2787662GSB314200414sousouStatens offentliga utredningar 2004:14Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard11402005-01-01 00:00:002020-07-24 11:15:532005-01-01 00:00:00Det ofullständiga pusslet. Behovet av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna - Del 1hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GSB314/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GSB314https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GSB314
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:30px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:393px;left:84px;z-index:-1;width:397px;height:180px;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:397px;height:180px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:87px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:21px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:430px;height:21px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:103px;left:147px;z-index:-1;width:177px;height:177px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:177px;height:177px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:114px;left:84px;z-index:-1;width:164px;height:163px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:164px;height:163px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:337px;left:84px;z-index:-1;width:362px;height:223px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:362px;height:223px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:314px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:232px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:453px;height:232px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:176px;left:21px;z-index:-1;width:457px;height:229px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:457px;height:229px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:298px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:135px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:430px;height:135px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft5{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft15{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft19{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 14px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;}
.ft27{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 15px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 14px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;}
.ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft37{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft58{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft59{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft61{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft62{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;}
.ft63{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft66{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft67{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 26px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft69{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft70{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft71{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft73{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p36{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 390px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:74px;height:26px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:25px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:74px;height:25px;}
.p143{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:66px;height:25px;}
.p144{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:64px;height:25px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:85px;height:25px;}
.p146{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:26px;}
.p147{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:68px;height:26px;}
.p148{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:88px;height:25px;}
.p149{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:79px;height:25px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:25px;}
.p151{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:25px;}
.p152{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:25px;}
.p153{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:8px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 445px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p176{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p235{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: center;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 441px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 525px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.21px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 276px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:64px;height:23px;}
.p268{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:55px;height:24px;}
.p269{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:23px;}
.p270{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:22px;}
.p271{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:23px;}
.p272{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:9px;}
.p273{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:98px;height:13px;}
.p274{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:87px;height:15px;}
.p275{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:23px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:68px;height:23px;}
.p277{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:84px;height:24px;}
.p278{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:84px;height:22px;}
.p279{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:23px;}
.p280{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 357px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p304{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p316{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p317{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 559px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p320{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p332{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p344{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p382{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td39{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td40{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td41{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td42{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td43{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td44{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td65{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td66{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td68{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td69{border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td70{border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td71{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td72{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td73{border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td74{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td77{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td78{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td88{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #f3f3f3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #f3f3f3;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td110{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td111{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 32px;}
.tr2{heightzzz: 27px;}
.tr3{heightzzz: 25px;}
.tr4{heightzzz: 26px;}
.tr5{heightzzz: 33px;}
.tr6{heightzzz: 22px;}
.tr7{heightzzz: 23px;}
.tr8{heightzzz: 17px;}
.tr9{heightzzz: 18px;}
.tr10{heightzzz: 34px;}
.tr11{heightzzz: 46px;}
.tr12{heightzzz: 24px;}
.tr13{heightzzz: 20px;}
.tr14{heightzzz: 19px;}
.tr15{heightzzz: 14px;}
.tr16{heightzzz: 52px;}
.tr17{heightzzz: 36px;}
.tr18{heightzzz: 53px;}
.tr19{heightzzz: 29px;}
.tr20{heightzzz: 28px;}
.tr21{heightzzz: 12px;}
.tr22{heightzzz: 30px;}
.tr23{heightzzz: 88px;}
.tr24{heightzzz: 15px;}
.tr25{heightzzz: 3px;}
.tr26{heightzzz: 16px;}
.tr27{heightzzz: 2px;}
.tr28{heightzzz: 6px;}
.tr29{heightzzz: 1px;}
.tr30{heightzzz: 13px;}
.tr31{heightzzz: 48px;}
.tr32{heightzzz: 41px;}
.tr33{heightzzz: 98px;}
.tr34{heightzzz: 5px;}
.tr35{heightzzz: 38px;}
.tr36{heightzzz: 43px;}
.tr37{heightzzz: 42px;}
.t0{width: 456px;margin-top: 143px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 27px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 456px;margin-top: 26px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 535px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 44px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 17px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 411px;margin-leftZ: 95px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 473px;margin-top: 3px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 465px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 333px;margin-leftZ: 72px;margin-top: 26px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 10px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 14px;margin-leftZ: 73px;margin-top: 21px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 376px;margin-leftZ: 102px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 509px;margin-top: 8px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 519px;margin-leftZ: 10px;margin-top: 7px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 473px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 540px;margin-top: 15px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Lövdén</P>
<P class="p1 ft1">Genom beslut den 29 augusti 2002 bemyndigade regeringen statsrådet <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Lövdén att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över den ekonomiska styrningen av länsstyrelsernas verksamhet och därvid bedöma om nuvarande styrsystem och fördelning av ansvaret för styrningen ger tillräckliga förutsättningar för en effektiv verksamhet.</P>
<P class="p2 ft1">Den 12 december 2002 förordnades generaldirektören Lena Jönsson att vara särskild utredare.</P>
<P class="p3 ft1">Till expert förordnades den 1 mars 2003 organisationsdirektör Leif Lundberg, Statskontoret och enhetschef Susanne Jansson, Ekonomistyrningsverket.</P>
<P class="p4 ft1">Som sekreterare anställdes från den 1 januari 2003 kanslirådet Karin Hååg. På grund av föräldraledighet bytte utredningen sekreterare i november 2003. Departementssekretare Lena Hellberg anställdes som sekreterare från 1 november 2003.</P>
<P class="p3 ft1">Utredningen har antagit namnet Länsstyrelseutredningen. Utredningen överlämnar härmed betänkandet <SPAN class="ft2">Det ofullständiga pusslet </SPAN>(SOU 2004:14).</P>
<P class="p5 ft1">Utredningens uppdrag är därmed slutfört.</P>
<P class="p6 ft1">Stockholm i februari 2004</P>
<P class="p7 ft1">Lena Jönsson</P>
<P class="p8 ft1">/Lena Hellberg</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p0 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p9 ft1">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft1">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p9 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p11 ft1">Inledning...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p10 ft1">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p9 ft1">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft3">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p10 ft1">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p9 ft1">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft3">Utredningsarbetet....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p9 ft1">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft3">Några utgångspunkter .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p9 ft1">1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft3">Guide för läsaren......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft1">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p9 ft1">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p11 ft1">Bakgrund ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft1">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p9 ft1">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft4">Indelningen av statsförvaltningen...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p10 ft1">23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p12 ft1"><SPAN class="ft4">2.2</SPAN><SPAN class="ft5">Sektoriserad eller samordnad förvaltning ur ett</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p11 ft3">historiskt perspektiv ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p10 ft1">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p9 ft1">2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p11 ft3">Länsstyrelserna idag.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft1">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p11 ft1">2.3.1 Länsstyrelserna får själva bestämma organisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft4">och kompetens med några få undantag .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p10 ft1">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p11 ft4">2.3.2 Länsstyrelsernas arbetsuppgifter och finansiering .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p10 ft1">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p11 ft1">2.3.3 Många aktörer är inblandade i länsstyrelsernas</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft3">verksamhet ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p10 ft1">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p9 ft1">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p11 ft1">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft1">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p9 ft1">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft4">Ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p10 ft1">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p11 ft4">3.1.1 Roller och ansvar i fråga om länsstyrelserna ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p10 ft1">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p9 ft1">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft4">Sektorsmyndigheterna och länsstyrelserna ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p9 ft1">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td3"><SPAN class="p11 ft1">Ekonomisk styrning ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p10 ft1">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p9 ft1">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft3">Begreppet ekonomisk styrning ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft1">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p9 ft1">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft4">Den statliga budgetprocessen i korthet..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft1">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td3"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p10 ft7">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft8">Innehåll SOU 2004:14</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr12 td4"><SPAN class="p9 ft4">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><SPAN class="p14 ft4">Resultatstyrningens olika komponenter.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p10 ft1">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p9 ft4">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><SPAN class="p14 ft4">Den finansiella styrningens olika komponenter.....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft1">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p9 ft4">4.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft3">Pågående utvecklingsarbete .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft1">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td5"><SPAN class="p14 ft9">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p10 ft1">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft4">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft3">Finansieringen ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft1">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft4">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft3">Olika kostnadsbilder m.m. ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft1">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p9 ft4">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft3">Styrning och återrapportering .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p14 ft1">5.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p15 ft3">Regleringsbrevet............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p10 ft1">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft1">5.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p15 ft3">Budgetunderlaget ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p10 ft1">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p14 ft1">5.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p15 ft3">Årsredovisningen ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p10 ft1">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft1">5.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p15 ft3">Mål- och resultatdialogen .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p10 ft1">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><SPAN class="p14 ft9">Särskilt om länsstyrelsernas förvaltningsanslag ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft1">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft4">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft3">Några utgångspunkter .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft1">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft4">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft4">Förvaltningsanslaget mellan år 1995 1998 .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft1">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p9 ft4">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft3">Statskontorets fördelningsmodell ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p9 ft4">6.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft3">Förändringar sedan år 1998 .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft1">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft1">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td5"><SPAN class="p14 ft9">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p10 ft1">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft4">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft4">Problembilden ser olika ut beroende på perspektiv ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft1">79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft1"><SPAN class="ft4">7.2</SPAN><SPAN class="ft10">ESV föreslår generella riktlinjer för bl.a. val av finan-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td8"><SPAN class="p9 ft3">sieringskälla...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p10 ft4">84</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft1"><SPAN class="ft4">7.3</SPAN><SPAN class="ft10">ESV anser att en central funktion för länsstyrelsernas</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft3">finansiella styrning behövs.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p10 ft1">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p9 ft1">7.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p18 ft4">Om undantag från det generella regelverket ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft1">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p9 ft1">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p18 ft9">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft1">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p9 ft1">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p18 ft3">Några utgångspunkter .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p10 ft1">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p18 ft4">8.1.1 Begreppen samordning och samverkan .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p10 ft1">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p18 ft4">8.1.2 Koncentration av verksamhet ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p10 ft1">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p18 ft9">8.1.3 Olika styrmöjligheter för ökad samordning ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p10 ft1">93</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft1"><SPAN class="ft4">8.2</SPAN><SPAN class="ft10">Regeringens styrning för en ökad samordning och sam-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td8"><SPAN class="p9 ft3">verkan mellan länsstyrelserna ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p10 ft4">94</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft7">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p0 ft8">SOU 2004:14 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td3"><SPAN class="p21 ft1">8.2.1 Vad regeringen har sagt och gjort i samordnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p15 ft3">frågan.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p10 ft1">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td3"><SPAN class="p21 ft1">8.2.2 Exempel på formaliserad samverkan och kon-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p15 ft3">centration ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p10 ft1">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft4">8.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p21 ft4">Länsstyrelsernas nuvarande samordning och samverkan ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">97</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td3"><SPAN class="p21 ft1">8.3.1 Samordning sker i sakfrågor men på olika sätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft3">och av olika skäl ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft1">97</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td3"><SPAN class="p21 ft4">8.3.2 Samordning sker i administrativa frågor .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p10 ft1">98</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td3"><SPAN class="p21 ft1">8.3.3 Samordning mellan vissa länsstyrelser är infor-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft3">mell till sin karaktär ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft1">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p21 ft1">8.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p15 ft3">Samverkan mellan länsledningarna ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p10 ft1">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p21 ft1">8.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft4">Samordningen inom <NOBR>IT-området...............................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft1">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft4">8.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p21 ft3">Det formella regelverket........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td3"><SPAN class="p21 ft1">8.4.1 Länsstyrelsernas synpunkter på eventuella</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft3">författningsmässiga hinder.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft1">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p9 ft1">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td3"><SPAN class="p21 ft1">Utblick i Sverige och övriga Norden............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p10 ft1">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p9 ft4">9.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p21 ft4">Länsstyrelserna i några nordiska länder................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft1">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p21 ft1">9.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft3">Danmark och statsamterna ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft1">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p21 ft1">9.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p15 ft4">Norge och fylkesmannaämbetena .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p10 ft1">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p21 ft1">9.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft3">Finland och länsstyrelserna........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft1">111</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft1"><SPAN class="ft4">9.2</SPAN><SPAN class="ft5">Vidgad samordnad länsförvaltning vid Länsstyrelsen i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td13"><SPAN class="p23 ft3">Gotlands län ...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td2"><SPAN class="p10 ft1">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p23 ft1">9.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft4">Styrningen vid Länsstyrelsen i Gotlands län.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft1">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p23 ft1">9.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p15 ft4">Erfarenheter av försöksverksamheten.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p10 ft1">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p9 ft1">9.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p23 ft4">Regeringens styrning av vissa andra myndigheter ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p23 ft1">9.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft4">Socialförsäkringsadministrationen ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft1">120</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p23 ft1">9.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p15 ft3">Skatteförvaltningen ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p10 ft1">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p23 ft1">9.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft3">Polisväsendet...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft1">122</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p9 ft1">9.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p23 ft3">Det kommunala utjämningssystemet ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft1">124</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p9 ft1">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><SPAN class="p23 ft9">Aktörernas åsikter om problem och utvecklingsbehov ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p10 ft1">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft4">10.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p23 ft3">Regeringskansliets roll...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft1">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft4">10.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p23 ft3">Den ekonomiska styrningen .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft1">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p23 ft4">10.2.1 Resultatstyrningen och regleringsbrevet...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft1">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td13"><SPAN class="p23 ft3">10.2.2 Den finansiella styrningen .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p10 ft1">129</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft7">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr15 td15"><SPAN class="p9 ft11">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td16"><SPAN class="p25 ft11">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td17"><SPAN class="p9 ft1">10.2.3 Länsstyrelsernas syn på förvaltningsanslagets</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p26 ft3">fördelning ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p10 ft1">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p27 ft1">10.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft1">I skärningspunkten mellan länsstyrelserna och</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p9 ft3">sektorsmyndigheterna............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td10"><SPAN class="p10 ft1">134</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p27 ft1">10.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft4">Länsstyrelsernas syn på samordning och samverkan ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p10 ft1">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p27 ft1">10.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft9">Regeringskansliets syn på länsstyrelsernas samordning</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p9 ft3">och samverkan ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td10"><SPAN class="p10 ft1">139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p27 ft1">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p9 ft1">Överväganden och förslag ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p10 ft1">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p27 ft1">11.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p9 ft4">Utredningens inledande överväganden.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p10 ft1">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p27 ft1">11.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft1">Problembilder och utvecklingsbehov avseende den</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p9 ft3">ekonomiska styrningen..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td10"><SPAN class="p10 ft1">143</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p9 ft1">11.2.1 Behovet av en mer samlad styrning från</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p26 ft3">Regeringskansliets sida ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p10 ft1">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p9 ft1">11.2.2 Behovet av utveckling av regleringsbrevet och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p26 ft1">andra styrdokument för att skapa en helhetsbild</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p26 ft1">av länsstyrelsernas totala verksamhet och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p26 ft3">finansiering ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p10 ft1">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p9 ft4">11.2.3 En komplex finansieringsbild.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p10 ft1">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft4">11.2.4 Dispositionsrätt till offentligrättsliga avgifter ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p10 ft1">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p9 ft1">11.2.5 Behovet av att tydliggöra ansvarsfördelningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p26 ft4">mellan länsstyrelserna och sektorsmyndigheterna....</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p10 ft1">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft1">11.2.6 Behovet av nya principer för</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p26 ft4">förvaltningsanslagets fördelning ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p10 ft1">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p27 ft1">11.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft1">Möjligheter till utvecklad samordning och samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p9 ft3">mellan länsstyrelserna ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td10"><SPAN class="p10 ft1">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p27 ft1">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p9 ft1">Konsekvensanalys.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p10 ft1">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p27 ft1">12.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p9 ft3">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p10 ft1">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p27 ft1">12.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft3">Konsekvenser..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p10 ft1">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft3">12.2.1 Ekonomiska konsekvenser .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p10 ft1">170</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p9 ft1">12.2.2 Sysselsättning och offentlig service i olika delar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p26 ft3">av landet.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p10 ft1">170</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft4">12.2.3 Övriga konsekvensbeskrivningar...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p10 ft1">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td18"><SPAN class="p27 ft1">Referenser.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td10"><SPAN class="p10 ft1">173</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft7">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td19"><SPAN class="p9 ft11">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p10 ft11">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td21"><SPAN class="p9 ft1">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td22"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td20"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td21"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td22"><SPAN class="p9 ft3">Kommittédirektiv..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td20"><SPAN class="p29 ft4">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td21"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td22"><SPAN class="p9 ft3">Länsbeteckningar ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p29 ft4">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td19"><SPAN class="p9 ft9"><SPAN class="ft12">Bilaga 3 </SPAN>Översyn av länsstyrelsernas finansiella styrning .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p29 ft4">187</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td19"><SPAN class="p9 ft9"><SPAN class="ft12">Bilaga 4 </SPAN>Enkät till sektorsmyndigheterna ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p29 ft4">191</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td19"><SPAN class="p9 ft1"><SPAN class="ft2">Bilaga 5 </SPAN>Sammanställning av samarbetsområden mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft4">länsstyrelserna och sektorsmyndigheterna..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p29 ft4">197</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td21"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td22"><SPAN class="p9 ft1">Om Statskontorets fördelningsmodell för läns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td22"><SPAN class="p9 ft4">styrelsernas förvaltningsanslag.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td20"><SPAN class="p29 ft4">213</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft7">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p0 ft13">Sammanfattning</P>
<P class="p31 ft14">Utredningens förslag</P>
<P class="p32 ft2">Utredningen bedömer att dagens styrsystem och fördelning av ansvaret för styrningen av länsstyrelserna inte ger tillräckliga förutsättningar för en effektiv verksamhet. Utredningen har därför lämnat en rad olika förslag till förändringar.</P>
<P class="p3 ft2">Utredningen ser ett behov av en mer samlad styrning från Regeringskansliets sida när det gäller länsstyrelserna. Utredningen föreslår följande:</P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">ändring i departementsförordningen för att ge Finansdepartementet en tydligare samordningsroll utifrån principen om den samordnade statliga länsförvaltningen,</SPAN></P>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">utveckla dialogen inom Regeringskansliet och med berörda myndigheter,</SPAN></P>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">att en statssekreterargrupp för länsstyrelsefrågor tillskapas inom Regeringskansliet,</SPAN></P>
<P class="p35 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">att länsstyrelseenheten ansvarar för fortsatt utveckling av länsstyrelsernas interna redovisning,</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">resursförstärkning av Finansdepartementets länsstyrelseenhet.</SPAN></P>
<P class="p37 ft2">Utredningen ser också ett behov av att utveckla dels länsstyrelserna regleringsbrev, dels andra myndigheters regleringsbrev som berör länsstyrelserna, för att skapa en helhetsbild av länsstyrelsernas totala verksamhet och finansiering. Utredningen föreslår att:</P>
<P class="p38 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">länsstyrelsernas regleringsbrev renodlas genom att vissa uppgifter överförs till instruktionen,</SPAN></P>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">alla uppdrag som rör länsstyrelserna samlas i länsstyrelsernas regleringsbrev,</SPAN></P>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">länsstyrelsernas regleringsbrev skall innehålla budget för alla typer av avgifter,</SPAN></P>
<P class="p39 ft7">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft17"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft16">länsstyrelsernas regleringsbrev utformas efter länsstyrelsernas olika förutsättningar,</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">bidragsutbetalande myndigheters regleringsbrev skall innehålla tydliga villkor för utbetalning till länsstyrelserna.</SPAN></P>
<P class="p42 ft2">Mot bakgrund av bl.a. länsstyrelsernas komplexa finansieringsbild och utvecklingsbehoven i den ekonomiska styrningen föreslår utredningen följande:</P>
<P class="p19 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">länsstyrelsernas finansiering skall bygga på generella principer,</SPAN></P>
<P class="p43 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">behovet av utökad räntekontokredit bör ses över,</SPAN></P>
<P class="p41 ft17"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft16">en översyn av länsstyrelsernas offentligrättsliga avgifter bör genomföras,</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">ansvarsförhållandena mellan länsstyrelserna och sektorsmyndigheterna bör klargöras inom ett antal områden,</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">förvaltningsanslagets fördelning bör utgå från en verksamhetsanpassad modell.</SPAN></P>
