2420231GSB379200479sousouStatens offentliga utredningar 2004:79Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar7902005-01-01 00:00:002020-07-29 14:48:042005-01-01 00:00:00Allt ljus på storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal? Förslag till nationellt utvärderingsprogramhämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GSB379/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GSB379https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GSB379
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 #dimg1z{position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:623px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:669px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:534px;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:429px;height:534px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:633px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:633px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:645px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:597px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:200px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:505px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:431px;height:505px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:350px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:331px;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:430px;height:331px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:622px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:610px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:728px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:646px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:129px;left:4px;z-index:-1;width:428px;height:348px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:428px;height:348px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:646px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:698px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:431px;height:698px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:138px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:543px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:543px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft9{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft11{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft12{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft14{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft18{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft27{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft38{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft39{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;}
.ft40{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft42{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft43{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft46{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft49{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft52{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft53{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft57{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft58{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft59{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;}
.ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft65{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft67{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft69{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft75{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft76{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;}
.ft78{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft80{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft83{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft84{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft85{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft86{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft87{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft90{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft93{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft94{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft95{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 17px;}
.ft96{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft97{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft99{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft100{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 11px;}
.ft101{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;}
.ft102{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft103{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft104{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft105{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft106{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft107{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p9{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p17{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p32{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p52{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p76{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p104{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p115{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p117{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 557px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p175{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p185{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p213{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p253{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p264{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.104px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p305{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p333{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;margin-top: 715px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p336{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p344{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p374{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p379{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p380{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 247px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p387{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p388{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p389{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p390{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p407{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 338px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;margin-top: 351px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p493{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p499{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p503{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 494px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 303px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 4px;}
.p531{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td20{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td21{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 18px;}
.tr1{heightzzz: 36px;}
.tr2{heightzzz: 29px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 37px;}
.tr5{heightzzz: 19px;}
.tr6{heightzzz: 56px;}
.tr7{heightzzz: 14px;}
.tr8{heightzzz: 54px;}
.tr9{heightzzz: 16px;}
.tr10{heightzzz: 15px;}
.tr11{heightzzz: 32px;}
.tr12{heightzzz: 5px;}
.tr13{heightzzz: 20px;}
.tr14{heightzzz: 21px;}
.tr15{heightzzz: 22px;}
.tr16{heightzzz: 17px;}
.tr17{heightzzz: 24px;}
.tr18{heightzzz: 35px;}
.tr19{heightzzz: 34px;}
.tr20{heightzzz: 25px;}
.tr21{heightzzz: 8px;}
.tr22{heightzzz: 9px;}
.tr23{heightzzz: 13px;}
.tr24{heightzzz: 3px;}
.t0{width: 456px;margin-top: 171px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 474px;margin-top: 20px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 474px;margin-top: 32px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 463px;margin-leftZ: 64px;margin-top: 70px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 473px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 66px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 438px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 7px;f:15px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet Mona Sahlin</P>
<P class="p1 ft1">Regeringen bemyndigade den 23 oktober 2003 statsrådet Mona Sahlin att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera de rapporter m.m. som tagits fram inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen samt lämna ett förslag på ett nationellt utvärderingsprogram för lokala utvecklingsavtal (Dir. 2003:136). Med stöd av bemyndigandet förordnades samma dag socionom Helene Lahti Edmark som särskild utredare.</P>
<P class="p2 ft1">Socionom Christina Johansson har tjänstgjort som sekreterare i utredningen sedan den 15 december 2003.</P>
<P class="p3 ft1">Utredningen antog namnet Utredningen om utvärdering av de lokala utvecklingsavtalen.</P>
<P class="p4 ft1">Regeringen beslutade den 22 april 2004 om tilläggsdirektiv (Dir. 2004:40). Enligt detta direktiv skall utredningen redovisa delbetänkandet rörande ett förslag på ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram senast den 15 juli 2004.</P>
<P class="p4 ft1">Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet Allt ljus på storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal? Förslag till nationellt utvärderingsprogram (SOU 2004:79). Övriga frågor som omfattas av uppdraget kommer att behandlas i utredningens slutbetänkande senast den 31 mars 2005.</P>
<P class="p5 ft1">Malmö i juli 2004</P>
<P class="p6 ft2">Helene Lahti Edmark</P>
<P class="p7 ft2">/Christina Johansson</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p0 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft1">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p9 ft1">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p8 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft1">Inledning...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p9 ft1">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p8 ft1">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p10 ft3">Direktiv.....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p9 ft1">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft1">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p10 ft4">Utgångspunkter för förslaget och arbetets gång ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft1">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft1">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p10 ft1">Bakgrund ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p9 ft1">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft1">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p10 ft1">Lokala utvecklingsavtal – ett instrument med</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">utvärdering ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p9 ft1">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p8 ft1">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p10 ft4">De lokala utvecklingsavtalens konstruktion ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p9 ft1">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft1">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p10 ft4">Utvärdering som en central metod .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft1">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft1">3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p10 ft4">Integrationsverkets nationella utvärderingsuppdrag .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft1">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p8 ft1">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft1">Vad är utvärdering?.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p9 ft1">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p8 ft1">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p10 ft3">Varifrån och varthän ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p9 ft1">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft1">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p10 ft4">Begreppet Utvärdering – en framåtsyftande tillbakablick.....</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft1">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft1">4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p10 ft4">Kontrollerande, främjande, stödjande ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft1">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft1">4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p10 ft4">Intern eller extern utvärdering? ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft1">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p8 ft1">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft1">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? Underlag till ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">nationellt utvärderingsprogram ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p9 ft1">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p8 ft1">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p10 ft4">Ett användbart nationellt utvärderingsprogram.....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p9 ft1">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p9 ft6">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p8 ft7">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><SPAN class="p11 ft7">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft1">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p8 ft3">Viktiga egenskaper ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p9 ft1">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft1">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft4">Vem är det nationella utvärderingsprogrammet till för? .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p9 ft1">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft1">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft4">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? Vad ska utvärderas? ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p9 ft1">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft1">5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft3">Önskemål om organisation......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p9 ft1">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p12 ft1">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p8 ft1">Intressanta exempel och inspirationskällor ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p9 ft1">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p12 ft1">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p8 ft1">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p9 ft1">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p12 ft1">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft8">Institutet för utvärdering av urban politik (IUUP)...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p9 ft1">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft1">7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft3">Verksamhet och uppdrag .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p9 ft1">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft1">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft3">Organisering .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p9 ft1">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p12 ft1">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p8 ft1">Konsekvenser av utredningens förslag .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p9 ft1">103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p12 ft1">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p12 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft3">Kommittédirektiv 2003:136...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p9 ft1">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft1">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft3">Kommittédirektiv 2004:40.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p9 ft1">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft1">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft4">Metodappendix om fokusgrupper.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p9 ft1">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft1">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft3">Översikt över möten och samtal ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p9 ft1">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft1">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft3">Viktiga egenskaper .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p9 ft1">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft1">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft3">Källförteckning.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p9 ft1">127</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft6">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3794x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft9">Sammanfattning</P>
<P class="p14 ft10">Bakgrund</P>
<P class="p15 ft2">De allt tydligare tendenserna under <NOBR>1990-talet</NOBR> mot en ökande social och etnisk segregation i storstäderna har varit en stark drivkraft bakom tillskapandet av en samlad storstadspolitik i Sverige. Sedan 1998 driver regeringen på riksdagens uppdrag en nationell storstadspolitik. Politikens övergripande mål är dels att öka de svenska storstadsregionernas förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt genom att bidra till nya arbetstillfällen, dels att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen. Det senare målet är särskilt inriktat på bostadsområden med stor andel hushåll i socioekonomiskt utsatta positioner.</P>
<P class="p16 ft2">Ett av de instrument som tillskapats för att bryta segregationen och vända utvecklingen i positiv riktning i dessa stadsdelar är de lokala utvecklingsavtalen. Genom att länka samman storstadspolitiska mål med lokalt framtagna mål önskar man åstadkomma relevanta långsiktiga insatser byggda på underifrånperspektiv och samverkan. I detta arbete är utvärdering en viktig del för att följa upp och kritiska granska vilka erfarenheter och kunskaper som arbetet leder fram till. År 1999 tecknades de första utvecklingsavtalen mellan stat och kommun med överenskommelser om ett gemensamt åtagande när det gäller sociala insatser på stadsdelsnivå. Sju kommuner<A href="#page_4"><SPAN class="ft11">1 </SPAN></A>med sammanlagt 24 stadsdelar berörs av avtalen.</P>
<P class="p17 ft2">Som en del i programmet anlitade de sju avtalskommunerna lokala utvärderare från universitet och högskolor för att ta till vara gjorda erfarenheter och därmed kunna utveckla verksamheten. Dessa utvärderingar publicerades och publiceras ännu successivt i anslutning till programmet. De lokala utvärderingsuppdragen kombinerades med ett nationellt utvärderingsuppdrag förlagt till Integrationsverket, som fick i uppdrag att sammanställa och analysera det gemen-</P>
<P class="p18 ft13"><SPAN class="ft12">1 </SPAN>Malmö, Göteborg, Stockholm, Huddinge, Haninge, Södertälje och Botkyrka.</P>
<P class="p19 ft6">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2">samma resultatet. Integrationsverket kom att bygga upp ett statistiskt analysinstrument och presentera ett flertal rapporter innan de avslutade sitt nationella uppdrag år 2002. Flera av de lokala utvärderingarna är ännu idag inte färdigställda och har därmed inte kunnat ingå i den nationella utvärderingen.</P>
<P class="p21 ft2">Som ett led i att finna en långsiktig lösning för att säkra politikområdets kunskapsuppbyggnad och för att trygga kvaliteten i utvecklingsarbetet har vi fått i uppdrag att i detta delbetänkande lämna ett förslag på ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram för lokala utvecklingsavtal (Direktiv 2003:136). Förslaget skall ta hänsyn till relevant kompetens som är av betydelse för det lokala utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p22 ft10">Vårt förslag</P>
<P class="p23 ft1">Ett institut för utvärdering av urban politik</P>
<P class="p24 ft2">Vi föreslår inrättande av ett institut med en tvärpolitisk och tvärsektoriell inriktning på utvärdering av urban politik, här benämnt</P>
<P class="p25 ft2">Institutet för utvärdering av urban politik (IUUP) eller The Institute for Evaluation on Urban Politics.</P>
<P class="p26 ft2">Med utgångspunkt från det underlag som presenteras i detta delbetänkande föreslår vi att institutet inrättas som ett separat och oberoende statligt institut, i syfte att säkerställa en långsiktig struktur för utvärdering, tillvaratagande av erfarenheter och befrämjande av kunskapsuppbyggnad kring det urbana politikområdet. Institutet bör vara sektorsövergripande med tvärvetenskaplig inriktning för att möta utvärderingsbehov från ett politikområde som överbryggar ett flertal politik- och sakområden.</P>
<P class="p27 ft2">Institutet bör bygga på en bred förankring, inledningsvis omfattande flera av de aktörer som medverkat i de befintliga lokala utvecklingsavtalen. Därmed finns en möjlighet att tillvarata erfarenhet och kompetens som utvecklats i arbetet med de lokala utvecklingsavtalen. Flera av aktörerna har långvarig kunskap om likartade insatser inom politikområdet, vilket utgör en värdefull kunskapsresurs för framtida utvecklingsarbete.</P>
<P class="p28 ft2">Långsiktighet krävs om målet att bygga kunskap ska kunna realiseras. Att samla ihop, sprida erfarenheter och utbyta exempel kan eventuellt ske inom ett kort tidsintervall, men att systematisera erfarenheterna, analysera dem och anrika dem till generaliserbar</P>
<P class="p29 ft6">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">kunskap kräver en satsning över tid och koppling till relevant analyskompetens.</P>
<P class="p31 ft2">En tydlig och fast struktur bör utvecklas utifrån en konkret kärna bestående av tillsvidareanställd personal med forskningsbaserad utvärderingskompetens. Genom att koppla institutet till en stimulerande och kunskapsbyggande miljö ökar förutsättningarna för ett långsiktigt kvalitativt arbete med utvärderingar. Om institutet exempelvis samlokaliseras med annat lämpligt institut eller lärosäte medför detta även vinster bl.a. i form av ett kunskapsbefrämjande utbyte och delade administrationskostnader.</P>
<P class="p32 ft1">Verksamhet och uppdrag</P>
<P class="p33 ft2">Institutet ska på uppdrag av styrelsen initiera, planera och koordinera utvärdering och forskningsinsatser på området urban politik, samt fungera som en kunskapsbas i kontakt med intressenter på olika nivåer; från lokal till internationell nivå.</P>
<P class="p34 ft2">Institutets uppgifter kan översiktligt beskrivas utifrån en rad stödord:</P>
<P class="p35 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Samla och koordinera olika kunskapskällor inom sakområdet. Att samla in, systematisera, tematisera, sammanfatta och förmedla befintlig utvärdering, forskning och kunskap kring politikområdet innebär att bygga en grund för en kunskapsbas.</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Utvärdera, vilket innebär att initiera och genomföra utvärderingar och förstudier eller uppdra åt externa aktörer att utvärdera. Ha en samordnande funktion för interna och externa utvärderare. Utveckla utvärderingskvalitet inom politikområdet men också generell utvärderingskompetens. Bidra till lärande kring metoder att följa upp insatser.</SPAN></P>
<P class="p37 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Erfarenhets- och kunskapsutbyte. Aktivt medverka till och befrämja erfarenhets- och kunskapsutbyte, bland annat genom att stödja bildandet av nätverk, anordna nätverksträffar, dialoger, seminarier och konferenser kring aktuella frågor.</SPAN></P>
<P class="p38 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Bygga kunskap. Med bas i ovanstående genomföra kvalificerade analyser som ansluter till befintliga forskningsteorier och/eller bistå med utveckling av nya teorier. Ta tillvara och korsbefrukta befintlig sektorsspecifik utvärdering och forskning, samt att stimulera koppling mellan praktik och forskning.</SPAN></P>
<P class="p39 ft6">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Stödja och främja genom att erbjuda en interaktiv med möjlighet för aktörer på politisk, organisatorisk och praktisk nivå att erhålla stöd, utbildning eller konsultation när det gäller utvärdering av insatser i politikområdet.</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Organisering</P>
<P class="p42 ft2">Ansvaret för planering av utvärderingar förläggs i vårt förslag på en organisation som samlar olika intressenter och aktörer på det aktuella området. Det kan omfatta representanter från forskning, administration (byråkratin), praktiker (professionella), brukare, eller andra som kan anses tillföra viktiga perspektiv. Denna förankring förenar ambitioner om en utvärderingsverksamhet grundad i frågeställningar som är angelägna ur flera perspektiv, med att bereda möjlighet till ett brett inflytande. Detta medför att även parter som medverkar i planeringsprocessen kan bli en av målgrupperna för utvärderingen.</P>
<P class="p28 ft16">För att säkra ett brett förankrat inflytande och att befintlig kompetens tas tillvara föreslår vi att en styrelse bildas med fyra aktörer som aktiv bas: stat, kommun, forskare och övriga intressenter.</P>
<P class="p41 ft2">En fast kärna med flexibel extern resurs</P>
<P class="p24 ft2">För att skapa stabilitet och kontinuitet krävs en kärna eller fast personalgrupp med tvärsektoriell kompetens. Erfarenheter från andra institut säger att denna bas måste ses i ett långsiktigt perspektiv. Det bör särskilt uppmärksammas att i ett utvärderingsinstitut är det två huvudsakliga former av kompetens som är grundläggande; dels en kvalificerad utvärderingskompetens, dels ämneskompetens kring olika sakfrågor inom politikområdet.</P>
<P class="p28 ft2">Det storstadspolitiska arbetet är under ständig utveckling. Att binda resurser enbart till en specifik personalstab vore att tidigt begränsa de frågeställningar som institutet kan hantera. För att således undvika inlåsning i ett specifikt sakområde eller begränsas av den ursprungliga personalgruppens utvärderingskompetens, bör institutet ha en flexibel resurs som under olika perioder kan tas i anspråk för utvärderingsuppdrag beroende på vilka frågor som är aktuella. Här finns utrymme dels för att utvidga urvalet av utvärderingsmetoder, dels för att inhämta specifik kompetens. Detta kan förslagsvis ske genom ett kvalificerat samarbete med andra special-</P>
<P class="p43 ft6">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft2">inriktade kunskapsproducenter, som enskilda forskare, kommun- och landstingsförbund, <NOBR>FoU-enheter,</NOBR> lokala forskargrupper, myndigheter, forskningsinstitut.</P>
<P class="p45 ft2">Flexibla referensgrupper</P>
<P class="p46 ft2">Med en storstadspolitik i utveckling är det viktigt att behålla en öppenhet för nya infallsvinklar och aktörer. Referensgrupper bör därför utses. En flexibel sammansättning av referensgrupper kan därmed utgå från dagens frågeställningar utan att förlora en beredskap för framtida utmaningar.</P>
<P class="p47 ft2">Konsekvenser</P>
<P class="p46 ft2">Vårt förslag omfattar i första hand en principiell struktur för ett nationellt utvärderingsprogram. För att kunna realiseras behöver förslaget ytterligare beredas av instanser med relevant kompetens för att på en mer detaljerad nivå beräkna de kostnadsmässiga konsekvenserna. Vår preliminära bedömning är att detta institut i ett första skede bemannas med <NOBR>10–15</NOBR> personer. Med en genomsnittlig årskostnad per anställd på ca 750 tkr, skulle förslaget medföra kostnader på uppskattningsvis <NOBR>7–11</NOBR> miljoner kr per år, exklusive kostnader för lokaler.</P>
<P class="p2 ft2">Vi utgår från att förslaget finansieras inom givna resursramar och att medel för utvärdering och uppföljning av aktuella frågor inom respektive politikområde omprioriteras till institutet.</P>
<P class="p31 ft2">Omfattningen av institutets verksamhet och därav följande resursbehov menar vi är beroende av storstadspolitikens fortsatta inriktning, omfattning och mål. Finansiell resurstilldelning, utöver de grundläggande kostnaderna för institutets basverksamhet som angetts ovan, får avvägas med hänsyn till omfattningen av institutets uppdrag.</P>
<P class="p48 ft6">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p0 ft9">1 Inledning</P>
<P class="p49 ft10"><SPAN class="ft10">1.1</SPAN><SPAN class="ft19">Direktiv</SPAN></P>
<P class="p50 ft2">Regeringen beslutade den 23 oktober 2003 att tillkalla en särskild utredare för att utvärdera de rapporter m.m. som tagits fram inom ramen för arbetet med de lokala utvecklingsavtalen. Utredaren skall inventera, sammanställa och analysera rapporterna i syfte att omvandla gjorda erfarenheter till kunskap.</P>
<P class="p51 ft2">Den särskilde utredaren fick därutöver i uppdrag att, med beaktande av relevant kompetens inom de områden som är av betydelse för det lokala utvecklingsarbetet, lämna förslag på ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram för lokala utvecklingsavtal. Utvärderingsprogrammet är ett led i politikområdets kunskapsuppbyggnad och i utvecklingsarbetets kvalitetssäkring.</P>
<P class="p51 ft2">I detta delbetänkande behandlas frågan om ett nationellt utvärderingsprogram. Den 22 april 2004 meddelades tilläggsdirektiv med förlängd utredningstid för delbetänkandet. Huvuduppdraget beräknas vara klart och redovisas i mars 2005.</P>
<P class="p4 ft2">Direktiv (2003:136) samt tilläggsdirektivet (2004:40) bifogas i sin helhet (se bilaga).</P>
<P class="p52 ft10"><SPAN class="ft10">1.2</SPAN><SPAN class="ft19">Utgångspunkter för förslaget och arbetets gång</SPAN></P>
<P class="p53 ft2">I vårt förslag på ett nationellt utvärderingsprogram har vi haft ambitionen att finna en struktur och en organisation som över tid kan erbjuda funktioner som efterfrågas i direktivet.</P>
<P class="p4 ft2">Det nationella utvärderingsprogrammet skall vara långsiktigt. Detta innebär att vi har vinnlagt oss om att säkra en struktur och organisationsform för det nationella utvärderingsprogrammet som garanterar en kontinuitet över tid.</P>
<P class="p54 ft6">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37910x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft2">Det nationella utvärderingsprogrammet är ett led i politikområdets kunskapsuppbyggnad. Storstadspolitiken är i sin tvärsektoriella ansats ett relativt nytt politikområde. För att samla in befintlig kunskap och bygga upp ny kunskap på området krävs en tydlig struktur. Som ett led i detta politikområdes kunskapsuppbyggnad och för att erfarenheter och kunskap ska kunna förankras i såväl akademiska kretsar som bland berörda praktiker, bör möjligheter till ett kontinuerligt utbyte kunna erbjudas.</P>
<P class="p28 ft2">Storstadspolitiken griper över flera politiska områden och sektorer, den går på tvärs genom departement och förvaltningar. En sådan tvärvetenskaplig ansats kräver en samordning av flera inbördes mycket olika verksamhetsområden och vetenskapsfält. Storstadspolitiken inbegriper aktörer på såväl statlig, regional som lokal nivå och ett nationellt utvärderingsprogram bör således kunna tillfredsställa kunskapsbehov av olika slag och kunna utgöra ett stöd i ett fortsatt utvecklingsarbete.</P>
<P class="p28 ft2">Vi menar att ett nationellt utvärderingsprogram ska ge möjlighet till en kritisk granskning av politikområdet i sin helhet. Vi utgår även från att ett nationellt utvärderingsprogram ska vara användbart av aktörer på flera olika nivåer, där man utifrån sina specifika behov kan kunna ta del av den kunskap man söker. Då utvärderingsprogrammet inte bara kan betraktas som ett led i politikområdets kunskapsuppbyggnad utan också som del i utvecklingsarbetets kvalitetssäkring, har vi bedömt det som angeläget för vår utredning att förankra frågan genom att inhämta erfarenheter och idéer från personer i olika positioner i förhållande till det lokala utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p56 ft2">Vår ambition är att det nationella utvärderingsprogram som presenteras i vårt förslag ska betraktas som användbart för många av de intressenter som är berörda av de lokala utvecklingsavtalen, d.v.s. beslutsfattare och tjänstemän på såväl statlig som lokal nivå, medborgare i stadsdelarna och en intresserad allmänhet i stort. Detta menar vi främjar att resultatet av utvärderingarna används.</P>
<P class="p21 ft2">Under utredningsarbetet har vi således lagt oss vinn om att ha en kontinuerlig dialog med olika praktiker, forskare och tjänstemän i syfte att utbyta erfarenheter och diskutera olika förslag. Kontakter med berörda personer grundlades bl.a. då utredaren deltog i s.k. dialogmöten<A href="#page_10"><SPAN class="ft20">1 </SPAN></A>i de sju kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal</P>
<P class="p57 ft22"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>Dialogmöten är en återkommande form för samverkansdialoger mellan storstadskansliet och respektive kommun i syfte att utbyta erfarenheter, stämma av arbetet och följa utvecklingen.</P>
<P class="p58 ft6">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37911x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p8 ft13">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft2">med staten. Utredarens medverkan på dialogmötena gav tidigt möjlighet att informera om utredningens arbete och har senare bidragit till ett fortsatt utbyte med aktivt engagerade på olika nivåer.</P>
<P class="p60 ft2">Vi har under utredningstiden intervjuat och/eller besökt ett drygt <NOBR>30-tal</NOBR> personer, samt genomfört åtta fokusgrupper<A href="#page_11"><SPAN class="ft20">2 </SPAN></A>med ett drygt <NOBR>40-tal</NOBR> deltagare med olika funktioner och roller i förhållande till de lokala utvecklingsavtalen. Vår ambition med fokusgrupperna var att få kontakt med personer engagerade i de lokala utvecklingsavtalen som på något sätt har berörts av utvärderingar och som därmed kan tänkas ha idéer och förslag om hur ett nationellt utvärderingsprogram bör <NOBR>ut-formas.</NOBR> En beskrivning av fokusgrupp som metod bifogas, liksom en översikt över utredningens kontakter (se bilaga).</P>
<P class="p2 ft2">Utredaren har även haft kontakt med två arbetsgrupper inom ramen för storstadssatsningen, den s.k. Huddingegruppen<A href="#page_11"><SPAN class="ft20">3 </SPAN></A>(med fokus på vägar till kunskaps- och erfarenhetsspridning) och den s.k. Internationella gruppen<A href="#page_11"><SPAN class="ft20">4 </SPAN></A>(som studerat internationella kontakter och nätverk inom politikområdet). Utredningen har tagit del av arbetsgruppernas rapporter, men någon fortlöpande samverkan har inte varit möjlig då arbetsgrupperna avslutade sitt arbete i denna utrednings inledningsskede.</P>
<P class="p34 ft2">Utredningen har under våren även gjort ett studiebesök på Dutch Urban Expert Center i Utrecht, Holland, samt besökt forskare och forskningsinstitut i Sverige som varit intressanta för frågan. Vi har även fortlöpande tagit del av litteratur och erfarenheter av utvärderingar rörande storstadspolitiskt arbete, samt orienterat oss i andra organisationers sätt att lösa frågan om utvärdering. Professor Tapio Salonen har fungerat som vetenskaplig rådgivare åt utredningen.</P>
<P class="p61 ft25"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft24">Fokusgrupp är en form av gruppintervju som bl.a. har till syfte att få fram ett brett spektra av idéer och åsikter kring en fråga. Se bilaga Metodappendix om fokusgrupper.</SPAN></P>
<P class="p62 ft25"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft24">Ju2003/3863/STO. Kan hämtas från storstadskansliets hemsida www.storstad.gov.se</SPAN></P>
<P class="p62 ft13"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft26">Ju2003/4070/STO. Kan hämtas från storstadskansliets hemsida www.storstad.gov.se</SPAN></P>
<P class="p63 ft6">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37912x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft9">2 Bakgrund</P>
<P class="p64 ft1">Bakgrund</P>
<P class="p15 ft2">De nordiska länderna har under senare hälften av <NOBR>1900-talet</NOBR> präglats av en väl utvecklad välfärdspolitik som bland annat omfattat starka inslag av bostadspolitiska och regionalpolitiska ambitioner. Det regionalpolitiska inslaget har inneburit en balansgång mellan glesbygd och tätorter och först senare inriktats på en uttalad nationell stadspolitik av mer europeisk modell<A href="#page_12"><SPAN class="ft20">1</SPAN></A><A href="#page_12">. </A>En påfallande snabb utveckling under <NOBR>1990-talet</NOBR> med accelererande segregation främst i storstädernas ytterområden har lett till en politisk fokusförskjutning, uttryckt i allt mer omfattande samlade strategier och handlingsprogram inriktade på att lösa städernas problem (Schulman 2000).</P>
<P class="p65 ft2">Nordiska Ministerrådet efterlyste i en rapport 1997<A href="#page_12"><SPAN class="ft20">2 </SPAN></A>en samordning mellan flera politikområden och en “bredspektret politisk indsats” för att kunna möta socioekonomisk och etnisk segregationsproblematik i de aktuella bostadsområdena. Särskilt poängteras att bostadspolitiken inte ensamt klarar av denna komplexa uppgift. Ett enskilt politikområde som bostadspolitik kan endast i begränsad utsträckning motverka vissa negativa verkningar. Detta stämmer väl överens med slutsatserna i en <NOBR>EU-rapport<A href="#page_12"><SPAN class="ft20">3</SPAN></A><A href="#page_12">,</A></NOBR><A href="#page_12"> </A>refererad i en översikt från Nordregio (Schulman 2000), där vikten av en samordning och kombination av åtgärder i syfte att få en effektiv och sammanhållen stadspolitik poängteras. Enligt samma rapport har den europeiska stadspolitiken fram till nyligen varit inriktad på storstädernas tillväxt och sociala utjämning. En tydlig trend är dock riktningen mot en breddad (dvs.</P>
<P class="p66 ft25"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft27">Med stadspolitik som begrepp avses här offentliga insatser på olika beslutsnivåer som har betydelse för städernas utveckling. En </SPAN><SPAN class="ft28">explicit </SPAN>stadspolitik på den nationella nivån är en politik som är direkt riktad mot städerna, medan en <SPAN class="ft28">implicit </SPAN>politik får indirekta konsekvenser för städerna utan att direkt fokusera dem. En annan begreppslig skillnad är en <SPAN class="ft28">partiell </SPAN>politik, dvs. uppdelad på olika politikområden, alternativt <SPAN class="ft28">integrerad </SPAN>eller samordnad politik (Schulman 2000).</P>
<P class="p67 ft28"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft29">Boligpolitik mod segregation </SPAN><SPAN class="ft25">(1997:544).</SPAN></P>
<P class="p62 ft13"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft26">Refererad </SPAN><NOBR>EU-studie</NOBR> från 1997 av det s k Euricur. För vidare referens se Schulman (2000).</P>
<P class="p63 ft6">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37913x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2">som även omfattar mindre städer och orter), sammanhållen och helhetsorienterad stadspolitik med inriktning på såväl sociala, ekonomiska, ekologiska som kulturella aspekter. Gemensamma inslag och nyckelbegrepp i den europeiska storstadspolitiken är enligt sammanställningen: 1) Samordning av olika politikområden, 2) <NOBR>“Area-based</NOBR> approach”, dvs. inriktning mot geografiskt avgränsade och särskilt utsatta områden, 3) “Underifrånperspektiv” (lokalt arbete och partnerskap), 4) Helhetslösningar (samfinansiering av lokala åtgärdsprogram) samt 5) Uppföljning och utvärdering (löpande uppföljningar och forskningsinsatser)<A href="#page_13"><SPAN class="ft20">4</SPAN></A><A href="#page_13">.</A></P>
