<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2214813</hangar_id>
 <dok_id>GT02A271</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>A271</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:A271 av Lars Ohly m.fl. (v)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>v771</tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>271</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-01-23 15:14:00</systemdatum>
 <publicerad>2005-10-03 14:57:48</publicerad>
 <titel>En förnyad arbetsmarknadspolitik</titel>
 <subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02A271/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02A271</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02A271</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc119836196" name="_Toc119836196"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em; margin-top: 2.21mm;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc119836196"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc119836197"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Aktivlinjen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc119836198"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad arbetsmarknad&amp;#9;&lt;a href="#_Toc119836199"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Dagens arbetsmarknadspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc119836200"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Auml;ndrade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar i ekonomi och arbetsliv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc119836201"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En ny arbetsmarknadspolitik beh&amp;ouml;vs&amp;#9;&lt;a href="#_Toc119836202"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc119836197" name="_Toc119836197"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att tills&amp;auml;tta en utredning f&amp;ouml;r &amp;ouml;versyn av arbetsmarknadspolitikens m&amp;aring;l och medel.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc119836198" name="_Toc119836198"&gt;&lt;/a&gt;Aktivlinjen &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetslinjen &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande i den svenska arbetsmarknadspolitiken och inneb&amp;auml;r att aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder som syftar till att slussa de arbetsl&amp;ouml;sa vidare till ett arbete prioriteras framf&amp;ouml;r passivt kontantst&amp;ouml;d. Arbetsl&amp;ouml;sa som inte hittar ett arbete skall erbjudas utbildning, praktik eller i vissa fall en subventionerad anst&amp;auml;llning som f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna att f&amp;aring; ett arbete p&amp;aring; den regulj&amp;auml;ra arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har traditionellt satsat en stor andel av medlen som anv&amp;auml;nds till arbetsmarknadspolitik p&amp;aring; aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder. V&amp;auml;gledande f&amp;ouml;r politiken har varit en insikt om att effektiv matchning i kombination med insatser som f&amp;ouml;rhindrar att m&amp;auml;nniskor sl&amp;aring;s ut fr&amp;aring;n arbetsmarknaden genom l&amp;aring;nga arbetsl&amp;ouml;shetsperioder spelar en avg&amp;ouml;rande roll f&amp;ouml;r produktivitet och tillv&amp;auml;xt i ekonomin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Aktivlinjen i arbetsmarknadspolitiken bidrog till den i internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse mycket l&amp;aring;ga arbetsl&amp;ouml;sheten och det h&amp;ouml;ga arbetskraftsdeltagandet i Sverige som framf&amp;ouml;r allt pr&amp;auml;glade 1960-, 1970- och 1980-talen. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc119836199" name="_Toc119836199"&gt;&lt;/a&gt;En f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad arbetsmarknad &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 1990-talet har arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;ouml;kat och arbetskraftsdeltagandet minskat j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med tidigare perioder. Oberoende av konjunkturerna har obalanstal p&amp;aring; 6–8 % (&amp;ouml;ppet arbetsl&amp;ouml;sa och i &amp;aring;tg&amp;auml;rder) etablerats p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden, en f&amp;ouml;rdubbling j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende decennier. Andelen sysselsatta har minskat fr&amp;aring;n ca 84 % i slutet av 1980-talet till ca 77 % i dag. Dagens arbetsmarknad utm&amp;auml;rks av historiskt h&amp;ouml;ga arbetsl&amp;ouml;shetstal. &amp;Auml;ven om Sverige i internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse fortfarande har l&amp;auml;gre arbetsl&amp;ouml;shet och fler m&amp;auml;nniskor sysselsatta &amp;auml;n de flesta l&amp;auml;nder, har skillnaderna minskat v&amp;auml;sentligt. Om regeringens m&amp;aring;l om h&amp;ouml;gst 4 % &amp;ouml;ppet arbetsl&amp;ouml;sa och minst 80 % sysselsatta verkligen skall kunna uppn&amp;aring;s kr&amp;auml;vs kraftfulla insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mer &amp;auml;n 1 miljon m&amp;auml;nniskor i yrkesaktiv &amp;aring;lder har i dag ingen eller en mycket svag f&amp;ouml;rankring p&amp;aring; arbetsmarknaden. Orsakerna till detta &amp;auml;r flera. Cirka 380&amp;nbsp;000 &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sa eller i &amp;aring;tg&amp;auml;rder, ca 120&amp;nbsp;000 &amp;auml;r l&amp;aring;ngtidssjukskrivna (mer &amp;auml;n 6 m&amp;aring;nader) och 540&amp;nbsp;000 erh&amp;aring;ller sjukers&amp;auml;ttning eller sjukbidrag. J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med situationen p&amp;aring; 1970- och 1980-talen inneb&amp;auml;r detta en betydande &amp;ouml;kning av antalet m&amp;auml;nniskor som inte platsar i arbetslivet och som riskerar permanent utslagning. Framf&amp;ouml;r allt &amp;ouml;kar andelen l&amp;aring;ngtidssjukskrivna och arbetsl&amp;ouml;sa. J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1980-talet &amp;auml;r det i dag ca 250&amp;nbsp;000 fler i yrkesaktiv &amp;aring;lder som antingen &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sa eller l&amp;aring;ngtidssjukskrivna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utm&amp;auml;rkande f&amp;ouml;r dagens arbetsmarknad &amp;auml;r de h&amp;ouml;gre tr&amp;ouml;sklarna in i arbetslivet som f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar en etablering i arbetslivet f&amp;ouml;r alltfler grupper p&amp;aring; arbetsmarknaden. Inte minst g&amp;auml;ller detta m&amp;auml;nniskor med besv&amp;auml;r och nedsatt arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Det &amp;auml;r en v&amp;auml;xande grupp dessutom. I SCB:s arbetskraftsunders&amp;ouml;kningar har andelen av arbetskraften som klassificeras som arbetsof&amp;ouml;rm&amp;ouml;gna &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n ca 150&amp;nbsp;000 personer i b&amp;ouml;rjan av 1990-talet till ca 400&amp;nbsp;000 personer &amp;aring;r 2003. I rapporten Oh&amp;auml;lsa och syssels&amp;auml;ttning g&amp;ouml;r LO bed&amp;ouml;mningen att det i dag finns minst 200&amp;nbsp;000 personer som inte f&amp;aring;r plats i arbetslivet p&amp;aring; grund av nedsatt arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga, men som skulle kunna g&amp;ouml;ra en arbetsinsats f&amp;ouml;rutsatt att deras arbetskraft efterfr&amp;aring;gades.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utanf&amp;ouml;rskapet har m&amp;aring;nga ansikten. Klasstillh&amp;ouml;righet har alltid spelat en avg&amp;ouml;rande roll f&amp;ouml;r risken att drabbas av arbetsl&amp;ouml;shet, arbetare &amp;auml;r mera utsatta &amp;auml;n tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n. I v&amp;auml;xande utstr&amp;auml;ckning sorteras m&amp;auml;nniskor &amp;auml;ven efter k&amp;ouml;n, etnicitet och &amp;aring;lder. Kvinnors f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsfrekvens &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt l&amp;auml;gre &amp;auml;n m&amp;auml;nnens, kvinnor f&amp;aring;r oftare &amp;auml;n m&amp;auml;n n&amp;ouml;ja sig med deltidsarbete och tillf&amp;auml;lliga anst&amp;auml;llningar, varannan LO-kvinna under 30 &amp;aring;r har ett tidsbegr&amp;auml;nsat arbete. De os&amp;auml;kra anst&amp;auml;llningarna, som fr&amp;auml;mst erbjuds kvinnor, har &amp;ouml;kat med n&amp;auml;rmare 50 % sedan b&amp;ouml;rjan av 1990-talet. Invandrade