2787699 GSB376 2004 76 sou sou Statens offentliga utredningar 2004:76 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 76 0 2005-01-01 00:00:00 2020-07-23 16:09:01 2005-01-01 00:00:00 Godstransporter - noder och länkar i samspel del A hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GSB376/text https://data.riksdagen.se/dokument/GSB376 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GSB376 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 5px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:33px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:561px;height:915px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:561px;height:915px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 941px;} #page_2 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:637px;height:941px;} #page_2 #dimg1 #img1 {width:637px;height:941px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_10 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:178px;left:63px;z-index:-1;width:256px;height:75px;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:256px;height:75px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:2px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:577px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:167px;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:423px;height:167px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:378px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:354px;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:415px;height:354px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:522px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:174px;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:416px;height:174px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:252px;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:413px;height:252px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:671px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:424px;height:671px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:728px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:649px;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:649px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:430px;left:63px;z-index:-1;width:417px;height:278px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:417px;height:278px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:153px;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:413px;height:153px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:386px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:113px;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:113px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:507px;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:431px;height:507px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:247px;left:84px;z-index:-1;width:330px;height:219px;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:330px;height:219px;} #page_64 #inl_img1 {position:relative;width:1px;height:17px;} #page_64 #inl_img2 {position:relative;width:8px;height:7px;} #page_64 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:466px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:266px;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:266px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 53px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft2{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft12{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft14{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft17{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft20{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft22{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft26{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 17px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft30{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft32{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;} .ft33{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft42{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft43{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft49{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft50{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft51{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;} .ft52{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;position: relative; bottom: 5px;} .ft53{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;} .ft59{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 5px;} .ft60{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft66{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 18px;} .ft67{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft71{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft74{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft76{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;} .ft77{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 14px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 15px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 15px;} .ft83{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .p0{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 468px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p17{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p19{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p21{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p40{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 505px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p44{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p46{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p52{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p67{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p80{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p96{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p101{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 343px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p119{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p121{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p130{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p139{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p140{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p147{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p148{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p149{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p152{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p153{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p164{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p167{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p168{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p185{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p191{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p199{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p200{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.20px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.20px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.20px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.20px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 405px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p220{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p227{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p228{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p229{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p230{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p231{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p232{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p233{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p239{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p248{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p251{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p252{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p253{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p254{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p255{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p256{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p261{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p262{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p263{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p264{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p269{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p270{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p272{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 559px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p293{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p311{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 612px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p325{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p340{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p341{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p346{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td44{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td45{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td46{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td47{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td48{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td49{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td50{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td51{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td54{border-right: #808080 1px solid;border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td55{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td56{border-right: #808080 1px solid;border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td57{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td58{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td59{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td60{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td61{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td62{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td66{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td68{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td71{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td72{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td73{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td74{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td82{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td85{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td86{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td87{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td88{border-right: #808080 1px solid;border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td89{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td92{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td95{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td96{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td99{border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td102{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td103{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td104{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td105{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #808080;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td109{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #808080;} .td112{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #808080;} .td113{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td114{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td115{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td116{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td117{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td118{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td119{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td120{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td121{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td122{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td127{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 478px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td136{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td137{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td138{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td139{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td140{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td141{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td142{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td143{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td144{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td145{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td148{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td150{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td151{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td152{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td153{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td159{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td160{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td161{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td164{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td166{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td167{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td168{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td169{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td170{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td171{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td172{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td173{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td174{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td175{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td179{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 474px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td186{border-right: #008000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td187{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td188{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td189{border-right: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td190{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td191{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td192{border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td194{border-right: #008000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td195{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td196{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 22px;} .tr1{heightzzz: 52px;} .tr2{heightzzz: 34px;} .tr3{heightzzz: 35px;} .tr4{heightzzz: 21px;} .tr5{heightzzz: 37px;} .tr6{heightzzz: 29px;} .tr7{heightzzz: 28px;} .tr8{heightzzz: 20px;} .tr9{heightzzz: 18px;} .tr10{heightzzz: 46px;} .tr11{heightzzz: 17px;} .tr12{heightzzz: 27px;} .tr13{heightzzz: 19px;} .tr14{heightzzz: 59px;} .tr15{heightzzz: 16px;} .tr16{heightzzz: 61px;} .tr17{heightzzz: 14px;} .tr18{heightzzz: 5px;} .tr19{heightzzz: 6px;} .tr20{heightzzz: 3px;} .tr21{heightzzz: 15px;} .tr22{heightzzz: 2px;} .tr23{heightzzz: 13px;} .tr24{heightzzz: 1px;} .tr25{heightzzz: 4px;} .t0{width: 433px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 457px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 44px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 535px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t7{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 46px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 420px;margin-leftZ: 100px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t13{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t14{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t15{width: 448px;margin-top: 5px;f:12px 'Verdana' !important;} .t16{width: 466px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 9px;f:12px 'Verdana' !important;} .t17{width: 457px;margin-top: 11px;f:12px 'Verdana' !important;} .t18{width: 416px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 7px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t19{width: 465px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 9px;f:8px 'Verdana' !important;} .t20{width: 446px;margin-top: 8px;f:12px 'Verdana' !important;} .t21{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 8px;f:12px 'Verdana' !important;} .t22{width: 182px;margin-leftZ: 7px;margin-top: 11px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t23{width: 452px;margin-leftZ: 7px;margin-top: 7px;f:9px 'Verdana' !important;} .t24{width: 372px;margin-leftZ: 89px;margin-top: 1px;f:11px 'Verdana' !important;} .t25{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t26{width: 385px;margin-top: 8px;f:12px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3761x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Godstransporter – noder och länkar i samspel</P> <P class="p1 ft1">Slutbetänkande av Godstransportdelegationen 2002</P> <P class="p2 ft1">Stockholm 2004</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft2">SOU 2004:76</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3762x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p6 ft3">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p7 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P> <P class="p8 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.</P> <P class="p9 ft4">Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet</P> <P class="p10 ft3">103 33 Stockholm</P> <P class="p11 ft4">Fax: <NOBR>08–405</NOBR> 42 95 Telefon: <NOBR>08–405</NOBR> 47 29</P> <P class="p12 ft3">www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf</P> <P class="p13 ft3">Tryckt av Elanders Gotab AB</P> <P class="p8 ft3">Stockholm 2004</P> <P class="p13 ft3">ISBN <NOBR>91-38-22182-9</NOBR></P> <P class="p8 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p3 ft6">Till statsrådet Ulrica Messing</P> <P class="p14 ft7">Regeringen bemyndigade den 20 juni 2002 chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att lämna förslag till åtgärder från statens sida för att främja samverkan mellan trafikslagen. Direktivet för kommittén (dir. 2002:98) framgår av bilaga 1. Den 3 april 2003 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till kommittén. Av tilläggsdirektiven (dir. 2003:65) som finns i bilaga 2 framgår att kommittén även skall analysera prissättningen av infrastrukturen i syfte att uppnå konkurrensneutralitet mellan trafikslagen.</P> <P class="p15 ft7">Som ordförande i kommittén förordnades den 19 september 2002 verkställande direktör Bengt Owe Birgersson. Som ledamöter förordnades samma dag förbundsdirektör Stefan Back, rådgivare Ingrid Cherfils, avdelningschef Lena Ericsson, programansvarige Bo Essle, transportansvarige Lars Hallsten, analyschef Marie Heiborn, verkställande direktör Jan Källsson, 1:e vice ordförande Clas Linder, verkställande direktör Malin Lindgren, vice verkställande direktör Maria Nygren, direktör Anders Olsson, direktör Maria Olsson, enhetschef Hjalmar Strömberg, verkställande direktör Jan Sundling, avdelningsdirektör Henrik Swahn samt transportchef Malin Tall. Som experter förordnades den 19 september 2002 departementssekreterare <NOBR>Eva-Lena</NOBR> Almér och ämnesråd Kersti Karlsson.</P> <P class="p16 ft7">Den 5 maj 2003 förordnades som ledamot processägare Anders Berndtsson, sedan Hjalmar Strömberg på egen begäran entledigats från uppdraget. Den 15 september 2003 förordnades som ledamöter verkställande direktör Claes Peterson och transportdirektör Staffan Thonfors, sedan Malin Lindgren och Maria Olsson på egen begäran entledigats. Som expert förordnades den 5 maj 2003 kansliråd Gunnar Eriksson.</P> <P class="p15 ft7">Den 3 november 2003 förordnades en rådgivande parlamentarisk referensgrupp till delegationen. I enlighet med tilläggsdirektiven har referensgruppens arbete omfattat de delar av delegationens</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p17 ft7">arbete som berör avgiftsfrågorna. I den parlamentariska referensgruppen har följande personer ingått: Lars Berggren, Miljöpartiet de Gröna, Katarina Erlingson, Centerpartiet, Lennart Fremling, Folkpartiet liberalerna, Johnny Gylling, Kristdemokraterna, Carina Moberg, Socialdemokraterna, <NOBR>Jan-Evert</NOBR> Rådhström, Moderata samlingspartiet, Karin Svensson Smith, Vänsterpartiet och Krister Örnfjäder, Socialdemokraterna.</P> <P class="p18 ft7">Nina Andersson förordnades den 17 oktober 2002 som sekreterare. Eva Pettersson har varit kommitténs assistent och ansvarig för produktionen av heloriginal.</P> <P class="p18 ft7">Kommittén som har antagit namnet Godstransportdelegationen 2002 överlämnade den 1 april 2003 ett delbetänkande (SOU 2003:39)</P> <P class="p19 ft8">Godstransporter i samverkan – tekniska hinder, forskning och utbildning<SPAN class="ft7">.</SPAN></P> <P class="p20 ft10">Vi överlämnar härmed vårt slutbetänkande <SPAN class="ft9">Godstransporter – noder och länkar i samspel (</SPAN>SOU 2004:76).</P> <P class="p21 ft7">Stockholm den 1 juli 2004</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p22 ft7">Bengt Owe Birgersson</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p22 ft7">Stefan Back</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft7">Marie Heiborn</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p23 ft7">Jan Sundling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft7">Anders Berndtsson</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft7">Jan Källsson</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p24 ft7">Henrik Swahn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p22 ft7">Ingrid Cherfils</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft7">Clas Linder</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft7">Malin Tall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p22 ft7">Lena Ericsson</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft7">Maria Nygren</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft7">Staffan Thonfors</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft7">Bo Essle</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft7">Anders Olsson</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p22 ft7">Lars Hallsten</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft7">Claes Peterson</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p22 ft7">/Nina Andersson</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p3 ft6">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p22 ft12">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p25 ft12">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft12">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p26 ft12">Uppdraget .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft12">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p22 ft7">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p26 ft13">Direktiven.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p25 ft7">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft7">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p26 ft13">Vårt arbete................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft7">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft7">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p26 ft13">Betänkandets disposition.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p27 ft7">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft12">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p26 ft14">Utgångspunkter och utvecklingstendenser ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft12">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft7">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p26 ft13">Centrala utgångspunkter .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft7">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft7">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p26 ft13">Trafikutveckling.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft7">26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft7"><SPAN class="ft7">2.3</SPAN><SPAN class="ft15">Utvecklingstendenser med betydelse för intermodala</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft13">transporter................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p25 ft7">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft7">2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p26 ft7">Hinder för utveckling av intermodala transporter.................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft7">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft7">2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p26 ft7">Strategiska logistiknoder – hamnar och kombiterminaler ....</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p27 ft7">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft12">3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p26 ft12">Sjöfart.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft12">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft7">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p26 ft7">Den intermodala utvecklingen inom sjöfarten.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft7">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft7">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p26 ft7">Beskrivning av dagens avgifter inom sjöfarten.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft7">42</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft7"><SPAN class="ft7">3.3</SPAN><SPAN class="ft15">Nya farledsavgifter (Ds 2003:41) och regeringens</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p26 ft13">uppdrag till Sjöfartsverket .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p27 ft7">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p29 ft7">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p26 ft16">Sjöfartens marginalkostnader..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p27 ft7">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p29 ft7">3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p26 ft7">Överväganden om avgifter inom sjöfarten.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p27 ft7">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p26 ft13">3.5.1 Farledsavgifter...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p27 ft7">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p27 ft17">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p3 ft18">Innehåll SOU 2004:76</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p30 ft7">3.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p31 ft13">Isbrytning ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p27 ft7">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p30 ft7">3.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p31 ft13">Fritidsbåtverksamhet ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p27 ft7">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p30 ft7">3.5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td10"><SPAN class="p31 ft13">Lots ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p27 ft7">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td11"><SPAN class="p30 ft7">3.5.5 Sammanfattning av förslag till sjöfartsavgifter............</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p27 ft7">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td4"><SPAN class="p27 ft7">3.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td11"><SPAN class="p30 ft7">Finansiering av förslagen och Sjöfartsverkets</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td4"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td11"><SPAN class="p30 ft13">organisationsform ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p27 ft7">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p27 ft7">3.