2420074 GSB3128 2004 128 sou sou Statens offentliga utredningar 2004:128 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 128 0 2005-01-01 00:00:00 2020-07-31 14:37:20 2005-01-01 00:00:00 En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GSB3128/text https://data.riksdagen.se/dokument/GSB3128 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GSB3128 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:38px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_2 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_2 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:492px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_20 #tx1 {position:absolute;top:241px;left:0px;width:280px;height:212px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_21 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_21 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_21 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_21 #id_4 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:405px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_22 #tx1 {position:absolute;top:55px;left:277px;width:280px;height:318px;} #page_22 #tx2 {position:absolute;top:294px;left:277px;width:280px;height:85px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_24 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_25 #tx1 {position:absolute;top:150px;left:369px;width:281px;height:255px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 #tx1 {position:absolute;top:342px;left:277px;width:280px;height:106px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:214px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:486px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:243px;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:416px;height:243px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:384px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:178px;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:413px;height:178px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:298px;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:413px;height:298px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:212px;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:413px;height:212px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_119 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_120 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_120 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_121 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_121 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_122 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_122 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_123 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_123 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 48px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft2{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft20{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 17px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 18px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft48{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft50{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft51{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft52{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft53{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft56{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft57{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;} .ft58{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft59{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft61{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft69{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft71{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 476px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 478px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 714px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p17{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p18{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 441px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p53{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p60{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p67{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 273px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p118{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p121{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p122{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p127{text-align: left;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p128{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p129{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p130{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 184px;} .p132{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 286px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p140{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p145{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p146{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p147{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p148{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p149{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p151{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p154{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p160{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p161{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p162{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p163{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p164{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p165{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p166{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p170{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p174{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p176{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p182{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p183{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p185{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 551px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p201{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 221px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p205{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 493px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p211{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p227{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p231{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p234{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p239{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p241{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p242{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p245{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p254{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p258{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p266{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p284{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p285{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p297{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p300{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p315{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p318{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p339{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p354{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p357{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p358{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p359{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p365{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p374{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p375{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p402{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 611px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p416{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p424{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p512{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p518{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p532{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p542{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p545{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p547{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p551{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p562{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-right: 210px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p566{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p569{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p585{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p587{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p599{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p606{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 588px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 588px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 480px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 18px;} .tr1{heightzzz: 37px;} .tr2{heightzzz: 29px;} .tr3{heightzzz: 28px;} .tr4{heightzzz: 19px;} .tr5{heightzzz: 36px;} .tr6{heightzzz: 17px;} .tr7{heightzzz: 53px;} .tr8{heightzzz: 27px;} .tr9{heightzzz: 30px;} .tr10{heightzzz: 14px;} .tr11{heightzzz: 54px;} .tr12{heightzzz: 16px;} .tr13{heightzzz: 23px;} .tr14{heightzzz: 33px;} .tr15{heightzzz: 35px;} .tr16{heightzzz: 22px;} .tr17{heightzzz: 21px;} .tr18{heightzzz: 34px;} .tr19{heightzzz: 45px;} .tr20{heightzzz: 20px;} .tr21{heightzzz: 32px;} .tr22{heightzzz: 3px;} .t0{width: 456px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t4{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;} .t5{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t7{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} .t8{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;} .t11{width: 353px;margin-top: 35px;f:12px 'Verdana' !important;} .t12{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 32px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 25px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 456px;margin-top: 25px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 457px;margin-top: 24px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;} .t19{width: 473px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 66px;f:16px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GSB3128/GSB31281x1.jpg" style="width:725px;height:1028px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</P> <P class="p1 ft1">Betänkande av Utredningen om indelningsändringar</P> <P class="p2 ft1">Stockholm 2004</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft2">SOU 2004:128</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB31282x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p6 ft3">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p7 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P> <P class="p8 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.</P> <P class="p9 ft4">Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet</P> <P class="p10 ft3">103 33 Stockholm</P> <P class="p11 ft4">Fax: <NOBR>08–405</NOBR> 42 95 Telefon: <NOBR>08–405</NOBR> 47 29</P> <P class="p12 ft3">http://www.regeringen.se/sb/d/242/a/3652</P> <P class="p13 ft3">Tryckt av XGS Grafisk Service</P> <P class="p8 ft3">Stockholm 2004</P> <P class="p13 ft3">ISBN <NOBR>91-38-22275-2</NOBR></P> <P class="p8 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p3 ft6">Till statsrådet <NOBR>Sven-Erik</NOBR> Österberg</P> <P class="p14 ft7">Regeringen beslutade den 18 mars 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl.a. undersöka förutsättningarna för att beslutanderätten rörande landstingsindelningen skall kunna föras över från regeringen till riksdagen samt lämna förslag till lagreglering. Samma dag förordnades som särskild utredare generaldirektören Sture Johansson.</P> <P class="p15 ft7">Den 5 april 2004 förordnades som sakkunniga kammarrådet Ingrid Backlund, enhetschefen BoPer Larsson samt ekonomen Björn Sundström. Samma dag förordnades som experter rättssakkunniga Eva Bjurman, ämnesrådet Peter Ehn, departementssekreteraren Emma Sterky samt kanslirådet Katrin Hollunger Wågnert.</P> <P class="p15 ft7">Den 15 juni 2004 entledigades experten Eva Bjurman fr.o.m. den 28 juni 2004 och förordnades som expert från den 1 augusti 2004 rättssakkunniga Klara Cederlund.</P> <P class="p16 ft7">Den 26 oktober 2004 entledigades experten Emma Sterky och förordnades som expert departementssekreteraren Anna Kessling.</P> <P class="p17 ft7">Som sekreterare anställdes från den 13 april 2004 hovrättsassessorn Emma Mesán.</P> <P class="p18 ft7">Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om indelningsändringar, överlämnar härmed betänkandet En lag om Sveriges indelning i län och landsting (SOU 2004:128).</P> <P class="p19 ft7">Utredningsuppdraget är härmed slutfört.</P> <P class="p20 ft7">Stockholm i december 2004</P> <P class="p21 ft7">Sture Johansson</P> <P class="p22 ft7">/Emma Mesán</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p3 ft8">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p23 ft9">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p24 ft9">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td0"><SPAN class="p23 ft9">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p24 ft9">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft9">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p25 ft10">Förslag till lag om Sveriges indelning i län och landsting......</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft9">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td2"><SPAN class="p25 ft10">ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting ....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p24 ft9">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft9">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (1979:412) om</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p25 ft12">kommunala indelningsdelegerade ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p24 ft9">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft9">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft10">Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)......</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p24 ft9">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft9">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p25 ft9">Inledning...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft10">1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p25 ft12">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft10">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft10">Utredningsarbetet och betänkandets uppläggning ................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p24 ft9">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft9">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p25 ft9">Bakgrund ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p24 ft9">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft10">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p25 ft10">Kommun- och landstingsindelning ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p25 ft9">2.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p26 ft12">Historik .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p25 ft10">2.1.2 Nuvarande regler och tillämpning ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft10">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft12">Länsindelning ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p24 ft9">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p25 ft9">2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p26 ft12">Historik .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p24 ft9">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p25 ft10">2.2.2 Nuvarande regler och tillämpning ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft9">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p25 ft9">En lag om Sveriges indelning i län och landsting ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft10">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p25 ft12">Bakgrund ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p25 ft9">3.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p26 ft12">Bostadsutskottets lagförslag ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p24 ft9">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p24 ft13">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p3 ft14">Innehåll SOU 2004:128</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p27 ft9">3.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft12">Konstitutionsutskottets lagförslag ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p24 ft9">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p27 ft9">3.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p26 ft10">Kommundemokratikommitténs förslag......................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft9">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft10">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft12">Indelningsändringar i andra länder..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p24 ft9">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft10">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft12">Regeringsformens förutsättningar ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p24 ft9">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft10">3.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft12">Landstingskarta – en möjlig lösning?......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p24 ft9">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft10">3.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft12">Den valda lösningen .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p24 ft9">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft10">3.5.1 Lag om Sveriges indelning i landsting..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft9">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p27 ft9">3.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p26 ft12">Länsindelningen ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft9">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p27 ft9">3.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p26 ft12">Namnändring ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft9">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p23 ft9">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p27 ft15">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen? .......</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p24 ft9">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p23 ft10">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft10">Grunderna för ändring i landstingsindelningen .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p24 ft9">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft10">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft10">Förutsättningarna för ändring i landstingsindelningen .........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p24 ft9">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p27 ft9">4.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p26 ft10">Den grundläggande förutsättningen............................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft9">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft9">4.2.2 Beaktandet av landstingens och kommunernas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p26 ft12">inställning ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft9">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p27 ft10">4.2.3 Beaktandet av befolkningens inställning .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft9">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p23 ft10">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p27 ft12">Ekonomisk reglering................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p24 ft9">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft10">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft10">Tidpunkt för beslut och ikraftträdande ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p24 ft9">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft10">4.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft12">Landstinget under övergångstiden ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p24 ft9">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft10">4.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft12">Förfarandet .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p24 ft9">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p23 ft9">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td8"><SPAN class="p27 ft9">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p24 ft9">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p23 ft9">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td8"><SPAN class="p27 ft9">Konsekvenser av förslagen .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p24 ft9">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p23 ft10">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft12">Allmänt om konsekvenser .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p24 ft9">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft10">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft12">Ekonomiska konsekvenser ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p24 ft9">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p27 ft10">6.2.1 Undersökning av befolkningens inställning..............</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft9">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft10">6.2.2 Staten svarar för utredningskostnaderna...................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft9">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p23 ft10">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p27 ft10">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen.................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p24 ft9">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p23 ft10">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td8"><SPAN class="p27 ft10">Vissa konsekvenser av principiell natur ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p24 ft9">108</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft13">6</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft16">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p24 ft16">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p23 ft9">7</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p29 ft9">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td10"><SPAN class="p30 ft9">111</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft9"><SPAN class="ft10">7.1</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om Sveriges indelning i län och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p23 ft12">landsting .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p24 ft10">111</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft9"><SPAN class="ft10">7.2</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:411) om</SPAN></P> <P class="p33 ft9">ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting .. 117</P> <P class="p34 ft9"><SPAN class="ft10">7.3</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:412) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p23 ft12">kommunala indelningsdelegerade .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p24 ft10">118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft9"><SPAN class="ft10">7.4</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i kommunallagen</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p24 ft18">(1991:900) ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p24 ft18">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p23 ft9">Bilaga</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p23 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p23 ft12">Kommittédirektiv............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p24 ft9">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p23 ft9">Käll- och litteraturförteckning ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p24 ft9">131</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft13">7</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p3 ft6">Sammanfattning</P> <P class="p36 ft19">Uppdraget</P> <P class="p37 ft20">Utredningen har haft i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att beslutanderätten rörande landstingsindelningen skall kunna föras över från regeringen till riksdagen samt lämna förslag till lagreglering. Utredningen har vidare haft att, med utgångspunkten att riksdagen skall fatta beslut om ändringar i länsindelningen, överväga en lagreglering rörande förfarandet vid sådana ändringar. Utredningen har också haft att överväga en lagreglering rörande förfarandet vid namnändring av län och landsting. Ändring av läns- och landstingsgräns kan komma att ske genom att en kommungräns ändras, och i uppdraget har även ingått att överväga om också denna typ av indelningsändringar bör prövas av riksdagen. Det har stått utredningen fritt att även lämna förslag till övriga författningsändringar som kan behövas, men det har inte ingått i uppdraget att föreslå ändring av grundlag eller andra författningar som rör konstitutionella ämnen.</P> <P class="p38 ft19">Bedömningar och förslag</P> <P class="p39 ft7">Beslutanderätten rörande indelnings- och namnändringar</P> <P class="p40 ft20">I regeringsformen stadgas att det i riket finns primärkommuner och landstingskommuner. Indelningen i kommuner omfattar hela landet men indelningen i landsting är inte heltäckande, då Gotlands kommun står utanför landstingsindelningen. Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900) omfattar varje landsting ett län om inte något annat är särskilt föreskrivet. Sveriges indelning i län har i äldre tider varit angiven i grundlag. Den nuvarande länsindelningen är inte bestämd i lag, men den framgår av regeringens tillkännagivande om länens indelning i kommuner (f.n. SFS 2002:808).</P> <P class="p41 ft13">9</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft20">Någon reglering beträffande ändringar i länsindelningen finns inte. Enligt rådande praxis har regeringen rätt att besluta om mindre ändringar i länsindelningen medan större ändringar skall underställas riksdagen. I 8 kap. 5 § regeringsformen föreskrivs bl.a. att grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner (härvid avses även landsting) bestäms i lag. Ändringar i kommun- och landstingsindelningen avgörs i dag som förvaltningsärenden i enlighet med lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen). Enligt denna lag beslutar som huvudregel regeringen om sådana ändringar. Den nämnda kopplingen mellan läns- och landstingsindelningen medför dock att regeringen inte anses kunna besluta om en större ändring i landstingsindelningen utan att riksdagen beslutar om en ändring i länsindelningen.</P> <P class="p43 ft20">8 kap. 5 § regeringsformen synes i och för sig inte innebära något förbud för riksdagen att besluta om den kommunala indelningen, även om det som bestämmelsen är formulerad och som framgår av förarbetena är förutsatt att det är regeringen som skall fatta de enskilda besluten. Vid utformningen av ett förslag till ordning där riksdagen beslutar om landstingsindelningen måste emellertid också andra konstitutionella aspekter beaktas. Enligt 11 kap. 8 § regeringsformen får rättskipnings- eller förvaltningsuppgift inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Det är således inte möjligt att i indelningslagen föreskriva en ordning där riksdagen i vissa fall har beslutanderätten, eftersom riksdagen då skulle, i strid med nämnda bestämmelse, genom lag tillägga sig själv förvaltningsuppgift.</P> <P class="p44 ft21">Mot bakgrund härav och då regeringsformen bygger på att lagar skall ha generell giltighet föreslår utredningen att riksdagen i en ny lag reglerar hela landets indelning i landsting. Den föreslagna lagen bestämmer landstingsområdena utifrån gällande kommunindelning genom angivande av vilka kommuner som ingår i respektive landsting. Ändringar i landstingsindelningen beslutas således av riksdagen genom lagändring beträffande uppräkningen av landsting och kommuner.</P> <P class="p45 ft20">Enligt utredningens mening bör det inte göras någon ändring i beslutanderätten avseende kommunindelningsändringar och ändring av landstingsgräns som kan komma att ske genom att en kommungräns ändras bör alltjämt beslutas enligt gällande ordning.</P> <P class="p46 ft22">Med hänsyn till att den föreslagna lagen anger rikets landstingsindelning och till det gällande territoriella sambandet mellan län och landsting är det enligt utredningens bedömning lämpligt att även</P> <P class="p47 ft13">10</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p23 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft9">länsindelningen anges i denna lag och att förfarandet vid ändringar blir det som allmänt gäller i lagstiftningsärenden. Utredningen föreslår därför att lagen benämns lagen om Sveriges indelning i län och landsting.</P> <P class="p49 ft20">Det finns inte någon lagreglering beträffande länsnamnen. Vid bildandet av ett nytt län beslutar riksdagen om länets namn, och även förändringar rörande länens namn anses kräva riksdagens ställningstagande. Regeringen fastställer namn på kommuner och landsting med stöd av indelningslagen, som dock inte uttryckligen reglerar denna befogenhet. I den föreslagna lagen anges vilka län och landsting som skall finnas i Sverige. Därigenom blir de enskilda länen och landstingen lagfästa såväl till existens som till namn. I enlighet med den formella lagkraftens princip innebär denna reglering att riksdagen ensam har kompetens att ändra de i lagen angivna namnen. Fråga om namnändring skall således enligt utredningens förslag hädanefter väckas som ett lagstiftningsärende och eventuella namnändringar kommer att ske i form av lagändring</P> <P class="p50 ft7">Förfarandet vid ändring i landstingsindelningen</P> <P class="p51 ft20">En konsekvens av att sådana förändringar i landstingsindelningen som avser hela kommuner enligt förslaget skall beslutas genom lagändring, är att det inte längre blir möjligt för ett berört landsting eller en medlem av landstinget att ansöka om sådan ändring. Frågor härom skall i stället väckas i riksdagen i enlighet med vad som stadgas i riksdagsordningen, vilket innebär att den som vill åstadkomma en indelningsändring får uppvakta regeringen eller vända sig till riksdagsledamöter som kan tänkas motionera i frågan.</P> <P class="p52 ft9">Indelningsändringar föregås som regel av ett omfattande utredningsarbete och indelningslagens huvudregel är att ärendena utreds av Kammarkollegiet. Enligt förslaget kommer alltså vissa landstingsindelningsändringar att utgöra lagstiftningsärenden, men utredningen skall i praktiken kunna ske enligt i stort sett samma ordning som hittills.</P> <P class="p53 ft13">11</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft7">Förutsättningarna för ändring i landstingsindelningen</P> <P class="p55 ft9">Som nämnts skall enligt 8 kap. 5 § regeringsformen grunderna för rikets indelning i kommuner bestämmas i lag. I den föreslagna lagen anges den grundläggande förutsättningen för att en ändring i den lagstadgade landstingsindelningen skall få ske i enlighet med vad som gäller i dag, dvs. att den kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller för en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt.</P> <P class="p56 ft20">Till skillnad från vad som gäller vid kommunindelningsändringar finns i dag ingen reglering om vilka särskilda hänsyn som skall tas vid prövning av en fråga om ändring i landstingsindelningen. Kommuner och landsting är likställda i regeringsformen och behandlas på samma sätt i kommunallagen. Mot bakgrund av den principiella likställigheten mellan de båda kommuntyperna bör även hänsynstagandet till berörda landsting och dess medlemmar vid fråga om ändring i indelningen uttryckligen regleras i lag. Enligt utredningens bedömning bör av den föreslagna lagen framgå att särskild hänsyn skall tas till önskemål och synpunkter från det eller de landsting och den eller de kommuner som berörs av ändringen. Med hänsyn till kopplingen mellan läns- och landstingsindelningen bör det dock inte i den föreslagna lagen införas någon bestämmelse, motsvarande vad som gäller vid kommunindelningsändringar, om att det skall krävas synnerliga skäl för att landstingsindelningen skall kunna ändras mot ett berört landstings vilja. Enligt utredningens mening bör beslut om förändringar i landstingsindelningen bygga också på särskilda hänsyn till inställningen hos befolkningen i ett landsting som berörs av en indelningsändring. Enligt vår uppfattning är det vid ändringar i landstingsindelningen emellertid inte nödvändigt att särskilt inhämta opinionen annat än hos medlemmar i kommuner som berörs av ändringen. Med en berörd kommun avses i dessa fall en kommun som genom ändringen skulle komma att ligga inom området för ett annat landsting. En större ändring i landstingsindelningen kan dock, på grund av sambandet med länsindelningen, vara föranledd av statens önskan att ändra den administrativa indelningen. Det kan bl.a. i sådana fall finnas skäl att inte närmare utreda och beakta befolkningens inställning. Utredningen föreslår därför att det i lagtexten inte anges att särskild hänsyn <SPAN class="ft23">skall </SPAN>tas till synpunkter från ovan angiven befolkning utan att sådan hänsyn <SPAN class="ft23">bör </SPAN>tas.</P> <P class="p57 ft13">12</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p23 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft7">Övriga regler vid ändring i landstingsindelningen</P> <P class="p51 ft21">Beträffande vad som i övrigt skall gälla vid en ändring i landstingsindelningen enligt den föreslagna lagen föreslås en reglering som i stort sett överensstämmer med vad som gäller i dag. Utredningen har dock gjort bedömningen att lagen bör vara anpassad för större landstingsindelningsändringar så att det t.ex. blir möjligt att utse indelningsdelegerade. Regleringarna skiljer sig vidare åt med hänsyn till att landstingsindelningsändring skall bestämmas genom lagändring. Bl.a. har utredningen inte funnit det möjligt att i lagen reglera tidpunkter för beslut om och ikraftträdande av en indelningsändring. Därtill får sådana beslut som i dag tas som en del av själva beslutet om indelningsändring, t.ex. fastställande av ekonomisk reglering och beslut om rätten att företräda landstinget under övergångstiden, i stället tas som verkställighetsbeslut med anledning av beslutet om lagändring.</P> <P class="p38 ft19">Konsekvenser</P> <P class="p37 ft20">Förslagen kan leda till ökade kostnader för staten dels med hänsyn till de föreslagna reglerna om undersökning av befolkningens inställning till en ändring i landstingsindelningen, dels med hänsyn till att staten enligt förslaget skall stå för utredningskostnaderna i fråga om ändring i den lagstadgade landstingsindelningen. Vilka kostnader det handlar om beror bl.a. på i vilken utsträckning indelningsändringar aktualiseras och vilken omfattning undersökningarna får. Utredningens bedömning är att det inte kommer att röra sig om några mer betydande ekonomiska konsekvenser.</P> <P class="p59 ft9">I ett avslutande avsnitt belyses ett antal principiella och praktiska problem med den i direktiven efterfrågade beslutsordningen, vilka utredningen utifrån givna förutsättningar inte funnit någon väg att undgå.</P> <P class="p60 ft13">13</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p3 ft6">Författningsförslag</P> <P class="p61 ft24"><SPAN class="ft24">1</SPAN><SPAN class="ft25">Förslag till</SPAN></P> <P class="p62 ft19">lag om Sveriges indelning i län och landsting</P> <P class="p63 ft7">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p64 ft7">Inledande bestämmelser</P> <P class="p65 ft7">1 § I denna lag anges vilka län och landsting som skall finnas i Sverige samt vilka kommuner som ingår i dessa.</P> <P class="p66 ft7">I lagen anges också vad som skall gälla vid ändring i landstingsindelningen enligt första stycket.</P> <P class="p18 ft7">Föreskrifter om ändringar i Sveriges indelning i andra fall finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.</P> <P class="p21 ft9"><SPAN class="ft7">2 § </SPAN>Stockholms län/Stockholms läns landsting</P> <P class="p67 ft7">1. Botkyrka kommun 2. Danderyds kommun 3. Ekerö kommun</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p23 ft7">4. Haninge</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p68 ft7">kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p23 ft7">5. Huddinge kommun 6. Järfälla</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p24 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft7">7. Lidingö</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p23 ft7">kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p23 ft7">8. Nacka kommun 9. Norrtälje</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p24 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft7">10. Nykvarns kommun 11. Nynäshamns kommun 12. Salems kommun 13. Sigtuna kommun 14. Sollentuna kommun 15. Solna kom-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p23 ft7">mun 16. Stockholms kommun 17. Sundbybergs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p24 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft7">18.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p24 ft7">Södertälje kommun 19. Tyresö kommun 20. Täby kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft7">21.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td27"><SPAN class="p68 ft7"><NOBR>Upplands-Bro</NOBR> kommun 22. <NOBR>Upplands-Väsby</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p24 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p3 ft7">23. Vallentuna kommun 24. Vaxholms kommun 25. Värmdö kom-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft7">mun 26. Österåkers kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft9">Uppsala län/Uppsala läns landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p23 ft7">1. Enköpings kommun 2. Håbo kommun 3. Knivsta</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p24 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft7">4. Tierps kommun 5. Uppsala kommun 6. Älvkarleby</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p24 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p23 ft7">7. Östhammars kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft13">15</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <P class="p3 ft14">Författningsförslag SOU 2004:128</P> <P class="p54 ft9">Södermanlands län/Södermanlands läns landsting</P> <P class="p71 ft7">1. Eskilstuna kommun 2. Flens kommun 3. Gnesta kommun</P> <P class="p72 ft7">4. Katrineholms kommun 5. Nyköpings kommun 6. Oxelösunds kommun 7. Strängnäs kommun 8. Trosa kommun 9. Vingåkers kommun</P> <P class="p73 ft9">Östergötlands län/Östergötlands läns landsting</P> <P class="p71 ft7">1. Boxholms kommun 2. Finspångs kommun 3. Kinda kommun</P> <P class="p71 ft7">4. Linköpings kommun 5. Mjölby kommun 6. Motala kommun</P> <P class="p73 ft7">7. Norrköpings kommun 8. Söderköpings kommun 9. Vadstena</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p23 ft7">kommun</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p74 ft7">10. Valdemarsviks</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td32"><SPAN class="p29 ft7">kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft7">11. Ydre</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td28"><SPAN class="p23 ft7">12. Åtvidabergs kommun 13. Ödeshögs kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft15">Jönköpings län/Jönköpings läns landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p23 ft7">1. Aneby</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p23 ft7">kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p68 ft7">2. Eksjö</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p75 ft7">kommun</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p76 ft7">3. Gislaveds</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p23 ft7">4. Gnosjö</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p77 ft7">kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p23 ft7">5. Habo</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p23 ft7">kommun</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p23 ft7">6. Jönköpings</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p23 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p23 ft7">7. Mullsjö</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p74 ft7">kommun</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td39"><SPAN class="p78 ft7">8. Nässjö kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p79 ft7">9. Sävsjö</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft7">10. Tranås kommun 11. Vaggeryds kommun 12. Vetlanda kommun</P> <P class="p71 ft7">13. Värnamo kommun</P> <P class="p73 ft9">Kronobergs län/Kronobergs läns landsting</P> <P class="p71 ft7">1. Alvesta kommun 2. Lessebo kommun 3. Ljungby kommun</P> <P class="p71 ft7">4. Markaryds kommun 5. Tingsryds kommun 6. Uppvidinge kommun</P> <P class="p73 ft7">7. Växjö kommun 8. Älmhults kommun</P> <P class="p73 ft9">Kalmar län/Kalmar läns landsting</P> <P class="p80 ft7">1. Borgholms kommun 2. Emmaboda kommun 3. Hultsfreds kommun 4. Högsby kommun 5. Kalmar kommun 6. Mönsterås kommun 7. Mörbylånga kommun 8. Nybro kommun 9. Oskarshamns kommun 10. Torsås kommun 11. Vimmerby kommun 12. Västerviks kommun</P> <P class="p81 ft9">Gotlands län</P> <P class="p71 ft7">1. Gotlands kommun</P> <P class="p71 ft9">Blekinge län/Blekinge läns landsting</P> <P class="p72 ft7">1. Karlshamns kommun 2. Karlskrona kommun 3. Olofströms kommun 4. Ronneby kommun 5. Sölvesborgs kommun</P> <P class="p73 ft9">Skåne län/Skåne läns landsting</P> <P class="p71 ft7">1. Bjuvs kommun 2. Bromölla kommun 3. Burlövs kommun</P> <P class="p71 ft7">4. Båstads kommun 5. Eslövs kommun 6. Helsingborgs kommun</P> <P class="p82 ft7">7. Hässleholms kommun 8. Höganäs kommun 9. Hörby kommun 10. Höörs kommun 11. Klippans kommun 12. Kristianstads kommun 13. Kävlinge kommun 14. Landskrona kommun 15. Lomma kommun 16. Lunds kommun 17. Malmö kommun 18. Osby kommun 19. Perstorps kommun 20. Simrishamns kommun 21. Sjöbo kommun 22. Skurups kommun 23. Staffanstorps kommun 24. Svalövs</P> <P class="p83 ft13">16</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">kommun 25. Svedala kommun 26. Tomelilla kommun 27. Trelleborgs kommun 28. Vellinge kommun 29. Ystads kommun 30. Åstorps kommun 31. Ängelholms kommun 32. Örkelljunga kommun 33. Östra Göinge kommun</P> <P class="p85 ft9">Hallands län/Hallands läns landsting</P> <P class="p3 ft7">1. Falkenbergs kommun 2. Halmstads kommun 3. Hylte kommun</P> <P class="p3 ft7">4. Kungsbacka kommun 5. Laholms kommun 6. Varbergs kommun</P> <P class="p67 ft9">Västra Götalands län/Västra Götalands läns landsting</P> <P class="p86 ft7">1. Ale kommun 2. Alingsås kommun 3. Bengtsfors kommun 4. Bollebygds kommun 5. Borås kommun 6. <NOBR>Dals-Eds</NOBR> kommun 7. Essunga kommun 8. Falköpings kommun 9. Färgelanda kommun 10. Grästorps kommun 11. Gullspångs kommun 12. Göteborgs kommun 13. Götene kommun 14. Herrljunga kommun 15. Hjo kommun 16. Härryda kommun 17. Karlsborgs kommun 18. Kungälvs kommun 19. Lerums kommun 20. Lidköpings kommun 21. Lilla Edets kommun 22. Lysekils kommun 23. Mariestads kommun 24. Marks kommun 25. Melleruds kommun 26. Munkedals kommun 27. Mölndals kommun 28. Orusts kommun 29. Partille kommun 30. Skara kommun 31. Skövde kommun 32. Sotenäs kommun 33. Stenungsunds kommun 34. Strömstads kommun 35. Svenljunga kommun 36. Tanums kommun 37. Tibro kommun 38. Tidaholms kommun 39. Tjörns kommun 40. Tranemo kommun 41. Trollhättans kommun 42. Töreboda kommun 43. Uddevalla kommun 44. Ulricehamns kommun 45. Vara kommun 46. Vårgårda kommun 47. Vänersborgs kommun 48. Åmåls kommun 49. Öckerö kommun</P> <P class="p87 ft9">Värmlands län/Värmlands läns landsting</P> <P class="p86 ft7">1. Arvika kommun 2. Eda kommun 3. Filipstads kommun 4. Forshaga kommun 5. Grums kommun 6. Hagfors kommun 7. Hammarö kommun 8. Karlstads kommun 9. Kils kommun 10. Kristinehamns kommun 11. Munkfors kommun 12. Storfors kommun 13. Sunne kommun 14. Säffle kommun 15. Torsby kommun 16. Årjängs kommun</P> <P class="p88 ft9">Örebro län/Örebro läns landsting</P> <P class="p69 ft7">1. Askersunds kommun 2. Degerfors kommun 3. Hallsbergs kommun 4. Hällefors kommun 5. Karlskoga kommun 6. Kumla kommun 7. Laxå kommun 8. Lekebergs kommun 9. Lindesbergs kommun 10. Ljusnarsbergs kommun 11. Nora kommun 12. Örebro kommun</P> <P class="p88 ft9">Västmanlands län/Västmanlands läns landsting</P> <P class="p69 ft7">1. Arboga kommun 2. Fagersta kommun 3. Hallstahammars kommun 4. Heby kommun 5. Kungsörs kommun 6. Köpings kommun</P> <P class="p89 ft13">17</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">7. Norbergs kommun 8. Sala kommun 9. Skinnskattebergs kommun 10. Surahammars kommun 11. Västerås kommun</P> <P class="p73 ft9">Dalarnas län/Dalarnas läns landsting</P> <P class="p72 ft7">1. Avesta kommun 2. Borlänge kommun 3. Falu kommun 4. Gagnefs kommun 5. Hedemora kommun 6. Leksands kommun 7. Ludvika kommun 8. Malungs kommun 9. Mora kommun 10. Orsa kommun 11. Rättviks kommun 12. Smedjebackens kommun 13. Säters kommun 14. Vansbro kommun 15. Älvdalens kommun</P> <P class="p91 ft9">Gävleborgs län/Gävleborgs läns landsting</P> <P class="p72 ft7">1. Bollnäs kommun 2. Gävle kommun 3. Hofors kommun 4. Hudiksvalls kommun 5. Ljusdals kommun 6. Nordanstigs kommun 7. Ockelbo kommun 8. Ovanåkers kommun 9. Sandvikens kommun 10. Söderhamns kommun</P> <P class="p91 ft9">Västernorrlands län/Västernorrlands läns landsting</P> <P class="p72 ft7">1. Härnösands kommun 2. Kramfors kommun 3. Sollefteå kommun 4. Sundsvalls kommun 5. Timrå kommun 6. Ånge kommun 7. Örnsköldsviks kommun</P> <P class="p73 ft9">Jämtlands län/Jämtlands läns landsting</P> <P class="p72 ft7">1. Bergs kommun 2. Bräcke kommun 3. Härjedalens kommun 4. Krokoms kommun 5. Ragunda kommun 6. Strömsunds kommun 7. Åre kommun 8. Östersunds kommun</P> <P class="p91 ft9">Västerbottens län/Västerbottens läns landsting</P> <P class="p71 ft7">1. Bjurholms kommun 2. Dorotea kommun 3. Lycksele kommun</P> <P class="p71 ft7">4. Malå kommun 5. Nordmalings kommun 6. Norsjö kommun</P> <P class="p72 ft7">7. Robertsfors kommun 8. Skellefteå kommun 9. Sorsele kommun 10. Storumans kommun 11. Umeå kommun 12. Vilhelmina kommun 13. Vindelns kommun 14. Vännäs kommun 15. Åsele kommun</P> <P class="p91 ft9">Norrbottens län/Norrbottens läns landsting</P> <P class="p72 ft7">1. Arjeplogs kommun 2. Arvidsjaurs kommun 3. Bodens kommun 4. Gällivare kommun 5. Haparanda kommun 6. Jokkmokks kom-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft7">mun 7. Kalix kommun 8. Kiruna kommun 9. Luleå</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p23 ft7">10. Pajala kommun 11. Piteå kommun 12. Älvsbyns</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p23 ft7">kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft7">13. Överkalix kommun 14. Övertorneå kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft7">Förutsättningar för indelningsändring</P> <P class="p93 ft7">3 § Ändring i landstingsindelningen får ske om hinder inte möter mot en ändring i länsindelningen. Om sambandet mellan landstingsindelningen och länsindelningen gäller vad som är föreskrivet i 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900). En ändring i landstingsindelningen</P> <P class="p94 ft13">18</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">får dock ske endast om ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt.</P> <P class="p16 ft7">Vid prövning av frågan om indelningsändring skall särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från det eller de landsting samt den eller de kommuner som berörs av ändringen.</P> <P class="p16 ft7">Särskild hänsyn bör också tas till önskemål och synpunkter från befolkningen i den eller de kommuner som berörs av en ändring i landstingsindelningen.</P> <P class="p95 ft28">4 § Om riksdagen har beslutat om ändring i indelningen, får regeringen meddela de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande.</P> <P class="p96 ft7">Ekonomisk reglering</P> <P class="p97 ft7">5 § När ett landsting delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena mellan landstingen enligt den nya indelningen regleras. När en del av ett landsting överförs till ett annat landsting skall sådan reglering ske, om någon av landstingets tillgångar eller förbindelser, som kan hänföras till den delen bör överföras till det andra landstinget eller om det finns särskilda skäl till reglering. Regleringen skall ha till syfte att på ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela landstingets förmögenhet eller en del av denna.</P> <P class="p59 ft7">Regleringen fastställs av regeringen sedan riksdagen har beslutat om ändring i indelningen. Om landstingen är ense om regleringen, bör denna fastställas. Härvid tillämpas bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket och <NOBR>7–10</NOBR> §§ lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting på motsvarande sätt.</P> <P class="p50 ft7">Landstingets beslutanderätt vid indelningsändring</P> <P class="p65 ft7">6 § Om riksdagen har beslutat om ändring i rikets indelning i landsting som skall träda i kraft vid årsskiftet efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum, skall regeringen i enlighet med 10 § besluta om landstinget enligt den nya indelningen skall företrädas av indelningsdelegerade eller ej.</P> <P class="p18 ft7">Ett landsting enligt den nya indelningen kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter sedan regeringen har meddelat beslut i</P> <P class="p98 ft13">19</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">enlighet med första stycket eller, om indelningsdelegerade enligt regeringens beslut skall utses, sedan delegerade har valts, eller sedan riksdagen i annat fall än som anges i första stycket har beslutat om indelningsändring.</P> <P class="p99 ft7">7 § Från tidpunkten då landstinget enligt den nya indelningen kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter till dess ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som tillkommer landstingsfullmäktige utövas av företrädare för landstinget enligt den nya indelningen, om beslutet sträcker sina verkningar till tiden efter ikraftträdandet.</P> <P class="p100 ft7">Företrädare för landstinget enligt den äldre indelningen får under samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande avser detta landsting och som inte sträcker sina verkningar till tiden efter ikraftträdandet.</P> <P class="p101 ft7">8 § I fråga om rätten att företräda de landsting som berörs av en indelningsändring skall till dess ändringen träder i kraft gälla att landstingsfullmäktige i varje landsting företräder detta landsting enligt såväl den äldre som den nya indelningen om inte annat följer av 9 eller 10 §.</P> <P class="p99 ft7">9 § Om en indelningsändring skall träda i kraft vid årsskiftet efter det år då val i hela riket av landstingsfullmäktige har ägt rum, skall de nyvalda fullmäktige i det landsting som bildas genom sammanläggning av landsting även företräda dessa landsting enligt den äldre indelningen.</P> <P class="p100 ft7">Om ändringen innebär att ett landsting delas eller att en eller flera kommuner förs över till ett annat landsting, får regeringen besluta att landstinget enligt den äldre indelningen under tiden till dess ändringen träder i kraft skall företrädas av de gamla fullmäktige och att deras tjänstgöring först då skall upphöra.</P> <P class="p99 ft7">10 § Om en indelningsändring innebär att ett nytt landsting bildas eller om ändringen annars är av sådan omfattning att landstinget enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla landstingsfullmäktige, skall regeringen bestämma att landstinget enligt den nya indelningen skall företrädas av indelningsdelegerade från det att dessa har valts till dess de nyvalda fullmäktige börjar sin tjänstgöring. Bestämmelser om sådana delegerade finns i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade.</P> <P class="p102 ft13">20</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">11 § För beredningen och verkställigheten i ärenden som avser landstinget enligt den nya indelningen får de nyvalda landstingsfullmäktige till dess indelningsändringen träder i kraft anlita indelningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer samt nämnder och beredningar i det eller de landsting som berörs av indelningsändringen.</P> <P class="p103 ft7">12 § Beslut, som från tidpunkten då landstinget enligt den nya indelningen kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter till dess ändringen träder i kraft fattas av landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen eller en annan nämnd hos landstinget, överklagas enligt bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen (1991:900).</P> <P class="p15 ft7">Ett beslut får överklagas, förutom av medlemmar av landstinget, också av andra landsting som berörs av indelningsändringen och av medlemmar av ett sådant landsting.</P> <P class="p16 ft7">Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas också av andra landsting som berörs av indelningsändringen och av medlemmar av ett sådant landsting.</P> <P class="p64 ft7">Förfarandet</P> <P class="p104 ft7">13 § I ärenden om indelningsändringar skall regeringen sörja för den utredning som behövs. Regeringen får uppdra åt Kammarkollegiet, en länsstyrelse eller en särskild utredare att göra utredningen.</P> <P class="p105 ft28">14 § Utredningen om en ändring i landstingsindelningen skall omfatta alla de omständigheter som inverkar på frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de landsting som har intresse av frågan.</P> <P class="p17 ft28">Om den ändring i landstingsindelningen som utredningen avser bör leda till en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen omfatta även en sådan ändring.</P> <P class="p106 ft7">15 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna upplysningar och biträde, när det begärs av den som gör utredningen.</P> <P class="p105 ft7">16 § När det finns skäl till det skall en särskild undersökning göras om befolkningens inställning till en indelningsändring. Undersökningen får göras av kommunen eller landstinget. Om ingen av dessa har gjort någon undersökning och den som erhållit uppdrag att göra</P> <P class="p107 ft13">21</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312819x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">utredningen finner att en undersökning bör göras eller att en gjord undersökning är otillräcklig, skall detta anmälas till regeringen som beslutar i frågan.</P> <P class="p108 ft7">Om regeringen beslutar om undersökning skall den göras av den länsstyrelse som regeringen bestämmer. Den kan ske genom omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen får då anlita valnämnden i en kommun som berörs av ändringen. Om undersökningen skall göras även i andra kommuner inom landstinget får valnämnden anlitas även i sådana kommuner. Valnämnden får anlitas endast om inte nämndens verksamhet i övrigt hindras av detta.</P> <P class="p109 ft7">Om undersökningen skall ske genom omröstning får länsstyrelsen besluta att det skall framställas röstlängd och röstkort för omröstningen med tillämpning av 7 kap. vallagen (1997:157).</P> <P class="p110 ft7">Röstlängden och röstkorten framställs av Valmyndigheten.</P> <P class="p111 ft7">17 § Om utredningen visar att landstingsindelningen bör ändras, skall ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.</P> <P class="p112 ft7">Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas också till en sådan ändring.</P> <P class="p101 ft7">18 § Staten svarar för kostnaderna för en utredning som beslutats av regeringen enligt denna lag.</P> <P class="p113 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 december 2005.</P> <P class="p114 ft13">22</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312820x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får regeringen meddela de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande.</SPAN></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft19"><SPAN class="ft19">2</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till</SPAN></P> <P class="p116 ft19">lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting</P> <P class="p117 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting<SPAN class="ft30">1</SPAN></P> <P class="p19 ft7">att 1 kap. 1 § samt 2 kap. 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p23 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p23 ft12">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft7"><SPAN class="ft7">1</SPAN><SPAN class="ft31">kap.</SPAN></P> <P class="p119 ft7">1 §</P> <P class="p120 ft32">Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. <SPAN class="ft21">Regeringen får dock besluta om sammanläggning av kommuner i olika landsting endast om riksdagen prövat frågan om sådan ändring i indelningen enligt lagen (2005:000) om Sveriges indelning i län och landsting. </SPAN>Därvid får regeringen meddela de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande.</P> <P class="p121 ft7">Vid prövning av frågan om indelningsändring skall särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan kommun motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter.</P> <P class="p122 ft14"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Lagen omtryckt 1988:198.</P> <P class="p123 ft13">23</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft31">kap.</SPAN></P> <P class="p125 ft7">1 §</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p126 ft7">Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i landsting, om hinder inte möter mot en ändring i länsindelningen. Om sambandet mellan landstingsindelningen och länsindelningen gäller vad som är föreskrivet i 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900). En ändring i landstingsindelningen <SPAN class="ft9">får dock ske endast om </SPAN>ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt. Regeringen får meddela de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande.</P> <P class="p127 ft7">Kammarkollegiet får <SPAN class="ft9">dock </SPAN>besluta om en indelningsändring som bör ske med anledning av en sådan ändring i den kommunala indelningen som avses i 1 kap. 3 §</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p128 ft9">Rikets indelning i landsting är bestämd i lagen (2005:000) om Sveriges indelning i län och landsting.</P> <P class="p128 ft7">Regeringen får <SPAN class="ft9">trots detta </SPAN>besluta om <SPAN class="ft9">sådan </SPAN>ändring i rikets indelning i landsting <SPAN class="ft9">som sker genom överföring av ett område från en kommun till en annan. En ändring i landstingsindelningen får dock ske endast </SPAN>om hinder inte möter mot en ändring i länsindelningen. Om sambandet mellan landstingsindelningen och länsindelningen gäller vad som är föreskrivet i 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900). En <SPAN class="ft9">ytterligare förutsättning för </SPAN>ändring i landstingsindelningen <SPAN class="ft9">är att </SPAN>ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt. Regeringen får meddela de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande.</P> <P class="p129 ft7">Kammarkollegiet får besluta om en indelningsändring som bör ske med anledning av en sådan ändring i den kommunala indelningen som avses i 1 kap. 3 §.</P> <P class="p130 ft20">Vad som sägs i detta kapitel om ändring i landstingsindelningen gäller endast en sådan ändring som avses i denna paragraf.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p3 ft13">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312822x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">När en del av ett landsting överförs till ett annat landsting skall de inbördes ekonomiska förhållandena mellan landstingen enligt den nya indelningen regleras, om någon av landstingets tillgångar eller förbindelser, som kan hänföras till den delen bör överföras till det andra landstinget eller om det finns särskilda skäl till reglering. Regleringen skall ha till syfte att på ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela landstingets förmögenhet eller en del av denna.</SPAN></DIV> <DIV id="tx2"><SPAN class="ft7">I fråga om den ekonomiska regleringen tillämpas 1 kap. 6 § andra och tredje styckena, 7, 8 och 10 §§ på motsvarande sätt.</SPAN></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft7">4 § I fråga om den ekonomiska</P> <P class="p132 ft7">regleringen vid en indelningsändring tillämpas 1 kap. <NOBR>6–10</NOBR> §§ på motsvarande sätt.</P> <P class="p133 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 december 2005. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ett ärende om ändring i landstingsindelningen som anhängiggjorts före ikraftträdandet. Finner regeringen att ansökningen inte skall avslås skall dock frågan underställas riksdagen för prövning enligt lagen (2005:000) om Sveriges indelning i län och landsting.</P> <P class="p134 ft13">25</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312823x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft19"><SPAN class="ft19">3</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till</SPAN></P> <P class="p136 ft19">lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade</P> <P class="p137 ft7">Härmed föreskrivs i fråga om lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade</P> <P class="p138 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att <NOBR>1–2,</NOBR> 4, 7, <NOBR>9–12,</NOBR> <NOBR>14–15,</NOBR> <NOBR>17–18,</NOBR> 20, och <NOBR>22–23</NOBR> §§ skall ha följande lydelse,</P> <P class="p139 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td44"><SPAN class="p23 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td46"><SPAN class="p23 ft9">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td49"><SPAN class="p140 ft7">1 §<SPAN class="ft30">1</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">Om regeringen enligt 1 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">Om regeringen enligt 1 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">17 § lagen (1979:411) om änd-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">17 § lagen (1979:411) om änd-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">ringar i Sveriges indelning i kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7">ringar i Sveriges indelning i kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">muner och landsting bestämmer</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">muner och landsting <SPAN class="ft9">eller 10 §</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">att en kommun skall företrädas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft9">lagen (2005:000) om Sveriges</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td44"><SPAN class="p23 ft7">av indelningsdelegerade,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p141 ft7">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft9">indelning i län och landsting <SPAN class="ft7">be-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft7">delegerade</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft7">och ersättare</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p141 ft7">utses</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">stämmer att en kommun <SPAN class="ft9">eller ett</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">från varje kommun vars område</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7"><SPAN class="ft9">landsting </SPAN>skall företrädas av in-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">helt eller delvis skall ingå i</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7">delningsdelegerade, skall delege-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">kommunen enligt den nya in-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">rade och ersättare utses från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft7">delningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft9"><SPAN class="ft7">varje kommun </SPAN>respektive lands-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7"><SPAN class="ft9">ting </SPAN>vars område helt eller delvis</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">skall ingå i kommunen <SPAN class="ft9">respek-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft9">tive landstinget <SPAN class="ft7">enligt den nya</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr15 td42"><SPAN class="p141 ft7">Om delegerade skall utses från</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft7">indelningen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">Om delegerade skall utses från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">mer än en kommun, fastställer</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">mer än en kommun <SPAN class="ft9">eller mer än</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft7">regeringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td50"><SPAN class="p141 ft7">antalet delegerade</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7"><SPAN class="ft9">ett landsting</SPAN>, fastställer regering-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">och ersättare från varje kommun.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">en antalet delegerade och er-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">Är kommunerna ense om an-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">sättare från varje kommun <SPAN class="ft9">res-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">talet, skall detta fastställas i en-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft15">pektive landsting<SPAN class="ft34">. Är kommuner-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td44"><SPAN class="p23 ft7">lighet med det.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft9"><SPAN class="ft7">na </SPAN>respektive landstingen <SPAN class="ft7">ense</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">om antalet, skall detta fastställas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr15 td42"><SPAN class="p141 ft7">Om delegerade skall utses från</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft7">i enlighet med det.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">Om delegerade skall utses från</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p142 ft14"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1991:1694.</P> <P class="p54 ft13">26</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312824x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p124 ft7">endast en kommun, beslutar <SPAN class="ft9">kommun</SPAN>fullmäktige i denna kommun om antalet delegerade och ersättare.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p69 ft7">endast en kommun eller ett landsting, beslutar fullmäktige i denna kommun <SPAN class="ft9">eller detta landsting </SPAN>om antalet delegerade och ersättare.</P> <P class="p143 ft9">1 a §</P> <P class="p144 ft20">Länsstyrelsen skall ta emot underrättelse enligt 2 § och besluta förordnande enligt 4 § samt har rätt att väcka ärenden enligt 10 §. Vid indelningsändringar som berör mer än ett landsting bestämmer regeringen vilken länsstyrelse som dessa bestämmelser skall avse.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td53"><SPAN class="p145 ft7">2 §<SPAN class="ft30">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">Delegerade och ersättare skall</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">Delegerade och ersättare skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p23 ft7">väljas</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p147 ft7">av</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p146 ft7"><SPAN class="ft9">kommun</SPAN>fullmäktige</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p24 ft7">väljas av fullmäktige inom trettio</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">inom trettio dagar efter det att</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">dagar efter det att kommunen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">kommunen fick del av beslutet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft9">eller landstinget <SPAN class="ft7">fick del av be-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p146 ft15"><SPAN class="ft34">om </SPAN>indelningsändringen <SPAN class="ft34">eller vid</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p24 ft9"><SPAN class="ft7">slutet om </SPAN>att indelningsdelege-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">den senare tidpunkt som rege-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft9">rade skall utses <SPAN class="ft7">eller vid den</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">ringen bestämmer. Valbar är den</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">senare tidpunkt som regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p146 ft7">som är ledamot eller ersättare i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p24 ft7">bestämmer. Valbar är den som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">fullmäktige i kommunen. Före-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">är ledamot eller ersättare i full-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">skrifterna i 2 § lagen (1992:339)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">mäktige i kommunen <SPAN class="ft9">respektive</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p146 ft7">om proportionellt valsätt skall</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p24 ft7"><SPAN class="ft9">landstinget</SPAN>. Föreskrifterna i 2 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">därvid tillämpas. Om ersättarna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">lagen (1992:339) om propor-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p23 ft7">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p148 ft7">väljs</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p146 ft7">proportionellt, skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft7">tionellt valsätt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p24 ft7">skall därvid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p146 ft7">det vid valet också bestämmas i</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p23 ft7">tillämpas. Om</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p24 ft7">ersättarna inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">vilken ordning som de skall</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">väljs proportionellt, skall det vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">kallas in till tjänstgöring.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">valet också bestämmas i vilken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p24 ft7">ordning som de skall kallas in</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p23 ft7">till tjänstgöring.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft7">Sedan valet har ägt rum, skall länsstyrelsen genast underrättas om vilka som har valts.</P> <P class="p149 ft14"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Senaste lydelse 1992:348.</P> <P class="p123 ft13">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312825x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft32">Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på anslagstavlan i varje kommun </SPAN><SPAN class="ft21">eller landsting </SPAN><SPAN class="ft32">som har valt delegerade och inom samma tid sändas med posten till varje delegerad och ersättare. Kungörelsen införs samtidigt i de tidningar där kommunen </SPAN><SPAN class="ft21">eller landstinget </SPAN><SPAN class="ft32">inför sådana tillkännagivanden som avses i 5 kap. 10 § kommunallagen (1991:900).</SPAN></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft7">Om en delegerad avgår under tjänstgöringstiden, skall 6 kap. 14 § kommunallagen (1991:900) tillämpas.</P> <P class="p151 ft7">4 §<SPAN class="ft30">3</SPAN></P> <P class="p152 ft28">Länsstyrelsen skall snarast möjligt förordna en av de delegerade att utfärda kungörelse om första sammanträdet och föra ordet där, till dess ordförande har valts.</P> <P class="p153 ft7">Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på anslagstavlan i varje kommun som har valt delegerade och inom samma tid sändas med posten till varje delegerad och ersättare. Kungörelsen införs samtidigt i de tidningar där kommunen inför sådana tillkännagivanden som avses i 5 kap. 10 § kommunallagen (1991:900).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td59"><SPAN class="p154 ft7">7 §<SPAN class="ft30">4</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p25 ft7">Bestämmelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p141 ft7">i 5 kap. 8 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p25 ft7">Bestämmelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p24 ft7">i 5 kap. 8 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">kommunallagen (1991:900) om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft7">kommunallagen (1991:900) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p23 ft7">kungörelse</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p23 ft7">om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p141 ft7">sammanträde</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p23 ft7">kungörelse</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p23 ft7">om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p24 ft7">sammanträde</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">med <SPAN class="ft9">kommun</SPAN>fullmäktige tilläm-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p23 ft7">med fullmäktige</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p24 ft7">tillämpas på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">pas på motsvarande sätt i fråga</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft7">motsvarande sätt i fråga om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">om sammanträde med delege-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p23 ft7">sammanträde</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td63"><SPAN class="p24 ft7">med delegerade.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">rade. Kungörelsen skall anslås</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p23 ft7">Kungörelsen skall anslås på an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">på anslagstavlan i varje kommun</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft7">slagstavlan i varje kommun <SPAN class="ft9">eller</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">som har valt delegerade och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p23 ft7"><SPAN class="ft9">landsting </SPAN>som har valt delege-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">införas i de tidningar där kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p23 ft7">rade och införas i de tidningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p23 ft7">munen inför</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td64"><SPAN class="p141 ft7">tillkännagivanden</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft9"><SPAN class="ft7">där kommunen </SPAN>eller landstinget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">som avses i 5 kap. 10 § nämnda</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p23 ft7">inför tillkännagivanden som av-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p23 ft7">lag.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td62"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft7">ses i 5 kap. 10 § nämnda lag.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft37"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft36">Senaste lydelse 1991:1694.</SPAN></P> <P class="p156 ft14"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft38">Senaste lydelse 1991:1694.</SPAN></P> <P class="p54 ft13">28</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312826x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p157 ft7">9 §<SPAN class="ft30">5</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p158 ft7">Varje delegerad har en röst. Rätt att delta i delegerades</P> <P class="p67 ft7">överläggningar men ej i besluten har även</P> <P class="p159 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft39">ordföranden eller vice ordförande i arbetsutskott eller kommitté som avses i 14 § eller i </SPAN><SPAN class="ft9">kommun</SPAN>styrelsen i en kommun som har valt delegerade,</P> <P class="p160 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft39">ordföranden eller vice ordförande i annan nämnd eller i beredning i en kommun som har valt delegerade vid handläggningen av ett ärende som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,</SPAN></P> <P class="p161 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft40">ledamöter i det arbetsutskott som avses i 14 § eller i </SPAN><SPAN class="ft9">kommun</SPAN>styrelsen i en kommun som har valt delegerade och sådana ledamöter i styrelsen för ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ kommunallagen (1991:900) vid besvarandet av en interpellation som har överlämnats för att besvaras av dem,</P> <P class="p162 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft41">i den mån delegerade har beslutat det, ledamöter eller ersättare i ett arbetsutskott eller en kommitté som avses i 14 § eller i </SPAN><SPAN class="ft9">kommun</SPAN>fullmäktige, <SPAN class="ft9">kommun</SPAN>styrelsen, någon annan</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p128 ft7">Rätt att delta i delegerades överläggningar men ej i besluten har även</P> <P class="p163 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft39">ordföranden eller vice ordförande i arbetsutskott eller kommitté som avses i 14 § eller i styrelsen i en kommun </SPAN><SPAN class="ft9">eller ett landsting </SPAN>som har valt delegerade,</P> <P class="p164 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft39">ordföranden eller vice ordförande i annan nämnd eller i beredning i en kommun </SPAN><SPAN class="ft9">eller ett landsting </SPAN>som har valt delegerade vid handläggningen av ett ärende som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,</P> <P class="p165 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft40">ledamöter i det arbetsutskott som avses i 14 § eller i styrelsen i en kommun </SPAN><SPAN class="ft9">eller ett landsting </SPAN>som har valt delegerade och sådana ledamöter i styrelsen för ett sådant kommunalt före-</P> <P class="p166 ft7">tag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ kommunallagen (1991:900) vid besvarandet av en interpellation som har överlämnats för att besvaras av dem,</P> <P class="p164 ft7">4. i den mån delegerade har beslutat det, ledamöter eller ersättare i ett arbetsutskott eller en kommitté som avses i 14 § eller i fullmäktige, styrelsen, någon annan nämnd eller bered-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p167 ft14"><SPAN class="ft33">5 </SPAN>Senaste lydelse 1991:1694.</P> <P class="p168 ft13">29</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312827x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft14">Författningsförslag SOU 2004:128</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD colspan=3 class="tr17 td42"><SPAN class="p23 ft7">nämnd eller beredning i en</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td46"><SPAN class="p23 ft7">ning i en kommun <SPAN class="ft9">eller ett</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">kommun som har valt delegerade.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft34"><SPAN class="ft15">landsting </SPAN>som har valt delegerade.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p25 ft7">Delegerade får kalla en tjänste-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">Delegerade får kalla en tjänste-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">man i en kommun som har valt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p23 ft7">man i en kommun <SPAN class="ft9">eller ett lands-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">delegerade eller en särskild sak-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft7"><SPAN class="ft9">ting </SPAN>som har valt delegerade eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">kunnig för att meddela upplys-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p23 ft7">en särskild sakkunnig för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p23 ft7">ningar vid ett sammanträde.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td67"><SPAN class="p23 ft7">meddela upplysningar vid</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p24 ft7">ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p23 ft7">sammanträde.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td69"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td70"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td72"><SPAN class="p169 ft7">10 §</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td71"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p25 ft7">Delegerade skall</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td73"><SPAN class="p141 ft7">besluta i</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p25 ft7">Delegerade skall</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p26 ft7">besluta</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p24 ft7">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p23 ft7">ärenden som har väckts av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td67"><SPAN class="p23 ft7">ärenden som har väckts av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p25 ft7">1. arbetsutskott eller kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">1. arbetsutskott eller kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p23 ft7">mitté som avses i 14 §,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td67"><SPAN class="p23 ft7">mitté som avses i 14 §,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p25 ft7">2. en delegerad genom motion,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p25 ft7">2. en delegerad genom motion,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td42"><SPAN class="p25 ft7">3. regeringen, en central för-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">3. regeringen, en central för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p23 ft7">valtningsmyndighet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p23 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p141 ft7">läns-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p23 ft7">valtningsmyndighet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td22"><SPAN class="p24 ft7">eller läns-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p23 ft7">styrelsen eller,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p23 ft7">styrelsen eller,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p25 ft7">4. <SPAN class="ft9">kommun</SPAN>fullmäktige</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p141 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">4. fullmäktige eller styrelsen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7"><SPAN class="ft9">kommun</SPAN>styrelsen i en kommun</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft9"><SPAN class="ft7">en kommun </SPAN>eller ett landsting</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p23 ft7">som har valt delegerade.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td67"><SPAN class="p23 ft7">som har valt delegerade.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td72"><SPAN class="p170 ft7">11 §<SPAN class="ft30">6</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p152 ft7">Föreskrifterna i 4 kap. 11 § och i 5 kap. <NOBR>18–20,</NOBR> <NOBR>36–46</NOBR> och <NOBR>48–62</NOBR> §§ kommunallagen (1991:900) skall tillämpas också på delegerade och</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td31"><SPAN class="p23 ft7">deras ordförande.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td31"><SPAN class="p25 ft7">Interpellationer</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft7">och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p141 ft7">frågor</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td31"><SPAN class="p25 ft7">Interpellationer</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td79"><SPAN class="p23 ft7">och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p24 ft7">frågor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p23 ft7">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td80"><SPAN class="p79 ft7">avses i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td81"><SPAN class="p23 ft7">5 kap.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td82"><SPAN class="p141 ft34"><NOBR>49–56</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p23 ft7">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td80"><SPAN class="p79 ft7">avses i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td81"><SPAN class="p23 ft7">5 kap.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p24 ft34"><NOBR>49–56</NOBR> §§</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td31"><SPAN class="p23 ft7">kommunallagen får</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td84"><SPAN class="p141 ft7">framställas,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td31"><SPAN class="p23 ft7">kommunallagen får</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td21"><SPAN class="p24 ft7">framställas,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p23 ft7">förutom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p171 ft7">till</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td61"><SPAN class="p141 ft7">ordföranden i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p23 ft7">förutom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p171 ft7">till</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td86"><SPAN class="p24 ft7">ordföranden i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">arbetsutskottet och i en kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td46"><SPAN class="p23 ft7">arbetsutskottet och i en kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">mitté, även till ordföranden i</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft7">mitté, även till ordföranden i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7"><SPAN class="ft9">kommun</SPAN>styrelsen eller i någon</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td46"><SPAN class="p23 ft7">styrelsen eller i någon annan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">annan nämnd eller beredning i</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td46"><SPAN class="p23 ft7">nämnd eller beredning i en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">en kommun som har valt dele-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft9"><SPAN class="ft7">kommun </SPAN>eller ett landsting <SPAN class="ft7">som</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p23 ft7">gerade.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td31"><SPAN class="p23 ft7">har valt delegerade.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">Tillkännagivanden som avses i</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">Tillkännagivanden som avses i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">5 kap. 62 § kommunallagen skall</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft7">5 kap. 62 § kommunallagen skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p23 ft7">ske</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft7">på</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p23 ft7">anslagstavlan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p74 ft7">i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p141 ft7">varje</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p23 ft7">ske</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft7">på</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p23 ft7">anslagstavlan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p171 ft7">i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p24 ft7">varje</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p172 ft14"><SPAN class="ft33">6 </SPAN>Senaste lydelse 1992:348.</P> <P class="p54 ft13">30</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Delegerade får för beredning och verkställighet också anlita nämnder och beredningar i en kommun </SPAN><SPAN class="ft9">eller ett landsting </SPAN><SPAN class="ft7">som har valt delegerade.</SPAN></DIV> <P class="p3 ft14">SOU 2004:128 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p23 ft7">kommun som har valt delegera-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p23 ft9"><SPAN class="ft7">kommun </SPAN>eller landsting <SPAN class="ft7">som har</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">de.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p23 ft7">valt delegerade.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td87"><SPAN class="p173 ft7">12 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p27 ft7">Så snart delegerades protokoll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p27 ft7">Så snart delegerades protokoll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">har blivit justerat, skall en av-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft7">har blivit justerat, skall en av-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">skrift av protokollet överlämnas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft7">skrift av protokollet överlämnas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">till arbetsutskottet och till</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p23 ft7">till arbetsutskottet och till sty-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7"><SPAN class="ft9">kommun</SPAN>styrelsen i varje kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft7">relsen i varje kommun <SPAN class="ft9">eller</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">mun som har valt delegerade.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft7"><SPAN class="ft9">landsting </SPAN>som har valt delegera-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">Utdrag av protokollet skall till-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p23 ft7">de. Utdrag av protokollet skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">ställas den kommitté eller nämnd</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft7">tillställas den kommitté eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">åt vilken har uppdragits att verk-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft7">nämnd åt vilken har uppdragits</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">ställa delegerades beslut.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p23 ft7">att verkställa delegerades beslut.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft7">14 §</P> <P class="p17 ft28">För beredning och verkställighet skall delegerade utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får delegerade dessutom utse en eller flera kommittéer.