2420090 GSB3135 2004 135 sou sou Statens offentliga utredningar 2004:135 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 135 0 2005-01-01 00:00:00 2020-07-31 14:41:33 2005-01-01 00:00:00 Inlandet har möjligheter hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GSB3135/text https://data.riksdagen.se/dokument/GSB3135 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GSB3135 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:33px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;height: 1016px;} #page_2 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:84px;z-index:-1;width:619px;height:910px;} #page_2 #dimg1 #img1 {width:619px;height:910px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_5 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:83px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_7 #dimg1z{position:absolute;top:261px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:435px;} #page_7 #dimg1 #img1 {width:415px;height:435px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:38px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_11 #dimg1z{position:absolute;top:697px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_11 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_13 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:118px;} #page_13 #dimg1 #img1 {width:413px;height:118px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_14 #id_3 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:538px;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:413px;height:538px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:535px;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:413px;height:535px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:641px;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:413px;height:641px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:677px;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:413px;height:677px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:35px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:451px;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:413px;height:451px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:298px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:381px;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:413px;height:381px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:142px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:588px;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:413px;height:588px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:71px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:323px;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:413px;height:323px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:81px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:647px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:656px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:101px;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:413px;height:101px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:698px;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:698px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:448px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:150px;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:413px;height:150px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:656px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:90px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:413px;height:90px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:194px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:260px;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:413px;height:260px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:72px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:669px;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:669px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:159px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:107px;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:413px;height:107px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:32px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:142px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:338px;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:413px;height:338px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:72px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:549px;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:549px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:402px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:339px;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:339px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:669px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:669px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:34px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:657px;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:657px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:623px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:107px;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:107px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:32px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:229px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:413px;height:229px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:91px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:107px;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:413px;height:107px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:67px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:38px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:43px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:70px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:50px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:51px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:31px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_114 #dimg1z{position:absolute;top:33px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_114 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_115 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_116 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_116 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 22px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:33px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:594px;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:458px;height:594px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 22px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:89px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:255px;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:457px;height:255px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_120 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_120 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:87px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:609px;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:457px;height:609px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 48px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft3{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft4{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft8{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft11{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft12{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft13{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft14{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft16{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft17{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft26{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: 10px;} .ft27{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft33{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft37{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft39{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft40{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft43{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft46{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft51{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft53{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft58{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft59{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft66{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft69{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 1px;l-h: 15px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 523px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p8{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p9{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p11{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p16{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p17{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p25{text-align: left;margin-top: 455px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p38{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p47{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p91{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p99{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p101{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p111{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p113{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p124{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p139{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p141{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p142{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p143{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p150{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p171{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p181{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p183{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p184{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p189{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p190{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p198{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p200{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p204{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p207{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p211{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;padding-top: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p230{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p238{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p241{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p244{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p245{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p246{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p247{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p248{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p249{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p252{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p259{text-align: left;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p260{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p266{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p271{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p276{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p285{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p298{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p300{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 346px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p319{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p328{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p329{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p330{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p331{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p333{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p335{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p336{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p337{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 210px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p420{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p511{text-align: left;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p514{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p520{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p533{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p535{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p536{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p539{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p547{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p549{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p552{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p554{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p555{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p563{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p566{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p570{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p574{text-align: center;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p578{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p581{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p584{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p588{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p596{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p598{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p601{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p612{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p616{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p619{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p623{text-align: center;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p632{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;} .td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 18px;} .tr1{heightzzz: 13px;} .tr2{heightzzz: 37px;} .tr3{heightzzz: 29px;} .tr4{heightzzz: 28px;} .tr5{heightzzz: 17px;} .tr6{heightzzz: 36px;} .tr7{heightzzz: 22px;} .tr8{heightzzz: 27px;} .tr9{heightzzz: 14px;} .tr10{heightzzz: 54px;} .tr11{heightzzz: 19px;} .tr12{heightzzz: 21px;} .t0{width: 455px;margin-top: 35px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t2{width: 456px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 456px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t6{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} .t7{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;} .t9{width: 473px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 68px;f:16px 'Verdana' !important;} .t10{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB31351x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Inlandet har möjligheter</P> <P class="p1 ft1">Slutbetänkande av Inlandsdelegationen</P> <P class="p2 ft1">Stockholm 2004</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft2">SOU 2004:135</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB31352x1.jpg/" id="img1"> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft3">Till statsrådet Ulrica Messing</P> <P class="p3 ft5">Regeringen beslutade den 31 januari 2002 att tillsätta en delegation, Inlandsdelegationen, med uppgift att medverka till att långsiktigt stärka en hållbar utveckling i norra Sveriges inland. Beslutet fattades i enlighet med bedömningar i propositionen <SPAN class="ft4">En politik för tillväxt och livskraft i hela landet </SPAN>(prop. 2001/02:4).</P> <P class="p4 ft5">Delegationen formulerade målet på följande sätt:</P> <P class="p5 ft6">Medverka till att kommunernas utvecklingsarbete stärks så att det skapas framtidstro och en långsiktigt hållbar tillväxt i näringslivet och inom den offentliga sektorn.</P> <P class="p6 ft7">Till ordförande för Inlandsdelegationen utsågs förre kommunalrådet i Östersunds kommun, Tord Andnor.</P> <P class="p7 ft5">Övriga ledamöter i delegationens styrelse: Anita Johansson, direktör för Verket för högskoleservice, Staffan Larsson, chef för Nuteks analysavdelning (fr.o.m. den 7 april 2003), Margareta Karlsson, kommunstyrelsens ordförande i Karlskoga (fr.o.m. den 7 april 2003) samt Maria Norrfalk, generaldirektör för Sida (t.o.m. den 2 februari 2003).</P> <P class="p8 ft5">Vidare har följande ämnessakkunniga och projektledare ansvarat för det operativa arbetet med att stödja utvecklingen i kommunerna: Birger Karlsson, ansvar för kontakterna med Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Piteå och Älvsbyn, Roland Haapalahti, ansvar för kontakterna med Pajala, Övertorneå, Överkalix, Kalix, Haparanda, Vindeln och Norsjö, Anders Berg, ansvar för kontakterna med Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele, Gunnel Hedman, ansvar för kontakterna med Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre, Östersund och Ljusdal, Jerker Sjögren, ansvar för kontakterna med Sollefteå, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik, Kramfors, Malung, Mora, Orsa, Vansbro och</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p9 ft5">Älvdalen samt <NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> Bernhard, kansliråd i Näringsdepartementet med ansvar för turistfrågor.</P> <P class="p10 ft5">I projektorganisationen har ingått: Torbjörn Skarin, samordnare t.o.m. den 30 september 2004, Birger Ekerlid, samordnare fr.o.m. den 1 oktober 2004, Margareta Lundqvist, sekreterare, ekonomi och Lena Hentschel, webbansvarig. En delrapport lämnades den 17 oktober 2003. Härmed överlämnar Inlandsdelegationen sin slutrapport.</P> <P class="p11 ft5">Stockholm den 13 januari 2005</P> <P class="p12 ft5">Tord Andnor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p13 ft5">Anita Johansson</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p13 ft5">Staffan Larsson</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p13 ft5">Margareta Karlsson</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft8">Förord</P> <P class="p14 ft5">Inlandsdelegationen började sitt arbete i maj 2002. Arbetet har skett processinriktat och operativt i ett mycket nära samarbete med Inlandets kommuner. Målet var att uppmuntra och stimulera kommunledningarna till större engagemang i kommunernas och regionernas långsiktiga utveckling. Inlandsdelegationen ville också peka på att det finns alternativ till begrepp som utarmning och tillbakagång.</P> <P class="p15 ft5">Vi har valt att dokumentera och redovisa vårt arbete i denna slutrapport, som således bygger på de erfarenheter och den kunskap som vårt arbete har gett upphov till. Speciellt viktig har dialogen med berörda kommuner varit. Förutom detta bygger beskrivningar och ställningstaganden i slutrapporten på den kommunenkät som utfördes 2003 och den småföretagsstudie som genomfördes 2004. Själva processen och det metodiska arbetet beskrivs närmare i kapitel 4.</P> <P class="p16 ft5">En grundläggande frågeställning har varit kommunernas näringslivsutveckling och näringslivsklimat. Vi kan konstatera att ledningen i en kommun måste hantera vardagsfrågor av de mest skilda slag. I detta arbete tenderar kortsiktiga ekonomiska frågor att dominera på bekostnad av långsiktigt och målinriktat utvecklingsarbete. Samtidigt är det kommunledningens roll att leda och hålla ihop det lokala utvecklings- och näringslivsarbetet i dialog med kommuninnevånarna och näringslivet.</P> <P class="p17 ft5">Under arbetets gång har vi tillsammans med kommunerna gjort omvärldsanalyser och tagit fram andra underlag som visar på Inlandets möjligheter ur främst ett internationellt perspektiv. Dessa aspekter belyses på olika sätt i vår slutrapport. Tidsperspektivet är de kommande femton åren. De detaljerade analyserna och förslagen återfinns i det omfattande material som ligger till grund för Inlandsdelegationens arbete och som utgör bilagor till slutrapporten.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">5</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p13 ft10">Förord</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p13 ft10">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft5">Bilagorna ges inte ut i tryck i anslutning till rapporten, utan de kommer att finnas tillgängliga på Inlandsdelegationens hemsida, www.sou.gov.se/inland, under de kommande två åren.</P> <P class="p19 ft5">Uttrycken glesbygd och landsbygd används ofta i dagligt tal. I denna rapport används för enkelhetens skull benämningen Inlandet för att beskriva Inlandsdelegationens geografiska verksamhetsområde.</P> <P class="p20 ft5">Till sist: tack till alla som har deltagit i detta inspirerande arbete!</P> <P class="p21 ft11">Tord Andnor, ordförande</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">6</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GSB3135/GSB31357x1.jpg" style="width:433px;height:453px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p22 ft12">Inlandsdelegationens verksamhetsområde</P> <P class="p23 ft5">Inlandsdelegationens uppdrag omfattar ett stort geografiskt område med ett mångskiftande landskap, från fjäll till skog och kust. Det består av 43 kommuner i sex län och utgör 60 procent av landets yta, men mindre än åtta procent av Sveriges befolkning<SPAN class="ft13">1</SPAN>. I Inlandet bor cirka tre invånare per kvadratkilometer. Motsvarande siffra för riket som helhet är 22 invånare och för EU 119 invånare per kvadratkilometer.</P> <P class="p24 ft5">Inom detta område finns en mångfald av kommuner, med stora olikheter vad gäller yta, kultur, gleshet, befolkning och näringsliv.</P> <P class="p25 ft15"><SPAN class="ft14">1 </SPAN>I Inlandsdelegationens uppdrag ingick från början 42 kommuner. Senare tillkom Kramfors kommun.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft16">7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft17">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td5"><SPAN class="p13 ft11">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p26 ft11">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p13 ft11">1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft11">Inlandets möjligheter, en alternativ bild........................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p26 ft11">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p13 ft11">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft18">Den traditionella bilden av Inlandet .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p26 ft11">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft11">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p27 ft19">En alternativ bild växer fram ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft11">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft11">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p27 ft19">Nya marknader och trender ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft11">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft11">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p27 ft19">Glesheten som en tillgång .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft11">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft11">1.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p27 ft19">Trender kan vändas ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft11">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p13 ft11">1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p27 ft18">Lärprocesser, entreprenörskap och innovationer ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft11">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p13 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p27 ft19">1.6.1 Entreprenörskap ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p26 ft11">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p13 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p27 ft18">1.6.2 Kunskapsutveckling i lärande nätverk.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p26 ft11">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p13 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p27 ft21">1.6.3 Koppling till väl fungerande innovationssystem ........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p26 ft11">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p13 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p27 ft11">1.6.4 Tillgång till en väl utbyggd fysisk och social</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p13 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p13 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p28 ft19">infrastruktur..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p26 ft11">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p13 ft11">2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft11">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter! ............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p26 ft11">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p13 ft11">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft18">Regional röra ropar efter samordning och formering ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p26 ft11">31</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft11"><SPAN class="ft18">2.2</SPAN><SPAN class="ft22">När den ena handen inte vet…................................................ 35</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p30 ft18">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p27 ft19">Lokal utveckling.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p26 ft11">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p30 ft18">2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p27 ft18">Arbetskrafts- och kompetensförsörjning...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p26 ft11">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p30 ft18">2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p27 ft18">Ökat fokus på entreprenörskap i Inlandet .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p26 ft11">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p30 ft18">2.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p27 ft18">Kapitalförsörjning i små och medelstora företag...................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p26 ft11">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p30 ft18">2.7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p27 ft19">Innovationssystem och lärande...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p26 ft11">52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p13 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p13 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p26 ft23">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p31 ft11">2.8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p13 ft15">Kommunikationer och regional utveckling ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p26 ft11">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p31 ft11">2.9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p13 ft15">Våga ta ledningen och makten! ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p26 ft11">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p31 ft11">3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p13 ft19">Exempel på strategiska utvecklingsområden ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p26 ft11">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p31 ft11">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p13 ft19">Gruvnäring................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p26 ft11">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p31 ft11">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p13 ft19">Miljöteknik ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p26 ft11">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p31 ft11">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p13 ft19">Tränäring...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p26 ft11">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p31 ft11">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p13 ft19">Turistnäring ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p26 ft11">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p31 ft11">3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p13 ft19">Utökad testverksamhet............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p26 ft11">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p31 ft11">4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p13 ft19">Delegationens uppdrag och arbete................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p26 ft11">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p31 ft11">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p13 ft15">Processen och metoden ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p26 ft11">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p31 ft11">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p13 ft19">Uppdraget i förhållande till direktivet ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p26 ft11">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p31 ft11">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p13 ft19">Resultatet ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p26 ft11">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p31 ft11">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p13 ft19">Det fortsatta arbetet.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p26 ft11">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p31 ft11">5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p13 ft19">Avslutning..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft11">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td3"><SPAN class="p31 ft19">Bilagor ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p26 ft11">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p31 ft19"><SPAN class="ft25">Bilaga 1 </SPAN>Kommittédirektiv ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p26 ft11">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p31 ft19"><SPAN class="ft25">Bilaga 2 </SPAN>Exempel på gränsöverskridande samarbete..................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p26 ft11">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td13"><SPAN class="p31 ft11"><SPAN class="ft5">Bilaga 3 </SPAN>Rapporter och analyser, remissvar samt övriga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p13 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p32 ft19">källor...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p26 ft11">107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">10</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313511x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft3">Sammanfattning<SPAN class="ft26">1</SPAN></P> <P class="p33 ft5">Inlandet har stora resurser och goda utvecklingsmöjligheter. För att på bästa sätt ta till vara dessa förutsättningar krävs ett tillväxtorienterat och strategiinriktat arbete på lokal, regional och nationell nivå. Följande faktorer är av grundläggande betydelse för att nå framgång i detta arbete:</P> <P class="p34 ft7"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">Kommunerna i Inlandet måste i mycket högre utsträckning arbeta med långsiktiga och näringslivsinriktade strategier för att utveckla de resurser i Inlandet som i många fall är unika och som möter en ständigt ökande global efterfrågan.</SPAN></P> <P class="p35 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Kommunernas utbildnings- och näringslivspolitik måste i högre grad baseras på företagarnas behov och efterfrågan. En miljö som främjar nytänkande och entreprenörskap är en viktig förutsättning för att öka investeringsviljan och för att locka fler personer att bosätta sig i Inlandet.</SPAN></P> <P class="p36 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Den lokala politiken och verksamheten ingår i dag i ett globalt sammanhang på ett helt annat sätt än tidigare. Det ställer andra krav på det lokala och regionala ledarskapet och innebär nya former av samverkan över </SPAN><NOBR>läns-,</NOBR> kommun- och riksgränser. Av särskild vikt är samverkan mellan kommunerna och den regionala statliga nivån med länsstyrelsen som ansvarig för den statliga sektorssamordningen.</P> <P class="p37 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Statens roll är att stödja utformningen av dessa långsiktiga strategier i stället för att dela ut pengar vid akuta kriser. Strukturomvandling är en ständigt pågående process som måste mötas med medvetna, planerade och offensiva satsningar.</SPAN></P> <P class="p38 ft15"><SPAN class="ft14">1 </SPAN>I sammanfattningen redovisas samtliga förslag, medan grundtexterna återges i starkt förkortat skick. För helhetsbilden, se respektive kapitel.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">11</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft5">Med dessa faktorer som grund kan vi formulera följande utgångspunkter för det framtida utvecklingsarbetet tillsammans med näringslivet:</P> <P class="p40 ft5"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft30">Spana efter nya marknader. Globala trender och nya marknader är helt avgörande för Inlandets framtid. Kunskaper om dessa är nödvändiga och kräver kontinuerlig omvärldsbevakning.</SPAN></P> <P class="p41 ft5"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft30">Värdera de unika möjligheterna. Inlandets unika resurser och värden kommer att bli allt mer efterfrågade. Det är viktigt att identifiera och kvalificera dessa styrkor och möjligheter.</SPAN></P> <P class="p42 ft5"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft30">Matcha global efterfrågan mot egna tillgångar. Ytterst är det företagens roll, men stödet från alla som jobbar med näringslivsutveckling inom den offentliga sektorn är mycket viktigt.</SPAN></P> <P class="p42 ft5"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft30">Formera företag och starka allianser. Det är en förutsättning för att konkurrenskraftigt kunna leverera varor och tjänster.</SPAN></P> <P class="p43 ft5">Utan företag sker ingen tillväxt. Och tillväxt kan inte administreras fram. Men statens lokala och regionala engagemang kan stärka förutsättningarna för tillväxt. Kommunernas strategi måste stödjas av klara politiska signaler från regering och riksdag om utveckling och tillväxt i Inlandet.</P> <P class="p19 ft5">Det är dags för kraftsamling med tydliga uppdrag till statliga organ och mandat med resurser till kommunerna.</P> <P class="p21 ft31">Inlandets möjligheter, en alternativ bild</P> <P class="p44 ft5">Inlandet har tillväxtområden med stor internationell potential. Energiomställning och skärpta miljökrav skapar nya marknader.</P> <P class="p45 ft5">Turistnäringen växer snabbast i världen. Efterfrågan ökar på förädlade träprodukter. Gruvnäringen har goda utvecklingsmöjligheter.</P> <P class="p46 ft5">I detta globala tillväxtperspektiv kan glesheten utgöra en tillgång, liksom tystnaden, naturresurserna och väl fungerande tätorter mitt i glesheten.</P> <P class="p19 ft5">Problemet för Inlandet är således inte glesheten, utan avsaknaden av strategier hos de inblandade aktörerna när det gäller att matcha de egna resurserna mot den internationella efterfrågan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">12</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313513x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p13 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft31">Stärk inlandets förutsättningar och möjligheter!