<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2216318</hangar_id>
 <dok_id>GT02Kr7</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>Kr7</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:Kr7 av Ana Maria Narti (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>fp1254</tempbeteckning>
 <organ>KrU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>7</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-10-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2005-12-23 12:59:51</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-14 15:56:24</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 2005/06:2 Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik</titel>
 <subtitel>av Ana Maria Narti (fp)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Kr7/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Kr7</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Kr7</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om samh&amp;auml;llets behov av flerspr&amp;aring;kighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en intensiv f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av studierna om svenska spr&amp;aring;ket i hela utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om minoritetsspr&amp;aring;kens utveckling inom barnomsorgen och i hela utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om dialogen mellan minoriteter och majoritetssamh&amp;auml;llet, om behovet av information och aktivitet i minoriteternas egna milj&amp;ouml;er och p&amp;aring; deras egna spr&amp;aring;k.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om resurscentrum f&amp;ouml;r finskan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om utvecklingen av kunskap om olika europeiska spr&amp;aring;k.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Propositionen B&amp;auml;sta spr&amp;aring;ket &amp;auml;r faktiskt mer &amp;auml;n v&amp;auml;lkommen. Under alldeles f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid har Sveriges ledande politiker verkat tro att spr&amp;aring;kets fr&amp;aring;gor f&amp;aring;r svar p&amp;aring; ett automatiskt s&amp;auml;tt i det praktiska livet utan s&amp;auml;rskild uppmuntran fr&amp;aring;n landets ledning. Detta var sj&amp;auml;lvklart en illusion. Dialogen om det egna spr&amp;aring;ket och om samspelet mellan olika spr&amp;aring;k &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r hela samh&amp;auml;llets klimat. S&amp;auml;rskilt de mindre l&amp;auml;ndernas och de sm&amp;aring; befolkningarnas spr&amp;aring;k st&amp;ouml;ter p&amp;aring; nya sv&amp;aring;righeter och uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r nya hot i dagens internationaliserade och kommersialiserade v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Propositionen B&amp;auml;sta spr&amp;aring;ket lyfter fram en del av de problem som svenska spr&amp;aring;ket och Sveriges andra spr&amp;aring;k i dag beh&amp;ouml;ver finna l&amp;ouml;sning p&amp;aring;. I stora drag &amp;auml;r denna proposition v&amp;auml;lorienterad men den saknar f&amp;ouml;rdjupning och precision. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt relationen mellan majoritetens spr&amp;aring;k och andra spr&amp;aring;k i samh&amp;auml;llet som b&amp;ouml;r analyseras n&amp;auml;r migrationen blir alltmer n&amp;auml;rvarande och n&amp;auml;r allt i vardagen p&amp;aring;verkas av h&amp;auml;ndelser och m&amp;ouml;nster fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden. Vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r en tid n&amp;auml;r det tillst&amp;aring;nd som tidigare hade varit naturligt – enspr&amp;aring;kigheten – f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras; alltfler grupper och allt fler individer b&amp;auml;r med sig behovet av flerspr&amp;aring;kighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga spr&amp;aring;k blandas nu i Sveriges vardag – p&amp;aring; grund av t ex den massmediala explosionen, men ocks&amp;aring; p&amp;aring; grund av migrationens st&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och som f&amp;ouml;ljd av ratificering av internationella konventioner om minoriteternas r&amp;auml;ttigheter. Detta betyder att arbetet med majoritetens spr&amp;aring;k b&amp;ouml;r intensifieras p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er, i f&amp;ouml;rskola, skola, h&amp;ouml;gskola och universitet, men ocks&amp;aring; p&amp;aring; olika yrkesomr&amp;aring;den. N&amp;auml;r m&amp;aring;nga olika spr&amp;aring;k dagligen m&amp;ouml;ter varandra kan man inte n&amp;ouml;ja sig i skolarbetet med en koncentration p&amp;aring; vardagens talspr&amp;aring;k. Principiellt &amp;auml;r det viktigt att p&amp;aring;minna om att halvspr&amp;aring;kigheten &amp;auml;r en riktig fara i samh&amp;auml;llen som inte ger tillr&amp;auml;ckligt utrymme till studier av spr&amp;aring;kets alla funktioner – och att halvspr&amp;aring;kigheten kan drabba ocks&amp;aring; majoritetens spr&amp;aring;k om utbildningssystemet inte &amp;auml;gnar tillr&amp;auml;cklig tid och energi &amp;aring;t studierna. Grammatik och spr&amp;aring;kets gestaltning i litter&amp;auml;ra och vetenskapliga sammanhang beh&amp;ouml;ver grundligt studeras av de nya generationerna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Djup och nyanserad kunskap om majoritetens spr&amp;aring;k f&amp;aring;r inte ses som uttryck f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rtryck av samh&amp;auml;llets andra spr&amp;aring;k – minoriteternas och migrationens spr&amp;aring;k – och andra spr&amp;aring;k som redan lever i samh&amp;auml;llet ska inte heller betraktas som farliga f&amp;ouml;r majoritetens spr&amp;aring;k eller f&amp;ouml;r varandra. En m&amp;auml;nniska som har systematiskt utvecklat sina kunskaper om modersm&amp;aring;let till&amp;auml;gnar sig l&amp;auml;ttare och p&amp;aring; ett mera medvetet s&amp;auml;tt andra spr&amp;aring;k. V&amp;aring;r tid &amp;auml;r antagligen f&amp;ouml;rsta akten i en utveckling som f&amp;ouml;r alla v&amp;auml;rldens folk mot flerspr&amp;aring;kighet. I en s&amp;aring;dan tid beh&amp;ouml;ver vi alla f&amp;ouml;rdjupade och f&amp;ouml;rnyade kunskaper om b&amp;aring;de majoritetens och minoriteternas och migrationens spr&amp;aring;k.