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p30 ft7">Infrastrukturplaneringen inom sjöfartssektorn .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p27 ft7">55</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft7"><SPAN class="ft7">3.8</SPAN><SPAN class="ft19">Sjöfartsverkets ansvar för farledsanslutningar till</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p33 ft13">strategiska hamnar....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p27 ft7">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">3.9</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft13">Förslagens konsekvenser .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p22 ft12">4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p33 ft12">Hamnar .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p27 ft12">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft13">De svenska hamnarna...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft16">Konkurrens och transparens i hamnarna ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft16">Utpekande av strategiska hamnregioner.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft13">Förslagens konsekvenser .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p22 ft12">5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p33 ft12">Järnväg......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p27 ft12">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft7">Den intermodala utvecklingen inom järnvägen......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft13">Beskrivning av dagens banavgifter ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft13">Banavgifterna i framtiden.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">70</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft7"><SPAN class="ft7">5.4</SPAN><SPAN class="ft19">Banverkets ansvar för anslutningar till strategiska</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p33 ft13">hamnar och kombiterminaler ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p27 ft7">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft7">Infrastruktur för godstrafik på järnväg...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft13">Förslagens konsekvenser .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p22 ft12">6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p33 ft12">Kombiterminaler.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p27 ft12">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft16">Vårt arbete med terminalfrågan...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft7">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft16">Det svenska kombiterminalnätet.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td12"><SPAN class="p22 ft17">6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td6"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p22 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p22 ft7">6.3 Gränsdragning mellan infrastruktur och suprastruktur ........</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p34 ft7">79</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft7"><SPAN class="ft7">6.4</SPAN><SPAN class="ft15">Terminalkostnad i relation till den totala</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p22 ft13">transportkostnaden..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p27 ft7">80</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft7"><SPAN class="ft7">6.5</SPAN><SPAN class="ft15">Analys av och förslag till former för statligt engagemang</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p35 ft13">i kombiterminaler.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p27 ft7">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p35 ft7">6.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p22 ft16">Bakgrund och utgångspunkter.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p27 ft7">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td17"><SPAN class="p35 ft7">6.5.2 Utpekande av strategiska terminaler ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p27 ft7">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p35 ft7">6.5.3 Investeringar och underhåll – anslutande</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p22 ft13">infrastruktur..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p27 ft7">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p35 ft7">6.5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p22 ft13">Omlastningsstöd...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p27 ft7">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p35 ft7">6.5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p22 ft7">Stöd till demonstrationsprojekt...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p27 ft7">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p22 ft7">6.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td17"><SPAN class="p35 ft13">Förslagens konsekvenser.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p27 ft7">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p22 ft12">7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p35 ft20">Väg ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p27 ft12">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft7">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p35 ft7">Vägtrafiken i ett intermodalt perspektiv ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft7">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p35 ft16">Beskrivning av dagens skatter och avgifter.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft7">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p35 ft7">Förslag till ett kilometerskattesystem ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft7">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p35 ft7">7.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p22 ft7">Vägtrafikskatteutredningens förslag ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p27 ft7">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p35 ft7">7.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p22 ft13">Vårt förslag....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p27 ft7">95</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft7"><SPAN class="ft7">7.4</SPAN><SPAN class="ft15">Vägverkets ansvar för anslutningar till strategiska</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p26 ft7">hamnar och kombiterminaler</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p27 ft21">.................................................. 98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft7">7.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p26 ft13">Förslagens konsekvenser.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p27 ft7">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft12">8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p26 ft12">Kostnadsansvaret .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p27 ft22">101</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft7"><SPAN class="ft7">8.1</SPAN><SPAN class="ft15">Gällande kostnadsansvar och transportpolitiska</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p26 ft13">principer..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p27 ft7">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p29 ft7">8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p26 ft7">Begreppet samhällsekonomisk marginalkostnad .................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p27 ft7">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p29 ft7">8.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p26 ft16">Beräkning av marginalkostnader...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p27 ft7">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p29 ft7">8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p26 ft7">Konkurrensneutraliteten inom och mellan trafikslagen......</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p27 ft7">108</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft7"><SPAN class="ft7">8.5</SPAN><SPAN class="ft15">Sambandet mellan marginalkostnadsprissättning och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p22 ft7">finansiering och planering av infrastrukturen ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p27 ft7">110</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft17">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <P class="p3 ft18">Innehåll SOU 2004:76</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p22 ft7">8.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td24"><SPAN class="p30 ft7">Prissättning och internationella beroenden..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p27 ft7">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p30 ft7">8.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p31 ft13">Lokala externaliteter ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p27 ft7">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p30 ft7">8.6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p31 ft16">Gränsöverskridande externaliteter.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p27 ft7">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p30 ft7">8.6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p31 ft13">Slutsatser......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p27 ft7">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p22 ft7">8.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td24"><SPAN class="p30 ft16">Hur bör avgiftssystemet utvecklas?......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p27 ft7">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p22 ft12">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td24"><SPAN class="p30 ft12">Internationell strategi................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p27 ft12">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p22 ft7">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td24"><SPAN class="p30 ft7">Slutsatser från arbetet i den första</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td4"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td24"><SPAN class="p30 ft13">Godstransportdelegationen ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p27 ft7">122</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p22 ft7">9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td24"><SPAN class="p30 ft7">Direktiven till den nya Godstransportdelegationen ............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p27 ft7">123</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft7"><SPAN class="ft7">9.3</SPAN><SPAN class="ft19">Statens beredning av svenska ståndpunkter i det</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td26"><SPAN class="p22 ft13">internationella arbetet ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p27 ft7">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p22 ft7">9.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p31 ft13">Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p27 ft7">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td26"><SPAN class="p22 ft7">9.3.2 Arbetet i EU: s institutioner ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p27 ft7">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td26"><SPAN class="p22 ft7">9.3.3 Ökat krav på nationell beredning av <NOBR>EU-frågorna....</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p27 ft7">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td26"><SPAN class="p22 ft7">9.3.4 Samarbetet med svenska organisationer ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p27 ft7">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p22 ft7">9.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p31 ft7">Arbetsgrupper på transportområdet..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p27 ft7">132</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft7"><SPAN class="ft7">9.4</SPAN><SPAN class="ft19">Förslag till vidareutveckling av den svenska beredningen</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td26"><SPAN class="p22 ft7">av internationella frågor på godstransportområdet..............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p27 ft7">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td28"><SPAN class="p22 ft7">9.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p31 ft16">Utformning av grupperna...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p27 ft7">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p22 ft7">9.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p31 ft13">Arbetsuppgifter...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p27 ft7">133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft7"><SPAN class="ft7">9.5</SPAN><SPAN class="ft19">Frågor som vi bör prioritera i framtida internationellt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p23 ft16">arbete på godstransportområdet............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p27 ft7">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p22 ft12">10</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft14">Uppföljning av den första Godstransportdelegationens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p23 ft12">förslag .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p27 ft12">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p22 ft7">10.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p23 ft13">Stråktänkandet........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p27 ft7">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p22 ft7">10.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft7">Det transportpolitiska delmålet om en hög</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p23 ft16">transportkvalitet för näringslivet...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p27 ft7">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td31"><SPAN class="p23 ft13">10.2.1 Målformuleringen .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p27 ft7">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td31"><SPAN class="p23 ft7">10.2.2 Myndigheternas arbete med uppföljning av</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p39 ft13">delmålet........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p27 ft7">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p22 ft7">10.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft13">Tullfrågor................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p27 ft7">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td30"><SPAN class="p22 ft17">8</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td31"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td12"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td32"><SPAN class="p22 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p22 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p22 ft7">10.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td31"><SPAN class="p27 ft13">Godstransportstatistik...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p34 ft7">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p22 ft12">11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p31 ft14">Förslagens konsekvenser...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p34 ft12">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p22 ft12">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td32"><SPAN class="p22 ft7">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p27 ft13">Kommittédirektiv...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p34 ft7">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td32"><SPAN class="p22 ft7">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p27 ft13">Tilläggsdirektiv...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p34 ft7">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td36"><SPAN class="p22 ft7">Bilaga 3 Strategiska noder och stråk ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p34 ft7">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr13 td36"><SPAN class="p22 ft7">Bilaga 4 Den svenska terminalstrukturen ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p34 ft7">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr13 td36"><SPAN class="p22 ft16">Bilaga 5 Terminaler i Europa .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p34 ft7">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td36"><SPAN class="p22 ft7">Bilaga 6 Internaliseringsgrad för godstrafik inom respektive</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p27 ft13">trafikslag… .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p34 ft7">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr13 td36"><SPAN class="p22 ft7">Bilaga 7 Kartläggning av internationella organisationer ............</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p34 ft7">181</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft17">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37610x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft6">Sammanfattning</P> <P class="p41 ft24">Uppdrag och utgångspunkter</P> <P class="p42 ft7">Vårt huvuduppdrag har varit att föreslå åtgärder från statens sida för att främja samverkan mellan trafikslagen i arbetet med att uppnå ett långsiktigt hållbart transportsystem.</P> <P class="p43 ft7">Vi har också fått till uppgift att analysera prissättningen på nyttjande av infrastrukturen i syfte att uppnå konkurrensneutralitet mellan trafikslagen.</P> <P class="p44 ft7">I vårt delbetänkande <SPAN class="ft8">Godstransporter i samverkan </SPAN>(SOU 2003:39) har vi presenterat en analys av vilka hinder som finns för en ökning av den intermodala trafiken samt behandlat frågor om forskning och utbildning inom godstransportområdet.</P> <P class="p45 ft7">Våra förslag utgår från ett antal principer som formulerades av den första Godstransportdelegationen<SPAN class="ft25">1 </SPAN>och som enligt direktiven även skall ligga till grund för vårt arbete. Dessa principer är följande:</P> <P class="p46 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Godstransporter bör vara marknadsstyrda.</SPAN></P> <P class="p47 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Den som har varor att förflytta bör stå i centrum.</SPAN></P> <P class="p47 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Statens roll bör vara att skapa förutsättningar.</SPAN></P> <P class="p48 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">De transportpolitiska målen bör vara styrande.</SPAN></P> <P class="p49 ft7">En ytterligare aspekt som den första delegationen beaktade i sitt arbete och som vi också vill lyfta fram är att staten har ett särskilt ansvar för att främja de svenska företagens konkurrenskraft.</P> <P class="p50 ft7">Eftersom vi enligt direktivet skall utgå från ett trafikslagsövergripande synsätt blir dessutom samverkan mellan trafikslagen – intermodaliteten – en mycket central utgångspunkt.</P> <P class="p51 ft7">Frågan om terminalernas roll i det intermodala transportsystemet har varit en viktig del av vårt arbete.</P> <P class="p52 ft30"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Godstransporter för tillväxt – en hållbar strategi<SPAN class="ft29">, (SOU 2001:61).</SPAN></P> <P class="p53 ft17">11</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft7">Vår uppfattning är att de senaste årens utveckling totalt sett pekar på goda möjligheter för de intermodala transporterna att utvecklas. Nu gäller det för transportbranschen att, i samverkan med sina kunder och med staten som förutsättningsskapare, tillvarata dessa möjligheter.</P> <P class="p55 ft7">Staten kan enligt vår uppfattning bidra till att stärka den positiva utvecklingen genom att peka ut ett antal hamnar och kombiterminaler som strategiska. Utpekandet bör bland annat ligga till grund för statens prioriteringar av anslutande infrastruktur till dessa noder.</P> <P class="p56 ft24">Sjöfart</P> <P class="p57 ft7">Sjöfarten spelar i dag och kommer även fortsatt att spela en viktig roll för de stora transportflödena i Sverige och mellan Sverige och omvärlden. Potentialen för expansion är god samtidigt som kraven på infrastrukturen är jämförelsevis måttliga.</P> <P class="p58 ft7">Vi anser att utgångspunkten för farledsavgifterna bör vara kortsiktig samhällsekonomisk marginalkostnad och att avgifterna bör bidra till finansieringen av Sjöfartsverkets kostnader för handelssjöfarten. Tillhandahållandet av lots bör enligt vår uppfattning huvudsakligen avgiftsfinansieras separat utanför systemet med farledsavgifter. När det gäller isbrytning anser vi att denna bör finansieras via statsbudgeten och inte täckas av farledsavgifterna. Även kostnaderna för fritidsbåtsverksamhet bör finansieras på annat sätt än genom avgifter på handelssjöfarten.</P> <P class="p59 ft7">Infrastrukturplanering för sjöfarten bör i större utsträckning samordnas med den långsiktiga planering som finns för vägar och järnvägar, och Sjöfartsverket bör ta ett ökat ansvar för farledsanslutningar till strategiskt viktiga hamnar.</P> <P class="p56 ft24">Hamnar</P> <P class="p60 ft7">Hamnarnas betydelse ökar i takt med ökande sjöfart och i takt med att intermodala transportlösningar blir allt vanligare. Landets hamnar har således goda förutsättningar att utvecklas och expandera.</P> <P class="p61 ft7">Vi föreslår att ett antal strategiska geografiska hamnregioner, med särskild betydelse för godstransporter, pekas ut. Utgångspunkten för utpekandet är bland annat de strategiska godstransportstråk som presenterades av den första Godstransport-</P> <P class="p62 ft17">12</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td40"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p22 ft22">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">delegationen. Regeringen bör initiera och medverka i samtal med berörda parter inom varje region om rollfördelningen mellan de olika hamnarna, villkoren för statligt engagemang samt frågor om tillgänglighet med mera. Givet att samtalen leder till överenskommelser bör hamnarna i de utpekade regionerna ges en särställning bland annat vid prioritering av statliga infrastruktursatsningar.</P> <P class="p64 ft24">Järnväg</P> <P class="p65 ft7">Järnvägstransporterna är, och kommer även fortsatt att vara, av stor betydelse för den svenska godstransportmarknadens funktion. Avgörande för den internationella trafikens utveckling är hur väl EU lyckas att genomföra den påbörjade harmoniseringen av sektorn.</P> <P class="p66 ft7">Vi anser att utgångspunkten för banavgifterna bör vara kortsiktig samhällsekonomisk marginalkostnad och att marginalkostnader för buller bör ingå i banavgiften för godstrafik. Banverket bör ta ett utökat ansvar för spåranslutningar till strategiska kombiterminaler och hamnar. Vi tycker att fördelningen av spårkapacitet och prioriteringen mellan gods- och persontrafik på järnväg bör göras utifrån en samhällsekonomisk bedömning av transportens nytta. Vi föreslår också att konsekvenserna av ett mer omfattande införande av ett nytt Europaanpassat signalsystem bör utredas.</P> <P class="p64 ft24">Kombiterminaler</P> <P class="p42 ft7">Effektivt fungerande kombiterminaler är en mycket viktig del för att få till stånd fungerande intermodala transportkedjor i vilka järnvägens förutsättningar kan nyttjas fullt ut.</P> <P class="p43 ft7">Vi föreslår att ett antal strategiska kombiterminaler pekas ut och att respektive terminalhuvudman får ta ställning till om de vill ingå i det strategiska kombiterminalnätet och ansluta till de villkor som följer av detta. Villkoren innebär bland annat att terminalerna skall vara tillgänglig för alla aktörer. Vi anser vidare att staten genom Banverket bör ta ansvar för drift och underhåll samt för investeringar i spåranläggningarna och hårdgjord yta i de terminaler som ansluter sig. Det bör vara Banverkets uppgift att fördela spårkapaciteten i de aktuella terminalerna, vilka även bör utpekas</P> <P class="p67 ft17">13</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft7">som riksintresse. Avslutningsvis förslår vi att ett stöd till intermodala demonstrationsprojekt införs.</P> <P class="p69 ft24">Väg</P> <P class="p70 ft7">Vägtrafiken är av avgörande betydelse för att en tillfredställande transportförsörjning skall komma till stånd. Detta gäller inte minst för kortare transporter och för transporter till och från destinationer dit andra trafikslag inte når.</P> <P class="p61 ft7">Liksom för de ovan nämnda trafikslagen anser vi att utgångspunkten för avgiftsuttaget inom vägsektorn bör vara kortsiktig samhällsekonomisk marginalkostnad. För att uppnå detta bör en kilometerskatt införas för tunga, dieseldrivna lastbilar. Vi anser dock att den nivå som Vägtrafikskatteutredningen beskrivit i sitt betänkande är för hög och att det är avgörande att andra vägtrafikskatter för de aktuella fordonen sänks så långt som gällande <NOBR>EG-lagstiftning</NOBR> tillåter. Vid införandet bör hänsyn tas till utvecklingen inom EU och till det svenska näringslivets konkurrenskraft.</P> <P class="p71 ft7">Vi anser att Vägverket bör ta ett utökat ansvar för väganslutningar till strategiska hamnar och kombiterminaler på samma sätt som vi föreslagit när det gäller järnväganslutningar.</P> <P class="p69 ft24">Kostnadsansvaret</P> <P class="p72 ft7">Vi konstaterar att det fortfarande råder osäkerhet beträffande beräkningen av skilda marginalkostnadskomponenter. Osäkerheterna är dock inte så fundamentala att strävan efter marginalkostnadsprissättning bör ifrågasättas. Vi förordar vidare att Sverige skall verka för att en gemensam europeisk metod för värdering av miljörelaterade marginalkostnader kommer till stånd. Vid prissättning av de olika trafikslagen anser vi att det är mycket viktigt att hänsyn tas till internationella beroenden.</P> <P class="p73 ft24">Internationell strategi</P> <P class="p70 ft7">Vår internationella strategi innehåller förslag till hur statens beredning av svenska ståndpunkter i det internationella arbetet kan förbättras. Vi anser att följande områden bör prioriteras i framtida internationellt arbete inom godstransportområdet –</P> <P class="p74 ft17">14</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr17 td40"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p22 ft22">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft7">intermodala transporter, infrastruktur, konkurrensfrågor, miljö och säkerhet. Vi anser också att Sverige i det internationella arbetet bör bli bättre på att lyfta fram den nordliga dimensionen och de specifika förutsättningar som denna innebär.</P> <P class="p76 ft17">15</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37615x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft6">1 Uppdraget</P> <P class="p77 ft31"><SPAN class="ft31">1.1</SPAN><SPAN class="ft32">Direktiven</SPAN></P> <P class="p78 ft7">Vårt huvuduppdrag är enligt direktivet 2002:98 (bilaga 1) att, mot bakgrund av de övervägande som gjordes av den första Godstransportdelegationen<SPAN class="ft25">1</SPAN>, föreslå åtgärder från statens sida för att främja samverkan mellan trafikslagen i arbetet med att uppnå ett långsiktigt hållbart transportsystem.</P> <P class="p79 ft7">I vårt delbetänkande <SPAN class="ft8">Godstransporter i samverkan </SPAN>(SOU 2003:39) har vi presenterat en analys av vilka hinder som finns för en ökning av den intermodala trafiken samt behandlat frågor om forskning och utbildning inom godstransportområdet.</P> <P class="p51 ft7">Frågan om terminalernas roll i det intermodala transportsystemet har varit en central del av vårt arbete.</P> <P class="p44 ft7">En av våra uppgifter var enligt direktivet att lämna förslag till hur Europeiska kommissionens förslag till direktiv om tillträde till marknaden för hamntjänster skulle kunna genomföras i svensk lagstiftning. Europaparlamentet röstade dock nej till förslaget efter förlikning mellan ministerrådet och Europaparlamentet.