränkande behandling och trakasserier är sannolikt omöjlig att göra. Det borde vara irrelevant om ett kränkande beteende beror på t.ex. kön och härigenom definieras som diskriminering eller om kränkningen saknar sådan särskild koppling. Det avgörande ur ett barn- och elevperspektiv bör vara om det handlar om att barnet eller eleven utsätts för en kränkning. Det är bl.a. av den anledningen som såväl trakasserier som annan kränkande behandling såsom mobbning bör omfattas av den nya lagen och i princip jämställas med</P> <P class="p167 ft4">103</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft10">varandra. Samtidigt är det ändå viktigt att göra en skillnad mellan kränkningar av mänskliga rättigheter och ”annan kränkande behandling”. En sådan åtskillnad får konsekvenser för hur huvudmannen, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion och annan personal i verksamheten skall agera. De inverkar även på vilka åtgärder som behövs för att säkerställa att denna kränkning upphör samt på vilka åtgärder som är relevanta och effektiva att vidta så att kränkningen inte inträffar igen.</P> <P class="p154 ft9">I författningskommentaren till 2 §, avsnitt 24, finns en sammanfattning av vilka beteenden som kan utgöra ”annan kränkande behandling”.</P> <P class="p157 ft9">Brott</P> <P class="p53 ft4">Kränkande behandling inklusive mobbning utgör inte sällan brott enligt brottsbalken. Ibland glöms det bort i den allmänna diskussionen att straffbestämmelserna i brottsbalken självfallet även gäller skolan. Brotten kan t.ex. vara misshandel, olaga hot, tvång, ofredande, trakasserier, förtal, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp. Vid den straffrättsliga bedömningen ses det som en försvårande omständighet ifall motivet varit att kränka en person på grund av etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. En elev är dock inte straffmyndig förrän vid 15 års ålder.</P> <P class="p54 ft9">All kränkande behandling skall motarbetas</P> <P class="p158 ft35">Alla kränkningar är inte diskriminering men all kränkande behandling är naturligtvis förkastlig. För att skilja mellan dels begreppet trakasserier som är kopplat till diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder, dels annan kränkande behandling kommer den nya lagen – som utvecklats ovan – med begreppet annan kränkande behandling att träffa kränkningar utan diskriminerande inslag.</P> <P class="p154 ft35">En del av pojkars kränkningar av flickor kan ses som ett uttryck för att markera flickors underordning, men också som en markering på grund av rädslan hos många pojkar att uppfattas som feminin, dvs. <NOBR>icke-maskulin</NOBR> (Nordiska ministerrådets rapport ANP 2004:724). Regeringens jämställdhetspolitik syftar t.ex. till att såväl synliggöra som angripa de strukturer som upprätthåller könsmaktsordningen och att bryta denna maktordning – med mannen som norm och kvinnan som underordnad. Jämställdhet är en del av arbetet med demokratifrågor och värdegrundsfrågor liksom i arbetet mot diskriminering i förskolan, skolan och vuxenutbildningen.</P> <P class="p154 ft35">Pojkar i allmänhet utsätter oftare såväl pojkar som flickor för nästan alla typer av kränkningar. Det är även viktigt i sammanhanget att flickor generellt sett ofta är mer kritiska mot skolans arbete mot kränkande behandling. En orsak kan vara att kränkningar som utförs av och drabbar pojkar uppmärksammas i högre grad. Det handlar då mer om fysiska kränkningar som är synligare och därför lättare att upptäcka. Det kan också bero på, som redan nämnts, att andra former av kränkningar inte uppmärksammas.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">104</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p180 ft4">Den pojke eller flicka, unga kvinna eller man som känner sig ledsen, arg, sårad, utfryst eller hotad måste tas på allvar oavsett vilken kränkande behandling det handlar om. Vilken typ av kränkning det är har dock betydelse för inriktning och utformning av det aktiva och målinriktade arbetet med att främja likabehandling. Det har också betydelse för vilka åtgärder som behöver vidtas vid en kränkning som motiverar att begreppen tydligt definieras.</P> <P class="p14 ft4">Det är mycket viktigt att verksamheternas förebyggande arbete och åtgärder omfattar all kränkande behandling och inte bara den som anses vara av betydelse, vilket krävs för att det skall kunna utgå skadestånd för kränkning i dessa fall.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p226 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">105</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT0338106x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p267 ft24">16</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p20 ft1">Repressalier</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p268 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag</SPAN>: Ett barn eller en elev som har påtalat eller anmält någon ansvarig person enligt denna lag för diskriminering eller annan kränkande behandling eller som medverkat i en utredning kring detta får inte till följd av sitt agerande utsättas för repressalier av huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal.</P> <P class="p314 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P> <P class="p231 ft10"><SPAN class="ft70">Remissinstanserna</SPAN>: Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (Homo) anser att bestämmelsen bör utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Även Jämställdhetsombudsmannen (JämO) vill att bestämmelsen skall utformas på samma sätt som i nämnda lag. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) tycker att bestämmelsens utformning enligt utredningsförslaget är bättre än motsvarande bestämmelse i annan diskrimineringslagstiftning, men anser att även den elev som medverkat i en utredning enligt den nya lagen skall omfattas av bestämmelsen. Barnombudsmannen (BO) vill också att den elev som medverkat i en utredning med stöd av lagen skall omfattas av repressalieförbudet. Statens skolverk tillstyrker förslaget och anser det rimligt att bestämmelsen inskränks till fall då eleven påtalat brott mot den nya lagen och att den inte är tillämplig då motsättningarna till eleven har annan grund. I övrigt har de remissinstanser som yttrat sig varit positiva till att det införs ett förbud mot repressalier.</P> <P class="p299 ft35"><SPAN class="ft34">Skälen för regeringens förslag</SPAN>: Ett barn eller en elev som anser att någon ansvarig person inom verksamheten inte uppfyller sina skyldigheter enligt den nya lagen måste känna sig oförhindrad att påtala detta utan att han eller hon blir föremål för en ofördelaktig behandling från huvudmannen eller verksamhetens personal. Ett repressalieförbud bör därför kopplas till skyldigheterna enligt den nya lagen. Även övrig diskrimineringslagstiftning har motsvarande reglering.</P> <P class="p231 ft35">Repressalier beskrivs enligt direktivet mot etnisk diskriminering som ”ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder” på grund av klagomål. Enligt motiven till 2003 års lag om förbud mot diskriminering avses med detta handlingar, uttalanden eller underlåtenhet som medför skada eller obehag för den enskilde och försämrar hans eller hennes villkor eller förhållanden jämfört med vad som annars varit fallet, se prop. 2002/03:65 s. 151 f. Repressalier är i detta sammanhang alltså en reaktion på att det enskilda barnet eller den enskilde eleven utnyttjat sin rätt att påtala missförhållanden.</P> <P class="p61 ft35">I skollagsreglerad verksamhet kan det dock vara särskilt svårt att kontrollera om repressalier har förekommit. Det kan vara sakligt berättigat av en lärare att behandla en elev ogynnsamt, t.ex. vid betygssättning. För att få någon måttstock att hålla sig till vid regelns tillämpning bör det därför i praktiken krävas att huvudmannen eller lärare eller annan personal i verksamheten missgynnar barnet eller eleven i förhållande till andra barn eller elever. Prövningen om repressalier förekommit kan bli något lättare med denna utgångspunkt.</P> <P class="p315 ft4">106</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p180 ft4">I övriga diskrimineringslagar är repressalieförbudet tillämpligt när en person medverkat i en utredning. Som flera remissinstanser har påpekat bör motsvarande reglering även införas i den nya lagen. De flesta barns eller elevers medverkan i utredningar angående exempelvis ”annan kränkande behandling” kommer förmodligen i allmänhet att handla mer om kamraternas uppträdande, men självfallet även många gånger om verksamhetens försummelser.</P> <P class="p14 ft4">Det har visat sig att både elever i grundskolan och i gymnasieskolan blivit sexuellt trakasserade eller utsatts för andra former av kränkande behandling av lärare och annan personal. Även i sådana fall är repressalieregeln tillämpbar.</P> <P class="p180 ft4">Repressalieförbudet bör gälla även fall där ett barn eller en elev medverkat i en utredning genom att lämna uppgifter om kränkningar som drabbat ett annat barn eller en annan elev. På detta vis inskärps vikten av lagstiftningen i fråga.</P> <P class="p14 ft4">Med hänsyn till lagens bevisbörderegel i denna del, se avsnitt 19, skall barnet eller eleven visa att han eller hon har anmält eller påtalat en överträdelse av lagen eller medverkat i en utredning kring denna och att därefter en ogynnsam åtgärd har vidtagits från någon person inom den aktuella verksamheten. Sedan är det huvudmannen som måste visa att orsaken till den vidtagna åtgärden inte beror på barnets eller elevens agerande i frågan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p226 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">107</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT0338108x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p267 ft24">17</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p20 ft1">Skadestånd</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p316 ft35"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag</SPAN>: Huvudmannen för verksamheten skall vara skyldig att betala skadestånd till ett barn eller en elev för den kränkning som åsidosättandet av lagens bestämmelser innebär när det gäller diskriminering och repressalier. I fråga om annan kränkande behandling skall gälla att rätt till skadestånd finns om kränkningen inte är ringa. Huvudmannen skall också ersätta annan skada.</P> <P class="p67 ft4">Skadeståndsansvar skall aktualiseras när huvudmannen eller någon annan som omfattas av dennes skadeståndsansvar har:</P> <P class="p317 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">åsidosatt skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan,</SPAN></P> <P class="p67 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">åsidosatt skyldigheten att vidta åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling,</SPAN></P> <P class="p59 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">åsidosatt skyldigheten att utreda och vidta alla åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling,</SPAN></P> <P class="p67 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">åsidosatt förbuden mot direkt eller indirekt diskriminering av ett barn eller en elev,</SPAN></P> <P class="p317 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">trakasserat ett barn eller en elev,</SPAN></P> <P class="p318 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">instruerat någon att diskriminera ett barn eller en elev,</SPAN></P> <P class="p317 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">utsatt ett barn eller en elev för annan kränkande behandling, eller</SPAN></P> <P class="p317 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">utsatt barn och elever för repressalier.</SPAN></P> <P class="p67 ft4">Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p319 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer i stort sett med regeringens förslag.</P> <P class="p61 ft44"><SPAN class="ft72">Remissinstanserna</SPAN>: Hovrätten för Västra Sverige anser dels att begreppet ”kränkning av någon betydelse” behöver klargöras, dels att det tydligare bör anges att skadestånd kan utgå för både kränkning, sak- och personskada samt ren förmögenhetsskada. Likaså Brottsoffermyndigheten ser helst att det i lagtexten anges vilken skada utöver kränkning som elever kan få ersättning för. Rikspolisstyrelsen avstyrker att det vid vuxenutbildning skall föreligga ett skadeståndsansvar för andra trakasserier än de som har sin grund i diskriminering. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) är mycket positiv till att det införs en möjlighet att få ersättning för ekonomisk skada. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) anser att den föreslagna skadeståndsbestämmelsen bör utformas på motsvarande sätt som i 13 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Barnombudsmannen (BO) tycker att det vid skadeståndets bestämmande inte skall göras någon skillnad på om kränkningen har diskriminerande inslag eller inte. Statens skolverk tillstyrker att det införs ett skadeståndsansvar vid diskriminering och trakasserier men vill varna för att det kan uppstå en anmälningskultur som kan försvåra det förebyggande arbetet. Myndigheten för skolutveckling tillstyrker principen om att skolorna kan bli skadeståndsskyldiga men anser att skadeståndsansvar bara skall träda in vid allvarliga försummelser. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) anser att det inte presenterats några bärkraftiga skäl till att reglera skadeståndet på annorlunda sätt än i lagen</P> <P class="p320 ft4">108</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft35">(2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, jämställdhetslagen (1991:433) och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Rekvisitet ”skäligt” bör, enligt myndigheten, bytas ut mot en allmän jämkningsregel. Vidare anser JämO att alla kränkningar måste anses betydelsefulla, därför bör rekvisitet ”av någon betydelse” tas bort. Dåvarande Svenska kommunförbundet respektive Landstingsförbundet anser att ytterligare skadeståndsregler inte är rätt väg för att komma tillrätta med kränkande behandling. Dessutom anser förbunden att skadeståndslagens bestämmelser är tillräckliga. Friskolornas riksförbund tror att ett skadeståndsansvar med omvänd bevisbörda inte blir något positivt i sammanhanget. Riksförbundet tror snarare att denna modell leder till försämrade relationer mellan barn och vuxna samt även mellan barnen. Rädda Barnen avstyrker att lagen införs och föreslår en försäkringslösning som innehåller ett strikt ansvar för skolorna.</P> <P class="p321 ft28">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p286 ft9">Utgångspunkter</P> <P class="p53 ft4">Ett skadestånd har den dubbla funktionen att det skall avhålla från överträdelser samtidigt som det skall ge kompensation åt den som drabbas. Övrig diskrimineringslagstiftning föreskriver skadestånd som påföljd vid överträdelser av bl.a. diskrimineringsförbuden. Även den nu föreslagna diskrimineringslagen bör innehålla bestämmelser om skadestånd vid överträdelser av lagen.</P> <P class="p154 ft35">Rädda Barnen menar att så länge skolan inte lyckas stoppa allvarlig mobbning måste eleven ha rätt till kompensation för den skada han eller hon drabbats av. Föreningen anser därför att elevers möjlighet till skadestånd vid mobbning bör stärkas ytterligare och föreslår en bestämmelse om strikt ansvar med ett särskilt ersättningssystem. Regeringen har tagit Rädda Barnens förslag om en försäkringslösning under övervägande. Förslaget är intressant men kan motverka de angelägna syften som bär upp den föreslagna lagen, som t.ex. förebyggande åtgärder m.m. Ett aktivt målinriktat arbete i verksamheterna är något som många remissinstanser framhåller som mycket viktigt för att komma tillrätta med alla former av kränkande behandling.</P> <P class="p205 ft4">Genom den nya lagen kommer barn och elever att få en klart förbättrad möjlighet att kunna få skadestånd för såväl diskriminering som annan kränkande behandling.</P> <P class="p322 ft9">Skadestånd för kränkning</P> <P class="p55 ft10">Man skiljer inom skadeståndsrätten mellan ekonomisk och ideell skada. Med ekonomisk skada menas ekonomiska förluster av olika slag, t.ex. kostnader, inkomstförlust och intrång i näringsverksamhet. Den skadelidande skall i princip försättas i samma förmögenhetssituation som den han eller hon befunnit sig i om skadan inte hade inträffat.</P> <P class="p154 ft10">Ideell skada utgörs av skador av <NOBR>icke-ekonomisk</NOBR> natur, t.ex. kränkningar av den personliga integriteten samt fysiskt och psykiskt lidande i samband med personskador. En form av ideell skada är kränkning av en persons integritet, dvs. intrång i den ”personliga sfären”. Det kan vara</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">109</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft10">fråga om verbala och fysiska handlingar med kränkande innebörd som medför psykiskt lidande, obehag m.m. och som påverkar en människas livsföring negativt. Ersättningen kompenserar här inte någon faktisk ekonomisk förlust utan fungerar främst som ett sätt att få upprättelse, men även som en hjälp att kunna inrätta sitt liv efter en traumatisk händelse.</P> <P class="p36 ft4">Skadestånd med anledning av kränkning bestäms enligt 5 kap. 6 § skadeståndslagen (1972:207) efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Det skall särskilt beaktas om handlingen haft förnedrande eller skändliga inslag, varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande, eller varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet.</P> <P class="p92 ft45">Skadeståndslagen tillämpas om det inte finns särskilda bestämmelser eller avtal som reglerar ansvaret för skada i en viss situation.</P> <P class="p205 ft4">Enligt lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan kan ideellt skadestånd utgå för den kränkning som en student eller sökande har blivit utsatt för genom att högskolan har åsidosatt bestämmelser i lagen.</P> <P class="p154 ft35">Enligt 1999 års arbetslivslagar kan både ideellt (allmänt) och ekonomiskt skadestånd utgå när en arbetsgivare bryter mot förbuden att diskriminera vid tillämpning av löne- och andra anställningsvillkor, när arbetsgivaren leder och fördelar arbetet eller när arbetsgivaren säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. När arbetsgivaren däremot bryter mot förbuden mot diskriminering vid beslut i en fråga om anställning eller befordran eller vid uttagande av en arbetstagare till utbildning för befordran kan endast ideellt skadestånd utgå.</P> <P class="p109 ft4">Enligt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering kan ideellt skadestånd utgå vid diskriminering eller åsidosättande av repressalieförbudet för den kränkning som en av lagen skyddad person har blivit utsatt för.</P> <P class="p109 ft4">Den som drabbas av olaga diskriminering enligt 16 kap. 9 § brottsbalken kan ha rätt till skadestånd både för ideell och för ekonomisk skada.</P> <P class="p36 ft4">Regeringen anser att det även enligt den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever bör utgå ideellt skadestånd om någon ansvarig inom verksamheten har åsidosatt följande bestämmelser i lagen:</P> <P class="p323 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan (6§</SPAN><SPAN class="ft26">),</SPAN></P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">skyldigheten att vidta åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling (7 §),</SPAN></P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">skyldigheten att utreda och vidta alla åtgärder som rimligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier och annan kränkande behandling (8 §),</SPAN></P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">förbuden mot direkt eller indirekt diskriminering av ett barn eller en elev (9 och 10 §§),</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">förbudet mot att trakassera ett barn eller en elev (11 §),</SPAN></P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">förbudet mot att instruera någon att diskriminera ett barn eller en elev (12 §),</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">110</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">förbudet mot att utsätta ett barn eller en elev för annan kränkande behandling (13 §), och</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">förbudet mot att utsätta barn och elever för repressalier (14 §).</SPAN></P> <P class="p139 ft35">I det lagförslag som Lagrådet hade att ta ställning till omfattades inte skadeståndsskyldigheten av upprättande av en likabehandlingsplan. Lagrådet anser att regeringen bör överväga om inte denna skyldighet också skall omfattas av skadeståndsbestämmelsen i 15 §. Som Lagrådet pekar på är upprättandet av en likabehandlingsplan ett viktigt led i det förebyggande arbetet. Eftersom likabehandlingsplanen är en så viktig och betydelsefull del i arbetet med att förhindra och motverka diskriminering och ”annan” kränkande behandling”, anser regeringen att skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan enligt 6 § bör omfattas av skadeståndsbestämmelsen i 15 §.</P> <P class="p157 ft9">Ersättning för annan skada</P> <P class="p55 ft10">Övrig diskrimineringslagstiftning föreskriver skadestånd bara vid kränkning, något som förklaras av att grunden för skadeståndsansvaret enligt den lagstiftningen är diskriminering eller liknande förfaranden. Den nu förslagna lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever bör ha en vidare räckvidd. En anledning är att ”skolmobbning”, förutom kränkningar, kan resultera i förstörda kläder och annan egendom. Det är därför naturligt om skadeståndsskyldigheten går längre. När det gäller mobbning och den typen av kränkande behandling kan följden bli inte bara kränkningar utan även person- och sakskador liksom rena förmögenhetsskador, dvs. ekonomisk förlust utan samband med fysisk skada. Det bör därför finnas möjlighet till skadestånd för alla typer av skada i dessa sammanhang.</P> <P class="p92 ft35">Möjligheterna till ersättning för annan skada gäller inte när någon blir diskriminerad. Enligt 13 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan utgår bara ideellt skadestånd för kränkning, och detsamma gäller enligt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, (16 §). Vid tillkomsten av sistnämnda lag framhöll regeringen, att frågan om ekonomiskt skadestånd närmare behövde analyseras och att konsekvenserna av ett sådant förslag närmare behövde belysas. Direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet kräver inte att ett sådant skadestånd alltid skall utgå. Regeringen fann därför – med avvikelse från det utredningsförslag som i övrigt låg till grund för lagförslaget – att endast ersättning för kränkning skulle föreskrivas (prop. 2002/03:65 s. 158 f). Samma uppfattning hade regeringen vid tillkomsten av lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan (se prop. 2001/02:27 s. 72 f).</P> <P class="p92 ft10">Den nu föreslagna lagstiftningen reglerar skadestånd inom skollagsreglerad verksamhet. Detta medför enligt regeringen att ett något annorlunda synsätt bör anläggas. Ett barn eller en elev som bevisligen utsatts för diskriminering av huvudmannen eller personal i verksamheten kan i de flesta fall kräva ersättning av det allmänna på grund av 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207). Ett diskriminerande beslut betraktas i regel som fel eller försummelse vid myndighetsutövning när det förekommer inom det offentliga skolväsendet. Då kan ersättning utgå för all ekonomisk skada samt vid personskada också ideellt skadestånd.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">111</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft35">Om t.ex. en fristående skola diskriminerar en skolpliktig elev kan hon eller han knappast kräva kommunen på skadestånd och det kan inte betraktas som ”fel eller försummelse i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar”. Däremot kan eleven kräva ersättning av skolan för ekonomisk förlust enligt kontraktsrättsliga regler.</P> <P class="p139 ft35">En utvidgning av ersättningsskyldigheten till att avse annan skada än kränkning blir inte särskilt betungande för verksamheten. Den rent ekonomiska skada ett barn eller en elev kan lida på grund av diskriminering blir i regel obetydlig om det inte gäller fall där eleven går miste om tillträde till utbildning av väsentlig betydelse för hans eller hennes fortsatta möjligheter till studier eller anställning. En sådan utvidgning vid diskriminering när inte regeln i skadeståndslagen kan tillämpas, t.ex. när vållande inte kan bevisas, innebär i praktiken en mycket måttlig utvidgning. Den typen av fall är ganska sällsynta.</P> <P class="p92 ft10">En utvidgning på detta sätt kan inte heller anses strida mot <NOBR>EG-direk-</NOBR> tiven. Där krävs att skadeståndet skall vara effektivt, proportionerligt och avskräckande, se direktivet mot etnisk diskriminering (artikel 15) och arbetslivsdirektivet (artikel 17). I det reviderade likabehandlingsdirektivet (artikel 6) föreskrivs en kompensation för förlust och skada som dels är avskräckande, dels står i proportion till skadan.</P> <P class="p154 ft35">Om samma skadeståndsregler tillämpas vid alla överträdelser av den föreslagna lagen behöver man inte hålla isär fall av diskriminering från annan kränkande behandling vilket bör förenkla tillämpningen. Enligt regeringens mening talar detta skäl för att ett diskriminerat barn eller en diskriminerad elev enligt den föreslagna lagen bör vara berättigad till skadestånd både för kränkning och för övrig skada. Av liknande skäl bör ett barn eller en elev som utsätts för repressalier ha rätt att kräva skadestånd också för den ekonomiska skada som uppkommit.</P> <P class="p54 ft9">Bedömning av kränkningsnivån</P> <P class="p55 ft35">Beträffande kränkning är frågan om varje kränkande förfarande bör motivera ersättning. Det är inte troligt att mera ordinära bråk eller gliringar barn och elever emellan leder till skadeståndsanspråk gentemot huvudmannen. Det kan finnas en viss risk att en del föräldrar utnyttjar en regel om kränkningsersättning till att framställa orimliga krav för ganska obetänksamma och oskyldigt menade handlingar. Något liknande kan tänkas förekomma också vid diskriminering.</P> <P class="p154 ft35">Sådana skäl talar för att man liksom enligt skadeståndslagen bör inskränka skadeståndsansvaret till fall av allvarlig kränkning. Enligt regeringens mening innebär detta dock en alltför långtgående inskränkning av huvudmannens ansvar. När det gäller diskriminering, kan hotet om skadestånd förlora avsedd verkan. Övrig diskrimineringslagstiftning sätter dessutom inte upp något krav på att kränkningen skall vara av allvarlig karaktär. Så bör inte heller ske beträffande den nya lagen.</P> <P class="p92 ft10">När det gäller ”annan kränkande behandling” har detta resonemang inte samma relevans. Här måste andra aspekter vägas in. Anledningen är att lagens definition av ”annan kränkande behandling” innefattar såväl brottsliga handlingar som tillfälliga kränkningar av obetänksamhet. Lagens definition är mycket vid och måste så vara för att fånga in de handlingar som skall motarbetas. Verksamheternas uppdrag att fostra och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">112</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft35">överföra grundläggande värden innebär att tillrättavisanden etc. av ett barn eller en elev kan uppfattas som ett angrepp på den egna personen. Det blir med andra ord en balansgång mellan t.ex. lärarens fostrande roll och det område som definitionsmässigt utgör ”annan kränkande behandling” enligt den föreslagna lagen. Detta motiverar att ”kvalifikationskravet” på kränkningen måste sättas högre än i diskrimineringsrespek- tive repressaliefallen där kopplingen till diskrimineringsgrunderna gör tillämpningen något lättare.</P> <P class="p14 ft35">Å andra sidan är mycket av det som innefattas i termen ”annan kränkande behandling” sådant som inte kan tolereras i den verksamhet som avses i skollagen. Umgänget mellan barn och elever måste präglas av ömsesidig respekt och tolerans för att den dagliga verksamheten skall kunna fungera när det gäller barnens och elevernas utveckling och lust att lära. Frågan är då hur pass allvarlig kränkningen skall vara för att kunna utlösa skadestånd. Som tidigare redovisats anger skadeståndslagen (1972:207) att ”Den som allvarligt kränker någon annan…” skall ersätta den skada som kränkningen innebär. Mot bakgrund av den särpräglade miljön i skollagsreglerad verksamhet är det enligt regeringens mening angeläget att kränkningarna inte måste vara av så allvarlig karaktär som skadeståndslagen föreskriver för att skadeståndsansvar skall kunna aktualiseras. En likartad reglering som i skadeståndslagen skulle kunna få till konsekvens att den föreslagna lagen legitimerar en rå och respektlös umgängesnivå som kan leda till integritetskränkningar och dålig självkänsla under en lång och betydelsefull period av barns och elevers liv.</P> <P class="p266 ft35">Det måste emellertid finnas en nedre gräns för när annan kränkande behandling kan aktualisera skadeståndsansvar för huvudmannen. Som angetts bör inte varje kränkning som objektivt sett är ganska betydelselös kunna grunda ett skadeståndsanspråk. Enligt regeringen leder det nu förda resonemanget till att nivån skall ligga något under begreppet allvarlig kränkning som skadeståndslagens reglering anger. Naturligtvis måste de nu aktuella kränkningarna vara av allvarlig karaktär för att skadestånd skall bli aktuellt. En rimlig avvägning för vad som bör gälla är att skadestånd för kränkning utdöms så snart kränkningen är av betydelse.</P> <P class="p14 ft10">Genom kravet på att uppträdandet skall utgöra en kränkning av betydelse för barnets eller elevens värdighet bör mer bagatellartade företeelser, som är naturliga inslag i mellanmänskliga och ömsesidiga relationer inte anses som annan kränkande behandling. Sådana händelser måste naturligtvis motarbetas men bör inte leda till en rättsprocess och krav på skadestånd. Annan kränkande behandling bör i fråga om skadestånd ses som handlingar som på ett betydande sätt kränker en elevs eller ett barns värdighet och som inte inbegriper trakasserier med diskrimineringsgrund. Mobbning ingår i begreppet annan kränkande behandling och används för att definiera viss kränkande behandling mellan barn och elever. I mobbning ingår även kränkningar som faller inom brottsbalkens straffbestämmelser. Kännetecknande för mobbning är tidsaspekten och medvetenheten om samt syftet med behandlingen.</P> <P class="p266 ft9">I det lagförslag som remitterades till Lagrådet angavs sålunda att skadestånd utgår endast om kränkningen är av betydelse i fall av annan kränkande behandling. Lagrådet anser emellertid att formuleringen inte</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">113</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft9">omfattar de skadefall bestämmelsen är avsedd att ”fånga in”. Därför för-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft9">ordar Lagrådet att bestämmelsen utformas så att kränkning i andra fall än</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering eller repressalier inte utgår om kränkningen är ringa, för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">att utesluta bagatellartade förseelser. Regeringen instämmer i detta syn-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">sätt. Lagrådets formulering stämmer också bättre överens med annan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">skadeståndslagstiftning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p3 ft9">Beräkning av skadeståndet</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p3 ft4">Av betydelse vid beräkningen av skadeståndet bör vara att brott mot</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">diskrimineringslagstiftningen skall ses som en allvarlig kränkning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Kränkningens art och omfattning har betydelse för skadeståndets storlek.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Ju allvarligare kränkningen är, desto högre skadestånd utdöms. I princip</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">bör gälla att avsiktlig diskriminering skall leda till högre skadestånd än</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">oavsiktlig diskriminering. Detta innebär dock inte att skadeståndet utan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">vidare skall kunna bestämmas till ett högre belopp i diskrimineringsfall.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">Även fall av ”annan kränkande behandling” kan motivera att ett be-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">tydande skadestånd döms ut om kränkningen är av allvarlig karaktär.