2225611GS03382004/0538propproppropProposition 2004/05:38PropositionPropositionFISkU3802004-10-26 00:00:002013-02-16 20:17:532004-10-26 00:00:00Räntebeläggning av periodiseringsfondernahämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GS0338/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GS0338https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS0338
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_4 #dimg1z{position:absolute;top:784px;left:63px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_7 #dimg1z{position:absolute;top:166px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:138px;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:488px;height:138px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:849px;left:84px;z-index:-1;width:453px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:453px;height:2px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:247px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:402px;height:2px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:56px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:606px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:42px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:714px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:65px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:234px;left:63px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:151px;height:1px;}
.ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 35px;}
.ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft3{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft11{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 21px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft15{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft17{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft18{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 19px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 305px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;margin-top: 497px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: right;margin-top: 888px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p64{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p73{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p87{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 377px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p95{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: right;margin-top: 519px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p104{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 658px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 585px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;}
.td21{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td22{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 31px;}
.tr1{heightzzz: 24px;}
.tr2{heightzzz: 43px;}
.tr3{heightzzz: 27px;}
.tr4{heightzzz: 19px;}
.tr5{heightzzz: 28px;}
.tr6{heightzzz: 20px;}
.tr7{heightzzz: 36px;}
.tr8{heightzzz: 32px;}
.tr9{heightzzz: 23px;}
.tr10{heightzzz: 21px;}
.tr11{heightzzz: 18px;}
.tr12{heightzzz: 5px;}
.t0{width: 693px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 12px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 421px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 22px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 696px;margin-top: 49px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 498px;margin-leftZ: 95px;margin-top: 19px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 442px;margin-top: 19px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 13px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 421px;margin-top: 22px;f:15px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2004/05:38</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Räntebeläggning av periodiseringsfonderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft3">2004/05:38</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft4">Stockholm den 21 oktober 2004</P>
<P class="p6 ft4">Göran Persson</P>
<P class="p7 ft4">Bosse Ringholm</P>
<P class="p8 ft4">(Finansdepartementet)</P>
<P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p10 ft5">I budgetpropositionen för 2005 aviserades ett förslag om räntebeläggning av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder. I denna proposition föreslås att juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som den skattskyldige har vid ingången av beskattningsåret multipliceras med 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter utgången av 2004.</P>