</P> <P class="p48 ft5">Ett gynnsamt näringslivsklimat och en snabb exportökning är några av förutsättningarna för att den alternativa bilden ska bli verklig. Politiska beslut genererar inte tillväxt, men de kan bidra till att skapa den rätta jordmånen. Insatserna måste bli mindre splittrade, mer samordnade och bättre svara mot de möjligheter som Inlandet rymmer. Strukturomvandlingen på den lokala och regionala nivån måste ske med inriktning på växande branscher. Några förutsättningar är särskilt viktiga:</P> <P class="p49 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Entreprenörskap</SPAN></P> <P class="p50 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Kunskapsutveckling i lärande nätverk</SPAN></P> <P class="p51 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Koppling till väl fungerande innovationssystem</SPAN></P> <P class="p50 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Tillgång till en väl utbyggd fysisk och social infrastruktur.</SPAN></P> <P class="p52 ft5">I väldigt hög utsträckning handlar det om att ändra synsätt och vända på perspektiven. De bärande tankarna i vårt arbete kan sammanfattas på följande sätt:</P> <P class="p53 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Lokala företag med inriktning på globala marknader</SPAN></P> <P class="p51 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Efterfrågestyrning i stället för utbudsorientering</SPAN></P> <P class="p50 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Systemlösningar i stället för råvaruleveranser</SPAN></P> <P class="p50 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Framtidstro i stället för uppgivenhet</SPAN></P> <P class="p51 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Gleshet som fördel i stället för gleshet som nackdel</SPAN></P> <P class="p50 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Underifrånperspektiv i stället för uppifrån</SPAN></P> <P class="p50 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Långsiktighet och fokusering i stället för projektorientering.</SPAN></P> <P class="p11 ft11">Regional röra ropar efter samordning och formering</P> <P class="p54 ft5">De offentliga lokala och regionala resurserna måste samordnas och formeras för att främja Inlandets utveckling. Statens roll är att främja långsiktiga strategier, inte att göra tillfälliga brandkårsutryckningar i krissituationer.</P> <P class="p55 ft32">Vi föreslår:</P> <P class="p56 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen ser över och samordnar insatserna för den regionala utvecklingen i Inlandet utifrån ett tydligt näringspolitiskt perspektiv. Detta kan lämpligen ske genom att regeringen ger ett särskilt uppdrag till berörda länsstyrelser att tydligare än i dag samordna statens resurser för Inlandets</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">13</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313514x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p57 ft5">utveckling. Det nyligen inledda arbetet med fylkesövergripande program i Nordnorge kan utgöra exempel och inspiration,</P> <P class="p58 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt lämplig aktör att utveckla det processorienterade arbetssätt som har karakteriserat Inlandsdelegationens verksamhet och som bygger på nära samarbete med aktörerna på den lokala nivån,</P> <P class="p59 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>systemet med kontaktpersoner mellan inlandskommunerna och den nationella nivån permanentas inom ramen för denna organisation, och</P> <P class="p60 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt Nutek i samarbete med Almi, Exportrådet och berörda länsstyrelser samt eventuella andra aktörer att utforma förslag till en mer efterfrågestyrd rådgivnings- och stödverksamhet, bland annat baserad på regionala plattformar för strategisk näringslivsutveckling.</P> <P class="p61 ft11">När den ena handen inte vet…</P> <P class="p62 ft5">Regering och riksdag lever inte upp till sina egna regionala utvecklingsmål.</P> <P class="p63 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p64 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regering och riksdag tydligare ger uttryck för en regional helhetssyn inför beslut om nedläggningar, förändringar och nybildning av myndigheter, och</P> <P class="p60 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>det engelska systemet med ”landsbygdsförsäkring” beaktas av den parlamentariska landsbygdsutredningen som ett verktyg och mätinstrument för en utvecklad svensk landsbygdspolitik.</P> <P class="p61 ft11">Lokal utveckling</P> <P class="p65 ft5">Det lokala utvecklingsarbetet svarar för betydande samhällsinsatser, men små, lokala aktörer har ofta svårt att utnyttja de resurser som finns inom de offentliga systemen.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft9">14</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313515x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p13 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p67 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>Inlandsdelegationens synpunkter på socialt kapital och lokal utveckling överlämnas till den parlamentariska landsbygdsutredningen för beaktande.</P> <P class="p61 ft11">Arbetskrafts- och kompetensförsörjning</P> <P class="p68 ft5">För att stärka tillväxten måste Inlandet öka inflyttningen av personer och kompetens. En effektivare integration av invandrare innebär en förstärkning av arbetskraften.</P> <P class="p69 ft5">Ett särskilt inlandsfenomen är den ensidiga och könsuppdelade arbetsmarknaden. Insatser för att avhjälpa denna obalans kan bidra till ökad dynamik på Inlandets arbetsmarknad.</P> <P class="p55 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p67 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt berörda myndigheter att ta fram ett nationellt program för vuxnas lärande,</P> <P class="p56 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt Glesbygdsverket att tillsammans med ett antal inlandskommuner fortsätta utvecklingsarbetet med att göra lärcentra till motorer för lokal och regional tillväxt,</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen stöder initiativ till ett långsiktigt program för kompetensförsörjning i Inlandet,</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen initierar ett handlingsprogram för att snabbare göra arbetsmarknaden i Inlandet tillgänglig för invandrare, och</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>kvinnors och mäns skilda villkor uppmärksammas på ett kraftfullare sätt i det regionala utvecklingsarbetet.</P> <P class="p71 ft11">Ökat fokus på entreprenörskap i Inlandet</P> <P class="p54 ft5">Det behövs ett kraftigt stärkt entreprenörskap i Inlandet. I det tidsperspektiv vi har anlagt, 2020, måste andelen entreprenörer och småföretagare i förhållande till befolkningen bli minst lika stor som i Sverige i övrigt. Det innebär att attityderna till entreprenörskap och företagande måste förändras radikalt hos både lokalt förtroendevalda politiker och allmänheten. Det måste bli naturligt att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">15</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313516x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft5">se företagande som ett möjligt och attraktivt alternativ till att vara anställd.</P> <P class="p73 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p74 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>Nutek vid genomförandet av regeringens förslag till åtgärder för att stimulera till ökat företagande tar stor hänsyn till de unika förutsättningarna i Inlandet. Detta bör ske i samverkan med bland andra länsstyrelserna.</P> <P class="p75 ft11">Kapitalförsörjning i små och medelstora företag</P> <P class="p76 ft5">För att den alternativa bilden ska bli verklighet krävs större geografiska marknader, fler entreprenörer och ett ökat inflöde av kapital och kompetens till Inlandet.</P> <P class="p77 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p74 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tar initiativ till ett långsiktigt program för att underlätta för företagande i Inlandet och att Inlandets behov särskilt uppmärksammas i den pågående diskussionen om näringslivets kapitalförsörjning.</P> <P class="p75 ft11">Innovationssystem och lärande</P> <P class="p76 ft5">Inlandets möjligheter i en internationell konkurrens är beroende av ökad kunskap och kompetens i företagen. Samverkan mellan näringsliv, politiker och högskola är nyckeln till framgång.</P> <P class="p77 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p74 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt ITPS att göra en fördjupad analys av de globala trender och nya internationella marknader som utgör en potential för tillväxt i Inlandet. I uppdraget ska också ingå att kvalificera Inlandets unika möjligheter inom utpekade tillväxtområden,</P> <P class="p78 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen gör en särskild satsning på forskning och innovationer i småföretag. En särskild andel bör destineras till</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">16</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313517x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p13 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p79 ft5">Inlandet för att bygga glesa innovationssystem, det vill säga koppla ihop företag, högskolor och andra <NOBR>FoU-finansiärer,</NOBR></P> <P class="p56 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regering och riksdag genom resursfördelning och meritering tydligt måste höja värdet av högskolornas roll i syfte att stärka deras tredje uppgift, det vill säga samverkan med det omgivande samhället, och</P> <P class="p80 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>den infrastruktur som finns med lärcentra i hela Inlandet ska utnyttjas för att stärka småföretagens tillväxt. Kommunerna och kommuner i samverkan kan spela en viktig roll i detta arbete.</P> <P class="p61 ft11">Kommunikationer och regional utveckling</P> <P class="p81 ft5">Satsningarna på infrastruktur i Inlandet måste göras utifrån ett tillväxt- och marknadsperspektiv och präglas av en helhetssyn.</P> <P class="p82 ft5">Kommunikationerna med den växande marknaden i Ryssland är intressant ur ett inlandsperspektiv.</P> <P class="p55 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p67 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>transportpolitikens mål om en positiv regional utveckling får ökad tyngd,</P> <P class="p56 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen arbetar för ett förstärkt och utvecklat transportbidrag för Inlandet i den kommande förhandlingen med EU- kommissionen,</P> <P class="p83 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>möjligheten att införa ett persontransportstöd övervägs,</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regering och riksdag långsiktigt omfördelar budgetmedel så att de flygförbindelser som är nödvändiga för Inlandet kan upprätthållas,</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tar fasta på förslaget från norrlandslänen och Norrtåg om Norrland som ett utvecklingsområde för gränslöst resande och upphandlad tågtrafik,</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen intensifierar samarbetet med Norge, Finland och Ryssland för att anpassa infrastrukturen så att varor och människor kan transporteras snabbt och effektivt in och ut från Inlandet,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">17</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313518x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>kravbilden för framtidens transport och logistik i <NOBR>öst-västlig</NOBR> riktning tydliggörs och beskrivs och att underlag tas fram för att bättre kunna uppskatta möjliga transportvolymer, och</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt lämplig aktör att underlätta och förbättra villkoren för det affärsutbyte som redan i dag pågår mellan inlandsföretag och den ryska marknaden.</P> <P class="p75 ft11">Våga ta ledningen och makten!</P> <P class="p76 ft5">Den kommunala och regionala kompetensen måste förstärkas och förändras för att möta de krav som i dag ställs på ledarskapet och arbetet med kommunernas näringslivsutveckling.</P> <P class="p73 ft32">Vi föreslår:</P> <P class="p86 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen bör överväga om arbetet med näringslivs- och utvecklingsfrågor ska vara en lagstadgad kommunal verksamhet,</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt lämplig aktör att finna former för att öka kommunernas möjligheter att arbeta med näringslivsfrågor, och</P> <P class="p87 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tar initiativ till ett utvecklingsprogram för ledande förtroendevalda och tjänstemän med inriktning mot processorienterat utvecklings- och tillväxtarbete i Inlandet.</P> <P class="p88 ft31">Strategiska utvecklingsområden</P> <P class="p89 ft5">Inlandet har unika tillgångar i form av naturresurser, miljö och klimat. Dessa basresurser utgör en viktig grund för Sveriges välfärd och är möjliga att förädla och utveckla inom Inlandet i betydligt högre utsträckning.</P> <P class="p19 ft5">Inlandsdelegationen har analyserat och identifierat ett antal tillväxtområden, som tack vare sin tillväxtpotential, nationella eller internationella efterfrågan och strategiska inriktning, har förutsättningar att utvecklas i norra Sveriges inland. Underlaget för delegationens förslag och slutsatser är utredningar som delegationen har initierat, aktuell forskning, erfarenheter från diskussioner med offentliga aktörer och näringslivet samt erfarenheter från delegationens konferenser, seminarier och rundabordssamtal.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">18</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313519x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p13 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft5">Även i övrigt finns eller kommer att finnas utvecklingsområden som kan vara specifika för en viss region eller ort och som kan ha en växande betydelse. Inlandsdelegationen har identifierat några områden. De ska inte ses som en begränsning, utan kommande omvärldsanalyser och utvecklingsinsatser i en kommun eller region kommer med största sannolikhet att utgå från en kombination av både inlandsgemensamma och egna strategier.</P> <P class="p15 ft5">Ytterligare ett scenario är att Inlandet står inför utvecklingsområden som i dag är okända eller befinner sig i ett gryende skede.</P> <P class="p91 ft11">Gruvnäring</P> <P class="p92 ft5">Gruvindustrin i Inlandet bedöms ha en avsevärd tillväxtkraft.</P> <P class="p93 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p67 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen utarbetar en långsiktig strategi som binder samman den lokala, regionala och nationella nivån för att utveckla gruvnäringen och ta fram dess potential. Finansieringsfrågorna och inte minst tillgången till ägarkapital bör ägnas särskilt intresse. Den så kallade gruvfonden i Finland bör studeras som intressant exempel.</P> <P class="p94 ft11">Miljöteknik</P> <P class="p81 ft5">Den växande marknaden för miljöanpassade produkter innebär stora möjligheter för företag i Inlandet.</P> <P class="p93 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p67 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>staten stimulerar nätverk för miljöteknik, stärker existerande knutpunkter för kompetens samt uppmuntrar samverkan mellan offentlig och privat verksamhet och mellan företag i Inlandet. Stimulanser ska också kunna ges till etablering av handelskontor i syfte att stärka de internationella marknadskontakterna.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">19</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313520x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft11">Tränäring</P> <P class="p76 ft5">För att utveckla tränäringen i Inlandet krävs en kraftsamling kring industriell träbyggnation. Av särskilt intresse är en nationell samordning mellan norra och södra Sverige.</P> <P class="p77 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p74 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tar initiativ till etableringen av ett designcentrum i Bräcke för biokompositer,</P> <P class="p86 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen möjliggör en samverkan mellan producenter i Inlandet och södra Sverige utifrån de träutvecklingscentrum som finns i Inlandet och i nära samarbete med träutvecklingen vid Växjö universitet,</P> <P class="p78 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen initierar åtgärder för att underlätta samverkan för att möta marknadens efterfrågan och samverkan utefter förädlingskedjan i Norden.</P> <P class="p75 ft11">Turistnäring</P> <P class="p76 ft5">Turistnäringen har stora möjligheter att växa och utvecklas i Inlandet. Av stor betydelse för företagen är möjligheten till strategisk samverkan över läns- och kommungränser, mellan företag och kommuner och mellan turistföretagen och övrigt näringsliv.</P> <P class="p77 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p74 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regering och riksdag stöder insatser som främjar året runtturism och som utvecklar turistnäringen till att bli den nya stora basnäringen i Inlandet,</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tar initiativ till åtgärder som leder till hållbara former av nätverksbyggande kring turistnäringen i Inlandet,</P> <P class="p86 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen stöder det initiativ som Akademi Norr har tagit för att i europeiskt samarbete utveckla ett ramprogram för turistnäringen inom detta område,</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>ett centrum för utbildning och kompetensutveckling för hästturism etableras i Wången, i enlighet med förslaget i Turist-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">20</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313521x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p13 ft15">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft5">delegationens utredning <NOBR>Häst-Sverige</NOBR> som upplevelseindustri, och</P> <P class="p97 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>marknadskunnande, samverkan och destinationsutveckling blir prioriterade områden inom den nya turistpolitiken.</P> <P class="p61 ft11">Utökad testverksamhet</P> <P class="p54 ft5">Testverksamhet av bilar och komponenter till bilar är en stor och omfattande verksamhet i norra Inlandet. Det finns stora möjligheter att utveckla erfarenheterna till att omfatta nya områden.</P> <P class="p55 ft5">Vi föreslår:</P> <P class="p67 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tillsätter en utredning med uppgift att närmare analysera möjligheterna i Inlandet till utökad testverksamhet under extrema förhållanden och samtidigt fastställa en handlingsplan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">21</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft3"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft33">Inlandets möjligheter, en alternativ bild</SPAN></P> <P class="p99 ft5">Framtiden för Inlandet kan beskrivas på olika sätt. Många prognoser är statiska och pessimistiska. En negativ bild tonar fram.</P> <P class="p100 ft5">Andra framtidsbilder är också möjliga. De lokala förutsättningarna i olika delar av Inlandets näringsliv kan möta en starkt växande global efterfrågan. Konkurrensfördelarna är i hög grad outnyttjade. Om sådana faktorer tas med i beräkningarna blir framtidsbilden för Inlandet ljusare. Entreprenörskap, kunskapsutveckling och en väl utbyggd infrastruktur är några av förutsättningarna för att ta till vara den tillväxtpotential som finns i Inlandet.</P> <P class="p101 ft1"><SPAN class="ft1">1.1</SPAN><SPAN class="ft34">Den traditionella bilden av Inlandet</SPAN></P> <P class="p102 ft5">Inlandet beskrivs ofta i mörka färger. Jobben försvinner och människorna blir färre, äldre och sjukare. Glesheten motiverar krav på särskilda stödåtgärder, vilket i sin tur innebär att myter och fördomar sprids om Inlandet som en tärande och bidragsberoende region. Denna negativa bild tar ensidigt fasta på de senaste årtiondenas avfolkning och ekonomiska tillbakagång. Den negtiva spiralen är i sig ett hot mot invånarnas egna uppfattning om regionens möjligheter. Attityder och självbild är nämligen ofta det kitt som binder människor samman i en by, i en stad eller i en region. Den bild som människor har av sin uppväxtmiljö avgör om de som flyttat vill återvända efter fullgjord utbildning eller senare i livet. Självförtroendet och självbilden riskerar emellertid att skadas om Inlandet enbart blir synonymt med nedläggningar, basindustrier i kris och ett vikande befolkningsunderlag.</P> <P class="p103 ft5">Som motvikt till denna negativa självbild finns en lång rad exempel på att människor förmår utveckla de resurser som finns i Inlandet. Tilltron till de egna idéerna, de egna produkterna och den egna förmågan är grundstommen i en positiv utveckling. Dessa konstruktiva motkrafter är viktiga för att nyansera bilden av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">23</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313524x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Inlandets möjligheter, en alternativ bild</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft5">Inlandet och för att effektivt kunna hantera den ständigt pågående strukturomvandlingen. Tillväxt bygger på människors initiativkraft och uppfinningsrikedeom. Det är viktigt med goda exempel och en framtidsinriktad beskrivning av Inlandets resurser. Då förändras också självbilden och attityderna.</P> <P class="p104 ft1"><SPAN class="ft1">1.2</SPAN><SPAN class="ft34">En alternativ bild växer fram</SPAN></P> <P class="p89 ft5">Både långtidsutredningen (LU 2003/2004) och den regionalpolitiska utredningen (RPU 2000) beskriver en fortsatt kraftig tillbakagång i Inlandet.</P> <P class="p19 ft5">Om andra antaganden görs som i högre grad tar hänsyn till de skiftande regionala förutsättningar som finns i Inlandet blir bilden annorlunda. Det alternativa scenario som beskrivs i ”Motbild till LU 2003/04”<SPAN class="ft35">1 </SPAN>utgår från de tillväxtområden som vi lyfter fram i denna rapport. Även här förutses en viss befolkningsminskning fram till år 2020, men även med försiktiga antaganden är den långt ifrån lika dramatisk som i LU och RPU. LU:s scenario innebär att Inlandets befolkning minskar med drygt 20 000 fram till 2020. I motbilden stannar minskningen vid knappt 5 000 personer.</P> <P class="p105 ft5">Utgångspunkten är att Inlandet kan öka inflödet av personer, kompetens och kapital från andra regioner och länder. En miljö som främjar nytänkande och entreprenörskap är en viktig förutsättning för att öka investeringsnivån och för att locka fler personer att bosätta sig i Inlandet.</P> <P class="p106 ft1"><SPAN class="ft1">1.3</SPAN><SPAN class="ft34">Nya marknader och trender</SPAN></P> <P class="p89 ft5">I det alternativa scenariot för Inlandet görs helt andra antaganden om exportefterfrågan på de varor och tjänster som Inlandet producerar. Det är de möjligheter internationaliseringen rymmer som blir avgörande om det ska lyckas att vända utvecklingen. Det betyder att gå från lokalt utbudstänkande till globalt marknadstänkande.</P> <P class="p107 ft5">De stora förändringarna i internationell efterfrågan skapar nya behov och marknader. Den accelererande tillväxten i bland annat Asien kommer inom ett fåtal år att genomgripande förändra för-</P> <P class="p108 ft15"><SPAN class="ft36">1 </SPAN>Inregia AB, oktober 2004, på uppdrag av Inlandsdelegationen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313525x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft15">Inlandets möjligheter, en alternativ bild</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft5">utsättningarna för såväl lokala tillväxtmöjligheter som den globala ekonomin.</P> <P class="p110 ft5">Det betyder i sin tur ett kraftigt ökat förändringstryck på länder och regioner. I denna globala omställningsprocess kommer regioner som norra Sveriges inland att bli särskilt utsatta. Men utvecklingen ger också nya och dramatiska spelöppningar för tillväxt.</P> <P class="p111 ft1"><SPAN class="ft1">1.4</SPAN><SPAN class="ft34">Glesheten som en tillgång</SPAN></P> <P class="p102 ft5">Inlandets tillväxtområden bygger till stor del på gleshet, stora arealer och små välfungerande tätorter. Det är ur det glesa eller areella som mycket av tillväxten har, och i framtiden kommer att ha, sitt ursprung. Det gäller gruvindustri, energi, träförädling, rennäring, turism, biltestverksamhet, avståndsöverbryggande teknologi och geografiska informationssystem. Historiskt har gleshet och strävan att överkomma avstånd varit en viktig tillväxtfaktor för Sverige. I ett europeiskt och internationellt perspektiv med tät befolkning och ekologiska problem blir de gleshetskopplade resurser som Inlandet representerar allt värdefullare. Numera finns exempel på företag som utnyttjar komparativa fördelar som tystnad, kyla, norrsken, snö, mörker och gleshet.</P> <P class="p112 ft5">Problemet för Inlandet är således inte glesheten, utan avsaknaden av strategier hos de inblandade aktörerna när det gäller att matcha de egna resurserna mot den internationella efterfrågan.</P> <P class="p113 ft1"><SPAN class="ft1">1.5</SPAN><SPAN class="ft34">Trender kan vändas</SPAN></P> <P class="p102 ft5">Inlandet har tillgångar och möjligheter som svarar mot internationell efterfrågan.</P> <P class="p69 ft5">Inregia visar i sin analys att det är den kunskap och det lärande som finns i den regionala miljön som ger den avgörande konkurrenskraften. Här finns utvecklingsmöjligheterna. En bidragande anledning är att naturbundna resurser inte kan flyttas till andra regioner.”<SPAN class="ft35">2</SPAN></P> <P class="p69 ft5">Det finns många exempel på innovationer som har uppstått ur detta regionala samspel:</P> <P class="p114 ft15"><SPAN class="ft36">2 </SPAN>”Motbild till LU 2003/04”.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Inlandets möjligheter, en alternativ bild</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Biltestklustret i Arjeplog har utvecklats i skärningspunkten mellan den regionala infrastrukturen, det regionala innovationssystemet och förädling av regionalt bundna naturresurser.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Polarvagnen, som tillverkar husvagnar, koncentrerar för närvarande sin produktion till Dorotea i Västerbotten, där husvagnsklustret växer. Tjugo utannonserade tjänster år 2003 förra året söktes av 720 personer, varav hälften från södra Sverige, vilket är ett tecken på Inlandets attraktionskraft.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ishotellet i Jukkasjärvi är exempel på ett regionalt baserat entreprenörskap som har förädlat naturresurser på ett sätt som är svårt att kopiera på andra platser. De unika lokala förutsättningarna utvecklas så att de når en internationell marknad.</SPAN></P> <P class="p42 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">I Jämtland finns flera företag som genom entreprenörskap har utvecklat produkter som bygger på skidåkning och fjällturism. Skidliftar, snökanoner och fritidskläder är några exempel.</SPAN></P> <P class="p117 ft1"><SPAN class="ft1">1.6</SPAN><SPAN class="ft34">Lärprocesser, entreprenörskap och innovationer</SPAN></P> <P class="p89 ft5">Ett antal regionala förutsättningar är centrala för att Inlandets tillväxtpotentialer ska kunna tas tillvara. Dessa förutsättningar kan beskrivas med följande nyckelbegrepp: entreprenörskap, kunskapsutveckling i lärande nätverk, koppling till väl fungerande innovationssystem och tillgång till en väl utbyggd infrastruktur.</P> <P class="p106 ft11"><SPAN class="ft11">1.6.1</SPAN><SPAN class="ft38">Entreprenörskap</SPAN></P> <P class="p89 ft5">En grundläggande förutsättning för att den alternativa bilden ska bli verklighet är att det i Inlandet finns en entreprenörsanda. Det innebär att företag möter den allt hårdare globala konkurrensen med att utveckla nya varor och tjänster, det vill säga innovationer. Det innebär att entreprenörer startar nya företag på marknader med goda tillväxtmöjligheter. Det är företag och entreprenörer som skapar ekonomisk tillväxt. Inlandets utvecklingsmöjligheter hänger därför intimt samman med existerande företags utveckling och individers vilja att starta nya företag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft15">Inlandets möjligheter, en alternativ bild</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft11"><SPAN class="ft11">1.6.2</SPAN><SPAN class="ft38">Kunskapsutveckling i lärande nätverk</SPAN></P> <P class="p102 ft5">Forskningen har pekat ut kunskap och innovationer som den viktigaste drivkraften bakom varaktig ekonomisk tillväxt. En viktig orsak till att dessa faktorer betyder allt mer för den ekonomiska tillväxten i en region är att företagen i allt större utsträckning använder innovationer som medel för att konkurrera mot varandra.</P> <P class="p15 ft5">Innovationer uppstår genom samverkan mellan flera aktörer i ömsesidiga lärprocesser. Företag som samverkar med kunder, specialiserade underleverantörer och forskare är exempel på lärande nätverk. Om den alternativa bilden ska bli verklighet krävs att ett stort antal lärande nätverk växer fram mellan aktörer i och utanför Inlandet.</P> <P class="p119 ft11"><SPAN class="ft11">1.6.3</SPAN><SPAN class="ft38">Koppling till väl fungerande innovationssystem</SPAN></P> <P class="p102 ft5">Entreprenörskap och innovationer uppstår genom en ständigt pågående kunskapsutveckling i lärande nätverk mellan små företag, stora företag och universitet och högskolor. För att den alternativa bilden ska bli verklighet måste vitala delar av olika innovationssystem vara förankrade i Inlandet.</P> <P class="p69 ft5">Vikten av att nya kunskaper verkligen sprids och omvandlas till nya varor och tjänster betonas i Inregias beskrivning av den alternativa bilden. Genom sådana insatser kan kopplingen mellan entreprenörskap, innovationer och nätverk stärkas i Inlandet.</P> <P class="p120 ft11"><SPAN class="ft11">1.6.4</SPAN><SPAN class="ft38">Tillgång till en väl utbyggd fysisk och social infrastruktur</SPAN></P> <P class="p102 ft5">För att underlätta spridning av kunskaper i nätverk krävs att infrastrukturen i Inlandet underlättar in- och utflöden av såväl insatsfaktorer i produktionen som utflöde av färdiga varor och tjänster. Inlandet behöver öka inflyttningen av personer, kompetens och kapital från andra regioner och länder.</P> <P class="p15 ft5">Den fysiska infrastrukturens kvalitet är av stor betydelse för att den alternativa bilden ska bli verklighet. För att näringslivet i Inlandet ska kunna konkurrera globalt trots långa avstånd måste en god tillgänglighet i det nationella och internationella flygnätet säkerställas. Vidare måste infrastrukturen för snabb överföring av information via ljud och bild vara väl utbyggd.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Inlandets möjligheter, en alternativ bild</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p121 ft5">Skolor på alla nivåer bör samverka såväl inom som utanför Inlandet. Därigenom skapas en grund i Inlandet för specialisering av gymnasie- och högskolor. Sådana utbildningar riskerar annars inte att komma till stånd på grund av för litet elevunderlag i varje kommun för sig. I grundskolan är det mycket viktigt att entreprenörskap är en naturlig del i undervisningen. Det är en förutsättning för att företagandet ska utvecklas och blomstra.</P> <P class="p122 ft5">Genom att skapa ett antal mötesplatser för entreprenörskap, innovation och nätverk kan det sociala kapitalet i Inlandet stärkas. Det sociala kapitalet består av den tillit mellan personer som krävs för att riskfyllda investeringar med stor tillväxtpotential ska prioriteras framför säkra investeringar med låg tillväxtpotential.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">28</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313529x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p123 ft12"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN></P> <P class="p124 ft5">Inlandet har goda möjligheter att utvecklas positivt. De grundläggande förutsättningarna finns. På en rad punkter måste de emellertid stärkas för att nå de mål som regering och riksdag har satt upp för den regionala utvecklingspolitiken och för att förverkliga den alternativa bild som återges i det första kapitlet. I detta kapitel beskriver vi hur politiken kan hjälpa till att nå målet.</P> <P class="p125 ft5">Den regionala utvecklingspolitiken ska leda till ”väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar i landet”<SPAN class="ft35">1</SPAN>. Politiken ska bidra till att öka den ekonomiska tillväxten både lokalt och nationellt.<SPAN class="ft35">2</SPAN></P> <P class="p69 ft5">Inregia konstaterar i sin analys att Inlandet har uppenbara konkurrensfördelar i att förädla naturresurser, men att denna potential än så länge är ganska oexploaterad. Vi kan också konstatera att inlandsperspektivet i hög utsträckning saknas i den regionala utvecklingspolitiken. Den är generell till sin karaktär och tar därför inte tillräcklig hänsyn till de svårigheter som Inlandet har när det gäller att tillämpa vissa av hörnstenarna i den regionala utvecklingspolitiken, till exempel regionförstoring, klusterbildning och utveckling av innovationssystem<SPAN class="ft35">3</SPAN>.</P> <P class="p17 ft5">Som framgår av föregående kapitel finns en alternativ bild med ett annorlunda framtidsperspektiv. Det handlar om att skapa de rätta förutsättningarna för Inlandet att utveckla och förädla varor och tjänster på egna villkor och med hänsyn tagen till marknadens efterfrågan och behov. Ett sådant förhållningssätt ställer i sin tur</P> <P class="p126 ft43"><SPAN class="ft41">1</SPAN><SPAN class="ft42">Regeringens budgetproposition 2004/05, Uo 19.</SPAN></P> <P class="p50 ft43"><SPAN class="ft41">2</SPAN><SPAN class="ft42">”En god servicenivå i alla delar av landet”, Glesbygdsverket, maj 2004.</SPAN></P> <P class="p127 ft10"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft44">Med regionförstoring avses åtgärder för att öka pendlingen och därmed tillgång till en större lokal arbetsmarknadsregion. Kluster innebär geografiska koncentrationer av närbesläktade företag och aktörer som är ömsesidigt beroende av varandra. För innovationssystem, se avsnitt 2.7.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">29</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft5">nya och delvis andra krav på staten, regionala aktörer och framför allt det kommunala och regionala ledarskapet.</P> <P class="p19 ft5">Politiska beslut i sig genererar inte tillväxt, men de kan bidra till att skapa den rätta jordmånen. Insatserna måste bli mindre splittrade, mer samordnade och bättre svara mot de möjligheter som Inlandet rymmer. Avgörande blir att formera slagkraftiga konstellationer av Inlandets ofta relativt små företag och att stödja och utveckla denna formering.</P> <P class="p129 ft5">Den viktigaste politiska utmaningen är därför att stimulera lärande nätverk, entreprenörskap och innovationer. Detta kan endast göras genom att olika offentliga aktörer samverkar i ett komplext samspel:</P> <P class="p130 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">De offentliga aktörernas roll måste förskjutas från att vara en utomstående betraktare till en deltagare i de interaktiva lärprocesserna.</SPAN></P> <P class="p131 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Åtgärderna måste utgå från regionalt identifierade möjligheter.</SPAN></P> <P class="p131 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Politiken måste stimulera lokala analyser och processer.</SPAN></P> <P class="p131 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Lokala tillväxthinder måste identifieras och minimeras.</SPAN></P> <P class="p131 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Arbetsmarknad och service måste passa både kvinnor och män.