<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2217268</hangar_id>
 <dok_id>GT02N438</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>N438</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:N438 av Mats Odell m.fl. (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd912</tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>438</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-02-06 15:38:52</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-18 11:02:27</publicerad>
 <titel>Stockholmsregionen och Sveriges utveckling</titel>
 <subtitel>av Mats Odell m.fl. (kd)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02N438/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02N438</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02N438</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865279" name="_Toc115865279"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;1&amp;#9;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865279"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;2&amp;#9;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865280"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;3&amp;#9;Stockholm en internationell stad&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865281"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;4&amp;#9;En storstadspolitik f&amp;ouml;r Stockholm&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865282"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;5&amp;#9;Ett dynamiskt n&amp;auml;ringsliv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865283"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;6&amp;#9;R&amp;auml;ttvis skatteutj&amp;auml;mning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865284"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;7&amp;#9;Utbildning i Stockholm&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865285"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;8&amp;#9;Fler bost&amp;auml;der&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865286"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;9&amp;#9;Fungerande infrastruktur&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865287"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;10&amp;#9;Kollektivtrafiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865288"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;11&amp;#9;V&amp;auml;gar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865289"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;12&amp;#9;Tr&amp;auml;ngselskatt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865290"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;13&amp;#9;Flyget&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865291"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;14&amp;#9;En region f&amp;ouml;r alla&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865292"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;15&amp;#9;Integration&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865293"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;16&amp;#9;Ett tryggt och s&amp;auml;kert Stockholm&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865294"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1"&gt;17&amp;#9;Regionalt sj&amp;auml;lvstyre&amp;#9;&lt;a href="#_Toc115865295"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc115865280" name="_Toc115865280"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en storstadspolitik och en satsning p&amp;aring; att utveckla Stockholmsregionen som en motor f&amp;ouml;r hela Sveriges utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k i Stockholmsregionen med skattereduktion f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigheten av ett r&amp;auml;ttvist skatteutj&amp;auml;mningssystem.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om yrkesutbildningen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska produktionskostnaden av nya bost&amp;auml;der.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en reformerad planprocess.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om h&amp;ouml;jd gr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r skattebefrielse vid uthyrning av privatbost&amp;auml;der.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;ouml;kade statliga infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;ouml;ka resurserna till infrastruktursatsningar genom public-private partnership-l&amp;ouml;sningar.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om utbyggnaden av sp&amp;aring;rbunden trafik i Stockholmsregionen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om utbyggnaden av infrastrukturen i Stockholms stad.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket med tr&amp;auml;ngselskatt.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om satsningar i miljonprogramsomr&amp;aring;den.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av att kunna validera utl&amp;auml;ndska utbildningar.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om specialdesignad kompletteringsutbildning f&amp;ouml;r invandrare med utl&amp;auml;ndsk examen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 2 och 7 h&amp;auml;nvisade till SkU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 3 och 12 h&amp;auml;nvisade till FiU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 4, 14 och 15 h&amp;auml;nvisade till UbU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 5, 6 och 13 h&amp;auml;nvisade till BoU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 8–11 h&amp;auml;nvisade till TU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865281" name="_Toc115865281"&gt;&lt;/a&gt;Stockholm en internationell stad&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stora st&amp;auml;der spelar en viktig roll i en internationaliserad v&amp;auml;rld. Det &amp;auml;r viktigt att Stockholm ges f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att utvecklas till en konkurrenskraftig stad i ett internationellt perspektiv. Det kr&amp;auml;vs s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xten och utvecklingen i den h&amp;auml;r regionen som f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xten och utvecklingen i hela Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm fungerar som importhamn inte bara f&amp;ouml;r varor utan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r id&amp;eacute;er fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder. N&amp;auml;stan vart tredje svenskt importf&amp;ouml;retag finns i Stockholmsregionen. Forskning i regionen spelar ocks&amp;aring; en viktig roll f&amp;ouml;r Sveriges id&amp;eacute;utbyte med andra delar av v&amp;auml;rlden och f&amp;ouml;r hela landets innovationsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Verksamheter som vuxit sig starka i Stockholmsregionen tenderar att spridas och v&amp;auml;xa vidare i andra delar av landet. Ekonomisk tillv&amp;auml;xt sker inte antingen i Stockholm eller i &amp;ouml;vriga landet, utan Stockholmsregionens utveckling &amp;auml;r en central f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rnyelse av n&amp;auml;ringslivet i &amp;ouml;vriga svenska regioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholmsregionens speciella betydelse f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska storf&amp;ouml;retags etableringar och satsningar i Sverige kan inte nog understrykas. S&amp;auml;rskilt Kista n&amp;auml;mns i olika internationella rapporter som ett av v&amp;auml;rldens tio viktigaste center f&amp;ouml;r teknologiforskning, inte minst inom IT- och telekomsektorn. M&amp;aring;nga stora amerikanska och japanska f&amp;ouml;retag har f&amp;ouml;rlagt hela eller delar av sina europeiska forsknings- och utvecklingsavdelningar inom till exempel mobil kommunikation till Storstockholmsomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;gger man d&amp;auml;rtill Karolinska Institutet som i