<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2217328</hangar_id>
 <dok_id>GT02Sf19</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>Sf19</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:Sf19 av Linnéa Darell m.fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>fp9991</tempbeteckning>
 <organ>SfU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>19</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2006-02-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-06-21 15:49:21</systemdatum>
 <publicerad>1900-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 2005/06:77 Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning</titel>
 <subtitel>av Linnéa Darell m.fl. (fp)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Sf19/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Sf19</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Sf19</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att utreda hur f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskrav som villkor f&amp;ouml;r EES-medborgares uppeh&amp;aring;llsr&amp;auml;tt inom direktivets ram skall kunna st&amp;auml;llas &amp;auml;ven p&amp;aring; arbetstagare, egenf&amp;ouml;retagare och arbetss&amp;ouml;kande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen inom EU b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av EU:s arbetstagarbegrepp samt f&amp;ouml;r att regelverket om fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r arbetskraft utformas s&amp;aring; att krav p&amp;aring; egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning kan st&amp;auml;llas &amp;auml;ven p&amp;aring; arbetstagare, egenf&amp;ouml;retagare och arbetss&amp;ouml;kande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Snart tv&amp;aring; &amp;aring;r har g&amp;aring;tt sedan debatten om &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsregler f&amp;ouml;r arbetskraft fr&amp;aring;n de nya EU-l&amp;auml;nderna f&amp;ouml;rdes i Sverige. Den svenska regeringen, som f&amp;ouml;rst aviserat att arbetsmarknaden skulle vara &amp;ouml;ppen &amp;auml;ven f&amp;ouml;r de nya unionsmedborgarna efter den 1 maj 2004, lade fram en skrivelse med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; s&amp;auml;rskilda &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsregler som skulle hindra m&amp;auml;nniskor fr&amp;aring;n de nya, fattigare EU-l&amp;auml;nderna att ta arbete i v&amp;aring;rt land. Som tur var fick f&amp;ouml;rslaget inget st&amp;ouml;d i riksdagen och f&amp;ouml;ll i sin helhet. Sverige, Storbritannien och Irland &amp;auml;r de enda l&amp;auml;nderna i EU som saknar restriktioner f&amp;ouml;r nya EU-medborgare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkpartiets alternativ till regeringens &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsregler var att kr&amp;auml;va tydliga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i EU:s regelsystem som inneb&amp;auml;r att alla som flyttar till ett annat medlemsland ska kunna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig sj&amp;auml;lva. Arbetslinjen ska givetvis g&amp;auml;lla alla, gamla som nya unionsmedborgare, och sk&amp;auml;let &amp;auml;r givet: att den som flyttar till ett annat land ska bidra till samh&amp;auml;llet och inte ligga samh&amp;auml;llet till last f&amp;ouml;r att arbetsinkomsten inte r&amp;auml;cker till. S&amp;aring; &amp;auml;r dock inte fallet idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den som definieras som ”arbetstagare” eller ”egenf&amp;ouml;retagare” omfattas inte av n&amp;aring;got sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskrav, och EG-domstolen har i en rad domar tolkat arbetstagarbegreppet s&amp;aring; att det nu innefattar &amp;auml;ven den som arbetar bara n&amp;aring;gra timmar i veckan och v&amp;auml;ljer att s&amp;ouml;ka socialbidrag f&amp;ouml;r att fylla ut sin f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Den som har status som arbetstagare har ocks&amp;aring; direkt r&amp;auml;tt till en rad svenska sociala f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner som &amp;auml;ven kan exporteras till familjen i hemlandet, bl.a. barnbidrag och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrapenning. Domstolspraxis i kombination med EU-regler kring social trygghet har allts&amp;aring; gjort det m&amp;ouml;jligt att utnyttja trygghetssystem p&amp;aring; s&amp;auml;tt de inte &amp;auml;r avsedda f&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Huvudregeln f&amp;ouml;r att f&amp;aring; uppeh&amp;aring;llsr&amp;auml;tt