</SPAN></P> <P class="p132 ft7">Förutsättningarna är i vissa fall generella för tillväxt i hela Sverige, men vår analys baseras på en sammanvägning av Inlandets specifika problem och möjligheter.</P> <P class="p133 ft7">I väldigt hög utsträckning handlar det om att ändra synsätt och vända på perspektiven. De bärande tankarna i vårt arbete kan sammanfattas på följande sätt:</P> <P class="p134 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Lokala företag med inriktning på globala marknader</SPAN></P> <P class="p135 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Efterfrågestyrning i stället för utbudsorientering</SPAN></P> <P class="p131 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Systemlösningar i stället för råvaruleveranser</SPAN></P> <P class="p131 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Framtidstro i stället för uppgivenhet</SPAN></P> <P class="p135 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Gleshet som fördel i stället för gleshet som nackdel</SPAN></P> <P class="p131 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Underifrånperspektiv i stället för uppifrån</SPAN></P> <P class="p131 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Långsiktighet och fokusering i stället för projektorientering.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313531x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p136 ft1"><SPAN class="ft1">2.1</SPAN><SPAN class="ft34">Regional röra ropar efter samordning och formering</SPAN></P> <P class="p137 ft7"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">De offentliga lokala och regionala resurserna måste samordnas och formeras för att främja Inlandets utveckling. Insatserna ska styras av marknadens och företagens behov och efterfrågan.</SPAN></P> <P class="p138 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Statens roll är att främja långsiktiga strategier, inte att göra tillfälliga brandkårsutryckningar i krissituationer.</SPAN></P> <P class="p11 ft11">Bakgrund</P> <P class="p139 ft5">Det finns många olika aktörer på den regionala arenan. Lite vanvördigt brukar man ibland tala om den regionala röran. Norrlandsfonden noterade i en rapport 2001 att det i de fem norrlandslänen finns 250 olika aktörer med regionalpolitisk funktion. 60 olika organisationer, myndigheter och stiftelser fördelar medlen<SPAN class="ft35">4</SPAN>. Alla har specifika uppgifter och ansvarsområden, men det går inte att undvika överlappningar och gränsdragningsproblem. Den regionala floran är således svåröverskådlig och rollfördelningen otydlig.</P> <P class="p140 ft5">Denna problematik är välkänd och har påtalats i många olika sammanhang. Inte minst framgår komplexiteten av regeringens egna uppräkning i budgetpropositionen. Där nämns nedanstående aktörer:</P> <P class="p141 ft5">Glesbygdsverket, länsstyrelserna, de regionala självstyrelseorganen, samverkansorganen, Näringsutvecklingsverket (Nutek), Verket för innovationssystem (Vinnova), universitet och högskolor, Arbetsmarknadsverket (AMV), Banverket, Vägverket, Institutet för tillväxpolitiska studier (ITPS) och Arbetslivsinstitutet (ALI).</P> <P class="p142 ft5">Listan är ändå inte fullständig. Samtidigt uppmärksammas rollfördelningen och ansvarsfrågorna i flera olika organ. ITPS och Glesbygdsverket har regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av den regionala utvecklingspolitiken. Länsstyrelserna har nyligen <NOBR>(2004-10-28)</NOBR> fått uppdraget att se över samordningen av statens insatser i det regionala utvecklingsarbetet. Nutek har och har haft motsvarande uppdrag om sektorssamverkan, för närvarande när det gäller regionala utvecklingsprogram</P> <P class="p143 ft15"><SPAN class="ft36">4 </SPAN>”Kraftsamling för Norrlands inland en skiss till en ny integrerad regionalpolitisk organisation”, Norrlandsfonden 2001.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">31</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313532x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft5">(RUP). Frågorna tangerar också ansvarskommitténs och den nyligen tillsatta parlamentariska landsbygdsutredningens uppdrag.</P> <P class="p144 ft11">Möjligheter</P> <P class="p145 ft5">För företagen är det en snårskog att hitta rätt aktörer och rätt service. Då är det viktigt att kommunerna är smidiga och strategiska i detta arbete. Likväl som det behövs en dörr in i kommunernas näringslivsarbete, behöver myndigheterna samordna sin verksamhet på liknande sätt. De statliga myndigheterna fungerar allt för ofta som stuprör i den meningen att varje myndighet främst arbetar med sina avgränsade uppgifter.</P> <P class="p129 ft5">De regionala utvecklingsprogrammen och regionala tillväxtprogrammen är nya och centrala instrument för att nå målet för den regionala utvecklingspolitiken. ITPS konstaterar emellertid i en utvärdering att modellen måste vidareutvecklas<SPAN class="ft35">5</SPAN>. Programmen är ojämna och det finns brister i analyserna. ITPS har också synpunkter på riktlinjer, rollfördelning och partnerskapets omfattning.</P> <P class="p129 ft5">Inlandsdelegationen har haft liknande erfarenheter. Vårt arbete kom på allvar igång mitt i det regionala och lokala arbetet med de regionala tillväxtprogrammen (RTP). Det innebär att Inlandsdelegationen endast i mindre omfattning har varit delaktig i utformningen av dessa program. Vi konstaterar dock att de regionala tillväxtprogrammen skapar nya möjligheter, förutsatt att arbetet förstärks med ett ökat marknads- och tillväxtsperspektiv och att hänsyn tas till Inlandets specifika möjligheter. Den administrativa överbyggnaden får inte hämma den marknadsrelaterade inriktning som är nödvändig för att främja tillväxten.</P> <P class="p105 ft5">Vår erfarenhet är också att Inlandsdelegationens arbetssätt har tillfört en ny dimension i det lokala och regionala utvecklingsarbetet. Metoden skiljer sig mot en traditionell kommitté eller utredning på så sätt att samarbetet sker direkt med kommunledningarna och deras ansvariga för utvecklingsfrågor. Vidare har företagare, olika samhällsgrupper samt regionala och nationella aktörer varit engagerade i arbetet med långsiktiga utvecklingsprogram. Tidshorisonten är 10 15 år. Arbetssättet ligger i linje med det aktiva deltagande som förordas i det inledande kapitlet om Inlandets möjligheter. Processen finns utförligare beskriven i kapitel 4.</P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft36">5 </SPAN>”Ex <NOBR>Ante-bedömning</NOBR> av de regionala tillväxtprogrammen”.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313533x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p146 ft5">De behov vi har identifierat kan sammanfattas på följande sätt:</P> <P class="p147 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">De offentliga aktörerna förfogar över avsevärda resurser. Norrlandsfonden gjorde 1999 en beräkning som visar att de tillgängliga resurserna uppgick till fem miljarder kronor per år för näringslivs- och arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrland</SPAN><SPAN class="ft35">6</SPAN>. Därtill kommer riskkapitalmarknaden. Avgörande är hur dessa resurser används lokalt och regionalt för att främja Inlandets utveckling. Det krävs en översyn av aktörernas roll och en bättre samordning och en omfördelning av befintliga resurser så att insatserna blir mer marknadsinriktade och efterfrågestyrda.</P> <P class="p148 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">På regional nivå behövs en plattform för att stödja utvecklingsarbete i företag när det gäller internationalisering, innovationer, teknologiöverföring, finansiering och eventuella andra behov. Staten måste gå från att vara projektorienterad till att skapa kontinuitet och samordning. Myndigheterna måste samordna sin verksamhet på regional nivå så att det blir enkelt för företagen att få den hjälp de efterfrågar. Plattformen kan vara som Business Region Göteborg, där kommunerna samverkar i en gemensam organisation och där kommunernas näringlivskontor är en del av den organisationen. Jämtlands läns kommuner och landsting är på väg att bygga något liknande i samarbete med Almi. Det kan variera i sin struktur men behoven är i stort sett de samma i hela landet. Staten bör stödja en sådan utveckling med regionala plattformar för strategiskt näringslivsarbete.</SPAN></P> <P class="p149 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ett processorienterat lokalt arbete mellan företag, kommuner och utbildningsinstitutioner behövs. Inlandsdelegationen bedömer att det finns ett stort behov av coaching av kommunernas utvecklings- och tillväxtarbete. På nationell nivå behövs därför en stödjande funktion som kan agera som processledare och kvalificerad strategisk diskussionspartner och rådgivare för den enskilda kommunen. Utgångspunkten är behovet av det processinriktade arbete som Inlandsdelegationen har påbörjat. Funktionen ska vara starkt företagsinriktad och bygga på näringslivets lokala och regionala behov och efterfrågan. Det är av stor vikt att funktionen kopplas till nationella och internationella nätverk.</SPAN></P> <P class="p150 ft15"><SPAN class="ft36">6 </SPAN>”Kraftsamling för Norrlands inland”, Norrlandsfonden 2001.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">33</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313534x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Huvudinriktningen på vårt arbete att vara ett stöd till kommunledningar när det gäller tillväxt och näringslivsutveckling har inneburit att vi också stött på problemet med floran av företagsfrämjare. Svårigheten med denna ”stödbransch” är den dominerande utbudsorienteringen. Eftersom målgruppen till största delen är småföretag blir effekten många gånger bisarr. Småföretagare har fullt upp med att driva sitt företag och att få det hela att gå runt. Behovet av stöd och konkreta råd varierar beroende på vilken utvecklingsfas företaget befinner sig i. Det kan gälla anställningar, utbyggnad, exportsatsningar eller andra planer, men då kanske företagsfrämjarna inte finns tillgängliga. Det bästa sättet att åstadkomma den nödvändiga strukturrationaliseringen av stödbranschen är att tvinga den att bli efterfrågestyrd. Detta förutsätter dock att en näringspolitik utvecklas som tydligare än i dag kan ligga till grund för styrning av befintliga aktörer och bortrationalisering av onödiga aktörer.</SPAN></P> <P class="p151 ft11">Hinder</P> <P class="p152 ft5">I kommunerna tar enligt Inlandsdelegationens uppfattning vardagsfrågorna för mycket tid och resurser i anspråk. Det finns betydligt mindre svängrum för långsiktiga strategiska bedömningar och beslut. Denna avsaknad av genomarbetade och förankrade strategier hotar att hämma en positiv lokal och regional utveckling.</P> <P class="p129 ft5">Vi konstaterar samtidigt att kommunerna har kommit olika långt i arbetet med att stödja näringslivets utveckling. Stor kraft läggs på traditionella kommunala uppgifter som vård, skola och omsorg, medan betydligt mindre uppmärksamhet ägnas åt tillväxtfrämjande åtgärder. Båda insatsområdena är viktiga och ömsesidigt beroende av varandra, men näringslivets förutsättningar måste utgöra basen för kommunernas långsiktiga utvecklingsarbete.</P> <P class="p108 ft11">Förslag</P> <P class="p153 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p154 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen ser över och samordnar insatserna för den regionala utvecklingen i Inlandet utifrån ett tydligt näringspolitiskt perspektiv. Detta kan lämpligen ske genom att regeringen ger ett särskilt uppdrag till berörda länsstyrelser att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">34</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313535x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft5">tydligare än i dag samordna statens resurser för Inlandets utveckling. Det nyligen inledda arbetet med fylkesövergripande program i Nordnorge kan utgöra exempel och inspiration,</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt lämplig aktör att utveckla det processorienterade arbetssätt som har karakteriserat Inlandsdelegationens verksamhet och som bygger på nära samarbete med aktörerna på den lokala nivån,</P> <P class="p70 ft7"><SPAN class="ft46">att </SPAN>systemet med kontaktpersoner mellan inlandskommunerna och den nationella nivån permanentas inom ramen för denna organisation, och</P> <P class="p156 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt Nutek i samarbete med Almi, Exportrådet och berörda länsstyrelser samt eventuella andra aktörer att utforma förslag till en mer efterfrågestyrd rådgivnings- och stödverksamhet, bland annat baserad på regionala plattformar för strategisk näringslivsutveckling.</P> <P class="p157 ft1"><SPAN class="ft1">2.2</SPAN><SPAN class="ft34">När den ena handen inte vet…</SPAN></P> <P class="p37 ft7"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">Regering och riksdag lever inte upp till sina egna regionala utvecklingsmål.</SPAN></P> <P class="p11 ft11">Bakgrund</P> <P class="p158 ft5">Människor väljer att bo kvar eller att bosätta sig i Inlandet av olika skäl. Dragningskraften finns. När företag växer och när nya jobb skapas innebär det en lockelse för många människor.</P> <P class="p69 ft5">Tillgången till jobb och ortens attraktionskraft är således två grundläggande faktorer för människors val. Ytterligare en faktor är av avgörande betydelse för tillväxt och utveckling i Inlandet: en väl fungerande infrastruktur i vid mening, det vill säga kommunikationer och en kommersiell och samhällelig service.</P> <P class="p69 ft5">När det gäller samhällsservice finns det beslut på att statliga myndigheter i sin planering ska ta hänsyn till verksamhetens betydelse för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och service i olika regioner<SPAN class="ft35">7</SPAN>. Vidare ska myndigheter samråda med länsstyrelsen om de tänker minska eller dra in service i glesbygds- eller landsbygds-</P> <P class="p47 ft15"><SPAN class="ft36">7 </SPAN>Förordningen om regionalt utvecklingsarbete, 2003:595.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">35</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313536x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft5">områden. För att minska verksamheter på orter i de nationella stödområdena bör det finnas särskilda skäl.</P> <P class="p19 ft5">Problemet är att det endast i mindre omfattning tas hänsyn till denna förordning och att det inte heller är några tydliga sanktioner när förordningen åsidosätts.</P> <P class="p144 ft11">Möjligheter</P> <P class="p145 ft5">För tillväxten i Inlandet är det viktigt att det finns en väl utbyggd lokal service i form av butiker, skolor, dagis och andra viktiga funktioner<SPAN class="ft35">8</SPAN>. Handel, och främst då försörjning av dagligvaror, blir när den inte är lönsam en fråga för samhället, där handel blir en del av infrastrukturen precis som vägar och skolor. I detta sammanhang är det viktigt med den typ av projekt som FLF (Föreningen för Landsbygdens Främjande) driver tillsammans med länsstyrelser och Konsumentverket och som går under namnet <NOBR>”Affär-på-</NOBR> landet”. Främst är det viktigt att de personella resurserna, mentorerna, blir kvar. Det handlar helt enkelt om att myndigheter, länsstyrelse och kommuner, tillsammans med FLF:s mentorer tar ett grepp om strukturen på landsbygden så att de med livskraft överlever.</P> <P class="p159 ft5">Den nödvändiga strukturomvandlingen pågår ständigt, men ofta kan alternativa lösningar åstadkommas om hänsyn tas till landsbygdsdimensionen i ett tidigt skede av planeringen. Framför allt kan den snabbt växande informationsteknologin skapa nya förutsättningar för gles- och landsbygd både när det gäller offentlig och kommersiell service. När tjänsterna blir oberoende av avstånd kan gleshet och miljömässiga faktorer utgöra en konkurrens- och effektivitetsfördel.</P> <P class="p160 ft5">I England finns systemet ”Rural Proofing”, ett centralt begrepp inom engelsk landsbygdspolitik<SPAN class="ft35">9</SPAN>. Begreppet kan översättas med ”landsbygdsförsäkring”. Innebörden är att departement och myndigheter ska bedöma hur deras olika förslag och insatser påverkar landsbygden. Englands motsvarighet till Glesbygdsverket har uppdraget att följa upp hur systemet efterlevs. Tanken är inte att</P> <P class="p161 ft9"><SPAN class="ft41">8</SPAN><SPAN class="ft47">Glesbygdsverket redovisar i sin årsbok 2003 att antalet dagligvarubutiker på landsbygden reducerats kraftigt och att denna utveckling väntas fortsätta. Detta påverkar också annan service, eftersom ett färre antal lanthandlare innebär risk för att annan samhällsservice läggs ned. (”Kommunikationer och regional utveckling”, Rapport från Infraplan AB, 2003.)</SPAN></P> <P class="p162 ft15"><SPAN class="ft48">9</SPAN><SPAN class="ft49">Systemet finns utförligare beskrivet i Glesbygdsverkets rapport ”Landsbygdsforum och landsbygdens advokat”, december 2003.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313537x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft5">hindra förändringar, utan att stödja den ständigt pågående strukturomvandlingen. Systemet har enligt Glesbygdsverket bidragit till attitydförändringar och ökat medvetande om att man måste lösa problemen på ett annorlunda sätt på landsbygden.</P> <P class="p164 ft11">Hinder</P> <P class="p139 ft5">Utsikterna att uppnå den regionala utvecklingspolitikens mål om fungerande och hållbara arbetsmarknadsregioner med god servicenivå i hela landet är små så länge staten inte tar de egna målen på allvar.</P> <P class="p15 ft5">När statliga myndigheter och bolag lägger ner lokala kontor är det ofta en riktig åtgärd för att effektivisera just den myndighetens verksamhet. I det lokala perspektivet uppstår i stället negativa följdverkningar; lägger en myndighet ner sin verksamhet, försvinner snart också de övriga. Den ena handen vet inte alltid vad den andra gör. Ofta har processen kommit så långt att förslagen är svåra att påverka och ändra. Än en gång har sektorsstyrningen segrat till förfång för helheten och mot riksdagens beslut.</P> <P class="p114 ft11">Förslag</P> <P class="p165 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p156 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regering och riksdag tydligare ger uttryck för en regional helhetssyn inför beslut om nedläggningar, förändringar och nybildning av myndigheter, och</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>det engelska systemet med ”landsbygdsförsäkring” beaktas av den parlamentariska landsbygdsutredningen som ett verktyg och mätinstrument för en utvecklad svensk landsbygdspolitik.</P> <P class="p166 ft1"><SPAN class="ft1">2.3</SPAN><SPAN class="ft34">Lokal utveckling</SPAN></P> <P class="p37 ft7"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">Det lokala utvecklingsarbetet svarar för betydande samhällsinsatser, men små, lokala aktörer har ofta svårt att utnyttja de utvecklingsresurser som finns inom de offentliga systemen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">37</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft11">Bakgrund</P> <P class="p152 ft5">Lokala utvecklingsgrupper inom det som kallas den sociala ekonomin står för betydande insatser för att skapa utveckling, tillväxt och attraktionskraft. Det kan skapa underlag för tillväxt genom bland annat bredbandsutbyggnad, som i Västerbotten. Det kan skapa en entreprenörsmiljö som i Trångsviken i Jämtlands län. Det kan trygga en kapitalförsörjning som bankverksamheten i Glommersträsk. Det kan skapa attraktionskraft som Storsjöyran i Östersund. Kooperativt företagande är också en lokal kraft inom många verksamhetsområden som vindkraftskooperativ och kooperativ inom skola och omsorg. Tillsammans med övrigt föreningsliv, kooperativ och småföretag stärker de lokala utvecklingsgrupperna ekonomin i hela Inlandet. Byarna samarbetar allt oftare och bildar vittförgrenade nätverk. De utvecklar ett allt bättre samspel med sin kommun och sina regionala organ.</P> <P class="p168 ft5">Den lokala nivån har getts ett visst utrymme inom den regionala utvecklingspolitiken och i <NOBR>EU-program,</NOBR> men det är först nu som en långsiktig strategi för den nationella landsbygdspolitiken ska utarbetas.</P> <P class="p169 ft11">Möjligheter</P> <P class="p152 ft5">Socialt kapital är det lagrade förtroendet som finns mellan människor i innovationssystemet. Den ena typen av socialt kapital kallas sammanbindande och den andra typen överbryggande. Det är troligen det senare som betyder mest för utvecklingen, en tillit som utvecklas mellan personer som inte känner varandra från början. Genom att nya relationer knyts tillför dessa relationer nya impulser, idéer, kompetenser och kapital. En väl utvecklad infrastruktur och brett spridda värderingar som är positiva till förändring och samarbete är viktiga förutsättningar för att motbilden ska kunna bli verklighet. Genom att främja mötesplatser och nya kunskaper genom till exempel lärcentra, kan kommuner och andra offentliga aktörer medverka till ett starkt socialt kapital i Inlandet.</P> <P class="p170 ft5">Insatser för lokal utveckling kan ge ekonomisk tillväxt i Inlandet även i bygder med ekonomisk stagnation och avfolkning. Det ger möjligheter att ta tillvara mänskliga och naturgivna resurser. Det skapar också serviceunderlag, vilket är viktigt för att behålla Inlandets attraktionskraft och möjligheter att ta vara på potentialen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313539x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft5">inom jord- och skogsbruk, turism och annat företagande. Samspelet mellan kommunerna och den sociala ekonomin är en nyckelfråga. Kommunerna måste bättre ta vara på engagemanget för bygden i både planering och genomförande i politiska beslut. Samordning och en obyråkratisk hantering av ekonomiska resurser är nödvändig. Det system med landsbygdsförsäkring som beskrivs i avsnitt 2.2 kan vara ett redskap för att stärka den lokala utvecklingen.</P> <P class="p171 ft11">Hinder</P> <P class="p172 ft5">Det lokala utvecklingsarbetet uppmärksammas ofta inte efter förtjänst. En orsak är att resultaten var för sig inte är så uppseendeväckande och den sammantagna effekten svår att överblicka och mäta. Det är inte heller alltid som den lokala aktiviteten passar de strategier och den planering som de traditionella samhällsnivåerna arbetar efter.</P> <P class="p142 ft5">Sektoriseringen av vårt samhälle har negativa konsekvenser för främst den perifera glesbygden. Var för sig kan verksamheter tyckas ”olönsamma”. Samordnade över sektorgränser kan de bilda en effektiv helhet.</P> <P class="p69 ft5">De små lokala aktörerna har svårt att ta del av de resurser som finns i systemen. <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> exempelvis, redovisar en positiv syn på lokal utveckling och social ekonomi men efterlyser samtidigt stora projekt som inte passar små aktörer.</P> <P class="p69 ft5">Det institutionella stödet till lokal utveckling är svagt hela vägen från kommunal nivå till <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Det finns ingen myndighet som har det samlade ansvaret. Kommunerna har en särskilt viktig roll. De flesta kommuner har en positiv inställning till medborgerligt engagemang i otraditionella former, men på många håll brister det fortfarande i det praktiska stödet.</P> <P class="p114 ft11">Förslag</P> <P class="p165 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p156 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>Inlandsdelegationens synpunkter på socialt kapital och lokal utveckling överlämnas till den parlamentariska landsbygdsutredningen för beaktande.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">39</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft1"><SPAN class="ft1">2.4</SPAN><SPAN class="ft34">Arbetskrafts- och kompetensförsörjning</SPAN></P> <P class="p174 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">För att stärka tillväxten måste Inlandet öka inflödet av personer och kompetens. Strategiska utbildningsinsatser samt en effektivare integration av invandrare innebär en förstärkning av arbetskraften.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ett särskilt inlandsfenomen är den ensidiga och könsuppdelade arbetsmarknaden. Insatser för att avhjälpa denna obalans kan bidra till ökad dynamik på Inlandets arbetsmarknad.</SPAN></P> <P class="p175 ft11">Bakgrund</P> <P class="p145 ft5">För att upprätthålla en god ekonomisk tillväxt är tillgången på arbetskraft med rätt kompetens av central betydelse. I de studier och prognoser som gjorts av arbetskraftbalansen framgår bland annat följande:</P> <P class="p176 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Från 2007 och framåt minskar arbetskraften till följd av de demografiska förändringarna.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Åldersstrukturen för arbetskraften är ogynnsam för i princip alla branscher och regioner, men särskilt utsatt är den offentliga sektorn.</SPAN></P> <P class="p116 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">För att upprätthålla balans i den offentliga ekonomin och ge utrymme för ekonomisk tillväxt måste sysselsättningsgraden långsiktigt vara högre är 80 procent.</SPAN></P> <P class="p177 ft5">I hela Europa föds för få barn. Därför ökar regionernas konkurrens om studenter och välutbildad arbetskraft. Det kommer att gå bra för regioner som drar till sig kompetens och dåligt för regioner som tappar kompetens. För Inlandet är det därför en ödesfråga att bli så attraktivt att man i framtiden kan dra till sig nödvändig kompetens.</P> <P class="p160 ft5">Välutbildade personer i åldersgruppen 20 30 år flyttar mest och är mest flexibla avseende vart de flyttar. Från <NOBR>30-årsålden</NOBR> minskar den långväga flyttningsbenägenheten dock avsevärt. Därför måste Inlandet inrikta sig på att attrahera kompetenta personer under 30 år. Sambanden mellan denna grupps flyttningsflöden och kommuners utbildningsnivå samt demografiska struktur är tydliga. Ju större inflyttningsnetto av denna grupp, desto högre utbildningsnivå och långsiktigt gynnsam befolkningsstruktur. Flyttningsflödena har en stark relation till högre utbildning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">40</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313541x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft5">De analyser och strategier som gjorts av Ams anger tre områden som avgörande för hur samhället kommer att klara arbetskraftsförsörjningen:</P> <P class="p36 ft5"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft50">Kompetensförsörjning. </SPAN>Samhällets samlade resurser måste på ett mycket bättre sätt än hittills samordnas utifrån arbetskraftsförsörjningsperspektivet samtidigt som de möter individens behov och intressen</P> <P class="p179 ft5"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft50">Integration. </SPAN>Systemen för integration på arbetsmarknaden måste samordnas bättre. Diskriminerande attityder måste motverkas.</P> <P class="p180 ft7"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft51">Rehabilitering. </SPAN>En förbättrad och samordnad rehabilitering måste komma till stånd för att återföra människor till arbetslivet och motverka fortsatt ohälsa.</P> <P class="p181 ft5">För att åstadkomma tillväxt i Inlandet är det viktigt att strategierna för arbetskrafts- och kompetensförsörjning ligger i linje med den övergripande strategin och med de synsätt som denna baseras på. Det krävs en offensiv strukturomvandling som innebär att gå från krympande branscher och företag till växande. Det betyder en medveten och stark koncentration på tillväxtområden och olika åtgärder för att stimulera företag och individer att söka sig till växande branscher. Efterfrågan och behov måste styra inriktningen. Dessa utgångspunkter måste vara vägledande för de sysselsättnings- och utbildningsstrategier som kommuner och andra aktörer formulerar för Inlandet.</P> <P class="p182 ft5">Erfarenheten visar att regioner med en stark basindustritradition har svårt att klara konkurrensen med andra regioner i Sverige, där en större mångfald funnits i näringslivsstrukturen. Arbetsmarknaden i Inlandet är dessutom fortfarande starkt könsuppdelad. Vård och omsorg är den dominerande näringsgrenen för kvinnor i glesbygder och tätortsnära landsbygder. Inom denna sektor arbetar omkring 40 procent av kvinnorna. Männen på landsbygden har stark knytning till tillverkningsindustrin. Kvinnorna arbetar betydligt färre timmar än männen och kvinnor står endast för cirka 30 procent av nystartade företag i Inlandet och i Sverige som helhet<SPAN class="ft35">10</SPAN>.</P> <P class="p183 ft5">Den ofta ensidiga arbetsmarknaden medför att särskilt unga kvinnor överger Inlandet för mer differentierade arbets- och studieorter vid kusten eller i södra Sverige. Även i gruppen in-</P> <P class="p184 ft15"><SPAN class="ft36">10 </SPAN>Glesbygdsverkets årsbok 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">41</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313542x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft5">flyttande är kvinnoandelen lägre. Ofta framförs regionens starka mansdominerade industriuppbyggnad samt det mer mansdominerade fritids- och kulturutbudet i form av skoter och jakt/fiske som en del av förklaringen. En annan förklaring är att det på en begränsad arbetsmarknad är svårt att hitta kvalificerade arbeten för medföljande i familjer som vill flytta till Inlandet.</P> <P class="p185 ft11">Möjligheter</P> <P class="p145 ft5">Satsningar på utbildning och kompetensutveckling är avgörande i ansträngningarna att skapa inflyttning i Inlandet.</P> <P class="p19 ft5">Här kan lärcentra få en betydelsefull roll som motor för vuxnas lärande och därmed som drivkraft för tillväxt. Inom Akademi Norr diskuteras fördjupad samverkan mellan lärcentra, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet. Inom Akademi Norr pågår också försök med en modell som innebär att gå från teoribaserad till praktiknära forskning.</P> <P class="p129 ft5">En viktig faktor i den långsiktiga arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i Inlandet är en fungerande infrastruktur för vuxnas flexibla och livslånga lärande. Inlandsdelegationen har engagerat sig i dessa frågor tillsammans med Tillväxtdelegationen. Vi har bland annat deltagit i ett informellt nätverk, <NOBR>3M-gruppen.</NOBR> En slutsats är att regeringen måste ta ett samlat grepp om vuxnas lärande. Det finns stora ekonomiska resurser inom olika insats- och politikområden. Dessa är uppdelade på olika myndigheter med sina mål och regelverk. Konsekvensen är målkonflikter, samordningsproblem och ett ineffektivt resursutnyttjande.</P> <P class="p105 ft5">Lärcentra är viktiga byggstenar i en sådan infrastruktur. Det behöver inte vara en byggnad där alla funktioner är samlade och det behöver inte heller finnas ett lärcentrum i varje kommun. Tvärtom bör flera kommuner kunna lösa detta gemensamt och tillsammans med andra aktörer. Mycket kan ske genom att utnyttja redan befintliga organisationer och deras ekonomiska och fysiska resurser. Sådana ansatser finns inom ramen för Region Siljan, Lärcentrum Jämtland och Akademi Norr.</P> <P class="p105 ft5">Glesbygdsverket har visat vad lärarutbildningar på distans betyder för individer och den lokala arbetsmarknaden<SPAN class="ft35">11</SPAN>. En majoritet av de studerande hade inget alternativ till distansutbildning.</P> <P class="p186 ft15"><SPAN class="ft36">11 </SPAN>”Lärarutbildning på distans om betydelsen för individen och den lokala arbetsmarknaden”, Glesbygdsverket 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">42</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p187 ft5">Resultaten är synnerligen goda. Examensfrekvensen är högre än genomsnittet. Nio av tio fick arbete kort efter examen. 85 procent av lärarna finns kvar i länet, 80 procent i samma kommun. Beroendet av bidrag från <NOBR>a-kassa,</NOBR> sjukpenning eller bostadsbidrag minskade efter studierna.</P> <P class="p188 ft5">Lärcentra har tre typiska huvudfunktioner: mäklare, mötesplats och motor. Motorfunktionen betyder att ett lärcentrum i samspel med andra aktörer i en kommun eller region aktivt kan bidra till utveckling och tillväxt. Detta är en fråga som engagerat den ovan nämnda <NOBR>3M-gruppen.</NOBR> Vi föreslår att Glesbygdsverket får i uppdrag att tillsammans med ett antal kommuner och deras lärcentra får i uppdrag att driva ett fortsatt utvecklingsarbete inom detta område.</P> <P class="p189 ft5">En stor tvistefråga är den långsiktiga finansieringen av de merkostnader som högre utbildning utanför campus alltid innebär. Det är orimligt att inlandskommunerna ska stå för dessa merkostnader. Ändå har de valt den modellen, eftersom högre utbildning bedöms vara strategiskt viktig. För att komma vidare i frågan har Akademi Norr tagit ett initiativ tillsammans med Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet och Mittuniversitetet. De vill utveckla ett långsiktigt program för kompetensförsörjning i Norrland och Inlandet. Det handlar om att hitta sådana lösningar när det gäller pedagogik, infrastruktur, organisation och ekonomi att man kan tala om ett virtuellt ”Inlandsuniversitet”. Utgångspunkterna är desamma som för Inlandsdelegationen. Inlandets framtid hänger på förmågan att utnyttja de möjligheter som globala trender och nya marknader representerar. Som en konsekvens av detta måste högre utbildning och <NOBR>FoU-satsningar</NOBR> i högre grad kopplas till en sådan långsiktig strategi. Detta blir särskilt viktigt för att möta behovet av kompetenshöjning i småföretag och för att underlätta generationsväxling. Det är viktigt att regeringen stödjer detta initiativ,</P> <P class="p190 ft5">Bristen på framtidsbyggare är påtaglig i Inlandet. Vi avser då välutbildade kvinnor och män i åldern 20 40 år. Ofta är det svårt att locka unga akademiker till Inlandet. Den satsning som fått namnet Trainee Inland och som kommer att bedrivas som två pilotprojekt i Kramfors respetive Mora under 2005 är ett sätt att pröva nya modeller. <NOBR>Trainee-satsningar</NOBR> har sedan länge varit ett sätt för de stora företagen att fylla på med den kompetens som nyexaminerade ekonomer, ingenjörer och andra yrkeskategorier representerar. För små- och medelstora företag har detta inte varit ett alternativ. Trainee Inland innebär att flera småföretag delar på</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">43</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft5">några trainees. Arbetsförmedlingarna och länsarbetsnämnderna kommer att delfinansiera pilotprojekten. Inlandsdelegationen har varit med att initiera dessa projekt och bedömer att det finns goda möjligheter till fortsättning i större skala.</P> <P class="p191 ft7">De lokala arbetsmarknadsnämndernas funktion skulle kunna förstärkas med lokala kompetensråd. Därmed kan arbetet bli mer lokalt förankrat och handlingsinriktat.</P> <P class="p192 ft5">Flera studier visar att det är positivt för företagens effektivitet och lönsamhet att ha en mångkulturell sammansättning. I de samtal som Inlandsdelegationen och Integrationsverket har haft med lokala företagare i Inlandet framkom bland annat följande erfarenheter:</P> <P class="p193 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">De stora företagen är långt framme i tankarna om mångfald och har normalt goda resurser för att ta emot praktikanter. De anser dock att det inte är företagens sak att gratis handleda personen eller att ge undervisning i svenska.</SPAN></P> <P class="p194 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Yrkeserfarenhet och kompetens är enligt företagarna det viktigaste när de skall anställa ny personal. Utländsk härkomst upplevs inte som negativ. Det behövs dock en ökad öppenhet och en nyfikenhet från alla parter för att skapa effektiva mångkulturella team på arbetsplatsen.