<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224248</hangar_id>
 <dok_id>GT032</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>2</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2005/06:2</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>U t.o.m. 1 jan-07</organ>
 <mottagare>KrU</mottagare>
 <nummer>2</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2013-02-16 22:23:52</systemdatum>
 <publicerad>2005-09-29 00:00:00</publicerad>
 <titel>Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad_2</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT032/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT032</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT032</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:514px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:219px;}
#page_14 #dimg1 #img1  {width:488px;height:219px;}




#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:877px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:81px;}
#page_24 #dimg1 #img1  {width:507px;height:81px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:302px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:140px;}
#page_26 #dimg1 #img1  {width:507px;height:140px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:81px;}
#page_32 #dimg1 #img1  {width:507px;height:81px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:187px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_36 #dimg1 #img1  {width:507px;height:119px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:437px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_39 #dimg1 #img1  {width:507px;height:119px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:302px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:43px;}
#page_42 #dimg1 #img1  {width:507px;height:43px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:259px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_50 #dimg1 #img1  {width:507px;height:119px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}

#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:81px;}
#page_51 #dimg1 #img1  {width:507px;height:81px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:242px;left:63px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1  {width:151px;height:1px;}




.ft0{font:  20px 'Verdana' !important;l-h: 34px;}
.ft1{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft2{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft3{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft4{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft5{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft7{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft8{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft9{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft10{font:  12px 'Symbol' !important;l-h: 17px;}
.ft11{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 19px;}
.ft12{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 21px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft14{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft15{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft16{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 40px;l-h: 19px;}
.ft17{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft18{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 19px;}
.ft19{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft20{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft21{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft22{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft23{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft24{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;}
.ft25{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft26{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft27{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft28{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft29{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft30{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft31{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 20px;}
.ft32{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft33{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft34{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft35{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft36{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft37{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft38{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft39{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft40{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft41{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft42{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft43{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft44{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft45{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft46{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft47{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft48{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft49{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft50{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 26px;}
.ft51{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 22px;}
.ft52{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft53{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p15{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p22{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 524px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: right;margin-top: 888px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p41{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p42{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p43{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p75{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p81{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p82{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p85{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p87{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p97{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p98{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p146{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p168{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p170{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p173{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: right;margin-top: 451px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 653px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 483px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 483px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 516px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 480px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 585px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 651px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 573px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 522px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 505px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 505px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 473px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 31px;}
.tr1{heightzzz: 24px;}
.tr2{heightzzz: 14px;}
.tr3{heightzzz: 21px;}
.tr4{heightzzz: 43px;}
.tr5{heightzzz: 27px;}
.tr6{heightzzz: 19px;}
.tr7{heightzzz: 20px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 28px;}
.tr10{heightzzz: 22px;}
.tr11{heightzzz: 8px;}
.tr12{heightzzz: 29px;}
.tr13{heightzzz: 10px;}
.tr14{heightzzz: 52px;}
.tr15{heightzzz: 38px;}
.tr16{heightzzz: 23px;}
.tr17{heightzzz: 32px;}
.tr18{heightzzz: 2px;}
.tr19{heightzzz: 3px;}
.tr20{heightzzz: 17px;}
.tr21{heightzzz: 5px;}
.tr22{heightzzz: 15px;}
.tr23{heightzzz: 37px;}
.tr24{heightzzz: 53px;}
.tr25{heightzzz: 33px;}
.tr26{heightzzz: 34px;}
.tr27{heightzzz: 25px;}
.tr28{heightzzz: 6px;}

.t0{width: 693px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 34px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 658px;margin-leftZ: 92px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 676px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 540px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 676px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 696px;margin-top: 12px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 696px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 705px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 705px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 705px;margin-top: 16px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 709px;margin-top: 50px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 713px;margin-top: 39px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 713px;margin-top: 38px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 705px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 713px;margin-top: 37px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 713px;margin-top: 50px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 676px;margin-leftZ: 76px;f:16px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Regeringens proposition&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft1"&gt;Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p2 ft2"&gt;Prop.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p2 ft4"&gt;2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Stockholm den 15 september 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Bosse Ringholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft7"&gt;Leif Pagrotsky&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;(Utbildnings- och kulturdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft2"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;I denna proposition lämnar regeringen förslag och bedömningar för det fortsatta arbetet på språkområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;Språksituationen i Sverige har förändrats på flera olika sätt. Fem språk har fått ställning som nationella minoritetsspråk. I Sverige finns långt över en miljon personer med utländsk bakgrund och för många av dem är svenskan ett andraspråk. Dessutom ökar engelskans användning inom allt fler områden i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Sverige är således ett mångspråkigt land, men det är också fortfarande ett klassamhälle. Tillgången till ett språk som är användbart i det offentliga livet är i hög grad ojämnt fördelad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Regeringen anser att det behövs en samlad svensk språkpolitik för att främja svenska språket, för att alla i Sverige ska ges möjlighet att tillägna sig det och för att teckenspråkiga och Sveriges erkända nationella minoriteter ska få möjlighet att använda, utveckla samt i vissa fall återerövra sina språk. Denna språkpolitik ska ta hänsyn till den samlade språksituationen i landet. Det innefattar också att var och en som har ett annat förstaspråk än svenska har behov av att behålla och utveckla sitt modersmål. För att möta samhällsutvecklingen och internationaliseringen måste det samtidigt finnas goda möjligheter att tillägna sig kunskaper i engelska och andra främmande språk. Den språkrikedom som redan finns i Sverige är här en viktig resurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;En levande demokrati, där medborgarna deltar i det offentliga samtalet och kan göra sina röster hörda, förutsätter klara och begripliga myndighetstexter. Detta ökar också rättssäkerheten och bidrar till ökad effektivitet i förvaltningen. Det gäller också för de svenska texter som produceras inom EU:s institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Regeringen föreslår följande fyra mål för en nationell språkpolitik.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p16 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och natio-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft6"&gt;nella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;Dessa mål bör beaktas inom alla samhällsområden. För att stärka språkvårdens roll i sammanhanget bedömer regeringen att det behövs en förstärkt och samordnad språkvårdsorganisation som kan rymma utökade insatser för svenska språket, de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråket liksom för vissa terminologi- och språkteknologifrågor m.fl. övergripande språkpolitiska frågor. Språkvården bör organiseras i myndighetsform och samordnas med myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;Regeringen anser att insatser för att stärka språkundervisningen för elever med utländsk bakgrund, såväl i svenska som i modersmål, är särskilt angelägna för att uppnå målen. Språkens roll inom svensk utbildning bör dessutom stärkas. Vidare är tillgången till litteratur och läsning förutsättningar för tillägnandet och för en god utveckling av svenska språket. Regeringen anser därför att ytterligare läsfrämjande insatser måste göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft6"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;Innehållsförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft14"&gt;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;Ärendet och dess beredning...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;Språksituationen i Sverige.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;Nuvarande språkvård och andra insatser...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft9"&gt;Språkvårdande organ och deras uppgifter...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft9"&gt;Förskolans och skolans roll för språkutvecklingen...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft14"&gt;Insatser inom kultur och medier .......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft14"&gt;IT och språk ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft14"&gt;Mål för en nationell språkpolitik .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;Språkvården samordnas och förstärks.............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft9"&gt;Nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk ........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft9"&gt;Myndigheters klarspråksarbete .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft14"&gt;Terminologi och språkteknologi.......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft9"&gt;Nordisk språkgemenskap ..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;Svenska språkets ställning och bruk i EU .......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;32&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft14"&gt;Svenska riktlinjer har fastställts........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;32&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; behålls i Regeringskansliet ....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft14"&gt;Utbildning........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Språkundervisning för elever med utländsk bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft14"&gt;samt för nationella minoriteter..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft17"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft14"&gt;Kunskaper i flera språk allt viktigare................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft6"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft14"&gt;Högre utbildning ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft6"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft14"&gt;Vuxenutbildning ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft14"&gt;Svenskundervisning i utlandet och svensk utlandsundervisning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft14"&gt;viktigt för Sverige och svenska språket...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft14"&gt;Litteraturen och läsandet .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Barn- och ungdomsböcker på andra språk än svenska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft14"&gt;bör öka ..............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft17"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft14"&gt;Ny utgivning av serien Alla Tiders Klassiker...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft6"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft14"&gt;Arbetsplatsen viktig för att nå ovana läsare......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft14"&gt;Dialekterna bör främjas ...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td15"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft14"&gt;Ekonomiska konsekvenser ..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;Remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Mål i mun. Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft6"&gt;till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27)...57&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft6"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2005.59&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft6"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft19"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft2"&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om nationella språkpolitiska mål (avsnitt 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft19"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft2"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;I oktober 2000 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lägga fram förslag till handlingsprogram för det svenska språket. Av direktiven (dir. 2000:66) framgår att programmet ska syfta dels till att främja svenska språkets ställning, dels till att alla i Sverige – oavsett språklig och social bakgrund – utifrån sina förutsättningar ska ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska språket. Utgångspunkter för kommitténs arbete skulle vara de kulturpolitiska mål som fastställts av riksdagen. Kommittén antog namnet Kommittén för svenska språket (Ku 2000:03).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;Kommittén för svenska språket (Ku 2000:03) överlämnade i mars 2002 sitt betänkande Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27). En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildnings- och kulturdepartementet (dnr U2005/130/Kr) och en förteckning över de remissinstanser som yttrat sig finns i &lt;SPAN class="ft7"&gt;bilaga 1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft8"&gt;Betänkandet Mål i mun innehåller ett stort antal förslag. Språkkommittén betonar dessutom olika förhållanden utan att direkt koppla dessa till några konkreta förslag. Förslagen är av varierande karaktär. I många fall avser de åtgärder som regeringen kan ta ställning till utan riksdagens särskilda prövning. I de fall regeringen redan har genomfört eller avser att genomföra sådana förslag lämnas i denna proposition uppgift om detta för riksdagens information. En del av utredningens förslag bör enligt regeringen inte genomföras. Vissa av dessa kommenteras i anslutning till de berörda områdena i propositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Eftersom flera departement och politikområden har en roll i det språkpolitiska arbetet beslutade regeringen under hösten 2003 att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att utveckla en samlad svensk språkpolitik (Ku2003/2088/Kr). Gruppen ska vara ett beredningsorgan för frågor som rör svenska språkets ställning och bidra till ett samlat statligt agerande på området. Som en huvudsaklig uppgift har språkarbetsgruppen inledningsvis arbetat med denna proposition med utgångspunkt i betänkandet Mål i mun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen och Vänsterpartiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft2"&gt;3 Språksituationen i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Regeringen redovisade i budgetpropositionen 1999 (prop. 1998/99:1,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid) att utgångs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;punkterna för en svensk språkpolitik bör vara att svenska språket bevaras&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;som ett samhällsbärande och komplett språk i Sverige och att det förblir&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ett officiellt språk i EU. En målsättning bör vara att alla får tillgång till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;god undervisning i svenska, att undervisning som grundprincip sker på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svenska, att det finns ett varierat och rikligt utbud av kultur på svenska,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;att forskning om och vård av svenska språket håller hög kvalitet, liksom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;att språkvårdare, tolkar och översättare finns att tillgå. Radio och TV har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;en särskilt viktig roll i sammanhanget. Samtidigt betonade regeringen att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;dessa krav och ambitioner inte får ställas mot en bred acceptans av den Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;svenska som inte talas helt perfekt eller talas med utländsk brytning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;I Sverige används förutom svenska språket och svenskt teckenspråk ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;flertal andra språk. Fem språk har genom Sveriges ratificering av den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk erkänts som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nationella minoritetsspråk – samiska, finska, meänkieli, romani chib och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;jiddisch. Samtidigt ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skydd för nationella minoriteter, och samer, sverigefinnar, tornedalingar,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;romer och judar erkändes som nationella minoriteter. Sedan dess finns i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Sverige också ett särskilt politikområde för nationella minoriteter och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;minoritetsspråk med målet att skydda de nationella minoriteterna, att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;stärka deras möjligheter till inflytande samt att stödja de historiska mino-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ritetsspråken så att de hålls levande. I propositionen används termen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nationella minoritetsspråk om de språk som Sverige, i samband med rati-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ficeringen av den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;erkänt som minoritetsspråk. För samiska, finska och meänkieli finns&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;också lagar som ger rätt att använda språken i kontakt med förvaltnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;myndigheter och domstolar i vissa geografiska områden där språket har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;lång tradition. Lagarna ger också rätt att få förskola och äldreomsorg helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;eller delvis på dessa språk. (Se lagen [1999:1175] om rätt att använda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar och lagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;[1999:1176] om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;myndigheter och domstolar.) Samiska talas uppskattningsvis av ca 9 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;personer och det är ca 250 000 personer som uppskattas använda finska i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;större eller mindre utsträckning. Dessutom talas meänkieli av ca 50 000–&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;60 000 personer. Vidare har jiddisch och romani chib sedan lång tid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;talats i Sverige. Antalet judar uppskattas till 20 000 och av dem beräknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;drygt 3 000 tala jiddisch i varierande utsträckning. Den romska befolk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ningen i Sverige kan uppskattas till 20 &lt;NOBR&gt;000–25&lt;/NOBR&gt; 000 personer. Därtill finns&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;uppskattningsvis 20 000 s.k. resande.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Det svenska teckenspråket är en viktig del av dövas kultur och är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;modersmål för cirka 10 000 personer i Sverige som är döva från födseln&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;eller den tidiga barndomen. Därutöver finns det ungefär en lika stor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;grupp hörselskadade barn och vuxna som använder teckenspråk. Även&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bland dövblinda, vuxendöva och språkstörda finns det många som är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;teckenspråkiga.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Sverige är ett land präglat av kulturell och etnisk mångfald. I den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svenska skolan i dag är ca 15 procent av eleverna antingen själva födda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands. Det innebär&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;att det finns över 100 olika modersmål i skolan. Eftersom svensk befolk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ningsstatistik inte omfattar uppgifter om etnisk tillhörighet eller språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;tillhörighet är det svårt att uppskatta hur många personer som talar natio-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nella minoritetsspråk eller olika invandrarspråk.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Kommittén för svenska språket konstaterar också i betänkandet Mål i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;mun (SOU 2002:72) att Sverige blivit ett alltmer mångspråkigt land.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Förutom svenska, teckenspråk, nationella minoritetsspråk och en lång rad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;invandrarspråk används olika främmande språk, i första hand engelska.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Till detta ska också läggas den nordiska språkgemenskapen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Kunskaperna i, bruket av och attityderna till olika språk har, menar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kommittén, stor betydelse för det svenska samhället och för hur de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språkliga förhållandena kommer att utveckla sig. Kommitténs grund-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td23"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;läggande inställning är att Sverige behöver ett gemensamt språk, svens- Prop. 2005/06:2 kan, för att kunna bejaka och dra nytta av den rikedom ett mångspråkigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;och mångkulturellt samhälle erbjuder. Därför måste alla få möjlighet att tillägna sig svenska och samtidigt utveckla sitt modersmål och få tillräckliga kunskaper i engelska och andra främmande språk. Samhällets ökande krav på en god förmåga att använda språk i både tal och skrift leder också till att det blir allt viktigare att alla – oavsett språklig och social bakgrund – ges möjlighet att tillägna sig ett rikt och funktionellt språk, anser kommittén, som även konstaterar att alla i dag inte har likvärdiga möjligheter att tillägna sig språket. Kommittén uppmärksammar också att det finns språkliga variationer mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, och menar att forskning ska uppmuntras om språkets roll från ett könsperspektiv samt om kvinnors och mäns språkliga situation i offentligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Användningen av engelska ökar i Sverige. Kommittén menar att när språkbruket inom vissa samhällsområden helt övergår till engelska påverkar det svenska språkets ställning. Det finns då en risk för s.k. domänförluster. Det är inom högre utbildning, politik och förvaltning och särskilt inom stora delar av näringslivet som engelskans utbredning ökar, anser kommittén. Vidare har &lt;NOBR&gt;IT-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; enligt kommittén stor inverkan på språket. Detta sammantaget leder till att svenskan som ett komplett och samhällsbärande språk inte längre är självklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;Språkkommittén framhåller samtidigt att det är viktigt att svenskan samspelar med andra språk. För att Sverige ska kunna hävda sig som kunskaps- och forskningsnation, ha ett konkurrenskraftigt näringsliv, vara ett internationellt verksamt land m.m. behövs goda kunskaper i engelska och andra främmande språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;Slutsatserna som kommittén drar är att det finns ett stort behov av nya insatser för att främja svenskan inom olika samhällsområden och en tydligare språkpolitik som omfattar både svenskan och de övriga språken i Sverige samt förhållandet mellan dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft2"&gt;4 Nuvarande språkvård och andra insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft23"&gt;Språkvården i Sverige omfattar olika aktörer, både offentliga och privata, som på olika sätt vårdar svenskan eller något av de nationella minoritetsspråken i Sverige. Insatser inom undervisnings- och forskningsområdet samt kulturlivet har vidare stor betydelse för tillägnandet av, tillgången till och dokumentationen av språket. I detta avsnitt sammanfattas olika verksamhetsfält där betydande insatser görs för språket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Språkvårdande organ och deras uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft23"&gt;Svenska Akademien är en fristående institution vars verksamhet regleras av stadgar från 1786. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) beskriver det svenska ordförrådet och de skiftande innebörder orden haft från början av &lt;NOBR&gt;1500-talet&lt;/NOBR&gt; fram till våra dagar. Annan viktigare utgivning av Svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;Akademien är bl.a. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;(SAOL), som är normgivande för stavning och böjning av svenska ord, och den omfattande Svenska Akademiens grammatik. Svenska Akademiens rättigheter till Post- och Inrikes Tidningar är grunden till SAOB:s finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft28"&gt;Svenska språknämnden är en ideell förening som bildades 1944 på initiativ av bl.a. Föreningen Norden, Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) och Svenska Akademien. Statligt verksamhetsstöd ges till nämnden med 4,3 miljoner kronor per år. De utgör ca 60 procent av nämndens omsättning; ca 25 procent av inkomsterna kommer från försäljning av böcker och andra skrifter, medan ca 10 procent av nämndens verksamhet bekostas av medel från olika fonder. Svenska språknämndens uppdrag är att följa svenska språkets utveckling i tal och skrift och utöva språkvårdande verksamhet. Nämnden har också till uppgift att verka för nordiskt samarbete på språkvårdens område i syfte att stärka den nordiska språkgemenskapen. Verksamheten omfattar rådgivning, utgivning av ordböcker och handböcker, av kvartalstidskriften &lt;SPAN class="ft27"&gt;Språkvård &lt;/SPAN&gt;m.m. Nämnden besvarar kostnadsfritt årligen ca 10 000 telefon- och e- postfrågor från allmänheten om svenskan och ytterligare ca 25 000 via databasen ”Frågelådan” som är allmänt tillgänglig på nämndens webbplats. Nämnden har ett långtgående samarbete med sina motsvarigheter i de andra nordiska länderna och var en av initiativtagarna till den europeiska samarbetsorganisationen för nationella språknämnder (eller motsvarande) som grundades i Stockholm 2003. Språknämndens medlemsförsamling består av 38 företrädare för bl.a. Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, de svenska universiteten, Sveriges Författarförbund, Publicistklubben, SIS Swedish Standards Institute och Föreningen Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft23"&gt;Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) bildades 1941 på initiativ av bl.a. Ingenjörsvetenskapsakademien och var en ideell förening fram till 2000 då föreningen rekonstruerades efter en konkurs. Det nuvarande organet, Terminologicentrum TNC, är ett aktiebolag med standardiseringsorganisationen i Sverige, SIS Swedish Standards Institute, som största enskild aktieägare av totalt nio. TNC:s huvuduppgift är att verka för att en lämplig terminologi skapas och används inom näringsliv, offentlig förvaltning, utbildningsväsen och massmedier. TNC bygger upp termbanker, utarbetar ordlistor inom snäva fackområden i nära samarbete med experter inom fackområdet, har utrednings- och rådgivningsverksamhet samt utbildning i terminologiarbetets metoder och principer. Mot bakgrund av att TNC är en av världens äldsta terminologicentraler har den stort internationellt inflytande på teoribildning och metodutveckling på terminologiområdet. Statliga verksamhetsbidrag utgör drygt 50 procent av TNC:s omsättning på totalt ca 6,6 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft23"&gt;I Regeringskansliet finns språkexperter som stöder främst anställda inom departementen och kommittéerna för att texterna ska bli så klara, begripliga och korrekta som möjligt. Sedan Sverige blev medlem i EU omfattar språkrådgivningen också EU:s översättare. I Regeringskansliet finns även Klarspråksgruppen som har uppdraget att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna. Klarspråksgruppen har nio ledamöter från bl.a. Försäkringskassan, Högsta domstolen, Justitiedepartementet, Riksdagens ombudsmän och Svenska språknämnden. Gruppen har medverkat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;till att det finns s.k. språkvårdsansvariga på nästan alla statliga myndig- Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;heter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Till språkvården hör dessutom ett antal samarbetsorgan, t.ex. Språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;vårdsgruppen, Mediespråksgruppen, och termgrupper som Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;datatermgruppen, Svenska biotermgruppen, Svenska termgruppen för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;byggd miljö (Byggtermgruppen), Svenska Läkaresällskapets språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kommitté och Svenska Optiksällskapets språkvårdsgrupp. Sveriges Radio&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;AB:s språkrådgivare arbetar med att ge programföretagen Sveriges Radio&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB råd i alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;frågor som rör språket. Flera dagstidningar har språkansvariga. Likaså&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;finns språkvårdare vid TT. Stockholms universitet utexaminerar ca 20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språkkonsulter i svenska vartannat år. Språkkonsulterna verkar vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;myndigheter, organisationer och företag eller på frilansbasis.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;När det gäller de nationella minoritetsspråken bedrivs verksamhet i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;större eller mindre omfattning. Sverigefinska språknämnden bildades&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;1975 och har till uppgift att vårda och utveckla det finska språket i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Sverige. Nämnden, som är en ideell förening, representerar sverigefinska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;organisationer, universitetsinstitutioner där man undervisar i finska på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;forskarnivå, finsk språkvård i Finland och svensk språkvård i Sverige och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Finland. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom bidrag från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;staten, och innevarande år uppgår bidraget till drygt 1,2 miljoner kronor.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Av sametingslagen (1992:1433) framgår att en av huvuduppgifterna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;för Sametinget är att leda det samiska språkarbetet. Sametinget har valt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;att inrätta ”Samiskt språkråd” och att ansluta sig till nordiskt samarbete.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Sametingets plenum antog i februari 2004 handlingsprogrammet &lt;SPAN class="ft7"&gt;Start för&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;en offensiv språkpolitik&lt;/SPAN&gt;. Då fastställdes, i enlighet med programmet, att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Samiskt språkråd tills vidare ska vara vilande. Samtidigt fastställdes att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Samisk språknämnd, det tre Sametingens gemensamma språkorgan, ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;få en större betydelse för det gemensamma språkarbetet än i dag.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Myndigheten Sametingets avdelning för språk- och kulturarbete har hand&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;om språkservice av mer löpande karaktär.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;År 1981 bildades Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornion-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;laaksolaiset &lt;NOBR&gt;(STR-T).&lt;/NOBR&gt; Förbundets syfte är att tillvarata tornedalingarnas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språkliga och kulturella intressen. Detta gör man bl.a. genom att utarbeta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;undervisningsmaterial och en ordbok på meänkieli för att utveckla den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skrivna språkformen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;När det gäller romani chib och jiddisch bedrivs visst språkvårdsarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;av de organisationer som företräder romer respektive judar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;För teckenspråkets del bedrivs viss verksamhet inom Sveriges dövas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;riksförbund (SDR). Vid universitetet i Stockholm bedrivs forskning och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;utbildning i teckenspråk. Utbildning i teckenspråk erbjuds även av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;universiteten i Göteborg och Örebro.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Statliga myndigheter ska enligt 7 § verksförordningen (1995:1322)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;använda ett klart och begripligt språk i sina skrivelser och beslut. Även i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;7 § i förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs det att myndigheten ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt i ärenden där någon enskild är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;part. Detta innebär att alla myndigheter förutsätts bedriva ett fortlöpande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språkvårdande arbete. Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) är dock&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;den enda statliga myndigheten med direkta uppgifter på språkvårds-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;området. Myndigheten har till uppgift att på vetenskaplig grund öka kun-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skaperna om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td23"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;i Sverige. Myndigheten ska vidare yttra sig i ärenden om fastställande av Prop. 2005/06:2 ortnamn, granska förslag till namn på allmänna kartor samt i frågor som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;gäller personnamn, vilket är en del av språkvården. SOFI:s samlingar har vidare betydelse för de nationella minoriteternas kulturarv, särskilt samiskan, finskan och meänkieli. Anslaget till myndigheten uppgår innevarande budgetår till 29,6 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förskolans och skolans roll för språkutvecklingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Under förskoleåldern läggs grunden för barnens språkutveckling. Skolan är central för att barn ska tillägna sig standardspråket i tal och skrift. De grundläggande bestämmelserna om utbildningen inom alla skolformer anges i skollagen (1985:1100). Regeringen och i vissa fall Statens skolverk fastställer också mål i läroplaner och kursplaner samt programmål för de nationella programmen i gymnasieskolan. Av de nationella styrdokumenten framgår bl.a. att eftersom språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet är det ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;Kunskaper i det egna modersmålet har en stor betydelse för elevens identitet och självkänsla. Modersmålsundervisning i skolan fyller dessutom en viktig funktion i arbetet att stödja och stärka de nationella minoritetsspråken. Enligt grundskoleförordningen har elever som hör till någon av de nationella minoriteterna romer, samer eller tornedalsfinnar en förstärkt rätt till modersmålsundervisning. För dessa gäller inte det krav som annars finns på att språket ska vara dagligt umgängesspråk i hemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Ämnet svenska har självklart en central ställning i såväl den obligatoriska skolan som gymnasieskolan. Ett godkänt betyg i ämnet svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan krävs för att man ska kunna tas emot på ett nationellt program i gymnasieskolan. Ämnet svenska är det ämne som har störst omfattning i grundskolan och är också det kärnämne på gymnasieskolan som har störst omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet är det ett mål att sträva mot att varje elev utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk. Bland mål att uppnå i grundskolan nämns på första plats att varje elev efter genomgången grundskola ska behärska svenska språket. Eleven ska kunna lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. Av kursplanen framgår att utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. Ett av målen i kursplanen i ämnet svenska som andraspråk är att skolan ska sträva mot att eleven utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur och skapa med hjälp av språket och därmed förbättra sin språkfärdighet i svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Utbildningen i ämnet svenska på gymnasienivå syftar enligt kursplanen till att hos eleverna stärka den personliga och kulturella identiteten, att utveckla tänkandet, kreativiteten och förmågan till analys och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;ställningstagande. Den syftar vidare till att bidra till framgång i studierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;och till förmågan att kommunicera med andra. Kunskaper i och om språk Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;och litteratur är ämnets huvudsakliga innehåll. Ett av syftena i ämnet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svenska som andraspråk i gymnasieskolan är att stödja den speciella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;inlärningsprocess som tillägnandet av ett andraspråk innebär och därmed&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;hjälpa eleverna till en vid och varierad språkutveckling. Det är ett lokalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;beslut hur undervisningstiden läggs ut under de tre gymnasieåren.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för ökad måluppfyllelse i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skolan. Genom ett särskilt statsbidrag till personalförstärkningar i skola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och fritidshem får kommunerna stöd till att anställa fler lärare och andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;specialister i skolan. Det är den enskilda kommunen som avgör vilken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;personal som ska anställas. Skolbibliotekarier är en grupp som kan prio-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;riteras för att stärka skolans arbete med elevernas läsfärdighet. Även för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skolan får fr.o.m. 2005 särskilt stöd för att anställa mer personal. Under&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;2003 lanserades ett kvalitetsprogram för skolan som omfattar insatser för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;stöd till enskilda elever, ökad individanpassning av undervisningen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;tydligare och tidigare information om elevers studieutveckling, förbättrat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;samspel mellan hem och skola samt insatser för att stärka de kvalitets-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;redovisningar som alla kommuner och skolor ska upprätta över sin verk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;samhet. Vidare beslutades under våren 2005 att krav på framåtsyftande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;individuella utvecklingsplaner ska införas. Utvecklingsplanerna ska upp-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;rättas i samband med utvecklingssamtalet och skriftligt sammanfatta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanerna och kurs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;planerna. En förändring i lärarutbildningens examensordning, som inne-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bär tydligare krav på kunskaper i bl.a. läs- och skrivinlärning, har vidare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;genomförts under juni 2005.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Skolbibliotekets roll i skolarbetet är betydelsefullt. Av bibliotekslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;(1996:1596) framgår att det inom grundskolan och gymnasieskolan ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevers&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;material för utbildningen. Myndigheten för skolutveckling har tidigare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;haft ett regeringsuppdrag att stödja och stimulera språkutvecklingen med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan och att stärka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och utveckla skolbibliotekens pedagogiska roll (Språkrum). En del av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;arbetet har inriktats på att stärka och stimulera förskolornas pedagogiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;arbete med språkutveckling genom ett fördjupat samarbete mellan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bibliotekarier och pedagoger i förskolan. Ett samarbete med högskolor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;har vidare inletts med föreläsningar och seminarier för att sätta igång ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;utvecklingsarbete. Ett stödmaterial (LekaSpråkaLära) har tagits fram av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;myndigheten för att visa på erfarenheter av olika utvecklingsarbeten i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;syfte att inspirera arbetet med barns språkutveckling och begrepps-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bildning. Som närmare utvecklas under avsnitt 9.1 har regeringen de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;senaste åren tagit initiativ till flera satsningar som syftar till att förbättra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;utbildningsvillkoren i områden präglade av social och etnisk segregation.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Inom ramen för dessa åtgärder ska särskild vikt läggas vid insatser för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språkutvecklingen för elever med utländsk bakgrund, både vad gäller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svenska språket och modersmålet. Folk- och skolbiblioteken kommer då&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;särskilt att uppmärksammas liksom tillgången till böcker i förskolan.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Regeringen har vidare uppdragit åt Skolverket att kartlägga utbild-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ningssituationen för de nationella minoriteterna. Kartläggningen ska ge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;en samlad bild av utbildningssituationen och i första hand omfatta för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td24"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;hållandena i grundskolan. Viktiga iakttagelser som görs under arbetet Prop. 2005/06:2 beträffande övriga verksamhets- och utbildningsformer bör enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;beslutet också lyftas fram. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;Regeringen har tillsatt en aktionsgrupp för barnkultur med uppdrag att kartlägga barnens situation när det gäller exempelvis tillgången till litteratur samt att lägga fram förslag till åtgärder. Kartläggningen har hittills visat på stora brister och regionala skillnader när det gäller barns tillgång till skolbibliotek och barnbibliotekarier. Gruppen har även i uppgift att ta initiativ till s.k. modellsamarbete mellan kommuner i syfte att sprida föredömliga former för arbetet med barn och kultur. Aktionsgruppen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 15 april 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Insatser inom kultur och medier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;En utgångspunkt i kulturpolitiken är att barn och ungdomar ska tillförsäkras rätten till språkliga och kulturella verktyg. Syftet med statens insatser på litteraturområdet är att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. Statsbidrag utgår i olika former såsom utgivningsstöd till förlag, distributionsstöd till folkbibliotek, särskilda stöd till bokhandeln, inköpsstöd till folk- och skolbibliotek, stöd till skolor, bibliotek, föreningar och organisationer för läsfrämjande verksamhet samt verksamhetsstöd till länsbibliotek och lånecentraler. En bok för alla AB får stöd för utgivning av böcker till lågt pris för barn och vuxna och till läsfrämjande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänktes från 25 till 6 procent den 1 januari 2002. Regeringen tillsatte därefter en kommission för bokprisfrågor (Ku 2002:01) med uppgift att följa och granska prisutvecklingen och verka för att skattesänkningen får fullt och bestående genomslag i konsumentpriserna. Uppdraget innebar också att verka för ökad och breddad läsning med momssänkningen som instrument. Av kommissionens slutredovisning av uppdraget (SOU 2005:12) framgår bl.a. att läsandet har ökat efter det att momsen sänktes men inte breddats till nya grupper. Snarare har läsningen minskat hos de grupper som redan har svag profil när det gäller läsning, bl.a. män inom LO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;De allmänna biblioteken är viktiga för allas möjlighet att ta del av litteratur. Av bibliotekslagen (1996:1596) framgår bl.a. att bibliotekens uppgift är att främja intresset för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Varje kommun ska ha folkbibliotek. Från och med den 1 januari 2005 gäller vidare att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och att kommuner och landsting ska anta planer för sin biblioteksverksamhet. Tillägget har till avsikt att säkra en bättre bibliotekstillgång för medborgarna och en mer rationell användning av de samlade resurserna. Det kan t.ex. gälla främjandet av informationsteknologi i bibliotekens verksamhet men också hur folkbibliotekens traditionella läsfrämjande roll kan utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p64 ft6"&gt;Massmedierna har betydelse för kulturen och språket i en rad avseen- Prop. 2005/06:2 den. Det mest grundläggande är att den yttrandefrihet som är en förut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;sättning för ett fritt och levande kulturliv, liksom för ett demokratiskt samhälle, bygger på att det finns fria och självständiga massmedier där debatt kan föras, åsikter utväxlas. Det är därför en angelägen uppgift att slå vakt om mångfalden på massmedieområdet och motverka likriktning och förytligande. Radio och TV har en viktig roll för tillgången till ett varierat och rikligt utbud av kultur på svenska och på de nationella minoritetsspråken. Inom radio- och &lt;NOBR&gt;TV-området&lt;/NOBR&gt; har de avgiftsfinansierade public &lt;NOBR&gt;service-företagen,&lt;/NOBR&gt; Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), i uppdrag att sända ett programutbud som kännetecknas av mångsidighet och god kvalitet. I särskilda sändningstillstånd meddelar regeringen riktlinjer för bolagens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft6"&gt;Nuvarande sändningstillstånd för SR, SVT och UR är förlängt med ett år och gäller till utgången av år 2006. Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst redovisade i januari 2005 förslag till riktlinjer som ska gälla under den nya tillståndsperioden som börjar den 1 januari 2007 (SOU 2005:1). Språkkommitténs förslag som berör framtida sändningsvillkor för SR, SVT och UR (inklusive remissutfallet) har därför också behandlats av Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen har för avsikt att under våren 2006 återkomma till riksdagen med förslag på riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Det statliga presstödet syftar till att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden och därmed främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Regeringen tillsatte i oktober 2004 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen och lämna förslag till hur det framtida statliga engagemanget på dagspressområdet ska vara formulerat. Utgångspunkten är de förändringar som kan iakttas på mediemarknaden i stort och på dagspressområdet i synnerhet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 november 2005 (dir. 2004:137).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;IT och språk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Informationstekniken och inte minst Internet har inneburit stora förändringar av hur vi kommunicerar och utbyter information. Möjligheterna att förmedla information har ökat betydligt. Tillgången till relevant och digitaliserad information är väsentlig för utvecklingen av produktionen av varor och tjänster, för utbildning och för människors delaktighet i samhället. Väl fungerande, dvs. entydig och överenskommen terminologi krävs dock om det ska vara möjligt att utnyttja informationen och kommunikationsmöjligheterna. Ett öppet informationssamhälle och en samverkande &lt;NOBR&gt;24-timmarsförvaltning&lt;/NOBR&gt; kräver dessutom utveckling av och en bred förankring av begrepp och standarder. Denna fråga har behandlats närmare i regeringens &lt;NOBR&gt;IT-politiska&lt;/NOBR&gt; proposition, Från &lt;NOBR&gt;IT-politik&lt;/NOBR&gt; för samhället till politik för &lt;NOBR&gt;IT-samhället&lt;/NOBR&gt; (prop. 2005/06:175).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;Språkteknologi är informationstekniker som utvecklas för att hantera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;mänskligt språk i dess olika former och har många tillämpningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GT03214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;Det handlar om tekniker som kan skapa övergångar mellan tal och text Prop. 2005/06:2 eller som kan känna igen en individuell röst. Det är också tekniker som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;handhar språket i dess skrivna form, t.ex. för stavnings- och grammatikkontroll eller för maskinöversättning från ett språk till ett annat. En betydande del av språkteknologin är också tekniker som är gemensamma för tal och text.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Sverige har under drygt femtio år byggt upp forskning och utveckling inom språkteknologiområdet. Forskning och utveckling inom språkteknologi bedrivs vid lärosäten och institut med varierande inriktning och olika tillämpningsområden. Viktiga områden är bl.a. interaktion mellan människa och maskin, informationssökning och automatisk översättning. För att främja en god utveckling på språkteknologiområdet krävs att stora text- och taldatabaser byggs upp och att programvaror utvecklas som håller hög språklig kvalitet. Utvecklingstakten av språkteknologi har ökat under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och det har kommit fram många avancerade produkter och ett stort antal nya företag inom det språkteknologiska området. Flera av företagen, som utför en viktig del av det praktiska utvecklingsarbetet, har sitt ursprung i de offentliga satsningar på forskning och utveckling inom området som gjorts av främst Verket för näringslivsutveckling (Nutek), dåvarande &lt;NOBR&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;/NOBR&gt; forskningsrådet (HSFR), Vetenskapsrådet samt Verket för innovationsutveckling (Vinnova).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft2"&gt;5 Mål för en nationell språkpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Målen för en nationell språkpolitik ska vara följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft6"&gt;främmande språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Språkkommitténs förslag om en särskild lag om svenska språket bör inte genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer i stora delar med regeringens förslag. Regeringen föreslår ett nytt mål om att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Språkkommittén föreslår en lag om svenska språket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva till kommitténs förslag om mål. När det gäller förslaget om en lag om svenska språket tillstyrks det av &lt;SPAN class="ft33"&gt;Hovrätten för Nedre Norrland, Länsrätten i Skåne län och Justitiekanslern &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget om en lag om det svenska språket. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Justitiekanslern &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter dock lagens bestämmelse om att den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska använda klar och begriplig svenska,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft6"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p76 ft14"&gt;eftersom det utgör ett hinder för personer som inte har svenska som modersmål eller som av andra skäl inte känner sig hemmastadda i det svenska språket. Liknande synpunkter framförs av &lt;SPAN class="ft33"&gt;Jönköpings kommun, Kungl. Vetenskapsakademien &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft33"&gt;Svenska språknämnden&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Stockholms tingsrätt &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft33"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;avstyrker lagförslaget och ifrågasätter behovet av en särskild lag om svenska språket. Andra remissinstanser som avstyrker, inklusive avstyrker detaljer och är tveksamma är &lt;SPAN class="ft33"&gt;Statens kvalitets- och kompetensråd, Riksförsäkringsverket, Centrum för multietnisk forskning, Folkbildningsrådet/Folkbildningsförbundet, Sametinget, Svenska biotermgruppen, Uppsala universitet, Patent- och registreringsverket, Svenska Kommunförbundet, Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;DIK-förbundet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt; &lt;/SPAN&gt;Flera av dessa instanser menar att lagens fastställande att svenska ska vara språket i internationella kontakter kan innebära ett brott mot konventioner som Sverige ratificerat. Vidare menar flera instanser att lagen ger anledning till stora tolkningsproblem och att behovet av en särskild lag är ringa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft33"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;Att svenska är Sveriges huvudspråk behöver markeras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft23"&gt;Svenska språket är av hävd det språk som används i Sverige och därmed den viktigaste identitets- och kulturbäraren. Svenskan är det helt dominerande språket inom landets gränser och det gemensamma språket för kommunikation och delaktighet. Svenska språket är därför av största betydelse för Sverige och de människor som verkar och bor här. En utgångspunkt för en samlad svensk språkpolitik är därför att svenska ska vara huvudspråket – samhällets gemensamma språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;Svenskan är ett mycket väl beskrivet och dokumenterat språk, såväl nutida svenska som språket under tidigare perioder. Vidare finns det en rik och levande litteratur på svenska språket. Svenska är också ett av EU:s officiella språk. Det svenska språket i likhet med många andra språk, kan dock på sikt, som kommittén påpekar, riskera att trängas undan av mer dominerande språk inom vissa områden i samhället mot bakgrund av samhällsutvecklingen. Vi anser därför i likhet med språkkommittén att svenskans ställning som huvudspråk i Sverige behöver markeras men föreslår ett språkpolitiskt mål som fastslår detta i stället för att införa en särskild lag om svenska språket, som språkkommittén föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft6"&gt;Den föreslagna lagen fastställer svenskans status som huvudspråk i Sverige och landets officiella språk i internationella sammanhang. Lagförslaget innebär att de som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska använda klar och begriplig svenska. Slutligen innehåller lagförslaget hänvisningar till andra författningar när det gäller användningen av det svenska teckenspråket, de nationella minoritetsspråken och andra språk. Kommittén anser att lagstiftning är en åtgärd som kan förhindra att svenskan förlorar sin samhällsbärande funktion. En utgångspunkt för kommitténs överväganden är att en lagreglering ger en mycket tydlig signal om den vikt som svenska språket har.