<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2215251</hangar_id>
 <dok_id>GT02Fi314</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>Fi314</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:Fi314 av Roger Tiefensee m.fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>c104</tempbeteckning>
 <organ>FiU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>314</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2005-12-23 12:25:55</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-05 16:37:41</publicerad>
 <titel>Statens ekonomistyrning</titel>
 <subtitel>av Roger Tiefensee m.fl. (c)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Fi314/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02Fi314</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02Fi314</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440730" name="_Toc113440730"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029913" name="_Toc123029913"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att inf&amp;ouml;ra en statsbudget baserad p&amp;aring; bokf&amp;ouml;ringsm&amp;auml;ssiga grunder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att utreda m&amp;ouml;jligheten att endast l&amp;aring;ta avskrivningskostnaden belasta det &amp;aring;rliga anslaget i statsbudgeten vid infrastrukturinvesteringar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;aring;teruppr&amp;auml;tta utgiftstakets funktion.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen b&amp;ouml;r till&amp;auml;mpa konsekvent bruttoredovisning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att kraftiga avvikelser fr&amp;aring;n tidigare prognoser &amp;ouml;ver utfallet i statens inkomster, utgifter samt statens l&amp;aring;nebehov i budgetpropositionen m&amp;aring;ste kommenteras tydligt och utf&amp;ouml;rligt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om ett inf&amp;ouml;rande av balanskrav f&amp;ouml;r staten, med inneb&amp;ouml;rden att statsbudgeten inte skall g&amp;aring; med underskott under en konjunkturcykel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om en &amp;ouml;versyn av regeringens m&amp;aring;l- och kravformuleringar i myndigheternas regleringsbrev i syfte att effektivisera regeringens ekonomiska styrning och myndigheternas arbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om administrativa kostnader i den svenska statsf&amp;ouml;rvaltningen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc123029914" name="_Toc123029914"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;ll&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029913"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029913"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029914"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Inneh&amp;aring;ll&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029914"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029915"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Inledning&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029915"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029916"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029916"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029917"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;En effektiv ekonomistyrning ligger i medborgarnas intresse&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029917"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029918"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;D&amp;aring;lig budgetdisciplin&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029918"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029919"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Statsbudget p&amp;aring; bokf&amp;ouml;ringsm&amp;auml;ssiga grunder&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029919"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029920"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Infrastruktursinvesteringar&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029920"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029921"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;&amp;Aring;teruppr&amp;auml;tta ”utgiftstakets” funktion&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029921"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029922"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.4&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;F&amp;ouml;rvillande nettoredovisning m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029922"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029923"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.5&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;B&amp;auml;ttre dokumentation vid avvikelser&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029923"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029924"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.6&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Balanskrav f&amp;ouml;r staten&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029924"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029925"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Inneffektiva och superkontrollerade myndigheter&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029925"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029926"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;8.1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;&amp;Ouml;versyn av m&amp;aring;l- och kravformuleringar&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029926"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029927"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;8.2&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Moderna styrformer&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029927"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em;"&gt;&lt;a href="#_Toc123029928"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;8.3&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Se &amp;ouml;ver kostnader f&amp;ouml;r administration&lt;/span&gt;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc123029928"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc113440731" name="_Toc113440731"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029915" name="_Toc123029915"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471758" name="_Toc112471758"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440732" name="_Toc113440732"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440848" name="_Toc113440848"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128270" name="_Toc114128270"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562746" name="_Toc114562746"&gt;&lt;/a&gt;Det som kommit att kallas f&amp;ouml;r den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen har n&amp;aring;tt v&amp;auml;gs &amp;auml;nde. En femtedel av den arbetsf&amp;ouml;ra svenska befolkningen g&amp;aring;r inte till arbetet en vanlig dag. De regionala och sociala klyftorna &amp;ouml;kar. Den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden f&amp;aring;r allt sv&amp;aring;rare att tillgodose m&amp;auml;nniskors behov. Parallellt sker en utveckling d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskors f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r demokratin och politiken minskar. Den demografiska utvecklingen, den h&amp;ouml;ga arbetsl&amp;ouml;sheten, internationaliseringen och den nya teknologin &amp;auml;r samh&amp;auml;llsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som vi alla m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla oss till. Hush&amp;aring;llning med resurser, s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomiska som naturens, f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter en effektiv och god samh&amp;auml;llsstyrning samt ett gott ledarskap. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471759" name="_Toc112471759"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440733" name="_Toc113440733"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440849" name="_Toc113440849"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128271" name="_Toc114128271"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562747" name="_Toc114562747"&gt;&lt;/a&gt;Det har under senare tid framkommit uppgifter som pekar p&amp;aring; flera uppenbara brister i statens ekonomiska styrning, d.v.s. i s&amp;aring;v&amp;auml;l den finansiella styrningen som resultatstyrningen. Ekonomistyrningsverket (ESV) publicerade under v&amp;aring;ren 2005 en rapport som p&amp;aring;visar orimliga kostnader f&amp;ouml;r styrning och administration i landets myndigheter.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference" style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Riksrevisionens kontinuerliga granskning av regeringens ekonomistyrning har resulterat i m&amp;aring;nga intressanta rapporter. I Riksrevisionens nyligen publicerade s.k. &amp;aring;rliga rapport, riktar man h&amp;aring;rd kritik mot regeringens ineffektiva myndighetsstyrning och f&amp;ouml;r dess otillr&amp;auml;ckliga information och beslutsunderlag till riksdagen. Kritiken avser fr&amp;auml;mst bristande information i budgetdokumenten.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference" style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc112471760" name="_Toc112471760"&gt;&lt;/a&gt;Det &amp;auml;r dock anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt med vilket ointresse som regeringen bem&amp;ouml;ter Riksrevisionens synpunkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc113440734" name="_Toc113440734"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440850" name="_Toc113440850"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128272" name="_Toc114128272"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562748" name="_Toc114562748"&gt;&lt;/a&gt;I budgetpropositionen utg&amp;ouml;rs regeringens recept mot arbetsl&amp;ouml;sheten av tillf&amp;auml;lliga satsningar p&amp;aring; jobb i stat och kommun. Centerpartiet menar att ett kraftfullt &amp;aring;tg&amp;auml;rdspaket mot arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;aring;r 2005 m&amp;aring;ste &amp;aring;stadkommas med strukturella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar snarare &amp;auml;n med expansiv finanspolitik.&lt;a id="_Toc112471761" name="_Toc112471761"&gt;&lt;/a&gt; I realiteten inneb&amp;auml;r en &amp;aring;terg&amp;aring;ng till en mer expansiv finanspolitik att de finanspolitiska instrument som togs fram under 1990-talets kris&amp;aring;r riskerar att &amp;ouml;verges. N&amp;auml;r Centerpartiet under v&amp;aring;ren 1995 valde att g&amp;aring; in i ett budgetsamarbete med den socialdemokratiska regeringen var det i syfte att skapa tilltro till Sveriges f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera statsfinansiella problem. Ett viktigt resultat av detta samarbete var regelverket f&amp;ouml;r den nya budgetprocessen med tillh&amp;ouml;rande &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;l och utgiftstak. Ett resultat som regering nu &amp;auml;ventyrar. Den ekonomiska svacka som uppstod vid &amp;aring;rsskiftet var ytterst tillf&amp;auml;llig och alla prognoser visar nu p&amp;aring; att konjunkturen v&amp;auml;nder upp&amp;aring;t igen. Socialdemokratins positiva inst&amp;auml;llning till spendersam finanspolitik strider mot alla nationalekonomiska teorier om hur man b&amp;ouml;r agera i en h&amp;ouml;gkonjunktur och riskerar att skapa oro p&amp;aring; r&amp;auml;ntemarknaden och h&amp;ouml;jda marknadsr&amp;auml;ntor p&amp;aring; sikt. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440735" name="_Toc113440735"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029916" name="_Toc123029916"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471763" name="_Toc112471763"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440736" name="_Toc113440736"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440852" name="_Toc113440852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128274" name="_Toc114128274"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562750" name="_Toc114562750"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667115" name="_Toc115667115"&gt;&lt;/a&gt;Centerpartiet har vid ett flertal tillf&amp;auml;llen riktat kritik mot regeringen f&amp;ouml;r dess bristande &amp;aring;tlydnad av budgetlagen. Vi vill att det sker en uppstramning i regeringens bristande budgetdisciplin samt att god redovisningssed och bokf&amp;ouml;ringsm&amp;auml;ssig redovisning ska g&amp;auml;lla &amp;auml;ven f&amp;ouml;r staten. Dessa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar leder automatiskt till l&amp;aring;ngsiktighet som om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r ”ur hand i mun”-principen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r &amp;auml;ven oroade &amp;ouml;ver den ineffektiva anv&amp;auml;ndningen av gemensamma medel i de offentliga myndigheterna. Den svenska f&amp;ouml;rvaltningsmodellen anses unik p.g.a. dess tudelning mellan departement och &amp;auml;mbetsverk. S&amp;auml;rtecknande &amp;auml;r ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rbudet mot ministerstyre. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes politikerna som ska st&amp;aring; f&amp;ouml;r beslutsfattandet och myndigheterna som verkst&amp;auml;ller. Centerpartiet anser att regeringens diffusa m&amp;aring;lformuleringar, kombinerat med kontroll och detaljreglering inskr&amp;auml;nker svenska myndigheters anpassning till omv&amp;auml;rlden och m&amp;ouml;jlighet att svara upp mot samh&amp;auml;llets &amp;ouml;kade krav. Myndigheters incitament att utvecklas och samarbeta med andra myndigheter i syfte att minska kostnader m&amp;aring;ste dessutom unders&amp;ouml;kas och underl&amp;auml;ttas. Centerpartiet vill se en genomlysning av styrsystemen inom den statliga verksamheten i syfte att &amp;ouml;ka effektiviteten. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471764" name="_Toc112471764"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440737" name="_Toc113440737"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440853" name="_Toc113440853"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128275" name="_Toc114128275"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562751" name="_Toc114562751"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667116" name="_Toc115667116"&gt;&lt;/a&gt;Centerpartiets f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder som har till syfte att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en ekonomistyrning pr&amp;auml;glad av transparens, effektivitet, delaktighet och som utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n medborgarnas intressen:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471765" name="_Toc112471765"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440738" name="_Toc113440738"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440854" name="_Toc113440854"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128276" name="_Toc114128276"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562752" name="_Toc114562752"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667117" name="_Toc115667117"&gt;&lt;/a&gt;Statsbudget baserad p&amp;aring; bokf&amp;ouml;ringsm&amp;auml;ssiga grunder&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc113440739" name="_Toc113440739"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440855" name="_Toc113440855"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128277" name="_Toc114128277"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562753" name="_Toc114562753"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667118" name="_Toc115667118"&gt;&lt;/a&gt;Ny princip vid budgetering av infrastrukturinvesteringar&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471766" name="_Toc112471766"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440740" name="_Toc113440740"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440856" name="_Toc113440856"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128278" name="_Toc114128278"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562754" name="_Toc114562754"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667119" name="_Toc115667119"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;teruppr&amp;auml;tta ”utgiftstakets” funktion &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471767" name="_Toc112471767"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440741" name="_Toc113440741"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440857" name="_Toc113440857"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128279" name="_Toc114128279"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562755" name="_Toc114562755"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667120" name="_Toc115667120"&gt;&lt;/a&gt;Balanskrav f&amp;ouml;r staten&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471768" name="_Toc112471768"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440742" name="_Toc113440742"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440858" name="_Toc113440858"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128280" name="_Toc114128280"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562756" name="_Toc114562756"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667121" name="_Toc115667121"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad budgetdisciplin genom konsekvent bruttoredovisning och utf&amp;ouml;rlig dokumentation vid avvikelser fr&amp;aring;n prognoser i statsbudgeten&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471769" name="_Toc112471769"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440743" name="_Toc113440743"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440859" name="_Toc113440859"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128281" name="_Toc114128281"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562757" name="_Toc114562757"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667122" name="_Toc115667122"&gt;&lt;/a&gt;Effektivare myndigheter genom &amp;ouml;versyn av styrformer samt m&amp;aring;l- och kravformuleringar&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471770" name="_Toc112471770"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440744" name="_Toc113440744"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440860" name="_Toc113440860"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128282" name="_Toc114128282"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562758" name="_Toc114562758"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667123" name="_Toc115667123"&gt;&lt;/a&gt;Genomgripande unders&amp;ouml;kningar f&amp;ouml;r att minska kostnader i myndigheters administration&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440745" name="_Toc113440745"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029917" name="_Toc123029917"&gt;&lt;/a&gt;En effektiv ekonomistyrning ligger i medborgarnas intresse&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471772" name="_Toc112471772"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440746" name="_Toc113440746"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440862" name="_Toc113440862"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128284" name="_Toc114128284"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562760" name="_Toc114562760"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667125" name="_Toc115667125"&gt;&lt;/a&gt;Just nu p&amp;aring;g&amp;aring;r tv&amp;aring; statliga utredningar som ska se &amp;ouml;ver fundamenten f&amp;ouml;r den svenska statsapparaten. Ansvarskommitt&amp;eacute;ns arbete har till syfte att unders&amp;ouml;ka huruvida den svenska samh&amp;auml;llsorganisationen har f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att klara v&amp;auml;lf&amp;auml;rds&amp;aring;tagandena i framtiden, medan Grundlagsutredningens uppgift &amp;auml;r att se &amp;ouml;ver regeringsformen f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka och f&amp;ouml;rdjupa den svenska folkstyrelsen, att &amp;ouml;ka medborgarnas f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r demokratins funktionss&amp;auml;tt och att h&amp;ouml;ja valdeltagandet. Mot bakgrund av dagens stora samh&amp;auml;llsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;auml;r dessa utredningar b&amp;aring;de viktiga och n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471773" name="_Toc112471773"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440747" name="_Toc113440747"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440863" name="_Toc113440863"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128285" name="_Toc114128285"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562761" name="_Toc114562761"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667126" name="_Toc115667126"&gt;&lt;/a&gt;Parallellt med det statliga utredningsmaskineriet p&amp;aring;g&amp;aring;r en intressant debatt om hur vi nyttjar v&amp;aring;ra knappa resurser. Diskussionen ber&amp;ouml;r huruvida vi anv&amp;auml;nder v&amp;aring;ra gemensamma medel tillr&amp;auml;ckligt effektivt, till r&amp;auml;tt saker och om landets medborgare upplever delaktighet i politikers och myndigheters beslut. Fattas besluten enligt g&amp;auml;llande regler? Har vi m&amp;ouml;jlighet att utv&amp;auml;rdera statens arbete? Har vi en god ekonomisk styrning?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska styrningen, d.v.s. b&amp;aring;de finansiell styrning och resultatstyrning, &amp;auml;r ett viktigt redskap i genomf&amp;ouml;randet av all statlig verksamhet f&amp;ouml;r att p&amp;aring; b&amp;auml;sta s&amp;auml;tt tillgodose medborgarnas intressen. M&amp;aring;let f&amp;ouml;r den ekonomiska styrningen &amp;auml;r att&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kontrollera statens finanser&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdela och prioritera resurser&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Garantera h&amp;ouml;g effektivitet och produktivitet&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440748" name="_Toc113440748"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029918" name="_Toc123029918"&gt;&lt;/a&gt;D&amp;aring;lig budgetdisciplin&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r regeringsformen som reglerar riksdagens finansmakt. RF:s knapph&amp;auml;ndiga formuleringar r&amp;auml;cker emellertid inte f&amp;ouml;r att tydligg&amp;ouml;ra hur budgetprocessen ska g&amp;aring; till och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kompletterats med den s.k. budgetlagen (lag 1966:1059 om statsbudgeten). M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen med budgetlagen &amp;auml;r att skapa en v&amp;auml;lfungerande budgetprocess och en god budgetdisciplin. Riksdagen skall d&amp;auml;rmed ges bra m&amp;ouml;jligheter att kontrollera regeringens arbete. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksrevisionen som &amp;auml;r en del av riksdagens kontrollmakt har till uppgift att granska statens verksamhet. I sin nyligen publicerade &amp;aring;rliga rapport &lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; pekar Riksrevisionen p&amp;aring; en rad omr&amp;aring;den d&amp;auml;r den svenska f&amp;ouml;rvaltningspolitiken misslyckats med att skapa fullst&amp;auml;ndiga underlag och som d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar riksdagens arbete och inblicken i statens verksamhet. Riksrevisionens kritik avser fr&amp;auml;mst otydligheten i de budgetdokument som l&amp;auml;mnas till riksdagen och till&amp;auml;mpningen av budgetlagen. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440749" name="_Toc113440749"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029919" name="_Toc123029919"&gt;&lt;/a&gt;Statsbudget p&amp;aring; bokf&amp;ouml;ringsm&amp;auml;ssiga grunder&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statens nuvarande redovisningssystem m&amp;auml;ter fl&amp;ouml;det av pengar d.v.s. skillnaden mellan inbetalningar och utbetalningar och d&amp;auml;rmed inte det faktiska resultatet, vilket motsvaras av skillnaden mellan kostnader och int&amp;auml;kter. I inga andra redovisningsf&amp;ouml;reskrifter, bortsett fr&amp;aring;n de som ber&amp;ouml;r privatpersoners relation med bl.a. skattemyndigheter finns denna redovisningsform kvar. Centerpartiet ser ett stort behov av att reformera nu g&amp;auml;llande regelsystem i syfte att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra och f&amp;ouml;rtydliga informationsv&amp;auml;rdet i s&amp;aring;v&amp;auml;l statsbudgeten som i &amp;aring;rsredovisningen f&amp;ouml;r staten. Departementsskrivelsen ”Nya principer f&amp;ouml;r utformning av statsbudgeten – konsekvenser f&amp;ouml;r budgetlagen”, med f&amp;ouml;rslaget om en &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till en statsbudget med bokf&amp;ouml;ringsm&amp;auml;ssiga grunder, inneb&amp;auml;r en radikal modernisering av statens redovisningsprinciper och skulle d&amp;auml;rmed kunna ligga till grund f&amp;ouml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt att regeringen i &amp;Aring;rsredovisningen f&amp;ouml;r staten 2004&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span style="vertical-align: baseline;"&gt;&amp;middot;avf&amp;auml;rdar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; utredningsf&amp;ouml;rslaget med h&amp;auml;nvisning till att det inte &amp;auml;r aktuellt att f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande ta ett steg i den riktning som presenteras i Ds 2003:49. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r statsbudgeten och redovisningen utgifts- och inkomstm&amp;auml;ssig och vid transfereringar och skatter kassam&amp;auml;ssig. Skillnaden vid en &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till kostnads- int&amp;auml;ktsm&amp;auml;ssig budget, till en budget p&amp;aring; bokf&amp;ouml;ringsm&amp;auml;ssiga grunder, &amp;auml;r att inkomster och utgifter periodiseras, d.v.s. kopplas till det &amp;aring;r d&amp;aring; verksamheten faktiskt bedrivits. Dagens utformning g&amp;ouml;r att statsbudgeten i princip endast speglar olika betalningsfl&amp;ouml;den. Periodiseringen f&amp;ouml;rhindrar dessutom att staten kan &amp;aring;l&amp;auml;gga sig nya kostnader motiverat med tillf&amp;auml;lliga &amp;ouml;verskott, som i fallet med &amp;ouml;kade skatteint&amp;auml;kter p.g.a. att periodiseringsfonder belagts med r&amp;auml;nta och att m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag d&amp;auml;rf&amp;ouml;r valt att l&amp;ouml;sa upp dem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; motsvarande s&amp;auml;tt skulle skatteint&amp;auml;kterna periodiseras till ”r&amp;auml;tt” &amp;aring;r och d&amp;auml;rigenom motsvara skattereglerna och inkomstniv&amp;aring;erna f&amp;ouml;r det specifika &amp;aring;ret. Enligt dagens system kan skatterna redovisas p&amp;aring; tre olika s&amp;auml;tt, kassam&amp;auml;ssigt, periodiserat och utfall enligt nationalr&amp;auml;kenskaperna.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En renodlad periodiserad redovisning leder sj&amp;auml;lvklart till f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade m&amp;ouml;jligheter att analysera effekterna av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i inkomstniv&amp;aring;er och regel&amp;auml;ndringar i skattesystemet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns dessutom stora f&amp;ouml;rdelar med kostnads-int&amp;auml;ktsm&amp;auml;ssig budgetering d&amp;aring; det &amp;ouml;kar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbarheten och enhetligheten med s&amp;aring;v&amp;auml;l statens &amp;aring;rsredovisning, Statistiska centralbyr&amp;aring;ns nationalr&amp;auml;kenskaper som budgetering och redovisning i den offentliga sektorn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt budgetlagen ska bokf&amp;ouml;ring i staten ”ske p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som st&amp;auml;mmer &amp;ouml;verens med god redovisningssed. Redovisningen skall ge en r&amp;auml;ttvisande bild av verksamheten, det ekonomiska resultatet och st&amp;auml;llningen samt f&amp;ouml;rvaltningen av statens medel och &amp;ouml;vriga tillg&amp;aring;ngar”.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Centerpartiet menar att regeringen inte lever upp till de krav som st&amp;auml;lls i lagtexten ovan. Det finns d&amp;auml;rmed all anledning att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga utredningsf&amp;ouml;rslaget om en statsbudget baserad p&amp;aring; bokf&amp;ouml;ringsm&amp;auml;ssiga grunder. Centerpartiet vill inf&amp;ouml;ra kostnads-int&amp;auml;ktsm&amp;auml;ssighet i statsbudgeten d&amp;aring; det ger en tydligare och mer genomlyst bild av statens ekonomi och de reella kostnaderna f&amp;ouml;r statens verksamheter. Informationsv&amp;auml;rdet &amp;ouml;kar och m&amp;ouml;jlighet till utv&amp;auml;rdering och uppf&amp;ouml;ljning f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440750" name="_Toc113440750"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029920" name="_Toc123029920"&gt;&lt;/a&gt;Infrastruktursinvesteringar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nya v&amp;auml;gar och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar utg&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktiga investeringar. De investeringar som g&amp;ouml;rs av V&amp;auml;gverket och Banverket bokf&amp;ouml;rs idag som en tillg&amp;aring;ng i myndigheternas och statens balansr&amp;auml;kningar och skrivs av under normalt 40 &amp;aring;r. Detta inneb&amp;auml;r att utgiften periodiseras till anl&amp;auml;ggningens antagna ekonomiska livsl&amp;auml;ngd. Problemet uppst&amp;aring;r n&amp;auml;r investeringen ska tas upp i statens budget. H&amp;auml;r ska utgiften registreras mot ett anslag f&amp;ouml;r den tid d&amp;aring; investeringen gjordes, vilket brukar