i ett annat EU-land &amp;auml;r att man har arbete. Men man kan ocks&amp;aring; flytta av andra sk&amp;auml;l. &amp;Auml;r man svensk pension&amp;auml;r och vill flytta till Spanien m&amp;aring;ste man visa att man har pension eller sparkapital, &amp;auml;r man student och vill studera i ett annat land m&amp;aring;ste man visa att man har studiemedel med sig. Att krav p&amp;aring; egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning st&amp;auml;lls p&amp;aring; den som flyttar f&amp;ouml;r att arbeta &amp;auml;r givetvis en grundtanke bakom den fria r&amp;ouml;rligheten, men i takt med att b&amp;aring;de v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem och domstolspraxis utvecklats har den principen urholkats. Folkpartiet har flera g&amp;aring;nger och p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt kr&amp;auml;vt att regeringen ska agera inom EU f&amp;ouml;r att tydligg&amp;ouml;ra att krav p&amp;aring; egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning &amp;auml;ven ska g&amp;auml;lla arbetstagare, men Socialdemokraterna har med kraft avvisat detta sj&amp;auml;lvklara krav varje g&amp;aring;ng det f&amp;ouml;rts fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det var Folkpartiet som inf&amp;ouml;r valet 2002 p&amp;aring; allvar initierade debatten om arbetskraftsinvandring i Sverige. LO och Socialdemokraterna gick till h&amp;aring;rt angrepp mot f&amp;ouml;rslaget. Trots att Sverige inom kort f&amp;aring;r ett allt st&amp;ouml;rre behov av arbetskraft &amp;auml;r det anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt att regeringen inte tagit st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ppna Sverige f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som vill komma hit och arbeta. Retoriken som anv&amp;auml;ndes i debatten om &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsregler och efter blockaden mot det lettiska byggf&amp;ouml;retaget i Vaxholm visar tydligt att m&amp;aring;nga inom socialdemokratin och LO fortfarande ser utl&amp;auml;ndsk arbetskraft som ett hot i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r en tillg&amp;aring;ng. Regeringens fientliga attityd mot utl&amp;auml;ndsk arbetskraft kan ocks&amp;aring; vara en f&amp;ouml;rklaring till varf&amp;ouml;r alltf&amp;ouml;r f&amp;aring; medborgare i de nya EU-l&amp;auml;nderna flyttat till Sverige f&amp;ouml;r att arbeta eller driva f&amp;ouml;retag: f&amp;ouml;r 2005 var siffran knappt 4 800 personer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Faktum &amp;auml;r emellertid att b&amp;aring;de Sverige och &amp;ouml;vriga l&amp;auml;nder i V&amp;auml;steuropa beh&amp;ouml;ver fler m&amp;auml;nniskor som arbetar. Med &amp;ouml;kade pensionsavg&amp;aring;ngar och en allt &amp;auml;ldre befolkning finns det alla sk&amp;auml;l att h&amp;aring;lla v&amp;aring;ra gr&amp;auml;nser &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor fr&amp;aring;n olika delar av v&amp;auml;rlden som vill komma hit och arbeta. Verkligheten i Sverige idag &amp;auml;r att arbetsl&amp;ouml;shet och arbetskraftsbrist existerar sida vid sida. Arbetskraftsbristen kommer inte att kunna t&amp;auml;ckas med inhemsk arbetskraft ens om de invandrare som idag g&amp;aring;r utan jobb kommer i arbete. Men sj&amp;auml;lvklart m&amp;aring;ste den som tar ett arbete i Sverige ocks&amp;aring; kunna klara att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig och sin familj och inte vara beroende av socialbidrag. Det b&amp;ouml;r g&amp;auml;lla EU-medborgare precis som det ska g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r andra m&amp;auml;nniskor som vill flytta hit.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att en princip om sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r alla som flyttar inom EU &amp;auml;r mycket viktigt f&amp;ouml;r att sl&amp;aring; vakt om den fria r&amp;ouml;rligheten n&amp;auml;r EU f&amp;aring;r &amp;auml;nnu fler medlemsl&amp;auml;nder, och f&amp;ouml;r att undvika &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsregler av den typ som m&amp;aring;nga medlemsl&amp;auml;nder inf&amp;ouml;rt. Principen &amp;auml;r ocks&amp;aring; grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r att arbetskraftsinvandring och &amp;ouml;kad fri r&amp;ouml;rlighet inom EU ska f&amp;aring; den legitimitet och folkliga f&amp;ouml;rankring som beh&amp;ouml;vs h&amp;auml;r i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;R&amp;ouml;rlighetsdirektivet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten