<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2354439</hangar_id>
 <dok_id>GS0361</dok_id>
 <rm>2004/05</rm>
 <beteckning>61</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2004/05:61</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>61</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-01-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-06-02 15:43:35</systemdatum>
 <publicerad>2005-01-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas mission i Liberia Prop. 2004/05:61</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>text/tml</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GS0361/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GS0361</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS0361</dokumentstatus_url_xml>
 <html>Regeringens proposition&lt;br&gt;2004/05:61&lt;br&gt;&lt;br&gt;Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas mission i Liberia&lt;br&gt;Prop.&lt;br&gt;2004/05:61&lt;br&gt;&lt;br&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Stockholm den 13 januari 2005&lt;br&gt;&lt;br&gt;Göran Persson&lt;br&gt;        Laila Freivalds&lt;br&gt;        (Utrikesdepartementet)&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;br&gt;I propositionen redogörs för den senaste utvecklingen i Liberia, den humanitära&lt;br&gt;situationen och det svenska engagemanget i Liberia, Förenta nationernas mission&lt;br&gt;i Liberia (UNMIL), samt det svenska deltagandet i missionen under det gångna&lt;br&gt;året med ett mekaniserat skyttekompani inom ramen för den irländska bataljonen.&lt;br&gt;I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en väpnad&lt;br&gt;styrka bestående av högst 300 personer till förfogande för deltagande inom ramen&lt;br&gt; för UNMIL under ytterligare 12 månader.&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;br&gt;1       Förslag till riksdagsbeslut     3&lt;br&gt;2       Ärendet och dess beredning      4&lt;br&gt;3       Den senaste utvecklingen i Liberia      5&lt;br&gt;4       Den humanitära situationen och det svenska engagemanget i Liberia&lt;br&gt;7&lt;br&gt;5       Förenta nationernas mission i Liberia, UNMIL    8&lt;br&gt;6       Svenskt deltagande i UNMIL      9&lt;br&gt;7       Rättsliga frågor        10&lt;br&gt;8       Regeringens överväganden        11&lt;br&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 januari 2005        13&lt;br&gt;&lt;br&gt;1&lt;br&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;br&gt;Regeringen föreslår att riksdagen medger att en svensk väpnad styrka bestående&lt;br&gt;av högst 300 personer ställs till förfogande för deltagande inom ramen för&lt;br&gt;Förenta nationernas mission i Liberia (UNMIL) under ytterligare 12 månader.&lt;br&gt;2&lt;br&gt;Ärendet och dess beredning&lt;br&gt;Den 18 augusti 2003 undertecknades ett fredsavtal mellan regeringen och de två&lt;br&gt;rebellrörelserna i Liberia som förklarade slut på den långvariga konflikten i&lt;br&gt;landet. Fredsförhandlingarna skedde under ledning av den västafrikanska&lt;br&gt;samarbetsorganisationen ECOWAS, som beslutade att skicka en förtrupp till&lt;br&gt;Liberia för att snabbt bidra till att stabilisera den oroliga situationen och få&lt;br&gt; igång hjälpsändningar till civilbefolkningen. I avvaktan på ett beslut om att&lt;br&gt;upprätta en egen styrka antog Förenta nationernas säkerhetsråd den 1 augusti&lt;br&gt;2003 resolution 1497 som auktoriserade den av ECOWAS ledda multinationella&lt;br&gt;styrkan i Liberia.&lt;br&gt;På basis av generalsekreterarens rekommendationer i sin rapport den 11 september&lt;br&gt; antog säkerhetsrådet den 19 september 2003 resolution 1509 som upprättar FN:s&lt;br&gt;mission i Liberia (UNMIL) bestående av en styrka på 15 000 personer i syfte att&lt;br&gt;stödja genomförandet av vapenvilan och fredsavtalet. Insatsen inleddes den 1&lt;br&gt;oktober 2003 då ECOWAS-styrkorna integrerades i UNMIL. I början av december 2004&lt;br&gt; uppgick truppstyrkan till omkring 14 500 personer. Insatsen är i nuläget en av&lt;br&gt;FN:s två största insatser.