<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2219221</hangar_id>
 <dok_id>GT02Ub259</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>Ub259</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Flerpartimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:Ub259 av Tobias Krantz m.fl. (fp, m, kd, c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>-fp310</tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>259</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-01-20 09:01:19</systemdatum>
 <publicerad>2005-09-23 10:08:05</publicerad>
 <titel>Jönköpings län – en ledande kunskapsregion</titel>
 <subtitel>av Tobias Krantz m.fl. (fp, m, kd, c)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Ub259/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Ub259</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Ub259</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med ett nationellt program f&amp;ouml;r l&amp;auml;rlingsutbildning i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med ett nationellt program med speciell inriktning p&amp;aring; f&amp;ouml;retagande och entrepren&amp;ouml;rskap i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att l&amp;aring;ta H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping efter kvalitetspr&amp;ouml;vning tilldelas vetenskapsomr&amp;aring;det teknik och d&amp;auml;rmed f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att f&amp;ouml;rverkliga J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings tekniska h&amp;ouml;gskola.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att l&amp;aring;ta J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n bli f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksomr&amp;aring;de f&amp;ouml;r ett nytt system med regulj&amp;auml;ra yrkesh&amp;ouml;gskolor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att skapa ett nytt institut f&amp;ouml;r verkstadsteknisk forskning.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att f&amp;ouml;rl&amp;auml;gga det nya institutet f&amp;ouml;r verkstadsteknisk forskning till J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att v&amp;auml;rna folkbildningen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 5 och 6 h&amp;auml;nvisade till NU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 7 h&amp;auml;nvisat till KrU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;En ledande kunskapsregion&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kunskap &amp;auml;r makt – makt f&amp;ouml;r den enskilda m&amp;auml;nniskan att f&amp;ouml;rverkliga sina dr&amp;ouml;mmar och livsm&amp;aring;l, makt f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;retag att h&amp;auml;vda sig i den stenh&amp;aring;rda internationella konkurrensen, makt f&amp;ouml;r en region att skapa uth&amp;aring;llig tillv&amp;auml;xt och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi vill att J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n ska utvecklas till en av inte bara landets utan Europas ledande kunskapsregioner – utifr&amp;aring;n sina specifika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildningsniv&amp;aring;n i l&amp;auml;net &amp;auml;r generellt sett relativt l&amp;aring;g. Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ligger under riksgenomsnittet i alla &amp;aring;ldersgrupper. Fler m&amp;auml;nniskor i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n m&amp;aring;ste genomg&amp;aring; h&amp;ouml;gskoleutbildning. Men alla eftergymnasiala studier m&amp;aring;ste inte vara akademiskt inriktade. I v&amp;aring;rt l&amp;auml;n finns en stark tradition av stort yrkeskunnande – en tradition som det &amp;auml;r viktigt att bygga vidare p&amp;aring;. Statusen p&amp;aring; den kvalificerade yrkesutbildningen m&amp;aring;ste h&amp;ouml;jas. Folkbildningen, som har en speciell roll just i v&amp;aring;rt l&amp;auml;n, m&amp;aring;ste v&amp;auml;rnas och ges m&amp;ouml;jligheter att utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n ska f&amp;ouml;rknippas med en kunskapsprofil som pr&amp;auml;glas av f&amp;ouml;retagande och entrepren&amp;ouml;rskap. J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n har en unik utvecklingsmilj&amp;ouml; som k&amp;auml;nnetecknas av det stora antalet f&amp;ouml;retag, entrepren&amp;ouml;rsandan, medarbetares kompetens och engagemang, h&amp;ouml;gskola under utveckling och en vilja till samarbete. F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en fortsatt god utveckling i regionen m&amp;aring;ste kvalificerade insatser av olika slag g&amp;ouml;ras, inte minst p&amp;aring; utbildningsomr&amp;aring;det. Mer &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin tidigare fordras i dag modeller f&amp;ouml;r livsl&amp;aring;ngt l&amp;auml;rande som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskors kompetens och initiativkraft kan tas till vara och forts&amp;auml;tta att utvecklas l&amp;aring;ngt fram i livet. S&amp;aring; kan ett bra l&amp;auml;n bli &amp;auml;nnu b&amp;auml;ttre.