f&amp;ouml;r EU-medborgare att bos&amp;auml;tta sig i andra medlemsl&amp;auml;nder regleras idag i en rad direktiv och f&amp;ouml;rordningar, som nu ers&amp;auml;tts med ett nytt direktiv, ”r&amp;ouml;rlighetsdirektivet”, som antogs av r&amp;aring;det den 29 april 2004. R&amp;ouml;rlighetsdirektivet &amp;auml;r nu f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r behandling i riksdagen, i syfte att genomf&amp;ouml;ras i svensk lag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkpartiet ser mycket positivt p&amp;aring; det nya direktivet, som inneh&amp;aring;ller betydande f&amp;ouml;renklingar f&amp;ouml;r den som vill flytta till ett annat EU-land. Krav p&amp;aring; pr&amp;ouml;vning av uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;rsvinner och ers&amp;auml;tts med en enkel registreringsprocedur. Mindre byr&amp;aring;krati f&amp;ouml;r den enskilde kan f&amp;ouml;rhoppningsvis &amp;ouml;ka r&amp;ouml;rligheten i Europa och uppmuntra till att fler flyttar till andra medlemsl&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att jobba, studera eller pensionera sig. Att fler EU-medborgare i framtiden v&amp;auml;ljer att flytta till Sverige f&amp;ouml;r att arbeta kan bli avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r svensk ekonomi och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men t&lt;span class="Normalt&amp;#160;indrag&amp;#160;Char,Normal_indrag&amp;#160;Char,Normal&amp;#160;Indrag&amp;#160;Char"&gt;y&lt;/span&gt;v&amp;auml;rr ber&amp;ouml;r propositionen &amp;ouml;ver huvud taget inte definitionen av arbetstagarbegreppet och hur det kan skapa bidragsberoende och leda till att svenska trygghetssystem kan utnyttjas p&amp;aring; ett felaktigt s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt regeringens f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring av utl&amp;auml;nningslagen (2005:716), som baseras p&amp;aring; texten i direktivet, g&amp;auml;ller uppeh&amp;aring;llsr&amp;auml;tt f&amp;ouml;r l&amp;auml;ngre tid &amp;auml;n tre m&amp;aring;nader till den EES-medborgare som:&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="line-height: 1.0em; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;auml;r arbetstagare eller egen f&amp;ouml;retagare i Sverige,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;har kommit till Sverige f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka arbete och har en verklig m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; en anst&amp;auml;llning,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;auml;r inskriven som studerande vid en erk&amp;auml;nd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en f&amp;ouml;rs&amp;auml;kran om detta har tillr&amp;auml;ckliga tillg&amp;aring;ngar f&amp;ouml;r sin och sina familjemedlemmars f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning samt har en helt&amp;auml;ckande sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring f&amp;ouml;r sig och familjemedlemmarna som g&amp;auml;ller i Sverige, eller&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;har tillr&amp;auml;ckliga tillg&amp;aring;ngar f&amp;ouml;r sin och sina familjemedlemmars f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning och har en helt&amp;auml;ckande sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring f&amp;ouml;r sig och familjemedlemmarna som g&amp;auml;ller i Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av lagf&amp;ouml;rslaget framg&amp;aring;r allts&amp;aring; att den som vill bos&amp;auml;tta sig i ett annat medlemsland m&amp;aring;ste tillh&amp;ouml;ra n&amp;aring;gon av kategorierna arbetstagare/egenf&amp;ouml;retagare, arbetss&amp;ouml;kande, studerande eller personer som p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt kan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig sj&amp;auml;lv och sin familj. Det finns en avg&amp;ouml;rande skillnad mellan &amp;aring; ena sidan kategori 1 och 2 och &amp;aring; andra sidan kategori 3 och 4: f&amp;ouml;r arbetstagare/egenf&amp;ouml;retagare eller arbetss&amp;ouml;kande finns &amp;ouml;ver huvud taget inget krav p&amp;aring; sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;EU:s definition av arbetstagare&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I EG-f&amp;ouml;rdraget (artikel 39) sl&amp;aring;s fast att ”fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r arbetstagare skall s&amp;auml;kerst&amp;auml;llas inom gemenskapen”. En EU-medborgare har allts&amp;aring; r&amp;auml;tt att arbeta i andra medlemsl&amp;auml;nder p&amp;aring; samma villkor som v&amp;auml;rdlandets egna medborgare. Arbetstagare som flyttar inom EU omfattas normalt av det sociala trygghetssystemet i det land d&amp;auml;r de arbetar, oavsett om de &amp;auml;r anst&amp;auml;llda eller egenf&amp;ouml;retagare. Den grundregeln finns fastlagd i den omfattande EG-f&amp;ouml;rordningen 1408/71.