</SPAN></P> <P class="p195 ft5">Det behövs ett handlingsprogram för att snabbare göra arbetsmarknaden tillgänglig för invandrare. En åtgärd som kan vara intressant är till exempel handledararvoden till företag som anställer invandrare eller ordnar praktikplatser. Det finns också goda exempel på yrkespraktik kopplad till en anpassad språkutbildning som kan vara en modell för en effektivare introduktion på arbetsmarknaden.</P> <P class="p196 ft5">Integrationsverkets ”Rapport integration 2003” har ett tydligt storstadsfokus, samtidigt som utvärderingen visar att vi behöver veta mer om de speciella omständigheter som glesbygdskommunerna har att hantera för att integrationsarbetet också ska kunna vara en utvecklingsstrategi. Om flyktinginvandring och asylsökande ska styras bort från överbelastade storstadsområden krävs en kartläggning och en analys av de ekonomiska och juridiska omständigheter som hindrar sådana migrationsrörelser.</P> <P class="p197 ft5">Erfarenheten visar att det behövs mer information och opinionsbildning för att skapa en attitydförändring i samhället. Flyktingar</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">44</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313545x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft5">och invandrare utgör en stor resurs, inte minst i ett inlandsperspektiv.</P> <P class="p198 ft11">Hinder</P> <P class="p158 ft5">Företagsstrukturen i Inlandet är inte lika komplett och har inte den mångfald som i mer tätbefolkade områden. Rekrytering av arbetskraft och kompetens utgör ett problem, trots att det i många kommuner finns en arbetskraftsresurs. Insatser måste göras för att matcha efterfrågan mot utbud.</P> <P class="p100 ft5">Kvinnors och mäns skilda villkor uppmärksammas inte i tillräckligt hög grad i det regionala utvecklingsarbetet. Detta framhölls redan i propositionen om den regionala utvecklingspolitiken 2001/02. ITPS noterar i sin utvärdering av de regionala tillväxtprogrammen att ingen analys fullt ut har integrerat jämställdhet eller kvinnors och mäns situation på ett konsekvent sätt.<SPAN class="ft35">12</SPAN></P> <P class="p15 ft5">Samverkan mellan akademi/forskning, näringsliv och offentlig verksamhet är i dag en förutsättning för tillväxt och utveckling. Gleshet och långa avstånd gör att denna samverkan är svår att realisera i stora delar av inlandet. Detta är menligt för inlandsföretagens utveckling, och försvårar och fördyrar nödvändiga tillskott av kompetens. På sikt utgör detta en stor konkurrensnackdel och fara för inlandsföretagens existens.</P> <P class="p140 ft5">Den integrationspolitiska maktutredningen uppger tre anledningar till att svenskar med invandrarbakgrund saknar arbete<SPAN class="ft35">13</SPAN>: den tydliga diskrimineringen på arbetsmarknaden, struktuförändringar som tar bort okvalificerade jobb och en misslyckad integrationspolitik när det gäller arbetsmarknaden. Studier visar att invandrare som snabbt tar sig in på arbetsmarknaden har bra förutsättningar att lyckas. Färre svenskar med utländsk bakgrund omfattas dock av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</P> <P class="p15 ft5">Några erfarenheter från samtalen med lokala företagare i Inlandet:</P> <P class="p199 ft7"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">Det finns en begränsad förståelse för problemen med arbetskraftsförsörjningen på lång sikt. Flera av företagen upplever inte detta som ett stort hot, utan ser det som ett storstadsproblem.</SPAN></P> <P class="p200 ft43"><SPAN class="ft41">12</SPAN><SPAN class="ft42">”Ex </SPAN><NOBR>Ante-bedömning</NOBR> av de regionala tillväxtprogrammen”, sid. 8.</P> <P class="p201 ft15"><SPAN class="ft41">13</SPAN><SPAN class="ft52">SOU 2003:41.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">45</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313546x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Det största hindret för att anställa invandrare är att de har bristande kunskaper i svenska.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Det är viktigt att kunna validera utländska betyg för att skapa jämförbarhet. Det finns en risk att arbetsgivare hoppar över de som inte kan visa på en svensk jämförbar utbildning.</SPAN></P> <P class="p144 ft11">Förslag</P> <P class="p153 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p154 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt berörda myndigheter att ta fram ett nationellt program för vuxnas lärande,</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt Glesbygdsverket att tillsammans med ett antal inlandskommuner fortsätta utvecklingsarbetet med att göra lärcentra till motorer för lokal och regional tillväxt,</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen stöder initiativ till ett långsiktigt program för kompetensförsörjning i Inlandet,</P> <P class="p86 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen initierar ett handlingsprogram för att snabbare göra arbetsmarknaden i Inlandet tillgänglig för invandrare, och</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>kvinnors och mäns skilda villkor uppmärksammas på ett kraftfullare sätt i det regionala utvecklingsarbetet.</P> <P class="p202 ft1"><SPAN class="ft1">2.5</SPAN><SPAN class="ft34">Ökat fokus på entreprenörskap i Inlandet</SPAN></P> <P class="p203 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Det behövs ett kraftigt stärkt entreprenörskap i Inlandet. Attityderna till entreprenörskap och företagande måste förändras radikalt hos både lokalt förtroendevalda politiker och allmänheten.</SPAN></P> <P class="p41 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Det måste bli naturligt att se företagande som ett möjligt och attraktivt alternativ till att vara anställd.</SPAN></P> <P class="p175 ft11">Bakgrund</P> <P class="p145 ft5">Entreprenörer är individer som har förmågan att se nya lösningar och nya kombinationer av befintliga kunskaper. Entreprenörernas betydelse för att skapa dynamik och tillväxt i ekonomin är i dag en</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">46</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft5">etablerad sanning. Detta gäller för Sverige som helhet men det gäller i ännu högre grad för Inlandet.</P> <P class="p69 ft5">I Inregias rapport om motbilden understryks vikten av en offensiv strukturomvandling på lokal och regional nivå. Detta innebär i klartext att bygga broar från krympande branscher till växande. Här har entreprenörerna en nyckelroll. Det krävs företagare som tidigt ser nya möjligheter och som är beredda att satsa framåt och ta risker.</P> <P class="p142 ft5">Inlandet har haft och har fortfarande i hög grad rollen som en råvaruexporterande region. Detta avspeglas i näringsstrukturen. Förädlingsgraden är låg och till och med sjunkande.</P> <P class="p69 ft5">Storföretagens dominans och omfattningen av den offentliga sektorn har i ännu högre grad i Inlandet än i övriga Sverige gjort lönearbetet som norm särskilt stark. Därför finns det relativt sett färre entreprenörer i Inlandet, samtidigt som de från ett utvecklingsperspektiv borde ha varit fler. Den åldersgrupp som normalt genererar entreprenörer, 20 40 år, ibland kallade framtidsbyggarna, är också betydligt mindre i Inlandet än genomsnittligt i Sverige.</P> <P class="p164 ft11">Möjligheter</P> <P class="p158 ft5">Det finns en rad positiva exempel på att entreprenörskapet lever i Inlandet. Till det mest positiva hör det ambitiösa och framgångsrika arbetet i skolorna för att inspirera ungdomar till entreprenörskap. Verksamheten inom Ung Företagsamhet är exempel på detta liksom Open For Business (OFB), ett kanadensiskt koncept som drivs i projektform i Ånge, Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsvik. Andra goda exempel på satsningar på utbildning i entrepenörskap är den ideella verksamheten Snilleblixtarna för barn mellan 6 11 (www.snilleblixt.nu) och Krokoms kommuns entreprenörsskola i Trångsviken för barn mellan 10 12 år.</P> <P class="p17 ft5">Fler och fler unga människor i Inlandet säger att de kan tänka sig att starta företag. Enligt den senaste så kallade Entreprenörskapsbarometern (november 2004) kan 65 procent av ungdomar i åldern 18 30 år uppvuxna i glesbygd tänka sig att bli företagare. Siffran för hela Sverige är 71 procent.</P> <P class="p15 ft5">Det behövs ett kraftigt stärkt entreprenörskap i Inlandet. I det tidsperspektiv vi har anlagt, 2020, måste andelen entreprenörer och småföretagare i förhållande till befolkningen bli minst lika stor som i Sverige i övrigt. Det innebär att attityderna till entreprenörskap</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">47</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft5">och företagande måste förändras radikalt både hos lokalt förtroendevalda och allmänheten. Det måste bli naturligt att se företagande som ett möjligt och attraktivt alternativ till att vara anställd.</P> <P class="p46 ft5">Inlandet måste bli en av Sveriges mest företagsattraktiva regioner. Ramvillkoren och främjandesystemen måste utformas på ett sådant sätt att det inte upplevs vara svårare att starta och driva företag i Inlandet än i övriga Sverige.</P> <P class="p129 ft5">För att förverkliga de möjligheter till tillväxt i Inlandet som vi har redovisat krävs många nya entreprenörer både på kort och lång sikt. På lång sikt behövs hela spektret av främjande och stimulerande åtgärder. För att säkerställa behovet på kort sikt krävs dessutom en inflyttning av entreprenörer, gärna från andra länder och kulturer.</P> <P class="p107 ft5">Det är också viktigt att samordna insatserna på lokal och regional nivå när det gäller nyföretagande och entreprenörskap. Ett bra exempel på en sådan ansats är det samarbete mellan olika aktörer i Västernorrland som innebär att man kraftsamlar regionalt och skapar mötesplatser lokalt.</P> <P class="p19 ft5">Regeringen har nyligen beslutat om åtgärder de närmaste åren för att stimulera till ökat företagande:</P> <P class="p176 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Ett nytt treårigt nationellt program för att öka intresset för entreprenörskap bland unga.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ett nationellt program för att underlätta generationsskiften i småföretag.</SPAN></P> <P class="p144 ft11">Hinder</P> <P class="p152 ft5">Generationsskiftena i företagen är en ännu större utmaning i Inlandet än för resten av Sverige. Var fjärde småföretagare i Inlandet närmar sig pensionsåldern de kommande tio åren jämfört med tio procent i riket. Befolkningsminskningen i de mest intressanta åldersgrupperna har gjort att antalet tänkbara kandidater till att ta över företag är betydligt färre.</P> <P class="p129 ft5">Bristen på finansiering, särskilt i tidiga skeden, är också ett större problem i Inlandet. Tillgången på riskkapital är begränsad. Bristen på säkerheter gör det också svårare att få vanliga banklån. Som säkerhet vid lån blir fast egendom bara värderad till kanske 50 procent av den faktiska kostnaden. Det gäller både industrifastigheter och bostadshus.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">48</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313549x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft11">Förslag</P> <P class="p165 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p156 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>Nutek vid genomförandet av regeringens förslag till åtgärder för att stimulera till ökat företagande tar stor hänsyn till de unika förutsättningarna i Inlandet. Detta bör ske i samverkan med bland andra länsstyrelserna.</P> <P class="p166 ft1"><SPAN class="ft1">2.6</SPAN><SPAN class="ft34">Kapitalförsörjning i små och medelstora företag</SPAN></P> <P class="p37 ft7"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">För att den alternativa bilden ska bli verklighet krävs större geografiska marknader, fler entreprenörer och ett ökat inflöde av kapital och kompetens till Inlandet.</SPAN></P> <P class="p91 ft11">Bakgrund</P> <P class="p158 ft5">Inlandet är geografiskt vidsträckt. Glesheten är en tillgång och utgör i sig en resurs, men den kan också innebära konkurrensnackdelar i form av större avstånd till avsättningsmarknader, brister i den samhälleliga och kommersiella infrastrukturen och svårigheter att attrahera och behålla nyckelkompetenser. Tillsammans med ett kärvare klimat innebär det konkurrensnackdelar för de företag som verkar i Inlandet.</P> <P class="p15 ft5">Företagarna själva upplever stora regionala och lokala skillnader inom Inlandet när det gäller synen på entreprenörskap. Personfrågor, kultur, tradition och attityder har stor påverkan på företagsklimatet och förutsättningarna för entreprenörskap. Enligt en undersökning i februari 2004 anser färre människor i inlandslänen att politikerna bör satsa på företagande än i riket som helhet.<SPAN class="ft35">14</SPAN></P> <P class="p15 ft7">Bristen på entreprenörer anses av företagarna som ett generellt problem, liksom kapitalförsörjningen. Ett antal initiativ har tagits för att förbättra kapitalförsörjningen, varav följande kan nämnas:</P> <P class="p205 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft53">Staten har anslagit medel till såddkapital och innovationer.</SPAN></P> <P class="p206 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Initiativ har tagits för att underlätta för företagen att få fram den privata finansieringen vid start eller investeringar av olika slag.</SPAN></P> <P class="p207 ft15"><SPAN class="ft36">14 </SPAN>”Företagens syn på tillväxt”, 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">49</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Aktörer i näringslivet har bildat regionala kreditgarantiföreningar, som har till uppgift att borga eller ge bankerna nödvändiga garantier för lån.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">I budgetpropositionen för 2005 finns ett antal satsningar för kapitalförsörjningen.</SPAN></P> <P class="p132 ft5">Alla åtgärder som har vidtagits är välbehövliga men inte tillräckliga för att företagens behov av kapital ska tillfredsställas.</P> <P class="p144 ft11">Möjligheter</P> <P class="p152 ft5">De flesta företag i Inlandet har huvuddelen av sin marknad lokalt. För tillväxtens skull är det för småföretagen nödvändigt med en större geografisk marknad. För att nya kunskaper ska föras in i Inlandet behöver företagen få impulser från personer som finns i andra regioner och länder.</P> <P class="p129 ft5">Det är inte bara kvalificerade personer med spetskompetens som behöver flytta till Inlandet. Det behövs en inflyttning av personer med olika kompetenser.</P> <P class="p19 ft5">Konkurrensen mellan regioner om personer som redan bor i Sverige kommer att bli hård. Inlandet måste därför utveckla en livskvalitet som bygger på förhållanden som är unika. Vad det innebär kan skifta mellan olika delar av Inlandet, men närheten till naturen och möjligheten att arbeta i ett innovativt näringsliv kan vara viktiga delar av en unik livskvalitet.</P> <P class="p129 ft5">Det är också av stor betydelse att Inlandet anses som attraktivt att investera i för personer som finns i andra regioner. För att investeringsnivån ska kunna höjas i Inlandet krävs ett stort inflöde av kapital till Inlandet. Detta nya kapital kan endast lockas till Inlandet genom att det utvecklas intressanta och innovativa idéer i samt att det finns entreprenörer som är beredda att omsätta de nya idéerna till nya varor och tjänster.</P> <P class="p129 ft5">Om de små och medelstora företagen ska hävda sig internationellt måste de, i olika konstellationer, formera sig optimalt för en skiftande efterfrågan. Därför bör man överväga hur man kan bidra med kapitalförsörjning för grupper av företag, även i tillfälliga konstellationer konsortier, baserat på affärsmöjligheter och affärslösningar.</P> <P class="p107 ft5">Annorlunda och mer generellt uttryckt: Man bör gå från bidrag till bättre finansiering av marknadsprövade gemensamma projekt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">50</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft11">Hinder</P> <P class="p139 ft5">Företagandet i Inlandet kännetecknas av småföretag med mindre än tio anställda och ner till soloföretagare. Några av de hinder som företagarna själva uppger är arbetskraftbrist, utbildningsnivå och arbetsrättslagstiftning. En annan synpunkt är att företagsstöd ofta är utformade för större företag.</P> <P class="p15 ft5">Ett stort problem är de extremt låga fastighetsvärdena i Inlandet. De är normgivande för om bankerna vill låna ut pengar.</P> <P class="p100 ft5">Nya regler, till exempel förmånsrättsreglerna för bankers fordringar, utgör enligt många företagare stora hinder för att låna pengar. Det finns dessutom en bristande kunskap om möjligheter till finansiering och det sätt på vilket olika aktörer kan samverka för att skapa en total finansiering. Regelverket för de statliga villkorslånen under såddfasen bör ses över. I dag kan lånen skrivas av efter viss prövning, om projekten misslyckas. Dessutom är återbetalningen av lånen kopplad till omsättningen. Den förväntade vinsten måste därför överstiga en viss tröskel för att det ska löna sig att kommersialisera annars finns risk att återbetalningarna raderar ut vinsten. Då det ofta råder stor osäkerhet är det lättare att avstå från kommersialisering och i stället starta ett nytt projekt. De statliga lånen skulle därför kunna vara kopplade till vinsten i projektet för att stimulera fortsatt kommersialisering.</P> <P class="p112 ft5">Riskkapitalbolagen trippelbeskattas. Först beskattas vinsten som utbetalas från projektet, sedan beskattas vinsten i riskkapitalbolaget och till sist beskattas utdelningen från riskkapitalbolaget. Här skulle den första skatten på utdelningen från det onoterade projektet/företaget till riskkapitalbolaget kunna avskaffas. En jämförelse kan här göras med investmentbolag, som äger aktier i andra noterade företag. När dessa noterade företag ger utdelning, betalar investmentbolaget i princip ingen skatt på utdelningen. Detta förslag skulle gynna framväxten av riskkapitalbolag och affärsänglar.</P> <P class="p17 ft5">I dag beskattas en stor del av vinsten för aktiva delägare i fåmansbolag som inkomst av tjänst i stället för som inkomst av kapital. När en aktiv delägare betalar realisationsvinst på onoterade aktier beskattas vinsten upp till 100 basbelopp till 50 procent som inkomst av kapital och till 50 procent som inkomst av tjänst. Utöver 100 basbelopp beskattas vinsten som inkomst av kapital. Passiva delägare betalar däremot skatt på hela vinsten som inkomst av kapital. Detta innebär att privatpersoner som tillför kapital och kompetens beskattas hårdare än privatpersoner som bara tillför</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">51</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313552x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft5">kapital. En förskjutning mot beskattning av kapital för aktiva delägare skulle göra att affärsänglar lättare och tidigare skulle kunna investera i olika projekt och företag.</P> <P class="p144 ft11">Förslag</P> <P class="p153 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p154 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tar initiativ till ett långsiktigt program för att underlätta för företagande i Inlandet och att Inlandets behov särskilt uppmärksammas i den pågående diskussionen om näringslivets kapitalförsörjning.</P> <P class="p208 ft1"><SPAN class="ft1">2.7</SPAN><SPAN class="ft34">Innovationssystem och lärande</SPAN></P> <P class="p203 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Inlandets möjligheter i en internationell konkurrens är beroende av ökad kunskap och kompetens i företagen.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Samverkan mellan näringsliv, politiker och högskola är nyckeln till framgång.</SPAN></P> <P class="p175 ft11">Bakgrund</P> <P class="p145 ft5">Sverige ligger i världstopp när det gäller <NOBR>FoU-satsningar</NOBR> i förhållande till BNP och beviljade patent per capita. Då ny teknik ska kommersialiseras tycks vi inte vara lika framgångsrika. Tillväxten av små teknikbaserade företag som växt sig stora i Sverige under de senaste decennierna anses av forskarna vara måttlig jämfört med till exempel USA. I Inlandet är det geografiska och mentala avståndet till forskning stort. Innovationssystem är aktörer och faktorer som påverkar de processer där ny kunskap skapas och används. Innovationer handlar både om processer, organisationer och produkter. Regeringen har utarbetat en strategi för tillväxt genom förnyelse, Innovativa Sverige. Den är en bra utgångspunkt för att konkretisera insatserna. Det som saknas i dag är en modell för hur vi i Sverige kan arbeta med de glesa innovationssystem som Inlandet behöver.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">52</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313553x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft11">Möjligheter</P> <P class="p158 ft5">Inlandets möjligheter i en internationell konkurrens är beroende av ökad kunskap och kompetens i företagen. De flesta innovationer sker i ett samspel mellan kunder och företag, det vill säga utifrån kundernas behov, men innovationer uppstår också genom ett samspel mellan högskolor och forskningsinstitut. Såväl studenter som forskare kan spela en viktig roll. Företagen måste i högre utsträckning skaffa sig sådana kontakter. Samverkan mellan näringsliv, politiker och högskola är en nyckel till framgång. Småföretagens tillväxt och konkurrenskraft stärks samtidigt som forskningen får en ny dimension, då resultaten både ska vara på en hög vetenskaplig nivå och ske utifrån företagens behov, så kallad behovsmotiverad forskning. Den omedelbara anknytningen till marknaden skapar en snabbare väg till nyttiggörande och kommersialisering. Dessutom skapas en positiv spiral, där företagens behov ger upphov till nya idéer och till nya forskningsprojekt och uppdrag på högskolor.</P> <P class="p210 ft5">Inlandsdelegationen anser att det är viktigt att näringslivet definierar vilka behov som finns i relation till innovationssystemen. Effektiviteten i ett innovationssystem bygger på aktörernas kompetens och på hur väl samspelet fungerar mellan dem. Inlandsdelegationen har tagit fram en manual för hur de regionala innovationssystemen kan utvecklas och förbättras<SPAN class="ft35">15</SPAN>.</P> <P class="p164 ft11">Hinder</P> <P class="p158 ft5">I svagt växande regioner blir utrymmet för sparande och investeringar mindre. Därmed blir tillväxttakten lägre på lång sikt. Svagt växande regioner blir därför starkt beroende av kapitalimport och inflyttning av personer med lämplig utbildning för att tillväxtprocesserna ska komma igång. Regionen måste å sin sida attrahera personer och kapital. En bra infrastruktur är avgörande för om detta ska lyckas. De små- och medelstora företag som dominerar i Inlandet står för en liten del av forskning och utveckling. Samtidigt spelar småföretagen en växande roll i näringslivet. Regeringen har i innovationsstrategin framhållit vikten av att svenska små- och medelstora företag tar del av kunskapsutvecklingen och att deras</P> <P class="p211 ft15"><SPAN class="ft36">15 </SPAN>”Att förbättra och öka effektiviteten i glesa innovationssystem, en idéPM” Robert Gabrielsson, Koinor AB.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">53</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313554x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft5">tjänste- och produktförnyelse stärks. Fokus har varit på hur akademin kan utveckla den så kallade tredje uppgiften.</P> <P class="p144 ft11">Förslag</P> <P class="p153 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p154 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt ITPS att göra en fördjupad analys av de globala trender och nya internationella marknader som utgör en potential för tillväxt i Inlandet. I uppdraget ska också ingå att kvalificera Inlandets unika möjligheter inom utpekade tillväxtområden,</P> <P class="p78 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen gör en särskild satsning på forskning och innovationer i småföretag. En särskild andel bör destineras till Inlandet för att bygga glesa innovationssystem, det vill säga koppla ihop företag, högskolor och andra <NOBR>FoU-finansiärer,</NOBR></P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regering och riksdag genom resursfördelning och meritering tydligt måste höja värdet av högskolornas roll i syfte att stärka deras tredje uppgift, det vill säga samverkan med det omgivande samhället, och</P> <P class="p85 ft7"><SPAN class="ft46">att </SPAN>den infrastruktur som finns med lärcentra i hela Inlandet ska utnyttjas för att stärka småföretagens tillväxt. Kommunerna och kommuner i samverkan kan spela en viktig roll i detta arbete.</P> <P class="p213 ft1"><SPAN class="ft1">2.8</SPAN><SPAN class="ft34">Kommunikationer och regional utveckling</SPAN></P> <P class="p174 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Satsningarna på infrastruktur i Inlandet måste göras utifrån ett tillväxt- och marknadsperspektiv och präglas av en helhetssyn.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Väl fungerande flygförbindelser är en förutsättning för tillväxten i Inlandet.</SPAN></P> <P class="p116 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Kommunikationerna med den växande marknaden i Ryssland är intressant ur ett inlandsperspektiv</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">54</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313555x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft11">Bakgrund</P> <P class="p172 ft5">Inlandet har stor yta och ett litet befolkningsunderlag. Råvarutillgångarna i form av skog, malm och vattenkraft är goda liksom förutsättningarna för turism. Tillverkningsindustrin i norra Sverige står för betydande produktionsvärden och exportandelen är mycket hög. Marknaden för både industri och turistnäring finns på relativt långa avstånd. Det ställer stora krav på väl fungerande transporter för både gods och personer. Även persontrafiken har stor betydelse för att landsbygdens näringar ska hålla god konkurrenskraft. Biltrafiken har särskilt stor betydelse i Inlandet.<SPAN class="ft35">16 </SPAN>Bilen är det vanligaste transportmedlet för persontransporter i Sverige och används vid 60 procent av alla resor.<SPAN class="ft35">17</SPAN></P> <P class="p112 ft5">I många delar av Inlandet saknas alternativ till flyget för längre resor.</P> <P class="p69 ft5">Den geografiska närheten till Ryssland är intressant ur ett inlandsperspektiv. I takt med att den ryska ekonomin växer förbättras levnadsstandarden, vilket medför ett allt större importbehov i denna region.</P> <P class="p214 ft11">Möjligheter</P> <P class="p158 ft5">Bra kommunikationer har stor betydelse för regionförstoring och ökad pendling. Det kan exempelvis vara en förbättrad vägsträcka, snabbare tågkommunikationer eller större turtäthet för bussar och tåg. Ökad pendling ger en mer dynamisk arbetsmarknad som i sig kan generera fler jobb och ökad befolkning.<SPAN class="ft35">18 </SPAN>Det är viktigt att infrastruktursatsningarna görs utifrån ett tillväxt- och marknadsperspektiv och präglas av en helhetssyn.</P> <P class="p15 ft5">Väl fungerande flygförbindelser till rimliga kostnader är en förutsättning för tillväxten i Inlandet. Detta är också den enskilt viktigaste regionala utvecklingsinsats som företrädare för inlandskommunerna brukar framhålla. Betydelsen ökar när näringslivet utvecklas i riktning mot fler tjänsteföretag och ett ökat kunskapsinnehåll i alla företag. Därmed ökar också behovet av personkontakter. Tillgång till informationsteknologi ersätter inte viktiga möten mellan människor. Till detta kommer att det för en expan-</P> <P class="p215 ft43"><SPAN class="ft41">16</SPAN><SPAN class="ft42">”Kommunikationer och regional utveckling”, rapport från Infraplan AB, 2003.</SPAN></P> <P class="p50 ft43"><SPAN class="ft41">17</SPAN><SPAN class="ft42">Statens institut för Kommunikationsanalys/SIKA, årsbok 2003.</SPAN></P> <P class="p216 ft15"><SPAN class="ft41">18</SPAN><SPAN class="ft52">”På spåret, en studie om pendling och regionförstoring”, Arena för tillväxt/Svenska Kommunförbundet, maj 2003.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">55</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313556x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft5">sion inom turistnäringen i Inlandet är helt nödvändigt med fungerande flyg.</P> <P class="p191 ft5">Den modell för upphandling av flygtrafik till Inlandet som accepteras av EU:s regelverk förutsätter att Rikstrafiken som ansvarig myndighet ges tillräckliga anslag. Långsiktigheten i strategiska satsningar i Inlandet kräver också långsiktighet av regering och riksdag på detta område.</P> <P class="p191 ft5">Rapporten ”Kommunikationer och regional utveckling” redovisar den kapitalförstöring som en fortsatt utflyttning från Inlandet kommer att innebära. Riktade satsningar på infrastruktur har enligt rapporten en tydlig och positiv betydelse för företagsutveckling, studier och tillgång till väl fungerande arbetsmarknader. Det betyder sammantaget att sådana satsningar i norra Sverige är bra för hela Sverige. Viktiga satsningar är till exempel bärighetsförstärkningen av Inlandsbanan, upprustningen av Atlantbanan och uppgraderingen till Europavägsstatus på väg 45 (Inlandsvägen). Höghastighetsjärnvägen Botniabanan, som byggs från Ångermanälven norr om Kramfors via Örnsköldsvik till Umeå, kommer att skapa förutsättningar för framtida bättre integrerade arbetsmarknader i regionen och har en positiv ekonomisk potential<SPAN class="ft35">19</SPAN>. På samma sätt kommer den planerade Norrbotniabanan att få betydelse för regionförstoringen och kommunikationerna.</P> <P class="p217 ft5">När det gäller tågtrafiken har företrädare för de fem norrlandslänen nyligen föreslagit att regeringen inleder en dialog med norrlandslänen<SPAN class="ft35">20</SPAN>. Målet är att regionen och staten ska komma överens om ett gemensamt långsiktigt åtagande för utvecklingen av den framtida snabbtågstrafiken utan trafikrättsliga begränsningar. Norrland föreslås bli ett utvecklingsområde för en samlad upphandling genomförd av staten och de fem norrlandslänen tillsammans.</P> <P class="p218 ft5">I den nya nationella vägplanen för 2004 2015 finns två viktiga mål som har betydelse för Inlandet: full framkomlighet för lätta fordon på alla allmänna vägar och förbättrad bärighet för tunga fordon på vägar som är utpekade som särskilt viktiga för näringslivet.</P> <P class="p219 ft43"><SPAN class="ft41">19</SPAN><SPAN class="ft54">”Järnvägsinvesteringars inverkan på landets ekonomi och statens finanser med särskild tonvikt på norra Sveriges kustland”, Norrtåg, april 2003.</SPAN></P> <P class="p220 ft10"><SPAN class="ft41">20</SPAN><SPAN class="ft55">Skrivelse </SPAN><NOBR>(2004-06-15)</NOBR> till infrastrukturminister Ulrica Messing från landshövdingarna, ordförandena i landstingsstyrelser, kommunförbund och länstrafikbolag i de fem norrlandslänen samt intresseföreningen Norrtåg.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">56</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313557x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft5">Ett område med tillväxtpotential bedöms vara den så kallade öst- <NOBR>väst-dimensionen.</NOBR> Det innebär utveckling av nya snabba och säkra transporter över norra Sverige baserat på snabba byten av transportbärare så kallade intermodala transporter. Att förbättra transportförutsättningar och varuströmmar mellan Ryssland, Finland, Sverige, Norge, Storbritannien/Europa och vidare till övriga världen har en framtid.</P> <P class="p15 ft5">Inom Norden pågår sedan 1996 ett intressant samverkansprojekt kallat North East Cargo Link, NECL, med syfte att utveckla och marknadsföra en mittnordisk <NOBR>öst-västlig</NOBR> godstransportled till globala marknader. Denna korridor utgör en alternativ färdväg för den del av de godsmängder som i dag är hänvisade till <NOBR>nord-sydliga</NOBR> transportleder. Därmed undviks de hårt belastade transportstråken i norra och centrala Europa med dess långa transporttider, förseningar och högre tranportkostnader.</P> <P class="p17 ft5">Dessa föreslagna åtgärder har naturligtvis positiva effekter på andra områden och ger inlandsföretagen en bättre tillgång även till de baltiska, finska och norska marknaderna.</P> <P class="p214 ft11">Hinder</P> <P class="p158 ft5">Marknaden både för tillverkningsindustri och turistnäring finns på relativt långa avstånd. Detta ställer stora krav på välfungerande gods- och persontransporter. Såväl råvarorna som de olika förädlingsstegen genererar stora volymer av tungt gods, samtidigt som betydande delar av väg- och järnvägsinfrastrukturen i Inlandet håller lägre bärighet än i övriga landet<SPAN class="ft35">21</SPAN>.</P> <P class="p15 ft5">Befolkningen i norra Sverige är starkt koncentrerad till kusten. Samtidigt som flertalet inlandsorter är små är deras avstånd till omgivande orter långa, vilket ställer högre krav på snabbhet i kommunikationerna. Behovet av flygtrafik är därför särskilt stort samtidigt som underlaget är begränsat.</P> <P class="p8 ft5">Infrastrukturen i <NOBR>öst-västlig</NOBR> riktning är inte utbyggd för att klara framtida nödvändiga transporter.</P> <P class="p221 ft15"><SPAN class="ft36">21 </SPAN>”Kommunikationer och regional utveckling”.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">57</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313558x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft11">Förslag</P> <P class="p223 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p224 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>transportpolitikens mål<SPAN class="ft35">22 </SPAN>om en positiv regional utveckling får ökad tyngd,</P> <P class="p74 ft7"><SPAN class="ft46">att </SPAN>regeringen arbetar för ett förstärkt och utvecklat transportbidrag för Inlandet i den kommande förhandlingen med EU- kommissionen,<SPAN class="ft56">23</SPAN></P> <P class="p225 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>möjligheten att införa ett persontransportstöd övervägs,</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regering och riksdag långsiktigt omfördelar budgetmedel så att de flygförbindelser som är nödvändiga för Inlandet kan upprätthållas,</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tar fasta på förslaget från norrlandslänen och Norrtåg om Norrland som ett utvecklingsområde för gränslöst resande och upphandlad tågtrafik,</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen intensifierar samarbetet med Norge, Finland och Ryssland för att anpassa infrastrukturen så att varor och människor kan transporteras snabbt och effektivt in och ut från Inlandet,</P> <P class="p87 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>kravbilden för framtidens transport och logistik i <NOBR>öst-västlig</NOBR> riktning tydliggörs och beskrivs och att underlag tas fram för att bättre kunna uppskatta möjliga transportvolymer, och</P> <P class="p85 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt lämplig aktör att underlätta och förbättra villkoren för det affärsutbyte som redan i dag pågår mellan inlandsföretag och den ryska marknaden.</P> <P class="p226 ft43"><SPAN class="ft41">22</SPAN><SPAN class="ft54">Det övergripande målet är att transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. På kort sikt är detta mål nedprioriterat i transportpolitiken, som endast talar om en successiv förbättring (Transportpolitik för en hållbar utveckling, Näringsdepartementet, oktober 2003).