2216764 GT02MJ387 2005/06 MJ387 mot Enskild motion mot Motion 2005/06:MJ387 av Martin Andreasson (fp) Motion Motion fp289 MJU 387 0 2005-10-03 00:00:00 2005-12-23 13:32:22 2005-10-03 12:40:22 Religiös slakt av Martin Andreasson (fp) Trycklov https://data.riksdagen.se/dokument/GT02MJ387/text https://data.riksdagen.se/dokument/GT02MJ387 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02MJ387 <h1 class="Hemstl_rubrik">Förslag till riksdagsbeslut</h1> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till religiös slakt i Sverige.</p> <h1 class="heading 1">Motivering</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Den svenska djurskyddslagstiftningen innehåller ett generellt förbud mot att slakta djur utan föregående bedövning. I 14 § anger djurskyddslagen att husdjur ska vara bedövat när blodet tappas av och att andra åtgärder vid slakten inte får vidtas innan djuret är dött. Detta innebär att vissa religiösa slaktmetoder inte är tillåtna i Sverige. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">När det i denna motion talas om religiös slakt avses så kallad skäktning, det vill säga att djuret slaktas genom att en rakbladsvass kniv förs i ett obrutet drag genom matstrupen, luftstrupen och halspulsådrorna. Denna slaktmetod ingår i både de judiska föreskrifterna om koscher och de muslimska föreskrifterna om halal. Avgörande i båda religionerna är att djuret inte stressas under slakten och känner så lite smärta som möjligt.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">År 1937 förbjöds skäktning i Sverige. Även om frågan gjordes till ett renodlat djurskyddsärende som behandlades inom ramen för slaktlagen kan man diskutera om detta var det enda motivet för reformen. Detta visas bland annat genom vad departementschefen anförde i propositionen (1937:188, min kursivering): ”<span style="font-style: italic;">Oavsett hur det förhåller sig med graden av lidande som vid skäktningen tillfogas djuret</span>, föreligger även andra omständigheter som tala för ett skäktningsförbud. Man kan således inte bortse från att skäktningen gör ett mera motbjudande och råare intryck på åskådaren än bedövningsslakten. … Vidare måste beaktas, att det otvivelaktigt för stora delar av vårt folk framstår såsom stötande att en sådan slakt är lagligen tillåten.” </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Med andra ord fanns det inte bara djurskyddshänsyn bakom förbudet utan också en vilja att ta avstånd från judarnas traditionella religiösa slaktmetod. Att förbudet infördes vid denna tid bör ses i ljuset av den internationella utvecklingen. Schweiz förbjöd skäktning redan 1893, Norge följde efter 1930, Tyskland i och med nazisternas maktövertagande 1933 och Sverige alltså 1937. I alla områden som var underkuvade av nazisterna under andra världskriget var skäktning förbjuden. Förbudet hävdes efter krigsslutet i alla länder utom Norge, Schweiz och Sverige. Även Island har i dag ett generellt förbud mot skäktning.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Den svenska hållningen till religiös slakt präglas av dubbelmoral. Utgångspunkten för all lagstiftning borde vara att den bygger på principer som är generella och skulle kunna förverkligas i alla länder. Den svenska linjen förutsätter däremot att andra länder <span style="font-style: italic;">inte</span> följer vårt exempel. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Å ena sidan har vi totalförbud mot religiös slakt, å andra sidan accepterar vi att enskilda människor löser detta dilemma genom att importera kött från djur slaktade enligt koscher- och halalföreskrifter i andra länder. Den som håller kosher eller strikt håller sig till halalföreskrifterna kan rentav i särskilda fall serveras sådan kost inom offentlig verksamhet, t.ex. under värnpliktstjänstgöring. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">I EU:s slaktdirektiv är grundprincipen att djur skall bedövas före avblodning. Där ges dock möjlighet att slakta djur genom avblodning utan föregående bedövning i samband med religiösa ceremonier, en möjlighet som Sverige alltså inte tillämpar. Även länder som tillåter religiös slakt har vanligtvis olika regler för att säkerställa djurskyddshänsyn, till exempel krav på bedövning omedelbart efter snittläggning, närvaro av veterinär och fixering av djuret.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Djurskyddsmyndigheten redovisade i april 2005 en rapport där man på nytt utvärderar olika frågor kring religiös slakt. Bland annat görs en översikt av lagstiftningen i olika länder. Särskilt intresse ägnas Nya Zeeland, där det förekommer reversibel elektrisk bedövning av nötkreatur i samband med halalslakt. Djurskyddsmyndighetens slutsats är att hanteringen av djuren i samband med elektrisk bedövning kan göras på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt, under förutsättning att djuren hanteras lugnt och fixeringsboxen är väl utformad så att djuren är fixerade under en mycket kort tid. Bedövningseffekten vid elektrisk bedövning av den aktuella typen är dokumenterat god.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Även om själva bedövningsmetoden bedöms vara effektiv och tillförlitlig pekar dock Djurskyddsmyndigheten på att den ändå inte kan införas i Sverige, eftersom svensk lag och EU:s slaktdirektiv inte tillåter de metoder som slakten förutsätter. Bland annat gäller detta användningen av immobilisering (elektrisk stimulering i syfte att hämma muskelryckningar i slaktkroppen), som strider mot svenska regler om att inga andra åtgärder (utöver avblodning) får vidtas med slaktkroppen förrän djuret är dött.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Djurskyddshänsynen måste alltid väga tungt. Det gäller också vid religiös slakt. Samtidigt är det ett faktum att den svenska lagstiftningen har utformats helt utan hänsyn till de särskilda aspekter som olika religioner anlägger på slaktmetoder. En skenbart neutral lagstiftning blir i praktiken ett hinder för människor att leva i enlighet med sin tro. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Den svenska lagstiftningen måste alltså förändras, eftersom den inte är någon hållbar lösning på avvägningen mellan djurskyddshänsyn och religionsfrihet. Inte minst mot bakgrund av de möjligheter som Djurskyddsmyndigheten pekar på bör arbetet fortsätta med att skapa ett regelverk som ger möjlighet till religiös slakt och samtidigt skapar tillräckliga garantier för djurskyddshänsyn. Det får ankomma på regeringen att avgöra närmare åtgärder. </p> <table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"> <colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup> <tbody> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;">Stockholm den 3 oktober 2005</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Martin Andreasson (fp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> </tbody> </table> 0 0 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till religiös slakt i Sverige. Avslag Avslag 2005/06:MJU18 ? Acklamation INL Inlämning 2005-10-05 00:00:00 inträffat 13 hantering B Bordläggning 2005-10-13 00:00:00 inträffat 1 hanvisning HÄN Hänvisning 2005-10-13 00:00:00 inträffat 2 hanvisning 0836813859011 Martin Andreasson FP 1 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion 2014-11-23 13:17:45 statustext statustext Ärendet är avslutat GT02MJ387 2017-10-20 08:47:36 tilldelat Tilldelat Miljö- och jordbruksutskottet 2014-11-23 13:17:45 GT02MJ387 av Martin Andreasson (fp) mot_200506_mj_387.docx 43572 docx Religiös slakt https://data.riksdagen.se/fil/C35DE9B6-02E2-4936-8F34-FA9699D6AD3D GT02MJ387 av Martin Andreasson (fp) mot_200506_mj_387.pdf 149808 pdf Bilaga: mot_200506_mj_387 https://data.riksdagen.se/fil/4FDA50A3-8A54-411D-A0D7-6477F6E981E8