</P> <P class="p79 ft7">Efter uppdrag i tilläggsdirektiv 2003:65 (bilaga 2) har vi också fått till uppgift att analysera prissättningen på utnyttjande av infrastrukturen i syfte att uppnå konkurrensneutralitet mellan trafikslagen.</P> <P class="p66 ft7">Ytterligare uppgifter har varit att följa och främja svenskt arbete i internationella organ inom godstransportområdet samt att lämna förlag till strategier för det internationella arbete som bedrivs av regeringen och av myndigheterna inom området.</P> <P class="p79 ft7">Enligt direktiven skall vi också följa upp de förslag som den första delegationen lade fram i sitt slutbetänkande. De frågor vi följt upp är bland andra följande:</P> <P class="p80 ft30"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Godstransporter för tillväxt – en hållbar strategi <SPAN class="ft29">(SOU 2001:61).</SPAN></P> <P class="p53 ft17">17</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37616x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">stråktänkandet</SPAN></P> <P class="p82 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">det transportpolitiska delmålet om en hög transportkvalitet för näringslivet</SPAN></P> <P class="p83 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">tullfrågor</SPAN></P> <P class="p83 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">godstransportstatistik.</SPAN></P> <P class="p84 ft31"><SPAN class="ft31">1.2</SPAN><SPAN class="ft32">Vårt arbete</SPAN></P> <P class="p85 ft10">Vi har under vårt arbete samverkat med Järnvägsutredningen (N 2001:09) och Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08).</P> <P class="p86 ft7">Järnvägsutredningen tar i sitt huvudbetänkande<SPAN class="ft25">2 </SPAN>upp ett antal frågor som är starkt kopplade till vårt arbete. Det gäller bland annat frågor om terminaler och om stöd till olönsam godstrafik, vilka även behandlas i detta betänkande.</P> <P class="p87 ft10">Som stöd för vårt arbete har vi låtit genomföra tre kartläggningar och en studie.</P> <P class="p88 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">Gunnar Lindberg på Väg- och transportforskningsinstitutet har kartlagt pågående arbete och principer rörande kostnadsansvaret.</SPAN></P> <P class="p89 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">Chalmers har kartlagt den svenska terminalstrukturen.</SPAN></P> <P class="p90 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft37">Institutet för Transportforskning (TFK) har kartlagt europeiska landbaserade intermodala terminaler.</SPAN></P> <P class="p90 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">TFK har genomfört en studie av kostnader i hamnar och intermodala landbaserade terminaler.</SPAN></P> <P class="p91 ft7">Trafikverken, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och de organisationer och företag som övriga ledamöter i delegationen representerar har under arbetets gång bidragit med underlagsmaterial och analyser.</P> <P class="p84 ft31"><SPAN class="ft31">1.3</SPAN><SPAN class="ft32">Betänkandets disposition</SPAN></P> <P class="p92 ft7">I kapitel två behandlas trafikslagsövergripande frågor om centrala utgångspunkter för vårt arbete och om utgångspunkterna för våra förslag vad gäller hamnar och kombiterminaler. Våra förslag för att stärka intermodaliteten följer därefter i kapitel tre till sju. Förslagen presenteras uppdelade i kapitel efter de olika delmomenten i en tänkt transportkedja.</P> <P class="p93 ft30"><SPAN class="ft28">2 </SPAN>Järnvägar för resenärer och gods <SPAN class="ft29">(SOU 2003:104).</SPAN></P> <P class="p94 ft17">18</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37617x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p22 ft22">Uppdraget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft7">Kedjan börjar med en sjötransport och slutar med en lastbilstransport.</P> <P class="p96 ft2">Figur 1.1 Förslagen i betänkandet presenteras uppdelade i kapitel tre till sju</P> <P class="p97 ft2">– utifrån nedanstående tänkta transportkedja</P> <P class="p98 ft38">Hamn</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p99 ft39">Sjötransport</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p100 ft38">Järnväg</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td47"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p100 ft38">Vägtransport</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td49"><SPAN class="p22 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p22 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td50"><SPAN class="p22 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td47"><SPAN class="p22 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td51"><SPAN class="p22 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft38">Kombiterminal</P> <P class="p102 ft7">I kapitel åtta behandlas frågan om kostnadsansvaret utifrån ett trafikslagsövergripande perspektiv i enlighet med våra tilläggsdirektiv. Utgångspunkterna i detta kapitel ligger till grund för de mer detaljerade förslag vad gäller prissättning av infrastrukturen som finns i kapitel tre, fem och sju.</P> <P class="p79 ft7">I kapitel nio behandlas en strategi för det internationella arbetet inom godstransportområdet. I kapitel 10 följer vi upp den första Godstransportdelegationens förslag, och i kapitel 11 gör vi en sammanfattande analys av samtliga förslag i betänkandet.</P> <P class="p103 ft17">19</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37618x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p104 ft43"><SPAN class="ft6">2</SPAN><SPAN class="ft42">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN></P> <P class="p105 ft31"><SPAN class="ft31">2.1</SPAN><SPAN class="ft32">Centrala utgångspunkter</SPAN></P> <P class="p106 ft7">Våra förslag utgår från ett antal principer som formulerades av den första Godstransportdelegationen<SPAN class="ft25">1 </SPAN>och som enligt direktiven även skall ligga till grund för vårt arbete. Dessa principer är följande:</P> <P class="p107 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft44">Godstransporter bör vara marknadsstyrda.</SPAN></P> <P class="p47 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">Den som har varor att förflytta bör stå i centrum.</SPAN></P> <P class="p48 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">Statens roll bör vara att skapa förutsättningar.</SPAN></P> <P class="p48 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft44">De transportpolitiska målen bör vara styrande.</SPAN></P> <P class="p108 ft7">En ytterligare aspekt som den första delegationen beaktade i sitt arbete, och som vi också vill lyfta fram, är att staten på en öppen transportmarknad har ett särskilt ansvar för att främja de svenska företagens konkurrenskraft sett ur ett internationellt perspektiv.</P> <P class="p109 ft10">Eftersom vi enligt direktivet skall utgå från ett trafikslagsövergripande synsätt blir dessutom samverkan mellan trafikslagen – intermodaliteten – en mycket central utgångspunkt.</P> <P class="p110 ft24">Marknadsstyrda godstransporter</P> <P class="p106 ft7">Avregleringar har sedan länge präglat godstransporterna i Sverige. Inom vägtrafiken avskaffades behovsprövningen redan i slutet av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Även den internationella vägtrafiken inom <NOBR>EU-området</NOBR> är avreglerad sedan slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Godstrafiken på järnväg har under senare år öppnats för marknadsinriktad konkurrens inom landet och snart även inom Europa. Sjöfarten har sedan gammalt fungerat i stort utan statlig reglering av marknadstillträdet för såväl nationell som internationell trafik. Flygfrakten inom Europa är avreglerad. För interkontinental flygfrakt krävs dock i många fall</P> <P class="p111 ft30"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Godstransporter för tillväxt <SPAN class="ft29">– </SPAN>en hållbar strategi (<SPAN class="ft29">SOU 2001:61).</SPAN></P> <P class="p112 ft17">21</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft7">bilaterala luftfartsavtal för att få tillgång till överflygnings- och landningsrättigheter.</P> <P class="p58 ft7">Den svenska godstransportmarknaden är i allt väsentligt marknadsstyrd. Ingripanden i marknaden som görs med utgångspunkt från transportpolitiska eller andra politiska mål måste ta stor hänsyn till detta förhållande, liksom till den internationella situationen.</P> <P class="p61 ft7">Vi utgår från att godstransporter i grunden skall vara marknadsstyrda. En sund konkurrens på lika villkor är en viktig drivkraft på en väl fungerande transportmarknad.</P> <P class="p69 ft24">Den som har varor att förflytta skall stå i centrum</P> <P class="p92 ft7">De totala godsflödena bör sättas in i ett logistiskt sammanhang. Transporterna bör således ses som en integrerad del av produktions- och distributionssystemet samt betraktas från ett transportköparperspektiv. Logistiken inom industrin måste fungera störningsfritt</P> <P class="p114 ft7">– från råvara via produktion och lagerhållning till den färdiga produkten hos kunden. Höga krav ställs på korta ledtider, precision och flexibilitet i transporterna. Varuägarnas och slutkundernas intressen tillgodoses bäst på en väl fungerande transportmarknad.</P> <P class="p58 ft7">Sveriges stora utrikeshandelsberoende, vårt geografiska läge och avstånden inom landet ställer stora krav på väl fungerande transporter. En viktig utgångspunkt vid åtgärder inom transportområdet måste därför vara att beakta det svenska näringslivets konkurrenskraft.</P> <P class="p115 ft7">Vi utgår från ett kundperspektiv på godstransportkedjorna, där såväl nationell som internationell transportefterfrågan måste beaktas.</P> <P class="p116 ft24">Statens roll skall vara att skapa förutsättningar</P> <P class="p92 ft7">Statens kan utöva sin roll som förutsättningsskapare på en marknadsstyrd godstransportmarknad på flera sätt. På en öppen transportmarknad har staten ett särskilt ansvar för ramar och spelregler i form av bland annat konkurrenslagstiftning och regelverk för de olika trafikslagen. Staten måste främja företagen i Sverige främst genom att ge dem internationellt likvärdiga konkurrensförutsättningar. Staten är också ansvarig för att kontrollera att regelverket efterlevs.</P> <P class="p117 ft17">22</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p22 ft22">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft7">Staten styr inriktningen och omfattningen av den nationella infrastrukturen samt samverkar med andra länder inom bland annat EU om internationella förbindelser och leder. Skatter och statliga avgifter beslutas och uppbärs av staten. Staten stöder dessutom forskning och utveckling inom transportområdet.</P> <P class="p79 ft7">Staten fungerar också, till följd av dess övergripande ansvar för transportpolitiken, som samordnare mellan trafikslagsföreträdarna. Inom vissa områden av transportmarknaden har staten dessutom en dominerande aktiv roll i form av ägare av operatörer.</P> <P class="p79 ft7">Vi har utgått från att statens roll på godstransportmarknaden, som förutsättningsskapare och som katalysator för en önskad utveckling, fortlöpande skall förtydligas. Gränsen mellan statens olika roller som förutsättningsskapare respektive ägare bör vara tydlig.</P> <P class="p119 ft24">De transportpolitiska målen</P> <P class="p65 ft7">Vi har i vårt arbete utgått ifrån beslutade transportpolitiska mål. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.</P> <P class="p79 ft7">Effektivitet och hållbarhet är nyckelbegrepp i målformuleringen. Effektivitet innebär att tillgängliga resurser används där de bäst bidrar till välfärdsutvecklingen i landet. Hållbarhetsbegreppet omfattar ekonomisk, ekologisk, kulturell och social hållbarhet. Ett sådant hållbart transportsystem är en av förutsättningarna för välfärdsutvecklingen i landet. Godstransporterna spelar här en mycket viktig roll för den ekonomiska utvecklingen i stort, och samvariationen mellan godstransporter och tillväxten i samhället har sedan länge registrerats.</P> <P class="p120 ft7">Det övergripande målet kompletteras med delmål för tillgänglighet, transportkvalitet, regional utveckling, säkerhet, miljö och jämställdhet.</P> <P class="p121 ft24">Hur främjas samverkan?</P> <P class="p122 ft7">I våra direktiv slås fast att uppgiften är att lämna förslag som kan stimulera en mer samhällsekonomiskt effektiv användning av de olika trafikslagen i de fall där en kombination av olika trafikslag –</P> <P class="p123 ft17">23</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft7">intermodalitet – framstår som ekonomiskt, miljömässigt och säkerhetsmässigt önskvärd.</P> <P class="p125 ft7">De olika trafikslagen fyller delvis olika funktioner i transportsystemet, och det är viktigt att de förutsättningar som staten skapar leder till en så rationell användning av den totala transportapparaten som möjligt. För vissa typer av transportuppdrag – bland annat entreprenadarbete, distributionstrafik och vid uttag av skogsråvara – finns i dag i praktiken inga andra alternativ än vägtransport. Detsamma gäller för transporter på kortare avstånd. Vid längre transportavstånd ökar däremot förutsättningarna för kombinerade transportlösningar som inkluderar järnvägs- och sjötransporter. Vid dessa transporter krävs dock i de flesta fall en vägtransport i en eller i båda ändar av transporten.</P> <P class="p59 ft7">Under förutsättning att varje del av en transportkedja är prissatt med utgångspunkt från den samhällsekonomiska marginalkostnaden skulle resultatet i teorin bli en optimal kombination av de olika trafikslagen. De oönskade externa effekterna skulle begränsas.</P> <P class="p126 ft7">Samverkan mellan trafikslagen bör enligt vår mening ses som ett led i en logistisk kedja – från råvara via produktion och lagerhållning till en färdig produkt som når konsumenten. Även returflöden ingår i den logistiska kedjan. Med detta synsätt blir både godstransporter och intermodalitet medel för att på ett effektivt sätt lösa en transportuppgift. Allt i syfte att bidra till ett svenskt transportsystem som är ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hållbart.</P> <P class="p127 ft7">Åtgärder för att öka intermodaliteten bör enligt vår mening koncentreras till de delar av godstransportmarknaden där möjligheterna att lyckas är mest gynnsamma och effekterna blir störst, det vill säga vid de relativt långväga transporterna. Det transportavstånd vid vilket intermodala lösningar är ett reellt alternativ bör dock kunna minska (se vidare i avsnitt 2.3).</P> <P class="p73 ft24">Hur prissätts transporterna och infrastrukturen?</P> <P class="p57 ft7">Vi har i vårt huvuddirektiv, och mer specificerat i vårt tilläggsdirektiv, fått i uppdrag att analysera prissättningen av nyttjandet av infrastrukturen, så att konkurrensneutralitet mellan trafikslagen uppnås. Under respektive trafikslags kapitel behandlas frågan om prissättning och i kapitel åtta analyserar vi kostnadsansvaret i ett trafikslagsövergripande perspektiv.</P> <P class="p128 ft17">24</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p22 ft22">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft7">Frågan om kostnadsansvaret har en central roll i den svenska transportpolitiken. De transportpolitiskt motiverade skatterna och avgifterna skall utformas så att de motsvarar de samhällsekonomiska marginalkostnader som trafiken ger upphov till. De viktigaste externa effekterna som inkluderas i den samhällsekonomiska marginalkostnaden är kostnader för slitage på infrastruktur, miljö, buller, olyckor och trängsel. Transportsystemets fasta kostnader skall finansieras på ett sådant sätt att oönskade styreffekter undviks och att resursanvändningen snedvrids i så liten utsträckning som möjligt.</P> <P class="p129 ft7">Den fastlagda transportpolitiken utgår från fyra transportpolitiska principer. Utgångspunkten för principerna är att dessa skall förmå aktörerna på transportmarknaden att långsiktigt och konsekvent handla på ett sådant sätt att utvecklingen leder mot de transportpolitiska målen.</P> <P class="p43 ft7">Den grundläggande principen är att enskilda människor och företag inom ramen för befintligt transportutbud skall kunna välja hur de skall ordna sina transporter. Denna princip om valfrihet bidrar till att uppnå samhällsekonomisk effektivitet i transportsystemet eftersom användarna, genom prissättningen av infrastrukturen beaktar de samhällsekonomiska kostnader som transporten orsakar.</P> <P class="p66 ft7">Nästa princip är att samverkan mellan de olika trafikslagen skall stärkas bland annat för att tillgodose näringslivets efterfrågan på effektiva transportlösningar från dörr till dörr. Med detta synsätt bidrar varje trafikslag med sitt led i en sammanhållen transportkedja. Politikens ambition är här att sektorstänkandet där varje trafikslag utgår från en optimering av den egna verksamheten skall överges till förmån för en samverkan mellan de olika trafikslagen.</P> <P class="p79 ft7">Den tredje principen är att denna strävan efter ökad samverkan bör förenas med en politik som främjar en effektiv konkurrens mellan olika trafikutövare och transportlösningar. Konkurrens sker då inte mellan trafikslagen utan mellan olika slutprodukter som kan vara uppbyggda av kedjor där de olika trafikslagen ingår.</P> <P class="p15 ft7">Den fjärde principen innebär att det transportpolitiska regelverket utformas på ett sådant sätt att beslut om transportproduktion kan fattas i så decentraliserade former som möjligt. Detta bör ske för att möta marknadens behov men också till följd av att sambanden som styr utbud och efterfrågan blir allt mer komplexa och svåröverskådliga.</P> <P class="p130 ft17">25</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37623x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft7">Trots att principerna om kostnadsansvaret och uttaget av kortsiktig samhällsekonomisk marginalkostnad under en längre tid legat till grund för den svenska transportpolitiken motsvarar skatter och avgifter i dag inte fullt ut denna marginalkostnad. Några av anledningarna till detta är internationella hänsyn, utländsk konkurrens, kunskapsbrister och avsaknad av effektiva uppbördssystem. Inte minst kostnaderna för miljöpåverkan är svåra att fastställa, och storleken kan variera högst avsevärt beroende på vilka beräkningsmetoder som tillämpas.</P> <P class="p115 ft7">Vi anser att kostnadsansvaret, tillsammans med en effektiv konkurrens mellan olika transportlösningar samt inom och mellan de olika trafikslagen, är medel som bidrar till att uppnå ett effektivt och hållbart transportsystem. En väl fungerande konkurrens kompletterar ett väl utvecklat kostnadsansvar.</P> <P class="p132 ft31"><SPAN class="ft31">2.2</SPAN><SPAN class="ft32">Trafikutveckling</SPAN></P> <P class="p133 ft7">Av nedanstående tabell framgår det totala godstransportarbetet och godstransportarbetet i Sverige för de tre trafikslagen – väg, järnväg och sjöfart – under åren 1990, 1995, 2000 och 2003. Transportarbetet är angivet i miljoner tonkilometer, det vill säga transporterat gods i ton multiplicerat med transporterad sträcka i kilometer. Sjöfarten inkluderar såväl inrikes sjöfart som utrikes sjöfart längs den svenska kusten. I vägtrafiken ingår skattningar av den trafik som utförs av utländska fordon.</P> <P class="p134 ft2">Tabell 2.1 Godstransportarbete i Sverige. Miljoner tonkilometer</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p99 ft2">År</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p35 ft2">Väg</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td56"><SPAN class="p35 ft2">Väg %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p135 ft2">Jvg</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td56"><SPAN class="p136 ft2">Jvg %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p137 ft2">Sjö</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td56"><SPAN class="p137 ft2">Sjö %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p138 ft2">Totalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p26 ft2">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p139 ft38">29 200</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p140 ft46">39 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p141 ft38">19 100</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p137 ft38">25 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td58"><SPAN class="p29 ft38">27 600</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p138 ft38">36 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p142 ft39">75 900</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td66"><SPAN class="p26 ft2">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td67"><SPAN class="p139 ft38">32 400</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td68"><SPAN class="p140 ft46">39 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p141 ft38">19 400</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td68"><SPAN class="p137 ft38">24 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td9"><SPAN class="p29 ft38">30 200</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td68"><SPAN class="p138 ft38">37 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p142 ft39">82 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p26 ft2">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p139 ft38">38 100</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p140 ft46">43 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p141 ft38">20 100</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p137 ft38">22 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td9"><SPAN class="p29 ft38">30 900</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p138 ft38">35 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p142 ft39">89 100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td61"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p26 ft2">2003<SPAN class="ft49">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p139 ft38">38 200</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p140 ft46">42 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p141 ft38">19 900</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p137 ft38">22 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p139 ft38">32 600</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p138 ft38">36 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td70"><SPAN class="p142 ft39">90 700</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p143 ft38"><SPAN class="ft50">Källa</SPAN><SPAN class="ft8">: </SPAN>Transportindustriförbundet.</P> <P class="p144 ft29"><SPAN class="ft28">2 </SPAN>2003 års värden är skattade.</P> <P class="p94 ft17">26</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37624x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p22 ft22">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft7">Det totala godstransportarbetet har ökat med 20 procent under perioden <NOBR>1990–2003.</NOBR> Sjöfartens andel har varit relativt konstant. Vägtrafikens andel har under perioden ökat från 39 till 42 procent, medan järnvägens andel har minskat från 25 till 22 procent.</P> <P class="p79 ft7">Flygfrakten, som inte finns med i tabellen, har utvecklats kraftigt under den senaste tioårsperioden. Mängden fraktat gods, mätt i ton, på svenska flygplatser har mer än fördubblats under perioden. Om man ser till värdet så fraktas elva procent av Sveriges totala utrikeshandel med flyg.</P> <P class="p43 ft7">Huvuddelen av den intermodala trafiken med lösa lastbärare i Sverige är kopplad till utrikeshandeln och andelen trafik med lösa lastbärare ökar. Ren inrikes kombitrafik finns mellan vissa platser i Sverige men denna trafik är förhållandevis begränsad.</P> <P class="p79 ft10">I tabell nedan framgår motsvarade utveckling av transportarbetet inom EU. I posten sjö ingår transporter på de inre vattenvägarna inom unionen.</P> <P class="p146 ft2">Tabell 2.2 Andelen godstransportarbete inom EU 15. Totalt transportarbete i miljoner tonkilometer</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p147 ft2">År</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p148 ft22">Väg %</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td75"><SPAN class="p149 ft2">Jvg%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p150 ft2">Sjö<SPAN class="ft51">3</SPAN>%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td76"><SPAN class="p151 ft22">Övrigt<SPAN class="ft52">4 </SPAN>%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td77"><SPAN class="p152 ft53">Totalt transportarbete</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p153 ft2">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p154 ft46">42 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p150 ft38">11 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p149 ft38">44 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p155 ft46">3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td80"><SPAN class="p156 ft38">2 332 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td81"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td83"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td84"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td85"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p153 ft2">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p154 ft46">44 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p150 ft38">8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p149 ft38">45 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p155 ft46">3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td80"><SPAN class="p156 ft38">2 632 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td81"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td83"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td84"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td85"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p153 ft2">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p154 ft46">45 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p150 ft38">8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p149 ft38">44 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td39"><SPAN class="p155 ft46">3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td80"><SPAN class="p156 ft38">3 102 000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p157 ft38"><SPAN class="ft50">Källa</SPAN>: EU Energy and Transport in figures, Statistical pocketbook 2003.</P> <P class="p158 ft7">Det totala godstransportarbetet inom EU 15 har ökat med 33 procent under perioden <NOBR>1990-2001.</NOBR> Detta kan jämföras med motsvarade ökning i Sverige som under perioden <NOBR>1990–2001</NOBR> uppgick till 15 procent. Precis som i Sverige har sjöfartens andel varit i stort sett konstant, medan vägtrafikens andel har ökat och järnvägstrafikens andel har minskat.</P> <P class="p79 ft7">Intressant att notera är också att järnvägstrafikens andel är betydligt högre i Sverige än inom EU totalt. Sjöfarten har däremot en lägre andel i Sverige än inom EU. Det senare förklaras till viss del av att vi har få inre vattenvägar i Sverige i anslutning till tunga godsflöden.</P> <P class="p159 ft56"><SPAN class="ft54">3</SPAN><SPAN class="ft55">Inklusive transporter på inre vattenvägar.</SPAN></P> <P class="p48 ft29"><SPAN class="ft54">4</SPAN><SPAN class="ft57">Avser bland annat pipelines.</SPAN></P> <P class="p53 ft17">27</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37625x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft7">(I avsnitt 3.1, 5.1 och 7.1 beskrivs utvecklingen av enhetslastat gods inom sjöfart, järnväg och vägtrafik.)