<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2219145</hangar_id>
 <dok_id>GT02U382</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>U382</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:U382 av Rosita Runegrund m.fl. (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd476</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>382</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2005-12-23 15:25:33</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-05 17:01:12</publicerad>
 <titel>Kvinna i världen</titel>
 <subtitel>av Rosita Runegrund m.fl. (kd)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02U382/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02U382</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02U382</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230398" name="_Toc84230398"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320245" name="_Toc84320245"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255740" name="_Toc120255740"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan m&amp;auml;n och kvinnor &amp;auml;r en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet och en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; politisk, social och ekonomisk s&amp;auml;kerhet i samh&amp;auml;llet. Dock ignoreras st&amp;auml;ndigt kvinnors m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Genom v&amp;aring;ld och systematisk diskriminering f&amp;ouml;rtrycks kvinnor runtom i v&amp;auml;rlden. Trots att kvinnor utg&amp;ouml;r mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av v&amp;auml;rldens befolkning f&amp;aring;r de s&amp;auml;llan vara med och p&amp;aring;verka beslut som &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r deras livssituation. Endast 10 % av v&amp;auml;rldens parlamentariker och endast 6 % av v&amp;auml;rldens ministrar &amp;auml;r kvinnor (Unifem). Detta inneb&amp;auml;r att n&amp;auml;stan alla v&amp;auml;rldens samh&amp;auml;llen och resurser styrs och kontrolleras av m&amp;auml;n. Men ocks&amp;aring; andra anledningar ligger bakom. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN:s utvecklingsfond (UNDP) &amp;auml;r det v&amp;aring;ldet mot kvinnor och flickor som har identifierats som det st&amp;ouml;rsta hindret f&amp;ouml;r att kvinnor skall f&amp;aring; mer inflytande och makt. Kvinnor &amp;auml;r fattigast i v&amp;auml;rlden och ocks&amp;aring; de minst utbildade. &amp;Auml;nd&amp;aring; utf&amp;ouml;r kvinnor i m&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder det mesta av arbetet i jordbruket. Kvinnors r&amp;auml;tt till mark, krediter och produktionsmedel &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av grundl&amp;auml;ggande betydelse. Oj&amp;auml;mlikheten mellan k&amp;ouml;nen minskar m&amp;ouml;jligheterna till en effektiv fattigdomsbek&amp;auml;mpning – vilket i sin tur p&amp;aring;verkar b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n. Kristdemokraterna vill rikta delar av det svenska bist&amp;aring;ndet till kvinnor f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; vis &amp;ouml;ka den samh&amp;auml;lleliga effekten av bist&amp;aring;ndet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige anses kvinnor vara privilegierade i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till andra l&amp;auml;nder. Trots det finns det fortfarande mycket att g&amp;ouml;ra innan j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten mellan kvinnor och m&amp;auml;n verkligen kan s&amp;auml;gas vara reell &amp;auml;ven i v&amp;aring;rt land. Genom att Sverige anses vara ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland inom j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten har vi ocks&amp;aring; ett ansvar att driva j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet i olika internationella sammanhang. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder har gjort en rad &amp;aring;taganden f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. FN har utarbetat en konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw). EU:s ministerr&amp;aring;d har beslutat att bist&amp;aring;ndsinsatser skall utg&amp;aring; fr&amp;aring;n ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. Detta &amp;auml;r steg i r&amp;auml;tt riktning, men det r&amp;auml;cker inte. Fortfarande &amp;auml;r kvinnor runtom oss utsatta f&amp;ouml;r olika typer av diskriminerande, f&amp;ouml;rnedrande och brottsliga handlingar. Parallellt med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet m&amp;aring;ste kr&amp;auml;nkande f&amp;ouml;reteelser s&amp;aring;som hedersmord, m&amp;auml;nniskohandel, prostitution, kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning, prenatal k&amp;ouml;nsdiskriminering och v&amp;aring;ld mot kvinnor bek&amp;auml;mpas med krafttag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom riktat bist&amp;aring;nd ger man kvinnor den ekonomiska makten och d&amp;auml;rigenom ger man dem ocks&amp;aring; en m&amp;ouml;jlig v&amp;auml;g in i den politiska makten. Vi &amp;ouml;ronm&amp;auml;rker d&amp;auml;rf&amp;ouml;r 200 miljoner kronor f&amp;ouml;r bist&amp;aring;nd riktat till kvinnor, vilket n&amp;auml;st intill inneb&amp;auml;r en f&amp;ouml;rdubbling av de riktade insatserna till kvinnor (Sidas och UD:s insatser under 2005 ber&amp;auml;knas uppg&amp;aring; till totalt 215 miljoner kronor).&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc84230399" name="_Toc84230399"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320246" name="_Toc84320246"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255741" name="_Toc120255741"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;Sammanfattning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255740"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255741"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255742"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;span style="color: #000000;"&gt;St&amp;auml;rkt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet med riktade bidrag&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255743"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;FN i kampen mot kvinnov&amp;aring;ldet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255744"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;Pekingkonferensen 1995&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255745"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;Cedaw&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255746"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;Kvinnor och krig&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255747"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;V&amp;aring;ldt&amp;auml;kt som vapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255748"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;Kvinnor och postkonfliktsituationer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255749"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;Kvinnors situation i v&amp;auml;rlden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255750"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;Kvinnor i politiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255751"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;Kvinnor och fattigdom&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255752"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;Kvinnor och utbildning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255753"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;Kvinnor och hiv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255754"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;Riktat bist&amp;aring;nd till kvinnor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255755"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;Hedersmord&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255756"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;M&amp;auml;nniskohandel och prostitution&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255757"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;M&amp;auml;nniskohandel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255758"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;Prostitution&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255759"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;Kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255760"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;Prenatal k&amp;ouml;nsdiskriminering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255761"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;V&amp;aring;ld mot kvinnor och barn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255762"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;Sydafrika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255763"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;Barn&amp;auml;ktenskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc120255764"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc84230400" name="_Toc84230400"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320247" name="_Toc84320247"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen i bilaterala och multilaterala kontakter med andra l&amp;auml;nder skall verka f&amp;ouml;r att traditionella lagar som diskriminerar kvinnor avskaffas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att en uppf&amp;ouml;ljningsmekanism f&amp;ouml;r resolution 1325, enligt m&amp;ouml;nster fr&amp;aring;n Cedawkonventionen, uppr&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att initiera ett &amp;ouml;kat samarbete mellan regeringar, FN-systemet och det civila samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r en &amp;ouml;kad global j&amp;auml;mlikhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att kvinnors utsatta situation i krig kr&amp;auml;ver &amp;ouml;kad uppm&amp;auml;rksamhet av FN och andra internationella organ samt att kvinnor p&amp;aring; flykt skall f&amp;aring; s&amp;auml;rskilt skydd mot sexuella &amp;ouml;vergrepp och v&amp;aring;ld i flyktingl&amp;auml;gren.