<P class="p28 ft2">Norden har först under det senaste decenniet utformat en samordnad stadspolitik som kan liknas vid den europeiska (jämför t.ex. Nordiska ministerrådets rapporter). De allt starkare tendenserna under <NOBR>1990-talet</NOBR> mot en ökande social och etnisk segregation i storstäderna har varit en utlösande faktor, bland annat i Sverige, för en mer samlad stadspolitik. Politiskt fokuseras främst sociala insatser för att bekämpa och förebygga storstadens problem, men även samhällsekonomiska frågor som betonar storstädernas betydelse för landet lyfts fram. Den storstadspolitik som vuxit fram inspireras av de europeiska erfarenheterna med huvudsaklig inriktning på bostadsområden med stor andel boende i utsatta positioner.</P>
<P class="p68 ft2">Således tillsattes en <SPAN class="ft1">storstadsutredning </SPAN>år 1988, vilket bidrog till att levnadsvillkoren framför allt i en rad s.k. utsatta förortsområden<A href="#page_13"><SPAN class="ft20">5 </SPAN></A>uppmärksammades. År 1994 tillsatte regeringen <SPAN class="ft1">Storstadskommittén</SPAN>, vars slutbetänkande<A href="#page_13"><SPAN class="ft20">6 </SPAN></A>lades till grund för en proposition om en samordnad storstadspolitik. I propositionen (1997/98:165) <SPAN class="ft1">Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">2000-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> </SPAN>utkristalliserades huvudsakligen två övergripande mål för storstadspolitiken:</P>
<P class="p69 ft16"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft30">dels det s.k. </SPAN><SPAN class="ft31">tillväxtmålet </SPAN>med inriktning på att öka de svenska storstädernas attraktivitet genom att ge förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt</P>
<P class="p70 ft16"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft30">dels det s.k. </SPAN><SPAN class="ft31">segregationsmålet </SPAN>med inriktning på att skapa jämlika levnadsvillkor genom att bryta social, etnisk och diskriminerande segregation.</P>
<P class="p71 ft28"><SPAN class="ft32">4</SPAN><SPAN class="ft24">Integrationsverket (2002) </SPAN>Förort i fokus – interventioner för miljoner. <SPAN class="ft25">Integrationsverkets rapportserie 2002:01.</SPAN></P>
<P class="p72 ft25"><SPAN class="ft32">5</SPAN><SPAN class="ft33">Se diskussion om begreppet i Integrationsverkets rapport </SPAN><SPAN class="ft28">Förort i fokus </SPAN>(2002).</P>
<P class="p72 ft13"><SPAN class="ft32">6</SPAN><SPAN class="ft34">Storstadskommittén (1998) </SPAN><SPAN class="ft35">Tre städer</SPAN>. SOU 1998:25</P>
<P class="p73 ft6">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37914x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p8 ft36">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">För att utveckla och samordna storstadspolitiken tillsattes en tvärdepartemental <SPAN class="ft1">storstadsdelegation </SPAN>under ledning av integrationsministern med bistånd av ett <SPAN class="ft1">storstadskansli </SPAN>placerat på Regeringskansliet.</P>
<P class="p47 ft1">De senaste satsningarna</P>
<P class="p33 ft2">Under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> har regeringen tagit initiativ till stora nationella program i syfte att möta situationen i bostadsområden med hög andel boende i utsatta socioekonomiska situationer, som den s.k. Blommansatsningen<A href="#page_14"><SPAN class="ft20">7 </SPAN></A>1995, Nationella exempel 1998 och nu senast de lokala utvecklingsavtalen (den s.k. Storstadssatsningen) 1999. Parallellt kan nämnas Stockholms stads kommunalt finansierade satsning Ytterstadssatsningen och <NOBR>EU-finansierade</NOBR> insatser inom ramen för URBAN som bedrivits bl.a. i Malmö och Göteborg. Även senare har satsningar påbörjats eller diskuterats, som Stadsdelsförnyelsen i Stockholm eller Välfärd för alla i Malmö. Insatser i de aktuella områdena förekommer även inom den ordinarie kommunalt finansierade verksamheten.</P>
<P class="p74 ft1">Tillväxt och insatser mot segregation</P>
<P class="p33 ft2">I storstadspropositionen 1997/98:165 formulerades således en storstadspolitik med målet att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt. Detta innebär enligt propositionen att politiken dels (i enlighet med tillväxtmålet) bör bidra till att nya arbetstillfällen skapas inom storstadsregionerna och i övriga delar av landet, dels (i enlighet med segregationsmålet) att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna. I det senare ingår även att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Särskild vikt läggs vid stöd till de mest utsatta bostadsområdena.</P>
<P class="p75 ft2">För att nå det senare målet utvecklades ett nytt instrument, de lokala utvecklingsavtalen<A href="#page_14"><SPAN class="ft20">8</SPAN></A>, populärt kallad Storstadssatsningen. De lokala utvecklingsavtalen är ett strategiskt instrument som reglerar statliga och kommunala åtaganden i utsatta bostadsområden i storstadsregionerna. Avtalen tecknas mellan staten och de berörda kom-</P>
<P class="p76 ft25"><SPAN class="ft23">7</SPAN><SPAN class="ft24">Namnet associerar till initiativtagaren och dåvarande integrationsministern Leif Blomberg.</SPAN></P>
<P class="p77 ft13"><SPAN class="ft23">8</SPAN><SPAN class="ft37">I texten används vid något tillfälle även den informella förkortningen LUA om de lokala utvecklingsavtalen.</SPAN></P>
<P class="p78 ft6">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft2">munerna och godkänns slutligen av regeringen. Avtalen innehåller mål, åtgärdsplaner, en plan för uppföljning och utvärdering samt den överenskommelse som träffats för hur kostnaderna för insatserna ska finansieras. Fyra centrala metoder är knutna till avtalen och utvecklingsarbetet; mål och utvärdering, underifrånperspektiv, samverkan och långsiktighet. Avtalen revideras årligen i en dialog mellan staten och kommunerna baserat på uppföljningsrapporter från kommunerna och på de utvärderingar som genomförts. Regeringen har tecknat lokala utvecklingsavtal med sju kommuner och omfattar totalt 24 stadsdelar. De medverkande kommunerna är Botkyrka kommun, Göteborgs kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun, Malmö kommun, Stockholms kommun och Södertälje kommun.</P>
<P class="p80 ft2">Staten har hittills avsatt drygt två miljarder kronor för utvecklingsarbetet och de berörda kommunerna har till motsvarande belopp gjort olika motprestationer. Det senare var en förutsättning som reglerades i avtalen.</P>
<P class="p26 ft2">De lokala utvecklingsavtalen presenteras närmare i kommande kapitel.</P>
<P class="p81 ft6">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37916x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p82 ft40"><SPAN class="ft38">3</SPAN><SPAN class="ft39">Lokala utvecklingsavtal – ett instrument med utvärdering</SPAN></P>
<P class="p83 ft2">De lokala utvecklingsavtalen innehåller och åtföljs av ett omfattande utvärderingsprogram på såväl lokal som statlig nivå. I detta avsnitt ger vi en kortfattad beskrivning av det lokala utvecklingsavtalets konstruktion, visar på utvärdering som en av dess centrala metoder samt hur det nationella utvärderingsuppdraget genomförts.</P>
<P class="p84 ft10"><SPAN class="ft10">3.1</SPAN><SPAN class="ft19">De lokala utvecklingsavtalens konstruktion</SPAN></P>
<P class="p85 ft2">Riksdagen beslutade 1998 om en ny nationell storstadspolitik. De lokala utvecklingsavtalen introducerades samtidigt som ett instrument för att genomföra den nya politiken.</P>
<P class="p4 ft2">De lokala utvecklingsavtalen är i första hand ett instrument för arbetet med att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstäderna. I Regeringens skrivelse Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna (Skr. 2003/04:49)<A href="#page_16"><SPAN class="ft20">1 </SPAN></A>hämtar vi följande sammanfattande beskrivning av de lokala utvecklingsavtalens konstruktion:</P>
<P class="p86 ft41">De lokala utvecklingsavtalen består av en s.k. avtalskappa och ett antal bilagor. Avtalskappan reglerar kommunens och statens åtaganden, parternas mål och ansvariga utvärderare. Bilagorna innehåller till exempel åtgärdsplaner, samverkansavtal, framtidsbilaga och utvärderingsprogram. Åtgärdsplanerna kan alltmer ses som stadsdelarnas egentliga utvecklingsprogram med nulägesbeskrivning, analys, strategi och val av insatser.</P>
<P class="p87 ft41">I avtalet redovisas en sammanhängande målkedja. Den innehåller övergripande nationella mål beslutade av riksdagen och lokala effektmål som kommunerna tagit fram i samverkan med andra aktörer. Ut- värdering görs både på nationell och på kommunal nivå.(ibid s. <NOBR>23–24)<A href="#page_16"><SPAN class="ft42">2</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p88 ft13"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft26">Regeringens skrivelse </SPAN><SPAN class="ft35">Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna </SPAN>(Skr. 2003/04:49).</P>
<P class="p89 ft13"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft26">Förkortningen ”ibid” efter citat betyder ”i samma skriftliga källa”, dvs. i den senast använda referensen. Tanken med förkortningen är att underlätta läsningen.</SPAN></P>
<P class="p78 ft6">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Lokala utvecklingsavtal - ett instrument med utvärdering</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft2">De lokala utvecklingsavtalen bildar således en ram för de överenskommelser som stat och kommun träffar om åtaganden i berörda stadsdelar. Då segregationens mekanismer är komplexa och lokala förutsättningarna och behov ser olika ut kan innehållet i de lokala utvecklingsavtalen skifta mellan de olika kommunerna (och stadsdelarna). Samtliga har dock en gemensam struktur för hur de är konstruerade.</P>
<P class="p28 ft2">Med avtalen följer en fortlöpande revideringsprocess med årliga lägesrapporter i en dialog mellan stat och kommun.</P>
<P class="p91 ft10"><SPAN class="ft10">3.2</SPAN><SPAN class="ft19">Utvärdering som en central metod</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">För genomförandet av de lokala utvecklingsavtalen är fyra centrala metoder knutna till avtalen och utvecklingsarbetet</P>
<P class="p93 ft8"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft43">Mål och utvärdering</SPAN></P>
<P class="p94 ft8">Målstyrningsmodellen är avsedd att ge en möjlighet att länka samman de storstadspolitiska målen med de mål som tagits fram på lokal nivå. Målstyrning formar grunden för uppföljnings- och utvärderingsarbetet.</P>
<P class="p95 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Underifrånperspektiv</SPAN></P>
<P class="p96 ft2">Storstadspropositionen betonar på flera ställen vikten av ett utvecklat underifrånperspektiv som nödvändig betingelse för att nå långsiktiga effekter av de insatser som görs.</P>
<P class="p93 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Samverkan</SPAN></P>
<P class="p97 ft2">Samordning, samsyn och samverkan över sektorsgränser, politikområden och mellan lokal, regional och central nivå samt utvecklande av nya samverkansformer ges en stor betydelse i det lokala utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p93 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Långsiktighet</SPAN></P>
<P class="p96 ft2">Till skillnad från tidigare projektbidragsmodeller finns en strävan att göra långsiktiga bedömningar i valet av insats. Framgångsrika metoder och nya samverkansformer förväntas införlivas i ordinarie strukturer och finansieras med befintliga medel när den statliga satsningens finansierande del avslutas.</P>
<P class="p98 ft2">Utvärdering ingår således som en del i de centrala metoder som presenterats ovan.</P>
<P class="p99 ft6">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37918x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p8 ft36">Lokala utvecklingsavtal - ett instrument med utvärdering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft2">I den nordiska traditionen har utvärderingar ofta levt en relativt undanskymd tillvaro trots en lång och utvecklad tradition av utredningsverksamhet inom offentlig sektor.<A href="#page_18"><SPAN class="ft20">3 </SPAN></A>Detta återspeglas i uttalanden som gjordes i den svenska storstadskommitténs slutbetänkande Tre städer (SOU 1998:25)<A href="#page_18"><SPAN class="ft20">4 </SPAN></A>så sent som 1998, då bristen på uppföljningar och avsaknaden av intresse för utfallet skarpt kritiserades:</P>
<P class="p101 ft41">Den allvarligaste kritiken riktar vi mot flertalet av de statliga stödinsatserna, för den nästintill totala avsaknaden av uppföljning och utvärdering av de genomförda satsningarna... Detta är upprörande. Först satsar stat och kommun miljardbelopp på tusentals enskilda projekt, sedan visar man ett högst mediokert intresse för resultaten. (ibid s. 122).</P>
<P class="p102 ft2">En ambition med storstadssatsningen var att tidigt skapa beredskap för att ta hand om den flora av erfarenheter och resultat som satsningen skulle generera. I förhållande till tidigare satsningar, som "Blommansatsningen" och "Nationellt exempel", fanns en medveten ambitionshöjning när det gällde vikten av att avsätta medel för utvärderingar och uppföljningsrapporter. Ambitionshöjningen kan ses som ett av svaren på den kritik som framfördes i Tre städer (SOU 1998:25). Genom att ställa krav på kommunerna om genomförande av lokala utvärderingar som en av förutsättningarna vid upprättande av lokala utvecklingsavtal (och därmed beviljas tillgång till statliga medel), ville man från statligt håll försäkra sig om en dokumentation kring och bedömning av resursernas användning. Ambitionen var inte bara att följa insatserna och deras effekter, utan även att ”följa utvecklingen i utsatta bostadsområden och bidra till kunskaps- och erfarenhetsspridning till kommuner, myndigheter och andra aktörer” (Schulman 2000, s. 43). Erfarenheter skulle tas tillvara för att primärt utveckla insatserna i de utvalda kommunerna, men också för att ge möjlighet till spridning till kommuner med en likartad situation. Genom att utvärderingarna även hade som syfte att ge råd, stöd och kritik under arbetets gång, förväntades de kunna leda till förbättringar i genomförandet av insatserna.</P>
<P class="p103 ft2">Med de lokala utvecklingsavtalen ville man således från centralt håll betona vikten av en löpande uppföljning och en långsiktig kunskapsuppbyggnad bl.a. i form av utvärdering.</P>
<P class="p104 ft13"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft26">Se exempelvis Furubo (2004).</SPAN></P>
<P class="p105 ft13"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft26">Storstadskommittén (1998) </SPAN><SPAN class="ft35">Tre städer</SPAN>. SOU 1998:25, Stockholm.</P>
<P class="p63 ft6">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37919x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Lokala utvecklingsavtal - ett instrument med utvärdering</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft2">Kommunerna har således självständigt ansvarat för att genomföra lokala utvärderingar vilket reglerats i de lokala utvecklingsavtalen. Man har anlitat externa utvärderare från högskolor och universitet för att utvärdera de lokala satsningarna. Drygt ett hundratal utvärderingar och externa rapporter har producerats på lokal nivå och arbetet med att sammanställa och värdera detta material ingår bland annat i denna utrednings huvuddirektiv.<A href="#page_19"><SPAN class="ft20">5</SPAN></A></P>
<P class="p28 ft2">Parallellt med de lokala utvärderingarna förlades ett nationellt utvärderingsuppdrag till Integrationsverket, i avsikt att få en överblick och en samlad analys av utvecklingen.</P>
<P class="p106 ft2">Integrationsverket har i vissa fall lagt ut uppdrag till externa utförare.<A href="#page_19"><SPAN class="ft20">6</SPAN></A></P>
<P class="p26 ft2">Regeringen har dessutom lagt ut ytterligare utvärderingsuppdrag på andra utförare som bidragit med studier av storstadsarbetet.<A href="#page_19"><SPAN class="ft20">7</SPAN></A></P>
<P class="p107 ft10"><SPAN class="ft10">3.3</SPAN><SPAN class="ft19">Integrationsverkets nationella utvärderingsuppdrag</SPAN></P>
<P class="p108 ft2">För att således säkerställa en överblick och samlad analys av erfarenheterna av de lokala utvecklingsavtalen, fick Integrationsverket i april 1999 i uppdrag att vara huvudansvarig för en nationell utvärdering. Den nationella utvärderingen skulle enligt regeringens beslut löpa parallellt med de lokala utvecklingsavtalen, dvs. under treårsperioden <NOBR>1999–2002.</NOBR> Integrationsverket genomförde mycket riktigt uppdraget under denna period. Under tiden förlängdes dock de lokala utvecklingsavtalen tidsmässigt bland annat genom att kompletteras med ett erbjudande om utsträckt avtalstid.</P>
<P class="p28 ft2">Huvudsyftet med den nationella utvärderingen, som beskrivs i Integrationsverkets slutrapport<A href="#page_19"><SPAN class="ft20">8</SPAN></A><A href="#page_19">, </A>var att "skapa ett underlag som gör det möjligt att dra relevanta slutsatser om hur det framtida storstadsarbetet och även den framtida utvärderingen kan utformas" (ibid s. 7).</P>
<P class="p109 ft2">I slutrapporten konkretiseras flera syften (vår kursivering):</P>
<P class="p110 ft13"><SPAN class="ft32">5</SPAN><SPAN class="ft34">Utredningens arbete i denna fråga kommer att redovisas under år 2005.</SPAN></P>
<P class="p111 ft25"><SPAN class="ft32">6</SPAN><SPAN class="ft24">Riksantikvarieämbetet, Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet, Socialhögskolan i Lund och Mångkulturellt centrum i Borkyrka.</SPAN></P>
<P class="p111 ft25"><SPAN class="ft32">7</SPAN><SPAN class="ft24">Andra uppdragstagare har varit: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Statskontoret, Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Mångkulturellt centrum i Botkyrka.</SPAN></P>
<P class="p112 ft13"><SPAN class="ft32">8</SPAN><SPAN class="ft34">Integrationsverkets rapportserie 2002:5 </SPAN><SPAN class="ft35">På rätt väg?</SPAN></P>
<P class="p73 ft6">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37920x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p8 ft36">Lokala utvecklingsavtal - ett instrument med utvärdering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft44">Att beskriva utvecklingen i de berörda storstadsområdena så långt det är möjligt, bland annat med hjälp av att tydliggöra tillståndet i områdena.</SPAN></P>
<P class="p114 ft2"><SPAN class="ft41">2.</SPAN><SPAN class="ft45">Att analysera storstadspolitikens övergripande mål att bryta segregationen, bland annat genom att diskutera storstadssatsningens områdesfokuserade strategi i förhållande till detta mål.</SPAN></P>
<P class="p114 ft2"><SPAN class="ft41">3.</SPAN><SPAN class="ft45">Att granska genomförandet av storstadspolitiken, bland annat utifrån honnörsorden långsiktighet, underifrånperspektiv, samverkan och helhetssyn.</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft44">Att analysera storstadssatsningens hinder och möjligheter.</SPAN></P>
<P class="p116 ft2"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft45">Att lämna förslag på hur framtidens politik och praxis bör utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p117 ft2">Integrationsverket löser uppdraget</P>
<P class="p50 ft2">Integrationsverket sökte olika vägar till information och kunskap för att belysa insatserna och deras sammanhang. En ambition var att presentera lägesrapporter om tillståndet främst i de utvalda områdena, för att i ett senare skede, om möjligt, kunna avläsa effekter av insatserna.</P>
<P class="p34 ft2">Vidare bildades en referensgrupp med uppgift att löpande bidra med synpunkter, ge stöd i strategi- och metodfrågor och medverka vid tolkning av resultaten<A href="#page_20"><SPAN class="ft20">9</SPAN></A><A href="#page_20">. </A>Integrationsverket sökte stöd från forskare ur olika discipliner och utvecklade ett statistiskt instrument, STATIV, för att säkerställa statistik av intresse för storstadsarbetet och som hämtade material från en rad källor. En enkätstudie genomfördes bland boende i de bostadsområden som berördes av storstadssatsningen och två delrapporter med inriktning på ett nordiskt perspektiv respektive medier delegerades till externa aktörer.</P>
<P class="p118 ft2">Integrationsverkets arbete presenterades (med något undantag) som delrapporter i Integrationsverkets rapportserie<A href="#page_20"><SPAN class="ft20">10</SPAN></A><A href="#page_20">. </A>Rapporterna har producerats dels inom verket, dels i samarbete med en rad externa aktörer. Inriktningarna på rapporterna belyser olika infallsvinklar som bedömts viktiga för att få ett mångsidigt underlag.</P>
<P class="p119 ft22"><SPAN class="ft21">9 </SPAN>I referensgruppen återfinns representanter från centrala myndigheter, kommuner, universitet och Kommunförbundet.</P>
<P class="p89 ft13"><SPAN class="ft21">10 </SPAN>Att rapporterna presenteras i denna rapportserie innebär att de dels är tillgängliga för beställning i upptryckt format, dels finns att tillgå via Integrationsverkets hemsida i pdfformat.</P>
<P class="p78 ft6">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37921x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Lokala utvecklingsavtal - ett instrument med utvärdering</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft2">I slutrapporten På rätt väg?<A href="#page_21"><SPAN class="ft20">11 </SPAN></A>presenteras de rapporter som producerats:</P>
<P class="p121 ft2">Organisation för demokrati och delaktighet (Integrationsverkets rapportserie 2000:8) presenterar resultat från en enkätundersökning om de organisatoriska förutsättningarna för storstadsarbetet.</P>
<P class="p122 ft2">Målområdesindikatorer och analyser (Integrationsverkets rapportserie 2001:06) presenterar indikatorer som kan användas för att följa upp utvecklingen i de områden som berörs av storstadssatsningen.</P>
<P class="p41 ft2">Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden <NOBR>1997–2000</NOBR></P>
<P class="p111 ft2">(Integrationsverkets rapportserie 2001:09) kompletterar föregående rapport genom en demografisk beskrivning av områdena. Främst belyses utvecklingen när det gäller sysselsättningsgrad, socialbidragsberoende respektive utbildningsnivå.</P>
<P class="p123 ft2">Förort i fokus – interventioner för miljoner (Integrationsverkets rapportserie 2002:01) är en kunskapsöversikt över forskning kring interventioner i utsatta bostadsområden i Sverige och Norden på <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p123 ft2">Miljonprogram och media – Föreställningar om människor och förorter (Ericson, Molina & Ristilammi 2002) är en analys av massmedias beskrivningar av förorten.</P>
<P class="p124 ft2">På rätt väg? Slutrapport från den nationella utvärderingen av storstadssatsningen (Integrationsverkets rapportserie 2002:05) sammanfattar och kompletterar de övriga rapporterna och presenterar slutsatser baserade på den gångna tidsperioden.</P>
<P class="p125 ft2">I slutrapporten uppges att rapporten inte innehåller slutsatser om resultatet av insatserna eftersom det anses ha förflutit för kort tid för att kunna urskilja och se effekter av insatserna. I stället redovisar man en lägesbeskrivning för utvecklingen i de stadsdelar som ingår i avtalen när det gäller arbetet med att bryta segregation.</P>
<P class="p27 ft2">Integrationsverkets nationella utvärdering genomfördes enligt tidsplanen och avslutades år 2002. När Integrationsverket avslutade</P>
<P class="p126 ft13"><SPAN class="ft21">11 </SPAN>Integrationsverkets rapportserie 2002:5 <SPAN class="ft35">På rätt väg?</SPAN></P>
<P class="p127 ft6">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p8 ft36">Lokala utvecklingsavtal - ett instrument med utvärdering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft2">sitt uppdrag pågick dock fortfarande lokala utvärderingar i kommunerna. Integrationsverkets möjlighet att genomföra uppföljande studier inom uppdraget försvann därmed liksom möjligheten att studera effekter av insatserna. Utan en longitudinell studie är det svårt att hävda ett långsiktigt perspektiv. Integrationsverkets slutrapport kan således snarare betraktas som en avstämning under pågående arbete än som en slutrapport.</P>
<P class="p16 ft2">Reaktioner på Integrationsverkets nationella utvärdering som framkommit under vårt arbete berör bl.a. just detta faktum, att uppdraget avslutades innan aktiviteterna inom satsningen vare sig var slutförda eller utvärderade.</P>
<P class="p129 ft6">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37923x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p130 ft9">4 Vad är utvärdering?</P>
<P class="p131 ft2">Efterlysning</P>
<P class="p132 ft46">Utvärderare som är modig, klarspråkig, oberoende, tvärvetenskapligt mångkunnig, genomskådande, metodiskt oklanderlig, analytiskt fulländad och tillika processtödjande. En snabb och socialt tillgänglig medaktör med väl förankrade analyser, en suverän överblick och mandat att påverka. En utvärderare med förmåga att kommunicera med vem det vara månde, vara väl insatt i utvärderingsmetoder och forskningsanalytiska förklaringsmodeller och avslutningsvis kunna sammanfatta essensen av sakfrågorna på ett intresseväckande och igenkännbart sätt.</P>
<P class="p133 ft48">Den omnipotenta utvärderare som vi inspirerats att efterlysa ovan, är en sällsynt varelse enligt vår mening. Att härbärgera alla dessa egenskaper är få (om ens någon) förunnat. I våra möten med de åtta fokusgrupperna<A href="#page_23"><SPAN class="ft47">1 </SPAN></A>är detta dock en inte helt ovanlig "beställning". Det är inte heller ovanligt att deltagarna i grupperna uttryckt besvikelse över utvärderarnas bristande förmågor, svårtillgängliga och svåranvändbara alster och svävande slutsatser.</P>
<P class="p134 ft1">Men vad är då utvärdering och vad är det utvärderaren förväntas prestera?</P>
<P class="p135 ft10"><SPAN class="ft10">4.1</SPAN><SPAN class="ft19">Varifrån och varthän</SPAN></P>
<P class="p136 ft49">Ett av de stora områdena i vår tid som det återstår att förvetenskapliga är politiken. Utvärdering av offentlig politik med strikt naturvetenskapligt inriktade metoder kan ses som ett försök att driva ut känslor och demoner ur politiken och göra den mer resultatorienterad, faktabaserad, välövervägd och rationell. Vedung (2004, s. 17)</P>
<P class="p137 ft13"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>Se Inledning eller Metodappendix om fokusgrupperna.</P>
<P class="p138 ft6">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37924x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Vad är utvärdering?</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft48">I Sverige finns sedan ansenlig tid tillbaka en rik och upparbetad tradition av att producera statliga publikationer<A href="#page_24"><SPAN class="ft47">2 </SPAN></A>bland annat med ambition att klarlägga tillståndet bland befolkningen och fungera som underlag för ställningstaganden och politiska beslut. Från 1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> kan man betrakta utvärdering som en naturlig del i denna tradition, dock utan att själva begreppet utvärdering användes<A href="#page_24"><SPAN class="ft47">3</SPAN></A>. En självklar del av en politisk och administrativ kultur var (och är) att förse beslutsfattare med underlag av utvärderingskaraktär. Först efter många år lyftes detta fram som en specifik verksamhet. Utvärdering beskrivs, med en blick i backspegeln, som tämligen osynlig, en "osjälvständig företeelse", en <NOBR>"icke-profession"</NOBR> (Furubo 2004)<A href="#page_24"><SPAN class="ft47">4</SPAN></A>. Utvärderingen har således först långt senare betraktats som en egen kompetens. Detta accentuerades inte minst i samband med utvecklingen av en allt starkare tilltro till ett rationellt tänkande och på statens möjligheter att lösa problem och styra utvecklingen genom en rationell hantering av planering, genomförande och därpå följande uppföljning och utvärdering. Tydligast kom detta till uttryck genom den s.k. sociala ingenjörsmodellen, med en tilltro till ett nära samband mellan vetenskap och politiskt beslutsfattande och en tro på vetenskapliga utvärderingar.</P>
<P class="p140 ft41">Det handlar om att staten skall intervenera därför att vi tror att staten eller kommunerna kan överblicka de samhälleliga förloppen, att vi vet hur problemen skall lösas och kan bedöma alla effekter och förlopp våra <NOBR>lösnings-interventioner</NOBR> har gett upphov till (Furubo 2004, s. 5).</P>
<P class="p141 ft48">Efter hand uppmärksammades dock att det inte alltid blev som man planerade, att oavsett hur väl man planerade kunde oförutsedda bieffekter eller avvikelser uppstå. Ett ökande intresse för genomförandets eller implementeringens problem och icke förutsedda effekter uppstod samtidigt som en diskussion fördes om det orealistiska i att kunna förvänta sig värdeneutrala vetenskapliga utvärderingar. Beslutsfattarnas ensamrätt att beställa och nyttja utvärderingar ifrågasattes. Vedung (2004) beskriver hur tilltron till en radikal</P>
<P class="p142 ft25"><SPAN class="ft32">2</SPAN><SPAN class="ft27">Exempelvis Låginkomstutredningen (1970), Levnadsnivåundersökningarna (LNU, 1974, 1981, 1991), Undersökningar av svenska folkets levnadsförhållanden (ULF, en rad skrifter utgivna av Statistiska centralbyrån sedan 1975), över huvud taget rapporter och publikationer från en rad olika kommittéer som Kommittén Välfärdsbokslut, Storstadskommittén, etc.</SPAN></P>
<P class="p111 ft25"><SPAN class="ft32">3</SPAN><SPAN class="ft27">Enligt Furubo (2004) ses Sverige som ett av pionjärländerna när det gäller att anamma tanken om utvärdering på </SPAN><NOBR>60-talet,</NOBR> tillsammans med länder som Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, USA, Canada.</P>
<P class="p143 ft13"><SPAN class="ft32">4</SPAN><SPAN class="ft34">En mer ingående beskrivning av framväxten av utvärderingar ges exempelvis i </SPAN><SPAN class="ft35">International Atlas of Evaluation </SPAN>(Furubo, Rist & Sandahl, 2002).</P>
<P class="p144 ft6">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37925x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p8 ft50">Vad är utvärdering?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft46">rationalism efter hand ersattes med nyliberala strömningar som bland annat tog sig uttryck i New Public Management med grundläggande element som 1) tro på ett professionellt ledarskap (effektivitet, produktivitetskrav), 2) indirekt snarare än direkt styrning och kontroll (konkurrens, kvalitetssäkring, mål/resultatstyrning) och 3) fokus på medborgare och brukare som kunder (brukarinflytande, stadsdelsnämnder, <NOBR>nöjd-kund-index)<A href="#page_25"><SPAN class="ft51">5</SPAN></A><A href="#page_25">.</A></NOBR></P>
<P class="p51 ft1">Vedung (2004) beskriver utvärdering som del i en megatrend i dag. Drivkraften att göra den offentliga politiken mer vetenskaplig finns kvar sedan <NOBR>50-talet.</NOBR> Utvärdering tenderar att vara en självskriven del i den tidstypiska liberala tankeströmning som präglar New Public Management (med modernisering, rationalisering). Utvärdering får en ökad betydelse med kostnadskriser i den offentliga sektorn och dess åtföljande krav på ökad produktivitet och effektivitet. I spåren av en kritik av den representativa demokratin ses deltagarorienterad och dialoginriktad utvärdering som delar av ett botemedel.</P>
<P class="p146 ft1">Andra tendenser handlar om att</P>
<P class="p147 ft31"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft52">utvärderingsaktiviteterna har ökat både i Sverige och i andra länder</SPAN></P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft53">utvärderingar har blivit mer institutionaliserade i och med ett ökat intresse för att integrera utvärdering i exempelvis statliga organisationer</SPAN></P>
<P class="p149 ft56"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft54">den akademiske utvärderaren med forskarbakgrund har fått konkurrens av en bred och växande kår av interna utvärderare, utvärderingspraktiker, expertpaneler, konsulter, med flera</SPAN><A href="#page_25"><SPAN class="ft55">6</SPAN></A></P>
<P class="p149 ft46"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft57">utvärdering fyller allt fler funktioner, som ledningsverktyg, som att öppna möjligheter till dialog mellan olika intressenter, som att möta behovet av att hantera en omfattande och komplex kunskapsström som ökat till följd av ett expanderande informationssamhälle </SPAN><NOBR>(Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen 2003)</P>
<P class="p150 ft22"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft58">Se vidare exempelvis Vedung 2004.</SPAN></P>
<P class="p89 ft22"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft59">Ett tecken på detta är ett växande antal professionella föreningar för utvärdering, som Svenska Utvärderingsföreningen (SVUF) 2003, Dansk evalueringsselskab 2000, European Evaluation Society (EES) 1994, m.fl.</SPAN></P>
<P class="p63 ft6">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37926x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Vad är utvärdering?</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft10"><SPAN class="ft10">4.2</SPAN><SPAN class="ft19">Begreppet Utvärdering – en framåtsyftande tillbakablick</SPAN></P>
<P class="p152 ft46">Utvärderingsbegreppet har beskrivits som något av en "semantisk magnet"<A href="#page_26"><SPAN class="ft51">7 </SPAN></A>som kommit att beteckna en allt vidare rad av aktiviteter. Risk för en viss begreppsförvirring råder, inte minst därför att det inte finns någon enighet kring vad som ska betecknas som utvärdering. Utöver en viss gemensam grund kan oenigheten präglas av uttolkarnas skillnader i referensramar och traditioner<A href="#page_26"><SPAN class="ft51">8</SPAN></A>. Detta innebär att för utvärderingen är perspektivvalet av stor betydelse såväl för vilken fångst man får i sitt nät när man söker kunskapskällor, som hur källorna analyseras. En positiv aspekt med detta är möjligheten att jämföra eller ställa olika utvärderares resultat och tolkningar mot varandra och i bästa fall "…bidra till en helhetsförståelse och fungera frigörande" (Halvorsen 1992). Därmed finns det anledning att vara observant på vilken definition och vilken referensram en utvärderare utgår ifrån<A href="#page_26"><SPAN class="ft51">9</SPAN></A>.</P>
<P class="p153 ft1">Vad är då skillnaden mellan uppföljning och utvärdering?</P>
<P class="p154 ft41">En uppföljning innebär att ett förlopp dokumenteras och beskrivs. Den beskriver utfallet, det som faktiskt hände – t.ex. att 80 procent av deltagarna fick (eller inte fick) ett reguljärt arbete efter programmets slut – men den säger ingenting om varför det hände eller vad som skulle ha hänt i frånvaro av det studerade programmet. (Hemström & Martinsson 2002)</P>
<P class="p155 ft46">En uppföljning ryms inom ramen för en <SPAN class="ft60">utvärdering</SPAN>. Uppföljningen kan i själva verket ses som de första stegen i en utvärdering. Men där uppföljningen avslutas fortsätter i stället utvärderingsarbetet ytterligare ett steg, nämligen med själva <SPAN class="ft60">värderingen</SPAN>. Med en brett accepterad definition av utvärdering, här formulerad av Holmer (2003), kan <SPAN class="ft60">utvärdering </SPAN>således beskrivas som</P>
<P class="p156 ft41">en systematisk kartläggning och bedömning av en pågående eller avslutad verksamhet. Utvärdering betyder att man beskriver, analyserar och till sist värderar en verksamhet.</P>
<P class="p157 ft25"><SPAN class="ft32">7</SPAN><SPAN class="ft24">Begreppet är hämtat från Vedung (1991), som i sin tur blivit inspirerad av andra forskare. När ett begrepp blivit så populärt och använt att det börjar omfatta en allt större mängd nya betydelser, förlorar det samtidigt något av sin specifika innebörd. Termen har ”attraherat så många snäva och vidsträckta innebörder att den blivit svårhanterlig i samhällsvetenskaplig teoribildning”.</SPAN></P>
<P class="p111 ft25"><SPAN class="ft32">8</SPAN><SPAN class="ft27">I forskarsammanhang kan det exempelvis skilja sig åt mellan en strikt naturvetenskaplig eller nationalekonomisk tradition i förhållande till en mer samhällsvetenskapligt inriktad tradition.</SPAN></P>
<P class="p143 ft13"><SPAN class="ft32">9</SPAN><SPAN class="ft34">Se vidare i den växande floran av litteratur kring utvärderingar, där bland annat flera böcker av Vedung är flitigt använda som referens.</SPAN></P>
<P class="p144 ft6">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37927x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p8 ft50">Vad är utvärdering?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft46">Med en något utvidgad definition beskriver Dahlberg och Vedung (2001) utvärdering inom den offentliga sektorn som en ”noggrann bedömning av en pågående eller avslutad intervention i syfte att den skall spela en roll i samtida eller framtida praktiska handlingssituationer”. Här inbegrips således även tanken att utvärderingen ska ligga till grund för överväganden kring kommande handlingar, vilket ligger i linje med detta utredningsuppdrag. Syftet med en utvärdering kan i detta fall enligt författarna sammanfattande benämnas som "en framåtsyftande tillbakablick”.</P>
<P class="p16 ft1">Medan en uppföljning således avser att följa upp och dokumentera en aktivitet, görs <SPAN class="ft2">dessutom </SPAN>i en utvärdering en bedömning eller värdering i avsikt att söka förklaringar och orsakssammanhang. Denna värdering eller bedömning innebär en tydlig vägning mot en <SPAN class="ft2">värdenorm </SPAN>eller mot <SPAN class="ft2">bedömningskriterier</SPAN>. Att denna bedömning görs, säger dock inget om innehållet i de värdenormer eller kriterier som väljs och inte heller något om kvaliteten på det arbete som genomförs.</P>
<P class="p159 ft10"><SPAN class="ft10">4.3</SPAN><SPAN class="ft19">Kontrollerande, främjande, stödjande</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">Oavsett hur man slutligen definierar vad en utvärdering är, så finns det en rad centrala frågor man måste ställa sig för att kunna ta ställning till vilken typ av utvärdering man är intresserad av. Frågorna är inte minst viktiga att ta ställning till inför en beställning av en utvärdering eller formulerande av ett utvärderingsprogram, men kan också utgöra en återkommande påminnelse om utvärderingens syfte under arbetets gång<A href="#page_27"><SPAN class="ft20">10</SPAN></A>:</P>
<P class="p161 ft1"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft61">Varför ska utvärderingen göras och hur ska den användas?</SPAN></P>
<P class="p115 ft1"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft61">För vem ska utvärderingen göras? Ur vilket perspektiv?</SPAN></P>
<P class="p105 ft1"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft61">Vad ska utvärderas? Vad är studieobjektet?</SPAN></P>
<P class="p105 ft1"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft61">Vem ska utvärdera? Ska det ske internt eller externt?</SPAN></P>
<P class="p115 ft1"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft61">Hur och när ska utvärderingen genomföras?</SPAN></P>
<P class="p162 ft1">Flera av dessa frågor kommer i osorterad ordning att återkommande belysas och diskuteras på olika platser i denna utredning. Här först dock några generella utgångspunkter.</P>
<P class="p163 ft13"><SPAN class="ft21">10 </SPAN>Efter Vedung (1991) och Holmer (2003).</P>