</SPAN></P> <P class="p227 ft9"><SPAN class="ft41">23</SPAN><SPAN class="ft47">Transportbidraget syftar till att kompensera näringslivet i de fyra nordligaste länen för långa transportavstånd samt att öka förädlingsgraden. Nutek och Inlandsdelegationen har under hösten 2004 genomfört ett antal regionala rådslag med näringslivet och de berörda myndigheterna, för att få en avstämning av hur en utvecklad modell bör se ut i framtiden. Dessa rådslag fokuserade på Nuteks rapport om transportbidraget och dess utveckling (Transportbidraget, en analys av motiv, effekter och alternativ, Nutek R 2004:15).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">58</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313559x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft1"><SPAN class="ft1">2.9</SPAN><SPAN class="ft34">Våga ta ledningen och makten!</SPAN></P> <P class="p229 ft7"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">Den kommunala och regionala kompetensen måste förstärkas och förändras för att möta de krav som i dag ställs på ledarskap.</SPAN></P> <P class="p11 ft11">Bakgrund</P> <P class="p158 ft5">Samhället förändras i dag med en snabbhet och komplexitet som kan te sig svår att överblicka. Globalisering, teknikutveckling och medborgarattityder ställer nya och delvis andra krav på det politiska systemet och ledarskapet. De utvecklingsprocesser som sker i en kommun kan initieras av olika aktörer, men det är inte kommunledningens uppgift att starta och driva företag. Däremot kan och ska kommunerna vara pådrivande och leda utvecklingsarbetet och samordningen.</P> <P class="p17 ft5">Den parlamentariskt sammansatta ansvarskommittén har till uppgift att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet. Kommittén ska därtill föreslå en övergripande samhällsorganisation samt principer för relationen mellan staten och den kommunala nivån.</P> <P class="p15 ft5">Denna samhällsöversyn är nödvändig, men vi måste också finna nya former för samverkan på den lokala nivån.</P> <P class="p214 ft11">Möjligheter</P> <P class="p139 ft5">För att utveckla konkurrenskraftiga förutsättningar i en region krävs människor, organisationer, nätverk och kapital. Detta bör ses i ljuset av att hela Europa kommer att lida brist på arbetskraft och att Inlandet redan i dag har svårigheter att konkurrera om dessa resurser. Den skärpta konkurrensen mellan regioner ställer därför krav på regionala strategier för att utveckla värden som livskvalitet, livsstil, anpassade boendeformer och näringslivsvänlig miljö. Framgångsrika blir de regioner som i samklang med nationella och internationella aktörer förmår utveckla och inte minst kommunicera unika förutsättningar för tillväxt och kvalitet<SPAN class="ft35">24</SPAN>.</P> <P class="p112 ft5">Mot denna bakgrund behöver kommunerna förändra sin självsyn från att se sig som förvaltande organisation till att förstå vikten och</P> <P class="p230 ft15"><SPAN class="ft36">24 </SPAN>Omvärldsanalys Norra Sveriges Inland, Inno Scandinavia AB, december 2002.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">59</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft5">innebörden av att vara en pådrivare av utveckling. De samlade resurserna måste bättre svara mot omvärldens och näringslivets behov och efterfrågan. Den kommunala och regionala kompetensen måste förstärkas och förändras för att möta de krav som ställs på ledarskap när marknaderna och möjligheterna för Inlandet förändras.</P> <P class="p107 ft5">För sin överlevnad måste kommunerna anpassa sig till en marknads- och efterfrågeutveckling. Det kan vara befogat att jämföra med vad som brukar anges karakterisera framtida framgångsföretag:</P> <P class="p231 ft5">Det är förmåga att</P> <P class="p232 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">förutse och fånga upp behov och efterfrågan</SPAN></P> <P class="p116 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">på kort varsel mobilisera tillräcklig kompetens och andra resurser för att svara mot behov och efterfrågan</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">snabbt etablera konstruktiva samarbetsrelationer med liknande och kompletterande företag och organisationer</SPAN></P> <P class="p131 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">vara kreativ och problemlösningsinriktad</SPAN></P> <P class="p131 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">snabbt kunna förändra sin kompetensprofil</SPAN></P> <P class="p233 ft5">Genomgående är således öppenhet, lärande och flexibilitet.</P> <P class="p132 ft5">Kommunerna och regionerna i Inlandet måste finna nya former av samverkan oberoende av geografiska och administrativa gränser. Ett bra exempel är Akademi Norr, som har inlett ett gränsöverskridande samarbete inom högre utbildning. Tretton kommuner från fyra län bildar ett gemensamt kommunalförbund, Partnerskap Inland, som i sin tur driver Akademi Norr som ett EU- finansierat projekt. Runt om i Inlandet formas liknande samarbetsorgan över kommun- och länsgränser i Inlandet. Vi befinner oss bara i början av en process som ställer helt nya krav på ledarskap. Utgångspunkten är de gemensamma styrkorna och de interregionala resurserna. Ett antal exempel på samverkansorgan i Inlandet återfinns i bilaga 2.</P> <P class="p234 ft11">Hinder</P> <P class="p152 ft5">Norra Sveriges inland framstår som många splittrade regioner, där ansvaret för den strategiska utvecklingen är uppdelat på många mer eller mindre frikopplade län och kommuner. Tillväxtprogrammen symboliserar det försök till en mer strategiskt inriktad näringslivs-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">60</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313561x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft45">Stärk Inlandets förutsättningar och möjligheter!</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft5">utveckling som finns i dagsläget. Sett ur ett internationellt perspektiv präglas dessa avtal av en avsaknad av regionalt ledarskap. Visioner och insatsområden utarbetas för administrativt avgränsade regioner med begränsade resurser<SPAN class="ft35">25</SPAN>.</P> <P class="p69 ft5">Dagens ledare på kommunal och regional nivå har som regel god kunskap om de nya utmaningarna och om de grundläggande förutsättningarna, men resurserna är splittrade och bristen på uthållighet påtaglig. Inno tar i sin rapport tillväxtprogrammen i Inlandet som exempel på brist på fokus. Ett av länen har fem fokusområden, men det finns exempel på <NOBR>EU-områden</NOBR> som är fyrdubbelt stora och som har fokuserat på färre utvecklingsområden. Å andra sidan visar likformigheten i de norrländska avtalen att det finns en potential för bredare samverkan.</P> <P class="p17 ft5">Inno noterar också att det i Inlandet finns en övertro på projektbaserad utveckling. Projekt kan fungera på ett bra sätt, men de kan också hämma utvecklingen av strukturer för långsiktig näringslivsutveckling.</P> <P class="p164 ft11">Förslag</P> <P class="p165 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p156 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen bör överväga om arbetet med näringslivs- och utvecklingsfrågor ska vara en lagstadgad kommunal verksamhet,</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen uppdrar åt lämplig aktör att finna former för att öka kommunernas möjligheter att arbeta med näringslivsfrågor, och</P> <P class="p235 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tar initiativ till ett utvecklingsprogram för ledande förtroendevalda och tjänstemän med inriktning mot processorienterat utvecklings- och tillväxtarbete i Inlandet.</P> <P class="p236 ft15"><SPAN class="ft36">25 </SPAN>ibid.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">61</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="id_1"> <P class="p237 ft12"><SPAN class="ft12">3</SPAN><SPAN class="ft40">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN></P> <P class="p238 ft5">Olika regioner i Sverige bidrar på olika sätt till landets ekonomi. Inlandet har unika tillgångar i form av naturresurser, miljö och klimat. Dessa basresurser utgör en viktig grund för en stor del av Sveriges välfärd. Stora delar av produktionen går på export, i många fall efter ytterligare förädlingssteg i andra delar av Sverige.</P> <P class="p239 ft5">Inlandsdelegationen har analyserat och identifierat ett antal tillväxtområden, som tack vare sin tillväxtpotential, nationella eller internationella efterfrågan och strategiska inriktning, har förutsättningar att utvecklas i norra Sveriges inland. Underlaget för delegationens förslag och slutsatser är utredningar som delegationen har initierat, aktuell forskning, erfarenheter från diskussioner med offentliga aktörer och näringslivet samt erfarenheter från delegationens konferenser, seminarier och rundabordssamtal.</P> <P class="p240 ft7">De tillväxtområden som exemplifieras överensstämmer med ”Omvärldsanalys Norra Sveriges Inland” och ”Motbild till LU 2003/04 ett alternativt scenario för Inlandet.”</P> <P class="p241 ft5">Givetvis finns andra exempel på utvecklingsområden och näringar som har stor betydelse för Inlandet och för Sverige och som inte belyses närmare i denna slutrapport. Ett sådant exempel är rennäringen, som i inlandskommunerna bedrivs på renbetesmarker omfattande en tredjedel av Sveriges yta. Omkring 2 500 samer har sin utkomst av renskötsel, men den ekonomiska effekten är inte begränsad till rennäringen. I flera inlandskommuner har verksamheten betydelse för den offentliga servicen och även för annat näringsliv i området, till exempel tjänster från transportföretag och verkstäder. Till detta kommer att det samiska kulturarvet innebär betydande kulturmiljövärden i fjällvärlden och de norrländska skogarna. Mot den bakgrunden skulle det vara intressant med en analys av rennäringens betydelse för sysselsättningen och ekono-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">63</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p242 ft5">min i inlandskommunerna. Inlandsdelegationen föreslår att regeringen i samråd med Sametinget gör en sådan analys.</P> <P class="p191 ft5">Ragunda kommun i östra Jämtland och STCC <NOBR>(Svensk-thai-</NOBR> ländska handelskammaren) har ett unikt samarbete med Thailand. Nu pågår ett intensivt arbete med att följa upp den senaste utvecklingsfasen. Länsstyrelsen i Jämtland och Ragunda kommun har i samarbete med Inlandsdelegationen och Interactive Institute avsatt resurser för att säkerställa den utveckling som går under begreppet ”Gateway for Exchange”. Kärnverksamheten i ”Gateway” ska innehålla två delar, en med olika aktiviteter, seminarier, konferenser och projekt och en del som sker utifrån näringslivets egna initiativ. Det är angeläget att regeringen i det fortsatta arbetet med handlingsplanen tar tillvara de möjligheter som Gateway ger som en plattform för fortsatt samarbete.</P> <P class="p218 ft5">Ett genomgående tema i slutrapporten är Inlandets möjligheter att svara mot en snabbt växande internationell efterfrågan. För att förlösa dessa möjligheter är det nödvändigt med en effektiv IT- användning. Företag och organisationer, oavsett bransch och verksamhetsområde, blir för sin överlevnad och konkurrenskraft mer och mer beroende av en effektiv och ändamålsenlig användning av informationsteknologin. Ett exempel är att den nyligen framlagda turistpropositionen (”En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring”, prop. 2004/05:56) hänvisar till IT som en strategi för turistnäringen när det gäller att öka den internationella konkurrenskraften.</P> <P class="p243 ft5">Ökad förädlingsgrad och effektivare produktionsprocesser betyder att företagen blir alltmer kunskaps- och informationshanterande. De som hävdar sig väl har i allmänhet en hög grad av IT- användning integrerad i produktionsprocessen och, förvånansvärt ofta för Inlandet, i logistiklösningar.</P> <P class="p122 ft5">Nästa stora tekniksprång handlar om de genomgripande möjligheter och effekter som sammansmältningen av telefoni, informationsteknologi och TV rymmer. Det vi bevittnar är en dramatiskt förändrad informations- och mediedistribution med hög grad av interaktivitet. All slags information blir tillgänglig.</P> <P class="p122 ft5">Det faktum att Inlandet har få invånare och stora avstånd utgör goda förutsättningar för datorbaserad förändringsverksamhet. Samtidigt är det bara en begränsad del av den potential som IT representerar för skilda sektorer av samhällslivet som utnyttjas i Inlandet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">64</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p13 ft57">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p244 ft5">Försiktiga beräkningar pekar på att organisationsförändringar och nya arbetsformer som bygger på informationsteknologin kan bidra till stora kostnadsbesparingar inom både den offentliga och privata sektorn. Rätt använd modern informationsteknologi kan sätta igång förändringsprocesser som leder till ökad konkurrenskraft, förbättrad kvalitet på offentliga tjänster, nya jobb och därmed ökad välfärd.</P> <P class="p245 ft5">Den offentliga administrationen, såväl kommunal som statlig, skulle med stöd av de senaste landvinningarna inom informationsteknologin kunna utformas på ett sätt som väsentligt bättre speglar medborgarnas och avnämarnas behov och livssituation. Detta skulle sannolikt också bli avsevärt mindre kostsamt för både medborgare och samhälle, inte minst genom ökad smidighet, mindre administration och dubbelarbete.</P> <P class="p246 ft5">En sådan <NOBR>IT-baserad</NOBR> samverkan inom och mellan myndigheter och förvaltningar kan öppna för en helt annorlunda och medborgarbehovsinriktad förvaltning. Ett intressant exempel är det väsentligen datorbaserade Centrelink i Australien som för 7 av sina 20 miljoner medborgare (särskilt i glesa områden) sammanfört all bidragshantering (socialförsäkringar, socialbidrag, studibidrag, arbetsmarknad etc.) till i princip en enda myndighet eller funktion, distribuerad geografiskt på 380 orter och starkt internetbaserad. Effekterna är ökad kvalitet och tillgänglighet för medborgare och lägre kostnader för det offentliga.</P> <P class="p247 ft5">Förmågan att möta framtida utmaningar med hjälp av teknologi är dessutom en kraftigt växande internationell marknad. Ökat skattetryck, åldrande befolkning och en sämre kommunal och regional ekonomi är faktorer som kräver nya lösningar och modeller. I denna utveckling kan Inlandet ta en ledande position. Nya tillämpningar och annorlunda organisationsformer skulle kunna utgöra viktiga delar i en offensiv inlandsstrategi för utveckling och tillväxt men också vara bas för att ta fram tjänster och produkter med sikte på den internationella marknaden. Det gäller inte minst tjänster inom vård, skola och omsorg.</P> <P class="p248 ft5">Ett viktigt tema i denna rapport är de möjligheter internationaliseringen rymmer. Inlandet har goda möjligheter att svara mot en snabbt växande internationell efterfrågan. Förutsättningar måste skapas för en offensiv strukturomvandling och en utveckling av de möjligheter som exemplifieras i kapitlet ”Strategiska utvecklingsområden.”</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">65</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p121 ft5">Gemensamt för hur man skall kunna förlösa dessa möjligheter är en effektiv <NOBR>IT-användning</NOBR> inom respektive område och att formera och stödja slagkraftiga konstellationer av Inlandets ofta relativt små företag liksom att frigöra den kraft som kommuner i samklang med företag, investorer och företagsfrämjare kan ha i denna process. Denna formering för offensiv samverkan förutsätter en kreativ användning av informationsteknologi.</P> <P class="p122 ft5">Det är i dag bara en begränsad del av den potential som IT representerar för skilda sektorer av samhällslivet i Sverige liksom i Inlandet som utnyttjas. Å andra sidan rymmer den moderna IT- teknologin egenskaper som i särskilt hög grad skulle gynna utvecklingen i Inlandet.</P> <P class="p122 ft5">För att frigöra potentialen krävs dock djärva visioner och många bra demonstrationsexempel som löser verkliga problem i kombination med tekniska lösningar för nya samarbetsformer. På denna nivå blir <NOBR>IT-baserat</NOBR> samarbete likvärdigt med infrastruktur. Resultatet kan bli bättre anpassade organisationer och enskilda funktioner, där efterfrågestyrning medger att faktiska behov kan tillgodoses till lägre kostnad och ofta med bibehållen eller högre kvalitet. Informationsteknologin gör det möjligt att effektivare mobilisera de nödvändiga resurserna, i rätt tid och på rätt plats.</P> <P class="p122 ft5">Det är också nödvändigt för vår förståelse och fortsatta tänkande att dessa möjligheter, vägval och tillvägagångssätt praktiskt och konkret åskådliggörs i realistiska försöksmiljöer. Annars ökar risken att teknologin tillämpas på det redan existerande och därmed återskapar och konserverar gamla, otidsenliga infrastrukturer samt försvårar nödvändig förändring.</P> <P class="p197 ft5">Även i övrigt finns eller kommer att finnas utvecklingsområden som kan vara specifika för en viss region eller ort och som kan ha en växande betydelse. Inlandsdelegationen har identifierat några områden. De ska inte ses som en begränsning, utan kommande omvärldsanalyser och utvecklingsinsatser i en kommun eller region kommer med största sannolikhet att utgå från en kombination av både inlandsgemensamma och egna strategier.</P> <P class="p122 ft5">Ytterligare ett scenario är att Inlandet står inför utvecklingsområden som i dag är okända eller befinner sig i ett gryende skede.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">66</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313567x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p13 ft57">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft1"><SPAN class="ft1">3.1</SPAN><SPAN class="ft34">Gruvnäring</SPAN></P> <P class="p250 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft53">Gruvindustrin i Inlandet bedöms ha en avsevärd tillväxtkraft.</SPAN></P> <P class="p164 ft11">Bakgrund</P> <P class="p158 ft5">Gruvnäringen i Västerbotten och Norrbotten står för mycket stora delar av EU:s malmutvinning: 94 procent av järnmalmen, hälften av silvret och en trejdedel av guld, koppar och zink. Exportvärdet är cirka 70 miljarder kronor per år.</P> <P class="p69 ft5">Skelleftefältet och Lycksele Guldlinje anses vara ett par av världens mest intressanta malmområden. Enligt SGU indikerar prospekteringar under senare år att hela området från Bergslagen till Kiruna är ”geologiskt mycket intressant” med fyndigheter likvärdiga de i Skelleftefälten och Guldlinjen<SPAN class="ft35">1</SPAN>.</P> <P class="p164 ft11">Möjligheter</P> <P class="p158 ft5">Gruvnäringen är en sektor med stor potential för tillväxt och ekonomisk utveckling i Västerbotten på kort och lång sikt. I övriga Inlandet bedöms gruvindustrin på lång sikt ha avsevärd tillväxtkraft.</P> <P class="p251 ft5">En liten gruva som Storliden i Malå har 30 anställda i kärnverksamheten och beräknas skapa ytterligare 250 arbetstillfällen. Det satsas 2,5 miljarder under en femårsperiod för att utvinna ett hittills säkrat malmvärde på cirka tre miljarder kronor. Det medför kraftiga spin <NOBR>off-effekter</NOBR> i form av teknologiutveckling inom områden som till exempel IT, bildöverföring, finmekanik, reglerteknik samt företagsavknoppningar och uppsving för <NOBR>service-,</NOBR> entreprenad- och underleverantörsföretag. De företagen är många gånger mer intressanta än själva brytningsverksamheten, men de är beroende av gruvverksamheten som motor.</P> <P class="p17 ft5">Enligt översiktliga och försiktiga beräkningar från SGU:s mineralinformationskontor finns i Inlandet brytvärd malm för cirka 800 miljarder kronor (varav ca 250 mdr för Guldlinjen och Skelleftefältet och resterande del huvudsakligen i Norrbotten), vilket motsvarar mellan 8 000 och 10 000 årsarbeten under 50 år vid brytning.</P> <P class="p252 ft15"><SPAN class="ft36">1 </SPAN>SGU, Sveriges geologiska undersökning, är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">67</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p253 ft5">För att utveckla gruvnäringen krävs en sammanhållen långsiktig gruvstrategi, som bör hantera följande delar:</P> <P class="p176 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Säkra tillgången till riskkapital. Prospektering är högriskprojekt och en av branschens flaskhalsar. Prospekteringen totalt bedrivs i dag på för låg nivå för att långsiktigt utveckla malmbasen i Sverige.</SPAN></P> <P class="p41 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Säkra tillgången på kompetent arbetskraft såväl inom kärnverksamheten som kringområden. Analysera i vilken utsträckning nuvarande och planerade utbildningsinsatser svarar mot de behov som blir aktuella om man successivt ökar brytningen mot en nivå som i exemplet ovan.</SPAN></P> <P class="p254 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Förstärk samarbetet mellan gruvnäringen och FoU/Universitet för att på lång sikt kunna rekrytera personal med rätt utbildning och kompetens.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ta tillvara spin </SPAN><NOBR>off-effekterna</NOBR> på bästa sätt. Nutek och Vinnova bör i samverkan med gruvföretagen och universiteten i Luleå och Umeå skapa gemensamma projekt för sådant som kan vara av spin <NOBR>off-natur</NOBR> eller kunna ha en potential för avknoppningar.</P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ta tillvara de exportmöjligheter som finns för svenskt kunnande och produkter inom miljö- och gruvteknik för att utveckla den gröna gruvan.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Formera kommuner och näringsliv i områden där investeringar görs. För närvarande formeras ett gruvkluster med kommuner, företag och universiteten i Umeå och Luleå. Intressenter är Gruvföreningen, GeoRange, Gällivare Hardrock Research med flera.</SPAN></P> <P class="p254 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Se till att befintlig och planerad infrastruktur svarar mot planerade/sannolika investeringar. En effektiv gruvindustri förutsätter en god infrastruktur.</SPAN></P> <P class="p255 ft11">Hinder</P> <P class="p145 ft5">Bakom en brytvärd fyndighet kan ligga prospekteringskostnader genom riskkapitalsatsningar på 50 till 150 miljoner. Den följande insatsen, det vill säga att få igång brytningen, kan handla om mellan 300 miljoner och en miljard. Internationellt kapital finns, men uppges tveka på grund av långa administrativa ledtider för tillstånd, miljöprövning och liknande.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">68</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313569x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p13 ft57">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft11">Förslag</P> <P class="p165 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p156 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen utarbetar en långsiktig strategi som binder samman den lokala, regionala och nationella nivån för att utveckla gruvnäringen och ta fram dess potential. Finansieringsfrågorna och inte minst tillgången till ägarkapital bör ägnas särskilt intresse. Den så kallade gruvfonden i Finland bör studeras som intressant exempel.</P> <P class="p257 ft1"><SPAN class="ft1">3.2</SPAN><SPAN class="ft34">Miljöteknik</SPAN></P> <P class="p258 ft7"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">Den växande marknaden för miljöanpassade produkter innebär stora möjligheter för företag i Inlandet</SPAN></P> <P class="p11 ft11">Bakgrund</P> <P class="p139 ft5">Marknaden för miljöanpassade produkter växer. Den svenska exporten av miljöteknik ökade med 8,4 procent under 2002. Miljömedvetenheten och intresset för effektiva och rena varor och tjänster på marknader utanför Sverige innebär en stor potential för tillväxt bland svenska företag i branschen. De nya <NOBR>EU-länderna</NOBR> investerar i vatten- och avloppsrening, sanering av mark, luftrening och förnybar el- och värmeproduktion för att leva upp till EU:s miljödirektiv. Totalt bidrar EU med cirka 6 280 miljoner euro till miljöprojekt i dessa länder mellan 2000 2006.</P> <P class="p259 ft5">I Claes Roxberghs utredning<SPAN class="ft35">2 </SPAN>finns förslag till hur Sverige kan stärka sina marknadspositioner inom miljödriven affärsutveckling och miljöteknik. Utredningen föreslår ett nytt statligt bolag, Swentec AB, som ska bli en nationell motor i en satsning på miljöteknik. Nutek har sedan tidigare haft en roll att stimulera samordning av regionala insatser för att ta vara på affärsmöjligheter.</P> <P class="p260 ft15"><SPAN class="ft36">2 </SPAN>SWENTEC AB för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik, SOU 2004:84.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">69</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft11">Möjligheter</P> <P class="p145 ft5">Det finns stora möjligheter för företag i Inlandet. Miljöanpassade varor och tjänster finns i de flesta branscher. Det handlar om teknik och lösningar som minskar utsläppen vid källan eller sådana som förhindrar att negativ miljöpåverkan uppstår. Det gäller teknik för luft- och vattenrening, <NOBR>VA-teknik,</NOBR> marksanering, återvinning, förnybar energi, energieffektivisering, biodrivmedel, miljöanpassade kemikalier och ekologiska livsmedel. Listan kan göras längre.</P> <P class="p105 ft5">EU satsar mycket pengar för att de nya <NOBR>EU-länderna</NOBR> ska leva upp till kraven i miljödirektiven. Det innebär marknadsmöjligheter för företag i framför allt <NOBR>luftkvalitet-,</NOBR> <NOBR>VA-,</NOBR> vatten- och marksaneringsbranscherna. Samtidigt driver EU på för att öka andelen förnybar energi inom både värme- och elproduktionen i syfte att minska utsläppen av växthusgaser, vilket skapar efterfrågan på ny teknik, lösningar och kompetens inom dessa branscher. Det finns stor efterfrågan både på den inhemska och den globala marknaden.</P> <P class="p129 ft5">Marknadsutvecklingen inom ett antal branscher som Inlandsdelegationen bedömer som särskilt intressant för Inlandet är miljöteknik, miljömärkt trä, ekoturism, ekologisk mat och förnybar energi. För att utveckla dessa produkter måste företagen i Inlandet kraftsamla och bättre identifiera och kommunicera konkurrensfördelarna inom miljöteknik och miljödriven affärsutveckling. De strategiska insatserna från de offentliga stödsystemen måste bli tydligare och mer inriktade på att nå fram till marknaderna för miljöteknik.</P> <P class="p261 ft11">Hinder</P> <P class="p152 ft5">Det största problemet är att det saknas samordning mellan företag för att kunna möta efterfrågan på systemlösningar. Det behövs ett samspel mellan privata och offentliga aktörer och det saknas kunskap om marknadens möjligheter och dess efterfrågan på miljöanpassade lösningar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">70</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313571x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p13 ft57">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft11">Förslag</P> <P class="p262 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p156 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>staten stimulerar nätverk för miljöteknik, stärker existerande knutpunkter för kompetens samt uppmuntrar samverkan mellan offentlig och privat verksamhet och mellan företag i Inlandet. Stimulanser ska också kunna ges till etablering av handelskontor i syfte att stärka de internationella marknadskontakterna.</P> <P class="p263 ft1"><SPAN class="ft1">3.3</SPAN><SPAN class="ft34">Tränäring</SPAN></P> <P class="p264 ft7"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">För att utveckla tränäringen i Inlandet krävs en kraftsamling kring industriell träbyggnation.</SPAN></P> <P class="p265 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Av särskilt intresse är en nationell samordning mellan norra och södra Sverige.</SPAN></P> <P class="p214 ft11">Bakgrund</P> <P class="p158 ft5">Tränäringen är betydelsefull för i stort sett hela norra Sveriges inland. I huvudsak kan näringen delas upp i trämekanisk industri, <NOBR>pappers-och</NOBR> massaindustri och trämanufaktur. Inom länen finns mer eller mindre drivande företag, mindre nätverk och några småskaliga initiativ som är framgångsrika.</P> <P class="p164 ft11">Möjligheter</P> <P class="p139 ft5">Inlandet som helhet har potential att utveckla en internationellt slagkraftig industri inom trämekanik och trämanufaktur. Många företag säljer på en internationell marknad. Det finns också många gemensamma nämnare mellan olika träprojekt. Trä i byggande efterfrågas allt mer. Träförädling är mycket sysselsättningsintensiv och har därför stor betydelse. Därtill kommer att i Inlandet finns en råvara som är av hög kvalitet.</P> <P class="p17 ft5">Nya material baserade på trä, så kallade biokompositer, öppnar helt nya möjligheter. Det som gör biokompositerna intressanta är att de baseras på en biologisk och förnybar råvara. Exempel på användningsområden för biokompositer är bilinredningar, flygplansdelar, byggprodukter, förpackningar och alla bruksföremål</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">71</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft5">som i dag görs i plast. Forskningen kring biokompositer har hittills koncentrerats på rent tekniska frågor, inte så mycket på att titta på kundbehov, produkter, formgivning, konstruktionslösningar och affärsmöjligheter. Vid Träutvecklingscentrum i Bräcke (TUC) finns sedan två år tillbaka långt framskridna planer på ett kompetenscentrum för att tillämpa den kunskap som i dag finns om biokompositer. Arbetet sker tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet och forskargrupper hos flera högskolor och institutioner.</P> <P class="p160 ft5">För att utveckla tränäringen i Inlandet krävs bland annat en kraftsamling kring industriell träbyggnation. Företagen måste koppla ihop sitt kunnande med arkitekter, skandinavisk design, miljömedvetenhet, innovativ marknadsföring, produktion och logistik. I Inlandet måste det byggas ett nätverk av specialiserade underleverantörer och en marknadsinriktad trämekanisk industri.</P> <P class="p129 ft5">Av särskilt intresse är en nationell samordning utifrån något som kan benämnas som en <NOBR>nord-syd-dialog,</NOBR> där samverkan mellan producenter i Inlandet och södra Sverige eftersträvas. Syftet är att skapa mervärde och sysselsättning i Inlandet och en effektivare råvaruhantering för partnern i södra Sverige. Naturliga samarbetspartners är Växjö universitet och dess skogs- och träprogram tillsammans med de noder av industriell verksamhet inom träområdet som finns i Inlandet.</P> <P class="p160 ft5">En stor del av de samlade resurserna måste frigöras för affärsutveckling. Mötesplatser måste skapas för att företagen ska kunna få tillgång till marknadsrelaterad forskning. De små företagen måste bli mer attraktiva för kapital, kompetenser och produktutvecklare.</P> <P class="p169 ft11">Hinder</P> <P class="p152 ft5">Det finns ägarstrukturer och maktförhållanden mellan massaindustri och trämekanisk industri som försvårar samarbete. Byggindustrin och den trämekaniska industrin är i dag skilda världar. Logistik, marknad och industrialiseringsgrad skiljer sig markant. Byggindustrin är i hög grad inriktad på stål och betong, liksom forskning och utbildning. Den trämekaniska industrin är oftast inriktad på slutkunder. De är ofta förhållandevis små och resurssvaga.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">72</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313573x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p13 ft57">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft11">Förslag</P> <P class="p165 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p156 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tar initiativ till etableringen av ett designcentrum i Bräcke för biokompositer,</P> <P class="p56 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen möjliggör en samverkan mellan producenter i Inlandet och södra Sverige utifrån de träutvecklingscentrum som finns i Inlandet och i nära samarbete med träutvecklingen vid Växjö universitet,</P> <P class="p80 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen initierar åtgärder för att underlätta samverkan för att möta marknadens efterfrågan och samverkan utefter förädlingskedjan i Norden.</P> <P class="p266 ft1"><SPAN class="ft1">3.4</SPAN><SPAN class="ft34">Turistnäring</SPAN></P> <P class="p258 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Turistnäringen har stora möjligheter att växa och utvecklas i Inlandet. Av stor betydelse för företagen är möjligheten till strategisk samverkan över läns- och kommungränser, mellan företag och kommuner och mellan turistföretagen och övrigt näringsliv.</SPAN></P> <P class="p114 ft11">Bakgrund</P> <P class="p139 ft5">Satsningar på turism i olika former har en lång tradition i Inlandet. Sådana insatser omfattar statliga, kommunala och branschfinansierade investeringar samt samverkan kring strategiska marknader och mer avgränsade kampanjer och projekt<SPAN class="ft35">3</SPAN>. Medvetenheten om turismens betydelse är också hög. Så gott som samtliga kommuner i Inlandet har turistnäring som ett tänkbart utvecklingsområde. Trots gjorda insatser finns stora möjligheter att utveckla turistnäringens marknadspotential i Inlandet<SPAN class="ft35">4</SPAN>. Samma slutsats dras i omvärldsanalysen för norra Sveriges Inland. Det är uppenbart att en relativt liten del av den totala omsättningen genereras inom Inlandsdelegationens område.</P> <P class="p267 ft43"><SPAN class="ft41">3</SPAN><SPAN class="ft42">Omvärldsanalys Norra Sveriges Inland.</SPAN></P> <P class="p201 ft15"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft52">Motbild till LU 2003/04 ett alternativt scenario för Inlandet.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">73</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313574x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p268 ft11">Möjligheter</P> <P class="p152 ft5">Under den kommande tioårsperioden (2005 2015) beräknas turismen i världen växa med 4,5 procent per år<SPAN class="ft35">5</SPAN>. I Sverige väntas näringen öka i samma takt som genomsnittet för hela världen. Av speciell betydelse för Inlandet är att den så kallade natur- och kulturturismen antas växa tre gånger så snabbt som den klassiska turistnäringen i Europa. Gleshet, naturupplevelser, fiske, jakt och andra utomhusaktiviteter är exempel på attraktioner som lockar både inhemska och utländska besökare och som utgör en avsevärd konkurrensfördel för Inlandet.</P> <P class="p160 ft5">För att rätt utnyttja fördelarna krävs något av en kraftsamling, där turistnäringens olika aktörer, både offentliga och privata, enas om en gemensam strategi och ett samlat agerande. De många små utbudsorienterade turistföretagen har allt för ofta karaktären av försörjningsföretag och ger inte det lyft som Inlandet med dess unika värden förtjänar. Att göra turistnäringen till den nya stora basnäringen i många av inlandskommunerna kräver omfattande insatser på många områden. Inte minst handlar det om att förändra attityder hos allmänheten från att se skog och natur som resurs för gratis rekreation och fritidsaktiviteter till en av de största möjligheterna till turism och därmed affärer, näringslivsutveckling och tillväxt.</P> <P class="p159 ft5">Även på detta område är det globala perspektivet avgörande. Med ett marknadsfokus kan vi få genombrott för synsättet att erbjuda paketerade och bokningsbara upplevelser till besökare från hela världen och ta rejält betalt i stället för att erbjuda råvarorna gratis.