<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2214943</hangar_id>
 <dok_id>GT02A4</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>A4</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:A4 av Anders G Högmark m.fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>m228</tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>4</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2006-04-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-04-19 11:02:39</systemdatum>
 <publicerad>2006-04-06 10:41:08</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken</titel>
 <subtitel>av Anders G Högmark m.fl. (m)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02A4/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02A4</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02A4</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om makt och inflytande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om ekonomisk j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om obetalt hem- och omsorgsarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om v&amp;aring;ld, brott och kroppslig integritet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om h&amp;auml;lsofr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om det internationella ansvaret.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beslutar avsl&amp;aring; f&amp;ouml;rslag om inr&amp;auml;ttandet av en ny j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsmyndighet i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rs i motionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om bidrag till kvinnors organisering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen tror inte p&amp;aring; m&amp;auml;nniskors egen f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att fatta beslut eller att veta sitt eget b&amp;auml;sta. Man har sedan l&amp;auml;nge fr&amp;aring;n v&amp;auml;nsterh&amp;aring;ll menat sig ha den enda f&amp;ouml;rklaringsmodellen och de patenterade l&amp;ouml;sningarna f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Regeringen baserar sin analys p&amp;aring; en enda f&amp;ouml;rklaringsmodell, vilken till stor del kommit fr&amp;aring;n en eller ett f&amp;aring;tal forskare. Kvinnan framh&amp;aring;lls som underordnad och svag och regeringen menar att bara staten kan ge henne styrka. Denna styrka best&amp;aring;r oftast av s&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rder i form av punktvisa projekt eller positiv s&amp;auml;rbehandling. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots regeringens profilering av Sverige som f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland f&amp;aring;r v&amp;aring;rt land h&amp;aring;rd internationell kritik p&amp;aring; flera punkter. EG-kommissionen kritiserar Sverige f&amp;ouml;r den k&amp;ouml;nssegregerade arbetsmarknaden. FN p&amp;aring;talar allvarliga brister s&amp;auml;rskilt r&amp;ouml;rande l&amp;ouml;neskillnader och bristande kvinnlig representation. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots &amp;aring;ratal av socialdemokratiskt styre och social ingenj&amp;ouml;rskonst kvarst&amp;aring;r en rad problem f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga svenska kvinnor. Detta borde tj&amp;auml;na som en fingervisning om att systemet inte fungerar och visa ett behov f&amp;ouml;r regeringen att t&amp;auml;nka nytt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nyt&amp;auml;nkandet &amp;auml;r dock l&amp;aring;ngt borta. Problemen med en en&amp;ouml;gd syn p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken illustreras med s&amp;auml;rskild tydlighet i regeringens proposition. Propositionen baseras p&amp;aring; utredningen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Makt att forma samh&amp;auml;llet och sitt eget liv – j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken mot nya m&amp;aring;l&lt;/span&gt;.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Den utg&amp;aring;r ensidigt fr&amp;aring;n den r&amp;aring;dande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken och missar helt att ta upp ett antal f&amp;ouml;rslag som skulle underl&amp;auml;tta mycket f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga kvinnor, men som inte passar in i den socialdemokratiska tankemodellen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredaren Gertrud &amp;Aring;str&amp;ouml;m menar att ”den st&amp;ouml;rsta or&amp;auml;ttvisan handlar om att strukturella problem f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas f&amp;aring; individuella, privata l&amp;ouml;sningar”. Denna inst&amp;auml;llning leder till tv&amp;aring; olyckliga konsekvenser: F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta undviker man individernas ansvar f&amp;ouml;r de strukturer som h&amp;aring;ller tillbaka kvinnor och f&amp;ouml;r det andra ignorerar man kvinnor som individer och behandlar dem som ett kollektiv. Enskilda kvinnor behandlas diskriminerande och m&amp;ouml;jliga l&amp;ouml;sningar undviks. Priset betalas av Sveriges kvinnor och av det svenska samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Moderata samlingspartiets b&amp;auml;rande tanke &amp;auml;r alla m&amp;auml;nniskors frihet. M&amp;auml;nniskan f&amp;ouml;ds fri, men ocks&amp;aring; beroende. Hon formas av traditioner och relationer och &amp;auml;r en del av gemenskapen med andra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Moderata samlingspartiet utg&amp;aring;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten fr&amp;aring;n alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde och varje m&amp;auml;nniskas r&amp;auml;tt till respekt f&amp;ouml;r sin person, sina val och sina k&amp;auml;nslor. Ingen skall s&amp;auml;rbehandlas p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n eller av andra sk&amp;auml;l. All form av diskriminering, f&amp;ouml;rtryck och generalisering m&amp;aring;ste motverkas. M&amp;auml;nniskor har r&amp;auml;tt att betraktas som individer och inte som delar av en viss grupp som godtyckligt tillskrivs vissa egenskaper, behov eller f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r &amp;ouml;vertygelse &amp;auml;r att alla m&amp;auml;nniskor – oavsett bakgrund, k&amp;ouml;n, religion, sexuell l&amp;auml;ggning eller etnicitet – vill och kan. Ingen skall betraktas som evigt svag eller of&amp;ouml;rm&amp;ouml;gen. Detta &amp;auml;r v&amp;aring;r politiska drivkraft och grunden till v&amp;aring;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ideala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet vore att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik inte beh&amp;ouml;vdes. Kvinnors och m&amp;auml;ns lika m&amp;ouml;jligheter borde vara en sj&amp;auml;lvklarhet, liksom alla m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;tt till frihet att sj&amp;auml;lva leva och skapa sina liv. Politiken borde utg&amp;aring; ifr&amp;aring;n att alla m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r lika mycket v&amp;auml;rda och skall ges lika r&amp;auml;ttigheter, m&amp;ouml;jligheter och skyldigheter. Tyv&amp;auml;rr har vi inte n&amp;aring;tt dith&amp;auml;n &amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En modern j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n &amp;auml;r sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga. Att vara oberoende inneb&amp;auml;r inte att man &lt;span style="font-style: italic;"&gt;inte&lt;/span&gt; &amp;auml;r en del av en gemenskap, s&amp;aring;som en familj eller samh&amp;auml;llet. Det betyder d&amp;auml;remot att man inte beh&amp;ouml;ver vara beroende av en make eller partner f&amp;ouml;r att kunna klara sig ekonomiskt. Det betyder ocks&amp;aring; att man &amp;auml;r sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig gentemot staten och andra institutioner eller faktorer som traditionellt sett haft beslutander&amp;auml;tten &amp;ouml;ver enskilda m&amp;auml;nniskors situation. Beroende m&amp;aring;ste vara sj&amp;auml;lvvalt, annars &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och j&amp;auml;mlikhet en illusion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att vara oberoende, sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig och j&amp;auml;mst&amp;auml;lld &amp;auml;r ocks&amp;aring; att slippa etiketteras s&amp;aring;som f&amp;ouml;r evigt svag. Regeringens j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik grundar sig p&amp;aring; antagandet att alla kvinnor &amp;auml;r underordnade alla m&amp;auml;n. Detta &amp;auml;r en f&amp;ouml;rdom grundad p&amp;aring; k&amp;ouml;n, lika v&amp;auml;l som n&amp;aring;gon annan generalisering. F&amp;ouml;ljande citat av Annika &amp;Aring;hnberg understryker vikten av att undvika kollektivisering:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;aring; saker