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;Gymnasieutbildning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I gymnasieskolan f&amp;ouml;rbereds eleverna f&amp;ouml;r steget ut i vuxenlivet. D&amp;auml;r l&amp;auml;ggs grunden f&amp;ouml;r vidare studier eller yrkesarbete. Gymnasieskolan &amp;auml;r den skolform som genomg&amp;aring;tt de st&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna under de senaste tio &amp;aring;ren. I dag b&amp;ouml;rjar de allra flesta i gymnasiet. Samtidigt har gymnasieskolans utbildningar blivit alltmer homogena. Skillnaderna mellan de olika programmen minskar och de teoretiska kraven &amp;ouml;kar. Det har lett till att m&amp;aring;nga elever sl&amp;aring;s ut och att andra inte l&amp;auml;r sig det de ska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag l&amp;auml;mnar en stor andel elever gymnasiet utan fullst&amp;auml;ndiga betyg och det individuella programmet har blivit ett av skolans st&amp;ouml;rsta. Samtidigt har m&amp;aring;nga elever en praktisk beg&amp;aring;vning som inte tas till vara inom nuvarande gymnasieskolas ram. I J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n finns en stor arbetsmarknad f&amp;ouml;r elever med praktisk beg&amp;aring;vning. Arbetskraftsbrist och flaskhalsar utg&amp;ouml;r ett betydande hinder f&amp;ouml;r en v&amp;auml;l fungerande arbetsmarknad i dag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;L&amp;auml;rlingsutbildning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige beh&amp;ouml;ver en ny och modern l&amp;auml;rlingsutbildning. Ett fungerande l&amp;auml;rlingssystem skulle underl&amp;auml;tta m&amp;aring;nga ungdomars intr&amp;auml;de p&amp;aring; arbetsmarknaden och b&amp;auml;ttre ta till vara de praktiska f&amp;auml;rdigheter hos m&amp;aring;nga elever som i dag inte trivs i gymnasieskolan. Gymnasieskolan &amp;auml;r med sitt krav p&amp;aring; att alla ska uppn&amp;aring; h&amp;ouml;gskolebeh&amp;ouml;righet en teoretisk utbildning som sl&amp;aring;r ut m&amp;aring;nga elever. Dessa elever har i regel sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; fotf&amp;auml;ste p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt har i dag m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag som beh&amp;ouml;ver nyanst&amp;auml;lla sv&amp;aring;rt att rekrytera medarbetare. De nya arbetsorganisationerna och inte minst investeringarna i ny teknik st&amp;auml;ller nya och st&amp;ouml;rre krav p&amp;aring; arbetskraften vad g&amp;auml;ller yrkesutbildning, yrkeskunnande, bredd p&amp;aring; kompetens samt &amp;ouml;kad flexibilitet. Dessa krav har sv&amp;aring;rt att tillgodoses inom ramen f&amp;ouml;r den traditionella utbildningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r nu dags att pr&amp;ouml;va ett l&amp;auml;rlingssystem som tillgodoser s&amp;aring;v&amp;auml;l elevens behov av en relevant yrkesutbildning som f&amp;ouml;retagens behov av kvalificerade yrkesarbetare. Skolan &amp;auml;r h&amp;auml;r beroende av den kompetens och maskinpark som &amp;aring;terfinns endast i n&amp;auml;ringslivet. Dessutom beh&amp;ouml;vs en god kontaktyta mellan kommun och arbetsliv, skola och n&amp;auml;ringsliv. Alla dess komponenter finns i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med l&amp;auml;rlingsutbildning initieras d&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;rlingsutbildningen b&amp;ouml;r bilda ett eget program inom gymnasieskolans ram. Den b&amp;ouml;r ha en flexibel utformning med individuell studieplan. Utbildningstiden kan variera mellan 2 och 4 &amp;aring;r. Utbildningen m&amp;aring;ste inte med n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet ge h&amp;ouml;gskolebeh&amp;ouml;righet. Utbildningstidens l&amp;auml;ngd &amp;auml;r beroende av det valet men ocks&amp;aring; av vilken bransch/yrke eleven v&amp;auml;ljer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;rlingsutbildningen m&amp;aring;ste knytas n&amp;auml;ra det lokala n&amp;auml;ringslivet. Skolan &amp;auml;r