<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2219551</hangar_id>
 <dok_id>GT02Ub586</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>Ub586</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:Ub586 av Marianne Carlström m.fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>s41703</tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>586</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-01-17 16:35:01</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-05 16:52:38</publicerad>
 <titel>Forskning och utbildning</titel>
 <subtitel>av Marianne Carlström m.fl. (s)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Ub586/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Ub586</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Ub586</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf"&gt;&lt;a id="_Toc115767316" name="_Toc115767316"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767316"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767317"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;Motivering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767318"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;En offensiv satsning p&amp;aring; utbildning och forskning i V&amp;auml;stsverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767319"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2"&gt;H&amp;auml;lften ska studera vidare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767320"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2"&gt;Satsning p&amp;aring; forskning och forskarutbildning i V&amp;auml;stsverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767321"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2"&gt;V&amp;auml;stsverige beh&amp;ouml;ver fler platser till l&amp;auml;karutbildningen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767322"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2"&gt;V&amp;auml;stsverige beh&amp;ouml;ver fler platser till v&amp;aring;rdutbildningarna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767323"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2"&gt;Nationellt kunskapscentrum f&amp;ouml;r ambulanssjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767324"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2"&gt;Inr&amp;auml;tta n&amp;auml;tverksbaserad forskarskola i v&amp;aring;rdvetenskap i V&amp;auml;stsverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767325"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;En offensiv satsning p&amp;aring; form, design och medier i V&amp;auml;stsverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767326"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2"&gt;V&amp;auml;stsverige har goda m&amp;ouml;jligheter att utveckla form, design och medier&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767327"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2"&gt;Utbildning inom film och medier i V&amp;auml;stsverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767328"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;Produktion i V&amp;auml;st&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115767329"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc115767317" name="_Toc115767317"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om satsning p&amp;aring; forskning och forskarutbildning i V&amp;auml;stsverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att alla h&amp;ouml;gskolor i Sverige pr&amp;ouml;vas f&amp;ouml;r r&amp;auml;tten till masterutbildning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om fortsatt utbyggnad av h&amp;ouml;gskolan samt de kvalificerade yrkesutbildningarna i V&amp;auml;stsverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om fler platser till l&amp;auml;karutbildningen i V&amp;auml;stsverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om fler platser till v&amp;aring;rdutbildningarna i V&amp;auml;stsverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en n&amp;auml;tverksbaserad forskarskola i v&amp;aring;rdvetenskap i V&amp;auml;stsverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en fortsatt satsning p&amp;aring; form, design och medier i V&amp;auml;stsverige.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om Invandrarakademien vid H&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att aktivt st&amp;ouml;dja forskning och utveckling f&amp;ouml;r industriell produktion i V&amp;auml;stsverige.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc115767318" name="_Toc115767318"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 7 h&amp;auml;nvisat till KrU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 9 h&amp;auml;nvisat till NU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;stsverige (V&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland och Halland) utg&amp;ouml;r med sina 1,8 miljoner inv&amp;aring;nare en stor och betydelsefull del av Sverige. Regionen &amp;auml;r Sveriges industriella centrum med bland annat en omfattande fordonsindustri och livsmedelsindustri och verksamheter inom bioteknik och telekom. Sveriges viktigaste exportindustrier, verkstads-, transport-, kemi- och tekoindustrin, st&amp;aring;r tillsammans f&amp;ouml;r 70 procent av v&amp;aring;r samlade export. 40 procent av dessa industriers f&amp;ouml;retag, anst&amp;auml;llda och investeringar finns i V&amp;auml;stsverige. Utvecklingen i V&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland och Halland har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en stor betydelse f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xten i hela landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskning och utbildning h&amp;ouml;r till de viktigaste faktorerna f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma tillv&amp;auml;xt och utveckling. Det har &amp;auml;ven under det senaste &amp;aring;ret gjorts satsningar p&amp;aring; forskning i V&amp;auml;stra G&amp;ouml;talandsregionen som s&amp;auml;rskilt b&amp;ouml;r n&amp;auml;mnas. Satsningar p&amp;aring; infrastruktur, forskning och utbildning f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka Trollh&amp;auml;ttan och V&amp;auml;stsverige som produktionsplats f&amp;ouml;r fordonsindustrin. F&amp;ouml;rutom de &amp;aring;tta miljarder kronor som sedan tidigare beslutats f&amp;ouml;r v&amp;auml;g- och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsinvesteringar i regionen, satsas det ytterligare drygt tv&amp;aring; miljarder kronor de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren p&amp;aring; b&amp;auml;ttre v&amp;auml;gar och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g, p&amp;aring; forsknings- och utvecklingsprojekt inom fordonsforskningen och p&amp;aring; en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad arbetsmarknadsutbildning av framtida bilbyggare. Med dessa satsningar har Trollh&amp;auml;ttans och V&amp;auml;stsveriges konkurrenskraft st&amp;auml;rkts ytterligare, vilket &amp;auml;r positivt f&amp;ouml;r hela Sverige. Sverige &amp;auml;r idag en ledande nation inom fordonsforskning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den h&amp;auml;r motionen vill vi v&amp;auml;stsvenska socialdemokrater d&amp;auml;rf&amp;ouml;r lyfta fram utbildnings- och forskningspolitiken som ett omr&amp;aring;de med stor betydelse f&amp;ouml;r att V&amp;auml;stsverige ska f&amp;aring; goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att utvecklas p&amp;aring; ett positivt s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc115767319" name="_Toc115767319"&gt;&lt;/a&gt;En offensiv satsning p&amp;aring; utbildning och forskning i V&amp;auml;stsverige&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;a id="_Toc115767320" name="_Toc115767320"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lften ska studera vidare&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let f&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r att h&amp;auml;lften av varje &amp;aring;rskull ungdomar ska ha p&amp;aring;b&amp;ouml;rjat h&amp;ouml;gskolestudier vid 25 &amp;aring;rs &amp;aring;lder. I V&amp;auml;stsverige har idag omkring var fj&amp;auml;rde vuxen (25–64 &amp;aring;r) n&amp;aring;gon form av h&amp;ouml;gskoleutbildning. Skillnaderna &amp;auml;r stora mellan kommunerna med en sp&amp;auml;nnvidd mellan cirka 10 och 35 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har i &amp;aring;rets budgetproposition f&amp;ouml;reslagit att ytterligare 1 000 platser ska tillf&amp;ouml;ras den kvalificerade yrkesutbildningen under h&amp;ouml;sten 2005 som en del i de syssels&amp;auml;ttningsskapande &amp;aring;tg&amp;auml;rder som presenterades i 2005 &amp;aring;rs ekonomiska v&amp;aring;rproposition (prop. 2004/05:100).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att det finns ett behov av de kvalificerade yrkesutbildningarna och bed&amp;ouml;mer det som angel&amp;auml;get att denna utbildningsform forts&amp;auml;tter att underst&amp;ouml;djas &amp;auml;ven i framtiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;ouml;kad tillstr&amp;ouml;mning till h&amp;ouml;gskolan och internationaliseringen av den h&amp;ouml;gre utbildningen g&amp;ouml;r att vi socialdemokrater ocks&amp;aring; vill fr&amp;auml;mja utbildningskvaliteten genom &amp;ouml;kat studentinflytande, aktivt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete, utvecklad kvalitetsgranskning och st&amp;ouml;rre resurser till pedagogisk f&amp;ouml;rnyelse p&amp;aring; de v&amp;auml;stsvenska h&amp;ouml;gskolorna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt viktigt att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r studier i de delar av V&amp;auml;stsverige d&amp;auml;r utbildningsniv&amp;aring;n &amp;auml;r avsev&amp;auml;rt l&amp;auml;gre &amp;auml;n riksgenomsnittet genom att till&amp;aring;ta de unga h&amp;ouml;gskolorna i dessa omr&amp;aring;den att expandera utbildningen och ge m&amp;ouml;jligheter att vidareutveckla forskningsverksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt ett till&amp;auml;gg i h&amp;ouml;gskolelagen ska h&amp;ouml;gskolorna aktivt fr&amp;auml;mja och bredda rekryteringen till h&amp;ouml;gskolan, genom att i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning n&amp;aring; ut till de grupper i samh&amp;auml;llet som hittills inte s&amp;ouml;kt sig dit i s&amp;aring; stor omfattning. Vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att h&amp;ouml;gskolorna i V&amp;auml;stsverige f&amp;ouml;ljer lagens intentioner och aktivt arbetar med att &amp;ouml;ka den sociala och etniska m&amp;aring;ngfalden i h&amp;ouml;gskolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det sammanh&lt;span class="Normalt&amp;#160;indrag&amp;#160;Char,Normal_indrag&amp;#160;Char,Normal&amp;#160;Indrag&amp;#160;Char"&gt;a&lt;/span&gt;nget fyller Invandrarakademien vid H&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s en viktig funktion. Den erbjuder utv&amp;auml;rdering av utl&amp;auml;ndska akademikers reella kompetens och kompletterande utbildningar vid eller genom H&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s. Syftet &amp;auml;r att g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r dessa akademiker att f&amp;aring; en svensk eller i Sverige godtagen akademisk examen/utbildning. I slutrapporten ”&amp;Ouml;ppna d&amp;ouml;rrar – S&amp;auml;nkta tr&amp;ouml;sklar”, som N&amp;auml;ringsdepartementets arbetsgrupp Samverkan f&amp;ouml;r arbetsmarknadsintegration skrev i april 2004, s&amp;auml;gs att erfarenheterna fr&amp;aring;n Invandrarakademien vid H&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s b&amp;ouml;r tas tillvara och spridas till andra universitet och h&amp;ouml;gskolor. Invandrarakademien har potential att genom utvecklande av distansverktyg f&amp;ouml;r program och kurser vidareutvecklas till en nationell resurs i enlighet med arbetsgruppens intentioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I V&amp;auml;stra G&amp;ouml;talandsregionen bedrivs f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande tre projekt f&amp;ouml;r att ta tillvara invandrares kompetens, d&amp;auml;ribland projektet Invandrarakademien. Projektet ska underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r invandrade akademiker att f&amp;aring; spr&amp;aring;kutbildning och d&amp;auml;rut&amp;ouml;ver praktik, utbildning och erfarenheter i kulturkommunikation och ledarskap i samarbete med n&amp;auml;ringsliv och arbetsliv. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver syftar projektet Invandrarakademien naturligtvis till att inom en tidsram om h&amp;ouml;gst tv&amp;aring; &amp;aring;r komplettera den utl&amp;auml;ndska akademiska examen med akademiska kompletteringskurser, s&amp;aring; att den motsvarar en svensk akademisk examen. Projektet n&amp;ouml;dgas avslutas fr&amp;aring;n och med l&amp;auml;s&amp;aring;ret 2005/06 d&amp;aring; besked saknas om vidare projektmedel. Vi anser att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att H&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s ges m&amp;ouml;jlighet att forts&amp;auml;tta denna verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;stsvenska socialdemokrater vill bryta de k&amp;ouml;ns- och klassbundna studievalen, vilket f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att h&amp;ouml;gskolans arbetsformer och pedagogik f&amp;ouml;rnyas. Vi konstaterar ocks&amp;aring; att regeringen b&amp;ouml;r stimulera allt fler att s&amp;ouml;ka h&amp;ouml;gskoleutbildning, med s&amp;auml;rskild betoning