2420050GSB31152004115sousouStatens offentliga utredningar 2004:115Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar11502005-01-01 00:00:002020-07-29 15:14:372005-01-01 00:00:00Den könade förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbetehämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GSB3115/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GSB3115https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GSB3115
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:34px 0px 15px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:629px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:72px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:343px;left:8px;z-index:-1;width:431px;height:401px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:431px;height:401px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:313px;left:84px;z-index:-1;width:411px;height:205px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:411px;height:205px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:197px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:547px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:547px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:633px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:633px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:387px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:50px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:413px;height:50px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:469px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:469px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:474px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:270px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:270px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 22px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_99 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_99 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:8px;}
#page_99 #inl_img2 {position:relative;width:4px;height:0px;}
#page_99 #inl_img3 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 22px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:519px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:458px;height:519px;}
#page_100 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_100 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:0px;}
#page_100 #inl_img3 {position:relative;width:12px;height:9px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_101 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:0px;z-index:-1;width:459px;height:576px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:459px;height:576px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_102 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:522px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:457px;height:522px;}
.ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 49px;}
.ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft3{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft10{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft14{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft15{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft16{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft17{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft20{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft32{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft33{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft35{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;}
.ft39{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft41{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft43{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft46{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft48{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft49{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft58{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft59{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft60{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft61{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft62{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 451px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p50{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 619px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: left;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p109{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 476px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p134{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p155{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p162{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 601px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p176{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 274px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 502px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 370px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 353px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-right: 714px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-right: 588px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 239px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p355{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p365{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p440{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p459{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p467{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p470{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p472{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p477{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p485{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p489{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p492{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p502{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p508{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p510{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p512{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p523{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 14px;}
.tr1{heightzzz: 21px;}
.tr2{heightzzz: 37px;}
.tr3{heightzzz: 29px;}
.tr4{heightzzz: 28px;}
.tr5{heightzzz: 18px;}
.tr6{heightzzz: 17px;}
.tr7{heightzzz: 36px;}
.tr8{heightzzz: 27px;}
.tr9{heightzzz: 15px;}
.tr10{heightzzz: 10px;}
.tr11{heightzzz: 19px;}
.tr12{heightzzz: 23px;}
.tr13{heightzzz: 9px;}
.tr14{heightzzz: 6px;}
.tr15{heightzzz: 8px;}
.tr16{heightzzz: 12px;}
.tr17{heightzzz: 22px;}
.tr18{heightzzz: 7px;}
.tr19{heightzzz: 16px;}
.t0{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 456px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 485px;margin-top: 45px;f:5px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 462px;margin-leftZ: 62px;margin-top: 11px;f:5px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 118px;margin-leftZ: 262px;margin-top: 2px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 470px;margin-leftZ: 63px;margin-top: 21px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 535px;f:bold 10px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 473px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 61px;f:bold 16px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Den könade förskolan</P>
<P class="p1 ft1">– om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete</P>
<P class="p2 ft2">Delbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2004</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2004:115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p6 ft4">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p7 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p0 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.</P>
<P class="p8 ft5">Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet</P>
<P class="p9 ft4">103 33 Stockholm</P>
<P class="p10 ft5">Fax: <NOBR>08–405</NOBR> 42 95 Telefon: <NOBR>08–405</NOBR> 47 29</P>
<P class="p11 ft4">http://www.regeringen.se/sb/d/242/a/3652</P>
<P class="p12 ft4">Tryckt av Elanders Gotab AB</P>
<P class="p0 ft4">Stockholm 2004</P>
<P class="p12 ft4">ISBN <NOBR>91-38-22251-5</NOBR></P>
<P class="p0 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft7">Till statsrådet Lena Hallengren</P>
<P class="p13 ft8">Vid regeringssammanträdet den 14 augusti 2003 beslutade regeringen direktiv (2003:101) och bemyndigade statsrådet Lena Hallengren att tillsätta en jämställdhetsdelegationen för förskolan. Delegationens främsta uppgift är att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i såväl förskola med kommunal huvudman som förskola anordnad av enskild.</P>
<P class="p14 ft8">En utgångspunkt för delegationens uppdrag är att det livslånga lärandet måste ses ur ett genusperspektiv i förskolans arbete, så att förlegade och stereotypa könsroller och mönster på sikt kan brytas, helt enligt den läroplan som finns för förskolan sedan 1998 (Lpfö 98).</P>
<P class="p15 ft8">Med stöd av bemyndigandet förordnades den 1 december 2003 ordförande Anna Ekström, SACO, som ordförande för delegationen. Som ledamöter har förordnats: universitetslektorn Jonte Berhard, Linköpings universitet, förskolläraren Johan Berntsson, Bifrost förskola, riksdagsledamoten Mikael Damberg, universitetslektorn Björn Flising, Göteborgs universitet, forskaren och lektorn Hillevi Lenz Taguchi, Lärarhögskolan Stockholm, riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson, barnskötaren Bengt Ohlsson, förskolan Kastanjen, folkbildaren Sonia Sherefay, Sundbybergs folkhögskola, distrikschefen Marianne <NOBR>Staaf-Gälldin</NOBR> och journalisten Jenny Östergren, TV4.</P>
<P class="p15 ft8">Som experter i delegationen förordnades undervisningsrådet Eva Josefsson, Myndigheten för skolutveckling, undervisningsrådet Mattias Sjöstrand, Skolverket och ämnesrådet Gunilla Zackari, Ut- bildningsdepartementet.</P>
<P class="p14 ft8">Delegationen har antagit namnet Delegationen för jämställdhet i förskolan.</P>
<P class="p16 ft8">Till sekreterare för utredningen förordnades den 1 december 2003 ämnessakkunnige Tomas Wetterberg och den 8 december 2003 journalisten Elisabet Wahl.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Missiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft8">Delegationens arbete fortgår till juni 2006 men på regeringens uppdrag och enligt direktiven avlämnas här delbetänkandet Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. (SOU 2004:115)</P>
<P class="p19 ft8">Stockholm i december 2004</P>
<P class="p20 ft8">Anna Ekström</P>
<P class="p21 ft8">/ Elisabet Wahl</P>
<P class="p22 ft8">Tomas Wetterberg</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p17 ft10">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p23 ft10">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft10">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p24 ft10">Hur ser ojämställdheten ut? ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p23 ft10">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft8">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p24 ft8">Individperspektivet blir könsblint ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft8">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft8">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p24 ft11">Det är skillnad på flickor och pojkar ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft8">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p24 ft12">Pojkar är viktigare ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft8">1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p24 ft12">Den tredje pedagogen..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">18</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p17 ft10">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p25 ft10">Inledning...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p26 ft10">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft8">2.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft12">Delegationens uppdrag ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p26 ft8">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p17 ft10">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><SPAN class="p25 ft10">Jämställd förskola ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p26 ft10">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft8">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft12">Jämställdhet..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p26 ft8">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft8">3.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p27 ft12">Jämställdhet i förskolan................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p26 ft8">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><SPAN class="p25 ft8">3.1.2 Jämställdhet är en del av värdegrunden .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p26 ft8">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><SPAN class="p25 ft8">3.1.3 Könsroll, genus, genusordning och könsmakt ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p26 ft8">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft8">3.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p27 ft8">Jämställdhetspedagogik eller genuspedagogik? ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p26 ft8">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p17 ft10">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><SPAN class="p25 ft10">Män i förskolan ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p26 ft10">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft8">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft12">Varför män i förskolan?...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p26 ft8">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft8">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft8">Andelen minskar men antalet blir ändå långsamt fler............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p23 ft8">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft8">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft11">Därför väljer många män bort förskolan ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p26 ft8">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p17 ft8">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft11"><NOBR>BRYT-projekt</NOBR> och andra insatser ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p26 ft8">47</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft14">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p0 ft9">Innehåll SOU 2004:115</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p17 ft10">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p29 ft10">Aktörer i förskolan ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p23 ft10">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p17 ft8">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p29 ft12">Kommunerna............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft8">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft8">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft8">Skolverket och Myndigheten för skolutveckling ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft8">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft12">Personalen.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft8">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft12">Föräldrar ...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p17 ft10">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p29 ft10">Utbildning .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p23 ft10">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft8">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft12">Lärarutbildningen.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft8">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft12">Barn- och fritidsprogrammet...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft8">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft12">Barnskötarutbildning ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft8">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft8">Den statliga rektorsutbildningen.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft8">6.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft12">Genuspedagoger .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">65</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p17 ft10">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p30 ft15">Arbete med jämställdhet i förskolan..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p23 ft10">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p17 ft8">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p30 ft12">Pedagogik..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p30 ft8">7.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p27 ft12">Pedagogisk dokumentation ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p23 ft8">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p30 ft8">7.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p27 ft8">Könsseparerade grupper/Kompensatorisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p27 ft12">pedagogik.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p23 ft8">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p30 ft8">7.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p27 ft12">Kunskapsutveckling......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p23 ft8">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p17 ft8">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p30 ft8">Här arbetar man med jämställdhet i förskolan.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><SPAN class="p30 ft8">7.2.1 Projekt som arbetar med stöd av delegationen ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p23 ft8">76</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p17 ft10">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p29 ft15">Konsekvenser av genomförda förslag.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p23 ft10">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft8">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft12">Kostnader..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft8">8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p29 ft12">Övriga konsekvenser................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p17 ft10">Litteraturförteckning...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft10">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p17 ft10">Bilaga</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft12">Bilaga 1 Kommittédirektiv ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p23 ft8">89</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft14">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p0 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p32 ft16">Bakgrund</P>
<P class="p33 ft8">Förskolan har, precis som skolan, svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i respektive läroplan. Forskning på området visar att förskolan istället för att motverka traditionella könsroller och könsmönster kan stärka dessa.</P>
<P class="p14 ft8">Mot denna bakgrund har Delegationen för jämställdhet i förskolan fått i uppdrag att stärka och utveckla arbetet med jämställdhet och genus inom förskolan. Uppdraget gavs av statsrådet Lena Hallengren som tillsatte delegationen U2003:12 i december 2003. Vårt arbete avslutas i juni 2006.</P>
<P class="p34 ft8">I det här delbetänkandet redovisar delegationen vår tolkning av dagsläget inom detta område. Vi tittar närmare på var det jämställdhetsarbete som pågår finns och hur det ser ut. I detta delbetänkande redogörs för hur förskolans aktörer förhåller sig i relation till varandra. Delegationen beskriver också hur lärarutbildningen, barnskötarutbildningen och andra utbildningar tar upp frågan om genus och jämställdhet. Vi berör även frågan om antalet anställda män i förskolan.</P>
<P class="p19 ft16">Hur ser ojämställdheten ut?</P>
<P class="p33 ft8">Hur märker man då att en förskola inte når upp till de mål om aktivt jämställdhetsarbete som anges i förskolans läroplan, Lpfö 98? Vid en första betraktelse eller vid ett första besök är det paradoxalt nog inte alls säkert att det märks över huvudtaget. Barnen anpassar sig snabbt efter de normer och värderingar som råder och de har ofta inget att jämföra med. Forskning inom området visar dock att något som tydligt särskiljer pojkar och flickor på förskolan är de förväntningar som personalen har på respektive kön. Pojkar anses vara otåliga och busiga, medan flickor ses som snälla</P>
<P class="p35 ft14">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">och tysta. Barnen blir följaktligen behandlade därefter och sakta men säkert slussas barnen åt varsitt håll där pojkarna anses vara rebeller och flickor hjälpfröknar.</P>
<P class="p37 ft8">Forskning visar också att pojkar anses vara viktigare än flickor på förskolan. Pojkar får mer respons på det de säger, medan flickorna inte alls för samma bekräftelse. Pojkdominansen är som allra störst under de helt vuxenledda situationerna, medan flickorna deltar mer under de delvis vuxenledda situationerna. Även i lekmaterial och litteratur syns en tydlig könsskillnad.</P>
<P class="p38 ft16">Problemanalys</P>
<P class="p39 ft8">Vad är det då som gör det så svårt att arbeta med jämställdhet i förskolan? När delegationen började titta närmare på bristerna i jämställdhetsarbete inom förskolan identifierade vi tre möjliga faktorer som kunde vara orsak till detta.</P>
<P class="p40 ft8">Brist på lagar och förordningar inom området</P>
<P class="p41 ft8">Brist på resurser att genomföra arbetet</P>
<P class="p42 ft8">Brist på kunskap om hos personal och hos ansvariga för jämställdhet, demokrati och värdegrund i förskolan</P>
<P class="p43 ft8">För att hitta eventuella brister i lagstiftningen har delegationen främst tittat närmare på skollagen och förskolans egen läroplan, Lpfö 98. I skollagen står det i det inledande kapitlet: ”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen.”</P>
<P class="p44 ft8">I Lpfö 98 finns också klart uttalade mål kring jämställdhet: ”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”</P>
<P class="p45 ft8">Det går med andra ord inte att säga att ett aktivt jämställdhetsarbete inte ingår i förskolans uppdrag. Delegationen har därför valt</P>
<P class="p46 ft14">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p17 ft17">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">att inte lägga förslag till lagändringar när det gäller styrdokumenten i detta delbetänkande.</P>
<P class="p48 ft8">När det gäller aspekten ekonomiska resurser anser delegationen inte att det är den avgörande faktorn för ett fungerade jämställdhetsarbete. Det finns exempel på framgångsrikt jämställdhetsarbete som redan nu bedrivs inom ramen för den befintliga kommunala ekonomin. Eftersom jämställdhetsarbete ska vara en naturlig del av det dagliga arbetet anser delegationen också att riktade statsbidrag riskerar att permanenta föreställningen att jämställdhet är något man arbetar med i projektform, lite vid sidan av den dagliga verksamheten.</P>
<P class="p49 ft8">Delegation menar istället att den avgörande bristen som måste åtgärdas för att jämställdhetsarbete inom förskolan ska kunna ta fart är bristen på kunskap. Intresset för jämställdhet finns ute på förskolorna men många pedagoger upplever att de saknar teoretisk kunskap såväl som verktyg för att omvandla teorin till praktisk pedagogik. Den här bristen på kunskap gäller för övrigt inte bara hos befintlig personal ute på förskolorna - delegationen har mött liknande funderingar hos lärarstudenter, rektorer och andra som arbetar med förskolan. Vi menar därför att det är nödvändigt med en kunskapsförstärkning på alla nivåer. Delegationen menar också att det är viktigt att betona att arbetet med jämställdhet inte är frivilligt. Jämställdhet och andra värdegrundsfrågor ingår i förskolans uppdrag och är ingenting pedagoger, rektorer eller kommuner kan välja bort.</P>
<P class="p50 ft16">Våra förslag</P>
<P class="p51 ft8">Delegation anser att det är nödvändigt att jämställdhet och genuskunskap blir en naturlig del i utbildningen av dem som ska jobba inom förskolan. Hur ska studenterna annars kunna uppfylla de mål som skollagen och Lpfö 98 ställer inom området? Dagens skrivning är otydlig och kan tolkas på ett sätt som helt motsäger de syften som vill uppnås med övriga styrdokument.</P>
<P class="p52 ft8">Delegationen föreslår därför:</P>
<P class="p53 ft8">Ett av de uppsatta målen i examensordningen för lärare omformuleras. I stället för att den utexaminerade läraren ska ”inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet” vill vi att det ska stå ”inse betydelsen av</P>
<P class="p35 ft14">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">genusordningen i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet”.</P>
<P class="p54 ft8">Ett av programmålen i kursen ”förskola, skola, fritidshem” inom barn- och fritisprogrammet behöver också omformuleras av samma orsak.</P>
<P class="p55 ft8">Delegationen föreslår därför:</P>
<P class="p56 ft8">Istället för dagens skrivning ”Förstå hur vuxnas förhållningssätt till varandra och till barn påverkar förutsättningarna för jämställdhet” vill vi att det ska stå ”Ur ett genusperspektiv förstå hur vuxnas förhållningssätt till varandra och till barn påverkar förutsättningarna för jämställdhet”.</P>
<P class="p57 ft18">Delegationen anser vidare att dagens <NOBR>BRYT-projekt</NOBR> bör ha ett tydligare genusperspektiv. Detta för att undvika risken att dessa projekt enbart gör en kortvarig skillnad.</P>
<P class="p58 ft8">Delegationen föreslår därför:</P>
<P class="p56 ft18">De <NOBR>BRYT-projekt</NOBR> som beviljas av AMV bör präglas av ett genusperspektiv.</P>
<P class="p59 ft8">Delegation har också noterat att det är få kommuner som har satsat på kompetensutveckling och vidareutbildning inom jämställdhet och genus. Eftersom vi menar att den viktigaste åtgärden för att få igång ett aktivt jämställdhetsarbete på landets förskolor är ökad kunskap ser vi detta som ett problem.</P>
<P class="p60 ft8">Delegationens föreslår därför:</P>
<P class="p56 ft8">Regeringens förordning 2001:161 berör statsbidrag för kvalitetsstärkande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa. Delegationen föreslår en ändring i förordningen så att statsbidrag enbart betalas ut till de kommuner som avser att lägga minst 15 procent av dessa medel på vidareutbildning och kompetenshöjande åtgärder inom genus- och jämställdhetsområdet.</P>
<P class="p61 ft14">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p17 ft17">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft8">Även om det är kommunerna som ger tillstånd och även ansvarar för tillsyn av förskolorna menar delegationen att det nationella kvalitetsarbete måste stärkas. Det finns i dag ingen samlad nationell statistik över landets förskolor. Det är en brist som vi anser bör åtgärdas.</P>
<P class="p63 ft8">Delegation föreslår därför:</P>
<P class="p11 ft8">SCB åläggs att upprätta ett nationellt förskoleregister.</P>
<P class="p64 ft14">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311513x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">1 Hur ser ojämställdheten ut?</P>
<P class="p65 ft8">Hur märker man då att en förskola inte når upp till de mål om aktivt jämställdhetsarbete som anges i Lpfö 98? Vid en första betraktelse eller vid ett första besök är det paradoxalt nog inte alls säkert att det märks över huvudtaget. Kajsa Svaleryd beskriver hur hon och övriga anställda på Tittmyran/Björntomten undrade varför de skulle jobba med jämställdhet: barnen trivdes, personalen trivdes och föräldrarna var nöjda. Varför ändra på något som redan fungerar?<SPAN class="ft19">1 </SPAN>Liknande tankar inför kommande jämställdhetsarbete har även uttryckts i andra projekt. Men som vi beskrivit behöver inte trivsel automatiskt betyda att förskolan är jämställd. Vuxnas normer och deras oförmåga att se könsorättvisorna i sitt eget handlande kan mycket väl göra att könsorättvisorna inte syns alls vid en första anblick. Samtidigt måste man komma ihåg att det är få barn i förskolan som klagar över sin ojämställda situation. Barn är duktiga på att anpassa sig och om vi i vuxenvärlden signalerar att det är skillnad på flickor och pojkar och på vad som förväntas av dem så snappar barnen snabbt upp detta.</P>
<P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">1.1</SPAN><SPAN class="ft20">Individperspektivet blir könsblint</SPAN></P>
<P class="p51 ft8">Det finns en tendens hos förskolans personal att prata om flickor och pojkar på ett könsstigmatiserande sätt. Till exempel när en pedagog beskriver en situation som varit osedvanligt stökig säger hon eller han kanske att ”pojkar är så stökiga”. Men är det verkligen pojkarna som är stökiga? Kan det lika gärna vara så att det just i den situationen var några pojkar som var stökiga? I det här fallet skulle det inte heller vara rätt att säga att ”barnen var stökiga”, då detta skulle vara stigmatiserande för alla barn. Kanske är det så att vi här måste säga att Olle, Kalle och Maria var stökiga, för att dels</P>
<P class="p67 ft22"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>Svaleryd, Kajsa. (2003)</P>
<P class="p68 ft14">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311514x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Hur ser ojämställdheten ut?</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">visa på att det inte var vilka barn som helst och dels visa på att det inte har med kön att göra. ”Stöket” var situationsbetingat eller möjligen beroende av vissa enskilda individers beteende. Med genusglasögonen på näsan kanske vi också kan se att det här inte var något vanligt ”pojkars stök”. När Olle och Kalle började reta och putta på Maria kom en pedagog och avslutade det hela med att för Maria berätta att det är så här pojkar är, de brukar busa med flickor de tycker om. Denna föreställning om pojkar är inte ovanlig och den kan med dessa ord också vara början på den normaliseringsprocess<SPAN class="ft19">2 </SPAN>som innebär att pojkar och män anser sig ha större rättigheter än flickor och kvinnor.</P>
<P class="p70 ft8">Skulle det visa sig att Olle alltid är med när det är stökigt så är det fortfarande inte ”pojkarna” eller ”barnen” som stökar. Det är Olle och Kalle, mot Maria. För att bli mindre könsblind kan det därför vara bättre att använda namn och att individualisera ett handlande i stället för kategorisera efter kön. Om vi ser barnen som de individer de är kommer det också i förlängningen förhoppningsvis innebära att vi inte reproducerar tankar om att pojkar och flickor måste vara olika, beroende av kön. Olikheten ligger i den unika människa man håller på att utveckla sig till. Grundtanken i flera av de pedagogiska modeller som existerar i dag är just att se barnet för den person hon eller han är och inte för det kön hon eller han representerar. Men delegationens uppfattning är att det finns en risk att man med detta tänkande blir könsblind, när uppfattningen är att man är könsneutral.</P>
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">1.2</SPAN><SPAN class="ft20">Det är skillnad på flickor och pojkar</SPAN></P>
<P class="p39 ft8">Individperspektivet har som vi tidigare nämnt ett starkt fäste inom förskolan. Det finns en stark övertygelse att om pedagogerna ser barnen som individer betyder detta automatiskt att de också behandlar barnen rättvist och likvärdigt. Men det är en föreställning som inte stämmer. En av de saker som tydligast särskiljer flickor och pojkar på förskolan är nämligen de förväntningar som personalen har på respektive kön. Pojkar anses av många vara bråkiga, högljudda och framför allt otåliga. Med andra ord: om de inte får som de vill och det snabbt, då blir det problem. En förskollärare sammanfattade situationen i ett ord: pojkpanik. Det gäller att hela tiden ligga steget före pojkarna så att de inte ställer till med pro-</P>
<P class="p72 ft22"><SPAN class="ft21">2 </SPAN>Lundgren, Eva (2004)</P>