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Propositionen fastst&amp;auml;ller spr&amp;aring;kpolitikens m&amp;aring;l och d&amp;aring; ocks&amp;aring; minoritetsspr&amp;aring;kens vikt f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet: ”Alla ska ha r&amp;auml;tt till spr&amp;aring;k, att utveckla och till&amp;auml;gna sig svenska spr&amp;aring;ket, att utveckla och bruka det egna modersm&amp;aring;let och nationella minoritetsspr&amp;aring;ket …” Detta m&amp;aring;l &amp;auml;r allm&amp;auml;nt formulerat. Det har inte g&amp;aring;tt l&amp;aring;ng tid sedan Sverige erk&amp;auml;nde de nationella minoriteternas r&amp;auml;ttigheter och bland dessa utg&amp;ouml;r spr&amp;aring;ket en avg&amp;ouml;rande faktor i definitionen av minoriteternas identitet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill jag f&amp;ouml;rdjupa analysen av de villkor som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r en rik utveckling av de nationella minoriteternas spr&amp;aring;k.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att dessa spr&amp;aring;ks st&amp;auml;llning f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks inom barnomsorg och utbildning, fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rskola till h&amp;ouml;gskola och forskning. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att samh&amp;auml;llet skapar gener&amp;ouml;sa utrymmen f&amp;ouml;r information och aktivitet i minoriteternas egna milj&amp;ouml;er och p&amp;aring; deras spr&amp;aring;k, n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller t ex den vardagliga dialogen mellan minoriteter och majoritetssamh&amp;auml;lle eller &amp;auml;ldreomsorgen. Finl&amp;auml;ndarna &amp;auml;r i dag Sveriges st&amp;ouml;rsta minoritet. Folkpartiet understryker i dokumenten fr&amp;aring;n sitt senaste landsm&amp;ouml;te att finska spr&amp;aring;ket p&amp;aring; grund av det stora antalet sverigefinl&amp;auml;ndare har en s&amp;auml;rskild st&amp;auml;llning i det svenska samh&amp;auml;llet. Ett resurscentrum f&amp;ouml;r finska b&amp;ouml;r skapas i v&amp;aring;rt land.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samma intresse b&amp;ouml;r riktas ocks&amp;aring; mot de olika modersm&amp;aring;lens tillst&amp;aring;nd i milj&amp;ouml;er d&amp;auml;r migrationen skapar behov av flerspr&amp;aring;kighet. Det &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart att sm&amp;aring; isolerade grupper av nya inv&amp;aring;nare i landet inte p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som de stora grupperna kan h&amp;aring;lla sina spr&amp;aring;kliga arv levande. Men de stora gruppernas spr&amp;aring;k – arabiska, turkiska, kurdiska, persiska, spanska – borde f&amp;aring; betydligt st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter, b&amp;aring;de i utbildningssystemet och vissa delar av det sociala livet, t.ex. i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till v&amp;aring;rd och &amp;auml;ldreomsorg. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som denna nya flerspr&amp;aring;kighet vinner terr&amp;auml;ng i v&amp;aring;rt land f&amp;aring;r vi inte f&amp;ouml;rlora kunskap och erfarenhet i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till fr&amp;auml;mmande spr&amp;aring;k fr&amp;aring;n Europeiska unionen. Ocks&amp;aring; tr&amp;auml;ningen i europeiska spr&amp;aring;k b&amp;ouml;r utvecklas och &amp;aring;tervinna en stark position i utbildning och samh&amp;auml;lle. Detta p&amp;aring;pekar flera av Folkpartiets motioner och b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 14 oktober 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ana Maria Narti (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samhällets behov av flerspråkighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KrU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en intensiv förstärkning av studierna om svenska språket i hela utbildningssystemet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KrU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om minoritetsspråkens utveckling inom barnomsorgen och i hela utbildningssystemet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dialogen mellan minoriteter och majoritetssamhället, om behovet av information och aktivitet i minoriteternas egna miljöer och på deras egna språk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurscentrum för finskan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvecklingen av kunskap om olika europeiska språk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:UbU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0283009944701</intressent_id>
<namn>Ana Maria Narti</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 2005/06:2</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:32:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:32:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02Kr7</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:47:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:32:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Kr7</dok_id>
<subtitel>av Ana Maria Narti (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_kr_7.docx</filnamn>
<filstorlek>43906</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 2005/06:2 Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3E2E1EDA-8330-4832-B8FD-5C15CB224427</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Kr7</dok_id>
<subtitel>av Ana Maria Narti (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_kr_7.pdf</filnamn>
<filstorlek>162581</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_kr_7</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/064EE2BF-C4F5-480D-AA09-DB92A68FB625</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>