</P> <P class="p175 ft7">Delegerade får för beredning och verkställighet också anlita nämnder och beredningar i en kommun som har valt delegerade.</P> <P class="p176 ft7">15 §<SPAN class="ft30">7</SPAN></P> <P class="p16 ft7">Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet eller i en kommitté väljs för tiden till dess indelningsändringen träder i kraft till det antal som delegerade bestämmer. Antalet ledamöter i arbetsutskottet får dock inte vara mindre än fem.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p146 ft7">I fråga om valbarhet till leda-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p24 ft7">I fråga om valbarhet till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p146 ft7">mot eller ersättare i arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p24 ft7">ledamot eller ersättare i arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">utskottet eller i en kommitté</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">utskottet eller i en kommitté</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">tillämpas 4 kap. 5 och 6 §§ kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">tillämpas 4 kap. 5 och 6 §§ kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p146 ft7">munallagen (1991:900). Därvid</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p24 ft7">munallagen (1991:900). Därvid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">skall iakttas, att utöver delege-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">skall iakttas, att utöver delege-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">rad och ersättare för delegerad</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">rad och ersättare för delegerad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p146 ft7">endast den som är folkbokförd</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p24 ft7">endast den som är folkbokförd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p146 ft7">inom området för kommunen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">inom området för kommunen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td88"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p177 ft43"><SPAN class="ft42">7 </SPAN>Senaste lydelse 1991:1694.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p24 ft13">31</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312829x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">enligt den nya indelningen är <SPAN class="ft9">eller landstinget </SPAN>enligt den nya valbar. Om en ledamot eller erindelningen är valbar. Om en sättare upphör att vara valbar, ledamot eller ersättare upphör upphör hans uppdrag genast. att vara valbar, upphör hans</P> <P class="p178 ft7">uppdrag genast.</P> <P class="p108 ft7">Delegerade skall befria en ledamot eller ersättare från hans uppdrag, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar mot det.</P> <P class="p152 ft7">Om ersättare inte väljs proportionellt, skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall kallas in till tjänstgöring.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td90"><SPAN class="p179 ft7">17 §<SPAN class="ft30">8</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td91"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">Bestämmelserna i 4 kap. 7, 8</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">Bestämmelserna i 4 kap. 7, 8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">och 11 §§, 6 kap. 10, 11, 14, 18</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">och 11 §§, 6 kap. 10, 11, 14, 18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">och <NOBR>23–31</NOBR> §§ samt i 7 kap. kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7">och <NOBR>23–31</NOBR> §§ samt i 7 kap. kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">munallagen (1991:900) tillämpas</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">munallagen (1991:900) tillämpas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">i fråga om arbetsutskottet och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">i fråga om arbetsutskottet och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">kommittéer. Sådana tillkänna-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td64"><SPAN class="p23 ft7">kommittéer. Sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p24 ft7">tillkänna-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">givanden som avses i 6 kap. 30 §</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">givanden som avses i 6 kap. 30 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">andra stycket kommunallagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft7">andra stycket</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td57"><SPAN class="p24 ft7">kommunallagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">skall ske på anslagstavlan i varje</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7">skall ske på anslagstavlan i varje</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">kommun som har valt delege-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft9"><SPAN class="ft7">kommun </SPAN>eller landsting <SPAN class="ft7">som har</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">rade.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p23 ft7">valt delegerade.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">Arbetsutskottet och en kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7">Arbetsutskottet och en kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">mitté får kalla en delegerad eller</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">mitté får kalla en delegerad eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">ersättare för en delegerad, en</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">ersättare för en delegerad, en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">ledamot av en kommitté eller en</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7">ledamot av en kommitté eller en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">tjänsteman hos en kommun som</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">tjänsteman hos en kommun <SPAN class="ft9">eller</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">har valt delegerade eller en sär-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7"><SPAN class="ft9">ett landsting </SPAN>som har valt dele-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">skild sakkunnig att närvara vid</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7">gerade eller en särskild sakkun-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">ett sammanträde. Den som har</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">nig att närvara vid ett samman-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">kallats får, om utskottet eller</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">träde. Den som har kallats får,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">kommittén beslutar det, delta i</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p23 ft7">om utskottet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p23 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p24 ft7">kommittén</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">överläggningarna men inte i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">beslutar det, delta i överlägg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">besluten.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p23 ft7">ningarna men inte i besluten.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p152 ft7">Arbetsutskottets och kommittés protokoll och övriga handlingar skall vårdas och förtecknas.</P> <P class="p180 ft14"><SPAN class="ft33">8 </SPAN>Senaste lydelse 1991:1694.</P> <P class="p54 ft13">32</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312830x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft14">SOU 2004:128 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td25"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td94"><SPAN class="p181 ft7">18 §<SPAN class="ft30">9</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td5"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td97"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td55"><SPAN class="p146 ft7">Förslag till budget för kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td46"><SPAN class="p182 ft7">Förslag till budget för kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">munen enligt den nya indelning-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td32"><SPAN class="p23 ft7">munen <SPAN class="ft9">eller</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft9">landstinget</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p182 ft7">enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">en skall göras upp av arbets-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">den nya indelningen skall göras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">utskottet. Därvid tillämpas 8 kap.</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td46"><SPAN class="p182 ft7">upp av arbetsutskottet. Därvid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft7">6</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td98"><SPAN class="p171 ft7">och 7 §§</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td99"><SPAN class="p146 ft7">kommunallagen</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">tillämpas 8 kap. 6 och 7 §§ kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td100"><SPAN class="p23 ft7">(1991:900).</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td101"><SPAN class="p23 ft7">munallagen (1991:900).</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=13 class="tr0 td40"><SPAN class="p24 ft7">Om fastställande av budgeten finns bestämmelser i 8 kap. <NOBR>8–10</NOBR> §§</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td102"><SPAN class="p23 ft7">kommunallagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td103"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td95"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td96"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td92"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td94"><SPAN class="p183 ft7">20 §<SPAN class="ft30">10</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td95"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td5"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td97"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td55"><SPAN class="p146 ft7">En kommun som har valt</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft9"><SPAN class="ft7">En kommun </SPAN>eller ett landsting</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td100"><SPAN class="p23 ft7">delegerade</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td104"><SPAN class="p23 ft7">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td105"><SPAN class="p146 ft7">tillhandahålla</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">som har valt delegerade skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">medel för delegerades verksam-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td46"><SPAN class="p182 ft7">tillhandahålla medel för delege-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">het. Om mer än en kommun</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">rades verksamhet. Om mer än</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td78"><SPAN class="p23 ft7">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td106"><SPAN class="p23 ft7">tillhandahålla</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p23 ft7">medel,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p146 ft7">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft9"><SPAN class="ft7">en kommun </SPAN>eller mer än ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td107"><SPAN class="p23 ft7">skyldigheten</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td99"><SPAN class="p146 ft7">fördelas mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p23 ft9">landsting</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td3"><SPAN class="p184 ft7">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td108"><SPAN class="p182 ft7">tillhandahålla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td107"><SPAN class="p23 ft7">kommunerna</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td99"><SPAN class="p146 ft7">i förhållande till</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">medel, skall skyldigheten för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft7">de</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td109"><SPAN class="p76 ft7">sammanlagda</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td105"><SPAN class="p146 ft7">beskattnings-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">delas mellan kommunerna <SPAN class="ft9">eller</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td78"><SPAN class="p23 ft7">bara</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td110"><SPAN class="p171 ft7">förvärvsinkomster</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p146 ft7">som</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td46"><SPAN class="p182 ft7"><SPAN class="ft9">landstingen </SPAN>i förhållande till de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">enligt lagen (1965:269) med sär-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td32"><SPAN class="p23 ft7">sammanlagda</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td111"><SPAN class="p182 ft7">beskattningsbara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">skilda bestämmelser om kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td101"><SPAN class="p23 ft7">förvärvsinkomster som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p182 ft7">enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td78"><SPAN class="p23 ft7">muns</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p29 ft7">och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td45"><SPAN class="p74 ft7">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td107"><SPAN class="p146 ft7">menighets</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td46"><SPAN class="p182 ft7">lagen (1965:269) med särskilda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">utdebitering av skatt, m.m. skall</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">bestämmelser om kommuns och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">ligga till grund för kommuner-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">annan menighets utdebitering av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">nas bestämmande av skatte-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td46"><SPAN class="p182 ft7">skatt, m.m. skall ligga till grund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">satsen för uttag av skatt för det</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">för kommunernas bestämmande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">år då beslutet om indelnings-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">av skattesatsen för uttag av skatt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">ändringen meddelas. Om endast</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td46"><SPAN class="p182 ft7">för det år då beslutet om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">en del av en kommun ingår i</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td50"><SPAN class="p23 ft7">indelningsändringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p182 ft7">meddelas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">kommunen enligt den nya indel-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">Om endast en del av en kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">ningen, skall fördelningen ske i</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td46"><SPAN class="p182 ft9"><SPAN class="ft7">mun </SPAN>eller en del av ett landsting</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">förhållande till de sammanlagda</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td103"><SPAN class="p23 ft7">ingår i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td112"><SPAN class="p23 ft7">kommunen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p182 ft10">respektive</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td102"><SPAN class="p23 ft7">beskattningsbara</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td105"><SPAN class="p141 ft7">förvärvsinkom-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7"><SPAN class="ft9">landstinget </SPAN>enligt den nya indel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">sterna för den kommundelen.</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td46"><SPAN class="p182 ft7">ningen, skall fördelningen ske i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td46"><SPAN class="p182 ft7">förhållande till de sammanlagda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td113"><SPAN class="p23 ft7">beskattningsbara</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td108"><SPAN class="p24 ft7">förvärvsinkom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td46"><SPAN class="p182 ft7">sterna för den kommun- <SPAN class="ft9">res-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td101"><SPAN class="p23 ft9">pektive landstingsdelen<SPAN class="ft7">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p185 ft37"><SPAN class="ft44">9</SPAN><SPAN class="ft45">Senaste lydelse 1991:1694.</SPAN></P> <P class="p186 ft14"><SPAN class="ft44">10</SPAN><SPAN class="ft46">Senaste lydelse 1999:1245.</SPAN></P> <P class="p123 ft13">33</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312831x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft14">Författningsförslag SOU 2004:128</P> <P class="p187 ft7">22 §<SPAN class="ft30">11</SPAN></P> <P class="p152 ft7">Delegerade väljer tre eller flera revisorer och minst lika många revisorsersättare som skall granska arbetsutskottets och kommittéernas verksamhet. I fråga om valbarhet till revisor eller revisorsersättare, verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i 15 § om ledamöter och ersättare i arbets-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td114"><SPAN class="p23 ft7">utskottet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 rowspan=2 class="tr1 td46"><SPAN class="p24 ft7">Revisorerna skall det år då</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">Revisorerna skall det år då</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td115"><SPAN class="p23 ft7">indelningsändringen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p141 ft7">träder i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td116"><SPAN class="p23 ft7">indelningsändringen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td117"><SPAN class="p188 ft7">träder</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p24 ft7">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">kraft avge en berättelse om re-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">kraft avge en berättelse om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">sultatet av revisionen till <SPAN class="ft9">kom-</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7">resultatet av revisionen till full-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td114"><SPAN class="p23 ft7"><SPAN class="ft9">mun</SPAN>fullmäktige</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p23 ft7">i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p141 ft7">kommunen</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">mäktige i kommunen <SPAN class="ft9">eller lands-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">enligt den nya indelningen. Full-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7"><SPAN class="ft9">tinget </SPAN>enligt den nya indel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p23 ft7">mäktige</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p75 ft7">skall vid</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td86"><SPAN class="p141 ft7">sammanträde</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p23 ft7">ningen.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td118"><SPAN class="p23 ft7">Fullmäktige</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td117"><SPAN class="p148 ft7">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p24 ft7">vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">före utgången av detta år besluta</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td32"><SPAN class="p23 ft7">sammanträde</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td108"><SPAN class="p188 ft7">före utgången</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p24 ft7">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td114"><SPAN class="p23 ft7">om ansvarsfrihet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td86"><SPAN class="p141 ft7">skall beviljas</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">detta år besluta om ansvarsfrihet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">eller om någon åtgärd för att</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7">skall beviljas eller om någon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p23 ft7">bevara</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td100"><SPAN class="p23 ft7">kommunens</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p141 ft7">rätt skall</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">åtgärd för att bevara kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p23 ft7">vidtas.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td103"><SPAN class="p23 ft7">munens</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td95"><SPAN class="p189 ft9">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td111"><SPAN class="p24 ft9">landstingets <SPAN class="ft7">rätt</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td32"><SPAN class="p23 ft7">skall vidtas.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td117"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft7">I fråga om revisionen tillämpas i övrigt bestämmelserna om</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=5 class="tr20 td119"><SPAN class="p23 ft7">revision i kommunallagen (1991:900).</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td109"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td7"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td120"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td109"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td41"><SPAN class="p191 ft7">23 §<SPAN class="ft30">12</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td109"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td7"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">Beslut av delegerade, arbets-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">Beslut av delegerade, arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td73"><SPAN class="p23 ft7">utskottet,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p23 ft7">kommittéer</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td121"><SPAN class="p141 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td73"><SPAN class="p23 ft7">utskottet,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p23 ft7">kommittéer</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft7">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td122"><SPAN class="p23 ft7">partssammansatta organ</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td121"><SPAN class="p141 ft7">får</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td122"><SPAN class="p23 ft7">partssammansatta organ</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft7">får</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">överklagas enligt bestämmelser-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">överklagas enligt bestämmelser-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p23 ft7">na i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td123"><SPAN class="p141 ft7">10 kap. kommunallagen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p23 ft7">na i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td124"><SPAN class="p24 ft7">10 kap. kommunallagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">(1991:900). Besluten får över-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">(1991:900). Besluten får över-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">klagas av varje kommun som har</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">klagas av varje kommun <SPAN class="ft9">eller</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td42"><SPAN class="p141 ft7">valt delegerade och av den som</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7"><SPAN class="ft9">landsting </SPAN>som har valt delege-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">är medlem av en sådan kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">rade och av den som är medlem</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p23 ft7">mun.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td121"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft7">av en sådan kommun <SPAN class="ft9">eller ett</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td121"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td122"><SPAN class="p23 ft9">sådant landsting.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">När 10 kap. 14 § kommunal-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">När 10 kap. 14 § kommunal-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">lagen tillämpas gäller, om läns-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">lagen tillämpas gäller, om läns-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p23 ft7">rätten</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p68 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p189 ft7">kammarrätten</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td121"><SPAN class="p141 ft7">har</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p23 ft7">rätten</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p68 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p189 ft7">kammarrätten</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft7">har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">upphävt ett beslut eller förbjudit</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">upphävt ett beslut eller förbjudit</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft37"><SPAN class="ft44">11</SPAN><SPAN class="ft45">Senaste lydelse 1999:626.</SPAN></P> <P class="p156 ft14"><SPAN class="ft44">12</SPAN><SPAN class="ft46">Senaste lydelse 1995:47.</SPAN></P> <P class="p54 ft13">34</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312832x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft14">SOU 2004:128 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p23 ft7">att det verkställs, att domstolens</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p23 ft7">att det verkställs, att domstolens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">beslut får överklagas även av en</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p23 ft7">beslut får överklagas även av en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">kommun som har valt delege-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft9"><SPAN class="ft7">kommun </SPAN>eller ett landsting <SPAN class="ft7">som</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft7">rade och den som är medlem av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft7">har valt delegerade och den som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft7">en sådan kommun.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p23 ft7">är medlem av en sådan kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft9">eller ett sådant landsting.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft7">Bestämmelserna i 10 kap. 15 § kommunallagen om rättelse av verkställighet tillämpas på beslut av delegerade, arbetsutskottet, kommittéer eller partssammansatta organ.</P> <P class="p193 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 december 2005.</P> <P class="p194 ft13">35</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312833x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft19"><SPAN class="ft19">4</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till</SPAN></P> <P class="p195 ft19">lag om ändring i kommunallagen (1991:900)</P> <P class="p196 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)<SPAN class="ft30">1 </SPAN>att 1 kap. 3 § skall ha följande lydelse.</P> <P class="p197 ft9">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P> <P class="p198 ft7">1 kap.</P> <P class="p199 ft7">3 §<SPAN class="ft30">2</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p141 ft47">Föreskrifter om indelnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td46"><SPAN class="p24 ft47">Föreskrifter om indelnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">ändringar finns i lagen (1979:411)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft34">ändringar finns i lagen <SPAN class="ft15">(2005:000)</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p141 ft7">om ändringar i Sveriges indel-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft9">om Sveriges indelning i län och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p200 ft7">ning i kommuner och landsting.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p24 ft15">landsting samt i <SPAN class="ft34">lagen (1979:411)</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p24 ft7">om ändringar i Sveriges indel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p23 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p201 ft7">ning i kommuner och landsting.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p152 ft7">Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.</P> <P class="p108 ft7">Föreskrifter om kommuners och landstings organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid finns i lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting.</P> <P class="p113 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 december 2005.</P> <P class="p202 ft37"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft36">Lagen omtryckt 2000:277.</SPAN></P> <P class="p156 ft14"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft38">Senaste lydelse 2002:835.</SPAN></P> <P class="p54 ft13">36</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <P class="p3 ft6">1 Inledning</P> <P class="p203 ft19"><SPAN class="ft19">1.1</SPAN><SPAN class="ft48">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Bakgrunden till regeringens direktiv till denna utredning är att riksdagen, med bifall till en reservation till konstitutionsutskottets betänkande 2003/04:KU3, har funnit att regeringen, med utgångspunkt i ett av utskottet upprättat lagförslag, borde bereda frågan om beslutsformer och förfarande vid ändringar i Sveriges indelning i län och landsting samt överlämna erforderliga lagförslag till riksdagen.</P> <P class="p204 ft7">Utredningens uppdrag har varit att undersöka förutsättningarna för att beslutanderätten rörande landstingsindelningen skall kunna föras över från regeringen till riksdagen samt lämna förslag till lagreglering. Utredningen har vidare haft att, med utgångspunkten att riksdagen skall fatta beslut om ändringar i länsindelningen, överväga en lagreglering rörande förfarandet vid sådana ändringar. Ut- redningen har också haft att överväga en lagreglering rörande förfarandet vid namnändring av län och landsting. Ändring av läns- och landstingsgräns kan komma att ske genom att en kommungräns ändras, och i uppdraget har även ingått att överväga om också denna typ av indelningsändringar bör prövas av riksdagen.</P> <P class="p205 ft19"><SPAN class="ft19">1.2</SPAN><SPAN class="ft48">Utredningsarbetet och betänkandets uppläggning</SPAN></P> <P class="p97 ft7">Utredningen har hållit sex sammanträden, varav ett i internatform. Utredningens sekreterare har besökt Kammarkollegiet och Svenska kommunförbundet samt haft myndighetskontakter per telefon. Under arbetets gång har samråd skett med Ansvarskommittén (Fi 2003:02). Utredningen har studerat framväxten av gällande regelverk och praxis beträffande kommunlandstings- och länsindelningsändringar, som redovisas inledningsvis (kapitel 2). Utredningen har tagit del av de senaste årens diskussioner kring frågan om beslutanderätten beträffande läns- och landstingsindelningen, inhämtat</P> <P class="p206 ft13">37</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft7">kunskap om beslutsordningen i indelningsfrågor i andra nordiska länder och genom studier av bl.a. förarbeten och doktrin utrett förutsättningarna för att i Sverige åstadkomma den i direktiven efterfrågade ordningen. Utredningen lämnar ett förslag till lagreglering i detta avseende (kapitel 3). I kapitel 3 redovisas även utredningens överväganden vad gäller lagreglering rörande förfarandet vid ändringar i länsindelningen samt vid namnändring av län och landsting. Därefter diskuteras vilka övriga lagbestämmelser som bör finnas för det fall riksdagen på föreslaget sätt skall besluta om landstingsindelningsändringar (kapitel 4, där avsnitt 4.6 har författats av f.d. kanslichefen Tom T:son Thyblad). Sedan frågorna om ikraftträdande och övergångsbestämmelser behandlats (kapitel 5) redovisas avslutningsvis konsekvenser av förslagen (kapitel 6) och författningskommentarer (kapitel 7). I en bilaga till betänkandet redovisas utredningens direktiv.</P> <P class="p208 ft13">38</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <P class="p3 ft6">2 Bakgrund</P> <P class="p203 ft19"><SPAN class="ft19">2.1</SPAN><SPAN class="ft48">Kommun- och landstingsindelning</SPAN></P> <P class="p32 ft9"><SPAN class="ft9">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft49">Historik</SPAN></P> <P class="p209 ft7">Redan landets medeltida indelning i socknar kunde ändras genom sammanläggning, delning eller fastighetsöverflyttning efter beslut av högre myndighet. Mera genomgripande åtgärder av sådant slag tycks emellertid regelmässigt ha förutsatt initiativ eller medgivande från vederbörande församling. Genom 1862 års kommunalförordningar genomfördes slutligt klyvningen av socknen i en borgerlig kommun och en kyrklig församling (SOU 1978:32 s. 60).</P> <P class="p52 ft7">Landsting, eller landskapsting, är en beteckning med medeltida rötter. De nuvarande landstingen kom till genom 1862 års landstingsförordning (SFS 1862:16). Dessa har egentligen endast namnet gemensamt med sina medeltida motsvarigheter och inrättades för att ansvara för sådana, ofta resurskrävande, uppgifter av kommunal natur, som är gemensamma för större geografiska områden än enskilda kommuner och som inte lämpligen kan läggas på dessa kommuner. Vid införandet av landstingen fann man länet som det naturliga område inom vilket den nya institutionen borde bildas och valde därför länen som grund för landstingen (SOU 1995:27 s. 64 f.). Möjlighet fanns dock att dela upp ett län i mer än ett landsting. Denna möjlighet utnyttjades endast i Kalmar län och de båda landstingen i detta län sammanfördes sedermera år 1971 till ett landsting. Möjligheten till uppdelning upphörde genom tillkomsten av 1954 års landstingslag, som stadgade att varje län utgör ett landsting. Landstingsindelningens anknytning till länsindelningen har medfört att landstingens gränser alltid har ändrats som en följd av ändringar av länsgränserna (SOU 1978:32 s. 63).</P> <P class="p210 ft7">Fram till antagandet av lagen (1919:293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL) avgjorde Kungl. Maj:t uppkommande indelningsärenden. I KIL fanns regler om villkor och tillvägagångs-</P> <P class="p211 ft13">39</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">sätt för ändring i indelningen i kommuner och församlingar. Be- träffande ändringar i landstingsindelningen innehöll lagen däremot endast ett par detaljbestämmelser. I praktiken tillämpade regeringen vid behov reglerna om ändring i kommunindelningen analogivis (prop. 1978/79:157 s. 84 f.).</P> <P class="p100 ft7">När de stora kommunsammanläggningarna ägde rum på 1950- och <NOBR>1970-talen</NOBR> var gällande regler i stor utsträckning satta åt sidan genom speciallagstiftning.</P> <P class="p212 ft9"><SPAN class="ft9">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft49">Nuvarande regler och tillämpning</SPAN></P> <P class="p213 ft7">Allmänt om indelningen och indelningsslagen</P> <P class="p93 ft7">Enligt 1 kap. 7 § första stycket regeringsformen finns det i riket primärkommuner och landstingskommuner. Denna bestämmelse tar alltså sikte på att det skall finnas kommuner dels på det lokala, dels på det regionala planet. Indelningen i kommuner omfattar hela landet. Indelningen i landsting är inte riktigt heltäckande. 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900) stadgar att varje landsting omfattar ett län om inte något annat är särskilt föreskrivet. Sedan Malmö och Göteborgs kommuner i samband med bildandet av Skåne läns landsting respektive Västra Götalands läns landsting inträtt i respektive landsting, överensstämmer landstingens indelning med länsindelningen med undantag för Gotland, där kommunen ansvarar för de uppgifter som landstinget har i andra län. På så sätt är landstingens territorier bestämda i lag. För kommunerna finns ingen sådan fixering av områdena.</P> <P class="p214 ft7">Enligt 8 kap. 5 § regeringsformen skall grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner bestämmas i lag. Med kommuner avses därvid även landsting (prop. 1978/79:157 s. 34).</P> <P class="p108 ft7">Som ovan nämnts fanns det i KIL en del knapphändiga regler om landstingsindelningen. Vid översyn av lagen ansågs dessa regler inte fylla de krav som regeringsformen ställer i fråga om grunderna för rikets indelning i kommuner och det anfördes att även ändringar i landstingsindelningen borde regleras i indelningslagstiftningen. Det ansågs även från övriga synpunkter olämpligt att i stora delar lämna ändringarna i landstingsindelningen utanför indelningslagstiftningen (SOU 1978:32 s. 173, prop. 1978/79:157 s. 85 f.).</P> <P class="p100 ft7">Bestämmelser om indelningsändringar finns numera i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och lands-</P> <P class="p215 ft13">40</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p23 ft27">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">ting (indelningslagen). Ändringar i kommunindelningen regleras i lagens första kapitel och ändringar i landstingsindelningen i dess andra kapitel. Reglerna i de båda kapitlen överensstämmer i stora delar med varandra, vilket vid lagens tillkomst ansågs vara naturligt med hänsyn till att flertalet ändringar i landstingsindelningen sker i samband med att kommunindelningen ändras och till att i övrigt i stort sett enhetliga regler gäller för de båda kommuntyperna (prop. 1978/79:157 s. 119).</P> <P class="p216 ft7">Tre typer av indelningsändringar är tänkbara:</P> <P class="p217 ft7"><SPAN class="ft50">•</SPAN><SPAN class="ft51">Sammanläggning av flera kommuner eller flera landsting.</SPAN></P> <P class="p124 ft7"><SPAN class="ft50">•</SPAN><SPAN class="ft51">Delning av kommun eller landsting.</SPAN></P> <P class="p218 ft28"><SPAN class="ft50">•</SPAN><SPAN class="ft52">Överföring av ett område från en kommun till en annan kommun eller av ett område från ett landsting till ett annat landsting.</SPAN></P> <P class="p219 ft7">Avsikten har varit att lagen så långt möjligt skall vara neutral i förhållande till alla tänkbara typer av indelningsändringar. En annan avsikt har varit att lagstiftningen inte i allt för hög grad skall detaljreglera genomförandet av indelningsändringar, eftersom en sådan reglering skulle kunna utgöra ett hinder för lämpliga åtgärder i enskilda fall (prop. 1978/79:157 s. 35).</P> <P class="p220 ft7">Fastighetsbildningslagen m.m.</P> <P class="p97 ft7">Bestämmelser som rör kommunindelningen finns även på fastighetsbildningsnivå. I 3 kap. 11 § fastighetsbildningslagen (FBL) anges som förutsättning för att fastighetsbildning som medför ändring av gräns för kommun skall få ske, att åtgärden är av väsentlig betydelse för en ändamålsenlig fastighetsindelning eller att den kommunala indelningen blir lämpligare. Av bestämmelsen framgår vidare att regeringens eller länsstyrelsens medgivande till sådan fastighetsbildning i vissa fall skall inhämtas. I lagen (1970:991) om ändring i kommunal indelning i samband med fastighetsbildning fastslås principen att kommungräns anpassas efter ändringar i fastighetsindelningen. Denna lag reglerar också förfarandet i ärenden rörande fastighetsbildning enligt 3 kap. 11 § FBL. I 13 kap. FBL ges bestämmelser om fastighetsbildning för samordning med kommunal indelning. Om osäkerhet råder om den rätta sträckningen av fastighetsgräns, kan frågan prövas vid fastighetsbestämning enligt 14 kap. FBL.</P> <P class="p221 ft13">41</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft7">Förutsättningarna för indelningsändring</P> <P class="p223 ft7">Den grundläggande förutsättningen enligt indelningslagen för att en indelningsändring skall ske är att ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun respektive ett landsting eller en del av en kommun respektive ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt.</P> <P class="p100 ft7">I förarbetena till indelningslagen angavs att de indelningsändringar som kan tänkas förekomma är så varierande till omfattning och karaktär att de skäl som i ett visst fall talar för en indelningsändring över huvud taget inte blir aktuella i ett annat fall. Prövningen av en fråga om indelningsändring innebär i allmänhet en skälighetsbedömning där olika intressen vägs mot varandra och alla omständigheter som talar för eller mot en indelningsändring bör uppmärksammas. Vilka skäl för indelningsändring som måste finnas och hur tungt de skall väga i förhållande till eventuella skäl mot en ändring måste enligt förarbetena i huvudsak överlämnas åt praxis. I förarbetena anges dock ett antal faktorer som skall beaktas vid bedömningen (prop. 1978/79:157 s. 41 och 99 ff.). Fördelar med en mindre indelningsändring kan vara exempelvis att kommun- eller landstingsgränsen kommer att dras på ett lämpligare sätt, vilket kan underlätta den kommunala verksamheten. En indelningsändring kan göra det lättare att planlägga och exploatera ett markområde som är beläget i två kommuner. Som fördel för en kommun kan vidare nämnas att den genom indelningsändringen får sitt behov av mark för bostäder och industri täckt.</P> <P class="p224 ft7">Den fördel som en indelningsändring skulle medföra för en kommun eller ett landsting måste alltid vägas mot de effekter som ändringen kan ha för en annan kommun eller ett annat landsting. Om kommunerna eller landstingen i sådana fall är överens om indelningsändringen, och några olägenheter inte väntas uppkomma från allmän synpunkt, behöver kraven på styrkan hos de skäl som anförs för indelningsändringen inte sättas särskilt högt. Det finns inte heller något hinder mot att även enskilda önskemål beaktas i indelningsfrågor under förutsättning att de inte står i strid med de kommunala intressena.</P> <P class="p225 ft7">Med fördel för en del av en kommun avses främst fördel för befolkningen i ett område som är avsett att överföras från en kommun till en annan eller brytas ut för att bilda en egen kommun. Motsvarande gäller även för landsting. Det kan exempelvis vara fråga om invånarnas närhet till kommunal eller annan service, deras tillgång</P> <P class="p94 ft13">42</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p23 ft27">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">till kommunikationer eller över huvud taget deras inriktning mot en annan centralort än den egna kommunens.</P> <P class="p16 ft7">En indelningsändring kan också medföra sådana fördelar från allmän synpunkt som inte direkt anknyter till kommunala förhållanden men som ändå kan utgöra skäl för ändring i indelningen. Den regionala utvecklingen av arbetsmarknad och service samt hushållningen med mark- och vattentillgångar kan tänkas ställa krav på ändringar i den kommunala indelningen. Förbättrade förutsättningar för den kommunala demokratin kan motivera en indelningsändring. Delning av till ytan mycket stora kommuner är ett annat sådant fall. I fråga om mindre ändringar av gränsdragningen, som innebär att denna förbättras, kan fördelar uppnås inte bara för kommunerna eller landstingen utan även för den statliga verksamheten.</P> <P class="p52 ft7">Större indelningsändringar, dvs. sammanläggningar, delningar och överföringar av större områden från en kommun till en annan eller från ett landsting till ett annat, motiveras sällan av ett enda skäl. En rad olika faktorer inverkar på bedömningen. Man kan t.ex. inte bortse från befolkningsutvecklingen. Även de näringsgeografiska frågorna har stor betydelse. Det gäller t.ex. tätortsstruktur, avståndsförhållanden, arbetsmarknad, sysselsättning, bostäder och kollektivtrafik. Indelningsändringens inverkan på kommunal service och kommunalekonomiska frågor, såsom förvaltningskostnader och kommunalskatt, måste beaktas. De kommunaldemokratiska frågorna om förändringar i antalet förtroendevalda och alternativa former för medborgarinflytande genom lokala organ är ytterligare en viktig faktor i bedömningen.