<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2219361</hangar_id>
 <dok_id>GT02Ub398</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>Ub398</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:Ub398 av Kalle Larsson m.fl. (v)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>v467</tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>398</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-01-18 11:06:37</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-04 10:45:08</publicerad>
 <titel>En skola för alla i Stockholm</titel>
 <subtitel>av Kalle Larsson m.fl. (v)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Ub398/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Ub398</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Ub398</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att uppdra &amp;aring;t Skolverket att verka f&amp;ouml;r att barn och unga med arbetarklassbakgrund och utl&amp;auml;ndsk bakgrund liksom deras f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar representeras i dessa lokala skolstyrelser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r &amp;auml;ndring i skollagen i enlighet med vad i motionen anf&amp;ouml;rs om bed&amp;ouml;mning av ans&amp;ouml;kan om etablering av frist&amp;aring;ende skola.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Skolverket b&amp;ouml;r avsl&amp;aring; ans&amp;ouml;kan om bidrag till frist&amp;aring;ende konfessionella skolor &amp;auml;ven om kommunen tillstyrker ans&amp;ouml;kan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att eleverna erbjuds plats i grundskolan enligt n&amp;auml;rhetsprincipen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen b&amp;ouml;r ge Myndigheten f&amp;ouml;r skolutveckling i uppdrag att hitta former som medger att alla tjejer p&amp;aring; h&amp;ouml;gstadiet och gymnasiet som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar ges m&amp;ouml;jlighet i skolan till feministiskt sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rsvar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om hur skolmilj&amp;ouml;n kan g&amp;ouml;ras fri fr&amp;aring;n pornografi.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm &amp;auml;r Sveriges pulserande hj&amp;auml;rta. Den st&amp;ouml;rsta av v&amp;aring;ra storst&amp;auml;der, huvudstad med m&amp;aring;nga av de nationellt avg&amp;ouml;rande myndighets- och f&amp;ouml;retagssamlingarna. Om Stockholms l&amp;auml;n och stad stannar slutar ocks&amp;aring; landet att fungera. F&amp;ouml;r att Stockholm skall investera i sin egen och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; landets framtid &amp;auml;r satsningar p&amp;aring; utbildning helt avg&amp;ouml;rande. H&amp;auml;r &amp;auml;r utmaningen att skapa en likv&amp;auml;rdig och demokratisk skola f&amp;ouml;r alla ocks&amp;aring; st&amp;auml;lld p&amp;aring; sin spets, inte minst p&amp;aring; grund av de s&amp;auml;rskilda utmaningar som en storstadsregion st&amp;auml;lls inf&amp;ouml;r inom utbildningsomr&amp;aring;det. I den h&amp;auml;r motionen vill vi utveckla v&amp;aring;r syn p&amp;aring; hur skolan beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras ur ett stockholmsperspektiv, och ge n&amp;aring;gra av v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Synen p&amp;aring; skolan&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiets grundl&amp;auml;ggande syn p&amp;aring; skolan &amp;auml;r klar. Att skolan skall vara sammanh&amp;aring;llen, likv&amp;auml;rdig, en v&amp;auml;l integrerad verksamhet med optimalt l&amp;auml;rande f&amp;ouml;r alla, dvs. en skola f&amp;ouml;r alla, skall vara grundbultar i svensk skolpolitik. Alla medborgare skall ha m&amp;ouml;jlighet att delta i utbildning och d&amp;auml;rigenom utveckla den kunskap som kr&amp;auml;vs av var och en f&amp;ouml;r att leva och aktivt delta i ett demokratiskt samh&amp;auml;lle. Det handlar b&amp;aring;de om vad som brukar talas om som baskunskap och om kunskap f&amp;ouml;r livet. F&amp;ouml;rutom att l&amp;auml;ra sig skriva, r&amp;auml;kna och l&amp;auml;sa