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;auml;lva tanken bakom den f&amp;ouml;rdragsf&amp;auml;sta fria r&amp;ouml;rligheten f&amp;ouml;r just arbetskraft &amp;auml;r helt riktig och v&amp;auml;rd att hylla, n&amp;auml;mligen att b&amp;aring;de medlemsl&amp;auml;ndernas ekonomier och Europasamarbetet som s&amp;aring;dant gynnas av att m&amp;auml;nniskor som arbetar och bidrar till samh&amp;auml;llet &amp;aring;tnjuter r&amp;auml;tten att fritt flytta mellan medlemsl&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att en ”arbetstagare” &amp;auml;r lika med en person som &amp;auml;r sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjande genom eget arbete borde allts&amp;aring; vara en sj&amp;auml;lvklarhet. Men den juridiska verkligheten &amp;auml;r en annan. Sedan den fria r&amp;ouml;rligheten inf&amp;ouml;rdes har EG-domstolen vid ett flertal tillf&amp;auml;llen tolkat arbetstagarbegreppet. F&amp;ouml;r att r&amp;auml;knas som arbetstagare kr&amp;auml;vs enligt domstolen att f&amp;ouml;ljande kriterier &amp;auml;r uppfyllda:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;en anst&amp;auml;llning i v&amp;auml;rdlandet,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att arbetet ska utf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r annans r&amp;auml;kning och under dennes ledning,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;n&amp;aring;gon form av ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r arbetet, ej n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigtvis i pengar,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att arbetet inte &amp;auml;r av ”helt marginell betydelse”.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den svenska debatt som f&amp;ouml;rdes kring fr&amp;aring;gan om &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsregler under v&amp;aring;ren 2004 sades att en veckoarbetstid p&amp;aring; tio timmar &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r vem som ska betraktas som arbetstagare i EG-r&amp;auml;ttslig mening. Den definitionen &amp;auml;r ocks&amp;aring; v&amp;auml;gledande n&amp;auml;r EU-medborgare beviljas uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r arbete i Sverige, och n&amp;auml;r det ska avg&amp;ouml;ras vem som omfattas av svenska sociala f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tiotimmarsregeln h&amp;auml;rstammar fr&amp;aring;n en dom i EG-domstolen fr&amp;aring;n 1989. Domen behandlar egentligen n&amp;aring;got helt annat, n&amp;auml;mligen huruvida en medlemsstat har r&amp;auml;tt att undanta en person som arbetar mindre &amp;auml;n tio timmar per vecka fr&amp;aring;n g&amp;auml;ngse sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsregler. Samtidigt finns ytterligare en dom fr&amp;aring;n samma &amp;aring;r som sl&amp;aring;r fast att den som har en anst&amp;auml;llning ska betraktas som arbetstagare oavsett hur l&amp;aring;ng arbetstiden &amp;auml;r. R&amp;auml;ttsl&amp;auml;get om exakt vem som egentligen &amp;auml;r arbetstagare &amp;auml;r allts&amp;aring; inte helt klart.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EG-domstolen har sagt f&amp;ouml;ljande om hur m&amp;aring;l kring den fria r&amp;ouml;rligheten ska tolkas:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt domstolens r&amp;auml;ttspraxis utg&amp;ouml;r fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r arbetstagare en av gemenskapens grundl&amp;auml;ggande principer. Best&amp;auml;mmelserna som r&amp;ouml;r denna grundl&amp;auml;ggande frihet och s&amp;auml;rskilt begreppen ”arbetstagare” och ”avl&amp;ouml;nad verksamhet” som definierar till&amp;auml;mpningsomr&amp;aring;det skall d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tolkas extensivt, medan d&amp;auml;remot undantag och avvikelser fr&amp;aring;n principen om fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r arbetstagare skall tolkas restriktivt.