<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2219054</hangar_id>
 <dok_id>GT02U292</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>U292</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:U292 av Annelie Enochson (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd1001</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>292</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-01-20 09:03:32</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-03 22:12:10</publicerad>
 <titel>Assyrier, kaldéer och syrianer</titel>
 <subtitel>av Annelie Enochson (kd)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02U292/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02U292</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02U292</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige i internationella sammanhang skall verka f&amp;ouml;r att den etniska diskrimineringen av assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer i deras heml&amp;auml;nder f&amp;ouml;rs upp p&amp;aring; FN:s och EU:s dagordning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige erk&amp;auml;nner assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer som ett folk.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att assyriers, kald&amp;eacute;ers, syrianers och armeniers kulturarv, som ocks&amp;aring; &amp;auml;r kristenhetens kulturarv, bevaras i l&amp;auml;nder som Turkiet och Irak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att arbeta f&amp;ouml;r att fr&amp;aring;gan om assyrier, kald&amp;eacute;er, syrianer och armeniers kulturarv tas upp av FN:s organ Unesco.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Riksarkivet f&amp;aring;r i uppdrag att sammanst&amp;auml;lla svenskt arkivmaterial r&amp;ouml;rande folkmordet Seyfo p&amp;aring; den assyriska, kaldeiska och syrianska folkgruppen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att ett centrum f&amp;ouml;r forskning om Mesopotamiens folkslag, historia och utveckling skapas och att centret &amp;auml;ven omfattar forskning om invandrare till Sverige fr&amp;aring;n Mesopotamien.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 5 h&amp;auml;nvisat till KrU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 6 h&amp;auml;nvisat till UbU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;Historik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De assyriska, kaldeiska och syrianska folken av i dag har sl&amp;auml;ktskap med Gamla testamentets assyrier som under m&amp;aring;nga hundra &amp;aring;r politiskt dominerade en stor del av det som i dag kallas Mellan&amp;ouml;stern. Det assyriska riket gick under omkring 600 f Kr. Det nybabyloniska riket dukade under ett halvt sekel senare f&amp;ouml;r persernas anstormning. Den persiska &amp;ouml;verh&amp;ouml;gheten avl&amp;ouml;stes av makedonier, romare, araber, tatarer och turkar. Assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer var bland de f&amp;ouml;rsta som accepterade kristendomen och armenier var &amp;aring;r 301 den f&amp;ouml;rsta nation som antog kristendomen som statsreligion. Det &amp;auml;r den kristna tron som varit den sammanh&amp;aring;llande l&amp;auml;nken under m&amp;aring;nga hundra &amp;aring;rs islamisk dominans som tidvis urartade till regelr&amp;auml;tt f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse, kvinnorov och konvertering till islam under mer eller mindre h&amp;aring;rt tryck. Fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan var assyrier, kald&amp;eacute;er, syrianer och armenier det dominerande folket i de inledningsvis n&amp;auml;mnda omr&amp;aring;dena. F&amp;ouml;rst efter korst&amp;aring;gen och den blodiga tatariska invasionen kom assyrier, kald&amp;eacute;er, syrianer och armenier i tilltagande grad att bli en minoritet. Sedan 1840-talet har decimeringen och f&amp;ouml;rdrivningen accelererat. Idag finns cirka 3 miljoner assyrier, kald&amp;eacute;er, syrianer och armenier kvar. Mer &amp;auml;n 1 miljon lever i Irak. Mindre grupper finns i Iran, Syrien, Turkiet, Libanon, Jordanien och i Europa, USA, Latinamerika och Australien. I Sverige finns cirka 60 000 assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;Assyriers, kald&amp;eacute;ers och syrianers