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Enligt lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort om det är skäligt enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">13 § andra stycket. Lagrådet ansåg att det även i den nu föreslagna lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">bör finnas en bestämmelse som möjliggör att skadeståndet kan sättas ned</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">eller helt falla bort. Det finns dock, enligt Lagrådet, en risk att förutsätt-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ningen att det skall vara ”skäligt”, kan ge alltför stora möjligheter att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">minska kränkningsersättningen eller helt låta den falla bort. Mot denna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">bakgrund menar Lagrådet att det är lämpligare att knyta an till Skolan-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">svarsutredningens lagförslag (SOU 2004:50) som anger att det skall</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">finnas ”särskilda skäl”. Regeringen föreslår att bestämmelsen utformas i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">likhet med Lagrådets förslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft9">Jämkning kan ske med beaktande av att exempelvis en företrädare för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">verksamheten spontant har vidtagit rättelse. Är det fråga om en allvar-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">ligare kränkning bör en jämkning komma i fråga endast i mycket sär-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">präglade undantagssituationer. Möjligheten till jämkning bör tillämpas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">restriktivt. All låta skadeståndet falla bort bör bara utnyttjas när</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">skadeståndsansvar framstår som orimligt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft9">Vid andra typer av skador än kränkning bör dessa ersättas fullt ut. Be-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">träffande ideellt skadestånd vid personskada – för sveda och värk, lyte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">eller annat stadigvarande men samt särskilda olägenheter – finns det</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">ingen anledning att bestämma beloppen på annat sätt än vad som gäller i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">övrigt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Det är naturligtvis möjligt att det barn eller den elev som utsatts för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">skada kan vara medvållande till sin skada, t.ex. genom att hon eller han</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">inte vidtagit åtgärder som skulle ha minskat en ekonomisk förlust. I</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">skadeståndslagen finns en allmän regel om medvållande enligt 6 kap. 1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">skadeståndslagen. Denna bestämmelse blir tillämplig även i fall enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">denna lag (jfr 1 kap. 1 § skadeståndslagen). Medvållanderegeln gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">inte vid skadestånd på grund av kränkning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p324 ft4">114</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT0338115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p267 ft24">18</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p20 ft1">Tillsyn och rätt att föra talan</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p325 ft35"><SPAN class="ft34">Regeringens förslag</SPAN>: Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk skall inom sina respektive ansvarsområden se till att den nya lagen följs. Myndigheterna skall också få rätt att som part föra talan i mål om skadestånd enligt den nya lagen, om eleven medger det. För barn eller elever under 18 år som inte har ingått äktenskap skall vårdnadshavarna lämna medgivande.</P> <P class="p326 ft35">I lagen införs vidare en skyldighet för huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion att lämna de uppgifter om förhållanden i verksamheten som kan vara av betydelse för dessa myndigheter i ett tillsynsärende.</P> <P class="p327 ft4">Om en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt denna lag, får ombudsmannen eller verket i samma rättegång också föra annan talan som ombud för barnet eller eleven.</P> <P class="p328 ft4">De lagar som reglerar Ombudsmannens mot etnisk diskriminering och Handikappombudsmannens uppgifter skall ändras i enlighet härmed.</P> <P class="p327 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens bedömning</SPAN>: Inom Statens skolverk bör det inrättas en särskild funktion, barn- och elevombudet för likabehandling, som har till uppgift att tillvarata barnets och elevens rätt i mål om skadestånd enligt den nya lagen när det gäller trakasserier och annan kränkande behandling. Ombudet skall i övrigt bistå barnet och eleven i frågor som rör lagens tillämpning i sådana fall. I förordningen (2002:1160) med instruktion för Statens skolverk bör den nya funktionens ansvar och uppgifter närmare anges.</P> <P class="p329 ft4">De förordningar som reglerar uppgifterna för Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Om- budsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning bör också ändras så att deras nya uppgifter framgår.</P> <P class="p330 ft10">I de fall någon riktar skadeståndsanspråk enligt denna lag mot staten i egenskap av huvudman, skall inte Statens skolverk såsom central förvaltningsmyndighet handlägga sådana ersättningsanspråk på svarandesidan. Regeringen återkommer med en närmare reglering angående vilken myndighet som skall företräda staten i dessa fall.</P> <P class="p331 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer i princip med regeringens förslag i den meningen att utredningen föreslår att en särskild instans skall ha i uppgift att tillvarata elevens rätt enligt den nya lagen. Utredningen föreslår emellertid att Barnombudsmannen skall tilldelas denna uppgift. Utredningen har också föreslagit en vitesmöjlighet i tillsynsärendena.</P> <P class="p310 ft35"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna</SPAN>: En del remissinstanser har välkomnat att Barnombudsmannen (BO) föreslås få en utvidgad roll medan andra känner tveksamhet. Förespråkarna, bl.a. Ungdomsstyrelsen och Brottsofferjourernas Riksförbud, har lyft fram det angelägna och naturliga i att BO med sin specialkompetens får denna uppgift. De med motsatt synsätt, bl.a. Utredningen om strukturell diskriminering (Ju 2003:09) och Malmö</P> <P class="p332 ft4">115</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft35">kommun har å sin sida framhållit att BO:s roll borde utredas vidare. Barnombudsmannen (BO) har inget principiellt emot att handlägga den typ av ärenden som utredningen har föreslagit att BO skall hantera, men anser att Statens skolverks möjligheter att svara för frågor om trakasserier och kränkande behandling borde ha utretts noggrannare. I övrigt anser flera remissinstanser att ombudsmännen skall ha tillsyn inom sina respektive ansvarsområden. Likaså anser flera, bl.a. Friskolornas riksförbund, att det är naturligt att Statens skolverk har tillsynen även beträffande denna lag inom sitt verksamhetsområde. Ytterligare fler remissinstanser, bl.a. Arbetsmiljöverket, Östersunds kommun, Socialstyrelsen, Elevorganisationen i Sverige och Sveriges elevråd – SVEA har lyft fram att det kan uppstå gränsdragningsproblem när flera myndigheter har tillsyn över samma område även om det är utifrån olika synvinklar.</P> <P class="p92 ft10">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) anser att vite är en bra sanktionsmöjlighet och ser helst att vitesmöjligheterna utvidgas till att omfatta även andra skyldigheter enligt lagen. Kammarrätten i Sundsvall saknar en redovisning av de processuella regler som skall gälla vid utdömandet av vitet. Nämnden mot diskriminering framhåller att förslaget innebär en principiell nyhet genom att nämnden i framtiden har att pröva frågor om viten och utlämnande av uppgifter på andra områden än arbetsmarknaden i strikt mening. Statens skolverk ser gärna att även verket får samma möjligheter som ombudsmännen att kräva in uppgifter i sin tillsynsverksamhet. Skolverket tillstyrker utredningens förslag att verket skall ha tillsyn över lagen, dock inte de bestämmelser som framförallt riktar sig till domstolarna. Myndigheten tillstyrker även att Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen blir de som bistår eleven vid en skadeståndstalan. Verket anser vidare att BO inte skall ha tillsynsansvar över att skolorna fullgör sina skyldigheter enligt lagen och ser gärna att BO:S roll begränsas till att bistå eleverna vid en skadeståndstalan. Rädda Barnen välkomnar intentionerna men vill i stället stärka elevernas möjligheter ytterligare genom en bestämmelse om strikt ansvar.</P> <P class="p333 ft28">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P> <P class="p46 ft9">Tillsynen över diskrimineringslagstiftningen</P> <P class="p55 ft10">Tillsynen över 1999 års arbetslivslagar, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan samt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering utövas av Jämställdhetsombudsmannen, (JämO), Om- budsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) samt Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Det är naturligt att dessa ombudsmän även utövar tillsyn över den nya diskrimineringslagen inom sina respektive ansvarsområden. De författningar som reglerar ombudsmännens uppgifter bör därför ändras i enlighet därmed.</P> <P class="p205 ft4">Ombudsmännen bör i första hand sträva efter att förmå ansvariga för verksamheterna att frivilligt följa föreskrifterna i lagen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">116</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p36 ft4">Om ett barn eller en elev vänder sig till en ombudsman och ärendet huvudsakligen rör en annan ombudsmans ansvarsområde, skall ärendet överlämnas till rätt ombudsman. Detta följer av myndigheternas serviceskyldighet. Det är viktigt att ett barn eller en elev inte lider någon rättsförlust, om han eller hon vänder sig till ”fel” ombudsman. Det är extra viktigt att ombudsmännen på ett tydligt sätt informerar barn och elever och deras föräldrar om vem som skall hantera ärendet och skälen till detta.</P> <P class="p154 ft35">Statens skolverk har i dag tillsyn över bl.a. det offentliga skolväsendet samt den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Även utbildningen vid sådana skolor med enskild huvudman (fristående skolor) som avses i 9 kap. skollagen (1985:1100) omfattas av Skolverkets tillsyn. Verkets tillsynsuppgifter framgår av förordningen (2002:1160) med instruktion för Statens skolverk. Dessa tillsynsuppgifter påverkas inte av den nu aktuella regleringen. Övriga ombudsmän har inte tillsyn över dessa skollagsreglerade verksamheter i dagsläget</P> <P class="p154 ft35">Det återstår att avgöra vem som skall se till att den föreslagna lagen följs och konkret hjälpa ett barn eller en elev i ärenden som gäller trakasserier och ”annan kränkande behandling.” Beträffande trakasserier, som är diskriminering, faller i och för sig sådana ärenden inom ombudsmännens respektive områden. Utredningen har i denna del föreslagit att Barnombudsmannen (BO) jämställs med övriga ombudsmän. Det finns visserligen mycket som talar för att BO också skulle kunna fullgöra denna uppgift. BO:s uppgifter har dock relativt nyligen varit föremål för översyn. Dessutom skall Diskrimineringskommittén (N 2002:06) i sina överväganden rörande ombudsmännen i tillämpliga delar inkludera även Barnombudsmannen. Regeringen vill inte föregripa kommitténs arbete härvidlag. De angivna förhållandena talar mot att nu ge BO uppgifter med anledning av den nya lagen. Mot den bakgrunden och med hänvisning till de skäl som anges nedan bör i stället uppgifterna anförtros Skolverket.</P> <P class="p245 ft9">Skolverkets tillsyn och barn- och elevombudets tillsyn av lagen</P> <P class="p55 ft10">Regeringen bedömer att det inom Skolverket bör inrättas en särskild funktion, barn- och elevombudet för likabehandling, för den nu tillkommande delen av tillsynsarbetet. Regeringen anser att Skolverket är lämpat för denna uppgift, eftersom det där finns erfarenhet av tillsyn över skollagsreglerad verksamhet och god juridisk kompetens. Det är viktigt att Skolverkets respektive barn- och elevombudets tillsyn inte vållar problem och att frågor och ärenden hanteras på ett smidigt och effektivt sätt. Fysisk tillhörighet och tillgänglighet bör göra det enklare att få till stånd en fungerande samverkan och ett väl fungerande samråd inom myndigheten. Det är dessutom naturligt för barn, elever och föräldrar, men också för huvudmän och ledning för verksamheterna, att vända sig till Skolverket i frågor som rör kränkande behandling. I och med att ett barn- och elevombud inrättas kommer det, enligt regeringens bedömning, att bli självklart att vända sig till denna funktion i sådana ärenden.</P> <P class="p92 ft9">Skolverket har god kompetens när det gäller att hantera frågor och ärenden angående kränkande behandling och mobbningsfrågor, vilket</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">117</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft35">ombudet bör kunna ha stor nytta av. Med sin långa erfarenhet av arbete mot kränkande behandling och det aktiva arbete som myndigheten drivit och fortsättningsvis skall driva för att komma till rätta med den här typen av problem, kommer rättssäkerheten och skyddet för barn och elever att stärkas och skärpas högst betydligt. Vid sidan av den övergripande tillsynen som Skolverket har i sin utbildningsinspektion utreder verket årligen ca 300 anmälningsärenden som rör kränkande behandling. Verket har dessutom under det senaste året inrättat en funktion för att hantera uppgifter om akuta och grava missförhållanden som kan ge upphov till ett snabbt ingripande från Skolverkets sida.</P> <P class="p154 ft35">Barn- och elevombudet skall fungera som en särskild funktion inom Skolverket med ett tydligt avgränsat ansvarsområde i förhållande till myndigheten i övrigt. Funktionen skall handha tillsynen över den nya lagen med hithörande uppgifter som information om lagen och att ge råd beträffande lagens tillämpning. Den skall också hjälpa barnet eller eleven tillrätta när ombudet inte själv är behörigt att handlägga ärendet. I praktiken handlar det då om att hänvisa barnet eller eleven till rätt ombudsman på ett för barnet eller eleven godtagbart sätt. Det är naturligt för många barn och elever att vända sig till Skolverket och därmed har verket ett särskilt ansvar även härvidlag.</P> <P class="p92 ft35">Mot bakgrund av att lagen omfattar barn och elever är det angeläget att barn- och elevombudet kan handlägga både trakasserier och ”annan kränkande behandling” i ett gemensamt sammanhang, eftersom det många gånger inte är lämpligt att särskilja ett händelseförlopp som består av olika sorters kränkande handlingar. Genom att flera myndigheter på detta sätt får samma ansvarsområde krävs av myndigheterna att de samråder och i samförstånd fördelar ärendena mellan sig så att inte barnet eller eleven drabbas av rättsförlust.</P> <P class="p109 ft4">Barn- och elevombudets för likabehandling verksamhet skall vara skiljt från Skolverkets övriga verksamhet. I Skolverkets instruktion bör framgå att verket bestämmer sin organisation med undantag för barn- och elevombudets. Till ombudet bör knytas ett kansli.</P> <P class="p154 ft10">Ärenden enligt den nya lagen kan beröra såväl barn- och elevombudets tillsyn som Skolverkets övergripande tillsynsuppdrag. Det är därför viktigt att det på ett tidigt stadium utarbetas rutiner för fördelning av och samråd kring ärenden som helt eller delvis rör kränkande behandling. Eftersom flera myndigheter får tillsyn över den nya lagen är det viktigt att Skolverkets respektive berörda ombudsmäns tillsyn klargörs. Regeringen kommer att noga följa hur tillsynen utövas på detta område.</P> <P class="p154 ft35">Genom att ombudet får i uppgift att tillvarata barnens och elevernas rätt i fall rörande trakasserier och annan ”kränkande behandling” jämställs barn- och elevombudet för likabehandling med ombudsmännen vid tillsynen av och rätten att föra talan enligt denna lag.</P> <P class="p54 ft9">Uppgiftsskyldighet</P> <P class="p55 ft10">Utredningen har föreslagit att de ansvariga för verksamheterna skall vara skyldiga att på uppmaning av ombudsmännen lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse i ett tillsynsärende. Utredningen har också föreslagit att den som inte rättar sig efter en uppmaning att lämna uppgifter får av ombudsmännen föreläggas att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">118</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft35">vid vite fullgöra sin skyldighet. Vidare föreslås att ombudsmännens beslut om vitesföreläggande får överklagas till Nämnden mot diskriminering eller, när det meddelats av Jämställdhetsombudsmannen, Jämställdhetsnämnden. Förutom de föreslagna bestämmelserna som rör Jämställdhetsombudsmannen och Jämställdhetsnämnden innehåller 1999 års arbetslivslagar motsvarande reglering.</P> <P class="p109 ft4">Som Nämnden mot diskriminering har pekat på innehåller utredningens förslag en principiell nyhet då nämnden också föreslås få till uppgift att pröva frågor om viten och utlämnande av uppgifter på andra områden än arbetsmarknaden.</P> <P class="p139 ft35">Diskrimineringsutredningen lämnade liknande förslag beträffande nämndens uppgifter i betänkandet Ett utvidgat skydd mot diskriminering (SOU 2002:43), som låg till grund för lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Regeringen presenterade då inte några förslag i denna fråga utan avvaktar Diskrimineringskommitténs förslag (N 2002:06). <NOBR>EG-direktiven</NOBR> kräver dessutom inte att det införs bestämmelser om uppgiftsskyldighet, vilket framgår av propositionen Ett utvidgat skydd mot diskriminering (prop. 2002/03:65 s. 164). Regeringen bedömer att en bestämmelse om uppgiftsskyldighet skall införas, men att vitesföreläggande och överklagande av sådana vitesbeslut i detta skede inte bör införas i den nu föreslagna lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P> <P class="p157 ft9">Processförande roll</P> <P class="p55 ft10">För att ett enskilt barn eller en enskild elevs rätt skall kunna tas tillvara och innefatta rätten till skadestånd, är det betydelsefullt att han eller hon kan få sakkunnig hjälp att föra sin talan i domstol. Enligt 1999 års arbetslivslagar mot diskriminering, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan samt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering har JämO, DO, HO och HomO rätt att föra skadeståndstalan. Be- stämmelserna i dessa lagar är i princip uppbyggda på samma sätt. Enligt regeringens mening bör motsvarande bestämmelser i den nu föreslagna lagen vara reglerade på samma sätt.</P> <P class="p92 ft4">I den nya lagen finns möjligheten att föra skadeståndstalan i mål som har sin grund i trakasserier och ”annan kränkande behandling”. Denna uppgift bör, utöver ombudsmännens rätt att föra skadeståndstalan på sina områden, tillkomma den nya funktionen barn- och elevombudet för likabehandling vid Statens skolverk.</P> <P class="p109 ft4">En av barnkonventionens grundläggande principer är barnets rätt att fritt uttrycka sig och att bli hörd. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstolar och administrativa förfaranden som rör barnet (artikel 12). Det bör ankomma på ombudsmännen respektive barn- och elevombudet för likabehandling att bestämma om det är lämpligt att föra barnets eller elevens talan. Ett medgivande av en myndig elev bör dock vara en förutsättning för att en ombudsman eller barn- och elevombudet för likabehandling skall kunna föra en skadeståndstalan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">119</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p180 ft10">När det gäller ett barn eller en elev under 18 år som inte ingått äktenskap skall vårdnadshavaren lämna medgivande. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Vårdnadshavaren har ett särskilt ansvar att ta ställning till om en domstolsprocess skall inledas, så att inte processen i sig själv får negativa effekter för barnets psykiska hälsa och utveckling. Det är viktigt att barnet eller eleven förbereds på vad en sådan process kan innebära och även får stöd under själva processen.</P> <P class="p13 ft4">Överhuvudtaget är det viktigt att samarbetet mellan hemmet och den som skall föra barnets talan i en domstolsprocess präglas av öppenhet och ömsesidig respekt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">120</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT0338121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p267 ft24">19</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p20 ft1">Bevisfrågor</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag</SPAN>: Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall innehålla två bevisregler med delad bevisbörda.</P> <P class="p326 ft4">Den ena regeln gäller när ett barn eller en elev anser sig ha blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier av huvudmannen, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal. Om barnet eller eleven visar faktiska omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för detta, är det huvudmannen som skall visa att något sådant inte har förekommit.</P> <P class="p335 ft35">Den andra regeln innebär att om barnet eller eleven kan visa att han eller hon har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med att verksamheten genomförs, så skall huvudmannen för att undgå skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits.</P> <P class="p336 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag</SPAN>: Utredningen har föreslagit en annorlunda utformning av regleringen angående bevisbördan.</P> <P class="p337 ft35"><SPAN class="ft34">Remissinstanserna</SPAN>: Flera remissinstanser är tveksamma till att det införs en bevisreglering som skiljer sig från motsvarande reglering i övrig diskrimineringslagstiftning. Enligt Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) förefaller bevisbörderegleringen motsvara den bestämmelse som redan har införts i bl.a. lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Myndigheten ställer sig frågande till om den föreslagna lagtexten är bättre än motsvarande bestämmelse i sistnämnda lag. Om avsikten är att bevisbördan i stort sett skall tillämpas på samma sätt bör regleringen ha samma utformning som i lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Myndigheten menar att skolans skyldigheter framgår av lagförslagets 9 §, dvs. skolan är skyldig att vid kännedom om trakasserier göra allt som vid tidpunkten för åtgärderna objektivt sett kan anses rimligt, oavsett vad som sedermera visar sig skulle ha hjälpt. Därför är det inte rimligt att en skola som underlåter att vidta sådana åtgärder kan frita sig från ansvar genom att i efterhand visa att rimliga åtgärder inte skulle ha förebyggt trakasserierna.</P> <P class="p313 ft35">Hovrätten för Västra Sverige anser beträffande bevisbördan vid påtalade trakasserier att det tydligare måste framgå att eleven har bevisbördan för att trakasserier har förekommit, att trakasserierna orsakat skada av något slag och att kravet på adekvat orsakssamband mellan den skadegörande handlingen och skadan är uppfyllt. Vidare anser hovrätten att bevisbörderegeln vid påstådd diskriminering bör vara utformad på samma sätt som i övrig diskrimineringslagstiftning.</P> <P class="p310 ft9"><SPAN class="ft36">Skälen för regeringens förslag</SPAN>: 1999 års arbetslivslagar, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering innehåller bestämmelser som innebär att domstolarna skall tillämpa en delad bevisbörda i mål om skadestånd vid diskriminering och repressalier. Regeringen har i propo-</P> <P class="p137 ft4">121</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft10">sitionen Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (prop. 2004/05:147) föreslagit att det även i jämställdhetslagen (1991:433) införs samma bevisregel som i övrig diskrimineringslagstiftning. Bestämmelserna har sin grund i <NOBR>EG-rätten,</NOBR> se bl.a. artikel 8 i direktivet mot etnisk diskriminering och artikel 10 i arbetslivsdirektivet. De är ett uttryck för att det krävs lättnader i beviskraven för att uppnå ett effektivt skydd för den person som anser sig ha blivit diskriminerad. Diskrimineringsförbuden skulle i praktiken inte kunna upprätthållas utan någon form av bevislättnad för den förfördelade parten. Det finns därför skäl att även i den nu föreslagna lagen införa motsvarande bestämmelse som i de nu redovisade lagarna.</P> <P class="p14 ft10">Därutöver anser regeringen att det finns anledning att tillämpa i princip samma bevislättnad i mål om skadestånd där ett barn eller en elev kräver skadestånd av huvudmannen efter att ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med att verksamheten genomförs. Kan barnet eller eleven visa att sådana kränkningar har förekommit, så måste huvudmannen visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga och förhindra kränkningen hade vidtagits. Kan huvudmannen inte visa detta blir denne skadeståndsskyldig.</P> <P class="p171 ft10">Bestämmelserna i ovanstående lagar, förutom i jämställdhetslagen, fick sin nuvarande utformning den 1 juli 2003, se prop. 2003/04:65 s. 103 ff. Men det innebar i sak ingen ändring av rättsläget. Lagändringarna gjordes utifrån en önskan om att den delade bevisbördan på ett klarare sätt skulle framgå av själva lagtexten och i övrigt nära ansluta till EG- direktivens lydelse. Bevisbörderegeln är i princip likalydande i de lagar som nämnts. Bestämmelserna i lagarna har följande lydelse:</P> <P class="p338 ft45">Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det högskolan som skall visa att diskriminering eller repressalier inte förekommit<SPAN class="ft35">.</SPAN></P> <P class="p339 ft4">Exemplet är hämtat från 17 a § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.</P> <P class="p180 ft35">Om det finns anledning att anta att diskriminering eller repressalier förekommit, föreligger en ”prima <NOBR>facie-situation”.</NOBR> I en sådan situation när diskriminering eller repressalier synes föreligga skall bevisbördan övergå på högskolan, som då får styrka att det påtalade agerandet inte har något samband med den åberopade diskrimineringsgrunden.</P> <P class="p14 ft35">Skolansvarsutredningen har framfört invändningar mot bevisregelns utformning. Den har förordat en annan lösning, som enligt utredningen, är förmånligare för den elev som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier. Utredningens lösning är av intresse för fortsatta överväganden när det gäller frågan om bevisbörda i diskrimineringslagstiftningen. Enligt regeringens bedömning bör dock bevisbörderegelns utformning i den nya lagen nu utformas i likhet med regleringen i övrig diskrimineringslagstiftning.</P> <P class="p171 ft10">Utredningen har i sin motsvarighet till den andra bestämmelsen om bevisbördan föreslagit att huvudmannen skall kunna undgå skadeståndsskyldighet om det visar sig att den kränkande behandlingen inte hade kunnat förhindras. Denna föreslagna regel tar sikte på att det måste föreligga ett orsakssamband mellan underlåtenheten att vidta åtgärder och skadan. Enligt regeringens mening bör dock en sådan bestämmelse inte tas upp i en bevisbörderegel. En sådan reglering skulle komplicera</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">122</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft9">tillämpningen. Utan någon särskild reglering kring orsakssambandet får anses gälla att om exempelvis en skada inträffat innan det fanns möjlighet att vidta några åtgärder från t.ex. skolans sida, så kan huvudmannen enligt allmänna skadeståndrättsliga principer inte bli ansvarig.</P> <P class="p172 ft35">I det lagförslag som remitterades till Lagrådet var den nu aktuella bevisbörderegeln, som knyter an till huvudmannens skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling (8 §), utformad så att barnet eller eleven hade att visa vissa omständigheter, därefter gick bevisbördan över på huvudmannen som skulle visa att det vidtagits alla skäliga åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Någon sådan bevisbörderegel finns inte i övrig diskrimineringslagstiftning.</P> <P class="p171 ft10">Lagrådet har ifrågasatt om den remitterade bevisbörderegeln verkligen behövs med tanke på hur 8 § är utformad. Lagrådet menar att bevisbördans fördelning följer av konstruktionen av 8 §. Regeringen anser emellertid att en tydlig regel kring bevisbördans fördelning är önskvärd på skolans område, eftersom den nu föreslagna regeln omfattar även ”annan kränkande behandling”. Denna kategori kränkningar kan vara av vitt skilda slag och har inte samband med någon av de särskilda diskrimineringsgrunderna. Det kan inte uteslutas att vissa elever eller föräldrar under åberopande av att det förekommit ”annan kränkande behandling” vid upprepade tillfällen gör gällande att skolan måste vidta åtgärder, trots att händelsen eller händelserna för de flesta andra framstår som bagatellartad. Enligt 8 § finns en långtgående handlingsplikt, som skolan är skyldig att följa så fort det påtalas att någon känner sig kränkt i en situation som där anges. I en domstolsprocess, där skolhuvudmannen i slutändan kan åläggas skadestånd, måste det dock inledningsvis krävas att den som kräver skadestånd visar att det förekommit kränkningar. Därför anser regeringen att bevisbörderegeln bör stå kvar, trots att någon sådan regel inte finns i övrig diskrimineringslagstiftning. Regeringen avser dock att följa upp konsekvenserna av en sådan bevisbörderegel.</P> <P class="p266 ft10">När det gäller den närmare utformningen av bevisbördebestämmelsen har Lagrådet noterat att ett barn eller elev som lämnat skolan eller verksamheten när anmälan görs och skadestånd begärs har den fulla bevisbördan för den redan inträffade kränkningen. Enligt Lagrådet finns det därför skäl att överväga en utvidgning av tillämpningsområdet för denna bevisbörderegel, så att bestämmelsen täcker även fall av redan inträffade kränkningar och inte bara ger en bevislättnad när det gäller fortsatta kränkningar. Lagrådet har föreslagit en omformulering av 19 §. Regeringen anser att bestämmelsen bör utvidgas och att Lagrådets förslag till ny lydelse gör bevisbörderegeln mer heltäckande. Bevisbörderegeln i 19 § föreslås därför få den lydelse som Lagrådet tagit fram.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">123</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT0338124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p34 ft1">20 Rättegången</P> <P class="p340 ft37"><SPAN class="ft4">20.1</SPAN><SPAN class="ft73">Tillämplig lag och rättegångskostnader m.m.</SPAN></P> <P class="p341 ft10"><SPAN class="ft70">Regeringens förslag</SPAN>: Mål om skadestånd enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten. Det kan dock förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.</P> <P class="p154 ft10">Om Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk för talan enligt denna lag för ett barn eller en elev, skall vissa processuella regler i rättegångsbalken även gälla för barnet eller eleven. En sådan talan skall behandlas som om talan hade förts av barnet eller eleven själv.</P> <P class="p342 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft28">Remissinstanserna</SPAN>: Umeå universitet anser att huvudregeln borde</P> <P class="p243 ft35">vara att skolorna skall bära sina egna kostnader. Undantag från huvudregeln skall dock medges om det är uppenbart att motparten inte hade skälig anledning att få saken prövad. Handikappförbundens samarbetsorgan vill att skälighetsbedömningen skall kunna göras i förväg, vilket är en förutsättning för att elever och föräldrar skall våga driva mål. Barnens rätt i samhället (BRIS) har avstyrkt förslaget och framhållit att en elev borde kunna föra talan utanför den vanliga processordningen. I det sammanhanget har organisationen pekat på det förslag till försäkringslösning som Rädda barnen har föreslagit. Riksförbundet Hem och Skola anser att rättegångskostnader aldrig skall drabba den som blivit eller känt sig utsatt för kränkning.</P> <P class="p321 ft28">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p35 ft9">Processuella bestämmelser</P> <P class="p53 ft4">Mål om skadestånd enligt lagen skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten. En talan enligt lagen skall sålunda föras vid allmän domstol.</P> <P class="p154 ft35">Om Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller barn- och elevombudet för likabehandling vid Statens skolverk för talan enligt denna lag, är ombudsmannen eller barn- och elevombudet att betrakta som part i rättegången. En bestämmelse krävs därför om att vad som finns föreskrivet i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisning även skall gälla den för vilken en ombudsman eller barn- och elevombud för talan.</P> <P class="p92 ft9">För att ett barn eller en elev för vilken en ombudsman eller barn- och elevombudet för talan skall omfattas av en doms rättskraft, skall det i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">124</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT0338125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p343 ft4">lagen föreskrivas att en talan som förs av en ombudsman eller Statens Prop. 2005/06:38 skolverk skall behandlas som om talan hade förts av barnet eller eleven</P> <P class="p120 ft4">själv.</P> <P class="p246 ft9">Rättegångskostnader</P> <P class="p145 ft4">Huvudregeln beträffande fördelningen av rättegångskostnader finns i 18 kap. 1 § rättegångsbalken där det anges att den som förlorar målet skall ersätta motpartens rättegångskostnad, om inte annat är föreskrivet. Detta medför också att förlorande part får stå för sina egna rättegångskostnader.</P> <P class="p61 ft44">Utöver de undantag som anges i rättegångsbalken föreslår regeringen att det i mål om skadestånd enligt denna lag kan förordnas att vardera parten skall bära sina rättegångskostnader, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Denna undantagsregel skall kunna tillämpas oavsett vilken part som förlorar målet. När en ombudsman eller barn- och elevombudet för en talan kan avsikten vara att få till stånd ett vägledande avgörande. Att i sådana fall strikt hålla fast vid principen om att den förlorande parten skall ersätta motpartens kostnader är inte befogat. När det gäller enskilda parter kan denna princip också medföra att den alltför starkt påverkar barnet eller eleven att inte inleda en rättegång. Utgången i målet kan i händelse av förlust framstå som alltför hård mot den förlorande parten. Omständigheterna kan vara sådana att talan har varit befogad. Rättsläget kan till exempel ha varit mycket svårbedömt. Utgången kan också ha berott på omständigheter som från början varit okända för den förlorande parten. Visserligen finns det en bestämmelse i 18 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken som innebär att parterna skall svara för sina egna kostnader, om utgången berodde på att den avgörande omständigheten inte var känd för den förlorande parten och han eller hon inte heller borde ha känt till den. Den regleringen täcker dock inte alla de situationer som åsyftas med den föreslagna regeln i den nya lagen.