s&amp;aring; beh&amp;ouml;ver alla samh&amp;auml;llsmedlemmar kunskap relevant f&amp;ouml;r att delta i det offentliga samh&amp;auml;llslivet, f&amp;ouml;r att ha mod att delta i det offentliga samtal som p&amp;aring;g&amp;aring;r i olika former och sammanhang, f&amp;ouml;r yrkeslivet och f&amp;ouml;r att leva ett gott familje- och privatliv – kunskap och utveckling f&amp;ouml;r alla. Vi l&amp;auml;r oss &amp;ouml;verallt och hela tiden men vi l&amp;auml;r oss p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt och vi har olika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r v&amp;aring;r kunskapsutveckling. Skolan skall inom ramen f&amp;ouml;r sin verksamhet se till att det finns utrymme f&amp;ouml;r olika barn och elever med olika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och l&amp;auml;rstilar.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Demokratisera skolan&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet mots&amp;auml;tter sig tanken att valet av skola skall vara ett avg&amp;ouml;rande instrument f&amp;ouml;r inflytande f&amp;ouml;r elever och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar &amp;ouml;ver den egna skolsituationen. Det b&amp;auml;sta och effektivaste s&amp;auml;ttet att st&amp;auml;rka elevernas och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas makt &amp;auml;r att demokratisera alla skolor och l&amp;aring;ta skolorna bli samlingsplatser i lokalsamh&amp;auml;llet. Det handlar om det direkta inflytande &amp;ouml;ver undervisningen som man har r&amp;auml;tt till och som V&amp;auml;nsterpartiet utvecklar i en mer &amp;ouml;vergripande skolpolitisk motion. Demokrati &amp;auml;r ocks&amp;aring; en viktig nyckel till kvalitetsf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring i skolan, inte minst i skolor d&amp;auml;r m&amp;aring;nga av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna &amp;auml;r invandrade eller har arbetarklassbakgrund och kan bidra med sina perspektiv och erfarenheter f&amp;ouml;r att utveckla skolan. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt, n&amp;auml;r verksamheten med lokala skolstyrelser med elev- eller f&amp;ouml;r&amp;auml;ldramajoritet nu kommer att permanentas, att skolan verkar f&amp;ouml;r att alla elever kommer att vara representerade. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen uppdra &amp;aring;t Skolverket att verka f&amp;ouml;r att barn och unga med arbetarklassbakgrund och utl&amp;auml;ndsk bakgrund liksom deras f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar representeras i dessa lokala skolstyrelser. Detta kan exempelvis g&amp;ouml;ras genom utbildning av de lokala skolstyrelserna eller informationsinsatser riktade till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som annars &amp;auml;r underrepresenterade. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Stoppa explosionen av privata skolor&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga kommunala skolor fungerar ganska bra medan andra beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Det &amp;auml;r i sammanhanget v&amp;auml;rt att notera att enligt en unders&amp;ouml;kning publicerad i Svenska Dagbladet den 28 september &amp;auml;r en &amp;ouml;kande andel av Stockholms skolelever n&amp;ouml;jda med sin skola, men de tre skolor som har h&amp;ouml;gst andel missn&amp;ouml;jda elever (27 procent) &amp;auml;r samtliga frist&amp;aring;ende skolor. Samtidigt &amp;auml;r utmaningen omfattande. Stockholm &amp;auml;r en av de regioner i landet d&amp;auml;r st&amp;ouml;rst andel elever g&amp;aring;r i privata – s.k. frist&amp;aring;ende – skolor. I en utvecklad skoldemokrati &amp;auml;r det naturligt att skolor blir olika och att det uppst&amp;aring;r en m&amp;aring;ngfald n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller pedagogik, organisation och verksamhetsinriktning. V&amp;auml;nsterpartiet v&amp;auml;nder sig dock emot den nuvarande utvecklingen d&amp;auml;r skolor tvingas ”profilera” sig f&amp;ouml;r att i konkurrens med andra skolor locka till sig elever, och anser att explosionen av