2216301 GT02Kr406 2005/06 Kr406 mot Enskild motion mot Motion 2005/06:Kr406 av Monica Green m.fl. (s) Motion Motion s41701 KrU 406 0 2005-09-30 00:00:00 2006-01-20 08:53:29 2005-10-05 16:52:37 Folkbildning av Monica Green m.fl. (s) Trycklov https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Kr406/text https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Kr406 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Kr406 <h1 class="Hemstl_rubrik">Förslag till riksdagsbeslut</h1> <ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om folkbildningens betydelse för en levande demokrati.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en utvecklad samverkan mellan folkbildning och högskola.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om folkbildningen som en viktig del för att förverkliga idén om det livslånga lärandet.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om det offentliga stödet till folkbildningen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att staten bör vara mer aktiv i sin kommunikation med Sveriges Kommuner och Landsting när det gäller syftet med stödet till folkbildningen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att principen att staten anger övergripande motiv för anslagen till folkbildningen men avstår från detaljreglering skall ligga fast.</p> </li> </ol> <h1 class="heading 1">Motivering</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">En levande demokrati förutsätter upplysta och bildade medborgare som tar aktiv del i samhället, som röstar i val, som engagerar sig i föreningsliv och i politiska partier. Om möjligheten att påverka och vara delaktig inte ska vara förbehållen en liten elit måste kunskapen komma alla till del.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">I Sverige har folkbildningen varit viktig för att uppnå detta mål. Folkbildningen stimulerar till ökat demokratiskt engagemang. Den innebär en möjlighet för alla människor, även de som saknar gymnasie- eller högskoleutbildning, att förkovra sig. Genom att delta i folkbildning kan deltagarna växa som människor och påverka samhället.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Statsvetare betonar i dag vikten av socialt kapital i form av tilltro mellan människor för att skapa det goda samhället. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att frigöra människors skapande och kreativitet. Folkbildningen fungerar som mötesplatser där ett aktivt deltagande visualiseras, vilket stärker det civila samhället. Genom sina kontaktskapande ytor kan studieförbund och folkhögskolor bidra till att skapa öppenhet, förståelse och samhörighet.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Att lära sig lyssna och förstå, ta till sig argument och argumentera för sin sak, ha förmåga att göra kompromisser och acceptera olikheter är grundläggande för ett demokratiskt förhållningssätt. Att hävda att demokratin måste erövras av varje ny generation är därför ingen överdrift. Här har folkbildningsarbetet en central roll i ett framtidsperspektiv. Samtidigt ger studiecirklar och seminarier teoretisk kunskap om demokratins villkor och betydelse. Utbildning kan vara ett livsviktigt steg på vägen för den som vill ändra sin livssituation. Då ska inte sociala, språkliga eller ekonomiska barriärer få stå i vägen. Att främja folkbildningen handlar om att bygga upp ett samhälle som alla har tillträde till.</p> <h1 class="heading 1">Folkbildningens betydelse för ett nyskapande folkrörelseliv</h1> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Folkbildningen är starkt förankrad i svenskt folkrörelse- och föreningsliv, vilket i stor utsträckning påverkar den konkreta verksamheten. Folkhögskolor och studieförbund har goda förutsättningar att knyta samman och verka i relation till såväl gamla som nya folkrörelser. De kan utgöra en förnyelsekraft i de etablerade rörelserna, men också vara en arena där nya rörelser kan växa fram och ta form.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Mångfalden i fråga om ideologi, profil och verksamhetsinriktning, som är kännetecknande för både studieförbund och folkhögskolor, är en styrka när man verkar i ett pluralistiskt samhälle.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Många folkbildningsorganisationer har ett internationellt samarbete. Sambandet mellan globala och lokala frågor måste synliggöras. Folkbildningsorganisationer har framgångsrikt arbetat med frågor kring långsiktigt hållbar utveckling.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Folkhögskolor och studieförbund ska vara självklara mötesplatser och drivkrafter i ett lokalt kulturliv. Folkbildningen är Sveriges största kulturarena, både när det gäller att förmedla kulturupplevelser och erbjuda människor möjlighet till eget skapande.</p> <h1 class="heading 1">Folkbildningen en del av det livslånga lärandet</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller vuxenutbildning. Vi anser också att folkbildningen kan ta ett ökat ansvar för vuxnas lärande. Folkbildningen utgör en brygga till högskolestudier, men kan också vara ett komplement till högskolan genom att studier på högskolenivå bedrivs inom folkbildningen. Genom folkbildningen kan människor stärka sitt självförtroende när det gäller studier och den kan få fler att ta steget till högskolan.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Ett utvecklat samarbete mellan högskola och folkbildningen bör komma till stånd. Arbetet med validering bör även omfatta folkbildningens olika möjligheter.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det är också viktigt att det kommer till stånd samverkan mellan folkbildningen och kommunernas vuxenutbildning i den reformering av vuxenutbildningen som pågår. Folkbildningen utgör en viktig del för att förverkliga idén om det livslånga lärandet.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Flexibla studieformer med stöd av IT kommer att ha en avsevärt större betydelse i framtiden. Fler kommer att kunna delta i folkbildningsverksamhet när den bättre anpassas efter deltagarnas behov och förutsättningar. Den framgångsrika utvecklingen av det flexibla lärandet i många folkhögskolor och studieförbund har tydligt demonstrerat kraften och dynamiken i folkbildningens pedagogiska tradition, liksom förmågan till förnyelse och utveckling.