pressade situation&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Assyriers, kald&amp;eacute;ers och syrianers&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;situation har vid &amp;aring;tskilliga tillf&amp;auml;llen behandlats av riksdagen. Fr&amp;aring;gan har alltmer fokuserats p&amp;aring; assyriers, kald&amp;eacute;ers och syrianers pressade situation mellan olika kurdiska grupper och heml&amp;auml;ndernas regeringar och p&amp;aring; kravet p&amp;aring; erk&amp;auml;nnande som ett folk med gemensamt spr&amp;aring;k och kultur. Det &amp;auml;r fortfarande angel&amp;auml;get att FN uppm&amp;auml;rksammas p&amp;aring; assyriers, kald&amp;eacute;ers och syrianers sv&amp;aring;ra situation i form av etnisk diskriminering. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i FN, EU och andra internationella sammanhang verka f&amp;ouml;r att assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;erk&amp;auml;nns som ett folk. Inte minst viktigt &amp;auml;r detta nu i arbetet med den nya iranska konstitutionen. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;Folkmordet i Osmanska Turkiet (Seyfo) &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det turkiska nationella uppvaknandet i slutet av 1800-talet resulterade i de f&amp;ouml;rsta massakrerna. Under f&amp;ouml;rsta v&amp;auml;rldskriget f&amp;ouml;ljde ett regelr&amp;auml;tt och v&amp;auml;lk&amp;auml;nt folkmord p&amp;aring; de kristna armenierna i &amp;ouml;stra Turkiet samt ett betydligt mindre k&amp;auml;nt men lika fruktansv&amp;auml;rt folkmord mot assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer. Det mesta tyder p&amp;aring; att folkmordet planerades centralt. Med massakern under 1914 och starten p&amp;aring; det systematiska folkmordet 1915 som skulle sk&amp;ouml;rda offer fram till 1922 ber&amp;auml;knar man att omkring 500&amp;nbsp;000 assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer omkom. M&amp;aring;nga fler tvingades massutvandra till Irak, Syrien och andra angr&amp;auml;nsande l&amp;auml;nder. Denna sv&amp;aring;ra tid kallar assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer f&amp;ouml;r ”sv&amp;auml;rdets &amp;aring;r”, Seyfo. Av den i Lausanne i fredsf&amp;ouml;rdraget 1923 mellan Atat&amp;uuml;rks nationalstat enligt v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndskt m&amp;ouml;nster och f&amp;ouml;rsta v&amp;auml;rldskrigets europeiska segermakter stadgade religionsfriheten blev inget resultat. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grannl&amp;auml;nderna Irak och Syrien stod under mellankrigstiden under brittiskt respektive franskt mandat fr&amp;aring;n Nationernas f&amp;ouml;rbund, vilket inte hindrade lydregeringarna i dessa l&amp;auml;nder att forts&amp;auml;tta med den traditionella diskrimineringen och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelsen av icke- arabiska och icke-muslimska folkgrupper. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Turkiet p&amp;aring;g&amp;aring;r fortfarande f&amp;ouml;rtrycket av de kristna minoriteterna. Det &amp;auml;r m&amp;auml;rkligt att det f&amp;aring;tt p&amp;aring;g&amp;aring; i ett land som sedan andra v&amp;auml;rldskriget tillh&amp;ouml;rt Nato och har skrivit under de flesta internationella konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och som sj&amp;auml;lv uppger sig f&amp;ouml;rsvara frihet och demokrati. Turkiet vill ju tillh&amp;ouml;ra EU som har K&amp;ouml;penhamnskriterierna om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna som ett r&amp;auml;ttesn&amp;ouml;re. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rfattaren Orhan Pamuk, bosatt i Istanbul, &amp;auml;r i dag en jagad man. Han riskerar tre &amp;aring;rs f&amp;auml;ngelse, &amp;aring;talad f&amp;ouml;r att ha f&amp;ouml;rol&amp;auml;mpat ”turkiskheten” enligt den nyskrivna turkiska strafflagen. I februari i &amp;aring;r sa han i en schweizisk tidning att en miljon armenier och 30&amp;nbsp;000 kurder har d&amp;ouml;dats i hans hemland. Detta &amp;auml;r en sanning som fortfarande inte f&amp;aring;r uttalas i Turkiet. Folkmordet p&amp;aring; de kristna &amp;auml;r tabu, och det v&amp;aring;ldsamma, konstanta f&amp;ouml;rtrycket mot kurderna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker man d&amp;ouml;lja.