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Många remissinstanser menar att den föreslagna lagen innehåller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;otydligheter som leder till tolkningsproblem och att den saknar praktisk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;betydelse för svenska språket, eftersom den inte har någon normerande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;verkan eller inte anger vad som händer om man inte iakttar bestämmel-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;serna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft14"&gt;Vi delar remissinstansernas bedömning. Det är inte oproblematiskt att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;föreskriva att svenskan ska vara landets officiella språk i internationella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;sammanhang. Inom svensk offentlig förvaltning och i internationella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;sammanhang finns det svenskar som både har rätt att och bör använda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;andra språk, exempelvis något av de nationella minoritetsspråken eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;något främmande språk inom utrikesförvaltningen. I 8 § förvaltnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;lagen (1986:223) föreskrivs också att en myndighet vid behov bör anlita&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;tolk i kontakten med någon som inte behärskar svenska. En bestämmelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;om att de som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;verksamhet ska använda klar och begriplig svenska, som kommittén&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;föreslår, kan uppfattas som diskriminerande mot dem som inte har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svenska som modersmål eller av annan anledning inte behärskar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svenskan. Mer nyanserade föreskrifter om ett klart myndighetsspråk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;finns redan i förvaltningslagen och i verksförordningen (1995:1322). Vi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;anser därför vid en samlad bedömning att kommitténs förslag om en lag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;om svenska språket inte bör genomföras och föreslår istället, som fram-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;går ovan, ett språkpolitiskt mål om att svenska språket ska vara huvud-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språk i Sverige.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Målet står inte i motsatsförhållande till ett mångspråkigt samhälle.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Landets huvudspråk är svenska och nationella minoritetsspråk är finska,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;meänkieli, jiddisch, romani chib och samiska. Det svenska teckenspråket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;är dövas modersmål och därutöver talas ett stort antal olika språk i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;landet. Kunskaper i och om flera språk är en stor tillgång. Ett starkt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;gemensamt språk menar vi ger förutsättningar för att fullt ut kunna dra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nytta av den mångfald i språk och kulturer som finns inom landet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Svenskan ska även i framtiden kunna användas inom alla samhällsområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Målet att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;innebär att alla måste medverka till att svenska språket förblir ett språk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;som kan användas inom alla delar av samhället, t.ex. inom administra-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;tionen, rättsväsendet, det politiska systemet, alla nivåer inom under-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;visningsväsendet, arbetslivet och kulturlivet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft14"&gt;I Sverige används engelska på alltfler områden. Inom högre utbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;och forskning är engelska vanligt som publiceringsspråk. När det gäller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;politik och administration leder den europeiska integreringen till att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;viktiga frågor avgörs i forum där svenska inte används. Inom näringslivet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;är engelska koncernspråk i ett flertal företag. Förluster i användnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;områden för svenskan kan minska möjligheterna till insyn och demokra-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;tisk delaktighet och kontroll. Brist på svenska termer och uttryck kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skapa kommunikationsproblem i samhället och även påverka attityden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;till det egna språket.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft14"&gt;Samspelet med andra språk är samtidigt mycket viktigt. I Sverige sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;spelar svenska med engelska och andra stora språk, det svenska tecken-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språket, våra nationella minoritetsspråk, och ett stort antal språk som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;talas av dem som invandrat till Sverige de senaste decennierna. Dess-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p85 ft6"&gt;utom samspelar svenskan genom den nordiska språkgemenskapen med Prop. 2005/06:2 våra grannspråk, främst norska och danska, både utom och inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;För att säkerställa att svenskan förblir ett komplett och samhällsbärande språk bör därför åtgärder vidtas för att främja svenskans bruk inom skilda samhällssektorer parallellt med andra språk. Av betydelse för en god utveckling är således att t.ex. engelska och svenska används parallellt och att riktlinjer för svenskans ställning och bruk inom EU fastläggs. Det är också angeläget att insatser görs för att främja tillkomsten av nya svenska termer, uttryck och textmönster. Genom en god utveckling av språkteknologin (se avsnitt 6.3) kan vidare svenska språkets ställning stärkas och förluster i användningsområden undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft14"&gt;Offentlig svenska ska vara föredömlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;När det gäller målet om en vårdad, enkel och begriplig offentlig svenska är det främst massmedierna, den offentliga administrationen, inklusive det som följer av &lt;NOBR&gt;EU-medlemsskapet,&lt;/NOBR&gt; och den utveckling som sker genom den ökade användningen av informationsteknik som språkkommittén behandlar i sitt betänkande. Dessa områden är naturligtvis centrala men för att målet ska kunna nås krävs medverkan från alla som verkar i offentligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft6"&gt;Skolans och språkvårdens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Skolan har ett stort ansvar. Det är i skolan som grunderna för goda språkkunskaper läggs. Skolan och språkvården har därför en viktig uppgift att verka för att en tydlig och klar norm fortlöpande utvecklas och sprids genom goda förebilder. Normen bör vara öppen och tolerant men ändå så fast att den kan utgöra grunden för en effektiv kommunikation i samhället. Språkvården ska ge råd och rekommendationer, påverka attityder samt följa språkets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft6"&gt;Medierna som förebilder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Medierna är i flera avseenden förebilder för språkanvändningen. De&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svarar också för en central del av det offentliga språk som vi möter i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;vardagen. Eftersom det från demokratisk utgångspunkt är viktigt att alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;har möjlighet att följa debatten i medierna finns det all anledning att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kräva att det talade språket i radio och TV samt språket i t.ex. tidningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och tidskrifter, men även på textremsor i TV och på film, är korrekt och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;välfungerande.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft6"&gt;Medierna är också viktiga kanaler för att sprida nya ord, uttryck och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;termer, vilket bör utnyttjas i positiv bemärkelse så att t.ex. goda ersätt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ningar för engelska uttryck eller svenska former av inlånade ord får&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;snabb spridning. Även reklamen, som är en annan inflytelserik del av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;mediespråket, bör kunna bli en inkörsport för nya svenska ord och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;uttryck. Främjandet av åtgärder för en god utveckling av mediespråket är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;således av stor betydelse.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft6"&gt;Ett klart myndighetsspråk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Det är självfallet avgörande för ett öppet och demokratiskt samhälle att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;de offentliga texter som skrivs hos myndigheter är vårdade och begrip-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;liga. När vanliga språkliga regler och rekommendationer inte följs upp-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p93 ft6"&gt;står lätt missförstånd. Informationen måste vara anpassad till sina mottagare för att förstås. Den riskerar annars att inte nå fram till alla de grupper i samhället som den är avsedd för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Trots att många myndigheter lämnat det ålderdomliga och stela myndighetsspråket bakom sig, finns det fortfarande brister i texterna när det gäller t.ex. urval av innehåll, överskådlighet och anpassning till de tilltänkta läsarna. De nya utmaningar som &lt;NOBR&gt;24-timmarsmyndigheten&lt;/NOBR&gt; och annan datorisering innebär ger också anledning till att såväl generellt språkvårdsarbete som terminologiarbete på myndigheterna intensifieras så att både den muntliga och skriftliga kommunikationen fungerar väl. För de nationella minoritetsspråken samiska, finska och meänkieli gäller lagarna (1999:1175, 1176) om rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar i vissa geografiska områden. Vid de tillfällen förvaltningsmyndigheter och domstolar är skyldiga att använda något av dessa språk i kontakt med den enskilde ska myndigheten självfallet sträva efter att använda ett korrekt och tydligt språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Informationsteknik och språk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; innebär att allmänheten i allt större utsträckning använder datorer för att söka information och för att kontakta myndigheter. I det sammanhanget är det särskilt viktigt med mottagaranpassade och lättbegripliga texter och en svensk, enhetlig terminologi. Genom informationstekniken skapas också nya redskap för språklig normering och standardisering som stavningskontroll, avstavningsprogram, grammatik- och stilkontroller och olika typer av dokumentmallar, vilka alla påverkar skrivandet. Språkvården bör ha till uppgift att följa utvecklingen och att samarbeta med dem som skapar programmen så att inte motstridiga eller felaktiga inställningar och regler byggs in i dem. Maskinöversättningsprogram kan ge tillgång till information på det språk användaren bäst behärskar. Även datorkulturens övriga effekter på språket bör språkvården naturligtvis uppmärksamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft23"&gt;Informationsteknik har stor betydelse i vardagen. Den har inte minst betydelse för revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken, särskilt för de minoritetsgrupper där skriftspråket behärskas av ett mindre antal. Språkteknologin och annan informationsteknologi för minoriteterna håller på att utvecklas. Som exempel kan nämnas att användare numera har möjlighet att skriva samiska tecken på datorn. Svenskt teckenspråk saknar skriftspråk. För personer beroende av teckenspråk för sin kommunikation har informationsteknologin skapat möjligheter att återge och att överföra tecknat språk i realtid via bild- och mobiltelefoni. Synskadade är beroende av det talade språket eller information på punktskrift för att kunna ta del av information. Datorn kan med kompletterande utrustning ibland användas som eller ersätta hjälpmedel på en rad områden. Så kan t.ex. synskadade med hjälp av datorn söka och behandla information samt få den presenterad på ett tillgängligt sätt genom syntetiskt tal eller punktskrift. Datorn kan också användas för mottagning och uppläsning av taltidningar och talböcker samt för bild- eller texttelefoni.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;Språkvården bör följa utvecklingen på området och uppmuntra fortsatta framsteg.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p98 ft14"&gt;Språk är en nödvändig förutsättning för individens utveckling och för framgång i skola och arbetsliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Att språket har stor betydelse för människan är helt klart. Genom språket kan vi uppleva och förstå vår tillvaro, uttrycka våra tankar och känslor och samspela med andra. Språket ger oss tillgång till litteratur och andra kulturalster och är bärare av vårt kulturarv. Det språk vi använder i kamratkretsen eller familje- och vänkretsen kan vara både rikt och kraftfullt och fungera utmärkt i kommunikationen inom gruppen. Men jämsides med detta språk behöver var och en ha tillgång till det offentliga språket, som är redskap alla behöver för att hävda sin rätt i samhället. Språket är nyckeln till framgång i skolan och i arbetslivet, och kraven på språkbehärskning blir allt större i det moderna samhället. Arbetsmarknaden präglas av tjänsteinriktade arbeten i stor utsträckning och informationssamhället förutsätter språkkompetens. Tillgången till språket är en förutsättning för en levande demokrati där medborgarna deltar i det offentliga samtalet och i skilda sammanhang gör sina röster hörda. I de skillnader som finns mellan olika gruppers språkbehärskning avslöjar sig klassamhället. Undersökningar visar att skillnaderna är stora mellan barn med olika familjebakgrund. Det är samhällets ansvar att utjämna dessa skillnader och ge alla likvärdiga förutsättningar att tillägna sig ett språk som gör dem till fullvärdiga samhällsmedlemmar. Målet bör därför vara att alla ska ha rätt till språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft6"&gt;Svenska språket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Rätten till språk innebär att alla i Sverige ges möjligheter att tillägna sig svenska språket, som ger tillgång till det offentliga livet men också till läsupplevelser. Barn med olika social bakgrund har olika förutsättningar att tillägna sig ett rikt språk. Under förskoleåldern läggs grunden för barnens språkutveckling. Längre fram är skolan central för tillägnandet av det offentliga språket i tal och skrift. Skola och förskola har därför en mycket viktig roll när det gäller utvecklingen av språket hos barn och unga. Fortsatta åtgärder behöver därför vidtas så att alla elever ges möjlighet att uppnå målen för svenskämnet i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;Tillgång till litteratur och läsning har en stor betydelse för språkutvecklingen, varför det är angeläget att nå nya och ovana läsare. Föräldrar, lärare i förskola och skola, bibliotekarier och andra har en särskilt viktig roll när det gäller att arbeta läsfrämjande och fånga de ungas intresse för litteraturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;I Sverige finns långt över en miljon personer med utländsk bakgrund och för många av dem är svenskan ett andraspråk. De har givetvis andra förutsättningar att tillägna sig svenska språket än de som har svenska som modersmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;För många personer med funktionshinder innebär funktionsnedsättningen en svårighet att tillägna sig eller använda sig av språket. Språkliga och kommunikativa funktionshinder påverkar individens möjligheter till utveckling och deltagande, inte minst i skolan och i arbetslivet. Det är därför viktigt att tidigt uppmärksamma eventuella svårigheter i språkutveckling och kommunikation. Här utförs inom t.ex. barnhälsovården, barnavårdscentraler och barn- och ungdomsrehabiliteringen ett betydelsefullt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;P class="p64 ft6"&gt;Öppenhet inför språklig variation inryms i målet. Språklig variation Prop. 2005/06:2 som har att göra med geografisk eller social bakgrund (dialekter och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;sociolekter) är en tillgång, men den kan även medföra problem när det gäller individens möjligheter att hävda sig i samhället. Samtidigt som dialekter och sociolekter respekteras, måste eventuella problem med det svenska standardspråket uppmärksammas – se ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Minoritetsspråk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft28"&gt;Sverige har ratificerat den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk samt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Ratificeringen innebär att samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch erkänts som nationella minoritetsspråk och fått en särställning i Sverige. Samtliga dessa språk används av hävd i Sverige och skiljer sig tydligt från svenska språket. Dessutom talas språken av tillräckligt många i Sverige för att det ska finnas förutsättningar att bevara språken. Genom ratificeringen har Sverige åtagit sig att främja och skydda de nationella minoritetsspråken. Det handlar då inte enbart om att vårda och utveckla språket utan ibland också om att en generation som berövats sina språkliga rötter, återerövrar språket. De tidigare nämnda minoritetsspråkslagarna (1999:1175 och 1176) är exempel på åtgärder i syfte att skydda och främja samiska, finska och meänkieli. För närvarande pågår också en utredning (Ju 2004:01) som ser över möjligheterna att utvidga lagarnas geografiska tillämpningsområde när det gäller finska och samiska. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Det egna modersmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Såväl nationell som internationell forskning visar att utvecklandet av modersmålet har stor betydelse för elever med annat modersmål än svenska, såväl för den kulturella identiteten som för språkinlärningen och lärandet i ett mer övergripande perspektiv. Undervisning i det egna modersmålet är därför centralt. Den har särskilt stor betydelse för de yngsta barnens språk- och identitetsutveckling. Barn med utländsk bakgrund och barn som är döva måste ha möjlighet att utveckla och bruka sina språk. Barn som tillhör de nationella minoriteterna ska dessutom ha möjlighet till att återuppliva modersmålet även om det inte är deras förstaspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;I grundskoleförordningen (1994:1194) finns bestämmelser om modersmålsundervisning. Som villkor för undervisningen gäller att en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och att språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven. Eleven ska dessutom ha grundläggande kunskaper i språket och önska få sådan undervisning. En samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev ska erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk. En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning om det finns en lämplig lärare och om minst fem elever önskar undervisning i språket. För samiska, tornedalsfinska och romska elever är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om elevantalet är mindre än fem. I princip motsvarande bestämmelser finns i gymnasieförordningen (1992:394). Dessa bestämmelser ska även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft34"&gt;fortsättningsvis gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p104 ft6"&gt;För döva, dövblinda, vuxendöva och vissa hörselskadade är tillgången Prop. 2005/06:2 till information och möjligheten att göra sig förstådda på teckenspråk en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;grundläggande förutsättning för tillgänglighet och delaktighet. En särskild utredare (S 2003:12) gör på uppdrag av regeringen en översyn av rätten och möjligheterna för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade att använda teckenspråket i olika situationer, t.ex. i utbildning och arbetsliv samt vid samhällsstöd. Även en kartläggning om tillgängligheten till kultur och medier görs. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 april 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft6"&gt;Främmande språk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Genom det föreslagna målet förtydligas betydelsen av att alla har möjlighet att lära sig främmande språk. Vikten av goda språkkunskaper ökar i takt med internationaliseringen av samhället. Det gäller främst engelska men även så mycket som möjligt av minst ett annat främmande språk. Sverige har ställt sig bakom det gemensamma europeiska utbildningsmålet att främja kunskaper i två främmande språk utöver modersmålet. Kunskaper i engelska och andra främmande språk är avgörande för rörligheten i Europa, såväl för studier som för arbete, resor och handel.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft2"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p109 ft2"&gt;Språkvården samordnas och förstärks&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td33"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft14"&gt;Detta avsnitt behandlar regeringens bedömningar om behovet av en för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft14"&gt;stärkt och samordnad statlig språkvård. I delavsnitten &lt;NOBR&gt;6.1–6.4&lt;/NOBR&gt; redovisas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft9"&gt;några av de olika områden som bör ingå i den samordnade språkvården.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den centrala, statligt finansierade språkvården&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft14"&gt;bör samordnas och ges utökade resurser för ett vidgat verksamhets-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft6"&gt;område.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft6"&gt;Den nya språkvården bör organiseras i myndighetsform och sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft14"&gt;ordnas med myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). Basen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft9"&gt;för den nya språkvården bör, förutom SOFI:s verksamhet, vara den verk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft6"&gt;samhet som i dag bedrivs av Svenska språknämnden, Sverigefinska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft9"&gt;språknämnden och Klarspråksgruppen i Regeringskansliet. Därutöver bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft6"&gt;den samordnade språkvården ha resurser för språkvård som rör det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft9"&gt;svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken, resurser för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft14"&gt;att överblicka situationen för samtliga språk i Sverige och dessutom för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft6"&gt;terminologi- och språkteknologifrågor liksom för andra mer över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft14"&gt;gripande språkpolitiska frågor. Till dessa hör även att motverka språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft6"&gt;bruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft9"&gt;En organisationskommitté bör utses snarast för att föreslå den närmare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft6"&gt;utformningen av språkvårdsorganisationen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer i stort med regeringens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft14"&gt;bedömning. Språkkommittén föreslår att en ny språkmyndighet bildas,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft6"&gt;Sveriges språkråd.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Många remissinstanser har yttrat sig över&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft14"&gt;förslaget om att inrätta en ny språkmyndighet. Av dessa är det ca hälften&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft14"&gt;som tillstyrker eller är positiva. Bland dem som tillstyrker finns &lt;SPAN class="ft33"&gt;Statens&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p76 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;kvalitets- och kompetensråd, Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionsverket, Vetenskapsrådet, Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden, företrädare för olika nationella minoritetsspråk, Svenska Akademien, Kungl. Vetenskapsakademien, LO, Svenska Kommunförbundet, Dokumentation, information och kultur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;(DIK-förbundet),&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt; Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd KLYS och Sveriges författarförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges nationella kommitté för Europeiska byrån för mindre använda språk SWEBLUL, Centrum för multietnisk forskning, samt Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft33"&gt;Umeå universitet&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Linköpings universitet &lt;/SPAN&gt;betonar vikten av att det finns en välfungerande knytning mellan myndigheten och forskning och undervisning och framhåller i likhet med &lt;SPAN class="ft33"&gt;Umeå universitet &lt;/SPAN&gt;att den breda representation som tidigare funnits i Svenska språknämndens medlemsförsamling bör bevaras och bli kvar i en ny referensgrupp. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;framhåller att de som arbetar inom den nya myndigheten måste garanteras självständighet och oberoende i sin verksamhet. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Sveriges Television &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft33"&gt;Utbildningsradion &lt;/SPAN&gt;understryker vikten av att den nya myndigheten har rollen som rådgivande och stödjande i språkfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Sametinget &lt;/SPAN&gt;anser inte att samisk språkvård bör ingå i den nya språkvården utan förordar att Sametinget har en nära kontakt med språkmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Språk- och folkminnesinstitutet &lt;/SPAN&gt;instämmer i att samordning av språkvården behövs och att arbetet inom de nu existerande språkvårdsorganisationerna skulle kunna bedrivas i myndighetsform, men motsätter sig förslaget om att inrätta en helt ny myndighet. Även &lt;SPAN class="ft37"&gt;Statskontoret, Folkbildningsrådet/Folkbildningsförbundet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Patent- och registreringsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft37"&gt;Pressombudsmannen &lt;/SPAN&gt;är kritiska till förslaget om ny myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;När det gäller organisationen av språkvårdens terminologiverksamhet förordar &lt;SPAN class="ft7"&gt;Kungl. Tekniska Högskolan, Terminologicentrum TNC, Biotermgruppen, SIS Swedish Standards Institute &lt;/SPAN&gt;att Terminologicentrum TNC som specialiserat och väletablerat organ bör få behålla sin särställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft33"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft23"&gt;Vården av svenska språket är en nationell angelägenhet av stor betydelse för hela landet. Ett välfungerande språk är grundläggande för infrastrukturen i samhället och för en fungerande demokrati. Vården av svenska språket sker i dag både i offentlig och privat regi (se avsnitt 4.1). Viktiga insatser görs för svenskan genom normering, standardisering och råd när det gäller stavning, uttal, ordböjning och meningsbyggnad och genom bildandet av uttryck för nya företeelser och begrepp. Insatser görs också på mer övergripande textnivåer för att öka texternas läsbarhet och göra dem överskådliga och lättlästa. Det är även angeläget att motverka språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor i exempelvis myndigheternas texter och i det språk som används i medier, på arbetsplatser och i skolor. Här bör språkvårdsorganisationen visa på svagheter och redovisa positiva exempel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Ytterligare insatser behövs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;Vi bedömer att ytterligare insatser behövs inom språkvården för att främja att de språkpolitiska målen uppnås. Det handlar om att främja tillgången till och bruket av nya svenska termer, att upplysa om svenskans värde och egenskaper och att öka tillgången till de råd, regler och mönster som redan finns eller som utvecklas efter nya behov. Eftersom det är många människor i Sverige som inte har svenska som förstaspråk måste även nya typer av ordböcker och skrivregler ges ut. Inom språkteknologiområdet är det viktigt att språkvården är mer aktiv för att kunna medverka till hög kvalitet hos svenska produkter och tjänster. Språkvården måste också ges förutsättningar att följa utvecklingen och delta i olika europeiska och internationella organ. Det gäller särskilt det nordiska samarbetet. Samhällsutvecklingen har dessutom ökat behovet av en gemensam plattform där språkfrågorna, som rör inte bara svenska språket utan också det svenska teckenspråket, de nationella minoritetsspråken, invandrarspråken och relationen till andra språk, kan behandlas mer samlat och i ett större sammanhang. Den centrala, statligt finansierade språkvården bör mot denna bakgrund därför samordnas och förstärkas. I budgetpropositionen för år 2006, anslaget 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet, föreslås reformer på 2 200 000 kr för den nya språkvården fr.o.m. den 1 juli 2006. Under utgiftsområde 8. Invandrare och flyktingar, föreslår vi att en viss del av anslaget 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter används för att bidra till vården av de nationella minoritetsspråken i den nya organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;En samlad språkvård ger flera fördelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft6"&gt;Vi instämmer i språkkommitténs förslag att språkvården ska samordnas. Härigenom kan kunskap och kompetens på området samlas och befintliga resurser utnyttjas på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Den centrala språkvårdsorganisationen bör ges statligt huvudmannaskap och vara organiserad i myndighetsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Regeringen har tidigare, bl.a. i den förvaltningspolitiska propositionen och det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet ”Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst”, angett principerna för organiseringen av statsförvaltningen. Inriktningen är bl.a. att värna om kärnverksamheten i det fortsatta arbetet med att renodla statlig verksamhet. Genom renodling av verksamheterna främjas de förvaltningspolitiska värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Dessa strukturförändringar syftar till att öka effektiviteten och verksamhetens ändamålsenlighet i förhållande till de mål som läggs fast för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Språket är av central betydelse för samhället och därmed en kollektiv nyttighet, varför staten bör ta ett utökat ansvar för språkvårdsarbetet. Ett motiv till att språkvården bör organiseras i myndighetsform är att det är viktigt att kravet på offentlighet och insyn samt tydliga ansvarskedjor tillgodoses. Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten bidrar till att öppenhet och insyn i förvaltningen blir ett gemensamt mål för det allmänna. Myndighetsformen är vidare flexibel. Den ger goda möjligheter att anpassa styrning och organisation till de olika förutsättningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft38"&gt;för statlig verksamhet. Några av remissinstanserna har uttryckt farhågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GT03224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;över en språkvård i myndighetsform, eftersom det skulle innebära en Prop. 2005/06:2 alltför stark statlig styrning av språkfrågor, exempelvis när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft14"&gt;språkriktighet och språkforskning. Vi delar dock inte dessa farhågor. Exempelvis kommer Svenska Akademien, som är en självständig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft6"&gt;institution, fortsatt att ha ett mycket stort inflytande över den grundläggande normen för svensk stavning och ordböjning. Viktiga insatser för språket kommer också att göras vid ett flertal universitet och högskolor. Institutioner för nordiska språk eller svenska spelar en betydande roll för utvecklingen av språkvården. Nämnas kan också att t.ex. Svenska språknämndens motsvarighet i övriga nordiska länder är eller ingår i statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;Som flera remissinstanser påpekat är det viktigt att den breda representation från språkvårdssamhället som finns i Svenska språknämndens medlemsförsamling tas till vara av den nya organisationen. En eller flera referensgrupper kan därför behöva knytas till myndigheten med utgångspunkt i sammansättningen av Svenska språknämndens medlemsförsamling men också från de nya områden som föreslås ingå i språkvårdsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Till skillnad mot vad språkkommittén föreslår om att bilda en helt ny myndighet, anser vi att verksamheten bör samordnas med redan befintlig myndighet, nämligen Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). SOFI har redan i dag uppgifter på närliggande områden (se avsnitt 4.1) Enligt vår bedömning skulle en samordning mellan SOFI och den nya språkvårdsorganisationen innebära att befintlig kunskap och kompetens tas till vara på ett ändamålsenligt sätt. Detta innebär att den verksamhet som i dag bedrivs av Svenska språknämnden och som finansieras genom statligt verksamhetsbidrag fortsättningsvis kommer att bedrivas inom ramen för en ny myndighet. Därmed kommer staten att avveckla sitt verksamhetsstöd till nämnden fr.o.m. den 1 juli 2006. Vidare bör Regeringskansliets stöd till myndighetsspråkvård, den s.k. Klarspråksgruppens verksamhet föras till den nya språkvårdsorganisationen. Däremot bör Regeringskansliet som språkkommittén föreslår behålla sin interna språkvård och språkvård med anknytning till EU (se avsnitt 7.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;En organisationskommitté bör tillsättas snarast med uppgift att lämna förslag till den närmare utformningen av den nya språkvården och en samordning av denna med SOFI:s verksamhet i &lt;SPAN class="ft39"&gt;en &lt;/SPAN&gt;myndighetsstruktur. En sådan kommitté har möjlighet att närmare behandla de synpunkter som remissinstanserna lämnat på omstruktureringen etc. Målet är att de föreslagna förändringarna ska kunna genomföras den 1 juli 2006 med reservation för riksdagens beslut om budgetproposition för 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Vid organisationsförändringen ska reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Den nya språkvårdsorganisationen bör ges i uppgift att utveckla och främja vården av nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. Språkvårdsorganisationen bör vidare ha till uppgift att överblicka villkoren för samtliga språk som talas i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Remissinstanserna: Sametinget &lt;/SPAN&gt;anser att Samiskt språkråd ska kvar-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;stå som en separat inrättning, men med nära kontakt med den nya språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;vårdsorganisationen. &lt;/SPAN&gt;Sverigefinska språknämnden&lt;SPAN class="ft6"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Torne-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft7"&gt;dalingars &lt;NOBR&gt;Riksförbund-Tornionlaaksolaiset&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft6"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Sveriges Dövas Riks-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;förbund &lt;/SPAN&gt;ställer sig bakom att deras respektive nämnder och motsvarande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;inordnas i en ny språkvårdsorganisation eftersom det kommer att främja&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språken.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft7"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft6"&gt;I Sverige används förutom&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;svenska ett stort antal språk. Fem språk har erkänts som nationella mino-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;ritetsspråk – samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. För&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;samiska, finska och meänkieli finns också lagar (1999:1175 och 1176)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;som ger rätt att använda språken i kontakt med förvaltningsmyndigheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;och domstolar i vissa geografiska områden där språket har lång tradition.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;Teckenspråket är en viktig del av dövas kultur och ett modersmål för de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;personer som är döva från födseln eller den tidiga barndomen. Ett stort&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;antal språk har kommit till Sverige genom flyktingar och invandrare. Det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;är därför angeläget att en ny språkvårdsorganisation anpassas till hela&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språksituationen i Sverige.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;Vi anser i likhet med språkkommittén att en ny språkvårdsorganisation&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;även bör ges i uppgift att utveckla och främja vården av nationella mino-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;ritetsspråk och teckenspråk samt ha möjligheter att överblicka den totala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språksituationen i Sverige med alla de språk som talas i landet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;Sverigefinska språknämnden är en ideell organisation som får statligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;verksamhetsstöd och vårdar det finska språket i Sverige. Vi anser att den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;verksamhet som i dag bedrivs inom nämnden och som finansieras genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft6"&gt;statliga bidrag fortsättningsvis bör bedrivas inom ramen för den nya&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;språkvårdsorganisationen. Därmed kommer staten att avveckla sitt verk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;samhetsstöd till Sverigefinska språknämnden fr.o.m. 1 juli 2006.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;Enligt sametingslagen (1992:1433) ska Sametinget leda det samiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;språkarbetet. Statligt kulturstöd utgår till Sametinget för bl.a. språkvård&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;och språkstödjande insatser. Sametinget har fortsatt ansvar för att leda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;det samiska språket, och dess språkvårdande verksamhet kommer därför&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;inte att ingå i den nya centrala språkvårdsorganisationen. Sametingets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;handlingsprogram &lt;/SPAN&gt;Start för en offensiv samisk språkpolitik &lt;SPAN class="ft6"&gt;antogs i&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft6"&gt;Sametingets plenum februari 2004. Då fastställdes, i enlighet med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;programmet, att Samiskt språkråd tills vidare ska vara vilande. Samtidigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;fastställdes att Samisk språknämnd, de tre Sametingens gemensamma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;språkorgan, ska få en större betydelse för det gemensamma språkarbetet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft6"&gt;Myndigheten Sametingets avdelning för språk- och kulturarbete ger&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;språkservice av mer löpande karaktär. Organisationskommittén bör i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;samråd med Sametinget överväga eventuella framtida samarbetsformer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;med en ny språkvårdsorganisation. Med utgångspunkten att språkvården&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft6"&gt;får ett ansvar för meänkieli bör kommittén vidare tillsammans med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft6"&gt;Svenska Tornedalingars &lt;NOBR&gt;Riksförbund-Tornionlaaksolaiset&lt;/NOBR&gt; närmare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;formulera verksamheten för meänkieli. För de övriga minoritetspråken,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;romani chib och jiddisch bedrivs ett visst arbete på området av organisa-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;tioner som företräder romer respektive judar. Organisationskommittén&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft9"&gt;bör även här i samråd med företrädare för minoriteterna närmare formu-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;lera språkvårdsmyndighetens verksamhet. Utgångspunkten bör vara att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;stödja fortsatta insatser och utveckling.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td26"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GT03226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p64 ft6"&gt;När det gäller det svenska teckenspråket görs språkvårdande insatser Prop. 2005/06:2 inom ramen för Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och berörda forskningsinstitutioner. I en ny språkvårdsorganisation bör dock en särskild&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;funktion inrättas för vården av teckenspråket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Många människor i Sverige har inte svenska som förstaspråk. Tillgängligheten till språket och hur de olika språken i dagens Sverige ska fungera tillsammans är också frågor som bör behandlas i ett samlat språkvårdsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;En central statlig språkvård bör alltså ges uppgiften att studera frågor som rör alla dessa språks funktion och ställning, från såväl ett individsom ett samhällsperspektiv, följa utvecklingen och vid behov samordna insatser samt föreslå eventuella åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Myndigheters klarspråksarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Såväl statliga som kommunala myndigheter har ett ansvar för att deras kommunikation med omvärlden fungerar väl. Det centrala stödet till myndigheterna i deras klarspråksarbete bör därför fortsätta att ges och även breddas. Nuvarande stöd, som ges till myndigheterna via Klarspråksgruppen, bör överföras till den nya språkvårdsorganisationen. Denna bör också få till uppgift att följa upp och utvärdera myndigheternas klarspråksarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Varje statlig myndighet ska ges ett tydligare ansvar för sitt eget språkvårdsarbete, t.ex. genom mål i regleringsbrev och krav på återrapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna är positiva till att statliga myndigheter ges ett tydligare ansvar för sitt språkvårdsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft33"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;Nya uppgifter kräver utökat stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft6"&gt;Allt större krav ställs i dag på myndigheterna att arbeta serviceorienterat. Ett begripligt myndighetsspråk är en förutsättning för en förvaltning som vill nå och behålla medborgarnas förtroende. Insatser för att förbättra myndighetstexter av olika slag och att anpassa informationen till mottagarna – det som brukar benämnas klarspråksarbete – leder till att myndigheternas verksamhet blir effektivare och att allmänhetens förtroende för dem ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft23"&gt;Till följd av att det svenska samhället nu präglas av mångspråkighet och en omfattande datorisering har behovet av stöd delvis förändrats. Klarspråksarbete omfattar nu även &lt;SPAN class="ft37"&gt;tekniker &lt;/SPAN&gt;för att anpassa den myndighetsinformation som ska finnas tillgänglig på Internet till just det mediet. Det webbaserade materialet måste vara begripligt, tillförlitligt och tillgängligt för alla grupper av medborgare. Det brister i dag ofta i myndigheternas kompetens när det gäller att kommunicera med barn och ungdom, exempelvis då dessa talar en sociolekt, en variant av svenska som hör hemma i en viss grupp. Det gäller också kontakten med personer med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft41"&gt;olika funktionshinder eller med bristfälliga kunskaper i svenska språket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;P class="p123 ft6"&gt;Språkvårdsmyndigheten ska initiera att personalen inom exempelvis Prop. 2005/06:2 rättsväsendet, utbildnings- och socialsektorn och vård- och omsorg ges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft6"&gt;behövlig kompetensutveckling. Även terminologiarbete är en viktig del i klarspråksarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Många myndigheter har under de senaste åren intensifierat sitt arbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;när det gäller att öka begripligheten i centrala texter. Ett viktigt stöd i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;arbetet har Klarspråksgruppen gett i snart 12 år. Gruppen inrättades&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;genom beslut av regeringen i december 1993 med den huvudsakliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;uppgiften att främja språkvårdsarbetet hos de statliga myndigheterna, en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;uppgift som en tid hade legat på Statens institut för personalutveckling,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;som då nyligen avvecklats.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Klarspråksgruppens stöd till myndigheterna har gett mycket goda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;resultat. Flera remissinstanser anser att gruppens placering i Regerings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kansliet varit en klar markering från regeringens sida att klarspråksarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;är viktigt och nödvändigt. Men gruppen är en tillfällig lösning. Dess&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;uppdrag har även formellt bara gällt de statliga myndigheterna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Vi anser därför att det nu är lämpligt att överföra verksamheten till den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nya språkvårdsorganisationen. En inplacering i en språkvårdsmyndighet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;med bred verksamhet ger flera fördelar. Hela den offentliga förvalt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ningen kan på så sätt omfattas och ges det stöd som efterfrågas. Sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;arbete med Regeringskansliets språkvård bör emellertid garanteras även i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;fortsättningen. Samarbete med den nya förvaltningspolitiska myndighet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;som kommer att inrättas under 2006 (dir. 2005:65) bör också efter-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;strävas.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;Språkbestämmelser bör följas upp och klarspråksarbetet fortlöpande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;utvärderas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;När det gäller kraven på myndigheterna att använda ett klart och begrip-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ligt språk finns det bestämmelser om detta i 7 § förvaltningslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;(1986:223) och i 7 § verksförordningen (1995:1322). Den sistnämnda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;gäller enbart statliga myndigheter och formuleras som ett ansvar för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;myndighetens chef att se till att allmänhetens och andras kontakter med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;myndigheten underlättas genom ett klart och begripligt språk i myndig-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;hetens skrivelser och beslut. Utredningen om en översyn av verksförord-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;ningen har i sitt betänkande &lt;/SPAN&gt;Från verksförordning till myndighetsförord-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;ning &lt;/SPAN&gt;(SOU 2004:23) lämnat förslag till en ny förordning. Bestämmelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;om myndighetschefens uppgifter innehåller även den en språkbestäm-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;melse, nu uttryckt som att myndighetschefen ska ”se till att myndigheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;i sin verksamhet använder ett klart och begripligt språk”. Betänkandet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;har remissbehandlats och beredning av en ny förordning pågår med sikte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;på ett ikraftträdande senast den 1 januari 2007.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;I rapporten &lt;/SPAN&gt;På väg mot ett bättre myndighetsspråk &lt;SPAN class="ft6"&gt;(2001:18) redo-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;visade Statskontoret sitt uppdrag från regeringen ”att utvärdera begrip-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ligheten i myndighetstexter och att analysera vilket stöd myndigheterna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kan behöva i sitt framtida språkvårdsarbete”. Av rapporten framgår att de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;typiskt kanslispråkliga dragen i myndighetstexterna med ålderdomliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ord och krångliga meningar mer eller mindre försvunnit. De finns dock&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kvar i texter som förvaltningsbeslut och föreskrifter. I stället finns det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;andra brister i texterna som har med urval av innehåll, struktur och över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skådlighet att göra. Syftet med texterna är ofta oklart och anpassningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;P class="p125 ft6"&gt;till de tilltänkta mottagarna är dåligt. I rapporten konstateras att de inter- Prop. 2005/06:2 vjuade skribenterna på myndigheterna efterlyser bl.a. utbildning och attitydförändrande arbete. Negativa attityder till språkvårdsarbete anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft6"&gt;särskilt som ett hinder för att skriva mer begripligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft6"&gt;Vi anser att det är viktigt att myndigheterna fortsätter sitt klarspråksarbete och att det också sker en förstärkning av insatserna. Klarspråksarbete bör ingå som en självklar del i myndighetens verksamhet där ansvaret för detta arbete är tydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Utöver Statskontorets undersökning har det hittills inte skett någon fortlöpande uppföljning av hur myndigheterna följer språkbestämmelserna i förvaltningslagen och verksförordningen. Vi anser därför att det bör ingå i den nya språkvårdens uppgifter att göra sådana uppföljningar och utvärderingar. De bör även omfatta de språkbestämmelser som rör de nationella minoritetsspråken, främst de som gäller i de s.k. förvaltningsområdena för samiska, meänkieli och finska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft23"&gt;Språkkommitténs förslag att styra myndigheternas klarspråksarbete genom mål i regleringsbrev och krav på återrapportering, bör bedömas när den nya organisationen arbetat en tid. Det utökade stödet tillsammans med nämnda utvärderingar bör göra det möjligt för myndigheterna att prioritera en verksamhet som leder fram till lättbegripliga texter och ett vårdat, enkelt och begripligt myndighetsspråk. Om det senare uppkommer behov av skärpta krav på klarspråksarbetet, bör det vara en uppgift för den nya språkmyndigheten och andra berörda myndigheter att i samråd bedöma och föreslå detta.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft25"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;SPAN class="p129 ft25"&gt;Terminologi och språkteknologi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p130 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Statligt verksamhetsstöd bör även i fortsätt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p130 ft6"&gt;ningen lämnas till AB Terminologicentrum TNC. Terminologisk kom-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p130 ft14"&gt;petens bör också finnas i den nya språkvårdsorganisationen liksom en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;funktion för språkteknologifrågor.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer till viss del med reger-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft6"&gt;ingens bedömning. Språkkommittén föreslår att terminologiverksam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft9"&gt;heten ska utgöra ett separat verksamhetsområde inom en ny språkvårds-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft9"&gt;myndighet. Ett språkteknologiskt sekretariat inrättas inom den föreslagna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft14"&gt;nya språkmyndigheten i syfte att stärka statens insatser och samordna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft14"&gt;dessa med andra insatser inom det språkteknologiska området. Språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft14"&gt;vården ges i uppdrag att kartlägga myndigheternas begreppsansvar och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft14"&gt;att lämna förslag till regeringen om hur myndigheternas ansvar kan tas in&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft14"&gt;i myndigheternas instruktioner. Den nya språkvården bör bistå Stats-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft14"&gt;kontoret att bedöma den språkliga kvaliteten på språkteknologiska pro-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;dukter och tjänster vid offentlig upphandling av sådana.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft7"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft6"&gt;Ett antal remissinstanser som &lt;/SPAN&gt;Uppsala univer-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft30"&gt;sitet, Lunds universitet – institutionen för nordiska språk, Kungl.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft7"&gt;Tekniska Högskolan, Svenska Biotermgruppen, Vetenskapsakademien,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft7"&gt;Terminologicentrum TNC, Svenska språknämnden, SIS Swedish&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Standards Institute &lt;/SPAN&gt;är mycket tveksamma till eller har vissa invändningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft6"&gt;mot förslaget om terminologiverksamhetens organisation. Samtliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p132 ft14"&gt;remissinstanser är huvudsakligen positiva till kommitténs förslag om att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p93 ft6"&gt;inrätta ett språkteknologiskt sekretariat. Uppsala universitet och Terminologicentrum TNC ställer sig dock tveksamma till om det mest lämpliga är att lägga ansvaret för det språkteknologiska sekretariatet på den föreslagna nya myndigheten. Flertalet remissinstanser betonar allmänt vikten av ett aktivt terminologiarbete och att samordning av terminologiarbete kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft33"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft23"&gt;Ett väl fungerande fackspråk inom olika områden med entydiga termer och begrepp ger tydligare texter och regelverk som i sin tur bidrar till en effektiv kommunikation. Precisa och överenskomna termer är också nödvändiga för att man ska kunna söka och förlita sig på information i olika databaser och på Internet. Det är också nödvändigt att fortlöpande underhålla terminologin och i vissa fall skapa termer inom olika fackområden för att undvika domänförluster för svenskan. Den snabba samhällsutvecklingen kräver ett konstant arbete med att bearbeta och tillgängliggöra överenskomna terminologier inom allt fler områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Gränsen mellan den mer allmänna språkvårdens rekommendationer om lämpliga ord och uttryck och den specialiserade fackspråksterminologin är inte alltid helt skarp. En term kan förekomma i såväl allmänsom fackspråk. EU:s svenska översättare och terminologer och Regeringskansliets språkexperter har en viktig roll i utvecklingen av nya svenska ord och uttryck både i &lt;NOBR&gt;EU-sammanhang&lt;/NOBR&gt; och för svenska myndigheters inhemska verksamhet. De behöver ofta samråda med terminologisk expertis och andra språkvårdsorgan. Ett sådant samarbete mellan språkvårdens olika organ finns för övrigt sedan 1976 i den s.k. Språkvårdsgruppen och sedan 2003 även genom Regeringskansliets EU- språkvård. Dokumentationen och spridningen av de rekommendationer som lämnas behöver emellertid förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;Terminologicentrum har stor betydelse för den terminologiska utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft23"&gt;AB Terminologicentrum (TNC), se avsnitt 4.1, har lång erfarenhet och ett väletablerat internationellt kontaktnät på terminologiområdet. Centrumets verksamhet har stor betydelse för det nationella terminologiarbetet och för att resultatet av detta arbete ska få acceptans och spridning. Vi anser att ett statligt verksamhetsstöd även i fortsättningen bör utgå direkt till TNC och gör samtidigt bedömningen att terminologisk kunskap även bör finnas inom ramen för den nya språkvårdsorganisationen för att det i det allmänna språkvårdsarbetet ska kunna finnas insikter i och förståelse för terminologiarbetets villkor. Likaså är det angeläget att den nya språkvården har en terminologisk kompetens för att få till stånd en bättre samverkan mellan olika specialområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft23"&gt;Eftersom terminologiarbetet är styrt av behov från olika fackområden i näringslivet och i offentlig sektor är det viktigt att dessa fackområden också fortsättningsvis tar ett ansvar för TNC:s verksamhet. Det bör vidare vara en uppgift för fackexperter att i samråd med terminologer inrätta särskilda grupper inom olika fackområden eller att i projektform utarbeta ordlistor inom olika områden. Den modell för samarbete mellan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;fackexperter, terminologer och andra språkvårdare i s.k. termgrupper Prop. 2005/06:2 som i dag tillämpas, och där TNC också medverkar, är flexibel och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft23"&gt;ändamålsenlig. I den nyligen beslutade propositionen om &lt;NOBR&gt;IT-politiken,&lt;/NOBR&gt; Från &lt;NOBR&gt;IT-politik&lt;/NOBR&gt; för samhället till politik för &lt;NOBR&gt;IT-samhället&lt;/NOBR&gt; (prop. 2004/05:175), har vi framhållit att det kan behövas särskilda stödinsatser till TNC för att modellen med termgrupper ska kunna spridas till andra fackområden som också har behov av nya entydiga begrepp och termer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;En rikstermbank behövs för att säkra tillgång till termer av hög kvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; har vi också framhållit att uppbyggnaden av en nationell central termbank, en rikstermbank, är en förutsättning för en smidig tillgång till och kvalitetssäkring av svenska termer inom olika verksamhetsområden. En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank kan på sikt bli ett effektivt verktyg för fackexperter, medier, företag, myndigheter, universitet och högskolor och översättare, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk terminologi, samt för utvecklingen av nya IT- tjänster. I arbetet med en central termbank är det viktigt att myndigheterna också medverkar. Det bör därför i myndigheternas språkvårdsarbete ingå ett ansvar för begrepp och termer inom det egna verksamhetsområdet. I &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; redovisar vi närmare våra överväganden om en rikstermbank. Vi anser att den nya språkmyndigheten i samråd med bl.a. Terminologicentrum TNC bör bedöma om sektorsmyndigheternas ansvar för begrepp och termer behöver regleras på annat sätt än vad som gäller för det övriga språkvårdsarbetet. Samråd med den nya förvaltningspolitiska myndigheten bör också ske när så är lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft14"&gt;Informationsteknik och språklig kvalitet måste gå hand i hand&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Informationstekniken har fått stor betydelse för framställningen av texter. Genom exempelvis språkstödsprogrammen etableras nya normer och standarder. Inom detta område bör den nya språkvårdsorganisationen verka för ökad kvalitet och även vara aktiv genom exempelvis samarbete och informationsinsatser. Även datorkulturens effekter på språket bör vara en uppgift för språkvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;Språkteknologisk kompetens behövs i en ny språkvårdsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft6"&gt;Forskning och utveckling inom språkteknologin bedrivs vid lärosäten och institut med varierande inriktning och olika tillämpningsområden. Centralt för att främja en god utveckling på språkteknologiområdet är att systematiskt bygga upp stora text- och taldatabaser och att utveckla programvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft23"&gt;I text- och taldatabaser lagras mycket stora mängder autentiskt tal- och skriftspråk på ett sätt som gör det åtkomligt för datoriserad, språkvetenskaplig analys. En sådan analys är i sin tur en förutsättning för att utveckla program för automatisk översättning, för överföring av text till tal (och vice versa), för datoriserad taligenkänning m.m. Uppbyggnaden av text- och taldatabaser är kostsamt och arbetskrävande samt fordrar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft41"&gt;långsiktig planering och handlar om att skapa språkteknologiska bas-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;P class="p138 ft6"&gt;resurser för att utveckla välfungerande språkteknik. Det är således inte Prop. 2005/06:2 möjligt för den nya språkvårdsorganisationen att själv genomföra detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft6"&gt;arbete, men den bör ha kompetens att inventera och överblicka behoven samt ta initiativ till nödvändiga samarbetsprojekt. Utveckling av programvaror m.m. sker på marknaden och bör anpassas till svenska förhållanden när det finns behov av det. Statens roll bör vara att samordna och på olika sätt stödja anpassningsarbetet genom att bl.a. ta initiativ till samarbete mellan näringsliv, forskning, kommuner, landsting och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Vi anser därför att en funktion för samordning av språkteknologi bör finnas hos den nya språkvårdsorganisationen så att resurser bättre kan samordnas och förutsättningarna för att medverka inom större samverkansprogram inom Norden och EU förbättras. Språkvårdsorganisationen bör exempelvis långsiktigt verka för att uppmärkta och representativa text- och taldatabaser utvecklas. En första uppgift i det arbetet kan vara att inventera dagens resurser för svenska språket, på vilket sätt och till vilken eventuell kostnad de är tillgängliga och därefter göra angelägna prioriteringar. En sådan inventering bör även göras för våra nationella minoritetsspråk och vanligaste invandrarspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft23"&gt;I sina förslag som rör informationsteknikens användning hos myndigheterna har språkkommittén bedömt att Statskontoret i sitt arbete med upphandling och ramavtal för den offentliga förvaltningens IT- och teleanvändning bör ta hänsyn till den språkliga kvalitet som utrustningen och tjänsterna har. Vi anser att det följer av kraven på myndigheters språkvårdsarbete att hänsyn måste tas till den språkliga kvaliteten även när det gäller t.ex. ordbehandlingsprogram och andra språkteknologiska produkter och tjänster. När det gäller att bedöma den språkliga kvaliteten bör språkmyndigheten kunna bistå med experthjälp om det behövs.