</P> <P class="p226 ft7">För att en ändring i rikets indelning i landsting skall få ske krävs vidare att hinder inte föreligger mot en ändring i länsindelningen. Denna begränsning är nödvändig med hänsyn till den ovan nämnda föreskriften i 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900), som stadgar att varje landsting omfattar ett län om inte något annat är särskilt föreskrivet. Denna bestämmelse har av regeringen tolkats så att om flera län läggs samman skall en sammanläggning ske också av landstingen (prop. 1995/96:38 s. 29). En erinran om kommunallagens föreskrift har också tagits in i indelningslagen. Ändringar i landstingsindelningen kan föranledas inte endast av omständigheter som hänger samman med landstingens verksamhet utan även av en ändring i länsindelningen som orsakas av förhållanden som har med den statliga regionala förvaltningen att göra, eller av en ändring i kommunindelningen över en länsgräns (prop. 1978/79:157 s. 120).</P> <P class="p227 ft13">43</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft7">För att utgöra skäl för en indelningsändring måste fördelen antas bli bestående. Detta innebär att en indelningsändring bör tillgripas endast om den bedöms medföra en lösning under överskådlig framtid av de aktuella problemen. Om någon form av mellankommunalt samarbete kan vara ett alternativ till indelningsändring, bör frågan om sådana samarbetsformer finnas med i bilden vid indelningsfrågans bedömning.</P> <P class="p83 ft7">Särskild hänsyn till kommunens och befolkningens inställning</P> <P class="p223 ft7">Vid prövning av en aktualiserad ändring i kommunindelningen skall särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan kommun motsätter sig en indelningsändring får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga skäl. När man vid prövning av en fråga om indelningsändring väger styrkan av de intressen som talar för ändringen mot styrkan av dem som talar mot denna fäster man alltså särskilt stor vikt vid kommunernas inställning. En- ligt förarbetena kan det dock inte uteslutas att det kan förekomma fall när det är befogat att låta kommunen stå tillbaka för andra intressen. Bestämmelsen om synnerliga skäl har således inte den innebörden att en kommun har vetorätt mot en indelningsändring. Vid bedömningen av om de skäl som talar för en kommunindelningsändring har den tyngden att de bör föranleda en ändring mot en kommuns bestridande, ställs kraven på sådana skäl högre ju mer ingripande indelningsändringen är för kommunen (prop. 1978/79:157 s. 44). Sedan indelningslagen trätt ikraft har regeringen år 1981 i tre fall (Vaxholm, Vara och Botkyrka) beslutat om indelningsändringar i strid med de berörda kommunernas vilja. I alla andra fall har ansökan avslagits när kommunen sagt nej till den sökta ändringen.</P> <P class="p228 ft7">Vid prövning av frågan om ändring i kommunindelningen skall särskild hänsyn också tas till befolkningens önskemål och synpunkter. I propositionen användes termen ortsbefolkning, vilket hade innebörden att särskild hänsyn behövde tas endast till befolkningen i den del av en kommun som skulle överföras till en annan kommun eller bilda en egen kommun – inte till befolkningen i den minskade kommunen eller i en hel kommun som skulle läggas samman med en annan kommun. I de senare fallen företräddes befolkningens inställning enligt propositionen alltid av fullmäktige. Vid utskottsbehandlingen i riksdagen ändrades termen ortsbefolkning emellertid</P> <P class="p229 ft13">44</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p23 ft27">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">till befolkning. Ändringen innebar att särskild hänsyn skulle tas till befolkningens inställning i hela den kommun som berörs av en indelningsändring (bet. 1978/79:KU40 s. 5). Regleringen om att särskild hänsyn skall tas till befolkningens inställning innebär enligt förarbetena inte att befolkningens önskemål skall ha företräde framför kommunens. Om en kommun är negativ till en indelningsändring måste en lokal opinion för ändringen, som kommit till klart uttryck, vägas mot de intressen som kommunen företräder. Föredragande statsrådet ansåg det inte vara möjligt att närmare ange hur denna prövning, som kan vara mycket komplicerad, bör utfalla i olika situationer (prop. 1978/79:157 s. 45).</P> <P class="p230 ft7">Vid ändringar i landstingsindelningen finns det ingen bestämmelse om att särskild hänsyn skall tas till landstingens eller dess medlemmars uppfattning. I propositionen anförde det föredragande statsrådet att han ansåg det vara självklart att landstingens och befolkningens intressen och synpunkter alltid skall beaktas i ärenden om ändringar i landstingsindelningen men att någon uttrycklig lagreglering av detta inte behövdes av följande skäl. En ändring i landstingsindelningen påverkar knappast andra landsting än de som direkt berörs av ändringen. I allmänhet är sådana ändringar av mindre omfattning. De sker oftast som en följd av ändringar i den kommunala indelningen. Landstingsindelningen är vidare knuten till länsindelningen. Det är därför inte nödvändigt att införa en bestämmelse om att särskild hänsyn skall tas till de närmast berörda landstingen eller om att synnerliga skäl skall krävas för en indelningsändring mot ett sådant landstings vilja. När ändringar i landstingsindelningen sker som följdändringar till ändringar i kommunindelningen skall särskild hänsyn tas till befolkningens önskemål och synpunkter enligt bestämmelserna om ändring i indelningen i kommuner. Det behövs ingen uttrycklig bestämmelse om att särskild hänsyn dessutom skall tas till samma befolknings synpunkter på ändringen i landstingsindelningen. Om en hel kommun flyttas från ett landsting till ett annat är det naturligt att kommunfullmäktige företräder befolkningen (prop. 1978/79:157 s. 87).</P> <P class="p231 ft7">Omfattningen av indelningsändringar i praxis</P> <P class="p97 ft28">De senaste åren har i genomsnitt ca fem ansökningar om indelningsändring per år inkommit till Kammarkollegiet. Ansökningarna gäller till ungefär hälften var kommundelningar och gränsjusteringar. Inga</P> <P class="p211 ft13">45</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">ansökningar om kommunsammanläggning har gjorts. Genom kommundelningsbeslut efter indelningslagens ikraftträdande år 1979 har elva nya kommuner bildats, varav fem under <NOBR>1980-talet,</NOBR> fem under <NOBR>1990-talet</NOBR> och en hittills under <NOBR>2000-talet.</NOBR> De enda ändringar i landstingsindelningen, utan samband med kommunindelningsändring, som förekommit under denna tid skedde i samband med bildandet av Skåne län och Västra Götalands län.</P> <P class="p83 ft7">Initiativrätten</P> <P class="p223 ft7">En fråga om ändring i kommunindelningen kan väckas av en kommun eller en medlem av en kommun, som skulle beröras av ändringen. En fråga om ändring i landstingsindelningen kan väckas av ett landsting eller en medlem av ett landsting, som skulle beröras av ändringen. Ansökningen om ändring skall ges in till Kammarkollegiet.</P> <P class="p100 ft7">Dessutom kan regeringen, Kammarkollegiet och, när det gäller ändringar i kommunindelningen, länsstyrelsen ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ.</P> <P class="p108 ft7">Det vanligaste är att ansökningar om indelningsändringar görs av enskilda; ofta rör det sig om ganska stora aktionsgrupper.</P> <P class="p108 ft7">Vid indelningslagens tillkomst väcktes frågan om en kommun borde ha rätt att ta initiativ till en ändring i landstingsindelningen. I förarbetena avfärdades dock en sådan möjlighet med motiveringen att i de sällsynta fall när en ändring i landstingsindelningen inte sker som en följd av en ändring i kommunindelningen, till vilken en kommun har rätt att ta initiativ, torde en kommun ha tillräckliga möjligheter att göra sin mening gällande på andra vägar (prop. 1978/79:157 s. 87 f.). Ett sådant fall aktualiserades beträffande Heby kommun, vars ansökningar om byte av läns- och sedermera även landstingstillhörighet togs upp till prövning av regeringen.</P> <P class="p83 ft7">Utredningen</P> <P class="p93 ft7">Indelningslagens huvudregel är att indelningsändringar utreds av Kammarkollegiet. I praktiken utreder Kammarkollegiet på egen hand dock endast mindre indelningsändringar. Alla större utredningar uppdrar kollegiet åt en särskild utredare (såsom Svenska kommunförbundet, högskolor eller annan expertis) eller, undantagsvis, länsstyrelsen att göra. Enligt förarbetena kan det i många fall vara värde-</P> <P class="p232 ft13">46</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p23 ft27">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">fullt att bereda berörda kommuner eller landsting möjlighet att yttra sig redan före valet av utredningsform (prop. 1978/79:157 s. 115).</P> <P class="p18 ft7">För att en utredning om indelningsändring skall startas anses krävas att en preliminär analys visar att förutsättningar kan finnas för att genomföra ändringen. Om det inte är kommunen eller landstinget som har ansökt om indelningsändringen, inleds i praxis förfarandet med en preliminär remiss för att ta reda på berörda kommuners och landstings inställning till en ändring. Remissen innebär att kommunen, landstinget och länsstyrelsen ombeds att yttra sig över ansökan. Om en berörd kommun eller ett berört landsting säger nej till en föreslagen ändring i indelningen eller nej till utredning av en sådan ändring, görs i praxis oftast ingen ytterligare utredning utan ansökan avslås. Över huvud taget behöver en utredning inte ges större omfattning än vad som krävs i det enskilda fallet. Utredningen kan alltid avbrytas om det framkommer att någon ändring inte bör komma till stånd. Det kan förekomma, framför allt i ärenden av mindre omfattning, att det finns en tillräcklig utredning redan vid ansökningstillfället. I sådant fall behöver någon särskild utredning inte göras (prop. 1978/79:157 s. 115).</P> <P class="p233 ft7">Vid utredningen skall samråd ske med de kommuner respektive landsting som ”har intresse” av frågan. Detta innebär enligt förarbetena att samråd skall ske inte bara med kommuner respektive landsting som direkt skulle beröras av ändringen utan även med kringliggande kommuner respektive landsting i den mån en ändring skulle vara av betydelse för dessa, t.ex. genom att ett mellankommunalt samarbete påverkas (prop. 1978/79:157 s. 115 f.).</P> <P class="p59 ft7">Upplysningar brukar inhämtas från statliga myndigheter, t.ex. Skatteverket. Kontakter tas även bl.a. med den kommun eller det landsting som är aktuellt för indelningsändring och med aktionsgrupper.</P> <P class="p16 ft7">Utredningen remitteras på detta stadium till kommunen, landstinget och länsstyrelsen.</P> <P class="p18 ft7">Vid ändringar i kommunindelningen skall, när det finns skäl till det, en särskild undersökning göras av befolkningens inställning till en indelningsändring. Enligt förarbetena bör undersökningen inte genomföras förrän utredningen framskridit så långt att frågorna blivit ordentligt belysta och information kunnat spridas till dem som skall delta i undersökningen. Om befolkningens mening redan står klar, t.ex. för att kommunen som ett led i sin behandling av frågan har hört befolkningen, behöver naturligtvis någon särskild undersökning som regel inte ske (prop. 1978/79:157 s. 117). Om den sär-</P> <P class="p234 ft13">47</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">skilda utredaren finner skäl till en sådan undersökning, anmäler han eller hon detta till Kammarkollegiet, som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar i ärenden som länsstyrelsen utreder. Indelningslagens regleringar om utredning är i princip överensstämmande vad gäller ändringar i kommunrespektive landstingsindelningen men beträffande landstingsindelningsändringar finns det ingen bestämmelse om att befolkningens inställning skall undersökas. I de fallen finns dock möjlighet att med stöd av 5 kap. 34 § kommunallagen (1991:900) inhämta befolkningens synpunkter t.ex. genom en folkomröstning. En sådan rådgivande folkomröstning kan omfatta hela eller delar av ett landsting eller bara ett urval av dess medlemmar.</P> <P class="p225 ft7">Undersökningen av befolkningens inställning skall enligt indelningslagen göras av länsstyrelsen, som därvid bör samråda med respektive kommun i fråga om valet av undersökningsform och den närmare uppläggningen av undersökningen. Undersökningen kan ske genom omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande och det är länsstyrelsen som bestämmer genom vilket förfarande undersökningen skall göras samt hur omfattande den skall vara. Länsstyrelsen får anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet i övrigt hindras genom detta.</P> <P class="p109 ft7">I praktiken görs dock undersökningen om befolkningens inställning oftast inte av länsstyrelsen utan av berörd kommun, som då också bekostar den. Kommunen och Kammarkollegiet kommer då överens om att kommunen skall göra undersökningen. Detta förfarande har stöd i förarbetena, där det anges att kommunfullmäktige i första hand bör ges tillfälle att inhämta synpunkter från befolkningen, eftersom detta är den mest naturliga vägen (prop. 1978/79:157 s. 51 och 117, bet. 1978/79:KU40 s. 6). Om kommunen gör undersökningen, är det också kommunen som beslutar om den skall göras genom folkomröstning eller opinionsundersökning samt hur omfattande den skall vara.</P> <P class="p225 ft7">När resultatet av en folkomröstning bedöms måste hänsyn tas inte bara till hur de deltagande röstat utan även till hur många som deltagit i omröstningen. Detta är enligt förarbetena en bra mätare på intresset för frågan i området (prop. 1978/79:157 s. 118).</P> <P class="p108 ft7">I praktiken utreds befolkningens inställning i alla större ärenden om ändring i kommunindelningen. När det gäller ändringar i landstingsindelningen undersöktes befolkningens inställning i samband med bildandet av Västra Götalands läns landsting angående överflyttningen av Mullsjö och Habo kommuner från Skaraborgs läns</P> <P class="p83 ft13">48</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p23 ft27">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">landsting till Jönköpings läns landsting. I övrigt förekom inte någon undersökning av befolkningens inställning när Västra Götalands läns landsting och Skåne läns landsting bildades (SOU 2002:33 s. 71).</P> <P class="p18 ft7">Sedan befolkningens inställning undersökts, remitteras ärendet åter till kommunen, landstinget och länsstyrelsen, som i detta skede avger sitt definitiva ställningstagande till indelningsändringen.</P> <P class="p16 ft7">Om utredningen visar att den kommunala indelningen bör ändras, skall ett förslag upprättas till ändring samt till den ekonomiska reglering (se särskilt avsnitt nedan) och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till. Om även någon annan indelning, t.ex. en statlig administrativ indelning, en judiciell indelning eller en indelning i fastighetsregisterområden, behöver ändras, skall förslag upprättas också till en sådan ändring.</P> <P class="p204 ft7">Den utredande myndigheten får bestämma att sökanden eller det allmänna skall förskottera utredningskostnaden. Möjligheten att låta en enskild sökande betala utredningskostnaden bör enligt förarbetena utnyttjas ytterst sparsamt (prop. 1978/79:157 s. 118), vilket också varit fallet i praxis. I samband med att slutligt beslut i indelningsärendet meddelas får den beslutande myndigheten besluta att sökanden eller en kommun respektive ett landsting, som har fördel av indelningsändringen, slutligen helt eller delvis skall stå för utredningskostnaden. Om ett sådant beslut inte meddelas skall staten svara för utredningskostnaden.</P> <P class="p38 ft7">Beslutsfattandet</P> <P class="p65 ft7">Som huvudregel beslutar regeringen om indelningsändringar. Den ovan redovisade principen om överensstämmelse mellan indelningen i landsting och län medför att regeringen inte anses kunna besluta om en större ändring i landstingsindelningen utan att riksdagen beslutar om en ändring i länsindelningen (prop. 1978/79:157 s. 120). Vid beslut om indelningsändring får regeringen även meddela de föreskrifter som behövs för genomförandet av ändringen i den mån dessa frågor inte berörts i den ekonomiska regleringen (prop. 1978/79:157 s. 101).</P> <P class="p235 ft7">Kammarkollegiet får besluta om sådan indelningsändring som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder ekonomisk reglering mellan kommunerna. Det torde enligt förarbetena i allmänhet röra sig om områden med enstaka fastigheter eller delar av fastig-</P> <P class="p107 ft13">49</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">heter där få (inte mer än <NOBR>10–20)</NOBR> eller inga människor bor (prop. 1978/79:157 s. 55 ff., bet. 1978/79:KU40 s. 6 f.). Det är mycket ovanligt att Kammarkollegiet med stöd av denna bestämmelse beslutar om indelningsändring. Länsstyrelsen får besluta om sådan ändring om ändringen avser kommuner i samma län, som är ense om ändringen. Beslut av en länsstyrelse får överklagas till Kammarkollegiet och kollegiets beslut får överklagas till regeringen.</P> <P class="p100 ft7">Kammarkollegiet får även avslå en ansökan om indelningsändring om kollegiet finner att ändringen inte bör ske. I förarbetena anges att politiskt känsliga ärenden alltid bör underställas regeringens prövning (prop. 1978/79:157 s. 104). I praxis har endast något enstaka ärende underställts regeringen. Kammarkollegiets avslagsbeslut överklagas dock som regel till regeringen, vilket hittills sällan har lett till ändring.</P> <P class="p236 ft7">Tid från beslut till ikraftträdande</P> <P class="p93 ft7">En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen. Redan enligt KIL gällde att indelningsändring alltid skulle träda i kraft vid ett årsskifte. Vid indelningslagens tillkomst diskuterades bl.a. om man kunde avstå från begränsande regler om när små indelningsändringar, där beslutanderätten föreslogs decentraliseras till Kammarkollegiet, skall träda i kraft. Det anfördes att sådana ändringar endast skulle komma att avse överföring av för kommunerna obetydliga områden. Därför torde hänsynen till taxeringsarbetet, folkbokföringen, upprättandet av röstlängd eller kommunernas budgetarbete, dvs. de huvudsakliga grunderna för att indelningsändring enligt KIL skulle träda i kraft vid årsskifte, inte lägga hinder i vägen för en sådan ordning. Indelningslagskommittén stannade dock för att alla indelningsändringar bör träda i kraft vid ett årsskifte, och förslaget biträddes av föredragande statsrådet (SOU 1978:32 s. 158 ff. och s. 195 f., prop. 1978/79:157 s. 73).</P> <P class="p214 ft7">I fråga om mera omfattande indelningsändringar måste nyval till fullmäktige hållas innan ändringen kan träda i kraft. Om en ändring i kommunindelningen är av sådan omfattning att en kommun enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla kommunfullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. De fall som avses är dels sådana sammanläggningar och delningar som medför nybildning av en kommun, dels sådana indelningsändringar som leder till en större</P> <P class="p237 ft13">50</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p23 ft27">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">ökning eller minskning av folkmängden (som regel minst 15 procent) för någon av de kommuner som berörs av ändringen (prop. 1978/79:157 s. 109). En av de få bestämmelser i KIL som gällde landstingsindelningen gällde nyval av landstingsledamöter och suppleanter i samband med indelningsändring (33 §). Indelningslagskommittén ifrågasatte reglerna härom, eftersom indelningsändringar av den storleken att nyval av landsting krävs är sällsynta, och anförde att det inte torde finnas något behov av att kunna sätta sådana ändringar i kraft vid andra tillfällen än årsskiftet efter ordinarie landstingsval. Reglerna om förordnande av nyval gavs ingen motsvarighet i indelningslagen och någon motsvarighet till bestämmelsen gällande större kommunindelningsändringar om ikraftträdande vid årsskiftet efter ordinarie fullmäktigeval infördes inte beträffande landsting (SOU 1978:32 s. 176, prop. 1978/79:157 s. 88).</P> <P class="p238 ft7">Om regeringen skall besluta om ändringen, skall beslutet meddelas senast ett år innan ändringen skall träda i kraft. Anledningen till denna tidsfrist är bl.a. att de berörda kommunerna eller landstingen skall hinna genomföra sitt budget- och övriga planeringsarbete på ett tillfredsställande sätt. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet. Undantagsbestämmelsen kan enligt förarbetena användas om utredningen har försenats på grund av att den behövt kompletteras på ett sätt som inte varit möjligt att förutse tidigare, men den skall inte utnyttjas rutinmässigt när utredningen dragit ut på tiden, så att beslut inte kan meddelas före ett årsskifte (prop. 1978/79:157 s. 71 f.). I praktiken undviker man att utnyttja denna undantagsbestämmelse.</P> <P class="p121 ft7">Om Kammarkollegiet eller länsstyrelsen skall besluta om ändringen, skall beslutet meddelas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft. Anledningen till detta är att berörda myndigheter skall få tillräcklig tid för följdåtgärder som behövs med anledning av ändringen (prop. 1978/79:157 s. 71).</P> <P class="p50 ft7">Kommunen eller landstinget under övergångstiden</P> <P class="p104 ft7">Sedan en indelningsändring har beslutats eller, såvitt avser kommuner, indelningsdelegerade (se särskilt avsnitt nedan) har valts, kan en kommun respektive ett landsting enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.</P> <P class="p239 ft13">51</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft7">Från den tidpunkten till dess att ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som tillkommer fullmäktige utövas av företrädare för kommunen respektive landstinget enligt den nya indelningen, om beslutet sträcker sina verkningar till tiden efter ikraftträdandet. Företrädare för kommunen respektive landstinget enligt den äldre indelningen får under samma tid utöva den beslutanderätt som tillkommer fullmäktige endast i frågor som uteslutande avser denna kommun respektive detta landsting och som inte sträcker sina verkningar till tiden efter ikraftträdandet. Som exempel på beslut som bör fattas av företrädare för kommunen respektive landstinget enligt den nya indelningen nämndes i förarbetena investeringsbeslut, antagande av planförslag, beslut om taxor, reglementen och stadgor, inrättande av nya tjänster och fastställelse av budget för kommunen respektive landstinget enligt den nya indelningen samt beslut i frågor som rör denna kommuns respektive detta landstings organisation. Företrädare för kommun respektive landsting enligt den äldre indelningen bör enligt förarbetena i princip endast fatta beslut som ryms inom befintlig verksamhetsnivå och befintliga ekonomiska ramar. Det uttalades också att det i tveksamma fall bör överlämnas åt företrädare enligt den nya indelningen att avgöra ärendet (SOU 1978:32 s. 164, prop. 1978/79:157 s. 78 f.).</P> <P class="p228 ft7">Fullmäktige i varje kommun eller landsting som berörs av en indelningsändring företräder denna kommun eller detta landsting enligt såväl den äldre som den nya indelningen. Detta innebär att fullmäktige som har valts för kommunen eller landstinget enligt den äldre indelningen även företräder kommunen eller landstinget enligt den nya indelningen. Om en ändrad landstings- eller kommunindelning skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls till landstings- och kommunfullmäktige, skall enligt 1 kap. 14 § vallagen (1997:157) redan det valet avse landstinget och kommunen enligt den nya indelningen. När de nyvalda fullmäktige tillträder den 1 november företräder de alltså även kommunen eller landstinget enligt den äldre indelningen. För kommunernas (men inte för landstingens) del finns det emellertid undantag från nämnda huvudregel. Dessa blir i praktiken tillämpliga vid alla större kommunindelningsändringar och tar sikte på beslutanderätten enligt såväl den äldre som den nya indelningen.</P> <P class="p240 ft7">Undantaget beträffande kommunen enligt den äldre indelningen avser de två sista månaderna av övergångsperioden i de fall en indelningsändring skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kommunfullmäktige har ägt rum. Då skall de nyvalda</P> <P class="p83 ft13">52</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p23 ft27">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">fullmäktige i den kommun som bildas genom sammanläggning av kommuner företräda, förutom den kommun som bildas, även de kommuner enligt den äldre indelningen som ingår i sammanläggningen. Innebär ändringen att en kommun delas eller att en del av en kommun överförs till en annan kommun, får regeringen besluta att de gamla fullmäktige skall sitta kvar och utöva beslutanderätt för kommunen enligt den äldre indelningen till dess indelningsändringen träder i kraft och att deras tjänstgöring först då skall upphöra. Ett sådant beslut blir alltid nödvändigt vid delning av en kommun som innebär att den delade kommunen upplöses och bör enligt förarbetena i övriga fall meddelas om nyvalda fullmäktige inte framstår som tillräckligt representativa för kommunen enligt den äldre indelningen (prop. 1978/79:157 s. 111).</P> <P class="p230 ft7">Undantaget beträffande kommunen enligt den nya indelningen är tillämpligt när en indelningsändring innebär att en ny kommun bildas eller när ändringen är av sådan omfattning att kommunen enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla kommunfullmäktige; som ovan nämnts menas enligt förarbetena med detta sådana indelningsändringar där ökningen eller minskningen av befolkningen uppgår till minst 15 procent (prop. 1978/79:157 s. 111 f.). I dessa fall skall regeringen bestämma att kommunen enligt den nya indelningen skall företrädas av indelningsdelegerade från det att dessa har valts tills de nyvalda fullmäktige börjar sin tjänstgöring.</P> <P class="p241 ft7">För beredningen och verkställigheten i ärenden som avser kommunen enligt den nya indelningen får de nyvalda kommunfullmäktige till dess indelningsändringen träder i kraft anlita indelningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer samt nämnder och beredningar i den eller de kommuner som närmast berörs av indelningsändringen. För de nyvalda fullmäktige kommer indelningsdelegerades arbetsutskott, framför allt vid nybildning av en kommun, i praktiken att fungera som en kommunstyrelse (prop. 1978/79:157 s. 113).</P> <P class="p52 ft7">Nämndernas beslutsbefogenheter under övergångstiden regleras inte självständigt i lagstiftningen. En redogörelse för vad som gäller i detta avseende återfinns i prop. 1978/79:157 s. 77 och 79 f.</P> <P class="p18 ft7">Beslut som fattas under övergångstiden får överklagas enligt kommunallagens (1991:900) bestämmelse om laglighetsprövning. Ett beslut får överklagas, förutom av medlemmar av kommunen eller landstinget, också av andra kommuner eller landsting som berörs av indelningsändringen och av medlemmar av en sådan kommun eller ett sådant landsting. Grunden för denna utvidgade överklagande-</P> <P class="p242 ft13">53</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">rätt är risken för kompetensöverskridanden i förhållande till kommunen eller landstinget enligt den indelning man inte representerar (prop. 1978/79:157 s. 84).</P> <P class="p243 ft7">Indelningsdelegerade</P> <P class="p93 ft7">Som framgått av det ovan redovisade gäller vid större kommunindelningsändringar att indelningsdelegerade skall utses att företräda kommunen enligt den nya indelningen till dess de nyvalda fullmäktige börjar sin tjänstgöring, dvs. till den 1 november året innan indelningsändringen träder i kraft. Syftet är att ge kommunen enligt den nya indelningen ett beslutande organ som är representativt för denna kommun. Indelningsdelegerade utses enligt lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade.</P> <P class="p109 ft7">Regeringen eller, om delegerade skall utses från endast en kommun, fullmäktige bestämmer antalet delegerade. Fullmäktige väljer de delegerade. Valbar till delegerad är ledamot eller suppleant i fullmäktige och vid valet är det enligt förarbetena lämpligt att i första hand välja personer som kommer att vara valbara även till kommunfullmäktige i den nybildade eller ändrade kommunen (prop. 1978/79:157 s. 128). Den eller de kommuner som har valt delegerade skall bekosta de delegerades verksamhet.</P> <P class="p100 ft7">För beredning och verkställighet skall delegerade utse ett arbetsutskott, som även gör upp förslag till budget för kommunen enligt den nya indelningen. De delegerade får även utse kommittéer. Det finns inte någon bestämmelse som möjliggör delegation från indelningsdelegerade till arbetsutskott och kommittéer. Beslut av de delegerade, arbetsutskottet och kommittéer får överklagas genom laglighetsprövning av varje kommun som har valt delegerade och av medlem i sådan kommun.</P> <P class="p109 ft7">Det finns inga regler om indelningsdelegerade vid ändringar i landstingsindelningen. Sådana regler ansågs i förarbetena till indelningslagen inte vara nödvändiga. Som motivering till detta ställningstagande anfördes att ändringar i landstingsindelningen normalt inte är av den omfattningen att det under övergångsperioden mellan ändringsbeslutet och ikraftträdandet måste finnas ett särskilt organ som utövar landstingets beslutanderätt. En ändring i landstings- och länsindelningen, som är så omfattande att ett sådant organ blir nödvändigt, torde enligt förarbetena under alla förhållanden inte kunna genomföras utan att riksdagen tar ställning till denna, varvid</P> <P class="p229 ft13">54</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p23 ft27">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">även frågan om indelningsdelegerade kan lösas (prop. 1978/79:157 s. 121).</P> <P class="p16 ft7">Vid bildandet av Skåne läns landsting och av Västra Götalands läns landsting stiftades särskilda lagar (SFS 1996:945 respektive SFS 1997:222) om sammanläggningsdelegerade för respektive landsting. Dessa lagar upphävdes efter sammanläggningarna.</P> <P class="p64 ft7">Ekonomisk reglering</P> <P class="p65 ft7">När en kommun eller ett landsting delas skall de inbördes ekonomiska förhållandena mellan kommunerna eller landstingen enligt den nya indelningen regleras. När en del av en kommun eller ett landsting överförs till en annan kommun eller ett annat landsting skall sådan reglering ske om en kommunal tillgång eller förbindelse som kan hänföras till den delen bör överföras till den andra kommunen eller det andra landstinget eller om det finns särskilda skäl till reglering. Regleringen fastställs av regeringen när beslutet om indelningsändringen meddelas. De ekonomiska frågorna anses vara av så avgörande betydelse för kommunerna och landstingen att de i princip bör vara lösta när beslutet om indelningsändring meddelas. Förordnandet om indelningsändring bör dock inte hindras av att någon mindre detalj i den ekonomiska regleringen återstår (prop. 1978/79:157 s. 62 f.). Vid sammanläggning av kommuner eller landsting övergår kommunens eller landstingets tillgångar och ansvarigheten för dess förbindelser till den kommun eller det landsting som bildas genom sammanläggningen.</P> <P class="p244 ft7">Den ekonomiska regleringen skall ha till syfte att på ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela kommunens eller landstingets förmögenhet eller en del av denna.</P> <P class="p16 ft7">Är kommunerna eller landstingen överens om regleringen, bör denna fastställas enligt överenskommelsen. Kommunerna eller landstingen är i regel ense om den preliminära ekonomiska regleringen när förslaget till denna läggs fram.</P> <P class="p18 ft7">I praktiken fungerar det så att Kammarkollegiets uppdrag till utredaren i första skedet inte innehåller något om ekonomisk reglering. Om det efter remissrunda och eventuell folkomröstning visar sig finnas förutsättningar för indelningsändring får utredaren ett särskilt uppdrag att upprätta förslag till ekonomisk reglering. Det görs då en ganska omfattande preliminär ekonomisk reglering innan regeringen fattar sitt beslut. Slutlig reglering mellan parterna görs</P> <P class="p245 ft13">55</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p246 ft7">sedan sista årsbokslutet för tiden före indelningsändringens ikraftträdande är färdigställt.</P> <P class="p212 ft19"><SPAN class="ft19">2.2</SPAN><SPAN class="ft48">Länsindelning</SPAN></P> <P class="p247 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft49">Historik</SPAN></P> <P class="p248 ft7">Det svenska länsväsendet uppkom redan under medeltiden. Från att tidigare ha avsett ett kungligt förvaltningsuppdrag över ett visst område kom begreppet län under <NOBR>1300-talets</NOBR> senare del att beteckna förvaltningsområdet som sådant. Den nuvarande ordningen och dagens länsindelning har sitt ursprung i 1634 års regeringsform. Genom denna skapades en verklig länsindelning med en överallt lika organiserad styrelse. Landet delades in i 23 län (hövdingedömen), varav i det egentliga Sverige elva län jämte överståthållardömet Stockholm, vilka räknades upp i regeringsformen. Länsindelningen utsträcktes senare till de från <NOBR>Danmark-Norge</NOBR> i mitten av <NOBR>1600-talet</NOBR> vunna landskapen Jämtland, Härjedalen, Gotland, Blekinge, Skåne, Halland och Bohuslän.</P> <P class="p249 ft7">Sedan bl.a. Stockholms, Kronobergs och Västerbottens län hade tillkommit fastställdes i 1719 och 1720 års regeringsformer antalet län i det dåvarande egentliga Sverige till tjugo, förutom överståthållardömet.</P> <P class="p108 ft7">I 1772 års regeringsform var länen inte längre uppräknade utan däri stadgades angående länsindelningen endast (33 §): ”Landtregeringen består af de vanlige höfdingedömen, alldeles som de nu sig befinna, … och komma således att fördelas i den ordning, de nu och efter 1720 års regeringsform innehafva.” I slutet av <NOBR>1700-talet</NOBR> bildades Gävleborgs län samt delades Närke och Värmlands län i två.</P> <P class="p100 ft7">Inte heller i 1809 års regeringsform räknades länen upp, utan denna föreskrev (46 §): ”Landet skall förblifva indeladt i höfdingdömen under den vanliga landtregeringen.” Ändringar avseende länsindelningen kunde således företas utan grundlagsändring. Endast ett upphävande av indelningen i län skulle ha stridit mot regleringen.</P> <P class="p100 ft7">Länsindelningen har, frånsett vissa mindre justeringar, bestått sedan år 1810 då Jämtlands län och Norrbottens län bildades. Frågan om ändrad länsindelning har vid skilda tillfällen framförts i riksdagen eller i annat sammanhang upptagits till prövning av Kungl. Maj:t. Frånsett mindre justeringar av gränserna har emellertid läns-</P> <P class="p250 ft13">56</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312854x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p23 ft27">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft7">indelningen bestått fram till våra dagar. Sverige är numera indelat i 21 län.<SPAN class="ft30">1</SPAN></P> <P class="p252 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft49">Nuvarande regler och tillämpning</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Som framgått av ovanstående angavs i äldre regeringsformer, med början i 1634 års, uttryckligen landets indelning i län. 1974 års regeringsform innehåller emellertid inte några bestämmelser om länen eller länsindelningen. I 11 kap. 6 § första stycket regeringsformen anges dock bl.a. att länsstyrelserna lyder under regeringen, vilket innebär att regeringsformen förutsätter att det skall finnas länsstyrelser och att landet är indelat i län. Att landet är indelat i län framgår uttryckligen bl.a. av förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion där det (1 §) anges att det i varje län finns en länsstyrelse som svarar för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Förordningen ger dock inte några anvisningar om själva länsindelningen och det finns inte heller några andra författningsbestämmelser som reglerar länsindelningen. Landets indelning i län får i stället anses vila på sedvanerättslig grund. Den kan härledas ur den liggare över Sveriges indelning som i enlighet med 6 § förordningen (1994:634) med instruktion för Kammarkollegiet förs av kollegiet. Liggaren förs länsvis och innehåller uppgifter om indelningen i bl.a. kommuner och domsagor, om gällande församlingsindelning per den 1 januari 2000 då <NOBR>kyrka–stat-reformen</NOBR> trädde i kraft samt om den senast gällande socken- och häradsindelningen.</P> <P class="p253 ft7">Den nuvarande länsindelningen framgår – åtminstone indirekt – av regeringens tillkännagivande om länens indelning i kommuner (SFS 2002:808). Tillkännagivandet är inte normgivande utan anger endast hur Sveriges länsindelning ser ut vid viss tidpunkt.</P> <P class="p16 ft7">Inte heller förfarandet vid eller kriterierna för ändring i länsindelningen är reglerat i lag eller förordning. Det anses att regeringen har rätt att på egen hand besluta om mindre ändringar i länsindelningen (närmast som en följd av ändringar i den kommunala indelningen) medan frågor om mera omfattande ändringar skall underställas riksdagen (prop. 1978/79:157 s. 85, prop. 1995/96:38 s. 7 f.). Regeringen har, mot bakgrund av att läns- och landstings-</P> <P class="p254 ft43"><SPAN class="ft42">1 </SPAN>För en mer utförlig historisk beskrivning se Nationalencyklopedin 1993 tolfte bandet s. 551, SOU 1967:23 s. 12 ff. och SOU 1995:27 s. 59 ff., från vilka uppgifterna i detta avsnitt huvudsakligen är hämtade. Citaten är hämtade från Hildebrand 1891, s. 134 f. och s. 165.</P> <P class="p255 ft13">57</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312855x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">indelningen sammanfaller såvida inte annat är särskilt föreskrivet, funnit att de villkor som gäller för indelningen i landsting i praktiken blir styrande också för indelningen i län.<SPAN class="ft30">2</SPAN></P> <P class="p108 ft7">Som ovan angetts har landets indelning i län i princip varit gällande sedan år 1810. Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i indelningen genomförts. År 1968 lades Stockholms stad (överståthållardömet) och Stockholms län samman till ett nytt län kallat Stockholms län. Vid bildandet av Skåne län föreslogs riksdagen godkänna att Kristianstads och Malmöhus län den 1 januari 1997 läggs samman till Skåne län. Vid bildandet av Västra Götalands län lämnade regeringen förslag om att riksdagen skulle godkänna att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län, med undantag för Habo och Mullsjö kommuner, den 1 januari 1998 läggs samman till Västergötlands län. Riksdagen biföll förslagen med undantag för namnet Västergötlands län. Regeringen beslutade därefter om respektive landstingsindelning med hänvisning till att riksdagen beslutat om länssammanläggning. Således beslutade regeringen att Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skulle läggas samman till Skåne läns landsting den 1 januari 1999 och att Malmö kommun samma dag skulle träda in i det nybildade landstinget. Beträffande Västra Götalands län beslutade regeringen att landstingen i de tre sammanlagda länen skulle läggas samman till Västra Götalands läns landsting, att Göteborgs kommun skulle bli en del av det nya landstinget samt att Habo och Mullsjö kommuner skulle tillhöra Jönköpings läns landsting per den 1 januari 1999. Dessa läns- och landstingssammanläggningar kom till stånd på initiativ av olika statliga utredningar (se t.ex. SOU 1995:27), och riksdagen och regeringen var överens om att genomföra dessa förändringar.</P> <P class="p256 ft14"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Regeringsbeslut <NOBR>2001-04-19</NOBR> i ärende Ju 2000/4841/K</P> <P class="p54 ft13">58</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <P class="p257 ft6"><SPAN class="ft6">3</SPAN><SPAN class="ft53">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN></P> <P class="p258 ft19"><SPAN class="ft19">3.1</SPAN><SPAN class="ft48">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p97 ft7">Som huvudregel har regeringen rätt att i enlighet med lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen) självständigt besluta om indelningsändringar. Vid en större indelningsändring beträffande ett landsting medför kopplingen mellan landstingens och länens områden att regeringen inte kan besluta om en ändring i landstingsindelningen utan att riksdagen beslutar om en ändring i länsindelningen. Vid arbetet med stiftandet av indelningslagen synes det inte ha varit aktuellt att diskutera frågan om beslutanderätten vad gäller ändringar i länsindelningen eller en lagreglering beträffande dessa ärenden. Vad gäller regeringens beslutanderätt i ärenden om ändring i kommun- och landstingsindelningen var det inte aktuellt med någon annan förändring än en decentralisering av beslutanderätten beträffande mindre indelningsändringar från regeringen till Kammarkollegiet eller till länsstyrelserna.</P> <P class="p226 ft7">Frågan om denna ordning skall vara den gällande har emellertid de senaste åren behandlats i olika sammanhang. Som nämnts i kapitel 2 har regeringen och riksdagen varit överens om att genomföra de större ändringar i läns- och landstingsindelningen som har ägt rum sedan indelningslagens tillkomst. Beträffande en indelningsändring som aktualiserats men som inte har kommit till stånd har det däremot rått skilda meningar. Heby kommun, som tillhör Västmanlands län, tillställde den 7 december 1998 regeringen en begäran om att kommunen skulle överföras till Uppsala län. Ärendet överlämnades av regeringen till Kammarkollegiet för utredning. Efter företagen utredning föreslog kollegiet i ett yttrande till regeringen att indelningen skulle ändras på så sätt att Heby kommun överförs från Västmanlands län och Västmanlands läns landsting till Uppsala län och Uppsala läns landsting. Hösten 2000 väcktes motioner i bostadsutskottet i vilka förordades att regeringen skyndsamt skulle</P> <P class="p234 ft13">59</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">bifalla Heby kommuns ansökan om ändrad länstillhörighet. Utskottet behandlade motionerna i betänkande 2000/01:BoU7. Utskottet förklarade sig därvid inte vara berett att göra det av motionärerna begärda tillkännagivandet utan menade att den pågående beredningen av ärendet borde avvaktas, varför motionerna avstyrktes. Vid kammarbehandlingen av betänkandet beslutade riksdagen den 14 mars 2001 att återförvisa ärendet till utskottet för förnyad beredning. Vid sin förnyade beredning beslutade utskottet att behandlingen av de två motionsförslagen om Heby kommun skulle anstå i avvaktan på ett kommande regeringsbeslut i frågan. Regeringen avslog den 19 april 2001 Heby kommuns ansökan. Motionerna om Heby kommuns länstillhörighet behandlades på nytt av bostadsutskottet i betänkandet 2000/01:BoU13, och utskottet föreslog då att riksdagen borde tillkännage för regeringen som sin mening att en utredning skall göras med syfte att öka medborgarnas inflytande över sådana förändringar i läns- och landstingsindelningen som gäller deras kommun och anförde därutöver: ”Genom ett tillkännagivande i enlighet med vad utskottet nu föreslår kommer riksdagen otvetydigt att ta ställning för att en fråga om indelningsändring, under angivna förutsättningar, skall avgöras med betydligt ökad tyngd lagd till den folkliga opinionen. Utskottet utgår från att regeringen efter tillkännagivandet kommer att avgöra indelningsfrågor i enlighet med riksdagens ställningstagande. Så bör t.ex. bli fallet om Heby kommun förnyar sin ansökan.” Utskottets förslag till tillkännagivande bifölls av riksdagen den 12 juni 2001. Heby kommun inkom den 26 juni 2001 till regeringen med en ny ansökan, som avsåg kommunens byte av landstings- och länstillhörighet. Ansökan överlämnades till Kammarkollegiet, som i yttrande till regeringen hänvisade till sitt tidigare yttrande. Regeringen beslutade den 11 oktober 2001 att avslå kommunens ansökan.</P> <P class="p259 ft7">Synpunkter har i detta sammanhang framförts om att beslut om vissa större indelningsändringar är av sådan vikt att ett avgörande inflytande bör ligga hos den folkvalda församlingen och frågorna avgöras i en mer tydligt politisk ordning. Försök har också gjorts att åstadkomma en sådan ordning (se avsnitt 3.1.1 och 3.1.2). Konstitutionsutskottet behandlade hösten 2003 i betänkandet 2003/04:KU3 ett antal motioner angående indelningsändringar. Utskottet avstyrkte motionerna mot bakgrund av att beredning av kommundemokratikommitténs förslag (se avsnitt 3.1.3) pågick inom Regeringskansliet. I en reservation till beslutet anfördes bl.a. att regeringen, med utgångspunkt i det av utskottet upprättade och</P> <P class="p260 ft13">60</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">till Lagrådet remitterade lagförslaget samt i Lagrådets yttrande häröver (se avsnitt 3.1.2), borde bereda frågan om beslutsformer och förfarande vid ändringar i Sveriges indelning i län och landsting samt överlämna erforderliga lagförslag till riksdagen. Nämnda reservation bifölls av riksdagen den 13 november 2003.</P> <P class="p261 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft49">Bostadsutskottets lagförslag</SPAN></P> <P class="p104 ft7">Sedan regeringen för andra gången avslagit Heby kommuns begäran om att kommunen skulle överföras till Uppsala län behandlade bostadsutskottet hösten 2001 två motioner om Heby kommuns länstillhörighet. I samband härmed upprättade utskottet på eget initiativ ett förslag till en ny lag som bestämmer kommunernas länstillhörighet.</P> <P class="p262 ft7">Avsikten med förslaget var att riksdagen skulle öka sin kontroll över de större länsändringarna (med en större länsändring avsåg utskottet att en kommun förs över till ett annat befintligt eller nybildat län). Utskottet ansåg att en lag som direkt anger kommunernas länstillhörighet skulle tydligare markera riksdagens ansvar för länsindelningen och dessutom innebära att formen för riksdagens beslutsfattande rörande indelningsändringar anknyts till regeringsformens bestämmelser. Utskottets lagförslag benämndes Förslag till lag om Sveriges indelning i län. Lagförslaget innehöll en enda bestämmelse, vilken föreskrev vilka län som skall finnas i Sverige och vilka kommuner länen skall omfatta. Någon ändring i indelningslagen föreslogs inte.