2219362 GT02Ub399 2005/06 Ub399 mot Enskild motion mot Motion 2005/06:Ub399 av Allan Widman (fp) Motion Motion fp554 UbU 399 0 2005-10-04 00:00:00 2005-12-23 15:07:12 2005-10-04 09:44:55 Kommunala friskolor av Allan Widman (fp) Trycklov https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Ub399/text https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Ub399 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Ub399 <h1 class="Hemstl_rubrik">Förslag till riksdagsbeslut</h1> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om tillåtelse av kommunala friskolor.</p> <h1 class="heading 1">Motivering</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Sedan en principiell etableringsfrihet infördes i början av 90-talet har antalet friskolor växt kraftigt. Idag går cirka var tionde grundskoleelev i en friskola och några direkta tecken på avmattning har inte förmärkts.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det råder stor samstämmighet om att friskolorna varit positiva för skolväsendet i sin helhet. Föräldrar och barn i friskolorna är nöjda och undersökningar av Skolverket visar att den mätbara kvaliteten inom denna skolform är hög. Tidigare studier har visat att de positiva effekterna också har spritts till närliggande kommunala verksamheter. Konkurrensen och mångfalden har kommit hela den svenska grund- och gymnasieskolan till del.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Analyser av drivkrafterna bakom etableringen av friskolor har visat att det främst handlar om möjligheterna för pedagoger att pröva nya idéer och i större utsträckning själva råda över sin arbetssituation. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Skollagens regler om ekonomisk ersättning till friskolor bygger på principen om likabehandling. Ersättningen skall bestämmas efter samma grunder som respektive kommun tillämpar beträffande det kommunala skolväsendet. Att elever, oberoende av huvudmannaskapet för den skola de går i, tillförsäkras samma stöd från samhället är en viktig och självklar princip.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Likabehandlingen i ekonomiskt avseende väcker emellertid frågor om övriga förutsättningar för de båda skolformerna. Är organisation, verksamhetsformer och måttet av självbestämmande i den kommunala skolan sådant att den kan konkurrera med friskolorna ifråga om flexibilitet och förnyelse? Svaret är långt ifrån givet.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Uppfattningen bland många skolledare och lärare i den kommunala skolan är att man alltför mycket bakbinds av kommunpolitiker och högre chefer. Det handlar om allt ifrån lokaler, läromedel, krav på handlingsplaner, kommunala skolplaner och lokala föreskrifter om utvecklingssamtal. Inte minst uppdelningen av många kommuner i stadsdelsnämnder uppfattas alltför mycket ha kortat avståndet mellan skola och politiker.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det finns exempel på kommuner som inom sig försökt bilda friskolor. Minst ett sådant försök har stoppats av förvaltningsdomstolarna, eftersom skollagen inte ger utrymme för friskolor med offentliga huvudmän. Även om tillåtelse gavs för kommuner att starta friskolor i skollagens nuvarande bemärkelse skulle det sannolikt skapa andra olägenheter. Men både det faktiska tillståndet i det offentliga skolväsendet och försöken att starta friskolor vittnar om ett behov av större frihet och självständighet för kommunala skolor.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det anförda leder till slutsatsen att lagen borde tillåta mellanformer där enskilda kommunala skolor kan få samma organisatoriska och pedagogiska manöverutrymme. Ett slags kommunala friskolor, med egen styrelse, som inte omfattas av kommunala skolplaner eller andra lokala direktiv. De bör kunna åtnjuta ersättning efter samma principer som gäller för friskolorna och styras enbart av tillämpliga nationella rättsregler. Självklart måste det vara upp till kommunerna själva att bestämma i vilken omfattning deras skolor skall få ombildas till ”kommunala friskolor”.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Om vi inte på allvar funderar över hur personalens inflytande över verksamheten skall öka riskerar den kommunala skolan på sikt att försämras. Det är lärarna, skolledningen och övrig personal som, tillsammans med föräldrar och elever, har bäst förutsättningar att forma den skola som de vill verka i. </p> <table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"> <colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup> <tbody> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;">Stockholm den 4 oktober 2005</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Allan Widman (fp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> </tbody> </table> 0 0 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om tillåtelse av kommunala friskolor. Avslag Avslag 2005/06:UbU13 ? Acklamation INL Inlämning 2005-10-05 00:00:00 inträffat 13 hantering B Bordläggning 2005-10-13 00:00:00 inträffat 1 hanvisning HÄN Hänvisning 2005-10-13 00:00:00 inträffat 2 hanvisning 0446541913415 Allan Widman FP 1 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion 2014-11-23 03:25:30 statustext statustext Ärendet är avslutat GT02Ub399 2017-10-20 08:54:58 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-23 03:25:30 GT02Ub399 av Allan Widman (fp) mot_200506_ub_399.docx 46355 docx Kommunala friskolor https://data.riksdagen.se/fil/DF99F71A-AABE-4592-8D5A-D6C8FBEA55A4 GT02Ub399 av Allan Widman (fp) mot_200506_ub_399.pdf 135478 pdf Bilaga: mot_200506_ub_399 https://data.riksdagen.se/fil/FA1A7E9B-3F76-4A8A-BB40-585D9ADD7E6E