2420023GSB31042004104sousouStatens offentliga utredningar 2004:104Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar10402005-01-01 00:00:002020-07-29 15:01:252005-01-01 00:00:00Att lära för hållbar utvecklinghämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GSB3104/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GSB3104https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GSB3104
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:35px 0px 15px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:80px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_3 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:71px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 #dimg1z{position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:262px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:425px;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:425px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:29px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:380px;height:551px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:380px;height:551px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:125px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:413px;height:125px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:125px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:413px;height:125px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:90px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:413px;height:90px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:622px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:634px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:598px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:610px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:586px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:108px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:413px;height:108px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_106 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_114 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_134 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:73px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:413px;height:73px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:663px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:79px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:413px;height:79px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:106px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:413px;height:106px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_142 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_143 #dimg1z{position:absolute;top:403px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:150px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:413px;height:150px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_144 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_146 #dimg1z{position:absolute;top:91px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:540px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:413px;height:540px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_150 #dimg1z{position:absolute;top:143px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_151 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_156 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:399px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_160 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_161 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_161 #dimg1z{position:absolute;top:145px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_162 #dimg1z{position:absolute;top:486px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:255px;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:255px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_163 #dimg1z{position:absolute;top:442px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:299px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:299px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_166 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_168 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_170 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_172 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_174 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_176 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_179 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_179 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_180 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_182 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1z{position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:584px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:458px;height:584px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_183 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1z{position:absolute;top:57px;left:0px;z-index:-1;width:459px;height:349px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:459px;height:349px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 22px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_184 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_184 #dimg1z{position:absolute;top:15px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:522px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:221px;height:522px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 45px;}
.ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft2{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft11{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft36{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft48{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft50{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft51{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft58{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;}
.ft61{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 12px;}
.ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft66{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;}
.ft69{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft70{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;}
.ft72{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 14px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 15px;}
.ft76{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;}
.ft77{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft78{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft80{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft83{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft84{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft85{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft86{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft87{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft88{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft90{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft92{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p53{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p73{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p142{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p162{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p188{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 579px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p234{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p243{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p257{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p264{text-align: left;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p268{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: center;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p296{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: center;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p321{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p353{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p409{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 512px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p477{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p478{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 355px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p501{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;margin-top: 602px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p507{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p508{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p509{text-align: left;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 547px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p522{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p523{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p524{text-align: left;margin-top: 540px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p564{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p577{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p578{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p579{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p580{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p581{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p583{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p594{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p595{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p597{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p599{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p600{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p601{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p604{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p605{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p607{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p608{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p610{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p611{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p612{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p613{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p614{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;}
.p619{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p633{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p641{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;}
.p703{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p705{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p706{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p721{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p725{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p726{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p727{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p731{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p734{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p736{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p737{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p742{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p743{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p744{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p745{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p749{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p750{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p751{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p753{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p754{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p755{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p756{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p758{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p759{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p760{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p761{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p762{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p766{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p767{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p768{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p769{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p773{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p774{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p775{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p777{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p778{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p780{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p786{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p787{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p788{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 14px;}
.tr1{heightzzz: 17px;}
.tr2{heightzzz: 35px;}
.tr3{heightzzz: 36px;}
.tr4{heightzzz: 18px;}
.tr5{heightzzz: 38px;}
.tr6{heightzzz: 29px;}
.tr7{heightzzz: 28px;}
.tr8{heightzzz: 30px;}
.tr9{heightzzz: 16px;}
.tr10{heightzzz: 27px;}
.tr11{heightzzz: 37px;}
.tr12{heightzzz: 50px;}
.tr13{heightzzz: 54px;}
.tr14{heightzzz: 19px;}
.tr15{heightzzz: 15px;}
.tr16{heightzzz: 3px;}
.tr17{heightzzz: 13px;}
.t0{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 460px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 18px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 456px;margin-top: 171px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 473px;margin-top: 71px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 530px;margin-leftZ: 236px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 353px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 19px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 353px;margin-top: 20px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31041x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Att lära för hållbar utveckling</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1 ft1">Betänkande av Kommittén för utbildning för hållbar utveckling</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2004</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft2">SOU 2004:104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p3 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p4 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p5 ft3">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p6 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p7 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.</P>
<P class="p8 ft3">Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet</P>
<P class="p0 ft3">103 33 Stockholm</P>
<P class="p9 ft4">Fax: <NOBR>08–405</NOBR> 42 95 Telefon: <NOBR>08–405</NOBR> 47 29</P>
<P class="p7 ft3">www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf</P>
<P class="p10 ft3">Tryckt av XBS Grafisk Service</P>
<P class="p0 ft3">Stockholm 2004</P>
<P class="p10 ft3">ISBN <NOBR>91-38-22231-0</NOBR></P>
<P class="p0 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft6">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p7 ft6">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p11 ft7">Genom beslut den 22 maj 2003 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Thomas Östros, att tillkalla en kommitté med uppdrag att kartlägga och analysera hur utbildningssystem på alla nivåer arbetar för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För att inhämta underlag och i syfte att stimulera till ytterligare insatser inom området, skulle kommittén planera och genomföra ett internationellt seminarium om Utbildning för hållbar utveckling (U 2003:06). Samtidigt fastställdes direktiv för kommittén (dir. 2003:68, se bilaga 1).</P>
<P class="p12 ft7">Genom beslut den 23 maj 2003 förordnades biträdande statssekreteraren Carl Lindberg som ledamot och ordförande i kommittén och de övriga ledamöterna docenten Helene Bergsten, generaldirektören Mats Ekholm, avdelningschefen Håkan Forsberg, skolrådet Kerstin Mattsson, kanslichefen Britten <NOBR>Månsson-Wallin,</NOBR> verkställande direktören Anna <NOBR>Nilsson-Ehle,</NOBR> kanslichefen Siv Näslund, professorn Bo Samuelsson och ämnesrådet Eva Tobisson samt som expert departementssekreteraren <NOBR>Ulla-Stina</NOBR> Ryking.</P>
<P class="p13 ft7">Genom beslut den 11 november 2003 förordnades pedagogiskt ansvariga Inga Alander, universitetsadjunkten Inger Björneloo, avdelningsdirektören Ingela Elofsson, projektledaren <NOBR>Elsi-Brith</NOBR> Jodal, miljösamordnaren Annelie Karlsson, professorn Greg Morrison och docenten <NOBR>Per-Olof</NOBR> Thång samt ledamöterna Helene Bergsten, Anna <NOBR>Nilsson-Ehle</NOBR> och Bo Samuelsson att ingå i en referensgrupp</P>
<P class="p14 ft7">– Göteborgsgruppen – till kommittén. Samtidigt förordnades informationschefen Pernilla Björk, informatören Maria Gotemark och miljösamordnaren Annelie Karlsson samt ledamöterna Siv Näslund och Bo Samuelsson att ingå i en referensgrupp – produktgruppen – till kommittén.</P>
<P class="p15 ft7">Genom beslut den 13 januari 2004 förordnades ledamöterna Mats Ekholm, Håkan Forsberg och Britten <NOBR>Månsson-Wallin</NOBR> att ingå in en referensgrupp – kartläggningsgruppen – till kommittén.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft7">Samma dag förordnades rättssakkunnige Hampus Lilja som sakkunnig i kommittén.</P>
<P class="p18 ft7">Ämnesrådet Manne Wängborg utsågs till sekreterare i kommittén (fr.o.m. den 10 september 2003) och undervisningsrådet Martin Westin utsågs till sekreterare i kommittén (fr.o.m. den l juli 2004).</P>
<P class="p18 ft7">Departementsrådet Anders Johnson, miljösamordnaren Annelie Karlsson och informationschefen Johan Åkerblom har varit adjungerade i kommittén och Christer Wallentin har bistått kommittén som konsult.</P>
<P class="p19 ft7">Kommittén arrangerade i Göteborg den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004 ett internationellt rådslag om utbildning för hållbar utveckling. Dokumentation om rådslaget redovisas i bilaga 3.</P>
<P class="p19 ft7">Kommittén för utbildning för hållbar utveckling får härmed överlämna sitt betänkande Att lära för hållbar utveckling.</P>
<P class="p20 ft7">Kommitténs uppdrag är därmed slutfört.</P>
<P class="p21 ft7">Stockholm den 24 november 2004</P>
<P class="p22 ft7">Carl Lindberg</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p16 ft9">Helene Bergsten</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p16 ft9">Mats Ekholm</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p16 ft9">Håkan Forsberg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p16 ft7">Kerstin Mattsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p23 ft7">Britten <NOBR>Månsson-Wallin</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p16 ft7">Anna <NOBR>Nilsson-Ehle</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p16 ft9">Siv Näslund</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p16 ft9">Bo Samuelsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft9">Eva Tobisson</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft7">/Martin Westin, Manne Wängborg</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft10">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft11">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft11">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft11">Summary in English ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p25 ft11">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft11">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p26 ft11">För en hållbar värld ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p25 ft11">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft11">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p26 ft12">Kommitténs uppdrag och betänkandets uppläggning ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p25 ft11">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p16 ft11">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p26 ft13">Vad är hållbar utveckling? .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p25 ft11">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p16 ft11">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p26 ft13">Globala utmaningar..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p25 ft11">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p16 ft11">1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft12">Internationella initiativ för hållbar utveckling .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p25 ft11">36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft12">1.5</SPAN><SPAN class="ft14">Utbildning för hållbar utveckling i de officiella</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p26 ft13">internationella dokumenten ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p25 ft16">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p16 ft11">1.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p26 ft12">Sveriges politik för hållbar utveckling ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p25 ft11">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p26 ft12">1.6.1 Politik för global utveckling ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft11">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p26 ft12">1.6.2 Strategi för hållbar utveckling......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p25 ft11">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p26 ft12">1.6.3 Internationell samverkan..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft11">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p16 ft11">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p26 ft11">Rådslaget i Göteborg den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004 .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p25 ft11">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft11">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p26 ft13">Rådslagets uppläggning ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p25 ft11">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p16 ft11">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p26 ft13">Rådslagets innehåll...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p25 ft11">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p26 ft13">2.2.1 Reflect – Tänk till .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p25 ft11">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p26 ft12">2.2.2 Rethink – Tänk om.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft11">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p26 ft12">2.2.3 Reform – Tänk nytt......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p25 ft11">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p16 ft11">2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft13">Behov av en fortsatt dialog......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p25 ft11">57</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft17">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p0 ft8">Innehåll SOU 2004:104</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p16 ft11">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p29 ft11">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft11">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p16 ft12">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p29 ft13">Lärande......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p25 ft11">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p29 ft11">3.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p30 ft13">Barns lärande .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p25 ft11">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p29 ft11">3.1.2 Utmärkande drag i lärande bland ungdomar och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p30 ft13">vuxna..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p25 ft11">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p29 ft11">3.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p30 ft13">Kollektivt lärande..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p25 ft11">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p16 ft12">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p29 ft12">Förhållandet mellan lärande och utbildning ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p25 ft11">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p16 ft12">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p29 ft12">Lärande, utbildning och hållbar utveckling ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p25 ft11">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p16 ft11">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p29 ft11">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p25 ft11">75</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft11"><SPAN class="ft12">4.1</SPAN><SPAN class="ft18">Stödjer förskolan, skolan och vuxenutbildningen hållbar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p29 ft13">utveckling?................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft11">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p29 ft11">4.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p30 ft13">Vilka arbetsformer används? ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p25 ft11">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p29 ft11">4.1.2 Har utbildningen ett innehåll som främjar en</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p30 ft13">hållbar utveckling? ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft11">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p29 ft12">4.1.3 Vilka resultat leder utbildningen till? ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p25 ft11">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p29 ft11">4.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p30 ft13">Sammanfattning och bedömningar ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft11">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p16 ft12">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft13">Stödjer högskolan hållbar utveckling? ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p25 ft11">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p29 ft11">4.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p30 ft13">Vilka arbetsformer används? ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft11">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p29 ft11">4.2.2 Har utbildningen ett innehåll som främjar en</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p30 ft13">hållbar utveckling? ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft11">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p29 ft12">4.2.3 Vilka resultat leder utbildningen till? ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft11">98</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p29 ft11">4.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p30 ft13">Lärarutbildning..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p25 ft11">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p29 ft11">4.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p30 ft12">Sammanfattning och bedömningar ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft11">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p16 ft12">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft12">Stödjer folkbildningen en hållbar utveckling?......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p25 ft11">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p29 ft11">4.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p30 ft13">Vilka arbetsformer används? ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft11">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p29 ft11">4.3.2 Har folkbildningen ett innehåll som främjar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p30 ft13">hållbar utveckling? ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft11">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p29 ft12">4.3.3 Vilka resultat leder utbildningen till? ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft11">106</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p29 ft11">4.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p30 ft12">Sammanfattning och bedömningar ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p25 ft11">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p16 ft12">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><SPAN class="p29 ft13">Reflektioner ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p25 ft11">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td9"><SPAN class="p16 ft11">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td13"><SPAN class="p29 ft11">Att styra mot hållbar utveckling..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft11">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p16 ft12">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p29 ft12">Traditionsmönster och gensvar på styrning .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p25 ft11">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p16 ft12">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft13">Politisk styrning .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p25 ft11">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p16 ft17">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p32 ft19">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p16 ft20"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p25 ft19">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><SPAN class="p33 ft12">5.3 Hur är styrsystemen utformade?..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p34 ft12">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p35 ft11">5.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p33 ft13">Hur styrs skolsektorn?...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p34 ft12">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p35 ft11">5.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p33 ft12">Hur styrs högskolesektorn? ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p34 ft12">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td16"><SPAN class="p35 ft11">5.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p33 ft12">Hur styrs folkbildningen?..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td18"><SPAN class="p34 ft12">120</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft12">5.4</SPAN><SPAN class="ft14">Stödjer styrsystemen utbildning för hållbar utveckling? .... 121</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr15 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p36 ft21">5.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td21"><SPAN class="p25 ft13">Skolsektorn .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td7"><SPAN class="p25 ft21">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p36 ft11">5.4.2 Stödjer bestämmelserna för högskolesektorn</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p25 ft12">utbildning för hållbar utveckling? .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p25 ft11">130</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td8"><SPAN class="p36 ft11">5.4.3 Stödjer bestämmelserna för folkbildningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft13">hållbar utveckling?......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft11">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td8"><SPAN class="p36 ft11">5.4.4 Resursfördelningssystem och kvalitetsarbete –</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p25 ft13">reflektioner..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p25 ft11">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p36 ft11">5.4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft13">Sammanfattande kommentar .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft11">138</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p16 ft11">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p36 ft11">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p36 ft11">hållbar utveckling.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft11">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft12">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p25 ft12">Bedömningar och förslag.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p25 ft11">143</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p36 ft11">6.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft13">Några utvecklingsområden ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft11">143</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p36 ft11">6.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p25 ft12">Dialog och nätverksbyggande....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p25 ft11">146</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p36 ft11">6.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft13">Kunskapsbildning .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft11">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td8"><SPAN class="p36 ft11">6.1.4 Bestämmelser till stöd för lärande för hållbar</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p25 ft13">utveckling ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p25 ft11">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p36 ft11">6.1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft12">Organisering av förändringsprocesserna...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft11">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p16 ft12">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p25 ft12">Kostnadseffekter....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td7"><SPAN class="p25 ft11">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td16"><SPAN class="p16 ft22">Bilagor............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td7"><SPAN class="p25 ft11">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td22"><SPAN class="p25 ft13">Bilaga 1 Kommittédirektiv..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p25 ft11">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td22"><SPAN class="p25 ft12">Bilaga 2 Förslag till författningsändringar.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p25 ft11">167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td22"><SPAN class="p25 ft12">Bilaga 3 Dokumentation från rådslaget .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p25 ft11">173</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td16"><SPAN class="p16 ft22">Referenser ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p16 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td7"><SPAN class="p25 ft11">175</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft17">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB31048x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft6">Sammanfattning</P>
<P class="p38 ft7">Världen står inför stora utmaningar som angår alla människor och alla länder. Fattigdom, klimatförändringar, epidemier och krig är exempel på problem som står i vägen för en hållbar utveckling, globalt såväl som nationellt och lokalt. Problemen är komplexa och omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Lösningar förutsätter en helhetssyn, där åtgärder inom olika områden förstärker varandra och där alla människor tar ett ansvar. Utvecklingen i samhället och vetskapen om att dagens generation bär ansvaret för att kommande generationer i alla världens länder ska ha möjlighet att tillgodose sina behov ställer krav på omedelbara och kraftfulla åtgärder. Lärande är en förutsättning för att människor ska kunna möta de utmaningar som världen står inför. Vad människor lär sig och hur de omsätter det i handling är avgörande för om en hållbar utveckling ska bli möjlig.</P>
<P class="p39 ft11">Kommitténs uppdrag</P>
<P class="p40 ft7">Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg år 2002 förklarade statsminister Göran Persson att Sverige skulle vara värd för ett internationellt möte om utbildning för hållbar utveckling. I maj 2003 tillsatte regeringen en kommitté för utbildning för hållbar utveckling med uppdrag att kartlägga och analysera hur utbildningssystem på alla nivåer arbetar för en utveckling som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar.<SPAN class="ft23">1 </SPAN>Som ett led i utredningsarbetet ingick att genomföra ett internationellt möte om utbildning för hållbar utveckling. I uppdraget ingick även att redogöra för hur man kan verka för att sprida kunskap som stimulerar utbildningssystemet att genomsyras av idéerna kring hållbar utveckling.</P>
<P class="p41 ft8"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>Kommittén har beteckningen U 2003:06. Uppdraget beskrivs i direktiven 2003:68.</P>
<P class="p42 ft17">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft11">Begreppet hållbar utveckling</P>
<P class="p44 ft7">På många håll i dagens värld organiserar människor sina samhällen på sätt som skapar ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Medvetenheten om de existentiella hoten har ökat under de senaste årtiondena och lett till internationella ansträngningar för att gemensamt finna lösningar på utvecklingsfrågorna. Vissa framsteg har gjorts, men många problem är oförändrade eller har förvärrats.</P>
<P class="p45 ft7">I kapitel 1 gör vi ett försök att förtydliga begreppet hållbar utveckling. Det blev allmänt känt genom arbetet inom Brundtlandkommissionen, som FN tillsatte i mitten av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Brundtlandkommissionen definierade hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Begreppet tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade – de är varandras förutsättningar och stöd.</P>
<P class="p46 ft7">Hållbar utveckling handlar om att värna givna resurser. Det hållbara samhället är ett samhälle som genomsyras av demokratiska värderingar. Medborgarna känner delaktighet och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen och de har vilja och förmåga att ta ansvar för den. Samhället formas inom ramen för vad miljön och människors hälsa tål. Medborgarna har lika möjligheter oavsett kön, socioekonomisk och etnisk eller kulturell tillhörighet. Det handlar också om resurseffektivisering och om att långsiktigt förvalta och investera i mänskliga, sociala och fysiska resurser.</P>
<P class="p46 ft7">De senaste årtiondena har en rad internationella möten hållits där lösningar på utvecklingsfrågorna har diskuterats. I kapitlet redogör vi för fem milstolpar i det internationella arbetet för hållbar utveckling. Dessa är Stockholmskonferensen om den mänskliga miljön, Brundtlandkommissionen om miljö och utveckling, <NOBR>FN-konferensen</NOBR> i Rio de Janeiro om miljö och utveckling, FN:s millenniedeklaration och millennieutvecklingsmål samt världstoppmötet i Johannesburg om hållbar utveckling. Med start vid <NOBR>Rio-konferensen</NOBR> har utbildningsfrågorna fått en allt större betydelse. Vetskapen om att människors lärande är en central förutsättning för hållbar utveckling har vuxit fram.</P>
<P class="p47 ft7">Sverige har deltagit aktivt i det internationella arbetet på det här området och formulerat en sammanhållen politik för en rättvis och hållbar global utveckling och en nationell strategi för hållbar</P>
<P class="p48 ft17">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310410x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p16 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft7">utveckling.<SPAN class="ft23">2 </SPAN>Utbildning har en framskjuten roll i den nationella strategin och ingår som ett tema i den globala politikens huvuddrag: ”social utveckling och trygghet”. Regeringen har även inrättat ett särskilt kansli i statsrådsberedningen med ansvar för att samordna arbetet med hållbar utveckling i samtliga departement och vara pådrivande i det nationella och internationella arbetet.</P>
<P class="p50 ft11">Internationellt rådslag om utbildning för hållbar utveckling</P>
<P class="p51 ft7">I enlighet med kommitténs direktiv och statsminister Göran Perssons initiativ vid världstoppmötet i Johannesburg år 2002 om hållbar utveckling, arrangerade kommittén den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004 ett internationellt rådslag i Göteborg om utbildning för hållbar utveckling. 350 deltagare från 75 länder i fem världsdelar medverkade. Rubriken för rådslaget var Learning to change our world: International consultation on education for sustainable development. Lärdomar från rådslaget beskrivs i kapitel 2.</P>
<P class="p15 ft7">Rådslaget visade att utbildning för hållbar utveckling är ett mångtydigt begrepp. Under rådslaget identifierades ett antal hinder för utbildning för hållbar utveckling. Rådslaget fokuserades även på att diskutera strategier med syfte att komma förbi hindren. Ett antal uppslag, på lokal, nationell, regional och global nivå genererades. Deltagarna visade en stark vilja att driva lärande för hållbar utveckling vidare.</P>
<P class="p52 ft7">Rådslaget kan ses som ett steg i en process som går ut på att genom en bred internationell dialog mejsla ut vilken roll som lärande och utbildning kan spela när samhällen ska omorienteras mot en hållbar utveckling. Det är framför allt under det senaste decenniet som den globala dialogen om utbildning för hållbar utveckling har vuxit fram och det finns tecken på att en gemensam förståelse är på väg. En viktig slutsats är att det finns stora behov av att fortsätta dialogen på lokal, regional, nationell och global nivå. Aktörer inom och utanför utbildningsområdet behöver tillsammans söka en gemensam förståelse av utbildningens roll för hållbar utveckling.</P>
<P class="p53 ft8"><SPAN class="ft24">2 </SPAN>Regeringens skrivelse 2003/04:129.</P>
<P class="p54 ft17">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft11">Karaktärsdrag för utbildning för hållbar utveckling</P>
<P class="p55 ft7">Utbildning för hållbar utveckling bör syfta till att de lärande erövrar förmåga och vilja att verka för hållbar utveckling lokalt och globalt. Vi konstaterar att det ställer krav på vad utbildningen behandlar och hur den utformas. Vi menar att innehållet, den så kallade vadfrågan i utbildning för hållbar utveckling, måste ta sin utgångspunkt i såväl lokala som globala sammanhang och processer och i sambanden dem emellan. Den internationella dialogen har särskilt framhållit några globala nyckelområden som bör vara centrala innehåll i utbildning för hållbar utveckling. Det handlar till exempel om fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kulturell mångfald och interkulturell förståelse, hälsa, naturresurser (bland annat vatten, energi, jordbruk och biologisk mångfald), klimatförändringar och fattigdomsbekämpning.</P>
<P class="p56 ft7">I kapitel 3 identifierar vi några karaktärsdrag som behöver känneteckna utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p57 ft7">Många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt.</P>
<P class="p58 ft7">Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs.</P>
<P class="p58 ft7">Innehållet spänner över lång sikt från dåtid till framtid och från det globala till det lokala.</P>
<P class="p59 ft7">Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens form och innehåll.</P>
<P class="p58 ft7">Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle.</P>
<P class="p58 ft7">Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap.</P>
<P class="p60 ft7">Utbildningens process och produkt är båda viktiga.</P>
<P class="p61 ft11">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</P>
<P class="p62 ft7">Kapitel 4 innehåller en beskrivning och bedömning av innehåll, arbetsformer och resultat i utbildningen ur perspektivet hållbar utveckling. Sammanställningen bygger till största delen på tillgänglig kunskap som bildats genom tidigare undersökningar. Val av innehåll i utbildningar ur perspektivet hållbar utveckling har inte studerats på nationell nivå i någon större utsträckning. Det innebär att</P>
<P class="p63 ft17">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p16 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft7">underlaget för att beskriva arbetsformer och resultat är starkare än underlaget för att beskriva innehållet i utbildningen. Därför ligger tyngdpunkten i kapitlet mer på arbetsformer och resultat än på innehåll.</P>
<P class="p65 ft11">Förskolan, skolan och vuxenutbildningen</P>
<P class="p66 ft7">Den samlade bedömningen av förskolan, skolan och vuxenutbildningen visar att det förekommer en stor mångfald av arbetsformer och att variationen mellan olika verksamheter är stor. Undersökningar visar att det finns utrymme för att i större utsträckning tillämpa de arbetsformer som vi har lyft fram som centrala i utbildning för hållbar utveckling, det vill säga arbetsformer som kännetecknas av en hög elevaktivitet och demokratiska förhållningssätt.</P>
<P class="p13 ft7">Det verklighetsbaserade lärande som utbildning för hållbar utveckling kräver förefaller bristfälligt. Kontakterna med närsamhället är fåtaliga och glesa. Många svenska skolor har upparbetat internationella kontakter. Det internationella arbetet är dock i stor utsträckning beroende av eldsjälar. Det sker i stor utsträckning inom EU och OECD och i mindre utsträckning med utvecklingsländer.</P>
<P class="p15 ft7">Det framkommer även att det finns utrymme för att i större utsträckning tillämpa ämnesövergripande samarbeten. Ämnesövergripande arbetssätt verkar vara vanligast i förskolan och i grundskolans tidigare år. I grundskolans senare år och i gymnasieskolan förekommer ämnesövergripande samarbete mer sällan. Viktiga steg mot utbildning för hållbar utveckling har tagits genom att många verksamheter har börjat fokusera på miljöfrågor. Dock konstaterar vi att den integrering av ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner som vi finner nödvändig ännu inte har slagit igenom på bred front. Lärare uttrycker osäkerhet inför hur perspektivet hållbar utveckling ska konkretiseras i pedagogisk verksamhet/ undervisning och efterfrågar fortbildning.</P>
<P class="p67 ft7">Undersökningar tyder på att ungdomar har goda kunskaper om det demokratiska systemet och om samhällets värdegrund, men det finns brister i tillämpningen av värdegrunden. Helhetstänkande och kritiskt tänkande bedöms i undersökningar vara svagt utvecklade förmågor bland de unga. Genomgången i kapitlet visar att unga i Sverige är mer intresserade av att delta i politiska val än unga i jämförbara länder. Dock är benägenheten att engagera sig för samhällsförändringar mindre bland unga än bland vuxna. Det finns</P>
<P class="p68 ft17">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft7">även tecken på att intresset för politik avtar bland de unga. Det kan dock handla om en misstro mot traditionella former av engagemang eftersom många unga samtidigt uppger att de är intresserade av utvecklingsfrågor och miljöfrågor.</P>
<P class="p19 ft7">Svenska ungdomar verkar vara mer tolerant inställda till homosexuella och invandrare än vad ungdomar i de flesta andra länder är. Dessutom är de unga mer toleranta än de vuxna. Kränkningar förekommer både mellan elever och mellan vuxna och elever, även om flertalet lärare och elever uttrycker att de trivs och känner sig trygga i den dagliga verksamheten.</P>
<P class="p45 ft7">I de undersökningar som redovisas i kapitlet framstår flickor som mer motiverade och bättre förberedda att bidra till hållbar utveckling än pojkar. Flickor uttrycker större vilja att påverka sin utbildning, har bättre kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter, större förmåga att tänka i helheter, är mer toleranta och de kränker andra i mindre utsträckning.</P>
<P class="p69 ft11">Högskolan</P>
<P class="p44 ft7">När det gäller högskolan och utbildning för hållbar utveckling visar framställningen i kapitlet att det vid universitet och högskolor förekommer en mer eller mindre omfattande verksamhet som utgör en god grund för att utveckla arbetet med hållbar utveckling. Utifrån det arbete som lagts ned av lärosätena fordras det enligt vår bedömning ett omfattande utvecklingsarbete.</P>
<P class="p45 ft7">Vi kan konstatera att många av de arbetsformer som förekommer inom högskolan väl uppfyller de karaktärsdrag som vi formulerat för utbildning för hållbar utveckling. Dock kan sägas att utrymme finns för att öka studenters och doktoranders möjlighet till inflytande över sin utbildning.</P>
<P class="p45 ft7">Högskolans kontakter med närsamhället är omfattande, men omvärldskontakterna skulle behöva integreras mer i utbildningen. Universitet och högskolor har i allmänhet uppbyggda internationella kontakter. En begränsning är att dessa kontakter i stor utsträckning riktar sig till länder inom den västerländska kultursfären.</P>
<P class="p70 ft7">Arbetet med hållbar utveckling utgår oftast från miljödimensionen. Där har många viktiga steg tagits. Högskolans arbete inriktas i stor utsträckning mot direkt miljöpåverkan, medan den indirekta påverkan som sker genom utbildning inte uppmärksammas lika</P>
<P class="p48 ft17">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p16 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft7">ofta. Det finns även svårigheter med att utveckla de ämnesövergripande arbetssätt som utbildning för hållbar utveckling kräver.</P>
<P class="p72 ft7">Resultaten av utbildningen pekar på att studier ofta leder till allmänbildning och reflektion över de egna värderingarna. Dock uppger många studenter och doktorander att utbildningen inte i någon större utsträckning lett till ökad vilja att engagera sig i samhällsutvecklingen.</P>
<P class="p73 ft11">Folkbildning</P>
<P class="p66 ft7">Folkbildningen har starka traditioner av att använda demokratiska arbetsformer. Idealen stämmer väl överens med de karaktärsdrag som vi har formulerat för utbildning för hållbar utveckling. Den höga graden av frivillighet och den låga graden av yttre krav verkar ge goda förutsättningar för att utveckla demokratiska arbetsformer. Även om de högt ställda ambitionerna i styrdokument och policyförklaringar verkar svåra att uppfylla kan vi konstatera att folkbildningen tycks kännetecknas av en hög grad av inflytande från de lärande och att demokratiska arbetsformer tycks vara vanligt förekommande.</P>
<P class="p74 ft7">Folkbildningen har av tradition haft en hög aktivitet i kontakterna med närsamhället. Ofta har folkhögskolor och studieförbund tagit vara på deltagarnas engagemang och haft en mäklarroll mellan medborgare och myndigheter. På senare år tycks emellertid kontakterna ha avtagit. Det gäller framför allt aktiviteten inom Agenda 21. Det finns även tecken på att kontakterna med närsamhället har ändrat karaktär. Under äldre tid fungerade folkbildningen som ett sätt att kanalisera kollektiva processer som syftade till samhällsförändringar. Nu verkar folkbildningen mer fungera som ett sätt för individer att förverkliga olika livsprojekt.</P>
<P class="p75 ft7">Folkhögskolor och studieförbund har många internationella kontakter. Vanligast är kontakter med nordiska och baltiska länder, Afrika, Sydamerika, Östeuropa, Indien och Sri Lanka.</P>
<P class="p76 ft7">Folkbildningen har gott om kurser som behandlar områden med relevans för hållbar utveckling. Under senare tid har linjer och kurser som enbart fokuserar på miljöfrågor fått ge vika till förmån för mer tvärvetenskapliga kurser som integrerar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.</P>
<P class="p77 ft7">Det finns mycket som tyder på att folkbildningens stora betydelse för deltagarna består i att medverka till en ökad självkänsla</P>
<P class="p78 ft17">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310415x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft7">och handlingsförmåga. Effekter avseende de lärandes vilja och förmåga att agera för en hållbar utveckling är svårare att påvisa. De lärande verkar heller inte söka sig till folkbildningen för att utveckla demokratisk handlingskompetens.</P>
<P class="p79 ft11">Att styra mot hållbar utveckling</P>
<P class="p44 ft7">I kapitel 5 koncentreras framställningen på politisk styrning. Vi redovisar vår bedömning av om styrsystemen för skolsektorn, högskolesektorn och folkbildningen främjar utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p18 ft7">Framställningen visar att styrsystemen inom utbildningsområdet i vissa avseenden ger ett gott stöd för utbildning för hållbar utveckling, men i andra avseenden ger den inte tillräckligt tydliga signaler. Bestämmelserna inom utbildningsområdet ger i de flesta fall ett potentiellt stort friutrymme för de verksamma och de lärande inom de olika utbildningsformerna att vara delaktiga i val av innehåll och arbetsformer. De delar av bestämmelserna som kan beskrivas som värdegrunden lyfter fram värden som är centrala för hållbar utveckling, till exempel demokrati, jämställdhet, respekt för andra människor och respekt för naturen.<SPAN class="ft23">3 </SPAN>Inom högskolesektorn och folkbildningen lyfts begreppet hållbar utveckling inte fram i några bestämmelser. När hållbar utveckling behandlas i måldokument för skolsektorn är det oftast utifrån den miljömässiga dimensionen. Den nödvändiga integreringen av ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner saknas. De många målnivåerna och målträngseln skapar problem när det gäller tolkning och prioritering och torde vara en av förklaringarna till att styrkraften i dokument som läroplaner och kursplaner ofta är rätt svag.</P>
<P class="p80 ft7">Resursfördelningssystemen inom utbildningsområdet är komplicerade. Vi konstaterar att det är väsentligt att inrikta ytterligare studier mot vilka förutsättningar de ger för utbildning för hållbar utveckling. Särskilt intressant är att reda ut hur kvalitetsarbete kan kopplas tydligare till resursfördelning och vilka kombinationer av kvalitativa och kvantitativa kriterier som bäst stödjer utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p81 ft8"><SPAN class="ft24">3 </SPAN>Formuleringen om respekt för naturen finns emellertid endast i skollagen.</P>
<P class="p82 ft17">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p16 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft11">Kommitténs bedömningar och förslag</P>
<P class="p84 ft7">Kommittén lämnar följande bedömningar och förslag.</P>
<P class="p85 ft7">Dialogen mellan aktörer inom och utanför utbildningsområdet om utbildning för hållbar utveckling behöver utvecklas och fördjupas.</P>
<P class="p86 ft7">Det informella och <NOBR>icke-formella</NOBR> lärandets betydelse för hållbar utveckling bör ytterligare belysas i utredningar.</P>
<P class="p87 ft7">Instruktionerna till myndigheter inom utbildningsområdet bör ändras så att de genom sin verksamhet ska främja utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p88 ft7">Offentliga forskningsfinansiärer bör få i uppdrag att ytterligare stödja gränsöverskridande forskning särskilt om hållbar utveckling och om utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p88 ft7">Grundutbildning och fortbildning av de pedagogiskt verksamma inom utbildningsområdet bör inriktas mot att förstärka kunskapen om hållbar utveckling och om hur utbildning kan främja hållbar utveckling.</P>
<P class="p87 ft7">Skollagen (1985:1100) ändras så att det framgår att utbildningen ska främja en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Därmed menas en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.</P>
<P class="p89 ft7">Högskolelagen (1992:1434) ändras så att det framgår att verksamheten ska främja en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Därmed menas en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.</P>
<P class="p90 ft7">Förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen förtydligas så att det framgår att verksamheten ska främja socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa,</P>
<P class="p87 ft7">Läroplanerna på skolområdet behöver ses över så att de bättre stödjer utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p87 ft7">Bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), det vill säga examensordningen, bör ses över med avseende på krav på kunskap om hållbar utveckling för att examensbevis ska få utfärdas.</P>
<P class="p87 ft7">Kriterierna för verksamhetsstödet till science center bör ses över så att dessa bättre stödjer lärande för hållbar utveckling.</P>
<P class="p91 ft17">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft7">Unesco bör erbjudas möjlighet att etablera ett institut i Sverige som ska fungera som en nod i ett internationellt nätverk för utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p58 ft7">Regeringen bör överväga om det behöver inrättas ett särskilt pådrivande och samordnande organ under FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p58 ft7">En långsiktig strategi och handlingsplan bör formuleras för arbetet med utbildning för hållbar utveckling under den närmaste tioårsperioden.</P>
<P class="p58 ft7">En pilotverksamhet bör inrättas som ger möjligheter för aktörer inom skolsektorn, högskolesektorn och folkbildningen att med statligt stöd ta fram metoder för hur utbildningsverksamhet kan genomsyras av perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p93 ft7">Avslutningsvis i kapitel 6 diskuterar vi hur arbetet med att genomföra våra förslag bör organiseras. Vi menar att Sverige ska fortsätta att vara pådrivande i det internationella samarbetet för utveckling för hållbar utveckling. Sveriges arbete för utbildning för hållbar utveckling behöver sättas in i ett internationellt sammanhang och bedrivas med koppling till pågående internationella processer. Inte minst som FN har bestämt att utbildning för hållbar utveckling ska vara ett prioriterat område under perioden 2005– 2014. Vi menar därutöver att det är en viktig förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt att pådrivande krafter som stimulerar och följer arbetet mobiliseras på olika nivåer inom och utanför utbildningsområdet. Erfarenheter från tidigare reformer pekar på att genomförandet tar lång tid. Vi menar därför att arbetet behöver få ett stöd som säkerställer långsiktighet och uthållighet. Regeringen bör överväga om de befintliga myndigheterna kan fullfölja uppgifterna eller om tillfälliga organ behöver inrättas för ändamålet.</P>
<P class="p94 ft17">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310418x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft6">Summary</P>
<P class="p95 ft7">The world is facing great challenges that are of concern to all people and all countries. Poverty, climate change, epidemics and war are examples of the problems barring the way to sustainable development, globally as well as nationally and locally. The problems are complex and embrace economic, social and environmental factors. Solutions presuppose a holistic approach in which measures that are undertaken in different areas are mutually reinforcing and in which everyone assumes responsibility. Developments in society, combined with the knowledge that the present generation bears the responsibility for ensuring that future generations in every country in the world will be able to meet their needs, demand immediate vigorous measures. Learning is a prerequisite if mankind is to be able to meet the challenges facing the world. What people learn and how they put it into practice is crucial for whether sustainable development can be achieved.</P>
<P class="p96 ft11">The Committee’s assignment</P>
<P class="p97 ft7">At the United Nations World Summit on Sustainable Development in Johannesburg in 2002, Prime Minister Göran Persson announced that Sweden would host an international meeting on education for sustainable development. In May 2003, the Government appointed a committee on education for sustainable development to review and analyse how education systems at all levels work to promote development that is economically, socially and environmentally sustainable.<SPAN class="ft23">1 </SPAN>The assignment included the organisation of an international meeting on education for sustainable development. It also included submitting proposals to</P>
<P class="p98 ft8"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>The Committee has the designation U 2003:06. The assignment is described in Terms of Reference 2003:68.</P>
<P class="p99 ft17">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">stimulate the spreading of ideas connected with sustainable development throughout the education system.</P>
<P class="p101 ft11">The concept of sustainable development</P>