</P> <P class="p230 ft7">Större länsändringar skulle således fordra lagändring. Utskottet anförde att regeringen skulle kunna handlägga indelningsfrågor enligt i princip samma ordning som hittills men att förändringen dock skulle innebära att regeringens propositioner till skillnad från tidigare måste innehålla ett lagförslag. Det uttalades att vissa beslut, som det inte ankommer på riksdagen att fatta, bl.a. kommundelningar, kommunsammanslagningar och kommunernas namn, skulle komma att föranleda behov av följdändring i den föreslagna lagen.</P> <P class="p204 ft7">Lagen som föreslogs ansågs av utskottet inte vara tillräcklig för att uppnå målsättningen att riksdagen skulle öka sin kontroll över de större länsändringarna, utan den skulle ses som ett första steg. Vad som ytterligare ansågs behövas var en ordning enligt vilken regeringen också skulle underställa riksdagen eller åtminstone för riksdagen redovisa de beslut varigenom regeringen lämnar en kommuns</P> <P class="p245 ft13">61</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">ansökan om ändrad landstings- eller länstillhörighet utan bifall. Riksdagen skulle då ges tillfälle att efter eget initiativ genom lag besluta om en indelningsändring som den anser bör genomföras. I första hand avsågs enligt utskottets mening att på detta sätt tillgodose intressen som har med den lokala demokratin att göra. Också andra alternativa ordningar ansågs tänkbara.</P> <P class="p100 ft7">Lagförslaget gick inte ut på remiss, men bostadsutskottet beslutade att inhämta Lagrådets yttrande över förslaget. Lagrådet avgav den 21 november 2001 yttrande i huvudsak enligt följande. Lagrådet fann att lagförslaget hade en sådan generell utformning att det krav på allmängiltighet som gäller för lagstiftning fick anses uppfyllt. Lagrådet ansåg att det inte heller förelåg något principiellt hinder mot att frågor om länsindelningen och kommunernas länstillhörighet på föreslaget sätt regleras i lag trots att det skulle innebära en avvikelse mot hur dessa frågor tidigare hanterats. Enligt Lagrådet var dock den föreslagna lagens förhållande till indelningslagen inte helt problemfritt, eftersom indelningslagen ger regeringen rätt att besluta om ändringar. Lagrådet uppfattade syftet med den föreslagna lagen så att den dels skulle registrera de beslut om ändringar i kommunindelningen som fattas av regeringen, dels skulle ge riksdagen möjlighet att själv ingripa och besluta om ändringar som inte beslutats av regeringen. Beträffande registreringsfunktionen fann Lagrådet det stämma dåligt med hierarkin mellan normerna att beslut som fattas av regeringen förutsätter att en lag ändras för att registrera regeringens beslut. Regeringens beslut skall principiellt vara förenliga med tidigare antagen lag och det skall inte vara lagen som måste anpassas till regeringens beslut. I den utsträckning lagen syftar till att ge riksdagen nya handlingsmöjligheter ansåg Lagrådet resultatet snarast bli att det skulle komma att råda oklarhet om fördelningen av uppgifter mellan riksdagen och regeringen. Denna oklarhet förstärktes enligt Lagrådet av att dessa frågor behandlas i två separata och inte samordnade lagar. Problemet skulle enligt Lagrådet kunna lösas genom att det, förslagsvis i indelningslagen, infördes bestämmelser som preciserade gränserna för regeringens beslutanderätt på detta område eller klargjorde under vilka förhållanden riksdagen vill förbehålla sig att reglera dessa frågor genom lagstiftning. För utarbetande av sådana bestämmelser saknades, framhöll Lagrådet, tillräckligt beredningsunderlag. Lagrådet ansåg sig inte kunna tillstyrka att den föreslagna lagen antogs av riksdagen förrän den berörda rättsliga problematiken analyserats närmare.</P> <P class="p263 ft13">62</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft49">Konstitutionsutskottets lagförslag</SPAN></P> <P class="p97 ft7">Sedan det hösten 2001 hade föreslagits att konstitutionsutskottet skulle ta initiativ till en ändring av indelningslagen, främst andra kapitlet, på så sätt att det är riksdagen i stället för regeringen som beslutar om rikets indelning i landsting, upprättades våren 2002 inom utskottet en promemoria, vari behandlades möjligheterna att förverkliga detta. Promemorian innehöll Förslag till lag om Sveriges indelning i län och landsting. Lagförslaget innehöll samma bestämmelse angående länsindelningen som bostadsutskottets ovan redovisade lagförslag och föreskrev därutöver, i ett andra kapitel, vilka landsting det skall finnas i Sverige och vilka kommuner landstingen skall omfatta. Ändring i indelningen skulle således kunna uppnås genom att uppräkningen av kommunernas tillhörighet till län och landsting ändrades. Regleringen skulle enligt utskottet få till följd att de föreskrifter i indelningslagens andra kapitel som gäller regeringens beslut i förvaltningsärenden om ändringar i indelningen i landsting samt rätten att ansöka om sådan ändring måste upphävas. I övrigt lämnades reglerna i kapitlet orubbade och avsågs gälla för riksdagens beslut om lagstiftning varigenom riksdagen ändrar landstingsindelningen.</P> <P class="p265 ft7">Utskottets promemoria remitterades till Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern (JK), Kammarkollegiet, Kammarrätten i Stockholm och Valmyndigheten för yttrande.</P> <P class="p18 ft7">JO avstyrkte en omedelbar lagstiftning enligt promemorian. JO anförde bl.a. att det i lagen helt skulle komma att saknas bestämmelser om under vilka förutsättningar en ändrad indelning bör komma till stånd och att det fanns risk för oklarhet vad gäller fördelningen av uppgifter mellan riksdagen och regeringen. JO pekade även på att förslaget innebar att riksdagen vid lagstiftningen skulle bli bunden av bestämmelser som fastslagits i en annan lagstiftning på samma konstitutionella nivå. JK fann inte några konstitutionella eller andra rättsliga hinder för riksdagen att slå in på den väg som stakats ut i promemorian och de remitterade lagförslagen. JK hade dock vissa synpunkter beträffande lämpligheten av den föreslagna lösningen vad gällde frågan om slopande av materiella riktlinjer för prövning i ärenden om indelningsändringar, frågan om beredningen av dessa ärenden som lagstiftningsärenden samt frågan om en principiellt viktig ändring beträffande beslutsordningen för landstingsindelningsändringar bör göras utan att samma ändring övervägs även i fråga om kommunindelningen. Kammarkollegiet hade ett antal syn-</P> <P class="p266 ft13">63</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft7">punkter vad gällde den konstitutionella frågan, frågor av tillämpningskaraktär samt frågan om medborgarnas inflytande. Kammarrätten i Stockholm påpekade bl.a. att det inte framgick närmare hur man hade tänkt att förberedelsearbetet inför indelningsändringar i fortsättningen skulle gå till och ansåg sammanfattningsvis att det krävdes ytterligare överväganden utöver vad som kan rymmas inom ett remissförfarande. Utskottet beslöt därefter, den 28 maj 2002, att inte ta initiativ till någon lagändring.</P> <P class="p109 ft7">Våren 2003 remitterade utskottet, sedan detta begärts med stöd av 4 kap. 10 § andra stycket första meningen riksdagsordningen, lagförslagen i promemorian till Lagrådet för yttrande. I yttrande den 20 maj 2003 tog Lagrådet upp om den föreslagna ordningen är förenlig med bestämmelsen i 8 kap. 5 § regeringsformen om att grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner bestäms i lag. En- ligt Lagrådet tyder formuleringen närmast på att beslut rörande rikets indelning i kommuner och landsting förutsätts ske i annan form än genom lagstiftning men att man i grundlag velat försäkra sig om att det beslutande organet – dvs. regeringen – fattar sina beslut i enlighet med vissa i lag uttryckta principer. Bestämmelsen kan enligt Lagrådets bedömning inte anses innebära ett förbud för riksdagen att genom lag besluta om indelningen. Mot bakgrund av nämnda bestämmelse menade Lagrådet vidare, att även om indelningen regleras i lag bör det krävas att grunderna för ändringar i indelningen preciseras i lag. Lagrådet fann att de föreslagna lagbestämmelserna kunde ses som ett första utkast till lagreglering, men att de inte var så genomarbetade att de borde antas som lag utan att ha gjorts till föremål för ytterligare beredning och bearbetning i ljuset både av de synpunkter som redan framförts under den första remissbehandlingen och av sådana som kunde väntas komma att framföras vid en mera omfattande remittering av lagförslaget.</P> <P class="p268 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft49">Kommundemokratikommitténs förslag</SPAN></P> <P class="p248 ft7">Den 27 september 2001 beslutade regeringen att lämna kommundemokratikommittén tilläggsdirektiv, enligt vilka kommittén skulle se över förutsättningarna för och förfarandet vid ändringar i landstings- och kommunindelningen samt lämna förslag till behövliga lagändringar. Översynen skulle innefatta övervägande bl.a. om förfarandet vid ändringar i länsindelningen bör lagregleras samt om det finns någon anledning att ha kvar skillnaderna när det gäller rättsliga villkor</P> <P class="p237 ft13">64</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">för delning av landsting respektive kommuner. Kommittén lämnade i mars 2002 sitt betänkande Ändrad indelning? En översyn av reglerna för indelningsändringar (SOU 2002:33). Kommitténs förslag gick ut på remiss under tiden juni – september 2002. Någon vidare åtgärd har förslagen ännu inte föranlett.</P> <P class="p204 ft7">Kommittén menade att regleringarna om indelningsändringar för kommuner och landsting bör harmoniseras genom att de så långt det är möjligt görs enhetliga. Kommittén anförde härvid att både kommuner och landsting fungerar som lokala, självstyrande organ för folkviljans förverkligande och att de i kommunallagen regleras huvudsakligen på samma sätt. Utgångspunkten måste enligt kommittén därför vara att kommuner och landsting skall regleras likadant, om inte sakliga skäl talar för annat. De skäl som ligger bakom skillnaderna i indelningslagen mellan reglerna för kommuner och reglerna för landsting fann kommittén inte heller längre relevanta. Detta uttalande gjordes mot bakgrund av konstaterandet att utvecklingen efter indelningslagens tillkomst har, tvärtom mot vad förarbetena förutspådde, visat att även större ändringar i landstingsindelningen ägt rum och att dessa inte har skett som en följd av ändringar i kommunindelningen. Kommittén föreslog att 2 kap. indelningslagen, som reglerar ändring i indelningen i landsting, skulle upphävas och att bestämmelserna om landsting skulle föras in i de bestämmelser som gäller kommuner, dvs. hittillsvarande 1 kap. indelningslagen (SOU 2002:33 s. 105 ff.).</P> <P class="p269 ft7">Kommittén ansåg det vara en brist att förfarandet vid ändringar i länsindelningen inte är lagreglerat. Kommittén ansåg det vidare vara otillfredsställande att ändringar i landstings- och länsindelningen beslutas på helt olika sätt. Eftersom varje landsting som huvudregel skall omfatta ett län menade kommittén att ändringar i läns- och landstingsindelningen bör beslutas i ett sammanhang och av samma instans, för att på så sätt kunna undvika konflikter vid tillämpningen. Kommittén menade att reglerna om vem som skall besluta om ändringar i <NOBR>läns-,</NOBR> landstings- och kommunindelningen borde ses över i ett sammanhang och att en samlad översyn inte rymdes inom kommitténs direktiv eller den tid kommittén hade till sitt förfogande. Kommittén tog således inte ställning till hur en harmonisering av bestämmelserna för ändring i <NOBR>läns-,</NOBR> landstings- och kommunindelningen skulle utformas men angav att det kunde ske på flera sätt och att man förenklat kunde tala om åtminstone fyra alternativ, vilka redovisades: riksdagsalternativet, innebärande att riksdagen (sedan Kammarkollegiet berett ärendet och regeringen lämnat en</P> <P class="p206 ft13">65</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">proposition) genom lagstiftning beslutar om alla indelningsändringar, regeringsalternativet, innebärande att regeringen beslutar om alla indelningsändringar, kompetensdelningsalternativet, innebärande att regeringen och riksdagen delar på beslutskompetensen så att riksdagen som huvudregel beslutar om alla indelningsändringar men att regeringen får besluta i alla ärenden om mindre ändringar, samt frikopplingsalternativet, innebärande att bestämmelsen om att varje landsting skall omfatta ett län slopas (SOU 2002:33 s. 85 ff.).</P> <P class="p109 ft7">Flertalet remissinstanser var positiva till förslagen eller lämnade dem utan erinran. Bland de remissinstanser som yttrade sig särskilt beträffande frågan om harmonisering av reglerna om indelningsändringar för kommuner och landsting genom att de så långt det är möjligt görs enhetliga, anslöt sig samtliga till kommitténs bedömning. Kammarkollegiet menade dock att man borde avvakta med de föreslagna ändringarna till dess att det föreligger en samlad översyn av en rad frågor i nuvarande reglering, bl.a. kopplingen mellan läns- och landstingsindelningen. Ett antal remissinstanser yttrade sig även i frågan om en eventuell samordning av reglerna för <NOBR>läns-,</NOBR> landstings- och kommunindelningen. Så instämde Länsrätten i Värmlands län, Statistiska centralbyrån, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Trosa kommun, Heby kommun, Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting i att det är en brist att förfarandet för ändringar i länsindelningen inte är lagreglerat. Av dessa uttalade merparten, samt även Söderköpings kommun och Nätverket ”Nya kommuner”, att bestämmelserna för ändring i läns- och landstingsindelningen bör harmoniseras, men olika meningar rådde kring vilket alternativ som härvid bör väljas. Länsstyrelsen i Västmanlands län anförde dock att det inte är självklart att samma regler bör gälla för en ändring i länsindelningen som för en ändring i kommun- eller landstingsindelningen och uttalade att man särskilt bör överväga ”frikopplingsalternativet”, som enligt länsstyrelsens mening knappast kan sägas ha till syfte att harmonisera förfarandet.</P> <P class="p270 ft13">66</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312864x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft19"><SPAN class="ft19">3.2</SPAN><SPAN class="ft48">Indelningsändringar i andra länder</SPAN></P> <P class="p209 ft7">Även i våra nordiska grannländer finns det lagar som reglerar respektive lands indelning.<SPAN class="ft30">1</SPAN></P> <P class="p64 ft7">Danmark</P> <P class="p65 ft7">Liksom i Sverige råder i Danmark grundlagsskyddad kommunal självstyrelse. Amtskommuner (amt) är den danska motsvarigheten till våra landsting. De fungerar således som sekundärkommuner för uppgifter (främst inom sjukvård men även inom bl.a. utbildningsområdet och miljöplanering) som kräver ett större befolkningsunderlag än varje enskild kommun. Det finns 13 amtskommuner. Därtill kommer Bornholms regionskommun, Köpenhamns kommun och Frederiksberg kommun, som alla fungerar både som amtskommun och kommun. Amtskommunerna och Bornholms regionskommun sammanfaller geografiskt med de 14 statsamt, som tillsammans med Köpenhamns överpresidium utgör indelningen för den regionala statsförvaltningen. Köpenhamns statsamt täcker därvid också Frederiksberg kommun. Danmark består av 271 kommuner och Bornholms regionskommun.</P> <P class="p238 ft7">För närvarande gäller beträffande indelningsfrågor lov nr. 194 af 24. maj 1972 om fremgangsmåden ved ændring af landets inddeling i kommuner og amtskommuner. Enligt denna lag beslutar inrikes- och hälsoministern om ändring i landets indelning i kommuner och amtskommuner. I vissa fall kan beslutet tas endast med samtycke från Folketingets kommunalutskott: om fler än 500 invånare förs över från en kommun till en annan, om en kommun delas upp i eller mellan flera kommuner, om två eller flera kommuner eller delar av kommuner läggs samman till en ny kommun eller om den amtskommunala indelningen ändras utan en samtidig ändring i den kommunala indelningen. Ministern är aldrig förpliktad att förelägga en ansökan om indelningsändring för Folketingets kommunalutskott om han inte önskar följa ansökningen. Det finns ingen begränsning i lagen om vem som kan ansöka om ändring i den kommunala eller amtskommunala indelningen, utan det står i princip</P> <P class="p271 ft14"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Uppgifterna i detta avsnitt är i huvudsak hämtade från respektive lands officiella hemsidor danmark.dk, norge.no, odin.dep.no, suomi.fi samt intermin.fi. Därifrån, samt från lovdata och finlex, är också de redovisade lagtexterna hämtade.</P> <P class="p272 ft13">67</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312865x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">öppet för envar att ansöka. Ministern kan också på eget initiativ väcka fråga om indelningsändring.<SPAN class="ft30">2</SPAN></P> <P class="p273 ft7">I Danmark är det f.n. aktuellt med förändringar inom den offentliga sektorn. Regeringen och dess stödparti har i juni i år träffat ett avtal om en strukturreform, som, i stora drag, går ut på följande. De nuvarande amtskommunerna försvinner och man skapar i stället fem regioner, som bl.a. skall ansvara för sjukvården, en rad institutioner för grupper med särskilda behov samt utarbetandet av regionala utvecklingsplaner. Regionerna skall styras av direktvalda politiker men skall inte ha någon beskattningsrätt. Amtskommunernas övriga nuvarande uppgifter fördelas mellan staten och kommunerna. Kommunerna skall bli större och därmed klara av fler uppgifter. De nuvarande bestämmelserna om statsamt och statsamtsmän upphävs och i stället inrättas det under Inrikes- och Hälsodepartementet fem nya regionala statliga byråer, som skall handha uppgifter inom bl.a. familjerätt och tillsyns- och klagomålshantering. Dessa skall få samma geografiska gränser som regionerna. Lagförslag med anledning av avtalet är tänkt att läggas fram för Folketinget senast i januari/februari 2005. Den regionala indelningen och en ny indelningslag för kommuner ingår i detta lagarbete. Den regionala indelningen skall fastställas i lag. Den kommunala indelningen är tänkt att fastställas i administrativ ordning av inrikes- och hälsoministern i enlighet med reglerna i en ny indelningslag senast den 1 juli 2005.</P> <P class="p274 ft7">Norge</P> <P class="p93 ft7">Även i Norge råder kommunal självstyrelse, som dock inte är grundlagsskyddad. Fylkeskommunen är en självständig förvaltningsnivå, som arbetar med uppgifter av regional art. Dess uppgifter har tidigare motsvarat de som handhas av våra landsting, men numera har staten tagit över ansvaret för sjukvården. Fylkeskommunerna har ansvar för bl.a. tandvård, vidareutbildning, kollektivtrafik och näringsutveckling. Geografiskt sammanfaller de i stort med fylkena, som är Norges indelning för den statliga regionala förvaltningen och som vart och ett leds av en fylkesman. Enligt 3 § 1 p. kommunallagen (Lov <NOBR>1992-09-25</NOBR> om kommuner og fylkeskommuner ’kommuneloven’) utgör varje fylke, med undantag för Oslo, en fylkeskommun. Det finns 19 fylkeskommuner medräknat Oslo</P> <P class="p47 ft14"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>von Eyben m.fl. 2004, s. 348.</P> <P class="p222 ft13">68</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p275 ft7">kommun, som har status både som kommun och fylkeskommun. Det finns i Norge 434 kommuner.</P> <P class="p18 ft7">Enligt 3 § 2 p. kommunallagen avgörs ändring i den kommunala och fylkeskommunala indelningen efter regler bestämda i lag. Den 1 januari 2002 trädde Lov <NOBR>2001-06-15</NOBR> nr 70: Lov om fastsetjing og endring av kommuneog fylkesgrenser (inndelingslova) i kraft och ersatte då Lov om endring i kommunal inndeling från år 1956. An- sökan om att utredning skall göras om gränsjustering (dvs. att ett område flyttas över från en kommun till en annan eller att ett område, även en hel kommun, flyttas över från ett fylke till ett annat) kan göras av invånare, fastighetsägare eller näringsidkare som har registrerat säte i den kommun ansökan gäller och av kommunfullmäktige eller fylkestinget i den kommun eller fylkeskommun ansökan gäller. Ansökan om att utredning skall göras om sammanslagning eller delning kan endast göras av kommunfullmäktige eller fylkestinget i den kommun eller fylkeskommun ändringsförslaget gäller. Kommunal- och regionaldepartementet kan också på eget initiativ utreda frågor om indelningsändring. Beslutanderätten är enligt den norska indelningslagen fördelad mellan Kungen (Kungen i statsrådet, dvs. regeringen) och den norska lagstiftande församlingen, Stortinget, på följande sätt. Stortinget beslutar om sammanslagning och delning av fylken. Kungen beslutar om sammanslagning och delning av kommuner när de berörda kommunerna har anslutit sig till förslaget om ändring. Om någon av kommunerna har uttalat sig mot ändringsförslaget skall saken läggas fram för Stortinget för avgörande. Kungen beslutar om justering av gränser mellan kommuner respektive fylken. Om gränsjusteringen får verkan för ett större antal invånare än vad som motsvarar varje stortingsmandat i fylket skall ärendet läggas fram för Stortinget för avgörande. Det är i förarbeten till lagen förutsatt att kungens beslutanderätt i vissa ärenden delegeras till departementet eller fylkesmännen. Kommunal- och regionaldepartementet har i ett cirkulär <NOBR>(H-37/01)</NOBR> gett utfyllande riktlinjer för hur indelningsärenden skall hanteras. Detta innehåller också bl.a. delegation till fylkesmännen att besluta i vissa indelningsärenden bl.a. mindre ärenden om gränsjustering när kommunerna är eniga om en lösning.</P> <P class="p276 ft13">69</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft7">Finland</P> <P class="p223 ft7">I Finland är indelningen i landskap den primära indelningen inom statens regionalförvaltning. Utgående från den har länen och andra regionala förvaltningsområden bildats av ett eller flera hela landskap. Finland är indelat i sex län, vilka finns uppräknade i 1 § länsstyrelselagen (nr 22/1997), och dess områden m.m. framgår av statsrådsbeslut (nr 121/1997). I Finland är den kommunala självstyrelsen på regional nivå helt annorlunda uppbyggd än i de övriga nordiska länderna. Någon direkt folkvald sekundärkommun finns inte utan delar av den kommunala verksamheten, t.ex. den specialiserade sjukvården, bedrivs i kommunalförbund (samkommuner). En form av samkommuner är landskapsförbunden, som numera övertagit länsstyrelsernas roll gällande bl.a. ansvaret för den regionala utvecklingen och planeringen samt beslut om statliga utvecklingsanslag. Finland indelades i 19 landskap plus landskapet Åland genom statsrådets beslut (nr 147/1998) om landskapen. Det finns lika många landskapsförbund dvs. sammanlagt 20. Något grundlagsskydd för samkommunerna finns inte. Den kommunala självstyrelsen på lokal nivå är däremot grundlagsskyddad. Antalet kommuner i Finland är för närvarande 444.</P> <P class="p277 ft7">Enligt 122 § grundlagen utfärdas bestämmelser om grunderna för kommunindelning genom lag. Dessa bestämmelser finns i Kommunindelningslag (nr 1196/1997). I dess inledande bestämmelse anges att ändring i kommunindelningen antingen bestäms genom lag eller beslut därom fattas av statsrådet eller ministeriet enligt kommunindelningslagen. Statsrådet beslutar om ändring i kommunindelningen eller om förkastande av en framställning eller ett initiativ som gäller detta. Inrikesministeriet kan dock besluta om vissa närmare angivna mindre ändringar i kommunindelningen, om inte fullmäktige i någon berörd kommun har motsatt sig ändringen, eller förkasta en framställning eller ett initiativ som gäller en sådan ändring, om fullmäktige i någon berörd kommun har motsatt sig ändringen. En framställning om ändring i kommunindelningen som innebär att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar kan göras av fullmäktige i en berörd kommun. I annat fall kan framställning om en ändring i kommunindelningen göras av fullmäktige i eller en medlem av en berörd kommun. Ett ärende om ändring i kommunindelningen kan anhängiggöras även på initiativ av ministeriet.</P> <P class="p278 ft13">70</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft19"><SPAN class="ft19">3.3</SPAN><SPAN class="ft48">Regeringsformens förutsättningar</SPAN></P> <P class="p97 ft7">Nuvarande ordning i Sverige bygger som framgått på att riksdagen genom indelningslagen har överlämnat åt regeringen att genom administrativa beslut i enskilda fall med tillämpning av de generella lagreglerna bestämma om rikets indelning i kommuner och landsting. Detta hindrar naturligtvis inte att riksdagen genom beslut om ändring av lagen ändrar detta förhållande och i stället inför en annan beslutsordning.</P> <P class="p52 ft7">Regeringsformens reglering av kommun- och landstingsindelningen inskränker sig till två bestämmelser. I 1 kap 7 § första stycket regeringsformen anges att det i riket finns primärkommuner och landstingskommuner. Därutöver föreskriver 8 kap. 5 § regeringsformen bl.a. att grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner (härvid avses som tidigare nämnts även landsting) bestämmes i lag.</P> <P class="p204 ft7">Föreskrifterna om detta hade i grundlagsberedningens förslag sin motsvarighet i 1 kap. 5 § första stycket. Den föreslagna bestämmelsen löd: ”Riket är indelat i kommuner. Grunderna för ändringar i indelningen bestämmes genom lag.” Till motivering av den föreslagna bestämmelsen anförde beredningen att den kommunala självstyrelsen borde betraktas som en av statsskickets grunder och att en bestämmelse därom alltså borde finnas i grundlagens första kapitel. Ett moment i den kommunala självstyrelsen är enligt beredningen vidare att regeringen inte skall kunna ändra indelningen i kommuner oberoende av en medborgerlig opinion. Det skulle enligt beredningen å andra sidan i hög grad komplicera förfarandet vid indelningsändringar, om varje sådan skulle behöva underställas riksdagen. En rimlig medelväg, väl överensstämmande med praxis, fann beredningen vara att riksdagen skall medverka vid fastställandet av grunder för ändringar i indelningen. I enlighet härmed föreslog beredningen alltså att grunderna för ändringar i kommunindelningen skall bestämmas genom lag (SOU 1972:15 s. 122).</P> <P class="p226 ft7">I regeringsförslaget återfinns bestämmelsen om grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner i sin ännu gällande lydelse i 8 kap. 5 §. Departementschefen anförde att den borgerliga kommunala verksamheten alltsedan kommunreformen år 1862 hade varit förlagd till en lokal och en regional nivå och utövats av primärkommuner (kommuner) och sekundärkommuner (landsting). Denna grundläggande struktur borde enligt departementschefen inte kunna överges utan sådana överväganden som föregår en grundlagsändring, varför han föreslog att det skulle slås fast att det i riket skall finnas</P> <P class="p279 ft13">71</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">såväl primärkommuner som sekundärkommuner (1 kap. 7 § regeringsformen). En sådan regel skulle emellertid enligt vad departementschefen vidare anförde skänka endast vaga hållpunkter för indelningen i kommuner, och han ansåg liksom beredningen att den borde kompletteras med en bestämmelse som tillförsäkrar riksdagen ett avgörande inflytande på den kommunala indelningen genom att slå fast att grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner skall bestämmas i lag. Med en sådan bestämmelse avsågs inte endast formellt betonade regler om kommunala indelningsändringar, jfr den vid tiden gällande lagen (1919:293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning. Också de materiella principerna för sådana indelningsreformer som den år 1952 avslutade storkommunreformen och den vid tiden för propositionen pågående sammanläggningen av kommuner inom kommunblock borde enligt departementschefen i anslutning till praxis anges i lag. Liksom tidigare borde det enligt departementschefen ankomma på regeringen att i de enskilda fallen förordna om ändring i den kommunala indelningen (prop. 1973:90 s. 189).</P> <P class="p224 ft7">8 kap. 5 § regeringsformen synes i och för sig inte innebära något förbud för riksdagen att besluta om den kommunala indelningen, men som bestämmelsen är formulerad och som framgår av förarbetena är det förutsatt att det är regeringen som skall fatta de enskilda besluten (jfr Lagrådets yttrande över konstitutionsutskottets lagförslag, se avsnitt 3.1.2).</P> <P class="p100 ft7">Vid utformningen av ett förslag till ordning där riksdagen beslutar om landstingsindelningen måste dock även andra konstitutionella aspekter beaktas.</P> <P class="p108 ft7">Riksdagen är den lagstiftande instansen, men för riksdagens möjlighet att genom lag föreskriva ändringar i landstingsindelningen finns en begränsning genom att regeringsformen bygger på att lagar (och andra föreskrifter) skall ha generell giltighet och att lagformen således inte får användas för beslut som endast avser ett enskilt fall. Vid regeringsformens tillkomst menade visserligen grundlagsberedningen att det borde vara möjligt för riksdagen att genom lag fatta ett beslut som uttryckligen anges avse endast ett visst konkret fall. Departementschefen anslöt sig emellertid inte till denna uppfattning. Han menade att även om en lag blir tillämplig endast i fråga om ett enstaka fall kan lagen inte uttryckligen anges avse endast detta konkreta fall utan den måste vara generellt utformad. Enligt departementschefen är det inte helt lätt att ange innebörden av detta krav på generell tillämpbarhet, men det får enligt honom anses</P> <P class="p280 ft13">72</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312870x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p275 ft7">uppfyllt om lagen exempelvis: ”avser situationer av ett visst slag eller vissa typer av handlingssätt eller om den riktar sig till eller på annat sätt berör en i allmänna termer bestämd krets av personer” (prop. 1973:90 s. 203 f.).</P> <P class="p18 ft7">Således är landstingsindelningsbeslutens karaktär av betydelse. Distinktionen mellan beslut i enskilda fall och generella föreskrifter har annars stor betydelse på grund av att rätten att meddela föreskrifter kan delegeras endast om stöd för detta finns i regeringsformen medan det inte finns samma begränsningar beträffande att i lag eller förordning ge offentliga organ rätt att meddela beslut i enskilda fall. Det har med anledning bland annat härav resonerats kring frågeställningen i olika sammanhang.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Håkan Strömberg, som behandlar frågan i Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, menar att det i regel inte torde bereda några svårigheter att dra en klar skiljelinje mellan generella föreskrifter och beslut i enskilda fall men att rättsordningen trots allt uppvisar exempel på beslutstyper som intar en svårbestämbar mellanställning.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Enligt Strömberg är i förarbetena angivna kännetecken på en generell norm lättast att tillämpa på handlingsregler. Beträffande kvalifikations- och kompetensregler finns det dock fall som enligt Strömberg kan ge anledning till tvekan: ”Ett kvalifikationsbeslut kan förefalla att ha en konkret innebörd: vad som kvalificeras är t.ex. en viss namngiven myndighet, ett landområde eller ett objekt. Men indirekt kan den rättsliga kvalitet, som regeln avser att ge upphov till, ha vidsträckta verkningar genom att den utgör rekvisit för tillämpningen av andra, generella regler.” Det kan, såsom Strömberg anför, ibland finnas goda skäl att vid en avgränsning av regeringsformens normbegrepp fästa avgörande vikt vid de indirekta verkningarna och betrakta dessa beslut som generella. Det finns dock en gräns för möjligheten att beteckna ett beslut som generellt på grund av dess indirekta verkningar. Detta gäller enligt Strömberg särskilt beträffande kvalifikationsbeslut, vilkas omedelbara innebörd är konkret men som kan ha rättslig betydelse i en mängd olika sammanhang. Han anför därvid som exempel just att ett beslut om ändring i kommunindelningen kan ha rättsverkningar i många olika sammanhang, men att det ändå i praktiken lär betraktas som ett beslut i ett enskilt fall.</P> <P class="p281 ft37"><SPAN class="ft44">3</SPAN><SPAN class="ft54">Se t.ex. Holmberg/Stjernquist 2003, s. 139 med där gjorda hänvisningar, Angående skydd för samhällsviktiga anläggningar, prop. 1989/90:54 s. 39 och 1989/90:KU4y s. 2 f., Angående tillfälliga bilförbud, prop. 1989/90:143 s. 4 ff. och Lagrådet i bilagedelen s. 46 f., Strömberg, 1989, s. </SPAN><NOBR>197–203,</NOBR> RÅ 1986 ref 108, RÅ 2001 not 42.</P> <P class="p282 ft14"><SPAN class="ft44">4</SPAN><SPAN class="ft46">Beträffande detta och följande resonemang se Strömberg 1999, s. 39 ff.</SPAN></P> <P class="p255 ft13">73</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft7">I vart fall så länge landstingsindelningen i enlighet med indelningslagen bestäms genom beslut i enskilda fall är det inte möjligt för riksdagen att genom ett lagstiftningsbeslut åstadkomma enskilda ändringar, t.ex. beträffande att en viss kommun skall omfattas av ett visst landsting.</P> <P class="p100 ft7">Riksdagen kan dock fatta beslut i annan form än lag. Betydelsefulla begränsningar av riksdagens kompetens i detta avseende är emellertid de som följer av 11 kap. 8 § regeringsformen. I denna bestämmelse föreskrivs att rättskipnings- eller förvaltningsuppgift inte får fullgöras av riksdagen i vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen.</P> <P class="p100 ft7">Grundlagsberedningen framhöll beträffande de föreslagna föreskrifter som motsvarar den sedermera beslutade 11 kap. 8 § att dessa tjänar som ett skydd för myndigheternas självständighet, samtidigt som de förhindrar att riksdagen ägnar sig åt sådan verksamhet som den på grund av sin storlek och sina verksamhetsformer är mindre lämpad att utöva (SOU 1972:15 s. 201).</P> <P class="p283 ft7">Departementschefen framhöll i specialmotiveringen att principen bör vara att riksdagen inte skall vara ett förvaltande eller rättskipande organ utan att förvaltnings- och rättskipningsuppgifterna skall ligga hos regeringen, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna. Han anförde att riksdagen redan på grund av sin organisation och sammansättning som regel inte är lämpad att handha sådana uppgifter, utan att den i huvudsak bör ägna sig åt de uppgifter som följer med dess innehav av normgivnings- och finansmakten och åt kontrollen av rikets styrelse och förvaltning. I och för sig kunde principen sägas komma till uttryck redan i de i regeringsformens första kapitel föreslagna bestämmelserna om statsskickets grunder. Enligt departementschefen fanns det emellertid, i likhet med vad grundlagsberedningen föreslagit, anledning att i det kapitel som handlar om rättskipning och förvaltning ta in en klarläggande bestämmelse rörande kompetensfördelningen mellan å ena sidan riksdagen och å andra sidan regeringen, domstolarna och förvaltningsmyndigheterna. Som ovan nämnts gjorde departementschefen bedömningen att lagstiftningsvägen inte står öppen för det direkta avgörandet av konkreta fall, och han menade därför att förevarande bestämmelse borde utformas med utgångspunkt från att ett avgörande i enskilt rättskipnings- eller förvaltningsärende inte kan komma till stånd genom lag. I propositionen anfördes vidare att bestämmelsen först och främst bör innebära att riksdagen inte skall kunna besluta i sådana rättskipnings- eller förvaltningsangelägenheter som enligt särskilda</P> <P class="p237 ft13">74</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312872x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">föreskrifter ankommer på regeringen, domstol eller annan myndighet. Detta var emellertid enligt departementschefens mening inte tillräckligt, utan riksdagen bör i princip inte heller kunna genom lag tillägga sig själv förvaltnings- eller rättskipningsuppgifter, exempelvis att besluta om näringstillstånd eller expropriation. Även denna grundsats borde enligt departementschefen komma till tydligt uttryck i regeringsformen (prop. 1973:90 s. 401).</P> <P class="p204 ft7">Något undantag från förbudet för riksdagen att fullgöra förvaltningsuppgift som är tillämpligt i nu aktuellt hänseende finns inte. Det är således inte möjligt att inom ramen för det nuvarande systemet beträffande indelningsändringar öka riksdagens inflytande genom att såsom i Norge föreskriva att frågan skall läggas fram för riksdagen för avgörande t.ex. då det rör större ändringar, eller att i likhet med vad som gäller i Danmark föreskriva att regeringen i vissa angivna fall – t.ex. ändring över landstingsgräns – måste inhämta riksdagens godkännande. Genom att på sådant sätt ändra beslutsordningen för ändringar i landstingsindelningen enligt indelningslagen skulle riksdagen i strid med bestämmelsen i 11 kap. 8 § regeringsformen genom lag tillägga sig själv förvaltningsuppgift.</P> <P class="p121 ft7">Således hindrar 11 kap. 8 § regeringsformen riksdagen från att i vanlig lag ge sig själv rätt att fullgöra förvaltningsuppgift och riksdagen kan inte heller kringgå grundlagsbestämmelsen genom att välja lagformen för ett beslut av förvaltningskaraktär eftersom det skulle stå i strid med det principiella förbudet mot lagstiftning i enskilt fall.</P> <P class="p284 ft7">Vad som i enlighet med de ovan behandlade principerna bör avgöras genom ett normbeslut respektive ett förvaltningsbeslut är dock som ovan angetts inte alldeles klart. Att en absolut gräns inte kan dras mellan normbeslut och förvaltningsbeslut har i litteraturen exemplifierats med att ändringar i kommunindelningen brukar göras genom förvaltningsbeslut men att den judiciella indelningen ändras genom förordning.<SPAN class="ft30">5 </SPAN>Beträffande kvalifikationsbeslut som rör geografiska områden kan också nämnas att områden förklaras som naturreservat genom förvaltningsbeslut medan områden förklaras som nationalpark genom förordning. I de angivna fallen sker detta genom generella normer.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>Även om beslut om ändring i kommun- eller landstingsindelningen till sin karaktär närmast är att se som beslut i enskilda</P> <P class="p285 ft14"><SPAN class="ft44">5</SPAN><SPAN class="ft46">Holmberg/Stjernquist 1980, s. 242.</SPAN></P> <P class="p86 ft14"><SPAN class="ft44">6</SPAN><SPAN class="ft55">Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor, Förordning (1992:128) om hovrätternas domkretsar, Förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m., Nationalparksförordning (1987:938).</SPAN></P> <P class="p286 ft13">75</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft7">fall och också hanteras på detta sätt i dag, torde hinder inte föreligga mot att riksdagen på liknande sätt beslutar om landstingsindelningen genom normbeslut i en generell lag om Sveriges landstingsindelning.</P> <P class="p287 ft7">En avgörande fråga för utredningen har således varit hur man skall åstadkomma en normreglering av ifrågavarande indelning.</P> <P class="p212 ft19"><SPAN class="ft19">3.4</SPAN><SPAN class="ft48">Landstingskarta – en möjlig lösning?</SPAN></P> <P class="p248 ft7">För att riksdagen skall kunna besluta om landstingsindelningen måste detta, såsom framgått av föregående avsnitt, göras genom normbeslut. Fråga blir då hur landstingsområdena kan anges i lag.</P> <P class="p108 ft7">Som framgått av avsnitt 3.1.1 och 3.1.2 har det tidigare presenterats förslag i detta avseende. Förslagen, som innebar att ange vilka kommuner som omfattas av respektive län/landsting, fick kritik av Lagrådet. Med förslagen avsågs att kommunindelningen alltjämt skulle hanteras av regeringen enligt indelningslagen och att det därför skulle bli nödvändigt med ändringar i den föreslagna lagen till följd av regeringens beslut t.ex. om kommundelning eller byte av kommunnamn. Lagrådet fann det stämma dåligt med hierarkin mellan normerna att ett beslut som fattas av regeringen förutsätter att en lag ändras för att registrera regeringens beslut.</P> <P class="p109 ft7">Genom att använda kommunerna som ”byggstenar” för landstingsindelningen blir riksdagens inflytande över landstingsindelningen begränsat till att gälla hela kommuner. Ändring av läns- och landstingsgräns kan komma att ske genom att en kommungräns ändras. En uppgift för utredningen är att överväga om också denna typ av indelningsändringar bör prövas av riksdagen.</P> <P class="p100 ft7">En möjlighet att undvika att använda kommunerna vid bestämmande av landstingsområdena skulle vara att beskriva dessa geografiskt, dvs. genom kartbilder. Det skulle således finnas en karta med normstatus utvisande landstingens yttre gränser. Den nuvarande indelningen finns inte illustrerad i Kammarkollegiets liggare. I de akter som ligger till grund för beslut om ändringar i indelningen, som fattats enligt indelningslagen och förts in i liggaren, kan man dock se kartor över det aktuella området, vilka ibland utgör del av beslutet. Att ha kartbilder intagna i norm förekommer redan. I nationalparksförordningen (1987:938) räknas t.ex. bildade nationalparker upp till namn och syfte och i 2 § stadgas att nationalparkerna är belägna på mark som tillhör staten samt att deras huvudsakliga</P> <P class="p288 ft13">76</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p275 ft7">gränser anges i bilagor till förordningen. Dessa bilagor utgörs av kartor.</P> <P class="p18 ft7">På liknande sätt skulle i lag kunna anges vilka landsting som finns i Sverige och att deras huvudsakliga gränser framgår av i lagen intagen karta. Syftet med att använda termen ”huvudsakliga gränser” skulle därvid vara att lämna öppet för andra instanser att besluta om mindre ändringar, t.ex. för Kammarkollegiet att besluta om mindre ändringar över landstingsgräns och lantmäterimyndigheten att besluta om fastighetsbildning över sådan gräns. Sådana ändringar skulle inte ge utslag på (och därmed inte heller stå i strid med) kartan och skulle således alltjämt utgöra förvaltningsbeslut. I vilken utsträckning det skulle kunna ske skulle bero på vilken detaljgrad man bestämt att kartorna skulle ha. Att reglera de exakta landstingsgränserna genom karta har över huvud taget inte ansetts vara en framkomlig väg bl.a. med hänsyn dels till att normbesluten då skulle ligga på fastighetsbildningsnivå, dels till att erforderlig mängd kartmaterial inte skulle lämpa sig för att tas in i lag.</P> <P class="p226 ft7">På detta sätt skulle endast förändringar av landstingens yttre gränser och namn bli frågor för riksdagen. Övriga indelningsändringar skulle såsom i dag ske genom förvaltningsbeslut och det skulle inte finnas något behov av följdändringar i lag på grund av dessa beslut. Riksdagen skulle också kunna ta initiativ till ändrad landstingsindelning i enlighet med kartan.</P> <P class="p15 ft7">Genom en ändring av den ”huvudsakliga” gränsen skulle det emellertid inte ges något klart besked om var den nya gränsen går. Det skulle av material i ärendet (detaljerade kartbilder, fastighetsbeteckningar eller dylikt) framgå vilket område som avses med ändringen, men på grund av att det inte skulle vara en exakt karta som användes i normen skulle inte heller den exakta ändringen framgå. Själva uttrycket förutsätter ju att de exakta gränserna bestäms någon annanstans. Riksdagens beslut om lagändring, som endast skulle visa en ny ungefärlig landstingsgräns, skulle således behöva fyllas ut med förvaltningsbeslut för att få ett fullständigt innehåll. Vidare skiljer landstingen och kommunerna i Sverige sig mycket åt storleksmässigt, befolkningsmässigt m.m., men med ett kartsystem skulle endast det berörda områdets geografiska storlek vara avgörande för om en indelningsändring skall underställas riksdagen eller inte. Med systemet skulle man möjligen också riskera att tveksamheter uppkommer om en viss ändring är i huvudsaklig överensstämmelse med kartan eller inte.</P> <P class="p289 ft13">77</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312875x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft7">Att lösa utredningens uppgifter genom ett alternativ med kartor i normbeslut synes i och för sig möjligt, men närmare analyser har ökat tveksamheten inför ett sådant system. Att riksdagen fastställer de ”huvudsakliga” gränserna för landstingen förebygger normkonflikter i förhållande till fastighetsbildningslagen m.fl. lagar inom fastighetsbildningsområdet liksom i vissa fall regeringens eller Kammarkollegiets beslut enligt indelningslagen. Systemet inrymmer emellertid enorma spänningar beträffande den inexakta gräns som skapas på detta sätt och den exakta gräns som av hänsyn till enskildas och kommuners förhållanden likväl måste fastställas. Regeringsformens 8 kap. 5 § kräver dessutom att systemet återges i lag, d.v.s. i lag måste anges vem som fastställer den exakta landstingsgränsen och kanske också förhållandet mellan den exakt fastställda gränsen och den huvudsakligt fastställda vid tvister om de rätta förhållandena. Dessa omständigheter i förening med ovan redovisade brister har fått utredningen att avskriva kartvarianter som lösning.</P> <P class="p290 ft19"><SPAN class="ft19">3.5</SPAN><SPAN class="ft48">Den valda lösningen</SPAN></P> <P class="p291 ft7">Utredningens förslag: Riksdagen skall i lag föreskriva om rikets indelning i län och landsting. Lagen skall bestämma läns- och landstingsområdena genom angivande av vilka kommuner som ingår i respektive län och landsting. Härigenom lagfästs länens och landstingens existens och namn, varför eventuella namnändringar skall ske genom lagändring.