en internationell rapport rankats som ett av Europas tio b&amp;auml;sta universitet samt ett av landets fr&amp;auml;msta teknologicenter, Kungliga Tekniska h&amp;ouml;gskolan, och den fr&amp;auml;msta ekonomiutbildningen i Norden, Handelsh&amp;ouml;gskolan med sitt unika Japaninstitut, s&amp;aring; f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks bilden av Stockholmsomr&amp;aring;det som den viktigaste och starkaste utvecklingsmotorn i svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I huvudstaden finns den ledande kapitalmarknaden i landet som f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjer s&amp;aring;v&amp;auml;l noterade som onoterade f&amp;ouml;retag med riskvilligt kapital, vilket beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r bolagens vidare utveckling. H&amp;auml;r finns vidare de ledande medief&amp;ouml;retagen – rikst&amp;auml;ckande tidningar, radio och TV – och h&amp;auml;r finns de centrala organen f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l industri- och tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;retag som fackliga organisationer. I Stockholm finns en bredd i n&amp;auml;rings- och kulturlivet som &amp;auml;r st&amp;ouml;rre &amp;auml;n i andra regioner. Dessutom finns den politiska makten som ytterligare st&amp;auml;rker omr&amp;aring;dets s&amp;auml;rart och speciella betydelse f&amp;ouml;r landets utveckling. Storstadens kontakter, r&amp;ouml;rlighet och flexibilitet skapar god jordm&amp;aring;n f&amp;ouml;r innovationer och nya id&amp;eacute;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm &amp;auml;r dock inte bara ledande i tillv&amp;auml;xt utan &amp;auml;ven i nedg&amp;aring;ng, vilket understryker vikten av att v&amp;aring;rda tillv&amp;auml;xt och utveckling av Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna tror p&amp;aring; Stockholms m&amp;ouml;jligheter. I Stockholms l&amp;auml;n bor en femtedel av landets befolkning p&amp;aring; en sextiondel av landets yta. Hit flyttar m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rverkliga livsprojekt och f&amp;ouml;r att ta del av det rika utbud av kultur, utbildning, n&amp;ouml;jen och arbetsm&amp;ouml;jligheter som regionen erbjuder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det finns en risk att Stockholm, landets viktigaste tillv&amp;auml;xtmotor, stannar om inte tillg&amp;auml;ngligheten till utbildning &amp;ouml;kar, om inte bostadsbyggandet &amp;ouml;kar, om inte infrastrukturen f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och om inte skatteutj&amp;auml;mningssystemet reformeras. P&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den har den socialdemokratiska regeringen och Socialdemokraterna i regionen totalt misslyckats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En storstad &amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis milj&amp;ouml;ekonomisk. S&amp;aring; &amp;auml;r till exempel utsl&amp;auml;ppen av koldioxid per capita l&amp;auml;gre i Stockholmsregionen &amp;auml;n landet som helhet. I regionen finns goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att hush&amp;aring;lla med mark genom en relativt h&amp;ouml;g exploatering i l&amp;auml;gen som kan f&amp;aring; en god kollektivtrafikf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. En s&amp;aring;dan bebyggelseutveckling ger f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r ett minskat trafikarbete och energieffektiva uppv&amp;auml;rmningsl&amp;ouml;sningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men s&amp;aring;dan t&amp;auml;thet kan ocks&amp;aring; leda till negativa effekter s&amp;aring;som tr&amp;auml;ngsel i trafiken och l&amp;aring;g framkomlighet, vilket bland annat leder till d&amp;aring;lig luftkvalitet vissa tider. Ocks&amp;aring; detta understryker vikten av att l&amp;aring;ngsiktigt planera bebyggelse och trafik i en v&amp;auml;xande region.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865282" name="_Toc115865282"&gt;&lt;/a&gt;En storstadspolitik f&amp;ouml;r Stockholm&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r egentligen sj&amp;auml;lvklart att det beh&amp;ouml;vs en v&amp;auml;l utvecklad storstadspolitik. Stockholms stads egen framtidsutredning menar i en nyligen utkommen rapport att ”Det beh&amp;ouml;vs en s&amp;auml;rskild storstadspolitik f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre tillvarata storst&amp;auml;dernas v&amp;auml;lf&amp;auml;rds- och tillv&amp;auml;xtgenererande kraft. En politik som b&amp;aring;de syftar till att skapa tillv&amp;auml;xt och klara av sociala problem.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens storstadspolitik kom till st&amp;aring;nd i slutet av 1990-talet. Riksdagen (bet. 1998/99:AU2) beslutade d&amp;aring; att de &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;len f&amp;ouml;r storstadspolitiken &amp;auml;r att ge storstadsregionerna goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt och d&amp;auml;rmed kunna bidra till att nya arbetstillf&amp;auml;llen skapas s&amp;aring;v&amp;auml;l inom regionerna som i &amp;ouml;vriga delar av landet (tillv&amp;auml;xtm&amp;aring;let) samt att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka f&amp;ouml;r j&amp;auml;mlika och j&amp;auml;mst&amp;auml;llda levnadsvillkor f&amp;ouml;r storst&amp;auml;dernas inv&amp;aring;nare (integrationsm&amp;aring;let).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r inte s&amp;aring; sv&amp;aring;rt att inst&amp;auml;mma i m&amp;aring;len p&amp;aring; en &amp;ouml;vergripande niv&amp;aring; men vi kristdemokrater &amp;auml;r mycket kritiska till vad regeringen gjort f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; m&amp;aring;len, eller r&amp;auml;ttare sagt inte gjort.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I december 2003 &amp;ouml;verl&amp;auml;mnade regeringen en skrivelse till riksdagen med information och bed&amp;ouml;mningar ang&amp;aring;ende lokalt utvecklingsarbete i storst&amp;auml;derna (skr. 2003/04:49). I skrivelsen redog&amp;ouml;rs inte ens f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xtm&amp;aring;let i sin helhet utan den &amp;auml;r endast inriktad p&amp;aring; insatserna inom politikomr&amp;aring;det segregationsm&amp;aring;l och p&amp;aring; de lokala utvecklingsavtalen. Regeringen saknar politik f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och utveckling av v&amp;aring;ra storst&amp;auml;der.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholms l&amp;auml;ns landstings regionplane- och trafikkontor har i skriften ”En modern nationell storstadspolitik” (5:2003) p&amp;aring; ett f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nstfullt s&amp;auml;tt pekat p&amp;aring; ett antal faktorer som b&amp;ouml;r ligga till grund f&amp;ouml;r storstadspolitiken och vad som skiljer Stockholms l&amp;auml;n och de &amp;ouml;vriga storstadsl&amp;auml;nen fr&amp;aring;n andra svenska l&amp;auml;n:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Storleken: I Stockholms l&amp;auml;n bor 20,5 procent av landets inv&amp;aring;nare, i Sk&amp;aring;ne l&amp;auml;n 12,7 procent och i V&amp;auml;stra G&amp;ouml;talands l&amp;auml;n 16,8 procent. Det motsvarar h&amp;auml;lften av Sveriges befolkning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;ngkulturell befolkning: I storst&amp;auml;derna finns en &amp;ouml;verrepresentation av invandrare. N&amp;auml;ra 40 procent av dem som invandrat till Sverige fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder utanf&amp;ouml;r Europa bor i Stockholms l&amp;auml;n och ytterligare 30 procent i de &amp;ouml;vriga storstadsl&amp;auml;nen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;g utbildningsniv&amp;aring;: Speciellt Stockholmsregionen har en h&amp;ouml;g andel inv&amp;aring;nare med n&amp;aring;gon form av eftergymnasial utbildning (cirka 30 procent mer &amp;auml;n genomsnittet f&amp;ouml;r riket). I h&amp;ouml;g grad beror det p&amp;aring; inflyttning av v&amp;auml;lutbildade vuxna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bred men kr&amp;auml;vande arbetsmarknad: Den breda arbetsmarknaden g&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor har m&amp;ouml;jlighet att finna ett arbete som motsvarar deras intresse och utbildning. Men arbetsmarknaden &amp;auml;r samtidigt kr&amp;auml;vande och andelen som &amp;auml;r projektanst&amp;auml;lld eller p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt har en os&amp;auml;krare position p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r h&amp;ouml;gre &amp;auml;n i landet i &amp;ouml;vrigt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga egna f&amp;ouml;retagare/entrepren&amp;ouml;rer: I storst&amp;auml;derna &amp;auml;r eget f&amp;ouml;retagande vanligare &amp;auml;n p&amp;aring; andra orter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;ouml;rlighet: M&amp;aring;nga flyttar till, fr&amp;aring;n och inom storstadsomr&amp;aring;dena.