<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2217130</hangar_id>
 <dok_id>GT02N302</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>N302</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:N302 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>m1552</tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>302</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2005-12-23 13:46:43</systemdatum>
 <publicerad>2005-09-30 11:50:17</publicerad>
 <titel>Stockholmsregionen</titel>
 <subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02N302/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02N302</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02N302</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="margin-top: 10.58mm;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av att fr&amp;auml;mja fortsatt tillv&amp;auml;xt i Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av skattes&amp;auml;nkningar.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om utlokaliseringen av statliga jobb fr&amp;aring;n Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka bostadsbyggandet i Stockholm. &lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med RUT-avdrag i Stockholmsregionen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i utj&amp;auml;mningssystemet.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;  &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av flygplatskapacitet i Stockholmsregionen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;  &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beslutar att avskaffa lag (2004:629) om tr&amp;auml;ngselskatt.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;  &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka r&amp;auml;ttstryggheten i Stockholmsregionen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av fler poliser i Stockholms stad och l&amp;auml;n.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r en levande sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd i Stockholms l&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om h&amp;ouml;gre utbildning och forskning i Stockholmsregionen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 1.06mm; text-indent: -1.69mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1 &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 2 och 5 h&amp;auml;nvisade till SkU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="line-height: 1.04em; text-indent: -1.69mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 4 h&amp;auml;nvisat till BoU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="line-height: 1.04em; text-indent: -1.68mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 6 och 9 h&amp;auml;nvisade till FiU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="line-height: 1.04em; text-indent: -1.68mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4 &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 7 och 8 h&amp;auml;nvisade till TU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="line-height: 1.04em; text-indent: -1.68mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5 &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 10 och 11 h&amp;auml;nvisade till JuU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="line-height: 1.04em; text-indent: -1.68mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 13 h&amp;auml;nvisat till UbU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;Stockholm som tillv&amp;auml;xtmotor&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige beh&amp;ouml;ver sina storst&amp;auml;der. Storstadsregionerna &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och f&amp;ouml;rnyelse i Sverige. Den enskilt viktigaste samh&amp;auml;llsuppgiften &amp;auml;r att skapa en miljon nya arbeten i en n&amp;auml;ra framtid. Regionerna kan spela en avg&amp;ouml;rande roll som motorer f&amp;ouml;r landets ekonomi och syssels&amp;auml;ttning. St&amp;auml;ders dragningskraft skapas ur den frihet som f&amp;ouml;ljer av ett &amp;ouml;ppet och till&amp;aring;tande klimat. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;auml;der har alltid fyllt en viktig funktion f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskans och samh&amp;auml;llets utveckling. Under modern tid har staden som f&amp;ouml;reteelse f&amp;aring;tt &amp;ouml;kad betydelse f&amp;ouml;r l&amp;auml;nders ekonomiska tillv&amp;auml;xt och som centrum f&amp;ouml;r utbildning och f&amp;ouml;retagande. I takt med att st&amp;auml;derna v&amp;auml;xer skapas fler m&amp;ouml;tesplatser, vilka &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r den kreativitet som &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r allt arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den minskade andelen av m&amp;auml;nniskor i arbetsf&amp;ouml;r &amp;aring;lder &amp;auml;r en av v&amp;aring;r tids stora utmaningar. F&amp;ouml;r att klara framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att fler m&amp;auml;nniskor arbetar och har en egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Principen &amp;auml;r enkel. V&amp;auml;lf&amp;auml;rden bygger p&amp;aring; en arbetande nation. Idag har 4,2 miljoner svenskar ett arbete, f&amp;ouml;rdelat p&amp;aring; 2,7 respektive 1,5 miljoner inom privat och offentlig sektor. Samtidigt saknar en miljon m&amp;auml;nniskor arbete helt. Var fj&amp;auml;rde av dem &amp;auml;r under 40 &amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allt f&amp;auml;rre ser kopplingen mellan egen insats och egen utkomst. Flit och anstr&amp;auml;ngningar premieras inte tillr&amp;auml;ckligt. Att uppr&amp;auml;tta v&amp;auml;rdet av det entrepren&amp;ouml;rskap som en g&amp;aring;ng skapade landets v&amp;auml;lst&amp;aring;nd &amp;auml;r ett oavvisligt krav. I slut&amp;auml;nden kan ett m&amp;auml;nskligt samh&amp;auml;lle bara byggas n&amp;auml;r alla som kan arbeta har en meningsfull syssels&amp;auml;ttning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De som i f&amp;ouml;rsta hand drabbas n&amp;auml;r det inte finns tillr&amp;auml;ckligt m&amp;aring;nga lediga jobb och arbetsgivare &amp;auml;r unga och invandrare. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att attackera orsaken – ett system som inte premierar flit och anstr&amp;auml;ngningar – satsas i dag stora summor p&amp;aring; att behandla symptomen. Detta f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrar i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen problemen. Antalet v&amp;auml;lvilliga, men misslyckade, projekt f&amp;ouml;r integration, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och ungdomar bara stiger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Betydelsen av gr&amp;auml;nserna mellan nationer minskar stadigt medan regionerna bef&amp;auml;ster sin roll som ekonomiska motorer. Administrativa gr&amp;auml;nser st&amp;auml;mmer ofta inte &amp;ouml;verens med regionernas struktur. Det finns ett stort behov av att vidareutveckla kunskapen om och metoder f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka och utvidga funktionella regioner som ekonomiska marknader. Med b&amp;auml;ttre kommunikationer &amp;auml;r det ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r fler att pendla &amp;ouml;ver st&amp;ouml;rre avst&amp;aring;nd, och d&amp;auml;rmed &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheten att finna r&amp;auml;tt jobb och r&amp;auml;tt medarbetare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella konkurrensen fr&amp;aring;n l&amp;aring;gl&amp;ouml;nel&amp;auml;nder kommer att tvinga fram ytterligare omst&amp;auml;llningar fr&amp;aring;n tillverkningsindustri till bland annat den kunskapsintensiva tj&amp;auml;nstesektorn. Fram&amp;ouml;ver kommer &amp;auml;ven konkurrensen av tj&amp;auml;nster att &amp;ouml;ka, och det st&amp;auml;ller nya krav p&amp;aring; Sveriges anpassningsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga eftersom svensk tj&amp;auml;nstesektor har l&amp;aring;g produktivitet och l&amp;aring;g exportandel. V&amp;auml;gen till en kunskapsbaserad ekonomi g&amp;aring;r genom skapandet av kreativa m&amp;ouml;tesplatser som tillvaratar synergieffekter mellan m&amp;auml;nniskor som har olika utbildningar, kunskaper och erfarenheter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medborgarna bor och arbetar i s&amp;aring; kallade arbetsmarknadsregioner. Dessa &amp;auml;r inte administrativt beslutade utan &amp;auml;r resultatet av v&amp;aring;ra r&amp;ouml;relsem&amp;ouml;nster. Det inneb&amp;auml;r i sin tur att regionen &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;nderlig. St&amp;ouml;rre kommuner utg&amp;ouml;r centralort i respektive arbetsmarknadsregion och kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r betraktas som prim&amp;auml;r attraktionskraft f&amp;ouml;r dessa regioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm borde vara Sveriges ledande ekonomiska motor. Till f&amp;ouml;r ett par &amp;aring;r sedan har detta varit en sj&amp;auml;lvklarhet. Stockholm har haft h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt, innovativa f&amp;ouml;retag och ett nyf&amp;ouml;retagande som varit v&amp;auml;sentligt h&amp;ouml;gre &amp;auml;n i &amp;ouml;vriga landet. Men dessa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; underh&amp;aring;llas och v&amp;aring;rdas. V&amp;auml;lf&amp;auml;rden och utvecklingen i hela Sverige &amp;auml;r beroende av att det g&amp;aring;r bra f&amp;ouml;r Stockholmsregionen. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Misshandeln av Stockholm&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen har de senaste &amp;aring;ren p&amp;aring; omr&amp;aring;de efter omr&amp;aring;de fattat beslut som b&amp;aring;de kortsiktigt och l&amp;aring;ngsiktigt &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande f&amp;ouml;r Stockholm ur ett tillv&amp;auml;xtperspektiv. Avsaknaden av visioner och ledarskap, kombinerat med skatte- och avgiftschocker, har lett till att tillv&amp;auml;xten varit l&amp;auml;gre i Stockholm &amp;auml;n i resten av landet s&amp;aring;v&amp;auml;l 2003 som 2004. Skatteh&amp;ouml;jningar g&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor och familjer med normala inkomster inte l&amp;auml;ngre har en acceptabel levnadsstandard i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med inv&amp;aring;narna i &amp;ouml;vriga landet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Socialdemokraterna verkar tyv&amp;auml;rr befolkningstillv&amp;auml;xten i Stockholmsregionen fortfarande vara ett hot snarare &amp;auml;n en m&amp;ouml;jlighet. De har sv&amp;aring;rt att se hur unga m&amp;auml;nniskor skulle kunna lyckas med sina id&amp;eacute;er. Entrepren&amp;ouml;rskap och nyf&amp;ouml;retagande ses som n&amp;aring;got mystiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskors fria val och krav p&amp;aring; en god v&amp;aring;rd, skola och omsorg blir med socialdemokratiska glas&amp;ouml;gon ett hot mot en socialistisk modell med kommunen som garant och politikerna som best&amp;auml;llare. I en rad avseenden ser socialistiska politiker de fria valen och m&amp;auml;nniskors &amp;ouml;kande krav p&amp;aring; anpassningar av offentlig service till sina individuella levnadsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som n&amp;aring;got negativt. Storstadsutvecklingen och storstadsm&amp;auml;nniskorna med sina krav p&amp;aring; att f&amp;aring; skapa blir p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt ett ideologiskt hot. Utveckling ses som n&amp;aring;got okontrollerbart och d&amp;auml;rmed farligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statliga utf&amp;auml;stelser tycks v&amp;auml;ga l&amp;auml;tt n&amp;auml;r n&amp;aring;gon ort ute i landet f&amp;ouml;rlorar arbeten. D&amp;aring; flyttas b&amp;aring;de arbetsplatser och planerade infrastruktursatsningar fr&amp;aring;n Stockholmsregionen. Den socialdemokratiska regeringen har tillsammans med samarbetspartierna V&amp;auml;nsterpartiet och Milj&amp;ouml;partiet kommit &amp;ouml;verens om att utlokalisera flera statliga verk och myndigheter. Totalt r&amp;ouml;r det sig om cirka 3&amp;nbsp;000 arbetstillf&amp;auml;llen. Verken flyttas till de orter d&amp;auml;r regeringens f&amp;ouml;rsvarsneddragning minskar antalet arbetstillf&amp;auml;llen. Syftet med att utlokalisera de statliga verkens verksamheter &amp;auml;r att tj&amp;auml;nsterna ska flyttas till dessa drabbade orter. Att Stockholmsregionen drabbas dubbelt tycks inte bekomma v&amp;auml;nsterkartellen. H&amp;auml;r sl&amp;aring;r den samlade effekten av f&amp;ouml;rsvarsneddragningarna p&amp;aring; Berga-Musk&amp;ouml; och i Vaxholm samt utlokaliseringen av de statliga arbetsplatserna h&amp;aring;rt. V&amp;auml;nsterkartellens utflyttning av statliga verk och myndigheter har gjort att tusentals stockholmare tvingats sluta sina jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kulturmilj&amp;ouml;v&amp;aring;rden &amp;auml;r &amp;auml;nnu ett i raden av exempel d&amp;auml;r Stockholmsregionen f&amp;aring;r v&amp;auml;sentligt mindre andel av statens resurser. Akuta ekonomiska problem &amp;auml;r dessv&amp;auml;rre vardag f&amp;ouml;r nationalscener som Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska Teatern. Flera av Stockholms museer har nationella uppdrag. Resursbristen hos dessa institutioner har t&amp;auml;rt h&amp;aring;rt p&amp;aring; b&amp;aring;de verksamheten i sig liksom p&amp;aring; inventarier och byggnader. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En del av problemet ligger i att Stockholms lokala och regionala r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na administration med regeringens goda minne, &amp;auml;r mer intresserade av politiska experiment &amp;auml;n av god f&amp;ouml;rvaltning. Stockholm har under en tid av internationell l&amp;aring;gkonjunktur p&amp;aring; grund av de lokala politiska besluten v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrat sin situation. Tillv&amp;auml;xten h&amp;auml;mmas ytterligare av att regeringen, genom sin Stockholmsfientliga politik, utarmar regionen med ett antal specialriktade skatter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; olika s&amp;auml;tt genomf&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r den socialdemokratiska regeringen, tillsammans med sina r&amp;ouml;d-gr&amp;ouml;na st&amp;ouml;dpartier, en klart Stockholmsfientlig politik. Detta m&amp;auml;rks tydligast n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tv&amp;aring;ngs&amp;ouml;verf&amp;ouml;ringen av skatteinkomsterna i Stockholmsregionen till andra regioner i landet. Stockholms l&amp;auml;ns landsting &amp;auml;r till exempel det enda landsting i landet som inte f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla sina egna skatteinkomster. Det m&amp;auml;rks dock ocks&amp;aring; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tilldelningen av h&amp;ouml;gskoleplatser, pengar till v&amp;auml;gar och &amp;ouml;vrig infrastruktur samt olika stopplagar d&amp;auml;r moderat f&amp;ouml;rnyelsepolitik f&amp;ouml;rbjuds. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Stockholm kan b&amp;auml;ttre – om kursen l&amp;auml;ggs om&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att Stockholm ska kunna inta t&amp;auml;tpositionen som svensk ekonomisk tillv&amp;auml;xtmotor m&amp;aring;ste regering och riksdag prioritera en f&amp;ouml;retagsv&amp;auml;nlig tillv&amp;auml;xtorienterad politik. Det kr&amp;auml;ver en total oml&amp;auml;ggning av den politiska kursen i s&amp;aring;v&amp;auml;l Stockholms stad som i landet som helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs en rej&amp;auml;l satsning p&amp;aring; f&amp;ouml;retagande och nya jobb, i Stockholm s&amp;aring;v&amp;auml;l som i Sverige. Sverige har under alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga &amp;aring;r halkat efter resten av v&amp;auml;rlden i ekonomisk tillv&amp;auml;xt. En positiv f&amp;ouml;retagsutveckling f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att kapacitetsproblemen l&amp;ouml;ses. Ett s&amp;aring;dant &amp;auml;r bostadsbristen.  Med drygt 100&amp;nbsp;000 i Stockholms bostadsk&amp;ouml; kan man inte kalla bostadspolitiken f&amp;ouml;r n&amp;aring;got annat &amp;auml;n ett misslyckande.  