har en p&amp;aring;tagligt l&amp;auml;gre syssels&amp;auml;ttningsgrad och h&amp;ouml;gre arbetsl&amp;ouml;shet &amp;auml;n inrikesf&amp;ouml;dda. F&amp;ouml;r invandrade fr&amp;aring;n utomeuropeiska l&amp;auml;nder &amp;auml;r syssels&amp;auml;ttningsgraden efter s&amp;aring; l&amp;aring;ng tid som 10 &amp;aring;r i Sverige bara 50 %, och f&amp;ouml;r invandrade fr&amp;aring;n de nordiska l&amp;auml;nderna under 70 % efter 20 &amp;aring;r i Sverige. Ungdomars arbetslivsdebut tenderar att senarel&amp;auml;ggas alltmer, och f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga ungdomar &amp;auml;r en rundg&amp;aring;ng mellan perioder av arbetsl&amp;ouml;shet och tillf&amp;auml;lliga, os&amp;auml;kra anst&amp;auml;llningar det alternativ som arbetsmarknaden erbjuder. F&amp;ouml;r den &amp;auml;ldre arbetskraften &amp;ouml;kar utslagningen fr&amp;aring;n arbetslivet och arbetsmarknaden snabbt efter 55 &amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskrimineringen p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r omfattande, med &amp;ouml;kad segregering och utanf&amp;ouml;rskap f&amp;ouml;r stora grupper av befolkningen som f&amp;ouml;ljd. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc119836200" name="_Toc119836200"&gt;&lt;/a&gt;Dagens arbetsmarknadspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kraven p&amp;aring; arbetsmarknadspolitiken har &amp;ouml;kat i takt med att arbetsmarknaden f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats, men resurserna f&amp;ouml;r att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla arbets/aktivlinjen har inte &amp;ouml;kat i motsvarande grad. J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med situationen p&amp;aring; 1970- och 1980-talen har andelen arbetsl&amp;ouml;sa som deltar i aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder, erbjuds arbetsmarknadsutbildning eller subventionerad anst&amp;auml;llning, minskat kraftigt under senare &amp;aring;r. Under 1970- och 1980-talen uppgick andelen arbetsl&amp;ouml;sa som deltog i konjunkturberoende program till 40–50 % av totala antalet arbetsl&amp;ouml;sa. Med b&amp;ouml;rjan under 1990-talet har andelen successivt minskat, men en viss &amp;ouml;kning kan noteras det senaste &amp;aring;ret. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att tolka detta som n&amp;aring;got annat &amp;auml;n en l&amp;auml;gre ambitionsniv&amp;aring; i arbetsmarknadspolitiken. Anpassningen till krympande resurser f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar kampen mot arbetsl&amp;ouml;sheten och politiken f&amp;ouml;r full syssels&amp;auml;ttning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I st&amp;auml;llet har teorier om s&amp;ouml;kaktiviteter och s&amp;ouml;kbeteende f&amp;aring;tt en mera framskjuten plats i utformningen av arbetsmarknadspolitiken. Fokus p&amp;aring; den enskildes egna aktiviteter och st&amp;ouml;d till sj&amp;auml;lvhj&amp;auml;lp &amp;auml;r centrala inslag i dagens arbetsmarknadspolitik. &amp;Auml;ven om arbetsmarknadspolitikens nuvarande inriktning med betoning p&amp;aring; individens egna aktiviteter har v&amp;auml;rdefulla po&amp;auml;nger, kan den samtidigt l&amp;auml;tt leda till en &amp;ouml;kad individualisering av problem som i grunden &amp;auml;r strukturella. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc119836201" name="_Toc119836201"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;ndrade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar i ekonomi och arbetsliv&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De h&amp;ouml;gre arbetsl&amp;ouml;shetsniv&amp;aring;er som etablerats p&amp;aring; arbetsmarknaden kan sv&amp;aring;rligen f&amp;ouml;rklaras uteslutande som effekter av 1990-talskrisen eller som konsekvenser av normalt f&amp;ouml;rekommande konjunkturvariationer. Uppenbart &amp;auml;r att strukturella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i ekonomin och i arbetslivet ligger bakom en betydande del av dagens h&amp;ouml;ga arbetsl&amp;ouml;shetstal och sjunkande syssels&amp;auml;ttningsgrader. F&amp;ouml;r detta talar sv&amp;aring;righeterna att pressa tillbaka niv&amp;aring;erna till dem som vi