<P class="p102 ft7">In many parts of the world today, people organise their societies in ways that create economic, social and environmental problems. Awareness of existential threats has increased over recent decades and has led to international efforts to find joint solutions to development issues. Certain progress has been made, but many problems remain unchanged – or have worsened.</P>
<P class="p45 ft7">In Chapter 1, we attempt to clarify the concept of sustainable development. The concept became well known through the work of the Brundtland Commission which was appointed by the United Nations in the <NOBR>mid-1980s.</NOBR> The Brundtland Commission defined sustainable development as development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. The concept is based on a holistic view of the needs, situations and problems of people and their societies. The underlying principle is that economic, social and environmental conditions and processes are integrated – they are interdependent and mutually reinforcing.</P>
<P class="p47 ft7">Sustainable development is about safeguarding the resources that exist. A sustainable society is a society that is permeated by democratic values. Citizens feel they can participate, that they can influence the development of society, and that they have the desire and ability to assume responsibility for doing so. Society is shaped within the framework of what the environment and human health can tolerate. Citizens have equal opportunities irrespective of sex, socioeconomic and ethnic or cultural affiliation. Sustainable development is also about the efficient use of resources and the <NOBR>long-term</NOBR> management of and investment in human, social and physical resources.</P>
<P class="p46 ft7">In recent decades, a number of international meetings have been held in which solutions to development issues have been discussed. In this chapter, we detail five milestones in international efforts to achieve sustainable development: the United Nations Conference on the Human Environment, held in Stockholm; the World Commission on Environment and Development (the Brundtland Commission); the United Nations Conference on Environment</P>
<P class="p48 ft17">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310420x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p16 ft25">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">and Development, held in Rio de Janeiro; the United Nations Millennium Declaration and the Millennium Development Goals; and the World Summit on Sustainable Development, held in Johannesburg. Since the Rio conference, educational issues have become increasingly important. The awareness that learning is central to sustainable development has emerged.</P>
<P class="p15 ft7">Sweden has taken an active part in international work in this area and has formulated a cohesive policy for just and sustainable global development and a national strategy for sustainable development.<SPAN class="ft23">2 </SPAN>Education has a prominent role in the national strategy and is a theme in the main features of global policy, social development and security. The Government has also established a special unit at the Prime Minister’s Office which is responsible for coordinating work on sustainable development at all the ministries and which will be proactive in national and international efforts.</P>
<P class="p104 ft11">International consultation on education for sustainable development</P>
<P class="p105 ft7">In accordance with the Committee’s terms of reference and Prime Minister Göran Persson’s initiative at the World Summit on Sustainable Development in Johannesburg in 2002, the Committee organised an international consultation on education for sustainable development in Göteborg, Sweden, on <NOBR>4–7</NOBR> May 2004. Some 350 participants from 75 countries and five continents took part. The consultation was entitled Learning to change our world: International consultation on education for sustainable development. Lessons learned from the consultation are presented in Chapter 2.</P>
<P class="p52 ft7">The consultation demonstrated that education for sustainable development is a concept open to many interpretations. A number of obstacles to education for sustainable development were identified during the consultation. The second part of the consultation focused on discussing strategies to overcome these obstacles. A number of suggestions at local, national, regional and global level were generated. Some of them were detailed and concrete, others more general. The participants expressed a strong desire to move forward the issue of learning for sustainable development.</P>
<P class="p106 ft8"><SPAN class="ft24">2 </SPAN>Government communication 2003/04:129.</P>
<P class="p54 ft17">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">The consultation may be seen as part of a process that uses broad international dialogue to chisel out the role that learning and education can play when societies are being reoriented towards sustainable development. The last ten years have seen the emergence of a global dialogue on education for sustainable development and there are signs that a common understanding is beginning to take shape. One important conclusion to be drawn is that there is great need to continue this dialogue at local, national, regional and global level. Together, stakeholders within as well as outside the field of education need to seek a common understanding of education’s role in achieving sustainable development.</P>
<P class="p108 ft11">Characteristics of education for sustainable development</P>
<P class="p102 ft7">Education for sustainable development should aim to empower students with the ability and the desire to work towards achieving sustainable development locally and globally. We note that this places demands on what education covers and how it is designed. In our view, the content – the “what” – of education for sustainable development must be based on local as well as global perspectives and processes and on the connections between them. International dialogue has drawn particular attention to a number of key global areas that should have a central place in the content of education for sustainable development. These areas include, for example, peace and security, human rights, gender equality, cultural diversity and intercultural understanding, health, natural resources (such as water, energy, agriculture and biological diversity), climate change, and poverty reduction.</P>
<P class="p109 ft7">In Chapter 3, we identify some of the features that should characterise education for sustainable development.</P>
<P class="p57 ft7">Many multifaceted illustrations of economic, social and environmental conditions and processes should be dealt with in an integrated manner by using interdisciplinary working methods.</P>
<P class="p110 ft7">Conflicting objectives and synergies between different needs and interests should be clarified.</P>
<P class="p58 ft7">Content should have a <NOBR>long-term</NOBR> perspective extending from the past to the future, from the global to the local.</P>
<P class="p111 ft17">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p16 ft25">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">Democratic working methods should be used so that students can influence the design and content of educational programmes.</P>
<P class="p86 ft7">Learning should be <NOBR>reality-based</NOBR> with close and frequent contact with nature and society.</P>
<P class="p88 ft7">Learning should focus on problem solving and stimulate critical thinking and readiness to act.</P>
<P class="p113 ft7">Both the process and the product of education are important.</P>
<P class="p114 ft11">Education for sustainable development in practice</P>
<P class="p97 ft7">In Chapter 4, educational content, working methods and results are described and assessed from a sustainable development perspective. The review is based mainly on material available from earlier studies. The choice of course content from a sustainable development perspective has not been studied to any great extent at national level. Accordingly, the data for working methods and results is stronger than the data for course content. The emphasis of the chapter is therefore on working methods and results rather than on content.</P>
<P class="p115 ft11"><NOBR>Pre-school,</NOBR> school and adult education</P>
<P class="p97 ft7">The overall assessment of <NOBR>pre-school,</NOBR> school and adult education shows that there is a great diversity of working methods and that there is a large variation between the different sectors. There are, however, indications that there is scope for broader implementation of the working methods we have highlighted as being key in education for sustainable development, that is to say working methods characterised by a high level of pupil participation and a democratic approach.</P>
<P class="p116 ft7">The <NOBR>reality-based</NOBR> learning demanded by education for sustainable development appears to be inadequate. Contacts with the local community have been few and far between, although it would appear that the reform of adult education in recent years has resulted in the strengthening of such contacts. Many Swedish schools have formed international connections but these international efforts are, to a great extent, dependent on committed enthusiasts. International cooperation takes place</P>
<P class="p117 ft17">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">largely within the EU and the OECD and only to a lesser degree with developing countries.</P>
<P class="p19 ft7">There appears to be scope for greater interdisciplinary cooperation. Interdisciplinary working methods appear to be most common in <NOBR>pre-school</NOBR> and the earlier years of compulsory school. In the later years of compulsory school and at upper secondary school, interdisciplinary cooperation is not so common. Many institutions have begun to focus on environmental issues and this has meant that important steps have been taken in education for sustainable development. We note, however, that the integration of economic, social and environmental dimensions that we consider necessary has still not made itself felt on any wider front. Teachers are expressing uncertainty about how the sustainable development perspective should be made more concrete in educational activities and teaching situations and are seeking relevant <NOBR>in-service</NOBR> training.</P>
<P class="p47 ft7">Studies suggest that young people have good knowledge of the democratic system and of the basic values of society, but there are shortcomings in the application of these basic values. A holistic approach and critical thinking are considered to be poorly developed qualities among the young, according to the studies. The review in the chapter shows that young people in Sweden are more interested in taking part in political elections than young people in comparable countries. The tendency to take an active part in social change is, however, less pronounced among young people than it is among adults. There are also signs that young people’s interest in politics is declining. But this could be connected to a distrust of traditional forms of activity since many young people say at the same time that they are interested in development issues and the environment.</P>
<P class="p118 ft7">Young Swedes seem to have a more tolerant attitude towards homosexuals and immigrants than the young people in most other countries. Furthermore, young people are more tolerant than adults. Pupils do abuse each other, as do adults and pupils, even though most teachers and pupils say they are happy and feel secure in their daily activities.</P>
<P class="p45 ft7">In the studies presented in the chapter, girls appear to be more motivated and better prepared to contribute to sustainable development than boys. Girls express a greater desire to influence their education, they know more about democracy and human rights, have a greater capacity for holistic thinking, are more tolerant and abuse others to a lesser degree.</P>
<P class="p79 ft17">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p16 ft25">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft11">Higher education</P>
<P class="p120 ft7">As regards higher education and education for sustainable development, the review in the chapter shows that the more or less comprehensive work being carried out at universities and colleges provides a good basis for promoting work on sustainable development. In our view, given the efforts made so far by higher education institutions, considerable development work is required.</P>
<P class="p121 ft7">We note that many of the different working methods in higher education match the characteristics we have established for education for sustainable development. There is, however, scope to increase the influence undergraduates and postgraduates have on their courses of study.</P>
<P class="p122 ft7">Higher education contacts with the local community are extensive but contacts further afield need to be better integrated into education. Universities and colleges have, in general, welldeveloped international contacts but one limitation is that these contacts are, to a great extent, directed at countries in the western cultural sphere.</P>
<P class="p123 ft7">Sustainable development work is usually based on an environmental dimension where many important steps have been taken. Higher education work is aimed largely at direct environmental impact, whilst less attention is paid to the indirect impact that takes place through education. There are also difficulties in developing the interdisciplinary working methods that education for sustainable development demands.</P>
<P class="p124 ft7">Educational results indicate that studies often lead to good general knowledge and reflection on personal values. Many students and postgraduates say, however, that their education has not led to any particular increase in their desire to become active in social development.</P>
<P class="p125 ft11">Liberal adult education</P>
<P class="p126 ft7">Liberal adult education has strong traditions in the use of democratic working methods. This ideal matches the characteristics we have established for education for sustainable development. The high level of voluntary participation and the low level of external demands appear to provide the prerequisites necessary for developing democratic working methods. Even if the</P>
<P class="p127 ft17">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">great ambitions in policy documents and policy declarations seem difficult to fulfil, liberal adult education appears to be characterised by a high level of student influence, and democratic working methods seem to be common.</P>
<P class="p45 ft7">Liberal adult education has traditionally been very active in its contacts with the local community. Folk high schools and study associations have made good use of participants’ active interest and have played an intermediary role between citizens and authorities. There are indications, however, that these contacts may have diminished in recent years. This applies particularly to Agenda 21 activities. There are also signs that contacts with the local community have changed in character. In the past, liberal adult education served as a way of channelling collective processes aimed at bringing about social change. Nowadays, it seems to be more a way for individuals to realise their various aspirations.</P>
<P class="p46 ft7">Folk high schools and study associations have many international contacts. Most common are contacts with Nordic and Baltic countries, Africa, South America, Eastern Europe, India and Sri Lanka.</P>
<P class="p70 ft7">Liberal adult education provides a wealth of courses dealing with topics relevant to sustainable development. Recently, study programmes and courses focusing solely on environmental issues have given way to more interdisciplinary courses that combine economic, social and environmental aspects.</P>
<P class="p19 ft7">There is much to suggest that the great importance of liberal adult education for those who take part has to do with helping increase their <NOBR>self-esteem</NOBR> and their capacity to act. The effects on students’ desire and ability to take action in achieving sustainable development are more difficult to demonstrate. Neither do students appear to be attracted to liberal adult education in order to develop their competence in democratic action.</P>
<P class="p46 ft7">Studies suggest that the groups taking least part in the democratic process, primarily immigrants and the unemployed, are also the groups that are least represented in liberal adult education. It should be noted, however, that during the 2003 academic year, 30 per cent of participants in folk high school activities and 20 per cent of participants in study association activities were immigrants or people with disabilities.</P>
<P class="p128 ft17">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310426x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p16 ft25">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft11">Governance for sustainable development</P>
<P class="p97 ft7">In Chapter 5, the report concentrates on political governance. We present our assessment of whether the governance systems for the school, higher education and liberal adult education sectors promote education for sustainable development.</P>
<P class="p77 ft7">The common factor for the systems of governance for these sectors is that they are described as goaland <NOBR>result-oriented</NOBR> systems. There are, however, essential differences between them as regards both their traditions and the level of state governance. The Government’s role differs between the three types of education system, for example, and the degree of scope available on a local basis also varies. One interesting area for continued study is the prerequisites for education for sustainable development that the different systems of governance provide.</P>
<P class="p52 ft7">The report shows that the systems of governance within the education sector provide good support for education for sustainable development in certain respects, but do not send sufficiently clear signals in others. For the most part, education sector provisions contain potentially great scope for those who teach and those who study in the different education systems to take an active part in the choice of content and working methods. The elements of these provisions that can be described as basic values highlight the values that are essential for sustainable development, such as democracy, gender equality, respect for other people and respect for the natural environment.<SPAN class="ft23">3 </SPAN>The concept of sustainable development is not highlighted in any of the provisions in the higher education sector or in liberal adult education. When sustainable development is addressed in statements of objectives for the school sector, it is from an environmental perspective. The necessary integration of economic, social and environmental dimensions is missing. A surfeit of objectives at many different levels creates problems in interpretation and setting priorities and this appears to be one of the reasons that the leadership provided by documents such as curricula and syllabuses is often weak.</P>
<P class="p129 ft7">The resource distribution systems in the field of education are complicated. In our view, it is essential to focus further studies on the opportunities they provide for education for sustainable development. It is particularly interesting to consider how quality</P>
<P class="p130 ft8"><SPAN class="ft24">3 </SPAN>The reference to respect for the natural environment is to be found only in the Education Act.</P>
<P class="p99 ft17">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">enhancement can be more clearly linked to the distribution of resources and which combinations of qualitative and quantitative criteria best support education for sustainable development.</P>
<P class="p101 ft11">The Committee’s assessments and proposals</P>
<P class="p131 ft7">The Committee submits the following assessments and proposals.</P>
<P class="p57 ft7">Instructions to agencies in the field of education should be amended so that their activities promote education for sustainable development.</P>
<P class="p58 ft7">Dialogue on education for sustainable development between stakeholders within as well as outside the field of education needs to be developed and deepened.</P>
<P class="p58 ft7">Inquiries should be conducted to shed light on the importance of informal and <NOBR>non-formal</NOBR> learning for sustainable development.</P>
<P class="p110 ft7">Public research funders should be asked to provide further support to interdisciplinary research, particularly on sustainable development and education for sustainable development.</P>
<P class="p58 ft7">Basic training and <NOBR>in-service</NOBR> training for those engaged in teaching activities in the field of education should aim to strengthen knowledge of sustainable development and how education can promote sustainable development.</P>
<P class="p58 ft7">The Education Act (1985:1100) will be amended to specify that education will promote socially, economically and environmentally sustainable development. This means development to guarantee present and future generations a good environment, good health, economic and social welfare and justice.</P>
<P class="p132 ft7">The Higher Education Act (1992:1434) will be amended to specify that activities will promote socially, economically and environmentally sustainable development. This means development to guarantee present and future generations a good environment, good health, economic and social welfare and justice.</P>
<P class="p133 ft7">The Decree on Government Subsidy for Liberal Adult Education (1991:977) will be clarified so as to ensure that activities promote socially, economically and environmentally sustainable development, which means that present and future generations are guaranteed a good environment, good health, economic and social welfare and justice.</P>
<P class="p134 ft17">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p16 ft25">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">School curricula need to be reviewed so they provide better support for education for sustainable development.</P>
<P class="p88 ft7">Appendix 2 to the Higher Education Ordinance (1993:100), the Degree Ordinance, should be reviewed with regard to sustainable development knowledge becoming a requirement for the issue of a degree certificate.</P>
<P class="p87 ft7">The criteria for science centre grants should be reviewed so the centres are better able to support learning for sustainable development.</P>
<P class="p88 ft7">UNESCO should be invited to establish an institute in Sweden to act as a node in an international network for education for sustainable development.</P>
<P class="p87 ft7">A <NOBR>long-term</NOBR> strategy and action plan for work on education for sustainable development over the next ten years should be established.</P>
<P class="p87 ft7">A pilot scheme should be established to provide opportunities for stakeholders in the school sector, the higher education sector and liberal adult education to produce methods to permeate the education system with a sustainable development perspective.</P>
<P class="p135 ft7">The Government should consider whether there is a need to set up a special proactive coordinating body during the United Nations Decade of Education for Sustainable Development.</P>
<P class="p136 ft7">To conclude, in Chapter 6 we discuss how the implementation of our proposals should be organised. We are of the view that Sweden’s work on education for sustainable development should be seen in an international context and linked to ongoing international processes. Not least, since the United Nations has decided that education for sustainable development will be a priority issue during the period <NOBR>2005–2014.</NOBR> In addition, we believe it to be important for the success of the work that proactive forces to stimulate and follow the work are mobilised at different levels within and outside the field of education. Experience from earlier reforms has shown that implementation takes a long time. In our opinion, therefore, this work needs support that ensures a longterm perspective and sustainability. The Government should consider whether existing agencies can carry out the tasks or whether temporary bodies should be set up for the purpose.</P>
<P class="p137 ft17">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310429x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft10">1 För en hållbar värld</P>
<P class="p138 ft11">Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människorna över hela världen.</P>
<P class="p139 ft11">Kofi Annan</P>
<P class="p140 ft11">I det här kapitlet beskriver vi kommitténs uppdrag och förklarar hur betänkandet är upplagt. De utmaningar som världen står inför nämns. Begreppet hållbar utveckling introduceras och vi inleder ett resonemang om hur begreppet kan förstås. Vi redogör för det internationella arbetet inom området hållbar utveckling och visar hur dagens integrerade syn på hållbar utveckling vuxit fram. Därefter tar vi upp hur utbildningens roll för hållbar utveckling har vuxit fram. Avslutningsvis behandlar vi Sveriges globala och nationella politik för hållbar utveckling.</P>
<P class="p141 ft26"><SPAN class="ft26">1.1</SPAN><SPAN class="ft27">Kommitténs uppdrag och betänkandets uppläggning</SPAN></P>
<P class="p142 ft29">Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 förklarade statsminister Göran Persson att Sverige skulle vara värd för ett internationellt möte om utbildning för hållbar utveckling. I maj 2003 tillsatte regeringen en kommitté för utbildning för hållbar utveckling<SPAN class="ft28">4 </SPAN>med uppdrag att kartlägga och analysera hur utbildningssystem på alla nivåer arbetar för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Som ett led i utredningsarbetet ingick att genomföra ett internationellt möte om utbildning för hållbar utveckling.<SPAN class="ft28">5 </SPAN>I uppdraget ingick även att redogöra för hur man kan</P>
<P class="p143 ft32"><SPAN class="ft30">4</SPAN><SPAN class="ft31">U 2003:06.</SPAN></P>
<P class="p144 ft8"><SPAN class="ft30">5</SPAN><SPAN class="ft33">I bilaga 3 återfinns en förteckning över rapporter som kommittén tagit fram i anslutning till detta möte.</SPAN></P>
<P class="p145 ft17">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310430x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft11">verka för att sprida kunskap som stimulerar utbildningssystemet att genomsyras av idéerna kring hållbar utveckling.</P>
<P class="p19 ft11">Betänkandet bygger huvudsakligen på befintlig internationell och svensk litteratur, redan tillgängligt empiriskt underlag och det rådslag som kommittén organiserade. Kommittén har gjort bedömningen att den begränsade utredningstiden inte möjliggjort betydande egna datainsamlingar. Dock har kommittén beställt särskilda studier för lärarutbildningen, högskoleområdet och folkbildningen.<SPAN class="ft23">6</SPAN></P>
<P class="p45 ft11">Kommittén arrangerade i maj 2004 i Göteborg ett internationellt rådslag om utbildning för hållbar utveckling med 350 deltagare från 75 länder i fem världsdelar. Vi beskriver rådslaget och redovisar de viktigaste lärdomarna det gav i betänkandets andra kapitel. Det tredje kapitlet kretsar kring lärande, utbildning och hållbar utveckling. Vi reder ut förhållandet mellan begreppen och formulerar karaktärsdrag som bör känneteckna utbildningar för att de ska främja hållbar utveckling. Det fjärde kapitlet innehåller en beskrivning och bedömning av arbetsformer, innehåll och resultat i förskolan, skolan, vuxenutbildningen, högskolan och folkbildningen ur perspektivet hållbar utveckling. I det femte kapitlet beskriver vi styrsystemet för de aktuella utbildningsformerna och värderar huruvida styrningen stödjer utbildningen för hållbar utveckling. I det sjätte och avslutande kapitlet redovisar vi våra förslag.</P>
<P class="p146 ft26"><SPAN class="ft26">1.2</SPAN><SPAN class="ft27">Vad är hållbar utveckling?</SPAN></P>
<P class="p147 ft34">Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt genom arbetet inom Brundtlandkommissionen som FN tillsatte i mitten av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Brundtlandkommissionen definierade hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.</P>
<P class="p148 ft35">Hållbar utveckling handlar om gemensamt ansvar och solidaritet mellan generationer, mellan kvinnor och män och mellan folkgrupper och länder. Världens länder är i dag sammanflätade och</P>
<P class="p149 ft36"><SPAN class="ft24">6 </SPAN>Följande studier har gjorts. Det statliga styrsystemet och högskoleutbildning för hållbar utveckling samt Hur integrerar svenska universitet och högskolor hållbar utveckling i sin utbildnings- och forskningsverksamhet? av Rebecka Bjurhall; Det statliga styrsystemet för folkbildningen av Kerstin Mustel; Hållbar utveckling som övergripande princip i lärarutbildningen av Arabella Nylund. Samtliga rapporter är utlagda som <NOBR>pdf-filer</NOBR> på regeringens hemsida, www.sou.gov.se/utbildhallbutv/rapporter.htm till och med <NOBR>2004-12-31.</NOBR> Därefter kan de nås från www.regeringen.se.</P>
<P class="p79 ft17">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p16 ft25">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft37">beroende av varandra som aldrig tidigare. Vår livsstil och politik påverkar och påverkas av andra. Sverige har inte bara ett ansvar för att bidra till en rättvis och hållbar värld, utan också ett eget intresse av det. Samtidens och framtidens stora frågor angår alla och utmaningarna måste hanteras genom ett internationellt samarbete.</P>
<P class="p151 ft37">På en normativ nivå handlar hållbar utveckling om att värna om framtida generationers behov, samtidigt som dagens utvecklingsbehov tillgodoses för alla människor i alla länder. En tydlig linje är tanken om individens delaktighet och ansvar. Begreppet hållbar utveckling tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade – de är varandras förutsättning och stöd.</P>
<P class="p152 ft34">Ekonomisk tillväxt brukar framhållas som en förutsättning för utveckling. Men samtidigt gäller att inget land kan uppnå en hållbar ekonomisk utveckling om miljön försämras, om välståndet inte fördelas rättvist och om det inte sker en tillväxt i det mänskliga kapitalet (hälsa, utbildning etcetera). Social utveckling är därför både ett resultat av och en förutsättning för ekonomisk utveckling. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling lyfter fram betydelsen av att resurser, inflytande och makt fördelas på ett rättvist, jämlikt och jämställt sätt, att alla människor får tillgång till social service och att individen känner trygghet och delaktighet. Miljödimensionen handlar om att värna om ekosystemens tjänster och återhämtningsförmåga, vilka är en förutsättning för en långsiktig social välfärd och ekonomisk utveckling.</P>
<P class="p153 ft11">När utveckling i ett avseende (till exempel fred, säkerhet, god samhällsstyrning, omsorg om miljön) leder till förbättringar i ett annat (till exempel en stabil ekonomisk utveckling) så finns det goda förutsättningar för hållbar utveckling. Om ekonomisk tillväxt i stället baseras på en produktion som försämrar miljön och hotar ekosystemen eller sker till priset av orimliga arbetsvillkor och ohälsa, så är utvecklingen inte hållbar.</P>
<P class="p152 ft29">I det följande ger vi ett exempel på hur förhållandet mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner kan beskrivas. Eftersom människorna är beroende av naturen och dess kretslopp både för deras livsuppehållande förmåga och som resursbas, är det nödvändigt att se till att ekosystemens funktioner inte utarmas. Annars kan hälsa och ekonomisk utveckling inte upprätthållas för dagens generation och för kommande generationer. Den miljömässiga dimensionen kan därmed sägas utgöra en yttre gräns. Många</P>
<P class="p154 ft17">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310432x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft11">betraktar den sociala dimensionen som målet för hållbar utveckling</P>
<P class="p155 ft11">– alla människor ska kunna få sina grundläggande behov tillgodosedda utan att ekosystemens yttre gränser överskrids. Det handlar då om varje människas rätt till ett värdigt liv. Den ekonomiska dimensionen kan i dessa termer ses som ett medel för att målet ska uppnås inom ramen för en miljömässigt och socialt hållbar utveckling.</P>
<P class="p148 ft37">Sammanfattningsvis kan sägas att även om de tre dimensionerna av hållbar utveckling är principiellt lika viktiga, så kan fokus och ingång till det sammansatta begreppet, liksom balansen mellan dimensionerna, variera beroende på sammanhang. Oavsett om ingången är jämställdhet, hållbara produktions- och konsumtionsmönster eller annat som ryms i någon av de tre dimensionerna så innebär perspektivet hållbar utveckling att dimensionerna ska förstås och hanteras i ett integrerat sammanhang. Genom betoningen av ett helhetsperspektiv kan begreppet hållbar utveckling få en konkret innebörd i olika sociala och kulturella sammanhang.</P>
<P class="p156 ft26"><SPAN class="ft26">1.3</SPAN><SPAN class="ft27">Globala utmaningar</SPAN></P>
<P class="p157 ft34">FN tillsatte i mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> Världskommissionen för miljö och utveckling, Brundtlandkommissionen, med uppdrag att analysera de kritiska miljö- och utvecklingsfrågorna. Kommissionen menade att under det gångna seklet har förhållandet mellan människans värld och den jord, som utgör basen för människans värld, i grunden förändrats. I inledningen på det förra seklet var det inte tekniskt möjligt för människor att radikalt förändra jordens olika system. Nu är situationen annorlunda. Stora oförutsedda förändringar äger rum i fråga om atmosfär, jordmån, vatten, bland växter och djur samt i samspelet mellan dessa.<SPAN class="ft38">7</SPAN></P>
<P class="p46 ft11">Genom senare tids forskning har insikterna ökat om de komplexa sambanden mellan jordens geokemiska system, hydrologiska system, klimatologiska system och biologiska system. Ändå är kunskapen långt ifrån fullständig, och det är svårt att förutse de sammantagna effekterna av människans aktiviteter på de olika systemen. Tröskeleffekter kan ge oväntade förändringar. Ett förlopp kan visa sig vara irreversibelt när det har passerat vissa gränsvärden.</P>
<P class="p101 ft8"><SPAN class="ft24">7 </SPAN>Vår gemensamma framtid, Rapport från Världskommissionen för miljö och utveckling, s. 37.</P>
<P class="p158 ft17">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310433x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p16 ft25">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft34">Snart tjugo år har gått sedan Brundtlandkommissionen publicerade sin rapport. Det internationella samfundet har börjat ta itu med miljö- och utvecklingsproblemen. Konventioner och mål har tagits fram för att hantera specifika problem. Vetenskapssamhället har börjat formera sig för att kunna göra övergripande analyser och ge råd, till exempel genom klimatpanelen, International Panel on Climate Change (IPCC). Några av de negativa trenderna har vänt. En del utvecklingsländer, särskilt i Asien, gör betydande ekonomiska och sociala framsteg. Viktiga steg mot demokrati har tagits i ett stort antal länder. Utsläppen av ämnen som hotar jordens skyddande ozonskikt har begränsats genom Montrealprotokollet.</P>
<P class="p160 ft37">Men många problem är oförändrade eller har blivit värre. År 2001 levde var femte människa på jorden på mindre än motsvarande en <NOBR>US-dollar</NOBR> per dag. Även om detta innebär en minskning jämfört med 1990, då nästan 28 procent levde på denna nivå, så har fattigdomen i Afrika söder om Sahara fördjupats. Här var siffran 46 procent år 2001 i jämförelse med 44 procent år 1990.<SPAN class="ft39">8 </SPAN>Ett annat problem är diskriminering. Var sjunde människa på jorden, 900 miljoner, tillhör i dag en grupp som är utsatt för diskriminering.<SPAN class="ft39">9 </SPAN>Antalet lokala eller nationella väpnade konflikter och grova kränkningar av mänskliga rättigheter har ökat markant på <NOBR>1990-talet.<SPAN class="ft39">10</SPAN></NOBR><SPAN class="ft39"> </SPAN>Konflikterna har ofta sin grund i kampen om knappa naturresurser. Av världens 42 miljoner <NOBR>hiv/aids-drabbade</NOBR> människor bor 30 miljoner i Afrika söder om Sahara och här har epidemin lett till att 12 miljoner barn har blivit föräldralösa.<SPAN class="ft39">11 </SPAN>Befolkningen i slumområden ökar kraftigt. Av världens nästan 5 miljarder människor som bor i städer lever idag 2 miljarder i slumområden.<SPAN class="ft39">12 </SPAN>Över en miljard människor saknar tillgång till tjänligt dricksvatten och dubbelt så många lever utan grundläggande sanitet.<SPAN class="ft39">13</SPAN></P>
<P class="p161 ft29">Klimatprognoserna pekar på en temperaturhöjning på mellan en och en halv och sex grader, beroende bland annat på vilka åtgärder som vidtas. Redan i dag har vi en höjning på en halv grad och effekterna börjar bli märkbara. För att begränsa ökningen till två grader behöver utsläppen av växthusgaser i industrialiserade länder</P>
<P class="p162 ft32"><SPAN class="ft30">8</SPAN><SPAN class="ft31">Världsbanken, http://www.developmentgoals.org.</SPAN></P>
<P class="p163 ft32"><SPAN class="ft30">9</SPAN><SPAN class="ft31">UNDP Human Development Report 2004, Cultural Liberty in Today’s Diverse World, s.5.</SPAN></P>
<P class="p164 ft36"><SPAN class="ft30">10</SPAN><SPAN class="ft40">Paul Collier, Development and Conflict, Centre for the Study of African Economies, Department of Economics, Oxford University, 1st October 2004.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">11</SPAN><SPAN class="ft41">UNAIDS Global Report 2004, www.unaids.org.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">12</SPAN><SPAN class="ft41">UN Habitat, The State of World Cities 2004/2005.</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">13</SPAN><SPAN class="ft33">http://www.undp.org/mdg/abcs.html.</SPAN></P>
<P class="p54 ft17">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310434x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft11">minska med <NOBR>70–90</NOBR> procent under det kommande seklet.<SPAN class="ft23">14 </SPAN>För att klara detta behövs stora omställningar i framför allt energi- och trafiksystemen.</P>
<P class="p166 ft11">Den biologiska mångfalden minskar i snabb takt. Klimatförändringarna beräknas leda till att cirka en fjärdedel av jordens växt- och djurarter dör ut. Cirka 65 procent av fiskbestånden i haven är överfiskade eller på gränsen till överfiskade redan i dag.<SPAN class="ft23">15 </SPAN>Den minskade marina produktionen bidrar till att fattiga människor, som utgör en majoritet av befolkningen i tropiska kustområden, blir än mer sårbara.</P>
<P class="p148 ft11">Under de senaste 50 åren har jordens befolkning fördubblats, spannmålsproduktionen har tredubblats, energikonsumtionen har fyrdubblats och de ekonomiska aktiviteterna har femdubblats. Vid världstoppmötet i Johannesburg 2002 konstaterades att människans ekonomiska aktivitet överskrider jordens bärkraft med cirka 25 procent. En liten andel av jordens befolkning – 15 procent – svarar för cirka 55 procent av konsumtionen. Ett särskilt stort ansvar vilar därför på industriländerna att utveckla långsiktigt hållbara produktions- och konsumtionsmönster.<SPAN class="ft23">16 </SPAN>Rika länder måste också föra en politik som ger fattiga länder möjlighet att exportera jordbruksprodukter och andra varor på rättvisa villkor. Fattiga länder måste bära sin del av ansvaret för att utvecklingen ska bli rättvis och hållbar. Det gäller inte minst kampen mot fattigdomen där en rättvis och jämlik fördelning av resurser och inflytande i samhället är av central betydelse. Alla länder måste värna om en politik som främjar fred och säkerhet som grund för att utvecklingen ska bli hållbar.</P>
<P class="p167 ft26"><SPAN class="ft26">1.4</SPAN><SPAN class="ft27">Internationella initiativ för hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p147 ft29">Begreppet hållbar utveckling har blivit internationellt etablerat under de senaste 25 åren. Det skedde som ett resultat av en bred samhällsprocess genom forskarsamfundets och ideella organisationers påverkan på folkopinion och politiker och manifesterades genom en serie större officiella internationella konferenser.</P>
<P class="p168 ft32"><SPAN class="ft30">14</SPAN><SPAN class="ft31">International Panel on Climate Change (IPCC).</SPAN></P>
<P class="p155 ft36"><SPAN class="ft30">15</SPAN><SPAN class="ft40">Global Change and the Earth System: A Planet Under Pressure, Executive Summary, International Geosphere- Biosphere Programme (IGBP), s. 14.</SPAN></P>
<P class="p155 ft8"><SPAN class="ft30">16</SPAN><SPAN class="ft42">Sammanfattning av Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002, promemoria från Utrikesdepartementet, september 2002.</SPAN></P>
<P class="p169 ft17">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310435x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p16 ft25">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft11">I globala, mellanstatliga sammanhang kan man peka på fem milstolpar, under de senaste tre årtiondena, som blev avgörande för arbetet med hållbar utveckling. Dessa beskrivs kortfattat i det följande.</P>
<P class="p65 ft11">Stockholmskonferensen 1972</P>
<P class="p171 ft34">Intresset för miljöfrågorna slog igenom i början av <NOBR>1960-talet.</NOBR> De fick sitt genombrott på världssamfundets dagordning genom FN- konferensen i Stockholm om den mänskliga miljön 1972. Stockholmskonferensen utmynnade bland annat i en politisk deklaration och ett handlingsprogram. Som en direkt följd skapade FN:s generalförsamling samma år FN:s miljöprogram (United Nations Environmental Programme, UNEP). Det internationella samarbetet kring miljöfrågor kom igång på allvar. Hållbar utveckling hade då inte etablerats som ett internationellt begrepp, men ofta ses FN- konferensen i Stockholm 1972 som startpunkten för dess framväxt.</P>
<P class="p96 ft11">Brundtlandkommissionen <NOBR>1983–1987</NOBR></P>
<P class="p40 ft11">FN tillsatte 1983 en grupp med uppdrag att analysera de kritiska miljö- och utvecklingsfrågorna. Det officiella namnet var The World Commission for Environment and Development, men gruppen kom snart att kallas för Brundtlandkommissionen efter ordföranden Gro Harlem Brundtland. Kommissionen publicerade sin rapport 1987, den så kallade Brundtlandrapporten.<SPAN class="ft23">17</SPAN></P>
<P class="p15 ft11">Brundtlandrapporten gav hållbar utveckling ett internationellt genomslag. Kommissionen betonade särskilt generationsperspektivet, de tre sammanvävda aspekterna av hållbar utveckling och den globala dimensionen.</P>
<P class="p65 ft11"><NOBR>Rio-konferensen</NOBR> 1992 om miljö och utveckling</P>
<P class="p172 ft35">Tjugo år efter miljökonferensen i Stockholm samlade FN världens ledare till en konferens i Rio de Janeiro om miljö och utveckling. Agenda 21 är den överenskommelse som har blivit mest känd från</P>
<P class="p173 ft8"><SPAN class="ft24">17 </SPAN>Vår gemensamma framtid. Rapport från Världskommissionen för miljö och utveckling.</P>
<P class="p174 ft17">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft11"><NOBR>Rio-konferensen.</NOBR> Det är en omfattande och detaljerad handlingsplan för hållbar utveckling.</P>
<P class="p19 ft11">Rio de Janeiro var FN:s hittills största konferens inom miljö- och utvecklingsområdet. Viktigt var det stora antalet deltagare från frivilliga organisationer. Ett annat särdrag var betoningen i handlingsprogrammet av det regionala, nationella och lokala arbetets betydelse för en hållbar utveckling.</P>
<P class="p19 ft11">I Sverige kom ett lokalt Agenda <NOBR>21-arbete</NOBR> igång med en mycket stor bredd efter <NOBR>Rio-konferensen.</NOBR> Redan fyra år senare hade alla kommuner startat ett sådant arbete. Många svenskar har på så vis kommit i kontakt med Agenda 21.</P>
<P class="p79 ft11">FN:s millenniedeklaration 2000</P>
<P class="p175 ft34">Enligt FN:s millenniedeklaration, som antogs 2000 av världens stats- och regeringschefer, kräver global utveckling en helhetssyn. Deklarationen ligger till grund för tidsbundna och mätbara millennieutvecklingsmål. Målen handlar om globala utvecklingsfrågor som fattigdomsutrotning, utbildning, jämställdhet, barnadödlighet, mödrahälsa, hiv/aids, säkerställandet av en miljömässigt hållbar utveckling samt en förstärkning av det globala partnerskapet mellan rika och fattiga länder. Ett delmål är att fram till 2015 halvera andelen människor som lever i extrem fattigdom.</P>
<P class="p69 ft11"><NOBR>Johannesburg-toppmötet</NOBR> 2002 om hållbar utveckling</P>
<P class="p62 ft11">Tio år efter <NOBR>Rio-mötet</NOBR> hölls ett <NOBR>FN-toppmöte</NOBR> i Johannesburg om hållbar utveckling. Det slog fast att all utveckling måste vara hållbar och att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter måste integreras.</P>
<P class="p176 ft29">Toppmötet resulterade i en politisk deklaration och en genomförandeplan för hållbar utveckling. Mötet bekräftade Rioprinciperna och lade fast att fattigdomsbekämpning, hållbara konsumtions- och produktionsmönster samt bevarande av naturresursbasen för ekonomisk och social utveckling är de tre övergripande målen och nödvändiga förutsättningar för en hållbar utveckling. Nya mål om vattenhushållning, biologisk mångfald, grundläggande sanitet, fiskebeståndet och minskning av hälso- och</P>
<P class="p177 ft17">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p16 ft25">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft11">miljöeffekter av kemikalier kompletterade millennieutvecklingsmålen.</P>
<P class="p77 ft11">En konkret praktisk rekommendation till världens länder var utarbetandet av nationella strategier för hållbar utveckling senast år 2005. Sveriges regering presenterade sin första nationella strategi för hållbar utveckling redan före toppmötet.</P>
<P class="p77 ft11">FN har inrättat en kommission för hållbar utveckling som ansvarar för uppföljningen av genomförandeplanen från Johannesburg. Genomförandeplanen kompletterar Agenda 21 med till exempel globaliseringens effekter och hiv/aids.</P>
<P class="p65 ft11">Ideella organisationer, forskare och opinionsbildare</P>
<P class="p66 ft11">Uppräkningen av ovanstående fem <NOBR>FN-anknutna</NOBR> milstolpar får inte skymma det faktum att milstolparna utgör en återspegling av ett brett samhällsförlopp, löpande opinionsbildning och forskning. Vid sidan av FN:s arbete med miljöfrågorna och hållbar utveckling har många andra mellanstatliga samarbetsorgan också spelat en viktig roll, till exempel OECD, Världshandelsorganisationen WTO och Europeiska unionen.</P>
<P class="p52 ft11">Rader av frivilliga organisationer som Greenpeace, Jordens vänner, Attac, Världsnaturfonden samt studieförbund och folkhögskolor har också betytt mycket för att väcka opinionen, påverka regeringar och berörda myndigheter att arbeta för en hållbar utveckling. En ny, bred och betydelsefull rörelse är också World Social Forum.</P>
<P class="p178 ft26"><SPAN class="ft26">1.5</SPAN><SPAN class="ft27">Utbildning för hållbar utveckling i de officiella internationella dokumenten</SPAN></P>
<P class="p66 ft11">Utbildning spelar en viktig roll som grund för utveckling av samhället lokalt och globalt. Det har framhållits dels vid de toppmöten och <NOBR>FN-konferenser</NOBR> som nämnts tidigare, dels vid utbildningsinriktade internationella möten och överläggningar.</P>
<P class="p77 ft43">Miljöutbildning – som ju utgör en av rötterna till utbildning för hållbar utveckling – lyftes fram som angelägen redan vid Stockholmskonferensen om den mänskliga miljön 1972.</P>
<P class="p72 ft11">Unesco och UNEP kallade 1977 till en konferens om miljöutbildning i Tbilisi. Ministrarna antog en deklaration och enades</P>
<P class="p179 ft17">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310438x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft11">om rekommendationer. Dokumentet kom att spela en stor roll i det fortsatta arbetet.</P>
<P class="p19 ft11">Utbildningsfrågorna var inte framträdande i Brundtlandrapporten, men i handlingsprogrammet från världstoppmötet i Rio de Janeiro är de i centrum. Hela kapitel 36 i Agenda 21 ägnas åt dem. Där skriver man bland annat:</P>
<P class="p180 ft44">Utbildning är avgörande för att främja hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsproblem. […]</P>
<P class="p181 ft45">Både formell och <NOBR>icke-formell</NOBR> utbildning är nödvändig för att ändra människors attityder så att de kan bedöma och lösa de problem som hör samman med hållbar utveckling.</P>
<P class="p181 ft45">Den är också av avgörande betydelse för att uppnå medvetande om betydelsen av miljö och etik, värderingar, attityder, färdigheter och beteenden som är förenliga med hållbar utveckling och för att allmänheten effektivt skall kunna delta i beslutsprocessen.</P>
<P class="p182 ft44">För att vara effektiv bör utbildning om miljö och utveckling omfatta dynamiken i såväl den fysiska/biologiska, sociala och ekonomiska miljön som människans utveckling och ingå i samtliga ämnen och vetenskapsgrenar.<SPAN class="ft23">18</SPAN></P>
<P class="p183 ft34">Året efter <NOBR>Rio-konferensen</NOBR> tillsatte Unesco en internationell kommission om utbildningen i framtiden. I sin slutrapport lyfter kommissionen fram hållbar utveckling som en avgörande fråga. Rapporten understryker demokratisk delaktighet och sambandet mellan det arbete som sker lokalt och arbete på den internationella nivån. Kommissionen strukturerar sitt resonemang om lärande med hjälp av följande grundvalar: (1) lära för att veta, (2) lära för att göra, (3) lära för att vara och (4) lära för att leva tillsammans.</P>
<P class="p45 ft11">Vid flera tematiska <NOBR>FN-konferenser</NOBR> och toppmöten under 1990- talet har utbildningens viktiga roll understrukits: Wien 1993 om mänskliga rättigheter, Kairo 1995 om befolkning och utveckling, Köpenhamn 1995 om social utveckling, kvinnokonferensen i Peking 1995, konferenserna i Rom 1996 om säkra livsmedel och Istanbul 1996 om säker bosättning.</P>
<P class="p45 ft11">I slutet av 1997 ordnade Unesco en konferens i Thessaloniki om utbildning för hållbar utveckling. En slutsats var att samhällsvetenskap och humaniora är viktiga för att balansera den tidigare slagsidan åt en rent naturvetenskaplig undervisning.<SPAN class="ft23">19 </SPAN>Människors roller och ansvar stod i centrum.</P>
<P class="p184 ft32"><SPAN class="ft30">18</SPAN><SPAN class="ft31">Agenda 21, Miljö- och resursdepartementet 1993, s. 519 f.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">19</SPAN><SPAN class="ft33">Utbildningsdepartementet 2002, s. 5.</SPAN></P>
<P class="p158 ft17">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310439x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p16 ft25">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft44">Elever behöver lära sig att reflektera kritiskt över sin plats i världen och tänka över vad hållbarhet betyder för dem och deras samhälle. De behöver träna sig att se alternativa framtidsbilder, hur man kan diskutera och rättfärdiga val mellan olika bilder och planera för att uppnå det man väljer samt delta i samhällslivet för att se resultaten av valen. Detta är färdigheter som är grunden för gott medborgarskap och gör utbildning för hållbarhet till en del av processen att skapa en välinformerad, medveten och aktiv befolkning. På detta sätt kan utbildning om hållbarhet bidra till utbildning för demokrati och fred.<SPAN class="ft46">20</SPAN></P>
<P class="p97 ft11">Unesco anordnade 2000 The World Education Forum i Dakar, Senegal. Mot bakgrund av utbildningens viktiga roll för hållbar utveckling beslutade konferensen om en handlingsplan med sex mål. Dessa mål handlar om rätten till utbildning. Alla människor ska få en grundläggande utbildning som är bra och kostnadsfri; det är en rätt som inte minst ska gälla flickor och andra grupper i samhället som löper risk att missgynnas. Målen ska ha uppnåtts senast 2015. Konferensen i Dakar innebar starten av den så kallade Education For <NOBR>All-processen,</NOBR> <NOBR>EFA-processen.</NOBR></P>
<P class="p187 ft34">I kölvattnet till den internationella konferensen om finansiering för utveckling i Monterrey lanserades ett så kallat Education For All – Fast Track Initiative (FTI) 2002 med sekretariatet förlagt till Världsbanken. FTI är ett globalt partnerskap för att skapa bättre förutsättningar för de länder som bedöms ligga sämst till för att uppnå målet om grundskoleutbildning för alla barn 2015. Initiativet går ut på att söka knyta samman de rika ländernas ansvar när det gäller bistånd till grundskoleutbildning med utvecklingsländernas utbildningspolitik och ansvar för genomförande och resultat. Under andra halvåret 2004 delar Sverige ordförandeskapet för FTI med USA och första halvåret 2005 med England.</P>
<P class="p160 ft34">Världstoppmötet i Johannesburg 2002 antog en omfattande genomförandeplan. Perspektivet hållbar utveckling ska genomsyra både formell, <NOBR>icke-formell</NOBR> och informell utbildning och lärande på alla nivåer, från förskola till universitet. Utbildningen ska inkludera demokrati och bidra till att hindra spridning av smittsamma sjukdomar, som hiv/aids. I genomförandeplanen ingår en rekommendation till FN:s generalförsamling att proklamera ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling <NOBR>2005–2014.</NOBR></P>
<P class="p152 ft35">I linje med detta förslag av toppmötet förklarade FN:s generalförsamling i december 2002 perioden <NOBR>2005–2014</NOBR> som ett årtionde</P>
<P class="p188 ft8"><SPAN class="ft24">20 </SPAN>Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i Östersjöområdet – Baltic 21 Education, Utbildningsdepartementet 2002, s. 5.</P>
<P class="p145 ft17">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft34">för utbildning för hållbar utveckling. Unesco fick i uppgift att leda arbetet och ska utarbeta rekommendationer till medlemsländernas regeringar. Dessa rekommendationer kommer att handla om hur utbildning för hållbar utbildning ska kunna integreras i utbildningspolitiken och få genomslag på alla utbildningsnivåer.</P>
<P class="p45 ft11">Ett av de senaste i raden av uttalanden om utbildning för hållbar utveckling är en deklaration av miljöministrarna i Europa, Kaukasus, Centralasien och Nordamerika i Kiev 2003. Mötet ordnades av FN:s ekonomiska kommission för Europa. Diskussionen om utbildning för hållbar utveckling utmynnade i fem grundläggande principer. De lyder i vår översättning:</P>
<P class="p190 ft11"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft47">Utbildning för hållbar utveckling är till sin natur sektorsövergripande. Den omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Delaktighet och helhetssyn ska prägla utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p191 ft11"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft47">Studerande på alla nivåer ska uppmuntras till kritiskt tänkande och reflektion. Det är en förutsättning för ett konkret handlande för en hållbar utveckling.</SPAN></P>
<P class="p191 ft11"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft47">Hållbar utveckling ska behandlas i alla utbildningar och på alla nivåer inklusive yrkesutbildning och vidareutbildning.</SPAN></P>
<P class="p191 ft11"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft47">Utbildning är en livslång process. Den omfattar formell, icke formell och informell utbildning.</SPAN></P>
<P class="p192 ft11"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft47">Det övergripande målet för utbildning för hållbar utveckling är att ge medborgarna förutsättningar och makt att agera för en bättre miljö. Detta kräver att utbildningen är processorienterad och deltagarstyrd.</SPAN></P>
<P class="p193 ft11">Miljöministrarna betonade också behovet av en nyorientering av miljöutbildning och annan utbildning så att de tillsammans bildar utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p19 ft11">Slutligen har Unesco i sin rapport till FN:s generalförsamling 2004 om genomförandet av <NOBR>FN-årtiondet</NOBR> för utbildning för hållbar utveckling angivit sex kännetecken för utbildning för hållbar utveckling:</P>
<P class="p57 ft11">Ämnesövergripande och holistisk: lärande för hållbar utveckling ska vara integrerad i hela läroplanen och inte utgöra ett separat ämne.</P>
<P class="p58 ft11">Värdegrundad: det är centralt att de underliggande värderingarna görs uttalad så att de kan granskas, debatteras, testas och tillämpas.</P>
<P class="p63 ft17">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310441x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p16 ft25">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft11">Kritiskt tänkande och problemlösande: skapa tillförsikt när man tar itu med dilemman och utmaningar mot en hållbar utveckling.</P>
<P class="p87 ft11">Metodpluralism: ord, konst, drama, erfarenhet – varierad pedagogik ska forma processerna.</P>
<P class="p87 ft11">Deltagande beslutsfattande: de lärande deltar i beslut om hur de ska lära sig.</P>
<P class="p195 ft11">Lokalt relevant: utbildningen tar upp såväl lokala som globala problem på det språk som de lärande själva använder.</P>
<P class="p196 ft26"><SPAN class="ft26">1.6</SPAN><SPAN class="ft27">Sveriges politik för hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p172 ft34">Sverige har deltagit i alla de internationella konferenser om miljö och hållbar utveckling som nämns ovan. Därmed har Sverige en politisk förpliktelse att följa besluten. Regeringens ambitioner går emellertid längre än så. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik, både nationellt och globalt. Det innebär att alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna. I regeringsförklaringen 2004 slås fast att regeringens politik för hållbar utveckling ska förstärkas och breddas.</P>
<P class="p197 ft11"><SPAN class="ft11">1.6.1</SPAN><SPAN class="ft48">Politik för global utveckling</SPAN></P>
<P class="p172 ft34">I december 2003 antog riksdagen regeringens proposition Gemensamt ansvar. Sveriges politik för global utveckling.<SPAN class="ft38">21 </SPAN>Målet för den samlade politiken är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling för världens alla folk. Detta mål ska gälla för samtliga politikområden som alltså ska sträva åt samma håll med syftet att ta till vara synergieffekter för en effektivare bekämpning av fattigdomen. Resultatet av den samlade politiken ska årligen redovisas till riksdagen i form av en resultatskrivelse.</P>
<P class="p198 ft29">Politiken sätter de människor i fokus som inte har fått del av det välstånd som globaliseringen har bidragit till. Den bygger på övertygelsen att utveckling aldrig skapas utifrån – utan av människorna i det egna samhället. Två perspektiv ska därför vara vägledande för utformningen av den svenska politiken. Det ena är rättighetsperspektivet med tonvikt på demokrati och mänskliga rättigheter, där</P>
<P class="p199 ft8"><SPAN class="ft24">21 </SPAN>Proposition 2002/03:122. Se även Utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU3.</P>
<P class="p174 ft17">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft11">jämställdhet och barnets rättigheter står i centrum. Det andra perspektivet gäller fattiga människors behov, intressen och förutsättningar, som ska vara utgångspunkten för strävandena mot en rättvis och hållbar utveckling.</P>
<P class="p200 ft11"><SPAN class="ft11">1.6.2</SPAN><SPAN class="ft48">Strategi för hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p44 ft11">Regeringen lämnade 2002 sin första nationella strategi för hållbar utveckling till riksdagen, en kort tid före toppmötet i Johannesburg. I skrivelsen om strategin till riksdagen utlovade regeringen att en revidering skulle göras bland annat för att beakta slutsatserna från det då förestående världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg. I april 2004 presenterade regeringen en reviderad strategi för hållbar utveckling.</P>