<P class="p44 ft2">Utredningen har också sett över möjligheterna till utvecklad samordning och samverkan mellan länsstyrelserna och föreslår följande:</P>
<P class="p45 ft17"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft16">länsstyrelserna bör underlätta samordningen genom utveckling av den interna beslutsprocessen,</SPAN></P>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">regeringen bör se över behov av koncentration,</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">att 44 § i länsstyrelseinstruktionen förtydligas för att underlätta samordningen mellan länsstyrelserna.</SPAN></P>
<P class="p47 ft14">Uppdraget</P>
<P class="p48 ft2">Regeringen har givit Länsstyrelseutredningen ett tredelat uppdrag; att se över och föreslå hur den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna kan utvecklas, att pröva fördelningen av länsstyrelsernas förvaltningsanslag samt att föreslå hur samverkan och samordning mellan länsstyrelserna kan utvecklas.</P>
<P class="p49 ft2">I uppdraget ligger också att bedöma om nuvarande styrsystem och fördelning av ansvaret för styrningen ger tillräckliga förutsättningar för en effektiv verksamhet.</P>
<P class="p50 ft2">De centrala myndigheternas roll i styrningen av länsstyrelserna i förhållande till regeringens styrning skall identifieras och prövas. I</P>
<P class="p51 ft7">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft2">uppdraget ingår också att, ur styrningshänseende, särskilt uppmärksamma försöksverksamheten vid länsstyrelsen i Gotlands län.</P>
<P class="p7 ft14">Utgångspunkter</P>
<P class="p32 ft2">Utredningen har utgått från att principen om den samordnade statliga länsförvaltningen ligger fast, dvs. att staten så långt som möjligt skall organisera sig samordnat på regional nivå. Utredningen har också utgått från att det nuvarande styrsystemet med 21 länsstyrelser och ett regeringskansli med 10 departement ligger fast.</P>
<P class="p53 ft2">Som utgångspunkt i sitt arbete har utredningen valt regeringens perspektiv, dvs. hur regeringens styrning kan utvecklas och bli mer effektiv. Samtidigt har utredningen också tagit i beaktande att denna styrning bör ge förutsättningar för länsstyrelserna att kunna bedriva en effektiv verksamhet.</P>
<P class="p2 ft2">När det gäller den ekonomiska styrningen har utredningen valt att följa den utgångspunkt som gäller generellt för staten, dvs. att skapa förutsättningar för god kontroll av statens finanser, en resursfördelning i enlighet med politiska prioriteringar samt hög produktivitet och effektivitet i användandet av resurser som staten förfogar över.</P>
<P class="p53 ft2">Översynen av utvecklingen av samordningen och samverkan är begränsad till att gälla den mellan länsstyrelserna, dvs. det interna arbetet inom länsstyrelseorganisationen.</P>
<P class="p3 ft2">Utredningen har inte fokuserat på frågan om behov av förändringar i själva ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och de centrala myndigheterna. Det centrala har istället varit att utreda om det finns otydligheter i den nuvarande ansvarsfördelningen.</P>
<P class="p54 ft14">21 myndigheter på regional nivå</P>
<P class="p32 ft2">Länsstyrelserna är 21 statliga organ på regional nivå med ett särskilt samordningsansvar. Varje länsstyrelse är en självständig myndighet direkt underställd regeringen.</P>
<P class="p3 ft2">Länsstyrelserna har en stor bredd i sin verksamhet inom många olika områden och många aktörer inom Regeringskansliet är inblandade i regeringens styrning av länsstyrelserna. På Finansdepartementet finns länsstyrelseenheten som ansvarar för länssty-</P>
<P class="p55 ft7">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">relserna när det gäller förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden samt länsstyrelserna som myndigheter.</P>
<P class="p57 ft2">Bredden i länsstyrelsernas verksamhet innebär också att de har mer eller mindre omfattande kontakter och samarbeten med ett stort antal sektorsmyndigheter.</P>
<P class="p47 ft14">Ekonomisk styrning</P>
<P class="p48 ft2">Ekonomisk styrning är ett samlingsbegrepp för finansiell styrning, dvs. att styra resurser, och resultatstyrning, dvs. att styra mot resultat. Utredningen redogör för hur den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna ser ut idag.</P>
<P class="p49 ft2">Ett av regeringens viktigaste instrument i den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna är regleringsbrevet. Det är ett ettårigt dokument som innehåller mål för verksamheten med krav på återrapportering, uppdrag och anvisningar för hur verksamheten skall finansieras.</P>
<P class="p50 ft2">Länsstyrelsernas omfattande och breda verksamhet finansieras på många olika sätt. För en genomsnittslänsstyrelse finansieras huvuddelen av verksamheten, ca 2/3, genom länsstyrelsernas s.k. förvaltningsanslag. Den resterande tredjedelen finansieras genom andra anslag, bidrag och avgifter. Under år 2002 finansierades länsstyrelserna med 26 olika anslag samt ett stort antal bidrag, vilka till stor del erhölls från andra myndigheter. Valet av finansieringskälla är inte alltid konsekvent.</P>
<P class="p58 ft2">Både länsstyrelserna och Regeringskansliet upplever att den ekonomiska styrningen är komplicerad och omfattande i den meningen att det är en kombination av många mål och uppdrag från olika uppdragsgivare med en mängd olika finansieringssätt.</P>
<P class="p50 ft2">Fördelningsgrunderna för länsstyrelsernas förvaltningsanslag, länsstyrelsernas största inkomstkälla, bygger på en modell som Statskontoret tog fram år 1996. Modellen bygger på tre fördelningsgrunder; folkmängd, landyta och kommunantal. Modellen har inte använts sedan den togs i bruk år 1998. Istället har uppgifter som tillkommit efter år 1998 i huvudsak fördelats utifrån verksamhet och situation.</P>
<P class="p59 ft7">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft14">Samordning och samverkan</P>
<P class="p32 ft2">Utredningen beskriver hur samordningen och samverkan mellan länsstyrelserna ser ut idag. Regeringen har på olika sätt påtalat vikten av att länsstyrelserna vidareutvecklar former för samordning i gemensamma frågor och ett gemensamt resursutnyttjande mellan länsstyrelserna.</P>
<P class="p2 ft2">Länsstyrelserna är positiva till samordning och samverkan, men det finns skilda uppfattningar om hur detta skall gå till. Den samordning som sker idag är både formaliserad och frivillig.</P>
<P class="p3 ft2">Exempel på formaliserad samverkan är Jordbruksadministrationen och den planerade Vattenadministrationen.</P>
<P class="p61 ft2">Länsstyrelsernas samordning och samverkan som bygger på frivillighet är redan omfattande, men varierar beroende på fråga och område. Ett exempel där man har kommit långt är <NOBR>IT-området.</NOBR></P>
<P class="p3 ft2">På länsledningsnivå har länsråden bildat sju grupper med olika ansvarsområden. Syftet är att bättre kunna samordna och gemensamt utveckla verksamheten och därmed också förbättra styrningen och ledningen i länsstyrelseorganisationen.</P>
<P class="p2 ft2">Utredningen behandlar också frågan om författningsmässiga hinder för samordningen.</P>
<P class="p62 ft7">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p0 ft13">1 Inledning</P>
<P class="p63 ft14"><SPAN class="ft14">1.1</SPAN><SPAN class="ft20">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p64 ft2">Länsstyrelseutredningen har haft tre huvuddelar att hantera enligt direktiven (2002:114, se bilaga 1); att se över och föreslå hur den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna kan utvecklas, att pröva fördelningen av länsstyrelsernas förvaltningsanslag samt att föreslå hur samverkan och samordning mellan länsstyrelserna kan utvecklas.</P>
<P class="p53 ft2">Den första delen handlar om att lämna förslag till hur den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna kan utvecklas. Härvid skall bl.a. konstruktionen med ett förvaltningsanslag för att finansiera länsstyrelsernas förvaltningskostnader prövas. De centrala myndigheternas roll i styrningen av länsstyrelserna i förhållande till regeringens styrning skall identifieras och prövas. I uppdraget ingår också att, ur styrningshänseende, särskilt uppmärksamma försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning vid Länsstyrelsen i Gotlands län.</P>
<P class="p65 ft2">I den andra delen är uppgiften att pröva fördelningen av förvaltningsanslaget för länsstyrelsernas förvaltningskostnader mellan länsstyrelserna. Statskontoret tog fram en fördelningsmodell för länsstyrelsernas ramanslag inför budgetåret 1995/96. Modellens tillämplighet med avseende på länsstyrelsernas nuvarande verksamhet skall bedömas.</P>
<P class="p66 ft2">I den tredje delen är uppgiften att se över möjligheterna till en utvecklad samordning och samverkan mellan länsstyrelserna. I utredningens uppdrag ligger att lämna förslag till hur en sådan samordning och samverkan kan utformas och organiseras samt vilka områden som bedöms lämpliga.</P>
<P class="p67 ft7">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft14"><SPAN class="ft14">1.2</SPAN><SPAN class="ft20">Utredningsarbetet</SPAN></P>
<P class="p48 ft2">I Länsstyrelseutredningens arbete har det grundläggande varit att identifiera problem i den ekonomiska styrningen och behov av utveckling av denna styrning. Detsamma har gällt möjligheterna till en utvecklad samordning och samverkan mellan länsstyrelserna.</P>
<P class="p50 ft2">Utredningen har löpande fört diskussioner med två referensgrupper och inhämtat synpunkter från dessa. Den ena referensgruppen har bestått av företrädare för sex departement från totalt elva olika enheter. Den andra referensgruppen har bestått av företrädare för länsstyrelserna med en bred förankring genom deltagande av bl.a. landshövdingar, länsråd, administrativa chefer och linjechefer.</P>
<P class="p69 ft2">Utöver dessa två grupper har experter från Ekonomistyrningsverket och Statskontoret bistått utredningen.</P>
<P class="p57 ft2">Utredningen har på olika sätt inhämtat underlag och synpunkter från länsstyrelserna. Utredningen har besökt ett flertal länsstyrelser och särskilda diskussioner har förts på ledningsnivå. Vad avser den del av uppdraget som har gällt pågående försöksverksamhet vid Länsstyrelsen i Gotlands län, har utredningen besökt den aktuella länsstyrelsen och fört samtal med bl.a. länsledning och ledningsgrupp.</P>
<P class="p69 ft2">Utredningen har också använt sig av enkäter i sitt arbete. Till chefsjuristerna eller motsvarande vid samtliga länsstyrelser har frågan ställts om eventuella författningsmässiga hinder när det gäller samordning och samverkan mellan länsstyrelserna (se kapitel 8).</P>
<P class="p70 ft2">Vidare har ett <NOBR>30-tal</NOBR> sektorsmyndigheter besvarat en enkät om länsstyrelserna (se bilaga 4). I enkäten ställdes frågor om samarbetsområden och ansvarsfördelningen, kontakter samt finansieringsordningen (se kapitel 3 och kapitel 10). Dessa sektorsmyndigheter har också bjudits in till ett möte och diskussion om enkätresultatet.</P>
<P class="p49 ft2">Utredningen har under hand fört dialog med de fackliga organisationerna på central nivå.</P>
<P class="p50 ft2">Inom ramen för uppdraget har Länsstyrelseutredningen också gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att särskilt titta på den finansiella styrningen av länsstyrelserna.</P>
<P class="p50 ft2">Slutligen har utredningen under arbetets gång också haft kontakter med ett antal pågående (och vissa numera avslutade)</P>
<P class="p71 ft7">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p9 ft8">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft2">utredningar som berör denna utrednings frågor, bl.a. Ansvarskommittén, Överförmyndarutredningen och Tillsynsutredningen.</P>
<P class="p73 ft14"><SPAN class="ft14">1.3</SPAN><SPAN class="ft20">Några utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p32 ft2">Utredningen har valt <SPAN class="ft1">regeringens perspektiv </SPAN>som utgångspunkt för sitt arbete, dvs. hur regeringens styrning kan utvecklas och bli mer effektiv. Samtidigt har utredningen också tagit i beaktande att denna styrning bör ge förutsättningar för länsstyrelserna att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Dessa perspektiv har fått stort utrymme i utredningens arbete. I kapitel 10, om aktörernas åsikter om problem och utvecklingsbehov, beskrivs dock enbart olika synpunkter som framförts från de olika aktörernas perspektiv.</P>
<P class="p65 ft2">Av direktiven framgår att en av utgångspunkterna för utredningen är att principen om den samordnade statliga länsförvaltningen ligger fast. Länsstyrelseutredningen har tolkat detta som att statsmakternas bärande tanke är att staten så långt det är möjligt, skall organisera sig samordnat på regional nivå. Utredningen skall även, enligt direktiven, utgå från det nuvarande styrsystemet. Detta har utredningen tolkat som att bl.a. det nuvarande systemet med 21 länsstyrelser och ett regeringskansli med 10 departement ligger fast.</P>
<P class="p74 ft2">I arbetet med den ekonomiska styrningen har utredningen valt att följa den utgångspunkt som gäller generellt för myndigheter, att</P>
<P class="p75 ft21">den ekonomiska styrningen syftar till att skapa förutsättningar för god kontroll av statens finanser, en resursfördelning i enlighet med politiska prioriteringar samt hög produktivitet och effektivitet i användandet av de resurser som staten förfogar över (budgetpropositionerna 2002/2003:1, vol. 2 och 2003/2004:1, vol. 2).</P>
<P class="p76 ft2">Sedan några år tillbaka har den ekonomiska styrningen varit föremål för ett viktigt utvecklingsarbete i så måtto att sambanden mellan styrningen av resurser och styrningen mot resultatet stärks och tydliggörs. Detta har således även varit utredningens utgångspunkt i dess arbete.</P>
<P class="p2 ft2">När det gäller förvaltningsanslaget har utredningens utgångspunkt varit att pröva om den modell som Statskontoret tog fram år 1996 är ändamålsenlig också idag.</P>
<P class="p3 ft2">Utredningen har inte fokuserat på frågan om behov av förändringar i själva ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och</P>
<P class="p55 ft7">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">sektorsmyndigheterna. Det har dock under arbetet framkommit att ansvarsfördelningen i några fall uppfattas som oklar. Utredningen redovisar detta i kapitel 10 och kapitel 11.</P>
<P class="p50 ft2">Rörande samordning och samverkan har utredningen i enlighet med direktiven begränsat frågan om samordning och samverkan till att gälla den mellan länsstyrelserna, dvs. det interna arbetet inom länsstyrelseorganisationen. I en ambition med ökad samordning och samverkan länsstyrelserna emellan har utredningen tolkat det som att det också ligger en målsättning att effektivisera verksamheten.</P>
<P class="p77 ft14"><SPAN class="ft14">1.4</SPAN><SPAN class="ft20">Guide för läsaren</SPAN></P>
<P class="p48 ft2">För att underlätta för läsaren beskrivs i det följande de olika kapitlen och hur de hänger samman. Beroende på hur väl läsaren är insatt i de olika frågeställningarna kan vissa avsnitt läsas mer kursivt.</P>
<P class="p70 ft2">Kapitel 2 ger en bakgrundsbild av statsförvaltningens utveckling från efterkrigstiden fram till idag, med fokus på länsstyrelsens roll. I samma kapitel ges också en kortfattad bild av hur länsstyrelserna ser ut idag, dess uppgifter, finansiering och medaktörer.</P>
<P class="p50 ft2">I kapitel 3 går utredningen närmare in på ansvarsförhållanden i fråga om länsstyrelserna. Inledningsvis beskrivs hur ansvaret för länsstyrelserna ser ut inom Regeringskansliet och mellan de olika departementen. Andra viktiga aktörer för länsstyrelserna är sektorsmyndigheterna. I avsnitt 3.2 ges en närmare beskrivning av hur deras relation med länsstyrelserna ser ut.</P>
<P class="p58 ft2">Kapitel 4 7 handlar om den ekonomiska styrningen och dess två delar, resultatstyrning och finansiell styrning.</P>
<P class="p57 ft2">I kapitel 4 ges en generell bild av den ekonomiska styrningen i statsförvaltningen. Med kapitel 4 som bakgrund kommer utredningen i kapitel 5 och kapitel 6 in på den nuvarande ekonomiska styrningen av länsstyrelserna.</P>
<P class="p49 ft2">Kapitel 5 ger en bild av finansieringen, där ett stort antal finansieringskällor ingår. I avsnitt 5.2 illustreras bl.a. olikheter i länsstyrelsernas kostnadsbilder. I kapitlets sista del, avsnitt 5.3, kommer utredningen in på styrningen av länsstyrelserna, med fokus på centrala dokument.</P>
<P class="p50 ft2">Mot bakgrund av direktiven tar utredningen särskilt upp länsstyrelsernas förvaltningsanslag, vilket är ämnet i kapitel 6. I kapitlet</P>
<P class="p78 ft7">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p9 ft8">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft2">ges en historik kring anslaget samt en kort beskrivning av fördelningsmodellen som tagits fram för att fördela förvaltningsanslaget mellan länsstyrelserna. För att underlätta läsningen har en del av den mer tekniska beskrivningen lagts som bilaga till utredningen (se bilaga 6).</P>
<P class="p61 ft2">I kapitel 7 ges en sammanfattning av ESV:s redovisning av utredningens uppdrag med uppgift att lämna förslag på hur den finansiella styrningen av länsstyrelserna kan utvecklas. I uppdraget ingick att analysera olika former av finansiering av verksamheten och hur detta påverkar möjligheterna för styrning och uppföljning.</P>
<P class="p65 ft2">Efter blocket om den ekonomiska styrningen, kapitel 4 7, går utredningen i kapitel 8 in på samordning och samverkan. Kapitel 8 inleds med utredningens syn på samordning och samverkan. Vidare kommer utredningen in på begreppet koncentration som en form av samverkan. Regeringens styrning för en ökad samordning och samverkan behandlas i avsnitt 8.2. I avsnitt 8.3 redovisas en rad exempel på den samordning och samverkan mellan länsstyrelserna som sker idag. Avslutningsvis går utredningen, i avsnitt 8.4, in på vad det formella regelverket medger kring samordning och samverkan mellan länsstyrelserna.</P>
<P class="p79 ft2">I kapitel 9 gör utredningen en utblick i Sverige och i övriga Norden. I avsnitt 9.1 ges en kortfattad beskrivning av motsvarigheterna till länsstyrelserna och den ekonomiska styrningen av dessa i Danmark, Norge och Finland. Vidare har utredningen, utifrån ett styrningsperspektiv, tittat närmare på försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Avsnittet om Gotland återfinns under 9.2. Slutligen ges i avsnitt 9.3 bl.a. några korta beskrivningar av styrningen av skatteförvaltningen, polisväsendet och socialförsäkringsadministrationen.</P>
<P class="p65 ft2">I kapitel 10 har utredningen sammanfattat de olika aktörernas åsikter om problem och utvecklingsbehov avseende den ekonomiska styrningen och länsstyrelsernas samordning och samverkan. Aktörerna består av företrädare för ett flertal länsstyrelser, olika departement inom Regeringskansliet samt ett <NOBR>30-tal</NOBR> sektorsmyndigheter.</P>
<P class="p53 ft2">I kapitel 11 redovisas utredningens överväganden och förslag och i kapitel 12 återfinns utredningens konsekvensanalys.</P>
<P class="p80 ft7">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p0 ft13">2 Bakgrund</P>
<P class="p81 ft2">I detta kapitel ges en översiktlig bakgrundsbild av statsförvaltningens utveckling från efterkrigstiden och fram till idag samt en beskrivning av länsstyrelserna idag. I avsnittet 2.2 återfinns statsförvaltningens utveckling med fokus på länsstyrelsens roll. I avsnitt 2.3 beskrivs länsstyrelsernas uppgifter och finansiering m.m.</P>
<P class="p82 ft14"><SPAN class="ft14">2.1</SPAN><SPAN class="ft20">Indelningen av statsförvaltningen</SPAN></P>
<P class="p83 ft2">Frågan om hur staten väljer att organisera sig är än idag en av de bärande delarna i den statliga förvaltningspolitiken eftersom valet av organisationsmodell kan påverka övriga möjligheter att styra.</P>
<P class="p3 ft2">En utgångspunkt i organisationshistorien har varit den <SPAN class="ft1">geografiska. </SPAN>Den har dock inte alltid varit den avgörande. En annan utgångspunkt har varit statsmakternas syn på själva <SPAN class="ft1">sakfrågorna </SPAN>och hur dessa frågor skall hanteras. I de flesta fall har statsmakterna valt att dela upp sakfrågorna mellan olika myndigheter.</P>
<P class="p3 ft2">Sedan efterkrigstiden har den organisatoriska styrningen varit föremål för debatt i termer av den sektoriserade statsförvaltningen mot den samordnade statsförvaltningen. Dessa två linjer har stått i motsatsförhållande till varandra och den sektoriserade organisationslösningen har varit dominerande. Detta har också påverkat styrningen av länsstyrelserna.</P>
<P class="p84 ft14"><SPAN class="ft14">2.2</SPAN><SPAN class="ft20">Sektoriserad eller samordnad förvaltning ur ett historiskt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p83 ft2">Debatten kring den sektoriserade och den samordnade förvaltningens för- och nackdelar har förts flitigt sedan efterkrigstiden. I det följande ges en översiktlig bild av utvecklingen fram till idag och då med fokus på länsstyrelsens roll.</P>
<P class="p85 ft7">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft2">Efterkrigstiden: Statsförvaltningen expanderar genom sektorsorgan</P>
<P class="p87 ft2">Efter andra världskriget rådde en febril aktivitet av samhällsbyggande. En ökad välfärd för medborgarna betydde att staten tog initiativ på det ena nya samhällsområdet efter det andra. Därmed expanderade även statsförvaltningen kraftigt. Ett antal organ med specialiserade uppgifter bildades. Många av dessa nya sektorsorgan verkade geografiskt på länsnivå som länsnämnder i olika frågor, t.ex. länsskolenämnden, länsvägsnämnden och lantbruksnämnden. Argumenten för de valda organisationslösningarna var bl.a. att dessa organ snabbt skulle kunna förverkliga och understödja politiska reformer inom olika sektorer. Genomslagskraften var viktigare än samordningen. I och med detta växte dock sektoriseringen och fragmenteringen av förvaltningen. Det dröjde inte många år förrän det riktades kritik mot den bristande samordningen av statliga insatser. Detta nämndes redan i 1948 års länsstyrelseutredning (SOU 1950:28). Några år senare, år 1953, reformerades därför statsförvaltningen på den regionala nivån (prop. 1952:155, bet. 1952:SU129, rskr. 240). Länsstyrelserna gjordes till samordningsorgan av de olika regionala organisatoriska verksamheterna inom länsförvaltningen. Däremot ansågs inte tiden vara mogen att inordna länsnämnderna i länsstyrelsen.</P>
<P class="p88 ft2">Under <NOBR>1960-talet</NOBR> gjordes ett antal utredningar om den samordnade länsförvaltningen. I utredningarna från år 1967 (SOU 1967:20 23) om den statliga länsförvaltningen, skatteförvaltningen samt ny länsindelning föreslogs bl.a. att hela skatteförvaltningen skulle tas bort från länsstyrelsen och bilda en egen regional struktur samtidigt som antalet län borde minskas från dåvarande 24 till 15. Argumentet för det senare var att indelningen inte längre var anpassad till nutida krav. Året därpå presenterade länsdemokratiutredningen sitt betänkande (SOU 1968:47) med en delvis ny syn på den regionala förvaltningens ställning och villkor där landstingen fördes fram som alternativ. Enligt utredningen skulle länsstyrelserna i första hand syssla med administrativ rättsprövning och skatteförvaltning. De aktuella utredningarna hade därmed kommit med förslag som var mer eller mindre oförenliga. År 1970 tillsattes därför Länsberedningen för att göra en samlad bedömning. I samband med detta genomfördes dock år 1971 en parallell reform av den statliga länsförvaltningen (prop. 1970:103, bet. 1970:SU 132, 1970:KU34, rskr. 248, 308).</P>
<P class="p89 ft7">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p9 ft22">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft2"><NOBR>1970-och</NOBR> <NOBR>80-talen:</NOBR> Samordning blir allt viktigare</P>
<P class="p83 ft2">1971 års länsförvaltningsreform gav en signal om ett mer samordnat synsätt i statsförvaltningen. Länsförvaltningens roll inom samhällsbyggandet betonades och länsstyrelsen gavs en uttalad roll som samordnare av den statliga verksamheten i länet. Ett par expertfunktioner införlivades också i länsstyrelsen, men länsnämnderna behölls som självständiga organ.</P>
<P class="p2 ft2">Under <NOBR>1980-talet</NOBR> dämpades sektorsprincipen än mer. Olika förslag fördes fram som syftade till avsektorisering samt starkare samordning av och gemensamt uppträdande från den statliga länsförvaltningens organ. Strävandena att bryta igenom den sektoriserade förvaltningen till förmån för regional överblick, helhetssyn och samordnade insatser kom därför att vara ett viktigt led i regeringens förnyelsearbete av den offentliga sektorn. I detta arbete betonades sektorsövergripande organisationsformer, en ökad decentralisering och förbättrad samhällsservice. Regeringen menade att olika myndigheter hade uppgifter som låg väldigt nära varandra och att verksamhetsinriktningen hos många myndigheter var alldeles för snäv. Det slogs fast att minskad sektorisering var ett förvaltningspolitiskt mål. Den grundläggande utgångspunkten skulle vara att länsstyrelsen borde ges en mer central roll i den statliga länsförvaltningen. Länsstyrelsens roll som forum för kraftsamlingar på regional nivå när det gällde regionala utvecklingsfrågor behövde också utvecklas.</P>
<P class="p91 ft2">År 1985 beslutade riksdagen efter ett förslag från regeringen (prop. 1985/86:5, BoU 3, rskr. 64) att det skulle bedrivas en försöksverksamhet vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Försöksverksamheten inleddes år 1986 och bestod av en integrering av några av de större länsnämnderna – länsbostadsnämnden, lantbruksnämnden och länsskolnämnden – i länsstyrelsen.</P>
<P class="p2 ft2">Civildepartementet presenterade år 1987 rapporten <SPAN class="ft1">Samordnad länsförvaltning – förslag </SPAN>(Ds C 1987:10). Rapporten byggde bl.a. på ett antal sektorsstudier samt på erfarenheterna från försöksverksamheten. Redan under våren 1988 tillkallades en parlamentarisk kommitté som år 1989 lade fram förslag till en samordnad länsförvaltning (SOU 1989:5). Kommittén föreslog en nationell reform enligt den modell som prövats i Norrbotten, dvs. befogenheter, ansvar och kompetens inom ett vidare arbetsfält. Utredningen föreslog bl.a. en renodling av länsstyrelsernas uppgifter och att ”artfrämmande uppgifter” och funktioner som inte hade ett</P>
<P class="p92 ft7">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">nära inbördes samband borde flyttas till andra administrativa miljöer. Man föreslog också att länsstyrelserna skulle fungera som en brygga mellan den nationella och den lokala politikens krav och förutsättningar. I rapporten slogs fast att det var otillfredsställande att länsstyrelserna hittills hade fått en omfattande samordningsroll samtidigt som befogenheter att fatta beslut och förfoga över resurser i praktiken låg hos andra myndigheter. Utredningen menade att det saknades belägg för att en sektorsorganisation skulle bidra mer till en kraftsamling. Tvärtom kunde en sektorsorganisation förhindra mer än främja önskvärd utveckling eftersom verkligheten var komplex och en organisation hela tiden behövde anpassa sig till ändrade villkor. Utredningens förslag var därför att integrera en rad länsnämnder i länsstyrelserna. Utgångspunkten var att minska sektoriseringen men utan att de nationella sektorsintressena behövde gå förlorade. En administrativ resursstyrning från de centrala myndigheterna genom t.ex. föreskrifter och liknande skulle dock troligen innebära att ett av syftena med en sådan förändring – ett mer effektivt utnyttjande av de samlade resurserna – inte skulle kunna nås. Lösningen som förordades var istället att de centrala verken skulle få möjlighet till ett rimligt inflytande på den interna organisationen och resursfördelningen.</P>
<P class="p71 ft2"><NOBR>1990-talet</NOBR> och framåt: En ny samordnad länsförvaltning</P>
<P class="p87 ft2">I regeringens proposition 1988/89:154 En ny regional statlig förvaltning föreslogs bildandet av en ny länsstyrelse. Argumentet för detta var att sektoriseringen visserligen hade inneburit en kraftsamling inom vissa områden, men att den hade skett på bekostnad av regional överblick, samordning och en samlad slagkraft. Länsstyrelsens nya roll skulle bl.a. vara att väga olika sektoriella intressen mot varandra och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden. Regeringen föreslog att de verksamheter som bedrevs av länsvägsnämnden, länsskolnämnden och lantbruksnämnden skulle ingå i länsstyrelsens ansvarsområde. Även delar av länsbostadsnämnderna skulle länsstyrelsen ansvara för. Dessutom skulle länsstyrelsen få ytterligare uppgifter inom <NOBR>kommunikations-,</NOBR> trafiksäkerhets- och skogsvårdsområdena. De olika sektorsintressena skulle kunna garanteras med hjälp av att regeringen i länsstyrelseinstruktionen klart uttalade inom vilka områden länsstyrelsen hade uppgifter. Dessutom skulle länsstyrelseinstruktionen</P>
<P class="p94 ft7">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p9 ft22">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">reglera att länsstyrelsen inom vart och ett av dessa områden skulle ha en expert. Dessa experter skulle också tillsättas i samråd med de centrala myndigheterna.</P>
<P class="p3 ft2">Förslaget antogs av riksdagen (1989/90:BoU4), som dock ändrade beslutet i den del som gällde länsskolnämndens inordnande i länsstyrelsen. Den statliga skoladministrationen fick istället en egen lösning med en regional fältorganisation. Delar av länsbostadsnämndens verksamhet kom länsstyrelsen att ansvara för först några år senare, men då hade dess uppgifter reducerats betydligt. Den nya samordnade länsförvaltningen började tillämpas den 1 juli 1991. Den nya länsstyrelsen hade fått en uttalad roll som sektorssamordnare och kontaktlänk mellan den nationella och lokala politikens krav och förutsättningar.</P>
<P class="p65 ft2">Debatten om den regionala nivåns utveckling och organisering tog ny fart under <NOBR>1990-talets</NOBR> andra hälft. Regionberedningen ansåg i sitt slutbetänkande <SPAN class="ft1">Regional framtid </SPAN>(SOU 1995:27) att staten även fortsättningsvis borde ha en regional samordnad organisation med ansvar för allmänna förvaltningsuppgifter, t.ex. tillståndsgivning, uppföljning av statliga mål, tillsyn och kontroll. Det föreslogs att Skogsvårdsstyrelserna skulle inordnas i länsstyrelserna. Länsstyrelsens roll borde renodlas till att vara statens företrädare och övervakare i länet. Det s.k. regionala utvecklingsansvaret borde flyttas från länsstyrelserna till landstingen. Huvuddelen av remissinstanserna var kritiska till förslagen, framför allt till det som gällde förändringarna i det regionala utvecklingsansvaret. I regeringens proposition <SPAN class="ft1">Den regionala samhällsorganisationen </SPAN>(prop. 1996/97:36) låg fokus på ett försök i några län med förändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun. För länsstyrelsernas del innebar detta att vissa frågor, t.ex. de regionala utvecklingsfrågorna, skulle flyttas från länsstyrelsen till den regionala politiska nivån, det s.k. självstyrelseorganet. Regeringen tog också upp vissa frågor kring den samordnade länsförvaltningen, bl.a. att utvecklingen mot den samordnade länsförvaltningen borde fortsätta. I denna proposition lades också förslaget om en vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län. Förslaget innebar att länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen på försök skulle integreras i länsstyrelsen (se avsnitt 9.2). Huvuddelen av regeringens förslag kom att genomföras, vilket innebar att länsstyrelserna i Gotlands, Kalmar och Skåne län ingick i försöksverksamheten. Senare tillkom även Västra Götalands län (prop. 1996/96:108, bet. 1996/87:BoU13, rskr. 1996/97:228).</P>
<P class="p96 ft7">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft2">År 1997 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med syfte att utvärdera ovan nämnda försöksverksamheter samt att även komma med förslag på den framtida regionala organisationen. I direktiven (dir. 1997:80) angavs att det bör finnas en sammanhållen, effektiv statlig organisation på regional nivå som kan svara för bl.a. tillsyn och rättstillämpning samt följa upp och utvärdera statsmakternas beslut. Tre år senare lade den parlamentariska regionkommittén (PARK) sitt slutbetänkande <SPAN class="ft1">Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning </SPAN>(SOU 2000:85). Tyngdpunkten låg på ansvarsfördelningen mellan stat och kommun för de regionala utvecklingsfrågorna. Kommittén föreslog en förlängning och utvidgning av försöksverksamheten. Enligt kommittén borde länsstyrelsen renodlas till att vara en statlig förvaltnings- och tillsynsmyndighet och företrädare för det nationella intresset inom sina ansvarsområden.</P>
<P class="p98 ft2">Hösten 2001 lade regeringen fram propositionen <SPAN class="ft1">Regional samverkan och statlig länsförvaltning </SPAN>(prop. 2001/02:7). Tyngdpunkten i propositionen var förslaget att det i samtliga län skulle vara möjligt att från och med den 1 januari 2003 bilda ett kommunalt samverkansorgan för regional utveckling i länet. I de län där ett sådant samverkansorgan bildades skulle staten, och därmed länsstyrelserna, lämna över vissa uppgifter till den kommunala nivån (kommunalförbund). Propositionen behandlade också frågor om länsstyrelsens roll, uppgifter och organisation. En viktig utgångspunkt som lades fast var att det konsekvent skulle vara länsstyrelsen som skulle användas för statliga förvaltningsuppgifter i de fall där uppgifterna ”inte kan eller bör skötas på central nivå”.</P>
<P class="p99 ft2">Inom ramen för den förvaltningspolitiska kommissionens arbete i slutet av <NOBR>1990-talet,</NOBR> togs frågan om statens organisering upp i ett mer principiellt sammanhang. I kommissionens slutbetänkande (SOU 1997:57) uppmärksammades ett fenomen som betecknas som förvaltningens fragmentering;</P>
<P class="p100 ft21">…bristen på sammanhang mellan den statliga förvaltningens olika delar, tendens till splittring, oförmåga att se till de gemensamma överordnade målen. (s. 24)</P>
<P class="p101 ft2">Kommissionen såg en risk för att det inre sammanhanget i statens verksamhet äventyras samtidigt som behovet av samverkan är stort. Vidare sades att en avsektorisering var ett sätt att tillgodose samverkansbehoven internt inom offentlig verksamhet. Kommissionen ansåg att det</P>
<P class="p102 ft7">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p9 ft22">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft21">kan ske genom att uppgifter delegeras till kommunala nivåer eller genom att den statliga regionala förvaltningen mer än hittills förs samman till länsstyrelserna. (s. 61)</P>
<P class="p76 ft2">Kommissionen konstaterade dock att samordning inte nödvändigtvis löses genom organisatoriska förändringar. Samverkan mellan myndigheter och alternativa arbetsformer där flera myndigheter samverkar kring aktuella, tillfälliga uppgifter/insatser kunde också vara tänkbara lösningar. Regeringen delade kommissionens uppfattning i den förvaltningspolitiska propositionen <SPAN class="ft1">Statlig förvaltning i medborgarens tjänst </SPAN>(prop. 1997/98:136). Något mer principiellt ställningstagande gjordes dock inte vad gäller statsförvaltningens organisation i allmänhet och dess organisation på regional nivå i synnerhet.</P>
<P class="p65 ft2">Under år 2003 tillsattes en parlamentarisk kommitté – Ansvarskommittén – med uppdrag att se över strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen. I uppdraget ingick att identifiera, belysa och övergripande analysera de samhällsförändringar som inverkar på och skulle kunna föranleda förändringar av strukturen och uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten, landstingen och kommunerna. Kommittén fick även i uppdrag att identifiera, belysa och övergripande analysera de samhällsförändringar som inverkar på och skulle kunna föranleda förändringar av strukturen och uppgiftsfördelningen i relationen mellan regeringen och de statliga förvaltningsmyndigheterna. I sitt första delbetänkande <SPAN class="ft1">Utvecklingskraft för hållbar välfärd </SPAN>(SOU 2003:123) konstaterar kommittén bl.a. att</P>
<P class="p104 ft21">…dagens samhällsorganisation har begränsningar när det gäller såväl överskådlighet som utvecklingskraft (s. 155).</P>
<P class="p105 ft2">En sådan begränsning som tas upp är den ökade sektoriseringen. Kommittén skriver att</P>
<P class="p106 ft21">sektoriseringen är ett utslag av den specialisering som har varit en av de främsta faktorerna bakom det moderna industrisamhällets enorma utveckling. I denna mening har sektorisering utgjort en positiv kraft bakom den offentliga verksamhetens utveckling. En renodlad verksamhet främjar en inomprofessionell utveckling. Den ger även möjlighet att ta tillvara kompetens och ger utrymme att formulera och följa upp mål för enskilda verksamheter. Men sektoriseringen begränsar samtidigt samhällets förmåga till helhetssyn och därmed möjligheterna att löpande anpassa organisation, resursfördelning, tekniker, regelsystem etc. till förändrade förhållanden (s. 161).</P>
<P class="p107 ft7">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft2">Vidare skriver man att</P>
<P class="p109 ft21">sektorisering kan också befaras försvåra en hållbar utveckling av samhället och hämma tillväxtförutsättningarna (s. 161).</P>
<P class="p101 ft2">Ansvarskommittén skissar på olika strategier för att försöka motverka sektoriseringens negativa effekter. En viktig komponent i dessa strategier bör, enligt kommittén, sannolikt vara att ett samlat tvärsektoriellt handlingsutrymme skapas hos politiskt ansvariga beslutsfattare. Därför menar kommittén att man bör belysa de strukturella förutsättningarna för tvärsektoriellt utvecklingsarbete i det fortsatta arbetet. Kommittén påpekar också att sektoriseringen även finns i Regeringskansliet samt att</P>
<P class="p110 ft21">förmågan till ökad tvärsektoriell förändring på central statlig nivå måste finnas med i en samlad strategi för ökad utvecklingskraft i samhällsorganisationen (s. 162).</P>