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I FN-konventionen om folkmord (9 december 1948) st&amp;aring;r f&amp;ouml;ljande om folkmord att l&amp;auml;sa: &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ingressen: ---/folkmord har under alla historiska perioder orsakat m&amp;auml;nskligheten stora f&amp;ouml;rluster/--- (”at all periods of history genocide has inflicted great losses on humanity”) &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Artikel II Folkmord betyder n&amp;aring;gon av f&amp;ouml;ljande &amp;aring;tg&amp;auml;rder som g&amp;ouml;rs med syfte att f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra, helt eller delvis, en nationell, etnisk, rasm&amp;auml;ssig (racial) eller religi&amp;ouml;s grupp, s&amp;aring;som: &lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: upper-alpha; margin-left: 5.01mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;att d&amp;ouml;da gruppens medlemmar&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;att orsaka allvarlig fysisk eller psykisk skada till gruppens medlemmar&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;att avsiktligt uts&amp;auml;tta gruppen f&amp;ouml;r levnadsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden ber&amp;auml;knade att orsaka dess fysiska f&amp;ouml;rst&amp;ouml;relse, helt eller delvis&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;att inf&amp;ouml;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder i syfte att f&amp;ouml;rhindra f&amp;ouml;delser inom gruppen&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;att med tv&amp;aring;ng &amp;ouml;verf&amp;ouml;ra barn fr&amp;aring;n en grupp till en annan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;Artikel III &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;ljande &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r straffbara:&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: upper-alpha; margin-left: 5.01mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;folkmord (genocide) &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;konspiration att utf&amp;ouml;ra folkmord &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;direkt och offentliga uppmaningar att utf&amp;ouml;ra folkmord &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka utf&amp;ouml;ra folkmord &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;inblandning i folkmord. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;De brott som n&amp;auml;mns i konventionen och som &amp;auml;r relevanta f&amp;ouml;r assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer &amp;auml;r: &lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: upper-alpha; margin-left: 5.01mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;att d&amp;ouml;da gruppens medlemmar (framf&amp;ouml;r allt massavr&amp;auml;ttning av m&amp;auml;n och &amp;auml;ldre pojkar) &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;att orsaka allvarlig fysisk och psykisk skada (genom v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter, bortr&amp;ouml;vande av kvinnor, plundring, f&amp;ouml;rst&amp;ouml;relse av egendom m.m.) &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;att avsiktligt uts&amp;auml;tta gruppen f&amp;ouml;r levnadsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden ber&amp;auml;knade att f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra gruppen (tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttning av kvinnor och &amp;auml;ldre m&amp;auml;n som till fots marscherade till l&amp;auml;ger i den syriska &amp;ouml;knen, otaliga dog under strapatserna) &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att tv&amp;aring;ngsomh&amp;auml;nderta barn, unga och vackra flickor (f&amp;ouml;rekommer i vittnesber&amp;auml;ttelser). &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;Dokumentation om folkmordet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;Turkiska historiker, &amp;auml;ven de som skriver nu, tillbakavisar p&amp;aring;st&amp;aring;endet att det r&amp;ouml;rde sig om folkmord. De erk&amp;auml;nner att tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttning har &amp;auml;gt rum, men h&amp;auml;vdar att syftet ”bara” var att rensa krigsomr&amp;aring;det fr&amp;aring;n fientligt inst&amp;auml;llda op&amp;aring;litliga etniska grupper (framf&amp;ouml;r allt armenier) och att avsikten inte var folkmord. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det existerar m&amp;aring;nga diplomatiska rapporter om h&amp;auml;ndelser framf&amp;ouml;r allt i Tyskland (Turkiets allierade under kriget), USA (neutral i b&amp;ouml;rjan p&amp;aring; kriget), Frankrike, England, Ryssland, Italien (inklusive Vatikanen), Danmark och Sverige. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver finns dokument h&amp;auml;rr&amp;ouml;rande fr&amp;aring;n protestantiska och katolska mission&amp;auml;rer fr&amp;aring;n flera l&amp;auml;nder, varibland de tyska &amp;auml;r mest genomforskade. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Henry Morgenthau, USA:s ambassad&amp;ouml;r i Konstantinopel denna tid, har i sin redog&amp;ouml;relse, ”Ambassador Morgenthau&amp;acute;s Story”, 1918, ber&amp;auml;ttat detaljerat om alla beskrivna h&amp;auml;ndelser under denna tid. Morgenthau var ambassad&amp;ouml;r mellan 1913 och 1916 och stod i mycket n&amp;auml;ra relation till de flesta beslutsfattare i ungturkiska regimen och ledningen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Morgenthau redog&amp;ouml;r f&amp;ouml;r motivet f&amp;ouml;r folkmordet, f&amp;ouml;r kollapsen av ottomanska riket och f&amp;ouml;r ungturkarnas makt&amp;ouml;vertagande. Morgenthau ger &amp;auml;ven en fullst&amp;auml;ndig bild av hur folkmordet g&amp;aring;tt till. Bland annat f&amp;ouml;ljande: ”Their passion f&amp;ouml;r Turkifying the nation seemed to demand logically the extermination of all Christians, Greeks, Syrians and Armenians.” Stycket (Chapter) 22, s.&amp;nbsp;8. ”The time had finally come to make Turkey exclusively the country of the Turks.” Samma sida. ”The Armenians are not the only subject people in Turkey which have suffered from this policy of making Turkey exclusively the country f the Turks.” Stycket&amp;nbsp;24, s.&amp;nbsp;10.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;”The story, which I have told about the Armenians I could also tell, with certain modifications, about the Greeks and the Syrians.” Samma sida.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svenske journalisten Stefan Andersson har i &amp;ouml;vers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n franska till svenska i en resum&amp;eacute; sammanfattat ber&amp;auml;ttelsen fr&amp;aring;n den till Frankrike under folkmordet flydde biskopen av Van, Mar Manna Augin. Ber&amp;auml;ttelsen &amp;aring;terfinns i den franska utg&amp;aring;van ”Syriens et Chald&amp;eacute;ens 1914–1917, leurs martyres, leurs &amp;eacute;esperances”. I resum&amp;eacute;n b&amp;ouml;rjar biskopen av Van med att beskriva ungturkarnas bestialitet mot de kristna minoriteterna j&amp;auml;mf&amp;ouml;rd med ”R&amp;ouml;de Sultanens” Abdul-Hamids, f&amp;ouml;r att sedan beskriva h&amp;auml;ndelserna i Urmiah och Salmas-provinserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mission&amp;auml;ren, Jakob K&amp;uuml;nsler, rapporterade i mars 1915 fr&amp;aring;n Urfa hur man utpl&amp;aring;nade samtliga som ingick i b&amp;auml;rarbataljonerna. Enligt K&amp;uuml;nsler skedde detta med kniv i syfte att spara ammunition. Enligt ytterligare rapporter fr&amp;aring;n K&amp;uuml;nsler fortsatte dessa avr&amp;auml;ttningar i Urfa fram till augusti 1915. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyske konsuln i Aleppo, nuvarande norra Syrien, R&amp;ouml;ssler, rapporterade hur man funnit tusentals m&amp;auml;nniskor med avskurna halsar ”som lamm” vid v&amp;auml;gkanterna i omr&amp;aring;det mellan Urfa och Diyarbakir. &amp;Auml;ven denna rapport avs&amp;aring;g b&amp;auml;rarbataljoner. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;Den svenske historieprofessorn, David Gaunt, har under en f&amp;ouml;ljd av &amp;aring;r bedrivit k&amp;auml;llforskning vid S&amp;ouml;dert&amp;ouml;rns h&amp;ouml;gskola om h&amp;auml;ndelserna i Ottomanska riket &amp;aring;ren 1914–1923.