<P class="p11 ft4">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td4"><SPAN class="p3 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p12 ft4">Prop. 2004/05:38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p3 ft6">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p13 ft7">Förslag till riksdagsbeslut..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p14 ft4">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft6">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p13 ft7">Lagtext...............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft4">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft6">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p13 ft6">Ärendet och dess beredning...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft4">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft6">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p13 ft6">Framväxten av periodiseringsfondssystemet.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft4">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p13 ft4">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft6">1990 års skattereform..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft4">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p13 ft4">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft6">1992 års företagsskatteutredning ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft4">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft6">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p13 ft6">Räntebeläggning av periodiseringsfonder .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p14 ft4">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p13 ft4">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft6">Överväganden och förslag ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft4">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft6">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p13 ft7">Effekter för de offentliga finanserna ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft6">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft6">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p13 ft7">Konsekvenser för mindre företag ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft6">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft6">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p13 ft7">Författningskommentar ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft6">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 1 Remitterat förslag till lag om ändring i inkomstskatte-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft7">lagen (1999:1229)..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p14 ft6">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft7">Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft6">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p3 ft6">Lagrådsremissens lagförslag .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft6">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p3 ft7">Lagrådets yttrande .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft6">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft6">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober 2004.....</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft6">19</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft4">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p18 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2004/05:38</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).</P>
<P class="p20 ft4">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03384x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft1">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p18 ft1">Lagtext</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2004/05:38</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4">Regeringen föreslår följande lagtext.</P>
<P class="p5 ft9">Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</P>
<P class="p22 ft4">Härigenom föreskrivs att det i inkomstskattelagen (1999:1229) skall införas en ny paragraf, 30 kap. 6 a §, samt närmast före 30 kap. 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4">30 kap.</P>
<P class="p24 ft10">Schablonintäkt</P>
<P class="p25 ft4">6 a §</P>
<P class="p26 ft5">En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond skall ta upp en schablonintäkt. Intäkten skall beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång.</P>
<P class="p27 ft7">Avsättning för en andel i ett handelsbolag som enligt 3 § andra stycket dragits av vid beskattningen, skall vid tillämpning av denna paragraf anses ha gjorts av den juridiska personen vid beskattningsårets utgång.</P>
<P class="p28 ft4">Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, skall schablonintäkten justeras i motsvarande mån.</P>
<P class="p29 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.</P>
<P class="p30 ft4">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p31 ft1">3 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p32 ft11">I finansplanen till budgetpropositionen 2004/05:1 föreslogs att arvs- och gåvobeskattningen slopas samt att vissa lättnader i förmögenhetsbeskattningen genomförs. Som ett led i finansieringen av dessa lättnader aviserade regeringen ett kommande förslag om räntebeläggning av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder. Ett utkast till lagrådsremiss (dnr Fi2004/4375) med ett förslag i denna del remitterades kort därefter. Utkastet till lagrådsremiss har upprättats inom Finansdepartementet. Utkastets lagförslag finns i bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet.</P>