motsvaras av ett eller tv&amp;aring; &amp;aring;r. Med dagens budgeteringsprincip om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;rs detta p.g.a. att ytterst f&amp;aring; investeringar ryms under utgiftstaket. I enlighet med f&amp;ouml;rslaget om en statsbudget p&amp;aring; bokf&amp;ouml;ringsm&amp;auml;ssiga grunder vill Centerpartiet l&amp;aring;ta utreda m&amp;ouml;jligheten att endast kostnaden f&amp;ouml;r infrastrukturinvesteringen ska belasta anslagen i statsbudgeten, vilket allts&amp;aring; utg&amp;ouml;rs av den &amp;aring;rliga kapitalkostnaden, avskrivningsr&amp;auml;ntorna och avskrivningskostnaden. P&amp;aring; detta s&amp;auml;tt skapas utrymme f&amp;ouml;r fler infrastruktursatsningar samtidigt som man uppn&amp;aring;r syftet att varje generation betalar f&amp;ouml;r den tid man f&amp;ouml;rbrukar anl&amp;auml;ggningen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440751" name="_Toc113440751"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029921" name="_Toc123029921"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;teruppr&amp;auml;tta ”utgiftstakets” funktion &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I debatten f&amp;ouml;rekommer ofta begreppet utgiftstak. Begreppet har blivit centralt f&amp;ouml;r att kommunicera regeringens f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att styra och verkst&amp;auml;lla. Vad det egentligen r&amp;ouml;r sig om &amp;auml;r en prognos och ett utfall p&amp;aring; hur mycket pengar som staten betalar ut f&amp;ouml;r sin verksamhet och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ingen koppling till faktisk verksamhet. Utgiftstaket speglar s&amp;aring;ledes inte periodens int&amp;auml;kter eller kostnader. N&amp;auml;r m&amp;auml;tning och uppf&amp;ouml;ljning av utgifter blir viktigare &amp;auml;n kontroll f&amp;ouml;rloras greppet om effektivitet och prioriteringar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En bokf&amp;ouml;ringsm&amp;auml;ssig redovisning i statsbudgeten inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; ett &amp;aring;teruppr&amp;auml;ttande av ”utgiftstakets” funktion. En kostnads-int&amp;auml;ktsm&amp;auml;ssig budget g&amp;ouml;r att utgiftstaket omvandlas till att bli ett ”kostnadstak” och som d&amp;auml;rigenom s&amp;auml;tter fokus p&amp;aring; den verkliga problematiken, d.v.s. om staten har en ekonomi som &amp;auml;r i balans mellan int&amp;auml;kter och kostnader. Dagens kontantprincip &amp;auml;r ofta gynnsam n&amp;auml;r utgifterna &amp;ouml;verskrider inkomsterna. Att fr&amp;aring;ng&amp;aring; dagens kontantprincip skulle s&amp;aring;ledes eliminera risken med budgettricksande, som regeringens regelm&amp;auml;ssiga f&amp;ouml;rskjutning av utbetalningar &amp;ouml;ver ett &amp;aring;rsskifte som exempelvis EU-avgiften samt lantbrukarnas st&amp;ouml;ders&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n EU. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om ett &amp;aring;teruppr&amp;auml;ttande av utgiftstakets funktion b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440752" name="_Toc113440752"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029922" name="_Toc123029922"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rvillande nettoredovisning m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt 17&amp;nbsp;&amp;sect; i budgetlagen ska ”statens” inkomster och utgifter budgeteras och redovisas brutto p&amp;aring; statsbudgeten. Fullst&amp;auml;ndighetsprincipen inneb&amp;auml;r att regeringens f&amp;ouml;rslag till statsbudget ska omfatta s&amp;aring;v&amp;auml;l utgifter som inkomster, d.v.s. att dessa redovisas separat. Bruttoredovisningens uppgift &amp;auml;r att tydligg&amp;ouml;ra statens verksamhet och underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen av budgetdokumenten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Riksrevisionen &amp;aring;rliga rapport redovisas regeringens &amp;aring;terkommande anv&amp;auml;ndning av nettoredovisning. Riksrevisionens granskningar av 2004 &amp;aring;rs verksamhet visar bl.a. att statens bidrag till idrottsr&amp;ouml;relsen fr&amp;auml;mst utg&amp;ouml;rs av bidrag som distribueras via Svenska Spel. Under 2004 motsvarade dessa bidrag 867 miljoner kronor, vilket allts&amp;aring; inte redovisades i statsbudgeten. Dessa bidrag hamnade inte under utgiftstaket och ber&amp;ouml;rdes d&amp;auml;rmed inte av de budgetbeslut som togs i riksdagen. Nettoredovisningen &amp;aring;terfinns &amp;auml;ven i regeringens &amp;aring;rsredovisning f&amp;ouml;r staten. Ett exempel &amp;auml;r redovisningen av det tillf&amp;auml;lliga syssels&amp;auml;ttningsst&amp;ouml;det som ett avdrag p&amp;aring; statsbudgetens inkomstsida. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens anv&amp;auml;ndning av nettoredovisning strider klart och tydligt mot budgetlagens intentioner och inskr&amp;auml;nker riksdagens insyn i statens finanser. Nettoredovisningen f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r riksdagens m&amp;ouml;jligheter att utv&amp;auml;rdera regeringens arbete och m&amp;aring;ste d&amp;auml;rmed upph&amp;ouml;ra. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440753" name="_Toc113440753"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029923" name="_Toc123029923"&gt;&lt;/a&gt;B&amp;auml;ttre dokumentation vid avvikelser&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let med budgetprocessen &amp;auml;r att ge budgetpolitiken en l&amp;aring;ngsiktig och trov&amp;auml;rdig inriktning. Budgetlagen inneh&amp;aring;ller d&amp;auml;rf&amp;ouml;r krav p&amp;aring; att regeringen vid tv&amp;aring; tillf&amp;auml;llen under budget&amp;aring;ret ska redovisa prognoser &amp;ouml;ver utfallet av statens inkomster och utgifter &lt;a id="Skript" name="Skript"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="Text" name="Text"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="Inneh&amp;aring;ll" name="Inneh&amp;aring;ll"&gt;&lt;/a&gt;samt &amp;ouml;ver statens l&amp;aring;nebehov. Enligt Riksrevisionen har regeringens prognoser b&amp;aring;de avseende kostnaderna f&amp;ouml;r syssels&amp;auml;ttningsst&amp;ouml;det och sjukpenningen &amp;ouml;verskridits mycket kraftigt. Dessa avvikelser fr&amp;aring;n prognoserna har dock inte kommenterats utf&amp;ouml;rligt i budgetpropositionen. Centerpartiet menar att den h&amp;auml;r typen av diskrepanser ska kommenteras tydligt och detaljerat. Bristf&amp;auml;lliga prognoser, och regeringens knapph&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;rklaringar till avvikelser har, enligt Riksrevisionen, kr&amp;auml;vt snabba omdisponeringar av medel, vilket skapat en ryckighet och kortsiktighet i budgetpolitiken. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om tydlig redovisning av avvikelser i budgetpropositionen b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440754" name="_Toc113440754"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029924" name="_Toc123029924"&gt;&lt;/a&gt;Balanskrav f&amp;ouml;r staten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statsfinansernas saldo varierar naturligt i samband med konjunktursv&amp;auml;ngningar eftersom minskad syssels&amp;auml;ttning och l&amp;auml;gre &amp;ouml;verskott i f&amp;ouml;retagssektorn leder till l&amp;auml;gre skatteint&amp;auml;kter och h&amp;ouml;gre kostnader f&amp;ouml;r olika bidrag och &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram. Dessa s.k. automatiska stabilisatorer har den f&amp;ouml;rdelen, i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till en aktiv kontracyklisk finanspolitik, att de intr&amp;auml;der omedelbart. Statsfinanserna m&amp;aring;ste dock ha en s&amp;aring;dan styrka att budget&amp;ouml;verskott r&amp;aring;der i h&amp;ouml;gkonjunktur och utan att budgetunderskott beh&amp;ouml;ver intr&amp;auml;da vid en normal konjunkturell nedg&amp;aring;ng. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den aktuella m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r de offentliga finanserna, d.v.s. b&amp;aring;de stat, kommun och &amp;aring;lderspensionssystemet, inneb&amp;auml;r ett &amp;ouml;verskottsm&amp;aring;l p&amp;aring; 2 % &amp;ouml;ver en konjunkturcykel. Konjunkturinstitutet redovisar i sin senaste rapport &amp;ouml;ver konjunkturl&amp;auml;get hur det totala offentliga sparandet minskar och endast ber&amp;auml;knas uppg&amp;aring; till 0,6 % under 2006 och f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas n&amp;aring; 0,9 % under 2007. Konjunkturinstitutet menar att det finansiella sparandet f&amp;ouml;r den offentliga sektorn m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras n&amp;auml;rmare det g&amp;auml;llande m&amp;aring;let p&amp;aring; 2 % under de kommande &amp;aring;ren.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I realiteten inneb&amp;auml;r det minskande sparandet i de totala offentliga finanserna att statens budgetunderskott v&amp;auml;xer. Statsbudgetens underliggande saldo, d&amp;auml;r eng&amp;aring;ngseffekter rensats bort, visar ett underliggande saldo p&amp;aring; totalt 140&amp;nbsp;miljarder kronor under prognosperioden 2005–2008.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref7" name="fnref7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn7"&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Centerpartiet har under flera &amp;aring;r uttryckt sin oro &amp;ouml;ver att &amp;aring;lderspensionssystemet anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att t&amp;auml;cka underskott i statens finanser. Vi f&amp;ouml;rordar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett balanskrav f&amp;ouml;r staten, som inneb&amp;auml;r att statskassan inte ska g&amp;aring; med underskott &amp;ouml;ver en konjunkturcykel och man d&amp;auml;rmed inte riskerar avs&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r framtidens pensioner. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440755" name="_Toc113440755"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029925" name="_Toc123029925"&gt;&lt;/a&gt;Inneffektiva och superkontrollerade myndigheter &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I juli 2005 rapporterade Ekot om en dramatisk &amp;ouml;kning av antalet tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n vid regeringskansliet, fr&amp;aring;n 1&amp;nbsp;700 1997 till 2&amp;nbsp;400 idag. Naturligtvis kan denna nyrekrytering till viss del kopplas samman med ett utvidgat EU-arbete, men fr&amp;auml;msta delen f&amp;ouml;rknippas med &amp;ouml;kad kontroll av myndigheter. En kontrollapparat, som i reportaget beskrivs som b&amp;aring;de ineffektiv och dyr och som p&amp;aring; intet s&amp;auml;tt &amp;ouml;kar nyttan f&amp;ouml;r medborgarna.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref8" name="fnref8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn8"&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringskansliets utvidgning &amp;auml;r &lt;span style="text-decoration: underline; text-underline-style: solid; text-underline-mode: continuous;"&gt;ett&lt;/span&gt; i raden av uttryck f&amp;ouml;r hur den statliga byr&amp;aring;kratin breder ut sig. Centerpartiet upplever en frustration &amp;ouml;ver regeringens ben&amp;auml;genhet att inr&amp;auml;tta en ny myndighet f&amp;ouml;r varje politisk fr&amp;aring;ga, f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; vis f&amp;ouml;ra dem bort fr&amp;aring;n dagordningen. Vi menar att myndigheters verksamhet f&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst ska gagna medborgarnas intressen, vilket f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter produktiva och resultatrika organisationer. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440756" name="_Toc113440756"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029926" name="_Toc123029926"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;versyn av m&amp;aring;l- och kravformuleringar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens ekonomiska styrning best&amp;aring;r, vid sidan av den finansiella, &amp;auml;ven av den s.k. resultatstyrningen, vilket inneb&amp;auml;r m&amp;aring;l- och &amp;aring;terrapporteringskrav f&amp;ouml;r de statliga myndigheterna. D&amp;aring; styrningen av myndigheterna i mycket h&amp;ouml;g grad &amp;auml;r delegerad till regeringen, med mycket litet inflytande fr&amp;aring;n riksdagen, &amp;auml;r det av stor vikt att den &amp;auml;r utformad p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som p&amp;aring; b&amp;auml;sta s&amp;auml;tt tillgodoser medborgarnas behov och &amp;auml;r pr&amp;auml;glad av effektivitet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksrevisionen ger i sin &amp;aring;rliga rapport uttryck f&amp;ouml;r h&amp;aring;rd kritik mot regeringens alltf&amp;ouml;r diffusa m&amp;aring;lformuleringar. Man menar att m&amp;aring;len &amp;auml;r formulerade p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;r dem sv&amp;aring;ra att m&amp;auml;ta. Myndigheterna uppmanas ”bidra till, verka f&amp;ouml;r, fr&amp;auml;mja, utveckla, st&amp;ouml;dja, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra etc.”.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref9" name="fnref9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn9"&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Riksrevisionen h&amp;auml;vdar vidare att regleringsbreven inte heller st&amp;auml;ller tydliga &amp;aring;terrapporteringskrav, krav som inte innefattar uppn&amp;aring;dda resultat utan endast &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Centerpartiet menar att nu g&amp;auml;llande modell f&amp;ouml;r m&amp;aring;l och kravst&amp;auml;llningar i myndigheters regleringsbrev f&amp;ouml;refaller att ha spelat ut sin roll. Otydligheten i s&amp;aring;v&amp;auml;l m&amp;aring;l som &amp;aring;terrapporteringskrav skapar en verkningsl&amp;ouml;s resultatstyrning utan m&amp;ouml;jlighet till f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om en &amp;ouml;versyn av m&amp;aring;l- och kravformuleringar f&amp;ouml;r statliga myndigheter b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440757" name="_Toc113440757"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029927" name="_Toc123029927"&gt;&lt;/a&gt;Moderna styrformer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bengt Jacobsson och G&amp;ouml;ran Sundstr&amp;ouml;m, b&amp;aring;da verksamma vid Stockholms centrum f&amp;ouml;r forskning om offentlig sektor (SCORE), har &amp;auml;gnat en stor del av sin forskning &amp;aring;t att analysera den svenska f&amp;ouml;rvaltningspolitiken och det statliga resultatstyrningssystemet. De menar att den resultatstyrningsmodell som anv&amp;auml;nts i Sverige sedan 30 &amp;aring;r tillbaka framf&amp;ouml;r allt bygger p&amp;aring; en kontroll och ”konfliktrelation” mellan myndighet och regering. De menar vidare att den m&amp;auml;ngd regler som anv&amp;auml;nds i resultatstyrningen stj&amp;auml;l tid och resurser och d&amp;auml;rigenom f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar myndigheternas verksamhet. Det syns&amp;auml;tt som finns i flertalet myndigheter blockerar reformarbete, nyt&amp;auml;nkande och en anpassning till omv&amp;auml;rlden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det s.k. VESTA (Verktyg f&amp;ouml;r Ekonomisk styrning i Staten)-projektet som p&amp;aring;b&amp;ouml;rjades 1997 har till uppgift att skapa ”b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en effektivare styrning och uppf&amp;ouml;ljning av den statliga verksamheten”.