<P class="p111 ft2">I det fortsatta arbetet kommer kommittén att fördjupa sig inom bl.a. utformningen av den regionala samhällsorganisationen. Behovet av ett samordnande helhetsansvar för koordinering av statlig verksamhet på regional nivå gör det, enligt Ansvarskommittén, särskilt viktigt att överväga hur staten genom länsstyrelserna kan uppträda som en stark och verksamhetsnära aktör även i ett läge med ökat regionalt självstyre.</P>
<P class="p112 ft14"><SPAN class="ft14">2.3</SPAN><SPAN class="ft20">Länsstyrelserna idag</SPAN></P>
<P class="p113 ft2">Länsstyrelserna är idag statliga organ på regional nivå med en särskild samordningsroll. Vid flera tillfällen har statsmakterna uttalat sig om detta (se prop. 1988/89:154, 1989/90:BoU4, rskr. 1989/90:89, beslut om samordnad länsförvaltning 1991, prop. 1996/97:36 samt prop. 2001/02:7). Länsstyrelserna är självständiga myndigheter direkt underställda regeringen. Idag finns det totalt 21 länsstyrelser av varierande storlek, från ca 150 anställda upp till ca 620.</P>
<P class="p114 ft17">Ett av regeringens viktigaste styrdokument är förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion (i det följande kallad länsstyrelseinstruktionen).</P>
<P class="p57 ft17">De två första paragraferna i instruktionen ger uttryck för regeringens syfte med länsstyrelserna och grundidén om den statliga samordnade länsförvaltningen.</P>
<P class="p115 ft7">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p9 ft22">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft23">1 § I varje län finns en länsstyrelse som svarar för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter.</P>
<P class="p117 ft23">2 § Länsstyrelsen skall verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn skall tas till regionala förhållanden och förutsättningar.</P>
<P class="p118 ft21">Länsstyrelsen skall utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen inom myndighetens ansvarsområde.</P>
<P class="p119 ft21">Länsstyrelsen skall främja länets utveckling och noga följa länets tillstånd samt underrätta regeringen om vad som är särskilt viktigt för regeringen att få veta om länet och händelser som inträffat där.</P>
<P class="p120 ft2">Den första paragrafen speglar den rent förvaltningsmässiga delen. Här är det väsentliga den organisatoriska strukturen över landet, den geografiska spridningen och närheten till medborgaren och de objekt som länsstyrelsen skall utöva tillsyn över. Den andra paragrafen rör länsstyrelsens uppgift att vara den samordnande parten som har helhetsperspektivet.</P>
<P class="p2 ft17">En myndighetsinstruktion är tänkt att spegla myndighetens ansvar och uppgifter så heltäckande som möjligt. I länsstyrelseinstruktionens tredje paragraf anges följande:</P>
<P class="p121 ft23">3 § Länsstyrelsen har bland annat uppgifter i fråga om:</P>
<P class="p122 ft21"><SPAN class="ft21">1.</SPAN><SPAN class="ft24">naturvård och miljöskydd,</SPAN></P>
<P class="p123 ft21"><SPAN class="ft21">2.</SPAN><SPAN class="ft24">social omvårdnad,</SPAN></P>
<P class="p123 ft23"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft25">kommunikationer,</SPAN></P>
<P class="p123 ft21"><SPAN class="ft21">4.</SPAN><SPAN class="ft24">livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor,</SPAN></P>
<P class="p123 ft21"><SPAN class="ft21">5.</SPAN><SPAN class="ft24">lantbruk,</SPAN></P>
<P class="p123 ft23"><SPAN class="ft23">6.</SPAN><SPAN class="ft25">rennäring m.m. i förekommande fall,</SPAN></P>
<P class="p123 ft21"><SPAN class="ft21">7.</SPAN><SPAN class="ft24">fiske,</SPAN></P>
<P class="p123 ft21"><SPAN class="ft21">8.</SPAN><SPAN class="ft24">jämställdhet mellan kvinnor och män,</SPAN></P>
<P class="p123 ft23"><SPAN class="ft23">9.</SPAN><SPAN class="ft25">kulturmiljö,</SPAN></P>
<P class="p123 ft21"><SPAN class="ft21">10.</SPAN><SPAN class="ft26">regional utveckling,</SPAN></P>
<P class="p123 ft21"><SPAN class="ft21">11.</SPAN><SPAN class="ft26">hållbar samhällsplanering och boende,</SPAN></P>
<P class="p123 ft21"><SPAN class="ft21">12.</SPAN><SPAN class="ft26">civilt försvar, fredstida krishantering och räddningstjänst.</SPAN></P>
<P class="p105 ft2">I fjärde paragrafen anges att länsstyrelsens uppgifter också omfattar:</P>
<P class="p124 ft21"><SPAN class="ft21">1.</SPAN><SPAN class="ft27">de allmänna valen,</SPAN></P>
<P class="p125 ft23"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft28">tillsynen över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 § ärvdabalken,</SPAN></P>
<P class="p126 ft21"><SPAN class="ft21">3.</SPAN><SPAN class="ft27">distriktsveterinärorganisationen, tillsynen över denna och andra praktiserande veterinärers verksamheter samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar,</SPAN></P>
<P class="p127 ft7">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft21"><SPAN class="ft21">4.</SPAN><SPAN class="ft29">fjällförvaltningen i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,</SPAN></P>
<P class="p129 ft21"><SPAN class="ft21">5.</SPAN><SPAN class="ft29">förvaltningen av mål 1 och 2 och vissa andra program inom EG:s strukturfonder.</SPAN></P>
<P class="p101 ft2">Enligt femte paragrafen skall länsstyrelserna också verka för att de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen uppnås och därvid svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete.</P>
<P class="p50 ft2">En del av länsstyrelseinstruktionen rör samråd (38 och 39 §§). Samrådet är uttryckt från två perspektiv, dels från den enskilda länsstyrelsens perspektiv, dels från övriga myndigheters perspektiv. I 38 § anges att</P>
<P class="p130 ft21">Innan en central myndighet meddelar ett beslut som är av väsentlig betydelse för ett län, skall myndigheten samråda med länsstyrelsen.</P>
<P class="p131 ft2">I 39 § står att</P>
<P class="p130 ft21">Länsstyrelsen skall samråda med andra statliga myndigheter i och utanför länet i sådana frågor inom länsstyrelsens verksamhetsområde som påverkar eller har betydelse för den myndighetens verksamhet.</P>
<P class="p132 ft2">I övrigt regleras länsstyrelsernas uppgifter i de många hundra lagar och förordningar som också styr deras verksamhet.</P>
<P class="p50 ft2">För några länsstyrelser har dock vissa uppgifter, främst ansvaret för den regionala utvecklingen, övertagits av regionala självstyrelseorgan eller kommunala samverkansorgan. Sedan år 1997 har det i några län pågått försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Försöken startade i tre län – Kalmar, Skåne och Gotlands län. Sedan år 1999 omfattas även Västra Götalands län av försöket.</P>
<P class="p114 ft2">Från år 2003 är det möjligt att i samtliga län bilda kommunala samverkansorgan i form av kommunalförbund för regional utveckling. Kommunala samverkansorgan har hittills bildats i sex län, utöver Kalmar och Gotland. Dessa sex län är: Uppsala, Södermanlands, Blekinge, Hallands, Dalarnas och Östergötlands län.</P>
<P class="p49 ft2">Regeringens syfte med reformen är bl.a. att utveckla den samordnade länsförvaltningen. Detta skall bl.a. ske genom att länsstyrelsens roll med avseende på tillsyn, uppföljning och utvärdering stärks. Länsstyrelsens statliga uppdrag har också tydliggjorts genom att samtliga länsstyrelser fr.o.m. år 2003 har fått styrelser som utses av regeringen, inte som tidigare av landstingen. I län med kommunala samverkansorgan eller försöksverksamhet består sty-</P>
<P class="p133 ft7">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p9 ft22">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">relsen av högst nio personer, inkl. landshövdingen. I övriga län består styrelsen av högst tretton personer, inklusive landshövdingen. I de sistnämnda länen är syftet att möjliggöra en bred kommunalpolitisk representation.</P>
<P class="p134 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft30">Länsstyrelserna får själva bestämma organisation och kompetens med några få undantag</SPAN></P>
<P class="p64 ft2">I länsstyrelseinstruktionen finns ingen reglering av länsstyrelsernas organisation. Varje länsstyrelse kan därmed fritt välja organisationsutformning.</P>
<P class="p3 ft2">De organisationslösningar som de flesta länsstyrelser idag har valt är olika typer av blockorganisationer, dvs. en organisation som har avdelningsstruktur och där flera sakområden sorterar under ett och samma block eller avdelning. I en blockorganisation är antalet organisatoriska enheter färre än i en enhetsorganisation med motsvarande verksamhet. Endast ett fåtal länsstyrelser har enhetsorganisation, dvs. organisationens huvudsakliga indelning bygger på de olika sakfrågorna som länsstyrelserna hanterar.</P>
<P class="p2 ft2">Även om länsstyrelserna själva får välja organisation ställer regeringen krav på viss kompetens och vissa funktioner. Ett sådant krav är att det skall finnas en sakkunnig för frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män (43 § länsstyrelseinstruktionen).</P>
<P class="p2 ft2">I 44 § ges möjligheten att ställa en av länsstyrelsens anställda till en annan länsstyrelses förfogande för att</P>
<P class="p135 ft21">…som föredragande eller på något annat sätt, delta i handläggningen av ett visst ärende eller en viss ärendegrupp.</P>
<P class="p76 ft2">Vad denna paragraf har inneburit i praktiken tas upp närmare i kapitel 8 om samordning och samverkan mellan länsstyrelserna.</P>
<P class="p61 ft2">I instruktionen regleras vissa andra funktioner som rennäringsdelegationer, Fjälldelegationen, miljöprövningsdelegationer och strukturfondsdelegationer. Här anges bl.a. vad dessa delegationer skall göra och hur delegationerna skall bemannas. Dessa delegationer ansvarar för särskilda ärenden vid länsstyrelserna.</P>
<P class="p136 ft7">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31428x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft30">Länsstyrelsernas arbetsuppgifter och finansiering</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">Länsstyrelserna har uppgifter inom drygt ett <NOBR>20-tal</NOBR> av de nu befintliga 48 politikområdena. Politikområden är en indelningsgrund för all statlig verksamhet och kan underindelas i <SPAN class="ft1">verksamhetsområden, </SPAN>vilka i sin tur kan delas in i <SPAN class="ft1">verksamhetsgrenar. </SPAN>En närmare beskrivning av denna struktur och indelning återfinns i kapitel 4 avsnitt 3.</P>
<P class="p49 ft2">Den indelning av länsstyrelsernas verksamhet i verksamhetsgrenar som tillämpats fram till år 2002 visar att de tre största verksamheterna är naturvård och miljöskydd, lantbruk samt regional utvecklingspolitik. Tyngdpunkten för verksamheterna skiljer sig åt mellan länsstyrelserna beroende på de regionala skillnaderna mellan länen. Under år 2002 såg den totala kostnadsfördelningen för samtliga länsstyrelser ut enligt figur 2.1.</P>
<P class="p138 ft2"><SPAN class="ft1">Figur 2.1. </SPAN>Länsstyrelsernas totala kostnader år 2002 fördelade efter verksamhetsgrenar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr21 td28"><SPAN class="p10 ft31">Andel (%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p139 ft31">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p139 ft32">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td28"><SPAN class="p139 ft31">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p139 ft31">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p139 ft32">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td28"><SPAN class="p139 ft33">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p139 ft34">0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr23 td29"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-14px;margin-right:-51px;margin-bottom:14px;" class="p140 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-45px;margin-top:-14px;margin-right:-3px;margin-bottom:62px;" class="p140 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-21px;margin-top:10px;margin-right:-27px;margin-bottom:38px;" class="p140 ft35"><![endif]>Naturvård o miljösk</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-54px;margin-right:-12px;margin-bottom:54px;" class="p141 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:-54px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p141 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:-49px;margin-right:-7px;margin-bottom:58px;" class="p141 ft35"><![endif]>Lantbruk</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-14px;margin-right:-52px;margin-bottom:14px;" class="p142 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-46px;margin-top:-14px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p142 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-22px;margin-top:11px;margin-right:-27px;margin-bottom:38px;" class="p142 ft35"><![endif]>Regional utv.politik</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-22px;margin-right:-44px;margin-bottom:22px;" class="p143 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-38px;margin-top:-22px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p143 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:42px;" class="p143 ft35"><![endif]>Kommunikationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-24px;margin-right:-42px;margin-bottom:24px;" class="p144 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-36px;margin-top:-24px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p144 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:-4px;margin-right:-22px;margin-bottom:43px;" class="p144 ft35"><![endif]>Övrig förvaltning</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-3px;margin-right:-63px;margin-bottom:3px;" class="p145 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-57px;margin-top:-3px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p145 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-33px;margin-bottom:33px;" class="p145 ft35"><![endif]>Hållbar samhällsplan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-46px;margin-right:-18px;margin-bottom:46px;" class="p146 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:-46px;margin-right:-2px;margin-bottom:62px;" class="p146 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:-38px;margin-right:-10px;margin-bottom:54px;" class="p146 ft35"><![endif]>Kulturmiljö</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td29"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-20px;margin-right:-45px;margin-bottom:20px;" class="p147 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-39px;margin-top:-20px;margin-right:-3px;margin-bottom:62px;" class="p147 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:1px;margin-right:-24px;margin-bottom:41px;" class="p147 ft35"><![endif]>Social omvårdnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-66px;margin-bottom:0px;" class="p148 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-60px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p148 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-29px;margin-top:32px;margin-right:-34px;margin-bottom:31px;" class="p148 ft35"><![endif]>Civilt försvar, räddn. tj.</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-9px;margin-right:-57px;margin-bottom:9px;" class="p149 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-51px;margin-top:-9px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p149 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:18px;margin-right:-30px;margin-bottom:36px;" class="p149 ft35"><![endif]>Livsmedel, djurskydd</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-39px;margin-right:-27px;margin-bottom:39px;" class="p150 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-21px;margin-top:-39px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p150 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-27px;margin-right:-15px;margin-bottom:51px;" class="p150 ft35"><![endif]>Jämställdhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-48px;margin-right:-18px;margin-bottom:48px;" class="p151 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:-48px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p151 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:-40px;margin-right:-10px;margin-bottom:55px;" class="p151 ft35"><![endif]>Rennäring</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-68px;margin-right:2px;margin-bottom:68px;" class="p152 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:-68px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p152 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-71px;margin-right:-1px;margin-bottom:66px;" class="p152 ft35"><![endif]>Fiske</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-46px;margin-right:-34px;margin-bottom:46px;" class="p153 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-34px;margin-top:-46px;margin-right:0px;margin-bottom:80px;" class="p153 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:-29px;margin-right:-17px;margin-bottom:63px;" class="p153 ft36"><![endif]>Integration</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft8">Källa: Regeringskansliets sammanställning av länsstyrelsernas årsredovisningar för år 2002.</P>
<P class="p155 ft7">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p9 ft22">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">Flertalet verksamhetsgrenar har en benämning som tydligt speglar dess innehåll. Övrig förvaltning kan dock behöva förklaras. Här återfinns bl.a. frågor kring stiftelser, bevakningsföretag, pantbanker och övervakningskameror.</P>
<P class="p3 ft2">Arbetsuppgifterna spänner över många verksamheter. Detta gör att länsstyrelserna har en rad olika kompetenser bland de drygt 5 100 anställda (prop. 2003/04:1, volym 10). Här finns t.ex. jurister, agronomer, arkeologer, biologer, samhällsvetare, ekonomer, ingenjörer, veterinärer och socionomer.</P>
<P class="p2 ft2">En viktig uppgift för länsstyrelserna är att ge råd och information till medborgare, näringsliv och kommuner inom flera av ovan nämnda verksamheter. Länsstyrelserna har också uppgiften att samordna aktörer i länet genom att t.ex. ta initiativ till olika möten och aktiviteter.</P>
<P class="p53 ft2">Utöver detta hanterar länsstyrelserna också en mängd olika ärenden. Under år 2002 avgjordes ca 840 000 ärenden. Det rör sig t.ex. om att ge tillstånd, att pröva överklaganden av kommunala beslut och inte minst att ge bidrag till olika verksamheter. Länsstyrelserna ger tillstånd för bl.a. körkort, taxilegitimation, att bedriva yrkesmässig trafik, jakt, fiskeodling, att bedriva handel med djur, att bedriva miljöfarlig verksamhet, dispens för att bygga inom strandskyddat område, att starta privata behandlingshem och äldreboende och att anordna bingo och andra spel. Bidragsgivningen rör t.ex. stöd till jordbruket, företagsstöd, stöd för att bevara kulturlandskap eller stöd till ungdoms- och missbrukarvård. Sedan Sveriges inträde i EU hanterar länsstyrelserna <NOBR>EU-bidrag</NOBR> inom flera områden, bl.a. inom lantbruksområdet. Under år 2002 fattade länsstyrelserna beslut om bidrag inom lantbruksområdet till ett sammanlagt värde om 7,7 miljarder kronor (källa: Regeringskansliets sammanställning av länsstyrelsernas årsredovisningar för 2002 <SPAN class="ft1">[</SPAN>PM <NOBR>2003-05-15<SPAN class="ft1">]</SPAN>).</NOBR></P>
<P class="p156 ft2">Länsstyrelserna bedriver också tillsyn inom en rad områden, t.ex. över yrkesmässig trafik, veterinärers verksamhet, större miljöstörande verksamheter, skyddade naturområden, hur livsmedelslagen tillämpas, vissa frågor som rör plan- och bygglagen, privata vårdhem och äldreboende, övervakningskameror och stiftelser.</P>
<P class="p2 ft2">Länsstyrelsernas verksamhet finansieras på olika sätt. De totala intäkterna för år 2002 uppgick till 3 070 miljoner kronor. Ungefär 64 procent finansierades via länsstyrelsernas förvaltningsanslag (om förvaltningsanslag, se avsnitt 4.4), ca 25 procent av bidrag, 6 pro-</P>
<P class="p39 ft7">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft2">cent av avgifter och andra ersättningar samt ca 4 procent av övriga anslag och ca 1 procent utgör finansiella intäkter.</P>
<P class="p158 ft2">De totala kostnaderna för länsstyrelsernas verksamhet för år 2002 uppgick till 3 085 miljoner kronor.</P>
<P class="p159 ft2">I kapitel 5, om den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna, beskrivs länsstyrelsernas finansierings- och kostnadsbild närmare.</P>
<P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft30">Många aktörer är inblandade i länsstyrelsernas verksamhet</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">Länsstyrelsernas omfattande verksamhet innebär att så gott som samtliga departement i Regeringskansliet är inblandade i regeringens styrning och uppföljning av länsstyrelserna. Länsstyrelserna har också ett mer eller mindre omfattande samarbete med ett stort antal statliga myndigheter som har uppgifter inom samma politikområden som länsstyrelserna. Denna mångfald av aktörer belyser utredningen närmare i kapitel 3.</P>
<P class="p161 ft7">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<P class="p162 ft13"><SPAN class="ft13">3</SPAN><SPAN class="ft37">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter</SPAN></P>
<P class="p163 ft2">Detta kapitel syftar till att beskriva roller och ansvar inom Regeringskansliet i fråga om länsstyrelserna samt till att ge en bild av kontakterna och samarbetet mellan länsstyrelserna och sektorsmyndigheterna. I avsnitt 3.1 beskrivs ansvaret för länsstyrelserna inom Regeringskansliet och i avsnitt 3.2 beskrivs sektorsmyndigheternas relation med länsstyrelserna.</P>
<P class="p164 ft14"><SPAN class="ft14">3.1</SPAN><SPAN class="ft20">Ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet</SPAN></P>
<P class="p83 ft2">Enligt 7 kap. 1 § Regeringsformen förfogar regeringen över ett Regeringskansli för beredning av regeringsärenden. Av förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet (i det följande kallad departementsförordningen) framgår att i Regeringskansliet ingår idag:</P>
<P class="p165 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Statsrådsberedningen,</SPAN></P>
<P class="p166 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Justitiedepartementet,</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Utrikesdepartementet,</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Försvarsdepartementet,</SPAN></P>
<P class="p166 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Socialdepartementet,</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Finansdepartementet,</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Utbildningsdepartementet,</SPAN></P>
<P class="p166 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Jordbruksdepartementet,</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Kulturdepartementet,</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Miljödepartementet,</SPAN></P>
<P class="p166 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Näringsdepartementet och</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</SPAN></P>
<P class="p167 ft17">Regeringsärenden beslutas vid regeringssammanträden och inför regeringsbeslut bereds ärendena inom Regeringskansliet. Det är regeringen som bestämmer hur ärendena skall fördelas mellan</P>
<P class="p168 ft7">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">departementen. Regeringsformen medger således en stor flexibilitet i hur ansvar och organisation skall se ut. Förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden fördelas mellan departementen enligt en till departementsförordningen fogad bilaga. Av denna bilaga framgår också till vilka departement myndigheter och andra organ hör. Om ett ärende faller inom flera departements verksamhetsområden, skall det handläggas i det departement dit ärendet huvudsakligen hör. Den av statsministern utsedde departementschefen ansvarar för beredningen av regeringsärenden i departementet. Om något annat statsråd är föredragande ansvarar denne för beredningen av ärendet.</P>
<P class="p169 ft2">Berör det aktuella ärendet flera departements verksamhetsområden eller flera enheter inom ett och samma departement måste det ansvariga departementet eller den ansvariga enheten se till att gemensam beredning sker, dvs. ärendet skall beredas i samråd med övriga departement eller enheter. Det ansvariga departementet eller den ansvariga enheten skickar ut beslutsunderlag till berörda för synpunkter och vid behov träffas man och diskuterar förslag. Om man på tjänstemannanivå inte lyckas komma fram till en gemensam lösning förs (”hissas”) frågan upp i organisationen. Det som påbörjas på handläggarnivå förs till de s.k. huvudmännen, oftast enhetscheferna, därefter till eventuella avdelningschefer. Går det fortfarande inte att få till stånd en lösning går frågan vidare till den politiska nivån, i första hand till berörda statssekreterare och därefter till berörda ministrar. Kommer man inte heller här fram till en gemensam lösning på den aktuella frågan kan frågan föras till statsrådsberedningen. Grundprincipen är att förslaget måste vara färdigberett för att komma upp på regeringens veckovisa sammanträden.</P>
<P class="p170 ft1"><SPAN class="ft1">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft30">Roller och ansvar i fråga om länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p48 ft2">I bilagan till departementsförordningen anges att Finansdepartementet har ansvar för länsstyrelserna när det gäller förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden samt för länsstyrelserna som myndigheter. I ansvaret ingår även länsindelningen vad gäller förvaltningsärenden och ändrad regional ansvarsfördelning vad gäller lagstiftningsärenden. Någon närmare definition av innebörden av detta ansvar ger inte förordningen.</P>
<P class="p171 ft7">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p9 ft38">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft2">Inom Finansdepartementet är det en enhet som ansvarar för länsstyrelsefrågor – länsstyrelseenheten. I Regeringskansliets föreskrifter med arbetsordning för Finansdepartementet (RKF 2003:3) anges i bilaga 1 att länsstyrelseenheten ansvarar för frågor som rör</P>
<P class="p22 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">länsstyrelserna; styrning, uppföljning och medelstilldelning,</SPAN></P>
<P class="p173 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">utveckling och samordning av den regionala samhällsorganisationen,</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">länsindelningen.</SPAN></P>
<P class="p174 ft2">Länsstyrelseenheten skall också, när det gäller ansvar för myndigheter, ansvara för länsstyrelserna.</P>
<P class="p175 ft2">Målen för länsstyrelseenheten år 2003 har enligt Finansdepartementets verksamhetsplan för samma år, uttryckts på följande sätt:</P>
<P class="p38 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">Den nationella politikens genomslag i hela landet skall säkerställas genom en samordnad statlig länsförvaltning. Styrningen och uppföljningen av den skall vara ändamålsenlig och effektiv.</SPAN></P>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelseorganisationen och dess ledning skall ha förutsättningar att bedriva verksamheten rättssäkert, effektivt och rationellt med hög kvalitet och god service.</SPAN></P>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Statsmakternas beslut om ansvars- och uppgiftsfördelning på regional nivå mellan stat och kommun skall följas upp.</SPAN></P>
<P class="p176 ft2">Ansvaret för sakfrågor och för verksamhet som finansieras på annat sätt än genom förvaltningsanslaget vilar på respektive fackdepartement. Länsstyrelseenhetens ansvar beträffande medelstilldelningen begränsas till att gälla länsstyrelsernas förvaltningsanslag. Alla departement utom Utbildningsdepartementet har i olika omfattning frågor som hanteras av länsstyrelserna. Detta delade beredningsansvar förutsätter ett konsekvent arbete med utbyte av information och beredning av gemensamma frågor mellan alla inblandade parter, såväl löpande som i mer projektbaserade arbetsformer. Detta ställer stora krav på samordning.</P>
<P class="p79 ft2">Frågor som hanteras av fackdepartementen och som rör länsstyrelserna bereds med länsstyrelseenheten och tvärtom; sakrelaterade frågor som hamnar på länsstyrelseenheten skall beredas med berört fackdepartement. Detta sker löpande under året. Arbetet inom ramen för budgetprocessen samt mål- och resultatdialogerna leds och samordnas däremot av länsstyrelseenheten. Länsstyrelseenheten har dock, precis som övriga enheter och</P>
<P class="p177 ft7">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">departement, att följa de anvisningar och tidplaner som budgetavdelningen ger för budgetarbetet.</P>
<P class="p50 ft2">Sedan år 1994 har länsstyrelseenheten arbetat med att förbättra samordningen av länsstyrelserelaterade frågor inom Regeringskansliet genom att knyta kontaktpersoner från respektive fackdepartement till enheten. Länsstyrelseenheten och kontaktpersonerna träffas några gånger om året, framförallt i samband med regleringsbrevsarbetet och mottagandet av årsredovisningarna.</P>
<P class="p49 ft2">Vad gäller regleringsbrevet har länsstyrelseenheten ansvaret för utformningen av den finansiella delen och vissa avsnitt i verksamhetsdelen, t.ex. sådant som avser gemensamma och mer övergripande mål. Länsstyrelseenheten ansvarar även för regleringsbrevets struktur (se avsnitt 5.3.1 om regleringsbrevet). Fackdepartementen är ansvariga för respektive delar när det gäller målen, återrapporteringskraven och uppdragen för de olika sakfrågorna. Att utarbeta ett regleringsbrev är en process mellan länsstyrelseenheten och övriga fackdepartement. Eftersom länsstyrelseenheten ansvarar för länsstyrelserna som myndigheter har enheten också ett ansvar för den slutliga utformningen av regleringsbrevet, dvs. efter avslutade diskussioner och förhandlingar.</P>
<P class="p99 ft2">I uppföljningsarbetet med årsredovisningarna ansvarar länsstyrelseenheten för de totala sammanställningarna och analysen av länsstyrelserna som effektiva myndigheter (processer, ekonomi, ärendehandläggning t.ex.). Fackdepartementen ansvarar för att sammanställa och analysera respektive sakfrågor.</P>
<P class="p50 ft2">Vid förändrade eller tillkommande uppgifter är huvudprincipen att detta alltid skall finansieras inom respektive utgiftsområde (indelningsgrunden för statsbudgetens utgiftssida). Varje departement är ansvarigt även för finansiering av eventuella effekter på inkomst- och utgiftssidan inom andra utgiftsområden/departement av de förslag som departementet framför (se cirkulär 2002:7</P>
<P class="p178 ft1">Beredning inför 2003 års ekonomiska vårproposition, <SPAN class="ft2">bilaga 2). Detta gäller också för förändrade eller tillkommande uppgifter för länsstyrelserna. Finansdepartementets länsstyrelseenhet skall bevaka att så sker.</SPAN></P>
<P class="p179 ft7">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p9 ft38">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft2">Ansvar för utvecklingsfrågor</P>
<P class="p180 ft2">Finansdepartementet har också gjort det till länsstyrelseenhetens uppgift att inom Regeringskansliet arbeta med frågor som rör utveckling och samordning av länsstyrelserna. Uppgiften som sådan har sin förklaring i tidigare organisatoriska lösningar inom Regeringskansliet. År 1991 bildades nämligen en särskild utvecklingsgrupp inom Civildepartementet under ledning av en generaldirektör. Utvecklingsgruppens föregångare var LON, Länsstyrelsernas organisationsnämnd, som tillskapades år 1971. Nämnden hade till uppgift att hålla ihop vissa uppgifter mellan länsstyrelserna av mer administrativ karaktär, t.ex. redovisnings- och diariesystem, blanketter och information.</P>
<P class="p181 ft2">Utvecklingsgruppen arbetade parallellt med länsstyrelseenheten som då ansvarade för mer administrativa frågor och beredningsfrågor. Det fanns dock brister i samordningen mellan dessa båda grupper och år 1996 föreslogs att enheterna skulle integreras. Detta genomfördes år 1997.</P>
<P class="p2 ft2">Länsstyrelseenheten fungerar i flera fall som en central funktion med administrativa samordningsuppgifter gentemot länsstyrelserna. Enheten driver olika utvecklingsfrågor, t.ex. frågor som rör kompetensförsörjning vid länsstyrelserna, olika former av ledningsstöd och frågor som rör effektivisering och kvalitet i verksamheten.</P>
<P class="p182 ft2">Tidigare år har enheten även utformat mallar för olika ändamål, t.ex. budgetunderlag och årsredovisningar, i syfte att bl.a. underlätta länsstyrelseenhetens sammanställningar av underlagen. Parallellt med mallarbetet har länsstyrelseenheten också arbetat med att öka jämförbarheten mellan länsstyrelsernas redovisning, framför allt den finansiella redovisningen. Tidigare fanns en redovisningsgrupp bestående av företrädare för länsstyrelserna, Riksrevisionsverket (RRV) och Ekonomistyrningsverket (ESV), med syfte att ta fram en gemensam objektplan och gemensamma redovisningsprinciper för samtliga länsstyrelser. Arbetet bedrevs under ett antal år. Numera är det dock länsstyrelserna själva som ansvarar för att en gemensam utveckling och kontinuerlig översyn av redovisningsfrågorna sker.</P>
<P class="p156 ft2">På en mer övergripande nivå finns Utvecklingsrådet för länsstyrelsefrågor m.m. Det består av fyra landshövdingar, ansvarig statssekreterare och departementsrådet med ansvar för länsstyrelsefrågor vid Finansdepartementet. Syftet med Utvecklingsrådet är att skapa en aktiv dialog mellan landshövdingarna och departementets</P>
<P class="p168 ft7">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p183 ft2">politiska ledning i länsstyrelserelaterade frågor. Rådet träffas fyra sex gånger per år.</P>
<P class="p184 ft14"><SPAN class="ft14">3.2</SPAN><SPAN class="ft20">Sektorsmyndigheterna och länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p113 ft2">Många statliga myndigheter är samarbetsparter till länsstyrelserna. När frågan om sådana samarbetsparter diskuteras brukar det talas om såväl sektorsmyndigheter som centrala verk. Sektorsmyndigheter definieras här som sådana myndigheter som i huvudsak har att hantera uppgifter inom ett och samma politikområde eller inom ett eller flera närliggande politikområden (t.ex. Socialstyrelsen som till sin huvuduppgift har att hantera politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Äldrepolitik, Handikappolitik, Folkhälsa och Socialtjänstpolitik).</P>
<P class="p58 ft2">Ofta används sektorsmyndigheter och centrala verk som synonymer till varandra. För att underlätta för läsaren kallar utredningen fortsättningsvis andra statliga myndigheter som länsstyrelserna har kontakter med för sektorsmyndigheter, oavsett om de enbart har en central organisation eller även har en regional organisation.</P>
<P class="p114 ft2">I tabell 3.1 anges de sektorsmyndigheter som utredningen vänt sig till bl.a. i syfte att få ta del av deras erfarenheter från samarbetet med länsstyrelserna. Erfarenheterna har bl.a. inhämtats genom en enkät och redovisas dels i detta kapitel, dels i kapitel 10.</P>
<P class="p185 ft7">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31437x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p9 ft38">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 3.1. </SPAN>Sektorsmyndigheter i samarbete med länsstyrelserna</P>
<P class="p187 ft3">Sektorsmyndigheter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft39">Arbetsmarknadsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft39">Lotteriinspektionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p11 ft39">Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft39">Naturvårdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Boverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft40">Post- och telestyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Statens energimyndighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft40">Riksantikvarieämbetet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p11 ft39">Fiskeriverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft39">Riksgäldskontoret</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Glesbygdsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft22">Riksskatteverket (fr.o.m. 2004 Skatteverket)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Statens folkhälsoinstitut</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft40">Rikspolisstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p11 ft39">Handikappombudsmannen</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft39">Sametinget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Integrationsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft40">Skogsstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Institutet för tillväxtpolitiska studier</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft40">Socialstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p11 ft39">Jordbruksverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft39">Statens räddningsverk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Jämställdhetsombudsmannen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft40">Statens fastighetsverk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Kammarkollegiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft40">Statens folkhälsoinstitut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p11 ft39">Kemikalieinspektionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft39">Valmyndigheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Konkurrensverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft40">Verket för näringslivsutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Krisberedskapsmyndigheten</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft40">Verket för innovationssystem</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p11 ft39">Lantmäteriverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft39">Vägverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p11 ft40">Livsmedelsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td36"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td37"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft2">Oavsett på vilken nivå sektorsmyndigheterna eller länsstyrelserna arbetar är samtliga direkt underställda regeringen, vilket placerar dem på samma formella nivå. Endast i ett fall har en sektorsmyndighet föreskriftsrätt gentemot länsstyrelserna. Detta gäller vissa föreskrifter som Jordbruksverket beslutar om och som rör administrationen av EU:s lantbruksstöd. De aktuella förordningarna med bemyndigande är</P>
