<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2216831</hangar_id>
 <dok_id>GT02MJ447</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>MJ447</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:MJ447 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd371</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>447</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-10-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-01-17 11:57:31</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-04 17:11:07</publicerad>
 <titel>En livskraftig landsbygd</titel>
 <subtitel>av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02MJ447/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02MJ447</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02MJ447</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc51420320" name="_Toc51420320"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420535" name="_Toc51420535"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420548" name="_Toc51420548"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420561" name="_Toc51420561"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689406" name="_Toc52689406"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689421" name="_Toc52689421"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52695870" name="_Toc52695870"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52800038" name="_Toc52800038"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc53204418" name="_Toc53204418"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217118" name="_Toc79217118"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217462" name="_Toc79217462"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741122" name="_Toc83741122"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891174" name="_Toc83891174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059967" name="_Toc84059967"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060498" name="_Toc84060498"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060583" name="_Toc84060583"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060859" name="_Toc84060859"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157104" name="_Toc84157104"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221824" name="_Toc84221824"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736941" name="_Toc84736941"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737918" name="_Toc84737918"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738016" name="_Toc84738016"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740064" name="_Toc107740064"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741134" name="_Toc107741134"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504228" name="_Toc115504228"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845621" name="_Toc115845621"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864705" name="_Toc115864705"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125124" name="_Toc116125124"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261503" name="_Toc125261503"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261503"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261504"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261505"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Det bullrar i byarna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261506"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Basen &amp;auml;r f&amp;ouml;retagande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261507"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Genusperspektiv p&amp;aring; f&amp;ouml;retagandet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261508"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;L&amp;aring;t Sveriges b&amp;ouml;nder bli j&amp;auml;mlika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261509"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Jord- och skogsbruk&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261510"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bra kommunikationer &amp;auml;r livsn&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r landsbygden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261511"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bensinskatten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261512"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Investeringar i v&amp;auml;gar och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261513"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Telef&amp;ouml;rbindelserna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261514"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;7.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bredband till alla&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261515"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;L&amp;aring;s inte in den som skyddar sina djur&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261516"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ljus och v&amp;auml;rme&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261517"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Uppr&amp;auml;tth&amp;aring;ll r&amp;auml;ttssamh&amp;auml;llet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261518"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rk det civila samh&amp;auml;llet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261519"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;11.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Det civila samh&amp;auml;llets betydelse vid kriser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261520"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;11.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Den sociala ekonomin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261521"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;11.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;ouml;d till allm&amp;auml;nna samlingslokaler&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261522"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Lokal f&amp;ouml;rvaltning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261523"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Lokal demokrati – underifr&amp;aring;nperspektiv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261524"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kerst&amp;auml;ll en grundl&amp;auml;ggande service&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261525"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;14.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Grundservicepaket och servicepunkter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261526"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;14.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Byskolan – livsnerven i byn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261527"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;14.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barnomsorg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261528"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;15&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett reformerat strandskydd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261529"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;16&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett starkt Landsbygdsverk&amp;#9;&lt;a href="#_Toc125261530"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc125261504" name="_Toc125261504"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc51420322" name="_Toc51420322"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420537" name="_Toc51420537"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420550" name="_Toc51420550"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420563" name="_Toc51420563"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689408" name="_Toc52689408"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689423" name="_Toc52689423"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52695872" name="_Toc52695872"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52800040" name="_Toc52800040"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc53204420" name="_Toc53204420"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217120" name="_Toc79217120"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217464" name="_Toc79217464"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741124" name="_Toc83741124"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891176" name="_Toc83891176"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059969" name="_Toc84059969"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060500" name="_Toc84060500"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060585" name="_Toc84060585"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060861" name="_Toc84060861"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157106" name="_Toc84157106"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221826" name="_Toc84221826"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736943" name="_Toc84736943"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737920" name="_Toc84737920"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738018" name="_Toc84738018"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740066" name="_Toc107740066"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741136" name="_Toc107741136"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en s&amp;auml;rskild j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplan f&amp;ouml;r jord- och skogsbrukssektorn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att en &amp;ouml;versyn beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ras &amp;ouml;ver skatteregler och liknande legala/fiskala hinder som kan f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra ett gemensamt brukande av maskiner och annat realkapital.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att ta till vara och uppm&amp;auml;rksamma ber&amp;auml;ttelser om medm&amp;auml;nniskors insatser i samband med stormkatastrofen och lyfta fram exempel p&amp;aring; hur olika organisationer, kyrkor och f&amp;ouml;retag st&amp;auml;llt upp p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen tills&amp;auml;tter en utredning som f&amp;aring;r i uppdrag att l&amp;auml;mna f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur det institutionella och legala ramverket b&amp;ouml;r utvecklas f&amp;ouml;r att uppmuntra och m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra nya former f&amp;ouml;r lokal f&amp;ouml;rvaltning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att omvandla Glesbygdsverket till Landsbygdsverket.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc115504230" name="_Toc115504230"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845623" name="_Toc115845623"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864707" name="_Toc115864707"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125126" name="_Toc116125126"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 2 h&amp;auml;nvisat till SkU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 3 h&amp;auml;nvisat till SoU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 5 h&amp;auml;nvisat till NU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc125261505" name="_Toc125261505"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att framh&amp;aring;lla sambandet mellan f&amp;ouml;retagsklimatet och landsbygdens utveckling. En levande landsbygd kr&amp;auml;ver inte bara en fungerande jordbrukspolitik utan &amp;auml;ven goda villkor f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagande. Regeringens avoga inst&amp;auml;llning till sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare har inte bara en allm&amp;auml;nt negativ p&amp;aring;verkan p&amp;aring; Sveriges ekonomi, den drabbar landsbygden i s&amp;auml;rskilt h&amp;ouml;g grad. Det m&amp;aring;ste vara m&amp;ouml;dan v&amp;auml;rt att starta och driva f&amp;ouml;retag. Det m&amp;aring;ste l&amp;ouml;na sig att skaffa en utbildning och att arbeta mer. &amp;Auml;ven boende p&amp;aring; landsbygden m&amp;aring;ste kunna leva p&amp;aring; sin l&amp;ouml;n och slippa bidragsberoende. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lantbruks- och skogsn&amp;auml;ringarna har en central betydelse f&amp;ouml;r en livskraftig landsbygd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det svenska lantbruket &amp;auml;r v&amp;auml;rl&lt;span class="Normalt&amp;#160;indrag&amp;#160;Char,Normal_indrag&amp;#160;Char,Normal&amp;#160;Indrag&amp;#160;Char"&gt;d&lt;/span&gt;sledande n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att producera livsmedel av h&amp;ouml;g kvalitet med ett minimum av h&amp;auml;lsorisker och negativ milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Kristdemokraternas jordbrukspolitik syftar till att bef&amp;auml;sta och ytterligare utveckla det svenska jordbruket. Den viktigaste resursen i det arbetet &amp;auml;r landets jordbrukare. F&amp;ouml;r att bevara framtidstron inom denna yrkesgrupp &amp;auml;r det viktigt att svenska jordbrukare kan konkurrera p&amp;aring; lika villkor med sina kollegor i framf&amp;ouml;r allt andra EU-l&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Landsbygdens kris f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks av uteblivna infrastruktursatsningar och andra brister inom regionalpolitikens omr&amp;aring;de. F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad kollektivtrafik &amp;auml;r en annan fr&amp;aring;ga som beh&amp;ouml;ver aktualiseras f&amp;ouml;r att v&amp;auml;nda den negativa utvecklingen p&amp;aring; landsbygden. P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll &amp;auml;r man helt beroende av bilen och d&amp;auml;rigenom av ett fungerande v&amp;auml;gn&amp;auml;t. Underh&amp;aring;llet av v&amp;auml;gn&amp;auml;tet, som &amp;auml;r eftersatt i hela landet, m&amp;aring;ste snarast f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Detta g&amp;auml;ller &amp;auml;ven enskilda v&amp;auml;gar, varf&amp;ouml;r bidraget till dessa m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 1980-talet kom ett genombrott f&amp;ouml;r bygder&amp;ouml;relsen i samband med landsbygdskampanjen ”Hela Sverige ska leva”. Framf&amp;ouml;r allt bildandet av Folkr&amp;ouml;relser&amp;aring;det 1989 skapade en tilltro till gemensamma satsningar i Sveriges glesbygd. Den framtidstro och entusiasm som sedan f&amp;ouml;ljde resulterade i n&amp;auml;rmare 4 000 lokala utvecklingsgrupper. Detta speglar det ansvar som lands- och glesbygdsbor &amp;auml;r beredda att ta f&amp;ouml;r att utveckla sitt n&amp;auml;romr&amp;aring;de och sin hembygd. De vartannat &amp;aring;r &amp;aring;terkommande landsbygdsriksdagarna har svetsat samman engagerade m&amp;auml;nniskor som aldrig f&amp;ouml;rr. Man &amp;auml;r medveten om att h&amp;aring;rt arbete kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att &amp;aring;terskapa en levande landsbygd. Det &amp;auml;r ett arbete som landsbygdsbefolkningen sj&amp;auml;lv m&amp;aring;ste st&amp;aring; f&amp;ouml;r. Ett positivt st&amp;ouml;d kr&amp;auml;vs dock, inte minst fr&amp;aring;n riksdag och regering, f&amp;ouml;r att lyckas i det arbetet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lokal f&amp;ouml;rvaltning &amp;auml;r ett fenomen som pr&amp;ouml;vats p&amp;aring; flera h&amp;aring;ll de senaste &amp;aring;ren. Formerna kan variera och bl.a. inneb&amp;auml;ra lokal samf&amp;ouml;rvaltning och lokal sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rvaltning. Inneb&amp;ouml;rden &amp;auml;r att det lokala samh&amp;auml;llet ges en &amp;ouml;kad autonomi &amp;ouml;ver sina naturresurser. Utvecklingen av lokala f&amp;ouml;rvaltningsformer b&amp;ouml;r st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Valet att leva och verka p&amp;aring; landsbygden ger livskvalitet. Intresset f&amp;ouml;r bos&amp;auml;ttning p&amp;aring; landsbygden &amp;auml;r stort, inte minst hos unga m&amp;auml;nniskor. Det &amp;auml;r d&amp;auml;remot inte alltid s&amp;aring; l&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rverkliga sina dr&amp;ouml;mmar om ett liv p&amp;aring; landet. Hindren &amp;auml;r m&amp;aring;nga. M&amp;ouml;jligheterna att kombinera olika typer av f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsk&amp;auml;llor &amp;auml;r begr&amp;auml;nsade. Den framv&amp;auml;xande informationstekniken och olika distansarbetsvarianter har inte givit den skjuts fram&amp;aring;t som man hoppats p&amp;aring;. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheten att skaffa bostad och ibland en g&amp;aring;rd med tillh&amp;ouml;rande jord och skog &amp;auml;r viktiga faktorer som p&amp;aring;verkar den enskildes intresse och m&amp;ouml;jligheter till ett boende p&amp;aring; landsbygden. Problem som finns p&amp;aring; landsbygden &amp;auml;r exempelvis att via bank f&amp;aring; l&amp;aring;na pengar f&amp;ouml;r etablering i glesbygd. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; i stort sett om&amp;ouml;jligt att klara sig utan bil. Socialdemokraternas och st&amp;ouml;dpartiernas h&amp;ouml;jning av bensin- och dieselskatten f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar tillvaron ytterligare. Att f&amp;aring; en dagisplats p&amp;aring; rimligt avst&amp;aring;nd &amp;auml;r inte heller det l&amp;auml;ttaste. Det finns med andra ord m&amp;aring;nga sv&amp;aring;righeter att &amp;ouml;vervinna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utflyttningen fr&amp;aring;n landsbygden har accelererat under senare &amp;aring;r, trots den kamp som Folkr&amp;ouml;relser&amp;aring;det – Hela Sverige ska leva – har f&amp;ouml;rt och trots de n&amp;auml;stan 4&amp;nbsp;000 lokala bygde- och utvecklingsgrupperna som envetet k&amp;auml;mpar f&amp;ouml;r sin bygds &amp;ouml;verlevnad och utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturligtvis finns det goda positiva exempel som lokalt hj&amp;auml;lpt till att v&amp;auml;nda str&amp;ouml;mmen men de &amp;auml;r tyv&amp;auml;rr f&amp;ouml;r f&amp;aring;. Socialdemokraternas handlingsf&amp;ouml;rlamning i kombination med dess kontraproduktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder bidrar till att landsbygdens utvecklingsm&amp;ouml;jligheter inte tas till vara. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En parlamentarisk kommitt&amp;eacute;, Landsbygdskommitt&amp;eacute;n, har tillsatts (dir. 2004:87) med uppgift att l&amp;auml;mna f&amp;ouml;rslag till en l&amp;aring;ngsiktig strategi f&amp;ouml;r den nationella politiken f&amp;ouml;r landsbygdsutveckling. Inom ramen f&amp;ouml;r uppdraget skall kommitt&amp;eacute;n l&amp;auml;mna f&amp;ouml;rslag till &amp;ouml;vergripande strategisk inriktning f&amp;ouml;r n&amp;auml;sta landsbygdsprogram avseende perioden 2007–2013. Det &amp;auml;r bra att den parlamentariska kommitt&amp;eacute;n enligt sitt direktiv skall prioritera &amp;ouml;vergripande och strategiska fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar. Svensk jordbrukspolitik har l&amp;auml;nge f&amp;ouml;refallit sakna visioner och framtidstro. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Landsbygdskommitt&amp;eacute;n presenterade ett f&amp;ouml;rsta delbet&amp;auml;nkande (SOU 2005:36) i maj 2005. Utredningen ansluter sig till en landsbygdspolitik som Kristdemokraterna l&amp;auml;nge varit p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r. Det kommande landsbygdsprogrammet b&amp;ouml;r ta fasta p&amp;aring; landsbygdens s&amp;auml;rskilda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Landsbygden m&amp;aring;ste ses som en integrerad del i en st&amp;ouml;rre helhet med t&amp;auml;torter, st&amp;auml;der och goda kommunikationer. Landsbygdens befolkning kommer i framtiden att v&amp;auml;xa och jordbruket st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en mindre andel av syssels&amp;auml;ttningen. Samtidigt utg&amp;ouml;r jordbruket en viktig grund f&amp;ouml;r olika verksamheter p&amp;aring; landsbygden och f&amp;ouml;r landskapet. F&amp;ouml;r att landsbygdsprogrammet skall kunna medverka till en utveckling och strukturomvandling kr&amp;auml;vs att samtliga samh&amp;auml;llsniv&amp;aring;er arbetar med visioner, m&amp;aring;l och strategier. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att det finns en kontinuitet i landsbygdsprogrammet och att de areella n&amp;auml;ringarnas centrala roll f&amp;ouml;r en levande landsbygd lyfts fram. Landsbygdsprogrammet b&amp;ouml;r integreras med andra insatser f&amp;ouml;r regional utveckling i landet. Den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanh&amp;aring;llningspolitiken och den nationella politiken beh&amp;ouml;ver samordnas f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra landsbygdens m&amp;ouml;jligheter till utveckling. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De areella n&amp;auml;ringarnas konkurrensf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas samtidigt som natur-, kultur- och rekreationsv&amp;auml;rden utvecklas. Landsbygdsprogrammet b&amp;ouml;r vidare underl&amp;auml;tta en omst&amp;auml;llning av jordbruket s&amp;aring; att produktionen av varor och kollektiva nyttigheter svarar mot samh&amp;auml;llets behov och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l. Bland de kollektiva nyttigheterna intar milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;len en central roll. Landsbygdsprogrammet b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inneh&amp;aring;lla goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;insatser. Naturv&amp;aring;rdens v&amp;auml;rde f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet b&amp;ouml;r lyftas fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser att det fortsatta arbetet med milj&amp;ouml;- och landsbygdsutveckling m&amp;aring;ste ha ett klart fokus p&amp;aring; jordbruksn&amp;auml;ringen. Den st&amp;ouml;rsta delen av EU-st&amp;ouml;den b&amp;ouml;r &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis riktas mot milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrande &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r f&amp;ouml;rebyggande av v&amp;auml;xtn&amp;auml;ringsl&amp;auml;ckage en viktig uppgift, vilket f&amp;ouml;ranleder st&amp;ouml;d till odling av vall och andra f&amp;aring;nggr&amp;ouml;dor. Bevarande av landskapsbilden m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; prioriteras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har aviserat att en skrivelse med anledning av delbet&amp;auml;nkandet (SOU 2005:36) kommer att avl&amp;auml;mnas i oktober 2005. I samband med denna skrivelse avser Kristdemokraterna att &amp;aring;terkomma med synpunkter med anledning av utredningens f&amp;ouml;rslag. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc107740067" name="_Toc107740067"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741137" name="_Toc107741137"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504231" name="_Toc115504231"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845624" name="_Toc115845624"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864708" name="_Toc115864708"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125127" name="_Toc116125127"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261506" name="_Toc125261506"&gt;&lt;/a&gt;Det bullrar i byarna&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiker, tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n, medier och andra opinionsbildare har ofta ett sn&amp;auml;vt Stockholmsperspektiv. Det &amp;auml;r huvudstadsetablissemanget som b&amp;aring;de best&amp;auml;mmer vilka problem som skall st&amp;aring; p&amp;aring; dagordningen, hur de skall formuleras och hur de skall l&amp;ouml;sas. Det som h&amp;auml;nder i Stockholm har blivit viktigare &amp;auml;n det som h&amp;auml;nder p&amp;aring; annat h&amp;aring;ll. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under flera &amp;aring;r har det runt om i hela landet vuxit fram en stark frustration och ilska runt ett antal problem och fr&amp;aring;gor. D&amp;aring; och d&amp;aring; bl&amp;auml;nker de till &amp;auml;ven i riksmedierna. Gnosj&amp;ouml;upproret. Dalaupproret. F&amp;ouml;r&amp;auml;ldraupproret. Stormupproret. Sj&amp;ouml;bodaupproret. Bensinskatteupproret. Det handlar om fr&amp;aring;gor som mycket p&amp;aring;tagligt ber&amp;ouml;r m&amp;aring;nga hundratusentals m&amp;auml;nniskor. Det handlar inte om h&amp;ouml;gtravande visioner, om&amp;ouml;jliga krav eller politiskt korrekta teser, utan om vanliga m&amp;auml;nniskors vardagliga liv. Om hur man fryser n&amp;auml;r elen f&amp;ouml;rsvinner, om f&amp;ouml;rtvivlan d&amp;aring; vargen tar ens f&amp;aring;r, om otryggheten n&amp;auml;r ingen polis finns i n&amp;auml;rheten, om att f&amp;aring; ordna barnomsorgen utifr&amp;aring;n de egna villkoren, om att kunna leva som sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare utan att sn&amp;auml;rjas av papper och paragrafer. Det handlar om brist p&amp;aring; trygghet, sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande och rimliga villkor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar genomg&amp;aring;ende om problem som skapats av centralmakten, genom statliga beslut, men vars effekter genomlevs, och genomlids, lokalt. Strukturerna i det svenska beslutsfattandet skapar allts&amp;aring; en of&amp;ouml;rst&amp;aring;else mellan centrum och periferi, mellan styrande och styrda. Nu bullrar det i byarna. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid f&amp;ouml;r en &amp;auml;ndring – f&amp;ouml;r ett bultande p&amp;aring; Maktens portar s&amp;aring; stark, att den m&amp;auml;rks av dem innanf&amp;ouml;r den. Likgiltigheten och m&amp;auml;strandet av landsbygdsborna m&amp;aring;ste ers&amp;auml;ttas av lyh&amp;ouml;rdhet och dialog. Vanligt folk f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar att deras problem blir tagna p&amp;aring; allvar. Problem skall l&amp;ouml;sas lokalt, p&amp;aring; l&amp;auml;gsta &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenliga niv&amp;aring;, och i s&amp;aring; stor utstr&amp;auml;ckning som m&amp;ouml;jligt av dem som sj&amp;auml;lva &amp;auml;r direkt ber&amp;ouml;rda. Det handlar om att staten skall b&amp;ouml;rja hj&amp;auml;lpa, och inte stj&amp;auml;lpa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar ocks&amp;aring; om att v&amp;auml;nda p&amp;aring; Sverige. Att inte enbart se p&amp;aring; v&amp;aring;rt land ovanifr&amp;aring;n utan ocks&amp;aring; underifr&amp;aring;n. Andra v&amp;auml;rderingar och syns&amp;auml;tt beh&amp;ouml;ver f&amp;aring; utrymme b&amp;aring;de i den politiska debatten och beslutsfattandet.  &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc51420323" name="_Toc51420323"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420538" name="_Toc51420538"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420551" name="_Toc51420551"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420564" name="_Toc51420564"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689409" name="_Toc52689409"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689424" name="_Toc52689424"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52695873" name="_Toc52695873"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52800041" name="_Toc52800041"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc53204421" name="_Toc53204421"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217121" name="_Toc79217121"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217466" name="_Toc79217466"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741125" name="_Toc83741125"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891177" name="_Toc83891177"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059970" name="_Toc84059970"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060501" name="_Toc84060501"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060586" name="_Toc84060586"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060862" name="_Toc84060862"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157107" name="_Toc84157107"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221827" name="_Toc84221827"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736944" name="_Toc84736944"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737921" name="_Toc84737921"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738019" name="_Toc84738019"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740068" name="_Toc107740068"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741138" name="_Toc107741138"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504232" name="_Toc115504232"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845625" name="_Toc115845625"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864709" name="_Toc115864709"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125128" name="_Toc116125128"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261507" name="_Toc125261507"&gt;&lt;/a&gt;Basen &amp;auml;r f&amp;ouml;retagande&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att framh&amp;aring;lla sambandet mellan f&amp;ouml;retagsklimatet och landsbygdens utveckling. En levande landsbygd kr&amp;auml;ver inte bara en fungerande jordbrukspolitik utan &amp;auml;ven goda villkor f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagande. Den socialdemokratiska regeringens avoga inst&amp;auml;llning till sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare har inte bara en allm&amp;auml;nt negativ p&amp;aring;verkan p&amp;aring; Sveriges ekonomi, den drabbar landsbygden i s&amp;auml;rskilt h&amp;ouml;g grad. Det m&amp;aring;ste vara m&amp;ouml;dan v&amp;auml;rt att starta och driva f&amp;ouml;retag. Det m&amp;aring;ste l&amp;ouml;na sig att skaffa en utbildning och att arbeta mer. &amp;Auml;ven boende p&amp;aring; landsbygden m&amp;aring;ste kunna leva p&amp;aring; sin l&amp;ouml;n och slippa bidragsberoende. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att sm&amp;aring; orter och bygder skall ha m&amp;ouml;jlighet att leva och utvecklas kr&amp;auml;vs att det finns f&amp;ouml;retag som kan erbjuda arbete och inkomster. Detta kan endast ske genom m&amp;auml;nniskors egna insatser enskilt eller tillsammans med andra. Goda villkor f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagande och tillv&amp;auml;xt &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r hela landet. P&amp;aring; en liten ort kan dock enskilda f&amp;ouml;retag betyda relativt sett mer eftersom utbudet av f&amp;ouml;retag &amp;auml;r mindre. H&amp;auml;r f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nas att framh&amp;aring;lla att det i regionalpolitiska program anv&amp;auml;nda begreppet Lokala arbetsmarknadsregioner inte &amp;auml;r problemfritt i glesbygden. Det kr&amp;auml;vs en mycket mer detaljerad statistik f&amp;ouml;r att p&amp;aring; ett r&amp;auml;tt s&amp;auml;tt beskriva dessa lokala arbetsmarknader. I dagens l&amp;auml;ge &amp;auml;r m&amp;aring;nga av de beskrivna arbetsmarknadsregionerna alldeles f&amp;ouml;r stora och tar inte h&amp;auml;nsyn till lands- och glesbygdens specifika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar vad det g&amp;auml;ller kombinationssyssels&amp;auml;ttningar och alternativa arbetslivsformer. I resonemanget om lokala arbetsmarknadsregioner ligger antagandet att pendling till ett t&amp;auml;tortscentrum &amp;auml;r huvudalternativet f&amp;ouml;r att n&amp;aring; arbetstillf&amp;auml;llen &amp;auml;ven i glesbygden. Det borde vara ett mycket st&amp;ouml;rre fokus p&amp;aring; att skapa m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r nytt f&amp;ouml;retagande &amp;auml;ven l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n t&amp;auml;tortscentrum. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r en &amp;ouml;desfr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r landsbygdsutvecklingen att den nuvarande regeringens handlingsf&amp;ouml;rlamning bryts n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att skapa ett dynamiskt f&amp;ouml;retagarklimat. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga av f&amp;ouml;retagen p&amp;aring; landsbygden som byggts upp utifr&amp;aring;n sm&amp;aring; medel med en ganska stor egen insats, har behovet av riskkapital inte funnits f&amp;ouml;rr&amp;auml;n man st&amp;aring;r i begrepp att expandera. En viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att skapa ytterligare arbetstillf&amp;auml;llen bygger p&amp;aring; tillg&amp;aring;ngen till riskkapital. Bankernas ben&amp;auml;genhet att l&amp;aring;na ut pengar till landsbygdsf&amp;ouml;retag har minskat i takt med att befolkningsutvecklingen varit negativ. P&amp;aring; landsbygden bed&amp;ouml;ms s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r l&amp;aring;n inte utifr&amp;aring;n samma v&amp;auml;rdeprinciper som i st&amp;ouml;rre samh&amp;auml;llen. Det finns utvecklingsprojekt som syftat till att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla b&amp;aring;de syssels&amp;auml;ttning och samh&amp;auml;llsservice som inte kunnat genomf&amp;ouml;ras p&amp;aring; grund av problem med finansiering och/eller on&amp;ouml;digt kr&amp;aring;ngel. P&amp;aring; sikt drabbas landsbygdsf&amp;ouml;retagen och de olika utvecklingsprojekten av alltf&amp;ouml;r allvarliga problem om inte kraftanstr&amp;auml;ngningar g&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; riskvilligt kapital. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till den framtida utvecklingspotentialen kan ocks&amp;aring; r&amp;auml;knas in det som kallas socialt f&amp;ouml;retagande, d&amp;auml;r samverkan kan ske mellan privat/ideell sektor och offentlig verksamhet. I detta sammanhang &amp;auml;r det viktigt att ocks&amp;aring; se till den jordm&amp;aring;n f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagande, som ett levande socialt sammanhang inneb&amp;auml;r i en bygd. Utan detta samh&amp;auml;llskitt f&amp;aring;r ofta aldrig s&amp;aring; v&amp;auml;lriktade lokaliseringssatsningar sv&amp;aring;rt att sl&amp;aring; rot. Den ideella sektorn spelar h&amp;auml;r en stor roll och de investeringar som beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ras eller beh&amp;ouml;ver bevaras &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att bed&amp;ouml;ma ur ett rent f&amp;ouml;retagsekonomiskt perspektiv, vilket kan ge problem med kapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen. I en t&amp;auml;tort finns dessa sociala funktioner som ett resultat av t&amp;auml;theten och samh&amp;auml;llets institutioner men p&amp;aring; landsbygden m&amp;aring;ste de &amp;aring;stadkommas p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt, inte minst genom den tidigare n&amp;auml;mnda sociala ekonomin i gr&amp;auml;nssnittet mellan offentlig, privat och ideell verksamhet. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att fr&amp;aring;gorna om riskkapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen i landsbygden belyses p&amp;aring; ett allsidigt s&amp;auml;tt i Landsbygdskommitt&amp;eacute;ns arbete i syfte att uppn&amp;aring; en l&amp;ouml;sning. Under senare &amp;aring;r har s.k. kreditgarantif&amp;ouml;reningar diskuterats som en modell f&amp;ouml;r att l&amp;ouml;sa finansieringsbehov i nya eller befintliga sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag. Idag finns tre lokala/regionala f&amp;ouml;reningar samt en riksorganisation. Detta b&amp;ouml;r uppmuntras. Dessutom b&amp;ouml;r ett riskkapitalavdrag inf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115504233" name="_Toc115504233"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845626" name="_Toc115845626"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864710" name="_Toc115864710"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125129" name="_Toc116125129"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261508" name="_Toc125261508"&gt;&lt;/a&gt;Genusperspektiv p&amp;aring; f&amp;ouml;retagandet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Erfarenheterna av tre &amp;aring;rs genomf&amp;ouml;rande av milj&amp;ouml;- och landsbygdsprogrammet och m&amp;aring;l 1-programmet visar att kvinnorna har en nyckelroll i den utveckling som sker p&amp;aring; landsbygden. F&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka f&amp;ouml;retagande, s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnligt som manligt, kan en f&amp;ouml;renkling vad exempelvis g&amp;auml;ller F-skattsedel underl&amp;auml;tta mycket. I genomsnitt tj&amp;auml;nar kvinnor ca 82 procent av vad m&amp;auml;n g&amp;ouml;r. En av f&amp;ouml;rklaringarna till detta &amp;auml;r att m&amp;aring;nga kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn. N&amp;auml;r kvinnor f&amp;aring;r fler arbetsgivare att v&amp;auml;lja mellan inneb&amp;auml;r det att kvinnornas l&amp;ouml;ner stiger. Det &amp;auml;r viktigt att kvinnor (och m&amp;auml;n) &amp;auml;ven p&amp;aring; landsbygden skall kunna v&amp;auml;lja mellan olika arbetsgivare. Det m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; bli l&amp;auml;ttare att starta eget f&amp;ouml;retag p&amp;aring; orter d&amp;auml;r utbudet p&amp;aring; arbetsgivare &amp;auml;r begr&amp;auml;nsat. M&amp;ouml;jligheten att starta f&amp;ouml;retag begr&amp;auml;nsas av &amp;aring;lderdomliga regler f&amp;ouml;r F-skattsedel, som g&amp;ouml;r att ans&amp;ouml;kan f&amp;ouml;r t.ex. sjuksk&amp;ouml;terskor ofta avsl&amp;aring;s. Socialdemokraternas skeptiska h&amp;aring;llning till hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster drabbar i f&amp;ouml;rsta hand kvinnors m&amp;ouml;jligheter att etablera f&amp;ouml;retagsamhet inom tj&amp;auml;nstesektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom Nordiska r&amp;aring;det har Kristdemokraterna varit p&amp;aring;drivande i j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet, vilket resulterat i att Nordiska ministerr&amp;aring;det &amp;aring;r 2000 fastst&amp;auml;llde sin f&amp;ouml;rsta j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplan, vilken reviderades &amp;aring;r 2002. Nordiska &amp;auml;mbetsmannakommitt&amp;eacute;n f&amp;ouml;r jord- och skogsbruksfr&amp;aring;gor beslutade samtidigt att planen skulle vidareutvecklas med avseende p&amp;aring; jord- och skogsbrukssektorn. Denna sektor har tyv&amp;auml;rr halkat efter den allm&amp;auml;nna utvecklingen inom j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsomr&amp;aring;det. (I sammanhanget kan det p&amp;aring;minnas om att &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsregler som gav mannen f&amp;ouml;rvaltningsr&amp;auml;tt &amp;ouml;ver hustruns jord- eller skogsegendom fanns kvar till &amp;aring;r 1950.) F&amp;ouml;r att motverka denna trend har man inom Regeringskansliet b&amp;ouml;rjat utarbeta en s&amp;auml;rskild j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplan f&amp;ouml;r jord- och skogsbrukssektorn i enlighet med vad som f&amp;ouml;reslagits i departementsskrivelsen Ds 2004:39. Kristdemokraterna vill betona att en s&amp;aring;dan j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplan b&amp;ouml;r vara konkret och – om uttrycket till&amp;aring;ts – jordn&amp;auml;ra. Planen b&amp;ouml;r undvika excellerande kring abstrakta diskurser men i st&amp;auml;llet inneh&amp;aring;lla verkningsfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka antalet kvinnor i jord- och skogsbruksn&amp;auml;ringarna. Det &amp;auml;r d&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringarna deltar fullt ut i utformandet av j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplanen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig faktor som m&amp;aring;ste analyseras och d&amp;auml;r kommunerna har en viktig roll &amp;auml;r utbudet av fritidsaktiviteter. Ofta f&amp;aring;r flickors och kvinnors fritidsaktiviteter st&amp;aring; tillbaka till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r pojkars/m&amp;auml;ns aktiviteter. Ett exempel p&amp;aring; en aktivitet som fr&amp;auml;mst lockar flickor &amp;auml;r ridning och h&amp;auml;stsport. H&amp;auml;stn&amp;auml;ringen har en stor potential att lyfta fram landsbygden, men tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r h&amp;auml;stn&amp;auml;ringen och h&amp;auml;staktiviteter styvmoderligt behandlade fr&amp;aring;n politiskt h&amp;aring;ll. I motionen ”H&amp;auml;stens och ridsportens betydelse i dagens samh&amp;auml;lle” utvecklar Kristdemokraterna sin politik inom h&amp;auml;stomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc52800042" name="_Toc52800042"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc53204422" name="_Toc53204422"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217122" name="_Toc79217122"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217467" name="_Toc79217467"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741126" name="_Toc83741126"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891178" name="_Toc83891178"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059971" name="_Toc84059971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060502" name="_Toc84060502"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060587" name="_Toc84060587"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060863" name="_Toc84060863"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157108" name="_Toc84157108"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221828" name="_Toc84221828"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736945" name="_Toc84736945"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737922" name="_Toc84737922"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738020" name="_Toc84738020"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740070" name="_Toc107740070"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741141" name="_Toc107741141"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504234" name="_Toc115504234"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845627" name="_Toc115845627"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864711" name="_Toc115864711"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125130" name="_Toc116125130"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261509" name="_Toc125261509"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;aring;t Sveriges b&amp;ouml;nder bli j&amp;auml;mlika &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jord- och skogsbruk &amp;auml;r h&amp;ouml;rnstenen f&amp;ouml;r en levande landsbygd. Kristdemokraterna vill betona tryggandet av dessa n&amp;auml;ringars st&amp;auml;llning som en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r fortsatt bos&amp;auml;ttning, samt ekonomisk, social och kulturell utveckling p&amp;aring; den svenska landsbygden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges medlemskap i EU inneb&amp;auml;r stora m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r lantbruket. F&amp;ouml;r att de svenska b&amp;ouml;nderna skall kunna st&amp;aring; sig i konkurrensen med sina europeiska kollegor m&amp;aring;ste villkoren f&amp;ouml;r de svenska b&amp;ouml;nderna dock vara n&amp;aring;gorlunda j&amp;auml;mlika med villkoren f&amp;ouml;r andra b&amp;ouml;nder inom EU. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r h&amp;auml;vdar Kristdemokraterna att bl.a. skatter och avgifter p&amp;aring; eldningsolja, diesel och handelsg&amp;ouml;dsel skall vara i niv&amp;aring; med &amp;ouml;vriga EU-l&amp;auml;nder. F&amp;ouml;rslag om detta &amp;aring;terfinns i motionen f&amp;ouml;r utgiftsomr&amp;aring;de 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande n&amp;auml;ringar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc51420330" name="_Toc51420330"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420545" name="_Toc51420545"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420558" name="_Toc51420558"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420571" name="_Toc51420571"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689417" name="_Toc52689417"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689432" name="_Toc52689432"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52695881" name="_Toc52695881"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52800050" name="_Toc52800050"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc53204430" name="_Toc53204430"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217130" name="_Toc79217130"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217475" name="_Toc79217475"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741134" name="_Toc83741134"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891187" name="_Toc83891187"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059980" name="_Toc84059980"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060511" name="_Toc84060511"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060596" name="_Toc84060596"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060872" name="_Toc84060872"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157117" name="_Toc84157117"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221837" name="_Toc84221837"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736954" name="_Toc84736954"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737931" name="_Toc84737931"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738029" name="_Toc84738029"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740073" name="_Toc107740073"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741144" name="_Toc107741144"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504235" name="_Toc115504235"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845628" name="_Toc115845628"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864712" name="_Toc115864712"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125131" name="_Toc116125131"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261510" name="_Toc125261510"&gt;&lt;/a&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jord- och skogsbruk &amp;auml;r h&amp;ouml;rnstenen f&amp;ouml;r en levande landsbygd. Kristdemokraterna vill g&amp;ouml;ra en kraftfull satsning f&amp;ouml;r att skapa rimliga och r&amp;auml;ttvisa konkurrensvillkor f&amp;ouml;r jord- och skogsbruksn&amp;auml;ringen. Jordbrukspolitiken &amp;auml;r i sammanhanget mycket v&amp;auml;sentligt ocks&amp;aring; ur arbetsmarknads- och regionalpolitisk synvinkel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraternas jordbrukspolitik syftar till fortsatt anv&amp;auml;ndning av &amp;aring;kermarken f&amp;ouml;r livsmedelsproduktion eller energir&amp;aring;vara. Skogsn&amp;auml;ringen &amp;auml;r den bransch som svarar f&amp;ouml;r de st&amp;ouml;rsta nettoexportinkomsterna i v&amp;aring;rt land. Skogsbruket och den d&amp;auml;rmed sammanh&amp;auml;ngande f&amp;ouml;r&amp;auml;dlingsindustrin &amp;auml;r sedan l&amp;auml;nge en viktig basn&amp;auml;ring. De mindre s&amp;aring;gverken p&amp;aring; landsbygden m&amp;aring;ste v&amp;auml;rnas och ges m&amp;ouml;jligheter att vidareutvecklas. Lokal vidaref&amp;ouml;r&amp;auml;dling av befintliga naturresurser m&amp;aring;ste b&amp;auml;ttre stimuleras. Detta skapar arbetstillf&amp;auml;llen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den gemenskap och sammanh&amp;aring;llning som ofta finns p&amp;aring; landsbygden kan vara en resurs f&amp;ouml;r att rationalisera n&amp;auml;ringarna. Samverkan mellan olika f&amp;ouml;retagare kan d&amp;auml;rigenom vara en utvecklingsfaktor p&amp;aring; landsbygden. Det kan handla om allt fr&amp;aring;n gemensamma maskinparker till samverkan mellan branscher osv. Detta b&amp;ouml;r fr&amp;aring;n samh&amp;auml;llets sida ses som n&amp;aring;got positivt och ges goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r en &amp;ouml;versyn g&amp;ouml;ras av skatteregler och liknande legala/fiskala hinder som kan f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra ett gemensamt brukande av maskiner och annat realkapital. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kommande landsbygdsprogrammets betydelse f&amp;ouml;r de areella n&amp;auml;ringarna kommer att lyftas fram i samband med Kristdemokraternas f&amp;ouml;rslag med anledning av regeringens kommande skrivelse p&amp;aring; omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc107741145" name="_Toc107741145"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504236" name="_Toc115504236"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845629" name="_Toc115845629"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864713" name="_Toc115864713"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125132" name="_Toc116125132"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261511" name="_Toc125261511"&gt;&lt;/a&gt;Bra kommunikationer &amp;auml;r livsn&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r landsbygden&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc107741146" name="_Toc107741146"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504237" name="_Toc115504237"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845630" name="_Toc115845630"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864714" name="_Toc115864714"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125133" name="_Toc116125133"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261512" name="_Toc125261512"&gt;&lt;/a&gt;Bensinskatten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll &amp;auml;r man ytterst beroende av bilen f&amp;ouml;r sin f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, utbildning, f&amp;ouml;r att kunna skjutsa barnen till dagis och skola eller f&amp;ouml;r fritids&amp;auml;ndam&amp;aring;l. Det under 2005 kraftigt h&amp;ouml;jda bensinpriset sl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r extra h&amp;aring;rt mot glesbygden. Ofta &amp;auml;r familjer p&amp;aring; landsbygden tvungna att ha tv&amp;aring; bilar i hush&amp;aring;llet f&amp;ouml;r att logistiken skall fungera. N&amp;auml;r den r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na regeringskartellen dessutom h&amp;ouml;jer bensinskatten drabbas landsbygden s&amp;auml;rskilt h&amp;aring;rt. Bilen anv&amp;auml;nds inte enbart f&amp;ouml;r resor till och fr&amp;aring;n arbetet, den &amp;auml;r ocks&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att de boende skall kunna ta sig till olika sociala och kulturella aktiviteter. I kombination med de stigande v&amp;auml;rldsmarknadspriserna p&amp;aring; olja medf&amp;ouml;r v&amp;auml;nsterkartellens politik att m&amp;ouml;jligheterna att arbeta och delta i det sociala livet p&amp;aring; landsbygden blir en ekonomisk om&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r allt fler m&amp;auml;nniskor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt; En &amp;ouml;kad inhemsk produktion av f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen inneb&amp;auml;r en m&amp;ouml;jlighet till nya verksamheter och arbetstillf&amp;auml;llen p&amp;aring; landsbygden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De stigande bensinpriserna har utsatt m&amp;aring;nga hush&amp;aring;ll f&amp;ouml;r en mycket sv&amp;aring;r ekonomisk p&amp;aring;frestning. Kristdemokraterna f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att momsen p&amp;aring; bensin s&amp;auml;nks fr&amp;aring;n 25 procent till 12 procent. Detta medf&amp;ouml;r en s&amp;auml;nkning av bensinpriset vid pumpen med cirka 1,30 kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc107741147" name="_Toc107741147"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504238" name="_Toc115504238"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845631" name="_Toc115845631"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864715" name="_Toc115864715"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125134" name="_Toc116125134"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261513" name="_Toc125261513"&gt;&lt;/a&gt;Investeringar i v&amp;auml;gar och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Landsbygdens kris f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks av uteblivna infrastruktursatsningar och andra brister inom regionalpolitikens omr&amp;aring;de. F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad kollektivtrafik &amp;auml;r en annan fr&amp;aring;ga som beh&amp;ouml;ver aktualiseras f&amp;ouml;r att v&amp;auml;nda den negativa utvecklingen p&amp;aring; landsbygden. P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll &amp;auml;r man helt beroende av bilen och d&amp;auml;rigenom av ett fungerande v&amp;auml;gn&amp;auml;t. Underh&amp;aring;llet av v&amp;auml;gn&amp;auml;tet, som &amp;auml;r eftersatt i hela landet, m&amp;aring;ste snarast f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Detta g&amp;auml;ller &amp;auml;ven enskilda v&amp;auml;gar, varf&amp;ouml;r bidraget till dessa m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Uteblivna infrastruktursatsningar och brister inom regionalpolitikens omr&amp;aring;de har permanentat landsbygdens kris och fortsatta utarmning. Kollektivtrafiken &amp;auml;r heller inte tillg&amp;auml;nglig i hela landet. Bra kommunikationer &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att v&amp;aring;rt land skall kunna utveckla v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd samt &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningen och tillv&amp;auml;xten. De glesbygdsboende drabbas h&amp;aring;rt av eftersatt underh&amp;aring;ll av v&amp;auml;garna, liksom uteblivna investeringar i v&amp;auml;gn&amp;auml;tet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Boende i glesbygd har utan tvekan ett stort avst&amp;aring;ndshandikapp n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller m&amp;ouml;jligheten att tillgodog&amp;ouml;ra sig den samh&amp;auml;llsservice som &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklar f&amp;ouml;r vanliga m&amp;auml;nniskor i mer t&amp;auml;tbefolkade omr&amp;aring;den. Det handlar dessutom om bristf&amp;auml;llig kollektivtrafik med ett beroende av biltransporter och de merkostnader detta inneb&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stormen Gudruns h&amp;auml;rjningar vintern 2005 visade p&amp;aring; landsbygdens utsatthet. Under stormens f&amp;ouml;rsta timmar f&amp;ouml;rsvann s&amp;aring;v&amp;auml;l fast telefoni som mobiltelefoni i de v&amp;auml;rst drabbade omr&amp;aring;dena. Dessutom slutade SOS-numret 112 att fungera, vilket innebar att den som satt i en stuga inte &amp;ouml;verhuvudtaget kunde s&amp;auml;tta sig i kontakt med omv&amp;auml;rlden. Detta &amp;auml;r naturligtvis inte acceptabelt. En utredning b&amp;ouml;r visa hur 112 kunde s&amp;auml;ttas ur funktion samtidigt som &amp;ouml;vrig telefoni f&amp;ouml;ll ur och hur s&amp;auml;kerheten kan h&amp;ouml;jas f&amp;ouml;r framtiden. Ocks&amp;aring; teleoperat&amp;ouml;rer b&amp;ouml;r vara skadest&amp;aring;ndsskyldiga gentemot den enskilde n&amp;auml;r de ej kan leverera vad de lovat. Detta b&amp;ouml;r fastst&amp;auml;llas i lag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lokalradion har visat sig vara en viktig informationsb&amp;auml;rare i kristid. I flera l&amp;auml;n har dock lokalradion f&amp;ouml;r svaga s&amp;auml;ndare f&amp;ouml;r att n&amp;aring; ut p&amp;aring; ett tillfredsst&amp;auml;llande s&amp;auml;tt i hela l&amp;auml;net. Detta m&amp;aring;ste &amp;aring;tg&amp;auml;rdas i samtliga l&amp;auml;n s&amp;aring; att uts&amp;auml;ndarnas styrka ligger p&amp;aring; tillr&amp;auml;ckligt h&amp;ouml;g niv&amp;aring; f&amp;ouml;r att n&amp;aring; hela l&amp;auml;net. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc107741148" name="_Toc107741148"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504240" name="_Toc115504240"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845633" name="_Toc115845633"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864717" name="_Toc115864717"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125136" name="_Toc116125136"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261515" name="_Toc125261515"&gt;&lt;/a&gt;Bredband till alla&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;IT kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llet p&amp;aring; landsbygden och f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja deltagardemokratin. Hittills har informationstekniken i politiska sammanhang fr&amp;auml;mst anv&amp;auml;nts till att &amp;ouml;ka informationen fr&amp;aring;n politiska institutioners sida, men &amp;auml;nnu inte s&amp;aring; mycket f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka deltagandet fr&amp;aring;n medborgarnas sida. Den nya informationstekniken har en enorm potential n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att vidga medborgarnas m&amp;ouml;jligheter att delta i och p&amp;aring;verka problemformuleringar och diskussioner f&amp;ouml;re beslut i folkvalda f&amp;ouml;rsamlingar. Den som bor flera mil utanf&amp;ouml;r en kommuns centralort har idag betydligt s&amp;auml;mre m&amp;ouml;jligheter att t.ex. p&amp;aring; lunchen bes&amp;ouml;ka den kommunala administrationen. Med en utbyggd ”virtuell kommun” &amp;ouml;kar medborgarens m&amp;ouml;jlighet att f&amp;ouml;lja utst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rfaranden i samband med planarbete, att ta del av statistik och annan fakta om den kommunala verksamhetens utveckling och att kommunicera direkt med kommunala politiker och tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Informationstekniken erbjuder nya m&amp;ouml;jligheter att utkr&amp;auml;va ansvar fr&amp;aring;n och ut&amp;ouml;va medborgerlig kontroll &amp;ouml;ver statsmakt och valda f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r folket i den representativa demokratin. M&amp;aring;nga kommuner har en mycket god service n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att g&amp;ouml;ra offentliga handlingar tillg&amp;auml;ngliga p&amp;aring; n&amp;auml;tet. Det finns dock fortfarande exempel p&amp;aring; motsatsen.  &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc107741149" name="_Toc107741149"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504241" name="_Toc115504241"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845634" name="_Toc115845634"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864718" name="_Toc115864718"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125137" name="_Toc116125137"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261516" name="_Toc125261516"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;aring;s inte in den som skyddar sina djur&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ren 2005 d&amp;ouml;mdes en bonde i Dalsland till att avtj&amp;auml;na ett halv&amp;aring;r i f&amp;auml;ngelse f&amp;ouml;r att ha skjutit en varg som upprepade g&amp;aring;nger angripit hans egna och en grannes tamdjur. Domstolen ans&amp;aring;g att det g&amp;aring;tt f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid mellan det senaste angreppet och det d&amp;ouml;dande skottet. Detta p&amp;aring;minner oss &amp;aring;terigen om behovet av en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad och tydligare lagstiftning f&amp;ouml;r skyddsjakt i anslutning till rovdjursangrepp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den svenska opinionen finns ett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att Sverige skall ha livskraftiga rovdjursstammar. Samtidigt orsakar rovdjuren lokalt omfattande skador och ol&amp;auml;genheter inom omr&amp;aring;den d&amp;auml;r rovdjurst&amp;auml;theten &amp;auml;r h&amp;ouml;g. P&amp;aring; flera h&amp;aring;ll har vargstammen vuxit sig s&amp;aring; stark att den avsev&amp;auml;rt f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar lokalbefolkningens m&amp;ouml;jligheter att leva ett normalt liv. Tamdjurs&amp;auml;gare k&amp;auml;nner oro f&amp;ouml;r sina djur, s&amp;aring;v&amp;auml;l som os&amp;auml;kerhet kring under vilka omst&amp;auml;ndigheter det &amp;auml;r till&amp;aring;tet att skjuta varg i n&amp;ouml;dv&amp;auml;rn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har ocks&amp;aring; h&amp;auml;vdats att avsaknad av jakt p&amp;aring; varg leder till att vargen f&amp;ouml;rlorar sitt naturligt skygga beteende gentemot m&amp;auml;nniskan och d&amp;aring; kan b&amp;ouml;rja stryka omkring i m&amp;auml;nsklig bebyggelse. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r finnas m&amp;ouml;jlighet att skjuta rovdjur som v&amp;aring;llar problem f&amp;ouml;r &amp;auml;gare av tamdjur. Det &amp;auml;r oacceptabelt att ha en lagstiftning som tvingar djur&amp;auml;gare att overksamma st&amp;aring; och se hur exempelvis en varg eller lo river deras tamboskap.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jaktf&amp;ouml;rordningens nuvarande utformning &amp;auml;r olycklig. 28:e paragrafen i jaktf&amp;ouml;rordningen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det tydligt framg&amp;aring;r att det blir m&amp;ouml;jligt att direkt skydda sina tamdjur vid rovdjursangrepp utan beslut av en myndighet. Problemen med paragraf 28 och dess betydelse har varit v&amp;auml;l k&amp;auml;nda f&amp;ouml;r regeringen under l&amp;aring;ng tid. &amp;Auml;ven Naturv&amp;aring;rdsverket har kommit fram till att paragrafen &amp;auml;r ol&amp;auml;mplig. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Orsa har kommunstyrelsen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt finna en konstruktiv utv&amp;auml;g och lanserat manifestet ”P&amp;aring; r&amp;auml;tt sp&amp;aring;r”, d&amp;auml;r det bl.a. f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att den lokala niv&amp;aring;n skall ges ett st&amp;ouml;rre inflytande p&amp;aring; rovdjurspolitiken under en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksperiod p&amp;aring; 3 &amp;aring;r och att detta sedan skall utv&amp;auml;rderas. Bland f&amp;ouml;rslagen fr&amp;aring;n Orsa kommun finns krav p&amp;aring; &amp;auml;ndring av 28:e paragrafen, &amp;ouml;kade satsningar p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder, information om vargrevir, kompensation till lokalbefolkningen i rovdjurst&amp;auml;ta omr&amp;aring;den samt avskjutning av enstaka djur med s&amp;auml;rskilt o&amp;ouml;nskat beteende. &amp;Auml;ven V&amp;auml;rldsnaturfonden f&amp;ouml;resl&amp;aring;r enklare och mindre str&amp;auml;nga regler f&amp;ouml;r skyddsjakt p&amp;aring; rovdjur.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna har vid upprepade tillf&amp;auml;llen i riksdagen kr&amp;auml;vt att paragraf 28 &amp;auml;ndras. Ju l&amp;auml;ngre den nuvarande utformningen av jaktf&amp;ouml;rordningen finns kvar desto fler djur&amp;auml;gare riskerar att hamna i f&amp;auml;ngelse p&amp;aring; mycket sv&amp;aring;rbed&amp;ouml;mda grunder. En generell r&amp;auml;tt till skyddsjakt p&amp;aring; rovdjur inom 200 meters avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n boningshus och inh&amp;auml;gnad mark b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser ocks&amp;aring; att beslutande myndigheter skall ges &amp;ouml;kade befogenheter att medge jakt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga skador eller andra ol&amp;auml;genheter samt f&amp;ouml;r att realisera riksdagens beslut om en varsam tillv&amp;auml;xt av rovdjursstammarna. Kristdemokraterna har ocks&amp;aring; f&amp;ouml;reslagit att alla skador p&amp;aring; tamdjur som orsakas av rovdjur b&amp;ouml;r ers&amp;auml;ttas, inklusive de som drabbar jakthundar och h&amp;auml;star. &amp;Ouml;kade resurser beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r upps&amp;auml;ttning av elst&amp;auml;ngsel och f&amp;ouml;r andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligheterna till djurh&amp;aring;llning i omr&amp;aring;den med stora rovdjur skall kunna garanteras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven 27:e paragrafen i jaktf&amp;ouml;rordningen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att Naturv&amp;aring;rdsverket kan ge l&amp;auml;nsstyrelserna m&amp;ouml;jlighet att ge tillst&amp;aring;nd till skyddsjakt p&amp;aring; varg – en skyddsjakt av avlysningskarakt&amp;auml;r – i enlighet med vad som idag &amp;auml;r fallet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller bj&amp;ouml;rn och lo. De f&amp;ouml;rdelar som finns med regionalt beslutsfattande har s&amp;auml;rskilt stor betydelse i de fall d&amp;auml;r det kr&amp;auml;vs en snabb beslutsprocess. L&amp;auml;nsstyrelserna i de l&amp;auml;n d&amp;auml;r det finns fasta stammar av rovdjur har kompetens att hantera en beslutander&amp;auml;tt som st&amp;auml;mmer &amp;ouml;verens med de &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;len f&amp;ouml;r de aktuella arterna. Genom inr&amp;auml;ttande av regionala rovdjursgrupper kommer denna kompetens att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas ytterligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna vill ha en livskraftig vargstam i Sverige. Men den tond&amp;ouml;va och konfrontativa politik som den socialdemokratiska regeringen f&amp;ouml;r kommer p&amp;aring; sikt att leda till att vargen utrotas, helt enkelt d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att varghatet blir f&amp;ouml;r starkt i de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r vargen skall leva. D&amp;auml;r lever n&amp;auml;mligen ocks&amp;aring; m&amp;auml;nniskor. Det finns anledning att tro att vargens framtid i Sverige blir mer os&amp;auml;ker med det vargmotst&amp;aring;nd som byggs upp ute i landet. Kanske skulle man kunna sammanfatta som Expressens Tommy Hammarstr&amp;ouml;m: ”F&amp;ouml;rst n&amp;auml;r vargen f&amp;aring;r skjutas har den en chans att &amp;ouml;verleva.”&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc107741150" name="_Toc107741150"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504242" name="_Toc115504242"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845635" name="_Toc115845635"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864719" name="_Toc115864719"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125138" name="_Toc116125138"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261517" name="_Toc125261517"&gt;&lt;/a&gt;Ljus och v&amp;auml;rme&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den storm som drabbade s&amp;ouml;dra Sverige 8–9 januari 2005 saknar motstycke i modern tid. Sammanlagt drabbades 730&amp;nbsp;000 m&amp;auml;nniskor av str&amp;ouml;ml&amp;ouml;shet. Vissa var utan el i &amp;ouml;ver en m&amp;aring;nad. &amp;Auml;ven telefonf&amp;ouml;rbindelserna slogs ut. Skogsb&amp;ouml;nderna gjorde en stor insats n&amp;auml;r de h&amp;ouml;gg upp v&amp;auml;gar och ledningsgator och bokstavligt talat s&amp;aring;g till att m&amp;auml;nniskor &amp;ouml;verlevde veckorna efter stormen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bli utan elf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning f&amp;aring;r stora konsekvenser i ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r s&amp;aring;rbarheten &amp;auml;r stor. F&amp;ouml;r det enskilda hush&amp;aring;llet inneb&amp;auml;r det att vatten och v&amp;auml;rme f&amp;ouml;rsvinner i huset. Varar detta under n&amp;aring;gra timmar blir det inga stora problem men n&amp;auml;r det handlar om veckor och kanske i vissa fall m&amp;aring;nader blir vardagen mycket sv&amp;aring;r och tungarbetad. De som har egen brunn och en alternativ v&amp;auml;rmek&amp;auml;lla eller som har investerat i eget reservelverk klarar sig hj&amp;auml;lpligt men med st&amp;ouml;rre arbetsinsats f&amp;ouml;r att klara de vardagliga sysslorna. Men ocks&amp;aring; de drabbas av f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rd mat i frysen, mer av restaurangbes&amp;ouml;k, kort sagt f&amp;ouml;rdyrade levnadsomkostnader. F&amp;ouml;r dem som saknar alternativ v&amp;auml;rmek&amp;auml;lla eller brunn blir tillvaron outh&amp;auml;rdlig, direkt h&amp;auml;lsov&amp;aring;dlig och mycket belastande ekonomiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r den som driver ett f&amp;ouml;retag blir de ekonomiska konsekvenserna &amp;auml;n st&amp;ouml;rre. Mj&amp;ouml;lkbonden som kanske f&amp;aring;r handmj&amp;ouml;lka f&amp;ouml;r att sedan h&amp;auml;lla bort mj&amp;ouml;lken eftersom mj&amp;ouml;lkbilen inte kommer fram drabbas av stora f&amp;ouml;rluster. F&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag med anst&amp;auml;llda som inte kan utf&amp;ouml;ra sina vanliga sysslor utan f&amp;aring;r st&amp;auml;da eller frist&amp;auml;llas &amp;auml;r de ekonomiska konsekvenserna o&amp;ouml;verblickbara. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r naturligtvis orimligt att ett samh&amp;auml;lle som &amp;auml;r totalt beroende av sin elf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning skall lamsl&amp;aring;s i m&amp;aring;nader till f&amp;ouml;ljd av en katastrof n&amp;auml;r det finns s&amp;auml;tt att bygga st&amp;ouml;rre s&amp;auml;kerhet. Elbolagen som njutit stora vinster de senaste &amp;aring;ren har ett stort ansvar f&amp;ouml;r att skynda p&amp;aring; nedgr&amp;auml;vning av kablar d&amp;auml;r detta &amp;auml;r praktiskt m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sk&amp;auml;len till att vi nu och &amp;auml;ven fram&amp;ouml;ver riskerar att drabbas av stora elavbrott i fr&amp;auml;mst skogsomr&amp;aring;den &amp;auml;r m&amp;aring;nga. N&amp;auml;tbolagen har monopol, varf&amp;ouml;r de ej alltid t&amp;auml;nker utifr&amp;aring;n kundnytta. Dessutom &amp;auml;r m&amp;aring;nga n&amp;auml;tbolag sm&amp;aring; utan de stora ekonomiska resurser som de stora elleverant&amp;ouml;rerna, som debatten ofta handlar om, besitter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den snabba f&amp;ouml;rnyelsen av det svenska eln&amp;auml;tet har l&amp;aring;tit v&amp;auml;nta p&amp;aring; sig. Reducerad elskatt under 5–10 &amp;aring;r i h&amp;aring;rt drabbade omr&amp;aring;den i v&amp;auml;stra och s&amp;ouml;dra Sverige kan snabba p&amp;aring; processen och h&amp;aring;lla elpriset of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat f&amp;ouml;r elkunderna trots de betydande investeringar som kr&amp;auml;vs av elbolagen med risk f&amp;ouml;r &amp;aring;tf&amp;ouml;ljande taxeh&amp;ouml;jningar. Riksdagen m&amp;aring;ste fastst&amp;auml;lla kraven p&amp;aring; n&amp;auml;tbolagen i form av riskniv&amp;aring; och leveranskvalitet samt skadest&amp;aring;ndsplikt f&amp;ouml;r utebliven leverans.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att skapa incitament f&amp;ouml;r och m&amp;ouml;jlighet till att ut&amp;ouml;ka takten f&amp;ouml;r elbolagen att h&amp;ouml;ja leveranss&amp;auml;kerheten b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes s&amp;aring;v&amp;auml;l skadest&amp;aring;ndsplikten ut&amp;ouml;kas som elskatten s&amp;auml;nkas. Skadest&amp;aring;ndsplikten b&amp;ouml;r relateras till de drabbades faktiska merkostnader, t.ex. via traktamentsliknande schabloner enligt arbetslivets och skattelagstiftningens modell.  Plikten skall sj&amp;auml;lvklart inte baseras per abonnent utan per person i hush&amp;aring;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De totala samh&amp;auml;llskostnaderna f&amp;ouml;r str&amp;ouml;ml&amp;ouml;sheten till f&amp;ouml;ljd av stormkatastrofen b&amp;ouml;r analyseras. M&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag har drabbats av kostnader till f&amp;ouml;ljd av stillest&amp;aring;nd i produktionen. Det handlar dels om kostnader f&amp;ouml;r produktionsbortfall, dels om kostnader till f&amp;ouml;ljd av straffklausuler i leveransavtal. Elleverant&amp;ouml;ren b&amp;ouml;r i lagstiftningen ges ett tydligt ansvar f&amp;ouml;r dessa kostnader. Ers&amp;auml;ttning b&amp;ouml;r &amp;auml;ven h&amp;auml;r utg&amp;aring; i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till de faktiska merkostnaderna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115504243" name="_Toc115504243"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845636" name="_Toc115845636"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864720" name="_Toc115864720"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125139" name="_Toc116125139"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261518" name="_Toc125261518"&gt;&lt;/a&gt;Uppr&amp;auml;tth&amp;aring;ll r&amp;auml;ttssamh&amp;auml;llet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I takt med att det svenska r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet dragit sig tillbaka fr&amp;aring;n n&amp;auml;rsamh&amp;auml;llet har landsbygden drabbats s&amp;auml;rskilt h&amp;aring;rt. Idag r&amp;aring;der i praktiken ”Vilda v&amp;auml;stern” p&amp;aring; vissa h&amp;aring;ll i den svenska glesbygden. I storst&amp;auml;derna skaffar sig den som kan betala privat skydd medan ”Svensson” f&amp;aring;r finna sig i villainbrott och annan kr&amp;auml;nkande vardagsbrottslighet. &lt;span style="color: #000000;"&gt;Ouppklarade brott, l&amp;aring;ng v&amp;auml;ntetid hos polisen, st&amp;auml;ngda polisstationer, &amp;ouml;kad oro f&amp;ouml;r &amp;ouml;verfall och inbrott samt vetskapen om att n&amp;auml;rmaste polis finns m&amp;aring;nga mil bort &amp;auml;r den vardag m&amp;aring;nga svenskar lever med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;kningen av brottsligheten, framf&amp;ouml;r allt den gr&amp;ouml;vre brottsligheten, beror inte p&amp;aring; otur. Det &amp;auml;r en f&amp;ouml;rutsebar konsekvens bl.a. av en medveten socialdemokratisk nedrustning av polismakten i Sverige. Med en kristdemokratisk regeringsmedverkan kommer r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet att f&amp;aring; de resurser som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa brottsligheten &amp;auml;ven p&amp;aring; landsbygden. Alla medborgare har r&amp;auml;tt att kunna f&amp;aring; hj&amp;auml;lp av polis, &amp;auml;ven om man bor p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett r&amp;auml;ttssamh&amp;auml;lle kr&amp;auml;ver fungerande domstolar. Deras uppgifter &amp;auml;r att handl&amp;auml;gga m&amp;aring;l och &amp;auml;renden p&amp;aring; ett r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert och effektivt s&amp;auml;tt samt att avkunna dom inom rimlig tid. Tingsr&amp;auml;tternas f&amp;ouml;rankring i sitt geografiska omr&amp;aring;de har betydelse f&amp;ouml;r &amp;aring;klagarnas, advokaternas, domarnas och n&amp;auml;mndledam&amp;ouml;ternas k&amp;auml;nnedom om lokala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och ytterst f&amp;ouml;r domstolens legitimitet. Regeringens m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning &amp;auml;r att skapa st&amp;ouml;rre domkretsar med f&amp;auml;rre tingsr&amp;auml;tter. Kristdemokraterna mots&amp;auml;tter sig att sm&amp;aring; tingsr&amp;auml;tter l&amp;auml;ggs ned. Om nedl&amp;auml;ggningarna fortskrider i enlighet med regeringens inriktning &amp;auml;r risken stor att r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten allvarligt &amp;auml;ventyras.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc107741152" name="_Toc107741152"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504244" name="_Toc115504244"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845637" name="_Toc115845637"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864721" name="_Toc115864721"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125140" name="_Toc116125140"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261519" name="_Toc125261519"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rk det civila samh&amp;auml;llet&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc94321921" name="_Toc94321921"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94321971" name="_Toc94321971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94322013" name="_Toc94322013"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94322084" name="_Toc94322084"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94322221" name="_Toc94322221"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94323702" name="_Toc94323702"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94335924" name="_Toc94335924"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94335971" name="_Toc94335971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94335996" name="_Toc94335996"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94343801" name="_Toc94343801"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94344265" name="_Toc94344265"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94344396" name="_Toc94344396"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94344951" name="_Toc94344951"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94345398" name="_Toc94345398"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94352310" name="_Toc94352310"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94413423" name="_Toc94413423"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc94413914" name="_Toc94413914"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504245" name="_Toc115504245"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845638" name="_Toc115845638"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864722" name="_Toc115864722"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125141" name="_Toc116125141"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261520" name="_Toc125261520"&gt;&lt;/a&gt;Det civila samh&amp;auml;llets betydelse vid kriser&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I s&amp;aring;v&amp;auml;l katastrofen orsakad av flodv&amp;aring;gen i Asien i december 2004 som stormen i v&amp;aring;rt eget land i januari 2005 har det visat sig vilken betydelse det civila samh&amp;auml;llet har f&amp;ouml;r att hantera m&amp;auml;nniskors utsatthet. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som nu ber&amp;auml;ttelserna fr&amp;aring;n dem som var med i tsunamins sp&amp;aring;r tas tillvara i den statliga utredning som tillsatts, b&amp;ouml;r ber&amp;auml;ttelser om medm&amp;auml;nniskors insatser i stormkatastrofen uppm&amp;auml;rksammas och tillvaratas. Vikten av de frivilligas insatser b&amp;ouml;r erk&amp;auml;nnas. Det handlar exempelvis om enskilda organisationer, kyrkor och f&amp;ouml;retag som st&amp;auml;llt upp p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt. Samtidigt borde detta ge en tankest&amp;auml;llare om hur denna medborgaranda och det frivilliga engagemanget kan tas till vara under mer normala omst&amp;auml;ndigheter. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc83891181" name="_Toc83891181"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059974" name="_Toc84059974"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060505" name="_Toc84060505"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060590" name="_Toc84060590"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060866" name="_Toc84060866"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157111" name="_Toc84157111"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221831" name="_Toc84221831"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736948" name="_Toc84736948"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737925" name="_Toc84737925"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738023" name="_Toc84738023"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740075" name="_Toc107740075"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741153" name="_Toc107741153"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504246" name="_Toc115504246"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845639" name="_Toc115845639"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864723" name="_Toc115864723"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125142" name="_Toc116125142"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261521" name="_Toc125261521"&gt;&lt;/a&gt;Den sociala ekonomin&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ideella sektorn verkar i gr&amp;auml;nszonen mellan privat och offentlig sektor. Det privata, det ideella och det offentliga – alla har en viktig plats i ett v&amp;auml;l fungerande samh&amp;auml;lle. Ofta kallas den ideella sektorn ocks&amp;aring; den tredje sektorn eller den sociala ekonomin. Med andra ord avses den organiserade verksamhet som bedrivs frist&amp;aring;ende fr&amp;aring;n b&amp;aring;de den privata och den offentliga sektorn. Den sociala ekonomin &amp;auml;r av s&amp;auml;rskild betydelse p&amp;aring; landsbygden, d&amp;auml;r kommersiella aktiviteter f&amp;ouml;r kultur, idrott m.m. ofta inte &amp;auml;r m&amp;ouml;jliga. Syftet med verksamheterna &amp;auml;r att g&amp;ouml;ra konkret nytta f&amp;ouml;r medlemmarna eller f&amp;ouml;r andra grupper i n&amp;auml;rsamh&amp;auml;llet. Organisationerna inom den sociala ekonomin, folkr&amp;ouml;relser, f&amp;ouml;reningar och frivilligorganisationer fungerar ofta som samh&amp;auml;llets k&amp;auml;nselspr&amp;ouml;t. De &amp;auml;r de f&amp;ouml;rsta att hitta or&amp;auml;ttvisor, uppt&amp;auml;cka kantigheter, kartl&amp;auml;gga nya omr&amp;aring;den och anta nya utmaningar. De kompletterar den offentliga verksamheten. Detta g&amp;ouml;r den sociala ekonomin till ett viktigt instrument f&amp;ouml;r att f&amp;aring;nga upp m&amp;ouml;jligheter att v&amp;auml;nda en ned&amp;aring;tg&amp;aring;ende trend i en bygd. Det offentliga sociala skyddsn&amp;auml;tet har nominellt sett blivit allt t&amp;auml;tare med &amp;aring;ren. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den offentliga servicen &amp;auml;r det dock i praktiken ofta tv&amp;auml;rtom: distriktssk&amp;ouml;terska, tandl&amp;auml;kare, kommunkontor, skola, &amp;auml;ldrev&amp;aring;rd, m.fl. offentliga verksamheter &amp;ouml;verger byn. Det &amp;auml;r l&amp;auml;tt att gl&amp;ouml;mma att det &amp;auml;ven p&amp;aring; landsbygden finns stora sociala problem med ungdomar p&amp;aring; glid, ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som har sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; vardagen att g&amp;aring; ihop och &amp;auml;ldre som &amp;auml;r ensamma. &amp;Ouml;kade resurser och b&amp;auml;ttre metoder i den offentliga sektorn &amp;auml;r inte ensamt svaret p&amp;aring; dessa problem. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser att &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter till engagemang fr&amp;aring;n den ideella sektorn kan bidra till att h&amp;ouml;ja kvaliteten i det offentliga serviceutbudet. Det g&amp;auml;ller inte bara kultur och fritid utan &amp;auml;ven exempelvis v&amp;aring;rdcentraler. Ett exempel som &amp;auml;r v&amp;auml;rt att lyfta fram &amp;auml;r det lilla samh&amp;auml;llet J&amp;ouml;rn utanf&amp;ouml;r Skellefte&amp;aring; d&amp;auml;r en ideell f&amp;ouml;rening med 1 200 medlemmar &amp;auml;ger och driver en v&amp;aring;rdcentral. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc51420328" name="_Toc51420328"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420543" name="_Toc51420543"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420556" name="_Toc51420556"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420569" name="_Toc51420569"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689415" name="_Toc52689415"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689430" name="_Toc52689430"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52695879" name="_Toc52695879"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52800048" name="_Toc52800048"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc53204428" name="_Toc53204428"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217128" name="_Toc79217128"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217473" name="_Toc79217473"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741132" name="_Toc83741132"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891185" name="_Toc83891185"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059978" name="_Toc84059978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060509" name="_Toc84060509"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060594" name="_Toc84060594"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060870" name="_Toc84060870"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157115" name="_Toc84157115"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221835" name="_Toc84221835"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736952" name="_Toc84736952"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737929" name="_Toc84737929"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738027" name="_Toc84738027"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740078" name="_Toc107740078"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741154" name="_Toc107741154"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504247" name="_Toc115504247"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845640" name="_Toc115845640"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864724" name="_Toc115864724"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125143" name="_Toc116125143"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261522" name="_Toc125261522"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;ouml;d till allm&amp;auml;nna samlingslokaler &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De allm&amp;auml;nna samlingslokalerna &amp;auml;r av stor betydelse f&amp;ouml;r boende p&amp;aring; landsbygden. Det finns fortfarande m&amp;aring;nga orter som helt saknar samlingslokal men som &amp;auml;r i behov av en s&amp;aring;dan. Ofta &amp;auml;r samlingslokalen liktydigt med byars och sm&amp;aring; samh&amp;auml;llens identitet, sammanh&amp;aring;llning och utveckling. Alla de m&amp;aring;nga byutvecklingsgrupper som i Folkr&amp;ouml;relser&amp;aring;dets regi entr&amp;auml;get arbetar f&amp;ouml;r sin bygds &amp;ouml;verlevnad och utveckling nyttjar ofta dessa samlingslokaler f&amp;ouml;r sitt engagemang. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om demokratin, det offentliga lokala samtalet, skall frodas m&amp;aring;ste det finnas tillg&amp;aring;ng till l&amp;auml;mpliga lokaler p&amp;aring; rimligt avst&amp;aring;nd. M&amp;ouml;tesplatser f&amp;ouml;r samtal skapar m&amp;ouml;jligheter till demokratisk skolning. Det var inte s&amp;auml;llan p&amp;aring; IOGT-logen, i frikyrkan eller i Folkets hus som det demokratiska intresset f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga vaknade en g&amp;aring;ng i tiden. Detta arv &amp;auml;r v&amp;auml;rt att f&amp;ouml;rvalta och f&amp;ouml;ra vidare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ofta utg&amp;ouml;r samlingslokalen ocks&amp;aring; ett centrum f&amp;ouml;r kulturell verksamhet av olika slag. I en tid av rotl&amp;ouml;shet utg&amp;ouml;r inte minst nykterhetsr&amp;ouml;relsens alkoholfria milj&amp;ouml;er en positiv samlingsplats f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra ungdomar. Detta &amp;auml;r viktigt att st&amp;ouml;dja. De ekonomiska betingelserna f&amp;ouml;r allm&amp;auml;nna samlingslokaler, &amp;auml;r k&amp;auml;rva. Regeringen har under senare &amp;aring;r dragit, in resurser fr&amp;aring;n anslagen till samlingslokaler vilket skapar brist p&amp;aring; m&amp;ouml;tesm&amp;ouml;jligheter i vissa delar av landet. Verksamheten &amp;auml;r oftast ideellt driven och lokalt engagerade m&amp;auml;nniskor bidrar med m&amp;aring;nga frivilliga arbetstimmar. De ringa medel som stat och kommun satsar ger d&amp;auml;rmed ett merv&amp;auml;rde som skapar engagemang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i sin budgetmotion att ytterligare 3 miljoner kronor ut&amp;ouml;ver regeringen satsas p&amp;aring; anslaget f&amp;ouml;r samlingslokaler under utgiftsomr&amp;aring;de 17 f&amp;ouml;r &amp;aring;r 2006.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc51420326" name="_Toc51420326"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420541" name="_Toc51420541"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420554" name="_Toc51420554"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420567" name="_Toc51420567"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689413" name="_Toc52689413"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689428" name="_Toc52689428"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52695877" name="_Toc52695877"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52800046" name="_Toc52800046"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc53204426" name="_Toc53204426"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217126" name="_Toc79217126"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217471" name="_Toc79217471"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741130" name="_Toc83741130"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891183" name="_Toc83891183"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059976" name="_Toc84059976"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060507" name="_Toc84060507"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060592" name="_Toc84060592"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060868" name="_Toc84060868"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157113" name="_Toc84157113"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221833" name="_Toc84221833"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736950" name="_Toc84736950"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737927" name="_Toc84737927"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738025" name="_Toc84738025"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740076" name="_Toc107740076"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741155" name="_Toc107741155"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504248" name="_Toc115504248"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845641" name="_Toc115845641"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864725" name="_Toc115864725"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125144" name="_Toc116125144"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261523" name="_Toc125261523"&gt;&lt;/a&gt;Lokal f&amp;ouml;rvaltning  &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lokal f&amp;ouml;rvaltning &amp;auml;r ett fenomen som pr&amp;ouml;vats p&amp;aring; flera h&amp;aring;ll de senaste &amp;aring;ren. Formerna kan variera och bl.a. inneb&amp;auml;ra lokal samf&amp;ouml;rvaltning och lokal sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rvaltning. Inneb&amp;ouml;rden &amp;auml;r att det lokala samh&amp;auml;llet ges en &amp;ouml;kad autonomi &amp;ouml;ver sina naturresurser. Det som &amp;auml;r aktuellt att f&amp;ouml;rvalta lokalt &amp;auml;r bl.a. skog och mark, jakt, fiske, renbete och kommunikationer (v&amp;auml;gar, skoterleder, m.m.).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r Dom&amp;auml;nverket bolagiserades p&amp;aring;b&amp;ouml;rjades en utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av de tidigare statliga skogarna. I samarbete med Sveaskog har trevande f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med lokal f&amp;ouml;rvaltning genomf&amp;ouml;rts i vissa omr&amp;aring;den, &amp;auml;ven naturskyddade s&amp;aring;dana. Ett gott exempel p&amp;aring; detta &amp;auml;r bl.a. ”Byskogsforum” i norra och v&amp;auml;stra Dalarna d&amp;auml;r lokala krafter arbetar f&amp;ouml;r att skapa utkomstm&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r den lokala befolkningen ocks&amp;aring; i den yttersta glesbygden. Flera s&amp;aring;dana goda exempel med lokal initiativkraft finns. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen att skapa lokala f&amp;ouml;rvaltningsmodeller i ber&amp;ouml;rda omr&amp;aring;den kan vara ett s&amp;auml;tt att r&amp;auml;dda och skapa nya arbetstillf&amp;auml;llen. Modeller f&amp;ouml;r lokal skogs- och naturf&amp;ouml;rvaltning m&amp;aring;ste st&amp;ouml;djas fram till konkreta beslut. Sveaskog kan, om bara viljan finns, bli ett bra instrument i regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De stora arealer av skyddsv&amp;auml;rd skog som regeringen under kommande &amp;aring;r avser undanta fr&amp;aring;n skogsproduktion i form av reservat och nationalparker kan med en n&amp;aring;got annorlunda satsning skapa nya utkomstm&amp;ouml;jligheter genom lokal tillsyn och f&amp;ouml;rvaltning med inslag av turistisk verksamhet av vildmarkstyp. Den biologiska m&amp;aring;ngfalden i skogen b&amp;ouml;r inte i f&amp;ouml;rsta hand s&amp;auml;kras genom socialisering av skogsmarken, utan kan med f&amp;ouml;rdel f&amp;ouml;rvaltas med hj&amp;auml;lp av frivilliga naturv&amp;aring;rdsavtal, sk&amp;ouml;tselomr&amp;aring;den och andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder med lokal f&amp;ouml;rankring.