g&amp;ouml;r mig s&amp;aring; uppr&amp;ouml;rd som talet om ”de svaga grupperna”, eller &amp;auml;nnu v&amp;auml;rre ”de s&amp;auml;mst st&amp;auml;llda”, som om m&amp;auml;nniskor vore n&amp;aring;gon sorts klumpiga, &amp;ouml;verblivna delar i hyllserien ”BILLIG” som n&amp;aring;gon har st&amp;auml;llt n&amp;aring;gonstans. D&amp;auml;r st&amp;aring;r de sedan i v&amp;auml;gen tills n&amp;aring;gon flyttar dem igen. De ”s&amp;auml;mst st&amp;auml;llda” &amp;auml;r ett begrepp som tydigt reducerar m&amp;auml;nniskor fr&amp;aring;n att vara en handlingsf&amp;ouml;rm&amp;ouml;gen, t&amp;auml;nkande, kreativ varelse, till ett f&amp;ouml;rem&amp;aring;l. Den som talar om svaga grupper inbegriper aldrig sig sj&amp;auml;lv. Jag har aldrig h&amp;ouml;rt n&amp;aring;gon s&amp;auml;ga: ”Vi i de svaga grupperna …”. … En ensamst&amp;aring;ende mor – eller far – som skall klara ekonomin, det dagliga hush&amp;aring;llsarbetet och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskapet, utf&amp;ouml;r dagligen en enorm prestation och g&amp;ouml;r det om och om igen. Att orken inte alltid r&amp;auml;cker till g&amp;ouml;r inte bedriften mindre. Styrkan och modet att g&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng resa sig ur underl&amp;auml;ge &amp;auml;r bevis p&amp;aring; m&amp;auml;nniskans storhet och ger ocks&amp;aring; en fingervisning om vad vi gemensamt skulle kunna utr&amp;auml;tta f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskligheten och framtiden om vi tog vara p&amp;aring; v&amp;aring;ra m&amp;ouml;jligheter.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference" style="font-size: 11.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt; (S)ituationen i Sverige i dag&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt ett bra land att leva i f&amp;ouml;r b&amp;aring;de m&amp;auml;n och kvinnor. En utbyggd barnomsorg och en skola som fungerar v&amp;auml;l f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga (om &amp;auml;n inte alla) bidrar till att minska skillnaderna mellan kvinnor och m&amp;auml;n. Att kvinnor och m&amp;auml;n inte sambeskattas har ocks&amp;aring; varit centralt f&amp;ouml;r att kvinnor i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning arbetar &amp;auml;n i m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;remot &amp;auml;r det lika tydligt att det kvarst&amp;aring;r allvarliga j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsproblem i Sverige: &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor tj&amp;auml;nar mindre &amp;auml;n m&amp;auml;n. Den viktigaste orsaken till att kvinnor har l&amp;auml;gre inkomster &amp;auml;n m&amp;auml;n &amp;auml;r att de arbetar mindre och i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning i yrken med l&amp;auml;gre l&amp;ouml;ner. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor &amp;auml;ger mindre &amp;auml;n m&amp;auml;n. Kvinnor &amp;auml;ger bara en femtedel av f&amp;ouml;retagen, och en genomsnittlig kvinna i f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsaktiv &amp;aring;lder &amp;auml;ger cirka h&amp;auml;lften av vad motsvarande man innehar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor har mindre makt och resurser &amp;auml;n m&amp;auml;n. Kvinnor &amp;auml;r underrepresenterade som chefer och i andra ledande befattningar. Kvinnor f&amp;aring;r ofta s&amp;auml;mre sjukv&amp;aring;rd och &amp;auml;r oftare sjukskrivna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor &amp;auml;r sjukskrivna dubbelt s&amp;aring; mycket som m&amp;auml;n.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; I dag st&amp;aring;r kvinnor f&amp;ouml;r tv&amp;aring; tredjedelar av alla sjukskrivningsdagar och &amp;auml;r &amp;ouml;verrepresenterade bland de f&amp;ouml;rtidspensionerade. Hela 64 procent av kvinnornas diagnoser r&amp;ouml;r stressrelaterade besv&amp;auml;r, utbr&amp;auml;ndhet eller v&amp;auml;rk i r&amp;ouml;relseorganen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor drabbas av det &amp;ouml;kande v&amp;aring;ldet. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kterna &amp;ouml;kade &amp;aring;r 2005 med 32&amp;nbsp;procent. Kvinnor k&amp;auml;nner sig ofta otrygga och &amp;auml;r r&amp;auml;dda f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ut ensamma p&amp;aring; kv&amp;auml;llar och n&amp;auml;tter. Problemet &amp;auml;r dock att merparten av v&amp;aring;ldet mot kvinnor beg&amp;aring;s i det egna hemmet, av n&amp;aring;gon n&amp;auml;rst&amp;aring;ende man eller kvinna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har misslyckats med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken. Finansdepartementets bilaga om f&amp;ouml;rdelningen mellan m&amp;auml;n och kvinnor som publicerades i senaste budgetpropositionen visar p&amp;aring; omfattningen av regeringens misslyckande.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Kvinnor utf&amp;ouml;r p&amp;aring;tagligt mer av hemarbetet &amp;auml;n m&amp;auml;n och arbetar ocks&amp;aring; mer halvtid och deltid &amp;auml;n m&amp;auml;n. Syssels&amp;auml;ttningen &amp;auml;r l&amp;auml;gre bland kvinnor och arbetsmarknaden &amp;auml;r starkt k&amp;ouml;nsuppdelad. I kommun- och landstingssektorn utg&amp;ouml;r kvinnorna 80 procent av de anst&amp;auml;llda medan 80 procent av m&amp;auml;nnen arbetar i den privata sektorn. Kvinnor tj&amp;auml;nar mindre &amp;auml;n m&amp;auml;n. Kvinnor har i genomsnitt l&amp;ouml;neinkomster p&amp;aring; 158 400 per &amp;aring;r medan m&amp;auml;n i genomsnitt tj&amp;auml;nar 238 000 kronor per &amp;aring;r. Bara h&amp;auml;lften s&amp;aring; m&amp;aring;nga kvinnor som m&amp;auml;n har inkomster fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retagande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen och dess st&amp;ouml;dpartier haft tolv &amp;aring;r p&amp;aring; sig att &amp;aring;stadkomma den j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet de s&amp;auml;ger sig v&amp;auml;rna om. Men i st&amp;auml;llet har de bidragit till att klyftorna djupnat.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;Utg&amp;aring;ngspunkter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi skall h&amp;aring;lla i minnet att feminismen b&amp;ouml;rjade som en liberal r&amp;auml;ttighetsr&amp;ouml;relse: J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, feminism och liberalism har gemensamma r&amp;ouml;tter. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r inte en tanke som grundas i kollektivism eller i tron att alla kvinnor beh&amp;ouml;ver samma l&amp;ouml;sningar, och att staten &amp;auml;r den enda som kan garantera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r ett annat s&amp;auml;tt att utrycka frihet: Frihet fr&amp;aring;n p&amp;aring;dyvlade normer eller politiska pekpinnar. Vi tror att mer marknadsekonomi kan r&amp;aring;da bot p&amp;aring; de &amp;ouml;kande f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsklyftorna mellan svenska m&amp;auml;n och kvinnor. Vi tror att om fler m&amp;auml;nniskor, fr&amp;auml;mst kvinnor, arbetar i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att vara beroende av bidrag, kommer fattigdomsf&amp;auml;llan att brytas och inkomstskillnaderna att minska. Vi tror att en mer &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenlig f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring och b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att dra av p&amp;aring; skatten f&amp;ouml;r arbetande kvinnor skulle stimulera m&amp;auml;nnen att ta mer ansvar hemma d&amp;aring; barnen &amp;auml;r sm&amp;aring;. Vi tror ocks&amp;aring; att ett starkt r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende &amp;auml;r den b&amp;auml;sta v&amp;auml;gen att freda kvinnors – och m&amp;auml;ns – frid och frihet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det f&amp;ouml;ljande utg&amp;aring;r vi fr&amp;aring;n regeringens fyra delm&amp;aring;l: Vi formulerar om dem och beskriver v&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r en verklig j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och frihet f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;Makt och inflytande&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;f&amp;ouml;rsta" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; font-style: italic;"&gt;Kvinnor och m&amp;auml;n skall ha lika r&amp;auml;ttigheter, m&amp;ouml;jligheter och skyldigheter i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss moderater &amp;auml;r det en sj&amp;auml;lvklarhet att alla m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r lika mycket v&amp;auml;rda och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r skall ges lika m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet och medverka i beslutsfattandet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en demokrati och en r&amp;auml;ttsstat garanterar likheten inf&amp;ouml;r lagen att alla medborgare behandlas lika och ges samma m&amp;ouml;jligheter. N&amp;aring;got annat &amp;auml;r ot&amp;auml;nkbart.