<P class="p189 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter,</SPAN></P>
<P class="p190 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">förordningen (1997:1336) om miljöstöd,</SPAN></P>
<P class="p191 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">förordningen ((2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder samt</SPAN></P>
<P class="p191 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">förordningen (1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder.</SPAN></P>
<P class="p192 ft2">Vid införlivandet av EU:s regler på detta område menade Jordbruksverket att kraven från EU var sådana att utan detta undantag med särskild föreskriftsrätt för verket skulle Sverige inte kunna möta dessa krav. I bilagan till Kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 framgår att hela eller delar av utbetalningsställets god-</P>
<P class="p193 ft7">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">kännande funktion kan delegeras till andra organisationer. Dock har utbetalningsstället alltid kvar det yttersta ansvaret för utbetalningarnas laglighet och riktighet. Att utbetalningarna är lagliga och riktiga ska intygas av utbetalningsstället vid rekvisition av EU- medel.</P>
<P class="p114 ft2">I de fall Regeringen har delegerat godkännandefunktionen (beslutanderätten i första instans) till länsstyrelserna kvarstår således ett ansvar för utbetalningsstället, dvs. för Statens Jordbruksverk. Detta innebär att verket genom olika åtgärder måste säkerställa en korrekt hantering av ärendena på länsstyrelserna. Eftersom länsstyrelserna är självständiga myndigheter krävdes det författningsstöd för att Jordbruksverket skulle kunna meddela bindande regler för handläggningen.</P>
<P class="p49 ft17">Om inte Statens Jordbruksverk kan säkerställa att de utbetalningar som görs är lagliga och riktiga kan detta leda till betydande sanktioner för Sverige och utebliven finansiering.</P>
<P class="p47 ft2">Samarbetet och dess omfattning</P>
<P class="p113 ft2">Eftersom länsstyrelserna har uppgifter inom många områden är också kontakterna omfattande med en rad sektorsmyndigheter. Av utredningens enkätresultat framgår att vissa länsstyrelser har uppgifter inom i princip hela sektorsmyndighetens ansvarsområde, t.ex. Naturvårdsverket och Statens Jordbruksverk. Med andra sektorsmyndigheter har länsstyrelserna kontakt enbart i vissa frågor, t.ex. Lotteriinspektionen och Arbetsmarknadsverket.</P>
<P class="p58 ft2">Exemplen i det följande ger en bild av det mångfacetterade samarbetet mellan länsstyrelserna och sektorsmyndigheterna.</P>
<P class="p194 ft17"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft43">Krisberedskapsmyndigheten </SPAN>uttrycker det som att det finns ett nära samarbete för att utveckla rollen som geografiskt områdesansvarig på regional nivå, t.ex. att bygga upp nätverk, ha förmåga att informera samt att följa upp beredskapsförberedelser. Grunden för detta samarbete är bl.a. Krisberedskapsmyndighetens instruktion.</P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelserna och </SPAN><SPAN class="ft1">Valmyndigheten </SPAN>samarbetar kring allmänna val och folkomröstningar. Här detaljreglerar vallagen i stort sett vilka uppgifter som länsstyrelserna har.</P>
<P class="p41 ft17"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft16">Länsstyrelserna och </SPAN><SPAN class="ft44">Statens räddningsverk </SPAN>samarbetar kring en mängd ärendetyper inom olika delverksamheter rörande områdena skydd mot olyckor och civilt försvar. Exempel är</P>
<P class="p20 ft7">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p9 ft38">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft2">tillsynsverksamhet, miljödomstolsärenden, övningsverksamhet m.m. Verksamheten är ofta styrd av författningar. Inom t.ex. räddningstjänstområdet framgår av länsstyrelseinstruktionen att länsstyrelserna har uppgifter, vilka förtydligas i lag och förordning för räddningstjänsten.</P>
<P class="p196 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft45">Statens jordbruksverk </SPAN>har ett omfattande samarbete inom ett flertal olika sakområden, t.ex. <NOBR>EU-stödhantering,</NOBR> nationella stöd, kontrollverksamhet m.m. Samarbetet är främst styrt författningsmässigt, ofta genom olika <NOBR>EU-förordningar</NOBR> samt genom instruktion och regleringsbrev.</P>
<P class="p197 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft43">Fiskeriverket </SPAN>och länsstyrelserna samarbetar inom bl.a. strukturfondsärenden, fiskeregleringar och miljöövervakning. En stor del av samarbetet är styrt via författningar.</P>
<P class="p34 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft43">Vägverket </SPAN>samarbetar med länsstyrelserna inom i stort sett hela verkets ansvarsområde. Grunden för detta samarbete är både författningsmässig och frivillig.</P>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft45">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>samarbetar med länsstyrelserna i fråga om granskning av jämställdhetsplaner. Samarbetet sker på frivillig basis på initiativ av länsstyrelsernas jämställdhetsexperter.</P>
<P class="p198 ft2">De olika exemplen är ett axplock från alla de områden som det finns samarbete inom. I bilaga 5 återfinns en lista över olika områden där länsstyrelserna och ett <NOBR>30-tal</NOBR> sektorsmyndigheter delar frågor. Uppgifterna har hämtats från svaren på utredningens enkät, vilken har besvarats av de sektorsmyndigheter som återfinns i tabell 3.1.</P>
<P class="p199 ft2">Samarbetet mellan länsstyrelserna och sektorsmyndigheterna kan alltså baseras på olika grunder. Vanligast förekommande är författningsmässig grund. I författningarna förekommer ofta två typer av skrivningar kring ansvarsfördelningen. Den ena typen handlar om att ansvaret regleras genom att sektorsmyndigheten har ansvar för uppgift/område A medan länsstyrelserna ansvarar för område/uppgift B. Ett exempel kan hämtas från ansvarsfördelningen mellan Fiskeriverket och länsstyrelserna. Ansvarsfördelningen finns reglerad i Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Här framgår bl.a. att Fiskeriverket meddelar föreskrifter om vilken hänsyn som vid fiske skall tas till naturvårdens intresse. Fiskeriverket meddelar föreskrifter om märkning av redskap som används vid fiske och om märkning av fisksump. Länsstyrelsen lämnar tillstånd för att sätta ut fisk eller</P>
<P class="p200 ft7">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ansvarsförhållanden och samarbetsparter</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">flytta fisk från ett vattenområde till ett annat eller för att anlägga och driva en fiskeodling.</P>
<P class="p50 ft2">Den andra typen av skrivning om ansvarsfördelningen handlar om på vilken nivå som ansvaret gäller, nationell eller regional. Exempel finns att hämta från räddningstjänstområdet. Regleringen av tillsynsansvaret mellan Statens Räddningsverk och länsstyrelserna finns reglerad i räddningstjänstlagstiftningen och Sevesolagen. Där anges att Statens Räddningsverk utövar den centrala tillsynen och att länsstyrelsen utövar tillsynen inom länet.</P>
<P class="p49 ft2">Samarbetet mellan länsstyrelserna och sektorsmyndigheterna kan också utgå från regleringsbrev och andra regeringsbeslut.</P>
<P class="p50 ft2">Länsstyrelsernas samarbete med några av sektorsmyndigheterna vilar endast eller huvudsakligen på frivillig grund. Så är fallet i samarbetet mellan t.ex. länsstyrelserna och Jämställdhetsombudsmannen respektive Institutet för tillväxtpolitiska studier.</P>
<P class="p50 ft2">I flertalet fall är samarbetet dock styrt av en kombination av författningsmässig reglering och frivillighet. Frivilligheten handlar oftast om gemensamma projekt av olika slag och medverkan vid olika möten. Det är inte heller ovanligt att det frivilliga samarbetet har sitt ursprung i ett initiativ från någon enskild medarbetare.</P>
<P class="p49 ft2">Utredningens enkätresultat visar att omfattningen av kontakterna mellan länsstyrelserna och de olika sektorsmyndigheterna skiljer sig åt, dels beroende på ansvarsfördelningen, dels beroende på sakfrågornas omfattning och karaktär. Så gott som samtliga sektorsmyndigheter har dock uppgett att de har kontakter med länsstyrelserna flera gånger per år. Kontakterna sker i huvudsak med samtliga länsstyrelser och de sker både på lednings- och handläggarnivå, med betoning på det senare. Kontakterna har också genom åren utformats på olika sätt, bl.a. beroende på uppkomna problem och krav på effektiva lösningar. Ibland är det fråga om ett nära samarbete med frekventa kontakter, gemensamma arbetsgrupper (och i vissa fall också gemensamma projekt) och/eller gemensamma arbetsuppgifter (t.ex. gemensamma tillsynsinsatser). Vanligast är att kontakterna handlar om informationsutbyte eller samråd.</P>
<P class="p201 ft7">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<P class="p0 ft13">4 Ekonomisk styrning</P>
<P class="p202 ft2">I detta kapitel görs en generell genomgång av den ekonomiska styrningen och dess beståndsdelar. I avsnitt 4.2 beskrivs budgetprocessen i staten översiktligt. Den ekonomiska styrningen består av två delar, resultatstyrning respektive finansiell styrning, vilka beskrivs närmare i avsnitt 4.3 respektive 4.4. I avsnitt 4.5 sammanfattas det pågående utvecklingsarbetet på området.</P>
<P class="p203 ft14"><SPAN class="ft14">4.1</SPAN><SPAN class="ft20">Begreppet ekonomisk styrning</SPAN></P>
<P class="p180 ft2">Ekonomisk styrning är sedan ett antal år det begrepp som används inom statsförvaltningen som ett samlingsbegrepp för den finansiella styrningen (dvs. att styra resurser) och resultatstyrningen (dvs. att styra mot resultat via mål). Utredningen har utgått från det som har sagts bl.a. i budgetpropositionerna för åren 2003 och 2004 om att</P>
<P class="p204 ft21">den ekonomiska styrningen syftar till att skapa förutsättningar för god kontroll av statens finanser, en resursfördelning i enlighet med politiska prioriteringar samt hög produktivitet och effektivitet i användandet av de resurser som staten förfogar över (budgetpropositionerna 2002/2003:1, vol. 2 och 2003/2004:1, vol. 2).</P>
<P class="p205 ft2">I det följande ges en närmare beskrivning av den ekonomiska styrningens olika delar och det pågående utvecklingsarbetet i dessa delar. För att underlätta för läsaren börjar utredningen med den statliga budgetprocessen.</P>
<P class="p203 ft14"><SPAN class="ft14">4.2</SPAN><SPAN class="ft20">Den statliga budgetprocessen i korthet</SPAN></P>
<P class="p206 ft2">Till stora delar är den ekonomiska styrningen en del av den statliga budgetprocessen. I beskrivningen av den ekonomiska styrningens komponenter bör därför även budgetprocessens olika delar beröras.</P>
<P class="p207 ft7">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft2">I tabell 4.1 ges en beskrivning av centrala dokument och händelser i budgetprocessen under ett budgetår.</P>
<P class="p208 ft2">Tabell 4.1. Centrala dokument och händelser i budgetprocessen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr8 td38"><SPAN class="p18 ft40">Budgetår</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td40"><SPAN class="p9 ft40">Myndigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td42"><SPAN class="p18 ft40">Regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td43"><SPAN class="p15 ft40">Riksdagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td44"><SPAN class="p18 ft39">januari</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td45"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td46"><SPAN class="p9 ft39">15/1 underlag för</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td47"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft39">Prognosarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td51"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p9 ft8">fördjupad prövning</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td53"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td54"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td55"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td51"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p9 ft38">lämnas till regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td53"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td54"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td55"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td56"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td57"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td58"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td59"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td60"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td61"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td62"><SPAN class="p18 ft40">februari</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td63"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td64"><SPAN class="p9 ft38">22/2 årsredovisningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td65"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td66"><SPAN class="p18 ft22">Beredning av ekonomisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td67"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td64"><SPAN class="p9 ft38">lämnas till regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft8">vårproposition; utgifts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td62"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td63"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td64"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td65"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft34">ramar och ekonomisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td67"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td69"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td70"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p18 ft40">politik</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td73"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td44"><SPAN class="p18 ft39">mars</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td45"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td46"><SPAN class="p9 ft38">1/3 budgetunderlaget</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td47"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft38">Regeringsöverläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td51"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p9 ft38">lämnas till regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td53"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td54"><SPAN class="p18 ft38">om den ekonomiska poli-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td55"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td51"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td53"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td54"><SPAN class="p18 ft38">tiken och budgetpolitiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td55"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td56"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td57"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td58"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td59"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td60"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td61"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td62"><SPAN class="p18 ft40">april</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td63"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td64"><SPAN class="p9 ft39">6/4 beräknings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td65"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td66"><SPAN class="p18 ft22">Den ekonomiska vårpro-</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td67"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td62"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td63"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p9 ft40">underlaget</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p18 ft8">positionen lämnas till</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td67"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td62"><SPAN class="p9 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td63"><SPAN class="p9 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td70"><SPAN class="p9 ft38">lämnas till regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td65"><SPAN class="p9 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td66"><SPAN class="p18 ft48">riksdagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td67"><SPAN class="p9 ft47"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td68"><SPAN class="p9 ft49"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td69"><SPAN class="p9 ft49"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p9 ft49"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft49"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td73"><SPAN class="p9 ft49"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td44"><SPAN class="p18 ft40">maj</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td45"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td46"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td47"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft22">Budgetarbetet fortsätter;</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p15 ft40">Beredning av den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td50"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td51"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td52"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p18 ft34">utgiftsområden fördelas</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td55"><SPAN class="p15 ft34">ekonomiska vårpro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td51"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td53"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td54"><SPAN class="p18 ft40">på anslagsnivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td55"><SPAN class="p15 ft40">positionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td56"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td58"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td59"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td60"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td61"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p18 ft39">juni</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td64"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td66"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p15 ft34">Beslut om den eko-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td64"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td66"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p15 ft8">nomiska vårpropo-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td69"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td70"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td73"><SPAN class="p15 ft40">sitionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td44"><SPAN class="p18 ft40">juli</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td45"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td46"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td47"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td56"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td58"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td59"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td60"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td61"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p18 ft39">augusti</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td64"><SPAN class="p9 ft34">15/8 delårsrapport</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft22">Budgetarbetet fortsätter</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td69"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td70"><SPAN class="p9 ft38">lämnas till regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td73"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td44"><SPAN class="p18 ft39">september</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td45"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td46"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td47"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft39">Budgetpropositionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td51"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td53"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td54"><SPAN class="p18 ft40">lämnas till riksdagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td55"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td56"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td58"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td59"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td60"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td61"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p18 ft39">oktober</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td64"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft22">Beredning av reglerings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p15 ft39">Beredning av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td69"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td70"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p18 ft40">brev</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td73"><SPAN class="p15 ft22">budgetpropositionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td44"><SPAN class="p18 ft39">november</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td45"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td46"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td47"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft22">Beredning av reglerings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p15 ft34">Beslut om utgiftstak,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td51"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td53"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td54"><SPAN class="p18 ft40">brev fortsätter</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td55"><SPAN class="p15 ft40">ramar för utgifts-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td51"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td53"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td54"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td55"><SPAN class="p15 ft40">områden och om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td50"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td51"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td52"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td55"><SPAN class="p15 ft34">statens inkomster</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td56"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td58"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td59"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td60"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td61"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td62"><SPAN class="p18 ft40">december</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td63"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td64"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td65"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td66"><SPAN class="p18 ft38">Beslut om regleringsbrev</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td67"><SPAN class="p15 ft8">Beslut om anslag i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td69"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td70"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p18 ft39">till myndigheterna</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td73"><SPAN class="p15 ft39">statsbudgeten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td74"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td75"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td76"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td77"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td78"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td79"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft2">I den statliga budgetprocessen är de viktigaste dokumenten mellan regeringen och riksdagen de två propositionerna som handlar om</P>
<P class="p133 ft7">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td0"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p9 ft22">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">Sveriges ekonomiska politik och budgetpolitik; den ekonomiska vårpropositionen (lämnas i april) och budgetpropositionen (lämnas i september). Dessa anger förslag på ramar för utgiftsområden, utgiftstak för statens budget samt förslag på statens inkomster. När riksdagen har beslutat om detta kan regeringen i sin tur gå vidare och besluta om hur dessa ekonomiska förslag skall brytas ned till olika typer av verksamheter och därtill ange vilka mål och krav som regeringen ställer på verksamheten.</P>
<P class="p79 ft2">Två av de viktigaste dokumenten mellan regeringen och myndigheterna är regleringsbrevet och årsredovisningen. Ungefär samtidigt under budgetåret, i februari respektive mars, lämnas årsredovisningen för föregående budgetår samt budgetunderlag för de tre kommande budgetåren till regeringen. Årsredovisningen innehåller en resultatredovisning i vilken myndigheten skall redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de mål och i enlighet med de krav på återrapportering som regeringen har angett i regleringsbrevet eller annat beslut. Därtill innehåller årsredovisningen också resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och finansieringsanalys. Budgetunderlaget skall innehålla myndighetens eget förslag till finansiering av verksamheten under de tre kommande budgetåren.</P>
<P class="p210 ft2">Övriga dokument som myndigheten lämnar till regeringen inom ramen för budgetprocessen är underlag för fördjupad prövning (som endast lämnas efter särskilt beslut av regeringen), beräkningsunderlag samt delårsrapporten. Underlag för fördjupad prövning skall innehålla resultatanalys, resursanalys och en omvärldsanalys. Detta underlag är därmed tänkt att ligga till grund för en mer fördjupad prövning av hela eller någon del av myndighetens verksamhet. Beräkningsunderlaget skall bl.a. innehålla beräkningar av anslag, intäkter och kostnader för de tre närmaste åren. Delårsrapporten är en ekonomisk avrapportering och innehåller resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning för de första sex månaderna av innevarande budgetår.</P>
<P class="p211 ft2">Regleringsbrevet beslutas av regeringen och når myndigheten i december, efter det att riksdagen beslutat om statsbudgeten. Regleringsbrevet innehåller mål för verksamheten och krav på återrapportering, verksamhetens finansiering samt särskilda villkor för hur tilldelade resurser får utnyttjas. En närmare beskrivning av detta dokument görs under avsnitt 4.3.</P>
<P class="p2 ft2">En annan viktig del i budgetprocessen är mål- och resultatdialogen. Denna dialog har två syften. Den skall för det första bidra</P>
<P class="p207 ft7">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">till att följa upp myndigheternas verksamhet för det gångna året och utifrån denna kunskap diskutera verksamheten i ett framåtriktat perspektiv. Denna verksamhetsdiskussion skall innehålla återkoppling och avstämning av verksamhetens mål, resultat och effekter, myndighetens kompetensförsörjning, jämställdhet, kvalitetsarbete, organisation m.m. Regeringens styrning av myndigheten kan också diskuteras och eventuellt preciseras här.</P>
<P class="p49 ft2">Dialogens andra syfte är att ge varje myndighetschef möjlighet till ett personligt planeringssamtal med sin minister/statssekreterare för att få en återkoppling på sitt arbete och sitt ledarskap samt för att diskutera utvecklingsinsatser för myndighetschefen.</P>
<P class="p49 ft2">Eftersom dialogen till stor del bygger på föregående års resultat bör dialogen ligga i nära anslutning till tiden då årsredovisningarna har inkommit till regeringen (se cirkulär nr Fi 2003:1). Vanligtvis planeras mål- och resultatdialogerna in någon gång under mars juni varje år. På tjänstemannanivån förbereds promemorior med innehåll från olika budgetdokument (bl.a. årsredovisningen) och andra källor inför dialogen. Tjänstemän deltar sedan tillsammans med ministern eller statssekreteraren under den första delen av mål- och resultatdialogen, dvs. verksamhetsdelen.</P>
<P class="p184 ft14"><SPAN class="ft14">4.3</SPAN><SPAN class="ft20">Resultatstyrningens olika komponenter</SPAN></P>
<P class="p48 ft2">Resultatstyrning är ett styrsystem som handlar om att styra mot resultat genom att sätta upp mål och sedan följa upp eller utvärdera resultatet. Tanken med resultatstyrning är att den organisation som skall uppfylla målet, eller skall bidra till målets uppfyllelse i större eller mindre omfattning, själv skall få bestämma vilka medel som skall användas för att uppnå målet. Resultatinformationen som tas fram genom uppföljnings- och utvärderingsinsatser är sedan tänkt att användas som ett underlag för kommande arbete med planering och prioriteringar.</P>
<P class="p58 ft2">Mål och krav på resultatinformation kan ställas på olika sätt, t.ex. i särskilda regeringsbeslut. I regeringens styrning av myndigheterna kommer en stor del av resultatstyrningen till uttryck i de mål och återrapporteringskrav som finns i det årliga regleringsbrevet till myndigheten. I myndighetsinstruktionen anges myndighetens stadigvarande mål, uppgifter och syfte med verksamheten.</P>
<P class="p212 ft7">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td0"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p9 ft22">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft2">Regleringsbrevet</P>
<P class="p214 ft2">Regleringsbrevet är regeringens viktigaste instrument för att operativt styra myndigheternas verksamhet i syfte att verkställa regeringens politik. Brevet innehåller två huvuddelar, en verksamhetsdel och en finansieringsdel.</P>
<P class="p2 ft2">I verksamhetsdelen anges verksamhetens mål och återrapporteringskrav. I denna del ges myndigheten också särskilda uppdrag som i regel skall avrapporteras under året. Verksamhetsdelen innehåller dels mål som gäller på lång sikt, dels mål som anges för en specifik del av verksamheten och för en viss tid. Till målen fogas vanligtvis återrapporteringskrav.</P>
<P class="p2 ft2">Regleringsbrevets verksamhetsdel speglar en hierarkisk verksamhetsstruktur med olika nivåer för målen och återrapporteringsstrukturen. Politikområdet är den mest aggregerade nivån och här bidrar oftast flera myndigheter till ett och samma långsiktiga mål. Verksamhetsområdet är ett uttryck för hur regeringen anser att myndighetens verksamhet bör styras och följas upp i dess olika delar. Här kan målet vara både kort- och långsiktigt, men verksamhetsområdet bör i sig vara stabilt från år till år. Liksom för politikområdet kan det även för ett verksamhetsområde vara fler än en myndighet som bidrar till dess mål.</P>
<P class="p79 ft2">Den nedersta nivån i denna verksamhetsstruktur är verksamhetsgrenen. Den kan röra en specifik del av myndighetens verksamhet och förändras oftare mellan åren än de övriga nivåerna. Regeringen kan genom att ändra mål och återrapporteringskrav eller genom att göra förändringar i verksamhetsstrukturen lägga tyngdpunkten i sin styrning på olika delar av myndighetens verksamhet.</P>
<P class="p2 ft2">Regleringsbrevets andra del är finansieringsdelen som anger de ekonomiska förutsättningarna för myndighetens verksamhet. I avsnitt 4.4. redogörs närmare för den finansiella styrningen.</P>
<P class="p3 ft2">Ibland kan det finnas en tredje del i regleringsbrevet. Denna del rör eventuella undantag från ekonomiadministrativa regler. Det kan t.ex. röra sig om undantag från att lämna delårsrapport till regeringen.</P>
<P class="p215 ft2">En närmare beskrivning av länsstyrelsernas regleringsbrev görs i kapitel 5.</P>
<P class="p216 ft7">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft2">Myndighetsinstruktionen</P>
<P class="p217 ft2">En myndighet har också en egen instruktion. Myndighetsinstruktionen är en förordning som definierar myndighetens arbetsuppgifter och det ansvarsområde som den har att bevaka, utveckla eller på annat sätt hantera. I instruktionen anges också eventuella undantag som myndigheten skall göra från verksförordningens allmänna bestämmelser.</P>
<P class="p49 ft2">Till skillnad från regleringsbrevet är instruktionen tänkt att vara stabil över tiden och den är därför normalt inte något som ändras årligen.</P>
<P class="p218 ft2">Andra regeringsbeslut</P>
<P class="p217 ft17">Regleringsbrevet är inte den enda möjligheten för regeringen att ge myndigheterna uppdrag. Regeringen kan när som helst under året ge en myndighet ett uppdrag genom ett särskilt regeringsbeslut.</P>
<P class="p219 ft2">Årsredovisningen</P>
<P class="p217 ft2">Årsredovisningens syfte är att ge regeringen underlag för bl.a. uppföljning och prövning av myndighetens verksamhet. Den utgör en bas för Regeringskansliets styrning av myndigheterna. Redovisningarna är ett av underlagen inför mål- och resultatdialogen samt vid utformningen av budgetproposition och regleringsbrev. Tonvikten i användningen av årsredovisningen ligger på kontroll och uppföljning.</P>
<P class="p69 ft2">Årsredovisningen ska lämnas från myndigheten till regeringen den 22 februari året efter det aktuella räkenskapsåret. Tillsammans med delårsrapporten och budgetunderlaget skall årsredovisningen avse all den verksamhet som myndigheten ansvarar för, oavsett hur verksamheten finansieras eller i vilken form verksamheten bedrivs.</P>
<P class="p220 ft14"><SPAN class="ft14">4.4</SPAN><SPAN class="ft20">Den finansiella styrningens olika komponenter</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">En statlig myndighets verksamhet kan finansieras på olika sätt. Beroende på finansiering finns olika regler som innebär såväl begränsningar som möjligheter. De huvudsakliga finansieringssätten för myndighetens verksamhet är anslag, avgifter eller bidrag.</P>
<P class="p78 ft7">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td0"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p9 ft22">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft2">De viktigaste dokumenten för regeringens finansiella styrning av myndigheterna är regleringsbrevet, årsredovisningen och budgetunderlaget.</P>
<P class="p3 ft2">I regleringsbrevets finansiella del framgår vilka inkomstkällor myndigheten har samt dispositionsrätt för olika anslag och i förekommande fall, delar av anslag. Villkor och budget för verksamhet som finansieras av avgifter och bidrag framgår också, liksom myndighetens möjligheter till anslagssparande, krediter och låneramar samt övriga villkor för hur tilldelade medel får användas.</P>
<P class="p66 ft2">I årsredovisningens finansiella del redovisar myndigheten verksamhetens resultat, kostnader och intäkter. I årsredovisningen skall resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och sammanställning av väsentliga uppgifter ingå.</P>
<P class="p3 ft2">I budgetunderlaget redogörs för myndighetens eget förslag till finansiering under de kommande tre budgetåren.</P>
<P class="p7 ft2">Anslag</P>
<P class="p120 ft2">Det vanligaste sättet att finansiera en myndighet är genom anslag på statsbudgeten. I dag används tre typer av anslag i statens budget nämligen ramanslag, reservationsanslag och obetecknat anslag. De olika anslagstyperna har skilda egenskaper när det gäller rätt att överskrida det anvisade beloppet och att använda outnyttjade medel ett senare budgetår.</P>
<P class="p66 ft2">Regeringens möjligheter att disponera statens medel ges av riksdagen. Regeringen tilldelar i sin tur myndigheterna olika rättigheter att disponera medel. Detta regleras delvis i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (nedan kallad budgetlagen) och i anslagsförordningen (1996:1189). Andra delar har genom åren kommit att bli mer av etablerad praxis, t.ex. genom uttalanden som gjorts av riksdagen och regeringen.</P>
<P class="p66 ft2">Ramanslag (ofta benämnt förvaltningsanslag) får tillfälligt överskridas genom att en anslagskredit utnyttjas och därmed minskar följande budgetårs anslag med motsvarande belopp. Regeringen har enligt budgetlagen rätt att utnyttja en anslagskredit motsvarande högst tio procent av anvisat anslag. När regeringen tilldelar anslagen till myndigheterna brukar regeringen genom beslut i regleringsbrev vanligtvis begränsa myndigheternas rätt att utnyttja anslagskrediten till tre eller fem procent av tilldelade anslag. Inför</P>
<P class="p222 ft7">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">budgetåret 2003 beslutade regeringen att begränsa anslagskrediten för samtliga ramanslag till högst 1,5 procent.</P>
<P class="p50 ft2">De medel som lämnats outnyttjade på ett ramanslag får användas följande budgetår. Regeringen har dock infört en begränsning för myndigheternas möjlighet till anslagssparande (13 § anslagsförordningen) så att det endast får disponeras under två budgetår efter det att ramanslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Därtill har regeringen infört den s.k. treprocentsregeln (11 12 §§ samma förordning) som innebär att myndigheten får disponera överfört anslagssparande som överstiger tre procent av anslaget först efter särskilt beslut av regeringen.</P>
<P class="p49 ft2">Ett reservationsanslag får däremot inte överskridas, men outnyttjade medel får användas följande budgetår, den s.k. reservationen. Regeringen har rätt att disponera outnyttjade medel på ett reservationsanslag under längst tre år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. För en myndighet gäller högst två år.</P>