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en dom fr&amp;aring;n 1985 konstaterar EG-domstolen att ”den omst&amp;auml;ndigheten att en medborgare fr&amp;aring;n en medlemsstat som p&amp;aring; en annan medlemsstats territorium utf&amp;ouml;r ett avl&amp;ouml;nat arbete, som i sig kan anses som faktiskt och verkligt, ans&amp;ouml;ker om ekonomiskt st&amp;ouml;d som tas fr&amp;aring;n allm&amp;auml;nna medel i den medlemsstaten f&amp;ouml;r att komplettera den inkomst han erh&amp;aring;ller p&amp;aring; grund av sitt arbete, till&amp;aring;ter inte att han utesluts fr&amp;aring;n till&amp;auml;mpningen av best&amp;auml;mmelserna i gemenskapsr&amp;auml;tten om fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r arbetstagare”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ingen kan allts&amp;aring; nekas uppeh&amp;aring;llsr&amp;auml;tt och d&amp;auml;rmed bos&amp;auml;ttning i Sverige f&amp;ouml;r att man &amp;auml;r i behov av och s&amp;ouml;ker socialbidrag vid sidan om sitt arbete, om man r&amp;auml;knas som arbetstagare. Man kan heller inte v&amp;auml;gras f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d i detta fall. N&amp;aring;gon sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsplikt finns inte enligt domstolen. Enbart risken f&amp;ouml;r att n&amp;aring;gon riskerar att leva p&amp;aring; bidrag kan allts&amp;aring; inte utg&amp;ouml;ra grund f&amp;ouml;r att neka uppeh&amp;aring;llsr&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utl&amp;auml;nningslagen sl&amp;aring;r i 8 kap. 2 &amp;sect; f&amp;ouml;rsta stycket fast att den utl&amp;auml;nning som kan antas sakna tillr&amp;auml;ckliga medel f&amp;ouml;r vistelsen i Sverige f&amp;aring;r avvisas, men nu f&amp;ouml;resl&amp;aring;r regeringen att det ska bli om&amp;ouml;jligt att avvisa EES-medborgare som definieras som arbetstagare, egenf&amp;ouml;retagare eller arbetss&amp;ouml;kande och som s&amp;ouml;ker f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d genom f&amp;ouml;ljande till&amp;auml;gg:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rsta stycket 1 g&amp;auml;ller inte f&amp;ouml;r en EES-medborgare och hans eller hennes familjemedlemmar. Avvisning f&amp;aring;r dock ske, av andra &amp;auml;n arbetstagare, egenf&amp;ouml;retagare, arbetss&amp;ouml;kande samt dennes familjemedlemmar, om n&amp;aring;gon av dem efter inresan i Sverige visar sig utg&amp;ouml;ra en belastning f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndssystemet enligt socialtj&amp;auml;nstlagen (2001:453).&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;N&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga regelf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s regler ska g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r den som vill arbeta eller studera att flytta inom EU, inte f&amp;ouml;r den som vill leva p&amp;aring; bidrag. Hela lagstiftningen kring den fria r&amp;ouml;rligheten har sin bakgrund i visionen om en &amp;ouml;ppen arbetsmarknad med &amp;ouml;kad mobilitet. Men p&amp;aring; grund av bristen p&amp;aring; tydliga regler har EG-domstolen kommit med utslag som &amp;ouml;ppnar f&amp;ouml;r felutnyttjande och dessutom riskerar att leda m&amp;auml;nniskor in i bidragsberoende.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tiotimmarsregeln och den f&amp;ouml;rordning som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att betala ut svenska barnbidrag och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrapenning &amp;auml;ven om familjen bor i ett annat land &amp;auml;n Sverige &amp;auml;r anpassade efter en kontinental v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodell som skiljer sig starkt fr&amp;aring;n de trygghetssystem som finns i fr&amp;auml;mst Norden. I takt med att EU forts&amp;auml;tter att utvidgas – en utvidgningsprocess som f&amp;ouml;r &amp;ouml;vrigt b&amp;ouml;r snabbas p&amp;aring; – kommer skillnaderna i v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsniv&amp;aring;er mellan medlemsl&amp;auml;nderna att &amp;ouml;ka. Folkpartiet vill sl&amp;aring; vakt om och &amp;ouml;ka den fria r&amp;ouml;rligheten &amp;auml;ven i ett framtida EU som kan komma att pr&amp;auml;glas av st&amp;ouml;rre skillnader i v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och med stora variationer i trygghetssystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt kr&amp;auml;vs en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av EU:s arbetstagarbegrepp s&amp;aring; att det omfattar krav p&amp;aring; sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Fr&amp;aring;gan beh&amp;ouml;ver emellertid utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Folkpartiets arbete f&amp;ouml;r att inf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskrav&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkpartiet har redan tagit en rad initiativ f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra de EU-regler som styr den fria r&amp;ouml;rligheten, i syfte att skapa ett stabilt regelverk som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r arbetskraft &amp;auml;ven i ett EU med &amp;auml;nnu fler medlemsl&amp;auml;nder, andra migrationsm&amp;ouml;nster och &amp;ouml;kade skillnader. Tyv&amp;auml;rr har regeringens st&amp;ouml;d helt uteblivit – varje g&amp;aring;ng.