<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2214766</hangar_id>
 <dok_id>GT02A224</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>A224</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2005/06:A224 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>v306</tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>224</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-09-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-01-20 09:24:06</systemdatum>
 <publicerad>2005-09-29 11:33:56</publicerad>
 <titel>Strategi för implementering av Cedaw</titel>
 <subtitel>av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02A224/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT02A224</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT02A224</dokumentstatus_url_xml>
 <html>
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115500170" name="_Toc115500170"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115500220" name="_Toc115500220"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc124995755" name="_Toc124995755"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc124995755"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc124995756"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc124995757"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Cedaw – historik och inneh&amp;aring;ll&amp;#9;&lt;a href="#_Toc124995758"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; margin-left: 3.35mm;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Artikel 1 – Definition av ”diskriminering av kvinnor”&amp;#9;&lt;a href="#_Toc124995759"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; margin-left: 3.35mm;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Artikel 2 – Skyldighet att avskaffa diskriminering av kvinnor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc124995760"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Cedaw som redskap f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc124995761"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc124995756" name="_Toc124995756"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att utveckla en strategi f&amp;ouml;r att implementera FN-konventionen om avskaffande av allt slags diskriminering av kvinnor (Cedaw).&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115500222" name="_Toc115500222"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc124995757" name="_Toc124995757"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige har vi under flera decennier haft en aktiv j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik, i syfte att n&amp;aring; fram till v&amp;aring;rt ideal – ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. I v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r detta ideal st&amp;aring;r k&amp;ouml;nsdiskriminering och f&amp;ouml;rtryck som begr&amp;auml;nsar s&amp;aring;v&amp;auml;l individer som samh&amp;auml;llsutveckling. Sverige &amp;auml;r i dag, trots formell j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan kvinnor och m&amp;auml;n, ett samh&amp;auml;lle som systematiskt underordnar kvinnor och &amp;ouml;verordnar m&amp;auml;n. F&amp;ouml;r att utveckla det politiska j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet m&amp;aring;ste hela samh&amp;auml;llet inbegripas och fler verktyg skapas och anv&amp;auml;ndas. Ett av dessa redan existerande instrument &amp;aring;terfinns i FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw). V&amp;auml;nsterpartiet menar att regeringen b&amp;ouml;r utforma en strategi f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra Cedaw till ett verktyg f&amp;ouml;r konkret arbete inom samh&amp;auml;llets samtliga sf&amp;auml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115500223" name="_Toc115500223"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc124995758" name="_Toc124995758"&gt;&lt;/a&gt;Cedaw – historik och inneh&amp;aring;ll&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konventionen om avskaffande av allt slags diskriminering av kvinnor (Cedaw) &amp;auml;r en internationell m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttskonvention som antogs av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling 1979. Sverige undertecknade konventionen som f&amp;ouml;rsta land 1980, och i september 1981 hade 20 l&amp;auml;nder ratificerat konventionen och den kunde tr&amp;auml;da i kraft. I dag &amp;auml;r Cedaw ratificerad av 180 stater. Det &amp;auml;r i princip bara USA, Sudan, Somalia och en handfull andra l&amp;auml;nder som st&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r, men det finns flera l&amp;auml;nder som har l&amp;auml;mnat in omfattande reservationer som omintetg&amp;ouml;r konventionens viktigaste punkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnokonventionen utg&amp;ouml;rs av 30 artiklar, varav de f&amp;ouml;rsta 16 best&amp;aring;r av definitioner och r&amp;auml;ttigheter. Artiklarna 2 och 3 behandlar den grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;rpliktelsen att avskaffa allt slags diskriminering av kvinnor. I artiklarna 5–16 ges mer specifika f&amp;ouml;rpliktelser. Resterande artiklar behandlar kommitt&amp;eacute;ns arbete, rapportering, undertecknande av konventionen samt tvister r&amp;ouml;rande tolkningen. Inledningen till konventionen &amp;auml;r ett uttalande om vilka &amp;aring;sikter, orosmoment och f&amp;ouml;rhoppningar som ligger bakom skapandet av sj&amp;auml;lva konventionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konventionen kr&amp;auml;ver specifikt stopp f&amp;ouml;r all diskriminering av kvinnor och flickor i det politiska och offentliga livet vad g&amp;auml;ller nationalitet, utbildning, arbetsliv, h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd, ekonomi, sport, kulturliv, &amp;auml;ktenskap och familjeangel&amp;auml;genheter. Genom att acceptera konventionen f&amp;ouml;rbinder sig staterna att vidta en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra slut p&amp;aring; allt slags diskriminering av kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r sex &amp;aring;r sedan antog FN ett till&amp;auml;ggsprotokoll till Cedaw, och det tr&amp;auml;dde i kraft i december &amp;aring;r 2000. Till&amp;auml;ggsprotokollet ger m&amp;ouml;jlighet och r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r enskilda individer eller grupper av individer att framf&amp;ouml;ra klagom&amp;aring;l till FN betr&amp;auml;ffande kr&amp;auml;nkningar av de r&amp;auml;ttigheter som n&amp;auml;mns i kvinnokonventionen. Hittills har 71 l&amp;auml;nder ratificerat till&amp;auml;ggsprotokollet, och Sverige gjorde det &amp;aring;r 2003.