<P class="p49 ft2">Ett obetecknat anslag får inte överskridas och outnyttjade medel får inte heller användas följande budgetår.</P>
<P class="p50 ft2">Antalet anslag som är av typen ramanslag har ökat under de senaste åren, dvs. ramanslagets tillämpningsområde har ökat i omfattning (se Ds 2003:49 En statsbudget enligt nya principer m.m. – konsekvenser för budgetlagen). Före år 1997 användes ramanslaget främst för att finansiera myndigheternas förvaltningskostnader (därav begreppet förvaltningsanslag), utgifterna för det militära försvaret samt investeringar i vägar och järnvägar. Numera är 91 procent av anslagen ramanslag, vilket motsvarar 94 procent av statsbudgeten (2003 års siffror).</P>
<P class="p58 ft2">Den obetecknade anslagsformen används ofta då det redan vid anslagets beviljande står klart hur stort beloppet är som kommer att betalas ut. Det gäller oftast statliga bidrag till olika organisationer och verksamheter. Det saknas dock en konsekvent användning av den obetecknade anslagsformen eftersom ramanslaget har kommit att användas i mycket högre utsträckning än tidigare.</P>
<P class="p47 ft2">Avgifter och bidrag</P>
<P class="p111 ft2">En myndighet kan också finansieras via avgifter och bidrag. Det finns olika typer av bidrag. Till bidragsfinansierad verksamhet räknas utbetalningar från en myndighet till en annan av medel som</P>
<P class="p223 ft7">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td0"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p9 ft22">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">finansieras via anslag samt donationer och andra bidrag från ickestatliga givare.</P>
<P class="p3 ft2">Utbetalning av bidrag från en myndighet till en annan myndighet (s.k. inomstatliga bidrag) har ökat kraftigt fr.o.m. år 2003. Förklaringen till detta är att vissa förändringar genomfördes i samband med regleringsbrevsarbetet för budgetåret 2003. Förändringarna har i praktiken tagit bort möjligheten för regeringen att låta en myndighet fördela dispositionsrätten till ett anslag till en annan myndighet.</P>
<P class="p199 ft2">För Regeringskansliets arbete med regleringsbrev och andra styrdokument för år 2004 finns rekommendationer som rör bidragshantering mellan myndigheter. Bl.a. rekommenderas för inomstatliga bidrag att regleringsbrevet bör ta upp t.ex. hur bidragen skall betalas ut (via icke räntebärande konton) och att utbetalningen bör ske i förväg ”i nära anslutning till den slutliga användningen” (Handledning för arbete med regleringsbrev och andra styrdokument för 2004, s. 35).</P>
<P class="p74 ft2">En myndighet kan också bedriva verksamhet som är avgiftsbelagd. Det kan handla om verksamhet som finansieras med offentligrättsliga avgifter eller uppdragsverksamhet.</P>
<P class="p3 ft2">En offentligrättslig avgift har tre kännetecken. För det första innebär avgiften ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden, vilket betyder att avgiften nästan uteslutande tas ut av företag eller hushåll. För det andra är det riksdagen som fattar beslut om att avgiften skall införas. Det är också riksdagen som har rätt att bestämma avgiftens storlek, men denna rätt har i regel delegerats till regeringen. För det tredje regleras verksamheten i lag och förordning, dvs. det är bestämt i en författning att myndigheten har ensamrätt på att inom landet bedriva den avgiftsbelagda verksamheten.</P>
<P class="p74 ft2">För frivilligt efterfrågade varor och tjänster som tas ut i uppdragsverksamhet får regeringen bestämma om verksamheten skall vara avgiftsbelagd. Regeringen har i regel delegerat till myndigheten att besluta om avgiftens storlek. Avgiftsintäkter som debiteras mellan myndigheter klassificeras som uppdragsverksamhet, oavsett om de är frivilliga eller inte.</P>
<P class="p2 ft2">Uppdragsverksamheten har i huvudsak tre kännetecken. För det första är det regeringen som har rätt att besluta om att avgiften skall införas och dessutom om avgiftens storlek. I regel har regeringen dock delegerat rätten till myndigheten. För det andra är varorna och tjänsterna frivilligt efterfrågade. För det tredje kan det</P>
<P class="p224 ft7">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">finnas mer än en producent av produkten. Producenten kan således vara faktiskt eller potentiellt konkurrensutsatt.</P>
<P class="p50 ft2">För att en myndighet skall kunna ta ut avgifter för en verksamhet krävs ett bemyndigande av regeringen, vilket vanligtvis ges i myndighetens instruktion eller i regleringsbrevet. Även för beslut om avgiftens storlek krävs ett bemyndigande av regeringen. Enligt avgiftsförordningen (1992:191) skall myndigheten varje år samråda med Ekonomistyrningsverket (ESV) om de avgifter som myndigheten tar ut.</P>
<P class="p49 ft2">För verksamheten skall det finnas ekonomiska mål. Regeringen har bestämt att full kostnadstäckning generellt skall gälla för sådan verksamhet. Om annan täckningsgrad (mer eller mindre) skall gälla måste regeringen särskilt besluta om detta. Det ekonomiska målet full kostnadstäckning innebär att avgiftssättningen skall motsvara den långsiktiga självkostnaden. Det innebär t.ex. att myndigheten skall ta hänsyn till tidigare uppkomna över- eller underskott i verksamheten.</P>
<P class="p69 ft2">Myndigheten disponerar avgiftsintäkterna om det rör sig om s.k. uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter däremot skall som huvudregel levereras till statsbudgeten på olika inkomsttitlar. Sådan verksamhet är ur myndighetens perspektiv att betrakta som anslagsfinansierad eftersom myndigheten täcker sina förvaltningskostnader för verksamheten med anslag. Myndigheten levererar in inkomsterna till statsbudgeten och får således inte behålla dem.</P>
<P class="p225 ft2">Huvudregeln för offentligrättsliga avgifter bör tillämpas</P>
<P class="p194 ft17"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft16">när den avgiftsbelagda verksamheten huvudsakligen syftar till att garantera den av statsmakterna beslutade omfattningen och ambitionsnivån,</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">när det är ett svagt samband mellan avgiftens storlek och kostnaden för den enskilda prestationen,</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">när avgiften är satt utifrån en genomsnittligt beräknad kostnad för ett antal berörda myndigheter. Avgift för prövning av ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning är ett exempel.</SPAN></P>
<P class="p226 ft2">Undantag kan göras när särskilda skäl talar för detta, t.ex. i de fall verksamhetsvolymen är svår att bedöma på förhand.</P>
<P class="p227 ft7">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td0"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p9 ft22">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft2">Andra undantag kan vara</P>
<P class="p229 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">att verksamheten är efterfrågestyrd på så sätt att avnämarna är beroende av att myndighetens resurser är anpassade till efterfrågan, t.ex. att en besvärande kösituation skulle kunna uppstå,</SPAN></P>
<P class="p34 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">att myndigheten bedriver integrerad verksamhet i form av offentligrättslig avgiftsbelagd verksamhet och uppdragsverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p120 ft2">Det är riksdagen som beslutar om att en myndighet får disponera offentligrättsliga avgifter.</P>
<P class="p7 ft2">Räntekonto med kredit</P>
<P class="p205 ft2">Ytterligare en del av den finansiella styrningen rör villkoren och reglerna för myndigheternas likviditetsförsörjning.</P>
<P class="p3 ft2">En myndighet har normalt tillgång till ett räntekonto i Riksgäldskontoret. Räntekontot skall användas för de medel som myndigheten disponerar i den egna verksamheten, t.ex. förvaltningsanslaget. Medel från sakanslag skall normalt inte föras till räntekontot. Bestämmelser om räntekonto finns i kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).</P>
<P class="p2 ft2">Om likvida medel saknas på kontot kan myndigheten ta krediten i anspråk. Kreditutrymmets storlek är normalt tio procent av summan av räntebelagda anslag plus eventuella avgifts- och bidragsintäkter som myndigheten disponerar. Endast om särskilda skäl föreligger får räntekontokrediten överstiga tio procent.</P>
<P class="p54 ft2">Transfereringar</P>
<P class="p214 ft2">Transfereringar i sig har inte syftet att finansiellt styra den myndighet som har till uppgift att pröva ansökningar och betala ut medel. Däremot kan finansieringen av myndighetens kostnader för administration etc. sägas ingå i den finansiella styrningen. Utredningen väljer att kort beröra transfereringar eftersom de i sammanhanget är relativt omfattande för länsstyrelsernas del.</P>
<P class="p66 ft2">En transferering innebär att en statlig myndighet, i form av bidragsutbetalning, förmedlar pengar från statsbudgeten till annan mottagare. Bidragen kännetecknas av att den eller de myndigheter som är engagerade i transfereringsverksamheten inte erhåller någon</P>
<P class="p200 ft7">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">egentlig motprestation från bidragsmottagaren. Bidragsmottagaren återfinns i regel utanför staten men även en myndighet kan vara bidragsmottagare eftersom myndigheter kan ha olika roller i transfereringsprocessen.</P>
<P class="p50 ft2">I det enklaste fallet betalar myndigheten ut bidrag till en slutlig bidragsmottagare och finansierar detta från statsbudgeten. I andra fall finansieras den bidragsbetalande myndighetens utbetalningar till slutlig mottagare av en annan myndighet. Myndigheten utför vanligen också administrativa uppgifter i anslutning till bidragsutbetalningen, t.ex. prioritering mellan bidragssökande.</P>
<P class="p49 ft2">Det kan även förekomma att en myndighet beslutar om bidragsutbetalning till slutlig mottagare trots att bidragen redovisas och utbetalas av en annan myndighet. Exempelvis fattar länsstyrelserna beslut om vissa av Statens Jordbruksverks <NOBR>EU-bidrag</NOBR> trots att det är verket som hanterar redovisning och utbetalning av bidragen.</P>
<P class="p184 ft14"><SPAN class="ft14">4.5</SPAN><SPAN class="ft20">Pågående utvecklingsarbete</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">De senaste årens utvecklingsarbete avseende den ekonomiska styrningen har fokuserats på riksdagens och regeringens informationsbehov inom ramen för budgetprocessen. De olika styr- och budgetdokumenten har vidareutvecklats på alla nivåer inom statsförvaltningen. En strävan har varit att förbättra kvaliteten i den information som tas fram, såväl resultatinformation som finansiell information. I departementspromemorian Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (Ds 2000:63) togs flera utvecklingsbehov upp. Bl.a. nämndes att resultatstyrning och finansiell styrning bättre måste kopplas samman, att mål och samband mellan olika mål på olika nivåer måste tydliggöras samt att helhetsperspektiv och genomskådligheten i beslutsunderlaget måste öka. I promemorian nämndes också att stöd i form av informationssystem och analysverktyg var otillräckligt.</P>
<P class="p230 ft2">Riksdagen uttalade sig hösten 2002 (bet. 2002/03:FiU2) om vikten av att mål- och resultatbedömningar tillsammans med budgetförslag integreras i samtliga utgifts- och politikområden. För vissa områden har regeringen också lämnat resultatskrivelser till riksdagen. Ett utvecklingsarbete pågår kring hur en resultatskrivelse kan utformas.</P>
<P class="p231 ft7">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td0"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p9 ft22">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft2">Ett omfattande utvecklingsarbete har inriktats på att bygga upp ett internetbaserat budgeterings- och rapporteringssystem, kallat Hermes. Detta system har varit igång sedan våren 2002 och fungerar som ett gemensamt system i budgetprocessen, både för myndigheter och tjänstemän inom Regeringskansliet. För Regeringskansliet utgör systemet dessutom stöd i prognosarbete och budgetberäkningar. Sedan hösten 2003 har också en del av systemet konstruerats för att hantera regleringsbrev, s.k. elektroniska regleringsbrev, där ursprungligt regeringsbeslut samt aktuella ändringsbeslut framgår.</P>
<P class="p74 ft2">Vid årsskiftet 2003/2004 publicerades departementspromemorian En statsbudget enligt nya principer m.m. konsekvenser för budgetlagen (Ds 2003:49). Promemorian behandlar författningsmässiga konsekvenser av en övergång till en statsbudget som baseras på bokföringsmässiga grunder. Den föreslår ändringar i budgetlagen samt riktlinjer för fortsatt utvecklingsarbete kring normering och principer för redovisning i staten. Syftet med förändringarna är bl.a. att åstadkomma förutsättningar för att kunna ge en heltäckande bild av den statliga verksamheten.</P>
<P class="p232 ft2">Promemorian är för närvarande föremål för en remissbehandling.</P>
<P class="p233 ft7">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<P class="p234 ft13"><SPAN class="ft13">5</SPAN><SPAN class="ft37">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p235 ft2">I detta kapitel ges en närmare beskrivning av den nuvarande ekonomiska styrningen av länsstyrelserna. I avsnitt 5.1. redogörs för länsstyrelsernas finansiering. I avsnitt 5.2 illustreras bl.a. olikheter i länsstyrelsernas kostnadsbilder och i avsnitt 5.3. beskrivs centrala dokument i styrningen och återrapporteringen av länsstyrelserna och dess verksamhet. Länsstyrelsernas förvaltningsanslag är en del av denna ekonomiska styrning, men utredningen har – mot bakgrund av direktivens skrivningar – valt att behandla detta anslag särskilt (se kapitel 6).</P>
<P class="p203 ft14"><SPAN class="ft14">5.1</SPAN><SPAN class="ft20">Finansieringen</SPAN></P>
<P class="p32 ft2">Länsstyrelsernas verksamhet finansieras på många olika sätt. Huvuddelen av verksamheten finansieras genom förvaltningsanslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. Förvaltningsanslaget står dock endast för drygt två tredjedelar (63,8 procent) av finansieringen av länsstyrelsernas totala verksamhet (baserat på länsstyrelsernas årsredovisningar för år 2002). Den resterande tredjedelen är finansiering genom andra anslag, bidrag, avgifter och finansiella intäkter. Sammanlagt har 26 olika anslag bidragit till att finansiera länsstyrelsernas verksamhet under år 2002 (källa: PM Finansdepartementet <NOBR>2003-05-15).</NOBR> Sedan år 1997 har förvaltningsanslagets andel av länsstyrelsernas totala finansiering minskat med 5 procent samtidigt som bidragsfinansieringen ökat med lika mycket. Bidragsfinansieringen kan bl.a. förklaras med Sveriges inträde i Europeiska unionen och de <NOBR>EU-bidrag</NOBR> som därmed har kommit Sverige till del. Den totala finansieringsbilden för länsstyrelserna år 2002 framgår av figur 5.1.</P>
<P class="p236 ft7">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31455x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft2">Figur 5.1. Länsstyrelsernas totala intäkter år 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p238 ft35">Finansiella intäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td81"><SPAN class="p239 ft51">0,7%</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td82"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td81"><SPAN class="p240 ft35">Intäkter från bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td82"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td81"><SPAN class="p241 ft51">22,8%</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td82"><SPAN class="p242 ft35">Intäkter från</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td81"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td82"><SPAN class="p242 ft35">ramanslaget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td81"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td82"><SPAN class="p243 ft35">63,8%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft52">Intäkter från avgifter 6,0%</P>
<P class="p245 ft38">Intäkter från övriga anslag 6,7%</P>
<P class="p108 ft8">Källa: Regeringskansliets sammanställning av länsstyrelsernas årsredovisningar för år 2002.</P>
<P class="p246 ft2">De totala intäkterna under år 2002 uppgick till 3 070 miljoner kronor. Intäkter av anslag är länsstyrelsernas största finansieringskälla med länsstyrelsernas förvaltningsanslag som det dominerande intäktsslaget. Den bidragsfinansierade verksamheten, som uppgick till 699 miljoner kronor, motsvarade 23 procent av intäkterna. Intäkter från bidrag består till stor del av bidrag från andra myndigheter. Cirka 5 procent av bidragen kommer från EU. Syftet med medlen skiljer sig oftast inte åt, oavsett om finansieringssättet är intäkter från bidrag eller anslag som direkt tilldelats länsstyrelsen.</P>
<P class="p169 ft2">De totala kostnaderna för länsstyrelsernas verksamhet samma år uppgick till 3 085 miljoner kronor. Sedan flera år tillbaka har fördelningen av länsstyrelsernas kostnader hållit sig relativt konstant. Fördelningen framgår av figur 5.2. Den största andelen består av personalkostnader, 65 procent, övriga driftkostnader, ca 25 procent samt lokalkostnader, ca 8 procent.</P>
<P class="p247 ft7">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31456x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p9 ft22">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft2">Figur 5.2. Länsstyrelsernas totala kostnader år 2002</P>
<P class="p248 ft8">Avskrivningar</P>
<P class="p249 ft8">2,0%</P>
<P class="p250 ft52">Finansiella kostnader 0,2%</P>
<P class="p251 ft52">Personalkostnader 64,9%</P>
<P class="p252 ft52">Övriga driftkostnader 24,8%</P>
<P class="p253 ft8">Lokalkostnader</P>
<P class="p254 ft8">8,2%</P>
<P class="p60 ft3">Källa: Regeringskansliets sammanställning av länsstyrelsernas årsredovisningar för år 2002.</P>
<P class="p255 ft2">Länsstyrelserna har en omfattande uppbördsverksamhet, dvs. länsstyrelserna tar emot avgifter och andra inkomster för statens räkning. Dessa intäkter disponeras inte av länsstyrelserna utan redovisas mot inkomsttitlar på statsbudgeten. Under år 2002 inlevererades ca 1 700 miljoner kronor till statsbudgeten (se tabell 5.1). Uppbördsverksamheten avser främst de offentligrättsliga avgifter som betalas in till länsstyrelserna. En stor del av uppbördsverksamheten utgörs dock av <NOBR>EU-medel.</NOBR></P>
<P class="p256 ft7">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<P class="p0 ft8">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna SOU 2004:14</P>
<P class="p237 ft2">Tabell 5.1. Redovisning mot inkomsttitel, samtliga länsstyrelser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr24 td85"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td86"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td87"><SPAN class="p257 ft40">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td88"><SPAN class="p257 ft40">2001</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td89"><SPAN class="p18 ft40">Inkomsttitel</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td90"><SPAN class="p257 ft40">(tkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td91"><SPAN class="p257 ft40">(tkr)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td92"><SPAN class="p18 ft8">2322</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td93"><SPAN class="p258 ft8">Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p257 ft3">288</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p257 ft3">331</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p259 ft3">2323</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Räntor på övriga näringslån, Sjv</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2391</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Ränteinkomster på markförvärv</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">166</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2394</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Övriga ränteinkomster</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">161</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2511</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Expeditions- och ansökningsavgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">16 239</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">15 631</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2534</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Avgifter för körkort och motorfordon</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2536</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Lotteriavgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">708</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">689</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2537</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Miljöskyddsavgift</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">94 179</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">98 587</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2539</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Täktavgift</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">10 986</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">8 254</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2552</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Övriga offentligrättsliga avgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">12 642</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">13 973</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2555</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3"><NOBR>-20</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2714</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Sanktionsavgifter m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">5 110</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">2 972</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">2811</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Övriga inkomster av statens verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">18 195</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">23 119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">3312</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Övriga inkomster av försåld egendom</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">390</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">4136</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft8">Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkoll.</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">461</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">818</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">4137</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft3">Återbetalning av övriga näringslån, Sjv</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">1 314</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">1 973</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">4138</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft8">Återbetalning av tidigare infriade statl. garantier</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">85</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">6122</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft8"><NOBR>EG-finansierade</NOBR> struktur- och regionalstöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">34 658</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">2 396</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td92"><SPAN class="p18 ft8">6312</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td93"><SPAN class="p258 ft22">Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000 06</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td94"><SPAN class="p257 ft3">1 283 096</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p257 ft3">252 132</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">6411</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft8">Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995 99</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">78 366</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p18 ft8">6412</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p258 ft8">Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000 06</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td94"><SPAN class="p257 ft3">122 361</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p257 ft3">99 097</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td96"><SPAN class="p18 ft3">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p257 ft40">1 679 118</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p257 ft3">520 506</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td98"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td99"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td100"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td100"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft8">Källa: Regeringskansliets sammanställning av länsstyrelsernas årsredovisningar för år 2002.</P>
<P class="p209 ft2">Länsstyrelserna administrerar också transfereringar av olika slag, bl.a. lönegarantier, vilket innebär att de förmedlar bidrag från staten eller andra till olika mottagare. Under år 2002 förmedlades bidrag till ett värde av 5 300 miljoner kronor.</P>
<P class="p50 ft2">Sedan några år har länsstyrelserna rätt att disponera vissa avgifter för administration. Det rör sig om avgifter som tas in av Vägverket vid körkortsärenden enligt förordningen (2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet. Månadsvis utbetalar Vägverket till respektive länsstyrelse medel för den del av ärendehandläggningen som länsstyrelserna utför, baserat på antalet handlagda ärenden under den gångna månaden. Länsstyrelserna får också disponera de avgifter som tas in vid prövning av ansökan om att bedriva pantbanksverksamhet och vid tillsynen av densamma enligt pantbanksförordningen (1995:1189).</P>
<P class="p261 ft7">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<P class="p0 ft8">SOU 2004:14 Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</P>
<P class="p262 ft2">Inom vissa verksamheter som länsstyrelserna hanterar finns en underfinansiering, främst där finansieringen sker med offentligrättsliga avgifter. Det gäller bl.a. avgifter för lönegarantier. För tillsynen av stiftelser finns en underfinansiering för en majoritet av länsstyrelserna (källa: länsstyrelsernas årsredovisningar för år 2002).</P>
<P class="p199 ft2">Ersättningsnivån till länsstyrelserna för utbetalningar av lönegaranti är baserat på det förslag som Riksrevisionsverket lämnade i sin utredning (RRV 1995:14) år 1995 och har inte ändrats sedan dess. Ersättningsnivån är 250 kr per kontrolluppgift. Beräkningar som ESV har gjort visar att kostnaderna för hantering av lönegarantiärenden har ökat sedan dess, från 259 kr till 446 kr (ESV <NOBR>12-387/2003</NOBR> Översyn av länsstyrelsernas finansiella styrning). Det innebär att länsstyrelserna får ersättning för drygt hälften av kostnaderna för hanteringen.</P>
<P class="p263 ft2">För stiftelser är länsstyrelserna dels tillsynsmyndighet, dels registermyndighet. Stiftelserna kan vara föremål för antingen fullständig eller begränsad tillsyn. Länsstyrelserna skall också vid behov utöva tillsyn över stiftelser som inte är registrerade samt lämna alla stiftelser råd och upplysningar.</P>
<P class="p3 ft2">Länsstyrelsernas stiftelseverksamhet utgör ett exempel på ett område där frågan om kostnadstäckning för verksamheten genom avgifter kan variera mellan länen beroende på antalet stiftelser, tillgång till annan stiftelseexpertis, struktur på stiftelserna m.m.</P>
<P class="p66 ft2">För länsstyrelsernas del har det ekonomiskt ansträngda läget fått negativa effekter på bl.a. tillsynsverksamheten, som många gånger har skett i en alltför begränsad omfattning. Detta framgår bl.a. av rapporten Länsstyrelsernas miljövårdsarbete i förändring (RRV 1997:47) samt i flera av RRV:s revisionspromemorior under åren 2000 och 2001, i departementspromemorian (Ds 2000:67) Att granska sig själv: en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om den kommunala miljötillsynen samt Kemikalieutredningens betänkande (SOU 2001:4) Kemikalieinspektionen: översyn av verksamhet, resurser och finansiering.</P>
<P class="p203 ft14"><SPAN class="ft14">5.2</SPAN><SPAN class="ft20">Olika kostnadsbilder m.m.</SPAN></P>
<P class="p32 ft2">Av länsstyrelseinstruktionen framgår att samtliga länsstyrelser har uppgifter inom en rad olika verksamheter (se avsnitt 2.3). Trots att uppdraget är lika i grunden finns det regionala olikheter, vilket gör att länsstyrelsernas förutsättningar, behov och därmed prio-</P>
<P class="p200 ft7">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31459x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">riteringar ser olika ut. Såväl verksamhet som finansiering skiljer sig åt mellan länsstyrelserna.</P>
<P class="p57 ft2">Verksamhetens omfattning kan variera mellan de olika länsstyrelserna, t.ex. har lantbruksfrågorna olika tyngd och prioritet i Stockholms respektive Skåne län.</P>
<P class="p50 ft2">Som framgått av avsnitt 5.1 sker finansieringen av länsstyrelsernas verksamhet på olika sätt. Den dominerande finansieringskällan är förvaltningsanslaget. För de olika verksamheterna varierar beroendet av förvaltningsanslaget som finansieringskälla. Detta kan illustrerar med hur fördelningen av förvaltningsanslaget på olika verksamheter såg ut under perioden 2000 2002 för samtliga länsstyrelser. Denna fördelning framgår av figur 5.3.</P>
<P class="p138 ft2">Figur 5.3. Fördelningen av förvaltningsanslaget på olika verksamheter år 2000 2002, samtliga länsstyrelser</P>
<P class="p264 ft34">30%</P>
<P class="p265 ft34">25%</P>
<P class="p266 ft34">20%</P>
<P class="p265 ft34">15%</P>
<P class="p266 ft34">10%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr21 td101"><SPAN class="p10 ft53">5%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td101"><SPAN class="p10 ft38">0%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr33 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-34px;margin-right:-44px;margin-bottom:34px;" class="p267 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-38px;margin-top:-34px;margin-right:-3px;margin-bottom:75px;" class="p267 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:-13px;margin-right:-23px;margin-bottom:54px;" class="p267 ft35"><![endif]>Övrig förvaltning</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-43px;margin-right:-33px;margin-bottom:43px;" class="p268 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-29px;margin-top:-43px;margin-right:-2px;margin-bottom:74px;" class="p268 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:-27px;margin-right:-17px;margin-bottom:58px;" class="p268 ft35"><![endif]>Reg.utv.politik</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-39px;margin-right:-39px;margin-bottom:39px;" class="p269 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-33px;margin-top:-39px;margin-right:-3px;margin-bottom:75px;" class="p269 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:-21px;margin-right:-21px;margin-bottom:57px;" class="p269 ft35"><![endif]>Kommunikation</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td12"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-64px;margin-right:-15px;margin-bottom:64px;" class="p270 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-64px;margin-right:-3px;margin-bottom:76px;" class="p270 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:-58px;margin-right:-9px;margin-bottom:70px;" class="p270 ft35"><![endif]>Lantbruk</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td12"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-59px;margin-right:-18px;margin-bottom:59px;" class="p271 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:-59px;margin-right:-2px;margin-bottom:75px;" class="p271 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:-51px;margin-right:-10px;margin-bottom:67px;" class="p271 ft35"><![endif]>Rennäring</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td102"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-79px;margin-right:-10px;margin-bottom:79px;" class="p272 ft54"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-79px;margin-right:0px;margin-bottom:89px;" class="p272 ft54"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:-74px;margin-right:-5px;margin-bottom:84px;" class="p272 ft54"><![endif]>Fiske</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td103"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-104px;margin-bottom:0px;" class="p273 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-66px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:85px;" class="p273 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:43px;margin-right:-61px;margin-bottom:42px;" class="p273 ft35"><![endif]>Livsmedel,djurskydd m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td10"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:-11px;margin-right:-84px;margin-bottom:11px;" class="p274 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-60px;margin-top:-11px;margin-right:-12px;margin-bottom:83px;" class="p274 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:25px;margin-right:-48px;margin-bottom:47px;" class="p274 ft35"><![endif]>Naturvård o miljöskydd</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td31"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td10"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-56px;margin-right:-23px;margin-bottom:56px;" class="p275 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:-56px;margin-right:-4px;margin-bottom:75px;" class="p275 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:-46px;margin-right:-13px;margin-bottom:65px;" class="p275 ft35"><![endif]>Kulturmiljö</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-30px;margin-right:-48px;margin-bottom:30px;" class="p276 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-42px;margin-top:-30px;margin-right:-3px;margin-bottom:75px;" class="p276 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-20px;margin-top:-7px;margin-right:-25px;margin-bottom:52px;" class="p276 ft35"><![endif]>Social omvårdnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-14px;margin-right:-62px;margin-bottom:14px;" class="p277 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-58px;margin-top:-14px;margin-right:-2px;margin-bottom:74px;" class="p277 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-28px;margin-top:16px;margin-right:-32px;margin-bottom:44px;" class="p277 ft35"><![endif]>Civilt försvar,räddn.tj.</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td12"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-14px;margin-right:-65px;margin-bottom:14px;" class="p278 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-59px;margin-top:-14px;margin-right:-3px;margin-bottom:76px;" class="p278 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-28px;margin-top:17px;margin-right:-34px;margin-bottom:45px;" class="p278 ft35"><![endif]>Hållbar samhällsplan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-49px;margin-right:-29px;margin-bottom:49px;" class="p279 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-23px;margin-top:-49px;margin-right:-3px;margin-bottom:75px;" class="p279 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-36px;margin-right:-16px;margin-bottom:62px;" class="p279 ft35"><![endif]>Jämställdhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td31"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-56px;margin-right:-34px;margin-bottom:56px;" class="p153 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-34px;margin-top:-56px;margin-right:0px;margin-bottom:90px;" class="p153 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:-39px;margin-right:-17px;margin-bottom:73px;" class="p153 ft36"><![endif]>Integration</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td105"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td106"><SPAN class="p280 ft54">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td107"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td10"><SPAN class="p281 ft55">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td107"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td10"><SPAN class="p282 ft11">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td31"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td12"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td108"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td109"><SPAN class="p9 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td105"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td110"><SPAN class="p9 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td111"><SPAN class="p9 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td12"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td31"><SPAN class="p9 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p283 ft8">Källa: Regeringskansliets sammanställning av länsstyrelsernas årsredovisningar för år 2002.</P>
<P class="p171 ft7">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31460x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p9 ft22">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft2">I det följande visas några verksamheters andel av de totala kostnaderna fördelat per länsstyrelse (en lista över länsbeteckningarna finns i bilaga 2). De totala kostnaderna speglar länsstyrelsernas totala förbrukning av medel, oavsett finansieringssätt.</P>
<P class="p3 ft2">Under år 2002 var t.ex. de genomsnittliga totala kostnaderna för lantbruksverksamheten drygt 17 procent. För Länsstyrelsen i Stockholms län var motsvarande siffra 6,5 procent. De totala kostnaderna för lantbruksfrågorna var också mindre i norrlandslänen. Det bör noteras att Länsstyrelsen i Gotlands län även omfattas av verksamheterna arbetsmarknad och skogsbruk och därför inte blir riktigt jämförbar.</P>
