<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2216659</hangar_id>
 <dok_id>GT02MJ292</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>MJ292</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:MJ292 av Lars Tysklind och Cecilia Wigström (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>fp789</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>292</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2005-12-23 13:26:34</systemdatum>
 <publicerad>2005-09-28 15:00:28</publicerad>
 <titel>Skagerraks miljö</titel>
 <subtitel>av Lars Tysklind och Cecilia Wigström (fp)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02MJ292/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02MJ292</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02MJ292</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs ang&amp;aring;ende Naturv&amp;aring;rdsverkets engagemang inom Ospar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om anl&amp;auml;ggande av v&amp;aring;tmarker och satsning p&amp;aring; vattendirektivet f&amp;ouml;r att motverka &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en politik f&amp;ouml;r ett l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbart svenskt fiske.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen b&amp;ouml;r ge l&amp;auml;nsstyrelserna i uppdrag att tillsammans med kommunerna aktivt driva en planeringsprocess som syftar till att f&amp;aring; en alltmer integrerad kustzonsf&amp;ouml;rvaltning.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot nedskr&amp;auml;pning till havs.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att minska sj&amp;ouml;fartens luftf&amp;ouml;roreningar genom att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att stimulera elanslutning n&amp;auml;r fartyg ligger i hamn.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att genom ett EU-direktiv f&amp;ouml;r marina br&amp;auml;nslen s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla h&amp;ouml;gt st&amp;auml;llda milj&amp;ouml;krav inom hela EU-omr&amp;aring;det.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att stimulera anv&amp;auml;ndningen av alkylatbensin.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att en grundkarta f&amp;ouml;r botten l&amp;auml;ngs hela Sveriges kust tas fram.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja att Forum Skagerrak blir en permanent organisation.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; page-break-before: always; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Forum Skagerrak &amp;auml;r ett l&amp;auml;mpligt omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r ett pilotprojekt f&amp;ouml;r till&amp;auml;mpningen av ekosystemansatsen som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s i regeringens havsmilj&amp;ouml;skrivelse 2004/05:173.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1 &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 4 h&amp;auml;nvisat till BoU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="line-height: 1.04em; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkandena 6 och 8 h&amp;auml;nvisade till SkU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="line-height: 1.04em; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 7 h&amp;auml;nvisat till TU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;Bakgrund&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skagerraks milj&amp;ouml;problem m&amp;aring;ste s&amp;auml;ttas i fokus och vi vill peka p&amp;aring; vissa problemst&amp;auml;llningar. Det finns &amp;aring;tg&amp;auml;rder som skulle vara steg i r&amp;auml;tt riktning f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar utveckling f&amp;ouml;r Skagerraks milj&amp;ouml;. M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningarna i milj&amp;ouml;m&amp;aring;len ”Ingen &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning” och ”Hav i balans samt en levande sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd” skulle d&amp;aring; ocks&amp;aring; kunna uppn&amp;aring;s. Vi anser att Naturv&amp;aring;rdsverket har haft alltf&amp;ouml;r svagt engagemang inom OSPAR (Oslo/Paris-konventionen) om Nordsj&amp;ouml;n, speciellt om man s&amp;auml;tter det i relation till vad verket gjort inom HELCOM (Helsingforskonventionen) om &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skagerrak r&amp;auml;knas som en del av Nordsj&amp;ouml;n och &amp;auml;r till stor del p&amp;aring;verkad av str&amp;ouml;mmar fr&amp;aring;n s&amp;ouml;dra Nordsj&amp;ouml;n, &amp;auml;ven om utfl&amp;ouml;de fr&amp;aring;n &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n ocks&amp;aring; finns. &amp;Ouml;verg&amp;ouml;dning och giftiga &amp;auml;mnen i Skagerrak &amp;auml;r ett stort problem p&amp;aring; grund av att litet friskt havsvatten n&amp;aring;r in till Skagerrak. I Skagerraks kustomr&amp;aring;den f&amp;ouml;rekommer &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning och ibland lokal algblomning med tillh&amp;ouml;rande extrem syrebrist.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&amp;Ouml;verg&amp;ouml;dning&lt;/h1&gt;