huvudman under hela utbildningen och har ansvaret f&amp;ouml;r att utbildningen fyller uppst&amp;auml;llda kvalitetskrav. Praktik varvas med teori redan fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rsta terminen. F&amp;ouml;rdelningen b&amp;ouml;r vara 2–3 dagar/vecka av teori respektive praktik. F&amp;ouml;retagen f&amp;aring;r en ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n skolan f&amp;ouml;r produktionsbortfall, materialkostnad, maskinslitage under f&amp;ouml;rsta utbildnings&amp;aring;ret. Eleven f&amp;aring;r fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retaget en speciellt avtalad, symbolisk ”l&amp;auml;rlingsl&amp;ouml;n” fr.o.m. andra &amp;aring;ret i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till den insats man g&amp;ouml;r i produktionen. Utbildningen avslutas med yrkesprov och leder till en yrkesexamen. F&amp;ouml;retaget har inget anst&amp;auml;llningstv&amp;aring;ng av eleven vid avslutad utbildning. Alla elever med avslutad utbildning ska ha beh&amp;ouml;righet till fortsatt utbildning p&amp;aring; yrkesh&amp;ouml;gskola och m&amp;ouml;jlighet att komplettera betygen f&amp;ouml;r att meritera sig f&amp;ouml;r akademisk h&amp;ouml;gskoleutbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n f&amp;aring;r utg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksl&amp;auml;n f&amp;ouml;r en l&amp;auml;rlingsutbildning som eget program inom gymnasieskolans ram och med egen timplan fr.o.m. h&amp;ouml;stterminen 2006. En s&amp;aring;dan l&amp;ouml;sning kan skapa den fasta ram som en l&amp;auml;rlingsutbildning beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att etableras som ett reellt alternativ f&amp;ouml;r dagens unga. Vi anser att med den struktur som J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n har, med en rik flora av sm&amp;aring; f&amp;ouml;retag inom en m&amp;auml;ngd olika branscher, &amp;auml;r l&amp;auml;net idealiskt f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va en annan modell f&amp;ouml;r l&amp;auml;rlingsutbildning &amp;auml;n den som regeringen f&amp;ouml;reslagit.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;Entrepren&amp;ouml;rsprogram&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser vidare att det i samarbete med n&amp;auml;ringslivet borde inr&amp;auml;ttas ett nationellt gymnasieprogram med speciell inriktning p&amp;aring; f&amp;ouml;retagande och entrepren&amp;ouml;rskap. D&amp;aring; J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n &amp;auml;r entrepren&amp;ouml;rsl&amp;auml;net med en rik tillg&amp;aring;ng p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;retag som entrepren&amp;ouml;rer &amp;auml;r det en sj&amp;auml;lvklarhet att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med ett s&amp;aring;dant program b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggas till v&amp;aring;rt l&amp;auml;n. I ett f&amp;ouml;retagsinriktat program m&amp;aring;ste tonvikt l&amp;auml;ggas p&amp;aring; elevernas kreativitet och kapacitet att planera och genomf&amp;ouml;ra egna projekt. Varje elev b&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvfallet ha s&amp;aring;v&amp;auml;l ett fadderf&amp;ouml;retag som en personlig fadder. Det finns en rik tradition hos l&amp;auml;nets f&amp;ouml;retag att medverka i utbildning p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet d&amp;aring; H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping har n&amp;auml;rmare 700 fadderf&amp;ouml;retag kontrakterade. I l&amp;auml;net finns ocks&amp;aring; J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings n&amp;auml;ringslivsgymnasium (Jing) som drivs i samarbete med n&amp;auml;ringslivet, d&amp;auml;r alla elever har s&amp;aring;v&amp;auml;l fadderf&amp;ouml;retag som mentorer. H&amp;auml;r finns allts&amp;aring; en rik erfarenhet att tillvarata f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga gymnasieskolor i l&amp;auml;net.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes f&amp;aring; regeringens uppdrag att genomf&amp;ouml;ra en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med en entrepren&amp;ouml;rskapsutbildning som ett eget program med egen timplan inom gymnasieskolans ram.