Ett hinder f&amp;ouml;r bostadsbyggandet &amp;auml;r de l&amp;aring;nga planprocesserna. Ett annat hinder f&amp;ouml;r bostadsbyggande &amp;auml;r bullernormerna. G&amp;auml;llande lagar g&amp;ouml;r ingen skillnad p&amp;aring; om hus byggs p&amp;aring; landet eller i en storstad. Samma krav p&amp;aring; till exempel bullerniv&amp;aring;er g&amp;auml;ller. Var och en f&amp;ouml;rst&amp;aring;r att det &amp;auml;r en stor skillnad n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller bullerniv&amp;aring;er om man skall bygga i Stockholms innerstad eller utanf&amp;ouml;r Kiruna. Problemet &amp;auml;r inte att det g&amp;aring;r att bygga i Kiruna med g&amp;auml;llande lagstiftning. Problemet &amp;auml;r att byggandet av bost&amp;auml;der stoppas i Stockholms innerstad med h&amp;auml;nvisning till befintlig lagstiftning. Det kan inte vara rimligt att samma milj&amp;ouml;krav fullt ut skall g&amp;auml;lla i en storstad som p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag skall kunna etablera sig och v&amp;auml;xa i regionen kr&amp;auml;vs att de anst&amp;auml;llda har bost&amp;auml;der. Detsamma g&amp;auml;ller studerande och forskare vid v&amp;aring;ra h&amp;ouml;gre utbildningar om Stockholm ska forts&amp;auml;tta att h&amp;aring;lla h&amp;ouml;g internationell klass inom forskningsv&amp;auml;rlden. Framkomligheten och transportf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras i takt med att regionen v&amp;auml;xer. Beslut m&amp;aring;ste fattas om byggande av s&amp;aring;v&amp;auml;l &amp;Ouml;sterleden som F&amp;ouml;rbifart Stockholm, det vill s&amp;auml;ga hela ringleden runt Stockholm. En l&amp;aring;ngsiktig l&amp;ouml;sning kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r den framtida pendelt&amp;aring;gstrafiken. M&amp;auml;larbanan m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rverkligas. Lagen om tr&amp;auml;ngselskatt, som i praktiken &amp;auml;r en ny skatt som fr&amp;auml;mst skulle drabba dem med l&amp;aring;ga inkomster, m&amp;aring;ste avskaffas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har konkreta f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r ett b&amp;auml;ttre Stockholm – ett Stockholm som svarar mot framtidens krav p&amp;aring; b&amp;aring;de effektivitet och kvalitet. Dessa f&amp;ouml;rslag inneb&amp;auml;r att vi tar bort hinder mot tillv&amp;auml;xten. Detta inneb&amp;auml;r ett stopp f&amp;ouml;r nya skatter. Vi s&amp;auml;ger nej till nya och h&amp;ouml;jda milj&amp;ouml;sanktionsavgifter. Vi s&amp;auml;ger ett tydligt nej till tr&amp;auml;ngselskatten. Vi avvisar hoten om att st&amp;auml;nga Bromma flygplats. Vi &amp;ouml;ppnar f&amp;ouml;r nya v&amp;auml;g- och bostadsbyggen. Vi utvecklar n&amp;auml;ringslivet och forskarsamh&amp;auml;llet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser en klar skiljelinje mellan oss moderater som vill &amp;ouml;ka m&amp;auml;nniskors inflytande &amp;ouml;ver det egna vardagslivet och de som i st&amp;auml;llet vill ut&amp;ouml;ka kollektivets allmakt p&amp;aring; individens bekostnad. Socialdemokraterna v&amp;auml;ljer medvetet att suga ut en tillv&amp;auml;xtregion f&amp;ouml;r att erbjuda valgodis i valtider, utan att ens sk&amp;auml;mmas inf&amp;ouml;r sina partikamrater som bor i regionen. Det viktigaste f&amp;ouml;r Socialdemokraterna verkar vara maktinnehavet. Samlat leder denna socialdemokratiska missk&amp;ouml;tsel och utsugning av Stockholmsregionen till minskad tillv&amp;auml;xt och rentav stagnation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har i &amp;aring;rets motion valt att koncentrera och f&amp;ouml;rdjupa oss p&amp;aring; omr&amp;aring;den som vi ser som speciellt viktiga f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xten i hela Stockholmsregionen.  Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den som den socialdemokratiska regeringen tillsammans med sina st&amp;ouml;dpartier (v) och (mp) f&amp;ouml;r en direkt Stockholmsfientlig politik.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver en l&amp;aring;gskattepolitik f&amp;ouml;r arbete&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har en politik f&amp;ouml;r arbete och tillv&amp;auml;xt. Det m&amp;aring;ste alltid l&amp;ouml;na sig att arbeta. S&amp;aring; &amp;auml;r det inte i dag i Socialdemokraternas Sverige. Vi moderater f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;nkta skatter p&amp;aring; arbete och f&amp;ouml;retagande samt stramare bidrag f&amp;ouml;r dem som inte arbetar. Skattes&amp;auml;nkningarna som vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i Sveriges riksdag riktar sig framf&amp;ouml;r allt till l&amp;aring;g- och medelinkomsttagarna, som i dag har de h&amp;ouml;gsta marginaleffekterna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Verklig trygghet skapas genom egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Att ha ett arbete &amp;auml;r m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger viktigt f&amp;ouml;r tryggheten, s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r den enskilde som f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet i stort. Det &amp;auml;r inte m&amp;ouml;jligt att garantera att de arbeten som finns i dag kommer att finnas i framtiden. I st&amp;auml;llet &amp;auml;r det viktigare att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar s&amp;aring; att nya arbeten, inom nya och etablerade branscher, kan skapas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att alla som kan jobba har ett arbete kan finansieringen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden s&amp;auml;kras. Det inneb&amp;auml;r att de som av olika sk&amp;auml;l inte kan arbeta &amp;auml;nd&amp;aring; garanteras en trygghet. Socialbidrag skall finnas f&amp;ouml;r att tillf&amp;auml;lligt hj&amp;auml;lpa den som inte kan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig sj&amp;auml;lv och som kanske befinner sig mellan tv&amp;aring; arbeten. M&amp;auml;nniskor skall kunna g&amp;aring; fr&amp;aring;n bidrag till arbete utan att hindras av marginaleffekter. Enligt Finansdepartementet blir det l&amp;ouml;nsamt f&amp;ouml;r en familj som lever p&amp;aring; socialbidrag att ta ett arbete bara om l&amp;ouml;nen &amp;ouml;verstiger 24&amp;nbsp;000 kr/m&amp;aring;nad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regler, ers&amp;auml;ttningar och skatter m&amp;aring;ste utformas s&amp;aring; att det alltid blir f&amp;ouml;rdelaktigt f&amp;ouml;r den enskilde att b&amp;ouml;rja arbeta, samtidigt som alla skall ha r&amp;aring;d att vara borta fr&amp;aring;n arbetet n&amp;auml;r man &amp;auml;r sjuk. N&amp;auml;r de som kan jobba har ett arbete blir det m&amp;ouml;jligt att skapa rimliga villkor f&amp;ouml;r dem som inte kan arbeta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r d&amp;auml;rut&amp;ouml;ver n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att g&amp;ouml;ra det mer l&amp;ouml;nsamt att utbilda sig genom att h&amp;ouml;ja brytpunkten f&amp;ouml;r statlig skatt. Skatten p&amp;aring; f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhet samt de diskriminerande och tillv&amp;auml;xtfientliga 3:12-reglerna b&amp;ouml;r avskaffas. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver m&amp;aring;ste den djupt omoraliska fastighetsskatten avvecklas stegvis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen agerar konsekvent Stockholmsfientligt. Stockholmarna betalar en mycket stor andel av hela rikets offentliga utgifter genom att vi p&amp;aring; n&amp;auml;stan alla skatteomr&amp;aring;den betalar en st&amp;ouml;rre andel &amp;auml;n vad vi representerar befolkningsm&amp;auml;ssigt. Skatteutj&amp;auml;mningen har blivit en symbol f&amp;ouml;r detta problem, och nu har skatteskruven dragits s&amp;aring; h&amp;aring;rt att tillv&amp;auml;xten blir betydligt l&amp;auml;gre &amp;auml;n vad den hade kunnat vara. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r beredda att ta strid f&amp;ouml;r fortsatt tillv&amp;auml;xt i Stockholmsregionen. Vi ser det som en av v&amp;aring;r tids st&amp;ouml;rsta samh&amp;auml;lleliga uppdrag att st&amp;aring; p&amp;aring; de enskilda medborgarnas sida n&amp;auml;r nu Socialdemokraterna visar sitt r&amp;auml;tta ansikte genom att motarbeta en tillv&amp;auml;xtfr&amp;auml;mjande utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med RUT-avdrag i Stockholmsregionen&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har en i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med andra l&amp;auml;nder inom OECD en underutvecklad tj&amp;auml;nstesektor, inte minst n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster som st&amp;auml;dning och omv&amp;aring;rdnad. I v&amp;aring;rt land anses hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster som utf&amp;ouml;rs av kommuner legitima. Detta g&amp;auml;ller dock inte tj&amp;auml;nster i hemmet som riktas mot f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetande m&amp;auml;nniskor i yrkesf&amp;ouml;r &amp;aring;lder. Det &amp;auml;r allts&amp;aring; accepterat att &amp;auml;ldre f&amp;aring;r hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r att kunna bo kvar i hemmet l&amp;auml;ngre, men att kunna k&amp;ouml;pa hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster till en rimlig kostnad &amp;auml;r f&amp;ouml;r de flesta m&amp;auml;nniskor en om&amp;ouml;jlighet. V&amp;auml;rldens h&amp;ouml;gsta skattetryck g&amp;ouml;r det i praktiken om&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r det stora flertalet att k&amp;ouml;pa tj&amp;auml;nster och redovisa detta &amp;ouml;ppet. Ist&amp;auml;llet frodas den svarta marknaden i detta h&amp;ouml;gskattesamh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det r&amp;aring;der inget tvivel om att en rimlig kostnad f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster skulle skapa nya arbetstillf&amp;auml;llen. I v&amp;aring;rt grannland Finland skapades f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan ett system f&amp;ouml;r skatteavdrag p&amp;aring; hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster. I Finland kallas det f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsavdraget. Systemet, som startades 1997, har nu permanentats och utvecklats till att omfatta 92&amp;nbsp;000 anv&amp;auml;ndare. Maxbeloppet &amp;auml;r 1&amp;nbsp;150 euro och avdraget storlek &amp;auml;r 60 procent. F&amp;ouml;r 2004 ber&amp;auml;knas st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r avdraget bli cirka 70 miljoner euro. Arbetsgivarorganisationen Almega har gjort ber&amp;auml;kningar som visar att samma system i Sverige skulle generera 25&amp;nbsp;000–30&amp;nbsp;000 heltidstj&amp;auml;nster. Det inneb&amp;auml;r att den &amp;ouml;ppna arbetsl&amp;ouml;sheten skulle kunna minska med ungef&amp;auml;r 10 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Finland har allts&amp;aring; utvecklat ett system f&amp;ouml;r skattereducerade hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster med stor framg&amp;aring;ng. Efter den positiva inledningen ut&amp;ouml;kas nu verksamheten. I Sverige har vi tidvis skatteavdrag f&amp;ouml;r byggrelaterade tj&amp;auml;nster, men inte f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster. N&amp;auml;r skatteavdrag inf&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r ombyggnationer och liknande h&amp;auml;nvisas oftast till ett besv&amp;auml;rligt l&amp;auml;ge p&amp;aring; arbetsmarknaden f&amp;ouml;r de yrkesgrupper som &amp;auml;r verksamma inom byggbranschen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om skatteavdrag inf&amp;ouml;rdes f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster skulle detta i likhet med andra branscher som medges l&amp;auml;gre skatt p&amp;aring; arbetskraften inneb&amp;auml;ra ett stort antal nya arbeten i Stockholm. Det handlar om arbetstillf&amp;auml;llen som blir vita ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r svarta och en del helt nya. M&amp;auml;nniskor som tidigare arbetat utan f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar och andra arbetsr&amp;auml;ttsliga avtal f&amp;aring;r genom skattereducerade hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster en reell m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; en st&amp;ouml;rre trygghet p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att bland annat &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningen vill vi inf&amp;ouml;ra m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r avdrag f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster genom ett s.k. RUT-avdrag i Sverige. Bara i Stockholmsregionen skulle det kunna inneb&amp;auml;ra 5&amp;nbsp;000–10&amp;nbsp;000 nya heltidsarbeten. Tj&amp;auml;nsten&amp;auml;ringen &amp;auml;r i dag v&amp;aring;rt fr&amp;auml;msta tillv&amp;auml;xtomr&amp;aring;de, och det m&amp;aring;ste vi ta till vara p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt &amp;auml;n idag. L&amp;aring;t d&amp;auml;rf&amp;ouml;r Stockholmsregionen bli f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksregion f&amp;ouml;r RUT-avdrag redan vid &amp;aring;rsskiftet 2005/06.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Utj&amp;auml;mningsskatten &amp;auml;r tillv&amp;auml;xtfientlig&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett flagrant exempel p&amp;aring; regeringens Stockholmsfientlighet &amp;auml;r det system f&amp;ouml;r &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av skattemedel fr&amp;aring;n en kommun till en annan som genomf&amp;ouml;rts. Man kan inte l&amp;aring;ta bli att se det som Socialdemokraternas s&amp;auml;tt att straffa inv&amp;aring;narna i Stockholms l&amp;auml;n. Det inomkommunala utj&amp;auml;mningssystemet &amp;auml;r n&amp;auml;mligen till sin natur s&amp;aring; konstruerat att det straffar tillv&amp;auml;xt var den &amp;auml;n uppst&amp;aring;r. Effekten har bland annat blivit att en l&amp;aring;ng rad kommuner i Stockholms l&amp;auml;n f&amp;aring;r se stora delar av sina skatteinkomster betalas ut till andra delar av landet. Kommuninv&amp;aring;narna i dessa Stockholmskommuner tror sig betala f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en bra skola f&amp;ouml;r sina barn eller en v&amp;auml;rdig v&amp;aring;rd f&amp;ouml;r &amp;aring;ldrande sl&amp;auml;ktingar. I sj&amp;auml;lva verket anv&amp;auml;nds deras skattepengar till n&amp;aring;got annat n&amp;aring;gon annanstans i Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom en medveten socialdemokratisk politik dr&amp;auml;neras regionen p&amp;aring; miljarder kronor &amp;aring;rligen genom skatteutj&amp;auml;mningssystemet. Samma medvetna politik medf&amp;ouml;r att inv&amp;aring;narna i v&amp;aring;r region betalar mer i skatter &amp;auml;n rikets &amp;ouml;vriga inv&amp;aring;nare. F&amp;ouml;retag och familjer i Stockholmsregionen betalade &amp;aring;r 2002 enligt Stockholms handelskammare 41 procent av statens direkta skatteinkomster. Vi utg&amp;ouml;r dock bara 20 procent av landets befolkning och tj&amp;auml;nar knappt 30 procent av Sveriges inkomster. Det visar ett relativt stort gap mellan l&amp;auml;nets inkomst- och skatteandel. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r hur stor del av Stockholms skatter till staten som kommer tillbaka till Stockholm. Nutek har genomf&amp;ouml;rt ett antal studier av statsbudgetens regionala f&amp;ouml;rdelning. Den senaste unders&amp;ouml;kningen avser budget&amp;aring;ret 1998. I studien ing&amp;aring;r alla inkomster i budgeten, dvs. direkta och indirekta skatter, sociala avgifter och &amp;ouml;vriga inkomster. Alla statliga utgifter &amp;auml;r inkluderade som kan f&amp;ouml;rdelas inom landet. Det kommunala utj&amp;auml;mningssystemet ing&amp;aring;r d&amp;auml;remot inte. Unders&amp;ouml;kningen f&amp;ouml;r budget&amp;aring;ret 1998 visar att Stockholms l&amp;auml;n bidrog med 40 procent av statens inkomster medan bara 22 procent av statens utgifter hamnar i l&amp;auml;net.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ingen &amp;ouml;verdrift n&amp;auml;r vi s&amp;auml;ger att Socialdemokraternas politik drabbar stockholmarna h&amp;aring;rt. Kostnadsutj&amp;auml;mningssystemet tar allt mindre h&amp;auml;nsyn till de s&amp;auml;rskilda problem och kostnader som finns i en storstad i form av bland annat segregation och befolknings&amp;ouml;kning samt h&amp;ouml;ga kostnader f&amp;ouml;r personal, lokaler och bost&amp;auml;der. Socialdemokraternas politik med kostnadsutj&amp;auml;mning och h&amp;ouml;jd fastighetsskatt leder till att det snart bara &amp;auml;r h&amp;ouml;ginkomsttagare som har r&amp;aring;d att bo i Stockholmsregionen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utj&amp;auml;mningssystemet straffar ocks&amp;aring; tillv&amp;auml;xten. Storstadsregionerna f&amp;aring;r inte beh&amp;aring;lla frukterna p&amp;aring; inkomstsidan av den &amp;ouml;kade ekonomiska aktiviteten och skattetillv&amp;auml;xten, men m&amp;aring;ste &amp;auml;nd&amp;aring; b&amp;auml;ra de kostnads&amp;ouml;kningar inom de kommunala verksamheterna, som &amp;ouml;kad ekonomisk aktivitet ger upphov till. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den mellankommunala skatteutj&amp;auml;mningen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrades inf&amp;ouml;r 2005 genom att statsbidragen som tidigare s&amp;auml;rredovisats nu ing&amp;aring;r i systemet. Detta g&amp;ouml;r utj&amp;auml;mningssystemet &amp;auml;nnu mer sv&amp;aring;rgenomtr&amp;auml;ngligt. Utj&amp;auml;mningen &amp;aring;r 2005, inklusive de inbakade statsbidragen, uppg&amp;aring;r f&amp;ouml;r Stockholmsregionens del till cirka 10 miljarder kronor. Det &amp;auml;r 10 miljarder kronor som tas fr&amp;aring;n Stockholmsregionen av statsmakten f&amp;ouml;r att skickas till andra delar av riket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det inomkommunala utj&amp;auml;mningssystemet avskaffas och ers&amp;auml;tts av ett system som b&amp;aring;de stimulerar ekonomisk tillv&amp;auml;xt och ger tillr&amp;auml;ckliga statliga bidrag till kommuner och landsting, som beh&amp;ouml;ver kompensation f&amp;ouml;r otillr&amp;auml;cklig skattekraft. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r utj&amp;auml;mningsavgiften h&amp;ouml;js till 115 procent f&amp;ouml;r landsting, dvs. samma niv&amp;aring; som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r prim&amp;auml;rkommunerna, och att avgiften skall s&amp;auml;ttas till 80 procent av den egna skattesatsen f&amp;ouml;r b&amp;aring;de prim&amp;auml;rkommuner och landsting. Genom att avgiften ber&amp;auml;knas utifr&amp;aring;n den egna skattekraften skapas incitament f&amp;ouml;r att h&amp;aring;lla en l&amp;aring;g skattesats. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag &amp;auml;r utformat s&amp;aring; att ingen kommun och inget landsting kommer att f&amp;aring; l&amp;auml;gre bidrag eller betala h&amp;ouml;gre avgift &amp;auml;n med regeringens f&amp;ouml;rslag. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Akut brist p&amp;aring; kringfartsleder och sp&amp;aring;rkapacitet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av de allvarligaste problemen i regionen &amp;auml;r den akuta bristen p&amp;aring; kringfartsleder och sp&amp;aring;rkapacitet som kan leda trafikfl&amp;ouml;det f&amp;ouml;rbi eller igenom Stockholms innerstad. Stockholmsregionen beh&amp;ouml;ver Ringen som Socialdemokraterna ensidigt &amp;ouml;vergav 1997. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs dessutom en f&amp;ouml;rbifart f&amp;ouml;r E 4 v&amp;auml;ster om Stockholm. Andra objekt som beh&amp;ouml;ver f&amp;auml;rdigst&amp;auml;llas snarast &amp;auml;r S&amp;ouml;dert&amp;ouml;rnsleden och Norrortsleden. P&amp;aring; sikt m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; en &amp;ouml;stlig f&amp;ouml;rbifart byggas f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra Ringen fullst&amp;auml;ndig. Utbyggnaden av v&amp;auml;g 73 Nyn&amp;auml;shamn har just startat. Ett dubbelsp&amp;aring;r hela v&amp;auml;gen till Nyn&amp;auml;shamn &amp;auml;r av central betydelse f&amp;ouml;r anl&amp;auml;ggandet av en ny storhamn i Norvik. En ny hamn skulle betyda mycket f&amp;ouml;r Stockholmsregionens framtida tillv&amp;auml;xt. F&amp;ouml;r flera av de trafikobjekt som m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;ras b&amp;ouml;r det &amp;ouml;ppnas f&amp;ouml;r en statlig PPP-l&amp;ouml;sning (Public-Private Partnership). Det &amp;auml;r ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r regeringen och regionens f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare att r&amp;auml;tta till den oacceptabla trafiksituation som r&amp;aring;der.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sp&amp;aring;rf&amp;ouml;rbindelserna i regionen &amp;auml;r eftersatta. Fortfarande k&amp;ouml;r t&amp;aring;gen genom centrala Stockholm p&amp;aring; sp&amp;aring;r som byggdes f&amp;ouml;r 129 &amp;aring;r sedan. Den bristande kapaciteten p&amp;aring;verkar stora delar av Sverige. I takt med att den funktionella regionen vuxit pendlar alltfler med regionalt&amp;aring;g in till Stockholm. Sp&amp;aring;rkapaciteten m&amp;aring;ste byggas ut. Det g&amp;auml;ller s&amp;aring;v&amp;auml;l genom Stockholms stad som anslutande sp&amp;aring;r. M&amp;auml;larbanan &amp;auml;r av stor betydelse f&amp;ouml;r att investeringar i centrala Stockholm ska kunna nyttjas fullt ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholmsregionens utveckling och tillv&amp;auml;xt &amp;auml;r &amp;auml;ven starkt beroende av goda flygf&amp;ouml;rbindelser med omv&amp;auml;rlden. Arlandas konkurrenskraft m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas s&amp;aring; att regionen inte f&amp;ouml;rlorar direktf&amp;ouml;rbindelser med till exempel USA. N&amp;auml;ringslivets utveckling &amp;auml;r ocks&amp;aring; beroende av sm&amp;aring;flyg f&amp;ouml;r b&amp;aring;de person- och godstransporter. Det sm&amp;aring;flyg som tidigare har funnits vid F18/Tullinge m&amp;aring;ste f&amp;aring; finnas kvar i Stockholmsregionen om inte Stockholm skall bli den enda huvudstadsregion i Europa som saknar banor f&amp;ouml;r sm&amp;aring;flyg.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nuvarande avtal mellan Stockholm och staten om flygverksamheten p&amp;aring; Bromma l&amp;ouml;per till 2011. Vi moderater anser att det &amp;auml;r en konkurrensf&amp;ouml;rdel i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till andra st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der att ha en cityn&amp;auml;ra flygplats. Bromma flygplats g&amp;ouml;r att det g&amp;aring;r enkelt och snabbt att ta sig fr&amp;aring;n centrala Stockholm till &amp;ouml;vriga Sverige och till ett antal europeiska huvudst&amp;auml;der. F&amp;ouml;r att kunna satsa p&amp;aring; n&amp;auml;rmilj&amp;ouml;n f&amp;ouml;r de boende i n&amp;auml;rheten av flygplatsen &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande att b&amp;aring;de staten och Stockholms stad deklarerar en l&amp;aring;ngsiktig plan att ha kvar Bromma flygplats &amp;auml;ven efter &amp;aring;r 2011. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver m&amp;aring;ste Arlanda byggas ut ytterligare och kommunikationerna mellan s&amp;ouml;dra Stockholm och Arlanda st&amp;auml;rkas. Detta kan exempelvis ske genom en f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngning av Arlanda Express.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Nej till tr&amp;auml;ngselskatt&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ovanp&amp;aring; den mycket allvarliga ekonomiska utvecklingen i Stockholm har Socialdemokraterna best&amp;auml;mt sig f&amp;ouml;r att driva igenom sitt st&amp;ouml;rsta och monumentala v&amp;auml;ljarsvek – inf&amp;ouml;rande av tr&amp;auml;ngselskatt (biltullar). Det &amp;auml;r en lagstiftning som kraftigt kommer att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra Stockholms m&amp;ouml;jligheter att v&amp;auml;xa och &amp;aring;terta sin position som Sveriges tillv&amp;auml;xtmotor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tr&amp;auml;ngselskatteexperimentet &amp;auml;r en d&amp;aring;lig aff&amp;auml;r – f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xten, f&amp;ouml;r Stockholm, f&amp;ouml;r landet och inte minst f&amp;ouml;r stockholmarna. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket kostar totalt cirka 3,8 miljarder kronor. Tr&amp;auml;ngselskatten splittrar regionens arbets- och bostadsmarknad. Tr&amp;auml;ngselskatten reser nya murar mellan innerstad och ytterstad och mellan norr och s&amp;ouml;der i regionen. Handeln kommer att minska i innerstaden, enligt ber&amp;auml;kningar fr&amp;aring;n handelns organisationer. Detta kommer naturligtvis att ytterligare f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra en lokal konjunkturuppg&amp;aring;ng.