    &lt;h1 class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verg&amp;ouml;dningen har medf&amp;ouml;rt stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar kring hela den svenska kusten. Syrebrist i bl.a. de bohusl&amp;auml;nska fjordarna var en av de f&amp;ouml;rsta larmsignalerna p&amp;aring; v&amp;auml;stkusten. &amp;Ouml;kande m&amp;auml;ngd n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen har tillf&amp;ouml;rts de senaste decennierna. Exempelvis har tillf&amp;ouml;rseln av kv&amp;auml;ve fr&amp;aring;n land till Kattegatt och Skagerrak dubblerats sedan 1970. Ett numera synligt tecken &amp;auml;r de algmattor av fintr&amp;aring;diga alger som sommartid t&amp;auml;cker stora delar av norra och mellersta Bohusl&amp;auml;ns innersk&amp;auml;rg&amp;aring;rdar som ocks&amp;aring; &amp;auml;r fiskens reproduktionsomr&amp;aring;den.&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; v&amp;auml;rt att notera att i Naturv&amp;aring;rdsverkets rapportering till EU om vattendirektivet den 22 mars 2005 s&amp;aring; finns inget omr&amp;aring;de p&amp;aring; v&amp;auml;stkusten d&amp;auml;r man &amp;auml;r s&amp;auml;ker p&amp;aring; att uppn&amp;aring; ”god status” till 2015. Detta beror delvis p&amp;aring; bristande underlag delvis p&amp;aring; att bed&amp;ouml;mningsgrunderna &amp;auml;nnu &amp;auml;r prelimin&amp;auml;ra, men ocks&amp;aring; till stor del p&amp;aring; att det faktiskt kr&amp;auml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; en god status. Man m&amp;aring;ste arbeta med olika infallsvinklar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fram samverkande effektiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Utan att g&amp;ouml;ra anspr&amp;aring;k p&amp;aring; att vara helt&amp;auml;ckande vill vi &amp;auml;nd&amp;aring; lyfta fram n&amp;aring;gra exempel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;tmarker &amp;auml;r ett effektivt s&amp;auml;tt att begr&amp;auml;nsa n&amp;auml;ringstillf&amp;ouml;rseln till havet. F&amp;ouml;r att utnyttja detta p&amp;aring; b&amp;auml;sta s&amp;auml;tt &amp;auml;r det viktigt att v&amp;aring;tmarkerna hamnar d&amp;auml;r de g&amp;ouml;r st&amp;ouml;rst nytta och anl&amp;auml;ggs p&amp;aring; r&amp;auml;tt s&amp;auml;tt. F&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; detta i Skagerraks avrinningsomr&amp;aring;de (d&amp;auml;r vi &amp;auml;ven r&amp;auml;knar in hela V&amp;auml;nerns avrinningsomr&amp;aring;de) beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r v&amp;aring;tmarksanl&amp;auml;ggning bli samma h&amp;auml;r som i Sydsverige, allts&amp;aring; 200 000 kr/ha i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r 100 000 kr/ha som &amp;auml;r fallet idag. Det kr&amp;auml;vs ocks&amp;aring; att l&amp;auml;nsstyrelserna kan arbeta mera aktivt dels med att ta fram underlag f&amp;ouml;r var v&amp;aring;tmarkerna b&amp;ouml;r ligga, dels att man aktivt kan s&amp;ouml;ka upp mark&amp;auml;gare f&amp;ouml;r att f&amp;aring; dem att anl&amp;auml;gga v&amp;aring;tmarkerna. B&amp;auml;ttre kv&amp;auml;verening i reningsverk som p&amp;aring;verkar kusten och &amp;auml;ven till enskilda avlopp som bed&amp;ouml;ms p&amp;aring;verka m&amp;aring;ste &amp;aring;tg&amp;auml;rdas. Eventuellt kan det i sammanhanget beh&amp;ouml;vas n&amp;aring;gon typ av statligt st&amp;ouml;d. De olika milj&amp;ouml;st&amp;ouml;d som utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n Jordbruksverket (bl.a. till v&amp;aring;tmarker) skall anv&amp;auml;ndas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som &amp;auml;r optimalt &amp;auml;ven f&amp;ouml;r att minska n&amp;auml;ringstillf&amp;ouml;rseln till havet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Satsa p&amp;aring; vattendirektivsarbetet! Vattendirektivet kan bli ett bra redskap f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra havsmilj&amp;ouml;n, men d&amp;aring; m&amp;aring;ste