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi noterar att regeringen i detta sammanhang n&amp;auml;mner j&amp;auml;mn k&amp;ouml;nsrepresentation som ett s&amp;auml;tt att &amp;ouml;ka makten och inflytandet. Regeringen anf&amp;ouml;r sj&amp;auml;lv att detta dock p&amp;aring; intet s&amp;auml;tt garanterar att den reella makten f&amp;ouml;rdelas j&amp;auml;mnt mellan k&amp;ouml;nen. Vi noterar ocks&amp;aring; att statsminister G&amp;ouml;ran Persson f&amp;ouml;r egen del uttalade att man inte alltid kan ha exakt j&amp;auml;mnt antal m&amp;auml;n och kvinnor, som en f&amp;ouml;ljd av att han i och med sin utn&amp;auml;mning av ny utrikesminister fr&amp;aring;ngick sin gamla princip om ”varannan damernas”. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill i sammanhanget understryka att vi mots&amp;auml;tter oss varje form av kvotering. Kvotering &amp;auml;r endast matematisk r&amp;auml;ttvisa, som riskerar att cementera en f&amp;ouml;rlegad syn att kvinnor beh&amp;ouml;ver s&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att ta sig fram. Det &amp;auml;r dessutom lika fel att ta in en kvinna i en styrelse f&amp;ouml;r att hon &amp;auml;r kvinna, som att ta in en man f&amp;ouml;r att han &amp;auml;r just man. Vad som kr&amp;auml;vs &amp;auml;r i st&amp;auml;llet en &amp;ouml;ppen diskussion och ett ansvarstagande fr&amp;aring;n oss alla. L&amp;aring;ngsiktig, h&amp;aring;llbar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet kr&amp;auml;ver attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som inte uppn&amp;aring;s genom tv&amp;aring;ng.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Makten och inflytandet b&amp;ouml;rjar i den egna vardagen: Att kunna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig sj&amp;auml;lv och att kunna leva p&amp;aring; sin l&amp;ouml;n. I n&amp;auml;stf&amp;ouml;ljande avsnitt f&amp;ouml;rklarar vi hur Moderaterna vill arbeta f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; delm&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;Ekonomisk j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;f&amp;ouml;rsta" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; font-style: italic;"&gt;Kvinnor och m&amp;auml;n skall ha lika m&amp;ouml;jligheter och villkor i fr&amp;aring;ga om utbildning, arbete och f&amp;ouml;retagande, f&amp;ouml;r att kunna uppn&amp;aring; varaktig ekonomisk sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den kanske allra viktigaste formen av oberoende &amp;auml;r att kunna leva p&amp;aring; sin l&amp;ouml;n. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken handlar till stor del om att ge kvinnor lika m&amp;ouml;jligheter att skaffa sig ekonomisk makt som m&amp;auml;n. Svenska kvinnor kommer aldrig att bli verkligt j&amp;auml;mst&amp;auml;llda utan ekonomiskt oberoende, vare sig det &amp;auml;r fr&amp;aring;n en man eller fr&amp;aring;n staten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens skattetryck g&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga har sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; ihop ekonomin. Ofta l&amp;ouml;nar det sig knappt att arbeta. Detta drabbar fr&amp;auml;mst l&amp;aring;ginkomsttagare, av vilka de flesta &amp;auml;r kvinnor. Den som inte kan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig p&amp;aring; egen hand kan knappast k&amp;auml;nna sig fri. Att inte kunna klara sig sj&amp;auml;lv och sin f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning kn&amp;auml;cker sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nslan. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r ekonomisk frihet bland de viktigaste j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsreformerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Moderata samlingspartiet anser att en av de viktigaste prioriteringarna inom j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken m&amp;aring;ste vara att bidra till &amp;ouml;kad inkomst f&amp;ouml;r kvinnor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi en skatte- och bidragsreform vilken skulle inneb&amp;auml;ra betydande skattes&amp;auml;nkningar f&amp;ouml;r fr&amp;auml;mst l&amp;aring;g- och medelinkomsttagare som arbetar deltid, dvs. framf&amp;ouml;r allt kvinnor.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Den moderata politiken syftar till att g&amp;ouml;ra det mer l&amp;ouml;nsamt att arbeta, dvs. att se till att man f&amp;aring;r mer &amp;ouml;ver i pl&amp;aring;nboken n&amp;auml;r man jobbar. Det &amp;auml;r detta som har betydelse. Endast d&amp;aring; kan man p&amp;aring;verka sin egen situation. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Moderata samlingspartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r betydande satsningar p&amp;aring; kommunala verksamheter. Vi ansl&amp;aring;r 10 miljarder kronor mer &amp;auml;n regeringen till den kommunala sektorn. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt skapas fler jobb samtidigt som en del av resurserna kommer att medf&amp;ouml;ra en f&amp;ouml;rskjutning av det relativa l&amp;ouml;nel&amp;auml;get. Samh&amp;auml;llets service v&amp;auml;rnas och m&amp;aring;nga kvinnor kommer att f&amp;aring; del av de positiva effekterna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men ekonomiskt oberoende inneb&amp;auml;r mer &amp;auml;n h&amp;ouml;jd l&amp;ouml;n. Vi vill ocks&amp;aring; &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r kvinnor att g&amp;ouml;ra l&amp;ouml;nekarri&amp;auml;r och bryta den manliga dominansen inom f&amp;ouml;retagandet. Fler kvinnor borde f&amp;aring; chansen att utvecklas inom sina valda yrken och ta sig upp&amp;aring;t p&amp;aring; karri&amp;auml;r- och l&amp;ouml;nestegen. Det skulle ocks&amp;aring; inneb&amp;auml;ra fler kvinnliga rollmodeller inom sektorer som tidigare varit f&amp;ouml;rbeh&amp;aring;llna m&amp;auml;nnen och p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt bidra till en reell och h&amp;aring;llbar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av Sveriges yrkesarbetande kvinnor &amp;auml;r i dag h&amp;auml;nvisade till den offentliga sektorn som arbetsgivare. De saknar i praktiken tillg&amp;aring;ng till en fri arbetsmarknad. Den offentliga sektorn, som paradoxalt nog var t&amp;auml;nkt att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r kvinnor, har blivit en kvinnof&amp;auml;lla. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser framf&amp;ouml;r oss ett allt st&amp;ouml;rre behov av v&amp;aring;rd- och omsorgstj&amp;auml;nster i framtiden. Att efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; en tj&amp;auml;nst &amp;ouml;kar brukar inneb&amp;auml;ra att l&amp;ouml;nerna &amp;ouml;kar om konkurrensen fungerar p&amp;aring; marknaden. Eftersom kvinnor i h&amp;ouml;g grad jobbar i offentlig sektor d&amp;auml;r konkurrensen &amp;auml;r bristf&amp;auml;llig blir det inte samma effekt. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att m&amp;ouml;jligheter ges f&amp;ouml;r mer konkurrens p&amp;aring; omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Moderata samlingspartiet vill ge st&amp;ouml;rre frihet f&amp;ouml;r dem som arbetar inom v&amp;aring;rden att sj&amp;auml;lva organisera verksamheten, utan politisk centralstyrning. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi en s.k. startlag. Det skall vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r l&amp;auml;kare, sjuksk&amp;ouml;terskor, undersk&amp;ouml;terskor, assistenter och andra intresserade och kunniga m&amp;auml;nniskor att skapa nytt och v&amp;auml;lja inom sin egen arbetsmarknad. Den som vill skall kunna starta eget inom omr&amp;aring;den som traditionellt sett funnits inom den offentliga sektorn. Den som hellre &amp;auml;r anst&amp;auml;lld skall ges ett bredare utbud av alternativa arbetsgivare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reformen skulle gynna b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n, skapa frihet samt ge en mer flexibel och dynamisk arbetsmarknad. Det skulle sannolikt bidra till att minska oh&amp;auml;lsotalen genom att inge en k&amp;auml;nsla av &amp;ouml;kad kontroll och &amp;ouml;kat inflytande. Reformen skulle framf&amp;ouml;r allt visa att vi har f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r den enskilda m&amp;auml;nniskan och hennes f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att vara med och bygga v&amp;aring;ra v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem. Vem vet b&amp;auml;ttre vad som beh&amp;ouml;vs inom v&amp;aring;rd, skola och omsorg &amp;auml;n den som arbetar d&amp;auml;r varje dag?