</P> <P class="p161 ft31"><SPAN class="ft31">2.3</SPAN><SPAN class="ft32">Utvecklingstendenser med betydelse för intermodala transporter</SPAN></P> <P class="p162 ft7">Att främja samverkan mellan trafikslagen – intermodalitet – där detta är effektivt skall enligt våra direktiv vara utgångspunkten för arbetet och vi kan konstatera att de flesta transportlösningar med undantag av direkttransporter på väg är mer eller mindre intermodala.</P> <P class="p55 ft7">När vi diskuterar möjligheten att öka de intermodala transporterna bör de olika lasttypernas andel av det totala godsflödet beaktas. Med lasttyp menas på vilket sätt en vara är lastad. Hur godset är lastat har ofta en avgörande betydelse för hur godset hanteras i intermodala transportkedjor eller om det överhuvudtaget har möjlighet att ingå i en sådan kedja.</P> <P class="p163 ft2">Tabell 2.3 Avgående och ankommande sändningars vikt och värde fördelat efter lasttyp i procent 2001</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr11 td86"><SPAN class="p26 ft2">Lasttyp</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td87"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td88"><SPAN class="p22 ft2">Avgående</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td89"><SPAN class="p35 ft17">Ankommande från utlandet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p25 ft50">Vikt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p164 ft50">Värde</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td93"><SPAN class="p165 ft50">Vikt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p166 ft50">Värde</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p26 ft38">Förslingat<SPAN class="ft58">5</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p167 ft38">27</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p168 ft38">3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td95"><SPAN class="p165 ft38">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p165 ft38">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td90"><SPAN class="p26 ft38">Fast bulk<SPAN class="ft58">6</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td91"><SPAN class="p167 ft38">22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p168 ft38">3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p165 ft38">22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p165 ft38">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td90"><SPAN class="p26 ft38">Flytande bulk</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td91"><SPAN class="p167 ft38">16</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td92"><SPAN class="p168 ft38">4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td93"><SPAN class="p165 ft38">48</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td94"><SPAN class="p165 ft38">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td90"><SPAN class="p26 ft38">Pallastat</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td91"><SPAN class="p167 ft38">15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p168 ft38">47</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p165 ft38">16</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p165 ft38">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr13 td90"><SPAN class="p26 ft38">Lådor</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td91"><SPAN class="p167 ft38">11</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td92"><SPAN class="p168 ft38">29</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td94"><SPAN class="p165 ft38">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p165 ft38">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td90"><SPAN class="p26 ft60">ITU Enhetslastat<SPAN class="ft59">7</SPAN></SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td91"><SPAN class="p167 ft50">6</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td92"><SPAN class="p168 ft50">6</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td94"><SPAN class="p165 ft50">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p165 ft50">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td90"><SPAN class="p26 ft38">Mobila enheter</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td91"><SPAN class="p167 ft38">2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td92"><SPAN class="p168 ft38">4</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p165 ft38">1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p165 ft38">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr0 td90"><SPAN class="p26 ft38">Övrigt</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td91"><SPAN class="p167 ft38">1</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td92"><SPAN class="p168 ft38">4</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td94"><SPAN class="p165 ft38">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td93"><SPAN class="p165 ft38">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p26 ft38">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td87"><SPAN class="p167 ft38">100</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p168 ft38">100</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p165 ft38">100</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p165 ft38">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td97"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td98"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td99"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td100"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td101"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft38"><SPAN class="ft50">Källa: </SPAN>Varuflödesundersökningen 2001</P> <P class="p170 ft63"><SPAN class="ft61">5</SPAN><SPAN class="ft62">Med förslingat gods menas gods som permanent under transporten omsluts av någon form av slinga, till exempel lyftband, för att underlätta lastning och lossning.</SPAN></P> <P class="p171 ft63"><SPAN class="ft61">6</SPAN><SPAN class="ft64">Fast bulk packas ofta om till exempelvis storsäck i ankomsthallen för att underlätta intermodalitet.</SPAN></P> <P class="p172 ft29"><SPAN class="ft61">7</SPAN><SPAN class="ft65">ITU – intermodal transport unit – det vill säga container, växelflak eller trailer.</SPAN></P> <P class="p94 ft17">28</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37626x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p22 ft22">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft7">År 2001 utgjorde det enhetslastade godset 6 respektive 10 procent av avgående respektive från utlandet ankommande gods mätt i godsets värde. Mätt i vikt är motsvarande andelar 6 respektive 3 procent. Detta innebär en begränsning av de totala överföringspotentialerna.</P> <P class="p173 ft7">Det bör dock noteras att även förslingat gods, till exempel sågade trävaror, fast bulk som packas om till storsäck och flytande bulk ingår i intermodala transportkedjor.</P> <P class="p79 ft7">I den första Godstransportdelegationens slutbetänkande fördes resonemang om möjligheterna att föra över gods från vägtrafik till järnväg och sjöfart. Delegationen drog dock slutsatsen att förväntningarna på överföringspotentialen inte ska överdrivas volymmässigt. Samtidigt konstaterade man att överföringar av de mest långväga transporterna till intermodal trafik skulle ge vissa positiva effekter för den långsiktiga hållbarheten i transportsystemet.</P> <P class="p79 ft7">Vi har i vårt arbete valt att kraftsamla våra överväganden och förslag till transportkedjor som omfattar mer än ett trafikslag och där godset lastats i en lös lastbärare<SPAN class="ft25">8</SPAN>. Utgångspunkten för avgränsningen är bedömningen att det är denna typ av intermodala transporter som har den största förbättringspotentialen.</P> <P class="p45 ft7">Intermodala transporter hävdar sig bäst på längre avstånd till följd av lägre undervägskostnader och av att kostnaden för omlastning blir lägre i förhållande till den totala kostnaden för transporten. Tidigare har det ofta talats om en gräns på 50 mil där en intermodal transport kostnadsmässigt kan konkurrera med en direkttransport. I dag talar dock mycket för att konventionell kombitrafik, det vill säga bil – järnväg – bil, kan bli konkurrenskraftig även på avstånd ner till 30 mil. För systemtransporter med container kan brytpunkten för lönsamhet ligga ännu lägre. Inom EU talar man om intermodala transporter på <NOBR>15–20</NOBR> mil.</P> <P class="p15 ft7">Konkurrenskraften beror på vilken typ av gods som skall transporteras, vilka tidskrav kunden har och vilka geografiska och produktionstekniska förhållanden som råder. Dessutom påverkas konkurrenskraften av mängden gods som skall fraktas i den aktuella relationen.</P> <P class="p79 ft10">Det finns ett antal faktorer inom transportområdet som talar för nya och förbättrade möjligheter för den intermodala trafiken. Nedan beskrivs några sådana utvecklingstendenser samt några tendenser</P> <P class="p174 ft29"><SPAN class="ft28">8 </SPAN>Med lös lastbärare menas enhetslastat gods i container, växelflak eller trailer. För samtliga dessa används betäckningen TEU – twenty foot equivalent unit – som innebär intermodala lastenheter omräknade till 20- fotsenheter.</P> <P class="p175 ft17">29</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft7">som talar till nackdel för en ökning av intermodaliteten. Den ökande komplexiteten och den förhållandevis snabba förändringstakten inom transportbranschen bidrar dock till att det inte är entydigt att en viss utvecklingstendens gynnar, förhåller sig neutral eller missgynnar utvecklingen av de intermodala transporterna.</P> <P class="p126 ft7">Vår uppfattning är dock att de senaste årens utveckling totalt sett pekar på goda möjligheter för de intermodala transporterna att utvecklas. Nu gäller det för transportbranschen att i samverkan med sina kunder och med staten som förutsättningsskapare tillvarata dessa möjligheter.</P> <P class="p176 ft7">Intressant att notera är även utvecklingen av skräddarsydda lösa lastbärare som transporteras direkt mellan industrianläggningar med järnväg eller sjötransport. Även om det rör sig om företagsinterna flöden utanför de vanliga intermodala kedjorna skapar dessa transporter flöden som påverkar dimensioneringen av infrastruktur och trafik. Detta får i sin tur effekter på den övriga transportmarknaden.</P> <P class="p177 ft7">Följande utvecklingstendenser talar för intermodala transporter:</P> <P class="p178 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">ökat och mer koncentrerat transportarbete</SPAN></P> <P class="p179 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">ökat miljömedvetande</SPAN></P> <P class="p180 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">ökad andel enhetslastat gods</SPAN></P> <P class="p180 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">strukturomvandling inom logistikbranschen</SPAN></P> <P class="p179 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">större fordon och farkoster</SPAN></P> <P class="p179 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">politiska initiativ.</SPAN></P> <P class="p181 ft24">Ökat och mer koncentrerat transportarbete i kombination med ökat miljömedvetande</P> <P class="p57 ft7">Det totala transportarbetet i samhället ökar, till följd av ökade godsmängder men också av att de enskilda transporterna blir längre. Kundernas önskemål och ett ökat miljömedvetande i samhället påverkar valet av trafikslag. Logistikföretagen utvecklar kontinuerligt transportproduktionen med utgångspunkt från bland annat samhälleliga restriktioner och nya kundkrav. En följd av denna utveckling har blivit en större koncentration av de befintliga godsflödena; man brukar tala om tjockare flöden. Detta, i kombination med de ökade transportavstånden och en ökad samlastning, talar för de intermodala transporterna.</P> <P class="p182 ft17">30</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p22 ft22">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p183 ft24">Ökad andel enhetslastat gods</P> <P class="p65 ft7">I takt med att allt fler godsslag lastas i container har antalet konventionella styckegodsfartyg minskat. Även godsslag med lågt varuvärde till exempel sågade trävaror och olika former av gods i bulk lastas i dag i container. Den faktiska utvecklingen och de framtida prognoserna för den globala containermarknaden är mycket gynnsam; för åren 2005 till 2008 beräknas det globala antalet hanterade containers ha en årlig ökningstakt på <NOBR>6–10</NOBR> procent.</P> <P class="p184 ft7">Ytterligare något som talar för det enhetslastade godsets utveckling är att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och tillväxt av containertrafiken blivit svagare under de senaste åren. Även i tider med svag ekonomisk tillväxt har containertrafiken på den globala nivån visat en kraftig tillväxt och andelen containerfartyg av de beställda fartygen är mycket stor.</P> <P class="p79 ft7">Denna utveckling är positiv och förbättrar möjligheten att skapa intermodala transportkedjor där sjöfarten är en del av kedjan. Även intermodaliteten mellan väg- och järnvägstrafik gynnas av en ökad andel enhetslastat gods.</P> <P class="p52 ft24">Strukturomvandling inom logistikbranschen</P> <P class="p78 ft7">För att kunna möta de allt mer internationaliserade industri- och handelsföretagens krav på helhetslösningar har logistikföretagen blivit större, bland annat genom uppköp. Inom vägsektorn är majoriteten av transportföretagen dock fortfarande små åkerier med en bil, och i de fall man arbetar med enhetslastat gods sker detta ofta som underleverantör till de större transportörerna.</P> <P class="p15 ft7">För att kunna växa söker sig logistikföretagen till marknader där man kan erbjuda nya och utvecklade produkter. Detta har lett till ett antal stora europeiska företag som är mer kompletta när det gäller att kunna erbjuda kombinationer av trafikslag. Andelen tredjepartslogistik, det vill säga uppbyggnad av logistik- och transportsystem för kunder utan att man själv förfogar över egna produktionsresurser, ökar också kontinuerligt. Dessa trender kan leda till ett mer trafikslagsövergripande perspektiv och till ökade samlastningsmöjligheter inom företagen. Utvecklingen under de senaste åren har redan lett till förbättrade möjligheten för de intermodala transporterna, eftersom logistikföretagen inom ramen för</P> <P class="p185 ft17">31</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft7">den egna verksamheten förfogar över fler trafikslag. Denna utveckling gäller också företag som tidigare varit renodlade åkeriföretag.</P> <P class="p126 ft10">Även rederierna har blivit större, vilket ökar deras möjligheter att kunna uppfylla kundernas krav på <NOBR>dörr-till-dörrlösningar</NOBR> i konkurrens med övriga logistikföretag.</P> <P class="p186 ft24">Större fordon och farkoster</P> <P class="p92 ft7">Så länge vägtransporterna fortsätter att öka sin andel av det totala godstransportarbetet i förhållande till järnväg och sjöfart kommer den totala genomsnittliga storleken för fordon och farkoster att minska.</P> <P class="p187 ft7">Inom vägtrafiken har storleken på fordonen ökat till följd av att den tillåtna maximala längden för lastbil med släp och semitrailerkombinationer har ökat. Detta har delvis skett till följd av en harmonisering av regelverket inom EU. Dagens maxlängder inom EU, och det undantag som finns för Sverige och Finland (25,25 meter), kommer troligtvis att utgöra en övre begränsning under ett antal år framöver.</P> <P class="p61 ft7">Även fartygen har blivit större, och i dag finns cirka 440 fartyg som kan lasta över 4 000 TEU. Nytillskott i kapacitet sker också i de allra största storleksklasserna, det vill säga upp till 8 000 TEU.</P> <P class="p126 ft7">Även på järnvägssidan ökar lastmängden genom längre och tyngre tågsätt, vilket leder till stordriftsfördelar och lägre styckkostnader. Denna trend motverkas dock i viss mån av att de intermodala transporterna ökar sin marknadsandel, eftersom de intermodala transporterna har en lägre lastfaktor än konventionell vagnslasttrafik.</P> <P class="p188 ft7">För samtliga trafikslag finns dock begränsningar i form av dimensionerande infrastruktur och i form av lagstiftning.</P> <P class="p126 ft7">Det faktum att vägfordonens maximala storlek, givet dagens regelverk, i stort sett är nådd i kombination med möjligheter till en ökning av storleken av enheterna inom järnväg och sjöfart, kan vara en faktor som talar för en ökning av den intermodala trafiken.</P> <P class="p56 ft24">Politiska initiativ för att främja intermodalitet</P> <P class="p92 ft7">En europeisk utblick visar att många länder gör omfattande satsningar för att främja och utveckla intermodala transporter. Investe-</P> <P class="p189 ft17">32</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p22 ft22">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">ringsstöd i terminaler är vanligt och görs allmänt utifrån en vilja att överföra gods från lastbilstransporter till järnväg och sjöfart. I några länder deltar staten aktivt, både vid planering och finansiering av terminalinfrastruktur. Även direkta omlastningsstöd förekommer.</P> <P class="p190 ft10">Det finns också ett antal utvecklingstendenser som talar till nackdel för intermodala transporter:</P> <P class="p191 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">ökande varuvärde</SPAN></P> <P class="p48 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">ökad andel direktdistribution och mindre sändningsstorlekar</SPAN></P> <P class="p47 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">komplexare logistiksystem och ökade kundkrav</SPAN></P> <P class="p47 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">brister i samhällsplaneringen</SPAN></P> <P class="p52 ft24">Ökande varuvärde</P> <P class="p78 ft7">Två tredjedelar av utrikeshandeln består av varor med lågt varuvärde. Varuvärdet i utrikeshandeln ökar dock, till exempel ökade värdet av den samlade exporten från Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR> med 110 procent i löpande priser. En viss avmattning i ökningstakten kan dock ses under åren efter 2000. Ökningstakten för värdet av importen följer samma mönster, även om nivån varit något lägre.</P> <P class="p15 ft7">Tillväxten av utrikeshandelns vikt har under samma period varit runt 30 procent, och varor med högre varuvärde fraktas i högre utsträckning med lastbil. Högre kvalitetskrav vad gäller transporttid, tillförlitlighet, flexibilitet och låg skadefrekvens talar dock mot att varor med högre varuvärde skulle fraktas intermodalt om inte dessa krav kan hanteras tillfredsställande genom en ökad användning av lösa lastbärare och <NOBR>roro-lösningar.</NOBR></P> <P class="p64 ft24">Ökad andel direktdistribution och mindre sändningsstorlekar</P> <P class="p42 ft7">Vissa varugrupper går i ökad omfattning direkt från producent till kund, utan att först transporteras till någon form av terminal eller centrallager. Detta leder till mindre sändningsstorlekar och mer spridda flöden som är mindre lämpade för intermodala transporter. Som exempel kan nämnas transport av sågade trävaror från Värmland till Italien.</P> <P class="p192 ft17">33</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37631x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft24">Komplexare logistiksystem och ökade kundkrav</P> <P class="p92 ft7">I takt med att transportbranschen erbjuder mer omfattande tjänster och försöker förbättra sin produktivitet blir logistiksystemen allt mer komplexa. Detta, i kombination med kundkraven på snabb respons och flexibilitet, talar för lastbilstrafik från dörr till dörr.</P> <P class="p56 ft24">Brister i samhällsplaneringen</P> <P class="p92 ft7">För att de intermodala transporterna skall kunna utvecklas krävs att samhället skapar förutsättningar för detta i den fysiska planeringen. När till exempel kombiterminaler skall etableras är det i dag i vissa fall svårt att få tillgång till passande markområden på platser som är effektiva, sett utifrån samhällets och den totala transportapparatens perspektiv .</P> <P class="p194 ft31"><SPAN class="ft31">2.4</SPAN><SPAN class="ft32">Hinder för utveckling av intermodala transporter</SPAN></P> <P class="p133 ft7">Förhoppningarna att kunna utveckla och öka de intermodala transporterna har under en lång period varit mycket höga. Det politiska intresset för att stödja intermodala transporter har varit stort, inte minst inom EU. Den faktiska utvecklingen av de intermodala transporterna med lösa lastbärare har dock inte infriat dessa förhoppningar. Utvecklingen har trots statliga insatser varit relativt måttlig.</P> <P class="p195 ft7">Med vår utgångspunkt att kunden är den centrala aktören kan man konstatera att de intermodala transporterna med lösa lastbärare inte varit tillräckligt attraktiva i jämförelse med andra transportalternativ på marknaden. De allra senaste åren har dock uppvisat en positiv utveckling (se vidare i avsnitt 3.1, 5.1 och 7.1.)</P> <P class="p196 ft7">Vad ligger då bakom denna diskrepans mellan den utveckling som samhället önskar och den faktiska utvecklingen? Vi har i vårt delbetänkande<SPAN class="ft25">9 </SPAN>analyserat vilka hinder som finns för en fortsatt utveckling av de intermodala transporterna. Vår slutsats är att det hinder som finns främst är av administrativ och ekonomisk karaktär. De rent tekniska hinder som finns för en positiv utveckling är enligt vår analys av mindre betydelse. Lastkapaciteten vid en intermodal transport jämfört men en transport med ett trafikslag är</P> <P class="p197 ft30"><SPAN class="ft28">9 </SPAN>Godstransporter i samverkan – tekniska hinder, forskning och utbildning <SPAN class="ft29">(SOU 2003:39).</SPAN></P> <P class="p94 ft17">34</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p22 ft22">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">dock ett hinder av teknisk natur. Med en bättre viktrelation mellan nyttolasten och själva lastbäraren skulle förutsättningarna för den intermodala trafiken förbättras.</P> <P class="p44 ft7">Bland de hinder som vi benämnt som administrativa kan nämnas standardiseringsfrågor, fördelning av kapacitet på järnvägsnätet samt ansvars- och säkerhetsfrågor. Vad gäller standardiseringsfrågorna betonas vikten av att den framtida tekniska utvecklingen baseras på existerande standard för de vanligaste befintliga lastbärarna i Europa, det vill säga 7,82 meters växelflak, 13,6 meters påhängsvagn samt 20- och <NOBR>40-fots</NOBR> containrar. En fortsatt utveckling av sådana lastbärare ger förutsättningar för bättre fyllnadsgrad med möjligheter till tur- och returtransporter av standardmoduler. En ökad användning i Europa av modulfordon, med många axlar och låga medelaxelvikter, skulle också innebära ökade möjligheter för det enhetslastade godset. Modulfordon med kombinationen växelflak (7,82 meter) och påhängsvagn (13,6 meter) kan också användas för att transportera de vanligaste 20- och <NOBR>40-fots</NOBR> containrarna. I dag är så långa fordon bara tillåtna i Sverige och Finland. Sverige bör verka för att fler länder i Europa tillåter längre lastbilskombinationer, eftersom dessa, förutom att de underlättar intermodaliteten, också har fördelar när det gäller miljöpåverkan och transportekonomi.</P> <P class="p198 ft7">Bristen på standardisering av informationssystem för snabbare identifiering av gods och lastbärare noterades också i vårt delbetänkande som ett hinder för utvecklingen av den intermodala trafiken.</P> <P class="p43 ft7">Vid kombitrafik med väg och järnväg kan ett hinder i dag vara att godstrafiken har svårt att hävda sig mot persontrafiken vid konkurrens om spårkapacitet. För att vissa upplägg med kombitrafik skall vara möjliga att genomföra krävs tillgång till tåglägen på dagtid. En bättre utvecklad samhällsekonomisk bedömning bör enligt vårt förmenande till, vid fördelningen av spårkapacitet. Ytterligare kapacitet och ett förbättrat utnyttjande av befintlig kapacitet genom investeringar i effektivare signalsystem skulle undanröja delar av dagens kapacitetsproblem.</P> <P class="p199 ft7">Frågor om ansvar och säkerhet i transportsystemet i stort, men också frågor om lastsäkring kan utgöra problem vid intermodala transporter. Avsaknaden av trafikslagsövergripande bestämmelser och olika regelverk mellan trafikslagen innebär effektivitetsförluster i form av tidsödande kontroller längs den intermodala kedjan.</P> <P class="p200 ft17">35</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft7">Detta gäller också avsaknaden av ett harmoniserat internationellt regelverk.</P> <P class="p125 ft7">De flesta av dessa administrativa hinder kan också betraktas som ekonomiska. Alla hinder går att lösa - frågan är bara till vilken kostnad för transportsektorns aktörer och för samhället. Ett renodlat ekonomiskt hinder är dock frågan om höga initialkostnader vid utveckling och marknadsintroduktion av nya intermodala transportlösningar. Det är inte ovanligt att det tar tre till fyra år innan man får till stånd den beläggning som krävs för att transporten skall bli lönsam. De höga kostnaderna är enligt vår mening ett betydande hinder. Om intermodala lösningar skall kunna komma in på nya delmarknader krävs ofta investeringar som är svåra att realisera för enskilda kunder och operatörer, med hänsyn tagen till de risker som är förknippade med de höga initialkostnaderna.</P> <P class="p201 ft7">En fråga som blivit allt mer aktuell under de senaste åren är frågan om security, det vill säga skyddsåtgärder mot att transportsystemet utnyttjas för olagliga handlingar, såsom terrorism. Ett stort antal myndigheter är engagerade i detta arbete både i Sverige, inom EU och inom andra internationella organisationer. Frågan hanteras nationellt och internationellt både inom respektive trafikslag och utifrån ett trafikslagsövergripande perspektiv.</P> <P class="p196 ft7">Vi kan konstatera att det åtgärder som är nödvändiga för skydd mot terrorism kan komma att medföra stora merkostnader för transportbranschen och för dess kunder. För att frågan inte skall bli ett betydande hinder för intermodalitet är det av största vikt att de olika förslagen samordnas både på det nationella och på det internationella planet samt att de olika trafikslagen behandlas på ett likartat sätt. På så sätt kan regelverk som överlappar och i värsta fall motverkar varandra undvikas. Olika regler för olika trafikslag kan, förutom konkurrenssnedvridning, även leda till att de intermodala transportkedjorna försvåras. Målet måste vara att säkra en hel transportkedja – från leverantör till slutkund.</P> <P class="p202 ft7">Vi anser att securityarbetet skall ske i dialog med transportindustrin, för att på ett så effektivt sätt som möjligt kunna ta fram lösningar som både tillfredsställer samhällets säkerhetskrav men som också kan bidra till att transporter och handel underlättas.</P> <P class="p203 ft17">36</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p22 ft22">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">2.5</SPAN><SPAN class="ft32">Strategiska logistiknoder – hamnar och kombiterminaler</SPAN></P> <P class="p205 ft7">I godstransportsammanhang talas ofta om stråk och noder. I noderna möts stråken och de nyttjas av ett eller flera trafikslag för omlastning, lagring och andra godshanteringsfunktioner. En nod kan bestå av en eller flera terminaler där terminalen är en avgränsad andel inom en nod.</P> <P class="p45 ft7">De terminaler som har störst betydelse ur ett intermodalt perspektiv är hamnar och kombiterminaler. En kombiterminal är en terminal där järnväg och väg möts, och den kan vara lokaliserad inom eller i nära anslutning till en hamn.