<P class="p33 ft7">Lagrådet</P>
<P class="p34 ft5">Regeringen beslutade den 14 oktober 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har haft vissa synpunkter på utformningen av lagförslaget. Yttrandet finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande kommenteras i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p3 ft1">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p35 ft1">Framväxten av periodiseringsfondssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p3 ft9">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p35 ft9">1990 års skattereform</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft4">Vid 1990 års skattereform ersattes tidigare reserveringsmöjligheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">såsom resultatutjämningsfond, lagernedskrivning, investeringsfond och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">fartygsfond med en generell reserveringsmöjlighet – skatteutjämnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">reserven. Juridiska personer fick göra avdrag med 20 procent av kapital-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft4">underlaget eller 15 procent av löneunderlaget. Kapitalunderlaget utgjor-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">des av skillnaden mellan tillgångar och skulder. Fysiska personer fick</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">göra avsättning med 30 procent av kapitalunderlaget och 20 procent av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">inkomstunderlaget eller 15 procent av löneunderlaget. Redan i betänkan-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">det Reformerad företagsbeskattning (SOU 1989:34) aktualiserades möj-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">ligheten för företag att göra avsättningar till periodiseringsfonder. Att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft4">komplettera den föreslagna, och senare införda, skatteutjämningsreserven</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">med ytterligare en periodiseringsmöjlighet hade sin bakgrund i den då</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">aktuella tanken på att införa s.k. nuvärdesavskrivningar av investeringar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">En nuvärdesavskrivning skulle innebära att större delen av anskaffnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">utgiften för en investering direkt skulle få kostnadsföras. Detta direkt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">avdragsgilla belopp skulle bygga på en nuvärdesberäkning av de</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft4">reguljära skattemässiga avskrivningarna som ju enligt gällande regler</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">fördelas över ett antal år. Syftet med nuvärdesavskrivningen skulle vara</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">att ge företagen ett likviditetstillskott vid investeringstillfället. Detta</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">skulle dock kräva att avskrivningarna kunde göras med full skattemässig</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">effekt. Om så inte vore fallet, exempelvis beroende på för låga företags-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">inkomster, skulle möjligheten till direkt kostnadsföring inte kunna nyttjas</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft4">fullt ut. Som ett komplement till nuvärdesavskrivning föreslog därför</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) ett system med</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p3 ft4">avdragsgilla avsättningar till periodiseringsfonder (SOU 1989:34). Före-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p12 ft4">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p36 ft4">tagen skulle dock vara tvungna att spärra medel motsvarande drygt den Prop. 2004/05:38 uppskjutna skatten på ett räntelöst konto. Både förslaget om nuvärdes-</P>
<P class="p37 ft4">avskrivning och periodiseringsfonder avvisades dock av regeringen i propositionen om reformerad inkomst- och förmögenhetsbeskattning (prop. 1989/90:110).</P>
<P class="p38 ft9"><SPAN class="ft9">4.2</SPAN><SPAN class="ft12">1992 års företagsskatteutredning</SPAN></P>
<P class="p10 ft11">I propositionen (prop. 1989/90:110) angavs dock att periodiseringsfonder och nuvärdesavskrivningar borde utredas vidare. Det gjordes i ett delbetänkande av 1992 års företagsskatteutredning, Fortsatt reformering av företagsbeskattningen (SOU 1992:67). Där konstaterades bl.a. att om företagen är säkra på att i framtiden kunna utnyttja avskrivningsreglerna fullt ut kommer den riskanpassade kapitalkostnaden inte att påverkas. Slutsatsen gäller för både nuvärdesavskrivningar och reguljära årliga avskrivningar. Om det däremot råder osäkerhet kring denna möjlighet kommer variationen i lönsamhet efter skatt att öka, vilket i sin tur leder till en ökad riskpremie i företagens kapitalkostnad. Denna effekt beror bl.a. på avsaknaden av resultatregleringsinstrument över tiden. Ett system med periodiseringsfonder skulle utgöra ett sådant instrument. Genom att under goda år reservera medel i företaget kommer framtida avskrivningsmöjligheter att kunna uppfattas som säkrare, vilket i sin tur leder till en lägre riskpremie i företagens kapitalkostnad. Slutsatsen i betänkandet var att periodiseringsfonder mycket väl kan införas i ett system med reguljära årliga avskrivningar.</P>