</P> <P class="p107 ft5">I det här sammanhanget har Akademi Norr tagit ett initiativ som syftar till ett ramprogram för att utveckla turistnäringen i de 13 medlemskommunerna. Tanken är att kommunerna och näringslivet ska göra satsningar i partnerskap med både nationell finansiering och europeisk från år 2007.</P> <P class="p129 ft5">Av stor betydelse för företagen i Inlandet är möjligheten till strategisk samverkan över läns- och kommungränser och mellan företag och kommuner. Ett exempel är det samarbete som har utvecklats i kommunerna Åsele, Dorotea och Vilhelmina i syfte att skapa gemensamma resurser för företag som i dag dras med dålig lönsamhet<SPAN class="ft35">6</SPAN>.</P> <P class="p269 ft43"><SPAN class="ft48">5</SPAN><SPAN class="ft54">Uppgift från WTTC, World Travel and Tourism Council.</SPAN></P> <P class="p220 ft15"><SPAN class="ft48">6</SPAN><SPAN class="ft49">Motbild till LU 2003/04.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">74</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p13 ft57">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p270 ft5">Nästan alla vintersportorter runt om i världen är upptagna av frågan om hur man ska få barmarkssäsongen till att ge avkastning på de stora investeringar som görs för vinterturismen. För att få svar på frågan hur säsongerna kan förlängas har turismforskningsinstitutet ETOUR tagit fram en rapport ”Vintersportorten året runt”, vilken bör ses som en förstudie inför en mer omfattande insats inom innovationsforskning. I rapporten har intervjuer gjorts i Canada, USA, Schweiz, Österrike, Italien och Norge. Inlandsdelegationen har bidragit till finansieringen av rapporten.</P> <P class="p247 ft5">Sverige kan utvecklas till att bli ledande inom hästturismen i Europa. Turistdelegationen har inom ramen för Innovationsprogrammet låtit ta fram en rapport <NOBR>”Häst-Sverige</NOBR> som upplevelseindustri – underlag för en nationell branschsatsning på hästturism”. Rapporten innehåller ett utkast till en nationell strategi för hästturism i Sverige med särskilt fokus på kompetensutveckling. En viktig faktor är att broar byggs mellan hästsporten och övrig hästverksamhet och inte minst turistföretagen. Detta talar för att skapa ett nav för utvecklings- och kompetensfrågor inom hästturism. I rapporten, som är överlämnad till Näringsdepartementet, föreslås anläggningen Wången i Jämtland.</P> <P class="p271 ft5">Turism och upplevelser kopplad till lokal kultur och en regions tillväxt och utveckling är en annan aspekt som uppmärksammas mer och mer i nationella och internationella sammanhang. Ett exempel utgör ishotellet i Jukkasjärvi. Företeelsen är en attraktion i sig, men här finns även kopplingar till och direkt samarbete med samiska turistföretagare i området. Tillväxten i regionen stimuleras genom samarbete mellan flera företag samtidigt som turisterna erbjuds upplevelser av olika karaktär, i det här fallet en närmare bekantskap med såväl ishotellets särprägel som samisk kultur och samiska traditioner.</P> <P class="p247 ft5">På motsvarande sätt finns unika och särskiljande förutsättningar inom hela Inlandet. De kan yttra sig i olika former: musikfestivaler, teaterföreställningar, kulturarv, hembygdsdagar, matkultur och marknader som komplement till naturupplevelser, äventyrsturism, sportaktiviteter och den snabbt växande hästturismen.</P> <P class="p188 ft5">Kulturdepartementets skrift “Kultur för regional tillväxt” konstaterar att det finns ett samband mellan en regions utveckling och begrepp som dynamik, förändringsbenägenhet, entreprenörskap och rörlighet. Förmågan att skapa något nytt är ofta kopplad till historiska traditioner, värderingar, tillgång till mötesplatser, för-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">75</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313576x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft5">måga till omvärldsorientering samt gränsöverskridande och täta nätverk.</P> <P class="p19 ft5">Även om olika former av kulturaktiviteter utgör en växande marknad, så har kulturen som tillväxtfaktor i Inlandet en undanskymd roll i analys- och utvecklingsarbetet. Undantag finns dock. Forskning vid turismforskningsinstitutet ETOUR i Östersund pekar på den stora efterfrågan på turism kopplad till samisk kultur.<SPAN class="ft35">7 </SPAN>Potentialen är stor, men här påpekas också vikten av att utvecklingen leds av samerna själva och att utbudet har sin grund i den samiska kulturen. Eftersom den samiska kulturen är så intimt kopplad till rennäringen är det av avgörande betydelse att rennäringen har förutsättningar att utvecklas i Inlandet. Genom att stärka det totala samiska näringslivet i området stärks också rennäringen. Det finns ett ömsesidigt förhållande mellan rennäring och övriga samiska näringar, till exempel samisk turism.</P> <P class="p261 ft11">Hinder</P> <P class="p145 ft5">Säsongsvariationer är en grundläggande utmaning för turistnäringen. Andra brister och problem som hindrar en positiv utveckling av turistnäringen har definierats. Dit hör otillräcklig marknadskunskap och svårigheter att erhålla riskkapital.</P> <P class="p19 ft5">I dag svarar de regionala turistorganisationerna till stor del för nätverksbyggandet.</P> <P class="p19 ft5">Framför allt är de till stor hjälp för de ofta små turistföretagen att skapa kontakter och att synliggöras på marknaden. Problemet är dock ofta att finansieringen är mycket kortsiktig, vilket bland annat resulterar i nedläggningar. De regionala turistorganisationernas finansiering bör lösas långsiktigt.</P> <P class="p185 ft11">Förslag</P> <P class="p153 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p154 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regering och riksdag stöder insatser som främjar året runtturism och som utvecklar turistnäringen till att bli den nya stora basnäringen i Inlandet,</P> <P class="p272 ft15"><SPAN class="ft36">7 </SPAN>Sami Tourism in Northern Sweden Supply, Demand and Interaction, Robert Pettersson, 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">76</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313577x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p13 ft57">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p79 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tar initiativ till åtgärder som leder till hållbara former av nätverksbyggande kring turistnäringen i Inlandet,</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen stöder det initiativ som Akademi Norr har tagit för att i europeiskt samarbete utveckla ett ramprogram för turistnäringen inom detta område,</P> <P class="p70 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>ett centrum för utbildning och kompetensutveckling för hästturism etableras i Wången, i enlighet med förslaget i Turistdelegationens utredning <NOBR>Häst-Sverige</NOBR> som upplevelseindustri, och</P> <P class="p235 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>marknadskunnande, samverkan och destinationsutveckling blir prioriterade områden inom den nya turistpolitiken.</P> <P class="p266 ft1"><SPAN class="ft1">3.5</SPAN><SPAN class="ft34">Utökad testverksamhet</SPAN></P> <P class="p258 ft7"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">Testverksamhet av bilar och komponenter till bilar är en stor och omfattande verksamhet i norra Inlandet.</SPAN></P> <P class="p138 ft5"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Det finns stora möjligheter att utveckla erfarenheterna till att omfatta nya områden.</SPAN></P> <P class="p11 ft11">Bakgrund</P> <P class="p158 ft5">Testverksamhet av bilar och komponenter till bilar är en stor och omfattande verksamhet i norra Inlandet. Branschen sysselsätter cirka 500 årsanställda och 1 500 säsongsanställda. Utöver dessa arbetar cirka 2 000 bilarbetare från olika delar av världen under kortare och längre tider med testverksamheten. Branschen har organiserat sig i Swedish Proving Ground Association (SPGA) för att driva olika frågor, till exempel kompetensutveckling och kommunikationer. De åtta kommunerna i testregionen har också inlett en samverkan genom att bilda Swedish Winter Test Region (SWTR). Syftet är att stärka den lokala strukturen med bland annat kompetenshöjande utbildningar för de lokalt anställda.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">77</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft11">Möjligheter</P> <P class="p145 ft5">Stora möjligheter finns till en utökning av testverksamheten. Nya möjliga områden för testverksamhet under extrema förhållanden är:</P> <P class="p130 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Material till järnvägsindustrin, till exempel lok och vagnar. Testningen pågår redan i mindre omfattning.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Snöskotrar. Infrastrukturen är väl utbyggd med stora ledsystem.</SPAN></P> <P class="p273 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Husvagnar och husbilar.</SPAN></P> <P class="p116 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Kläder, utrustning och övrigt material som är avsett för vinterklimat.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Tung industri. De skandinaviska gruvföretagen och deras leverantörer har utvecklat gruvteknik för underjordsbrytning som är i världsklass. Ett antal gruvor har under årens gång lämnats mer eller mindre nedlagda på grund av bristande lönsamhet. Bland dessa finns gruvor vars infrastruktur fortfarande hålls aktiv i väntan på förändrade förutsättningar. I dessa miljöer ges möjlighet till forskning, utveckling och brytningstest i malm med den maskinella utrustning som behövs.</SPAN></P> <P class="p42 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Flygtester med start och landning i extrem vintermiljö är också en verksamhet som kan utvecklas.</SPAN></P> <P class="p132 ft5">För att utveckla dessa verksamheter är det nödvändigt att närmare utreda möjligheterna. En sådan utredning bör bland annat beakta den förstudie av dagens och framtidens potential kring testverksamhet som genomförts under hösten och vintern 2004 i samarbete mellan Inlandsdelegationen och samverkansorganisationen Swedish Winter Test Region (SWTR).</P> <P class="p185 ft11">Hinder</P> <P class="p145 ft5">Några egentliga hinder finns inte, men avsaknaden av entrepenörer/företagare gör att utvecklingsmöjligheterna inte har tagits till vara.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313579x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p13 ft57">Exempel på strategiska utvecklingsområden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft11">Förslag</P> <P class="p274 ft11">Vi föreslår:</P> <P class="p156 ft5"><SPAN class="ft11">att </SPAN>regeringen tillsätter en utredning med uppgift att närmare analysera möjligheterna i Inlandet till utökad testverksamhet under extrema förhållanden och samtidigt fastställa en handlingsplan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">79</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="id_1"> <P class="p275 ft3"><SPAN class="ft3">4</SPAN><SPAN class="ft33">Delegationens uppdrag och arbete</SPAN></P> <P class="p276 ft1"><SPAN class="ft1">4.1</SPAN><SPAN class="ft34">Processen och metoden</SPAN></P> <P class="p158 ft5">Inlandsdelegationen har haft i uppdrag att arbeta på ett annat sätt än brukligt i traditionella kommittéer och utredningar. Vår huvuduppgift har varit att stödja kommunerna i deras arbete med att långsiktigt utveckla de lokala resurserna. Vi har samarbetat med kommunledningarna och dess ansvariga för utvecklingsfrågor samt med företagare, samhällsgrupper och regionala och nationella aktörer.</P> <P class="p142 ft5">I denna process har Inlandsdelegationen gjort analyser som visar omvärldens syn på kommunernas styrkor och svagheter. En annan viktig uppgift har varit att skapa insikt om problem och möjligheter, att frammana förändringsvilja och att stimulera arbetet med att utforma visioner och strategier.</P> <P class="p15 ft5">I arbetet har delegationen agerat som en kvalificerad strategisk diskussionspart till kommunledningen inom det geografiska området. Vi har medverkat till att göra omvärldsanalyser som belyser de tillväxtmöjligheter och de risker som en ökad globalisering innebär.</P> <P class="p142 ft5">Delegationen har vidare stöttat kommunerna i Inlandet genom att initiera förstudier av förutsättningar och möjligheter och genom att agera mäklare gentemot lokala, regionala och centrala aktörer. Vi har uppmuntrat till samverkan mellan förtroendevalda, företagare, utbildningsväsendet och staten för att skapa framtidstro och långsiktigt hållbar tillväxt i näringslivet. På motsvarande sätt har Inlandsdelegationen främjat samverkan mellan kommuner och inom och mellan regioner. Delegationen har också arrangerat en rad seminarier med syftet att skapa mötesplatser och att sprida kunskaper och goda erfarenheter.</P> <P class="p140 ft5">Utgångspunkten är det lokala perspektivet. Vi genomförde hösten 2003 en enkätundersökning med kommunerna i de sex län</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">81</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313582x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Delegationens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p277 ft5">som omfattas av Inlandsdelegationens arbete<SPAN class="ft35">1</SPAN>. Kommunerna ombads ange de tre viktigaste tillväxtområdena och de tre största hindren för tillväxt. Resultatet av undersökningen stämmer överens med den omvärldsanalys som delegationen lät göra år 2002. På motsvarande sätt genomförde Inlandsdelegationen sommaren 2004 en studie kring småföretagens syn på tillväxt, konjunktur, möjligheter och hinder för tillväxt<SPAN class="ft35">2</SPAN>. Vi har också fört ett stort antal samtal med inlandsföretagare och företagsorganisationer.</P> <P class="p129 ft5">Resultaten och synpunkterna i kommunenkäten, företagsstudien, omvärldsanalysen och motbilden utgör viktiga grundstenar för den inriktning och de förslag som redovisas i slutrapporten.</P> <P class="p104 ft1"><SPAN class="ft1">4.2</SPAN><SPAN class="ft34">Uppdraget i förhållande till direktivet</SPAN></P> <P class="p89 ft5">Delegationens uppdrag har varit att medverka till att långsiktigt stärka en hållbar regional utveckling inom de mest utsatta lokala arbetsmarknadsregionerna i norra Sveriges inland. Nedan följer en översiktlig avstämning av delegationens arbete i förhållande till dess uppdrag och direktiv<SPAN class="ft35">3</SPAN>.</P> <P class="p278 ft5">Delegationen ska:</P> <P class="p40 ft5"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft30">Med utnyttjande av nationell och internationell expertis medverka till att analysera och sprida kunskap om förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling i norra Sveriges inland.</SPAN></P> <P class="p279 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft58">Delegationen har genomfört ett antal regionala utvecklingskonferenser och seminarier med experter som föreläsare inom olika ämnesområden.</SPAN></P> <P class="p279 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har anlitat ett antal konsultföretag för att göra omvärldsanalyser. Dessa analyser har kommunerna kunnat använda som underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet.</SPAN></P> <P class="p279 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har haft en nära dialog med ett antal sakkunniga inom olika ämnesområden.</SPAN></P> <P class="p279 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har i dialog med Näringsdepartementet och berörda myndigheter gett synpunkter i arbetet med att utforma instrument för den regionala utvecklingspolitiken i framtiden.</SPAN></P> <P class="p280 ft43"><SPAN class="ft48">1</SPAN><SPAN class="ft54">42 kommuner tillfrågades via telefon eller personliga besök. Frågorna besvarades av kommunalrådet, kommunchefen eller kommunens näringslivsansvarige. Resultatet återges i bilagan ”Tillväxtområden och hinder för tillväxt jämfört med RTP”, januari 2004.</SPAN></P> <P class="p134 ft43"><SPAN class="ft48">2</SPAN><SPAN class="ft54">”Företagens syn på tillväxt”, studie baserad på Småföretagsbarometern, våren 2004.</SPAN></P> <P class="p220 ft15"><SPAN class="ft48">3</SPAN><SPAN class="ft49">Dir. 2002:15.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">82</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313583x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p13 ft57">Delegationens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p281 ft5"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft59">Medverka till att dessa kunskaper utnyttjas för att skapa en helhetssyn om vilka strategiska insatser som behövs från den nationella, regionala respektive lokala nivån för att uppnå en ökad helhetssyn om hållbar regional utveckling.</SPAN></P> <P class="p282 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft58">Delegationen har byggt upp en kunskapsbas om förutsättningarna för det nationella, regionala och lokala arbetet. Denna kunskap har bland annat använts i remissvar till aktuella utredningar</SPAN><SPAN class="ft56">4</SPAN>.</P> <P class="p282 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har haft en dialog med näringslivet och de offentliga aktörerna och i flera fall ett nära samarbete för att realisera den gemensamma visionen av en hållbar regional utveckling.</SPAN></P> <P class="p264 ft5"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft59">Medverka till att öka förståelsen för behovet av förändringar och därigenom stärka innovationsklimatet för en hållbar regional utveckling.</SPAN></P> <P class="p282 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft58">Delegationen har i nära samspel med kommunledningarna i Inlandet arbetat för att stimulera och underlätta det långsiktiga arbetet med näringslivsutveckling.</SPAN></P> <P class="p282 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har använt sig av en processorienterad arbetsmetod med ett antal steg för att öka förståelsen för behovet av förändring och anpassning till marknaden. Resultatet kan till exempel vara insatser för att öka samverkan med lokala företagare eller att förbättra förutsättningarna för utbildning genom etablering av lärcentra.</SPAN></P> <P class="p258 ft5"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft59">Medverka till att bedöma eventuella behov av kompetensutvecklingsinsatser i allmänhet och distansutbildning i synnerhet.</SPAN></P> <P class="p283 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har genomfört en regional konferens om lärcentra med deltagande från kommuner, lärcentra, bildningsförbund och universitet för att belysa hur lärcentra kan vara en nyckelfaktor för kompetensförsörjning och tillväxt för Inlandet.</SPAN></P> <P class="p284 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Inlandsdelegationen och Tillväxtdelegationen har tillsammans med en arbetsgrupp tagit fram en idéskrift med tankar om en effektiv och modern infrastruktur för det flexibla lärandet</SPAN><SPAN class="ft35">5</SPAN>.</P> <P class="p285 ft43"><SPAN class="ft41">4</SPAN><SPAN class="ft42">Ett exempel är Ansvarskommitténs delbetänkande: ”Utvecklingskraft för hållbar välfärd”, SOU 2003:123.</SPAN></P> <P class="p286 ft15"><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft52">”Lärarcentrum och flexibelt lärande för vuxna” – tillväxtfaktorer som kräver nytänkande.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">83</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Delegationens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft5"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft30">Medverka till att processer och mötesplatser för strategiska utvecklingsidéer för en hållbar regional utveckling (nätverk) etableras och att strategier läggs fast.</SPAN></P> <P class="p288 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft58">Delegationen har arrangerat och lämnat stöd till ett antal utvecklingskonferenser, seminarier, rundabordssamtal och nätverk med offentliga aktörer, näringsliv och fackliga organisationer.</SPAN></P> <P class="p289 ft5"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft30">Medverka till att initiera de förändringsprocesser som bedöms nödvändiga för att hållbara lokala arbetsmarknadsregioner på sikt ska utvecklas till att bli så attraktiva för människor och företag att deras potential och livskraft tas tillvara.</SPAN></P> <P class="p290 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har diskuterat möjligheter och hinder för en utveckling av den lokala arbetsmarknadsregionen tillsammans med företrädare för kommuner, arbetsförmedling och företagsgrupperingar. Detta arbete har skapat förutsättningar för nya idéer och satsningar.</SPAN></P> <P class="p290 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har arrangerat utvecklingskonferensen ”Ung i Norrland”. Där deltog tjänstemän och förtroendevalda från kommunerna, arbetsförmedlingen, länsstyrelsen, fackliga organisationer, företagarorganisationer och kommunala ungdomsråd.</SPAN></P> <P class="p291 ft5"><SPAN class="ft5">7.</SPAN><SPAN class="ft30">Medverka till att möjligheter till miljödriven näringslivsutveckling och tillväxt tillvaratas. Stimulera klusterbildning för hållbar regional utveckling.</SPAN></P> <P class="p288 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har arrangerat konferensen ”Biodrivmedel och bioenergi, med inriktning på marknad och produktion”. Frågeställningen var ”hur blir vi vinnare när oljan tar slut”. I samband med konferensen bildades bolaget BioFuel Region/BFR, som är ett samarbete mellan Västernorrland och Västerbottens län kring produktion och användning av cellulosabaserade biodrivmedel.</SPAN></P> <P class="p292 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft58">Delegationen har tagit initiativ till rapporten “Marknader för miljöanpassade produkter en överblick” och i övrigt deltagit i processer för att stimulera miljödriven affärsutveckling.</SPAN></P> <P class="p293 ft5"><SPAN class="ft5">8.</SPAN><SPAN class="ft30">Medverka i en process för ökad samverkan mellan kommuner, privat näringsliv och den sociala ekonomins organisationer, i syfte att åstadkomma väl fungerande hållbara lokala arbets-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">84</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313585x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p13 ft57">Delegationens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft5">marknadsregioner och förutsättningar för hållbar lokal utveckling.</P> <P class="p295 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft58">Delegationen har på regional och lokal nivå arbetat med länsbygderåd och byagrupper i Inlandet för att lyfta fram den lokala nivåns betydelse för utvecklingen.</SPAN></P> <P class="p296 ft5"><SPAN class="ft5">9.</SPAN><SPAN class="ft59">Utgöra en kunskapsresurs om norra Sveriges inland för Regeringskansliet, myndigheter samt berörda kommuner och andra organ.</SPAN></P> <P class="p282 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har haft kontakt med Regeringskansliet och varit en diskussionspartner i frågor om regional utveckling och tillväxt. Delegationens arbetssätt och närhet till kommunledningarna har genererat kunskaper om de förutsättningar och drivkrafter som finns i norra Sveriges inland.</SPAN></P> <P class="p297 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft58">Delegationen har haft kontakt med ett flertal myndigheter och andra organ för att förmedla delegationens syn på utvecklingen av norra Sveriges inland.</SPAN></P> <P class="p282 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft59">Delegationen har samarbetat med berörda kommuner och därigenom dragit nytta av erfarenheterna från den lokala nivån.</SPAN></P> <P class="p298 ft1"><SPAN class="ft1">4.3</SPAN><SPAN class="ft34">Resultatet</SPAN></P> <P class="p158 ft5">Den process vi har inlett har kommit en bit på väg, men att förändra synsätt och attityder är ett arbete som måste ses på lång sikt. Det krävs dessutom både mod och kunskap hos politiker och tjänstemän för att ifrågasätta invanda rutiner och värderingar i frågor om kommunens ledarskap och inriktning. I kommunpolitiken kräver vardagsfrågorna dessutom mycket tid och engagemang.</P> <P class="p299 ft5">Även erfarenheterna från den tidigare Söderhamnskommittén<SPAN class="ft35">6</SPAN>, och Omställningsgruppen<SPAN class="ft35">7 </SPAN>visar att det tar tid innan en långsiktig utvecklingsprocess ger effekt.<SPAN class="ft35">8 </SPAN>Den arbetsmetod som Inlandsdelegationen har tillämpat i kommunerna är hittills ofullständigt utvärderad, men våra erfarenheter säger att den är nödvändig. Krissitua-</P> <P class="p300 ft9"><SPAN class="ft41">6</SPAN><SPAN class="ft60">Statlig kommitté med uppdrag att bistå Söderhamns kommun i dess utvecklingsarbete, och också medverka till utlokalisering av statliga verksamheter till kommunen. (1996 1998)</SPAN></P> <P class="p50 ft43"><SPAN class="ft41">7</SPAN><SPAN class="ft42">Omställningsgruppen, en arbetsgrupp inom Näringsdepartementet med uppdrag att föreslå</SPAN></P> <P class="p301 ft43">och genomföra åtgärder kopplat till strukturomvandlingen inom Försvarsmakten. (2000 2001)</P> <P class="p216 ft15"><SPAN class="ft41">8</SPAN><SPAN class="ft52">ITPS har under hösten 2004 lagt fram ett förslag på hur en utvärdering kan ske av Inlandsdelegationens arbete.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">85</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313586x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Delegationens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft5">tioner i kommunerna kan undvikas eller lindras om kommunledningen har en klar bild av näringslivet och arbetsmarknaden och en medveten strategi för att hantera de svårigheter som alltid dyker upp och för att utveckla de resurser som finns i varje kommun.</P> <P class="p191 ft5">Samhällets strukturomvandling tar aldrig paus. Brandkårsutryckningar och tillfälliga insatser kan möjligen lösa problem på kort sikt, men det lokala och regionala utvecklingsarbetet kräver ett ledarskap som tar ansvar för processen på betydligt längre sikt.<SPAN class="ft35">9</SPAN></P> <P class="p122 ft5">Ett antal kommuner har börjat analysera de egna förutsättningarna. I flera fall har omvärldsanalyserna resulterat i visioner och handlingsprogram. Flera kommunledningar har tidigare gjort omvärldsanalyser och tagit fram utvecklingsprogram, bland annat i samband med omställningsgruppens arbete. Delegationens uppfattning är att det är mycket viktigt med ett strategiskt underlag för att kunna föra meningsfulla och konstruktiva diskussioner med näringslivet och medborgarna.</P> <P class="p122 ft5">En viktig konkret målsättning har varit att förbättra kommunernas näringslivsklimat.</P> <P class="p191 ft5">Det finns många som på olika sätt värderar näringslivsklimatet i kommunerna. Delegationen har valt att använda den mätning som Svenskt Näringsliv gör en gång per år. Frågeställningarna är inte helt i linje med delegationens uppfattning om kriterierna för kommunernas näringslivsklimat. Vi anser ändå att rapporterna ger en indikation på näringslivsklimatet i Inlandets kommuner. Undersökningen är också delvis accepterad av de flesta kommuner.</P> <P class="p122 ft5">Svenskt Näringslivs ranking pekar i en tydlig riktning. Många kommuner har inlett ett långsiktigt utvecklingsarbete, men andra har av olika skäl inte kommit igång. Den senaste mätningen presenterades i maj 2004.</P> <P class="p122 ft5">Kommunledningarna i Inlandet har särskilt pekat på en aspekt som de uppfattar som värdefull. Det har haft stor betydelse att samarbeta med en utomstående projektledare med central placering i Regeringskansliet. Det innebär att projektledaren alltid har varit nåbar och kunnat delta i en dialog som kommunledningarna har bedömt som mycket värdefull.</P> <P class="p302 ft15"><SPAN class="ft36">9 </SPAN>”Utvecklings- och omställningsarbete i svenska kommuner”. Rapport från Eurofutures AB, maj 2003.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">86</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p13 ft57">Delegationens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p303 ft1"><SPAN class="ft1">4.4</SPAN><SPAN class="ft34">Det fortsatta arbetet</SPAN></P> <P class="p158 ft5">Synen på det regionala utvecklingsarbetet förändras från tid till annan. Det gäller såväl dess inriktning som statens roll och inblandning i det regionala utvecklingsarbetet. Å ena sidan har staten fördelat stöd och bidrag till företag och projekt på lokal och regional nivå, å andra sidan har staten styrt det lokala och regionala utvecklingsarbetet genom att ange modeller för planer och program.</P> <P class="p16 ft5">Inlandsdelegationens uppfattning är att det behövs en sammanhållen och tydlig politik när det gäller den regionala utvecklingen i norra Sveriges inland. Det är uppenbart att dagens regionala utvecklingspolitik inte ger önskvärda resultat. Nationella och regionala organ måste därför vara mer aktiva i arbetet med att stödja, stimulera och backa upp utvecklingsarbetet i kommunerna. De offentliga aktörernas insatser på alla nivåer ska vara inriktade på att främja verksamhet i befintliga och nya företag genom att underlätta innovationer, kapitalförsörjning, utbildning, arbetskraftsförsörjning, pendlingsmöjligheter, boende och andra grundförutsättningar för inlandskommunerna framtid.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">87</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft3">5 Avslutning</P> <P class="p33 ft5">Inlandskommunernas utsatta situation är ett övergripande nationellt ansvar. Det kan inte lösas av enstaka arbetsgrupper med kortvariga och regionalt avgränsade uppdrag, utan kräver både ett mer omfattande och långsiktigt arbete och en annan ansats i den regionala utvecklingspolitiken. Utvecklingen är inte ödesbunden, utan den går att påverka. För att en alternativ bild ska bli verklig, krävs en attitydförändring som bygger på en lokal och regional tilltro till de egna resurserna, en tydlig och målinriktad nationell utvecklingspolitik och utvecklade former av samverkan mellan företag, forskning och offentliga aktörer.</P> <P class="p17 ft5">Många av de frågor som vi tar upp i denna slutrapport har beröring med arbetet i främst ansvarskommittén och landsbygdsutredningen. Inlandsdelegationen har i några fall hänvisat till dessa utredningar som ett sätt att få frågeställningar ytterligare belysta eller betraktade i ett större sammanhang.</P> <P class="p15 ft5">Det kan vara frestande att placera större delen av Inlandsdelegationens bedömningar och förslag hos dessa eller andra utredningar. Det vore olyckligt. Vi har visserligen sagt att Inlandets unika tillgångar kommer att bli allt mer värdefulla över tiden. Samtidigt är det bråttom, väldigt bråttom. I en allt hårdare global konkurrens handlar det om att ge Inlandet och dess företag signaler som ökar viljan att satsa och att ta risker. Därför är det viktigt att ta fasta på just den uppmaningen: handla nu, det är bråttom! Inlandet har möjligheter.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">89</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> </DIV> <DIV id="page_91"> <P class="p0 ft3">Bilagor</P> <P class="p304 ft61">Under arbetet har Inlandsdelegationen initierat underlag och rapporter som har legat till grund för vår verksamhet och för slutrapporten. Vi har vidare arrangerat egna konferenser och seminarier och varit medarrangör vid ytterligare ett antal träffar. Vi har också använt oss av referensgrupper i olika sammanhang och gjort egna enkäter. I detta kapitel redovisas större delen av underlagsmaterialet i form av rapporter, analyser och dokumentation från seminarier och konferenser. Materialet finns tillgängligt på Inlandsdelegationens hemsida (www.sou.gov.se/inland) under de kommande två åren och därefter i Regeringskansliets diarium. Endast direktiven trycks i anslutning till denna rapport.</P> <P class="p305 ft9">91</P> </DIV> <DIV id="page_92"> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB313593x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p306 ft15">Bilaga 1</P> <P class="p307 ft8">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p27 ft1">Delegation med uppgift att medverka till att</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p308 ft1">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p27 ft1">långsiktigt stärka den regionala utvecklingen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td25"><SPAN class="p308 ft1">2002:15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td26"><SPAN class="p27 ft1">i norra Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td27"><SPAN class="p13 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2002.</P> <P class="p310 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p311 ft11">En delegation ska medverka till att, i dialog med centrala, regionala och lokala aktörer, långsiktigt stärka en hållbar regional utveckling inom de mest utsatta lokala arbetsmarknadsregionerna i norra Sveriges inland.</P> <P class="p312 ft11">Bakgrund till uppdraget</P> <P class="p313 ft11">Analyser visar att det finns ett par sammanhängande områden i Sverige, delvis av mycket olika karaktär, som har särskilda svårigheter att uppnå en positiv regional utveckling.</P> <P class="p314 ft11">Ett av dessa områden är norra Sveriges inland, i detta sammanhang definierat som nationellt stödområde A enligt förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. Området tillhör också EG:s strukturfonders högst prioriterade målområde 1.</P> <P class="p314 ft11">Framför allt långa avstånd till större varumarknader, en låg befolkningstäthet och en ofördelaktig åldersstruktur begränsar möjligheterna att utnyttja områdets alla förutsättningar. Även klimatet innebär i vissa avseenden problem för en positiv regional utveckling.</P> <P class="p315 ft62">Sverige har, i jämförelse med andra medlemsstater inom Europeiska unionen, små regionala skillnader när det gäller arbetslöshet och BNP per capita. Detta beror bl.a. på att de viktigaste basnäringarna i inlandet (skogen, gruvorna och vattenkraften) är ekonomiskt livskraftiga. Höga krav på produktivitet har dock</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">93</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p316 ft11">tillsammans med den tekniska utvecklingen, lett till ett minskat antal sysselsatta i dessa näringar.</P> <P class="p317 ft11">Däremot har turistnäringen en positiv utveckling när det gäller sysselsättning. Turism och andra verksamheter inom servicesektorn har förutsättningar att expandera i dessa regioner. De regionala och lokala natur- och kulturresurserna ger goda förutsättningar för att utveckla en hållbar turistnäring.</P> <P class="p122 ft61">Det finns också möjligheter att utveckla nya företag och ny sysselsättning i anslutning till de traditionella basnäringarna. Även verksamheter som baseras på ny avståndsoberoende teknik inom telesektorn expanderar. Det finns således goda förutsättningar för en positiv ekonomisk utveckling och uthållig sysselsättning i norra Sveriges inland som främjar en hållbar regional utveckling.</P> <P class="p318 ft11">Förutsättningarna för transporter av människor och gods varierar kraftigt mellan landets olika delar. Gemensamt är dock kravet om tillfredsställande transportförsörjning både för näringsliv och privatpersoner. Transportsystemet bidrar till att främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd.</P> <P class="p318 ft11">Eftersom den offentliga sektorn har en relativt stor omfattning i dessa områden är det särskilt viktigt att uppnå en bättre samverkan när det gäller de offentliga insatserna. Genom utökad regional samverkan, bättre samordning och ett mer långsiktigt synsätt på utvecklingsfrågorna bör den kunna bidra till att den negativa utvecklingen bryts.