</P> <P class="p214 ft37"><SPAN class="ft4">20.2</SPAN><SPAN class="ft74">Preskription</SPAN></P> <P class="p344 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag</SPAN>: En tvåårig preskriptionstid skall gälla för skadeståndskrav som grundar sig på diskriminering, som inte är trakasserier, och repressalier. För trakasserier och annan kränkande behandling skall inte föreskrivas någon särskild preskriptionstid.</P> <P class="p345 ft9"><SPAN class="ft36">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft36">Remissinstanserna</SPAN>: Ett flertal remissinstanser har haft synpunkter på</P> <P class="p346 ft10">preskriptionsregelns utformning. Det är framförallt det tudelade trakasseribegreppets effekter samt preskriptionstiden som föranlett invändningarna. Justitieombudsmannen (JO) anser att det måste finnas en bortre tidsgräns för talerätten även när det gäller sådana trakasserier som inte har diskriminerande inslag. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Jämställdhetsombudsmannen</P> <P class="p320 ft4">125</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft9">(JämO) anser att det bör vara en enhetlig preskriptionsregel, eftersom det</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">är olyckligt att trakasserier som utgör diskriminering faller inom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">preskriptionstiden medan trakasserier som saknar denna koppling faller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">utanför. Stockholms universitet anser att det kan övervägas om inte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">preskriptionstiden bör sättas till tre år, vilket motsvarar ett ”stadium” i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">skolan. Även andra remissinstanser vill ha en längre preskriptionstid än</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">två år.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4"><SPAN class="ft28">Skälen för regeringens förslag</SPAN>: I lagen (2001:1286) om likabehand-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ling av studenter i högskolan gäller att en talan i mål om skadestånd en-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">ligt lagen måste väckas inom två år från det att den påtalade handlingen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">företogs eller – vid en underlåtenhet – en skyldighet senast skulle ha</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">fullgjorts.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft9">Från rättssäkerhetssynpunkt är det angeläget att ärendet utreds och be-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">handlas skyndsamt. Detta ligger såväl i huvudmannens som i barnets</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">eller elevens intresse. Vidare bör den muntliga bevisningen som kan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">förekomma presenteras i någorlunda nära anslutning till de berörda för-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">hållandena. Den tid inom vilken en talan måste väckas får dock inte vara</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">för snäv så att barnet eller eleven riskerar att lida någon rättsförlust. Hon</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">eller han måste få möjlighet att överväga om en talan skall väckas eller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ej. Barnet eller eleven skall kunna kontakta någon av ombudsmännen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">eller barn- och elevombudet för likabehandling och dessa måste få till-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">räckligt med tid att utreda ärendet och ta ställning till om förutsättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">finns för att väcka talan i domstol. En rimlig tid inom vilken en talan bör</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">väckas är enligt regeringens mening två år.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft9">Detta resonemang har dock bara bäring på en talan grundad på diskri-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">minering eller repressalier, men inte när trakasserier och annan krän-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">kande behandling åberopas som grund för skadeståndsanspråket.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">Regeringen föreslår därför att en talan på grund av att huvudmannen för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">verksamheten har handlat i strid med bestämmelserna om diskriminering,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">som inte är trakasserier, och repressalier skall väckas inom två år efter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ha fullgjorts. I annat fall skall möjligheten att föra talan vara förlorad.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft9">När det gäller en talan som grundar sig på trakasserier och annan krän-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">kande behandling från huvudmannen eller från personal i verksamheten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">eller underlåtenhet från att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">trakasserier och annan kränkande behandling bör denna preskriptionstid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">inte gälla. Det är väl känt att många barn och unga som utsatts för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">sexuella trakasserier eller för annan kränkande behandling som mobb-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">ning många gånger inte orkar tala om detta offentligt, än mindre driva en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">process, förrän efter flera år. De skäl som i och för sig talar för en relativt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">kort preskriptionstid kan i dessa sammanhang få ett stötande resultat.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">Därför förslår regeringen att någon särskild preskriptionstid inte skall</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">föreskrivas för denna typ av skadeståndsanspråk. Här gäller i stället</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">preskriptionslagen (1981:130), vilken typiskt sett ger en längre preskrip-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">tionstid.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p347 ft4">126</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td130"><SPAN class="p348 ft37">20.3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td134"><SPAN class="p3 ft37">Sekretess</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td135"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p2 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr37 td136"><SPAN class="p3 ft75">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td64"><SPAN class="p3 ft75">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td137"><SPAN class="p118 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag</SPAN>: Sekretesslagen (1980:100) ändras så att den</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td138"><SPAN class="p118 ft9">sekretessprövning som skall göras hos domstolar för uppgifter om en-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td138"><SPAN class="p118 ft4">skildas personliga och ekonomiska förhållanden i tvister enligt övrig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td138"><SPAN class="p118 ft4">diskrimineringslagstiftning också gäller i tvister enligt den föreslagna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p118 ft4">lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td140"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td138"><SPAN class="p79 ft12">Sekretesslagen ändras också på så sätt att sekretess gäller i ärenden en-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td138"><SPAN class="p118 ft9">ligt den föreslagna lagen hos Jämställdhetsombudsmannen, Ombuds-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td138"><SPAN class="p118 ft9">mannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Om-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td138"><SPAN class="p118 ft9">budsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning för uppgift</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td141"><SPAN class="p118 ft12">om den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td140"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td138"><SPAN class="p79 ft12">Dessutom skall sekretesslagen ändras på så sätt att sekretess skall gälla</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td138"><SPAN class="p118 ft9">i ärenden enligt den föreslagna lagen vid Statens skolverk för uppgift om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td142"><SPAN class="p118 ft9">den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td143"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr38 td144"><SPAN class="p79 ft4"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer i stort sett med regeringens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td144"><SPAN class="p118 ft4">förslag, förutom att utredningen till följd av sitt förslag om möjligheterna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td144"><SPAN class="p118 ft4">till vitesföreläggande samt överklagande av sådana beslut föreslagit att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td144"><SPAN class="p118 ft4">sekretess även skall gälla hos Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td145"><SPAN class="p118 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td144"><SPAN class="p79 ft4"><SPAN class="ft28">Remissinstanserna</SPAN>: Ingen har berört sekretessregleringen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td130"><SPAN class="p79 ft28">Skälen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td134"><SPAN class="p1 ft28">för regeringens förslag<SPAN class="ft4">: I 9 kap. 21 §</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td146"><SPAN class="p3 ft4">sekretesslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr23 td4"><SPAN class="p3 ft64">(1980:100) regleras den sekretess som gäller hos Jämställdhetsombuds-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft5">mannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappom-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">budsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">sexuell läggning. Eftersom tillsynen enligt den föreslagna lagen skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">utövas av bl. a. dessa ombudsmän och de ges en processförande roll,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">föreslås att denna bestämmelse i sekretesslagen ändras så att sekretess</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">gäller även i ärenden hos dessa ombudsmän enligt den föreslagna lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">för uppgift om ett enskilt barns eller en elevs personliga eller ekonomiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">förhållanden, om det kan antas att hon eller han, eller någon närstående,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">lider skada eller men om uppgiften röjs.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p10 ft4">Regeringen har också aviserat att en ny funktion – barn- och elevom-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">budet för likabehandling – bör inrättas vid Statens skolverk (se avsnitt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">18). Den bör få rätt att i vissa fall föra talan för ett barn eller en elev en-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">ligt den nya lagen. Därför föreslås att sekretesslagen även ändras så att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">det finns en sekretessbestämmelse som gäller i sådana ärenden hos Skol-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">verket. I likhet med den sekretessbestämmelse som föreslås gälla hos</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">ombudsmännen skall ett s.k. rakt skaderekvisit gälla vid sekretesspröv-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">ningen hos verket, dvs. för sekretess krävs att det kan antas att det en-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">skilda barnet eller eleven eller någon närstående till henne eller honom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">lider men om uppgiften röjs.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft4">Enligt regeringens mening skall det också finnas en möjlighet för dom-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">stolar att i tvister enligt den nya diskrimineringslagen hålla förhandlingar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft4">inom stängda dörrar, så att känsliga uppgifter om flickans eller pojkens,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">kvinnans eller mannens personliga eller ekonomiska förhållanden inte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">röjs. Regler om handlingssekretess hos domstol skall också gälla enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">den föreslagna lagen. Därför föreslås att 9 kap. 20 § sekretesslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">ändras så att sekretess gäller hos domstol i mål om tillämpning av lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft4">om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr22 td89"><SPAN class="p11 ft4">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td4"><SPAN class="p3 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p179 ft4">och elever för uppgift om barnets eller elevens personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att hon eller han eller någon närstående till honom eller henne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.</P> <P class="p180 ft10">Det kan nämnas att det i Diskrimineringskommitténs (N 2002:06) uppdrag ingår att överväga hur sekretesskyddet skall utformas hos framtida ombudsmannainstitutioner enligt kommitténs direktiv (dir. 2002:11).</P> <P class="p14 ft35">I 16 kap. 1 § sekretesslagen finns de tystnadsplikter uppräknade som har företräde framför principen om meddelarfrihet, dvs. rätten enligt 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att lämna uppgift i vilket ämne som helst för publicering i de medier som de båda grundlagarna omfattar. Denna frihet är inte begränsad hos ombudsmännen. Det saknas anledning att behandla uppgifter hos Statens skolverk på annat sätt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">128</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr0 td130"><SPAN class="p349 ft1">21</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td147"><SPAN class="p3 ft1">Studiestöd</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p350 ft4">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td149"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td148"><SPAN class="p3 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td138"><SPAN class="p118 ft4"><SPAN class="ft28">Regeringens förslag</SPAN>: I lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td138"><SPAN class="p118 ft9">införs ett förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td138"><SPAN class="p118 ft4">religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktions-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td150"><SPAN class="p118 ft4">hinder i fråga om statligt studiestöd.</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr38 td136"><SPAN class="p79 ft9"><SPAN class="ft36">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer i allt väsentligt med regering-</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft4">ens förslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p79 ft9"><SPAN class="ft36">Remissinstanserna</SPAN>: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">har tillstyrkt att det införs ett diskrimineringsförbud på studiestödsområ-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p118 ft4">det.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td147"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr40 td136"><SPAN class="p118 ft28">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td130"><SPAN class="p118 ft9">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td147"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td136"><SPAN class="p118 ft4">Av direktivet mot etnisk diskriminering framgår att diskriminering är</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td136"><SPAN class="p118 ft9">förbjuden i fråga om bl.a. socialt skydd, inklusive social trygghet samt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">hälso- och sjukvård (artikel 3.1 e) och sociala förmåner (artikel 3.1 f).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">Genom lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering har ett förbud</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft4">mot diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">eller annan trosuppfattning genomförts i fråga om socialtjänsten, social-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td136"><SPAN class="p118 ft12">försäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Sedan den 1 juli 2005</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft12">omfattar lagen även diskrimineringsgrunden kön (prop. 2004/05:147, bet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft4">2004/05:AU7, rskr. 2004/05:267, SFS 2005:480).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p79 ft9">Diskrimineringsutredningen 2001 föreslog i sitt betänkande Ett utvid-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">gat skydd mot diskriminering (SOU 2002:43) att ett diskrimineringsför-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft4">bud skulle gälla även i fråga om statligt studiestöd. Enligt utredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">var statligt studiestöd som tillhandahålls av offentligrättsliga organ hän-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td136"><SPAN class="p118 ft4">förligt till ”sociala förmåner” för vilka diskrimineringsförbud krävdes</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft4">enligt <NOBR>EG-direktivet.</NOBR> Regeringen ansåg emellertid att direktivets på-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft12">verkan på studiestödsområdet behövde analyseras närmare. Det stod bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">inte helt klart vilka statligt finansierade stöd som berörs och i vad mån</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft4">olika stöd kan anses utgöra ”sociala förmåner” i direktivets mening</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">(prop. 2002/03:65 s. 77). Skolansvarsutredningen fick därför i uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td136"><SPAN class="p118 ft9">att överväga och lämna nödvändiga förslag till hur det aktuella direktivet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft4">skall genomföras på studiestödsområdet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr34 td136"><SPAN class="p118 ft9">Studiestöd som social förmån</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td136"><SPAN class="p118 ft9">Begreppet sociala förmåner förekommer inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> i rådets förord-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">ning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">rörlighet inom gemenskapen. Genom förordningen tillförsäkras personer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">som är medborgare i en medlemsstat rätt att ta anställning och arbeta i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td136"><SPAN class="p118 ft12">andra medlemsstater. Arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft12">och som arbetar i en annan medlemsstat har rätt till samma skattemässiga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">och sociala förmåner som den statens medborgare. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft9">ett antal mål uttalat sig om vad som avses med sociala förmåner i den</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p118 ft4">förordningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td136"><SPAN class="p79 ft4">Enligt fast rättspraxis skall med ”sociala förmåner” avses:</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td148"><SPAN class="p11 ft4">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td130"><SPAN class="p3 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td147"><SPAN class="p3 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p351 ft45">…alla förmåner som, med eller utan anknytning till ett anställningsavtal, i allmänhet tillerkänns inhemska arbetstagare, huvudsakligen på grund av deras objektiva status som arbetstagare eller enbart därför att de är bosatta inom det nationella territoriet, och vars utsträckning till att även gälla arbetstagare som är medborgare i andra medlemsstater således kan antas underlätta deras rörlighet inom gemenskapen.</P> <P class="p244 ft4">Se t.ex. mål 261/83 Carmela Castelli, REG 1984, s. 671 i svensk specialutgåva.</P> <P class="p139 ft10">I vissa rättsfall har frågan gällt ekonomiskt stöd vid studier. I målet 39/86 Lair, REG 1988, s. 475 i svensk specialutgåva, slog <NOBR>EG-domstolen</NOBR> fast att ett bidrag till uppehälle och utbildning som beviljas för genomförande av universitetsstudier som leder till yrkesbehörighet är en social förmån enligt artikel 7.2 i förordningen 1612/68. Som grund för ställningstagandet anfördes att till de sociala förmånerna hör alla förmåner som garanterar den migrerande arbetstagaren möjlighet att förbättra sina levnads- och arbetsvillkor och sin sociala ställning och att ett sådant bidrag som beviljas för den studerandes uppehälle och utbildning ur arbetstagarens synvinkel är särskilt lämpat att bidra till att förbättra hans eller hennes yrkeskvalifikationer och sociala ställning</P> <P class="p205 ft4">Genom <NOBR>EG-domstolens</NOBR> tolkning av begreppet sociala förmåner måste det införas ett diskrimineringsförbud på studiefinansieringsområdet för att direktivet mot etnisk diskriminering skall vara genomfört i fråga om sociala förmåner.</P> <P class="p54 ft9">Studiestödsområdets omfattning</P> <P class="p55 ft9">Att göra någon klar avgränsning av det svenska studiestödsområdet är i detta sammanhang inte helt enkelt. De stödformer som redovisas under utgiftsområde 15 Studiestöd i budgetpropositionen är följande.</P> <P class="p352 ft4"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft80">Studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395),</SPAN></P> <P class="p353 ft82"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft81">Rekryteringsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,</SPAN></P> <P class="p354 ft4"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">Korttidsstöd enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier,</SPAN></P> <P class="p353 ft82"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft81">Bidrag till elever med hörselskador och svårt rörelsehinder enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan,</SPAN></P> <P class="p355 ft35"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft83">Ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar enligt förordningen (1997:1158) om statsbidrag för</SPAN></P> <P class="p356 ft4">teckenspråksutbildning för vissa föräldrar.</P> <P class="p36 ft5">En stödform som visserligen inte redovisas under utgiftsområde 15 i budgetpropositionen men som ändå måste sägas höra till studiestödsområdet är</P> <P class="p352 ft4"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft80">utbildningsbidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander.</SPAN></P> <P class="p275 ft10">Huruvida samtliga dessa stöd faller inom begreppet social förmån enligt <NOBR>EG-rättan</NOBR> är oklart. Det är emellertid önskvärt att få ett heltäckande diskrimineringsskydd när det gäller statligt ekonomiskt stöd för studier,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">130</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft4">varför det inte är helt nödvändigt att klassificera ett ekonomiskt stöd så-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p350 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft5">som studiestöd alternativt någon annan sorts stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td151"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">I lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering finns ett förbud mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">diskriminering när det gäller olika sociala förmåner. Det är därför natur-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">ligt att ett motsvarande diskrimineringsförbud för statligt studiestöd</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">placeras i den lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p3 ft9">Kravet på svenskt medborgarskap</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p3 ft4">En komplikation i detta sammanhang är de bestämmelser om krav på</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">svenskt medborgarskap som finns i studiestödslagen (2 kap. 4 § och 3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">kap. 4 §) och lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstude-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">rande (6 §). Frågan är hur dessa bestämmelser förhåller sig till diskri-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">mineringsförbudet. Utgångspunkten i denna reglering är ett krav på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">svenskt medborgarskap men där den utländska medborgaren kan erhålla</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">studiefinansiering om han eller hon har bosatt sig i Sverige i annat syfte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">än att studera. Lagarna innehåller också bestämmelser om att vissa ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">ländska medborgare skall jämställas med svenska medborgare, se 1 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">4 § studiestödslagen respektive 7 § lagen om rekryteringsbidrag.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p10 ft4">I direktivet mot etnisk diskriminering finns dock under rubriken</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">Tillämpningsområde en bestämmelse som uttryckligen anger att direkti-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">vet inte omfattar särbehandling på grund av nationalitet (artikel 3.2). Den</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">nu föreslagna regeln i 2003 års lag om förbud mot diskriminering bör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">därför inte utgöra något hinder mot att beakta nuvarande föreskrifter om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">krav på medborgarskap enligt gällande författningar om statligt studie-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">stöd.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p3 ft9">Förbudets omfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p3 ft4">Regeringen anser att diskrimineringsförbudet inte bör gälla enbart vid</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft9">etnisk tillhörighet utan vid samtliga diskrimineringsgrunder som omfattas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">av lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. När lagen infördes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">den 1 juli 2003 omfattade lagen diskrimineringsgrunderna etnisk till-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">hörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">funktionshinder. Diskrimineringskommittén (N 2002:06) har i sitt del-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">betänkande Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (SOU 2004:55)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">föreslagit att lagen även skall omfatta diskrimineringsgrunden kön.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">Regeringen har i propositionen Ett utvidgat skydd mot könsdiskrimine-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">ring (prop. 2004/05:147) bl.a. föreslagit att lagen om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">minering från och med den 1 juli 2005 även omfattar diskriminerings-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft9">grunden kön. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">(bet. 2004/05:AU7, rskr. 2004/05:267, SFS 2005:480).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft4">Genom den nu föreslagna regleringen får direktivet mot etnisk</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering anses genomfört på det statliga studiestödsområdet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">Diskrimineringsförbudet går dessutom längre än vad <NOBR>EG-direktivet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">kräver genom att den föreslagna lagändringen omfattar fler diskrimine-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p3 ft4">ringsgrunder än etnisk tillhörighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td151"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td37"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td151"><SPAN class="p11 ft4">131</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p267 ft24">22</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p20 ft1">Ikraftträdande</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p357 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och de lagändringar som föreslås skall träda i kraft den 1 april 2006.</P> <P class="p358 ft4">132</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p34 ft1">23 Ekonomiska konsekvenser</P> <P class="p359 ft10">Regeringens förslag innebär bl.a. att en ny funktion inrättas inom Statens skolverk (se avsnitt 18). Den skall ha i uppgift att företräda barn och elever samt att tillvarata deras rätt enligt den föreslagna lagen. Funktionen bör kallas barn- och elevombudet för likabehandling. Kostnaderna kommer att täckas genom en omdisponering inom utgiftsområde 16.</P> <P class="p154 ft10">Genom kravet på förebyggande åtgärder och genom att ett barn- och elevombud för likabehandling inrättas bör antalet rättsprocesser kunna hållas på en låg nivå. Flertalet skolor är mycket medvetna om problemen med kränkande behandling, som exempelvis mobbning, inom sin verksamhet. De bedriver redan ett målinriktat och många gånger framgångsrikt arbete för att motverka och förebygga kränkande behandling.</P> <P class="p154 ft10">Kravet på en likabehandlingsplan innebär en precisering och skärpning av det ansvar att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling som verksamheterna redan har. Skillnaden är att samtliga verksamheter som regleras av skollagen enligt förslaget skall upprätta en plan för likabehandling. I dag har rektor enligt läroplanerna (se Lpo 94 och Lpf 94) ett särskilt ansvar för att det finns en handlingsplan för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling bland elever och anställda i sin verksamhet. Kravet på en handlingsplan skall ersättas med kravet på en likabehandlingsplan. För verksamhet med kommunal huvudman innebär förslaget därför ingen ökad arbetsinsats.</P> <P class="p154 ft35">Likabehandlingsplanens funktion är att fungera som ett förebyggande och tydligt verktyg i det dagliga arbetet i verksamheterna. Den kan vidare bespara huvudmannen för verksamheten en kostnadskrävande arbetsinsats i efterhand och ett onödigt lidande för det utsatta barnet eller eleven genom långdragna processer vid en påtalad kränkning.</P> <P class="p109 ft4">Förslagen angående förebyggande och främjande åtgärder bedöms inte medföra några kostnader för skolor med enskild huvudman. De bidragsregler som gäller för skolor med enskild huvudman ger redan i dag likvärdiga bidragsvillkor för offentliga skolor och skolor med enskild huvudman, dvs. att skolornas bidrag beräknas på samma grunder. Det måste dessutom ses som en konkurrensfördel för huvudmannen för en verksamhet att det kan visas att alla åtgärder för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling vidtas.</P> <P class="p154 ft10">Likabehandlingsplanen och bestämmelserna om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling utgör således tillsammans en preventiv helhet. Systemet skall verka aktivt förebyggande genom kravet på en likabehandlingsplan, inrättandet av ett barn- och elevombud för likabehandling, med tydliga bevisbörderegler vid påtalad kränkning samt genom att skadeståndsskyldigheten omfattar såväl förebyggande åtgärder som överträdelser av förbuden mot diskriminering och annan kränkande behandling. Syftet med lagen är att processer skall kunna undvikas i framtiden och att de ekonomiska konsekvenserna av lagen på sikt skall kunna minimeras. Förslaget kan antas medföra en något ökad arbetsbörda för ombudsmännen mot diskriminering. Erfarenheterna från tillämpningen av de senast tillkomna diskrimineringslagarna ger dock vid handen att det inte torde vara fråga om någon större ökning. Även inrättandet av ett barn- och elevombud för likabehandling inom Statens</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">133</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p21 ft35">skolverk bör medföra att antalet ärenden hos de berörda ombudsmännen kan hållas nere. Sammantaget gör regeringen bedömningen att ombudsmännens eventuellt ökade kostnader kan finansieras inom ramen för befintliga resurser. Regeringen avser emellertid att noga följa utvecklingen och om skäl till det bedöms finnas, återkomma i frågan. Effekterna och kostnadsutvecklingen av lagen för domstolarna skall följas upp tre år efter det att lagen trätt i kraft.