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r uppenbart att Socialdemokraterna i och med tr&amp;auml;ngselskatteexperimentet best&amp;auml;mt sig f&amp;ouml;r att bedriva en regelr&amp;auml;tt hetsjakt p&amp;aring; alla de stockholmare som &amp;auml;r beroende av bilen i sin vardag. I takt med att Stockholm v&amp;auml;xer kommer naturligtvis fler bilar till regionen. Trafikproblemen &amp;auml;r ett hot mot huvudstadsregionens, och d&amp;auml;rmed landets, framtida v&amp;auml;xtkraft. Genom inf&amp;ouml;randet av tr&amp;auml;ngselskatten r&amp;auml;knar socialdemokratin i Stockholm och den socialdemokratiska regeringen med att f&amp;auml;rre kommer att &amp;aring;ka bil. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker de kringg&amp;aring; behovet av att bygga kringfartsleder. Tr&amp;auml;ngselskatten &amp;auml;r kanske det fr&amp;auml;msta exemplet p&amp;aring; den tillv&amp;auml;xtfientliga politiken. F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag skall kunna etablera sig i Stockholm beh&amp;ouml;vs en trafiksituation som g&amp;ouml;r att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att inte bara ta sig in i innerstaden, utan ocks&amp;aring; runt i regionen via kringfartsleder. Om Stockholm fick Ringen och f&amp;ouml;rbifart Stockholm, s&amp;aring; att de bilar som endast vill f&amp;ouml;rbi Stockholm och inte in i innerstaden kan ta sig f&amp;ouml;rbi, skulle m&amp;aring;nga av problemen i trafiken l&amp;ouml;sas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselskatt i en stad och i ett land d&amp;auml;r bilisterna redan &amp;auml;r bland de h&amp;aring;rdast beskattade i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r ett h&amp;aring;rt slag mot hush&amp;aring;llen. Eftersom viktiga infrastruktursatsningar f&amp;ouml;rsenats, inte minst p&amp;aring; grund av ett bristande ekonomiskt ansvarstagande fr&amp;aring;n staten, finns ofta inget alternativ till att anv&amp;auml;nda bilen. Ett inf&amp;ouml;rande av tr&amp;auml;ngselskatt handlar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte i f&amp;ouml;rsta hand om att styra om trafiken, utan om att tvinga bort ekonomiskt svaga bilister fr&amp;aring;n v&amp;aring;ra v&amp;auml;gar. Det &amp;auml;r en politik som varken &amp;auml;r rimlig eller r&amp;auml;ttvis.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De lokala folkomr&amp;ouml;stningar som genomf&amp;ouml;rdes 2003 i tolv kranskommuner visar p&amp;aring; ett utomordentligt tydligt motst&amp;aring;nd mot tr&amp;auml;ngselskatten. &amp;Ouml;ver 80&amp;nbsp;procent av dem som givits tillf&amp;auml;lle att uttrycka sin &amp;aring;sikt i de lokala folkomr&amp;ouml;stningarna r&amp;ouml;stade nej till f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k. &amp;Ouml;ver 200 000 l&amp;auml;nsbor har r&amp;ouml;stat mot ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med tr&amp;auml;ngselskatt. Det h&amp;ouml;ga valdeltagandet visar att fr&amp;aring;gan engagerar och &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor, vilket inneb&amp;auml;r att fr&amp;aring;gan d&amp;auml;rmed &amp;auml;r l&amp;auml;mplig att folkomr&amp;ouml;sta om. De politiker som inte respekterar ett s&amp;aring; tydligt utslag av folkviljan kan knappast kalla sig demokrater.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots den socialdemokratiska retoriken vet vi att det &amp;auml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor som &amp;auml;r beroende av bilen f&amp;ouml;r att f&amp;aring; vardagen att g&amp;aring; ihop. Detta g&amp;auml;ller inte minst f&amp;ouml;r barnfamiljer som m&amp;aring;ste hantera alltifr&amp;aring;n dagish&amp;auml;mtningar till fotbollstr&amp;auml;ningar. F&amp;ouml;r dessa familjer finns ofta heller ingen m&amp;ouml;jlighet att v&amp;auml;lja alternativa transportmedel. N&amp;auml;r tr&amp;auml;ngselskatten inf&amp;ouml;rs i januari 2006 kommer dessa familjer att beh&amp;ouml;va betala uppemot 15 000 kr om &amp;aring;ret, i redan beskattade pengar, bara f&amp;ouml;r att f&amp;aring; vardagen att fungera. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Kraftigt st&amp;auml;rkt r&amp;auml;ttstrygghet och rej&amp;auml;l kamp mot v&amp;aring;ldsbrotten&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Polismyndigheten i Stockholm &amp;auml;r landets st&amp;ouml;rsta och svarar f&amp;ouml;r insatser i s&amp;aring;v&amp;auml;l hektisk innerstadsmilj&amp;ouml; som i landsbygdsmilj&amp;ouml;er. Stockholm &amp;auml;r en internationell storstad som drar till sig m&amp;auml;ngder av bes&amp;ouml;kare och har rader av verksamheter som f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter s&amp;auml;rskilda insatser f&amp;ouml;r medborgarnas trygghet. Under de senaste &amp;aring;ren har v&amp;aring;ldsbrotten fortsatt att &amp;ouml;ka. Tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; narkotika &amp;auml;r omfattande, och i vissa f&amp;ouml;rorter finns bekymmersam g&amp;auml;ngbildning och milj&amp;ouml;er d&amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;shet m.m. skapar social oro. En framg&amp;aring;ngsrik brottsbek&amp;auml;mpning i regionen f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter b&amp;auml;ttre tillg&amp;aring;ng till polisi&amp;auml;rt vardagsarbete f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa m&amp;auml;ngdbrott och ordningsproblem, men ocks&amp;aring; specialkompetens f&amp;ouml;r att kunna ingripa mot och utreda kvalificerad och inte s&amp;auml;llan internationellt f&amp;ouml;rgrenade kriminella n&amp;auml;tverk. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den f&amp;ouml;rebyggande brottsbek&amp;auml;mpningen m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n en helhetssyn d&amp;auml;r r&amp;auml;ttsv&amp;aring;rdande myndigheter samarbetar med andra. Polisstyrelsen i Stockholm har exempelvis best&amp;auml;mt att det f&amp;ouml;r alla skolor ska finnas en kontaktman inom polisen. Vidare beh&amp;ouml;vs ett n&amp;auml;ra samarbete med respektive kommun, bland annat f&amp;ouml;r insatser mot unga som beg&amp;aring;r eller har beg&amp;aring;tt brott. Idag varierar insatserna b&amp;aring;de i omfattning och i kvalitet, vilket &amp;auml;r ett stort och allvarligt bekymmer som m&amp;aring;ste &amp;aring;tg&amp;auml;rdas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten har det finansiella ansvaret f&amp;ouml;r polis och andra r&amp;auml;ttsv&amp;aring;rdande myndigheter. Det &amp;auml;r uppenbart att resurserna under en f&amp;ouml;ljd av &amp;aring;r inte kunnat m&amp;ouml;ta de verkliga behoven. Vi ser med v&amp;auml;xande oro att polisen alltf&amp;ouml;r ofta tvingas dra ner p&amp;aring; n&amp;auml;rpolisverksamhet till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r utryckningsverksamhet och specialinsatser. En v&amp;auml;xande skara v&amp;auml;ktare och vakter &amp;auml;r inte l&amp;ouml;sningen p&amp;aring; st&amp;ouml;lder, inbrott och fullt synlig narkotikahandel. Kort sagt, Stockholmspolisen beh&amp;ouml;ver fler poliser och fler poliser som kan arbeta i yttre tj&amp;auml;nst. Vi anser vidare att staten i s&amp;auml;rskild ordning b&amp;ouml;r ta ansvar f&amp;ouml;r finansieringen av stora evenemang som drar exceptionella polisresurser. Det &amp;auml;r orimligt att st&amp;ouml;rre internationella m&amp;ouml;ten och konferenser helt pl&amp;ouml;tsligt ska klaras i budgeten f&amp;ouml;r en enskild myndighet. Stockholm ges viss ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r de uppgifter som &amp;aring;ligger huvudstadspolisen, men det inbegriper inte riktigt stora arrangemang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett v&amp;auml;xande problem &amp;auml;r v&amp;aring;rden av psykiskt sjuka. M&amp;aring;nga allvarliga brott beg&amp;aring;s av psykiskt st&amp;ouml;rda lag&amp;ouml;vertr&amp;auml;dare, och polisen tvingas dessutom vara sjukv&amp;aring;rd och andra inr&amp;auml;ttningar till hj&amp;auml;lp vid omh&amp;auml;ndertagande och transporter av v&amp;aring;ldsamma patienter. Fr&amp;aring;n moderat h&amp;aring;ll har vi en rad f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i psykv&amp;aring;rden. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r bland annat en psykiatrisk v&amp;aring;rdgaranti, ett fritt v&amp;aring;rdval inom psykiatrin och ett avskaffande av f&amp;auml;ngelsef&amp;ouml;rbudet f&amp;ouml;r psykiskt sjuka brottslingar.