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Likas&amp;aring; skapas genom milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let ”Levande sj&amp;ouml;ar och vattendrag” m&amp;ouml;jligheter till nya arbetstillf&amp;auml;llen genom att f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rda vattendrag &amp;aring;terskapas och ger nya m&amp;ouml;jligheter p&amp;aring; fiskets omr&amp;aring;de. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Visionen att m&amp;aring;nga vattendrag i Sverige &amp;aring;ter skall bli milj&amp;ouml;er f&amp;ouml;r vandrande fiskarter som lax, harr och &amp;ouml;ring &amp;auml;r en god utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r fortsatt utvecklingsarbete. H&amp;auml;r finns ocks&amp;aring; en stor framtida potential f&amp;ouml;r turism, inte minst f&amp;ouml;r det svenska inlandet. Bland annat arbetar fiskev&amp;aring;rdande organisationer f&amp;ouml;r en restaurering av det rinnande vattnet i Siljansomr&amp;aring;det med syfte att r&amp;auml;dda spillran av den stora Siljans&amp;ouml;ringen och f&amp;aring; denna fisk att etablera sig i de vattendrag som rinner ut i Siljan. S&amp;aring;dan verksamhet &amp;auml;r v&amp;auml;rd riksdagens st&amp;ouml;d. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; vidtas f&amp;ouml;r att &amp;ouml;stersj&amp;ouml;laxen skall &amp;aring;terkomma till norrlands&amp;auml;lvarna i st&amp;ouml;rre skala.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nsstyrelserna har ofta haft en viktig roll i arbetet med de lokala f&amp;ouml;rvaltningsmodeller som v&amp;auml;xt fram. Det finns ett behov av att det institutionella och legala ramverket &amp;auml;r adekvat och uppdaterat i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till de m&amp;ouml;jligheter och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l om lokal f&amp;ouml;rvaltning som finns ute i landet. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas en utredning som f&amp;aring;r i uppdrag att l&amp;auml;mna f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur det institutionella och legala ramverket b&amp;ouml;r utvecklas f&amp;ouml;r att uppmuntra och m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra nya former f&amp;ouml;r lokal f&amp;ouml;rvaltning. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc51420327" name="_Toc51420327"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420542" name="_Toc51420542"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420555" name="_Toc51420555"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420568" name="_Toc51420568"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689414" name="_Toc52689414"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689429" name="_Toc52689429"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52695878" name="_Toc52695878"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52800047" name="_Toc52800047"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc53204427" name="_Toc53204427"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217127" name="_Toc79217127"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217472" name="_Toc79217472"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741131" name="_Toc83741131"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891184" name="_Toc83891184"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059977" name="_Toc84059977"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060508" name="_Toc84060508"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060593" name="_Toc84060593"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060869" name="_Toc84060869"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157114" name="_Toc84157114"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221834" name="_Toc84221834"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736951" name="_Toc84736951"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737928" name="_Toc84737928"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738026" name="_Toc84738026"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740077" name="_Toc107740077"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741156" name="_Toc107741156"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504249" name="_Toc115504249"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845642" name="_Toc115845642"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864726" name="_Toc115864726"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125145" name="_Toc116125145"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261524" name="_Toc125261524"&gt;&lt;/a&gt;Lokal demokrati – underifr&amp;aring;nperspektiv&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkr&amp;ouml;relser&amp;aring;det och de m&amp;aring;nga lokala utvecklingsgruppernas arbete &amp;auml;r bra exempel p&amp;aring; lokal demokrati i ett underifr&amp;aring;nperspektiv. Efter m&amp;aring;nga &amp;aring;rs arbete och flera landsbygdsriksdagar handlar det i forts&amp;auml;ttningen om att stimulera alla krafter i arbetet med att skapa tillv&amp;auml;xt &amp;auml;ven p&amp;aring; landsbygden och de mindre orterna. M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen &amp;auml;r att ingen ort &amp;auml;r f&amp;ouml;r liten f&amp;ouml;r att f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att &amp;ouml;verleva. F&amp;ouml;r att klara deltagandet i det regionala partnerskapet och arbetet med tillv&amp;auml;xtavtalen, kr&amp;auml;vs en samordnande kraft vid l&amp;auml;nsbygder&amp;aring;den, en kraft som kan arbeta f&amp;ouml;r och ta vara p&amp;aring; befintliga resurser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;r &amp;auml;r det ocks&amp;aring; v&amp;auml;rt att uppm&amp;auml;rksamma resultaten av EU:s gemenskapsinitiativ Leader, som ger st&amp;ouml;d till pilotprojekt f&amp;ouml;r att hitta nya l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r att skapa en h&amp;aring;llbar framtid f&amp;ouml;r landsbygden. Initiativet bygger p&amp;aring; att ett lokalt partnerskap, best&amp;aring;ende av likv&amp;auml;rdiga parter fr&amp;aring;n n&amp;auml;ringslivet, den ideella sektorn och den offentliga sektorn utformar ett ramprogram f&amp;ouml;r landsbygdsutveckling och sedan ocks&amp;aring; bildar den beslutsgrupp som f&amp;ouml;rmedlar de ekonomiska resurserna och f&amp;ouml;ljer upp projektresultaten. Denna form av f&amp;ouml;rdjupad demokrati och bemyndigande av medborgarna skapar resultat i form av samarbeten och utvecklingsprocesser vid sidan om de konkreta resultaten i skapade och bevarade arbetstillf&amp;auml;llen. I Lars Larssons doktorsavhandling ”N&amp;auml;r EU kom till byn”, Uppsala universitet 2002, diskuteras framg&amp;aring;ngar och &amp;auml;ven vissa problem med denna form av f&amp;ouml;rdjupad lokal demokrati.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc51420329" name="_Toc51420329"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420544" name="_Toc51420544"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420557" name="_Toc51420557"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420570" name="_Toc51420570"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689416" name="_Toc52689416"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689431" name="_Toc52689431"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52695880" name="_Toc52695880"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52800049" name="_Toc52800049"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc53204429" name="_Toc53204429"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217129" name="_Toc79217129"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217474" name="_Toc79217474"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741133" name="_Toc83741133"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891186" name="_Toc83891186"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059979" name="_Toc84059979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060510" name="_Toc84060510"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060595" name="_Toc84060595"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060871" name="_Toc84060871"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157116" name="_Toc84157116"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221836" name="_Toc84221836"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736953" name="_Toc84736953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737930" name="_Toc84737930"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738028" name="_Toc84738028"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740079" name="_Toc107740079"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741157" name="_Toc107741157"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504250" name="_Toc115504250"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845643" name="_Toc115845643"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864727" name="_Toc115864727"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125146" name="_Toc116125146"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261525" name="_Toc125261525"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerst&amp;auml;ll en grundl&amp;auml;ggande service&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc107741158" name="_Toc107741158"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504251" name="_Toc115504251"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845644" name="_Toc115845644"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864728" name="_Toc115864728"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125147" name="_Toc116125147"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261526" name="_Toc125261526"&gt;&lt;/a&gt;Grundservicepaket och servicepunkter &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkr&amp;ouml;relser&amp;aring;dets f&amp;ouml;rslag om ett grundservicepaket som skall s&amp;auml;tta stopp f&amp;ouml;r serviceindragningar inom sm&amp;aring;orts-, landsbygds- och glesbygdsomr&amp;aring;den b&amp;ouml;r beaktas. F&amp;ouml;rslaget inneb&amp;auml;r att posten och lanthandeln skall ta ansvar f&amp;ouml;r en typ av grundservicepaket. Flera projekt st&amp;ouml;dda av EU-medel p&amp;aring;g&amp;aring;r ute i landet d&amp;auml;r syftet &amp;auml;r att hitta m&amp;ouml;jligheter att r&amp;auml;dda landsbygdsbutiken. Flera modeller med samordnad service pr&amp;ouml;vas. Modellen med medborgarkontor d&amp;auml;r stora delar av den samh&amp;auml;lleliga och privata servicen samlas lanserades under den borgerliga regeringsperioden 1991–1994.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Post- och lantbrevb&amp;auml;rare utg&amp;ouml;r en viktig funktion som i m&amp;aring;nga bygder inneb&amp;auml;r en v&amp;auml;rdefull social kontakt f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre och en omistlig hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behov finns ocks&amp;aring; att hitta v&amp;auml;gar till upphandlingsmodeller som gynnar de lokala sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagen och den lokala milj&amp;ouml;n. Nuvarande upphandlingsf&amp;ouml;rordningar gynnar storskalighet, ofta utan milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. Vid upphandling b&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten att st&amp;auml;lla krav utifr&amp;aring;n milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn, d&amp;auml;r &amp;auml;ven transportavst&amp;aring;nden v&amp;auml;gs in, st&amp;auml;rkas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna har i en regionalpolitisk motion f&amp;ouml;reslagit att &lt;span style="font-style: italic;"&gt;lokala servicepunkter&lt;/span&gt; inr&amp;auml;ttas, vilket&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;inneb&amp;auml;r en samordning av gemensamma tillg&amp;aring;ngar f&amp;ouml;r att med utg&amp;aring;ngspunkt i de lokala f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna garantera en grundserviceniv&amp;aring; inom rimligt avst&amp;aring;nd. Uppr&amp;auml;ttandet av lokala nav b&amp;ouml;r ske i samarbete mellan lokalbefolkning, bygder&amp;ouml;relsen, n&amp;auml;ringslivet, kommunen och l&amp;auml;nsstyrelsen. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc51420331" name="_Toc51420331"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420546" name="_Toc51420546"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420559" name="_Toc51420559"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc51420572" name="_Toc51420572"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689418" name="_Toc52689418"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52689433" name="_Toc52689433"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52695882" name="_Toc52695882"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc52800051" name="_Toc52800051"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc53204431" name="_Toc53204431"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217131" name="_Toc79217131"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217476" name="_Toc79217476"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741135" name="_Toc83741135"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891188" name="_Toc83891188"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059981" name="_Toc84059981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060512" name="_Toc84060512"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060597" name="_Toc84060597"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060873" name="_Toc84060873"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157118" name="_Toc84157118"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221838" name="_Toc84221838"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736955" name="_Toc84736955"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737932" name="_Toc84737932"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738030" name="_Toc84738030"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740080" name="_Toc107740080"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741159" name="_Toc107741159"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504252" name="_Toc115504252"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845645" name="_Toc115845645"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864729" name="_Toc115864729"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125148" name="_Toc116125148"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261527" name="_Toc125261527"&gt;&lt;/a&gt;Byskolan – livsnerven i byn  &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga byskolor hotas idag av st&amp;auml;ngning p&amp;aring; grund av f&amp;ouml;r f&amp;aring; elever. Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r detta verkligheten f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga glesbygdsboende inte minst i Norrlands inland. Hur m&amp;aring;nga mil skall 6-&amp;aring;ringar beh&amp;ouml;va f&amp;auml;rdas p&amp;aring; d&amp;aring;liga grusv&amp;auml;gar till t&amp;auml;tortsskolan? Man kan ocks&amp;aring; fr&amp;aring;ga sig hur l&amp;aring;ng en 6-&amp;aring;rings arbetsdag f&amp;aring;r vara. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturligtvis kan inte krav st&amp;auml;llas p&amp;aring; att kommunen skall forts&amp;auml;tta driva en byskola med alltf&amp;ouml;r f&amp;aring; elever utan att de f&amp;aring;r specialdestinerade resurser f&amp;ouml;r byskolan. Om f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar trots allt v&amp;auml;ljer att stanna kvar i byn samtidigt som det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att godta allt f&amp;ouml;r l&amp;aring;nga resv&amp;auml;gar till skolan f&amp;ouml;r barnen, finns ett utrymme i skollagen f&amp;ouml;r s.k. hemundervisning. Flera familjer i en by kan sannolikt samverka f&amp;ouml;r gemensam egen undervisning av barnen med st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n samh&amp;auml;llet. Stor restriktivitet f&amp;ouml;religger fr&amp;aring;n Skolverket n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att bevilja tillst&amp;aring;nd till detta. Ett b&amp;auml;ttre alternativ &amp;auml;r kanske att starta en frist&amp;aring;ende skola.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Skolverkets regler m&amp;aring;ste antalet barn vara minst 20 om inte s&amp;auml;rskilda sk&amp;auml;l f&amp;ouml;religger. Kristdemokraterna menar att till&amp;auml;mpningen av de dispensm&amp;ouml;jligheter som finns n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att starta en friskola med ett l&amp;auml;gre elevantal i glesbygdsomr&amp;aring;den b&amp;ouml;r vara gener&amp;ouml;sa. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc107741160" name="_Toc107741160"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504253" name="_Toc115504253"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845646" name="_Toc115845646"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864730" name="_Toc115864730"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125149" name="_Toc116125149"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261528" name="_Toc125261528"&gt;&lt;/a&gt;Barnomsorg&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; landsbygden &amp;auml;r det ofta l&amp;aring;ngt till n&amp;auml;rmaste f&amp;ouml;rskola. Detta g&amp;ouml;r det extra besv&amp;auml;rligt f&amp;ouml;r de f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som tvingas passa in i den socialistiska modellen d&amp;auml;r de sm&amp;aring; barnen skall skjutsas till den kommunala barnomsorgen, vistas d&amp;auml;r hela dagen och sedan skjutsas hem igen. Familjepolitiken som den &amp;auml;r utformad idag utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n att alla f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar vill arbeta heltid och vill ha sina barn i f&amp;ouml;rskola. Alla familjer skall passa in i samma mall. De som v&amp;auml;ljer n&amp;aring;got annat blir helt utan st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n det offentliga. Det kan t.ex. handla om f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som vill vara hemma lite l&amp;auml;ngre med sina sm&amp;aring; barn eller som vill arbeta lite mindre under n&amp;aring;gra &amp;aring;r. Det &amp;auml;r inte rimligt. Likav&amp;auml;l som det offentliga skall garantera att det finns f&amp;ouml;rskolor och familjedaghem som h&amp;aring;ller h&amp;ouml;gsta kvalitet skall det offentliga st&amp;ouml;dja de familjer som v&amp;auml;ljer att ordna omsorgen om barnen p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar vill det b&amp;auml;sta f&amp;ouml;r sina barn. Denna positiva drivkraft skall st&amp;ouml;djas av samh&amp;auml;llet och offentlig sektor b&amp;aring;de n&amp;auml;r barnen &amp;auml;r sm&amp;aring; och n&amp;auml;r de blir ton&amp;aring;ringar. Kristdemokraterna vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r underl&amp;auml;tta barnfamiljernas vardag genom att skapa en barnomsorg som pr&amp;auml;glas av valfrihet och flexibilitet. Kommunerna b&amp;ouml;r f&amp;aring; mer att s&amp;auml;ga till om n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utformningen av barnomsorgen, exempelvis genom inf&amp;ouml;rande av kommunalt v&amp;aring;rdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115845647" name="_Toc115845647"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864731" name="_Toc115864731"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125150" name="_Toc116125150"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261529" name="_Toc125261529"&gt;&lt;/a&gt;Ett reformerat strandskydd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="color: #000000;"&gt;S&lt;/span&gt;veriges fantastiska natur med en l&amp;aring;ng kustlinje och en rikedom av insj&amp;ouml;ar och vattendrag &amp;auml;r n&amp;aring;got vi skall v&amp;auml;rna om och bevara f&amp;ouml;r efterkommande generationer. M&amp;auml;nniskans n&amp;auml;rvaro utg&amp;ouml;r b&amp;aring;de en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning och hot mot dessa olika vattendrag. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Delar av landsbygden &amp;auml;r avfolkningsbygder med ett omfattande s&amp;auml;songsboende. H&amp;auml;r kan behoven av st&amp;ouml;d till lokalt n&amp;auml;ringsliv och permanent &lt;span style="color: #000000;"&gt;boende vara starkare&lt;/span&gt; &amp;auml;n behovet att reglera. I m&amp;aring;nga kommuner som hotas av avflyttning kan just det natur- och strandn&amp;auml;ra boendet vara en attraktionskraft f&amp;ouml;r att beh&amp;aring;lla eller locka till sig nya inv&amp;aring;nare.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En avv&amp;auml;gning mellan bevarandeintressen och utvecklingsintressen m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras. Denna avv&amp;auml;gning m&amp;aring;ste se olika ut i olika delar av landet. Eftersom olika omr&amp;aring;den har skilda v&amp;auml;rden och m&amp;ouml;jligheter m&amp;aring;ste utvecklingen noga anpassas till platsen och den aktuella situationen. I denna avv&amp;auml;gning m&amp;aring;ste de avg&amp;ouml;rande besluten &amp;ouml;verl&amp;aring;tas till kommunerna i n&amp;auml;ra samr&amp;aring;d med de medborgare som ber&amp;ouml;rs. Inom omr&amp;aring;den med l&amp;aring;gt bebyggelsetryck och talrika sj&amp;ouml;ar och vattendrag skall kommuner med st&amp;ouml;d av analyser i &amp;ouml;versiktsplanen kunna medge undantag fr&amp;aring;n strandskyddsbest&amp;auml;mmelserna om inte det r&amp;ouml;rliga friluftslivet eller den biologiska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;ventyras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser att det generella strandskyddet enligt milj&amp;ouml;balken skall kvarst&amp;aring; f&amp;ouml;r hela landet, men att beviljande av dispens b&amp;ouml;r flyttas till kommunal niv&amp;aring;. H&amp;auml;rvid f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tts att kommunerna inh&amp;auml;mtar erforderlig kompetens betr&amp;auml;ffande de biologiska v&amp;auml;rdena och om detta ej finns p&amp;aring; kommunal niv&amp;aring; skall l&amp;auml;nsstyrelsens kompetens inh&amp;auml;mtas. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r Naturv&amp;aring;rdsverkets besv&amp;auml;rsr&amp;auml;tt i strandskydds&amp;auml;renden tas bort. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r dock av st&amp;ouml;rsta vikt att undantag ges under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att varken den biologiska m&amp;aring;ngfalden eller kommande generationers tillg&amp;auml;nglighet till strandlinjen &amp;auml;ventyras.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc79217134" name="_Toc79217134"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc79217479" name="_Toc79217479"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83741138" name="_Toc83741138"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc83891192" name="_Toc83891192"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84059985" name="_Toc84059985"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060516" name="_Toc84060516"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060601" name="_Toc84060601"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84060877" name="_Toc84060877"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84157122" name="_Toc84157122"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84221842" name="_Toc84221842"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84736959" name="_Toc84736959"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84737936" name="_Toc84737936"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc84738034" name="_Toc84738034"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107740082" name="_Toc107740082"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc107741161" name="_Toc107741161"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115504254" name="_Toc115504254"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115845648" name="_Toc115845648"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115864732" name="_Toc115864732"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116125151" name="_Toc116125151"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc125261530" name="_Toc125261530"&gt;&lt;/a&gt;Ett starkt Landsbygdsverk &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I augusti 2002 beslutade regeringen att tills&amp;auml;tta en s&amp;auml;rskild utredning med uppdrag att genomf&amp;ouml;ra en &amp;ouml;versyn av Glesbygdsverkets roll och uppdrag inom den regionala utvecklingspolitiken. Utredningen mynnade ut i bet&amp;auml;nkandet ”Mot en ny  landsbygdspolitik” (SOU 2003:29). De slutsatser utredningen landar i st&amp;ouml;der huvudsakligen syns&amp;auml;ttet att Glesbygdsverket idag &amp;auml;r f&amp;ouml;r litet f&amp;ouml;r att ha omfattande operativa uppgifter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser att det nu &amp;auml;r dags att byta namn p&amp;aring; Glesbygdsverket till Landsbygdsverket, detta f&amp;ouml;r att tydligare staga upp landsbygdsaspekten i politiken. Landsbygdspolitik &amp;auml;r inte synonymt med regionalpolitik eller glesbygdspolitik. Landsbygd finns s&amp;aring;v&amp;auml;l t&amp;auml;tortsn&amp;auml;ra som mer perifert geografiskt. Under de tio &amp;aring;r som Glesbygdsverket funnits har landsbygden avfolkats i allt st&amp;ouml;rre omfattning. Glesbygdsverket har med andra ord haft f&amp;ouml;r sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att v&amp;auml;rna landsbygdens intressen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r det nya Landsbygdsverket ges ut&amp;ouml;kade befogenheter och m&amp;ouml;jligheter till inflytande &amp;ouml;ver den nationella politiken. Landsbygdsforskningen &amp;auml;r idag tunn och splittrad och det finns egentligen inga starka milj&amp;ouml;er f&amp;ouml;r landsbygdsforskning. Enligt SOU 2003:29 &amp;auml;r Sverige h&amp;auml;rvidlag j&amp;auml;mf&amp;ouml;relsevis d&amp;aring;ligt rustat. Glesbygdsverket/Landsbygdsverket b&amp;ouml;r utvecklas till ett centrum f&amp;ouml;r att bedriva utredningsarbete och utveckla kunskap om landsbygdens utvecklingsprocesser. D&amp;auml;rigenom skulle verket komma att utg&amp;ouml;ra en s&amp;aring;dan stark forskningsmilj&amp;ouml; f&amp;ouml;r landsbygdsforskning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser att Landsbygdsverkets roll b&amp;ouml;r ut&amp;ouml;kas i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till dagens Glesbygdsverk. Landsbygdsverket b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rutom nuvarande uppgifter ocks&amp;aring; ges i uppdrag att f&amp;ouml;lja upp de landsbygdspolitiska m&amp;aring;len och hur h&amp;auml;nsyn tagits till landsbygdens behov. Landsbygdsverket b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ges en st&amp;ouml;rre operativ roll genom att f&amp;aring; i uppdrag att genomf&amp;ouml;ra pilotprojekt exempelvis hur olika typer av verksamhet som passar landsbygdens behov kan utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare f&amp;ouml;resl&amp;aring;r Kristdemokraterna att Landsbygdsverkets generaldirekt&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ges uppdraget att vara landsbygdsombudsman. Denne b&amp;ouml;r ha till uppgift att f&amp;ouml;rsvara landsbygdens intressen gentemot andra intressen och verksamheter i landet. Ledam&amp;ouml;terna i verkets styrelse skall utses efter sakkunskaper och kompetens snarare &amp;auml;n p&amp;aring; partipolitiska meriter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som ovan anf&amp;ouml;rts om Glesbygdsverket och Landsbygdsverket.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 4 oktober 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Sven Gunnar Persson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Dan Kihlstr&amp;ouml;m (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Bj&amp;ouml;rn von der Esch (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ragnwi Marcelind (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Johnny Gylling (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Lars Gustafsson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Tuve Sk&amp;aring;nberg (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Annelie Enochson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en särskild jämställdhetsplan för jord- och skogsbrukssektorn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn behöver göras över skatteregler och liknande legala/fiskala hinder som kan försvåra ett gemensamt brukande av maskiner och annat realkapital.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SkU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta till vara och uppmärksamma berättelser om medmänniskors insatser i samband med stormkatastrofen och lyfta fram exempel på hur olika organisationer, kyrkor och företag ställt upp på olika sätt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att lämna förslag på hur det institutionella och legala ramverket bör utvecklas för att uppmuntra och möjliggöra nya former för lokal förvaltning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:MJU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omvandla Glesbygdsverket till Landsbygdsverket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0758217192418</intressent_id>
<namn>Sven Gunnar Persson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0338278373318</intressent_id>
<namn>Dan Kihlström</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0544137999406</intressent_id>
<namn>Björn von der Esch</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0500946976511</intressent_id>
<namn>Ragnwi Marcelind</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0987147242812</intressent_id>
<namn>Johnny Gylling</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0534056896314</intressent_id>
<namn>Lars Gustafsson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0161597857912</intressent_id>
<namn>Tuve Skånberg</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>045666679112</intressent_id>
<namn>Annelie Enochson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 03:21:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02MJ447</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:47:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 03:21:57</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02MJ447</dok_id>
<subtitel>av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_mj_447.docx</filnamn>
<filstorlek>77038</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>En livskraftig landsbygd</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/442FA562-E7E6-4508-B1A6-661DDE63D412</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02MJ447</dok_id>
<subtitel>av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_mj_447.pdf</filnamn>
<filstorlek>297733</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_mj_447</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2384F514-6A9E-49B0-9849-0402AEFE4703</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>