<P class="p164 ft6">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37928x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Vad är utvärdering?</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft48">Oavsett hur man definierar vad en utvärdering är, så kan den användas på många sätt och i många syften. Detta antyds exempelvis i den tidigare beskrivna utvecklingen av utvärderingsverksamheten, med aktuella tendenser som en allt snabbare utbredning och intensifierad användning av utvärderingar. Genom att vara uppmärksam på och diskutera motiven för och syftet med utvärderingen, liksom vem utvärderingen främst är till för, ökar möjligheten till ökad förståelse för och motivation inför genomförandet av utvärderingarna<A href="#page_28"><SPAN class="ft47">11</SPAN></A>. Då är det även lättare att svara på om utvärderingen i första hand ska vara <SPAN class="ft62">vägledande </SPAN>(formativ) eller <SPAN class="ft62">betygssättande </SPAN>(summativ) och om inriktningen ska vara <SPAN class="ft62">processuell </SPAN>(inriktad på organisation och arbetssätt) eller <SPAN class="ft62">substantiell </SPAN>(inriktad på produkt eller sakområden som folkhälsa, integration, inflytande)<A href="#page_28"><SPAN class="ft47">12</SPAN></A>.</P>
<P class="p153 ft1">Det är således viktigt att helt enkelt ställa sig frågan varför.</P>
<P class="p166 ft1">Här ska vi dock nöja oss med att besvara frågan genom att använda en vanligt förekommande indelning för utvärderingars inriktning eller funktion. Funktionerna förekommer ofta samtidigt, men någon av aspekterna brukar vara den dominerande. Utvärderingens funktion kan enligt denna indelning beskrivas som</P>
<P class="p93 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">kontrollerande</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">främjande</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">kunskapsutvecklande</SPAN></P>
<P class="p168 ft48">Så gott som samtliga utvärderingar har ett inslag av <SPAN class="ft62">kontrollerande </SPAN>karaktär. Medel och resurser har satsats, nu vill man veta hur de har använts och vad de har lett till. Med varierade och breda kontrollerande utvärderingar införskaffas underlag för kommande beslut och strategiska överväganden för beslutsfattare och opinionsbildare<A href="#page_28"><SPAN class="ft47">13</SPAN></A>. Förutom att se detta som en möjlighet till granskning, bedömning och eventuell revidering av verksamheter, kan man här även finna en demokratisk aspekt; medborgarens möjlighet att få insyn i hur allmänna medel används och vad aktiviteterna eventuellt resulterat i. Vedung (1991) lyfter fram fyra viktiga perspektiv i</P>
<P class="p169 ft25"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft27">Man kan exempelvis tänka sig skäl som legitimerande, strategiska, symboliska, osv. Se diskussion i exempelvis Sahlin (1996).</SPAN></P>
<P class="p111 ft25"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft27">När det gäller studier av offentliga insatser brukar man i utvärderingskretsar benämna detta som ett led i att vaska fram den s.k. programteorin, dvs. att ”ta reda på vad det var som man egentligen hade tänkt sig att uppnå med programmet…och hur man hade tänkt sig att åstadkomma detta i olika steg” (Holmer 2003).</SPAN></P>
<P class="p170 ft36"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft63">Exempel på utvärderingar: Utfallsredovisning (resultat, bieffekter), Täckningsredovisning (vem har nåtts), Prestationsredovisning (vad har gjorts), Kostnadsredovisning (hur har pengarna använts), Legalitetsredovisning (följs lagar och regler), osv. (Vedung 1991).</SPAN></P>
<P class="p73 ft6">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37929x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p8 ft50">Vad är utvärdering?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft1">förhållande till den kontrollerande funktionen: politikerperspektivet, myndighetsperspektivet, medborgarperspektivet och brukarperspektivet.</P>
<P class="p172 ft46">När en utvärdering har en <SPAN class="ft60">främjande </SPAN>karaktär, inriktas den i regel på att stödja den personalgrupp som berörs till kritisk granskning och (metod)utveckling av den egna verksamheten. Avsikten kan vara att upptäcka och studera hinder och möjligheter i arbetet med programmet för att kunna utveckla och förbättra verksamheten så att den bättre stämmer överens med såväl interna och externa mål, som behov och önskemål från brukarna (Vedung 1991).</P>
<P class="p173 ft46">En tredje inriktning är av <SPAN class="ft60">kunskapsutvecklande </SPAN>karaktär. Här prioriteras en mer långsiktig utveckling av mer generaliserbar kunskap, bland annat genom en närhet till forskning och teoribildning. "Ut- värderingen bidrar till förståelse av grundläggande händelser och processer. Den testar teorier eller söker ny kunskap om offentliga styrstrategier eller myndigheters sätt att fungera" (Vedung 1991).</P>
<P class="p174 ft48">Alla dessa inriktningar finns företrädda i utvärderingarna kring de lokala utvecklingsavtalen. Men även om alla dessa tre inriktningar till och med kan förekomma vid samma tillfälle, så är ofta någon av dessa inriktningar den mest dominerande. Allt fler betonar vikten av främjande och kunskapsbyggande inslag, inte minst mot bakgrund av en ökande fokusering på hållbarhet och långsiktighet. Genom att ta tillvara, utveckla och stimulera befintliga resurser ökar möjligheten att skapa lärande miljöer i organisationen och därmed behålla och utveckla en bredare kunskapsbas.</P>
<P class="p175 ft2">Exempel</P>
<P class="p176 ft46">Ett exempel på det senare beskrivs av Holmer i en studie av självvärdering som stöd för personal- och verksamhetsutveckling (vilket även är titeln på Holmers bok, 2003)<A href="#page_29"><SPAN class="ft51">14</SPAN></A><A href="#page_29">. </A>Holmer menar att det är viktigt att man förhåller sig till självvärdering på ett seriöst sätt genom att strukturera och systematisera gruppens reflektioner och självgranskning. Självvärderingen måste betraktas som en regelrätt arbetsuppgift och bestämda tidpunkter måste avsättas speciellt för denna reflektion. Vidare bör det finnas stöd för reflektionen, t.ex i form av bestämda återkommande temarubriker, men också möjlighet till återkommande externt stöd för att stimulera granskningen. Genom att deltagarna dokumenterar reflektionstillfällena (ofta i dagboksform) kan de själva följa sin utveckling,</P>
<P class="p177 ft13"><SPAN class="ft21">14 </SPAN>Samtal maj 2004.</P>
<P class="p164 ft6">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37930x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Vad är utvärdering?</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft1">samtidigt som ett värdefullt underlag skapas för kommande forskningsutbyte<A href="#page_30"><SPAN class="ft20">15</SPAN></A>. Samtidigt kräver detta tillit mellan grupp och forskare. Om en forskare ska få tillgång till ett material så bör det ligga i uppgiften att också reflektera tillsammans med gruppen kring materialet, menar Holmer.</P>
<P class="p21 ft1">Holmer varnar för självvärderingar som rutiniseras och banaliseras genom att självgranskningen reduceras till ifyllande av blanketter som någon annan (ofta en utvärderande forskare eller utvärderare) ska analysera. Ett annat sätt att missutnyttja självvärderingar är att betrakta dem som en typ av självdeklaration eller kontrollinstrument<A href="#page_30"><SPAN class="ft20">16</SPAN></A>. Detta är effektiva sätt att strypa den möjlighet till metod- och kunskapsutveckling som annars finns i självvärderingen, menar Holmer.</P>
<P class="p57 ft1">Detta exempel illustrerar hur utbytet mellan en självvärderande grupp och en utvärderande forskare i ett idealt fall kan säkerställa en interaktiv process, eller skapa en interaktivitet mellan intern och extern utvärdering. Men hur kan man då betrakta skillnaden mellan en intern och en extern utvärdering?</P>
<P class="p91 ft10"><SPAN class="ft10">4.4</SPAN><SPAN class="ft19">Intern eller extern utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p178 ft46">En av de frågor som initiativtagare till utvärderingar initialt behöver ta ställning till, är om utvärderingen ska genomföras <SPAN class="ft60">internt </SPAN>eller <SPAN class="ft60">externt</SPAN><A href="#page_30"><SPAN class="ft51">17</SPAN></A>. Men vad är internt och externt och hur meningsfull blir denna uppdelning om man studerar den närmare?</P>
<P class="p179 ft46">I fallet med de lokala utvecklingsavtalen skulle man kunna hävda att de lokala utvärderingarna är externa, eftersom de kommuner som ingår i avtalet har anlitat utvärderare vid universitet, högskolor och konsulter. När det gäller Integrationsverket och det nationella</P>
<P class="p180 ft25"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft64">I en utvärdering (Haraldsson 2004) av verksamheter som följt Holmers struktur fick deltagarna frågan om hur de uppfattade självvärderingen i förhållande till inriktningarna a) främjande, b) kontrollerande, c) gav baskunskaper. Svaret blev att </SPAN><SPAN class="ft28">alla </SPAN>delarna fanns med, men att punkt a) upplevdes som starkast.</P>
<P class="p181 ft6"><SPAN class="ft23">16</SPAN><SPAN class="ft65">Holmer visar på att deltagarna upplever att självvärderingarna bidragit till en ökad samverkanskompetens. Detta kan ses som en kontrast till självvärderingar som Högskoleverket initierat på högskolor och universitet, där Högskoleverket i vissa fall behandlat materialet som självdeklarationer och använt dem som underlag för åtgärder. Holmer menar att Högskoleverket gjort misstaget att utgå från och endast ställa frågor utifrån </SPAN><SPAN class="ft66">sin egen </SPAN>praktik och därmed inte förmått involvera de frågor som varit aktuella i den <SPAN class="ft66">lokala </SPAN>praktiken.</P>
<P class="p182 ft22"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft58">Med </SPAN><SPAN class="ft67">intern utvärdering </SPAN>avses att utvärderaren är en del av (eller anställd i) den organisation som utvärderas. I en <SPAN class="ft67">extern utvärdering </SPAN>har utvärderaren ett utvärderingsuppdrag, men är anställd utanför den organisation som utvärderas.</P>
<P class="p58 ft6">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37931x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p8 ft50">Vad är utvärdering?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p183 ft1">utvärderingsuppdraget blir det genast lite knepigare. Integrationsverket ingår på ett sätt i en statlig linjeorganisation (intern), men har samtidigt främst fokuserat kommunala aktiviteter (extern). Integrationsverket har dock i likhet med kommunerna använt sig av externa konsulter. Vilket stärker en extern profil.<A href="#page_31"><SPAN class="ft20">18</SPAN></A></P>
<P class="p184 ft1">Låt oss, innan vi krånglar till detta alltför mycket, studera några argument som talar för eller emot den hittills någorlunda enkla och frekvent använda uppdelningen mellan internt och externt:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><SPAN class="p10 ft68">Intern utvärdering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p8 ft68">Extern utvärdering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p10 ft4">Fördelar:</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p8 ft4">Fördelar:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td25"><SPAN class="p10 ft13">* Kan genomföras snabbt; kända besluts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p8 ft13">* Större möjlighet till objektivitet genom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td22"><SPAN class="p10 ft13">gångar och känd miljö</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft3">att komma utifrån. Ökar legitimitet och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p10 ft4">* Hög</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p8 ft13">kunskapsnivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p185 ft13">om verksamheten,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft4">trovärdighet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft69">ingen speciell inläsning krävs</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p8 ft13">* Större möjlighet till kritisk granskning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft4">* Lätt att återföra resultat av utvärde-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft4">utifrån externa referensramar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft69">ringen inom organisationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p8 ft69">* Större möjlighet till spridning av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft13">* En kompetens byggs upp inom den egna</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft13">resultaten även utanför den utvärderade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td22"><SPAN class="p10 ft69">verksamheten</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p8 ft69">organisationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft13">* Större möjlighet till nytänkande utanför</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p8 ft69">befintliga ramar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft4">* Större tyngd i en konfliktsituation</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td22"><SPAN class="p10 ft4">Nackdelar:</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p8 ft4">Nackdelar:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p10 ft4">* Risk</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p186 ft3">för bristande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p185 ft4">objektivitet och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p8 ft13">* Tidsödande inläsning i början av utvär-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td22"><SPAN class="p10 ft4">hemmablindhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft4">deringen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft13">* Risk för strategisk försiktighet eftersom</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p8 ft3">* Kan vara svårt att få tillgång till mate-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft13">man är en del av verksamheten (har lojali-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft4">rial, kontakter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft4">teter, relationer, är beroende)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft13">* Risk för sämre spridning av resultaten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft13">* Risk för att resultaten inte sprids utan-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p8 ft13">* Risk att objektiviteten får stryka på foten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td22"><SPAN class="p10 ft4">för organisationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft4">i jakt på fler utvärderingsuppdrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td28"><SPAN class="p8 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td29"><SPAN class="p8 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p8 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td21"><SPAN class="p8 ft70"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft4">Tabell inspirerad av egen verksamhet plus litteratur (Vedung, Holmer, Tranquist, med flera)</P>
<P class="p188 ft48">Argumenten kan säkerligen mångfaldigas och tål att reflekteras över. Några som har reflekterat över och problematiserat begreppsparet internt/externt är <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen (2003)<A href="#page_31"><SPAN class="ft47">19</SPAN></A>. De menar att traditionella indelningen i internt och externt tenderar att</P>
<P class="p189 ft50"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft71">Vedung (1991) föreslår en uppdelning av extern och intern utökade med ett antal underavdelningar (som </SPAN><NOBR>extern-intern,</NOBR> <NOBR>intern-extern,</NOBR> <NOBR>intern-intern,</NOBR> osv.). Frågan är komplex!</P>
<P class="p190 ft13"><SPAN class="ft23">19</SPAN><SPAN class="ft72">Danska forskare som studerat den danska biståndsorganisationen Danida, motsvarande svenska SIDA.</SPAN></P>
<P class="p191 ft6">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37932x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Vad är utvärdering?</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft1">lösas upp när man studerar utvärderingsprocessen över tid. Insatser från såväl interna som externa aktörer kan kombineras eller förhandlas mellan parterna bland annat beroende på var i utvärderingen man befinner sig. I princip kan således de olika faserna i utvärderingen i varierande grad organiseras internt, externt eller förhandlas mellan dessa båda sidor.</P>
<P class="p192 ft2">Ett danskt exempel</P>
<P class="p152 ft48">I ett försök att överblicka och illustrera delar av denna komplexa process skapar <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen en förenklad tabell. I tabellen delas utvärderingsprocessen upp i olika faser. Detta kombineras med vem som är aktör i de olika faserna. För att i viss mån begränsa komplexiteten delas aktörerna endast in i tre roller. Tabellen nedan är inspirerad av <NOBR>Dahler-Larsens</NOBR> och Foss Hansens tabell, dock med en anpassning av aktörer till svenska förhållanden<A href="#page_32"><SPAN class="ft47">20</SPAN></A>:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p193 ft68">Faser i utvärderingsprocessen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p8 ft68">Arrangör</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft68">Utförare</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft13">Personal/Medborgare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p193 ft4">Initiering av utvärderingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p193 ft3">Definiera syftet med utvärderingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p193 ft3">Definiera evaluand<SPAN class="ft73">21 </SPAN>och uppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td36"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td37"><SPAN class="p8 ft4">(X)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p193 ft4">Skapa utvärderingsdesign</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p193 ft4">Samla in data för utvärderingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p8 ft4">(X)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p193 ft4">Analysera och sammanfatta data</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td36"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td37"><SPAN class="p8 ft4">(X)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p193 ft13">Dra slutsatser och ge rekommenda-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p193 ft4">tioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td37"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p193 ft4">Använda utvärderingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td31"><SPAN class="p8 ft4">(X)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p8 ft4">X</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft4">Tabell inspirerad av <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> & Foss Hansen (2003)</P>
<P class="p195 ft46">I tabellen kan rollerna i stort sett definieras som åtskilda, medan de i många fall överlappar varandra i den verkliga situationen. Ett otal kombinationsmöjligheter är möjliga. En arrangör kan exempelvis genom att bestämma utvärderingsdesignen i hög grad specificera</P>
<P class="p196 ft25"><SPAN class="ft21">20 </SPAN><SPAN class="ft28">Arrangör: </SPAN>Beställer, planerar och fastställer utvärderingsaktivitetens övergripande form (t.ex. i form av utvärderingspolicy).</P>
<P class="p197 ft25"><SPAN class="ft28">Utförare: </SPAN>Är de utvärderare som är ansvariga för datainsamling, analys och rapportering. <SPAN class="ft28">Personal/Medborgare: </SPAN>Exempel på målgrupper vars informationsbehov skall uppfyllas av utvärderingsresultat.</P>
<P class="p198 ft13"><SPAN class="ft21">21 </SPAN>Evaluand=här: den som ska utvärderas.</P>
<P class="p58 ft6">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p8 ft50">Vad är utvärdering?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft46">utvärderingsuppgiften. Detta kan i sin tur komma att begränsa utvärderarens metodmässiga valfrihet. På liknande sätt kan det exempelvis finnas en överlappning mellan utvärderare och brukare när det gäller vilka slutsatser som kan dras och därmed vilka rekommendationer som kan ges. I vissa utvärderingar har utvärderaren en omfattande roll vid utfärdandet av rekommendationer, som kanske även sträcker sig till förberedelser av hur rekommendationerna ska omsättas. I andra situationer kan en brukare (som kanske samtidigt är arrangör) förbehålla sig rätten att utfärda slutsatser efter att utvärderingsrapporten presenterats.</P>
<P class="p175 ft2">Ytterligare exempel:</P>
<P class="p199 ft48">Ett extern utvärderingsinstitut kan initiera en utvärdering, definiera syftet, evaluanden och uppdraget. Den kan också skapa en utvärderingsdesign. Därefter samlar den utvärderade organisationen (evaluanden) in material som är nödvändigt för att besvara de frågor som det utvärderande institutet har ställt. Evaluanden analyserar kanske även till viss del sina egna data. Det generella huvudansvaret för att dra slutsatser och ge rekommendationer återgår dock till det externa utvärderingsinstitutet.</P>
<P class="p174 ft46">I denna situation kan den externa utvärderaren definiera processen som självutvärdering då organisationen som är i fokus faktiskt utför datainsamlingen. Mycket av grunden för utvärderingen definieras dock inte av den organisation som står i fokus.</P>
<P class="p174 ft1">En motsatt situation är lika möjlig. Här definieras processen av den organisation som står i fokus, medan en extern utvärderare inkallas under en begränsad del av insamlingsprocessen. I detta fall kan den externa utvärderarens funktion i vissa fall vara att legitimera utvärderingens ”externa utseende”. Ytterligare en variant är att syftet och uppdraget definieras internt men utvärderingsdesignen avgörs av en extern konsult.</P>
<P class="p200 ft1">Det finns således all anledning att ha respekt för den eventuella förvirring som kan inträffa då det gäller att identifiera vad som är vad, internt eller externt. Ett flexibelt tänkande och en fördjupad analys kan leda förbi en förenklande tolkning av begreppsparet internt/externt för att fokusera det <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen menar finns bakom etiketten, nämligen frågan: <SPAN class="ft2">Vem påverkar vad i loppet av en komplex utvärderingsprocess?</SPAN></P>
<P class="p201 ft6">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p202 ft40"><SPAN class="ft9">5</SPAN><SPAN class="ft39">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? Underlag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN></P>
<P class="p203 ft2">Utredaren skall, med beaktande av relevant kompetens inom de områden som är av betydelse för det lokala utvecklingsarbetet, lämna förslag på ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram för lokala utvecklingsavtal.</P>
<P class="p4 ft2">Utvärderingsprogrammet är ett led i politikområdets kunskapsuppbyggnad och i att kvalitetssäkra utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p204 ft2">Ur <NOBR>SOU-direktiv</NOBR> 2003:136</P>
<P class="p205 ft2">Vår ambition i detta delbetänkande är att lyssna till och ta vara på erfarenheter från ett flerårigt arbete med insatser framför allt inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen, men också från andra källor med erfarenhet från likartat arbete. Med detta som grund vill vi bidra till att skapa en struktur i form av ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram, där det arbete som gjorts och det arbete som kommer att göras inte bara ska sammanställas som en katalog över enskilda erfarenheter, utan också granskas och analyseras så att erfarenheterna kan utgöra stommen i en mer generaliserbar kunskapsbank.</P>
<P class="p17 ft2">Utgångspunkten i detta kapitel har således varit en strävan att ta vara på erfarenheter och idéer främst från personer i olika roller och funktioner och som på olika sätt varit involverade i de befintliga lokala utvecklingsavtalen, men också från referenspersoner och annat referensmaterial som kunnat berika med andra perspektiv. Genom att ta fasta på formuleringen "med beaktande av relevant kompetens", har vi bedömt det som en viktig del i vårt arbete att föra en direkt dialog med olika aktörer kring vad ett förslag till ett nationellt utvärderingsprogram ska innehålla för att uppfattas som angeläget och användbart för dessa aktörer. Vi har utifrån temat nationellt utvärderingsprogram ställt frågor till fokusgrupper, till mötesdeltagare i varierande sammanhang och i enskilda samtal, frågor som: Behövs ett nationellt utvärderingsprogram? Vem är det till för? Vad</P>
<P class="p206 ft6">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37935x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft2">bör fokus vara för ett sådant program? Uppgift? Vem ska göra det? Hur ska det organiseras? Och framför allt: vad skulle krävas för att du skulle finna det intressant, användbart eller meningsfullt?</P>
<P class="p26 ft2">I det här kapitlet ger vi exempel på synpunkter från det material vi dokumenterat i våra möten med fokusgrupper och andra kontakter<A href="#page_35"><SPAN class="ft20">1</SPAN></A>, stundtals även reflekterat i förhållande till andra källor. Det rika materialet har kommit att utgöra ett viktigt bidrag till vårt underlag vid utformandet av vårt slutliga förslag till ett nationellt utvärderingsprogram<A href="#page_35"><SPAN class="ft20">2</SPAN></A>.</P>
<P class="p107 ft10"><SPAN class="ft10">5.1</SPAN><SPAN class="ft19">Ett användbart nationellt utvärderingsprogram</SPAN></P>
<P class="p208 ft2">När vi i våra kontakter har ställt frågan ”behövs ett nationellt utvärderingsprogram?” så har det inte rått någon tvekan: det behövs. Samtalen har snarare handlat om vilket syfte och vilka funktioner som bör prägla ett sådant program, vad det ska kunna användas till, hur det ska kunna bli användbart eller hur man ska undvika att det utmynnar i att ”en anonym forskargrupp sitter nånstans” och ägnar sig åt utvärderingar som sedan inte används eller kommer till nytta. <SPAN class="ft1">Användbarhet </SPAN>återkommer som en röd tråd i samtalen<A href="#page_35"><SPAN class="ft20">3</SPAN></A>. Här efterfrågas inga hyllvärmande tjocka böcker, utan snarare dialog, sammanfattningar, konkreta råd och stöd, kritisk granskning, kunskapsbyggande och möjligheter till att göra ett bättre arbete med en större kunskap och bättre redskap i bagaget. Vad är det då som inbegrips när man föreställer sig ett nationellt utvärderingsprogram som man kan ha nytta av?</P>
<P class="p209 ft50"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft74">En sammanställning över kontakter finns i bilaga, inklusive en förteckning över deltagare i fokusgrupperna. I bilaga återfinns även en närmare presentation av fokusgrupp som metod.</SPAN></P>
<P class="p111 ft25"><SPAN class="ft32">2</SPAN><SPAN class="ft24">De grupper vi bjudit in och de kontakter vi tagit har på olika sätt varit engagerade i Storstadssatsningen eller intresserade av frågeställningar som berör utvärdering eller forskning kring urbana frågor. Vi är medvetna om att referenterna (främst i fokusgrupperna) domineras av professionella aktörer inom den offentliga sektorn, vilket vi i efterhand ser som en viss begränsning med materialet. Vid en fördjupad studie rekommenderas en utvidgning till flera intressentgrupper.</SPAN></P>
<P class="p111 ft22"><SPAN class="ft32">3</SPAN><SPAN class="ft58">I det följande hanteras en rad begrepp som skulle kräva en djupgående diskussion kring definition och innebörd. I denna utredning saknas dock tyvärr tidsutrymme för en sådan fördjupning.</SPAN></P>
<P class="p73 ft6">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37936x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft1">Granska och kontrollera</P>
<P class="p211 ft2">Kontroll och kritisk granskning ses som en av de självklara uppgifterna för ett nationellt utvärderingsprogram. Att undersöka om målen har uppnåtts och att bevaka om pengarna använts som tänkt, dvs. om de finansierat metodutveckling och experiment, bidragit till utveckling av ordinarie verksamhet eller använts primärt för att täcka ”hål” i ordinarie verksamhetsbudget. Frågorna som beskrivs och som behöver besvaras är många, tidsperspektiven och omfattningen skiftande. Främst efterfrågas dock utvärderingar som ger besked om måluppfyllelse, resultat och effekter (helst utifrån ”mätbara välfärdskriterier”) och studier av vad som kan ses som framgångsrika metoder och strategier respektive mindre framgångsrika:</P>
<P class="p212 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Utvärdera gjorda erfarenheter, titta i backspegeln, klargöra framåt/LU</SPAN><A href="#page_36"><SPAN class="ft20">4</SPAN></A></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Nytta; ifrågasättande och granskande/KS</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Följa resultat och effekter/LB</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Bevaka utfall av stora programsatsningar/U</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Uppföljningsinstrument, upptäckaruppgift/SK</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Avkräva ansvar på rätt nivå/PL</SPAN></P>
<P class="p148 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Visa vad konkret som fungerar, t.ex. pluseffekter vid samarbete/DT</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Att se satsningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p213 ft2">Att granska kritiskt utifrån tydliga kriterier och ha modet att ifrågasätta och framföra tydliga slutsatser ses som ytterst eftersträvansvärt. Här efterlyses dock inte bara en kritisk granskning som inriktar sig på lokala verksamheter, utan <SPAN class="ft1">hela </SPAN>processen med alla dess aktörer bör granskas (vilket exempelvis även inkluderar de statliga aktörerna)<A href="#page_36"><SPAN class="ft20">5</SPAN></A>. Detta inkluderar även en granskning av själva modellen eller konstruktionen lokala utvecklingsavtal<A href="#page_36"><SPAN class="ft20">6</SPAN></A><A href="#page_36">.</A></P>
<P class="p128 ft25"><SPAN class="ft21">4 </SPAN>Exempel på sammanfattade utsagor från fokusgruppsdiskussioner. Förkortningarna i anslutning till utsagan står för: Lokala utvecklingsansvariga (LU), Kommunsamordnarna (KS), Storstadskansliet (SK), Lokala boende (LB), Departementstjänstemän (DT), Centrala myndigheter (CM), Lokala projektledare (PL) och Utvärderare (U). Se även bilaga om fokusgrupper.</P>
<P class="p89 ft25"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft27">Enligt Furubo (2004) används utvärderingar i regel för att studera och påverka aktiviteter på den operativa nivån och på handfast implementering (genomförande). Mycket få utvärderingar berör en prövning av själva policyn eller programmet. Furubo förklarar detta bland annat med att värdefaktorn här är avgörande, vilket gör bedömningarna komplexa. Eller med andra ord: Programmen bärs upp eller är djupt präglade av (politiska) värderingar om människa och samhälle.</SPAN></P>
<P class="p214 ft13"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft26">Se vidare under avsnittet Allt ljus på lokala utvecklingsavtal?</SPAN></P>
<P class="p164 ft6">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft1">Få överblick och utveckla kunskap</P>
<P class="p24 ft2">Gemensamt för våra kontakter är en upplevelse av bristande överblick, att det händer så mycket som man inte hinner ta del av, det utvärderas men man hinner inte läsa eller hittar inte fram till materialet och inte minst en känsla av att erfarenheter gjorts som man kunde ha nytta av men som man inte känner till. Med ett nationellt utvärderingsprogram ser man en möjlighet att få hjälp med denna orientering. Den samlande funktionen är så pass viktig att den under våra samtal ständigt återkommit under olika benämningar: rosetten, ett samlande nav, en samlande kropp, ett centrum i ett cykelhjul, en "body", osv.</P>
<P class="p80 ft2">Ett gränsöverskridande helhetsgrepp efterlyses för att öka chanserna till överblick över ett komplext <NOBR>politik-,</NOBR> verksamhets- och kunskapsfält:</P>
<P class="p216 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Övergripande, för att förstå det lokala i ett större sammanhang/LU</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Ge jämförbarhet projekt/stadsdel/övergripande för staden och för landet/PL</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Jämföra storstäder europeiskt/SK</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Se effekterna av integrationssatsningar genom att studera hela samhället/LB</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Sammanfatta övergripande, se tendenser/LU</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Utforma riktlinjer – ge förslag på metoder/U</SPAN></P>
<P class="p217 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Medvetenhet om verksamheten i förhållande till välfärdspolitiken i stort/LU</SPAN></P>
<P class="p196 ft2">Överblicken handlar så väl om omvärldsanalys med nationella och internationella utblickar, som "invärldsanalys", dvs. vad händer i den egna eller angränsande organisationen, sektorn, stadsdelen, projektet. Att kunna placera en utvärderingsfråga i ett större sammanhang ses som angeläget för att fördjupa förståelsen, vilket också inbegriper vikten av att på alla nivåer kunna behålla ett "tvärperspektiv” mellan politikområden, sektorer, förvaltningar, osv. Ett starkt uttryckt önskemål är att ett nationellt utvärderingsprogram ska ha förmåga att inte göra halt inför eventuella sektorsindelningar utan i stället kunna utveckla ett holistiskt perspektiv.</P>
<P class="p218 ft6">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft1">Samla in och tematisera</P>
<P class="p211 ft2">Ett exempel på orienterande material som efterfrågas är bakgrundsfakta och basinformation på ett generellt plan, tillgång till statistik och analysstöd eller tillgång till lättillgängliga och sammanfattande överblickar över aktuella rapporter och forskning. Ytterligare en viktig funktion är att tillhandahålla temabaserade sammanställningar av tidigare erfarenheter av strategier och metoder och verksamheter såväl lokalt, som nationellt och internationellt ("what works?").</P>
<P class="p219 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Erfarenhetsbank/DT</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Samla erfarenheter, ta tillvara/LU</SPAN></P>
<P class="p116 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Samordna, sammanställa och analysera utvärderingar och rapporter inom respektive tema (samordna temaforskning)/U</SPAN></P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Överblick över aktuell och kommande forskning. Identifiera ”vita fläckar”/CM</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Kan hantera stora volymer och komplexitet/KS</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Samla storstadsrelaterat material/SK</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Utveckla och sprida kunskap</P>
<P class="p46 ft2">Som en påbyggnad på denna orienterande bas uttrycks vikten av fortsatt kunskapsutveckling och kunskapsspridning. Inte minst efterfrågas stöd när det gäller att koppla arbete i den praktiska verksamheten till teorier och tidigare forskning. Som ett led i detta ingår att tydliggöra befintliga kunskaper för att undvika en kunskapshämmande "hemmablindhet", dvs. att man inte längre förmår vara uppmärksam på hur man arbetar.</P>
<P class="p220 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Översätta byråkraters och forskares kunskap så att den blir tillgänglig för praktiker och politiker och andra byråkrater/KS</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Kunskaps- och erfarenhetsspridningscentral/U</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Reda ut begrepp (som underifrånperspektiv)/LU</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Klargöra svårigheten att mäta effekter</SPAN></P>
<P class="p205 ft2">Vikten av att hantera kunskapsluckor när det gäller själva utvärderingsinstrumentet för att därmed kunna identifiera vad som är möjligt att mäta med utvärdering är ytterligare en aspekt som speciellt uppmärksammas.</P>
<P class="p221 ft6">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37939x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft1">Koordinera och stödja</P>
<P class="p24 ft2">Ett väl fungerande nationellt utvärderingsprogram bör således även kunna tillhanda varierande stödfunktioner. Rollen som "bollplank", koordinator och nätverksutvecklare kombineras med utvecklande av riktlinjer, handledning och rådgivning. Exempel nämns som att bistå med stöd vid uppbyggnaden av ett program, att bistå med kompetens när det gäller att beställa utvärderingar och att vara behjälplig med att bedöma vad som är utvärderingsbart<A href="#page_39"><SPAN class="ft20">7</SPAN></A>.</P>
<P class="p222 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Ej styrande, endast stödjande/U</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Vara stöd i en ”riggning” (uppbyggnad)/DT</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Stödja och utveckla beställarkompetens</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Ge stöd till lokala projektledare, bollplank/LU</SPAN></P>
<P class="p22 ft1">Råd om verktyg och metoder</P>
<P class="p223 ft2">Genomgående efterlyses således möjligheter att få olika typer av stöd. Det kan gälla planering av ett program för att bygga in möjligheter till utvärdering, men det kan också gälla metod- och kunskapsutveckling i den egna verksamheten. Inte minst efterfrågas stöd för att kunna ta tillvara de erfarenheter som görs under arbetets gång och använda dem under pågående programtid. Detta kan exempelvis handla om olika former av konkreta verktyg:</P>
<P class="p224 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Ge verksamheter metod och verktyg för självgranskning och självutvärdering/U</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Mall med utgångspunkt i bestämda kriterier för alla, kompletterat med specifika tillägg/PL</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Tydliga frågebatterier/KS</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Få råd kring beställning/utvärderar och beställarkompetens/KS</SPAN></P>
<P class="p125 ft2">Samtidigt som "mallar" efterfrågas finns det även en stor skepsis till alltför stelbenta ramar som utesluter lokala variationer. Mallarna kan i stället vara frågebaserade, dvs. rekommendera att vissa frågor ställs.</P>
<P class="p225 ft13"><SPAN class="ft21">7 </SPAN>Samtidigt uttrycks här farhågor om att alltför snäva beställningar kan begränsa möjligheten till kunskapsbyggande och generaliserbarhet.</P>
<P class="p144 ft6">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft1">Koordinera och stödja nätverk</P>
<P class="p211 ft2">Den kunskapsspridning som sker vid personlig kontakt i nätverk och olika former av samverkan ses som angelägen. Här skulle ett utvärderingsprogram kunna fylla en funktion för att stödja och underlätta samordning, dialog och utvecklande av nätverk, även innan ett nytt program inleds</P>
<P class="p226 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Central samordning </SPAN><SPAN class="ft1">innan </SPAN>programstart/U</P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Skapa dialoger och ge möjlighet att påverka/LB</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Bro mellan forskare och praktiker/KS</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Studera samverkan/dialog </SPAN><NOBR>folk-politiker/PL</NOBR></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Samordning och nätverk för utvärderare/U</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Konflikt bostadsområde/ordinarie verksamhet/LU</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Framåtsyftande</P>