det satsas nya resurser. Vad g&amp;auml;ller resurser har arbetet tilldelats cirka en tredjedel av vad utredningarna innan bed&amp;ouml;mde att det skulle kosta. Vattendirektivet kr&amp;auml;ver arbete med &amp;aring;tg&amp;auml;rder, men det beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; tas fram mycket bakgrundsmaterial och &amp;aring;tg&amp;auml;rdernas effekter m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas genom &amp;ouml;vervakning. Vattenmyndigheterna m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; l&amp;auml;gga stora resurser p&amp;aring; samverkan, inte minst med jordbruksn&amp;auml;ringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Exempel p&amp;aring; ett konkret p&amp;aring;g&amp;aring;ende projekt som b&amp;ouml;r f&amp;ouml;ljas upp &amp;auml;r den musselodling som p&amp;aring;b&amp;ouml;rjats utanf&amp;ouml;r Lysekil f&amp;ouml;r att genom att sk&amp;ouml;rda musslorna avl&amp;auml;gsna n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen ur havet. Sk&amp;ouml;rdade musslor skall anv&amp;auml;ndas som n&amp;auml;ring p&amp;aring; &amp;aring;krarna, som djurfoder och naturligtvis som f&amp;ouml;da f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Fiske&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fisket i Skagerrak liksom i &amp;ouml;vriga Nordsj&amp;ouml;n &amp;auml;r en av de centrala fr&amp;aring;gorna hur man skapar ett fiske i balans mellan den samlade fiskeresursen och f&amp;aring;ngstuttaget. Kunskapen &amp;auml;r idag inte helt&amp;auml;ckande, men generellt &amp;auml;r intrycket att de flesta fisksorter &amp;auml;r &amp;ouml;verfiskade, vissa sorter s&amp;aring; som torsken och sp&amp;auml;ttan uppvisar till och med liten f&amp;ouml;rekomst, om &amp;auml;n stabilt &amp;ouml;ver de senaste &amp;aring;ren. R&amp;auml;kpopulationen &amp;ouml;kar. Tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; sill &amp;auml;r relativt god.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s gemensamma fiskepolitik har en avg&amp;ouml;rande betydelse och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det av stor vikt att regeringen driver och f&amp;ouml;ljer upp en politik som gynnar ett l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbart svenskt fiske. I Skagerrak f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter det ett samarbete med Norge och Danmark. Tyv&amp;auml;rr har fisket p&amp;aring; v&amp;auml;stkusten, liksom i &amp;ouml;vriga Sverige, pr&amp;auml;glats av den socialdemokratiska regeringens ryckiga och otydliga fiskepolitik. Hur fiskebest&amp;aring;nden f&amp;ouml;rvaltas m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas l&amp;aring;ngsiktigt. Regeringen m&amp;aring;ste st&amp;auml;lla upp tydliga m&amp;aring;l. Arbetet m&amp;aring;ste inriktas p&amp;aring; att anpassa fisket, st&amp;ouml;dja redskapsutveckling, reformera kvotsystemen och inte minst st&amp;ouml;dja forskning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r ett fortsatt livskraftigt v&amp;auml;stkustfiske &amp;auml;r dock ett levande v&amp;auml;sterhav.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ovan har vi tagit upp problemet med de fintr&amp;aring;diga algerna som p&amp;aring; grund av &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning &amp;ouml;del&amp;auml;gger de grundomr&amp;aring;den som &amp;auml;r fiskens naturliga uppv&amp;auml;xtomr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;got som diskuteras med j&amp;auml;mna mellanrum &amp;auml;r ett totalt fiskestopp, men det &amp;auml;r absolut fel metod. Ett s&amp;aring;dant beslut skulle sl&amp;aring; s&amp;ouml;nder samh&amp;auml;llsstrukturen i v&amp;aring;ra kustsamh&amp;auml;llen. Det g&amp;auml;ller ju faktiskt inte bara gruppen yrkesfiskare utan ocks&amp;aring; beredningsindustrin och all annan kringverksamhet kopplad till fisket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fiskeindustrins &amp;ouml;verlevnad &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r att bevara livskraftiga kustsamh&amp;auml;llen. Fisketonnaget m&amp;aring;ste anpassas till industrins krav p&amp;aring; j&amp;auml;mn leverans s&amp;aring; att det skapas med ekonomi b&amp;aring;de f&amp;ouml;r beredningsindustrin och f&amp;ouml;r fisket. Sillbest&amp;aring;ndet kan inte l&amp;aring;ngsiktigt anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att l&amp;ouml;sa ekonomin f&amp;ouml;r ett antal stora fiskef&amp;ouml;retag. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar m&amp;aring;ste i st&amp;auml;llet skapas f&amp;ouml;r ett relativt kustn&amp;auml;ra fiske, som redan idag har f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r l&amp;ouml;nsamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r klara uppfattning &amp;auml;r att yrkesfiskarna &amp;auml;r beredda att ta ansvar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ett fiske i balans, men d&amp;aring; m&amp;aring;ste de f&amp;aring; verkliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r detta. Det arbete som p&amp;aring;g&amp;aring;r bl.a. i norra Bohusl&amp;auml;n med att utveckla lokal och regional f&amp;ouml;rvaltning m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;ouml;djas helhj&amp;auml;rtat inte minst genom att s&amp;auml;kra finansieringen av projektet, vilket &amp;auml;r helt avg&amp;ouml;rande om det skall genomf&amp;ouml;ras med ett bra resultat. H&amp;auml;r har den socialdemokratiska regeringen hittills inte tagit sitt ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dumpning av fisk m&amp;aring;ste minimeras genom ett reformerat kvotsystem och en utveckling av selekterade redskap kopplade till en utveckling av EU:s regelverk. Kontrollen av fisket m&amp;aring;ste bli mer effektorienterat och ha st&amp;ouml;rre inslag av egenkontroll. SOU 2005:27, Den svenska fiskerikontrollen en utv&amp;auml;rdering, st&amp;ouml;djer denna uppfattning. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven driva denna uppfattning inom EU:s gemensamma fiskeripolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fisket har ofta behandlats som en ren milj&amp;ouml;fr&amp;aring;ga, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r en resursfr&amp;aring;ga. Konsumentperspektivet &amp;auml;r viktigt. En l&amp;aring;ngsiktig fiskepolitik som ger god tillg&amp;aring;ng till f&amp;auml;rsk fisk f&amp;ouml;r konsumtion m&amp;aring;ste vara m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen ocks&amp;aring; ur ett folkh&amp;auml;lsoperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Integrerad kustzonsf&amp;ouml;rvaltning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har rekommenderat att medlemsstaterna skall integrera land- och havskustplanering i s.k. integrerad kustzonsf&amp;ouml;rvaltning. Det beh&amp;ouml;vs en ekonomisk, milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssig och socialt h&amp;aring;llbar utveckling i kustomr&amp;aring;dena. Ett s&amp;aring;dant holistiskt syns&amp;auml;tt d&amp;auml;r alla sektorer s&amp;aring; som fiske, turism, energi och jordbruk inkluderas skulle bidra till att s&amp;auml;kra Skagerrak som ett levande hav d&amp;aring; landaktiviteter uppenbarligen p&amp;aring;verkar havet. I Sverige har detta syns&amp;auml;tt varit sv&amp;aring;rt att implementera d&amp;aring; v&amp;aring;r planeringstradition &amp;auml;r svag j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra l&amp;auml;nder. Sverige har heller inte en myndighetsstruktur som fr&amp;auml;mjar sektors&amp;ouml;vergripande f&amp;ouml;rvaltning. I Sverige har det tv&amp;auml;rsektoriella och utvecklingsansatsen i denna kustzonsf&amp;ouml;rvaltning f&amp;ouml;rsvunnit genom att det &amp;auml;r Boverket som f&amp;aring;tt ansvar f&amp;ouml;r dess genomf&amp;ouml;rande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den v&amp;auml;xande m&amp;auml;ngden sommarstugor och hel&amp;aring;rsboenden i kustomr&amp;aring;dena fr&amp;aring;n G&amp;ouml;teborg och upp till Str&amp;ouml;mstad utg&amp;ouml;r en &amp;ouml;kad p&amp;aring;frestning p&amp;aring; Skagerrak. Det &amp;auml;r oklart hur mycket kustmilj&amp;ouml;n t&amp;aring;l. Ett integrerat syns&amp;auml;tt f&amp;ouml;r kustomr&amp;aring;denas utveckling beh&amp;ouml;vs. Regeringen b&amp;ouml;r ge l&amp;auml;nsstyrelserna i uppdrag att tillsammans med kommunerna aktivt driva en planeringsprocess som syftar till att f&amp;aring; alltmer integrerad kustzonsf&amp;ouml;rvaltning. Folkpartiets f&amp;ouml;rslag om att kunna anpassa strandskyddet lokalt genom samverkan mellan l&amp;auml;nsstyrelse och kommun kan vara en del av denna process.