s.k. frist&amp;aring;ende skolor m&amp;aring;ste stoppas. Utvecklingen av skattefinansierade frist&amp;aring;ende skolor har bidragit till att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka socioekonomisk och etnisk segregation och riskerar att utarma den offentliga skolan och dr&amp;auml;nera den p&amp;aring; motiverade elever. I Stockholms stad har egna utv&amp;auml;rderingar visat att kombinationen av ett fritt skolval och explosionen av frist&amp;aring;ende skolor har inneburit en &amp;ouml;kad segregation av elever – en &amp;ouml;kning ocks&amp;aring; i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till den redan utpr&amp;auml;glade boendesegregationen. Enkelt uttryckt g&amp;aring;r i innerstadens skolor fler elever med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar med h&amp;ouml;g utbildning och traditionellt svensk bakgrund och i f&amp;ouml;rorterna fler elever med l&amp;aring;gutbildade f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar med invandrarbakgrund &amp;auml;n vad boendesituationen skulle ha inneburit. &lt;span style="color: #000000;"&gt;I samband med Skolverkets beslut om r&amp;auml;tt till bidrag skall kommunens yttrande inneh&amp;aring;lla en konsekvensbeskrivning. Av den b&amp;ouml;r framg&amp;aring; vilka f&amp;ouml;ljder etableringen av en frist&amp;aring;ende skola f&amp;aring;r f&amp;ouml;r kommunens samlade skolv&amp;auml;sende. Skolverkets pr&amp;ouml;vning skall ske utifr&amp;aring;n en helhetsbed&amp;ouml;mning d&amp;auml;r kommunens yttrande skall ha avg&amp;ouml;rande betydelse. Dock kvarst&amp;aring;r Skolverkets ansvar att ta st&amp;auml;llning till ans&amp;ouml;kan utifr&amp;aring;n en helhetsbed&amp;ouml;mning. Om en s&amp;aring;dan bed&amp;ouml;mning visar att ett bifall skulle f&amp;aring; p&amp;aring;tagligt negativa f&amp;ouml;ljder f&amp;ouml;r elever och skolv&amp;auml;sendet i kommunen skall ans&amp;ouml;kan alltid avsl&amp;aring;s, &amp;auml;ven om kommunen tillstyrker ans&amp;ouml;kan. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag till s&amp;aring;dan &amp;auml;ndring i skollagen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen beg&amp;auml;ra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att skolan skall vara en m&amp;ouml;tesplats f&amp;ouml;r elever med olika bakgrund och erfarenheter. &amp;Ouml;kningen av s.k. konfessionella skolor i bland annat Stockholm motverkar skolans syfte som en m&amp;ouml;tesplats f&amp;ouml;r barn och elever med olika bakgrund och erfarenheter eftersom det ofta r&amp;ouml;r sig om f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas val att barnen inte skall vara del av det svenska samh&amp;auml;llet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r inneb&amp;auml;r konfessionella skolor en &amp;aring;tskillnad som f&amp;aring;r negativa f&amp;ouml;ljder f&amp;ouml;r eleverna. V&amp;auml;nsterpartiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Skolverket b&amp;ouml;r avsl&amp;aring; ans&amp;ouml;kan om bidrag till frist&amp;aring;ende konfessionella skolor. Detta &amp;auml;ven om kommunen tillstyrker ans&amp;ouml;kan. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;N&amp;auml;rhetsprincipen&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera storstadskommuner, d&amp;auml;ribland Stockholm, har inf&amp;ouml;rt system med betygsintagning till gymnasiet, vilket inneb&amp;auml;r att eleverna med h&amp;ouml;gst betyg har f&amp;ouml;rtur till de mest popul&amp;auml;ra skolorna. F&amp;ouml;rutom att detta st&amp;auml;rker betygens negativa roll i grundskoleundervisningen skapar det starka segregationseffekter mellan elever med h&amp;ouml;ga respektive l&amp;aring;ga betyg. V&amp;auml;nsterpartiet avvisar argumentet att detta skulle minska den etniska segregationen genom att elever fr&amp;aring;n storst&amp;auml;dernas f&amp;ouml;rorter skulle ges m&amp;ouml;jlighet att studera p&amp;aring; popul&amp;auml;ra gymnasieskolor i innerstaden mot bakgrund av att elever med utl&amp;auml;ndsk bakgrund, av sociala och klassm&amp;auml;ssiga sk&amp;auml;l, generellt har