<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2217473</hangar_id>
 <dok_id>GT02Sf330</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>Sf330</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:Sf330 av Tuve Skånberg (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd683</tempbeteckning>
 <organ>SfU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>330</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-01-15 20:01:45</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-04 11:24:10</publicerad>
 <titel>Europas demografi och Sveriges familjepolitik</titel>
 <subtitel>av Tuve Skånberg (kd)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Sf330/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Sf330</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Sf330</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att st&amp;ouml;dja flerbarnsidealet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om resurser till barnfamiljerna genom bostadsbidrag, barnbidrag och v&amp;aring;rdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att utforma studiemedelssystemet s&amp;aring; att det inte missgynnar den som blir gravid.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att l&amp;aring;ta konsekvenspr&amp;ouml;va varje beslut fr&amp;aring;n regering och riksdag f&amp;ouml;r att se hur det gagnar och p&amp;aring;verkar familjen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 3 h&amp;auml;nvisat till UbU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Nordisk familjebok (1914) st&amp;aring;r f&amp;ouml;ljande att l&amp;auml;sa: ”I forntiden f&amp;ouml;rde tv&amp;aring;barnsystemet Grekland och Rom mot underg&amp;aring;ngen. Det torde g&amp;ouml;ra detsamma med v&amp;aring;ra folk, d&amp;auml;rest det blir allm&amp;auml;n folksed.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under hela 1900-talet har tv&amp;aring;barnsidealet varit f&amp;ouml;rh&amp;auml;rskande i Sverige, men alldeles s&amp;auml;rskilt dramatisk har nedg&amp;aring;ngen av antalet f&amp;ouml;dda barn varit under en period p&amp;aring; 1990-talet. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;rvisso en &amp;ouml;verdrift att s&amp;auml;ga att v&amp;aring;rt folk hotas av underg&amp;aring;ng, men situationen &amp;auml;r onekligen alarmerande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt; sv&amp;auml;lt, pest och krig. Nu beror det inte p&amp;aring; en &amp;ouml;kning av antalet d&amp;ouml;da utan p&amp;aring; minskning av antalet f&amp;ouml;dda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven antalet gifterm&amp;aring;l &amp;auml;r i en historisk j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse l&amp;aring;gt, &amp;auml;ven om antalet ing&amp;aring;ngna &amp;auml;ktenskap &amp;ouml;kat n&amp;aring;got fr&amp;aring;n bottennoteringen vid mitten av 1990-talet. Andelen av befolkningen som &amp;auml;r gifta har aldrig varit l&amp;auml;gre i svensk historia. Dessutom &amp;ouml;kar andelen &amp;auml;ldre kraftigt samtidigt som andelen unga minskar. &amp;Auml;ven om en f&amp;ouml;rsiktig f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring nu intr&amp;auml;tt de senaste &amp;aring;ren &amp;auml;r situationen mycket oroande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Orsaker&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Professor Rolf Ohlsson, ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet, skriver: ”M&amp;aring;nga tror att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i &amp;aring;ldersstrukturen fr&amp;auml;mst beror p&amp;aring; att d&amp;ouml;dligheten g&amp;aring;tt ned. Detta &amp;auml;r emellertid inte fallet. Till 90 procent f&amp;ouml;rklaras f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i &amp;aring;ldersstrukturen av att fruktsamheten g&amp;aring;tt ned. Det &amp;auml;r allts&amp;aring; fr&amp;auml;mst fruktsamhetens nedg&amp;aring;ng som f&amp;ouml;rklarar varf&amp;ouml;r Sverige har v&amp;auml;rldens &amp;auml;ldsta befolkning och inte s&amp;aring; mycket nedg&amp;aring;ngen i d&amp;ouml;dlighet.