<P class="p73 ft14">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311515x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p17 ft17">Hur ser ojämställdheten ut?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft8">blem. Därför får många pojkar till exempel hänga sina kläder närmast ytterdörren; då kan de snabbt få på sig galonbyxor och overaller och kan sedan springa ut innan de ställer till med några problem.</P>
<P class="p75 ft8">Flickorna då? Inte någon pedagog som delegationen har träffat har ens närmat sig uttrycket flickpanik. Hittills gjord forskning visar att pedagogernas förväntningar på flickor kan sammanfattas i några få ord: flickor ska vara tysta, lugna och följa de regler som finns. Flickorna förväntas också hjälpa till mer och ta ett större ansvar, både för sig själva och sin omgivning. På några av de förskolor som ingick i projektet Vidgade Vyer konstaterade de deltagande pedagogerna att flickornas behov ofta fick stå tillbaka och att flickorna istället blev personalens extra händer när det gällde att klä på de minsta barnen, att hämta saker och att duka.<SPAN class="ft19">3</SPAN></P>
<P class="p76 ft8">Ett annat tydligt exempel på hur olika förväntningarna är på flickor och pojkar kommer från Ingemar Gens; komposthinken på förskolan skulle tömmas. Pedagogen går ut med hinken och möter en pojke på en trehjuling. Pedagogen frågar pojken om han kan ta med sig hinken bort till komposten. ”Jag är upptagen” ropar han och cyklar vidare och tillåts göra det utan förmaningar. Då kommer en flicka cyklande. Även hon svarar att hon är upptagen med att cykla när pedagogen frågar om komposthinken. Men hon får ett helt annat svar än vad pojken fick: ”Men du vet ju att det här måste göras. Maskarna måste få sin mat och vi måste tänka på miljön”.<SPAN class="ft19">4 </SPAN>Det här är bara ett av många exempel på att pojkars nej värderas högre än flickors. Även mellan barnen märks denna rollfördelning där pojkar inte hjälper till medan flickor hela tiden tar ansvar också för andras behov. Under projektet på Tittmyran/Björntomten i Gävle filmade pedagogerna bland annat matsituationen. Bland det första som slog dem när de tittade på sin film var det ständigt återkommande ordet ”öh”. Det var pojkarna som med detta ord bad om mer potatis, mer mjölk eller något annat på matbordet. Flickorna å sin sida var tränade att tolka det pojkarna sa, så de förstod även utan ord vad det var pojkarna behövde.<SPAN class="ft19">5</SPAN></P>
<P class="p77 ft18">De skilda förväntningarna från pedagogerna (och vuxenvärlden utanför förskolan) påverkar även barnens egna uppfattningar om vad som är typiskt för flickor och typiskt för pojkar. En rapport</P>
<P class="p78 ft25"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft24">Berge, </SPAN><NOBR>Britt-Marie.</NOBR> (2001)</P>
<P class="p79 ft25"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft24">Gens, Ingemar</SPAN></P>
<P class="p79 ft22"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft26">Wahlström, Kajsa (2003)</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311516x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Hur ser ojämställdheten ut?</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft8">från förskolan Mjölnaren i Järfälla visar hur tidigt barn ser på könsrollerna ur en traditionell synvinkel.<SPAN class="ft19">6</SPAN></P>
<P class="p81 ft18">Här är några exempel på vad de intervjuade barnen sa när de tillfrågades om hur flickor och pojkar var:</P>
<P class="p82 ft12">”Flickor ska vara fina, snygga och så där. Dom kan färglägga fint i sitt hår och måla sina fingrar med nagellack.”</P>
<P class="p83 ft8">Flicka 4,5 år</P>
<P class="p84 ft12">”Killar och tjejer kan inte spela fotboll tillsammans för att killar är mycket starkare än tjejer…det är omöjligt.”</P>
<P class="p83 ft8">Pojke 5 år</P>
<P class="p85 ft12">”Pojkar slåss ibland så att flickorna gråter. Jag tror att pojkar tycker mer om att skoja och busa. Pappor busar gärna med sina barn och stökar ner.”</P>
<P class="p73 ft8">Flicka 6 år</P>
<P class="p54 ft8">Det går att konstatera att pojkar redan i förskoleåldern ofta definierar det pojkiga i relation till det flickiga. Pojkigt är helt enkelt något som inte är flickigt och därmed mycket bättre. Det visar inte minst exemplet från en syskonavdelning där en pojke blev mycket upprörd över att ha fått ett ”tjejpäron” och därför vägrade äta det. Det visade sig att det i barngruppen uppstått en uppdelning av päronen där ”killpäronen” hade skaftet kvar till skillnad från ”tjejpäronen”. Och som kille var det inte tänkbart att äta ett ”tjejpäron” eftersom det var sämre.<SPAN class="ft19">7 </SPAN>Men barnen har inte bara uppfattningar om hur de som barn är, de har också åsikter om vad som är manligt och kvinnligt hos vuxna. På förskolan Vargen i Hammarstrand visade pedagogerna bilder på olika föremål: en boll, en docka, en lastbil och så vidare. Barnen fick sedan para ihop bilderna med den person de tyckte att föremålet hörde till. I nästan samtliga fall valde barnen enligt traditionella könsmönster.<SPAN class="ft19">8 </SPAN>För att förstå att dessa uppfattningar också kan påverka större saker än barnens lek kan vi hämta nästa exempel från förskolan Stormhatten i Härnösand. Där skulle man prata om barnens framtidsdrömmar. Barnen och pedagogerna satt i ring och man gick varvet runt bland barnen och frågade vad de skulle bli när de är stora. När personalen granskade</P>
<P class="p86 ft25"><SPAN class="ft27">6</SPAN><SPAN class="ft28">Stenman, Ingrid & Stenman, Maria (2003)</SPAN></P>
<P class="p87 ft25"><SPAN class="ft27">7</SPAN><SPAN class="ft28">Folkesson, Per (1999)</SPAN></P>
<P class="p87 ft22"><SPAN class="ft27">8</SPAN><SPAN class="ft29">Berge, </SPAN><NOBR>Britt-Marie.</NOBR> (2001)</P>
<P class="p73 ft14">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311517x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p17 ft17">Hur ser ojämställdheten ut?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft8">svaren fann man att samtliga barn valt ett yrke som i dag anses vara typiskt för det egna könet.<SPAN class="ft19">9</SPAN></P>
<P class="p78 ft16"><SPAN class="ft16">1.3</SPAN><SPAN class="ft20">Pojkar är viktigare</SPAN></P>
<P class="p89 ft8">Forskning visar att de vuxnas bemötande är den avgjort viktigaste aspekten för att påverka barns aktiva deltagande. Med andra ord: När personalen visar att ett barn är viktigt och att det han eller hon säger är viktigt agerar barnet på det sättet. Och tvärtom: Om barnet inte får uppmärksamhet eller uppmuntran agerar barnet utifrån denna förväntan.<SPAN class="ft19">10</SPAN></P>
<P class="p76 ft8">Det är med detta i bakhuvudet man ska förstå vilken betydelse de vuxnas agerande under till exempel morgonsamlingarna har. Att pojkarna, som många pedagoger uppger, avbryter och dominerar dessa samlingar kan kopplas samman med pedagogernas handlande. Det är nämligen vanligt att pedagogerna följer upp och förstärker pojkars initiativ genom blickkontakt eller via nya frågor. Det visar ett exempel från förskolan Linet där en av pedagogerna vid flera tillfällen följer upp en av pojkarnas frågor med hög och tydlig röst, medan när en flicka säger något nickar pedagogen och viskar fram sitt svar.<SPAN class="ft19">11 </SPAN>En av de intressanta aspekterna med pojkdominansen är att den är som allra störst under de helt vuxenledda situationerna, medan flickorna deltar mer under de delvis vuxenledda situationerna.<SPAN class="ft19">12</SPAN></P>
<P class="p90 ft8">Konsekvensen av att det anses vara viktigare när pojkar pratar, än när flickor gör det, blir att pojkarnas idéer och därmed behov värderas högre. När pedagogerna i stadsdelen Majorna i Göteborg intervjuades om vems behov som styr verksamheten handlade flera svar främst om pojkarnas behov, medan flickornas önskemål inte nämndes alls lika mycket.<SPAN class="ft19">13 </SPAN>Och när personalen på Tittmyran/Björntomten i Gävle tittade på de senaste årens teman insåg de att det var killarnas idéer som hade fått gehör. Tjejerna satt mest tysta medan diskussionen om temat pågick medan pojkarna skrek högt. På samma förskola infördes totalförbud mot att avbryta varandra. Efter en tid utvärderades den nya regeln: det visade sig att det var flickorna som hade slutat avbryta och även om</P>
<P class="p91 ft25"><SPAN class="ft23">9</SPAN><SPAN class="ft24">Förskolan Stormhatten</SPAN></P>
<P class="p79 ft25"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft24">Odelfors, Birgitta (1998)</SPAN></P>
<P class="p79 ft31"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft30">Månsson, Annika (2000)</SPAN></P>
<P class="p79 ft31"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft30">Ibid</SPAN></P>
<P class="p79 ft22"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft26">Arvidsson, Maj och Öhman, Margareta (1999)</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311518x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Hur ser ojämställdheten ut?</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft8">pojkarna avbröt mindre än förut så fick de fortfarande göra det.<SPAN class="ft19">14 </SPAN>Att pojkarna anser sig ha rätt att köra över flickorna på det här sättet är kanske inte så konstigt som det låter. När personalen på en förskola tittade närmare på pojkarnas beteende detta insåg de att det berodde på att personalen tillåtit pojkarna att ta ett större utrymme på flickornas bekostnad. Pojkarna uppfattade alltså att personalen godkände och därmed uppmuntrade detta beteende.<SPAN class="ft19">15</SPAN></P>
<P class="p93 ft8">Men trots att pojkarna lyssnas på mest och får mest bekräftelse så är språket mellan dem och pedagogerna ofta torftigare. Samtalen präglas ofta av ett kortare språk i form av befallningar; gå dit, gör inte det, sluta nu och så vidare. I många situationer handlar samtalet om att hålla ordning på pojkarna och samtidigt förebygga ett oönskat beteende. Observationer som Kajsa Wahlström har gjort visar att vissa pojkar kan få höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse mellan 60 och 75 gånger per timme.<SPAN class="ft19">16 </SPAN>När pedagogerna pratar med flickorna använder de istället längre meningar med större ordförråd. Samtalen liknar mer konversation än tillsägelser.</P>
<P class="p94 ft16"><SPAN class="ft16">1.4</SPAN><SPAN class="ft20">Den tredje pedagogen</SPAN></P>
<P class="p95 ft8">I forskningen kring förskola och skola brukar man benämna den fysiska miljön, leksaker, litteratur och annat material för den tredje pedagogen. Det är ett uttryck hämtat från den italienska Reggio <NOBR>Emilia-pedagogiken</NOBR> där man ser barnen och de vuxna som de två andra pedagogerna.</P>
<P class="p96 ft8">En studie från Malmö högskola<SPAN class="ft19">17 </SPAN>visar att skillnaderna mellan pojkars och flickors leksaker är stora – och att skillnaderna har blivit större de senaste åren. Enligt studien förväntas pojkar leka med yrkesredskap, transportmedel och verktyg. Flickornas leksaker ser inte oväntat precis tvärtom ut: här handlar det om babydockor, hushållsredskap och sådant som har med omsorg och skönhet att göra. Studien visar också att ju äldre barnen är desto större blir skillnaderna. En snabb blick i en leksaksaffär förstärker denna uppfattning. På ena väggen brukar flickleksakerna hänga och på den andra pojkleksakerna. En skarp färggräns markerar skillnaden: blått på ena sidan och rosa på den andra.</P>
<P class="p97 ft25"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft24">Svaleryd, Kajsa (2003)</SPAN></P>
<P class="p87 ft25"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft24">Berge, </SPAN><NOBR>Britt-Marie</NOBR> (2001)</P>
<P class="p87 ft31"><SPAN class="ft23">16</SPAN><SPAN class="ft30">Opublicerad mätning av Kajsa Wahlström</SPAN></P>
<P class="p87 ft22"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft26">Nelson Anders och Nilsson, Mattias (2002)</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311519x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p17 ft17">Hur ser ojämställdheten ut?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">En närmare titt på barnlitteratur uppvisar samma mönster. En förskola i Södertälje som granskade sin barnlitteratur fann att enbart 30 procent av böckerna hade en kvinnlig huvudperson, medan den överväldigande majoriteten av böckerna handlade om manliga huvudpersoner.<SPAN class="ft19">18 </SPAN>I det pågående forskningsprojektet ”Genusperspektiv på barn- och ungdomslitteratur i skolan” träder en liknande bild fram. Undersökningen består av flera olika delar som fokuserar på olika åldrar. I en av studierna ingår en undersökning av 23 förskolor i Uppsala. Även om detta projekt inte är klart ännu kan man redan se att urvalet av böcker är mycket traditionellt. Det finns dock ett undantag i studien: den förskola som satsat på att arbeta med genusfrågor i hela verksamheten. Det arbetet påverkar även valet av litteratur.<SPAN class="ft19">19</SPAN></P>
<P class="p98 ft8">Utformningen av leksaker och böcker formar naturligtvis också själva leken. Detta märks i den fysiska miljön där flickor och pojkar ofta leker åtskilda. Pojkarna återfinns ofta i det man brukar kalla allrummet eller kuddrummet. Ofta sker detta utan någon vuxen närvarande och ofta är lekarna både högljudda och våldsamma. Även pojkars och flickors lekar skiljer sig åt. Flickor leker ofta fantasilekar tillsammans, medan pojkarnas lekar istället präglas av tävlan och strävan efter dominans. I till exempel <NOBR>mamma-pappa-</NOBR> <NOBR>barn-leken</NOBR> är det inte ovanligt att pojken får symbolisera pappa genom att inte ens vara med i leken. Han ska ju vara på jobbet så han får gå någon annanstans. Vill pojken inte bli utsatt för ifrågasättande är det bästa han kan göra att ta till spaden, eller något annat attribut som visar att han befinner sig i männens värld, eftersom det viktigaste som finns i bekräftelsens psykologi har att göra med kön.<SPAN class="ft19">20</SPAN></P>
<P class="p99 ft25"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft24">Förskolorna Pärlan och Regnbågen</SPAN></P>
<P class="p79 ft25"><SPAN class="ft23">19</SPAN><SPAN class="ft24">Tidskriften Genus , nummer ¾ 2004</SPAN></P>
<P class="p79 ft22"><SPAN class="ft23">20</SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">Elwin-Novak,</SPAN></NOBR> Ylva & Thompsson, Helene. Att göra kön (Albert Bonniers förlag 2003)</P>
<P class="p68 ft14">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p0 ft7">2 Inledning</P>
<P class="p100 ft32">Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.</P>
<P class="p34 ft8">Dessa ord är hämtade ur den inledande diskussionen om grundläggande värden i Läroplanen för förskolan, som antogs 1998. Där är det inskrivet att förskolan vilar på demokratins grund och att verksamheten ska grundlägga och förankra dessa värden. Det är samma grundläggande värden som finns i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948 och som också kommer igen i FN:s konvention om barns rättigheter som antogs år 1989. I mars 1999 tog också Sveriges riksdag beslut om att barnkonventionens anda och intention ska beaktas i allt beslutsfattande som berör barn såväl på statlig som på regional, och kommunal nivå. Men hur ser det ut på våra förskolor i dag? Är pedagogiken och därmed barnens möjligheter präglad av denna värdegrund?</P>
<P class="p101 ft8">För denna delegation är det viktigt att konstatera att värdegrunden är ett av de områden som prioriteras i de flesta kommunala skolplaner och det område i läroplanen där de flesta förskolor anser sig ha kommit långt. Samtidigt konstaterar Skolverket att det finns många olika sätt att tolka begrepp som normer och värden. Vissa talar om vikten av att skapa ordning i barngrupperna och utveckla regler för samvaro, medan andra talar om personalens förhållningssätt, vilket ska präglas av respekt och lyhördhet inför det enskilda barnet, såväl som barnen i grupp.</P>
<P class="p102 ft8">Skolverkets utvärderingen visar också att läroplanen fått ett positivt mottagande bland avdelningspersonal, förskolechefer och förvaltningsledningar i kommunerna och att den fyller många olika funktioner. Inte minst viktigt är att läroplanen uppfattas ha en stor betydelse för personalen i det vardagliga pedagogiska arbetet, vilket är grunden för att vi har en läroplan. Men hur påverkas barnen av</P>
<P class="p103 ft14">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311522x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">den nya läroplanen? Och på hur många förskolor och i hur många förskoleklasser har man påbörjat ett sådant arbete? Anmärkningsvärt är att jämställdhet mellan könen är en aspekt av värdegrunden som knappast resoneras om alls i de undersökta förskolorna, enligt utvärderingen.<SPAN class="ft19">1 </SPAN>Detta samtidigt som regeringen, enligt förskolepropositionen, anser att verksamheten i förskolan är av stor betydelse för arbetet med att förverkliga jämställdheten det svenska samhället.<SPAN class="ft19">2</SPAN></P>
<P class="p104 ft8">Inom skolområdet räknar man med att det kan ta upp till <NOBR>10–15</NOBR> år innan en reform implementerats i verksamheten.<SPAN class="ft19">3 </SPAN>Det har nu gått sex år sedan läroplansreformen genomfördes, och skulle denna tid gälla även för en läroplan kan vi säga att delegationen för jämställdhet i förskolan började sitt arbete efter det att halva den förväntade implementeringstiden har gått. Men redan 1996, då barnomsorg fördes över från socialdepartementet till utbildningsdepartementet, fastslog regeringen att det livslånga lärandet ska vara en viktig hörnsten i utbildningspolitiken. På många förskolor pågår redan ett arbete med att öka förskolans kompetens när det gäller jämställdhet och genusperspektiv. Det finns förskolor där jämställdhetsarbetet är en del av vardagen, och det finns län som satsat stort på att värdegrundsarbetet med ett genusperspektiv ska spridas till fler förskolor. Men samtidigt finns det mycket kvar att göra.</P>
<P class="p105 ft8">Det finns kommuner som ännu inte påbörjat något pedagogiskt jämställdhetsarbete alls inom vare sig förskola eller skola och det finns fortfarande pedagoger som upplever att de behandlar alla barn lika utan att ha funderat över begrepp som genus.</P>
<P class="p106 ft8">Delegationen för jämställdhet i förskolan har som huvuduppgift att driva på den utveckling som påbörjats för en jämställd förskola. I det arbetet är det mycket viktigt att sammanställa och analysera de kunskaper och erfarenheter som finns och sprida dessa vidare. Det är viktigt att synliggöra vilka olika metoder och arbetssätt som används, för att kunna diskutera och kritiskt granska dem.</P>
<P class="p106 ft8">I förskolans läroplan betonas inte bara jämställdheten mellan könen som en central aspekt av värdegrunden, utan här skrivs också tydligt fram att de som verkar i förskolan <SPAN class="ft32">skall motverka traditionella könsmönster.</SPAN><SPAN class="ft33">4</SPAN></P>
<P class="p107 ft25"><SPAN class="ft27">1</SPAN><SPAN class="ft28">Skolverket (2004)</SPAN></P>
<P class="p87 ft25"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft28">Regeringens proposition 2004/05:11</SPAN></P>
<P class="p87 ft31"><SPAN class="ft27">3</SPAN><SPAN class="ft34">Ibid sid. 164</SPAN></P>
<P class="p87 ft22"><SPAN class="ft27">4</SPAN><SPAN class="ft29">Lpfö 98 (vår kursivering)</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft17">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft8">Detta innebär att det inte bara handlar om att i en allmän mening ”ta hänsyn till könsskillnader” vilket annars ofta uttrycks i jämställdhetsskrivningar. I stället manar läroplanen till ett aktivt handlande för att motverka könsmönster, som även om de i olika tider ser olika ut, allmänt sett brukar vara mer eller mindre tagna för givet Med andra ord är läroplanens skrivning en mycket stark uppmaning till ett aktivt förändringsarbete som inte gäller barns lärande och kunskapsskapande processer i allmänhet utan också deras identitetsskapande processer.</P>
<P class="p34 ft8">Även om alla pedagoger vet det som utbildningsforskning visat, att alla typer av utbildning alltid innebär en identitetsutveckling och identitetsförändring, så är det inte så vanligt att en läroplansskrivning direkt uppmanar till ett sådant identitets(om)skapande förändringsarbete.</P>
<P class="p16 ft8">Delegationen har med utgångspunkt från förskolans styrdokument och från uppdrag som finns stipulerade i direktiven för delegationens arbete, bestämt att fokus för delegationens arbete måste vara det pedagogiska vardagsarbetets betydelse för flickors och pojkars utveckling av sina identiteter.</P>
<P class="p34 ft8">Det är alltså relationen mellan barns könsidentitet och det pedagogiska arbetet som bör vara centralt fokus för delegationens arbete. Detta betyder att delegationen intresserar sig såväl för ett allmänt jämställdhetsarbete i den pedagogiska vardagens alla situationer som exempelvis i på- och avklädningssituationer eller måltidssituationer och skogspromenader, som för att fokusera hur barns många olika identiteter, varav könsidentitet är genomgående, formas och nyformas. Detta gäller också för de pedagogiska aktiviteter och lärandesituationer som iscensätts med hjälp av olika material, och som ofta bedrivs av pedagoger med specifika lärandemål. Vi intresserar oss med andra ord inte bara för hur flickor och pojkar bemöts på olika sätt så fort de kommer in i tamburen på morgonen utan även för pedagogens skilda förväntningar på flickor och pojkar, i aktiviteter såsom bandyspel på gården, bakning i köket, måleri, konstruktionsbygge, naturvetenskapliga experiment, morgonsamlingen etcetera.</P>
<P class="p109 ft8">Delegationen har, för att synliggöra detta centrala fokus på barns identitetsskapande och de vuxnas roll i det vardagliga lärandet såväl som i annat kunskapsskapande, gjort en förenklad åtskillnad mellan det så viktiga allmänna jämställdhetsarbetet knutet till vardagens rutiner, och ett mer fördjupat genuspedagogiskt arbete i en förskola eller skola.</P>
<P class="p110 ft14">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft8">Vi gör det för att betona att vi sett att det inte finns några enkla recept eller metoder, så som att dela barnen i flick- och pojkgrupper, utan att det krävs kunskap om genusfrågor. Framför allt behöver pedagogerna ha en genuspedagogisk kunskap kring det arbete som pågår om vi aktivt vill motverka stereotypa könsroller.</P>
<P class="p112 ft8">Delegation vill, med utgångspunkt från gällande styrdokument, poängtera att jämställdhetsarbete i förskolans arbete inte är frivilligt. Detta betyder att vi menar att professionella pedagoger måste kunna utföra ett pedagogiskt arbete med jämställdhet i förhållningssättet till och mellan barnen som ledstjärna. Vad pedagogerna privat och utanför arbetstid tänker om orsaker till könsskillnader eller hur samhället bör se ut och fungera i förhållande till kön, är deras ensak. Hur pedagoger själva praktiserar och lever jämställdhet hemma och privat ligger utanför deras professionella verksamhet.</P>
<P class="p45 ft8">I detta delbetänkande kommer vi att koncentrera oss på att beskriva hur jämställdhet i förskolan förstås och hur man arbetar med jämställdheten på förskolor och i lärarutbildningar i Sverige. Detta första år med delegationsarbete har i mycket bestått av att söka projekt och utveckling samt att analysera dagens situation när det gäller jämställdhet i förskolan. En metod vi valt för detta arbete är att stödja ett antal projekt i landet ekonomiskt. Under år 2004 beviljades 2,5 miljoner kronor till 18 projekt. Vi har också besökt ett antal verksamheter som har påbörjat arbete med jämställdhet redan innan delegationen tillsattes. Vi har inga siffror på hur många förskolor som i dag arbetar med jämställdhet, men en grov gissning är att av landets cirka 334 00 barn som är inskrivna i förskola har kanske 15 procent märkt av att pedagogerna påbörjat ett jämställdhetsarbete.</P>
<P class="p113 ft8">Detta delbetänkande kan läsas som en nulägesbeskrivning där vi också ställer en del frågor som kommer att behandlas mer ingående i det slutbetänkande som ska presenteras för regeringen den 30 juni 2006.</P>
<P class="p114 ft14">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311525x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft17">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft16"><SPAN class="ft16">2.1</SPAN><SPAN class="ft20">Delegationens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p33 ft8">I direktiven för delegationen poängteras tydligt att utgångspunkten för delegationens arbete ska vara att det livslånga lärandet måste ses ur ett genusperspektiv, så att förlegade och stereotypa könsroller och mönster på sikt kan brytas. <SPAN class="ft19">5</SPAN></P>
<P class="p14 ft8">Delegationens uppgift är att arbeta som en opinionsbildande kraft och verka för att det pedagogiska jämställdhetsarbetet debatteras såväl inom förskolan och massmedia som inom universitet och på de nationella och kommunala politiska arenor som har ansvaret för förskolans utveckling. Medel för detta kan bland annat vara seminarier och konferenser och den hemsida som delegationen byggt upp som informations- och kommunikationskanal.<SPAN class="ft19">6</SPAN></P>
<P class="p116 ft8">Direktivens uppdrag till delegationen är i punktform att:</P>
<P class="p117 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">lyfta fram och förstärka det pedagogiska jämställdhetsarbetet i förskolan genom att bland annat fördela medel till jämställdhetsprojekt</SPAN></P>
<P class="p118 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">välja ut, följa och dokumentera ett antal förskolors jämställdhetsarbete samt sprida dessa förskolors erfarenheter och kunskaper</SPAN></P>
<P class="p119 ft18"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft38">lyfta fram och premiera jämställdhetsarbete av god kvalitet i förskolan</SPAN></P>
<P class="p120 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">sprida kunskap om framgångsrikt jämställdhetsarbete i förskolor i andra länder</SPAN></P>
<P class="p120 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">utveckla verktyg för att personal i förskolan skall kunna granska och analysera bland annat pedagogiska hjälpmedel, lekmaterial och barnlitteratur ur ett könsperspektiv</SPAN></P>
<P class="p118 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">lyfta fram goda exempel på insatser i Sverige och i andra länder för att stimulera fler män att söka sig till utbildningar med inriktning mot barn och arbete i förskolan samt även insatser för att behålla män som redan arbetar i förskolan</SPAN></P>
<P class="p118 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">sammanställa den kunskap och beprövade erfarenhet om jämställdhet och genus som finns i dag och se till att den når ut till förskolorna samt identifiera brister och behov av kunskap, forskning och kompetensutveckling för förskolans arbete med jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p121 ft18"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft38">i dialog med huvudmännen för lärarutbildningarna sammanställa vilken utbildning i jämställdhet och genuskunskap blivande förskollärare erbjuds</SPAN></P>
<P class="p122 ft25"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft24">Kommittédirektiv Dir. 2003:101 (Se bilaga 1)</SPAN></P>
<P class="p123 ft22"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft26">www.jamstalldforskola.se</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311526x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft8"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft36">föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete för förskolan skall utvecklas och stärkas samt</SPAN></P>
<P class="p125 ft18"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">redovisa eventuella ekonomiska konsekvenser och finansiering av förslagen.</SPAN></P>
<P class="p126 ft8">Delegationen påbörjade sitt arbete i december 2003 och ska vara klar med sitt arbete den 30 juni 2006 då arbetet ska rapporteras tillsammans med åtgärdsförslag, till regeringen.</P>
<P class="p37 ft8">I direktiven finns det också önskemål från regeringen att delegationen i december 2004 ska presentera detta delbetänkande med resultat av det första årets arbete, samt analys och förslag på hur arbetet med jämställdhet i förskolan ska kunna komma vidare.</P>
<P class="p37 ft8">Vår uppfattning är att jämställdhet inte är något nytt område som förskolan nu tar sig an. Jämställdhetsfrågan har varit aktuell i många år och redan under 1970 talet fanns det en hel del olika projekt som hade jämställdhet som tema. Barnstugeutredningen<SPAN class="ft19">7 </SPAN>som tillsattes år 1968 och de kvoteringar av män till lärarutbildningen som fanns under <NOBR>1970-talet</NOBR> är ett par av de avtryck som finns sedan tidigare. Vi vill inte heller negligera alla de projekt och det arbete som pågått under de senaste 30 åren för att öka jämställdheten i förskolan och i vårt samhälle. Det som är nytt är att förskolan nu också har en läroplan där jämställdheten betonas och därmed har blivit en av de viktigaste faktorerna för värdegrundsarbetet, som vi ser det.</P>
<P class="p70 ft8">För visst är det viktigt att förskolans personal också är medveten om och arbetar med etnicitet, socioekonomisk bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder, och andra sociala strukturer. Inom alla dessa olika områden är alla människors lika värde grundläggande. Det är dock viktigt att poängtera att kön är den faktor som är gemensam. Inom alla dessa områden behandlas och bemöts människor olika på grund av sin könstillhörighet och därför är vårt uppdrag att sätta fokus på just kön, jämställdhet och genusordningen.</P>
<P class="p70 ft8">Med skollagen och läroplanen har det förtydligats att förskolan är en del av utbildningssystemet och att det är i förskolan som det livslånga lärandet tar sin start. Det är i förskolan som barnen, tillsammans med andra barn, ska få möjlighet att pröva och utveckla sin kompetens. Förskolan ska vara en trygg plats där barnen får</P>
<P class="p127 ft22"><SPAN class="ft21">7 </SPAN>SOU Förskolan 1972:26 och SOU 1972:27</P>
<P class="p73 ft14">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p17 ft17">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft8">möta vuxna som, oavsett kön, kan vara kulturöverförare och medverka i barnens utveckling som kulturförändrare.</P>
<P class="p128 ft8">När delegationen för jämställdhet i förskolan tolkar direktiven gör vi det med detta för ögonen. Under det första året har det handlat om att söka upp verksamheter som vill arbeta med jämställdhet. Vi vill se hur det fungerar och vilka hinder de stöter på. Vi vill se hur man från ledningen i kommunerna tar vara på de möjligheter som finns när förskollärare vill utveckla sin kompetens på jämställdhetsområdet. Det är också viktigt att utifrån det arbete som är gjort skapa en bank av kompetens som på flera områden kan motverka de rådande könsmönster som finns. Hur miljön på förskolorna ser ut och vilka leksaker och böcker som finns, och hur dessa används ur ett genusperspektiv är viktigt. Vi ska också tänka på om kön verkligen är betydelsefullt när det gäller vilka som arbetar i förskolan, eller om det viktiga är att de som arbetar med barnen är medvetna om hur de motverkar traditionella könsmönster.</P>
<P class="p129 ft14">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311529x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">3 Jämställd förskola</P>
<P class="p130 ft16"><SPAN class="ft16">3.1</SPAN><SPAN class="ft20">Jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p131 ft8">I regeringens proposition om Jämställdhetspolitiken: Delad makt – delat ansvar, som även antagits av riksdagen, finns de mål uppställda som ska vara uppnådda innan Sverige kan sägas vara ett jämställt land.<SPAN class="ft19">1 </SPAN>Ett jämställt land innebär att flickor och pojkar, kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet.</P>
<P class="p14 ft8">Regeringen har också tydliggjort vad detta kan innebära genom följande punkter.</P>
