2215256 GT02Fi319 2005/06 Fi319 mot Kommittémotion mot Motion 2005/06:Fi319 av Per Landgren m.fl. (kd) Motion Motion kd331 FiU 319 0 2005-10-05 00:00:00 2005-12-23 12:26:06 2005-10-05 16:58:55 Företagsskatter av Per Landgren m.fl. (kd) Trycklov https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Fi319/text https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Fi319 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Fi319 <h1 class="RubrikSammanf"><a id="_Toc523747008" name="_Toc523747008"></a><a id="_Toc526908560" name="_Toc526908560"></a><a id="_Toc22457886" name="_Toc22457886"></a><a id="_Toc117576529" name="_Toc117576529"></a>Sammanfattning</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Ett positivt företagarklimat skapar grunden för det goda samhället. Ett starkt näringsliv är förutsättningen för en bra välfärd, med god omsorg, värdig vård och en utvecklande skola. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Ett dynamiskt företagarklimat, med mångfald och konkurrenskraft, ger människors entreprenörskap och idéer möjlighet att blomma. De små och medelstora företagens villkor och behov ska styra utformningen av närings- och företagarpolitiken.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Kristdemokraterna föreslår i motionen att företagsklimatet förbättras genom att låta de skatter som drabbar näringslivet mildras. Bland annat föreslås att skatten på ägande minskas genom avvecklad förmögenhetssskatt. Inom ramen för samarbetet i Allians för Sverige föreslår Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet olika företagsskattereformer till ett totalt värde av 14 miljarder kronor. I detta företagsskattepaket är en avveckling av förmögenhetsskatten framträdande liksom en sänkning av arbetsgivaravgifterna. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Kristdemokraterna anser att dagens skattepolitik strider mot en rad skatterättsliga principer vilket skadar människors möjlighet till frihet och trygghet. I denna motion behandlas bland annat förmögenhetsskatten som framför allt strider mot minsta-offer-principen, skatteförmågeprincipen och neutralitetsprincipen. Den och andra skatter diskriminerar företagande och ägande på ett sätt som inte bara skadar skatteobjekten utan hela samhället. </p> <h1 class="RubrikInnehållsf" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"><a id="_Toc117576530" name="_Toc117576530"></a>Innehåll</h1> <p class="toc 1" style="line-height: 1.04em;">Sammanfattning	<a href="#_Toc117576529">1</a></p> <p class="toc 1" style="line-height: 1.04em;">Innehåll	<a href="#_Toc117576530">2</a></p> <p class="toc 1" style="line-height: 1.04em;">Förslag till riksdagsbeslut	<a href="#_Toc117576531">3</a></p> <p class="toc 1" style="line-height: 1.04em;">Sänkta kapitalskatter för ett ökat företagande och fler jobb	<a href="#_Toc117576532">4</a></p> <p class="toc 2" style="line-height: 1.04em;">Omläggning av egendoms- och kapitalbeskattningen	<a href="#_Toc117576533">4</a></p> <p class="toc 3" style="line-height: 1.04em;">Avveckla förmögenhetsskatten	<a href="#_Toc117576534">4</a></p> <p class="toc 2" style="line-height: 1.04em;">Förmögenhetsskatten – liten inkomst som medför stora skador	<a href="#_Toc117576535">5</a></p> <p class="toc 3" style="line-height: 1.04em;">Höjd bolagsskatt för att finansiera omläggning	<a href="#_Toc117576536">6</a></p> <p class="toc 3" style="line-height: 1.04em;">Effekterna av en omlagd egendoms- och kapitalbeskattning	<a href="#_Toc117576537">6</a></p> <p class="toc 2" style="line-height: 1.04em;">Periodiseringsfonder och obeskattade reserver	<a href="#_Toc117576538">8</a></p> <p class="toc 1" style="line-height: 1.04em;">Skattesänkningar för entrepenörer	<a href="#_Toc117576539">9</a></p> <p class="toc 2" style="line-height: 1.04em;">Sänkning av arbetsgivaravgifterna	<a href="#_Toc117576540">9</a></p> <p class="toc 2" style="line-height: 1.04em;">Minska riskerna för företagen så att fler vågar anställa ny personal	<a href="#_Toc117576541">9</a></p> <p class="toc 2" style="line-height: 1.04em;">Riskkapitalavdrag	<a href="#_Toc117576542">10</a></p> <p class="toc 2" style="line-height: 1.04em;">Inför etableringskonto	<a href="#_Toc117576543">10</a></p> <p class="toc 2" style="line-height: 1.04em;">Ägarbeskattning av fåmansbolag	<a href="#_Toc117576544">11</a></p> <p class="toc 3" style="line-height: 1.04em;">Höj bankernas förmånsrätt i företagsinteckningar	<a href="#_Toc117576545">11</a></p> <p class="toc 3" style="line-height: 1.04em;">Kvarvarande pomperipossa för företagare	<a href="#_Toc117576546">11</a></p> <p class="toc 2" style="line-height: 1.04em;">Rättvisa konkurrensvillkor	<a href="#_Toc117576547">12</a></p> <p class="toc 3" style="line-height: 1.04em;">Tonnageskatt	<a href="#_Toc117576548">12</a></p> <p class="toc 3" style="line-height: 1.04em;">Ge F-skattsedel till alla som önskar	<a href="#_Toc117576549">12</a></p> <p class="toc 2" style="line-height: 1.04em;">Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher	<a href="#_Toc117576550">13</a></p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"><a id="_Toc117576531" name="_Toc117576531"></a></p> <h1 class="Hemstl_rubrik" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;">Förslag till riksdagsbeslut</h1> <ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre skatter för företagen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avveckling av förmögenhetsskatten.