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att verka f&amp;ouml;r en global &amp;ouml;kning av antalet deltagande kvinnor p&amp;aring; h&amp;ouml;gsta politiska niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att verka f&amp;ouml;r en minskad klyfta mellan kvinnors och m&amp;auml;ns tillg&amp;aring;ng till mark, krediter och produktionsmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka trycket p&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;nderna att h&amp;ouml;ja andelen kvinnors deltagande i beslutande f&amp;ouml;rsamlingar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att s&amp;auml;rskilt uppm&amp;auml;rksamma invandrarkvinnors utsatthet f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld och ”hedersmord” inom den svenska integrationspolitiken.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att det internationella samfundet intensifierar arbetet med att stoppa det k&amp;ouml;nsrelaterade v&amp;aring;ldet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att ”hedersmord” s&amp;auml;tts upp som ett prioriterat &amp;auml;mne p&amp;aring; den politiska dagordningen i Sverige och inom EU.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att bek&amp;auml;mpningen av m&amp;auml;nniskohandel b&amp;ouml;r prioriteras.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige inom EU och internationellt skall verka f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;rbud mot prostitution.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige inom ramen f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndspolitiken b&amp;ouml;r rikta st&amp;ouml;d till kampen mot kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att rikta utbildningsinsatser g&amp;auml;llande kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning till invandrarkvinnor och svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdspersonal.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att EU erk&amp;auml;nner kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning som brott mot de grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om ett st&amp;auml;rkt skydd f&amp;ouml;r personer som riskerar f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige b&amp;ouml;r uppmana Sydafrika att presentera en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r att motverka m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad lagstiftning f&amp;ouml;r att kunna komma &amp;aring;t g&amp;auml;rningsm&amp;auml;n som misst&amp;auml;nks f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskohandel.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om sk&amp;auml;rpta krav fr&amp;aring;n Sverige och EU i f&amp;ouml;rhandlingar med kandiderande medlemsl&amp;auml;nder till Europeiska unionen om att f&amp;ouml;rhindra barn&amp;auml;ktenskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 8 och 16 h&amp;auml;nvisade till SfU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: 1.04em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 10, 11 och 18 h&amp;auml;nvisade till JuU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc84230402" name="_Toc84230402"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320249" name="_Toc84320249"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255742" name="_Toc120255742"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati &amp;auml;r begrepp som h&amp;ouml;r ihop. I arbetet med att uppn&amp;aring; skydd av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r alla och en allm&amp;auml;n demokratiutveckling m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsbegreppet ing&amp;aring; och vara en viktig del i m&amp;aring;lbilden. Arbetet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt angel&amp;auml;get i s&amp;aring;v&amp;auml;l internationella som nationella sammanhang. F&amp;ouml;raktet mot kvinnor i m&amp;aring;nga av v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder, de systematiska v&amp;aring;ldt&amp;auml;kterna som kvinnor och barn uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r vid krigssituationer, &amp;auml;r att anse som grova brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. I Sydafrika ruineras en flickas liv var trettionde sekund genom v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt. Flickor slutar skolan p&amp;aring; grund av sexuella trakasserier och &amp;ouml;vergrepp fr&amp;aring;n manliga skolkamrater och l&amp;auml;rare. Kristdemokraterna anser att regeringen i sina bilaterala och multilaterala kontakter skall verka f&amp;ouml;r att lagar som diskriminerar kvinnor avskaffas.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="color: #000000;"&gt;&lt;a id="_Toc84230403" name="_Toc84230403"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320250" name="_Toc84320250"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255743" name="_Toc120255743"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rkt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet med riktade bidrag&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste fastst&amp;auml;lla en tydlig strategi och ett aktionsprogram f&amp;ouml;r fr&amp;auml;mjande av j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen inom bist&amp;aring;ndspolitiken. Fr&amp;auml;mjandet av j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen och st&amp;auml;rkta ekonomiska och sociala r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r kvinnor och flickor skall vara en av de parametrar som styr om ett land skall f&amp;aring; ta del av svenskt bist&amp;aring;nd. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen skall beaktas vid val av projekt och vilka metoder som skall anv&amp;auml;ndas inom utvecklingssamarbetet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;F&amp;ouml;r att det skall vara m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;lja upp programmet och bed&amp;ouml;ma verkningarna m&amp;aring;ste det uppst&amp;auml;llas tydliga m&amp;auml;tbara kvantitativa och kvalitativa m&amp;aring;l. Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;l kan vara att den politiska f&amp;ouml;rsamlingen skall best&amp;aring; av minst en fj&amp;auml;rdedel kvinnor. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230404" name="_Toc84230404"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320251" name="_Toc84320251"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255744" name="_Toc120255744"&gt;&lt;/a&gt;FN i kampen mot kvinnov&amp;aring;ldet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder har gjort en rad &amp;aring;taganden f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Ett antal konventioner har skrivits under och kvinnor framh&amp;aring;lls ofta som centrala akt&amp;ouml;rer vid v&amp;auml;rldsamfundets konferenser om bl.a. milj&amp;ouml; och h&amp;aring;llbar utveckling, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, befolkning, social utveckling, boende och bebyggelsefr&amp;aring;gor. Men det &amp;aring;terst&amp;aring;r mycket att g&amp;ouml;ra innan alla konventioner ocks&amp;aring; efterlevs. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc84230405" name="_Toc84230405"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320252" name="_Toc84320252"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255745" name="_Toc120255745"&gt;&lt;/a&gt;Pekingkonferensen 1995&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 antog v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder en deklaration och en handlingsplan f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;ttigheter som var politiskt men inte juridiskt bindande. Vid konferensen antogs en handlingsplan mot diskriminering av kvinnor som st&amp;auml;llde krav p&amp;aring; l&amp;auml;nderna att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder och om n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt anpassa lagar f&amp;ouml;r att undanr&amp;ouml;ja alla hinder f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Enskilda l&amp;auml;nder (bl.a. Sverige) utarbetade nationella ”j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplaner” inf&amp;ouml;r kon&amp;shy;ferensen. Flera l&amp;auml;nder har utarbetat rapporter till FN om hur konferensen i efterhand har f&amp;ouml;ljts upp.