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ldet i anslutning till krogar och andra etablissemang &amp;auml;r oacceptabelt h&amp;ouml;gt. F&amp;ouml;rekomsten av knivar och andra vapen hos presumtiva g&amp;auml;rningsm&amp;auml;n &amp;auml;r vanlig. S&amp;ouml;dersjukhusets akutmottagning bedriver sedan flera &amp;aring;r tillbaka ut&amp;ouml;ver den medicinska verksamheten ett opinionsbildande arbete i syfte att &amp;ouml;ka kunskaperna om v&amp;aring;ldets konsekvenser. En mycket allvarlig utveckling &amp;auml;r att v&amp;aring;ldet allt oftare drabbar helt oskyldiga m&amp;auml;nniskor och att f&amp;ouml;r&amp;ouml;vare angriper i grupp och inte drar sig f&amp;ouml;r att bruka v&amp;aring;ld &amp;auml;ven mot den som redan &amp;auml;r slagen. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka f&amp;ouml;r&amp;ouml;varnas insikt om hur deras v&amp;aring;ld skadar andra bedrivs p&amp;aring; S&amp;ouml;dersjukhuset konsekvensprogram med stor framg&amp;aring;ng. Det &amp;auml;r viktigt att deras kunskaper sprids och kommer fler till del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brottsligheten mot n&amp;auml;ringsidkare m&amp;aring;ste tas p&amp;aring; allvar. Samh&amp;auml;llet har misslyckats n&amp;auml;r butiks&amp;auml;gare tvingas till nedl&amp;auml;ggning f&amp;ouml;r att r&amp;aring;n och inbrott gjort att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsbolagen v&amp;auml;grar f&amp;ouml;retagare att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra sig. Ett betydande problem &amp;auml;r ocks&amp;aring; de internationella ligor som med fickst&amp;ouml;lder, spel m.m. periodvis h&amp;auml;rjar i Stockholmsomr&amp;aring;det till men f&amp;ouml;r medborgarna och till skada f&amp;ouml;r handel och turistn&amp;auml;ring. Det &amp;auml;r viktigt att gr&amp;auml;nskontroller och EU-samarbete fungerar f&amp;ouml;r att stoppa detta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utredningar och domstolskapaciteten kan konstateras att situationen i Stockholm &amp;auml;r anstr&amp;auml;ngd. &amp;Auml;renden tar f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid och m&amp;aring;nga brott avskrivs utan begripliga motiv. Ett v&amp;auml;xande bekymmer &amp;auml;r att inte minst m&amp;aring;nga unga oroar sig f&amp;ouml;r att anm&amp;auml;la brott och att en hel del vittnen uteblir eller &amp;auml;r r&amp;auml;dda. Bem&amp;ouml;tandefr&amp;aring;gor och vittnesskydd &amp;auml;r fr&amp;aring;gor som &amp;auml;ven statsmakterna m&amp;aring;ste prioritera h&amp;ouml;gre f&amp;ouml;r att ge brottsbek&amp;auml;mpningen mer kraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen mot v&amp;aring;ldsbrotten i Stockholms l&amp;auml;n m&amp;aring;ste intensifieras. Vi v&amp;auml;grar att acceptera en utveckling d&amp;auml;r v&amp;aring;ldt&amp;auml;kterna p&amp;aring; allm&amp;auml;n plats &amp;ouml;kat med n&amp;auml;rmare 30 procent p&amp;aring; ett &amp;aring;r. Tendensen &amp;auml;r dessutom att detta inte &amp;auml;r en tillf&amp;auml;llig &amp;ouml;kning. N&amp;auml;r till och med l&amp;auml;nspolism&amp;auml;staren i Stockholm g&amp;aring;r ut med en allm&amp;auml;n varning &amp;auml;r det nog. Ska vi l&amp;aring;sa in oss sj&amp;auml;lva, v&amp;aring;ra d&amp;ouml;ttrar, fruar, mammor och v&amp;auml;ninnor? Varf&amp;ouml;r skall vanliga hederliga m&amp;auml;nniskors frihet beh&amp;ouml;va begr&amp;auml;nsas &amp;auml;n mer? Nej, vi menar att polisen i Stockholm m&amp;aring;ste ges resurser att ha personal ute d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskorna finns och d&amp;auml;r brotten beg&amp;aring;s. Vi kr&amp;auml;ver att polisen blir mer effektiv och prioriterar att minska v&amp;aring;ldet i samh&amp;auml;llet. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; h&amp;ouml;g tid att utf&amp;ouml;rligt analysera och dra slutsatser kring vilka som beg&amp;aring;r v&amp;aring;ldsd&amp;aring;den. F&amp;ouml;rst n&amp;auml;r det klart framg&amp;aring;r vilka, var, n&amp;auml;r och hur brotten beg&amp;aring;s kan effektiva metoder f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga och minska brotten s&amp;auml;ttas in. Statens viktigaste uppgift &amp;auml;r att skydda sina medborgare. Det har regeringen misslyckats med.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Levande sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd &amp;aring;ret runt&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholmsregionen &amp;auml;r unik s&amp;aring;tillvida att den best&amp;aring;r av b&amp;aring;de stortstad och glesbygd, vilket ofta gl&amp;ouml;ms bort i debatten. En viktig och i m&amp;aring;nga fall avg&amp;ouml;rande ekonomisk f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r sk&amp;auml;rg&amp;aring;rdsborna att kunna bo kvar &amp;auml;r fastighetsskatten. N&amp;auml;r fastighetstaxeringen utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n dagens h&amp;ouml;ga prisniv&amp;aring;er p&amp;aring; fastigheter i sk&amp;auml;rg&amp;aring;rden sl&amp;aring;r detta h&amp;aring;rt mot sk&amp;auml;rg&amp;aring;rdsbefolkningen. Inte minst m&amp;aring;nga &amp;auml;ldre tvingas s&amp;auml;lja hus som de har bott i under mycket l&amp;aring;ng tid p&amp;aring; grund av att fastighetsskatten tar f&amp;ouml;r stor del av hush&amp;aring;llens ekonomiska utrymme. Ovanp&amp;aring; detta sl&amp;aring;r f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsskatten h&amp;aring;rt mot dem som inte har andra ekonomiska tillg&amp;aring;ngar &amp;auml;n den fastighet de bor i. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det generella f&amp;ouml;rbudet mot strandn&amp;auml;ra bebyggelse medf&amp;ouml;r sv&amp;aring;righeter att utveckla boende och annan verksamhet i sk&amp;auml;rg&amp;aring;rden. V&amp;aring;r uppfattning &amp;auml;r att det m&amp;aring;ste finnas en generell r&amp;auml;tt att bebygga sin mark n&amp;auml;ra str&amp;auml;nder och vattendrag. En kommun ska endast kunna begr&amp;auml;nsa denna r&amp;auml;tt med h&amp;auml;nsyn till k&amp;auml;nsligt djur- och v&amp;auml;xtliv eller f&amp;ouml;r att garantera allm&amp;auml;nhetens tillg&amp;aring;ng till bad- och friluftsliv. Mycket av den kommunala och landstingskommunala servicen ska idag bedrivas i stordrift med Socialdemokraternas politik. Privata v&amp;aring;rdmottagningar f&amp;aring;r s&amp;auml;llan f&amp;ouml;rnyat f&amp;ouml;rtroende. Detta drabbar speciellt sk&amp;auml;rg&amp;aring;rdsbefolkningen som g&amp;aring;r miste om b&amp;aring;de arbetstillf&amp;auml;llen och kommunal service. I st&amp;auml;llet tvingas man &amp;aring;ka in till fastlandet f&amp;ouml;r t.ex. l&amp;auml;karbes&amp;ouml;k. F&amp;ouml;r att sk&amp;auml;rg&amp;aring;rden skall kunna leva &amp;aring;ret runt m&amp;aring;ste m&amp;aring;ngfalden inom offentlig sektor f&amp;aring; finnas kvar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi forts&amp;auml;ttningsvis l&amp;aring;ta privata v&amp;aring;rdgivare, omsorgsf&amp;ouml;retag, friskolor, och f&amp;ouml;rskolor och andra f&amp;ouml;retag ges m&amp;ouml;jlighet att st&amp;aring; f&amp;ouml;r utf&amp;ouml;randet av s&amp;aring;dan samh&amp;auml;llsservice.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Forskning och h&amp;ouml;gre utbildning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att dra nytta av de m&amp;ouml;jligheter som globaliseringen ger &amp;auml;r att h&amp;ouml;ja kunskapsniv&amp;aring;n i samh&amp;auml;llet. Politiken m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r fr&amp;auml;mja utbildning, forskning och innovationer. &lt;span style="color: #00201f;"&gt;Stockholmsregionen &amp;auml;r i dag inte missgynnad p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som tidigare n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller h&amp;ouml;gskoleplatser i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till folkm&amp;auml;ngden. Stockholms h&amp;ouml;gskolor och universitet lockar studenter fr&amp;aring;n hela landet. Dock &amp;auml;r m&amp;ouml;jligheten till studieplats f&amp;ouml;r dem som &amp;auml;r uppv&amp;auml;xta i Stockholm m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger sv&amp;aring;rare. Av alla de dryga 40 000 som examinerades l&amp;auml;s&amp;aring;ret 2002/03 bodde 24 procent i Stockholm tv&amp;aring; &amp;aring;r efter examen, det vill s&amp;auml;ga i slutet av 2004. Det kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med 18 procent innan de b&amp;ouml;rjade studera. Storstadens utbud och karri&amp;auml;rm&amp;ouml;jligheter lockar m&amp;aring;nga unga att flytta till huvudstaden. D&amp;auml;rmed blir det ocks&amp;aring; sv&amp;aring;rare f&amp;ouml;r dem som bor i regionen att f&amp;aring; utbildningsplats d&amp;aring; de &amp;auml;r begr&amp;auml;nsade. Den havererade bostadsmarknaden drabbar m&amp;aring;nga unga och d&amp;auml;rmed studenter. Socialdemokraterna tillsammans med V&amp;auml;nstern och Milj&amp;ouml;partiet beslutade att satsa p&amp;aring; att bygga om Skatteskrapan till studentbost&amp;auml;der till en uppskattad kostnad av 1,6 miljarder kronor. Dessa satsade skattepengar kunde ha skapat fler studentbost&amp;auml;der, och bostadsk&amp;ouml;erna f&amp;ouml;r studenter kunde ha kortats ned om v&amp;auml;nstermajoriteten hade tagit &amp;aring;t sig den kritik som riktats mot ombyggnationen. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill satsa mer p&amp;aring; forskning och utbildning i Stockholmsregionen. Vissa branscher, t.ex. telekom, bioteknik och medicin, har en v&amp;auml;rldsledande st&amp;auml;llning och har sin utg&amp;aring;ngspunkt ur den forskning och utveckling som bedrivs i Stockholmsregionen. Det &amp;auml;r viktigt att Stockholm beh&amp;aring;ller sin st&amp;auml;llning inom utbildning och forskning i konkurrensen med andra regioner i v&amp;auml;rlden. Universitetet och h&amp;ouml;gskolor har en viktig funktion, och en utbyggnad &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt att den vetenskapliga kvaliteten beh&amp;aring;lls n&amp;auml;r forsknings- och utbildningsinstitutionerna v&amp;auml;xer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svenska forskare &amp;auml;r mycket framg&amp;aring;ngsrika n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller patentering av sina uppfinningar. Tyv&amp;auml;rr ser det betydligt tr&amp;ouml;gare ut i n&amp;auml;sta steg. Vi m&amp;aring;ste underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r forskare att kommersialisera sina innovationer, starta f&amp;ouml;retag som kan v&amp;auml;xa b&amp;aring;de nationellt och internationellt och dessutom h&amp;ouml;ja produktiviteten genom att h&amp;ouml;ja kunskapsinneh&amp;aring;llet i varor och tj&amp;auml;nster.  Att st&amp;ouml;tta forskning &amp;auml;r en av de viktigaste instrumenten f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att stimulera universitet och h&amp;ouml;gskolor till t&amp;auml;tare samarbete med n&amp;auml;ringslivet. L&amp;auml;nken mellan innovationer och produktion beh&amp;ouml;ver bli starkare &amp;auml;n idag. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men f&amp;ouml;retagande handlar om att ta risker. F&amp;ouml;r att en f&amp;ouml;retagare skall v&amp;aring;ga ta den risk det inneb&amp;auml;r att starta ett f&amp;ouml;retag, m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;ouml;retagaren tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kras en rimlig avkastning om risktagandet blir framg&amp;aring;ngsrikt. Om vi skall klara framtidens utmaningar m&amp;aring;ste det helt enkelt l&amp;ouml;na sig b&amp;auml;ttre att v&amp;aring;ga ta risker. Det m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; finnas tillr&amp;auml;ckligt med riskvilligt kapital f&amp;ouml;r forskningsinnovationer och f&amp;ouml;r att finansiera nya och v&amp;auml;xande f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 0.0mm;"&gt;Stockholm den 29 september 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Marietta de Pourbaix-Lundin (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Beatrice Ask (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;G&amp;ouml;ran Lennmarker (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Lena Adelsohn Liljeroth (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Catharina Elms&amp;auml;ter-Sv&amp;auml;rd (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Henrik S J&amp;auml;rrel (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Karin Enstr&amp;ouml;m (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Anna Lillieh&amp;ouml;&amp;ouml;k (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Henrik Westman (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Hillevi Engstr&amp;ouml;m (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Carl-Erik Sk&amp;aring;rman (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ewa Bj&amp;ouml;rling (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Bj&amp;ouml;rn Hamilton (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att främja fortsatt tillväxt i Stockholmsregionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av skattesänkningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SkU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utlokaliseringen av statliga jobb från Stockholmsregionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Stockholm.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:BoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försök med RUT-avdrag i Stockholmsregionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SkU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändringar i utjämningssystemet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av flygplatskapacitet i Stockholmsregionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:TU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen beslutar att avskaffa lag (2004:629) om trängselskatt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att öka rättstryggheten i Stockholmsregionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av fler poliser i Stockholms stad och län.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för en levande skärgård i Stockholms län.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0125165702713</intressent_id>
<namn>Marietta de Pourbaix-Lundin</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0262017901513</intressent_id>
<namn>Beatrice Ask</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0739152363302</intressent_id>
<namn>Göran Lennmarker</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0427127522211</intressent_id>
<namn>Lena Adelsohn Liljeroth</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>064601872511</intressent_id>
<namn>Catharina Elmsäter-Svärd</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0857394544302</intressent_id>
<namn>Henrik S Järrel</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0607691439013</intressent_id>
<namn>Karin Enström</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>08644719105</intressent_id>
<namn>Anna Lilliehöök</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0937521536309</intressent_id>
<namn>Henrik Westman</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0618560932311</intressent_id>
<namn>Hillevi Engström</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0361291071906</intressent_id>
<namn>Carl-Erik Skårman</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0784309503313</intressent_id>
<namn>Ewa Björling</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0319703582208</intressent_id>
<namn>Björn Hamilton</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-18 01:18:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02N302</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:48:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-18 01:18:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02N302</dok_id>
<subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_n_302.docx</filnamn>
<filstorlek>61041</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Stockholmsregionen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E53F6444-FC97-496A-917E-4E19CB18D9E4</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02N302</dok_id>
<subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_n_302.pdf</filnamn>
<filstorlek>260950</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_n_302</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/41E6D3ED-0920-4DE6-B050-3804DDDA85CC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>