</P> <P class="p79 ft7">Vad som är strategiska noder, hamnar och kombiterminaler är till viss del relativt, och det beror på ur vems perspektiv frågan betraktas. En terminal kan vara strategisk för ett företag eller en region utan att för den skull vara strategisk för landet som helhet. Det kan också vara så att en terminal som anses vara strategisk i Sverige inte betraktas som strategisk ur ett nordiskt eller europeiskt perspektiv. Utgångspunkten för våra resonemang om strategiska noder är det nationella, det vill säga vilka hamnar och kombiterminaler som kan betraktas som strategiska ur ett nationellt svenskt perspektiv.</P> <P class="p184 ft7">I Sverige har staten inte spelat någon aktiv roll vid planeringen av logistiknoderna. I andra europeiska länder, bland annat i Tyskland och Italien, har däremot insatser gjorts på nationell nivå för att bygga upp ett nationellt system av logistikcentra. I övriga Europa är det också relativt vanligt att staten deltar i finansieringen av noderna. (I bilaga 5 beskrivs förhållandena i övriga Europa vad gäller statligt engagemang i terminalverksamhet mer utförligt.)</P> <P class="p79 ft7">När det gäller hamnarna i Sverige har tankarna på en starkare styrning och prioritering av utvecklingen av det svenska hamnsystemet avvisats flera gånger. Det undantag som gjorts är att Göteborgs hamn i många sammanhang pekats ut som en svensk hamn med en särställning ur strategisk synpunkt. Staten har också, genom Sjöfartsverket, gått in med betydande ekonomiska insatser i Göteborgsfarlederna.</P> <P class="p15 ft7">I den analys av strategiska stråk för de svenska godstransporterna som den första Godstransportdelegationen presenterade togs även frågan om noderna upp. Delegationen föreslog dels att staten skulle ta ansvar för ett fåtal effektiva intermodala knutpunkter i</P> <P class="p206 ft17">37</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft7">anslutning till de viktigaste godsstråken, dels att en striktare prioritering skulle göras av statens insatser inom hamnområdet.</P> <P class="p126 ft10">Banverket har i sitt sektorsprogram behandlat frågan om strategiska noder och anser att följande kriterier bör gälla vid utpekande av strategiska noder:</P> <P class="p207 ft10"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft66">Noder skall finnas vid stora produktions- och konsumtionsområden.</SPAN></P> <P class="p208 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">Noder skall finnas i de lägen som utgör naturliga start- och slutpunkter för ett eller flera trafikslag inom de viktiga stråken och som har koppling till viktiga internationella transportstråk.</SPAN></P> <P class="p209 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">Noderna skall ligga i strategiska lägen – där de stora stråken möts.</SPAN></P> <P class="p210 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft45">Noderna skall ligga där det är lätt att byta mellan trafikslag och omfördela flöden till olika destinationer.</SPAN></P> <P class="p209 ft10"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft66">Det skall finnas ett tillräckligt antal noder för att möjliggöra en effektiv konkurrens mellan olika transportmedel.</SPAN></P> <P class="p211 ft7">En analys av kriteriernas överensstämmelse med vissa noder i anslutning till de strategiska stråken har gjorts av Banverket och man har därefter pekat ut 13 noder som man anser är strategiska noder. (De aktuella utpekade noderna framgår av kartan i bilaga 3.)</P> <P class="p58 ft10">Vi anser att Banverkets urvalskriterier kan vara en utgångspunkt för resonemang om både hamnar och kombiterminaler.</P> <P class="p87 ft7">Terminalernas roll vid utnyttjandet av skalfördelar som finns för järnväg och sjöfart bör uppmärksammas. Det handlar om vattendjup, spårlängder, kajlängder och manövreringsmöjligheter. Dessutom krävs en stor kapacitet för lastning och lossning, eftersom tidskostnaderna är stora. För att uppnå ett rimligt nyttjande av en kraftigt dimensionerad kapacitet för uppställning samt lastning och lossning krävs en frekvent trafik, vilket i sin tur bara kan upprätthållas om godsflödena är tillräckligt stora.</P> <P class="p176 ft7">Det är emellertid inte självklart att potentiella stordriftsfördelar i olika transportled verkligen kan realiseras fullt ut under svenska förhållanden. Sverige är ett relativt litet land och godsmängderna är små i ett vidare europeiskt perspektiv. Att koncentrera flödena innebär vissa uppoffringar till exempel i form av längre matartransporter till lands och sjöss, väntetid för godset i avvaktan på tillgång till stora transportenheter vilkas frekvens måste vara avpassad till godsflödet, kostnader för omlastning samt sannolikt också vissa uppoffringar av flexibiliteten i godsflödet.</P> <P class="p212 ft17">38</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p22 ft22">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft7">Det är inte alltid helt lätt att förutse vilka noder i godstransportsystemet som utvecklas väl. Ett exempel kan vara den starka utvecklingen av <NOBR>roro-trafiken</NOBR> över hamnen i Kapellskär, som har haft och förväntas ha en mycket stark tillväxt.</P> <P class="p43 ft7">Skalfördelar i själva terminalverksamheten kan förmodligen realiseras mer effektivt om det tydligt framgår av den nationella infrastrukturplaneringen vilka noder som är att föredra ur ett vidare samhällsperspektiv. Om det finns skalfördelar kommer de inte att kunna nyttjas av alla de noder som mer eller mindre konkurrerar om samma gods, utan förutsättningen är att någon eller några tillåts dominera och att andra går tillbaka eller läggs ned.</P> <P class="p79 ft7">Vid etablering av olika slags terminalanläggningar kan det finnas problem som hör samman med den inlåsningseffekt som uppkommer när en viss strategisk investering väl är gjord. Eftersom anläggningen då inte kan flyttas kan den som har ansvar för anläggningen få ett förhandlingsmässigt överläge och en betydande prissättningsmakt.</P> <P class="p184 ft7">Det kan inte uteslutas att det kan vara motiverat med olika slags regleringar och organisatoriska förändringar när det gäller terminalsystemet, för att vinna stordriftsfördelar och samtidigt undvika de negativa effekter detta kan få för konkurrensen och därmed för den samhällsekonomiska effektiviteten i stort. Dessa regleringar kan exempelvis handla om öppenhet och transparens när det gäller redovisning, prissättning och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> tillträdesregler.</P> <P class="p79 ft7">Redan i dag finns i det svenska godstransportsystemet ett betydande antal öppna logistiknoder, till exempel de allmänna hamnarna dit alla fartyg i princip är välkomna samt Railcombi:s terminaler som på lika villkor kan användas av de tågtransportföretag som önskar detta. Öppenheten i systemet betyder dock egentligen inte mer än att man får tillträde om man är beredd att betala det pris och acceptera de villkor som terminalbolaget ställer upp.</P> <P class="p79 ft7">I dag är det konkurrensen mellan olika terminaler, terminalsystem och transportföretag som begränsar terminalföretagets makt över pris och villkor, – inte öppenhet och transparens. Våra erfarenheter visar att det är svårt att få tillgång till den information om terminalföretagens och transportföretagens ekonomi och volymer, som skulle behövas för att till exempel kunna analysera hur företagens prissättning förhåller sig till kostnadsstrukturen.</P> <P class="p15 ft10">Om staten ännu starkare än hittills prioriterar dominerande godsstråk och terminaler i anslutning till dessa, finns det en risk för att de terminaler som redan i dag är starka till följd av lägesfördelar,</P> <P class="p213 ft17">39</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Utgångspunkter och utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">nätverksfördelar och stordriftsfördelar blir ännu starkare och därmed eventuellt ytterligare kan förstärka sin makt över de priser och nyttjandevillkor som gäller i Sverige.</P> <P class="p125 ft7">För vissa terminaler, som kan sägas ha en mera betydande internationell konkurrens, till exempel delar av verksamheten i Göteborgs hamn, styrs dock prissättningen inom vissa marknadssegment av internationella konkurrensförhållanden.</P> <P class="p126 ft7">Statens samlade avvägning om konkurrens, infrastruktur, miljö, stordriftsfördelar och internationell konkurrens kommer oundvikligen att påverka konkurrenssituationen mellan terminaler i det nuvarande systemet.</P> <P class="p196 ft7">Vår samlade bedömning är att staten på ett tydligare sätt än i dag bör peka ut ett antal hamnar och kombiterminaler som strategiska, och att detta utpekande bland annat bör ligga till grund för statens prioriteringar av anslutande infrastruktur till dessa noder. (I avsnitten 4.3 och 6.5.2 diskuterar vi med utgångspunkt från ovanstående resonemang ett utpekande av strategiska hamnar respektive kombiterminaler. I avsnitt 6.5.2 diskuteras dessutom statens engagemang i kombiterminalerna. Frågan om anslutande infrastruktur behandlas i avsnitten 3.8, 5.4 och 7.4.)</P> <P class="p215 ft17">40</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37638x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft6">3 Sjöfart</P> <P class="p216 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Utgångspunkten för farledsavgifterna bör vara kortsiktig samhällsekonomisk marginalkostnad.</SPAN></P> <P class="p217 ft10"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft67">Avgiftsbasen för farledsavgifterna bör ändras till nettodräktighet.</SPAN></P> <P class="p217 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Farledsavgifterna bör bidra till finansieringen av Sjöfartsverkets kostnader för handelssjöfarten.</SPAN></P> <P class="p217 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Tillhandahållandet av lots bör huvudsakligen avgiftsfinansieras separat, utanför systemet med farledsavgifter.</SPAN></P> <P class="p218 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Isbrytning bör finansieras via statsbudgeten.</SPAN></P> <P class="p219 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Infrastrukturplanering för sjöfarten bör i högre utsträckning samordnas med den långsiktiga planering som finns för vägar och järnvägar.</SPAN></P> <P class="p219 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Sjöfartsverket bör ta ett ökat ansvar för farledsanslutningar till strategiskt viktiga hamnar.</SPAN></P> <P class="p220 ft31"><SPAN class="ft31">3.1</SPAN><SPAN class="ft32">Den intermodala utvecklingen inom sjöfarten</SPAN></P> <P class="p221 ft7">Sjöfarten är strategisk ur ett intermodalt perspektiv, eftersom den i stort sett alltid ingår i en transportkedja som omfattar fler trafikslag.</P> <P class="p66 ft7">I nedanstående tabell beskrivs utvecklingen för det enhetslastade godset inom den utrikes sjöfarten till och från svenska hamnar. Det enhetslastade godset mäts i antal TEU, det vill säga antal lastbärare omräknat till <NOBR>20-fots-enheter.</NOBR> Volymutvecklingen för det enhetslastade godset mätt i ton gods har sedan satts i relation till den totala mängden ton gods.</P> <P class="p222 ft17">41</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37639x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft18">Sjöfart SOU 2004:76</P> <P class="p223 ft2">Tabell 3.1 Andelen enhetslastat gods för den utrikes sjöfarten</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr15 td102"><SPAN class="p224 ft18">År</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr15 td104"><SPAN class="p225 ft17">Lossat gods från utrikes ort</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr15 td105"><SPAN class="p226 ft17">Lastat gods till utrikes ort</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td106"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p227 ft68">Enhetslastat</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p228 ft68">Total mängd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p26 ft39">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p227 ft68">Enhetslastat</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p229 ft68">Total mängd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p224 ft39">Andel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td111"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td107"><SPAN class="p228 ft68">gods i ton</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p230 ft68">gods i ton</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td39"><SPAN class="p227 ft68">gods i ton</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p227 ft68">gods i ton</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td102"><SPAN class="p231 ft18">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td112"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td113"><SPAN class="p227 ft68">2 457 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td114"><SPAN class="p232 ft39">61 980 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p29 ft39">4,0%</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td116"><SPAN class="p153 ft39">4 020 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td114"><SPAN class="p233 ft39">54 752 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td117"><SPAN class="p233 ft39">7,3%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td118"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td84"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td119"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td120"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td119"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td121"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td94"><SPAN class="p224 ft18">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td107"><SPAN class="p227 ft68">2 768 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td108"><SPAN class="p228 ft46">70 446 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td109"><SPAN class="p26 ft39">3,9%</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p229 ft68">5 099 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td108"><SPAN class="p229 ft46">59 775 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td110"><SPAN class="p230 ft46">8,5%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td118"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td111"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td120"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td84"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td121"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p224 ft18">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td111"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td107"><SPAN class="p227 ft68">2 976 000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p228 ft46">72 382 000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p26 ft39">4,1%</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td39"><SPAN class="p229 ft68">6 195 000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p227 ft68">58 911 000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p230 ft46">10,5%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td123"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td124"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td125"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td127"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td128"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td129"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft39"><SPAN class="ft60">Källa: </SPAN>SCB/SIKA.</P> <P class="p235 ft7">Som framgår av tabellen ovan har det skett en ökning av det enhetslastade godset under perioden. Om man jämför den svenska utvecklingen med den globala när det gäller antal betalande TEU, ser man en ännu kraftigare tillväxt – 1990 hanterades globalt 28,7 miljoner betalande TEU och motsvarande siffra i dag är knappt 80 miljoner TEU. Gjorda prognoser<SPAN class="ft25">1 </SPAN>visar på en fortsatt mycket kraftig tillväxt, med bedömningar för 2008 på 130 miljoner betalande enheter vilket innebär en prognostiserad årlig tillväxt på mellan 6 och 8 procent under åren <NOBR>2005–2008.</NOBR> Bakom de positiva framtidsbedömningarna ligger bland annat kunskapen om att samvariationen mellan ekonomisk tillväxt och antal transporterade TEU blivit allt svagare under de senaste åren. Även under perioder med svag ekonomisk tillväxt har antalet transporterade TEU uppvisat en kraftig tillväxt. Antalet beställda containerfartyg är också högt. Under 2004 beräknas till exempel den globala fartygskapaciteten för enhetslaster att öka med 9 procent i samband med att nybyggda fartyg tas i bruk.</P> <P class="p236 ft7">Sammanfattningsvis ser vi en mycket positiv utveckling inom sjöfarten, med fortsatt goda tillväxtmöjligheter för det enhetslastade godset. Denna utveckling innebär också att sjöfarten i allt högre utsträckning blir en länk i den logistiska kedjan.</P> <P class="p132 ft31"><SPAN class="ft31">3.2</SPAN><SPAN class="ft32">Beskrivning av dagens avgifter inom sjöfarten</SPAN></P> <P class="p133 ft7">Farledsavgifter betalas i dag av fartyg som lossar eller lastar gods eller som lämnar eller hämtar passagerare i svensk hamn. Avgifterna är uppdelade i två delar – en del baseras på fartygets bruttodräktighet (BT) och en del baseras på vikten på lossat eller lastat</P> <P class="p237 ft30"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Drewry Container Market review <SPAN class="ft29">– 2003/04.</SPAN></P> <P class="p94 ft17">42</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td130"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p22 ft22">Sjöfart</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft7">gods. Den fartygsrelaterade delen av farledsavgiften tas ut maximalt 12 gånger per kalenderår för lastfartyg och 18 gånger per år för färjor. Denna del är miljödifferentierad och avgiften varierar mellan 2,50 och 5,00 kronor per BT beroende på svavelhalt i bränslet och förekomst av kväveoxidrening. Godsavgiften tas ut vid varje anlöp i förhållande till mängden lossat eller lastat gods. Denna avgift sänks den 1 juli 2004 till 3,24 kronor per ton gods, från dagens 3,60 kronor. För vissa lågvärdiga godsslag blir avgiften fortsatt 0,80 kronor per ton. Sjöfartsverkets samlade intäkter från farledsavgifter kommer efter sommarens sänkning av den godsrelaterade avgiften att uppgå till cirka 900 miljoner kronor per år.</P> <P class="p15 ft7">Förutom farledsavgiften betalas en lotsavgift. Denna avgift beräknas på fartygens BT och på den lotsade tiden. Därutöver tillkommer resersättning och i vissa fall en beställningsavgift. De samlade intäkterna från lotsavgifterna kommer efter avgiftshöjningen sommaren 2004 att uppgå till cirka 320 miljoner kronor per år. Kostnaderna för verksamheten, inklusive indirekta kostnader, uppgår samtidigt till cirka 510 miljoner kronor, medan den direkta kostnaden beräknas uppgå till cirka 390 miljoner kronor.</P> <P class="p199 ft7">Farledsavgifterna är således den viktigaste finansieringskällan för Sjöfartsverkets verksamhet.</P> <P class="p238 ft31"><SPAN class="ft31">3.3</SPAN><SPAN class="ft32">Nya farledsavgifter (Ds 2003:41) och regeringens uppdrag till Sjöfartsverket</SPAN></P> <P class="p239 ft7">Genom ett regeringsbeslut den 19 februari 2004 fick Sjöfartsverket i uppdrag att utveckla farledsavgiftssystemet med utgångspunkt från det förslag som presenterades i departementspromemorian <SPAN class="ft8">Nya farledsavgifter </SPAN>(Ds 2003:41) samt vissa bedömningar baserade på remissynpunkter på denna Ds.</P> <P class="p43 ft7">I samband med arbetet med promemorian gjordes en kartläggning av kritiken mot dagens avgiftssystem. En del av denna kritik, som under arbetets gång kom att framstå som näringslivets huvudinvändning, var att den samlade avgiftsnivån är för hög.</P> <P class="p79 ft7">Vid översynen identifierades också ett antal brister i avgiftssystemets struktur. Dessa strukturella brister grupperades i tre kategorier av vad utredningen kallade anomalier. Dessa kategorier var kopplade till användningen av bruttodräktighet som avgiftsbas, till anlöpstaken och till den godsbaserade farledsavgiftens konstruktion.</P> <P class="p206 ft17">43</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Sjöfart</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft7">Genom att regeringen i uppdraget till Sjöfartsverket föreskrev dels en övergång från anlöpstak baserade på kalenderår till anlöpstak baserade på kalendermånad och dels en sänkning av avgiften för enskilda anlöp kommer man till rätta med huvuddelen av de anomalier som varit kopplade till anlöpstaken. Det blir exempelvis inte längre lika dyrt för redare att sätta in ersättningsfartyg eller att skifta fartyg efter säsongvariationer i transportflöden.</P> <P class="p115 ft7">I det nuvarande systemet används kommersiella rabatter i flera fall som medel för att stimulera reguljär linjetrafik på svenska hamnar. En konstruktion som nyttjas är att anlöpstaken inte räknas för enskilda fartyg utan för linjetrafiken som helhet. Den nya konstruktionen med fördubblade anlöpstak men halverad avgift per anlöp bedöms medföra att dessa kommersiella rabatter kan minska i omfattning.</P> <P class="p115 ft7">De höjda anlöpstaken gör också att avgifterna speglar trafikens marginalkostnader – miljökostnaderna – bättre än tidigare system. Den sedan 1998 fungerande miljödifferentieringen av fartygsdelen av farledsavgiften är dock även fortsättningsvis en central komponent för farledsavgifternas miljöstyrning, och denna skall utvecklas ytterligare i det nya systemet.</P> <P class="p126 ft7">Däremot kvarstår de problem som finns kopplade till brutto som avgiftsbas. Det kan konstateras att BT ger en förhållandevis högre avgift för bland annat roro fartyg och färjor som har hela lasten inombords, medan containerfartyg av motsvarande storlek får en lägre avgift. Förknippat med detta är också att BT antas spegla ett fartygs utsläpp av luftföroreningar relativt illa och att miljöstyrningen därigenom inte blir tillräckligt stark.</P> <P class="p61 ft7">Några mer betydande snedvridningar till följd av den godsbaserade delen av farledsavgiften har inte påvisats i utredningen. Det utesluter dock inte att vissa sådana problem kan finnas. Genom Sjöfartsverkets beslut att justera ner den godsbaserade delen för <NOBR>icke-lågvärdigt</NOBR> gods något kommer eventuella problem till följd av denna avgift dock att minska något.</P> <P class="p176 ft7">Eftersom avgiften debiteras allt gods som både lastas och lossas, så debiteras gods som lastas om från ett fartyg till ett annat två gånger. För att motverka att denna ordning missgynnar svenska hamnars utvecklingspotential ges kompensation - dels genom att transitgods under vissa omständigheter undantas från avgift, dels genom rabatter. Motsvarande problem med godsavgiften kan också finnas för industrier som förädlar importerade råvaror.</P> <P class="p241 ft17">44</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37642x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td130"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p22 ft22">Sjöfart</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft7">Till följd av att godsdelen av farledsavgiften för så kallat lågvärdigt gods bara uppgår till knappt en fjärdedel av avgiften för övrigt gods uppkommer ett gränsdragningsproblem och den gränslinje som dras i dag har ibland kritiserats ur rättvisesynpunkt.</P> <P class="p79 ft7">Mot denna bakgrund kan vi konstatera att de problem relaterade till så kallade anomalier i nuvarande farledsavgifter, som identifierats i Ds 2003:41, i väsentlig utsträckning åtgärdas genom de förslag som presenterades i utredningen och som i sin tur ligger till grund för regeringens uppdrag till Sjöfartsverket. Farledsavgifternas miljöstyrande verkan kan också förbättras något, men däremot påverkas inte den samlade avgiftsnivån.</P> <P class="p220 ft31"><SPAN class="ft31">3.4</SPAN><SPAN class="ft32">Sjöfartens marginalkostnader</SPAN></P> <P class="p78 ft7">De kortsiktiga marginalkostnaderna för Sjöfartsverkets egen verksamhet varierar mellan de olika delverksamheterna. Sjöfartsverket gör bedömningen att marginalkostnaderna för lotsning, vid en effektiv dimensionering, grovt sett närmar sig genomsnittskostnaden medan marginalkostnaderna är blygsamma inom infrastrukturområdet, utom möjligen för isbrytningen, som vad gäller marginalkostnad intar en mellanställning.</P> <P class="p79 ft7">Marginalkostnaderna för sjöfartens utsläpp till luft har identifierats som den mest betydande externa marginalkostnaden, men det finns även andra externa kostnadskomponenter, till exempel marginalkostnaderna för utsläpp till vatten, för erosion och annan påverkan på farledsområden samt för risk och olyckor. Vid kvantifieringen av dessa externa marginalkostnader spelar valet av avgränsningsområde en viktig roll.</P> <P class="p15 ft7">De analyser som redovisats av Sjöfartsverket och i utredningen <SPAN class="ft8">Nya farledsavgifter </SPAN>har visat att det, trots att kunskapen har ökat under senare år, råder en betydande osäkerhet om storleken på de summerade marginalkostnaderna för sjöfarten på Sverige. Där redovisas att skadekostnaden för sjöfartens utsläpp till luft kan ligga i intervallet <NOBR>290–410</NOBR> miljoner kronor per år inom svenskt territorialvatten<SPAN class="ft25">2</SPAN>. Då har inte marginalkostnaden för utsläpp i</P> <P class="p242 ft70"><SPAN class="ft69">2 </SPAN>Den nedre gränsen av intervallet återger en beräkning baserad på en <NOBR>ExternE-analys</NOBR> (se vidare avsnitt 8.3) beställd och redovisad av SIKA och Sjöfartsverket. Den övre gränsen av intervallet har räknats fram med de s.k. <NOBR>BETA-värden</NOBR> som <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> tagit fram med hjälp av <NOBR>ExternE-modellen.</NOBR> Dessa <NOBR>BETA-värden</NOBR> varierar mellan medlemsstater och regioner och är avsedda att tjäna som generella nyckeltal för emissionsvärdering. I Nya farledsavgifter redovisas också uppgifter som baseras på den emmissionsvärdering som används</P> <P class="p243 ft17">45</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37643x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Sjöfart</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft7">hamnområden och för den inrikes sjöfartens gångväg utanför anlöpsfarlederna räknats in.</P> <P class="p58 ft7">Marginalkostnader för sjöfartens utsläpp till vatten finns däremot ännu inte beräknade. Det är därför viktigt att notera att värderingen av de lokala effekterna av utsläpp till luft i hamn och vid gång i anlöpsfarled kan vara betydligt underskattade.</P> <P class="p58 ft7">Sammantaget betyder detta att den summerade kortsiktiga externa marginalkostnaden inom svenskt territorialvatten kan ligga i intervallet <NOBR>400–700</NOBR> miljoner kronor per år. Den lägre gränsen gäller om marginalkostnaden för utsläpp till luft i hamn inte räknas in och om den summerade marginalkostnaden för den inrikes sjöfarten utanför anlöpsfarlederna uppskattas av Sjöfartsverket till cirka 50 miljoner kronor per år. Osäkerheten om värderingen av de lokala effekterna av utsläpp till luft samt om värderingen av utsläpp till vatten och andra kostnadskomponenter, till exempel erosionskostnader, gör dock att hela det skattade intervallet snarare kan visa sig behöva förskjutas mot högre än mot lägre värden.</P> <P class="p59 ft7">Marginalkostnadsberäkningar av det här slaget skall således enligt vår bedömning ligga till grund för avgiftssystemets utformning. I det arbetet är det också viktigt att beakta bland annat konkurrensförhållanden. (Se vidare avsnitt 8.6.3.)