<P class="p46 ft11">Strategin har tre utgångspunkter. Den första är att hållbar utveckling i Sverige endast kan uppnås inom ramen för globalt och regionalt samarbete. Den internationella agendan för hållbar utveckling bildar startpunkten för den nationella strategin. Den andra utgångspunkten är att hållbar utveckling måste integreras i alla politikområden. Regeringen redovisar hur denna integration kan fördjupas och utvecklas inom åtta kärnområden. Den tredje utgångspunkten är att ytterligare nationella insatser krävs för att långsiktigt värna de kritiska resurser som utgör basen för en hållbar utveckling. Till dessa kritiska resurser hör naturresurser, människors hälsa och kompetens samt infrastruktur och bebyggelse.</P>
<P class="p47 ft11">Fyra framtidsfrågor sätts i fokus för regeringens politik för en hållbar utveckling under mandatperioden: en miljödriven tillväxt och välfärd, en god hälsa, en samlad politik för ett hållbart samhällsbyggande samt en barn- och ungdomspolitik för ett åldrande samhälle.</P>
<P class="p176 ft29">I den reviderade nationella strategin för en hållbar utveckling understryks vikten av utbildning som en avgörande faktor för att nå hållbar utveckling. Det är enligt strategin nödvändigt att utbildning från förskolan till högskolan, och i folkbildningen, genomsyras av perspektivet hållbar utveckling. Det ställer krav inte bara på utbildningens omfattning och innehåll utan även på det sätt med vilket den genomförs. Strävan är att integrera de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna, vilket innebär att utbildning om ekonomisk tillväxt måste ses i ljuset av vad som är socialt och</P>
<P class="p79 ft17">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310443x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p16 ft25">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft35">miljömässigt acceptabelt. Utbildningen måste även karaktäriseras av demokratins grundläggande värden och av medinflytande för de studerande.<SPAN class="ft49">22 </SPAN>Nästa revidering av strategin ska ske 2006.</P>
<P class="p72 ft11">I december 2003 inrättade regeringen också ett särskilt samordningskansli för hållbar utveckling i Statsrådsberedningen. Kansliets uppgift är att samordna arbetet med hållbar utveckling i departementen och vara pådrivande i det nationella och internationella arbetet.</P>
<P class="p201 ft11"><SPAN class="ft11">1.6.3</SPAN><SPAN class="ft48">Internationell samverkan</SPAN></P>
<P class="p51 ft11">EU utgör en viktig arena för samarbete i syfte att stärka såväl det nationella som det globala arbetet för en hållbar utveckling och för utbildningens roll i denna utveckling.</P>
<P class="p77 ft11">Inom EU drivs arbetet för hållbar utveckling genom unionens hållbarhetsstrategi. Sverige driver särskilt frågor om ökad energieffektivitet, miljöteknik och klimat. Samtidigt verkar Sverige för att EU utåt ska vara en pådrivande global aktör i arbetet med hållbar utveckling, till exempel i uppföljningen av mötet i Johannesburg. Efter det internationella rådslaget i Göteborg i maj 2004 har Sverige vidare tagit upp utbildning för hållbar utveckling på dagordningen för EU:s utbildningsministrar.</P>
<P class="p152 ft29">Vid sidan av EU är för Sveriges del både Östersjösamarbetet och nordisk samverkan viktiga regionala forum för hållbar utveckling.</P>
<P class="p72 ft11">Baltic 21 är en Agenda 21 för Östersjöregionen. Den antogs 1998 av utrikesministrarna för Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland. Baltic 21 gällde ursprungligen samarbetet inom sju områden som ansågs ha en avgörande betydelse för en hållbar utveckling i regionen: jordbruk, energi, fiske, skogsbruk, industri, turism och transporter. Vid ett möte 2000 kom utrikesministrarna överens om att utöka listan med utbildning.</P>
<P class="p13 ft11">Baltic 21 Education preciserar samarbetet i Östersjöregionen när det gäller utbildning för hållbar utveckling. Den antogs 2002 vid en utbildningsministerkonferens för samma elva länder som står bakom Baltic 21. Det arbete som ledde fram till Baltic 21 Education startade 2000 med den så kallade Hagadeklarationen.</P>
<P class="p77 ft11">Handlingsplanen lyfter fram begreppet kunskap och ger det en vid betydelse:</P>
<P class="p199 ft8"><SPAN class="ft24">22 </SPAN>Regeringens skrivelse 2003/04:129, s. <NOBR>90–91.</NOBR></P>
<P class="p174 ft17">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310444x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft44">Nyckeln till att kunna skapa en mera hållbar och fredlig värld är kunskap. Omvandlingen till ett hållbart samhälle beror på invånarnas förståelse och handlingsförmåga. […] Alla elever skall ha kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara kreativa, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut liksom för att kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle.<SPAN class="ft46">23</SPAN></P>
<P class="p203 ft11">Handlingsplanen för Baltic 21 Education uppmanar politiker på alla nivåer att ge tydliga signaler om vikten av utbildning för hållbar utveckling. Det innebär att hållbar utveckling bör skrivas in i alla styrdokument: skollag, högskolelag, förordningar, läroplaner, kursplaner. I Baltic 21 Education formuleras även riktlinjer för hur undervisningen ska gå till:</P>
<P class="p204 ft44">De studerande måste ges större möjligheter till inflytande och till att ta ansvar för sin egen inlärning. Det är viktigt att studeranderollen ändras till en mera aktiv deltagare och lärarrollen omvandlas till mera av en mentor och handledare. Andra viktiga metoder är kritisk reflektion och diskussion.<SPAN class="ft46">24</SPAN></P>
<P class="p205 ft11">Sverige har tillsammans med Litauen varit så kallat lead country inom Baltic 21. Sverige leder också, tillsammans med Ryssland, den process inom UNECE som ska utforma en regional strategi för utbildning för hållbar utveckling. Denna strategi som föreslår att det regionala arbetet ska följas av nationella strategier, ska beslutas av ett högnivåmöte med utbildnings- och miljörepresentanter i mars 2005.</P>
<P class="p148 ft11">Sverige har varit pådrivande när det gäller utbildning för hållbar utveckling inom ramen för det Nordiska ministerrådet, dels genom den svenska ordförandekonferensen på detta tema i Karlskrona i juni 2003, dels under arbetet med att revidera den nordiska strategin för hållbar utveckling. De nordiska statsministrarna har i november 2004 antagit en reviderad nordisk hållbarhetsstrategi, som därefter överlämnats till Nordiska rådet. Sverige har aktualiserat frågan även i det Arktiska rådet. Det skedde vid ministerrådsmötet i juni 2004 i Reykjavik.</P>
<P class="p206 ft11">FN, Unesco, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna utgör andra viktiga arenor för Sveriges globala arbete för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling i Sverige hör intimt ihop med en hållbar utveckling i den övriga världen. Den svenska</P>
<P class="p207 ft32"><SPAN class="ft30">23</SPAN><SPAN class="ft31">Utbildningsdepartementet 2002, s. 1.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">24</SPAN><SPAN class="ft33">Ibid, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p158 ft17">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p16 ft25">För en hållbar värld</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft37">livsstilen och politiken påverkar andra, och vice versa. Globaliseringen innebär fortsatta utmaningar. Lösningar på en lång rad svåra problem som världen i dag står inför, bland annat utbredd fattigdom och hunger, hiv/aids, malaria och andra folksjukdomar, globala miljöhot och terrorism, går inte att finna enbart genom åtgärder på nationell nivå. De kräver ett gemensamt ansvar och ett internationellt samarbete. I det globala arbetet för hållbar utveckling är utgångspunkten för Sveriges insatser resultatet från toppmötet i Johannesburg; inriktningen på sakfrågorna styrs av den internationella dagordningen. Den svenska politiken ska bidra till att FN:s millennieutvecklingsmål uppfylls.</P>
<P class="p209 ft17">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GSB3104/GSB310446x1.jpg" style="width:395px;height:574px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p210 ft50">Det internationella rådslagets logotyp</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310447x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p211 ft6"><SPAN class="ft6">2</SPAN><SPAN class="ft51">Rådslaget i Göteborg den </SPAN><NOBR>4–7</NOBR> maj 2004</P>
<P class="p212 ft11">Kapitlet beskriver erfarenheterna från det internationella rådslag som kommittén arrangerade i Göteborg. Vi redogör först för rådslagets uppläggning. Sedan kommer vi in på innehållet och tar upp vilka hinder som deltagarna såg för utbildning för hållbar utveckling, liksom strategier för att ta sig förbi hindren. Av- slutningsvis lyfter vi fram behovet av en fortsatt dialog – internationellt, regionalt, nationellt och lokalt.</P>
<P class="p213 ft52"><SPAN class="ft37">I enlighet med kommitténs direktiv och det initiativ statsminister Göran Perssons tog vid världstoppmötet i Johannesburg 2002 om hållbar utveckling, arrangerade kommittén den </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">4–7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> maj 2004 ett internationellt rådslag i Göteborg om utbildning för hållbar utveckling. 350 deltagare från 75 länder i fem världsdelar medverkade. Rubriken för rådslaget var </SPAN>Learning to change our world: International consultation on education for sustainable development.</P>
<P class="p75 ft11">Rådslaget inspirerades av FN:s generalsekreterare Kofi Annans ord: ”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människorna över hela världen.” Rådslagets motto var <SPAN class="ft7">Reflect – Rethink – Reform</SPAN>, som kan översättas till Tänk till – Tänk om – Tänk nytt.</P>
<P class="p214 ft26"><SPAN class="ft26">2.1</SPAN><SPAN class="ft27">Rådslagets uppläggning</SPAN></P>
<P class="p215 ft11">Kommitténs ambition var att rådslagets metod och inriktning skulle säkerställa att alla deltagare kunde vara aktiva och produktiva under dagarna i Göteborg. Därför gav vi ett stort utrymme för dialog i arbetsgrupper. Arbetet i mindre grupper varvades med studiebesök och föreläsningar i plenum.</P>
<P class="p216 ft17">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Rådslaget i Göteborg den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft11">Rådslaget delades in i tre faser: Tänk till – Tänk om – Tänk nytt. Under den första fasen identifierade deltagarna hinder för utbildning för hållbar utveckling. I den andra fasen diskuterade deltagarna vilka strategier som kan användas för att komma förbi hindren. Den avslutande fasen innebar att konkretisera vad nästa steg i arbetet för utbildning för hållbar utveckling borde bli.</P>
<P class="p148 ft37">Rådslagets deltagare var lärare från olika nivåer, studenter, forskare, tjänstemän och andra verksamma i utbildningsväsendet i de deltagande länderna samt företrädare för frivilliga organisationer och för mellanstatliga organisationer. Ungefär en tredjedel av deltagarna kom från utvecklingsländer, en tredjedel från Sverige och en tredjedel från andra industriländer. Hälften av deltagarna var kvinnor och hälften män. Den enskilt största deltagargruppen var lärare och forskare från högskolor och universitet.</P>
<P class="p206 ft11">Bland deltagarna fanns internationellt tongivande utbildare och skribenter. Där ingick företrädare för flera befintliga nätverk engagerade i utbildning för hållbar utveckling, bland annat ett svenskt forskarnätverk, ett internationellt nätverk för verksamma inom förskolan, ett internationellt nätverk för lärare, ett globalt nätverk mellan fyra tekniska högskolor, näringsliv och samhälle, det europeiska nätverket för interaktiva teknik- och naturvetenskapliga utställningar samt ett internationellt nätverk för verksamma inom högre utbildning för hållbar utveckling. I samband med rådslaget bildades ett nytt regionalt nätverk för lärare i Södra Afrika som en underavdelning till ett befintligt internationellt lärarnätverk.</P>
<P class="p206 ft37">En viktig funktion med rådslaget var just att stimulera nätverksbyggande. Kommittén har därför engagerat sig i en dialog med deltagarna. Redan i december 2003 öppnades hemsidan, www.learning2004.se. Som mest hade den, under maj månad 2004, cirka 17 000 besökare. Flertalet av deltagarna svarade även på den enkät som skickades ut i samband med registreringen till rådslaget. Svaren från enkäten utgjorde en del av underlaget för gruppdiskussionerna under rådslaget. En första deltagarutvärdering genomfördes vid rådslaget. Efter rådslaget har kommittén skickat ett omfattande material till deltagarna: en sammanfattning av rådslaget, en särskild redogörelse för uppläggningen, en deltagarförteckning, en sammanställning av funktionärerna i arbetsgrupperna och en enkät om deltagarnas aktiviteter efter rådslaget.</P>
<P class="p218 ft17">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p16 ft25">Rådslaget i Göteborg den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft26"><SPAN class="ft26">2.2</SPAN><SPAN class="ft27">Rådslagets innehåll</SPAN></P>
<P class="p220 ft11">Statsministern förde fram det första förslaget redan i sitt öppningsanförande. Han konstaterade bland annat:</P>
<P class="p221 ft44">Låt mig redan nu slå fast att tiden är mogen för att skriva in hållbar utveckling i den svenska högskolelagen. Styrdokumentet för universitet och högskolor måste tydliggöra detta samhällsuppdrag [..] På så sätt kan våra ingenjörer, ekonomer och matematiker få den helhetssyn som är så nödvändig för att vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. På så sätt kan ledningarna för våra universitet stimuleras till att avsätta resurser och bygga upp kompetens kring lärande för hållbar utveckling.</P>
<P class="p222 ft43">Statsministern riktade också en uppmaning till Unesco att göra det mesta av <NOBR>FN-årtiondet</NOBR> för utbildning för hållbar utveckling 2005– 2014.</P>
<P class="p223 ft11">Under inledningen med mångkulturella inslag och under första halva dagens plenarföreläsningar sattes scenen för rådslagets utmaning: att söka villkoren och formerna för det lärande som ändrar världen mot en hållbar utveckling. Genom att belysa några av de stora förändringar som världens befolkning och jordens ekologiska system genomgår erhöll delegaterna en gemensam nulägesbild inom några områden avseende både mänsklighetens utmaningar och förväntningarna på nytt lärande.</P>
<P class="p224 ft11">Motsättningar och värderingsskillnader bland deltagarna fanns självfallet men de ställdes sällan på sin spets eftersom de överskuggades av viljan att driva lärande för hållbar utveckling vidare. Många delegater hade likartade erfarenheter och ett intresse för lärande vilket ledde till att kommunikationen mellan delegaterna om problem, hinder, möjligheter och handlingsalternativ fungerade. Rådslaget har dokumenterats i en separat rapport. Här följer en kortfattad redogörelse av rådslagets förlopp.</P>
<P class="p197 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft48">Reflect – Tänk till</SPAN></P>
<P class="p172 ft29">Under den första dagens arbete på temat Reflect inventerade deltagarna vilka hinder som finns för lärande för hållbar utveckling. Man pekade på politiska, ekonomiska, utbildningsanknutna hinder och på de många hinder som är förknippade med attityder och värderingar. Det blev tydligt att begreppet hållbar utveckling är komplext; det ligger på en hög abstraktionsnivå. Att konkretisera vad</P>
<P class="p225 ft17">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Rådslaget i Göteborg den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft29">hållbar utveckling innebär i människors vardag är inte så lätt. Det finns också en stor osäkerhet om hur utbildningssystemen ska omorienteras för att stödja en hållbar utveckling. Osäkerheten finns på alla nivåer, till exempel bland politiker, företagsledare och rektorer.</P>
<P class="p166 ft11">Dialogerna under rådslaget visade även på det olämpliga att skilja lärandets <NOBR>hur-aspekt</NOBR> och <NOBR>vad-aspekt</NOBR> från varandra när området är hållbar utveckling. Den pedagogiska tillämpningen (hur) och innehållet (vad) i utbildning för hållbar utveckling hänger nära samman och är svåra att skilja åt.</P>
<P class="p166 ft11">Ett annat hinder som lyftes fram är att lärande för hållbar utveckling förutsätter ett ämnesövergripande och tvärvetenskapligt synsätt, medan undervisningen både i skolan och på universitetet traditionellt är organiserad ämnesvis. Universiteten svarar för olika specialistutbildningar – läkare, ingenjörer med flera – som producerar studenter som i huvudsak rör sig inom ett och samma vetenskapliga tanke- och analysmönster. Detta försvårar ett gränsöverskridande samarbete.</P>
<P class="p148 ft37">Många pekade även på att examina och meriteringssystem favoriserar fragmentariska kunskaper. Lärande om komplexa företeelser som hållbar utveckling kräver att lärarna har både goda ämneskunskaper och en förmåga att integrera ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Deltagarna menade att de flesta länder saknar en adekvat lärarutbildning för att arbeta på det sättet.</P>
<P class="p148 ft37">Bristande medvetenhet om lärande för hållbar utveckling speglas i innehållet i flertalet utbildningssystem. De flesta menade att lärande för hållbar utveckling inte kan behandlas som enbart ett ämne i skolan eller på universitetet, utan som ett förhållningssätt, ett övergripande perspektiv i all utbildning. Perspektivet hållbar utveckling måste genomsyra utbildningssystemen.</P>
<P class="p148 ft11">Ett problem som ofta kom upp var kortsiktigheten när man fattar beslut och det gäller både offentliga och privata verksamheter. Varken inom politik eller förvaltning, näringsliv eller massmedier belönas ett långsiktigt engagemang eller långsiktiga lösningar i någon större utsträckning. Detta sågs som ett problem i perspektivet hållbar utveckling, eftersom kärnan i det perspektivet är behovet av att hitta ett långsiktigt förhållningssätt för att hantera överlevnadsfrågorna. Åtskilliga deltagare konstaterade att perspektivet hållbar utveckling sällan ingår i kriterierna för uppföljning och utvärdering av utbildningars kvalitet.</P>
<P class="p206 ft35">Sammanfattningsvis kunde rådslagets <NOBR>Reflect-fas</NOBR> styrka den tes som generalsekreterare Kofi Annans har formulerat så här: ”Det</P>
<P class="p61 ft17">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p16 ft25">Rådslaget i Göteborg den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft11">finns för närvarande få framgångsrika modeller för utbildningsprogram för hållbar utveckling.”</P>
<P class="p214 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft48">Rethink – Tänk om</SPAN></P>
<P class="p66 ft11">Under den här fasen diskuterade deltagarna strategier för att möta olika hinder och förverkliga lärande för hållbar utveckling. Ett återkommande tema var att det är bråttom att gå från ord till handling.</P>
<P class="p224 ft37">De strategier som föreslogs var inte alltid tydliga och klara; ibland var de till och med motstridiga. Men många av deltagarna ansåg, trots osäkerheten om de konkreta tillämpningarna, att det är en styrka att begreppen hållbar utveckling och utbildning för hållbar utveckling är vida och inkluderande. De måste ge utrymme för lokala tolkningar så att tillämpningen kan anpassas till olika kulturella och sociala sammanhang. Vår bild är att de flesta deltagarna var överens om att hållbar utveckling handlar om avvägningar mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer och att dessa måste behandlas gemensamt i utbildning. Många menade att det finns en internationell rörelse och att förutsättningslösa diskussioner är viktiga delar av processen. Processtänkandet bör vara i fokus när strategier formuleras, eftersom det varken är önskvärt eller möjligt att identifiera ett definitivt slutmål. För åren framöver krävs det en sökprocess – där frågorna måste få vara flera än svaren.</P>
<P class="p227 ft11">Många deltagare menade att det är viktigt att lyfta fram de motsättningar som finns och att visa hur beteenden, beslut och förhållningssätt inom <SPAN class="ft7">ett </SPAN>område påverkar många andra områden. Det är också nödvändigt att åskådliggöra sambandet mellan den lokala och globala nivån.</P>
<P class="p151 ft11">De konkreta förslagen kretsade i många fall kring dels politikernas mandat och uppgift, dels utbildningssystemens utformning. Deltagarna ansåg att politikerna har ett stort ansvar. Politiker på alla nivåer behöver se till att förutsättningar finns för utbildning, kunskapsuppbyggnad och forskning för hållbar utveckling genom stöd i styrdokument som lagar, förordningar och läroplaner. Därutöver krävs tillräckliga ekonomiska resurser och en uppföljning av fattade beslut. Politiker bör se till att forum skapas för samarbete mellan olika aktörer. Många menade att även politiker måste få utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p228 ft17">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Rådslaget i Göteborg den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft11">Deltagarna ansåg att utbildningssystemen behöver reformeras. Beslutsfattare, lärare och elever bör arbeta tillsammans med detta. Lärande för hållbar utveckling bör tas in i läroplanerna. Lärarna behöver få utbildning i hållbar utveckling. En sådan utbildning ska ingå i såväl den grundläggande lärarutbildningen som i fortbildningen av lärare. Lärare från olika ämnesområden bör samarbeta bättre; strukturen måste bli mer ämnesövergripande och tvärvetenskaplig.</P>
<P class="p46 ft11">En vanlig åsikt var att uppföljning och utvärdering måste bygga på kriterier som beaktar perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p166 ft11">Deltagarna menade att lärandeprocessen behöver omvandlas så att de lärande kan ta en mer aktiv del i utformning av såväl innehåll som form och ta ansvar för sin utbildning. De lärande ska få tillfälle att omsätta sin kunskap i handling. Samarbete mellan formella och <NOBR>icke-formella</NOBR> utbildningssystem bör uppmuntras. Många ansåg att det är viktigt med återkommande internationella rådslag under FN- årtiondet.</P>
<P class="p229 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft48">Reform – Tänk nytt</SPAN></P>
<P class="p147 ft34">I rådslagets <NOBR>Reform-fas</NOBR> fick deltagarna själva gruppera sig inom olika diskussionsområden. Mot bakgrund av en vision om hur världen skulle kunna gestaltas 2015 diskuterade de vad som skulle krävas för att förverkliga visionen. Förslagen till åtgärder hade en stor spännvidd. Många fokuserade på utbildningssystemet, på läroplanerna och andra styrdokument. Andra lade tyngdpunkten på att främja en hållbar utveckling genom ett informellt och <NOBR>icke-formellt</NOBR> lärande. Vissa deltagare ville höja kompetensnivån för hållbar utveckling inom utbildningssektorn genom att stimulera forskningen om lärande för hållbar utveckling. Ett vidgat internationellt samarbete förordades också.</P>
<P class="p46 ft11">Andra förslag var riktade mot företeelser utanför utbildningssektorn, där lärande för hållbar utveckling kunde vara en inspirationskälla eller tjäna som en katalysator. Det handlade om att mobilisera samhällskrafter för att lösa en viss fråga – till exempel fattigdom eller bristande jämställdhet – eller att använda erfarenheter och metoder från lärande för hållbar utveckling som ett medel att aktivera till samhällsengagemang mer generellt. Några deltagare siktade på en djupgående samhällsomvandling, på en ny världsekonomisk ordning.</P>
<P class="p230 ft17">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td29"><SPAN class="p16 ft25">Rådslaget i Göteborg den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft11">Arbetsformer togs också upp. Det var åtskilliga deltagare som ansåg att de studerandes inflytande måste stärkas i all utbildning. Några deltagare pläderade för nätverk mellan beslutsfattare och praktiker. Andra tyckte att goda exempel bör spridas och att ett belöningssystem skapas för framstående insatser inom lärande för hållbar utveckling.</P>
<P class="p13 ft11">Det rådde enighet om att Unesco och dess medlemsländer måste ta <NOBR>FN-årtiondet</NOBR> för utbildning för hållbar utveckling på allvar. Några ansåg att en grundläggande internationell referensläroplan bör tas fram, liksom riktlinjer för att införa referensläroplanens tankegångar i de nationella styrdokumenten. Regeringar och utbildningsmyndigheter bör ta fram strategier för utbildning för hållbar utveckling, införa och följa upp nationella läroplaner för lärande för hållbar utveckling.</P>
<P class="p52 ft11">Flera deltagare lyfte fram betydelsen av att massmedier samt informella och <NOBR>icke-formella</NOBR> utbildningsmiljöer bidrar till att ge människor förutsättningar för lärande för hållbar utveckling.</P>
<P class="p201 ft26"><SPAN class="ft26">2.3</SPAN><SPAN class="ft27">Behov av en fortsatt dialog</SPAN></P>
<P class="p231 ft34">Rådslaget kan ses som ett steg i en process med syftet att genom en bred internationell dialog mejsla ut vilken roll lärande och utbildning kan spela när samhällen ska omorienteras mot hållbar utveckling. Det är framför allt under det senaste decenniet som den globala dialogen om utbildning för hållbar utveckling har vuxit fram. Rådslaget visade att det börjar komma tecken på att en gemensam förståelse är på väg. En viktig slutsats är att det finns stora behov av att fortsätta dialogen på lokal, nationell, regional och global nivå. Aktörer inom och utanför utbildningsområdet behöver tillsammans söka sig fram till en gemensam förståelse av utbildningens roll för en hållbar utveckling.</P>
<P class="p52 ft43">Många deltagare såg <NOBR>FN-årtiondet</NOBR> för utbildning för hållbar utveckling som ett gyllene tillfälle att utveckla lärandet för hållbar utveckling både internationellt och nationellt.</P>
<P class="p232 ft17">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310454x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p233 ft6"><SPAN class="ft6">3</SPAN><SPAN class="ft51">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p212 ft7">I det här kapitlet gör vi en översikt av kunskapsläget om lärande, utan anspråk på att täcka all forskning inom området. Tyngdpunkten ligger på det lärande som sker i organiserade former av utbildning. Vi visar hur förhållandet mellan lärande, utbildning och hållbar utveckling kan förstås. Och på slutet anger vi vilka karaktärsdrag som bör känneteckna utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p234 ft7">En av iakttagelserna som vi gjorde under rådslaget i Göteborg var att det inte finns någon väl accepterad, gemensam uppfattning om vad utbildning för hållbar utveckling är. Begreppet hållbar utveckling har funnits sedan <NOBR>1970-talet,</NOBR> men började användas mer allmänt först efter det att Brundtlandkommissionen hade lagt fram sin rapport. I denna definierades hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Komplexa ekonomiska, sociala och miljömässiga samband behöver klarläggas och bli begripliga genom utbildning. För att utbildning ska kunna bidra till en hållbar utveckling räcker det dock inte med att sambanden klarläggs och förstås. Insikterna behöver förädlas och omvandlas till ett handlande som bidrar till en hållbar utveckling.</P>
<P class="p75 ft7">I det följande ger vi en vid bild av kunskapsläget om lärande, utan att göra anspråk på att täcka all relevant forskning. De vetenskapliga rönen som berör lärande växer snabbt och de görs inom vitt skilda områden som neurofysiologi, pedagogik, språkvetenskap, socialpsykologi med flera. Studier görs av lärande när detta sker mer formaliserat, som inom olika slags utbildningar, men också när lärande uppträder i många andra sammanhang. Det kan gälla i lärandet i mötet med massmedier, lärandet på museer, lärandet i familjen, lärandet på arbetsplatsen eller lärandet i kamratkretsen, för att bara nämna några exempel på situationer där människor</P>
<P class="p235 ft17">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310455x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">fortlöpande lär. Lärande i dessa många olika livssituationer är av betydelse för den hållbara utvecklingen.</P>
<P class="p166 ft7">I denna utredning koncentrerar vi dock uppmärksamheten på lärande som sker i sådana organiserade sammanhang som olika former av utbildning utgör. Det innebär att vi i mindre utsträckning har valt att täcka in sådant lärande som sker i informella sammanhang. Vi förutsätter att det informella och <NOBR>icke-formella</NOBR> lärandets betydelse för en hållbar utveckling i ett senare skede kommer att belysas på statligt initiativ. Vi har också valt att utveckla våra reflektioner mer om de delar av utbildningssystemet som gäller barn och ungdomar och i mindre grad om dem som gäller vuxna. I slutet av kapitlet försöker vi klargöra förhållandet mellan lärande, utbildning och hållbar utveckling och drar samman iakttagelserna om vad som behöver karaktärisera utbildning som kan bidra till en hållbar utveckling.</P>
<P class="p236 ft26"><SPAN class="ft26">3.1</SPAN><SPAN class="ft27">Lärande</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Lärande är ett grundläggande mänskligt agerande som har sitt ursprung i biologiska, psykologiska, sociala och kulturella processer. Människan lär sig från födelsen och under hela livet. En stor del av lärandet är människan inte ens medveten om, som till exempel mycket av det som barn lär sig långt innan de deltar i någon formell utbildning. Under människosläktets långa historia har människor reflekterat och utvecklats utan stöd av det som i dag kallas för skolor. Många av de mest grundläggande kunskaper som människor behöver förvärvar de alltjämt i andra sammanhang än i det ordnade utbildningsväsendet: i familjen, bland vänner och bekanta, i föreningar och på arbetsplatser. Det finns i varje trivialt samtal, handling eller händelse en möjlighet att individer eller grupper tar med sig någonting som man kommer att använda i en framtida situation.<SPAN class="ft23">25</SPAN></P>
<P class="p237 ft7">Framgångsrik utbildning bygger på kunskaper om hur människor lär sig. När dessa kunskaper används stödjer utbildning lärande. När de inte används kan utbildning försvåra människors lärande. Forskningen om människors lärande blir rikare och rikare och den ger en allt bättre inblick i dess komplexitet. Som inom andra forskningsfält finns det olika uppfattningar om hur variationer ska kunna förklaras. Lärande sker under hela livet, såväl i det</P>
<P class="p238 ft8"><SPAN class="ft24">25 </SPAN>Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv, s. 13.</P>
<P class="p82 ft17">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310456x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">vardagliga livsflödet som i mer ordnade utbildningssammanhang. Det finns ett viktigt samspel mellan vad människor lär sig i organiserade utbildningssammanhang och vad de lär sig på andra vägar. I utbildningar av alla slag behöver man därför använda sig av de kunskaper och erfarenheter som deltagarna har förvärvat på annat håll, eftersom dessa påverkar deras sätt att förstå såväl sin omvärld som det lärande de möter i utbildningssammanhang.</P>
<P class="p239 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft48">Barns lärande</SPAN></P>
<P class="p240 ft7">Ett sätt att närma sig människors lärande är att studera små barn.<SPAN class="ft23">26 </SPAN>Redan i ettårsåldern har barn nästan alltid en klar avsikt med sitt handlande. Det visar forskares ingående observationer i småbarnsgrupper i förskolan.<SPAN class="ft23">27 </SPAN>När barn erövrar sitt modersmål och utvecklar sin förståelse för omvärlden är de såväl motiverade, ihärdiga, tillitsfulla som viljestarka. De engagerar sig tidigt i att utveckla de komplexa förmågor som språket är uppbyggt av. Barn klarar av den svåra inlärningsuppgiften att tillägna sig sitt modersmåls talspråk såväl som andra språk utan att gå i skola. Detta är ett exempel på människors stora kapacitet att lära sig av egen kraft och på eget initiativ. Att pröva, att få återkoppling, att ta konsekvenserna av hur prövandet utföll ingår i lärande.</P>
<P class="p52 ft7">Barn bygger upp intuitiva teorier om omvärlden utifrån sina erfarenheter. När de kommer till skolan har de många teorier – i betydelsen systematiska förklaringar till hur saker och ting hänger ihop</P>
<P class="p241 ft7">– såväl om liv, materia som om samhälle.<SPAN class="ft23">28 </SPAN>De styrs i sina handlingar av de egna intentionerna och vägleds av erfarenhetsbaserade mentala modeller, som de själva har format i ett intensivt samspel med omvärlden. Genom att pröva, öva och reflektera över reaktionerna i samspelet och i den språkliga dialogen som de har med människor de möter i sin omgivning bygger barn successivt upp en handlingsorienterad förståelse för språkets funktion och struktur.</P>
<P class="p242 ft7">Söderbergh<SPAN class="ft23">29 </SPAN>betonar i sin sammanfattning av forskningen om hur barn utvecklar sitt språk fyra grundläggande principer för barns</P>
<P class="p243 ft36"><SPAN class="ft30">26</SPAN><SPAN class="ft53">Johannisson, Bengt; Madsén, Torsten och Wallentin, Christer (2000): Aha! Företagsamt lärande – En skola för förnyelse, s. 54 f.</SPAN></P>
<P class="p244 ft36"><SPAN class="ft30">27</SPAN><SPAN class="ft41">Lindahl, Marita (1995): Inlärning och erfarenhet – Ettåringars möte med förskolans värld.</SPAN></P>
<P class="p164 ft36"><SPAN class="ft30">28</SPAN><SPAN class="ft54">Gardner, Howard (1998): Så tänker barn – Och så borde skolan undervisa; Helldén, Gustav (1992): Grundskoleelevers förståelse av ekologiska processer.</SPAN></P>
<P class="p144 ft32"><SPAN class="ft30">29</SPAN><SPAN class="ft55">Söderbergh, Ragnhild (1982): Att lära sig läsa och skriva i </SPAN><NOBR>80-talets</NOBR> Sverige, i Dahl, Karin (red.): Svar på tal – Om svenskundervisningen och skolans kulturpolitiska uppgifter; Söderbergh, Ragnhild (1988): Barnets tidiga språkutveckling.</P>
<P class="p174 ft17">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">språkutveckling. Språkutvecklingen sker i samspel med andra, i sådana sammanhang där språk och handling har en funktion tillsammans. Språket utvecklas i konkreta situationer i vardagen, där det händer någonting som behöver kommenteras och uttryckas och där orden får sin betydelse genom sammanhanget. Barn lär sig i handling, genom att använda. Barn upptäcker själva hur språket är uppbyggt och skaffar sig successivt en alltmer fulländad insikt därom.</P>
<P class="p70 ft7">Principerna för språkinlärning bland barn pekar på att barn är aktiva och skapande när de lär. De deltar i dialoger om meningsfulla innehåll som utgör naturliga situationer vilka ger effektivt lärande. Det som behövs för att barn ska utveckla sitt språk och sitt tänkande är att det finns intresserade människor i omgivningen som de har behov att kommunicera med. Genom att de får återkommande återkoppling från dessa formar de sitt tal så att det mer och mer följer de språkliga konventionerna.</P>
<P class="p229 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft48">Utmärkande drag i lärande bland ungdomar och vuxna</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Vad utmärker enskilda människors sätt att lära sig efter barnaåren? Costa identifierar ett antal strategier som hjälper människor att hantera information och lösa problem.</P>
<P class="p57 ft7"><SPAN class="ft11">Metakognition</SPAN>. Människor reflekterar över sitt eget tänkande. De för en slags inre konversation. Människor organiserar och omorganiserar sitt sätt att förstå en företeelse, se sammanhang i olika kunskaper och avgöra vilken ytterligare information som behövs.</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft11">Konstruera abstraktioner</SPAN>. Människor använder språk, bilder och siffror för att omforma händelser till kategorier och mönster. Med hjälp av dessa symbolsystem tänker de abstrakt och omskapar världen i sina tankar.</P>
<P class="p58 ft11">Lagra information utanför kroppen<SPAN class="ft7">. Människor lagrar, organiserar och hämtar information utanför sig själva. Grottmålningarna var ett första steg; böcker, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">cd-skivor</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> och datorernas hårddiskar är andra exempel på hjälpmedel som ger människor tillgång till information långt utöver det egna minnet.</SPAN></P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft11">Systemtänkande</SPAN>. Människor ser mönster, överensstämmelser och avvikelser samtidigt som helheten är i centrum. Den här förmågan gör det möjligt att överväga många olika perspektiv</P>
<P class="p245 ft17">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310458x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">och att föreställa sig vad som händer med hela systemet när en faktor ändras.</P>
<P class="p87 ft7"><SPAN class="ft11">Problemsökande</SPAN>. Människor hittar problem och löser dem; de tycker till och med om det. Människor ifrågasätter och uppfattar det som är oklart eller motsägelsefullt i omvärlden. När ett tvivel uppstår, försöker de att fördjupa sin förståelse.</P>
<P class="p89 ft7"><SPAN class="ft11">Ömsesidigt lärande</SPAN>. Människor är sociala varelser med stark lust att vara tillsammans. Många lär sig bäst i grupp, när de lyssnar till varandra, försöker att komma överens och omprövar sina trossatser och sin förståelse.</P>
<P class="p88 ft7"><SPAN class="ft11">Uppfinningsförmåga</SPAN>. Människor är kreativa och de drivs ofta av en inre motivation att ta sig an utmanande uppgifter. De strävar hela tiden efter att utveckla saker och ting och att hushålla med resurser, liksom att uppnå enkelhet, yrkesskicklighet, perfektion, harmoni, skönhet och balans. Människor skapar gärna egen förståelse av vilka sammanhang som råder mellan orsak och verkan.</P>
<P class="p90 ft7"><SPAN class="ft11">Lära sig av erfarenhet</SPAN>. Ett av de mest utmärkande dragen för människor är deras förmåga att reflektera över sina erfarenheter och att dra lärdom av dem. De kan ta ett steg tillbaka, se över sina handlingar och justera sina åtgärder, föreställningar eller uppfattningar.</P>
<P class="p89 ft7"><SPAN class="ft11">Ändra sitt beteende</SPAN>. Även om en del av mänskligt handlande är styrt, kan människor göra klart medvetna val för sitt beteende. De är alltid redo att lära sig och att ändra sig med utgångspunkt från nya idéer eller en ny förståelse.<SPAN class="ft23">30</SPAN></P>
<P class="p247 ft7">När individer lär sig förändras de neurofysiologiska ordningarna i hjärnan och nervsystemet så att minne skapas. Kunskaper, erfarenheter, färdigheter och föreställningar kan lagras för att aktiveras vid senare tillfällen och i nya situationer som inte behöver vara kopior av dem där lärdomarna gjordes.</P>
<P class="p248 ft7">Omvärldens betydelse</P>
<P class="p66 ft7">Forskningen visar att den mänskliga hjärnan växer, utvecklas och förändras under livet, dock mest intensivt under förskoleperioden. Tillspetsat kan man säga att hjärnan utvecklas genom att den</P>
<P class="p249 ft57"><SPAN class="ft56">30 </SPAN>Beskrivningen av de nio punkterna bygger på presentationen i Stoll, Louise; Fink, Dean och Earl, Lorna (2003): It´s about learning (and it´s about time) – What’s in it for schools?</P>
<P class="p54 ft17">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310459x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">används. Den utformas som ett resultat av samspelet mellan individens genetiska egenskaper och allt som hon upplever.<SPAN class="ft23">31</SPAN></P>
<P class="p166 ft7">Forskningen har återkommande betonat miljöns och omvärldens betydelse för människors lärande. Särskilt starkt har denna uppfattning framhållits inom utvecklingsekologin.<SPAN class="ft23">32 </SPAN>Bronfenbrenner påvisar att studier av den mänskliga utvecklingsprocessen behöver utgå från den verklighet som omger individen.<SPAN class="ft23">33 </SPAN>Bronfenbrenner talar om människors utvecklingsekologi i vilken han starkt betonar samspelet mellan individ och miljö. Andersson förklarar detta interaktionistiska perspektiv med ett exempel:</P>
<P class="p250 ft44">I betoningen av samspelsprocesserna ligger också en annan utgångspunkt, nämligen ömsesidigheten i individ – <NOBR>miljö-relationen.</NOBR> Miljön verkar inte bara på individen, individen kan också påverka åtminstone delar av sin miljö. Liksom nyblivna föräldrar på olika sätt stimulerar och påverkar sitt lilla barn och därigenom medverkar till dess utveckling, så påverkar också barnet sina föräldrar i olika avseenden och bidrar till deras utveckling i föräldrarollen. Genom sin blotta närvaro försätter det föräldrarna i en helt annan situation än tidigare och förändrar därigenom förutsättningarna för det vardagliga livet, och genom olika beteenden utlöser det en mängd reaktioner hos föräldrarna, vilka i sin tur på nytt kan återverka på barnet.<SPAN class="ft46">34</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Lärande uppstår ur det samspel som sker mellan individen, hennes närmaste och genom utbyte i den sociala och kulturella situationen. Individens kunskap är ingen neutral avbildning av verkligheten utan den är knuten till en viss situation. Lärandet är situerat, vilket innebär att allt i omgivningen spelar in. Vilka personer som agerar, vilka förväntningar som är närvarande, vilka hjälpmedel som kommer till användning, vilket syfte lärandet har får betydelse för de föreställningar som lagras i minnet.<SPAN class="ft23">35</SPAN></P>
<P class="p46 ft7">Kommunikationen mellan människor och framför allt språket är av en stor betydelse för hur lärandet går till. Föreställningar och tankar kommer till i möten mellan människor där de får varandra att förklara hur de funderar över fenomen och förstår dessa. Det är också i möten med andra som upplevelser bearbetas och minnen konstrueras som individer har användning av under lång tid. Problemlösning, koncentrationsförmåga och begreppsbildning, som alla utgör viktiga inslag i lärande, stimuleras i umgänget med andra</P>
<P class="p251 ft36"><SPAN class="ft30">31</SPAN><SPAN class="ft41">Stoll; Fink och Earl 2003, s. 29.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">32</SPAN><SPAN class="ft41">Andersson, </SPAN><NOBR>Bengt-Erik</NOBR> (1986): Utvecklingsekologi.</P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">33</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid., s. 14.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">34</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid., s. 19 f.</SPAN></P>
<P class="p252 ft8"><SPAN class="ft30">35</SPAN><SPAN class="ft33">Säljö 2000.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">människor och ger individen styrka att lära sig. Människor är ömsesidigt beroende av varandra när de lär. Samma ömsesidiga beroende utgör en grund för hållbar utveckling.</P>
<P class="p214 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft48">Kollektivt lärande</SPAN></P>
<P class="p66 ft7">Människor lär inte bara som individer. Det kollektiva lärande som människor deltar i uppenbarar sig på många olika sätt. Det kan gestaltas som sociala normer, regler, lagar, moden, byggnader, institutioner, samfärdsmedel, veckorutiner, säkerhetsanordningar, apparater med mera. De processer som ligger bakom de många olika yttringarna av kollektivt lärande är också rikt varierade, alltifrån att många människor oplanerat tillsammans delar gemensamma erfarenheter till exempel av krig och andra umbäranden till att det kollektiva lärandet sker planmässigt och väl organiserat som är fallet inom vetenskaplig forskning.</P>
<P class="p52 ft7">Såväl det individuella som det kollektiva lärandet leder till en kunskapsbildning. När en individ lär sig skapar den något som är nytt för henne eller honom, men det kan vara väl känt av andra, till exempel av läraren eller föräldrarna. Kunskapsbildning i den kollektiva form som till exempel forskning kan utgöra, innebär att individer lär sig någonting som är nytt inte bara för den enskilde utan också för världen. Kunskapsbildning och lärande är två närbesläktade fenomen; de är inflätade i varandra. Deras intima beroende av varandra medför att forskning och utbildning, som innebär stimulans och stöd av individers lärande, i hög grad kan ses som två olika aspekter av samma sak. Forskning är därför en lämplig bas för många utbildningar.</P>
<P class="p253 ft7">Stora delar av det kollektiva lärande som har skett bland människor har visat sig motverka hållbar utveckling. Utnyttjandet av fossila och icke förnybara bränslen, dumpning av avfall, ett högt uppdrivet arbetstempo är bara några exempel på lösningar som har uppkommit ur kollektiva lärandeprocesser. Dessa har gestaltats i form av ekonomier, normer och vanor, vilka har lett till förändringar som snarast har bestått av vad som skulle kunna kallas för <SPAN class="ft11">avveckling </SPAN>i stället för utveckling. I utbildning är det viktigt att lära sig om dessa slags lösningar och deras effekter för att kunna finna andra grunder för vanorna och normerna, så att dessa gynnar en hållbar utveckling.</P>
<P class="p254 ft17">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310461x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">I utbildningssystemet betonas den naturvetenskapliga grunden som den viktigaste utgångspunkten för att åstadkomma hållbar utveckling.<SPAN class="ft23">36 </SPAN>Det kollektiva lärande som naturvetenskaperna åstadkommer är ett högst väsentligt innehåll som behöver fylla utbildningar för att lärandet där ska leda till hållbar utveckling. Men det räcker inte med att människor som genomgår utbildningar skaffar sig kunskap om de <NOBR>orsak–verkan-förhållanden</NOBR> som naturvetenskaperna har klarlagt. De lärande behöver också lära sig att förstå hur människor agerar i olika livssammanhang – på ett rättvist eller orättvist sätt, på ett jämlikt eller ojämlikt sätt och så vidare – och varför de inte använder de många kunskaper som naturvetenskaperna har tagit fram för att gynna en hållbar utveckling. Här förser samhällsvetenskaperna och de humanistiskt inriktade vetenskaperna de lärande med kunskap om tänkbara förklaringar till människors handlade; det är ett viktigt innehåll som kan vara till hjälp när hållbar utveckling gäller som mål.</P>
<P class="p236 ft26"><SPAN class="ft26">3.2</SPAN><SPAN class="ft27">Förhållandet mellan lärande och utbildning</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Lärande är i dag kärnan i utbildning. Så har det inte alltid varit. Un- der lång tid har utbildning framför allt förståtts utifrån den undervisning som utbildningen byggt på. De sätt att se på lärande som vi har lyft fram bör läggas till grund för valet av vilka pedagogiska lösningar som ska användas för att gynna en hållbar utveckling. Några ståndpunkter om pedagogikens praktiska tillämpning har en bred acceptans.</P>
<P class="p70 ft7">I utbildning för hållbar utveckling bör de lärandes motivation vara optimal för att resultatet ska bli gott. Motivation att lära sig på ett sådant sätt att en hållbar utveckling kommer till stånd uppstår när de lärande upplever att de befinner sig i en situation där de är materiellt trygga och genom sitt lärande kan fortsätta att få uppleva en sådan trygghet. Motivationen att lära sig med sikte på hållbar utveckling gynnas när de lärande erfar en social gemenskap, när de får omväxling i sin tillvaro genom lärandet och då de finner det som de lär sig vara meningsfullt, såväl i nuet som för framtiden. Meningsfullheten finner den lärande när det blir tydligt <SPAN class="ft11">varför </SPAN>hon eller han behöver ge sig i kast med inlärningen. Med denna insikt blir det möjligt för den lärande att diskutera vad man behöver lära</P>
<P class="p79 ft8"><SPAN class="ft24">36 </SPAN>Björneloo 2004</P>
<P class="p82 ft17">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310462x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft8">SOU 2004:104 Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</P>
<P class="p103 ft7">sig och välja hur man ska gå tillväga för att bilda den nya kunskapen.</P>
<P class="p255 ft7">Tillämpade tillsammans med kunskaperna om människors lärande, kan insikter i motivationen bakom lärande användas för att lägga upp utbildningar som bidrar till en hållbar utveckling. Ut- bildning bör organiseras så att kollektiva arbetsprocesser används. När en studerande formulerar sina tankar inför andra får lärandet en skjuts. Hennes eget tänkande bearbetas i samma ögonblick som hon uttalar sina tankar, och reaktionerna från lyssnarna ger tillskott, som kan leda till en omprövning av den egna uppfattningen. Härigenom tas kraften för lärande ut ur den mellanmänskliga kommunikationen.</P>
<P class="p256 ft7">Bruner<SPAN class="ft23">37 </SPAN>argumenterar för självstyrande ömsesidiga lärogemenskaper där eleverna tillsammans försöker att lösa problem och bidrar till att utbilda varandra. Rekommendationerna anknyter i hög grad till de rekommendationer som Dewey lämnade i början av <NOBR>1900-talet.<SPAN class="ft23">38</SPAN></NOBR><SPAN class="ft23"> </SPAN>De innebär inte att lärare skulle bli överflödiga utan de ingår i den lärogemenskap där alla är varandras stöd eller byggnadsställning. Eleven är inte ett objekt för lärarens undervisning, utan en tänkande samarbetspartner konstaterar Bruner.<SPAN class="ft23">39</SPAN></P>
<P class="p77 ft7">Utbildning blir mer effektiv när den baseras mer på dialog mellan lärare och de som lär sig än på monolog från lärares sida. Dysthe <SPAN class="ft23">40 </SPAN>liksom Selberg<SPAN class="ft23">41 </SPAN>har visat att öppenhet och ömsesidig respekt präglar den dialog som leder till en effektiv inlärning. I en sådan dialog ställer läraren i högre grad undersökningsbara frågor och i mindre grad kontrollfrågor och tar i diskussionen fasta på elevernas inlägg. Dessa vidareutvecklas, och läraren synliggör likheter och skillnader och hjälper eleverna att urskilja mönster.</P>
<P class="p12 ft7">Johannisson; Madsén och Wallentin konstaterar att det är lättare att lära om den som lär sig har tilltro till den egna förmågan. Genom att basera utbildningen på dialog som huvudmönster för kommunikationen får de som lär sig större möjlighet att finna det de lär meningsfullt. De lärande blir delaktiga i sitt lärande, de får inflytande över lärprocessen och de vänjer sig vid att hantera ett av de viktigaste redskapen för att bidra till en hållbar utveckling. Kunskap, lärande och bildning är i grunden fria processer som börjar i</P>
<P class="p257 ft36"><SPAN class="ft30">37</SPAN><SPAN class="ft41">Bruner, Jerome (2002): Kulturens väv – Utbildning i kulturpsykologisk belysning.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">38</SPAN><SPAN class="ft41">Dewey, John (1938): Experience and education.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">39</SPAN><SPAN class="ft41">Bruner 2002, s. 69.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">40</SPAN><SPAN class="ft41">Dysthe, Olga (1996): Det flerstämmiga klassrummet – Att skriva och samtala för att lära.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft30">41</SPAN><SPAN class="ft33">Selberg, Gunvor (2001): Främja elevers lärande genom elevinflytande.</SPAN></P>
<P class="p54 ft17">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310463x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">den enskilda människans förutsättningar och villkor att utvecklas och vinna kunskap.<SPAN class="ft23">42</SPAN></P>
<P class="p166 ft7">De uppgifter som studerande ställs inför behöver vara meningsfulla, autentiska och ingå i ett sammanhang. Det kan gälla den lärandes nära tillvaro, såsom den egna familjen, bostaden, bilen, arbetsplatsen, mat- och varuproduktion eller de kommunala tekniska lösningarna, eller mer fjärran förekommande företeelser som flygtransporter, industriutsläpp, elproduktion, andra kulturer eller klimatförändringar. Inom varje sådant verksamhetssystem används teorier, rutiner, hjälpmedel, begrepp med mera som är anpassade till den konkreta verksamheten. En del av lärandet i utbildningsväsendet försvåras av att uppgifterna är berövade sitt naturliga sammanhang och sin äkthet. De som lär sig har många gånger inte heller tillgång till en stödjande ram för sitt lärande. För att de som lär sig ska kunna behålla sin motivation behöver de arbeta med autentiska uppgifter och i utbildningen få möta människor som intresserat reagerar på de lärdomar som dras.</P>
<P class="p202 ft44">Det krävs förhållandevis lång tid om en utbildning verkligen ska leda till att eleverna förändrar sin syn på omvärlden. Därför bör utbildningar koncentreras på det som anses vara av synnerligen stor vikt att läras. Elevernas förståelse blir lidande om de inte får ägna tillräckligt mycket tid åt viktiga begrepp och principer.<SPAN class="ft46">43</SPAN></P>
<P class="p258 ft7">När lärande sker så att hållbar utveckling gynnas griper lärdomarna in över en bred repertoar av människors sätt att tänka, värdera och agera. I sin förlängning räcker det inte med att förstå sammanhangen mellan företeelser som hotar den ekologiska balansen eller fördjupar klyftorna mellan rika och fattiga för att en hållbar utveckling ska kunna byggas upp. Tankegångar och föreställningar behöver göras om till handfast agerande där individer och kollektiv tar hänsyn till vad man vet om orsakssammanhangen. Människors agerande påverkas av de normtryck som existerar i den sociala gemenskap som de tillhör eller vill tillhöra, de värderingar som råder och de sociala roller som människor har att leva i.</P>
<P class="p46 ft7">Ziller har konstaterat att förhållandena mellan olika psykologiska förändringsskikt som människor lever med bestämmer lärandets gränser. Han uppfattar människors förändringsskikt så att det mest djupliggande skiktet utgörs av individens självuppfattning. Denna</P>
<P class="p259 ft36"><SPAN class="ft30">42</SPAN><SPAN class="ft41">Johannisson; Madsén och Wallentin, 2000.</SPAN></P>
<P class="p260 ft8"><SPAN class="ft30">43</SPAN><SPAN class="ft58">Marton m.fl. (1977): Inlärning och omvärldsuppfattning – En bok om den studerande människan, s. 121.</SPAN></P>
<P class="p261 ft17">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310464x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">tar lång tid och är svår att förändra. Det näst djupaste förändringsskiktet utgörs av de sociala roller som individen har att utöva. Därnäst ligger individens handlingar och beteenden, varpå följer värderingar och ytligast de verbala attityderna. För att få till stånd lärande och därmed förändring hos individen är det enligt Ziller mest effektivt att skapa förändring i ett av de mer djupt liggande skikten.</P>
<P class="p262 ft7">Den som deltar i en utbildning och tilldelas ansvarsfyllda roller – där man till exempel ska bevaka att miljövänliga anordningar används i skolans verksamhet eller att individer inte hamnar utanför gemenskapen – har lättare att skapa beteenden, värderingar och verbala attityder som stämmer med idéerna bakom en hållbar utveckling än den som enbart möter information om att detta är lämpligt. Att enbart bli informerad om till exempel riskerna med att agera utan ekologiskt ansvar eller att jämlikheten mellan flickor och pojkar är viktig leder ibland till att de verbala attityderna förändras, men inte till att sammansatta handlingar förändras. Förhållandet att en förändring som uppträder i ett mer djupliggande skikt med stor sannolikhet leder till förändringar av de mer ytligt liggande och att de förändringar som sker i de mer ytliga psykologiska förändringsskikten sannolikt inte leder till förändringar i de mer djupgående förklarar många tillkortakommanden i samband med informationskampanjer. Information kan mycket väl leda till att verbala inställningar förändras, men invanda handlingar och traditionella rollmönster består.<SPAN class="ft23">44</SPAN></P>
<P class="p263 ft7">Som Björneloo påpekar är förhållandet mellan utbildning och hållbar utveckling komplext. Ett är dock säkert – att det som sker inom den grundläggande utbildningen i ett land är väsentligt för hur väl en nation klarar av att utveckla och att nå hållbarhetsmål.<SPAN class="ft23">45 </SPAN>Som forskning visat kan utbildning påverka jordbrukets produktivitet, jämställdhet, födelsetal, miljövarsamhet och allmän levnadsstandard positivt.<SPAN class="ft23">46</SPAN></P>
<P class="p264 ft36"><SPAN class="ft30">44</SPAN><SPAN class="ft41">Ziller, R. (1973): The Social Self.</SPAN></P>
<P class="p144 ft36"><SPAN class="ft30">45</SPAN><SPAN class="ft41">Björneloo, Inger (2004): From straight answers to complex questions. A study of premises for learning for sustainable development.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft30">46</SPAN><SPAN class="ft33">McKeown, Rosalyn (2002): Education for sustainable development, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p54 ft17">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310465x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft26"><SPAN class="ft26">3.3</SPAN><SPAN class="ft27">Lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">I detta avslutande avsnitt sammanfattar vi framställningen i kapitel 1, 2 och 3 genom att dra slutsatser om hur samspelet mellan lärande, utbildning och hållbar utveckling kan förstås.</P>
<P class="p19 ft7">Begreppet hållbar utveckling har definierats på många olika sätt såväl i forskning och politik som i vardagliga sammanhang. Dobson har funnit att över 300 definitioner formulerats.<SPAN class="ft23">47 </SPAN>Vi har tidigare refererat Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling: ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Denna definition har otvivelaktigt fått den största acceptansen i den globala debatten. Förmodligen är det definitionens öppna och inkluderande karaktär som har möjliggjort dess genomslag. En sådan bred definition medger att begreppet kan konkretiseras och förstås på vitt skilda sätt i olika sociala och kulturella sammanhang. Många av dem som har deltagit i den internationella debatten menar att en vid definition är nödvändig, eftersom det varken är möjligt eller önskvärt att en gång för alla slå fast en betydelse av begreppet som är tillämpbar i alla sammanhang.<SPAN class="ft23">48</SPAN></P>
<P class="p118 ft7">De som argumenterar för denna uppfattning brukar framhålla att de utmaningar som världen står inför varierar över tid och att det lokala sammanhanget är (och måste få vara) avgörande för hur utvecklingsfrågorna förstås och hanteras. Givet behovet av lokala tolkningar och tillämpningar är enigheten stor om att hållbar utveckling vilar på tre pelare bestående av ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Det är få som ifrågasätter att dimensionerna har intrikata orsakssamband och att hållbar utveckling handlar om att hitta balansen mellan dem.</P>
<P class="p46 ft7">Även begreppet lärande har givits många definitioner i olika sammanhang. Enighet råder om att lärandet sker under en människas hela liv och i alla de sammanhang som människan befinner sig i. Med andra ord är lärande <SPAN class="ft11">livslångt </SPAN>och <SPAN class="ft11">livsvitt</SPAN>. Utbildning är försök att i varierande former styra och organisera individuellt och kollektivt lärande. Det innebär att utbildning endast svarar för en</P>
<P class="p266 ft36"><SPAN class="ft24">47 </SPAN>Dobson 1996 refererad i Scott, William & Gough, Stephen (2003): Sustainable development and learning – Framing the issues, s. 2.</P>
<P class="p260 ft32"><SPAN class="ft24">48 </SPAN>Se bland annat Scott & Gough 2003; Unesco (2004): United Nations Decade of Education for Sustainable Development <NOBR>2005–2014</NOBR> – Draft International Implementation Scheme; McKeown 2002 och Björneloo 2004.</P>
<P class="p158 ft17">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310466x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">delmängd av människors lärande. Något som är viktigt att ha i åtanke när lärande och hållbar utveckling diskuteras.</P>
