<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2219046</hangar_id>
 <dok_id>GT02U284</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>U284</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:U284 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd995</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>284</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-01-16 10:59:26</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-03 21:51:16</publicerad>
 <titel>Palestinska flyktingar</titel>
 <subtitel>av Annelie Enochson och Tuve Skånberg (kd)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02U284/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02U284</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02U284</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige i internationella sammanhang aktivt verkar f&amp;ouml;r att palestinska flyktingar som &amp;auml;r bosatta i arabl&amp;auml;nder skall f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att erh&amp;aring;lla medborgarskap i dessa l&amp;auml;nder och att regeringen i f&amp;ouml;rsta hand skall agera genom EU och FN.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att avveckla UNWRA och &amp;ouml;verf&amp;ouml;ra administrationen av de palestinska flyktingarna till UNHCR.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r inte storleken som g&amp;ouml;r det palestinska flyktingproblemet unikt. Avsev&amp;auml;rt st&amp;ouml;rre flyktingskaror har under det senaste &amp;aring;rhundradet f&amp;ouml;rflyttats p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden. 15 miljoner etniska tyskar tvingades fr&amp;aring;n sina hem i &amp;Ouml;steuropa efter andra v&amp;auml;rldskriget; miljoner muslimer och hinduer flydde kors och tv&amp;auml;rs fr&amp;aring;n de d&amp;aring; nyligen etablerade staterna Indien och Pakistan n&amp;auml;r den indiska kontinenten delades 1948. Det unika med det palestinska flyktingproblemet &amp;auml;r att det har permanentats, etablerats och blivit ett fast inslag i Mellan&amp;ouml;sterns demografiska bild med v&amp;auml;rldssamfundets goda minne. I mer &amp;auml;n femtio &amp;aring;r har m&amp;auml;nniskor i flyktingl&amp;auml;ger, utnyttjats som brickor i ett politiskt spel. Arabstaterna har anklagat Israel f&amp;ouml;r att med v&amp;aring;ld ha drivit ut flyktingarna medan Israel h&amp;auml;vdat att flyktingarna skulle ha lockats bort av arabstaterna eller flytt p&amp;aring; eget initiativ. I Israel har ett antal ”nya historiker” under de senaste tjugo &amp;aring;ren anstr&amp;auml;ngt sig f&amp;ouml;r att befria historieskrivningen fr&amp;aring;n de myter som pr&amp;auml;glat debatten. Denna sj&amp;auml;lvrannsakan b&amp;ouml;rjade med en doktorsavhandling av den israeliske historikern Benny Morris. Han skiljer mellan fyra huvudfaser i uppkomsten av det palestinska flyktingproblemet. Under den f&amp;ouml;rsta, i februari och mars 1948, medan britterna fortfarande styrde, satte sig akademiker, aff&amp;auml;rsm&amp;auml;n och &amp;ouml;verklass i s&amp;auml;kerhet, tillsammans 75&amp;nbsp;000 personer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den andra fasen utspelades mellan april och juni samma &amp;aring;r. Det var massflyktens m&amp;aring;nader. Morris finner inga bevis f&amp;ouml;r att arabstaternas ledare via radiostationer eller p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt lockade m&amp;auml;nniskor att fly. D&amp;auml;remot kan lokala arabiska ledare i en del fall ha hetsat palestinier till flykt. Morris sl&amp;aring;r ocks&amp;aring; fast att det aldrig existerat n&amp;aring;gon israelisk plan att f&amp;ouml;rdriva palestinier. Men lokala israeliska bef&amp;auml;lhavare tycks ibland ha gjort allt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; iv&amp;auml;g dem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under den tredje fasen, fr&amp;aring;n juli till oktober, utf&amp;auml;rdade den israeliska arm&amp;eacute;n formella order som f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;d alla former av &amp;ouml;vergrepp mot civila araber. Dessa ignorerades i en del fall av l&amp;auml;gre bef&amp;auml;l. S&amp;aring; var uppenbarligen fallet i exempelvis Ramleh och Lod.