</P> <P class="p132 ft31"><SPAN class="ft31">3.5</SPAN><SPAN class="ft32">Överväganden om avgifter inom sjöfarten</SPAN></P> <P class="p244 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft71">Farledsavgifter</SPAN></P> <P class="p57 ft7">Som framgår av kapitel 8 innebär den gällande svenska transportpolitiken att de transportpolitiskt motiverade skatter och avgifter skall utformas så att de motsvarar de samhällsekonomiska marginalkostnader som trafiken ger upphov till samt att transportsystemets fasta kostnader skall finansieras så att oönskade styreffekter undviks och att resursanvändningen snedvrids så litet som möjligt. Dessa principer bör vara vägledande för farledsavgifternas utformning.</P> <P class="p245 ft7">Dagens farledsavgifter används för att täcka vissa kostnader som inte har ett tydligt samband med handelssjöfartens behov. I ett nytt system bör kostnader som inte sammanhänger med handelssjöfarten enligt vår uppfattning lyftas ut och finansieras i annan ord-</P> <P class="p246 ft29">i den svenska infrastrukturplaneringen. Dessa beräkningar leder till avsevärt högre kostnader.</P> <P class="p94 ft17">46</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td130"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p22 ft22">Sjöfart</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft7">ning. (Vi återkommer till dessa frågor i avsnitten om isbrytning, fritidsbåtverksamhet och lotsning.)</P> <P class="p44 ft7">Vi delar den bedömning som redovisades i <SPAN class="ft8">Nya farledsavgifter </SPAN>beträffande avgränsningsområdet för beräkning av avgiftsrelevanta externa marginalkostnader. Det innebär att kostnader relaterade till svenskt territorialvatten skall beaktas. Det är där Sverige har rådighet att införa farledsavgifter och det är också inom detta område som Sverige har specifika internationella åtaganden att åstadkomma utsläppsreduktioner. På lång sikt, och i takt med att internationella regelverk utvecklas, är det rimligt att anta att avgränsningsområdet kommer att justeras.</P> <P class="p15 ft7">Vid utformningen av avgiftssystemet är det enligt vår mening viktigt att beakta vad som anförs i avsnitt 8.4 om gränsöverskridande externaliteter. Av detta resonemang följer bland annat att den långsiktiga målsättningen bör vara att utveckla internationellt harmoniserade avgiftssystem även inom sjöfarten, inte minst för att åstadkomma en effektiv miljöstyrning.</P> <P class="p79 ft7">De studier som gjorts av spridning och deposition av utsläpp från sjöfarten visar att skadekostnaderna för regionala och globala effekter är ungefär lika stora per utsläppsenhet oavsett om de sker på svenskt territorialvatten eller på öppna havet i Östersjön, Medelhavet eller i andra europeiska närfarvatten. Med våra utgångspunkter bör självfallet även dessa avgiftsrelevanta externa kostnader internaliseras på lämpligt sätt, men det måste ske genom internationellt samarbete.</P> <P class="p247 ft7">Enligt vårt synsätt bör sjöfartens marginalkostnader internaliseras så långt som möjligt inom ramen för avgiftssystemen. Syftet är att ge korrekta incitament så att trafiken får en lämplig omfattning och att optimal teknik tas i bruk. De begränsningar som finns när det gäller möjligheterna att ta ut avgift för internationell sjöfart, gör det emellertid omöjligt för Sverige att på egen hand genom avgiftssystemet skapa en miljöstyrning av sjöfarten som är effektiv på till exempel europeisk nivå.</P> <P class="p248 ft17">47</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37645x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Sjöfart</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft24">Miljödifferentiering</P> <P class="p249 ft7">Ett huvudproblem för miljöstyrningen av sjöfarten på Sverige är att utrymmet för ekonomiska incitament för miljöåtgärder på fartygen är litet inom ramen för farledsavgifterna, i förhållande till de merkostnader som dessa åtgärder leder till för fartygets ägare. Vår uppfattning är emellertid att miljödifferentieringen av fartygsdelen av farledsavgiften även fortsättningsvis bör vara en central komponent för farledsavgifternas miljöstyrning.</P> <P class="p176 ft10">Förutsättningarna för att sjöfarten på sikt skall kunna ingå i system för handel med utsläppsrättigheter bör analyseras vidare. En möjlighet är att detta kan ske på frivillig bas.</P> <P class="p186 ft24">Anlöpstak</P> <P class="p133 ft7">Anlöpstaken innebär som tidigare redovisats att färjor och passagerarfartyg endast betalar den fartygsbaserade farledsavgiften för 18 anlöp per kalenderår, medan övrig sjöfart betalar för maximalt 12 anlöp per kalenderår. Genom regeringens uppdrag till Sjöfartsverket om farledsavgifter kommer anlöpstaken från den 1 januari 2005 i stället att vara 5 per kalendermånad för färjor och passagerarfartyg och 2 anlöp per månad för övrig sjöfart. Motivet bakom denna förändring är att avgifterna bättre skall spegla de externa kostnaderna. Inom ramen för vårt arbete har denna fråga analyserats vidare och det framstår som logiskt att ett marginalkostnadsanpassat avgiftssystem inte skall ha några anlöpstak eftersom varje anlöp är förknippat med en miljökostnad.</P> <P class="p201 ft7">I följande tabell redovisas betydelsen av anlöpstak för fördelningen av en given total avgift mellan skilda fartygskategorier. I tabellens högra kolumn visas också beräknade marginella emissionskostnader som en referens<SPAN class="ft25">3</SPAN>. Tabellen visar att den beslutade förändringen, från dagens anlöpstak till de tak som gäller från och med den 1 januari 2005, är ett steg i rätt riktning i strävan mot en förbättrad marginalkostnadsanpassning av farledsavgifterna. Samtidigt visar beräkningen att helt slopade anlöpstak och BT som avgiftsbas, skulle innebära en överanpassning. Färjor med mycket frekventa anlöp skulle då få betala mer än vad som motiveras av den relativa marginalkostnadsfördelningen medan andra fartygstyper skulle få omotiverat stora avgiftssänkningar.</P> <P class="p237 ft29"><SPAN class="ft28">3 </SPAN>Beräknade enligt SIKAs och Sjöfartsverkets <NOBR>ExternE-studie,</NOBR> se vidare kapitel 8.</P> <P class="p94 ft17">48</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37646x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft18">SOU 2004:76 Sjöfart</P> <P class="p250 ft2">Tabell 3.2 Procentuell fördelning av avgiftsuttag efter BT på fartygstyper, vid skilda anlöpstak</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr15 td132"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p251 ft39">Nuvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p153 ft38">Anlöpstak</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p252 ft38">Utan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td135"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td132"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p152 ft39">anlöpstak</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td134"><SPAN class="p167 ft39">fr.o.m. jan <NOBR>-05</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td41"><SPAN class="p149 ft38">anlöpstak</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td135"><SPAN class="p232 ft68">MK enl. Sjöv/SIKA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td136"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td137"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td138"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td139"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td132"><SPAN class="p23 ft38">Bulklastfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p165 ft38">6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td134"><SPAN class="p253 ft38">5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td41"><SPAN class="p254 ft38">1 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td135"><SPAN class="p255 ft38">4 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td142"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td143"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td144"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td145"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p23 ft72">Containerfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p165 ft72">8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p253 ft72">6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p254 ft72">1 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td135"><SPAN class="p255 ft72">5 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td142"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td143"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td144"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td145"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p23 ft72">Oljetankfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p165 ft72">18 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p253 ft72">13 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p254 ft72">3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td135"><SPAN class="p255 ft72">6 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td142"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td143"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td144"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td145"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p23 ft72">Passagerarfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td135"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p23 ft72">och färjor</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p165 ft72">25 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p253 ft72">42 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p254 ft72">83 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td135"><SPAN class="p255 ft72">65 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td142"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td143"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td144"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td145"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p23 ft72"><NOBR>Ro-ro</NOBR> fartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p165 ft72">19 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p253 ft72">15 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p254 ft72">8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td135"><SPAN class="p255 ft72">10 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td142"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td143"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td144"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td145"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p23 ft72">Torrlastfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p165 ft72">19 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p253 ft72">15 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p254 ft72">3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td135"><SPAN class="p255 ft72">9 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td142"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td143"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td144"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td145"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p23 ft72">Övriga fartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p165 ft72">5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p253 ft72">4 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p254 ft72">1 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td135"><SPAN class="p255 ft72">1 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td136"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td137"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td138"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td139"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td140"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td132"><SPAN class="p23 ft38">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p165 ft38">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td134"><SPAN class="p253 ft38">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td41"><SPAN class="p254 ft38">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td135"><SPAN class="p255 ft38">100 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td136"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td137"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td138"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td139"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td140"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td132"><SPAN class="p22 ft75"><SPAN class="ft74">Källa: </SPAN>Sjöfartsverket.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td133"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td135"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft7">Vår samlade bedömning är att anlöpstaken bör höjas relativt påtagligt, men att det förefaller olämpligt att slopa dem helt. Denna slutsats bygger på uppfattningen att högfrekvent trafik med sjöfart är en viktig komponent i ett hållbart och effektiv transportsystem. Det är viktigt både med avseende på transportpolitikens delmål om god transportkvalitet och med avseende på delmålet om god tillgänglighet.</P> <P class="p256 ft24">Avgiftsbas</P> <P class="p65 ft7">Inom ramen för vårt arbete har Sjöfartsverket översiktligt analyserat alternativa baser för fartygsrelaterade avgifter<SPAN class="ft25">4</SPAN>. I denna analys förutsätts anlöpstak enligt den modell som införs från och med januari 2005. Följande alternativa avgiftsbaser har studerats:</P> <P class="p36 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">bruttodräktighet (BT)</SPAN></P> <P class="p47 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">nettodräktighet (Netto)</SPAN></P> <P class="p47 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">totalt installerad effekt (kW)</SPAN></P> <P class="p48 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">bredd xdjup (BD).</SPAN></P> <P class="p257 ft30"><SPAN class="ft28">4 </SPAN><SPAN class="ft29">Sjöfartsverket </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">2004-05-07,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> </SPAN>Alternativa avgiftsbaser för farledsavgifter <SPAN class="ft29">– Räkneexempel för GTD (preliminär rapport ver. 3.1).</SPAN></P> <P class="p258 ft17">49</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37647x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Sjöfart</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft7">Den totalt installerade effekten inkluderar huvudmaskiner och hjälpmaskiner. En tanke bakom detta alternativ är att åstadkomma en god spegling av de kortsiktiga, miljörelaterade, marginalkostnaderna.</P> <P class="p259 ft7">Tanken bakom en avgiftskonstruktion grundad på fartygets bredd och djup (BD) är att dessa två storheter har en central betydelse när det gäller dimensionering av farleder och farledsanordningar och för den löpande kvalitetssäkringen av farleden.</P> <P class="p126 ft10">Alternativet med netto som avgiftsbas motiveras av hypotesen att netto är mer neutralt mellan fartygskategorier än brutto.</P> <P class="p87 ft7">Utöver att belysa vilka omfördelningar av avgiftsuttaget mellan olika fartygstyper som alternativa avgiftsbaser skulle leda till skall beräkningarna också belysa hur fördelningen av avgiftsuttaget vid de olika avgiftsbaserna förhåller sig till marginalkostnadernas struktur.</P> <P class="p195 ft7">I tabellen nedan redovisas den relativa fördelningen på fartygstyper av det totala fartygsrelaterade avgiftsuttaget för de avgiftsbaser som nämnts ovan. För att möjliggöra en jämförelse redovisas också fördelningen vid en marginalkostnadsberäkning<SPAN class="ft25">5 </SPAN>(MK).</P> <P class="p260 ft77">Tabell 3.3 Relativ fördelning av den fartygsrelaterade avgiften vid olika avgiftsbaser<SPAN class="ft76">6</SPAN>. Kommersiella rabatter är inte beaktade</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr11 td146"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p261 ft2">MK</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p251 ft2">BT</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td70"><SPAN class="p262 ft2">Netto</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p150 ft2">KW</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td147"><SPAN class="p232 ft17">Bredd/djup</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td149"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td150"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td149"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td151"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td146"><SPAN class="p23 ft38">Bulkfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p153 ft38">4 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td18"><SPAN class="p263 ft38">4 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p262 ft38">5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td18"><SPAN class="p264 ft38">3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td147"><SPAN class="p152 ft38">6 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td152"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td83"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p23 ft72">Containerfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p153 ft72">5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p263 ft72">6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td70"><SPAN class="p262 ft72">6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p264 ft72">6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p152 ft72">6 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td83"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td154"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p23 ft72">Passagerarfartyg/</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td70"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p23 ft72">färjor</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p153 ft72">65 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p263 ft72">46 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td70"><SPAN class="p262 ft72">46 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p264 ft72">56 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p152 ft72">25 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td152"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td83"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p23 ft72">Rorofartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p153 ft72">10 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p263 ft72">15 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td70"><SPAN class="p262 ft72">10 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p264 ft72">11 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p152 ft72">10 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td83"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td154"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p23 ft72">Tankfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p153 ft72">6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p263 ft72">12 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td70"><SPAN class="p262 ft72">16 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p264 ft72">8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p152 ft72">17 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td152"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td83"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p22 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p23 ft72">Torrlastfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p153 ft72">9 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p263 ft72">13 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td70"><SPAN class="p262 ft72">13 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p264 ft72">12 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p152 ft72">27 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td83"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td153"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td154"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p23 ft72">Övriga fartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p153 ft72">1 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p263 ft72">4 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td70"><SPAN class="p262 ft72">4 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p264 ft72">4 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p152 ft72">9 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td152"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td153"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td153"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td154"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td146"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p153 ft38">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td18"><SPAN class="p233 ft38">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p262 ft38">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td18"><SPAN class="p264 ft38">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td147"><SPAN class="p152 ft38">100 %</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p265 ft38"><SPAN class="ft50">Källa: </SPAN>Sjöfartsverkets beräkningar och Ds 2003:41</P> <P class="p266 ft63"><SPAN class="ft61">5</SPAN><SPAN class="ft64">Marginalkostnad med </SPAN><NOBR>ExternE-värdering</NOBR> och utan anlöpstak, eftersom det rör sig om en marginalkostnadsberäkning.</P> <P class="p267 ft29"><SPAN class="ft61">6</SPAN><SPAN class="ft79">För samtliga avgiftsbaser antas här identiska anlöpstak, nämligen 6 anlöp per kalendermånad för färjor och passagerarfartyg samt 2 anlöp per kalendermånad för övriga.</SPAN></P> <P class="p197 ft17">50</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td130"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p22 ft22">Sjöfart</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p268 ft7">Analysen visar att alternativet bredd gånger djup speglar emissionskostnaderna påtagligt sämre än övriga alternativ och detta alternativ bör därför enligt vår uppfattning inte komma i fråga. Motorstyrka är det alternativ som har bäst samvariation med miljökostnader. Vi anser emellertid att en övergång till motorstyrka är förknippat med administrativa problem, eftersom det i dag inte finns något farleds- eller hamnavgiftssystem som baseras på motorstyrka. Ett införande skulle därför kräva att rutiner för kontroll, och möjligen också för certifiering byggs upp från grunden. Ett annat problem är att de effektuppgifter som finns i internationella register i många fall kan antas avvika från faktiska förhållanden.</P> <P class="p269 ft7">Ett avgiftssystem baserat på netto visar en fördelningsstruktur som liknar ett system baserat på motorstyrka. Beräkningarna visar att netto för rorofartyg speglar miljökostnaderna påtagligt bättre än BT. För tankfartyg är samvariationen något sämre, medan det för övriga fartygskategorier inte går att se några väsentliga skillnader i detta avseende.</P> <P class="p43 ft7">Den analys av anlöpstakens effekter som genomförts visar samtidigt att valet mellan BT, netto eller kW är mindre avgörande för hur väl avgifterna speglar miljökostnaderna än anlöpstaken och dess utformning.</P> <P class="p45 ft7">Vår samlade bedömning är att vi förordar en övergång till netto som avgiftsbas.</P> <P class="p270 ft24">Farledslängd</P> <P class="p65 ft7">Det finns goda skäl att eftersträva en närmare koppling mellan farledslängd och farledsavgift i syfte att åstadkomma ett avgiftssystem som bättre speglar trafikens emissionskostnader. Mot den bakgrunden föreslår vi att farlederna delas in i tre avgiftsklasser i förhållande till farledslängd. I den första avgiftsklassen där lägst avgift debiteras finns hamnar där hamnområdet i princip möter yttre svenskt vatten. I den andra avgiftsklassen finns hamnar med medellånga farleder och i den tredje avgiftsklassen finns de hamnar som har de längsta farlederna. Frågan om lämplig differentiering mellan skilda farleder bör dock enligt vår mening analyseras vidare.</P> <P class="p271 ft10">Vi är medvetna om att en avgiftskonstruktion som innehåller ett element av avståndsberoende kommer att medföra att kostnaden för anlöp till inlandshamnar och hamnar med långa farleder blir</P> <P class="p272 ft17">51</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37649x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Sjöfart</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft7">relativt sett högre. Detta motverkas dock av att det totala avgiftsuttaget för farledsavgifter blir lägre till följd av våra förslag.</P> <P class="p132 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft71">Isbrytning</SPAN></P> <P class="p85 ft7">Erfarenheterna från det isbrytarsamarbete som utvecklats mellan Sverige och Finland är goda. Sverige har därför ett intresse av att bygga vidare på dessa erfarenheter och bredda isbrytarsamarbete till att omfatta fler länder kring Östersjön. Ett sådant samarbete har förutsättningar att skapa en effektivare verksamhet, jämfört med när varje land optimerar verksamheten var för sig. Detta har också koppling till PSSA<SPAN class="ft25">7 </SPAN>och Östersjösamarbetet. EU:s utvidgning skapar förutsättningar för en sådan utveckling.</P> <P class="p59 ft7">Liksom den tidigare Godstransportdelegationen anser vi att kostnaderna för isbrytning inte bör finansieras med hjälp av farledsavgiferna utan med andra medel. Genom Östersjösamarbete och europeiskt engagemang bör såväl en multilateral finansiering som finansiella tillskott från EU vara möjliga.</P> <P class="p196 ft7">Det samlade årliga finansieringsbehovet vid dagens organisation av isbrytningen uppgår en normalvinter till cirka 230 miljoner kronor. Vid en sträng vinter bedöms kostnaden uppgå till 290 miljoner kronor och om vintern är mild till 190 miljoner kronor. Vi anser att isbrytningens regionalpolitiska dimension bör innebära att staten tillhandahåller en basfinansiering som baseras på medelvärdet av isbrytningskostnaderna under till exempel en tioårsperiod. Enligt vår bedömning skulle därmed statens anslag för isbrytningen uppgå till cirka 200 miljoner kronor per år.</P> <P class="p273 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft71">Fritidsbåtverksamhet</SPAN></P> <P class="p57 ft7">På motsvarande sätt som för isbrytningen anser vi att fritidsbåtverksamheten och den mindre sjöfarten fullt ut skall finansieras på annat sätt än genom avgifter på handelssjöfarten. Detta innebär ett tillkommande finansieringsbehov på cirka 60 miljoner kronor per år. Vi ser ingen anledning att handelssjöfarten skall finansiera en verksamhet som den inte har någon koppling till.</P> <P class="p274 ft56"><SPAN class="ft28">7 </SPAN>PSSA – Particular Sensitive Sea Area. FN:s gemensamma sjöfartsorgan, IMO, har nyligen fattat beslut om att klassa Östersjön som ett sådant särskilt känsligt havsområde. Det innebär att bland annat att särskilda regler för sjötrafiken inklusive trafik under isförhållanden kan komma att gälla.</P> <P class="p94 ft17">52</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37650x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td130"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p22 ft22">Sjöfart</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p275 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.4</SPAN><SPAN class="ft71">Lots</SPAN></P> <P class="p78 ft7">Vi anser att lotsverksamheten bör vara en separat resultatenhet, som huvudsakligen finansieras av dem som använder tjänsten. Ett regelsystem med lotsplikt och med reglerade tillstånd för undantag från lotsplikten förutsätts gälla även fortsättningsvis. Med utgångspunkt från dagens verksamhet skulle det kräva en nivåhöjning av lotsavgifterna med cirka 200<SPAN class="ft25">8 </SPAN>miljoner kronor per år.