<P class="p223 ft7">Utbildningens förhållande till hållbar utveckling kan vara paradoxalt. Relationen mellan utbildning, födelsetal och uttag av resurser från naturen får illustrera detta. När flertalet invånare i ett land, kvinnor såväl som män, får utbildning så leder detta ofta till minskade födelsetal. Även utbildning och resursuttag samvarierar, men på ett annat sätt. När utbildningsnivån höjs ökar resursuttaget per capita. Detta beror på att hög utbildning ger förutsättningar för högre materiell välfärd. Därmed åstadkommer länder med hög utbildningsnivå de största ekologiska avtrycken.<SPAN class="ft23">49 </SPAN>Samvariationen mellan utbildning, befolkningstillväxt och resursuttag gäller dock inte alltid i det korta tidsperspektivet. Om vi beaktar situationen på landsbygden i fattiga länder, särskilt då i Afrika, så är utbildning idag ingen garanti för försörjning utanför det egna småbruket. Födelsetalen fortsätter att vara höga, eftersom barn är en viktig arbetskraft i hemmet och en trygghet för åldrande föräldrar. Under fattiga förhållanden leder utbildning inte heller till ökat resursuttag, eftersom människor med små inkomster inte har råd att konsumera.</P>
<P class="p267 ft7">I många sammanhang har uppmärksamhet ägnats åt att diskutera <SPAN class="ft11">hur </SPAN>utbildning ska utformas och <SPAN class="ft11">vad </SPAN>den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar utveckling. Hurfrågorna och <NOBR>vad-frågorna</NOBR> är viktiga för att förstå utbildning för hållbar utveckling. Ofta hämtas inspiration från de internationella överenskommelserna och deklarationerna (se kapitel 1) när vadfrågor diskuteras, det vill säga frågor om urvalet av innehåll. Be- skrivningar av mänsklighetens utmaningar har till exempel tagits fram inom ramen för Agenda 21, vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburgmötet och i Unescos genomförandeplan <SPAN class="ft23">50 </SPAN>för årtiondet för utbildning för hållbar utveckling. Exempel på innehåll som brukar lyftas fram är fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kulturell mångfald och interkulturell förståelse, hälsa, naturresurser (bland annat vatten, energi, jordbruk och biologisk mångfald), klimatförändringar och fattigdomsbekämpning.</P>
<P class="p267 ft7">Det är ingen tvekan om att innehåll av det här slaget är viktigt om de lärande ska utveckla kunskaper om de utmaningar som världen står inför. Samtidigt menar vi att det måste finnas kvar ett stort</P>
<P class="p268 ft36"><SPAN class="ft30">49</SPAN><SPAN class="ft41">McKeown, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft30">50</SPAN><SPAN class="ft33">Unesco 2004, s. </SPAN><NOBR>18–21.</NOBR></P>
<P class="p54 ft17">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">utrymme för lärare och lärande på den lokala nivån att tillsammans identifiera vilket innehåll som är väsentligt för dem. Inom de innehållsliga områden som identifieras lokalt behöver utbildningen ge stöd för de lärande att klargöra de orsakssamband som finns inom ett område och mellan olika områden och vad individen kan göra för att påverka skeenden i en hållbar riktning. Utbildningen kan till exempel belysa sambandet mellan hur enskilda och lokala beslut om sådant som energiförsörjning, transportsätt, byggande eller naturvård hänger samman med strävandena att nå en hållbar utveckling.</P>
<P class="p269 ft7">Redskap som kan användas för att klara denna uppgift anges sedan lång tid i de läroplaner som klargör vilket uppdrag som skolor har i utbildningen av de unga. Där betonas bland annat att de unga i skolan får lära sig att förstå andra människor och att förmå leva sig in i deras villkor liksom att man får lära sig att skapa överblick, kritiskt granska fakta, lösa problem, uttrycka sig, samarbeta samt medverka i demokratiska sammanhang och till internationalisering. Genom arbetet i grundskola och gymnasieskola ska de lärande skaffa sig ett historiskt perspektiv så att de utvecklar såväl beredskap inför framtiden som ett dynamiskt tänkande. De ska lära sig att använda sitt kritiska tänkande så att de inte bara prövar fakta utan också olika slags information, inklusive reklam och propaganda, och förmår att handla såväl självständigt som tillsammans med andra. De ska lära sig ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och utveckla förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor så att deras liv och arbete kan anpassas för att främja förutsättningarna för hållbar utveckling.</P>
<P class="p270 ft7">I detta kapitel har vi ägnat en hel del uppmärksamhet åt utbildningens <NOBR>hur-frågor.</NOBR> Vi har hävdat att utbildning behöver utformas på vissa sätt för att främja lärande. Sådana förhållningssätt och arbetsformer som vi lyft fram kan sägas vara kännetecknande för en god utbildning överhuvudtaget. Men vad är de särskiljande särdragen för utbildning för hållbar utveckling?</P>
<P class="p45 ft7">Handlingskompetens är ett centralt begrepp i en utbildning för hållbar utveckling. Det inkluderar både kunskap om utvecklingen och vilja att påverka denna. Utbildningen för hållbar utveckling kan således inte stanna vid att ge individen kunskaper om tillstånden i världen utan måste även underlätta för individen att känna engagemang och vilja att handla för att påverka utvecklingen i en hållbar riktning. <SPAN class="ft11">Därför menar vi att utbildning för hållbar utveckling bör</SPAN></P>
<P class="p271 ft17">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p16 ft8">Om lärande, utbildning och hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft11">syfta till att de lärande erövrar förmåga och vilja att verka för en hållbar utveckling lokalt och globalt<SPAN class="ft7">.</SPAN></P>
<P class="p72 ft7">Kunskapen om hur utbildning ska utformas för att bidra till förutsättningar för en hållbar utveckling behöver utvecklas ytterligare. Vi menar dock att det är möjligt att utifrån framställningen ovan identifiera följande karaktärsdrag som väsentliga.</P>
<P class="p272 ft7">Många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt.</P>
<P class="p87 ft7">Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs.</P>
<P class="p195 ft7">Innehållet spänner över lång sikt från dåtid till framtid och från det globala till det lokala.</P>
<P class="p87 ft7">Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens form och innehåll.</P>
<P class="p87 ft7">Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle.</P>
<P class="p195 ft7">Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap.</P>
<P class="p113 ft7">Utbildningens process och produkt är båda viktiga.</P>
<P class="p273 ft7">Samtliga karaktärsdrag bör vara närvarande för att utbildning ska kunna bidra till en hållbar utveckling. I kapitel fyra och fem används karaktärsdragen för att göra bedömningar av utbildningssystemets innehåll, arbetsformer, resultat och styrning ur perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p274 ft17">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310469x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p275 ft6"><SPAN class="ft6">4</SPAN><SPAN class="ft51">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN></P>
<P class="p212 ft7">Kapitlet handlar om förskolan, skolan, vuxenutbildningen, högskolan samt folkbildningen. Vi ser på arbetsformer, innehåll och resultat ur perspektivet hållbar utveckling. Vi försöker också bedöma i vilken mån som de olika delarna av utbildningssystemet stödjer en hållbar utveckling.</P>
<P class="p130 ft7">Inledningsvis kan det vara motiverat med en kommentar om det material som ligger till grund för framställningen i det här kapitlet. Kommittén har inte tagit del av någon studie som på ett tillfredsställande sätt beskriver utbildningssystemets arbetsformer, innehåll och resultat på nationell nivå ur perspektivet hållbar utveckling. Istället har vi, för varje utbildningsform, gått igenom tillgänglig kunskap i form av uppföljningar, utvärderingar, utredningar och forskning. Därigenom försöker vi belysa utbildningsformen ur perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p52 ft7">De karaktärsdrag som vi lyfte fram i kapitel 3 som kännetecknande för utbildning för hållbar utveckling har vi använt för att granska företeelser i utbildningssystemet som är relevanta att beskriva och värdera. Det är viktigt att påpeka att underlaget brister avseende några av karaktärsdragen. Val av innehåll i utbildningar ur perspektivet hållbar utveckling har inte studerats på nationell nivå i någon större utsträckning. Det innebär att underlaget för att beskriva arbetsformer och resultat är betydligt starkare än underlaget för att beskriva innehållet i utbildning. Därför ligger tyngdpunkten i kapitlet mer på arbetsformer och resultat än på innehåll.</P>
<P class="p276 ft17">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310470x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft26"><SPAN class="ft26">4.1</SPAN><SPAN class="ft27">Stödjer förskolan, skolan och vuxenutbildningen hållbar utveckling?</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Vi måste till att börja med konstatera att det finns få nationella studier som belyser aspekter av verksamheten i förskola och vuxenutbildning som är relevanta för perspektivet hållbar utveckling.<SPAN class="ft23">51 </SPAN>Grundskola och gymnasieskola är bättre kartlagda i detta avseende. Det är förklaringen till att vi i fortsättningen riktar oss mer mot grundskola och gymnasieskola än mot förskola och vuxenutbildning, vilket innebär att vi i liten utsträckning kan beskriva skillnader mellan olika utbildningsformer.</P>
<P class="p46 ft7">Det är väl känt att det finns stora variationer mellan olika kommuner och olika utbildningsanordnare. Utrymmet här medger emellertid inte att i någon större utsträckning behandla dessa. Vår ambition är att ge en generell bild.</P>
<P class="p278 ft11"><SPAN class="ft11">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft48">Vilka arbetsformer används?</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">I karaktärsdragen har vi lyft fram arbetssätt som kännetecknas av demokrati, ämnesintegrering, täta kontakter med samhället och naturen samt arbetsformer som behandlar utbildningens process och produkt som viktiga. Vi gör i det följande utifrån det tillgängliga materialet bedömningar av i vilken utsträckning sådana arbetssätt används inom skolsektorn.</P>
<P class="p69 ft7">Inflytande</P>
<P class="p44 ft7">Det saknas nationella undersökningar av de lärandes inflytande i förskola och vuxenutbildning.<SPAN class="ft23">52 </SPAN>Däremot har Skolverket genomfört fyra undersökningar 1993/94, 1997, 2000 och 2003 av allmänhetens, skolbarnsföräldrarnas, lärarnas och elevernas attityder till grundskolan och gymnasieskolan. De elever som blev tillfrågade gick i grundskolan år <NOBR>7–9</NOBR> och i gymnasieskolan.<SPAN class="ft23">53</SPAN></P>
<P class="p45 ft7">Skolverket konstaterar att elevernas upplevda möjligheter till inflytande i stort sett har varit oförändrat sedan 1997. Under den</P>
<P class="p258 ft36"><SPAN class="ft30">51</SPAN><SPAN class="ft53">Dock ger resultaten från Skolverkets inspektioner under 2003 samt den nationella utvärdering som nyligen har gjorts av förskolan en del information som vi presenterar i slutet av avsnittet.</SPAN></P>
<P class="p279 ft8"><SPAN class="ft30">52</SPAN><SPAN class="ft33">Var – dags – inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning, Ds 2003:46, s. 30.</SPAN></P>
<P class="p155 ft8"><SPAN class="ft30">53</SPAN><SPAN class="ft33">Attityder till skolan 2003, Skolverket 2004a. Omkring 8 000 personer deltog i den senaste undersökningen som genomfördes via postenkät och telefon.</SPAN></P>
<P class="p261 ft17">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310471x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft7">tioårsperiod som Skolverket har genomfört attitydundersökningar skedde den enda större förändringen mellan 1994 och 1997. Då ökade andelen elever som upplevde att de hade inflytande; det gällde framför allt inflytande över den pedagogiska verksamheten.<SPAN class="ft23">54 </SPAN>Den senaste undersökningen visar att de flesta elever vill vara med och påverka. De vill framför allt påverka valet av skola och arbetssätt. Inom dessa områden är avståndet mellan att vilja och kunna påverka minst. Inom områdena läxor och prov samt vad man får lära sig i skolan uttrycker många en vilja att kunna påverka, men där är avståndet stort mellan att vilja och att kunna. Sju av tio elever vill påverka, men endast fyra av tio anser sig kunna påverka vad de får lära sig i skolan. Flickor vill påverka mer än pojkar inom de flesta områden. Det finns skillnader mellan skolformer när det gäller elevernas uppfattningar om hur mycket de kan påverka. Till exempel anser gymnasieelever att de kan påverka arbetssätt samt läxor och prov mer än grundskoleelever upplever att de kan. Undersökningen visar även att betydligt färre lärare tycker att eleverna klarar av att ta det ansvar som krävs för mer inflytande i</P>
<P class="p281 ft7">skolan 2003 jämfört med 1997.<SPAN class="ft23">55</SPAN></P>
<P class="p223 ft7">I departementsskrivelsen ”Var – dags – inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning” (Ds 2003:46) analyseras bilden av elevinflytandet i Skolverkets attitydundersökningar. Bedömningen är att arbetet med elevinflytandet inom skolan verkar ha avstannat under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och att elevernas vilja till inflytande i vissa avseenden har minskat.<SPAN class="ft23">56</SPAN></P>
<P class="p15 ft7">Andra undersökningar från Skolverket kompletterar bilden av elevernas upplevda möjligheter till inflytande.<SPAN class="ft23">57 </SPAN>Trots att en majoritet av eleverna i dessa undersökningar anser att de har stora eller medelstora möjligheter att påverka undervisningens form och innehåll pekar resultatet i sin helhet i samma riktning som den tidigare refererade attitydundersökningen. En majoritet av eleverna uppger att de är missnöjda med sitt inflytande i skolan och vill vara med och påverka innehåll och arbetsformer. Dock är det bara en minoritet som uppger att de har försökt att påverka. Av samtliga tillfrågade elever som av något skäl har försökt att få till stånd en förändring är det endast en liten andel som uppger att de verkligen</P>
<P class="p282 ft8"><SPAN class="ft30">54</SPAN><SPAN class="ft33">Ibid., s. 63.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">55</SPAN><SPAN class="ft41">Sammanfattning av attityder till skolan 2003, Skolverket 2004e, s. 13.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">56</SPAN><SPAN class="ft41">Ds 2003:46, s. 30.</SPAN></P>
<P class="p283 ft25"><SPAN class="ft30">57</SPAN><SPAN class="ft59">Ung i demokratin – grundskoleelever, Skolverket 2001 och Ung i demokratin – gymnasieelever, Skolverket 2003c. Rapporterna bygger bland annat på information från enkäter riktade till 2 678 gymnasieelever på 88 gymnasieskolor och 6 100 elever på 138 grundskolor.</SPAN></P>
<P class="p284 ft17">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310472x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">har lyckats. Skolverket konstaterar att även om en majoritet av eleverna uppger att de har möjligheter att påverka är det få som utnyttjar möjligheten, och av dem som försöker är det ännu färre som upplever att de lyckas.<SPAN class="ft23">58</SPAN></P>
<P class="p19 ft7">Skolverkets undersökningar visar att gymnasieeleverna genomgående är mer positiva än grundskoleleverna till sina möjligheter att påverka. Andra intressanta skillnader mellan olika grupper är att flickor är mer positiva än pojkar till möjligheterna att påverka olika områden i skolan. Elever på de traditionellt studieförberedande programmen är mer positiva till möjligheterna att påverka än elever på de traditionellt yrkesförberedande programmen. Resultaten från undersökningen av grundskoleleverna visar att elever som inte är födda i Sverige anser att de har större möjligheter att påverka undervisningens utformning, läromedlen och schemat.</P>
<P class="p46 ft7">Den del av undersökningen som belyser grundskolan visar att lärarna anser att eleverna bör ha inflytande över hur de ska arbeta och hur arbetet ska redovisas. Däremot är det få lärare som anser att grundskoleleverna ska ha inflytande över undervisningens innehåll. Det framkommer även att elevernas förtroende är lågt för formella påverkansformer, som till exempel elevråd. Både lärare och elever anser att elevrådets främsta uppgift är att ägna sig åt miljön i uppehållsrum och på skolgården eller andra allmänna trivselfrågor, som till exempel luciafirandet. Elevrådet anses mestadels ha inflytande över frågor som ligger utanför skolans huvuduppgifter.<SPAN class="ft23">59</SPAN></P>
<P class="p47 ft7">En annan undersökning av elevers syn på demokrati och inflytande i skolan visar att eleverna är kritiska till sitt inflytande i skolan. Det inflytande som elever upplever sig ha gäller främst skolmiljön och vissa aktiviteter. När det gäller hur arbetet ska läggas upp är eleverna mer tveksamma till graden av sitt inflytande. Men de anser samtidigt att de får reflektera och ta ställning samt att både eleverna och läraren står för beslutsfattandet under lektionerna. Även denna undersökning visar att flickor och pojkar skiljer sig åt när det gäller attityder till inflytande i skolan: återigen visar sig flickorna vara mer intresserade av att ha inflytande än pojkarna. Det gäller framför allt möjligheten till egna val och till att påverka undervisningen. Undersökningen visar även att flickorna anser sig</P>
<P class="p285 ft32"><SPAN class="ft24">58 </SPAN>Skolverket 2003c. Se också Skolverkets lägesbedömningar av barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2002 och 2003</P>
<P class="p286 ft8"><SPAN class="ft24">59 </SPAN>Skolverket 2001, s. 11.</P>
<P class="p43 ft17">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310473x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft7">ha större möjligheter att påverka arbetssätt, normer och regler än pojkarna.<SPAN class="ft23">60</SPAN></P>
<P class="p223 ft7">När det gäller förskolan och vuxenutbildningen är bilden mer fragmentarisk. Skolverkets utbildningsinspektioner under 2003 visar emellertid att det verkar vara bättre ställt där med möjligheterna till inflytande. Särskilt de vuxenstuderande tycks ha en mycket positiv uppfattning om sina möjligheter att påverka sin lärmiljö och bestämma över sitt eget lärande.<SPAN class="ft23">61 </SPAN>I den nationella utvärderingen av förskolan som Skolverket presenterade under våren 2004 framkom det att inflytande är ett prioriterat område i många lokala planeringsdokument för förskolan, men det verkar vara svårt att nå upp till intentionerna. De främsta hindren tycks vara stora barngrupper och svårigheter att hitta metoder för att stimulera små barns inflytande.<SPAN class="ft23">62</SPAN></P>
<P class="p288 ft7">Stor mångfald av arbetsformer</P>
<P class="p215 ft7">Uppfyller lärandemiljöerna kraven som vi har ställt upp för utbildning för hållbar utveckling? Skolverkets inspektioner under 2003 visar att det förekommer många olika pedagogiska modeller och arbetsformer i förskolor, skolor och vuxenutbildningar. Inspektörerna har stött på allt ifrån en verksamhet där läraren står både för aktivitet och reflektion till arbetsformer där de lärande själva eller i grupp tar ansvar och söker svar på frågor och löser problem.<SPAN class="ft23">63</SPAN></P>
<P class="p52 ft7">Den nationella utvärdering av grundskolans år 5 och år 9 som Skolverket presenterade i oktober 2004 (NU <NOBR>-03)</NOBR> visar att det traditionella undervisningssättet – att läraren leder lektionen, pratar och ställer frågor medan eleverna lyssnar och svarar – tycks ha minskat under den senaste tioårsperioden.<SPAN class="ft23">64 </SPAN>Utvärderingen visar även att en ökning tycks ha skett av att eleven arbetar enskilt.<SPAN class="ft23">65</SPAN></P>
<P class="p15 ft7">Ulf Blossing, som har granskat de senaste årens forskning om hur olika arbetssätt används i grundskolan, konstaterar att få studier grundar sig på ett urval som ger möjligheter att dra slutsatser</P>
<P class="p289 ft8"><SPAN class="ft30">60</SPAN><SPAN class="ft33">Fridolf, M: Vem ansvarar för den framtida demokratin?</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">61</SPAN><SPAN class="ft41">Utbildningsinspektionen 2003 ur ett nationellt perspektiv, Skolverket 2004f, s. 31.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">62</SPAN><SPAN class="ft41">Förskola i brytningstid, Skolverket 2004b, s. 176.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">63</SPAN><SPAN class="ft41">Skolverket 2004f, s. 20 och 32.</SPAN></P>
<P class="p144 ft36"><SPAN class="ft30">64</SPAN><SPAN class="ft40">Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, Skolverket 2004d, s. 70. Den nationella utvärderingen genomfördes i årskurs 5 och årskurs 9 våren 2003. Totalt ingick cirka 10 000 elever och cirka 1 900 lärare vid 196 skolor i undersökningen. I årskurs 9 genomfördes särskilda enkäter till föräldrar och rektorer.</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">65</SPAN><SPAN class="ft33">Ibid., s. 74.</SPAN></P>
<P class="p54 ft17">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310474x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">om omfattningen av olika arbetssätt vid samtliga skolor i Sverige. Han menar dock efter en genomgång av olika studier <SPAN class="ft23">66 </SPAN>att mycket tyder på att det dominerande arbetssättet är enskilt arbete med förelagda uppgifter vars färdigställande motsvarar uppnåenden av vissa mål. Genomslaget för utvecklingsinriktade arbetssätt med en hög elevaktivitet, kollektiva arbetsformer och ett stort inflytande för eleverna bedömer Blossing som ringa. Han konstaterar att de arbetssätt som kommer till användning på de flesta skolor stämmer dåligt överens med hur vi i dag vet att lärande främjas.<SPAN class="ft23">67</SPAN></P>
<P class="p46 ft7">När det gäller förskolan har av tradition en så kallad <NOBR>edu-care-</NOBR> pedagogik dominerat. Denna pedagogik betonar att omsorg, fostran och lärande hör ihop och förutsätter varandra. Men resultaten från den tidigare refererade utvärderingen från Skolverket tyder på att tyngdpunkten har förskjutits mot en starkare betoning av lärande och att förskolan allt mer betraktas utifrån nyttoaspekter. Genom att förskolan har blivit en del av utbildningssystemet uppmärksammas verksamhetens betydelse för barns senare prestationer i skolan mer än tidigare, inte minst på den kommunala ledningsnivån. Detta för med sig att de dominerande arbetsformerna i skolan i vissa fall även smittar av sig på förskolan.<SPAN class="ft23">68</SPAN></P>
<P class="p290 ft7">Samverkan lokalt...</P>
<P class="p44 ft7">Det saknas nationella studier av förskolors, skolors och vuxenutbildningars kontakter med samhälle och natur. För att få en bild av läget när det gäller skolornas samverkan med närsamhället gör vi nedan en genomgång av diverse dokument där området bedöms.</P>
<P class="p45 ft7">I propositionen Demokrati för det nya seklet konstaterar regeringen att det råder en stor osäkerhet bland huvudmän och på skolor om hur skolans politiska omvärldskontakter ska organiseras.<SPAN class="ft23">69 </SPAN>Myndigheten för skolutveckling ansluter sig till regeringens bedömning och konstaterar att osäkerheten ofta resulterar i ett icke-</P>
<P class="p102 ft36"><SPAN class="ft30">66</SPAN><SPAN class="ft40">Se bland annat Elevers skolsituation och sociala utveckling, årskurs 9. Utvärdering av grundskolan 1995, UG 95, Skolverket 1996; Scherp, </SPAN><NOBR>H.-Å.,</NOBR> & Scherp, <NOBR>G.-B.</NOBR> (2002): Elevers lärmiljö. Lärares undervisning och elevers lärande; Nationell kvalitetsgranskning 1999, Skolverket 1999a; Blossing, Ulf & Statens skolverk (1999): Samtal för förändring: en rapport om 43 skolors arbete med mål och resultat; Carlgren, I. & Hörnqvist, B. (1999): När inget facit finns – om skolutveckling i en decentraliserad skola; Nilsson, <NOBR>N.-E.</NOBR> (2002): Skriv med egna ord: en studie av läroprocesser när elever i grundskolans senare år skriver ”forskningsrapporter”.</P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft30">67</SPAN><SPAN class="ft33">Blossing 2004.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">68</SPAN><SPAN class="ft41">Skolverket 2004b, s. 182.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">69</SPAN><SPAN class="ft33">Proposition 2001/02:80.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310475x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">handlande på det sättet att skolor avstår från att ta initiativ till samverkan med företrädare för samhällspolitiska organisationer.<SPAN class="ft23">70</SPAN></P>
<P class="p72 ft7">I direktiven till den nyinrättade Yrkesutbildningsdelegationen konstaterar regeringen att samhällets intentioner om en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv inte har förverkligats på den lokala och regionala nivån. Samarbetet saknar ofta stabila, långsiktiga och uthålliga former eftersom det i för stor utsträckning drivs av eldsjälar med svagt stöd från skol- och kommunledning. Men regeringen konstaterar även att det finns exempel på skolor som genom aktiva insatser varit mer framgångsrika i samverkansarbetet.<SPAN class="ft23">71</SPAN></P>
<P class="p116 ft7">Den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan (PRAO) och den arbetsplatsförlagda utbildningen i gymnasieskolan (APU) kan användas som indikatorer på hur väl skolan lyckas med kontakterna med närsamhället. Det har inte gjorts några heltäckande nationella studier om PRAO och APU under de senaste åren; de senaste undersökningarna som ger en helhetsbild gjordes av Skolverket 1998. Skolverket konstaterade då att ungefär hälften av landets grundskolor hade dragit ned på omfattningen av PRAO efter att den nationella regleringen avskaffats. Dessutom visade studien att PRAO i många fall hade ersatts av verksamhet som närmast var teoretisk till sin karaktär.<SPAN class="ft23">72</SPAN></P>
<P class="p67 ft7">I en annan rapport samma år redovisade Skolverket en studie över den arbetsplatsförlagda utbildningens omfattning och kvalitet.<SPAN class="ft23">73 </SPAN>Undersökningen visade att det inom alla gymnasieprogram fanns svårigheter att erbjuda elever APU i den omfattning som gymnasieförordningen anger. Skolverket konstaterade att nästan 40 procent av eleverna i årskurs 3 inte fick den APU som de hade rätt till. Det fanns stora skillnader mellan olika program. Omvårdnadsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet var de program som lyckades bäst. Vissa skolrapporter från Skolverkets utbildningsinspektion indikerar att skolor som har en nära samverkan med de</P>
<P class="p219 ft8"><SPAN class="ft30">70</SPAN><SPAN class="ft33">Politik i skolan, Myndigheten för skolutveckling 2004c, s. 5.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">71</SPAN><SPAN class="ft41">Direktiv 2004:72.</SPAN></P>
<P class="p144 ft36"><SPAN class="ft30">72</SPAN><SPAN class="ft40">Redovisning av regeringens uppdrag att analysera konsekvenserna av att den nationella regleringen av den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan avskaffats, Skolverket (1998).</SPAN></P>
<P class="p283 ft57"><SPAN class="ft30">73</SPAN><SPAN class="ft60">Samverkan skola – arbetsliv, Arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan, Skolverket (1998). Undersökningen genomfördes under 1997 vid 187 gymnasieskolor spridda över hela landet. Samtliga program med yrkesämnen vid dessa skolor ingick i undersökningen. I den enkät- och intervjuundersökning som genomfördes deltog programansvariga för 570 utbildningar, 1 300 elever och 750 handledare vid de arbetsplatser som anlitats för den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieskolornas utbildning.</SPAN></P>
<P class="p292 ft17">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310476x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">lokala företagen inte har samma generella problem att skaffa APU- platser. Erfarenheter från skolmyndigheternas arbete inom området <NOBR>skola-omvärld</NOBR> de senaste åren antyder att situationen inte förändrats nämnvärt sedan 1998.<SPAN class="ft23">74</SPAN></P>
<P class="p19 ft7">Nationellt Centrum för Livslångt Lärande (ENCELL) har gjort en sammanställning av alla utvärderingar som har gjorts av Kunskapslyftet, en satsning på reformering av vuxenutbildningen. Att utveckla och fördjupa samverkan mellan olika aktörer var ett uttalat mål för Kunskapslyftet. ENCELL konstaterar att samverkan mellan regionala och kommunala aktörer varierade kraftigt under kunskapslyftet. Vissa vuxenutbildningar har byggt upp långtgående samverkan med företag, kommunala förvaltningar, frivilliga organisationer och andra aktörer, andra har inte kommit lika långt.<SPAN class="ft23">75 </SPAN>Myndigheten för skolutveckling har i en rapport analyserat effekterna av en satsning på infrastruktur för vuxnas lärande. Myndigheten konstaterar där att samverkansformerna i många kommuner har fördjupats under 2002 och 2003 då satsningen pågick.<SPAN class="ft23">76</SPAN></P>
<P class="p293 ft7">... och globalt</P>
<P class="p44 ft7">Även när det gäller förskolors, skolors och vuxenutbildningars internationella kontakter saknas en heltäckande bild. TEMO genomförde 2001 på uppdrag av Internationella programkontoret en studie av skolors internationella kontakter.<SPAN class="ft23">77 </SPAN>Sju av tio skolor uppgav då att de hade någon form av internationella kontakter. Det var vanligare att gymnasieskolor uppgav att de hade internationella kontakter än att grundskolor gjorde det.</P>
<P class="p294 ft36"><SPAN class="ft30">74</SPAN><SPAN class="ft53">Det kan vara värt att särskilt nämna de svårigheter som funnits att intressera skolor för försöksverksamheten med Lärande i arbetslivet. Trots att ett statsbidrag à 15 000 kr/elev utgick för de deltagande skolorna var det bara cirka 1 000 av de tillgängliga 2 000 platserna som fylldes. En orsak kan vara att deltagandet i försöksverksamheten kräver upparbetade omvärldskontakter som saknas på många skolor.</SPAN></P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft30">75</SPAN><SPAN class="ft33">ENCELL 2004, Kunskapslyftet – ett lyft för hela själen, s. 32.</SPAN></P>
<P class="p155 ft36"><SPAN class="ft30">76</SPAN><SPAN class="ft61">Infrastruktur för vuxnas lärande – Lokalt utvecklingsarbete med statligt stöd, Myndigheten för skolutveckling 2004a, s. 21.</SPAN></P>
<P class="p155 ft8"><SPAN class="ft30">77</SPAN><SPAN class="ft58">Undersökningen genomfördes som telefonintervjuer av rektorer eller skolledare på 501 slumpmässigt utvalda grundskolor och gymnasieskolor över hela landet.</SPAN></P>
<P class="p261 ft17">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310477x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft7">Det finns många olika typer av stipendie- och utbytesprogram, internationella skolnätverk etcetera inom skolsektorn.<SPAN class="ft23">78 </SPAN>Erfarenheterna visar entydigt att intresset för sådana program/nätverk är stort inom svenska skolor. Intresset överstiger nästan alltid tillgången på medel.<SPAN class="ft23">79 </SPAN>Finansiering av internationellt samarbete verkar således vara en flaskhals för många utbildningsanordnare. Problemen med finansiering leder ofta till att det är svårt att få kontinuitet och långsiktighet i de internationella samarbetena.</P>
<P class="p13 ft7">I Internationella programkontorets undersökning var kontakter med andra <NOBR>EU-länder</NOBR> och Norge vanligast förekommande. Andra undersökningar bekräftar att de internationella kontakterna i stor utsträckning riktas till andra länder inom EU och i viss utsträckning till Kanada och USA. Kontakter med länder utanför OECD finns, men i mindre omfattning.<SPAN class="ft23">80</SPAN></P>
<P class="p15 ft7">De skolledare som i Internationella programkontorets undersökning uppgav att deras skolor inte hade internationella kontakter angav brist på tid och intresse som de främsta skälen. Det bekräftar bilden från andra undersökningar: omfattning och kvalitet i det internationella arbetet varierar stort mellan olika förskolor, skolor och vuxenutbildningar.</P>
<P class="p15 ft7">Enligt en Skolverksstudie om europeiskt samarbete är dock intresset för internationalisering stort på alla nivåer. Olika nationella initiativ bekräftar denna bild. En försöksverksamhet med samarbete mellan svenska yrkesutbildningar och deras motsvarigheter i utvecklingsländer har mötts med ett stort intresse från landets gymnasieskolor och projektet Den Globala Skolan har lett till att många som är verksamma i gymnasieskolan har fått internationella utblickar.</P>
<P class="p74 ft7">Ett problem som framkommer i Skolverkets studie är att det finns en bristande förståelse och kommunikation mellan olika nivåer i systemet.<SPAN class="ft23">81 </SPAN>Flera undersökningar visar att svenska skolors internationaliseringsarbete ofta kommer till genom initiativ från lärare som kan betraktas som eldsjälar. Eldsjälarna upplever i många fall att de saknar ett aktivt stöd från ansvariga politiker och</P>
<P class="p296 ft25"><SPAN class="ft62">78 </SPAN>Här kan särskilt nämnas EUs utbildningsprogram Leonardo da Vinci och Sokrates; Unescos Associated School Project <NOBR>(ASP-net)</NOBR> som koordineras av Myndigheten för skolutveckling; Sidas och Myndigheten för skolutvecklings samarbete kring ”Den globala skolan”; Myndigheten för skolutvecklings program för samarbete mellan yrkesutbildningar i Sverige och deras motsvarighet i utvecklingsländer samt Skolverkets program för APU- utomlands. Läs mer på www.skolutveckling.se, www.skolverket.se och www.programkontoret.se.</P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">79</SPAN><SPAN class="ft33">Årsredovisning 2003, Internationella programkontoret 2003, s. </SPAN><NOBR>15–23.</NOBR></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">80</SPAN><SPAN class="ft41">Se till exempel Brodow 2004, s. 238.</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">81</SPAN><SPAN class="ft33">Skolverket 2000, s. </SPAN><NOBR>87–93.</NOBR></P>
<P class="p54 ft17">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310478x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft7">kommunala tjänstemän.<SPAN class="ft23">82 </SPAN>Därför brinner eldsjälen ofta isolerat utan att påverka skolan som system. Brodow menar i en avhandling att mycket tyder på att internationella kontakter verkar vara en i stor utsträckning outnyttjad resurs i skolan.<SPAN class="ft23">83</SPAN></P>
<P class="p298 ft11"><SPAN class="ft11">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft48">Har utbildningen ett innehåll som främjar en hållbar utveckling?</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Vi har hävdat att utbildning för hållbar utveckling bör karaktäriseras av att många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållande och förlopp i världen behandlas integrerat samt att innehållet spänner från dåtid till framtid och från det lokala till det globala. Bilden av urval av innehåll i utbildningen inom skolsektorn är fragmentarisk. Få undersökningar har gjorts som ger tillfredställande information om hur valet av innehåll går till och vilket innehåll som är vanligast förekommande. Ännu färre undersökningar belyser valet av innehåll ur perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p299 ft7">De fåtal undersökningar som gjorts <SPAN class="ft23">84 </SPAN>tyder på att det finns svårigheter att integrera sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer i den pedagogiska verksamheten/undervisningen. Ämnesövergripande och tematiska arbetssätt förekommer, men det vanligaste är att lärandet organiseras inom ramen för ett ämne. En ämnesövergripande verksamhet verkar vara vanligast i förskolan och i grundskolans tidigare år. Skolverket konstaterar att lärarna i de tidigare åren verkar mer inriktade på läroplanens övergripande mål, på arbetsformer, att knyta undervisningen till elevernas intressen och skolans personlighetsutvecklande uppgifter, medan lärare i de högre åren tycks mer orienterade mot kunskapsförmedling i traditionell mening.<SPAN class="ft23">85 </SPAN>NU <NOBR>-03</NOBR> visar att en majoritet av lärarna anser att</P>
<P class="p300 ft32"><SPAN class="ft30">82</SPAN><SPAN class="ft31">Ibid. och Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningarna för samarbete med utvecklingsländer inom gymnasial utbildning (U2002/3659/G), Skolverket 2003b.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">83</SPAN><SPAN class="ft33">Brodow 2004, s. 238.</SPAN></P>
<P class="p301 ft25"><SPAN class="ft30">84</SPAN><SPAN class="ft59">Se till exempel Hållbar utveckling i skolan, Skolverket 2002a. I rapporten redovisas en kartläggningen som bygger på en datainsamling som gjordes från november 2000 till februari 2001 presenteras. Undersökningen omfattar hela skolväsendet i nio slumpvis utvalda kommuner, vilket innebär att sammanlagt 31 skolenheter undersöktes. En del av Skolverkets undersökning var två enkäter, en som besvarades av skolledarna och en som var ställd till samtliga lärare. Lärargruppen bestod av totalt 1 097 personer, men det var bara 568 som svarade på enkäten. Bortfallet var alltså nästan 50 procent, vilket gör att resultatet bör tolkas med försiktighet. Se även Läroplanerna i praktiken, Skolverket 1999a som bygger på en utvärdering av skolan där cirka 4 400 elever i 136 grund- och gymnasieskolor medverkat.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">85</SPAN><SPAN class="ft33">Skolverket 2003c, s. 59.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310479x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft7">förekomsten av ämnesövergripande arbetssätt har varit oförändrad under de senaste fem åren. Skolverket konstaterar även att det sammantaget tycks finnas en betydande potential för ökad samverkan mellan grundskolans ämnen.<SPAN class="ft23">86</SPAN></P>
<P class="p77 ft7">Skolverket har i undersökningen inför Baltic 21 Education belyst innehållet i miljöundervisning. Det framkom då att många skolor genom engagerade lärare har börjat att undervisa om miljö och därigenom tagit ett första viktigt steg mot utbildning för hållbar utveckling. Miljöundervisningen associeras i de flesta fall med konkreta praktiska åtgärder som sopsortering och kompostering samt naturvetenskapliga förklaringar av miljöproblem. Slutsatsen var då att hållbar utveckling mer ses som ett moment än som ett perspektiv och därigenom får konkurrera om utrymmet i skolan med andra moment.<SPAN class="ft23">87 </SPAN>Miljöundervisningen är central och kan fungera som en ingång till elevernas lärande för hållbar utveckling. Dock pekar tidigare studier på att den tredimensionella definitionen med integration av ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner ännu inte har fått något större genomslag. Lärare uttrycker osäkerhet om hur perspektivet ska konkretiseras genom pedagogiska metoder och efterfrågar både ämnesteoretisk och didaktisk fortbildning.<SPAN class="ft23">88</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Vi kan avslutningsvis konstatera att det finns ett stort behov av vidare studier för att belysa valet av innehåll i förskola, skola och vuxenutbildning ur perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p196 ft11"><SPAN class="ft11">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft48">Vilka resultat leder utbildningen till?</SPAN></P>
<P class="p40 ft7">I det tidigare har vi fokuserat arbetsformer och innehåll. Här riktar vi intresset mot resultatet av utbildningen. I centrum sätter vi i vilken utsträckning som de lärande erövrar förmåga och vilja att verka för en hållbar utveckling.</P>
<P class="p13 ft7">Vad vet vi om ungas vilja att verka för hållbar utveckling? Frågan kan angripas från olika håll. Det framkom i avsnitt 4.1.2 att de flesta elever uppger att de vill påverka situationen i skolan. Det är dock få elever som säger sig ta steget att verkligen försöka påverka. Bilden av ungas vilja till ett demokratiskt engagemang är långt ifrån entydig. I riksdagsval är valdeltagandet bland förstagångsväljare i Sverige högt vid en internationell jämförelse. I valet 1988 deltog 76</P>
<P class="p143 ft8"><SPAN class="ft30">86</SPAN><SPAN class="ft33">Skolverket 2004d, s. 76.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">87</SPAN><SPAN class="ft41">Skolverket 2002a, s. 132.</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">88</SPAN><SPAN class="ft33">Lärande om hållbar utveckling, Myndigheten för skolutveckling 2004b, s. </SPAN><NOBR>12–13.</NOBR></P>
<P class="p54 ft17">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310480x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft7">procent och i valet 1998 deltog 74 procent.<SPAN class="ft23">89 </SPAN>Dock blir bilden en annan om förstagångsväljarnas benägenhet att delta i val till Europaparlamentet beaktas: 1995 röstade cirka 42 procent och 1999 röstade cirka 39 procent. Demokratirådet konstaterar i rapporten Demokrati och medborgarskap att intresset för politiskt deltagande mätt i föreningsaktivitet, partimedlemskap, valdeltagande och andra näraliggande former för samhällsengagemang generellt sett är lägre bland unga svenskar än bland äldre.<SPAN class="ft23">90 </SPAN>Enligt Ungdomsstyrelsens undersökning De kallar oss unga <SPAN class="ft23">91 </SPAN>har unga människors intresse för politik minskat sedan 1993. En av tre i åldern <NOBR>16–19</NOBR> år uppger att de inte är intresserade av politik. Det är mer än dubbelt så många som 1993.<SPAN class="ft23">92</SPAN></P>
<P class="p46 ft7">Vad vet man om ungas förmåga att engagera sig? I Skolverkets rapport ”Ung i demokratin”<SPAN class="ft23">93 </SPAN>tecknas en ganska ljus bild av gymnasieelevers kunskaper om demokrati. Rapporten visar att en majoritet av svenska gymnasieelever har goda kunskaper om demokrati. Dock visar studien på stora skillnader mellan olika elevkategorier Kvinnor på de traditionellt studieförberedande programmen har generellt sett bäst resultat på det prov som låg till grund för slutsatserna i rapporten. Män på de traditionellt yrkesförberedande programmen visar upp de sämsta kunskaperna. Rapporten visar även skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnor har bättre kunskaper om jämställdhet och mänskliga rättigheter medan män har bättre kunskaper om ekonomiska förhållanden.<SPAN class="ft23">94</SPAN></P>
<P class="p303 ft7">I en studie av <NOBR>14-åringarnas</NOBR> medborgerliga kompetens<SPAN class="ft23">95 </SPAN>ger den så kallade Civicstudien en delvis annorlunda bild av svenska elevers medborgarkunskaper. Undersökningen omfattade 28 länders medborgarbildning och kartlade elevernas förståelse av demokrati, medborgarskap och regeringsmakt. Studien belyser även elevernas attityder till den egna nationen, regeringsmakten, invandrarna och kvinnornas politiska rättigheter. På medborgarkunskapsskalan placerar sig Sverige på nittonde plats, under det internationella</P>
<P class="p304 ft32"><SPAN class="ft30">89</SPAN><SPAN class="ft55">Unga demokrater – En översikt av den aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden, Myndigheten för skolutveckling 2003b, s. 77.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">90</SPAN><SPAN class="ft33">Pettersson, m.fl. 1998, s. 85.</SPAN></P>
<P class="p301 ft36"><SPAN class="ft30">91</SPAN><SPAN class="ft40">De kallar oss unga, Ungdomsstyrelsen 2004. Rapporten bygger på en postenkät med frågor om meningen med livet, utbildning, arbete, familj, fritid, politik, hälsa och framtid som har skickats till 5 000 unga i åldern </SPAN><NOBR>16–29</NOBR> år och till 1 500 vuxna i åldern <NOBR>35–74</NOBR> år.</P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">92</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid., s. 11.</SPAN></P>
<P class="p155 ft36"><SPAN class="ft30">93</SPAN><SPAN class="ft40">Ung i demokratin, Skolverket 2003c. Rapporten bygger på information från en enkät riktad till 2 678 gymnasieelever på 88 gymnasieskolor, en svensk tilläggsdel till den internationella jämförande studien CIVIC Education Study.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">94</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid., s. </SPAN><NOBR>10–11.</NOBR></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">95</SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">Torney-Purta</SPAN></NOBR> 2001.</P>
<P class="p82 ft17">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310481x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft7">medelvärdet. Däremot kommer svenska elever i topp när det gäller en öppen attityd till invandrare och kvinnors politiska rättigheter.<SPAN class="ft23">96 </SPAN>Förmåga att agera för hållbar utveckling handlar även om att kunna se helheter och förstå komplexa samband mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Skolverkets utvärdering av läroplanernas övergripande mål visar att elever individuellt ser och använder begrepp och förklaringar som isolerade kunskapsbitar. Det tyder på brister när det gäller överblick och helhetsförståelse. Ett utvecklat tänkande kring samband, där orsaker länkas ihop i flera led till en orsakskedja, förekommer sparsamt, konstaterar Skolverket. Dock verkar det som om eleverna är bättre på helhetstänkande och orsaksanalyser när de får fundera tillsammans i grupper. Utvärderingen visade även att förmågan att tänka kritiskt är svagt utvecklad hos många elever. Nästan inga elever reflekterade till exempel kring hur massmedierna påverkar deras bild av världen. En annan slutsats var att flickorna genomgående är bättre på att se helheter och samband än pojkarna.<SPAN class="ft23">97 </SPAN>Den senaste utvärderingen av grundskolan bekräftar i stort sett denna bild. Det framkommer att eleverna uppvisar goda kunskaper om den demokratiska värdegrunden och kan använda den som referensram i sina ställningstaganden. Dock visar elevernas ställningstaganden ofta på en oförmåga att argumentera för och</P>
<P class="p306 ft7">klargöra motiven för sina ställningstaganden.<SPAN class="ft23">98</SPAN></P>
<P class="p223 ft7">Vad känner man till om ungas attityder till frågor som rör hållbar utveckling? Vi har tidigare sett att en internationell studie pekar på att svenska elever är i topp när det gäller en öppen attityd till kvinnors och invandrares rättigheter. Den tidigare refererade undersökningen från Ungdomsstyrelsen visar att unga har en mer positiv syn på att ta emot flyktingar och invandrare än vuxna. Den visar även att unga har svårare att acceptera rasister än att acceptera invandrare. Ungdomsstyrelsen konstaterar även att attityder till homosexuella är en vattendelare mellan unga och vuxna. Homosexualitet ses i stor utsträckning som något naturligt bland unga medan vuxna är mer tveksamt inställda. Unga anser även i högre grad att homosexuella ska ha samma rättigheter som heterosexuella.<SPAN class="ft23">99</SPAN></P>
<P class="p307 ft32"><SPAN class="ft30">96</SPAN><SPAN class="ft63">Ibid., se även Skolverkets lägesbedömningar av Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2002 och 2003.</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">97</SPAN><SPAN class="ft33">Skolverket 1999b, s. 42.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">98</SPAN><SPAN class="ft41">Skolverket 2004d, s. 97.</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">99</SPAN><SPAN class="ft33">Ungdomsstyrelsen 2004, s. 12.</SPAN></P>
<P class="p54 ft17">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310482x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">Det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller tolerans. En större andel av männen vill minska invandringen och ställer sig tveksamma till homosexualitet.<SPAN class="ft23">100 </SPAN>Skolverkets utvärdering visade att eleverna i mycket stor utsträckning visar respekt för miljön och intresserar sig för utvecklingsfrågor. Men det verkar som om eleverna tenderar att inte göra miljövänliga val om det kostar mer pengar.<SPAN class="ft23">101</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">NU <NOBR>-03</NOBR> visar att en stor majoritet av eleverna omfattar jämställdhetsmålet i läroplanen. I övrigt visar elevernas svar på uppfattningar som delvis går stick i stäv med skolans värdegrund. Vad gäller tolerans svarar nästan var tredje elev att dödsstraff bör utdömas för mord. Toleransen är låg mot att invandrare som är svenska medborgare och som har begått brott ska få stanna i Sverige eller mot att moskéer får byggas. En stor majoritet av eleverna vill till exempel inskränka fri- och rättigheterna för personer med extrema politiska synsätt. En jämförelse med motsvarande frågor ställda till den vuxna befolkningen bekräftar bilden från den undersökning av Ungdomsstyrelsen som refererats ovan genom att indikera att eleverna har en större beredskap att acceptera de grundlagsstadgade demokratiska fri- och rättigheterna än den vuxna svenska befolkningen.<SPAN class="ft23">102 </SPAN>En jämförelse mellan elevernas svar på samma frågor om tolerans 1992 och 2003 visar på likartade mönster och svarsfördelning Skolverket menar dock att NU <NOBR>-03</NOBR> visar att det finns vissa tecken på att agerandet för egen vinning och för den nära gruppen, på bekostnad av solidaritet med andra, vinner framsteg hos flera elever. Bilden av att en större andel flickor genom sina svar uttrycker en samklang med värdegrunden än pojkar är oförändrad.<SPAN class="ft23">103</SPAN></P>
<P class="p308 ft7">En annan indikator på hur väl idéer som gynnar hållbar utveckling har lärts in under skolåren är elevernas agerande mot varandra under skoltiden. Detta agerande speglas i undersökningar av det sociala klimatet i skolan. Tre procent av grundskoleeleverna och gymnasieeleverna uppger att de har utsatts för mobbning av andra elever och fem procent att de utsatts för mobbning av lärare.<SPAN class="ft23">104 </SPAN>Trettio procent av eleverna i år 5 och i år 8 i grundskolan och i år 2 i gymnasieskolan uppger att de någon gång eller flera gånger har</P>
<P class="p309 ft8"><SPAN class="ft30">100</SPAN><SPAN class="ft33">Ibid., s. 227.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">101</SPAN><SPAN class="ft41">Skolverket 1999b, s. 42.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">102</SPAN><SPAN class="ft41">Skolverket 2004d, s. </SPAN><NOBR>34–35.</NOBR></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">103</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid., s. 97.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">104</SPAN><SPAN class="ft33">Skolverket 2003c, s. 100.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310483x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft7">behandlat någon annan illa.<SPAN class="ft23">105 </SPAN>Något fler än var fjärde elev uppger i undersökningen att de har blivit utsatta för någon form av sexuella trakasserier vid ett eller flera tillfällen under år 2001. Vanligast är verbala kränkningar, medan fysiska kränkningar är ovanligare.<SPAN class="ft23">106</SPAN></P>
<P class="p72 ft7">Nästan var femte elev säger sig ha utsatts för kränkningar på grund av kulturell tillhörighet under det senaste året, i form av till exempel uttalanden, skällsord och rykten. Rasism och främlingsfientlighet förekommer, enligt lärarna, i mer än var tionde klass. Cirka en tredjedel av eleverna uppger att nazistiskt klotter är vanligt förekommande på skolan. Ungefär var tionde elev säger att det i skolan bärs nazistiska symboler och görs hitlerhälsningar.<SPAN class="ft23">107</SPAN></P>
<P class="p15 ft7">Flera flickor än pojkar upplever sig kränkta, men flera pojkar uppger att de blivit utsatta för kränkande handlingar. Pojkar utsätter oftare såväl pojkar som flickor för nästa alla typer av kränkningar. Den enda typen av kränkning där flickor är överrepresenterade gäller utfrysning och den riktar sig oftast mot andra flickor.<SPAN class="ft23">108</SPAN></P>
<P class="p15 ft7">Samtidigt som bland annat Skolverkets tidigare nämnda attitydundersökningar visar att en majoritet av eleverna i de svenska skolorna trivs bra med både sin skola och sina lärare <SPAN class="ft23">109 </SPAN>visar de redovisade umgängesmönstren att det i många skolor fordras en fortsatt utveckling för att ungdomar ska kunna vara beredda att agera tillsammans med andra i fredlig samvaro så att hållbar utveckling realiseras.</P>
<P class="p214 ft11"><SPAN class="ft11">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft48">Sammanfattning och bedömningar</SPAN></P>
<P class="p51 ft7">Det finns kunskapsluckor inom centrala områden vad gäller utbildning för hållbar utveckling. Det råder framför allt brist på studier som ger tillfredsställande information om urvalet av innehåll i utbildningar ur perspektivet hållbar utveckling. Bilden av utbildningens bidrag till hållbar utveckling är fragmentarisk i förskolan och vuxenutbildningen beroende på avsaknad av studier med en sådan</P>
<P class="p310 ft36"><SPAN class="ft30">105</SPAN><SPAN class="ft40">Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft?, Skolverket 2002c, s. 11. Rapporten bygger på enkätsvar från knappt 3 400 elever vid 148 skolor i 86 kommuner. Dessutom har lärare och rektorer i dessa skolor också svarat på enkäter riktade till dem. Enkätundersökningarna har kompletterats med intervjuundersökningar med elever i de olika åldrarna där också barn i förskoleklass deltagit.</SPAN></P>
<P class="p311 ft8"><SPAN class="ft30">106</SPAN><SPAN class="ft64">Ibid., s. 18.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">107</SPAN><SPAN class="ft65">Skolverket 2002c, s. </SPAN><NOBR>19–20.</NOBR></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">108</SPAN><SPAN class="ft65">Olikas lika värde, Myndigheten för skolutveckling 2003a, s. 23.</SPAN></P>
<P class="p144 ft8"><SPAN class="ft30">109</SPAN><SPAN class="ft33">Bilden bekräftas vidare av resultaten från den internationella studien PISA 2000 (OECD, 2001. Knowledge and Skills for Life).</SPAN></P>
<P class="p99 ft17">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">inriktning. Det finns även kunskapsluckor avseende hur verksamheter i skolsektorn arbetar med att bygga upp och integrera lokal och global samverkan i utbildningen. Trots dessa brister finns det ett tillräckligt underlag för att bedöma skolformernas stöd till en hållbar utveckling.</P>
<P class="p312 ft7">Elevinflytande – ett utvecklingsområde</P>
<P class="p44 ft7">När det gäller demokratiska arbetssätt och elevinflytande står det klart att en del utvecklingsarbete återstår innan karaktärsdragen för utbildning för hållbar utveckling är förverkligade. I skolan verkar det som om de flesta eleverna vill vara med och påverka arbetsformer och innehåll, men det är få som uppger att de verkligen försöker påverka och av dem som gör det är det ännu färre som anser att de lyckas.</P>
<P class="p46 ft7">Det förekommer många olika arbetsformer i skolsektorn och variationen mellan olika verksamheter är stor. Det finns dock tecken på att det finns ett utrymme för att i större utsträckning tillämpa de arbetsformer som vi har lyft fram som centrala i utbildning för hållbar utveckling, det vill säga arbetsformer som kännetecknas av en hög elevaktivitet och demokratiska förhållningssätt.</P>
<P class="p108 ft7">Lärandet behöver bli mer verklighetsbaserat</P>
<P class="p44 ft7">De få undersökningar som har gjorts under senare år visar att det verklighetsbaserade lärande som utbildning för hållbar utveckling kräver är bristfälligt. Kontakterna med närsamhället är fåtaliga och glesa. Emellertid verkar det som om vuxenutbildningen genom de senaste årens reformering förstärkt sina kontakter med närsamhället. Många svenska skolor har upparbetat internationella kontakter. Det internationella arbetet är dock i stor utsträckning beroende av eldsjälar, vilket medför att en del skolor helt saknar internationella kontakter. Det internationella samarbetet sker i stor utsträckning inom EU och OECD, i mindre utsträckning med utvecklingsländer.</P>
<P class="p313 ft17">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft7">Mer ämnesövergripande samarbeten behövs</P>
<P class="p215 ft7">När det gäller innehållet i utbildningen finns det ett utrymme för att tillämpa ämnesövergripande samarbeten i större utsträckning. Ämnesövergripande arbetssätt verkar vara vanligast i förskolans och grundskolans tidigare år. I grundskolans senare år och i gymnasieskolan förekommer ämnesövergripande samarbete mer sällan.</P>
<P class="p15 ft7">Många utbildningar har tagit viktiga steg mot utbildning för hållbar utveckling genom att de har börjat att fokusera på miljöfrågor. Men vi konstaterar att den integrering av ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner som vi finner nödvändig ännu inte har slagit igenom på bred front. Lärare uttrycker osäkerhet inför hur perspektivet ska konkretiseras i undervisningen och efterfrågar fortbildning.</P>
<P class="p315 ft7">Unga har förmåga att verka för hållbar utveckling, men har de viljan?</P>
<P class="p215 ft7">Ungdomar har goda kunskaper om det demokratiska systemet och samhällets värdegrund, men det finns brister i tillämpningen av värdegrunden. Ett helhetstänkande, liksom ett kritiskt betraktelsesätt, bedöms vara svagt utvecklade förmågor bland de unga. Genomgången av flera utredningar har visat att unga i Sverige är mer intresserade av att delta i politiska val än unga i jämförbara länder. Benägenheten att engagera sig för samhällsförändringar är däremot mindre bland unga än bland vuxna. Det finns även tecken på att intresset för politik avtar bland de unga. Det kan dock handla om en misstro mot traditionella former av engagemang, eftersom många unga samtidigt uppger att de är intresserade av utvecklingsfrågor och miljöfrågor.</P>
<P class="p316 ft7">Svenska ungdomar verkar vara mer tolerant inställda till homosexuella och invandrare än vad ungdomar i de flesta andra länder är. Dessutom är de unga mer toleranta än de vuxna i Sverige. Vi har även sett att det sociala klimatet i skolan i vissa avseenden kan beskrivas som hårt. Kränkningar förekommer både mellan eleverna och mellan vuxna och elever. Ändå uppger flertalet lärare och elever att de trivs och känner sig trygga i den dagliga verksamheten.</P>
<P class="p317 ft17">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310486x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft7">Stora skillnader mellan flickor och pojkar</P>
<P class="p44 ft7">I de undersökningar som vi har berört ovan framstår flickorna som mer motiverade och bättre förberedda att bidra till en hållbar utveckling än pojkarna. Flickorna uttrycker en större vilja att påverka sin utbildning, har bättre kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter, större förmåga att tänka i helheter, är mer toleranta och de kränker andra i mindre utsträckning. Här krävs ytterligare undersökningar för att reda ut vad det är som ligger bakom dessa skillnader mellan flickor och pojkar.</P>
<P class="p200 ft26"><SPAN class="ft26">4.2</SPAN><SPAN class="ft27">Stödjer högskolan hållbar utveckling?</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Kommittén har låtit göra en kartläggning av hur högskolesystemet arbetar för hållbar utveckling. Den består av en genomgång av det statliga styrsystemet samt en enkät till rektorerna vid landets samtliga 39 lärosäten. Slutsatser utan referens i den följande framställningen kommer från denna kartläggning.</P>
<P class="p278 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft48">Vilka arbetsformer används?</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Högskoleverket har undersökt högskolors och universitets försök att förbättra inflytandet för studenter och doktorander. Verket konstaterar att viktiga förbättringar har skett i lärosätenas arbete. Frågorna om inflytande har kommit upp på dagordningen på ett annat sätt än tidigare. Lärosätena har även börjat att formulera handlingsplaner för hur man ska arbeta med inflytandefrågor. Det finns gott om åtgärder som tyder på att lärosätena tar frågan på allvar; exempel som nämns är rättighetslistor, barometrar som mäter inflytande och att studentrepresentanter finns med i nästan alla ledningsgrupper. Högskoleverket konstaterar att universiteten generellt sätt har förbättrat sig under de senaste åren, att högskolorna som grupp inte nämnvärt har gjort det och att de konstnärliga högskolorna är de som har längst kvar i arbetet med att öka studenternas inflytande.<SPAN class="ft23">110</SPAN></P>