l&amp;auml;gre betyg &amp;auml;n inf&amp;ouml;dda svenska elever. V&amp;auml;nsterpartiet vill ist&amp;auml;llet understryka behovet av att alla elever ges m&amp;ouml;jlighet att g&amp;aring; i en n&amp;auml;rliggande gymnasieskola. Alla elever som s&amp;ouml;ker till ett nationellt program skulle h&amp;auml;rigenom, s&amp;aring; l&amp;aring;ngt platserna r&amp;auml;cker, garanteras plats i n&amp;auml;rmaste gymnasieskola som har det program som eleven s&amp;ouml;kt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det p&amp;aring;st&amp;aring;tt fria skolvalet &amp;auml;r i stora stycken en chim&amp;auml;r. I glesbygden finns i stort sett inga valm&amp;ouml;jligheter alls, och i st&amp;auml;der som Stockholm &amp;auml;r valet av skola h&amp;aring;rt knuten till klassbakgrund och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas utbildning. F&amp;ouml;r att motverka segregation p&amp;aring; grund av etnicitet och klass &amp;auml;r det viktigt att v&amp;auml;rna n&amp;auml;rhetsprincipen inom grundskolan. Huvudregeln b&amp;ouml;r vara att eleverna erbjuds plats i grundskolan enligt n&amp;auml;rhetsprincipen. F&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och elever b&amp;ouml;r dock samtidigt ges m&amp;ouml;jlighet att komma in med alternativa &amp;ouml;nskem&amp;aring;l, vilka b&amp;ouml;r tillgodoses s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som m&amp;ouml;jligt. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Feministiskt sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rsvar och en skola fri fr&amp;aring;n pornografi&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga unga tjejer i Stockholms skolor &amp;auml;r vardagen fylld av r&amp;auml;dsla, obehag och en st&amp;auml;ndig beredskap f&amp;ouml;r trakasserier, n&amp;auml;rmanden och t.o.m. &amp;ouml;vergrepp. R&amp;auml;dslan begr&amp;auml;nsar unga tjejers handlings- och livsutrymme och hindrar dem fr&amp;aring;n att utveckla en grundmurad sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla och ett gediget sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rtroende. I en unders&amp;ouml;kning bland elever i Stockholms skolor 1996 uppgav 47 procent av de tillfr&amp;aring;gade flickorna i &amp;aring;rskurs 9 och f&amp;ouml;rsta &amp;aring;ret p&amp;aring; gymnasiet att de blivit utsatta f&amp;ouml;r sexuella trakasserier och 8 procent uppgav att det skett fr&amp;aring;n en l&amp;auml;rare. Eva Witkowska p&amp;aring; Arbetslivsinstitutet har tittat p&amp;aring; f&amp;ouml;rekomsten av sexuella trakasserier bland gymnasieelever och drar slutsatsen att var tredje elev i &amp;aring;ttan och i tv&amp;aring;an p&amp;aring; gymnasiet har utsatts f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon form av sexuella trakasserier det senaste &amp;aring;ret; flickor &amp;auml;r mer utsatta &amp;auml;n pojkar. I de fall pojkar drabbas av sexuella trakasserier &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;varen kille. Fem av tio flickor och fyra av tio pojkar tycker att sexuella trakasserier &amp;auml;r ett problem p&amp;aring; deras skola. N&amp;auml;ra h&amp;auml;lften av alla elever p&amp;aring; gymnasiet upplever verbala eller fysiska sexuella &amp;ouml;vergrepp som ett problem i skolmilj&amp;ouml;n. Vi kan konstatera att s&amp;aring; l&amp;auml;nge som tjejer i landets skolor &amp;auml;r utsatta f&amp;ouml;r trakasserier m&amp;aring;ste n&amp;aring;got g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att ge dem sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rtroendet och styrkan att st&amp;aring; emot. V&amp;auml;nsterpartiet menar att feministiskt sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rsvar b&amp;ouml;r kunna erbjudas p&amp;aring; Stockholms skolor, s&amp;aring;v&amp;auml;l som i &amp;ouml;vriga landet. Feministiskt sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rsvar handlar om att skaffa sig kunskap om det sexualiserade v&amp;aring;ldet, om samarbete mellan flickor och kvinnor samt att skaffa sig handlingsberedskap att f&amp;ouml;rsvara sig mentalt, verbalt och