</P> <P class="p122 ft61">Näringslivet, kommuner och landsting, myndigheter, länsstyrelser och lokala utvecklingsgrupper har också viktiga uppgifter, bl.a. inom ramen för det regionala partnerskapet, när det gäller att medverka till ett bättre utnyttjande av de regionala förutsättningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar regional utveckling.</P> <P class="p318 ft11">Riksdagen har ställt sig bakom de förslag till åtgärder som regeringen presenterat i propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118). Enligt propositionen ska regionalpolitiken omvandlas till en ny politik för hållbar regional utveckling. De viktigaste långsiktiga strategierna och instrumenten för den nya politiken är ökad sektorssamordning. Det handlar om att hitta helhetslösningar som påverkar inriktningen av den regionala utvecklingen mot en mer hållbar samhällsutveckling. Rent konkret innebär det att inom olika politikområden prioritera lösningar som</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">94</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p319 ft11">ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven.</P> <P class="p320 ft11">Regeringen har i propositionen bl.a. bedömt att det finns behov av särskilda stimulansåtgärder i vissa delar av landet. En sådan åtgärd, som presenteras i propositionen, är tillsättandet av en särskild delegation med tidsbegränsat mandat som ska medverka till att, i dialog med centrala, regionala och lokala aktörer, långsiktigt stärka en hållbar utveckling inom de mest utsatta lokala arbetsmarknadsregionerna i norra Sveriges inland.</P> <P class="p189 ft11">Inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har en särskild arbetsgrupp, den s.k. Omställningsgruppen, haft till uppgift att stödja en positiv utveckling av arbetsmarknaden och en övergång till nya näringar i de kommuner som drabbats av särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten. Erfarenheterna från Omställningsgruppens arbete med främst strategiska utvecklingsprogram bör tas tillvara av delegationen.</P> <P class="p247 ft11">Ett omfattande arbete har sedan 1998 pågått i samtliga län med regionala tillväxtavtal. Ett viktigt syfte är att åstadkomma samverkan mellan myndigheter, näringsliv, kommuner och nationella organ kring gemensamma mål för hur hållbar tillväxt kan skapas i en region.</P> <P class="p188 ft11">Mot bakgrund av bl.a. dessa erfarenheter bör även arbetsmetoder för samverkan mellan staten och kommuner med omstruktureringsproblem, främst på grund av näringslivets omvandling och en negativ befolkningsutveckling, vidareutvecklas. De ska syfta till att förbättra kommunernas möjligheter att mobilisera sina befintliga utvecklingsresurser för att kunna utnyttja sin långsiktiga utvecklingspotential.</P> <P class="p188 ft11">I propositionen 2001/02:4 har regeringen redovisat sin uppfattning om strategier för regional utveckling. All regional utveckling måste utgå från ansvarstagande och inflytande på lokal och regional nivå. Lokala och regionala partnerskap har en avgörande roll för att i samverkan få till stånd en positiv regional utveckling genom att stärka de lokala och regionala förutsättningarna. Delegationen ska ansluta sitt arbete till existerande samarbetsformer och ansvarsförhållanden på lokal, regional och central nivå och med beaktande av den nya inriktningen av regionalpolitiken mot en hållbar utveckling.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">95</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p268 ft11">Uppdraget</P> <P class="p321 ft11">Delegationen ska</P> <P class="p322 ft64"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft63">Med utnyttjande av nationell och internationell expertis medverka till att analysera och sprida kunskap om förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling i norra Sveriges inland.</SPAN></P> <P class="p323 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft65">Medverka till att dessa kunskaper utnyttjas för att skapa en helhetssyn om vilka strategiska insatser som behövs från den nationella, regionala respektive lokala nivån för att uppnå en ökad helhetssyn om hållbar regional utveckling.</SPAN></P> <P class="p324 ft46"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft66">Medverka till att öka förståelsen för behovet av förändringar och därigenom stärka innovationsklimatet för en hållbar regional utveckling.</SPAN></P> <P class="p323 ft46"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft66">Medverka till att bedöma eventuella behov av kompetensutvecklingsinsatser i allmänhet och distansutbildning i synnerhet.</SPAN></P> <P class="p323 ft46"><SPAN class="ft18">5.</SPAN><SPAN class="ft66">Medverka till att processer och mötesplatser för strategiska utvecklingsidéer för en hållbar regional utveckling (nätverk) etableras och att strategier läggs fast.</SPAN></P> <P class="p325 ft11"><SPAN class="ft18">6.</SPAN><SPAN class="ft65">Medverka till att initiera de förändringsprocesser som bedöms nödvändiga för att hållbara lokala arbetsmarknadsregioner på sikt ska utvecklas till att bli så attraktiva för människor och företag att deras potential och livskraft tas tillvara.</SPAN></P> <P class="p326 ft11"><SPAN class="ft18">7.</SPAN><SPAN class="ft65">Medverka till att möjligheter till miljödriven näringslivsutveckling och tillväxt tillvaratas. Stimulera klusterbildning för hållbar regional utveckling.</SPAN></P> <P class="p327 ft68"><SPAN class="ft18">8.</SPAN><SPAN class="ft67">Medverka i en process för ökad samverkan mellan kommuner, privat näringsliv och den sociala ekonomins organisationer, i syfte att åstadkomma väl fungerande hållbara lokala arbetsmarknadsregioner och förutsättningar för hållbar lokalutveckling.</SPAN></P> <P class="p324 ft11"><SPAN class="ft18">9.</SPAN><SPAN class="ft65">Utgöra en kunskapsresurs om norra Sveriges inland för Regeringskansliet, myndigheter samt berörda kommuner och andra organ.</SPAN></P> <P class="p43 ft11">Delegationens arbete ska inriktas på att stärka utvecklingen i stödområde A. De lokala arbetsmarknadsregionerna är härvid de naturliga byggstenarna.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">96</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft11">Följande kommuner omfattas således helt eller delvis av delegationens arbete: Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre, Östersund, Sollefteå, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalen.</P> <P class="p247 ft11">Att ta del av delegationens resurser är ett erbjudande till berörda kommuner och arbetsmetoden innebär i sig ingen ändrad arbetsfördelning mellan stat och kommun eller mellan olika statliga aktörer. Det är dock angeläget att delegationens arbete inriktas på att, inom den rådande arbetsfördelningen, lyfta fram den avgörande roll som spelas av ett ansvarstagande, aktivt och dynamiskt partnerskap med förankring i berörda lokala arbetsmarknadsregioner.</P> <P class="p247 ft11">Delegationen ska i sitt arbete bidra till att vidareutveckla metoder för samverkan mellan staten och de berörda områdena. En viktig uppgift härvid rör frågan om att inom ramen för nu gällande lagstiftning tydliggöra statens respektive regioners och kommuners roller i den regionala utvecklingsprocessen. Delegationen bör även utveckla formerna för ökad tvärsektoriell samverkan och helhetssyn i syfte att stärka en hållbar regional utveckling.</P> <P class="p329 ft11">I uppdraget ingår att medverka vid utformningen av strategiska utvecklingsprogram för hållbara lokala arbetsmarknadsregioner, att anordna utvecklingsseminarier samt i övrigt utgöra ett stöd och bollplank för lokala och regionala partnerskap. I uppdraget ingår även att identifiera hinder och möjligheter för en hållbar regional utveckling, samt i övrigt lägga fram de förslag som krävs för att delegationen ska kunna fullfölja sitt uppdrag.</P> <P class="p330 ft11">Näringslivet har en nyckelroll för att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i inlandet. En viktig utgångspunkt är därför att analysera hur näringslivet kan utvecklas för att skapa ny sysselsättning samt hur nya små och medelstora företag kan etableras och växa.</P> <P class="p331 ft11">Möjligheter till miljödriven tillväxt samt regionalt/lokalt anpassad produktion bör härvid tillvaratas. En inventering av regionens miljödrivna näringar och potentialen för att utveckla dessa kan ge ett värdefullt underlag till åtgärder för att främja regionens utveckling i hållbar riktning. Att underlätta och stimu-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">97</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p242 ft61">lera tillkomst och utveckling av kluster för hållbar regional utveckling är ett sätt att stödja en sådan utveckling. I detta sammanhang bör även turismen uppmärksammas t.ex. de positiva kopplingar som finns mellan naturvård och naturturism å ena sidan och regional utveckling å andra sidan. Möjligheterna till ökad samordning av såväl offentlig som kommersiell service bör sökas i syfte att finna mer miljöanpassade och resurseffektiva lösningar.</P> <P class="p332 ft11">Analyserna av näringslivets utveckling bör i ökad utsträckning präglas av att företag betraktas som delar av <NOBR>system-/innova-</NOBR> tionssystem och kluster. I proposition 2001/02:4 har tillkännagivits ett antal program med denna inriktning som regeringen avser att genomföra.</P> <P class="p191 ft68">Särskilt viktiga faktorer att uppmärksamma i analyserna är hur modern informationsteknik kan användas för att minska geografiska lägesnackdelar och behovet av miljöskadliga transporter, betydelsen av och möjligheterna till förbättrad kapitalförsörjning samt behovet av att ytterligare stimulera samverkan mellan näringsliv, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Delegationen ska även i detta arbete eftersträva en stark förankring i lokala och regionala partnerskap samt hos centrala aktörer.</P> <P class="p332 ft11">Delegationens arbete ska utgöra ett underlag vid utarbetandet av de regionala tillväxtprogram som avses genomföras under perioden 2004 2007. Enligt propositionen 2001/02:4 ska de regionala tillväxtavtalen utgöra basen i det långsiktiga arbetet för en hållbar regional utveckling.</P> <P class="p318 ft11">EG:s strukturfondsmedel utgör, tillsammans med den svenska medfinansieringen, en betydande del av de regionala utvecklingsmedel som finns i detta område. Delegationen kan, i samverkan med lokala och regionala partnerskap, bidra vid den översyn av strukturfondsinsatserna som ska ske vid halvtidsutvärderingen 2003.</P> <P class="p122 ft68">Delegationen ska vidare medverka till att skapa kontakter och till nätverksuppbyggnad, på europeisk nivå, mellan berörda regioner i inlandet och motsvarande aktörer i andra medlemsstater, t.ex. inom den Europeiska unionen, med syfte att vidga den kunskapsbas och hitta goda exempel som kan utnyttjas vid utvecklingsarbete i inlandet. I detta sammanhang bör delegationen ta del av det arbete som utförs bl.a. inom <NOBR>Interreg-programmen</NOBR> för gränsöverskridande samarbete, t.ex. Interreg III C. Delegationen kan i detta arbete också ta tillvara slutsatserna från den <NOBR>glesbygds-/avfolknings-</NOBR> konferens som anordnades, tillsammans med <NOBR>EG-kommissionen,</NOBR> i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">98</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p333 ft64">Lycksele under det svenska ordförandeskapet. För att analysera de långsiktiga utvecklingsförutsättningarna kan t.ex. övervägas att utnyttja det system med regionala analyser som finns inom OECD.</P> <P class="p334 ft61">Delegationen ska, med prioritet, inventera och bedöma behov av insatser för att öka människors möjligheter att studera på distans på alla nivåer, bl.a. via det av riksdagen beslutade nätuniversitetet eller med stöd av det nyligen inrättade Nationellt centrum för flexibelt lärande, inom stödområde A. Under 2002 har regeringen avsatt medel för att utveckla infrastrukturen för vuxnas lärande. Kommunerna ges möjlighet att söka ett statsbidrag på sammanlagt 350 miljoner kronor. Regeringen avser att under 2003 stödja uppbyggnaden av lokala lärcentra genom ett särskilt utvecklingsbidrag på 20 miljoner kronor. Berörda kommuner ska särskilt uppmärksammas på dessa möjligheter.</P> <P class="p329 ft11">Delegationen ska i sitt arbete särskilt uppmärksamma behovet av jämställdhet och mångfald på arbetsmarknaden samt att ungdomars och kvinnors behov och önskemål tas tillvara för att göra inlandet mer attraktivt. Härvid bör särskild vikt läggas vid att tillvarata lokala och regionala natur- och kulturförutsättningar för att skapa en god livsmiljö samt stärka regionernas attraktionskraft för boende och näringslivsutveckling.</P> <P class="p335 ft61">Delegationen ska arbeta i nära samverkan med lokalt näringsliv, lokala utvecklingsgrupper, kommuner, regionala och kommunala samverkansorgan, arbetsförmedlingar, länsarbetsnämnder, högskola/universitet, länsstyrelser, Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Glesbygdsverket (GBV), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Turistdelegationen, Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Statens kulturråd (KUR), Naturvårdsverket, Sametinget, Fjälldelegationen samt Regeringskansliet.</P> <P class="p336 ft11">Delegationen ska även samråda med Delegationen för regional samverkan om högre utbildning (SFS 2002:8) och Rekryteringsdelegationen (SFS 2001:935).</P> <P class="p331 ft11">Till delegationen kan referensgrupper knytas med exempelvis företrädare för näringslivet, forskare, organisationer, statliga myndigheter och de berörda kommunerna.</P> <P class="p331 ft11">Delegationen ska, inom befintliga budgetramar, förfoga över medel för begränsade utrednings- och konsultinsatser, medan genomförandet av eventuella åtgärdsförslag som kräver statlig</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">99</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft11">finansiering, ska ske inom befintliga organ och ramar för de utgiftsområden som respektive departement svarar för.</P> <P class="p19 ft11">Delegationen ska göra en miljöbedömning av sina förslag och åtgärder enligt regeringsbeslut den 23 maj 2001 Miljöpolicy, mål och handlingsprogram för miljöledning i Regeringskansliets beslutsprocesser m.m.</P> <P class="p19 ft11">Regeringen avser att låta Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) analysera delegationens arbete utifrån dess övergripande syften. Vidare ska resultaten och effekterna av delegationens arbete identifieras och bedömas.</P> <P class="p185 ft11">Redovisning av uppdraget</P> <P class="p145 ft11">Delegationens uppdrag ska redovisas löpande och vara avslutat senast den 31 december 2004.</P> <P class="p337 ft11">(Näringsdepartementet)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">100</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="id_1"> <P class="p306 ft15">Bilaga 2</P> <P class="p338 ft3">Exempel på gränsöverskridande samarbete</P> <P class="p339 ft5">I slutrapporten ges en rad exempel på förutsättningar som måste infrias för att den alternativa bild som beskrivs i det första kapitlet ska bli verklighet. Som en röd tråd genom framställningen går krav på olika former av gränsöverskridande samarbete. Inlandsdelegationen har sammanställt några exempel:</P> <P class="p340 ft5">Kommunal samverkan i östra Norrbotten</P> <P class="p341 ft5">Samarbete mellan Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå. De analyserar förutsättningarna för att samverka inom bland annat krishantering, löneadministration, tillståndsgivning och tillsyn i alkoholfrågor, miljö- och hälsofrågor, konsumentfrågor, individ- och familjeomsorg, samordnad gymnasieskola, gemensamt kommunalförbund för <NOBR>IT-verksamheten,</NOBR> specialistorganisation inom utbildning.</P> <P class="p342 ft11">www.overtornea.se/attraktionskraft</P> <P class="p343 ft5">Effektivisering av den kommunala förvaltningen i Umeåregionen</P> <P class="p344 ft5">Samarbete mellan Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommun inom ramen för Umeåregionen. Avsiktsförklaringen säger bland annat att all positiv utveckling i någon av Umeåregionens kommuner är till fördel för hela Umeåregionen, att etableringar inom regionen ska ske utan stridigheter och att en gemensam strategi för utveckling och genomförande av gemensamma projekt också ska finnas.</P> <P class="p345 ft5">Det som började som en samverkan kring kärnverksamheter som exempelvis skolan, har nu utvecklats till att bli ett nätverk med strategiska frågor i fokus. I dag arbetar Umeåregionens förvaltningschefer tillsammans i arbetsgrupper med olika ämnesfrågor.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">101</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft5">Exempelvis arbetar kommunernas personalchefer tillsammans i en arbetsgrupp och skolchefer i en annan.</P> <P class="p347 ft11">www.umearegionen.se</P> <P class="p95 ft5">Region Siljan</P> <P class="p162 ft5">Siljanskommunerna bildade den 1 januari 2003 kommunalförundet Region Siljan, som ska verka för tillväxt och utveckling inom Siljansregionen. Medlemmar är kommunerna Leksand, Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen.</P> <P class="p278 ft69">Verksamhetsbeskrivning</P> <P class="p220 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Förbundet ska verka för tillväxt i Siljansregionen</SPAN></P> <P class="p116 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Förbundet ska vara en aktiv arena för strategiska frågor och gemensam intressebevakning.</SPAN></P> <P class="p116 ft5"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft29">Förbundet ska driva utvecklingsprojekt och bidra till samverkanslösningar inom olika områden.</SPAN></P> <P class="p116 ft7"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft28">Förbundet ska tillgodose regionens behov av utbildning och förmedla högskoleutbildning, särskilt distansutbildning, samt</SPAN></P> <P class="p348 ft5">ansvara för vägledning i utbildningsfrågor inom regionen. <SPAN class="ft11">www.regionsiljan.se</SPAN></P> <P class="p167 ft5">Swedish winter test region</P> <P class="p349 ft5">Den ekonomiska föreningen bildades 2003 av Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Kiruna, Malå, Sorsele och Älvsbyns kommuner. Medlemskommunerna ska arbeta för att ge testbranchen i regionen de bästa förutsättningarna för tillväxt. Arctic Rail testcenter (spårbunden test) är en del av regionens verksamheter. <SPAN class="ft11">www.swtr.se</SPAN></P> <P class="p350 ft5">Lapplands Kommunalförbund</P> <P class="p351 ft5">En sammanslutning med kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala med syfte att verka för att högskoleutbildningar förläggs till dessa kommuner. Lapplands kommunalförbund har ett samarbete med främst Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet som förlägger högskoleutbildningar, både program och fristående kurser, till studiecenter i dessa kommuner. <SPAN class="ft11">www.lapplandskommunalforbund.se</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">102</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft5">Akademi Norr/Partnerskap Inland</P> <P class="p352 ft5">Gränsöverskridande samverkan inom högre utbildning. Bakgrunden till Partnerskap Inland är behovet av samverkan för att lokalt kunna skapa målinriktade universitets- och högskoleutbildningar.</P> <P class="p251 ft5">Grundidén är att 13 kommuner från fyra län bildar ett gemensamt kommunalförbund, Partnerskap Inland (PI), som driver verksamheten i ett Mål <NOBR>1-finansierat</NOBR> projekt, Akademi Norr. Tillsammans ska regionen leva upp till kravet på god beställarkompetens och mottagarkapacitet den lokala kompetensutvecklingsmodellens mest centrala begrepp.</P> <P class="p15 ft7">De ingående medlemmarna i PI är Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Kramfors, Lycksele, Malå, Sollefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Vilhelmina, Vindeln och Åsele.</P> <P class="p353 ft11">www.akademinorr.se</P> <P class="p47 ft5">Midscand, samverkan i Jämtlands län.</P> <P class="p352 ft5">Jämtlands läns alla kommuner driver tillsammans projektet Midscand Business Network. Syftet med samarbetet är att finna företag som vill etablera sig i länet eller investera i redan befintliga företag och därmed öka antalet företag med tillväxtkraft och skapa flera arbetstillfällen.</P> <P class="p142 ft5">Projektets ägs av ALMI Företagspartner Jämtland AB och finansieras av Länsarbetsnämnden, kommunerna och EG´s regionala fond. Midscand samarbetar med ett antal konsulter och organisationer som synar marknaden för att finna lämpliga prospekt, både inom och utom landet. Som exempel kan nämnas ISA, Invest in Sweden Agency, som arbetar för utländska etableringar, tre konsulter på Norgemarknaden och ett unikt samarbete med Länsarbetsnämnden i Stockholm.</P> <P class="p354 ft11">www.midscand.com</P> <P class="p47 ft5">Skellefteå snickericentral</P> <P class="p352 ft5">SSC består idag av elva producenter, var och en specialist på just sitt produktområde. Tillsammans har de en kombination av erfarenhet, spetskompetens, kapacitet och konkurrenskraft som ger dem unika möjligheter att förverkliga vitt skilda och mycket specifika önskemål, från mindre produktanpassningar till special-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">103</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft5">projekt, från spännande <NOBR>ROT-projekt</NOBR> till banbrytande nyproduktioner.</P> <P class="p355 ft11">www.sscskelleftea.se</P> <P class="p95 ft5">Industri 45</P> <P class="p162 ft5">Samverkansprojekt mellan industriföretag i Norrlands inland (längs väg 45). Projektets mål är bland annat att skapa affärer, vidga marknaden, höja kompetensen, byta produktionsresurser och utveckla <NOBR>IT-kunnandet.</NOBR></P> <P class="p356 ft11">www.industri45.net</P> <P class="p95 ft5">BioFuel Region (BFR)</P> <P class="p349 ft5">Syftet är att skapa en ny tillväxtsektor och att utveckla Västernorrland och Västerbotten till en internationellt ledande kunskaps- och industriellt sammanhållen region för produktion och storskalig användning av biodrivmedel. Processen med att formellt bilda BFR initierades av Fram Tidsbränslen, BioAlcohol fuel foundation (BAFF), Vägverket och länsstyrelsen i Västernorrlands län. <SPAN class="ft11">www.biofuelregion.se</SPAN></P> <P class="p357 ft5">Inlandskommunernas Ekonomiska Förening, IEF</P> <P class="p358 ft5">Ett politiskt nätverk med kommuner som medlemmar från Kristinehamn i söder till Kiruna i norr. Samarbetet har sitt ursprung i engagemanget för att rädda Inlandsbanan. Redan i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> bildades Inlandsbanekommittén och i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> drogs ”Turistprojekt Inlandsbanan” igång. ”Turistprojekt Inlandsvägen” startade parallellt år 1988.</P> <P class="p129 ft5">När riksdagen år 1992 beslutade om en särskild satsning på banan bildade föreningen Inlandsbanan AB (IBAB). Kommunerna övertog senare Inlandsbanan AB.</P> <P class="p19 ft5">IEF:s arbete har därefter i huvudsak varit inriktat på att marknadsföra den småskaliga turismen med Inlandsbanan och Inlandsvägen som sammanhållande band.</P> <P class="p19 ft5">IEF har engagerat sig i att förbättra infrastrukturen även genom att ge Inlandsvägen ökad status och standard och att få riksväg 45 klassad som europaväg.</P> <P class="p347 ft11">www.ief.se</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">104</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft5">IGIS, Innovativa geografiska informationssystem</P> <P class="p352 ft5">IGIS är ett <NOBR>Vinnova-stött</NOBR> samarbetsprojekt mellan Lycksele kommun, universitet och högskolor samt näringslivet, främst Cartesia, som är ett av Sveriges största företag i branschen. Syftet är att stärka FoU och att kommersialisera tjänster och produkter inom <NOBR>GIS-området.</NOBR> Projektet bedöms ha stor kommersiell potential och är ett exempel på samarbete mellan företag, kommuner och universitet.</P> <P class="p359 ft5">Eldrimner</P> <P class="p352 ft5">Samarbete mellan småskaliga livsmedelsproducenter i Jämtland. Det är ett centrum för rådgivning, utvecklingsarbete och utbildning. De har också skapat nätverk och utbyten mellan företagare i Europa inom småskalig livsmedelsförädling.</P> <P class="p360 ft11">www.eldrimner.com</P> <P class="p47 ft5"><NOBR>Z-Group</NOBR></P> <P class="p361 ft5"><NOBR>Z-Group</NOBR> är ett exempel på samarbete mellan legotillverkande och producerande företag inom tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Det syftar till att stärka medlemsföretagen genom att de utvecklas tillsammans med krävande köpföretag internationellt, nationellt och lokalt. Samarbetet ska underlätta systemleveranser. Inom gruppen finns företag inom <NOBR>verkstads-,</NOBR> <NOBR>plast-,</NOBR> <NOBR>elektronik-,</NOBR> meka- <NOBR>nik-,</NOBR> aluminiumgjutnings- och kablageindustrin.</P> <P class="p354 ft11"><NOBR>www.z-group.se</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">105</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_106"> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="id_1"> <P class="p362 ft15">Bilaga 3</P> <P class="p363 ft3">Rapporter och analyser, remissvar samt övriga källor</P> <P class="p364 ft5">Rapporter och analyser</P> <P class="p365 ft5">Huvuddelen av nedanstående rapporter och analyser finns tillgängliga på Inlandsdelegationens hemsida, www.sou.gov.se/inland, eller i Näringsdepartementet.</P> <P class="p366 ft5">Motbild till LU 2003/04, ett alternativt scenario för Inlandet, Inregia, november 2004.</P> <P class="p366 ft5">Förstudie om utökad testverksamhet, samarbete med Swedish Winter Test Region, hösten 2004.</P> <P class="p366 ft5">Näringslivs- och tillväxtstudier för kommuner i Inlandet. Rapporterna omfattar följande kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Malå, Lycksele, Åsele, Strömsund, Krokom, Östersund, Berg, Härjedalen, Ljusdal och Sollefteå. Inregia.</P> <P class="p367 ft5">Genomgång av befintliga analyser. Sammanfattande regionstudie, Inregia på uppdrag av Akademi Norr, maj 2004.</P> <P class="p366 ft7">Lärarutbildning på distans – betydelse för individen och den lokala arbetsmarknaden. Glesbygdsverket i samråd med Inlandsdelegationen och Tillväxtdelegationen, november 2004.</P> <P class="p368 ft7">Att förbättra och öka effektiviteten i glesa innovationssystem, en idé- PM, Koinor, 2004.</P> <P class="p369 ft5">Mot minskad social snedrekrytering? Lärcentrastudier och deras betydelse för arbete, försörjning och personlig utveckling. Glesbygdsverket i samråd med Inlandsdelegationen och Tillväxtdelegationen, november 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">107</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft5">Marknaden för miljöanpassade produkter – en överblick. Inregia, april 2004.</P> <P class="p370 ft5">Företagens syn på tillväxt, studie baserad på Småföretagsbarometern, Inlandsdelegationen, våren 2004.</P> <P class="p370 ft5">”Tillväxtområden och hinder för tillväxt jämfört med RTP”, Inlandsdelegationens enkätundersökning hösten 2003 januari 2004</P> <P class="p370 ft5">Hur utveckla förutsättningarna för ett uthålligt och konkurrensneutralt företagande i Inlandet, Inlandsdelegationen, hösten 2004</P> <P class="p370 ft5">Vintersportorten – året runt. En förstudie om säsongsvariationer i turistnäringen, ETOUR, 2004.</P> <P class="p370 ft5">Back to the roots, förstudie om besöksnäringen i Gävleborg, Dalarna, Värmland och Jämtland med grundidén att utveckla upplevelseresor för främst svenskamerikaner, Migranternas hus, Alfta, november 2004.</P> <P class="p371 ft7">På tvärsen. Idéstudie för del av stråket Mo i Rana – St Petersburg. Strategiska åtgärder för stråkdelen <NOBR>Storuman-Lycksele-Vindeln/</NOBR> <NOBR>Vännäs-Umeå,</NOBR> Infraplan, oktober 2004.</P> <P class="p132 ft5">Wången – nationellt nav för hästturism. Rapport med förslag till en nationell strategi för hästturism i Sverige, 2004.</P> <P class="p372 ft5">Inlands- och tillväxtregionens möjligheter med informationsteknologi,</P> <P class="p373 ft5">CogAmp, 2004.</P> <P class="p370 ft5">Lärcentrum och flexibelt lärande för vuxna – tillväxtfaktorer som kräver nytänkande, Inlandsdelegationen och Tillväxtdelegationen, februari 2004.</P> <P class="p372 ft5">Inlandsdelegationens delrapport, oktober 2003.</P> <P class="p370 ft5">Kommunikationer och regional utveckling. Regional funktions- och effektanalys med betoning på näringslivsförutsättningar i norra Sveriges inland, Infraplan, september 2003.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">108</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft5">Omvärldsanalys Norra Sveriges Inland, Inno, december 2002.</P> <P class="p374 ft5">Handel och turism – studie över shoppingturism i Jämtlands län.</P> <P class="p375 ft5">Omvärlds- och marknadsanalys <NOBR>Hoting-Tåsjödalen.</NOBR></P> <P class="p376 ft5">Samverkan kring turismen i Ljusdal, Härjedalen, Skogens rike och Nordic Snowmobile Center.</P> <P class="p376 ft5">Webbplattform för säsongsanställda i Åre, Härjedalen och Bergs kommuner.</P> <P class="p91 ft5">Konferenser och studiebesök</P> <P class="p377 ft7">Stärk Inlandets möjligheter och styrkor. Inlandsdelegationens slutkonferens, Stockholm, 8 december 2004.</P> <P class="p378 ft7">Summering och erfarenheter. Möte med företrädare för inlandskommunerna, Stockholm, 7 december 2004.</P> <P class="p378 ft7">Lapplands kommunalförbund, utvärdering samt seminarium, Kiruna, 2 december 2004.</P> <P class="p379 ft7">Hur får vi till en bättre statistik, rundabordssamtal om turiststatistik i samarrangemang med Region Dalarna, 1 december 2004.</P> <P class="p378 ft7">Krafttag östra Norrbotten, halvtidsseminarium, Korpilombolo, hösten 2004.</P> <P class="p378 ft7">Studieresa till Milano, Inlandsdelegationen och företrädare för inlandskommunerna, 8 11 november 2004.</P> <P class="p380 ft5">Inland 45, industriseminarium i Vilhelmina, november 2004.</P> <P class="p376 ft5">Skogsnäringen som tillväxtfaktor, samprojekt med Skogsvårdsstyrelsen, Vansbro, 28 oktober 2004.</P> <P class="p376 ft5">Dialogseminarium kring tillväxt och näringslivsstudie samt regionstudie, Lycksele, 29 september 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">109</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p381 ft5">Lapplandskonferensen, Kiruna, 24 25 september 2004.</P> <P class="p43 ft7">Lokal matkultur – ett nytt levebröd, samarrangemang med Sollefteå kommun och länsstyrelsen i Västernorrland, Graninge, 23 september 2004.</P> <P class="p132 ft5">Studieresa till Murmansk, Inlandsdelegationen, kommunerna och företagare i Västerbotten och Norrbotten, 21 23 september 2004.</P> <P class="p370 ft5">Samtal om integration på arbetsmarknaden. Inlandsdelegationen och Integrationsverket arrangerar fyra samtal i Åre, Mora, Lycksele och Kiruna, september 2004.</P> <P class="p370 ft7">Informationsteknologi och regional utveckling. Rundabordskonferens med Inlandsdelegationen, Tillväxtdelegationen och 24- timmarsdelegationen, 3 september 2004.</P> <P class="p382 ft7">Transportbidragets framtida utformning och betydelse. Inlandsdelegationens och Nuteks rådslag i Luleå, Umeå, Härnösand och Östersund, november 2004.</P> <P class="p383 ft5">Vittangis framtid, symposium, Vittangi, 8 9 juni 2004.</P> <P class="p43 ft7">Gruvkonferens om gruvnäringens tillväxtkraft. Samarrangemang med Svemin och Geogrange, Arlanda, 11 maj 2004</P> <P class="p132 ft7">Mat – värdskap = lönsamt, samarrangemang med Inlandsbanan AB och Inlandskommunernas ekonomiska förening om lokala produkter, Åsarna, Mora, Storuman och Jokkmokk, maj 2004.</P> <P class="p132 ft5">Ung i Norrland, konferenser i Östersund och Arvidsjaur, april 2004.</P> <P class="p371 ft5">Nya material, produkter och marknader, Inlandsdelegationen och Träutvecklingscentrum (TUC) i samarbete med Träinnova och Y- wood, Bräcke, mars 2004.</P> <P class="p370 ft5">Hela Sverige ska leva, Länsbygderådens uppföljningsträff, Lycksele, februari 2004.</P> <P class="p372 ft5">Studieresa till Kiruna, februari 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">110</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft5">Regional formering för tillväxt, seminarium i Gällivare, 11 12 februari 2004.</P> <P class="p52 ft5">De tre årstidernas turism, rundabordssamtal i samarrangemang med Tillväxtdelegationen med fokus på utländska besökare, Stockholm, 23 januari 2004.</P> <P class="p52 ft5">Tillverkningsindustrins utmaning, rundabordssamtal, Stockholm, 20 januari 2004.</P> <P class="p375 ft5">Norrlandsförbundets riksträff, Stockholm, 20 januari 2004.</P> <P class="p52 ft5">Landsbygd i förändring, seminarieserie tillsammans med Landsbygdsrådet, Gällivare, 19 november 2003 och 9 december 2004.</P> <P class="p52 ft5">De lokala utvecklingsgruppernas betydelse för tillväxten, Lycksele, 12 13 november 2003.</P> <P class="p52 ft5">Biodrivmedel och bioenergi med inriktning på marknad och produktion. Hur blir vi vinnare när oljan tar slut? Inlandsdelegationen och en rad medarrangörer, Lycksele, 23 24 oktober 2003.</P> <P class="p52 ft5">Kapital över gränsen – att attrahera norska investeringar och öka export till Norge, konferens tillsammans med Exportrådet, Invest in Sweden Agency och svenska ambassaden i Norge, Voksenåsen, 13 14 oktober 2003.</P> <P class="p374 ft5">Möte med Företagarna och <NOBR>LO-distrikten</NOBR> i norra Sveriges inland,</P> <P class="p384 ft5">8 9 oktober 2003.</P> <P class="p52 ft5">Industri 45, medverkan vid seminarium, Arvidsjaur, <NOBR>2-3</NOBR> oktober 2003.</P> <P class="p252 ft5">Det lokala arbetet – att lyckas med tillväxtföretag, Åre, 23 24 september 2003</P> <P class="p52 ft5">Ökad förädling och större marknadsgenomslag för trä i byggsektorn, rundabordssamtal, Stockholm, 8 september 2003.</P> <P class="p52 ft5">Tillväxt i Inlandet – hur avgörande är infrastruktur och väl fungerande transporter? Arlanda, 25 augusti 2003.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">111</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p381 ft5">Studieresa till Norge, <NOBR>25-30</NOBR> augusti 2003.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p13 ft5">Inlandsting,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p13 ft5">Inlandskommunernas ekonomiska förening, Sveg,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p13 ft5">3 juni 2003.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p13 ft70">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft5">Miljödriven näringslivsutveckling och miljöteknikexport, 5 maj 2003.</P> <P class="p370 ft5">Lärcentrum – nyckel till kompetens och tillväxt, Borlänge och Arvidsjaur, april 2003.</P> <P class="p370 ft5">De små och medelstora företagens kapitalförsörjning, Lycksele, januari 2003.</P> <P class="p370 ft5">Samtal om regionanalyserna, Inlandsdelegationen och Inno, Lycksele, <NOBR>21-22</NOBR> januari 2003.</P> <P class="p370 ft5">Om utveckling och tillväxt, introduktionskonferens, Östersund, <NOBR>12–13</NOBR> november 2002.</P> <P class="p370 ft5">Industri 45, medverkan vid seminarium, Vilhelmina, <NOBR>25-26</NOBR> september 2002.</P> <P class="p255 ft5">Remissvar</P> <P class="p385 ft5">Innovativa Processer (SOU 2003:90).</P> <P class="p386 ft5">Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande, Ds 2003:23. Företagsutveckling på regional nivå (SOU 2002:101).</P> <P class="p255 ft5">Övriga källor</P> <P class="p387 ft5">En god servicenivå i alla delar av landet, Glesbygdsverket, maj 2004. En politik för tillväxt och livskraft i hela landet, proposition</P> <P class="p388 ft5">2001/02:4.</P> <P class="p389 ft5">En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring, proposition 2004/05:56.