<P class="p118 ft7">Högskoleverket har genomfört undersökningar av hur studenter och doktorander uppfattar sin situation vid högskolor och universitet. I rapporten som behandlar doktoranders situation, ”Dokto-</P>
<P class="p258 ft8"><SPAN class="ft24">110 </SPAN>Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald, Högskoleverket 2003a, s. <NOBR>45–49.</NOBR></P>
<P class="p82 ft17">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310487x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft8">SOU 2004:104 Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</P>
<P class="p319 ft7">randspegeln”, <SPAN class="ft23">111 </SPAN>uppger 70 procent av doktoranderna att medinflytandet vid institutionerna är ringa.<SPAN class="ft23">112 </SPAN>I motsvarande studie av studenternas uppfattningar, ”Studentspegeln”, <SPAN class="ft23">113 </SPAN>uppger 70 procent av studenterna att de sällan eller aldrig diskuterar kurskrav med lärare. Dessutom uppger 50 procent av studenterna att de sällan eller aldrig ställer frågor i samband med undervisningen. Könsskillnaderna är ganska tydliga här. Kvinnor i matematiska och naturvetenskapliga utbildningar upplever större möjligheter till inflytande än männen. Det omvända gäller inom <NOBR>läkar-,</NOBR> tandläkar- och apotekarutbildningarna samt vårdutbildningar och SLU:s utbildningar där männen anser att kommunikation med läraren är vanligare.<SPAN class="ft23">114</SPAN></P>
<P class="p116 ft7">Efter tre år med systematiska kvalitetsgranskningar av utbildningar och program som leder till en generell examen konstaterar Högskoleverket att det finns många institutioner med en stor medvetenhet om kursutvärderingarnas vikt där seriöst utvecklingsarbete läggs ned.<SPAN class="ft23">115 </SPAN>Ändå hanteras kursutvärderingar i många fall på ett slentrianmässigt vis både av studenter och av lärare. Framför allt finns det brister i uppföljningen av resultaten från kursutvärderingarna.</P>
<P class="p320 ft7">I Högskoleverkets granskningar medverkar internationella bedömare, mestadels från de nordiska grannländerna. En observation som de har gjort är att undervisningen i Sverige i större utsträckning sker i små grupper än vad fallet är i till exempel Norge. Verket konstaterar att det borde ge goda möjligheter till att arbeta med dialog och studentmedverkan.<SPAN class="ft23">116 </SPAN>Resultaten från Studentspegeln pekar på att lärosätena inte riktigt lyckas utnyttja dessa möjligheter. Studenterna menar att värderingsdiskussioner förekommer i liten utsträckning. Det är stora variationer mellan olika utbildningar. Särskilt i de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna är frånvaron av värderingsdiskussioner påfallande.<SPAN class="ft23">117</SPAN></P>
<P class="p67 ft7">I Studentspegeln svarar 60 procent av studenterna att det ofta eller mycket ofta förekommer grupparbeten i utbildningen.</P>
<P class="p321 ft57"><SPAN class="ft56">111 </SPAN>Doktorandspegeln, Högskoleverket 2003. Undersökningen består av en enkät som skickats till 9 816 doktorander vid alla universitet och högskolor som har forskarutbildning.</P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">112</SPAN><SPAN class="ft65">Högskoleverket 2003b, s. 42.</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft30">113</SPAN><SPAN class="ft66">Studentspegeln, Högskoleverket 2002. Undersökningen består av en enkät som skickats till 15 440 studenter vid alla landets högskolor, exklusive de konstnärliga högskolorna.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">114</SPAN><SPAN class="ft65">Högskoleverket 2002.</SPAN></P>
<P class="p144 ft36"><SPAN class="ft30">115</SPAN><SPAN class="ft53">Hur har det gått? En halvtidsrapport om Högskoleverkets kvalitetsgranskningar 2001– 2003, Högskoleverket 2004, s. 28.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">116</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid., 2004. s. 33.</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">117</SPAN><SPAN class="ft64">Högskoleverket 2002.</SPAN></P>
<P class="p54 ft17">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310488x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de samarbetar med andra studenter under sin utbildning.<SPAN class="ft23">118 </SPAN>Vidare framkommer att omkring en tredjedel av studenterna uppger att de ofta eller mycket ofta har haft en givande kommunikation med studenter med annan kulturell, social eller etnisk bakgrund än de själva. En fjärdedel av studenterna uppger att de ofta eller mycket ofta har haft samtal med studenter med andra politiska värderingar eller annan religiös åskådning än de själva.<SPAN class="ft23">119</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Samverkan lokalt...</P>
<P class="p44 ft7">I budgetpropositionen för 2005 konstaterar regeringen att omfattningen av samverkan och formerna för denna varierar såväl inom lärosätena som mellan lärosätena. Faktorer som påverkar omfattningen av samverkan är till exempel vilka utbildningar ett lärosäte har, storleken på lärosätet, hur lärosätet är organiserat, i vilken region det finns och hur det omgivande samhället ser ut. Regeringen konstaterar även att det är vanligt med externa ledamöter, även i andra beslutande organ än styrelserna, inom universitet och högskolor. Samverkan sker också genom den verksamhetsförlagda delen av studierna; sådana inslag finns bland annat i lärarutbildningarna och vårdutbildningarna. Det finns också andra exempel på företagsförlagda utbildningar som förutsätter samverkan med arbetsgivare. Olika varianter av fadder- och mentorsprogram är ytterligare exempel på sätt att både sprida information om den egna utbildningen och att få kunskap om det omgivande samhället. Många högskolor har ett utvecklat samarbete med företag för studenternas examensarbeten. Samverkan med olika former av lärcentrum verkar ha blivit allt viktigare de senaste åren. Många universitet och högskolor anser även att samverkan med andra lärosäten är viktig. Regeringen gör bedömningen att universitet och högskolor har utvecklat samverkansuppgiften avsevärt sedan den infördes i högskolelagen och regleringsbrevet. Men regeringen konstaterar även att redovisningarna från lärosätena utifrån regleringsbrevets mål är ojämna i omfattning och detaljeringsgrad.<SPAN class="ft23">120</SPAN></P>
<P class="p322 ft8"><SPAN class="ft30">118</SPAN><SPAN class="ft33">Högskoleverket 2002, s. 22.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">119</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid., s. 23.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">120</SPAN><SPAN class="ft33">Proposition 2004/05:1, s. </SPAN><NOBR>136–138.</NOBR></P>
<P class="p82 ft17">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310489x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft7">Högskoleverket har, för några år sedan, undersökt om lärosätena samverkar med det omgivande samhället. Studien tyder på att lärosätenas utåtriktade kontakter har ökat under de senaste åren. Högskolans kontaktytor mot omvärlden bedöms vara stora och komplexa. Samtidigt konstateras att det fortfarande återstår ett utvecklingsarbete för att bearbeta och förankra en mer ömsesidig samverkan, liksom att i högre grad integrera samverkan i forskning och utbildning. Högskoleverket menar även att resurserna för att utveckla samverkan är ojämnt fördelade över ämnen och lärosäten.<SPAN class="ft23">121</SPAN></P>
<P class="p52 ft7">Ytterligare en slutsats i studien är att det fortfarande finns tendenser att se kontakten mellan högskolan och dess omgivning som en fråga om enkelriktad kunskapsspridning. Det gäller såväl inom högskolan som utanför. Det finns en osäkerhet om både vilken inriktning samverkan ska ha och hur den ska hanteras och organiseras på högskolorna. Verket konstaterar även att centrala frågor är obesvarade när det gäller högskolornas samverkan och att ytterligare studier och forskning är nödvändig.<SPAN class="ft23">122 </SPAN>För närvarande utvärderar Högskoleverket lärosätens arbete med samverkansuppgiften. Studien kommer att presenteras i början av 2005.</P>
<P class="p96 ft7">... och globalt</P>
<P class="p66 ft7">Lärosätena har av tradition välutvecklade internationella kontakter. När det gäller utbyten med högskolor och universitet i andra länder visar uppgifter från Högskoleverkets senaste årsrapport om antalet utrespektive inresande studenter under läsåret <NOBR>2002–2003</NOBR> att antalet som studerade utomlands på egen hand, så kallade free movers, var detsamma som föregående läsår, närmare 23 000. Antalet som reste ut inom ramen för ett utbytesprogram ökade däremot med 10 procent till drygt 6 000. Antalet inresande studenter i utbytesprogram fortsatte att öka och uppgick till totalt 10 600.<SPAN class="ft23">123</SPAN></P>
<P class="p116 ft7">Lärosätenas internationella kontakter riktas i stor utsträckning till den västerländska kultursfären. Utbyten med länder inom EU, Norge, USA och Kanada är vanligast. Kontakterna med övriga delar av världen är mindre utvecklade. Det gäller framför allt utbyten med länder utanför OECD. Högskoleverket konstaterar i</P>
<P class="p268 ft8"><SPAN class="ft30">121</SPAN><SPAN class="ft64">Högskolornas arbete med sin samverkansuppgift, Högskoleverket 2000a, s. 114.</SPAN></P>
<P class="p164 ft36"><SPAN class="ft30">122</SPAN><SPAN class="ft41">Högskoleverket 2002, s. 43. Högskoleverket kommer under hösten 2004 att presentera en ny rapport om lärosätenas samverkan med omvärlden.</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">123</SPAN><SPAN class="ft64">Proposition 2004/05:1.</SPAN></P>
<P class="p54 ft17">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310490x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">en rapport om utlandsstudier att två tredjedelar av studenterna som deltog i studien valde att förlägga sina utlandsstudier till Europa. Näst populärast var att studera i USA och Kanada. En mycket liten andel valde Afrika eller Asien som studieplats.<SPAN class="ft23">124</SPAN></P>
<P class="p19 ft7">De undersökningar som har gjorts pekar mot att det är vanligare att kvinnor studerar utomlands än män. Det verkar även som om studenter med föräldrar som har studerat på högskolenivå är mer benägna att studera utomlands än studenter med föräldrar som inte har studerat på högskola.<SPAN class="ft23">125</SPAN></P>
<P class="p324 ft7">Utbudet av olika former av utbytesprogram är omfattande vid lärosätena.<SPAN class="ft23">126 </SPAN>Högskoleverket konstaterar emellertid att det är påfallande ofta som varken studenter eller lärare utnyttjar de möjligheter som finns. Ointresse bland studenter och tidsbrist bland lärare sägs göra det svårt att skapa och upprätthålla internationella kontakter.<SPAN class="ft23">127</SPAN></P>
<P class="p19 ft7">Högskoleverket konstaterar även att verkets kvalitetsgranskningar inte har visat hur erfarenheter från de internationella kontakterna tas till vara i utbildningen.<SPAN class="ft23">128 </SPAN>Över huvud taget tycks det som om kunskapen om hur de internationella kontakterna integreras i lärosätenas utbildning brister.<SPAN class="ft23">129 </SPAN>Ytterligare kunskap om lärosätenas arbete med internationalisering kommer att presenteras i Högskoleverkets nationella utvärdering som kommer att vara klar i början av 2005.</P>
<P class="p325 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft48">Har utbildningen ett innehåll som främjar en hållbar utveckling?</SPAN></P>
<P class="p102 ft7">Kommitténs kartläggning visar att arbetet för hållbar utveckling oftast utgår från miljödimensionen. Många framgångsrika initiativ har tagits för att på olika sätt närma sig hållbar utveckling från</P>
<P class="p326 ft25"><SPAN class="ft30">124</SPAN><SPAN class="ft67">Utlandsstudier – till vilken nytta?, Högskoleverket 1999, s. 11. Rapporten grundar sig på en enkätstudie som 1 820 återvändande utlandsstudenter besvarat. Generaliseringar beträffande samtliga utlandsstuderande under undersökningsperiod är möjliga, men det kan finnas skäl till viss försiktighet i slutsatserna. Se s. 41 i rapporten för utförligare information.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">125</SPAN><SPAN class="ft33">Se bland annat Högskoleverket 1999, s. 50.</SPAN></P>
<P class="p155 ft36"><SPAN class="ft30">126</SPAN><SPAN class="ft54">Här kan särskilt nämnas EU:s program för högre utbildning Erasmus och Erasmus Mundus; Linnaeus/Palme som är inriktat mot utbyten med utvecklingsländer; Minor Field Studies där möjlighet ges att göra en mindre forskningsuppgift i ett utvecklingsland. Läs mer på www.programkontoret,.se och www.sida.se.</SPAN></P>
<P class="p155 ft36"><SPAN class="ft30">127</SPAN><SPAN class="ft40">Högskoleverket 2004, s. 29., Sveriges deltagande i Erasmus, Internationella programkontoret 2003a, s. 40.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">128</SPAN><SPAN class="ft41">Högskoleverket 2004, s. 31.</SPAN></P>
<P class="p155 ft8"><SPAN class="ft30">129</SPAN><SPAN class="ft68">Högskoleverket ger under hösten 2004 ut en rapport om lärosätenas internationella kontakter.</SPAN></P>
<P class="p261 ft17">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310491x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">miljödimensionen. Dock tycks det som om de flesta lärosäten som säger sig prioritera en hållbar utveckling fokuserar mer på arbetet med direkt miljöpåverkan (miljöledningssystem etcetera) än den indirekta påverkan som sker genom lärosätenas utbildningar. Vid de lärosäten där policyn föreskriver att hållbar utveckling ska integreras i utbildning avses miljöfrågor. Det står även klart att miljöfrågorna inte heller har integrerats på ett sådant sätt så att de kan sägas genomsyra alla utbildningar vid ett lärosäte.</P>
<P class="p15 ft7">Högskoleverket menar att många lärosäten arbetar ambitiöst med jämställdhet och mångfaldsfrågor.<SPAN class="ft23">130 </SPAN>Dock har inget lärosäte ännu samlat sitt arbete med jämställdhet, social och etnisk mångfald, internationalisering, miljöfrågor och intern demokrati enligt det helhetstänkande som hållbar utveckling kräver.</P>
<P class="p15 ft7">Vi kan konstatera att forskare, lärare och andra som är verksamma vid lärosätena känner sig osäkra på vad utbildning för hållbar utveckling är. De efterlyser begreppsutveckling och forskning om pedagogiska metoder. Bland lärare som undervisar om hållbar utveckling finns ett stort behov av stöd från lärosätenas ledningar för att kunna vidareutveckla utbildningar för hållbar utveckling; de önskar också ett tydligt stöd i lagstiftningen.</P>
<P class="p15 ft7">En annan observation är att det i vissa fall fortfarande finns svårigheter att arbeta tvärvetenskapligt utifrån ett helhetsperspektiv både inom grundutbildning och forskning. Det förekommer en hel del tvärvetenskapliga initiativ, men det är alltjämt vanligast att kunskapsbildning organiseras inom en avgränsad disciplin. Ett särskilt angeläget utvecklingsområde i perspektivet hållbar utveckling är initiativ till samarbete mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora som flätar samman de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling.</P>
<P class="p52 ft7">I praktiken har dock arbetet med att främja undervisning och forskning som förenar den hållbara utvecklingens tre dimensioner ofta varit svårt. Tvärvetenskap hämmas ibland av forskningsrådens sektorisering – forskningsråden välkomnar inte alltid och förmår ibland inte att hantera ämnesöverskridande ansökningar. I vissa fall får den enskilda forskaren eller gruppen betala ett högt pris när forskningen innebär att disciplinära ”murar” forceras. Detta beror på att det förekommer att sådan forskning inte erkänns som likvärdig med forskning som har ett mera avgränsat disciplinärt fokus,</P>
<P class="p41 ft8"><SPAN class="ft24">130 </SPAN>Se bland annat Högskoleverket 2003a.</P>
<P class="p284 ft17">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310492x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft7">och den ger därför inte samma grund för vetenskapligt anseende och meritering.<SPAN class="ft23">131</SPAN></P>
<P class="p166 ft7">I Doktorandspegeln uppger flertalet tillfrågade doktorander att forskarutbildningen inte i någon större utsträckning har inneburit fördjupande insikter i forskningsetik. Högskoleverket konstaterar att det kan diskuteras om inte inslagen om forskningsetik borde vara mer omfattande med tanke på den betydelse som forskningen har för samhälleliga beslut.<SPAN class="ft23">132</SPAN></P>
<P class="p278 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft48">Vilka resultat leder utbildningen till?</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Studentspegeln visar att en knapp majoritet av landets studenter anser att utbildningarna har bidragit till reflektion över de egna värderingarna, medan tre fjärdedelar uppger att de genom utbildningen har breddat sin allmänbildning. Lärarutbildningarna samt vård- och receptarieutbildningarna har högst värden i undersökningen om reflektion. Lägst värden har civilingenjörsutbildning, matematik, naturvetenskap och andra tekniska utbildningar. Kvinnor uppger i större utsträckning än män att utbildningen har lett till en ökad förmåga till reflektion. Många anser att engagemang i samhällsutvecklingen inte är någonting som utbildningen bidrar till; 62 procent svarar att de i liten eller mycket liten grad genom utbildningen har fått ett större intresse att engagera sig i samhällsutvecklingen. Inte heller upplever studenterna att utbildningen i någon större utsträckning har lett till större kunskaper eller en ökad förståelse för jämställdhetsfrågor och kulturella skillnader. Även här har lärarutbildningarna samt vård- och receptarieutbildningarna en högre grad av positiva svar, medan civilingenjörsutbildningarna och andra tekniska utbildningar samt utbildningarna i matematik, och naturvetenskap hamnar lägst även i denna dimension.<SPAN class="ft23">133</SPAN></P>
<P class="p327 ft7">Doktorandspegeln visar att majoriteten av doktoranderna uppger att forskarutbildningen inte gynnar ett samhällsengagemang eller ger en ökad förståelse för till exempel jämställdhet och etnisk och social mångfald. Däremot uppger många doktorander att forskarutbildningen innebär möjligheter att reflektera över egna värderingar och bredda sin allmänbildning. Kvinnor anser i större</P>
<P class="p328 ft8"><SPAN class="ft30">131</SPAN><SPAN class="ft33">Problematiken finns belyst i en skrivelse från Omvärldsanalysutredningen, Ds 2004:46.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">132</SPAN><SPAN class="ft41">Högskoleverket 2003b.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">133</SPAN><SPAN class="ft33">Högskoleverket 2002, s. 16.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310493x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">utsträckning än män att utbildningen har lett till en ökad förmåga till reflektion. Undersökningen visar stora skillnader mellan olika ämnesområden. De matematiska, naturvetenskapliga, tekniska och medicinska ämnesområdena uppfattas i långt mindre utsträckning bidra till doktoranders värderingsutveckling i jämförelse med samhällsvetenskap och humaniora.<SPAN class="ft23">134</SPAN></P>
<P class="p15 ft7">När lärare tillfrågas uppger så gott som alla att de anser att det är mycket viktigt att utbildningen bidrar till att ge studenter och doktorander förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar. Lärarna anser att de lyckas bättre med att förmedla att utbildningen vilar på en vetenskaplig och konstnärlig grund än att utbildningen leder till att studenterna utvecklar förmåga till ett kritiskt tänkande. Fyra av fem lärare anser att de är framgångsrika inom det förstnämnda området, medan omkring hälften av lärarna är nöjda med resultaten när det gäller självständig och kritisk bedömning.<SPAN class="ft23">135</SPAN></P>
<P class="p116 ft7">Det sociala klimatet vid lärosätena speglas i Högskoleverkets frågor till högskolor och universitet om förekomsten av sexuella trakasserier. Endast 9 av de 41 högskolor som har svarat har gjort egna undersökningar av förekomsten av sexuella trakasserier bland studenterna. Enligt dem som svarat har cirka 15 procent av studenterna blivit utsatta för sexuella trakasserier. En förklaring till att det inte har genomförts några undersökningar var att sexuella trakasserier anses vara svåra att upptäcka och att de sällan anmäls. En annan förklaring är att resultaten av sådana kartläggningar inte var tillförlitliga på grund av en låg svarsfrekvens. De fall som har kommit till högskolornas kännedom verkar inte stå i proportion till resultatet av kända undersökningar på området; det verkar finnas ett stort mörkertal.<SPAN class="ft23">136</SPAN></P>
<P class="p197 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft48">Lärarutbildning</SPAN></P>
<P class="p40 ft7">Kommittén har låtit göra en studie av hur landets lärarutbildningar verkar för hållbar utveckling.<SPAN class="ft23">137 </SPAN>De utbildningsledare som medverkade i studien anser att frågorna om hållbar utveckling är viktiga.</P>
<P class="p329 ft8"><SPAN class="ft30">134</SPAN><SPAN class="ft64">Högskoleverket 2003b, s. 39.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">135</SPAN><SPAN class="ft65">Högskoleverket 2003b, s. </SPAN><NOBR>42–43.</NOBR></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">136</SPAN><SPAN class="ft65">Högskoleverket 2000b, Sexuella trakasserier mot studenter – högskolornas åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p144 ft32"><SPAN class="ft30">137</SPAN><SPAN class="ft55">Kartläggningen bygger på intervjuer med utbildningsansvariga vid lärarutbildningarna i Göteborg, Jönköping, Karlstad, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala, inventeringar av samtliga lärarutbildningars kurskataloger samt genomgång av styrdokument, rapporter och annan relevant litteratur.</SPAN></P>
<P class="p99 ft17">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">Några citat kan belysa detta: ”Hållbar utveckling är en viktig överlevnadsfråga”, ”Samhällets nödvändiga utveckling får inte ske på bekostnad av kommande generationers rätt till ett gott liv”, ”Det handlar om hur vi ställer om våra egna liv, inte bara om de kurser vi ger”, ”Det gäller att synliggöra den rika världens förslitningar”.</P>
<P class="p19 ft7">Undersökningen visar att alla 23 undersökta lärarutbildningar har obligatoriska tvärvetenskapliga inslag i den gemensamma delen av lärarutbildningen. Nio av lärarutbildningarna har dels kurser om värdegrundsfrågor, dels om hållbar utveckling med fokus på miljöfrågor. Fyra av lärarutbildningarna integrerar sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter i sina kurser om hållbar utveckling. Fem lärarutbildningar behandlar värdegrundsfrågor och kulturfrågor i sina kurser utan att nämna begreppet hållbar utveckling. Tre har endast kurser om hållbar utveckling med fokus på miljöfrågor. Vid tolv lärosäten är det möjligt att via inriktningar och specialiseringar fördjupa sig i frågor kring miljö och utveckling inom lärarutbildningens eget kursutbud. Vid ytterligare några lärarutbildningar är det möjligt att ta del av högskolans övriga kursutbud avseende hållbar utveckling.</P>
<P class="p118 ft7">Även om samtliga lärarutbildningars utbildningsledare säger sig stödja hållbar utveckling visar genomgången av kursutbudet dock att graden av engagemang och kunskapen om frågorna varierar mellan lärarutbildningarna. Det verkar som om några lärarutbildningar har kommit långt genom att integrera ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter i sina kurser om hållbar utveckling. Andra hanterar fortfarande de tre dimensionerna med en liten grad av integration. Ytterligare några verkar inte uppmärksamma hållbar utveckling i någon större utsträckning. I Studentspegeln framkom dock att lärarutbildningen är en av de utbildningar som av studenter anses vara bäst på att stödja studenternas kritiska reflektioner över sina egna värderingar.</P>
<P class="p47 ft7">Det återstår en hel del kunskapsluckor avseende lärarutbildningarna och utbildning för hållbar utveckling. Mer ingående studier av utbildningarnas form och innehåll behövs till exempel. Lärarutbildningarnas effekter på lärarnas arbete är ett annat område som det vore givande att undersöka. Under hösten 2004 utvärderar Högskoleverket lärarutbildningen. Hållbar utveckling är då inte i fokus, men kanske kan granskningarna ändå fylla några kunskapsluckor.</P>
<P class="p330 ft17">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310495x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft48">Sammanfattning och bedömningar</SPAN></P>
<P class="p51 ft7">De studier som vi har behandlat ovan har inte haft hållbar utveckling som utgångspunkt, utan enbart dess delaspekter. Därför finns det ett behov av att ytterligare undersöka den högre utbildningens stöd för en hållbar utveckling. Efter vår genomgång kan vi konstatera att det vid universitet och högskolor förekommer ett mer eller mindre omfattande arbete som utgör en god grund för att utveckla arbetet med en hållbar utveckling. Utifrån det arbete som har lagts ned av lärosätena fordras det enligt vår bedömning ett omfattande utvecklingsarbete. En del initiativ kommer sannolikt lärosätena själva att ta.<SPAN class="ft23">138 </SPAN>För att gå snabbare fram med ett förstärka utbildning för hållbar utveckling menar vi att det fordras en väl avvägd kombination av stimulans och kontroll. Några viktiga slutsatser är att:</P>
<P class="p332 ft7">krav bör ställas på lärosätena att främja en hållbar utveckling,</P>
<P class="p87 ft7">uppföljningen av lärosätenas arbete på det här området måste bli tydligare,</P>
<P class="p195 ft7">lärosätenas ledningar behöver utveckla sätt att arbeta med hållbar utveckling,</P>
<P class="p113 ft7">en utveckling av pedagogiken behöver stödjas och</P>
<P class="p195 ft7">ett utökat samarbete mellan olika vetenskapsområden måste utvecklas.</P>
<P class="p201 ft26"><SPAN class="ft26">4.3</SPAN><SPAN class="ft27">Stödjer folkbildningen en hållbar utveckling?</SPAN></P>
<P class="p333 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft48">Vilka arbetsformer används?</SPAN></P>
<P class="p51 ft7">Studier av folkbildningens arbetsformer har oftast varit kvalitativa till sin uppläggning. Det är därför vanskligt att göra generella beskrivningar av vilka arbetsformer som dominerar. De studier som gjorts har dock kommit fram till liknande iakttagelser inom en del områden.</P>
<P class="p15 ft7">Folkbildningsrådet har utvärderat folkbildningens satsningar på demokrati. I rapporten konstateras att strukturer för det formella demokratiska inflytandet är väl utvecklade vid folkhögskolor och studieförbund. På folkhögskolor finns olika föreningar för deltagarna. Det kan även finnas elevråd och kursråd. Deltagarna har</P>
<P class="p334 ft8"><SPAN class="ft24">138 </SPAN>Det kan noteras att 16 högskolor och universitet redan undertecknat ”Copernicusdeklarationen”. Se <NOBR>www.copernicus-campus.org.</NOBR></P>
<P class="p335 ft17">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310496x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">också ofta representanter i skolans styrelse. Folkbildningsrådet menar att deltagarnas främsta påverkansmöjlighet i studieförbunden är i relationen till de andra cirkeldeltagarna och till cirkelledaren. Om deltagarna tillhör medlemsorganisationer i studieförbundet kan de även påverka genom de beslutsstrukturer som finns där.<SPAN class="ft23">139</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Inom studieförbunden är den huvudsakliga arbetsformen studiecirkeln. I en undersökning som gjordes av en grupp vid Lärarhögskolan i Stockholm konstateras att cirklarna har olika framträdelseformer. Dessa skiftar beroende på cirkelns kontext, vilket ämne som studeras, på vilka villkor studierna sker, vilka deltagarna är och vem cirkelledaren är. Rapportförfattarna anser att flexibilitet är ett av cirkelns främsta kännetecken. Fyra komponenter bildar tillsammans ett koncept för studiecirklarna som på många sätt kan sägas vara genialt, nämligen det svaga ramverket, den informella karaktären i studiesituationen, den kollektiva lärandemiljön och det genuina kunskapsintresset hos deltagarna.<SPAN class="ft23">140 </SPAN>Studien pekar även på att studiecirklarnas särskilda förutsättningar är avgörande för det pedagogiska klimatet; det gäller avsaknaden av läroplaner och betyg</P>
<P class="p336 ft7">– och att det därmed inte finns några uttalade prestationskrav på deltagarna – liksom frivilligheten; den bidrar till att klimatet blir mer avspänt.<SPAN class="ft23">141</SPAN></P>
<P class="p19 ft7">Folkbildningen har nyligen behandlats av en kommitté, Statens utvärdering av folkbildningen 2004, SUFO 2. I slutbetänkandet Folkbildning i brytningstid redovisas en genomgång av studier om folkbildningens arbetsformer.<SPAN class="ft23">142 </SPAN>Studierna har mestadels varit kvalitativa till sin uppläggning. Resultaten pekar på att det inte är oproblematiskt att tillämpa demokratiska arbetsformer i studiecirklarna. Cirkelledarnas och deltagarnas förväntningar är ofta styrda av deras tidigare erfarenheter från studier med ett traditionellt arbetssätt. Dessutom finns traditioner och institutioner som exempelvis tar sig uttryck i beprövade sätt att organisera och i användandet av tidigare producerat studiematerial. Inte sällan leder det till att cirkelledaren får en dominerande roll i valet av innehåll och arbetsformer.<SPAN class="ft23">143</SPAN></P>
<P class="p259 ft8"><SPAN class="ft30">139</SPAN><SPAN class="ft33">Folkbildningsrådet 2001, Röster om folkbildning och demokrati, s. </SPAN><NOBR>68–78.</NOBR></P>
<P class="p155 ft36"><SPAN class="ft30">140</SPAN><SPAN class="ft53">Borgström, Lena; Gougoulakis, Petros och Höghielm, Robert (1998): Lärande i studiecirkel – En studie av en pedagogisk miljö, s. 6.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">141</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid., s. 95.</SPAN></P>
<P class="p155 ft36"><SPAN class="ft30">142</SPAN><SPAN class="ft40">Det är framför allt tre studier som refereras Borgström m.fl. (1998), Hartman, Per (1999), Andersson, Eva (2001).</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">143</SPAN><SPAN class="ft33">SOU 2004:30, Folkbildning i brytningstid, s. </SPAN><NOBR>200–205.</NOBR></P>
<P class="p82 ft17">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310497x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft7">Motbilder finns i de studier som SUFO 2 har gått igenom. Andersson har studerat ett antal cirklar som har bildats i ett bestämt sammanhang, oftast inom en förening eller genom att en grupp människor utifrån ett gemensamt intresse har startat en studiecirkel. Cirklar som har bildats på det viset har Andersson funnit vara deltagarcentrerade. Det är cirklar där deltagarnas medborgerliga förmåga tränas och utvecklas genom demokratiska arbetssätt. De deltagarcentrerade cirklarna finns ofta inom en förenings ram eller inom en annan värdegemenskap.<SPAN class="ft23">144</SPAN></P>
<P class="p52 ft7">SUFO 2 redovisar endast resultat från en studie som fokuserat folkhögskolornas arbetsformer.<SPAN class="ft23">145 </SPAN>Studien belyser arbetsformerna på två folkhögskolor och är därmed inte generaliserbar till alla folkhögskolor. Hartman konstaterar att ämnesövergripande, projektbaserade och gruppbaserade arbetsformer är vanliga vid de studerade folkhögskolorna. Det är dock hans bedömning att traditioner, lokaler och upparbetade system i stor utsträckning styr hur undervisningen organiseras. Därmed kan de studerandes inflytande över arbetsformerna sägas vara begränsat.<SPAN class="ft23">146</SPAN></P>
<P class="p12 ft7">Det är inte oproblematiskt att i cirklar och folkhögskolekurser praktiskt tillämpa folkbildningens demokratiska grundhållning, konstaterar SUFO 2 sammanfattningsvis. Arbetsformer och villkor för studier inom folkbildningen påverkas av framför allt två förhållanden. Deltagarnas och ledarens eller lärarens tidigare erfarenhet av studier verkar styrande i så måtto att kända och beprövade former för studier kommer till användning även i studiecirkeln och i folkhögskolegruppen. Det verkar som om deltagarna inte känner till, eller åtminstone är mindre bekanta med, folkbildarnas idealbild av demokratiska arbetssätt. Deras förväntningar på ledarens roll och arbetssättet formar ofta utbildningen. Det andra förhållandet är ämnet och studiernas syfte; det finns en skillnad mellan skolämnen som språk och till exempel musikcirklar; i de senare är det kollektiva resultatet avgörande.<SPAN class="ft23">147</SPAN></P>
<P class="p75 ft7">Den övergripande bedömning som SUFO 2 gör är att folkbildningen i viss utsträckning har svårt att nå upp till de egna ambitionerna om demokratiska arbetssätt. Ändå bedömer SUFO 2 att folkbildningen som helhet präglas av en demokratisk grundhållning som slår igenom i synen på individen och dennes värde. Inte minst</P>
<P class="p143 ft8"><SPAN class="ft30">144</SPAN><SPAN class="ft64">Andersson, Eva 2001 refererad i SOU 2004:30, s. </SPAN><NOBR>204–205.</NOBR></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">145</SPAN><SPAN class="ft65">Hartman, Per 1999.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">146</SPAN><SPAN class="ft65">Hartman, Per 1999 refererad i SOU 2004:30, s. 199.</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">147</SPAN><SPAN class="ft64">SOU 2004:30, s. 242.</SPAN></P>
<P class="p335 ft17">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310498x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">sägs det i studiecirkeln finnas förutsättningar för en demokratisk samtalskultur som har ett betydande värde för demokratin.<SPAN class="ft23">148</SPAN></P>
<P class="p61 ft7">Samverkan lokalt...</P>
<P class="p44 ft7">Hur samverkar folkbildningen med närsamhället? Folkbildningsrådet menar att studieförbund och folkhögskolor har varit mycket aktiva i regional samverkan inom ramen för Agenda 21, men rådet påpekar att aktiviteten inom Agenda 21 har gått ned under de senaste åren.<SPAN class="ft23">149 </SPAN>SUFO 2 visar att det finns få studier som analyserar folkbildning i ett lokalt sammanhang.<SPAN class="ft23">150 </SPAN>Folkbildningen i äldre tider handlade om att man i folkliga organisationer strävade efter att staka ut en ny framtid för den egna rörelsen och för samhället. SUFO 2 menar att kollektiva processer av detta slag i växande grad har ersatts av mer individinriktade intressen; dagens studiecirklar handlar inte så ofta om att påverka samhället. Det hindrar dock inte att cirklarna kan spela en viktig roll genom att deltagarna utvecklar en gemensam förståelse och delar intressen som rör den egna orten.<SPAN class="ft23">151</SPAN></P>
<P class="p118 ft7">SUFO 2 lyfter fram några exempel på satsningar där folkbildningens samverkan med närsamhället har utvecklats och fördjupats. Det finns studiecirklar där politiskt aktiva deltagare tar ett steg mot offentligheten och agerar i en politisk roll. Andra exempel handlar om cirklar som utifrån ett nationellt material knyter an till det lokala. En sådan cirkel var en hälsocirkel som utformades i samverkan mellan ett landsting och länsbildningsförbundet. Cirkeln utgick från materialet Vårdens svåra val. I en utvärdering av cirkelns arbete konstateras att den gav både deltagarna och myndigheterna nya kunskaper. Den här typen av cirklar blir till en ömsesidig nytta genom att studieförbunden ”kan kanalisera medborgarnas behov och synpunkter till beslutsfattarna”. De kan också vara en resurs när beslutsfattare önskar få medborgarnas åsikter i en viss fråga. Studieförbunden tillskrivs en mäklarroll.<SPAN class="ft23">152</SPAN></P>
<P class="p109 ft7">Folkbildningen borde enligt SUFO 2 vara en tydligare del av den lokala offentligheten. Studier av samhällsförhållanden skulle kunna stimulera till ett ökat deltagande i det offentliga samtalet. Studie-</P>
<P class="p337 ft8"><SPAN class="ft30">148</SPAN><SPAN class="ft33">Ibid., s. 243.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">149</SPAN><SPAN class="ft41">Folkbildningens insatser för hållbar utveckling, Folkbildningsrådet 2003, s. 35.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">150</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid., s. 237.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">151</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1996:47 refererad i SOU 2004:30, s. </SPAN><NOBR>236–237.</NOBR></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">152</SPAN><SPAN class="ft33">SOU 2004:30, s. 238.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB310499x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">förbund borde mer än i dag kunna stimulera och stödja studiegrupper att agera offentligt.<SPAN class="ft23">153</SPAN></P>
<P class="p50 ft7">... och globalt</P>
<P class="p66 ft7">Folkbildningsrådet konstaterar att studieförbund och folkhögskolor har många internationella samarbeten. Vanligast är samarbeten med de nordiska och baltiska länderna, Afrika, Sydamerika, Östeuropa, Sri Lanka och Indien.<SPAN class="ft23">154 </SPAN>Kontakterna med de östeuropeiska länderna har ökat; 46 folkhögskolor och fem studieförbund samarbetade med baltiska och polska kontrahenter i 65 projekt under åren <NOBR>1990–2000.</NOBR> Syftet med projekten var till stor del att utbyta erfarenheter och att öka kunskaperna om varandra, men också att sprida folkbildningens metodik som ett verktyg för en demokratisk utveckling eller språkinlärning. Flera projekt hade som mål att bygga upp en systerorganisation. Under 2003 hade nio folkhögskolor kurser förlagda till utlandet.<SPAN class="ft23">155 </SPAN>Det kan konstateras att många internationella projekt sker tillsammans med frivilliga organisationer.</P>
<P class="p338 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft48">Har folkbildningen ett innehåll som främjar hållbar utveckling?</SPAN></P>
<P class="p51 ft7">I samband med Baltic 21 Education kartlades folkbildningens arbete för en hållbar utveckling. Av undersökningen framgick att samtliga studieförbund och 61 procent av folkhögskolorna ansåg att de hade aktiviteter inom området hållbar utveckling.<SPAN class="ft23">156 </SPAN>Folkbildningsrådet framhöll att det var få kurser och projekt som rubricerades som hållbar utveckling i folkbildningens utbud, men många av kurserna och linjerna behandlade aspekter av en hållbar utveckling. Det handlade bland annat om ekologiska inriktningar, folkhälsoinriktningar och internationella inriktningar med fokus på biståndsarbete.</P>
<P class="p316 ft7">Folkbildningsrådet noterar att många folkhögskolor har lagt ned de kurser som enbart har varit inriktade på miljöfrågor, vilket</P>
<P class="p333 ft8"><SPAN class="ft30">153</SPAN><SPAN class="ft64">Ibid., s. 246.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">154</SPAN><SPAN class="ft65">Folkbildningsrådet 2003, s. 35.</SPAN></P>
<P class="p144 ft36"><SPAN class="ft30">155</SPAN><SPAN class="ft53">Folkbildningsrådet (2000): Folkbildningssamarbete mellan Sverige, Baltikum och Polen </SPAN><NOBR>1990–2000.</NOBR></P>
<P class="p144 ft8"><SPAN class="ft30">156</SPAN><SPAN class="ft33">Carlén, Gunnel (2001): Education for ‘sustainable development’ in </SPAN><NOBR>non-formal</NOBR> adult education folk high schools and study associations – in Sweden 2001.</P>
<P class="p339 ft17">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">speglar ett minskat intresse för rena miljöfrågor bland folkbildningens deltagare. I stället är trenden att miljöfrågorna integreras inom ramen för kurser med en bredare inriktning. I och med det har många folkhögskolor skapat kurser som integrerar de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna.<SPAN class="ft23">157</SPAN></P>
<P class="p278 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft48">Vilka resultat leder utbildningen till?</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">En översikt av studier som har fokuserat folkbildningens demokratiska uppdrag presenteras i betänkandet Folkbildning i brytningstid. När det gäller studiecirklarna drar kommittén slutsatsen att de bidrar till deltagarnas åsiktsbildning och individuella handlingsförmåga, men att det är mer tveksamt om de kan ses som en instans för en kollektiv och samordnad handling i ett samhällsförändrande syfte.<SPAN class="ft23">158</SPAN></P>
<P class="p269 ft7">Slutsatserna från den tidigare refererade undersökningen från gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm pekar i samma riktning. Författarna till den menar att cirkeln har en mängd olika betydelser för deltagarna. Det handlar bland annat om kunskaper för nytta eller nöje, en rikare fritid, sociala resurser och en personlig utveckling. Dock anser de att cirkelns demokratiska funktion är svagt utvecklad. Effekter på deltagarnas demokratiska kompetens är indirekta, till exempel insikten att man stärker sin självkänsla och blir modigare genom cirkeldeltagandet.<SPAN class="ft23">159</SPAN></P>
<P class="p340 ft7">I en annan studie <SPAN class="ft23">160 </SPAN>ställs frågan om studiecirklarna svarar mot de högt ställda förväntningarna på att folkbildningen ska ge människor förutsättningar för att skaffa sig inflytande och verka för en jämlik maktfördelning i samhället. Utifrån tillgänglig forskning om ledare och ledarroller konstaterar Larsson att studiecirklar är den pedagogiska verksamhet som bäst svarar mot det civila samhällets krav. Människor väljer själva vad de vill studera och kan också fritt välja att studera samhällsfrågor utifrån skilda värdegrunder. Samtidigt finns inte hela folket representerat i cirklarna. De grupper som visar svagast deltagande i den demokratiska processen, främst invandrare och arbetslösa, är också de som visar sig stå utanför cirkelsamhället. Därför konstaterar Larsson att cirklarna fungerar bäst</P>
<P class="p168 ft8"><SPAN class="ft30">157</SPAN><SPAN class="ft33">Folkbildningsrådet 2003, s. </SPAN><NOBR>32–33.</NOBR></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">158</SPAN><SPAN class="ft41">Cirkelsamhället 1996 refererad i SOU 2004: 30.</SPAN></P>
<P class="p185 ft36"><SPAN class="ft30">159</SPAN><SPAN class="ft41">Borgström m.fl. 1998, s. 92.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft30">160</SPAN><SPAN class="ft33">SOU 1999:84, Civilsamhället.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">som bas för att bygga upp relationer mellan dem som ingår i en redan gynnad majoritet.</P>
<P class="p72 ft7">Larsson menar att påverkan från cirklarna som kollektiv sällan kan påvisas i de studier som har gjorts. De effekter som kan påvisas är på individnivå i form av ett ökat självförtroende och en starkare handlingsförmåga. Larsson menar dock att bristen på kollektiv handling inte har så mycket att göra med att cirkeln som arbetsform har misslyckats. Det handlar mer om en försvagning av det civila samhällets maktbas. Han summerar att studiecirkeln kan vara det vattenhål som behövs i ett samhälle som allt mindre betonar jämlikhet, gemenskap, demokrati, identitetsuppbyggande och en personlig utveckling.<SPAN class="ft23">161</SPAN></P>
<P class="p75 ft7">Motsvarande studier av folkhögskolornas roll för demokratin är svåra att hitta. De studier som finns är till stor del inriktade på folkhögskolornas inre demokrati och säger inte så mycket om verksamhetens betydelse för samhällsutvecklingen.<SPAN class="ft23">162 </SPAN>I SUFO 96 berördes demokratiaspekter. Då framhöll eleverna att det fanns utrymme för demokrati i det näraliggande – i undervisningen och på lektionerna – men det var sämre ställt med den demokrati som gällde hela skolan och de villkor som de studerande hade i samhället.<SPAN class="ft23">163</SPAN></P>
<P class="p116 ft7">I de studier som har gjorts inom ramen för SUFO 2 framkommer i intervjuer med studerande att demokratin inte upptar deras tankar i någon hög grad. När de berättar om sina studier berör de sällan demokratiaspekter. Det verkar rimligt att tro att det huvudsakliga skälet till att söka sig till folkbildningen inte är en törst efter demokrati. Däremot verkar många söka sig dit för att bli bekräftade som medlemmar i en demokrati.<SPAN class="ft23">164 </SPAN>SUFO <NOBR>2-kommitténs</NOBR> slutsats om folkbildningens betydelse för demokratin är att den ger ett viktigt bidrag till att bevara och utveckla ett demokratiskt samhälle.<SPAN class="ft23">165</SPAN></P>
<P class="p341 ft8"><SPAN class="ft30">161</SPAN><SPAN class="ft64">Larsson 1999 refererad i SOU 1999:84, s. </SPAN><NOBR>232–234.</NOBR></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">162</SPAN><SPAN class="ft65">SOU 2004:30, s. 234.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">163</SPAN><SPAN class="ft65">SOU 1996:75.</SPAN></P>
<P class="p163 ft36"><SPAN class="ft30">164</SPAN><SPAN class="ft65">SOU 2004:30, s. 235.</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft30">165</SPAN><SPAN class="ft64">Ibid., s. 246.</SPAN></P>
<P class="p335 ft17">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft48">Sammanfattning och bedömningar</SPAN></P>
<P class="p343 ft7">Demokratiska arbetsformer vanliga</P>
<P class="p44 ft7">Folkbildningen har starka traditioner av att använda demokratiska arbetsformer. Folkbildningens ideal stämmer väl överens med de karaktärsdrag som vi formulerat för utbildning för hållbar utveckling. Den höga graden av frivillighet och den låga graden av yttre krav verkar ge goda förutsättningar för att utveckla demokratiska arbetsformer. Även om de högt ställda ambitionerna i styrdokument och policyförklaringar verkar svåra att uppfylla kan vi konstatera att folkbildningen kännetecknas av en hög grad av inflytande från de lärande och att demokratiska arbetsformer är vanligt förekommande.</P>
<P class="p271 ft7">Samverkan lokalt och globalt</P>
<P class="p62 ft7">Folkhögskolor och studieförbund har ofta kanaliserat människors engagemang och haft en mäklarroll mellan medborgare och myndigheter. Kontakterna med närsamhället har varit många, men det finns tecken på att kontakterna under senare år har avtagit; det gäller framför allt aktiviteten inom Agenda 21. Det finns även tecken på att kontakterna med närsamhället har ändrat karaktär under senare tid. Under <NOBR>1800-talet</NOBR> och första hälften av <NOBR>1900-talet</NOBR> fungerade folkbildningen som ett verktyg för medborgarna att förändra samhället. Nu verkar folkbildningen mer vara ett sätt för individer att förverkliga olika livsprojekt.</P>
<P class="p46 ft7">Folkhögskolor och studieförbund har många internationella kontakter. Vanligast är kontakter med Afrika, Sydamerika, Östeuropa och Indien/Sri Lanka. Det förekommer även att folkbildningen bygger upp systerorganisationer i andra länder.</P>
<P class="p79 ft7">Integrering och tvärvetenskap blir vanligare</P>
<P class="p44 ft7">Folkbildningen har gott om kurser som behandlar områden med relevans för en hållbar utveckling. Under senare tid har linjer och kurser som enbart fokuserar miljöfrågor fått ge vika till förmån för mer tvärvetenskapliga kurser som integrerar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.</P>
<P class="p177 ft17">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft7">Viktigt för individen, men inte lika viktigt för demokratin</P>
<P class="p66 ft7">Mycket tyder på att folkbildningens stora betydelse för de individer som deltar består i att bidra till en ökad självkänsla och handlingsförmåga. Effekter avseende de lärandes vilja och förmåga att agera för en hållbar utveckling är svårare att påvisa. De lärande verkar heller inte söka sig till folkbildningen för att utveckla sin demokratiska handlingskompetens.</P>
<P class="p15 ft7">De grupper som visar det svagaste deltagandet i den demokratiska processen, främst invandrare och arbetslösa, är också de som är minst representerade i cirkelsamhället. Det är emellertid värt att nämna att 30 procent av deltagarna i folkhögskolornas verksamhet och 20 procent av studieförbundens deltagare är invandrare eller deltagare med funktionshinder.</P>
<P class="p196 ft26"><SPAN class="ft26">4.4</SPAN><SPAN class="ft27">Reflektioner</SPAN></P>
<P class="p51 ft7">Vi konstaterar att kunskapen om arbetsformer, innehåll och resultat ur perspektivet hållbar utveckling är bristfällig. Få undersökningar har belyst utbildningssystemets bidrag till en hållbar utveckling.</P>
<P class="p77 ft7">De reguljära uppföljningssystemen är inte upplagda utifrån perspektivet hållbar utveckling. Den bild som vi har fått fram är därför fragmentarisk och inte alls heltäckande. Vidare är det vanskligt att göra jämförelser mellan det som har kommit fram om de olika utbildningsformerna, eftersom de undersökningar som vi har gått igenom inte har gjorts på ett sådant sätt att de medger jämförelser. Därför vill vi peka på att det finns ett stort behov av att utveckla undersökningar och former för reguljär uppföljning som belyser utbildningssystemet ur perspektivet hållbar utveckling och som medger jämförelser mellan de olika utbildningsformerna.</P>
<P class="p344 ft7">Några generella iakttagelser vill vi lyfta fram:</P>
<P class="p345 ft7">Det råder osäkerhet kring begreppet utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p195 ft7">Det finns ett stort utrymme för förbättringar av de studerandes inflytande, för att göra arbetsformerna mer demokratiska.</P>
<P class="p87 ft7">Det finns ett stort behov av att fördjupa samverkan med närsamhället.</P>
<P class="p346 ft17">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Utbildning för hållbar utveckling i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft7">Välutbyggda internationella kontakter finns med länder inom den västerländska kultursfären, medan kontakterna med den övriga världen behöver utvecklas.</P>
<P class="p58 ft7">Utbildningen behöver utvecklas för att bättre stödja de lärandes vilja att agera för en hållbar utveckling.</P>
<P class="p348 ft17">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft6">5 Att styra mot hållbar utveckling</P>
<P class="p349 ft7">Det här kapitlet handlar om politisk styrning. Inledningsvis reflekterar vi över de traditioner som utgör bakgrunden till dagens styrsystem och presenterar en begreppsapparat. Sedan går vi igenom hur skolan, högskolan och folkbildningen styrs. Vi försöker också bedöma i vilken mån som styrningen främjar utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p239 ft26"><SPAN class="ft26">5.1</SPAN><SPAN class="ft27">Traditionsmönster och gensvar på styrning</SPAN></P>
<P class="p40 ft7">I kapitel 4 gjorde vi nedslag i praktiken i olika delar av svensk utbildning utifrån perspektivet hållbar utveckling. En komplex bild tonade fram. I vissa avseenden stödjer det som sker i olika verksamheter en process som syftar till hållbar utveckling, i andra avseenden ger den undervisning, som de lärande möter, inte förutsättningar för dem att förstå hur ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner samverkar. Den naturliga följdfrågan är varför det ser ut som det gör. Det är uppenbart att traditioner och etablerade strukturer påverkar både det som sker och vad som är möjligt inom en viss del av systemet. Traditionens makt kan även förklara en del av skillnaderna mellan olika utbildningsformer.</P>
<P class="p52 ft7">Lärande har såväl en <NOBR><SPAN class="ft11">hur</SPAN>-aspekt</NOBR> som en <NOBR><SPAN class="ft11">vad</SPAN>-aspekt.</NOBR> Lärande om <NOBR>vad-aspekter</NOBR> betonas starkt vid universitetens institutioner för till exempel fysik, matematik, historia, sociologi eller engelska. Lärande om <NOBR>hur-aspekter</NOBR> betonas starkare vid institutioner för till exempel pedagogik, ämnesdidaktik, allmän didaktik eller specialpedagogik. Inom forskning är det inte möjligt att fördjupa sig i <NOBR>hur-aspekter</NOBR> utan att samtidigt beakta <NOBR>vad-aspekter.</NOBR> Man kan inte reflektera över hur man lär, utan att samtidigt beakta vad lärandet handlar om. På samma sätt är det svårt att fördjupa sig om en vadaspekt inom forskningen, utan att fundera över hur man metodiskt</P>
<P class="p350 ft17">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft7">gick till väga för att skapa den nya kunskapen. <NOBR>Hur-aspekter</NOBR> kommer ständigt in i behandlingen av kunskapens innehåll. Marton<SPAN class="ft23">166 </SPAN>framhåller att kunskapens skapelseakter på ett olyckligt sätt kommit att separeras från kunskapsobjekten. Effekten av denna utveckling är särskilt tydlig i lärarutbildningen. Spänningar mellan företrädare för olika kunskapsbildningar, som betonar vadaspekter respektive <NOBR>hur-aspekter</NOBR> i olika grad, kommer till uttryck i svårigheter att förstå och uppskatta varandras infallsvinklar.</P>
<P class="p46 ft7">En del av det lärande som sker i utbildningsväsendet sker vid högskolor, där också kollektivt lärande i form av forskning sker. Flertalet universitet är strikt disciplinärt organiserade i fakulteter och institutioner. De flesta professionsutbildningar inom högskolan är placerade inom starkt avgränsade kunskapsområden, som till exempel läkarutbildningen, ingenjörsutbildningen och juristutbildningen. Professionsutövningen ställer i ökande grad krav på vidare kunskapsutnyttjande. Att tillämpa perspektivet hållbar utveckling i dessa utbildningar skulle sannolikt vidga kunskapsområdena och därmed bättre svara mot de nya kunskapsbehov professionerna ställer.</P>
<P class="p269 ft7">Inom lärarutbildningen finns en spänning mellan företrädare för betoning av <NOBR>vad-frågor</NOBR> i förhållande till dem som vill betona hurfrågor. Vidare finns en spänning mellan reduktionistiska och icke reduktionistiska vetenskapsperspektiv. <NOBR>Hur-frågornas</NOBR> företrädare känner vanligen störst tillhörighet till den icke reduktionistiska ”vetenskapsklanen” medan <NOBR>vad-frågornas</NOBR> företrädare är delade beroende på ämne. De naturvetenskapliga ämnesexperterna utgör till exempel starka företrädare för den reduktionistiska ”klanen”.<SPAN class="ft23">167</SPAN></P>
<P class="p46 ft7">Spänningarna som finns inbyggda mellan universitetens discipliner och i synen på <NOBR>vad-aspekternas</NOBR> respektive <NOBR>hur-aspekternas</NOBR> betydelse i lärandet har överförts till grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning framför allt genom att likartade disciplinära indelningar har gjorts där. Läroplaner och andra föreskrifter för de olika skolformerna ställer krav på en helhetssyn och på att vadaspekter respektive <NOBR>hur-aspekter</NOBR> kombineras. Även om dessa krav har formulerats uttryckligen i styrdokumenten består i många stycken universitetsvärldens perspektiv bland de lärare som verkar i de olika skolformerna beroende på deras grundutbildning och ämnesmässiga organisering.</P>
<P class="p351 ft36"><SPAN class="ft30">166</SPAN><SPAN class="ft41">Marton m.fl. 2000.</SPAN></P>
<P class="p252 ft8"><SPAN class="ft30">167</SPAN><SPAN class="ft33">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft7">Att fördjupa sig har en positiv klang i universitetsvärlden. Den disciplinära specialiseringen och subspecialiseringen är tecken på detta. Att satsa på en mer tvärvetenskaplig profilering i stället för på en högspecialiserad profilering ses i universitetskulturen ibland som en enkel väg för att undvika den intellektuella ansträngning som specialisering kan innebära. Detta trots att inget tyder på att tvärvetenskaplig forskning skulle kräva mindre ansträngning. Forskningsrådsstrukturen – med sina ämnesråd inom det naturvetenskapliga, medicinska och samhällsvetenskapliga fältet inom fysik, kemi, ekonomi etcetera – stimulerar föga till tvärvetenskapliga satsningar. Strävandena inom några lärosäten går i en annan riktning. Flervetenskapliga strukturer prövas på flera ställen i landet för att stimulera samarbete över traditionella disciplingränser. Sådana strävanden underlättar insatser som leder till en fördjupad förståelse av tvärdisciplinära problem och utnyttjande av vidare metodiska arsenaler som gynnar en hållbar utveckling.</P>
<P class="p153 ft7">Inom den vetenskapligt producerade kunskapen väljer forskare inom olika gebit sina frågor, samlar information, genomför analyser och drar slutsatser som leder till att kunskap formuleras och omformuleras. En hel del av den forskning som produceras vid högskolorna består av meriteringsarbete till exempel i form av examensuppgifter eller avhandlingar. De frågor som väljs ut för detta slags studier kan fogas in i ett större sammanhang, vilket innebär att de bidrar till en hållbar utveckling. När meriteringskraven ställs så att forskning som bidrar till en hållbar utveckling ges ett högt värde kan meriteringen tjäna det hållbara utvecklingsmålet. Meriteringsregler är i dag sällan avstämda på detta sätt. Den starka uppdelningen i olika fasta discipliner som finns inom en del högskolor motverkar att meriteringssystemet harmonierar med ambitionen att åstadkomma en hållbar utveckling.</P>
<P class="p353 ft7">Samtidigt som systemens egna traditioner och strukturer sannolikt sätter käppar i hjulet för ett ämnesöverskridande och en ämnessamverkan kan vi inte bortse från den betydelse som styrsignalerna från riksdag och regering kan ha, åtminstone långsiktigt. Vilket stöd ges till verksamheterna via reglering och nationella styrdokument? Vilka signaler skickar politikerna? Hur svarar förskolorna, skolorna, lärosätena och andra lokala organisationer på styrsignalerna? Hur omsätter riksdag och regering de internationella överenskommelserna och deklarationerna i sina verktyg för styrning?</P>
<P class="p354 ft17">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft7">Lokalt gensvar</P>
<P class="p355 ft7">Blossing behandlar i en aktuell studie hur skolor möter kraven från den politiska nivån med avseende på innehållsfokus, val av arbetsformer, intern demokrati och inre organisering.<SPAN class="ft23">168 </SPAN>Blossing har med sina medarbetare återbesökt trettiofem grundskolor år 2000 respektive 2001 vilka studerades vid tre tillfällen under <NOBR>1980-talet,</NOBR> då de var på väg att införa en ny läroplan. De ingående intervjuerna med personal och elever visar att skolorna har fortsatt att utvecklas mot kollektiva arbetsorganisationer både med avseende på att arbetslag förekommer mer frekvent och att skolledare baserar sin ledarverksamhet på överläggningar med lärarkollektivet. Skolorna visar mer av en självförnyande förmåga där måldiskussion, arbetsplaner, ett pådrivande ledarskap, en påtaglig organisering av förändringsarbete samt en öppen inställning till förändring utgör vanliga inslag. Allt detta är kvaliteter som de senaste årtiondenas reformer av grundskolan strävat mot.</P>
<P class="p109 ft7">Tjugoårsstudien visar att de studerade skolorna i betydande utsträckning har förbättrat sin förmåga att beakta målen och att genomföra ett kvalitetsarbete som baseras på styrdokumenten. Samarbetet mellan olika lärarkategorier och mellan lärarna och skolledningen har ökat och skolorna präglas i betydligt högre grad än för tjugo år sedan av en öppen inställning till förändringskrav som ställs på skolorna. Dessa iakttagelser tyder på att grundskolor under senare delen av <NOBR>1900-talet</NOBR> har blivit mer mottagliga för styrsignaler från den politiska nivån. Samtidigt visar andra delar av studien att dessa förändringar inte har någon direkt inverkan på hur skolorna använder olika arbetssätt som fordras för att utbildningen ska tjäna en hållbar utveckling. Blossing konstaterar att mer varierade arbetssätt (som de statliga styrdokumenten beskriver) under de tjugo åren har sipprat ned och in i det förmedlingsinriktade arbetssättsfundamentet. Långsamt verkar detta luckras upp till förmån för mer utvecklingsinriktade arbetssätt.</P>
<P class="p80 ft7">I Skolverkets senaste nationella utvärdering (NU <NOBR>-03)</NOBR> konstateras att styrdokumenten, däribland läroplanerna och kursplanerna, inte styr undervisningen i den avsedda riktningen. Utvärderingen gäller bland annat sexton ämnen i grundskolan och visar att utvecklingen i en del av dessa ämnen har stått stilla, och inom några delområden till och med gått tillbaka sedan 1992. Skolverket anser att utvecklingen har gått framåt endast i ett mindre antal ämnen.</P>
<P class="p238 ft8"><SPAN class="ft24">168 </SPAN>Blossing, Ulf (2004): Förbättringskulturer.</P>
