<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2216224</hangar_id>
 <dok_id>GT02Kr337</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>Kr337</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:Kr337 av Torsten Lindström m.fl. (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd608</tempbeteckning>
 <organ>KrU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>337</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2005-12-23 12:55:10</systemdatum>
 <publicerad>2005-09-27 14:07:34</publicerad>
 <titel>Antisemitism, nazism och kommunism</titel>
 <subtitel>av Torsten Lindström m.fl. (kd)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Kr337/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Kr337</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Kr337</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om fortsatt information om och mot nazism.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en upplysningskampanj om och mot kommunism.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en upplysningskampanj om och mot antisemitism.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att se &amp;ouml;ver lagstiftningen mot hatbrott.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen &amp;aring;terkommer med en redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r vidtagna &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot nazism, kommunism och antisemitism.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Yrkande 4 h&amp;auml;nvisat till JuU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1900-talet l&amp;auml;r g&amp;aring; till historien som ett av de m&amp;ouml;rkaste vad g&amp;auml;ller synen p&amp;aring; m&amp;auml;nniskov&amp;auml;rdet. Visserligen har brutalitet och folkmord f&amp;ouml;rekommit n&amp;auml;stan s&amp;aring; l&amp;auml;nge den m&amp;auml;nskliga historien funnits, men aldrig f&amp;ouml;rr har s&amp;aring; m&amp;aring;nga sk&amp;auml;ndats och m&amp;ouml;rdats som under det f&amp;ouml;rra seklet. Ondskan fick nya ansikten under 1900-talet och fann nya metoder att pl&amp;aring;ga m&amp;auml;nniskor. Minnet av dessa illd&amp;aring;d lever kvar och kommer f&amp;ouml;rhoppningsvis att leda till att upprepningar av ondskans triumfer kan undvikas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nazismen och F&amp;ouml;rintelsen st&amp;aring;r i s&amp;auml;rklass. Det nazistiska hatet mot m&amp;auml;nniskor som inte passade de ariska och rasbiologiska ill&amp;auml;rorna gjorde att miljontals m&amp;auml;nniskor kallblodigt m&amp;ouml;rdades. Hatet riktade sig framf&amp;ouml;rallt mot det judiska folket som n&amp;auml;stintill utpl&amp;aring;nades p&amp;aring; den europeiska kontinenten och i v&amp;auml;rlden. Det ideologiskt betingade hatet drabbade &amp;auml;ven till exempel resandefolk och homosexuella. Ocks&amp;aring; m&amp;auml;nniskor med avvikande etisk uppfattning som till exempel kristna pr&amp;auml;ster och nunnor eller Jehovas vittnen f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljdes och avr&amp;auml;ttades.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska staten har under senare &amp;aring;r gjort ber&amp;ouml;mv&amp;auml;rda insatser f&amp;ouml;r att hedra F&amp;ouml;rintelsens offer. En bok har getts ut, forskning har underst&amp;ouml;tts och en s&amp;auml;rskild myndighet, Forum f&amp;ouml;r Levande Historia, inr&amp;auml;ttats. Nu finns emellertid farh&amp;aring;gor att det svenska engagemanget h&amp;aring;ller p&amp;aring; att mattas av. Det &amp;auml;r illavarslande i synnerhet i den tid d&amp;aring; nynazistiska krafter d&amp;aring; och d&amp;aring; sticker fram. I de svenska kommunalvalen syntes 2002 vissa framg&amp;aring;ngar f&amp;ouml;r extrema grupper. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r angel&amp;auml;get att staten g&amp;ouml;r nya insatser f&amp;ouml;r att nazismens offer ska hedras och F&amp;ouml;rintelsen aldrig gl&amp;ouml;mmas eller upprepas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommunismen &amp;auml;r en annan ideologi som sk&amp;ouml;rdat m&amp;aring;nga offer. Under kommunistiska diktaturer har, enligt f&amp;ouml;rsiktiga uppskattningar, 100 miljoner m&amp;auml;nniskor offrats. Sovjetunionen, Kina och Kambodja &amp;auml;r l&amp;auml;nder som blev synonymer med utrotning, sv&amp;auml;lt, mord och andra kr&amp;auml;nkningar av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Av de kommunistiska l&amp;auml;nderna kvarst&amp;aring;r framf&amp;ouml;r allt Nordkorea, Kina och Kuba, d&amp;auml;r f&amp;ouml;rtryck fortfarande r&amp;aring;der och m&amp;auml;nniskor &amp;auml;nnu kastas i f&amp;auml;ngelse f&amp;ouml;r att de ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tter diktaturen och h&amp;auml;vdar sin r&amp;auml;tt till m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En avg&amp;ouml;rande skillnad mellan det nazistiska och det kommunistiska f&amp;ouml;rtrycket &amp;auml;r m&amp;aring;h&amp;auml;nda att informationen om det senare fortfarande inte spritts i samma grad. &amp;Auml;nnu kan det finnas svenska politiker som utger sig f&amp;ouml;r att vara b&amp;aring;de kommunister och demokrater – en logisk kullerbytta utan f&amp;ouml;rankring i verkligheten. D&amp;auml;r kommunismen dragit fram har m&amp;auml;nniskov&amp;auml;rdet alltid kr&amp;auml;nkts och demokratin krossats. Vi kan ocks&amp;aring; se hur olika odemokratiska och v&amp;aring;ldsamma metoder blir vanligare i Sverige. Det kan s&amp;auml;kert till viss del ledas till okunnighet om demokratins v&amp;auml;rde samt om kommunismens och v&amp;auml;nsterradikalismens fasansfulla brott mot och kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nniskov&amp;auml;rdet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att informera om och klart ta avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n kommunismen i samh&amp;auml;llet, i skolan och i alla sammanhang. En kampanj motsvarande den om och mot nazism b&amp;ouml;r ske ocks&amp;aring; om och mot kommunism.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett gemensamt drag mellan nazism och kommunism &amp;auml;r inslaget av antisemitism. Under senare &amp;aring;r har rapporterats om en tilltagande antisemitism i v&amp;auml;rlden och i all synnerhet v&amp;auml;stra Europa. I Sverige finns starka varningssignaler att en antisemitism h&amp;aring;ller p&amp;aring; att sl&amp;aring; rot hos extrema ungdomsgrupper. Detta yttrar sig ocks&amp;aring; i brott, s.k. hatbrott. S&amp;auml;kerhetspolisens senast tillg&amp;auml;ngliga rapport ”Brottslighet kopplad till rikets inre s&amp;auml;kerhet” publicerades 2003. Det totala antalet hatbrott som anm&amp;auml;ldes 2003 var 3&amp;nbsp;914. Av dessa var 128 brott med antisemitiska motiv. De mest f&amp;ouml;rekommande anm&amp;auml;lda brotten var hets mot folkgrupp f&amp;ouml;ljt av olaga hot/ofredande. Det finns sk&amp;auml;l att tro att det finns betydande m&amp;ouml;rkertal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;det (BR&amp;Aring;) visade d&amp;auml;rtill 2002 i rapporten ”Hatbrott – En uppf&amp;ouml;ljning av r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendets insatser (BR&amp;Aring; 2002:9)” att n&amp;auml;stan nio av tio anm&amp;auml;lda hatbrott f&amp;ouml;r &amp;aring;r 2000 lades ned av polis eller &amp;aring;klagare. Grunden f&amp;ouml;r beslutet var oftast att det inte fanns n&amp;aring;gon sk&amp;auml;ligen misst&amp;auml;nkt person och att brottet d&amp;auml;rmed inte kunde utredas. I de flesta fall var det polisen som fattade beslut om att f&amp;ouml;runders&amp;ouml;kningen skulle l&amp;auml;ggas ned. I drygt 200 fall har polis fattat nedl&amp;auml;ggningsbeslutet &amp;auml;ven n&amp;auml;r det har funnits en misst&amp;auml;nkt person. Grunden f&amp;ouml;r beslutet har d&amp;aring; i h&amp;auml;lften av fallen varit att den misst&amp;auml;nkte varit minder&amp;aring;rig. N&amp;auml;r