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den fj&amp;auml;rde och sista fasen, oktober och november, &amp;auml;gde ett antal v&amp;aring;ldsamma israeliska &amp;ouml;vergrepp rum. I Dawayima, v&amp;auml;ster om Hebron, kan man tala om en massaker, omkring 80 m&amp;auml;nniskor d&amp;ouml;dades eller s&amp;aring;rades. Flykten 1948, sammanfattar Morris, var resultatet av krig, inte av medveten planering, vare sig judisk eller arabisk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;December 1948 r&amp;ouml;stade FN:s generalf&amp;ouml;rsamling fram resolution 194. D&amp;auml;r fastslogs att de palestinska flyktingarna som ville &amp;aring;terv&amp;auml;nda till sina hem f&amp;ouml;r att leva i fred med sina grannar skulle ha r&amp;auml;tt att g&amp;ouml;ra s&amp;aring;. De &amp;ouml;vriga skulle erh&amp;aring;lla kompensation f&amp;ouml;r egendom som de f&amp;ouml;rlorat p&amp;aring; grund av sin flykt. Som en f&amp;ouml;ljd av resolution 194 etablerades 1949 UNCCP (United Nations Conciliation Commission to Palestine). Resolutionen fattades av generalf&amp;ouml;rsamlingen och &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att ses som en rekommendation, och d&amp;auml;rmed inte &amp;auml;r bindande. Syftet var att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka l&amp;ouml;sa det palestinska flyktingproblemet i enlighet med resolution 194, av UNCCP ber&amp;auml;knat till 726 000 individer. Under f&amp;ouml;rhandlingarna framkom att de arabiska l&amp;auml;nderna ans&amp;aring;g att den enda l&amp;ouml;sningen var att flyktingarna skulle &amp;aring;terv&amp;auml;nda till sina ursprungliga hem. Israel var villigt att ta emot 100&amp;nbsp;000 flyktingar men h&amp;auml;vdade att &amp;auml;ven de andra l&amp;auml;nderna som deltagit i kriget skulle ta sitt ansvar. Eftersom resolution 194 inte var bindande och UNCCP inte fick det internationella st&amp;ouml;d som kr&amp;auml;vdes f&amp;ouml;r att hitta en l&amp;ouml;sning p&amp;aring; problemet, lade UNCCP ner sin verksamhet i b&amp;ouml;rjan p&amp;aring; 50-talet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1949 beslutade FN &amp;auml;ven att de palestinska flyktingarna skull hanteras av UNRWA (United Nations Relief and Works Agency) tills en l&amp;ouml;sning infann sig. I UNRWA:s f&amp;ouml;rsta rapport, som publicerades den 1 maj 1950, ber&amp;auml;knades antalet flyktingar till 914&amp;nbsp;000. UNRWA:s definition p&amp;aring; vem som var flykting blev f&amp;ouml;ljande: En arabisk person som hade bott inom det brittiska mandatet Palestina mellan juni 1946 och maj 1948 och hade flytt. Med tiden har mandatet f&amp;ouml;rnyats vart tredje &amp;aring;r och definitionen om vem som &amp;auml;r flykting ut&amp;ouml;kats till flyktingarnas barn och barnbarn. Palestiniers flyktingstatus g&amp;aring;r allts&amp;aring; i arv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1951 grundades UNHCR (The United Nations High Commissioner for Refugees) av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling. Sedan dess bildande har UNHCR hanterat alla v&amp;auml;rldens flyktingar med undantag f&amp;ouml;r de palestinska flyktingarna som fortfarande &amp;auml;r inordnade under UNRWA.