<P class="p82 ft17">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft7">Skolverket ifrågasätter om styrdokumenten har en ändamålsenlig utformning och om de tolkas, bearbetas och används på ett likvärdigt sätt i hela landet. Verket sammanfattar sina iakttagelser i följande punkter:</P>
<P class="p345 ft7">Det behövs en starkare betoning av läroplanen som överordnat styrinstrument och utgångspunkt för kursplanetolkning.</P>
<P class="p87 ft7">Det finns behov av ett stärkt stöd för att underlätta tolkning av de kunskapskvaliteter som ska uppnås.</P>
<P class="p87 ft7">Kursplanerna behöver utvecklas som styrdokument genom ökad tydlighet i precisering och konkretion i målbeskrivningarna.<SPAN class="ft23">169</SPAN></P>
<P class="p356 ft26"><SPAN class="ft26">5.2</SPAN><SPAN class="ft27">Politisk styrning</SPAN></P>
<P class="p40 ft7">Vid det rådslag som kommittén arrangerade i Göteborg framkom att deltagarna uppfattade den politiska styrningen som avgörande för förutsättningarna för att omorientera utbildning mot hållbar utveckling. Politisk styrning handlar om politikers försök att utöva varaktigt inflytande över samhällsutvecklingen.<SPAN class="ft23">170 </SPAN>Inom utbildningsområdet omfattar den politiska styrningen riksdagens, regeringens och kommunala förtroendemäns försök att påverka utbildningsverksamheten. Lundquist skiljer i sin klassiska styrningsmodell<SPAN class="ft23">171 </SPAN>på <SPAN class="ft11">beslutsfattarrollen </SPAN>och <SPAN class="ft11">verkställarrollen</SPAN>. Distinktionen är analytisk på så sätt att samma aktör i vissa situationer kan fungera som beslutsfattare och i andra som verkställare. Dessutom kan båda rollerna fyllas av kollektiv i form av till exempel regering, riksdag och myndigheter. Ett grundläggande element i relationen är att beslutsfattaren vill påverka verkställaren så att önskvärda resultat och effekter uppträder. Utbildningssektorn präglas av att en mängd olika aktörer delar ansvar och påverkar verksamheten. Om vi för enkelhetens skull använder oss av Lundquists kategorier så identifierar han tre villkor som är avgörande för en framgångsrik styrning:</P>
<P class="p357 ft7">Verkställaren ska <SPAN class="ft11">förstå </SPAN>beslutet.</P>
<P class="p358 ft7">Verkställaren ska <SPAN class="ft11">kunna </SPAN>genomföra beslutet.</P>
<P class="p113 ft7">Verkställaren ska <SPAN class="ft11">vilja </SPAN>genomföra beslutet.</P>
<P class="p268 ft36"><SPAN class="ft30">169</SPAN><SPAN class="ft65">Skolverket 2004, Missiv till den nationella utvärderingen av grundskolan </SPAN><NOBR>NU-03,</NOBR> s. 3.</P>
<P class="p164 ft36"><SPAN class="ft30">170</SPAN><SPAN class="ft41">Jfr. Lindensjö, Bo & Lundgren Ulf P 2000: Utbildningsreformer och politisk styrning, s. </SPAN><NOBR>133–134.</NOBR></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft30">171</SPAN><SPAN class="ft64">Lundquist, Lennart 1987: Implementation steering. An </SPAN><NOBR>actor-structure</NOBR> approach.</P>
<P class="p335 ft17">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p359 ft7">Styrningen varierar med avseende på <SPAN class="ft11">reliabilitet </SPAN>och <SPAN class="ft11">rationalitet</SPAN>. Reliabiliteten handlar om i vilken grad verkställaren handlar i enlighet med beslutsfattarens intentioner. Rationalitet handlar om i vilken grad de resultat som beslutsfattaren eftersträvat inträffar: får verkställarens handlingar den effekt som beslutsfattaren hoppats på?<SPAN class="ft23">172</SPAN></P>
<P class="p360 ft7">Beslutsfattare har olika <SPAN class="ft11">styrmedel </SPAN>till sitt förfogande. Vedung menar att styrmedel kan delas in i tre grundläggande kategorier: <SPAN class="ft11">regleringar, ekonomiska styrmedel </SPAN>och <SPAN class="ft11">information</SPAN>. Han konstaterar att ”regera innebär att bruka käppar och morötter samt ägna sig åt predikokonst”.<SPAN class="ft23">173 </SPAN>Styrmedel kan kombineras på olika vis och kombinationerna kan beskrivas som styrsystem. Styrsystem kan till exempel förstås utifrån ett maktperspektiv i termer av centralisering och decentralisering eller genom graden av precision i styrningen. Man kan tala om en hög grad av precision när regler och direktiv lämnar ett litet handlingsutrymme för verkställaren eller låg grad av precision när styrningen sker mer genom riktningsangivelser i form av mål, ramlagar eller beskrivning av önskvärda resultat. Mål- och resultatstyrning kännetecknas av decentraliserat ansvar och låg grad av precision, medan regelstyrning kännetecknas av centraliserat ansvar och hög grad av precision.</P>
<P class="p109 ft7">Politisk styrning är bara en av många former av styrning som påverkar människors handlingar i det moderna samhället. Den politiska styrningen utsätts för konkurrens genom styrsignaler från exempelvis massmedier, företag, familj, vänner och andra påverkanskällor. Detta är viktigt att ha i åtanke när den politiska styrningens möjligheter diskuteras.</P>
<P class="p200 ft26"><SPAN class="ft26">5.3</SPAN><SPAN class="ft27">Hur är styrsystemen utformade?</SPAN></P>
<P class="p55 ft7">Styrsystemen för de skolformer som vi koncentrerar oss på uppvisar stora likheter, men även skillnader. En internationell trend är att styrning av offentlig verksamhet decentraliseras och avregleras. Det svenska utbildningssystemet har i enlighet med detta genomgått förändringar under de senaste årtiondena. Tyngdpunkten i styrningen har förskjutits från detaljstyrning till ökade inslag av mål- och resultatstyrning och från centralstyrning till decentraliserad styrning. Staten formulerar övergripande mål och riktlinjer; de</P>
<P class="p361 ft36"><SPAN class="ft30">172</SPAN><SPAN class="ft41">Lundquist 1987, kapitel 7.</SPAN></P>
<P class="p252 ft8"><SPAN class="ft30">173</SPAN><SPAN class="ft33">Vedung, Evert 1991: Utvärdering i politik och förvaltning, kapitel 7.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft7">verksamma på den lokala nivån i de olika utbildningsformerna bestämmer hur verksamheten ska utföras för att nå de statliga målen. Med den terminologi som introducerades i föregående avsnitt kan vi därmed hävda att graden av precision i styrningen har minskat och att det nuvarande styrsystemet kännetecknas av en styrning med en låg grad av precision. En av de bärande tankarna som ligger till grund för styrsystemet är att utveckling sker genom att utvärdering och uppföljning på alla nivåer i systemen ger underlag för beslut om förändring.</P>
<P class="p197 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft48">Hur styrs skolsektorn?</SPAN></P>
<P class="p215 ft7">Kommunerna är huvudmän för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, skola, särskola och viss vuxenutbildning (kommunal vuxenutbildning, särvux och svenska för invandrare). Det finns även ett växande antal fristående skolor med en annan huvudman. Verksamheten finansieras främst med kommunala skattemedel, men även via det generella statliga bidraget till kommunerna. Styrmodellen för dessa utbildningsformer kan beskrivas som en mål- och resultatorienterad styrning. Styrningen bygger på att riksdagen och regeringen fastställer skollag, nationella mål och riktlinjer som gäller för arbetet i de lokala enheterna.</P>
<P class="p52 ft7">Inom de ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har en stor frihet att avgöra hur verksamheten ska organiseras för att de nationella målen ska nås. Kommunerna svarar för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Med utgångspunkt i de nationella målen och riktlinjerna och med de redskap och förutsättningar som kommunen ger är det rektorn och lärarna som i samarbete med de lärande ska ge skolarbetet struktur och innehåll. De ska också bryta ned de angivna målen och göra dem konkreta. De som arbetar i den lokala verksamheten har en stor frihet att i samarbete med de lärande organisera och lägga upp arbetet och att välja arbetssätt och arbetsformer. Även ansvaret att utveckla och förbättra undervisningen ligger på den enskilda verksamheten. I en internationell jämförelse är ansvaret för verksamheten mycket decentraliserat.</P>
<P class="p362 ft69">Riksdagen och regeringen har ett övergripande nationellt ansvar för utbildningens likvärdighet, skolväsendets resultat och utveckling. Därför måste det gå att följa upp och utvärdera utbildnings-</P>
<P class="p363 ft17">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p359 ft7">formernas processer och resultat. En sådan uppföljning och utvärdering ska ske på alla nivåer i skolsystemet. Den ska ligga till grund för nya beslut om hur målen ska nås och, enligt systemets idé, vara en ständig källa till förnyelse och förbättringar. Kommunerna är skyldiga att lämna uppgifter om utbildningsverksamheten och delta i till exempel nationella utvärderingar och inspektioner. Kommunernas och skolornas uppföljning och utvärdering ska ligga till grund för en kvalitetsredovisning där varje skola och kommun årligen ska bedöma måluppfyllelsen och formulera förbättringsåtgärder.</P>
<P class="p236 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft48">Hur styrs högskolesektorn?</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Staten är huvudman för flertalet högskolor och universitet, men det finns även ett antal enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet. Staten är huvudsaklig finansiär av grundutbildningen vid universitet och högskolor. Forskning och forskarutbildning vid högskolor och universitet finansieras av anslagsmedel och externa medel såsom medel från forskningsråd och forskningsstiftelser samt <NOBR>EU-medel</NOBR> och medel från andra externa finansiärer.</P>
<P class="p46 ft7">Riksdag och regering ansvarar för styrsystemets utformning och dess tillämpning. Riksdagen beslutar om lagar och anslag. Riksdagen avgör även om nya högskolor ska inrättas och vilka principer som ska gälla för resursfördelning till grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning. Riksdagen beslutar därutöver årligen om storleken på anslagen till universitet, högskolor och forskningsråd. Regeringen ger även särskilda uppdrag.</P>
<P class="p364 ft7">Regeringen utfärdar förordningar inom högskoleområdet, exempelvis högskoleförordningen med bilagd examensordning. Varje lärosäte får årligen ett av regeringen utfärdat regleringsbrev, i vilket lärosätets övergripande och kortsiktiga mål samt verksamhetsinriktning för nästkommande budgetår anges. Högskoleverket beslutar därutöver om enskilda utbildningsanordnares rätt att utfärda examina. Regeringen beslutar om vilka högskolor som ska få bli universitet. Regeringen utser ordförande och majoriteten av styrelsernas ledamöter vid respektive universitet eller högskola, samt utnämner rektorer och fastställer deras löner. Varje högskola och universitet ges ett utbildningsuppdrag av regeringen. Utbildningsuppdraget anger målen för respektive högskola och universitet. Utbildningsuppdraget anvisar också hur många examina som ska</P>
<P class="p365 ft17">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft7">avläggas under en treårsperiod. Vissa universitetsspecifika uppdrag kan också förekomma, till exempel utbildning inom ett visst ämne eller med en bestämd inriktning.<SPAN class="ft23">174</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Målen och de grundläggande ramarna för universitets- och högskoleverksamheten fastställs således av statsmakterna. Lärosätena har därutöver stor frihet att själva bestämma över en rad frågor beträffande exempelvis den institutionella organisationen; principerna för intern resursfördelning; kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling; studieorganisation; grundutbildningens studieutbud, programupplägg och kursinnehåll; antagningsordning; forskarutbildningens ämnen och uppläggning; tjänstetillsättningar; metod och inriktning för forskningen; uppdragsverksamhetens inriktning och omfattning; frågor rörande inredning och utrustning, samt lön för alla anställda med undantag för rektor.<SPAN class="ft23">175</SPAN></P>
<P class="p366 ft7">Internationella överenskommelser påverkar högskolan</P>
<P class="p66 ft7">Den svenska högskolan är en del av det internationella vetenskapssamhället. Detta kommer till uttryck i det stora antalet överenskommelser om samarbete som de enskilda lärosätena ingått med universitet, högskolor och internationella organisationer över hela världen. Även dessa överenskommelser påverkar lärosätenas verksamhet på olika sätt.</P>
<P class="p13 ft7">Representanter för betydelsefulla organisationer inom det internationella vetenskapssamhället deltog under toppmötet i Johannesburg och utgör därmed en del av det partnerskap mellan regeringar och frivilliga organisationer som står bakom den där antagna handlingsplanen. Även vid många andra tillfällen under de senaste årtiondena har internationella deklarationer inom vetenskapssamhället antagits, som uppmanar världens universitet och högskolor att använda sin frihet och utnyttja sina resurser till att ta ledningen i arbetet för att genom utbildning och forskning bidra till att skapa hållbar utveckling i världen.</P>
<P class="p12 ft7">En viktig överenskommelse i detta sammanhang är den av fjorton svenska universitet och högskolor undertecknade Copernicus- Campus, skapad av den förutvarande europeiska rektorskonferensen (CRE).</P>
<P class="p367 ft36"><SPAN class="ft30">174</SPAN><SPAN class="ft65">www.hsv.se.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft30">175</SPAN><SPAN class="ft64">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p335 ft17">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft7">Den genomgående tanken i de internationella deklarationerna är att universitet och högskolor har ett moraliskt ansvar för att öka medvetenhet, kunskap, färdighet och utveckla värden som behövs för att skapa en rättvis och hållbar framtid. Lärosätena tillskrivs en unik frihet och potential för att utveckla de intellektuella förutsättningarna och idéerna för detta. Förutsättningarna för framgång i detta arbete är enligt internationella erfarenheter att utbildning för hållbar utveckling har ett starkt stöd i lärosätets styrelse och högsta ledning, att det upplevs som akademiskt legitimt och att genomförandet sker öppet med god publicitet och brett deltagande från hela lärosätets institutioner där inte minst studenterna spelar en viktig roll. De svenska lärosätenas miljöledningsarbete är naturligtvis en utmärkt grund för detta bredare arbete med utbildning för hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga.</P>
<P class="p368 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft48">Hur styrs folkbildningen?</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Folkbildningen består av folkhögskolor och studieförbund. Statens styrning av folkbildningen skiljer sig från de övriga offentligt finansierade utbildningsformerna i så måtto att folkbildningen har en friare roll. Regeringen utvecklar sin syn på styrningen av folkbildningen i proposition 1990/91:82:</P>
<P class="p369 ft45">Förutsättningen för att folkbildningen ska kunna vara fri och frivillig och fylla de funktioner som följer av detta, är att den kan styras av sin egen idé, sätta sina egna mål, vara oberoende av politiska och ekonomiska maktgrupper och inte tvingas till kommersialisering eller anpassning till specifika samhälleliga krav för att hävda sin verksamhet.</P>
<P class="p182 ft45">Dessa för folkbildningen värdefulla egenskaper är grunden för stödet från stat, landsting och kommuner. Av detta följer också att inte heller bidragsgivningens villkor skall styra folkbildningens inriktning</P>
<P class="p370 ft44">eller att folkbildningen skall fogas in i det allmänna utbildningsväsendet.<SPAN class="ft23">176</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Statens styrning av folkbildningen består framför allt av de villkor som anges i förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen samt propositioner och utskottsbetänkanden där folkbildningens principiella inriktning diskuteras.</P>
<P class="p45 ft7">Folkbildningen består av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsförbundet, studieförbundens intresseorganisation,</P>
<P class="p371 ft8"><SPAN class="ft24">176 </SPAN>Folkbildning, Prop. 1990/91:82.</P>
<P class="p82 ft17">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft7">har en myndighetsuppgift i att förmedla och redovisa statsbidrag till ideella organisationer och föreläsningsföreningar utanför studieförbunden. Det finns i dag 103 rörelsefolkhögskolor som är organiserade antingen som ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller stiftelser. Huvudmännen är oftast folkrörelser och organisationer som kan finnas på olika nivåer – på riksplanet likaväl som på regional eller lokal nivå. De flesta skolorna är självstyrande enheter med både verksamhets- och ekonomiskt ansvar. 43 folkhögskolor drivs av landsting eller regioner. De kan antingen ha en egen förvaltning eller vara en del av en sådan, till exempel Kultur- och utbildningsnämnden. De flesta landstingsskolor har stor handlingsfrihet beträffande själva verksamheten. Det finns dessutom en kommunägd skola, Gotlands folkhögskola.</P>
<P class="p75 ft7">Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) är en intressesammanslutning för rörelsefolkhögskolorna men har inte lika omfattande uppgifter som Folkbildningsförbundet. RIO har 103 folkhögskolor som medlemmar.</P>
<P class="p372 ft26"><SPAN class="ft26">5.4</SPAN><SPAN class="ft27">Stödjer styrsystemen utbildning för hållbar utveckling?</SPAN></P>
<P class="p66 ft7">I detta avsnitt gör vi en värdering av om styrsystemen stödjer hållbar utveckling. Vi koncentrerar uppmärksamheten på bestämmelser, resursfördelningssystem och kvalitetsarbete.</P>
<P class="p214 ft11"><SPAN class="ft11">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft48">Skolsektorn</SPAN></P>
<P class="p66 ft7">Riksdag och regering anger riktlinjer och mål för skolsektorn i olika styrdokument som till exempel skollag, skolformsförordningar, läroplaner, kursplaner och programmål för gymnasieskolan.</P>
<P class="p65 ft7">Skollag</P>
<P class="p215 ft7">Skollagen (1985:1100) innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen inom alla skolformer. Lagen anger övergripande mål för utbildningen samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet ska utformas. I bilaga till skollagen finns en timplan för grundskolan. Där anges den sammanlagda tid för lärarledd undervisning som varje elev har rätt till under sin tid i grundskolan.</P>
<P class="p373 ft17">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft7">Tiden anges för ämne eller ämnesgrupp. I ytterligare bilagor till skollagen finns de nationella programmen i gymnasieskolan förtecknade och där finns också riktvärden för utbildningens omfattning för ämnen samt totalt garanterat antal timmar, som ska erbjudas eleverna inom respektive program.</P>
<P class="p324 ft7">Skollagskommittén lämnade 2002 över ett betänkande<SPAN class="ft23">177 </SPAN>med förslag till ny skollag till regeringen. Regeringen avser att under 2005 lämna en proposition till riksdagen med förslag till ny skollag. I nuvarande skollag är begreppet hållbar utveckling inte uttryckligen nämnt. Däremot finns viktiga element inom de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av begreppet behandlade. I 1 kap. 2 § skollagen anges exempelvis att:</P>
<P class="p369 ft45">Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.</P>
<P class="p374 ft45">Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p182 ft44">Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan</P>
<P class="p375 ft44"><SPAN class="ft70">1.</SPAN><SPAN class="ft71">främja jämställdhet mellan könen samt</SPAN></P>
<P class="p376 ft44"><SPAN class="ft72">2.</SPAN><SPAN class="ft71">aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">Skollagens krav på att demokrati, respekt för människans egenvärde och för den gemensamma miljön, jämställdhet mellan könen samt frånvaro av rasistiskt handlande ska prägla skolverksamheten ger ett gott stöd för en hållbar utveckling. Det helhetstänkande som har utvecklats under det senaste årtiondet, där ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer behandlas integrerat, återspeglas dock inte i skollagens krav på skolans verkställare.</P>
<P class="p69 ft7">Läroplanerna</P>
<P class="p355 ft69">Regeringen fastställer läroplaner för förskolan (Lpfö 98), för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Läroplanerna</P>
<P class="p377 ft8"><SPAN class="ft24">177 </SPAN>Betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121).</P>
<P class="p82 ft17">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft7">ska tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. I läroplanerna behandlas begreppet hållbar utveckling uttryckligen.</P>
<P class="p77 ft7">Enligt Lpfö 98 ska stor vikt läggas på miljö- och naturvårdsfrågor. Den pedagogiska verksamheten ska präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro och sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Förskolans verksamhet ska också främja barnens förståelse för hur både vardagsliv och arbete kan utformas för att bidra till en bättre miljö.</P>
<P class="p13 ft7">I Lpo 94 och Lpf 94 lyfts fyra övergripande perspektiv fram: miljöperspektivet, det historiska perspektivet, det internationella perspektivet och det etiska perspektivet. Dessa övergripande perspektiv ska vara närvarande i all undervisning. I Lpo 94 anges:</P>
<P class="p378 ft44">Genom ett miljöperspektiv får de [eleverna] möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.</P>
<P class="p105 ft7">En liknande formulering finns i läroplanen för de frivilliga skolformerna. När hållbar utveckling nämns i läroplanerna betonas de miljömässiga aspekterna.</P>
<P class="p76 ft7">Läroplanerna behandlar även andra områden av betydelse för en hållbar utveckling. Det slås fast att det svenska skolväsendet vilar på demokratins grund. I förskolans läroplan framhålls barnens rätt till delaktighet och inflytande. Barnens behov och intressen ska ligga till grund för utformningen av förskolans miljö och pedagogiska planering. Alla barn ska ha möjlighet att, efter ökande förmåga, kunna påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt och delta i utvärdering av verksamheten. Därigenom ska de förberedas för delaktighet, ansvar och andra rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Enligt Lpo 94 och Lpf 94 ska alla elever omfattas av de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig. Att erbjudas möjlighet till ett ökande ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt ett reellt inflytande över sitt lärande (att kunna påverka både val av innehåll och arbetssätt), är enligt Lpo 94 och Lpf 94 en förutsättning för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Varje lärare ska enligt läroplanerna utgå ifrån att eleverna vill och kan ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Läraren ansvarar för att alla elever erbjuds</P>
<P class="p379 ft17">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft7">möjligheter till ett reellt inflytande på valet av innehåll och arbetssätt.</P>
<P class="p380 ft7">Enligt Lpfö 98 ska förskolan bland annat sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Förskolan har ett ansvar för att flickor och pojkar får ett lika stort utrymme och inflytande. Även skolan och vuxenutbildningen har en viktig uppgift när det gäller att medverka till att eleverna blir medvetna om samhällets värdegrund. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdheten mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är viktiga delar av värdegrunden.</P>
<P class="p269 ft7">Det är förskolans, skolans och vuxenutbildningens ansvar att ge förutsättningar för att de lärande ska kunna utveckla förmågan att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Ett mål att sträva efter är att varje lärande lär sig använda kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. De lärande ska erbjudas en pedagogisk verksamhet där de kan tillägna sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Lpo 94 och Lpf 94 understryker också vikten av de lärandes utveckling av förmågan att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på både kunskaper och personliga erfarenheter. Grundskolans elever ska ges möjlighet att ta ansvar för den miljö som de själva kan påverka. Enligt Lpf 94 ska miljöperspektivet i undervisningen ge de lärande insikter så att de själva kan medverka till att hindra en skadlig miljöpåverkan.</P>
<P class="p109 ft7">I läroplanerna ges alltså tydliga uppdrag till verksamma inom skolsektorn att medverka till att de lärande utvecklar förmågor som främjar en hållbar utveckling. Hållbar utveckling definieras emellertid inte i det helhetsperspektiv som inkluderar ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner.</P>
<P class="p69 ft7">Kursplanerna och gymnasieskolans programmål</P>
<P class="p355 ft7">Kursplanerna kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. Kursplanerna ser olika ut och de kännetecken som vi har bedömt vara viktiga för en utbildning för hållbar utveckling framträder med varierande tydlighet. Så även i de betygskriterier för bedömning av elevernas prestationer som finns för de olika ämnena.</P>
<P class="p381 ft17">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft7">I samband med att Sverige ingick överenskommelsen Baltic 21 Education gjordes en kartläggning av kursplanernas stöd för en hållbar utveckling. Den visade att värdefrågor och miljöfrågor betonas betydligt mer efter den revidering av grundskolans kursplaner som genomfördes 2000. Det finns tydliga mål i kursplanerna för undervisning i miljö- och utvecklingsfrågor i nio ämnen av arton, nämligen i biologi, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, kemi, religion, samhällskunskap, slöjd samt teknik. Exempelvis anges att syftet med utbildningen i de naturorienterande ämnena är att den ska bidra till samhällets strävan att skapa en hållbar utveckling och att utveckla omsorgen om natur och människor. Ett syfte med de samhällsorienterande ämnena är att kunskapen ska ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling. Även andra ämnen som svenska och historia har formuleringar om miljö- och utvecklingsfrågor.</P>
<P class="p263 ft7">I kursplanerna anges vilka kriterier som gäller för den kunskapsbedömning som läggs till grund för betygssättningen. Statens precisering av vilka mål som måste nås för olika betygssteg har stark styrkraft i skolvardagen. Det är dessa preciseringar som speglas såväl i undervisningens uppläggning som i provens utformning. Ett viktigt innehåll i en utbildning för hållbar utveckling är till exempel att de lärande får möjligheter att reflektera över konsekvenser av sina handlingar. Sådana krav framträder i kriterierna för betyget godkänd, som även utgör ”mål att uppnå” i kursplanerna. Vi låter kursplanen för år nio i svenska i grundskolan utgöra ett exempel.</P>
<P class="p382 ft44">Eleven skall</P>
<P class="p383 ft45">aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt,</P>
<P class="p384 ft45">kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det,</P>
<P class="p385 ft45">kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka,</P>
<P class="p385 ft44">kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater,</P>
<P class="p386 ft17">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft45">kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator,</P>
<P class="p388 ft44">ha kunskaper om språket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget och andras språkbruk.</P>
<P class="p258 ft7">I detta exempel på betygskriterier från ett av grundskolans viktigaste ämnen belyses ett av problemen med de styrdokument som finns i grundskolan och gymnasieskolan. Å ena sidan framhålls kvaliteter som har betydelse för ett agerande som leder till en hållbar utveckling. Det sätts värde på att eleverna har utvecklat förmågan att samtala, diskutera och att sätta sig in i andras sätt att tänka. Å andra sidan ställer betygskriterierna i huvudsak krav som är frikopplade från mer övergripande ambitioner av det slag som ligger till grund för detta betänkande. Kriterierna rörande läsande och skrivande kopplas inte ihop med elevernas agerande som samhällsmedborgare. I detta ämne, liksom i många andra ämnens betygskriterier, blir det därför tveksamt om dessa betygskrävande signaler gynnar en hållbar utveckling.</P>
<P class="p109 ft7">Programmålen och kursplanerna för de 17 olika gymnasieprogrammen trädde i kraft efter en revidering 2000. Miljöfrågorna har fått en ökad betydelse och nu ingår de i ett bredare perspektiv kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Kursplanerna för fem av de åtta kärnämnena har formuleringar som ger möjlighet att inkludera miljö- och utvecklingsfrågor i undervisningen inom ämnena idrott och hälsa, naturkunskap, religion, samhällskunskap och svenska. Handlingskompetens betonas till exempel i samhällskunskap; ett mål i det ämnet är att skolan ska sträva efter att hos eleven utveckla kunskap för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle.<SPAN class="ft23">178 </SPAN>Vi kan dock notera att helhetstänkandet med ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner ännu inte har slagit igenom helt i utformningen av kursplanerna.</P>
<P class="p389 ft8"><SPAN class="ft24">178 </SPAN>Citerat från Skolverket 2002a, s. 103 f.</P>
<P class="p82 ft17">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p390 ft7">Stödjer lagstiftning och nationella styrdokument utbildning för hållbar utveckling?</P>
<P class="p66 ft7">Flera studier har gällt vilken reliabilitet och rationalitet som skolväsendets bestämmelser har. Genom att använda några av dessa undersökningar belyser vi i det följande vilket stöd bestämmelserna inom skolområdet ger för utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p77 ft7">Framställningen ovan har visat att styrdokumenten lyfter fram områden som betyder mycket för en hållbar utveckling, till exempel demokrati, värdegrund, internationalisering, etik och miljö. Områdena behandlas dock skilda från varandra och integreras inte på det sätt som tycks behövas för att en hållbar utveckling ska gynnas av utbildningen. När själva begreppet hållbar utveckling behandlas definieras det utifrån den – i och för sig mycket viktiga men inte tillräckliga – miljömässiga dimensionen. I kapitel 4 framkom också att de ämnesövergripande arbetssätt som vi menar behövs om utbildning ska leda till en hållbar utveckling inte används i tillräcklig utsträckning.</P>
<P class="p253 ft7">I bestämmelserna på skolområdet ges förskolor, skolor och vuxenutbildningar till uppgift att dra in de studerande i valet av arbetsformer och innehåll. Demokratiska arbetsmetoder är också ett viktigt karaktärsdrag för utbildning för hållbar utveckling. Det är alltså nödvändigt att de lärande är med om att äga verksamheten, att de förstår varför de arbetar med att lära sig någonting och verkligen själva vill göra det. Mål- och resultatstyrningen kräver att det förekommer livaktiga diskussioner om målen på den lokala nivån. De övergripande nationella målen måste konkretiseras i den lokala verksamheten genom en dialog. Undersökningar har emellertid visat att de lokala måldiskussionerna är svagt utvecklade. Av den kartläggning som vi redovisade i kapitel 4 framgick att de lärandes möjligheter till inflytande och användande av demokratiska arbetsformer ofta brister.</P>
<P class="p253 ft7">Den nationella timplanen för grundskolan är som nämnts inte årskursbunden – den anger enbart en totaltid för hela grundskolan. I princip har skolorna stor frihet att lägga ut undervisningen så att det finns utrymme för fördjupningar och sammanhängande lärtid. Verkligheten tycks dock ofta vara en annan. Granath som vid 48 års ålder tillbringade en termin i år sju i en grundskola fann att tillvaron ofta var stressig och att man som elev sällan fick hålla på med något som verkligen intresserade. Granath summerar sina intryck från livet i grundskolan:</P>
<P class="p391 ft17">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft44">Det är en absurd tillvaro som mest går ut på att titta på klockan. När är det rast, när börjar nästa lektion, när är det mat, när, när, när? De goda idéerna förstörs av skolans neurotiska förhållande till tid. Det är Tidsguden som styr. Men vad är det vi stressar emot? Varför får vi aldrig fördjupa oss?<SPAN class="ft46">179</SPAN></P>
<P class="p203 ft7">Att verksamheten i skolan styckas upp i korta pass med varierande innehåll har många orsaker. Inarbetade traditioner och vanor kan vara förklaringar. Möjligen kan även den centrala styrning av tiden som fortfarande finns i form av timplan för grundskolan och garanterad undervisningstid för gymnasieutbildningen i dess helhet bidra till att tidigare ”timplanetänkande” lever kvar med fragmentarisering som följd. Erfarenheter från försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan <SPAN class="ft23">180 </SPAN>visar att de skolor som inom ramen för försöket arbetar utan timplan uppvisar förbättrade möjligheter till ämnesintegration, ökade möjligheter till elevinflytande samt förbättrade elevresultat.<SPAN class="ft23">181 </SPAN>Utvärderingen är inte klar så det återstår att värdera om förbättringarna är orsakade av den slopade timplanen. Försöksverksamheten är dock otvetydigt intressant, inte minst i perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p109 ft7">Tidigare översyner har visat att uppdelningen i två målnivåer, ”mål att sträva mot” och ”mål att uppnå”, i läroplaner och kursplaner har orsakat problem. Aktörer inom skolväsendet uttrycker svårigheter att förstå och tillämpa den dubbla målstrukturen. Därför riktas uppmärksamheten i för stor utsträckning mot uppnåendemålen, vilket leder till en ofta stark och ensidig fokusering på elevresultat istället för att skapa goda miljöer för lärande. De delar av skolans uppdrag som handlar om hållbar utveckling, värdegrund, demokratifostran och social utveckling riskerar därmed att komma i skymundan. Genom den sociala utvecklingen ska individen inte enbart bli medveten om vilka spelregler som nu råder för livet i samhället utan också om regler som <SPAN class="ft11">borde </SPAN>råda, en medvetenhet som är central i perspektivet hållbar utveckling. Att styrkraften i ”strävansmålen” är svag innebär att de lärandes sociala utveckling inte sätts tillräckligt tydligt i fokus.</P>
<P class="p118 ft7">De nationella målen anges i skollag, läroplaner, kursplaner och programmål för gymnasieskolans program. Dessa styrdokument</P>
<P class="p392 ft36"><SPAN class="ft30">179</SPAN><SPAN class="ft41">Granath 1996, s. 28.</SPAN></P>
<P class="p155 ft36"><SPAN class="ft30">180</SPAN><SPAN class="ft41">Skolor som deltar i timplaneförsöket ska fortfarande följa de nationella kursplanerna och den totala garanterade undervisningstiden ligger fast men anges inte för respektive ämne/ ämnesområde.</SPAN></P>
<P class="p252 ft8"><SPAN class="ft30">181</SPAN><SPAN class="ft33">Utan timplan med målen i sikte, SOU 2004:35.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft7">härbärgerar en stor mängd mål på olika nivåer. Skolverkets nationella utvärdering <NOBR>(NU-03)</NOBR> har också visat att mål från tidigare kursplaner ibland lever kvar i skolverksamheten tillsammans med nya mål. Detta innebär en ”målträngsel” som kan försvåra det lokala tolkningsarbetet. Det kan även sägas att sambandet mellan den kunskapsutveckling som sker lokalt och förändringar i de nationella styrdokumenten är svagt. Arbetsgruppen för översyn av läroplanerna som styrinstrument menade även att systemets förmåga att ta tillvara problem och lösningar som identifieras på den lokala nivån är svagt utvecklad.<SPAN class="ft23">182</SPAN></P>
<P class="p74 ft7">Sammanfattningsvis har vi kunnat se att de nationella styrdokumenten för förskola, skola och vuxenutbildning innehållsmässigt stödjer processer och innehåll för en utbildning för hållbar utveckling. Det finns emellertid brister och problem som medför att styrkraften blir begränsad eller missriktad. Det finns med andra ord mycket som talar för att verkställaren inte alltid har förstått eller kunnat förverkliga beslutsfattarens intentioner, för att tala med Lundquist. Det ämnesövergripande helhetsperspektivet är inte tydligt framlyft. Den deltagande process som systemet förutsätter lyser ofta med sin frånvaro. De olika målnivåerna har visat sig svåra att hantera, tiden i skolan blir ofta splittrad. Det har under 1990- talets reformperiod funnits ambitioner att förenkla styrdokumenten, ge ett stort lokalt utrymme och minska den stoffträngsel som har konstaterats i olika utredningar under efterkrigstiden. De mål som trots dessa ambitioner har formulerats bildar ett tätt raster. En förklaring ligger i måldokumentens signalvärde – det är alltid svårare att ta bort något än att lägga till. De speglar också det stora och breda samhällsuppdrag skolan har, ett samhällsuppdrag som tenderar att vidgas. Allt ska finnas med. Detta riskerar emellertid att bli kontraproduktivt och minska styrdokumentens förmåga att styra för utveckling. I stället riskerar till exempel läromedel att i praktiken få en starkare styrkraft än styrdokumenten. Läromedlen anger ofta vilket innehåll som ska prioriteras och i vilken ordning olika moment ska behandlas. Det innebär att de diskussioner om lokala tillämpningar av styrdokumentens mål som styrsystemet förutsätter störs. Det lokala tolkningsarbetet kan ersättas av att lärare följer tillgängliga läromedels prioriteringar.<SPAN class="ft23">183</SPAN></P>
<P class="p393 ft36"><SPAN class="ft30">182</SPAN><SPAN class="ft65">Samverkande styrning, Ds 2001:48.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft30">183</SPAN><SPAN class="ft64">Ds 2001:48.</SPAN></P>
<P class="p335 ft17">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft11"><SPAN class="ft11">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft48">Stödjer bestämmelserna för högskolesektorn utbildning för hållbar utveckling?</SPAN></P>
<P class="p343 ft7">Högskolelagen</P>
<P class="p44 ft7">I högskolelagen (1992:1434) anges de grundläggande målen och förutsättningarna för utbildningen och forskningen. Viktiga delar rör grundläggande mål för högskoleutbildning; regler om vem som beslutar om vilka examina som får avläggas och var; regler för kommuners och landstings högskoleutbildningar; vissa av de statliga högskolornas och universitetens organisationsfrågor; vissa regler rörande anställning av professorer och andra lärare, samt övergripande bestämmelser gällande tillträde, studentsammanslutningar, avstängning och skiljande från utbildning.</P>
<P class="p46 ft7">I 1 kap. 9 § högskolelagen anges bland annat att den grundläggande högskoleutbildningen ska ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen.</P>
<P class="p18 ft7">1 kap. 4a § högskolelagen anger att ”studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen”. Vidare anges i 1 kap. 5 § att ”i högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttagas och främjas. Högskolorna bör vidare främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan”.</P>
<P class="p46 ft7">Det är tydligt att högskolelagen främst betonar betydelsen av den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Den miljömässiga dimensionen behandlas inte. Begreppet hållbar utveckling nämns inte uttryckligen.</P>
<P class="p69 ft7">Högskoleförordningen</P>
<P class="p355 ft7">I högskoleförordningen (1993:100) anges detaljer för hur högskolornas inre organisation ska utformas, hur lärartillsättning ska ske och hur tillträde till såväl grundutbildning som forskarutbildning ska utformas. I förordningens första kapitel där det redogörs för studentrepresentation, studentinflytande, jämställdhet och likabehandling av studenter och sökande anges bland annat att ”Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande</P>
<P class="p290 ft17">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft7">har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv”.<SPAN class="ft23">184 </SPAN>I förordningen är det främst den sociala dimensionen av hållbar utveckling som betonas.</P>
<P class="p72 ft7"><SPAN class="ft11">Examensordningen </SPAN>som utgör en bilaga i högskoleförordningen anger vilka examina som får utfärdas. Därutöver anges allmänna mål för grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning i 1 kap. 9 § högskolelagen:</P>
<P class="p395 ft44">Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna</P>
<P class="p396 ft44">förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,</P>
<P class="p397 ft44">förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt</P>
<P class="p398 ft44">beredskap att möta förändringar i arbetslivet.</P>
<P class="p399 ft44">Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att</P>
<P class="p396 ft44">söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,</P>
<P class="p400 ft44">följa kunskapsutvecklingen, och</P>
<P class="p397 ft44">utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.</P>
<P class="p401 ft44">Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning.</P>
<P class="p402 ft7">Vi har tidigare hävdat att utbildning för hållbar utveckling bör syfta till att de lärande ska erövra förmåga och vilja att verka för hållbar utveckling. Några av de förmågor som lyfts fram i högskolelagen stämmer väl överens med vår syftesbeskrivning. Till exempel förmågorna att göra självständiga och kritiska bedömningar samt att formulera och lösa problem. Att människor tänker kritiskt och självständigt är grundläggande för demokratiska samhällen och särskilt viktigt med tanke på den betydelse massmedier fått i människors liv. Att kunna formulera och lösa problem är av stor vikt om de komplexa utmaningar som ryms inom begreppet hållbar utveckling ska kunna lösas. Dock är vår bedömning att högskolelagens mål inte täcker in helheten av de förmågor som är centrala för utbildning för hållbar utveckling. Vi menar även att det andra ledet i vår syftesbeskrivning (att ”vilja” verka för en hållbar utveckling) inte är framlyft i högskolelagens målformuleringar. Motivation för att verka för hållbar utveckling kan inte spåras i någon av de förmågor som anges.</P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft24">184 </SPAN>1 kap 7 b §, högskoleförordningen.</P>
<P class="p335 ft17">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft7">Examensordningen preciseras ytterligare i högskoleförordningen. Där föreskrivs omfattning och mål för två typer av examina: generella examina respektive yrkesexamina. De generella examina är högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. Därutöver finns det en rad yrkesexamina i examensordningen, allt från arkitektexamen till flyglärarexamen. Omfattning och mål anges för var och en av dessa. För samtliga examina gäller de allmänna målen som formuleras i 1 kap. 9 § högskolelagen, de specifika mål som anges i examensordningen samt de mål som respektive högskola bestämmer. Det har inte varit möjligt för kommittén att göra en heltäckande bedömning av examensordningens krav ur perspektivet hållbar utveckling. Vi kan dock konstatera att examensordningen för många examina lyfter fram delaspekter av hållbar utveckling utifrån respektive vetenskapsområdes synvinkel. Till exempel betonar utbildningar med inriktning mot vårdande yrken att de lärande för att erhålla examen ska ha:</P>
<P class="p403 ft45">utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,</P>
<P class="p404 ft44">förvärvat kännedom om sådana förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete.</P>
<P class="p405 ft7">I kraven för civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen anges att studenterna ska ha:</P>
<P class="p406 ft7">förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi.</P>
<P class="p407 ft7">För lärarexamen anges att studenterna ska ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Därutöver betonas förmågor som att kunna förmedla och förankra samhällets värdegrund samt orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden.</P>
<P class="p46 ft7">Vi kan därmed konstatera att vissa examina lyfter fram delaspekter av betydelse för en hållbar utveckling, men det gäller inte</P>
<P class="p290 ft17">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft7">alla examina. Examensordningen saknar ett helhetsgrepp om perspektivet hållbar utveckling. Därmed bedömer vi att det finns behov av att se över examensordningen för att säkerställa att samtliga examina anpassas till de krav som en hållbar utveckling ställer.</P>
<P class="p73 ft7">Regleringsbrev</P>
<P class="p66 ft7">I det gemensamma regleringsbrevet för 2004 för de svenska universiteten och högskolorna finns det ett uttalat mål att jämställdhets- och genuskunskap ska ingå i utbildningen, liksom etnisk och kulturell mångfald. Till krav på återrapportering hör bland annat att ”universitet och högskolor skall […] årligen upprätta en plan över åtgärder för främjandet av studenternas lika rättigheter”. Ett annat krav är att ”universitet och högskolor skall i ökad utsträckning främja goda villkor för mång- och tvärvetenskaplig forskning”. I årsredovisningen ska lärosätena redogöra för vilka åtgärder som satts in för att svara mot kraven. I samband med årsredovisningen för 2005 ska lärosätena ange hur de har arbetat med ”att införliva kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter i utbildningar där sådan kunskap bedöms betydelsefull”. <SPAN class="ft23">185</SPAN></P>
<P class="p75 ft7">Sammanfattningsvis kan konstateras att de statliga styrdokumenten för högskolesektorn i vissa fall betonar den ekonomiska, sociala och/eller den ekologiska dimension, men att det saknas ett samlat grepp för signaler om högskoleverksamhetens arbete med utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p408 ft11"><SPAN class="ft11">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft48">Stödjer bestämmelserna för folkbildningen hållbar utveckling?</SPAN></P>
<P class="p409 ft7">Folkbildningen har av tradition en stor frihet att utforma sin verksamhet. I proposition 1997/98:115 konstateras att:</P>
<P class="p410 ft44">Genom folkbildningen öppnas möjligheter till kunskapssökande för var och en utifrån egen erfarenhet och längs egna vägar, utan att begränsas av krav på resultat och utan uteslutningsmekanismer. Det är detta som ger möjlighet till samtal, engagemang och ifrågasättande utan på förhand givna ramar. Just därigenom fyller folkbildningen en</P>
<P class="p273 ft73"><SPAN class="ft24">185 </SPAN><SPAN class="ft32">Utbildningsdepartementet 2004: </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m. <SPAN class="ft32">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">2004-03-18,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> U2004/1263/UH.</SPAN></P>
<P class="p411 ft17">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft44">roll som ingen annan utbildningsform kan göra, en roll som också bidrar till att upprätthålla demokratins vitalitet. Men förutsättningen för det är att den kan styras av sin egen idé, sätta sina egna mål och vara oberoende om politiska och ekonomiska maktgrupper och inte tvingas till kommersialisering eller anpassning till specifika samhälleliga krav för att hävda sin verksamhet.</P>
<P class="p205 ft7">Statens styrning av folkbildningen manifesteras i statsbidragsförordningar, propositioner och utskottsbetänkanden. Styrningen av Folkbildningsrådet sker genom budgetpropositionen, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut. Vid sidan av dessa dokument väljer staten emellanåt att i andra former föreskriva hur folkbildningsarbetet ska gå till.</P>
<P class="p69 ft7">Statsbidragsförordningen</P>
<P class="p44 ft7">I 2 § förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen anges statens syfte med statsbidraget:</P>
<P class="p412 ft44">Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att</P>
<P class="p413 ft45"><SPAN class="ft45">1.</SPAN><SPAN class="ft74">främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen,</SPAN></P>
<P class="p414 ft45"><SPAN class="ft45">2.</SPAN><SPAN class="ft74">stärka och utveckla demokratin,</SPAN></P>
<P class="p415 ft44"><SPAN class="ft44">3.</SPAN><SPAN class="ft75">bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande.</SPAN></P>
<P class="p416 ft44">Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd.</P>
<P class="p300 ft7">Aspekter som lika möjligheter för kvinnor och män, engagemang i samhällsutvecklingen, demokrati och kultur lyfts fram som viktiga för de utbildningsverksamheter som ska stödjas av statsbidraget. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling är därmed tydligt formulerad. Däremot saknas den miljömässiga dimensionen och ett helhetsperspektiv. Begreppet hållbar utveckling förekommer inte uttryckligen.</P>
<P class="p417 ft17">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft7">Särskilda förordningar för extra insatser</P>
<P class="p418 ft7">Stat och kommun har givit folkbildningen vidgade uppgifter inom vuxenutbildning och kulturpolitik. När folkbildningen tilldelats extra medel för speciella insatser har det reglerats av särskilda villkor, ofta i egna förordningar. Tillfälliga resurser gavs under åren <NOBR>1992–1996</NOBR> av arbetsmarknadsskäl. 1997 ersattes de av permanenta resurser för 10 000 årselevplatser inom ramen för Kunskapslyftet som reglerades genom förordningen (1996:1397) om statsbidrag för en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan. Andra exempel där särskilda villkor har ställts är bidraget för försöks- och utvecklingsverksamhet <NOBR>1998–2001</NOBR> och bidraget för studerandeorganisationer inom folkhögskolan <NOBR>2000–2002.</NOBR> Dessa båda bidrag ingår i dag i det allmänna anslaget.</P>
<P class="p75 ft69">De särskilda satsningarna har haft syften som framför allt ryms inom den sociala dimensionen, men de har inte varit specifikt inriktade mot utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p72 ft7">Bestämmelserna som styr folkbildningen ger sammanfattningsvis ett stort friutrymme för de lokala utbildningsverksamheterna att utforma innehåll och arbetsformer. I de rambestämmelser som anges av staten i till exempel förordningen om statsbidrag till folkbildningen anges delaspekter som är av betydelse för en hållbar utveckling. Själva begreppet hållbar utveckling finns emellertid inte med och helhetsperspektivet saknas.</P>
<P class="p419 ft11"><SPAN class="ft11">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft48">Resursfördelningssystem och kvalitetsarbete – reflektioner</SPAN></P>
<P class="p40 ft7">Fördelningen av resurser inom skolsektorn, högskolesektorn och folkbildningen sker genom komplicerade system med många inblandade aktörer. Utformningen av systemen ger viktiga förutsättningar för utbildningsverksamheten i allmänhet och därmed även för utbildning för hållbar utveckling. Det ligger dock utanför kommitténs uppdrag att göra en helhetsbedömning av hur systemen påverkar förutsättningarna för utbildning för hållbar utveckling. Vi vill trots det peka på några aspekter av systemen som är intressanta att inrikta ytterligare studier mot. Hur påverkar system som har fokus på hur <SPAN class="ft11">mycket </SPAN>verksamhet som anordnas och för <SPAN class="ft11">vem </SPAN>förutsättningarna för utbildning för hållbar utveckling? Kommer innehållet i verksamheten och hur väl den genomförs i</P>
<P class="p350 ft17">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft7">skymundan?<SPAN class="ft23">186 </SPAN>Studier som vi tagit del av visar att det finns svårigheter att utveckla fördelningssystem som bygger på kvalitativa kriterier. Det finns behov av att utveckla kunskap om hur kvalitativa och kvantitativa fördelningskriterier ska balanseras för att resursfördelningssystem ska stödja utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p380 ft7">Vi kan även konstatera att studier pekar mot att det finns svårigheter att koppla det lokala kvalitetsarbetet till fördelning av resurser. Kvalitetsarbete och resursfördelning sker oftast som skilda processer. Därmed är det sällan systemen medger att resurser systematiskt fördelas till insatser inom de utvecklingsområden som identifieras i kvalitetsarbetet. Det kan sägas vara ett generellt problem i ett mål- och resultatstyrt system eftersom en grundtanke är att uppföljningar och utvärderingar av måluppfyllelsen ska ligga till grund för förbättringsåtgärder.</P>
<P class="p46 ft7">Kvalitetsarbete kan förstås som en långsiktig, medveten, gemensam strävan att förbättra processer och resultat i en utbildningsverksamhet.<SPAN class="ft23">187 </SPAN>Gemensamt för olika delar av utbildningssystemet är att styrningen bygger på utvärdering och uppföljning på alla nivåer</P>
<P class="p420 ft7">– det vill säga av staten, kommunerna och de lokala utbildningsverksamheterna – vilket ska ge underlag för förbättringsåtgärder i form av omprioriteringar i utbildningspraktiken och i fördelningen av resurser. Kvalitetsarbetet ska således bedrivas på alla nivåer i systemen och är centralt även i utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p45 ft7">Under senare år har det utvecklats framgångsrika modeller för kvalitetsarbete inom olika utbildningsformer. Dock varierar förmågan att bedriva ett systematiskt gransknings- och förbättringsarbete stort mellan olika utbildningsanordnare. En generell bild är att former för att granska delaspekter av hållbar utveckling som till exempel jämställdhet och mångfald har utvecklats med en viss framgång, men fortfarande saknas system som kopplar ihop de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna på ett sådant sätt som utbildning för hållbar utveckling kräver.</P>
<P class="p46 ft7">Skolverket har undersökt om kommuner och lokala enheter lever upp till de krav på kvalitetsarbete som systemet ställer. I arbetet med tillsyn och utbildningsinspektion har Skolverket konstaterat att sambandet <NOBR>mål–utvärdering–förbättringsåtgärder</NOBR> i</P>
<P class="p407 ft36"><SPAN class="ft30">186</SPAN><SPAN class="ft40">Se bland annat Riksrevisionsverket 1999: Folkbildning styrning och kontroll, SOU 2004:30, Myndigheten för skolutveckling 2003, Riksrevisionsverket 2003: Resursstyrning inom högskolan – hur hanterar högskolorna en vikande efterfrågan?</SPAN></P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft30">187</SPAN><SPAN class="ft33">www.skolutveckling.se/kvalitetsarbete.</SPAN></P>
<P class="p82 ft17">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft7">många kommuner är dåligt utvecklat eller helt saknas. Det bristande sambandet innebär att prioriteringarna av handlingar och av resurser ofta görs utan den kunskap om samband mellan åtgärder och resultat som är nödvändig.<SPAN class="ft23">188</SPAN></P>
<P class="p77 ft7">Utbildningsväsendet har en lång tradition av att mäta kunskapsutveckling, men har färre etablerade lösningar för att fånga den sociala utvecklingen. Utbildning för hållbar utveckling ställer emellertid också krav på att utbildningsanordnare inom de olika utbildningssystemen kan finna former för att beskriva kvaliteter där det inte finns lika etablerade traditioner. Det kan exempelvis gälla de lärandes förmåga att se sammanhang, att göra medvetna etiska ställningstaganden och att förstå och tillämpa demokrati, kompetenser som är mer svårgripbara och där det inte finns lika starka traditioner. Medan verksamheterna ofta har en god tillgång till betygsdata, provresultat, uppgifter om genomströmning och ekonomiska data saknas ofta information om vad utbildningen har givit i perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p153 ft7">Sådana försök som staten gjort för att hjälpa skolorna att fånga fler kvaliteter i den egna verksamheten förtydligar problemen med att ha rikt detaljerade och samtidigt fragmenterade ambitioner för utbildning. Till exempel det material som Skolverket ställer till förskolors och skolors förfogande som stöd inför det interna kvalitetsarbetet – Bedömning, Reflektion, Utvärdering, Kvalitet<SPAN class="ft23">189 </SPAN>– innehåller mer än 100 konkreta förslag på hur de mål som har tagits fram inom respektive skolforms läroplan ska kunna täckas i det egna bedömningsarbetet. Det blir lätt för de skolverksamma att förlora sig i de många detaljerade anvisningarna, och att tappa bort bedömningar av huruvida insatserna tjänar mer övergripande ambitioner av det slag som strävandena för hållbar utveckling utgör, när de väljer att följa statliga rekommendationer av detta slag.</P>
<P class="p75 ft7">Studier har vidare visat att metoder och system för att koppla analyser av resultat till förbättringsåtgärder är svåra att utveckla. Ofta identifieras breda utvecklingsområden i kommuner och enheters kvalitetsredovisningar utifrån enkelt mätbara resultat. Det blir dock problematiskt att göra analyser av vilka förbättringsåtgärder som kan leda till ökad måluppfyllelse eftersom mätningarna mycket sällan ger information om sambandet mellan åtgärder och resultat. Därigenom brister underlaget när kommuner och lokala enheter beslutar sig för vilka aspekter av verksamheten de ska välja</P>
<P class="p421 ft36"><SPAN class="ft30">188</SPAN><SPAN class="ft65">Myndigheten för skolutveckling 2003, s. 71.</SPAN></P>
<P class="p244 ft8"><SPAN class="ft30">189</SPAN><SPAN class="ft64">www.skolverket.se/bruk/.</SPAN></P>
<P class="p335 ft17">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft7">att utveckla. Fokuseringen på kvaliteter som är enkelt mätbara leder även bort intresset från förskolors, skolors och vuxenutbildningars förmåga att skapa miljöer som främjar lärande. I stället för att ta fram underlag för förbättringar av verksamheten fokuseras diskussionen kring de utfall som handlar om kunskaper som de mäts genom betyg eller prov. Diskussionerna gäller då ofta hur olika bakgrundsfaktorer bland eleverna kan förklara dessa. Ett mer givande angreppssätt, som skulle kunna användas, vore att betrakta elevresultaten som tecken på hur väl läromiljön fungerar. Diskussioner som tar sin utgångspunkt i detta synsätt kan ha lättare för att leda till lösningar som gör att eleverna erövrar kunskaper som kan användas för hållbar utveckling.</P>
<P class="p237 ft7">Arbetet inom utbildningsformerna delas ofta in i korta tidsperioder. Det korta perspektivet styr i många avseenden vad som är möjligt att följa upp och utvärdera. Genom att man väljer korta perspektiv riktas ofta intresset mot delar som enkelt kan fångas genom befintliga data. Hållbar utveckling handlar om att ta hänsyn till behov hos kommande generationer. Därmed blir det centralt att uppföljningssystemen stödjer ett långsiktigt tänkande. Vi kan sammanfattningsvis konstatera att det finns behov av att staten anpassar sina krav på uppföljning så att längre tidsperioder används som medger mer djuplodande kvalitetsarbete.</P>
<P class="p229 ft11"><SPAN class="ft11">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft48">Sammanfattande kommentar</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Styrsystemen för skolsektorn, högskolesektorn och folkbildningen har den gemensamma utgångspunkten att de beskrivs som mål- och resultatorienterade. Det finns emellertid avgörande skillnader mellan systemen både vad gäller traditioner och statens styrning. Till exempel skiljer sig statens roll åt mellan de tre sektorerna och graden av lokalt friutrymme varierar. Ett intressant område för fortsatta studier är vilka förutsättningar för utbildning för hållbar utveckling som ges av de olika styrsystemen.</P>
<P class="p46 ft7">Vi kan konstatera att styrsystemen inom utbildningsområdet i vissa avseenden ger ett gott stöd för utbildning för hållbar utveckling, men i andra avseenden inte ger tillräckligt tydliga signaler. Bestämmelserna ger i de flesta fall ett potentiellt stort friutrymme för de verksamma och de lärande inom de olika utbildningsformerna att vara delaktiga i val av innehåll och arbetsformer. De delar av bestämmelserna som kan beskrivas som värdegrunden</P>