<P class="p117 ft18"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft40">En jämn könsfördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p132 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">Samma möjligheter för kvinnor och män till ekonomiskt oberoende.</SPAN></P>
<P class="p133 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">Lika villkor i förutsättningar för kvinnor och män i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet.</SPAN></P>
<P class="p119 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">Lika tillgång för flickor och pojkar, kvinnor och män, till utbildning och utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger.</SPAN></P>
<P class="p134 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">Delat ansvar för arbetet med hem och barn.</SPAN></P>
<P class="p79 ft8"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">Frihet från sexualiserat (könsrelaterat) våld.</SPAN><SPAN class="ft19">2</SPAN></P>
<P class="p135 ft8">Jämställdhet kan ses dels i kvantitativa termer, dels i kvalitativa. Dessa delar förutsätter många gånger varandra. Med kvantitativa termer menas att det på något sätt ska vara mätbart. Det ska finnas ungefär lika många av vardera kön i en grupp, eller åtminstone minst 40 procent av vad som brukar kallas för det underrepresenterade könet, för att vi ska anse det vara acceptabelt jämställt. Ett</P>
<P class="p136 ft25"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft24">Proposition 1993/94:147</SPAN></P>
<P class="p123 ft22"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft26">http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/23635 2004 11 08</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311530x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Jämställd förskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">annat mått är också att lönen för utfört arbete ska vara lika för en man och en kvinna som utför samma eller likvärdigt arbete. Inom förskolans värld kan det också vara att flickor och pojkar ska få lika mycket uppmärksamhet och plats att röra sig på, eller att fler män behövs som pedagoger. Det finns sedan 1994 en förordning om att all statistik som presenteras av offentliga institutioner ska vara uppdelad på kön, just för att det ska vara möjligt att följa upp och rätta till de missförhållanden som kan tänkas råda. <SPAN class="ft19">3</SPAN></P>
<P class="p106 ft8">De kvalitativa delarna i jämställdhetsbegreppet är svårare att mäta. Det kan innebära att jämställdhet har uppnåtts när flickors och kvinnors, pojkars och mäns olika erfarenheter, värderingar och kunskaper har tagits tillvara. Eller när båda könskategorierna har lika stort handlingsutrymme, när man inte blir begränsad på grund av könstillhörighet. Här handlar det mer om värderingar om vad som förväntas av respektive kön, som överförs mellan generationerna. Värderingar som ligger till grund för hur det <NOBR>o-jämställda</NOBR> består eller förändras.</P>
<P class="p93 ft8">Med olika förväntan på och fostran av flickor och pojkar återskapas värderingar och erfarenheter beroende av vilken könskategori de tillhör, vilket kommer att prägla barnets tankar i sitt identitetsskapande. Pojkar i vår kultur lär sig fort att det finns mycket att förlora på att ”vara som flickor”, medan det kan te sig lite charmigt när en flicka betraktas som en pojkflicka.</P>
<P class="p93 ft8">Detta är något som har uppmärksammats inom forskningen sedan lång tid tillbaka och är också grundläggande kunskaper för de skrivningar som finns i läroplanen om vikten av att förskolan ska arbeta med att bryta traditionella könsmönster.</P>
<P class="p106 ft8">Sedan läroplanen infördes 1998 har jämställdhetsarbetet i förskolan uppmärksammats allt mer, men fortfarande finns det mycket kvar att göra. För att uppnå målet, ett jämställt samhälle, måste ytterligare insatser på många olika nivåer i samhället samverka för att bryta traditionella könsmönster och den könsmaktsordning som råder.<SPAN class="ft19">4 </SPAN>Utformningen av förskolans pedagogiska arbete är av stor betydelse för att på lång sikt uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsarbetet måste därför ha ett långsiktigt perspektiv.</P>
<P class="p137 ft25"><SPAN class="ft27">3</SPAN><SPAN class="ft28">Förordningen om den officiella statistiken (1994:1108)</SPAN></P>
<P class="p138 ft22"><SPAN class="ft27">4</SPAN><SPAN class="ft29">Kommittédirektiven 2003:101</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311531x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p17 ft17">Jämställd förskola</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft10"><SPAN class="ft10">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft41">Jämställdhet i förskolan</SPAN></P>
<P class="p89 ft8">”Kanske är det så att daghemsbarnen inte är lika låsta i könsroller som hemmabarnen” var en av slutsatserna som Lars Jalmert fann i sin avhandling från 1979, där han gjorde en grundläggande genomgång av dåtida forskning om små barns sociala utveckling. Jalmert konstaterade också att det inte var försvarbart att som vuxen förneka att man överför könsroller i sina ord och handlingar och att alla som umgås med små barn, såväl föräldrar som förskolepersonal, måste vara ”ytterst vaksamma med vad de förmedlar för attityder och beteenden”.<SPAN class="ft19">5</SPAN></P>
<P class="p76 ft8">Arbetet i barnomsorgen, dess organisation och värderingar under hela <NOBR>1900-talet</NOBR> har präglats av kvinnor. Anledningen till det är naturligtvis att det i de allra flesta samhällen och kulturer har varit kvinnor som tagit hand om barn. ”Uppfostran och handledning av små barn ansågs vara en uppgift för kvinnor utifrån det särartstänkande, som var rådande under <NOBR>1900-talets</NOBR> första decennier” skriver Margareta Havung i sin avhandling från 2000.<SPAN class="ft19">6 </SPAN>Havung menar att dessa kunskaper och erfarenheter utifrån kvinnors omsorg också utvecklat speciellt ”kvinnliga” kulturformer inom förskolan. Kulturformer som inte bara blir synliga i form av en miljö som är lik den som finns i barnens hem, utan också i form av det sätt på vilket de vuxna kvinnorna förhåller sig till barnen. Det är kvinnor som format innehållet i barnträdgården och barnstugan och det är kvinnors omsorg som ligger till grund för den tidiga pedagogiken.</P>
<P class="p140 ft8">När nu barnstugan har övergått till att bli förskola med en läroplan där värdegrunden för arbetet är högt prioriterat, är det viktigt att fortsätta fundera över vilka värderingar som förmedlas genom dem som arbetar i förskolan. Men det är också viktigt att tänka över på vilket sätt förskolans miljö är formad. Detta är inte någon ny tanke då man också resonerade om detta i barnstugeutredningens betänkande. Här resonerades också för första gången om män i förskolan och en mer ”verkstadsinriktad” inredning för att på så sätt vidga de perspektiv som barnen ska få av att vara i barnomsorgen.<SPAN class="ft19">7</SPAN></P>
<P class="p141 ft18">Trots detta resonemang och trots den forskning som funnits sedan början av <NOBR>1970-talet,</NOBR> som visar på att de sociala sammanhang</P>
<P class="p142 ft25"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft24">Jalmert, Lars (1980)</SPAN></P>
<P class="p79 ft25"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft24">Havung, Margareta (2000)</SPAN></P>
<P class="p79 ft22"><SPAN class="ft23">7</SPAN><SPAN class="ft26">Ibid</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311532x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Jämställd förskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">barn befinner sig i också reproducerar de könsmönster som samhället bär, finns det också många vuxna som fortfarande tänker om barnet som en nästan könlös individ. Ett vanligt uttryckssätt från pedagoger är att man behandlar alla barn lika oavsett vilket kön de har.</P>
<P class="p104 ft8">Pedagogen tänker då att hon/han ”ser fler individer” och ”det unika barnet”, men tänker inte på att medvetenheten om att barnet antingen är en flicka eller en pojke oftast innebär skilda bemötanden från pedagogens sida. Pedagogerna Kajsa Svaleryd och Kajsa Wahlström som båda länge var knutna till det jämställdhetsarbete som aktivt bedrivits på två förskolor i Gävle konstaterar att de trodde sig behandla alla barn lika tills de i videofilmer hörde sig själva inte bara ändra röstens tonläge beroende av barnets kön utan även hur långa meningar de talade i, och vilka förväntningar på respons från barnet de trodde att deras beteende skulle ge. Exempelvis talade de i en mer beordrande och korthuggen ton till pojkar, men väntade sig samtidigt inte att pojkarna skulle följa uppmaningen vid första tillfället. Forskaren Valerie Walkerdin har i flera studier av förskolans och skolan visat att pedagogens dolda förväntningar på barnet innebär att det är pojkarna som skall leva upp till läroplanens uttalade målsättning av ett utforskande, aktivt ifrågasättande och rörligt barn. Och att flickorna måste följa den outtalade och dolda läroplanen (covert curiculum), som önskar ett passivt, lydigt, anpassningsbart och regelföljande barn.<SPAN class="ft19">8 </SPAN>Detta är något som pedagogerna på förskolorna Björntomten och Tittmyran i Gävle kände igen, och något som det visade sig gick att förändra med ett aktivt jämställdhetsarbete.</P>
<P class="p143 ft8">De flesta pedagogiska modeller som i dag finns i våra förskolor utgår från det enskilda barnets utveckling och inte från att kön skulle vara en kategorisering som ligger till grund för barnets aktiviteter. Detta är en idealvision i ett pedagogiskt arbete, men så länge som kön verkar så starkt på ett omedvetet plan krävs ett aktivt synliggörande av skillnader i hur vi behandlar flickor och pojkar. Först när vi verkligen klarar av att bemöta flickor och pojkar lika, kan vi tala om att behandla alla barn lika. För att nå dit krävs ett aktivt synliggörande av för givet tagna medvetna och omedvetna föreställningar, förväntningar och handlingsmönster hos pedagogen.</P>
<P class="p144 ft4"><SPAN class="ft21">8 </SPAN>Walkerdine Valerine (1998)</P>
<P class="p73 ft14">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p17 ft17">Jämställd förskola</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft8">Forskning och teorier som uppmärksammar denna typ av frågeställningar kallas ofta för genusforskning och genusteori. Med genusmedvetet förhållningssätt menas att förstå hur människor i vårt samhälle och kultur uppfattas och bemöts på olika sätt beroende på vilket kön de uppfattas ha, samt att vara uppmärksam på detta i sitt eget tänkande och handlande i arbetet med barnen.</P>
<P class="p34 ft8">Med hänvisning till den senaste tidens allt starkare fokusering på pojkarnas problem i förskolor och skolor visar inte minst jämställdhetsarbetet i Gävleborg att pojkarna har lika mycket och kanske mer att vinna på ett jämställdhetsarbete. Pojkarnas språkutveckling forcerades betydligt, och pojkarna som deltog i projektet visade sig kunna sitta still och koncentrera sig på skolarbetet när de kom till skolan. I detta avseende på ett annat sätt än pojkar som inte deltagit i projektet.</P>
<P class="p145 ft10"><SPAN class="ft10">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft41">Jämställdhet är en del av värdegrunden</SPAN></P>
<P class="p146 ft8">I direktiven till Delegationen för jämställdhet i förskolan finns flera formuleringar som innehåller begrepp tagna ur den genusvetenskapliga diskursen. Många av dessa begrepp är både inom forskning och bland jämställdhetsarbetare utsatta för diskussion och det kan vara bra att vi i vårt arbete med jämställdhet i förskolorna har klart för oss vad som menas med ord som jämställdhet, genus, könsmakt, könsmönster, könsroller och informella strukturer etc. Vi kommer i vårt slutbetänkande att ha ett mer omfattande avsnitt om aktuell forskning, men redan nu är det viktigt att påvisa vad som menas när det i läroplanen står ”Omsorg och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten”.</P>
<P class="p147 ft8">Jämställdhet är ett ord som i läroplanen skrivs tillsammans med begrepp som ”människolivets okränkbarhet” och ”individens frihet”, som tillsammans skapar den demokratiska värdegrund som regering och riksdag menar ska prägla vår förskoleverksamhets pedagogik. Det är begrepp som många gånger behandlas utifrån ett personligt tyckande och vi har, bland annat i möte med personal i förskolor, märkt att dessa begrepp ofta behöver förklaras lite närmare. Det finns en tendens till att inte riktigt veta hur man ska applicera dem i sin vardagssituation.</P>
<P class="p148 ft14">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Jämställd förskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft10"><SPAN class="ft10">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft41">Könsroll, genus, genusordning och könsmakt</SPAN></P>
<P class="p149 ft8">Följande situation är inte ovanlig om vi kliver in på en förskola en vanlig eftermiddag under barnens fria lek: Pojkarna håller till i den stora lekhallen eller i kuddrummet. Det är en ganska hög ljudnivå och pedagogerna befinner sig just nu på en annan plats. Där pedagogerna befinner sig är det mycket lugnare. Här sitter det några flickor vid ett bord och plockar med pärlplattorna. I dockvrån befinner sig några flickor och bäddar och gör fint. Det är ganska tydligt att flickor och pojkar som grupper inte leker med varandra just nu. Möjligtvis skulle vi kunna se ett par flickor inne bland pojkarna, men vid pärlplattorna och i dockvrån finns det inte en pojke. Pojkar leker inte sådana lekar som är typiska för flickor, medan det inte är helt ovanligt att flickor leker som pojkarna. Pojkarna gör som de brukar och likadant är det med flickorna. De vuxna förväntar sig att pojkar och flickor intar dessa olika roller i sitt samspel. Vad de här barnen gör just nu är inte bara att de leker olika lekar, utan de prövar och tränar sig också i att vara flickor eller pojkar i vårt samhälle och vår kultur.</P>
<P class="p105 ft8">Könsroll är ett vedertaget begrepp som används i dagligt tal för att förklara de skillnader som man upplever finns hos kvinnor och män och även bland flickor och pojkar. Könsrollsbegreppet utvecklades under <NOBR>1950-talet</NOBR> och förklarar att flickor och pojkar socialiseras, uppfostras till olika rollbeteenden utifrån sina biologiska olikheter. Begreppet könsroll har dock varit omdiskuterat de senaste 20 åren, inte minst tack vare den genusvetenskap som utvecklats sedan mitten på <NOBR>1970-talet</NOBR> inom främst den anglosaxiska forskarvärlden.</P>
<P class="p104 ft8">Genus är ett begrepp som har likheter med begreppet könsroll i det att det också handlar om den sociala och kulturella dimensionen på det biologiska könet. Genus är dock tydligare i förklaringen om att könens eventuella skillnader också beror på alla de föreställningar, tolkningar, förväntningar och handlingar som används när</P>
<P class="p150 ft18"><SPAN class="ft8">vi</SPAN><SPAN class="ft42">ska förklara vad män och kvinnor sägs vara i kraft av sitt kön. Genus är något helt annat än det biologiska könet, men det är</SPAN></P>
<P class="p151 ft8">också viktigt att komma ihåg att det finns där i samband med de biologiska olikheter som finns. Att vissa kvinnor föder och ammar barn innebär dock inte att alla kvinnor gör det. Men det betyder att olika tankefigurer kring vad dessa biologiska skillnader innebär kommer att påverka våra sociala handlingsmönster. I förklaringen av genus ingår också förståelsen av det könsmaktssystem som exi-</P>
<P class="p152 ft14">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311535x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p17 ft17">Jämställd förskola</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft8">sterar i samhället. Ska vi förändra våra genusmönster måste vi också vara medvetna om hur dessa upprätthålls på relativt omedvetna sätt av både kvinnor och män. Könsmaktssystemet, eller genusordningen, är den strukturella ordning som blir tydlig när vi ser hur olika funktioner och sociala mönster i samhället särskiljer män och kvinnor. Genusordningen handlar inte bara om män och kvinnor som kroppar, utan vi ”genusifierar”<SPAN class="ft19">9 </SPAN>också hela vår vardag och vårt samhälle utifrån funktioner som förknippas med manligt och kvinnligt. På det sättet lägger vi också en slags värdering som bygger på en hierarki om vad som är mer eller mindre viktigt. Vi delar vår verklighet utifrån av människan skapade motsättningar. Produktion och det som män vanligtvis gör har ofta ansetts som mer väsentligt än reproduktion, det som kvinnor vanligtvis gör. Förskolan är något som brukar räknas in i den reproduktiva sektorn i samhället.</P>
<P class="p90 ft8">Genus är ett av de kategoriseringsverktyg som finns för att vi ska känna oss trygga med våra sätt att handskas med vardagen. Detta blir uppenbart när vi i delegationen under detta första år fått många frågor, främst från män, kring vad vi vill uppnå med vårt arbete. Kommer jämställdhet i förskolan att leda till att flickor och pojkar blir lika, är en av de frågor vi får. Förskollärare har också fått frågor om arbetet kommer att leda till att pojkar kommer att bli homosexuella. Frågor som dessa tyder på en stark oro för vad som kan ske om vi förändrar de genusmönster vi befinner oss i.</P>
<P class="p76 ft8">Inom den genusvetenskapliga forskningen menas att det finns ett osynligt kontrakt som män och kvinnor omedvetet eller medvetet kommer överens om. Det mest intressanta med detta kontrakt är att det är en överenskommelse mellan kvinnor och män, inom familjen, på arbetsplatsen och i politiska reformer med mera utifrån vad män anses ha för funktioner i samhället. Det är också det som är den andra bärande principen för genusordningen. Det som män gör och tänker är det som är normen för vad som anses vara det rätta.</P>
<P class="p154 ft8">Genus är kroppens plats i människans liv, har mansforskaren Robert W Connell uttryckt det.<SPAN class="ft19">10 </SPAN>Med det menar han att genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande köns-</P>
<P class="p155 ft31"><SPAN class="ft23">9</SPAN><SPAN class="ft30">Med genusifierar menar vi att olika sektorer, eller vardagsting, ”bekönas”. Exempel på detta är att t.ex. leksaksindustrin och datorindustrin tillsammans hade funderingar om rosa datorer för flickor och datorer med eldsflammor för pojkar, enligt etnologerna Falkström och Johansson ur skriften Kön eller Genus (1999). Eller att datorer och andra tekniska artiklar i vardagsspråket ofta betecknas som han.</SPAN></P>
<P class="p156 ft4"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft43">Connell 2003</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311536x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Jämställd förskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">maktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera vuxenvärlden och utveckla egenskaper som de vuxna förväntar sig att han/hon ska göra. Barnet kommer att uppmuntras om det intar rätt handlingsmönster för det biologiska kön hon/han bär och bli ifrågasatt när det tar en väg som inte förväntas.</P>
<P class="p106 ft8">Att arbeta med att motverka traditionella könsmönster innebär enligt läroplanen att man som pedagog bör vara medveten om att det finns en genusordning i samhället som innebär att flickor och kvinnor är underordnade och att pojkar och män har fördelar av denna maktordning. Detta är något som görs tydligt när man i läroplanen skriver att: <SPAN class="ft32">”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller”</SPAN>, vilket redan diskuterats i inledningen. Läroplanen utgår från det genusperspektiv som menar att könsroller är något som kan förändras. Att könsroller är konstruktioner som förändras när genusordningen förändras.</P>
<P class="p44 ft8">För att ändra denna maktordning behövs det kunskaper och metoder. En av dessa metoder är jämställdhet i förskolan. Eller som det också kallas, genuspedagogik i förskolan.</P>
<P class="p157 ft10"><SPAN class="ft10">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft41">Jämställdhetspedagogik eller genuspedagogik?</SPAN></P>
<P class="p149 ft8">Det har sedan början av <NOBR>1970-talet</NOBR> funnits många olika jämställdhetsprojekt bland Sveriges skolor och förskolor. Dessa har varit större genomarbetade projekt såväl som enskilda lärares initiativ. Många av dessa projekt har haft en karaktär av kvantitativt jämställdhetsarbete, såsom att räkna hur mycket av sin tid som läraren vänder sig till flickor respektive pojkar för att skapa en mer rättvis fördelning av tid i klassrummet. Andra har vid vissa lektioner låtit flickor och pojkar ha till exempel matematik, idrott eller något annat ämne var för sig, för att just de traditionella sätten för respektive grupp att agera inte har gett alla barn möjlighet till sin egen utveckling. Åter andra har arbetat med djupa värderingsfrågor och att medvetandegöra personalen om egna processer i mötet med barnen. Det har också funnits en hel del verksamheter för att locka fler män till att arbeta inom förskolan.</P>
<P class="p113 ft18">Mest omtalade av de projekt som funnits på senare år är projekten i Gävleborgs- och Jämtlands län,<SPAN class="ft44">11 </SPAN>där man redan 1996 påbörjade sitt arbete med att fundera över förskollärarens förvänt-</P>
<P class="p57 ft22"><SPAN class="ft21">11 </SPAN>Tittmyran/Björntomten, sex andra förskolor och en dagbarnvårdargrupp i Gävleborgs län samt Vidgade vyer, ett projekt i Jämtlands län.</P>
<P class="p158 ft14">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311537x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p17 ft17">Jämställd förskola</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft8">ningar på respektive kön som ett hinder för barnens möjligheter att utvecklas utefter sina egna ambitioner, intressen och talanger. Med ett aktivt arbete för att tillägna sig mer kunskaper om värdegrunden bakom sitt eget agerande gentemot flickor och pojkar har de sedan gått vidare i sitt arbete. I Gävleborgs län finns nu också ett projekt med ambitionen att skapa ett jämställdhetscentrum för förskolan och skolan i hela länet.</P>
<P class="p102 ft8">Sedan förskolan blivit en del av det nationella utbildningssystemet har det pedagogiska perspektivet på verksamheten och därmed också jämställdhetsarbetet utvecklats något i landets förskolor. I dag (2004) är det nog många inom personalen som läst läroplanen och som funderat över vad som egentligen menas med att bryta traditionella könsmönster och könsroller. Från fundering till accepterande och genomförande är det emellertid en ganska lång väg.</P>
<P class="p159 ft8">Vad som också är uppenbart när vi följer utvecklingen av jämställdhetsprojekten är att det finns olika definitioner på vad man har för slags pedagogik. Frågan är kanske om arbete med jämställdhet är en egen pedagogisk inriktning, eller om det är något som läggs ovanpå eller integreras i övriga pedagogiska inriktningar.</P>
<P class="p16 ft8">Det har under de senaste åren kommit ut några handböcker om hur man kan arbeta med jämställdhet och genus i förskolorna. I dessa böcker, som många som arbetar med jämställdhet i förskolan har som hjälpmedel för sitt arbete, kan vi finna nyansskillnader i dessa begrepp.</P>
<P class="p160 ft47">Jämställdhetspedagogik kan till exempel ta sin utgångspunkt i ett resonemang om att barnen ska få bli <SPAN class="ft45">”hela människor som har tillgång till både traditionella kvinnliga egenskaper som förmåga till närhet och att sätta ord på sina känslor, lyhördhet, empati och omsorg och de traditionellt manliga som självständighet, förmåga att göra sin röst hörd, att ta plats och våga experimentera och tävla.”</SPAN><SPAN class="ft46">12</SPAN></P>
<P class="p161 ft47">Genuspedagogiken kan ta sitt avstamp i att: <SPAN class="ft45">genus i arbetet som pedagog handlar om medvetenhet kring föreställningar och omedvetna förväntningar på de bägge könen. Det handlar även om ett förhållningssätt och en medvetenhet om den makt den egna yrkesrollen ger att vidmakthålla förlegade genussystem eller att omskapa dem.</SPAN><SPAN class="ft46">13</SPAN></P>
<P class="p14 ft8">Det som här kallas jämställdhetspedagogik är ofta inriktat på att skapa särskilda aktiviteter som ska bryta de traditionella mönstren. De som definierar sitt arbete som genuspedagogiskt är oftast mer</P>
<P class="p162 ft25"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft24">Elfte steget sid. 37</SPAN></P>
<P class="p123 ft22"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft26">Svaleryd Sid.30</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311538x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Jämställd förskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">inriktade på att i det vardagliga arbetet bemöta, leda och stödja flickor och pojkar på ett likartat sätt för att därigenom undvika att återskapa eller förstärka de invanda könsrelaterade mönstren.</P>
<P class="p163 ft8">När vi analyserar det som vi ser i förskolornas arbete och i den litteratur vi tagit del av, märks att det i grunden finns en idé som bottnar i genusordningens problematik. Bland dem som arbetar med jämställdhetspedagogik tycks det dock finnas en mer essentialistisk grundtanke, en tanke om att det finns en grundläggande skillnad på pojkars och flickors biologiska, eller medfödda egenskaper som pedagogiskt ska kompenseras. Bland dem som använder begreppet genuspedagogik framhålls istället att könstypiska egenskaper och beteenden är konstruktioner och att det är vuxenvärlden som återskapar de stereotyper vi förväntar oss att respektive kön ska leva upp till. I det praktiska arbetet kanske skillnader mellan dessa perspektiv inte märks, men för utvecklingen av jämställdhetsarbetet i förskolor anser delegationen att det är viktigt att hålla diskussionen levande om de skillnader som finns i tänkandet kring teori och praktik. Vi menar att ett genusperspektiv har bättre förutsättningar att leda till ett kvalitativt jämställdhetsarbete i förskolan.</P>
<P class="p113 ft8">Samma tanke utrycks också i kursplanen för den genuspedagogutbildning som regeringen initierat där man skriver att: <SPAN class="ft32">Genom att utbilda kommunala resurspersoner i jämställdhet och genusvetenskap är avsikten att stärka kompetensen i jämställdhetsarbetet och ge redskap att arbeta med jämställdhet och värdegrundsfrågor i den egna praktiken.</SPAN><SPAN class="ft33">14</SPAN></P>
<P class="p106 ft8">Vad som kanske är viktigt att resonera omkring är om det verkligen behövs en speciell pedagogik för jämställdhet i förskolan. I nuläget har förskolan många olika pedagogiska modeller för verksamheten och i regeringens proposition ”Kvalitet i förskolan”<SPAN class="ft19">15 </SPAN>understryker man att kvalitet i förskolan handlar bland annat om den kompetens som pedagogen besitter, vilka förutsättningar som verksamheten får från sin kommun när det gäller ekonomi, personal och vilken måluppfyllelse som finns.</P>
<P class="p44 ft8">Jämställdhet i förskolan handlar inte bara om vilken pedagogisk modell som förskolan väljer att arbeta efter. Enligt delegationen handlar det mer om att integrera ett genusperspektiv i pedagogiken. Det behövs en genusvetenskaplig grund för detta och den genuspedagogutbildning som funnits ett par år behöver kanske</P>
<P class="p164 ft25"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft24">PFU 100 Kursplan för Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap 10p Gtb Universitet</SPAN></P>
<P class="p138 ft22"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft26">Regeringens proposition 2004/05:11</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311539x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p17 ft17">Jämställd förskola</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">byggas ut för att fler pedagoger ska få tillgång till dessa kunskaper. Ser man till vilken kompetensutveckling för personalen som prioriteras i kommunerna är det värdegrundsfrågor och barns språkutveckling som man satsar mest på.<SPAN class="ft19">16 </SPAN>Och trots att jämställdhet är en del av värdegrunden visar det sig att kommunerna inte prioriterat den delen så som vore önskvärt med tanke på läroplanens intentioner.</P>
<P class="p166 ft22"><SPAN class="ft21">16 </SPAN>Skolverket ”Förskola i brytningstid”</P>
<P class="p167 ft14">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
</DIV>
<DIV id="page_41">
<P class="p0 ft7">4 Män i förskolan</P>
<P class="p168 ft16"><SPAN class="ft16">4.1</SPAN><SPAN class="ft20">Varför män i förskolan?</SPAN></P>
<P class="p146 ft8">Det låga antalet män som arbetar i förskolan är ofta det första människor associerar till när man nämner arbetet med jämställdhet i förskolan. Det spelar egentligen ingen roll om samtalet förs med en förälder till barn i förskolan, en politiker eller en anställd inom förskolan. Diskussionens första ämne blir för det mesta avsaknaden av män i förskolan.</P>
<P class="p102 ft8">Men är det då viktigt med män i förskolan? Och i så fall varför? Ett vanligt argument är att män behövs som motvikt mot allt det som anses vara kvinnligt i förskolan och att det är viktigt att barnen, särskilt pojkarna, får möta manliga aktiviteter och synsätt. Ett annat vanligt argument är att män behövs i förskolan för att visa både barnen och andra att både kvinnor och män kan arbeta med barn, omsorg och pedagogik.</P>
<P class="p34 ft8">Delegationen menar att det första argumentet riskerar att leda till att könsroller konserveras, tvärt emot det som sägs i Lpfö 98 om förskolans uppdrag att bryta invanda könsmönster och roller. Det andra argumentet är mer i linje med en strävan att nå ökad jämställdhet. Båda argumentet är dock tveksamma genom att de framhåller att männen behövs just för att de är män. Delegationen menar att pedagogisk skicklighet måste vara den viktigaste faktorn hos all personal och att det är förhållningssättet till barn och genusaspekten som är viktigt för jämställdheten, inte personalens kön. Det innebär att både män och kvinnor kan vara bärare av detta förhållningssätt.</P>
<P class="p169 ft8">Vi menar också att resonemanget om att män behövs i egenskapen av att vara man, kan bidra till det låga antalet män eftersom de hela tiden förväntas vara något annat än pedagog. Att gå in i ett yrke där kön så starkt begränsar yrkesrollen kan rimligtvis inte</P>
<P class="p170 ft14">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311542x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Män i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">framstå som särskilt lockande. Därmed inte sagt att vi inte vill ha fler män i förskolan. Vi menar dock att man i stället måste vända på perspektivet och börja se mannen som pedagog i första hand och som man i andra hand. Kön ska inte spela någon roll när det gäller fördelning av arbetsuppgifter och ansvar. Männen ska inte in i förskolan enbart för att snickra och brottas, utan vi ser andra fördelar med en ökad andel män. Män i förskolan är till exempel bra för att påvisa att kön, i sig, inte har någon betydelse för hur en pojke eller flicka ska forma sina förebilder.</P>
<P class="p106 ft8">Det är också viktigt att visa att det inte bara är kvinnor som kan stå för omvårdnad, utan att både kvinnor och män kan utföra dessa uppgifter, samtidigt som kvinnorna kan vara förebilder i uppgifter som annars brukar anses som maskulina. Ett ytterligare argument till varför det skulle vara bra med en ökad andel män är att erfarenheter visar att arbetsplatser med en jämn könsfördelning bland de anställda ofta innebär ökad trivsel.</P>
<P class="p93 ft18">En könsblandad grupp ger per automatik en större bredd av erfarenheter och kunskaper vilket leder till större möjligheter i diskussioner och utveckling.</P>
<P class="p171 ft16"><SPAN class="ft16">4.2</SPAN><SPAN class="ft20">Andelen minskar men antalet blir ändå långsamt fler</SPAN></P>