p&amp;aring; de tekniska utbildningarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett projekt f&amp;ouml;r ”V&amp;auml;stsvensk ingenj&amp;ouml;rsutbildning i samverkan” har startats, med anledning av de ambitioner som uttrycks inom EU, exempelvis i Bolognadeklarationen. Denna samverkan har bland annat till syfte att &amp;ouml;ka tillg&amp;auml;ngligheten till avancerade ingenj&amp;ouml;rsstudier och teknisk forskarutbildning i V&amp;auml;stsverige, fr&amp;auml;mja ett h&amp;ouml;gkvalitativt och effektivt utbildningsutbud som st&amp;auml;rker ingenj&amp;ouml;rsutbildningen i regionen och att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra rekryteringen till grundl&amp;auml;ggande utbildningar inom teknikomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att bredda rekryteringen till h&amp;ouml;gre utbildning spelar folkh&amp;ouml;gskolorna en viktig roll. Sverige &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller vuxenutbildning. Vi anser ocks&amp;aring; att folkbildningen kan ta ett &amp;ouml;kat ansvar f&amp;ouml;r vuxnas l&amp;auml;rande. Folkbildningen utg&amp;ouml;r en brygga till h&amp;ouml;gskolestudier, men kan ocks&amp;aring; vara ett komplement till h&amp;ouml;gskolan genom att studier p&amp;aring; h&amp;ouml;gskoleniv&amp;aring; bedrivs inom folkbildningen. Genom folkbildningen kan m&amp;auml;nniskor st&amp;auml;rka sitt sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rtroende n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller studier och den kan f&amp;aring; fler att ta steget till h&amp;ouml;gskolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utvecklad samverkan mellan h&amp;ouml;gskolan och folkbildningen b&amp;ouml;r komma till st&amp;aring;nd. Arbetet med validering b&amp;ouml;r &amp;auml;ven omfatta folkbildningens olika m&amp;ouml;jligheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att fler ska f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att studera vidare kr&amp;auml;vs det under kommande &amp;aring;r &amp;auml;ven en utbyggnad av h&amp;ouml;gskolan i V&amp;auml;stsverige, vilket ocks&amp;aring; fordrar resurser till forskningsanknytning av denna. Inte minst &amp;auml;r detta viktigt i ljuset av den globalisering som sker av arbetslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc115767321" name="_Toc115767321"&gt;&lt;/a&gt;Satsning p&amp;aring; forskning och forskarutbildning i V&amp;auml;stsverige&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringar i forskning och utveckling blir alltmer avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r V&amp;auml;stsveriges utveckling. Behovet av forskarutbildade &amp;ouml;kar b&amp;aring;de inom h&amp;ouml;gskolan och i det &amp;ouml;vriga samh&amp;auml;llet. Vi socialdemokrater vill &amp;ouml;ka insatserna f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka den v&amp;auml;stsvenska forskningen. En utbyggnad av de fasta forskningsresurserna b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ske. Vi anser &amp;auml;ven att minst en av de v&amp;auml;stsvenska h&amp;ouml;gskolorna b&amp;ouml;r f&amp;aring; ett vetenskapsomr&amp;aring;de de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan och &amp;auml;nnu viktigare reform &amp;auml;r att ge samtliga h&amp;ouml;gskolor m&amp;ouml;jlighet att examinera doktorer inom &amp;auml;mnen d&amp;auml;r forskningsverksamheten &amp;auml;r stark. Det skulle ge m&amp;ouml;jlighet att skapa nya typer av h&amp;ouml;gskolor med starkare inriktning mot professionsutbildningar &amp;auml;n de traditionella h&amp;ouml;gskolorna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har nyligen presenterat propositionen ”Ny v&amp;auml;rld – ny h&amp;ouml;gskola”. Mycket i denna proposition uppfattar vi som n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt och positivt f&amp;ouml;r utvecklingen av den svenska h&amp;ouml;gre utbildningen, alldeles s&amp;auml;rskilt s&amp;aring; i ett internationaliseringsperspektiv. Vi inst&amp;auml;mmer ocks&amp;aring; i propositionens syn p&amp;aring; behovet av fortsatt breddad rekrytering f&amp;ouml;r en dynamisk och demokratisk regional och nationell utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser det som en sj&amp;auml;lvklarhet att h&amp;ouml;gskolorna i Sverige skall ges m&amp;ouml;jlighet att bidra till ett gemensamt europeiskt utbildningssystem och f&amp;ouml;ljaktligen inte utest&amp;auml;ngas fr&amp;aring;n en aktiv medverkan i den s&amp;aring; kallade Bolognaprocessen. I Bolognaprocessen samarbetar nu 45 europeiska stater f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka den h&amp;ouml;gre utbildningen i Europa och g&amp;ouml;ra l&amp;auml;ndernas system mer j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbara. Prioriterade fr&amp;aring;gor &amp;auml;r bland annat kvalitetss&amp;auml;kring, &amp;ouml;msesidigt erk&amp;auml;nnande av examina och studieperioder samt genomf&amp;ouml;randet av ett system med tre niv&amp;aring;er inom den h&amp;ouml;gre utbildningen. Vi f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar att samtliga h&amp;ouml;gskolor snarast pr&amp;ouml;vas f&amp;ouml;r r&amp;auml;tten till masterutbildning. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att H&amp;ouml;gskoleverket skall utv&amp;auml;rdera utbildningarna som leder till masterexamen – och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; har m&amp;ouml;jligheten att dra in examensr&amp;auml;ttigheter i utbildningar som inte h&amp;aring;ller acceptabel kvalitet. P&amp;aring; detta s&amp;auml;tt s&amp;auml;kras kvaliteten i utbildningen samtidigt som vi v&amp;auml;rnar och utvecklar den ”&amp;ouml;ppna h&amp;ouml;gskolan”. H&amp;ouml;gskolorna ska ocks&amp;aring; ges m&amp;ouml;jligheten att utvecklas som attraktiva l&amp;auml;ros&amp;auml;ten p&amp;aring; internationell niv&amp;aring;. Detta &amp;auml;r i h&amp;ouml;gsta grad v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r de studenter som v&amp;auml;ljer att l&amp;auml;sa p&amp;aring; h&amp;ouml;gskolorna och f&amp;ouml;r den regionala utvecklingen i de regioner d&amp;auml;r h&amp;ouml;gskolorna &amp;auml;r bel&amp;auml;gna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En gemensam europeisk struktur f&amp;ouml;r den h&amp;ouml;gre utbildningen enligt den s&amp;aring; kallade Bolognaprocessen inneb&amp;auml;r en uppdelning i tre utbildningsniv&amp;aring;er: grundniv&amp;aring; 3 &amp;aring;r, avancerad niv&amp;aring; 2 &amp;aring;r och forskarniv&amp;aring; 3 &amp;aring;r. Detta beskrivs ofta som 3 + 2 + 3 (&amp;aring;r). Som ett led i Bolognaprocessen &amp;auml;r en anpassning av examensstrukturen i den svenska h&amp;ouml;gskoleutbildningen en viktig del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De f&amp;ouml;rsta 3 &amp;aring;ren inneb&amp;auml;r h&amp;ouml;gskolestudier som i v&amp;aring;rt nuvarande system leder fram till en h&amp;ouml;gskoleexamen eller fil.kand.