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Pressad bostadsmarknad: Andelen ensamboende i Stockholmsregionen &amp;auml;r n&amp;aring;got st&amp;ouml;rre &amp;auml;n i &amp;ouml;vriga landet. Samtidigt &amp;auml;r andelen ungdomar mellan 20 och 24 &amp;aring;r som bor hemma hos sina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar h&amp;ouml;gre, vilket har att g&amp;ouml;ra med bostadsbristen och h&amp;ouml;ga boendekostnader. Byggkostnaderna &amp;auml;r h&amp;ouml;gre h&amp;auml;r &amp;auml;n i &amp;ouml;vriga riket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;gre inkomster, h&amp;ouml;gre kostnader: Stockholm, men inte de andra storstadsregionerna, har en st&amp;ouml;rre andel h&amp;ouml;ginkomsthush&amp;aring;ll &amp;auml;n &amp;ouml;vriga riket. Samtidigt &amp;auml;r boendekostnaderna markant h&amp;ouml;gre. En villa i Storstockholmsomr&amp;aring;det &amp;auml;r mer &amp;auml;n dubbelt s&amp;aring; dyr som genomsnittet i landet som helhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;aring;nga restider: F&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetande i Stockholmsregionen har i en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse l&amp;auml;ngre restid &amp;auml;n &amp;ouml;vriga landet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Otrygghet och oh&amp;auml;lsa: I en stor stad &amp;auml;r anonymitet och d&amp;auml;rmed ensamhet och otrygghet vanligare. Fler uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r hot, v&amp;aring;ld, st&amp;ouml;ld eller skadeg&amp;ouml;relse.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;sn&amp;aring;la: Storst&amp;auml;dernas t&amp;auml;thet g&amp;ouml;r att de b&amp;auml;ttre klarar att uppfylla sin del av de nationella milj&amp;ouml;m&amp;aring;len. Stockholmsregionen svarar till exempel f&amp;ouml;r en stor del av de totala utsl&amp;auml;ppen men har betydligt l&amp;auml;gre utsl&amp;auml;pp per person.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna vill se att insikten om vad tillv&amp;auml;xt och f&amp;ouml;retagande betyder f&amp;ouml;r Stockholm leder till handling i Regeringskansliet. P&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt &amp;auml;r det endast en h&amp;ouml;gre och arbetsledd ekonomisk tillv&amp;auml;xt som kan ge kommunsektorn b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att klara sina uppgifter inom framf&amp;ouml;r allt v&amp;aring;rden, skolan och omsorgen. Utan en b&amp;auml;ttre tillv&amp;auml;xt kommer det bara att finnas nedsk&amp;auml;rningar att f&amp;ouml;rdela. Detta &amp;auml;r ett viktigt sk&amp;auml;l till att Kristdemokraterna prioriterar just tillv&amp;auml;xtpolitiken s&amp;aring; h&amp;ouml;gt.&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill bland annat se en b&amp;auml;ttre fungerande yrkesutbildning och en utbildningspolitik som &amp;ouml;kar tillg&amp;auml;ngligheten till h&amp;ouml;gre studier i Storstockholm.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill se en bostadspolitik med starkare incitament f&amp;ouml;r bostadsbyggande i storst&amp;auml;derna och &amp;ouml;kad konkurrens inom byggbranschen och en trafikpolitik med f&amp;ouml;r storst&amp;auml;der &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenliga beslutsformer och &amp;ouml;kade investeringar i infrastruktur.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; se kraftfullare &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att komma tillr&amp;auml;tta med socialbidragsberoende och utanf&amp;ouml;rskap och vi vill se f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningar av r&amp;auml;ttssystemet. Kristdemokraterna vill ocks&amp;aring; se ett nytt skatteutj&amp;auml;mningssystem.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna konstaterar ocks&amp;aring; att ett f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt regionalt och lokalt inflytande p&amp;aring; alla politikomr&amp;aring;den &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en positiv utveckling av regionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865283" name="_Toc115865283"&gt;&lt;/a&gt;Ett dynamiskt n&amp;auml;ringsliv&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholmsregionen har mer &amp;auml;n 600 branscher – l&amp;aring;ngt fler &amp;auml;n n&amp;aring;gon annan region. Ett f&amp;ouml;retagarv&amp;auml;nligt klimat ger f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en bra ekonomisk utveckling och ett dynamiskt n&amp;auml;ringsliv. Det genererar skatteint&amp;auml;kter som kan s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla fortsatt god v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och satsningar p&amp;aring; viktig kommunal och landstingskommunal service.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett dynamiskt n&amp;auml;ringsliv bidrar ocks&amp;aring; till fler arbetstillf&amp;auml;llen. Arbete har ett v&amp;auml;rde i sig och ger stora m&amp;ouml;jligheter till personlig utveckling, social gemenskap, en god livskvalitet och delaktighet i samh&amp;auml;llsbyggandet. Arbetsl&amp;ouml;shet &amp;auml;r ett sl&amp;ouml;seri med m&amp;auml;nskliga resurser och kan f&amp;ouml;rorsaka personliga och sociala problem. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska arbete &amp;aring;t alla ha h&amp;ouml;gsta prioritet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r oroande att Stockholm &amp;aring;r efter &amp;aring;r f&amp;ouml;rlorar i den ranking av n&amp;auml;ringslivsklimatet som Svenskt N&amp;auml;ringsliv genomf&amp;ouml;r. I en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse av storst&amp;auml;derna Stockholm och G&amp;ouml;teborg bekr&amp;auml;ftas Stockholmsregionens tillbakag&amp;aring;ng och V&amp;auml;stsveriges frammarsch. Stockholm faller i &amp;aring;r 19 placeringar till plats 133 (fr&amp;aring;n plats 114 &amp;aring;r 2004 och plats 70 &amp;aring;r 2003), medan G&amp;ouml;teborg stiger 13 placeringar till plats 73.