&lt;br&gt;Sverige fick redan innan resolution 1509 hade antagits informella förfrågningar&lt;br&gt;från FN om att bidra med trupp. Vidare visade Irland, som beslutat att bidra med&lt;br&gt; omkring 450 personer i en reducerad bataljon med stabs-, skytte- och&lt;br&gt;trosskompani, tidigt intresse av att samverka med ett svenskt förband. Den 30&lt;br&gt;oktober 2003 anmodades Försvarsmakten att lämna en bedömning av&lt;br&gt;förutsättningarna för en svensk insats bl.a. i Liberia. På basis av&lt;br&gt;Försvarsmaktens svar anvisade Regeringskansliet den 17 november Försvarsmakten&lt;br&gt;att planera och vidta förberedelser för en insats i Liberia med ett mekaniserat&lt;br&gt;skyttekompani samt att även redovisa alternativ till utformning av en svensk&lt;br&gt;styrka och en samlad riskbedömning. Möjligheter till samverkan med den irländska&lt;br&gt; bataljonen skulle härvid beaktas. Den 10(15 december 2003 genomfördes en&lt;br&gt;rekognosceringsresa till Liberia. I enlighet med Försvarsmaktens förordande i&lt;br&gt;sitt svar den 22 december 2003, gavs Försvarsmakten samma dag en kompletterande&lt;br&gt;anvisning om att fortsätta planera och vidta förberedelser för en svensk insats&lt;br&gt;med ett mekaniserat skyttekompani bestående av 231 personer inom ramen för den&lt;br&gt;irländska bataljonen i UNMIL.&lt;br&gt;Den 9 januari 2004 överlämnade FN en formell förfrågan till Sverige att bidra&lt;br&gt;med ett mekaniserat skyttekompani till UNMIL. Enligt förfrågan önskade FN att&lt;br&gt;förbandet skulle vara operativt i missionsområdet snarast möjligt.&lt;br&gt;Den 22 januari 2004 överlämnade regeringen till riksdagen proposition 2003/04:61&lt;br&gt; med förslag om att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad&lt;br&gt;styrka bestående av högst 240 personer till förfogande för deltagande inom ramen&lt;br&gt; för UNMIL under 12 månader.&lt;br&gt;Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet konstaterade i betänkande&lt;br&gt;2003/04UFöU1 att FN:s säkerhetsråd i resolution 1509 från den 19 september 2003&lt;br&gt;bemyndigat upprättandet av en multinationell styrka för att stödja genomförandet&lt;br&gt; av det fredsavtal som överenskommits den 18 augusti 2003 mellan två&lt;br&gt;rebellgrupper å ena sidan och Liberias regering å den andra. Utskottet föreslog&lt;br&gt;att riksdagen bemyndigar regeringen att även med en eventuell utvidgning av&lt;br&gt;operationsområdet, efter förändrat mandat från FN:s säkerhetsråd, ställa en&lt;br&gt;väpnad styrka om högst 240 personer till förfogande för deltagande inom ramen&lt;br&gt;för FN:s mission i Liberia under högst 12 månader. Den     18 februari 2004&lt;br&gt;biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2003/04:138).&lt;br&gt;Den 19 februari 2004 beslutade regeringen att Försvarsmakten skulle delta med en&lt;br&gt; väpnad styrka i Liberia som en del av FN:s mission i Liberia under 12 månader&lt;br&gt;under åren 2004 och 2005. Truppbidraget skall omfatta ett förstärkt mekaniserat&lt;br&gt;skyttekompani samt stabsofficerare om högst 240 personer.&lt;br&gt;En förtrupp till förbandet transporterades till Liberia den 26 februari 2004.&lt;br&gt;Den irländska bataljonen var då redan på plats i missionsområdet, men blev fullt&lt;br&gt; operativ först när det svenska skyttekompaniet kom på plats. Förtruppens&lt;br&gt;uppgifter utgjordes av praktiska föreberedelser såsom mottagande av personal och&lt;br&gt; materiel. Den 9 mars 2004 var huvudstyrkan på plats och den 29 mars var&lt;br&gt;förbandet fullt operativt. Totalt uppgår det svenska bidraget till ca 235&lt;br&gt;personer.&lt;br&gt;3 Den senaste utvecklingen i Liberia&lt;br&gt;Under åren 1989-1997 pågick ett inbördeskrig i Liberia. Omkring       150 000&lt;br&gt;personer, huvudsakligen civila, beräknas ha dödats under de åtta år som&lt;br&gt;stridigheterna pågick. FN:s observatörsmission i Liberia (UNOMIL) avslutade sitt&lt;br&gt; arbete i och med fredsprocessens avslutande med allmänna val i juli 1997. Den&lt;br&gt;forne rebelledaren Charles Taylor valdes då till ny president i Liberia. Samma&lt;br&gt;år upprättade FN ett stödkontor för fredsbyggande i Liberia (UNOL) med uppgift&lt;br&gt;att stödja en konsolidering av freden efter valet. FN:s arbete underminerades&lt;br&gt;dock av regeringens oförmåga att genomföra politiska och ekonomiska reformer.