-examen (bachelor). Dessa f&amp;ouml;rsta 3 &amp;aring;r &amp;auml;r i stort sett oproblematiska att anpassa till Bolognasystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; avancerad niv&amp;aring; &amp;auml;r f&amp;ouml;rslaget att det ska finnas tv&amp;aring; examina, en magisterexamen p&amp;aring; 1 &amp;aring;r (40 po&amp;auml;ng ungef&amp;auml;r motsvarande magisterexamen av idag) samt en masterexamen p&amp;aring; tv&amp;aring; &amp;aring;r (80 po&amp;auml;ng). 40 po&amp;auml;ng av en 2-&amp;aring;rig master ska kunna tillgodor&amp;auml;knas i forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; svenska h&amp;ouml;gskolor finns i dag en stor oro &amp;ouml;ver att systemet inte kommer att ge landets universitet och h&amp;ouml;gskolor likv&amp;auml;rdiga m&amp;ouml;jligheter att delta i ”europeiseringen” och den kvalitativa utvecklingen av utbildningssystemet. De flesta av h&amp;ouml;gskolorna kommer, &amp;aring;tminstone initialt, helt att vara utan examensr&amp;auml;tt f&amp;ouml;r masterexamen. Detta &amp;auml;r naturligtvis inte bra. Att inte ge h&amp;ouml;gskolorna full examinationsr&amp;auml;tt p&amp;aring; avancerad niv&amp;aring; bidrar till att komplicera f&amp;ouml;r studenter fr&amp;aring;n icke-traditionella studentgrupper, att g&amp;aring; vidare till avancerade utbildningar. Detta f&amp;aring;r naturligtvis f&amp;ouml;ljdp&amp;aring;verkningar p&amp;aring; utvecklingsdynamiken i regioner utanf&amp;ouml;r storst&amp;auml;derna eftersom man d&amp;auml;r riskerar att bli utan utbildningar p&amp;aring; avancerad niv&amp;aring;. Att utest&amp;auml;nga h&amp;ouml;gskolorna fr&amp;aring;n m&amp;ouml;jligheten att erh&amp;aring;lla examinationsr&amp;auml;ttighet f&amp;ouml;r den europeiska masterexamen vore allts&amp;aring; en negativ utveckling f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra h&amp;ouml;gskolor och regioner. Vi anser att regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att de mindre h&amp;ouml;gskolorna f&amp;aring;r r&amp;auml;tten till examinering av den europeiska masterexamen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det b&amp;ouml;r bli m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gskolor att ans&amp;ouml;ka om r&amp;auml;tt att examinera doktorer inom ett smalare omr&amp;aring;de &amp;auml;n ett vetenskapsomr&amp;aring;de. Idag m&amp;aring;ste alla h&amp;ouml;gskolor som vill erh&amp;aring;lla r&amp;auml;tten att sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt bedriva forskarutbildning f&amp;aring; ett vetenskapsomr&amp;aring;de. Vetenskapsomr&amp;aring;det omfattar ofta r&amp;auml;ttigheter som &amp;auml;r betydligt st&amp;ouml;rre &amp;auml;n den r&amp;auml;ttighet man egentligen efterstr&amp;auml;var, vilket g&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;vningen f&amp;ouml;r ett vetenskapsomr&amp;aring;de blir sv&amp;aring;r. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r bli m&amp;ouml;jligt att pr&amp;ouml;va mindre grupper av samverkande forskarutbildande &amp;auml;mnen, s&amp;aring;som l&amp;auml;ros&amp;auml;tena sj&amp;auml;lva definierar dem. M&amp;aring;let &amp;auml;r att f&amp;ouml;rdubbla det &amp;aring;rliga antalet forskarexaminerade under den kommande tio&amp;aring;rsperioden. F&amp;ouml;r att klara en f&amp;ouml;rdubbling av examinationen i forskarutbildningen m&amp;aring;ste utbyggnaden av forskarutbildningen ske vid samtliga h&amp;ouml;gskolor och universitet i V&amp;auml;stsverige. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka forskningsanknytningen i utbildningen, st&amp;auml;rka h&amp;ouml;gskolan som kraftcentrum i den regionala utvecklingen och &amp;ouml;ka forskningssamarbetet med det omgivande samh&amp;auml;llet &amp;auml;r det angel&amp;auml;get att &amp;ouml;ka forskningsresurserna vid alla h&amp;ouml;gskolor. F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra V&amp;auml;stsveriges st&amp;auml;llning som forskningsregion och f&amp;ouml;r att trygga generationsskiftet och f&amp;ouml;rnyelsen inom svensk forskning b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; kraftfulla satsningar g&amp;ouml;ras p&amp;aring; nya forskare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med utg&amp;aring;ngspunkt i sin profilering och sitt utbildningsutbud har H&amp;ouml;gskolan i Halmstad under de senaste &amp;aring;ren valt att satsa p&amp;aring; forskning med inriktning mot teknik pr&amp;auml;glad av innovation och entrepren&amp;ouml;rskap och inriktning mot samh&amp;auml;llsvetenskap och humanvetenskap med inriktning mot kommunikation och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsprocesser. H&amp;ouml;gskolan i Halmstad har i denna forskning varit framg&amp;aring;ngsrik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;gskolan i Sk&amp;ouml;vde har en forskningsprofil som &amp;auml;r fokuserad mot utveckling av avancerade informationstekniska system och modeller, d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskans f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och behov s&amp;auml;tts i centrum. Konkret betyder detta att informationsteknik ska utvecklas utifr&amp;aring;n m&amp;auml;nniskans villkor och behov och inte tv&amp;auml;rtom. F&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma detta kr&amp;auml;vs att de m&amp;auml;nniskor som ber&amp;ouml;rs av ett informationssystem har m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka utvecklingen av det. Profilen sammanf&amp;ouml;r fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar kring teknisk utveckling med fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar kring teknikanv&amp;auml;ndning i f&amp;ouml;retag och organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag bedrivs forskning p&amp;aring; h&amp;ouml;g niv&amp;aring; vid H&amp;ouml;gskolan i Sk&amp;ouml;vde. Mest omfattande &amp;auml;r forskningen inom datavetenskap och ingenj&amp;ouml;rsvetenskap. Totalt har h&amp;ouml;gskolan cirka 100 doktorander. 