<P class="p381 ft17">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft57">Att styra mot hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft7">lyfter fram värden som är centrala för en hållbar utveckling, till exempel demokrati, jämställdhet, respekt för andra människor och respekt för naturen.<SPAN class="ft23">190 </SPAN>Inom högskolesektorn och folkbildningen lyfts begreppet hållbar utveckling inte fram i några bestämmelser. När hållbar utveckling behandlas i regleringar och måldokument för skolsektorn är det utifrån den miljömässiga dimensionen. Den integrering av ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner som är nödvändig saknas. De många målnivåerna och målträngseln skapar problem när det gäller tolkning och prioritering och torde vara en delförklaring till att styrkraften i dokument som läroplaner och kursplaner ofta är rätt svag. Den lokala nivån har svårt att förstå och kunna förverkliga beslutsfattarens intentioner för att tala med Lundquist.</P>
<P class="p67 ft7">Resursfördelningssystemen inom utbildningsområdet är komplexa och sammansatta. Vi konstaterar att det är väsentligt att inrikta ytterligare studier mot vilka förutsättningar de ger för utbildning för hållbar utveckling. Särskilt intressant är att reda ut hur kvalitetsarbete kan kopplas tydligare till resursfördelning och vilka kombinationer av kvalitativa och kvantitativa kriterier som bäst stödjer utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p52 ft7">Förmågan att bedriva kvalitetsarbete varierar stort inom utbildningsområdet. Vissa utbildningsanordnare har utvecklat metoder för att belysa delaspekter av hållbar utveckling, till exempel frånvaro av kränkande behandling, jämställdhet och mångfald. Dock är det sällsynt att kvalitetsarbetet mäktar med att föra samman ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner till en helhet. Kvalitetsarbete där de tre dimensionerna integreras och kopplas till förbättringsområden behöver utvecklas.</P>
<P class="p422 ft8"><SPAN class="ft24">190 </SPAN>Formuleringen om respekt för naturen finns emellertid endast i skollagen.</P>
<P class="p335 ft17">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p423 ft77"><SPAN class="ft6">6</SPAN><SPAN class="ft76">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p424 ft7">Kapitlet inleds med att utvecklingsområden identifieras utifrån den tidigare framställningen. Därefter redovisas kommitténs bedömningar och förslag. Avslutningsvis diskuteras hur de förändringsprocesser, som vi finner nödvändiga, ska organiseras.</P>
<P class="p425 ft7">Fattigdom, klimatförändringar, epidemier och krig är exempel på allvarliga hinder för en hållbar utveckling. Problem av det slaget berör alla människor och måste hanteras på lokal, nationell, regional och global nivå för att kunna lösas. De har sin grund i komplexa orsaksvävar som omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Lösningar förutsätter därför en helhetssyn, där åtgärder inom olika områden förstärker varandra. Utvecklingen i samhället, och vetskapen om att dagens generation bär ansvaret för att kommande generationer ska ha möjlighet att tillfredsställa sina behov, ställer krav på omedelbara, kraftfulla åtgärder.</P>
<P class="p52 ft7">Relationen mellan lärande och hållbar utveckling är komplex. De problem som hotar världen i dag kan sägas vara orsakade av att människor i många fall har lärt sig att handla utan hänsyn till varandra och till framtiden; därmed är grunden för mänsklighetens existens hotad. Resursslösande och miljöförstörande konsumtions- och produktionsmönster, ojämlik fördelning av resurser och makt samt utarmning av naturtillgångar är exempel. Likväl är lärande nödvändigt för att finna hållbara lösningar på problemen. Vad människor lär sig och hur de omsätter det i handling är avgörande för om en hållbar utveckling ska bli möjlig.</P>
<P class="p75 ft7">Individers lärande är livslångt och sker inom det formella utbildningssystemet i till exempel förskolan, skolan, vuxenutbildningen och högskolan, men det sker även i <NOBR>icke-formella</NOBR> former i folkhögskolan och i studieförbunden och i informella former inom frivilliga organisationer, i familjen, på arbetsplatsen, i olika former av sociala gemenskaper, i mötet med massmedier – och i många andra</P>
<P class="p426 ft17">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p427 ft7">sammanhang. Kommitténs uppdrag är koncentrerat till det offentligt finansierade utbildningssystemet och det är inom det området som vi ger förslag. Samtidigt vill vi peka på att det informella lärandet ger viktiga förutsättningar för arbetet för en hållbar utveckling. Det är önskvärt att såväl det formella utbildningssystemet som informellt och <NOBR>icke-formellt</NOBR> lärande genomsyras av perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p70 ft7">Utbildning är ett sätt att organisera lärande. Vi menar att en utbildning behöver kännetecknas av vissa karaktärsdrag om den ska bidra till att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling; detta har vi utvecklat i kapitel 3. Ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp i världen behöver behandlas integrerat med ett långsiktigt perspektiv, innehållet behöver spänna från dåtid till framtid och från det globala till det lokala, demokratiska arbetssätt behöver användas, kritiskt tänkande och problemlösning behöver sättas i centrum och leda till handlingsberedskap, lärandet behöver vara verklighetsbaserat med nära kontakter med natur och samhälle och utbildningens process och produkt behöver behandlas som lika viktiga. När en utbildning har dessa karaktärsdrag kan den enligt vår mening bidra till att de lärande erövrar vilja och förmåga att verka för en hållbar utveckling.</P>
<P class="p109 ft7">De utmaningar som ligger i begreppet hållbar utveckling är till sin natur globala. Sveriges arbete med att omorientera utbildningen så att den genomsyras av perspektivet hållbar utveckling måste utformas i en nära dialog med andra länder och ske inom ramen för de pågående internationella processerna. FN har förklarat åren <NOBR>2005–2014</NOBR> som ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Det ger goda förutsättningar för att driva ett nödvändigt utvecklingsarbete i internationell samverkan.</P>
<P class="p364 ft7">Riksdagens och regeringens mål för utbildningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande. Regeringen har ambitionen att Sverige ska vara ett föregångsland inom hållbar utveckling och gör i den senaste regeringsförklaringen utfästelsen att politiken för hållbar utveckling ska förstärkas och breddas. Enligt Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling är hållbar utveckling ett övergripande mål för Sveriges politik. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. Utbildning för hållbar utveckling framhålls som en avgörande faktor för att nå hållbar utveckling. Det är, enligt strategin, nödvändigt att utbildning från</P>
<P class="p63 ft17">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft25">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">förskolan till högskolan och inom folkbildningen genomsyras av perspektivet hållbar utveckling. Dessutom har Sveriges politik för global utveckling som övergripande mål för samtliga politikområden att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Sammantaget innebär riksdagens och regeringens ambitioner att Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p262 ft7">I detta avslutande kapitel lämnar vi förslag som syftar till att förverkliga visionen om Sverige som ett föregångsland.</P>
<P class="p196 ft26"><SPAN class="ft26">6.1</SPAN><SPAN class="ft27">Bedömningar och förslag</SPAN></P>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft48">Några utvecklingsområden</SPAN></P>
<P class="p51 ft7">Utifrån kommitténs utredningsarbete och genom det internationella rådslag om utbildning för hållbar utveckling, som kommittén arrangerat, har vi identifierat några viktiga utvecklingsområden.</P>
<P class="p428 ft7">Behov av grundutbildning och fortbildning</P>
<P class="p429 ft7">Bland de verksamma inom utbildningsområdet råder det viss osäkerhet om innebörden av begreppet utbildning för hållbar utveckling. Begreppet uppfattas vara komplext och ha hög abstraktionsnivå. Svårigheter finns att konkretisera vad hållbar utveckling ska handla om i människors vardag. Dessutom råder viss osäkerhet om hur utbildning för hållbar utveckling ska utformas. Lärare och de lärande stöter på problem när de ska konkretisera begreppet i undervisning och andra former av lärande. Det internationella rådslag som kommittén arrangerade i Göteborg visar att osäkerheten kring begreppet finns i många av världens länder.</P>
<P class="p12 ft7">Vi anser att det är av stor vikt att söka gemensam förståelse om de utmaningar som världen står inför och om utbildningens roll för hållbar utveckling. En gemensam grundförståelse är nödvändig för att utbildning ska kunna medverka till att samhället ställs om i riktning mot en hållbar utveckling. En sådan grundförståelse kan inte nås genom direktiv uppifrån utan måste erövras genom långsiktiga processer där tillgänglig kunskap prövas i praktisk handling. Därför behövs framför allt praktiska tillämpningar av utbildning för hållbar utveckling på olika nivåer inom utbildningssystemet. Tillämpningarna kan ligga till grund för en fortlöpande dialog och leda till</P>
<P class="p430 ft17">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">utvecklad gemensam förståelse för vad som krävs av oss som medborgare och av utbildningsväsendet för att utvecklingen ska bli långsiktigt hållbar. Mot bakgrund av den osäkerhet som finns om den konkreta utformningen av utbildning för hållbar utveckling bedömer vi det som väsentligt att inrikta dels grundutbildning, dels fortbildning av de pedagogiskt verksamma inom utbildningsområdet mot utbildning för hållbar utveckling. De behöver ges förutsättningar att utveckla kunskap om de komplicerade sambanden mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer och om de utmaningar som världen står inför. Lika viktigt är att grundutbildning och fortbildning leder till kunskap om vilka innehåll och förhållningssätt som behöver känneteckna utbildning om den ska bidra till bättre förutsättningar för hållbar utveckling. Vi har sett att landets lärarutbildningar i varierande grad tillämpar perspektivet hållbar utveckling. Vårt generella intryck mot bakgrund av utredningsarbetet är att fortbildning i mycket liten utsträckning inriktas mot utbildning för hållbar utveckling. Ett viktigt utvecklingsområde är därmed att både grundutbildning och fortbildning i ökad utsträckning inriktas mot utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p293 ft7">Informellt och <NOBR>icke-formellt</NOBR> lärande</P>
<P class="p102 ft7">Vi har tidigare konstaterat att det lärande som sker i <NOBR>icke-formella</NOBR> och informella former är av avgörande betydelse för förutsättningarna för hållbar utveckling. Det människor lär genom exempelvis studiecirklar, föreningsengagemang, på sin arbetsplats, i familjen, genom massmedia och i andra sociala sammanhang bidrar till att forma deras förståelse av världen, deras värderingar och handlingar. Det är viktigt att det informella lärandet får ett större erkännande och att verksamheter som bidrar till att människors vilja och förmåga att verka för hållbar utveckling stärks. De globala nätverk som formats under senare tid är särskilt intressanta genom att de ger möjligheter att kanalisera lokalt engagemang för att möta de globala utmaningarna. Dessutom engagerar nätverken många unga människor. Vi vill även betona att samarbete mellan olika utbildningssektorer är betydelsefullt. Förutsättningarna för sektorernas arbete skiljer sig åt i viktiga avseenden, såsom styrformerna och finansieringen. De olika formerna för lärande kompletterar varandra inom flera områden och med ömsesidig respekt för de olika förutsättningar som gäller kan samarbetet utvecklas och fördjupas.</P>
<P class="p431 ft17">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft25">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">Eventuella hinder för samarbete mellan den informella, den ickeformella och den formella sektorn bör tydligare identifieras för att kunna avlägsnas.</P>
<P class="p114 ft7">Traditioner och politisk styrning</P>
<P class="p432 ft7">Det moderna samhället uppvisar en hög grad av specialisering och arbetsfördelning. Det medför att verksamheter delas in i avgränsade sektorer. Inom utbildningsområdet avspeglas detta i indelningar i ämnen och discipliner. Inom framförallt högskolesektorn utformas incitamentsstrukturer så att de i större utsträckning premierar specialisering än breddning och gränsöverskridande ansatser. Traditioner har därigenom skapats som i viss mån styr de verksamma inom utbildningssystemen bort från ämnesövergripande och holistiska arbetssätt. Det är en väsentlig uppgift att försöka utveckla strukturer och traditioner som stödjer det helhetstänkande som är en förutsättning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p12 ft7">Den politiska styrningen av utbildningssystemet ger inte tydliga signaler om behovet av en omorientering mot utbildning för hållbar utveckling, som en konsekvens av Sveriges höga ambitioner. Styrdokumenten för de olika utbildningsformerna lyfter fram delaspekter av hållbar utveckling, men de beskriver bara i undantagsfall begreppet ur det helhetsperspektiv som bygger på integration av ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.</P>
<P class="p50 ft7">Kvalitetsarbete och resursfördelningssystem</P>
<P class="p432 ft7">Former för kvalitetsarbete som stödjer utbildning för hållbar utveckling behöver vidareutvecklas. Vi har i den tidigare framställningen konstaterat att det finns få utvärderingar och undersökningar om hur perspektivet hållbar utveckling behandlas i utbildningssystemets olika delar. I dag finns svårigheter att inrikta gransknings- och förbättringssystem så att de tar hänsyn till den bredd och komplexitet som behöver känneteckna utbildning för hållbar utveckling. Metoder för ett kvalitetsarbete med inriktning på delaspekter av hållbar utveckling finns för de olika utbildningsformerna. Men det återstår att knyta ihop delaspekterna så att de behandlas gemensamt i kvalitetsarbetet. På de styrande nivåerna (staten, kommunerna och ledningsnivån i utbildningsverksamheten)</P>
<P class="p433 ft17">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p427 ft7">behöver uppföljnings- och utvärderingssystemen tydligt avstämmas med hänsyn till perspektivet hållbar utveckling. Med nuvarande system är det svårt att på ett tillfredsställande sätt sammanställa kunskap om arbetsformer, innehåll och resultat i de olika utbildningsformerna ur perspektivet hållbar utveckling. Även på de utförande nivåerna (i förskolan, skolan, vuxenutbildningen, högskolan, folkhögskolan och studieförbunden) är det problematiskt att hitta former för kvalitetsarbete inom området hållbar utveckling. Generellt sett är det svårt att utveckla metoder för att värdera om lärandemiljöerna stödjer de lärande i att utveckla förmågor som är centrala för hållbar utveckling. Det finns behov av att vidareutveckla former för ett kvalitetsarbete som värderar om de lärande utvecklar förmågor som till exempel att se sammanhang, att göra medvetna etiska ställningstaganden och att förstå och tillämpa demokrati. Vad som krävs är att kvalitetsindikatorer, kvalitetsutvärderingar och resurstilldelning utformas för att stödja kunskapsbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p109 ft7">Resursfördelningssystemen inom utbildningsområdet ger viktiga förutsättningar för utbildningsverksamheten. Vi har tidigare konstaterat att kunskap behöver bildas om hur resursfördelningssystemens utformning påverkar förutsättningarna för utbildning för hållbar utveckling. Vilka resursfördelningskriterier ger incitament för att omorientera en utbildning så att den bättre stödjer hållbar utveckling? Ansvaret för resursfördelningssystemen för skolsektorn vilar i stor utsträckning på den kommunala nivån, för högskolesektorn och folkbildningen är staten en dominerande finansiär. De ansvariga nivåerna har en viktig uppgift att finna sätt att utforma resursfördelningssystem så att de främjar utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p47 ft7">Våra bedömningar och förslag, som redovisas nedan, syftar till att föra utvecklingen framåt inom de utvecklingsområden som identifierats.</P>
<P class="p278 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft48">Dialog och nätverksbyggande</SPAN></P>
<P class="p434 ft7">Kommitténs bedömningar och förslag</P>
<P class="p435 ft7">Dialogen mellan aktörer inom och utanför utbildningsområdet om utbildning för hållbar utveckling behöver utvecklas och fördjupas.</P>
<P class="p111 ft17">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft25">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft7">Det informella och <NOBR>icke-formella</NOBR> lärandets betydelse för hållbar utveckling bör ytterligare belysas genom statliga utredningar.</P>
<P class="p437 ft7">Instruktionerna till myndigheter inom utbildningsområdet bör ändras så att de genom sin verksamhet skall främja utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p438 ft7">Vi bedömer att det krävs en fördjupad dialog om utbildning för hållbar utveckling med medverkan av olika aktörer såväl inom som utanför utbildningsområdet. Dialogen kan underlättas genom olika former av nätverksbyggande och genom att utnyttja neutrala och populära mötesplatser som till exempel science center och museer. För att dialogen ska bli genomgripande och leda till avtryck inom utbildningsområdet krävs att många olika aktörer bestämmer sig för att delta. Dialogen behöver föras inom förskolor, skolor, vuxenutbildningar, högskolor, universitet, folkhögskolor, studieförbund, kommuner, kommunförbund och fackliga organisationer. Elever, studenter, lärare, skolledningar, institutionsstyrelser, och politiker på olika nivåer behöver diskutera hur perspektivet hållbar utveckling påverkar deras arbete och liv.</P>
<P class="p75 ft7">Vi vill särskilt peka på den stora betydelsen av gränsöverskridande dialoger och nätverk. De olika nivåerna i utbildningssystemet behöver, utifrån sina uppdrag och infallsvinklar, föra dialog om perspektivet hållbar utveckling. Lika viktigt är att den <NOBR>icke-formella</NOBR> och den informella sektorn, med studieförbund, folkhögskolor, science center, museer med flera, deltar i dialoger med den formella sektorns myndigheter och utbildningsanordnare. Regeringen bör ta initiativ till att ytterligare belysa det informella och <NOBR>icke-formella</NOBR> lärandets betydelse för hållbar utveckling genom statliga utredningar.</P>
<P class="p253 ft7">De statliga utbildningsmyndigheterna kan fylla en viktig funktion i arbetet med att främja utbildning för hållbar utveckling genom att ta initiativ till dialoger, bygga nya nätverk och förstärka befintliga, i vissa fall bidra med fortbildning av verksamma inom utbildningsområdet, stödja utveckling av ny kunskap om utbildning för hållbar utveckling och på andra sätt, inom ramen för sina respektive uppdrag, bidra till förbättrade förutsättningar för utbildning för hållbar utveckling. Redan i dag gör myndigheterna viktiga insatser. Det krävs dock ytterligare kraftsamling under det kommande årtiondet. Som en konsekvens av Sveriges höga ambitioner inom utbildning för hållbar utveckling föreslår vi att</P>
<P class="p373 ft17">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p427 ft7">regeringen ändrar instruktionerna till myndigheter inom utbildningsområdet så att de genom sin verksamhet ska främja utbildning för hållbar utveckling. Myndigheterna kan gå före genom att genomföra strategiskt viktiga insatser. Vi vill peka på några sådana.</P>
<P class="p19 ft7">Myndigheterna skulle kunna redovisa hur de inom sina verksamhetsområden under <NOBR>FN-årtiondet</NOBR> avser att verka för utbildning för hållbar utveckling. Redovisningarna kan behandla hur arbetet inom årtiondet ska utformas; hur de internationella överenskommelser som slutits inom området ska genomsyra myndigheternas arbete och hur den nationella strategin för hållbar utveckling och Sveriges politik för global utveckling ska avspeglas i myndigheternas verksamhet.</P>
<P class="p269 ft7">Det är viktigt att existerande nätverk med fokus på utbildning för hållbar utveckling förstärker och fördjupar sina arbeten samtidigt som nya nätverk behöver bildas för att komplettera de befintliga. Framgångsrika nätverk kännetecknas av att de svarar mot behov som finns hos dem som deltar. Många sådana spontana nätverk behöver bildas om den dialog som vi finner nödvändig ska bli framgångsrik. Det kan även vara nödvändigt att utbildningsmyndigheterna bedömer om det finns behov av att ta initiativ till att bilda nätverk med inriktningar och sammansättningar som inte uppstår spontant. Myndigheten för skolutveckling har redan tagit initiativ till att bilda flera nätverk med fokus på hållbar utveckling med olika sammansättning och inriktning inom skolsektorn. Övriga myndigheter skulle kunna ta liknande initiativ inom sina ansvarsområden utifrån bedömningar av vilka behov som finns inom respektive sektor. Vi konstaterar att gränsöverskridande nätverk mellan de olika utbildningsformerna och den informella sektorn är ovanliga. Initiativ behöver tas till att knyta samman sektorerna genom gemensamma nätverk. Inte minst är det av vikt att de statliga myndigheterna går före genom att myndigheterna med ansvar för skolsektorn, högskolesektorn och folkbildningen närmar sig varandra för att samverka kring utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p308 ft7">Informationsmängden om utbildning för hållbar utveckling är omfattande och svåröverblickbar. Myndigheter skulle kunna samla och göra information tillgänglig genom att använda ny informations- och kommunikationsteknologi. Genom sådana tekniska lösningar blir det möjligt att samla information om kurser/utbildningar/kompetensutvecklingar inom området, lärande exempel, pedagogiskt material, styrdokument, kontaktytor, internationella dokument och överenskommelser av relevans för utbildning för</P>
<P class="p290 ft17">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft25">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">hållbar utveckling, information om projektmedel och indikatorer för utbildning för hållbar utveckling med mera.</P>
<P class="p72 ft7">Därutöver pekar vi i avsnitt 6.1.3 på att berörda statliga myndigheter kan, för att påskynda utvecklingen och förändringsarbetet, erbjuda fortbildning inom strategiskt viktiga områden.</P>
<P class="p428 ft7">Internationell dialog</P>
<P class="p97 ft7">Den svenska regeringen, myndigheter på olika nivåer, utbildningsanordnare, frivilliga organisationer med flera bör i ökad utsträckning söka sig till internationella fora på global och regional nivå för att utbyta erfarenheter och göra gemensamma åtaganden tillsammans med representanter för andra länder i olika delar av världen. Viktiga fora och processer inkluderar följande.</P>
<P class="p439 ft7">Nordiska ministerrådet: strategi för hållbar utveckling.</P>
<P class="p113 ft7">Östersjöstaternas råd: processen Baltic 21 Education.</P>
<P class="p358 ft7">Europeiska unionen: arbetet för hållbar utveckling.</P>
<P class="p358 ft7">Europarådet.</P>
<P class="p113 ft7">Arktiska rådet: arbetet för hållbar utveckling.</P>
<P class="p358 ft7">Unesco: årtiondet för utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p195 ft7">United Nations Economic Commission for Europe (UNECE): strategi för hållbar utveckling.</P>
<P class="p113 ft7">FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD).</P>
<P class="p358 ft7">FN:s miljöprogram UNEP.</P>
<P class="p87 ft7">Uppföljningen av FN:s millenniedeklaration med millennieutvecklingsmål.</P>
<P class="p195 ft7">Education for All/Fast Track Initiative (FTI) om att uppnå målet grundläggande utbildning för alla år 2015.</P>
<P class="p136 ft7">Sveriges internationella utvecklingssamarbete har en central betydelse för möjligheterna till internationell dialog. Det helhetstänkande som regeringen presenterat i propositionen om Sveriges politik för global utveckling <SPAN class="ft23">191 </SPAN>ger ytterligare möjligheter att integrera forskning och utbildning för hållbar utveckling i de utvecklingssamarbeten som Sida genomför. Redan i dag spelar ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer och utbildningsfrågor framskjutna roller i det arbetet. Det holistiska perspektivet inom utbildning för hållbar utveckling kan bidra till att utveckla utbildningens</P>
<P class="p440 ft8"><SPAN class="ft24">191 </SPAN>Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling (Proposition 2002/03:122. Se även Utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU3).</P>
<P class="p339 ft17">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">övergripande roll i utvecklingssamarbetet. Sida har en nyckelroll i detta arbete bland annat genom att föra fram vikten av utbildning för hållbar utveckling i dialogen med samarbetsländerna. Förutsättningarna för samarbete mellan Sida och de svenska statliga utbildningsmyndigheterna har utvecklats under senare år. Ett fortsatt samarbete ger ömsesidig nytta genom att det dels främjar de svenska utbildningsmyndigheternas globala perspektiv, dels tar tillvara kompetensen hos de svenska myndigheterna i utvecklingssamarbetet. Det är därför viktigt att samarbetet mellan Sida och utbildningsmyndigheterna utvecklas för att ytterligare bidra till en gemensam förståelse av utbildningens roll i arbetet för hållbar utveckling. De internationella kontakterna, utbytena och samarbetena mellan elever, studerande, lärare och forskare kan också förstärkas, med särskild tonvikt på länder som Sida genomför utvecklingssamarbeten med. Myndigheter av stor betydelse i dessa sammanhang är Internationella programkontoret för utbildningsområdet och Svenska institutet.</P>
<P class="p146 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft48">Kunskapsbildning</SPAN></P>
<P class="p434 ft7">Kommitténs bedömningar och förslag</P>
<P class="p435 ft7">Offentliga forskningsfinansiärer bör få i uppdrag att ytterligare stödja gränsöverskridande forskning särskilt om hållbar utveckling och om utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p441 ft7">Grundutbildning och fortbildning av de pedagogiskt verksamma inom utbildningsområdet bör inriktas mot att förstärka kunskapen om hållbar utveckling och om hur utbildning kan främja hållbar utveckling.</P>
<P class="p442 ft7">Den genomgripande och gränsöverskridande dialog som vi skisserat ovan bör leda till och främjas av systematisk kunskapsbildning under FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Det är väsentligt att systematisera kunskapsbildning dels om de globala utmaningarna och om situationen i olika delar av världen, dels om hur lärande och utbildning kan bidra till lösningar på de utmaningar som världen står inför, exempelvis att utrota fattigdom, trygga fred och säkerhet, att förändra ohållbara konsumtions- och produktionsmönster samt att skydda och förvalta naturresurser. Ett viktigt inslag i kunskapsbildningen är ett fortsatt svenskt engagemang</P>
<P class="p443 ft17">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft25">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">för att förstärka utvecklingsländernas forskningskapacitet och forskning inriktad på frågor som ryms inom området hållbar utveckling. Sådan forskning kan till exempel handla om fattigdomens olika uttryck och orsaker, samhällsprocesser som leder till konflikter och krig eller ekosystem i förändring.</P>
<P class="p76 ft7">Kunskapsbildning behöver ske i olika former. Forskning bör kopplas till och befrämja grundutbildning och fortbildning av de verksamma inom utbildningsområdet. Nära samspel mellan forskare och ”praktiker” är nödvändigt för att kunskapsbildningen ska vara relevant, tillämpbar och tillgänglig för samhället utanför universitet och högskolor. I det följande utvecklar vi först tankar om hur forskning kan leda till kunskapsbildning om utbildning och hållbar utveckling, därefter behandlar vi behoven av att förstärka grundutbildning och fortbildning av de pedagogiskt verksamma inom utbildningsområdet.</P>
<P class="p253 ft7">Forskningen kan fördjupa kunskapen om det komplicerade samspelet mellan olika faktorer och processer som styr samhällsutvecklingen, till exempel produktionssystem, ekonomisk tillväxt och fördelning, fattigdom, ekosystemen, relationen mellan kvinnor och män etcetera. För detta behövs empirisk kunskap, men också analyser på systemnivå, kunskapssynteser, liksom tvärvetenskapliga ansatser. Den globala forskningskapaciteten är i dag större än någonsin. Det produceras hela tiden fler och mer utmejslade pusselbitar till vår gemensamma kunskap. Kapaciteten att få överblick över forskningsresultaten, att göra synteser och lägga själva pusslen behöver dock öka inom forskningssystemen. Det behövs också betydligt mer av internationellt samarbete och samverkan med samhället utanför forskarvärlden. Organisation, meriteringssystem och finansiering behöver anpassas för att stimulera den forskning och det utbyte – mellan forskare från olika discipliner och länder samt mellan forskare och andra aktörer – som behövs för att förstå sammanhangen och klara utmaningarna.<SPAN class="ft23">192</SPAN></P>
<P class="p153 ft7">Offentliga forskningsfinansiärer bör få i uppdrag att ytterligare stödja gränsöverskridande forskning särskilt om hållbar utveckling och om utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p77 ft7">Grundutbildning och fortbildning av de pedagogiskt verksamma inom utbildningsområdet bör inriktas mot att förstärka kunskapen om hållbar utveckling och om hur utbildning kan främja hållbar utveckling. Behov av utbildning finns på olika nivåer inom</P>
<P class="p444 ft8"><SPAN class="ft24">192 </SPAN>Jfr Om forskning och hållbar utveckling, Miljövårdsberedningens promemoria (2004).</P>
<P class="p335 ft17">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">systemet såväl på de styrande nivåerna som på de utförande nivåerna. Utbildningsbehoven handlar om kunskap om såväl globala och nationella utmaningar, som kunskap om hur den egna yrkesrollen kan inriktas mot att bidra till hållbar utveckling. De verksamma på de styrande nivåerna behöver utveckla kunskap om vilka former av styrning som ger goda förutsättningar för utbildning för hållbar utveckling. De verksamma på utförarnivåerna behöver utveckla kunskap om hur hållbar utveckling kan främjas i utbildningspraktiken.</P>
<P class="p269 ft7">Vi har i den tidigare framställningen sett att lärarutbildningarna hanterar utbildning för hållbar utveckling på olika sätt. Några av lärarutbildningarna har valt att integrera de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna till en helhet, medan andra behandlar delaspekter av betydelse för hållbar utveckling separerade. Det är väsentligt att lärarutbildningarna, i samverkan med omgivande samhälle, hittar former för att utifrån den lokala situationen stödja de blivande lärarnas kunskapsbildning om perspektivet hållbar utveckling. Det kan bli nödvändigt för lärarutbildningarna att utveckla former för utbyten sinsemellan för att bygga upp en gemensam förståelse för hur hållbar utveckling kan integreras i verksamheten. Myndigheten för skolutveckling har ansvaret för att erbjuda pedagogisk ledarskapsutbildning av skolsektorns ledare – rektorsutbildning. Vi menar att det är viktigt att även denna utbildning tar upp perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p109 ft7">Ansvaret för fortbildning och kompetensutveckling ligger såväl på huvudmän som på de verksamma inom de olika utbildningsformerna. Inom skolsektorn ligger huvudansvaret på den kommunala nivån, inom högskolan är det lärosätena som har huvudansvaret och inom folkbildningen är det respektive studieförbund och folkhögskola som har ansvaret. Vi finner det väsentligt att de ansvariga nivåerna tar fram strategier för hur utbildning för hållbar utveckling kan bli en central del i fortbildning och kompetensutveckling. Även om statliga utbildningsmyndigheter inte har huvudansvaret för fortbildning är de viktiga aktörer i sammanhanget. De kan bidra genom att genomföra strategiska insatser liknande de som till exempel genomförts inom vuxnas lärande under kunskapslyftet eller inom ramen för den särskilda satsningen på IT i skolan. Det kan till exempel bli nödvändigt att genomföra strategiska fortbildningsinsatser för att bidra till att utmärkelsen Skola för hållbar utveckling får brett genomslag och leder till en höjning av kompetensen bland de verksamma inom utbildningsområdet.</P>
<P class="p445 ft17">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft25">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.4</SPAN><SPAN class="ft48">Bestämmelser till stöd för lärande för hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p447 ft7">Kommitténs bedömningar och förslag</P>
<P class="p448 ft7">Skollagen (1985:1100) ändras så att det framgår att utbildningen skall främja en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Därmed menas en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.</P>
<P class="p449 ft7">Högskolelagen (1992:1434) ändras så att det framgår att verksamheten skall främja en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Därmed menas en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.</P>
<P class="p450 ft7">Förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen förtydligas så att det framgår att verksamheten skall främja socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa,</P>
<P class="p451 ft7">Bestämmelserna bör kunna träda i kraft beträffande lagarna den l januari 2006 och beträffande förordningen den l juli 2005.</P>
<P class="p448 ft7">Läroplanerna på skolområdet behöver ses över så att de bättre stödjer utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p452 ft7">Bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), det vill säga examensordningen, bör ses över med avseende på krav på kunskap om hållbar utveckling för att examensbevis skall få utfärdas.</P>
<P class="p450 ft7">Kriterierna för verksamhetsstödet till science center bör ses över så att de bättre stödjer lärande för hållbar utveckling.</P>
<P class="p453 ft7">Bestämmelserna inom utbildningsområdet ger inte nog tydliga signaler om betydelsen av utbildning för hållbar utveckling. Styrdokumenten för de olika utbildningsformerna lyfter fram delar av hållbar utveckling, men beskriver inte begreppet ur det helhetsperspektiv som bygger på integration av ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Skollagens (1985:1100) krav på att demokrati,</P>
<P class="p363 ft17">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">respekt för människans egenvärde och för den gemensamma miljön, jämställdhet mellan könen samt frånvaro av rasistiska beteenden skall prägla skolverksamhet ger ett gott stöd för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling och kravet på ett långsiktigt perspektiv och helhetstänkande där ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer ömsesidigt samverkar nämns dock inte uttryckligen. Högskolelagen (1992:1434) betonar främst kvalitetsdimensionerna, men begreppet hållbar utveckling liksom det integrativa förhållningssättet saknas.</P>
<P class="p269 ft7">I förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen lyfts aspekter som lika möjligheter för kvinnor och män, engagemang i samhällsutvecklingen, demokrati och kultur fram som viktiga kriterier för statsbidraget. De sociala aspekterna av hållbar utveckling är därmed tydligt formulerade. Dock saknas begreppet hållbar utveckling och krav på integration av ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.</P>
<P class="p45 ft7">Sverige har gjort internationella åtaganden om utbildning för hållbar utveckling i överenskommelser som till exempel Baltic 21 Education. Där anges bland annat att styrdokumenten skall innehålla tydliga bestämmelser om utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p19 ft7">I kapitel 1 avsnitt 2 har innebörden av begreppet hållbar utveckling och dess tre ömsesidigt beroende dimensioner närmare utvecklats. Hållbar utveckling handlar om att värna givna resurser. Det hållbara samhället är ett samhälle som genomsyras av demokratiska värderingar. Medborgarna känner delaktighet och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen och de har vilja och förmåga att ta ansvar för den. Samhället formas inom ramen för vad miljön och människors hälsa tål. Medborgarna har lika möjligheter oavsett kön, socioekonomisk och etnisk eller kulturell tillhörighet. Det handlar också om resurseffektivisering och om att långsiktigt förvalta och investera i mänskliga, sociala och fysiska resurser.</P>
<P class="p47 ft7">I kapitel 3 avsnitt 3 har innebörden av utbildning för hållbar utveckling preciserats. Kommittén menar att utbildning för hållbar utveckling behöver ha innehåll som ger många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp, där spänningsfält mellan olika behov och intressen klarläggs. Innehållet behöver täcka långa och vida perspektiv, från dåtid till framtid och från det globala till det lokala. Verklighetens egna problem behöver genomsyra utbildningsförloppet så att det ställer krav på kritiskt tänkande och problemlösning. Demokratiska sätt att arbeta där de lärande delar makten med sina lärare vid valet</P>
<P class="p293 ft17">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft25">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">av innehåll och arbetsform medför att utbildningen i sig vänjer de lärande att ta ansvar för sin situation. När dessa krav på såväl innehåll som process uppfylls och när både innehållet och processen i utbildningen ses som viktiga, kan utbildningen klara av att leva upp till syftet att de lärande erövrar förmåga och vilja att verka för en lokalt och globalt hållbar utveckling.</P>
<P class="p15 ft7">Mot bakgrund av de brister i författningarna som anförts ovan och frågans vikt föreslår kommittén följande ändringar.</P>
<P class="p72 ft7">Vi föreslår en ändring av skollagen (1985:1100) och högskolelagen (1992:1434) så att lagarna föreskriver att utbildningsformerna genom sin utbildning respektive genom sin verksamhet skall främja ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Med detta menar vi en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.</P>
<P class="p12 ft7">Dessa ändringar innebär förutom att det lägger grunden för innehållet i utbildningarna också att aspekten utbildning för hållbar utveckling ingår i de utvärderingar som Skolverket respektive Högskoleverket gör.</P>
<P class="p76 ft7">Vi föreslår att förordningen (1991:779) om statsbidrag till folkbildningen förtydligas så att stödet till folkbildning skall ha till syfte att bland annat främja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.</P>
<P class="p15 ft7">De föreslagna bestämmelserna bör kunna träda i kraft beträffande lagarna den l januari 2006 och beträffande förordningen den l juli 2005.</P>
<P class="p454 ft7">Översyn av läroplanerna</P>
<P class="p97 ft7">Vi menar att en översyn behöver göras av skolområdets läroplaners (Lpfö98, Lpo94, Lpf 94) struktur, innehåll och funktion. I kapitel 5 görs en genomgång av läroplanerna ur perspektivet hållbar utveckling. Där framgår att läroplanerna ger tydliga uppdrag till de verksamma inom skolområdet att medverka till att de lärande utvecklar förmågor som främjar en hållbar utveckling. Dock beskrivs inte hållbar utveckling i det helhetsperspektiv som inkluderar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Det framgår även att</P>
<P class="p455 ft17">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">läroplanernas styrkraft tycks vara svag och att de i vissa avseenden styr i en riktning som inte främjar en hållbar utveckling.</P>
<P class="p166 ft7">Läroplanerna utgör en del av den statliga styrningen av skolsektorn. Andra viktiga delar utgörs av kursplaner, programmål för gymnasieskolan och betygssystem. En översyn av läroplanens funktion måste inkludera alla de statliga styrdokumenten. Översynen bör inkludera om kursplaner och betygssystem kan förändras så att de bättre stödjer inflytande för de lärande. I översynen är det viktigt att ta tillvara erfarenheter från försöksverksamheten där grundskolor fått tillåtelse att arbeta utan nationell timplan.</P>
<P class="p312 ft7">Högskoleförordningen</P>
<P class="p102 ft7">Som en naturlig följd av den föreslagna ändringen i högskolelagen bör bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100, omtryck 1998:1003), examensordningen, ses över så att den överensstämmer med högskolelagens skrivningar om betydelsen av utbildning för hållbar utveckling. Vi förslår därför att examensordningen revideras så att kunskaper i hållbar utveckling utgör en förutsättning för att examensbevis skall få utfärdas.</P>
<P class="p61 ft7">Verksamhetsstöd till science center</P>
<P class="p205 ft7">Teknik- och naturvetenskapscentra, så kallade science center, kan söka statligt stöd på årlig basis om verksamheten är kontinuerlig med fast anknuten personal som både tar emot skolklasser och har öppet för allmänheten. Stödet fördelas ur en av Riksdagen fastställd ram. För att vara berättigad till stöd skall ett antal grundkrav på verksamheten vara uppfyllda, därefter avgörs medlens storlek i enlighet med en poängskala relaterad till sex kvalitetskriterier.</P>
<P class="p45 ft7">Stödet har funnits sedan 1997 och utgick år 2004 till tolv science center. Mer än en och en halv miljoner människor besöker dessa under ett år och de utgör därmed en viktig resurs för barn och vuxnas kontakt med naturvetenskap och teknik och framtidsfrågor relaterade till dessa områden.</P>
<P class="p45 ft7">I samband med att ansvaret för detta stöd flyttas från Högskoleverket till Myndigheten för skolutveckling föreslås att kriterier för</P>
<P class="p456 ft17">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft25">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p457 ft7">verksamhetsstöd ses över så att de bättre stödjer lärande för hållbar utveckling.</P>
<P class="p201 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.5</SPAN><SPAN class="ft48">Organisering av förändringsprocesserna</SPAN></P>
<P class="p447 ft7">Kommitténs bedömningar och förslag</P>
<P class="p448 ft7">Unesco bör erbjudas möjlighet att etablera ett institut i Sverige som ska fungera som en nod i ett internationellt nätverk för utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p458 ft7">Regeringen bör överväga om det behöver inrättas ett särskilt pådrivande och samordnande organ under FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p458 ft7">En långsiktig strategi och handlingsplan bör formuleras för arbetet med utbildning för hållbar utveckling under den närmaste tioårsperioden.</P>
<P class="p458 ft7">En pilotverksamhet bör inrättas som ger möjligheter för aktörer inom skolsektorn, högskolesektorn och folkbildningen att med statligt stöd ta fram metoder för hur utbildningsverksamhet kan genomsyras av perspektivet hållbar utveckling.</P>
<P class="p459 ft7">De förslag som vi lämnar ställer krav på förändringsinsatser inom olika delar av utbildningsväsendet. Kommittén har fört resonemang om hur dessa förändringar bäst ska kunna komma till stånd. En utgångspunkt är att arbetet i Sverige behöver organiseras så att kraften från de internationella processer som pågår tas till vara. Därför väljer vi att i inledningen av detta avsnitt referera Unescos förslag till FN:s generalförsamling om genomförandeplan för arbetet under årtiondet för utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p460 ft7">Unescos förslag till plan för arbetet under årtiondet för utbildning för hållbar utveckling</P>
<P class="p105 ft7">Unesco menar att arbetet med utbildning för hållbar utveckling under det kommande årtiondet ska samordnas med näraliggande internationella överenskommelser och processer som Education for All (inklusive Fast Track Initiative), UN Decade for Literacy samt Millenniedeklarationen och Millennieutvecklingsmålen. Unescos roll är dels att genomföra insatser, dels att fungera som samordnare</P>
<P class="p461 ft17">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">för det internationella arbetet under årtiondet. Unesco för i sin genomförandeplan fram ett antal rekommendationer för hur arbetet bör organiseras.<SPAN class="ft23">193</SPAN></P>
<P class="p19 ft7">På den lokala nivån menar Unesco att nyckelaktörerna är utbildningsanordnare i olika former, lokala förvaltningar och frivilliga organisationer av olika slag. Det är betydelsefullt att de lokala aktörerna bildar nätverk för att gemensamt identifiera viktiga lokala frågor som bör behandlas i utbildning; för att integrera lokal kunskap och förmåga i utbildningen för hållbar utveckling och för att utbyta erfarenheter i syfte att utveckla utbildningen.</P>
<P class="p45 ft7">På den nationella nivån konstaterar Unesco att regeringarna bär ansvaret för den nationella integreringen av perspektivet hållbar utveckling i utbildningen. Detta bör ske genom dialog med riksdagen, inom berörda departement, myndigheter, och mellan olika former av utbildningsanordnare, frivilliga organisationer och andra intressenter inom och utanför utbildningsområdet. Utifrån dialogen vill Unesco att en sammanhållen politik formuleras som ger förutsättningar för den lokala utbildningsverksamheten att förverkliga visionen för årtiondet. Unesco pekar på att det krävs samordning av det nationella arbetet för att undvika dubbelarbete, för att sända tydliga signaler till allmänheten och för att samla stöd för de gemensamma åtgärder som behövs. Unesco menar därför att ett nationellt centrum för arbetet behöver identifieras eller byggas upp. Det bör vara en liten organisation med uppgift att fungera som en ”exploderande stjärna” genom att nå ut till så många aktörer som möjligt och ge dem förutsättningar att samordna sina insatser. Unesco pekar även på behovet av en nationell referensgrupp med en bred sammansättning av olika intressenter inom och utanför utbildningsområdet.</P>
<P class="p270 ft7">Unesco konstaterar att samarbete på den regionala nivån (över nationella gränser) är fruktbart eftersom erfarenheterna ofta är tillräckligt lika för att vara jämförbara, men ändå tillräckligt olika för att ge intressanta lärdomar. Unesco menar att det är nödvändigt med regionala plattformar för arbetet under årtiondet. Plattformarna bör bestå av en grupp med flexibel sammansättning som träffas för att hantera aktuella frågor.</P>
<P class="p46 ft7">På den internationella nivån betonar Unesco betydelsen av att integrera arbetet under årtiondet i existerande internationella processer. En internationell koordineringskommitté planeras med</P>
<P class="p462 ft25"><SPAN class="ft62">193 </SPAN>Det följande stycket bygger på United Nations Decade of Education for Sustainable Development <NOBR>2005–2014</NOBR> – Draft International Implementation Scheme, Unesco 2004, s. <NOBR>32–43.</NOBR></P>
<P class="p43 ft17">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft25">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft7">uppgift att samordna olika internationella organs arbete till exempel delar av <NOBR>FN-systemet,</NOBR> Världsbanken, OECD och regionala sammanslutningar. Unesco pekar även på behovet av intensiva utbyten mellan utbildningsanordnare och frivilliga organisationer i olika länder och partnerskap med den privata sektorn.</P>
<P class="p77 ft7">Unesco betonar betydelsen av att systematiskt följa upp insatserna under årtiondet. De föreslagna samordningsfunktionerna på de olika nivåerna bör kontinuerligt följa arbetet och medverka till att det blir effektivt i förhållande till de mål som formuleras. Därmed blir det nödvändigt att ta fram gemensamma indikatorer för utbildning för hållbar utveckling på lokal, nationell, regional och internationell nivå. Indikatorerna bör vara såväl kvantitativa som kvalitativa till sin karaktär. Unesco menar att resultat från uppföljning på de olika nivåerna ska rapporteras in till Unesco som vartannat år ska publicera en rapport om hur arbetet fortskrider.</P>
<P class="p67 ft7">Vi föreslår att regeringen erbjuder Unesco möjligheten att etablera ett institut i Sverige. Institutet skulle fungera som en nod i ett internationellt nätverk och medverka till att det svenska arbetet med utbildning för hållbar utveckling tydligt kopplas till internationella ansträngningar under <NOBR>FN-årtiondet.</NOBR></P>
<P class="p428 ft7">Hur ska genomförandet av kommitténs förslag organiseras?</P>
<P class="p97 ft7">Vår utgångspunkt är att Sverige ska fortsätta att vara pådrivande i det internationella samarbetet för utbildning för hållbar utveckling. Sveriges arbete för utbildning för hållbar utveckling behöver sättas in i ett internationellt sammanhang och bedrivas med koppling till pågående och framtida internationella processer. Vi menar därutöver att en viktig förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt är att pådrivande krafter som stimulerar och följer arbetet mobiliseras på olika nivåer inom och utanför utbildningsområdet. Vi konstaterar även att de omställningsprocesser som vi finner nödvändiga kan innebära att invanda arbetsmönster behöver brytas. Erfarenheter från tidigare omställningsprocesser pekar på att sådana tar lång tid att genomföra. Arbetet behöver därför stödjas av organisatoriska funktioner som säkerställer långsiktighet och uthållighet.</P>
<P class="p153 ft7">Våra förslag och rekommendationer har utformats så att befintliga instanser i utbildningssystemen på tydligare sätt än tidigare ges ansvar för att följa och stimulera förändringsprocesserna. Regeringen måste emellertid ta ett övergripande ansvar för arbetet under</P>
<P class="p463 ft17">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">det närmaste årtiondet. Sverige bör ha ambitionen att vara ett föregångsland för utbildning för hållbar utveckling. De lärande på alla nivåer behöver erövra förmåga och vilja att verka för hållbar utveckling lokalt och globalt. För ett brett genomslag krävs målmedvetenhet och uthållighet. Regeringen bör ta fram en långsiktig strategi för omställningen och en handlingsplan för den kommande tioårsperioden. De föreslagna förändringarna i skollag, högskolelag, förordningar inom utbildningsområdet och i instruktioner till utbildningsmyndigheter utgör viktiga signaler om att de styrande funktionerna på statlig och kommunal nivå behöver ompröva och ge ny gestaltning åt sin verksamhet. Kommittén förutsätter att förändringarna i lagar och förordningar och instruktioner innebär att de statliga myndigheterna tar ansvar för att inom ramen för sina uppdrag stimulera och driva på det nödvändiga utvecklingsarbetet inom utbildningsverksamheten.</P>
<P class="p109 ft7">För genomförandet i Sverige av Baltic 21Education finns en arbetsgrupp anknuten till Utbildningsdepartementet bestående av representanter för de centrala myndigheterna och Folkbildningsrådet samt sakenheterna i departementet. Myndigheterna och Folkbildningsrådet ansvarar operativt inom sina verksamhetsområden för arbetet enligt överenskommelsen. Arbetsgruppens roll kan behöva tydliggöras och förstärkas i det kommande arbetet. Likaså är det naturligt att arbetet inom Svenska <NOBR>Unesco-rådet</NOBR> inriktas mot utbildning för hållbar utveckling under <NOBR>FN-årtiondet</NOBR> och att Svenska <NOBR>Unesco-rådet</NOBR> i detta sammanhang fungerar som rådgivare till regeringen.</P>
<P class="p46 ft7">Vi noterar även att regeringen redan organiserat sin verksamhet inom området hållbar utveckling genom att skapa ett särskilt samordningskansli i statsrådsberedningen med ansvar för att samordna omställningsarbetet. Det är av största vikt att det nationella omställningsarbetet tydligt lyfter fram utbildningens roll för hållbar utveckling.</P>
<P class="p45 ft7">Kommittén har även diskuterat om det finns behov av att skapa tillfälliga organ med ansvar för att driva på och följa arbetet. Det finns rikligt med exempel när Sverige valt att använda denna strategi. Ett exempel som gäller modernisering av utbildningsverksamhet utgörs av IT i skolan, som under ett begränsat antal år starkt kunnat bidra till att grundskolor och gymnasieskolor kunnat ställa om sin verksamhet. Längre tillbaks i tiden har man prövat att få skolor att i högre grad stimulera elevernas sociala utveckling. Den gången gavs den så kallade Normgruppen ansvar för att driva på</P>
<P class="p293 ft17">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft25">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">utvecklingen. Satsningar som drivs av detta slags tillfälliga organ har ibland haft framgång, ibland har omställningen stannat upp när drivkraften släckts ned och de permanenta strukturerna fått ta över.</P>
<P class="p464 ft7">Det finns både argument som talar för och argument som talar emot inrättandet av tillfälliga organ. Fördelarna är att de kan samla nödvändig spetskompetens, medverka till samordning mellan befintliga myndigheter och organisationer och utgöra en samlande pådrivande kraft. Samtidigt innebär skapandet av tillfälliga organ en risk för att de befintliga myndigheterna tar ett mindre ansvar för omställningsprocessen.</P>
<P class="p15 ft7">Kommittén konstaterar att regeringen ansvarar för att se till att pådrivande krafter följer och stimulerar omställningsarbetet och att en organisation upprättas för arbetet under FN årtiondet. Regeringen bör överväga om den befintliga myndighetsstrukturen kan fullfölja uppgifterna eller om tillfälliga organ behöver inrättas. En långsiktig strategi och handlingsplan bör formuleras för arbetet med utbildning för hållbar utveckling under den närmaste tioårsperioden.</P>
<P class="p74 ft7">Vi föreslår att handlingsplanen bland annat innehåller inrättandet av en pilotverksamhet som ger möjligheter för aktörer inom skolsektorn, högskolesektorn och folkbildningen att med statligt stöd ta fram metoder för hur utbildningsverksamhet kan genomsyras av perspektivet hållbar utveckling. Syftet bör vara att ge möjligheter och stöd för utvecklingsarbete inom de områden som vi identifierat i avsnitt 6.1.1. Pilotverksamheten kan utformas utifrån de erfarenheter som vunnits genom tidigare utvecklingsarbete inom de aktuella utbildningsformerna. Det är även intressant att ta till vara internationella erfarenheter. Till exempel från den satsning som görs i Tyskland där 4 000 skolor ges möjligheter att utveckla metoder för utbildning för hållbar utveckling. De särskilda villkor som gäller för de olika utbildningsformerna bör beaktas och det är viktigt att pilotverksamheten stödjer utvecklandet av nya former för lärande och tvärsektoriella samarbeten. Ansvaret för att koordinera pilotverksamheten bör placeras utifrån de överväganden som vi gjort ovan.</P>
<P class="p465 ft17">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Sverige ska vara ett föregångsland inom utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft26"><SPAN class="ft26">6.2</SPAN><SPAN class="ft27">Kostnadseffekter</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Utbildning för hållbar utveckling ska vara en del i den reguljära utbildningen. De förslag vi nu har lagt bör i huvudsak kunna genomföras utan att resurser tillförs. Beträffande förslaget som läggs i avsnitt 6.1 om att erbjuda Unesco att etablera ett institut i Sverige så bör de svenska kostnaderna täckas av de medel som frigörs genom att den svenska avgiften till Unesco reducerats. Be- träffande förslaget om pilotverksamhet, som läggs i samma avsnitt, menar vi att regeringen bör tillföra nya resurser till en omfattning av 50 miljoner årligen under en treårsperiod.</P>
<P class="p46 ft7">Det är kommitténs bedömning att förslagen är nödvändiga för att förverkliga regeringens högt ställda ambitioner inom området hållbar utveckling.</P>
<P class="p466 ft17">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p467 ft78">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p26 ft26">Utbildning för hållbar utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p468 ft26">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><SPAN class="p16 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td35"><SPAN class="p468 ft80">2003:68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td39"><SPAN class="p16 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p16 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2003.</P>
<P class="p470 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p471 ft11">En kommitté skall kartlägga och analysera hur utbildningssystem på alla nivåer arbetar för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För att skaffa sig ett underlag i detta arbete och i syfte att stimulera till ytterligare insatser inom området, skall kommittén planera och genomföra ett internationellt seminarium om ”utbildning för hållbar utveckling”.</P>
<P class="p472 ft11">Bakgrund</P>
<P class="p473 ft11">Världskommissionen om miljö och utveckling (1987), den s.k. Brundtlandkommmissionen, definierar i sin rapport ”Vår gemensamma framtid” hållbar utveckling som en utveckling som möter behovet hos nuvarande generation utan att kompromissa med möjligheten för framtida generationer att tillgodose sina behov. I rapporten framhålls att aspekten hållbar utveckling måste behandlas integrerat. Att skapa ekonomisk tillväxt, arbeta för jämställdhet och bekämpa fattigdom är i detta sammanhang lika nödvändigt som omsorg om miljön. Dessa principer och <NOBR>Rio-deklarationen</NOBR> ligger till grund för Agenda 21, den handlingsplan för global omställning till hållbar utveckling som antogs 1992 vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro.</P>
<P class="p474 ft11">På regional nivå beslutade Östersjöregionens regeringschefer och utrikesministrar (Council of the Baltic Sea States, CBSS) i maj 1996 att utarbeta en handlingsplan för omställning till en hållbar utveckling, ”Agenda 21 för Östersjöregionen, Baltic 21”. Arbetet omfattade till en början sju sektorer:</P>
<P class="p475 ft17">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft37">jordbruk, energi, fiske, skog, industri, turism och transport samt den sektorsövergripande delen fysisk planering. I sina slutrapporter identifierade samtliga sektorer utbildning som en viktig faktor för att uppnå hållbar utveckling. I det gemensamma dokumentet ”Agenda 21 for the Baltic Sea Region – Baltic 21” betonas vikten av att öka medvetandegraden i samhället i frågor som gäller hållbar utveckling. Samarbetet utökades enligt beslut av CBSS i april 2000 genom att utbildning tillfördes som en åttonde sektor.</P>
<P class="p148 ft34">Vid ett möte i januari 2002 mellan utbildningsministrarna i Östersjöregionen antogs Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling, ”Baltic 21 Education” (Baltic 21E). Den hade föregåtts av arbete i ett nätverk som inkluderade såväl ministerier som skolor, högskolor och frivilliga organisationer. Genomförandet av Baltic 21E och dess handlingsprogram är en mycket viktig del i utvecklingen av en hållbar Östersjöregion. Baltic 21E innehåller en överenskommelse om mål för utbildningssektorn som helhet och för de olika delarna av sektorn. Det övergripande målet för utbildning för hållbar utveckling ansluter till Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling. Utbildning för hållbar utveckling skall vara baserad på integrering av ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och handlar inte minst om demokrati, medinflytande och social rättvisa.</P>
<P class="p476 ft34">Genom FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling i september 2002 i Johannesburg, blev begreppet hållbar utveckling med dess tre dimensioner – den ekonomiska, sociala och miljömässiga – definitivt erkänt och har börjat omsättas till praktisk handling. Mötet slog fast att hållbar utveckling skall ligga till grund för det fortsatta internationella, nationella och lokala utvecklingsarbetet. Arbetet för hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål som manifesterades den 20 december 2002 då FN:s generalförsamling antog en resolution om ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling med början den 1 januari 2005. Unesco är huvudansvarig för att ta fram ett genomförandeprogram för årtiondet. Programmet kommer att behandlas vid 2003 års generalförsamling.</P>
<P class="p47 ft11">I regeringsförklaringen anges att Sverige skall vara ett föregångsland och internationellt pådrivande i omställningen till en hållbar samhällsutveckling.</P>