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft46"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;SPAN class="p129 ft46"&gt;Nordisk språkgemenskap&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den nya språkvårdsorganisationen bör aktivt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;delta i det nordiska samarbetet och verka för att den nordiska språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;gemenskapen stärks.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;bedömning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Remissinstanserna har inga invändningar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft7"&gt;Skälen till regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft6"&gt;Det finns en lång tradition av&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft9"&gt;samarbete inom olika områden i Norden, och den nordiska språkgemen-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft9"&gt;skapen är central i det arbetet. Den nordiska språkgemenskapen stärker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft9"&gt;också svenska språket liksom andra nordiska länders språk. Totalt beräk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;nas den nordiska språkgemenskapen omfatta ca 20 miljoner människor.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft6"&gt;Nordiska ministerrådet stimulerar samarbete inom kultur, medier,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;utbildning och forskning genom olika insatser. Det sker bl.a. genom nät-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;verksbildning, genom satsningar på olika projekt med stark nordisk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;profil. Inom ramen för kultursamarbetet finns två stora fonder: Nordiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;kulturfonden och Nordiska film- och &lt;NOBR&gt;TV-fonden.&lt;/NOBR&gt; Några viktiga frågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;inom kultur- och mediesamarbetet är frågor om digitalisering, distri-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;bution, upphovsrätt och &lt;NOBR&gt;grannlands-TV.&lt;/NOBR&gt; Vidare verkar den nordiska litte-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GT03232x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;ratur- och bibliotekskommittén (Nordbok) för att utveckla samarbetet Prop. 2005/06:2 inom litteratur- och biblioteksområdet, bl.a. finns ett översättningsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;och ett nordiskt litteraturpris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft23"&gt;Utbildnings- och forskningssamarbetet är resursmässigt sett det största nordiska samarbetsområdet, där större delen går till generella s.k. mobilitetsprogram och stödordningar, gemensamma nordiska institutioner och tidsbegränsade projekt. Från och med 2004 finns en ny programstruktur (Nordplus Junior, Nordplus Vuxen, Nordplus Nabo och Nordplus Språk). Programmen innebär utvecklade möjligheter till nordisk språkförståelse och nordiskt språksamarbete. Skolelever, studenter och lärare kan ansöka om stipendier för att tillbringa en termin eller två i ett annat nordiskt land. Även kortare vistelser är möjliga att få bidrag till. Nordplus Språk, som är ett resultat av att ministerrådet samordnat sin språkverksamhet till ett eget tvärgående program, innebär utöver ovanstående program även andra språkinriktade aktiviteter och språkpolitiska initiativ inom ministerrådets utbildningssektor. Nordplus Språk kommer att utvärderas under hösten 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Nordens språkråd som är ledningsgrupp för nordiskt språksamarbete, har föreslagit en ny nordisk språkpolitik. Utgångspunkten för den är att främja internordisk språkförståelse, stärka kunskapen om språken i Norden, främja en demokratisk språkpolitik och språksyn i Norden samt stärka de nordiska språkens ställning i och utanför Norden. Nordiska rådets session beräknas under hösten 2006 kunna ta ställning till den föreslagna nordiska språkpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft14"&gt;Vi bedömer att den nordiska språkgemenskapen och det nordiska samarbetet är en tillgång och styrka. Den nya språkvårdsorganisationen i Sverige bör därför aktivt delta i det nordiska samarbetet och verka för att den nordiska språkgemenskapen stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft2"&gt;7 Svenska språkets ställning och bruk i EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Svenska riktlinjer har fastställts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Regeringskansliet utfärdar riktlinjer för svenskans användning inom och i förhållande till EU:s institutioner. Hur bruket av svenska utvecklas redovisas till riksdagen i regeringens årliga skrivelse om verksamheten i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer i stora delar med regeringens åtgärder. Språkkommittén föreslår även att en studie av dokumentanvändning och informationsströmmar bör göras så att endast relevanta dokument översätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen av de remissinstanser som kommenterar dessa frågor avstyrker något av kommitténs förslag. Bland dem som tillstyrker kommitténs förslag kommenteras särskilt vikten av att &lt;NOBR&gt;EU-doku-&lt;/NOBR&gt; ment ska finnas tillgängliga på svenska och att kvaliteten måste garanteras genom att man främjar utbildning av tolkar och översättare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft33"&gt;Nuvarande språkförhållanden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;I EU finns 21 officiella språk och arbetsspråk i EU. Det har också skapats möjligheter att i begränsad omfattning och efter särskilda arrangemang använda andra språk i vissa sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Att ett språk har ställning som officiellt språk och arbetsspråk innebär bl.a. att EU:s regelverk, som är gällande rätt för &lt;NOBR&gt;EU-medborgarna,&lt;/NOBR&gt; finns tillgängligt på detta språk. Vidare har varje medborgare rätt att kunna skriva till en &lt;NOBR&gt;EU-institution&lt;/NOBR&gt; och få svar på sitt eget officiella språk. Möjligheterna för folkvalda politiker och andra företrädare i andra EU- organ på hög nivå att delta i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; får inte heller begränsas av deras språkkunskaper. Detta är principer som gällt före utvidgningen och också gäller nu.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;I Regeringskansliets riktlinjer för handläggning av &lt;NOBR&gt;EU-frågor&lt;/NOBR&gt; ingår ett cirkulär nr 6 med Riktlinjer för att främja svenska språkets ställning i &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; Dessa riktlinjer ska tillämpas i förhållande till samtliga organ &lt;SPAN class="ft9"&gt;i &lt;/SPAN&gt;EU där den svenska regeringen representeras, oavsett om Sverige företräds av medlemmar av regeringen eller tjänstemän från Regeringskansliet eller en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;Olika lösningar har tillämpats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;I det dagliga arbetet på tjänstemannanivå i rådet har det varit nödvändigt att tillämpa olika lösningar. Hänsyn har tagits till hur både det svenska språket och sakfrågan bäst främjas samt till tillgången på tolkar och översättare, budgetaspekter och andra praktiska aspekter. En viktig utgångspunkt är att svenska språket inte ska behandlas sämre än jämförbara språk (t.ex. danska, finska, grekiska och portugisiska). På samma sätt måste t.ex. tolkning vid informella möten bestämmas av praktiska behov och de resurser som värdlandet kan ställa till förfogande. Vid de viktiga bilaterala kontakterna med andra medlemsstater i samband med möten måste man naturligtvis använda de språk man kan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;I vissa &lt;NOBR&gt;EU-organ&lt;/NOBR&gt; finns det etablerade arbetssätt. I Ständiga representanternas kommitté (Coreper) talas engelska, franska och tyska med tolkning. I flera kommittéer och grupper, särskilt på det utrikespolitiska området och för övergripande frågor, talar man engelska och franska utan tolkning. I en rad andra grupper har det av tradition bara skett tolkning till och från, i vissa fall enbart från, ett begränsat antal språk. Tolkning till och från alla språk inklusive svenska förekommer i praktiken bara i ett mindre antal grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;I det fall det funnits en etablerad praxis med ett begränsat antal språk i vissa grupper redan vid det svenska &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;SPAN class="ft47"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt; &lt;/SPAN&gt;har Sverige tills vidare tolererat den. Dessa ordningar är dock oförenliga med &lt;SPAN class="ft48"&gt;EU&lt;/SPAN&gt;:s grundläggande språkprinciper. Sverige har strävat efter att olika arbetsgrupper arbetar antingen på samtliga språk eller enbart på engelska och franska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft23"&gt;I praktiken har det visat sig att tolkning från och till svenska inte har tillhandahållits i den utsträckning som har begärts från svensk sida. Detta har ofta motiverats med att tolkar inte har funnits tillgängliga eller med budgetskäl. Det är självfallet en fördel om Sveriges representanter kan använda sig av svenska i arbetet. Alla kan naturligtvis uttrycka sig mest&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;exakt och nyanserat på sitt eget språk. Många anser därför att möjlig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p93 ft6"&gt;heten att kunna tala sitt eget språk är helt avgörande. Även vid den bästa tolkning går emellertid alltid något av precisionen och nyanserna förlorat, liksom mycket av betoningen i framförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vid tolkning till eller från svenska har deltagarna inte sällan haft synpunkter på kvaliteten. Det kan bl.a. hänga samman med att tolkning ofta sker som s.k. relätolkning, dvs. från svenska via ett andra språk, till ett tredje. Enligt språkkommittén och tidigare utredningar har tolkning från svenska tidigare oftast skett via tyska, danska, nederländska eller finska och alltså inte direkt till de mest använda språken engelska eller franska. Bl.a. av dessa skäl har svenska deltagare ibland föredragit att inte tala svenska, när man bedömt att det finns risk att det svenska budskapet i sakfrågan inte skulle nå fram, och att förutsättningarna är bättre om man talar t.ex. engelska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft14"&gt;Ny tolkningsordning nödvändig efter utvidgningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft6"&gt;När nya språk tillförs ökar i princip behovet av tolkning med nästan kvadraten på antalet språk, eftersom varje språk ska tolkas till varje annat. Frågan om språkanvändningen väckte stor uppmärksamhet inför EU:s senaste utvidgning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft23"&gt;Sverige tog därför initiativ till en diskussion om dessa problem inom rådet. En ordning som till stor del bygger på de svenska tankarna har genomförts. Den går ut på att tolkning mellan alla språk ska tillhandahållas vid möten på ministernivå, och i ett begränsat antal arbetsgrupper på tjänstemannanivå där behovet är särskilt stort. Detta finansieras av EU:s budget. Antalet arbetsgrupper som arbetar utan tolkning utökas. Det handlar om flera arbetsgrupper på det utrikespolitiska området och för övergripande frågor, där alla deltagare förväntas kunna engelska och franska. För övriga arbetsgrupper på tjänstemannanivå infördes ett system där medlemsländerna i förväg får ange vilken tolkning de önskar och sedan betala för det. Fullt pris enligt en schablon betalas för ”aktiv” tolkning, dvs. den svenska representanten kan tala svenska och även lyssna till övriga deltagares inlägg på svenska. För ”passiv” tolkning, dvs. den svenska representanten kan tala svenska men får lyssna på övriga deltagares inlägg på något annat språk betalas 50 procent, för den händelse inte tolkarna ändå kan språket. Varje medlemsland tilldelas en pott ur EU:s budget som bör räcka för att täcka en avsevärd del av kostnaderna. Vill medlemsländerna ha tolkning därutöver, får de bekosta den själva. Om ett land inte fullt utnyttjar sin pott, kan huvuddelen av återstående medel användas för att bidra till att täcka landets kostnader för resor till möten i rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft14"&gt;Fullgoda översättningar måste finnas inför samråd och beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft23"&gt;Översättning sker av alla förslag till rättsakter inför beslut, liksom av arbetspapper under beslutsprocessen och av andra diskussionsunderlag och policydokument som vitböcker, grönböcker m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Det är viktigt att det finns fullgoda svenska översättningar av dokumenten särskilt vid beredning med riksdagens &lt;NOBR&gt;EU-nämnd&lt;/NOBR&gt; inför beslut i rådet. Det är också oftast nödvändigt att ha en svensk språkversion om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;det ska ske en bredare remissbehandling i Sverige inför beslut i rådet. På Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;samma sätt är det normalt nödvändigt att det finns en svensk översättning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;långt tidigare i beslutsprocessen, t.ex. inom det utökade offentliga sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;råd som kommissionen nu har inlett som ett led i ökad öppenhet, beträf-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;fande bl.a. grönböcker, vitböcker och meddelanden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Regeringskansliets riktlinjer anger att en fullt godtagbar svensk över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;sättning ska finnas tillgänglig inom rimlig tid före det rådsmöte då ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;formellt beslut om förslaget förutses. Enligt rådets arbetsordning ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;texterna finnas tillgängliga minst två veckor före beslut. Avsteg från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;detta kan bara accepteras om flera andra länder i samma enskilda fall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;visar samma flexibilitet eller om det finns andra särskilda skäl.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Huvuddelen av översättningarna är från originalet på engelska eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;franska. När det gäller förslag till rättsakter från kommissionen finns det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;alltid en svensk text tillgänglig när rättsakten kommer till rådet för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;behandlas av medlemsstaternas delegater i någon arbetsgrupp där. I det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;löpande arbetet i rådet kommer reviderade dokument oftast först på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;engelska eller franska och en svensk text först något senare, vilket inne-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bär en nackdel för Sverige. Ibland är kvaliteten på de svenska översätt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ningarna inte heller tillräckligt hög. Det innebär att det i praktiken ofta är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;en engelsk eller fransk text som används i ett väsentligt skede av arbetet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;såväl i rådsarbetsgruppen som i Regeringskansliet. I många fall blir det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;alltså nödvändigt att utgå från texter på engelska eller franska i det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;löpande arbetet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Språkkommittén anser att en större selektivitet bör tillämpas när det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;gäller vilka dokument som översätts. En mer systematisk tillämpning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ett sådant system bör övervägas, så att de texter som behöver bli över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;satta faktiskt också blir det, medan texter med mindre användning lämnas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;åt sidan. Därför vore det önskvärt menar kommittén att man inom EU:s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ram genomförde sådana undersökningar. Kommittén föreslår att man&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;från svensk sida studerar &lt;NOBR&gt;EU-dokuments&lt;/NOBR&gt; bruk i Sverige med tanke på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;medborgarnas rätt till insyn och påverkan men också för att undersöka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;om &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; ger upphov till domänförluster inom området&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;politik och administration.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;En sådan rationalisering har redan genomförts inom EU. I samband&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;med utvidgningen i maj 2004 gav kommissionens vice ordförande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Kinnock ut ett meddelande (Matching supply and demand for translation.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;SEK (2004) 638) om att endast vissa typer av texter ska översättas i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kommissionen och att texternas sidantal måste minska. I meddelandet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;finns en förteckning över vilka dokument som ska översättas och deras&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;maximala sidantal. Denna ordning ska gälla under en övergångsperiod&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;till den 1 januari 2007, dvs. tills man hunnit rekrytera tillräckligt många&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;översättare till de nya språken. Även i övriga institutioner har liknande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;rationaliseringar gjorts. Regeringen anser att det är rimligt med en sådan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;rationalisering men att det är angeläget att följa utvecklingen och bedöma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;om rationaliseringen träffar rätt dokument.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Eftersom alla EU:s rättsakter finns på svenska och normalt används i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;det dagliga arbetet hos bl.a. departement, myndigheter, rättsväsendet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;branschorgan finns goda förutsättningar för att svenskan inte tappar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;användningsområden inom offentlig förvaltning på grund av EU-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;medlemskapet. Däremot är det viktigt att verka för att höja &lt;NOBR&gt;EU-texternas&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kvalitet och läsbarhet. Regeringen anser därför att uppmärksamheten bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td24"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GT03236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;koncentreras på att påverka institutionerna att dels vidta åtgärder för att Prop. 2005/06:2 källtexterna på engelska eller franska utformas så klart och enkelt som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;möjligt, dels samverka med de svenska översättarna för att få översättningar av bra kvalitet. Regeringskansliet bör i det löpande arbetet särskilt bevaka detta. Jämför även avsnitt nedan om &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;EU-språkvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; behålls i Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Regeringskansliet bör bl.a. genom sin EU- språkvård fortsätta att verka för att EU:s institutioner arbetar för enklare, begripligare och klarare texter. &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; bör även fortsätta sitt arbete med att förbättra svenska &lt;NOBR&gt;EU-texter&lt;/NOBR&gt; genom rådgivning, riktlinjer och utbildning. Språkvård med anknytning till EU är en naturlig uppgift för Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Alla remissinstanser som kommenterat förslagen instämmer i dem, däribland &lt;SPAN class="ft7"&gt;Livsmedelsverket, Konsumentverket, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Tolk- och översättarinstitutet, Handikappförbundens samarbetsorgan, LO, Svenska föreningen för Industriellt Rättsskydd, Svenska Akademien, Svenskt näringsliv och Sveriges Marknadsförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft6"&gt;Kommitténs förslag om att den s.k. punktregeln ska mjukas upp får invändningar från två remissinstanser, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Statskontoret och Lunds universitet – institutionen för nordiska språk, &lt;/SPAN&gt;som menar att problemet med långa meningar i källtexter måste lösas på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft33"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft14"&gt;Den påbörjade &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; visar på ett stort behov av fortsatt verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Att &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; är begriplig för gemene man är en grundläggande demokratifråga och har stor betydelse för rättssäkerheten. Även allmänhetens tilltro till unionen som sådan förutsätter att de texter som produceras i EU:s institutioner är tillgängliga och begripliga. Med utgångspunkt i dessa fundamentala grundsatser har regeringen initierat en EU- språkvård inom Regeringskansliet. Verksamheten påbörjades 2002 och inbegriper dels påverkan i olika &lt;NOBR&gt;EU-sammanhang&lt;/NOBR&gt; för att källtexterna ska skrivas klart och enkelt, dels information och rådgivning till svenska tjänstemän, översättare och andra personer som deltar i arbetet med såväl källtexter som svenska översättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft23"&gt;Ett kontaktnät har byggts upp för &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; med särskilda kontaktpersoner på departement och myndigheter. Kontaktnätet omfattar också andra språkvårds- och terminologiorgan i Sverige och Finland. &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; fungerar ofta som kontaktpunkt för översättare och juristlingvister i institutionerna och kan förmedla och samordna deras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft38"&gt;frågor och synpunkter i framför allt termfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;En viktig uppgift för &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; har varit och är att bevaka och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;påverka de reformer som kommissionen föreslagit när det gäller ökad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;öppenhet och tillgänglighet och särskilt regelförbättring inom EU.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Formuleringar om att &lt;NOBR&gt;EU-texter&lt;/NOBR&gt; måste utformas klart och enkelt finns nu&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;i flera &lt;NOBR&gt;EU-dokument,&lt;/NOBR&gt; ofta på svenskt initiativ.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Vi ser med tillfredsställelse på att flera åtgärder för att åstadkomma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bättre källtexter och därmed billigare och bättre översättningar har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;påbörjats inom kommissionen. Granskningsjuristerna i kommissionens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;rättstjänst granskar förslag till rättsakter när generaldirektoraten begär&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;det, och viss utbildning i författningsskrivning ges. Även hos över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;sättarna har det inrättats en särskild service för granskning av källtexter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;innan de översätts, dock inte författningstexter. Med tanke på den mängd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;texter som produceras i institutionerna är insatserna emellertid otillräck-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;liga.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft14"&gt;Dessa åtgärder för att åstadkomma bättre källtexter, framför allt rätts-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;akter, är en följd av de krav som ställs på institutionerna i det inter-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;institutionella avtalet om gemenskapslagstiftningens redaktionella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;kvalitet (EGT 1999/C73). En handledning som bygger på avtalet publice-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;rades i december 2003 (Gemensam praktisk handledning för utform-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ningen av gemenskapslagstiftningen, Publikationsbyrån 2003). Det är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;viktigt att Sverige bevakar att institutionerna ser till att rekommenda-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;tionerna som finns i avtalet och i handledningen får genomslag, men&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;också att utvecklingsarbetet fortsätter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Angelägna uppgifter i den fortsatta språkvården&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Justitiedepartementets granskningsenhet fick år 2001 medel motsvarande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;en årsarbetskraft, som i allt väsentligt använts för att organisera och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;påbörja det arbete som nu kort beskrivits. Det är viktigt att det påbörjade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;arbetet kan drivas vidare och att förutsättningar ges så att arbetet kan bli&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;mer operativt. I betänkandet &lt;SPAN class="ft33"&gt;Svenskan i EU &lt;/SPAN&gt;(SOU 1998:114) föreslogs att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;en central samordning i &lt;NOBR&gt;EU-språkliga&lt;/NOBR&gt; frågor skulle inrättas i Regerings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kansliet och att den till en början skulle bestå av &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; årsarbetskrafter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Som språkkommittén påpekat bör &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; behållas i Reger-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;ingskansliet. Det är viktigt att &lt;NOBR&gt;EU-frågorna&lt;/NOBR&gt; kan hanteras snabbt och inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;de tidsramar som gäller för beredningen av sådana ärenden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;En angelägen uppgift för &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; bör vara att ge råd vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;granskningen av viktigare rättsakter. Det gäller främst den svenska över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;sättningen när texten behandlas i en rådsarbetsgrupp, men granskning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;och rådgivning bör också erbjudas på ett tidigare stadium. Socialstyrel-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;sen anser att svenska myndigheters tjänstemän och experter i högre grad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;skulle kunna bidra till språkliga förbättringar tidigt i processen, dvs. när&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;förslag till rättsakter utarbetas i kommissionen, om det klart framgår att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;sådana synpunkter bör lämnas. Riktlinjer om hur de som deltar i institu-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;tionernas arbetsgrupper kan lämna synpunkter på &lt;NOBR&gt;EU-texter&lt;/NOBR&gt; finns redan,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;men riktlinjerna behöver spridas och göras allmänt kända.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Bland remissinstanserna understryker också Livsmedelsverket att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;arbetet med att förbättra &lt;NOBR&gt;EU-texterna&lt;/NOBR&gt; är mycket angeläget. Verkets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;experter ingår i en mängd arbetsgrupper och ställs dagligen inför&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;problemet att finna de rätta uttrycken för vad som avses och hur detta ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;formuleras i &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Även Riksförsäkringsverket (nu Försäk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;P class="p123 ft6"&gt;ringskassan) betonar att Sverige måste verka för begripligare grundtexter. Prop. 2005/06:2 Det är viktigt att tillgång till information inte bara blir en formsak utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft6"&gt;att tillgång betyder tillgänglighet i ordets verkliga betydelse – att medborgarna förstår vad de läser, anser verket.