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De kvinnor som v&amp;auml;ljer att starta f&amp;ouml;retag m&amp;aring;ste kunna leva p&amp;aring; sitt arbete. Alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retagare m&amp;auml;rker att inkomsterna inte r&amp;auml;cker f&amp;ouml;r att man skall kunna ta ut n&amp;aring;gon l&amp;ouml;n. Detta p&amp;aring;verkar alla omr&amp;aring;den i livet, inte minst den sociala tryggheten. Moderata samlingspartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r skattes&amp;auml;nkningar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagare och f&amp;ouml;retag, fr&amp;auml;mst f&amp;ouml;r f&amp;aring;mansbolag. P&amp;aring; detta s&amp;auml;tt stimuleras fler – kvinnor och m&amp;auml;n – att starta f&amp;ouml;retag, vilket gynnar b&amp;aring;de den enskilda m&amp;auml;nniskan och samh&amp;auml;llet, i form av stimulerade investeringar och fler arbetstillf&amp;auml;llen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom Allians f&amp;ouml;r Sverige f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi s.k. nystartsjobb. Nystartsjobben inneb&amp;auml;r att arbetsgivaravgifterna tas bort helt f&amp;ouml;r personer som varit beroende av arbetsl&amp;ouml;shetsers&amp;auml;ttning, sjukpenning, f&amp;ouml;rtidspension eller socialbidrag i mer &amp;auml;n ett &amp;aring;r. Slopandet av arbetsgivaravgiften g&amp;auml;ller lika l&amp;auml;nge som personen varit fr&amp;aring;nvarande, dock l&amp;auml;ngst i fem &amp;aring;r. D&amp;auml;refter sker s&amp;auml;rskild pr&amp;ouml;vning. Detta kommer att gynna kvinnorna eftersom de i s&amp;aring; stor utstr&amp;auml;ckning st&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; en satsning f&amp;ouml;r att unga m&amp;auml;nniskor skall kunna etablera sig p&amp;aring; arbetsmarknaden. H&amp;auml;r skall nystartsjobb vara m&amp;ouml;jligt redan efter sex m&amp;aring;naders bidrag. Nystartsjobbet kan g&amp;ouml;ra att nya arbetstillf&amp;auml;llen v&amp;auml;xer fram. Det &amp;auml;r viktigt att unga kvinnor – och m&amp;auml;n – snabbt kommer in p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom Allians f&amp;ouml;r Sverige f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi ocks&amp;aring; en skattes&amp;auml;nkning p&amp;aring; hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster. Vi vill inf&amp;ouml;ra en 50-procentig skattereduktion p&amp;aring; utgifter f&amp;ouml;r arbetskostnader upp till 100&amp;nbsp;000 kronor. Detta inneb&amp;auml;r att den maximala skattel&amp;auml;ttnaden kan uppg&amp;aring; till 50&amp;nbsp;000 kronor per &amp;aring;r. Reformen m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r f&amp;ouml;r nya tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;retag att v&amp;auml;xa upp inom en sektor d&amp;auml;r traditionellt sett kvinnor arbetar.  Exempelvis kan en kvinnlig f&amp;ouml;retagare starta ett f&amp;ouml;retag f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster med anst&amp;auml;llda i nystartsjobb. Det finns en mycket stor potential p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de. Det handlar om att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar s&amp;aring; att det kvinnliga entrepren&amp;ouml;rskapet kan &amp;ouml;ka. F&amp;ouml;rslaget g&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligt att lyfta av kvinnor en del av hemarbetet och i st&amp;auml;llet k&amp;ouml;pa in de tj&amp;auml;nster man beh&amp;ouml;ver. Kvinnor f&amp;aring;r d&amp;auml;rmed st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att arbeta och f&amp;ouml;rkovra sig.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;Obetalt hem- och omsorgsarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;f&amp;ouml;rsta" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; font-style: italic;"&gt;Kvinnor och m&amp;auml;n skall ha lika m&amp;ouml;jligheter att kombinera privatlivet med arbete, efter egna &amp;ouml;nskem&amp;aring;l och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga familjer tycker inte att de har r&amp;aring;d att dela p&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledigheten. Eftersom det oftast &amp;auml;r mannen som tj&amp;auml;nar mer, s&amp;aring; stannar kvinnan hemma. F&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna g&amp;ouml;r sj&amp;auml;lva detta val, men det &amp;auml;r inte ett val under total frihet. Behovet av att maximera inkomsten under sm&amp;aring;barns&amp;aring;ren &amp;auml;r en realitet f&amp;ouml;r de allra flesta, och priset som ofta betalas &amp;auml;r kvinnans plats p&amp;aring; arbetsmarknaden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r att b&amp;aring;de m&amp;auml;n och kvinnor vill arbeta och ta ansvar f&amp;ouml;r sina liv, familjer och i f&amp;ouml;rekommande fall barn. Arbete &amp;auml;r mer &amp;auml;n bara ett s&amp;auml;tt att dra in pengar till hemmet: Det &amp;auml;r en viktig del av v&amp;aring;r personliga identitet och sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla.  Att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r kvinnor att f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbeta samtidigt som de skapar familj &amp;auml;r en viktig del av j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett f&amp;ouml;rsta steg &amp;auml;r att m&amp;auml;nnen tar sin del av ansvaret f&amp;ouml;r att sk&amp;ouml;ta barn och hem. Detta vore ett steg i r&amp;auml;tt riktning f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r kvinnor, men kan ocks&amp;aring; ha ett v&amp;auml;rde i sig. Forskning visar att separationsrisken minskar i ju st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning pappor &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En tidig anknytning, fr&amp;auml;mst under barnets f&amp;ouml;rsta &amp;aring;r, fr&amp;auml;mjar dessutom pappans framtida relation till barnet.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; I den svenska forskarv&amp;auml;rlden finns det enighet om att det &amp;auml;r en f&amp;ouml;rdel om b&amp;aring;da f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna &amp;auml;r hemma med barnet.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref7" name="fnref7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn7"&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror inte p&amp;aring; tvingande lagstiftning i syfte att f&amp;ouml;rm&amp;aring; f&amp;auml;der att ta ett st&amp;ouml;rre ansvar hemma. D&amp;auml;remot tror vi p&amp;aring; incitament. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsavdrag som skall kombineras med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. Den f&amp;ouml;r&amp;auml;lder i familjen som har den &lt;span style="font-style: italic;"&gt;l&amp;auml;gsta&lt;/span&gt; inkomsten f&amp;aring;r en skattereduktion n&amp;auml;r den andre f&amp;ouml;r&amp;auml;ldern – med h&amp;ouml;gre inkomst – tar ut f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet. Detta inneb&amp;auml;r i praktiken att mammor kan g&amp;aring; tillbaka till arbetet medan papporna stannar hemma med barnen, och familjen f&amp;aring;r en inkomstf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning genom att kvinnans skatt s&amp;auml;nks. F&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningen kan komma att uppg&amp;aring; till 3&amp;nbsp;000 kronor i m&amp;aring;naden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsavdraget gynnar fr&amp;auml;mst dem med l&amp;auml;gre inkomster. Vi vill &amp;auml;ven g&amp;ouml;ra det ekonomiskt m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r &amp;auml;ven mer h&amp;ouml;gavl&amp;ouml;nade (oftast m&amp;auml;n) att vara f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga genom att acceptera regeringens f&amp;ouml;rslag till h&amp;ouml;jning av taket i f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. Denna reform skulle &amp;ouml;ka de ekonomiska m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r m&amp;auml;n att ta ut f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet samt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvinnornas incitament att &amp;aring;terg&amp;aring; till arbetslivet. Reformen bidrar till att minska l&amp;ouml;ne- och karri&amp;auml;rskillnaderna mellan kvinnor och m&amp;auml;n. Valm&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r den enskilda familjen &amp;ouml;kar genom minskning av de ekonomiska hindren f&amp;ouml;r f&amp;auml;der att ta ut f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet. Friheten att sj&amp;auml;lv v&amp;auml;lja hur man vill sk&amp;ouml;ta sin familj och sin fritid finns kvar. Det b&amp;ouml;r noteras att J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsutredningen f&amp;ouml;reslog ett f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsavdrag f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar, men att regeringen beslutat att inte vidta n&amp;aring;gra &amp;aring;tg&amp;auml;rder med anledning av detta. V&amp;aring;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik st&amp;aring;r s&amp;aring;ledes mot en handlingsf&amp;ouml;rlamad regering som s&amp;auml;ger nej till skattereformer som skulle minska tr&amp;ouml;skel- och marginaleffekter f&amp;ouml;r alla.