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc84230407" name="_Toc84230407"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320254" name="_Toc84320254"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255746" name="_Toc120255746"&gt;&lt;/a&gt;Cedaw&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att 180 av FN:s 191 medlemsstater har ratificerat FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (Cedaw) &amp;auml;r m&amp;aring;nga kvinnor och flickor i v&amp;auml;rlden utsatta f&amp;ouml;r hot och &amp;ouml;vergrepp. Cedaw &amp;auml;r dessutom den konvention som har flest undantag inskrivna av de l&amp;auml;nder som har anslutit sig. Bl.a. har m&amp;aring;nga muslimska l&amp;auml;nder undantag vad g&amp;auml;ller kvinnans r&amp;auml;ttigheter inom familjen. En kvinnodiskrimineringskommitt&amp;eacute; har uppr&amp;auml;ttats f&amp;ouml;r att granska efterlevnaden av konventionen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En sammanst&amp;auml;llning som Unifem gjort &amp;ouml;ver v&amp;aring;ldet mot kvinnor i v&amp;auml;rlden visar att minst 20 % av v&amp;auml;rldens kvinnor har utsatts f&amp;ouml;r psykisk eller sexuell misshandel av en man. V&amp;aring;ld mot kvinnor orsakar fler d&amp;ouml;dsfall &amp;auml;n cancer och trafikolyckor sammanlagt. 80 % av kvinnor i Pakistan uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld i hemmen. Varje &amp;aring;r uts&amp;auml;tts 700&amp;nbsp;000 kvinnor f&amp;ouml;r v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter och sexuella &amp;ouml;vergrepp i USA. 20&amp;nbsp;000 till 50&amp;nbsp;000 kvinnor v&amp;aring;ldtogs under konflikten i det forna Jugoslavien. Varje &amp;aring;r k&amp;ouml;nsstympas tv&amp;aring; miljoner flickor i Afrika. Listan &amp;ouml;ver v&amp;aring;ld mot kvinnor kan g&amp;ouml;ras mycket l&amp;aring;ng. Kristdemokraterna anser att Sverige b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r att det internationella samfundet ytterligare intensifierar arbetet med att stoppa det k&amp;ouml;nsrelaterade v&amp;aring;ldet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230408" name="_Toc84230408"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320255" name="_Toc84320255"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255747" name="_Toc120255747"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnor och krig&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga konflikter i v&amp;auml;rlden resulterar i krig. En av f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; l&amp;aring;ngsiktig fred och stabilitet &amp;auml;r att involvera det civila samh&amp;auml;llet i fredsprocessen, vid fredsf&amp;ouml;rhandlingar och f&amp;ouml;rsoningsarbete. Dessv&amp;auml;rre utest&amp;auml;ngs alltf&amp;ouml;r ofta halva befolkningen, n&amp;auml;mligen kvinnorna, helt fr&amp;aring;n det fredsuppbyggande arbetet. Detta sker trots att de b&amp;aring;de drabbas h&amp;aring;rdast av konsekvenserna av krig och &amp;auml;r som mest ben&amp;auml;gna att samarbeta och s&amp;ouml;ka fredliga l&amp;ouml;sningar. Genom antagandet av resolution 1325 &amp;aring;r 2000 erk&amp;auml;nde v&amp;auml;rldssamfundet problemet och f&amp;ouml;rde upp det p&amp;aring; den internationella politiska dagordningen. Efterlevnaden av konventionen &amp;auml;r dessv&amp;auml;rre bristf&amp;auml;llig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att kvinnor &amp;auml;r speciellt utsatta i krig blir s&amp;auml;rskilt tydligt i konflikter som den i Darfur.  Kvinnor i byar och flyktingl&amp;auml;ger uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r ih&amp;aring;llande &amp;ouml;vergrepp fr&amp;aring;n regeringstrupper och milisen. Janjawidmilisen torterar, r&amp;ouml;var bort och v&amp;aring;ldtar kvinnor och flickor f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r&amp;ouml;dmjuka befolkningen och tvinga dem p&amp;aring; flykt. Dessa &amp;ouml;vergrepp f&amp;aring;r forts&amp;auml;tta trots att regeringen lovat avv&amp;auml;pna miliserna. &amp;Auml;ven i exempelvis Sierra Leone har kvinnor utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld, ut&amp;ouml;vat av alla sidor i den r&amp;aring;a och h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;sa konflikten. Trots att FN-trupperna i landet utbildar polisen i m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;rekommer det ingen s&amp;auml;rskild utbildning av varken milit&amp;auml;r eller polis f&amp;ouml;r att sl&amp;aring; vakt om kvinnor&amp;auml;tt eller skydd av kvinnor. Kvinnor f&amp;aring;r som regel inte tillr&amp;auml;ckligt skydd mot det sexuella v&amp;aring;ld som anv&amp;auml;nds som vapen f&amp;ouml;r underkastelse av l&amp;auml;nder och folk. Tyv&amp;auml;rr tar inte heller FN-personalen det ansvar de borde. Det har visat sig att viss FN-personal sexuellt utnyttjar de flyktingar som de satts att beskydda. Dessa larmsignaler &amp;auml;r mycket oroande. I Kongo-Kinshasa har FN-anst&amp;auml;llda k&amp;ouml;pt sex fr&amp;aring;n kvinnor och flickor. Ofta prostituerar sig unga flickor i utbyte mot mat. Dessa flickor har i m&amp;aring;nga fall dessutom tidigare utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld som en del i krigf&amp;ouml;ringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser att kvinnors utsatta situation i krig m&amp;aring;ste uppm&amp;auml;rksammas &amp;auml;n mer av FN och andra internationella organ och f&amp;aring; &amp;ouml;kat skydd vid krig. Kvinnor p&amp;aring; flykt skall erbjudas s&amp;auml;rskilt skydd mot sexuella &amp;ouml;vergrepp och annat v&amp;aring;ld som sker i flyktingl&amp;auml;gren. Kristdemokraterna anser med anledning av den sexhandel som bedrivs i krisdrabbade omr&amp;aring;den d&amp;auml;r det finns FN-personal att den svenska regeringen b&amp;ouml;r initiera en omfattande sk&amp;auml;rpning av uppf&amp;ouml;randekoden inom FN-systemet samt att utbildningen av v&amp;aring;ra egna svenska soldater i internationell tj&amp;auml;nst sk&amp;auml;rps ytterligare i detta avseende. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc84230409" name="_Toc84230409"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320256" name="_Toc84320256"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255748" name="_Toc120255748"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;ldt&amp;auml;kt som vapen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen massv&amp;aring;ldt&amp;auml;kter uppm&amp;auml;rksammades som vapen var i Bangladesh 1971. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allt oftare anv&amp;auml;nds v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt systematiskt som ett vapen i kris- och krigsdrabbade omr&amp;aring;den, s&amp;auml;rskilt vid etnisk rensning d&amp;aring; v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt s&amp;auml;tts i system f&amp;ouml;r att bryta ned befolkningen. N&amp;auml;stan varje &amp;ouml;verlevande ton&amp;aring;rig flicka fr&amp;aring;n folkmordet i Rwanda 1994 antas ha blivit v&amp;aring;ldtagen. Man uppskattar ocks&amp;aring; att h&amp;auml;lften av alla kvinnor i Sierra Leone och 40 % av alla kvinnor i Liberia har blivit v&amp;aring;ldtagna. N&amp;auml;stan en tredjedel (28 %) av v&amp;aring;ldt&amp;auml;ktsoffren i Darfur som s&amp;ouml;kt behandling hos L&amp;auml;kare utan gr&amp;auml;nser rapporterade att de v&amp;aring;ldtagits upprepade g&amp;aring;nger av en eller flera m&amp;auml;n. I mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av fallen uts&amp;auml;tts kvinnorna &amp;auml;ven f&amp;ouml;r misshandel. Kvinnorna ber&amp;auml;ttade f&amp;ouml;r L&amp;auml;kare utan gr&amp;auml;nser att de misshandlats med k&amp;auml;ppar, piskor eller yxor f&amp;ouml;re, under och efter v&amp;aring;ldt&amp;auml;kten. N&amp;aring;gra av de v&amp;aring;ldtagna kvinnorna var dessutom synbart gravida.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt; Hundratusentals kvinnor runtom i v&amp;auml;rlden lever med de men som dessa &amp;ouml;vergrepp medf&amp;ouml;r. Ocks&amp;aring; kvinnans omgivning drabbas. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kter i krig har f&amp;ouml;rst nu kommit att betraktas som ett brott mot m&amp;auml;nskligheten och &amp;auml;r sedan 2002 uppf&amp;ouml;rt som krigsbrott enligt Romstadgan f&amp;ouml;r den internationella domstolen i Haag. Nu d&amp;ouml;ms f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen krigsf&amp;ouml;rbrytare f&amp;ouml;r systematisk v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt i krig.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc84230410" name="_Toc84230410"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320257" name="_Toc84320257"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255749" name="_Toc120255749"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnor och postkonfliktsituationer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I kriser och konflikter &amp;auml;r det i regel kvinnorna som h&amp;aring;ller i g&amp;aring;ng samh&amp;auml;llet. De f&amp;aring;r d&amp;aring; ers&amp;auml;tta den sociala service som slagits ut samt ta hand om sjuka och skadade. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnorna har ofta ocks&amp;aring; stort ansvar vid &amp;aring;teruppbyggnadsprocessen. De spelar ofta en viktig roll vid &amp;aring;terintegreringen av f.d. soldater och krigsdrabbade grupper. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r konflikten &amp;auml;r &amp;ouml;ver har kvinnorna en m&amp;ouml;jlighet att vara med och forma framtiden. Det &amp;auml;r viktigt att man h&amp;auml;r tillvaratar den kompetens som kvinnor har. Det &amp;auml;r just i efterdyningarna av konflikter n&amp;auml;r landets resurser &amp;auml;r utarmade, infrastrukturen &amp;auml;r ur funktion och de sociala, ekonomiska och politiska relationerna &amp;auml;r anstr&amp;auml;ngda som det finns en chans att inf&amp;ouml;ra j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i landets nya lagar och politiska system.  &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230411" name="_Toc84230411"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320258" name="_Toc84320258"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255750" name="_Toc120255750"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnors situation i v&amp;auml;rlden&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;a id="_Toc84230412" name="_Toc84230412"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320259" name="_Toc84320259"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255751" name="_Toc120255751"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnor i politiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let f&amp;ouml;r Unifem (FN:s utvecklingsfond f&amp;ouml;r kvinnor) om att kvinnorepresentationen p&amp;aring; viktiga beslutsfattande positioner skall utg&amp;ouml;ra 30 %, har antagits vid flera internationella konferenser sedan 1990-talet. Trots att vissa framsteg gjorts i alla v&amp;auml;rldens regioner visar Unifem att kvinnor generellt fortfarande lyser med sin fr&amp;aring;nvaro i l&amp;auml;nders parlament. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Endast sex l&amp;auml;nder uppn&amp;aring;r m&amp;aring;let om att minst 30 % av parlamentarikerna och ministrarna skall vara kvinnor: Danmark, Finland, Holland, Norge, Sverige och Seychellerna. Endast i &amp;aring;tta l&amp;auml;nder &amp;aring;terfinns minst 30 % kvinnliga &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;kommunpolitiker, och 15 l&amp;auml;nder uppn&amp;aring;r m&amp;aring;let om minst 30 % kvinnliga chefer. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;nnu har bara 24 kvinnor n&amp;aring;tt en position som stats- eller regeringschef. 10 % av alla parlamentariker &amp;auml;r kvinnor, och endast 6 % av v&amp;auml;rldens ministrar &amp;auml;r kvinnor. Denna oj&amp;auml;mlikhet &amp;auml;r relativt j&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelad mellan rika och fattiga l&amp;auml;nder, och det &amp;auml;r intressant att notera att det mest j&amp;auml;mst&amp;auml;llda landet i v&amp;auml;rlden vad g&amp;auml;ller kvinnlig representation i parlamentet &amp;auml;r Rwanda, med drygt 48 % kvinnor. Kristdemokraterna menar att kvinnorepresentationen i de nationella parlamenten m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka, vilket kan &amp;aring;stadkommas genom att st&amp;ouml;dja lokala och nationella kvinnoorganisationer att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;aring; in fler kvinnor p&amp;aring; valbara platser p&amp;aring; listor. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc84230413" name="_Toc84230413"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320260" name="_Toc84320260"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255752" name="_Toc120255752"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnor och fattigdom&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av v&amp;auml;rldens fattiga &amp;auml;r 70 % kvinnor. Det har skett en s.k. feminisering av fattigdomen – detta trots att kvinnor v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver &amp;auml;r mycket ekonomiskt aktiva, dock p&amp;aring; en kraftigt k&amp;ouml;nssegregerad arbetsmarknad och ofta i arbeten som inte ger dem tillr&amp;auml;ckliga inkomster f&amp;ouml;r att klara f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En mycket liten andel av v&amp;auml;rldens resurser i form av mark, finansiella resurser, krediter, teknologi m.m. &amp;auml;gs eller kontrolleras av kvinnor. V&amp;auml;rldsbanken konstaterar att en m&amp;auml;nniskas k&amp;ouml;n ofta &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r hennes tillg&amp;aring;ng till och kontroll &amp;ouml;ver resurser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc84230414" name="_Toc84230414"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320261" name="_Toc84320261"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255753" name="_Toc120255753"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnor och utbildning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av v&amp;auml;rldens vuxna analfabeter &amp;auml;r 64 % kvinnor, samtidigt som utbildning av kvinnor &amp;auml;r en nyckel till utveckling. Klyftan mellan kvinnors och m&amp;auml;ns utbildningsniv&amp;aring; har minskat, men fortfarande &amp;auml;r bara 74 % av kvinnorna i u-&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;l&amp;auml;nderna l&amp;auml;s- och skrivkunniga i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till m&amp;auml;nnen. I Afrika &amp;auml;r drygt 50&amp;nbsp;% av alla kvinnor analfabeter och i s&amp;ouml;dra och v&amp;auml;stra Asien &amp;auml;r siffran 55–6&lt;/span&gt;0 %. Flickor och kvinnor diskrimineras ofta i utbildning och yrkesliv. I m&amp;aring;nga delar av v&amp;auml;rlden lever kvinnor och m&amp;auml;n i skilda sf&amp;auml;rer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att satsa p&amp;aring; att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvinnors h&amp;auml;lsa och att underl&amp;auml;tta kvinnors arbete genom mekanisering och utbildning &amp;auml;r ofta avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka produktionen inom exempelvis jordbruket och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;auml;nniskors levnadsvillkor. Enligt V&amp;auml;rldsbanken &amp;auml;r finansiering av utbildning f&amp;ouml;r flickor och unga kvinnor den mest kostnadseffektiva investering som finns i bist&amp;aring;ndssammanhang. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc84230415" name="_Toc84230415"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320262" name="_Toc84320262"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255754" name="_Toc120255754"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnor och hiv&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag lever mer &amp;auml;n 16,4 miljoner kvinnor med hiv/aids. P&amp;aring; grund av oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och f&amp;ouml;rtryck &amp;auml;r kvinnan mer utsatt och l&amp;ouml;per tv&amp;aring; g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre risk att smittas med hiv &amp;auml;n m&amp;auml;nnen. I Afrika s&amp;ouml;der om Sahara l&amp;ouml;per ton&amp;aring;rsflickor fem g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre risk &amp;auml;n j&amp;auml;mn&amp;aring;riga pojkar att smittas av hiv. Den snabba spridningen av hiv underst&amp;ouml;ds av att kvinnor ber&amp;ouml;vats kontrollen &amp;ouml;ver sina egna liv och kroppar. M&amp;aring;nga kvinnor &amp;auml;r i en position d&amp;auml;r de inte har m&amp;ouml;jlighet att s&amp;auml;ga nej till sex eller d&amp;auml;r de inte kan skydda sig. Brist p&amp;aring; utbildning g&amp;ouml;r ocks&amp;aring; att kvinnor inte vet hur deras reproduktionssystem fungerar och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ingen aning om vilka risker det medf&amp;ouml;r att vara sexuellt aktiv. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga kvinnor smittas &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;av sin egen partner. I Zambia anser mindre &amp;auml;n 25&lt;/span&gt; % att det &amp;auml;r r&amp;auml;tt att neka sin partner sex trots otrohet och bekr&amp;auml;ftad smitta. Ett annat stort problem &amp;auml;r missuppfattningen att sex med en oskuld botar smitta. Detta g&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga unga flickor i bland annat Sydafrika tvingas ha oskyddad sex med m&amp;auml;n som har hiv. Att vara hivpositiv tenderar att vara stigmatiserande. Smittade kvinnor ses som ”d&amp;aring;liga” kvinnor och uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r b&amp;aring;de psykiskt och fysiskt v&amp;aring;ld. I extremare fall har man till och med m&amp;ouml;rdat hivpositiva kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230416" name="_Toc84230416"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320263" name="_Toc84320263"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255755" name="_Toc120255755"&gt;&lt;/a&gt;Riktat bist&amp;aring;nd till kvinnor &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En rapport fr&amp;aring;n V&amp;auml;rldsbanken konstateras att l&amp;auml;nder som f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar kvinnors r&amp;auml;ttigheter och tillg&amp;aring;ng till skolutbildning och andra resurser f&amp;aring;r l&amp;auml;gre andel fattigdom, snabbare ekonomisk tillv&amp;auml;xt och mindre korruption &amp;auml;n l&amp;auml;nder som inte g&amp;ouml;r s&amp;aring;dana anstr&amp;auml;ngningar till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r kvinnorna. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r s&amp;aring;ledes mycket starkt f&amp;ouml;rknippat med&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;ekonomi och utveckling och &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; effektiv och h&amp;aring;llbar utveckling i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Det finns m&amp;aring;nga exempel som visar att ett s&amp;auml;tt att minska fattigdomen i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r att h&amp;ouml;ja kvinnors och barns status.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;Deras fattigdom &amp;auml;r till stora delar strukturell. Kvinnor saknar alltsomoftast ekonomiska tillg&amp;aring;ngar, egendom, makt, utbildning, sjukv&amp;aring;rd och &amp;auml;r utsatta f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld och diskriminering p&amp;aring; grund av sitt k&amp;ouml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att svenskt bist&amp;aring;nd i &amp;ouml;kad grad skall riktas till kvinnor i mottagarl&amp;auml;nderna. Unders&amp;ouml;kningar pekar p&amp;aring; att s&amp;aring;dant riktat bist&amp;aring;nd dessutom ger b&amp;auml;ttre samh&amp;auml;llsekonomiska resultat &amp;auml;n &amp;ouml;vrigt bist&amp;aring;nd. Bist&amp;aring;ndet gagnar i allm&amp;auml;nhet &amp;auml;ven familjens barn och hush&amp;aring;ll, och effekterna blir d&amp;auml;rmed st&amp;ouml;rre. Alltsomoftast utest&amp;auml;ngs kvinnor fr&amp;aring;n beslutande f&amp;ouml;rsamlingar p&amp;aring; diverse politiska niv&amp;aring;er. Detta &amp;auml;r en trend som m&amp;aring;ste brytas. Genom riktat bist&amp;aring;nd ger man kvinnor den ekonomiska makten och d&amp;auml;rigenom ger man dem ocks&amp;aring; en m&amp;ouml;jlig v&amp;auml;g in i den politiska makten. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors direkta deltagande och inflytande &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att skapa ett djupare, bredare och stabilare folkstyre och f&amp;ouml;r att bidra till en mer effektiv och positiv utveckling av l&amp;auml;nder. Projekt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tillg&amp;aring;ngen till hush&amp;aring;llsvatten &amp;auml;r mer framg&amp;aring;ngsrika om kvinnor &amp;auml;r involverade i planering och genomf&amp;ouml;rande. Dessutom beh&amp;ouml;vs jordbruksreformer som ger kvinnor en mer s&amp;auml;ker tillg&amp;aring;ng till mark. I Afrika s&amp;ouml;der om Sahara &amp;auml;r det fr&amp;auml;mst kvinnor som producerar mat, och &amp;auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r kvinnor den del av befolkningen som har minst tillg&amp;aring;ng till marken. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomiska l&amp;aring;n riktade till kvinnor betalas tillbaka i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n l&amp;aring;n riktade till m&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna &amp;ouml;ronm&amp;auml;rker 200 miljoner kronor f&amp;ouml;r bist&amp;aring;nd riktat till kvinnor j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med regeringen, vilket n&amp;auml;st intill inneb&amp;auml;r en f&amp;ouml;rdubbling av de riktade insatserna till kvinnor (Sidas och UD:s insatser under 2005 ber&amp;auml;knas uppg&amp;aring; till totalt 215 miljoner kronor).&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230417" name="_Toc84230417"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320264" name="_Toc84320264"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255756" name="_Toc120255756"&gt;&lt;/a&gt;Hedersmord&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De fruktansv&amp;auml;rda s.k. hedersmorden &amp;auml;r ett uttryck f&amp;ouml;r att kvinnan inte har n&amp;aring;gra m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter utan ses som en handelsvara. Minsta misstanke om att hon, enligt familjens sedv&amp;auml;nja, &amp;auml;r otuktig eller otrogen ger den &amp;ouml;vriga familjen r&amp;auml;tt att d&amp;ouml;ma kvinnan till d&amp;ouml;den – allt f&amp;ouml;r att r&amp;auml;dda familjens heder och sociala status. Mannen &amp;auml;r ”skyldig” att ta livet av den kvinnliga familjemedlemmen. Samma str&amp;auml;nga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt g&amp;auml;ller ocks&amp;aring;, hur absurt det &amp;auml;n kan l&amp;aring;ta, om hon blivit v&amp;aring;ldtagen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hedersmord &amp;auml;r ett vederv&amp;auml;rdigt exempel p&amp;aring; att m&amp;auml;nniskov&amp;auml;rdet kan k&amp;ouml;nsrelateras och hur olika k&amp;ouml;nen v&amp;auml;rderas. Detta &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart helt oacceptabelt f&amp;ouml;r Kristdemokraterna utifr&amp;aring;n v&amp;aring;r uppfattning om ett okr&amp;auml;nkbart m&amp;auml;nniskov&amp;auml;rde och de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. En persons v&amp;auml;rde varken kan eller f&amp;aring;r best&amp;auml;mmas av k&amp;ouml;n. Enligt FN:s deklaration om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r vi alla f&amp;ouml;dda fria och med samma m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Kristdemokraterna anser att det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att placera de s.k. hedersmorden h&amp;ouml;gt upp p&amp;aring; den politiska dagordningen, s&amp;aring;v&amp;auml;l i Sverige som inom FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN:s uppskattningar ber&amp;auml;knas 5&amp;nbsp;000 kvinnor v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver m&amp;ouml;rdas av sina egna familjemedlemmar. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230418" name="_Toc84230418"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320265" name="_Toc84320265"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255757" name="_Toc120255757"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nniskohandel och prostitution&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;a id="_Toc120255758" name="_Toc120255758"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nniskohandel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella handeln med fr&amp;auml;mst flickor och kvinnor &amp;auml;r en av de v&amp;auml;rsta formerna av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Denna nutida form av slavhandel har &amp;ouml;kat drastiskt under senare &amp;aring;r och utg&amp;ouml;r i dag ett st&amp;ouml;rre problem i v&amp;aring;rt moderna samh&amp;auml;lle &amp;auml;n n&amp;aring;gon kunnat ana. Uppskattningsvis 500&amp;nbsp;000 kvinnor &amp;auml;r offer f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskohandel och f&amp;ouml;rs in i EU varje &amp;aring;r – antingen r&amp;ouml;vas de bort, s&amp;auml;ljs eller ges falska f&amp;ouml;rhoppningar om att f&amp;aring; ett ”hederligt” arbete. Tv&amp;aring; tredjedelar av kvinnorna kommer fr&amp;aring;n de forna sovjetstaterna. Kvinnor s&amp;auml;ljs till Sverige s&amp;aring;v&amp;auml;l som till &amp;ouml;vriga l&amp;auml;nder inom EU. I USA ber&amp;auml;knas antalet kvinnor som &amp;auml;r offer f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskohandel vara mellan 20&amp;nbsp;000 och 50&amp;nbsp;000. Dessutom &amp;auml;r troligen m&amp;ouml;rkertalet i den h&amp;auml;r fr&amp;aring;gan mycket stort. M&amp;auml;nniskohandeln har blivit en global j&amp;auml;tteindustri som oms&amp;auml;tter oerh&amp;ouml;rda summor – troligen mer pengar &amp;auml;n droghandeln. M&amp;auml;nniskohandelsverksamheten i Europa blir allt b&amp;auml;ttre organiserad fr&amp;auml;mst p&amp;aring; grund av att &amp;auml;ven den organiserade brottsligheten, maffian, insett hur lukrativ och n&amp;auml;st intill riskfri denna typ av verksamhet &amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vare sig kvinnorna &amp;auml;r medvetna om att de kommer att livn&amp;auml;ra sig p&amp;aring; prostitution eller ej &amp;auml;r de aldrig f&amp;ouml;rberedda p&amp;aring; det v&amp;aring;ld, den utsatthet och fara f&amp;ouml;r livet som m&amp;auml;nniskohandel inneb&amp;auml;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella brottsligheten k&amp;auml;nner inga gr&amp;auml;nser. Kristdemokraterna menar att alla l&amp;auml;nder &amp;auml;r ber&amp;ouml;rda av problemet med m&amp;auml;nniskohandel som ursprungs-, transit- eller destinationsl&amp;auml;nder. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste &amp;auml;ven polisen arbeta &amp;ouml;ver nationella gr&amp;auml;nser och utbyta information med sina kolleger fr&amp;aring;n andra medlemsl&amp;auml;nder. Det finns m&amp;aring;nga exempel p&amp;aring; hur Europols (Europeiska polissamarbetet) arbete har satt stopp f&amp;ouml;r internationella ligor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De kvinnor som blir offer f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskohandel kommer ofta fr&amp;aring;n utsatta milj&amp;ouml;er d&amp;auml;r fattigdomen &amp;auml;r utbredd. Internationellt bist&amp;aring;nd b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i st&amp;ouml;rre grad &amp;auml;n i dag riktas direkt till kvinnor och barn.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kriminalitet frodas snabbt i ekonomiskt och r&amp;auml;ttsligt svaga l&amp;auml;nder. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt med s&amp;auml;rskilda satsningar p&amp;aring; polissamarbete och r&amp;auml;ttsligt samarbete i de nya medlemsl&amp;auml;nderna i &amp;Ouml;st- och Centraleuropa samt i grannl&amp;auml;nderna i &amp;ouml;st och p&amp;aring; Balkan. Dessutom kan m&amp;auml;nniskohandeln hindras i betydligt st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning om tullen f&amp;aring;r &amp;ouml;kade befogenheter. Det kr&amp;auml;vs &amp;auml;ven mer riktade resurser till polisen som arbetar med m&amp;auml;nniskohandelsbrott.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt den ramlag som EU antagit skall offer f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskohandel erbjudas ett tidsbegr&amp;auml;nsat uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r att de skall kunna vittna mot sina f&amp;ouml;r&amp;ouml;vare. Detta &amp;auml;r en viktig del i kampen mot m&amp;auml;nniskohandel och organiserad brottslighet. F&amp;ouml;r brottsoffret kan det tidsbegr&amp;auml;nsade uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;ndet under en r&amp;auml;ttslig process dessv&amp;auml;rre uppfattas som &amp;auml;nnu ett utnyttjande. Vid hemkomsten riskerar de sedan att uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r repressalier, bli upps&amp;ouml;kta av kriminella ligor och att f&amp;ouml;rskjutas av sina familjer n&amp;auml;r de f&amp;aring;r reda p&amp;aring; att de prostituerats. V&amp;aring;r slutsats &amp;auml;r att de utsatta barnen och kvinnorna aldrig f&amp;aring;r s&amp;auml;ndas tillbaka till hemlandet om de inte kan garanteras skydd. Vi anser att kvinnor och barn som utnyttjats som sexslavar och som inte kan garanteras skydd vid hemkomsten skall kunna s&amp;ouml;ka och f&amp;aring; uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd som skyddsbeh&amp;ouml;vande eller p&amp;aring; humanit&amp;auml;r grund.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Sveriges del beh&amp;ouml;vs &amp;auml;ven en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av lagstiftningen f&amp;ouml;r att kunna komma &amp;aring;t g&amp;auml;rningsm&amp;auml;n som misst&amp;auml;nks f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskohandel. I dag finns det ett krav p&amp;aring; att g&amp;auml;rningsmannen skall ha anv&amp;auml;nt sig av otillb&amp;ouml;rliga medel. Detta har medf&amp;ouml;rt att &amp;aring;talet f&amp;ouml;r misst&amp;auml;nkt m&amp;auml;nniskohandel i st&amp;auml;llet i vissa fall har &amp;auml;ndrats till koppleri. Det har helt enkelt inte g&amp;aring;tt att styrka att otillb&amp;ouml;rliga medel anv&amp;auml;nts. Vi anser att fokus i st&amp;auml;llet b&amp;ouml;r ligga p&amp;aring; g&amp;auml;rningsmannen och p&amp;aring; brottet. Brottsrekvisiten f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskohandel b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att staten, vid skadest&amp;aring;nd p&amp;aring; grund av brott, f&amp;ouml;rskotterar skadest&amp;aring;ndet till brottsoffret i likhet med vad som g&amp;auml;ller i merparten av EU:s medlemsl&amp;auml;nder. Det blir s&amp;auml;rskilt viktigt i de fall d&amp;aring; brottsoffret tvingas l&amp;auml;mna landet efter domen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc84230420" name="_Toc84230420"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320267" name="_Toc84320267"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255759" name="_Toc120255759"&gt;&lt;/a&gt;Prostitution&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Prostitution &amp;auml;r ett missbrukande av kvinnans kropp. Mannen betalar och k&amp;ouml;per sig r&amp;auml;tten att utnyttja en annan m&amp;auml;nniskas kropp. Ingen m&amp;auml;nniska som missbrukas p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt kan f&amp;ouml;rbli hel som m&amp;auml;nniska. De permanenta fysiska och psykiska skadorna l&amp;auml;mnar sp&amp;aring;r f&amp;ouml;r resten av livet. En prostituerad kvinna &amp;auml;r skyddsl&amp;ouml;s och ett brottsoffer f&amp;ouml;r m&amp;auml;ns maktut&amp;ouml;vning och d&amp;auml;rmed ber&amp;ouml;vad sin m&amp;auml;nskliga v&amp;auml;rdighet. Dessutom uts&amp;auml;tts hon f&amp;ouml;r risken att smittas av sexuellt &amp;ouml;verf&amp;ouml;rbara sjukdomar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den prostituerade kvinnan &amp;auml;r oftast anonym. Genom namnl&amp;ouml;sheten f&amp;ouml;rmedlar hon till omgivningen att hon inte &amp;auml;r verklig och ingen beh&amp;ouml;ver heller komma ih&amp;aring;g henne. Naturligtvis underl&amp;auml;ttar detta f&amp;ouml;r k&amp;ouml;paren att utan samvetsbet&amp;auml;nkligheter genomf&amp;ouml;ra ”sin del i transaktionen”. M&amp;auml;n som utnyttjar prostituerade kvinnor visar inte endast ett f&amp;ouml;rakt f&amp;ouml;r kvinnokroppen utan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r kvinnan som person. Ingen v&amp;auml;ljer frivilligt att prostituera sig utan bakgrunden &amp;auml;r i st&amp;auml;llet ofta en historia fylld av fysiska och/eller psykiska &amp;ouml;vergrepp, drogmissbruk, brist p&amp;aring; k&amp;auml;rlek och fattigdom. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av detta resonemang anser Kristdemokraterna att prostitution aldrig f&amp;aring;r behandlas som ett yrke bland andra – varken vad g&amp;auml;ller lagstiftning, reglering av arbetstider, semester, bildande av fackf&amp;ouml;rbund eller annat. D&amp;auml;r man har legaliserat prostitution leder det till normalisering av fenomenet. I Nederl&amp;auml;nderna menar man att eftersom verksamheten alltid har funnits f&amp;aring;r den heller inte f&amp;ouml;rbjudas. I st&amp;auml;llet skyller man den prostituerades f&amp;ouml;rnedring p&amp;aring; l&amp;auml;nders f&amp;ouml;rbud mot verksamheten eftersom valet av ”yrke” &amp;auml;r sj&amp;auml;lvvalt. Genom detta sanktionerar staten synen p&amp;aring; kvinnan som handelsvara, och det motverkar alla f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att uppn&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen. Resonemanget &amp;auml;r f&amp;ouml;r Kristdemokraterna helt oacceptabelt. Lagarna till skydd f&amp;ouml;r de prostituerade i Nederl&amp;auml;nderna kan m&amp;ouml;jligen skydda dem till viss del, men om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r samtidigt kampen mot detta destruktiva inslag i v&amp;aring;ra samh&amp;auml;llen. Prostitution h&amp;ouml;r inte hemma i samh&amp;auml;llen d&amp;auml;r grundstommen &amp;auml;r alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde. Man f&amp;aring;r aldrig till&amp;aring;ta en m&amp;auml;nniska att k&amp;ouml;pa en annan. Kristdemokraterna anser att Sverige, i EU och i andra internationella sammanhang, skall verka f&amp;ouml;r att prostitution f&amp;ouml;rbjuds. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230421" name="_Toc84230421"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320268" name="_Toc84320268"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255760" name="_Toc120255760"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;127 miljoner kvinnor har blivit k&amp;ouml;nsstympade i Afrika. Tv&amp;aring; miljoner flickor drabbas varje &amp;aring;r trots att m&amp;aring;nga afrikanska l&amp;auml;nder lagstiftat mot ingreppet. K&amp;ouml;nsstympning &amp;auml;r en skadlig sedv&amp;auml;nja som medf&amp;ouml;r allvarliga psykologiska och medicinska konsekvenser. Ingreppet &amp;auml;r traumatiskt och p&amp;aring;verkar flickan och senare kvinnan psykiskt och fysiskt under hela livet. Exempelvis kan n&amp;auml;mnas kroniska infektioner, cystor, frigiditet, sterilitet, &amp;ouml;kad risk att smittas av hiv och sm&amp;auml;rtor vid samlag. &amp;Auml;nnu mera p&amp;aring;tagligt blir problemen av stympningen vid barnaf&amp;ouml;dsel. D&amp;aring; riskerar kvinnorna att d&amp;ouml; i barns&amp;auml;ng och barnet att d&amp;ouml; av syrebrist. Allt detta lidande i ett enda syfte, n&amp;auml;mligen att ge mannen full kontroll &amp;ouml;ver kvinnan. Kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning f&amp;ouml;rekommer i Sydamerika och Asien, men det &amp;auml;r i l&amp;auml;nderna kring Afrikas horn – Somalia, Sudan, Djibouti, Etiopien – och Eritrea som det &amp;auml;r som vanligast f&amp;ouml;rekommande. H&amp;auml;r ber&amp;auml;knas s&amp;aring; gott som samtliga kvinnor vara k&amp;ouml;nsstympade. &amp;Aring;ldern f&amp;ouml;r ingreppet kan variera fr&amp;aring;n en m&amp;aring;nad upp till tolv &amp;aring;r beroende p&amp;aring; vilken typ av k&amp;ouml;nsstympning det handlar om. Orsakerna till k&amp;ouml;nsstympning &amp;auml;r inte religi&amp;ouml;sa utan praktiserades redan i gammalegyptisk tid. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att &amp;auml;ndra en djupt rotad tradition, och det sociala trycket &amp;auml;r stort. En flicka som inte &amp;auml;r omskuren riskerar att inte bli gift och aldrig bli betraktad som en vuxen kvinna. M&amp;aring;nga afrikanska kvinnor lever under f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningen att lidande tillh&amp;ouml;r livet. De inbillas att en oomskuren klitoris kan orsaka impotens hos m&amp;auml;n och att deras barn kan d&amp;ouml;. Trots det allvarliga med k&amp;ouml;nsstympning &amp;auml;r det inte speciellt uppm&amp;auml;rksammat i bist&amp;aring;ndssammanhang. Kristdemokraterna vill &amp;auml;ndra p&amp;aring; detta och anser det viktig att inom ramen f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndsarbetet aktivt st&amp;ouml;dja kampen mot denna gamla, skadliga och barbariska sedv&amp;auml;nja. Ett ”uppvaknande” beh&amp;ouml;vs. M&amp;aring;nga av de kvinnoorganisationer som verkar mot k&amp;ouml;nsstympning talar i dag &amp;ouml;ppet om ingreppet som ett allvarligt problem – s&amp;auml;rskilt den faraoniska varianten (infibulationen) d&amp;aring; kvinnans hela k&amp;ouml;nsorgan sk&amp;auml;rs bort och sys ihop s&amp;aring; att endast en liten &amp;ouml;ppning &amp;aring;terst&amp;aring;r. Den &amp;auml;r den brutalaste, mest riskfyllda och samtidigt den vanligaste k&amp;ouml;nsstympningen. De  ”barnmorskor” som utf&amp;ouml;r k&amp;ouml;nsstympningar, med glassk&amp;auml;rvor eller rakblad som redskap, m&amp;aring;ste p&amp;aring;verkas att sluta med verksamheten och ges andra uppgifter i samh&amp;auml;llet. Informationen om k&amp;ouml;nsstympningens farliga konsekvenser m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras till invandrarkvinnorna i Sverige liksom till svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdspersonal. Vi anser att delar av det multi- och bilaterala bist&amp;aring;ndet b&amp;ouml;r riktas till kvinnoorganisationer som k&amp;auml;mpar mot kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning och till intensiva informations- och upplysningskampanjer om de negativa konsekvenserna av bruket av denna sedv&amp;auml;nja i bist&amp;aring;ndsl&amp;auml;nderna och i v&amp;aring;rt eget land. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kritik har framf&amp;ouml;rts i bl.a. Europaparlamentet om att v&amp;auml;stl&amp;auml;nderna g&amp;aring;r alltf&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsamt fram i fr&amp;aring;gan om kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning (trots att bruket numera &amp;auml;r olagligt i Schweiz, Sverige, Storbritannien och USA). Kristdemokraterna anser att EU skall erk&amp;auml;nna kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning som ett brott mot grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Vi anser vidare att lagstiftning och praxis m&amp;aring;ste inneb&amp;auml;ra ett reellt skydd f&amp;ouml;r den som s&amp;ouml;ker asyl p&amp;aring; grund av f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230422" name="_Toc84230422"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320269" name="_Toc84320269"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255761" name="_Toc120255761"&gt;&lt;/a&gt;Prenatal k&amp;ouml;nsdiskriminering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andelen kvinnor i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till m&amp;auml;n har sjunkit dramatiskt de senaste &amp;aring;r&amp;shy;tiondena, framf&amp;ouml;r allt i Asien. Uppskattningar visar att 60 miljoner kvinnor saknas i den delen av v&amp;auml;rlden. Orsakerna &amp;auml;r aborter av flickfoster, under&amp;shy;n&amp;auml;ring och &amp;ouml;verarbete bland kvinnor. I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder &amp;auml;r sp&amp;auml;dbarnsd&amp;ouml;dligheten h&amp;ouml;gre bland flickor – detta p&amp;aring; grund av att flickor ofta f&amp;aring;r s&amp;auml;mre v&amp;aring;rd och behandling redan som nyf&amp;ouml;dda. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser att det finns all anledning f&amp;ouml;r Sverige att, som ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland i arbetet f&amp;ouml;r demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, m&amp;aring;linriktat arbeta f&amp;ouml;r att fr&amp;aring;gan om prenatal k&amp;ouml;nsdiskriminering kommer upp p&amp;aring; den internationella politiska dagordningen och behandlas inom FN. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom utvecklingsarbetets ram anser Kristdemokraterna att st&amp;ouml;d ocks&amp;aring; b&amp;ouml;r ges till kvinnoorganisationer, l&amp;auml;kare, jurister och vetenskapsm&amp;auml;n som arbetar i kampen mot k&amp;ouml;nsbest&amp;auml;mning av foster. Initiativ b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; tas till allm&amp;auml;n utbildning och upplysningskampanjer f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra attityder till kvinnors m&amp;auml;nniskov&amp;auml;rde och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230425" name="_Toc84230425"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320272" name="_Toc84320272"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255762" name="_Toc120255762"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;ld mot kvinnor och barn &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ld mot kvinnor f&amp;ouml;rekommer i alla samh&amp;auml;llen och samh&amp;auml;llsklasser och &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett problem i Sverige. Statistiken &amp;auml;r dyster &amp;ouml;ver kvinnor som misshandlas och d&amp;ouml;das av n&amp;auml;rst&amp;aring;ende m&amp;auml;n. M&amp;aring;nga kvinnor uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld i hemmet, och det tar sig olika uttryck under kvinnors hela livscykel. Flickfoster f&amp;ouml;rdrivs, flickebarn d&amp;ouml;das, och flickor uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r k&amp;ouml;nsstympning, sexuella &amp;ouml;vergrepp och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter. Sexuella trakasserier i skolan &amp;auml;r t.ex. ett alltmer uppm&amp;auml;rksammat problem i Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc84230426" name="_Toc84230426"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320273" name="_Toc84320273"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255763" name="_Toc120255763"&gt;&lt;/a&gt;Sydafrika&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sydafrika anm&amp;auml;ls varje &amp;aring;r 52&amp;nbsp;000 v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter (annan statistik visar p&amp;aring; omkring 1,6 miljoner v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter per &amp;aring;r). Det &amp;auml;r en av v&amp;auml;rldens h&amp;ouml;gsta siffror f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld mot kvinnor. Kvinnors svaga st&amp;auml;llning i den sydafrikanska kulturen f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras i samband med utbredd fattigdom och den sv&amp;aring;ra situation som r&amp;aring;der f&amp;ouml;r flickor i Sydafrikas m&amp;aring;nga k&amp;aring;kst&amp;auml;der. Enligt en unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n 2002 (grundad p&amp;aring; svar fr&amp;aring;n 2&amp;nbsp;000 ton&amp;aring;ringar) uppger 39 % av ton&amp;aring;rsflickorna i Sydafrika att de n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng v&amp;aring;ldtagits. En tredjedel s&amp;auml;ger att de &amp;auml;r r&amp;auml;dda f&amp;ouml;r att neka till sex. 16 % av de unders&amp;ouml;kta medger att de g&amp;aring;tt med p&amp;aring; sex i utbyte mot pengar, sprit, mat eller annat. En rapport fr&amp;aring;n Human Rights Watch (HRW) visar att unga flickor i Sydafrika slutar skolan f&amp;ouml;r att de dagligen uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r sexuella trakasserier, f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelser och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter. Det &amp;auml;r deras manliga skolkamrater och manliga l&amp;auml;rare och f&amp;ouml;rest&amp;aring;ndare som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r &amp;ouml;vergreppen och mobbningen. Den sydafrikanska regeringen har genomf&amp;ouml;rt flera lag&amp;auml;ndringar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; bukt med problemet. Likv&amp;auml;l f&amp;ouml;ljs inte lagstiftningen av lokala skoladministrationer som i st&amp;auml;llet uppmanar de v&amp;aring;ldf&amp;ouml;rda flickorna och deras familjer att inte anm&amp;auml;la &amp;ouml;vergreppen. Flickorna l&amp;auml;r sig d&amp;auml;rmed att sexuella &amp;ouml;vergrepp och trakasserier &amp;auml;r en del av skolvardagen och v&amp;auml;ljer d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att stanna hemma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser att det finns all anledning f&amp;ouml;r Sverige att f&amp;ouml;ra upp den afrikanska flickans skolsituation p&amp;aring; den internationella politiska dagordningen f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; vis f&amp;ouml;rm&amp;aring; de sydafrikanska myndigheterna att ta tag i problemet v&amp;aring;ld riktat mot kvinnor. Vi anser ocks&amp;aring; att regeringen i sina samtal med den sydafrikanska regeringen och dess utbildningsdepartement b&amp;ouml;r uppmana landet att presentera en handlingsplan f&amp;ouml;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda problemet med sexuella &amp;ouml;vergrepp i skolorna. Det b&amp;ouml;r p&amp;aring;pekas att den sydafrikanska regeringen har f&amp;ouml;rpliktelser att tillhandah&amp;aring;lla skolundervisning utan diskriminering grundad p&amp;aring; k&amp;ouml;n – detta b&amp;aring;de enligt den egna konstitutionen och enligt de internationella avtal som den sydafrikanska regeringen ratificerat.