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Det bör alltså vara en angelägen uppgift för &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; att nå alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;dem som är involverade i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; och ge dem ny kunskap och inspi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;rera dem till egna initiativ. Det kan ske genom seminarier och förmedling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;av aktuell information. Det kontaktnät i &lt;NOBR&gt;EU-språkliga&lt;/NOBR&gt; frågor som skapats&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;på departementen och vissa myndigheter bör utökas och underhållas. I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;riktlinjearbetet bör &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; som hittills samarbeta med EU-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;institutionerna så att rekommendationerna i översättningsarbetet blir&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;desamma som i textarbetet i Sverige.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Språkkommittén anser att Sverige också bör verka för att det på alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språk utarbetas råd för hur texter kan utformas för att lättare kunna över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;sättas. Sådana råd har &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; tillsammans med UD redan gett ut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;för svenska texter som översätts till andra språk (Skriften Tala för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;tolkas. Skriva för att översättas, &lt;NOBR&gt;UD-PIK&lt;/NOBR&gt; 2001). Skriften har också på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svenskt initiativ översatts och anpassats till franska och engelska av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för att användas i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;centrumets kvalitetsarbete för bättre källtexter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Tolk- och översättarinstitutet har i sitt remissvar framhållit vikten av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;att det finns en samordning för &lt;NOBR&gt;EU-språkfrågor&lt;/NOBR&gt; i Sverige och att den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kunskap som samlas där inkluderas i tolk- och översättningsutbildning-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;arna. Även samarbete med universitet och högskolor bör därför i viss&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;mån ingå i &lt;NOBR&gt;EU-språkvårdens&lt;/NOBR&gt; verksamhet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;För att komma åt problemet med långa och komplicerat byggda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;meningar i &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; har både Svenska språknämnden och språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kommittén föreslagit att Sverige ska verka för att den s.k. punktregeln&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;mjukas upp vid översättningar. Punktregeln innebär att en mening i käll-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;texten måste motsvara en mening i den översatta texten, vilket är motive-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;rat av den hänvisnings- och ändringsteknik som används i EU:s författ-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ningar. Ett par remissinstanser har påpekat att problemet med långa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;meningar hellre löses genom att Sverige påverkar källtexternas utform-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ning. Vi delar den uppfattningen. Det finns som nämnts redan i dag rikt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;linjer i EU:s institutioner om att skriva korta och enkelt byggda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;meningar. Det bör därför vara en uppgift för &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; att aktivt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;medverka till att dessa riktlinjer blir kända och tillämpade.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;Samordning av svensk terminologi och utveckling av uppmärkta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;textdatabaser nödvändiga för översättningsarbetet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Frågan om myndigheternas ansvar för sin terminologi och utvecklingen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;av textdatabaser hänger nära samman med &lt;NOBR&gt;EU-språkvården&lt;/NOBR&gt; och övrig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;myndighetsspråkvård. Inte minst för tolkar, översättare och granskare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skulle t.ex. en samlad flerspråkig rikstermbank vara utomordentligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;värdefull i det dagliga arbetet och på sikt underlätta en konsekvent termi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nologianvändning i t.ex. svenska lagtexter. Frågan om en sådan riks-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;termbank behandlas i &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; (2004/05:175).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Genom översättningsarbetet i EU har det successivt samlats alltfler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svenska uttryck och termer i EU:s termdatabaser, men de olika ämnes-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;områdena är långtifrån täckta. Termdatabasen IATE (Interactive&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GT03239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;Terminology for Europe), som enligt uppgift från Europeiska kom- Prop. 2005/06:2 missionen kommer att bli allmänt tillgänglig på Internet i början av 2006,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;är en sammanslagning av institutionernas tidigare termdatabaser. Terminologicentrum TNC har fått testa programvaran, som tagits fram för IATE och funnit att den skulle kunna användas också för en svensk rikstermbank. Det är enligt vår mening önskvärt att få till stånd en samordning och kvalitetssäkring av den terminologi som svenska myndigheter använder och utarbetar och på sikt införa termerna i en rikstermbank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Även uppbyggnaden och utvecklingen av uppmärkta (dvs. språkvetenskapligt analyserade) textdatabaser i en nationell språkbank är av betydelse för &lt;NOBR&gt;EU-språkvården.&lt;/NOBR&gt; Det är då önskvärt att svenska författningar, inklusive central &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; och andra viktiga offentliga texter inkluderas. Som framgår av tidigare avsnitt (avsnitt 6.3) bör den nya språkvårdsorganisationen få till uppgift att verka för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft2"&gt;8 Utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Språkundervisning för elever med utländsk bakgrund samt för nationella minoriteter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;De insatser som görs för att förstärka språkundervisningen för elever med utländsk bakgrund och för de nationella minoriteterna bör fortsätta. Modersmålsundervisningens status bör höjas och innovativa lösningar på området stödjas samtidigt som det görs insatser för utvecklingen av svenskundervisningen för elever med annat modersmål än svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer i stora delar med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Alla remissinstanser som kommenterat detta avsnitt är i grunden positiva till kommitténs förslag. Många remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Integrationsverket, &lt;/SPAN&gt;betonar vikten av att höja statusen för ämnet svenska som andraspråk samt att höja lärarkompetensen inom ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk &lt;SPAN class="ft6"&gt;understryker vikten av att föreslagna åtgärder vidtas snarast. Framför allt representanter för de nationella minoritetsspråken har lämnat positiva kommentarer på förslaget om modersmålsundervisningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft33"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;Språkbehärskningen har central betydelse för skolframgången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Språkutvecklingen för många elever med utländsk bakgrund, såväl i svenska språket som i modersmålet, är en mycket viktig faktor för att eleverna ska få en lyckad skolgång. Goda kunskaper i svenska språket är en central och självklar förutsättning för att en elev med utländsk bakgrund ska lyckas i skolan och i förlängningen integreras i det svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft41"&gt;samhället. I dag pekar också i princip all nationell och internationell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;forskning på att även utvecklandet av modersmålet har stor betydelse för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;elevernas skolgång, såväl för den kulturella identiteten som för språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;inlärningen och lärandet i ett mer övergripande perspektiv.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Många elever med utländsk bakgrund som kommer till Sverige sent&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;under sin skoltid kan ha med sig goda ämneskunskaper från sina hem-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;länder. Innan de har tillräckligt goda kunskaper i svenska språket för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;fullt ut kunna tillgodogöra sig undervisningen i olika ämnen kan det ge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;positiva effekter att låta eleverna få en del av sin undervisning, i t.ex.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;matematik, på modersmålet. De försök som genomförts på olika håll i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;landet har gett goda resultat.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Brister, vidtagna åtgärder och behovet av fortsatta insatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Olika undersökningar visar att det finns en rad brister i modersmåls-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;undervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk. Ämnenas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;generellt låga status och bristen på behöriga lärare är kanske det som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;framträder tydligast.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft14"&gt;När det gäller svenskundervisning för elever med svenska som andra-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;språk behövs insatser för att höja kvalitén. Myndigheten för skolutveck-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ling har nyligen genomfört en kartläggning av situationen för ämnet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svenska som andraspråk och konstaterar att det behövs omfattande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;utvecklingsinsatser för att förbättra situationen för dessa elever.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Ett av de största problemen inom detta område är brister i lärar-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;kompetens. Under åren &lt;NOBR&gt;2003–2004&lt;/NOBR&gt; genomförde ett antal lärosäten efter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;initiativ från regeringen en särskild utbildningssatsning riktad mot lärare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;i svenska som andraspråk. I tilläggsbudgeten för 2003 (prop. 2003/04:1)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;föreslog vi att sammanlagt 510 utbildningsplatser skulle ställas till för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;fogande. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk funge-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;rade som samordnare för utbildningssatsningen. I en delrapport våren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;2004 konstaterade centrumet att man lyckats fylla i princip alla utbild-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;ningsplatser samt att studenterna varit mycket positiva till utbildningarna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft14"&gt;Även beträffande undervisning i och på modersmålet har det konstate-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;rats stora brister. Skolverket framhåller i sin stora undersökning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;modersmålsundervisning &lt;SPAN class="ft33"&gt;Flera språk &lt;/SPAN&gt;– &lt;SPAN class="ft33"&gt;fler möjligheter&lt;/SPAN&gt;, rapport 228 från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;2002, att det behövs ett antal åtgärder för att förstärka modersmålsunder-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;visningen. Verket konstaterar att omfattningen av modersmålsunder-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;visningen minskat under den senaste tioårsperioden, och beträffande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;modersmålsstöd i förskolan är denna minskning mycket stor.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;I Skolverkets undersökning framhålls också att attityderna till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;modersmålsundervisning ute i kommunerna behöver förändras. Verket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;pekar på att de formella förutsättningarna (i statliga styrdokument) för en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;välfungerande modersmålsundervisning förefaller finnas men att det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;finns organisatoriska och praktiska hinder. Det handlar bl.a. om att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;modersmålsundervisning schemaläggs efter skoldagens slut, att lärarna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;inte är en del av lärargemenskapen på skolorna samt om bristande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;resurser. En negativ attityd till modersmålsundervisning från många&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kommuner framhålls som en orsak till detta tillstånd. Skolverket pekar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;också på bristen på utbildade modersmålslärare – under år 2000 saknade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;drygt hälften av landets modersmålslärare pedagogisk utbildning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Vi har med anledning av de konstaterade bristerna vidtagit ett flertal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;åtgärder för att förbättra skolsituationen för elever med utländsk bak-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;grund. Myndigheten för skolutveckling har fått som sitt viktigaste upp- Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;drag för åren &lt;NOBR&gt;2003–2005&lt;/NOBR&gt; att arbeta för en förbättrad förskole- och skol-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;situation i segregerade områden. I uppdraget framhålls särskilt att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;myndigheten i sitt arbete ska uppmärksamma goda exempel på moders-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;målsundervisning och undervisningen i ämnet svenska som andraspråk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;samt hur skolan använder skönlitteratur i undervisningen och hur biblio-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;tek utnyttjas. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 15 december&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;2005. I anslutning till detta uppdrag fattade vi även beslut om att en för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;söksverksamhet med tvåspråkig undervisning i årskurserna &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; i grund-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skolan skulle inledas. Myndigheten för skolutveckling ska följa och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;stödja denna försöksverksamhet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Förskolan har även fått ett förtydligat uppdrag att stärka de barn som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;har mångkulturella identiteter. Under 2005 ändrades läroplanen för för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skolan (Lpfö 98). Ett nytt mål har införts som innebär att barn med annat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;modersmål än svenska ska få stöd i sin identitetsutveckling samt sin för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;måga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;I budgetpropositionen för 2005 aviserade regeringen att det under&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;2006 och 2007 ska avsättas 70 respektive 155 miljoner kronor för för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;stärkta satsningar på skolor i segregerade områden. Den 17 mars 2005&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;fick Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram en plan för hur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;överenskommelser om användning av dessa medel ska kunna träffas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;mellan, å ena sidan, myndigheten och, å andra sidan, kommuner och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;andra centrala aktörer. I uppdraget anges att myndigheten ska fästa sär-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skild vikt vid bl.a. insatser för språkutveckling för elever med utländsk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bakgrund, såväl vad gäller svenska språket som modersmålet. Insatser för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;läsutveckling ska prioriteras. I detta sammanhang ska skolbibliotekets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;pedagogiska funktion och roll som kreativ språk- och läsmiljö särskilt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;uppmärksammas. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;november 2005.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Myndigheten för skolutveckling har utvecklat och driver webbplatsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;”Tema modersmål” som innehåller information och kommunikations-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;verktyg riktade främst till verksamma inom området men även till föräld-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;rar och elever. Ambitionen med webbplatsen är främst att stimulera till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nätverksbyggande och lyfta fram goda pedagogiska resurser. Nyligen har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;även ett arbete med att utveckla stöd till distansundervisning inletts.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Webbplatsen har temaplatser för olika språk som drivs av aktiva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;modersmålslärare och i nuläget finns 28 språk på webbplatsen. Vi anser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;det mycket viktigt att stödja innovativa metoder och användandet av nät-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;baserad undervisning för att stärka språkutvecklingen för elever med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;annat modersmål än svenska och nationella minoritetsspråk. Mot denna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bakgrund har regeringen under 2005 beslutat om att avsätta 2 miljoner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kronor för fortsatt utveckling av webbplatsen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;De särskilda insatser som genomförs för elever med utländsk bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ger goda förutsättningar att förbättra deras förskole- och skolsituation, i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;synnerhet språkutvecklingen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Den svenska skolan styrs av lag, läroplaner och förordningar. Vi har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;starkt prioriterat insatser för att höja förskolans och skolans kvalitet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nå uppsatta mål. För att mer personal ska kunna anställas i förskola,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skola och fritidshem kommer statsbidragen till kommunerna att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;sammantaget ha förstärkts med 7 miljarder kronor 2007. Det nationella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;provsystemet är ett viktigt verktyg för att ge skolorna stöd att följa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td24"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GT03242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;elevernas kunskapsutveckling och ge alla elever förutsättningar att nå Prop. 2005/06:2 målen. Skolverket har fått i uppdrag att utveckla detta och utveckla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;diagnostiskt material även för de lägre årskurserna. Resurser avsätts samtidigt för att förstärka det nationella uppföljningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vi förbereder förslag till en moderniserad skollag med målsättningen att en proposition ska kunna presenteras för riksdagen under våren 2006. Några av utgångspunkterna för den nya skollagen är att skolan ska ge alla elever kunskaper inför framtiden, att trygghet och studiero ska råda i skolan samt att utbildade och behöriga lärare är skolans främsta tillgång. En närmare redogörelse av vidtagna åtgärder, för planerade insatser och anvisade medel framgår av budgetpropositionen för 2006, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kunskaper i flera språk allt viktigare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Språkens roll inom svensk utbildning bör stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft33"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Sverige utgör i ett globalt perspektiv ett litet språkområde. Samtidigt ökar det internationella utbytet på alla områden. Att kunna behärska flera språk blir därför allt viktigare i dagens internationaliserade samhälle. Den moderna informationstekniken ger möjligheter till ökad kommunikation över nationsgränserna. Goda kunskaper i främmande språk är avgörande för rörligheten i Europa och övriga världen, såväl för studier som för resor, arbete och handel. Språkkunskaper bidrar också till att utveckla förståelse, respekt och tolerans för andra människors levnadsvillkor och kultur. Sverige har därför också ställt sig bakom det gemensamma europeiska utbildningsmålet att främja kunskaper i två främmande språk utöver modersmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft14"&gt;Svenska elever har mycket goda kunskaper i engelska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft23"&gt;I Sverige har engelskan sedan länge en särställning bland de främmande språken i såväl skola som samhälle. Ett godkänt betyg i engelska från grundskolan är ett krav för att tas emot på ett nationellt program i gymnasieskolan. I gymnasieskolan är engelska ett av kärnämnena, vilket innebär att alla elever fördjupar sina kunskaper i engelska oavsett program. De svenska eleverna har i allmänhet en mycket god färdighetsnivå i engelska. Av eleverna i grundskolan uppnådde 94 procent år 2004 kunskapsmålen i ämnet. Skolverkets utvärdering &lt;SPAN class="ft37"&gt;NU 03 &lt;/SPAN&gt;visar också en till övervägande del ljus bild av elevernas kunskaper i engelska. Dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;resultat bekräftas också av en internationell jämförelse (&lt;SPAN class="ft30"&gt;Assessment of&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;English&lt;/SPAN&gt;, Skolverket 2004). Svenska ungdomar hävdade sig mycket väl, i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;synnerhet när det gäller att förstå vad de hör och läser, när ungdomars&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kunskaper i åtta europeiska länder redovisades. Jämfört med övriga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;länder ligger Sverige i topp. Skillnaderna mellan svenska flickor och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;pojkar är också mycket små i såväl kunskaper som attityder till engelska.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;De allra flesta elever som slutför utbildningen i gymnasieskolan har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;godkända betyg i kärnämneskursen engelska A (ca 97 % år 2004, Skol-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;verket rapport 257). I gymnasieskolan finns också en stark motivation för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;att välja fördjupningskurser i engelska utöver den obligatoriska nivån.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Av Skolverkets statistik över slutbetygen 2004 framgår också att 3 ung-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;domar av 10 på program med yrkesämnen valde att fortsätta med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;engelska B, som är obligatorisk på studieförberedande program. Många&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;elever i gymnasieskolan väljer också den mest avancerade kursen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;engelska C, som inte är obligatorisk på något program. Det är vår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;sammanfattande bedömning att kunskapsnivån i engelska är mycket god&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och att insatser för att stärka engelskans ställning i skolan därför inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;behöver prioriteras.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Nödvändigt med goda kunskaper även i andra språk än engelska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Genom läroplansreformerna på &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; infördes ett förstärkt program för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;främmande språk i grundskolan. Kommunikativ färdighet och interkultu-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;rell förståelse utgör språkkursplanernas två centrala delar. Alla elever gör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ett språkval med målet att i första hand studera ett andra främmande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;språk, oftast tyska, franska eller spanska. Det finns en möjlighet att välja&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;andra alternativ såsom svenska, svenska som andraspråk, engelska,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;modersmål eller teckenspråk. Alternativet att läsa engelska eller engelska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;i kombination med svenska väljs av mer än 30 procent av eleverna, ofta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;efter det att de läst tyska, franska eller spanska en tid. Möjligheten finns&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;också att läsa ett tredje främmande språk, även om få utnyttjar den.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Närmare 80 procent av alla elever i grundskolan väljer således att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;påbörja studierna i tyska, franska eller spanska, men endast ca tre fjärde-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;delar av dessa slutför studierna i det valda språket, vilket innebär att 60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;procent av eleverna får slutbetyg i ett andra främmande språk. Detta är en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;förbättring jämfört med 1997 då endast ca hälften av eleverna hade ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;slutbetyg från grundskolan i dessa språk. Vi ser dock med oro på att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;intresset för att studera andra främmande språk än engelska tycks minska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;i grundskolan. I särskilt hög grad gäller detta tyska språket, medan intres-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;set för franska varit relativt konstant. Dock har intresset ökat markant för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;spanska.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft14"&gt;Även i gymnasieskolan minskar intresset för att läsa moderna språk.