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det palestinska flyktingproblemet &amp;auml;r allts&amp;aring; det enda i v&amp;auml;rlden som har ett eget flyktingorgan. Det inneb&amp;auml;r att det som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens alla flyktingar inte &amp;auml;r relevant f&amp;ouml;r de palestinska flyktingarna. I enlighet med FN:s f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt presenterade Dag Hammarskj&amp;ouml;ld 1959 en plan &amp;ouml;ver hur det palestinska flyktingproblemet skulle kunna l&amp;ouml;sas under en tio&amp;aring;rsperiod fr&amp;aring;n 1960 till 1970. Tanken var att de oljeproducerande l&amp;auml;nderna stegvis skulle integrera flyktingarna och ge dem medborgarskap. Flyktingar som hade behov av ett medborgarskap och arbete skulle integreras i l&amp;auml;nder som var i behov av arbetskraft och d&amp;auml;r spr&amp;aring;k, kultur och religion var detsamma som flyktingarnas. F&amp;ouml;rslaget f&amp;ouml;rkastades av UNRWA. Som Ralph Garroway, f&amp;ouml;re detta chef f&amp;ouml;r UNRWA, f&amp;ouml;rklarade i augusti 1958: ”Arabstaterna vill inte l&amp;ouml;sa flyktingproblemet. De vill beh&amp;aring;lla det som ett &amp;ouml;ppet s&amp;aring;r, en skymf mot FN och ett vapen mot Israel. Arabiska ledare struntar i om flyktingarna lever eller d&amp;ouml;r.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; sjuttiotalet tog Israel ett initiativ och byggde ett nytt bostadsomr&amp;aring;de &amp;aring;t de palestinska flyktingarna som ville flytta fr&amp;aring;n flyktingl&amp;auml;gret. UNRWA svarade med att genomdriva tv&amp;aring; resolutioner i FN 1971 och 1978, resolutionerna 42/69 D och E, som f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;d Israel att bygga &amp;aring;t palestinska flyktingar p&amp;aring; V&amp;auml;stbanken och Gazaremsan. 1993 v&amp;auml;djade Shimon Peres till UNRWA om att Israel skulle f&amp;aring; bygga 5&amp;nbsp;000 bost&amp;auml;der f&amp;ouml;r palestinska flyktingar p&amp;aring; Gazaremsan och V&amp;auml;stbanken, men fick avslag.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Dagens situation&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;UNRWA &amp;auml;r i dag den st&amp;ouml;rsta arbetsgivaren f&amp;ouml;r palestinier p&amp;aring; V&amp;auml;stbanken och Gazaremsan och anst&amp;auml;llde under 1990-talet 9&amp;nbsp;000 m&amp;auml;nniskor. 1,2 miljoner flyktingar lever kvar i flyktingl&amp;auml;ger som blivit deras permanenta bostad och 2,6 miljoner flyktingar som lever i st&amp;auml;der eller byar i anslutning till flyktingl&amp;auml;gret, har bevarat sin flyktingstatus. Jordanien &amp;auml;r det enda land i Mellan&amp;ouml;stern som givit sina 1,6 miljoner palestinska flyktingar medborgarskap. Syrien ger visserligen sina 383&amp;nbsp;000 flyktingar samma utbildningsm&amp;ouml;jligheter och sociala tj&amp;auml;nster som sina medborgare men inte medborgarskap. Libanons 211&amp;nbsp;000 flyktingar har inte r&amp;auml;tt att bygga ut sina bost&amp;auml;der, (vilket i och f&amp;ouml;r sig ignoreras), eller bygga permanenta tak &amp;ouml;ver sina hus. Dessutom &amp;auml;r de begr&amp;auml;nsade i fr&amp;aring;gan om vilka yrken de f&amp;aring;r praktisera. Under de 53 &amp;aring;r som g&amp;aring;tt har man enligt UNRWA:s ber&amp;auml;kningar kommit fram till att det idag finns ca 3,8 miljoner palestinska flyktingar. Det h&amp;ouml;ga antalet har flera grunder.&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga flyktingar registrerade sig med mer &amp;auml;n ett namn f&amp;ouml;r att kunna f&amp;aring; mer &amp;auml;n en ranson vid proviantutdelning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flyktingarna ber&amp;auml;knades efter antalet ransoner som delades ut.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r flyktingar avled togs deras ransoneringskort &amp;ouml;ver av andra, vilket gjorde att den avlidne aldrig f&amp;ouml;ll ur UNRWA:s statistik. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har flyktinggruppen en extremt l&amp;aring;g mortalitet. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flyktingstatusen f&amp;ouml;r palestinska flyktingar &amp;auml;r den enda som g&amp;aring;r i arv. En palestinier som har far- eller morf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar eller f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som &amp;auml;r flyktingar kan r&amp;auml;kna sig sj&amp;auml;lv till samma kategori. Det f&amp;ouml;ds allts&amp;aring; dagligen barn i flyktingl&amp;auml;ger runt om i arabl&amp;auml;nder, p&amp;aring; V&amp;auml;stbanken och i Gaza, vilka r&amp;auml;knas som flyktingar bara f&amp;ouml;r att deras f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar eller farf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar &amp;auml;r det. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om en flykting skall &amp;aring;tnjuta UNWRA:s st&amp;ouml;d s&amp;aring; f&amp;aring;r han inte ha n&amp;aring;got arbete, vilket om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r egenmakt och bidrar till passivitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt UNHCR &amp;auml;r en flykting en person som befinner sig utanf&amp;ouml;r det land d&amp;auml;r han eller hon har nationell tillh&amp;ouml;righet och &amp;auml;r of&amp;ouml;rm&amp;ouml;gen eller, p&amp;aring; grund av r&amp;auml;dsla, ovillig till att anv&amp;auml;nda sig av det landets beskydd. Uteslutna fr&amp;aring;n den definitionen &amp;auml;r de som redan har ett medborgarskap, kombattanter och krigsf&amp;ouml;rbrytare. Samtidigt ser UNHCR omplacering som en icke &amp;ouml;nskv&amp;auml;rd men dock m&amp;ouml;jlig l&amp;ouml;sning p&amp;aring; flyktingens problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under hela Mellan&amp;ouml;sternkonflikten har fr&amp;aring;gan om varf&amp;ouml;r de palestinska flyktingarna b&amp;ouml;r ha ett eget flyktingorgan varit kontroversiell. Trots det har FN:s medlemmar st&amp;ouml;tt UNRWA med stora summor pengar under hela tiden. Sverige har genom &amp;aring;ren varit den st&amp;ouml;rsta bidragsgivaren till UNRWA i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till sin befolknings storlek. I h&amp;ouml;stens budgetproposition st&amp;ouml;der Sverige UNWRA med 750 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;UNRWA har i princip ingen annan uppgift &amp;auml;n att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka tillfredsst&amp;auml;lla de mest element&amp;auml;ra behoven och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ingen m&amp;ouml;jlighet att driva exempelvis fr&amp;aring;gan om r&amp;auml;tten att &amp;aring;terv&amp;auml;nda. Resultatet av UNRWA:s hantering av problemet har lett till att 95 % av de 3,8 miljoner som UNRWA definierar som flyktingar, &amp;auml;r f&amp;ouml;dda utanf&amp;ouml;r det som kan ses som Israels gr&amp;auml;nser, den s&amp;aring; kallade Gr&amp;ouml;na linjen, som markerade israeliskt territorium f&amp;ouml;re kriget 1967. Flyktingproblemets utveckling och att antalet flyktingar &amp;ouml;kat s&amp;aring; drastiskt var inget som kunde tas i beaktande eller f&amp;ouml;rutses d&amp;aring; resolution 194 genomdrevs i FNs generalf&amp;ouml;rsamling. I resolution 242 (som &amp;auml;r bindande d&amp;aring; de kommer fr&amp;aring;n FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d), st&amp;aring;r det om en r&amp;auml;ttvis l&amp;ouml;sning p&amp;aring; flyktingproblemet. Vagheten i formuleringen och att man undviker att yrka p&amp;aring; ”r&amp;auml;tten att &amp;aring;terv&amp;auml;nda” visar att &amp;auml;ven FN tycks ha konstaterat det om&amp;ouml;jliga i att implementera resolution 194.