<P class="p284 ft2">Figur 5.4. Lantbruksverksamhetens andel av de totala kostnaderna fördelat per länsstyrelse år 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr21 td112"><SPAN class="p285 ft58">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td115"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td117"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td112"><SPAN class="p286 ft53">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td115"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td117"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td112"><SPAN class="p286 ft53">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td115"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td117"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td112"><SPAN class="p286 ft53">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td115"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td117"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td112"><SPAN class="p286 ft53">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td115"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td117"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td112"><SPAN class="p286 ft53">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td115"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td117"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td112"><SPAN class="p286 ft59">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td115"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td117"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td112"><SPAN class="p286 ft59">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td115"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td117"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td112"><SPAN class="p287 ft59">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p9 ft59">G</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p9 ft59">H</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">M</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">E</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p9 ft59">C</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">O</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p9 ft59">D</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">K</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td4"><SPAN class="p9 ft59">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">U</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td115"><SPAN class="p9 ft59">S</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td2"><SPAN class="p9 ft59">snitt</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">W</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td116"><SPAN class="p9 ft59">X</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td4"><SPAN class="p9 ft59">I</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">Z</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td1"><SPAN class="p9 ft59">Y</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p9 ft59">AC</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p9 ft59">BD</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td117"><SPAN class="p9 ft36">AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=20 class="tr36 td118"><SPAN class="p9 ft38">Källa: Samanställningar från länsstyrelseenheten baserat på länsstyrelsernas årsredovisningar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td117"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td112"><SPAN class="p9 ft3">år 2002.</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td115"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td2"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td4"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td117"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft2">Görs samma jämförelse på kommunikationsområdet, får vi den motsatta bilden. Länsstyrelsen i Stockholms län har den högsta andelen kostnader för kommunikationsverksamheten. Länsstyrelserna i Mälardalen, Skåne och Västra Götalands län lägger också ned mycket resurser på denna verksamhet. I kommunikations-</P>
<P class="p289 ft7">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31461x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">området ingår bl.a. körkortsärenden. Omfattningen av denna verksamhet beror på länets invånarantal – ju fler invånare desto fler ärenden.</P>
<P class="p44 ft2">Figur 5.5. Kommunikationsverksamhetens andel av de totala kostnaderna fördelat per länsstyrelse år 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr30 td119"><SPAN class="p285 ft59">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td119"><SPAN class="p286 ft36">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p286 ft36">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p286 ft36">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p286 ft60">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td119"><SPAN class="p286 ft36">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p286 ft59">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p286 ft59">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p286 ft59">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p286 ft59">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p286 ft58">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td121"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td119"><SPAN class="p257 ft59">AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td120"><SPAN class="p9 ft59">C</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td121"><SPAN class="p23 ft59">M</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p287 ft36">O</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">U</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p9 ft59">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td9"><SPAN class="p9 ft59">D</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td10"><SPAN class="p9 ft59">snitt</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p9 ft59">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">S</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">E</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p9 ft59">Y</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">G</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p9 ft59">K</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p9 ft59">X</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td1"><SPAN class="p9 ft59">W</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td106"><SPAN class="p9 ft59">AC</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td122"><SPAN class="p9 ft59">Z</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td106"><SPAN class="p9 ft59">BD</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td116"><SPAN class="p9 ft59">H</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td123"><SPAN class="p9 ft59">I</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td119"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=20 class="tr37 td124"><SPAN class="p9 ft38">Källa: Samanställningar från länsstyrelseenheten baserat på länsstyrelsernas årsredovisningar för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td119"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td120"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td6"><SPAN class="p287 ft38">år 2002.</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td9"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td10"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td1"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td122"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td106"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td116"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td123"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft14"><SPAN class="ft14">5.3</SPAN><SPAN class="ft20">Styrning och återrapportering</SPAN></P>
<P class="p48 ft2">I den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna är regleringsbrevet, budgetunderlaget och årsredovisningen centrala dokument. Mål- och resultatdialogen är också ett mycket viktig inslag i styrningen och i relationen mellan länsstyrelserna och Regeringskansliet.</P>
<P class="p290 ft1"><SPAN class="ft1">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft30">Regleringsbrevet</SPAN></P>
<P class="p111 ft2">Ett gemensamt regleringsbrev utformas för samtliga 21 länsstyrelser. Regleringsbrevet kan i några delar vara specifikt riktat till vissa länsstyrelser t.ex. vad gäller rennäringsfrågor och fjällför-</P>
<P class="p291 ft7">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p9 ft22">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft2">valtning eller det regionala utvecklingsansvaret i de län som saknar kommunala samverkansorgan eller som inte omfattas av någon regional försöksverksamhet. Regleringsbrevet anger mål och återrapporteringskrav för ett budgetår i taget. Inriktningen på regeringens styrning av länsstyrelserna har emellertid varit i stort sett densamma under ett antal år.</P>
<P class="p293 ft2">I arbetet med regleringsbrevets utformning ansvarar Finansdepartementets länsstyrelseenhet för dokumentet som sådant. Enheten har också ansvaret för utformningen av den finansiella delen och vissa avsnitt i verksamhetsdelen, t.ex. sådant som avser gemensamma och mer övergripande mål. Fackdepartementen är ansvariga för respektive delar när det gäller målen, återrapporteringskraven och uppdragen för de olika sakfrågorna.</P>
<P class="p293 ft2">Länsstyrelserna utgör nästan hela politikområdet Regional samhällsorganisation (98,7 procent av politikområdets anslagstilldelning för år 2003). Resterande del utgörs av de regionala självstyrelseorganen i de län som bedriver försök med ändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Målet för politikområdet Regional samhällsorganisation är att ”Länen skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar”. I regleringsbreven för åren 2003 och 2004 har regeringen delat in verksamhetsdelen i tre verksamhetsområden med underliggande verksamhetsgrenar, se tabell 5.2.</P>
<P class="p294 ft2">Tabell 5.2. En översikt av strukturen i länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2004</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr24 td125"><SPAN class="p11 ft40">Politikområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td126"><SPAN class="p15 ft40">Verksamhetsområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td127"><SPAN class="p15 ft40">Verksamhetsgren</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td128"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td129"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td130"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p11 ft3">Regional samhälls-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p15 ft3">Kunskapsuppbyggnad,</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p21 ft3">Generellt sektorsöver-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td131"><SPAN class="p11 ft40">organisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td132"><SPAN class="p15 ft8">samordnings- och sektors-</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td133"><SPAN class="p295 ft40">gripande arbete</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p15 ft3">övergripande arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p21 ft3">Regional utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td130"><SPAN class="p21 ft3">Miljömålsarbete</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td132"><SPAN class="p15 ft3">Tillsyn och vägledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td133"><SPAN class="p21 ft3">Social tillsyn</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td131"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td132"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td133"><SPAN class="p21 ft40">Miljötillsyn</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p21 ft8">Djur- och livsmedelstillsyn</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td130"><SPAN class="p21 ft3">Övrig tillsyn</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p15 ft3">Ärendehandläggning</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p21 ft3">Trafikärenden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td131"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p21 ft3"><NOBR>EG/EU-stöd</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td128"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td130"><SPAN class="p21 ft38">Övrig ärendehandläggning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft3">Källa: Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2004.</P>
<P class="p297 ft7">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">Tidigare år har regleringsbrevet varit indelat i verksamhetsgrenar med sakfrågorna som utgångspunkt. Regleringsbrevets struktur har då mer varit ett uttryck för de olika sakfrågorna snarare än för uppgifternas karaktär. Den nya indelningen som gäller fr.o.m. år 2003 syftar, enligt Finansdepartementets länsstyrelseenhet, till att bättre åskådliggöra vad regeringen ser som länsstyrelsernas viktigaste uppgifter (verksamhetsområdena) och samtidigt få in en mer sektorsövergripande styrning av de underliggande verksamhetsgrenarna. Verksamhetsgrenen miljötillsyn rör t.ex. såväl miljö- och naturvårdsaspekter som aspekter inom kulturmiljö och rennäring.</P>
<P class="p69 ft2">För all tillsyn har regeringen också utformat ett övergripande mål på verksamhetsområdesnivå. Detta är tänkt att signalera betydelsen av att åstadkomma en effektiv tillsyn, vilken skall bidra till ett önskat samhällstillstånd oavsett sakfråga. På verksamhetsområdesnivå är återrapporteringskraven så utformade att de skall ge basstatistik och ligga fast över ett antal år. Här frågar regeringen bl.a. efter tillsynens omfattning och kvalitet för de sakfrågor där länsstyrelserna bedriver tillsyn. På verksamhetsgrensnivå är tanken att verksamhetsgrenarna skall kunna skifta mellan åren, beroende på vad regeringen väljer att fokusera sin styrning på. Detta betyder bl.a. att regleringsbrevet endast tar upp en delmängd av länsstyrelsernas verksamhet i verksamhetsgrenarna.</P>
<P class="p99 ft2">I regleringsbrevets finansiella del finns den ekonomiska översikten. Det saknas dock en fullständig bild av länsstyrelsernas finansiering. Detta beror bl.a. på att endast de anslag som länsstyrelserna har dispositionsrätt till framgår samt vissa avgiftsintäkter. Hela den del som finansieras via bidrag från andra myndigheter återfinns i respektive utbetalande myndighets regleringsbrev. Det nya elektroniska koncernrapporteringssystemet Hermes ger inte heller en helhetsbild av länsstyrelsernas finansiering. Däremot uppdateras regleringsbrevet löpande genom att man tar med alla beslutade förändringar om regleringsbrevet under innevarande budgetår.</P>
<P class="p169 ft2">Regleringsbrevet fokuserar således delvis på olika delar av länsstyrelsernas verksamhet i verksamhetsrespektive finansieringsdelen. De mål och återrapporteringskrav som regeringen tagit med i verksamhetsdelen återfinns inte med nödvändighet i den finansiella delen.</P>
<P class="p298 ft7">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p9 ft22">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft1"><SPAN class="ft1">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft30">Budgetunderlaget</SPAN></P>
<P class="p205 ft2">I budgetunderlaget skall länsstyrelserna lämna förslag till finansiering av verksamheten under de tre kommande budgetåren. Innehållet i underlaget styrs av 9 kap. 3 § förordning (2000:65) om årsredovisning och budgetunderlag.</P>
<P class="p3 ft2">Därutöver har Finansdepartementets länsstyrelseenhet begärt in ytterligare information utifrån enhetens behov. De kompletterande uppgifterna handlar om bedömningar av väsentliga risk- och framgångsfaktorer inför framtiden, verksamhetsplaneringsdokumentet samt övriga uppgifter som ifrågavarande länsstyrelse bedömer väsentligt att framhålla. För att alla länsstyrelser skall lämna informationen på ett likartat sätt har länsstyrelseenheten utformat en mall för budgetunderlaget. I detta arbete har således inte fackdepartementen varit involverade.</P>
<P class="p79 ft2">I budgetunderlaget finns således möjlighet för länsstyrelserna att lämna vikig styrinformation till Regeringskansliet. Länsstyrelseenheten är den primära användaren av underlagen, men fackdepartementen får också ta del av dessa. Länsstyrelseenheten sammanställer samtliga länsstyrelsers budgetunderlag och använder detta som ett underlag i budgetprocessen. Budgetunderlagen används också som ett underlag i mål- och resultatdialogen.</P>
<P class="p79 ft2">Länsstyrelseenheten håller på att se över budgetunderlaget för länsstyrelserna, så att dessa bättre motsvarar den information som enheten behöver för att styra länsstyrelserna. Enligt enheten är tanken att både informationsbehov och former för informationsinhämtning skall ses över. Översynen kommer också att ta hänsyn till att åtminstone en viss del av informationen planeras komma att inhämtas i systemet Hermes.</P>
<P class="p300 ft1"><SPAN class="ft1">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft30">Årsredovisningen</SPAN></P>
<P class="p120 ft2">Innehållet i årsredovisningen styrs av regleringsbrevet och de lagar och förordningar som länsstyrelserna har att följa. Länsstyrelserna lämnar sina årsredovisningar till länsstyrelseenheten i slutet av februari. Länsstyrelseenheten och övriga berörda departement bearbetar och analyserar därefter årsredovisningarna, dels för att kunna sammanfatta uppnådda resultat och insatser, dels för att kunna ge en återkoppling till länsstyrelserna och deras ledningar.</P>
<P class="p127 ft7">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Den ekonomiska styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">Länsstyrelseenheten har ett sammanhållande ansvar för analysarbetet med årsredovisningarna.</P>
<P class="p57 ft2">Länsstyrelsernas resultat sammanfattas skriftligen i en promemoria. Sammanställningen skickas till samtliga länsstyrelser. Denna promemoria används som underlag för interna diskussioner inom många länsstyrelser samt som underlag vid mål- och resultatdialogerna.</P>
<P class="p301 ft1"><SPAN class="ft1">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft30">Mål- och resultatdialogen</SPAN></P>
<P class="p111 ft2">Mål- och resultatdialoger hålls mellan Finansdepartementets politiska ledning och länsstyrelsernas ledningar. Som underlag för dialogen används förutom årsredovisningarna även budgetunderlag och andra rapporter och promemorior som är väsentliga för den berörda länsstyrelsen.</P>
<P class="p49 ft2">För länsstyrelsernas del hålls denna mål- och resultatdialog med sju utvalda länsstyrelser per år. Detta är, enligt länsstyrelseenheten, en direkt konsekvens av länsstyrelsernas antal ställt i relation till vad som är möjligt att åstadkomma under en förhållandevis kort period på våren då bl.a. årsredovisningarna fortfarande är aktuella. Enligt länsstyrelseenheten är dock tanken att samtliga länsstyrelser skall omfattas av denna mål- och resultatdialog över en treårsperiod.</P>
<P class="p302 ft7">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<P class="p303 ft63"><SPAN class="ft61">6</SPAN><SPAN class="ft62">Särskilt om länsstyrelsernas förvaltningsanslag</SPAN></P>
<P class="p304 ft2">I detta kapitel beskrivs förvaltningsanslagets utveckling sedan år 1995 och den modell som Statskontoret tog fram år 1996 för fördelning av anslaget. En mer teknisk beskrivning av Statskontorets modell finns i bilaga 6.</P>
<P class="p305 ft14"><SPAN class="ft14">6.1</SPAN><SPAN class="ft20">Några utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p180 ft2">Utredningen skall enligt direktiven pröva fördelningen av förvaltningsanslaget mellan länsstyrelserna med utgångspunkt från den fördelningsmodell som Statskontoret tog fram år 1996 och som genomfördes inför budgetåret 1998. Modellens tillämplighet med avseende på länsstyrelsernas nuvarande verksamhet skall bedömas.</P>
<P class="p199 ft2">Förvaltningsanslaget utgör idag ca två tredjedelar av länsstyrelsernas intäkter och är därmed den största finansieringskällan. Fördelningsmodellen för förvaltningsanslaget har självklart en koppling till frågan om vad förvaltningsanslaget skall finansiera, dvs. hur förvaltningsanslaget skall användas. Frågan om huruvida fördelningsmodellen bör bestå blir därför till stor del också beroende av hur förvaltningsanslaget används i förhållande till andra anslag, avgifter och bidrag som finansierar länsstyrelsernas verksamhet.</P>
<P class="p203 ft14"><SPAN class="ft14">6.2</SPAN><SPAN class="ft20">Förvaltningsanslaget mellan år 1995 1998</SPAN></P>
<P class="p32 ft2">Mellan åren 1995 till 1998 var förvaltningsanslaget till länsstyrelserna föremål för omfattande förändringar. Detta berodde på besparingskrav, att arbetsuppgifter upphörde och nya tillkom, att länsindelningen ändrades och att antalet län minskade från 24 till 21 samt att försöksverksamheten med ändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun genomfördes.</P>
<P class="p107 ft7">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<P class="p0 ft8">Särskilt om länsstyrelsernas förvaltningsanslag SOU 2004:14</P>
<P class="p97 ft2">År 1998 infördes Statskontorets modell för fördelningen av förvaltningsanslaget mellan länsstyrelserna.</P>
<P class="p306 ft2">Det generella besparingskravet</P>
<P class="p87 ft2">Mellan budgetåren 1994/95 1998 minskade länsstyrelsernas förvaltningsanslag med totalt 17 procent (se RRV rapport 1999:34</P>
<P class="p307 ft1">Myndigheters finansiering i ett besparingsskede<SPAN class="ft2">). Detta hängde samman med att regeringen i samband med 1994/95 års budgetproposition ställde generella besparingskrav om 11 procent på samtliga myndigheters förvaltningsanslag under perioden 1995 1998.</SPAN></P>
<P class="p261 ft2">Medlemskap i EU och förändrade arbetsuppgifter</P>
<P class="p87 ft2">I och med att Sverige blev medlem i EU fick länsstyrelserna nya och utökade uppgifter inom flera områden. De mest omfattande uppgifterna gällde administrationen av EU:s jordbruksstöd. För budgetåret 1995/96 tilldelades länsstyrelsernas förvaltningsanslag 120 miljoner kronor för denna verksamhet (på årsbasis 80 miljoner kronor eftersom budgetåret 1995/96 förlängdes i samband med övergången till kalenderår). Medlen fördelades efter en särskild modell som hade tagits fram inom ramen för Statskontorets utredning (se bilaga 6). Medlen lades dock in som en del i förvaltningsanslaget i regleringsbrevet.</P>
<P class="p58 ft2">Tidigare hade just lantbruksområdet haft ett s.k. staket, dvs. regeringen detaljstyrde i regleringsbrevet hur mycket pengar som var och en av länsstyrelserna skulle lägga på denna verksamhet. Detta förekom dock endast inom lantbruksområdet.</P>
<P class="p50 ft2">Sveriges inträde i EU ledde också till att länsstyrelserna fick en ny uppgift inom den regionala utvecklingspolitikens område, nämligen att hantera EU:s strukturfonder. Även inom området fiske fick länsstyrelserna ytterligare uppgifter. Dessa var dock inte av samma omfattning som inom lantbruksområdet och det regionala utvecklingsområdet.</P>
<P class="p49 ft2">Samtidigt upphörde andra uppgifter helt eller delvis eller flyttades från länsstyrelserna till annan myndighet. Bilregistret lades ned år 1996. Vidare upphörde länsstyrelsernas uppgift att vidmakthålla den statliga civilförsvarsorganisationen. Dessa förändringar innebar att närmare 110 miljoner kronor (83+24) togs bort från förvalt-</P>
<P class="p133 ft7">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td134"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td135"><SPAN class="p9 ft22">Särskilt om länsstyrelsernas förvaltningsanslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">ningsanslaget. Ytterligare förändringar av mindre omfattning (såväl tillkommande som upphörande uppgifter) genomfördes, vilket gav effekt på förvaltningsanslaget.</P>
<P class="p308 ft2">24 länsstyrelser blev 21</P>
<P class="p180 ft2">Under åren 1997 och 1998 genomfördes också en ny länsindelning i Sverige. Länsstyrelserna i Kristianstad och Malmöhus län slogs samman till länsstyrelsen i Skåne län fr.o.m. budgetåret 1997. De tre länsstyrelserna Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län bildade tillsammans den nya länsstyrelsen i Västra Götalands län. Förändringarna ledde till såväl omställningskostnader som besparingskrav på de båda nya länsstyrelserna.</P>
<P class="p309 ft2">Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning</P>
<P class="p310 ft2">År 1997 inleddes en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning mellan stat och kommun i de tre länen Kalmar, Skåne och Gotlands län. I de tre länen bildades särskilda regionala självstyrelseorgan som övertog vissa uppgifter (programarbete om länets långsiktiga utveckling och länsplaner för regional transportinfrastruktur) från länsstyrelserna. Vissa medel gick därmed över från länsstyrelsernas förvaltningsanslag till dessa regionala självstyrelseorgan. Senare omfattade försöksverksamheten även Västra Götalands län (fr.o.m. den 1 januari 1999).</P>
<P class="p164 ft14"><SPAN class="ft14">6.3</SPAN><SPAN class="ft20">Statskontorets fördelningsmodell</SPAN></P>
<P class="p180 ft2">Regeringen och dåvarande Civildepartementet uppdrog i maj 1995 till Statskontoret att se över resursfördelningen mellan länsstyrelserna för dåvarande förvaltningsanslaget Länsstyrelserna m.m. (Dnr. C95/592/LST). Som bakgrund och skäl till denna översyn angav regeringen förändringar i uppgifter, bl.a. föranlett av Sveriges <NOBR>EU-medlemskap</NOBR> och förändringar av ansvar mellan stat och kommun. Regeringen ansåg att det på grund av ovanstående förändringar fanns skäl att se över huruvida resursfördelningen mellan länsstyrelserna var ändamålsenlig eller inte.</P>
<P class="p79 ft2">Statskontoret lämnade två förslag till fördelningsmodell att välja mellan (se bilaga 6).</P>
<P class="p311 ft7">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Särskilt om länsstyrelsernas förvaltningsanslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft2">Regeringen valde en fördelningsmodell där förvaltningsanslaget fördelades utifrån variablerna folkmängd, landyta och kommunantal. Liksom Statskontoret ansåg regeringen att endast 90 procent av förvaltningsanslaget skulle fördelas enligt modellen. Resterande 10 procent skulle kunna fördelas enligt andra kriterier eller behov. Därmed skulle regeringen kunna undvika för stora skillnader i anslagsnivåer mellan åren.</P>
<P class="p49 ft2">Fördelningsmodellen kom att användas första gången till anslagsfördelningen för budgetåret 1998. Modellen genomfördes dock med en relativt stor justering jämfört med Statskontorets förslag. Anslagsförändringarna, dvs. neddragningar och ökningar av anslag genomfördes endast till 50 procent. Det innebar t.ex. att en länsstyrelse som enligt modellen skulle ha haft 5 procent ytterligare i anslag, endast erhöll 2,5 procent. På motsvarande sätt behövde en länsstyrelse, som enligt modellen skulle behöva dra ned med 5 procent, endast dra ned med 2,5 procent. Därutöver har vissa andra justeringar gjorts.</P>
<P class="p99 ft2">Någon justering av modellens förklaringsvariabler har inte skett sedan år 1998.</P>
<P class="p301 ft14"><SPAN class="ft14">6.4</SPAN><SPAN class="ft20">Förändringar sedan år 1998</SPAN></P>
<P class="p87 ft17">Statskontorets modell har inte använts sedan år 1998. Istället har förändringar av förvaltningsanslaget genomförts med utgångspunkt från verksamhet och situation.</P>
<P class="p312 ft2">Beräkningar för tillkommande och upphörande uppgifter sedan år 1998</P>
<P class="p87 ft2">I de fall då nya uppgifter har tillkommit eller då tidigare uppgifter har upphört har uppgifternas omfattning och komplexitet tagits med i beräkningen av anslaget. Detta har gjorts på olika sätt sedan år 1998. I tabell 6.1 har utredningen valt att exemplifiera hur några förändringar av förvaltningsanslaget har beräknats. Eftersom utredningen valt exempel är tabellen inte heltäckande.</P>
<P class="p313 ft7">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr15 td134"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td135"><SPAN class="p9 ft22">Särskilt om länsstyrelsernas förvaltningsanslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 6.1. </SPAN>Exempel på tillkommande och upphörande uppgifter sedan år 1998 och fördelningsgrunderna för dessa</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p11 ft3">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td137"><SPAN class="p15 ft3">Förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td138"><SPAN class="p15 ft3">Fördelningsgrunder</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td139"><SPAN class="p15 ft3">Grund för belopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td140"><SPAN class="p18 ft3">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td141"><SPAN class="p15 ft8">Belopp</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p18 ft22">länsstyrelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p15 ft40"><NOBR>(+/-)</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td148"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td149"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td150"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td151"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td152"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td153"><SPAN class="p15 ft3">tkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p11 ft3">03</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p15 ft3">Äldreskyddsombud</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft8">Baspeng 10 000 tkr/län,</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft8">Regeringens löfte</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p315 ft38">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p316 ft8">46 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft38">resterande per äldre i länen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft22">om 100 nya tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td148"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td149"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td150"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td151"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td152"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td153"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p11 ft40">03</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p15 ft40">Avslutsdeklarationer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft40">Riktat belopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft8">Förhandlingsutfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p315 ft38">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p316 ft40">184</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p15 ft3">EG:s strukturfonder</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td148"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td149"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td150"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td151"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td152"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td153"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p11 ft3">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p15 ft3">Miljömålsarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft38">Bas 30 % Antal kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft8">Prop. 2000/01:130</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p315 ft38">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p316 ft8">20 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft8">20 %, Folkmängd 20 %,</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft8">miljömålsuppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft8">areal 15 % antal A- resp.</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft3"><NOBR>1998-09-03.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft3"><NOBR>B-anläggningar</NOBR> 15 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td148"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td149"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td150"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td151"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td152"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td153"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p11 ft3">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p15 ft22">Skötsel av naturreservat</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft38">Fördelning enligt överens-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft8">Prop. 2000/01:130</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p315 ft38">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p316 ft8">13 800</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p15 ft40">m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft8">kommelse mellan Natur-</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft8">miljömålsuppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft22">vårdsverket och länsstyrel-</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft3"><NOBR>1998-09-03</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft3">serna</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft8">Tidigare sakanslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td148"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td149"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td150"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td151"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td152"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td153"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p11 ft3">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p15 ft3">Natura 2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft3">Antal Naturaområden</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft8">Prop. 2000/01:130</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p315 ft38">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p316 ft8">16 200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft8">miljömålsuppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft3"><NOBR>1998-09-03</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft8">Tidigare sakanslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td148"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td149"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td150"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td151"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td152"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td153"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p11 ft3">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td149"><SPAN class="p15 ft3">Vallagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td150"><SPAN class="p15 ft3">Folkmängd</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td152"><SPAN class="p315 ft38">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p316 ft3">600</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p11 ft3">00</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p15 ft22">Körkortsadministrationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft3">Folkmängd</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft3">Justering av</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p315 ft38">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p316 ft3">5 400</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft40">9 000 tkr år 1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td148"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td149"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td150"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td151"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td152"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td153"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p11 ft40">00</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p15 ft8">Regional transportplan</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft40">3 nivåer; län <5 kom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft8">Baserat på rapport</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p315 ft38">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p316 ft40">1 600</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td144"><SPAN class="p15 ft8">muner, 5 20 kommuner,</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td145"><SPAN class="p15 ft8">från Statens Institut</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft8">>20 kommuner. Justering</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft40">för Kommunika-</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft40">av självstyrelseorgan</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft40"><NOBR>tions-Analys</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td148"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td149"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td150"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td151"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td152"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td153"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td142"><SPAN class="p11 ft3">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td143"><SPAN class="p15 ft3">Arkiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td144"><SPAN class="p15 ft8">Länsstyrelsernas avtal</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td145"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td146"><SPAN class="p315 ft38">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td147"><SPAN class="p316 ft3"><NOBR>-760</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td142"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td143"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td144"><SPAN class="p15 ft39">med Riksarkivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td145"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td146"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td147"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td148"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td149"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td150"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td151"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td152"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td153"><SPAN class="p9 ft50"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p11 ft40">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p15 ft40">Miljöbalken</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft8">25 000 tkr(nya/utökade</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft8">Prop. 1997/98:45.</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p315 ft38">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p316 ft8">32 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td144"><SPAN class="p15 ft3">uppgifter): Antal miljö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td145"><SPAN class="p15 ft8">Utredning vid läns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft8">påverkade verksamheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft3">styrelseenheten.</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td142"><SPAN class="p9 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td143"><SPAN class="p9 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td144"><SPAN class="p15 ft51">60 %, antal kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td145"><SPAN class="p9 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td146"><SPAN class="p9 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td147"><SPAN class="p9 ft47"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft3">20 %.</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft40">7 000 tkr (införande av</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td147"><SPAN class="p9 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft38">Miljöprövningsdelegation):</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td142"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft3">Lika mellan alla län</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td145"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td146"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td147"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td148"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td149"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td150"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td151"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td152"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td153"><SPAN class="p9 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td148"><SPAN class="p11 ft3">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td149"><SPAN class="p15 ft22">Körkortsadministrationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td150"><SPAN class="p15 ft3">Folkmängd</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p9 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td152"><SPAN class="p315 ft38">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td153"><SPAN class="p316 ft3">9 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft3">Källa: Finansdepartementets länsstyrelseenhet.</P>