&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkpartiet har lagt f&amp;ouml;rslag om att inf&amp;ouml;ra krav p&amp;aring; sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning &amp;auml;ven f&amp;ouml;r arbetstagare och egenf&amp;ouml;retagare som flyttar mellan EU-l&amp;auml;nderna. Det skedde 2003 i samband med att Europaparlamentet behandlade r&amp;ouml;rlighetsdirektivet, som ligger till grund f&amp;ouml;r regeringens proposition om &amp;auml;ndring av utl&amp;auml;nningslagen. F&amp;ouml;rslaget st&amp;ouml;ddes av Centerpartiet, medan alla andra svenska partier gick emot. Socialdemokraterna i Europaparlamentet uppmanade till avslag p&amp;aring; Folkpartiets f&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I samma direktiv f&amp;ouml;reslog Folkpartiet tv&amp;aring; andra f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar: dels att medlemsstaterna skulle ha r&amp;auml;tt att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot personer som medvetet flyttat f&amp;ouml;r att utnyttja ett annat lands sociala trygghetssystem, dels att inget land ska tvingas betala f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d till EU-medborgare som saknar uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd. Folkpartiet och Centerpartiet r&amp;ouml;stade f&amp;ouml;r, men st&amp;ouml;det fr&amp;aring;n &amp;ouml;vriga svenska parlamentariker uteblev.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkpartiet och Centerpartiet s&amp;ouml;kte i b&amp;ouml;rjan av december 2003 st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rslaget om f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskrav i ett brev till samtliga liberala partiledare i Europa. Vi fick stort st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n systerpartier i de nya EU-l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en interpellation till statsminister G&amp;ouml;ran Persson har Lars Leijonborg pekat p&amp;aring; problemen med tiotimmarsregeln och uppmanat regeringen att ta initiativ p&amp;aring; EU-niv&amp;aring; f&amp;ouml;r att l&amp;auml;gga fast rimliga och konsekventa regler f&amp;ouml;r den fria r&amp;ouml;rligheten. Ett konkret krav var att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsplikt ska g&amp;auml;lla arbetstagare fr&amp;aring;n alla EU-l&amp;auml;nder, enligt samma princip som redan idag g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r studenter och pension&amp;auml;rer. Migrationsminister Barbro Holmberg, som svarade p&amp;aring; interpellationen den 27 januari 2004, avvisade d&amp;aring; fp-kravet om f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsplikt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tv&amp;aring; motioner fr&amp;aring;n Folkpartiet (2003/04:Sf38 av Erik Ullenhag m.fl., 2003/04:Sf39 av Bo K&amp;ouml;nberg m.fl.) som v&amp;auml;cktes med anledning av regeringens skrivelse om &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsregler f&amp;ouml;r de nya EU-l&amp;auml;nderna har tagit upp fr&amp;aring;gan. Motionerna inneh&amp;aring;ll en uppmaning till regeringen att man inom EU verkar f&amp;ouml;r att regelverket om r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r arbetskraft utformas s&amp;aring; att arbete, f&amp;ouml;r att ge uppeh&amp;aring;llstillst&amp;aring;nd, skall r&amp;auml;cka till den egna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det bindande samr&amp;aring;det med riksdagens EU-n&amp;auml;mnd inf&amp;ouml;r toppm&amp;ouml;tet i mars 2004 &amp;aring;tog sig statsminister G&amp;ouml;ran Persson till slut att se till att regeringen redan vid toppm&amp;ouml;tet skulle verka f&amp;ouml;r att reglerna p&amp;aring; EU-niv&amp;aring; &amp;auml;ndras s&amp;aring; att bl a tiotimmarsregeln avskaffas, och d&amp;auml;rmed att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskrav kan st&amp;auml;llas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men trots att vi st&amp;auml;llt upprepade krav p&amp;aring; regeringen, och trots statsministerns utf&amp;auml;stelser, har