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rankingen bygger fr&amp;auml;mst p&amp;aring; f&amp;ouml;retagarnas betyg p&amp;aring; hemkommunens f&amp;ouml;retagsklimat, men ocks&amp;aring; p&amp;aring; statistiska faktorer som exempelvis utbildningsniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; grund av de h&amp;ouml;ga skattekilar som vi har finns i dag en stor svart sektor inom den tj&amp;auml;nstesektor som kan betecknas som hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster. Bed&amp;ouml;mningen &amp;auml;r att den &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt utbredd i storst&amp;auml;derna. F&amp;ouml;rutom att det offentliga g&amp;aring;r miste om stora skatteint&amp;auml;kter inneb&amp;auml;r den svarta sektorn ett utnyttjande av arbetskraft, i stor utstr&amp;auml;ckning invandrarkvinnor, som inte f&amp;aring;r det skydd andra har p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r besluta om ett fem&amp;aring;rigt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k i Stockholmsregionen d&amp;auml;r hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster ber&amp;auml;ttigar till en skattereduktion p&amp;aring; 50 procent av arbetskraftskostnader upp till 50&amp;nbsp;000 kronor per &amp;aring;r. Detta stimulerar tillv&amp;auml;xten av sm&amp;aring; tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865284" name="_Toc115865284"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvis skatteutj&amp;auml;mning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige beh&amp;ouml;ver ett kommunalt utj&amp;auml;mningssystem f&amp;ouml;r att minska de stora klyftor som annars skulle uppst&amp;aring; mellan olika kommuner och landsting beroende p&amp;aring; &amp;aring;ldersstruktur, geografiska skillnader, skattekraft och sociala olikheter. L&amp;aring;t oss sl&amp;aring; fast detta. Men l&amp;aring;t oss samtidigt sl&amp;aring; fast att utj&amp;auml;mningen i f&amp;ouml;rsta hand ska vara en statlig fr&amp;aring;ga, inte som i dag en mellankommunal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna menar att systemet inte f&amp;aring;r konstrueras s&amp;aring; att det strider mot grundtanken med det kommunala sj&amp;auml;lvstyret, lokaliseringsprincipen och beskattningsr&amp;auml;tten. Utj&amp;auml;mningssystemet f&amp;aring;r inte strida mot intentionerna i grundlagen som inneb&amp;auml;r att en kommuns skatteint&amp;auml;kter inte f&amp;aring;r anv&amp;auml;ndas i en annan kommun. Konstruktionen av det hittillsvarande utj&amp;auml;mningssystemet har inneburit sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r en kommun att sj&amp;auml;lv p&amp;aring;verka sina inkomster. I vissa l&amp;auml;gen har dessa m&amp;ouml;jligheter varit obefintliga eller till och med negativa. Att exempelvis ta p&amp;aring; sig kostnader f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka bostadsbyggandet ger sm&amp;aring; f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nster i form av &amp;ouml;kade skatteint&amp;auml;kter n&amp;auml;r befolkningen &amp;ouml;kar. I vissa l&amp;auml;gen kan det till och med inneb&amp;auml;ra att kommunernas inkomster minskar – den s&amp;aring; kallade pomperipossaeffekten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att skatteutj&amp;auml;mningen konstrueras s&amp;aring; att den tar h&amp;auml;nsyn ocks&amp;aring; till storst&amp;auml;dernas speciella villkor och inte motverkar ekonomisk utveckling. S&amp;aring; &amp;auml;r inte fallet i dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kostnaden f&amp;ouml;r att producera v&amp;aring;rd &amp;auml;r inte densamma i hela landet. Glesbygden har sina s&amp;auml;rskilda problem och storstadsregionerna har sina. Exempelvis finns en st&amp;ouml;rre psykisk oh&amp;auml;lsa och st&amp;ouml;rre v&amp;aring;rdbehov i en storstad. Att Stockholm har en h&amp;ouml;gre andel psykiskt sjuka &amp;auml;n genomsnittet i landet beror p&amp;aring; att m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor med psykiska besv&amp;auml;r s&amp;ouml;ker sig till storstadens anonymitet. H&amp;ouml;gre kostnader f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ner, lokaler och en allm&amp;auml;nt h&amp;ouml;gre kostnadsniv&amp;aring; i Stockholms l&amp;auml;n &amp;auml;r andra exempel p&amp;aring; storstadens s&amp;auml;rskilda problem. I det hittillsvarande systemet har inte storstadsregionernas merkostnader beaktats p&amp;aring; ett tillfredsst&amp;auml;llande s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm &amp;auml;r p&amp;aring; grund av bland annat den h&amp;ouml;ga anv&amp;auml;ndningen av kollektivtrafik det l&amp;auml;n som har de &amp;ouml;verl&amp;auml;gset h&amp;ouml;gsta kostnaderna per inv&amp;aring;nare f&amp;ouml;r kollektivtrafiken. Det finns inte heller n&amp;aring;got l&amp;auml;n i Sverige som har en h&amp;ouml;gre pendling &amp;ouml;ver kommungr&amp;auml;nserna &amp;auml;n vad Stockholms l&amp;auml;n har. Dessutom nyttjas den av stockholmarna skattesubventionerade kollektivtrafiken i h&amp;ouml;g grad &amp;auml;ven av m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; bes&amp;ouml;k i huvudstaden, men boende utanf&amp;ouml;r regionen. Till skillnad fr&amp;aring;n andra delar av landet sk&amp;ouml;ts kollektivtrafiken, SL, enbart av landstinget. Prim&amp;auml;rkommunerna deltar inte p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt i finansieringen. Detta &amp;auml;r en organisationsform som passar f&amp;ouml;r Stockholms l&amp;auml;n. Men utj&amp;auml;mningssystemet har inte tagit n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig h&amp;auml;nsyn till kollektivtrafikens kostnadsstruktur. Kostnaderna f&amp;ouml;r kollektivtrafiken m&amp;aring;ste beaktas fullt ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;auml;rdtj&amp;auml;nsten bygger nuvarande system p&amp;aring; felaktiga premisser. Det &amp;auml;r landstinget som i Stockholmsregionen ansvarar f&amp;ouml;r f&amp;auml;rdtj&amp;auml;nsten och som d&amp;auml;rmed borde f&amp;aring; ta del av hela beloppet som avser f&amp;auml;rdtj&amp;auml;nst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med det hittillsvarande utj&amp;auml;mningssystemet har Stockholms l&amp;auml;ns landsting varit det enda landsting som ger bidrag till inkomstutj&amp;auml;mningssystemet. Som ett f&amp;ouml;rsta steg mot ett nytt och annorlunda skatteutj&amp;auml;mningssystem, med st&amp;ouml;rre statligt ansvar, kan en sp&amp;auml;rregel inf&amp;ouml;ras som inneb&amp;auml;r att maximalt 10 procent av ett landstings eller en kommuns skatteint&amp;auml;kter kan &amp;ouml;verf&amp;ouml;ras till andra kommuner eller landsting.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r l&amp;auml;tt h&amp;auml;nt att olika delar av landet p&amp;aring; ett olyckligt och on&amp;ouml;digt s&amp;auml;tt st&amp;auml;lls mot varandra n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att j&amp;auml;mna ut skatteutfallet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865285" name="_Toc115865285"&gt;&lt;/a&gt;Utbildning i Stockholm&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Viktiga utmaningar f&amp;ouml;r Stockholmsregionen &amp;auml;r bland annat hur man ska locka till sig de kompetenta medarbetare som f&amp;ouml;retag och offentlig sektor beh&amp;ouml;ver, hur regionen ska kunna f&amp;ouml;rse ocks&amp;aring; andra regioner i Sverige med specialistkompetens och hur regionen ska kunna f&amp;ouml;rsvara sin position i konkurrens med andra storstadsregioner i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r kunskap, kompetens och utvecklingsm&amp;ouml;jligheter &amp;auml;r att regionen kan tillgodose medborgarnas behov av utbildning. I dag &amp;auml;r Stockholmsregionen underf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjd med platser inom h&amp;ouml;gre utbildning. Stora brister finns ocks&amp;aring; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller yrkesutbildningar. Enligt en rapport fr&amp;aring;n regionplane- och trafikn&amp;auml;mnden &amp;auml;r utbildningsv&amp;auml;garna inom det omr&amp;aring;det m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger oklara och ofullst&amp;auml;ndiga. Under senare tid har bristerna inom yrkesutbildningssystemet uppm&amp;auml;rksammats alltmer och man har konstaterat att underf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen av yrkeskvalificerad arbetskraft hindrar regionens tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behovet av att satsa p&amp;aring; utbildning i Stockholm och p&amp;aring; att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra studenter har vi utvecklat i en s&amp;auml;rskild motion.