<P class="p15 ft2">Att ett nationellt utvärderingsprogram ska leda till större kunskap och bättre underlag för beslut och planering betraktas av de flesta som självklart. Flera efterlyser således ett nationellt utvärderingsprogram som kan leva upp till det som tidigare i utredningen benämnts "framåtsyftande tillbakablick". Kompetensen – att ett nationellt utvärderingsprogram utifrån en bred kunskap ska kunna bistå med rekommendationer – är eftertraktad, inte minst för att få en "snabbkoll på utvecklingen", "fånga in förändringspotentialen" eller ”ge kunskap för att kunna arbeta förebyggande”.</P>
<P class="p16 ft2">Avslutningsvis efterlyses ett nationellt utvärderingsprogram som inte drar sig för att lyfta upp frågor till diskussion, "sticka ut hakan" och ge sig in i debatten. Som utifrån en gedigen analys "vågar stå för nåt och tycka till". Kanske kan man sammanfatta detta som en efterlysning av en viss uppfriskande uppkäftighet.</P>
<P class="p47 ft1">Med uppfriskande uppkäftighet</P>
<P class="p15 ft2">Det är en sammansatt bild av ett kunnigt och vitalt nationellt utvärderingsprogram som här växer fram här. Behovet av ett program tycks vara gediget, liksom synen på att det går att skapa en resurs som är användbar för långt flera än beslutsfattarna (vilket eventuellt kan tolkas som en tendens till ett efterfrågat underifrånperspektiv). De temapunkter som sammanfattar materialet ovan</P>
<P class="p227 ft6">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37941x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft2">kan jämföras med de utvärderingsfunktioner som i kapitel fyra benämndes kontrollerande, främjande och kunskapsutvecklande. Tydligt är dock ett klart ökande behov av stöd när det gäller övergripande orientering för att kunna placera in egen verksamhet och utvärderingar i olika sammanhang i ett samhälle som tenderar att översvämmas av information och influenser. Detta stämmer väl överens med de allmänna utvecklingstendenserna kring utvärdering. Det ökade behovet leder till att allt fler organ inrättas inom offentlig sektor för att sprida utvärderingstänkandet och höja den interna utvärderingskompetensen, men också till en större betoning på kunskapsbyggande utvärderingar och kompetensutvecklande utvärderingsmetoder när det gäller den egna personalen<A href="#page_41"><SPAN class="ft20">8</SPAN></A>. Ambitionen att utveckla ett lärande inom den egna organisationen kan därmed betraktas som ett steg mot det som benämns ökad hållbarhet och långsiktighet<A href="#page_41"><SPAN class="ft20">9</SPAN></A>.</P>
<P class="p228 ft10"><SPAN class="ft10">5.2</SPAN><SPAN class="ft19">Viktiga egenskaper</SPAN></P>
<P class="p208 ft2">I föregående avsnitt diskuterades frågan om vilket syfte och vilka funktioner ett nationellt utvärderingsprogram skulle kunna ha för att betraktas som intressant eller användbart. De svar som redovisas nedan får ses som ett förtydligande komplement kring aspekten om det finns några egenskaper eller krav som man bör vara speciellt uppmärksam på i ett förslag till ett nationellt utvärderingsprogram.</P>
<P class="p229 ft16">Ett par av de mest frekvent förekommande svaren på frågan om viktiga egenskaper handlar om oberoende och långsiktighet. Andra är bredd och kvalitet. Några kommentarer:</P>
<P class="p41 ft1">Långsiktighet</P>
<P class="p24 ft16">I samtliga kontakter (med något enstaka undantag) kommenteras att en förutsättning för att bygga ett användbart nationellt utvärderingsprogram är ett långsiktigt åtagande. I annat fall finner man det</P>
<P class="p157 ft25"><SPAN class="ft32">8</SPAN><SPAN class="ft24">Se kapitel 4. Se även seminarierapporter från Svenska utvärderingsföreningens konferens i april 2004 (www.svuf.nu).</SPAN></P>
<P class="p111 ft22"><SPAN class="ft32">9</SPAN><SPAN class="ft76">Enligt Holmer (2003) finns det ”tre villkor för att ett individuellt lärande också skall bli ett organisatoriskt, nämligen motivation, förmåga och möjlighet att handla” (vår kursivering). Det är således viktigt att inte bortse från att en långsiktig kompetenshöjande utveckling kan påverka ”möjlighet att handla”, exempelvis genom att de faktiska förutsättningarna för en verksamhet förändras.</SPAN></P>
<P class="p58 ft6">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft2">inte meningsfullt att satsa på ett nationellt utvärderingsprogram. Det framkommer tydligt att de lokala utvecklingsavtalen av de flesta ses som ett i raden av ett pärlband av insatser som avlöser varandra eller löper parallellt. Om man endast skulle koppla ett nationellt utvärderingsprogram till de lokala utvecklingsavtalen, skulle det därför betraktas som ett utslag av ett kortsiktigt tänkande.</P>
<P class="p226 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Sluta inte för tidigt!/KS</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Längre tidsperspektiv än satsningen/LB</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Tid. Det behövs ett mycket långt tidsperspektiv tid/LB</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Långsiktighet (20 år)/KS</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Mandat att finnas över tid</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">Oberoende</P>
<P class="p15 ft2">En av de mest frekvent återkommande egenskaperna som nämns i våra kontakter är att aktörerna inom det nationella utvärderingsprogrammet ska stå fria och obundna, vara "oberoende". Oberoende innebär i detta sammanhang främst att det nationella utvärderingsprogrammet bör stå utanför den organisation där programaktiviteterna äger rum. Risken är annars stor att programansvariga har inflytande över utvärderingen på ett sätt som gör att man kan ifrågasätta dess trovärdighet</P>
<P class="p226 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Oberoende utvärderare/CM</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Oberoende är viktigt/U</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Oberoende, staten ska inte peta/KS</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Oberoende/DT</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Fria/SK</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Obundna/PL</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Konjunkturoberoende oavsett regeringsparti/KS</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">Opartiskhet</P>
<P class="p15 ft2">I nära anslutning till oberoende nämns opartiskhet. Risken med en alltför nära relation kan vara att den utvärderande organisationen har egna mål och intressen att bevaka som inte alltid stämmer överens</P>
<P class="p231 ft6">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37943x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft2">med en opartisk bedömning<A href="#page_43"><SPAN class="ft20">10</SPAN></A>. Företrädesvis placeras det opartiska utanför de ordinarie statliga och kommunala organisationerna.</P>
<P class="p233 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Utan egenintresse/U</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Objektivitet/CM</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Neutral (ej egen verksamhet)/DT</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Ställa sig utanför/SK</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Centralt (ej lokalt för de håller sig till sitt)/CM</SPAN></P>
<P class="p234 ft1">Mod, kraft och mandat</P>
<P class="p24 ft16">Modet att våga uttala sig och modet att ta en strid är också egenskaper som värderas högt. Att våga granska kritiskt och framföra slutsatser på ett kraftfull sätt kräver både mod, kraft och mandat.</P>
<P class="p235 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Mandat/CM</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Mod att ta initiativ, sticka ut hakan, ta en diskussion/SK</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Kritisk granskning, våga ställa fräcka frågor/SK</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Ge korrekta kängor/DT</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">En röst som hörs i offentlig debatt/CM</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Kraftfull/PL</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Ge rekommendationer. Våga/KS</SPAN></P>
<P class="p234 ft1">Kunnighet, mångvetenskaplighet och överblick</P>
<P class="p236 ft2">En stark gemensam önskan är att ett nationellt utvärderingsinstrument ska präglas av en saklig kunnighet av hög kvalitet, förmåga att göra högkvalitativa analyser utifrån ett tvärvetenskapligt och mångdimensionellt perspektiv och ha en god överblick över kunskapsfältet när det gäller såväl sakfrågor som utvärderingsfrågor.</P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Mångvetenskapligt/KS</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Fågelperspektiv/CM</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Överblickande – utifrån flera perspektiv/PL</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Sätta i större sammanhang/LU</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Kvalitet framför kvantitet/KS</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Klarspråk vad avser åtgärder för integration/PL</SPAN></P>
<P class="p238 ft22"><SPAN class="ft21">10 </SPAN>Ett återkommande exempel är att om utvärderingsprogrammet placeras på en myndighet finns det uppenbara risker att myndighetens egna mål inom sitt ämnesområde kommer att påverka utvärderingen.</P>
<P class="p58 ft6">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37944x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft1">Flexibilitet och tillgänglighet</P>
<P class="p33 ft2">Med en fast kärna som utgångspunkt ser många det som en viktig egenskap med lokal förankring och flexibilitet i förhållande till lokala förutsättningar. Med en ambition att möta lokala behov undviks en stelbent standardisering. Flexibiliteten gäller både synen på och hantering av uppdragen, som själva organisationen och dess förmåga att anpassa sig efter uppdragen. Någon illustrerar med bilden av en dragspelsorganisation, medan andra fokuserar på en tillgänglig och obyråkratisk organisation med förmåga att balansera centralt och lokalt.</P>
<P class="p239 ft2">Krav eller viktiga egenskaper i ett danskt perspektiv</P>
<P class="p33 ft2">En intressant jämförelse kan göras med de danska forskarna <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen (2003)<A href="#page_44"><SPAN class="ft20">11</SPAN></A><A href="#page_44">, </A>som i sin forskning har identifierat sex kriterier eller krav som kan användas som stöd för att värdera olika sätt att organisera utvärderingar av omfattande programverksamheter. Forskarna menar att det är angeläget att ta hänsyn till en rad faktorer, inte minst vid en organisering av utvärderingar och utvärderingsprogram. De faktorer som <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen främst lyfter fram är:</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft2">1) </SPAN>Opartiskhet och ansvarighet, <SPAN class="ft2">2) </SPAN>Oberoende, <SPAN class="ft2">3) </SPAN>Förmåga att bidra till internt lärande (erfarenhetsspridning), <SPAN class="ft2">4) </SPAN>Förmåga att bidra till utveckling av kunskap genom utvärdering, <SPAN class="ft2">5) </SPAN>Förmåga att behålla och utveckla utvärderingskompetens <SPAN class="ft2">och 6) </SPAN>Förmåga att skräddarsy individuella utvärderinga<A href="#page_44"><SPAN class="ft20">12 </SPAN></A>.</P>
<P class="p240 ft2">Kriterierna ligger påfallande nära de viktiga egenskaper som våra kontakter efterlyser. Likartade kriterier återkommer i aktuell utvärderingsforskning, men kan också återfinnas i utredningar som Statskontorets utredning om utvärderingsresurser inom Regeringskansliet (Statskontoret 2002)<A href="#page_44"><SPAN class="ft20">13</SPAN></A>.</P>
<P class="p200 ft25"><SPAN class="ft23">11</SPAN><NOBR><SPAN class="ft77">Dahler-Larsen</SPAN></NOBR> och Foss Hansen (2003) utgår dels från utvärderings- och forskningslitteratur, men främst från en studie de genomfört av en omfattande projektverksamhet inom Danida, den danska motsvarigheten till SIDA.</P>
<P class="p241 ft6"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft78">I en kort sammanfattande översättning från danska presenteras begreppsdiskussionen i bilagan Viktiga egenskaper vid val av organisationsmodell. För fördjupad diskussion kring begreppen hänvisas till </SPAN><NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen (2003).</P>
<P class="p242 ft50"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft71">En begreppsdiskussion kring kriterierna kan sägas ansluta till de reflektioner som gjordes kring intern respektive extern utvärdering i kapitel 4. Jfr även med Denvalls studie (2001) om kunskapsbildning inom socialtjänsten. Denvall lyfter här fram de svårigheter som kan råda</SPAN></P>
<P class="p243 ft6">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37945x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft2">I utredningen återkommer vi till dessa kriterier och deras eventuella betydelse för en organisering av ett nationellt utvärderingsprogram.</P>
<P class="p245 ft10"><SPAN class="ft10">5.3</SPAN><SPAN class="ft19">Vem är det nationella utvärderingsprogrammet till för?</SPAN></P>
<P class="p108 ft2">I föregående avsnitt ges exempel på funktioner och egenskaper som betraktas som angelägna när det gäller en önskvärd inriktning på ett nationellt utvärderingsprogram. Men vem är det nationella utvärderingsprogrammet till för? Och vem kan anses ha ansvar för att de erfarenheter och kunskaper som samlas där sedan sprids till avsedda mottagare? Dessa frågorna tillhör de centrala frågor som tidigt bör ställas i utvärderingar på alla nivåer och inte minst vid organisering av ett nationellt utvärderingsprogram.</P>
<P class="p28 ft2">När vi vänder oss till våra fokusgrupper står det klart att de uppfattar att ett nationellt utvärderingsprogram är till för en mängd olika mottagare eller intressenter:</P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Regeringen</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Nationella rikspolitiker, i första hand för att få beslutsunderlag</SPAN></P>
<P class="p246 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Alla politikområden. Departementen, för att bevaka sina sakområden</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Hela organisationen där verksamheten organisatoriskt är förlagd, med praktiker, politiker och byråkrater</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Den ”egna” gruppen, här i form av verksamheten som ansvarar för den lokala insatsen</SPAN></P>
<P class="p70 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Dem det berör (målgruppen, föremål för utvärderingen, andra intressenter)</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Utvärderare, forskare och högskolestudenter</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Kommuner med och utan lokala utvecklingsavtal</SPAN></P>
<P class="p247 ft2">I någon fokusgrupp har man benämnt utvärderingens väg som att den ska gå ”uppåt som underlag, nedåt som förädlade metoder”. Det ses som angeläget att det nationella utvärderingsprogrammet inte ska fastna inom ett sakområde (eller ”stuprör”), utan att man ska värna om det tvärsektoriella genom att bevaka bredden på utvärderingsprogrammet.</P>
<P class="p124 ft13">när rapportskrivaren har en direkt relation till uppdragsgivaren för det föremål som ska betraktas och bedömas. Se även Lahti Edmark 2003.</P>
<P class="p144 ft6">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37946x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft2">Faktorer som vem som är beställare av utvärderingen, vem som är genomförare och vem som är föremål för utvärderingen bör rimligtvis vägas in i frågeställningen om vem det nationella utvärderingsprogrammet är till för. Att uppräkningen ovan främst fokuseras på intressenter inom den offentliga sektorn, påverkas högst troligt av vilka föreställningar som finns kring ett nationellt utvärderingsprogram, bland annat genom den förlaga som finns i form av det nationella utvärderingsprogram som nyligen genomförts<A href="#page_46"><SPAN class="ft20">14</SPAN></A>, med dess beställare, genomförare, osv. Möjligtvis kan beteckningen ”dem det berör” även omfatta aktörer utanför den offentliga sektorn, som lokala boende, intresseföreningar, näringsliv, osv. Uppräkningen påverkas troligen också av vem som kommit till tals i denna utredning. Här får vi självkritiskt konstatera att vi försummat ett bredare medborgarperspektiv genom att i fokusgrupper och övriga kontakter endast marginellt ge utrymme för andra intressenter än dem inom den offentliga sektorn.</P>
<P class="p248 ft1">Ytterligare kommentarer</P>
<P class="p33 ft2">Uppräkningen av mottagare för utvärderingsprogrammet ansluter väl till Furubos något självrannsakande uttalande, att "många av oss är alltför fångade i en slags centralistiska utvärderarperspektiv" (Furubo, 2004). Uttalandet ingick i ett inledningsanförande för en utvärderingskonferens i april 2004, där nationella och internationella deltagare utbytte erfarenheter av utvecklingen inom utvärderingsområdet. För 15 år sedan sågs det således som självklart att utvärderingar (endast) var avsedda för beslutsfattare som grund för bättre beslut. Idag är dock bilden mer komplex. Utvärderingar har allt mer kommit att betraktas som en viktig och möjlig källa till alternativa samhällsbilder. Därmed, menar Furubo, blir det allt viktigare att ställa frågan: Vem påverkar vad som ska utvärderas? Vems frågor ställs? Vems kriterier<A href="#page_46"><SPAN class="ft20">15</SPAN></A>?</P>
<P class="p249 ft25"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft77">Här avses Integrationsverkets nationella utvärderingsuppdrag som genomfördes under perioden </SPAN><NOBR>1999–2002.</NOBR> Uppdraget avslutades med slutrapporten På rätt väg? (Integrationsverket 2002).</P>
<P class="p250 ft36"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft79">Jfr Thomas Schwandt, professor från University of Illinois, USA, som på samma konferens uttryckte att det vore en rimlig utgångspunkt att en rad intressenter borde få ta del av utvärderingar; ”a client, user or customer”, ”citizens and taxpayers”, ”a professional” och till slut ”we all would like to know more about what actually works…”. (Schwandt 2004).</SPAN></P>
<P class="p251 ft6">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft1">Spridning</P>
<P class="p24 ft2">Hur erfarenheter och kunskaper som anrikas i ett utvärderingsprogram på bästa sätt ska spridas till ett brett fält av intressenter kommer endast kort att beröras här. Frågan är viktig och detaljrik och kräver en noggrann analys bortom tidsramen i detta uppdrag.</P>
<P class="p21 ft2">När temat diskuterats i fokusgrupper och andra sammanhang tillmäts dock spridningen av utvärderingar en oerhört viktig roll och ses som en viktig funktion för ett nationellt utvärderingsprogram. Några av de synpunkter som förmedlats sammanfattas i det följande:</P>
<P class="p252 ft2">En noggrannhet när det gäller spridning av erfarenheter och kunskaper från ett nationellt utvärderingsprogram ses som angelägen. Framför allt betonas spridning i dialogform, inte minst mot bakgrund av ett motstånd mot att (främst) hänvisas till eget sökande i databaser. En kommunikationsplan bör läggas upp för att nå dem som berörs: ute i verksamheterna, bland de övriga utvärderarna, i politiska beslutssammanhang, nationellt inom olika politikområden och inte minst inom den ”egna” gruppen.</P>
<P class="p28 ft2">Förmedling bör ske i olika former och på alla möjliga olika nivåer; genom att författare till rapporter kommer ut och informerar, att spridningen sker i dialoger som involverar boendetjänstemän och politiker, att nyckelpersoner får till uppdrag att föra frågan vidare till hela organisationen, osv. Det ses som viktigt att ”göra sammanställningar som folk begriper”, men också att texter produceras som är användbara som beslutsunderlag på departementsnivå.</P>
<P class="p28 ft2">I de kontakter vi haft finns ett brett och engagerat intresse av att få ta del av ett växande kunskapsutbyte där erfarenheter successivt anrikats i mötet med kvalificerade utvärderare.</P>
<P class="p22 ft1">Huddingegruppen och Internationella gruppen</P>
<P class="p223 ft2">Två arbetsgrupper som har haft regeringens uppdrag att utifrån olika aspekter studera frågan är den s.k. Huddingegruppen respektive Internationella gruppen. Gruppernas slutsatser sammanfattas kort nedan.</P>
<P class="p26 ft2">Huddinge kommun beviljades i maj 2003 medel av Regeringen för att leda en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till verktyg och instrument för ett nationellt erfarenhets- och kunskaps-</P>
<P class="p29 ft6">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37948x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft2">utbyte inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen<A href="#page_48"><SPAN class="ft20">16</SPAN></A><A href="#page_48">. </A><SPAN class="ft1">Huddingegruppen </SPAN>presenterade i sin rapport januari 2004 bland annat två övergripande mål för erfarenhets- och kunskapsspridning: Att möjliggöra att de gjorda erfarenheterna och kunskaperna görs tillgängliga för (1) kommuner, myndigheter och de yrkesgrupper som kan tänkas använda resultaten i sitt eget utvecklingsarbete, respektive (2) för forskning. Arbetsgruppen definierar primära och sekundära målgrupper inom stat, kommun, samverkande organisationer, forskarvärlden, yrkesverksamma, intresseorganisationer och massmedia.</P>
<P class="p34 ft2">Huddingegruppen lämnar också ett förslag på metoder och instrument för nationellt erfarenhetsutbyte. Detta kan sammanfattas i följande punkter: (1) Aktiva informationsinsatser ska göras via befintliga kanaler och forum (2) En webbplats med databas ska upprättas (3) Seminarier och konferenser ska anordnas (4) Nätverk för storstadsarbete ska bildas och upprätthållas (5) En skriftserie ska tillskapas för publikationer<A href="#page_48"><SPAN class="ft20">17</SPAN></A>.</P>
<P class="p16 ft2">Ytterligare en grupp tillskapades vid samma tidpunkt. Regeringen gav således i maj 2003 Stockholms kommun i uppdrag att samordna en kartläggning av internationellt erfarenhetsutbyte inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen. Den Internationella gruppen redovisade uppdraget för storstadsdelegationen i mars månad 2004<A href="#page_48"><SPAN class="ft20">18</SPAN></A>. Gruppen uppmärksammar i sin rapport att det finns en uppsjö av aktörer och samverkanspartners i storstadsrelaterade frågor. Rapporten visar på ett stort antal internationella organisationer och nätverk som kan associeras till storstadssamarbete fördelat på mellanstatliga och mellankommunala organisationer och nätverk samt övriga nätverk, organisationer och projekt. Sveriges kommuner och landsting uppges ha ett långt utvecklat internationellt samarbete via vänorter, vänregioner och projektpartners i olika håll i världen. <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> är en vidare ram för det kommunala och regionala utvecklingsarbetet<A href="#page_48"><SPAN class="ft20">19</SPAN></A><A href="#page_48">.</A></P>
<P class="p254 ft2">För en vidare diskussion hänvisas till gruppernas rapporter.</P>
<P class="p255 ft50"><SPAN class="ft23">16</SPAN><SPAN class="ft71">Ju2003/3863/STO. Arbetsgruppen har bestått av representanter från kommuner, centrala myndigheter och Storstadskansliet. Gruppen presenterade sitt förslag i januari 2004.</SPAN></P>
<P class="p105 ft22"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft58">Se vidare Huddingegruppens rapport.</SPAN></P>
<P class="p105 ft25"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft24">Ju2003/4070/STO. Kan hämtas från storstadskansliets hemsida www.storstad.gov.se</SPAN></P>
<P class="p105 ft13"><SPAN class="ft23">19</SPAN><SPAN class="ft26">I kapitel 6 redogörs för några av dessa exempel. För övrigt hänvisas till rapporten.</SPAN></P>
<P class="p63 ft6">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37949x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft10"><SPAN class="ft10">5.4</SPAN><SPAN class="ft19">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? Vad ska utvärderas?</SPAN></P>
<P class="p108 ft2">Vad är studieobjektet för ett nationellt utvärderingsprogram? Vad ska utvärderas? Ska allt ljus, alla blickar, koncentreras på de lokala utvecklingsavtalen? Frågan om fokus för ett nationellt utvärderingsprogram visade sig leda till en nyansrik och livligt diskuterad fråga av vikt för innehållet men också för en organisering av ett nationellt utvärderingsprogram.</P>
<P class="p21 ft2">Med stor tydlighet framstår vikten av att ett utvärderingsprogram styrs av medvetna och förankrade perspektivval. Redan det programområde som de lokala utvecklingsavtalen i sig berör har en spännvidd från individtill samhällsnivå, från temaavgränsade projekt till studier på strukturell nivå. Övergripande teoretiska och politiska frågeställningar kring välfärdsfrågor<A href="#page_49"><SPAN class="ft20">20 </SPAN></A>kan ses som angelägna och förekommer parallellt med det praktiska och nära studiet av det <SPAN class="ft1">"utsatta" </SPAN>(bostadsområdet, gruppen, individen), om social problematik och bostadssociala frågor. Utvärderingar inriktade på processer, drivkrafter och mönster bakom <SPAN class="ft1">segregation</SPAN>, fattigdom och olika former av marginalisering efterfrågas, samtidigt som kvalificerade uppföljningar av det praktiska genomförandet av lokala insatser ses som nödvändiga. Insatserna och deras metoder, organisering, förutsättningar och resultat, liksom effekter för och reaktioner hos den enskilde medborgaren kan studeras ur en mångfald perspektiv. Listan kan göras lång.</P>
<P class="p257 ft2">Uppdraget för detta delbetänkande är att "föreslå ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram för lokala utvecklingsavtal"<A href="#page_49"><SPAN class="ft20">21</SPAN></A>. Detta bygger på tanken att det parallellt med ett långsiktigt utvecklingsarbete inom storstadspolitiken behövs en likaledes långsiktig utvärderingsverksamhet. Vad betyder då detta för besvarandet av frågan om fokus i det nationella utvärderingsprogrammet?</P>
<P class="p234 ft1">Fokusgrupperna</P>
<P class="p223 ft2">Att direktivets formulering ger utrymme för olika (och ibland motsägelsefulla) tolkningar blir tydligt i våra kontakter. När frågan ställs om vad som uppfattas som studieobjekt för ett nationellt utvärderingsprogram, återspeglar svaren ämnets bredd, djup och kom-</P>
<P class="p258 ft25"><SPAN class="ft23">20</SPAN><SPAN class="ft24">Som etnisk, social, ekonomisk och kulturell segregation, integration, demokratiutveckling, arbetsmarknadsutveckling, utbildning, bostadspolitik, etc.</SPAN></P>
<P class="p259 ft13"><SPAN class="ft23">21</SPAN><SPAN class="ft26">Direktiv 2003:136.</SPAN></P>
<P class="p58 ft6">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft2">plexitet. Flera av de förslag till avgränsningar som har lyfts fram vid gruppintervjuer och enskilda samtal berör och illustrerar en komplicerad gränsdragningsproblematik som tänjer gränserna för de lokala utvecklingsavtalen och som i flera fall når långt utanför dessa.</P>
<P class="p60 ft2">Även om vi i våra möten med fokusgrupper och andra kontakter har haft de lokala utvecklingsavtalen som central utgångspunkt, finns det många som betraktar de lokala utvecklingsavtalen endast som en i raden av statligt initierade interventioner. Detta kan delvis kopplas till en osäkerhet som uttrycks kring själva storstadspolitiken, dess avgränsningar, specifika innehåll och framtida inriktning. Emellanåt ifrågasätts möjligheten att formulera ett relevant utvärderingsprogram kring något som man menar ännu är ett otydligt och svårfångat politikområde.</P>
<P class="p2 ft2">Vad är det då som öppnar fältet för flera tolkningar och som lyfts fram som motsägelsefullt? En första stötesten tycks vara kombinationen <SPAN class="ft1">långsiktighet </SPAN>och <SPAN class="ft1">lokala utvecklingsavtal</SPAN>. Detta har återkommande diskuterats som ett tydligt exempel på motsägelsefullhet eller uttryck för en paradoxal ambition att skapa ett långsiktigt program knutet till en insats med okänd (förmodat begränsad) varaktighet. Skeptikerna befarar att utfästelsen om långsiktighet uttrycker en ambition som inte motsvaras av ett reellt åtagande när (eller snarare "om") de lokala utvecklingsavtalen avslutas. De något mer optimistiska menar att i formuleringen finns ett löfte om att under en längre tid kunna följa utvecklingen i spåren efter de lokala utvecklingsavtalen, vilket kan tolkas som en ambition bortom själva satsningen.</P>
<P class="p260 ft2">Ytterligare ett engagerande tema har varit vilken typ av resultat och effekter som ska följas. Detta har mycket handlat om på vilken nivå effekter ska utläsas. Ska man sträva efter att utläsa effekter för den enskilde <SPAN class="ft1">individen </SPAN>eller för <SPAN class="ft1">bostadsområdet </SPAN>eller bådadera? Meningarna är delade, men argumenten talar för att det är viktigt att följa <SPAN class="ft1">både </SPAN>individer och bostadsområden. Det gäller dock att slå fast vad som gäller.</P>
<P class="p51 ft2">Utan tvekan är det komplext att välja ur vilket perspektiv de lokala utvecklingsavtalen ska betraktas. Trots detta går det att utläsa en mängd tydliga förväntningar på vad ett kommande nationellt utvärderingsprogram skulle kunna inrikta sig på. Nedan återges några av de teman som återkommer.</P>
<P class="p54 ft6">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37951x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft1">Segregation som företeelse</P>
<P class="p24 ft2">I samtliga fokusgrupper framhålls vikten av att belysa segregation som företeelse, vilket ansluter till det övergripande storstadspolitiska målet att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare (www.storstad.gov.se). Detta uttrycks på olika sätt, men att studera segregation, dess orsaker och uttrycksformer i samhället tycks i hög grad ses som ett nödvändigt och prioriterat fokus för ett nationellt utvärderingsprogram. I flera fall anses detta perspektiv viktigare än att primärt studera kommunernas stadsdelsutveckling eller enskilda projekt. Några exempel på förslag till studieobjekt<A href="#page_51"><SPAN class="ft20">22</SPAN></A>:</P>
<P class="p261 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Vilka är de viktigaste faktorerna för att motverka segregation?/KS</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Belysa social exklusion och segregation i samhället (speciellt på beslutande nivå)/LB</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Mindre segregation eller mer integration?/CM</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Varför blir vissa områden segregerade?/DT</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Belysa vem som blivit integrerad/LB</SPAN></P>
<P class="p70 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Studera effekterna av integrationsprojekt genom att studera hela samhället/LB</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Majoritetssamhällets ansvar för integrationspolitik och segregationens effekter/KS</SPAN></P>
<P class="p22 ft1">Storstadspolitik och välfärd</P>
<P class="p223 ft2">En återkommande synpunkt är att utvärderingsprogrammets fokus i detta fall inte kan bli tydligare än vad storstadspolitiken självt är. Det är svårt att profilera ett tydligt utvärderingsprogram kring något som man anser inte har en egen tydlig profil eller vars framtid inte betraktas som klargjord. En annan infallsvinkel är att det snarare är välfärdspolitik i stort som är den egentliga referensramen. Att se de specifika storstadsproblemen i förhållande till ett större sammanhang ses som angeläget.</P>
<P class="p262 ft13"><SPAN class="ft21">22 </SPAN>Se förkortningar i tidigare not.</P>
<P class="p58 ft6">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Storstadspolitikens framtid måste klargöras för att studieobjektet/utvärderingsprogrammet ska bli klart och tydligt/CM</SPAN></P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Studera vilken funktion det fattiga området fyller för samhällsutvecklingen/LB</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Glesbygdsproblematik i storstan/KS</SPAN></P>
<P class="p148 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Fokusera det i välfärden som sticker ut, det välfärdsapparaten inte kan hantera/SK</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Holistiskt perspektiv/CM</SPAN></P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Man måste veta vad storstadspolitiken ska vara framöver för att kunna rigga uppföljningen/DT</SPAN></P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Utvärderingsprogrammet beroende av hur storstadspolitiken formuleras framöver/KS</SPAN></P>
<P class="p264 ft2">Ett specifikt tema handlar om demokrati, men också det så kallade underifrånperspektivet. Vad ett underifrånperspektiv är uppfattas av flera som otydligt och ej tillfredställande belyst eller avgränsat. En iakttagelse är definitionen på underifrånperspektiv varierar beroende på vilken grupp som uttalar sig. En tendens finns att underifrånperspektivet får beteckna olika positioner som inte nödvändigtvis har att göra med de lokala boende som är föremål för insatserna. I stället kan det omfatta personalgrupper som finns längre ner i den egna eller den angränsande professionella hierarkin inom stat och kommun. De som dock tydligast och mest konsekvent förlägger underifrånperspektivet till dem som bor i insatsområdena är de boende själva.</P>
<P class="p265 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Vad är ett underifrånperspektiv?/DT</SPAN></P>
<P class="p148 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Belys och problematisera underifrånperspektivet, från idé till praktik/LB</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Studera underifrånperspektivet i förhållande till makt/LB</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Demokrati, representativitet, inflytande, maktfördelning/LB</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Individen, bostadsområdet och/eller samhället</P>
<P class="p15 ft2">En fråga som ständigt återkommer och som betraktas som besvärande otydlig är om fokus ska ligga på bostadsområdet, på individerna som bor i det utvalda bostadsområdet eller på båda. Svaret kan sammanfattningsvis tolkas som ett kraftfullt <SPAN class="ft1">både/och</SPAN>. Samtidigt kan det inom en och samma tjänstemannagrupp samsas svar som att främst studera ”individer i ett nationellt fokus” respektive ”stadsdelsutveckling”. Flera uppehåller sig vid dilemmat att det som kan</P>
<P class="p266 ft6">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft2">uppfattas som bra för individens del kan innebära en försämring för området, eftersom det exempelvis kan innebära att en individ flyttar till ett annat bostadsområde eller börjar studera eller arbeta på annan ort. Ska detta uppfattas som bra eller dåligt? Ska man då följa individen eller ska man koncentrera sig på att se tendensen i bostadsområdet? Om man inte tydligt anger perspektiv så innebär det problem när man ska analysera och bedöma resultat och effekter.</P>
<P class="p224 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Bestäm om det är individen, området eller båda som ska mätas. Stopp för förvirringen/CM</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Utvecklingen i områden där de fattigaste samlas/KS</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Boendet, bostadsområdet och dess kvaliteter/DT</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Utvecklings- och förnyelsearbete/KS</SPAN></P>
<P class="p70 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Skärp fokus på utsatta bostadsområden och individer och effekter för dem/SK</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Både områden och individer/SK</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Följa individer, viktigt med nationellt fokus/SK</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Systematisk uppföljning av utvecklingen i områdena och vart pengarna går/PL</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Titta på området (tillägg med lokala förutsättningar)/PL</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Stadsutveckling, med utsatta bostadsområden som svag länk/PL</SPAN></P>
<P class="p234 ft1">Organisation, relationer, styrning</P>
<P class="p223 ft2">Utformning av organisation och organisering av arbetet tilldrar sig också stort intresse. Här lyfts det fram som viktigt att studera organisationen från början till slut, inte bara fokusera på den lokala organiseringen. Detta omfattar studiet av de lokala utvecklingsavtalen som konstruktion, men också allt från storstadsdelegationen och dess funktion, till styrning och prioriteringar av enskilda projekt på lokal nivå.</P>
<P class="p267 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Studera organisationens hindrande struktur för förändring i hela kedjan/PL</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Tvärsektoriellt arbete/KS</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Undersök och studera organisationen från början/LB</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Departement/regering och alla nivåers förmåga att hantera sektorsövergripande frågor/CM</SPAN></P>
<P class="p70 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Hur förbättrar vi arbetet och samordningen på departementsnivå?/DT</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Studera beslutsgångar. Var fattas besluten i realiteten?/LB</SPAN></P>
<P class="p268 ft6">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Hur ser relationen mellan stat och kommun ut?/PL</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Studera samverkan/dialog </SPAN><NOBR>folk-politiker/PL</NOBR></P>
<P class="p116 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Vad har omfattningen av utvärderingar haft för effekt, vad har det gett?/KS</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Uppföljning av det holistiska, tvärsektoriella arbetssättet/SK</SPAN></P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Hur påverkar skilda förutsättningar i de lokala utvecklingsavtalen?/CM</SPAN></P>
<P class="p270 ft2">Här uppmärksammas även svårigheter med hantering av målkonflikter och hur tolkningen av frågan om mål/behov/insats har sett ut och lösts på olika nivåer. Samtidigt beskrivs det man uppfattas som en paradox, att mål kommer uppifrån för att hantera behov ”underifrån”. Olikheter i förutsättningar att leva upp till målen diskuteras.</P>
<P class="p47 ft1">Implementering och effekter</P>
<P class="p15 ft2">Att undersöka, mäta och värdera effekterna av de lokala utvecklingsavtalen tilldrar sig föga förvånande ett centralt intresse. Svaren är dock inte heller här entydiga. I samma grupp kan svar som ”Ej på kommunal insatsnivå” samsas med ett lika tydligt ”På insatsnivå”. Och åter; ska det i så fall vara riktat mot individer, specifika målgrupper eller geografiska områden?</P>
<P class="p34 ft2">En annan fråga som engagerar är i vilken mån de lokala utvecklingsavtalen har (eller håller på att) införlivas i den reguljära verksamheten. Har det blivit någon metodutveckling? Har utvärdering börjat användas som ett mer medvetet verktyg? Stort intresse finns inför resultat och effekter både när det gäller själva insatserna och deras utfall, som när det gäller metodutveckling och eventuella synergieffekter. Det senare aktualiseras när det gäller de tvärsektoriella dragen, att det inte är enskilda teman som är de mest intressanta, utan det gränsöverskridande arbetet, själva kombinationen av olika sakområden som i den gängse verksamheten ofta är särskilda från varandra även i de fall då målgruppen är densamma. Kan man se skillnad i befintlig organisation?</P>