&lt;br&gt;Istället för försoning fortsatte vanstyret under Taylors ledning med&lt;br&gt;systematiska övergrepp av mänskliga rättigheter samt diskriminering och&lt;br&gt;förföljelse av politiska motståndare. Dessa omständigheter ledde till att nya&lt;br&gt;stridigheter utbröt 1999 då rebellgruppen Liberians United for Reconciliation&lt;br&gt;and Democracy (LURD) uppstod med mål att störta Taylor. Ett flertal av&lt;br&gt;LURD-anhängarna tillhörde fraktioner från det första inbördeskriget som inte&lt;br&gt;integrerats i den nya liberianska armén under Taylors ledning. I mars 2003&lt;br&gt;uppstod även en andra rebellgrupp, Movement for Democracy in Liberia (MODEL),&lt;br&gt;med samma syfte, som snabbt tog kontroll över de sydöstra delarna av Liberia.&lt;br&gt;Kriget i Liberia hade starka regionala kopplingar och den osäkra situationen i&lt;br&gt;landet har haft en negativ effekt på utvecklingen i hela Mano Riverunionen&lt;br&gt;(Guinea, Liberia och Sierra Leone) samt Elfenbenskusten. Det första liberianska&lt;br&gt;inbördeskriget medförde en stor flyktingström över gränserna och därefter har en&lt;br&gt; ansenlig mängd med vapen, ammunition och stridande flödat över gränserna i&lt;br&gt;olika riktningar i syfte att stödja subversiv verksamhet i grannländerna.&lt;br&gt;Liberia ansågs utgöra epicentret av oroligheterna i regionen och har anklagats&lt;br&gt;för att ha stött rebellrörelser både i Sierra Leone, Guinea och Elfenbenskusten.&lt;br&gt; Liberia i sin tur anklagade Guinea för att stödja LURD:s verksamhet i de norra&lt;br&gt;delarna av landet genom tillförsel av vapen och ammunition. Liberianska&lt;br&gt;stridande deltog i kriget som utbröt under hösten 2002 i Elfenbenskusten, som i&lt;br&gt;sin tur anklagas för att ha legat bakom uppkomsten av den nya rebellrörelsen&lt;br&gt;MODEL i Liberia. En lösning av konflikten i Liberia har varit en förutsättning&lt;br&gt;för att kunna skapa stabilitet och fredlig utveckling i regionen. Eftersom&lt;br&gt;fortsatt instabilitet i Liberia inte enbart riskerat att förlänga lidandet för&lt;br&gt;den egna befolkningen, utan även hotat fredsprocessen i Sierra Leone och haft en&lt;br&gt; destabiliserande inverkan på läget i Guinea och Elfenbenskusten, har ihärdiga&lt;br&gt;försök gjorts av det internationella samfundet att förhandla fram en fredlig&lt;br&gt;lösning av konflikten.&lt;br&gt;Under våren och sommaren 2003 trappades stridigheterna i Liberia upp.&lt;br&gt;Rebellgrupperna LURD och MODEL hade tagit kontroll över nästan 60 procent av&lt;br&gt;landet och hotade att inta huvudstaden Monrovia. Den humanitära situationen var&lt;br&gt;alarmerande med omkring en miljon internflyktingar utan tillgång till&lt;br&gt;internationella hjälpsändningar. Med denna utgångspunkt gick regeringen i början&lt;br&gt; av juni med på att sätta sig vid förhandlingsbordet i Accra, Ghana, med&lt;br&gt;rebellgrupperna och den politiska oppositionen. Fredsförhandlingarna skedde&lt;br&gt;under ledning av ordföranden för ECOWAS och ledde den 17 juni till ett avtal om&lt;br&gt;eldupphör mellan parterna. Avtalet bröts dock av parterna och stridigheter&lt;br&gt;fortsatte i flera områden. Under starkt tryck av det internationella samfundet&lt;br&gt;avgick president Taylor och lämnade landet den 11 augusti, varefter parterna den&lt;br&gt; 18 augusti 2003 slutligen enades om ett fredsavtal som förklarar kriget&lt;br&gt;avslutat och banar väg för en övergångsregering som skall leda landet fram till&lt;br&gt;allmänna val hösten 2005. I fredsavtalet ber parterna vidare att FN skall skicka&lt;br&gt; en styrka till Liberia under kapitel VII i FN-stadgan för att stödja&lt;br&gt;övergångsregeringen och genomförandet av fredsavtalet.&lt;br&gt;Den 14 oktober 2003 installerades den nationella övergångsregeringen som består&lt;br&gt;av representanter från samtliga parter i konflikten och leds av ordföranden&lt;br&gt;Gyude Bryant. Övergångsregeringens arbete har präglats av interna motsättningar&lt;br&gt;och anklagelser om korruption och bristande engagemang för fredsprocessen hos&lt;br&gt;enskilda regeringsmedlemmar. Även förbindelserna med övergångsparlamentet har&lt;br&gt;tidvis varit ansträngda. En central uppgift för övergångsregeringen under året&lt;br&gt;kommer att bli förberedelserna för och genomförandet av allmänna val. Efter&lt;br&gt;flera månaders oenighet antog övergångsförsamlingen i december 2004 en ny vallag&lt;br&gt; som skapar förutsättningar att hålla valen såsom planerat i oktober 2005.