<P class="p176 ft37">Vid världstoppmötet i Johannesburg 2002 underströks att utbildning har en avgörande betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Det sades bl.a. att alla länder skall arbeta för att hållbar utveckling skall genomsyra utbildningssystemens alla nivåer. I det</P>
<P class="p69 ft17">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p16 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft11">huvudtal som statsminister Göran Persson höll vid toppmötet betonade han utbildningens viktiga roll i omställningen av samhällsutvecklingen i en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar riktning. Statsministern aviserade också Sveriges avsikt att inbjuda till ett internationellt seminarium om utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p15 ft11">För att fullgöra denna utfästelse skall ett internationellt seminarium anordnas i Göteborg <NOBR>5–7</NOBR> maj 2004.</P>
<P class="p50 ft11">Uppdraget</P>
<P class="p215 ft11">En kommitté skall kartlägga och analysera hur utbildningssystem på alla nivåer arbetar för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.</P>
<P class="p477 ft11">Kommittén skall göra en översikt av erfarenheter av metoder och arbetsformer som syftar till att stimulera utbildningssystemet på alla nivåer – från förskola till universitet, särskilt lärarutbildning – samt folkbildningen att verka för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. I detta uppdrag ingår att redogöra för hur man, med utgångspunkt i vetenskapliga rön och i samverkan med det omgivande samhället, kan verka för att sprida betydelsefull kunskap som stimulerar utbildningssystemet att genomsyras av idéerna kring hållbar utveckling.</P>
<P class="p344 ft11">Vidare skall kommittén</P>
<P class="p345 ft11">ta fram goda exempel på hur man arbetar med hållbar utveckling inom skilda kunskapsområden, t.ex. praktisk undervisning inom olika former av utbildning,</P>
<P class="p88 ft11">ge förslag på hur man kan bidra till att bygga nätverk mellan forskning och utbildning och stimulera till framtagandet av läromedel med avseende på hållbar utveckling, samt</P>
<P class="p88 ft11">ge förslag på hur intresse kan skapas för FN:s årtionde 2005– 2015 om utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p478 ft34">För att skaffa sig ett underlag i arbetet att kartlägga och analysera hur utbildningssystemet på alla nivåer arbetar för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och i syfte att stimulera till ytterligare insatser inom området, skall kommittén planera och genomföra ett internationellt seminarium om ”utbildning för hållbar utveckling”. De teman som seminariet kan behandla är t.ex. demokrati (inkl. jämställdhet), hälsa, hållbara produktions- och</P>
<P class="p373 ft17">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft11">konsumtionsmönster, fattigdom, vatten, klimat, energi och hiv/aids. Seminariet skall kunna inspirera till att inkludera utbildning för hållbar utveckling i nationella strategier som är relevanta för hållbar samhällsutveckling.</P>
<P class="p480 ft11">Kommittén kan, inom ramen för tilldelad budget, besluta om särskilda uppdrag för konferensens genomförande.</P>
<P class="p481 ft11">Kommittén kan knyta till sig referensgrupper.</P>
<P class="p482 ft11">Kommittén skall framställa en skrivelse som utformas som ett pedagogiskt hjälpmedel inom utbildningsområdet. Skrivelsen skall översättas och även kunna användas av utbildningspolitiker nationellt och internationellt för att initiera och stärka utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p483 ft11">Kommittén förutsätts samarbeta med företrädare för Göteborgs Universitet, Göteborgs stad, Chalmers Tekniska Högskola och vetenskapscentret Universeum i Göteborg, samt övriga berörda myndigheter och organisationer.</P>
<P class="p484 ft11">Redovisning</P>
<P class="p485 ft11">Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2004.</P>
<P class="p486 ft11">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p487 ft17">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p488 ft6">Förslag till författningsändringar</P>
<P class="p489 ft7">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</P>
<P class="p490 ft7">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100)<SPAN class="ft23">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr1 td43"><SPAN class="p16 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td44"><SPAN class="p16 ft82">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft7">1 kap.</P>
<P class="p492 ft7">2 §<SPAN class="ft23">2</SPAN></P>
<P class="p493 ft7">Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.</P>
<P class="p122 ft7">Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p494 ft7">Utbildningen skall också främja en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Därmed menas en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.</P>
<P class="p122 ft7">Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och</P>
<P class="p495 ft36"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft41">Lagen omtryckt 1997:1212.</SPAN></P>
<P class="p496 ft8"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft33">Senaste lydelse 1999:886.</SPAN></P>
<P class="p497 ft17">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p498 ft7">respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan</P>
<P class="p499 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft83">främja jämställdhet mellan könen samt</SPAN></P>
<P class="p500 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft84">aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.</SPAN></P>
<P class="p501 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.</P>
<P class="p502 ft17">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p16 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft7">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)</P>
<P class="p51 ft7">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr1 td43"><SPAN class="p16 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td44"><SPAN class="p16 ft82">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft7">1 kap.</P>
<P class="p505 ft7">4 §<SPAN class="ft23">1</SPAN></P>
<P class="p72 ft7">Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p506 ft7">Verksamheten skall främja en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Därmed menas en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.</P>
<P class="p507 ft7">De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.</P>
<P class="p508 ft7">Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.</P>
<P class="p501 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.</P>
<P class="p509 ft8"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>Senaste lydelse 2000:260</P>
<P class="p335 ft17">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p510 ft7">Förslag till förordning om ändring i förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen</P>
<P class="p511 ft7">Härigenom föreskrivs att 2 § förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen skall ha följande lydelse</P>
<P class="p512 ft7">2 §<SPAN class="ft23">1 </SPAN>Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att</P>
<P class="p513 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft83">genom verksamheten främja socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa,</SPAN></P>
<P class="p514 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft85">främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen,</SPAN></P>
<P class="p515 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft83">stärka och utveckla demokratin,</SPAN></P>
<P class="p514 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft86">bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande.</SPAN></P>
<P class="p19 ft7">Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd.</P>
<P class="p48 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005.</P>
<P class="p516 ft8"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>Senaste lydelse 1998:973.</P>
<P class="p82 ft17">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p16 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft7">Författningskommentar</P>
<P class="p51 ft7">Förslag till ändring i 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) och 1 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) och i förordningen om statsbidrag till folkbildningen (1991:977).</P>
<P class="p517 ft7">Ändringarna innebär att det införs en portalbestämmelse som anger att utbildningen alternativt verksamheten skall främja socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Med hållbar utveckling avses att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.</P>
<P class="p518 ft17">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<P class="p0 ft6">Dokumentation från rådslaget</P>
<P class="p519 ft7">Det internationella rådslag om utbildning för hållbar utveckling, som kommittén arrangerade i Göteborg den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004, har sammanfattats i en slutrapport och resulterat i flera andra publikationer.</P>
<P class="p77 ft7">Som en inspirationskälla inför rådslaget beställde kommittén en skrift av Stefan Edman. Han skrev en personlig rapport – Thoughts at the foot of a tree – som delades ut till alla deltagare.</P>
<P class="p77 ft7">I samband med registreringen till rådslaget fick alla blivande deltagare en enkät med sju frågor att besvara. Flertalet deltagare besvarade denna enkät. En analys av enkätsvaren med titeln Our rich diversity is our collective strength publicerades och distribuerades till alla i rådslaget. Svaren användes också som underlag för urvalet av inledare i rådslagets arbetsgrupper.</P>
<P class="p15 ft7">Som ett led i förberedelsearbetet gjorde universitetsadjunkten Inger Björneloo vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, en forskningsöversikt med titeln From straight answers to complex questions: A study of premises for learning for sustainable development.</P>
<P class="p15 ft7">Skolutvecklingsenheten i Göteborgs stad producerade inför rådslaget rapporten Learning for a New World med målet att öka intresset för hållbar utveckling i utbildningen och bidra till att etablera det i skolorna genom att visa goda exempel.</P>
<P class="p76 ft7">Efter rådslaget utarbetades en särskild rapport om uppläggningen av rådslaget. Den har distribuerats till samtliga deltagare. En förkortad och lätt redigerad version finns med som en bilaga i slutrapporten.</P>
<P class="p262 ft7">Alla dessa skrifter är tillgängliga på rådslagets hemsida, www.learning2004.se till och med den 31 december 2004 och därefter på www.regeringen.se under utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p520 ft17">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p16 ft8">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p521 ft7">Det kan tilläggas att ett svenskt forskarnätverk inför rådslaget publicerade antologin Learning to change our world? (Wickenberg m.fl. 2004). Den fanns tillgänglig för deltagarna under rådslaget.</P>
<P class="p522 ft7">Kommittén distribuerade likaså rapporten från Nordiska ministerrådets seminarium i Karlskrona den <NOBR>12–13</NOBR> juni 2003. Den heter Utbildning för hållbar utveckling – Education for sustainable development och är på både svenska och engelska.</P>
<P class="p523 ft7">I och med slutrapporten från rådslaget och de övriga skrifterna, som alla är på engelska, anser vi att vi har fullgjort direktivens uppgift att ta fram ett pedagogiskt hjälpmedel och uppgiften att ta fram goda exempel på hur man arbetar med hållbar utveckling inom skilda kunskapsområden.</P>
<P class="p524 ft17">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<P class="p488 ft78">Referenser</P>
<P class="p525 ft7">Agenda 21 (1993): Stockholm: Miljö- och naturresursdepartementet.</P>
<P class="p526 ft7">Andersson, <NOBR>Bengt-Erik</NOBR> (1986): Utvecklingsekologi, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p527 ft7">Andersson, Eva (2000): Cirkelledarskapet. En intervju- och enkätstudie med cirkelledare. Folkbildningsrådet.</P>
<P class="p528 ft7">Bjurhall, Rebecka (2004a): Det statliga styrsystemet och högskoleutbildning för hållbar utveckling, Stockholm: Kommittén för utbildning för hållbar utveckling, Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p529 ft7">Bjurhall, Rebecka (2004b): Hur integrerar svenska universitet och högskolor hållbar utveckling i sin utbildning och forskningsverksamhet, Stockholm: Kommittén för utbildning för hållbar utveckling, Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p530 ft7">Björneloo, Inger (2004): From straight answers to complex questions. A study of premises for learning for sustainable development, Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.</P>
<P class="p531 ft69">Blossing, Ulf & Skolverket (1999): Samtal för förändring: en rapport om 43 skolors arbete med mål och resultat, Stockholm: Liber distribution.</P>
<P class="p532 ft7">Blossing, Ulf (2004): Förbättringskulturer, Karlstad: University studies.</P>
<P class="p533 ft17">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr17 td0"><SPAN class="p16 ft32">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td1"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p534 ft7">Borgström, Lena; Gougoulakis, Petros & Höghielm, Robert (1998): Lärande i studiecirkel – En studie av en pedagogisk miljö, Stockholm: Lärarhögskolan.</P>
<P class="p535 ft69">Brodow, Ulla (2004): Lära över gränser – Internationella kontakter i den svenska grundskolan i ett skolutvecklingsperspektiv, Karlstad: Universitetstryckeriet.</P>
<P class="p536 ft7">Bronfenbrenner, Urie (1973): An emerging theoretical perspective for research in human development, Department of Human Development and Family Studies, New York: Cornell University.</P>
<P class="p537 ft7">Bruner, Jerome (2002): Kulturens väv – Utbildning i kulturpsykologisk belysning, Göteborg: Daidalos.</P>
<P class="p538 ft7">Carlén, Gunnel (2001): Education for ‘sustainable development’ in <NOBR>non-formal</NOBR> adult education folk high schools and study associations in Sweden 2001.</P>
<P class="p539 ft7">Carlgren, I. & Hörnqvist, B. (1999): När inget facit finns – om skolutveckling i en decentraliserad skola, Stockholm: Skolverket.</P>
<P class="p535 ft69">Costa, Arthur L. (1996): Prologue, in Hyerle, David (ed.): Visual tools for constructing knowledge, Alexandria: VA: Association for Supervision and Curriculum Development.</P>
<P class="p540 ft7">Direktiv 2004:72, Yrkesutbildningsdelegationen.</P>
<P class="p541 ft7">Dewey, John (1938): Experience and education, New York: Macmillan Publishing Co [nytryckt 1974].</P>
<P class="p542 ft7">Ds 2000:19, Elevens framgång – skolans ansvar.</P>
<P class="p543 ft7">Ds 2001:48, Samverkande styrning – Om läroplanerna som styrinstrument.</P>
<P class="p544 ft7">Ds 2003:46, Var – dags – inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning.</P>
<P class="p545 ft7">Ds 2004:46, Tänka om världen – Rapport från Omvärldsanalysutredningen.</P>
<P class="p248 ft17">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p16 ft25">Referenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p546 ft7">Dysthe, Olga (1996): Det flerstämmiga klassrummet – Att skriva och samtala för att lära, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p547 ft7">Edman, Stefan (2003): Jorden har feber, Stockholm: Atlas.</P>
<P class="p548 ft7">Edman, Stefan (2004): Thoughts at the foot of a tree, Stockholm: Kommittén för utbildning för hållbar utveckling, Utbildningsdepartementet, artikelnummer U04.007.</P>
<P class="p547 ft7">ENCELL (2004): Kunskapslyftet – ett lyft för hela själen.</P>
<P class="p488 ft7">Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.</P>
<P class="p549 ft7">FAO (2003): <NOBR>FAO-chefen</NOBR> Jacques Dioufs tal vid den 29:e sessionen av the Committee on world food security den <NOBR>12–16</NOBR> maj 2003 i Rom, dokument CFS: 2003/INF 13.</P>
<P class="p550 ft69">Fridolf, Marie (2003): Vem ansvarar för den framtida demokratin?, http://www.gr.to/demokrati/pdf/Vem%20ansvarar%20framtida% 20demokrati.pdf <NOBR>(2004-11-08).</NOBR></P>
<P class="p551 ft7">Folkbildningsrådet (2000): Folkbildningssamarbete mellan Sverige, Baltikum och Polen <NOBR>1990–2000.</NOBR></P>
<P class="p528 ft7">Folkbildningsrådet (2001): Röster om folkbildning och demokrati, Hässleholm: Norra Skåne Offset.</P>
<P class="p552 ft7">Granath, Gunilla (1996): Gäst hos overkligheten, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p553 ft7">Gardner, Howard (1998): Så tänker barn – Och så borde skolan undervisa, Jönköping: Brain Books, 2 uppl. [1992].</P>
<P class="p554 ft7">Global Change and the Earth System: A Planet Under Pressure, Executive Summary, utgiven av International <NOBR>Geosphere-Biosphere</NOBR> Programme (IGBP).</P>
<P class="p555 ft7">Hartman, Per (1999): Att mötas i studier – en studie av vuxenstuderande i folkhögskola och studieförbund. Linköpings universitet: Vuxenutbildarcentrums skriftserie.</P>
<P class="p556 ft17">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr17 td0"><SPAN class="p16 ft32">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td1"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p557 ft7">Helldén, Gustav (1992): Grundskoleelevers förståelse av ekologiska processer, Stockholm: Almqvist & Wiksell International.</P>
<P class="p558 ft7">Högskoleverket (1999): Utlandsstudier – Till vilken nytta?, Stockholm: Printgraf.</P>
<P class="p544 ft7">Högskoleverket (2000a): Högskolornas arbete med sin samverkansuppgift, Stockholm: Högskoleverkets vaktmästeri.</P>
<P class="p559 ft7">Högskoleverket (2000b): Sexuella trakasserier mot studenter – högskolornas åtgärder, Stockholm: Högskoleverkets vaktmästeri.</P>
<P class="p542 ft7">Högskoleverket (2002): Studentspegeln, Stockholm: Tryckindustri</P>
<P class="p0 ft7">Information AB.</P>
<P class="p560 ft7">Högskoleverket (2003a): Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald, Stockholm: Tryckindustri Information AB.</P>
<P class="p539 ft7">Högskoleverket (2003b): Doktorandspegeln, Stockholm: Tryckindustri Information AB.</P>
<P class="p561 ft69">Högskoleverket (2004): Hur har det gått? En halvtidsrapport om Högskoleverkets kvalitetsgranskningar <NOBR>2001–2003,</NOBR> Bollebygd: Prinfo Alfredsson.</P>
<P class="p562 ft7">Internationella programkontoret (2003a): Sveriges deltagande i Erasmus, http://www.programkontoret.se/upload/sv/materialochblanketter/ rapporterasmus02.pdf <NOBR>(2004-11-08).</NOBR></P>
<P class="p563 ft69">Internationella programkontoret (2003b): Årsredovisning, http://www.programkontoret.se/upload/sv/omipk/arsredovisning/ ar03.pdf <NOBR>(2004-11-08).</NOBR></P>
<P class="p564 ft7">Johannisson, Bengt; Madsén, Torsten och Wallentin, Christer (2000): Aha! Företagsamt lärande – En skola för förnyelse, Stockholm: Utbildningsradion.</P>
<P class="p565 ft17">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p16 ft25">Referenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p566 ft7">Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (2003): http://www.learning2004.se, dokumentation om rådslaget i Göteborg den <NOBR>4–7</NOBR> maj 2004 om utbildning för hållbar utveckling.</P>
<P class="p567 ft69">Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (2004a): Our rich diversity is our collective strength, Stockholm: Utbildningsdepartementet, artikelnummer U04.012.</P>
<P class="p568 ft7">Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (2004b): Learning to change our world: International consultation on education for sustainable development, Stockholm: Utbildningsdepartementet, artikelnummer U04.021.</P>
<P class="p569 ft7">Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P (2000): Utbildningsreformer och politisk styrning, Göteborg: Elanders Graphic Systems.</P>
<P class="p570 ft7">Lindahl, Marita (1995): Inlärning och erfarenhet – Ettåringars möte med förskolans värld, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.</P>
<P class="p571 ft7">Lundquist, Lennart (1987): Implementation steering. An actorstructure approach, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p569 ft7">Marton, Ference m.fl. (1977): Inlärning och omvärldsuppfattning – En bok om den studerande människan, Stockholm: AWE/Gebers [2 uppl. 1999 på Prisma].</P>
<P class="p572 ft7">Marton, F.; Hounsell, D. och Entwistle, N. (2000): Hur vi lär. Stockholm: Prisma.</P>
<P class="p573 ft7">McKeown, Rosalyn (2002): Education for sustainable development. Toolkit. www.esdtoolkit./org.</P>
<P class="p574 ft7">Miljövårdsberedningen (2004): PM om forskning om hållbar utveckling.</P>
<P class="p575 ft7">Mustel, Kerstin (2004): Det statliga styrsystemet för folkbildningen, Stockholm: Kommittén för utbildning för hållbar utveckling, Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p576 ft17">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr17 td0"><SPAN class="p16 ft32">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td1"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p577 ft7">Myndigheten för skolutveckling (2003a): Olikas lika värde, Stockholm: Liber Distribution.</P>
<P class="p578 ft7">Myndigheten för skolutveckling (2003b): Unga demokrater, Stockholm: Liber Distribution.</P>
<P class="p563 ft7">Myndigheten för skolutveckling (2003c): Att granska och förbättra kvalitet, GET AB.</P>
<P class="p579 ft7">Myndigheten för skolutveckling (2004a): Infrastruktur för vuxnas lärande – Lokalt utvecklingsarbete med statligt stöd, http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?manifest= publ&cmd=list <NOBR>(2004-11-08).</NOBR></P>
<P class="p580 ft7">Myndigheten för skolutveckling (2004b): Lärande om hållbar utveckling, Stockholm: Katarina Tryck.</P>
<P class="p581 ft7">Myndigheten för skolutveckling (2004c): Politik i skolan, Taberg: Tabergs tryckeri.</P>
<P class="p538 ft7">Nationalkommittén för Agenda 21 (1997): Program för det fortsatta genomförandet av Agenda 21 – Slutdokument från UNGASS 19, rapport 1997:1, Stockholm.</P>
<P class="p563 ft7">Nilsson, <NOBR>N.-E.</NOBR> (2002): Skriv med egna ord: en studie av läroprocesser när elever i grundskolans senare år skriver ”forskningsrapporter”, Malmö: Lärarutbildningen vid Malmö högskola.</P>
<P class="p560 ft69">Nordiska ministerrådet (2003): Utbildning för hållbar utveckling – Education for sustainable development, Köpenhamn: Nordiska ministerrådet i samarbete med Utbildningsdepartementet i Sverige.</P>
<P class="p582 ft7">Nylund, Arabella (2004): Hållbar utveckling som övergripande princip i lärarutbildningen, Stockholm: Kommittén för utbildning för hållbar utveckling, Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p583 ft7">Pettersson, Olof m fl. (1998): Demokrati och medborgarskap, Stockholm: SNS förlag.</P>
<P class="p542 ft7">Regeringens proposition 2001/02:80, Demokrati för det nya seklet.</P>
<P class="p73 ft17">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p16 ft25">Referenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p584 ft7">Regeringens proposition 2002/03:122, Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling.</P>
<P class="p547 ft7">Regeringens proposition 2004/05:1, Budgetpropositionen för 2005.</P>
<P class="p585 ft7">Regeringens skrivelse 2001/02:172, Nationell strategi för hållbar utveckling, Stockholm.</P>
<P class="p586 ft7">Regeringens skrivelse 2002/03:29, Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, Stockholm.</P>
<P class="p587 ft7">Regeringens skrivelse 2003/04:129, En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig, Stockholm.</P>
<P class="p547 ft7">Riksrevisionsverket (1999): Folkbildning – styrning och kontroll.</P>
<P class="p588 ft7">Riksrevisionsverket (2003): Resursstyrning inom högskolan – Hur hanterar högskolorna en vikande efterfrågan?</P>
<P class="p589 ft69">Romare, Johan (2001): Löftenas årtionde – En sammanfattning av <NOBR>1990-talets</NOBR> <NOBR>FN-konferenser,</NOBR> Globala studier nr 7, Stockholm: Forum Syd.</P>
<P class="p590 ft7">Rosling, Hans (2003): Att förvärva en vetenskaplig syn på global utveckling, i Utbildning för hållbar utveckling – Rapport från Nordiska ministerrådets seminarium i Karlskrona den <NOBR>12–13</NOBR> juni 2003, Stockholm: Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p527 ft69">Scherp, <NOBR>H.-Å.,</NOBR> & Scherp, <NOBR>G.-B.</NOBR> (2002): Elevers lärmiljö. Lärares undervisning och elevers lärande. Arbetsrapport. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet.</P>
<P class="p591 ft7">Selberg, Gunvor (2001): Främja elevers lärande genom elevinflytande, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p528 ft7">Scott, William & Gough, Stephen (2003): Sustainable development and learning – Framing the issues, London: RoutledgeFarmer.</P>
<P class="p553 ft7">Skolutvecklingsenheten i Göteborgs stad (2004): Learning for a new world, Göteborg: Stadskansliet i Göteborgs stad.</P>
<P class="p592 ft17">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr17 td0"><SPAN class="p16 ft32">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td1"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p593 ft7">Skolverket (1996): Elevers skolsituation och sociala utveckling, årskurs 9. Utvärdering av grundskolan 1995, UG 95, Stockholm: Liber Distribution.</P>
<P class="p594 ft69">Skolverket (1998a): Redovisning av regeringens uppdrag att analysera konsekvenserna av att den nationella regleringen av den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan avskaffats, Stockholm.</P>
<P class="p595 ft7">Skolverket (1998b): Samverkan <NOBR>skola–arbetsliv,</NOBR> Arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan, Skolverkets rapport 153, Stockholm.</P>
<P class="p543 ft7">Skolverket (1999a): Nationell kvalitetsgranskning 1999, Kalmar: Lenanders tryckeri AB.</P>
<P class="p596 ft7">Skolverket (1999b): Läroplanerna i praktiken, Kalmar: Lenanders tryckeri AB.</P>
<P class="p597 ft7">Skolverket (2000): Den europeiska dimensionen i svensk skola, Kalmar: Lenanders tryckeri AB.</P>
<P class="p598 ft7">Skolverket (2001): Ung i demokratin – grundskoleelever, http://www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DD D/907.pdf <NOBR>(2004-11-08).</NOBR></P>
<P class="p543 ft7">Skolverket (2002a): Hållbar utveckling i skolan – Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola, Sundbyberg: <NOBR>S-M</NOBR> Ewert AB.</P>
<P class="p598 ft7">Skolverket (2002b): Skolverkets lägesbedömning av barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2002, http://www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DD D/1104.pdf <NOBR>(2004-11-09).</NOBR></P>
<P class="p599 ft7">Skolverket (2002c): Relationer i skolan – En utvecklande eller destruktiv kraft, http://www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DD D/1061.pdf <NOBR>(2004-11-09).</NOBR></P>
<P class="p600 ft7">Skolverket (2003a): Skolverkets lägesbedömning av barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2003,</P>
<P class="p73 ft17">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p16 ft25">Referenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p601 ft7">http://www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DD D/1240.pdf <NOBR>(2004-11-09).</NOBR></P>
<P class="p602 ft7">Skolverket (2003b): Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningarna för samarbete med utvecklingsländer inom gymnasial utbildning (U 2002:/3659/G), http://www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DD D/1253.pdf <NOBR>(2004-11-08).</NOBR></P>
<P class="p603 ft7">Skolverket (2003c): Ung i demokratin – Gymnasieelevers kunskaper och attityder i demokrati- och samhällsfrågor, Kalmar: Lenanders Grafiska AB.</P>
<P class="p604 ft69">Skolverket (2004a): Attityder till skolan, http://www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DD D/1287.pdf <NOBR>(2004-11-09).</NOBR></P>
<P class="p540 ft7">Skolverket (2004b): Förskola i brytningstid, Stockholm: GET AB.</P>
<P class="p605 ft69">Skolverket (2004c): Missiv till den nationella utvärderingen av grundskolan NU <NOBR>-03,</NOBR> http://www.skolverket.se/pdf/missivNU03b.pdf <NOBR>(2004-11-08).</NOBR></P>
<P class="p606 ft7">Skolverket (2004d): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, http://www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DD D/1362.pdf <NOBR>(2004-11-09).</NOBR></P>
<P class="p604 ft7">Skolverket (2004e): Sammanfattning av attityder till skolan 2003, http://www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DD D/1298.pdf <NOBR>(2004-11-09).</NOBR></P>
<P class="p604 ft7">Skolverket (2004f): Utbildningsinspektionen 2003 ur ett nationellt perspektiv, Stockholm: Fritzes.</P>
<P class="p604 ft7">SOU 1996:47, Cirkelsamhället. Delbetänkande av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen.</P>
<P class="p542 ft7">SOU 1999:84, Civilsamhället.</P>
<P class="p542 ft7">SOU 2002:121, Skollag för kvalitet och likvärdighet.</P>
<P class="p607 ft17">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr17 td0"><SPAN class="p16 ft32">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td1"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p608 ft7">SOU 2003:31: En hållbar framtid i sikte – Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat, Stockholm.</P>
<P class="p609 ft7">SOU 2004:30, Folkbildning i brytningstid – En utvärdering av folkhögskolor och studieförbund.</P>
<P class="p542 ft7">SOU 2004:35, Utan timplan – med målen i sikte.</P>
<P class="p609 ft7">Stoll, Louise; Fink, Dean och Earl, Lorna (2003): It´s about learning (and it´s about time) – What’s in it for schools?, London: Routledge Farmer.</P>
<P class="p609 ft7">Sundqvist, Gunnar (2003): Uthållig utveckling – Mänsklighetens framtid, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p609 ft7">Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Prisma.</P>
<P class="p609 ft7">Söderbergh, Ragnhild (1982): Att lära sig läsa och skriva i <NOBR>80-talets</NOBR> Sverige, i Dahl, Karin (red.): Svar på tal – Om svenskundervisningen och skolans kulturpolitiska uppgifter, Stockholm: Liber.</P>
<P class="p609 ft7">Söderbergh, Ragnhild (1988): Barnets tidiga språkutveckling, Malmö: Liber, 2 uppl. [1979].</P>
<P class="p609 ft7">Sörlin, Sverker (1991): Naturkontraktet – Om naturumgängets idéhistoria, Stockholm: Carlssons.</P>
<P class="p609 ft7"><NOBR>Torney-Purta,</NOBR> J. (2001): Citizenship and education in <NOBR>twenty-eight</NOBR> countries: civic knowledge and engagement at age fourteen. Amsterdam: IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement).</P>
<P class="p610 ft7">UN (2002): Human development report 2002 – Deepening democracy in a fragmented world, New York: Oxford University Press.</P>
<P class="p611 ft69">UN (2003): Implementation of the United Nations millennium declaration – Report of the <NOBR>Secretary-General,</NOBR> <NOBR>FN-dokumentsam-</NOBR> ling nummer A/58/323.</P>
<P class="p612 ft17">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p16 ft25">Referenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">UN, Economic Commission for Europe (2003), Statement on Education for Sustainable Development by the UNECE Ministers of the Environment, United Nations Economic Commission for Europe, Kiev, <NOBR>21–23</NOBR> May 2003.</P>
<P class="p603 ft7">Unesco (1996): Learning – The treasure within, Report to Unesco of the International Commission on Education for the Twentyfirst Century, Paris: Unesco.</P>
<P class="p440 ft7">Unesco (2004): United Nation Decade of Education for Sustainable Development 2005 – 2014 <NOBR>–Draft</NOBR> International Implementation Scheme. http://portal.unesco.org/education/en/ev.php- URL_ID=23280&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=2 01.html <NOBR>(2004-11-08).</NOBR></P>
<P class="p603 ft7">Ungdomsstyrelsen (2004): De kallar oss unga, Kristianstad: Kristianstads boktryckeri.</P>
<P class="p440 ft7">Utbildningsdepartementet (1991): Deklaration och rekommendationer om undervisning i miljöfrågor antagna vid Unescos ministerkonferens i Tbilisi 1977, Svenska Unescorådets skriftserie 1991:2, Stockholm.</P>
<P class="p613 ft7">Utbildningsdepartementet (2002): Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i Östersjöområdet – Baltic 21 Education – Antagen av utbildningsministrarna vid möte på Haga slott den <NOBR>24–25</NOBR> januari 2002, Stockholm.</P>
<P class="p440 ft69">Utbildningsdepartementet (2004): Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m. Regeringsbeslut <NOBR>2004-03-18,</NOBR> U2004/1263/UH.</P>
<P class="p273 ft7">Utrikesdepartementet (1972): Förenta nationernas miljökonferens i Stockholm <NOBR>5–16</NOBR> juni 1972, Aktstycken utgivna av Utrikesdepartementet, Ny serie II:25, Stockholm.</P>
<P class="p440 ft7">Utrikesdepartementet (1992): Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling, <NOBR>3–14</NOBR> juni 1992, Aktsycken utgivna av Utrikesdepartementet, Ny serie II:47, Stockholm.</P>
<P class="p614 ft17">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr17 td0"><SPAN class="p16 ft32">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td1"><SPAN class="p16 ft32">SOU 2004:104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft7">Utrikesdepartementet (2002): Sammanfattning av Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002, promemoria från UD.</P>
<P class="p615 ft7">Utrikesdepartementet (2003): Förenta nationernas världstoppmöte om hållbar utveckling, Johannesburg 26 <NOBR>augusti–4</NOBR> september 2002, Aktsycken utgivna av Utrikesdepartementet, Ny serie II:57, Stockholm.</P>
<P class="p616 ft7">Utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU3, Sveriges politik för global utveckling, Stockholm.</P>
<P class="p193 ft7">Vedung, Evert (1991): Utvärdering i politik och förvaltning, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p193 ft7">Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland (1988): Vår gemensamma framtid, Stockholm: Prisma/Tiden.</P>
<P class="p193 ft7">Werkö, Lars (2003): Global folkhälsa – Tar vi vårt ansvar?, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p193 ft69">Wickenberg, Per (1999): Normstödjande strukturer – Miljötematiken börjar slå rot i skolan, Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.</P>
<P class="p617 ft7">Wickenberg, Per (et al, eds; 2004): Learning to change our world?, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p22 ft7">Ziller, R. (1973) The Social Self. New York: Pergamon.</P>
<P class="p93 ft69">Åström, Sverker (1992): Ögonblick – Från ett halvsekel i UD- tjänst, Stockholm: Bonnier Alba. [Boken gavs ut i en utvidgad version 2003 på Lind & Co].</P>
<P class="p618 ft17">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft6">Statens offentliga utredningar 2004</P>
<P class="p619 ft87">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p620 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft88">Ett nationellt program om personsäkerhet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p621 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft88">Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P>
<P class="p622 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft89">Tvång och förändring. Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård.</SPAN></P>
<P class="p623 ft3">+ Bilagor. S.</P>
<P class="p624 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft88">Förnybara fordonsbränslen. Nationellt mål för 2005 och hur tillgängligheten av dessa bränslen kan ökas. M.</SPAN></P>
<P class="p625 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft89">Från klassificering till urval. En översyn av Totalförsvarets pliktverk. Fö.</SPAN></P>
<P class="p626 ft3"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN class="ft88">Översyn av personuppgiftslagen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p627 ft3"><SPAN class="ft3">7.</SPAN><SPAN class="ft88">Ledningsrätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p628 ft3"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN class="ft88">Folkbildning och lärande med ITK- stöd – en antologi om flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. U.</SPAN></P>
<P class="p629 ft4"><SPAN class="ft4">9.</SPAN><SPAN class="ft89">Bokpriskommissionens fjärde delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV. Ku.</SPAN></P>
<P class="p630 ft3"><SPAN class="ft3">10.</SPAN><SPAN class="ft90">Rätten till skadestånd enligt konkurrenslagen. N.</SPAN></P>
<P class="p244 ft3"><SPAN class="ft3">11.</SPAN><SPAN class="ft90">Sveriges ekonomi – utsikter till 2020.</SPAN></P>
<P class="p631 ft3">Bilaga <NOBR>1–2</NOBR> till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</P>
<P class="p632 ft4"><SPAN class="ft4">12.</SPAN><SPAN class="ft91">Patientskadelagen och läkemedelsförsäkringen – en översyn. S.</SPAN></P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">13.</SPAN><SPAN class="ft90">Samhällets insatser mot hiv/STI</SPAN></P>
<P class="p623 ft3">– att möta förändring. S.</P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">14.</SPAN><SPAN class="ft90">Det ofullständiga pusslet. Behovet</SPAN></P>
<P class="p634 ft4">av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna. Fi.</P>
<P class="p635 ft3"><SPAN class="ft3">15.</SPAN><SPAN class="ft90">Tolkförmedling. Kvalitet registrering tillsyn. Ju.</SPAN></P>
<P class="p244 ft3"><SPAN class="ft3">16.</SPAN><SPAN class="ft90">Digital Radio. Ku.</SPAN></P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">17.</SPAN><SPAN class="ft90">Turistfrämjande för ökad tillväxt. N.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p636 ft3"><SPAN class="ft3">18.</SPAN><SPAN class="ft90">Brottsförebyggande kunskapsutveckling. Ju.</SPAN></P>
<P class="p163 ft3"><SPAN class="ft3">19.</SPAN><SPAN class="ft90">Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">20.</SPAN><SPAN class="ft90">Genetik, integritet och etik. S.</SPAN></P>
<P class="p637 ft4"><SPAN class="ft4">21.</SPAN><SPAN class="ft91">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p638 ft3"><SPAN class="ft3">22.</SPAN><SPAN class="ft90">Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter. Ju.</SPAN></P>
<P class="p639 ft3"><SPAN class="ft3">23.</SPAN><SPAN class="ft90">Från verksförordning till myndighetsförordning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p640 ft3"><SPAN class="ft3">24.</SPAN><SPAN class="ft90">Utlandstjänstens villkor. Arbetsvillkor, ersättningssystem och skatteregler för statligt anställda under utlandsstationering. UD.</SPAN></P>
<P class="p641 ft3"><SPAN class="ft3">25.</SPAN><SPAN class="ft90">Informera om samhällets säkerhet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p642 ft3"><SPAN class="ft3">26.</SPAN><SPAN class="ft90">Arbetstid vid vägtransporter – förslag till ny lag. N.</SPAN></P>
<P class="p643 ft3"><SPAN class="ft3">27.</SPAN><SPAN class="ft90">En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt. U.</SPAN></P>
<P class="p644 ft3"><SPAN class="ft3">28.</SPAN><SPAN class="ft90">Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader. Fi.</SPAN></P>
<P class="p163 ft3"><SPAN class="ft3">29.</SPAN><SPAN class="ft90">Tre vägar till den öppna högskolan. U.</SPAN></P>
<P class="p163 ft3"><SPAN class="ft3">30.</SPAN><SPAN class="ft90">Folkbildning i brytningstid</SPAN></P>
<P class="p645 ft3">– en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor. U.</P>
<P class="p646 ft3"><SPAN class="ft3">31.</SPAN><SPAN class="ft90">Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse. UD.</SPAN></P>
<P class="p647 ft3"><SPAN class="ft3">32.</SPAN><SPAN class="ft90">Informationssäkerhet i Sverige och internationellt – en översikt. Fö.</SPAN></P>
<P class="p648 ft4"><SPAN class="ft4">33.</SPAN><SPAN class="ft91">Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. Ju.</SPAN></P>
<P class="p649 ft3"><SPAN class="ft3">34.</SPAN><SPAN class="ft90">Regional utveckling – utsikter till 2020. Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P>
<P class="p641 ft3"><SPAN class="ft3">35.</SPAN><SPAN class="ft90">Utan timplan – med målen i sikte. U.</SPAN></P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">36.</SPAN><SPAN class="ft90">Reformerade egendomsskatter. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p650 ft3"><SPAN class="ft3">37.</SPAN><SPAN class="ft90">Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler. M.</SPAN></P>
<P class="p651 ft3"><SPAN class="ft3">38.</SPAN><SPAN class="ft90">Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation. M.</SPAN></P>
<P class="p652 ft3"><SPAN class="ft3">39.</SPAN><SPAN class="ft90">Nytt regelverk för marksänd digital- TV. Ku.</SPAN></P>
<P class="p653 ft4"><SPAN class="ft4">40.</SPAN><SPAN class="ft91">Kortare instanskedja och ökad samordning. Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation. M.</SPAN></P>
<P class="p654 ft3"><SPAN class="ft3">41.</SPAN><SPAN class="ft90">Totalförsvarets forskningsinstitut. En översyn. Fö.</SPAN></P>
<P class="p655 ft3"><SPAN class="ft3">42.</SPAN><SPAN class="ft90">Lärare, forskare och läkare – tre kompetenser i en befattning. U.</SPAN></P>
<P class="p656 ft3"><SPAN class="ft3">43.</SPAN><SPAN class="ft90">Den könsuppdelade arbetsmarknaden. N.</SPAN></P>
<P class="p657 ft3"><SPAN class="ft3">44.</SPAN><SPAN class="ft90">Kan vi räkna med de äldre? Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P>
<P class="p163 ft3"><SPAN class="ft3">45.</SPAN><SPAN class="ft90">Nationaldagen – ny helgdag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p658 ft3"><SPAN class="ft3">46.</SPAN><SPAN class="ft90">Svensk kod för bolagsstyrning. Förslag från Kodgruppen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p659 ft3"><SPAN class="ft3">47.</SPAN><SPAN class="ft90">Näringslivet och förtroendet. + Bilagedel. Ju.</SPAN></P>
<P class="p660 ft4"><SPAN class="ft4">48.</SPAN><SPAN class="ft91">Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media och vardag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p661 ft4"><SPAN class="ft4">49.</SPAN><SPAN class="ft91">Engagemang, mångfald och integra tion. Om möjligheter och hinder för politisk jämlikhet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p662 ft3"><SPAN class="ft3">50.</SPAN><SPAN class="ft90">Skolans ansvar för kränkningar av elever. U.</SPAN></P>
<P class="p663 ft3"><SPAN class="ft3">51.</SPAN><SPAN class="ft90">Vem får vara med? En belysning av folkbildningens relation till icke deltagarna. U.</SPAN></P>
<P class="p244 ft3"><SPAN class="ft3">52.</SPAN><SPAN class="ft90">Samhällets behov av betaltjänster. N.</SPAN></P>
<P class="p664 ft3"><SPAN class="ft3">53.</SPAN><SPAN class="ft90">Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering. U.</SPAN></P>
<P class="p163 ft3"><SPAN class="ft3">54.</SPAN><SPAN class="ft90">Handikappolitisk samordning</SPAN></P>
<P class="p665 ft3">– organisation för strategi och genomförande. S.</P>
<P class="p666 ft3"><SPAN class="ft3">55.</SPAN><SPAN class="ft90">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p163 ft3"><SPAN class="ft3">56.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft90">E-tjänster</SPAN></NOBR> för alla. Fi.</P>
<P class="p632 ft3"><SPAN class="ft3">57.</SPAN><SPAN class="ft90">Tillsyn för säkra varor och öppna marknader. UD.</SPAN></P>
<P class="p244 ft3"><SPAN class="ft3">58.</SPAN><SPAN class="ft90">Försvarshögskolan. En översyn. Fö.</SPAN></P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">59.</SPAN><SPAN class="ft90">Kvinnors organisering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p667 ft4"><SPAN class="ft4">60.</SPAN><SPAN class="ft91">Samspel och integration. Nationell organisation för deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete. U.</SPAN></P>
<P class="p630 ft3"><SPAN class="ft3">61.</SPAN><SPAN class="ft90">En översyn av Brottsoffermyndigheten. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p668 ft3"><SPAN class="ft3">62.</SPAN><SPAN class="ft90">Handla för bättre klimat – handel med utsläppsrätter </SPAN><NOBR>2005–2007,</NOBR> m.m. N.</P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">63.</SPAN><SPAN class="ft90">Skatt på väg. Fi.</SPAN></P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">64.</SPAN><SPAN class="ft90">Allmänna vattentjänster. M.</SPAN></P>
<P class="p669 ft3"><SPAN class="ft3">65.</SPAN><SPAN class="ft90">En statsförvaltning i utveckling och förnyelse. Fi.</SPAN></P>
<P class="p670 ft3"><SPAN class="ft3">66.</SPAN><SPAN class="ft90">Egendomsskatter. Reform av arvs- och gåvoskatter. Fi.</SPAN></P>
<P class="p671 ft4"><SPAN class="ft4">67.</SPAN><SPAN class="ft91">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2004. M.</SPAN></P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">68.</SPAN><SPAN class="ft90">Sammanhållen hemvård. S.</SPAN></P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">69.</SPAN><SPAN class="ft90">Marknadsmissbruk. Fi.</SPAN></P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">70.</SPAN><SPAN class="ft90">Tid och pengar – dela lika?</SPAN></P>
<P class="p672 ft3">Bilaga 13 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</P>
<P class="p673 ft3"><SPAN class="ft3">71.</SPAN><SPAN class="ft90">Sexuell exploatering av barn i Sverige. S.</SPAN></P>
<P class="p268 ft3"><SPAN class="ft3">72.</SPAN><SPAN class="ft90">Utsädeskontroll i förändring. Jo.</SPAN></P>
<P class="p674 ft4"><SPAN class="ft4">73.</SPAN><SPAN class="ft91">Migration och integration – om framtidens arbetsmarknad. Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04. Fi.</SPAN></P>
<P class="p675 ft4"><SPAN class="ft4">74.</SPAN><SPAN class="ft91">Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv. UD.</SPAN></P>
<P class="p633 ft3"><SPAN class="ft3">75.</SPAN><SPAN class="ft90">Insyn och sekretess</SPAN></P>
<P class="p676 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft88">i statliga företag</SPAN></P>
<P class="p623 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft88">i internationellt samarbete. Ju.</SPAN></P>
<P class="p677 ft3"><SPAN class="ft3">76.</SPAN><SPAN class="ft90">Godstransporter – noder och länkar i samspel. N.</SPAN></P>
<P class="p163 ft3"><SPAN class="ft3">77.</SPAN><SPAN class="ft90">Snö, mörker och kyla. Fö.</SPAN></P>
<P class="p678 ft3"><SPAN class="ft3">78.</SPAN><SPAN class="ft90">Byggnadsdeklarationer. Inomhusmiljö och energianvändning. M.</SPAN></P>
<P class="p679 ft3"><SPAN class="ft3">79.</SPAN><SPAN class="ft90">Allt ljus på storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal?</SPAN></P>
<P class="p680 ft3">Förslag till nationellt utvärderingsprogram. Ju.</P>
<P class="p681 ft3"><SPAN class="ft3">80.</SPAN><SPAN class="ft90">Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel </SPAN><NOBR>II-förordningen.</NOBR> Ju.</P>
<P class="p682 ft3"><SPAN class="ft3">81.</SPAN><SPAN class="ft90">Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. Ju.</SPAN></P>
<P class="p244 ft3"><SPAN class="ft3">82.</SPAN><SPAN class="ft90">Sluta strunta i EU</SPAN></P>
<P class="p683 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft88">EU </SPAN><NOBR>2004-kommitténs</NOBR> förslag till permanent bidragsgivning och utåtriktad verksamhet. SB.</P>
<P class="p684 ft3"><SPAN class="ft3">83.</SPAN><SPAN class="ft90">Hjälpmedel. + Lättläst, DAISY och sammanfattning på teckenspråk. S.</SPAN></P>
<P class="p685 ft3"><SPAN class="ft3">84.</SPAN><SPAN class="ft90">SWENTEC AB – för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik. N.</SPAN></P>
<P class="p686 ft3"><SPAN class="ft3">85.</SPAN><SPAN class="ft90">Genomförande av direktivet om information och samråd. N.</SPAN></P>
<P class="p163 ft3"><SPAN class="ft3">86.</SPAN><SPAN class="ft90">Var går gränsen? S.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<P class="p687 ft3"><SPAN class="ft3">87.</SPAN><SPAN class="ft90">Ny reglering för transporter av farligt gods. Fö.</SPAN></P>
<P class="p688 ft3"><SPAN class="ft3">88.</SPAN><SPAN class="ft90">Tobakskontroll i internationellt perspektiv. S.</SPAN></P>
<P class="p689 ft3"><SPAN class="ft3">89.</SPAN><SPAN class="ft90">Verksamheten vid IMEGO AB. U.</SPAN></P>
<P class="p690 ft4"><SPAN class="ft4">90.</SPAN><SPAN class="ft91">Bokpriskommissionens femte delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V. Ku.</SPAN></P>
<P class="p691 ft3"><SPAN class="ft3">91.</SPAN><SPAN class="ft90">Reformerad hyressättning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p692 ft3"><SPAN class="ft3">92.</SPAN><SPAN class="ft90">En samlad järnvägslagstiftning. + Bilagedel. N.</SPAN></P>
<P class="p691 ft3"><SPAN class="ft3">93.</SPAN><SPAN class="ft90">Lönegarantiförsäkring</SPAN></P>
<P class="p113 ft3">– en partsfråga. Fi.</P>
<P class="p693 ft3"><SPAN class="ft3">94.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft90">K-märkt.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p694 ft3">Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. K.</P>
<P class="p695 ft3"><SPAN class="ft3">95.</SPAN><SPAN class="ft90">PROSPEKT. Nya regler om prospekt m.m. Fi.</SPAN></P>
<P class="p695 ft3"><SPAN class="ft3">96.</SPAN><SPAN class="ft90">Remissvaren på 2003/04 års Långtidsutredning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p691 ft3"><SPAN class="ft3">97.</SPAN><SPAN class="ft90">Att lyfta matematiken</SPAN></P>
<P class="p358 ft3">– intresse, lärande, kompetens. U.</P>
<P class="p696 ft3"><SPAN class="ft3">98.</SPAN><SPAN class="ft90">För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. U.</SPAN></P>
<P class="p697 ft3"><SPAN class="ft3">99.</SPAN><SPAN class="ft90">Kärnavfall – demokrati och vetenskap. M.</SPAN></P>
<P class="p698 ft3"><SPAN class="ft3">100.</SPAN><SPAN class="ft90">Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn. Fi.</SPAN></P>
<P class="p699 ft3"><SPAN class="ft3">101.</SPAN><SPAN class="ft90">Genomförande av tjänstepensionsdirektivet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p700 ft3"><SPAN class="ft3">102.</SPAN><SPAN class="ft90">Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. N.</SPAN></P>
<P class="p701 ft4"><SPAN class="ft4">103.</SPAN><SPAN class="ft91">LSS – Särskilt personligt stöd. + Lättläst sammanfattning, DAISY och sammanfattning på teckenspråk. S.</SPAN></P>
<P class="p641 ft3"><SPAN class="ft3">104.</SPAN><SPAN class="ft90">Att lära för hållbar utveckling. U.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft6">Statens offentliga utredningar 2004</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft87">Systematisk förteckning</P>
<P class="p702 ft92">Statsrådsberedningen</P>
<P class="p703 ft3">Sluta strunta i EU</P>
<P class="p704 ft3">– EU <NOBR>2004-kommitténs</NOBR> förslag till permanent bidragsgivning och utåtriktad verksamhet. [82]</P>
<P class="p705 ft92">Justitiedepartementet</P>
<P class="p706 ft3">Ett nationellt program om personsäkerhet. [1]</P>
<P class="p707 ft3">Översyn av personuppgiftslagen. [6] Ledningsrätt. [7]</P>
<P class="p708 ft3">Tolkförmedling. Kvalitet registrering tillsyn. [15]</P>
<P class="p709 ft3">Brottsförebyggande kunskapsutveckling. [18]</P>
<P class="p710 ft4">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. [21]</P>
<P class="p711 ft3">Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter. [22]</P>
<P class="p712 ft4">Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. [33]</P>
<P class="p713 ft3">Nationaldagen – ny helgdag. [45]</P>
<P class="p714 ft3">Svensk kod för bolagsstyrning. Förslag från Kodgruppen. [46]</P>
<P class="p715 ft3">Näringslivet och förtroendet. + Bilagedel. [47]</P>
<P class="p716 ft4">Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media, och vardag. [48]</P>
<P class="p717 ft4">Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder för politisk jämlikhet. [49]</P>
<P class="p718 ft3">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering. [55]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft3">Kvinnors organisering. [59]</P>
<P class="p719 ft3">En översyn av Brottsoffermyndigheten. [61]</P>
<P class="p0 ft3">Insyn och sekretess</P>
<P class="p720 ft3"><SPAN class="ft93">–</SPAN><SPAN class="ft88">i statliga företag</SPAN></P>
<P class="p721 ft3"><SPAN class="ft93">–</SPAN><SPAN class="ft88">i internationellt samarbete. [75] Allt ljus på storstadspolitikens lokala</SPAN></P>
<P class="p720 ft3">utvecklingsavtal?</P>
<P class="p722 ft3">Förslag till nationellt utvärderingsprogram. [79]</P>
<P class="p723 ft3">Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel <NOBR>II-förordningen.</NOBR> [80]</P>
<P class="p724 ft3">Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. [81]</P>
<P class="p725 ft3">Reformerad hyressättning. [91]</P>
<P class="p726 ft92">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p727 ft3">Utlandstjänstens villkor. Arbetsvillkor, ersättningssystem och skatteregler för statligt anställda under utlandsstationering. [24]</P>
<P class="p728 ft3">Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse. [31]</P>
<P class="p729 ft3">Tillsyn för säkra varor och öppna marknader. [57]</P>
<P class="p730 ft3">Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv. [74]</P>
<P class="p731 ft92">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p732 ft3">Från klassificering till urval. En översyn av Totalförsvarets pliktverk. [5]</P>
<P class="p733 ft3">Informera om samhällets säkerhet. [25] Informationssäkerhet i Sverige och</P>
<P class="p734 ft3">internationellt – en översikt. [32]</P>
<P class="p735 ft3">Totalförsvarets forskningsinstitut. En översyn. [41]</P>
<P class="p736 ft3">Försvarshögskolan. En översyn. [58] Snö, mörker och kyla. [77]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p737 ft3">Ny reglering för transporter av farligt gods. [87]</P>
<P class="p731 ft92">Socialdepartementet</P>
<P class="p738 ft3">Tvång och förändring. Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård.</P>
<P class="p739 ft3">+ Bilagor. [3]</P>
<P class="p740 ft3">Patientskadelagen och läkemedelsförsäkringen – en översyn. [12]</P>
<P class="p741 ft3">Samhällets insatser mot hiv/STI – att möta förändring. [13]</P>
<P class="p742 ft3">Genetik, integritet och etik. [20] Handikappolitisk samordning</P>
<P class="p743 ft4">– organisation för strategi och genomförande. [54]</P>
<P class="p725 ft3">Sammanhållen hemvård. [68]</P>
<P class="p744 ft3">Sexuell exploatering av barn i Sverige. [71] Hjälpmedel. + Lättläst, DAISY och</P>
<P class="p745 ft3">sammanfattning på teckenspråk. [83] Var går gränsen? [86]</P>
<P class="p746 ft3">Tobakskontroll i internationellt perspektiv. [88]</P>
<P class="p747 ft4">LSS – Särskilt personligt stöd. + Lättläst sammanfattning, DAISY och</P>
<P class="p739 ft3">sammanfattning på teckenspråk. [103]</P>
<P class="p726 ft92">Finansdepartementet</P>
<P class="p738 ft3">Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till Långtidsutredningen 2003/04. [2]</P>
<P class="p0 ft3">Sveriges ekonomi – utsikter till 2020.</P>
<P class="p748 ft3">Bilaga <NOBR>1–2</NOBR> till Långtidsutredningen 2003/04. [11]</P>
<P class="p749 ft4">Det ofullständiga pusslet. Behovet av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länsstyrelserna. [14]</P>
<P class="p750 ft3">Långtidsutredningen 2003/04. [19] Från verksförordning till myndighets-</P>
<P class="p751 ft3">förordning. [23] Hyressättning av vissa ändamåls-</P>
<P class="p752 ft3">byggnader. [28]</P>
<P class="p7 ft3">Regional utveckling – utsikter till 2020.</P>
<P class="p753 ft3">Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04. [34]</P>
<P class="p0 ft3">Reformerade egendomsskatter. [36]</P>
<P class="p754 ft3">Kan vi räkna med de äldre? Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2003/04. [44]</P>
<P class="p755 ft3"><NOBR>E-tjänster</NOBR> för alla. [56] Skatt på väg. [63]</P>
<P class="p756 ft3">En statsförvaltning i utveckling och förnyelse. [65]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p757 ft4">Egendomsskatter. Reform av arvs- och gåvoskatter. [66]</P>
<P class="p758 ft3">Marknadsmissbruk. [69] Tid och pengar – dela lika?</P>
<P class="p759 ft3">Bilaga 13 till Långtidsutredningen 2003/04. [70]</P>
<P class="p0 ft3">Migration och integration – om fram-</P>
<P class="p760 ft3">tidens arbetsmarknad. Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04. [73]</P>
<P class="p761 ft3">Lönegarantiförsäkring – en partsfråga. [93] PROSPEKT. Nya regler om prospekt</P>
<P class="p752 ft3">m.m. [95]</P>
<P class="p762 ft3">Remissvaren på 2003/04 års Långtidsutredning. [96]</P>
<P class="p763 ft3">Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn. [100]</P>
<P class="p764 ft3">Genomförande av tjänstepensionsdirektivet. [101]</P>
<P class="p10 ft92">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p725 ft3">Folkbildning och lärande med <NOBR>ITK-stöd</NOBR></P>
<P class="p765 ft4">– en antologi om flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. [8]</P>
<P class="p766 ft3">En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt. [27]</P>
<P class="p767 ft3">Tre vägar till den öppna högskolan. [29] Folkbildning i brytningstid</P>
<P class="p768 ft3">– en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor. [30]</P>
<P class="p725 ft3">Utan timplan – med målen i sikte. [35]</P>
<P class="p0 ft4">Lärare, forskare och läkare –</P>
<P class="p769 ft3">tre kompetenser i en befattning. [42] Skolans ansvar för kränkningar av elever.</P>
<P class="p752 ft3">[50]</P>
<P class="p770 ft3">Vem får vara med? En belysning av folkbildningens relation till icke deltagarna. [51]</P>
<P class="p771 ft3">Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering – prioritering. [53]</P>
<P class="p772 ft4">Samspel och integration. Nationell organisation för deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete. [60]</P>
<P class="p773 ft3">Verksamheten vid IMEGO AB. [89] Att lyfta matematiken</P>
<P class="p774 ft3">– intresse, lärande, kompetens. [97] För oss tillsammans. Om utbildning</P>
<P class="p775 ft3">och utvecklingsstörning. [98] Att lära för hållbar utveckling. [104]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GSB3104184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft92">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p725 ft3">Utsädeskontroll i förändring. [72]</P>
<P class="p6 ft92">Kulturdepartementet</P>
<P class="p776 ft4">Bokpriskommissionens fjärde delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV. [9]</P>
<P class="p777 ft3">Digital Radio. [16]</P>
<P class="p778 ft3">Nytt regelverk för marksänd <NOBR>digital-TV.</NOBR> [39]</P>
<P class="p741 ft4">Bokpriskommissionens femte delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V. [90]</P>
<P class="p725 ft3"><NOBR>K-märkt.</NOBR></P>
<P class="p779 ft3">Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. [94]</P>
<P class="p6 ft92">Miljödepartementet</P>
<P class="p776 ft4">Förnybara fordonsbränslen. Nationellt mål för 2005 och hur tillgängligheten av dessa bränslen kan ökas. [4]</P>
<P class="p780 ft3">Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler. [37]</P>
<P class="p781 ft3">Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation. [38]</P>
<P class="p782 ft4">Kortare instanskedja och ökad samordning. Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation. [40]</P>
<P class="p777 ft3">Allmänna vattentjänster. [64]</P>
<P class="p783 ft3">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2004. [67]</P>
<P class="p741 ft3">Byggnadsdeklarationer. Inomhusmiljö och energianvändning.[78]</P>
<P class="p0 ft3">Kärnavfall – demokrati och vetenskap. [99]</P>
<P class="p6 ft92">Näringsdepartementet</P>
<P class="p784 ft3">Rätten till skadestånd enligt konkurrenslagen. [10]</P>
<P class="p0 ft3">Turistfrämjande för ökad tillväxt. [17]</P>
<P class="p785 ft3">Arbetstid vid vägtransporter – förslag till ny lag. [26]</P>
<P class="p786 ft3">Den könsuppdelade arbetsmarknaden. [43] Samhällets behov av betaltjänster. [52] Handla för bättre klimat – handel med</P>
<P class="p787 ft3">utsläppsrätter <NOBR>2005–2007,</NOBR> m.m. [62]</P>
<P class="p788 ft3">Godstransporter – noder och länkar i samspel. [76]</P>
<P class="p789 ft3">SWENTEC AB – för en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik. [84]</P>
<P class="p790 ft3">Genomförande av direktivet om information och samråd. [85]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p791 ft3">En samlad järnvägslagstiftning. + Bilagedel. [92]</P>
<P class="p792 ft3">Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. [102]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GSB3104SOU_2004__104.pdf1281840pdfAtt lära för hållbar utvecklinghttps://data.riksdagen.se/fil/4BC11D26-2212-4BD9-8125-98C03B2091F7