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping best&amp;aring;r av fyra fackh&amp;ouml;gskolor i samverkan: H&amp;auml;lsoh&amp;ouml;gskolan, H&amp;ouml;gskolan f&amp;ouml;r l&amp;auml;rande och kommunikation, Ingenj&amp;ouml;rsh&amp;ouml;gskolan och Internationella Handelsh&amp;ouml;gskolan. H&amp;ouml;gskolan &amp;auml;r en s.k. stiftelseh&amp;ouml;gskola som arbetar med en stark fokusering p&amp;aring; sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag. Man har en decentraliserad utbildningsverksamhet p&amp;aring; 7 %. Cirka 700 f&amp;ouml;retag agerar fadderf&amp;ouml;retag inom h&amp;ouml;gskolans ram. I samarbete med Science Park startar eleverna mellan 50 och 60 f&amp;ouml;retag om &amp;aring;ret, vilket motsvarar 7 % av nyf&amp;ouml;retagandet i l&amp;auml;net.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;gskolan f&amp;ouml;r l&amp;auml;rande och kommunikation (HLK) fokuserar p&amp;aring; innovativt l&amp;auml;rande och har med hj&amp;auml;lp av statligt st&amp;ouml;d utvecklat ett centrum f&amp;ouml;r vuxenl&amp;auml;rande. H&amp;auml;r &amp;ouml;ppnas stora m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r det livsl&amp;aring;nga l&amp;auml;randet som kompetensutveckling hos &amp;auml;ldre medarbetare och &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av den ”osynliga” kompetensen fr&amp;aring;n &amp;auml;ldre till yngre p&amp;aring; en arbetsplats. Fortsatta satsningar p&amp;aring; innovativ pedagogik kommer att inriktas alltmer mot n&amp;auml;ringsliv och myndigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ingenj&amp;ouml;rsh&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping &amp;auml;r en av landets allra st&amp;ouml;rsta utbildare av h&amp;ouml;gskoleingenj&amp;ouml;rer. Tekniska magisterutbildningar med god rekrytering har utvecklats och den tekniska forskningen har expanderat kraftigt. Kvaliteten i grundutbildningen har rankats mycket h&amp;ouml;gt (Ny Teknik). All verksamhet vid Ingenj&amp;ouml;rsh&amp;ouml;gskolan &amp;auml;r fokuserad p&amp;aring; teknik f&amp;ouml;r sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag. Inom denna fokusering inriktas forskningen mot industriell produktframtagning. Det innefattar hela kedjan fr&amp;aring;n id&amp;eacute; till att en produkt &amp;auml;r etablerad p&amp;aring; marknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tonvikten ligger p&amp;aring; utveckling och tillverkning av fysiska produkter f&amp;ouml;r flexibel och sm&amp;aring;skalig produktion. Stor samverkan sker med Internationella Handelsh&amp;ouml;gskolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett arbete p&amp;aring;b&amp;ouml;rjades 1999 med att utveckla Ingenj&amp;ouml;rsh&amp;ouml;gskolan till J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings tekniska h&amp;ouml;gskola. Det handlar om att bygga ut den tekniska forskningen s&amp;aring; att vetenskapsomr&amp;aring;det teknik kan erh&amp;aring;llas. Nationell och internationell rekrytering av seniora forskare har p&amp;aring;g&amp;aring;tt n&amp;aring;gra &amp;aring;r och utvecklas positivt. Ans&amp;ouml;kan om doktorsexamensr&amp;auml;ttigheter i teknik inl&amp;auml;mnades till regeringen i november 2003. En forskningsfond h&amp;aring;ller p&amp;aring; att byggas upp d&amp;auml;r n&amp;auml;ringslivet &amp;auml;r delaktigt och bidrar med lika mycket medel som offentlig sektor. Detta &amp;auml;r mycket ovanligt och indikerar det regionala n&amp;auml;ringslivets stora intresse f&amp;ouml;r och behov av teknisk forskning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Strategiska forskningsstiftelsen inbj&amp;ouml;d 2003 ett begr&amp;auml;nsat antal h&amp;ouml;gskolor f&amp;ouml;r diskussion om placeringen av en framtida forskarskola inom produktframtagning. H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping erbj&amp;ouml;ds att delta. &amp;Auml;ven om uppdraget gavs till Chalmers visar det att H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping ligger i framkant p&amp;aring; forskningsfronten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping – genom Ingenj&amp;ouml;rsh&amp;ouml;gskolan – har tillsammans med Chalmers tagit initiativet till ett samarbete i V&amp;auml;stsverige i forskning och utbildning inom produktionsteknik, ”Produktion i v&amp;auml;st”, d&amp;auml;r totalt fem v&amp;auml;stsvenska l&amp;auml;ros&amp;auml;ten ing&amp;aring;r. I produktframtagningsbegreppet &amp;auml;r utveckling av konstruktion och design, tillverkning och marknad integrerade och beroende av varandra f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; en total utvecklings- och realiseringsprocess. En framtida J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings tekniska h&amp;ouml;gskola b&amp;ouml;r fokusera p&amp;aring; forskning kring produktutvecklingsprocessen (konstruktion och design) och produktionsutvecklingsprocess (tillverkning). S&amp;auml;rskild vikt b&amp;ouml;r l&amp;auml;ggas p&amp;aring; hur dessa processer kan integreras. Fr&amp;aring;n industrisektorn finns ett uttalat behov av detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskning kring industriell produktframtagning &amp;auml;r l&amp;auml;mpligt att utf&amp;ouml;ra i n&amp;auml;ra anknytning till befintliga industrif&amp;ouml;retag i och utanf&amp;ouml;r regionen. Dessutom finns unika m&amp;ouml;jligheter att utveckla en stark koppling mellan dessa program och det nationella centrum f&amp;ouml;r vuxnas l&amp;auml;rande som nu etablerats vid H&amp;ouml;gskolan f&amp;ouml;r l&amp;auml;rande och kommunikation (HLK), i form av Encell. Vi har m&amp;ouml;jlighet att skapa en unik kombination av teknisk utbildning och utveckling av ny pedagogik f&amp;ouml;r vuxnas l&amp;auml;rande, med direkt relevans f&amp;ouml;r uppgiften att underst&amp;ouml;dja konkurrenskraft och syssels&amp;auml;ttning i de sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retagen. Med denna inriktning kommer H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping att f&amp;aring; den st&amp;ouml;rsta betydelse f&amp;ouml;r svensk industris framtida utvecklingsm&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping tilldelas vetenskapsomr&amp;aring;det teknik efter genomf&amp;ouml;rd kvalitetspr&amp;ouml;vning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;Yrkesh&amp;ouml;gskola&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n finns en rik flora av kvalificerade yrkesutbildningar och med en m&amp;aring;ngfald av utbildningsanordnare. Ett regionalt KY-r&amp;aring;d organiserar ett gott samarbete och en gemensam katalog presenterar hela utbudet. Grunden f&amp;ouml;r kvalificerade yrkesutbildningar &amp;auml;r att en stor del av utbildningstiden g&amp;ouml;rs ute p&amp;aring; f&amp;ouml;retagsniv&amp;aring; och den skiljer sig d&amp;auml;rmed fr&amp;aring;n h&amp;ouml;gskoleutbildningar genom att inte prim&amp;auml;rt vara inriktad mot forskning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att det nu &amp;auml;r dags att ta ytterligare ett steg i arbetet med att h&amp;ouml;ja statusen p&amp;aring; kvalificerade yrkesutbildningar. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att, precis som flera andra l&amp;auml;nder, inr&amp;auml;tta regulj&amp;auml;ra yrkesh&amp;ouml;gskolor. Yrkesh&amp;ouml;gskola &amp;auml;r en internationellt etablerad ben&amp;auml;mning och f&amp;ouml;renklar vid jobbs&amp;ouml;kande utomlands. D&amp;aring; kan kvaliteten i den kvalificerade yrkeskunskapen utvecklas och en tydligare identitet skapas. Den m&amp;aring;ngfald av utbildningsanordnare som i dag finns m&amp;aring;ste v&amp;auml;rnas. Former f&amp;ouml;r vuxenl&amp;auml;rande med villkor som g&amp;aring;r att kombinera med arbete beh&amp;ouml;ver utvecklas vidare. J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings l&amp;auml;n b&amp;ouml;r bli f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksl&amp;auml;n f&amp;ouml;r ett nytt system med yrkesh&amp;ouml;gskolor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;Ett nytt institut f&amp;ouml;r verkstadsindustrin&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Industrin utg&amp;ouml;r en viktig bas f&amp;ouml;r Sveriges v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och ekonomiska tillv&amp;auml;xt. Det industriella systemet, best&amp;aring;ende av industrif&amp;ouml;retag och underleverant&amp;ouml;rer i form av tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;retag, bidrar till n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av Sveriges BNP. Av denna industrisektor utg&amp;ouml;r verkstadsindustrin, som inkluderar elektronik och telekomindustrin, ungef&amp;auml;r h&amp;auml;lften.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges framtida konkurrenskraft h&amp;auml;nger i stor utstr&amp;auml;ckning p&amp;aring; v&amp;aring;r f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att utveckla nya produkter och nya f&amp;ouml;retag. F&amp;ouml;r det kr&amp;auml;vs b&amp;aring;de grundforskning och till&amp;auml;mpad forskning av h&amp;ouml;g kvalitet. F&amp;ouml;r att h&amp;aring;lla v&amp;auml;rldsklass m&amp;aring;ste det finnas v&amp;auml;l utvecklade kanaler mellan forskning inom universitet och h&amp;ouml;gskola och den utveckling som bedrivs i f&amp;ouml;retag. Forskning och utveckling har avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r