75 av dessa finns inom vetenskapsomr&amp;aring;det teknik. Doktoranderna g&amp;ouml;r i praktiken hela sin forskarutbildning vid H&amp;ouml;gskolan i Sk&amp;ouml;vde, men de &amp;auml;r inskrivna vid andra universitet som har r&amp;auml;tt att examinera doktorer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;gskolan Trollh&amp;auml;ttan/Uddevalla (HTU) har arbetat f&amp;ouml;r att bygga upp internationellt konkurrenskraftiga forskningsmilj&amp;ouml;er alltsedan man erh&amp;ouml;ll fasta forskningsanslag 1997. Forskningsverksamheten p&amp;aring; HTU ska pr&amp;auml;glas av innovation och entrepren&amp;ouml;rskap inom ramarna f&amp;ouml;r ett kritiskt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt. Forskningen str&amp;auml;var efter en p&amp;aring;taglig koppling till nyf&amp;ouml;retagande. Genom konkurrenskraftig forskning bidrar HTU till kunskapsbildning samt regional och nationell utveckling. Man har fyra profilomr&amp;aring;den p&amp;aring; HTU. Visionen &amp;auml;r att inom dessa omr&amp;aring;den bygga upp forskning som bidrar till ny kunskapsuppbyggnad p&amp;aring; internationell niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett samarbete, som ska pr&amp;auml;&lt;span class="Normalt&amp;#160;indrag&amp;#160;Char,Normal_indrag&amp;#160;Char,Normal&amp;#160;Indrag&amp;#160;Char"&gt;g&lt;/span&gt;las av l&amp;aring;ngsiktighet, har p&amp;aring;b&amp;ouml;rjats mellan h&amp;ouml;gskolorna i Trollh&amp;auml;ttan/Uddevalla, Bor&amp;aring;s och Sk&amp;ouml;vde, vilket har manifesterats i Bjertorpdeklarationen. Det syftar till att st&amp;auml;rka och vidareutveckla samarbetet mellan h&amp;ouml;gskolorna som tillsammans har cirka 30 000 studenter. Varje h&amp;ouml;gskola profilerar sig s&amp;aring; att det sammantagna utbildningsutbudets bredd och kvalitet &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har tidigare h&amp;auml;vdat sig v&amp;auml;l inom den biomedicinska forskningen, men v&amp;aring;r roll i den f&amp;ouml;rsta fasen av projektet, som snart slutf&amp;ouml;rts, har varit mindre framtr&amp;auml;dande. Vi kommer snart att k&amp;auml;nna arvsanlagens detaljerade struktur hos b&amp;aring;de m&amp;auml;nniska och en rad andra organismer. D&amp;auml;rmed g&amp;aring;r genomprojektet nu in i en andra fas, som kommer att fokuseras p&amp;aring; arvsanlagens funktioner. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka v&amp;aring;r konkurrenskraft i denna fas av genomprojektet har tv&amp;aring; stora universitetskonsortier bildats i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Swegeneprogrammet bildades ursprungligen i sydv&amp;auml;stra Sverige, och WCN har f&amp;ouml;rt samman &amp;ouml;vriga universitet i landet. B&amp;aring;da konsortierna har f&amp;aring;tt ett betydande st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n Wallenbergstiftelsen (sammanlagt 800 miljoner kronor) och fr&amp;aring;n ber&amp;ouml;rda universitet (sammanlagt drygt 400 miljoner kronor). En internationellt konkurrenskraftig infrastruktur f&amp;ouml;r funktionell genomforskning finns d&amp;auml;rmed p&amp;aring; plats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Wallenbergstiftelsens st&amp;ouml;d har varit tidsbegr&amp;auml;nsat och upph&amp;ouml;rde den 1 juli 2005. Den satsning p&amp;aring; infrastruktur som programmen inneburit har emellertid givit v&amp;aring;rt land potential att &amp;aring;terta sin position i den biomedicinska forskningens frontlinje. D&amp;auml;rmed kan v&amp;aring;r nationella konkurrenskraft vad avser n&amp;auml;ringslivsutveckling och utveckling av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden &amp;aring;teruppr&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett viktigt omr&amp;aring;de i n&amp;auml;sta fas av projektet &amp;auml;r studiet av s&amp;aring; kallade biobanker f&amp;ouml;r medicinsk forskning. En biobank &amp;auml;r en samling av biologiskt material fr&amp;aring;n individer som bevarats och d&amp;auml;r ursprunget alltid kan h&amp;auml;rledas. Sverige har mycket goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att bedriva konkurrenskraftig forskning med biobanker som verktyg. V&amp;aring;rt land har visat framsynthet genom att sjukv&amp;aring;rden under &amp;aring;rtionden samlat kliniska material, blod, och v&amp;auml;vnadssnitt. Vi har god organisation eftersom sjukv&amp;aring;rden &amp;auml;r centralt organiserad, solidariskt finansierad och lika f&amp;ouml;r alla. Vi har nu h&amp;ouml;jt niv&amp;aring;n p&amp;aring; v&amp;aring;r infrastruktur genom konsortiernas resurscentrum som kan ges nationellt ansvar. Vi har kompetens, genom n&amp;auml;tverksbygge och specialiserade satsningar kan Sverige m&amp;auml;ta sig med st&amp;ouml;rre forskningsnationer. Kompetens f&amp;ouml;r svensk l&amp;auml;kemedels-, IT- och biotechindu-stri finns i n&amp;auml;ra anslutning till v&amp;aring;ra universitet och h&amp;ouml;gskolor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som finns b&amp;ouml;r utnyttjas sedan nu l&amp;ouml;pande program – Swegene och WCN – har avslutats. Ett fortsatt arbete skulle kunna fokuseras p&amp;aring; etablering av en svensk nationell biobank. D&amp;auml;rmed skulle kvaliteten inom svensk sjukv&amp;aring;rd kunna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras, exempelvis genom individualiserad l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndning. Svensk biomedicinsk industri skulle kunna beh&amp;aring;lla sin st&amp;auml;llning som internationellt ledande. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;s regeringen att inf&amp;ouml;r budgetpropositionen 2006 &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur den infrastruktur som nu etablerats ska kunna utnyttjas p&amp;aring; ett f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt land optimalt s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc115767322" name="_Toc115767322"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;stsverige beh&amp;ouml;ver fler platser till l&amp;auml;karutbildningen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Totalt i riket f&amp;ouml;rdelades 1 100 nya platser p&amp;aring; l&amp;auml;karutbildningen f&amp;ouml;r &amp;aring;ren 2001–2002. P&amp;aring; sikt inneb&amp;auml;r det att antalet l&amp;auml;kare &amp;ouml;kar med cirka 200 per &amp;aring;r. F&amp;ouml;r V&amp;auml;stsveriges del har totalt 220 nya platser f&amp;ouml;rdelats till l&amp;auml;karutbildningarna vid G&amp;ouml;teborgs universitet. Under 2003 sl&amp;ouml;ts ett nytt avtal om l&amp;auml;karutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning mellan staten och V&amp;auml;stra G&amp;ouml;talands l&amp;auml;ns landsting. Avtalet reglerar bland annat ers&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r den utbyggnad av l&amp;auml;karutbildningen som riksdagen beslutade om 2000 och som kommer att vara genomf&amp;ouml;rd 2007.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r mycket positivt och ett steg i r&amp;auml;tt riktning. Men n&amp;auml;r vi tittar p&amp;aring; l&amp;auml;kart&amp;auml;theten och antalet l&amp;auml;karstudenter i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till folkm&amp;auml;ngd tvingas vi konstatera att l&amp;auml;karutbildningen kraftfullt m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka ytterligare f&amp;ouml;r att komma i fas med &amp;ouml;vriga delar av landet. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att l&amp;auml;karutbildningen vid G&amp;ouml;teborgs universitet under kommande &amp;aring;r b&amp;ouml;r tilldelas ytterligare platser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc115767323" name="_Toc115767323"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;stsverige beh&amp;ouml;ver fler platser till v&amp;aring;rdutbildningarna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behovet av framf&amp;ouml;rallt sjuksk&amp;ouml;terskor &amp;auml;r mycket stort i hela landet och f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka ytterligare. F&amp;ouml;r att V&amp;auml;stsverige ska komma i paritet med &amp;ouml;vriga landet b&amp;ouml;r en f&amp;ouml;rdubbling ske under de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren s&amp;aring; att den mest akuta sjuksk&amp;ouml;terskebristen kan &amp;aring;tg&amp;auml;rdas. S&amp;auml;rskilda insatser beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka antalet specialistsjuksk&amp;ouml;terskor. Inom ramen f&amp;ouml;r V&amp;auml;stsvenska Universitetssamarbetet (VUS) har ett projekt genomf&amp;ouml;rts d&amp;auml;r l&amp;auml;ros&amp;auml;tena och V&amp;auml;stra G&amp;ouml;talandsregionen tillsammans visar att behovet &amp;auml;r mycket stort, m&amp;aring;nga s&amp;ouml;ker utbildningen men m&amp;aring;nga tackar nej till erbjuden plats.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc115767324" name="_Toc115767324"&gt;&lt;/a&gt;Nationellt kunskapscentrum f&amp;ouml;r ambulanssjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n att ha varit en fr&amp;aring;ga om transport har ambulanssjukv&amp;aring;rden blivit en form av avancerad akutsjukv&amp;aring;rd. Allt fler kvalificerade medicinska bed&amp;ouml;mnings-, unders&amp;ouml;knings- och behandlingsmetoder har inf&amp;ouml;rts i det dagliga arbetet. I juni 1999 startade ett kunskapscentrum inom ambulanssjukv&amp;aring;rd/prehospital akutsjukv&amp;aring;rd, ben&amp;auml;mnt Prehospen, som &amp;auml;r en samverkan mellan H&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s, Institutionen f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdvetenskap och V&amp;auml;stra G&amp;ouml;talandsregionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kunskapscentrumets uppgifter &amp;auml;r att bedriva utbildning, forskning och kunskapsspridning som kommer regionens v&amp;aring;rdverksamheter, v&amp;aring;rdare och patienter till godo. I centrumet finns en samlad kompetens inom prehospital akutsjukv&amp;aring;rd med fokus p&amp;aring; den dagliga ambulanssjukv&amp;aring;rden till skillnad fr&amp;aring;n katastrofsjukv&amp;aring;rd. En annan f&amp;ouml;rdel &amp;auml;r det n&amp;auml;ra samarbetet mellan ambulanssjukv&amp;aring;rden och h&amp;ouml;gskolan samt mellan v&amp;aring;rdare och akademiker. Kunskapscentrumet v&amp;auml;nder sig till b&amp;aring;de ambulanssjukv&amp;aring;rdare och ambulanssjuksk&amp;ouml;terskor, ambulansteamets totala kompetensh&amp;ouml;jning &amp;auml;r i fokus.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett stort behov av kunskapsbildning och kunskapsspridning inom ambulanssjukv&amp;aring;rd som fokuserar den dagliga ambulanssjukv&amp;aring;rden. F&amp;ouml;r att kvalitetss&amp;auml;kra kunskapsomr&amp;aring;det &amp;auml;r det &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt att forskningen samlas p&amp;aring; ett st&amp;auml;lle. Detta &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt d&amp;aring; forskningsf&amp;auml;ltet &amp;auml;r relativt begr&amp;auml;nsat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kunskapscentrum Prehospen, vid H&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s &amp;auml;r unik genom den samlade kompetens som fi&lt;span class="Normalt&amp;#160;indrag&amp;#160;Char,Normal_indrag&amp;#160;Char,Normal&amp;#160;Indrag&amp;#160;Char"&gt;nns, speciellt med avseende p&amp;aring; den v&amp;aring;rdvetenskapliga delen. Centrumet har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r&lt;/span&gt; redan idag en informell roll som landets prehospitala akutsjukv&amp;aring;rdscentrum f&amp;ouml;r den dagliga ambulanssjukv&amp;aring;rden. Prehospen vid H&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s b&amp;ouml;r &amp;auml;ven formellt bli ett nationellt kunskapscentrum f&amp;ouml;r ambulanssjukv&amp;aring;rden och ges ekonomiska resurser f&amp;ouml;r det uppdraget.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc115767325" name="_Toc115767325"&gt;&lt;/a&gt;Inr&amp;auml;tta n&amp;auml;tverksbaserad forskarskola i v&amp;aring;rdvetenskap i V&amp;auml;stsverige&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige r&amp;aring;der stor brist p&amp;aring; h&amp;ouml;gskoleutbildad personal inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd och omsorg. Denna brist f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka i takt med de kommande &amp;aring;rens stora pensionsavg&amp;aring;ngar. Den allvarliga bristen p&amp;aring; forskarutbildade i v&amp;aring;rdvetenskap utg&amp;ouml;r ett stort hinder f&amp;ouml;r en kraftfull forsknings- och &amp;auml;mnesm&amp;auml;ssig kompetensutveckling inom v&amp;aring;rdvetenskapens olika omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid V&amp;auml;stsveriges universitet och h&amp;ouml;gskolor finns en rad professurer med n&amp;auml;rliggande kunskapsomr&amp;aring;den inom medicin, samh&amp;auml;llsvetenskap och humaniora representerade, liksom det folkvetenskapliga omr&amp;aring;det genom den nordiska h&amp;auml;lsoh&amp;ouml;gskolan i G&amp;ouml;teborg, Sahlgrenska akademin vid G&amp;ouml;teborgs universitet best&amp;aring;ende av en medicinsk, en odontologisk samt den v&amp;aring;rdvetenskapliga fakulteten med transdisciplin&amp;auml;r och m&amp;aring;ngvetenskaplig profil som startade under &amp;aring;r 2001. Vid H&amp;ouml;gskolan i Halmstad finns ocks&amp;aring; en v&amp;aring;rdutbildning med examinationsr&amp;auml;tt p&amp;aring; magisterniv&amp;aring;. Med anledning av detta anser vi socialdemokrater att det finns mycket goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att inr&amp;auml;tta en n&amp;auml;tverksbaserad forskarskola i v&amp;aring;rdvetenskap i V&amp;auml;stsverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc115767326" name="_Toc115767326"&gt;&lt;/a&gt;En offensiv satsning p&amp;aring; form, design och medier i V&amp;auml;stsverige&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;a id="_Toc115767327" name="_Toc115767327"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;stsverige har goda m&amp;ouml;jligheter att utveckla form, design och medier&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utveckling av form och design &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r det svenska n&amp;auml;ringslivet och har stor betydelse