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865286" name="_Toc115865286"&gt;&lt;/a&gt;Fler bost&amp;auml;der&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ska Stockholm &amp;aring;ter kunna bli motorn i Sveriges ekonomi m&amp;aring;ste situationen p&amp;aring; bostadsmarknaden f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Bostadsbyggandet &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt betydelsefullt f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning. Eftersom det saknas bost&amp;auml;der tillh&amp;ouml;r svart hyresmarknad och ett uppdrivet prisl&amp;auml;ge vardagen. F&amp;ouml;retagen har sv&amp;aring;rt att rekrytera folk. Bristen p&amp;aring; studentbost&amp;auml;der leder till problem f&amp;ouml;r Stockholm som studieort. Grupper som normalt sett har sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; bostad drabbas naturligtvis extra h&amp;aring;rt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra p&amp;aring; detta &amp;auml;r att bostadsbyggandet tar fart igen. Socialdemokraterna lovade i valr&amp;ouml;relsen att 5 000 l&amp;auml;genheter per &amp;aring;r skulle byggas i Stockholm men fram till halv&amp;aring;rsskiftet 2005 har bara 6 123 bost&amp;auml;der b&amp;ouml;rjat byggas. Stockholms stads egna f&amp;ouml;rvaltningar anser att den f&amp;ouml;rda bostadspolitiken f&amp;ouml;rdyrar och f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar bostadsbyggandet. Gatu- och fastighetskontoret konstaterar till exempel att dagens illa fungerande hyress&amp;auml;ttningssystem &amp;auml;r en f&amp;ouml;rklaring till varf&amp;ouml;r byggandet f&amp;ouml;rdyras och f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatt &amp;auml;r en annan orsak till h&amp;ouml;ga produktionskostnader. I en nyproducerad l&amp;auml;genhet utg&amp;ouml;rs n&amp;auml;mligen hyran till 60 procent av skatt. Det orimliga tilltaget att belasta nya bost&amp;auml;der med b&amp;aring;de konsumtions- och kapitalbeskattning (det vill s&amp;auml;ga byggmoms och fastighetsskatt) strider mot alla principer f&amp;ouml;r skattesystemets uppbyggnad och m&amp;aring;ste ompr&amp;ouml;vas. Nu beskattas nya bost&amp;auml;der tillsammans med alkohol, tobak och koldioxidutsl&amp;auml;pp med en extra h&amp;ouml;g skatt. Det &amp;auml;r inte rimligt. Skatten m&amp;aring;ste s&amp;auml;nkas vid nyproduktion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande &amp;auml;r bostadspriserna i Stockholm s&amp;aring; h&amp;ouml;ga att m&amp;aring;nga &amp;auml;r helt utest&amp;auml;ngda fr&amp;aring;n marknaden. Kristdemokraterna har i stadshuset d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;reslagit att man pr&amp;ouml;var s&amp;aring; kallade hyrbor&amp;auml;tter, som inneb&amp;auml;r att hush&amp;aring;llet hyr den bostad man vill k&amp;ouml;pa men har en option att k&amp;ouml;pa bostaden efter en provperiod till ett fastst&amp;auml;llt pris.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hyrk&amp;ouml;p praktiseras i dag i begr&amp;auml;nsad omfattning i andra delar av landet och &amp;ouml;ppnar m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga som aldrig skulle ha ekonomiska m&amp;ouml;jligheter att k&amp;ouml;pa en bostadsr&amp;auml;tt eller ett hus.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessutom &amp;auml;r handl&amp;auml;ggningstiderna orimligt l&amp;aring;nga f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga bostadsprojekt i dag. En reformering av planprocessen &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fart p&amp;aring; bostadsproduktionen. I staden finns m&amp;aring;nga medborgare som kan hyra ut rum, sm&amp;aring;l&amp;auml;genheter eller del av sin villa. Till f&amp;ouml;ljd av beskattningen av hyresint&amp;auml;kter s&amp;aring; sker detta i alldeles f&amp;ouml;r liten utstr&amp;auml;ckning. Gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r skattebefrielse vid uthyrning av privatbost&amp;auml;der m&amp;aring;ste h&amp;ouml;jas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen m&amp;aring;ste ta sitt ansvar och skapa b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r bostadsbyggandet i Stockholm.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865287" name="_Toc115865287"&gt;&lt;/a&gt;Fungerande infrastruktur&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bristen p&amp;aring; en fungerande infrastruktur &amp;auml;r ett av de st&amp;ouml;rsta hoten mot Stockholm som tillv&amp;auml;xtmotor f&amp;ouml;r hela landet. Att l&amp;ouml;sa Stockholmsregionens tr&amp;auml;ngsel- och framkomlighetsproblem &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig uppgift de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. Effektiva, smidiga och s&amp;auml;kra transporter, f&amp;ouml;r b&amp;aring;de medborgare och n&amp;auml;ringsliv, kan bidra till regional balans och att utsl&amp;auml;ppen kan h&amp;aring;llas tillbaka samtidigt som de totala resurserna i samh&amp;auml;llet nyttjas effektivt. Omfattande ny- och reinvesteringar beh&amp;ouml;vs i regionen f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; detta. Dagens situation med tr&amp;auml;ngsel och m&amp;aring;nga olyckstillbud f&amp;aring;r inte forts&amp;auml;tta. B&amp;aring;de milj&amp;ouml; och trafiks&amp;auml;kerhet &amp;auml;r starka argument f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra n&amp;aring;gonting som radikalt &amp;auml;ndrar p&amp;aring; detta tillst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en allm&amp;auml;n uppslutning kring ambitionen att utveckla en mer flerk&amp;auml;rnig struktur i Stockholmsregionen, men detta kan bli verklighet endast om kommunikationerna fungerar. Stockholms trafiksystem m&amp;aring;ste byggas ut s&amp;aring; att det blir m&amp;ouml;jligt att bygga attraktiva bost&amp;auml;der p&amp;aring; nya platser. Utvecklad kollektivtrafik och nya v&amp;auml;gtrafikleder kr&amp;auml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Stockholms stad b&amp;ouml;r satsningar ske i vissa f&amp;ouml;rortsomr&amp;aring;den f&amp;ouml;r att minska beroendet av Stockholms centrum och motverka tr&amp;auml;ngseln. S&amp;auml;rskilt prioriterad b&amp;ouml;r en fortsatt utbyggnad av Tv&amp;auml;rbanan vara till – p&amp;aring; sikt – en ring runt Stockholm. Byggandet av M&amp;auml;lar/Citytunneln m&amp;aring;ste komma i g&amp;aring;ng f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra s&amp;aring;v&amp;auml;l t&amp;aring;gkommunikationen med Stockholm som den regionala och lokala kollektivtrafiken. Ska regionala k&amp;auml;rnor utvecklas utanf&amp;ouml;r Stockholms stad m&amp;aring;ste det skapas f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r omr&amp;aring;den att f&amp;aring; h&amp;ouml;g befolkningst&amp;auml;thet och god tillg&amp;auml;nglighet. I detta sammanhang &amp;auml;r F&amp;ouml;rbifart Stockholm en strategisk investering som ing&amp;aring;r i en st&amp;ouml;rre helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den av regeringen tillsatta Stockholmsberedningen har i bred enighet lagt fram en prioritering av kapacitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningar f&amp;ouml;r v&amp;auml;g- och kollektivtrafiken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm–M&amp;auml;lardalen, men infrastrukturplaneringen i Stockholmsregionen har l&amp;auml;nge bromsats av f&amp;ouml;r lite statliga investeringsmedel. Staten har ett ansvar att bidra till de n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga investeringar som beh&amp;ouml;ver ske i regionen. L&amp;auml;net har inte f&amp;aring;tt den andel av investeringar som &amp;auml;r rimlig med tanke p&amp;aring; andelen av befolkningen och rollen som tillv&amp;auml;xtmotor. Det g&amp;aring;r inte nog att understryka behovet av &amp;ouml;kade resurser till Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka resurserna till investeringar i infrastruktur finns det ocks&amp;aring; sk&amp;auml;l att studera privata intressenter som en m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r att skapa finansieringsutrymme f&amp;ouml;r investeringar i transportsystemet, s&amp;aring; kallad public-private partnership.