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar att införa ett etableringskonto i enlighet med vad som anförs i motionen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 % i enlighet med vad som i motionen anförs.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher.<span style="vertical-align: super;">1</span></p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.<span style="vertical-align: super;">1</span></p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten med en tonnagebaserad skatt för rederier.<span style="vertical-align: super;">1</span></p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvarvarande pomperipossaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna.<span style="vertical-align: super;">1</span></p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att räntebelägga obeskattade reserver.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en tidsbegränsad amnesti i samband med ett avskaffande av förmögenhetsskatten.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar att avskaffa företagens medfinansiering av anställdas sjukpenning efter andra veckan i enlighet med vad i motionen anförs.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar att höja bankernas förmånsrätt i företagsinteckningar till 100 %.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar att införa en uppskovsmöjlighet vid reavinst vid försäljning av fåmansaktiebolag i enlighet med vad som anförs i motionen.</p> </li> </ol> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"><span style="vertical-align: super;">1</span> <span style="font-size: 8.0pt;">Yrkandena 7–10 hänvisade till SkU.</span></p> <h1 class="heading 1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"><a id="_Toc117576532" name="_Toc117576532"></a>Sänkta kapitalskatter för ett ökat företagande och fler jobb</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda villkor för fler och växande företag och att därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en balanserad finanspolitik i kombination med strukturella åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det är av största vikt att Sverige får ett mer småföretagarvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som har störst potential att expandera genom nyanställningar. En väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering av småföretag kräver en stor andel privata finansiärer. Privata finansiärer är ofta mer beredda att ta risker vid företagsetableringar. Goda villkor för privat riskfinansiering i småföretag är viktiga av dessa skäl.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin verksamhet till utlandet. För att vända denna trend måste vi ta företagens situation på allvar. Förändringar behöver göras för att inte kapital och kompetens – två mycket viktiga faktorer för ett gott företagsklimat – ska flytta utomlands. Här spelar beskattning av inkomst och kapital en viktig roll.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><a id="_Toc513441155" name="_Toc513441155"></a><a id="_Toc523747009" name="_Toc523747009"></a><a id="_Toc526908561" name="_Toc526908561"></a><a id="_Toc22457887" name="_Toc22457887"></a><a id="_Toc117576533" name="_Toc117576533"></a>Omläggning av egendoms- och kapitalbeskattningen</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har varit det negativa enskilda sparandet. Trenden har nu vänts men fortfarande finns all anledning att lyfta fram sparandets betydelse i den ekonomiska debatten. Skatteregler och lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att sparandet kan resultera i en real avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till företagssektorn för att nyttiggöras till investeringar i näringslivet.</p> <h3 class="heading 3,Mellanrubrik"><a id="_Toc523747010" name="_Toc523747010"></a><a id="_Toc526908562" name="_Toc526908562"></a><a id="_Toc22457888" name="_Toc22457888"></a><a id="_Toc117576534" name="_Toc117576534"></a>Avveckla förmögenhetsskatten</h3> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">De senaste årens utveckling har visat på svårigheterna att bibehålla förmögenhetsbeskattningen. Anledningen står främst att finna i den ökande internationaliseringen som gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens. Förmögenhetsbeskattningen som tidigare kunnat motiveras av fördelningspolitiska skäl får i dag helt andra effekter än de tänkta. Detta har tydliggjorts bl.a. genom att regeringen befriat huvudägarna i aktiebolag från förmögenhetsskatt medan t.ex. normalinkomsttagare som råkar ha sitt egnahem beläget i ett attraktivt område till följd av de kraftigt höjda taxeringsvärdena tvingas betala förmögenhetsskatt. Sveriges aktiemiljardärer är befriade från förmögenhetsskatten på sitt aktieinnehav. Motivet för detta är att de annars sannolikt skulle välja att lämna Sverige med sina tillgångar. De som inte har de stora resurserna får stanna kvar och finna sig i att betala skatten. Även regeringen överväger i budgetpropositionen att i det ”fortsatta arbetet” utreda om man ska föreslå att slopa befrielsen från förmögenhetsskatt och i stället införa ett tak i förmögenhetsskatten. Kristdemokraterna anser att detta är ytterligare ett bevis för att förmögenhetsskatten är feltänkt i grunden. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Av den totala förmögenhetsskatten som betalades in år 2000 utgjorde egna hem inte mindre än 36 procent av den totala tillgångsmassan.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref0" name="fnref0"></a><a href="#fn0"><sup>1</sup></a></span> Inkomstbeskattningen (arbetsinkomster och bolagsvinster) och kapitalinkomstbeskattningen (räntor och reavinster) innebär att en faktisk inkomst beskattas. Förmögenhetsbeskattningen däremot, bygger ofta på fiktiva värden. Detta kan ge fördelningspolitiskt orimliga effekter. Till exempel tvingas många småhusägare att utöver den höga fastighetsskatten betala förmögenhetsskatt. Detta trots att förmögenheten som är bunden i fastigheten inte går att omsätta till inkomster med mindre än att bostaden säljs.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Förmögenhetsskatten ger också den orimliga effekten att investeringar som kan vara både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma inte kommer till stånd. Detta gäller särskilt vid högre inflationstakt. Men redan vid det mål som Riksbanken satt upp på 2 procents inflationstakt leder främst förmögenhetsskatten till att den reala beskattningen blir högre än 100 procent på investeringar som ger en real avkastning på 4 procent före skatt. Investeringar som realt skulle ge en avkastning på 4 procent eller lägre, kommer alltså inte till stånd i Sverige med dagens skattesystem.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><a id="_Toc117576535" name="_Toc117576535"></a>Förmögenhetsskatten – liten inkomst som medför stora skador</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">I Kristdemokraternas budgetalternativ finansieras avvecklingen av förmögenhetsskatten krona för krona. Ändå är Kristdemokraternas uppfattning att en avveckling av förmögenhetsskatten skulle bli en samhällsekonomisk och även en statsfinansiell vinst på relativt kort sikt. Enligt uppskattningar som gjorts befinner sig över 600 miljarder kronor utomlands som tillhör svenskar. Detta ”flyktkapital” skulle kunna betyda mycket för den svenska samhällsekonomin om det kunde placeras i svenska finansinstitut. Helt säkert skulle en kapitalinjektion i Sverige medverka till ett något lägre ränteläge vilket stimulerar investeringar och sysselsättning. Även om förmögenhetsskatten helt avvecklas, vilket är vårt förslag, kommer skatten på kapitalavkastningen att finnas kvar. Om 20 procent av ”flyktkapitalet” placeras i Sverige innebär detta att 100 miljarder kronor kan beskattas vid avkastning och de reavinster som görs med detta kapital beskattas. Detta är ett rimligt antagande med tanke på de erfarenheter som gjorts i exempelvis Österrike. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Enligt regeringens prognos kommer förmögenhetsskatten att inbringa 5,7 miljarder kronor år 2006. Detta belopp ska vägas mot de nya skatteintäkter som hemflyttande kapital inbringar samt de effekter på sysselsättning och investeringar som en slopad förmögenhetsskatt medför. Kristdemokraterna finner regeringens försvar av förmögenhetsskatten obegripligt på både ett samhällsekonomiskt, statsfinansiellt och moraliskt plan. Möjligen har man målat in sig i ett ideologiskt hörn med hjälp av gammal socialdemokratisk retorik. Socialdemokraternas eventuella ideologiska argument för att bibehålla förmögenhetsskatten tillintetgörs dessbättre fullständigt av det faktum att man befriat svenska aktiemiljardärer ifrån förmögenhetsskatt. Förmögenhetsskatt betalas numera till större del av villaägare och företagare. Det är den sista skatten i Sverige som diskriminerar gifta och sammanboende med barn.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Kristdemokraterna anser att förmögenhetsskatten måste avskaffas. Dessutom anser vi att regeringen måste utreda hur en tidsbegränsad amnesti kan införas så att så mycket kapital som möjligt placeras i Sverige. </p> <p class="Tabell och bildrubrik">Avveckla förmögenhetsskatten</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Allians för Sverige föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas under nästa mandatperiod. Redan 2006 halveras skattesatsen från 1,5 procent till 0,75 procent.</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Skattebortfallet beräknas uppgå till 2,9 miljarder kronor 2006.