verkstadsindustrins konkurrenskraft. Industriella produkter blir alltmer komplexa. Nya krav tillkommer p&amp;aring; milj&amp;ouml;, p&amp;aring; kvalitet, p&amp;aring; korta ledtider. Det &amp;ouml;kar kraven p&amp;aring; kunskap och kompetens hos medarbetare i verkstadsindustrin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En redan tidigare exportberoende industri har blivit alltmer beroende av internationella strukturer. Ett &amp;ouml;kat utlands&amp;auml;gande, internationaliseringen och &amp;ouml;kad specialisering i FoU har minskat samarbetet inom landet med svenska kunskapscentrum. En stark konkurrens har medf&amp;ouml;rt att laboratorieresurser och centrala FoU-enheter har avvecklats p&amp;aring; f&amp;ouml;retagen och de k&amp;ouml;per i st&amp;auml;llet s&amp;aring;dana tj&amp;auml;nster externt. F&amp;ouml;retagens FoU-verksamhet kommer i &amp;ouml;kad utstr&amp;auml;ckning att lokaliseras till s&amp;aring;dana l&amp;auml;nder som erbjuder starka forsknings- och utvecklingsmilj&amp;ouml;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga mindre och medelstora f&amp;ouml;retag fungerar som underleverant&amp;ouml;rer till de st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;retagen. Numera st&amp;auml;lls krav p&amp;aring; underleverant&amp;ouml;rerna att de i sina leveranser &amp;auml;ven ska svara f&amp;ouml;r utvecklingsinsatser. Ofta saknas s&amp;aring;v&amp;auml;l vana som utbildad personal f&amp;ouml;r detta hos de mindre och medelstora f&amp;ouml;retagen, vilket g&amp;ouml;r dem mer s&amp;aring;rbara f&amp;ouml;r framtiden om inte s&amp;aring;dana tj&amp;auml;nster finns att k&amp;ouml;pa. Alltfler f&amp;ouml;retag f&amp;aring;r allts&amp;aring; behov av det FoU-st&amp;ouml;d som industriforskningsinstituten kan ge. I dag &amp;auml;r det mycket f&amp;aring; av f&amp;ouml;retagen med f&amp;auml;rre &amp;auml;n 500 anst&amp;auml;lla som f&amp;aring;r del av FoU-verksamheten. Detta m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. I USA har man beslutat att satsa 2,5 % av alla forskningsresurser p&amp;aring; sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag. Detta s.k. SBIR-program har &amp;aring;stadkommit m&amp;aring;nga nya f&amp;ouml;retag och en rad nya produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt; Ett starkt nationellt innovationssystem beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att bef&amp;auml;sta de stora f&amp;ouml;retagens n&amp;auml;rvaro i Sverige och f&amp;ouml;r att utveckla mindre f&amp;ouml;retag som vill v&amp;auml;xa. Den av staten st&amp;ouml;dda FoU som utf&amp;ouml;rs p&amp;aring; h&amp;ouml;gskolor och i forskningsinstitut &amp;auml;r mycket viktig. Dessv&amp;auml;rre g&amp;aring;r utvecklingen i fel riktning vad betr&amp;auml;ffar satsningar. Det statliga st&amp;ouml;det till FoU som andel av BNP minskar kraftigt i Sverige. Flera stora f&amp;ouml;retag reducerar ocks&amp;aring; sin forskningsbudget. Ericsson minskar sin FoU med 30 % i Sverige och Electrolux flyttar en del av sin FoU till Tyskland och Italien. Forskningsinstituten, som ofta har ett starkt statligt st&amp;ouml;d utomlands, f&amp;aring;r i Sverige mindre &amp;auml;n 10 % av finansieringen fr&amp;aring;n staten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svensk verkstadsindustri beh&amp;ouml;ver en stark samarbetspartner p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de i form av ett brett forskningsinstitut som kan samla de kompetenser som f&amp;ouml;retagen efterfr&amp;aring;gar. Ett starkt institut beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; som partner i europeiska samarbeten kring nya teknologier. Industriforskningsinstituten har sin huvuduppgift i den till&amp;auml;mpade forskningen, mellan universitets och h&amp;ouml;gskolors grundl&amp;auml;ggande forskning och f&amp;ouml;retagens utveckling av produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Instituten ska f&amp;ouml;rmedla ny kunskap till f&amp;ouml;retagen. Instituten har ocks&amp;aring; uppdragsverksamhet gentemot f&amp;ouml;retag. Dagens industriforskningsinstitut &amp;auml;r var f&amp;ouml;r sig mycket kompetenta men en samordning kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta morgondagens behov. Forskningsinstituten m&amp;aring;ste byggas s&amp;aring; att de blir en arena f&amp;ouml;r att hitta strategiskt intressant till&amp;auml;mpad forskning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Just nu p&amp;aring;g&amp;aring;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig omstruktureringsprocess av forskningsinstituten. En programkommitt&amp;eacute; har presenterat en framtida t&amp;auml;nkt struktur med f&amp;ouml;ljande fyra omr&amp;aring;den:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bio-, milj&amp;ouml;- och byggteknik, Fiber- och f&amp;ouml;rpackningsteknik, Informationsteknik och Material- och verkstadsteknik. Utvecklingen inom industrin talar f&amp;ouml;r bildande av industriforskningsinstitut som kan spela en nationell roll som koordinat&amp;ouml;rer. Instituten m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; kunna upptr&amp;auml;da som samarbetspartner mot utl&amp;auml;ndska intressenter liksom vid finansiering via EU:s strukturfonder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslaget om ett brett verkstadstekniskt forskningsinstitut &amp;auml;r mycket positivt. Ireco b&amp;ouml;r snarast genomf&amp;ouml;ra denna fusion av gamla institut. Institutet f&amp;ouml;r material- och verkstadsteknik m&amp;aring;ste kunna m&amp;ouml;ta industrins behov av till&amp;auml;mpad forskning och utveckling. I breda industriella projekt kr&amp;auml;vs kompetenser fr&amp;aring;n ett antal olika teknik- och FoU-omr&amp;aring;den. Institutets uppdrag och verksamhet m&amp;aring;ste tydligg&amp;ouml;ras b&amp;aring;de utifr&amp;aring;n &amp;ouml;vergripande behov och utifr&amp;aring;n konkret efterfr&amp;aring;gan i industrin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att Institutet f&amp;ouml;r material- och verkstadsteknik f&amp;aring;r en strategisk geografisk placering. En placering i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping &amp;auml;r att f&amp;ouml;rorda av f&amp;ouml;ljande sk&amp;auml;l:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskningsinstituten m&amp;aring;ste i &amp;ouml;kad utstr&amp;auml;ckning arbeta med och mot mindre f&amp;ouml;retag som i dag &amp;auml;r underleverant&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillg&amp;aring;ngen till ett ”levande laboratorium”, dvs. vad ett av landets mest f&amp;ouml;retagst&amp;auml;ta l&amp;auml;n m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r, &amp;auml;r en tillg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r forskningsinstitutet. H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping har v&amp;auml;l etablerade kontakter, t.ex. genom att alla programstudenter vid Ingenj&amp;ouml;rsh&amp;ouml;gskolan och Internationella H&amp;ouml;gskolan har ett fadderf&amp;ouml;retag – sammanlagt &amp;ouml;ver 700 f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett arbete p&amp;aring;b&amp;ouml;rjades 1999 med att utveckla Ingenj&amp;ouml;rsh&amp;ouml;gskolan till J&amp;ouml;nk&amp;ouml;pings tekniska h&amp;ouml;gskola. Det handlar om att bygga ut den tekniska forskningen s&amp;aring; att vetenskapsomr&amp;aring;det teknik kan erh&amp;aring;llas. En forskningsfond h&amp;aring;ller p&amp;aring; att byggas upp d&amp;auml;r n&amp;auml;ringslivet &amp;auml;r delaktigt och bidrar med lika mycket medel som offentlig sektor. Detta &amp;auml;r mycket ovanligt och indikerar p&amp;aring; det regionala n&amp;auml;ringslivets stora intresse f&amp;ouml;r och behov av teknisk forskning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett forskningssamarbete med ett v&amp;auml;rldsledande tyskt Fraunhofer-institut p&amp;aring;g&amp;aring;r sedan maj 2003 vid H&amp;ouml;gskolan i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping. En forskargrupp med inriktning mot informationslogistik finns i J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r s&amp;aring;ledes att ett nytt institut f&amp;ouml;r verkstadsindustrin inr&amp;auml;ttas och att detta f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggs till J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;Sl&amp;aring; vakt om folkbildningen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid sidan av den mer traditionella utbildningen p&amp;aring; universitet och h&amp;ouml;gskolor har det i v&amp;aring;rt land l&amp;auml;nge funnits en stark tradition av folkbildning inom studief&amp;ouml;rbunden och vid folkh&amp;ouml;gskolor. Folkbildningen &amp;auml;r en del av en bredare svensk bildningstradition som det &amp;auml;r av stor betydelse att sl&amp;aring; vakt om. Folkbildningen b&amp;auml;rs upp av ett starkt ideellt engagemang; den &amp;auml;r en viktig del av det civila samh&amp;auml;lle som ytterst demokratin vilar p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under &amp;aring;ret har den kommit oroande signaler inte minst fr&amp;aring;n det ansvariga statsr&amp;aring;det Lena Hallengren om att folkbildningen i regeringens &amp;ouml;gon inte l&amp;auml;ngre &amp;auml;r lika viktig att v&amp;auml;rna. I ett uttalande i tidningen S&amp;auml;ndaren 24 mars i &amp;aring;r sade Lena Hallengren f&amp;ouml;ljande: ”Folkh&amp;ouml;gskolorna &amp;auml;r ingen statlig verksamhet och kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte r&amp;auml;kna med n&amp;aring;gra st&amp;ouml;rre h&amp;ouml;jningar av bidragen, ut&amp;ouml;ver den &amp;aring;rliga uppr&amp;auml;kningen.