f&amp;ouml;r industrins framg&amp;aring;ngar, inte minst p&amp;aring; exportsidan. V&amp;auml;stsverige har s&amp;auml;rskilt goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r utveckling och profilering inom detta omr&amp;aring;de och ligger l&amp;aring;ngt fram vad g&amp;auml;ller utbildning och utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stenebyskolan i Bengtsfors kommun erbjuder f&amp;ouml;rberedande utbildningar och h&amp;ouml;gskoleutbildningar inom metall, textil, skinn och tr&amp;auml; samt p&amp;aring;byggnadsutbildningar i finsnickeri och m&amp;ouml;belrestaurering. Vissa delar av verksamheten sker i samarbete med G&amp;ouml;teborgs universitet, vissa med H&amp;ouml;gskolan i Trollh&amp;auml;ttan/Uddevalla, och Stenebyskolan har ocks&amp;aring; examensr&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; vissa kurser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Halmens hus i Bengtsfors &amp;auml;r det enda museet i Norden med tillverkning, design och form i halm. R&amp;ouml;hsska museet i G&amp;ouml;teborg har unika samlingar av form och design och angr&amp;auml;nsar till H&amp;ouml;gskolan f&amp;ouml;r design och konsthantverk vid G&amp;ouml;teborgs universitet. Akvarellmuseet p&amp;aring; Tj&amp;ouml;rn &amp;auml;r en viktig resurs med basutbildning f&amp;ouml;r blivande konstn&amp;auml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Institutionen Textilh&amp;ouml;gskolan vid H&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s erbjuder idag sex utbildningsprogram: textilekonomi, textilingenj&amp;ouml;rsutbildning, industriell teknik – YTH, handv&amp;auml;vning, textildesign och modedesign. Institutionen Textilh&amp;ouml;gskolan har riksomfattande antagning av elever och har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en unik kombination av olika kompetenser inom hela textilomr&amp;aring;det, alltifr&amp;aring;n hantverk och design till teknik, produktion, ekonomi och marknadsf&amp;ouml;ring.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom ”Stickakademin” f&amp;ouml;r designer och designstuderande har kombinationen hantverk, design och teknik inom trik&amp;aring;omr&amp;aring;det ytterligare kunnat f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas. Institutionen startade 1998 ett centrum f&amp;ouml;r textilforskning (CTF) och medverkar till att bygga upp forskning inom omr&amp;aring;det fiberteknologi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med st&amp;ouml;d av ovanst&amp;aring;ende menar vi att det i V&amp;auml;stsverige finns mycket goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att form- och designverksamheten kan v&amp;auml;xa och ytterligare utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc115767328" name="_Toc115767328"&gt;&lt;/a&gt;Utbildning inom film och medier i V&amp;auml;stsverige&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r ur ett internationellt perspektiv en framst&amp;aring;ende nation vad g&amp;auml;ller den s&amp;aring; kallade upplevelseindustrin, s&amp;aring;som film, medier och musik. I V&amp;auml;stsverige har sedan ett antal &amp;aring;r en dynamisk industri med fokus p&amp;aring; film och medieproduktion utvecklats. Verksamheten har haft en kraftig tillv&amp;auml;xt och &amp;auml;r idag den st&amp;ouml;rsta i sitt slag i norra Europa. F&amp;ouml;r att utvecklingen ska kunna forts&amp;auml;tta fordras h&amp;ouml;gskoleutbildad arbetskraft inom olika yrkesomr&amp;aring;den, s&amp;aring;som film- och medieproduktion och 3 D-animation med konstn&amp;auml;rlig inriktning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Satsningarna inom omr&amp;aring;det har inte enbart betydelse f&amp;ouml;r film- och mediebranschen. F&amp;ouml;retagsklustret kring Film i V&amp;auml;st best&amp;aring;r idag av fler &amp;auml;n 150 f&amp;ouml;retag, d&amp;auml;ribland Saab och Volvo Aero Corporation. F&amp;ouml;retag inom tillverkningsindustrin i regionen drar f&amp;ouml;rdel av kunskap och utveckling och inom s&amp;aring;dant som visualisering, 3 D-grafik och simulering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stenebyskolan har ett sp&amp;auml;nnande samarbete med Medieverkstan i Dalsland och Film i V&amp;auml;st, som f&amp;ouml;rutom att producera film &amp;auml;ven arrangerar film- och medierelaterade f&amp;ouml;rel&amp;auml;sningar, temadagar, utst&amp;auml;llningar och m&amp;ouml;tesplatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kreativa och konstn&amp;auml;rliga utbildningar kopplade till modern data- och simuleringsteknik finns vid H&amp;ouml;gskolan i Trollh&amp;auml;ttan/Uddevalla. D&amp;auml;r ges en tre&amp;aring;rig utbildning i filmproduktion. Samarbetet med Film i V&amp;auml;st (FiV) och dess klusterf&amp;ouml;retag &amp;auml;r stort. En professor i filmproduktion &amp;auml;r adjungerad fr&amp;aring;n FiV. Utbildningen bedrivs enligt AIL-koncept och en tredjedel av utbildningen &amp;auml;r f&amp;ouml;rlagd till FiV:s lokaler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett unikt tre&amp;aring;rigt utbildningsprogram i 3 D-animation och konstn&amp;auml;rlig gestaltning startades 2002 vid h&amp;ouml;gskolan i Trollh&amp;auml;ttan/Uddevalla, i samverkan med den del av den konstn&amp;auml;rliga fakulteten vid G&amp;ouml;teborgs universitet som &amp;auml;r f&amp;ouml;rlagd till Stenebyskolan. &amp;Auml;ven h&amp;auml;r &amp;auml;r Film i V&amp;auml;st och dess klusterf&amp;ouml;retag viktiga parter i arbetet med att utveckla utbildningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildningen &amp;auml;r den enda i sitt slag i Skandinavien och intresset fr&amp;aring;n upplevelseindustrin liksom fr&amp;aring;n den traditionella h&amp;ouml;gteknologiska industrin &amp;auml;r mycket stort. F&amp;ouml;r att utbildningen ska kunna ges &amp;auml;ven i framtiden fordras adekvata ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r medieutbildningen, det vill s&amp;auml;ga medieplatser. Dessa skulle ocks&amp;aring; bidra till att st&amp;auml;rka f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att skapa en medieaxel mellan h&amp;ouml;gskolorna i Trollh&amp;auml;ttan/Uddevalla och Sk&amp;ouml;vde ned till G&amp;ouml;teborg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;gskolan i Sk&amp;ouml;vde har ett tre&amp;aring;rigt program i dataspelsutveckling, som bygger p&amp;aring; en kombination av konstn&amp;auml;rliga, humanistiska och datavetenskapliga &amp;auml;mnen. Dataspelsbranschen v&amp;auml;xer snabbt och dataspel i olika former anv&amp;auml;nds i allt st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l underh&amp;aring;llning som utbildning. Det finns idag bara ett f&amp;aring;tal h&amp;ouml;gskoleutbildningar som fokuserar p&amp;aring; dataspelsutveckling och behovet av v&amp;auml;lutbildad arbetskraft &amp;auml;r stort. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r angel&amp;auml;get att H&amp;ouml;gskolan i Sk&amp;ouml;vde ges tillr&amp;auml;ckliga resurser f&amp;ouml;r att utbildningen ska kunna fortg&amp;aring; och utvecklas under kommande &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc115767329" name="_Toc115767329"&gt;&lt;/a&gt;Produktion i V&amp;auml;st&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ren 2004 skapades Sveriges mest kraftfulla forsknings-, utvecklings- och utbildningsplattform f&amp;ouml;r industriell produktion. N&amp;auml;tverket kallas Produktion i V&amp;auml;st och &amp;auml;r ett n&amp;auml;ra samarbete mellan Chalmers tekniska h&amp;ouml;gskola, Ingenj&amp;ouml;rsh&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping, H&amp;ouml;gskolan i Halmstad, H&amp;ouml;gskolan i Sk&amp;ouml;vde och H&amp;ouml;gskolan i Trollh&amp;auml;ttan/Uddevalla.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;rings- och Utbildningsdepartementen har i rapporten ”Innovativa Sverige – en strategi f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt genom f&amp;ouml;rnyelse” lagt fast att ”former f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja utveckling av produktionsteknik och produktionssystem b&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas inom omr&amp;aring;den d&amp;auml;r Sverige har gynnsamma f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar”. I samma rapport betonas vikten av st&amp;auml;rkt samverkan och n&amp;auml;tverk mellan f&amp;ouml;retag, h&amp;ouml;gskolor, universitet och industriforskningsinstitut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Produktion i V&amp;auml;st kommer &amp;auml;ven att realisera Vinnovas sedan l&amp;auml;nge uttalade &amp;ouml;nskem&amp;aring;l om forskningsinsatser, kompetensutveckling, kunskapsspridning och samverkan vid st&amp;ouml;rre och medelstora h&amp;ouml;gskolor, institut och lokala utvecklingscentrum. Insatserna kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att skapa internationell konkurrenskraft hos v&amp;aring;ra sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r vision &amp;auml;r att Produktion i V&amp;auml;st ska st&amp;auml;rka konkurrenskraft, tillv&amp;auml;xt och kunskapsutveckling i v&amp;auml;stra Sverige genom effektivt samarbete mellan industri och akademi. Honn&amp;ouml;rsorden &amp;auml;r profilering och samverkan. Ingen h&amp;ouml;gskola kan vara b&amp;auml;st p&amp;aring; alla de delomr&amp;aring;den som produktionsomr&amp;aring;det omfattar. Genom specialisering och samverkan kan Produktion i V&amp;auml;st snabbt bli det ledande produktionsforskningsklustret i Sverige och ha konkurrenskraft som str&amp;auml;cker sig utanf&amp;ouml;r landets gr&amp;auml;nser. Produktion i V&amp;auml;st bildar en stark infrastruktur som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r effektivt utbyte av kunskap och forskningsresultat mellan f&amp;ouml;retag och h&amp;ouml;gskolor i V&amp;auml;stsverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;tverket Produktion i V&amp;auml;st &amp;auml;r den starkaste samlingen och koordineringen av forsknings- och utbildningsresurser inom produktionsomr&amp;aring;det som genomf&amp;ouml;rts i Sverige. Kraftsamlingen och profileringen har genomf&amp;ouml;rts p&amp;aring; h&amp;ouml;gskolornas eget initiativ och inom ramen f&amp;ouml;r befintliga resurser. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka ett fortsatt bra arbete kr&amp;auml;vs det nu en aktiv medverkan och st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n olika industriforskningsinstitut och regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 29 september 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Marianne Carlstr&amp;ouml;m (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ann-Christin Ahlberg (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Kenneth G Forslund (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Carina Ohlsson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Hans Hoff (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Christina Nenes (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsning på forskning och forskarutbildning i Västsverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla högskolor i Sverige prövas för rätten till masterutbildning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt utbyggnad av högskolan samt de kvalificerade yrkesutbildningarna i Västsverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler platser till läkarutbildningen i Västsverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler platser till vårdutbildningarna i Västsverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap i Västsverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt satsning på form, design och medier i Västsverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KrU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Invandrarakademien vid Högskolan i Borås.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att aktivt stödja forskning och utveckling för industriell produktion i Västsverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0810673119603</intressent_id>
<namn>Marianne Carlström</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0909948830718</intressent_id>
<namn>Ann-Christin Ahlberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0257612529618</intressent_id>
<namn>Kenneth G Forslund</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0859968278117</intressent_id>
<namn>Carina Ohlsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0540190357911</intressent_id>
<namn>Hans Hoff</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0468775142013</intressent_id>
<namn>Christina Nenes</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:48:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02Ub586</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:55:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:48:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Ub586</dok_id>
<subtitel>av Marianne Carlström m.fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_ub_586.docx</filnamn>
<filstorlek>55832</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Forskning och utbildning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A03548E5-DF77-41A5-A6DF-1AFF4A096A8D</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Ub586</dok_id>
<subtitel>av Marianne Carlström m.fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_ub_586.pdf</filnamn>
<filstorlek>237779</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_ub_586</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BBE521B5-E302-4EAF-A320-A80463B3FF2C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>