<P class="p265 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Vilken skillnad gör projektet? Lämnar det några spår?/LB</SPAN></P>
<P class="p271 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Är det möjligt att åstadkomma önskvärd förändring med denna insats?/CM</SPAN></P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Effekter för såväl enskilda teman som tvärsektoriellt, sammantaget, för helheten./KS</SPAN></P>
<P class="p272 ft6">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37955x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Förhålla sig till allt, inte "stuprör"</SPAN><A href="#page_55"><SPAN class="ft20">23</SPAN></A>/CM</P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Kolla om projekten nått målen/LB</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Effekter utifrån mätbara välfärdskriterier/PL</SPAN></P>
<P class="p70 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Med skärpt fokus följa effekter på utsatta bostadsområden OCH individer/SK</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">De lokala utvecklingsavtalen med eller utan pengar. Vilka effekter får det kommunalt och centralt? Spelar särskilda statsbidrag någon roll?/CM</SPAN></P>
<P class="p125 ft2">Inte minst diskuteras frågan om vad som kommer att hända sen, om det kommer att märkas någon skillnad på sikt. Och vad händer i förlängningen av insatserna?</P>
<P class="p26 ft2">Den viktigaste frågan som ställs kan sammanfattas med: Gör det nytta?</P>
<P class="p22 ft1">En möjlig sortering</P>
<P class="p24 ft2">I mångfalden av infallsvinklar kring studieobjektet är det nödvändigt att försöka finna olika sätt att reda i materialet. Tydligt är att de lokala utvecklingsavtalen kan tolkas från en rad olika perspektiv och utan att göra anspråk på att vara heltäckande kan nedanstående förslag vara en möjlig utgångspunkt för sortering. Utgångspunkterna utesluter inte varandra, men leder till olika typer av frågeställningar och jämförelsekriterier.</P>
<P class="p261 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft45">De lokala utvecklingsavtalen som specifik </SPAN><SPAN class="ft1">metod/konstruktion</SPAN>. Hur fungerar de lokala utvecklingsavtalen som avtalsinstrument mellan olika statliga och kommunala nivåer? Organisation, styrprocesser? Har nya arbetsformer utvecklats? Samverkansformer? Har ett "tvär"perspektiv stimulerats? Underifrånmedverkan? (Hur) har insatser och idéer som kan hänföras till de lokala utvecklingsavtalen implementerats? Har de lokala utvecklingsavtalen bidragit till förändringar/utveckling som införlivats i ordinarie verksamhet? Går det att identifiera och spåra effekter av de lokala utvecklingsavtalen i ett kort/mellan/långsiktigt perspektiv?</P>
<P class="p274 ft2">Kan således de lokala utvecklingsavtalen som metod och konstruktion ge ett bidrag till andra politikområden som vill</P>
<P class="p275 ft13"><SPAN class="ft21">23 </SPAN>”Stuprör” används informellt av flera administratörer som uttryck för tema- eller sektorsområde (som arbete, skola, osv.).</P>
<P class="p144 ft6">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37956x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft2">använda en avtalsform exempelvis mellan stat och kommun? <SPAN class="ft1">Jämförelse: </SPAN>Agenda 21, etc.</P>
<P class="p277 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft44">De lokala utvecklingsavtalen som en </SPAN><SPAN class="ft1">lokal områdesbaserad insatsmetod </SPAN>jämfört med andra områdesbaserade insatsmetoder med likartade målsättningar. Vilken behovsbild ligger till grund? Skillnader/likheter jämfört med andra områdesbaserade förändringsmetoder som förekommit tidigare, förekommer parallellt eller är planerade att sjösättas? Hur ser de lokala utvecklingsavtalen ut i ett nationellt eller internationellt sammanhang?</P>
<P class="p278 ft2"><SPAN class="ft1">Jämförelse: </SPAN>Urban, Stadsdelsförnyelsen, Ytterstadssatsningen, etc.</P>
<P class="p277 ft2"><SPAN class="ft41">3.</SPAN><SPAN class="ft45">De lokala utvecklingsavtalen som en del i </SPAN><SPAN class="ft1">områdes/stads(dels)utveckling</SPAN>. Hur fungerar ett tvärsektoriellt tänkande i stadsdelsutveckling? (Hur) kan de lokala utvecklingsavtalen bidra till utvecklingen i de s. k. utsatta bostadsområdena?<A href="#page_56"><SPAN class="ft20">24 </SPAN></A>Vilka konkreta insatser och verksamheter prioriteras? Förhållande till linjeorganisation i flera nivåer? Vem initierar, styr, påverkar, deltar? Vem nås? Vilka resultat och effekter får verksamheterna? Goda respektive dåliga exempel.</P>
<P class="p279 ft2"><SPAN class="ft1">Jämförelse: </SPAN>Utvecklingen i andra stadsdelar, kommunen, regionen, nationellt, internationellt.</P>
<P class="p277 ft2"><SPAN class="ft41">4.</SPAN><SPAN class="ft45">De lokala utvecklingsavtalen som del i förändring för </SPAN><SPAN class="ft1">individer </SPAN>som bor i området. Vilka konkreta insatser prioriteras och vilken behovsbild bygger dessa på? Vem nås av insatserna? (Hur) påverkas eller involveras den enskilde? Hur uppfattar den enskilde sin livssituation, sina möjligheter at påverka, sina möjligheter att förändra sin situation? Ökar faktiska möjligheter till exempelvis jämlika levnadsvillkor? Vilka samband kan finns mellan individens utveckling och boendet i det specifika området? (Hur) kan således de lokala utvecklingsavtalen påverka utvecklingen för den enskilde på området?</P>
<P class="p279 ft16"><SPAN class="ft31">Jämförelse: </SPAN>Migrationsverkets studie av årskullar. Förändring utan insatser eller förändring för den enskilde i mötet med ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p280 ft13"><SPAN class="ft21">24 </SPAN>Jfr diskussion i Lahti Edmark (2003).</P>
<P class="p164 ft6">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37957x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft45">De lokala utvecklingsavtalen som medel för att uppnå övergripande mål som att </SPAN><SPAN class="ft1">bryta segregationen</SPAN><A href="#page_57"><SPAN class="ft20">25</SPAN></A><SPAN class="ft1">: </SPAN>Förändringspotential när det gäller orsaker och förekomst av segregation? Hur definieras orsak och verkan av segregation? Samband mellan segregation och individ respektive bostadsområde? Kan segregation brytas med områdesbaserat fokus? Vilka förutsättningar har de lokala utvecklingsavtalen att (bidra till att) bryta segregationen? Är målen relevanta i förhållande till metoden? I vilka avseenden kan de lokala utvecklingsavtalen leva upp till målen?</P>
<P class="p282 ft2"><SPAN class="ft1">Jämförelse: </SPAN>Antidiskrimineringsarbete.</P>
<P class="p283 ft2"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft45">De lokala utvecklingsavtalens roll för att </SPAN><SPAN class="ft1">motverka (hantera) negativa konsekvenser </SPAN>av segregation. (Hur) kan de lokala utvecklingsavtalen identifiera och motverka konsekvenser av segregation i det aktuella bostadsområdet? Vilka konkreta insatser och verksamheter genomförs och vilka effekter har de? Förutsättningar i förhållande till målen?</P>
<P class="p284 ft2"><SPAN class="ft1">Jämförelse: </SPAN>Biståndsarbete.</P>
<P class="p283 ft2"><SPAN class="ft2">7.</SPAN><SPAN class="ft45">De lokala utvecklingsavtalen som del av utveckling </SPAN><SPAN class="ft1">inom en sektor </SPAN>(t.ex. som del i utbildningssektorn). (Hur) har de lokala utvecklingsavtalen bidragit till att utveckla arbete och metoder inom olika sektorer? I vilka avseenden? Hur definieras målen? Vilka förutsättningar har de lokala utvecklingsavtalen att nå delmålen<A href="#page_57"><SPAN class="ft20">26</SPAN></A>? (Hur) kan de lokala utvecklingsavtalen bidra till att nå målen? Vad finns det för möjligheter respektive begränsningar?</P>
<P class="p285 ft2"><SPAN class="ft1">Jämförelse: </SPAN>Ordinarie metodutveckling och kunskapsproduktion inom respektive sakområde/sektor.</P>
<P class="p286 ft50"><SPAN class="ft23">25</SPAN><SPAN class="ft74">Övergripande storstadpolitiska mål som omfattar de lokala utvecklingsavtalen är att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare (www.storstad.gov.se).</SPAN></P>
<P class="p181 ft50"><SPAN class="ft23">26</SPAN><SPAN class="ft71">Det övergripande mål som gäller de lokala utvecklingsavtalen har preciserats i 8 delmål: 1) sysselsättningsgraden bör höjas, 2) socialbidragsberoendet minskas, 3) det svenska språket stärkas, 4) elever bör ges förutsättningar att nå målen i grundskolan, 5) vuxnas</SPAN></P>
<P class="p111 ft22">utbildningsnivå bör höjas, 6) alla stadsdelar bör uppfattas som attraktiva och trygga, 7) folkhälsoläget bör förbättras, 8) det demokratiska deltagandet och delaktigheten bör öka (www.storstad.gov.se).</P>
<P class="p73 ft6">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37958x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft4">Internationellt</P>
<P class="p288 ft4">Nationen</P>
<P class="p289 ft4">Regionen</P>
<P class="p290 ft69">Kommunen</P>
<P class="p291 ft4"><SPAN class="ft80">Det </SPAN>Det ”utsatta”</P>
<P class="p292 ft8">"utsattbosta" <SPAN class="ft81">dsomrrådet</SPAN></P>
<P class="p293 ft82">bostadsomr</P>
<P class="p294 ft83">L</P>
<P class="p295 ft1">Segregation <SPAN class="ft84">L </SPAN>U</P>
<P class="p296 ft49">A</P>
<P class="p297 ft2">Bilden är ett försök att förenklat illustrera studieobjektet. I bilden saknas individerna. Inte bara de 250 000 personer som bebor de 24 stadsdelar som berörs av de lokala utvecklingsavtalen, utan också invånarna i de sju kommunerna, i de kringliggande kommunerna i regionen, i nationen och i ett internationellt perspektiv.</P>
<P class="p4 ft2">Den viktiga fråga som kvarstår är dock: Ska allt ljus fokuseras på de lokala utvecklingsavtalen?</P>
<P class="p298 ft6">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft10"><SPAN class="ft10">5.5</SPAN><SPAN class="ft19">Önskemål om organisation</SPAN></P>
<P class="p108 ft2">Ett förslag på ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram kan resultera i lösningar av högst skiftande omfång och dignitet. Att vårt uppdrag utgår från en komplex och mångbottnad verklighet råder det inte någon tvekan om. Det utvärderingsprogram som efterfrågas kan komma att återspegla utvecklingen såväl utifrån genomgripande frågeställningar kring segregation och välfärdspolitik, som bostadsspecifika frågeställningar kring utvecklingen i landets fattigaste bostadsområden och resultatet av enstaka projekt. Behovet är stort av att kunna se de minsta beståndsdelarna i ett större sammanhang, liksom att berika och anrika kunskaper från praktiska erfarenheter genom konstruktiv samverkan med forskarsamhället. Det holistiska perspektiv som efterfrågas inte minst i våra fokusgrupper och övriga kontakter kan sägas vara en återspegling av ett insatsområde utan lättavgränsat eller tydliggjort fokus. De förhoppningar som återkommande uttrycks kring ett nationellt utvärderingsprogram är att detta ska förmå att koppla samman det befintliga på tvärs och gå vidare därifrån.</P>
<P class="p300 ft2">Trots mångtydigheten (eller kanske på grund av den) framkommer det i våra kontakter tydliga önskemål när det gäller hur en organisering av ett nationellt utvärderingsprogram skulle kunna se ut för att uppfattas som användbart, inte bara för beställaren utan för aktörer på flera nivåer.</P>
<P class="p234 ft2">Fokusgrupper och andra intressenter</P>
<P class="p301 ft1">En fast samordnande struktur</P>
<P class="p223 ft2">Fokusgruppernas syn på organisering av ett nationellt utvärderingsprogram finns på en skala mellan ett långsiktigt utvärderingsinstitut med bred representation och en tillfällig utvärderingssatsning som uppstår vid programsatsningar. Det senare betonar vikten av lokal förankring och ser en tillfällig organisation som ett stöd till lokala utvärderare, men alternativet förespråkas endast av någon enstaka grupp. Tvärtom finns flera uttalanden <SPAN class="ft1">mot </SPAN>denna typ av tillfällig organisering.</P>
<P class="p28 ft2">Det dominerande förslaget ligger snarare på ett långsiktigt perspektiv med en fast samordnande struktur, där en bred och lokal förankring är en självklar grundpelare. En stiftelse som sammanför stat, kommun och högskola efterfrågas. Denna breda grund av aktörer</P>
<P class="p22 ft6">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft2">betraktas som en förutsättning för att utvärderingsprogrammet ska kunna uppfattas som en angelägenhet för intressenterna.</P>
<P class="p31 ft2">Stor vikt läggs vid att verksamheten ska vara oberoende och ha en tvärsektoriell och tvärvetenskaplig profil som motsvarar det tvärpolitiska ämnesområdet. Därmed blir det svårt att förlägga verksamheten till något av de befintliga organen, som bevakar något av de ingående sakområdena. Här bör dock utvärderingsprogrammet kopplas till en effektiv intern revision hos de olika intressenterna, för att öka chansen att utvärderingsinsatserna kommer att berika de interna aktiviteterna. Att enbart bindas upp kring segregationsfrågor ses som en begränsande lösning, eftersom det endast är en del av det storstadspolitiska området.</P>
<P class="p303 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Tvärvetenskapligt/PL</SPAN></P>
<P class="p148 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">En funktion som ansvarar för helhetsbilden men inhämtar sakkunskap från de olika sakområdena/DT</SPAN></P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">En slags kropp som håller ihop urban forskning och kunskap/KS</SPAN></P>
<P class="p304 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Intressenter som ska vara med ska vara representerade i styrelse eller som anställda/SK</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Nyskapelse, en mellanorganisation/KS</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">En effektiv intern revision som berikar den egna aktiviteten/LB</SPAN></P>
<P class="p6 ft2">Huvudansvaret ligger centralt, beslut tas gemensamt</P>
<P class="p46 ft2">Det råder ingen tvekan i våra kontakter om att staten har ett huvudansvar för ett nationellt utvärderingsprogram. Inga andra instanser bedöms som rimliga, snarare finns det flera uttalade reservationer mot att andra instanser skulle kunna ha detta ansvar: inte kommunerna (frågan är för stor), inte någon enskild myndighet (särintresse), inget enskilt <NOBR>universitet-högskola</NOBR> (risk för allmänforskning på bekostnad av utvärdering) och inte heller kommunförbundet (för svagt mandat).</P>
<P class="p305 ft2">Detta innebär dock inte att statliga företrädare styr vad som ska utvärderas eller vem som ska utvärdera. Frågeställningarna ska inte heller vara politiskt styrda, myndighetsstyrda eller styrda av någon anonym forskargrupp.</P>
<P class="p4 ft2">Vad ser man då för möjligheter? Även om förslagen i vissa delar går isär, så återkommer önskningar om ett brett och förankrat inflytande bland flera intressenter för att säkra en genomslagskraft.</P>
<P class="p306 ft6">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Intressant forskning ska föreslås delegationen, forskare ska inte vara politiskt utvalda/CM</SPAN></P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Staten ger uppdrag till ett oberoende institut med stort mandat, alternativt ett </SPAN><NOBR>”halv-verk”,</NOBR> samägt av stat och kommun/KS</P>
<P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Intressenter ska vara med och finansiera så att man binder upp varandra/SK</SPAN></P>
<P class="p70 ft16"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft15">Myndighet med kraft att driva genom förändringar; makt, legitimitet och auktoritet/LU</SPAN></P>
<P class="p247 ft2">När det gäller vem som avgör vad som ska utvärderas eller ingår i organisationen, blir tvärkompetensen än tydligare. En blandad kompetens efterfrågas när det gäller att avgöra vilka utvärderingsprojekt som är intressanta att satsa på. Forskare med utvärderarkompetens som kan avgöra vad som är forskningsbart är en part. Kommunala företrädare med kunskap om insatser och utvecklingsarbete i kommunerna en annan. Den tredje parten är staten, med koppling till de statliga sektorsmyndigheterna och olika beslutande organ.</P>
<P class="p308 ft2">En återkommande synpunkt är att det finns en kärna som är mera fast och en verksamhet runt om som är flexibel. Ett förslag är att bygga utifrån erfarna personer och funktioner i den befintliga satsningen. Profilen bör vara en ”tvär”verksamhet i flera aspekter, man vill undvika att fastna i något ”stuprör” av sakfrågor utan snarare kunna hämta sakkunskap efter behov. Från denna kärna kan forskningsmedel sökas.</P>
<P class="p95 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Sju vardera från högskola, kommun, departement/KS</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">En ”över”- eller ”tvärinstitutskropp”</SPAN></P>
<P class="p309 ft2">Någon menar att denna kärna endast behöver erbjuda centrala kanslifunktioner och att övrig verksamhet bör byggas runt lokala nätverk. För övriga är dock detta inte något alternativ, utan långsiktigheten kräver en fastare form byggd på bred förankring.</P>
<P class="p310 ft2">Var placeras då detta önskvärda oberoende utvärderingsprogram?</P>
<P class="p169 ft2">Att besvara denna konkreta fråga visade sig inte vara helt lätt, inte minst med tanke på alla reservationer som tidigare gjorts.</P>
<P class="p26 ft2">Några vill placera på departementsnivå (mandat, övergripande). Andra vill absolut inte placera på departementsnivå.</P>
<P class="p234 ft6">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft2">Någon kan se en oberoende forskargrupp som alternativ. Andra menar att man måste undvika enskilda högskolor och universitet.</P>
<P class="p31 ft2">Någon anser att en myndighet kan vara en möjlighet, om frågorna specificeras. Andra menar att myndigheter absolut inte kan komma på fråga eftersom de är för snäva.</P>
<P class="p4 ft2">Ingen anser att kommunerna är platsen för ett nationellt utvärderingsprogram, vare sig som enskilda kommuner eller representerade av Kommunförbundet.</P>
<P class="p31 ft2">Den bild som växer fram är ett utvärderingsprogram som kombinerar olika kompetenser och erfarenheter i en grupp bestående av forskare från olika discipliner, tillsammans med praktiker som är förankrade i kommunernas arbete och statliga företrädare med möjlighet till inflytande på central nivå. Ett professionellt och tvärsektoriellt institut som kan ha en koordinerande funktion och samla ”gräddan av politiker, forskare och praktiker” beskrivs som ett önskvärt alternativ. Framför allt bör detta institut ”befolkas av folk från båda världarna”, dvs. såväl den praktiska världen som forskarvärlden.</P>
<P class="p305 ft2">Det finns en rad önskemål formulerade om vem som ska befolka detta institut:</P>
<P class="p312 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Forskare i fronten med spetskompetens som vågar uttala sig och som kan bidra med ny forskning/LU</SPAN></P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Utvärderare som inte enbart är forskare, som gärna även har bakgrund i praktisk verksamhet/LU</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Blandning, folk med temakunskap, både teori och praktik/LU</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Analytiker och syntetiker/CM</SPAN></P>
<P class="p148 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Personer med lokal kunskap i kombination med externa utvärderare/PL</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Forskare från flera områden, tvärvetenskapligt/CM</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Nätverk av utvärderare från olika kommuner/U</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Forskare och personer med metodkunskap/U</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Kunna sina fält och vara välorienterade/KS</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Balans mellan teoretiker och praktiker/SK</SPAN></P>
<P class="p45 ft2">Ytterligare reflektioner</P>
<P class="p15 ft2">Utifrån det material som presenterats hittills har vi sökt vidare efter olika inspirationskällor kring hur ett program av långsiktig karaktär skulle kunna organiseras. I detta sökande har vi än en gång inspirerats av de danska forskarna <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen (2003) och</P>
<P class="p313 ft6">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37963x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft2">deras sätt att skapa överblick över och förtydliga några alternativa möjligheter att organisera utvärderingar för stora program<A href="#page_63"><SPAN class="ft20">27</SPAN></A>. Det är viktigt att notera att <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen i sitt förslag enbart utgår från ett statligt perspektiv och endast från ett politikområde. Trots att vårt uppdrag i dessa delar är mer komplext genom att även omfatta fler aktörer (främst kommunala) och sträcka sig över ett flertal politikområden, har vi emellertid efter smärre justeringar funnit modellen användbar som en utgångspunkt även utifrån vårt ändamål.</P>
<P class="p28 ft2"><NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen presenterar en tablå med fyra s.k. idealtypiska modeller<A href="#page_63"><SPAN class="ft20">28</SPAN></A>. Modellerna benämns <SPAN class="ft1">den integrerade modellen, specialenhetsmodellen, den separata organisationsmodellen </SPAN>respektive <SPAN class="ft1">den medlande modellen</SPAN><A href="#page_63"><SPAN class="ft20">29</SPAN></A>. I vår användning har de två sistnämnda kategorierna sammanförts under rubriken <SPAN class="ft1">den separata modellen, </SPAN>då vi uppfattar att det ytterligare underlättar överblicken utan att påtagligt förlora i innehåll.</P>
<P class="p21 ft16">Modellerna tar sin utgångspunkt i kärnfrågan var <SPAN class="ft31">ansvaret för planeringen </SPAN>av utvärdering är placerat i organisationen. Med detta som sorterande princip kan följande fördelning beskrivas:</P>
<P class="p41 ft2">Den integrerade modellen</P>
<P class="p24 ft2">Ansvaret för planering av utvärdering återfinns i den linjeorganisation som även är ansvarig för den aktivitet som ska utvärderas. Planering av utvärdering och ansvar för den utvärderade aktiviteten sammanfaller således. Utvärderingen är en process som försiggår inom organisationen.</P>
<P class="p21 ft2">Den integrerade modellen kan genomföras på flera olika sätt. Utvärderingen kan exempelvis organiseras internt som en självutvärdering, en eller flera externa utvärderare kan engageras eller också kan dessa varianter kombineras. Ett exempel är då man inom olika politiska områden ger forskare från universitet eller statliga forskarinstitutioner uppdrag som externa utvärderare</P>
<P class="p314 ft25"><SPAN class="ft23">27</SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">Dahler-Larsen</SPAN></NOBR> och Foss Hansen har använt modellen i en studie av danska biståndsprojekt. Modellerna är utarbetade på basis av slutsatser från arbete med ett stort empiriskt material, men har också hämtat stöd och inspiration från organisationsteori och litteratur om utvärdering.</P>
<P class="p111 ft25"><SPAN class="ft23">28</SPAN><SPAN class="ft24">En idealtyp är en teoretisk analytisk konstruktion som lyfter fram viktiga och typiska drag hos en företeelse och renodlar dem. Med en idealtyp strävar man alltså inte efter att återge verkligheten så exakt som möjligt, utan bortser från drag som anses mindre viktiga. Be- greppet associeras främst till Max Weber (Brante & Fasth, 1982).</SPAN></P>
<P class="p235 ft13"><SPAN class="ft23">29</SPAN><SPAN class="ft26">Fritt översatt från danska.</SPAN></P>
<P class="p58 ft6">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft2">Utvärderingen kan riktas mot skilda målgrupper. I en situation då organisationen samlar kunskap om sig själv (den lärande organisationen) är målgruppen intern. Däremot är målgruppen extern i en situation då en organisation arbetar med utvärdering för att visa ansvarighet gentemot intressenter.</P>
<P class="p315 ft1">Ansvaret för planering av utvärderingsaktiviteter ligger i linjeorganisationens ledning.</P>
<P class="p316 ft4">Statligt exempel: Ansvaret ligger inom ett departement eller myndighet. Kommunalt exempel: Ansvaret ligger inom en förvaltning.</P>
<P class="p45 ft2">Specialenhetsmodellen</P>
<P class="p211 ft2">Ansvaret för planering av utvärdering återfinns på en specialiserad enhet inom linjeorganisationen. Denna enhet ligger separat i förhållande till den enhet som har ansvar för programaktiviteten, dvs. här är föremål för utvärdering. Specialenheten är intern i den mening att den är en del av organisationen. Det handlar inte om självutvärdering eftersom enheten som ansvarar för programmet och enheten som ansvarar för utvärderingen inte är densamma. Utvärderingen är en process som går tvärs igenom linjeorganisationens hierarki.</P>
<P class="p2 ft2">I specialenhetsmodellen kan utvärderingar genomföras på olika sätt. Ett sätt är att specialenheten ger linjeorganisationen i uppdrag att genomföra en självutvärdering, att annat är att specialenheten utför utvärderingen och ett tredje är att man nyttjar externa utvärderare. En kombination av dessa är också möjlig.</P>
<P class="p51 ft2">Utvärderingen kan riktas mot såväl interna som externa intressenter.</P>
<P class="p317 ft1">Ansvaret för planering av utvärderingsaktiviteter ligger inom linjeorganisationens men i en annan enhet än den som omfattas av utvärdering. Går tvärs igenom linjeorganisationens hierarki.</P>
<P class="p318 ft4">Statligt exempel: Ansvaret ligger inom Statskontoret. Kommunalt exempel: Ansvaret ligger inom Stadskontoret.</P>
<P class="p319 ft6">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft2">Den separata organisationsmodellen</P>
<P class="p24 ft16">Ansvaret för planeringen av utvärderingen är förlagd till en separat organisation utanför den organisation som är ansvarig för den programaktivitet som är föremål för utvärdering.</P>
<P class="p320 ft2">Utvärderingen går på tvärs över organisationsgränser. I den separata modellen kan utvärderingar genomföras på olika sätt, ofta kombineras olika utvärderingsinslag för att få en bredd i utvärderingarna. Linjeorganisationen kan exempelvis genomföra en självutvärdering, den separata organisationen kan utföra utvärderingen och/eller externa utvärderare genomför utvärdering. En kombination av dessa är också möjlig.</P>
<P class="p26 ft2">Att etablera en separat organisationsmodell grundar sig oftast på att utvärderingsmottagaren framförallt är extern, som det politiska systemet, allmänheten, brukarna.</P>
<P class="p26 ft2">Många olika former av expertis kan ingå i medarbetarstaben. Den separata organisationsmodellen ställs ofta inför frågan om hur man uppnår en bra balans mellan experter på frågor inom det politiska området å ena sidan och generell utvärderingsexpertis å den andra. Om organisationen ska fungera som utvärderare krävs tillgång till båda typerna av experter i medarbetarstaben, men vid användning av extra externa utvärderare med specifik expertis på området kan det räcka med att ha generell utvärderingskunskap.</P>
<P class="p321 ft2">Här kan det vara viktigt att hålla isär organisationer med olika expertprofiler. Å ena sidan organisationer som primärt är utvärderingsinstitut och å andra sidan forskningsinstitutioner eller kunskapscentra som primärt producerar väsentlig kunskap på ett bestämt politiskt område och sekundärt genomför utvärderingar på ett sätt som överensstämmer med institutionens primära identitet, roll och funktion.</P>
<P class="p322 ft8">Ansvaret ligger utanför såväl statliga som kommunala linjeorganisationer. Exempel: Kommittéväsendet, institut, stiftelser.</P>
<P class="p323 ft6">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37966x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p324 ft13">SOU 2004:79 Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p8 ft68">Integrerad modell</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p8 ft68">Specialenhetsmodell</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p8 ft68">Separat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p8 ft13">organisationsmodell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p10 ft68">Planering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p8 ft69">Linjeorganisationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p8 ft69">Specialiserad enhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p8 ft68">Planering av ut-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p10 ft68">av utvär-</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft69">Ansvarar även för</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft69">inom linjeorganisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft69">värdering:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p10 ft68">dering</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft85">aktiviteten som ska ut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft68">Separat i förhållande</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft13">Separat organisation</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p8 ft69">värderas</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p8 ft69">till enheten med</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p8 ft69">i förhållande till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft69">programaktiviteten</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft13">organisationen med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft68">programaktiviteten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td10"><SPAN class="p10 ft68">Intern /</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p8 ft69">Intern: inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p8 ft69">Intern: inom organisa-</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td42"><SPAN class="p8 ft3">Extern: går på tvärs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p10 ft68">Extern</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft68">organisationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft85">tionen men går genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft85">över organisations-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p8 ft69">linjeorg. hierarki</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p8 ft69">gränser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td10"><SPAN class="p10 ft68">Hur?</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p8 ft68">Exempel:</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p8 ft68">Exempel:</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p8 ft68">Exempel:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p8 ft69">Självutvärdering</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p8 ft69">Linjeorganisationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p8 ft69">Alla sorter och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft69">Uppdrag till externa</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft69">genomför självutvär-</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft69">kombinationer av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft68">utvärderare</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft68">dering</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft68">utvärderingar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p8 ft69">Kombination</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p8 ft13">Specialenheten genom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p8 ft69">Ofta ingår olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft69">för utvärdering</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft3">former av expertis i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft68">Uppdrag till externa</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft85">medarbetarstaben,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p8 ft69">utvärderare</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p8 ft69">balans mellan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft69">Kombination</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft3">sakkompetens och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft13">utvärderarkompetens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td10"><SPAN class="p10 ft69">Exempel:</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p8 ft68">Inom staten:</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p8 ft69">Inom staten:</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td42"><SPAN class="p8 ft68">Utanför stat och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p8 ft13">Departement, myndighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p8 ft68">Statskontoret</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p8 ft68">kommun:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p8 ft68">Inom kommunen:</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p8 ft68">Inom kommunen:</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p8 ft69">Institut, stiftelser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p8 ft69">Förvaltning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p8 ft69">Stadskontoret</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft4">Tabell inspirerad av <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen (2003)</P>
<P class="p326 ft2">Styrkor och svagheter</P>
<P class="p327 ft2">Som tidigare nämnts så finns det ingen enskild organisationsform som kan anses vara en "bästa" lösning, utan alla har sina för- och nackdelar<A href="#page_66"><SPAN class="ft20">30</SPAN></A><A href="#page_66">. </A>Genom att vara uppmärksam så kan dock eventuella nackdelar i viss mån kompenseras. För- och nackdelarna följer intimt diskussionen som i kapitel 4 fördes kring företeelsen <SPAN class="ft1">intern </SPAN>respektive <SPAN class="ft1">extern </SPAN>utvärdering. Diskussionen ska inte upprepas här, utan i stället sam-</P>
<P class="p328 ft13"><SPAN class="ft21">30 </SPAN>Se rubrik Intern eller extern utvärdering, kapitel 4.</P>
<P class="p329 ft6">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft2">manfattas kort vad som kan uppfattas som de olika modellernas styrkor och svagheter.</P>
<P class="p26 ft2">När det gäller den <SPAN class="ft1">integrerade modellen </SPAN>så kan närheten sägas vara både dess styrka och svaghet. Närheten bidrar i regel till hög sakkunskap och utvärderingen kan utformas nära den verksamhet som är berörd och därmed ta hänsyn till lokala förutsättningar, utmaningar och problem. Det finns också en hög potential att bidra till internt lärande. Samtidigt ökar risken att utvärderingen ses som en partsinlaga, med minskad trovärdighet som konsekvens. Risken är också att man som del i organisationen undviker att ställa kritiska frågor eller faller offer för en hemmablindhet eller oförmåga att tänka utanför organisationen. Ofta kan utvärdering ses som en av flera andra arbetsuppgifter, vilket inte främjar utvecklandet av en kvalitativ utvärderingskompetens. Bidrag till teoriutveckling beror på utvärderarnas förmåga att förankra utvärderingsanalysen i en generaliserbar teoretisk ram.</P>
<P class="p80 ft2"><SPAN class="ft1">Specialenhetsmodellen </SPAN>har en specifik och specialiserad utvärderingskompetens och ett större avstånd till den utvärderade verksamheten. Detta bidrar dels till en större förmåga att fortlöpande utveckla utvärderingsmetoder, dels till möjligheten att granska och ställa kritiska utvärderingsfrågor. Trovärdigheten kan därmed öka till utvärderingens slutsatser. Samtidigt finns en närhet till verksamheten genom en placering i samma linjeorganisation. Det finns en risk att utvärdering blir rutinartad, att man alltför mycket bestämmer sig för en speciell utvärderingsprofil och därmed inte blir lyhörd för variationer. Bidraget till teoriutveckling beror liksom i den integrerade modellen på utvärderarnas förmåga att förankra utvärderingsanalysen i en generaliserbar teoretisk ram. Potentialen att bidra till erfarenhetsinhämtande kan betraktas som stort.</P>
<P class="p257 ft2">Den <SPAN class="ft1">separata organisationsmodellen </SPAN>innebär ett större avstånd i relation till den utvärderade verksamheten än de andra modellerna. Detta medför ökade förutsättningar för att uppfylla kravet på en opartisk dokumentation. Oberoende kan så att säga vara inbyggt i modellen.</P>
<P class="p26 ft2">Vid jämförelse mellan modellerna kännetecknas den separata organisationsmodeller av att ha störst möjlighet till att bidra till metodutveckling, såväl inom det specifika politiska området som generellt inom utvärderingsmetodik. Avståndet kan dock samtidigt begränsa möjligheten till internt lärande och öka risken för slentrian med åtföljande brist på flexibilitet.</P>
<P class="p330 ft6">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p8 ft36">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal? …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft2">Dialog om utvärderingsdesign samt användande av självutvärdering som en del kan begränsa avståndets negativa effekter samt begränsas om man väljer att definiera sin roll som processkonsult i den utvärderades självutvärdering och om mandatet att definiera kriterier och metoder överförs till den utvärderade organisationen.</P>
<P class="p34 ft2">Möjligheten att leverera oberoende utvärderingsresultat och att systematiskt dokumentera hur pengarna använts beror enligt <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen i samtliga fall på i vilken mån externa utvärderare har använts.</P>
<P class="p45 ft2">Kommentarer</P>
<P class="p46 ft2"><NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen har i sin studie dragit en rad viktiga slutsatser med utgångspunkt från de olika organisationsmodellerna.</P>
<P class="p331 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Varje modell </SPAN><SPAN class="ft1">kan kompletteras </SPAN>med ytterligare delar som delvis kan uppväga modellens svagheter. Den separata modellens externa profil kan exempelvis kombineras med självutvärdering inom den utvärderade organisationen för att stärka det interna lärandet. Den integrerade respektive specialenhetsmodellen med sin interna profil kan å andra sidan kombineras med externa aktörer (som konsulenter, forskare) för att kompensera en potentiell avsaknad av oberoende. Samtidigt kan ett omfattande bruk av konsulter innebära att man missar möjligheten till en mer långsiktig kunskapsuppbyggnad och därmed en grund till internt lärande.</P>
<P class="p332 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Forskarna menar vidare att det inte finns någon automatisk kvalitetsgaranti bara för att en utvärdering är extern. Det är inte säkert att utvärderarna har tillräcklig utvärderingskompetens eller är förtrogna med det aktuella sakområdet. Omständigheter som ekonomi, ideologi, osv. kan dessutom påverka en extern position som i mångas ögon kan tyckas vara oberoende.</SPAN></P>
<P class="p162 ft2">Forskarna rekommenderar en blandning av olika former av utvärdering och som hellre placeras i olika organisationsformer än hos en enskild planerare eller en enskild utvärderingsproducent. Detta, menar de, kan var det bästa sättet att få infallsrika svar.</P>
<P class="p4 ft2">Dilemmat med att välja organisation är således inte löst, men förhoppningsvis någorlunda klargjort. Med dessa reflektioner i</P>
<P class="p272 ft6">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal ? …</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p333 ft2">bagaget återstår nu att presentera vårt förslag till ett nationellt utvärderingsprogram.</P>
<P class="p334 ft6">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37970x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p335 ft9"><SPAN class="ft9">6</SPAN><SPAN class="ft86">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN></P>