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">134</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p34 ft1">24 Författningskommentar</P> <P class="p360 ft26"><SPAN class="ft4">24.1</SPAN><SPAN class="ft84">Förslaget till lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever</SPAN></P> <P class="p322 ft28">Lagens ändamål och tillämpningsområde</P> <P class="p361 ft28">1 §</P> <P class="p223 ft4">I paragrafens första stycke anges lagens ändamål, att främja lika rättigheter för barn och elever samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också som ändamål att motverka annan kränkande behandling. Begreppet annan kränkande behandling definieras i 2 §.</P> <P class="p154 ft35">Andra stycket anger det område där lagen tillämpas, vilket är utbildning och annan verksamhet som regleras i skollagen (1985:1100). Härigenom blir tillämpningsområdet det offentliga skolväsendet, offentligt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, fristående skolor, enskilt bedriven förskoleverksamhet, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Även de särskilda utbildningsformer som regleras i 10 kap. skollagen ingår i tillämpningsområdet. Likaså skolhälsovården innefattas i tillämpningsområdet När det fortsättningsvis talas om ”verksamhet” avses med andra ord all den verksamhet som en särskild förskola, ett särskilt fritidshem och en särskild skola etc. bedriver.</P> <P class="p111 ft4">Paragrafen behandlas i avsnitt 11.</P> <P class="p362 ft28">Definitioner</P> <P class="p361 ft28">2 §</P> <P class="p363 ft10">Paragrafen innehåller en rad definitioner. Angående definitionerna av etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder stämmer de med vad som anges i 2 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, se prop. 2001/02:27 s. 27 ff för en närmare redogörelse kring dessa begrepp. Det måste dock nämnas att den lagen inte innehåller begreppet ”ras” i sin definition av etnisk tillhörighet. Det bedömdes då som överflödigt att ta med detta begrepp vid sidan av etniskt ursprung. Frågan huruvida begreppet ras kan utmönstras ur diskrimineringslagstiftningen är numera föremål för Diskrimineringskommitténs (N 2002:06) överväganden. I avvaktan på kommitténs ställningstagande bör ”ras” ingå i definitionen av etnisk tillhörighet.</P> <P class="p109 ft4">Med personal menas anställda och uppdragstagare som utför arbete i de olika verksamheter som omfattas av denna lag.</P> <P class="p154 ft35">Definitionen av elev anknyter till skollagens (1985:1100) benämning, vilket medför att vuxenstuderande i olika utbildningsformer omfattas av lagens skydd. Beteckningen elev innebär vidare att även den som får yrkesvägledning omfattas. Detsamma gäller den som söker till utbildningar eller yrkespraktik. Genom att lagen även i övrigt omfattar verksamhet som regleras i skollagen omfattar lagen också kränkningar i samband med skolhälsovården.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">135</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p180 ft9">Utanför beteckningen elev faller barn som söker till eller deltar i skolbarnsomsorg eller förskoleverksamhet. Denna kategori benämns barn i lagen. Med ”barn” avses den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen.</P> <P class="p364 ft10">Definitionen av barn har införts efter påpekande av Lagrådet. Begreppet trakasserier överensstämmer med de vedertagna definitio-</P> <P class="p339 ft4">nerna i övrig diskrimineringslagstiftning. Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller är av sexuell natur. Trakasserier är diskriminering.</P> <P class="p180 ft35">Trakasserier kan ta sig uttryck i fysiskt, verbalt eller <NOBR>icke-verbalt</NOBR> uppträdande, beteende eller bemötande. Handlingarna eller bemötandet skall innebära missgynnande i form av skada eller obehag som kränker den enskildes värdighet. Exempel på diskriminerande trakasserier är nedsättande tillmälen, nedsvärtning, förlöjligande eller förnedrande uppförande som t.ex. kommentarer om utseende eller beteende. Det kan också vara fråga om sådant som att vissla, stirra eller göra kränkande gester liksom att skapa rasistiska texter, bilder, märken och klotter. Det skall vara fråga om märkbara och tydliga kränkningar.</P> <P class="p171 ft10">Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat och kränkande. Bedömningen skall alltså inte göras utifrån antaganden om en allmänt omfattad mening om vilka beteenden som typiskt sett kan sägas vara ”ägnade att” kränka flickans eller pojkens, kvinnans eller mannens värdighet. Det barn eller den elev som trakasserar måste ha insikt om att hans eller hennes beteende kränker någon på grund av en av de skyddade diskrimineringsgrunderna, t.ex. på grund av någons sexuella läggning. Om inte tillhörigheten till den skyddade kategorin är uppenbar bör det barn eller den elev som anser sig vara diskriminerad genom trakasserier låta den som står för trakasserierna förstå att han eller hon känner sig kränkt av beteendet. Om den etniska tillhörigheten, religionen eller trosuppfattningen, den sexuella läggningen, funktionshindret eller könstillhörigheten är uppenbar eller allmänt känd, kan omständigheterna vara sådana att kränkningen är medveten från den som trakasserar. I de fallen behövs inga särskilda påpekanden från det barn eller den elev som känner sig trakasserad.</P> <P class="p175 ft4">Ett handlingssätt eller bemötande skall vidare ha ett orsakssamband med den diskrimineringsgrund som är aktuell för att utgöra trakasserier i lagens mening.</P> <P class="p180 ft10">När det gäller annan kränkande behandling avses här samma sorts uppträdande som utgör trakasserier med den skillnaden att kopplingen till diskrimineringsgrunderna saknas. Här avses alltså den mobbning och liknande beteenden som har sin grund i att någon exempelvis är överviktig, har en viss hårfärg eller är en ”plugghäst” etc. ”Annan kränkande behandling” kan dock föreligga utan att den som kränker anger någon specifik egenskap hos det barn eller den elev som utsätts för kränkningar. Att man utan verbala nedsättande omdömen över exempelvis någons hårfärg eller klädsel ger uttryck för sitt missnöje med jämna mellanrum genom att t.ex. knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också utgöra ”annan kränkande behandling” i lagens</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">136</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">mening Även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning omfattas av begreppet ”annan kränkande behandling”.</P> <P class="p36 ft4">Den här typen av kränkande behandling utgör per definition inte diskriminering. Även beträffande ”annan kränkande behandling” gäller att det skall vara fråga om märkbara och tydliga kränkningar. Till skillnad från i trakasserifallen måste det i dessa fall stå klart för den som utsätter någon för sådan kränkande behandling att han eller hon kränker personen i fråga. Eftersom det i dessa fall inte finns någon klart skyddad kategori måste det barn eller den elev som känner sig illa behandlad, såvida det inte är uppenbart att beteendet är kränkande, göra klart för den som beter sig illa att han eller hon känner sig kränkt av dennes uppträdande.</P> <P class="p92 ft35">De flesta handlingar och beteenden som avses med ”annan kränkande behandling” kan sannolikt bedömas som brottsliga gärningar, t.ex. ofredande, olaga hot, misshandel etc., fast de begås av underåriga. Det går emellertid inte att avgränsa den kategori handlingar som avses med ”annan kränkande behandling” till enbart brottsliga handlingar. Vissa beteenden kan för ett barn eller en elev uppfattas som mycket kränkande, vilket den som kränker också inser, utan att handlingen vid en domstolsprövning skulle kunna leda till en fällande dom i ett brottmål. Även denna kategori handlingar bör kunna aktualisera ett skadeståndsansvar enligt denna lag. För att skadestånd skall bli aktuellt krävs då att kränkningen inte är ringa, se avsnitt 15.</P> <P class="p365 ft28">Ansvar för anställda och uppdragstagare</P> <P class="p366 ft28">3 §</P> <P class="p363 ft35">Paragrafen behandlar ansvaret som huvudmannen för verksamheten – en kommun, i vissa fall staten eller ett landsting, och beträffande fristående skolor enskilda juridiska eller fysiska personer – har för att anställda och uppdragstagare följer de skyldigheter som lagen anger. Skyldigheterna gäller för uppdragstagare som är verksamma exempelvis enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan. Huvudmannen svarar alltså också för sådana personers handlande. Som framgår av lagtexten förutsätts då att det föreligger ett uppdrag från verksamhetens sida. Regeln får betydelse framför allt för det skadeståndsansvar som föreskrivs i 15 §. Huvudmannens ansvar omfattar fel och försummelser av alla kategorier av uppdragstagare. Det får förutsättas att huvudmannen genom avtal eller på annat sätt gör klart att lagens bestämmelser är tillämpliga på uppdragstagarna. Under alla omständigheter är det huvudmannens uppgift att informera uppdragstagarna om att de åtgärder och beslut av dem som strider mot denna lag kan innebära ett skadeståndsansvar för huvudmannen.</P> <P class="p275 ft35">Ansvaret för anställdas handlande gäller bara om det förekommit i tjänsten, och på motsvarande sätt sträcker sig ansvaret för den person som annars undervisar eller är verksam i skolan eller i kommunernas vuxenutbildning bara till vad hon eller han gör inom ramen för sitt uppdrag. Detta motsvarar allmänna skadeståndsrättsliga principer, här kan hänvisas till 3 kap. 1 och 2 §§ skadeståndslagen (1972:207) som för skadeståndsskyldighet kräver fel eller försummelse ”i tjänsten”</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">137</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft10">respektive ”vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar”. Vad detta krav på samband med tjänsten eller uppdraget innebär bör vid tillämpningen av denna lag bedömas efter liknande riktlinjer som vid tillämpning av skadeståndslagen. I fråga om lärares relationer med sina elever stämmer det väl med skadeståndslagens synsätt att ansvaret för skolan sträcks ut mycket långt. Även kontakter på fritiden får därmed anses ha sådant samband med lärarens tjänst att huvudmannen bör svara för kränkningar från lärarens sida, i varje fall om det drabbar någon elev som han eller hon har att göra med i sitt arbete. Samma synsätt bör gälla beträffande motsvarande personalkategorier i övrig skollagsreglerad verksamhet som omfattas av lagen. Detta gäller också dem som är verksamma på grund av ett uppdrag.</P> <P class="p92 ft9">När det gäller personal som inte har direkt med barnen eller eleverna att göra, t.ex. en lokalvårdare, kan man inte resonera på samma sätt. Vad de gör på fritiden kan huvudmannen inte gärna svara för.</P> <P class="p275 ft35">De särskilda skyldigheter som huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal har mot barnen och eleverna enligt lagen sträcker sig inte till medhjälpare som står utanför verksamhetens organisation och inte är verksamma i själva arbetet. Huvudmannen svarar inte för trakasserier eller andra skadegörande handlingar av arbetsgivare eller arbetskamrater när eleven deltar i praktisk arbetslivsorientering eller annan arbetsplatsutbildning, såvida det inte kan konstateras några fel eller försummelser från huvudmannens eller dennes personals sida. I vissa fall kan man grunda en skadeståndsskyldighet för självständiga medhjälpares vållande utifrån skadeståndslagens regler. Den nämnda formuleringen i 3 kap. 2 § skadeståndslagen ”i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar” tar sikte just på ett sådant ansvar för s.k. delegerad myndighetsutövning. När det gäller verksamhet med enskild huvudman kan ett ansvar för medhjälpare ibland grundas på allmänna regler om skadestånd i avtalsförhållanden.</P> <P class="p275 ft35">Enligt skadeståndslagens regler om ansvar för annans vållande (3 kap. 1 och 2 §§) omfattar ansvaret s.k. anonyma fel, när det står klart att någon som en arbetsgivare eller det allmänna svarar för begått felet men denne inte kan utpekas samt kumulerade fel, dvs. mindre oaktsamhet hos flera personer som tillsammans utgör en oacceptabel brist i verksamheten. På samma sätt får man se skadeståndsansvaret enligt denna lag. Är det t.ex. oklart vem inom verksamheten som har gjort ett diskriminerande uttalande vid exempelvis ett telefonsamtal eller har försummat att ingripa mot trakasserier eller ”annan kränkande behandling”, blir huvudmannen ändå skadeståndsskyldig.</P> <P class="p365 ft28">Tvingande bestämmelser</P> <P class="p366 ft28">4 §</P> <P class="p363 ft10">Enligt paragrafen är reglerna i lagförslaget tvingande till förmån för barnen och eleverna. En verksamhetsansvarig kan sålunda inte genom avtal friskriva sig från de lagstadgade skyldigheter den har i förhållande till sina barn eller elever, något som väl särskilt kan bli aktuellt beträffande fristående skolor och annan verksamhet som bedrivs av enskild.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">138</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft10">Förbudet är tillämpligt både på avtalsvillkor som fritar en verksamhet från skyldigheter enligt <NOBR>6–14</NOBR> §§ och på friskrivningar som direkt tar sikte på skadeståndsansvaret i 15 §. Det gäller även villkor som begränsar skadeståndet enligt lagen till vissa skadeposter eller vissa belopp.</P> <P class="p362 ft28">Aktiva åtgärder</P> <P class="p46 ft9">Målinriktat arbete</P> <P class="p42 ft28">5 §</P> <P class="p218 ft4">Paragrafen, som har en motsvarighet i 3 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, inskärper de skyldigheter huvudmannen för verksamheten har för att främja likvärdighet samt skydda barn och elever mot diskriminering och annan kränkande behandling. Vad detta närmare innebär framgår av de följande paragraferna, särskilt 6 § (om likabehandlingsplan), 7 § (om åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling) och 8 § (om utredning och andra åtgärder efter kännedom om trakasserier och annan kränkande behandling). Vissa liknande regler finns i 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100).</P> <P class="p157 ft9">Likabehandlingsplan</P> <P class="p367 ft28">6 §</P> <P class="p363 ft35">Bestämmelsen, som har en motsvarighet i 5 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, föreskriver att det i den aktuella verksamheten skall finnas en likabehandlingsplan som syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen syftar således till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer bör regelbundet se över planen, så att den är anpassad efter de särskilda förhållanden som råder i den egna verksamheten. I planen skall dessutom planerade åtgärder beskrivas. Lagbestämmelsen föreskriver att planen skall följas upp och ses över en gång per år. De planer och andra dokument som redan finns i verksamheterna och som har till syfte att motverka alla olika former av kränkningar har ofta fått olika namn beroende på verksamheternas karaktär. Om dessa dokument uppfyller lagens krav på vad en likabehandlingsplan skall innehålla och syfta till behöver naturligtvis inte befintlig plan göras om. Det viktiga i sammanhanget är planens innehåll och funktion som förebyggande instrument.</P> <P class="p275 ft10">Vilka frågor likabehandlingsplanen närmare skall behandla anges inte i paragrafen. Allmänt kan sägas att planen dels skall ta sikte på ingripanden i akuta situationer, dels avse både förebyggande och uppföljande verksamhet. Den skall innehålla rutiner för hur personalen i verksamheten skall agera, ansvarsfördelning samt hur händelser och åtgärder skall dokumenteras m.m. Det är lämpligt att likabehandlingsplanen ingår</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">139</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft9">i den årliga kvalitetsredovisning som verksamheterna skall lämna enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.</P> <P class="p368 ft9">Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling</P> <P class="p369 ft28">7 §</P> <P class="p363 ft35">Paragrafen anger den allmänna skyldighet huvudmannen för verksamheten har när det gäller att motverka trakasserier och annan kränkande behandling av barn och elever. En liknande mer övergripande bestämmelse finns i 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100).</P> <P class="p154 ft10">Huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer åläggs att vidta förebyggande åtgärder mot kränkningar. Inom t.ex. en skola måste rektorn och annan personal vara uppmärksam på den jargong och beteendemönster som råder mellan eleverna och se till att miljön på skolan inte inbjuder till sådana missförhållanden. Vad som närmare krävs beror naturligtvis till stor del av omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. dels barnens och elevernas ålder och möjligheterna i övrigt att kontrollera deras förehavanden, dels i vad mån kränkningar kan förutses och hur pass allvarliga de kan väntas bli. De befogenheter som gäller den verksamhet som bedrivs inom skollagsreglerad verksamhet regleras av skolförfattningarna. Regler finns för närvarande i läroplanerna och i arbetsmiljölagstiftningen, bl.a. i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) och om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. (AFS 1993:2). Även Statens skolverk har, tillsammans med Myndigheten för skolutveckling, utfärdat allmänna råd beträffande kränkande behandling, se SKOLFS 2004:19.</P> <P class="p370 ft9">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling</P> <P class="p367 ft28">8 §</P> <P class="p371 ft4">Paragrafen har en motsvarighet i 6 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.</P> <P class="p372 ft35">Paragrafen föreskriver en handlingsplikt för personer på samtliga nivåer inom verksamheten som får kännedom om att det förekommit trakasserier eller annan kränkande behandling. När det talas om någon med motsvarande ledningsfunktion som en rektor avses t.ex. förskolechefer, ansvariga för öppna förskolan och verksamhetsansvariga för Waldorfskolan. Skyldigheten att utreda förhållandet och att verka för att kränkningarna förhindras i fortsättningen gäller vare sig det förekommit någon anmälan av det barn eller den elev som blivit kränkt eller förhållandet kommit fram på annat sätt.</P> <P class="p373 ft35">Vad som närmare åligger t.ex. en förskola eller en skola anges inte i bestämmelsen. Allmänt kan sägas att utredningen av händelsen bör ske så skyndsamt som möjligt men samtidigt med stor hänsyn till det barn eller den elev som utsatts för kränkningen. Den drabbade flickan eller pojken kan vara ovillig, i varje fall när han eller hon inte själv anmält förhållandet, att utpeka något bestämt barn, någon bestämd elev eller</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">140</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p179 ft4">någon i personalen och kanske försöker bagatellisera saken. Hur man närmare bör gå till väga beror naturligtvis av förhållandena i det enskilda fallet.</P> <P class="p180 ft10">Det är viktigt att ett barn eller en elev tas på allvar, när han eller hon påtalar att det förekommer trakasserier eller annan kränkande behandling i någon form. Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommit till skolans kännedom att det förekommit kränkningar eller att något barn eller någon elev känner sig kränkt. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I sådana fall kan den aktuella verksamheten anses ha fullgjort sin skyldighet att utreda. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om det framgår att händelsen varit bagatellartad.</P> <P class="p16 ft4">I andra mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal.</P> <P class="p12 ft4">Lagen innebär sålunda en i vissa fall långtgående skyldighet för t.ex. en skola att utreda påtalade händelser. Det finns naturligtvis en risk att vissa elever och föräldrar kan utnyttja skolans skyldighet i detta avseende till att anmäla även bagatellartade meningsskiljaktigheter etc. I sådana situationer får verksamheten bedöma om det finns tillräcklig anledning att ingripa. Det är inte meningen att verksamheternas resurser skall användas för att utreda upprepade påståenden som visat sig vara utan substans.</P> <P class="p374 ft35">När personalen i verksamheten väl konstaterat att kränkningar förekommit måste arbetet inriktas på att förhindra en fortsättning. Meningen är att arbetet i de olika verksamheterna skall präglas av en nolltolerans mot kränkningar, men i övrigt varierar deras befogenheter. Enligt de nuvarande skolformsförordningarna kan skolan vidta en rad disciplinära åtgärder som undan för undan blir mera ingripande (se den sammanfattande redogörelsen i Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121, s. 388 ff). I allmänhet bör det vara lämpligt att kontakta föräldrarna till den omyndiga elev som kränker, men några bestämda regler kan inte ges heller i detta avseende. Här kan nämnas att i läroplanerna betonas samarbetet mellan verksamheterna och hemmen (se Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94). Förskolan skall t.ex. ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen när det gäller barnens fostran och utveckling.</P> <P class="p375 ft10">Arbetet för att förhindra kränkande behandling, som inte är av upprepande karaktär eller sker över en längre tid, får naturligtvis delvis en annan karaktär. Sådana handlingar kan drabba vilket barn eller vilken elev som helst och även annars vara svåra att förutse. Ofta får man inrikta sig på mera allmänna åtgärder för att förbättra miljön och barnens och elevernas inställning till varandra. Det är också viktigt att det ömsesidiga förhållandet mellan lärare och annan personal och barn och elever beaktas i detta sammanhang. Om det är tydligt att det är ett visst barn eller en viss elev som beter sig illa mot flera i sin omgivning får åtgärderna mot fortsatta kränkningar helt naturligt riktas främst mot den personen. Det bör betonas att ansvariga i verksamheten måste ta också mera tillfälliga kränkningar på allvar. Ibland uppfattas sexuella anspelningar som relativt svårfrånkomliga i vissa åldrar. Även kränkningar av detta slag är självfallet oacceptabla och måste motarbetas. Om personal i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">141</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">verksamheten utsätter barn och elever för kränkningar finns ett arbetsrättsligt regelverk som kan bli tillämpligt.</P> <P class="p372 ft35">Bestämmelsen gäller trakasserier och annan kränkande behandling i samband med verksamhetens genomförande. Ansvaret får anses sträcka sig till vad som händer på väg till och ifrån den aktuella verksamheten, exempelvis vid färd i en skolbuss, även om i detta fall skolan naturligtvis inte kan ha någon övervakning vid sådana transporter. Däremot kan man inte begära att ansvariga personer ingriper mot kränkningar i andra sammanhang, såvida dessa inte har nära samband med vad som förekommit i verksamheten.</P> <P class="p376 ft4">Det är viktigt att vidtagna åtgärder på något sätt dokumenteras. Försummas dokumentationen, blir huvudmannens ställning sämre i händelse av skadeståndstalan, se bevisbörderegeln i 19 §.</P> <P class="p376 ft4">Skyldigheterna enligt denna paragraf är skadeståndssanktionerade, se 15 §.</P> <P class="p362 ft28">Förbud mot diskriminering</P> <P class="p46 ft9">Direkt diskriminering</P> <P class="p42 ft28">9 §</P> <P class="p46 ft4">Paragrafen innehåller ett förbud mot direkt diskriminering.</P> <P class="p139 ft35">Paragrafen motsvarar i sak väsentligen 7 § första stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och 3 § punkten 1 lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Beträffande innebörden av diskrimineringsförbuden kan hänvisas till förarbetena till motsvarande bestämmelser i dessa lagar, som i sin tur bygger på EG- rätten (se särskilt prop. 2002/03:65, s. 86 ff.). När det gäller förhållandena i skolmiljön får den jämförelse med behandlingen av en annan person som blir avgörande i första hand ske med t.ex. elever i samma klass med annat kön, annan etnisk tillhörighet etc. eller, om detta inte är möjligt, med sådana elever i samma skola. I vissa situationer går det bara att jämföra med en tänkt elev.</P> <P class="p92 ft35">I vissa fall – t.ex. om det gäller bedömningen av helt likartade skrivningsresultat eller disciplinära åtgärder utifrån beteenden av alldeles samma slag – kan det förmodligen med viss säkerhet konstateras ett missgynnande enligt paragrafen. Vanligen torde dock jämförelsen bli mera komplicerad, t.ex. när det gäller terminsbetyg eller betygssättning av en uppsats. Det måste då krävas ganska klara likheter med jämförelseeleven och ganska klara avvikelser i bedömningen för att ett missgynnande skall anses föreligga.</P> <P class="p154 ft10">Som framgår av 18 § skall barnet eller eleven visa faktiska omständigheter, bl.a. att missgynnande förelegat, som ger anledning att anta att det förekommit diskriminering, sedan är det huvudmannens sak att visa att den antagna särbehandlingen i själva verket inte beror på sådana förhållanden som bestämmelsen anger. Det kan t.ex. framgå av jämförelser med behandlingen av andra elever att elevens kön, etniska tillhörighet etc. inte spelat någon roll – läraren har exempelvis konsekvent bortsett från resultaten av ett visst skriftligt prov i en betygssituation - eller så kanske den som fattat det aktuella beslutet varit ovetande om barnets</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">142</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">eller elevens trosuppfattning etc. Att ansvarig person borde ha förstått detta medför inte att diskriminering föreligger, eftersom det då saknas orsakssamband mellan barnets eller elevens särställning och missgynnandet. En hänvisning till att läraren varit oerfaren kan knappast medföra att han eller hon anses sakna insikt om det aktuella förhållandet. Det får krävas att huvudmannen kan visa de närmare skälen för lärarens uppträdande eller bedömning.</P> <P class="p109 ft4">Liksom enligt andra diskrimineringslagar gäller förbudet mot diskriminering också när någon ansvarig person felaktigt antar att barnet eller eleven har en sådan särställning som första stycket anger, t.ex. att eleven i fråga är homosexuell eller har en viss etnisk tillhörighet. Även när särställningen avser någon annan person med anknytning till barnet eller eleven, t.ex. att eleven är sambo med en invandrare eller att någon av föräldrarna är homosexuell, är bestämmelsen tillämplig (jfr. prop. 2002/03:65, s. 91.).</P> <P class="p109 ft4">Förbudet mot direkt diskriminering är skadeståndssanktionerat, se 15 §.</P> <P class="p50 ft4">Paragrafen behandlas i avsnitt 14.</P> <P class="p56 ft9">Indirekt diskriminering</P> <P class="p42 ft28">10 §</P> <P class="p223 ft4">Paragrafen motsvarar 8 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och 3 § punkten 2 lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. (Se särskilt prop. 2001/02:27, s. 42 ff. och prop. 2002/03:65, s. 92 ff.). Bestämmelsen bör sålunda tillämpas på motsvarande sätt som i övrig diskrimineringslagstiftning, naturligtvis med beaktande av de särskilda förhållanden som gäller inom skolverksamheten.</P> <P class="p92 ft44">Paragrafen tar sikte på situationen att en skola i sin verksamhet tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som i realiteten kommer att ha en diskriminerande effekt. Det avgörande för tillämpningen av paragrafen blir om de uppställda bestämmelserna etc. i praktiken verkar missgynnande för en sådan personkrets som diskrimineringsreglerna avser att skydda. Alla i gruppen behöver inte tillhöra den utsatta kategorin, utan det räcker om detta gäller de allra flesta. Skolmyndigheterna placerar t.ex. konsekvent elever i vissa områden med dominerande invandrarbefolkning i en viss skola i strid med deras önskemål eller tillämpar principer för intagning på idrottsgymnasier som medför att typiskt manliga idrotter gynnas. Som framgår av 18 § ligger bevisbördan hos barnet eller eleven, när det gäller frågan om diskriminering förekommit, fast det räcker att detta görs antagligt. Barnet eller eleven får alltså skaffa fram material – t.ex. vissa statistiska uppgifter - som tyder på att dels de missgynnade personerna till väsentlig del består av en utsatt grupp, dels de som behandlas på annat sätt till betydligt mindre andel tillhör den gruppen. I många fall bör det dock räcka med att granska innehållet av bestämmelserna etc. för att konstatera att ett missgynnande förekommit.</P> <P class="p155 ft9">Den s.k. lagprövningsrätten för offentliga organ är fastlagd i 11 kap. 14 § regeringsformen. Ordet ”bestämmelse” kan således inte innefatta</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">143</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p152 ft9">föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen, dvs. lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Begreppet ”bestämmelse” i detta sammanhang tar närmast sikte på interna regler hos t.ex. en skola.</P> <P class="p296 ft4">Förbudet avser neutralt utformade bestämmelser m.m. Skulle en missgynnande bestämmelse redan enligt sin utformning ta sikte på en utsatt elevgrupp får dess tillämpning bedömas som ett fall av direkt diskriminering.</P> <P class="p154 ft44">Nästa led i paragrafens tillämpning är att göra en intresseavvägning. Vid intresseavvägningen prövas först om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål. Därefter prövas om medlen för att uppnå detta är lämpliga och nödvändiga. Det skall med andra ord inte föreligga några alternativa handlingssätt. Ett mål skall vara värt att skydda i sig och vara tillräckligt viktigt för att motivera att det ges företräde framför principen om likabehandling. Vad som är nödvändigt får dock hänföras till den specifika verksamhetsinriktning som skolan har och det mål skolan här vill uppnå inte till vad som är nödvändigt för skolverksamheten i stort. T.ex. kan skolan i fråga ha särskilda resurser att ta hand om elever med bristande språkkunskaper eller ett idrottsgymnasium ha särskilda möjligheter att utbilda elever i idrotter, däremot inte i andra idrotter. Vidare kan ett förbud för elever att i vissa angivna sammanhang bära en speciell klädsel – något som blivit aktuellt beträffande heltäckande slöja, s.k. burqa – godtas även om klädseln har religiös bakgrund, ifall klädseln i enskilda fall väsentligt skulle försvåra kontakten mellan lärare och elever eller medföra särskilda risker vid laborationer eller liknande övningar. Ett avsteg från diskrimineringsförbudet bör emellertid motiveras av ett sådant syfte som ligger inom ramen för verksamhet som regleras i skollagen (1985:1100). Särbehandling exempelvis i socialpolitiskt syfte, såsom åtgärder för att komma tillrätta med social snedrekrytering, bör inte beslutas av skolmyndigheten eller av skolans ledning, såvida inte det gäller att främja utbildning eller annan verksamhet.</P> <P class="p50 ft4">Paragrafen behandlas i avsnitt 14.</P> <P class="p56 ft9">Trakasserier</P> <P class="p367 ft28">11 §</P> <P class="p363 ft35">Paragrafen innehåller ett förbud för huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal att utsätta ett barn eller en elev i verksamheten för trakasserier. Trakasserier har definierats i 2 §.</P> <P class="p50 ft4">I avsnitt 14 behandlas trakasserier.</P> <P class="p89 ft4">Paragrafen har fått sin lydelse efter påpekande från Lagrådet.</P> <P class="p56 ft9">Instruktioner att diskriminera</P> <P class="p367 ft28">12 §</P> <P class="p363 ft10">Med instruktioner att diskriminera avses order eller instruktioner att diskriminera en person genom direkt diskriminering, indirekt diskriminering eller trakasserier. Ordern eller instruktionen skall lämnas antingen åt</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">144</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft4">någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande, t.ex. anställd personal till den som lämnar ordern eller instruktionen eller till någon som gentemot huvudmannen åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.</P> <P class="p36 ft4">Förutom ett lydnads- eller beroendeförhållande krävs också att en missgynnande effekt uppstår. Påtryckningar om att någon skall diskriminera en person är instruktioner att diskriminera under förutsättning att en missgynnande effekt för en eller flera individer uppstår. Om sådan effekt inte uppkommer står en påtryckning eller en instruktion inte i strid med lagen.</P> <P class="p154 ft35">Ett exempel på instruktioner att diskriminera som medför missgynnande är följande. Antag att rektorn på en skola följer en instruktion från huvudmannen av innebörd att rektorn skall hindra elever med viss sexuell läggning från att påbörja en utbildning vid skolan. Här uppkommer en diskriminerande effekt (missgynnande) för elever som inte får möjligheten att påbörja den aktuella utbildningen och orsakssambandet mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden är tydligt. Både huvudmannen som lämnar instruktionen och rektorn som följer den gör sig skyldiga till diskriminering. Om rektorn däremot inte följer instruktionen uppstår normalt inget missgynnande; ingen elev utsätts i ett sådant fall för diskriminering.</P> <P class="p92 ft10">Undantagsvis kan missgynnande uppstå även om en instruktion inte åtlyds av den som tagit emot den. Så kan vara fallet när instruktionen riktat sig mot ett visst barn eller en viss elev eller flera barn eller elever som således särskilt utpekats som tilltänkta föremål för diskriminering. I ett sådant fall har barnet eller eleven utsatts för en kränkning redan genom att ha pekats ut. Om instruktionen inte blivit åtlydd, men ändå blivit känd av de barn eller elever som instruktionen avser, föreligger en kränkning av honom eller henne, med andra ord ett brott mot diskrimineringsförbudet. Så är fallet när en instruktion som riktat sig mot en viss elev resulterat i stor uppmärksamhet eller ”skvaller” även om det slutligen visar sig att den inte åtlyddes av den som tog emot instruktionen.