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref10" name="fnref10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn10"&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Enligt G&amp;ouml;ran Sundstr&amp;ouml;m har VESTA-projektet inneburit en centralisering av arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten, vilket har lett till att det ”horisontella” id&amp;eacute;utbytet mellan myndigheter har f&amp;aring;tt en mer undanskymd plats. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes de vertikala relationerna mellan Regeringskansliet och myndigheter som hamnat i fokus. Sundstr&amp;ouml;m st&amp;auml;ller den relevanta fr&amp;aring;gan om i vilken utstr&amp;auml;ckning exempelvis Statskontoret v&amp;aring;gar kritisera regeringens verksamhet.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref11" name="fnref11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn11"&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jacobsson och Sundstr&amp;ouml;m vill i st&amp;auml;llet se en ”avreglerad” myndighetsorganisation, d&amp;auml;r man &amp;ouml;verger kontrollhysterin f&amp;ouml;r att l&amp;auml;mna utrymme f&amp;ouml;r tillit och f&amp;ouml;rtroende, kreativitet och effektivitet. De v&amp;auml;rjer sig mot den toppstyrning som pr&amp;auml;glar regeringens f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till myndigheterna och menar vidare att det v&amp;auml;xande europeiska och internationella arbetet inom myndigheterna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter ett friare f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt. Det &amp;auml;r inte l&amp;auml;ngre departement och myndigheter som &amp;auml;r de sj&amp;auml;lvklara huvudakt&amp;ouml;rerna. I st&amp;auml;llet bygger verksamheten p&amp;aring; att myndigheter till&amp;aring;ts skapa n&amp;auml;tverk &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nser.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref12" name="fnref12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn12"&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Centerpartiet anser att den hierarkiska svenska f&amp;ouml;rvaltningsmodellen &amp;auml;r f&amp;ouml;rlegad och skapar on&amp;ouml;diga barri&amp;auml;rer mellan verklighet och byr&amp;aring;krati. Detta leder inte bara till stela och odynamiska strukturer utan medf&amp;ouml;r framf&amp;ouml;r allt stora merkostnader f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet och landets inv&amp;aring;nare. Vi politiker har ett stort ansvar att f&amp;ouml;rvalta den finansiella makten. En viktig del i ett framtida reformarbete &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att utveckla tankes&amp;auml;tten och prova nya styrformer f&amp;ouml;r de statliga myndigheterna Vi tar med stort intresse del av Jacobssons och Sundstr&amp;ouml;ms forskning p&amp;aring; omr&amp;aring;det och f&amp;ouml;ljer noggrant deras fortsatta arbete. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc113440758" name="_Toc113440758"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123029928" name="_Toc123029928"&gt;&lt;/a&gt;Se &amp;ouml;ver kostnader f&amp;ouml;r administration&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomistyrningsverket (ESV) som bl.a. har till uppgift att utveckla den ekonomiska styrningen f&amp;ouml;r statliga myndigheter presenterade under v&amp;aring;ren 2005 rapporten ”Nyckeltal f&amp;ouml;r OH-kostnader – Vad &amp;auml;r en rimlig kostnad f&amp;ouml;r myndigheternas styrning, samordning och administration?”&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref13" name="fnref13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn13"&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. ESV har unders&amp;ouml;kt myndigheters OH-kostnader, d.v.s. kostnader f&amp;ouml;r gemensam styrning, samordning, administration och lokaler. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Resultatet av unders&amp;ouml;kningen visar att statsf&amp;ouml;rvaltningen kan effektiviseras genom en &amp;ouml;versyn av den gemensamma administrationen. ESV menar att alla myndigheter kan &amp;ouml;ka effektiviteten och p&amp;aring; s&amp;aring; vis spara pengar, framf&amp;ouml;r allt genom att myndigheterna uppmanas att utnyttja modern teknik och s.k. ”shared service”-l&amp;ouml;sningar.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref14" name="fnref14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn14"&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; ESV g&amp;ouml;r bed&amp;ouml;mningen att den totala OH-kostnaden i statens myndigheter idag uppg&amp;aring;r till ca 45 miljarder kronor per &amp;aring;r, vilket motsvarar 25 % av statens driftkostnader. ESV p&amp;aring;pekar att en hel del arbete redan gjorts f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja den ekonomiadministrativa kvaliteten, men att &amp;aring;tg&amp;auml;rderna varit mer inriktade p&amp;aring; redovisning &amp;auml;n att &amp;ouml;ka effektiviteten och hush&amp;aring;llningen.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref15" name="fnref15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn15"&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471784" name="_Toc112471784"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440759" name="_Toc113440759"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440875" name="_Toc113440875"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128297" name="_Toc114128297"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562773" name="_Toc114562773"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667138" name="_Toc115667138"&gt;&lt;/a&gt;Kanske har behovet av en effektiv statsapparat och god samh&amp;auml;&lt;span class="Normalt&amp;#160;indrag&amp;#160;Char,Normal_indrag&amp;#160;Char,Normal&amp;#160;Indrag&amp;#160;Char"&gt;l&lt;/span&gt;lsstyrning aldrig varit mer p&amp;aring;tagligt. Framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rds&amp;aring;taganden m&amp;aring;ste s&amp;auml;kras och ett viktigt led i detta arbete &amp;auml;r att begr&amp;auml;nsa den svenska statsapparatens utbredning. Dagens hierarkiska f&amp;ouml;rvaltningsmodell inneb&amp;auml;r att varje myndighet arbetar autonomt. Regeringens detaljkontroll h&amp;aring;ller tillbaka kreativitet och skapar heller inga incitament att utveckla, effektivisera eller reformera p&amp;aring; eget initiativ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc112471785" name="_Toc112471785"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440760" name="_Toc113440760"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc113440876" name="_Toc113440876"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114128298" name="_Toc114128298"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc114562774" name="_Toc114562774"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115667139" name="_Toc115667139"&gt;&lt;/a&gt;Centerpartiet har l&amp;auml;nge h&amp;auml;vdat m&amp;ouml;jligheten till besparingar inom statliga myndigheter, vilket i budgetsammanhang endast utgjorts av blygsamma summor relativt de gigantiska belopp som den samlade statliga administrationen oms&amp;auml;tter. V&amp;aring;r uppfattning, som st&amp;ouml;ds av ESV:s unders&amp;ouml;kning, &amp;auml;r att en effektivare kostnadshantering &amp;auml;r fullt m&amp;ouml;jlig. Centerpartiet f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar effektivare myndighetsstyrning och anser att statsfinansiella besparingar &amp;auml;r m&amp;ouml;jliga, vilket inte minst kommer till uttryck i v&amp;aring;rt budgetalternativ. Regeringen m&amp;aring;ste l&amp;auml;gga st&amp;ouml;rre vikt vid att skapa attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i de statliga myndigheterna i syfte att h&amp;aring;lla kostnaderna f&amp;ouml;r administrationen nere. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att ESV till&amp;aring;ts forts&amp;auml;tta arbetet med att unders&amp;ouml;ka administrativa kostnader i den svenska statsf&amp;ouml;rvaltningen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna. &lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 30 september 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Roger Tiefensee (c)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Sven Bergstr&amp;ouml;m (c)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Rigmor Stenmark (c)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;J&amp;ouml;rgen Johansson (c)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;&amp;Aring;sa Torstensson (c)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Staffan Danielsson (c)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; ESV 2005:3.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Riksrevisionens &amp;aring;rliga rapport 2005.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ds 2000:63.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Riksrevisionens &amp;aring;rliga rapport 2005.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ds 2003:49, s. 13.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; 45 &amp;sect; Lag (1996:1059) om statsbudgeten. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Konjunkturl&amp;auml;get Augusti 2005, Konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn7" name="fn7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref7"&gt;[8]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Budgetprognos 2005:3, Ekonomistyrningsverket.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn8" name="fn8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref8"&gt;[9]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Intervju med G&amp;ouml;ran Sundstr&amp;ouml;m; SCORE, Ekot, Sveriges radio 25 juli 2005.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn9" name="fn9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref9"&gt;[10]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Riksrevisionens &amp;aring;rliga rapport 2005, s. 17.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn10" name="fn10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref10"&gt;[11]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ds 2000:63. s. 12.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn11" name="fn11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref11"&gt;[12]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Sundstr&amp;ouml;m, G&amp;ouml;ran,&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Ett relativt blygsamt f&amp;ouml;rslag – Resultatstyrningens framv&amp;auml;xt ur tre perspektiv, SCORE &lt;/span&gt;(Stockholms centrum f&amp;ouml;r forskning om offentlig sektor), s. 82.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn12" name="fn12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref12"&gt;[13]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Jacobsson, B. och Sundstr&amp;ouml;m, G, 2001, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Resultat utan l&amp;auml;rande – erfarenheter fr&amp;aring;n tre decennier av resultatstyrning,&lt;/span&gt; SCORE (Stockholms centrum f&amp;ouml;r forskning om offentlig sektor).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn13" name="fn13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref13"&gt;[14]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; ESV 2005:3.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn14" name="fn14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref14"&gt;[15]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; ESV 2005:3 s. 5.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn15" name="fn15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref15"&gt;[16]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; ESV 2005:3, s. 7.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa en statsbudget baserad på bokföringsmässiga grunder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utreda möjligheten att endast låta avskrivningskostnaden belasta det årliga anslaget i statsbudgeten vid infrastrukturinvesteringar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att återupprätta utgiftstakets funktion.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör tillämpa konsekvent bruttoredovisning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att kraftiga avvikelser från tidigare prognoser över utfallet i statens inkomster, utgifter samt statens lånebehov i budgetpropositionen måste kommenteras tydligt och utförligt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett införande av balanskrav för staten, med innebörden att statsbudgeten inte skall gå med underskott under en konjunkturcykel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av regeringens mål- och kravformuleringar i myndigheternas regleringsbrev i syfte att effektivisera regeringens ekonomiska styrning och myndigheternas arbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om administrativa kostnader i den svenska statsförvaltningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0959102638818</intressent_id>
<namn>Roger Tiefensee</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>058426570914</intressent_id>
<namn>Sven Bergström</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0462541496508</intressent_id>
<namn>Rigmor Stenmark</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0284604377408</intressent_id>
<namn>Jörgen Johansson</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0183788551910</intressent_id>
<namn>Åsa Torstensson</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0352254228107</intressent_id>
<namn>Staffan Danielsson</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:47:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02Fi314</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:45:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:47:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Fi314</dok_id>
<subtitel>av Roger Tiefensee m.fl. (c)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_fi_314.docx</filnamn>
<filstorlek>62783</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Statens ekonomistyrning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E8DABB0F-D73E-4E0C-8793-F5245205E994</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02Fi314</dok_id>
<subtitel>av Roger Tiefensee m.fl. (c)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_fi_314.pdf</filnamn>
<filstorlek>253104</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_fi_314</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B66CACC0-C472-4079-B3A2-3E3163F6F24B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>