&lt;br&gt;Säkerhetsläget har förbättrats påtagligt i Liberia sedan UNMIL under första&lt;br&gt;halvåret 2004 etablerade full kontroll över landets territorium. Läget i&lt;br&gt;Monrovia försämrades i samband med oroligheter som utbröt i månadsskiftet&lt;br&gt;oktober(november 2004 och kunde bringas under kontroll först efter kraftfullt&lt;br&gt;ingripande från UNMIL, däribland det svenska förbandet.&lt;br&gt;4 Den humanitära situationen och det svenska engagemanget i Liberia&lt;br&gt;Kriget i Liberia gav upphov till uppåt en miljon internflyktingar i landet. I&lt;br&gt;nuläget uppskattas antalet internflyktingar uppgå till över 300 000. Under år&lt;br&gt;2004 antogs över 1,7 miljoner personer vara i behov av humanitärt stöd.&lt;br&gt;Undertecknandet av fredsavtalet den 18 augusti 2003 och efterföljande&lt;br&gt;internationell truppnärvaro har inneburit väsentligt ökade möjligheter till&lt;br&gt;distribution av humanitärt bistånd.&lt;br&gt;Enligt FN:s konsoliderade appell för år 2004 uppgår hjälpbehovet för Liberia&lt;br&gt;till 137 miljoner US-dollar. Därtill kommer behov av matleveranser till Liberia&lt;br&gt;på 40 miljoner US-dollar som presenterats under den konsoliderade appellen för&lt;br&gt;Västafrika. En givarkonferens för Liberia hölls i New York i början av februari&lt;br&gt;2004, under ledning av FN, Världsbanken och USA. Vid konferensen utfästes totalt&lt;br&gt; 520 miljoner US-dollar till Liberias återuppbyggnad, varav USA och EU var de&lt;br&gt;största enskilda givarna.&lt;br&gt;Det svenska humanitära biståndet till Liberia uppgick under år 2004 till ca 60&lt;br&gt;miljoner kronor. Biståndet kanaliseras genom FN, Rödakorsrörelsen och enskilda&lt;br&gt;organisationer och går bl.a. till att stödja internflyktingar i flyktinglägren,&lt;br&gt;hälso- och sjukvård, utbildning samt jordbruksinsatser. Vidare har Sverige under&lt;br&gt; år 2004 avsatt 45 miljoner kronor till återuppbyggnadsstöd. Stödet omfattar&lt;br&gt;återanpassning av forna kombattanter (20 miljoner kronor) socio-ekonomisk&lt;br&gt;rehabilitering på landsbygden (20 miljoner kronor) och stöd till rättsväsendet&lt;br&gt;(5 miljoner kronor).&lt;br&gt;Utrikesdepartementets nuvarande kabinettssekreterare Hans Dahlgren är sedan juli&lt;br&gt; 2001 EU-ordförandeskapets särskilde representant för Mano Riverunionen. I&lt;br&gt;kabinettssekreterarens mandat ingår bl.a. att främja dialogen mellan länderna,&lt;br&gt;att stödja en fredlig utveckling i regionen och att samverka med FN. Som&lt;br&gt;EU-ordförandeskapets representant är kabinettssekreteraren, tillsammans med&lt;br&gt;ordföranden för ECOWAS, även ordförande i den Internationella kontaktgruppen för&lt;br&gt; Liberia (ICGL) som upprättades i september 2002 i syfte att samordna och öka&lt;br&gt;FN:s och det internationella samfundets ansträngningar för en fredlig lösning i&lt;br&gt;Liberia. Genom kabinettssekreterarens uppdrag spelar Sverige en framträdande&lt;br&gt;roll för att främja en varaktig lösning av konflikten.&lt;br&gt;Sedan i september 2004 har Sverige en tjänsteman placerad i Monrovia, utsänd&lt;br&gt;från ambassaden i Abidjan. Detta stärker ytterligare Sveriges möjligheter att&lt;br&gt;aktivt följa utvecklingen i Liberia.&lt;br&gt;5 Förenta nationernas mission i Liberia, UNMIL&lt;br&gt;I ett brev till ordföranden för FN:s säkerhetsråd den 28 juni 2003&lt;br&gt;rekommenderade FN:s generalsekreterare att en multinationell styrka skulle&lt;br&gt;skickas till Liberia för att få stopp på den negativa utvecklingen i landet. Den&lt;br&gt; västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS fattade strax därefter ett&lt;br&gt;principbeslut om att skicka en förtrupp till Liberia för att bidra till att&lt;br&gt;stabilisera situationen och underlätta ett överlämnande av makten från president&lt;br&gt; Taylor. Genom resolution 1497 den 1 augusti 2003 auktoriserade säkerhetsrådet&lt;br&gt;upprättandet av den av ECOWAS ledda multinationella styrkan i Liberia och&lt;br&gt;förklarade samtidigt sin beredskap att upprätta en efterföljande FN-styrka per&lt;br&gt;den 1 oktober 2003.