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;David Gaunt har bland annat tagit fram och f&amp;aring;tt tillg&amp;aring;ng till dokument fr&amp;aring;n Ottomanska rikets arkiv, som visar att inrikesministern Talat Pascha, krigsministern Enver Pascha och h&amp;ouml;ga milit&amp;auml;rer varit direkt inblandade och ledande i folkmorden. Detta framg&amp;aring;r av en massiv telegramtrafik under dessa &amp;aring;r. Detta styrker &amp;auml;ven hur assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer deporterades, m&amp;ouml;rdades eller l&amp;auml;mnades att d&amp;ouml; samt hur deras egendom konfiskerades i samband med detta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Pressmaterial i form av tidningsartiklar &amp;auml;r mycket omfattande. St&amp;ouml;df&amp;ouml;reningar fanns i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, bl.a. The American Committee for Armenian and Syrian Relief. Dokumentsamlingar fr&amp;aring;n tyska, engelska och franska arkivk&amp;auml;llor har publicerats f&amp;ouml;r att dokumentera folkmord p&amp;aring; armenier. Alla dessa samlingar inkluderar en del dokument som ber&amp;ouml;r assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer. Dessa trycktes d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att armenier omn&amp;auml;mns i samma dokument. Det kan antas att det finns m&amp;aring;nga fler dokument som ber&amp;ouml;r assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer i arkiven. Ringa forskning har &amp;auml;gnats assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer och de ottomanska folkmorden. Mest forskning har &amp;auml;gnats armenier. Det kan bero p&amp;aring; att armenierna varit en mycket st&amp;ouml;rre folkgrupp och inkluderade en stor grupp intellektuella, d&amp;auml;ribland historiker. Dessutom hade Armenien intresse av att h&amp;aring;lla fr&amp;aring;gan vid liv. Assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer hade ingen egen stat som st&amp;ouml;dde och kan st&amp;ouml;dja forskning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;gra skrifter av &amp;ouml;versiktskarakt&amp;auml;r har utgivits i Frankrike och Tyskland och sedan &amp;ouml;versatts till andra spr&amp;aring;k. En internationell konferens om folkmordet p&amp;aring; assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer har &amp;auml;gt rum vid ett australiensiskt universitet. Bortsett fr&amp;aring;n enstaka kyrkohistoriker och lingvister finns f&amp;aring; forskare och inget forskningscentrum som &amp;auml;gnar sig &amp;aring;t assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;Situationen i Turkiet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inrikesministern i Turkiet utf&amp;auml;rdade sommaren 2001 ett dekret, som innebar att alla assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer fr&amp;aring;n V&amp;auml;steuropa som ville bes&amp;ouml;ka sina f&amp;ouml;rf&amp;auml;ders byar i syd&amp;ouml;stra Turkiet f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;ds att g&amp;ouml;ra det. M&amp;aring;nga ungdomar som s&amp;ouml;ker sin identitet och som p&amp;aring; grund av kriget i syd&amp;ouml;stra Turkiet under l&amp;aring;ng tid inte kunnat bes&amp;ouml;ka sina hembyar f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;ds att g&amp;ouml;ra s&amp;aring;dana bes&amp;ouml;k. Efter internationella p&amp;aring;tryckningar drogs dock f&amp;ouml;rbudet tillbaka. D&amp;aring;varande premi&amp;auml;rministern Bulent Acevit gav den 12 juni 2001 ett annat dekret som sa att alla assyrier och syrianer som vill &amp;aring;terv&amp;auml;nda till sina byar &amp;auml;r v&amp;auml;lkomna att g&amp;ouml;ra det under statens garantier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;"&gt;Exemplet visar &amp;auml;nd&amp;aring; hur utsatt den lilla assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer folkgruppen i Turkiet &amp;auml;r, men ocks&amp;aring; att p&amp;aring;tryckningar hj&amp;auml;lper. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anledningen till f&amp;ouml;rbudet kunde m&amp;ouml;jligen vara att Turkiet inte ville visa f&amp;ouml;rst&amp;ouml;relse av det assyriska, kaldeiska och syrianska kulturarvet. Kyrkor och kloster, ett flertal &amp;ouml;ver tusen &amp;aring;r gamla, har veterligen konverterats till mosk&amp;eacute;er eller djurlador. Den turkiska regimen ville f&amp;ouml;rmodligen hindra semesterfirare fr&amp;aring;n att dokumentera hur landet behandlar sina byggnadsminnen. Kulturarvet fr&amp;aring;n assyrier, kald&amp;eacute;er och syrianer har sin motsvarighet i hur Turkiet h&amp;aring;ller p&amp;aring; att dr&amp;auml;nka oers&amp;auml;ttliga fornl&amp;auml;mningar fr&amp;aring;n antiken i gigantiska dammanl&amp;auml;ggningar i samma omr&amp;aring;de. Kristdemokraterna har vid flera tillf&amp;auml;llen p&amp;aring;pekat att assyriers, kald&amp;eacute;ers och syrianers sv&amp;aring;ra situation m&amp;aring;ste upp p&amp;aring; FN:s dagordning och att det assyriska, kaldeiska och syrianska kulturarvet, som ocks&amp;aring; &amp;auml;r ett kristet kulturarv, m&amp;aring;ste bevaras till efterv&amp;auml;rlden. Ett s&amp;auml;tt att f&amp;aring;nga FN:s och v&amp;auml;rldens uppm&amp;auml;rksamhet p&amp;aring; assyriers, kald&amp;eacute;ers och syrianers situation kan vara att FN-organet Unesco p&amp;aring; allvar tar sig an denna fr&amp;aring;ga. Genom att lyfta fram kulturarvet skulle ocks&amp;aring; assyriers, kald&amp;eacute;ers och syrianers situation hamna i str&amp;aring;lkastarljuset. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom vi har en s&amp;aring;dan stor folkgrupp fr&amp;aring;n det gamla Mesopotamien s&amp;aring; skulle det vara av stort intresse om Riksarkivet f&amp;aring;r i uppdrag att sammanst&amp;auml;lla svenskt arkivmaterial r&amp;ouml;rande folkmordet i det Osmanska Turkiet (Seyfo) p&amp;aring; den assyriska, kald&amp;eacute;eiska och syrianska folkgruppen. Detta skulle kunna anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r vidare forskning. Det skulle ocks&amp;aring; vara av v&amp;auml;sentligt intresse om &lt;span style="color: #000000;"&gt;ett centrum f&amp;ouml;r forskning om Mesopotamiens folkslag, historia och utveckling skapas och att centret &amp;auml;ven omfattar forskning om invandrare till Sverige fr&amp;aring;n Mesopotamien. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 29 september 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Annelie Enochson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i internationella sammanhang skall verka för att den etniska diskrimineringen av assyrier, kaldéer och syrianer i deras hemländer förs upp på FN:s och EU:s dagordning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige erkänner assyrier, kaldéer och syrianer som ett folk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att assyrier, kaldéer och syrianer och armeniers kulturarv, som också är kristenhetens kulturarv, bevaras i länder som Turkiet och Irak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbeta för att frågan om assyrier, kaldéer och syrianer och armeniers kulturarv tas upp av FN:s organ Unesco.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Riksarkivet får i uppdrag att sammanställa svenskt arkivmaterial rörande folkmordet seyfo på den assyriska, kaldeiska och syrianska folkgruppen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett centrum för forskning om Mesopotamiens folkslag, historia och utveckling skapas och att centret även omfattar forskning om invandrare till Sverige från Mesopotamien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>045666679112</intressent_id>
<namn>Annelie Enochson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:37:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02U292</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:54:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:37:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02U292</dok_id>
<subtitel>av Annelie Enochson (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_u_292.docx</filnamn>
<filstorlek>50581</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Assyrier, kaldéer och syrianer</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2B964D79-2011-4614-A1E7-3614BBBEB5AC</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02U292</dok_id>
<subtitel>av Annelie Enochson (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_u_292.pdf</filnamn>
<filstorlek>196736</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_u_292</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C8E1E071-0E3A-4F70-8E66-AA258072670A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>