<P class="p39 ft5">Den i skattereformen införda skatteutjämningsreserven avskaffades 1993. Ett av skälen var att det ansågs att den effektiva skattesatsen bör ligga så nära den formella skattesatsen som möjligt. Ett annat skäl var att avsättningen skapade tillämpningsproblem särskilt inom koncerner. Skatteutjämningsreserven ersattes av en sänkt bolagsskatt från 30 till 28 procent samt införande av möjligheten att göra avsättning till periodiseringsfond. Reglerna finns nu i 30 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Avsättningsmöjligheten infördes dels för att underlätta för företagen att investera med eget kapital, dels för att möjliggöra förlustutjämning bakåt i tiden. Avsättning fick göras med 25 procent av den obeskattade inkomsten. Avsättningen skulle återföras till beskattning senast fem år efter det år då avsättningen gjorts.</P>
<P class="p39 ft5">I det betänkande som låg till grund för lagstiftningen, SOU 1992:67, föreslogs att den skattekredit som avsättningen medför skulle räntebeläggas. Detta skulle enligt förslaget ske antingen genom att räntedelen skulle sättas in på ett räntelöst konto i Riksbanken e.d. eller genom att en andel av fonden skulle tas upp till beskattning varje år som fonden existerade. Efter förslag i propositionen Fortsatt reformering av företagsbeskattningen (prop. 1993/94:50) ansåg dock riksdagen att något krav på räntebeläggning inte skulle ställas upp.</P>
<P class="p39 ft11">Procentsatsen för maximal avsättning till periodiseringsfond har efter det att reglerna infördes 1993 justerats liksom även tidsperioden. Enligt gällande regler uppgår procentsatsen till 25 för juridiska personer och till 30 för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysiska</P>
<P class="p40 ft13">personer. Avdraget skall återföras till beskattning senast det sjätte taxe-</P>
<P class="p41 ft4">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03387x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p36 ft4">ringsåret efter det år som avdraget hänför sig till. Totalt kan en närings- Prop. 2004/05:38 idkare således ha sex fonder.</P>
<P class="p42 ft1">5 Räntebeläggning av periodiseringsfonder</P>
<P class="p43 ft9"><SPAN class="ft9">5.1</SPAN><SPAN class="ft12">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p44 ft4">Regeringens förslag: På de vinstmedel som juridiska personer sätter av till periodiseringsfonder skall en schablonintäkt beräknas och tas upp till beskattning. Intäkten skall beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerad med summan av gjorda avdrag till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid ingången av beskattningsåret.</P>
<P class="p45 ft4">Det remitterade lagförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P>
<P class="p46 ft5">Remissinstanserna: Skatteverket anför att för att alla skattskyldiga skall använda sig av samma räntesats respektive taxeringsår bör schablonintäkten bestämmas utifrån november månad andra året före taxeringsåret i stället för året före beskattningsåret. Vidare anser verket att det behövs ett förtydligande i de fall en juridisk person gör en avsättning för en andel i ett handelsbolag och den juridiska personen och handelsbolaget har olika räkenskapsår. Verket menar att genom att lägga till orden avdrag för i den andra meningen i den föreslagna nya paragrafen elimineras risken att bedömningen skall göras utifrån vilken avsättning som gjorts i räkenskaperna.</P>
<P class="p39 ft11">Flertalet remissinstanser är kritiska till att den effektiva bolagsskatten höjs för att finansiera skattelättnaderna för <NOBR>arvs-,</NOBR> gåvo- och förmögenhetsbeskattningen. Kammarrätten i Stockholm, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska Revisorsamfundet (SRS), Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF), Företagarna och Företagarförbundet har avstyrkt förslaget och anfört att det ökar komplexiteten i skattesystemet och att särskilt små aktiebolag drabbas genom bl.a. sämre möjligheter till egen finansiering av investeringar och sämre kapitalsituation. SRF, Företagarna och Landsorganisationen (LO) pekar också på att förslaget medför oönskade asymmetrier mellan olika företagsformer eftersom alla inte omfattas av det. SRS anser att förslaget hindrar att en enskilt bedriven verksamhet ombildas till aktiebolag och föreslår att det införs ett grundavdrag som räknas av mot avsättningarna så att de minsta aktiebolagen undantas från det föreslagna systemet.</P>
<P class="p39 ft5">Några remissinstanser är kritiska till förslaget trots att de inte avstyrkt det. Näringslivets skattedelegation (NSD), till vilken Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna Sverige, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening, Stockholms Handelskammare och</P>