</p> <h3 class="heading 3,Mellanrubrik"><a id="_Toc523747012" name="_Toc523747012"></a><a id="_Toc526908564" name="_Toc526908564"></a><a id="_Toc22457890" name="_Toc22457890"></a><a id="_Toc117576536" name="_Toc117576536"></a>Höjd bolagsskatt för att finansiera omläggning</h3> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Kristdemokraterna anser att en omläggning snarast behöver genomföras av egendoms- och kapitalbeskattningen. Förmögenhetsskatten bör fasas ut ur det svenska skattesystemet liksom dubbelbeskattningen på investeringar och risksparande. För att delvis finansiera detta föreslås en något höjd bolagsskatt, dvs. skatten på företagens <span style="font-style: italic;">faktiska</span> vinster. Vi gör bedömningen att förmögenhetsskatten i kombination med dubbelbeskattningen är väsentligt mer skadlig för ekonomin och utvecklingskraften i vårt land än den höjning av bolagsskatten som vi föreslår. Höjningen innebär att bolagsskatten ökar från 28 till 30 procent av nettovinsten. På så sätt sker beskattningen på faktiska intäkter, inte på fiktiva värden som vid förmögenhetsbeskattningen. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det kan konstateras att det inom nästan samtliga riksdagspartier finns en diskussion om förmögenhetsskattens avskaffande. </p> <h3 class="heading 3,Mellanrubrik"><a id="_Toc513441156" name="_Toc513441156"></a><a id="_Toc523747013" name="_Toc523747013"></a><a id="_Toc526908565" name="_Toc526908565"></a><a id="_Toc22457891" name="_Toc22457891"></a><a id="_Toc117576537" name="_Toc117576537"></a>Effekterna av en omlagd egendoms- och kapitalbeskattning</h3> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Den samlade effekten av Kristdemokraternas förslag beträffande egendoms- och kapitalbeskattningen framgår av diagram nedan. Diagrammen jämför den totala beskattningen på aktieinvesteringar med regeringens politik och Kristdemokraternas fullt genomförda kapitalskattepolitik, under antagandet att investerarens övriga nettoförmögenhet överstiger en miljon kronor. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">I diagram 1 antas ett 10-procentigt avkastningskrav, 2 procents inflation och att 30 procent av vinsten efter bolagsskatt delas ut.<span style="font-weight: bold;"> </span>Trots Kristdemokraternas förslag till något höjd bolagsskatt, leder det samtidigt föreslagna slopandet av dubbelbeskattningen och förslaget om avvecklad förmögenhetsskatt till att den totala beskattningen av det riskvilliga kapitalet minskas från 60 procent till 45 procent.<span style="font-weight: bold;"> </span>Den reala avkastningen efter skatt blir 2,8 procent med gällande regler och 4,6 procent med Kristdemokraternas förslag fullt genomfört.</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT02Fi319/MOT_200506_Fi_319-1.png" width="416" height="369" alt="Image: MOT_200506_Fi_319-1.png" style="position: static;"/></p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">I diagram 2 antas att den reala avkastningen före skatt i stället bara blir 4 procent, men att förutsättningarna i övrigt är desamma som tidigare. Då framgår vilken förödande effekt förmögenhetsskatten har för att reducera avkastningen efter skatt och därigenom omöjliggöra investeringar som annars kunde ha varit både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma. Av avkastningen före skatt går 70 procent bort i skatt, vilket fortfarande ska jämföras med de 45 procent som blir fallet med Kristdemokraternas förslag när det är fullt genomfört. Den reala avkastningen efter skatt blir negativ, –0,2 procent, med gällande regler men är fortfarande positiv, 1,3 procent, med Kristdemokraternas förslag.</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: normal; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT02Fi319/MOT_200506_Fi_319-2.png" width="404" height="298" alt="Image: MOT_200506_Fi_319-2.png" style="position: static;"/></p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">För att yttterligare förstärka kapitalförsörjningen föreslår Kristdemokraterna tillsammans med övriga partier inom Allians för Sverige att en möjlighet att skjuta upp reavinstbeskattningen införs. </p> <p class="Tabell och bildrubrik">Uppskjuten reavinstbeskattning</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Allians för Sverige föreslår att kapitalförsörjningen förbättras genom införande av en möjlighet till uppskjuten reavinstbeskattning för delägare i fåmansaktiebolag som säljer ett företag. Uppskov ges för reavinster upp till ett belopp av 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag. </p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Den statsfinansiella kostnaden beräknas till 0,5 miljarder kronor 2006.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><a id="_Toc117576538" name="_Toc117576538"></a>Periodiseringsfonder och obeskattade reserver</h2> <p class="Tabell och bildrubrik"><a id="_Toc523747014" name="_Toc523747014"></a><a id="_Toc526908571" name="_Toc526908571"></a><a id="_Toc22457897" name="_Toc22457897"></a>Obeskattade reserver</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Allians för Sverige föreslår att den räntebeläggning som införts för periodiseringsfonder utsträcks till att omfatta även andra obeskattade reserver. Ett fribelopp på 10 miljoner kronor införs. Detta fribelopp ska omfatta alla obeskattade reserver inklusive periodiseringsfonder, vilket kommer att medföra en lättnad jämfört med gällande regler på ca 400 miljoner kronor. För större företag leder förslaget till ökade statliga skatteintäkter på 1,4 miljarder kronor. </p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Sammantaget leder förslaget till en förstärkning av det finansiella sparandet på ca 1 miljard kronor 2006. </p> <h1 class="heading 1"><a id="_Toc117576539" name="_Toc117576539"></a>Skattesänkningar för entrepenörer</h1> <p class="Tabell och bildrubrik">Jobbavdrag för näringsinkomster</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; word-break-inside: hyphenate;">Allians för Sverige föreslår att det vid den kommunala beskattningen införs ett förvärvsavdrag för näringsinkomster. Avdraget utformas på samma sätt som jobbavdraget för arbetsinkomster.