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Alla nationella program har ett valbart utrymme inom programmets ram&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och ett utrymme för individuella val. Det innebär att alla elever har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;möjlighet att välja språkkurser, men också möjlighet att välja andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;ämnen och kurser än språk. På de program där det är obligatoriskt att läsa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;fler språk, kan eleverna välja att börja med ett nytt språk eller fortsätta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;med sitt grundskolespråk. Andelen som fortsätter att fördjupa sina kun-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;skaper över grundskolenivån har minskat under den senaste tioårs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;perioden, men även andelen som läser nybörjarspråk minskar i gymna-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;sieskolan. Till stor del beror detta på att möjligheterna att välja språk inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;tas till vara. Allt färre elever har kunskaper i tyska och franska mot-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;svarande den nivå som tidigare benämndes &lt;NOBR&gt;B-språk&lt;/NOBR&gt; och som i den trapp- Prop. 2005/06:2 stegsformade modell som i dag används kallas steg 4. Däremot ökar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;antalet något i spanska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft23"&gt;Engelskans dominerande ställning inom fritidssfären, i yrkesliv och studier tycks medverka till att viljan att lära andra främmande språk på åtminstone medelavancerad nivå avtar. Många föräldrar och studerande, liksom många företag och medier, uppfattar i alltför hög grad kunskaper i engelska som inte bara nödvändiga utan också tillräckliga. Alla goda krafter måste samverka för att motivera och stimulera fler elever att lära fler språk. Skolverket menar i sin analys av resultaten i engelska (NU 03) att det är viktigt att undervisningen i alla språk tar till vara de fördelar som nya kommunikationssätt ger. Ett fortsatt lokalt pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling av språklärare i både det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och vuxenutbildningen är nödvändiga insatser för att stärka språkens ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Som nämnts ovan finns en stor grupp elever som antingen inte når målen för språkvalet i den obligatoriska skolan eller som avbryter sina studier i förtid. Dessa elever ska ges ett skriftligt omdöme som kvitto på de kunskaper de har inhämtat. För ett par år sedan gjorde regeringen det obligatoriskt för skolorna att ge elever som inte når målen i ett ämne i grundskolans årskurs 9 respektive specialskolans årskurs 10 ett sådant skriftligt omdöme. Genom att skyldigheten också omfattar de elever som avbrutit sina språkstudier i förtid kan det skriftliga omdömet fungera som en positiv bekräftelse på de språkkunskaper som eleven faktiskt tillägnat sig. Därigenom kan elevens motivation för fortsatta språkstudier öka. Omdömet kan även underlätta för en mottagande gymnasieskola att placera eleven i rätt grupp i de fortsatta språkstudierna. Vi avser att noga följa utvecklingen på grundskolans område för att se om det finns behov av ytterligare insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Vi har i det kursplaneuppdrag som Skolverket fått med anledning av riksdagens beslut om reformeringen av gymnasieskolan &lt;NOBR&gt;(2004-09-02)&lt;/NOBR&gt; gett Skolverket i uppdrag att analysera hur intresset för språk kan stärkas i gymnasieskolan. Verket ska även överväga om förändringar av kursplanerna i språk kan bidra till att öka intresset för språkkunskaper. Uppdraget ska redovisas den 1 februari 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft23"&gt;Reglerna för tillträde till högskolan har också stor påverkan på arbetet i gymnasieskolan. Att många elever väljer bort fördjupade kurser i andra moderna språk än engelska kan delvis även bero på att dessa kurser anses vara svåra i förhållande till det meritvärde de ger. Av de skäl som angetts bedömer vi att det är viktigt att elevernas insatser i gymnasieskolan premieras vid antagning till högre utbildning. I propositionen &lt;SPAN class="ft37"&gt;Ny värld – ny högskola &lt;/SPAN&gt;(prop. 2004/05:162) gjordes därför bedömningen att kunskaper i språk och matematik bör uppmuntras särskilt och ges ett större värde vid antagning till högre utbildning. Därigenom signaleras till såväl de studerande som föräldrar och skolor att språkkunskaper är viktiga. En sådan signal bör få effekt även i grundskolan. Frågan om hur detta ska genomföras bör övervägas vidare mot bakgrund av riksdagens beslut att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft6"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Försöksverksamhet med undervisning på engelska följs upp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Undervisning på engelska och andra främmande språk kan ge positiva effekter. Undervisning på t.ex. engelska kan vara ett sätt att ge tidiga kunskaper i samt väcka elevernas intresse för främmande språk. Det kommunikativa inslaget i språkundervisningen ökar genom att fler tillfällen ges att använda språket. Undervisning på främmande språk får dock inte ske på bekostnad av kunskaper i svenska språket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Såväl grundskolor som gymnasieskolor kan med nuvarande regelverk i begränsad omfattning genomföra undervisning på främmande språk i andra ämnen, s.k. &lt;NOBR&gt;SPRINT-undervisning&lt;/NOBR&gt; (språk- och innehållsintegrerad undervisning). Vi har under 2003 även beslutat om försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning för grundskolan som medger att högst hälften av undervisningen får anordnas på det främmande språket under den sammanlagda tid som sådan undervisning anordnas. Undervisningen i ett enskilt ämne får inte heller bedrivas helt på engelska. Skolverket har fått i uppdrag att följa försöksverksamheten och rapportera till regeringen vilka effekter engelskspråkig undervisning får för elevernas språkutveckling och studieresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Högre utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft14"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft6"&gt;Den högre utbildningen har länge haft en internationell dimension där goda språkkunskaper utgjort ett naturligt inslag. Lärosäten i olika länder konkurrerar om att attrahera studenter, lärare och forskare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Till följd av globaliseringen av ekonomi och arbetsmarknad samt en medveten politik för ökat internationellt samarbete mellan länder och lärosäten har den internationella dimensionen av den högre utbildningen accentuerats på senare år. Därtill har den så kallade Bolognaprocessen, kring vilken ett drygt fyrtiotal europeiska länder samarbetar för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning (the European Higher Education Area), starkt bidragit till utvecklingen. Ett uttalat syfte med processen är att främja studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen, bl.a. eftersom ett ökat utbyte mellan såväl studenter som lärare i olika länder bidrar till ökad kvalitet i utbildningen, ökad förståelse för andra länder och kulturer samt till ökad anställningsbarhet på en internationaliserad arbetsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Likaså söker sig forskare världen över till de mest attraktiva vetenskapliga miljöerna och internationell samverkan är en förutsättning för att kunna bedriva forskning vid den vetenskapliga frontlinjen. Internationellt samarbete ger tillgång till ett större forskarsamhälle än det svenska. Därigenom ges möjlighet till ett bredare utbyte av empiri, metoder och frågeställningar som i sin tur kan verka kvalitetsfrämjande för forskningen. Användningen av andra språk än det svenska, främst det engelska, har därför blivit en förutsättning för att Sverige ska kunna delta aktivt och fortsätta hävda sig i det internationella forskningssamarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft6"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Språk och tillträde till högre utbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Språkkommittén vill se höjda språkkrav för att kraven på grundläggande behörighet till högskoleutbildning ska uppfyllas. Vi är dock inte beredda att föreslå höjda behörighetskrav för språk. Anledningen till detta är att den grundläggande behörigheten har förändrats vid ett flertal tillfällen, senast med anledning av införandet av den nya gymnasieskolan. Vid samtliga dessa tillfällen har kraven skärpts och så sker även i dag genom att det utöver nuvarande krav dessutom krävs att den sökande har godkänt betyg i gymnasiearbetet och betyg i 2 500 gymnasiepoäng. Att bland kärnämnena i gymnasieskolan välja ut två kärnämnen som får ett högre värde än andra i den grundläggande behörigheten skulle ge signaler om att olika kärnämnen har olika värde. Det har också visat sig att gruppen studenter i högskolan som saknar godkända betyg i kärnämnena svenska eller engelska är ytterst liten. En höjning av kraven skulle vidare minska gruppen sökande som kan antas till högre utbildning, vilket riskerar att öka den sociala snedrekryteringen. Mot denna bakgrund ser vi ingen anledning att ta ytterligare steg för att höja kraven på grundläggande behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft14"&gt;Vikten av goda språkkunskaper i även andra språk än engelska ökar i takt med internationaliseringen av samhälle och arbetsmarknad. I propositionen &lt;SPAN class="ft33"&gt;Ny värld – ny högskola &lt;/SPAN&gt;(prop. 2004/05:162) föreslås därför, som tidigare nämnts, att studier i språk och matematik i gymnasieskolan ska premieras vid antagningen till högskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft14"&gt;Svenska och engelska i den högre utbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Utbudet av lärosätenas hela kurser och program på engelska har ökat på senare år, till stor del som en följd av lärosätenas internationaliseringssträvanden. Exempelvis vid Uppsala universitet erbjuds totalt ca 25 magisterutbildningar och omkring 400 kurser på engelska. Vid Lunds universitet är omfattningen nästan lika stor. På många lärosäten pågår också ett arbete med att öka utbudet av kurser på engelska, till stor del enligt Högskoleverket i syfte att kunna attrahera och rekrytera internationella studenter. Utöver detta använder sig många utbildningar av kurslitteratur på engelska i stor utsträckning. Inom forskarutbildningen är engelska i många fall arbetsspråk och både information om och kurser inom forskarutbildningen ges på engelska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft23"&gt;Likaså har antalet doktorsavhandlingar skrivna på engelska ökat de senaste decennierna. Enligt Högskoleverket författas 78 procent av alla avhandlingar på engelska. Avhandlingsspråket skiljer sig åt mellan vetenskapsområden. Inom medicin, teknik och naturvetenskap författas huvudsakligen avhandlingarna på engelska. Ett skäl är att det inom dessa områden nästan enbart finns engelskspråkigt material att tillgå. Ett annat är att doktorander inom dessa discipliner vanligtvis skriver s.k. sammanläggningsavhandlingar, dvs. doktoranderna publicerar ett antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter för kritisk granskning av andra forskare. Dessa tidskrifter är i stor utsträckning engelskspråkiga. Inom humaniora och samhällsvetenskap är traditionen för publicering delvis annorlunda. Avhandlingar och forskning publiceras i större utsträckning som mono-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;grafier och på forskarens modersmål. Ca 50 procent av avhandlingarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;inom humaniora och samhällsvetenskap beräknas författas på engelska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;eller andra språk än det svenska.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft14"&gt;Enligt språkkommittén kan användningen av engelska ha konsekven-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ser för studenternas kunskapsinhämtande och för kvaliteten på under-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;visningen. I kölvattnet av den allt mer utbredda användningen av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;engelska riskerar, enligt kommittén, många studenter att gå miste om en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svensk terminologi inom det studerade området. Kommittén menar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;därför att det är viktigt att såväl lärare som studenter behärskar både&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;svenska och engelska. Språkkommittén anser vidare att universitet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;högskolor bör förstärka moment i utbildningen som förbättrar studenter-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;nas muntliga och skriftliga färdigheter i både svenska och engelska. För&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;att värna den svenska terminologin, hålla det svenska språket levande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och sprida ny kunskap till det omgivande samhället föreslår språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;kommittén att ett tillägg görs i högskoleförordningen om att avhandlingar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;skrivna på annat språk än det svenska ska innehålla en sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;på svenska samt ett referat på svenska och engelska.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;I princip samtliga remissinstanser menar att det är positivt att den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;parallella användningen av svenska och engelska inom högre utbildning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;utvecklas.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft14"&gt;Vi anser i likhet med språkkommittén att svenska och engelska bör ses&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;som två språk som kompletterar varandra. Samtliga studenter bör därför&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;ha möjlighet att utveckla goda och relevanta färdigheter i både svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och engelska. Många lärosäten erbjuder i dag språkverkstäder till sina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;studenter, vilket ger dem stöd i skrivandet på olika sätt och på olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nivåer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Mot bakgrund av regeringens mål att internationalisera den högre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;utbildningen och att Sverige ska vara en ledande forskningsnation är det,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;i de fall internationellt samarbete främjar områdets kvalitet, önskvärt att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;de ämnen som av tradition huvudsakligen använder svenska som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;avhandlingsspråk i ökad omfattning använder det engelska språket.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Vi delar samtidigt språkkommitténs uppfattning om värdet av en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;parallell användning av svenska och engelska samt andra språk inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;forskning och forskarutbildning. För att värna den svenska terminologin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;och hålla det svenska språket levande är det därför av stor vikt att läro-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;säten verkar för en fyllig sammanfattning på det svenska språket. Många&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;lärosäten arbetar redan i dag aktivt för detta. Regeringen avser att fortsatt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;följa utvecklingen i denna fråga.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;Populärvetenskapliga aspekter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Vetenskapens utveckling sker i en allt snabbare takt och forskningens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;möjligheter att bidra till framsteg i världen blir därmed allt större. Mot&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;denna bakgrund är det nödvändigt med en omfattande och förtroendefull&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;dialog mellan forskarna och det övriga samhället. Genom att höja den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;allmänna kunskapsnivån i samhället ökar enskilda individers möjligheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;att delta i den demokratiska processen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft14"&gt;Att popularisera forskning innebär att göra resultat och processer inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;forskningen tillgängliga och begripliga även för människor utanför den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;vetenskapliga världen. Språkkommittén föreslår att lärosäten bör kräva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;en populärvetenskaplig sammanfattning av doktorsavhandlingar på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;svenska.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem (Vinnova), Forsk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt Forskningsrådet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) har samt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;liga i uppdrag att, inom sina respektive ansvarsområden, föra ut informa-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;tion om forskning och forskningsresultat till utförare och användare av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;forskning samt till en intresserad allmänhet. Vetenskapsrådet har därtill&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;en samordnande roll för spridning av forskningsinformation i Sverige.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;De offentliga forskningsfinansiärernas roll i att underlätta dialogen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;mellan forskarna och andra grupper i samhället bygger på ett nära sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;arbete med universitet, högskolor och andra aktörer inom området. Även&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;universitet och högskolor har enligt högskolelagen i uppgift att samverka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;med det omgivande samhället. En del i detta arbete är att kommunicera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;forskningsresultat till omvärlden så att så många som möjligt kan ta del&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;av aktuell forskning. Forskningsrådens övergripande strategi är att i sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;verkan med andra aktörer skapa god infrastruktur för forskningsinforma-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;tion och göra det enklare att producera och hitta god populärvetenskap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Webbplatsen forskning.se är ett exempel, medietjänsten Expertsvar ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;annat.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Vi anser att det är viktigt att myndigheternas aktiva insatser för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;kommunicera med omvärlden fortsätter och att man inom ramen för sina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;uppdrag utvecklar och fördjupar formerna för forskningskommunikation.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Behov av kunskaper i flera språk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;I propositionen &lt;SPAN class="ft33"&gt;Ny värld – ny högskola &lt;/SPAN&gt;(prop. 2004/05:162) formulerade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;vi en nationell strategi med övergripande och långsiktiga mål för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;främja internationaliseringen av den högre utbildningen. I strategin lyfts&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;vikten av goda språkkunskaper och en god tillgång på kurser givna på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;andra språk fram. Ett övergripande mål i strategin är att Sverige ska vara&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;ett attraktivt studieland för utländska studenter. I det ingår att lärosätena&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;utvecklar kurser på engelska på alla nivåer i högskolan, men även att i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;högre grad än i dag erbjuda undervisning på andra främmande språk än&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;engelska. Det är även viktigt att det ökande antalet inresande utbytes-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;studenter erbjuds undervisning i svenska. Ett annat övergripande mål&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;som lyfts fram i strategin är att främja de högskoleutbildades attraktivitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;på en arbetsmarknad med ökande internationella inslag och ökad inter-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nationell rörlighet. För att nå det målet krävs såväl förbättrade språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;kunskaper som ökad kunskap och förståelse för människor i andra länder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och deras förhållanden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Internationaliseringen av den högre utbildningen och den arbets-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;marknad som högskoleutbildningarna förbereder för förstärker värdet av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;goda språkkunskaper, såväl i engelska som i övriga europeiska eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;utomeuropeiska språk. Goda kunskaper i engelska är många gånger&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;redan i dag en förutsättning för att kunna följa undervisning och förstå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kurslitteraturen på nationell nivå. För ett ökat europeiskt och interna-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;tionellt utbyte bland studenter krävs dock goda kunskaper även i andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;europeiska och utomeuropeiska språk.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Betydelsen av goda språkkunskaper inom högre utbildning har vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;flera tillfällen betonats inom EU, bland annat i en handlingsplan för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;främjande av språkinlärning och språklig mångfald för tidsperioden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;2004–2006&lt;/NOBR&gt; (KOM (2003) 449). Handlingsplanen betonar universitetens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;och högskolornas roll när det gäller att främja flerspråkighet i samhället Prop. 2005/06:2 och för individen. Där understryks också att varje europeisk medborgare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;borde ha meningsfull kommunikativ kompetens i åtminstone två andra språk utöver modersmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;Enligt en utvärdering av Högskoleverket (&lt;SPAN class="ft7"&gt;En gränslös högskola? Om internationalisering av grund- och forskarutbildning&lt;/SPAN&gt;, Högskoleverket 2005:1 R), där samtliga statliga universitets och högskolors internationaliseringsarbete granskats av en bedömargrupp, är dock utbudet av språkutbildning i såväl små som stora språk på vissa lärosäten alltför begränsat för att skapa förutsättningar för ett ökat studentutbyte. Bedömargruppen konstaterar vidare att den koncentration kring engelska som finns vid många lärosäten riskerar att hämma utbytet med icke engelsktalande länder, vilket på sikt kan skapa problem för näringsliv och offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Bland annat mot den bakgrunden har ett internt arbete påbörjats inom Regeringskansliet med att se över utbudet av undervisningen i språk på svenska lärosäten i syfte att säkra att studenterna erbjuds tillgång till ett stort antal språk, även om utbildningen i vissa fall inte ges vid det egna lärosätet. Samtidigt är det viktigt att lärosätena ser över möjligheterna till ansvarsfördelning och samarbete när det gäller undervisningen i språk. I det sammanhanget bör hänsyn även kunna tas till utbudet i andra nordiska länder. På vissa håll har ett lärosätesöverskridande samarbete inom språkutbildningarna redan påbörjats, vilket vi ser positivt på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Vuxenutbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft14"&gt;Svenskundervisning för invandrare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Språkkommittén föreslår att åtgärder ska vidtas för att stärka svenskundervisningen för invandrare (sfi). En departementsskrivelse (2005:33) med förslag till ny lag för vuxenutbildning har gått ut på remiss. Lagförslaget innefattar även förändringar för sfi. Målsättningen med en reformerad utbildning är en språkutbildning av hög kvalitet som i än större utsträckning än i dag ska anpassas bättre efter varje individs behov och förutsättningar. Utbildningen i svenska ska kunna bedrivas parallellt med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning samt att den studerande ges möjlighet att öva det svenska språket i arbetslivet. Regeringen avser att under 2006 återkomma till riksdagen i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;Utredningen om teckenspråkets ställning (S 2003:12) har dessutom i uppdrag att bedöma möjligheten att tillgodose döva invandrares behov av utbildning i svenskt teckenspråk. Utbildning i teckenspråk är en förutsättning för att döva invandrare ska kunna tillgodogöra sig svenskundervisning för invandrare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;Alfabetisering i det samiska språket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Det finns samer som aldrig fått möjlighet att lära sig läsa och skriva på sitt modersmål. Regeringen anser att samerna bör få förbättrade ekono-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;miska möjligheter att delta i sådan undervisning. Vi har därför i budget-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GT03250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;propositionen för 2006, under utgiftsområde 15 Studiestöd, föreslagit att Prop. 2005/06:2 det ska vara möjligt att använda korttidsstödet även till alfabetisering för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;samer som inte kan läsa eller skriva samiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Studiestöd för korttidsstudier regleras i förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier och lämnas i två former, korttidsbidrag och internatsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Svenskundervisning i utlandet och svensk utlandsundervisning viktigt för Sverige och svenska språket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Undervisning i svenska språket i utlandet liksom svensk undervisning på &lt;NOBR&gt;förskole-,&lt;/NOBR&gt; grundskole- och gymnasienivå i utlandet stärker kunskapen om och intresset för Sverige. Verksamheterna bidrar också till att det svenska språket stärks. Mål och prioriteringar för statens stöd till svenskundervisning på högskolenivå i utlandet bör ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Undervisning i svenska språket har länge förekommit vid utländska lärosäten. Närmare 40 000 studenter i 42 länder läser svenska på högskolenivå och ca 200 lärosäten har undervisning i svenska. Störst utbredning har svenskundervisningen i Finland, Tyskland, USA och Ryssland. Högskoleundervisningen omfattar både språk- och litteraturkurser. Svenskan ingår ofta som en del av en examen i germanska språk, skandinavistik eller motsvarande. Vid många institutioner bedrivs även en omfattande forskning. Svenskundervisningen har en tydlig Sverigefrämjande karaktär genom att den sprider och stärker kunskapen om och intresset för Sverige. Svenska institutet fungerar som kontakt- och serviceorgan för svensklärare och deras studenter i utlandet och ger stöd till svenskundervisningen vid utländska lärosäten. I detta sammanhang kan även frågan om svenska språkets ställning i Finland nämnas och frågan om ett samlat ansvar för de åtgärder som riktas mot undervisningen i svenska språket i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft23"&gt;Svensk utlandsundervisning bedrivs med statligt stöd på en mängd platser runt om i världen i olika omfång och under skiftande förutsättningar. Syftet med det statliga stödet är att tillhandahålla undervisning för svenska elever i förskoleklass och på grundskole- och gymnasienivå. För svenska elever som går i utländska skolor avser stödet undervisning i svenska språket och om Sverige som förberedelse för en återgång till undervisning i Sverige efter utlandsvistelsen. Undervisningen bedrivs i form av svensk utlandsskola, kompletterande svensk undervisning, distansundervisning och svensk sektion vid internationell skola. Utgångspunkten vid fastställande av kriterier för statsbidrag till utlandssvenska barn och ungdomar (s.k. behöriga elever), är att utlandsvistelsen ska vara motiverad av samhällets intresse, dvs. att svenskar med barn i skolåldern ska kunna rekryteras till olika slag av utlandstjänst. Under läsåret 2004/05 fanns 30 svenska utlandsskolor på grundskolenivå. Vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;sex av dessa bedrivs även gymnasieutbildning. I kompletterande svensk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GT03251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p93 ft6"&gt;undervisning deltog ca 3 500 elever och i distansundervisning ca 120 elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Därutöver ger Riksföreningen Sverigekontakt stöd till undervisning på olika nivåer. Stöd ges till svenska skolor utomlands och till undervisning i svenska för &lt;NOBR&gt;icke-svenska&lt;/NOBR&gt; medborgare i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft14"&gt;Mål och prioriteringar för svenskundervisningen bör ses över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft23"&gt;Det statliga stödet till svenskundervisning på högskolenivå i utlandet styrs i dag huvudsakligen av de initiativ utländska lärosäten tar och av de behov dessa har. Under senare år har situationen förändrats i flera länder, främst genom nedskärningar och hårdare prioriteringar på berörda universitet och högskolor. I exempelvis Storbritannien och Tyskland har nedskärningar och nedläggningar av svenskundervisningen blivit vanligare trots att intresset för att lära sig svenska är stabilt och bedöms öka. Utvecklingen är bekymmersam eftersom den medför en minskning av den svenska närvaron och Sveriges synlighet i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Vi bedömer att svenskundervisningen i utlandet kan stärka kunskapen om och intresset för Sverige. Den kan också bidra till att det svenska språket stärks. En närmare analys av mål och prioriteringar när det gäller stödet till svenskundervisning på högskolenivå i utlandet bör därför göras. Även frågan om ett samlat ansvar för de åtgärder som riktas mot undervisningen i svenska språket i Finland behöver belysas. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning för dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft2"&gt;10 Litteraturen och läsandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Barn- och ungdomsböcker på andra språk än svenska bör öka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Tillgången till barn- och ungdomsböcker på andra språk än svenska bör öka. Regeringen avser att ge Statens kulturråd i uppdrag att återkommande samla in uppgifter och publicera information om barn- och ungdomsböcker på andra språk än svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer i stora delar med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: För att barn ska kunna tillägna sig ett rikt språk är det väsentligt att de tidigt får ta del av böcker. Vuxnas högläsning för små barn är därför av stor betydelse. Lika viktigt är att barnen verkligen fortsätter att läsa, när de blir större och kan läsa själva. Läsningen utökar ordförrådet, öppnar dörren till nya tankar och idéer, skänker kulturupplevelser och är en nyckel till framgång i skolarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I flera kommuner pågår projekt där konsekventa läsfrämjande insatser görs som syftar till att sprida böcker till alla barnfamiljer, från barnavårdscentraler till grundskolan, i syfte att stimulera till läsning och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;P class="p138 ft6"&gt;informera om läsningens betydelse för barnens språktillägnande. Skolor, Prop. 2005/06:2 bibliotek, föreningar m.fl. kan ansöka om bidrag från Statens kulturråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft6"&gt;för verksamhet som syftar till att främja läsning bland barn och unga. Statens kulturråd har även i uppdrag att ge ut en årlig barnbokskatalog över den svenska utgivningen av barn- och ungdomsböcker i syfte att ge sakkunnig och attraktiv information om böcker och läsning, en handledning som ska locka till läsning. Barnbokskatalogen, en redaktionell produkt, vänder sig till alla som själva vill läsa mer och till dem som arbetar med barn och ungas läsning – föräldrar, lärare, bibliotekarier m.fl. (prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). Katalogen går ut till landets förskolor, skolor, bibliotek, bokhandel, barnavårdscentraler m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft6"&gt;Tillgången till barnböcker på andra språk än svenska är viktig för att ge föräldrar, förskolor m.fl. möjligheten till sagostunder på barnens modersmål. Det är väsentligt för samhörigheten och förståelsen av olika kulturer att barn tidigt får en möjlighet att prata om och referera till samma berättelser. Läsning på det egna modersmålet behövs också för begreppsbildningen, och att befästa kunskaper i det egna språket är en väg till att lära sig det svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Många svenska barnböcker finns översatta till en rad olika språk och det finns ett antal förlag som ger ut böcker på andra språk än svenska i Sverige, även om tillgången är ojämn mellan språken. Flera förlag är enmansverksamheter och har små möjligheter att marknadsföra och distribuera sina böcker. Böckerna finns dessutom inte i de gängse databaserna, t.ex. Seelig, Bibliotekstjänst eller Libris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Det är vår bedömning att läsfrämjande insatser för barn och unga med ett annat modersmål än svenska bör stärkas. Särskilda insatser bör därför göras för att förbättra tillgången till litteratur på andra språk. Detta gäller självfallet även de nationella minoritetsspråken. Kulturrådet bör därför ges uppdraget att återkommande samla in uppgifter om och publicera information om barn- och ungdomsböcker på andra språk än svenska på motsvarande sätt som för barn- och ungdomslitteratur på svenska. Inom ramen för anslagna medel till läsfrämjande verksamhet har Kulturrådet möjlighet att finansiera en sådan utgivning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft25"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft25"&gt;Ny utgivning av serien Alla Tiders Klassiker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det nuvarande litteraturstödet bör fr.o.