</P> <P class="p111 ft4">I avsnitt 14 behandlas instruktioner att diskriminera.</P> <P class="p362 ft28">Förbud mot annan kränkande behandling</P> <P class="p361 ft28">13 §</P> <P class="p371 ft4">Paragrafen innehåller ett förbud för huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal att utsätta barn eller elever i verksamheten för ”annan kränkande behandling”. ”Annan kränkande behandling” har definierats i 2 §.</P> <P class="p50 ft4">”Annan kränkande behandling” behandlas i avsnitt 15.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">145</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p34 ft28">Förbud mot repressalier</P> <P class="p361 ft28">14 §</P> <P class="p218 ft35">Paragrafen, som motsvarar 11 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och 14 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, innehåller ett förbud mot repressalier.</P> <P class="p109 ft4">Med repressalier avses ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder som kan drabba ett barn eller en elev som anmält någon eller anfört klagomål mot vad han eller hon uppfattat som diskriminering eller annan kränkande behandling eller gjort gällande att ansvariga inom verksamheten inte har vidtagit åtgärder för att exempelvis förhindra fortsatta trakasserier. Det kännetecknande för repressalier är att de har drag av bestraffningsåtgärder.</P> <P class="p154 ft10">Regeln är ”en spegelbild” av lagens förbud. Den i verksamheten som påstås ha åsidosatt lagens bestämmelser är förbjuden att vidta repressalieåtgärder. Detta förbud omfattar även huvudmannens och all övrig personals repressalieåtgärder till följd av en anmälan. Det är barn och elever i den aktuella verksamheten som skyddas av repressalieförbudet.</P> <P class="p154 ft4">Repressalieförbudet gäller till förmån för den som anmält eller påtalat att någon ansvarig inom verksamheten inte uppfyllt sina skyldigheter eller medverkat i en utredning kring detta. Anmälan, påtalande eller medverkan i en utredning kan avse kontakter med ombudsmännen, Statens skolverk, en tjänsteman på t.ex. den förskola eller skola eller i den kommunala vuxenutbildning där diskrimineringen påstås ha skett. Uppräkningen är inte uttömmande.</P> <P class="p109 ft4">Skyddet mot repressalier förutsätter inte att det vid en slutlig prövning visar sig finnas fog för påståendet om att någon brutit mot lagens bestämmelser.</P> <P class="p139 ft35">Repressalier kan bestå även i handlingar som inte är straffbara. Om repressalier består i våld eller hot om våld för att något barn eller någon elev t.ex. gjort en anmälan, eller i en annan gärning som medför lidande t.ex. för att någon elev avlagt vittnesmål, kan detta bedömas som övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § brottsbalken.</P> <P class="p89 ft4">Paragrafen behandlas i avsnitt 16.</P> <P class="p43 ft28">Skadestånd</P> <P class="p366 ft28">15 §</P> <P class="p371 ft4">Paragrafen behandlar förutsättningarna för skadestånd vid överträdelse av lagens regler.</P> <P class="p139 ft10">Enligt första stycket blir huvudmannen för verksamheten ansvarig om någon som omfattas av dennes skadeståndsansvar har åsidosatt skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan (6 §), att vidta åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling (7 §), åsidosatt skyldigheten att utreda och vidta alla åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier (8 §), åsidosatt förbuden mot direkt och indirekt diskriminering av ett barn eller en elev (9 och 10 §§), trakasserat ett barn eller en elev (11 §), instruerat någon att diskriminera ett barn eller en elev (12 §), utsatt ett barn eller en elev för</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">146</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p179 ft4">annan kränkande behandling (13 §) eller utsatt barn och elever för repressalier (14 §).</P> <P class="p12 ft4">I 3 § finns en allmän bestämmelse om att huvudmannens ansvar omfattar, förutom sina egna beslut och åtgärder etc., även anställdas och uppdragstagares handlande.</P> <P class="p180 ft35">Huvudmannens skadeståndsansvar enligt denna lag gäller enbart mot barn och elever i, eller som söker till, den aktuella verksamheten. Om någon annan – kanske elever i en annan skola eller en elevs förälder – blir diskriminerad eller utsatt för annan kränkande behandling, tillämpas inte denna lag utan allmänna skadeståndsregler.</P> <P class="p14 ft10">Skadeståndsbestämmelsen kräver inte uttryckligen att uppsåt eller oaktsamhet förekommit från skolans sida, men av beskrivningen av dess skyldigheter enligt lagen framgår att detta i regel är fallet. Om någon ansvarig underlåter att vidta åtgärder enligt 8 § eller utsätter barnen eller eleverna för trakasserier eller annan kränkande behandling står det sålunda klart att åtminstone oaktsamhet föreligger. Skadestånd på grund av 8 § kan anses förutsätta vållande – ansvarig person skall ha underlåtit att utreda omständigheterna kring en misstänkt mobbning eller att vidta skäliga åtgärder för att förhindra en fortsättning, men som framgår av 19 § är det huvudmannen som här får styrka att inte ens oaktsamhet föreligger. Om diskriminering föreligger enligt 9 eller 10 § innebär detta att någon inom verksamheten måste ha varit åtminstone oaktsam. Vid repressalier enligt 14 § måste i allmänhet uppsåt föreligga.</P> <P class="p171 ft35">Såvitt gäller trakasserier eller annan kränkande behandling från andra barns eller elevers sida, blir skolan ansvarig bara för vad som har samband med verksamhetens genomförande, vilket framgår av 8 §.</P> <P class="p14 ft44">I fråga om skadeståndets bestämmande skiljer bestämmelsen mellan fall av kränkning och annan skada. Vid överträdelser av diskrimineringsförbuden eller förbudet mot repressalier utgår skadestånd för den kränkning detta inneburit. Vad detta innebär får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, varvid man får hålla i minnet EG- rättens krav på att sanktionen skall vara effektiv, proportionerlig och avskräckande (jfr bl.a. artikel 15 i direktivet mot etnisk diskriminering). Ledning ger vidare rättspraxis om andra kränkningsfall, t.ex. vid diskriminering från tillämpningen av lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och annan diskrimineringslagstiftning. Vid mobbning och den typen av kränkande behandling kan ledning sökas i rättspraxis rörande 5 kap. 6 § skadeståndslagen (1972:207). Att märka är att skadeståndslagen förutsätter att den skadelidande blivit ”allvarligt” kränkt, se 2 kap. 3 §, medan lagtexten i 15 § den nu föreslagna lagen talar om kränkning som inte är ringa. Det är alltså möjligt att utdöma visst skadestånd enligt paragrafen även om en domstol vid en bedömning enligt skadeståndslagen inte skulle anse kränkningen tillräckligt svår för att motivera någon ersättning.</P> <P class="p172 ft10">Som framgår av lagtexten föreligger alltså inte rätt till skadestånd vid annan kränkande behandling när kränkningen objektivt sett är bagatellartad. Man får dock räkna med att känsligheten kan variera hos olika personer, och ibland kan ett barn eller en elev som redan haft problem med mobbning ta mycket illa vid sig av en till synes obetydlig handling. När reaktionen inte verkar orimlig och den som mobbar känner till att det</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">147</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p179 ft4">tidigare förekommit kränkningar bör visst skadestånd kunna utgå. Om mobbaren har handlat av ren tanklöshet snarare än i skadeavsikt kan detta ibland göra beteendet mindre kränkande från den skadelidandes synpunkt. I övrigt bör den mobbandes inställning inte spela någon roll i detta sammanhang.</P> <P class="p12 ft4">Vid annan skada – personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada – skall full ersättning betalas enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer.</P> <P class="p14 ft35">Andra stycket ger möjlighet att låta skadeståndsansvaret för kränkning sättas ned eller helt falla bort om det finns särskilda skäl. Bestämmelsen bör utnyttjas bara när skadeståndsansvar skulle framstå som mindre rimligt, t.ex. vid helt bagatellartade eller ganska obetydliga överträdelser av lagens förbud mot diskriminering och repressalier.</P> <P class="p14 ft10">Enligt 6 kap. 1 § skadeståndslagen, som skall tillämpas i dessa förhållanden om inte annat är särskilt föreskrivet, se 1 kap. 1 § samma lag, kan skadeståndet jämkas vid medvållande från den skadelidandes sida, vid personskada dock i princip bara när medvållandet är grovt. Paragrafen gäller dock inte fall av kränkning (jfr. prop. 2000/01:68, s. 50 f). I kränkningssituationer kan exempelvis en provokation av den skadelidande i stället beaktas genom att ett lägre skadestånd än annars anses skäligt eller att skadeståndsskyldigheten helt faller bort. Detsamma kan alltså förekomma vid tillämpning av den aktuella paragrafen. Däremot kan medvållande aktualiseras vid skadestånd för ekonomiska förluster, t.ex. om den skadelidande inte har gjort några försök att begränsa skadan.</P> <P class="p16 ft4">Också i övrigt gäller allmänna skadeståndsrättsliga grundsatser för skadeståndet, varvid dock den särskilda situationen kan påverka deras tillämpning. Liksom annars får krävas adekvat kausalitet mellan det skadeståndsgrundande förhållandet och skadan, dvs. alltför oförutsebara, säregna eller avlägsna skadeföljder ersätts inte.</P> <P class="p180 ft44">Ett särskilt problem kan vara avgränsningen av den ersättningsberättigade kretsen vid diskriminering. Vad som här blir tillämpligt är läran om skadeståndets s.k. skyddsändamål, vilken – med någon förenkling – innebär att bara sådana intressen som skyddas genom den överträdda handlingsnormen skall ersättas. Vid direkt diskriminering, som ju riktas mot ett visst barn eller en viss elev, kan bara denne anses berättigad till skadestånd, medan förbudet mot indirekt diskriminering enligt 10 § avser att skydda hela den diskriminerade gruppen. Det kan dock inte innebära att var och en som tillhör denna grupp skall vara berättigad till ersättning för kränkning, t.ex. kan inte alla kvinnliga elever i en skola få skadestånd på grund av en könsdiskriminerande bestämmelse som skolledningen har utfärdat. Rimligen bör fordras att just den skadelidande eleven på ett särskilt sätt har drabbats av regelns tillämpning, t.ex. att hon har hindrats att på lika villkor som manliga kamrater delta i någon sport som hon brukat ägna sig åt. Likaså kan ersättning tänkas uteslutas när en större grupp berörs av en diskriminerande regel, normalt sett känner man sig inte drabbad på samma sätt när så många är i ens egen situation. Samtidigt får man komma ihåg att skadeståndet för diskriminering har ett preventivt syfte. När förhållandet är graverande bör huvudmannen inte kunna komma ifrån sitt ansvar redan med hänvisning till att det var så många som kränktes.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p17 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">148</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft35">Den allmänna principen om s.k. tredjemansskador - att ekonomiska följdskador tillfogade tredje man inte ersätts utan lagstöd - får anses gälla också här. Det innebär bl.a. att ekonomiska förluster som det förfördelade barnets eller elevens vårdnadshavare lidit för egen del på grund av kränkningen normalt inte ersätts utöver vad som framgår av 5 kap. 1 § första stycket punkten 1 skadeståndslagen.</P> <P class="p89 ft4">Paragrafen behandlas i avsnitt 17.</P> <P class="p50 ft4">Paragrafen är utformad enligt Lagrådets förslag.</P> <P class="p362 ft28">Tillsyn</P> <P class="p361 ft28">16 §</P> <P class="p363 ft10">I paragrafens första stycke anges att Jämställdhetsombudsmannen, Om- budsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk inom sina respektive ansvarsområden skall se till att lagen följs. Tillsynsverksamheten bedrivs bl.a. genom att ombudsmännen och Statens skolverk prövar anmälningar om överträdelser enligt lagen. Myndigheterna bör i första hand förmå en verksamhet att frivilligt följa lagen. Först när möjligheterna till frivillig samverkan är uttömda bör ombudsmännen eller verket initiera domstolsprövning.</P> <P class="p109 ft4">Huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion är skyldiga att på uppmaning av någon av ombudsmännen eller Statens skolverk lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. Be- stämmelsen är sekretessbrytande.</P> <P class="p89 ft4">Paragrafen behandlas i avsnitt 18.</P> <P class="p362 ft28">Rättegången</P> <P class="p361 ft28">17 §</P> <P class="p371 ft4">Paragrafen motsvarar 17 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.</P> <P class="p36 ft4">Av paragrafens första stycke framgår att mål om skadestånd enligt lagen skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i dispositiva tvistemål.</P> <P class="p154 ft10">Andra stycket innehåller ett undantag från huvudregeln i 18 kap. 1 § rättegångsbalken om att en part som förlorar målet skall ersätta motpartens rättegångskostnad. Undantaget innebär att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad även om någon av parterna har förlorat målet. En förutsättning för detta är att den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Det kan avse fall då en ombudsman eller Statens skolverk för en talan för att få till stånd ett vägledande avgörande och det framstår som obefogat att strikt hålla fast vid principen om att den förlorande parten skall ersätta motpartens rättegångskostnader. Likaså kan bevis- eller rättsläget ha varit mycket svårbedömt.</P> <P class="p109 ft4">Av paragrafens ordalydelse framgår att målet skall ha avgjorts efter en prövning i sak för att andra stycket skall bli tillämpligt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">149</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p36 ft4">Motsvarande undantagsregel från huvudregeln i 18 kap. 1 § rättegångsbalken finns också i 20 § lagen (2003:307) om förbud om diskriminering, dock med den skillnaden att ett förordnande om ”kvittning” av rättegångskostnaderna inte kan göras enligt den lagen om en ombudsman för talan som part och förlorar målet.</P> <P class="p50 ft4">Paragrafen behandlas i avsnitt 20.1</P> <P class="p43 ft28">Bevisbörda</P> <P class="p361 ft28">18 §</P> <P class="p218 ft9">Paragrafen innehåller en av lagens bevisbörderegler. Den är utformad som motsvarande bestämmelser i övrig diskrimineringslagstiftning.</P> <P class="p275 ft10">Av regeln framgår att bevisbördan är delad. Barnet eller eleven skall visa faktiska omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier. Om det finns anledning att anta att detta förekommit, föreligger en s.k. prima <NOBR>facie-situation.</NOBR> I en sådan situation när diskriminering, annan kränkande behandling respektive repressalier synes föreligga övergår bevisbördan på huvudmannen för verksamheten. Denne måste – för att freda sig från påståendet om att brutit mot lagen på angivna punkter – styrka att diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier inte förekommit. Ett sätt att styrka att något sådant inte förekommit är att huvudmannen bevisar att agerandet inte har något samband med den åberopade diskrimineringsgrunden eller inte utgör vad som i lagen benämns annan kränkande behandling. Om den som väckt en skadeståndstalan däremot misslyckas med att göra sina påståenden antagliga behöver motpartens motargument inte prövas. Det kan då genast konstateras att diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier inte kan visas i målet.</P> <P class="p205 ft4"><NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis i diskrimineringsmål är styrande för bestämmelsens närmare innebörd såvitt avser diskriminering. Den främsta rättskällan när det gäller att tolka och tillämpa bestämmelsen är därför <NOBR>EG-domstolens</NOBR> avgöranden.</P> <P class="p89 ft4">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 19.</P> <P class="p362 ft28">19 §</P> <P class="p377 ft4">Paragrafen innehåller den andra av lagens bevisbörderegler.</P> <P class="p139 ft10">Av regeln framgår att bevisbördan är delad. Den som har väckt en skadeståndstalan skall visa att trakasserier eller annan kränkande behandling förekommit, däremot behöver inte visas att någon oaktsamhet förekommit. I en sådan situation övergår bevisbördan på huvudmannen. Denne måste visa att alla åtgärder som skäligen kunnat krävas för att förebygga och förhindra den aktuella behandlingen hade vidtagits. Vad som utgör skäliga åtgärder får avgöras från fall till fall. Här får naturligtvis skollagstiftningens regler om möjligheten att ingripa mot elever som uppträder störande eller på annat sätt olämpligt en väsentlig betydelse. Likaså de föreskrifter som reglerar arbetsmiljön etc. inom verksamheten är av betydelse i detta sammanhang, se kommentaren till 7 §.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">150</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p50 ft4">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 19.</P> <P class="p50 ft4">Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.</P> <P class="p362 ft28">Rätt att föra talan</P> <P class="p361 ft28">20 §</P> <P class="p363 ft4">Paragrafen motsvarar 18 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan med den skillnaden att också Statens skolverk får föra sådan talan som anges här. Vid skadeståndstalan som kan ha flera grunder, t.ex. mobbning som utgör både trakasserier och annan kränkande behandling får man räkna med att berörda ombudsmän eller Skolverket i samråd kommer överens om vem som lämpligen bör föra talan. Beträffande paragrafens tillämpning i övrigt kan hänvisas till motiven till lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan (se prop. 2001/02:27, s. 99 f).</P> <P class="p109 ft4">En stor grupp som skyddas av lagens bestämmelser är barn och elever under 18 år. Det medgivande som krävs för att en ombudsman eller Statens skolverk skall kunna föra talan med stöd av denna paragraf, måste lämnas av vårdnadshavarna när det gäller barn och elever under 18 år som inte har ingått äktenskap.</P> <P class="p89 ft4">Paragrafen behandlas i avsnitt 18.</P> <P class="p362 ft28">Preskription m.m.</P> <P class="p361 ft28">21 §</P> <P class="p363 ft35">Av paragrafen följer att det föreligger en särskild preskriptionstid i mål om diskriminering av olika slag och repressalier. Talan skall väckas inom två år från det att den påtalade handlingen företogs eller vid underlåtenhet när en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. Preskriptionstiden gäller även när en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt 20 §. Preskriptionstiden gäller dock inte i fråga om trakasserier och annan kränkande behandling, vare sig sådan behandling förekommit från verksamhetens sida eller om det försummats att ingripa mot trakasserier och annan kränkande behandling mellan barn eller elever. Detta medför att trakasserier, som också utgör diskriminering, från någon ansvarig inom verksamheten kan väckas efter tvåårsfristen. För dessa fall finns ingen särskild preskriptionstid. Här gäller i stället preskriptionslagen (1981:130).</P> <P class="p111 ft4">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 20.2.</P> <P class="p362 ft28">22 §</P> <P class="p363 ft35">Bestämmelsen, som motsvarar 20 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan samt 24 § andra stycket och 25 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, innebär bl. a. att den preskriptionstid som gäller enligt 21 § också kan åberopas mot en ombudsman eller Statens skolverk. Skulle en dom gå emot någon av myndigheterna, finns det inget hinder att barnet eller eleven själv över-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop. 2005/06:38</P> <P class="p308 ft4">151</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_152"> <P class="p343 ft4">klagar domen. Vidare träffas barnet eller eleven av domens rättskraft Prop. 2005/06:38 även om talan förts av en ombudsman eller verket. En effekt av detta är</P> <P class="p271 ft4">att barnet eller eleven inte kan få saken prövad igen om en dom som vunnit laga kraft gått barnet eller eleven emot.</P> <P class="p121 ft4">Paragrafen behandlas i avsnitt 20.1.</P> <P class="p58 ft28">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P> <P class="p68 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och de lagändringar som föreslås bör träda i kraft den 1 april 2006.</P> <P class="p59 ft4">Lagen bör endast tillämpas på skadefall som inträffar efter den 1 april 2006.</P> <P class="p378 ft37"><SPAN class="ft4">24.2</SPAN><SPAN class="ft73">Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</SPAN></P> <P class="p253 ft28">9 kap.</P> <P class="p379 ft28">20 §</P> <P class="p66 ft35">Den nya hänvisningen i paragrafen innebär att den sekretessprövning som skall göras för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som gäller i arbetsrättsliga tvister, i tvister enligt lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och i tvister enligt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering också gäller i tvister enligt lagen (2006:000) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P> <P class="p263 ft28">21 §</P> <P class="p66 ft35">Ändringarna i paragrafen innebär att sekretess gäller i ärenden enligt lagen (2006:000) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever hos Jämställdhetsombudsmannen, Om- budsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen, Om- budsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Statens skolverk för uppgift om barnets eller elevens personliga och ekonomiska förhållanden. Sekretessen gäller med ett rakt skaderekvisit, dvs. för sekretess krävs att det kan antas att barnet eller eleven lider skada eller men om uppgiften röjs.</P> <P class="p270 ft4">Sekretessfrågor behandlas i avsnitt 20.3.</P> <P class="p380 ft37"><SPAN class="ft4">24.3</SPAN><SPAN class="ft73">Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering</SPAN></P> <P class="p253 ft28">2 §</P> <P class="p381 ft10">Paragrafen innehåller en uppräkning av de ytterligare diskrimineringslagar som finns i Sverige. Uppräkningen kompletteras med den nya lagen</P> <P class="p382 ft4">152</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft4">(2006:000) om förbud mot diskriminering och annan kränkande</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p3 ft4">behandling i av barn och elever.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft28">12 a §</P> <P class="p215 ft44">I paragrafens införs ett diskrimineringsförbud på det statliga studiestödsområdet. Diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjuden i fråga om statligt studiestöd. Bestämmelsen införs som ett led i genomförandet av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet mot etnisk diskriminering). Direktivets tillämpningsområde omfattar bl.a. sociala förmåner enligt EG- rätten. Genom <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis får anses klarlagt att statligt ekonomiskt stöd vid studier kan hänföras till sociala förmåner. Vilken svensk studiefinansiering som faller inom det <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> begreppet sociala förmåner är oklart. I avsnitt 21 förs ett resonemang om en tänkbar avgränsning av det statliga studiestödsområdet. Som utvecklas där bör diskrimineringsförbudet avseende etnisk tillhörighet inte utgöra något hinder mot att beakta nuvarande föreskrifter om nationalitet enligt gällande författningar om studiestöd. De rättstillämpande myndigheterna får ge närmare besked om tolkningen av begreppet ”sociala förmåner” i detta avseende.</P> <P class="p383 ft4">Diskrimineringsförbudet sträcker sig emellertid längre än <NOBR>EG-direk-</NOBR> tivet kräver genom att diskriminering är förbjuden på samtliga de grunder som anges i lagen. Direktivet mot etnisk diskriminering omfattar enbart etnisk tillhörighet.</P> <P class="p384 ft37"><SPAN class="ft4">24.4</SPAN><SPAN class="ft73">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen</SPAN></P> <P class="p385 ft28">1 §</P> <P class="p215 ft35">Hänvisningen till lagen (2006:000) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever innebär en erinran om att Handikappombudsmannen skall ombesörja att också den lagen följs. Vidare innebär hänvisningen att ombudsmannen har rätt att föra talan för ett barn eller en elev i tvister angående tillämpningen av lagen.</P> <P class="p305 ft4">Ändringen behandlas i avsnitt 18.</P> <P class="p380 ft37"><SPAN class="ft4">24.5</SPAN><SPAN class="ft73">Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering</SPAN></P> <P class="p385 ft28">5 §</P> <P class="p57 ft4">Enligt paragrafen skall ombudsmannens tillsyn även omfatta lagen (2006:000) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P> <P class="p121 ft42">Ändringen behandlas i avsnitt 18.</P> <P class="p386 ft4">153</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr5 td152"><SPAN class="p3 ft4">BLANK SIDA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p3 ft12">Prop. 2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p387 ft4">154</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338155x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">155</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338156x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">156</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338157x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">157</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338158x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">158</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338159x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">159</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338160x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">160</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338161x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">161</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338162x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">162</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338163x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">163</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338164x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">164</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338165x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">165</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338166x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">166</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338167x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">167</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338168x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">168</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338169x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">169</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338170x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">170</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338171x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">171</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338172x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">172</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338173x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">173</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338174x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">174</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338175x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">175</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338176x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">176</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338177x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">177</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338178x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">178</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338179x1.jpg" style="width:650px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">179</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GT0338/GT0338180x1.jpg" style="width:641px;height:933px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p388 ft85">180</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p389 ft86">Sammanfattning av betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50)</P> <P class="p35 ft36">Lagstiftningens uppläggning</P> <P class="p390 ft4">Utredningen föreslår att lagstiftningen omfattar all utbildning som inte faller under lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering eller diskrimineringslagstiftningen på arbetslivsområdet. I enlighet med EG- direktiven omfattar utredningens förslag diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I motsats till lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan innehåller förslaget inga regler om överklagande av diskriminerande beslut. Utredningen hänvisar framför allt till att arbetet med en ny skollag pågår och att sådana bestämmelser bör ingå i den lagen.</P> <P class="p391 ft4">Med hänvisning till att Diskrimineringskommittén (N 2002:06) behandlar frågan har utredningen avstått från att föreslå en bestämmelse om vitesföreläggande.</P> <P class="p392 ft35">Utredningens föreslår att det införs en regel om möjlighet till skadestånd vid överträdelse av lagen. Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt Handikappombudsmannen bör få vitesförelägga en skola för att få fram uppgifter som är av betydelse för utredningen av ett ärende.</P> <P class="p392 ft35">I utredningens uppdrag ingick även att föreslå bestämmelser i syfte att motverka annan kränkande behandling framför allt på skolområdet. En- ligt utredningens mening är det emellertid svårt och ibland omöjligt att urskilja om kränkningarna har en diskriminerande innebörd eller beror på att den kränkta eleven avviker av annan orsak, genom exempelvis sitt utseende, sin bakgrund, sin politiska uppfattning, sin allmänna läggning, sin inställning till skolan etc. Utredningen menar att om orsakerna till mobbning skiljs åt, skulle det kunna leda till direkt stötande resultat och även när det gäller lärare eller annan skolpersonal som trakasserar eleverna. Därför anser utredningen att lagstiftningen klart måste ta avstånd från alla kränkningar av elevers person, vilka motiven än har varit och hur än kränkningen kommit till uttryck. Skolans ansvar bör vara detsamma även om det annars är brukligt att lagstiftningen, med visst stöd av <NOBR>EG-direktiven,</NOBR> betonar diskrimineringsfallens särart. Utifrån elevernas perspektiv är emellertid denna inställning inte lika naturlig enligt utredningen.</P> <P class="p393 ft10">Skolans ansvar bör vid trakasserier mellan eleverna omfatta alla kränkningar oavsett orsaken. Reglerna om skolans eget handlande däremot bör i första hand ta sikte på diskriminerande beslut och åtgärder av olika slag. Vidare bör skolan svara för direkta trakasserier från skolpersonalens sida mot eleverna. Dessutom bör lagen efter mönster från annan diskrimineringslagstiftning innehålla regler om vissa andra frågor, bl.a. om handlingsprogram mot trakasserier och förbud mot repressalier, men då anpassade efter de särskilda förhållanden som gäller skolan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p394 ft4">181</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p395 ft10">Förslaget till lagstiftning har civilrättslig karaktär och reglerar enbart skadeståndsansvaret mot skolans elever genom tvingande bestämmelser. Den ansvarige föreslås vara den som bedriver verksamheten eller den utbildning av annat slag som lagen rör – kommunen, staten, landstinget eller enskild. All verksamhet som innefattas i lagen benämns ”skolan”. Ansvaret föreslås omfatta överträdelser av lärare och andra anställda liksom av annan som medverkar i skolans verksamhet. Det kan exempelvis gälla dem som undervisar enligt särskilt uppdrag.</P> <P class="p392 ft45">Utredningen finner ingen anledning att reglera skolans handlande mera i detalj i denna lag. Skälet som anförs är arbetet med den nya skollagen.</P> <P class="p393 ft35">Utredningen lyfter fram och för ett resonemang kring frågan om hur diskriminering och andra kränkningar inom skolverksamheten m.m. bör regleras i en särskild lag, eftersom det på sikt kan bli aktuellt att inarbeta bestämmelserna i en sammanförd diskrimineringslagstiftning. Men utredningen kommer fram till att en särskild lag är att föredra genom att skolförhållandena på flera sätt är särpräglade. Dessutom anser man att det är praktiskt och olämpligt att juridiskt skilja mellan diskriminering och andra kränkningar. Dessutom går det lättare att snabbt genomföra önskade reformer om lagen tar sikte på skolförhållandena utan att behöva foga in den i ett större system.</P> <P class="p393 ft10">Utredningen lämnar även ett alternativt lagförslag. Enligt detta införs regler om diskriminering i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och bestämmelser om kränkningar av annat slag vid skolverksamhet tas in som ett särskilt kapitel 14 a i skollagen (1985:1100). Nackdelen med det alternativa förslaget är att tillämpningen kompliceras och reglerna för ersättning beträffande diskriminering blir mindre förmånliga.</P> <P class="p245 ft36">Diskrimineringsfrågor</P> <P class="p396 ft10">Rörande direkt diskriminering; dvs. missgynnande av en person på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, följer förslaget till stor del reglerna i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och annan lagstiftning som tillkommit på grundval av <NOBR>EG-rätten</NOBR> på området. Den bestämmelse som innebär att en särbehandling av detta slag under vissa förhållanden är tillåten har en snävare utformning än likabehandlingslagen på högskoleområdet. Det enda godtagbara skälet är att särbehandlingen avser att främja lika möjligheter och rättigheter till utbildning.