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ett uttalande som har skapat stor oro bland m&amp;auml;nniskor aktiva inom studief&amp;ouml;rbund och folkh&amp;ouml;gskolor, inte minst i v&amp;aring;rt l&amp;auml;n. Vi har stor f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r regeringen kan beh&amp;ouml;va vara f&amp;ouml;rsiktiga n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att st&amp;auml;lla ut alltf&amp;ouml;r l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende ekonomiska l&amp;ouml;ften. D&amp;auml;remot vittnar uttalandet om en principiell syn p&amp;aring; folkbildningen som vi inte kan dela och som m&amp;aring;ste tillbakavisas. Att inta en njugg attityd till exempelvis folkh&amp;ouml;gskolorna p&amp;aring; grund av att de inte &amp;auml;r statlig verksamhet &amp;auml;r m&amp;ouml;jligen uttryck f&amp;ouml;r en socialdemokratisk samh&amp;auml;llssyn men definitivt inte f&amp;ouml;r en samh&amp;auml;llssyn som Allians f&amp;ouml;r Sverige st&amp;aring;r f&amp;ouml;r. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r ideell verksamhet n&amp;aring;got som ska v&amp;auml;rnas, inte tryckas tillbaka.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 23 september 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Tobias Krantz (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Bengt-Anders Johansson (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Maria Larsson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Margareta Andersson (c)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet med ett nationellt program för lärlingsutbildning i Jönköpings län.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet med ett nationellt program med speciell inriktning på företagande och entreprenörskap i Jönköpings län.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta Högskolan i Jönköping efter kvalitetsprövning tilldelas vetenskapsområdet teknik och därmed få möjlighet att förverkliga Jönköpings tekniska högskola.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta Jönköpings län bli försöksområde för ett nytt system med reguljära yrkeshögskolor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillskapa ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förlägga det nya institutet för verkstadsteknisk forskning till Jönköping.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att värna folkbildningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KrU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>099373212513</intressent_id>
<namn>Tobias Krantz</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0463955388312</intressent_id>
<namn>Bengt-Anders Johansson</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0331967573912</intressent_id>
<namn>Maria Larsson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0928964569700</intressent_id>
<namn>Margareta Andersson</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:08:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02Ub259</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:54:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:08:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Ub259</dok_id>
<subtitel>av Tobias Krantz m.fl. (fp, m, kd, c)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_ub_259.docx</filnamn>
<filstorlek>55469</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Jönköpings län – en ledande kunskapsregion</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7A0E90E3-0D21-41C7-826D-A164D15C5418</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Ub259</dok_id>
<subtitel>av Tobias Krantz m.fl. (fp, m, kd, c)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_ub_259.pdf</filnamn>
<filstorlek>221827</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_ub_259</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/88CB65D8-EACB-4AB1-A63A-5660FF5ACB1B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>