fysiskt i en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r flickor och kvinnor &amp;auml;r underordnade och utsatta. Feministiskt sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rsvar &amp;auml;r grundat av kvinnor, f&amp;ouml;r kvinnor och bygger p&amp;aring; att flickor och kvinnor delar erfarenheter och tillsammans utarbetar strategier f&amp;ouml;r att bland annat hantera r&amp;auml;dsla. V&amp;auml;nsterpartiet menar att regeringen b&amp;ouml;r ge Myndigheten f&amp;ouml;r skolutveckling i uppdrag att hitta former som medger att alla tjejer p&amp;aring; h&amp;ouml;gstadiet och gymnasiet som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar ges m&amp;ouml;jlighet i skolan till feministiskt sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rsvar. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare kr&amp;auml;ver vi, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r killars och tjejers skull, att eleverna skall garanteras en arbetsmilj&amp;ouml; fri fr&amp;aring;n pornografi. Man m&amp;aring;ste finna v&amp;auml;gar att f&amp;ouml;rhindra att t.ex. datorer i skolor och bibliotek anv&amp;auml;nds till att bes&amp;ouml;ka hemsidor med pornografiskt inneh&amp;aring;ll. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur skolmilj&amp;ouml;n kan g&amp;ouml;ras fri fr&amp;aring;n pornografi. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 oktober 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Kalle Larsson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Mats Einarsson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ulla Hoffmann (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Sermin &amp;Ouml;z&amp;uuml;rk&amp;uuml;t (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt Skolverket att verka för att barn och unga med arbetarklassbakgrund och utländsk bakgrund liksom deras föräldrar representeras i dessa lokala skolstyrelser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen föreslår ändring i skollagen i enlighet med vad i motionen anförs om bedömning av ansökan om etablering av fristående skola.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör avslå ansökan om bidrag till fristående konfessionella skolor även om kommunen tillstyrker ansökan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att eleverna erbjuds plats i grundskolan enligt närhetsprincipen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att hitta former som medger att alla tjejer på högstadiet och gymnasiet som så önskar ges möjlighet i skolan till feministiskt självförsvar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med förslag om hur skolmiljön kan göras fri från pornografi.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0449003924218</intressent_id>
<namn>Kalle Larsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0548089226618</intressent_id>
<namn>Mats Einarsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0166402877505</intressent_id>
<namn>Ulla Hoffmann</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0229825314217</intressent_id>
<namn>Sermin Özürküt</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 22:35:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02Ub398</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:54:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 22:35:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Ub398</dok_id>
<subtitel>av Kalle Larsson m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_ub_398.docx</filnamn>
<filstorlek>46749</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>En skola för alla i Stockholm</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0B482C58-895B-4D3B-88BF-8BEC39107977</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Ub398</dok_id>
<subtitel>av Kalle Larsson m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_ub_398.pdf</filnamn>
<filstorlek>183422</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_ub_398</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/81455D2D-506B-4D7E-A7B5-EBB2A9AD5326</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>