</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; word-break-inside: hyphenate;">Kostnaden för näringsinkomstreformen beräknas uppgå till 1,2 miljarder kronor år 2006.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><a id="_Toc523747015" name="_Toc523747015"></a><a id="_Toc526908572" name="_Toc526908572"></a><a id="_Toc22457898" name="_Toc22457898"></a><a id="_Toc117576540" name="_Toc117576540"></a>Sänkning av arbetsgivaravgifterna</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Alla typer av arbetsgivaravgifter som debiteras arbetsgivaren som ett direkt pålägg på lönekostnaderna fungerar som en löneskatt som driver upp lönekostnaden. En allt högre lönekostnad försämrar näringslivets konkurrenskraft med omvärlden och minskar därmed sysselsättningen i Sverige. Därför vill Kristdemokraterna hålla nere arbetsgivaravgifter och löneskatter.</p> <p class="Tabell och bildrubrik">Sänkta arbetsgivaravgifter för nyanställningar</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Allians för Sverige föreslår att arbetsgivare i näringslivet som nyanställer, för varje nyanställd, endast betalar pensionsavgift och slipper övriga arbetsgivaravgifter, under det första året. År två nedsätts arbetsgivaravgiften med tre fjärdedelar, år tre med hälften och år fyra med en fjärdedel. Efter fyra år upphör nedsättningen. För att säkerställa att företag inte avskedar arbetskraft för att därefter omedelbart nyanställa ska nedsättningen endast utgå till arbetsgivare som ökat det totala antalet anställda. </p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Kostnaden beräknas uppgå till 2,6 miljarder kronor 2006. När reformen efter fyra år fått fullt genomslag beräknas årskostnaden uppgå till drygt 6 miljarder kronor.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><a id="_Toc117576541" name="_Toc117576541"></a>Minska riskerna för företagen så att fler vågar anställa ny personal</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Införande av principen att låta företagen betala för de anställdas frånvaro är djupt skadlig för samhällsekonomin. Kristdemokraterna anser att sjukförsäkringen ska skötas av det offentliga så att den ekonomiska risken för sjukdom inte primärt hamnar hos företagen. Den som anställer en person i Sverige tog redan innan denna reform infördes en stor ekonomisk risk genom att utbilda och träna den nyanställde. Medfinansieringen leder till att den ekonomiska risken av att anställa ökar för företagen. Samtidigt får de personer som har en sjukdomshistorik mindre möjligheter att få jobb eftersom företagen måste minimera sina risker. Kristdemokraterna anser därför liksom övriga partier i Allians före Sverige att medfinansieringsreformen bör återställas. </p> <p class="Tabell och bildrubrik">Medfinansiering</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Allians för Sverige föreslår att arbetsgivarnas medfinansiering efter andra sjukveckan med 15 procent av sjukpenningkostnaden för anställda slopas fr.o.m. årsskiftet. Det innebär att arbetsgivarna avlastas kostnader på 2,5 miljarder kronor 2006. Förslaget finansieras genom en motsvarande höjning av arbetsgivaravgifterna.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><a id="_Toc523669724" name="_Toc523669724"></a><a id="_Toc526908573" name="_Toc526908573"></a><a id="_Toc22457899" name="_Toc22457899"></a><a id="_Toc117576542" name="_Toc117576542"></a>Riskkapitalavdrag</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Kristdemokraterna föreslår att personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag fr.o.m. år 2006 ska ha möjlighet till skattereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. </p> <p class="Tabell och bildrubrik">Riskkapitalavdrag</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Allians för Sverige föreslår att ett riskkapitalavdrag införs för att ytterligare stimulera framväxten av privat investeringskapital. Utformningen av riskkapitalavdraget kommer att redovisas senare.</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">För ändamålet avsätts en ram om 0,1 miljarder kronor per år. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><a id="_Toc117576543" name="_Toc117576543"></a>Inför etableringskonto</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Riskkapitalavdraget bör också kompletteras med införande av etableringskonto. Att öppna ett etableringskonto innebär att man kan sätta av pengar skattefritt för en framtida företagsstart. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det är i dag svårt att spara ihop till startkapital för ett eget företag. Många har också svårt att få banklån för detta ändamål. Ett etableringskonto skulle kunna locka mindre riskbenägna att starta eget. För vissa grupper, såsom invandrare, ungdomar och kvinnor, kan det många gånger tyvärr vara svårt att få banklån. För dem kan etableringskonto vara ett bra alternativ.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">I Danmark finns sedan 1965 möjlighet att skattefritt spara för att starta eget företag. På ett s.k. etableringskonto är insättningarna avdragsgilla och möjliga upp till 40 procent av nettolönen. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Om sparmedel tas ut utan att användas till anläggningstillgångar i ett nystartat företag, efterbeskattas kontohavaren och får dessutom betala en ränta för den tid som pengarna varit obeskattade. Avdrag för insättningar på kontot kan göras upp till fyra år efter etableringsåret, men begränsat till 40 procent av löneintäkten eller vinsten vid egen verksamhet. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Mellan 550 och 800 danskar har årligen de senaste fyra åren valt att göra insättningar på ett etableringskonto. Många nya företag har startats, och kommer att startas, tack vare etableringskontot – företag som kanske aldrig tillkommit annars. Kristdemokraterna vill att etableringskonto ska införas också i Sverige.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><a id="_Toc523747016" name="_Toc523747016"></a><a id="_Toc526908574" name="_Toc526908574"></a><a id="_Toc22457900" name="_Toc22457900"></a><a id="_Toc117576544" name="_Toc117576544"></a>Ägarbeskattning av fåmansbolag</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i fåmansbolag. Reglerna är, trots att flera förändringar gjorts sedan de infördes 1990, fortfarande ofördelaktiga jämfört med dem som gäller för andra företag. Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterligt komplicerade. Ett särskilt problem gäller vad som ska ses som intäkt av kapital och vad som ska ses som inkomst av arbete, lön och av den utdelning ägaren tar ut. I dag gäller att som kapitalinkomst räknas endast ett belopp motsvarande statslåneräntan plus 5 procent, resten räknas som lön och beskattas därefter. Innan ägaren betalar skatt på utdelningen har utdelningen också beskattats i företaget (s.k. dubbelbeskattning). Utgångspunkten måste vara att delägare i fåmansaktiebolag ska beskattas och behandlas lika som delägare i större bolag och att utdelning utöver ett belopp motsvarande marknadsmässig lön bör beskattas som kapitalinkomst.</p> <p class="Tabell och bildrubrik">Rättvis beskattning av fåmansbolagen</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Alliansen föreslår att det krångliga regelverket (3:12) för fåmansbolagen ändras så att det inte missgynnar eget företagande. Regeringen kommer i slutet av oktober att föreslå vissa förändringar i beskattningen av fåmansbolag. Av lagrådsremissen framgår att dessa förändringar kommer att bli otillräckliga. Vi avser att gå längre och återkommer med den exakta utformningen i anslutning till regeringens proposition.</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Alliansen anslår, utöver regeringens förslag, 0,9 miljarder kronor 2006.</p> <h3 class="heading 3,Mellanrubrik"><a id="_Toc117576545" name="_Toc117576545"></a>Höj bankernas förmånsrätt i företagsinteckningar</h3> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">I en särskild kommittémotion av Maria Larsson m.fl. beskrivs ingående hur den reform inom konkurrenslagstiftningen som beslutades år 2003 påverkat företagandet i mindre tätbebyggda delar av Sverige. Med anledning av detta föreslår Kristdemokraterna tillsammans med övriga partier i Allians för Sverige att bankernas förmånsrätt höjs till 100 procent. </p> <p class="Tabell och bildrubrik">Förmånsrätt</p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Allians för Sverige föreslår att bankernas allmänna förmånsrätt i företagsinteckningar höjs från nuvarande 55 procent till 100 procent från den 1 januari 2006. </p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;">Förslaget beräknas öka kostnaderna för statens lönegarantiersättning med 0,5 miljarder kronor 2006.</p> <h3 class="heading 3,Mellanrubrik"><a id="_Toc117576546" name="_Toc117576546"></a>Kvarvarande pomperipossa för företagare</h3> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Under början av detta decennium uppstod på grund av 3:12-reglerna en s.k. pomperipossaeffekt. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat och satsat fick skatteskulder därför att deras fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde realiseras och som delvis beskattades som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat företag som betalning för det företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst fanns kvar även efter att företagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta till retroaktivt (prop. 2002/03:15). Samtidigt ansåg skatteutskottet att regeringen skulle uppmärksamma de övriga pomperipossafallen (skatteutskottets betänkande 2002/03:5). Regeringen har ännu inte återkommit med ett sådant förslag eller redovisat vad det skulle kosta att lägga fram ett dylikt förslag. Kristdemokraterna finner att detta är oetiskt mot de människor som nu lever med s.k. pomperipossaskulder till staten samtidigt som det är ett flagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda församlingen i Sverige. Kristdemokraterna yrkar att riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att omgående verkställa det beslut som fattades av riksdagen den 19 december 2002.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><a id="_Toc523747017" name="_Toc523747017"></a><a id="_Toc526908575" name="_Toc526908575"></a><a id="_Toc22457901" name="_Toc22457901"></a><a id="_Toc117576547" name="_Toc117576547"></a>Rättvisa konkurrensvillkor</h2> <h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="margin-top: 2.12mm;"><a id="_Toc117576548" name="_Toc117576548"></a>Tonnageskatt</h3> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"><span style="color: #000000;">Genom EU-beslut har olika åtgärder för att stärka konkurrenskraften för sjöfarten på nationell nivå införts i EU-länderna. Bland dessa åtgärder är den viktigaste att den tonnagebaserade bolagsskatteberäkningen har införts. Numera har Finland, Danmark, Tyskland, England, Holland, Belgien, Frankrike, Spanien, Irland och Grekland samt Norge en s.k. tonnageskatt. Sverige är tillsammans med sjöfartsnationen Österrike det enda landet som inte har tonnageskatt eller motsvarande. </span>För svensk sjöfart är det viktigt att det råder samma förutsättningar som konkurrenterna har för att sjöfarten skall kunna utvecklas. En konkurrenskraftig rederinäring innebär också att effekten kommer hela sjöfartsklustret till godo. Rederiernas landorganisationer växer och ger effekter inom flera andra näringsgrenar. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate; font-family: "Tms Rmn"; color: #000000;">Kristdemokraterna yrkar att regeringen skyndsamt utreder hur en tonnagebeskattning kan införas i Sverige redan 2006. Rederierna ska med denna beskattning betala skatt i förhållande till sitt tonnage. Den beskattningen ska samtidigt ersätta bolagsskatten så att reformen blir kostnadsneutral för staten.</p> <h3 class="heading 3,Mellanrubrik"><a id="_Toc526908583" name="_Toc526908583"></a><a id="_Toc22457909" name="_Toc22457909"></a><a id="_Toc117576549" name="_Toc117576549"></a>Ge F-skattsedel till alla som önskar</h3> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Utan F-skattsedel är det mycket svårt att för en näringsidkare att effektivt konkurrera på sin marknad. Ett företag måste kunna visa kunder och uppdragsgivare att man tar ansvar för skatter och arbetsgivaravgifter. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Kristdemokraterna anser att enskilda människor enkelt ska kunna växla mellan att vara anställd och att bedriva egen näringsverksamhet. Företag som tvekar att anställa skulle kunna lägga ut uppdrag på intresserade personer utan att anställa dem. Från och med den 1 januari 1998 förenklades reglerna för tilldelning av F-skattsedel. Skattemyndigheterna delar trots det inte ut F-skattsedel till personer som avser att bedriva näringsverksamhet. Bland sådana personer har man även räknat in dem som endast tar uppdrag från tidigare arbetsgivare. Kristdemokraterna anser att F-skattsedel ska delas ut till alla seriösa företagare som inte har fått näringsförbud eller har omfattande skatteskulder som inte betalas av regelbundet.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><a id="_Toc117576550" name="_Toc117576550"></a>Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Det krångel som det innebär att starta och driva företag har tidigare nämnts. Regelfloran drabbar inte bara den som driver företag utan avskräcker också många människor som funderar på att starta eget då de inser problemen. Inom vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. taxi-, restaurang- och frisörnäringen. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av sådana som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår Kristdemokraterna att man bör pröva en modell med schablonbeskattning. Den går ut på att näringsidkare ges en licens till vilken en lägsta avgift kopplas. Avgiften sätts efter det bedömda skattemässiga resultatet av verksamheten. För restaurangbranschen kan det t.ex. vara golvytan och läget, för taxinäringen antalet fordon. Licensavgiften är ingen ersättning för de normala skatterna utan utgör en lägsta nivå för hur mycket skatter som ska betalas in.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Redovisas moms, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, etc. för högre belopp än licensavgiften räknas den redan inbetalda avgiften av innan den slutliga skatten betalas. Därmed kommer alla företag i en bransch att åtminstone betala licensavgiften, och den snedvridande konkurrensen kan därmed minska. Skattemyndighetens kontrollmöjligheter ökar dramatiskt med detta system.