<P class="p336 ft2">I detta avsnitt vill vi presentera några av våra inspirationskällor till ett nationellt utvärderingsprogram. Vad finns det för intressanta exempel på möjliga utvärderingsresurser att tillgå? Hur är ett forskarbaserat utvärderingsinstitut organiserat? Hur utvärderar man andra statligt finansierade insatser? Hur utvärderar man insatser inom glesbygdspolitiken? Hur har man tänkt tidigare? Vi studerar hur man har organiserat utvärderingen av de <NOBR>EU-finansierade</NOBR> insatser som bedrivits inom programmet URBAN samt hur man kan organisera ett konkret stöd och handledning i storstadspolitiska frågor. Genom att studera andra politikområdens utvärderingsresurser vill vi försöka ge en bild av vad som är möjligt och hur man har löst frågan på annat håll. Syftet är att visa på mångfalden och komplexiteten i att organisera ett långsiktigt och sektorsövergripande utvärderingsprogram.</P>
<P class="p337 ft2">Statskontorets kartläggning av Regeringskansliets utvärderingsresurser</P>
<P class="p85 ft2">Finns det en möjlig förankring av ett nationellt utvärderingsprogram för de lokala utvecklingsavtalen i ett fast utvärderingsorgan inom regeringskansliet?</P>
<P class="p338 ft2">Statskontoret har i sin kartläggning av regeringskansliets utvärderingsresurser<A href="#page_70"><SPAN class="ft20">1 </SPAN></A>gjort en översikt som visar på en stor variation mellan olika politikområden vad avser tillgången till utvärderingsresurser och hur de är organiserade. Fasta utvärderingsorgan, med och utan s.k. genomförande uppgifter, utgörs av myndigheter och liknande statsfinansierade organ. Tillfälliga utvärderingsresurser är bl.a. privata konsulter, universitet och högskolor, liksom kommitté-</P>
<P class="p200 ft13"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>Statskontoret (2002). Utvärderingar - Av vem och till vad? En kartläggning av Regeringskansliets utvärderingsresurser. Statskontoret 2002:20. Statskontorets publikationsservice, Stockholm. www.statskontoret.se</P>
<P class="p78 ft6">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2">väsendet. Graden av involvering, hur nära den utvärderande parten står den som har ansvar för genomförandet, skiljer sig mellan olika typer av utvärderingsresurser.</P>
<P class="p339 ft2">Man konstaterar att det finns flera tänkbara organisatoriska lösningar för en utvärdering och att det finns för- och nackdelar med alla lösningar. Vissa krav behöver avvägas gentemot varandra vid skapandet av en utvärderingsstruktur: opartiskhet kontra sakkunskap, sakkunskap kontra metodkunskap, opartiskhet kontra policyrelevans och grundlighet kontra timing till den politiska beslutsprocessen. Som god utvärderingskapacitet betecknar man en kombination av flera olika lösningar för utvärdering.</P>
<P class="p28 ft2">Flera stora sektorsmyndigheter har större utvärderingsuppgifter inom sitt område, t.ex Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA), Socialstyrelsen, Skolverket och Naturvårdsverket.</P>
<P class="p26 ft2">Sektorsspecifika icke genomförande organ med utvärderingsuppdrag är relativt få: t.ex. Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Dessa har ett tydligt utvärderingsuppdrag samtidigt som de står utanför utformandet och genomförandet av den verksamhet de utvärderar. Skillnader utgörs bl.a. av vilken typ av kompetens utvärderarna har, samt i hur hög grad organen själva initierar utvärderingar.</P>
<P class="p21 ft16">Hur har man då lyckats skapa utvärderingsorgan som är tvärsektoriella och som kan hantera frågor som spänner över flera politikområden? Statskontoret skriver i sin kartläggning:</P>
<P class="p340 ft87">En annan slutsats man kan dra utifrån översikten är den relativa frånvaron av organ för sektorsövergripande utvärdering. Bland myndigheterna finns för den här typen av uppgifter i princip enbart de allmänna utvärderingsorganen Ekonomistyrningsverket (ESV), Riksrevisionsverket (RRV) och Statskontoret att tillgå. Inget organ, vare sig inom eller utanför Regeringskansliet, har idag ett aktivt ansvar för att initiera sektorsövergripande utvärderingar.</P>
<P class="p341 ft41">(Statskontoret 2002, s. 43)</P>
<P class="p196 ft2">Ett politikområde (som storstadspolitik) som inte har bemyndigats, dvs. som inte har sin bas i en myndighet eller verk och vars inriktning är tvärsektoriell har inte heller ett givet, specifikt organ som kan utvärdera dess utfall. Å andra sidan har flera sektorsmyndigheter och specifika utvärderingsorgan betydande sak- och metodkunskap för att utvärdera enskilda delar av politikområdet. Men för att även ett utvärderingsprogram skall kunna upprätthålla en</P>
<P class="p342 ft6">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37972x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p8 ft36">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">tvärsektoriell, tvärvetenskaplig ansats bör man bygga en struktur där det holistiska perspektivet garanteras.</P>
<P class="p6 ft2">Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)<A href="#page_72"><SPAN class="ft20">2</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft2">Ett av de sektorsspecifika organen som ryms inom det aktuella politikområdet är IFAU. IFAU har ett tydligt utvärderingsuppdrag samtidigt som det står utanför utformandet och genomförandet av den verksamhet de utvärderar.</P>
<P class="p31 ft2">IFAU är ett oberoende forskningsinstitut under Näringsdepartementet med huvudsakligt fokus på det arbetsmarknadspolitiska området. IFAU ska främja, stödja och genomföra: utvärdering av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder, studier av arbetsmarknadens funktionssätt och utvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet.</P>
<P class="p34 ft2">Förutom forskning arbetar IFAU med att sprida kunskap om institutets verksamhet genom publikationer, seminarier, kurser och konferenser. Vidare arbetar man med att bygga upp ett bibliotek av svenska utvärderingsstudier samt påverkar datainsamling och gör data tillgänglig för forskare. IFAU initierar självständigt utvärderingar.</P>
<P class="p51 ft2">Vid myndigheten finns en traditionell styrelse som består av en ordförande, institutets chef och åtta andra ledamöter. IFAU leds av en generaldirektör. Styrelsens uppgift är bl.a. att besluta över beviljandet av externa anslag samt ge synpunkter på verksamheten. Till institutet är en referensgrupp knuten där arbetsgivar- och arbetstagarsidan samt berörda departement och myndigheter finns representerade.</P>
<P class="p343 ft2">Utvärdering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder är förlagt till ett forskningsinstitut. Det är fristående från departement och har sitt säte i Uppsala. IFAU har en referensgrupp bestående av intressenter på området. Forskarkompetensen anges som ett grundläggande krav på att kunna leverera välunderbyggda kunskapsunderlag och att såväl samla befintlig som producera ny kunskap. Ett institut med anknytning till forskarvärlden ökar i trovärdighet och dess resultat kan därav bli en tillgång för såväl kommun, stat som allmänheten. Institutet kan bidra med utvärderingar av arbetsmarknadspolitik vilket är ett av de politikområden som berörs i frågan om målet att bryta den diskriminerande segregationen men erbjuder</P>
<P class="p344 ft13"><SPAN class="ft21">2 </SPAN>Materialet om IFAU bygger på information från institutets hemsida www.ifau.se</P>
<P class="p345 ft6">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37973x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2">således inte en forskarkompetens i sakfrågor inom de andra politikområdena.</P>
<P class="p310 ft2">Från projekt till process. Roger Anderssons förstudie till en nationell utvärdering</P>
<P class="p223 ft2">Hur har man utvärderat andra satsningar som riktats till utsatta bostadsområden?</P>
<P class="p26 ft2">En förstudie av hur en nationell utvärdering kan genomföras författades av Roger Andersson, Uppsala universitet, i samband med den s.k. <NOBR>Blomman-satsningen<A href="#page_73"><SPAN class="ft20">3</SPAN></A>.</NOBR></P>
<P class="p26 ft2">I förstudien lämnar Roger Andersson förslag på såväl en begränsad nationell utvärdering som en mer långsiktig utvärderingsstrategi. I det följande sammanfattar vi förslaget på en mer långsiktig nationell utvärdering:</P>
<P class="p26 ft2">Utvärderingen bör ledas av en ansvarig forskare/forskargrupp som kan knyta lämplig spetskompetens till sig på uppdragsbasis. Gruppen kan kompletteras med en erfaren lokal administratör med särskild blick för organisatoriska aspekter.</P>
<P class="p26 ft2">Utvärderingen bör ske fristående från departement. Roger Andersson anger flera möjliga alternativ till placering av utvärderingen; myndighetsåläggande, löpande årlig upphandling av externa utvärderare, eller flerårigt kontraktsbaserad upphandling (t.ex. inom ett fristående övervakningsinstitut)</P>
<P class="p21 ft2">För att säkerställa att resultatet från de lokala utvärderingarna kan kommuniceras och jämföras mellan olika kommuner bör de lokala utvärderarna ha en viktig roll i den nationella utvärderingen. Den nationella utvärderingen bör således ha en koordinerande roll i samarbetet mellan lokala utvärderingsgrupper. Den bör vidare utgöra ett kvalificerat stöd för det lokala utvärderingsarbetet i kommunerna genom t.ex. seminarier och gemensamt rapportskrivande samt vara en viktig kunskapsbas och aktiv länk i det internationella samarbetet. Den nationella utvärderingen bör publicera sitt material i såväl sammanfattande årsrapporter som i temarapporter samt i övrigt aktivt bidra till en erfarenhetsspridning i landet.</P>
<P class="p80 ft2">Enligt Roger Anderssons förslag bör den nationella utvärderingens uppgift vara att bidra med en överblick över politikområdets praktiska utfall, ge information om relevanta utvecklingstendenser</P>
<P class="p346 ft36"><SPAN class="ft88">3 </SPAN>Andersson, Roger (1997) Från projekt till process. Nationell utvärdering av statens insatser i utsatta bostadsområden. (IN97/1507/IE) Regeringskansliet, Inrikesdepartementet.</P>
<P class="p127 ft6">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37974x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p8 ft36">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft2">samt bidra med underlag för komparativa analyser av tematiska delar av program- och projektarbete. En sammanfattning av lokala utvärderingsrapporter kompletterad med statistiska data över viktigare utvecklingsvariabler kan utgöra underlag för en överblick.</P>
<P class="p4 ft2">En annan uppgift för den nationella utvärderingen bör vara att åskådliggöra och analysera de organisatoriska aspekterna av det lokala arbetet och hur och i vilken omfattning kravet på underifrånperspektiv har kunnat realiseras i projekt och program. Vidare bör syftet med den nationella utvärderingen vara att granska departementets och andra statliga aktörers roll.</P>
<P class="p47 ft2">Utvärdering av URBAN I<A href="#page_74"><SPAN class="ft20">4</SPAN></A></P>
<P class="p46 ft2">EU gör regelbundna utvärderingar av verksamheter som man är involverad i, framför allt av olika stödverksamheter. Hur utvärderade man <NOBR>URBAN-satsningarna,</NOBR> ett gemenskapsinitiativ riktat till europeiska storstadsområden och med en målsättning som på många plan liknar storstadssatsningens?</P>
<P class="p34 ft2">Gemenskapsinitiativet URBAN 1 startade 1994 med syftet att svara på de utmaningar som Europas städer stod inför; en vanskött miljö, hög arbetslöshet samt risken för social exklusion. I likhet med många andra gemenskapinitiativ hade URBAN I som mål att uppmuntra innovativa metoder, främja bildande av nätverk och erfarenhetsutbyte mellan länder samt att integrera nya tillvägagångssätt i den nationella policyn och programverksamheten. URBAN I pågick under åren <NOBR>1994–1999</NOBR> och efterföljdes av URBAN II som sträcker sig fram till år 2006. Totalt fanns 118 <NOBR>URBAN-program</NOBR> i 15 medlemsländer och omfattade nästan 3 miljoner innevånare. Närmare en tredjedel av <NOBR>URBAN-programmen</NOBR> genomförde egna, detaljerade utvärderingar.</P>
<P class="p347 ft2">Den övergripande utvärderingen av URBAN I gjordes efter det att programmet avslutats <NOBR>(ex-posto).</NOBR> När utvärderingsrapporten presenterades var man mitt uppe i URBAN II (2003). Undersökningsmetoden omfattade dokumentforskning, strukturerade intervjuer med intressenter, fallstudier, fältundersökningar och initierade bedömningar från medlemmarna av ett utvärderingsteam. Vid utvärderingen av <NOBR>URBAN-programmet</NOBR> anlitade man en fristående konsultfirma (GHK) som arbetade på uppdrag och under ledning</P>
<P class="p117 ft13"><SPAN class="ft21">4 </SPAN>GHK (2003) Expost Evaluation Urban Community Initiative (1994) Final report.</P>
<P class="p345 ft6">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37975x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2">av ett av <NOBR>EG-kommissionens</NOBR> utvärderingsorgan och erhöll rådgivning av tre oberoende experter på stadsmiljöfrågor.</P>
<P class="p26 ft2">De huvudsakliga målen för utvärderingen var (1) att fastställa den inverkan som URBAN I haft som katalysator för bestående förbättringar av de socioekonomiska förhållandena för invånarna i programområdena, (2) att identifiera mervärdet för EG som resultat av dess investeringar samt (3) att identifiera erfarenheter från utvärderingen som kunde vara relevanta för den fortsatta (URBAN II) och planerade programverksamheten.</P>
<P class="p21 ft2">Utvärderingen undersökte följande aspekter: Val av programområde och tillämpade strategier, genomslagskraft, lednings- och implementeringssystem samt inflytande och mervärde för EG. Ut- värderingsresultaten presenterades i en skriftlig rapport</P>
<P class="p26 ft2">Utvärderingsrapporten betonar bl.a. att ett verksamt övervaknings- och utvärderingssystem bör skapas för granskning av URBAN II samt att ytterligare stöd bör ges för att främja utveckling av lärdomar ur erfarenheterna, utveckling av kapacitet och transnationellt utbyte av goda metoder.</P>
<P class="p21 ft2">Även vad avser <NOBR>EU-initierade</NOBR> projekt inom storstadspolitiken rekommenderas således ett utvidgat kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Man efterlyser även strukturer och system för att kontrollera och utvärdera insatserna framöver. Utvärderingsuppdraget förlades till ett externt organ med metodkompetens men styrningen och expertis i sakfrågan tillfördes från det beställande organet (EG).</P>
<P class="p234 ft2">Utvärdering av de lokala investeringsprogrammen (LIP) <A href="#page_75"><SPAN class="ft20">5</SPAN></A></P>
<P class="p223 ft2">Hur har tidsbegränsade statliga satsningar som riktar sig till kommunerna inom andra politikområden löst frågan om utvärdering och kunskapsuppbyggnad? Ett intressant exempel inom det miljöpolitiska området är utvärderingen av de lokala investeringsprogrammen (LIP).</P>
<P class="p21 ft2">I Sverige har kommunernas roll och ansvar betonats igenomförandet av en omställning av samhällsutvecklingen mot en ökad hållbarhet i enlighet med den handlingsplan som antogs vid Riokonferensen 1992. Inledningsvis fördelades statliga medel till lokalt Agenda <NOBR>21-arbete</NOBR> via Miljödepartementet och Naturvårdsverket</P>
<P class="p169 ft13"><SPAN class="ft21">5 </SPAN>Informationen bygger på material från Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se samt från Institutet från Ekologisk hållbarhets hemsida www.ieh.se. LIP står för De lokala investeringsprogrammen.</P>
<P class="p348 ft6">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37976x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p8 ft36">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">för att följas av ytterligare satsningar kanaliserade via bl.a. NUTEK och Vägverket. De lokala investeringsprogrammen (LIP) lanserades av Delegationen för ekologisk hållbar utveckling i mitten på 1990- talet. Beviljade medel fördelades inte via statliga verk utan från en speciell enhet inom Miljödepartementet. Från och med år 2002 flyttades administrationen av LIP över till Naturvårdsverket.</P>
<P class="p51 ft2">De lokala investeringsprogrammen pågick under perioden <NOBR>1998–2002.</NOBR> Ca 1 800 projekt i 161 kommuner och två kommunförbund beviljades medel i syfte att öka takten i omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle samt, i ett underordnat syfte, bidra till ökad sysselsättning. Inom LIP är energiåtgärdesprojekt vanligast, andra exempel är avfalls- och transportprojekt. LIP har ersatts av KLIMP (Klimatinvesteringsprogrammet) för vilket statliga medel avsatts under perioden <NOBR>2002–2004.</NOBR></P>
<P class="p349 ft41">Satsningen på lokala investeringsprogram kommer att ge en mängd kunskaper, erfarenheter och goda exempel. För att dessa ska komma hela samhället till nytta behövs en samlad utvärdering av de lokala investeringsprogrammen.<A href="#page_76"><SPAN class="ft89">6</SPAN></A></P>
<P class="p350 ft2">Miljödepartementet gav UCER (Umeå Centre for Evaluation Research) vid Umeå universitet i uppdrag att göra en förstudie inför utvärderingen av LIP<A href="#page_76"><SPAN class="ft20">7</SPAN></A>. Utifrån de förslag UCER presenterade i sin rapport har Naturvårdsverket sedan sommaren 2002 lagt ut ett tiotal utvärderingsuppdrag till sakkunniga organ och ytterligare utvärderingsprojekt kommer att påbörjas under 2004<A href="#page_76"><SPAN class="ft20">8</SPAN></A><A href="#page_76">.</A></P>
<P class="p51 ft2">Förutom de utvärderingar som initierats av Naturvårdsverket har andra instanser tagit initiativ till utvärderingar av LIP, bl.a. Riksdagens revisorer som har granskat den första beslutsomgången och lokala (kommunala) utvärderingar av LIP som har genomförts i bl.a. Linköping och Eskilstuna.</P>
<P class="p351 ft41">Kunskapsförmedling och information är centralt i samband med utvärderingen av lokala investeringsprogram. Det gäller dels återföring av kunskaper till kommuner och projektägare som arbetar med investeringsprogram, dels till myndigheter och regering. Dessutom behövs information som riktar sig till en bredare målgrupp. Statens institut för</P>
<P class="p352 ft13"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft26">www.naturvardsverket.se</SPAN></P>
<P class="p353 ft25"><SPAN class="ft23">7</SPAN><SPAN class="ft24">Hauberger m.fl. (2002) Lokala investeringsprogram – en förstudie inför utvärderingen. Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p89 ft13"><SPAN class="ft23">8</SPAN><SPAN class="ft72">Utvärderare har bl.a. varit ÅF Energi & Miljö AB, UCER vid Umeå universitet, Våtmarkscentrum vid Högskolan i Halmstad och Naturvårdsverket i samarbete med SWECO VIAK.</SPAN></P>
<P class="p354 ft6">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37977x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft41">ekologisk hållbarhet (IEH) kommer att ha en viktig roll i informationen kring utvärderingen.<SPAN class="ft89">9</SPAN></P>
<P class="p356 ft2">Statens institut för ekologisk hållbarhet (IEH) <A href="#page_77"><SPAN class="ft20">10</SPAN></A></P>
<P class="p223 ft2">Statens institut för ekologisk hållbarhet är en statlig myndighet som inrättades 1999 i syfte att rapportera miljöeffekter, goda exempel och forskningsrön samt att öka samverkan mellan offentlig sektor, forskning och företag.</P>
<P class="p21 ft2">IEH har uppdraget att följa utvärderingsarbetet av LIP och återföra resultaten till kommuner och projektägare och förmedla information om utvärderingar till myndigheter, forskare och andra intresserade. IEH ska fungera som ett stöd till intresserade kommuner, bl.a. i att finna lämpliga samarbetspartner och efterfrågad kunskap. IEH har tolv anställda och är placerat i Umeå.</P>
<P class="p27 ft2">De lokala investeringsprogrammen, är i likhet med de lokala utvecklingsavtalen, i finansiell mening en i tid begränsad statlig satsning på projekt som i huvudsak genomförs på kommunal nivå. Den omfattar ett stort antal projekt med skiftande innehåll och utgår såväl konkret lokal verksamhet som utifrån stora och övergripande mål. En förstudie inför utvärderingen av lokala investeringsprogram genomfördes av utvärderingsforskare vid Umeå universitet. Ansvaret för att initiera och planera de samlade utvärderingarna åvilar en statlig myndighet, Naturvårdsverket, som i sin tur lagt ut utvärderingsuppdrag på externa organ som innehar för det utvärderade relevant sak- eller metodkunskap. Därutöver tillkommer utvärderingar initierade av andra huvudmän. Ansvaret för kunskaps- och erfarenhetsspridning är i sin tur förlagt till det relativt nystartade statliga institutet IEH som har i uppdrag att följa och rapportera utvärderingsarbetet med LIP. Utvärderingen av LIP påbörjades när förmedlingen av medel genom LIP avslutades. Nu finns dock ett etablerat kunskapscenter (IEH) som kan bidra med stöd och erfarenheter under arbetet med klimatinvesteringsprogrammen.</P>
<P class="p357 ft13"><SPAN class="ft32">9</SPAN><SPAN class="ft34">www.naturvardsverket.se</SPAN></P>
<P class="p112 ft13"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft26">Informationen bygger på material från IEHs hemsida www.ieh.se</SPAN></P>
<P class="p73 ft6">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37978x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p8 ft36">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft2">Glesbygdsverket <A href="#page_78"><SPAN class="ft20">11</SPAN></A></P>
<P class="p46 ft2">För en jämförelse av ett nationellt utvärderingsprogram för storstadspolitiska insatser och av hur man har byggt strukturer för en kunskapsuppbyggnad på politikområdet flyttar vi blicken mot glesbygden. Hur har man anrikat kunskap och organiserat utvärderingar av frågor som berör glesbygden och dess speciella förutsättningar?</P>
<P class="p34 ft2">Glesbygdsverket är en analys- och utredningsmyndighet som har begränsade geografiska områden att bevaka. Likheter med motsvarande avgränsning som görs inom storstadspolitiken till storstadsregioner, och till den tvärsektoriella ansats det innebär att greppa över flera politikområdes återverkningar på ett specifikt geografiskt område, gör det intressant att se hur man har strukturerat en kunskapsuppbyggnad och utvärdering av glesbygdsfrågor. Genom att pröva att byta ut glesbygd mot storstad kan man dra vissa intressanta paralleller.</P>
<P class="p16 ft2">Glesbygdsverket tillskapades 1991 för att utveckla det arbete som påbörjats av den statliga glesbygdsdelegationen. <A href="#page_78"><SPAN class="ft20">12</SPAN></A></P>
<P class="p31 ft2">Glesbygdsverket är en analys- och utredningsmyndighet som följer och rapporterar om utvecklingen i landets glesbygder, landsbygder och skärgårdsområden. Verket arbetar på uppdrag av regeringen och sorterar under Näringsdepartementet. Verket är placerat i Östersund och har drygt 30 anställda.</P>
<P class="p31 ft2">Glesbygdsverkets uppdrag är verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med tyngdpunkten i skogslänen inre delar och i skärgårdsområdena.<A href="#page_78"><SPAN class="ft20">13 </SPAN></A>Verket ska tillföra kunskap om de speciella förutsättningar som gäller för dessa områden med avseende på befolkning, arbetsmarknad, utbildning, infrastruktur och service. Kunskapsförmedlingen sker genom medverkan i olika arbetsgrupper, samarbete med statliga myndigheter och bolag, regionala organ och kommuner.</P>
<P class="p16 ft2">Verket skall vidare verka för sektorssamordning av centrala myndigheter och statliga bolag inom sitt verksamhetsområde, bedriva analys och utredningsverksamhet samt genomföra central uppföljning och utvärdering av insatser i glesbygden. Verket är en förvaltningsmyndighet för gemenskapsinitiativet Leader+ (jmf URBAN).</P>
<P class="p359 ft13"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft26">Information om Glesbygdsverket är hämtat från verkets hemsida www.glesbygdsverket.se</SPAN></P>
<P class="p89 ft25"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft27">Glesbygdsdelegationen hade tillsatts 1977 i syfte att samordna statens stödinsatser i glesbygden. Delegationen var en liten organisation i Regeringskansliet och bedrev projektverksamheter.</SPAN></P>
<P class="p105 ft13"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft26">www.glesbygdsverket.se</SPAN></P>
<P class="p63 ft6">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37979x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft2">Glesbygdsverket leds av en generaldirektören och består av fyra enheter; utvecklingsenheten, analysenheten, informationsenheten och den administrativa enheten.</P>
<P class="p26 ft2">Analysenheten har ett övergripande ansvar för att ta fram aktuell statistik, utredningar och analyser av utvecklingen i hela landets gles- och landsbygder. Den ansvarar även för en löpande bevakning av nationell och internationell forskning i synnerhet med inriktning på landsbygds- och regionalforskning. Forskningsbevakning används även som instrument för att identifiera trender i samhällsutvecklingen.</P>
<P class="p229 ft2">Glesbygdsverket följer och sprider aktuell forskning som rör gles- och landsbygdsfrågor med stöd av verkets vetenskapliga råd. Hos Glesbygdsverket och Integrationsverket ligger analys- och utvärderingsfunktioner som en enhet i linjeorganisationen.</P>
<P class="p22 ft2">Dutch Urban Expert Center <A href="#page_79"><SPAN class="ft20">14</SPAN></A></P>
<P class="p108 ft2">I Holland har man tillskapat ett Expertcenter i storstadsfrågor; Dutch Urban Expert Center, vilket är en samverkan mellan stat och kommun, införlivat under motsvarande det svenska Inrikesdepartementet. Här har man betonat det praktiska stödet till kommuner i form av att tillhandahålla kunskap och erfarenheter samt bistå med praktiskt erfarna konsulter.</P>
<P class="p21 ft2">På en studieresa till Holland gavs vi möjlighet att få en inblick i holländsk urbanpolitik och möta representanter från Dutch Urban Expert Center och ta del av deras arbete.</P>
<P class="p26 ft2">Dutch Urban Expert Center (DUEC) har tillkommit på initiativ av The Ministry of the Interior and Kingdom Relations vilket är ett av tretton departement under den holländska regeringen. En av departementets huvuduppgifter är att koordinera den holländska urbanpolitiken.</P>
<P class="p26 ft2">DUEC etablerades i en samverkan mellan 25 städer och nio departement. Centrets syfte är att samla, berika och sprida kunskap om urban politik i Holland och det övriga Europa och på det viset erbjuda stöd till kommuner som har problem med att genomföra önskade insatser.</P>
<P class="p21 ft2">DUEC tillhandahåller en kunskapsbas i form av ett bibliotek och databas på nätet och har en servicefunktion till alla städer i urbana frågor. De kan ge tips på framgångsrika projekt och goda exempel</P>
<P class="p361 ft13"><SPAN class="ft21">14 </SPAN>Mer information om Dutch Urban Expert Center kan du hitta på www.dutchuec.nl</P>
<P class="p127 ft6">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37980x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p8 ft36">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft2">samt har möjlighet att ge en kvalificerad hänvisning via sin helpdesk (vilket de har som målsättning att göra inom 48 timmar). DUEC publicerar rapporter och arrangerar konferenser och seminarier inom diverse kunskapsområden. Centret bedriver ingen egen forskning eller utvärdering men koordinerar och initierar forskning i storstadsfrågor vars genomförande är förlagt till högskolor och universitet. Man prioriterar temaforskning. Centret önskar samarbeta med andra kunskaps och forskningsinstitut samt stora städer på andra håll i Europa bl.a. i syfte att visa och dela erfarenheter av framgångsrika projekt.</P>
<P class="p2 ft2">Förutom att samla och sprida kunskap och erfarenheter har ett expertteam utsetts.</P>
<P class="p4 ft2">Teamet består av experter inom urban politik främst från statlig och kommunal förvaltning (t.ex. f.d. polischef, f.d. statssekreterare på Finansdepartementet, borgmästare) som framförallt innehar en gedigen praktisk erfarenhet av att arbeta med storstadsrelaterade frågor. Teamet ger råd om hur man löser ett problem som uppstår i implementeringen av den urban politiken.</P>
<P class="p34 ft2">Expertteamet arbetar bara på direkt uppdrag av en kommun. Utifrån sina olika specifika kunskaper och kommunens önskemål fungerar de som kvalificerat stöd för en kommun under en begränsad period. De arbetar bara med frågor som inte på ett naturligt sätt hör hemma hos andra instanser eller organ. Att utforma en ungdomsplan eller omstrukturera ett industriområde är ett exempel på ett uppdrag som expertteamet har tagit på sig. De har i flera fall arbetat med att just utveckla strategier och handlingsplaner för att involvera och motivera berörda parter till samverkan i en gemensam fråga. Expertteamet har även till uppgift att identifiera problemområden och uppmärksamma ansvariga instanser på detta. Teamets verksamhet är organiserat i projektform och varar fram till och med år 2004. Det skall utvärderas under hösten 2004.</P>
<P class="p17 ft2">DUEC är ett exempel på en samlad kraft som samlar och sprider kunskap och erfarenheter av storstadspolitiskt arbete. DUEC är en samverkansform mellan stat och kommun<A href="#page_80"><SPAN class="ft20">15</SPAN></A>. De tillhandahåller f.n. via expertteamet stöd till kommuner som har problem i det praktiska arbetet genom att de får konkret handledning av en erfaren praktiker/konsult på området. Att förmedla erfarenheter och kunskap via en personlig kontakt vilket samtidigt innebär att någon betraktar situationen (problemet) utifrån i syfte att erbjuda konkreta råd för</P>
<P class="p362 ft13"><SPAN class="ft21">15 </SPAN>Man bör dock observera att kommunernas lokala självstyrelse är mycket mindre långtgående än i Sverige.</P>
<P class="p63 ft6">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37981x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2">hur problemet skall lösas, torde vara ett verksamt stöd i det fortsatta storstadsarbetet.</P>
<P class="p22 ft2">Internationella gruppen</P>
<P class="p223 ft2">Två arbetsgrupper vars uppdrag har en nära anknytning till utredningens arbete med förslag till ett nationellt utvärderingsprogram är Internationella gruppen, som har kartlagt internationellt erfarenhetsutbyte, samt Huddingegruppen som lämnat ett förslag på metoder och instrument för erfarenhets- och kunskapsspridning. Båda har redan presenterats i föregående kapitel, men presentationerna återkommer här i något utvidgad version.</P>
<P class="p21 ft2">Regeringen gav i maj 2003 Stockholms kommun i uppdrag att samordna en kartläggning av internationellt erfarenhetsutbyte inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen (Ju2003/4070/STO). Den Internationella gruppen bildades och uppdraget redovisades för storstadsdelegationen i mars månad 2004<A href="#page_81"><SPAN class="ft20">16</SPAN></A>.</P>
<P class="p21 ft2">I en kartläggning av internationellt erfarenhetsutbyte konstaterar gruppen att det finns en uppsjö av aktörer och samverkanspartners i storstadsrelaterade frågor. Arbetsgruppen menar att en kartläggning av storstädernas (Malmö, Göteborg och Stockholm) internationella kontaktytor kan bidra till att stärka storstadspolitikens internationella erfarenhetsutbyte.</P>
<P class="p21 ft2">De samverkansformer för erfarenhetsutbyte man redovisar är av regelbunden karaktär och har någon form av formaliserad relation mellan de samverkande parterna. Redovisningen omfattar även projektsamverkan inom t.ex. EU och forskningsinriktat samarbete.</P>
<P class="p26 ft2">Vissa organisationer har en tvärsektoriell ansats, t.ex. hållbar utveckling medan andra är begränsade till ett specifikt politikområde eller tema som t.ex. infrastruktur eller barnvänlighet. Arbetsgruppen prioriterar följande temaområden för internationell samverkan inom storstadspolitiska frågor: områdesutveckling, demokrati och delaktighet, egen försörjning/tillväxt, skol- och språkutveckling, tryggt område, folkhälsa samt internationell migration. Förutom tillägget av det sista temaområdet sammanfaller prioriteringen med de målområden som definierats av Huddingegruppen<A href="#page_81"><SPAN class="ft20">17</SPAN></A>.</P>
<P class="p28 ft2">Sammanställning utgörs således av internationella organisationer och nätverk som kan associeras till storstadssamarbete fördelat på</P>
<P class="p363 ft13"><SPAN class="ft23">16</SPAN><SPAN class="ft26">Kan hämtas från storstadskansliets hemsida www.storstad.gov.se</SPAN></P>
<P class="p112 ft13"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft26">Huddingegruppen Ju2003/3863/STO</SPAN></P>
<P class="p73 ft6">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p8 ft36">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2">mellanstatliga och mellankommunala organisationer och nätverk samt övriga nätverk, organisationer och projekt.</P>
<P class="p4 ft2">Sveriges kommuner och landsting uppges ha ett långt utvecklat internationellt samarbete via vänorter, vänregioner och projektpartners i olika håll i världen. <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> är en vidare ram för det kommunala och regionala utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p4 ft2">Sammanställningen redovisar möjliga samverkansorgan fördelat på de olika aktörerna. För att ge en bild av omfattningen anges nedan antalet exempel som redovisats vid varje aktör (siffran inom parentes). Utöver detta illustreras en mångfald av teman, infallsvinklar och samverkansformer i detta rika material.</P>
<P class="p364 ft2">Göteborgs kommuns samarbete (10) Malmö kommuns samarbete (7) Stockholms kommuns samarbete (15)</P>
<P class="p365 ft2">Samarbete genom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet (12)</P>
<P class="p366 ft2">Samarbete mellan regioner (16)</P>
<P class="p367 ft2">Organisationer med individuella kommun/stadsmedlemmar (65) Nordiskt respektive Östersjösamarbete (8)</P>
<P class="p368 ft2">Mellanstatligt samarbete (16) Regionalt mellanstatligt samarbete (11)</P>
<P class="p369 ft2">Storstadsrelaterat samarbete i Europeiska unionen (drygt 50) Forskningssamarbete och andra nätverk (30)</P>
<P class="p45 ft2">Huddingegruppen</P>
<P class="p46 ft2">Huddingegruppens arbete sammanfattades kort under föregående kapitel, men återkommer här i en något utvidgad version.</P>
<P class="p31 ft2">Huddinge kommun beviljades i maj 2003 medel av Regeringen för att leda en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till verktyg och instrument för ett nationellt erfarenhets- och kunskapsutbyte inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen (Ju2003/3863/STO). Arbetsgruppen har bestått av representanter från kommuner, centrala myndigheter och justitiedepartementet och de presenterade sitt förslag i januari 2004.</P>
<P class="p51 ft2">Uppdraget har avgränsats till att omfatta det arbete som görs i stadsdelar med lokala utvecklingsavtal och de insatser som görs inom ramen för dessa avtal.</P>
<P class="p370 ft6">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37983x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Intressanta exempel och inspirationskällor</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft2">Arbetsgruppens förslag på metoder och instrument för nationellt erfarenhetsutbyte kan sammanfattas i följande punkter: (1) Aktiva informationsinsatser ska göras via befintliga kanaler och forum (2) En webbplats med databas ska upprättas (3) Seminarier och konferenser ska anordnas (4) Nätverk för storstadsarbete ska bildas och upprätthållas (5) En skriftserie ska publiceras.</P>
<P class="p21 ft2">Arbetsgruppen har definierat följande målområde för kunskaps och erfarenhetsspridningen; områdesutveckling, demokrati och delaktighet, egen försörjning/tillväxt, skol- och språkutveckling, tryggt område samt folkhälsa. Integration och jämställdhet ingår som övergripande teman i samtliga målområden.</P>
<P class="p21 ft2">Arbetsgruppen formulerar två övergripande mål för erfarenhets- och kunskapsspridningen; Att möjliggöra att de gjorda erfarenheterna och kunskaperna görs tillgängliga för (1) kommuner, myndigheter och de yrkesgrupper som kan tänkas använda resultaten i sitt eget utvecklingsarbete (2) för forskning.</P>
<P class="p26 ft2">Strategier för kunskaps- och erfarenhetsspridningen anges vara att anpassa, tillgängliggöra, involvera och engagera. Arbetsgruppen definierar dessutom primära och sekundära målgrupper inom stat, kommun, samverkande organisationer, forskarvärlden, yrkesverksamma, intresseorganisationer och massmedia.</P>
<P class="p109 ft2">Förslaget avslutas med följande rekommendation:</P>
<P class="p371 ft41">Arbetsgruppen har valt att inte ta ställning till vem/vilka som bör driva arbetet med erfarenhetsspridning vidare eller i vilka former. Det finns legitima skäl för samtliga inblandade att se till att erfarenheterna och kunskaperna från det gjorda arbetet tillvaratas. En förstudie bör göras för en noggrannare beräkning av kostnader och resursbehov samt klarlägga ansvars- och rollfördelning för ett erfarenhets- och kunskapsarbete. Förstudien bör samordnas med det förslag om ett program för nationell utvärdering av insatser inom storstadsarbetet, som den särskilda utredaren Helene Lahti Edmark ska presentera våren 2004.<A href="#page_83"><SPAN class="ft89">18 </SPAN></A>(s. 10)</P>
<P class="p372 ft13"><SPAN class="ft21">18 </SPAN>Huddinge kommun (2004) Förslag till ett nationellt erfarenhets- och kunskapsutbyte inom ramen för storstadsarbetet. Slutrapport.</P>
<P class="p73 ft6">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<P class="p373 ft40"><SPAN class="ft38">7</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN></P>
<P class="p374 ft2">Vårt uppdrag i detta delbetänkande är att lämna ett förslag på ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram för lokala utvecklingsavtal. Förslaget ska ses som ett led i politikområdets kunskapsuppbyggnad och trygga kvalitetssäkring av utvecklingsarbetet (Direktiv 2003:136). Förslaget skall beakta relevant kompetens inom de områden som är av betydelse för det lokala utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p375 ft10"><SPAN class="ft10">7.1</SPAN><SPAN class="ft19">Institutet för utvärdering av urban politik (IUUP)</SPAN></P>
<P class="p211 ft2">Vi föreslår inrättande av ett institut med en tvärpolitisk och tvärsektoriell inriktning på utvärdering av urban politik, här benämnt</P>
<P class="p365 ft2">Institutet för utvärdering av urban politik (IUUP) eller The Institute for Evaluation on Urban Politics.</P>
<P class="p31 ft2">Med utgångspunkt från det underlag som presenteras i detta delbetänkande föreslår vi att institutet inrättas som ett separat och oberoende statligt institut. Syftet är att säkerställa en långsiktig struktur för utvärdering, tillvaratagande av erfarenheter och befrämjande av kunskapsuppbyggnad inom det urbana politikområdet. Institutet bör vara sektorsövergripande med tvärvetenskaplig inriktning för att kunna möta utvärderingsbehov från ett fält som överbryggar ett flertal politik- och sakområden. Utvärderingsprogrammet tar sin utgångspunkt i de lokala utvecklingsavtalen, dock utan att på längre sikt vara knutet till avtalen i sig eller till något specifikt program/målområde. Institutet bör bygga på en bred förankring som inledningsvis omfattar flera av de aktörer som medverkar och har medverkat i de lokala utvecklingsavtalen.</P>
<P class="p376 ft6">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft2">Långsiktighet</P>
<P class="p208 ft2">En grundläggande förutsättning för att detta institut ska kunna utgöra ett vitalt inslag i kunskapsutvecklingen på politikområdet är långsiktighet. En tydlig och fast struktur bör utvecklas utifrån en konkret kärna bestående av tillsvidareanställd personal med forskningsbaserad utvärderingskompetens. Genom att koppla institutet till en stimulerande och kunskapsbyggande miljö ökar förutsättningarna för ett kvalitativt arbete med utvärderingar. Om institutet exempelvis samlokaliseras med annat lämpligt institut eller lärosäte medför detta även vinster bl.a. i form av ett kunskapsbefrämjande utbyte och delade administrationskostnader.</P>