<P class="p317 ft7">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Särskilt om länsstyrelsernas förvaltningsanslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">Tabell 6.1 visar att det finns många förklaringar till såväl hur ett belopp har räknats fram (i tabellen ”Grund för belopp”) som hur detta sedan har fördelats mellan länsstyrelserna. Ibland har beloppet redan varit känt när det har rört sig om att ändra finansieringssättet från sakanslag till förvaltningsanslag. I vissa fall har utfallet baserats på förhandlingar. Fördelningen har ibland gjorts efter överenskommelser eller avtal mellan länsstyrelserna och de myndigheter som berörs och ibland efter vissa för uppgifterna, relevanta variabler som t.ex. folkmängd och antal kommuner.</P>
<P class="p58 ft2">Fördelningen av förvaltningsanslaget har sedan år 1998 således gjorts på en rad olika sätt, men inte utifrån Statskontorets modell.</P>
<P class="p318 ft7">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<P class="p319 ft61"><SPAN class="ft66">7</SPAN><SPAN class="ft67">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p320 ft2">I detta kapitel redovisas en sammanfattning av det uppdrag som Länsstyrelseutredningen har gett Ekonomistyrningsverket (ESV). Uppdraget i dess helhet finns i bilaga 3. I uppdraget ingick att lämna förslag på hur den finansiella styrningen kan utvecklas samt att analysera olika former av finansiering av verksamheten (via förvaltningsanslaget, via andra anslag eller på annat sätt) och hur detta påverkar möjligheterna för styrning och uppföljning. För den offentligrättsliga verksamheten skulle ESV även se på finansieringsformens effekter på kostnadstäckningen för verksamheten hos de enskilda länsstyrelserna, samt pröva frågan om ansvaret för uppföljning av avgifterna och ansvaret för att föreslå avgiftsändringar.</P>
<P class="p210 ft2">ESV har, enligt uppdragets formulering, använt sig av två typfall för att redogöra för ett par enskilda länsstyrelsers finansiering. Typfallen har varit Länsstyrelserna i Dalarnas respektive Kalmar län. Länsstyrelsen i Dalarnas län valdes då länsstyrelsen kan sägas vara en genomsnittlig länsstyrelse i såväl omfattning av verksamhet som hur fördelningen mellan olika finansieringskällor ser ut. Länsstyrelsen i Kalmar län valdes då denna har en av den största andelen bidragsfinansiering bland länsstyrelserna.</P>
<P class="p203 ft14"><SPAN class="ft14">7.1</SPAN><SPAN class="ft20">Problembilden ser olika ut beroende på perspektiv</SPAN></P>
<P class="p32 ft2">ESV bedömer att den finansiella styrningen och kontrollen av länsstyrelserna i mångt och mycket fungerar tillfredsställande. Den problembild som ESV har tagit fram, visar dock på behov av åtgärder i syfte att förbättra styrningen och uppföljningen av den verksamhet som länsstyrelserna bedriver. ESV har beskrivit problem och svårigheter både utifrån regeringens och länsstyrelsernas perspektiv.</P>
<P class="p321 ft7">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft2">En helhetsbild av länsstyrelsernas finansiering saknas</P>
<P class="p87 ft2">I takt med att länsstyrelsernas finansieringsbild och sammansättningen av denna har förändrats – med en ökad andel bidrags- och avgiftsfinansiering och en minskad andel finansiering via förvaltningsanslaget – har det blivit ännu svårare än tidigare att få en helhetsbild över finansieringen för regeringen och Regeringskansliet. Länsstyrelsernas regleringsbrev omfattar 73 procent av länsstyrelsernas verksamhet, dvs. anslag och avgifter som länsstyrelserna själva disponerar. Det innebär att mer än en fjärdedel av verksamheten är beroende av andra finansieringskällor och regleras på annat sätt än i länsstyrelsernas regleringsbrev. Koncernrapporteringssystemet Hermes ger inte heller någon helhetsbild i detta avseende.</P>
<P class="p322 ft2">Sämre möjligheter ges till styrning av bidragsfinansierad verksamhet</P>
<P class="p87 ft2">Till skillnad från hur förvaltningsanslaget och dess storlek prövas inom ramen för budgetprocessens regler, bedömer ESV att det finns en viss risk att bidragsfinansierad verksamhet vid den enskilda länsstyrelsen inte blir föremål för samma prövning av regeringen. Något motsvarande regelverk som finns för anslag, utomstatliga bidrag och avgifter saknas för inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som ges mellan två myndigheter. Beslut om dessa bidrag till länsstyrelserna ligger därmed huvudsakligen på de centrala verken.</P>
<P class="p58 ft2">För all hantering av inomstatliga bidrag (också mellan andra myndigheter än länsstyrelserna) gäller således att den utbetalande myndigheten får ett relativt stort manöverutrymme i den finansiella styrningen. Om regeringen avstår från att reglera bidragshanteringen i ett regeringsbeslut, kan den bidragsgivande myndigheten t.ex. välja tidpunkt för utbetalning och antal utbetalningstillfällen. Därtill kan bidrag som en myndighet inte har förbrukat under budgetåret ograverat föras över till nästa budgetår. Anslag däremot omfattas av den s.k. treprocentsregeln som innebär att myndigheten endast får disponera ett anslagssparande som uppgår till högst tre procent av det tilldelade anslaget. Den överskjutande delen förs bort som en indragning såvida regeringen inte beslutar om något annat.</P>
<P class="p323 ft7">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td154"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td155"><SPAN class="p9 ft38">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft2">Enligt ESV upplever länsstyrelserna att det inte finns någon tydlig logik vid val av finansieringskälla för olika verksamheter som de skall bedriva. Framförallt gäller det stadigvarande verksamhet som enligt länsstyrelserna bör finansieras med förvaltningsanslag istället för bidrag. Emellanåt är det också oklart om ett bidrag som länsstyrelserna skall använda till transfereringar även helt eller delvis skall täcka administrationskostnaderna för transfereringen.</P>
<P class="p324 ft2">Risker finns för oönskade ränteeffekter gällande transfereringar</P>
<P class="p206 ft2">ESV menar att det finns risk för att oönskade ränteeffekter uppstår när en myndighet betalar ut bidrag som avser transfereringar till länsstyrelserna. Sådana bidrag betalas ut antingen i förskott eller efterskott, vilket för den mottagande myndigheten kan leda till räntevinster eller ränteförluster. Detta står i konflikt med de grundläggande principerna för myndigheternas likviditetsförsörjning. Huvudprincipen är att endast medel som myndigheten disponerar i den egna verksamheten skall placeras på det räntebärande kontot. Detta är dock en generell iakttagelse som gäller för statsförvaltningen i stort.</P>
<P class="p325 ft2">Det finns svårigheter med att jämföra det ekonomiska utfallet mellan länsstyrelser</P>
<P class="p64 ft2">För att det skall vara möjligt att följa upp länsstyrelsernas ekonomiska utfall för olika verksamheter och jämföra länsstyrelserna med varandra är det viktigt att länsstyrelsernas ekonomiska redovisning utgår från gemensamma interna principer och riktlinjer. Idag saknas en enhetlighet när det gäller t.ex. kostnadsfördelning och därför är det inte möjligt att på ett helt rättvisande sätt jämföra länsstyrelsernas utfall.</P>
<P class="p199 ft2">Även med tanke på att länsstyrelserna arbetar mot samma mål finns det behov av att sammanställa länsstyrelsernas uppgifter, bl.a. för att utvärdera måluppfyllelsen. Det är därför viktigt att bristerna i uppgifterna för en jämförelse eller sammanställning på en mer aggregerad nivå, uppmärksammas av den som önskar använda länsstyrelsernas information på detta sätt.</P>
<P class="p326 ft7">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft2">Den avgiftsbelagda verksamheten är svår att följa upp och pröva</P>
<P class="p48 ft2">Den totala omfattningen av den avgiftsbelagda verksamheten vid länsstyrelserna saknas idag i regleringsbrevet. Det som framgår i avgiftsbudgeten är endast de avgifter som disponeras av länsstyrelserna. För verksamhet där avgiftsintäkter inte disponeras, dvs. merparten av den offentligrättsliga avgiftsbelagda verksamheten, saknas en avgiftsbudget. Regleringsbrevet ger heller ingen vägledning om vilken omfattning som är rimlig för denna offentligrättliga verksamhet. Detta innebär i sin tur att länsstyrelserna inte behöver redogöra särskilt för denna avgiftsbelagda verksamhet varken i budgetunderlag eller i årsredovisning.</P>
<P class="p58 ft2">Länsstyrelserna har tills vidare ett undantag från den årliga samrådsskyldigheten enligt 7 § avgiftsförordningen. För att det skall vara meningsfullt för ESV att yttra sig över offentligrättsliga avgifter vars avgiftsnivå skall vara densamma i hela landet, är det nödvändigt att det finns någon instans som följer upp kostnaderna och sammanställer ett kalkylunderlag för dessa avgifter. För vissa avgifter fullgörs samrådsskyldigheten av den centrala myndigheten, t.ex. har Lotteriinspektionen samrådsskyldighet om lotteriavgifter som tas ut av länsstyrelserna. För ett flertal av de avgifter som länsstyrelserna tar ut finns det inte någon myndighet som är skyldig att samråda med ESV om avgiften. Detta gäller avgifter för tillsynen över stiftelser, bevakningsföretag, allmän kameraövervakning, pantbanker och avgifter enligt miljöbalken. Om avgiften inte omprövas regelbundet finns risk att det ekonomiska mål som beslutas av statsmakterna inte uppnås.</P>
<P class="p328 ft2">Den ökade bidragsfinansieringen ställer höga krav på den interna styrningen vid länsstyrelserna</P>
<P class="p48 ft2">Den ökade bidragsfinansieringen har försvårat länsstyrelsernas möjligheter till budgetering och uppföljning samt likviditetsplanering. Även möjligheterna till långsiktig planering har minskat, vilket i sin tur kan leda till ineffektiv resursanvändning. Detta hänger ihop med att vissa bidrag beslutas relativt sent under budgetåret. Vissa bidrag betalas ut i förskott medan andra betalas i efterskott och ibland har bidraget varit oväntat stort eller litet.</P>
<P class="p49 ft2">Ytterligare ett problem är att det vid rekvisition av bidrag kan vara svårt att bedöma rimlig tidsplan, resursåtgång m.m. för pro-</P>
<P class="p94 ft7">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td154"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td155"><SPAN class="p9 ft38">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft2">jektet. Dessutom råder det ofta tidsbrist vid rekvisitionstillfället. Korta, tidsbegränsade, uppdrag leder till att det kan vara svårt att rekrytera och behålla personal. Länsstyrelserna får därför göra en avvägning mellan att anställa personal för viss tid och anställa personal tillsvidare.</P>
<P class="p329 ft2">Det kan finnas en risk för att länsledningen inte utsätter bidragsfinansierad verksamhet för samma prövning som anslagsfinansierad verksamhet när det gäller kostnadseffektivitet, kostnadstäckning och om verksamheten är av sådan art att den skall bedrivas av länsstyrelsen. Det kan finnas en tendens att låta bidragsfinansierad verksamhet expandera så länge det finns bidragsmedel att tillgå. Om besluten att söka bidrag dessutom är decentraliserade inom myndigheten ställs än högre krav på den interna styrningen.</P>
<P class="p309 ft2">Otydliga kriterier och principer för bidrag</P>
<P class="p206 ft2">Som tidigare har nämnts har de bidragsutbetalande myndigheterna relativt stort manöverutrymme att själva bestämma villkor och riktlinjer för medelsfördelning och uppföljning. Vissa bidragsutbetalande myndigheter som länsstyrelserna har att göra med saknar tydliga riktlinjer för detta. För länsstyrelsernas del leder det till att verksamheten blir mycket svår att planera. Ett år kan en länsstyrelse få en oväntat stor tilldelning av bidrag medan bidragen för nästkommande år halveras utan någon närmare förklaring.</P>
<P class="p324 ft2">Det finns en obalans mellan uppgifter och tilldelade medel</P>
<P class="p64 ft2">När det gäller anslag anser länsstyrelserna att den schablonmässiga uppräkningen av förvaltningsanslaget inte är anpassad till verksamhetens utveckling. Länsstyrelserna anser även att de får fler uppgifter att utföra, utan att medel tilldelas för dessa i samma omfattning. Enligt länsstyrelserna hänger detta samman med brister i beredningen inom Regeringskansliet, men också den otydlighet som finns om vad som skall finansieras med förvaltningsanslaget.</P>
<P class="p330 ft7">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft14"><SPAN class="ft14">7.2</SPAN><SPAN class="ft20">ESV föreslår generella riktlinjer för bl.a. val av finansieringskälla</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">ESV anser att den generella principen i statsförvaltningen om att förvaltningsanslag skall användas för förvaltningskostnader och sakanslag till transfereringar, investeringar i infrastruktur etc. skall tillämpas för länsstyrelserna. Flera av de problem som har iakttagits i ESV:s studie har sin grund i att denna princip inte tillämpas fullt ut. En ökad bidragsfinansiering som finansierar förvaltningskostnader urholkar t.ex. principerna för förvaltningsanslag och sakanslag. Detta leder till ett splittrat beslutsfattande och gör det svårt att få en helhetsbild av hur länsstyrelsernas verksamhet finansieras.</P>
<P class="p169 ft2">Av ovan nämnda skäl anser ESV att generella riktlinjer bör utformas för val av finansieringskälla för de olika verksamheter som länsstyrelserna bedriver.</P>
<P class="p50 ft2">ESV anser att <SPAN class="ft1">bidragsfinansiering </SPAN>bör användas för finansiering av länsstyrelsernas egna verksamhet istället för genom förvaltningsanslaget i följande fall:</P>
<P class="p194 ft17"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft16">då länsstyrelsen utför verksamhet på uppdrag av annan myndighet under högst tre år,</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">då snabba beslut om medelstilldelning krävs, t.ex. omprioritering mellan länsstyrelserna eller vid katastrofsituationer,</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">då bidraget riktar sig mot flera mottagare som har möjlighet att ansöka om bidrag på samma villkor som länsstyrelserna.</SPAN></P>
<P class="p44 ft2">För finansiering av transfereringar till tredje man anser ESV att bidragsfinansiering kan användas om avsikten är att medlen i första hand skall vara föremål för nationella prioriteringar av ett centralt verk istället för regionala prioriteringar. Alternativet är att tilldela länsstyrelserna ett sakanslag/post för ändamålet.</P>
<P class="p50 ft2">En konsekvens av de förslag som ESV har lämnat ovan är att några av de verksamheter som idag finansieras med bidrag från centrala verk istället bör finansieras med anslag som disponeras av länsstyrelserna. ESV anser att det för exempelvis följande verksamheter kan vara aktuellt att överväga finansiering via anslag som länsstyrelserna disponerar:</P>
<P class="p208 ft68">Statens jordbruksverk:</P>
<P class="p43 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">Förvaltning av fjällägenheter</SPAN></P>
<P class="p43 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">Uppgifter som rör rennäring m.m.</SPAN></P>
<P class="p306 ft7">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td154"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td155"><SPAN class="p9 ft38">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft69">Fiskeriverket:</P>
<P class="p333 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Fisketillsyn</SPAN></P>
<P class="p334 ft69">Naturvårdsverket:</P>
<P class="p333 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Regional miljöövervakning</SPAN></P>
<P class="p284 ft2">Statens Jordbruksverk motsätter sig dock tanken att ovan nämnda verksamheter skall finansieras med anslag som disponeras av länsstyrelserna. Som motiv till detta anges bl.a. att Statens Jordbruksverk finner att dagens system där verket fördelar medel till länsstyrelserna efter äskande från desamma är en viktig förutsättning för att kunna uppnå ett samlat genomförande av statens politik på de föreslagna områdena.</P>
<P class="p2 ft2">ESV har också föreslagit att tillsyn över kulturminnesvården i länet skulle kunna finansieras via anslag istället för med bidrag. Dock har Riksantikvarieämbetet mycket riktigt påpekat att kulturminnesvården i länet redan finansieras över förvaltningsanslaget och således inte är relevant att ta upp som ett exempel i detta sammanhang. Därför har utredningen inte tagit med kulturminnesvården i uppräkningen av exempel.</P>
<P class="p2 ft2">ESV tar också upp behovet av generella riktlinjer för hur inomstatliga bidrag bör hanteras. Det finns idag rekommendationer i Regeringskansliets handledning <SPAN class="ft1">Regleringsbrev och andra styrdokument för år 2004 </SPAN>(Finansdepartementet). En ökning av bidragsfinansierad verksamhet har dock inte enbart noterats för länsstyrelserna, utan för statsförvaltningen totalt. Behovet av sådana generella riktlinjer för hantering av inomstatliga bidrag bör därmed ha blivit större.</P>
<P class="p79 ft2">ESV föreslår även att förutsättningarna för att införa räntelösa konton hos Riksgäldskontoret bör utredas. Sådana konton skulle lösa problemet med oönskade ränteeffekter i samband med transfereringar.</P>
<P class="p335 ft14"><SPAN class="ft14">7.3</SPAN><SPAN class="ft20">ESV anser att en central funktion för länsstyrelsernas finansiella styrning behövs</SPAN></P>
<P class="p64 ft2">ESV bedömer att det finns behov av en central funktion med befogenheter och ansvar för länsstyrelsernas finansiella styrning. Denna centrala funktion bör ha till uppgift att operativt styra och kontrollera länsstyrelserna inom ramen för den finansiella styr-</P>
<P class="p336 ft7">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft2">ningen, bedriva utvecklingsarbete inom internredovisningsområdet och ansvara för uppföljning av avgiftsbelagd verksamhet.</P>
<P class="p57 ft2">ESV skissar på flera tänkbara organisatoriska alternativ. Uppgifterna som föreslås kan läggas på länsstyrelseenheten, på vissa utsedda länsstyrelser eller på en fristående myndighet eller nämnd.</P>
<P class="p306 ft2">Den centrala funktionens roll och uppgifter</P>
<P class="p87 ft2">Den centrala funktionen bör ha överblick och en helhetsbild över samtliga finansieringskällor som finansierar länsstyrelsernas verksamhet. Den bör också aktivt medverka i den operativa styrningen och kontrollen av länsstyrelsernas verksamhet. Dessutom bör en sådan funktion mer än vad som görs idag, ta tillvara synergieffekter inom länsstyrelseorganisationen. Funktionen bör också få en stark roll gentemot länsstyrelserna.</P>
<P class="p58 ft2">En viktig del i funktionens arbete bör vara de mer operativa uppgifterna som bl.a. innebär att ansvara för utvecklingsarbete av länsstyrelsernas interna redovisning och ekonomiska styrning. Genom detta bör en ökad transparens och jämförbarhet mellan länsstyrelserna nås, vilket är en förutsättning för rättvisande och korrekta bedömningar av bl.a. faktiska kostnader, kostnadseffektivitet och måluppfyllelse.</P>
<P class="p114 ft2">Funktionen bör också ansvara för uppföljning av länsstyrelsernas avgiftsbelagda verksamhet. Det handlar om att följa upp kostnaderna och intäkterna för denna verksamhet och sammanställa kalkylunderlag för länsstyrelsernas avgifter. Vid behov bör funktionen också kunna utfärda enhetliga riktlinjer och ge vägledning till länsstyrelserna i avgiftsfrågor.</P>
<P class="p261 ft2">Tänkbara organisatoriska lösningar</P>
<P class="p87 ft2">ESV presenterar tre tänkbara alternativ på placering av denna centrala funktion. Det första alternativet är att lägga de föreslagna uppgifterna på länsstyrelseenheten vid Finansdepartementet. Det andra alternativet är att lägga ut frågorna på vissa utsedda länsstyrelser. Det tredje alternativet är att inrätta en helt ny och fristående myndighet eller nämnd.</P>
<P class="p49 ft2">De olika alternativen ger sannolikt olika effekter när det gäller hur den centrala funktionen kommer att uppfattas av berörda samt</P>
<P class="p94 ft7">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td154"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td155"><SPAN class="p9 ft38">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft2">inte minst vilken roll och mandat funktionen kommer att kunna ges. ESV stannar för att endast reflektera över de olika alternativen snarare än att förorda något av dem.</P>
<P class="p182 ft2">När det gäller alternativ ett, att i någon mening utvidga länsstyrelseenhetens roll till att även omfatta mer operativa uppgifter, skulle styrningen och uppföljningen av länsstyrelserna samlas till en aktör. Även den finansiella styrningen och resultatstyrningen skulle hållas samlad. Om förändringar i länsstyrelsernas styrning skall drivas igenom inom Regeringskansliet torde detta alternativ ha bäst förutsättningar. För att markera länsstyrelseenhetens roll gentemot andra enheter inom Regeringskansliet bör Regeringskansliets instruktion eller arbetsordning ses över.</P>
<P class="p79 ft2">Alternativ nummer två, att lägga dessa uppgifter på vissa utsedda länsstyrelser skulle, enligt ESV, rent administrativt vara en relativt enkel lösning. Uppgifterna kan antingen ges i regleringsbrevet, om de är tillfälliga, eller i instruktionen. De utpekade länsstyrelserna skulle möjligen inte ha samma självklara mandat som länsstyrelseenheten att ge ut riktlinjer, rekommendationer och begära in uppgifter från övriga länsstyrelser. Detta skulle dock kunna lösas genom att de utsedda länsstyrelserna levererar underlag till länsstyrelseenheten som sedan beslutar om riktlinjerna. Att operativt styra och kontrollera länsstyrelserna skulle däremot inte lika lätt kunna delegeras till en länsstyrelse. Att ha en helhetssyn på länsstyrelsernas finansiella styrning skulle således vara en uppgift för länsstyrelseenheten, men de utsedda länsstyrelserna skulle bidra med underlag för denna helhetssyn.</P>
<P class="p210 ft2">Det tredje alternativet om att inrätta en självständig myndighet eller nämnd skulle innebära tämligen omfattande ingrepp i hur regeringen utövar styrningen av länsstyrelsernas verksamhet. Länsstyrelserna skulle för sin del möta en ny aktör som dels ger ut riktlinjer som påverkar länsstyrelsernas interna styrning, dels även till viss del övertar länsstyrelsernas nuvarande kontakter med Regeringskansliet. Fördelen med att inrätta en ny myndighet jämfört med att utöka länsstyrelseenhetens uppgifter, är att förutsättningarna för operativ styrning och kontroll av länsstyrelserna torde vara bättre än om ansvaret ligger inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p337 ft7">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31481x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft14"><SPAN class="ft14">7.4</SPAN><SPAN class="ft20">Om undantag från det generella regelverket</SPAN></P>
<P class="p48 ft2">I uppdraget till ESV ingick också att se om eventuella undantag för länsstyrelsernas del från de generella regelverken för anslag och kapitalförsörjning var motiverade att göra. ESV:s bedömning är att det saknas behov för några sådana undantag.</P>
<P class="p50 ft2">Ett sådant undantag som har diskuterats är möjligheten för länsstyrelserna att undantas från treprocentsregeln för anslagssparandet. ESV anser att det är olämpligt att ha en generell regel om indragning av anslagssparande. Denna regel medför i praktiken att en särskild prövning av anslagssparandet över tre procent alltid sker, vilket medför ett stort merarbete både för myndigheterna och för Regeringskansliet. Förutom de signaler som treprocentsregeln ger när det gäller incitament för en kostnadseffektiv verksamhet, sker dessutom den eventuella indragningen av det överskjutande beloppet sent in på nästföljande budgetår, vilket försvårar planeringen av verksamheten. ESV anser dock att inget framkommit i utredningen som gör det motiverat att särskilt undanta länsstyrelserna från begränsningen av anslagssparande till tre procent av tilldelade medel.</P>
<P class="p98 ft2">Inte heller ser ESV något skäl till att generellt undanta länsstyrelserna från den normala anslagskrediten på tre procent av anslagsbeloppet.</P>
<P class="p50 ft2">ESV anser däremot att det kan finnas skäl att se över länsstyrelsernas räntekontokredit.</P>
<P class="p50 ft2">Även om ESV inte vill föreslå en höjd kredit nu, så visar man på att behovet ökar om sådana bidrag som betalas i efterskott ökar. En utökning av krediten skulle därmed öka förutsättningarna för länsstyrelserna att hantera eventuella kassamässiga underskott som uppträder när bidrag utbetalas i efterskott.</P>
<P class="p50 ft2">Den resurssamordning som länsstyrelserna bedriver är undantagen från avgiftsförordningen 4 §, andra stycke. Undantaget innebär att vid bedömning av om de avgifter som tas ut med stöd av 4 § är av mindre omfattning skall inte avgiften för resurssamordning betalas. ESV anser att länsstyrelserna även fortsättningsvis bör ha detta undantag.<A href="#page_81"><SPAN class="ft70">1 </SPAN></A>För verksamhet som bedrivs med stöd av 4 § avgiftsförordningen beslutar länsstyrelserna själva om avgifterna helt eller endast delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten.</P>
<P class="p338 ft22"><SPAN class="ft71">1 </SPAN>Undantaget innebär att begränsningen i 4 §, andra stycket, gäller en länsstyrelses totala avgiftsintäkter enligt 4 § avgiftsförordningen, minskat med intäkter av resurssamordning i relation till länsstyrelsens totala kostnader för egen verksamhet. Om intäkterna överstiger fem procent bör verksamheten inte betraktas vara av mindre omfattning.</P>
<P class="p339 ft7">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td154"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td155"><SPAN class="p9 ft38">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft2">Detta anser ESV är lämpligt för de flesta typer av uppdragsverksamhet som länsstyrelsen kan bedriva med stöd av 4 § avgiftsförordningen. Däremot vill man dock framhålla att om regeringen anser att länsstyrelserna skall kunna bedriva utomstatlig konsultverksamhet inom vissa områden bör ett särskilt bemyndigande ges i länsstyrelsernas instruktion, t.ex. för lantbruksverksamheten. Det ekonomiska målet för verksamheten bör i detta fall vara full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen. Vidare bör det närmare beskrivas vilken typ av verksamhet som avses.</P>
<P class="p65 ft2">ESV har i sitt arbete också noterat att hanteringen av lönegarantiärendena upplevs som resurskrävande av länsstyrelserna. I olika sammanhang har föreslagits att anslaget för lönegarantierna borde disponeras och i sin helhet administreras av en och samma myndighet. Idag hanterar länsstyrelserna lönegarantierna mot avgifter. Ersättningsnivån till länsstyrelserna beslutades 1995 och sedan dess har ersättningsnivån inte ändrats. Enligt en beräkning som ESV gör i rapporten har länsstyrelsernas kostnader för hanteringen av ett lönegarantiärende ökat så att kostnaderna överstiger ersättningsnivån. Beräkningarna bygger på att tidsåtgången per ärende inte ändrats sedan 1995. ESV rekommenderar därför att ersättningen för hanteringen av lönegarantier höjs så att länsstyrelserna får en ersättning som täcker kostnaderna för verksamheten.</P>
<P class="p210 ft2">ESV skulle också, enligt uppdraget, studera den s.k. Örebromodellen närmare. Länsstyrelserna har gemensamt utvecklat modellen för att använda för att beräkna behovet av finansiering av tillkommande uppgifter från regeringen, sektorsmyndigheter m.fl. Den bakomliggande orsaken till framtagandet av <NOBR>Örebro-modellen</NOBR> var att de uppdrag som lades på länsstyrelserna var underfinansierade. För att täcka kostnaderna för tillkommande uppgifter används <NOBR>Örebro-modellen</NOBR> som innebär att länsstyrelserna får täckning för både direkta och indirekta kostnader förknippade med uppgifterna. Med indirekta kostnader, s.k. <NOBR>OH-kostnader,</NOBR> avses t.ex. lokaler, telefon, administration, <NOBR>IT-stöd,</NOBR> möbler och städning.</P>
<P class="p340 ft2">Modellen skall användas i följande tre fall:</P>
<P class="p341 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">Då länsstyrelserna anhåller om medel eller diskuterar finansiering med uppdragsgivare.</SPAN></P>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">Beräkning av </SPAN><NOBR>OH-kostnader</NOBR> på länsstyrelserna efter genomfört uppdrag (huvudregel).</P>
<P class="p342 ft7">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">ESV om den finansiella styrningen av länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p343 ft17"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft16">Beräkning av </SPAN><NOBR>OH-kostnader</NOBR> på länsstyrelserna efter genomfört uppdrag där finansiären kräver uppgift om ”verklig” kostnad samt uppdrag som endast berör ett län.</P>
<P class="p344 ft2">ESV anser att <NOBR>Örebro-modellen</NOBR> ger en god bild över relevanta kostnader för en viss verksamhet.</P>
<P class="p345 ft7">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<P class="p346 ft63"><SPAN class="ft61">8</SPAN><SPAN class="ft62">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p304 ft2">I detta kapitel behandlas samordning och samverkan mellan länsstyrelserna. I kapitlets inledning, avsnitt 8.1 görs en genomgång av begreppen samordning, samverkan och koncentration samt av olika styrmöjligheter för ökad samordning. I avsnitt 8.2 beskrivs vad regeringen har gjort i fråga om samordning och samverkan när det gäller länsstyrelserna. I avsnitt 8.3 ges en bild av länsstyrelsernas nuvarande samordning och samverkan. Slutligen beskrivs i avsnitt 8.4 det formella regelverket avseende samordning och samverkan samt länsstyrelsernas svar på utredningens enkät om eventuella författningsmässiga hinder</P>
<P class="p164 ft14"><SPAN class="ft14">8.1</SPAN><SPAN class="ft20">Några utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p180 ft2">I enlighet med direktiven har utredningen begränsat frågan om samordning och samverkan till att gälla den mellan länsstyrelserna. Utredningen har fokuserat på hur länsstyrelserna gemensamt kan få ut mer verksamhet eller en bättre verksamhet utifrån de förutsättningar som gäller idag. En effektiviseringssträvan ligger därmed i de två begreppen samordning och samverkan.</P>
<P class="p164 ft1"><SPAN class="ft1">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft30">Begreppen samordning och samverkan</SPAN></P>
<P class="p206 ft2">I utredningens direktiv används två begrepp; samordning och samverkan. Begreppen ligger nära varandra i betydelse, men det finns skillnader. <SPAN class="ft1">Samordning </SPAN>eller <SPAN class="ft1">att samordna </SPAN>förklaras i ordboken som att ”anpassa två eller flera saker till varandra”. <SPAN class="ft1">Samverkan </SPAN>däremot förklaras som ”samarbete” eller ”gemensamt uppträdande”. I grunden finns således en viss skillnad. I det ena fallet rör det sig mer om att försöka anpassa två (eller flera) saker, som redan existerar, till varandra. I det andra fallet rör det sig mer om att</P>
<P class="p200 ft7">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">tillsammans ta fram något nytt t.ex. ett material eller en handlingslinje.</P>
<P class="p50 ft2">Utredningen har valt att behandla begreppen samordning och samverkan som likalydande, men är dock medveten om att det kan finnas skillnader i begreppens praktiska innebörd.</P>
<P class="p220 ft1"><SPAN class="ft1">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft30">Koncentration av verksamhet</SPAN></P>
<P class="p48 ft2">Utredningen har valt att i sitt arbete även lyfta fram koncentrationstanken. Att koncentrera verksamhet bygger på något som går utöver samordning och samverkan. Ordet <SPAN class="ft1">koncentration </SPAN>förklaras i ordboken som ”samla, dra ihop, förtätning”. En koncentration av en verksamhet inom länsstyrelseorganisationen skulle t.ex. kunna vara att lyfta såväl resurser, ansvar som beslutanderätt från flera länsstyrelser till endast en eller ett fåtal länsstyrelser. Verksamheten skulle således finnas vid en eller vissa länsstyrelser i landet och denna/dessa skulle ha ett nationellt ansvar. Koncentration av länsstyrelsernas verksamhet skulle också kunna vara att inom vissa områden använda resurser från en eller några länsstyrelser, men att låta beslutanderätten ligga kvar på respektive länsstyrelse.</P>
<P class="p99 ft2">Koncentrationstanken är inte på något sätt ny i diskussioner om hur statsförvaltningen bör organiseras. Tvärtom har koncentration varit en tydlig trend sedan <NOBR>1990-talet.</NOBR> Myndigheter med en regional organisation har minskat antal enheter, men även koncentrerat vissa typer av verksamheter till endast en eller vissa av dessa enheter. Den gamla länsindelningen som varit den organisatoriska grunden har steg för steg lämnats. Endast ett fåtal av drygt <NOBR>30-talet</NOBR> organisationer och förvaltningar som hade länsindelningen som grund under <NOBR>1960-talet</NOBR> har denna kvar (se Det nya Riksskatteverket Ds 2002:15). Istället har förvaltningen fått en helt annan regional indelningsgrund. Skälet till dessa organisationsförändringar har oftast varit kraven på ökad effektivitet.</P>
<P class="p99 ft2">Koncentration kan också ske genom offentlig resurssamordning, som handlar om att en myndighet köper tjänster från en annan myndighet. Tjänsten har då koncentrerats till den andra myndigheten. Sådan koncentration har dock ofta uppstått som ett resultat av en frivillig samordning.</P>
<P class="p50 ft17">Frågan om när en verksamhet kan koncentreras har egentligen två dimensioner beroende på vad som avses. Verksamhet kan helt och fullt koncentreras till en eller ett fåtal enheter, dvs. vissa</P>
<P class="p347 ft7">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td156"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td157"><SPAN class="p9 ft38">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">enheter läggs ned. Men koncentration av verksamhet kan också ske fastän antalet organisatoriska enheter blir detsamma, t.ex. om en del av en enhets verksamhet koncentreras. Beroende på vilken dimension det rör är det därför olika aspekter som bör beaktas. Utredningen har valt att fokusera på koncentration av verksamhet med bibehållet antal organisatoriska enheter.</P>
<P class="p2 ft2">Möjligheten att koncentrera en verksamhet är nära knuten till verksamhetens art. Motivet till koncentration av vissa ärenden kan vara att man på så sätt uppnår stordriftsfördelar, en kritisk massa och en större enhetlighet.</P>
<P class="p3 ft17">Genom stordriftsfördelar kan man uppnå en minskad kostnad per handlagt ärende. Stordriftsfördelar uppträder i regel upp till en viss nivå för att sedan plana ut (se Statskontorets rapport 2002:26).</P>
<P class="p61 ft2">I andra fall kan en koncentration av vissa ärenden vara aktuell om dessa inte är vanligt förekommande. Genom koncentration uppnår man en kritisk massa. Ärenden som uppkommer sällan eller mycket sällan vid de organisatoriska enheterna gör att handläggningen tar längre tid men också att risken för fel ökar. Då är det bättre att koncentrera denna verksamhet för att öka möjligheten till ett upprätthållande av såväl kompetens som ett organisatoriskt minne.</P>