</P> <P class="p292 ft7">Utredningens bedömning: Enligt utredningens mening bör det inte göras någon ändring i beslutanderätten avseende kommunindelningsändringar.</P> <P class="p293 ft9"><SPAN class="ft9">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft49">Lag om Sveriges indelning i landsting</SPAN></P> <P class="p93 ft7">Mot bakgrund av vad som ovan anförts har utredningen uppfattningen att man för att inom gällande konstitutionella ramar åstadkomma den önskade ordningen är hänvisad till den redan tidigare föreslagna lagkonstruktionen. Det handlar således om att i lag dels bestämma vilka landsting som skall finnas i riket, dels bestämma indelningen i landsting utifrån befintliga kommuner. Som utredningen uppfattar</P> <P class="p294 ft13">78</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p275 ft7">det får en sådan reglering också anses i princip ha godtagits av Lagrådet.</P> <P class="p18 ft7">Till skillnad från indelningslagen, som endast anger regler för genomförande av ändringar i indelningen, kommer av den föreslagna lagen den gällande landstingsindelningen att framgå. Med en sådan konstruktion kan riksdagen ändra Sveriges landstingsindelning genom sammanläggning av landsting, delning av landsting och överföring av en eller flera kommuner från ett landsting till ett annat.</P> <P class="p204 ft7">Ändring av läns- och landstingsgräns kan även komma att ske genom att en kommungräns ändras och utredningen skall enligt direktiven överväga om också denna typ av indelningsändringar bör prövas av riksdagen. Som ovan konstaterats är det inte möjligt att i gällande regelverk för gränsändringar införa ett krav på riksdagens prövning i särskilda fall. Utredningen har ovan också gjort bedömningen att det inte bör införas ett system där landstingsgränserna bestäms genom i norm intagna kartor. Den möjlighet som återstår torde vara att även kommunindelningen bestäms av riksdagen genom en generell norm. För övervägande av en sådan lösning talar att kommunindelningen i så fall skulle bestämmas i samma ordning som landstingsindelningen, vilket kan framstå som motiverat med hänsyn till den principiella likställigheten mellan de båda kommuntyperna (jfr JK:s yttrande över konstitutionsutskottets lagförslag, se avsnitt 3.1.2). Att på samma sätt som i den föreslagna lagen bestämma indelningen utifrån i administrativ ordning fastställda enheter låter sig emellertid knappast göras vad gäller kommuner på ett sätt som dels skulle innebära en lagtekniskt godtagbar reglering, dels skulle ge möjlighet till flexibilitet t.ex. vad gäller möjligheten att överföra mindre områden från en kommun till en annan. Att lagreglera kommunindelningen skulle också innebära att möjligheten att ansöka om ändring i denna försvinner, vilket torde vara till nackdel främst för enskilda och intressegrupper. Enligt utredningens mening bör en sådan ordning inte införas om inte goda skäl talar för det. Det torde också vara förenligt med rådande praxis att alltjämt låta det ankomma på regeringen att, utan riksdagens ställningstagande, besluta om sådana mindre ändringar av landstingsgräns som kan tänkas ske genom att en kommungräns ändras. Områdesöverföringar över landstingsgräns genom en kommungränsändring är över huvud taget inte vanligt förekommande hos Kammarkollegiet och regeringen enligt de nuvarande reglerna; det har under de senaste drygt tio åren rört sig om två fall. Det är som regel inte heller fråga om större områden utan det har rört sig</P> <P class="p295 ft13">79</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">endast om några enstaka fastigheter eller byar. Att föreslå att beslutanderätten rörande hela kommunindelningen förs över till riksdagen kan inte anses rymmas inom utredningens uppdrag och utredningen finner redan med hänsyn till det ovan sagda inte heller skäl föreligga att förespråka en sådan ordning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår utredningen således inte någon ändring beträffande beslutanderätten enligt indelningslagen för de fall landstingsgräns ändras genom att en kommungräns ändras (se dock nedan beträffande kommunsammanläggning över landstingsgräns).</P> <P class="p109 ft7">Av stor betydelse är då, i likhet med vad som påtalades av Lagrådet i yttrandet över bostadsutskottets lagförslag, att reglera samexistensen mellan indelningslagen och den föreslagna lagen så att oklarhet så långt möjligt undviks om uppgiftsfördelningen mellan riksdagen och regeringen. Vad gäller den föreslagna lagen reglerar den landstingsindelningen utifrån befintliga kommuner. Det bör i lagens inledande paragraf, genom en hänvisning till indelningslagen, erinras om att såväl kommunindelningen som sådan ändring i landstingsindelningen som sker genom att ett område överförs från en kommun till en annan regleras i annan ordning.</P> <P class="p109 ft7">I och med att riksdagen genom indelningslagen överlåter åt regeringen att besluta om tillkomst eller upplösning av kommuner, kan riksdagen i princip inte underlåta att på förslag från regeringen ändra i den föreslagna lagen så att en kommun som upphör att existera tas bort ur uppräkningen eller att en kommun som tillkommer läggs till. Denna ”registreringsfunktion” kritiserades av Lagrådet i yttrandet över bostadsutskottets förslag, men har av utredningen inte befunnits möjlig att undvika. De föreslagna regleringarna innebär dock att riksdagen har den fulla beslutanderätten vad gäller att bestämma vilket landsting en nybildad kommun skall omfattas av, vilket enligt utredningens mening i princip bör stå klart redan då beslut tas om bildande av en ny kommun. För övrigt finns det redan i dag i lag reglerad indelning, valkretsindelningen i 2 kap. 2 § vallagen (1997:157), som bygger på den i administrativ ordning fastställda kommunindelningen och där det således kan komma att krävas lagändring på grund av regeringens beslut om ändrad kommunindelning.</P> <P class="p296 ft7">Som ovan framgått innebär utredningens förslag att riksdagen skall besluta om landstingsindelningen utifrån hela kommuner, medan sådan ändring av landstingsgräns som kan komma att ske genom att en kommungräns ändras skall beslutas i enlighet med indelningslagens regler. Det är dock möjligt att en kommungräns</P> <P class="p83 ft13">80</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">ändras på så sätt att en kommunsammanläggning anses innebära att en kommun består som en vidgad kommun. Vid indelningslagens tillkomst konstaterades att sammanläggning i allmänhet innebär att en ny kommun bildas. Det anfördes att flertalet kommunsammanläggningar som dittills ägt rum hade inneburit nybildning av kommun. När en eller flera minde kommuner lagts samman med en väsentligt större, hade detta dock i allmänhet inte betraktats som nybildning. Beslutet hade i sådana fall givits den innebörden att den större kommunen bestått som en vidgad kommun. Tidigare exempel på sammanläggningar med denna innebörd var de fall då landskommun eller köping lades samman med stad (SOU 1978:32 s. 147). Någon sammanläggning av kommuner har inte ägt rum sedan indelningslagen trätt i kraft. För att tydliggöra att alla ändringar som innebär att området för en hel kommun flyttas över till ett annat landsting kräver riksdagens prövning föreslås en lagreglering i indelningslagens första kapitel, enligt vilken regeringen inte får besluta om sammanläggning av kommuner inom olika landsting utan att riksdagen prövat frågan enligt den föreslagna lagen om Sveriges indelning (se vidare avsnitt 4.2.1). Detta innebär visserligen att riksdagens beslut om lagändring måste ske utifrån ett förväntat förvaltningsbeslut. Detta är dock inte helt främmande för svensk lagstiftningstradition, t.ex. skapades lagarna om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting (SFS 1996:945) respektive Västra Götalands läns landsting (SFS 1997:222) innan regeringen hade beslutat om bildandet av dessa landsting. Beträffande indelningslagens första kapitel föreslås i övrigt inga ändringar.</P> <P class="p297 ft7">Däremot kommer reglerna i lagens andra kapitel, till skillnad från vad som gäller i dag, inte att gälla alla former av landstingsindelningsändringar, utan endast sådana områdesöverföringar mellan landsting som sker genom att en kommun inom ett landstingsområde blir större och en kommun inom ett annat landstingsområde blir mindre. Detta bör uttryckas i kapitlets första paragraf genom en hänvisning till den föreslagna lagen samt ett förtydligande av vilken sorts ändringar det kan bli fråga om enligt indelningslagen. Övriga regler i kapitlet behålls i stort sett oförändrade då avsikten inte är att göra någon ändring beträffande vad som redan i dag gäller för den aktuella typen av indelningsändringar. Reglerna om ekonomisk reglering anpassas dock med hänsyn till att det endast kan bli fråga om att en del av ett landsting överförs till ett annat landsting. Det torde endast i mycket sällsynta fall bli aktuellt med ekonomisk reglering enligt dessa regler.</P> <P class="p227 ft13">81</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft9"><SPAN class="ft9">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft49">Länsindelningen</SPAN></P> <P class="p223 ft7">Förfarandet vid ändring i länsindelningen är inte lagreglerat utan det grundar sig som redovisats i kapitel 2 på praxis enligt vilken mindre förändringar avgörs av regeringen medan större indelningsändringar underställs riksdagen. Enligt direktiven skall utredningen överväga en lagreglering rörande förfarandet vid ändringar i länsindelningen med utgångspunkten att det är riksdagen som skall fatta beslut om sådana ändringar. Utredningen har inte tolkat detta så att riksdagen skall fatta beslut om alla ändringar utan så att en eventuell lagreglering skall vara i överensstämmelse med vad som i dag anses gälla.</P> <P class="p249 ft7">Länen är en regional indelningsform för den statliga förvaltningen, medan landstingsindelningen är en indelning för den kommunala självstyrelsen på regional nivå. Trots dessa skilda syften med indelningarna stadgar 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900) att dessa som huvudregel skall sammanfalla. Ett sådant samband bestämdes redan vid införandet av landstingen och sambandet har sedan dess, med fåordig eller ingen uttrycklig motivering i förarbetena, bibehållits i de grundläggande landstingsregleringarna (se t.ex. prop. 1954:119 s. 48 och s. 56 ff., prop. 1975/76:187 s. 327 ff., prop. 1990/91:117 s. 22 och s. 147).</P> <P class="p299 ft7">För frågan om en lagreglering beträffande förfarandet vid ändringar i länsindelningen är det till att börja med av betydelse om sambandet mellan landstingsindelningen och indelningen i län skall finnas kvar. Indelningslagskommittén fann vid sitt arbete med den nya indelningslagen att kommittén hade att utgå från att principen att landstingsindelningen skall följa länsindelningen skall stå fast och att länen skall anses som lämpligt område för den landstingskommunala verksamheten (SOU 1978:32 s. 174). Den parlamentariska regionkommittén (PARK) hade till uppgift att dels följa upp och utvärdera den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning mellan stat och kommun som riksdagen hade beslutat om, dels utforma vissa förslag om den framtida regionala organisationen. Kommittén resonerade i sitt delbetänkande, Regional frihet och statligt ansvar – en principiell diskussion, kring att det inte är självklart att den statliga regionala organisationens och det regionala självstyrelseorganets territoriella gränser behöver sammanfalla. Det anfördes i detta sammanhang också att det inte är självklart att de nuvarande länen utgör den lämpligaste indelningsgrunden för den statliga regionala organisationen (SOU 1998:166 s. 122 f.). Konsti-</P> <P class="p215 ft13">82</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft7">tutionsutskottet uttalade i sina överväganden i samband med det i avsnitt 3.1.2 redovisade förslaget om lag om Sveriges indelning i län och landsting, att ingenting talar för att sambandet mellan indelningen i län och landsting bör brytas. Konstitutionsutskottet menade att det därför bör säkerställas att frågor om länsindelningen blir beaktade vid prövningen av frågor om indelningen i landsting och att gällande ordning som innebär att större ändringar i länsindelningen prövas av riksdagen därför bör lagfästas samtidigt med att landstingsindelningen bestäms genom lag.</P> <P class="p59 ft7">Regeringen gjorde i propositionen Regional samverkan och statlig länsförvaltning bedömningen att en översyn bör genomföras av uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen (prop. 2001/02:7 s. 55). För ett sådant uppdrag har därefter en parlamentarisk kommitté tillkallats, Ansvarskommittén (Fi 2003:02). Kommittén skall enligt tilläggsdirektiv givna den 23 juni 2004 bl.a. särskilt analysera om det samlade kommunala uppdraget skall vara fördelat på en eller två direktvalda nivåer. Kommittén skall också, om den finner det motiverat, lämna övergripande förslag på förändringar av nuvarande <NOBR>kommun-,</NOBR> landstings- och länsindelning. Att undersöka och utvärdera förutsättningarna för att bryta upp det aktuella sambandet är inte en uppgift för denna utredning utan denna fråga kommer att behandlas av Ansvarskommittén. Likaså är överväganden om kriterier för en lämplig länsindelning, och därmed för ändringar i denna indelning, en fråga för nämnda kommitté. Utgångspunkten för utredningens bedömning blir således att det befintliga sambandet skall bestå.</P> <P class="p210 ft7">Med hänsyn till att den föreslagna lagen anger rikets landstingsindelning och till det gällande sambandet mellan län och landsting är det enligt utredningens bedömning lämpligt att även länsindelningen anges i denna lag och att förfarandet vid ändringar blir det som allmänt gäller i lagstiftningsärenden. Eftersom de ändringar i länsindelningen som har aktualiserats antingen har varit mycket små</P> <P class="p300 ft7">– enstaka fastigheter eller byar – eller ganska stora – hela kommuner eller län – är det i dag inte alldeles klart var gränsen går för vad som skall anses vara en sådan större ändring i länsindelningen som riksdagen skall besluta om. Dock anses i vart fall en ändring som omfattar en hel kommun vara en sådan större ändring. Detta blir också fastlagt genom den föreslagna lagregleringen. Mindre ändringar kommer alltjämt i enlighet med rådande praxis att ankomma på regeringen att besluta om; med mindre ändringar kommer således hädanefter att avses ändringar som omfattar ett område som är</P> <P class="p234 ft13">83</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">mindre än en kommun. Större ändringar i länsindelningen skall beslutas av riksdagen genom ändring av den föreslagna lagen. Enligt rådande praxis har riksdagens beslut om ändringar i länsindelningen hittills skett i form av godkännanden av regeringens förslag i enskilda fall (beträffande de senaste se prop. 1995/96:38, rskr. 1995/96:206, prop. 1996/97:108, rskr. 1996/97:228). Frågorna om länsindelningen i sig kan möjligen sägas ha mindre karaktär av förvaltningsbeslut än beslut om kommunindelningsändringar. Det är i högre grad fråga om politisk prövning och sker inte på samma sätt i enlighet med fastställda regler att följa i varje enskilt fall med verkan för enskilda. Enligt utredningens mening kan det möjligen ändå ifrågasättas om detta inte strider mot regeringsformens bestämmelser (jfr redogörelsen i avsnitt 3.3 om 11 kap. 8 § regeringsformen). Förfarandet tycks emellertid utgöra en etablerad konstitutionell praxis. Genom en lagreglerad länsindelning ges dock riksdagens beslut om ändring i denna indelning en form som torde stå i överensstämmelse med regeringsformen. Slutligen fyller en sådan reglering dessutom ett upplysande syfte, som hittills tillgodosetts genom regeringens tillkännagivanden (f.n. SFS 2002:808) om länens indelning i kommuner.</P> <P class="p301 ft9"><SPAN class="ft9">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft49">Namnändring</SPAN></P> <P class="p223 ft7">Utredningen skall enligt direktiven överväga en lagreglering rörande förfarandet vid namnändring av län och landsting.</P> <P class="p108 ft7">Länsbenämningarna har olika historiska ursprung. Några län – t.ex. Kronobergs – är namngivna efter tidigare befästa slott. Andra</P> <P class="p302 ft7">– Stockholms, Kalmar m.fl. – har fått namn efter residensstäderna. En tredje grupp – Skåne m.fl. – har fått namn efter de i länen ingående landskapen. De tre nordligaste länen har fått namn efter äldre landsdelsbenämningar (SOU 1995:27 s. 62). Det finns inte någon lagreglering beträffande länsnamnen. Vid bildandet av ett nytt län beslutar riksdagen om länets namn. I samband med bildandet av det nya västsvenska länet föreslogs riksdagen godkänna regeringens förslag att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner läggs samman till Västergötlands län (prop. 1996/97:108). På hemställan av bostadsutskottet godkände riksdagen inte detta utan i stället att det nya länets namn skulle vara Västra Götalands län (bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228).</P> <P class="p225 ft7">Eventuella förändringar rörande länens namn anses också kräva riksdagens ställningstagande (prop. 1995/96:38 s. 8). Så föreslog</P> <P class="p274 ft13">84</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p23 ft43">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p275 ft7">regeringen i nämnda proposition att riksdagen skulle godkänna att Kopparbergs län från den 1 januari 1997 i stället skulle benämnas Dalarnas län, vilket bifölls (rskr. 1995/96:206). Beslutsformen har således varit godkännande av namnförslag sedan initiativ tagits av regeringen.</P> <P class="p204 ft7">Landstingens officiella namn står i överensstämmelse med respektive länsnamn. Regeringen fastställer namn på kommuner och landsting med stöd av indelningslagen. Till beslut om ändring av rikets indelning (t.ex. delning av en kommun eller ett landsting) hör beslut om namn för de nya kommunerna eller landstingen. Beslut om själva namnet är dock inte reglerat i indelningslagen. Däremot finns namnfrågan behandlad i förarbetena till lagen (prop. 1978/79:157 s. 101). Där sägs att när en ny kommun bildas måste namn bestämmas för den nybildade enheten och att det ankommer på regeringen att besluta i namnfrågan, varvid berörda kommuners synpunkter skall beaktas. I propositionen anges också att samråd bör ske med bl.a. riksantikvarieämbetet vid bestämmande av kommunnamn.</P> <P class="p241 ft7">Frågan om ändring av landstingsnamn utan samband med indelningsändring är inte lagreglerad. Ortnamnsutredningen angav i sitt betänkande Ortnamns värde och vård (SOU 1982:45 s. 26) att förslag till ändring av namn på bl.a. kommun eller landsting utan samband med ändring av rikets indelning handlades av utbildningsdepartementet, oftast i gemensam beredning med dåvarande bostadsdepartementet och i förekommande fall även andra departement. I betänkandet föreslogs en ortsnamnslag i vilken skulle regleras bl.a. vilka myndigheter som skulle vara ansvariga för den offentliga ortnamnsverksamheten. Namn på bl.a. landsting skulle enligt förslaget fastställas av regeringen och ansökan om ändring skulle få göras av landsting eller medlem av landstinget. Regeringen tog i prop. 1984/85:100 (bilaga 10 s. 467 ff.) ställning till betänkandet, varvid förslaget om ortnamnslag avvisades med motiveringen att regler för ortnamnsskicket, såsom föreslagits, med nödvändighet måste vara mycket allmänt hållna och därför knappast kan ge önskvärd vägledning. En lagreglering skulle också strida mot regeringens strävan efter förenkling och avreglering och dess inställning att ny lagstiftning inte bör införas om det inte finns ett klart dokumenterat behov. Ortnamnsfrågan har behandlats också av kulturarvsutredningen i betänkandet Skyddet av kulturmiljön (SOU 1996:128 s. 197 ff.). Betänkandet innehåller en sammanställning över vid tidpunkten rådande ansvarsfördelning för namnsättning och namn-</P> <P class="p245 ft13">85</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">En lag om Sveriges indelning i län och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">granskning (s. 220 f.). Där anges att regeringen är beslutande myndighet beträffande namn på bl.a. landsting och att indelningslagen är tillämplig reglering. I en kommentar till sammanställningen anges att regleringen i många fall inte uttryckligen avser befogenheten att bestämma namn, utan den får utläsas indirekt.</P> <P class="p100 ft7">Att besluta om bildandet av nya landsting kommer enligt den föreslagna lagen om Sveriges indelning i län och landsting att ankomma på riksdagen i stället för som i dag på regeringen. I lagen anges vilka län och landsting som skall finnas i Sverige. Därigenom är de enskilda länens och landstingens existens och namn lagfästa. I enlighet med den formella lagkraftens princip innebär denna reglering att riksdagen ensam har kompetens att ändra de i lagen angivna läns- och landstingsnamnen. Fråga om sådan namnändring skall således hädanefter väckas som ett lagstiftningsärende och eventuella namnändringar kommer att ske i form av lagändring.</P> <P class="p303 ft13">86</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312884x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p304 ft6"><SPAN class="ft6">4</SPAN><SPAN class="ft53">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN></P> <P class="p305 ft7"><SPAN class="ft9">Utredningens bedömning: </SPAN>Enligt 8 kap. 5 § regeringsformen skall grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner – landstingen är enligt 1 kap. 7 § regeringsformen att anse som kommuner – bestämmas i lag. Denna föreskrift innebär enligt utredningens bedömning ett krav på att även om landstingsindelningen bestäms i lag, så skall i lag också anges grunderna för ändring i denna indelning. Med anledning härav, av ändamålsskäl samt med hänsyn till den kommunala likställigheten bör vad som skall gälla vid ändringar enligt den föreslagna lagen i huvudsak stämma överens med vad som gäller vid kommunindelningsändringar enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen).</P> <P class="p306 ft7"><SPAN class="ft9">Utredningens förslag: </SPAN>I den föreslagna lagen om Sveriges indelning i län och landsting tas, i enlighet med ovanstående, in bestämmelser om vad som skall gälla vid ändring i landstingsindelningen enligt lagen.</P> <P class="p307 ft19"><SPAN class="ft19">4.1</SPAN><SPAN class="ft48">Grunderna för ändring i landstingsindelningen</SPAN></P> <P class="p308 ft7">Som redogjorts för i avsnitt 3.3 föreskrivs i 8 kap. 5 § regeringsformen att grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner skall bestämmas i lag. Det var vid bestämmelsens tillkomst förutsatt att beslutanderätten beträffande den kommunala indelningen liksom tidigare skulle ligga hos regeringen. Med denna grundlagsbestämmelse har man velat tillförsäkra riksdagen ett avgörande inflytande på indelningen genom att slå fast att besluten om indelningsändringar skall fattas i enlighet med vissa i lag uttryckta principer.</P> <P class="p52 ft7">Om riksdagen i enlighet med den i avsnitt 3.5.1 föreslagna ordningen hädanefter själv fastställer Sveriges indelning i landsting, kan</P> <P class="p266 ft13">87</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft7">det framstå som överflödigt att i lag också ange grunderna för ändringar i denna indelning. Något som hindrar ett sådant fastställande av grunderna torde i och för sig inte finnas. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen utövas den offentliga makten under lagarna. Riksdagen är således vid utövandet av sin beslutanderätt bunden av gällande lagar, i första hand givetvis av grundlagarna, men även av andra lagar så länge de är gällande. Värdet av att bestämma grunderna i lag kan dock ifrågasättas, eftersom en sådan reglering skulle kunna upphävas genom ett enkelt lagstiftningsbeslut i samband med att riksdagen genom lagändring beslutar om ändring i landstingsindelningen. Regler som är avsedda att reglera riksdagens handlingsutrymme återfinns därför som regel i bestämmelser i grundlag eller i riksdagsordningen. Utredningen delar dock den av Lagrådet i yttrandet över konstitutionsutskottets lagförslag framförda synpunkten, att bestämmelsen i 8 kap. 5 § regeringsformen är entydig på denna punkt och att det inte finns utrymme för att avvika från dess klara ordalydelse enligt vilken grunderna för ändringar i kommunindelningen skall bestämmas i lag. Det finns för övrigt redan i gällande lagstiftning exempel på att riksdagen på lagnivå har meddelat föreskrifter som avser att binda riksdagen själv, t.ex. budgetlagstiftningen.</P> <P class="p224 ft7">Mot bakgrund av det sagda och då det inte ankommer på utredningen att lämna förslag till grundlagsändringar bör den föreslagna lagen om Sveriges indelning i län och landsting även innehålla bestämmelser om grunderna för ändringar i landstingsindelningen.</P> <P class="p100 ft7">Beträffande den närmare innebörden av begreppet ”grunderna för ändring” anförde departementschefen vid lagbestämmelsens tillkomst bara att med bestämmelsen inte avses endast formellt betonade regler om kommunala indelningsändringar av det slag som fanns i den då gällande lagen (1919:293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL), utan att också materiella principer för indelningsreformer bör anges i lag (prop. 1973:90 s. 189). Vid indelningslagens tillkomst ansågs i förarbetena bestämmelsen innebära ett krav på en indelningslagstiftning av ungefär den omfattning KIL hade (SOU 1978:32 s. 173, prop. 1978/79:157 s. 34). Indelningslagen kom också att innehålla i stort sett samma slags regleringar som KIL, varvid de utsträcktes till att omfatta även landsting. Indelningslagens bestämmelser riktar sig inte enbart mot det beslutande organet utan reglerar t.ex. också vad som gäller för kommunen eller landstinget i samband med indelningsändringen. Oavsett vilka av indelningslagens bestämmelser som är att hänföra till de egentliga grunderna för indelningen är det enligt utredningens mening på</P> <P class="p280 ft13">88</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p23 ft43">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft7">grund av förutsebarheten för berörda kommuner och landsting och av ändamålsskäl erforderligt att bestämmelser i huvudsak motsvarande indelningslagens innehåll är tillämpliga även vid ändringar enligt den föreslagna lagen. I den föreslagna lagen bör i enlighet med det sagda regleras vad som skall gälla vid sådan ändring i landstingsindelningen som beslutas enligt lagen.</P> <P class="p204 ft7">I sina överväganden angående ändringar i landstingsindelningen anförde indelningslagskommittén att en reglering avseende sådana indelningsändringar i den nya indelningslagen borde övervägas i fråga om befogenheten att besluta om indelningsändringar, förutsättningar för indelningsändring, ekonomisk reglering, indelningsändrings ikraftträdande, beslutanderättens fördelning och förfarandet vid indelningsändring. Bestämmelserna härom i den nya indelningslagen borde enligt kommittén i likhet med motsvarande bestämmelser om ändringar i den kommunala indelningen kunna tillämpas på alla typer av indelningsändringar. Med hänsyn till kommunallagens bestämmelse om att län och landsting skall sammanfalla ansågs det inte vara sammanläggning och delning av landsting utan främst överföring av område från ett landsting till ett annat som kunde komma i fråga. Det fanns dock enligt kommittén ingen anledning att uttryckligen utesluta de båda först nämnda typerna av indelningsändring från indelningslagens tillämpningsområde. Med hänsyn bl.a. till att det enligt kommunallagen gäller i stort sett enhetliga regler för landsting och kommuner ansåg kommittén att bestämmelser om ändring i landstingsindelningen så långt möjligt borde stämma överens med de bestämmelser som föreslogs i fråga om ändring i kommunindelningen och anförde att särregler bör förekomma ”endast när det är nödvändigt på grund av särskilda landstingskommunala förhållanden, t.ex. landstingsindelningens anknytning till länsindelningen” (SOU 1978:32 s. 173 f.).</P> <P class="p309 ft7">Man har således vid indelningslagens tillkomst inte uteslutit att lagen skall kunna tillämpas även på större indelningsändringar som sammanläggning eller delning av landsting. En del av reglerna för landsting täcker uttryckligen en sådan ändring. Indelningslagen är dock inte helt anpassad till större indelningsändringar, bl.a. saknas bestämmelser om indelningsdelegerade, vilket konstaterades i samband med den ändrade läns- och landstingsindelningen i Skåne och Västsverige (SOU 1995:27 s. 488, prop. 1995/96:38 s. 30, prop. 1996/97:108 s. 39). Detta förhållande är föranlett av att man vid indelningslagens tillkomst utgått från att större ändringar i landstingsindelningen i princip inte kommer att förekomma. Man har</P> <P class="p234 ft13">89</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft7">också tänkt att eventuella sådana situationer kan lösas genom att riksdagen på grund av sambandet mellan län och landsting ändå blir delaktig i förfarandet. Det kan nu konstateras att det vid flera tillfällen har aktualiserats större ändringar i landstingsindelningen. Den lag som föreslås bör därför vara ägnad även för sådana situationer.</P> <P class="p108 ft7">Till utgångspunkt för regleringar i den föreslagna lagen beträffande större indelningsändringar kan indelningslagens bestämmelser om kommunindelningsändringar användas. Även i övrigt är dessa bestämmelser av betydelse enligt följande. Såsom framgår av de i 1 kap. 7 § regeringsformen fortfarande använda beteckningarna primärkommuner och landstingskommuner är båda dessa juridiska personer kommuner. De utgör båda, på lokal respektive regional nivå, organ för förverkligande av den svenska folkstyrelsen. De båda kommuntyperna regleras också i kommunallagen huvudsakligen på samma sätt. Utredningen delar den bedömning indelningslagskommittén gjorde redan vid indelningslagens tillkomst och som senare även har gjorts av kommundemokratikommittén vid dess översyn av lagen, att bestämmelserna om ändring i kommunrespektive landstingsindelningen på grund av den principiella likställigheten mellan kommuner och landsting så långt möjligt bör stämma överens.</P> <P class="p214 ft7">Det kommer dock att förekomma skillnader i regleringarna beträffande kommunrespektive landstingsindelningsändringar bl.a. med hänsyn till de skilda sätt på vilka de olika indelningarna skall beslutas enligt förslaget.</P> <P class="p100 ft7">De regleringar som föreslås kommenteras i huvudsak nedan; i övrigt hänvisas till specialmotiveringen.</P> <P class="p310 ft19"><SPAN class="ft19">4.2</SPAN><SPAN class="ft48">Förutsättningarna för ändring i landstingsindelningen</SPAN></P> <P class="p311 ft9"><SPAN class="ft9">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft49">Den grundläggande förutsättningen</SPAN></P> <P class="p93 ft7">I uppdraget ingår att överväga och lämna förslag om materiella kriterier för att en indelningsändring skall få ske. Den grundläggande förutsättningen för ändring i landstingsindelningen är enligt gällande regler att ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från någon allmän synpunkt. En ytterligare förutsättning är att hinder inte möter mot en ändring i länsindelningen. Någon ändring i detta avseende föreslås inte och föreskrift härom införs i den föreslagna lagens 3 §.</P> <P class="p232 ft13">90</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p23 ft43">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft7">En erinran om det i kommunallagen stadgade sambandet mellan läns- och landstingsindelningen bör också finnas i bestämmelsen. Vid de ändringar som riksdagen avser att genomföra på egen hand görs de aktuella bedömningarna endast i ett led. Riksdagen kan således besluta om sammanläggning eller delning av landsting eller om överföring av en eller flera kommuner från ett landsting till ett annat om förutsättningarna för detta är uppfyllda. Vad gäller vissa sådana ändringar som föranleds av regeringens åtgärder enligt indelningslagen är det svårt att helt tydligt hålla isär kompetensen enligt de båda lagarna.</P> <P class="p52 ft7">Om regeringen genom beslut om sammanläggning eller delning bildar en ny kommun inom området för ett landsting kan riksdagen, som nämnts i avsnitt 3.5.1, i princip inte underlåta att föra in denna kommun i 2 § lagen om Sveriges indelning i län och landsting. Regeringen måste dock i samband med bildandet av den nya kommunen vända sig till riksdagen med förslag om vilket landsting kommunen skall ingå i. Riksdagen kan då besluta om ändring i 2 § i enlighet härmed. Riksdagen har dock möjlighet att under de i 3 § angivna förutsättningarna göra bedömningen att kommunen bör ingå i ett annat landsting. Detta skulle kunna aktualiseras då en kommun bildas vid en befintlig landstingsgräns. I sådana fall bör utredningen belysa alternativa placeringar av den nybildade kommunen. Det kan också tänkas att regeringen i vissa fall redan innan sitt beslut att bilda kommunen vänder sig till riksdagen för att inhämta kännedom om dess inställning i frågan.</P> <P class="p226 ft7">Enligt den föreslagna lagen skall det ankomma på riksdagen att besluta om sådana ändringar av landstingens områden som berör hela kommuner. Detta medför att om regeringen skulle finna förutsättningar föreligga att på grund av kommunala skäl lägga samman kommuner över en läns- och landstingsgräns så kommer det alltid att krävas en prövning i två led. Bedömningen av om en sådan sammanläggning är till bestående fördel för de berörda kommunerna får anses slutligt överlämnad till regeringen genom indelningslagen. Då det ankommer på riksdagen att besluta vilket av de berörda landstingen den tilltänkta eller, om indelningsändringen skall ges den innebörden att den ena kommunen utökas med territoriet för den andra kommunen, den utökande kommunen skall ingå i, kommer prövningen av om ändringen innebär bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting slutligt att ligga på riksdagen. Riksdagen kommer vidare i dessa fall att ha möjlighet att vägra föra in en tilltänkt kommun eller ta bort en kommun som avses upplösas</P> <P class="p313 ft13">91</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft7">på grund av att hinder möter mot en sådan ändring i länsindelningen. I ett sådant läge får regeringen anses förhindrad att besluta om den tänkta kommunsammanläggningen. Riksdagen har således i detta avseende ett inflytande även över kommunindelningsändringar om än utifrån en annan utgångspunkt. Lagtekniskt bör detta framgå av en ny bestämmelse i indelningslagen enligt vilken regeringen inte får besluta om sammanläggning av kommuner i olika landsting utan att riksdagen prövat frågan enligt lagen om Sveriges indelning i län och landsting.</P> <P class="p314 ft9"><SPAN class="ft9">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft49">Beaktandet av landstingens och kommunernas inställning</SPAN></P> <P class="p93 ft7">Som redovisats i avsnitt 2.1.2 ansåg föredragande statsrådet vid indelningslagens tillkomst det vara självklart att landstingens intressen och synpunkter alltid skall beaktas i ärenden om ändringar i landstingsindelningen men att någon uttrycklig lagreglering av detta inte behövdes. Mot bakgrund av vad som anförts i avsnitt 4.1 bör en bestämmelse om att särskild hänsyn skall tas till önskemål och synpunkter från det eller de landsting som berörs av ändringen tas in i lagen om Sveriges indelning i län och landsting. Sådan hänsyn bör också tas till den eller de kommuner som berörs av en sådan landstingsindelningsändring.</P> <P class="p109 ft7">När det gäller den viktiga frågan om vad som avses med <SPAN class="ft9">berört </SPAN>landsting respektive <SPAN class="ft9">berörd </SPAN>kommun ansluter utredningen sig till de kriterier som angavs av kommundemokratikommittén (se SOU 2002:33 s. 136). Med ett berört landsting avses således ett landsting som delas, nybildas, slås ihop, får ett område överfört från sig eller får ett område överfört till sig. Med en berörd kommun avses i dessa fall en kommun som genom ändringen skulle komma att ligga inom området för ett annat landsting.</P> <P class="p109 ft7">Enligt indelningslagen gäller vidare beträffande kommunindelningar att det krävs synnerliga skäl för att meddela ett beslut om ändring mot en berörd kommuns vilja. Frågan om en motsvarande bestämmelse borde införas i indelningslagen beträffande landstingen diskuterades av kommundemokratikommittén. Kommittén konstaterade att frågan om ändrad landstingsindelning genom sambandet mellan läns- och landstingsindelningen blir mer komplex än frågan om ändrad kommunindelning. Kommittén anförde att en kommuns motiv för att vilja tillhöra ett annat län och därmed ligga inom ett</P> <P class="p237 ft13">92</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p23 ft43">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft7">annat landstings område, t.ex. kan hänföras till politikområden där både kommuner och landsting kan ha viktiga intressen att tillvarata. Med hänsyn till detta riskerar det enligt kommittén att rubba den nuvarande balansen mellan kommuner och landsting att kräva synnerliga skäl för ett beslut om ändring i landstingsindelningen mot ett berört landstings vilja (SOU 2002:33 s. 107 f.). Utredningen gör i detta avseende samma bedömning som kommundemokratikommittén och menar således att någon bestämmelse om att det skall krävas synnerliga skäl för att landstingsindelningen skall kunna ändras mot ett berört landstings vilja inte bör införas i den föreslagna lagen.</P> <P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft49">Beaktandet av befolkningens inställning</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Enligt direktiven skall utredaren i sammanhanget överväga och lämna förslag om vilka hänsyn som skall tas till den lokala opinionen. I uppdraget ingår såväl att överväga vilka formella krav på samtycke från berörda som i lagstiftningen skall ställas upp i olika situationer som att överväga de rena demokratiaspekterna på aktuella typer av indelningsändringar.</P> <P class="p204 ft7">Vid prövning av frågan om ändring i kommunindelningen skall enligt indelningslagen särskild hänsyn tas till befolkningens önskemål och synpunkter. Kännedom härom kan inhämtas enligt kommunallagens bestämmelse (5 kap. 34 §) om att fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget, vilket kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande. I indelningslagen (1 kap. 24 §) stadgas beträffande kommunindelningsändringar att det när det finns skäl till det skall göras en särskild undersökning om befolkningens inställning till en indelningsändring. Har kommunen gjort detta, behöver den undersökande myndigheten som regel inte anordna någon egen undersökning av befolkningens inställning.</P> <P class="p316 ft7">Vid ändringar i landstingsindelningen finns det i indelningslagen inga bestämmelser om att särskild hänsyn skall tas till befolkningens uppfattning. Som redovisats i avsnitt 2.1.2 ansågs det av föredragande statsrådet vara självklart att befolkningens intressen och synpunkter alltid skall beaktas i ärenden om ändringar i landstingsindelningen. Någon uttrycklig lagreglering av detta ansågs dock inte</P> <P class="p107 ft13">93</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft7">behövas med motiveringen att om en ändring i landstingsindelningen sker som en följdändring till ändring i kommunindelningen så följer det av reglerna för kommunindelningsändringar att hänsyn skall tas till befolkningens inställning och om en hel kommun flyttas från ett landsting till ett annat är det naturligt att kommunfullmäktige företräder befolkningen.</P> <P class="p283 ft7">Kommundemokratikommittén menade i avseende på hänsynstagande till befolkningens inställning att harmonisering av bestämmelserna härom skulle ske beträffande kommuner och landsting och föreslog att: ”Särskild hänsyn skall också tas till önskemål och synpunkter från befolkningen i en kommun eller ett landsting som berörs av en ändring i kommun- eller landstingsindelningen.” Som skäl härför anförde kommittén att statsrådets uttalande vilade på regeringens uppfattning att befolkningens inställning aldrig skulle behöva undersökas om en indelningsändring berörde en hel kommun. Riksdagen delade emellertid inte regeringens uppfattning på denna punkt utan ansåg att befolkningens inställning kunde behöva utredas även i sådana situationer. De skäl som anges i propositionen mot en regel om undersökning av befolkningens inställning vid ändring i landstingsindelningen ansågs således av kommittén inte längre relevanta. Kommittén anförde vidare att det enligt dess mening inte finns några bärande skäl för att låta bli att undersöka och beakta befolkningens inställning vid ändringar i landstingsindelningen (SOU 2002:33 s. 108). Kommittén föreslog också att lagtexten i indelningslagen formuleras om så att det tydligare framgår vilken avgränsning som avses; i indelningslagen sägs att särskild hänsyn skall tas till befolkningens önskemål och synpunkter, medan kommittén, som ovan angetts, föreslog att sådan hänsyn skall tas beträffande befolkningen i en kommun eller ett landsting som berörs av en indelningsändring (SOU 2002:33 s. 91 f., 135 f.). Betänkandet har remissbehandlats med en i allt väsentligt positiv inställning hos remissinstanserna.</P> <P class="p317 ft7">Mot den bakgrund som här redovisats är det i föreliggande utredningsarbete ofrånkomligt att ta utgångspunkten i kommundemokratikommitténs förslag. Beträffande den föreslagna lagen gäller detta inte minst som lagen inte tar sikte på följdändringar till kommunindelningen, då befolkningens inställning beaktas enligt reglerna om kommunindelningsändringar. Enligt den föreslagna lagen kan endast aktualiseras ändringar som berör hela kommuner. I de fall en sådan ändring är föranledd av en ändring i kommunindelningen, t.ex. delning av en kommun där den nybildade kommunen avses ingå</P> <P class="p102 ft13">94</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p23 ft43">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft7">i ett annat landsting, beaktas befolkningens inställning visserligen enligt reglerna om kommunindelningsändringar. Det innebär dock inte någon nackdel med en uttrycklig reglering beträffande hänsynstagande till samma befolknings synpunkter vad gäller ändringen i landstingsindelningen.</P> <P class="p18 ft7">Riksdagens beslut om förändringar i landstingsindelningen bör följaktligen bygga på sådana särskilda hänsyn till befolkningens önskemål och synpunkter i ett landsting som berörs av en indelningsändring. Enligt utredningens uppfattning är det vid ändringar i landstingsindelningen emellertid inte erforderligt att särskilt inhämta opinionen hos medlemmar i kommuner som inte berörs av ändringen. Den föreslagna lagen bör således innehålla en föreskrift om detta.</P> <P class="p235 ft7">Så länge sambandet mellan läns- och landstingsindelningen består blir emellertid en konsekvens av regleringar beträffande landstingsindelningen att dessa aktualiseras även vid sådana ändringar som skall ske till följd av ändring i länsindelningen. Som angetts i avsnitt 3.5.2 har utredningen inte sett det som sin uppgift att bestämma några kriterier vad gäller länsindelningen. Mot denna bakgrund föreslås att det i lagtexten inte anges att särskild hänsyn <SPAN class="ft9">skall </SPAN>tas till önskemål och synpunkter från ovan angiven befolkning utan att det <SPAN class="ft9">bör </SPAN>göras. Det kan t.ex. finnas skäl att inte närmare utreda och beakta befolkningens inställning till en större ändring i landstingsindelningen när ändringen är betingad av statens önskemål att åstadkomma en mer ändamålsenlig indelning.</P> <P class="p230 ft7">Att en avgränsning görs i lagtexten beträffande till vilken befolkning särskild hänsyn bör tas utesluter givetvis inte att önskemål och synpunkter från befolkningen i andra delar av landstinget inhämtas och beaktas när skäl kan anses föreligga till det.</P> <P class="p318 ft19"><SPAN class="ft19">4.3</SPAN><SPAN class="ft48">Ekonomisk reglering</SPAN></P> <P class="p319 ft7">I utredningens uppdrag ingår också att analysera vilken instans som skall fastställa den ekonomiska regleringen.</P> <P class="p16 ft7">Dagens bestämmelser i indelningslagen om ekonomisk reglering är exempel på att man inte helt uteslöt att större ändringar i landstingsindelningen skulle komma att äga rum. 2 kap. 4 § indelningslagen hänvisar till första kapitlets samtliga bestämmelser om ekonomisk reglering, vilka bl.a. avser såväl delning som sammanläggning. Något behov av ändring i detta avseende finns således inte.</P> <P class="p107 ft13">95</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p320 ft7">Vad gäller fastställandet av den ekonomiska regleringen görs det i dag av regeringen som en del av förvaltningsbeslutet om indelningsändring. Ett sådant beslut om fastställande av ekonomisk reglering kan riksdagen inte ta vid sitt beslut om lagändring. Det bör alltjämt ankomma på regeringen att fastställa den ekonomiska regleringen, vilket då blir en form av verkställighet till följd av riksdagens lagstiftningsbeslut i indelningsfrågan.