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865288" name="_Toc115865288"&gt;&lt;/a&gt;Kollektivtrafiken&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mycket omfattande investeringar beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ras inom kollektivtrafiken. Det handlar s&amp;aring;v&amp;auml;l om upprustning och reinvesteringar som om helt nya projekt. Av bland annat h&amp;auml;lso-, milj&amp;ouml;- och trafiks&amp;auml;kerhetssk&amp;auml;l &amp;auml;r det viktigt att andelen som reser kollektivt &amp;ouml;kar. Samordningen mellan biltrafik och kollektivtrafik m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; bli b&amp;auml;ttre, bland annat genom att fler infartsparkeringar etableras vid pendelt&amp;aring;gsstationer och tunnelbanans &amp;auml;ndstationer och knutpunkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den enskilt st&amp;ouml;rsta kapacitetsbristen i kollektivtrafiken &amp;auml;r passagen f&amp;ouml;rbi Riddarholmen. Den s&amp;aring; kallade getingmidjan &amp;auml;r inte enbart ett problem f&amp;ouml;r pendelt&amp;aring;gstrafiken, utan i lika h&amp;ouml;g grad f&amp;ouml;r fj&amp;auml;rrt&amp;aring;gen. P&amp;aring; de tv&amp;aring; sp&amp;aring;ren f&amp;ouml;rbi Riddarholmen passerar mer &amp;auml;n 500 t&amp;aring;g per dygn. Sp&amp;aring;rbristen utg&amp;ouml;r d&amp;auml;rmed ett nationellt problem som staten m&amp;aring;ste ta ett ansvar f&amp;ouml;r. Den b&amp;auml;sta l&amp;ouml;sningen p&amp;aring; kapacitetsproblemet &amp;auml;r att bygga en pendelt&amp;aring;gstunnel med nya stationer vid Centralen och Odenplan. Detta skulle inte bara frig&amp;ouml;ra utrymme &amp;aring;t fj&amp;auml;rrt&amp;aring;gstrafiken, utan ocks&amp;aring; utveckla pendelt&amp;aring;get som transports&amp;auml;tt. Det finns en stor politisk enighet kring vikten av detta projekt. Det var ett av Socialdemokraternas l&amp;ouml;ften inf&amp;ouml;r valet och det &amp;auml;r mycket allvarligt att beh&amp;ouml;va konstatera att Citybanan &amp;auml;nnu ej kunnat byggas eftersom finansieringen inte &amp;auml;r klar. Detta projekt &amp;auml;r ett riksintresse och staten m&amp;aring;ste ta det finansiella huvudansvaret.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;rskilt prioriterat &amp;auml;r ocks&amp;aring; en fortsatt utbyggnad av Tv&amp;auml;rbanan vidare fr&amp;aring;n Hammarby sj&amp;ouml;stad till Slussen, med en anknytning till Saltsj&amp;ouml;banan, men h&amp;auml;r finns &amp;auml;nnu inga beslut fattade. En utbyggnad fr&amp;aring;n Alvik b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ske s&amp;aring; att man kan n&amp;aring; Kista, Solna, universitetsomr&amp;aring;det och &amp;auml;ven vidare in i Sollentuna kommun. F&amp;ouml;r att detta projekt ska kunna realiseras inom en realistisk tidshorisont m&amp;aring;ste staten delfinansiera investeringarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;rmare studier b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras av m&amp;ouml;jligheterna att utveckla sp&amp;aring;rtrafik ocks&amp;aring; i Stockholms innerstad. En vidare utveckling av stombusstrafiken b&amp;ouml;r kunna ske. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r en ut&amp;ouml;kning av kollektivtrafiken p&amp;aring; vattnet &amp;auml;r goda i Stockholm. Anstr&amp;auml;ngningar b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras att hitta system, b&amp;aring;tar och linjer som &amp;auml;r f&amp;ouml;renliga med ett bevarande av det &amp;ouml;ppna vattnet, &amp;auml;r milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga och kan kopplas samman med den &amp;ouml;vriga kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865289" name="_Toc115865289"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;gar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omfattande investeringar b&amp;ouml;r ske i v&amp;auml;gn&amp;auml;tet. Ett v&amp;auml;gprojekt som fr&amp;auml;mst ber&amp;ouml;r Stockholms stad g&amp;auml;ller att infartstrafiken norrifr&amp;aring;n genom Solna b&amp;ouml;r f&amp;aring; sin l&amp;ouml;sning. Norra l&amp;auml;nken ska byggas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den s&amp;aring; kallade F&amp;ouml;rbifart Stockholm b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; byggas. F&amp;ouml;r att vi ska kunna uppn&amp;aring; v&amp;aring;rt m&amp;aring;l om en flerk&amp;auml;rnig region &amp;auml;r F&amp;ouml;rbifart Stockholm en viktig del av en &amp;ouml;vergripande infrastrukturell v&amp;auml;v. Denna v&amp;auml;stliga trafikled och nya str&amp;auml;ckning av E 4:an kan bidra till att tillv&amp;auml;xt sker v&amp;auml;ster om Stockholm och att nya regionala centrum skapas. Genom en tillkomst av leden motverkas ocks&amp;aring; uppdelningen av l&amp;auml;net i tv&amp;aring; halvor d&amp;aring; f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r expansion s&amp;ouml;der om staden f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Vid projekteringen m&amp;aring;ste naturligtvis stor milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssig h&amp;auml;nsyn tas och delar av leden l&amp;auml;ggas i tunnel. Trots att Socialdemokraterna i valr&amp;ouml;relsen lovade att arbetet med F&amp;ouml;rbifart Stockholm skulle inledas &amp;auml;r det l&amp;aring;ngt kvar till det kan ske.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbyggnaden av riksv&amp;auml;g 73 &amp;auml;r mycket angel&amp;auml;gen f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka trafiks&amp;auml;kerheten, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n samt f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka framkomligheten och kapaciteten. Utbyggnaden betyder mycket dels f&amp;ouml;r den regionala utvecklingen p&amp;aring; S&amp;ouml;dert&amp;ouml;rn, dels f&amp;ouml;r snabbare och s&amp;auml;krare transporter till hamnen i Nyn&amp;auml;shamn och f&amp;ouml;r Gotlands f&amp;ouml;rbindelse med fastlandet. Behovet av v&amp;auml;gkapacitet &amp;ouml;ster om stadens centrum &amp;auml;r stort redan i dag och f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka genom den expansion av b&amp;aring;de arbetsplatser och boende som sker i Nacka och V&amp;auml;rmd&amp;ouml;. Sj&amp;ouml;transporter kan bidra till att minska trafiktrycket &amp;ouml;ver Stadsg&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865290" name="_Toc115865290"&gt;&lt;/a&gt;Tr&amp;auml;ngselskatt&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket med tr&amp;auml;ngselskatt som kostar skattebetalarna drygt 3 miljarder kronor b&amp;ouml;r avslutas innan det startat. Den h&amp;aring;rda konflikt om inf&amp;ouml;randet av tr&amp;auml;ngselavgifter som majoriteten i Stockholms stad skapat med &amp;ouml;vriga kommuner i Stockholms l&amp;auml;n, inverkar mycket negativt p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheterna att samarbeta och att skapa samsyn om vad regionen beh&amp;ouml;ver, vilket f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar f&amp;ouml;r Stockholm att &amp;aring;ter bli den ekonomiska motor som Sverige s&amp;aring; v&amp;auml;l beh&amp;ouml;ver.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om det ska bli aktuellt att anv&amp;auml;nda ekonomiska styrmedel f&amp;ouml;r den r&amp;ouml;rliga trafiken kr&amp;auml;vs ett helt annat tillv&amp;auml;gag&amp;aring;ngss&amp;auml;tt. Folklig acceptans &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning och en s&amp;aring;dan skapas genom en utbyggd kollektivtrafik och fler alternativa v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r de bilister som inte vill eller beh&amp;ouml;ver &amp;aring;ka in i Stockholms innerstad. I dag finns varken kollektivtrafik eller alternativa v&amp;auml;gar i n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig omfattning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865291" name="_Toc115865291"&gt;&lt;/a&gt;Flyget&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm &amp;auml;r rikets huvudstad och m&amp;aring;ste ha goda flygf&amp;ouml;rbindelser. &amp;Auml;ven om flygtrafiken minskat sedan terrord&amp;aring;den i september 2001 finns det en samst&amp;auml;mmighet om att flygets utveckling &amp;aring;ter kommer att ta fart. Arlandas tredje bana har i princip varit fullt utnyttjad fr&amp;aring;n invigningsdagen. Man b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r planera f&amp;ouml;r ytterligare bankapacitet p&amp;aring; Arlanda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bromma har i dag ett avtal som l&amp;ouml;per ut 2011. Dess styrka &amp;auml;r ocks&amp;aring; dess st&amp;ouml;rsta svaghet – n&amp;auml;rheten till Stockholm. P&amp;aring; grund av buller, utsl&amp;auml;pp och olycksrisker b&amp;ouml;r Bromma avvecklas n&amp;auml;r alternativ flygplatskapacitet finns utbyggd. Beslut om lokalisering av en ny flygplats m&amp;aring;ste snarast fattas. Det tar minst femton &amp;aring;r fr&amp;aring;n beslut till ny flygplats.