<P class="p377 ft10"><SPAN class="ft10">7.2</SPAN><SPAN class="ft19">Verksamhet och uppdrag</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">Institutet ska på uppdrag av styrelsen initiera, planera och koordinera utvärdering och forskningsinsatser på området urban politik, samt fungera som en kunskapsbas i kontakt med intressenter på olika nivåer, från lokal till internationell nivå.</P>
<P class="p378 ft2">Institutets uppgifter kan översiktligt beskrivas utifrån en rad stödord: Samla och koordinera, utvärdera, stödja och främja, bygga kunskap, göra omvärldsanalyser respektive sprida erfarenheter och kunskap.</P>
<P class="p26 ft2">Samtliga aktiviteter förutsätter en nära samverkan med en rad aktörer och nätverk i syfte att tillvarata befintlig kunskap. Utvärderingsprogrammet rör sig mellan två kompetensområden, dels utvärderingskompetens och dels sakkompetens. Mellan dessa bör det finnas en lämplig balans för att få en kvalitativt god kunskapsbas.</P>
<P class="p22 ft2">Samla och koordinera olika kunskapskällor inom sakområdet</P>
<P class="p223 ft2">I institutets uppdrag ligger i ett första steg att samla in, systematisera, tematisera, sammanfatta och förmedla befintliga studier och forskarrön på området. Detta kan ses som en del i upprättandet av en basreferens med överblick över den kunskapsproduktion som är angelägen för området, men också som en grundläggande del i utvecklandet av ny kunskap. Här är det angeläget med en kvalificerad forskningsbaserad kompetens för att utföra analyser som ansluter till befintlig aktuell forskning eller som bidrar till ny teoribildning.</P>
<P class="p28 ft2">En annan del av denna basreferens är uppgiften att utveckla och förbättra kunskapen inom politikområdet genom löpande bevak-</P>
<P class="p192 ft6">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37986x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p8 ft50">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft2">ning, analys och rapportering av skeenden som är relevanta för politikområdet i syfte att kunna upptäcka och förstå tendenser i utvecklingen. Här ingår omvärldsanalyser på såväl lokal, regional, nationell som internationell basis.</P>
<P class="p379 ft2">Den internationella gruppen<A href="#page_86"><SPAN class="ft20">1 </SPAN></A>har i sin kartläggning av internationellt erfarenhetsutbyte inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen presenterat en betydande mängd av aktörer och samverkanspartners i storstadsrelaterade frågor. Institutets uppdrag bör i första hand inriktas på att medverka i utbytet av erfarenheter av utvärdering och forskning på det storstadspolitiska området via befintliga nätverk och organisationer för urban forskning och utveckling, t.ex Euricur, Urban Institute i USA, Dutch Urban Expert Center i Holland m.fl.</P>
<P class="p60 ft2">Institutet bör också tillhandahålla och förmedla statistiskt underlag som är aktuellt för politikområdet och kunna erbjuda stöd i att analysera ett sådant material. Samverkan bör här inledningsvis ske med Integrationsverket för att i möjligaste mån kunna utgå från befintliga statistiska system, som exempelvis STATIV.</P>
<P class="p51 ft2">Eftersom det specifika med detta utvärderingsinstitut är den tvärsektoriella profil som genomsyrar arbetet, tillmäts den överblickande och samordnande funktionen stor betydelse. Samtidigt är det angeläget att tillvarata den kunskap och områdesspecifika spetskompetens som redan finns inom olika sakområden. Detta utgör en värdefull grundpelare för den övergripande analys som efterfrågas för att möta behoven inom detta tvärpolitiska område.</P>
<P class="p380 ft22"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>Regeringen gav i maj 2003 Stockholms kommun i uppdrag att samordna en kartläggning av internationellt erfarenhetsutbyte inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen (Ju2003/4070/STO). Se vidare under kapitel 6.</P>
<P class="p164 ft6">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37987x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft90">Samlande funktion</P>
<P class="p382 ft2">Använder och inventerar bl.a. befintlig kunskap och forskning från</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr20 td51"></TD>
<TD class="tr20 td52"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td53"><SPAN class="p383 ft2">Myndig-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td54"><SPAN class="p384 ft2">Kommun-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td55"><SPAN class="p10 ft2">Högskolor</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td56"><SPAN class="p385 ft2">Övriga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td51"></TD>
<TD class="tr22 td57"><SPAN class="p8 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td58"><SPAN class="p386 ft2">heter som:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td51"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td57"><SPAN class="p387 ft2">ITPS,</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td59"><SPAN class="p386 ft2">och</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td60"><SPAN class="p388 ft2">och</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td61"><SPAN class="p386 ft2">källor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td51"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td58"><SPAN class="p389 ft2">Integrations-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td51"></TD>
<TD class="tr23 td57"><SPAN class="p387 ft93">IFAU,</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td59"><SPAN class="p386 ft93">landstings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td60"><SPAN class="p388 ft93">universitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td61"><SPAN class="p8 ft94"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td51"></TD>
<TD class="tr16 td57"><SPAN class="p390 ft2">IMS<A href="#page_87"><SPAN class="ft20">2 </SPAN></A>m.fl.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td58"><SPAN class="p386 ft2">verket</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td59"><SPAN class="p386 ft2">förbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td51"></TD>
<TD class="tr23 td57"><SPAN class="p8 ft94"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td58"><SPAN class="p389 ft93">Skolverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td59"><SPAN class="p8 ft94"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td60"><SPAN class="p8 ft94"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td61"><SPAN class="p8 ft94"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td51"></TD>
<TD class="tr16 td57"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td58"><SPAN class="p389 ft2">Folkhälso-</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td59"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td51"></TD>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p386 ft2">institutet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td59"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td60"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td61"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td51"></TD>
<TD class="tr16 td57"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td58"><SPAN class="p389 ft2">Glesbygds-</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td59"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td51"></TD>
<TD class="tr16 td57"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td58"><SPAN class="p386 ft2">verket</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td59"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p8 ft91"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td51"></TD>
<TD class="tr22 td62"><SPAN class="p8 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td63"><SPAN class="p8 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td64"><SPAN class="p8 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td65"><SPAN class="p8 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td66"><SPAN class="p8 ft92"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft2">Utbyta och sprida kunskaper</P>
<P class="p208 ft2">En viktig del i uppdraget är att aktivt bidra till utbyte och spridning av erfarenheter och kunskap. Detta kan exempelvis ske genom att stödja och bilda nätverk och anordna nätverksträffar, dialoger, seminarier och konferenser kring aktuella frågor. Ytterligare sätt är att erbjuda publiceringsmöjligheter för intressanta utvärderingar och forskarrön samt att erbjuda <NOBR>webb-baserad</NOBR> information. Institutet kan utgöra en lämplig plattform för att samordna de metoder och instrument för erfarenhets- och kunskapsutbyte som Huddingegruppen<A href="#page_87"><SPAN class="ft20">3 </SPAN></A>har föreslagit.</P>
<P class="p391 ft25"><SPAN class="ft32">2</SPAN><SPAN class="ft24">ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier), IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete).</SPAN></P>
<P class="p111 ft22"><SPAN class="ft32">3</SPAN><SPAN class="ft58">Huddinge kommun beviljades i maj 2003 medel av Regeringen för att leda en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till verktyg och instrument för ett nationellt erfarenhets- och kunskapsutbyte inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen (Ju2003/3863/STO). Se vidare under kapitel 6.</SPAN></P>
<P class="p127 ft6">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p8 ft50">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p392 ft2">Utvärdera</P>
<P class="p393 ft2">Genomföra och samordna</P>
<P class="p160 ft2">Utvärderingarna är stommen i verksamheten och är avsedda att öka kunskapen om insatser inom politikområdet genom att kritiskt granska och analysera gjorda insatser. Detta genomförs dels genom att dra lärdom av hittills genomförda storstadspolitiska insatser främst genom utvärderingar riktade till de lokala utvecklingsavtalen, dels genom att öka beredskapen för att fortlöpande genomföra eller sammanställa utvärderingar av kommande aktiviteter inom politikområdet.</P>
<P class="p305 ft2">Institutet ska initiera och genomföra förstudier eller utvärderingar inom politikområdet, men även koordinera utvärderingar där uppdraget läggs på externa utvärderare. Den samordnande funktionen är här central och kan även omfatta stöd till nätverk för externa eller lokala utvärderare som inte behöver vara direkt knutna till institutet. Utvärderare från olika kommuner och högskolor kan göra vinster av ett samordnat utvärderingsarbete t.ex. genom identifiering av gemensamma jämförelsepunkter.</P>
<P class="p6 ft2">Utveckla utvärderingskompetens och öka lärande</P>
<P class="p350 ft2">I uppdraget ingår att fortlöpande utveckla utvärderingsmetodernas kvalitet, dels med inriktning på det interna arbetet, dels som en rådgivande funktion i förhållande till externa utvärderare och användare. Det senare kan innebära att göra program och insatser mer utvärderingsbara, bland annat genom att öka kunskapen om och tydliggöra olika möjligheter till utvärderingsdesigner. Institutet bör också verka för att en variation av metoder används och bevaka en tvärvetenskaplig ansats för utvärderingar.</P>
<P class="p51 ft2">Utvärderingarna bör ha ambitionen att i olika grad omfatta tre moment:</P>
<P class="p394 ft16"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft15">Kritiskt granska, vilket kan betraktas som en basfunktion i utvärdering. Att göra en kvalificerad uppföljning, analysera och bedöma gentemot tydliga kriterier.</SPAN></P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft17">Främja, vilket innebär att stödja utvecklingen av utvärderingsmetoder som kan bidra till en utveckling av den organisation som berörs av utvärderingen. Ett exempel är stöd vid uppbyggandet av självutvärdering som ett led i det egna lärandet.</SPAN></P>
<P class="p395 ft6">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft2"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft17">Bygga kunskap, vilket innebär att bidra till kvalificerade analyser i anslutning till befintliga forskningsteorier samt bistå med utveckling av nya teorier. Det innebär också att ta tillvara och korsbefrukta befintlig sektorsspecifik utvärdering och forskning, samt att stimulera koppling mellan praktik och forskning.</SPAN></P>
<P class="p396 ft2">Stödja och främja</P>
<P class="p223 ft2">Institutet bör utveckla en interaktiv funktion som erbjuder möjligheter för aktörer på politisk, organisatorisk och praktisk nivå att erhålla stöd, utbildning eller konsultation.</P>
<P class="p26 ft2">Innehållet i denna interaktiva funktion är således behovsstyrt. Den kan exempelvis omfatta: utbildning eller rådgivning, stöd till lokalt utvärderingsarbete, utveckling av beställarkompetens (inför utvärderingsuppdrag), stöd i form av frågebaserade mallar för områdesanalyser eller förmedling av erfarenheter kring olika strategier och metoder för utvärdering.</P>
<P class="p21 ft2">En grundtanke är att oavsett var en aktör befinner sig i en organisation så ska möjligheten finnas att exempelvis få stöd i att bygga in och öka utvärderingsbarheten i den egna verksamheten.</P>
<P class="p26 ft2">Genom att erbjuda stöd för hur man kan planera och genomföra självutvärderingar, ges dels en möjlighet för en lokal verksamhet att öka förutsättningarna för reflektion och ett internt lärande, dels för en extern utvärderare att delta som medbedömare genom att bistå med en utomståendes synpunkter. Detta kan även bidra till initierade av externa utvärderingar eller forskningsansatser.</P>
<P class="p228 ft10"><SPAN class="ft10">7.3</SPAN><SPAN class="ft19">Organisering</SPAN></P>
<P class="p397 ft2">Institutets kärna, en fast personalgrupp</P>
<P class="p258 ft2">Institutet i vårt förslag består av två delar: dels av en fast personalgrupp som utgör kärnan, dels en flexibel resurs som inriktas och dimensioneras efter variationer på politikområdet och/eller finansiell resurstilldelning.</P>
<P class="p26 ft2">Det storstadspolitiska arbetet är under ständig utveckling. För att skapa stabilitet och kontinuitet i kunskapsbyggandet krävs en kärna med en tydlig och fristående profil i utvärderingsarbetet. Erfarenheter från andra institut säger att denna profilering tar tid.</P>
<P class="p342 ft6">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p8 ft50">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft2">I ett institut med utvärdering som huvuduppdrag krävs det två former av grundläggande kompetens; dels kvalificerad utvärderingskompetens, dels tvärvetenskaplig sakkompetens. Detta innebär företrädesvis personal med forskningsbaserad utvärderingskompetens med förankring exempelvis i grundläggande välfärdsforskning eller med inriktning på marginalisering, bostadspolitiska frågor eller tillväxtfrågor.</P>
<P class="p6 ft2">…kombinerat med varierande sakkompetens</P>
<P class="p50 ft2">Ett perspektivrikt politiskt område bör belysas ur ett flertal synvinklar. Eftersom olika former av utvärderingar ger olika belysning av de aktuella frågeställningarna, är det viktigt att kunna placera utvärderingsuppdrag hos olika utvärderingsproducenter. För att undvika inlåsning i ett specifikt temaområde eller begränsas av de ursprungliga personalgruppens utvärderingskompetens, bör institutet ha tillgång till en flexibel resurs som under olika perioder kan tas i anspråk för utvärderingsuppdrag beroende på vilka frågor som är aktuella.</P>
<P class="p2 ft2">Genom detta breddas valmöjligheten när det gäller utvärderingsmetoder. Dessutom kan specifik sakkompetens inhämtas genom ett kvalificerat samarbete med andra specialinriktade kunskapsproducenter, som enskilda forskare, kommun- och landstingsförbund, <NOBR>FoU-enheter,</NOBR> lokala forskargrupper, myndigheter eller forskningsinstitut.</P>
<P class="p51 ft2">En rik kunskapsbas bör således grundas på en kombination av en fast, kvalificerad analysenhet med tvärsektoriell profil och tidsavgränsade uppdragstagare med specifika kunskaper inom olika sakområden.</P>
<P class="p344 ft2">Ett institut med bred förankring</P>
<P class="p160 ft2">Ansvaret för planering av utvärderingar förläggs i vårt förslag på en organisation som samlar olika intressenter och aktörer på det aktuella området. Det kan omfatta representanter från forskning, administration (byråkratin), praktiker (professionella), brukare, eller andra som kan anses tillföra viktiga perspektiv. Denna förankring förenar ambitioner om en utvärderingsverksamhet grundad i frågeställningar som är angelägna ur flera perspektiv, med att</P>
<P class="p398 ft6">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft2">bereda möjlighet till ett brett inflytande. Detta medför att även parter som medverkar i planeringsprocessen kan bli en av målgrupperna för utvärderingen.</P>
<P class="p26 ft2">Vi ser denna breda förankring som en viktig faktor för att utvärderingsprogrammet ska uppfattas som användbart. Förutsättningarna ökar för att relevanta teman och frågeställningar uppmärksammas ur flera perspektiv. En risk är annars att synfältet begränsas av exempelvis centraladministrativa intressen. En dialog kring vad som är möjligt att utvärdera kan därmed leda till en ökad ömsesidig respekt och förståelse mellan forskning och praktik och därmed underlätta när det gäller att formulera realistiska förväntningar på ett utvärderingsprogram. En bred förankring kan således ses som ett led i ett interaktivt kunskapsbyggande, utan att därmed förringa riskerna för intressekonflikter som finns inbyggda i varje komplex mötessituation.</P>
<P class="p399 ft2">För att säkra ett brett förankrat inflytande och att befintlig kompetens tas tillvara föreslår vi att en styrelse bildas med fyra aktörer som aktiv bas: stat, kommun, forskare och övriga intressenter.</P>
<P class="p400 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft95">Statliga styrelsemedlemmar</SPAN></P>
<P class="p111 ft2">Då staten har ett huvudansvar för ett nationellt utvärderingsuppdrag ser vi statliga aktörer som en självskriven part i en styrelse. Staten är en av huvudparterna som idag lägger grunden för de lokala utvecklingsavtalen. Statliga företrädare har unika möjligheter att påverka och informera andra statliga instanser genom sin centralpolitiska position. Även inom den statliga organisationen bedrivs ett tvärdepartementalt arbete för att bereda väg för de sektorsöverskridande frågeställningar som storstadspolitiken lyfter fram. Statliga företrädare bör väljas med utgångspunkt från det komplexa tvärpolitiska uppdrag som är institutets profil, men också med utgångspunkt från att ta tillvara befintlig kompetens.</P>
<P class="p363 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft95">Kommunala styrelsemedlemmar</SPAN></P>
<P class="p25 ft2">Den part som staten tecknat de befintliga lokala utvecklingsavtalen med är kommunerna. Det är i kommunerna som de nuvarande lokala utvecklingsavtalen har implementerats och det är där huvudparten av utvärderingar och studier har genomförts. De sju avtalskommuner som varit del av programmet har idag en kompetens som bör tillvaratas. De kommunadministratörer som under den gångna programperioden har ansvarat för den övergripande samordningen i kommunerna besitter i dag en erfarenhet som är</P>
<P class="p396 ft6">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p8 ft50">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft2">värdefull för institutet. Med kommunala företrädare i styrelsen ökar möjligheterna att institutet påverkas i riktning mot frågor som ses som värdefulla på det praktiska fältet. Det underlättar även för en interaktiv användning av institutets tjänster och inte minst för spridningen av institutets produkter.</P>
<P class="p401 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft95">Forskare</SPAN></P>
<P class="p353 ft2">En viktig grundpelare i institutets uppbyggnad är närvaron av en tvärvetenskapligt baserad forskargrupp med inriktning på urban politik. Det är forskarna som bär det huvudsakliga ansvaret för att samla, analysera och anrika det material och de utvärderingar som genomförs. Genom att skapa en attraktiv forskarmiljö skapas även förutsättningar för ett långsiktigt kunskapsbyggande, även bortom de dagsaktuella frågorna. Med bas i en forskarkompetens byggs även grunden för kvalitativ metodutveckling och utvärderarkompetens med möjlighet till genomförande av generaliserbara och teoriutvecklande analyser. Att upprätta ett institut för utvärdering av urban politik kan även stimulera till utvidgat intresse för forskning på ämnesområdet.</P>
<P class="p359 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft95">Övriga intressenter</SPAN></P>
<P class="p402 ft2">Den fjärde parten i vårt förslag till styrelse har vi kallat övriga intressenter. Med detta avser vi medborgare som bor och/eller verkar i de aktuella bostadsområdena liksom föreningar, organisationer och andra verksamhetsformer i den så kallade sociala ekonomin. Här ingår även representanter från näringsliv och andra intressenter. Ambitionen att grunda insatser på ett så kallat underifrånperspektiv innebär ett ansvar att redan i planeringsarbetet bereda plats för andra perspektiv än enbart den offentliga sektorns. Här finns således möjligheter att vidga och berika kunskapen via ett <NOBR>”icke-professionellt”</NOBR> perspektiv.</P>
<P class="p45 ft2">Även bred förankring i referensgrupper</P>
<P class="p50 ft2">Med en storstadspolitik i utveckling är det således viktigt att behålla en öppenhet för nya infallsvinklar och aktörer. Referensgrupper bör därför utses. En flexibel sammansättning av referensgrupper kan således utgå från dagens frågeställningar utan att förlora en beredskap för framtida utmaningar.</P>
<P class="p370 ft6">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37993x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft2">Allt ljus på lokala utvecklingsavtal?</P>
<P class="p208 ft2">De lokala utvecklingsavtalen utgör enligt vår mening en lämplig utgångspunkt för ett nationellt utvärderingsprogram som ryms i det föreslagna institutet. De lokala utvecklingsavtalen utgör i sig en avgränsning kring vilket det är möjligt att formera ett institut. Här finns erfarenheter och kunskaper och, inte minst, en till delar ännu obearbetad kunskapsmassa från ett stort antal utvärderingar.</P>
<P class="p21 ft2">De lokala utvecklingsavtalen kan också tjäna som exempel på att det är viktigt att inte begränsa perspektivet. Det finns en bredd i de storstadspolitiska frågorna som är svår att ignorera. I vår utredning lyfter vi fram möjligheten till ett flerdimensionellt utvärderingsprogram som ansluter till storstadspolitikens eller den urbana politikens tvärsektoriella ansats. Lokala utvecklingsavtal kan studeras som en del av ett flertal interagerande sammanhang. Genom nödvändigheten att studera dessa sammanhang blir det i längden ohållbart att försvara att allt ljus ska fokuseras på en enskild satsning eller begränsad tidsperiod. I stället krävs brett anlagda tvärvetenskapliga utvärderingar som ansluter till politikområdets komplexitet över tid.</P>
<P class="p330 ft2">Varför ett institut?</P>
<P class="p223 ft2">I vårt förslag har vi i dialog med olika intressenter vidgat studieområdet från utvärdering av de lokala utvecklingsavtalen till utvärdering av insatser inom storstadspolitik i dess tvärsektoriella och holistiska ansats. Med denna utgångspunkt är det svårt att motivera en s.k. integrerad utvärderingsorganisation<A href="#page_93"><SPAN class="ft20">4</SPAN></A>. Genom att förlägga ett nationellt utvärderingsuppdrag till ett departement (och dess myndigheter) med sektorsspecifik inriktning, täcks endast en del av det tvärsektoriella storstadspolitiska arbetet. Risken för inlåsning i en sektor motverkar ambitionen att värna om ett holistiskt perspektiv.</P>
<P class="p56 ft2">Statskontoret (2000) konstaterar i sin kartläggning att det finns få tvärsektoriella utvärderingsresurser för regeringskansliet att tillgå. Statskontoret är emellertid i sig ett sektorsövergripande utvärderingsorgan. En möjlighet vore då att förlägga det nationella utvärderingsprogrammet till Statskontoret och där skapa en specialenhet för utvärdering av urbana frågor. Detta leder oss dock till nästa</P>
<P class="p403 ft13"><SPAN class="ft21">4 </SPAN>Se kapitel 6.</P>
<P class="p73 ft6">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p8 ft50">Förslag till ett nationellt utvärderingsprogram</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft2">grundläggande princip för det nationella utvärderingsprogrammet, ambitionen om en bred förankring hos flera intressenter.</P>
<P class="p404 ft2">En förläggning av ett nationellt utvärderingsprogram till en enhet inom befintliga statliga resurser kan innebära svårigheter för övriga intressenter att komma till tals och få ett reellt inflytande. För att främja användbarheten och stimulera samverkan och delaktighet mellan stat, kommun och övriga intressenter redan i initieringsstadiet av utvärderingar föreslår vi en organisationsform där även de <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörerna/intressenterna garanteras en påverkande position. Detta är möjligt att tillhandahålla i institutets form och stämmer väl överens med de erfarenheter och önskemål som framkommit från olika intressenter under utredningens gång.</P>
<P class="p405 ft6">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<P class="p406 ft9"><SPAN class="ft9">8</SPAN><SPAN class="ft86">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p407 ft2">Inledning</P>
<P class="p50 ft2">En utredning är skyldig att redovisa vilka konsekvenser förslagen i ett betänkande har i en rad olika avseenden. De områden som nämns i 15 § kommittéförordningen (1998:1474) är konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller i villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p16 ft2">I förslaget som denna utredning lämnar bedömer vi det som relevant att redovisa en första beräkning av förslagets kostnadsmässiga konsekvenser. I övrigt anser vi inte att förslaget får inverkan på de i 15 § kommittéförordningen nämnda områdena i en sådan omfattning att det är motiverat med en särskild redovisning av konsekvenserna.</P>
<P class="p408 ft2">Kostnadsmässiga konsekvenser</P>
<P class="p160 ft2">Vårt förslag innebär inrättande att ett institut med ett långsiktigt ansvar för att följa och stödja utvecklingen i storstadsområdena, bl.a. genom att upprätta program för utvärdering samt bistå med en kunskapsuppbyggnad av politikområdet.</P>
<P class="p34 ft2">Vid bedömning av de faktiska kostnaderna för det föreslagna institutet krävs kännedom om antalet handläggare, deras löneläge och tjänstgöringsgrad. Likaså krävs kunskap om vilka lokalkostnader och kringkostnader i form av utrustning som tillkommer.</P>
<P class="p4 ft2">Vi föreslår att institutet samlokaliseras med något annat institut eller relevant forskningsmiljö för att uppnå samordningsvinster såväl verksamhetsmässigt som administrativt.</P>
<P class="p409 ft6">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft2">Vår bedömning är att detta institut i ett första skede bemannas med <NOBR>10–15</NOBR> personer. Med en genomsnittlig årskostnad per anställd på ca 750 tkr, skulle förslaget medföra kostnader på uppskattningsvis <NOBR>7–11</NOBR> miljoner kr per år, exklusive kostnader för lokaler.</P>
<P class="p21 ft2">I det fall institutet kan åta sig uppdrag med utvärderings- och forskningsinriktning för annan uppdragsgivare än staten, bör inkomsterna av denna verksamhet disponeras av institutet.</P>
<P class="p41 ft2">Finansiering</P>
<P class="p208 ft2">Vårt förslag omfattar i första hand en principiell struktur för ett nationellt utvärderingsprogram. För att kunna realiseras behöver förslaget ytterligare beredas av instanser med relevant kompetens för att på en mer detaljerad nivå beräkna de kostnadsmässiga konsekvenserna.</P>
<P class="p26 ft2">Vi utgår från att förslaget finansieras inom givna resursramar och att medel för utvärdering och uppföljning av aktuella frågor inom respektive politikområde omprioriteras till institutet.</P>
<P class="p26 ft2">Omfattningen av institutets verksamhet och därav följande resursbehov menar vi är beroende av storstadspolitikens fortsatta inriktning, omfattning och mål. Finansiell resurstilldelning, utöver de grundläggande kostnaderna för institutets basverksamhet som angetts ovan, får avvägas med hänsyn till omfattningen av institutets uppdrag.</P>
<P class="p410 ft6">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB37997x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p411 ft13">Bilaga 1</P>
<P class="p412 ft96">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p10 ft97">Utvärdering av lokala utvecklingsavtal</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p413 ft97">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td67"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p413 ft97">2003:136</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td68"><SPAN class="p8 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td69"><SPAN class="p8 ft98"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 23 oktober 2003.</P>
<P class="p415 ft1">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p416 ft1">En särskild utredare tillkallas för att utvärdera de rapporter m.m. som tagits fram inom ramen för arbetet med lokala utvecklingsavtal. Utredaren skall inventera, sammanställa och analysera rapporterna i syfte att omvandla gjorda erfarenheter till kunskap.</P>
<P class="p417 ft48">Utredaren skall, som ett led i erfarenhetsspridning och kunskapsuppbyggnad, under hand och i lämplig omfattning göra resultatet av sitt arbete tillgängligt för de i de lokala utvecklingsavtalen samverkande parterna, kommuner med liknande situation som kommuner med lokala utvecklingsavtal och för andra intressenter.</P>
<P class="p418 ft1">Slutligen skall utredaren, med beaktande av relevant kompetens inom de områden som är av betydelse för det lokala utvecklingsarbetet, lämna förslag på ett nationellt utvärderingsprogram för lokala utvecklingsavtal.</P>
<P class="p419 ft1">Bakgrund</P>
<P class="p420 ft48">Riksdagen godkände i december 1998 regeringens förslag om mål och inriktning för storstadspolitiken (prop.1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr.1998/99:34). Regeringen beslutade i januari 1999 att det inom Regeringskansliet skulle tillsättas en storstadsdelegation med uppgift att utveckla och samordna den nationella storstadspolitiken. Storstadspolitiken skall införlivas i ordinarie strukturer hos berörda kommuner, statliga myndigheter och andra samverkande aktörer varför inga nya medel beräknats för 2004. Målen för storstadspolitiken är att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt. Storstadspolitiken bör därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet (tillväxtmålet), samt att bryta</P>
<P class="p421 ft6">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft1">den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare (segregationsmålet).</P>
<P class="p179 ft46">Till det senare målet har ett nytt instrument utvecklats för frivillig samverkan mellan staten och vissa storstadskommuner, s.k. lokalt utvecklingsavtal. I avtalen samlas det utvecklingsarbete som görs i tjugofyra stadsdelar i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Sammanlagt har drygt två miljarder kronor avsatts i statliga medel för utvecklingsarbetet. Berörda kommuner – Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Södertälje har till motsvarande belopp gjort olika motprestationer, t.ex. åtaganden via kommunägda bostadsbolag.</P>
<P class="p422 ft48">Till de lokala utvecklingsavtalen hör ett omfattande utvärderingsprogram, dels på nationell nivå, dels på lokal/kommunal nivå genom villkor i respektive avtal om extern utvärdering. Utvärderingsprogrammet är ett led i politikområdets kunskapsuppbyggnad och i att kvalitetssäkra utvecklingsarbetet. Den nationella utvärderingen har Integrationsverket svarat för tillsammans med Mångkulturellt Centrum i Botkyrka kommun som följt ett lokalsamhälles (Fittja) utveckling mer ingående. Integrationsverket har även låtit Lunds universitet ta fram en nordisk kunskapsöversikt.</P>
<P class="p422 ft1">Under 2002 genomfördes en avstämning av det storstadspolitiska arbetet. Avstämningsarbetet har benämnts Storstad och framtid och kommer att redovisas i en skrivelse till riksdagen under 2003. Under avstämningen har redovisats drygt 150 rapporter, utvärderingar och studier av olika slag som tagits fram inom ramen för arbetet med de lokala utvecklingsavtalen.</P>
<P class="p378 ft48">Under hösten 2002 har en dialog förts med berörda kommuner, statliga myndigheter, samverkande parter och forskare knutna till utvecklingsavtalen om behovet av att systematisera gjorda erfarenheter – att omvandla erfarenheter till kunskaper med utgångspunkt i de rapporter m.m. som redovisats under avstämningsarbetet. Regeringen har under våren 2003 initierat arbetet med att utveckla erfarenhetsspridning och kunskapsöverföring nationellt respektive internationellt. En arbetsgrupp kommer att utveckla metoder och instrument för nationellt erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring inom ramen för lokala utvecklingsavtal. Arbetsgruppen leds av Huddinge kommun som av regeringen beviljats särskilda medel för detta. För att samordna en kartläggning av motsvarande internationellt erfarenhetsutbyte har regeringen även beviljat Stockholms kommun särskilda medel.</P>
<P class="p423 ft6">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td71"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft1">Storstadsdelegationen har särskilt betonat vikten av att erfarenhetsspridning och kunskapsuppbyggnad sker parallellt med det fortsatta arbetet i kommunerna för att undvika avbrott i utvecklingen av stadsdelarna.</P>
<P class="p6 ft1">Uppdraget</P>
<P class="p424 ft2">Omvandla erfarenheter till kunskap</P>
<P class="p425 ft1">Utredaren skall utvärdera de rapporter m.m. som tagits fram inom ramen för arbetet med lokala utvecklingsavtal. Utredaren skall inventera, sammanställa och analysera rapporterna i syfte att omvandla gjorda erfarenheter till kunskap. Tydlig åtskillnad skall göras mellan erfarenheter, t.ex. goda exempel, och underbyggd kunskap. Ett jämställdhetsperspektiv skall anläggas.</P>
<P class="p6 ft2">Sprida erfarenheter under utredningens gång</P>
<P class="p425 ft48">Storstadspolitiken skall generellt sett bidra till att vunna erfarenheter sprids såväl inom storstadsregionerna som till landet i övrigt. Utredaren skall, som ett led i erfarenhetsspridning och kunskapsuppbyggnad, under hand och i lämplig omfattning göra resultatet av sitt arbete tillgängligt för de i de lokala utvecklingsavtalen samverkande parterna, kommuner med liknande situation som kommuner med lokala utvecklingsavtal och för andra intressenter. Utredaren skall vidare överväga och föreslå hur erfarenheterna av de lokala utvecklingsavtalen bör spridas i ett längre perspektiv. Ett nära samarbete förutsätts ske med den arbetsgrupp Huddinge kommun leder för att utveckla metoder och instrument kring erfarenhetsspridning och kunskapsöverföring samt med Stockholms kommun kring kartläggningen av motsvarande internationellt erfarenhetsutbyte. Samarbetet skall syfta till att stärka det pågående operativa arbetet i stadsdelar som omfattas av lokalt utvecklingsavtal.</P>
<P class="p426 ft6">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft2">Föreslå ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram</P>
<P class="p208 ft1">Integrationsverkets slutrapport som lämnades i juni 2002 pekar på att det vid den tidpunkten var för tidigt att bedöma effekter av gjorda insatser inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen. Det långsiktiga utvecklingsarbete som bedrivs inom storstadspolitiken behöver ett långsiktigt utvärderingsperspektiv. Utredaren skall, med beaktande av relevant kompetens inom de områden som är av betydelse för det lokala utvecklingsarbetet, föreslå ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram för lokala utvecklingsavtal. Utredaren skall i denna del lämna ett delbetänkande senast den 30 april 2004.</P>
<P class="p22 ft1">Att beakta i övrigt</P>
<P class="p208 ft1">Utredaren är oförhindrad att arbeta med referensgrupper och arbetsgrupper.</P>
<P class="p26 ft1">Utredaren skall beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslag som lämnas. Utredaren skall vid eventuella kostnadsökningar även föreslå finansiering.</P>
<P class="p427 ft1">Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2005.</P>
<P class="p428 ft1">(Justitiedepartementet)</P>
<P class="p429 ft6">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB379101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p411 ft13">Bilaga 2</P>
<P class="p412 ft96">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p10 ft97">Tilläggsdirektiv till utredningen om</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td73"><SPAN class="p430 ft97">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td72"><SPAN class="p10 ft97">utvärdering av lokala utvecklingsavtal</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td73"><SPAN class="p430 ft97">2004:40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p10 ft10">(Ju 2003:10)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2004</P>
<P class="p415 ft2">Förlängd tid för delbetänkande</P>
<P class="p420 ft48">Med stöd av regeringens bemyndigande den 23 oktober 2003 tillkallade statsrådet Mona Sahlin en särskild utredare med uppdrag att utvärdera de rapporter m.m. som tagits fram inom ramen för arbetet med de lokala utvecklingsavtalen (dir. 2003:136). Uppdraget skall enligt direktiven redovisas senast den 31 mars 2005. Utredaren skall även lämna ett förslag på ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram av lokala utvecklingsavtal. Förslaget skall enligt direktiven redovisas i ett delbetänkande senast den 30 april 2004. Utredaren har begärt att tiden för delbetänkandet förlängs.</P>
<P class="p431 ft1">Tidpunkten för redovisningen av delbetänkandet ändras till senast den 15 juli 2004.</P>
<P class="p432 ft1">(Justitiedepartementet)</P>
<P class="p433 ft6">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB379102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p411 ft13">Bilaga 3</P>
<P class="p414 ft9">Metodappendix</P>
<P class="p434 ft10">Fokusgrupper som metod</P>
<P class="p435 ft2">Fokusgrupp är en form av gruppintervju där ett mindre antal gruppmedlemmar diskuterar och samtalar kring ett givet ämne under mer eller mindre strukturerade former. Gruppens diskussion dokumenteras i någon form och innehållet analyseras. En moderator håller i de strukturella ramarna för gruppintervjun.</P>
<P class="p436 ft2">Med en fokusgrupp som intervjumetod lyssnar man till vad gruppmedlemmarna själva anser vara viktiga aspekter av ett ämne och kan därmed få fram en bred skala av åsikter och värderingar kring en fråga. Fokus ligger på hur en viss grupp tillsammans tänker kring ett fenomen.</P>
<P class="p437 ft41">Fokusgrupper är en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämne som bestämts av forskaren.<A href="#page_102"><SPAN class="ft42">1</SPAN></A></P>
<P class="p438 ft2">Användningen av fokusgrupper som forskningsmetod tillämpas inom flera olika discipliner såsom pedagogik, folkhälsovetenskap och marknadsföring. Inom näringslivet har man använt metoden för att förutse framtida behov och utveckla nya produkter. Man använder även metoden för att utvärdera olika projekt i bl.a. kommunal verksamhet. Metoden har sitt ursprung i <NOBR>1930-talets</NOBR> USA då bl.a. Robert Merton använde den för att undersöka sociala fenomen. Under lång tid användes metoden framförallt för marknadsundersökningar, men har sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> åter vunnit terräng inom den akademiska forskningen.</P>