&lt;br&gt;På grundval av generalsekreterarens rekommendationer i sin rapport den 11&lt;br&gt;september antog säkerhetsrådet den 19 september 2003 resolution 1509 som&lt;br&gt;upprättar FN:s mission Liberia (UNMIL), bestående av en militär styrka på upp&lt;br&gt;till 15 000 personer, inklusive upp till 250 militärobservatörer och 160&lt;br&gt;stabsofficerare, upp till 1 115 civilpoliser samt civil personal. Resolutionen&lt;br&gt;antogs under kapitel VII i FN-stadgan och anger som UNMIL:s fyra huvudsakliga&lt;br&gt;uppgifter att 1) stödja genomförandet av avtalet om eldupphör, 2) underlätta&lt;br&gt;humanitär verksamhet och främjande av mänskliga rättigheter, 3) stödja&lt;br&gt;reformering av säkerhetssektorn, samt 4) stödja genomförandet av fredsavtalet.&lt;br&gt;Genom resolution 1561, antagen av säkerhetsrådet den 16 september 2004, förlängs&lt;br&gt; UNMIL:s mandat till den 19 september 2005.&lt;br&gt;Den 1 oktober 2003 tog UNMIL över ansvaret för den fredsbevarande verksamheten i&lt;br&gt; Liberia och ECOWAS styrkor integrerades i UNMIL. I början av december 2004&lt;br&gt;uppgick truppstyrkan till omkring 14 500 personer. Truppbidragen till UNMIL&lt;br&gt;består i december 2004 av enheter - i storleksordning - från Bangladesh,&lt;br&gt;Pakistan, Etiopien, Nigeria, Namibia, Ghana, Senegal, Kina, Irland, Ukraina,&lt;br&gt;Sverige, Filippinerna, Jordanien och Nepal. Insatsen är en av FN:s största&lt;br&gt;pågående insatser.&lt;br&gt;Genom resolution 1509 har UNMIL fått ett brett, flerdimensionellt mandat med&lt;br&gt;uppgifter som sträcker sig från omedelbara säkerhetsfrämjande åtgärder till mer&lt;br&gt;långsiktigt stöd till återuppbyggnad av landet. UNMIL anses vara den första&lt;br&gt;mission där FN fullt ut dragit lärdomar från tidigare insatser i bl.a. Somalia&lt;br&gt;och Sierra Leone och omsatt rekommendationerna i den s.k. Brahimirapporten i&lt;br&gt;praktiken. Den militära styrkan är omfattande och robust, en betydande&lt;br&gt;civilpoliskomponent har fått ansvar att bygga upp den nationella poliskåren och&lt;br&gt;mandatet omfattar även andra delar av rättskedjan, som att bidra till att stärka&lt;br&gt; förvaltning, domstolar och kriminalvård. I UNMIL:s mandat ingår även att främja&lt;br&gt; humanitär verksamhet och skydd av mänskliga rättigheter och inom missionen&lt;br&gt;finns särskilda funktioner för att hantera frågor om barnsoldater och kvinnors&lt;br&gt;utsatthet.&lt;br&gt;En av UNMIL:s viktigaste uppgifter är att bistå i arbetet med avväpning,&lt;br&gt;demobilisering, rehabilitering och återanpassning (s.k. DDRR) av samtliga&lt;br&gt;stridande parter. En framgångsrik DDRR-process är en förutsättning både för att&lt;br&gt;få stopp på stridigheter och övergrepp på kort sikt men även för att hindra att&lt;br&gt;konflikten på längre sikt återuppstår, såsom har skett tidigare. Den första&lt;br&gt;fasen av DDRR-programmet inleddes den 7 december 2003, men fick avbrytas p.g.a.&lt;br&gt;oroligheter då forna regeringssoldater öppnade eld i frustration över beskedet&lt;br&gt;att den ekonomiska ersättningen inte skulle betalas ut förrän efter&lt;br&gt;demobilisering. Avväpningen och demobiliseringen återupptogs i april 2004 och&lt;br&gt;förklarades officiellt avslutad den 31 oktober. Drygt 100 000 forna kombattanter&lt;br&gt; hade då demobiliserats, vilket skall jämföras med de 40 000 kombattanter FN&lt;br&gt;ursprungligen uppskattade skulle genomgå programmet. Den kraftiga ökningen beror&lt;br&gt; bl.a. på att de stridande parterna inte försåg UNMIL med register över sina&lt;br&gt;kombattanter. Som ett resultat av det ökade antalet kombattanter är FN:s program&lt;br&gt; för rehabilitering och återanpassning, som bygger på frivilliga bidrag,&lt;br&gt;kraftigt underfinansierat. Mot denna bakgrund och som svar på en vädjan från&lt;br&gt;FN:s generalsekreterare beslutade Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) i&lt;br&gt;december 2004 att bidra med ytterligare          10 miljoner kronor till&lt;br&gt;programmet, i tillägg till tidigare svenska bidrag om 14 miljoner kronor.