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Modellen finns redan utredd (Branschsaneringsutredningen, SOU 1997:111) och kan lämpligtvis prövas först i en bransch i ett par regioner för att sedan utökas till flera.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">En annan mer långtgående variant är att bara ta ut en licensavgift och inga ytterligare skatter på det aktuella företaget. En sådan modell skulle kanske i än högre grad slå ut den svarta ekonomin i de branscher som omfattas.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Också detta system med enbart licensavgifter och ingen övrig beskattning av ett företags vinst och arbetskraft bör prövas i en bransch i ett par regioner. Därmed kan de olika systemens effektivitet och konsekvenser jämföras.</p> <table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"> <colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup> <tbody> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;">Stockholm den 5 oktober 2005</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Per Landgren (kd)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Mats Odell (kd)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> <p class="Underskrifter">Lars Lindén (kd)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Stefan Attefall (kd)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> <p class="Underskrifter">Maria Larsson (kd)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Mikael Oscarsson (kd)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> <p class="Underskrifter">Annelie Enochson (kd)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Lars Gustafsson (kd)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> <p class="Underskrifter">Else-Marie Lindgren (kd)</p> </td> </tr> </tbody> </table> <hr /> <table border="0" summary="contains document footnotes"> <tr> <td valign="top"><a id="fn0" name="fn0"></a><a href="#fnref0">[1]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> <span style="font-size: 8.0pt;">Skattestatistisk årsbok 2002.</span></p> </div></td> </tr> </table> 1 1 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre skatter för företagen. Avslag 2005/06:FiU1 ? 2 2 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avveckling av förmögenhetsskatten. Avslag 2005/06:FiU1 ? 3 3 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter. Avslag 2005/06:FiU1 ? 4 4 Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen. Avslag 2005/06:FiU1 ? 5 5 Riksdagen beslutar att införa ett etableringskonto i enlighet med vad som anförs i motionen. Avslag 2005/06:FiU1 ? 6 6 Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 % i enlighet med vad som i motionen anförs. Avslag 2005/06:FiU1 ? 7 7 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher. Avslag Avslag 2005/06:SkU17 ? Acklamation 8 8 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel. Avslag Avslag 2005/06:SkU21 ? Röstning 9 9 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten med en tonnagebaserad skatt för rederier. Avslag Avslag 2005/06:SkU17 ? Acklamation 10 10 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvarvarande pomperipossaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna. Avslag Avslag 2005/06:SkU17 ? Acklamation 11 11 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att räntebelägga obeskattade reserver. Avslag 2005/06:FiU1 ? Acklamation 12 12 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en tidsbegränsad amnesti i samband med ett avskaffande av förmögenhetsskatten. Avslag 2005/06:FiU1 ? Acklamation 13 13 Riksdagen beslutar att avskaffa företagens medfinansiering av anställdas sjukpenning efter andra veckan i enlighet med vad i motionen anförs. Avslag 2005/06:FiU1 ? Acklamation 14 14 Riksdagen beslutar att höja bankernas förmånsrätt i företagsinteckningar till 100 %. Avslag 2005/06:FiU1 ? Acklamation 15 15 Riksdagen beslutar att införa en uppskovsmöjlighet vid reavinst vid försäljning av fåmansaktiebolag i enlighet med vad som anförs i motionen. Avslag 2005/06:FiU1 ? Acklamation INL Inlämning 2005-10-05 00:00:00 inträffat 13 hantering B Bordläggning 2005-10-13 00:00:00 inträffat 1 hanvisning HÄN Hänvisning 2005-10-13 00:00:00 inträffat 2 hanvisning 0363608290410 Per Landgren KD 1 undertecknare 0700424025906 Mats Odell KD 2 undertecknare 0393583311409 Lars Lindén KD 3 undertecknare 0745549193810 Stefan Attefall KD 4 undertecknare 0331967573912 Maria Larsson KD 5 undertecknare 0973782197017 Mikael Oscarsson KD 6 undertecknare 045666679112 Annelie Enochson KD 7 undertecknare 0534056896314 Lars Gustafsson KD 8 undertecknare 0481005050915 Else-Marie Lindgren KD 9 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion 2014-11-23 10:14:33 statustext statustext Ärendet är avslutat GT02Fi319 2017-10-20 08:45:48 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-23 10:14:33 GT02Fi319 av Per Landgren m.fl. (kd) mot_200506_fi_319.docx 83941 docx Företagsskatter https://data.riksdagen.se/fil/BC39B20A-8519-4094-B1E2-EA9F0C14BCD6 GT02Fi319 av Per Landgren m.fl. (kd) mot_200506_fi_319.pdf 247604 pdf Bilaga: mot_200506_fi_319 https://data.riksdagen.se/fil/6DEB3F76-12F4-4B94-9680-68E7159BE530