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc84230428" name="_Toc84230428"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84320275" name="_Toc84320275"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120255764" name="_Toc120255764"&gt;&lt;/a&gt;Barn&amp;auml;ktenskap&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn&amp;auml;ktenskap &amp;auml;r en pl&amp;aring;ga som drabbar miljontals flickor. De st&amp;auml;ngs in i ett liv som ofta &amp;auml;r fyllt av sm&amp;auml;rta och el&amp;auml;nde. Att tvinga barn till f&amp;ouml;rtida gifterm&amp;aring;l &amp;auml;r inte bara fysiskt och psykiskt skadligt – det inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; ett &amp;ouml;vergrepp mot deras individuella frihet. Barn&amp;auml;ktenskap f&amp;ouml;rekommer &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden, inte minst i Europa. Bland de cirka tre miljoner romerna i Central- och &amp;Ouml;steuropa &amp;auml;r barn&amp;auml;ktenskap ett vanligt f&amp;ouml;rekommande fenomen (bl.a. i det blivande EU-landet Rum&amp;auml;nien). Romerna anses vara Europas fattigaste folkgrupp, och deras levnadsniv&amp;aring; ligger i niv&amp;aring; med Botswana och Zimbabwe enligt en FN-rapport. H&amp;auml;r kr&amp;auml;vs det tydliga krav fr&amp;aring;n Sverige och EU f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra denna form av brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Detta b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; vara ett krav i f&amp;ouml;rhandlingar med kandiderande medlemsl&amp;auml;nder till Europeiska unionen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kr&amp;auml;vs ocks&amp;aring; insatser f&amp;ouml;r att minska fattigdom och &amp;ouml;ka utbildnings&amp;shy;niv&amp;aring;n. L&amp;auml;nder i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara har en mycket h&amp;ouml;g andel gifta flickor i &amp;aring;ldern 15–19 &amp;aring;r (Kongo-Kinshasa 74&amp;nbsp;%, Niger 70&amp;nbsp;% och Uganda 50&amp;nbsp;% ). I Afghanistan s&amp;auml;ljer fattiga b&amp;ouml;nder sina d&amp;ouml;ttrar f&amp;ouml;r att kunna betala skulder. Traditionen i Afghanistan har varit att flickor gifts bort s&amp;aring; fort de n&amp;aring;r puberteten. Men till och med sju&amp;aring;riga flickor har s&amp;aring;lts till &amp;auml;ldre m&amp;auml;n. Krafttag kr&amp;auml;vs mot denna form av grov kr&amp;auml;nkning av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. &lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 5 oktober 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Rosita Runegrund (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Holger Gustafsson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Alf Svensson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Erling W&amp;auml;livaara (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Else-Marie Lindgren (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ingvar Svensson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Mats Odell (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Annelie Enochson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Gunilla Tjernberg (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Tuve Sk&amp;aring;nberg (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i bilaterala och multilaterala kontakter med andra länder skall verka för att traditionella lagar som diskriminerar kvinnor avskaffas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en uppföljningsmekanism för resolution 1325, enligt mönster från Cedaw-konventionen, upprättas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att initiera ett ökat samarbete mellan regeringar, FN-systemet och det civila samhället för en ökad global jämlikhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kvinnors utsatta situation i krig kräver ökad uppmärksamhet av FN och andra internationella organ samt att kvinnor på flykt skall få särskilt skydd mot sexuella övergrepp och våld i flyktinglägren.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för en global ökning av antalet deltagande kvinnor på högsta politiska nivå.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för en minskad klyfta mellan kvinnors och mäns tillgång till mark, krediter och produktionsmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör öka trycket på utvecklingsländerna att höja andelen kvinnors deltagande i beslutande församlingar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskilt uppmärksamma invandrarkvinnors utsatthet för våld och "hedersmord" inom den svenska integrationspolitiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att det internationella samfundet intensifierar arbetet med att stoppa det könsrelaterade våldet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att "hedersmord" sätts upp som ett prioriterat ämne på den politiska dagordningen i Sverige och inom EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:JuU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bekämpningen av människohandel bör prioriteras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:JuU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige inom EU och internationellt skall verka för ett förbud mot prostitution.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige inom ramen för biståndspolitiken bör rikta stöd till kampen mot kvinnlig könsstympning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rikta utbildningsinsatser gällande kvinnlig könsstympning till invandrarkvinnor och svensk hälso- och sjukvårdspersonal.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att EU erkänner kvinnlig könsstympning som brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett stärkt skydd för personer som riskerar förföljelse på grund av kön.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SfU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör uppmana Sydafrika att presentera en nationell handlingsplan för att motverka mäns våld mot kvinnor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändrad lagstiftning för att kunna komma åt gärningsmän som misstänks för människohandel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:JuU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpta krav från Sverige och EU i förhandlingar med kandiderande medlemsländer till Europeiska unionen om att förhindra barnäktenskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0574724112206</intressent_id>
<namn>Rosita Runegrund</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0782713019602</intressent_id>
<namn>Holger Gustafsson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0739780276601</intressent_id>
<namn>Alf Svensson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0205071690103</intressent_id>
<namn>Erling Wälivaara</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0481005050915</intressent_id>
<namn>Else-Marie Lindgren</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0575413157004</intressent_id>
<namn>Ingvar Svensson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0700424025906</intressent_id>
<namn>Mats Odell</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>045666679112</intressent_id>
<namn>Annelie Enochson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0887345842319</intressent_id>
<namn>Gunilla Tjernberg</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0161597857912</intressent_id>
<namn>Tuve Skånberg</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:55:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02U382</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:54:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:55:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02U382</dok_id>
<subtitel>av Rosita Runegrund m.fl. (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_u_382.docx</filnamn>
<filstorlek>62081</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Kvinna i världen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C90C41D7-8DFB-4408-A2B9-AB1C96C14974</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02U382</dok_id>
<subtitel>av Rosita Runegrund m.fl. (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_u_382.pdf</filnamn>
<filstorlek>268341</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_u_382</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/76EA1CAF-BB97-4AB7-A225-58571A5103BD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>