</P> <P class="p389 ft7">En studie i Norrlandslänens betydelse för Sveriges ekonomi, Norrlandsförbundet, 2003.</P> <P class="p373 ft5">Ex <NOBR>Ante-bedömning</NOBR> av de regionalpolitiska tillväxtprogrammen,</P> <P class="p390 ft5">ITPS, <NOBR>2004-12-21.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">112</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft15">SOU 2004:135</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p13 ft15">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p391 ft5">Förordningen om regionalt utvecklingsarbete, 2003:595. Glesbygdsverkets årsbok 2003.</P> <P class="p392 ft7">Integrationspolitiska maktutredningen, SOU 2003:41. Järnvägsinvesteringars inverkan på landets ekonomi och statens</P> <P class="p393 ft5">finanser med särskild tonvikt på norra Sveriges inland, Norrtåg, april 2003.</P> <P class="p394 ft5">Kraftsamling för Norrlands inland – en skiss till en ny integrerad regionalpolitisk organisation, Norrlandsfonden 2001.</P> <P class="p0 ft5">Kultur för regional tillväxt, Kulturdepartementet.</P> <P class="p395 ft5">Landsbygdsforum och landsbygdens advokat, Glesbygdsverket, december 2003.</P> <P class="p394 ft7">På spåret, en studie om pendling och regionförstoring, Arena för tillväxt/Svenska kommunförbundet, maj 2003.</P> <P class="p0 ft5">Regeringens budgetproposition 2004/05.</P> <P class="p394 ft7">Sami Tourism in Northern Sweden – Supply, Demand and Interaction, Robert Pettersson, 2004.</P> <P class="p392 ft5">Statens institut för Kommunikationsanalys/SIKA, årsbok 2003. Swentec AB – för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik,</P> <P class="p396 ft5">SOU 2004:84.</P> <P class="p392 ft5">Transportpolitik för en hållbar utveckling, Näringsdepartementet, oktober 2003.</P> <P class="p0 ft5">Transportbidraget, en analys av motiv, effekter och alternativ,</P> <P class="p0 ft5">Nutek, R 2004:15.</P> <P class="p392 ft7">Utvecklingskraft för hållbar tillväxt, delbetänkande från Ansvarskommittén, SOU 2003:123.</P> <P class="p397 ft5">Utecklings- och omställningsarbete i svenska kommuner, rapport från Eurofutures AB, maj 2003.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">113</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3135114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft3">Statens offentliga utredningar 2004</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft19">Kronologisk förteckning</P> <P class="p398 ft19"><SPAN class="ft15">1.</SPAN><SPAN class="ft71">Ett nationellt program om personsäkerhet. Ju.</SPAN></P> <P class="p399 ft15"><SPAN class="ft15">2.</SPAN><SPAN class="ft72">Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P> <P class="p400 ft15"><SPAN class="ft15">3.</SPAN><SPAN class="ft72">Tvång och förändring. Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård.</SPAN></P> <P class="p401 ft19">+ Bilagor. S.</P> <P class="p402 ft2"><SPAN class="ft15">4.</SPAN><SPAN class="ft73">Förnybara fordonsbränslen. Nationellt mål för 2005 och hur tillgängligheten av dessa bränslen kan ökas. M.</SPAN></P> <P class="p403 ft19"><SPAN class="ft15">5.</SPAN><SPAN class="ft71">Från klassificering till urval. En översyn av Totalförsvarets pliktverk. Fö.</SPAN></P> <P class="p404 ft19"><SPAN class="ft15">6.</SPAN><SPAN class="ft71">Översyn av personuppgiftslagen. Ju.</SPAN></P> <P class="p404 ft19"><SPAN class="ft15">7.</SPAN><SPAN class="ft71">Ledningsrätt. Ju.</SPAN></P> <P class="p405 ft75"><SPAN class="ft15">8.</SPAN><SPAN class="ft74">Folkbildning och lärande med ITK- stöd – en antologi om flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. U.</SPAN></P> <P class="p406 ft19"><SPAN class="ft15">9.</SPAN><SPAN class="ft71">Bokpriskommissionens fjärde delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV. Ku.</SPAN></P> <P class="p407 ft19"><SPAN class="ft15">10.</SPAN><SPAN class="ft76">Rätten till skadestånd enligt konkurrenslagen. N.</SPAN></P> <P class="p408 ft19"><SPAN class="ft15">11.</SPAN><SPAN class="ft76">Sveriges ekonomi – utsikter till 2020. Bilaga </SPAN><NOBR>1–2</NOBR> till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</P> <P class="p409 ft15"><SPAN class="ft15">12.</SPAN><SPAN class="ft49">Patientskadelagen och läkemedelsförsäkringen – en översyn. S.</SPAN></P> <P class="p410 ft19"><SPAN class="ft15">13.</SPAN><SPAN class="ft76">Samhällets insatser mot hiv/STI</SPAN></P> <P class="p411 ft19">– att möta förändring. S.</P> <P class="p412 ft15"><SPAN class="ft15">14.</SPAN><SPAN class="ft49">Det ofullständiga pusslet. Behovet av att utveckla den ekonomiska</SPAN></P> <P class="p413 ft19">styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna. Fi.</P> <P class="p414 ft19"><SPAN class="ft15">15.</SPAN><SPAN class="ft76">Tolkförmedling. Kvalitet registrering tillsyn. Ju.</SPAN></P> <P class="p410 ft19"><SPAN class="ft15">16.</SPAN><SPAN class="ft76">Digital Radio. Ku.</SPAN></P> <P class="p410 ft19"><SPAN class="ft15">17.</SPAN><SPAN class="ft76">Turistfrämjande för ökad tillväxt. N.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p415 ft19"><SPAN class="ft15">18.</SPAN><SPAN class="ft76">Brottsförebyggande kunskapsutveckling. Ju.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">19.</SPAN><SPAN class="ft76">Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">20.</SPAN><SPAN class="ft76">Genetik, integritet och etik. S.</SPAN></P> <P class="p416 ft15"><SPAN class="ft15">21.</SPAN><SPAN class="ft49">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. Ju.</SPAN></P> <P class="p417 ft19"><SPAN class="ft15">22.</SPAN><SPAN class="ft76">Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter. Ju.</SPAN></P> <P class="p418 ft19"><SPAN class="ft15">23.</SPAN><SPAN class="ft76">Från verksförordning till myndighetsförordning. Fi.</SPAN></P> <P class="p419 ft19"><SPAN class="ft15">24.</SPAN><SPAN class="ft76">Utlandstjänstens villkor. Arbetsvillkor, ersättningssystem och skatteregler för statligt anställda under utlandsstationering. UD.</SPAN></P> <P class="p420 ft19"><SPAN class="ft15">25.</SPAN><SPAN class="ft76">Informera om samhällets säkerhet. Fö.</SPAN></P> <P class="p421 ft19"><SPAN class="ft15">26.</SPAN><SPAN class="ft76">Arbetstid vid vägtransporter – förslag till ny lag. N.</SPAN></P> <P class="p422 ft15"><SPAN class="ft15">27.</SPAN><SPAN class="ft49">En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt. U.</SPAN></P> <P class="p423 ft19"><SPAN class="ft15">28.</SPAN><SPAN class="ft76">Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader. Fi.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">29.</SPAN><SPAN class="ft76">Tre vägar till den öppna högskolan. U.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">30.</SPAN><SPAN class="ft76">Folkbildning i brytningstid</SPAN></P> <P class="p424 ft19">– en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor. U.</P> <P class="p425 ft19"><SPAN class="ft15">31.</SPAN><SPAN class="ft76">Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse. UD.</SPAN></P> <P class="p426 ft15"><SPAN class="ft15">32.</SPAN><SPAN class="ft49">Informationssäkerhet i Sverige och internationellt – en översikt. Fö.</SPAN></P> <P class="p427 ft19"><SPAN class="ft15">33.</SPAN><SPAN class="ft76">Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. Ju.</SPAN></P> <P class="p428 ft19"><SPAN class="ft15">34.</SPAN><SPAN class="ft76">Regional utveckling – utsikter till 2020. Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P> <P class="p201 ft19"><SPAN class="ft15">35.</SPAN><SPAN class="ft76">Utan timplan – med målen i sikte. U.</SPAN></P> <P class="p51 ft19"><SPAN class="ft15">36.</SPAN><SPAN class="ft76">Reformerade egendomsskatter. Fi.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p429 ft19"><SPAN class="ft15">37.</SPAN><SPAN class="ft76">Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler. M.</SPAN></P> <P class="p430 ft19"><SPAN class="ft15">38.</SPAN><SPAN class="ft76">Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation. M.</SPAN></P> <P class="p431 ft19"><SPAN class="ft15">39.</SPAN><SPAN class="ft76">Nytt regelverk för marksänd digital- TV. Ku.</SPAN></P> <P class="p432 ft15"><SPAN class="ft15">40.</SPAN><SPAN class="ft49">Kortare instanskedja och ökad samordning. Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation. M.</SPAN></P> <P class="p433 ft19"><SPAN class="ft15">41.</SPAN><SPAN class="ft76">Totalförsvarets forskningsinstitut. En översyn. Fö.</SPAN></P> <P class="p434 ft15"><SPAN class="ft15">42.</SPAN><SPAN class="ft49">Lärare, forskare och läkare – tre kompetenser i en befattning. U.</SPAN></P> <P class="p435 ft19"><SPAN class="ft15">43.</SPAN><SPAN class="ft76">Den könsuppdelade arbetsmarknaden. N.</SPAN></P> <P class="p436 ft19"><SPAN class="ft15">44.</SPAN><SPAN class="ft76">Kan vi räkna med de äldre? Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">45.</SPAN><SPAN class="ft76">Nationaldagen – ny helgdag. Ju.</SPAN></P> <P class="p437 ft15"><SPAN class="ft15">46.</SPAN><SPAN class="ft49">Svensk kod för bolagsstyrning. Förslag från Kodgruppen. Ju.</SPAN></P> <P class="p438 ft19"><SPAN class="ft15">47.</SPAN><SPAN class="ft76">Näringslivet och förtroendet. + Bilagedel. Ju.</SPAN></P> <P class="p439 ft15"><SPAN class="ft15">48.</SPAN><SPAN class="ft49">Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media och vardag. Ju.</SPAN></P> <P class="p440 ft19"><SPAN class="ft15">49.</SPAN><SPAN class="ft76">Engagemang, mångfald och integra tion. Om möjligheter och hinder för politisk jämlikhet. Ju.</SPAN></P> <P class="p429 ft19"><SPAN class="ft15">50.</SPAN><SPAN class="ft76">Skolans ansvar för kränkningar av elever. U.</SPAN></P> <P class="p441 ft19"><SPAN class="ft15">51.</SPAN><SPAN class="ft76">Vem får vara med? En belysning av folkbildningens relation till icke deltagarna. U.</SPAN></P> <P class="p420 ft19"><SPAN class="ft15">52.</SPAN><SPAN class="ft76">Samhällets behov av betaltjänster. N.</SPAN></P> <P class="p442 ft15"><SPAN class="ft15">53.</SPAN><SPAN class="ft49">Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering. U.</SPAN></P> <P class="p201 ft19"><SPAN class="ft15">54.</SPAN><SPAN class="ft76">Handikappolitisk samordning</SPAN></P> <P class="p443 ft19">– organisation för strategi och genomförande. S.</P> <P class="p444 ft19"><SPAN class="ft15">55.</SPAN><SPAN class="ft76">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering. Ju.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">56.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft76">E-tjänster</SPAN></NOBR> för alla. Fi.</P> <P class="p445 ft19"><SPAN class="ft15">57.</SPAN><SPAN class="ft76">Tillsyn för säkra varor och öppna marknader. UD.</SPAN></P> <P class="p201 ft19"><SPAN class="ft15">58.</SPAN><SPAN class="ft76">Försvarshögskolan. En översyn. Fö.</SPAN></P> <P class="p51 ft19"><SPAN class="ft15">59.</SPAN><SPAN class="ft76">Kvinnors organisering. Ju.</SPAN></P> <P class="p446 ft15"><SPAN class="ft15">60.</SPAN><SPAN class="ft49">Samspel och integration. Nationell organisation för deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete. U.</SPAN></P> <P class="p447 ft19"><SPAN class="ft15">61.</SPAN><SPAN class="ft76">En översyn av Brottsoffermyndigheten. Ju.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p448 ft15"><SPAN class="ft15">62.</SPAN><SPAN class="ft49">Handla för bättre klimat – handel med utsläppsrätter </SPAN><NOBR>2005–2007,</NOBR> m.m. N.</P> <P class="p286 ft19"><SPAN class="ft15">63.</SPAN><SPAN class="ft76">Skatt på väg. Fi.</SPAN></P> <P class="p51 ft19"><SPAN class="ft15">64.</SPAN><SPAN class="ft76">Allmänna vattentjänster. M.</SPAN></P> <P class="p449 ft19"><SPAN class="ft15">65.</SPAN><SPAN class="ft76">En statsförvaltning i utveckling och förnyelse. Fi.</SPAN></P> <P class="p450 ft19"><SPAN class="ft15">66.</SPAN><SPAN class="ft76">Egendomsskatter. Reform av arvs- och gåvoskatter. Fi.</SPAN></P> <P class="p451 ft19"><SPAN class="ft15">67.</SPAN><SPAN class="ft76">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2004. M.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">68.</SPAN><SPAN class="ft76">Sammanhållen hemvård. S.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">69.</SPAN><SPAN class="ft76">Marknadsmissbruk. Fi.</SPAN></P> <P class="p51 ft19"><SPAN class="ft15">70.</SPAN><SPAN class="ft76">Tid och pengar – dela lika?</SPAN></P> <P class="p452 ft15">Bilaga 13 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</P> <P class="p453 ft19"><SPAN class="ft15">71.</SPAN><SPAN class="ft76">Sexuell exploatering av barn i Sverige. S.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">72.</SPAN><SPAN class="ft76">Utsädeskontroll i förändring. Jo.</SPAN></P> <P class="p454 ft19"><SPAN class="ft15">73.</SPAN><SPAN class="ft76">Migration och integration – om framtidens arbetsmarknad. Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P> <P class="p455 ft19"><SPAN class="ft15">74.</SPAN><SPAN class="ft76">Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv. UD.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">75.</SPAN><SPAN class="ft76">Insyn och sekretess</SPAN></P> <P class="p456 ft19"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft71">i statliga företag</SPAN></P> <P class="p456 ft19"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft71">i internationellt samarbete. Ju.</SPAN></P> <P class="p457 ft19"><SPAN class="ft15">76.</SPAN><SPAN class="ft76">Godstransporter – noder och länkar i samspel. N.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">77.</SPAN><SPAN class="ft76">Snö, mörker och kyla. Fö.</SPAN></P> <P class="p458 ft15"><SPAN class="ft15">78.</SPAN><SPAN class="ft49">Byggnadsdeklarationer. Inomhusmiljö och energianvändning. M.</SPAN></P> <P class="p459 ft19"><SPAN class="ft15">79.</SPAN><SPAN class="ft76">Allt ljus på storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal?</SPAN></P> <P class="p460 ft19">Förslag till nationellt utvärderingsprogram. Ju.</P> <P class="p461 ft19"><SPAN class="ft15">80.</SPAN><SPAN class="ft76">Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel </SPAN><NOBR>II-förordningen.</NOBR> Ju.</P> <P class="p462 ft15"><SPAN class="ft15">81.</SPAN><SPAN class="ft49">Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. Ju.</SPAN></P> <P class="p286 ft19"><SPAN class="ft15">82.</SPAN><SPAN class="ft76">Sluta strunta i EU</SPAN></P> <P class="p463 ft19"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft71">EU </SPAN><NOBR>2004-kommitténs</NOBR> förslag till permanent bidragsgivning och utåtriktad verksamhet. SB.</P> <P class="p464 ft15"><SPAN class="ft15">83.</SPAN><SPAN class="ft49">Hjälpmedel. + Lättläst, DAISY och sammanfattning på teckenspråk. S.</SPAN></P> <P class="p465 ft15"><SPAN class="ft15">84.</SPAN><SPAN class="ft49">SWENTEC AB – för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik. N.</SPAN></P> <P class="p466 ft19"><SPAN class="ft15">85.</SPAN><SPAN class="ft76">Genomförande av direktivet om information och samråd. N.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">86.</SPAN><SPAN class="ft76">Var går gränsen? S.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p467 ft19"><SPAN class="ft15">87.</SPAN><SPAN class="ft76">Ny reglering för transporter av farligt gods. Fö.</SPAN></P> <P class="p468 ft19"><SPAN class="ft15">88.</SPAN><SPAN class="ft76">Tobakskontroll i internationellt perspektiv. S.</SPAN></P> <P class="p469 ft19"><SPAN class="ft15">89.</SPAN><SPAN class="ft76">Verksamheten vid IMEGO AB. U.</SPAN></P> <P class="p470 ft19"><SPAN class="ft15">90.</SPAN><SPAN class="ft76">Bokpriskommissionens femte delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V. Ku.</SPAN></P> <P class="p469 ft19"><SPAN class="ft15">91.</SPAN><SPAN class="ft76">Reformerad hyressättning. Ju.</SPAN></P> <P class="p471 ft15"><SPAN class="ft15">92.</SPAN><SPAN class="ft49">En samlad järnvägslagstiftning. + Bilagedel. N.</SPAN></P> <P class="p472 ft19"><SPAN class="ft15">93.</SPAN><SPAN class="ft76">Lönegarantiförsäkring</SPAN></P> <P class="p473 ft19">– en partsfråga. Fi.</P> <P class="p469 ft19"><SPAN class="ft15">94.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft76">K-märkt.</SPAN></NOBR></P> <P class="p474 ft19">Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. K.</P> <P class="p475 ft19"><SPAN class="ft15">95.</SPAN><SPAN class="ft76">PROSPEKT. Nya regler om prospekt m.m. Fi.</SPAN></P> <P class="p475 ft19"><SPAN class="ft15">96.</SPAN><SPAN class="ft76">Remissvaren på 2003/04 års Långtidsutredning. Fi.</SPAN></P> <P class="p476 ft19"><SPAN class="ft15">97.</SPAN><SPAN class="ft76">Att lyfta matematiken</SPAN></P> <P class="p473 ft19">– intresse, lärande, kompetens. U.</P> <P class="p477 ft15"><SPAN class="ft15">98.</SPAN><SPAN class="ft49">För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. U.</SPAN></P> <P class="p478 ft19"><SPAN class="ft15">99.</SPAN><SPAN class="ft76">Kärnavfall – demokrati och vetenskap. M.</SPAN></P> <P class="p479 ft19"><SPAN class="ft15">100.</SPAN><SPAN class="ft76">Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn. Fi.</SPAN></P> <P class="p480 ft19"><SPAN class="ft15">101.</SPAN><SPAN class="ft76">Genomförande av tjänstepensionsdirektivet. Fi.</SPAN></P> <P class="p481 ft19"><SPAN class="ft15">102.</SPAN><SPAN class="ft76">Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. N.</SPAN></P> <P class="p482 ft15"><SPAN class="ft15">103.</SPAN><SPAN class="ft49">LSS – Särskilt personligt stöd. + Lättläst sammanfattning, DAISY och sammanfattning på teckenspråk. S.</SPAN></P> <P class="p201 ft19"><SPAN class="ft15">104.</SPAN><SPAN class="ft77">Att lära för hållbar utveckling. U.</SPAN></P> <P class="p483 ft19"><SPAN class="ft15">105.</SPAN><SPAN class="ft76">Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet. S.</SPAN></P> <P class="p484 ft2"><SPAN class="ft15">106.</SPAN><SPAN class="ft78">Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna. Integritet – Effektivitet</SPAN></P> <P class="p485 ft19">– Tillgänglighet. Ku.</P> <P class="p486 ft15"><SPAN class="ft15">107.</SPAN><SPAN class="ft49">Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting. + Bilaga. Fi.</SPAN></P> <P class="p487 ft19"><SPAN class="ft15">108.</SPAN><SPAN class="ft76">Personskyddet för den centrala statsledningen. Ju.</SPAN></P> <P class="p488 ft15"><SPAN class="ft15">109.</SPAN><SPAN class="ft49">Energideklarering av byggnader. För effektivare energianvändning. N.</SPAN></P> <P class="p51 ft19"><SPAN class="ft15">110.</SPAN><SPAN class="ft76">Gränskontrollag</SPAN></P> <P class="p485 ft19">– effektivare gränskontroll. Ju.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">111.</SPAN><SPAN class="ft76">Ny vallag. Ju.</SPAN></P> <P class="p489 ft15"><SPAN class="ft15">112.</SPAN><SPAN class="ft49">Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för vuxna. Band </SPAN><NOBR>I–III.</NOBR> Ju.</P> <P class="p201 ft19"><SPAN class="ft15">113.</SPAN><SPAN class="ft76">Utveckling av god företagshälsovård</SPAN></P> <P class="p490 ft19">– ny lagstiftning och andra åtgärder. N.</P> <P class="p491 ft2"><SPAN class="ft15">114.</SPAN><SPAN class="ft78">Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandläggningsfrågor m.m. Ju.</SPAN></P> <P class="p492 ft15"><SPAN class="ft15">115.</SPAN><SPAN class="ft49">Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i skolans pedagogiska arbete. U.</SPAN></P> <P class="p493 ft19"><SPAN class="ft15">116.</SPAN><SPAN class="ft76">Skolans ledningsstruktur. Om styrning och ledning i skolan. U.</SPAN></P> <P class="p494 ft15"><SPAN class="ft15">117.</SPAN><SPAN class="ft49">Nytt nationellt kunskapscentrum. Ombildning av RKC. N.</SPAN></P> <P class="p495 ft15"><SPAN class="ft15">118.</SPAN><SPAN class="ft49">Beviljats men inte fått. + Lättläst sammanfattning, Daisy och kassett. S.</SPAN></P> <P class="p496 ft19"><SPAN class="ft15">119.</SPAN><SPAN class="ft76">Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid. Jo.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">120.</SPAN><SPAN class="ft77">KÄRNAVFALL</SPAN></P> <P class="p497 ft19">Tillbakablick och framtidsperspektiv i KASAM:s verksamhet.</P> <P class="p498 ft19">Rapport från ett seminarium tillägnat Camilla Odhnoff.</P> <P class="p499 ft19">Stockholm 22 oktober 2002. M.</P> <P class="p51 ft19"><SPAN class="ft15">121.</SPAN><SPAN class="ft76">Slag i luften.</SPAN></P> <P class="p500 ft19">En utredning om myndigheter, mansvåld, och makt. N.</P> <P class="p501 ft19"><SPAN class="ft15">122.</SPAN><SPAN class="ft76">Ingripanden mot unga lagöverträdare. Ju.</SPAN></P> <P class="p502 ft15"><SPAN class="ft15">123.</SPAN><SPAN class="ft49">Ett nationellt register över yrkesutövare av alternativ- eller komplementärmedicin. S.</SPAN></P> <P class="p503 ft19"><SPAN class="ft15">124.</SPAN><SPAN class="ft76">Utredning rörande organisation av ett Östersjöcentrum. UD.</SPAN></P> <P class="p504 ft15"><SPAN class="ft15">125.</SPAN><SPAN class="ft49">Betalningsansvaret för kärnavfallet. +Underlagsrapporter. M.</SPAN></P> <P class="p505 ft19"><SPAN class="ft15">126.</SPAN><SPAN class="ft76">Vänd på kuttingen! Tillväxt- och utveckling i ett nytt perspektiv. N.</SPAN></P> <P class="p51 ft19"><SPAN class="ft15">127.</SPAN><SPAN class="ft76">Försäkringskassan. S.</SPAN></P> <P class="p506 ft19"><SPAN class="ft15">128.</SPAN><SPAN class="ft76">En lag om Sveriges indelning i län och landsting. Fi.</SPAN></P> <P class="p507 ft75"><SPAN class="ft15">129.</SPAN><SPAN class="ft79">El- och naturgasmarknaderna. Energimarknader i utveckling. + Bilagedel med rapporter. N.</SPAN></P> <P class="p201 ft19"><SPAN class="ft15">130.</SPAN><SPAN class="ft76">Svensk kod för bolagsstyrning. Ju.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_117"> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">131.</SPAN><SPAN class="ft76">Konkurrensbrott.</SPAN></P> <P class="p473 ft19">En lagstiftningsmodell. N.</P> <P class="p508 ft19"><SPAN class="ft15">132.</SPAN><SPAN class="ft76">Tidsbegränsat uppehållstillstånd vid oklar identitet och resväg. UD.</SPAN></P> <P class="p509 ft19"><SPAN class="ft15">133.</SPAN><SPAN class="ft76">Introduktion av förnybara fordonsbränslen. M.</SPAN></P> <P class="p510 ft19"><SPAN class="ft15">134.</SPAN><SPAN class="ft76">Krishantering och civilt försvar i kommuner och landsting. Fö.</SPAN></P> <P class="p50 ft19"><SPAN class="ft15">135.</SPAN><SPAN class="ft76">Inlandet har möjligheter. N.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3135118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft3">Statens offentliga utredningar 2004</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft19">Systematisk förteckning</P> <P class="p511 ft15">Statsrådsberedningen</P> <P class="p353 ft19">Sluta strunta i EU</P> <P class="p512 ft19">– EU <NOBR>2004-kommitténs</NOBR> förslag till permanent bidragsgivning och utåtriktad verksamhet. [82]</P> <P class="p380 ft15">Justitiedepartementet</P> <P class="p513 ft19">Ett nationellt program om personsäkerhet. [1]</P> <P class="p514 ft19">Översyn av personuppgiftslagen. [6] Ledningsrätt. [7]</P> <P class="p515 ft19">Tolkförmedling. Kvalitet registrering tillsyn. [15]</P> <P class="p516 ft19">Brottsförebyggande kunskapsutveckling. [18]</P> <P class="p517 ft15">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. [21]</P> <P class="p518 ft19">Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter. [22]</P> <P class="p519 ft19">Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. [33]</P> <P class="p520 ft15">Nationaldagen – ny helgdag. [45] Svensk kod för bolagsstyrning.</P> <P class="p521 ft15">Förslag från Kodgruppen. [46] Näringslivet och förtroendet. + Bilagedel.</P> <P class="p522 ft19">[47]</P> <P class="p523 ft19">Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media, och vardag. [48]</P> <P class="p524 ft2">Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder för politisk jämlikhet. [49]</P> <P class="p525 ft19">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering. [55]</P> <P class="p0 ft19">Kvinnors organisering. [59]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p526 ft19">En översyn av Brottsoffermyndigheten. [61]</P> <P class="p0 ft19">Insyn och sekretess</P> <P class="p527 ft19"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft71">i statliga företag</SPAN></P> <P class="p528 ft15"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft72">i internationellt samarbete. [75] Allt ljus på storstadspolitikens lokala</SPAN></P> <P class="p529 ft19">utvecklingsavtal?</P> <P class="p530 ft19">Förslag till nationellt utvärderingsprogram. [79]</P> <P class="p531 ft19">Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel <NOBR>II-förordningen.</NOBR> [80]</P> <P class="p532 ft15">Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. [81]</P> <P class="p533 ft15">Reformerad hyressättning. [91] Personskyddet för den centrala stats-</P> <P class="p534 ft19">ledningen. [108] Gränskontrollag</P> <P class="p535 ft19">– effektivare gränskontroll. [110] Ny vallag. [111]</P> <P class="p536 ft15">Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för vuxna. Band <NOBR>I–III.</NOBR> [112] Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga</P> <P class="p537 ft19">frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandläggningsfrågor m.m. [114]</P> <P class="p538 ft19">Ingripanden mot unga lagöverträdare. [122]</P> <P class="p0 ft19">Svensk kod för bolagsstyrning. [130]</P> <P class="p539 ft15">Utrikesdepartementet</P> <P class="p540 ft19">Utlandstjänstens villkor. Arbetsvillkor, ersättningssystem och skatteregler för statligt anställda under utlandsstationering. [24]</P> <P class="p541 ft19">Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse. [31]</P> <P class="p542 ft19">Tillsyn för säkra varor och öppna marknader. [57]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3135119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p543 ft19">Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv. [74]</P> <P class="p544 ft19">Utredning rörande organisation av ett Östersjöcentrum. [124]</P> <P class="p545 ft19">Tidsbegränsat uppehållstillstånd vid oklar identitet och resväg. [132]</P> <P class="p539 ft15">Försvarsdepartementet</P> <P class="p546 ft19">Från klassificering till urval. En översyn av Totalförsvarets pliktverk. [5]</P> <P class="p547 ft15">Informera om samhällets säkerhet. [25] Informationssäkerhet i Sverige och</P> <P class="p548 ft19">internationellt – en översikt. [32] Totalförsvarets forskningsinstitut.</P> <P class="p549 ft19">En översyn. [41] Försvarshögskolan. En översyn. [58] Snö, mörker och kyla. [77]</P> <P class="p550 ft19">Ny reglering för transporter av farligt gods. [87]</P> <P class="p551 ft15">Krishantering och civilt försvar i kommuner och landsting. [134]</P> <P class="p552 ft15">Socialdepartementet</P> <P class="p553 ft15">Tvång och förändring. Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård.</P> <P class="p554 ft15">+ Bilagor. [3] Patientskadelagen och läkemedels-</P> <P class="p555 ft15">försäkringen – en översyn. [12] Samhällets insatser mot hiv/STI – att möta</P> <P class="p556 ft19">förändring. [13]</P> <P class="p557 ft19">Genetik, integritet och etik. [20] Handikappolitisk samordning</P> <P class="p558 ft19">– organisation för strategi och genomförande. [54]</P> <P class="p0 ft19">Sammanhållen hemvård. [68]</P> <P class="p559 ft19">Sexuell exploatering av barn i Sverige. [71] Hjälpmedel. + Lättläst, DAISY och</P> <P class="p560 ft19">sammanfattning på teckenspråk. [83] Var går gränsen? [86]</P> <P class="p561 ft19">Tobakskontroll i internationellt perspektiv. [88]</P> <P class="p562 ft15">LSS – Särskilt personligt stöd. + Lättläst sammanfattning, DAISY och</P> <P class="p563 ft15">sammanfattning på teckenspråk. [103] Utdelning av överskott i inkomstpensions-</P> <P class="p556 ft19">systemet. [105]</P> <P class="p564 ft19">Beviljats men inte fått. + Lättläst sammanfattning, Daisy och kassett. [118]</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p565 ft19">Ett nationellt register över yrkesutövare av alternativ- eller komplementär medicin. [123]</P> <P class="p353 ft19">Försäkringskassan. [127]</P> <P class="p566 ft15">Finansdepartementet</P> <P class="p567 ft75">Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till Långtidsutredningen 2003/04. [2] Sveriges ekonomi – utsikter till 2020. Bilaga <NOBR>1–2</NOBR> till Långtidsutredningen</P> <P class="p568 ft19">2003/04. [11]</P> <P class="p569 ft2">Det ofullständiga pusslet. Behovet av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna. [14]</P> <P class="p570 ft19">Långtidsutredningen 2003/04. [19] Från verksförordning till myndighets-</P> <P class="p571 ft15">förordning. [23] Hyressättning av vissa ändamåls-</P> <P class="p572 ft19">byggnader. [28]</P> <P class="p573 ft15">Regional utveckling – utsikter till 2020. Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04. [34]</P> <P class="p574 ft15">Reformerade egendomsskatter. [36] Kan vi räkna med de äldre? Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2003/04. [44]</P> <P class="p575 ft19"><NOBR>E-tjänster</NOBR> för alla. [56] Skatt på väg. [63]</P> <P class="p576 ft19">En statsförvaltning i utveckling och förnyelse. [65]</P> <P class="p577 ft19">Egendomsskatter. Reform av arvs- och gåvoskatter. [66]</P> <P class="p578 ft15">Marknadsmissbruk. [69] Tid och pengar – dela lika?</P> <P class="p579 ft15">Bilaga 13 till Långtidsutredningen 2003/04. [70]</P> <P class="p580 ft15">Migration och integration – om framtidens arbetsmarknad. Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04. [73]</P> <P class="p581 ft19">Lönegarantiförsäkring – en partsfråga. [93]</P> <P class="p582 ft19">PROSPEKT. Nya regler om prospekt m.m. [95]</P> <P class="p583 ft19">Remissvaren på 2003/04 års Långtidsutredning. [96]</P> <P class="p584 ft15">Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn. [100] Genomförande av tjänstepensions-</P> <P class="p572 ft19">direktivet. [101]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3135120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p585 ft15">Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting. + Bilaga. [107]</P> <P class="p553 ft19">En lag om Sveriges indelning i län och landsting. [128]</P> <P class="p552 ft15">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p353 ft19">Folkbildning och lärande med <NOBR>ITK-stöd</NOBR></P> <P class="p586 ft19">– en antologi om flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. [8]</P> <P class="p587 ft15">En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt. [27]</P> <P class="p588 ft19">Tre vägar till den öppna högskolan. [29] Folkbildning i brytningstid</P> <P class="p589 ft19">– en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor. [30]</P> <P class="p590 ft19">Utan timplan – med målen i sikte. [35] Lärare, forskare och läkare –</P> <P class="p591 ft15">tre kompetenser i en befattning. [42] Skolans ansvar för kränkningar av elever.</P> <P class="p592 ft19">[50]</P> <P class="p593 ft19">Vem får vara med? En belysning av folkbildningens relation till icke deltagarna. [51]</P> <P class="p594 ft15">Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering. [53]</P> <P class="p595 ft15">Samspel och integration. Nationell organisation för deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete. [60]</P> <P class="p596 ft19">Verksamheten vid IMEGO AB. [89] Att lyfta matematiken</P> <P class="p597 ft15">– intresse, lärande, kompetens. [97] För oss tillsammans. Om utbildning</P> <P class="p598 ft19">och utvecklingsstörning. [98] Att lära för hållbar utveckling. [104]</P> <P class="p599 ft15">Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. [115]</P> <P class="p600 ft19">Skolans ledningsstruktur. Om styrning och ledning i skolan. [116]</P> <P class="p539 ft15">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p601 ft15">Utsädeskontroll i förändring. [72] Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare</P> <P class="p556 ft19">framtid. [119]</P> <P class="p566 ft15">Kulturdepartementet</P> <P class="p602 ft19">Bokpriskommissionens fjärde delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV. [9]</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft19">Digital Radio. [16]</P> <P class="p603 ft19">Nytt regelverk för marksänd <NOBR>digital-TV.</NOBR> [39]</P> <P class="p604 ft19">Bokpriskommissionens femte delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V. [90]</P> <P class="p0 ft19"><NOBR>K-märkt.</NOBR></P> <P class="p605 ft19">Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. [94]</P> <P class="p606 ft2">Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna. Integritet – Effektivitet</P> <P class="p607 ft19">– Tillgänglighet. [106]</P> <P class="p539 ft15">Miljödepartementet</P> <P class="p608 ft19">Förnybara fordonsbränslen. Nationellt mål för 2005 och hur tillgängligheten av dessa bränslen kan ökas. [4]</P> <P class="p609 ft19">Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler. [37]</P> <P class="p610 ft19">Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation. [38]</P> <P class="p611 ft15">Kortare instanskedja och ökad samordning. Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation. [40]</P> <P class="p612 ft15">Allmänna vattentjänster. [64] Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2004.</P> <P class="p556 ft19">[67]</P> <P class="p608 ft19">Byggnadsdeklarationer. Inomhusmiljö och energianvändning.[78]</P> <P class="p520 ft19">Kärnavfall – demokrati och vetenskap. [99] KÄRNAVFALL</P> <P class="p613 ft19">Tillbakablick och framtidsperspektiv i KASAM:s verksamhet.</P> <P class="p614 ft19">Rapport från ett seminarium tillägnat Camilla Odhnoff.</P> <P class="p615 ft75">Stockholm 22 oktober 2002. [120] Betalningsansvaret för kärnavfallet.</P> <P class="p616 ft19">+Underlagsrapporter. [125] Introduktion av förnybara fordons-</P> <P class="p617 ft19">bränslen. [133]</P> <P class="p566 ft15">Näringsdepartementet</P> <P class="p618 ft19">Rätten till skadestånd enligt konkurrenslagen. [10]</P> <P class="p619 ft19">Turistfrämjande för ökad tillväxt. [17] Arbetstid vid vägtransporter – förslag till</P> <P class="p617 ft19">ny lag. [26]</P> <P class="p620 ft15">Den könsuppdelade arbetsmarknaden. [43] Samhällets behov av betaltjänster. [52]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_121"> <P class="p621 ft15">Handla för bättre klimat – handel med utsläppsrätter <NOBR>2005–2007,</NOBR> m.m. [62]</P> <P class="p622 ft19">Godstransporter – noder och länkar i samspel. [76]</P> <P class="p623 ft15">SWENTEC AB – för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik. [84] Genomförande av direktivet om informa-</P> <P class="p556 ft19">tion och samråd. [85]</P> <P class="p624 ft15">En samlad järnvägslagstiftning. + Bilagedel. [92]</P> <P class="p625 ft19">Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. [102]</P> <P class="p626 ft15">Energideklarering av byggnader. För effektivare energianvändning. [109]</P> <P class="p384 ft19">Utveckling av god företagshälsovård</P> <P class="p627 ft19">– ny lagstiftning och andra åtgärder. [113]</P> <P class="p628 ft15">Nytt nationellt kunskapscentrum. Ombildning av RKC. [117]</P> <P class="p353 ft19">Slag i luften.</P> <P class="p629 ft19">En utredning om myndigheter, mansvåld, och makt. [121]</P> <P class="p630 ft19">Vänd på kuttingen! Tillväxt- och utveckling i ett nytt perspektiv. [126]</P> <P class="p631 ft19">El- och naturgasmarknaderna. Energimarknader i utveckling. + Bilagedel med rapporter. [129]</P> <P class="p632 ft19">Konkurrensbrott.</P> <P class="p633 ft19">En lagstiftningsmodell. [131] Inlandet har möjligheter. [135]</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GSB3135 SOU_2004__135.pdf 1494726 pdf Inlandet har möjligheter https://data.riksdagen.se/fil/CAF7AEA8-D75F-478C-AEA2-CE6D713DC1ED