<P class="p172 ft8">I mitten av <NOBR>1960-talet</NOBR> hände något i diskussionen kring barnomsorgen. Då började man på allvar att diskutera om män skulle ha rätt att arbeta inom barnomsorgen. Precis som nu var dialogen uppbyggd kring barnens behov av att även få möta män som förebilder, inte bara kvinnor. I barnstugeutredningen 1972 fanns resonemang kring frånvarande fäder i hemmen och hur viktigt det är för barn att ”uppleva att både män och kvinnor tog del av vård och fostran och fullgjorde samma uppgifter, …” som kvinnor.<SPAN class="ft19">1</SPAN></P>
<P class="p44 ft8">Under <NOBR>1970-talet</NOBR> växte det även fram klart uttalade politiska ambitioner att öka mäns andel av den anställda personalen inom förskolorna. Detta gjordes bland annat genom att kvotera män till lärarutbildningarna. År 1974 var andelen sökande män till utbildningen som störst med 11 procent för att sedan minska fram till år 1977 till 6 procent.<SPAN class="ft19">2 </SPAN>Hur det ser ut i dag går inte att mäta på samma sätt eftersom lärarstudenterna inte väljer inriktning som man</P>
<P class="p173 ft25"><SPAN class="ft27">1</SPAN><SPAN class="ft28">SOU 1972:26 Barnstugeutredningen</SPAN></P>
<P class="p138 ft22"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft29">Havung, Margareta (2000)</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311543x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p17 ft17">Män i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">gjorde tidigare. Däremot vet vi att 23 procent av de studenter som börjar lärarutbildningen är män. En undersökning visar dock att det är mest kvinnor som inriktar sig mot förskolan. Endast 4 procent av de studenter som säger sig vilja arbeta i förskolan är män.<SPAN class="ft19">3</SPAN></P>
<P class="p175 ft8">När det gäller andelen män som arbetar på förskolorna är siffrorna ännu lägre. År 2003 arbetade 1 668 män inom förskolan, det utgör bara 2,3 procent av samtliga anställda. Det är en halvering jämfört med toppåret 1983 då andelen män var uppe i 4,6 procent. En siffra som sedan dess har sjunkit till dagens nivåer. Dock har en svag men märkbar ökning av andelen män skett de senaste åren. Den lägsta andelen noterades år 1998 då männen bara utgjorde 1,9 procent av alla anställda. De senaste åren har dock andelen stabiliserats kring 2,3 procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr9 td15"><SPAN class="p26 ft48">Andel män i förskolan (riksnivå)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p176 ft49">Procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p177 ft50">5,0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p177 ft50">4,5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p177 ft50">4,0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td22"><SPAN class="p177 ft50">3,5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p177 ft50">3,0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p177 ft50">2,5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p177 ft50">2,0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p177 ft50">1,5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p177 ft50">1,0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p177 ft50">0,5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p177 ft50">0,0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr12 td22"><SPAN class="p178 ft51">1978</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p178 ft51">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p178 ft51">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p178 ft51">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p178 ft51">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p178 ft51">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p178 ft51">4</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr12 td26"><SPAN class="p178 ft51">1985</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p178 ft51">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p178 ft51">7</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr12 td26"><SPAN class="p178 ft51">1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p178 ft51">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p178 ft51">0</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr12 td26"><SPAN class="p178 ft51">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p178 ft51">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p178 ft51">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p179 ft51">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p178 ft51">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p178 ft51">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p178 ft51">7</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr12 td26"><SPAN class="p178 ft51">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p178 ft51">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p178 ft51">0</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr12 td26"><SPAN class="p178 ft51">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p178 ft51">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p180 ft51">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td23"><SPAN class="p181 ft51">197</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td27"><SPAN class="p179 ft51">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td27"><SPAN class="p179 ft51">8</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td26"><SPAN class="p179 ft51">198</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p181 ft51">98</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td27"><SPAN class="p179 ft51">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p179 ft51">98</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td27"><SPAN class="p179 ft51">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p179 ft51">98</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td27"><SPAN class="p179 ft51">9</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td23"><SPAN class="p181 ft51">199</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p179 ft51">99</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td7"><SPAN class="p182 ft51">9</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td28"><SPAN class="p181 ft51">199</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p179 ft51">99</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td27"><SPAN class="p179 ft51">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p181 ft51">99</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td26"><SPAN class="p183 ft51">0</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td23"><SPAN class="p181 ft51">200</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td32"><SPAN class="p184 ft51">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p178 ft51">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p178 ft51">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p185 ft51">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p178 ft51">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p185 ft51">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p178 ft51">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p185 ft51">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p178 ft51">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p185 ft51">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p178 ft51">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p185 ft51">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p178 ft51">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p186 ft51">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p178 ft51">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p178 ft51">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p23 ft49">År</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft22"><SPAN class="ft21">3 </SPAN>Lärarstudenters val av inriktning (Högskoleverket 2004)</P>
<P class="p188 ft14">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311544x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Män i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">Det är dock farligt att enbart stirra sig blind på andelen män, man måste också titta på det totala antalet anställda. Antalet anställda inom förskolan mer än fördubblades mellan åren 1978 och 1988. I dag är ungefär tre gånger så många anställda jämfört med år 1978. Männens utveckling har dock inte följt det totala antalet anställda. Exempel på det kan man se i mitten av <NOBR>80-talet</NOBR> då det totala antalet anställda ökade dramatiskt och rekryteringen av män var så framgångsrik att andelen män ökade ännu mer. Även under de senaste tre åren måste man jämföra både antalet män och andelen män för att få en rättvis bild. Sedan år 2000 har antalet män i förskolan ökat med drygt 400, men eftersom det under samma tid har anställts mer personal förblir andelen 2,3 procent.</P>
<P class="p189 ft48">Antalet män och antalet kvinnor som är anställda inom förskolan</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p177 ft52">80000</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p177 ft52">70000</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p177 ft52">60000</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p177 ft52">50000</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p177 ft52">40000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p177 ft52">30000</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p177 ft52">20000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p177 ft52">10000</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p177 ft50">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td33"><SPAN class="p178 ft51">1978</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td26"><SPAN class="p178 ft51">1979</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1980</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1981</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p178 ft51">982</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p178 ft51">983</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1984</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1985</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td26"><SPAN class="p178 ft51">1986</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1987</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1988</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td26"><SPAN class="p178 ft51">1989</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p178 ft51">991</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1992</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td26"><SPAN class="p178 ft51">1993</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1994</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1995</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td26"><SPAN class="p178 ft51">1996</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1997</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1998</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p178 ft51">000</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">2001</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p178 ft51">2002</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td26"><SPAN class="p178 ft51">2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p190 ft51">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p190 ft51">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p190 ft51">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p190 ft51">2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p17 ft52">Antal kvinnor</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td10"><SPAN class="p17 ft52">Antal män</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft14">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311545x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p17 ft17">Män i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft16"><SPAN class="ft16">4.3</SPAN><SPAN class="ft20">Därför väljer många män bort förskolan</SPAN></P>
<P class="p192 ft8">När man ska leta förklaringar är det viktigt att komma ihåg att den minskade andelen män i förskolan inte bara beror på att männen lämnar yrket. Det är också få unga män som söker sig till gymnasiets barn- och fritidsprogram och till lärarutbildningarna. För att få fler män måste man alltså hitta orsaker både till varför få lockas av yrket och till varför de som ändå gör det så ofta går vidare till andra funktioner och andra yrken.</P>
<P class="p102 ft8">En av de vanligast förekommande förklaringarna till männens försvinnande och frånvaro är den pedofildebatt som ägde rum i den senare delen av <NOBR>90-talet</NOBR> och som därmed skapade en helt ny laddning kring män i förskolan. Många kände sig ifrågasatta och argumenten att män som arbetar med barn nog ändå måste vara lite avvikande blev mer högljudda än någonsin tidigare. Denna debatt problematiserade yrkesrollen och ledde till att många män sökte sig bort från förskolan vilket också syns i statistiken. År 1994 arbetade 1 970 män i den svenska förskolan, fyra år senare var antalet nere i 1 255. Bryter man ner dessa siffror länsvis syns förändringen kanske tydligast i det län där en av de avslöjade pedofilerna arbetade. År 1994 arbetade 67 män inom förskolan i Örebro län; år 1998 hade antalet sjunkit till 18 män.<SPAN class="ft19">4</SPAN></P>
<P class="p101 ft8">En annan vanlig förklaring till den låga andelen män är löneläget. Det antas ofta att män inte väljer yrken med så låg lön som personalen inom förskolan har. Ytterligare en förklaring berör även andra kvinnodominerade verksamheter. Män i kvinnodominerade yrken blir nämligen chefer i långt större utsträckning än vad som är proportionerligt till antalet anställda. Den utvecklingen syns inom många andra delar av den offentliga sektorn, och förskolan och skolan är inget undantag.</P>
<P class="p76 ft8">Delegationen anser att ovanstående faktorer är en del av förklaringen, men att de egentligen bara är symtom på ett annat och mycket mer djupgående fenomen. Visst är det förståeligt att män kan känna sig tveksamma att arbeta i en verksamhet där de misstänkliggörs, men frågan är hur utbredda de värderingarna egentligen är. Till exempel visar den senaste mätningen från Svenskt Kvalitetsindex (SKI)<SPAN class="ft19">5 </SPAN>från 2003 att människor hyser mycket högt</P>
<P class="p193 ft25"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft24">SCB.</SPAN></P>
<P class="p194 ft54"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft53">Svenskt Kvalitetsindex (SKI) är ett system för att samla in, analysera och sprida information om kunders förväntningar, upplevd kvalitet och värdering av varor och tjänster. Arbetet med Svenskt Kvalitetsindex drivs inom ramen för ett konsortium som består av SIQ (Institutet för Kvalitetsutveckling), SCB (Statistiska centralbyrån), samt de två forsknings-</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311546x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Män i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">förtroende för den svenska förskolan. På den <NOBR>100-gradiga</NOBR> skalan som indikerar kundnöjdhet ligger förskolan högst av de medverkande samhällsinstitutionerna. Om det fanns en utbredd och uttalad pedofilskräck borde detta ändå slå igenom i statistiken. Tittar man vidare på statistiken från SKI ser man att polisväsendet har befunnit sig och fortsätter att befinna sig mycket lågt i jämförelse med så gott som alla andra sektorer i samhället. Resultatet från 2003 är till och med de lägsta sedan mätningarna inleddes 1998. Det låga förtroendet verkar dock inte spela särskilt stor roll för mäns yrkesval eftersom polisväsendet inte har några problem med att rekrytera män till sina utbildningar.</P>
<P class="p196 ft8">Nöjdheten med samhällsservice 2003 (jämfört med åren innan)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p197 ft55">Område</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p198 ft56">År 1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p199 ft55">År 1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p200 ft56">År 2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p200 ft55">År 2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p201 ft55">År 2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p202 ft57">År 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><SPAN class="p197 ft55">Förskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p203 ft55">71</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p204 ft55">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p198 ft55">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p198 ft55">75,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p205 ft55">75,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p206 ft55">75,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td37"><SPAN class="p197 ft55">Polisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p203 ft55">53</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p204 ft55">53</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p198 ft55">53</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p198 ft55">53,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p205 ft55">54,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p206 ft55">52,2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">Argumentet att det enbart är lönerna som skrämmer bort männen verkar inte heller stämma vid en närmare granskning. I så fall borde andra yrken med liknande löneläge också ha svårt att locka till sig män. Det räcker med att jämföra barnskötare med parkarbetare för att se att det inte kan vara enbart lönen som avgör var män vill jobba. En barnskötare tjänade i november 2003 i snitt 15 809 kronor i månaden. Motsvarande lön för parkarbetaren var 16 722 kronor.<SPAN class="ft19">6 </SPAN>Visserligen en skillnad på nästan 1 000 kronor men det kan inte vara hela förklaringen till de båda yrkenas olika dragningskraft hos män.</P>
<P class="p70 ft8">Delegationen menar att man utöver att titta på enskilda faktorer såsom lön och ett yrkets status också bör rikta blicken mot de normer och värderingar som styr vad som anses vara manligt och kvinnligt. Det är också viktigt att komma ihåg att tidigare gjord forskning visar att män likväl som kvinnor upprätthåller den rådande könsordningen inom förskolan.<SPAN class="ft19">7 </SPAN>Av en man förväntas helt enkelt inte att han ska göra sådant som kvinnor gör eller tidigare har gjort. Denna norm, eller stereotyp för manlighet, har inom</P>
<P class="p207 ft31">institutionerna HHS (Handelshögskolan i Stockholm) och CTF (Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet)</P>
<P class="p208 ft25"><SPAN class="ft27">6</SPAN><SPAN class="ft28">Lönestatistik från Svenska Kommunförbundet</SPAN></P>
<P class="p138 ft22"><SPAN class="ft27">7</SPAN><SPAN class="ft29">Havung, Margareta</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311547x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p17 ft17">Män i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">mansforskningen kommit att kallas för hegemonisk maskulinitet.<SPAN class="ft19">8 </SPAN>Denna stereotyp är föränderlig över tid och den följer hela tiden genusrelationens förändring. Vad som betraktas som manligt förändras hela tiden och det som anses vara manligt i en viss typ av samhälle behöver inte vara det i andra samhällen.</P>
<P class="p210 ft16"><SPAN class="ft16">4.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft20">BRYT-projekt</SPAN></NOBR> och andra insatser</P>
<P class="p211 ft58">Delegationens bedömningar och förslag:</P>
<P class="p212 ft8">De <NOBR>BRYT-projekt</NOBR> som beviljas av AMV bör präglas av ett genusperspektiv.</P>
<P class="p213 ft8">De senaste åren har flera olika insatser genomförts för att rekrytera fler män till förskolorna. Ett initiativ är de så kallade <NOBR>BRYT-pro-</NOBR> jekten som tillkom budgetåret 1993/94 då Arbetsmarknadsverket årligen började anvisa medel för projektverksamhet i syfte att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.</P>
<P class="p34 ft8">Ett sådant inleddes 2002 på Gotland med det uttalade syftet att locka fler män till förskolan. Vid den tidpunkten fanns bara en man inom förskoleverksamheten på Gotland. De deltagande männen rekryterades bland arbetssökande och fick en specialanpassad utbildning under två terminer. Efter projektets slut hade 15 män färdigutbildats till barnskötare medan 11 andra fortsatte med studier till lärare.</P>
<P class="p14 ft8">Den andra typen av projekt, eller förhållningssätt, som vi i delegationen har mött handlar om medveten rekrytering eller arbetslagsindelning efter kön. Till exempel har det under många år funnits en förskola i Gällivare där det på en avdelning enbart arbetat män. Liknande projekt finns i Älvsjö och i Jönköping.</P>
<P class="p102 ft8">Det pågår också ett arbete med att allmänt förändra attityderna till förskolan bland männen. Ett sådant exempel är film- och informationsprojektet ”Man och fröken” som bedrivs i Göteborg. Projektet startade hösten 2003 med tre informationsträffar som sedan resulterade i ett manligt nätverk och en webbplats. Under 2004 har projektet fortsatt och en informationsfilm där forskare, pedagoger av båda könen och verksamhetsansvariga resonerar om mäns upplevelser av att arbeta i förskolan, har producerats.</P>
<P class="p214 ft22"><SPAN class="ft21">8 </SPAN>Connell, R W. (1999)</P>
<P class="p68 ft14">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311548x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Män i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft8">Vad som fortfarande saknas i de olika brytprojekten är att man inte arbetar på ett djupare plan med genusfrågorna på de mottagande praktikplatserna. Erfarenhet och forskning visar på att det är just när det underrepresenterade könet kommer till sin arbetsplats som ifrågasättande och markeringar kring kön inträder.<SPAN class="ft19">9 </SPAN>Mannen tilldelas ganska snart sådana uppgifter av kvinnor som förväntas av män, och efter en tid acklimatiseras också männen till att utföra det som förväntas utan att själva reflektera över om det är rätt eller fel.<SPAN class="ft19">10 </SPAN>Delegationen anser att fortsatta <NOBR>BRYT-projekt</NOBR> bör bygga på ett genusperspektiv. Vi menar att projekten annars riskerar att få kortvariga effekter.</P>
<P class="p216 ft25"><SPAN class="ft27">9</SPAN><SPAN class="ft28">Robertsson, Hans. (2003) Nordberg, Marie (2003)</SPAN></P>
<P class="p138 ft22"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft26">Havung, Margareta (2000)</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<P class="p0 ft7">5 Aktörer i förskolan</P>
<P class="p217 ft8">Förskolan förändras ständigt, men det kan ta tid innan en förändring slår igenom på bred front. Lagar och läroplaner är styrdokument som ska följas, men de kan också tolkas och tillämpas inom delvis ganska vida ramar. Inom förskolesystemet finns flera olika aktörer med olika synsätt och olika behov. Det gäller inte minst arbetet med jämställdhet i förskolan. Att i det förändringsarbetet enbart vända sig till kommunerna bedömer delegationen inte som meningsfullt eftersom det är ute på förskolorna som förändringsarbetet sker. Och att enbart vända sig till personalen fungerar inte heller, eftersom den här typen av långsiktigt värderingsarbete är svårt att genomföra utan stöd från kommunen och kanske också hjälp utifrån. Sedan måste man också vara medveten om att barnen kommer till förskolan från många olika familjestrukturer, och därför är föräldrarna en viktig komponent för att jämställdhetsarbetet verkligen ska få genomslag i barngrupperna.</P>
<P class="p218 ft8">Detta är viktigt att komma ihåg när man vill genomföra en förändring av det dagliga arbetet. I vårt slutbetänkande kommer vi att mer ingående analysera de framgångsfaktorer som behövs för att arbetet med jämställdhet i förskolan ska lyckas, men det vi redan nu har sett tyder på att intresset och engagemanget måste finnas både på central kommunal nivå och ute på förskolorna.</P>
<P class="p219 ft14">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311550x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Aktörer i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p220 ft16"><SPAN class="ft16">5.1</SPAN><SPAN class="ft20">Kommunerna</SPAN></P>
<P class="p221 ft58">Delegationens bedömningar och förslag:</P>
<P class="p222 ft8">Regeringens förordning 2001:161 berör statsbidrag för kvalitetsstärkande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa. Delegationen föreslår en ändring i förordningen så att statsbidrag enbart betalas ut till de kommuner som avser att lägga minst 15 procent av dessa medel på vidareutbildning och kompetenshöjande åtgärder inom genus- och jämställdhetsområdet.</P>
<P class="p223 ft8">När man ska se över förhållandet mellan kommunerna och förskolan är det viktigt att komma ihåg kommunens två roller: Å ena sidan är kommunerna ytterst ansvariga för att ge tillstånd och utföra tillsyn av förskoleverksamheten. Å andra sidan bedriver landets samtliga 290 kommuner egen förskoleverksamhet och är därmed också utförare och arbetsgivare. Vi menar att det är viktigt att hålla isär dessa båda funktioner.</P>
<P class="p106 ft8">Just nu präglar två förändringsrörelser de svenska kommunernas sätt att hantera förskolan. En rörelse i sidled som flyttar förskolan närmare skolan både organisatoriskt och politiskt påbörjades i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> då många kommuner förde samman barnomsorgen med skolan. 1996 gjorde staten samma sak genom att flytta barnomsorgsfrågorna från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. År 1998 infördes läroplanen och Skolverket fick tillsynsansvar även för förskolan. Sedan dess omfattas förskolan i större utsträckning än tidigare av samma styrdokument och lagar som skolan. Det som skiljer i styrdokumenten är bland annat att förskolan inte har några uppnåendemål som kan vara kriterier vid kvalitetsgranskning.</P>
<P class="p224 ft8">Förutom denna rörelse i sidled pågår också en vertikal förändring eftersom allt mer ansvar decentraliseras från kommunens centrala nivå till rektorerna, som vanligtvis också har förskolor inom sitt arbetsområde. I och med detta får den enskilde rektorn<SPAN class="ft19">1 </SPAN>ett allt större inflytande över verksamheten samtidigt som han eller hon blir den självklara länken mellan förvaltning och fält.<SPAN class="ft19">2</SPAN></P>
<P class="p225 ft31"><SPAN class="ft27">1</SPAN><SPAN class="ft30">I regeringens proposition 2004/05:11 om Kvalitet i förskolan föreslås att chefen för förskolan ska benämnas rektor, vilket också sker på flera förskolor redan i dag. Vi använder också denna beteckning i vår text.</SPAN></P>
<P class="p226 ft22"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft29">Skolverket (2004)</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311551x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p17 ft17">Aktörer i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft8">För frågan om jämställdhet i förskolan bedömer delegationen att denna förändring gör att arbetet både underlättas och försvåras. Närmandet till skolan, som har pågått under en längre tid, gör det lättare för förskola och skola att samarbeta i till exempel värdegrundsarbetet. Det finns dock en risk att hänsyn inte tas till förskolans särart när man ska samarbeta med en så mycket större och traditionstyngd organisation som skolan. Den risken är uppmärksammad i regeringens förskoleproposition där det bland annat framhålls att förskolan inte ska ändra sin terminologi vad gäller barnen och pedagogiskt arbete.<SPAN class="ft19">3</SPAN></P>
<P class="p76 ft8">Decentraliseringen innebär att variationerna mellan de olika förskolorna även kan vara stora inom en och samma kommun: ungefär samma utveckling som har skett även nationellt mellan kommunerna. Att rektorn får ett större eget ansvar över till exempel vidareutbildning och kompetensutveckling gör det svårare att genomföra jämställdhetsarbete där initiativet kommer från kommunens tjänstemän eller politiker. Å andra sidan banar det väg för engagerade rektorer som tidigare kanske hade svårt att få igenom sina idéer hos en motvillig kommun. Det enskilda initiativet kommer med andra ord att betyda mer än tidigare. En konsekvens av detta är att den statliga rektorsutbildningen blir allt viktigare. Framför allt är det nödvändigt att de nyutbildade rektorerna får med sig en gedigen kunskap kring värdegrundsfrågor. Trots den här decentraliseringen är det kommunen som fortfarande är ytterst ansvarig för förskoleverksamheten och dess kvalitet. Det ansvaret går aldrig att lägga över helt på enskilda anställda.</P>
<P class="p147 ft8">Även om dessa två förändringar verkar se relativt likartade ut över landet räcker det med en snabb överblick för att notera att kommunerna hanterar frågan om jämställdhet i förskolan mycket olika. I delegationens arbete har vi mött hela skalan från kommuner som agerar kraftfullt och engagerat till dem som i bästa fall ser arbetet med jämställdhet som något man kan bedriva i projektform vid sidan av den dagliga verksamheten eller i sämsta fall som ett nödvändigt ont i form av en pålaga uppifrån.</P>
<P class="p49 ft8">Ett exempel på hur olika kommunerna resonerar ser man på deras respons på den satsning på genuspedagoger som drogs igång vårterminen år 2003.<SPAN class="ft19">4 </SPAN>Målet med satsningen var att det år 2004 skulle finnas minst en utbildad genuspedagog i varje kommun. Det målet kommer inte att uppfyllas eftersom det i skrivande stund</P>
<P class="p228 ft25"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft24">Proposition 2004/05:11</SPAN></P>
<P class="p123 ft22"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft26">Se mer om genuspedagogerna i kapitel 5</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311552x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Aktörer i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft8">(november 2004) enbart finns genuspedagoger i 170 av landets 290 kommuner.<SPAN class="ft19">5</SPAN></P>
<P class="p163 ft8">Vissa kommuner har alltså inte skickat någon till denna utbildning, trots att den är kostnadsfri. Andra kommuner har bedömt utbildningen på ett annat sätt. Därmed inte sagt att alla kommuner som inte utnyttjat erbjudandet om denna utbildning förkastar idén om att knyta en sådan funktion till den kommunala organisationen. Det kan vara så att man löst det behovet på andra sätt.</P>
<P class="p37 ft8">Delegationen bedömer att det finns mycket kvar att göra för att säkra kvaliteten i förskolan och att införliva jämställdhet i begreppet kvalitet. I regeringens förskoleproposition finns förslag om att bland annat införa en skyldighet för kommunerna att upprätta kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten. Delegationen vill understryka betydelsen av att detta förslag blir verklighet.</P>
<P class="p106 ft8">Delegationen kan vidare konstatera att det även i rollen som arbetsgivare finns stora skillnader kommunerna emellan. Ett sådant exempel är frågan om vidareutbildning och kompetensutveckling. Även om vi i kapitel 5 konstaterar om brister i genus- och jämställdhetsundervisningen på lärarutbildningarna, kan inte krav på utbildning enbart läggas på högskolor och universitet. Kommunerna måste också ta ett eget ansvar för att den egna personalen fortbildas och kommer i kontakt med ny kunskap. Undersökningar visar att det är långt ifrån alla kommuner som tar sitt ansvar när det gäller utbildningen i de frågor som vi behandlar. I en mätning uppgav enbart sju procent av de tillfrågade ledningsansvariga att genusfrågor och könsroller har tillhört de fem mest prioriterade områdena för fortbildning och kompetensutveckling för personalen sedan år 1999.<SPAN class="ft19">6</SPAN></P>
<P class="p105 ft8">Arbetet med kvalitetssäkring inbegriper också de enskilda förskolorna. Även mellan dem finns stor lokal variation. Flera av de projekt delegationen har beviljat medel till är enskilt drivna förskolor, samtidigt som det finns exempel på enskilda förskolor där genus- och jämställdhetsfrågorna knappast berörs över huvudtaget.</P>