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115500224" name="_Toc115500224"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc124995759" name="_Toc124995759"&gt;&lt;/a&gt;Artikel 1 – Definition av ”diskriminering av kvinnor”&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I denna konvention avser uttrycket ”diskriminering av kvinnor” varje &amp;aring;tskillnad, undantag eller inskr&amp;auml;nkning p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n som har till f&amp;ouml;ljd eller syfte att begr&amp;auml;nsa eller omintetg&amp;ouml;ra erk&amp;auml;nnandet av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och grundl&amp;auml;ggande friheter p&amp;aring; det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller medborgerliga omr&amp;aring;det eller n&amp;aring;got annat omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r kvinnor, oberoende av civilst&amp;aring;nd och med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten mellan m&amp;auml;n och kvinnor som grund, eller &amp;aring;tnjutandet eller ut&amp;ouml;vandet av dessa r&amp;auml;ttigheter och friheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115500225" name="_Toc115500225"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc124995760" name="_Toc124995760"&gt;&lt;/a&gt;Artikel 2 – Skyldighet att avskaffa diskriminering av kvinnor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konventionsstaterna f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer diskriminering av kvinnor i alla dess former. De &amp;auml;r eniga om att p&amp;aring; l&amp;auml;mpligt s&amp;auml;tt och utan dr&amp;ouml;jsm&amp;aring;l inrikta sin politik p&amp;aring; att avskaffa diskriminering av kvinnor och &amp;aring;tar sig i detta syfte att&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.41mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;inf&amp;ouml;ra principen om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan m&amp;auml;n och kvinnor i sina nationella grundlagar eller andra l&amp;auml;mpliga f&amp;ouml;rfattningar, om s&amp;aring; inte redan skett, och s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att denna princip genomf&amp;ouml;rs i praktiken genom f&amp;ouml;rfattningar och andra l&amp;auml;mpliga medel,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;vidta l&amp;auml;mpliga lagstiftnings- och andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder, vid behov innefattande p&amp;aring;f&amp;ouml;ljder, som f&amp;ouml;rbjuder all diskriminering av kvinnor,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;skapa r&amp;auml;ttsligt skydd f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; samma grunder som f&amp;ouml;r m&amp;auml;n och att genom beh&amp;ouml;riga nationella domstolar och andra offentliga institutioner s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla ett effektivt skydd f&amp;ouml;r kvinnor mot varje diskriminerande handling,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;avst&amp;aring; fr&amp;aring;n varje diskriminerande handling eller f&amp;ouml;rfarande mot kvinnor och s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att myndigheter och offentliga institutioner handlar i &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmelse med denna skyldighet,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;vidta alla l&amp;auml;mpliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att avskaffa diskriminering av kvinnor fr&amp;aring;n enskilda personers, organisationers eller f&amp;ouml;retags sida,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;vidta alla l&amp;auml;mpliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder, inklusive lagstiftning, f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra eller upph&amp;auml;va g&amp;auml;llande lagar och f&amp;ouml;rordningar, sedv&amp;auml;njor eller bruk som inneb&amp;auml;r diskriminering av kvinnor,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;upph&amp;auml;va alla nationella straffbest&amp;auml;mmelser som inneb&amp;auml;r diskriminering av kvinnor. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Cedaw har ocks&amp;aring; i dag ett internationellt uppf&amp;ouml;ljnings- och kontrollorgan, Cedawkommitt&amp;eacute;n, som granskar staterna vart fj&amp;auml;rde &amp;aring;r. Sveriges regering skickar inf&amp;ouml;r granskningen in en rapport om sin syn p&amp;aring; hur lagstiftningen skyddar kvinnor fr&amp;aring;n diskriminering b&amp;aring;de i teorin och praktiken samt vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som vidtagits f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra skyddet f&amp;ouml;r kvinnors m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Regeringen har presenterat fem rapporter sedan ratificeringen av kvinnokonventionen; den senaste kom 2001. I Sverige, liksom i m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder, genomf&amp;ouml;rs ocks&amp;aring; en s.k. skuggrapport som tas fram av olika NGO:er (icke-statliga organisationer). &amp;Auml;ven den senaste skuggrapporten presenterades &amp;aring;r 2001. Den kritik som utifr&amp;aring;n rapporterna riktas gentemot staterna &amp;auml;r dock endast rekommendationer och utg&amp;ouml;r inget domslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r den svenska rapporten presenterades f&amp;ouml;r Cedawkommitt&amp;eacute;n sommaren 2001 f&amp;ouml;rdes reflektionen upp om ”the myth of equality”, dvs. att utvecklingen i Sverige hade avstannat j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med den f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende rapporten. G&amp;ouml;ran Melander, som &amp;auml;r oberoende expert i FN:s Cedawkommitt&amp;eacute; i New York, menar att Sverige bryter mot konventionen. ”Kvinnor har till exempel inte ens i offentlig sektor samma l&amp;ouml;n som m&amp;auml;nnen. Vi har fortfarande problem med att f&amp;aring; en lika stor andel m&amp;auml;n som kvinnor bland h&amp;ouml;gre tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n, inte minst i den privata sektorn. V&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r fortfarande ett utbrett problem, och s&amp;aring; vidare.” (Amnesty Press).