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ofrivilliga barnl&amp;ouml;sheten blir allt vanligare. Bland viktiga faktorer som s&amp;auml;nker fruktsamheten hos b&amp;aring;de m&amp;auml;n och kvinnor n&amp;auml;mns r&amp;ouml;kning, alkohol, milj&amp;ouml;gifter, infektioner och k&amp;ouml;nssjukdomar. Professorn i gynekologi och &lt;br /&gt;obstetrik p&amp;aring; Huddinge sjukhus, Outi Hovatta, s&amp;auml;ger dock att livsstilen har st&amp;ouml;rst betydelse f&amp;ouml;r de l&amp;aring;ga f&amp;ouml;delsetalen: ”Idag skjuter vi upp barnaf&amp;ouml;dandet tills vi &amp;auml;r f&amp;auml;rdiga med allt annat. Det &amp;auml;r en livsstil som inte bara senarel&amp;auml;gger n&amp;auml;sta generation, utan ocks&amp;aring; ger f&amp;auml;rre barn, eftersom fruktsamheten successivt g&amp;aring;r ner och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras drastiskt efter 35-&amp;aring;rs&amp;aring;ldern.” En annan viktig del av problematiken &amp;auml;r att barn v&amp;auml;rderas annorlunda &amp;auml;n under bondesamh&amp;auml;llets dagar, d&amp;aring; m&amp;aring;nga barn betydde arbetskraft och en trygghet f&amp;ouml;r &amp;aring;lderdomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom ofrivillig barnl&amp;ouml;shet, en livsstil med senare barnaf&amp;ouml;dande och tv&amp;aring;barnsidealet, har ocks&amp;aring; det sjunkande f&amp;ouml;delsetalet ekonomiska och arbetsmarknadsm&amp;auml;ssiga orsaker, som 1990-talets d&amp;aring;liga ekonomi, ungdomsarbetsl&amp;ouml;shet och framf&amp;ouml;r allt att antalet studerande har &amp;ouml;kat kraftigt. Studerande har, till skillnad fr&amp;aring;n arbetsl&amp;ouml;sa, en mycket l&amp;aring;g fruktsamhet, och att antalet studerande har &amp;ouml;kat kraftigt f&amp;ouml;rklarar enligt SCB ungef&amp;auml;r halva fruktsamhetsnedg&amp;aring;ngen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Konsekvenser&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den allvarligaste konsekvensen upptr&amp;auml;der f&amp;ouml;rst efter &amp;auml;nnu n&amp;aring;gra &amp;aring;r d&amp;aring; det blir brist p&amp;aring; ung arbetskraft och d&amp;aring; kostnaderna f&amp;ouml;r de alltfler och alltmer v&amp;aring;rdnadskr&amp;auml;vande &amp;auml;ldre ska t&amp;auml;ckas av skatterna fr&amp;aring;n de allt f&amp;auml;rre yngre. Med en &amp;aring;ldrande befolkning blir resurserna knappare. Var beh&amp;ouml;vs redan idag den unga arbetskraften, och var &amp;auml;r det redan idag sv&amp;aring;rast att rekrytera den? Svar: inom v&amp;aring;rd och omsorg. Antalet s&amp;ouml;kande till landets v&amp;aring;rdgymnasier har p&amp;aring; senare &amp;aring;r minskat med 40 %. I G&amp;auml;vle, till exempel, fanns f&amp;ouml;r n&amp;aring;got &amp;aring;r sedan fem s&amp;ouml;kande till 210 platser. Enligt ber&amp;auml;kningar fr&amp;aring;n riksdagens budgetkontor kommer ocks&amp;aring; det sjunkande f&amp;ouml;delsetalet att ha flera nationalekonomiskt negativa f&amp;ouml;ljder som att tillv&amp;auml;xten blir l&amp;auml;gre, det inhemska sparandet p&amp;aring;verkas negativt, efterfr&amp;aring;gan och utbudet av varor och tj&amp;auml;nster minskar liksom efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; bost&amp;auml;der.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r Lena Sommestad var vd f&amp;ouml;r Institutet f&amp;ouml;r framtidsstudier sa hon: ”Om befolkningen minskar beh&amp;ouml;vs inga nya bost&amp;auml;der och f&amp;ouml;retagen m&amp;aring;ste sl&amp;aring;ss om allt f&amp;auml;rre kunder. Vi riskerar att hamna i en ekonomisk depression. Vi m&amp;aring;ste fr&amp;aring;ga oss hur vi ska skapa ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor vill och kan s&amp;auml;tta barn till v&amp;auml;rlden.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt; varnade professor Rolf Ohlsson s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r de stora problem p&amp;aring; arbetsmarknaden som kunde komma n&amp;auml;r 40-talisterna d&amp;aring; b&amp;ouml;rjade g&amp;aring; i pension. Han pekade ocks&amp;aring; p&amp;aring; den ekonomiska faran i den sneda &amp;aring;lderspyramiden: Man ska ha i minnet att &amp;auml;ldre personer &amp;auml;r betydligt dyrare &amp;auml;n yngre f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. &amp;Aring;r 1990 tog exempelvis de &amp;auml;ldre &amp;ouml;ver 65 &amp;aring;r i anspr&amp;aring;k 2,5 g&amp;aring;nger s&amp;aring; mycket resurser som de unga per capita. F&amp;ouml;r de allra &amp;auml;ldsta var siffran fyra g&amp;aring;nger s&amp;aring; mycket som f&amp;ouml;r de unga.