<P class="p106 ft8">En tendens är dock tydlig: oavsett om den enskilda förskolan är ett föräldrakooperativ eller en del av ett större företag är de allra flesta enskilda förskolor hänvisade till att söka kunskap om jämställdhet och genus från privata alternativ. Det betyder att man som förskola själv måste gå in och anordna en internutbildning för de anställda alternativt köpa kunskap från konsulter eller andra före-</P>
<P class="p164 ft25"><SPAN class="ft27">5</SPAN><SPAN class="ft28">Myndigheten för skolutveckling. Årtal och skrift?</SPAN></P>
<P class="p138 ft22"><SPAN class="ft27">6</SPAN><SPAN class="ft29">Skolverket (2004)</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311553x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p17 ft17">Aktörer i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft8">tag. Även om det är kommunen som ytterst ansvarar för all förskoleverksamhet, både den egna och den enskilt drivna, så verkar tendensen vara att de enskilda förskolorna inte får ta del av den vidareutbildning och kompetensutveckling som kommunen själva anordnar. Denna prioritering är ytterst en fråga för varje kommun, men vi vill utrycka vår oro för hur kompetensen ska kunna skapas och sedan bibehållas inom de här frågorna när så många förskolor måste verka helt på egen hand. Vår oro grundar sig i de erfarenheter vi hittills har gjort som tyder på att ett aktivt jämställdhetsarbete mycket sällan uppstår i sig själv utan påverkan och stöttning utifrån och uppifrån. Och eftersom ingen av de organisationer som samlar enskilda förskolor uppger att de aktivt arbetar med jämställdhet och genus om det inte direkt efterfrågas, drar vi slutsatsen att ett stort ansvar ligger på enskilda medarbetare och eldsjälar. Med detta resonemang i åtanke vill vi återigen understryka hur viktigt det kvalitetssäkrande arbetet från kommunens sida är.</P>
<P class="p230 ft16"><SPAN class="ft16">5.2</SPAN><SPAN class="ft20">Skolverket och Myndigheten för skolutveckling</SPAN></P>
<P class="p231 ft58">Delegationens förslag:</P>
<P class="p232 ft8">SCB åläggs att upprätta ett nationellt förskoleregister.</P>
<P class="p233 ft8">Myndigheten för skolutveckling bildades när Skolverket delades i två myndigheter 2003. Myndighetens uppgift på förskoleområdet är att dels stödja kommuner och andra huvudmän i deras utveckling av förskolan samt att också inspirera och stödja förskolor i deras utveckling. Det är med andra ord denna myndighet som ansvarar för att stödja jämställdhetsarbetet och andra områden där det pågår utvecklingsinsatser. Detta gör man bland annat genom att arbeta fram och sprida stödmaterial och andra publikationer. Myndigheten stödjer och anordnar dessutom kompetensutveckling, till exempel genom att ansvara för utbildningen av genuspedagoger.</P>
<P class="p169 ft8">Skolverket å sin sida arbetar nu med inspektion, utvärdering och uppföljning. Även om det är kommunerna som beviljar tillstånd för förskolorna och därmed är ytterst ansvariga för förskolornas kvalitet menar delegationen att det också är viktigt att stärka den yttre kvalitetskontrollen. Jämför man förskolan med grundskolan och gymnasieskolan syns snabbt en tydlig skillnad i denna fråga. Skol-</P>
<P class="p234 ft14">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311554x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Aktörer i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">verket är ålagda att utföra inspektion på minst 1 000 grund- och gymnasieskolor om året. Det får heller inte gå längre än sex år mellan de olika inspektionstillfällena. Inspektionen av förskolan är inte alls detaljstyrd på samma sätt, utan här handlar det istället om att titta mer på huvudmannens agerande.</P>
<P class="p106 ft8">Det är visserligen utanför delegationens uppdrag att bedöma hur ofta och på vilket sätt grund- och gymnasieskolor bör inspekteras, men vi kan konstatera att det råder stora skillnader på det här området. Om Skolverket skulle åläggas att inspektera förskolan med liknande rutiner som gäller grundskola och gymnasieskola skulle detta kräva stora resurser. Vi anser trots det att regeringen bör se över om de krav och resurser som läggs på Skolverket i detta avseende är tillräckliga. Dock kan delegationen redan nu identifiera en åtgärd som skulle underlätta ett kvalitetsgranskande nationellt arbete: det statistiska underlaget när det gäller landets förskolor. I dag saknas ett nationellt förskoleregister, något som försvårar både regionala jämförelser och kvalitetsgranskning på ett nationellt plan. Regeringen bör överväga om SCB ska åläggas att upprätta ett sådant.</P>
<P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">5.3</SPAN><SPAN class="ft20">Personalen</SPAN></P>
<P class="p149 ft8">Vuxna som vistas tillsammans med barn gör skillnad på flickor och pojkar. Det visar så gott som all forskning inom området. Personalen på landets förskolor är inget undantag. Susanne Rithander formulerar hur skillnaden kan visa sig i barns kontakt med vuxenvärldens normer: flickorna utvecklas till hjälpfröknar, medan pojkarna blir rebeller.<SPAN class="ft19">7</SPAN></P>
<P class="p93 ft8">Trots att påståendet att vuxna behandlar flickor och pojkar olika är välbelagt finns det ändå en omedvetenhet kring detta hos personalen på svenska förskolor. Det är inte så att man förnekar att personal inom förskolan gör skillnad på könen, men det är få som på egen hand kan upptäcka och identifiera beteendet hos sig själv. Man skulle kunna formulera det som om tankar kring jämställdhet har sipprat ner via beslutsleden till de flesta förskolor så till vida att man pratar om begreppet jämställdhet. Men dessa tankar har ännu inte trängt in verksamheten och gjort någon verklig skillnad mer än på några ställen.</P>
<P class="p235 ft22"><SPAN class="ft21">7 </SPAN>Rithander, Susanne. (1991) Mer om ämnet i kapitel 8.</P>
<P class="p73 ft14">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311555x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p17 ft17">Aktörer i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft8">Ett tydligt exempel på hur omedveten man som pedagog ändå kan vara om sitt eget handlande uttrycker Kajsa Svaleryd i sin bok.<SPAN class="ft19">8 </SPAN>Hon såg det som självklart att hon som pedagog inte brydde sig om könet på barnen. Hon var ju både utbildad och tränad i att se just individen i varje barn. Uppvaknandet och insikten om att hon, precis som andra, gjorde skillnad på flickor och pojkar blev smärtsam. En ungefär likadan upplevelse hade de anställda som deltog i projektet Vidgade Vyer i Östersund. ”Vi arbetade ju redan jämställt</P>
<P class="p236 ft8">– trodde vi” säger deltagarna i projektet i utvärderingen.<SPAN class="ft19">9 </SPAN>Precis som Svaleryd beskriver de hur häpna och sedan förskräckta de blev när de såg hur tydligt de stärkte barnens stereotypa könsmönster.</P>
<P class="p48 ft8">För att jämställdhetsarbetet ska få effekt behöver det bygga på genusmedvetenhet och ske genom aktiva handlingar. Att inte agera innebär inte att inget händer – tvärtom. Att vara passiv bevarar och förstärker de traditionella könsrollerna och påverkar i rakt motsatt riktning i jämförelse med de krav som Lpfö 98 ställer på förskolan.</P>
<P class="p14 ft8">Samtidigt som delegationen konstaterar att det återstår mycket arbete för att väcka en genusmedvetenhet hos personal, måste vi också komma ihåg att läroplanen ännu är relativt ny. Erfarenheter visar att det tar lång tid för genomgripande förändringar att genomsyra verksamheten. Under de senaste åren har den svenska förskolan också upplevt ökade barnkullar samtidigt som resurserna i många fall har minskat. I Skolverkets nationella utvärdering upplever 66 procent av de tillfrågade att konsekvenserna av minskade resurser är den viktigaste förändringen som förskolan genomgått under de senaste fem åren.<SPAN class="ft19">10</SPAN></P>
<P class="p101 ft8">Dock menar delegationen att långsam förändringstakt eller minskade resurser inte får bli ett godtagbart skäl för att inte implementera läroplanen och andra styrdokument. Personalen i förskolan är anställda för att bedriva pedagogisk verksamhet och då måste man även kunna ställa krav på professionalitet och ett kvalitativt pedagogiskt kunnande. Jämställdhetsarbetet inom förskolan är trots allt inte något man kan prioritera bort. Detta krav på kompetens måste dock inte enbart ställas på personalen. För att kunna uppfylla de mål som Lpfö 98 ställer krävs det också att befintlig personal får vidareutbildning inom området, men också att kommunerna prioriterar resurser på ett sådant sätt att personalen får stöd i att genomföra ett professionellt arbete.</P>
<P class="p142 ft25"><SPAN class="ft23">8</SPAN><SPAN class="ft24">Svaleryd, Kajsa. (2003)</SPAN></P>
<P class="p79 ft25"><SPAN class="ft23">9</SPAN><SPAN class="ft24">Molander, Joakim. (2002)</SPAN></P>
<P class="p79 ft22"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft26">Skolverket (2004)</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311556x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Aktörer i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p220 ft16"><SPAN class="ft16">5.4</SPAN><SPAN class="ft20">Föräldrar</SPAN></P>
<P class="p39 ft8">Familjen är oftast barnets viktigaste uppväxtmiljö, särskilt när det gäller den djupare utvecklingen av identitet och inställning till livet och medmänniskor. För ett framgångsrikt jämställdhetsarbete är det nödvändigt att också föräldrarna förstår och accepterar det genusbaserade jämställdhetsarbetet i förskolan. Att diskutera jämställdhet i förskolan utan att nämna föräldrarna vore därför fel. Även om den svenska förskolemodellen bygger på en läroplan och en pedagogisk idé, är föräldrarnas krav, åsikter och inställningar naturligtvis viktiga. De kontakter vi har haft visar att där föräldrarna är med på förändringståget går processen snabbare och blir mindre konfliktfylld.</P>
<P class="p93 ft8">När man tittar på de hittills gjorda erfarenheterna kring föräldrar och deras roll i samband med arbete kring genus och jämställdhet tonar dock en ganska dyster bild fram. Till exempel blev föräldrareaktionerna starka i samband med projektet Vidgade Vyer i Östersund. En bit in i arbetet blev motreaktionen från några av pojkarna på den berörda förskolan mycket starka. De motarbetade personalen och det rådde mer eller mindre kaos i gruppen. Delar av föräldragruppen ville då att projektet skulle avbrytas.<SPAN class="ft19">11</SPAN></P>
<P class="p93 ft8">Många förskolor vittnar om en ofta återkommande rädsla från föräldrarnas sida att jämställdhetsarbetet ska förvandla deras barn till något helt annat och helt nytt. Delegationens erfarenheter tyder på att det framför allt är pojkarnas föräldrar som känner denna rädsla, kanske framför allt pojkarnas pappor. Idén att jämställdhetsarbete på förskolan skulle göra pojkar homosexuella är faktiskt inte så ovanlig som man kan tro. Men även flickföräldrar känner oron över tanken att deras barn skulle förändras. ”Vi vill ha vår prinsessa! Ni gör väl ingen svetsare av henne?” sa ett föräldrapar när arbetet på Tittmyran/ Björntomten började.<SPAN class="ft19">12</SPAN></P>
<P class="p44 ft8">Delegationen anser att det är viktigt att ta den här typen av funderingar på allvar. I kontakten med föräldrarna tror vi att det är viktigt att slå fast att det inte är sådana frågor som jämställdhet i förskolan handlar om. Arbetet ska leda till, precis som anges i Lpfö 98, större möjligheter för barnen. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete begränsar inte barnen, utan ger dem istället tillgång till fler uttryckssätt, vägval och intressen.</P>
<P class="p237 ft25"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft24">Molander, Joakim. (2002)</SPAN></P>
<P class="p138 ft22"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft26">Wahlström, Kajsa. (2003)</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p17 ft17">Aktörer i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft8">Delegationen vill dock bredda bilden av föräldrarnas roll i förändringsarbetet eftersom föräldrar inte är en homogen grupp. Bland barnens föräldrar finns en stor bredd av åsikter, erfarenheter och mer eller mindre medvetna handlingsmönster när det gäller jämställdhet. Föräldragrupper avspeglar det arbetsliv och de kulturer de ingår i och det samhälle och närmiljö som förskolan befinner sig i.</P>
<P class="p15 ft8">Föräldrarnas åsikter, intressen och reaktioner kan variera stort mellan olika bostadsområden och olika delar i landet. Föräldrar till barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund ska få stöd för att förstå och acceptera det genusbaserade jämställdhetsarbetet i förskolan.</P>
<P class="p34 ft8">Samtidigt som det finns föräldrar som är tveksamma till förskolans jämställdhetsarbete finns det också förskolor där situationen är den omvända. Där är det föräldrarna som vill börja arbetet med jämställdhet och genus medan det är personalen som är den passiva och ibland motsträviga parten. Delegationen har varit i kontakt med flera föräldrar som vittnar om att de trots uppmuntran, förfrågningar och till slut tjat inte får något gehör för sina önskemål. Det har också bildats ett föräldranätverk i Stockholm för föräldrar som vill jobba med just de här frågorna men som inte riktigt har personalen på sina respektive förskolor med sig.</P>
<P class="p239 ft14">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311559x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">6 Utbildning</P>
<P class="p130 ft16"><SPAN class="ft16">6.1</SPAN><SPAN class="ft20">Lärarutbildningen</SPAN></P>
<P class="p211 ft58">Delegationens bedömning och förslag:</P>
<P class="p240 ft8">Ett av de uppsatta målen i examensordningen för lärare omformuleras. I stället för att den utexaminerade läraren ska ”inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet” vill vi att det ska stå ”inse betydelsen av genusordningen i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet”.</P>
<P class="p241 ft8">I Sverige har förskollärare utbildats sedan slutet av <NOBR>1800-talet.</NOBR> På <NOBR>1940-talet</NOBR> kom de första statliga instruktionerna för hur utbildningen skulle bedrivas, den gången från Socialstyrelsen.<SPAN class="ft19">1 </SPAN>Sedan dess har utbildningen gjorts om och reformerats flera gånger, senast hösten 2001. Då infördes den nya lärarutbildningen och en samlad examen ersatte åtta av de tidigare elva lärarexamina. De studerande i lärarutbildningen har dels kurser som är gemensamma för alla i tre terminer, dels på åldrar och kunskapsområden i minst fyra terminer. Sedan den nya lärarutbildningen infördes är det överraskande få som väljer att utbilda sig för arbete i förskolan. I en undersökning gjord av Högskoleverket uppgav bara 12 procent av studenterna att de ville arbeta i förskolan eller i förskoleklass.<SPAN class="ft19">2 </SPAN>Det här problemet har uppmärksammats allt mer och regeringen har både i sin budgetproposition<SPAN class="ft19">3 </SPAN>och förskoleproposition<SPAN class="ft19">4 </SPAN>gett universitet och högskolor i uppdrag att se till att det utexamineras fler lärare med inriktning på arbete i förskolan. I propositionen menar regeringen att ett sätt att lyckas med det uppdraget är att ge</P>
<P class="p115 ft25"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft24">Johansson, </SPAN><NOBR>Jan-Erik</NOBR> (2004)</P>
<P class="p79 ft25"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft24">Högskoleverket (2004)</SPAN></P>
<P class="p79 ft31"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft30">Budgetproposition för 2005, volym 8</SPAN></P>
<P class="p79 ft22"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft26">Proposition 2004/05:11</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">barnskötare och andra med förskolepedagogisk kompetens möjlighet att studera till en lärarexamen på ett sådant sätt att deras kunskaper och yrkeserfarenheter tas väl till vara. Bland annat ska man kunna göra detta via validering. Regeringen har också för avsikt att ge i uppdrag till de olika lärosätena att antingen utforma en möjlighet för studenterna att tidigt välja inriktning mot förskola och förskoleklass eller på andra sätt säkerställa att tillräckligt antal studerar denna inriktning.</P>
<P class="p106 ft18">Man kan för närvarande läsa till det som numera kallas lärare för de yngre åldrarna på ett tjugotal orter i Sverige.</P>
<P class="p163 ft8">Eftersom det inte finns någon nationell gemensam och obligatorisk kursplan för lärarutbildningarna, finns det heller inga direkta krav på hur många poäng genuskunskap och jämställdhet studenterna ska läsa. Däremot finns det två mål som berör ämnet i den examensordning som antogs i samband med den nya lärarutbildningen:</P>
<P class="p242 ft8">”Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)</P>
<P class="p42 ft8">För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas,</P>
<P class="p243 ft8">bedöma och värdera elevers lärande och utveckling samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,</P>
<P class="p41 ft32">förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,</P>
<P class="p244 ft8">orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden,</P>
<P class="p244 ft59">inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet,</P>
<P class="p244 ft8">självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,</P>
<P class="p244 ft8">tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten,</P>
<P class="p243 ft8">använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna.”</P>
<P class="p245 ft14">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311561x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td44"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p17 ft14">Utbildning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft8">I det slutbetänkande som delegationen ska lämna i juni 2006 kommer vi att presentera en mer djupgående analys av lärarutbildningarna och hur de utbildar sina studenter i jämställdhet och genuskunskap. Den analysen kommer att bygga på en undersökning som ännu inte är gjord. Därför är det svårt att redan nu dra några långtgående slutsatser om situationen på lärarutbildningarna. Det vi redan nu har hört och sett tyder dock på skillnader mellan utbildningsorterna. Variationen verkar vara stor när det gäller hur mycket undervisning studenterna får i jämställdhet och genuskunskap. Några av de lärarstudenter och nyblivna förskollärare vi har varit i kontakt med har uppgett att de tycker att det pratas för mycket genus, medan andra säger sig enbart ha fått några timmars undervisning. Det finns också exempel på studenter som inte säger sig minnas någon undervisning i jämställdhet eller genuskunskap över huvud taget.</P>
<P class="p169 ft8">Dessa spridda erfarenheter bekräftas till viss del i den nordiska studien ”Nye gutter og jenter – en ny pedagogikk?”.<SPAN class="ft19">5 </SPAN>En undersökning av de nordiska länderna visar att trots att jämställdhets- och genusfrågorna ses som en obligatorisk del i undervisningen, anser de svenska lärosätena samtidigt att det är upp till lärarna att bedöma själva om och hur man ska ta upp ämnet. En kartläggning av RFSU av de svenska lärarutbildningarnas sex- och samlevnadsundervisning, som även till viss del berör genusundervisningen, visar ett liknande resultat. På 11 av de 23 lärarutbildningarna saknades kurser med genusinriktning. Visserligen fanns det kurser inom det allmänna utbildningsområdet med inslag av genus, men egna kurser i genuskunskap saknades alltså.<SPAN class="ft19">6 </SPAN>Delegationen anser visserligen att det är önskvärt att ett genustänkande införs i all undervisning på lärarutbildningarna, men vi menar att man bör överväga om inte blivande lärare även ska ges möjligheten att läsa en hel kurs i ämnet.</P>
<P class="p218 ft8">Frågan om undervisning kring jämställdhet och genus handlar inte bara om förekomst och mängd. Det är också viktigt att fråga sig vilken syn på de här frågorna man lär ut och förmedlar. I examensordningen står det, som vi redan nämnt, att de blivande lärarna måste ”inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet”. Det är en formulering som väcker fler frågor än svar. Menas här medfödda biologiska skillnader eller skillnader som uppkommit på grund av den</P>
<P class="p246 ft25"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft24">Bredesen, Olle (2004)</SPAN></P>
<P class="p123 ft22"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft26">RFSU (2004)</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311562x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">genuskultur som barnen möter? En av få studier som hittills gjorts tyder på att den aspekt som främst tas upp är medfödda skillnader mellan könen.<SPAN class="ft19">7 </SPAN>Maria Hedlin har intervjuat tio lärarstuderande och frågat dem om deras uppfattning kring genus och jämställdhet. Hon beskriver bland annat att en lärare berättat för studenterna om studier kring flickors och pojkars talutrymme i klassrummet. Den stora skillnaden i talutrymme och det faktum att försök till en jämn fördelning ofta anses som orättvisa av både flickor och pojkar problematiserades inte alls av läraren. Ingen förklaring utifrån genusstrukturer gavs utan diskussionen kom i stället att mer handla om varför flickor och pojkar är på ett visst sätt. Ingen av studenterna tycktes efter undervisningen kunna se ett samband mellan att hur barnen uppträdde och hur de behandlades berodde på om de var flickor eller pojkar. Ett ytterligare tecken på att undervisningen inte handlat om genuskunskap är det faktum att flera av de intervjuade sa sig inte ha någon aning om vad vare sig genus eller genusperspektiv är. Vidare ansåg bara en, möjligen två, av de tio lärarstudenterna i studien att ett aktivt och praktiskt jämställdhetsarbete är en del av lärarrollen. Vi menar att ett av målen i examensordningen bör omformuleras så att det klart framgår att lärarna ska verka för ökad jämställdhet.</P>
<P class="p247 ft16"><SPAN class="ft16">6.2</SPAN><SPAN class="ft20">Barn- och fritidsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p248 ft58">Delegationens bedömning och förslag:</P>
<P class="p222 ft8">Ett av programmålen i kursen ”förskola, skola, fritidshem” omformuleras. Istället för dagens skrivning ”Förstå hur vuxnas förhållningssätt till varandra och till barn påverkar förutsättningarna för jämställdhet” vill vi att det ska stå ”Ur ett genusperspektiv förstå hur vuxnas förhållningssätt till varandra och till barn påverkar förutsättningarna för jämställdhet”.</P>
<P class="p249 ft8">Åren 1999 och 2000 antogs nya programmål och föreskrifter för gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Programmet har inte någon direkt motsvarighet i det gamla linjegymnasiet och har på senare år haft allt färre sökande. Programmet lockar inte oväntat mest kvinnliga sökande och andelen kvinnliga elever har under de</P>
<P class="p250 ft22"><SPAN class="ft21">7 </SPAN>Hedlin, Maria (2004)</P>
<P class="p73 ft14">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311563x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td44"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p17 ft14">Utbildning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft8">senaste åren legat på 75 procent.<SPAN class="ft19">8 </SPAN>I de programmål som antogs år 1999 och 2000 lyser begreppet genus helt med sin frånvaro. Dock hittar man referenser till både jämställdhet och kön i samband med flera olika kurser.</P>
<P class="p14 ft18">Till exempel ska eleverna efter kursen ”Utveckling, livsvillkor och socialisation” under ämnet ”Individ och samhälle” ha fått ökad kunskap i frågan om könets betydelse:</P>
<P class="p252 ft18">Kunskap vilken betydelse kön, social bakgrund, samhällsförändringar och trender har för barns, ungdomars och vuxnas utveckling.</P>
<P class="p253 ft18">Programmålen innehåller också ett annat mål: efter avslutad kurs i ”förskola, skola, fritidshem” i ämnet <NOBR>”Barn-,</NOBR> kultur- och fritidsverksamhet” ska varje elev ha uppnått följande:</P>
<P class="p252 ft8">Förstå hur vuxnas förhållningssätt till varandra och till barn påverkar förutsättningarna för jämställdhet.</P>
<P class="p254 ft8">Delegationen är i stort sett nöjd med programmålen och dess formuleringar eftersom det också ofta hänvisas till Lpfö 98 och dess mål kring värdegrundsfrågor. Vi vill dock förtydliga det ovannämnda målet i kursen ”förskola, skola, fritidshem” för att få en tydligare inriktning på genuskunskaperna.</P>
<P class="p210 ft16"><SPAN class="ft16">6.3</SPAN><SPAN class="ft20">Barnskötarutbildning</SPAN></P>
<P class="p192 ft8">I december 2003 fick Skolverket i uppdrag att utfärda en kursplan för en eftergymnasial barnskötarutbildning inom gymnasial påbyggnadsutbildning. Detta för att stärka kompetensen hos barnskötarna. Trots en hel del efterforskningar har vi inte hittat någon ort där utbildningen startats höstterminen 2004, men det finns flera kommuner som ska dra igång denna utbildning vårterminen 2005. Därför är det för tidigt att säga vilken kunskap om genus och jämställdhet som de nyutbildade barnskötarna får med sig efter denna utbildning. Däremot kan vi konstatera att intentionerna är goda. I kursplanen finns en relativt tydlig skrivning om jämställdhet och genuskunskap. Under rubriken ”utbildningens karaktär och uppbyggnad” står det att läsa:</P>
<P class="p255 ft22"><SPAN class="ft21">8 </SPAN>Skolverket (2002)</P>
<P class="p68 ft14">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft8"><SPAN class="ft12">”</SPAN>Flickor och pojkar bör också ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”</P>
<P class="p257 ft8">Under kunskapsområdet ”barnskötare” som ger 100 poäng slås det också fast att mål som den studerande ska ha uppnått efter avslutad kurs är:</P>
<P class="p258 ft8">kunskaper om nationella styrdokument och kännedom om andra bestämmelser som styr verksamheten samt om internationella överenskommelser som gäller för verksamheten.</P>
<P class="p59 ft8">Ett av de nationella styrdokumenten som avses är Lpfö 98 där det klart och tydligt står: ”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. ”</P>
<P class="p106 ft8">Delegationen vill också uppmärksamma den personal som redan arbetar i förskolan och som i dag inte har någon eftergymnasial utbildning. Vi menar att så många som möjligt av dessa anställda ska ges chansen att validera sina kunskaper i den eftergymnasiala barnskötarutbildningen.</P>
<P class="p93 ft8">Det finns också en rad olika kommunala barnomsorgskurser som ofta är en del av olika arbetsmarknadsåtgärder. På förskolorna finns personer som har allt ifrån 8 eller 12 veckors utbildning upp till ett års barnomsorgsutbildning. Dessa kurser följer inte den reguljära läroplanen för barnskötare och de har sällan något genusperspektiv i sina kurser. På grund av personalsituationen inom förskolan är personer från dessa kurser ofta insatta som vikarier då ordinarie personal är sjuk eller på utbildning. På Sundbybergs folkhögskola anordnas till exempel en ettårig kurs där människor med gymnasiekompetens från hemlandet och genomgången SFI kan läsa en barnomsorgskurs. Delegationen menar att det också i kurser som dessa är viktigt att föra in kunskaper om genusordning och jämställdhet.</P>
<P class="p259 ft14">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td44"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p17 ft14">Utbildning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft16"><SPAN class="ft16">6.4</SPAN><SPAN class="ft20">Den statliga rektorsutbildningen</SPAN></P>
<P class="p192 ft8">Sedan 2002 utbildas nyutnämnda rektorer och andra befattningshavare med ledningsansvar i verksamheter som omfattas av läroplanerna (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94) i en förnyad rektorsutbildning. För närvarande bedrivs den statliga rektorsutbildningen på åtta orter i landet. I juli 2004 fick Myndigheten för skolutvecklingen i uppdrag av regeringen att ytterligare se över hur man bör effektivisera rektorsutbildningen. I uppdraget ingår att ”se över innehållet i rektorsutbildningen i syfte att stärka rektorernas ansvar för läroplanens övergripande mål”. Regeringen vill också att det ”i utbildningen ska särskilt beaktas rektors ansvar för att motverka och förhindra kränkande behandling, för bedömning och betygssättning och andra frågor om elevers rättigheter samt för att driva jämställdhetsarbetet i skolan”.</P>
<P class="p98 ft8">Delegationen anser att detta är ett nödvändigt uppdrag eftersom vi bedömer att stöd från rektor eller från andra personer i ledande befattning kan vara avgörande för den typen av förändringsarbete som jämställdhetsarbete är. Vi menar också att rektorerna i och med den centralisering som sker får ett allt större ansvar för värdegrundsfrågor. Dessutom nämnde de tidigare målen och föreskrifterna för rektorsutbildning enbart jämställdhetsarbetet indirekt via en hänvisning till skollagen och de olika läroplanerna. Myndigheten för skolutveckling ska inkomma med en delrapport senast den 1 april 2005 och en slutredovisning senast den 1 september 2006.</P>
<P class="p145 ft16"><SPAN class="ft16">6.5</SPAN><SPAN class="ft20">Genuspedagoger</SPAN></P>
<P class="p131 ft8">Regeringen har sedan 2002 avsatt medel för utbildning av så kallade genuspedagoger. Det då uppsatta målet var att det senast 2004 ska finnas minst en resursperson i genus och jämställdhet i varje kommun. Myndigheten för skolutveckling ansvarar för utbildningen som genomförs av Värdegrundscentrum vid Umeå universitet och på Filosofiska institutionen i Göteborg. Kurserna riktar sig till lärare i <NOBR>för-,</NOBR> grund- och gymnasieskolan som efter utbildningen ska fungera som resurspersoner i jämställdhetsfrågor i kommunen. Själva utbildningen är kostnadsfri för kommunerna, men trots det uppnås inte målet om en genuspedagog i varje kommun. I skrivande stund har bara drygt hälften av landets kommuner använt sig av det här erbjudandet. Det finns naturligtvis också exempel på</P>
<P class="p260 ft14">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">motsatsen. Det är dock för enkelt att säga att de kommuner som skickat personal till genuspedagogutbildningarna verkligen har börjar arbeta med genus och jämställdhet eller att kommuner som inte har genuspedagoger inte arbetar med dessa frågor. En utvärdering från Umeå visar att många av genuspedagogerna har återgått till sin vanliga tjänst efter avslutad utbildning. Även om delegationen inte betvivlar att man som lärare eller förskollärare har stor nytta av genuspedagogutbildningen i sin vanliga tjänst, menar vi att det finns en risk att jämställdhetsarbetet kan bli lidande om det ska kombineras med en ordinarie tjänst. Om man som genuspedagog dessutom är den enda som utbildats i sin kommun menar vi att det kan bli svårt att hinna sprida sina erfarenheter till andra pedagoger.</P>
<P class="p44 ft8">Trots detta menar vi att satsningen på genuspedagogerna är viktig för kommunernas framtida jämställdhetsarbete. Ska det arbetet lyckas ute i verksamheten måste kommunerna bland annat ha kompetens som kan stödja personalen på förskolorna. Där tror vi att genuspedagogerna kan spela en viktig roll. I regeringens budgetproposition för 2005 finns inga medel för nya utbildningar av genuspedagoger avsatta. Delegationen anser att det är för tidigt att helt avskriva idén om fortsatta satsningar på liknande utbildningar eller andra former av kompetensutveckling, men vi menar att regeringen bör överväga hur man vill fortsätta denna satsning för att stärka kommunernas genuskompetens.</P>
<P class="p261 ft14">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<P class="p262 ft61"><SPAN class="ft7">7</SPAN><SPAN class="ft60">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN></P>
<P class="p263 ft8">Då delegationen för jämställdhet i förskolan delade ut ekonomiska medel i maj 2004, var det 18 projekt som fick ta del av dessa. De 18 projekten arbetar på olika sätt för att skapa sin modell över hur läroplanens mål om jämställdhet ska uppnås. När delegationen skulle välja ut projekt som vi ville stödja hade det inkommit 113 ansökningar. Även om inte alla hade kommit så långt i sitt tänkande om genus, visade de flesta på att frågan om att uppfylla läroplanens mål och intentioner är något som det funderas mycket kring på landets förskolor. Det var få ansökningar som enkelt gick att lägga åt sidan.</P>