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Nedskr&amp;auml;pning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att nedskr&amp;auml;pning till havs &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjudet genom internationella konventioner och att det finns ett EU-direktiv om sophantering i hamnar dumpas mer &amp;auml;n 20&amp;nbsp;000 ton skr&amp;auml;p i Nordsj&amp;ouml;n (inklusive Skagerrak) varje &amp;aring;r. P&amp;aring; grund av str&amp;ouml;mmarna i Nordsj&amp;ouml;n f&amp;ouml;rs en betydande del av detta till Skagerrak och skapar problem f&amp;ouml;r djur, natur och m&amp;auml;nniskor. F&amp;aring;glar som &amp;auml;ter plast d&amp;ouml;r. Fiskeindustrin f&amp;ouml;rlorar betydande belopp varje &amp;aring;r i f&amp;ouml;rorenade f&amp;aring;ngster och f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rda redskap. Sopbestr&amp;ouml;dda str&amp;auml;nder undergr&amp;auml;ver den ekonomiskt betydelsefulla turismen. De senaste 10 &amp;aring;ren har 400&amp;nbsp;000 fulla sops&amp;auml;ckar samlats in av v&amp;auml;stkustkommunernas strandst&amp;auml;dning. Strandst&amp;auml;dningen kostar ungef&amp;auml;r 10 miljoner kronor per &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU-projektet Save the North Sea genomf&amp;ouml;rde en unders&amp;ouml;kning bland fiskare, sj&amp;ouml;fart, oljeindustrin och sm&amp;aring;b&amp;aring;ts&amp;auml;gare f&amp;ouml;r att ta reda p&amp;aring; varf&amp;ouml;r folk skr&amp;auml;par ner. Det framkom att det fr&amp;auml;msta sk&amp;auml;let &amp;auml;r lathet, inte att det &amp;auml;r praktiskt sv&amp;aring;rt att ta hand om avfall. M&amp;aring;nga brydde sig inte om det enskilda ansvaret var och en m&amp;aring;ste ta som ett led i ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r Nordsj&amp;ouml;n. Dessutom fanns en okunskap om skr&amp;auml;pets negativa konsekvenser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedskr&amp;auml;pningen m&amp;aring;ste motarbetas p&amp;aring; olika fronter. Chalmers tekniska h&amp;ouml;gskola utbildar sj&amp;ouml;kaptener, sj&amp;ouml;ingenj&amp;ouml;rer och fartygsbef&amp;auml;l. Sedan 1–2 &amp;aring;r tillbaka har de b&amp;ouml;rjat inkludera ett samlat fokus p&amp;aring; den marina milj&amp;ouml;n i utbildningarna. Sj&amp;ouml;kaptenkursen p&amp;aring; 120 po&amp;auml;ng inneh&amp;aring;ller nu 1,5 po&amp;auml;ng marinmilj&amp;ouml; och fartygsbef&amp;auml;lutbildningen 2 av 25 po&amp;auml;ng. Det finns ett stort intresse fr&amp;aring;n studenterna och b&amp;aring;da kurser planerar att ut&amp;ouml;ka milj&amp;ouml;inslaget till n&amp;auml;sta &amp;aring;r. Detta &amp;auml;r en utveckling som vi vill skall uppmuntras. Att skapa ekonomiska incitament f&amp;ouml;r fiskare att ta upp skr&amp;auml;p ute till havs &amp;auml;r en annan m&amp;ouml;jlig &amp;aring;tg&amp;auml;rd, men sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;r det b&amp;auml;st om skr&amp;auml;pet aldrig hamnar i havet. Ett annat s&amp;auml;tta att sprida information &amp;auml;r att infoga fakta om Skagerraks milj&amp;ouml;tillst&amp;aring;nd i Sj&amp;ouml;fartsverkets sj&amp;ouml;kort.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Luftf&amp;ouml;roreningar fr&amp;aring;n sj&amp;ouml;farten&lt;/h1&gt;
    &lt;h1 class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 5–6 maj 2006 tr&amp;auml;ffas Nordsj&amp;ouml;konferensen (milj&amp;ouml;ministrarna runt Nordsj&amp;ouml;n) med fokus p&amp;aring; temat Sj&amp;ouml;farten och fiskets milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Nordsj&amp;ouml;kommissionen d&amp;auml;r V&amp;auml;stra G&amp;ouml;talandsregionen ing&amp;aring;r har f&amp;ouml;reslagit att ministrarna skall besluta om ”North Sea Clean Ship 2006”, dvs. ett antal konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att sj&amp;ouml;farten skall minska sin milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rande belastning p&amp;aring; hav och luft.&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oljeeldningen fr&amp;aring;n fartyg &amp;ouml;verstiger i dag landbaserade k&amp;auml;llor vad g&amp;auml;ller svavelutsl&amp;auml;pp. &amp;Auml;ven kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n fartyg &amp;ouml;kar. Medan bilar och industrier har haft tuffa utsl&amp;auml;ppskrav p&amp;aring; sig och har sj&amp;ouml;farten varit n&amp;auml;stintill oreglerad. Enligt internationella avtal ska svavelhalten endast vara 4,5 % i oljan som fartyg anv&amp;auml;nder. I genomsnitt ligger halten p&amp;aring; 2,7 % vilket &amp;auml;r alldeles f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gt. Det har dock tagits ett s&amp;auml;rskilt beslut om max 1,5 % i Nordsj&amp;ouml;- och &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r orimligt att bunkeroljan s&amp;auml;ljs i princip oreglerad utan n&amp;aring;gra milj&amp;ouml;krav. Vi vet att milj&amp;ouml;farliga &amp;auml;mnen t.ex. PCB ofta blandas ner i oljan p&amp;aring; kontinenten. Sedan 1998 finns EU-regler