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;2006 utvidgas för att inrymma en ny utgivning av serien Alla Tiders&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;Klassiker för bruk i grund- och gymnasieskolan. Statens kulturråd bör få&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;i uppdrag att ta initiativ till och stödja en utgivning av moderna klassiker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td43"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;från olika språkområden och världsdelar i svensk översättning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag&lt;/SPAN&gt;: Överensstämmer i stora delar med reger-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;ingens bedömning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna har inga invändningar mot&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;förslaget.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Regeringens insatser för att öka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;tillgängligheten till litteratur och främja läsning riktas särskilt till skolor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;och bibliotek. Ett inköpsstöd till folk- och skolbibliotek infördes 1997 i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;P class="p138 ft6"&gt;samband med en bibliotekslag. Av förordningen (1996:1608) om stats- Prop. 2005/06:2 bidrag till folkbibliotek framgår att statsbidraget ska användas för inköp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft6"&gt;av främst barn- och ungdomslitteratur, men också kan avse inköp av vuxenlitteratur som främjar barns och ungdomars intresse för läsning. Stödet har medverkat till en ökad tillgång till litteratur i skolorna och till att läsfrämjandeplaner utvecklats i alla kommuner, eftersom det är ett villkor för bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Många skolor vill ge världslitteraturen större plats i undervisningen och efterlyser böcker som kan köpas i klassuppsättningar. Enligt Statens kulturråd är tillgången till klassisk världslitteratur ytterst begränsad i skolorna, vilket delvis beror på att böcker generellt har en mycket kort livslängd på marknaden och därmed är svåra att få tag i. Den litteratur som översätts till svenska har vidare till allra största delen sitt ursprung i Västeuropa och Nordamerika. Eftersom Sverige i dag har ett stort antal invandrare från andra delar av världen bör även övriga världsdelars litteratur finnas representerade på svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;1985–1995&lt;/NOBR&gt; utkom med statligt stöd 100 titlar i serien Alla Tiders Klassiker för bruk i grund- och gymnasieskolan. En grupp bestående av litteraturvetare, lärare och bibliotekarier valde ut de titlar som ingick i serien. Alla Tiders Klassiker producerades av utgivande förlag. Statligt stöd utgår fortlöpande från Kulturrådet till förlagen för nytryck, distribution och marknadsföring av dessa böcker. Serien ger skolorna möjlighet att till ett lågt pris köpa in klassuppsättningar för att undervisa i litteraturämnet och för att stimulera läsintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Vi bedömer att en ny utgivning av litteratur som också kommer från olika språkområden och världsdelar avsevärt skulle främja läsning bland ungdomar och ge lärare bra hjälpmedel i undervisningen. Statens kulturråd bör därför med dessa utgångspunkter ges i uppdrag att initiera och stödja en ny utgivning av serien Alla Tiders Klassiker. En ambitionsnivå bör vara 50 klassiska verk under en femårsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft6"&gt;I budgetpropositionen för 2006 föreslås under anslaget 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter att 2 miljoner kronor anvisas för detta ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;SPAN class="p170 ft46"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td46"&gt;&lt;SPAN class="p171 ft46"&gt;Arbetsplatsen viktig för att nå ovana läsare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;För att nå ovana läsare ger insatser för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft9"&gt;litteratur och läsning på arbetsplatser goda resultat. Statens kulturråd bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;därför ges i uppdrag att stödja långsiktiga projekt som Läs för mig,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;pappa! Därutöver bör Kulturrådet i samarbete med En bok för alla AB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;fortsatt ges uppdraget att undersöka hur litteratur och läsning ytterligare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;kan främjas på arbetsplatserna genom t.ex. arbetsplatsbibliotek.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;LO &lt;/SPAN&gt;föreslår att Kulturrådet ges ökade resurser för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;att med riktade insatser mot arbetslivet och folkbiblioteken stärka läs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;främjande insatser. Viktiga samverkansparter i ett sådant arbete är de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;fackliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;organisationerna och folkbildningen. Arbetsgivarorganisa-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;tionerna bör stimuleras att delta i arbetet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Statens kulturråd &lt;/SPAN&gt;påpekar att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;t.ex. biblioteken har möjlighet att bedriva målgruppsinriktad verksamhet Prop. 2005/06:2 som har samma syfte som arbetsplatsbiblioteken. Det sker genom sär-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;skilda projekt, ändrade öppettider och andra åtgärder som gör biblioteken mer tillgängliga för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Förmågan att bruka orden och språket betyder alltmer i dagens och framtidens samhälle. Att själv kunna ge ord åt sina tankar och känslor i tal och skrift är en färdighet som varje människa behöver för att försvara sina rättigheter. Läsvanor grundläggs under de tidiga barndomsåren och barnens familjebakgrund har betydelse för läsvanorna. För att nå nya generationers läsare är det därför också viktigt att nå vuxna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft23"&gt;Av Bokpriskommissionens slutrapport, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Det ska vara billigt att köpa böcker och tidskrifter &lt;/SPAN&gt;(SOU 2005:12) framgår att den sänkta mervärdesskatten på böcker och tidskrifter från 25 till 6 procent hittills inte har påverkat läsvanorna så att läsandet breddats. De grundläggande mönstren i bokläsningen är i stort sett desamma i dag som för tjugo år sedan. Högutbildade läser mer än lågutbildade, yngre mer än äldre, kvinnor mer än män och flickor mer än pojkar. Andelen icke läsare är i dag 15 procent av Sveriges befolkning. Av LO:s studie ”Läsa böcker”, som bygger på Statistiska centralbyråns undersökningar om levnadsförhållanden, framgår dessutom bl.a. att andelen män inom LO som inte alls läser böcker har ökat markant mellan 1999 och 2003, från 38 procent till 47 procent. Även LO:s kvinnor har minskat sin läsning något under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;För att nå vuxna ovana läsare har En bok för alla genom åren gjort betydande läsfrämjande insatser. Genom sitt väl utvecklade nätverk av ombud på arbetsplatser och i föreningslivet når man grupper som vanligtvis inte kommer i kontakt med litteraturen. Flera kommuner och landsting ger En bok för allas antologi Barnens första bok till nyblivna föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;I syfte att få män inom LO:s fackförbund att läsa mer böcker, och därmed ge pojkar manliga förebilder, startade En bok för alla projektet Läs för mig, pappa! Projektet är ett samarbete mellan Byggnadsarbetareförbundet, Kommunalarbetareförbundet, Metallindustriarbetareförbundet, SEKO – facket för service och kommunikation, Hotell- och restaurangfacket , ABF Arbetarnas Bildningsförbund, Industrifacket och Transportarbetareförbundet och En bok för alla. &lt;NOBR&gt;LO-förbundens&lt;/NOBR&gt; lokala avdelningar, sektioner och klubbar rekryterar pappor till en heldagsaktivitet med samtal om böcker, barnbokspedagoger och författare. Bidrag till projektet har också utgått från Statens kulturråd. Läs för mig, pappa! har lett fram till att män läser mer, både för egen del och för sina barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft23"&gt;Kommunbibliotek, fackliga organisationer, studieförbund, arbetsgivare, En bok för alla AB och Statens kulturråd är viktiga aktörer i arbetet att främja arbetsplatsbibliotek. Statsbidrag kan sökas från Statens kulturråd för etablering av arbetsplatsbibliotek, och En bok för alla verkar på olika sätt inom sin läsfrämjande verksamhet aktivt för bildandet av biblioteken genom sina bokpaket och utbildningar för bokombud m.m. Projekt med arbetsplatsbibliotek startade på &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; i syfte att nå nya läsare. Arbetsplatsbibliotekens tillkomst innebar att boken blev lättillgänglig för dem som aldrig eller mycket sällan besökte folkbib-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft34"&gt;lioteken. På många arbetsplatser har ett levande arbetsplatsbibliotek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;P class="p138 ft6"&gt;bidragit till att både öka läsandet och sänka tröskeln för många att Prop. 2005/06:2 utnyttja kommunernas folkbibliotek. Inte minst har utbudet av barn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft6"&gt;böcker i arbetsplatsbiblioteken stimulerat &lt;NOBR&gt;icke-läsande&lt;/NOBR&gt; vuxna att börja läsa för sina barn i hemmet. Under den senaste tioårsperioden har dock antalet arbetsplatsbibliotek avsevärt minskat i antal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft6"&gt;Vi bedömer att tillgången till litteratur och läsning via arbetsplatsen är en viktig väg att gå för att nå ovana läsare. Ett framgångsrikt läsfrämjande projekt är Läs för mig, pappa! Statens kulturråd bör därför ges i uppdrag att inom ramen för läsfrämjande verksamhet och arbetet med kultur i arbetslivet särskilt stödja och verka för den här typen av långsiktig verksamhet. Därutöver bör Kulturrådet i samarbete med En bok för alla AB fortsatt ges uppdraget att undersöka hur litteratur och läsning ytterligare kan främjas på arbetsplatserna genom t.ex. arbetsplatsbibliotek.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p173 ft2"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft2"&gt;Dialekterna bör främjas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ytterligare insatser bör göras för att främja&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;dialekter. Ett sådant arbete bör kunna ske i samarbete med skolor,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td43"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;bibliotek och museer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Språkkommitténs förslag&lt;/SPAN&gt;: Överensstämmer med regeringens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;bedömning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Alla remissinstanser som kommenterat språk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;kommitténs förslag är positiva.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft7"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Dialekterna representerar en&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;talspråkstradition som är av stort språkligt intresse och en viktig bärare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;av vårt gemensamma kulturarv. Dialekterna tydliggör och speglar skilda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;bygders speciella kultur, historia och traditioner. I samband med de stora&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;samhällsförändringar som har ägt rum under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; har dock dialek-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;terna på många håll utjämnats och närmat sig riksspråket. I t.ex. starkt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;dialektala områden, främst delar av Dalarna och Norrland, där två-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;språkighet rått sedan århundraden, är det nu allt färre barn som får&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;dialekten överförd till sig av föräldrarna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft14"&gt;En positiv inställning är avgörande för dialekternas fortlevnad. Saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;denna inställning är risken stor att avvikelser från den standardspråkliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft9"&gt;normen kommer att betraktas som dåligt språk. Till sådant språk kommer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;all slags regional variation att räknas, liksom naturligtvis social variation&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;och brytning. Undervisningen i skolan och attitydförändrande insatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;riktade mot allmänheten, i synnerhet unga föräldrar, är därför viktiga.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft14"&gt;Forskning om dialekter bedrivs vid universitet och högskolor och vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), som bl.a. har till uppgift att på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;vetenskaplig grund öka kunskaperna om dialekter, folkminnen, folk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;musik, ortnamn och personnamn i Sverige samt att vidmakthålla,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;levandegöra och sprida detta kulturarv. Myndigheten ska särskilt samla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft14"&gt;in, bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut material om bl.a. dialekter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;Förutom SOFI i Uppsala finns regionala arkiv som är centraler för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p131 ft6"&gt;dialektforskningen i Umeå, Göteborg och Lund. I över hundra år har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;P class="p45 ft6"&gt;arkiven dokumenterat svenska dialekter i form av bl.a. uppteckningar och Prop. 2005/06:2 inspelningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;Arbetet med att förbättra samlingarnas status pågår fortlöpande hos SOFI, och digitaliseringen av samlingarna har prioriterats för att så långt möjligt göra dem tillgängliga på Internet och genom utgivning av cdskivor. SOFI samarbetar med museer och arkiv med avseende på utställningar och publikationer. Det vetenskapliga arbetet, kunskapsuppbyggnaden som är grunden för SOFI:s verksamhet överförs till forskare, allmänhet, massmedier m.fl. i form av tryckta skrifter, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, föredrag m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;Regeringen bedömer att SOFI har goda förutsättningar, i synnerhet med sin geografiska spridning över landet, att arbeta aktivt med att främja dialekter. Eftersom en medveten strävan att täcka ett så brett fält som möjligt av människors liv och skilda uttrycksformer styr SOFI:s arbete vid insamling av material, har samlingarna kommit att spegla stora delar av den språkliga och kulturella variationen som finns inom landets gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;För att ytterligare främja dialekterna bör SOFI, utifrån sin särskilda kompetens på området, i framtiden spela en mer aktiv roll. Vi bedömer att ett sådant arbete bör ske t.ex. i samarbete med skolor, bibliotek och museer. I budgetpropositionen för 2006 föreslås att 800 000 kronor tillförs anslaget 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet för verksamheten med dialekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft2"&gt;12 Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Regeringens förslag till mål för språkpolitiken bör få konsekvenser för synsätt och åtgärder inom olika samhällsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En ny och förstärkt språkvårdsorganisation beräknas träda i kraft den 1 juli 2006 (kap. 6). Under hösten 2005 avser regeringen därför att tillsätta en organisationskommitté med uppdraget att föreslå den närmare utformningen av språkvårdsorganisationen och hur den ska samordnas med den nuvarande språkmyndigheten Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). I budgetpropositionen för 2006, Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, föreslår regeringen att anslaget &lt;SPAN class="ft39"&gt;28:23 Språk- och folkminnesinstitutet förstärks &lt;/SPAN&gt;med 3 miljoner kronor för att inrymma den nya språkvårdsorganisationen och för att främja dialekter (kap. 11). Mot bakgrund av regeringens bedömning om ytterligare insatser på litteraturområdet (kap. 10) föreslår regeringen vidare att anslaget &lt;SPAN class="ft39"&gt;28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter &lt;/SPAN&gt;förstärks med 2 miljoner kronor. Den samlade utgiftsökningen för förslagen i propositionen beräknas under 2006 uppgå till 5 miljoner kronor. Ökningen finansieras genom omprioriteringar inom befintliga ramar för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Propositionen medför därmed inte några kostnadsökningar för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;Förslaget innebär inte heller några nya åtaganden för kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft6"&gt;Övriga åtgärder som regeringen redogör för i denna proposition finan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft34"&gt;sieras inom befintliga budgetramar för respektive utgiftsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet av Kommittén för svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språket lämnats av Hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Skåne län, Justitiekanslern,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Statskontoret, Statens kvalitets- och kompetensråd, Konsumentverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Ungdomsstyrelsen, Svenska institutet, Riksförsäkringsverket, Social-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;styrelsen, Handikappombudsmannen, Statens institut för särskilt utbild-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;ningsstöd, Hjälpmedelsinstitutet, Barnombudsmannen, Ekonomi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td49"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;styrningsverket, Riksrevisionsverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;SPAN class="p175 ft9"&gt;Skolverket, Specialpedagogiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;institutet, Folkbildningsrådet, Högskoleverket, Verket för högskole-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;service, Vetenskapsrådet, Stockholms universitet, Kungl. Tekniska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Högskolan, Lärarhögskolan i Stockholm, Uppsala universitet, Lin-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;köpings universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Högskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;i Borås, Karlstads universitet, Umeå universitet, Luleå tekniska univer-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;sitet, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Specialskolemyndigheten,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet, Centrum för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, Nationellt centrum&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;för sfi och svenska som andraspråk, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Folkbildningsförbundet, Statens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;livsmedelsverk, Sametinget, Statens kulturråd, Riksarkivet, Språk- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;folkminnesinstitutet (SOFI), Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Filminstitutet, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Stiftelsen för lättläst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nyhetsinformation och litteratur, Svenska språknämnden, Sverigefinska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;språknämnden, Föreningen Auktoriserade Translatorer, Föreningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Examinerade språkkonsulter i svenska, Riksförbundet lärare i svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;som andraspråk, Riksföreningen för lärare i moderna språk, Språkvårds-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;samfundet, Svenska biotermgruppen, svensklärarföreningen, Sveriges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Facköversättarförening, Granskningsnämnden för radio och TV, Radio-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och &lt;NOBR&gt;TV-verket,&lt;/NOBR&gt; Vägverket, Jämställdhetsombudsmannen, Arbetslivs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;institutet, Arbetsmiljöverket, Patent- och registreringsverket, Patent-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;besvärsrätten, Terminologicentrum TNC AB, svensk förening för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;informationsspecialister,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;SPAN class="p175 ft6"&gt;Glesbygdsverket, Diskrimineringsombuds-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;mannen, Integrationsverket, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Verket för innovationssystem (VINNOVA), &lt;NOBR&gt;IT-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; SIS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Swedish Standards Institute, Sveriges Marknadsförbund, Swedish&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Institute of Computer Science (SICS), Botkyrka kommun, Jönköpings&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kommun, Markaryds kommun, Malmö kommun, Västerås kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Gällivare kommun, Kiruna kommun, Pajala kommun, Svenska Akade-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;mien, Kungl. Vetenskapsakademien, Föreningen Norden, Svensk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Biblioteksförening, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbets-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nämnd (KLYS), Handikappförbundens Samarbetsorgan, Hörselskadades&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Riksförbund, Riksförbundet döva, hörselskadade och språkstörda barn,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Sveriges Dövas Riksförbund, Synskadades Riksförbund, Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kommunförbundet, Landstingsförbundet, Judiska Centralrådet, Sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;arbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Samernas Riksförbund,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p176 ft6"&gt;Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;SPAN class="p175 ft6"&gt;Tornedalingars Riksförbund–&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Tornionlaaksolaiset, Sverigefinländarnas delegation, Sveriges Radio AB,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Föreningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Svenskt Näringsliv, Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;(SFIR), Svenska Industriens Patentingenjörers Förening (SIPF), Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Patentombudsföreningen, &lt;NOBR&gt;DIK-förbundet,&lt;/NOBR&gt; Landsorganisationen i Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;(LO), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Sveriges skolledarförbund och Allmänhetens Pressombudsman (PO).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Sveriges universitets- och högskole-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;förbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akade-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;mikers Centralorganisation (SACO), Företagarnas Riksorganisation,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Stiftelsen Nordiska Museet, Statens Musiksamlingar, Statens institu-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;tionsstyrelse (SiS) har alla inkommit med remissvar, men avstår från att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;yttra sig över betänkandet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft6"&gt;Därutöver har yttranden inkommit från Sverigefinska Riksförbundet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Språkvårdsgruppen, Sveriges Doktorander, svensk sjuksköterske-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;förening, Centralen för Teknisk Terminologi i Finland, Samspråk – Sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;rådsorganet för språkvårdare inom offentlig förvaltning, Svenska Optik-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;sällskapet, Migrationsverket, Ulum Dalska – Föreningen för Älvdalskans&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bevarande,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft14"&gt;Punktskriftsnämnden, Läromedelsförfattarnas Förening,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Aksel Lindströmsällskapet, Sveriges Författarförbund, Lärarförbundet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige (FRIS), Forskningscentralen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;för de inhemska språken i Finland, Riksföreningen Sverigekontakt, För-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Föreningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft6"&gt;Svenska Läromedelsproducenter, Dalmålsakademien,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Samernas Utbildningscentrum, Swedish Bureau för Lesser Used Languages (SWEBLUL), DTU Television AB, Doktorandnämnden vid Uppsala studentkår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft6"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GT03259x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;Utbildnings- och kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft9"&gt;Prop. 2005/06:2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft6"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Närvarande: statsrådet Ringholm, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft6"&gt;Pagrotsky, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström, Sommestad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Jämtin, Österberg, Orback, Baylan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Föredragande: Leif Pagrotsky&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft6"&gt;Regeringen beslutar proposition Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft6"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om nationella språkpolitiska mål (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KrU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-09-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-09-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2005-09-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-09-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2005-10-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildnings- och kulturdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:08:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT032</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 09:00:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:08:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT032</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_200506__2.pdf</filnamn>
<filstorlek>267733</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8E6432AF-2A6D-42D1-A9AD-DD3097BD91D4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2005/06:KrU4</uppgift>
<ref_dok_id>GT01KrU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ana Maria Narti (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2005/06:2&lt;br/&gt;
Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2005/06:2 Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ana Maria Narti (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Sellén m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2005/06:2&lt;br/&gt;
Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Kr4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2005/06:2 Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Sellén m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2005/06:2&lt;br/&gt;
Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2005/06:2 Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2005/06:2&lt;br/&gt;
Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2005/06:2 Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Håkan Larsson (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2005/06:2&lt;br/&gt;
Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Kr5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2005/06:2 Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Håkan Larsson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kent Olsson m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2005/06:2&lt;br/&gt;
Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2005/06:2 Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kent Olsson m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Kollmats m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2005/06:2&lt;br/&gt;
Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2005/06:2 Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Kollmats m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nina Lundström och Heli Berg (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2005/06:2&lt;br/&gt;
Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Kr6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2005/06:2 Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nina Lundström och Heli Berg (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>