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill vidare &amp;ouml;ppna m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r kommunerna att l&amp;aring;ta finansieringen av barnomsorgen till de minsta barnen &amp;auml;ven tillkomma f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som v&amp;auml;ljer att l&amp;aring;ta sina barn vara hemma lite l&amp;auml;ngre. F&amp;ouml;r barn mellan ett och tre &amp;aring;r skall det vara till&amp;aring;tet att inf&amp;ouml;ra kommunala v&amp;aring;rdnadsbidrag. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Valfrihet och flexibilitet &amp;auml;r centralt f&amp;ouml;r de flesta moderna familjer som kombinerar barn och yrkesarbete. Deltidsarbete, arbete hemifr&amp;aring;n eller heltidsarbete med m&amp;aring;nga resor g&amp;ouml;r att det finns ett behov av olika typer av omsorg, p&amp;aring; olika tider. Detta st&amp;auml;ller stora krav p&amp;aring; barnomsorgen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att verkligen &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna till frihet i familjelivet m&amp;aring;ste vanliga familjer ha r&amp;aring;d att k&amp;ouml;pa tj&amp;auml;nster i hemmet. D&amp;auml;rmed kan kvinnors obetalda arbete synligg&amp;ouml;ras och erk&amp;auml;nnas. Det &amp;auml;r en viktig effekt som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att driva p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet. Alliansens f&amp;ouml;rslag om avdrag f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster ger barnfamiljer st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att pussla ihop tillvaron. M&amp;ouml;jligheterna att kombinera f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskap, familj, fritid och arbete blir l&amp;auml;ttare.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref8" name="fnref8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn8"&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;aring;ld, brott och kroppslig integritet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;f&amp;ouml;rsta" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; font-style: italic;"&gt;Svensk lag skall g&amp;auml;lla lika f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n. V&amp;aring;ld och brott skall inte tolereras, oavsett vem som r&amp;aring;kar ut f&amp;ouml;r det eller vem som utf&amp;ouml;r det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ldet mot kvinnor &amp;auml;r inte ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsproblem, utan ett r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendeproblem. Den socialdemokratiska regeringens misslyckande att rusta ett r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende som inte tolererar brottslighet har till stor del bidragit till att v&amp;aring;ldet &amp;ouml;kar – mot m&amp;auml;n s&amp;aring;v&amp;auml;l som mot kvinnor. Det f&amp;ouml;rslag som regeringen presenterar i propositionen exkluderar v&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Detta finner vi alltf&amp;ouml;r sn&amp;auml;vt tilltaget, och dessutom kr&amp;auml;nkande mot de homosexuella kvinnor – och m&amp;auml;n – som lever i v&amp;aring;ldsamma f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi moderater f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i det f&amp;ouml;ljande en rad konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder som syftar till att st&amp;auml;vja v&amp;aring;ldet, &amp;ouml;ka r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendets kapacitet att bek&amp;auml;mpa brottsligheten och &amp;ouml;ka tryggheten f&amp;ouml;r alla.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Attityder grundl&amp;auml;ggs redan i ung &amp;aring;lder. Skolan har, i samarbete med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna, ett stort ansvar f&amp;ouml;r hur barn ser p&amp;aring; och tilltalar varandra. Att ropa k&amp;ouml;nsord och neds&amp;auml;ttande tillm&amp;auml;len &amp;auml;r inte acceptabelt beteende. Man m&amp;aring;ste vara vaksam p&amp;aring; s&amp;aring;dant beteende hos barnen redan i f&amp;ouml;rskolan. Kr&amp;auml;nkningar av andra f&amp;aring;r aldrig accepteras. Vi f&amp;ouml;rordar tidiga reaktioner mot barn som beter sig kr&amp;auml;nkande mot andra, genom tillm&amp;auml;len eller antastande. Skolans roll i det brottsf&amp;ouml;rebyggande arbetet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas. Sekretesslagstiftningen m&amp;aring;ste &amp;auml;ndras s&amp;aring; att rektorer eller annan ber&amp;ouml;rd personal i skolan f&amp;aring;r reda p&amp;aring; om en elev har beg&amp;aring;tt brott. Allvarliga brott som beg&amp;aring;s i skolan m&amp;aring;ste polisanm&amp;auml;las. Alla skolor skall ha en kontaktperson hos polisen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;ouml;ka antalet poliser. Det skall finnas tillr&amp;auml;ckligt m&amp;aring;nga poliser f&amp;ouml;r att de skall vara synliga d&amp;auml;r brott beg&amp;aring;s, p&amp;aring; de tider brott beg&amp;aring;s och f&amp;ouml;r att snabbt kunna rycka ut vid anm&amp;auml;lan om brott. Synliga poliser &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka tryggheten och minska risken f&amp;ouml;r att brott skall beg&amp;aring;s. Det &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; k&amp;auml;nslan av trygghet hos medborgarna. Moderata samlingspartiet vill &amp;ouml;ka antalet poliser till 20&amp;nbsp;000 &amp;aring;r 2010. Dessutom &amp;auml;r utvecklingsarbetet inom polisen centralt. Ett modernt ledarskap beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att b&amp;aring;de m&amp;auml;n och kvinnor skall komma till sin r&amp;auml;tt i polisi&amp;auml;rt arbete, men ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att bem&amp;ouml;tande och arbetsmetoder skall bli effektiva, bl.a. i kampen mot kvinnov&amp;aring;ldet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En r&amp;auml;ttsstat som tydligt reagerar mot allt v&amp;aring;ld m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ge kvinnor som blir misshandlade av n&amp;auml;rst&amp;aring;ende ett b&amp;auml;ttre skydd. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att den som d&amp;ouml;ms f&amp;ouml;r misshandel av sin partner inte regelm&amp;auml;ssigt d&amp;ouml;ms till f&amp;auml;ngelse. Reglerna om samh&amp;auml;llstj&amp;auml;nst har kommit att till&amp;auml;mpas s&amp;aring; att kvinnomisshandlare kan klara sig undan ett frihetsber&amp;ouml;vande straff. Enligt v&amp;aring;r uppfattning m&amp;aring;ste lagen &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det inte l&amp;auml;ngre r&amp;aring;der n&amp;aring;gon tvekan om att kvinnomisshandel skall leda till f&amp;auml;ngelsestraff. Tillsammans med st&amp;ouml;d&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r de misshandlade kvinnorna &amp;auml;r detta ett effektivt s&amp;auml;tt att &amp;ouml;ka tryggheten f&amp;ouml;r kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att straffen i Sverige m&amp;aring;ste h&amp;ouml;jas generellt. I dag kan t.ex. grov kvinnofridskr&amp;auml;nkning ge sex m&amp;aring;nader till sex &amp;aring;r – men det genomsnittliga straffet &amp;auml;r p&amp;aring; bara drygt tio m&amp;aring;naders f&amp;auml;ngelse. Signalen blir att grova brott mot person tolereras. Straffm&amp;auml;tningen skall utg&amp;aring; fr&amp;aring;n mitten p&amp;aring; straffskalan, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r som i dag fr&amp;aring;n den l&amp;auml;gre delen. Effekterna skulle bli tydliga: Straffen skulle h&amp;ouml;jas utan att varje enskild straffsats skulle beh&amp;ouml;va &amp;auml;ndras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vertr&amp;auml;delse av bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbud m&amp;aring;ste straffas h&amp;aring;rdare f&amp;ouml;r att insk&amp;auml;rpa allvaret i att uts&amp;auml;tta m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r trakasserier och hot. Man skall kunna d&amp;ouml;mas till ansvar &amp;auml;ven i ringa fall, vilket inte sker i dag. I praktiken inneb&amp;auml;r detta att en person som &amp;auml;r belagd med bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbud, och tr&amp;auml;ffar sin f&amp;ouml;re detta av en slump, kan tilltala henne utan att det beivras. Enstaka sms eller telefonsamtal straffas heller inte, trots att de kan uppfattas