<P class="p141 ft8">Under hösten 2004 började vi besöka de projekt som fått stöd för att utveckla sitt arbete och vi samlade också alla för nätverksskapande. Detta har vi gjort för att få intryck och impulser omkring hur personal och tjänstemän i kommunerna tänker om jämställdhet i förskolan. Hur ska arbetet för att öka jämställdheten, inte bara i förskolorna, gå till? Vilka uppfattningar finns det om jämställdhets- och genuspedagogik i vårt land? Vad är det för metoder pedagogerna vill arbeta med och hur stor är medvetenheten om det könsmaktsystem man arbetar för att förändra.</P>
<P class="p14 ft8">Under 2005 kommer vi att fortsätta våra resor för att få en mer klar bild över tänkandet och det arbete som görs. När delegationen lämnar sitt slutbetänkande i juni 2006, kommer detta att redovisas tillsammans med förslag på långsiktiga insatser för att öka medvetenheten och kunskaper om området jämställdhet i förskolan.</P>
<P class="p14 ft8">I de olika projekt som arbetar med jämställdhet i förskolan finns det många olika tolkningar av vad som menas med genus och jämställdhet. En del har inte ens börjat sätta sig in i tanken om genus i sina perspektiv på jämställdhet, men litteraturlistor och förslag på vilka föreläsare man tänker använda tyder på att man nu är inne i en fas av kunskapsinhämtning. Delegationen kan redan nu konstatera</P>
<P class="p264 ft14">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">att medvetandeprocessen om hur könsmaktstrukturer skapas också är något som jämställdhetsarbetet i stort har glädje och nytta av.</P>
<P class="p37 ft8">Det är viktigt att fundera kring hur tänkandet förhåller sig till den forskning som finns, när vi arbetar med jämställdhet och genus. Det är många projekt som vill använda sig av de genuspedagoger som redan är utbildade för kommunernas räkning. Men än vanligare är det att kommuner inte har låtit utbilda några genuspedagoger, trots att regeringen erbjudit denna utbildning under två år utan att kommunen behövt bekosta denna utbildning. Det är också viktigt att fundera över hur den kommunala organisationen ska kunna utvecklas på genusområdet med en ensam genuspedagog.</P>
<P class="p70 ft8">En del projekt vill arbeta med metoder utifrån tankar om forskningscirklar där man knyter sig till de universitet som finns i den region man har sin förskola. Detta kommer förhoppningsvis att i förlängningen innebära att förskolan, med sin personal, blir en genusmedveten arbetsplats där ny personal och vikarier kommer att få lätt att inkorporera redan existerande mönster för personalens tänkande och handlande. Man skulle kunna kalla detta för att projektet eller verksamheten blir en tänkande och lärande arbetsplats.</P>
<P class="p45 ft8">När kunskaperna ökar om genusordningens logik och personalen är medveten om sin egen del i reproduktionen av denna logik, blir det också tydligt att man förstår läroplanens intentioner om att ”motverka traditionella könsmönster”. Först när man har denna kunskap kan man hävda att man försöker behandla alla barn lika oavsett könstillhörighet.</P>
<P class="p265 ft8">Det finns många som vill arbeta med jämställdhet i förskolan, som fortfarande bär på en grundtanke vilken bottnar i att man ser könen så som de är, att vi som kön redan från födseln är predestinerade till olika sociala mönster. Detta brukar benämnas för att ha en essentialistisk grundsyn. Det finns också många som tänker sig att vi som människor föds väldigt lika och att vi i våra sociala sammanhang sedan utvecklar våra identiteter, egenskaper och handlingsmönster, så att vi blir olika, en konstruktivistiskt grundsyn.</P>
<P class="p93 ft8">I nuläget menar delegationen att det kanske inte är den mest väsentliga frågan att diskutera om det är den essentialistiska eller den konstruktivistiska människosynen som pedagogerna bär på när de går in i ett jämställdhetsarbete. Vi tror att man kan utgå från att människan är i ständig tillblivelse såväl biologiskt som socialt i ett intrikat samspel. Det viktiga är inte att dra gränser mellan vad som</P>
<P class="p266 ft14">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311569x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p17 ft17">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">tycks vara definierat och hur man är påverkad utan att eliminera att vuxnas förväntningar och förhållningssätt reproducerar socialt konstruerade könsmönster och maktordningar. Det viktiga blir då att finna olika vägar för hur vuxna ska kunna bemöta barnen utifrån de individer de håller på att forma sig till, med metoder och handlingssätt som innebär att den vuxne ifrågasätter sina eventuella föreställningar om att kön skulle vara en viktigare identifikationsfaktor än någon annan faktor. Men samtidigt är det viktigt att dessa metoder och handlingsmönster analyseras med ett genusvetenskapligt öga. Under det kommande året och i slutbetänkandet vill vi dock föra en djupare dialog om dessa frågor, då det är viktigt att reda ut vad vi menar när vi talar om att förändra de könsmönster som råder i samhället.</P>
<P class="p140 ft8">När genuskunskapen blivit en integrerad del i personalens handlande kommer det inte att vara möjligt att prata om att pojkar har andra sätta att agera än vad flickor har, man kommer att övergå till att se individen som just individ. För visst ska väl både flickor och pojkar få vara glada, pratiga och stökiga utan att vi reagerar på olika sätt beroende av deras könstillhörighet?</P>
<P class="p210 ft16"><SPAN class="ft16">7.1</SPAN><SPAN class="ft20">Pedagogik</SPAN></P>
<P class="p33 ft8">I betänkande från riksdagens utbildningsutskott år 1995 om jämställdhet betonas att skolan har ett ansvar för att aktivt och medvetet motverka traditionella könsroller.<SPAN class="ft19">1 </SPAN>Man menade också att jämställdhet borde lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolan. Det var alltså inte en ny fråga som dök upp när regeringen i både skollagen och läroplanen för förskolan skrev in vikten av detta arbete.</P>
<P class="p154 ft8">Jämställdhet som pedagogisk fråga kan exempelvis handla om att se och påverka interaktionsmönster i förskolan mellan flickor och pojkar, och mellan barn och vuxna av båda könen. Det kan vara när teman för verksamheten ska formas och hur man väljer dessa, men också som bedömningsdimensioner för utveckling, lärande, och alla andra situationen som uppstår i en förskola. Det handlar alltså om vilka grundläggande värderingar de vuxna har om kön som kategoriseringsmekanism. Men det handlar också om att den vuxne som inte delar denna värdegrund, som anställd på en förskola, ändå bör följa läroplanens intention.</P>
<P class="p52 ft22"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>UbU18 1994/95</P>
<P class="p68 ft14">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft8"><NOBR>Freinet-,</NOBR> Reggio <NOBR>Emilia-,</NOBR> <NOBR>Waldorf-,</NOBR> <NOBR>Montessori-,</NOBR> Ur och <NOBR>skur-,</NOBR> Bifrost- och miljöpedagogik är några av de pedagogiska idéer som finns på svenska förskolor i dag. Det finns med andra ord olika pedagogiska idéer att arbeta efter i våra förskolor. Nu håller vi dessutom på att föra en diskussion om jämställdhets- och genuspedagogik.</P>
<P class="p37 ft8">De förskolor som inte anser sig tillhöra någon av dessa pedagogiska inriktningar är dock, på något sätt inspirerade av någon eller flera av dessa och Lpfö 98 är, i sig, ett starkt pedagogiskt instrument. Alla förskolor, oavsett pedagogisk inriktning, ska följa läroplanen. Men på vilket sätt de väljer att uppfylla kraven är upp till varje enskild förskola. En del förskolor väljer att följa en viss pedagogisk inriktning och andra att låta sig inspireras av olika pedagogiska idéer. Gemensamt för förskolor är dock att man arbetar med någon form av dokumentation av sin verksamhet och barnens utveckling, inte minst viktigt för att kunna ha en dialog med föräldrarna om vad som sker på förskolan.</P>
<P class="p93 ft8">Den pedagogiska principen i läroplanen bygger på att omsorg och pedagogik hör samman och att en god omvårdnad är en förutsättning för utveckling, lek och lärande. Det betonas att verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Utgångsläget är att barn har egna kompetenser som ska få prövas med andras. Eller som man uttrycker det inom Reggio Emililas pedagogik att barn föds som ”utforskare av sin omvärld” som både kan och vill kommunicera med sin omvärld.</P>
<P class="p45 ft8">Hur tänker man då på de förskolor som delegationen känner till om jämställdhetspedagogik? Finns det en annan syn på vad som är pedagogik? Vad betyder pedagogens inre tankar om jämställdhet och genus i förhållande till läroplanens och den ”egna” pedagogikens intentioner? Finns det några funderingar om hur det som man brukar kalla för den ”tredje pedagogen”, den miljö som barnen befinner sig i och det material man arbetar med, också kan påverka barnen genusrelationer?</P>
<P class="p44 ft8">I det här kapitlet vill vi visa på de projekt som fått medel av delegationen, men också visa på andra projekt som pågår och har avslutats. För delegationens del har hittills vunna erfarenheter varit viktiga för att se att jämställdhetsarbetet på förskolan inte kräver att man lägger sin grundpedagogiska idé åt sidan utan snarare tvärtom, bygger på sin pedagogik med ett genusmedvetande. Vi har</P>
<P class="p267 ft14">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311571x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p17 ft17">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft8">också kunnat konstatera att många förskolor redan har påbörjat detta arbete utan att få någon budgetförstärkning.</P>
<P class="p210 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft41">Pedagogisk dokumentation</SPAN></P>
<P class="p146 ft8">I dagens förskolor arbetar de flesta med någon form av dokumentation av barnens vardag. Att dokumentera är något som visar på vad som görs i förskolan och är bra för pedagogerna när man vill prata med föräldrarna om barnens kompetenser, förmågor och utveckling. Mycket av den dokumentation vi tagit del av tycks vara mer i form av insamlande av barnens teckningar, fotografering på vad barnen sysselsätter sig med, än vad som sker i könsrelationen mellan barnen och mellan de vuxna och barnen. Dokumentationen i förskolan används kanske mest för att följa barnen och för att visa föräldrarna hur man arbetar på förskolan. Enligt skolverket ges personalen sällan möjlighet att gemensamt reflektera över det som dokumenterats i syfte att utveckla verksamheten.<SPAN class="ft19">2</SPAN></P>
<P class="p101 ft8">Men allt fler börjar nu arbeta med pedagogisk dokumentation. Den pedagogiska dokumentationen är viktig för att visa på hur arbetet går till. Här tittar man också på hur man som pedagog bemöter barnen i olika situationer. Kamera och videoinspelningar har blivit allt vanligare i takt med den tekniska utvecklingen.</P>
<P class="p76 ft8">Med denna form av dokumentation, som kan kräva handledning av erfaren pedagog, blir det synligt hur pedagogen bemöter barnen utifrån de könsmönster som råder. Nu syns det inte bara hur barnen är placerade vid borden utan också hur man interagerar med flickor och pojkar på olika sätt. Viktigast med pedagogisk dokumentation är dock att alltid ställa frågan varför gör jag/vi så här och hur ska jag/vi lära mig/oss något av denna handling?</P>
<P class="p145 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft41">Könsseparerade grupper/Kompensatorisk pedagogik</SPAN></P>
<P class="p33 ft8">I sökande efter metoder för att arbeta med jämställdhet på förskolor i dag riktas uppmärksamheten ofta mot könsuppdelade grupper. Många av dem som arbetar med jämställdhets- och genuspedagogik brukar använda sig av vad som kan benämnas som kompensatorisk pedagogik. Är detta genomtänkt och vad är det som ligger till grund för denna tanke?</P>
<P class="p268 ft22"><SPAN class="ft21">2 </SPAN>Skolverket (2003)</P>
<P class="p68 ft14">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311572x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft8">Det innebär att den kompensatoriska pedagogiken innebär ett medvetet förhållningssätt gentemot flickor och pojkar där man hela tiden strävar efter att utveckla egenskaper hos respektive kön som traditionellt sett inte utvecklas. Den isländska pedagogen Mari Pala Olafsdottir var bland de första att arbeta med denna pedagogik.</P>
<P class="p37 ft8">Den danska pedagogen <NOBR>Ann-Marie</NOBR> Kruse arbetar med begreppsparen autonomi och intimitet och i sin syn på den kompensatoriska pedagogiken menar hon att barnen behöver få möjlighet att få utveckla sig till ”hela människor”. Det vill säga att lära sig behärska både självständigheten och åtskillnad, såväl som närhet och innerlighet.<SPAN class="ft19">3</SPAN></P>
<P class="p45 ft8">Den kompensatoriska pedagogiken ställer krav på den vuxne att vara medveten om de könsmönster som existerar och pedagogens egna sätt att föra över detta traditionella sätt att möta respektive kön. Förskolläraren måste med denna pedagogik arbeta med sina egna värderingar och handlingsmönster, med sina egna könsroller. Det är alltså viktigt att vara medveten om rådande genusordning, om makten och könets betydelse i utbildning och uppfostran.</P>
<P class="p93 ft8">Det finns i dag en föreställning om att kompensatorisk pedagogik arbetar på olika sätt med flickor och pojkar. Att man separerar grupperna i kön och att flickor och pojkar inte får leka samma lekar eller utveckla samma saker. Det är nog en missuppfattning som behöver korrigeras. Att arbeta kompensatoriskt innebär enligt denna pedagogiks förespråkare att:</P>
<P class="p258 ft8">Erbjuda flickor och pojkar samma möjligheter till utveckling, social kompetens, glädje och utmaning.</P>
<P class="p42 ft8">Skapa en pedagogisk miljö där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter utan att hämmas av traditionella könsmönster, och där de genom ökad självinsikt kan välja sin framtid utifrån sin egen vilja och sina personliga intressen.</P>
<P class="p41 ft8">Bidra till att ge flickor och pojkar en positiv könsidentitet.<SPAN class="ft19">4</SPAN></P>
<P class="p257 ft8">I den konkreta vardagen kan det innebära att man till exempel delar gruppen så att flickor och pojkar får gå en varsin väg till en plats i skogen. På pojkarnas stig ser man till att det händer en massa saker där pojkarna får träna sig i samarbete, att hjälpa varandra där det kan vara svårt att ta sig över bäckar och stenar och att samtala om hur lösningarna på olika problem kan sökas. På flickornas stig</P>
<P class="p269 ft25"><SPAN class="ft27">3</SPAN><SPAN class="ft28">JämO (2000)</SPAN></P>
<P class="p138 ft22"><SPAN class="ft27">4</SPAN><SPAN class="ft29">Ibid</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p17 ft17">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft8">handlar övningarna till exempel om hur flickorna kan ta sig lite högre upp än de brukar när de klättrar och hur fort de kan springa för att ta sig fram. Självklart är målet med övningarna att barnen i gemensam grupp sedan känner sig självsäkra på att det egna sättet att röra sig i skogen är accepterat utifrån den individ man är, och inte det kön man tillhör.</P>
<P class="p16 ft8">I enkönade grupper är det heller inte ovanligt att enskilda flickor respektive pojkar kan agera så som inte förväntas av könskategorin. Det är också viktigt att dessa barn ges möjlighet i att bli accepterade som den individ de just nu är.</P>
<P class="p34 ft8">Delegationen har för avsikt att återkomma till frågan om den kompensatoriska pedagogiken i slutbetänkandet. Det finns många frågor som i dag är obesvarade, till exempel om gruppindelningen sker på andra grunder än kön eller delar man också in barnen i grupper av exempelvis aktiva och passiva, eller någon annan kategorisering. Exempelvis vet vi att ålder är en kategorisering som många har arbetat med länge.</P>
<P class="p145 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft41">Kunskapsutveckling</SPAN></P>
<P class="p192 ft8">De ansökningar som kom in till delegationen vid första ansökningsomgången visade för oss vad det är för kunskaper som eftersöks. Ansökningarna kunde handla om att få köpa in video- och kamerautrustning. Det handlade om studiebesök till de förskolor som är kända i vidare kretsar och det handlade om föreläsningar av konsulter på området. Det var också en del ansökningar som visade på hur man vill använda de redan utbildade genuspedagogerna. Delegationens pengar sågs som en väg att kunna frigöra genuspedagogen från sitt ordinarie lärararbete, för att arbeta som handledare för övrig personal inom förskola och skola. Handledareresurser är något som eftersträvas inom förskolans hela område och det avspeglades också i de ansökningar vi fick in på jämställdhetsområdet.</P>
<P class="p140 ft8">Det är också några av ansökningarna som pekar på att man söker djupare kunskaper inom genusområdet, där man vill söka samarbete med högskolor och universitet i förskolans närhet. Det framkommer också i möten med personal inom förskolan och med tjänstemän och politiker att det vore önskvärt att utveckla metoder för jämställdhetsarbetet. Hur gör man? är den stora frågan.</P>
<P class="p270 ft14">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311574x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft8">I endast i 3 procent av landets kommuner beslutas om inriktningen av kompetensutvecklingen på central kommunal nivå. I 76 procent är det den lokala förskolan som har att bestämma om detta och i 18 procent tas besluten i samråd mellan central och lokal nivå. I en norsk utvärdering av grundskolereformen framkommer det att kompetensutveckling har stor betydelse när det gäller att genomföra förändringar som ligger i linje med läroplanens intentioner.<SPAN class="ft19">5</SPAN></P>
<P class="p271 ft62">Delegationen anser att det finns stora behov av kunskapsutveckling, och detta kräver att resurser ställs till förfogande.</P>
<P class="p97 ft16"><SPAN class="ft16">7.2</SPAN><SPAN class="ft20">Här arbetar man med jämställdhet i förskolan</SPAN></P>
<P class="p39 ft8">När vi utlyste möjligheten att söka pengar för att utveckla jämställdhet, blev det också en signal till pedagoger och tjänstemän runt om i landet att kontakta oss för att beskriva deras tankar om jämställdhet i förskolan. I dessa samtal och i de 113 ansökningar som sedan kom in kunde vi konstatera att det i landet refereras till, i stort sett, tre olika verksamheter som tidigare arbetat med jämställdhet i förskolan och skolan. Intressant att konstatera är att dessa olika verksamheter tar sin start i det arbete som gjorts i Gävleborgs län och på Island.</P>
<P class="p93 ft8">I Gävleborgs län startade 1996 ett projekt, inspirerat av förskolor på Island, för att motverka traditionella könsroller redan i förskolan. Projektet pågick till 1999 och handlade om att utbilda personalen i jämställdhetsfrågor, där fokus har varit att medvetandegöra personalen om egna värderingar och handlingsmönster i interaktionen med flickor och pojkar. Detta arbete genomfördes bland annat genom att dokumentera sin vardag med videofilmning, där man sedan under handledning resonerade kring vad som kom fram i dessa filmer. Mest kända från det arbete som bedrevs på sju förskolor i Gävleborgs län är Björntomten och Tittmyran. Dessa två förskolor har sedan fått stå modell för mycket av utvecklingen av jämställdhetsarbete på förskolor runt omkring i Sverige.</P>
<P class="p44 ft8">De sju skolor och förskolor som vara med från början fortsatte sitt arbete och sedan 2001 har Gävle kommun tillsammans med Länsstyrelsen och Högskolan i Gävle fortsatt sitt arbete genom ett regionalt kompetenscentrum för jämställdhet i förskolan. JämRum har som syfte att genom de anställda pedagogerna öka genuskompetensen i regionens skolor, inklusive förskolor. Arbetet sker</P>
<P class="p272 ft22"><SPAN class="ft21">5 </SPAN>Skolverket (2004)</P>
<P class="p73 ft14">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311575x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft9">SOU 2004:115 Arbete med jämställdhet i förskolan</P>
<P class="p74 ft8">genom handledning och vägledning och i samverkan med de genuspedagoger som länets kommuner låtit utbilda.</P>
<P class="p273 ft8">I Jämtlands län samlades på försommaren 1999 förskole- och skolpersonal för att inspireras till jämställdhetsarbete genom att lyssna på barnpsykologen Magne Raundalen och personal från Tittmyran och Björntomtens förskolor. Ett resultat av denna inspiration var att några åhörare anmälde sitt intresse för att starta ett projekt om jämställdhet i förskola och skola i Jämtlands län. Detta projekt kom att kallas för Vidgade Vyer och handlade om att med hjälp av aktionsforskning kartlägga, analysera och förändra de könsmönster man väntade sig finna i förskolorna. Med aktionsforskning i Vidgade Vyer arbetade pedagogerna under lång tid med varvning av teori och praktik för att finna sina egen könskoreografi.<SPAN class="ft19">6</SPAN></P>
<P class="p169 ft8">Projektet avslutades 2001 och var lyckat så till vida att de som deltagit kommit långt i att se sig själv som överförare av könsmönster och att med hjälp av dessa insikter också kunna göra konkreta förändringar i det dagliga pedagogiska arbetet. De upplever också att barnen har utvecklat nya mönster, vidgat sina vyer, för vad som är tillåtet för en flicka och pojke att göra. Men, som så ofta med projekt, har kunskaperna i stor utsträckning stannat hos dem som var deltagare, och Jämtlands län har inte valt att göra några fortsatta projekt.</P>
<P class="p102 ft8">Ett av de projekt som fått medel av delegationen är dock inspirerat av Vidgade Vyer. Hackås förskola i Bergs kommun var ”inte med på båten” då tillfälle gavs. Nu vill de lära av de erfarenheter som värdegrundcenter i Umeå gjorde i sitt aktionsforskningsprojekt Vidgade Vyer, samt lära av nya erfarenheter.</P>
<P class="p76 ft8">I Göteborgsregionen tog GR utbildning, som är en del av Göteborgsregionens kommunförbund, initiativ till ett projekt som gått under namnet ”Våga bryta mönstret” Här har man under åren <NOBR>2001–2003</NOBR> engagerat 20 arbetslag för att bryta traditionella könsmönster. Samarbetspartners har främst varit JämO och deltagande kommuner. Länsstyrelsen i Västra Götaland, <NOBR>ESF-rådet</NOBR> och Nationella Sekretariatet för Genusforskning har varit med och finansierat.</P>
<P class="p154 ft8">De tjugo arbetslagen kom från både förskola, grundskola och gymnasium och har representerats av så olika arbetsgrupper som förskollärare, barnskötare, specialpedagoger, vaktmästare, lärare</P>
<P class="p67 ft22"><SPAN class="ft21">6 </SPAN>Könskoreografi är det ord man använde i Vidgade Vyer</P>
<P class="p68 ft14">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311576x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">och skolledare. Projektet har arbetat som de övriga med fortbildning i genuskunskaper, kartläggning av könsmönster och handledningsgrupper. Deltagarna genomgick utbildning i systematiska studier av sina arbetsplatser med observationer, intervjuer, videoinspelningar och dokumentation. Kompensatorisk pedagogik har varit ett centralt begrepp.<SPAN class="ft19">7</SPAN></P>
<P class="p37 ft8">Utöver detta arbetar man också i Göteborg stad med projektet, ”Jämt i Göteborg”, där över 100 vuxna inom förskolan deltagit i utbildningssatsningen, med föreläsningar och seminarier om jämställdhet som värdegrund i förskolearbetet.</P>
<P class="p106 ft8">I Skåneregionen träffades på våren 1997 två pedagoger med ett uppdrag att försöka skapa ordning i en klass <NOBR>11–12</NOBR> åringar. När arbetet inleddes med att titta på klassen med ett genusperspektiv kunde de konstatera att: ”Flickorna var osynliga skuggor som strök längs väggarna och pojkarna tog allt utrymme.”<SPAN class="ft19">8 </SPAN>Med denna insikt började så ett arbete som kom att kallas för det elfte steget. Hela skolan granskades ur ett genusperspektiv och ett utbildningsprojekt tog fart med personalutbildning och handledning i ”kompensatorisk pedagogik” med genusperspektiv. Arbetet blev uppmärksammat och de två pedagogerna fick allt mer uppgifter med att stötta personal på olika skolor i sitt arbete. Elfte steget har nu kommit att bli den metod som refereras till när man i Skåneregionen vill arbeta med jämställdhet i förskolan och skolan.</P>
<P class="p274 ft10"><SPAN class="ft10">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft41">Projekt som arbetar med stöd av delegationen</SPAN></P>
<P class="p149 ft8">I Ale kommun, som ligger i Bohuslän, har ett projekt i kommunens centrala skolområde. I detta ingår personal från fem avdelningar på fem förskolor, vilket innebär att 270 barn berörs. Huvudmålet är att utveckla ett förhållningssätt och därmed också det pedagogiska innehållet i verksamheten genom att öka förståelsen hos personalen om hur kön konstrueras. Det ska man uppnå dels genom att utbilda personalen och dels genom att titta närmare på barnens lek och pedagogernas förhållningssätt via bland annat videoinspelningar i den pedagogiska dokumentationen. Kamera och video för dokumentation är för övrigt något som återkommer i nästan alla de projekt som delegationen varit i kontakt med.</P>
<P class="p275 ft25"><SPAN class="ft27">7</SPAN><SPAN class="ft28">Gannerud Eva (2003)</SPAN></P>
<P class="p138 ft22"><SPAN class="ft27">8</SPAN><SPAN class="ft29">Elfte steget</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p17 ft17">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft8">Kulladalen och Murbräckan är två föräldrakooperativ i Göteborgsområdet som nu vill utveckla sitt jämställdhetsarbete genom att skapa en större medvetenhet och kunskap kring jämställdhet och genus. Därför har man på Kulladalen tänkt genomföra två heldagsworkshops där både föräldrar och personal deltar tillsammans med lärare från universitetet i Göteborg. På Murbräckan kommer man utifrån föreläsningar om jämställdhet nu fördjupa sina kunskaper inom genusområdet och utforma en konkret handlingsplan som ska innehålla både mål och exempel på verksamhetsaktiviteter. Exempel på detta kan vara samtal och diskussioner med barnen om jämställdhet, utformning av leksaker och annat material, lokalernas utnyttjande och planering av verksamheten.</P>
<P class="p76 ft8">I Bergs kommun i Jämtland ligger Hackås förskola. Där går det 52 barn, som tillsammans har 82 föräldrar. Sammanlagt är det 14 personer som arbetar i förskolan. Diskussionen kring jämställdhet har funnits på förskolan under några år men arbetat har inte riktigt tagit fart. Hackås förskola var inte med i ”Vidgade Vyer – projektet” i Jämtland tidigare men vill nu ta vara på de erfarenheter som gjort och utveckla arbetet i Bergs kommun. Projektet kommer att drivas av både föräldrar och personal i samverkan och man kommer bland annat att hämta inspiration via studiebesök och föreläsningar. Man ska också utveckla en egen studiecirkel som både personal och föräldrar kommer att kunna använda sig av.</P>
<P class="p102 ft8">”Barbie och Batman” har pedagogerna på Tornerhjelms förskola i Helsingborg döpt sitt projekt till. I det här projektet deltar fyra pedagoger från två avdelningar. Drygt 90 procent av barnen på förskolan har en annan bakgrund än den helsvenska. Projektet omfattar både jämställdhets och integrationstankar. Målet med det här arbetet är dels att medvetandegöra pedagogerna om både genus och integration men också att identifiera både möjligheter och svårigheter som kan dyka upp när man arbetar med barn från så många olika kulturer.</P>
<P class="p102 ft8">Stormhatten är ett föräldrakooperativ med två avdelningar i Härnösands kommun. Ett av målen med det här projektet är att varje barn ska utveckla sin individuella personlighet och sina egna intressen utan att styras av stereotypa könsroller. Här har man tänkt sig att bland annat aktivt arbete med jämställdhet genom dramalek, hantverk, lek, litteratur och musik.</P>
<P class="p76 ft18">I Härryda arbetar man inte bara med den kommunala förskolan utan också med familjedaghem. Sammanlagt deltar 12 personer anställda i Härryda kommun. Arbetet började förra hösten och nu vill</P>
<P class="p277 ft14">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">man arbeta vidare med att fördjupa sig i det man påbörjat. Men också med att utveckla projektet till fler förskolor och till att också inbegripa familjedaghemmen. Målet är att bredda barnens möjligheter i teman som solidaritet och demokrati utan att hindras av kön.</P>
<P class="p265 ft8">Förskolan Ekebacken är beläget i det lilla samhället Fagerhult i Kalmars län. Där finns 28 barn inskrivna. Här kommer personalen på förskolan att vara en ”pilotgrupp” som ska utveckla pedagogernas medvetenhet om genusfrågor och samtidigt se till att ”den tredje pedagogen”, det vill säga miljön som barnen befinner sig i, utformas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet utgår från synen på det kompetenta barnet och att alla barn bör få lika chans oavsett kön.</P>
<P class="p70 ft8">I Jokkmokks kommun har man sedan ett par år arbetat med jämställdhet inom skolan för att på detta sätt motverka den utflyttning från kommunen som framför allt genomförs av unga kvinnor. Det projektet startade utifrån frågeställningen hur en glesbygdskommun ska kunna överleva och utvecklas om flickors och pojkars förutsättningar ser så olika ut i en kommun. Två förskolor, Katten och Gläntan, vill nu arbeta vidare för att nå ännu yngre barn och deras föräldrar med detta jämställdhetsperspektiv. Förskolorna har övergripande gemensamma mål men har även egna delmål för sitt arbete. De kommer båda att arbeta med leksaker och den lärande leken. På Gläntan kommer man bland annat att studera teorier om barns lek medan man på Katten planerar att ta bort könsrelaterade leksaker i syfte att studera om leksaker spelar någon roll ur ett genusperspektiv.</P>
<P class="p70 ft8">Viksjö Etik och värdegrundsgrupp i Järfälla kommun har involverat nio förskolor och nio familjedaghem i ett arbete som inbegriper alla barn mellan <NOBR>0–16</NOBR> år. Målsättningen är att utifrån förskolans och skolans läroplan gemensamt arbeta med värdegrundsfrågor där bland annat genusfrågorna ingår. Här kommer man att arbeta med tanken om integration av jämställdhet, den så kallade tre R metoden, med aktionsforskning och med att försöka utveckla nya metoder för hur arbete med jämställdhet och genus ska gå till.</P>
<P class="p93 ft8">Förskolan HallonEtt i Jönköping är en enskild förskola med sex avdelningar. Under det senaste året har en diskussion kring könsroller och flickornas och pojkarnas attityd mot varandra vuxit fram. När personalen tittat närmare på sin egen dokumentation har man insett att arbetet ibland har varit oerhört könstraditionellt. Nu vill man gå vidare genom att öka sin egen kunskap och utveckla det</P>
<P class="p266 ft14">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p17 ft17">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft8">genuspedagogiska arbetet. HallonEtt kommer även att samarbeta med förskolan Trollet i Kalmar ska genomföra ett mycket annorlunda projekt i förhållande till de övriga. De ska nämligen bygga en helt ny förskola där både barn och pedagoger ska vara mycket delaktiga i processen. I nära samarbete med arkitekten ska barnen och personalen titta närmare på vilka miljöer som flickor respektive pojkar tycker om. Projektet går helt enkelt ut på att undvika att bygga in o- jämställdhetsfällor redan från början. Bygget av den nya skolan beräknas vara klart hösten 2006.</P>
<P class="p14 ft8">Fyra förskolor med sammanlagt 50 pedagoger i Mölndal kommer att arbeta mycket med sagor och fantasi där handdockan har en viktig roll. Målet för det här arbetet är medvetna pedagoger och barn med en positiv jämställdhetssyn som inte begränsar barnens utveckling. Pedagogerna vill utveckla sitt arbete med sagor men också titta närmare på lekmiljön, leksaker och hur man bemöter barnen ur ett könsperspektiv.</P>