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag b&amp;ouml;r dock de ber&amp;ouml;rda parterna fr&amp;aring;ga sig vad en palestinsk stat skall ha f&amp;ouml;r syfte om flyktingarna skall &amp;aring;terv&amp;auml;nda exakt till den plats varifr&amp;aring;n de kom eller stanna d&amp;auml;r de bor. Vilka skall d&amp;aring; bo i den nybildade staten Palestina? Rimligtvis &amp;auml;r en palestinsk stat en del av l&amp;ouml;sningen p&amp;aring; flyktingproblemet &amp;auml;ven om flyktingarna ocks&amp;aring; skall vara ber&amp;auml;ttigade till kompensation f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rlorad egendom. Fr&amp;aring;n israeliskt h&amp;aring;ll vore det om&amp;ouml;jligt att acceptera att 3,8 miljoner flyktingar skulle ges m&amp;ouml;jligheten att villkorsl&amp;ouml;st &amp;aring;terv&amp;auml;nda till sina hem f&amp;ouml;r att de av UNRWA definieras som flyktingar. Att Israel &amp;auml;r ett litet land (22&amp;nbsp;000&amp;nbsp;km&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;) &amp;auml;r bara en av anledningarna. Israels r&amp;auml;ttsliga status som sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig nation ger landet m&amp;ouml;jlighet att utifr&amp;aring;n sina egna lagar, precis som alla andra l&amp;auml;nder, besluta om vilka regler som skall g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r medborgarskap och invandring. Om Israels r&amp;auml;tt att fatta beslut ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tts av andra stater eller FN, som dessutom skulle fatta besluten &amp;aring;t Israel (t.ex. att tvingas ta emot ett stort antal flyktingar) s&amp;aring; har landet i f&amp;ouml;rlorat sin sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet och d&amp;auml;rmed i princip demonterats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r den palestinska r&amp;ouml;sten kluven. De finns de som anser att det borde ligga i palestiniernas intresse att UNRWA l&amp;auml;ggs ner eller inordnas under UNHCR. Visserligen skulle det leda till att definitionen p&amp;aring; vem som &amp;auml;r palestinsk flykting &amp;auml;ndras och antalet palestinier med flyktingstatus skulle minska drastiskt. UNHCR:s definition skulle bland annat inneb&amp;auml;ra att alla de palestinier som p&amp;aring; ett eller annat s&amp;auml;tt deltagit i motst&amp;aring;nd mot den israeliska arm&amp;eacute;n och d&amp;auml;rmed hamnat i kategorin kombattanter automatiskt f&amp;ouml;rlorat sin flyktingstatus. Dessutom skulle de flesta flyktingarna p&amp;aring; V&amp;auml;stbanken och Gaza ses som s&amp;aring; kallade internflyktingar, allts&amp;aring; som n&amp;aring;gon som tvingades l&amp;auml;mna sitt hem men inte har passerat en internationell gr&amp;auml;ns. Detta har sin grund i att de linjer som skiljer Israel fr&amp;aring;n Gazaremsan och V&amp;auml;stbanken &amp;auml;nnu inte &amp;auml;r internationellt erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser. &amp;Auml;ven om en palestinsk stat bildas skulle m&amp;aring;nga f&amp;ouml;rlora sin flyktingstatus, d&amp;aring; flyktingarna skulle f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas bli medborgare i den nybildade staten Palestina. Dessa &amp;auml;ndringar skulle leda till att antalet palestinier definierade som flyktingar enligt UNHCR skulle minska till strax under 1&amp;nbsp;miljon. &amp;Auml;nd&amp;aring; finns det palestinier som anser att det vore en effektiv omv&amp;auml;g till att ge alla 3,8 miljoner flyktingar m&amp;ouml;jligheten till ”r&amp;auml;tten om &amp;aring;terv&amp;auml;ndande”, d&amp;aring; UNHCR anses vara en mycket starkare organisation med st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att genomf&amp;ouml;ra och fatta beslut. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; uppenbart att de pale&amp;shy;stinska flyktingarna g&amp;aring;r miste om en rad r&amp;auml;ttigheter genom att inte skyddas av UNHCR.