</P> <P class="p392 ft35">Även utredningens förslag angående förbudet mot indirekt diskriminering motsvarar i sak andra jämförliga lagar. Det gäller bestämmelser och andra normer som formellt är neutrala men i själva verket missgynnar dem som tillhör en viss utsatt grupp. För att betona att bestämmelsen avser tillämpning av mera generella regler har utredningens förslag med ”föreskrifter och riktlinjer”. På samma sätt som i annan lagstiftning mjukas förbudet upp genom att föreskrifter och riktlinjer tillåts som syftar att tillgodose vissa angelägna mål.</P> <P class="p393 ft10">Reglerna om direkt och indirekt diskriminering skall kunna åberopas vid alla beslut och åtgärder inom skolverksamheten. Att inskränka förbuden till vissa situationer anser utredningen inte passar för skolan eftersom situationer av detta slag kan uppkomma i många olika sammanhang.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p394 ft4">182</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p395 ft10">En särskild typ av diskriminering är när en skola underlåter att anpassa sina lokaler för att elever med funktionshinder skall få lika goda möjligheter som andra att delta i skolverksamheten. Utredningen anser att det är naturligt att liksom i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan kräva skäliga åtgärder från skolans sida i detta avseende.</P> <P class="p395 ft35">Brott mot alla diskrimineringsförbuden i lagen skall föreslås medföra skadeståndsansvar. Liksom gällande diskrimineringslagstiftning, som anknyter till <NOBR>EG-direktiven</NOBR> på området, skall bevisbördan i dessa fall vara delad. Om det finns anledning att anta att en elev har missgynnats genom att särbehandlas på det i lagen angivna sättet, är det motpartens som skall visa att någon diskriminering inte har förekommit. Bevisregelns utformning i utredningens förslag avviker något från regelns motsvarigheter i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och vissa andra lagar.</P> <P class="p302 ft36">Trakasserier m.m.</P> <P class="p390 ft4">Den föreslagna lagen behandlar trakasserier mot elever både från skolpersonalens och från andra elevers sida. Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker en elevs person, oavsett orsaken till uppträdandet. I trakasserier ingår kränkningar med diskriminerande inslag, sexuella trakasserier och mobbning.</P> <P class="p392 ft35">Skolan blir ansvarig om lärare eller annan personal i tjänsten trakasserar eleverna. Denna regel i förslaget följer allmänna skadeståndsprinciper. Kan det konstateras att något sådant förekommer skall skadeståndsskyldighet föreligga, oavsett vad skälen kan vara för uppträdandet. Dessutom föreskrivs i lagen en allmän skyldighet för skolan att förebygga och förhindra att elever utsätts för trakasserier i samband med skolgången. Den innebär att om skolan får kännedom om att en elev mobbats eller på annat sätt kränkts av andra elever, skall skolan vidta alla åtgärder som rimligen kan krävas för att hindra ett upprepande. Omständigheterna kring kränkningen skall utredas med all möjlig hänsyn till den utsatta eleven.</P> <P class="p393 ft10">Även vid tillfälliga kränkningar krävs ingripanden som vid exempelvis enstaka sexuella trakasserier eller enstaka rasistiska beteenden. Skolans åtgärder blir då av annat slag. Utredningen menar att vad skolan närmare kan göra i olika situationer får regleras i skolförfattningarna.</P> <P class="p395 ft10">Åsidosätter skolan sina skyldigheter att ingripa mot mobbning och liknande i samband med skolgången, bör skolan bli skadeståndsskyldig mot eleven. Utredningen hänvisar till, angående förutsättningarna till skadestånd, diskussionen angående det uppmärksammade ”Grumsmålet” (NJA 2001 s. 755) där Högsta domstolen ogillat en skadeståndstalan eftersom fel eller försummelse inte konstaterats från kommunens sida. Utredningen föreslår att möjligheten till skadestånd utvidgas när skolan har fått kännedom om mobbning men inte kunnat förhindra denna. Det bör åligga kommunen, eller den som annars utövar skolverksamheten, att styrka att den vidtagit alla rimliga åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. Bevisbördan för vållande omkastas på denna punkt i förhållande till allmänna regler. Vidare skall kommunen också ha bevisbördan beträffande orsakssamband mellan en försummelse och skadan och man</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p394 ft4">183</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p397 ft4">skall utgå från att sådana åtgärder skulle hindrat skadan om inte annat visas. Utredningen menar att detta skärpta ansvar kan betyda en viss ekonomisk belastning för kommuner och andra som driver skolverksamhet som dock bör kunna täckas av ansvarsförsäkring utan större premiehöjning.</P> <P class="p157 ft36">Repressalier</P> <P class="p396 ft35">Liksom annan diskrimineringslagstiftning bör lagen stadga en skadeståndsskyldighet vid repressalier – i detta fall mot elever som anmält eller påtalat att skolan åsidosatt den föreslagna lagen. Detta bör gälla vare sig anmälan etc. avsett diskriminering, andra trakasserier eller underlåtenhet att ingripa mot mobbning. Repressalierna bör i detta fall handla om att man från skolans sida missgynnar en elev i förhållande till andra elever. Om det är utrett att eleven har missgynnats, efter att ha anmält eller påtalat en överträdelse, bör det vara skolans sak att visa att orsaken inte är detta tidigare handlande av eleven.</P> <P class="p302 ft36">Skadeståndets storlek</P> <P class="p396 ft35">Utredningen föreslår att skadeståndet till elever vid diskriminering och annan kränkande behandling till en början bör omfatta skälig ersättning för kränkning av någon betydelse. Det skulle vara en alltför långtgående inskränkning av ansvaret mot denna personkrets att i enlighet med skadeståndslagen bara ge skadestånd vid allvarlig kränkning. Enligt förslaget skall särskilt beaktas om kränkningen har diskriminerande inslag när denna ersättning bestäms. Detta innebär dock inte att skadeståndet alltid skall bli särskilt omfattande just i sådana fall. Hänsyn till den skadelidande, liksom preventionshänsyn, kan motivera att man ibland dömer ut höga skadestånd också vid andra trakasserier från skolans eller andra elevers sida. Undantagsvis bör man också ha möjlighet att låta ersättningen falla bort, framför allt när skadan till väsentlig del framstår som självförvållad. Eleven har kanske själv provocerat fram ett bråk. För detta bör krävas särskilda skäl.</P> <P class="p393 ft10">I motsats till annan jämförlig diskrimineringslagstiftning ger lagförslaget rätt till ersättning inte bara för kränkning av någon betydelse utan också för annan ekonomisk förlust till följd av diskrimineringen. Utredningen har ansett det naturligt att här följa allmänna skadeståndsprinciper och exempelvis döma ut ersättning för sådan skada om en elev på grund av diskriminering får sin utbildning fördröjd. En sådan utvidgning av ansvaret stämmer väl med inställningen bakom <NOBR>EG-direktiven.</NOBR> Även vid mobbning och andra trakasserier bör ersättas skada av alla slag såsom personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada.</P> <P class="p302 ft36">Tillsyn m.m.</P> <P class="p396 ft10">Förutom Skolverket föreslås att Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen bör utöva tillsyn över lagens tillämpning. En ombudsman bör också kunna föra</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p394 ft4">184</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr21 td136"><SPAN class="p3 ft9">skadeståndstalan för en diskriminerad om denne medger det. Angående</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p3 ft5">vem som skall ta hand om frågor rörande mobbning och andra kränk-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p3 ft5">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">ningar som saknar samband med diskriminering, föreslås att Skolverket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">bör ingripa men lämpligen inte aktivt verka för skadeståndstalan mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft9">skolan. Utredningen har funnit det bästa alternativet vara att också Barn-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">ombudsmannen (BO) får ha tillsyn i detta avseende och ge kränkta elever</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">ett stöd när de vill tillvarata sina rättigheter, i varje fall vid förhandlingar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">med skolan. BO anses ha särskild kompetens för detta och bör från ele-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">vernas synpunkt framstå som en naturlig instans att vända sig till i denna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">situation. För att denna ordning skall fungera väl krävs en förstärkning av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">BO:s resurser. Enligt utredningens mening bör det dock vara värt att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">lägga ned denna kostnad i försöken att komma till rätta med mobbnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">problemet. Även om det för närvarande inte skulle anses möjligt att ge</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">BO så vittgående uppgifter, bör myndigheten enligt utredningen ha rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">att ingripa till stöd för utsatta elever.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft4">185</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p34 ft86">Utredningens huvudförslag</P> <P class="p286 ft37">1 Förslag till lag om förbud mot kränkningar av elever</P> <P class="p377 ft4">Härigenom föreskrives följande.</P> <P class="p399 ft28">Lagens ändamål</P> <P class="p369 ft4">1 §</P> <P class="p400 ft4">Denna lag har till ändamål att främja elevers lika rättigheter i skolan och vid annan utbildning samt att motverka diskriminering av elever på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P> <P class="p401 ft4">Lagen avser också att motverka trakasserier och annan kränkande behandling av elever oavsett trakasseriernas orsak.</P> <P class="p399 ft28">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p402 ft4"><SPAN class="ft12">2</SPAN><SPAN class="ft22">§</SPAN></P> <P class="p403 ft4">Denna lag tillämpas på</P> <P class="p404 ft4"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft87">verksamhet som avses i skollagen (1985:1100),</SPAN></P> <P class="p405 ft10"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft88">annan utbildningsverksamhet som inte regleras av jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan eller lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.</SPAN></P> <P class="p56 ft28">Definitioner</P> <P class="p402 ft4"><SPAN class="ft12">3</SPAN><SPAN class="ft22">§</SPAN></P> <P class="p403 ft4">I denna lag avses med</P> <P class="p406 ft4">etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg eller nationella eller etniska ursprung;</P> <P class="p407 ft10">sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning; funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan väntas</P> <P class="p129 ft4">uppstå;</P> <P class="p408 ft4">skola: skola eller annan som bedriver sådan verksamhet som avses i 2 §;</P> <P class="p409 ft4">elev: den som utbildas eller söker utbildning vid en skola eller annars är föremål för en skolas verksamhet; och</P> <P class="p410 ft4">trakasserier: varje uppträdande som kränker en elevs person, inbegripet diskriminerande uppträdande och sexuella trakasserier.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 6</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">186</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_187"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p34 ft28">Ansvar för anställda m.fl.</P> <P class="p369 ft4">4 §</P> <P class="p411 ft10">Den som bedriver verksamheten i en skola ansvarar för att också anställda och andra verksamma i skolan följer de skyldigheter som anges i denna lag, när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.</P> <P class="p56 ft28">Tvingande bestämmelser</P> <P class="p369 ft4">5 §</P> <P class="p410 ft4">Avtalsvillkor som inskränker en skolas skyldigheter enligt lagen är utan verkan.</P> <P class="p322 ft28">Målinriktat arbete</P> <P class="p369 ft4">6 §</P> <P class="p412 ft4">En skola skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att främja de syften som anges i 1 §. Närmare föreskrifter om detta finns särskilt i <NOBR>7–9</NOBR> och 12 §§.</P> <P class="p56 ft28">Åtgärder mot trakasserier</P> <P class="p369 ft4">7 §</P> <P class="p413 ft4">En skola får inte utsätta elever för trakasserier i samband med skolgången.</P> <P class="p414 ft4">Skolan skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för trakasserier.</P> <P class="p56 ft28">Handlingsprogram</P> <P class="p369 ft4">8 §</P> <P class="p400 ft35">Varje skola skall upprätta ett handlingsprogram för att aktivt främja elevers lika rättigheter enligt 1 § och förebygga och förhindra trakasserier enligt 7 §. Programmet skall årligen ses över.</P> <P class="p415 ft9">Första stycket gäller inte, om det finns särskilda skäl för undantag med hänsyn till elevkretsen och omständigheterna i övrigt.</P> <P class="p54 ft28">Skyldigheter efter kännedom om trakasserier</P> <P class="p369 ft4">9 §</P> <P class="p416 ft10">En skola som får kännedom om att en elev vid skolan anser sig ha blivit utsatt för trakasserier i samband med skolgången skall låta utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta alla åtgärder som rimligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. Detsamma gäller om en skola annars får kännedom om att en elev har trakasserats i samband med skolgången.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 6</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">187</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_188"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p34 ft28">Förbud mot diskriminering</P> <P class="p369 ft4">10 §</P> <P class="p417 ft35">En skola får inte missgynna en elev genom att behandla eller låta behandla honom eller henne sämre än skolan behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat någon annan elev i en jämförlig situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P> <P class="p418 ft4">Förbudet gäller dock inte, om åtgärden avser att främja elevers lika rättigheter och möjligheter till utbildning oavsett sådana särskilda förhållanden som anges i första stycket.</P> <P class="p419 ft4">11 §</P> <P class="p420 ft4">En skola får inte tillämpa föreskrifter eller riktlinjer som framstår som neutrala men i praktiken särskilt missgynnar elever på sätt som anges i 10 § första stycket.</P> <P class="p412 ft4">Förbudet gäller dock inte om föreskrifterna eller riktlinjerna objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och framstår som lämpliga och nödvändiga medel för att uppnå målet.</P> <P class="p421 ft4">12 §</P> <P class="p422 ft35">En skola får inte missgynna elever med funktionshinder genom att underlåta åtgärder som skäligen kan krävas för att göra skolans lokaler lika tillgängliga och användbara för dem som för andra elever.</P> <P class="p56 ft28">Förbud mot repressalier</P> <P class="p369 ft4">13 §</P> <P class="p411 ft4">Om en elev har anmält eller påtalat att en skola handlat i strid med denna lag får skolan inte på denna grund missgynna eleven i förhållande till andra elever.</P> <P class="p322 ft28">Skadestånd</P> <P class="p369 ft4">14 §</P> <P class="p423 ft4">Om en skola åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 9, 10, 11, 12 eller 13 § mot en elev i skolan, skall den som bedriver verksamheten i skolan betala skäligt skadestånd till eleven för kränkning av någon betydelse och ersätta annan skada.</P> <P class="p424 ft4">När skadestånd för kränkning bestäms skall särskilt beaktas om kränkningen har diskriminerande inslag. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning falla bort.</P> <P class="p425 ft4">I 17 och 18 §§ finns regler om bevisbördan i tvister om skadestånd.</P> <P class="p399 ft28">Tillsyn</P> <P class="p369 ft4">15 §</P> <P class="p425 ft4">Statens skolverk skall på sitt område ha tillsyn över att lagen följs.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 6</P> <P class="p394 ft4">188</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr21 td136"><SPAN class="p426 ft9">Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskrimine-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p3 ft9">ring, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p3 ft5">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">Handikappombudsmannen och Barnombudsmannen skall se till att sko-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">lorna fullgör sina skyldigheter enligt denna lag och verka för att de gör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">detta frivilligt.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p426 ft9">En skola är skyldig att på uppmaning av en ombudsman lämna de upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">gifter om förhållanden i skolans verksamhet som kan vara av betydelse i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">ärendet. Om skolan inte rättar sig efter uppmaningen får ombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">i ärenden enligt 7 och <NOBR>9–13</NOBR> §§ vid vite förelägga den som bedriver verk-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">samheten vid skolan att fullgöra sin skyldighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p426 ft4">Beslut om vite överklagas hos Nämnden mot diskriminering eller, när</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">det meddelats av Jämställdhetsombudsmannen, hos Jämställdhetsnämn-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">den. Ärendet avgörs efter muntlig förhandling, om inte nämnden finner</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">det obehövligt. Till förhandlingen skall ombudsmannen och företrädare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">för skolan kallas. Även andra kan kallas, om det behövs för utredningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">Nämndens beslut kan inte överklagas.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p427 ft28">Tillämpliga regler vid rättegång</P> <P class="p428 ft4">16 §</P> <P class="p429 ft4">Mål om skadestånd enligt denna lag skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.</P> <P class="p430 ft4">I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.</P> <P class="p431 ft28">Bevisbörda i vissa skadeståndstvister</P> <P class="p428 ft4">17 §</P> <P class="p432 ft35">Om en skola har fått kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier i samband med skolgången eller att sådana trakasserier annars har förekommit, är det skolan som skall visa att den vidtagit alla rimliga åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier eller att trakasserierna inte har kunnat förhindras på detta sätt.</P> <P class="p433 ft4">18 §</P> <P class="p434 ft4">Om det finns anledning att anta att en elev har missgynnats på sätt som anges i 10 § första stycket eller 11 § första stycket, är det skolan som skall visa att diskriminering inte har förekommit. Detsamma gäller om en elevs skolgång har försvårats genom sådana brister i lokaler som anges i 12 §.</P> <P class="p435 ft4">Finns det anledning att anta att en elev som avses i 13 § har missgynnats i förhållande till andra elever, är det skolan som skall visa att detta inte beror på elevens tidigare förfarande.</P> <P class="p436 ft4">189</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT0338190x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p437 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p437 ft64">Bilaga 6</P> <P class="p120 ft89">Rätt att föra talan</P> <P class="p141 ft4">19 §</P> <P class="p438 ft10">I en tvist enligt 16 § får Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Barnombudsmannen föra talan för en elev som medger det.</P> <P class="p439 ft9">Om en ombudsman för talan enligt första stycket, får ombudsmannen i samma rättegång föra också annan talan som ombud för eleven.</P> <P class="p440 ft35">Vad som finns föreskrivet i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall gälla även den för vilken en ombudsman för talan enligt första stycket.</P> <P class="p246 ft28">Preskription m.m.</P> <P class="p141 ft4">20 §</P> <P class="p441 ft4">En talan om skadestånd på grund av att skolan handlat i strid med 10, 11, 12 eller 13 § skall väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.</P> <P class="p442 ft4">21 §</P> <P class="p434 ft10">En talan som förs av Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Barnombudsmannen behandlas som om talan hade förts av eleven själv.</P> <P class="p443 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. I fråga om tidigare inträffade skadefall tillämpas dock äldre bestämmelser.</P> <P class="p444 ft4">190</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p34 ft86">Remissinstanser</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p445 ft44">Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Riksåklagaren Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Brottsoffermyndigheten, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Nämnden mot diskriminering, Integrationsverket, Migrationsverket, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Handikappombudsmannen, Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS), Barnombudsmannen, Arbetsgivarverket, Statskontoret, Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Specialpedagogiska institutet, Skolväsendets överklagandenämnd, Specialskolemyndigheten, Sameskolstyrelsen, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Folkbildningsrådet, Högskoleverket, Verket för högskoleservice, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Örebro universitet, Högskolan på Gotland, Högskolan i Skövde, Idrottshögskolan i Stockholm, Malmö högskola, Överklagandenämnden för högskolan, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Överklagandenämnden för studiestöd, Ungdomsstyrelsen, Forum för levande historia, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Jämställdhetsombudsmannen, Jämställdhetsnämnden, <NOBR>Carlbeck-kommittén</NOBR> (U 2002:01), Delegationen för jämställdhet i förskolan (U 2003:12), Diskrimineringskommittén (N 2002:6), Utredningen om strukturell diskriminering (Ju 2003:09), Svenska Kommunförbundet, Alingsås kommun, Arvika kommun, Borlänge kommun, Botkyrka kommun, Gällivare kommun, Göteborgs kommun, Hagfors kommun, Haparanda kommun, Jönköpings kommun, Malmö kommun, Norrköpings kommun, Stockholms kommun, Nacka kommun, Tomelilla kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun, Landstinget Halland, Landstinget Västmanland, Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers Tekniska Högskola, Johannelunds teologiska institut, Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), BRIS (Barnens rätt i samhället), Brottsofferjourernas riksförbund, Elevkårernas Centralorganisation, Elevorganisationen i Sverige, Friskolornas riksförbund, Folkbildningsförbundet, Föreningen för vuxnas lärande, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Hörselskadades Riksförbund, Islamiska samarbetsrådet, Judiska centralrådet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Riksförbundet för kommunal och statlig vuxenutbildning, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (RFUB), Riksförbundet Hem och Skola, Riksföreningen för skolsköterskor, <NOBR>Romersk-katolska</NOBR> kyrkan i Sverige, Rädda Barnen, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), Samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Studerandeorganisationen Sveriges <NOBR>KY-studenter,</NOBR> Svenska folkhögskolans lärarförbund, Svenska Kommittén Mot Antisemitism (SKMA), Svenska kommunalarbetarförbundet, Svenska Kyrkan, Svenska Röda korset, Svenska Röda korsets ungdomsförbund, Svenska skolläkarföreningen,</P> <P class="p167 ft4">191</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr21 td136"><SPAN class="p3 ft9">Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p3 ft5">Sveriges elevråd – SVEA, Sveriges Förenade Gaystudenter, Sveriges</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p3 ft5">Bilaga 7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">förenade studentkårer, Sveriges Kristna Råd, Sveriges Kyrkliga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">Studieförbund (SKS), Sveriges Psykologförbund, Sveriges sjukhuslärar-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft9">förening, Sveriges skolkuratorers förening, Sveriges Skolledarförbund,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">Sveriges vägledarförening, Synskadades Riksförbund, Tjänstemännens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">centralorganisation (TCO), Utbildningsföretagens förening</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td136"><SPAN class="p3 ft4">Dessutom har spontana remissvar inkommit från:</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">Stockholms Studentkårers Centralorganisation (SSCO), Riksförbundet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">Ungdom för Social hälsa (RUS), Föreningen Sveriges skolchefer,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">Fristads folkhögskola, Hällefors folkhögskola, Kvinnofolkhögskolan,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB),</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">Riksorganisationen Ungdom mot rasism.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft4">192</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p34 ft86">Lagrådsremissens lagförslag</P> <P class="p446 ft26">Förslag till lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan m.m.</P> <P class="p447 ft4">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft27">1 </SPAN>följande.</P> <P class="p150 ft28">Lagens ändamål och tillämpningsområde</P> <P class="p448 ft4"><SPAN class="ft28">1 § </SPAN>Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och annan kränkande behandling.</P> <P class="p449 ft4">Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).</P> <P class="p450 ft28">Definitioner</P> <P class="p361 ft4"><SPAN class="ft28">2 § </SPAN>I denna lag avses med</P> <P class="p451 ft4"><SPAN class="ft90">elev</SPAN>: den som utbildas eller söker utbildning eller annars är föremål för eller söker till annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100) med undantag för barn som söker till eller deltar i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg,</P> <P class="p89 ft4"><SPAN class="ft90">personal</SPAN>: anställda och uppdragstagare i verksamheten,</P> <P class="p451 ft4"><SPAN class="ft90">etnisk tillhörighet</SPAN>: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg,</P> <P class="p452 ft10"><SPAN class="ft91">sexuell läggning</SPAN>: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, <SPAN class="ft91">funktionshinder</SPAN>: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan för-</P> <P class="p129 ft4">väntas uppstå,</P> <P class="p453 ft4"><SPAN class="ft90">trakasserier</SPAN>: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och som</P> <P class="p50 ft4">1. har samband med</P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">etnisk tillhörighet (etniska trakasserier),</SPAN></P> <P class="p451 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning),</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning),</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">funktionshinder (trakasserier på grund av funktionshinder),</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr23 td4"><SPAN class="p3 ft30"><SPAN class="ft29">1 </SPAN>Jfr rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p3 ft31">likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000,</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td89"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p3 ft31">s. 22, Celex 32000L0043), rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td89"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td4"><SPAN class="p3 ft33">inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p3 ft31">Celex 32000L0078; rättelse av rubriken EGT L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td89"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p3 ft31">32000L0078R /01/) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td89"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td4"><SPAN class="p3 ft33">september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td89"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p3 ft31">om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td89"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft30">och befordran samt arbetsvillkor, EGT L 269, 5.10.2002, s.15, (Celex 32002L0073).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p11 ft4">193</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr21 td136"><SPAN class="p10 ft4">– kön (trakasserier på grund av kön), eller</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p10 ft5">2. är av sexuell natur (sexuella trakasserier),</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p3 ft5">Bilaga 8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p10 ft9"><SPAN class="ft92">annan kränkande behandling</SPAN>: ett uppträdande som, utan att vara tra-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">kasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td136"><SPAN class="p3 ft28">Ansvar för anställda och uppdragstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td136"><SPAN class="p3 ft9"><SPAN class="ft36">3 § </SPAN>Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 § andra stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft9">ansvarar för att anställda och uppdragstagare i denna verksamhet följer</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">de skyldigheter som anges i denna lag när de handlar i tjänsten eller inom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">ramen för uppdraget.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td136"><SPAN class="p3 ft28">Tvingande bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td136"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">4 § </SPAN>Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt denna lag är utan</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">verkan.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td136"><SPAN class="p3 ft28">Aktiva åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td136"><SPAN class="p3 ft4">Målinriktat arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td136"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">5 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs ett mål-</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">inriktat arbete för att främja de ändamål som anges i 1 § första stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">Särskilda föreskrifter om detta finns i <NOBR>6–8</NOBR> §§.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td136"><SPAN class="p3 ft4">Likabehandlingsplan</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td136"><SPAN class="p3 ft9"><SPAN class="ft36">6 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verk-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft9">samhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">åtgärder redovisas. Likabehandlingsplanen skall årligen följas upp och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">ses över.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td136"><SPAN class="p3 ft5">Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan krän-</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft5">kande behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td136"><SPAN class="p3 ft9"><SPAN class="ft36">7 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p454 ft4">194</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr21 td136"><SPAN class="p3 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td136"><SPAN class="p3 ft4">kränkande behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td153"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft10"><SPAN class="ft70">8 § </SPAN>Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.</P> <P class="p60 ft28">Förbud mot diskriminering</P> <P class="p141 ft36">Direkt diskriminering</P> <P class="p215 ft35"><SPAN class="ft34">9 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än denne företrädare för verksamheten behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P> <P class="p455 ft36">Indirekt diskriminering</P> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft28">10 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.</P> <P class="p456 ft36">Trakasserier</P> <P class="p68 ft4"><SPAN class="ft28">11 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte diskriminera ett barn eller en elev genom att trakassera henne eller honom.</P> <P class="p204 ft36">Instruktioner att diskriminera</P> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft28">12 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte lämna order eller instruktioner om diskriminering av ett barn eller en elev i sin verksamhet enligt 9– 11 §§.</P> <P class="p457 ft4">195</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr3 td136"><SPAN class="p3 ft28">Förbud mot annan kränkande behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr43 td136"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">13 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller motsvarande led-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p3 ft5">Bilaga 8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td153"><SPAN class="p3 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">ningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">för annan kränkande behandling.