f&amp;ouml;r br&amp;auml;nslen anv&amp;auml;nda av bilar. Vi kr&amp;auml;ver ett EU-direktiv f&amp;ouml;r marina br&amp;auml;nslen. Svenska redare &amp;auml;r positiva till detta och &amp;auml;r sj&amp;auml;lva tr&amp;ouml;tta p&amp;aring; att inte veta vad de tankar i Rotterdam. D&amp;auml;rn&amp;auml;st b&amp;ouml;r EU driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r en internationell &amp;ouml;verenskommelse med milj&amp;ouml;krav p&amp;aring; bunkeroljan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;aring; fartygsmotorer ofta anv&amp;auml;nds &amp;auml;ven vid ankring i G&amp;ouml;teborgs Hamn &amp;auml;r detta ocks&amp;aring; ett allvarligt lokalt luftf&amp;ouml;roreningsproblem. En konsultstudie av MariTerm best&amp;auml;lld av Nordsj&amp;ouml;kommissionen visar att om kostnaden f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ringen r&amp;auml;knas in vore det samh&amp;auml;llsekonomiskt l&amp;ouml;nsamt att f&amp;ouml;rse b&amp;aring;tar i hamn med elkabel i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda egna motorer f&amp;ouml;r str&amp;ouml;mf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen. Eftersom bunkerolja idag varken beskattas med moms eller milj&amp;ouml;avgifter &amp;auml;r det dock ekonomiskt mer l&amp;ouml;nsamt f&amp;ouml;r b&amp;aring;tarna att forts&amp;auml;tta anv&amp;auml;nda motorerna i hamn. Detta &amp;auml;r till stor skada f&amp;ouml;r g&amp;ouml;teborgarnas h&amp;auml;lsa och milj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I G&amp;ouml;teborgs Hamn &amp;auml;r det 20 b&amp;aring;tar, av de 750 som anl&amp;ouml;per varje &amp;aring;r, som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r 30 % av svavel- och kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;ppen. Det &amp;auml;r fartyg som ang&amp;ouml;r G&amp;ouml;teborg ofta och d&amp;auml;r &amp;auml;r en investering i fasta elkablar ber&amp;auml;ttigad. Regeringen b&amp;ouml;r stimulera anv&amp;auml;ndningen av elkabel, exempelvis genom att skattebefria el till fartyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r de b&amp;aring;tar som trots allt anv&amp;auml;nder sina motorer reglerar ett EU-direktiv att oljan som anv&amp;auml;nds i hamn from 2010 inte f&amp;aring;r &amp;ouml;verstiga 0,1 % svavel. B&amp;aring;tar som redan idag n&amp;aring;r upp till detta b&amp;ouml;r erbjudas l&amp;auml;gre hamnavgifter.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Utombordsmotorer och alkylatbensin&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte minst den g&amp;aring;ngna sommaren visar &amp;ouml;kat b&amp;aring;tliv l&amp;auml;ngs Bohuskusten vilket &amp;auml;r positivt f&amp;ouml;r den enskilde men ocks&amp;aring; en p&amp;aring;frestning p&amp;aring; milj&amp;ouml;n. De skadliga utsl&amp;auml;ppen i form av avgaser och l&amp;auml;ckande br&amp;auml;nsle fr&amp;aring;n utombordsmotorer m&amp;aring;ste &amp;aring;tg&amp;auml;rdas. From 2007 g&amp;auml;ller importf&amp;ouml;rbud f&amp;ouml;r konventionella tv&amp;aring;taktsmotorer och en utfasning av dessa &amp;auml;r positivt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En direkt &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att v&amp;auml;sentligt minska utsl&amp;auml;pp av skadliga &amp;auml;mnen &amp;auml;r att ytterligare stimulera anv&amp;auml;ndning av den mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga alkylatbensinen. De &amp;aring;tg&amp;auml;rder som gjorts hittills &amp;auml;r naturligtvis lovv&amp;auml;rda men mer information kr&amp;auml;vs. Regeringen b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; &amp;ouml;verv&amp;auml;ga att med hj&amp;auml;lp av ytterligare skattes&amp;auml;nkning &amp;ouml;ka efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; alkylatbensin och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; till att fler marinor tillhandah&amp;aring;ller alkylatbensin via pump. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;rst d&amp;aring; som &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen till ett milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare alternativ blir genomf&amp;ouml;rbart i st&amp;ouml;rre skala.