&lt;br&gt;6 Svenskt deltagande i UNMIL&lt;br&gt;Sverige deltar sedan mars 2004 med ett mekaniserat skyttekompani i UNMIL. Vidare&lt;br&gt; tillkommer ett antal stabsmedlemmar på bataljonsnivå och en underhållsenhet.&lt;br&gt;Totalt uppgår det svenska förbandet till ca 230 personer. I ett läge där&lt;br&gt;säkerheten i Liberia avsevärt försämras skulle det dessutom kunna uppstå ett&lt;br&gt;omedelbart behov av att förstärka det svenska förbandet. En sådan förstärkning&lt;br&gt;av förbandet skulle kunna innebära att det svenska bidraget i ett senare skede&lt;br&gt;kan komma att omfatta upp till 300 personer. Det svenska förbandet ingår som en&lt;br&gt;enhet i den irländska bataljonen, vilken utgörs av ca 450 personer. Den&lt;br&gt;irländska bataljonen fungerar som UNMIL:s reserv- och snabbinsatsstyrka.&lt;br&gt;Bataljonen är placerad i närheten av Monrovia, men verkar i hela missionsområdet&lt;br&gt; under de olika faserna av UNMIL:s verksamhet. Uppgifterna för det svenska&lt;br&gt;förbandet omfattar bl.a. att genomföra bevakningsuppgifter, svara för säkerhet i&lt;br&gt; samband med DDRR-processen, skydda underhållsvägar inom missionsområdet, samt&lt;br&gt;inom ramen för den egna förmågan även skydda civila. Med hänsyn till konfliktens&lt;br&gt; regionala kopplingar kan UNMIL:s - och därigenom också det svenska förbandets&lt;br&gt;verksamhet - framöver komma att utvidgas till grannländerna Sierra Leone, Guinea&lt;br&gt; och Elfenbenskusten, bl.a. för att hindra flöden av vapen och stridande över&lt;br&gt;gränserna. En sådan geografisk utvidgning skulle självfallet först kräva en&lt;br&gt;motsvarande utvidgning av det folkrättsliga mandatet. Viss logistik och&lt;br&gt;underhållsstöd till UNMIL förutses redan i nuläget ske från vissa grannländer&lt;br&gt;eller andra länder.&lt;br&gt;Försvarsmakten bedömer att risken för svensk trupp att bli engagerad i direkta&lt;br&gt;stridigheter är låg men att hotbilden varierar beroende av var i Liberia&lt;br&gt;förbandet är verksamt samt vilka situationer förbandet ställs inför. Ytterligare&lt;br&gt; oroligheter som kräver robust ingripande, av den typ som utbröt i Monrovia i&lt;br&gt;månadsskiftet oktober(november 2004, kan inte uteslutas. På landsbygden bedöms&lt;br&gt;risknivån generellt som lägre. De största hoten mot personal i området utgörs av&lt;br&gt; trafiksituationen, hälsofaror samt klimatförhållanden. Hotet från&lt;br&gt;infektionssjukdomar är påtagligt men kan reduceras med adekvat medicinsk&lt;br&gt;profylax, utbildning samt fälthygien. Därutöver utgör kriminella element samt&lt;br&gt;okontrollerad eldgivning av personer eller grupperingar som bl.a. är missnöjda&lt;br&gt;med DDRR-processen ett hot mot förbandet.&lt;br&gt;Regeringen beräknar att kostnaden för insatsen under år 2005 kommer att uppgå&lt;br&gt;till ca 422 miljoner kronor och för år 2006 till ca 105 miljoner kronor.&lt;br&gt;Utgifterna skall belasta det under sjätte utgiftsområdet anvisade anslaget 6:1&lt;br&gt;Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.&lt;br&gt;Sverige deltar dessutom med sex civilpoliser i UNMIL.&lt;br&gt;7 Rättsliga frågor&lt;br&gt;Det föreslagna fortsatta svenska bidraget till UNMIL består alltjämt av ett&lt;br&gt;mekaniserat skyttekompani. Bidraget utgör en väpnad styrka i regeringsformens&lt;br&gt;mening.&lt;br&gt;Riksdagsbeslut enligt 10 kap. 9 § regeringsformen krävs för att sända en väpnad&lt;br&gt;styrka till FN:s mission i Liberia eftersom insatsen inte baseras på någon&lt;br&gt;internationell överenskommelse som riksdagen godkänt och då den inte heller&lt;br&gt;täcks av lagen (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.&lt;br&gt;Riksdagens godkännande i bet. 2003/04UFöU1 och rskr. 2003/04:138 innehöll en&lt;br&gt;tidsgräns om högst 12 månader. Det krävs därför nu ett nytt riksdagsgodkännande&lt;br&gt;för ett fortsatt svenskt insatsbidrag till UNMIL.