normalt f&amp;ouml;rknippar med full syssels&amp;auml;ttning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under loppet av 1980- och 1990-talen har det ekonomisk-politiska landskapet &amp;auml;ndrats i grunden vilket har f&amp;aring;tt till f&amp;ouml;ljd att det blivit sv&amp;aring;rare att n&amp;aring; m&amp;aring;let full syssels&amp;auml;ttning. LO-ekonomerna konstaterar i en debattartikel att 1990-talets oml&amp;auml;ggning av den ekonomiska politiken inte har givit de syssels&amp;auml;ttningsresultat som st&amp;auml;lldes i utsikt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varken EU-medlemskapet eller liberaliseringen av marknaderna, en sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig riksbank eller inflationsm&amp;aring;l som prioriteras, har underl&amp;auml;ttat en politik f&amp;ouml;r full syssels&amp;auml;ttning. Det har inte heller hj&amp;auml;lpt att l&amp;ouml;ntagarna tagit sitt ansvar och skruvat ned l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningstakten. Och med mer av kamerala inslag i politiken, bl.a. den nuvarande utformningen av statens utgiftstak, har det blivit sv&amp;aring;rare att f&amp;aring; fram resurser f&amp;ouml;r att motverka arbetsl&amp;ouml;shet och f&amp;ouml;r att stimulera efterfr&amp;aring;gan i ekonomin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r inte sv&amp;aring;rt att inst&amp;auml;mma i LO-ekonomernas kritik. De institutionella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna under 1990-talet har inneburit att politikens r&amp;auml;ckvidd och f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga begr&amp;auml;nsats. En ”tv&amp;aring;ngstr&amp;ouml;ja”, om man s&amp;aring; vill, har satts p&amp;aring; politiken. Konkurrenstrycket och l&amp;ouml;nsamhetskraven i ekonomin och n&amp;auml;ringslivet har samtidigt sk&amp;auml;rpts genom den p&amp;aring;g&amp;aring;ende internationaliseringen och driver p&amp;aring; effektivitets- och produktivitetsutvecklingen i arbetslivet. Fokusering p&amp;aring; k&amp;auml;rnverksamheter och outsourcing av servicefunktioner har blivit vanligare inslag i f&amp;ouml;retagens strategier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingens sociala konsekvenser &amp;auml;r p&amp;aring;tagliga. N&amp;auml;r arbetsplatserna str&amp;ouml;mlinjeformas och arbetskrav och arbetstempo &amp;ouml;kar minskar utrymmet i arbetslivet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som inte motsvarar de h&amp;ouml;gre st&amp;auml;llda kraven. Servicefunktioner och l&amp;auml;ttare arbetsuppgifter, som tidigare erbj&amp;ouml;d retr&amp;auml;ttplatser f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre och arbetskraft med reducerad arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga, antingen rationaliseras bort eller outsourcas och bildar nya k&amp;auml;rnverksamheter i de nya f&amp;ouml;retag som v&amp;auml;xer fram. Konsekvenserna blir h&amp;ouml;gre tr&amp;ouml;sklar in i arbetslivet och f&amp;auml;rre retr&amp;auml;ttplatser p&amp;aring; arbetsplatserna. Utsorteringen och utslagningen fr&amp;aring;n arbetslivet &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc119836202" name="_Toc119836202"&gt;&lt;/a&gt;En ny arbetsmarknadspolitik beh&amp;ouml;vs&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De nya dragen p&amp;aring; dagens arbetsmarknad &amp;auml;r tydliga. Nya anst&amp;auml;llningsformer har v&amp;auml;xt fram, deltidsarbete och tillf&amp;auml;lliga anst&amp;auml;llningar har &amp;ouml;kat i omfattning, och betydande skillnader finns i syssels&amp;auml;ttning och arbetsl&amp;ouml;shet mellan regioner och olika kategorier medborgare. Konturerna av ett 20-procentssamh&amp;auml;lle blir allt skarpare, d&amp;auml;r en femtedel av befolkningen i yrkesaktiva &amp;aring;ldrar helt saknar eller bara har en svag f&amp;ouml;rankring p&amp;aring; arbetsmarknaden och i arbetslivet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2000-talets arbetsmarknad &amp;auml;r spegelbilden av 2000-talets ekonomi och arbetsliv. Dagens aktiva arbetsmarknadspolitik utformades i allt v&amp;auml;sentligt mot bakgrund av en arbetsmarknad och ett arbetsliv som s&amp;aring;g mycket annorlunda ut. Den var