som djupt st&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r den utsatta kvinnan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vervakningen av bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbud m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Vi vill inf&amp;ouml;ra m&amp;ouml;jlighet att anv&amp;auml;nda elektronisk fotboja vid bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbud, f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka tryggheten f&amp;ouml;r den utsatta personen, oftast kvinnan. Det skall finnas m&amp;ouml;jlighet till och resurser f&amp;ouml;r att utrusta hotade kvinnor med larmpaket, skyddad identitet och i f&amp;ouml;rekommande fall livvakt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen mot m&amp;auml;nniskohandel m&amp;aring;ste sk&amp;auml;rpas. Lagtexten skall &amp;auml;ndras genom att kravet p&amp;aring; bevis f&amp;ouml;r att brottslingen tillgripit otillb&amp;ouml;rliga medel (en form av tv&amp;aring;ng) tas bort. Regleringen flyttar fokus fr&amp;aring;n g&amp;auml;rningsmannens agerande till offrets handlande, utifr&amp;aring;n den situation hon befunnit sig i. Det kan inte ankomma p&amp;aring; svensk polis att kartl&amp;auml;gga vilka handlingsalternativ en fattig flicka i ett annat land haft, eller p&amp;aring; svenska domstolar att v&amp;auml;rdera desamma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; att brottet f&amp;ouml;rol&amp;auml;mpning skall falla under allm&amp;auml;nt &amp;aring;tal. I dag &amp;aring;talar en &amp;aring;klagare f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rol&amp;auml;mpning bara om det anses p&amp;aring;kallat ur allm&amp;auml;n synpunkt och om brottet avser anspelning p&amp;aring; n&amp;aring;gons ras, hudf&amp;auml;rg, nationella eller etniska ursprung, trosbek&amp;auml;nnelse eller homosexuella l&amp;auml;ggning. Det skall likaledes vara straffbart att anspela p&amp;aring; n&amp;aring;gons k&amp;ouml;n eller sexualitet i allm&amp;auml;nhet. P&amp;aring; detta s&amp;auml;tt markerar vi att det inte &amp;auml;r acceptabelt att kalla sina klasskamrater eller andra flickor/kvinnor f&amp;ouml;r ”hora” eller ”fitta”. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I syfte att &amp;ouml;ka antalet poliser, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet och &amp;ouml;ka tryggheten f&amp;ouml;r alla tillf&amp;ouml;r Moderata samlingspartiet r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet 5&amp;nbsp;miljarder kronor &amp;ouml;ver de kommande tre &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en rad omr&amp;aring;den d&amp;auml;r kvinnor och flickor upplever diskriminering som kan beskrivas s&amp;aring;som strukturell eller kulturell. Ett exempel &amp;auml;r unga kvinnor som lever i s.k. hederskulturer och vars frihet i allm&amp;auml;nhet och sexualitet i synnerhet &amp;auml;r kontrollerad av hierarkiska, ofta patriarkala normer. Problemen yttrar sig i mer eller mindre p&amp;aring;tvingade &amp;auml;ktenskap, f&amp;ouml;rbjudna diskobes&amp;ouml;k, sl&amp;ouml;jor, f&amp;ouml;rbud att tala eller umg&amp;aring;s med pojkar – eller f&amp;ouml;rbud att umg&amp;aring;s med pojkar av fel ursprung.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref9" name="fnref9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn9"&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &amp;Auml;ven grovt v&amp;aring;ld f&amp;ouml;rekommer. Gruppv&amp;aring;ldt&amp;auml;kter mot unga kvinnor fr&amp;aring;n dessa kulturer har &amp;ouml;kat de tv&amp;aring; senaste &amp;aring;ren. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kterna filmas av f&amp;ouml;r&amp;ouml;varen som sedan pressar kvinnorna p&amp;aring; pengar. Om de inte betalar, hotar f&amp;ouml;r&amp;ouml;varen att visa bilderna eller filmen f&amp;ouml;r kvinnornas familjer. De v&amp;aring;ldtagna v&amp;aring;gar inte ber&amp;auml;tta f&amp;ouml;r sina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar att de f&amp;ouml;rlorat sin oskuld, eftersom de anses ha dragit skam &amp;ouml;ver hela sl&amp;auml;kten. De har ocks&amp;aring; orsakat ett rej&amp;auml;lt ekonomiskt bakslag f&amp;ouml;r familjen, som d&amp;aring; inte f&amp;aring;r ut n&amp;aring;gon hemgift f&amp;ouml;r dottern.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref10" name="fnref10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn10"&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa kulturella avarter finns inom ett flertal kulturer och grupper. En obsolet syn p&amp;aring; flickor och kvinnor finns &amp;auml;ven i v&amp;aring;r egen kultur. Som tidigare diskuterats f&amp;aring;r unga flickor ofta st&amp;aring; ut med gl&amp;aring;pord och angrepp p&amp;aring; sitt k&amp;ouml;n, i form av svordomar och f&amp;ouml;rol&amp;auml;mpningar. Detta f&amp;ouml;rtryck &amp;auml;r oacceptabelt oavsett bakgrund.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga unga flickor och kvinnor lider i tysthet av problem som &amp;auml;r h&amp;auml;nf&amp;ouml;rliga till deras k&amp;ouml;n och till synen p&amp;aring; flickor i samh&amp;auml;lle och ungdomskultur. Pressen att vara duktig blir ofta &amp;ouml;verm&amp;auml;ktig. Flickor sk&amp;auml;r sig och g&amp;ouml;r sig sj&amp;auml;lva illa f&amp;ouml;r att d&amp;auml;mpa &amp;aring;ngesten. Andra drabbas av &amp;auml;tst&amp;ouml;rningar, d&amp;auml;r maten blir ett s&amp;auml;tt att kontrollera sin omv&amp;auml;rld och sitt inre. Utseendefixeringen i samh&amp;auml;llet &amp;auml;r stor; popul&amp;auml;rkultur, musik och tidningar skapar en bild av hur flickor och kvinnor skall vara f&amp;ouml;r att duga. Det blir ett ok som vilar tungt p&amp;aring; m&amp;aring;ngas axlar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om brott beg&amp;aring;s och uppt&amp;auml;cks finns lagar som skydd. Lagstiftningen &amp;auml;r dock bara ett instrument f&amp;ouml;r att tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra m&amp;auml;nniskor en r&amp;auml;tt till frihet och frid. Men lagen n&amp;aring;r inte alla rum. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r den &amp;ouml;ppna diskussionen om etik och moral ett lika viktigt s&amp;auml;tt att komma &amp;aring;t de problem som i dag drabbar fr&amp;auml;mst kvinnor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Man kan inte lagstifta bort d&amp;aring;liga attityder, nedv&amp;auml;rderande syn p&amp;aring; kvinnor eller ett f&amp;ouml;rtryckande beteende. Men det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att vi, genom opinionsbildning och &amp;ouml;ppen debatt, fokuserar p&amp;aring; problemen och drar upp dem i ljuset. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan vi f&amp;aring; den l&amp;aring;ngsiktiga attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring som ger varje m&amp;auml;nniska m&amp;ouml;jlighet att forma sitt eget liv. Det kr&amp;auml;ver mod och engagemang av oss alla. Moderata samlingspartiets grundid&amp;eacute; &amp;auml;r allas frihet och vi &amp;auml;r beredda att ta det ansvaret.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;H&amp;auml;lsofr&amp;aring;gor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;f&amp;ouml;rsta" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.35mm; padding-left: 1.41mm; padding-right: 1.41mm; padding-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; font-style: italic;"&gt;V&amp;aring;rd och omsorg skall vara tillg&amp;auml;ngliga p&amp;aring; lika villkor f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett &amp;ouml;kat inflytande &amp;ouml;ver den egna situationen, fr&amp;auml;mst p&amp;aring; arbetsplatsen, skulle bidra till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra h&amp;auml;lsan hos m&amp;aring;nga kvinnor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r &amp;ouml;kad m&amp;aring;ngfald inom den offentliga sektorn ett steg mot ett friskare Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problematiken kring kvinnligt och manligt i sjukv&amp;aring;rden beh&amp;ouml;ver synligg&amp;ouml;ras. Dessutom m&amp;aring;ste kunskapen om vad det i praktiken inneb&amp;auml;r att erbjuda v&amp;aring;rd p&amp;aring; lika villkor bli st&amp;ouml;rre. N&amp;auml;r v&amp;aring;rden utformas &amp;auml;r det viktigt att beakta kunskapen om kvinnors och m&amp;auml;ns olika konstitution, symptom och behov. Detta &amp;auml;r i sin tur beroende av att tillsynen och kvalitetsarbetet inom sjukv&amp;aring;rden tydligt tar skillnaderna som en viktig utg&amp;aring;ngspunkt och att sjukv&amp;aring;rden garanterar lika r&amp;auml;tt till v&amp;aring;rd f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Moderata samlingspartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden skall kvalitetss&amp;auml;kras genom inr&amp;auml;ttandet av en samlad tillsynsorganisation, samt att v&amp;aring;rdens f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n tydligt lyfts fram i forskningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor lever i genomsnitt l&amp;auml;ngre &amp;auml;n m&amp;auml;n. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r satsningar inom &amp;auml;ldrev&amp;aring;rden och -omsorgen viktiga ur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. Moderata samlingspartiets satsning p&amp;aring; kommuner och landsting skall bl.a. anv&amp;auml;ndas till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sjukv&amp;aring;rdens kvalitet. Vi vill ocks&amp;aring; inf&amp;ouml;ra en nationell omsorgsgaranti som ger &amp;auml;ldre i hela landet m&amp;ouml;jlighet att v&amp;auml;lja leverant&amp;ouml;r av &amp;auml;ldreomsorg i eget och s&amp;auml;rskilt boende. Ut&amp;ouml;ver detta vill vi satsa p&amp;aring; att utveckla anh&amp;ouml;rigv&amp;aring;rden och st&amp;ouml;dja anh&amp;ouml;rigv&amp;aring;rdare under de kommande tre &amp;aring;ren. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;Det internationella ansvaret&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r i internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt land. I Sverige &amp;auml;r kvinnor och m&amp;auml;n lika inf&amp;ouml;r lagen. I ett stort antal l&amp;auml;nder har kvinnor knappt ens de mest grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheterna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fortfarande utnyttjas kvinnor och flickor – ofta skr&amp;auml;mmande unga – i slavhandel f&amp;ouml;r sexuella &amp;auml;ndam&amp;aring;l. Genom mellanstatligt samarbete kan poliser och &amp;aring;klagare i olika medlemsstater samarbeta mot prostitution, precis som mot m&amp;auml;nniskohandel och annan organiserad grov brottslighet. Genom det internationella arbetet kan vi ocks&amp;aring; bidra till strukturella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i hemlandet, och minska incitamenten till m&amp;auml;nniskohandel och prostitution.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brist p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan kvinnor och m&amp;auml;n anses vara ett av hindren f&amp;ouml;r utveckling och tillv&amp;auml;xt i tredje v&amp;auml;rlden. K&amp;ouml;nsdiskriminering avseende grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter s&amp;aring;som undervisning och f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbete har direkt negativ inverkan p&amp;aring; enskilda kvinnor och flickor, men ocks&amp;aring; p&amp;aring; den totala kostnaden f&amp;ouml;r bristande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, som drabbar hela samh&amp;auml;llet.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref11" name="fnref11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn11"&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; I ett antal l&amp;auml;nder saknar kvinnor fortfarande r&amp;auml;tten att &amp;auml;ga och disponera egendom, f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbeta eller t.o.m. att r&amp;ouml;ra sig fritt utan en makes eller manlig sl&amp;auml;ktings till&amp;aring;telse. I utvecklingsl&amp;auml;nderna &amp;auml;r andelen kvinnor p&amp;aring; ministerposter mindre &amp;auml;n 8 procent.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;tt till sin sexualitet och sin kropp &amp;auml;r ingen sj&amp;auml;lvklarhet i ett antal l&amp;auml;nder och kulturer. S&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rder kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka kvinnornas st&amp;auml;llning. Samtidigt m&amp;aring;ste m&amp;auml;nnen p&amp;aring;verkas att &amp;auml;ndra sitt sexuella beteende och dessutom &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av preventivmedel. M&amp;aring;nga kvinnor har i dag ingen egen talan, m&amp;aring;nga &amp;auml;r prostituerade och uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r smitta flera g&amp;aring;nger dagligen. Andra kvinnor har inte r&amp;auml;tten att s&amp;auml;ga nej till de m&amp;auml;n som vill ha sex, oavsett vilka de &amp;auml;r. M&amp;aring;nga kvinnors sexualitet styrs genom k&amp;ouml;nsstympning och tv&amp;aring;ngs&amp;auml;ktenskap. Fortfarande finns det strukturer som skuldbel&amp;auml;gger kvinnan d&amp;aring; hon v&amp;aring;ldtas, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r g&amp;auml;rningsmannen. F&amp;ouml;rtrycket har m&amp;aring;nga ansikten och &amp;auml;r pl&amp;aring;gsamt verkligt f&amp;ouml;r miljoner kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Studier visar att &amp;ouml;kade r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r kvinnor, mer utbildning och ett st&amp;ouml;rre inflytande medf&amp;ouml;r ett b&amp;auml;ttre liv f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga kvinnor, men ocks&amp;aring; h&amp;ouml;gre inkomst per capita, minskad korruption, minskad spridning av sjukdomar som aids och en generellt sett b&amp;auml;ttre levnadsstandard.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref12" name="fnref12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn12"&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Sverige har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett ansvar att i internationella sammanhang f&amp;ouml;reg&amp;aring; med gott exempel och bidra till en &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i andra l&amp;auml;nder, i enlighet med v&amp;aring;r grundid&amp;eacute; om alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde och alla individers frihet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Moderata samlingspartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett antal &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; det utrikespolitiska omr&amp;aring;det f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning i utvecklingsl&amp;auml;nder. Fr&amp;auml;mst vill vi arbeta f&amp;ouml;r en &amp;ouml;kad respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och st&amp;auml;rkande av kvinnors r&amp;auml;tt till egen best&amp;auml;mmander&amp;auml;tt &amp;ouml;ver sin sexualitet, samt minska v&amp;aring;ldet mot kvinnor, unga flickor och barn, i alla dess former. Vi vill ocks&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att stater med stor hivspridning, fr&amp;auml;mst i Afrika, sj&amp;auml;lva skall kunna tillverka eller efterfr&amp;aring;ga antivirala medel att distribuera till alla hivsmittade gravida kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kvinnors m&amp;ouml;jligheter att delta fullt ut i samh&amp;auml;llet &amp;auml;ven i utvecklingsl&amp;auml;nderna, m&amp;aring;ste dessa l&amp;auml;nders ekonomi stabiliseras. Moderata samlingspartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att Sverige skall ta initiativ till en total skuldavskrivning f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gt skuldsatta utvecklingsl&amp;auml;nder, varav huvuddelen finns i Afrika. Den skall kombineras med fyra villkor: Ingen ny uppl&amp;aring;ning; skuldavskrivningen f&amp;aring;r inte leda till korruption, vanstyre eller krigf&amp;ouml;ring; de &amp;ouml;kade inkomsterna m&amp;aring;ste komma de fattiga till godo; alla flickor och pojkar m&amp;aring;ste f&amp;aring; en grundl&amp;auml;ggande utbildning. Senast inom fem &amp;aring;r fr&amp;aring;n skuldavskrivningen b&amp;ouml;r alla barn i en &amp;aring;rskull b&amp;ouml;rja i en fungerande skola.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mlikhet mellan kvinnor och m&amp;auml;n &amp;auml;r en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Sverige och EU med kraft skall verka f&amp;ouml;r att respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati uttryckligen inbegrips i FN:s millenniem&amp;aring;l. Vi anser ocks&amp;aring; att Sverige och EU skall kr&amp;auml;va att en l&amp;auml;ndervis &amp;ouml;versikt &amp;ouml;ver brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati redovisas och debatteras i FN:s generalf&amp;ouml;rsamling varje &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitikens organisation&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r inr&amp;auml;ttande av en ny myndighet f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor. Vi avvisar detta f&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att en ny myndighet skulle bidra till att ytterligare splittra hanteringen av de olika diskrimineringsgrunderna, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att ta ett samlat grepp om diskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Moderaterna &amp;auml;r det naturligt att &lt;span style="font-style: italic;"&gt;ingen&lt;/span&gt; skall diskrimineras p&amp;aring; n&amp;aring;gon grund, eller i n&amp;aring;gon del av samh&amp;auml;llslivet, vare sig det avser