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Forskning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att komma tillr&amp;auml;tta med Skagerraks milj&amp;ouml;problem beh&amp;ouml;vs mer kunskap. Vi har uppfattningen att det blivit en obalans i resurser till forskningen, till V&amp;auml;sterhavets och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; Skagerraks nackdel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skagerrak utm&amp;auml;rker sig genom sin stora artrikedom. Bevarandet av denna biologiska m&amp;aring;ngfald, &amp;auml;ven f&amp;ouml;r ickekommersiella arter, &amp;auml;r mycket v&amp;auml;rdefullt i det l&amp;aring;nga perspektivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fokus skall inte l&amp;auml;ggas p&amp;aring; att skapa skyddsomr&amp;aring;den, utan utg&amp;aring;ngspunkten m&amp;aring;ste vara att hela Skagerraks kuststr&amp;auml;cka har skyddsv&amp;auml;rden som m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rvaltas l&amp;aring;ngsiktigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bottenf&amp;ouml;rh&amp;aring;lladena i Skagerrak &amp;auml;r mycket varierande med grundomr&amp;aring;den, djupa fjordar, mjukbottnar, h&amp;aring;rdbottnar etc. F&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena p&amp;aring; land &amp;auml;r mycket v&amp;auml;l kartlagda men n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den samlade bilden av havsbotten finns det brister. Detta &amp;auml;r naturligtvis en nackdel f&amp;ouml;r forskningen. I samband bl.a. med preciseringar av tr&amp;aring;lfiskegr&amp;auml;nsen har vissa omr&amp;aring;den kartlagts i Skagerrak. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en grundkarta f&amp;ouml;r botten l&amp;auml;ngs hela Sveriges kust tas fram. Eftersom delar av Skagerrak redan finns v&amp;auml;l kartlagt b&amp;ouml;r denna fullst&amp;auml;ndiga kartl&amp;auml;ggning inledas l&amp;auml;ngs denna kuststr&amp;auml;cka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bland annat Kristinebergs marina forskningsstation och Tj&amp;auml;rn&amp;ouml; marinbiologiska laboratorium bedriver v&amp;auml;rdefull forskning inom det marinbiologiska omr&amp;aring;det och denna verksamhet m&amp;aring;ste st&amp;ouml;djas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en mer fullst&amp;auml;ndig bild av vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en h&amp;aring;llbar utveckling. Ren marinbiologisk forskning b&amp;ouml;r kompletteras med mer teknisk forskning inom sj&amp;ouml;fart, fiske etc. Inte minst viktig &amp;auml;r att f&amp;ouml;lja upp de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som s&amp;auml;tts in s&amp;aring; att de verkligen f&amp;aring;r avsedd effekt. H&amp;auml;r har forskningen en stor uppgift som kr&amp;auml;ver tillr&amp;auml;ckliga resurser.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Forum Skagerrak – permanent organisation&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skagerrak p&amp;aring;verkas b&amp;aring;de fr&amp;aring;n kustzonerna och fr&amp;aring;n infl&amp;ouml;det via havsstr&amp;ouml;mmar som f&amp;ouml;r in vatten fr&amp;aring;n &amp;ouml;vriga Nordsj&amp;ouml;n, &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n via Kattegatt och fr&amp;aring;n kontinentala floder. Dessa havsstr&amp;ouml;mmar f&amp;ouml;r med sig b&amp;aring;de n&amp;auml;rsalter och skr&amp;auml;p till Bohuskusten. Sverige, Norge och Danmark har genom att de kringg&amp;auml;rdar Skagerrak ett ansvar att tillsammans arbeta f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling genom nationella och internationella &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU-projektet Forum Skagerrak &amp;auml;r ett samarbete mellan regionerna i alla tre l&amp;auml;nderna. Det syftar till en samordning av milj&amp;ouml;&amp;ouml;vervakningen, kunskapssamlande och konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r ett renare hav. Det nuvarande projektet avslutas 2007 med m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen att &amp;ouml;verg&amp;aring; i ett permanent Forum Skagerrak. Det norsk-svensk-danska samarbetet f&amp;ouml;r ett levande Skagerrak m&amp;aring;ste drivas vidare. Regeringen b&amp;ouml;r aktivt verka f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja en s&amp;aring;dan utveckling. Skagerrak &amp;auml;r inte bara en regional angel&amp;auml;genhet utan en nationell s&amp;aring;dan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I regeringens skivelse 2004/05:173, En nationell strategi f&amp;ouml;r havsmilj&amp;ouml;n, &amp;auml;r ett av f&amp;ouml;rslagen att ”Ett pilotprojekt f&amp;ouml;r till&amp;auml;mpningen av ekosystemansatsen b&amp;ouml;r etableras i ett av vattendistrikten. Inom detta omr&amp;aring;de b&amp;ouml;r lokala grupper av akt&amp;ouml;rer skapas f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en