&lt;br&gt;Förutom att samtliga parter i konflikten lämnat samtycke till närvaron av&lt;br&gt;FN-styrkan i Liberia har UNMIL, som ovan nämnts, fått ett mandat från&lt;br&gt;säkerhetsrådet vilket beslutats under kapitel VII i FN-stadgan. Av detta mandat&lt;br&gt;framgår att UNMIL även får vidta åtgärder av fredsframtvingande natur, inklusive&lt;br&gt; en rätt till våldsanvändning, som går utanför traditionella fredsbevarande&lt;br&gt;styrkors rätt till självförsvar. Utifrån säkerhetsrådets mandat har&lt;br&gt;insatsregler, s.k. rules of engagement, som reglerar styrkans våldsanvändning&lt;br&gt;fastställts. Det svenska truppbidraget kan utifrån dessa insatsregler tillgripa&lt;br&gt;tvångsmedel som går utöver nödvärn för att genomföra säkerhetsrådets mandat.&lt;br&gt;De administrativa förutsättningarna för svenskt deltagande i UNMIL regleras&lt;br&gt;genom ett avtal (Memorandum of Understanding) mellan Sverige och FN. Vidare&lt;br&gt;finns ett avtal mellan Sverige och Irland som reglerar de interna förhållandena&lt;br&gt;mellan det svenska förbandet och den irländska bataljonen.&lt;br&gt;8 Regeringens överväganden&lt;br&gt;&lt;br&gt;Regeringens förslag: Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad&lt;br&gt;styrka bestående av högst 300 personer till förfogande för deltagande inom ramen&lt;br&gt; för Förenta nationernas mission i Liberia (UNMIL) under ytterligare 12 månader.&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Fredsavtalet från sommaren 2003 och inrättandet&lt;br&gt; av den nya övergångsregeringen i oktober samma år gör det möjligt att få ett&lt;br&gt;slut på den fjorton år långa konflikten i Liberia. Halvvägs igenom den två år&lt;br&gt;långa övergångsperioden har UNMIL genomfört avväpning och demobilisering av ca&lt;br&gt;100 000 kombattanter och märkbart ökat säkerheten i Liberia. Integrering och&lt;br&gt;återanpassning av de avväpnade, liksom av återvändande flyktingar, utgör nu en&lt;br&gt;omfattande och avgörande del av det fortsatta fredsbyggandet i hela landet. Även&lt;br&gt; om säkerhetssituationen förbättrats betydligt får fredsprocessen alltjämt&lt;br&gt;betecknas som bräcklig. Liberia utgör till stora delar en sviktande stat (s.k.&lt;br&gt;"failed state") utan fungerande statsapparat och med underliggande politiska&lt;br&gt;motsättningar. Med en lång historia av maktmissbruk och korruption finns&lt;br&gt;fortfarande krafter i landet som ser sina positioner hotade av fria val och&lt;br&gt;etablerandet av en legitim regering. Därutöver skapar det stora antalet&lt;br&gt;sysslolösa ex-kombattanter i Monrovia en labil situation där minsta gnista har&lt;br&gt;en tendens att urarta till upplopp och plundring. Fortsatt tydlig närvaro av&lt;br&gt;UNMIL:s trupper är därför sannolikt en förutsättning för fredsavtalets fortsatta&lt;br&gt; genomförande. Det finns alltjämt ett behov av den säkerhetshöjande effekt som&lt;br&gt;närvaron av den svenska truppen har visat under det första året. Det robusta&lt;br&gt;svenska bidraget har haft en dämpande effekt på upplopp och oroligheter vid ett&lt;br&gt;flertal tillfällen. I november 2004 blev detta återigen uppenbart då den svenska&lt;br&gt; snabbinsatsstyrkan kallades in efter att UNMIL:s kravallpolis och det&lt;br&gt;nigerianska förbandet inte klarade av att få situationen under kontroll.&lt;br&gt;Omdömen om den svenska truppen från såväl FN i New York, UNMIL som liberianer är&lt;br&gt; uteslutande positiva. Välutbildade och motiverade soldater i kombination med&lt;br&gt;god utrustning utgör en uppenbar styrka som i sin tur gör att lugn genast&lt;br&gt;infinner sig då de anländer till oroshärdar. Detta har i sig sannolikt räddat&lt;br&gt;många liv eftersom truppen därmed inte behövt ta till det våldsmandat som&lt;br&gt;kapitel VII-missionen omfattar.&lt;br&gt;Förutom att konflikten har inneburit ett enormt lidande för den egna&lt;br&gt;civilbefolkningen har situationen i Liberia haft ett negativt inflytande på&lt;br&gt;utvecklingen i regionen som helhet. I grannländerna Sierra Leone och&lt;br&gt;Elfenbenskusten pågår fredsprocesser med ett betydande internationellt&lt;br&gt;engagemang och i Guinea är den politiska stabiliteten bräcklig. En lösning av&lt;br&gt;konflikten i Liberia är en förutsättning för en fredlig utveckling i hela&lt;br&gt;Västafrika. Utan ett uthålligt internationellt engagemang i Liberia riskeras&lt;br&gt;FN:s omfattande fredsfrämjande investeringar i Sierra Leone och Elfenbenskusten&lt;br&gt;att gå om intet och regionen riskerar att falla tillbaka i en spiral av krig och&lt;br&gt; våldsamheter.