</P> <P class="p100 ft7">Vid indelningslagens tillkomst uttalades att de ekonomiska frågorna är av så avgörande betydelse för de berörda kommunerna eller landstingen att de i princip bör vara lösta när beslutet om indelningsändring meddelas och att det inte bör finnas någon bestämmelse som gör det möjligt att skjuta upp en viss fråga. Förordnandet om indelningsändring bör dock inte hindras av att någon mindre detalj i den ekonomiska regleringen återstår. Principerna för en eventuell bidragsskyldighet bör fastställas när förordnandet om indelningsändring meddelas. När kostnaderna blir kända bör det i allmänhet vara möjligt för kommunerna eller landstingen att direkt räkna fram bidragets storlek (prop. 1978/79:157 s. 62 f.). Någon samtidighet beträffande besluten går inte att åstadkomma då riksdagen skall besluta om indelningsändringar. Vid riksdagens beslut om ändring i den lagstadgade indelningen skall emellertid ett förslag till ekonomisk reglering finnas upprättat och det kan förutsättas att regeringen tämligen omgående efter riksdagsbeslutet kan ta beslut om fastställelse av regleringen.</P> <P class="p321 ft19"><SPAN class="ft19">4.4</SPAN><SPAN class="ft48">Tidpunkt för beslut och ikraftträdande</SPAN></P> <P class="p322 ft7">Som redovisats i avsnitt 2.1.2 reglerar indelningslagen vid vilken tidpunkt ett beslut om ändring skall träda i kraft och hur lång övergångsperioden mellan beslutet om indelningsändring och ikraftträdandet minst skall vara. Skulle man på samma sätt i den föreslagna lagen reglera när framtida ändringar i denna skall träda i kraft torde detta inte ha någon motsvarighet i andra lagar. Även om ändamålsskäl även i andra fall än beträffande indelningsändringar motiverar att en lagändring träder i kraft vid ett årsskifte är ju ikraftträdandetidpunkten för en lagändring en fråga för själva ändringslagen att reglera. Det torde vidare av samma skäl saknas exempel på att en lag innehåller handlingsregler för riksdagen beträffande vid vilken tidpunkt beslut om ändring i lagen senast skall fattas. Det är enligt utredningens mening inte möjligt att i en grundförfattning på nämnt</P> <P class="p229 ft13">96</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p23 ft43">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft7">sätt reglera tidpunkter för beslut om ändring och ändrings ikraftträdande. Utredningen anser därför att några regler om detta inte skall förs in i den föreslagna lagen.</P> <P class="p18 ft7">Det måste dock förutsättas att riksdagens beslut om indelningsändringar, trots att en särskild bestämmelse härom saknas, tas med lämplig framförhållning och ikraftträdandetidpunkt. De tidsmässiga ramar som i praktiken blir aktuella torde därför vara de som anges i indelningslagen beträffande kommunindelningsändringar. Detta innebär att indelningsändring bör träda i kraft vid ett årsskifte. Om ändringen är av sådan omfattning att ett landsting enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla landstingsfullmäktige bör ikraftträdandet ske vid årsskifte efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Som kommer att framgå nedan bygger vissa regler i förslaget på att så blir fallet. Vidare bör beslut om ändring i den lagstadgade landstingsindelningen som huvudregel fattas senast ett år innan ändringen skall träda i kraft.</P> <P class="p230 ft7">Över huvud taget bör understrykas vikten av att tiden till dess ändringen träder i kraft är tillräckligt tilltagen för att ett nybildat landsting på ett bra sätt skall hinna förbereda sin organisation och verksamhet. Besluten att bilda Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting den 1 januari 1999 togs i juni respektive november 1997. I såväl nybildningsfall som andra fall av ändringar i landstingsindelningen bör stor hänsyn tas till berörda kommuners och landstings uppfattning om behovet av övergångstid.</P> <P class="p52 ft7">En ändring kan såsom framgått vara föranledd av att regeringen avser att i enlighet med indelningslagen lägga samman kommuner i olika landsting. Att riksdagen i dessa fall först skall pröva frågan i enlighet med den föreslagna lagen innebär att regeringen måste ha så god framförhållning att såväl riksdag som regering hinner fatta beslut inom de i indelningslagen stadgade tidsfristerna. Detta torde dock inte innebära ett mer utdraget förfarande än vad som skulle bli fallet om en sådan fråga aktualiserades enligt gällande ordning, då riksdagens godkännande till länsindelningsändringen skulle få inhämtas.</P> <P class="p323 ft19"><SPAN class="ft19">4.5</SPAN><SPAN class="ft48">Landstinget under övergångstiden</SPAN></P> <P class="p319 ft7">Som redovisats i avsnitt 2.1.2 reglerar indelningslagen fördelningen av den kommunala beslutanderätten mellan kommunen eller landstinget enligt den nya respektive den äldre indelningen under tiden</P> <P class="p206 ft13">97</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft7">till dess att den beslutade indelningsändringen har trätt i kraft. Under denna tid skall fullmäktiges beslutanderätt vad gäller beslut som sträcker sina verkningar till tiden efter ikraftträdandet utövas av företrädare för kommunen eller landstinget enligt den nya indelningen, dvs. den kommun eller det landsting som bildas eller kommunen eller landstinget av dess omfattning efter indelningsändringen.</P> <P class="p100 ft7">Indelningslagen bygger alltså på principen att en kommun eller ett landsting av den omfattning som skall gälla efter indelningsändringen, har rättskapacitet redan innan ändringen träder i kraft. Även den gamla indelningslagen, KIL, byggde på denna princip och uttryckliga bestämmelser härom infördes i indelningslagen på förslag från indelningslagskommittén (SOU 1978:32 s. 163). Be- träffande landsting återfinns bestämmelsen i 2 kap. 6 §: ”Sedan en indelningsändring har beslutats, kan ett landsting enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.” Be- stämmelserna är avsedda främst för de fall då en ny kommun eller ett nytt landsting bildas, men de är tillämpliga även vid andra typer av indelningsändringar (prop. 1978/79:157 s. 110). Någon ändring kan enligt utredningens bedömning, i vart fall inte utan ytterligare utredning, inte göras i det aktuella avseendet. Bl.a. måste det då ett nytt landsting bildas finnas möjlighet för detta att redan innan beslutet träder i kraft bestämma sin organisation, planera sin verksamhet och fastställa budget. Det får således i den föreslagna lagen anges att riksdagens beslut om lagändring inte, såsom enligt vårt lagstiftningssystem annars är fallet, får verkan först vid ändringens ikraftträdande utan redan i samband med att själva beslutet har tagits. Förutom den principiella tveksamheten i detta bör påpekas att medan regeringens förvaltningsbeslut om indelningsändring expedieras till berörda instanser kommer en lagändring till allmänhetens kännedom först i samband med promulgation. I enlighet med vad som nedan föreslås kommer dock verkan av riksdagens beslut i flera fall att inträda först efter regeringsbeslut, som kan delges den det kan anses beröra. I praktiken torde inte heller ett beslut om indelningsändring av ifrågavarande storlek att undgå berörda instansers kännedom.</P> <P class="p324 ft7">En förutsättning för att landstinget enligt den nya indelningen skall ha beslutanderätt är att det ändrade eller nybildade landstinget har ett beslutande organ. Enligt gällande regler i indelningslagen företräder landstingsfullmäktige i varje landsting detta landsting enligt såväl den äldre som den nya indelningen till dess ändringen träder i kraft och så snart en indelningsändring har beslutats kan</P> <P class="p83 ft13">98</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p23 ft43">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft7">alltså beslutanderätt utövas för landstinget enligt den nya indelningen. Som redovisats i avsnitt 2.1.2 har det emellertid ägt rum så stora ändringar i landstingsindelningen att särskilda lagar om sammanläggningsdelegerade har behövt skapas. Även vid andra ändringar i landstingsindelningen skulle det kunna bli aktuellt med indelningsdelegerade för att landstinget enligt den nya indelningen skall ha ett beslutande organ som är representativt för detta. Med nuvarande praxis vid kommunindelningsändringar, dvs. att indelningsdelegerade skall utses vid en befolkningsförskjutning uppåt eller nedåt med minst 15 procent, skulle det mycket sällan finnas behov av indelningsdelegerade när en enstaka kommun enligt den föreslagna lagen flyttas från ett landsting till ett annat. Kommundemokratikommittén menade emellertid att även en indelningsändring som medför en förhållandevis liten befolkningsförskjutning (åtminstone fem procent) medför att en kommun eller ett landsting enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla fullmäktige (SOU 2002:33 s. 117 f.). Utredningen konstaterar att om praxis skulle utvecklas i den riktningen, kan frågan om indelningsdelegerade komma att aktualiseras i betydligt fler fall av landstingsindelningsändring. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 4.1 bör lagen om Sveriges indelning i län och landsting vara anpassad även för större ändringar i landstingsindelningen. Detta innebär att det, till skillnad från vad som gäller i dag, bör vara möjligt att utse indelningsdelegerade. Således föreslås att bestämmelser härom tas in i lagen. Vidare föreslås att lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade görs tillämplig även beträffande landsting.</P> <P class="p309 ft7">Enligt indelningslagens regleringar skall regeringen vid större kommunindelningsändringar besluta att indelningsdelegerade skall utses och detta sker då som en del av förvaltningsbeslutet om indelningsändring. Till beslutet om att indelningsdelegerade skall utses är det enligt lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade knutet andra beslut, såsom hur många delegerade som skall utses från varje kommun då delegerade skall utses från mer än en kommun samt eventuellt en senare tidpunkt för val av delegerade och ersättare än den i lagen stadgade. Då ett motsvarande förfarande skall regleras i den föreslagna lagen får ett regeringsbeslut om indelningsdelegerade tas som en verkställighetsåtgärd med anledning av riksdagens beslut om lagändring. Utredningen föreslår följande konstruktion. Förutsättningen för att det skall vara aktuellt med indelningsdelegerade bör, i enlighet med vad som gäller för kommunindelningsändringar, vara att indelningsändringen innebär att ett nytt landsting bildas eller</P> <P class="p313 ft13">99</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft7">att ändringen annars är av sådan omfattning att landstinget enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla landstingsfullmäktige. I sådana fall skall regeringen bestämma att landstinget enligt den nya indelningen skall företrädas av indelningsdelegerade från det att dessa har valts till dess de nyvalda fullmäktige börjar sin tjänstgöring. Möjligheten för regeringen att besluta om indelningsdelegerade bör naturligtvis även i landstingsfallen vara knuten till att ändringen träder i kraft vid årsskifte efter ordinarie fullmäktigeval. Till skillnad från vid kommunindelningsändringar kommer det emellertid enligt förslaget alltid att krävas ett beslut av regeringen vid landstingsindelningsändring som skall träda i kraft vid nämnda tidpunkt. Detta blir nödvändigt eftersom det i dessa fall inte förrän det beslutats om indelningsdelegerade skall utses eller ej blir klarlagt vilket organ som skall företräda landstinget enligt den nya indelningen. Detta gäller således oavsett om landstinget i enlighet med huvudregeln skall företrädas av fullmäktige eller om indelningsdelegerade skall utses. Detta torde i sig inte innebära någon avsevärd olägenhet.</P> <P class="p296 ft7">Mot denna bakgrund blir alltså tidpunkten för ikraftträdandet av lagändringen beträffande indelningen utgångspunkten för när beslutanderätt för landstinget enligt den nya indelningen kan utövas. Om riksdagen beslutar att ändringen skall träda i kraft vid årsskifte efter ordinarie fullmäktigeval blir detta sedan regeringen beslutat att indelningsdelegerade inte skall utses eller, om indelningsdelegerade enligt regeringens beslut skall utses, sedan delegerade har valts. I andra fall blir detta då riksdagen har beslutat om indelningsändring.</P> <P class="p325 ft7">Med denna utgångspunkt för när ett landsting enligt den nya indelningen kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter, som skiljer sig något från indelningslagens, föreslås i övrigt regler med anknytning till beslutanderätten i överensstämmelse med indelningslagens bestämmelser härom beträffande kommunindelningsändringar.</P> <P class="p326 ft19"><SPAN class="ft19">4.6</SPAN><SPAN class="ft48">Förfarandet</SPAN></P> <P class="p322 ft7">Den omständigheten att riksdagen beslutar i lag om ändringar i landstingsindelningen förändrar inte i större mån det förfaringssätt som i dag skall ske enligt gällande indelningslag.</P> <P class="p108 ft7">Den största förändringen är att ansökan om ändring i dessa fall inte längre blir möjlig. Upptakten till en indelningsändring får i</P> <P class="p274 ft13">100</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p23 ft43">Vad skall gälla vid ändring i landstingsindelningen?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft7">stället antas komma att ske genom att berörda intressenter uppvaktar regeringen eller får länsbänkens riksdagsledamöter att motionera i frågan.</P> <P class="p18 ft7">Skulle regeringen finna fog för begäran om en indelningsändring skall regeringen föranstalta om den utredning som behövs. Regeringen får därvid uppdra åt Kammarkollegiet, länsstyrelse eller särskild utredare att göra utredningen. På sätt som i indelningslagen skall utredningen omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan. Samråd skall ske med landsting som har intresse av frågan. Upplysningar och biträde skall ges av statliga och kommunala myndigheter när den som gör utredningen begär detta. När det finns skäl skall särskild undersökning göras om befolkningens inställning till en indelningsändring. Om den som fått uppdraget att göra utredningen finner skäl till en sådan skall detta anmälas till regeringen som beslutar i frågan. Undersökningen skall göras av den länsstyrelse som regeringen bestämmer. Förfaringssättet skiljer sig i övrigt inte från det gällande i indelningslagen. Övervägande skäl talar för att kostnadsansvaret för utredning som beslutats av regeringen skall åvila staten.</P> <P class="p226 ft7">Finner regeringen att en indelningsändring bör göras lämnar regeringen i proposition till riksdagen förslag till erforderlig lagändring. Efter gängse beredning fattar därefter riksdagen beslut i frågan. Be- slutas om en lagändring ges ikraftträdandebestämmelsen en sådan marginal att berörda kommuner och landsting hinner förbereda sig för indelningsändringen och att regeringen hinner fatta nödvändiga förvaltningsbeslut.</P> <P class="p204 ft7">Skulle initiativet till en ändrad indelning uppkomma i riksdagen genom att denna bifaller ett motionsyrkande eller ett utskottsinitiativ kommer detta till uttryck genom att riksdagen tillkännager för regeringen att den anser att frågan bör utredas och att regeringen bör återkomma med förslag i frågan. Regeringen skall i detta fall föranstalta om den utredning som behövs. Efter utredning kan regeringen finna att någon ändring inte bör ske och underlåter därför att lämna något förslag till riksdagen. Skulle riksdagsmajoriteten vara av annan uppfattning och vilja bifalla en motion om ändring eller vilja ta ett utskottsinitiativ kan frågan med den gjorda utredningen som grund beredas i utskott och därefter bli föremål för beslut.</P> <P class="p327 ft13">101</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB312899x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p328 ft56"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft57">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</SPAN></P> <P class="p329 ft7">Utredningens förslag: De föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 1 december 2005.</P> <P class="p330 ft7">Enligt en övergångsbestämmelse till lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i län och landsting (indelningslagen) skall äldre föreskrifter fortfarande gälla för ett ärende om ändring i landstingsindelningen som anhängiggjorts före ikraftträdandet, men om regeringen finner att ansökningen inte skall avslås skall frågan underställas riksdagen för prövning enligt lagen (2005:000) om Sveriges indelning i län och landsting.</P> <P class="p331 ft7">Utredningens bedömning: I övrigt krävs inga övergångsbestämmelser.</P> <P class="p332 ft7">Sedan lagen om Sveriges indelning i län och landsting har trätt i kraft kan den indelning som regleras i lagen, med hänsyn till den formella lagkraftens princip, inte ändras på annat sätt än genom lagändring. En ansökan enligt indelningslagen om sådan ändring kan således inte längre vinna bifall om ärendet inte har avgjorts före ikraftträdandet. Att ett förvaltningsförfarande på detta sätt övergår till att utgöra lagstiftningsärenden torde inte ha någon jämförelse. Utredningen föreslår att eventuella ansökningar om landstingsindelningsändring som har inkommit innan de föreslagna lagändringarna träder i kraft skall hanteras i enlighet med indelningslagen i dess nuvarande lydelse. Om regeringens bedömning är att den aktualiserade ändringen i indelningen bör genomföras, skall frågan dock underställas riksdagen för prövning enligt lagen om Sveriges indelning i län och landsting.</P> <P class="p233 ft7">För de lagändringar utredningen i övrigt föreslår krävs det inte några övergångsbestämmelser.</P> <P class="p333 ft13">103</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <P class="p3 ft6">6 Konsekvenser av förslagen</P> <P class="p203 ft19"><SPAN class="ft19">6.1</SPAN><SPAN class="ft48">Allmänt om konsekvenser</SPAN></P> <P class="p65 ft7">En utredning är enligt 14 och 15 §§ kommittéförordningen (1998:1474) skyldig att redovisa vilka konsekvenser förslagen i ett betänkande innebär i en rad olika avseenden. Enligt utredningens mening har förslagen inte betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. I detta kapitel redovisas utredningens bedömningar av vilka ekonomiska konsekvenser förslagen kan få och om de påverkar den kommunala självstyrelsen. Vidare redovisas ett antal övriga konsekvenser av principiell natur som utredningen funnit anledning att särskilt belysa.</P> <P class="p205 ft19"><SPAN class="ft19">6.2</SPAN><SPAN class="ft48">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P> <P class="p32 ft9"><SPAN class="ft9">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft49">Undersökning av befolkningens inställning</SPAN></P> <P class="p104 ft7">Utredningens förslag att särskild hänsyn bör tas till befolkningens önskemål och synpunkter till ändring i landstingsindelningen enligt den föreslagna lagen samt det till detta knutna förslaget om undersökningar av befolkningens inställning kan leda till att mer omfattande utredningsåtgärder måste vidtas i dessa ärenden.</P> <P class="p204 ft7">I vilken mån förslaget i aktuellt avseende påverkar statens kostnader är beroende av bl.a. hur många och hur omfattande indelningsändringar som aktualiseras. Kostnaderna påverkas även av sättet för inhämtande av befolkningens inställning, t.ex. opinionsundersökning eller folkomröstning i eller utan samband med ett allmänt</P> <P class="p334 ft13">105</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3128101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Konsekvenser av förslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft7">val.<SPAN class="ft58">1 </SPAN>Utredningens förslag i denna del har inte någon direkt påverkan på kommunernas och landstingens kostnader. Om en kommun eller ett landsting beslutar om och genomför en undersökning av befolkningens inställning står, i enlighet med vad som gäller i dag, kommunen eller landstinget själv för kostnaderna för denna undersökning. Hur förslaget påverkar statens kostnader beror således även på i vilken omfattning kommuner och landsting på eget initiativ undersöker befolkningens inställning.</P> <P class="p212 ft9"><SPAN class="ft9">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft49">Staten svarar för utredningskostnaderna</SPAN></P> <P class="p93 ft7">Möjligheten att besluta att kostnaderna för utredningen i ett ärende om indelningsändring, i stället för att stanna på staten, helt eller delvis skall betalas av annan (t.ex. en kommun eller ett landsting som har fördel av ändringen) försvinner enligt förslaget i aktuella fall.</P> <P class="p100 ft7">De stora läns- och, till följd därav, landstingssammanläggningarna till Skåne län och Skåne läns landsting samt Västra Götalands län och Västra Götalands läns landsting skedde på initiativ av statliga utredningar. Något utredningsförfarande i enlighet med indelningslagens bestämmelser företogs inte utan förutsättningarna för indelningsändringarna redovisades i betänkanden och rapporter. En del av utredningskostnaderna vid indelningsändringar enligt indelningslagen är hänförliga till utredning om ekonomisk reglering. Vid sammanläggning av landsting övergår landstingens samtliga tillgångar och förbindelser till det landsting som bildas genom sammanläggningen. Att det vid ovan nämnda sammanläggningar ändå fastställdes ekonomiska regleringar var föranlett av de tidigare landstingsfria kommunernas, Malmö respektive Göteborg, inträde i de nybildade landstingen, varvid landstingsverksamheten i kommunerna skulle föras över till de nybildade landstingen. De berörda parterna föranstaltade själva om och bekostade utredning om ekonomisk reglering. Delning av landsting har inte varit aktuellt i modern tid. Några relevanta utredningskostnader för sådana regionförändringar som kan bli aktuella kan mot bakgrund av ovanstående inte redovisas. Som en indikation kan nämnas att genomsnittlig utredningskostnad för en kommunindelningsändring är ca 200 000 kr.</P> <P class="p336 ft60"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Kostnaderna för att anordna en folkomröstning i en kommun eller ett landsting har beräknats av kommundemokratikommittén i betänkandet Att vara med på riktigt – demokratiutveckling i kommuner och landsting (SOU 2001:48 s. 421 f.).</P> <P class="p337 ft13">106</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p23 ft43">Konsekvenser av förslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p338 ft7">Vad gäller överföring av en kommun från ett landsting till ett annat har detta sedan indelningslagens tillkomst varit aktuellt vid två tillfällen. Beträffande Habo och Mullsjö kommuner, vilka tidigare omfattades av Skaraborgs läns landsting, skedde utredningen i samband med ovan nämnd utredning om läns- och landstingssammanläggning. I september 2000 överlämnade Kammarkollegiet till regeringen ett yttrande i ärendet angående överföring av Heby kommun från Västmanlands läns landsting till Uppsala läns landsting med förslag till regeringsbeslut, av vilket framgår att statens kostnader för utredningen uppgick till drygt 238 000 kr.</P> <P class="p52 ft7">Mot bakgrund av hur utredning tidigare har företagits vid större regionförändringar samt med hänsyn till den hittillsvarande frekvensen av indelningsändringar av aktuella slag och de relativt begränsade kostnader det handlar om, torde de ekonomiska konsekvenserna för staten av utredningens förslag bli marginella. I den mån statens kostnader ökar till följd av denna del av förslaget innebär det i princip en motsvarande minskning av kommunernas eller landstingens kostnader.</P> <P class="p261 ft19"><SPAN class="ft19">6.3</SPAN><SPAN class="ft48">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Den kommunala självstyrelsen, som ett instrument för förverkligandet av den svenska folkstyrelsen, är grundlagsfäst i regeringsformens inledande bestämmelse. Att större frågor om landstingsindelningen enligt förslaget skall avgöras som lagstiftningsärenden får konsekvensen att ett landsting eller dess medlemmar inte längre kan ansöka om en indelningsändring som landstinget skulle vara berört av. Själva indelningen är naturligtvis helt grundläggande för landstingens organisation och verksamhet. Det kan därför hävdas att förslaget innebär ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Någon rätt att besluta i dessa frågor finns dock inte på kommunal nivå utan sådan rätt tillkommer även enligt gällande ordning statsmakten. Bestämmelsen om den kommunala självstyrelsen innebär alltså inte att en kommun eller ett landsting kan bestämma att dess område skall ändras, vara oförändrat eller ens att kommunen eller landstinget skall bestå. Att det enligt förslaget är riksdagen i stället för regeringen som skall avgöra dessa ärenden påverkar enligt utredningens mening inte i sig den kommunala självstyrelsen. Vidare innebär utredningens förslag om att särskild hänsyn skall tas till berörda landstings önskemål och synpunkter till indelningsfrågor av aktuella</P> <P class="p339 ft13">107</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Konsekvenser av förslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft7">slag i någon mån en ökning av landstingens inflytande jämfört med vad som hittills gällt. Med hänsyn till ovanstående finner utredningen att förslaget innebär ett godtagbart ingrepp i den kommunala självstyrelsen.</P> <P class="p340 ft19"><SPAN class="ft19">6.4</SPAN><SPAN class="ft48">Vissa konsekvenser av principiell natur</SPAN></P> <P class="p93 ft7">I det föregående framträder på ett flertal ställen svårigheter som har sin grund i nödvändigheten av att utredningen håller sitt förslag inom direktivens ram. Till att börja med utgör Hebyfallet som exemplifierats på flera ställen en typisk illustration av ett dilemma i utredningsarbetet. Beträffande Heby fann sig riksdagen förhindrad att gå vidare med frågan på annat sätt än att i ett tillkännagivande till regeringen begära att regeringen bereder frågan om beslutsformer och förfarande vid ändringar i indelningen i län och landsting.</P> <P class="p325 ft7">Utredningens uppgift har varit att undersöka förutsättningarna för att överföra beslutanderätten när det gäller landstingsindelningen från regeringen till riksdagen. Det är tydligt att det när det gäller enskilda fall saknas sådana förutsättningar. Som redovisats i det föregående tillåter regeringsformen inte det. Det mest påtagliga hindret för en sådan ordning är regleringen i 11 kap. 8 § regeringsformen, som bl.a. föreskriver att riksdagen inte får fullgöra förvaltningsuppgift i vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Något undantag från bestämmelsen i här tillämpligt avseende finns inte. Enligt direktiven skall utredningen presentera ett lagförslag men får inte föreslå grundlagsändringar eller ändringar i andra författningar som rör konstitutionella ämnen. Med förutsättningar som dessa framstår det som en uppenbar konsekvens att utredningens valmöjligheter och handlingsutrymme har varit starkt begränsade.</P> <P class="p240 ft7">Utredningens förslag till lösning är att bestämma landstingsindelningen genom en generell lag utifrån i varje landsting ingående kommuner, där de enskilda ändringarna åstadkoms i form av lagändringar, vilket enligt utredningens bedömning inte står i strid med 11 kap. 8 § regeringsformen. En konsekvens av den föreslagna ordningen är dock att den inte helt torde undgå den kritik Lagrådet, i sitt yttrande över bostadsutskottets förslag, framförde beträffande den ”registreringsfunktion” en sådan lag får med hänsyn till sådana ändringar i kommunindelningen som regeringen beslutar om.</P> <P class="p237 ft13">108</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p23 ft43">Konsekvenser av förslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p338 ft7">När ett instrument skapas för riksdagen att besluta om de aktuella indelningsändringarna visar sig vidare problem som föranleds av indelningsärendenas och de där till knutna beslutens karaktär. Dagens system bygger på förvaltningsbeslut som fattas efter erforderliga förberedelser och där hela genomförandet i detalj kan följas upp i själva beslutet. Det slutliga beslutet om indelningsändring ersätts i den föreslagna ordningen av en lagändring som riksdagen beslutar, vilket i regel måste följas av beslut av regeringen. Att landstingsindelningsändringar inte är avsedda att inrymmas inom ett lagstiftningsförfarande blir särskilt påtagligt vad gäller verkan av riksdagens beslut om indelningsändring – dvs. att ett landsting enligt den nya indelningen skall få rättskapacitet redan innan riksdagens beslut om ändring har trätt i kraft, vilket inte torde ha sin motsvarighet i något annat sammanhang.</P> <P class="p121 ft7">Även den tid som stått till utredningens förfogande har varit mycket begränsad. När valmöjligheterna varit få har utredningen fått inskränka sig till att finna ett alternativ som överhuvudtaget kan fungera i enlighet med direktivens förutsättningar. Eftersom uppgiften har varit att ”undersöka förutsättningarna” för ett sådant alternativ är det i detta avsnitt på sin plats att framhålla att det föreslagna alternativet enligt utredningens uppfattning inte har förutsättningar att fungera lika väl som dagens väl etablerade ordning.</P> <P class="p59 ft7">Till detta kommer att värdet av att i lag ange grunderna för ändring i indelningen kan ifrågasättas. Visserligen är riksdagen bunden av sina egna lagar så länge de är i kraft men riksdagen kan ändra dessa regler i samma ordning som den fattar beslut om själva indelningsändringen. Detta kan sägas minska förutsägbarheten och genomskinligheten i den nya ordningen.</P> <P class="p15 ft7">En annan mycket iögonenfallande konsekvens av förslaget uppträder när det gäller det lokala inflytandet från medborgarna och deras intressegrupper, som ju inte längre kommer att ha några möjligheter att anhängiggöra ärenden. Detta kommer i fortsättningen att följa riksdagsordningens bestämmelser, vilket innebär att medborgargrupper som vill påverka indelningsärenden som avgörs i riksdagen är hänvisade till att uppvakta regeringen eller att ha kontakt med riksdagsledamöter.</P> <P class="p341 ft13">109</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3128105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p342 ft14">Bilaga</P> <P class="p343 ft61">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td131"><SPAN class="p171 ft24">Beslutsformer och förfarande vid</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p344 ft24">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td131"><SPAN class="p171 ft24">indelningsändringar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p344 ft24">2004:34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td132"><SPAN class="p23 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td133"><SPAN class="p23 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p345 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 18 mars 2004.</P> <P class="p346 ft9">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p347 ft9">En särskild utredare tillkallas för att undersöka förutsättningarna för att beslutanderätten rörande landstingsindelningen skall kunna föras över från regeringen till riksdagen. Utredaren skall också lämna förslag till lagreglering. Utredaren skall vidare överväga en lagreglering rörande förfarandet vid ändringar i länsindelningen. Utgångspunkten skall vara att det är riksdagen som skall fatta beslut om sådana ändringar.</P> <P class="p348 ft22">Ändring av läns- och landstingsgräns kan komma att ske genom att en kommungräns ändras. I sammanhanget bör därför övervägas om också denna typ av indelningsändringar bör prövas av riksdagen.</P> <P class="p349 ft9">Det står utredaren fritt att även lämna förslag till övriga författningsändringar, med undantag för grundlagsändringar, som kan behövas.</P> <P class="p350 ft9">Gällande bestämmelser om indelningsändringar m.m.</P> <P class="p351 ft7">Ändringar i länsindelningen</P> <P class="p352 ft20">Den nuvarande länsindelningen har, bortsett från några mindre justeringar av gränserna, bestått sedan år 1810. I 1634, 1719 och 1720 års regeringsformer var länen uppräknade. I 1809 års regeringsform angavs att landet skulle vara indelat i hövdingedömen. Regeringsformen i sin nuvarande lydelse innehåller inte några bestämmelser om länen eller länsindelningen. Regeringsformen anger dock att det skall finnas länsstyrelser och därmed att Sverige är indelat i län.</P> <P class="p353 ft20">Länsstyrelsen lyder under regeringen (11 kap. 6 § regeringsformen). Av 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900) följer vidare att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.</P> <P class="p354 ft13">121</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bilaga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft9">Inte heller ger förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion några anvisningar om landets indelning i län. I förordningen anges endast (1 §) att det i varje län finns en länsstyrelse. Indelningen får i stället anses vila på sedvanerättslig grund. Den kan härledas ur den liggare över rikets indelning som förs av Kammarkollegiet (jfr SOU 1967:23 s. 59 och 60, SOU 1995:27 s. 486 och 487 och prop. 1995/96:38 s. 7).</P> <P class="p56 ft9">Hur länsindelningen ser ut i Sverige framgår indirekt av regeringens tillkännagivanden om länens indelning i kommuner. Regeringen utfärdade senast ett sådant tillkännagivande den 14 november 2002 (SFS 2002:808). Tillkännagivandena upplyser endast om hur Sveriges indelning i län och kommuner ser ut vid en viss tidpunkt och är således inte normgivande.</P> <P class="p283 ft9">Det finns inte heller några författningsbestämmelser om förfarandet vid ändring i länsindelningen. Regeringen anses dock ha rätt att besluta om mindre ändringar i länsindelningen. När det är fråga om mera omfattande ändringar har det ansetts att sådana bör underställas riksdagen (jfr prop. 1978/79:157 s. 85 och prop. 1995/96:38 s. 7 och 8).</P> <P class="p92 ft7">Ändringar i landstingsindelningen</P> <P class="p355 ft9">I regeringsformen anges att grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner (primärkommuner och landstingskommuner) bestäms i lag (8 kap. 5 §). Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen omfattar varje landsting ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet (Gotlands kommun står utanför landstingsindelningen). Om två eller flera län läggs samman, skall en sammanläggning därför ske också av landstingen.</P> <P class="p56 ft20">I 2 kap. lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, den s.k. indelningslagen, regleras bl.a. förutsättningarna för och förfarandet vid indelningsändringar i fråga om landstingen samt befogenheterna att besluta om sådan indelningsändring. Regeringen får enligt 2 kap. 1 § indelningslagen besluta om ändring i landstingsindelningen om hinder inte möter mot en ändring i länsindelningen. Landstingsindelningen får dock ändras endast om det kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt. Regeringen får meddela de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande. När det är fråga om mindre ändringar</P> <P class="p229 ft13">122</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td76"><SPAN class="p23 ft14">Bilaga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft9">enligt 1 kap. 3 § indelningslagen får en indelningsändring beslutas av Kammarkollegiet.</P> <P class="p356 ft20">En ansökan om ändring i landstingsindelningen skall enligt 2 kap. 10 § indelningslagen ges in till Kammarkollegiet. Ansökan kan göras av ett landsting eller en medlem av ett landsting som skulle beröras av ändringen. Regeringen och Kammarkollegiet kan också på eget initiativ ta upp frågan om en indelningsändring. Det är Kammarkollegiet som har till uppgift att göra den utredning som behövs. Kammarkollegiet har möjlighet att uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen. Utredningen skall omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de landsting som har intresse av frågan. Om den aktuella indelningsändringen bör föranleda en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen omfatta även denna ändring.</P> <P class="p121 ft9">Visar Kammarkollegiets utredning att landstingsindelningen bör ändras, skall ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till. Behöver någon annan indelning ändras, skall Kammarkollegiet också upprätta förslag till en sådan ändring. Därefter skall Kammarkollegiet överlämna ärendet till regeringen med ett eget yttrande. Kollegiet får avslå en ansökan om indelningsändring, om kollegiet finner att ändringen inte bör göras. Ett sådant beslut får överklagas till regeringen.</P> <P class="p357 ft20">Beslutar regeringen om ändring i landstingsindelningen skall enligt 2 kap. 4 § och 1 kap. 6 § indelningslagen de inbördes ekonomiska förhållandena mellan landstingen regleras. Regleringen fastställs av regeringen, när beslutet om indelningsändring meddelas.</P> <P class="p358 ft21">Regeringen kan alltså ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ. Principen om överensstämmelse mellan indelningen i landsting och län innebär dock att regeringen inte bör genomföra större förändringar av landsting utan riksdagens medverkan.</P> <P class="p96 ft7">Ändringar i kommunindelningen</P> <P class="p51 ft22">I 1 kap. indelningslagen regleras förutsättningarna för och förfarandet vid indelningsändringar i fråga om kommuner. Denna reglering skiljer sig i vissa avseenden från den reglering som gäller förändringar av landstingsindelningen. Lagen innehåller en särskild bestämmelse om att det vid prövningen av frågan om indelningsändring skall tas särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller</P> <P class="p359 ft13">123</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bilaga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft9">de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan kommun motsätter sig en indelningsändring får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga skäl. I lagen anges att särskild hänsyn också skall tas till befolkningens önskemål och synpunkter.</P> <P class="p108 ft9">En ansökan om ändringar i den kommunala indelningen kan göras av en kommun eller medlem av en kommun som skulle beröras av ändringen. Ansökan skall ges in till Kammarkollegiet.</P> <P class="p360 ft7">Kammarkollegiets utredning och yttrande i indelningsärenden som rör kommuner och landsting</P> <P class="p361 ft9">Kammarkollegiet har huvudansvaret för att lämplig utredning kommer till stånd i alla typer av indelningsärenden. Normalt bör någon form av utredning göras i varje indelningsärende. Utredningen behöver dock inte ges större omfattning än vad som krävs i det enskilda fallet och den kan alltid avbrytas om det framkommer att någon ändring inte bör komma till stånd.</P> <P class="p56 ft21">När det gäller ändringar i indelningen av kommuner föreskrivs att en särskild undersökning skall göras i fråga om befolkningens inställning, när det finns skäl till det. Kammarkollegiet beslutar om en sådan undersökning skall göras. Om kommuner som berörs av en mindre indelningsändring är ense om denna och ändringen avser kommuner i samma län, har länsstyrelsen rätt att besluta om ändringen. Undersökningen av befolkningens inställning skall i sådant fall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande.</P> <P class="p92 ft7">Kommunala folkomröstningar</P> <P class="p362 ft20">Enligt 5 kap. 34 § kommunallagen får fullmäktige, som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige skall handlägga, inhämta synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget. Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande. I lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar finns bestämmelser om förfarandet vid sådana folkomröstningar. Det finns inte någon lagreglerad möjlighet att hålla folkomröstningar inom ett län. Med stöd av bestämmelserna i kommunallagen kan dock en folkomröstning hållas i ett landsting. En folkomröstning</P> <P class="p232 ft13">124</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td76"><SPAN class="p23 ft14">Bilaga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft9">kan omfatta hela eller delar av en kommun eller ett landsting eller ett urval av dess medlemmar (prop. 1993/94:188 s. 50).</P> <P class="p144 ft22">Förarbetena till lagen (prop. 1978/79:157 s. 45, 46 och 118) klargör att ortsbefolkningen aldrig kan anses tala för kommunen i ett indelningsärende. Det kan bara kommunfullmäktige göra. Vidare understryks att det vid bedömningen av resultatet av en folkomröstning måste tas hänsyn inte bara till hur de deltagande röstat utan också till hur många av de röstberättigade som deltagit.</P> <P class="p363 ft7">Kommundemokratikommittén</P> <P class="p51 ft20">Kommundemokratikommittén hade enligt sina ursprungliga direktiv (dir. 1999:98) bl.a. i uppdrag att se över bestämmelserna i indelningslagen och föreslå de ändringar som var motiverade med inriktning på behovet och formerna för en lagreglerad möjlighet att besluta om extra val med anledning av en indelningsändring. I sitt huvudbetänkande Att vara med på riktigt – demokratiutveckling i kommuner och landsting (SOU 2001:48) gjorde kommittén bedömningen att någon förändring av själva proceduren från ansökan till eventuellt beslut om indelningsändring inte var påkallad. Kommittén ansåg vidare att det vore önskvärt att det tillskapas en möjlighet till extra val, så att en begränsad indelningsändring kan genomföras inom kortare tid än vad som nu är möjligt. Kommittén ansåg att de författningsändringar som behövs för att möjliggöra ett sådant extra val borde bedömas ytterligare.</P> <P class="p316 ft9">Den 12 juni 2001 biföll riksdagen vad bostadsutskottet hemställt i sitt betänkande Ändring i läns- och landstingsindelningen (bet. 2000/01:BoU13, rskr. 2000/01:267). I betänkandet föreslogs att riksdagen skulle som sin mening tillkännage för regeringen att en utredning skall göras med syfte att öka medborgarnas inflytande över sådana förändringar i läns- och landstingsindelningen som gäller deras kommun. Enligt utskottets mening tillgodosåg inte lagstiftningen rimliga krav på inflytande för den befolkning som närmast skulle beröras av ett beslut om ändrad läns- och landstingstillhörighet, dvs. medborgarna i den kommun indelningsändringen gäller.</P> <P class="p364 ft20">Genom tilläggsdirektiv (dir. 2001:75) fick Kommundemokratikommittén i uppdrag att göra en översyn av förutsättningarna för och förfarandet vid ändringar i landstings- och kommunindelningen samt att vid behov lämna förslag till lagändringar. En annan</P> <P class="p365 ft13">125</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bilaga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p366 ft9">fråga som skulle utredas var om förfarandet vid ändringar i länsindelningen borde lagregleras. I uppdraget ingick också att utreda om det borde vara möjligt med folkomröstning i sådana områden som indirekt berördes av en ansökan om indelningsändring. Vilken tyngd befolkningens inställning i en indelningsfråga bör ha skulle också övervägas i detta sammanhang.</P> <P class="p56 ft21">Kommittén lämnade i betänkandet Ändrad indelning (SOU 2002:33) förslag till ändringar. I sina allmänna överväganden framhöll kommittén att indelningen i kommuner och landsting bör präglas av en viss stabilitet men att det knappast är troligt att den nu gällande indelningen är den för alltid bästa. Kommittén ansåg att reglerna för indelningsändringar för kommuner och landsting borde harmoniseras genom att de så långt det är möjligt görs enhetliga. Bestämmelsen om hänsynstagande till befolkningens inställning bör enligt kommittén utsträckas till ändringar i landstingsindelningen. Medlemmarnas möjligheter till inflytande på ett tidigt stadium i berednings- och beslutsprocessen vid indelningsändringar borde enligt kommittén ytterligare öka, såväl när det gäller kommuner som när det gäller landsting. Kommittén lämnade också förslag till ändringar i indelningslagen.</P> <P class="p225 ft9">I betänkandet anförde kommittén vidare att det är en brist att förfarandet vid ändringar i länsindelningen inte är lagreglerat och att det inte heller är tillfredsställande att ändringar i läns- och landstingsindelningen beslutas på helt olika sätt. Eftersom varje landsting som huvudregel skall omfatta ett län, ansåg kommittén att ändringar i läns- och landstingsindelningen bör beslutas i ett sammanhang och av samma instans. Vidare anförde kommittén att om bestämmelserna om länsindelningen samordnas med bestämmelserna om landstingsindelningen kan konflikter undvikas vid tillämpningen.</P> <P class="p43 ft20">Kommittén påpekade att en harmonisering av bestämmelserna för ändring i <NOBR>läns-,</NOBR> landstings- och kommunindelningen kan utformas på flera olika sätt, men tog inte ställning till alternativen, utan ansåg att frågan bör utredas i ett vidare sammanhang och hänvisade till den översyn av uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen som regeringen aviserat.</P> <P class="p367 ft13">126</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td76"><SPAN class="p23 ft14">Bilaga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft7">Ansvarskommittén</P> <P class="p368 ft9">I januari 2003 beslutade regeringen om direktiv för en översyn av strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen (dir. 2003:10).</P> <P class="p49 ft21">Den parlamentariskt sammansatta kommittén skall bedriva sitt arbete i två etapper. I den första etappen skall kommittén bl.a. identifiera, belysa och övergripande analysera de samhällsförändringar som inverkar på och skulle kunna föranleda förändringar av strukturen och uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten, landstingen och kommunerna. För den första etappen har kommittén redovisat ett delbetänkande den 18 december 2003. I delbetänkandet angav kommittén att en central fråga i kommitténs fortsatta arbete rör ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala nivån som helhet samt den statliga styrningen av de uppgifter som de kommunala organen står för. Kommittén angav vidare att den närmare utformningen av den kommunala nivån är en sekundär fråga i den meningen att den är avhängig av hur det samlade kommunala uppdraget kan komma att se ut. I detta sammanhang uppmärksammade kommittén frågan om det kommunala uppdraget kräver några förändringar i den kommunala nivåns geografiska indelning. Kommittén angav också att en fördjupad kommunal samverkan kan vara ett alternativ till sammanslagningar eller andra indelningsförändringar.