bred och kontinuerlig dialog om f&amp;ouml;rvaltningens inriktning och genomf&amp;ouml;rande”. Vi anser och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att Forum Skagerrak &amp;auml;r ett l&amp;auml;mpligt omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r ett s&amp;aring;dant pilotprojekt. Forum Skagerrak har redan samlat erfarenhet av att arbeta tv&amp;auml;rsektoriellt och skulle inte beh&amp;ouml;va b&amp;ouml;rja fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan i genomf&amp;ouml;randet av det projekt skrivelsen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r. Det v&amp;auml;stra vattendistriktet med bland annat G&amp;ouml;ta &amp;Auml;lv, &amp;Ouml;rekils&amp;auml;lven, B&amp;auml;ve&amp;aring;n och Enningdals&amp;auml;lven p&amp;aring;verkar klart och tydligt Skagerrak. Ett permanent inr&amp;auml;ttat Forum Skagerrak skulle vara l&amp;auml;mpligt f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra detta projekt.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 28 september 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Lars Tysklind (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Cecilia Wigstr&amp;ouml;m (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Naturvårdsverkets engagemang inom Ospar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:MJU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anläggande av våtmarker och satsning på vattendirektivet för att motverka övergödning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:MJU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en politik för ett långsiktigt hållbart svenskt fiske.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:MJU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge länsstyrelserna i uppdrag att tillsammans med kommunerna aktivt driva en planeringsprocess som syftar till att få en alltmer integrerad kustzonsförvaltning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:BoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot nedskräpning till havs.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:MJU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minska sjöfartens luftföroreningar genom att vidta åtgärder för att stimulera elanslutning när fartyg ligger i hamn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SkU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att genom ett EU-direktiv för marina bränslen säkerställa högt ställda miljökrav inom hela EU-området.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:TU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stimulera användningen av alkylatbensin.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:SkU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en grundkarta för botten längs hela Sveriges kust tas fram.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:MJU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör stödja att Forum Skagerrak blir en permanent organisation.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:MJU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Forum Skagerrak är ett lämpligt område för ett pilotprojekt för tillämpningen av ekosystemansatsen som föreslås i regeringens havsmiljöskrivelse 2004/05:173.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:MJU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0535526562910</intressent_id>
<namn>Lars Tysklind</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0992604658114</intressent_id>
<namn>Cecilia Wigström</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:43:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02MJ292</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:47:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:43:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02MJ292</dok_id>
<subtitel>av Lars Tysklind och Cecilia Wigström (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_mj_292.docx</filnamn>
<filstorlek>54314</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Skagerraks miljö</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0395D34E-4C4B-469D-B142-6A9A705DCCD2</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02MJ292</dok_id>
<subtitel>av Lars Tysklind och Cecilia Wigström (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_mj_292.pdf</filnamn>
<filstorlek>211818</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_mj_292</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8DE70C2E-DF96-4011-9708-85ED8D9D03D1</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>