<P class="p102 ft8">I Solna stad har man sedan en tid arbetat med jämställdhetsfrågor genom en föreläsningsserie och ett litteraturprojekt för skolan. Nu vill också ett antal förskolor utöka sina kunskaper utifrån vad som redan gjort på andra håll i landet. Genom bidrag från delegationen har man nu införskaffat en arbetsplan från Björntomtens förskola och en videofilm för att på sätt fördjupa sig i metoder och tips för att komma vidare i sitt eget jämställdhetsarbete.</P>
<P class="p278 ft8">Med i arbetet i Tjörns kommun finns fem kommunala och en enskild förskola. Projektet kommer att arbeta i nätverksmodell med erfarenhetsutbyte även via konferenser över intranät och Internet. Tjörn har en rad olika modeller för sitt arbete; bland annat ska man inrätta jämställdhetsplaner på varje förskola och köpa in genusvetenskaplig utbildning från universitet i Göteborg. Efter projektets slut ska personalen vara medvetna om sitt förhållningssätt till jämställdhetsfrågorna och sina egna roller som förebilder för barnen. På Tjörn har man också planer på internationellt samarbete genom Europaprojektet Comenius.</P>
<P class="p101 ft8">I Västerås har man fått medel för att arbeta med jämställdhet i ett projekt som berör tre förskoleenheter, 25 avdelningar och 105 anställda. Det rör således många barn som framför allt bor i området <NOBR>Viksäng-Kungsåra.</NOBR> Här vill man öka medvetenheten samt utveckla och etablera ett jämställdhetspedagogiskt arbetssätt där personal ska kunna ge flickor och pojkar lika villkor på förskolan. För att uppnå detta ska personalen granska sig själva och sitt</P>
<P class="p110 ft14">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Arbete med jämställdhet i förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">förhållningssätt och även få handledning i sitt arbete. Man kommer även att involvera föräldrar och områdets familjecentrum i arbetet. Utvärdering kommer att göras tillsammans med Genusforum på Mälardalens högskola.</P>
<P class="p37 ft8">Förutom de ovan nämnda förskolorna har delegationen också prioriterat två länsövergripande projekt. Anledningen till det är att vi under vår tid tycker det är viktigt att få klart för oss om det har stor betydelse för utvecklingen på vilken nivå i hierarkin som ansvarar för projektets fortlevnad. Det finns forskning inom jämställdhetsområdet som pekar på vikten av positivt ledarskap för att jämställdhetsprojekt ska lyckas.</P>
<P class="p106 ft8">Ett av dessa länsövergripande projekt är JämFör som samordnas av kommunförbundet i Västerbotten, där deltagare från länets samtliga 15 kommuner finns med. Arbetet bedrivs inom ramen för ett förskolenätverk som redan finns och som samverkar med en rad andra frågor. Projektets övergripande mål är, att genom utbildning och handledning för de 25 arbetslagen som ingår, öka medvetenheten och kunskapen om genusinteraktionen i förskolan. Denna medvetenhet ska sedan via dialog och samverkan återspeglas i mötet med barnen. Ett länsövergripande projekt som detta involverar naturligtvis också en mängd andra aktörer i länet som också är medfinansiärer.</P>
<P class="p70 ft8">Det andra länsövergripande projektet finns i Kronobergs län. Även här är det kommunförbundet som samordnar och projektet består av tio mindre projekt, där varje projekt är en förskola. Arbetet kommer att bedrivas via forskningscirklar där varje projekt anpassas till de egna förutsättningarna utifrån barnens och personalens behov. Det övergripande målet med projekten är att genom att stärka personalens kunskap, utveckla både organisationen och verksamheten i länet så att alla barn ska kunna ges samma möjlighet och samma grundläggande bemötande oavsett kön. Projektet handlar om såväl det personliga mötet som den miljö barnen befinner sig i. För utvärdering och utbildning kommer man ha ett nära samarbete med Växjö universitet och den lärarutbildning som finns där.</P>
<P class="p113 ft8">Alla dessa ovanstående projekt kommer under 2005 att utvärderas och i slutbetänkandet kommer detta att redovisas. Tanken är att vi tillsammans med nya projekt och andra projekt och verksamheter som finns i landet ska kunna få en bred information och kunskap om hur man ska kunna arbeta vidare för att uppnå målen i läroplanen om att bryta de traditionella könsmönster som råder.</P>
<P class="p266 ft14">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<P class="p279 ft61"><SPAN class="ft7">8</SPAN><SPAN class="ft60">Konsekvenser av genomförda förslag</SPAN></P>
<P class="p263 ft8">Förskolan är en verksamhet som i huvudsak finansieras genom statliga och kommunala medel, detta oavsett om förskolan drivs i kommunal eller enskild regi. Oavsett vilket ska en kommitté, enligt 14 § kommittéförordningen, redovisa eventuella ekonomiska och andra konsekvenser av sina förslag i betänkandet. Andra konsekvenser som åsyftas är att pröva offentliga åtaganden, den kommunala självstyrelsen, brottsligheten, sysselsättning och offentlig service i hela landet, små företag, jämställdhet, möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen och personlig integritet. Vad som i kommittéförordningen inte tas upp som ett konsekvensområde är dock det som vi anser vara den viktigaste konsekvensen med vårt arbete, nämligen vilken konsekvens detta arbete innebär för barnen. Men som vi skriver i inledningen av detta betänkande så menar delegationen att vårt arbete kan ge konsekvenser för den enskilda flickan och pojken genom att ett genusmedvetet pedagogiskt arbete kommer i framtiden att innebära att flickor och pojkar får växa upp utan att hindras i sin utveckling av vuxnas förväntningar på snäva könsroller.</P>
<P class="p280 ft16"><SPAN class="ft16">8.1</SPAN><SPAN class="ft20">Kostnader</SPAN></P>
<P class="p89 ft8">I detta delbetänkande har vi kommit fram till att det finns några åtgärder som skulle kunna vara ganska enkla att genomföra inom en snar framtid om regering, riksdag och kommun finner dessa lämpliga. Det är dock i nuläget svårt att överblicka de totala kostnader detta skulle kunna innebära då det ser olika ut i kommuner och på olika lärosäten. I inledningen av detta kapitel vill vi av den anledningen peka på eventuella kostnader för respektive berörd instans att ta i övervägande.</P>
<P class="p101 ft8">I förslaget att Arbetsmarknadsverket enbart bör bevilja BRYT- projekt där man på ett tydligare sätt kommer att arbeta med kun-</P>
<P class="p277 ft14">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Konsekvenser av genomförda förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">skap kring genusstrukturen menar vi att detta kan åtgärdas inom befintliga budgetramar.</P>
<P class="p163 ft8">När det gäller regeringens förordning (2001:161) angående statsbidrag för kvalitetsstärkande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa, där vi föreslår en ändring i förordningen så att statsbidrag enbart betalas ut till de kommuner som avser att lägga minst 15 procent av dessa medel på vidareutbildning och kompetenshöjande åtgärder inom genus- och jämställdhetsområdet, gör vi samma bedömning som ovan.</P>
<P class="p70 ft8">När det gäller det statliga utbildningsområdet har vi föreslagit att examensordningen behöver ses över när det gäller målen då vi menar att det är viktigt att blivande lärare inser betydelsen av genusordningen för att kunna inse betydelse av könsskillnad. Detta medför inte några direkta kostnader.</P>
<P class="p37 ft8">För vårt förslag om att omarbeta programmålen i gymnasieskolans program för barn och fritid och för kursen ”förskola, skola och fritidshem” menar vi att det inte medför några direkta kostnader.</P>
<P class="p104 ft18">Delegationen har även föreslagit att SCB ska åläggas att upprätta ett nationellt förskoleregister. Vi bedömer att detta kan göras inom befintliga budgetramar.</P>
<P class="p281 ft16"><SPAN class="ft16">8.2</SPAN><SPAN class="ft20">Övriga konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p149 ft8">När det gäller frågan om offentliga åtaganden har vi i detta betänkande inte resonerat om denna fråga då direktiven till delegationen handlar om jämställdhet i förskolan. Delegationen menar att direktiven i sig var tydliga i att det gäller alla förskolor, oavsett vem som driver dem, att vi inte behöver resonera om frågan om offentliga åtaganden på något annat sätt än vad gäller det kommunala självstyret.</P>
<P class="p93 ft8">Hela vårt betänkande har betydelse för den lokala demokratin och därmed det kommunala självstyret, enligt 1 kapitlet 1 § i kommunallagen på så sätt att det är kommunerna som har huvudansvaret för förskolorna, oavsett i vilken regi dessa drivs. I förarbetena till lagen sägs att bestämmelsen om självstyret i själva verket handlar om en princip för relationen mellan staten och den kommunala nivån. Graden av självstyrelse utgörs ytterst av formerna för samverkan. När det gäller innehållet i förskolornas</P>
<P class="p282 ft14">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311583x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p17 ft17">Konsekvenser av genomförda förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft8">verksamhet har dock kommunerna skyldighet att följa skollagen och därmed också förordningen Lpfö 98. Vi menar därför att hela betänkandet är en diskussion som berör förhållandet mellan det kommunala ansvaret för verksamheten och det statliga ansvaret att följa upp kvaliteten i denna verksamhet. Delegationen menar därför att de förslag som ges och det resonemang som förs i betänkandet hela tiden rör sig kring dessa konsekvenser, i form av ändrat kommunalt självstyre.</P>
<P class="p34 ft8">Delegationen ska också ange konsekvenser för om betänkandet har betydelse för brottsligheten i landet, eller för det brottsförebyggande arbetet. Att arbeta med att genomföra jämställdhet i förskolorna ger i allra största grad konsekvenser för det brottsförebyggande arbetet. Enligt statistik vet vi i dag att <NOBR>95–98</NOBR> procent av allt våld i världen utförs av män.<SPAN class="ft19">1 </SPAN>Att arbeta med att ändra på traditionella könsmaktsmönster som existerar innebär också att arbeta för att motverka våldet i samhället.</P>
<P class="p101 ft8">Vi har i detta delbetänkande inte inriktat något speciellt avsnitt på integrationsfrågan då vi ser det som en självklarhet att alla förskolor ska arbeta enligt läroplanen och den utveckling på det jämställdhetspolitiska området som betänkandet avser. I slutbetänkandet kommer vi dock att ägna ett större utrymme åt detta.</P>
<P class="p14 ft8">Vi har i vårt arbete utgått från både kommunalt och enskilt drivna förskolors förutsättningar, och vi kan inte se att våra förslag skulle ha några konsekvenser för småföretagandet.</P>
<P class="p283 ft22"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>SCB ( 2004) SIDA (2004)</P>
<P class="p68 ft14">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
</DIV>
<DIV id="page_85">
<P class="p0 ft7">Litteraturförteckning</P>
<P class="p284 ft18">Arvidsson, Maj och Öhman, Margareta: De stora orden – gör vi det vi tror vi gör?</P>
<P class="p0 ft8">(Ur antologin ”Olika på lika villkor”, Skolverket 1999)</P>
<P class="p285 ft8">Berge, <NOBR>Britt-Marie</NOBR> (red): Kunskap bryter könsmönster – aktionsforskning är verktyget</P>
<P class="p0 ft8">(2001)</P>
<P class="p285 ft18">Bredesen, Ole. Nya gutter och jenter – en ny pedagogikk? (Capplen Akedemisk forlag Oslo 2004)</P>
<P class="p285 ft8">Bäck, Helena och Madbro, Heidi: Lek i skogen: En jämförelse mellan flickor och pojkar</P>
<P class="p286 ft8">(Högskolan i Gävle 2002) Connell, Robert: Maskuliniteter (Daidalos 1999)</P>
<P class="p287 ft8">Connell, Robert W: Om genus (Daidalos 2003)</P>
<P class="p288 ft18">Davis, Bronwyn: Hur flickor och pojkar gör kön (Liber 2003)</P>
<P class="p285 ft8">Folkesson, Per: Den besvärliga olikheten – om pojkar i barnomsorgen</P>
<P class="p289 ft8">(I Margareta Öhman red: Pojkar och flickor i förskolan Liber 1999)</P>
<P class="p289 ft18">Fergusson m.fl.: Ending gender based violence: A call for global action to involve men</P>
<P class="p0 ft8">(SIDA 2004)</P>
<P class="p285 ft8">Gannerud Eva ”Våga bryta mönstret” – uppsatser kring ett jämställdhetsprojekt</P>
<P class="p290 ft8">(Göteborg universitet IPD rapport 2003:09) Gens, Ingvar: Från vagga till identitet (Seminarium 2002)</P>
<P class="p291 ft8">Havung, Margareta: Anpassning till rådande ordning (Lärarutbildningen i Malmö 2000)</P>
<P class="p234 ft14">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Litteraturförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">Hedlin, Maria: Det ska vara lika för alla, så att säga…en intervjustudie av lärarstuderandes uppfattningar om genus och jämställdhet.</P>
<P class="p272 ft8">(Högskolan Kalmar 2004)</P>
<P class="p292 ft8">Jalmert Lars: Små barns sociala utveckling (Tidens förlag1980)</P>
<P class="p151 ft8">Johansson, <NOBR>Jan-Erik.</NOBR> Lärare för yngre åldrar: konstnärer, forskare eller praktiker?</P>
<P class="p293 ft8">(Oslo högskola 2004)</P>
<P class="p151 ft8">Kellner, Heidrun: Aktuellt om skola och barnomsorg – augusti 2004</P>
<P class="p294 ft8">(Svenska kommunförbundet 2004)</P>
<P class="p151 ft8">Larsolle, Kajsa och Westin, Stina: Skilda lekmönster? Förskollärares tankar om flickors och pojkars lek</P>
<P class="p293 ft8">(Högskolan i Gävle 2002)</P>
<P class="p151 ft8">Lenz Taguchi, Hillevi: Emancipation och motstånd – dokumentation och läroprocessen i förskolan</P>
<P class="p293 ft8">(HLS förlag 2000)</P>
<P class="p295 ft8">Lundgren, Eva: Våldets normaliseringsprocess (ROKS 2004)</P>
<P class="p296 ft18">Lärarstudenters val av inriktning (Högskoleverket 2004)</P>
<P class="p297 ft8">Molander, Joakim. Utvärdering av projektet Skolresan går vidare… (Mitthögskolan 2002)</P>
<P class="p151 ft8">Myndigheten för Skolutveckling. Hur står det till? Tack, ojämt! (Liber 2003)</P>
<P class="p298 ft18">Månsson, Annika: Möten som formar (Institutionen för pedagogik 2000)</P>
<P class="p151 ft8">Män i förskola, fritidshem MiFF (Länsstyrelsen Gotlands län 2003) Nelson Anders och Nilsson, Mattias: Det massiva barnrummet – teoretiska och empiriska studier av leksaker.</P>
<P class="p299 ft8">(Malmö högskola 2002)</P>
<P class="p293 ft8">Norberg, Marie: Jämställdhetens spjutspets?</P>
<P class="p151 ft8">(Artikel i Johansson/Kuosmanen Manlighetens många ansikten Liber 2003)</P>
<P class="p151 ft18">Ohlsson, Johan: Att bryta ett mönster – en processutvärdering av länsarbetsnämndens brytprojekt ”Fler män till lärare”</P>
<P class="p299 ft8">(Luleå tekniska universitet 2003)</P>
<P class="p151 ft8">Odelfors, Birgitta: Förskolan i ett könsperspektiv Att göra sig hörd och sedd</P>
<P class="p293 ft8">(Studentlitteratur 1998)</P>
<P class="p300 ft14">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td50"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p17 ft17">Litteraturförteckning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft8">Odelfors, Birgitta: Olika villkor? Vardagskultur i förskolan för flickor och pojkar</P>
<P class="p285 ft8">(Utvecklingspsykologiska seminariets skriftserie, nr 62, 2001) Pincus, Ingrid: Från kvinnofrågor till könsmakstruktur – Den svenska jämställdhetspolitikens utveckling <NOBR>1972–1997</NOBR> (Kvinnovetenskapligt Forums arbetsrapportnr.1 Örebro högskola 1988) Rapport 223: Efter Skolan.</P>
<P class="p302 ft8">(Skolverket 2002)</P>
<P class="p285 ft18">Rithander, Susanne: Flickor och pojkar i förskolan – hjälpfröknar och rebeller.</P>
<P class="p0 ft8">(Liber 1991)</P>
<P class="p303 ft8">Regeringens förskoleproposition: Kvalitet i förskolan (Regeringens proposition 2004/05:11)</P>
<P class="p304 ft8">RFSU (2004) Kartläggning av sex- och samlevnadsundervisningen på Sveriges lärarutbildningar.</P>
<P class="p0 ft8">SOU 1972:26 och 1972:27 Förskola</P>
<P class="p0 ft8">SOU 2004:43: Den könsuppdelade arbetsmarknaden</P>
<P class="p285 ft18">Robertsson, Hans Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet.</P>
<P class="p0 ft8">(Arbetslivsinstitutet 2003:13)</P>
<P class="p285 ft8">Stenman. Ingrid, Maria, Stenman: Forskning och analys (opublicerad rapport 2003)</P>
<P class="p304 ft8">Svaleryd, Kajsa Genuspedagogik: En tanke och handlingsbok för arbete med barn</P>
<P class="p0 ft8">(Liber 2003)</P>
<P class="p304 ft8">Walkerdine Valerine: Counting girls out; girls and mathematics (London: Falmer 1998)</P>
<P class="p304 ft8">Wahlström, Kajsa. (2003) Flickor, pojkar och pedagoger. Westerberg, Eva: Leksaker och genusperspektiv i den svenska förskolan</P>
<P class="p305 ft8">(Högskolan i Gävle, 2003)</P>
<P class="p306 ft8">Wetterberg, Tomas: Vill man ha jämställdhet? (Fritzes 2002)</P>
<P class="p307 ft14">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311589x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p308 ft9">Bilaga 1</P>
<P class="p309 ft7">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr1 td52"><SPAN class="p24 ft10">Jämställdhetsdelegationen för förskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td53"><SPAN class="p310 ft16">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td54"><SPAN class="p17 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td55"><SPAN class="p310 ft16">2003:101</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2003.</P>
<P class="p311 ft58">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p312 ft8">En delegation skall tillsättas med främsta uppgift att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. Uppdraget omfattar såväl förskola med kommunal huvudman som förskola anordnad av enskild.</P>
<P class="p313 ft58">Bakgrund</P>
<P class="p314 ft8">Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. För att uppnå ett jämställt samhälle måste ytterligare insatser göras för att bryta traditionella könsmönster och den maktordning som bl.a. visar sig genom könsuppdelningen inom utbildningssystemet. I propositionen Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar (prop. 1993/94:147) konstaterar regeringen att jämställdhetsarbetet måste breddas från att i alltför hög grad ha varit inriktat på att förändra formella strukturer och att påverka attityder till att inriktas på de informella strukturer som skapar och upprätthåller den ojämna maktfördelningen mellan könen.</P>
<P class="p315 ft8">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har kunskapen om ojämställdhetens mekanismer ökat. Genusforskningen har fördjupats och utvecklats. Maktutredningen (SOU 1990:44) och Kvinnomaktutredningen (SOU 1998:6) har bidragit till ökade insikter om hur olikheter på grund av kön skapas och upprätthålls.</P>
<P class="p316 ft8">Regeringens skrivelse om jämställdhetspolitiken Jämt och ständigt (skr. 2002/03:140) visar att samhället i dag präglas av könsmaktsordning, trots att ett aktivt jämställdhetsarbete pågått under lång tid. Arbetet måste därför fortsättningsvis ges en mer</P>
<P class="p317 ft14">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Kommittédirektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">feministisk inriktning. Detta kräver, enligt regeringens skrivelse, en medvetenhet om ett kvarstående mönster där kvinnor är underordnade och män överordnade. Det krävs också en vilja att förändra den nuvarande maktordningen. Könsmönster skapas utifrån uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi. Det innebär vidare, enligt skrivelsen, att könsmönstren skapas och upprätthålls medvetet och omedvetet såväl av individer som av samhället.</P>
<P class="p93 ft8">I skrivelsen slås fast att jämställdhetsarbetet på alla nivåer i utbildningssystemet måste intensifieras och effektiviseras. Förskolans betydelse för ökad jämställdhet ur ett livslångt lärandeperspektiv lyfts fram.</P>
<P class="p318 ft58">Gällande bestämmelser</P>
<P class="p319 ft8">I 2 a kap. skollagen (1985:1100) finns allmänna bestämmelser om förskoleverksamheten. Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Förskolans uppdrag finns formulerat i 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98). Läroplanen, som bygger på skollagen, slår fast att förskolans verksamhet skall präglas av grundläggande demokratiska värderingar. ”Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten.” Under avsnittet Saklighet och allsidighet i läroplanen behandlas könsroller och könsmönster. ”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.” Ett viktigt syfte med förskolans jämställdhetsarbete är att det skall bidra till att flickor och pojkar kan välja sin framtid utifrån kunskap, erfarenhet och intresse.</P>
<P class="p320 ft14">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<P class="p308 ft9">Bilaga 1</P>
<P class="p248 ft58">Förskolans roll i det livslånga lärandet</P>
<P class="p321 ft8">Lpfö 98 är förskolans första läroplan. Detta innebär att förskolan sedan fem år ingår i samhällets samlade utbildningssystem för barn och unga. Läroplanen skall vara vägledande för förskolan. Ett uttryckligt krav som ställs på verksamheten är att arbetet skall präglas av omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande. Läroplanen har ett pedagogiskt syfte. Förskolan utgör härmed ett första och betydelsefullt steg i barnets formella utbildningsgång. I förskolans uppgift ligger även att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn, flicka som pojke, får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.</P>
<P class="p322 ft8">I Utbildning för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188) lyfter regeringen fram förskolans roll i det livslånga lärandet. Hos det lilla barnet finns redan lusten att lära och utvecklas. Förskolan skall därför erbjuda alla barn en grund för att växa som människor, för lärande och språkutveckling och ge barnen förmågan att samverka med andra. På så sätt kan förskolan ge barnen en god grund för deras fortsatta skolgång och det livslånga lärandet. Det är därför viktigt att förskolan är en trygg, rolig, utvecklande och lärorik verksamhet för alla barn - oavsett kön och bakgrund.</P>
<P class="p323 ft58">Nuläge och utgångspunkter</P>
<P class="p324 ft8">Brister i jämställdhet begränsar båda könens möjligheter att utvecklas till sin fulla potential som människa utifrån egna förutsättningar. Flera utvärderingar under senare år visar dock att jämställdhet är den aspekt av demokrati och värdegrund som får minst uppmärksamhet i förskolan samt grund- och gymnasieskolan. Det är ofta personalens egna attityder och värderingar som avgör om jämställdhetsfrågorna uppmärksammas eller inte. På en arbetsplats spelar könsfördelningen bland personalen stor roll. Flera undersökningar visar att en markant dominans av ett kön skapar problem och gör arbetsmiljön mer komplicerad för det underrepresenterade könet. Det är svårt att bryta förlegade könsroller. Studier visar till exempel att de förväntningar och attityder som möter manliga förskollärare kan vara problematiska. Männens andel av förskolans personal utgör endast <NOBR>2–3</NOBR> procent. Inom utbildningssystemet i stort gäller att ju yngre barnen är desto färre män finns det i verk-</P>
<P class="p325 ft14">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Kommittédirektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">samheten. Processen, att intressera män för traditionella kvinnoyrken och tvärtom, måste börja tidigt och inte först när eleverna i gymnasieskolan skall välja yrkes- och utbildningsvägar.</P>
<P class="p163 ft8">Förskolan möter barnen i ett känsligt skede av deras identitets- och personlighetsutveckling; under en tid då många värderingar grundläggs och föreställningar om kvinnligt och manligt formas. Forskning visar att barn är mycket receptiva och att de tidigt uppfattar vad som gäller inte minst hur flickor respektive pojkar förväntas vara. De upptäcker och blir medvetna om könsskillnader redan i treårsåldern i samband med den kognitiva och språkliga utvecklingen.</P>
<P class="p104 ft8">Vuxna, såväl föräldrar som förskolans, skolans och gymnasieskolans personal samt annan personal som arbetar med barn och unga, reproducerar omedvetet eller medvetet könsroller och könsmönster. Spädbarnsforskning visar att vuxna redan tidigt behandlar barn olika beroende på könstillhörighet. Forskning indikerar vidare att vuxna generellt sett ställer högre krav på flickor än på pojkar. Livliga och utagerande flickor bemöts i regel av mindre uppmuntran och förståelse än pojkar. Enligt många undersökningar fostras pojkar till ett mer aggressivt beteende. Pojkars fysiska aktiviteter och prestationer uppmuntras dessutom mer än flickors. Vissa forskare menar att pojkar generellt i mindre utsträckning än flickor lärs att ta ett eget ansvar. Flickor blir ofta synliga och får inflytande genom att vara välanpassade och duktiga, pojkar i högre utsträckning genom att synas och höras.</P>
<P class="p105 ft8">Olika situationer i förskolan skapar olika könsmönster. Såväl personal, medvetet eller omedvetet, som barn är medskapare av dessa mönster. Forskning visar att pojkdominansen är som mest påtaglig under de vuxenledda samlingarna. Flickor tilldelas och tar på sig uppgifter som hjälpfröknar och ordningsskapare genom hela förskole- och skolsystemet. I förskolan förefaller flickors relations- och omsorgsinriktning i leken accepteras mer än pojkarnas fysiska lekaktiviteter.</P>
<P class="p93 ft8">Jämställdhetsinsatser riktas ofta främst till flickorna. Studier visar att för att kunna bryta traditionella könsmönster och könsroller behöver fler insatser och åtgärder inriktas på pojkarna och deras villkor och situation. Flera studier visar dessutom att förskolans liksom skolans verksamhet ofta utgår från ett könsneutralt perspektiv. Flickors och pojkars villkor i skilda situationer samt hur de bemöts och bedöms av de vuxna synliggörs och problematiseras därför sällan, vilket är till nackdel för båda könen. I senare års</P>
<P class="p266 ft14">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<P class="p308 ft9">Bilaga 1</P>
<P class="p326 ft8">forskning tydliggörs att både förskolan och skolan fungerar på olika sätt för flickor och pojkar beroende på social bakgrund och etnicitet. Förskolan har utvecklats från en nationellt homogen institution till en mångkulturell samlingsplats, där rollerna som flicka och pojke blivit mycket mer varierande och motsägelsefulla. Därför måste arbetet i förskolan utgå från barnens mångfaldiga resurser och erfarenheter - oavsett kön och bakgrund.</P>
<P class="p327 ft58">Behovet av en jämställdhetsdelegation</P>
<P class="p321 ft8">För att bryta rådande ojämlika strukturer mellan könen och åstadkomma förändringar måste jämställdhetsarbetet starta redan i förskolan. Utformningen av förskolans pedagogiska verksamhet är därför av stor betydelse i det långsiktiga arbetet med att bryta stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolan och skolan skall sätta flickors och pojkars kreativitet och nyfikenhet i centrum. Deras perspektiv skall tillvaratas i en lärandeprocess med det livslånga lärandet som utgångspunkt. Det är mot denna bakgrund viktigt att jämställdhetsarbetet i förskolans pedagogiska verksamhet lyfts fram, förstärks och utvecklas.</P>
<P class="p328 ft8">Förskolans läroplan har tydliggjort uppdraget att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för flickors och pojkars utveckling och lärande. Jämställdhetsarbetet måste ha ett långsiktigt perspektiv. Förskolans roll som grund för detta arbete har blivit tydligare och förskolans betydelse för hur pojkar och flickor väljer sin framtid har ökat. Flertalet insatser för jämställdhet har dock, under den tid som förskolan haft en egen läroplan, främst varit inriktade mot grund- och gymnasieskolan. Det är därför av vikt att politiker och tjänstemän på kommunal nivå uppmärksammas på sitt ansvar för jämställdhetsfrågorna även inom förskolan.</P>
<P class="p329 ft8">Kunskap om genus och ett medvetet jämställdhetsperspektiv har betydelse för personalens handlande och för verksamhetens utformning. Att utveckla en jämställd pedagogik utifrån ett medvetet och kunskapsbaserat könsperspektiv är därför av vikt för verksamhetens måluppfyllelse.</P>
<P class="p316 ft8">Det är emellertid inte enbart förskolan som påverkar barnen. Föräldrar och andra vuxna i barnets omgivning är viktiga för att forma barnets syn på och värdering av sig själv som flicka eller pojke liksom barnets syn på andra barn - oavsett kön. För att förskolans jämställdhetsarbete skall bli framgångsrikt är det därför viktigt att ett gott samarbete med föräldrarna utvecklas. Flickors</P>
<P class="p330 ft14">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Kommittédirektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">och pojkars uppfattning om kvinnligt och manligt påverkas även av media, leksaksindustrin samt barnböcker och annan litteratur. Personalen i förskolan är beroende av det utbud som finns för att kunna motverka stereotypa könsrollsuppfattningar och behöver pedagogiska verktyg för ett aktivt jämställdhetsarbete.</P>
<P class="p37 ft8">Förskolans personal består i dag nästan enbart av kvinnor. Under <NOBR>1970-talet,</NOBR> då män kvoterades in, var andelen män högre. Därefter har andelen män varit konstant. Studier visar att yrkesrollen av många, både av personal och av andra, uppfattas som identisk med den traditionella kvinnorollen. Sammantaget innebär detta, tillsammans med läroplanens krav, att det finns behov av att förändra synsättet på yrkesroll och kompetens för förskolans personal utifrån ett medvetet könsperspektiv.</P>
<P class="p44 ft8">Pojkars och flickors utveckling och livsvillkor får inte begränsas på grund av könsspecifika regler, normer och värderingar. Det är därför viktigt med kunskap om hur socialt och kulturellt kön konstrueras och behovet av en pedagogik inriktad på jämställdhet är av stor betydelse. Genuskunskap på lärarutbildningarna och i gymnasieskolans barn- och fritidsprogram är dock inte en självklarhet. Det finns inga krav på att de som genomgår lärarutbildning skall studera jämställdhet och könsroller i teori och praktik. Den akademiska genusforskningen har hittills visat lite intresse för pedagogik och praktisk verksamhet. Det varierar emellertid mellan lärarutbildningarna på hur stor vikt de lägger på genuskunskap.</P>
<P class="p44 ft8">Mot bakgrund av att jämställdhet fortfarande är en lågt prioriterad fråga i alltför många förskolor och kommuner behöver arbetet med jämställdhet i förskolan uppmärksammas och intensifieras. En delegation skall därför tillsättas med främsta uppgift att lyfta fram, förstärka och utveckla det pedagogiska jämställdhetsarbetet i förskolan, såväl kommunal som enskild, för ökad kvalitet och måluppfyllelse.</P>
<P class="p250 ft58">Uppdraget</P>
<P class="p39 ft8">En utgångspunkt för delegationens uppdrag är att det livslånga lärandet måste ses ur ett genusperspektiv i förskolans arbete, så att förlegade och stereotypa könsroller och mönster på sikt kan brytas. En annan viktig utgångspunkt är barnets, enskilt och i samspel med andra barn, utveckling, välbefinnande, trygghet och lärande - oavsett kön.</P>
<P class="p331 ft14">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<P class="p308 ft9">Bilaga 1</P>
<P class="p248 ft8">Delegationens uppgift är att:</P>
<P class="p332 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft63">lyfta fram och förstärka det pedagogiska jämställdhetsarbetet inom förskolan genom att bl.a. fördela medel till jämställdhetsprojekt,</SPAN></P>
<P class="p333 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft64">välja ut, följa och dokumentera ett antal förskolors jämställdhetsarbete samt sprida dessa förskolors erfarenheter och kunskaper,</SPAN></P>
<P class="p334 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft64">lyfta fram och premiera jämställdhetsarbete av god kvalitet i förskolan,</SPAN></P>
<P class="p335 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft64">sprida kunskap om framgångsrikt jämställdhetsarbete i förskolor i andra länder,</SPAN></P>
<P class="p335 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft64">utveckla verktyg för att personal i förskolan skall kunna granska och analysera bl.a. pedagogiska hjälpmedel, lekmaterial och barnlitteratur ur ett könsperspektiv,</SPAN></P>
<P class="p336 ft8"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft64">lyfta fram goda exempel på insatser i Sverige och i andra länder för att stimulera fler män att söka sig till utbildningar med inriktning mot barn och arbete i förskolan samt även insatser för att behålla män som redan arbetar i förskolan,</SPAN></P>