&lt;br&gt;FN-missionen i Liberia är nydanande. Genom ett brett, flerdimensionellt mandat&lt;br&gt;har UNMIL givits möjlighet att ta ett helhetsgrepp över säkerhet och utveckling&lt;br&gt;i Liberia i enlighet med erfarenheter från tidigare FN-insatser och&lt;br&gt;rekommendationerna i den s.k. Brahimirapporten. För att UNMIL skall kunna&lt;br&gt;genomföra sitt mandat krävs emellertid att medlemsstaterna ställer upp med&lt;br&gt;resurser i form av kvalificerade och robusta truppbidrag. Irland bidrar fortsatt&lt;br&gt; med en reducerad bataljon på omkring 450 personer. Det svenska bidraget med ett&lt;br&gt; mekaniserat skyttekompani utgör även fortsättningsvis ett starkt efterfrågat&lt;br&gt;bidrag till UNMIL och den irländska bataljonen. UNMIL bedöms även framgent vara&lt;br&gt;i behov av en kraftfull bataljon som reserv och snabbinsatsstyrka. Ett&lt;br&gt;kvalificerat svenskt förband med god tradition och förmåga av fredsbevarande&lt;br&gt;uppträdande, utrustat med moderna splitterskyddade fordon, utgör således även&lt;br&gt;fortsättningsvis ett viktigt bidrag till missionen.&lt;br&gt;Enligt senare års trend har utvecklingsländer i huvudsak stått för truppbidrag&lt;br&gt;till FN:s fredsbevarande missioner och EU och andra västländer har kritiserats&lt;br&gt;för att inte delta i FN:s verksamhet på marken. År 2003 bröt Sverige trenden&lt;br&gt;genom att vara det första EU-land att delta med militär trupp i FN-missionen i&lt;br&gt;Demokratiska republiken Kongo (MONUC). Insatsen väckte stor uppmärksamhet och&lt;br&gt;kan ha bidragit till ett ökat intresse bland andra EU-länder för fredsbevarande&lt;br&gt;insatser i Afrika. Genom insatsen i Liberia visar Sverige sitt fortsatt starka&lt;br&gt;engagemang för konfliktförebyggande och hantering av afrikanska konflikter, i&lt;br&gt;enlighet med svensk Afrikapolitik. Insatsen är dessutom ett sätt att i konkret&lt;br&gt;handling demonstrera det fortsatt starka svenska stödet för FN:s fredsbevarande&lt;br&gt;verksamhet. Att delta i en FN-mission i Afrika ger vidare Försvarsmakten&lt;br&gt;värdefulla erfarenheter.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Utrikesdepartementet&lt;br&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 januari 2005&lt;br&gt;&lt;br&gt;Närvarande: Statsministern Persson, ordförande, och statsråden Ringholm,&lt;br&gt;Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström,&lt;br&gt;Sommestad, Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren,&lt;br&gt;Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg, Orback, Baylan&lt;br&gt;&lt;br&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande i Förenta&lt;br&gt; nationernas mission i Liberia.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Prop. 2004/05:61&lt;p&gt;13&lt;p&gt;1&lt;br&gt;&lt;br&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen medger att en svensk väpnad styrka bestående av högst 300 personer ställs till förfogande för deltagande inom ramen för Förenta nationernas mission i Liberia (UNMIL) under ytterligare 12 månader.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2004/05:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-01-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2005-01-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2005-01-18 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2005-01-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2005-01-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2005-02-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utrikesdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 18:05:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GS0361</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 09:20:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 18:05:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2004/05:UU5</uppgift>
<ref_dok_id>GS01UU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2004/05</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fortsatt svenskt deltagande i FN:s mission i Liberia</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>