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;L&amp;ouml;sningar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu beh&amp;ouml;vs tre saker, n&amp;auml;mligen b&amp;auml;ttre attityder, ekonomiska villkor och valfrihet f&amp;ouml;r barnfamiljer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst beh&amp;ouml;ver vi verka f&amp;ouml;r nya och positiva attityder till barn, barnaf&amp;ouml;dande, &amp;auml;ktenskap och familjebildning. I trygga och stabila familjer f&amp;ouml;ds trygga barn – och fler barn. Att fostra barn &amp;auml;r den st&amp;ouml;rsta av alla uppgifter, det &amp;auml;r att forma framtiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tv&amp;aring;barnsidealet m&amp;aring;ste ers&amp;auml;ttas av ett trebarnsideal. Barnfamiljer i en kommun eller ett bostadsomr&amp;aring;de ska ses som en tillg&amp;aring;ng, n&amp;aring;got att satsa p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men vi m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ge barnfamiljer b&amp;auml;ttre ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar vid barnaf&amp;ouml;dande, m&amp;ouml;jlighet att sj&amp;auml;lva fostra sina barn, ge dem valfrihet att sj&amp;auml;lva v&amp;auml;lja barnomsorg, och inte tvinga ut pappor och mammor p&amp;aring; arbetsmarknaden om de sj&amp;auml;lva hellre en tid vill vara hemma med det dyrbaraste de har – och det dyrbaraste samh&amp;auml;llet har – barnen!&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna har i budgetmotionen utvecklat hur vi vill &amp;ouml;ka resurserna f&amp;ouml;r barnfamiljerna. F&amp;ouml;rutom bostadsbidrag och barnbidrag &amp;auml;r Kristdemokraternas f&amp;ouml;rslag om bl.a. barnomsorgskonto i denna situation omistligt. Samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste ge barnfamiljerna det st&amp;ouml;d som en &amp;ouml;verv&amp;auml;ldigande majoritet sj&amp;auml;lva &amp;ouml;nskar, dvs. ett rej&amp;auml;lt ekonomiskt st&amp;ouml;d som ger f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna valfrihet. Det m&amp;aring;ste vidare vara m&amp;ouml;jligt – och normalt – att kunna g&amp;ouml;ra studieuppeh&amp;aring;ll d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att man f&amp;aring;r barn. D&amp;aring; m&amp;aring;ste systemet f&amp;ouml;r studiel&amp;aring;n &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det inte automatiskt straffar den som presterar mindre p&amp;aring; grund av barnaf&amp;ouml;dande, och det m&amp;aring;ste ske en rej&amp;auml;l h&amp;ouml;jning av garantibeloppet i f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den engelske premi&amp;auml;rministern Tony Blair har lagt fram som policy att varje beslut som den engelska regeringen fattar ska pr&amp;ouml;vas utifr&amp;aring;n hur det gagnar familjen och hur det p&amp;aring;verkar familjen. Detta b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; vara den svenska riksdagens och regeringens h&amp;aring;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 21 september 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Tuve Sk&amp;aring;nberg (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödja flerbarnsidealet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurser till barnfamiljerna genom bostadsbidrag, barnbidrag och vårdnadsbidrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utforma studiemedelssystemet så att det inte missgynnar den som blir gravid.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta konsekvenspröva varje beslut från regering och riksdag för att se hur det gagnar och påverkar familjen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0161597857912</intressent_id>
<namn>Tuve Skånberg</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:11:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02Sf330</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:48:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:11:50</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Sf330</dok_id>
<subtitel>av Tuve Skånberg (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_sf_330.docx</filnamn>
<filstorlek>50288</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Europas demografi och Sveriges familjepolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8803A615-B60B-466F-8365-39AD7A333EAB</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Sf330</dok_id>
<subtitel>av Tuve Skånberg (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_sf_330.pdf</filnamn>
<filstorlek>178917</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_sf_330</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7021590B-50A0-487A-861C-527CC0C15341</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>