</P> <P class="p244 ft9">I den andra etappen skall kommittén göra en fördjupad analys och bedömning av strukturen och uppgiftsfördelningen. Kommittén skall också i de delar där den finner det motiverat föreslå förändringar. Regeringen avser att återkomma med tilläggsdirektiv för denna del av uppdraget.</P> <P class="p369 ft7">Tidigare riksdagsutskotts förslag om ändringar i indelningen</P> <P class="p370 ft20">Bostadsutskottet föreslog i en lagrådsremiss i november 2001 att en särskild lag skulle skapas för landets indelning i län. Genom lagen skulle det framgå att Heby kommun skulle vara en del av Uppsala län. Lagrådet avstyrkte i yttrande den 21 november 2001 förslaget och pekade bl.a. på den föreslagna lagens förhållande till indelningslagen. Någon ändring i indelningslagen föreslogs inte i samband med det remitterade lagförslaget och meningen var alltså att de två lagarna skulle gälla vid sidan av varandra. Lagrådet anförde att det hade</P> <P class="p371 ft13">127</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bilaga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p366 ft20">uppfattat syftet med den föreslagna lagen så att den dels skall registrera de beslut om ändringar i kommunindelningen som fattas av regeringen, dels skall ge riksdagen möjlighet att själv ingripa och besluta om ändringar som inte beslutats av regeringen. Den avsedda registreringsfunktionen stämde enligt Lagrådet dåligt med hierarkin mellan normerna. Regeringens beslut skall principiellt vara förenliga med tidigare antagen lag, och det skall inte vara lagen som måste anpassas till regeringens beslut. I den utsträckning lagen syftar till att ge riksdagen nya handlingsmöjligheter ansåg Lagrådet att resultatet snarast skulle bli att det kommer att råda oklarhet om fördelningen av uppgifter mellan riksdagen och regeringen.</P> <P class="p372 ft20">I mars 2002 upprättades inom konstitutionsutskottets kansli en promemoria där det föreslogs en lag som skulle reglera Sveriges indelning i län och landsting. I förslaget till lagen reglerades vilket län respektive vilket landsting en kommun tillhör. Vidare föreslogs att den ekonomiska reglering som skall göras vid en indelningsändring även fortsättningsvis skall göras av regeringen. Lagförslaget remitterades. Flera av remissinstanserna var kritiska och avstyrkte förslagen. JO ansåg bl.a. att lagen i och för sig stod i överensstämmelse med RF 8 kap. 5 § men att den lämnade oklart under vilka omständigheter en ändring i indelningen skulle kunna ske och vilken hänsyn som skall tas till exempelvis folkomröstningar. JO anförde vidare att lagen ledde till oklarheter i förhållandet mellan riksdag och regering. Vidare påpekades att riksdagen skulle bli bunden av lagstiftning på samma konstitutionella nivå. Justitiekanslern (JK) fann det märkligt att riksdagen skulle anta lagregler för att binda den egna tillämpningen. Vidare var JK tveksam till att slopa alla materiella kriterier för indelningsändringar. Kammarkollegiet anförde bl.a. att ändringen i indelningen typiskt sett är en förvaltningsuppgift som inte bör åvila riksdagen. Vidare menade Kammarkollegiet att avsaknaden av materiella kriterier skulle leda till problem i tillämpningssituationen. Valmyndigheten påpekade vissa administrativa problem och Kammarrätten i Stockholm ansåg att frågan krävde ytterligare överväganden utöver vad som kunde rymmas inom ramen för ett remissförfarande.</P> <P class="p373 ft20">Den 28 april 2003 beslutade konstitutionsutskottet att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i den tidigare framtagna promemorian. Lagrådet konstaterade att den föreslagna ordningen fick anses vara förenlig med bestämmelserna i 8 kap. 5 § regeringsformen som anger att grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner bestäms i lag. Lagrådet angav bl.a. att utformningen av bestämmelserna i regeringsformen närmast tyder på att beslut rörande rikets</P> <P class="p83 ft13">128</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td76"><SPAN class="p23 ft14">Bilaga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft9">indelning i kommuner och landsting förutsätts ske i annan form än genom lagstiftning men att lagstiftaren velat försäkra sig om att det beslutande organet – dvs. regeringen – fattar sina beslut i enlighet med vissa i lag uttryckta principer. Enligt Lagrådets bedömning innebär inte bestämmelsen ett förbud för riksdagen att genom lag besluta om indelningen.</P> <P class="p374 ft21">Lagrådet anförde vidare att om riksdagen fastställer rikets indelning i kommuner och landsting i lag, kan det synas överflödigt att också grunderna för ändringar i denna indelning anges särskilt i en lag som kan ändras i samma ordning som den lag i vilken indelningen fastställs. Enligt 8 kap. 5 § regeringsformen skall dock grunderna för ändringar i indelningen anges i lag. Mot bakgrund härav ansåg Lagrådet att det därför också bör krävas att grunderna för en ändring av indelningen preciseras i lag.</P> <P class="p204 ft9">Lagrådet konstaterade att de föreslagna lagbestämmelserna krävde ytterligare beredning och kunde därför inte tillstyrka förslagen i föreliggande skick.</P> <P class="p96 ft7">Konstitutionsutskottets betänkande 2003/04:KU3</P> <P class="p51 ft20">Den 13 november 2003 biföll riksdagen en reservation till vad utskottets hemställt i sitt betänkande Frågor om kommunal demokrati (bet. 2003/04:KU3, rskr. 2003/04:34) rörande indelningsfrågor. I tillkännagivandet till regeringen angavs att regeringen – med utgångspunkt i det lagförslag som utskottet remitterat till Lagrådet och i Lagrådets yttrande – bör bereda frågan om beslutsformer och förfarande vid ändringar i Sveriges indelning i län och landsting samt överlämna erforderliga lagförslag till riksdagen. Eftersom ändring av läns- och landstingsgränser enligt indelningslagen kan komma att ske genom att en kommungräns ändras, bör i sammanhanget övervägas om också denna typ av indelningsändringar bör prövas av riksdagen.</P> <P class="p38 ft9">Utredarens uppdrag</P> <P class="p37 ft20">En särskild utredare skall tillkallas för att undersöka förutsättningarna för att beslutanderätten rörande landstingsindelningen skall kunna föras över från regeringen till riksdagen. Utredaren skall också lämna förslag på lagreglering. Utredaren skall vidare överväga en lagreglering rörande förfarandet vid ändringar i länsindelningen.</P> <P class="p375 ft13">129</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Bilaga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p366 ft20">Utgångspunkten skall vara att det är riksdagen som skall fatta beslut om sådana ändringar. Utredaren skall också överväga en lagreglering rörande förfarandet vid namnändring av län och landsting.</P> <P class="p46 ft20">Ändring av läns- och landstingsgräns kan komma att ske genom att en kommungräns ändras. I sammanhanget bör därför övervägas om också denna typ av indelningsändringar bör prövas av riksdagen.</P> <P class="p110 ft9">Utredaren skall i sammanhanget överväga och lämna förslag om</P> <P class="p376 ft9"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft63">materiella kriterier för att en indelningsändring skall få ske,</SPAN></P> <P class="p376 ft9"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft63">vem som skall kunna väcka en fråga om indelningsändring,</SPAN></P> <P class="p377 ft9"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft64">vem som skall ha huvudansvaret för att lämplig utredning kommer till stånd i alla typer av indelningsärenden för det fall riksdagen skall besluta om indelningsändringar,</SPAN></P> <P class="p378 ft9"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft63">vilken hänsyn som skall tas till den lokala opinionen.</SPAN></P> <P class="p152 ft9">I uppdraget ingår också att utreda hur förfarandet vid den ekonomiska regleringen skall gå till. I detta sammanhang skall särskilt analyseras vem som skall ansvara för att en ekonomisk reglering görs och vilken instans som skall fastställa regleringen.</P> <P class="p108 ft9">Det står utredaren fritt att även lämna förslag till övriga författningsändringar som kan behövas. Det ingår dock inte i uppdraget att lämna förslag till ändring av grundlag eller andra författningar som rör konstitutionella ämnen.</P> <P class="p379 ft9">Utredaren skall samråda med Ansvarskommittén (Fi 2003:02).</P> <P class="p92 ft9">Redovisning av uppdraget</P> <P class="p380 ft9">Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 16 december 2004.</P> <P class="p381 ft9">(Finansdepartementet)</P> <P class="p382 ft13">130</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <P class="p3 ft6">Käll- och litteraturförteckning</P> <P class="p383 ft19">Offentligt tryck</P> <P class="p384 ft7">SOU 1967:23 Ny länsindelning</P> <P class="p3 ft7">SOU 1972:15 Ny regeringsform Ny riksdagsordning</P> <P class="p385 ft7">SOU 1978:32 Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och församlingar</P> <P class="p386 ft7">SOU 1982:45 Ortnamns värde och vård SOU 1995:27 Regional framtid</P> <P class="p385 ft7">SOU 1996:128 Skyddet av kulturmiljön En översyn av kulturminneslagens bestämmelser om byggnader och kulturmiljöer, prästgårdar, kyrkstäder och ortnamn</P> <P class="p385 ft7">SOU 1998:166 Regional frihet och statligt ansvar – en principiell diskussion</P> <P class="p385 ft7">SOU 2001:48 Att vara med på riktigt – demokratiutveckling i kommuner och landsting</P> <P class="p69 ft7">SOU 2002:33 Ändrad indelning? En översyn av reglerna för indelningsändringar</P> <P class="p21 ft7">Prop. 1954:119 med förslag till landstingslag m.m.</P> <P class="p385 ft7">Prop. 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m.m.</P> <P class="p69 ft7">Prop. 1975/76:187 om kommunal demokrati, ny kommunallag m.m. Prop. 1978/79:157 med förslag till lag om ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och församlingar, m.m.</P> <P class="p387 ft7">Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 Prop. 1989/90:54 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Prop. 1989/90:143 om lag om tillfälliga bilförbud</P> <P class="p67 ft7">Prop. 1990/91:117 om en ny kommunallag</P> <P class="p388 ft7">Prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. Prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverige</P> <P class="p67 ft7">Prop. 2001/02:7 Regional samverkan och statlig länsförvaltning</P> <P class="p389 ft13">131</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft14">Käll- och litteraturförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p246 ft7">Bet. 1978/79:KU40 med anledning av propositionen 1978/79:157 med förslag till lag om ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och församlingar, m.m. jämte motioner 1989/90:KU4y Skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.</P> <P class="p390 ft7">Bet 1996/97:BoU13 Länsindelningen i Västsverige m.m. Bet. 2000/01:BoU7 Vissa indelnings- och länsstyrelsefrågor</P> <P class="p391 ft7">Bet. 2000/01:BoU13 Ändring i läns- och landstingsindelningen Bet. 2003/04:KU3 Frågor om kommunal demokrati</P> <P class="p392 ft7">Rskr. 1995/96:206</P> <P class="p71 ft7">Rskr. 1996/97:228</P> <P class="p197 ft19">Litteratur</P> <P class="p393 ft7">von Eyben B./Pedersen J./Rørdam T. (red.), Karnovs lovsamling, 19 udgave, Köpenhamn 2004</P> <P class="p394 ft7">Hildebrand E., Sveriges regeringsformer <NOBR>1634–1809</NOBR> samt konungaförsäkringar <NOBR>1611–1800,</NOBR> Stockholm 1891</P> <P class="p395 ft7">Holmberg E./Stjernquist N., Grundlagarna med tillhörande författningar, Stockholm/Lund 1980</P> <P class="p395 ft7">Holmberg E./Stjernquist N., reviderad av Isberg M./Regner G., Vår författning, 13 uppl., Stockholm 2003</P> <P class="p394 ft7">Strömberg H., Några aktuella problem om delegation av normgivningsmakt, i Förvaltningsrättslig tidskrift 1989</P> <P class="p395 ft7">Strömberg H., Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 3 uppl., Lund 1999</P> <P class="p73 ft7">Nationalencyklopedin tolfte bandet, Höganäs 1993</P> <P class="p396 ft19">Rättsfall</P> <P class="p213 ft7">RÅ 1986 ref 108</P> <P class="p71 ft7">RÅ 2001 not 42</P> <P class="p197 ft19">Övrigt</P> <P class="p397 ft7">Regeringsbeslut <NOBR>2001-04-19</NOBR> i ärende Ju2000/4841/K Bostadsutskottets lagrådsremiss med förslag till lag om Sveriges</P> <P class="p398 ft7">indelning i län samt Lagrådets yttrande <NOBR>2001-11-21</NOBR></P> <P class="p399 ft13">132</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p23 ft14">SOU 2004:128</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p23 ft27">Käll- och litteraturförteckning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p400 ft7">Konstitutionsutskottets PM <NOBR>2002-03-20</NOBR> med förslag till lag om Sveriges indelning i län och landsting (återfinns i bet. 2003/04:KU3 bilaga 2), remissyttranden i ärende RD 2001/02:5187 samt Lagrådets yttrande <NOBR>2003-05-20</NOBR> (återfinns i nämnda betänkande bilaga 3)</P> <P class="p401 ft7">Remissyttranden över betänkandet Ändrad indelning? En översyn av reglerna för indelningsändringar (SOU 2002:33) i ärende Fi2003/167/KLBA/KL</P> <P class="p402 ft13">133</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3128118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft6">Statens offentliga utredningar 2004</P> <P class="p88 ft5">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p403 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft65">Ett nationellt program om personsäkerhet. Ju.</SPAN></P> <P class="p404 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft65">Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P> <P class="p405 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft66">Tvång och förändring. Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård.</SPAN></P> <P class="p406 ft3">+ Bilagor. S.</P> <P class="p407 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft65">Förnybara fordonsbränslen. Nationellt mål för 2005 och hur tillgängligheten av dessa bränslen kan ökas. M.</SPAN></P> <P class="p408 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft66">Från klassificering till urval. En översyn av Totalförsvarets pliktverk. Fö.</SPAN></P> <P class="p409 ft3"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN class="ft65">Översyn av personuppgiftslagen. Ju.</SPAN></P> <P class="p410 ft3"><SPAN class="ft3">7.</SPAN><SPAN class="ft65">Ledningsrätt. Ju.</SPAN></P> <P class="p411 ft3"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN class="ft65">Folkbildning och lärande med ITK- stöd – en antologi om flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. U.</SPAN></P> <P class="p412 ft4"><SPAN class="ft4">9.</SPAN><SPAN class="ft66">Bokpriskommissionens fjärde delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV. Ku.</SPAN></P> <P class="p413 ft3"><SPAN class="ft3">10.</SPAN><SPAN class="ft67">Rätten till skadestånd enligt konkurrenslagen. N.</SPAN></P> <P class="p186 ft3"><SPAN class="ft3">11.</SPAN><SPAN class="ft67">Sveriges ekonomi – utsikter till 2020.</SPAN></P> <P class="p414 ft3">Bilaga <NOBR>1–2</NOBR> till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</P> <P class="p415 ft4"><SPAN class="ft4">12.</SPAN><SPAN class="ft68">Patientskadelagen och läkemedelsförsäkringen – en översyn. S.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">13.</SPAN><SPAN class="ft67">Samhällets insatser mot hiv/STI</SPAN></P> <P class="p406 ft3">– att möta förändring. S.</P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">14.</SPAN><SPAN class="ft67">Det ofullständiga pusslet. Behovet</SPAN></P> <P class="p417 ft4">av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna. Fi.</P> <P class="p418 ft3"><SPAN class="ft3">15.</SPAN><SPAN class="ft67">Tolkförmedling. Kvalitet registrering tillsyn. Ju.</SPAN></P> <P class="p186 ft3"><SPAN class="ft3">16.</SPAN><SPAN class="ft67">Digital Radio. Ku.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">17.</SPAN><SPAN class="ft67">Turistfrämjande för ökad tillväxt. N.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p419 ft3"><SPAN class="ft3">18.</SPAN><SPAN class="ft67">Brottsförebyggande kunskapsutveckling. Ju.</SPAN></P> <P class="p124 ft3"><SPAN class="ft3">19.</SPAN><SPAN class="ft67">Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">20.</SPAN><SPAN class="ft67">Genetik, integritet och etik. S.</SPAN></P> <P class="p420 ft4"><SPAN class="ft4">21.</SPAN><SPAN class="ft68">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. Ju.</SPAN></P> <P class="p421 ft3"><SPAN class="ft3">22.</SPAN><SPAN class="ft67">Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter. Ju.</SPAN></P> <P class="p422 ft3"><SPAN class="ft3">23.</SPAN><SPAN class="ft67">Från verksförordning till myndighetsförordning. Fi.</SPAN></P> <P class="p423 ft3"><SPAN class="ft3">24.</SPAN><SPAN class="ft67">Utlandstjänstens villkor. Arbetsvillkor, ersättningssystem och skatteregler för statligt anställda under utlandsstationering. UD.</SPAN></P> <P class="p424 ft3"><SPAN class="ft3">25.</SPAN><SPAN class="ft67">Informera om samhällets säkerhet. Fö.</SPAN></P> <P class="p425 ft3"><SPAN class="ft3">26.</SPAN><SPAN class="ft67">Arbetstid vid vägtransporter – förslag till ny lag. N.</SPAN></P> <P class="p426 ft3"><SPAN class="ft3">27.</SPAN><SPAN class="ft67">En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt. U.</SPAN></P> <P class="p427 ft3"><SPAN class="ft3">28.</SPAN><SPAN class="ft67">Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader. Fi.</SPAN></P> <P class="p124 ft3"><SPAN class="ft3">29.</SPAN><SPAN class="ft67">Tre vägar till den öppna högskolan. U.</SPAN></P> <P class="p124 ft3"><SPAN class="ft3">30.</SPAN><SPAN class="ft67">Folkbildning i brytningstid</SPAN></P> <P class="p428 ft3">– en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor. U.</P> <P class="p429 ft3"><SPAN class="ft3">31.</SPAN><SPAN class="ft67">Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse. UD.</SPAN></P> <P class="p430 ft3"><SPAN class="ft3">32.</SPAN><SPAN class="ft67">Informationssäkerhet i Sverige och internationellt – en översikt. Fö.</SPAN></P> <P class="p431 ft4"><SPAN class="ft4">33.</SPAN><SPAN class="ft68">Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. Ju.</SPAN></P> <P class="p432 ft3"><SPAN class="ft3">34.</SPAN><SPAN class="ft67">Regional utveckling – utsikter till 2020. Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P> <P class="p424 ft3"><SPAN class="ft3">35.</SPAN><SPAN class="ft67">Utan timplan – med målen i sikte. U.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">36.</SPAN><SPAN class="ft67">Reformerade egendomsskatter. Fi.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3128119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p433 ft3"><SPAN class="ft3">37.</SPAN><SPAN class="ft67">Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler. M.</SPAN></P> <P class="p434 ft3"><SPAN class="ft3">38.</SPAN><SPAN class="ft67">Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation. M.</SPAN></P> <P class="p435 ft3"><SPAN class="ft3">39.</SPAN><SPAN class="ft67">Nytt regelverk för marksänd digital- TV. Ku.</SPAN></P> <P class="p436 ft4"><SPAN class="ft4">40.</SPAN><SPAN class="ft68">Kortare instanskedja och ökad samordning. Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation. M.</SPAN></P> <P class="p437 ft3"><SPAN class="ft3">41.</SPAN><SPAN class="ft67">Totalförsvarets forskningsinstitut. En översyn. Fö.</SPAN></P> <P class="p438 ft3"><SPAN class="ft3">42.</SPAN><SPAN class="ft67">Lärare, forskare och läkare – tre kompetenser i en befattning. U.</SPAN></P> <P class="p439 ft3"><SPAN class="ft3">43.</SPAN><SPAN class="ft67">Den könsuppdelade arbetsmarknaden. N.</SPAN></P> <P class="p440 ft3"><SPAN class="ft3">44.</SPAN><SPAN class="ft67">Kan vi räkna med de äldre? Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P> <P class="p124 ft3"><SPAN class="ft3">45.</SPAN><SPAN class="ft67">Nationaldagen – ny helgdag. Ju.</SPAN></P> <P class="p441 ft3"><SPAN class="ft3">46.</SPAN><SPAN class="ft67">Svensk kod för bolagsstyrning. Förslag från Kodgruppen. Ju.</SPAN></P> <P class="p442 ft3"><SPAN class="ft3">47.</SPAN><SPAN class="ft67">Näringslivet och förtroendet. + Bilagedel. Ju.</SPAN></P> <P class="p443 ft4"><SPAN class="ft4">48.</SPAN><SPAN class="ft68">Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media och vardag. Ju.</SPAN></P> <P class="p444 ft4"><SPAN class="ft4">49.</SPAN><SPAN class="ft68">Engagemang, mångfald och integra tion. Om möjligheter och hinder för politisk jämlikhet. Ju.</SPAN></P> <P class="p445 ft3"><SPAN class="ft3">50.</SPAN><SPAN class="ft67">Skolans ansvar för kränkningar av elever. U.</SPAN></P> <P class="p446 ft3"><SPAN class="ft3">51.</SPAN><SPAN class="ft67">Vem får vara med? En belysning av folkbildningens relation till icke deltagarna. U.</SPAN></P> <P class="p186 ft3"><SPAN class="ft3">52.</SPAN><SPAN class="ft67">Samhällets behov av betaltjänster. N.</SPAN></P> <P class="p447 ft3"><SPAN class="ft3">53.</SPAN><SPAN class="ft67">Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering. U.</SPAN></P> <P class="p124 ft3"><SPAN class="ft3">54.</SPAN><SPAN class="ft67">Handikappolitisk samordning</SPAN></P> <P class="p448 ft3">– organisation för strategi och genomförande. S.</P> <P class="p449 ft3"><SPAN class="ft3">55.</SPAN><SPAN class="ft67">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering. Ju.</SPAN></P> <P class="p124 ft3"><SPAN class="ft3">56.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">E-tjänster</SPAN></NOBR> för alla. Fi.</P> <P class="p415 ft3"><SPAN class="ft3">57.</SPAN><SPAN class="ft67">Tillsyn för säkra varor och öppna marknader. UD.</SPAN></P> <P class="p186 ft3"><SPAN class="ft3">58.</SPAN><SPAN class="ft67">Försvarshögskolan. En översyn. Fö.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">59.</SPAN><SPAN class="ft67">Kvinnors organisering. Ju.</SPAN></P> <P class="p450 ft4"><SPAN class="ft4">60.</SPAN><SPAN class="ft68">Samspel och integration. Nationell organisation för deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete. U.</SPAN></P> <P class="p413 ft3"><SPAN class="ft3">61.</SPAN><SPAN class="ft67">En översyn av Brottsoffermyndigheten. Ju.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p451 ft3"><SPAN class="ft3">62.</SPAN><SPAN class="ft67">Handla för bättre klimat – handel med utsläppsrätter </SPAN><NOBR>2005–2007,</NOBR> m.m. N.</P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">63.</SPAN><SPAN class="ft67">Skatt på väg. Fi.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">64.</SPAN><SPAN class="ft67">Allmänna vattentjänster. M.</SPAN></P> <P class="p452 ft3"><SPAN class="ft3">65.</SPAN><SPAN class="ft67">En statsförvaltning i utveckling och förnyelse. Fi.</SPAN></P> <P class="p453 ft3"><SPAN class="ft3">66.</SPAN><SPAN class="ft67">Egendomsskatter. Reform av arvs- och gåvoskatter. Fi.</SPAN></P> <P class="p454 ft4"><SPAN class="ft4">67.</SPAN><SPAN class="ft68">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2004. M.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">68.</SPAN><SPAN class="ft67">Sammanhållen hemvård. S.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">69.</SPAN><SPAN class="ft67">Marknadsmissbruk. Fi.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">70.</SPAN><SPAN class="ft67">Tid och pengar – dela lika?</SPAN></P> <P class="p455 ft3">Bilaga 13 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</P> <P class="p456 ft3"><SPAN class="ft3">71.</SPAN><SPAN class="ft67">Sexuell exploatering av barn i Sverige. S.</SPAN></P> <P class="p185 ft3"><SPAN class="ft3">72.</SPAN><SPAN class="ft67">Utsädeskontroll i förändring. Jo.</SPAN></P> <P class="p457 ft4"><SPAN class="ft4">73.</SPAN><SPAN class="ft68">Migration och integration – om framtidens arbetsmarknad. Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P> <P class="p458 ft4"><SPAN class="ft4">74.</SPAN><SPAN class="ft68">Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv. UD.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">75.</SPAN><SPAN class="ft67">Insyn och sekretess</SPAN></P> <P class="p459 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft65">i statliga företag</SPAN></P> <P class="p406 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft65">i internationellt samarbete. Ju.</SPAN></P> <P class="p460 ft3"><SPAN class="ft3">76.</SPAN><SPAN class="ft67">Godstransporter – noder och länkar i samspel. N.</SPAN></P> <P class="p124 ft3"><SPAN class="ft3">77.</SPAN><SPAN class="ft67">Snö, mörker och kyla. Fö.</SPAN></P> <P class="p461 ft3"><SPAN class="ft3">78.</SPAN><SPAN class="ft67">Byggnadsdeklarationer. Inomhusmiljö och energianvändning. M.</SPAN></P> <P class="p462 ft3"><SPAN class="ft3">79.</SPAN><SPAN class="ft67">Allt ljus på storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal?</SPAN></P> <P class="p463 ft3">Förslag till nationellt utvärderingsprogram. Ju.</P> <P class="p464 ft3"><SPAN class="ft3">80.</SPAN><SPAN class="ft67">Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel </SPAN><NOBR>II-förordningen.</NOBR> Ju.</P> <P class="p465 ft3"><SPAN class="ft3">81.</SPAN><SPAN class="ft67">Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. Ju.</SPAN></P> <P class="p186 ft3"><SPAN class="ft3">82.</SPAN><SPAN class="ft67">Sluta strunta i EU</SPAN></P> <P class="p466 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft65">EU </SPAN><NOBR>2004-kommitténs</NOBR> förslag till permanent bidragsgivning och utåtriktad verksamhet. SB.</P> <P class="p467 ft3"><SPAN class="ft3">83.</SPAN><SPAN class="ft67">Hjälpmedel. + Lättläst, DAISY och sammanfattning på teckenspråk. S.</SPAN></P> <P class="p468 ft3"><SPAN class="ft3">84.</SPAN><SPAN class="ft67">SWENTEC AB – för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik. N.</SPAN></P> <P class="p469 ft3"><SPAN class="ft3">85.</SPAN><SPAN class="ft67">Genomförande av direktivet om information och samråd. N.</SPAN></P> <P class="p124 ft3"><SPAN class="ft3">86.</SPAN><SPAN class="ft67">Var går gränsen? S.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3128120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p470 ft3"><SPAN class="ft3">87.</SPAN><SPAN class="ft67">Ny reglering för transporter av farligt gods. Fö.</SPAN></P> <P class="p471 ft3"><SPAN class="ft3">88.</SPAN><SPAN class="ft67">Tobakskontroll i internationellt perspektiv. S.</SPAN></P> <P class="p472 ft3"><SPAN class="ft3">89.</SPAN><SPAN class="ft67">Verksamheten vid IMEGO AB. U.</SPAN></P> <P class="p473 ft4"><SPAN class="ft4">90.</SPAN><SPAN class="ft68">Bokpriskommissionens femte delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V. Ku.</SPAN></P> <P class="p474 ft3"><SPAN class="ft3">91.</SPAN><SPAN class="ft67">Reformerad hyressättning. Ju.</SPAN></P> <P class="p475 ft3"><SPAN class="ft3">92.</SPAN><SPAN class="ft67">En samlad järnvägslagstiftning. + Bilagedel. N.</SPAN></P> <P class="p474 ft3"><SPAN class="ft3">93.</SPAN><SPAN class="ft67">Lönegarantiförsäkring</SPAN></P> <P class="p476 ft3">– en partsfråga. Fi.</P> <P class="p477 ft3"><SPAN class="ft3">94.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">K-märkt.</SPAN></NOBR></P> <P class="p478 ft3">Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. K.</P> <P class="p479 ft3"><SPAN class="ft3">95.</SPAN><SPAN class="ft67">PROSPEKT. Nya regler om prospekt m.m. Fi.</SPAN></P> <P class="p479 ft3"><SPAN class="ft3">96.</SPAN><SPAN class="ft67">Remissvaren på 2003/04 års Långtidsutredning. Fi.</SPAN></P> <P class="p474 ft3"><SPAN class="ft3">97.</SPAN><SPAN class="ft67">Att lyfta matematiken</SPAN></P> <P class="p480 ft3">– intresse, lärande, kompetens. U.</P> <P class="p481 ft3"><SPAN class="ft3">98.</SPAN><SPAN class="ft67">För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. U.</SPAN></P> <P class="p482 ft3"><SPAN class="ft3">99.</SPAN><SPAN class="ft67">Kärnavfall – demokrati och vetenskap. M.</SPAN></P> <P class="p483 ft3"><SPAN class="ft3">100.</SPAN><SPAN class="ft67">Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn. Fi.</SPAN></P> <P class="p484 ft3"><SPAN class="ft3">101.</SPAN><SPAN class="ft67">Genomförande av tjänstepensionsdirektivet. Fi.</SPAN></P> <P class="p485 ft3"><SPAN class="ft3">102.</SPAN><SPAN class="ft67">Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. N.</SPAN></P> <P class="p486 ft4"><SPAN class="ft4">103.</SPAN><SPAN class="ft68">LSS – Särskilt personligt stöd. + Lättläst sammanfattning, DAISY och sammanfattning på teckenspråk. S.</SPAN></P> <P class="p424 ft3"><SPAN class="ft3">104.</SPAN><SPAN class="ft67">Att lära för hållbar utveckling. U.</SPAN></P> <P class="p487 ft3"><SPAN class="ft3">105.</SPAN><SPAN class="ft67">Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet. S.</SPAN></P> <P class="p488 ft4"><SPAN class="ft4">106.</SPAN><SPAN class="ft68">Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna. Integritet – Effektivitet</SPAN></P> <P class="p480 ft3">– Tillgänglighet. Ku.</P> <P class="p489 ft3"><SPAN class="ft3">107.</SPAN><SPAN class="ft67">Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting. + Bilaga. Fi.</SPAN></P> <P class="p490 ft4"><SPAN class="ft4">108.</SPAN><SPAN class="ft68">Personskyddet för den centrala statsledningen. Ju.</SPAN></P> <P class="p491 ft3"><SPAN class="ft3">109.</SPAN><SPAN class="ft67">Energideklarering av byggnader. För effektivare energianvändning. N.</SPAN></P> <P class="p124 ft4"><SPAN class="ft4">110.</SPAN><SPAN class="ft68">Gränskontrollag</SPAN></P> <P class="p480 ft3">– effektivare gränskontroll. Ju.</P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">111.</SPAN><SPAN class="ft67">Ny vallag. Ju.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p492 ft3"><SPAN class="ft3">112.</SPAN><SPAN class="ft67">Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för vuxna. Band </SPAN><NOBR>I–III.</NOBR> Ju.</P> <P class="p124 ft4"><SPAN class="ft4">113.</SPAN><SPAN class="ft68">Utveckling av god företagshälsovård</SPAN></P> <P class="p493 ft3">– ny lagstiftning och andra åtgärder. N.</P> <P class="p494 ft4"><SPAN class="ft4">114.</SPAN><SPAN class="ft68">Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandläggningsfrågor m.m. Ju.</SPAN></P> <P class="p495 ft4"><SPAN class="ft4">115.</SPAN><SPAN class="ft68">Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i skolans pedagogiska arbete. U.</SPAN></P> <P class="p496 ft3"><SPAN class="ft3">116.</SPAN><SPAN class="ft67">Skolans ledningsstruktur. Om styrning och ledning i skolan. U.</SPAN></P> <P class="p497 ft3"><SPAN class="ft3">117.</SPAN><SPAN class="ft67">Nytt nationellt kunskapscentrum. Ombildning av RKC. N.</SPAN></P> <P class="p498 ft3"><SPAN class="ft3">118.</SPAN><SPAN class="ft67">Beviljats med inte fått. + Lättläst sammanfattning, Daisy och kassett. S.</SPAN></P> <P class="p499 ft3"><SPAN class="ft3">119.</SPAN><SPAN class="ft67">Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid. Jo.</SPAN></P> <P class="p124 ft3"><SPAN class="ft3">120.</SPAN><SPAN class="ft67">KÄRNAVFALL</SPAN></P> <P class="p500 ft3">Tillbakablick och framtidsperspektiv i KASAM:s verksamhet.</P> <P class="p501 ft3">Rapport från ett seminarium tillägnat Camilla Odhnoff.</P> <P class="p476 ft3">Stockholm 22 oktober 2002. M.</P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">121.</SPAN><SPAN class="ft67">Slag i luften.</SPAN></P> <P class="p502 ft3">En utredning om myndigheter, mansvåld, och makt. N.</P> <P class="p492 ft3"><SPAN class="ft3">122.</SPAN><SPAN class="ft67">Ingripanden mot unga lagöverträdare. Ju.</SPAN></P> <P class="p503 ft3"><SPAN class="ft3">123.</SPAN><SPAN class="ft67">Ett nationellt register över</SPAN></P> <P class="p504 ft3">yrkesutövare av alternativ- eller komplementärmedicin. S.</P> <P class="p505 ft3"><SPAN class="ft3">124.</SPAN><SPAN class="ft67">Utredning rörande organisation av ett Östersjöcentrum. UD.</SPAN></P> <P class="p506 ft3"><SPAN class="ft3">125.</SPAN><SPAN class="ft67">Betalningsansvaret för kärnavfallet. +Underlagsrapporter. M.</SPAN></P> <P class="p507 ft3"><SPAN class="ft3">126.</SPAN><SPAN class="ft67">Vänd på kuttingen! Tillväxt- och utveckling i ett nytt perspektiv. N.</SPAN></P> <P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">127.</SPAN><SPAN class="ft67">Försäkringskassan. S.</SPAN></P> <P class="p508 ft3"><SPAN class="ft3">128.</SPAN><SPAN class="ft67">En lag om Sveriges indelning i län och landsting. Fi.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3128121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft6">Statens offentliga utredningar 2004</P> <P class="p88 ft5">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p3 ft69">Statsrådsberedningen</P> <P class="p85 ft3">Sluta strunta i EU</P> <P class="p509 ft3">– EU <NOBR>2004-kommitténs</NOBR> förslag till permanent bidragsgivning och utåtriktad verksamhet. [82]</P> <P class="p510 ft69">Justitiedepartementet</P> <P class="p511 ft3">Ett nationellt program om personsäkerhet. [1]</P> <P class="p512 ft3">Översyn av personuppgiftslagen. [6] Ledningsrätt. [7]</P> <P class="p513 ft3">Tolkförmedling. Kvalitet registrering tillsyn. [15]</P> <P class="p514 ft3">Brottsförebyggande kunskapsutveckling. [18]</P> <P class="p515 ft4">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. [21]</P> <P class="p516 ft3">Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter. [22]</P> <P class="p517 ft4">Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. [33]</P> <P class="p518 ft3">Nationaldagen – ny helgdag. [45]</P> <P class="p519 ft3">Svensk kod för bolagsstyrning. Förslag från Kodgruppen. [46]</P> <P class="p520 ft3">Näringslivet och förtroendet. + Bilagedel. [47]</P> <P class="p521 ft4">Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media, och vardag. [48]</P> <P class="p522 ft4">Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder för politisk jämlikhet. [49]</P> <P class="p523 ft3">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering. [55]</P> <P class="p3 ft3">Kvinnors organisering. [59]</P> <P class="p524 ft3">En översyn av Brottsoffermyndigheten. [61]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p3 ft3">Insyn och sekretess</P> <P class="p525 ft3"><SPAN class="ft70">–</SPAN><SPAN class="ft65">i statliga företag</SPAN></P> <P class="p526 ft3"><SPAN class="ft70">–</SPAN><SPAN class="ft65">i internationellt samarbete. [75] Allt ljus på storstadspolitikens lokala</SPAN></P> <P class="p527 ft3">utvecklingsavtal?</P> <P class="p528 ft3">Förslag till nationellt utvärderingsprogram. [79]</P> <P class="p529 ft3">Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel <NOBR>II-förordningen.</NOBR> [80]</P> <P class="p530 ft3">Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. [81]</P> <P class="p67 ft3">Reformerad hyressättning. [91]</P> <P class="p531 ft3">Personskyddet för den centrala statsledningen. [108]</P> <P class="p3 ft4">Gränskontrollag</P> <P class="p532 ft3">– effektivare gränskontroll. [110] Ny vallag. [111]</P> <P class="p533 ft3">Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för vuxna. Band <NOBR><SPAN class="ft71">I–III</SPAN>.</NOBR> [112]</P> <P class="p534 ft4">Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandläggningsfrågor m.m. [114]</P> <P class="p535 ft3">Ingripanden mot unga lagöverträdare. [122]</P> <P class="p384 ft69">Utrikesdepartementet</P> <P class="p536 ft3">Utlandstjänstens villkor. Arbetsvillkor, ersättningssystem och skatteregler för statligt anställda under utlandsstationering. [24]</P> <P class="p537 ft3">Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse. [31]</P> <P class="p538 ft3">Tillsyn för säkra varor och öppna marknader. [57]</P> <P class="p539 ft3">Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv. [74]</P> <P class="p540 ft3">Utredning rörande organisation av ett Östersjöcentrum. [124]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3128122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft69">Försvarsdepartementet</P> <P class="p541 ft4">Från klassificering till urval. En översyn av Totalförsvarets pliktverk. [5]</P> <P class="p542 ft3">Informera om samhällets säkerhet. [25] Informationssäkerhet i Sverige och</P> <P class="p543 ft3">internationellt – en översikt. [32]</P> <P class="p544 ft3">Totalförsvarets forskningsinstitut. En översyn. [41]</P> <P class="p545 ft3">Försvarshögskolan. En översyn. [58] Snö, mörker och kyla. [77]</P> <P class="p546 ft3">Ny reglering för transporter av farligt gods. [87]</P> <P class="p547 ft69">Socialdepartementet</P> <P class="p548 ft4">Tvång och förändring. Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård.</P> <P class="p543 ft3">+ Bilagor. [3]</P> <P class="p549 ft3">Patientskadelagen och läkemedelsförsäkringen – en översyn. [12]</P> <P class="p550 ft3">Samhällets insatser mot hiv/STI – att möta förändring. [13]</P> <P class="p551 ft3">Genetik, integritet och etik. [20] Handikappolitisk samordning</P> <P class="p552 ft3">– organisation för strategi och genomförande. [54]</P> <P class="p3 ft3">Sammanhållen hemvård. [68]</P> <P class="p553 ft3">Sexuell exploatering av barn i Sverige. [71] Hjälpmedel. + Lättläst, DAISY och</P> <P class="p554 ft3">sammanfattning på teckenspråk. [83] Var går gränsen? [86]</P> <P class="p511 ft3">Tobakskontroll i internationellt perspektiv. [88]</P> <P class="p555 ft4">LSS – Särskilt personligt stöd. + Lättläst sammanfattning, DAISY och</P> <P class="p158 ft3">sammanfattning på teckenspråk. [103]</P> <P class="p556 ft3">Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet. [105]</P> <P class="p557 ft4">Beviljats med inte fått. + Lättläst sammanfattning, Daisy och kassett. [118]</P> <P class="p67 ft3">Ett nationellt register över yrkesutövare</P> <P class="p558 ft3">av alternativ- eller komplementär medicin. [123]</P> <P class="p3 ft3">Försäkringskassan. [127]</P> <P class="p559 ft69">Finansdepartementet</P> <P class="p548 ft3">Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till Långtidsutredningen 2003/04. [2]</P> <P class="p3 ft3">Sveriges ekonomi – utsikter till 2020.</P> <P class="p560 ft3">Bilaga <NOBR>1–2</NOBR> till Långtidsutredningen 2003/04. [11]</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p561 ft4">Det ofullständiga pusslet. Behovet av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna. [14]</P> <P class="p562 ft3">Långtidsutredningen 2003/04. [19] Från verksförordning till myndighets-</P> <P class="p563 ft3">förordning. [23] Hyressättning av vissa ändamåls-</P> <P class="p543 ft3">byggnader. [28]</P> <P class="p67 ft3">Regional utveckling – utsikter till 2020.</P> <P class="p564 ft3">Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04. [34]</P> <P class="p3 ft3">Reformerade egendomsskatter. [36]</P> <P class="p565 ft4">Kan vi räkna med de äldre? Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2003/04. [44]</P> <P class="p566 ft3"><NOBR>E-tjänster</NOBR> för alla. [56] Skatt på väg. [63]</P> <P class="p567 ft3">En statsförvaltning i utveckling och förnyelse. [65]</P> <P class="p568 ft3">Egendomsskatter. Reform av arvs- och gåvoskatter. [66]</P> <P class="p569 ft3">Marknadsmissbruk. [69] Tid och pengar – dela lika?</P> <P class="p570 ft3">Bilaga 13 till Långtidsutredningen 2003/04. [70]</P> <P class="p3 ft3">Migration och integration – om fram-</P> <P class="p571 ft3">tidens arbetsmarknad. Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04. [73]</P> <P class="p572 ft3">Lönegarantiförsäkring – en partsfråga. [93]</P> <P class="p573 ft3">PROSPEKT. Nya regler om prospekt m.m. [95]</P> <P class="p574 ft3">Remissvaren på 2003/04 års Långtidsutredning. [96]</P> <P class="p575 ft3">Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn. [100]</P> <P class="p576 ft3">Genomförande av tjänstepensionsdirektivet. [101]</P> <P class="p577 ft3">Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting. + Bilaga. [107]</P> <P class="p565 ft3">En lag om Sveriges indelning i län och landsting. [128]</P> <P class="p559 ft69">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p518 ft3">Folkbildning och lärande med <NOBR>ITK-stöd</NOBR></P> <P class="p578 ft3">– en antologi om flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. [8]</P> <P class="p579 ft3">En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt. [27]</P> <P class="p3 ft3">Tre vägar till den öppna högskolan. [29]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3128123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft3">Folkbildning i brytningstid</P> <P class="p580 ft3">– en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor. [30]</P> <P class="p67 ft3">Utan timplan – med målen i sikte. [35]</P> <P class="p3 ft4">Lärare, forskare och läkare –</P> <P class="p581 ft3">tre kompetenser i en befattning. [42] Skolans ansvar för kränkningar av elever.</P> <P class="p543 ft3">[50]</P> <P class="p582 ft3">Vem får vara med? En belysning av folkbildningens relation till icke deltagarna. [51]</P> <P class="p583 ft4">Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering. [53]</P> <P class="p584 ft4">Samspel och integration. Nationell organisation för deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete. [60]</P> <P class="p585 ft3">Verksamheten vid IMEGO AB. [89] Att lyfta matematiken</P> <P class="p586 ft3">– intresse, lärande, kompetens. [97] För oss tillsammans. Om utbildning</P> <P class="p587 ft3">och utvecklingsstörning. [98] Att lära för hållbar utveckling. [104]</P> <P class="p521 ft4">Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. [115]</P> <P class="p588 ft3">Skolans ledningsstruktur. Om styrning och ledning i skolan. [116]</P> <P class="p384 ft69">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p85 ft3">Utsädeskontroll i förändring. [72]</P> <P class="p584 ft3">Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid. [119]</P> <P class="p384 ft69">Kulturdepartementet</P> <P class="p589 ft4">Bokpriskommissionens fjärde delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV. [9]</P> <P class="p518 ft3">Digital Radio. [16]</P> <P class="p590 ft4">Nytt regelverk för marksänd <NOBR>digital-TV.</NOBR> [39]</P> <P class="p589 ft4">Bokpriskommissionens femte delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V. [90]</P> <P class="p518 ft3"><NOBR>K-märkt.</NOBR></P> <P class="p591 ft3">Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. [94]</P> <P class="p592 ft4">Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna. Integritet – Effektivitet</P> <P class="p543 ft3">– Tillgänglighet. [106]</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft69">Miljödepartementet</P> <P class="p593 ft4">Förnybara fordonsbränslen. Nationellt mål för 2005 och hur tillgängligheten av dessa bränslen kan ökas. [4]</P> <P class="p594 ft3">Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler. [37]</P> <P class="p595 ft3">Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation. [38]</P> <P class="p596 ft4">Kortare instanskedja och ökad samordning. Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation. [40]</P> <P class="p518 ft3">Allmänna vattentjänster. [64]</P> <P class="p597 ft4">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2004. [67]</P> <P class="p598 ft3">Byggnadsdeklarationer. Inomhusmiljö och energianvändning.[78]</P> <P class="p599 ft3">Kärnavfall – demokrati och vetenskap. [99] KÄRNAVFALL</P> <P class="p600 ft3">Tillbakablick och framtidsperspektiv i KASAM:s verksamhet.</P> <P class="p601 ft3">Rapport från ett seminarium tillägnat Camilla Odhnoff.</P> <P class="p602 ft3">Stockholm 22 oktober 2002. [120] Betalningsansvaret för kärnavfallet.</P> <P class="p603 ft3">+Underlagsrapporter. [125]</P> <P class="p559 ft69">Näringsdepartementet</P> <P class="p604 ft3">Rätten till skadestånd enligt konkurrenslagen. [10]</P> <P class="p3 ft3">Turistfrämjande för ökad tillväxt. [17]</P> <P class="p605 ft3">Arbetstid vid vägtransporter – förslag till ny lag. [26]</P> <P class="p606 ft3">Den könsuppdelade arbetsmarknaden. [43] Samhällets behov av betaltjänster. [52] Handla för bättre klimat – handel med</P> <P class="p607 ft3">utsläppsrätter <NOBR>2005–2007,</NOBR> m.m. [62]</P> <P class="p608 ft3">Godstransporter – noder och länkar i samspel. [76]</P> <P class="p609 ft3">SWENTEC AB – för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik. [84]</P> <P class="p529 ft3">Genomförande av direktivet om information och samråd. [85]</P> <P class="p610 ft3">En samlad järnvägslagstiftning. + Bilagedel. [92]</P> <P class="p611 ft3">Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. [102]</P> <P class="p612 ft3">Energideklarering av byggnader. För effektivare energianvändning. [109]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GSB3128124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p613 ft4">Utveckling av god företagshälsovård</P> <P class="p614 ft4">– ny lagstiftning och andra åtgärder. [113]</P> <P class="p615 ft3">Nytt nationellt kunskapscentrum. Ombildning av RKC. [117]</P> <P class="p616 ft3">Slag i luften.</P> <P class="p617 ft3">En utredning om myndigheter, mansvåld, och makt. [121]</P> <P class="p618 ft3">Vänd på kuttingen! Tillväxt- och utveckling i ett nytt perspektiv. [126]</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GSB3128 SOU_2004__128.pdf 892552 pdf En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning https://data.riksdagen.se/fil/9F854376-F196-44D2-B95E-B2F11031B545