vi m&amp;ouml;tts av total passivitet. Regeringen har s&amp;aring;vitt vi kunnat f&amp;aring; fram inte lyft ett finger vare sig i EU:s ministerr&amp;aring;d eller i Europeiska r&amp;aring;det f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som skulle minska risken f&amp;ouml;r &amp;ouml;verutnyttjande av bidrag och d&amp;auml;rmed g&amp;ouml;ra framtida &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsregler on&amp;ouml;diga i hela Europa. N&amp;auml;r Folkpartiet f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra den tiotimmarsregel som statsminister Persson kallat ”skamlig”, beskylldes vi f&amp;ouml;r att vilja inf&amp;ouml;ra ett permanent g&amp;auml;starbetarsystem. Men det &amp;auml;r ju tv&amp;auml;rtom: Vi vill att den som kan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig i Sverige skall tas emot med &amp;ouml;ppna armar och omfattas av samma sociala r&amp;auml;ttigheter som alla andra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det mest anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rda &amp;auml;r att den proposition som inneh&amp;aring;ller f&amp;ouml;rslag till genomf&amp;ouml;rande av exakt det direktiv d&amp;auml;r en regelf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring b&amp;ouml;r kunna f&amp;ouml;ras in, inte med ett enda ord tar upp problematiken kring det vida arbetstagarbegreppet och de konsekvenser det kan f&amp;aring; f&amp;ouml;r svenska trygghetssystem. Trots att statsministern lovat ta upp fr&amp;aring;gan p&amp;aring; EU-niv&amp;aring; f&amp;ouml;rm&amp;aring;r regeringen inte ens g&amp;ouml;ra ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra den svenska lagstiftningen i den av oss f&amp;ouml;reslagna riktningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Folkpartiet kr&amp;auml;ver att fr&amp;aring;gan utreds&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det inte avg&amp;ouml;rande om det kommer tio, tusen eller tiotusen m&amp;auml;nniskor till Sverige utan att kunna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig. Vi anser att EU:s regelverk &amp;auml;r fel, d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att vi sl&amp;aring;r vakt om nationellt beslutsfattande p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsomr&amp;aring;det. Om ocks&amp;aring; m&amp;auml;nniskor som &amp;auml;r beroende av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem ska kunna v&amp;auml;lja i vilket land de vill bo, framtvingas en samordning av v&amp;auml;lf&amp;auml;rds- och skattepolitik som vi inte &amp;auml;r anh&amp;auml;ngare av.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europas l&amp;auml;nder har valt mycket olika v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodeller. Det finns olikheter i fr&amp;aring;ga om intj&amp;auml;nandekrav, boplikt, familjebegrepp, f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsm&amp;auml;ssighet, f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsniv&amp;aring;er, graden av egenfinansiering o.s.v. Det finns krafter i Europa som vill utj&amp;auml;mna ocks&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rds- och skatteniv&amp;aring;er genom att f&amp;ouml;ra upp de fr&amp;aring;gorna p&amp;aring; EU-niv&amp;aring;. De krafterna f&amp;ouml;rsvarar en vidstr&amp;auml;ckt tolkning av arbetstagarbegreppet, s&amp;aring; att det i praktiken omfattar ocks&amp;aring; personer som inte kan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig sj&amp;auml;lva. Vi tror att det &amp;auml;r en olycklig utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det europeiska regelverket kring fri r&amp;ouml;rlighet m&amp;aring;ste anpassas till synen att den som &amp;auml;r vuxen och frisk f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig sj&amp;auml;lv. Vi &amp;auml;r angel&amp;auml;gna om att krav p&amp;aring; sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning f&amp;ouml;r medborgare fr&amp;aring;n andra EU-l&amp;auml;nder som flyttar till Sverige f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka jobb, arbeta eller driva f&amp;ouml;retag ska kunna f&amp;ouml;ras in i svensk lag s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning kan ske genom heltids- eller deltidsarbete, och arbetsinkomster kan kompletteras med sparade medel, pension eller f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder. Konsekvensen blir d&amp;aring; att samma krav st&amp;auml;lls p&amp;aring; alla unionsmedborgare som vill flytta hit – oavsett om man flyttar f&amp;ouml;r att studera, s&amp;ouml;ka