<P class="p439 ft13"><SPAN class="ft12">1 </SPAN>Morgan (1996) i Wibeck, Victoria (2000) Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur, Lund</P>
<P class="p440 ft6">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft10">Analys och transkription</P>
<P class="p223 ft2">Gruppintervjuerna har i vårt fall dokumenterats genom att diskussionerna har spelats in på band. Dessa har i sin tur transkriberats och återfinns som ett skriftligt dokument. För att få en översikt av materialet har vi därefter analyserat svaren genom att i första hand kategorisera dem med hjälp av tematiserade frågor som vi ställt till gruppen. Vi har därpå försökt lokalisera mönster, trender och tendenser och återkommande teman samt gjort jämförelser och kontrasterat svaren mellan grupperna. På detta vis har vi haft möjlighet att analysera vilka åsikter och värderingar som finns i varje grupp och om likartade åsikter och värderingar återkommer i alla grupper. Finns det motstridiga resonemang såväl inom som mellan grupperna? Har man varit eniga inom gruppen? Vilka frågor har varit mest angelägna för gruppen att föra fram? Har samma aspekt återkommit i flera grupper? Analysarbetet av fokusgrupperna har varit tidskrävande men utgör samtidigt en bred bas för de olika perspektiv och önskemål utredningen har att ta ställning till. Genom att jämföra åsikter och förslag från separata grupper som är homogena inbördes, dvs. där gruppdeltagarna har likartade roller och funktioner i förhållande till de lokala utvecklingsavtalen, kan vi få en bild av när åsikter och värderingar är samstämmiga respektive skiljer sig åt utifrån de olika perspektiven.</P>
<P class="p441 ft10">Syftet med fokusgrupper</P>
<P class="p223 ft2">Vårt syfte med fokusgrupperna har varit att ta del av åsikter och idéer om hur ett bra nationellt utvärderingsprogram för lokala utvecklingsavtal kan se ut ur så många perspektiv som möjligt. Genom fokusgrupperna har vi fått möjlighet att ta del av de erfarenheter och den kunskap som finns på området, de önskemål om och eventuellt behov av ett nationellt utvärderingsprogram, samt förslag på hur ett utvärderingsprogram kan organiseras för att ge mesta möjliga utfall. I fokusgrupperna har deltagarna möjlighet att diskutera med varandra och på detta sätt pröva sina idéer och erfarenheter och i vissa fall gemensamt resonera sig fram till nya förslag. Vi har framförallt undersökt frågan om vad som ur olika aspekter skulle göra ett nationellt utvärderingsprogram användbart. Våra frågor till fokusgruppen kan sammanfattas under följande rubriker:</P>
<P class="p442 ft6">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td71"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft2">1. Användbarhet</P>
<P class="p443 ft2">Behövs ett nationellt utvärderingsprogram? Hur ska ett nationellt utvärderingsprogram se ut för att du ska uppfatta det som användbart? Vilka är målgrupperna för och användarna av ett nationellt utvärderingsprogram?</P>
<P class="p444 ft2">2. Syfte och innehåll</P>
<P class="p443 ft2">Vad är studieobjektet? Vad ska ett nationellt utvärderingsprogram studera/följa?</P>
<P class="p0 ft2">Vad är syftet med ett nationellt utvärderingsprogram?</P>
<P class="p365 ft2">Vad är viktiga egenskaper hos och vad kräver du av ett nationellt utvärderingsprogram?</P>
<P class="p353 ft2">Vad är det nationella utvärderingsprogrammets innehåll, funktion och uppgift?</P>
<P class="p444 ft2">3. Organisation</P>
<P class="p445 ft2">Hur ska ett nationellt utvärderingsprogram organiseras?</P>
<P class="p446 ft2">Var ska det nationella utvärderingsprogrammet placeras organisatoriskt? Vem har huvudansvaret?</P>
<P class="p447 ft2">Vem avgör, beställer och ingår i det nationella utvärderingsprogrammet? Vem utför analyser och utvärderingar?</P>
<P class="p448 ft2">4. Tidigare erfarenheter och konkreta exempel</P>
<P class="p443 ft2">Vilka är dina erfarenheter av utvärderingar inom de lokala utvecklingsavtalen och på annat håll?</P>
<P class="p449 ft10">Val av grupper</P>
<P class="p15 ft2">Vi uppfattade det som angeläget att identifiera behov och önskemål om ett nationellt utvärderingsprogram från så många nivåer som möjligt. De fokusgrupper vi bjudit in består bl.a. av statliga och kommunala tjänstemän på olika nivåer, utvärderare och medborgare i de berörda stadsdelarna. Följande fokusgrupper deltog:</P>
<P class="p303 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft45">Medborgare i stadsdelar berörda av de lokala utvecklingsavtalen</SPAN></P>
<P class="p450 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft45">Lokala projektledare (har ansvar för ett projekt inom de lokala utvecklingsavtalen, arbetar konkret i verksamheten)</SPAN></P>
<P class="p451 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft45">Lokalt utvecklingsansvariga (har ett övergripande ansvar för olika projekt inom de lokala utvecklingsavtalen i en stadsdel)</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft45">Lokala utvärderare</SPAN></P>
<P class="p452 ft6">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft45">Kommunala samordnare i de sju kommunerna med lokala utvecklingsavtal(har ett övergripande ansvar på central, kommunal nivå för avtal och insatser inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen)</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft45">Storstadskansliet</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft2">7.</SPAN><SPAN class="ft45">Storstadsdelegationens referensgrupp; centrala myndigheter</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft2">8.</SPAN><SPAN class="ft45">Storstadskansliets referensgrupp, departementstjänstemän</SPAN></P>
<P class="p247 ft2">Valet av fokusgrupper speglar i första hand en önskan om att mångfaldiga perspektivet, att få fram en bredare skala av idéer. Material från fokusgrupper är dock inte generaliserbart i representativ mening, om man med det menar att man täcker in ett stort antal av de personer som ryms inom respektive kategori.</P>
<P class="p21 ft2">I ett par fall har vi dock nått alla; de kommunala samordnarna som är sju till antalet har därmed utgjort en egen fokusgrupp, likaså har tjänstemännen på storstadskansliet utgjort en egen fokusgrupp. Om vi däremot skulle ha samma ambition när vi önskar se på ett nationellt utvärderingsprogram med ett perspektiv från de medborgare som bor i de bostadsområden som berörs av de lokala utvecklingsavtalen, så stöter vi genast på urvalsproblem. Antalet medborgare i dessa bostadsområden uppgår tillsammans till en kvarts miljon. Det som förenar dem är att de är bosatta inom de geografiska ramar som bostadsområdet utgör. Av dessa har vi bara träffat ett fåtal personer. Dessa personer har dock tillfört ett viktigt bidrag till hur man kan se på ett nationellt utvärderingsprogram ur detta perspektiv.</P>
<P class="p399 ft2">Lokala utvärderare är tillsammans med lokalt utvecklingsansvariga och lokala projektledare många till antalet, det har inte heller här varit möjligt att bjuda in alla. När det gäller de statliga referensgrupperna bestående av personer som representerar sina respektive departement och myndigheter, har vi haft möjlighet att bjuda in de referensgrupper som bildats för storstadsdelegationens arbete.</P>
<P class="p56 ft2">I en önskan att erhålla ett nationellt perspektiv och få ta del av lokala erfarenheter valde vi att förlägga fokusgrupper till de tre storstadsområdena. I Malmö träffade vi lokala utvärderare och lokala projektledare. I Göteborg träffade vi medborgare i de berörda bostadsområdena och i Stockholm de statliga tjänstemännen samt kommunala samordnare och lokalt utvecklingsansvariga. En möjlighet hade varit att träffa grupper av lokala projektledare, grupper med medborgare, grupper av utvärderare i var och en av de sju</P>
<P class="p453 ft6">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td71"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft2">kommunerna. Tid för materialinsamling och bearbetning för detta har dock inte funnits. Ytterligare alternativ hade varit att bilda fokusgrupper genom att bjuda in t.ex. en utvärderare från varje berörd kommun. I detta fall försvåras rekrytering och planering, bl.a. eftersom deltagarna i högre grad är okända för varandra. En viss kännedom om varandra i gruppen underlättar utbytet av idéer och förslag.</P>
<P class="p60 ft2">I flera fall har vi således haft fokusgrupper vars deltagare redan är en existerande grupp, t.ex. storstadskansliet och referensgrupperna. Fördelar med existerande grupper är att medlemmarna känner varandra, att rekryteringen underlättas och det ger en inblick i den sociala kontext där idéerna formas och beslut fattas. Risker med existerande grupper är att ämnen och synpunkter kan tas för givna och att det kan finnas en strävan i gruppen att undvika konflikter. I andra fall har deltagarna i fokusgrupperna haft någon kännedom om varandra, de har mötts i andra sammanhang eller arbetat ihop. Så är det t.ex. med de lokala utvärderarna och med medborgarna i de berörda bostadsområdena som tidigare mötts i olika sammanhang och i vissa fall haft samma referenspunkter i det lokala utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p454 ft10">Lista på de personer som bjudits in till fokusgrupperna</P>
<P class="p85 ft2">Följande personer har bjudits in till fokusgrupp. Möjligheten för de inbjudna att delta i fokusgrupperna har varierat. Fokusgrupperna har utgjorts av <NOBR>3–8</NOBR> personer. Sammanlagt har ett drygt <NOBR>40-tal</NOBR> personer deltagit.</P>
<P class="p455 ft2">Fokusgrupp med kommunala samordnare i de sju kommuner som berörs av de lokala utvecklingsavtalen</P>
<P class="p393 ft2">Eva Bjurholm, Södertälje</P>
<P class="p366 ft2">Pia Borg, Göteborg</P>
<P class="p0 ft2">Bengt Eliasson, Botkyrka</P>
<P class="p0 ft2">Kerstin Z Johansson, Huddinge</P>
<P class="p366 ft2">Johnny Ridemar, Stockholm</P>
<P class="p0 ft2">Britta Ström, Malmö</P>
<P class="p0 ft2">Karin Wahlgren, Haninge</P>
<P class="p456 ft6">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft2">Fokusgrupp med Storstadskansliet</P>
<P class="p457 ft2">Mårten Arnberg</P>
<P class="p366 ft2">Lars Karlberg</P>
<P class="p0 ft2">Evert Kroes</P>
<P class="p0 ft2">Beatrice Larsson</P>
<P class="p366 ft2">Petter Liljeblad</P>
<P class="p0 ft2">Anneli Lindström</P>
<P class="p0 ft2">Tommi Riihonen</P>
<P class="p366 ft2">Ylva Ringhag</P>
<P class="p6 ft2">Fokusgrupp med lokala utvärderare i Malmö</P>
<P class="p393 ft2">Berit Andersson, Lunds universitet</P>
<P class="p0 ft2">Pieter Bevelander, Malmö högskola</P>
<P class="p366 ft2">Per Broome, Malmö högskola</P>
<P class="p0 ft2">Benny Carlson, Lunds universitet</P>
<P class="p0 ft2">Agneta Hedblom, Lunds universitet</P>
<P class="p366 ft2">Marianne Liedholm, Lunds universitet</P>
<P class="p0 ft2">Göran Lindberg, Lunds universitet</P>
<P class="p0 ft2">Jonas Otterbeck, Malmö högskola</P>
<P class="p366 ft2"><NOBR>Eva-Kristina</NOBR> Salameh, Lunds universitet</P>
<P class="p0 ft2">Jill Sörensen, Lunds universitet</P>
<P class="p0 ft2">Joakim Tranqvist, Arbetslivsinstitutet</P>
<P class="p45 ft2">Fokusgrupp med medborgare i stadsdelar i Göteborg berörda av Lua</P>
<P class="p393 ft2">Sten Danielsson, Gårdsten</P>
<P class="p0 ft2">Parvanah Heidari, Bergsjön</P>
<P class="p0 ft2">Haky Jasim, Bergsjön</P>
<P class="p366 ft2">Golam Lasaki, Hjällbo</P>
<P class="p0 ft2">Augin Marawgeh, Hjällbo</P>
<P class="p0 ft2">Meharite Okbutsion, Gårdsten</P>
<P class="p45 ft2">Fokusgrupp med lokalt utvecklingsansvariga i Stockholm</P>
<P class="p393 ft2">Anders Anagrius, <NOBR>Spånga-Tensta</NOBR></P>
<P class="p0 ft2">Christina Hermansson, Kista</P>
<P class="p0 ft2">Majlis Karlsen, Rinkeby</P>
<P class="p248 ft6">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td71"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft2">Sergio Leiva, Vantör</P>
<P class="p459 ft2">Lena K Roth, Skärholmen</P>
<P class="p460 ft2"><NOBR>Per-Eric</NOBR> Siljestam, <NOBR>Spånga-Tensta</NOBR></P>
<P class="p459 ft2">Susanne Tengberg, Kista</P>
<P class="p461 ft2">Fokusgrupp med storstadskansliet referensgrupp; departementstjänstemän</P>
<P class="p462 ft2"><NOBR>Eva-Maria</NOBR> Forsberg, Näringsdepartementet</P>
<P class="p459 ft2">Monica Fundin, Kulturdepartementet</P>
<P class="p459 ft2">Helena Hagelroth, Näringsdepartementet</P>
<P class="p460 ft2">Michael Hagos, Justitiedepartementet</P>
<P class="p459 ft2">Magnus Holmén, Justitiedepartementet</P>
<P class="p459 ft2">Annika Hägg, Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p460 ft2">Urban Lindberg, Socialdepartementet</P>
<P class="p459 ft2">Eva Lönnberg, Finansdepartementet</P>
<P class="p459 ft2">Karin <NOBR>Nilsson-Kelly,</NOBR> Socialdepartementet</P>
<P class="p460 ft2">Niklas Sjölin, Finansdepartementet</P>
<P class="p459 ft2">Catharina Staaf, Justitiedepartementet</P>
<P class="p459 ft2">Ebba Wallgårda, Finansdepartementet</P>
<P class="p460 ft2">Erik Westman, Miljödepartementet</P>
<P class="p463 ft2">Fokusgrupp med storstadsdelegationens referensgrupp; centrala myndigheter</P>
<P class="p462 ft2">Maria Ahlsved, NUTEK</P>
<P class="p464 ft2">Jan Andersson, Brottsförebyggande rådet Inger Ashing, Ungdomsstyrelsen</P>
<P class="p465 ft2">Björn Astborn, Rikspolisstyrelsen Anna Barklund, Statens skolverk</P>
<P class="p466 ft2">Jan Boström, Försäkringskasseförbundet Åsa Börjesson, Socialstyrelsen</P>
<P class="p467 ft2"><NOBR>Jan-Åke</NOBR> Brorsson, Försäkringskasseförbundet Andreas Carlgren, Integrationsverket</P>
<P class="p468 ft2">Annica Dahl, Statens kulturråd Malin Dahlberg, Barnombudsmannen</P>
<P class="p469 ft2">Pia Ekholm, Myndigheten för skolutveckling Ylva Eklund, Riksförsäkringsverket</P>
<P class="p460 ft2">Suss Forssman, Myndigheten för skolutveckling</P>
<P class="p470 ft6">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p471 ft2">Ale Friberg, Riksförsäkringsverket Jonas Frykman, Folkhälsoinstitutet Sten Heckscher, Rikspolisstyrelsen Anna Hedborg, Riksförsäkringsverket Eva Hedman, Boverket</P>
<P class="p472 ft2">Anna Hellstadius, Arbetsmarknadsstyrelsen Kjell Jansson, NUTEK</P>
<P class="p473 ft2">Anders Johansson, Arbetsmarknadsstyrelsen Anita Jonsson, Statens kulturråd</P>
<P class="p474 ft2">Rolf Jonsson, Riksidrottsförbundet Inger Liljequist, Riksantikvarieämbetet Leif Linde, Ungdomsstyrelsen</P>
<P class="p475 ft2">Bernt Lundgren, Folkhälsoinstitutet Lena Nyberg, Barnombudsmannen Kristina Rennerstedt, Statens kulturråd Knut Rexed, Statskontoret</P>
<P class="p476 ft2">Maria Roselius, Socialstyrelsen Andreas Sandberg, Integrationsverket Mikael Santoft, Riksidrottsförbundet Per Thullberg, Statens skolverk</P>
<P class="p477 ft2">Ines Uusman, Boverket Kerstin Wigzell, Socialstyrelsen</P>
<P class="p0 ft2">Gunnar Ågren, Folkhälsoinstitutet</P>
<P class="p478 ft6">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<P class="p411 ft13">Bilaga 4</P>
<P class="p412 ft99">Översikt över möten och samtal</P>
<P class="p479 ft97">Kontaktlista</P>
<P class="p480 ft2">Avseende kontakter med grupper, institutioner och enskilda under utredningens gång kring ett nationellt utvärderingsprogram.</P>
<P class="p415 ft1">Utredaren har arrangerat följande fokusgruppsmöten:</P>
<P class="p481 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Kommunsamordnare från de sju kommunerna </SPAN><NOBR>(2004-05-04)</NOBR></P>
<P class="p482 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Lokala projektledare i Malmö </SPAN><NOBR>(2004-05-26)</NOBR></P>
<P class="p483 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Lokala utvecklingsansvariga i Stockholm </SPAN><NOBR>(2004-05-03)</NOBR></P>
<P class="p484 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Medborgare från stadsdelar i Göteborg som omfattas av de lokala </SPAN><NOBR>utvecklingsavtalen(2004-05-27)</NOBR></P>
<P class="p485 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Storstadsdelegationens referensgrupp; representanter från centrala myndigheter </SPAN><NOBR>(2004-05-05)</NOBR></P>
<P class="p482 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Storstadskansliet </SPAN><NOBR>(2004-05-06)</NOBR></P>
<P class="p486 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Storstadskansliets referensgrupp; departementstjänstemän </SPAN><NOBR>(2004-05-06)</NOBR></P>
<P class="p487 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Utvärderare av insatser inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen i Malmö</SPAN></P>
<P class="p483 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">(2004-04-28)</SPAN></NOBR></P>
<P class="p488 ft1">Utredaren har medverkat vid följande dialogmöten arrangerade av respektive kommun och storstadskansliet:</P>
<P class="p481 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Södertälje </SPAN><NOBR>(2004-02-05)</NOBR></P>
<P class="p483 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Huddinge </SPAN><NOBR>(2004-02-11)</NOBR></P>
<P class="p482 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Botkyrka </SPAN><NOBR>(2004-02-12)</NOBR></P>
<P class="p483 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Göteborg </SPAN><NOBR>(2004-02-16)</NOBR></P>
<P class="p483 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Stockholm </SPAN><NOBR>(2004-02-20)</NOBR></P>
<P class="p482 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Haninge </SPAN><NOBR>(2004-03-02)</NOBR></P>
<P class="p489 ft6">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Malmö </SPAN><NOBR>(2004-03-08)</NOBR></P>
<P class="p117 ft1">Utredaren haft möte med följande grupper:</P>
<P class="p490 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Arbetslivsinstitutet i Malmö</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Göteborgs utvärderargrupp</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Huddingegruppen</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Internationella gruppen</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Storstadskansliet</SPAN></P>
<P class="p491 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Södertörns utvärderargrupp och representanter från kommunerna</SPAN></P>
<P class="p492 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Storstadsdelegationens referensgrupp; representanter från centrala myndigheter</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Kommunsamordnargrupp i Göteborg</SPAN></P>
<P class="p493 ft1">Utredararen har därutöver haft enskilda intervjuer och samtal med följande personer:</P>
<P class="p494 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Susanne Ackum, IFAU</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Roger Andersson, forskare vid Uppsala universitet</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Pia Borg, kommunsamordnare i Göteborg</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Verner Denvall, forskare vid Lunds universitet</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Anders Forslund, IFAU</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Jonas Frykman, Folkhälsoinstitutet</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Jan Holmer, professor vid Arbetslivsinstitutet i Göteborg</SPAN></P>
<P class="p495 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Hassan Hosseini Kaladjahi, forskare vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka</SPAN></P>
<P class="p496 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Paul Lappalainen, särskild utredare i strukturella diskrimineringskommittén</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Anna Lindström, Svenska Kommunförbundet</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Margarita Lopez Sandberg, projektledare i Malmö</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Bernt Lundgren, Folkhälsoinstitutet</SPAN></P>
<P class="p497 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Marcus Lundgren, statlig utredare i strukturella diskrimineringskommittén</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Cecilia Lövgren, f.d. projektledare i Stockholm</SPAN></P>
<P class="p498 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Johnny Ridemar och Eva Zoll Tegbäck, stadsledningskontoret i Stockholm</SPAN></P>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Maria Roselius, Socialstyrelsen (IMS)</SPAN></P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft14">•</SPAN><SPAN class="ft75">Andreas Sandberg, Integrationsverket</SPAN></P>
<P class="p499 ft6">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td71"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Britta Ström, kommunsamordnare i Malmö</SPAN></P>
<P class="p501 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Kaija Suur Nuuja, Länsarbetsnämnden, (tidigare på Integrationsverket)</SPAN></P>
<P class="p502 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Joakim Tranquist, forskningsassistent vid Arbetslivsinstitutet i Malmö</SPAN></P>
<P class="p483 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Evert Vedung, forskare vid Uppsala universitet</SPAN></P>
<P class="p482 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Sture Öberg, ITPS</SPAN></P>
<P class="p415 ft1">Övriga möten, konferenser och studiebesök</P>
<P class="p481 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Studiebesök Dutch Urban Expert Center, Holland</SPAN></P>
<P class="p483 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Deltagande i Bostadsseminarievecka, IBF, Gävle</SPAN></P>
<P class="p482 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Medverkande vid Seminarium om storstad, </SPAN><NOBR>FORSA-Syd,</NOBR> Malmö</P>
<P class="p483 ft2"><SPAN class="ft100">•</SPAN><SPAN class="ft101">Medverkande vid seminariedag i Rinkeby</SPAN></P>
<P class="p503 ft6">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<P class="p411 ft13">Bilaga 5</P>
<P class="p504 ft9">Viktiga egenskaper vid val av organisationsmodell</P>
<P class="p505 ft1">Text ur:</P>
<P class="p506 ft1"><NOBR>Dahler-Larsen,</NOBR> Peter & Hanne Foss Hansen (2003) Organising Evaluation: A Review of Danida´s Evaluation Practice Compared to Practices in Other Danish Policy Areas, Appendix 1 in Lundgren, North & Rist: A Review of Evaluation in Danida (2003), Ministry of Foreign Affairs, Copenhagen, Denmark</P>
<P class="p419 ft10">Sammanfattning och översättning</P>
<P class="p507 ft48">De två danska forskarna Peter <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Hanne Foss Hansen (2003) har i sin forskning identifierat sex kriterier eller krav som kan användas som stöd för att värdera olika sätt att organisera utvärdering kring omfattande programverksamheter. Forskarna utgår dels från aktuell utvärderings- och forskningslitteratur, dels från studier genomförda kring en omfattande projektverksamhet inom Danida, den danska motvarigheten till SIDA</P>
<P class="p508 ft1"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft102">Opartiskhet och ansvarighet. Kravet förutsätter en tilltro till att man genom systematiska, empiriska metoder kan få tillgång till en opartisk dokumentation. Den utvärderade organisationen kan därmed hållas ansvarig för sina aktiviteter, effektivitet och måluppfyllelse.</SPAN></P>
<P class="p509 ft48"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft103">Oberoende. Det ideala förhållandet vore att den utvärderade organisationen inte hierarkiskt kan bestämma över utvärderarna, inte utöva politiskt inflytande på hans/hennes metoder, kriterier och arbetsförhållanden och inte styra de nuvarande och framtida resurser som utvärderaren har tillgång till. Detta kompliceras dock av att det i själva uppdragsrelationen finns ett visst beroende inbyggt. För att få nödvändiga data behöver utvärderaren utveckla ett fungerande samarbete med den utvärderade organisationen. I denna dialog mellan den utvärderade</SPAN></P>
<P class="p510 ft6">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p511 ft46">organisationen och utvärderaren skapas ofta en viss förståelse mellan parterna. Detta kan i vissa lägen te sig problematiskt då en relation till uppdragsgivaren kan påverka handlingsutrymme och perspektiv, inte minst då uppdraget utförs som en del i den pågående insatsen. Även om utvärderaren skulle vara oberoende av den utvärderade organisationen är han eller hon inte oberoende av omgivande politiska, ekonomiska och ideologiska strukturer. Oberoende kan således alltid betraktas som relativt. Kriteriet om oberoende kan i viss mån tolkas som en misstro mot eller oro för att offentliga aktörer vill främja sina egna och den egna organisationens intressen på bekostnad av samhällets intresse i stort och därför inte tillhandahålla opartiska data om sig själv.</P>
<P class="p512 ft48"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft103">Förmåga att bidra till internt lärande (erfarenhetsspridning). Detta innebär att utvärderingssystemet har en förmåga att stärka det lokala användandet av utvärderingen genom erfarenhetsinsamling. </SPAN><NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen lyfter fram fem argument som de menar bidrar till internt lärande: 1) Att utvecklingsorienterade utvärderingar (s.k. formande) med fokus på implementerings- och utvecklingsprocesser är att föredra framför slututvärderingar med sikte på värdering av effekter (s.k. summativa). 2) Utvärderingens metoder och kriterier skall uppfattas som relevanta för dem som är involverade i genomförandet av programmen (vilket enligt <NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen oftast inte fallet med s.k. opartiska, ofta statistiska, data som är producerade på avstånd). 3) En tät och löpande dialog bör äga rum mellan intressenter och utvärderare för att öka utvärderingens relevans för dem som arbetar lokalt med programmen.</P>
<P class="p513 ft1"><SPAN class="ft1">4)</SPAN><SPAN class="ft104">Om de programansvariga är indragna och deltar i utvärderingen ökar troligheten att utvärderingen faktiskt blir använd.</SPAN></P>
<P class="p514 ft1"><SPAN class="ft1">5)</SPAN><SPAN class="ft105">All kunskap innehåller val av perspektiv. Det är tveksamt om systematiska, empiriska metoder kan sägas leda till en opartisk dokumentation fri från värderingar. Därmed kan opartiskhet och oberoende ses som mindre viktiga krav, till förmån för förespråkare för en tämligen pragmatisk och brukarorienterad uppfattning om utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p515 ft1"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft102">Förmåga att bidra till utveckling av kunskap genom utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p516 ft56"><NOBR>Dahler-Larsen</NOBR> och Foss Hansen menar att utvärderingar bidrar till utveckling av idéer, begrepp och teorier inom och mellan olika politiska områden. Det avgörande för kunskapsbildningen</P>
<P class="p41 ft6">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td71"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft1">är i vilken grad utvärderingens slutsatser omformas till idéer, begrepp och teorier av abstrakt och generell karaktär. I exempelvis s.k. teoribaserad utvärderingsmodell utgår man från en teoretisk hypotes om programeffekter som stöd för att förklara hur en bestämd intervention leder till ett bestämt förväntat resultat under olika tidsperioder och under vilka förutsättningar det är troligt att dessa resultat förekommer se vidare (Dahler- Larsen/Foss Hansen). Därmed kan man se det som angeläget att ett utvärderingssystem kan länkas samman med existerande teorier på området och på motsvarande sätt tillhandahålla resultat som bidrar till en bredare utveckling av idéer, begrepp och teorier.</P>
<P class="p518 ft48"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft103">Förmåga att behålla och utveckla utvärderingskompetens. Detta beror i hög grad på hur utvärderingsprogrammet är utformat.</SPAN></P>
<P class="p519 ft48"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft103">Förmåga att skräddarsy individuella utvärderingar, så att utvärderingen passar till en bestämd aktivitet, en bestämd målsättning och en bestämd lokal kontext. Här uppmärksammas risken att fastna i standardlösningar (recept) och rutiner, vilket stärker tendensen att reagera på olika problem med mer likartade lösningar än problemets art egentligen ger anledning till. Ett sådant bestämt angreppssätt leder långtifrån alltid till ett bästa metodmässiga val i alla lägen med hänsyn till variationen i de utvärderingsmässiga problem som ska lösas. Här kan det ses som en kvalitetsaspekt att utvärderingsprogrammet stödjer att olika utvärderingsproblem blir mött med olika angreppssätt.</SPAN></P>
<P class="p520 ft6">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<P class="p411 ft13">Bilaga 6</P>
<P class="p414 ft9">Källförteckning</P>
<P class="p521 ft2"><SPAN class="ft1">Andersson, Roger (1997). </SPAN>Från projekt till process. Nationell utvärdering av statens insatser i utsatta bostadsområden. <SPAN class="ft1">(IN97/1507/IE) Regeringskansliet, Inrikesdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p522 ft1">Brante, Thomas & Eva Fasth (1982). <SPAN class="ft2">Termer i sociologi. Innebörd och sammanhang. </SPAN>Libers förlag.</P>
<P class="p523 ft1">Dahlberg, Magnus & Evert Vedung (2001). <SPAN class="ft2">Demokrati och brukarutvärdering. </SPAN>Studentlitteratur, Lund.</P>
<P class="p523 ft1"><NOBR>Dahler-Larsen,</NOBR> Peter & Hanne Foss Hansen (2003). <SPAN class="ft2">Organising Evaluation: A Review of Danida´s Evaluation Practice Compared to Practices in Other Danish Policy Areas. </SPAN>Appendix 1 in Lundgren, North & Rist: <SPAN class="ft2">A Review of Evaluation in Danida </SPAN>(2003). Ministry of Foreign Affairs, Copenhagen, Denmark.</P>
<P class="p522 ft2"><SPAN class="ft1">Denvall, Verner (2001). </SPAN>Viljen vi veta, viljen vi förstå… Kunskapsbildning inom socialtjänsten. <SPAN class="ft1">Rapport 2001:2, Blekinge </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">FoU-enhet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p524 ft2"><SPAN class="ft1">Ds 1998:57. </SPAN>Kommittéerna och bofinken. Kan en kommitté se ut hur som helst? <SPAN class="ft1">Regeringskansliet, Finansdepartementet. Rapport till ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). Även separat upplaga med bilagor.</SPAN></P>
<P class="p525 ft48">Furubo, <NOBR>Jan-Eric</NOBR> (2004). <SPAN class="ft62">Utvärdering i Sverige. </SPAN>Inledningsanförande vid SVUF:s (Svenska Utvärderingsföreningens) konferens april 2004.</P>
<P class="p524 ft1">Furubo, <NOBR>Jan-Eric,</NOBR> Ray C. Rist & Rolf Sandahl, (2002). <SPAN class="ft2">International Atlas of Evaluation. </SPAN>New Brunswick, NJ.</P>
<P class="p526 ft6">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft62"><SPAN class="ft48">GHK (2003). </SPAN><NOBR>Ex-post</NOBR> Evaluation Urban Community Initiative <NOBR>(1994–1999).</NOBR> <SPAN class="ft48">Final report. (finns att hämta på: www.europa.eu.int/comm/regional_policy/urban2/documents_en.htm)</SPAN></P>
<P class="p122 ft1">Halvorsen, Knut (1992). <SPAN class="ft2">Samhällsvetenskaplig metod. </SPAN>Studentlitteratur, Lund.</P>
<P class="p122 ft2"><SPAN class="ft1">Haraldsson, Jennie (2004). </SPAN>Självvärdering som utvärderingsmetod inom Storstadssatsningen i Göteborg. <SPAN class="ft1">Institutet för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p122 ft2"><SPAN class="ft1">Hauberger m.fl. (2002). </SPAN>Lokala investeringsprogram – en förstudie inför utvärderingen. <SPAN class="ft1">Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p195 ft1">Hemström, Maria & Sara Martinson (2002). <SPAN class="ft2">Att följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program. </SPAN>Forskningsrapport 2002:1, IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), Uppsala.</P>
<P class="p122 ft2"><SPAN class="ft1">Holmer, Jan (2003). </SPAN>Självvärdering som stöd för personal- och verksamhetsutveckling. Idéer, exempel, vägledning, forskning. <SPAN class="ft1">Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p528 ft107"><SPAN class="ft106">Huddinge kommun (2004). </SPAN>Förslag till nationellt erfarenhets- och kunskapsutbyte inom ramen för storstadsarbetet <SPAN class="ft106">(Slutrapport från arbetsgruppen för att utveckla metoder och instrument för nationellt erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen) Huddinge kommun. (Ju2003/3863/STO)</SPAN></P>
<P class="p157 ft2"><SPAN class="ft1">Integrationsverket (2002). </SPAN>Förort i fokus – interventioner för miljoner. <SPAN class="ft1">Integrationsverkets rapportserie 2002:01, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p123 ft2"><SPAN class="ft1">Integrationsverket (2002). </SPAN>På rätt väg? Slutrapport från den nationella utvärderingen av storstadssatsningen. <SPAN class="ft1">Integrationsverkets rapportserie 2002:05, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p122 ft2"><SPAN class="ft1">Lahti Edmark, Helene (2003). </SPAN>Fängslande bilder, fängslande verklighet. Om utsatta bostadsområden och interventioner. <SPAN class="ft1">Meddelanden från Socialhögskolan 2003:5, Lund. (Tryckta exempel via lenlaed@hotmail.com, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">pdf-version</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> via www.soch.lu.se)</SPAN></P>
<P class="p234 ft6">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td71"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 6</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p529 ft2"><SPAN class="ft1">Molander, Per </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">(2001-10-01).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> </SPAN>En stärkt utvärdering av svensk bistånds- och utvecklingspolitik. <SPAN class="ft1">Arbor HB, Stencil.</SPAN></P>
<P class="p523 ft1">Nordiska Ministerrådet (1997). <SPAN class="ft2">Boligpolitik mod segregation. </SPAN>TemaNord 1997:544. Nordisk Ministerråd, Köpenhamn.</P>
<P class="p523 ft2"><SPAN class="ft1">Prop. 1997/98:165. </SPAN>Utveckling och rättvisa en politik för storstaden på <NOBR>2000-talet.</NOBR> <SPAN class="ft1">Storstadspropositionen.</SPAN></P>
<P class="p523 ft1">Regeringens skrivelse 2003/04:49. <SPAN class="ft2">Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna.</SPAN></P>
<P class="p523 ft1">Sahlin, Ingrid (red) (1996). <SPAN class="ft2">Projektets paradoxer. </SPAN>Studentlitteratur, Lund.</P>
<P class="p523 ft2"><SPAN class="ft1">Schulman, Micaela (2000). </SPAN>Stadspolitik och urban forskning i Norden. Nordregio. <SPAN class="ft1">(www.nordregio.se /publikationer)</SPAN></P>
<P class="p523 ft2"><SPAN class="ft1">Schwandt, Thomas A. (2004). </SPAN>The Centrality of Practice to Evaluation. <NOBR><SPAN class="ft1">OH-bilder</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> presenterade på SVUF:s (Svenska Utvärderingsföreningens) konferens april 2004.</SPAN></P>
<P class="p523 ft1">SOU 1970:34. Fattigkriget i USA, i <SPAN class="ft2">Svenska folkets inkomster. Betänkande del 1. </SPAN>Bilaga 5. Låginkomstutredningen, Stockholm.</P>
<P class="p523 ft2"><SPAN class="ft1">SOU 1998:25. </SPAN>Tre Städer: En storstadspolitik för hela landet. <SPAN class="ft1">Slutbetänkande av Storstadskommittén.</SPAN></P>
<P class="p530 ft2"><SPAN class="ft1">SOU 1990:36. </SPAN>Storstadsliv, rika möjligheter – hårda villkor. <SPAN class="ft1">Storstadsutredningens slutbetänkande.</SPAN></P>
<P class="p523 ft2"><SPAN class="ft1">SOU 2001:96. </SPAN>En ny svensk politik för global utveckling. <SPAN class="ft1">Kommittén om Sveriges politik för global utveckling.</SPAN></P>
<P class="p523 ft2"><SPAN class="ft1">Statskontoret (2002). </SPAN>Utvärdering – Av vem och till vad? En utvärdering av Regeringskansliets utvärderingsresurser. <SPAN class="ft1">Statskontoret 2002:20. Statskontorets publikationsservice, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p460 ft1">(www.statskontoret.se )</P>
<P class="p531 ft6">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p8 ft13">Bilaga 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft13">SOU 2004:79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft62"><SPAN class="ft48">Stockholms kommun (2004). </SPAN>Kartläggning av storstadsrelaterat erfarenhetsutbyte. <SPAN class="ft48">(Slutrapport från arbetsgruppen med uppdrag att kartlägga internationellt erfarenhetsutbyte inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen), Stockholms kommun (Ju2003/4070/STO).</SPAN></P>
<P class="p122 ft2"><SPAN class="ft1">Tranquist, Joakim (2001). </SPAN>Samverkan med individen i fokus. En processutvärdering av Arbets- och utvecklingscentra i Malmö. <SPAN class="ft1">Arbetslivsinstitutet Syd, Malmö.</SPAN></P>
<P class="p123 ft2"><SPAN class="ft1">Vedung, Evert (1991). </SPAN>Utvärdering i politik och förvaltning. <SPAN class="ft1">Studentlitteratur, Lund.</SPAN></P>
<P class="p532 ft2"><SPAN class="ft1">Vedung, Evert (2004). </SPAN>Utvärderingsböljans former och drivkrafter.</P>
<P class="p111 ft1">Promemoria presenterad på SVUF:s (Svenska Utvärderingsföreningens) konferens 040423.</P>
<P class="p122 ft2"><SPAN class="ft1">Wibeck, Victoria (2000). </SPAN>Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. <SPAN class="ft1">Studentlitteratur AB, Sverige.</SPAN></P>
<P class="p192 ft1">Aktuella adresser på internet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr14 td76"><SPAN class="p8 ft1">www.dutchuec.nl</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td77"><SPAN class="p8 ft1">Dutch Urban Expert Center</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p8 ft1">www.glesbygdsverket.se</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td77"><SPAN class="p8 ft1">Glesbygdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p8 ft1">www.ifau.se</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td77"><SPAN class="p8 ft8">Institutet för arbetsmarknadspolitisk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><SPAN class="p8 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p8 ft1">utvärdering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p8 ft1">www.ieh.se</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td77"><SPAN class="p8 ft1">Institutet för ekologisk hållbarhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p8 ft1"><A href="http://www.itps.se/">www.itps.se</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td77"><SPAN class="p8 ft1">Institutet för tillväxtpolitiska studier</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><SPAN class="p8 ft1">www.naturvardsverket.se</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p8 ft1">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p8 ft1">www.norden.org</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td77"><SPAN class="p8 ft1">Nordiska ministerrådet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p8 ft1">www.sida.se</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td77"><SPAN class="p8 ft1">SIDA</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><SPAN class="p8 ft1">www.sos.se</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p8 ft1">Socialstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p8 ft1">www.statskontoret.se</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td77"><SPAN class="p8 ft1">Statskontoret</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p8 ft1">www.storstad.gov.se</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td77"><SPAN class="p8 ft1">Storstadskansliet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p533 ft6">130</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GSB379SOU_2004__79.pdf1897200pdfAllt ljus på storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal? Förslag till nationellt utvärderingsprogramhttps://data.riksdagen.se/fil/54BCC543-20F8-43E6-A198-365C9916E402