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft28">Förbud mot repressalier</P> <P class="p203 ft10"><SPAN class="ft70">14 § </SPAN>Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med denna lag eller på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en utredning enligt denna lag.</P> <P class="p196 ft28">Skadestånd</P> <P class="p458 ft10"><SPAN class="ft70">15 § </SPAN>Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller motsvarande ledningsfunktion eller annan personal åsidosätter sina skyldigheter enligt <NOBR>7–14</NOBR> §§ skall huvudmannen betala skadestånd för den kränkning som detta innebär. Skadestånd för annan kränkning än diskriminering och repressalier utgår dock endast om kränkningen är av betydelse. Huvudmannen skall också ersätta annan skada som orsakas av åsidosättandet.</P> <P class="p59 ft4">Om det är skäligt, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p196 ft28">Tillsyn</P> <P class="p459 ft4"><SPAN class="ft28">16 § </SPAN>Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk skall inom sina respektive ansvarsområden se till att denna lag följs.</P> <P class="p59 ft4">Huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller motsvarande ledningsfunktion är skyldiga att på uppmaning av en ombudsman eller av Statens skolverk lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.</P> <P class="p196 ft28">Rättegången</P> <P class="p459 ft4"><SPAN class="ft28">17 § </SPAN>Mål om skadestånd enligt denna lag skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.</P> <P class="p59 ft4">I sådana mål kan dock förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.</P> <P class="p460 ft4">196</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr3 td136"><SPAN class="p3 ft28">Bevisbörda</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td136"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">18 § </SPAN>Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit diskriminerad en-</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td153"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">ligt <NOBR>9–12</NOBR> §§, utsatt för annan kränkande behandling enligt 13 § eller ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">satt för repressalier enligt 14 § visar omständigheter som ger anledning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">att anta att hon eller han blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">behandling eller utsatt för repressalier, är det huvudmannen för verksam-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft9">heten som skall visa att diskriminering, annan kränkande behandling el-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">ler repressalier inte förekommit.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td136"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">19 § </SPAN>Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt för</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">annan elev i samband med att verksamheten genomförs och att huvud-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">mannen för verksamheten, rektorn eller motsvarande ledningsfunktion</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">eller annan personal har fått kännedom om att han eller hon anser sig ha</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">blivit utsatt för detta, är det huvudmannen som skall visa att det vidtagits</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">alla skäliga åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">kränkande behandling.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td136"><SPAN class="p3 ft28">Rätt att föra talan</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td136"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">20 § </SPAN>I en tvist enligt 17 § får Jämställdhetsombudsmannen, Ombuds-</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">mannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">skolverk föra talan för en elev som medger det. För barn och omyndiga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">elever skall vårdnadshavarna lämna medgivande.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p10 ft4">Om en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">stycket, får ombudsmannen eller verket i samma rättegång föra också</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">annan talan som ombud för barnet eller eleven.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p10 ft9">Det som föreskrivs i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhål-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">lande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">frågor som rör bevisningen skall gälla även den för vilken en ombuds-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">man eller Statens skolverk för talan enligt första stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td136"><SPAN class="p3 ft28">Preskription m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td136"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">21 § </SPAN>En talan i mål om skadestånd enligt 9, 10, 12 eller 14 § skall</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlo-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">rad.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td136"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft28">22 § </SPAN>En talan som förs av Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsman-</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">nen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">skolverk behandlas som om talan hade förts av barnet eller eleven själv.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">____________</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p10 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. I fråga om tidigare inträf-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">fade skadefall tillämpas dock äldre bestämmelser.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p461 ft4">197</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD colspan=2 class="tr31 td136"><SPAN class="p3 ft37">Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr45 td154"><SPAN class="p10 ft4">Härigenom föreskrivs att 9 kap.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr45 td155"><SPAN class="p93 ft4">20 och 21 §§ sekretesslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p3 ft5">Bilaga 8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td153"><SPAN class="p3 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td154"><SPAN class="p3 ft9">(1980:100)<SPAN class="ft94">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td155"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr46 td154"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td155"><SPAN class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p462 ft95">9 kap.</P> <P class="p463 ft4">20 §<SPAN class="ft27">2</SPAN></P> <P class="p464 ft10">Sekretess gäller hos domstol, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p3 ft4">uppgiften röjs,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td52"><SPAN class="p3 ft5">1. i mål om kollektivavtal,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td86"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td57"><SPAN class="p3 ft4">2. i mål om tillämpningen av lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td58"><SPAN class="p80 ft9">2. i mål om tillämpningen av lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p3 ft4">(1982:80) om</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td83"><SPAN class="p77 ft12">anställningsskydd,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p80 ft4">(1982:80)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td117"><SPAN class="p78 ft4">om</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td115"><SPAN class="p11 ft9">anställningsskydd,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">lagen (1976:580) om medbestäm-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">lagen (1976:580) om medbestäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft12">mande i arbetslivet, <NOBR>31–33</NOBR> §§ lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft12">mande i arbetslivet, <NOBR>31–33</NOBR> §§ lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">(1994:260) om offentlig anställ-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">(1994:260) om offentlig anställ-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">ning, <NOBR>4–11</NOBR> §§ lagen (1994:261) om</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft12">ning, <NOBR>4–11</NOBR> §§ lagen (1994:261) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td157"><SPAN class="p3 ft4">fullmaktsanställning,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td158"><SPAN class="p77 ft4"><NOBR>15–28</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td159"><SPAN class="p80 ft4">fullmaktsanställning,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td160"><SPAN class="p11 ft4"><NOBR>15–28</NOBR> §§</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td64"><SPAN class="p3 ft4">jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td95"><SPAN class="p77 ft9">(1991:433), 8–</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td85"><SPAN class="p80 ft4">jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td86"><SPAN class="p11 ft9">(1991:433),</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p11 ft4">8–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">20 §§ lagen (1999:130) om åtgär-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">20 §§ lagen (1999:130) om åtgär-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">der mot diskriminering i arbetslivet</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">der mot diskriminering i arbetslivet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">på grund av etnisk tillhörighet, re-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">på grund av etnisk tillhörighet, re-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p3 ft4">ligion eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td162"><SPAN class="p84 ft12">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td95"><SPAN class="p77 ft9">trosuppfattning,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td89"><SPAN class="p80 ft4">ligion eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td94"><SPAN class="p11 ft9">trosuppfattning,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td57"><SPAN class="p3 ft9"><NOBR>3–16</NOBR> §§ lagen (1999:132) om för-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td58"><SPAN class="p80 ft9"><NOBR>3–16</NOBR> §§ lagen (1999:132) om för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">bud mot diskriminering i arbetsli-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">bud mot diskriminering i arbetsli-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">vet på grund av funktionshinder, 3–</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">vet på grund av funktionshinder, 3–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft9">15 §§ lagen (1999:133) om förbud</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">15 §§ lagen (1999:133) om förbud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">grund av sexuell läggning, <NOBR>6–11</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">grund av sexuell läggning, <NOBR>6–11</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">och 13 §§ lagen (2001:1286) om</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">och 13 §§ lagen (2001:1286) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td57"><SPAN class="p3 ft4">likabehandling av studenter i hög-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td58"><SPAN class="p80 ft9">likabehandling av studenter i hög-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p3 ft4">skolan, <NOBR>3–7</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td163"><SPAN class="p3 ft4">lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td158"><SPAN class="p77 ft9">(2002: 293)</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td164"><SPAN class="p80 ft4">skolan, <NOBR>3–7</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td115"><SPAN class="p11 ft9">lagen (2002: 293)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td57"><SPAN class="p3 ft4">om förbud mot diskriminering av</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">om förbud mot diskriminering av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p3 ft12">deltidsarbetande</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td165"><SPAN class="p11 ft12">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p77 ft4">och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td164"><SPAN class="p80 ft12">deltidsarbetande</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td44"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft9">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p3 ft12">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td162"><SPAN class="p465 ft4">med</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td95"><SPAN class="p77 ft4">tidsbegränsad</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td89"><SPAN class="p80 ft12">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p10 ft4">med</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td94"><SPAN class="p11 ft4">tidsbegränsad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p3 ft4">anställning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td162"><SPAN class="p466 ft4">samt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td160"><SPAN class="p467 ft12"><NOBR>5–18</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p77 ft12">lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td89"><SPAN class="p80 ft4">anställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft12"><NOBR>5–18</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td160"><SPAN class="p11 ft4">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td161"><SPAN class="p3 ft4">(2003:307)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td162"><SPAN class="p466 ft4">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td160"><SPAN class="p98 ft4">förbud</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p77 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p80 ft12">(2003:307)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p95 ft4">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td86"><SPAN class="p468 ft4">förbud</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p11 ft4">mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft12">diskriminering samt <NOBR>7–15</NOBR> §§ lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft9">(2005:000) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p80 ft4">minering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td117"><SPAN class="p3 ft4">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p3 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td160"><SPAN class="p11 ft12">kränkande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td58"><SPAN class="p80 ft4">behandling av barn och elever i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td161"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td128"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td156"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td89"><SPAN class="p80 ft9">skolan m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td117"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td118"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft4">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr25 td73"><SPAN class="p90 ft40">1</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td74"><SPAN class="p86 ft31">Lagen omtryckt 1992:1474.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td154"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p90 ft40">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p86 ft30">Senaste lydelse 2003:317.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td154"><SPAN class="p11 ft4">198</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr21 td166"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td85"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td167"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td168"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td169"><SPAN class="p11 ft4">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td170"><SPAN class="p10 ft9">Lydelse enligt prop. 2004/05:147</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td171"><SPAN class="p469 ft5">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td169"><SPAN class="p470 ft5">Bilaga 8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td166"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td85"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td20"><SPAN class="p426 ft4">21 §<SPAN class="ft27">3</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr40 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td167"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td162"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td168"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td169"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=11 class="tr5 td172"><SPAN class="p10 ft4">Sekretess gäller hos följande myndigheter för uppgift om enskilds per-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=11 class="tr5 td172"><SPAN class="p3 ft4">sonliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=11 class="tr5 td172"><SPAN class="p3 ft4">eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om uppgif-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p3 ft4">ten röjs:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td162"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td168"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td169"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td170"><SPAN class="p10 ft9">1. Jämställdhetsombudsmannen i</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft4">1. Jämställdhetsombudsmannen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p3 ft4">ärende</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td174"><SPAN class="p87 ft4">enligt jämställdhetslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p97 ft4">ärende</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td175"><SPAN class="p471 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td176"><SPAN class="p91 ft4">jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td170"><SPAN class="p3 ft9">(1991:433), lagen (2001:1286) om</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td173"><SPAN class="p91 ft9">(1991:433), lagen (2001:1286) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td170"><SPAN class="p3 ft4">likabehandling av studenter i hög-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft9">likabehandling av studenter i hög-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td170"><SPAN class="p3 ft4">skolan och lagen (2003:307) om</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft4">skolan, lagen (2003:307) om för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td98"><SPAN class="p3 ft4">förbud mot diskriminering samt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p87 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft4">bud mot diskriminering och lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td170"><SPAN class="p3 ft9">annat ärende som rör rådgivning åt</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft4">(2005:000) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td166"><SPAN class="p3 ft4">enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p97 ft4">minering</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td167"><SPAN class="p471 ft12">och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td162"><SPAN class="p96 ft9">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td70"><SPAN class="p91 ft4">kränkande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft5">behandling av barn och elever i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft4">skolan m.m. samt i annat ärende</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td146"><SPAN class="p97 ft4">som rör rådgivning åt enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td169"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td177"><SPAN class="p10 ft4">2. Jämställdhetsnämnden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p83 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td65"><SPAN class="p97 ft4">ärende</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td175"><SPAN class="p472 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td176"><SPAN class="p91 ft4">jämställdhetslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td177"><SPAN class="p3 ft4">(1991:433),</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td162"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td168"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td169"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td177"><SPAN class="p10 ft4">3. Ombudsmannen mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td91"><SPAN class="p87 ft12">etnisk</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td178"><SPAN class="p473 ft4">3. Ombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td168"><SPAN class="p3 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td179"><SPAN class="p91 ft12">etnisk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td170"><SPAN class="p3 ft9">diskriminering i ärende enligt lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td173"><SPAN class="p91 ft9">diskriminering i ärende enligt lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td170"><SPAN class="p3 ft4">(1999:130) om åtgärder mot dis-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft4">(1999:130) om åtgärder mot dis-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td170"><SPAN class="p3 ft4">kriminering i arbetslivet på grund</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft4">kriminering i arbetslivet på grund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td170"><SPAN class="p3 ft4">av etnisk tillhörighet, religion eller</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft4">av etnisk tillhörighet, religion eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p3 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p118 ft4">trosuppfattning,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td91"><SPAN class="p87 ft4">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p97 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td180"><SPAN class="p474 ft4">trosuppfattning,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td179"><SPAN class="p91 ft4">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td170"><SPAN class="p3 ft4">(2001:1286) om likabehandling av</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft9">(2001:1286) om likabehandling av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td170"><SPAN class="p3 ft4">studenter i högskolan och lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p97 ft4">studenter</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td167"><SPAN class="p118 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td158"><SPAN class="p3 ft4">högskolan,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td179"><SPAN class="p91 ft4">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td170"><SPAN class="p3 ft4">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft4">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td170"><SPAN class="p3 ft4">minering samt i annat ärende som</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft9">minering och lagen (2005:000) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td177"><SPAN class="p3 ft4">rör rådgivning åt enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft9">förbud mot diskriminering och an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td173"><SPAN class="p91 ft9">nan kränkande behandling av barn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td166"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td85"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td60"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td21"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr31 td61"><SPAN class="p97 ft4">och elever</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr31 td171"><SPAN class="p83 ft4">i skolan m.m. samt</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td169"><SPAN class="p91 ft4">i</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p475 ft4">annat ärende som rör rådgivning åt enskild,</P> <P class="p476 ft35">4. Nämnden mot diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexu-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr4 td181"><SPAN class="p3 ft5">ell läggning,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td182"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td181"><SPAN class="p10 ft12">5. Handikappombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p98 ft5">i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td182"><SPAN class="p477 ft5">5. Handikappombudsmannen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">ärende enligt lagen (1999:132) om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p477 ft9">ärende enligt lagen (1999:132) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">förbud mot diskriminering i arbet-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p477 ft4">förbud mot diskriminering i ar-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">slivet på grund av funktionshinder,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p477 ft4">betslivet på grund av funktions-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">lagen (2001:1286) om likabehand-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p477 ft9">hinder, lagen (2001:1286) om lika-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td101"><SPAN class="p3 ft4">ling av studenter i högskolan och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td182"><SPAN class="p477 ft9">behandling av studenter i högsko-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p3 ft4">lagen (2003:307) om förbud</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p98 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p477 ft4">lan, lagen (2003:307) om förbud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td181"><SPAN class="p3 ft30"><SPAN class="ft29">3 </SPAN>Senaste lydelse 2003:317.</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td106"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td182"><SPAN class="p11 ft4">199</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td183"><SPAN class="p3 ft4">diskriminering samt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td184"><SPAN class="p98 ft9">i verksamhet</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr21 td157"><SPAN class="p3 ft4">mot diskriminering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td185"><SPAN class="p478 ft5">och lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td101"><SPAN class="p3 ft5">enligt lagen (1994:749) om Handi-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td186"><SPAN class="p3 ft5">(2005:000) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p3 ft5">Bilaga 8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td183"><SPAN class="p3 ft12">kappombudsmannen,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft4">minering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p479 ft12">och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p11 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td185"><SPAN class="p478 ft4">kränkande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td186"><SPAN class="p3 ft4">behandling av barn och elever i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">skolan m.m. samt i verksamhet en-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">ligt lagen (1994:749) om Handi-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td157"><SPAN class="p3 ft4">kappombudsmannen,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td183"><SPAN class="p10 ft9">6. Ombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p128 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p98 ft9">diskri-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td157"><SPAN class="p2 ft4">6. Ombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p98 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p478 ft9">diskri-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">minering på grund av sexuell lägg-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">minering på grund av sexuell lägg-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">ning i ärende enligt lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">ning i ärende enligt lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td101"><SPAN class="p3 ft4">(1999:133) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td186"><SPAN class="p3 ft4">(1999:133) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">minering i arbetslivet på grund av</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">minering i arbetslivet på grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft4">sexuell</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td185"><SPAN class="p3 ft4">läggning,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p98 ft4">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft4">sexuell</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td164"><SPAN class="p480 ft4">läggning,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p478 ft4">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">(2001:1286) om likabehandling av</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">(2001:1286) om likabehandling av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">studenter i högskolan och lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft4">studenter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p481 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td188"><SPAN class="p466 ft12">högskolan,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p478 ft4">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td101"><SPAN class="p3 ft4">minering samt i annat ärende som</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td186"><SPAN class="p3 ft4">minering och lagen (2005:000) om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td103"><SPAN class="p3 ft4">rör rådgivning åt enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft5">förbud mot diskriminering och an-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft5">nan kränkande behandling av barn</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">och elever i skolan m.m. samt i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">annat ärende som rör rådgivning åt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p3 ft4">enskild,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td186"><SPAN class="p478 ft9">7. Statens skolverk i ärende enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft5">lagen (2005:000) om förbud mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft5">diskriminering och annan kränkan-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">de behandling av barn och elever i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td157"><SPAN class="p3 ft4">skolan m.m., och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p98 ft4">7. Konsumentombudsmannen i</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p478 ft4">8. Konsumentombudsmannen i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td101"><SPAN class="p3 ft4">ärende enligt lagen (1997:379) om</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td186"><SPAN class="p3 ft4">ärende enligt lagen (1997:379) om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">försöksverksamhet avseende med-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">försöksverksamhet avseende med-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">verkan av Konsumentombudsman-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td186"><SPAN class="p3 ft4">verkan av Konsumentombudsman-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td183"><SPAN class="p3 ft4">nen i vissa tvister.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td157"><SPAN class="p3 ft4">nen i vissa tvister.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p270 ft4">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P> <P class="p120 ft4">___________</P> <P class="p121 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.</P> <P class="p482 ft4">200</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p483 ft37">Förslag till lag om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering</P> <P class="p484 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering</P> <P class="p89 ft4">dels att 2 § skall ha följande lydelse,</P> <P class="p453 ft4">dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, och närmast före 12 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr5 td154"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td189"><SPAN class="p3 ft12">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft4">2 §</P> <P class="p50 ft4">Bestämmelser om förbud mot diskriminering finns också i</P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft22">jämställdhetslagen (1991:433),</SPAN></P> <P class="p451 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</SPAN></P> <P class="p449 ft4"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft21">lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p98 ft5">– lagen (1999:133) om förbud</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p2 ft5">– lagen (1999:133)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p110 ft5">om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p11 ft9">förbud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p98 ft9">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td102"><SPAN class="p3 ft9">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td101"><SPAN class="p3 ft4">grund av sexuell läggning, och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td119"><SPAN class="p3 ft4">grund av sexuell läggning,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p98 ft4">– lagen (2001:1286) om likabe-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p11 ft4">– lagen (2001:1286) om likabe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">handling av studenter i högskolan,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">handling av studenter i högskolan,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p3 ft4">och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p2 ft4">– lagen (2005:000)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p110 ft4">om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p11 ft9">förbud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p3 ft4">mot diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p98 ft12">och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p11 ft9">annan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td101"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td102"><SPAN class="p3 ft9">kränkande behandling av barn och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td101"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td116"><SPAN class="p3 ft4">elever i skolan m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td117"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td118"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft9">I 16 kap. 9 § brottsbalken finns bestämmelser om olaga diskriminering.