</P> <P class="p15 ft7">En utveckling i denna riktning ligger i linje med de förslag som fanns i direktivet om tillträde till hamntjänster som inte antogs vid omröstningen i Europaparlamentet. De förslag som fanns i direktivet kan dock ge en fingervisning om en tänkbar utveckling av lotsfrågan i Europa.</P> <P class="p79 ft7">Inom Sjöfartsverket pågår för närvarande ett arbete med att omarbeta föreskrifterna för lotsning. Det är angeläget att alla möjligheter till effektivisering av lotsningsverksamheten tas till vara och att de genomförs på ett sätt som svarar mot kundernas behov. Ny teknik kan här komma att spela en viktig roll.</P> <P class="p220 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.5</SPAN><SPAN class="ft71">Sammanfattning av förslag till sjöfartsavgifter</SPAN></P> <P class="p239 ft7">Handelssjöfarten bör även fortsättningsvis genom avgifter svara för de kostnader som förorsakas eller motiveras av denna sjöfart. Det bör ske genom farledsavgifter och andra direkta avgifter för olika tjänster. Kostnader som inte hör samman med handelssjöfarten, och som hittills finansierats bland annat via farledsavgifterna, bör däremot finansieras på annat sätt. Enligt vår bedömning gäller detta kostnader för fritidsbåttrafik och annan mindre sjöfart. Isbrytningen, som har ett betydande regionalpolitiskt inslag, bör finansieras på ett sådant sätt att man så långt som möjligt undviker att försämra handelssjöfartens förutsättningar i de delar av landet som inte drar fördel av isbrytningskapaciteten.</P> <P class="p16 ft7">Lotsningen bör huvudsakligen finansieras genom direkta avgifter för användarna.</P> <P class="p43 ft7">Utgångspunkten för farledsavgifternas konstruktion bör vara en så god anpassning till marginalkostnadernas struktur som möjligt. Avgifterna bör bidra till finansiering av Sjöfartsverkets kostnader för handelssjöfarten på ett sätt som ger minimala snedvridningseffekter.</P> <P class="p276 ft29"><SPAN class="ft28">8 </SPAN>Jämfört med budgeterad nivå för 2004.</P> <P class="p53 ft17">53</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Sjöfart</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft7">Mot bakgrund av den analys som redovisats ovan gör vi bedömningen att farledsavgifter i framtiden i huvudsak bör debiteras genom en fartygsrelaterad del. Denna bör baseras på fartygets netto (NT), miljöegenskaper och farledens längd. Någon form av anlöpstak kan även långsiktigt visa sig motiverat. Skälet till att dessa avgiftsparametrar föreslås är att de tillsammans medger en god anpassning till marginalkostnadernas struktur. En slutlig bedömning om hur parametrarna bör kombineras bör dock föregås av mer detaljerade analyser, bland annat av hur skilda logistiksystem och fartygstyper påverkas.</P> <P class="p277 ft31"><SPAN class="ft31">3.6</SPAN><SPAN class="ft32">Finansiering av förslagen och Sjöfartsverkets organisationsform</SPAN></P> <P class="p278 ft7">Sjöfartsverket ombildades till affärsverk den 1 juli 1987. Som affärsverk skall Sjöfartsverket till stor del finansiera sin verksamhet inklusive investeringar med de avgifter som verket tar ut av brukarna. Verket får dock ersättning för vissa kostnader genom anslag från statsbudgeten.</P> <P class="p196 ft7">Ovanstående förslag till nya farledsavgifter kommer att innebära att intäkterna i form av avgifter från sjöfarten minskar från dagens 950 miljoner kronor.</P> <P class="p126 ft7">Om våra förslag genomförs krävs därför en kompensatin i form av anslag via statsbudgeten, för att finansiera den verksamhet som Sjöfartsverket bedriver i dag.</P> <P class="p58 ft7">Som målsättning för regeringens styrning av Sjöfartsverket anges i dag att verket på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning skall bidra till att de transportpolitiska målen uppfylls.</P> <P class="p61 ft10">Till följd av att verket är ett affärsverk har riksdag och regering även satt upp följande ekonomiska mål för verksamheten:</P> <P class="p279 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">en räntabilitet på 3,5 procent av justerat eget kapital över en konjunkturcykel</SPAN></P> <P class="p83 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">ett långsiktigt soliditetsmål på 30 procent</SPAN></P> <P class="p280 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">en ökning av farledsavgifterna med högst nettoprisindex.</SPAN></P> <P class="p281 ft10">Enligt riktlinjerna skall verket leverera in en skattemotsvarighet och utdelning som uppgår till en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet. Belopp för utdelning och skattemotsvarighet</P> <P class="p282 ft17">54</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td130"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p22 ft22">Sjöfart</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft7">fastställs årligen av regeringen i samband med att resultat- och balansräkningen för det aktuella året fastställs.</P> <P class="p43 ft7">Under 2002 sänktes räntabilitetskravet från 7 procent till dagens 3,5 procent. Sänkningen motiverades av den belastning på resultatet som blev följden av de stora investeringarna för att förbättra säkerheten i farlederna till Göteborg.</P> <P class="p43 ft7">Verket har nått upp till räntabilitetsmålet under två av de senaste fyra åren. Det indexmässiga utrymmet för avgiftsökningar har dock inte nyttjats fullt ut. Sjöfartsverket gör bedömningen att räntabilitets- och soliditetsmålen kommer att uppnås räknat över en konjunkturcykel.</P> <P class="p66 ft7">Vid sidan av avgiftsfinansieringen får verket, som nämnts ovan, anslag via statsbudgeten för att täcka vissa kostnader för bland annat kanaltrafik, fritidsbåtsändamål och sjöfartsregistret. För budgetåret 2004 uppgår de samlade anslagen till drygt 140 miljoner kronor. Enligt vad vi har erfarit har dock verket i olika sammanhang informerat regeringen om att anslagen för fritidsbåtstrafiken inte täcker de särkostnader som verksamheten ger upphov till.</P> <P class="p45 ft7">Vi har inte sett det som vår uppgift att föreslå några förändringar i Sjöfartsverkets nuvarande organisationsform. Vi kan dock konstatera att våra förslag leder till en lägre grad av avgiftsfinansiering av verkets totala verksamhet.</P> <P class="p79 ft7">Vi anser också att det är angeläget att verket fortsätter att driva ett aktivt arbete för att rationalisera verksamheten och tydliggöra de olika roller verket har. Särskilt angeläget bedömer vi det vara att alla möjligheter prövas att genom organisatoriska, tekniska och andra åtgärder successivt sänka sjöfartens kostnader för lotsning.</P> <P class="p283 ft31"><SPAN class="ft31">3.7</SPAN><SPAN class="ft32">Infrastrukturplaneringen inom sjöfartssektorn</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Det sker löpande strukturförändringar när det gäller de sjöburna godsflödena inom Sverige och mellan Sverige och omvärlden. Dessa förändringar gäller såväl godssammansättningen som länderfördelning och regional fördelning inom Sverige. Det sker dessutom en snabb internationell utveckling mot större fartyg, och denna utveckling berör i hög grad sjöfarten på Sverige.</P> <P class="p79 ft7">Utvecklingen medför ökade krav på anpassningar – både av sjöfartens infrastruktur och av trafiktjänsterna – för att bibehålla och utveckla tillgänglighet och transportkvalitet, samtidigt som sjöfartens säkerhet och miljöstandard bibehålls och helst förbättras</P> <P class="p284 ft17">55</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Sjöfart</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft7">ytterligare. En avspegling av dessa höjda krav är den ökning av investeringsnivån i Sjöfartsverkets verksamhet som har skett under de senaste åren och som förväntas bestå. Strukturutvecklingen leder också parallellt till omfattande investeringar i hamnarna.</P> <P class="p126 ft7">Det är enligt vår mening angeläget att Sjöfartsverket utvecklar en väl fungerande process för att noggrant pröva och prioritera mellan olika investeringar.</P> <P class="p58 ft7">Vi anser mot bakgrund av ovanstående att samtliga större investeringsprojekt inom Sjöfartsverkets ansvarsområde bör prövas och prioriteras såväl i ett företagsekonomiskt som i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Inriktningen bör vara att alla större investeringsprojekt som genomförs skall vara samhällsekonomiskt lönsamma. Enligt vad vi erfarit har Sjöfartsverket redan tidigare värderat större projekt på detta sätt men nu har man även intensifierat arbetet med utveckling och tillämpning av en samhällsekonomisk värderingsmodell för farledsinvesteringar.</P> <P class="p59 ft7">Den förra Godstransportdelegationen identifierade ett antal robusta stråk för de svenska godstransporterna (vi redogör i avsnitt 10.1 för den uppdatering som gjorts av den tidigare stråkanalysen). Enligt vår mening bör Sjöfartsverket ägna särskild uppmärksamhet åt att vidmakthålla och utveckla kvaliteten i de farleder som ingår i dessa stråk.</P> <P class="p285 ft31"><SPAN class="ft31">3.8</SPAN><SPAN class="ft32">Sjöfartsverkets ansvar för farledsanslutningar till strategiska hamnar</SPAN></P> <P class="p162 ft7">Så kallade allmänna farleder och allmänna hamnar inrättas om detta behövs för den allmänna samfärdseln. Sjöfartsverket är den myndighet som fattar beslut om inrättande eller avlysning av allmän farled eller allmän hamn. Sjöfartsverket svarar också för utveckling och underhåll av de allmänna farleder som enligt verkets bedömning bör skötas av staten. Allmänna farleder kan också helt eller delvis skötas av andra till exempel kommuner, industri- eller hamnföretag. Sjöfartsverket måste ge tillstånd för inrättande av farled. När det gäller anslutningsfarlederna till de allmänna hamnarna anordnar och sköter Sjöfartsverket i allmänhet farleden fram till hamnområdet medan hamnen själv svarar för anordnande och skötsel av farlederna inom hamnområdet.</P> <P class="p201 ft10">I avsnitt 4.3 återfinns våra resonemang om vilka hamnregioner som bör betraktas som strategiska. I det avsnittet diskuterar vi</P> <P class="p286 ft17">56</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td130"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p22 ft22">Sjöfart</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft7">också hur rollfördelningen mellan enskilda hamnar i de utpekade strategiska regionerna kan utformas i en regional förhandlingsprocess där såväl regionala som lokala intressenter och staten deltar.</P> <P class="p66 ft7">Förutsättningarna för att skapa lämpliga farledsanslutningar är en av de faktorer som bör spela in när det gäller att definiera rollerna för enskilda hamnar inom de strategiska hamnregionerna. När de olika hamnarnas roller inom de utpekade regionerna preciserats bör dessa prioriteras ur planeringssypunkt. Genom en sådan prioritering kan statens resurser i form av farledshållning fördelas på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till olika hamnars funktioner och långsiktigt koncentreras till ett begränsat antal hamnar.</P> <P class="p15 ft7">De rådande ansvarsförhållandena för anslutningsfarlederna som beskrivits översiktligt ovan, bör enligt vår mening inte principiellt förändras. I bedömningen av omfattningen av det statliga åtagandet för farledshållningen i relation till hamnens åtagande bör dock Sjöfartsverket för de hamnar vars roller har definierats och prioriterats inom de strategiska hamnregionerna positivt pröva en utvidgning av det statliga åtagandet, till exempel genom en förändring av hamnområdesgränsen. Detta bör ske om det är en förutsättning för att farledshållningen i anlöpsfarleden i sin helhet skall utvecklas på ett sådant sätt att respektive hamns strategiska roll skall kunna upprätthållas och vidareutvecklas. Vi vill dock understryka, att mera betydande farledsinvesteringar generellt sett, såväl inom som utom hamnområdet, endast bör genomföras om det med rimlig säkerhet kan visas sig vara samhällsekonomiskt effektiva.</P> <P class="p287 ft31"><SPAN class="ft31">3.9</SPAN><SPAN class="ft32">Förslagens konsekvenser</SPAN></P> <P class="p239 ft7">Farledsavgifterna kommer med vårt förslag att sänkas från dagens nivå på 950 miljoner kronor. Vi gör bedömningen att våra förslag till förändringar av avgiftssystemet kommer att innebära ett steg mot ett system som bättre än i dag speglar de samhällsekonomiska marginalkostnader som sjöfarten ger upphov till.</P> <P class="p15 ft7">Våra förslag kommer att innebära ett ökat anslagsbehov för Sjöfartsverket. De ökade anslagsbehovet är en följd av våra förslag om isbrytning och fritidsbåtsverksamhet. Förslaget om lotsverksamheten kommer däremot inte att innebära ett ökat anslagsbehov eftersom vi föreslår att denna verksamhet i sin helhet finansieras via avgifter från brukarna. Eftersom lotsverksamheten i dag går med</P> <P class="p288 ft17">57</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Sjöfart</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft7">förlust och att denna förlust täcks via farledsavgifterna innebär vårt förslag tvärtom en förstärkning av verkets ekonomi vilket i sin tur bör möjliggöra en ytterligare sänkning av farledsavgifterna.</P> <P class="p87 ft7">Vi har som en följd av det ökade anslagsbehovet och som tidigare nämnts även diskuterat Sjöfartsverkets organisationsform. Vår slutsats är att det inte ligger inom ramen för vårt uppdrag att lämna förslag till förändringar av denna.</P> <P class="p61 ft7">Vi konstaterar dock att våra förslag innebär en betydande minskning av verkets avgiftsintäkter och att detta kan komma att påverka organisationsformen och de utgångspunkter som i dag finns för den statliga styrningen av verksamheten.</P> <P class="p290 ft17">58</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37656x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft6">4 Hamnar</P> <P class="p291 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Ett antal strategiska geografiska hamnregioner med särskild betydelse för godstransporter bör pekas ut.</SPAN></P> <P class="p292 ft10"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft67">Hamnarna i dessa regioner bör ges en särställning, vilket inbegriper såväl möjligheter som åtaganden.</SPAN></P> <P class="p292 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Regeringen bör initiera och medverka i samtal med berörda parter om rollfördelningen mellan de olika hamnarna inom respektive region, villkoren för statligt engagemang samt frågor om transparens.</SPAN></P> <P class="p293 ft7">Ur ett intermodalt perspektiv intar hamnarna en särställning. Här möts i många fall tre trafikslag, och en väl fungerande intermodalitet är en av grundförutsättningarna för verksamheten i hamnen. I syfte att främja intermodaliteten är det viktigt att integrationen av hamnverksamheten i logistikkedjorna fortsätter att utvecklas.</P> <P class="p79 ft7">Vi har noterat att flera kombiterminaler valt att etablera sig inom eller i nära anslutning till hamnar och detta är enligt vår uppfattning en mycket positiv utveckling som kommer att underlätta samverkan mellan trafikslagen. (I avsnitt 6.5.2 tar vi upp frågan om utpekande av strategiska kombiterminaler och där behandlas även ett antal terminaler som är belägna i hamnar.)</P> <P class="p79 ft7">Som vi nämnde inledningsvis är en av våra uppgifter enligt direktiven att lämna förslag till hur Europeiska kommissionens förslag till direktiv om tillträde till marknaden för hamntjänster skulle kunna genomföras i svensk lagstiftning. Eftersom förslaget föll efter förlikning mellan ministerrådet och Europaparlamentet har frågan om implementering i svensk lagstiftning inte varit aktuell för oss. Vi berör dock i detta kapitel vissa frågor om konkurrens och transparens, vilka fanns med i det nedröstade direktivet om hamntjänster. Vi har samtidigt noterat att Europeiska kommissionen avser att återkomma i frågan om hamntjänster.</P> <P class="p294 ft17">59</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Hamnar</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p295 ft7">I kapitlet förs också ett resonemang kring utpekande av strategiska geografiska hamnregioner. Dessa resonemang utgår från den stråkstrategi som den förra Godstransportdelegationen utvecklade och som nu kompletteras med att hamnarna knyts till godsstråken på ett tydligare sätt.</P> <P class="p132 ft31"><SPAN class="ft31">4.1</SPAN><SPAN class="ft32">De svenska hamnarna</SPAN></P> <P class="p85 ft7">I Sverige finns cirka 50 allmänna hamnar som anlöps av handelsfartyg av varierande slag och där hamnföretag med olika inriktning är verksamma. Därtill kommer ett stort antal hamnar av varierande storlek, vilka i första hand är knutna till och betjänar industriföretag i olika branscher. De 11 största hamnarna hanterar 78 procent av den totala godsmängden mätt i ton, och Göteborg är den i särklass största med drygt 32 miljoner ton gods per år. I Brofjorden hanteras årligen 20 miljoner ton gods och genom Copenhagen Malmö Port och Trelleborgs hamn strömmar vardera över 10 miljoner ton gods per år. I de 5 nordligast belägna hamnarna hanteras 11 procent av den totala godsmängden.</P> <P class="p202 ft7">Historiskt sett var de allmänna hamnarna organiserade som en kommunal hamnförvaltning vars främsta uppgift var att ansvara för förvaltningen av infrastrukturen, medan ett separat, ursprungligen privatägt, stuveribolag utförde stuveritjänsterna. Trenden har under en följd av år varit att både de kommunala hamnförvaltningarna och de fristående stuveribolagen blivit allt färre. Anledningen är att kommunerna har valt att bedriva hamnverksamhet i bolagsform, i ett fåtal fall som ett hamnbolag som endast förvaltar infrastrukturen, men oftast som ett integrerat hamn- och stuveribolag som dessutom erbjuder olika godshanteringstjänster.</P> <P class="p202 ft7">Hamnområdet i de så kallade allmänna hamnarna ägs, till skillnad från hamnar som är knutna till en viss industri, oftast av kommunen och arrenderas av hamnföretagen. I några fall är dock hamnföretaget både ägare av infrastrukturen och operatör. Endast ett fåtal av dessa hamnföretag är i privat ägo, medan något fler har ett blandat ägande, där kommuner och privata intressenter äger hamnföretaget gemensamt.</P> <P class="p71 ft7">Hamnföretagen är affärsdrivande och drivs oftast som aktiebolag. De beslutar därmed enligt aktiebolagslagens regler själva om sina affärsmässiga relationer. Priset för de tjänster som tillhandahålls är i allmänhet resultatet av en förhandling med kunden.</P> <P class="p296 ft17">60</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37658x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p22 ft22">Hamnar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p297 ft31"><SPAN class="ft31">4.2</SPAN><SPAN class="ft32">Konkurrens och transparens i hamnarna</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Den första Godstransportdelegationen tog i sitt slutbetänkande upp frågan om konkurrens i hamnverksamheten. Delegationen skrev:</P> <P class="p298 ft13">Den hittillsvarande situationen i de svenska hamnarna med bristande konkurrens i stuveriverksamheten har inneburit hinder för utvecklingen av en effektiv hamnverksamhet och organisation och för hamnarna som intermodala nav.</P> <P class="p299 ft7">Sedan dess har det skett en utveckling i flera hamnar i Sverige där terminaler och andra aktiviteter bedrivs inom själva hamnområdet vid sidan av det ledande stuveribolaget.</P> <P class="p43 ft7">Efter en inventering har vi funnit att det för närvarande finns fler än en operatör på stuverimarknaden i 18 svenska hamnar (se tabellen nedan) och att denna utveckling med fler operatörer i en och samma hamn fortsätter.</P> <P class="p300 ft2">Tabell 4.1 Antal operatörer på stuverimarknaden i de svenska hamnar där det i dag finns fler än en operatör</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p22 ft2">Antal operatörer</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td158"><SPAN class="p22 ft22">Aktuella hamnar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft81"><SPAN class="ft46">2</SPAN><SPAN class="ft80">Luleå, Skellefteå, Umeå, Norrsundet, Hargshamn, Kapellskär, Norrköping, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Wallhamn, Lysekil</SPAN></P> <P class="p302 ft38"><SPAN class="ft46">3</SPAN><SPAN class="ft82">Örnsköldsvik, Stockholm, Helsingborg</SPAN></P> <P class="p303 ft38"><SPAN class="ft46">4</SPAN><SPAN class="ft82">Gävle</SPAN></P> <P class="p304 ft38">7 Göteborg</P> <P class="p305 ft38"><SPAN class="ft50">Källa: </SPAN>Sveriges hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet.</P> <P class="p306 ft7">Vi konstaterar att nya företag har etablerats inom hamnområdena. Härigenom har konkurrensen inom stuverimarknaden i några avseenden ökat, samtidigt som olika komplement till befintlig verksamhet har tillkommit.</P> <P class="p43 ft7">Det kan även nämnas att en operatör verkar i flera hamnar utmed Norrlandskusten samt att gemensamma hamnbolag opererar hamnarna i Vänern respektive i Mälaren samt i Stockholmsregionen (Stockholmshamnar).</P> <P class="p79 ft7">En annan fråga som också togs upp av den förra Godstransportdelegationen var den så kallade egenhanteringen, det vill säga när en hamnkund själv vill ta hand om olika former av lastning och lossning som alternativ till att köpa godshanteringstjänster och</P> <P class="p307 ft17">61</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Hamnar</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft7">landbaserad utrustning. Oenighet inom EU i denna fråga var huvudorsaken till att direktivförslaget om tillträde till marknaden för hamntjänster föll och vi konstaterar att frågan ännu inte nått en lösning. Inte heller vi har nått enighet i denna fråga.</P> <P class="p58 ft7">Genom öppna och affärsmässiga etableringsvillkor kan nya verksamheter inom hamnområdet utvecklas och hamnens roll i den intermodala transportkedjan stärkas. Vi har i vårt arbete prövat olika alternativ för att underlätta för nytillkommande aktörer att etablera sig. Bland annat har en återgång till en organisatorisk uppdelning av hamnverksamheten i en infrastrukturförvaltande del och en godshanteringsdel diskuterats. Motivet till en sådan uppdelning skulle vara att nya aktörer skulle uppleva att förutsättningarna för att verka i hamnen förbättrades, samt att man skulle åstadkomma en likvärdig behandling av samtliga aktörer.</P> <P class="p202 ft7">Baserat på de synpunkter som vi har inhämtat under hand från hamnföretag och hamnägare, bedömer vi dock att det i dagsläget skulle vara svårt att få gehör för ett generellt förslag om en så genomgripande organisatorisk förändring som en uppdelning skulle innebära. En av anledningarna till detta är att förutsättningarna för hamnarna är så olika både vad gäller storleken i form av godsvolymer men också vad gäller verksamhetsinriktning.</P> <P class="p61 ft7">Det bör enligt vår bedömning för övrigt ligga i hamnbranschens eget intresse att understödja denna utveckling.</P> <P class="p126 ft7">En åtgärd som enligt vår mening kan främja ökad transparens är att infrastrukturförvaltningen särskiljs från övrig hamnverksamhet i hamnföretagens ekonomiska redovisning. Genom en sådan åtgärd, som är förhållandevis enkel att genomföra, skulle andra aktörers möjligheter att bedöma marknadsbetingelserna och förutsättningarna för likabehandling öka.</P> <P class="p194 ft31"><SPAN class="ft31">4.3</SPAN><SPAN class="ft32">Utpekande av strategiska hamnregioner</SPAN></P> <P class="p133 ft7">Som tidigare nämnts har hamnarna en särställning bland de intermodala noderna. Eftersom sjöfarten i stort sett alltid ingår i en intermodal kedja finns här stora möjligheter att främja och utveckla funktionen av dessa kedjor.</P> <P class="p196 ft7">I avsnitt 4.1 konstaterades att det finns ett stort antal hamnar i Sverige. Av dessa hamnar uppfyller 24 stycken de kriterier i form av godsmängd och/eller antal passagerare som ställts upp för att en</P> <P class="p308 ft17">62</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p22 ft22">Hamnar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft7">hamn skall tillhöra de trans europeiska nätverken (TEN) som så kallad <NOBR>TEN-A</NOBR> hamn.</P> <P class="p44 ft7">De utpekanden som görs inom TEN är enligt vår uppfattning inte helt tillfredsställande om man utgår från ett helhetsperspektiv på transportsystemet och dessutom gör kopplingen till de strategiska stråken. Mot bakgrund av de godsmängder som totalt hanteras inom sjöfarten, och utifrån våra resonemang om godsstråk och noder, gör vi bedömningen att det skulle gynna både sjötransporterna och utvecklingen av de intermodala transporterna i stort om några strategiska hamnregioner av särskild betydelse för godstransporterna identifierades.</P> <P class="p199 ft7">Vi har med andra ord funnit det mindre lämpligt att peka ut enskilda hamnar. Vi har istället, med utgångspunkt från kartan i bilaga 3 över godsstråk och noder, med ledning av de volymer som hanteras i de olika hamnarna samt utifrån våra resonemang i avsnitt 2.5 om strategiska noder identifierat tre strategiska geografiska regioner. En av dessa utgörs av mellersta ostkusten, en finns i västra Sverige och en omfattar delar av Skåne.</P> <P class="p15 ft7">Respektive region bör enligt vår uppfattning omfatta följande hamnar:</P> <P class="p310 ft10"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft35">Mellersta ostkusten: Hamnarna från Gävle i norr till Norrköping i söder, inklusive Mälarhamnarna.</SPAN></P> <P class="p47 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft83">Västsverige: Göteborg, Varberg, Uddevalla.</SPAN></P> <P class="p47 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft83">Skåne: Malmö, Helsingborg, Trelleborg, Ystad.</SPAN></P> <P class="p299 ft7">Dessutom bedömer vi att det finns goda förutsättningar för tillväxt i godsflödena i sydöstra Sverige. Volymutvecklingen i denna region till följd av förväntad expansion i handeln med Polen, Ryssland och de baltiska länderna bör därför ägnas särskild uppmärksamhet.</P> <P class="p51 ft7">Det är av stor vikt att den totala hamnstrukturen i de nämnda strategiska hamnregionerna kan nyttjas så effektivt som möjligt. Följden av att de identifieras är att hamnarna där bör ges en särställning, vilket inbegriper såväl möjligheter som åtaganden.</P> <P class="p79 ft7">För det första menar vi att berörda parter inom var och en av regionerna sinsemellan bör diskutera och försöka enas exempelvis om åtgärder för ökad samordning och specialisering. En sådan utveckling har redan påbörjats inom Göteborgsregionen. Regeringen bör ta initiativ till och medverka i sådana överläggningar med parterna om vilka roller de olika hamnarna inom respektive område kan och bör ta.</P> <P class="p311 ft17">63</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Hamnar</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft7">För det andra anser vi att staten genom trafikverken bör ta ett utökat ansvar för väg- och järnvägsanslutningarna till hamnarna i de regioner där parterna blivit överens om hur hamnstrukturen skall kunna nyttjas effektivt. Genom den rollfördelning som etableras kommer statens investeringar allokeras effektivt och med utgångspunkt från bland annat aktuella trafikvolymer och olika behov till följd av en ökad specialisering.</P> <P class="p61 ft7">Infrastrukturinvesteringar till de hamnar som inte ingår i de strategiska hamnregionerna kommer liksom hittills att vara en del av den nationella infrastrukturplaneringen och prövas på sedvanligt sätt.</P> <P class="p259 ft7">Givet att parterna blir överens om en tydligare rollfördelning, anser vi att statens insatser i form av ansvar för farleder och nautiska tjänster inom respektive region kan allokeras och koncentreras på ett effektivt sätt. Följden blir en rationellare hamnstruktur där risken för överkapacitet och dubbelinvesteringar minskar.