utformad f&amp;ouml;r att fungera effektivt p&amp;aring; en arbetsmarknad som pr&amp;auml;glades av mycket l&amp;aring;ga arbetsl&amp;ouml;shetsniv&amp;aring;er och d&amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sheten fr&amp;auml;mst p&amp;aring;verkades av konjunkturvariationer i efterfr&amp;aring;gan. P&amp;aring; dagens arbetsmarknad, som k&amp;auml;nnetecknas av v&amp;auml;sentligt h&amp;ouml;gre arbetsl&amp;ouml;shet och med ett betydligt st&amp;ouml;rre inslag av strukturella faktorer kommer denna arbetsmarknadspolitik till korta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behovet av f&amp;ouml;rnyelse i arbetsmarknadspolitiken &amp;auml;r stort. Utmaningarna av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdspolitiken till f&amp;ouml;ljd av framtida demografiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, n&amp;auml;r f&amp;auml;rre skall f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja fler, st&amp;auml;ller fr&amp;aring;gorna om arbetskraftsutbud och arbetskraftsefterfr&amp;aring;gan i fr&amp;auml;msta rummet. Vi beh&amp;ouml;ver fler i arbete och fler arbetade timmar i ekonomin om vi ska klara att uth&amp;aring;lligt finansiera v&amp;auml;lf&amp;auml;rds&amp;aring;tagandena i framtiden. I en l&amp;aring;ngsiktig politik f&amp;ouml;r arbete m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar skapas som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r alla medborgare att f&amp;aring; en plats i arbetslivet och bidra efter f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att arbetsmarknadspolitikens m&amp;aring;l och medel beh&amp;ouml;ver utredas i ljuset av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade arbetslivsvillkor och de nya inslagen p&amp;aring; 2000-talets arbetsmarknad. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om detta.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 oktober 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Lars Ohly (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Lars B&amp;auml;ckstr&amp;ouml;m (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Berit J&amp;oacute;hannesson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Lennart Gustavsson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Alice &amp;Aring;str&amp;ouml;m (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Sermin &amp;Ouml;z&amp;uuml;rk&amp;uuml;t (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Anders Wiklund (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning för översyn av arbetsmarknadspolitikens mål och medel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0371688419616</intressent_id>
<namn>Lars Ohly</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0792716417210</intressent_id>
<namn>Lars Bäckström</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0928223863802</intressent_id>
<namn>Berit Jóhannesson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0694077681517</intressent_id>
<namn>Lennart Gustavsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<namn>Alice Åström</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0229825314217</intressent_id>
<namn>Sermin Özürküt</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0926555793514</intressent_id>
<namn>Anders Wiklund</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 03:59:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02A271</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:45:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 03:59:20</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02A271</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_a_271.docx</filnamn>
<filstorlek>47470</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>En förnyad arbetsmarknadspolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DCFDE6BB-761B-4E38-A062-8D54C2F118E2</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02A271</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_a_271.pdf</filnamn>
<filstorlek>186354</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_a_271</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FACEBFA4-135C-486D-A252-DFE82B041C37</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>