r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet, n&amp;auml;ringslivet, arbetsmarknaden, skolan eller n&amp;aring;got annat omr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Moderaterna vill skapa en tydlig, sammanh&amp;aring;llen och enhetlig lagstiftning g&amp;auml;llande diskriminering s&amp;aring; snart det &amp;auml;r praktiskt m&amp;ouml;jligt. En enda lag med f&amp;ouml;rbud mot diskriminering inom alla samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den &amp;auml;r det mest &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenliga och fruktbara p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt samtidigt som det f&amp;ouml;renklar regelverket. Det s&amp;auml;nder en tydlig signal till alla ber&amp;ouml;rda parter att all diskriminering oavsett om det handlar om k&amp;ouml;n, ras, religion, &amp;aring;lder, funktionshinder eller sexuell l&amp;auml;ggning &amp;auml;r lika avskyv&amp;auml;rd och ses som lika allvarlig fr&amp;aring;n lagstiftarens sida. Moderaterna f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vidare att de fyra ombudsm&amp;auml;nnen mot diskriminering sl&amp;aring;s samman till en gemensam myndighet. Den nya myndigheten skall &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis ha i uppdrag att ut&amp;ouml;va tillsyn &amp;ouml;ver diskriminering i samh&amp;auml;llslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen beskriver i propositionen ett nytt bidragssystem f&amp;ouml;r kvinnors organisering som beslutades av riksdagen i december 2005. Vi konstaterar att utredningen som l&amp;aring;g till grund f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rslaget ocks&amp;aring; behandlade fr&amp;aring;gan om de politiska partiernas kvinnoorganisationers st&amp;ouml;d, men att propositionen inte hanterade den fr&amp;aring;gan fullt ut. D&amp;auml;r aviserades i st&amp;auml;llet att riksdagspartiernas kvinnoorganisationer skall beredas m&amp;ouml;jlighet till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r sin organisering och verksamhet i s&amp;auml;rskild ordning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;refter har ett s&amp;auml;rskilt bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer betalats ut f&amp;ouml;r &amp;aring;r 2006, men f&amp;ouml;r &amp;aring;ren d&amp;auml;refter finns inga beslut och organisationerna har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r sv&amp;aring;righeter att planera f&amp;ouml;r tiden efter december 2006, vilket sj&amp;auml;lvfallet &amp;auml;r klart otillfredsst&amp;auml;llande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om st&amp;ouml;d till de politiska kvinnoorganisationerna m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas p&amp;aring; b&amp;aring;de kort och l&amp;aring;ng sikt. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 6 april 2006&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Anders G H&amp;ouml;gmark (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Patrik Norinder (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Henrik Westman (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Magdalena Andersson (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Tobias Billstr&amp;ouml;m (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Anna Lindgren (m)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;SOU 2005:66.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt; Annika &amp;Aring;hnberg, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Isprinsessan.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; margin-top: 0.0mm; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Sandmark och Renstig (2005).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; margin-top: 0.0mm; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Finansdepartementet (2005).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Motion 2005/06:Fi240 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) med anledning av prop. 2005/06:1 Budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2006.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Livia Sz. Olah (2001): Gender and family stability: Dissolution of the first parental union in Sweden and Hungary, Demographic Research, 2001, Vol 4, article 2, s. 27–96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; margin-top: 0.0mm; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Lena Olsson m.fl. (1993): Barn och f&amp;auml;der – Umg&amp;auml;ngesm&amp;ouml;nster hos 49 barn vars f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar ej sammanbor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn7" name="fn7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref7"&gt;[8]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; margin-top: 0.0mm; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Riksdagens utredningstj&amp;auml;nst, dnr 2005:1445.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn8" name="fn8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref8"&gt;[9]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson, DN Debatt 28/8 2005.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn9" name="fn9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref9"&gt;[10]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Anna Larsson, SvD 19/8 2005.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn10" name="fn10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref10"&gt;[11]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; margin-top: 0.0mm; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Kickis &amp;Aring;hr&amp;eacute; &amp;Auml;lgamo, www.paraplyprojektet.se&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn11" name="fn11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref11"&gt;[12]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 9.5pt;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Engendering Development Through Gender Equality in Rights, Resources and Voice: A World Bank Policy Research Report (Oxford Press 2001).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn12" name="fn12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref12"&gt;[13]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; margin-top: 0.0mm; padding-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;A a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om makt och inflytande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekonomisk jämställdhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om obetalt hem- och omsorgsarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om våld, brott och kroppslig integritet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hälsofrågor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det internationella ansvaret.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen beslutar avslå förslag om inrättandet av en ny jämställdhetsmyndighet i enlighet med vad som anförs i motionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidrag till kvinnors organisering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2006-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2006-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2006-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0502353466300</intressent_id>
<namn>Anders G Högmark</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>023451344303</intressent_id>
<namn>Patrik Norinder</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0937521536309</intressent_id>
<namn>Henrik Westman</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0760437424714</intressent_id>
<namn>Magdalena Andersson</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0956595590924</intressent_id>
<namn>Tobias Billström</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0869873635602</intressent_id>
<namn>Anna Lindgren</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 2005/06:155</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:31:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:31:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02A4</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:45:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:31:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02A4</dok_id>
<subtitel>av Anders G Högmark m.fl. (m)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_a_4.docx</filnamn>
<filstorlek>63231</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2A3CF626-C68E-4665-A45F-11E5A7A00038</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02A4</dok_id>
<subtitel>av Anders G Högmark m.fl. (m)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_a_4.pdf</filnamn>
<filstorlek>270977</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_a_4</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E14A8F73-8BD4-441B-A46F-BAB9BE99E07A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>