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I flertalet l&amp;auml;nder har flyktingar som bor utanf&amp;ouml;r l&amp;auml;gret inte tillg&amp;aring;ng till sjukv&amp;aring;rd och utbildning d&amp;aring; det &amp;auml;r n&amp;aring;got som f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tts tillhandah&amp;aring;llas av de v&amp;auml;rdl&amp;auml;nder d&amp;auml;r de befinner sig. UNRWA ser sig inte f&amp;ouml;rpliktigat att hj&amp;auml;lpa m&amp;auml;nniskor som bor och arbetar utanf&amp;ouml;r flyktingl&amp;auml;ger. Majoriteten av palestinierna anser dock fortfarande att just det faktum att antalet flyktingar som hanteras av UNRWA dagligen &amp;ouml;kar genom nya f&amp;ouml;dslar p&amp;aring; sikt kommer att st&amp;auml;rka UNRWA, och ge organisationen st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att genomdriva kravet p&amp;aring; r&amp;auml;tten att &amp;aring;terv&amp;auml;nda. Varje &amp;aring;r &amp;ouml;kar de palestinska flyktingarna med 10&amp;nbsp;000 enligt UNWRA:s egna siffror.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;aring; FN varit en central akt&amp;ouml;r i Mellan&amp;ouml;stern sedan staten Israel bildades och &amp;auml;ven varit den organisation som genom UNRWA konserverat det pale&amp;shy;stinska flyktingproblemet under drygt 50 &amp;aring;r, borde FN ocks&amp;aring; kunna vara den drivande kraften i att finna en l&amp;ouml;sning. Varf&amp;ouml;r skulle egentligen en grupp flyktingar s&amp;auml;rbehandlas? Och vad var det ursprungliga syftet med UNRWA? En m&amp;ouml;jlig och genomf&amp;ouml;rbar l&amp;ouml;sning &amp;auml;r att en palestinsk stat med hj&amp;auml;lp av FN absorberar de palestinska flyktingar som &amp;ouml;nskar bli medborgare, precis som Israel sedan statens grundande tagit emot judiska flyktingar och givit dem medborgarskap. De palestinska flyktingarna som v&amp;auml;ljer att inte flytta till Palestina skall ha r&amp;auml;tten att f&amp;aring; medborgarskap i andra l&amp;auml;nder i enlighet med dessa l&amp;auml;nders invandringslagar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som FN:s medlemmar b&amp;ouml;r ge den t&amp;auml;nkta palestinska staten all den hj&amp;auml;lp som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att skapa ett ordnat samh&amp;auml;lle med starka demokratiska organisationer, skall &amp;auml;ven de flyktingar som kan p&amp;aring;visa att de f&amp;ouml;rlorat egendomar eller p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt &amp;auml;r ber&amp;auml;ttigade till kompensation, f&amp;aring; ers&amp;auml;ttning. Kompensationen b&amp;ouml;r betalas av dem som varit delaktiga i tillkomsten av det palestinska flyktingproblemet och dess konservering. Det g&amp;auml;ller dem som deltog i kriget 1948 inklusive Israel och alla de &amp;ouml;vriga l&amp;auml;nder som bidragit till att en l&amp;ouml;sning hittills inte blivit m&amp;ouml;jlig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r knappast rimligt att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; de flyktingar som of&amp;ouml;rskyllt sitter i l&amp;auml;ger. D&amp;auml;remot m&amp;aring;ste det palestinska ledarskapet oavsett vilka de best&amp;aring;r av, f&amp;ouml;rlika sig med att f&amp;ouml;ljden av en palestinsk stat ocks&amp;aring; bland annat inneb&amp;auml;r ansvaret f&amp;ouml;r de palestinska flyktingarna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flyktingarnas situation leder till att hat utvecklas och att f&amp;ouml;rsoning &amp;auml;r utom r&amp;auml;ckh&amp;aring;ll. I Jordanien d&amp;auml;r palestinier beviljas medborgarskap &amp;auml;r f&amp;ouml;rsoningsviljan betydligt st&amp;ouml;rre. Det &amp;auml;r mycket l&amp;auml;ttare att integrera de palestinska flyktingarna i arabl&amp;auml;nderna d&amp;auml;r de nu bor eftersom de har samma spr&amp;aring;k, samma