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865292" name="_Toc115865292"&gt;&lt;/a&gt;En region f&amp;ouml;r alla&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholms stad har en befolkning med mycket varierande bakgrund och erfarenheter. H&amp;auml;r bor s&amp;aring;v&amp;auml;l de rikaste som de fattigaste m&amp;auml;nniskorna i Sverige. N&amp;auml;ra 40 procent av dem som invandrat till Sverige fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder utanf&amp;ouml;r Europa bor i Stockholms l&amp;auml;n. M&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r en enorm tillg&amp;aring;ng som m&amp;aring;ste tas tillvara, men den inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; stora obalanser. M&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor bor i storst&amp;auml;dernas utsatta f&amp;ouml;rorter. D&amp;auml;r &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sheten h&amp;ouml;g, utbildningsniv&amp;aring;n l&amp;aring;g och alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga lever p&amp;aring; socialbidrag. Under tiden d&amp;aring; de borgliga var i majoritet i Stockholms stad, 1998–2002, minskade socialbidragsberoendet med 45 procent men sedan valet d&amp;aring; Socialdemokraterna tog &amp;ouml;ver har det d&amp;auml;remot &amp;ouml;kat med &amp;ouml;ver 9 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsl&amp;ouml;sheten bland ungdomar &amp;auml;r h&amp;ouml;g. De som har sv&amp;aring;rast att f&amp;aring; jobb &amp;auml;r de som hoppat av eller som aldrig b&amp;ouml;rjat gymnasiet. M&amp;aring;nga av ungdomarna har varken kontakt med utbildningssystemet eller arbetsf&amp;ouml;rmedlingen. Ungdomsstyrelsen kallar dem ”unga utanf&amp;ouml;r” och i Stockholm r&amp;ouml;r det sig om mellan 3 000 och 4 000 ungdomar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra dessa ungdomar delaktiga i samh&amp;auml;llet kr&amp;auml;vs b&amp;aring;de statliga och regionala insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om en grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring och lokal utveckling ska kunna &amp;auml;ga rum bland utsatta grupper och i de utsatta omr&amp;aring;dena m&amp;aring;ste individer och frivilliggrupper ges betydande m&amp;ouml;jligheter till egna initiativ och sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De omfattande insatser som gjorts i miljonprogramsomr&amp;aring;den runt om i regionen har ofta g&amp;auml;llt sociala satsningar, utveckling av skolor och f&amp;ouml;rskolor samt olika typer av arbetsmarknadsprojekt. De insatser som gjorts betr&amp;auml;ffande arkitektur, fysisk planering och infrastruktur f&amp;aring;r i huvudsak betraktas som kosmetiska. Man har bortsett fr&amp;aring;n att den grundl&amp;auml;ggande fysiska planeringen bidragit till segregation. Ofta saknas i miljonprogramsomr&amp;aring;dena till exempel mycket sm&amp;aring; och mycket stora l&amp;auml;genheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna arbetar f&amp;ouml;r att det i alla kommuner och stadsdelar ska finnas en m&amp;aring;ngfald av uppl&amp;aring;telseformer, l&amp;auml;genhetstyper och l&amp;auml;genhetsstorlekar. Detta gick &amp;auml;ven Socialdemokraterna till val p&amp;aring;, men i gatu- och fastighetsn&amp;auml;mnden tilldelas ofta ett redan dominerande bostadsbolag i en stadsdel nya markanvisningar, vilket ger motsatt effekt. F&amp;ouml;r hela 2003 och 2004 p&amp;aring;b&amp;ouml;rjades endast elva ombildningar av bostadsr&amp;auml;tter i omr&amp;aring;den som kan definieras som segregerade omr&amp;aring;den d&amp;auml;r allm&amp;auml;nnyttan &amp;auml;r dominerade. Kristdemokraterna vill att ombildning till bostadsr&amp;auml;tter ska uppmuntras i det s&amp;aring; kallade miljonprogrammet som en v&amp;auml;g att uppn&amp;aring; en m&amp;aring;ngfald av uppl&amp;aring;telseformer.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865293" name="_Toc115865293"&gt;&lt;/a&gt;Integration&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Integrationsfr&amp;aring;gorna &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt viktiga i en storstadsregion. Inte bara f&amp;ouml;r att regionen ska erbjuda goda levnadsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden f&amp;ouml;r alla sina inv&amp;aring;nare, utan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att regionen ska kunna fylla sin roll som effektiv motor f&amp;ouml;r utveckling kr&amp;auml;vs att den fungerar som internationell m&amp;ouml;tesplats – fungerar som ett m&amp;aring;ngkulturellt samh&amp;auml;lle helt enkelt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje m&amp;auml;nniskas &amp;ouml;nskem&amp;aring;l att samarbeta och integreras bygger p&amp;aring; att man k&amp;auml;nner sig respekterad och inte blir diskriminerad. En utv&amp;auml;rdering av den s&amp;aring; kallade storstadssatsningen visade att det arbetet saknade l&amp;aring;ngsiktighet och inte angrep de strukturella faktorer som skapar segregationen, till exempel diskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbete ger m&amp;ouml;jlighet till viktiga sociala kontakter och till att l&amp;auml;ra sig spr&amp;aring;ket. M&amp;ouml;jligheterna till praktik eller arbete kombinerat med svenskundervisning knuten till individens yrkes-, utbildnings- eller intresseomr&amp;aring;de b&amp;ouml;r utvecklas enligt de olika framg&amp;aring;ngsrika f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k som startade i Stockholmsregionen under f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende mandatperiod. Det &amp;auml;r alldeles f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga invandrare som p&amp;aring; grund av sv&amp;aring;righeter att validera utbildningar utf&amp;ouml;r arbeten som de &amp;auml;r &amp;ouml;verkvalificerade f&amp;ouml;r. M&amp;ouml;jligheten till specialdesignad kompletteringsutbildning f&amp;ouml;r invandrare med utl&amp;auml;ndsk examen, till exempel sjuksk&amp;ouml;terskor, l&amp;auml;kare, tekniker med flera, m&amp;aring;ste hela tiden utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865294" name="_Toc115865294"&gt;&lt;/a&gt;Ett tryggt och s&amp;auml;kert Stockholm&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm &amp;auml;r som alla storst&amp;auml;der ocks&amp;aring; drabbad av brottslighet, och trots Socialdemokraternas l&amp;ouml;fte om en bred satsning p&amp;aring; trygghet och s&amp;auml;kerhet har antalet anm&amp;auml;lda brott i Stockholms stad &amp;ouml;kat med 3&amp;nbsp;000 under det f&amp;ouml;rsta halv&amp;aring;ret 2005. I Stockholm blir bara vart fj&amp;auml;rde brott uppklarat. Det &amp;auml;r den s&amp;auml;msta siffran i landet. Samtidigt presenterar polisen i sin egen verksamhetsrapport ett skr&amp;auml;mmande scenario; ungdomsbrottsligheten f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka, tillg&amp;aring;ngen till narkotika kommer att &amp;ouml;ka, m&amp;auml;ngdbrottsligheten kommer att &amp;ouml;ka och alkoholkonsumtionen f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka. N&amp;auml;r alkoholkonsumtionen stiger kan man f&amp;ouml;rv&amp;auml;nta sig en &amp;ouml;kning av antalet misshandelsfall. I samma verksamhetsplan visar polisen p&amp;aring; andra problem som &amp;auml;r f&amp;ouml;rknippade med Stockholms l&amp;auml;n. Kulturella skillnader och segregation st&amp;auml;ller &amp;ouml;kade krav p&amp;aring; polisen att p&amp;aring; ett trov&amp;auml;rdigt s&amp;auml;tt ge service &amp;aring;t alla medborgare. Samtidigt &amp;auml;r polisens resurser mycket eftersatta, och det &amp;auml;r inte minst det f&amp;ouml;rebyggande arbetet som blivit lidande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ska Stockholm kunna f&amp;ouml;rsvara sin position som attraktiv stad f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag, investeringar och inte minst m&amp;auml;nniskor m&amp;aring;ste Stockholm ocks&amp;aring; ha ryktet av att vara tryggt och s&amp;auml;kert. Resurserna till polisen i Stockholms l&amp;auml;n m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. Hur vi ser p&amp;aring; tryggheten i Stockholm och p&amp;aring; polisens situation i Stockholm utvecklar vi i en s&amp;auml;rskild motion.