</P> <P class="p55 ft7">Samtalen mellan staten och de aktuella hamnarna bör också omfatta de frågor om konkurrens och transparens som vi berört i avsnitt 4.2. Ett väsentligt inslag i samtalen bör även vara att formulera de villkor som ska gälla för att hamnarna skall kunna ta del av de fördelar i form av ökat statligt engagemang som skisserats ovan. Dessa villkor bör diskuteras och preciseras i de överläggningar mellan företrädare för regeringen och hamnregionerna som nämnts ovan.</P> <P class="p127 ft7">Avslutningsvis ska nämnas att det längs med Norrlandskusten finns ett antal hamnar som har en strategisk funktion, framförallt för det näringsliv som är baserat i norra Sverige. Rollfördelningen mellan dessa hamnar och de olika funktioner som de fyller fungerar enligt vår mening på ett tillfredsställande sätt sett i ett nationellt perspektiv.</P> <P class="p312 ft31"><SPAN class="ft31">4.4</SPAN><SPAN class="ft32">Förslagens konsekvenser</SPAN></P> <P class="p249 ft7">Ett utpekande och en rollfördelning mellan hamnarna i tre strategiska hamnregioner skulle ur ett nationellt perspektiv leda till att för samhället kostsamma dubbelinvesteringar kan undvikas.</P> <P class="p196 ft10">Följden blir också en rationellare hamnstruktur där de olika hamnarna kan tillvarata sina respektive möjligheter bättre. Genom en specialisering kan hamnarna utnyttja potentiella stordriftsför-</P> <P class="p313 ft17">64</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p22 ft22">Hamnar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft7">delar, vilket i sin tur kan leda till en bättre internationell konkurrenskraft för de svenska hamnarna.</P> <P class="p43 ft7">Om en bättre transparens kan uppnås och få till följd ökad bredd i tjänsteutbudet och i vissa fall även etablering av nya aktörer inom hamnverksamheten, kan detta bidra till att förstärka de positiva effekter som beskrivits ovan. Sammantaget bör åtgärderna kunna leda till en effektivare total hamnstruktur och att hamnverksamheten kan bidra till mer kostnadseffektiva transporter.</P> <P class="p314 ft17">65</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37663x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p315 ft6">5 Järnväg</P> <P class="p316 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">Utgångspunkten för banavgifterna bör vara kortsiktig samhällsekonomisk marginalkostnad.</SPAN></P> <P class="p317 ft10"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft37">Marginalkostnader för buller bör ingå i banavgiften för godstrafik.</SPAN></P> <P class="p318 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">Banverket bör ta ett utökat ansvar för spåranslutningar till strategiska kombiterminaler och hamnar.</SPAN></P> <P class="p319 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">Fördelningen av spårkapacitet och prioriteringen mellan gods- och persontrafik bör göras utifrån en samhällsekonomisk bedömning av transportens nytta.</SPAN></P> <P class="p320 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft36">Konsekvenserna av ett mer omfattande införande av ett nytt Europaanpassat signalsystem bör utredas.</SPAN></P> <P class="p321 ft31"><SPAN class="ft31">5.1</SPAN><SPAN class="ft32">Den intermodala utvecklingen inom järnvägen</SPAN></P> <P class="p322 ft7">I tabellen nedan beskrivs utvecklingen för det enhetslastade godset inom inrikes och utrikes järnvägstrafik. Det enhetslastade godset anges i antal TEU, det vill säga antal lastbärare omräknat till 20- <NOBR>fots-enheter.</NOBR> Volymutvecklingen för dessa mätt i ton gods har sedan satts i relation till den totala mängden ton gods som hanteras i motsvarande trafik.</P> <P class="p323 ft2">Tabell 5.1 Andel intermodal trafik på järnväg i Sverige och till utlandet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr9 td159"><SPAN class="p26 ft2">År</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td160"><SPAN class="p324 ft17">Transporterad godsmängd inland</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td161"><SPAN class="p136 ft17">Transporterad godsmängd utland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td162"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p325 ft46">Enhetslastat</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p228 ft46">Total mängd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td164"><SPAN class="p325 ft46">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td147"><SPAN class="p155 ft46">Enhetslastat</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p227 ft46">Total mängd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p233 ft38">Andel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td162"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p325 ft46">gods i ton</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td163"><SPAN class="p228 ft46">gods i ton</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td164"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td147"><SPAN class="p229 ft46">gods i ton</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td163"><SPAN class="p227 ft46">gods i ton</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td159"><SPAN class="p26 ft18">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p325 ft46">3 320 000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p227 ft46">32 476 000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td168"><SPAN class="p227 ft46">10,2 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td169"><SPAN class="p229 ft46">1 133 000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p227 ft46">24 255 000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p29 ft38">4,7 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td171"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td172"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td173"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td174"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td154"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td173"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td175"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p26 ft18">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p325 ft46">4 004 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td163"><SPAN class="p227 ft46">33 149 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td164"><SPAN class="p227 ft46">12,1 %</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td147"><SPAN class="p229 ft46">937 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td163"><SPAN class="p227 ft46">20 451 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td165"><SPAN class="p29 ft38">4,6 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td171"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td172"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td173"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td174"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td154"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td173"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td175"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td162"><SPAN class="p26 ft18">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p325 ft46">4 065 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p227 ft46">34 795 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td164"><SPAN class="p227 ft46">11,7 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td147"><SPAN class="p229 ft46">838 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p227 ft46">20 411 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p29 ft38">4,1 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td176"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td177"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td179"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td180"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td181"><SPAN class="p22 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft38"><SPAN class="ft50">Källa: </SPAN>SIKA/Banverket.</P> <P class="p327 ft17">67</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37664x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Järnväg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft7">Den dominerande svenska aktören för intermodal trafik på järnväg är Railcombi. Företaget producerar, utvecklar och marknadsför kombinerade transporter för både nationell och internationell trafik och fungerar som underleverantör till åkerier, speditörer, rederier och järnvägsoperatörer. Tillsammans med olika rederier ansvarar Railcombi för paketlösningar där företaget tar hand om transporterna mellan hamnar och kombiterminalerna samt hämtar och lämnar hos kund med hjälp av lastbil.</P> <P class="p328 ft2">Figur 5.1 Trafikutvecklingen inom Railcombi mätt i TEU under perioden <NOBR>1993–2003.</NOBR> Tusental.</P> <P class="p329 ft39">500</P> <P class="p330 ft39">450</P> <P class="p330 ft39">400</P> <P class="p330 ft39">350</P> <P class="p330 ft39">300</P> <P class="p330 ft39">250</P> <P class="p330 ft39">200</P> <P class="p330 ft39">150</P> <P class="p330 ft39">100</P> <P class="p331 ft39">50</P> <P class="p332 ft39">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr17 td182"><SPAN class="p27 ft46">93</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td183"><SPAN class="p27 ft39">94</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td183"><SPAN class="p27 ft39">95</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p27 ft39">96</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td183"><SPAN class="p27 ft39">97</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p27 ft39">98</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td183"><SPAN class="p27 ft39">99</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p27 ft39">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p27 ft39">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td183"><SPAN class="p27 ft39">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p27 ft39">2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p333 ft39"><INGENBILD zsrc="GSB37664xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GSB37664xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GSB37664xi4.jpg/" id="inl_img3"> Tusentals enheter</P> <P class="p334 ft38"><SPAN class="ft50">Källa: </SPAN>Railcombi.</P> <P class="p91 ft7">Av figuren ovan framgår Railcombis produktionsutveckling under perioden <NOBR>1993–2003</NOBR> mätt i antalet hanterade enheter. Volymen har under den aktuella perioden ökat med cirka 60 procent.</P> <P class="p126 ft7">Under 2003 har Railcombis samarbete med olika järnvägsoperatörer ökat mycket kraftig. Antalet TEU i denna verksamhet ökade under året från drygt 20 000 enheter till 50 000 enheter. Även de antal enheter man hanterade tillsammans med speditörer hade en gynnsam utveckling. I detta segment som är Railcombis största hanterades drygt 115 000 enheter under 2003.</P> <P class="p61 ft7">Utöver utvecklingen inom Railcombi har det under de senaste åren skett relativt stora förändringar på den intermodala operatörsmarknaden. Exempelvis har det <NOBR>norska-svenska</NOBR> järnvägsbolaget, CargoNet, beslutat att i princip endast arbeta med intermodal trafik.</P> <P class="p335 ft17">68</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37665x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr17 td184"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td185"><SPAN class="p22 ft53">Järnväg</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p268 ft7">Vidare har Green Cargo under 2002 öppnat en ny containerpendel för ett antal företags transporter där trafiken går mellan Insjön och hamnarna i Gävle och Göteborg.</P> <P class="p44 ft7">Särskilda containertåg går numera även till Göteborgs hamn från Karlstad (Vänerexpressen AB) och från Åhus (BK Tåg).</P> <P class="p43 ft10">Avslutningsvis kan nämnas Intercontainer Scandinavia som sedan 2001 erbjuder containertransporter med egna heltåg och där TGOJ Trafik står för dragkraften.</P> <P class="p336 ft31"><SPAN class="ft31">5.2</SPAN><SPAN class="ft32">Beskrivning av dagens banavgifter</SPAN></P> <P class="p78 ft7">Den 1 juli 2004 träder en ny järnvägslag i kraft vilket bland annat kommer att innebära förändringar av banavgifterna. Den nya myndigheten Järnvägsstyrelsen kommer att fatta beslut om när de nya avgifterna skall införas.</P> <P class="p79 ft7">Dagens banavgifter är marginalkostnadsrelaterade och regleras i förordningen om avgifter för trafik på statens spåranläggningar. De aktuella avgifterna framgår av nedanstående tabell.</P> <P class="p337 ft2">Tabell 5.2 Dagens banavgifter för trafik på statens spåranläggningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr9 td186"><SPAN class="p33 ft2">Avgiftsslag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td187"><SPAN class="p338 ft2">Persontrafik</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td188"><SPAN class="p339 ft2">Godstrafik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td189"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td190"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td191"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td192"><SPAN class="p33 ft38">Spåravgift,</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p165 ft38">0,0086<SPAN class="ft58">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td193"><SPAN class="p340 ft38">0,0028</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td192"><SPAN class="p33 ft72">kronor/bruttotonkilometer</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td193"><SPAN class="p22 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td194"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td195"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td196"><SPAN class="p22 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td192"><SPAN class="p33 ft39">Olycksavgift, kronor/tågkilometer</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p165 ft72">1,10</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td193"><SPAN class="p340 ft72">0,55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td194"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td195"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td196"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td192"><SPAN class="p33 ft72">Dieselavgift, kronor/liter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p165 ft72">0,31</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td193"><SPAN class="p340 ft72">0,31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td194"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td195"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td196"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td192"><SPAN class="p33 ft75">Reducerad dieselavgift, kronor/liter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p165 ft72">0,155</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td193"><SPAN class="p340 ft72">0,155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td189"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td190"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td191"><SPAN class="p22 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p341 ft7">Spåravgiften tas i dag ut per bruttotonkilometer, vilket innebär att den varierar med tågets totalvikt och den körda sträckan. Olycksavgiften tas ut per tågkilometer och är högre för persontrafik eftersom sådan trafik i större utsträckning sker i tätorter och därmed bedöms vara förknippad med större olycksrisk. Dieselavgiften tas endast ut för dieseldrift i linjetrafik, inte för dieselanvändning i samband med växling och rangering.</P> <P class="p15 ft7">Förutom avgifterna i tabellen ovan betalar godståg på Öresundsbron i dag en avgift på 2 325 kronor per passage.</P> <P class="p342 ft29"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Spåravgiften för persontrafik ligger över den beräknade marginalkostnaden. Avgiften fastställdes i samband med uppgörelsen om finansiering av Öresundsförbindelsen.</P> <P class="p258 ft17">69</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Järnväg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p343 ft31"><SPAN class="ft31">5.3</SPAN><SPAN class="ft32">Banavgifterna i framtiden</SPAN></P> <P class="p133 ft7">Som nämnts ovan kommer en ny järnvägslag att träda i kraft den 1 juli 2004. Lagen innebär att staten lägger fast ramarna för avgifterna, medan det är infrastrukturförvaltaren som fastställer avgifterna och debiterar kunderna. Avgifterna skall baseras på samhällsekonomisk marginalkostnad men det finns utrymme för infrastrukturförvaltaren att ta ut avgifter utöver denna genom så kallade påslag. Sådana påslag kan till exempel bli aktuella när trängsel uppstår i järnvägssystemet. Lagen innebär däremot inga principiella förändringar av de avgifter som tas ut för godstrafik på Öresundsbron.</P> <P class="p115 ft7">Av den nya lagen framgår vidare att avgifterna på det så kallade kapillära järnvägsnätet skall sättas enligt marginalkostnadsprincipen, det vill säga på samma sätt som på det övriga järnvägsnätet. Jämfört med dagens regelverk, där avgifterna på det kapillära nätet skall motsvara 30 procent av drifts- och underhållskostnaderna, borde detta innebära en sänkning av avgiftsuttaget. Storleken på sänkningen är dock svår att uppskatta, bland annat eftersom det faktiska avgiftsuttaget på det kapillära nätet i dag inte är helt klarlagt.</P> <P class="p245 ft7">Infrastruktur i terminaler och på rangerbangårdar får enligt lagen prissättas som tjänster, det vill säga enligt självkostnadsprincipen. Lagen lämnar därmed öppet för regeringen att närmare föreskriva hur statliga infrastrukturhållare skall prissätta spåranläggningar i terminaler.</P> <P class="p115 ft7">Vi konstaterar att bestämmelserna i den nya lagen ligger väl i linje med våra utgångspunkter för prissättning av infrastrukturen.</P> <P class="p87 ft7">I dagsläget finns inga skattningar av marginalkostnader för buller som orsakas av järnvägstrafik. Den genomsnittliga bullerkostnaden för godstransporter på järnväg har dock beräknats till 216 miljoner kronor per år.</P> <P class="p196 ft7">Banverket bör intensifiera sitt arbete med att ta fram skattningar av marginalkostnaden för buller. I avvaktan på att dessa skattningar finns tillgängliga bör, enligt vår uppfattning delar av den genomsnittliga bullerkostnaden användas som en approximation för marginalkostnaden och ingå i banavgiften<SPAN class="ft24">.</SPAN></P> <P class="p344 ft17">70</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr17 td184"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td185"><SPAN class="p22 ft53">Järnväg</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p345 ft31"><SPAN class="ft31">5.4</SPAN><SPAN class="ft32">Banverkets ansvar för anslutningar till strategiska hamnar och kombiterminaler</SPAN></P> <P class="p346 ft7">Banverket bör, enligt vår uppfattning ta ett ökat ansvar för järnvägsanslutningarna till de hamnar och kombiterminaler som ur ett nationellt perspektiv är att betrakta som strategiska. Detta givet att projekten är samhällsekonomiskt effektiva. (I avsnitt 4.3 och 6.5.2 återfinns våra resonemang om vilka hamnar och terminaler som bör betraktas som strategiska.)</P> <P class="p79 ft7">Vi gör bedömningen att anslutningarna till terminaler och hamnar är en mycket viktig funktion för ett fungerande intermodalt transportsystem. Genom en prioritering av de mest strategiska noderna kan statens resurser i form av anslutande infrastruktur långsiktigt koncentreras till ett begränsat antal terminalpunkter.</P> <P class="p79 ft7">Banverket har gjort en översiktlig inventering av vilka behov i form av förstärkt järnvägsinfrastruktur som finns till de aktuella hamnarna och kombiterminalerna. Verket har också kartlagt vilka åtgärder som finns i de beslutade planerna.</P> <P class="p43 ft7">Vi gör bedömningen att de åtgärder som blir aktuella för att förstärka järnvägens tillgänglighet till hamnar och terminaler ryms inom Banverkets nuvarande planeringsram.</P> <P class="p79 ft10">(Motsvarande ansvar för Sjöfartsverket och Vägverket behandlas i avsnitt 3.8 och 7.4.)</P> <P class="p336 ft31"><SPAN class="ft31">5.5</SPAN><SPAN class="ft32">Infrastruktur för godstrafik på järnväg</SPAN></P> <P class="p347 ft24">Fördelning av spårkapacitet</P> <P class="p348 ft7">I vårt delbetänkande behandlades frågan om tilldelning av spårkapacitet och vikten av att godsoperatörerna på rättvisa villkor kan konkurrera om kapaciteten på spåret med persontrafiken.</P> <P class="p79 ft7">Viss typ av intermodal godstrafik trafik kräver tillgång till spårkapacitet även dagtid. Genom att köra tåg på dagtid kan kapitalet i form av befintliga vagnar och terminaler nyttjas bättre genom omlopp av kombitåg dygnet runt. Detta skulle kunna ge ett nytt kostnadsläge för operatören, vilket avspeglas i priset till kunderna. Även effektiviteten i nyttjande av lok skulle kunna ökas, och lokförarnas arbetstider göras mera attraktiva.</P> <P class="p15 ft7">Trängseln i baninfrastrukturen runt storstäderna, särskilt under lokaltrafikens högtrafikperioder, är ett välkänt problem. Lokaltrafiken tar under dagtid upp så stor andel av spårkapaciteten att</P> <P class="p349 ft17">71</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB37668x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Järnväg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft7">kombipendlarna inte får tillräcklig hastighet för att klara omloppen. Detta beror i sin tur på att tågtrafiken i Sverige, mätt i körda tågkilometer, har ökat kraftigt under de senaste åren. Bankapaciteten har inte byggts ut i motsvarande takt.</P> <P class="p126 ft7">Kapacitetsbristen i vissa områden leder till konflikter mellan persontrafiken, särskilt den regionala, och godstrafiken. Motsvarande konflikt finns till viss del där samhället upphandlar persontrafik. Detta gäller för Bergslagstrafiken och sovvagnstrafiken till och från övre Norrland. Godståg som körs i kolonn nattetid får i vissa fall stå åt sidan för enstaka sovvagnståg.</P> <P class="p350 ft7">Järnvägsutredningen har i sitt delbetänkande<SPAN class="ft25">2 </SPAN>tagit upp frågan om fördelning av spårkapacitet. Utredningen föreslår att de administrativa regler som ger möjlighet att prioritera av samhället upphandlad trafik skall tas bort. Vi gör samma bedömning. Det är enligt vår mening inte rimligt att upphandlad persontrafik kan prioriteras framför godstrafik. Grunden för alla prioriteringar måste vara transportens samhällsekonomiska nytta.</P> <P class="p61 ft7">Ett annat exempel som bör belysas när det gäller konkurrensen mellan gods- och persontrafik vid tilldelningen av spårkapacitet är de prioriteringar som gjordes vid etableringen av snabbtågstrafiken med X2000. Prioriteringen av snabbtågstrafiken tillämpas fortfarande vilket medför gångtidspåslag för godstågen. Godstrafiken får köra långsammare än vad den skulle kunna för att passa in i det totala flödet av tåg. Dessa påslag har ökat under de senaste åren.</P> <P class="p196 ft7">För godstrafiken på järnväg innebär ovanstående att transporttiderna förlängs med ökade kostnader och försämrad konkurrenskraft som följd. Även kvaliteten försämras genom ökad risk för förseningar.</P> <P class="p55 ft7">Av ovanstående framgår att stora krav ställs på principerna för prioriteringar mellan olika tåg, beroende på deras transportuppgifter. För att göra avvägningar mellan gods- och persontrafik krävs, som tidigare nämnts, därför en samhällsekonomisk analys av konsekvenserna av olika prioriteringar.</P> <P class="p196 ft7">Banverket har tillsammans med trafikutövarna utformat principer för fördelningen av tåglägen, för att man på ett förutsägbart och operativt hanterbart sätt skall kunna fördela kapacitet. I den aktuella järnvägsnätsbeskrivningen beskrivs de prioriteringskriterier som skall börja tillämpas i samband med att den nya tågplanen (T05.1) träder i kraft. Kriterierna tar sin utgångspunkt i den nya</P> <P class="p197 ft30"><SPAN class="ft28">2 </SPAN>Rätt på spåret <SPAN class="ft29">(SOU2002:48).</SPAN></P> <P class="p94 ft17">72</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr17 td184"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td185"><SPAN class="p22 ft53">Järnväg</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">järnvägslagen och utgår från tågets transportuppgift och en värdering av tågets samhällsekonomiska nytta. Med utgångspunkt från transportuppgift delas tågen in i olika grupper med varierande prioritet. De kriterier som legat till grund för indelningen är tidskänslighet, konkurrensutsatthet från andra trafikslag, samhällsekonomiska och företagsekonomisk nytta, politiska mål samt trafikens genomsnittshastighet.</P> <P class="p64 ft24">Signalsystem</P> <P class="p78 ft7">Signalsystemen för järnvägen är i dag inte anpassade för tunga godståg vars egenskaper skiljer sig väsentligt från persontågen när det gäller vikt och bromsförmåga. I Banverkets framtidsplan för järnvägen för åren <NOBR>2004–2015</NOBR> ingår ett införande av ett nytt Europaanpassat signalsystem (ERTMS/ETCS) vid några större ombyggnader. Det nya systemet möjliggör en mer flexibel trafikstyrning med hänsyn till de olika kraven för persontrafik och godstrafik.</P> <P class="p15 ft7">Vi anser att en samlad bedömning borde göras av nyttan av åtgärder i signalsystemet. Konsekvenserna av ett mer omfattande införande av de nya Europaanpassade signalsystemet borde enligt vår mening utredas.</P> <P class="p43 ft7">Vi noterar att regeringen i april 2003 gav Banverket i uppdrag att presentera en strategi för framtida utbyggnad av ERTMS/ETCS. Möjligheterna till ett tidigare och mer omfattande införande av systemet även på befintliga banor bör enligt vår mening utredas.</P> <P class="p79 ft7">Vi är medvetna om att ett sådant införande innebär stora investeringar i lokutrustning, vilket i dag helt åligger operatörerna. Utredningen om ett påskyndat införande bör därför även innefatta finansieringsfrågor om lokutrustning.</P> <P class="p283 ft31"><SPAN class="ft31">5.6</SPAN><SPAN class="ft32">Förslagens konsekvenser</SPAN></P> <P class="p78 ft7">Vårt förslag att delar av genomsnittskostnaden för buller förorsakat av godstrafik på järnväg skall internaliseras kommer att innebära en höjning av banavgifterna för denna trafik. Tillsammans med de förslag om banavgifter som finns i den nya järnvägslagen finns anledning att tro att de totala avgifterna för de operatörer som bedriver godstrafik på järnväg kommer att öka. En sådan</P> <P class="p311 ft17">73</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p22 ft18">Järnväg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p22 ft18">SOU 2004:76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft7">ökning måste dock betraktas samlat med de förslag vi lägger fram när det gäller sjöfart (avsnitt 3.4.5) och vägtrafik (avsnitt 7.3.2).</P> <P class="p87 ft7">Det ökade ansvaret för järnvägsanslutningar till strategiskt viktiga hamnar och kombiterminaler som föreslås kommer inte att innebära någon ökad belastning på statsbudgeten. Investeringarna prövas inom ramen för planeringsprocessen och förväntas rymmas inom de ordinarie anslagen.</P> <P class="p71 ft7">Den förbättrade tillgängligheten och ett ökat ansvarstagande för vissa anslutningar från Banverkets sida kommer att innebära förbättringar och kostnadssänkningar i den totala terminalhaneringen. Detta kommer in sin tur att underlätta intermodaliteten.</P> <P class="p290 ft17">74</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GSB376 SOU_2004__76_d1.pdf 815058 pdf Godstransporter - noder och länkar i samspel del A https://data.riksdagen.se/fil/6EC88FC8-4D1C-4EF1-A8F2-2A22FC64E904 GSB376d2 SOU_2004__76_d2.pdf 1309407 pdf Godstransporter - noder och länkar i samspel del B https://data.riksdagen.se/fil/F3066BD4-C2FA-40B8-A2D7-6C4A2792A528