<P class="p47 ft11">Svensk Industriförening har anslutit sig, anför bl.a. att mindre aktiebolag bör undantas eftersom de spelar en nyckelroll för tillväxten i den svenska ekonomin och därför inte bör drabbas av skatteskärpningar. Vidare anser</P>
<P class="p40 ft14">NSD att räntesatsen bör bestämmas som en relativ andel av statslåne-</P>
<P class="p41 ft4">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p36 ft4">räntan i stället för som statslåneräntan minus en given absolut procent- Prop. 2004/05:38 enhetssats. NSD anför också att det finns en betydande misstämning</P>
<P class="p37 ft4">mellan å ena sidan beräkningen av skatteavvikelsen i vårpropositionen och å andra sidan den offentliga beräkningen i utkastet till lagrådremiss. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) föredrar också en relativt bestämd räntesats samt delar NSD:s analys av den offentligfinansiella bedömningen i utkastet till lagrådsremiss.</P>
<P class="p48 ft4">Även Skatteverket har synpunkter på den offentligfinansiella bedömningen i utkastet till lagrådsremiss. Verket ifrågasätter om det vid beräkningen har beaktats att schablonintäkten ökar överskottet av näringsverksamheten vilket får till följd att underlaget för avsättning till periodiseringsfond ökar.</P>
<P class="p49 ft11">LRF anser att reformen som ger ökade kostnader för staten inledningsvis kommer att kompenseras av ökade intäkter genom högre tillväxt på längre sikt. LRF menar att den kortsiktiga finansieringen i första hand bör ske genom höjd avkastningsskatt eller höjd bolagsskattesats. En höjning av avkastningsskatten skulle drabba de grupper som främst kan tillgodoräkna sig de aktuella skattelättnaderna. En bolagsskattehöjning får dock enligt LRF inte träffa fåmansföretag.</P>
<P class="p49 ft5">Sveriges Advokatsamfund anser att räntebeläggningen av rättssäkerhetsskäl bara bör gälla avsättningar som görs efter ikraftträdandet. Advokatsamfundet menar att det är viktigt att de skattskyldiga kan överblicka konsekvenserna av sitt handlande när bokslutsdispositionerna görs. Spelreglerna bör därför enligt samfundet inte ändras i efterhand.</P>
<P class="p50 ft4">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p51 ft7">Skattelättnader måste finansieras</P>
<P class="p52 ft5">I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) har regeringen förklarat att de föreslagna lättnaderna beträffande <NOBR>arvs-,</NOBR> gåvo- och förmögenhetsskatterna till inte oväsentlig del kommer företagssektorn till godo genom att ägarkollektivet gynnas. Det är enligt regeringens mening, trots den kritik som förslaget fått, därför rimligt att förändringarna finansieringsmässigt balanseras genom vissa förändringar av skattereglerna för företag. Detta bör dock ske på sådant sätt att de goda förutsättningarna för att göra investeringar i Sverige i största möjliga utsträckning bevaras och även utan att försämra företagens internationella konkurrenskraft. Regeringen gör bedömningen att en höjning av den nominella skattesatsen framför allt ur ett internationellt perspektiv har större nackdelar än en ändring i periodiseringsfondssystemet. Vid denna bedömning har regeringen beaktat den nackdel det innebär att reglerna ändras för redan gjorda avsättningar. Mot denna bakgrund menar regeringen att man bör genomföra de i budgetpropositionen för 2005 aviserade förändringarna i reglerna för avsättningar till periodiseringsfonder för juridiska personer.</P>
<P class="p53 ft4">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft7">Hur periodiseringsfonderna fungerar i dag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2004/05:38</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft5">Nuvarande system med periodiseringsfonder tillämpades första gången vid 1995 års taxering (prop. 1993/94:50, Ds 1993:28, SOU 1992:67). Systemet utformades som en reserveringsmöjlighet – och inte endast som ett instrument för resultatutjämning – i och med att avsättningen skall vara avdragsgill i företaget utan att det exempelvis krävs att medel sätts av på ett räntelöst spärrkonto. Därigenom reduceras den effektiva bolagsskatten på investeringar finansierade med kvarhållna vinster.</P>
<P class="p49 ft7">Den effektiva skatten på egenfinansierade investeringar sjunker som en följd av den räntefria skattekredit som uppkommer genom avsättningen. Ett företag som redovisar ett resultat före avsättning till periodiseringsfond på 100 kan sätta av 25 till årets periodiseringsfond och redovisar då resultatet 75 före bolagsskatt och således en vinst efter skatt på 54 (= 75 <SPAN class="ft15">× </SPAN>[1 – 0,28]). Av de avsatta medlen på 25 utgör 7 (=25 <SPAN class="ft15">× </SPAN>0,28) den räntefria skattekrediten som medför en lägre effektiv skatt på egenfinansierade investeringar.</P>
<P class="p6 ft7">Olika möjligheter att använda periodiseringsfondssystemet för finansiering</P>