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;17&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115865295" name="_Toc115865295"&gt;&lt;/a&gt;Regionalt sj&amp;auml;lvstyre&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigheten av att &amp;ouml;ka den regionala samordningen och skapa ett kraftfullt regionalt samarbete i Stockholmsregionen &amp;auml;r akut. Stockholm har stor betydelse f&amp;ouml;r hela landets tillv&amp;auml;xt. Stockholms m&amp;ouml;jligheter att fr&amp;auml;mja tillv&amp;auml;xten begr&amp;auml;nsas tyv&amp;auml;rr s&amp;aring;v&amp;auml;l av regeringens ovilja att inse Stockholms betydelse som av regionens egna tillkortakommanden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De bristande m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r kommuner och regioner att sj&amp;auml;lva p&amp;aring;verka sin situation leder till att statliga st&amp;ouml;dpengar och s&amp;auml;rskilda statliga satsningar blir avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r utvecklingen. Att s&amp;ouml;ka och kr&amp;auml;va bidrag och utvecklingsmedel blir viktigare f&amp;ouml;r regionens utveckling &amp;auml;n att skapa tillv&amp;auml;xt och samarbete som genererar en positiv utveckling. Det regionala ansvarstagandet och utrymmet att p&amp;aring;verka sin egen situation m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. Ett demokratiskt ansvarigt organ p&amp;aring; regional niv&amp;aring; i Stockholmsregionen b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas och regeringen b&amp;ouml;r ge ett s&amp;aring;dant m&amp;ouml;jlighet att ansvara f&amp;ouml;r viktiga utvecklingsfr&amp;aring;gor i regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett regionalt sj&amp;auml;lvstyrelseorgan skulle fr&amp;auml;mja samverkan mellan h&amp;ouml;gskolor, n&amp;auml;ringsliv, offentliga organ med flera, vilket kan frig&amp;ouml;ra skaparkraft och kreativitet, vilket i sin tur &amp;ouml;kar tillv&amp;auml;xten. Detta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter emellertid att regionerna har laglig m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka sin egen situation och inte f&amp;ouml;rhindras av ett omfattande statligt regelsystem. Regionerna m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rfoga &amp;ouml;ver de instrument som verkligen kan p&amp;aring;verka tillv&amp;auml;xtf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medan sj&amp;auml;lvstyrelseorgan kunnat bildas i V&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland och Sk&amp;aring;ne har regeringen tyv&amp;auml;rr f&amp;ouml;rhindrat &amp;ouml;kat regionalt sj&amp;auml;lvstyre i Stockholmsregionen genom att inte till&amp;aring;ta fler regionf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k. Ett direktvalt sj&amp;auml;lvstyrelseorgan b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas ocks&amp;aring; i Stockholmsregionen. &amp;Auml;ven detta utvecklar vi i en s&amp;auml;rskild motion.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 30 september 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Mats Odell (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Stefan Attefall (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Inger Davidson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Helena H&amp;ouml;ij (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ingvar Svensson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Peter Althin (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en storstadspolitik och en satsning på att utveckla Stockholmsregionen som en motor för hela Sveriges utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försök i Stockholmsregionen med skattereduktion för hushållstjänster.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SkU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av ett rättvist skatteutjämningssystem.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesutbildningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att minska produktionskostnaden av nya bostäder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:BoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en reformerad planprocess.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:BoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjd gräns för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SkU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade statliga infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka resurserna till infrastruktursatsningar genom public-private partnership-lösningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnaden av spårbunden trafik i Stockholmregionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnaden av infrastrukturen i Stockholms stad.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försöket med trängselskatt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar i miljonprogramsområden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:BoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att kunna validera utländska utbildningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om specialdesignad kompletteringsutbildning för invandrare med utländsk examen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0700424025906</intressent_id>
<namn>Mats Odell</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0745549193810</intressent_id>
<namn>Stefan Attefall</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0820673454606</intressent_id>
<namn>Inger Davidson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0346261747912</intressent_id>
<namn>Helena Höij</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0575413157004</intressent_id>
<namn>Ingvar Svensson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0390912778804</intressent_id>
<namn>Peter Althin</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:38:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02N438</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:48:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:38:49</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02N438</dok_id>
<subtitel>av Mats Odell m.fl. (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_n_438.docx</filnamn>
<filstorlek>59445</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Stockholmsregionen och Sveriges utveckling</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5EBE7AC8-98C7-4286-8D54-1F67036CD97E</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02N438</dok_id>
<subtitel>av Mats Odell m.fl. (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_n_438.pdf</filnamn>
<filstorlek>258494</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_n_438</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FB01D013-A19D-4AA4-B58E-E6387A9AA1DE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>