</P> <P class="p486 ft90">Studiestöd</P> <P class="p486 ft4">12 a §</P> <P class="p487 ft4">Diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjuden i fråga om statligt studiestöd.</P> <P class="p34 ft4">___________</P> <P class="p50 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 8</P> <P class="p394 ft4">201</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_202"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p488 ft37">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen</P> <P class="p489 ft4">Härigenom föreskrivs att 1 § 1agen (1994:749) om Handikappombudsmannen skall ha följande lydelse.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr5 td190"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td191"><SPAN class="p11 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td190"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td191"><SPAN class="p490 ft4">1 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft35">Handikappombudsmannen har till uppgift att bevaka frågor som angår funktionshindrade personers rättigheter och intressen. Målet för ombudsmannens verksamhet skall vara att personer med funktionshinder ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor.</P> <P class="p305 ft4">Handikappombudsmannens verksamhet skall avse uppföljning och ut-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td192"><SPAN class="p3 ft5">värdering i frågor som anges i första stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td125"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p10 ft9">Handikappombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p98 ft4">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td111"><SPAN class="p2 ft9">Handikappombudsmannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p11 ft4">skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">enligt lagen (1999:132) om förbud</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">enligt lagen (1999:132) om förbud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">mot diskriminering i arbetslivet på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft4">grund av funktionshinder,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p98 ft12">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td125"><SPAN class="p3 ft4">funktionshinder,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p11 ft12">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">(2001:1286) om likabehandling av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">(2001:1286) om likabehandling av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td101"><SPAN class="p3 ft4">studenter i högskolan och lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft4">studenter</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p1 ft4">i högskolan,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p11 ft12">lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">(2003:307) om förbud mot diskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">minering se till att lagarna följs och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">minering och lagen (2005:000) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft9">äger även rätt att för en enskild föra</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">förbud mot diskriminering och an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p3 ft4">talan i tvister angående tillämp-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft9">nan kränkande behandling av barn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft4">ningen av lagarna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft4">och elever i skolan m.m. se till att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td102"><SPAN class="p3 ft9">lagarna följs och äger även rätt att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft4">för en enskild föra talan i tvister</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td102"><SPAN class="p3 ft12">angående tillämpningen av lagarna.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p491 ft4"><NOBR>––––––––––</NOBR></P> <P class="p121 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.</P> <P class="p492 ft30"><SPAN class="ft29">1 </SPAN>Senaste lydelse 2003:314.</P> <P class="p493 ft4">202</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft9">Ombudsmannen skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering </SPAN><SPAN class="ft36">och lagen (2005:000) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan m.m. </SPAN><SPAN class="ft9">i enlighet med bestämmelserna i lagarna.</SPAN></DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p34 ft96">Förslag till lag om ändring i lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p494 ft4">Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering skall ha följande lydelse</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr5 td193"><SPAN class="p3 ft28">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td189"><SPAN class="p3 ft36">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p495 ft4">5 §<SPAN class="ft97">1 </SPAN>Ombudsmannen skall utöva till-</P> <P class="p496 ft4">syn över efterlevnaden av lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan <SPAN class="ft28">och </SPAN>lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering i enlighet med bestämmelserna i lagarna.</P> <P class="p497 ft4"><NOBR>––––––––––</NOBR></P> <P class="p498 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.</P> <P class="p499 ft99"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Senaste lydelse 2003:313.</P> <P class="p500 ft4">203</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_204"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p34 ft100">Lagrådets yttrande</P> <P class="p367 ft4">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2005-05-30</NOBR></P> <P class="p501 ft4">Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. justitierådet Lars K Beckman och regeringsrådet Göran Schäder.</P> <P class="p502 ft4">Förbud mot kränkande behandling av barn och elever</P> <P class="p503 ft4">Enligt en lagrådsremiss den 12 maj 2005 (Utbildnings- och kultur - departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande</P> <P class="p34 ft4">över förslag till</P> <P class="p397 ft4"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft21">lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan m.m.,</SPAN></P> <P class="p504 ft4"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft101">lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),</SPAN></P> <P class="p21 ft4"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft22">lag om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering,</SPAN></P> <P class="p21 ft4"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft22">lag om ändring i lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen,</SPAN></P> <P class="p34 ft4">och</P> <P class="p505 ft4">5. lag om ändring i lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.</P> <P class="p506 ft4">Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Peter Syrén.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p120 ft4">Förslagen föranleder följande yttrande av <SPAN class="ft90">Lagrådet</SPAN>:</P> <P class="p507 ft4">Förslaget till lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan m.m.</P> <P class="p508 ft4">Den föreslagna lagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter i de verksamheter som omfattas av skollagen samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P> <P class="p59 ft4">Därutöver avses den föreslagna lagen förhindra och förebygga annan kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till dessa diskrimineringsgrunder.</P> <P class="p67 ft4">Det remitterade förslaget bygger på ett förslag till lag om förbud mot kränkning av elever som i april 2004 lades fram av Skolansvarsutredningen (SOU 2004:50). Remissförslaget är dessutom ett led i genomförandet av tre <NOBR>EG-direktiv,</NOBR> nämligen 2000 års direktiv mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG), 2000 års arbetslivsdirektiv (direktiv 2000/78/EG) och 2002 års reviderade likabehandlingsdirektiv (direktiv 2002/73/EG).</P> <P class="p61 ft35">På arbetslivsområdet har sedan ett antal år funnits särskild lagstiftning till skydd mot diskriminering. Hit hör jämställdhetslagen (1991:433) samt 1999 års arbetslivslagar (lagen 1999:130 om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen 1999:132 om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen 1999:133 om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning).</P> <P class="p509 ft4">204</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_205"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr21 td136"><SPAN class="p10 ft9">Efter år 1999 har lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p3 ft5">högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering tillkom-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p3 ft5">Bilaga 9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">mit. Den sistnämnda lagen tar sikte på samhällsområden utanför arbetsli-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">vet och högskolan.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p10 ft9">Regeringen har nyligen lagt fram en proposition (prop. 2004/05:147)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">med förslag till ändringar i såväl jämställdhetslagen som lagen om för-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">bud mot diskriminering.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p10 ft9">De bestämmelser som innefattas i det nu remitterade förslaget till lag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">på skolområdet överensstämmer till stor del med vad som gäller eller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">föreslås gälla på andra samhällsområden. Det får enligt Lagrådets me-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft9">ning också anses naturligt att de olika lagarna om skydd mot diskrimine-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">ring anpassas till varandra.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p10 ft9">Efter denna inledning går Lagrådet över till att mera i detalj kommen-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">tera vissa delar av lagförslaget.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td136"><SPAN class="p3 ft90">Lagens rubrik</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft9">Det är önskvärt att lagen får ett mera lätthanterligt namn än det som har</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">föreslagits i lagrådsremissen. Det namn som Skolansvarsutredningen har</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">använt beträffande sitt lagförslag - "lagen om förbud mot kränkningar av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">elever" - är mindre träffande med hänsyn till att de som skall skyddas är</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">inte bara skolelever utan också barn som deltar i förskoleverksamhet el-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">ler skolbarnsomsorg. En rubrik som kan vara lämplig är "lagen om för-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">bud mot kränkande behandling av barn och elever".</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td136"><SPAN class="p3 ft90">2 §</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">I paragrafen har tagits in ett antal definitioner. Bl.a. definieras begreppet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">"elev". Lagrådet förordar att denna definition förenklas och kompletteras</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">med en förklaring av vilka som i lagen anses som barn.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p10 ft4">De ifrågavarande definitionerna kan lämpligen utformas på följande</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">sätt:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td136"><SPAN class="p3 ft4">elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">(1985:1100),</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarns-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">omsorg enligt skollagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td136"><SPAN class="p3 ft90">8 §</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">I paragrafen föreskrivs att "huvudmannen för verksamheten, rektorn eller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">motsvarande ledningsfunktion eller annan personal" skall vidta vissa åt-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">gärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Lagtexten bör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">enligt Lagrådets mening justeras så, att orden "någon med" skjuts in</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">framför "motsvarande ledningsfunktion".</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">En motsvarande ändring bör göras i en rad andra paragrafer där det talas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">om "rektorn eller motsvarande ledningsfunktion".</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td136"><SPAN class="p3 ft90">11 §</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">Paragrafen innehåller en bestämmelse om förbud mot trakasserier.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">Lagrådet föreslår att bestämmelsen får följande förenklade lydelse:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p510 ft4">205</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p397 ft4">Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för trakasserier.</P> <P class="p502 ft90">15 §</P> <P class="p511 ft35">I paragrafen finns bestämmelser om när skadestånd skall betalas. I första stycket sägs att om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller motsvarande ledningsfunktion eller annan person åsidosätter sina skyldigheter enligt 7 - 14 §§, huvudmannen skall betala skadestånd för den kränkning som detta innebär. Skadestånd för annan kränkning än diskriminering och repressalier skall dock utgå endast om kränkningen är "av betydelse". Enligt första stycket skall huvudmannen också ersätta "annan skada" som orsakats av åsidosättandet.</P> <P class="p393 ft45">Paragrafens andra stycke innehåller en föreskrift om att skadeståndet för kränkning kan sättas ned eller helt falla bort, om det är skäligt.</P> <P class="p393 ft35">Lagrådet konstaterar inledningsvis att de skyldigheter som anges i 15 § första stycket och vars åsidosättande kan utlösa en skadeståndsplikt inte innefattar den skyldighet som behandlas i 6 §, nämligen skyldigheten för huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer att se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Upprättandet av en sådana planer synes vara ett viktigt led i strävandena att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Mot den bakgrunden kan det övervägas att lägga till skyldigheten enligt 6 § i uppräkningen i 15 § första stycket.</P> <P class="p391 ft4">När det sedan gäller skadeståndsskyldighetens omfattning, bör den föreslagna lagtexten enligt Lagrådets mening formuleras om på flera punkter. Till en början får det anses lämpligt att, efter viss förebild av vad som sägs i Skolansvarsutredningens lagförslag (14 §), föreskriva att huvudmannen skall dels betala skadestånd till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta annan skada.</P> <P class="p392 ft10">Nästa fråga är vilken omfattning kränkningsersättningen skall ha. På den punkten innebär remissförslaget att ersättning skall utgå utan någon begränsning när det är fråga om diskriminering eller repressalier, medan det i andra fall skall krävas att kränkningen är "av betydelse". Detta uttryck leder närmast till att det skall vara fråga om en ganska allvarlig kränkning för att skadestånd skall utgå, något som i och för sig är i linje med vad som sägs i skadeståndslagens bestämmelse om ersättning för kränkning (2 kap. 3 §). En sådan tolkning motsägs emellertid av uttalandena i författningskommentaren, där det sägs att det inte skall föreligga någon rätt till skadestånd i de ifrågavarande situationerna, om kränkningen "objektivt sett är bagatellartad".</P> <P class="p392 ft35">Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att bestämmelsen formuleras så, att skadestånd för kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier inte utgår, om kränkningen är ringa.</P> <P class="p392 ft10">Vad slutligen beträffar andra stycket i 15 § kan det enligt Lagrådets uppfattning ifrågasättas om inte den föreslagna lagtexten ger alltför stora möjligheter att sätta ner en kränkningsersättning eller låta den helt falla bort. Den förutsättning som anges - att det skall vara "skäligt" - överensstämmer i och för sig med vad som sägs i den motsvarande skadeståndsparagrafen (13 §) i lagen om likabehandling av studenter i högskolan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 9</P> <P class="p394 ft4">206</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_207"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p397 ft4">Det förefaller emellertid lämpligare att knyta an till Skolansvarsutredningens lagförslag och kräva att skall finnas särskilda skäl.</P> <P class="p451 ft4">Den nu diskuterade paragrafen bör alltså i sin helhet ges följande lydelse:</P> <P class="p395 ft10">Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal åsidosätter sina skyldigheter enligt 6 – 14 §§, skall huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.</P> <P class="p449 ft4">Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p506 ft90">18 §</P> <P class="p397 ft4">Paragrafen, som tillsammans med 19 § föregås av rubriken "Bevisbörda", behandlar fall då ett barn eller en elev som anser sig ha blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att hon eller han verkligen har blivit föremål för ett handlande av angivet slag. I ett sådant fall är det, sägs det, huvudmannen för verksamheten som skall visa att diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.</P> <P class="p392 ft35">I författningskommentaren beskrivs regeln så, att om barnet har visat faktiska omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för diskriminering osv., det föreligger en s.k. prima faciesituation. Bevisbördan övergår då på huvudmannen för verksamheten, som för att freda sig måste styrka att diskrimening etc. inte har förekommit. Ett sätt att styrka detta är, sägs det i kommentaren, att bevisa att det påtalade agerandet inte har något samband med den åberopade diskrimineringsgrunden eller inte utgör vad som i lagen benämns annan kränkande behandling.</P> <P class="p391 ft4">En regel motsvarande den nu diskuterade finns inte bara i lagen om likabehandling av studenter i högskolan (17 a §) utan också 1999 års diskrimineringslagar och i 2003 års lag om förbud mot diskriminering. I prop. 2004/05:147 föreslås att samma bevisregel skall införas i jämställdhetslagen. Bestämmelserna har sin grund i <NOBR>EG-rätten,</NOBR> se bl.a. artikel 8 i direktivet mot etnisk diskriminering och artikel 10 i arbetslivsdirektivet.</P> <P class="p392 ft10">Skolansvarsutredningen anförde för sin del (se betänkandet SOU 2004:50 s. 116 ff) att bevisbörderegeln i lagen om likabehandling av studenter i högskolan inte var alldeles lämplig att använda i den lag som utredningen hade att utarbeta. Utredningen påpekade att man vid ett ordinärt domstolsförfarande inte kan dela upp bevisbördan beträffande samma förhållande på det sätt som anges i högskolelagen. När domstolen prövar om det finns anledning anta att diskriminering har förekommit, beaktar den ju, framhöll utredningen, samtidigt också den bevisning som förekommer från motpartens sida. En delad bevisbörda måste för att ha någon mening avse förhållanden av två olika slag. Det naturliga i den aktuella situationen var enligt utredningens uppfattning att den skadelidande fick styrka vissa objektiva förhållanden som tydde på en otillåten</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 9</P> <P class="p394 ft4">207</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p511 ft4">särbehandling och att skolan sedan fick visa att detta missgynnande trots allt inte medförde diskriminering i lagens mening.</P> <P class="p451 ft4">Utredningens resonemang utmynnade i ett förslag till lagregel där det sägs att, om det finns anledning att anta att en elev har missgynnats på ett visst angivet sätt, det är skolan som skall visa att diskriminering inte har förekommit.</P> <P class="p392 ft9">Lagrådet anser för sin del att Skolansvarsutredningens kritik av bevisbörderegeln i lagen om likabehandling av studenter i högskolan är träffande. Det innebär att även 18 § i den nu föreslagna lagen får anses ha en utformning som inte går fri från kritik.</P> <P class="p512 ft35">Det måste samtidigt beaktas att den föreslagna regeln ytterst har sitt ursprung i <NOBR>EG-rätten</NOBR> och att motsvarande bestämmelser återfinns i övriga lagar och lagförslag på diskrimineringsområdet. Av intresse är också utredningens påpekande (se bet. s. 191) att, även om den bevisregel som utredningen föreslagit inte helt ansluter till bevisreglerna i övrig diskrimineringslagstiftning och i aktuella <NOBR>EG-direktiv,</NOBR> den i sak bör tillämpas på väsentligen samma vis och att särskilt <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis i diskrimineringsmål av liknande slag därför bör bli vägledande.</P> <P class="p391 ft4">Lagrådet noterar också att, enligt vad som sägs i lagrådsremissen (avsnitt 19), Skolansvarsutredningens lösning är av intresse för fortsatta överväganden när det gäller frågan om bevisbörda i diskrimineringslagstiftningen.</P> <P class="p451 ft4">Med hänsyn till det anförda vill Lagrådet inte avstyrka att 18 § utformas i enlighet med remissförslaget.</P> <P class="p506 ft90">19 §</P> <P class="p511 ft35">Paragrafen innehåller en bevisregel som tar sikte på den situationen att ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev och att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal har fått kännedom om att barnet eller eleven anser sig ha blivit utsatt för den ifrågavarande behandlingen. Det åligger då huvudmannen att visa att det vidtagits alla skäliga åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.</P> <P class="p392 ft35">Paragrafen knyter an till 8 §, som ålägger huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer att, när det har kommit fram att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.</P> <P class="p449 ft4">Lagrådet ifrågasätter för sin del om sådan bevisbörderegel som har förts in i 19 § är behövlig. Det kan hävdas att det följer redan av 8 § att, om det har framkommit omständigheter som anges där, huvudmannen för att undgå skadeståndsskyldighet måste visa att de anbefallda åtgärderna har vidtagits.</P> <P class="p392 ft10">En annan anmärkning som kan riktas mot 19 § är att paragrafen bara tar sikte på fall av fortsatt kränkande behandling, dvs. kränkande behandling som sker i tiden efter det att en anmälan e.d. har gjorts. Paragrafen är således inte tillämplig på sådan kränkning som har föregått anmälningen. Det innebär att ett barn eller en elev har den fulla bevisbördan,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p34 ft4">Prop.2005/06:38</P> <P class="p34 ft4">Bilaga 9</P> <P class="p394 ft4">208</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_209"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr21 td136"><SPAN class="p3 ft9">om han eller hon exempelvis redan har lämnat skolan eller verksamheten</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p3 ft9">när anmälan görs och skadestånd begärs för den inträffade kränkningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td153"><SPAN class="p3 ft5">Bilaga 9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">under påstående att huvudmannen hade eftersatt sin allmänna skyldighet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">att förebygga och förhindra kränkande behandling (7 § i det remitterade</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"><SPAN class="p3 ft4">lagförslaget).</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p10 ft4">Enligt Lagrådets mening finns det skäl att överväga om inte tillämp-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">ningsområdet för 19 § bör utvidgas, så att paragrafen täcker även fall av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">det nu angivna slaget. Paragrafen skulle då kunna utformas påföljande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">sätt:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td136"><SPAN class="p10 ft9">Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt för tra-</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">kasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en an-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">nan elev i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudman-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft9">nen för att undgå skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p3 ft4">förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td153"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p513 ft4">Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen</P> <P class="p427 ft90">9 kap. 20 §</P> <P class="p271 ft4">Om 15 § i det nyss diskuterade lagförslaget ändras så att hänvisningen till olika lagrum omfattar även 6 §, bör en följdändring göras i den nya lydelsen av 9 kap. 20 § sekretesslagen.</P> <P class="p514 ft4">Övriga lagförslag</P> <P class="p427 ft4">Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</P> <P class="p515 ft4">209</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GT0338210x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr40 td136"><SPAN class="p3 ft1">Utbildnings- och kulturdepartementet</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td153"><SPAN class="p3 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td153"><SPAN class="p3 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p141 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 2005</P> <P class="p514 ft4">Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Freivalds,</P> <P class="p516 ft4">Sahlin, Östros, Y. Johansson, Sommestad, Karlsson, Andnor, Nuder,</P> <P class="p120 ft4">Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg, Baylan</P> <P class="p514 ft4">Föredragande: statsrådet Baylan</P> <P class="p517 ft4">Regeringen beslutar proposition 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever</P> <P class="p518 ft4">210</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr29 td194"><SPAN class="p1 ft100">Rättsdatablad</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td116"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td115"><SPAN class="p10 ft12">Prop.2005/06:38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr48 td194"><SPAN class="p3 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td116"><SPAN class="p3 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td115"><SPAN class="p3 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td195"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td195"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td196"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td115"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr49 td194"><SPAN class="p1 ft103">Författningsrubrik</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td194"><SPAN class="p3 ft103">Bestämmelser som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr49 td197"><SPAN class="p3 ft103">Celexnummer för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td194"><SPAN class="p3 ft103">inför, ändrar, upp-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td197"><SPAN class="p3 ft103">bakomliggande EG-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td194"><SPAN class="p3 ft12">häver eller upprepar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td197"><SPAN class="p3 ft12">regler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td194"><SPAN class="p3 ft103">ett normgivnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td116"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td194"><SPAN class="p3 ft103">bemyndigande</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td116"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td115"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td195"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td195"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td196"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr46 td194"><SPAN class="p1 ft103">Lagen om förbud mot</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr46 td197"><SPAN class="p3 ft103">32000L0043</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p1 ft103">diskriminering och annan</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td116"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td115"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p1 ft103">kränkande behandling av</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td197"><SPAN class="p3 ft103">32000L0078</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p1 ft103">barn och elever</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td116"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td115"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td197"><SPAN class="p3 ft103">32002L0073</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td194"><SPAN class="p1 ft103">Lagen (2003:307) om</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td116"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td115"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p1 ft103">förbud mot</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td197"><SPAN class="p3 ft103">32000L0043</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td194"><SPAN class="p1 ft12">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td194"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td116"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p519 ft4">211</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 1 1 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Bifall Bifall 2005/06:UbU4 ? Acklamation 2 2 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), Bifall Bifall 2005/06:UbU4 ? Acklamation 3 3 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, Bifall Bifall 2005/06:UbU4 ? Acklamation 4 4 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen, Bifall Bifall 2005/06:UbU4 ? Acklamation 5 5 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Bifall Bifall 2005/06:UbU4 ? Acklamation B Bordläggning 2005-10-26 00:00:00 inträffat 2 hanvisning INL Inlämning 2005-10-26 00:00:00 inträffat 60 hantering REG Registrering 2005-10-26 00:00:00 inträffat 70 hantering HÄN Hänvisning 2005-10-27 00:00:00 inträffat 3 hanvisning MOT Motionstid slutar 2005-11-10 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Utbildnings- och kulturdepartementet 2014-11-23 11:21:28 statustext statustext Ärendet är avslutat GT0338 2017-10-20 09:00:36 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-23 11:21:28 GT0338 prop_200506__38.pdf 3710036 pdf Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskrimering och annan kränkande behandling av barn och elever https://data.riksdagen.se/fil/336F8CC4-A3F8-4E77-8980-A8C7DB59B2E4 behandlas_i 2005/06:UbU4 GT01UbU4 bet 2005/06 UbU4 Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Betänkande följdmotion av Birgitta Sellén m.fl. (C)<br/> med anledning av prop. 2005/06:38<br/> Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever GT02Ub5 mot 2005/06 Ub5 med anledning av prop. 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever av Birgitta Sellén m.fl. (C) Motion följdmotion av Inger Davidson m.fl. (KD)<br/> med anledning av prop. 2005/06:38<br/> Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever GT02Ub6 mot 2005/06 Ub6 med anledning av prop. 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever av Inger Davidson m.fl. (KD) Motion följdmotion av Sten Tolgfors m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 2005/06:38<br/> Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever GT02Ub7 mot 2005/06 Ub7 med anledning av prop. 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever av Sten Tolgfors m.fl. (M) Motion följdmotion av Ulf Nilsson m.fl. (FP)<br/> med anledning av prop. 2005/06:38<br/> Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever GT02Ub4 mot 2005/06 Ub4 med anledning av prop. 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever av Ulf Nilsson m.fl. (FP) Motion