<P class="p215 ft2">Motiv till en koncentration kan också vara att man uppnår större enhetlighet. Om det föreligger alltför stora skillnader i hur de olika organisatoriska enheterna fattar beslut inom en viss verksamhet, kan koncentration bli aktuell. Om skillnaderna hänger samman med ett svårtolkat regelverk kan en koncentration bidra till en likformig regeltolkning men också till en högre kompetens om regelverket bland personalen.</P>
<P class="p2 ft17">Motiv till att inte koncentrera verksamheten kan vara att olika verksamheter är beroende av och kompletterar varandra, trots att någon verksamhet är relativt liten.</P>
<P class="p73 ft1"><SPAN class="ft1">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft30">Olika styrmöjligheter för ökad samordning</SPAN></P>
<P class="p180 ft2">Det finns olika sätt att styra för att uppnå en ökad samordning och samverkan. Samordning och samverkan kan nås genom reglering, finansiering, organisering, planeringssystem, beslutsfunktioner men också genom myndighetschefens agerande. I tabellen nedan ges några exempel på dessa olika styrmöjligheter.</P>
<P class="p348 ft7">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<P class="p0 ft8">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna SOU 2004:14</P>
<P class="p108 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 8.1. </SPAN>Olika styrmöjligheter för ökad samordning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr24 td158"><SPAN class="p18 ft40">Samordning genom…</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td159"><SPAN class="p15 ft40">Exempel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td160"><SPAN class="p18 ft3">Reglering</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p349 ft3">samrådsskyldighet mellan olika organ</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td163"><SPAN class="p349 ft3">skyldighet att biträda annan myndighet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p18 ft3">Finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td163"><SPAN class="p349 ft3">samfinansiering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td160"><SPAN class="p18 ft3">Organisering</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p349 ft3">gemensamma <NOBR>berednings-/samarbetsgrupper</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td160"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p349 ft3">kontaktmannasystem</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td160"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p349 ft3">projektarbete</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td163"><SPAN class="p349 ft3">nätverk/partnerskap</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td160"><SPAN class="p18 ft3">Planeringssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p349 ft3">gemensamma planeringssystem</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td160"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p349 ft38">gemensamma planeringsunderlag/problembeskrivningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td160"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p349 ft3">gemensamma mål</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td160"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td161"><SPAN class="p349 ft22">gemensam dokumentations- och utredningsverksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td160"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p349 ft3">gemensamt prognos- och statistikmaterial</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td163"><SPAN class="p349 ft3">verksamhetsanknutna riktlinjer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p18 ft3">Beslutsfunktioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td163"><SPAN class="p349 ft3">särskild organisering för övergripande beslut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td160"><SPAN class="p18 ft3">Myndighetschefen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p349 ft3">överlappande ordförandeskap</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td160"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td161"><SPAN class="p349 ft3">närvaro/yttranderätt i olika församlingar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td163"><SPAN class="p349 ft3">regelbundna verkschefsöverläggningar/samråd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft3">Källa: Peter Ehn, Finansdepartementets länsstyrelseenhet</P>
<P class="p351 ft14"><SPAN class="ft14">8.2</SPAN><SPAN class="ft20">Regeringens styrning för en ökad samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">Regeringens styrning för att uppnå en ökad samordning och samverkan är naturligtvis en viktig komponent som påverkar hur länsstyrelserna arbetar med dessa frågor.</P>
<P class="p184 ft1"><SPAN class="ft1">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft30">Vad regeringen har sagt och gjort i samordningsfrågan</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">Regeringen har på olika sätt påtalat vikten av att länsstyrelserna vidareutvecklar former för samverkan i gemensamma frågor och ett gemensamt resursutnyttjande mellan länsstyrelserna (se bl.a. budgetpropositionerna 2000/01:1, 2001/02:1 och 2002/03:1).</P>
<P class="p352 ft1"><SPAN class="ft2">I propositionen </SPAN>Regional samverkan och statlig länsförvaltning</P>
<P class="p353 ft2">(prop. 2001/02:7) tog regeringen specifikt upp frågan om samverkan. Där sades att det även fortsättningsvis kommer att ställas krav på en kostnadseffektiv länsstyrelseorganisation och där ”behovet av samverkan och samordning i olika frågor och samman-</P>
<P class="p306 ft7">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td156"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td157"><SPAN class="p9 ft38">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">hang kommer att kvarstå och även accentueras i vissa frågor.” (s. 63). Regeringen menade att man på detta sätt kunde skapa en sammantaget mer effektiv och slagkraftigare länsstyrelseorganisation. Vidare sades att det för vissa frågor även kunde övervägas att ha en mer ”koncentrerad ärendehantering och en flexibel uppgiftsstruktur…” t.ex. genom ”…att vissa samordningsuppgifter läggs på utpekade länsstyrelser.”</P>
<P class="p66 ft2">Även i regleringsbrevet för budgetåret 2002 (Fi 2002:4649) gav regeringen uttryck för vikten av ökad samordning och samverkan mellan länsstyrelserna. I ett uppdrag till länsstyrelserna efterfrågades underlag kring vilka frågor och med vem samordning skedde samt erfarenheterna av denna samordning (se avsnitt 8.3.1). Regeringen har också bidragit med viss finansiering till länsstyrelsernas <NOBR>IT-visionsarbete</NOBR> (se avsnitt 8.3.5). I vissa sakfrågor har regeringen också tagit beslut om en mer långtgående samordning eller t.o.m. koncentration av uppgifter till endast vissa län. Detta gäller t.ex. administrationen av EU:s jordbruksstöd samt administrationen av EU:s vattendirektiv.</P>
<P class="p354 ft1"><SPAN class="ft1">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft30">Exempel på formaliserad samverkan och koncentration</SPAN></P>
<P class="p355 ft1">Jordbruksadministrationen</P>
<P class="p180 ft2">Under vintern 2000 uppdrog regeringen till en särskild utredare att lämna förslag till en effektivare jordbruksadministration. Enligt direktiven (Dir. 2000:94) var tanken att hanteringen av EU:s jordbruksstöd skulle koncentreras till väsentligt färre länsstyrelser än dåvarande 21. I maj 2001 lämnade utredaren sin slutrapport (Fi 2001/2357). I denna diskuterades två alternativa lösningar. Den ena lösningen var en koncentration av denna ärendehandläggning till nio länsstyrelser. Den andra lösningen var en fördjupad och formaliserad samverkan mellan länsstyrelserna. I grunden innebar detta att samtliga 21 länsstyrelser fortfarande skulle ha att hantera ärendena, men några länsstyrelser skulle få ett särskilt ansvar för samordning och för utveckling av planering och styrning. Utredaren förordade den senare lösningen. Argumenten för en fördjupad och formaliserad samverkan vägde tyngre än nackdelarna, men även tyngre än de fördelar som koncentrationslösningen innebar. Ut- redaren såg att den förordade lösningen skulle ge något sämre möjligheter till styrning av sakfrågan för Statens Jordbruksverk och</P>
<P class="p356 ft7">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">kanske också innebära mindre besparingar genom stordriftsfördelar. Å andra sidan skulle fördelarna vara att det gick att bibehålla samordningen av olika sakområden inom ramen för den samordnade länsförvaltningen, att omställningskostnaderna skulle bli marginella och att närheten till brukarna skulle kunna bibehållas. Dessutom skulle lösningen fortfarande ge en kontinuitet i det nuvarande systemet fram till kommande förändringar av EU:s gemensamma miljö- och landsbygdspolitik. Regeringen delade utredarens uppfattning. Riksdagen beslutade om detta senare samma år (prop. 2001/02:1, bet 2001/02:MJU2, rskr. 2001/02:106, 2001/02:107). Jordbruksadministrationen är idag indelad i sju regioner där det inom varje region finns en länsstyrelse som har ett särskilt samordningsansvar.</P>
<P class="p347 ft1">Vattenadministrationen</P>
<P class="p113 ft2">Genom EU:s direktiv för vatten har <NOBR>EU-länderna</NOBR> åtagit sig att väsentligt öka ambitionerna vad gäller att skydda våra vatten och ekosystem i vatten. Hur dessa ökade ambitioner skall genomföras var under åren 2001 2002 föremål för en särskild utredning, Klart som vatten (SOU 2002:105). Utredaren diskuterade två olika lösningar för administrationen, en egen myndighet med en regional organisation indelat efter fem vattendistrikt eller som en del i länsstyrelserna inom respektive vattendistrikt, dvs. administrationen skulle endast läggas på fem länsstyrelser och inte på samtliga 21. Fördelarna som lyftes fram med den senare lösningen var, liksom i utredningen om jordbruksadministrationen, möjligheten till en integrering av vattenfrågorna med annat miljöarbete. Utredaren såg också en fördel i att bl.a. utnyttja redan befintlig kompetens och organisation. Förslaget blev ändå en egen myndighet då detta enligt utredaren bl.a. skulle ge ökad tydlighet och ansvar, möjlighet att profilera vattenfrågan utåt samt möjlighet att utvinna stordriftsfördelar. Regeringen beslutade dock att Sverige skall delas in i fem vattendistrikt. Fem länsstyrelser föreslås som vattenmyndigheter för dessa distrikt.</P>
<P class="p357 ft7">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td156"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td157"><SPAN class="p9 ft38">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft14"><SPAN class="ft14">8.3</SPAN><SPAN class="ft20">Länsstyrelsernas nuvarande samordning och samverkan</SPAN></P>
<P class="p180 ft2">I länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetåret 2002 gavs ett uppdrag till länsstyrelserna att till regeringen redovisa vilket arbete som pågår för att öka samordningen mellan länsstyrelserna. Redovisningen skulle också omfatta uppgifter om inom vilka områden och med vilka länsstyrelser samordning sker samt erfarenheter hittills. Utifrån sammanställningen av denna redovisning och utredningens kontakter med länsstyrelserna framträder en bild av att samordning och samverkan mellan länsstyrelserna är väl utbredd. Dock är samordningen och samverkan mer etablerad inom vissa områden än inom andra.</P>
<P class="p359 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft30">Samordning sker i sakfrågor men på olika sätt och av olika skäl</SPAN></P>
<P class="p206 ft2">I sakfrågor som är föremål för samordning och samverkan sker detta i olika konstellationer beroende på frågornas karaktär. Traditionen med länsexperter (som dock sedan 1 januari 2003 ej längre är inskrivet som ett krav i länsstyrelseinstruktionen) inom flera verksamheter har t.ex. bidragit till att upprätthålla ett utbyte i sakfrågor mellan länsstyrelserna. Det hålls också gemensamma årliga konferenser i olika fackämnen. De flesta av länsexperterna har under ett antal år samverkat i nätverk där sakfrågorna diskuteras utifrån olika aspekter som t.ex. tolkning av regelverk eller gjorda prioriteringar. En tendens är att dessa nätverk mer än tidigare nu också diskuterar former och processer för hanteringen av själva frågorna. Det kan t.ex. gälla frågor om ärenderutiner och arbetsfördelning.</P>
<P class="p156 ft2">Många av de frågor som länsstyrelserna har att hantera når rent geografiskt över en eller fler länsgränser. Det kan röra sig om samverkan kring sjöar, vattendrag, skogar och skärgård. Så har t.ex. länsstyrelserna som gränsar till Mälaren ett samarbete i frågor som rör fisket. Men även i andra frågor med geografisk utbredning som t.ex. vägar och järnvägar eller skydds- och försvarsfrågor sker samverkan. Ytterligare frågor med annan geografisk gräns än den länsvisa är sektorsövergripande frågor som t.ex. regional utveckling, strukturfonderna och vissa miljöfrågor. Även här krävs samverkan. <NOBR>RUS-projektet</NOBR> är ett exempel på miljöområdet. RUS står för</P>
<P class="p360 ft7">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">Regionalt UppföljningsSystem och är ett projekt som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete med miljömålsuppföljning. Huvudmålet för RUS är att utveckla ett för alla län gemensamt uppföljningssystem för miljömålen. Projektet organiseras av en projektgrupp på tio personer från olika länsstyrelser samt en styrgrupp med representanter från länsstyrelser, Naturvårdsverket och Kommunförbundet.</P>
<P class="p49 ft2">LAKY står för Länsstyrelsernas Arbetsgrupp för Körkorts- och Yrkestrafikfrågor. LAKY har som huvuduppgift att skapa ett bra samarbete mellan länsstyrelserna och Vägverket samt att utveckla gemensamma och effektiva handläggningsrutiner, en enhetlig rättspraxis och utveckla <NOBR>IT-stödet</NOBR> i ärenden om körkort och yrkestrafik. LAKY ansvarar också för en övergripande samordning av körkorts- och yrkestrafikfrågor. Det finns även fasta grupper för enskilda områden i form av samrådsgrupp för körkort (Samkör), samrådsgrupp för yrkestrafik (Samyrk) och en Körkortsförening. LAKY har träffat en skriftlig överenskommelse om samverkan på ledningsnivå med Vägverket. I överenskommelsen har en länsstyrelse företrätt samtliga 21 länsstyrelser, efter godkännande av länsrådskretsen.</P>
<P class="p98 ft2">Det finns också frågor som endast förekommer i vissa län och där samverkan är nödvändig. Till exempel har länsstyrelserna i de län där det finns kärnkraftverk ett nära samarbete med varandra och med angränsande län.</P>
<P class="p184 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft30">Samordning sker i administrativa frågor</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">I takt med att kraven på länsstyrelserna som effektiva myndigheter har ökat så har också samordningen ökat kring administrativa och liknande frågor. Ibland är samtliga länsstyrelser involverade i samordningsarbetet och ibland rör det sig endast om ett mindre antal länsstyrelser. Samordning sker kring olika stödprocesser som t.ex. informationsfrågor, löneadministration och fakturahantering.</P>
<P class="p49 ft2">Samordningen handlar också om olika formfrågor t.ex. att ta fram gemensamma rutiner och processer inom ett viss ärendeslag för att likrikta handläggningstiden och kvaliteten i handläggningen över landet. Länsstyrelserna har också påbörjat samverkan kring kompetens- och tillgänglighetsfrågor. Inom t.ex. miljöområdet har länsstyrelsernas uppgifter utökats kraftigt de senaste åren. Det har ställt stora krav på hög kompetens inom flera olika delområden.</P>
<P class="p361 ft7">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td156"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td157"><SPAN class="p9 ft38">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">Svårigheter med att rekrytera rätt kompetens för vissa länsstyrelser har gjort att man i vissa fall har delat den tillgängliga kompetensen mellan två länsstyrelser. Den ena länsstyrelsen har då hyrt in personal från den andra länsstyrelsen till själva handläggningen. Några länsstyrelser har också utökat samverkan genom att hjälpa varandra vid semestrar och arbetstoppar. Andra samordningsinitiativ gäller intern kompetensutveckling för t.ex. nyanställd personal.</P>
<P class="p74 ft2">Ett exempel på ett samordningsprojekt är Länsstyrelseakademien. Akademien är i dagsläget en pågående försöksverksamt mellan sex länsstyrelser som handlar om att ta fram ett samordnat utbud av länsstyrelsespecifik utbildning. Syftet är att tillhandahålla anpassad utbildning till låga kostnader och med möjlighet till alternativa utbildningsformer. Tanken är att bl.a. kunna utnyttja datatekniken på olika sätt. Målgruppen är länsstyrelsens personal, men det finns också tankar om att vända sig till andra grupper. I projektet ingår även Högskolan i Trollhättan/Uddevalla som en part.</P>
<P class="p74 ft2">Akademien är förankrad på länsrådsnivå. Hösten 2005 planeras en avrapportering till länsråden. Därefter skall man ta ställning till om akademien skall utökas till att omfatta samtliga länsstyrelser.</P>
<P class="p362 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft30">Samordning mellan vissa länsstyrelser är informell till sin karaktär</SPAN></P>
<P class="p206 ft2">Vissa länsstyrelser har mer samordning och samverkan med varandra än med andra. Samordningen är underindelad i tre grupperingar; Östra Mellansverige, Sydlänen och Nordlänen/Norra länen (se tabell 8.2). Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län förefaller dock inte alltid vara en del av Nordlänen/Norra länen.</P>
<P class="p2 ft2">Utöver dessa grupper framträder tre länsstyrelser – Östergötland, Västra Götaland och Värmland – inte riktigt som hemmahörande i någon av de tre grupperna. Dessa tre länsstyrelser samverkar dock med andra länsstyrelser, men oftast i andra konstellationer. Länsstyrelsen i Värmlands län har t.ex. i större utsträckning börjat samordna sig med länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län.</P>
<P class="p363 ft7">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<P class="p0 ft8">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna SOU 2004:14</P>
<P class="p108 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 8.2. </SPAN>Samordning mellan länsstyrelserna</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr24 td164"><SPAN class="p18 ft39">Grupp</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td165"><SPAN class="p15 ft39">Länsstyrelser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td166"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td167"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td168"><SPAN class="p18 ft40">Östra Mellansverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td169"><SPAN class="p15 ft38">Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td168"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td169"><SPAN class="p15 ft3">Västmanlands och Örebro län</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td166"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td167"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td168"><SPAN class="p18 ft40">Sydlänen</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td169"><SPAN class="p15 ft38">Länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td168"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td169"><SPAN class="p15 ft3">och Hallands län</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td166"><SPAN class="p9 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td167"><SPAN class="p9 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td168"><SPAN class="p18 ft8">Nordlänen/Norra länen</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td169"><SPAN class="p15 ft38">Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td168"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td169"><SPAN class="p15 ft8">Norrbottens län. Ibland även Länsstyrelserna i Dalarnas och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td168"><SPAN class="p9 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td169"><SPAN class="p15 ft3">Gävleborgs län</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td166"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td167"><SPAN class="p9 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft2">Utöver samverkan i dessa grupper samverkar många länsstyrelser mer frekvent med en länsstyrelse eller en mindre krets av länsstyrelser. Relativt omfattande samverkan förekommer mellan länsstyrelser med geografisk närhet, t.ex. mellan Blekinge, Skåne och Hallands län, mellan länsstyrelserna i Kronobergs och Jönköpings län, mellan länsstyrelserna i Mälardalen och mellan länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län.</P>
<P class="p49 ft2">En annan konstellation som förekommer relativt ofta är samordning mellan storstadslänen, dvs. Stockholms, Skåne och Västra Götalands län. Samordning och samverkan har skett i en rad olika frågor, bl.a. internrevision, benchmarking av resultat och personalpolitik.</P>
<P class="p49 ft2">Mycket av samordningen är informell till sin karaktär. Ovanstående grupperingar är t.ex. inte beslutsfattande organ utan de aktuella besluten fattas av respektive länsstyrelse. I vissa fall finns dock formella avtal som reglerar t.ex. inlåning eller delfinansiering av viss personal vid kompetensförstärkning eller särskild arbetsbelastning.</P>
<P class="p49 ft2">För vissa områden har länsstyrelserna löst samverkansfrågan genom att ge en eller ett par länsstyrelser eller en viss grupp av länsstyrelser mandatet att utarbeta förslag till beslut som sedan fattas av respektive länsstyrelse. Detta är t.ex. fallet i många frågor som rör <NOBR>IT-lösningar.</NOBR> Där har länsstyrelsernas gemensamma IT- strategigrupp en särskild roll (se avsnitt 8.3.5).</P>
<P class="p365 ft7">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31494x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr15 td156"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td157"><SPAN class="p9 ft38">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft30">Samverkan mellan länsledningarna</SPAN></P>
<P class="p367 ft2">Under år 2002 arbetade länsråden fram ett förslag på en fördelning av områdesansvar mellan dem. Syftet med denna nya organisation var att bättre kunna samordna och gemensamt utveckla verksamheten och därmed också förbättra styrningen och ledningen i länsstyrelseorganisationen.</P>
<P class="p293 ft2">Länsråden har skapat en gemensam ledningsgrupp utan beslutanderätt. Inom denna grupp kan man komma överens om en för länsstyrelserna gemensam linje. Därtill har länsråden fördelat ansvar för olika verksamheter mellan sig inom sju olika områden, se tabell 8.3.</P>
<P class="p368 ft2"><SPAN class="ft1">Tabell 8.3. </SPAN>Länsrådens sju ansvarsområden</P>
<P class="p369 ft3">Sju ansvarsområden för länsrådens organisation</P>
<P class="p370 ft3"><SPAN class="ft38">1.</SPAN><SPAN class="ft73">Samhällsplanering, Skydd/beredskap och infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p371 ft3"><SPAN class="ft38">2.</SPAN><SPAN class="ft73">Juridik, förvaltning och trafik</SPAN></P>
<P class="p371 ft3"><SPAN class="ft38">3.</SPAN><SPAN class="ft73">Social, jämställdhet och integration</SPAN></P>
<P class="p371 ft3"><SPAN class="ft38">4.</SPAN><SPAN class="ft73">Regional utveckling, konkurrens och strukturfonder</SPAN></P>
<P class="p371 ft3"><SPAN class="ft38">5.</SPAN><SPAN class="ft73">Jordbruk, skogsbruk och fiske</SPAN></P>
<P class="p371 ft3"><SPAN class="ft38">6.</SPAN><SPAN class="ft73">Miljö och natur och kulturmiljö</SPAN></P>
<P class="p371 ft3"><SPAN class="ft38">7.</SPAN><SPAN class="ft73">Grunddata och stödprocesser</SPAN></P>
<P class="p372 ft3">Källa: Länsråden.</P>
<P class="p373 ft2">Sex av de sju grupperna är inriktade på olika sakfrågor. Den sjunde gruppen ”Grunddata och stödprocesser” består av interna frågor för länsstyrelseorganisationen som t.ex. administration och IT- frågor.</P>
<P class="p374 ft2">Inom varje område har ett länsråd en sammanhållande roll. Detta länsråd bildar också tillsammans med två till tre andra länsråd en kärngrupp. Kärngruppen svarar för det huvudsakliga utvecklings- och samordningsarbetet inom respektive område. Därtill har ett antal länsråd blivit knutna till områdesgrupperna som rådgivare/konsult. Denna roll innebär att länsråden ger stöd och rådgivning, men också att de kan få särskilda uppdrag t.ex. att genomföra utredningar eller ansvara för att implementera något beslut. Varje länsråd ingår därmed som en del i en kärngrupp eller som rådgivare/konsult inom ett par områden.</P>
<P class="p375 ft7">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft2">De olika grupperna har kontakter med sektorsmyndigheter, departement och andra aktörer samt samordnar länsstyrelsernas synpunkter och idéer i olika sammanhang. Någon liknande formell ansvarsfördelning finns ännu inte i landshövdingekretsen. Däremot har chefsjuristerna vid länsstyrelserna genomfört samma ansvarsfördelning inom sin grupp.</P>
<P class="p376 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.5</SPAN><SPAN class="ft30">Samordningen inom </SPAN><NOBR>IT-området</NOBR></P>
<P class="p87 ft2"><NOBR>IT-området</NOBR> synes vara det område inom vilket länsstyrelserna har utvecklat samordningen mest. Det finns en <NOBR>IT-strategigrupp</NOBR> som har huvudansvaret för samordningen. Den består av personer med olika funktioner från olika länsstyrelser. Gruppen leds av ett länsråd som ordförande och ytterligare ett länsråd är aktiv i arbetet. Sedan några år har en person arbetat heltid med <NOBR>IT-arbetet.</NOBR> Personen ifråga har haft en länsstyrelse som formell arbetsgivare, men samtliga länsstyrelser har delat på finansieringen av tjänsten. Under år 2003 har ytterligare en person anställts på detta sätt.</P>
<P class="p58 ft2">Grundtanken med <NOBR>IT-arbetet</NOBR> är att länsstyrelserna blir mer effektiva om de arbetar tillsammans. Tanken är att alla nya initiativ av större dignitet skall passera <NOBR>IT-strategigruppen</NOBR> innan de genomförs. Länsstyrelserna samverkar kring ett trettiotal projekt av olika storlek. Gemensamma upphandlingar av programvara och liknande samt standardiseringar har skett sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Man har också arbetat tillsammans kring elektronisk dokumenthantering och i frågan om hur olika typer av länsstyrelsernas tjänster kan läggas ut på nätet. En omfattande satsning är nätverket mellan länsstyrelserna, det s.k. LstNet. Till detta nätverk är ytterligare ca 20 myndigheter knutna. Det medför stora fördelar i kommunikationen mellan länsstyrelserna och övriga myndigheter. Detta nätverk finansieras av var och en av de uppkopplade myndigheterna och länsstyrelserna samt med bidrag från Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Under år 2000 påbörjade länsstyrelserna också ett visionsarbete kring IT som ett verktyg till utveckling av verksamheten. Arbetet har engagerat samtliga länsstyrelser. Företrädare för de olika verksamheterna har också själva arbetat fram förslag på hur IT kan utveckla just deras verksamhet, t.ex. när det gäller bättre information och fler tjänster via Internet.</P>
<P class="p377 ft2"><NOBR>IT-strategigruppen</NOBR> tar upp två svårigheter i detta arbete. Den första gäller svårigheten att samordna alla önskemål från olika</P>
<P class="p78 ft7">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td156"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td157"><SPAN class="p9 ft38">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">yrkesgrupper inom länsstyrelseorganisationen, men även mellan länsstyrelserna. Det finns många kreativa önskemål, men dessa är inte samordnade. Ett syfte med länsstyrelsernas <NOBR>IT-samverkan</NOBR> är därför att samordna dessa önskemål, bl.a. genom att bygga en gemensam teknisk plattform som möjliggör utbyggnad för olika verksamheter efter hand.</P>
<P class="p2 ft2">Den andra svårigheten i <NOBR>IT-strategiarbetet</NOBR> är, enligt gruppen, att hitta bra modeller för finansiering av nya <NOBR>IT-satsningar.</NOBR> Detta gäller även de gemensamma resurser som länsstyrelserna betalar tillsammans. Varje ny investering leder till långa diskussioner.</P>
<P class="p305 ft14"><SPAN class="ft14">8.4</SPAN><SPAN class="ft20">Det formella regelverket</SPAN></P>
<P class="p180 ft2">Enligt verksförordningen (1995:1322) skall myndighetschefen bl.a. se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt, hushålla väl med statens medel samt verka för att myndigheten genom samarbete med andra myndigheter och på annat sätt tar till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet. Verksförordningen skall tillämpas på länsstyrelserna med undantag för vissa bestämmelser som rör antal styrelseledamöter, ställföreträdare för myndighetschef, beslut om vissa anställningar och förordnande av styrelseordförande. I dessa avseenden ges särskilda bestämmelser i länsstyrelseinstruktionen.</P>
<P class="p181 ft2">Utgångspunkten för länsstyrelsens arbete är att den skall svara för den statliga förvaltningen <SPAN class="ft1">i länet, </SPAN>i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter (1 § länsstyrelseinstruktionen). Det finns alltså en geografisk begränsning för länsstyrelsernas behörighet. Denna geografiska begränsning har också uttryckts på olika sätt i speciallagar t.ex. 9 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220)</P>
<P class="p378 ft21">Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är länsstyrelsen i det län där stiftelsens styrelse har sitt säte…</P>
<P class="p334 ft2">och 13 kap 2 § socialtjänstlagen (2001:453)</P>
<P class="p135 ft21">Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för.</P>
<P class="p379 ft2">I länsstyrelseinstruktionen finns särskilda bestämmelser om rennäringsdelegationer, Fjälldelegationen, miljöprövningsdelegationer och strukturfondsdelegationer. Dessa delegationer ansvarar för</P>
<P class="p380 ft7">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">särskilda ärenden vid länsstyrelserna. Fjälldelegationen och strukturfondsdelegationerna är särskilt intressanta utifrån perspektivet samordning och samverkan. Fjälldelegationen är ett organ för samverkan i frågor som särskilt rör fjällområdet. Delegationen skall finnas för länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och består av landshövdingarna från dessa län.</P>
<P class="p49 ft2">Vad gäller strukturfondsdelegationerna utpekas i länsstyrelseinstruktionen bl.a. vilka länsstyrelser som skall vara förvaltningsmyndighet och utbetalande myndighet samt vilka länsstyrelser som i detta sammanhang skall ha andra särskilda uppgifter. En strukturfondsdelegation skall på lämpligt sätt samråda med företrädare för berörda myndigheter, institutioner, regionala utvecklingsbolag, näringslivsorganisationer, arbetsmarknadens parter och andra intresseorganisationer.</P>
<P class="p58 ft2">Länsstyrelseinstruktionen ger möjlighet för en länsstyrelse att i sitt arbete kunna använda personalresurser från annan länsstyrelse. Enligt 44 § i instruktionen får en länsstyrelse, efter överenskommelse med en annan länsstyrelse, mot ersättning ställa någon av sina anställda till den andra länsstyrelsens förfogande för att, som föredragande eller på något annat sätt, delta i <SPAN class="ft1">handläggningen </SPAN>av ett visst ärende eller viss ärendegrupp. Begreppet ”handläggning” har av flertalet länsstyrelser ansetts innefatta allt arbete med ett ärende utom själva beslutsfattandet. Det finns dock de som anser att även beslutsfattandet ingår i detta begrepp. Eftersom det finns en otydlighet och delade meningar om paragrafens innebörd har lösningar med tidsbegränsade anställningar och förordnande av medarbetare från andra länsstyrelser använts.</P>
<P class="p381 ft1"><SPAN class="ft1">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft30">Länsstyrelsernas synpunkter på eventuella författningsmässiga hinder</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">Som en del i utredningens arbete med frågan om samordning och samverkan mellan länsstyrelserna, har en särskild enkät riktats till länsstyrelsernas chefsjurister eller motsvarande. Frågan till dessa har varit om de anser att det föreligger några författningsmässiga hinder för möjligheterna till en sådan samverkan och samordning och i så fall om de kan ge några exempel på sådana hinder.</P>
<P class="p49 ft17">Av svaren på enkäten framgår att det finns ett starkt önskemål om ett förtydligande av huruvida 44 § länsstyrelseinstruktionen även omfattar behörigheten att fatta själva beslutet. Skulle bestäm-</P>
<P class="p347 ft7">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td156"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td157"><SPAN class="p9 ft38">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft2">melsen inte omfatta detta, anser flertalet att en sådan möjlighet bör övervägas. Detta anses kunna underlätta möjligheterna till en praktisk samordning och samverkan där länsstyrelserna kan använda varandras personella resurser fullt ut.</P>
<P class="p3 ft17">I enkätsvaren ges exempel på flera bestämmelser i speciallagar som uttrycker kravet på att handläggningen skall ske ”i länet”. Förutom de lagrum som angetts ovan, nämns följande:</P>
<P class="p382 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">15 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning</SPAN></P>
<P class="p166 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">13 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10)</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">22 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">10 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220)</SPAN></P>
<P class="p166 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">5 och 8 §§ lag (1974:191) om bevakningsföretag</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">2 kap. 84 § trafikförordningen (1998:1276) om tävling på väg</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">lag (1984:982) om ensamrätt till bärgning</SPAN></P>
<P class="p173 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">6 kap. 1 § expropriationslagen (1972:719) om löseskilling och intrångsersättning</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">1 kap. 2 § yrkestrafiklagen (1998:490)</SPAN></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">42 § lotterilagen (1994:1000)</SPAN></P>
<P class="p383 ft2">Ett visst hinder anses föreligga i 22 § lönegarantilagen (1992:4979) som anger att</P>
<P class="p135 ft21">…garantibelopp utbetalas av länsstyrelsen i det län dit den tingsrätt som handlägger konkurrensärendet hör…</P>
<P class="p105 ft2">Beträffande några lagrum har länsstyrelserna utvecklat enligt följande:</P>
<P class="p384 ft2"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft18">10 kap. 4 § körkortslagen (1998:490) anger att det endast är den länsstyrelse i det län, där personen som frågan rör är folkbokförd som får handlägga körkortsärendet. Denna bestämmelse har, enligt länsstyrelserna, även kommit att tolkas på det sättet att en länsstyrelse som påbörjat ett körkortsärende inte får fullfölja ärendet om personen i fråga flyttar under pågående handläggning av ärendet. Handläggningen anses kunna effektiviseras om en ändring görs så att länsstyrelsen i det ”gamla” länet skulle kunna fortsätta att handlägga ärendet.</SPAN></P>
<P class="p385 ft17"><SPAN class="ft15">•</SPAN><SPAN class="ft16">När det gäller länsstyrelsens utvecklingsarbete anses det finnas bestämmelser som begränsar detta till att avse länet. Här anges 2 och 3 §§ förordningen (1998:1634) om regionalt utvecklingsarbete. Ett utvecklingsprojekt kan visserligen innebära sam-</SPAN></P>
<P class="p386 ft7">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p9 ft8">Samordning och samverkan mellan länsstyrelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p9 ft8">SOU 2004:14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft2">arbete över läns- eller riksgräns (17 §) men torde enligt enkätsvaret inte innebära att beslut kan flyttas över läns- eller riksgräns.</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">Ärenden som berör mark- eller vattenområden i fler än ett län berörs särskilt i enkätsvaren. I vissa fall har man i lagstiftningen sagt att om flera län är berörda prövas frågan av länsstyrelsen i det län där huvuddelen av marken är belägen (t.ex. 15a § andra stycket och 21 § jaktförordningen (1987:905)). I andra fall finns inte en motsvarande bestämmelse. Ett exempel som tas upp i detta avseende är frågan om bildande av ett naturreservat då området ligger i två län. Enligt enkätsvaret skulle det medföra en rationellare handläggning för länsstyrelserna och förenkla för den enskilde om denne bara behövde ha kontakt med en länsstyrelse i sitt ärende. För att uppnå detta föreslås att det i aktuell lagstiftning förs in en bestämmelse motsvarande 15a § andra stycket och 21 § jaktförordningen.</SPAN></P>
<P class="p388 ft2"><SPAN class="ft19">•</SPAN><SPAN class="ft18">Enligt sjötrafikförordningen (1986:300) får länsstyrelsen meddela föreskrifter för sjötrafiken i länet. I Mälaren går den allmänna farleden mellan Södertälje och Köping genom fyra län. I enkätsvar föreslås att man i lagstiftningen ändrar så att </SPAN><SPAN class="ft1">en </SPAN>länsstyrelse efter samråd med övriga beslutar om sjötrafikföreskrifter avseende den allmänna farleden i Mälaren.</P>
<P class="p302 ft7">106</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GSB314SOU_2004__14_d1.pdf1590621pdfDet ofullständiga pusslet. Behovet av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna - Del 1https://data.riksdagen.se/fil/ED4E6E36-2283-4C02-98BC-8E394F7E9F40GSB314d2SOU_2004__14_d2.pdf1546886pdfDet ofullständiga pusslet. Behovet av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna - Del 2https://data.riksdagen.se/fil/C4821C69-DE06-45B1-904A-57BF10AD2340