en f&amp;ouml;runders&amp;ouml;kning &amp;ouml;vertas av &amp;aring;klagaren finns i de allra flesta fall en sk&amp;auml;ligen misst&amp;auml;nkt person f&amp;ouml;r brottet. &amp;Auml;ven av de f&amp;ouml;runders&amp;ouml;kningar som &amp;ouml;vertagits av &amp;aring;klagare har dock ungef&amp;auml;r tre fj&amp;auml;rdedelar lagts ned. Den vanligaste nedl&amp;auml;ggningsgrunden var d&amp;aring; att brott inte kunde styrkas. &amp;Aring;tal meddelades f&amp;ouml;r 8 % av de anm&amp;auml;lda brotten. F&amp;ouml;r n&amp;auml;rmare 80 % av g&amp;auml;rningarna meddelade r&amp;auml;tten f&amp;auml;llande dom. Oftast inneh&amp;ouml;ll de f&amp;auml;llande domarna enbart ett hatbrott, men i en tredjedel av domarna hade r&amp;auml;tten totalt tre brott eller fler som beg&amp;aring;tts av samma person att ta st&amp;auml;llning till. De brott som oftast f&amp;ouml;rekom i kombination med hatbrotten var misshandel, olaga hot, tillgreppsbrott och skadeg&amp;ouml;relse. Det &amp;auml;r inte m&amp;ouml;jligt att ur statistiken f&amp;aring; fram uppgifter om huruvida g&amp;auml;rningsmannen tidigare &amp;auml;r d&amp;ouml;md f&amp;ouml;r hatbrott. Generellt kan s&amp;auml;gas att knappt 40 % av dem som d&amp;ouml;mdes f&amp;ouml;r hatbrott var tidigare d&amp;ouml;mda f&amp;ouml;r v&amp;aring;ldsbrott och en n&amp;auml;stan lika stor andel f&amp;ouml;r st&amp;ouml;ldbrott. En fj&amp;auml;rdedel av de d&amp;ouml;mda g&amp;auml;rningsm&amp;auml;nnen var tidigare lagf&amp;ouml;rda fem g&amp;aring;nger eller fler. Den vanligaste p&amp;aring;f&amp;ouml;ljden var dagsb&amp;ouml;ter eller f&amp;auml;ngelse. I h&amp;auml;lften av samtliga domar utd&amp;ouml;mdes n&amp;aring;gon av dessa tv&amp;aring; p&amp;aring;f&amp;ouml;ljder. Det brott som oftast ledde till b&amp;ouml;ter var hets mot folkgrupp, men &amp;auml;ven f&amp;ouml;r olaga hot och misshandel utd&amp;ouml;mdes i n&amp;aring;gra fall ett b&amp;ouml;tesstraff. Totalt meddelades 46 f&amp;auml;ngelsedomar, mestadels f&amp;ouml;r misshandel. Dessutom utd&amp;ouml;mdes f&amp;auml;ngelse f&amp;ouml;r enstaka fall av mord, dr&amp;aring;p, olaga hot och v&amp;aring;ld mot tj&amp;auml;nsteman. Den genomsnittliga f&amp;auml;ngelsetiden var drygt ett &amp;aring;r. Andelen misshandelsbrott som ledde till f&amp;auml;ngelse var st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;r misshandel generellt &amp;auml;n f&amp;ouml;r hatbrotten. Detta kan tyckas anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt, men f&amp;ouml;rklaras i stor utstr&amp;auml;ckning av en st&amp;ouml;rre andel av de g&amp;auml;rningsm&amp;auml;n som d&amp;ouml;mdes f&amp;ouml;r misshandel var under 18 &amp;aring;r n&amp;auml;r det var fr&amp;aring;gan om hatbrott &amp;auml;n n&amp;auml;r det g&amp;auml;llde samtliga misshandelsbrott. V&amp;aring;rd inom socialtj&amp;auml;nsten f&amp;ouml;rekom dubbelt s&amp;aring; ofta n&amp;auml;r det var fr&amp;aring;gan om en hatbrottsmisshandel, &amp;auml;n f&amp;ouml;r samtliga misshandelsbrott. Det finns s&amp;aring;ledes sk&amp;auml;l att s&amp;auml;rskilt se &amp;ouml;ver r&amp;auml;ttssamh&amp;auml;llets arbete mot hatbrott.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antisemitismen riktas d&amp;auml;rtill emot&lt;span class="Normalt&amp;#160;indrag&amp;#160;Char,Normal_indrag&amp;#160;Char,Normal&amp;#160;Indrag&amp;#160;Char"&gt; &lt;/span&gt;det judiska folket men maskeras alltf&amp;ouml;r ofta under en t&amp;auml;ckmantel d&amp;auml;r staten Israel kritiseras. Givetvis ska den israeliska regeringens agerande, liksom alla andra regeringars beteende, diskuteras &amp;ouml;ppet och kritiseras om s&amp;aring; &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt men det unika i fallet &amp;auml;r att klassiska antisemitiska beteenden och l&amp;ouml;gner dammas av f&amp;ouml;r att d&amp;auml;refter appliceras p&amp;aring; staten Israel. Utan att blinka kan detta leda till att staten Israels r&amp;auml;tt till existens, fred och frihet ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tts med hj&amp;auml;lp av antisemitiska argument. F&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med detta beh&amp;ouml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en opinionsbildning och kampanj emot antisemitismens fula tryne. Det &amp;auml;r tydligt att det inte r&amp;auml;cker med att upplysa om F&amp;ouml;rintelsen. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; information f&amp;ouml;r att kunna avsl&amp;ouml;ja n&amp;auml;r antisemitismen g&amp;ouml;r nya f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att f&amp;aring; genomslag i den moderna debatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att motverka antisemitism, nazism och kommunism b&amp;ouml;r de i motionen n&amp;auml;mnda &amp;aring;tg&amp;auml;rderna vidtas samt en redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r dessa insatser och utfallet avg&amp;ouml;ras.  &lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 22 september 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Torsten Lindstr&amp;ouml;m (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Annelie Enochson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Dan Kihlstr&amp;ouml;m (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ulrik Lindgren (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Mikael Oscarsson (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Tuve Sk&amp;aring;nberg (kd)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt information om och mot nazism.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KrU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en upplysningskampanj om och mot kommunism.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KrU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en upplysningskampanj om och mot antisemitism.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KrU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att se över lagstiftningen mot hatbrott.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:JuU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen återkommer med en redogörelse för vidtagna åtgärder mot nazism, kommunism och antisemitism.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:KrU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0892215792827</intressent_id>
<namn>Torsten Lindström</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>045666679112</intressent_id>
<namn>Annelie Enochson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0338278373318</intressent_id>
<namn>Dan Kihlström</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0499497337518</intressent_id>
<namn>Ulrik Lindgren</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0973782197017</intressent_id>
<namn>Mikael Oscarsson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0161597857912</intressent_id>
<namn>Tuve Skånberg</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:38:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02Kr337</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:46:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:38:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Kr337</dok_id>
<subtitel>av Torsten Lindström m.fl. (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_kr_337.docx</filnamn>
<filstorlek>49446</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Antisemitism, nazism och kommunism</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/069138AF-2EC0-47AA-AB1F-43E276E51F54</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Kr337</dok_id>
<subtitel>av Torsten Lindström m.fl. (kd)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_kr_337.pdf</filnamn>
<filstorlek>185409</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_kr_337</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A47BECD2-3D12-4A70-9E43-BE47F0B77C9D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>