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skuggrapporten fr&amp;aring;n 2001 studerar Sveriges efterlevnad av artiklarna 6, 10, 11 och 12 i Cedaw och kommer fram till en m&amp;auml;ngd brister p&amp;aring; omr&amp;aring;den som handlar om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor, utbildning, l&amp;ouml;ner och arbetsliv.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115500226" name="_Toc115500226"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc124995761" name="_Toc124995761"&gt;&lt;/a&gt;Cedaw som redskap f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsarbete&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har i andra motioner problematiserat den f&amp;ouml;rda j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken och pekat p&amp;aring; strategier f&amp;ouml;r att komma vidare i det arbetet mot k&amp;ouml;nsdiskriminering. I denna motion vill vi lyfta fram Cedaw som ett konkret verktyg i det kommande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet. Sverige har l&amp;auml;nge aktivt arbetat med FN:s konvention om barnets r&amp;auml;ttigheter (barnkonventionen). F&amp;ouml;r att implementera konventionen finns bl.a. en strategi utarbetad som syftar till att g&amp;ouml;ra barnkonventionen till ett aktivt instrument och som riktar sig till samliga offentliga organ och verksamheter. Trots detta, menar V&amp;auml;nsterpartiet, finns det fortfarande mycket kvar att g&amp;ouml;ra innan Sverige lever upp till barnkonventionen och innan det finns en h&amp;ouml;g grad av kunskap om denna i det allm&amp;auml;nna medvetandet. Cedaw &amp;auml;r p&amp;aring; motsatt s&amp;auml;tt en mycket osynliggjord FN-konvention. Det &amp;auml;r f&amp;aring; som &amp;aring;beropar och anv&amp;auml;nder sig av kvinnokonventionen. De som arbetar med att synligg&amp;ouml;ra Cedaw och g&amp;ouml;ra konventionen till ett redskap f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsarbete &amp;auml;r fr&amp;auml;mst ideella organisationer med sm&amp;aring; resurser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns exempel p&amp;aring; andra l&amp;auml;nder d&amp;auml;r man arbetat mer aktivt och konkret med konventionen. Ett exempel &amp;auml;r San Francisco, d&amp;auml;r man 1998 antog en Cedawstadga som f&amp;ouml;rbinder San Francisco att fullt ut implementera Cedaws principer. Till stadgan skapades en arbetsgrupp med samlad kompetens inom omr&amp;aring;det som har till uppgift att erbjuda v&amp;auml;gledning och uppf&amp;ouml;ljning. Arbetsgruppen har &amp;auml;ven utarbetat en handlingsplan f&amp;ouml;r implementeringen av Cedaw under en fem&amp;aring;rsperiod. Detta och andra exempel kan ligga till grund f&amp;ouml;r att i Sverige utveckla arbetet med Cedaw.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att regeringen borde ta sitt ansvar och aktivt arbeta f&amp;ouml;r att Cedaw, p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som barnkonventionen, utvecklas till ett levande dokument som kan utg&amp;ouml;ra ett redskap f&amp;ouml;r konkret handling f&amp;ouml;r organisationer, myndigheter och politiska beslutsfattare p&amp;aring; olika niv&amp;aring;er i samh&amp;auml;llet. V&amp;auml;nsterpartiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att riksdagen uppdrar &amp;aring;t regeringen att utveckla en strategi f&amp;ouml;r att implementera Cedaw och g&amp;ouml;ra denna konvention lika anv&amp;auml;nd som barnkonventionen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 28 september 2005&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Britt-Marie Danestig (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Rossana Dinamarca (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ulla Hoffmann (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Siv Holma (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Kalle Larsson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Elina Linna (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla en strategi för att implementera FN-konventionen om avskaffande av allt slags diskriminering av kvinnor (Cedaw).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2005/06:AU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0841428824218</intressent_id>
<namn>Camilla Sköld Jansson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0190801883908</intressent_id>
<namn>Britt-Marie Danestig</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0321885416125</intressent_id>
<namn>Rossana Dinamarca</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0166402877505</intressent_id>
<namn>Ulla Hoffmann</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0395416536118</intressent_id>
<namn>Siv Holma</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0449003924218</intressent_id>
<namn>Kalle Larsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0972254695405</intressent_id>
<namn>Elina Linna</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 19:18:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT02A224</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:45:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 19:18:51</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02A224</dok_id>
<subtitel>av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_a_224.docx</filnamn>
<filstorlek>51157</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Strategi för implementering av Cedaw</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B91A3DDF-CD27-486F-80CF-F9DBE82092FA</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT02A224</dok_id>
<subtitel>av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200506_a_224.pdf</filnamn>
<filstorlek>201345</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200506_a_224</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B3A40018-97C3-4859-98E7-93DD168A4385</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>