religion, samma traditioner och historiskt sett &amp;auml;r samma folk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla civiliserade l&amp;auml;nder som tar emot flyktingar f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker att se till att dessa m&amp;auml;nniskor integreras i samh&amp;auml;llet. M&amp;aring;let &amp;auml;r att andra och tredje generationen skall uppleva v&amp;auml;rdlandet som sitt eget land. P&amp;aring; detta s&amp;auml;tt undviks m&amp;aring;nga konflikter. Alla m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;ttigheter till ett v&amp;auml;rdigt liv kan uppn&amp;aring;s. M&amp;aring;nga l&amp;auml;nder har lagar och regler som medf&amp;ouml;r att en flykting kan f&amp;aring; medborgarskap efter ett antal &amp;aring;r av laglig vistelse i landet, om han s&amp;aring; &amp;ouml;nskar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har l&amp;aring;ngvariga traditioner att st&amp;ouml;dja m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i olika delar av v&amp;auml;rlden. Likas&amp;aring; har Sverige goda relationer med flertalet arabiska l&amp;auml;nder. Sverige &amp;auml;r ocks&amp;aring; aktiv medlem i FN och EU. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med de erfarenheter som finns idag kan Sverige arbeta f&amp;ouml;r att palestinska flyktingar som har varit bosatta i olika arabl&amp;auml;nder under mer &amp;auml;n femtio &amp;aring;r skall f&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; medborgarskap i respektive land. P&amp;aring; detta s&amp;auml;tt kan Sverige bidra till f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade levnadsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden f&amp;ouml;r palestinska flyktingar och samtidigt &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheten att uppn&amp;aring; en fredlig uppg&amp;ouml;relse i Israel–Palestinakonflikten, som vi alla s&amp;aring; mycket l&amp;auml;ngtar efter. &lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 oktober 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Annelie Enochson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Tuve Sk&amp;aring;nberg (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i internationella sammanhang aktivt verkar för att palestinska flyktingar som är bosatta i arabländer skall få möjlighet att erhålla medborgarskap i dessa länder och att regeringen i första hand skall agera genom EU och FN.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avveckla UNWRA och överföra administrationen av de palestinska flyktingarna till UNHCR.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>045666679112</intressent_id>
<namn>Annelie Enochson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0161597857912</intressent_id>
<namn>Tuve Skånberg</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:18:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02U284</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:54:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:18:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02U284</dok_id>
<subtitel>av Annelie Enochson och Tuve Skånberg (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_u_284.docx</filnamn>
<filstorlek>50065</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Palestinska flyktingar</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/00A7C2AD-8AF8-494D-8788-9DFF7C6BD710</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02U284</dok_id>
<subtitel>av Annelie Enochson och Tuve Skånberg (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_u_284.pdf</filnamn>
<filstorlek>193841</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_u_284</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/80F1CFDA-7C58-4866-8F69-421F34BE744B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>