<P class="p337 ft8"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft64">sammanställa den kunskap och beprövade erfarenhet om jämställdhet och genus som finns i dag och se till att den når ut till förskolorna samt identifiera brister och behov av kunskap, forskning och kompetensutveckling för förskolans arbete med jämställdhet,</SPAN></P>
<P class="p337 ft8"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft64">i dialog med huvudmännen för lärarutbildningarna sammanställa vilken utbildning i jämställdhet och genuskunskap blivande förskollärare erbjuds,</SPAN></P>
<P class="p334 ft8"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft64">föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete för förskolan skall utvecklas och stärkas samt redovisa eventuella ekonomiska konsekvenser och finansiering av förslagen.</SPAN></P>
<P class="p338 ft58">Arbetsformer</P>
<P class="p312 ft8">Delegationen skall arbeta utåtriktat och verka för att jämställdhet debatteras i förskolan och även i massmedia.</P>
<P class="p339 ft8">Delegationen skall på olika sätt lyfta fram betydelsen av jämställdhetsarbetet i förskolan. Det kan ske genom regionala och lokala konferenser och genom IT.</P>
<P class="p340 ft18">Internationell kunskap och erfarenhet bör uppmärksammas och spridas.</P>
<P class="p341 ft14">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft9">Kommittédirektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft9">SOU 2004:115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft8">Dialog med föräldrar, barn och verksamma i förskolan samt med politiker och verksamhetsansvariga bör utgöra en viktig del av delegationens verksamhet.</P>
<P class="p37 ft8">Delegationen skall tydliggöra efter vilka kriterier som medel till olika jämställdhetsprojekt fördelas. Utgångspunkten är att medlen används till utvecklingsinsatser samt dokumentation och spridning av kunskaper och erfarenheter.</P>
<P class="p318 ft58">Tidsplan</P>
<P class="p39 ft8">Delegationens uppdrag omfattar perioden den 1 december 2003 till och med den 30 juni 2006. Delegationen skall senast den 1 december 2004 i en delrapport redovisa sitt arbete och resultat tillsammans med analys och förslag. Uppdraget i sin helhet skall redovisas senast den 30 juni 2006.</P>
<P class="p318 ft58">Samråd</P>
<P class="p319 ft8">Delegationen bör samråda med Utbildningsdepartementet, Myndigheten för skolutveckling, Statens skolverk, lärarorganisationerna, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska kommunförbundet, Skolledarförbundet, Barnombudsmannen (BO) och Jämställdhetsombudsmannen (JämO), invandrarorganisationer, kyrkor och trossamfund med flera myndigheter och organisationer med beröring till delegationens uppdrag.</P>
<P class="p342 ft8">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p343 ft14">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB311597x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft7">Statens offentliga utredningar 2004</P>
<P class="p52 ft6">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p344 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft65">Ett nationellt program om personsäkerhet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p345 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft65">Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P>
<P class="p346 ft5"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft66">Tvång och förändring. Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård.</SPAN></P>
<P class="p347 ft4">+ Bilagor. S.</P>
<P class="p348 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft65">Förnybara fordonsbränslen. Nationellt mål för 2005 och hur tillgängligheten av dessa bränslen kan ökas. M.</SPAN></P>
<P class="p349 ft5"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft66">Från klassificering till urval. En översyn av Totalförsvarets pliktverk. Fö.</SPAN></P>
<P class="p350 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft65">Översyn av personuppgiftslagen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p351 ft4"><SPAN class="ft4">7.</SPAN><SPAN class="ft65">Ledningsrätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p352 ft4"><SPAN class="ft4">8.</SPAN><SPAN class="ft65">Folkbildning och lärande med ITK- stöd – en antologi om flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. U.</SPAN></P>
<P class="p353 ft5"><SPAN class="ft5">9.</SPAN><SPAN class="ft66">Bokpriskommissionens fjärde delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV. Ku.</SPAN></P>
<P class="p354 ft4"><SPAN class="ft4">10.</SPAN><SPAN class="ft67">Rätten till skadestånd enligt konkurrenslagen. N.</SPAN></P>
<P class="p355 ft4"><SPAN class="ft4">11.</SPAN><SPAN class="ft67">Sveriges ekonomi – utsikter till 2020.</SPAN></P>
<P class="p356 ft4">Bilaga <NOBR>1–2</NOBR> till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</P>
<P class="p357 ft5"><SPAN class="ft5">12.</SPAN><SPAN class="ft68">Patientskadelagen och läkemedelsförsäkringen – en översyn. S.</SPAN></P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">13.</SPAN><SPAN class="ft67">Samhällets insatser mot hiv/STI</SPAN></P>
<P class="p347 ft4">– att möta förändring. S.</P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">14.</SPAN><SPAN class="ft67">Det ofullständiga pusslet. Behovet</SPAN></P>
<P class="p358 ft5">av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna. Fi.</P>
<P class="p359 ft4"><SPAN class="ft4">15.</SPAN><SPAN class="ft67">Tolkförmedling. Kvalitet registrering tillsyn. Ju.</SPAN></P>
<P class="p355 ft4"><SPAN class="ft4">16.</SPAN><SPAN class="ft67">Digital Radio. Ku.</SPAN></P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">17.</SPAN><SPAN class="ft67">Turistfrämjande för ökad tillväxt. N.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p360 ft4"><SPAN class="ft4">18.</SPAN><SPAN class="ft67">Brottsförebyggande kunskapsutveckling. Ju.</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft4">19.</SPAN><SPAN class="ft67">Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">20.</SPAN><SPAN class="ft67">Genetik, integritet och etik. S.</SPAN></P>
<P class="p361 ft5"><SPAN class="ft5">21.</SPAN><SPAN class="ft68">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p362 ft4"><SPAN class="ft4">22.</SPAN><SPAN class="ft67">Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter. Ju.</SPAN></P>
<P class="p363 ft4"><SPAN class="ft4">23.</SPAN><SPAN class="ft67">Från verksförordning till myndighetsförordning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p364 ft4"><SPAN class="ft4">24.</SPAN><SPAN class="ft67">Utlandstjänstens villkor. Arbetsvillkor, ersättningssystem och skatteregler för statligt anställda under utlandsstationering. UD.</SPAN></P>
<P class="p365 ft4"><SPAN class="ft4">25.</SPAN><SPAN class="ft67">Informera om samhällets säkerhet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p366 ft4"><SPAN class="ft4">26.</SPAN><SPAN class="ft67">Arbetstid vid vägtransporter – förslag till ny lag. N.</SPAN></P>
<P class="p367 ft4"><SPAN class="ft4">27.</SPAN><SPAN class="ft67">En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt. U.</SPAN></P>
<P class="p368 ft4"><SPAN class="ft4">28.</SPAN><SPAN class="ft67">Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader. Fi.</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft4">29.</SPAN><SPAN class="ft67">Tre vägar till den öppna högskolan. U.</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft4">30.</SPAN><SPAN class="ft67">Folkbildning i brytningstid</SPAN></P>
<P class="p369 ft4">– en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor. U.</P>
<P class="p370 ft4"><SPAN class="ft4">31.</SPAN><SPAN class="ft67">Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse. UD.</SPAN></P>
<P class="p371 ft4"><SPAN class="ft4">32.</SPAN><SPAN class="ft67">Informationssäkerhet i Sverige och internationellt – en översikt. Fö.</SPAN></P>
<P class="p372 ft5"><SPAN class="ft5">33.</SPAN><SPAN class="ft68">Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. Ju.</SPAN></P>
<P class="p373 ft4"><SPAN class="ft4">34.</SPAN><SPAN class="ft67">Regional utveckling – utsikter till 2020. Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P>
<P class="p365 ft4"><SPAN class="ft4">35.</SPAN><SPAN class="ft67">Utan timplan – med målen i sikte. U.</SPAN></P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">36.</SPAN><SPAN class="ft67">Reformerade egendomsskatter. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p374 ft4"><SPAN class="ft4">37.</SPAN><SPAN class="ft67">Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler. M.</SPAN></P>
<P class="p375 ft4"><SPAN class="ft4">38.</SPAN><SPAN class="ft67">Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation. M.</SPAN></P>
<P class="p376 ft4"><SPAN class="ft4">39.</SPAN><SPAN class="ft67">Nytt regelverk för marksänd digital- TV. Ku.</SPAN></P>
<P class="p377 ft5"><SPAN class="ft5">40.</SPAN><SPAN class="ft68">Kortare instanskedja och ökad samordning. Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation. M.</SPAN></P>
<P class="p378 ft4"><SPAN class="ft4">41.</SPAN><SPAN class="ft67">Totalförsvarets forskningsinstitut. En översyn. Fö.</SPAN></P>
<P class="p379 ft4"><SPAN class="ft4">42.</SPAN><SPAN class="ft67">Lärare, forskare och läkare – tre kompetenser i en befattning. U.</SPAN></P>
<P class="p380 ft4"><SPAN class="ft4">43.</SPAN><SPAN class="ft67">Den könsuppdelade arbetsmarknaden. N.</SPAN></P>
<P class="p381 ft4"><SPAN class="ft4">44.</SPAN><SPAN class="ft67">Kan vi räkna med de äldre? Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft4">45.</SPAN><SPAN class="ft67">Nationaldagen – ny helgdag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p382 ft4"><SPAN class="ft4">46.</SPAN><SPAN class="ft67">Svensk kod för bolagsstyrning. Förslag från Kodgruppen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p383 ft4"><SPAN class="ft4">47.</SPAN><SPAN class="ft67">Näringslivet och förtroendet. + Bilagedel. Ju.</SPAN></P>
<P class="p384 ft5"><SPAN class="ft5">48.</SPAN><SPAN class="ft68">Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media och vardag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p385 ft5"><SPAN class="ft5">49.</SPAN><SPAN class="ft68">Engagemang, mångfald och integra tion. Om möjligheter och hinder för politisk jämlikhet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p386 ft4"><SPAN class="ft4">50.</SPAN><SPAN class="ft67">Skolans ansvar för kränkningar av elever. U.</SPAN></P>
<P class="p387 ft4"><SPAN class="ft4">51.</SPAN><SPAN class="ft67">Vem får vara med? En belysning av folkbildningens relation till icke deltagarna. U.</SPAN></P>
<P class="p355 ft4"><SPAN class="ft4">52.</SPAN><SPAN class="ft67">Samhällets behov av betaltjänster. N.</SPAN></P>
<P class="p388 ft4"><SPAN class="ft4">53.</SPAN><SPAN class="ft67">Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering. U.</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft4">54.</SPAN><SPAN class="ft67">Handikappolitisk samordning</SPAN></P>
<P class="p389 ft4">– organisation för strategi och genomförande. S.</P>
<P class="p390 ft4"><SPAN class="ft4">55.</SPAN><SPAN class="ft67">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft4">56.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">E-tjänster</SPAN></NOBR> för alla. Fi.</P>
<P class="p357 ft4"><SPAN class="ft4">57.</SPAN><SPAN class="ft67">Tillsyn för säkra varor och öppna marknader. UD.</SPAN></P>
<P class="p355 ft4"><SPAN class="ft4">58.</SPAN><SPAN class="ft67">Försvarshögskolan. En översyn. Fö.</SPAN></P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">59.</SPAN><SPAN class="ft67">Kvinnors organisering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p391 ft5"><SPAN class="ft5">60.</SPAN><SPAN class="ft68">Samspel och integration. Nationell organisation för deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete. U.</SPAN></P>
<P class="p354 ft4"><SPAN class="ft4">61.</SPAN><SPAN class="ft67">En översyn av Brottsoffermyndigheten. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p392 ft4"><SPAN class="ft4">62.</SPAN><SPAN class="ft67">Handla för bättre klimat – handel med utsläppsrätter </SPAN><NOBR>2005–2007,</NOBR> m.m. N.</P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">63.</SPAN><SPAN class="ft67">Skatt på väg. Fi.</SPAN></P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">64.</SPAN><SPAN class="ft67">Allmänna vattentjänster. M.</SPAN></P>
<P class="p393 ft4"><SPAN class="ft4">65.</SPAN><SPAN class="ft67">En statsförvaltning i utveckling och förnyelse. Fi.</SPAN></P>
<P class="p394 ft4"><SPAN class="ft4">66.</SPAN><SPAN class="ft67">Egendomsskatter. Reform av arvs- och gåvoskatter. Fi.</SPAN></P>
<P class="p395 ft5"><SPAN class="ft5">67.</SPAN><SPAN class="ft68">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2004. M.</SPAN></P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">68.</SPAN><SPAN class="ft67">Sammanhållen hemvård. S.</SPAN></P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">69.</SPAN><SPAN class="ft67">Marknadsmissbruk. Fi.</SPAN></P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">70.</SPAN><SPAN class="ft67">Tid och pengar – dela lika?</SPAN></P>
<P class="p396 ft4">Bilaga 13 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</P>
<P class="p397 ft4"><SPAN class="ft4">71.</SPAN><SPAN class="ft67">Sexuell exploatering av barn i Sverige. S.</SPAN></P>
<P class="p228 ft4"><SPAN class="ft4">72.</SPAN><SPAN class="ft67">Utsädeskontroll i förändring. Jo.</SPAN></P>
<P class="p398 ft5"><SPAN class="ft5">73.</SPAN><SPAN class="ft68">Migration och integration – om framtidens arbetsmarknad. Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P>
<P class="p399 ft5"><SPAN class="ft5">74.</SPAN><SPAN class="ft68">Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv. UD.</SPAN></P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">75.</SPAN><SPAN class="ft67">Insyn och sekretess</SPAN></P>
<P class="p400 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft65">i statliga företag</SPAN></P>
<P class="p347 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft65">i internationellt samarbete. Ju.</SPAN></P>
<P class="p401 ft4"><SPAN class="ft4">76.</SPAN><SPAN class="ft67">Godstransporter – noder och länkar i samspel. N.</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft4">77.</SPAN><SPAN class="ft67">Snö, mörker och kyla. Fö.</SPAN></P>
<P class="p402 ft4"><SPAN class="ft4">78.</SPAN><SPAN class="ft67">Byggnadsdeklarationer. Inomhusmiljö och energianvändning. M.</SPAN></P>
<P class="p403 ft4"><SPAN class="ft4">79.</SPAN><SPAN class="ft67">Allt ljus på storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal?</SPAN></P>
<P class="p404 ft4">Förslag till nationellt utvärderingsprogram. Ju.</P>
<P class="p405 ft4"><SPAN class="ft4">80.</SPAN><SPAN class="ft67">Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel </SPAN><NOBR>II-förordningen.</NOBR> Ju.</P>
<P class="p406 ft4"><SPAN class="ft4">81.</SPAN><SPAN class="ft67">Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. Ju.</SPAN></P>
<P class="p355 ft4"><SPAN class="ft4">82.</SPAN><SPAN class="ft67">Sluta strunta i EU</SPAN></P>
<P class="p407 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft65">EU </SPAN><NOBR>2004-kommitténs</NOBR> förslag till permanent bidragsgivning och utåtriktad verksamhet. SB.</P>
<P class="p408 ft4"><SPAN class="ft4">83.</SPAN><SPAN class="ft67">Hjälpmedel. + Lättläst, DAISY och sammanfattning på teckenspråk. S.</SPAN></P>
<P class="p409 ft4"><SPAN class="ft4">84.</SPAN><SPAN class="ft67">SWENTEC AB – för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik. N.</SPAN></P>
<P class="p410 ft4"><SPAN class="ft4">85.</SPAN><SPAN class="ft67">Genomförande av direktivet om information och samråd. N.</SPAN></P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft4">86.</SPAN><SPAN class="ft67">Var går gränsen? S.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p411 ft4"><SPAN class="ft4">87.</SPAN><SPAN class="ft67">Ny reglering för transporter av farligt gods. Fö.</SPAN></P>
<P class="p412 ft4"><SPAN class="ft4">88.</SPAN><SPAN class="ft67">Tobakskontroll i internationellt perspektiv. S.</SPAN></P>
<P class="p413 ft4"><SPAN class="ft4">89.</SPAN><SPAN class="ft67">Verksamheten vid IMEGO AB. U.</SPAN></P>
<P class="p414 ft5"><SPAN class="ft5">90.</SPAN><SPAN class="ft68">Bokpriskommissionens femte delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V. Ku.</SPAN></P>
<P class="p415 ft4"><SPAN class="ft4">91.</SPAN><SPAN class="ft67">Reformerad hyressättning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p416 ft4"><SPAN class="ft4">92.</SPAN><SPAN class="ft67">En samlad järnvägslagstiftning. + Bilagedel. N.</SPAN></P>
<P class="p415 ft4"><SPAN class="ft4">93.</SPAN><SPAN class="ft67">Lönegarantiförsäkring</SPAN></P>
<P class="p417 ft4">– en partsfråga. Fi.</P>
<P class="p418 ft4"><SPAN class="ft4">94.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">K-märkt.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p419 ft4">Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. K.</P>
<P class="p420 ft4"><SPAN class="ft4">95.</SPAN><SPAN class="ft67">PROSPEKT. Nya regler om prospekt m.m. Fi.</SPAN></P>
<P class="p420 ft4"><SPAN class="ft4">96.</SPAN><SPAN class="ft67">Remissvaren på 2003/04 års Långtidsutredning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p415 ft4"><SPAN class="ft4">97.</SPAN><SPAN class="ft67">Att lyfta matematiken</SPAN></P>
<P class="p421 ft4">– intresse, lärande, kompetens. U.</P>
<P class="p422 ft4"><SPAN class="ft4">98.</SPAN><SPAN class="ft67">För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. U.</SPAN></P>
<P class="p423 ft4"><SPAN class="ft4">99.</SPAN><SPAN class="ft67">Kärnavfall – demokrati och vetenskap. M.</SPAN></P>
<P class="p424 ft4"><SPAN class="ft4">100.</SPAN><SPAN class="ft67">Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn. Fi.</SPAN></P>
<P class="p425 ft4"><SPAN class="ft4">101.</SPAN><SPAN class="ft67">Genomförande av tjänstepensionsdirektivet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p426 ft4"><SPAN class="ft4">102.</SPAN><SPAN class="ft67">Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. N.</SPAN></P>
<P class="p427 ft5"><SPAN class="ft5">103.</SPAN><SPAN class="ft68">LSS – Särskilt personligt stöd. + Lättläst sammanfattning, DAISY och sammanfattning på teckenspråk. S.</SPAN></P>
<P class="p365 ft4"><SPAN class="ft4">104.</SPAN><SPAN class="ft67">Att lära för hållbar utveckling. U.</SPAN></P>
<P class="p428 ft4"><SPAN class="ft4">105.</SPAN><SPAN class="ft67">Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet. S.</SPAN></P>
<P class="p429 ft5"><SPAN class="ft5">106.</SPAN><SPAN class="ft68">Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna. Integritet – Effektivitet</SPAN></P>
<P class="p421 ft4">– Tillgänglighet. Ku.</P>
<P class="p430 ft4"><SPAN class="ft4">107.</SPAN><SPAN class="ft67">Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting. + Bilaga. Fi.</SPAN></P>
<P class="p431 ft5"><SPAN class="ft5">108.</SPAN><SPAN class="ft68">Personskyddet för den centrala statsledningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p432 ft4"><SPAN class="ft4">109.</SPAN><SPAN class="ft67">Energideklarering av byggnader. För effektivare energianvändning. N.</SPAN></P>
<P class="p79 ft5"><SPAN class="ft5">110.</SPAN><SPAN class="ft68">Gränskontrollag</SPAN></P>
<P class="p421 ft4">– effektivare gränskontroll. Ju.</P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft4">111.</SPAN><SPAN class="ft67">Ny vallag. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p433 ft4"><SPAN class="ft4">112.</SPAN><SPAN class="ft67">Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för vuxna. Band </SPAN><INGENBILD zsrc="GSB311599xi1.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GSB311599xi2.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GSB311599xi3.jpg/" id="inl_img3">. Ju.</P>
<P class="p79 ft5"><SPAN class="ft5">113.</SPAN><SPAN class="ft68">Utveckling av god företagshälsovård</SPAN></P>
<P class="p434 ft4">– ny lagstiftning och andra åtgärder. N.</P>
<P class="p435 ft5"><SPAN class="ft5">114.</SPAN><SPAN class="ft68">Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandläggningsfrågor m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p436 ft4"><SPAN class="ft4">115.</SPAN><SPAN class="ft67">Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i skolans pedagogiska arbete. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3115100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft7">Statens offentliga utredningar 2004</P>
<P class="p52 ft6">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft9">Statsrådsberedningen</P>
<P class="p302 ft4">Sluta strunta i EU</P>
<P class="p437 ft4">– EU <NOBR>2004-kommitténs</NOBR> förslag till permanent bidragsgivning och utåtriktad verksamhet. [82]</P>
<P class="p438 ft9">Justitiedepartementet</P>
<P class="p439 ft4">Ett nationellt program om personsäkerhet. [1]</P>
<P class="p440 ft4">Översyn av personuppgiftslagen. [6] Ledningsrätt. [7]</P>
<P class="p441 ft4">Tolkförmedling. Kvalitet registrering tillsyn. [15]</P>
<P class="p442 ft4">Brottsförebyggande kunskapsutveckling. [18]</P>
<P class="p443 ft5">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. [21]</P>
<P class="p444 ft4">Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter. [22]</P>
<P class="p445 ft5">Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. [33]</P>
<P class="p9 ft4">Nationaldagen – ny helgdag. [45]</P>
<P class="p446 ft4">Svensk kod för bolagsstyrning. Förslag från Kodgruppen. [46]</P>
<P class="p447 ft4">Näringslivet och förtroendet. + Bilagedel. [47]</P>
<P class="p448 ft5">Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media, och vardag. [48]</P>
<P class="p449 ft5">Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder för politisk jämlikhet. [49]</P>
<P class="p450 ft4">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering. [55]</P>
<P class="p0 ft4">Kvinnors organisering. [59]</P>
<P class="p451 ft4">En översyn av Brottsoffermyndigheten. [61]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft4">Insyn och sekretess</P>
<P class="p452 ft4"><SPAN class="ft54">–</SPAN><SPAN class="ft65">i statliga företag</SPAN></P>
<P class="p453 ft4"><SPAN class="ft54">–</SPAN><SPAN class="ft65">i internationellt samarbete. [75] Allt ljus på storstadspolitikens lokala</SPAN></P>
<P class="p454 ft4">utvecklingsavtal?</P>
<P class="p455 ft4">Förslag till nationellt utvärderingsprogram. [79]</P>
<P class="p456 ft4">Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel <NOBR>II-förordningen.</NOBR> [80]</P>
<P class="p457 ft4">Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. [81]</P>
<P class="p11 ft4">Reformerad hyressättning. [91]</P>
<P class="p458 ft4">Personskyddet för den centrala statsledningen. [108]</P>
<P class="p0 ft5">Gränskontrollag</P>
<P class="p459 ft4">– effektivare gränskontroll. [110] Ny vallag. [111]</P>
<P class="p460 ft4">Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för vuxna. Band <INGENBILD zsrc="GSB3115100xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GSB3115100xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GSB3115100xi4.jpg/" id="inl_img3"> . [112]</P>
<P class="p461 ft4">Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandläggningsfrågor m.m. [114]</P>
<P class="p63 ft9">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p462 ft4">Utlandstjänstens villkor. Arbetsvillkor, ersättningssystem och skatteregler för statligt anställda under utlandsstationering. [24]</P>
<P class="p463 ft4">Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse. [31]</P>
<P class="p464 ft4">Tillsyn för säkra varor och öppna marknader. [57]</P>
<P class="p465 ft4">Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv. [74]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3115101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft9">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p466 ft4">Från klassificering till urval. En översyn av Totalförsvarets pliktverk. [5]</P>
<P class="p467 ft4">Informera om samhällets säkerhet. [25] Informationssäkerhet i Sverige och</P>
<P class="p468 ft4">internationellt – en översikt. [32]</P>
<P class="p469 ft4">Totalförsvarets forskningsinstitut. En översyn. [41]</P>
<P class="p470 ft4">Försvarshögskolan. En översyn. [58] Snö, mörker och kyla. [77]</P>
<P class="p471 ft4">Ny reglering för transporter av farligt gods. [87]</P>
<P class="p472 ft9">Socialdepartementet</P>
<P class="p473 ft4">Tvång och förändring. Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård.</P>
<P class="p474 ft4">+ Bilagor. [3]</P>
<P class="p475 ft4">Patientskadelagen och läkemedelsförsäkringen – en översyn. [12]</P>
<P class="p476 ft4">Samhällets insatser mot hiv/STI – att möta förändring. [13]</P>
<P class="p477 ft4">Genetik, integritet och etik. [20] Handikappolitisk samordning</P>
<P class="p478 ft5">– organisation för strategi och genomförande. [54]</P>
<P class="p302 ft4">Sammanhållen hemvård. [68]</P>
<P class="p479 ft4">Sexuell exploatering av barn i Sverige. [71] Hjälpmedel. + Lättläst, DAISY och</P>
<P class="p480 ft4">sammanfattning på teckenspråk. [83] Var går gränsen? [86]</P>
<P class="p439 ft4">Tobakskontroll i internationellt perspektiv. [88]</P>
<P class="p481 ft5">LSS – Särskilt personligt stöd. + Lättläst sammanfattning, DAISY och</P>
<P class="p474 ft4">sammanfattning på teckenspråk. [103]</P>
<P class="p482 ft4">Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet. [105]</P>
<P class="p472 ft9">Finansdepartementet</P>
<P class="p473 ft4">Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till Långtidsutredningen 2003/04. [2]</P>
<P class="p0 ft4">Sveriges ekonomi – utsikter till 2020.</P>
<P class="p483 ft4">Bilaga <NOBR>1–2</NOBR> till Långtidsutredningen 2003/04. [11]</P>
<P class="p484 ft5">Det ofullständiga pusslet. Behovet av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna. [14]</P>
<P class="p485 ft4">Långtidsutredningen 2003/04. [19] Från verksförordning till myndighets-</P>
<P class="p468 ft4">förordning. [23]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p486 ft4">Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader. [28]</P>
<P class="p11 ft4">Regional utveckling – utsikter till 2020.</P>
<P class="p487 ft4">Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04. [34]</P>
<P class="p0 ft4">Reformerade egendomsskatter. [36]</P>
<P class="p488 ft4">Kan vi räkna med de äldre? Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2003/04. [44]</P>
<P class="p489 ft4"><NOBR>E-tjänster</NOBR> för alla. [56] Skatt på väg. [63]</P>
<P class="p490 ft4">En statsförvaltning i utveckling och förnyelse. [65]</P>
<P class="p491 ft4">Egendomsskatter. Reform av arvs- och gåvoskatter. [66]</P>
<P class="p492 ft4">Marknadsmissbruk. [69] Tid och pengar – dela lika?</P>
<P class="p493 ft4">Bilaga 13 till Långtidsutredningen 2003/04. [70]</P>
<P class="p0 ft4">Migration och integration – om fram-</P>
<P class="p494 ft5">tidens arbetsmarknad. Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04. [73]</P>
<P class="p495 ft4">Lönegarantiförsäkring – en partsfråga. [93] PROSPEKT. Nya regler om prospekt</P>
<P class="p468 ft4">m.m. [95]</P>
<P class="p496 ft4">Remissvaren på 2003/04 års Långtidsutredning. [96]</P>
<P class="p497 ft4">Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn. [100]</P>
<P class="p498 ft4">Genomförande av tjänstepensionsdirektivet. [101]</P>
<P class="p499 ft4">Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting. + Bilaga. [107]</P>
<P class="p472 ft9">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p302 ft4">Folkbildning och lärande med <NOBR>ITK-stöd</NOBR></P>
<P class="p500 ft4">– en antologi om flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. [8]</P>
<P class="p501 ft4">En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt. [27]</P>
<P class="p502 ft4">Tre vägar till den öppna högskolan. [29] Folkbildning i brytningstid</P>
<P class="p503 ft4">– en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor. [30]</P>
<P class="p302 ft4">Utan timplan – med målen i sikte. [35]</P>
<P class="p0 ft5">Lärare, forskare och läkare –</P>
<P class="p504 ft4">tre kompetenser i en befattning. [42] Skolans ansvar för kränkningar av elever.</P>
<P class="p468 ft4">[50]</P>
<P class="p505 ft4">Vem får vara med? En belysning av folkbildningens relation till icke deltagarna. [51]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3115102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft5">Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering. [53]</P>
<P class="p507 ft5">Samspel och integration. Nationell organisation för deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete. [60]</P>
<P class="p508 ft4">Verksamheten vid IMEGO AB. [89] Att lyfta matematiken</P>
<P class="p509 ft4">– intresse, lärande, kompetens. [97] För oss tillsammans. Om utbildning</P>
<P class="p510 ft4">och utvecklingsstörning. [98] Att lära för hållbar utveckling. [104]</P>
<P class="p511 ft4">Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. [115]</P>
<P class="p512 ft9">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p302 ft4">Utsädeskontroll i förändring. [72]</P>
<P class="p7 ft9">Kulturdepartementet</P>
<P class="p513 ft5">Bokpriskommissionens fjärde delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV. [9]</P>
<P class="p9 ft4">Digital Radio. [16]</P>
<P class="p514 ft4">Nytt regelverk för marksänd <NOBR>digital-TV.</NOBR> [39]</P>
<P class="p476 ft5">Bokpriskommissionens femte delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V. [90]</P>
<P class="p302 ft4"><NOBR>K-märkt.</NOBR></P>
<P class="p515 ft4">Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. [94]</P>
<P class="p516 ft5">Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna. Integritet – Effektivitet</P>
<P class="p468 ft4">– Tillgänglighet. [106]</P>
<P class="p7 ft9">Miljödepartementet</P>
<P class="p513 ft5">Förnybara fordonsbränslen. Nationellt mål för 2005 och hur tillgängligheten av dessa bränslen kan ökas. [4]</P>
<P class="p517 ft4">Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler. [37]</P>
<P class="p518 ft4">Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation. [38]</P>
<P class="p519 ft5">Kortare instanskedja och ökad samordning. Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation. [40]</P>
<P class="p9 ft4">Allmänna vattentjänster. [64]</P>
<P class="p520 ft4">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2004. [67]</P>
<P class="p476 ft4">Byggnadsdeklarationer. Inomhusmiljö och energianvändning.[78]</P>
<P class="p0 ft4">Kärnavfall – demokrati och vetenskap. [99]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft9">Näringsdepartementet</P>
<P class="p521 ft4">Rätten till skadestånd enligt konkurrenslagen. [10]</P>
<P class="p0 ft4">Turistfrämjande för ökad tillväxt. [17]</P>
<P class="p522 ft4">Arbetstid vid vägtransporter – förslag till ny lag. [26]</P>
<P class="p523 ft4">Den könsuppdelade arbetsmarknaden. [43] Samhällets behov av betaltjänster. [52] Handla för bättre klimat – handel med</P>
<P class="p524 ft4">utsläppsrätter <NOBR>2005–2007,</NOBR> m.m. [62]</P>
<P class="p525 ft4">Godstransporter – noder och länkar i samspel. [76]</P>
<P class="p526 ft4">SWENTEC AB – för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik. [84]</P>
<P class="p456 ft4">Genomförande av direktivet om information och samråd. [85]</P>
<P class="p527 ft4">En samlad järnvägslagstiftning. + Bilagedel. [92]</P>
<P class="p528 ft4">Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. [102]</P>
<P class="p529 ft5">Energideklarering av byggnader. För effektivare energianvändning. [109]</P>
<P class="p11 ft4">Utveckling av god företagshälsovård</P>
<P class="p530 ft4">– ny lagstiftning och andra åtgärder. [113]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GSB3115SOU_2004__115.pdf866609pdfDen könade förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbetehttps://data.riksdagen.se/fil/46BC9209-4676-4FDF-9DAA-2953643588BE