jobb, driva f&amp;ouml;retag eller pensionera sig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskrav &amp;auml;ven f&amp;ouml;r arbetstagare, arbetss&amp;ouml;kande och egenf&amp;ouml;retagare b&amp;ouml;r rimligtvis falla inom ramen f&amp;ouml;r nuvarande f&amp;ouml;rdrag. Samtidigt &amp;auml;r vi medvetna om och bekymrade &amp;ouml;ver den tolkning som domstolen i ett flertal domar gjort av gr&amp;auml;nserna f&amp;ouml;r den fria r&amp;ouml;rligheten. Regeringen m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ra allvar av sitt l&amp;ouml;fte och verka f&amp;ouml;r en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av EU:s arbetstagarbegrepp samt f&amp;ouml;r att regelverket om fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r arbetskraft utformas s&amp;aring; att krav p&amp;aring; egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning kan st&amp;auml;llas &amp;auml;ven p&amp;aring; arbetstagare, egenf&amp;ouml;retagare och arbetss&amp;ouml;kande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; tills&amp;auml;tta en utredning med uppdraget att utreda hur f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningskrav som villkor f&amp;ouml;r EES-medborgares uppeh&amp;aring;llsr&amp;auml;tt inom r&amp;ouml;rlighetsdirektivets ram skall kunna st&amp;auml;llas &amp;auml;ven p&amp;aring; arbetstagare, egenf&amp;ouml;retagare och arbetss&amp;ouml;kande.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 24 februari 2006&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Linn&amp;eacute;a Darell (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Solveig Hellquist (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Anne-Marie Ekstr&amp;ouml;m (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Louise Edlind-Friberg (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Nyamko Sabuni (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Mauricio Rojas (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Prop. 77 sid. 13, 3 a kap. 3 &amp;sect;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur försörjningskrav som villkor för EES-medborgares uppehållsrätt inom direktivets ram skall kunna ställas även på arbetstagare, egenföretagare och arbetssökande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SfU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inom EU bör verka för en förändring av EU:s arbetstagarbegrepp samt för att regelverket om fri rörlighet för arbetskraft utformas så att krav på egen försörjning kan ställas även på arbetstagare, egenföretagare och arbetssökande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SfU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2006-02-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2006-03-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2006-03-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0395613047500</intressent_id>
<namn>Linnéa Darell</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0963654118003</intressent_id>
<namn>Solveig Hellquist</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0730984957305</intressent_id>
<namn>Anne-Marie Ekström</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0456373360003</intressent_id>
<namn>Louise Edlind-Friberg</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0802373156815</intressent_id>
<namn>Nyamko Sabuni</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0591055036519</intressent_id>
<namn>Mauricio Rojas</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 2005/06:77</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:36:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:36:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02Sf19</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:48:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:36:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Sf19</dok_id>
<subtitel>av Linnéa Darell m.fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_sf_19__.docx</filnamn>
<filstorlek>51993</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 2005/06:77 Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/227D9AC9-C270-4AB0-AFCB-9886CC80B1FB</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Sf19</dok_id>
<subtitel>av Linnéa Darell m.fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_sf_19__.pdf</filnamn>
<filstorlek>226204</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_sf_19__</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5E411819-8BE7-48E8-B9E4-438BABFB9F10</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>