</p> <h1 class="heading 1">Det offentliga stödet till folkbildningen</h1> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Samhällets stöd spelar stor roll för finansieringen av folkbildningsarbetet. Sedan statsbidragsreformen 1991 har det offentliga stödet till folkbildningen minskat samtidigt som kostnaderna realt sett har ökat. Vi anser att det är en oroande utveckling. I en tid när kraven på kunskaper ökar, och när behovet av att stärka människors delaktighet i samhället kanske är större än någonsin, borde folkbildningen i stället stärkas. Vi har fortfarande stora kunskapsklyftor i samhället. Folkhögskolor och studieförbund gör i dag stora insatser för att nå utsatta grupper. De kan hjälpa människor att övervinna studiehinder, och de kan bidra till att motverka diskriminering. Med mer resurser skulle folkbildningen kunna göra ännu mer. En viktig princip för folkbildningsarbetet bör vara att mest resurser går till de människor som behöver mest.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Folkbildningen är viktig i ett samhälle där det mesta numera har ett pris. När stat, kommun och landsting ger bidrag till folkbildningen handlar det inte om att betala med skattemedel för grannens fiollektioner utan att se till att det finns musik i samhället.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Möjligheterna att erbjuda statsbidrag till nya organisationer hänger samman med utvecklingen av folkbildningsanslaget. Det finns i dag ett tryck från olika organisationer som önskar starta nya verksamheter både inom och utom existerande folkbildningsorganisationer. Detta är ett uttryck för ett växande behov av långsiktiga folkbildningsinsatser.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det behövs också en bättre samverkan mellan staten, landstingen och kommunerna. Staten bör vara mer aktiv i sin kommunikation med Landstingsförbundet och Kommunförbundet när det gäller syftet med stödet till folkbildningen.</p> <h1 class="heading 1">Folkbildningens oberoende</h1> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Folkbildningen har sin förankring i ett demokratiskt kunskapsarbete som sker i nära relation till folkrörelser och föreningsliv. Det har under lång tid förelegat en samsyn om att folkbildningen ska stå fri från statlig detaljreglering. Staten bör likaså i framtiden begränsa sig till att ange övergripande motiv för statsbidragen. Det är en styrka att vid sidan av offentliga institutioner ha självständiga och kraftfulla aktörer i det civila samhället. Dynamiken, mångfalden och pluralismen stärks.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">För att förklara folkhögskolornas och studieförbundens framgångar med att över tid skapa livskraftiga och efterfrågade verksamheter som människor väljer att delta i av fri vilja, är självständigheten och den nära kopplingen till det civila samhället viktiga beståndsdelar.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">En fri och frivillig folkbildning bör ha stort inflytande och ansvar också på nationell nivå. Det garanterar att villkor och förutsättningar för stödet till folkbildningsarbetet utformas med stor hänsyn till lokala förutsättningar och behov.</p> <table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"> <colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup> <tbody> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;">Stockholm den 30 september 2005</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Monica Green (s)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Catharina Bråkenhielm (s)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> <p class="Underskrifter">Nils-Erik Söderqvist (s)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Siw Wittgren-Ahl (s)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> <p class="Underskrifter">Hans Hoff (s)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Ann-Christin Ahlberg (s)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> </tbody> </table> 1 1 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om folkbildningens betydelse för en levande demokrati. Avslag Avslag 2005/06:KrU14 ? Acklamation 2 2 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en utvecklad samverkan mellan folkbildning och högskola. Avslag Avslag 2005/06:KrU14 ? Röstning 3 3 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om folkbildningen som en viktig del för att förverkliga idén om det livslånga lärandet. Avslag Avslag 2005/06:KrU14 ? Röstning 4 4 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om det offentliga stödet till folkbildningen. Avslag Avslag 2005/06:KrU14 ? Acklamation 5 5 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att staten bör vara mer aktiv i sin kommunikation med Sveriges Kommuner och landsting när det gäller syftet med stödet till folkbildningen. Avslag Avslag 2005/06:KrU14 ? Acklamation 6 6 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att principen att staten anger övergripande motiv för anslagen till folkbildningen men avstår från detaljreglering skall ligga fast. Avslag Avslag 2005/06:KrU14 ? Röstning INL Inlämning 2005-10-05 00:00:00 inträffat 13 hantering B Bordläggning 2005-10-13 00:00:00 inträffat 1 hanvisning HÄN Hänvisning 2005-10-13 00:00:00 inträffat 2 hanvisning 0975579292417 Monica Green S 1 undertecknare 0264838147315 Catharina Bråkenhielm S 2 undertecknare 0428644311601 Nils-Erik Söderqvist S 3 undertecknare 0808145784313 Siw Wittgren-Ahl S 4 undertecknare 0540190357911 Hans Hoff S 5 undertecknare 0909948830718 Ann-Christin Ahlberg S 6 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion 2014-11-22 18:48:11 statustext statustext Ärendet är avslutat GT02Kr406 2017-10-20 08:47:05 tilldelat Tilldelat Kulturutskottet 2014-11-22 18:48:11 GT02Kr406 av Monica Green m.fl. (s) mot_200506_kr_406.docx 48928 docx Folkbildning https://data.riksdagen.se/fil/597DEDBE-38DB-4463-9187-6DE608E78EF7 GT02Kr406 av Monica Green m.fl. (s) mot_200506_kr_406.pdf 180977 pdf Bilaga: mot_200506_kr_406 https://data.riksdagen.se/fil/21ACF03A-9A64-45DB-B6CF-16AFCD065120