<P class="p52 ft5">I budgetpropositionen för 2005 anger regeringen att en uppstramning av periodiseringsfondssystemet kan göras på olika sätt. Det kan ske genom att den maximala avsättningsprocenten sänks, att tidsperioden som man får behålla fonden kortas eller att avsättningarna beläggs med ränta. De olika åtgärderna har olika ekonomiska konsekvenser. En minskad avsättningsprocent och en förkortad tidsperiod minskar periodiseringsfondssystemets resultatutjämningsegenskaper och ökar skatten på egenfinansierade investeringar. En räntebeläggning har i allt väsentligt bara den senare effekten. I budgetpropositionen förordade regeringen därför räntebeläggningsmetoden.</P>
<P class="p54 ft7">Fördelar med räntebeläggning i förhållande till andra möjligheter</P>
<P class="p52 ft11">Genom räntebeläggning kommer den uppkomna krediten att likställas med extern kapitalförsörjning. Företagen kan alltså utjämna resultatet mellan olika beskattningsår mot att de betalar en ränta på den skattekredit de tar upp genom avsättning till en periodiseringsfond. Regeringen anser att denna metod är lämpligare än den lösning med avsättning till räntelöst konto som diskuterades i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Genom att välja lösningen med räntebeläggning kommer företagens likviditet i princip inte att påverkas och nuvarande systematik för riskkapitalförsörjning bibehålls. Företag som utnyttjar periodiseringsfonderna kommer i och för sig att betala för krediten men behöver å andra sidan inte kreditbedömas av låneinstitut. Genom räntebeläggningen kommer avvikelsen mellan den effektiva bolagsskattesatsen och den formella på 28 procent att minska.</P>
<P class="p39 ft11">Uttaget av ränta skall ske genom att företagen påförs en skattepliktig schablonintäkt. Schablonintäkten bestäms genom att de samlade avsättningarna till periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång multipliceras med en viss procentsats. I enlighet med vad Skatteverket anfört har lagtexten förtydligats så att det klart framgår att det bara är sådana</P>
<P class="p55 ft4">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p56 ft4">avsättningar för vilka avdrag gjorts vid beskattningen som skall ingå i underlaget för schablonintäkten.</P>
<P class="p57 ft7">Lämplig räntenivå</P>
<P class="p58 ft11">Vilken procentsats som skall väljas beror på om räntebeläggningen skall utjämna kostnaden för finansiering genom periodiseringsfond med kostnaden för externt riskkapital eller med kostnaden för lånefinansiering. I sammanhanget kan erinras om att 1992 års företagsskatteutredning föreslog att schablonintäkten skulle sättas lika med statslåneräntan med ett tillägg av fem procentenheter. Avsikten med detta var att åstadkomma en likhet med finansiering med externt riskkapital. Enligt regeringen skulle dock en sådan nivå innebära ett för stort ingrepp i systemet med periodiseringsfonder. Riktpunkten bör i stället vara en jämförelse med kostnaden för reguljär lånefinansiering. Procentsatsen skall alltså väljas så att räntan på skattekrediten ligger på ungefär samma nivå som den ränta företagen får betala på annan upplåning. Om procentsatsen å ena sidan sätts för högt får företagen motiv att lösa upp periodiseringsfonderna. Om å andra sidan procentsatsen sätts för lågt behålls till viss del en förmån vid utnyttjande av periodiseringssystemet. Den procentsats som föreslås nedan får anses som något låg i jämförelse med ränta på annan upplåning. Detta motiveras dels utifrån att det bör finnas en säkerhetsmarginal så att risken för att en för hög ränta tas ut begränsas, dels utifrån ett önskemål att periodiseringsfondssystemet fortfarande skall kunna bidra till riskkapitalförsörjningen.</P>
<P class="p59 ft11">Procentsatsen bör således väljas så att skatten på krediten svarar mot företagens räntekostnad efter skatt på jämförbara lån. Därvid skall beaktas att kostnaderna för sådana lån är avdragsgilla. Av förenklingsskäl bör koppling göras till en ränta som redan i dag används inom skattelagstiftningen. Statslåneräntan används i dag som en referensränta i olika sammanhang och det är regeringens uppfattning att denna ränta bör utgöra utgångspunkt för valet av schablonintäktsprocent. För att hänsyn skall tas till att den påförda schablonintäkten inte är avdragsgill i företaget samt till att statslåneräntan avspeglar en långsiktig ränta bör schablonintäktsprocenten bestämmas till 72 procent av statslåneräntan, avrundat till två decimaler, vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret.</P>
<P class="p60 ft11">I utkastet till lagrådsremiss föreslogs att utgångspunkten skulle vara statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret. I propositionen föreslås i enlighet med Skatteverkets förslag att utgångspunkten i stället skall vara statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret. Skälet till förslaget är som verket anfört att samtliga företag – oberoende av vilket räkenskapsår som använts – bör använda samma räntesats för respektive taxeringsår.</P>
<P class="p61 ft11">I det remitterade utkastet föreslogs att schablonintäkten skulle utgöras av statslåneräntan reducerad med två procentenheter. Flera remissinstanser har emellertid förordat en relativ bestämning av räntan. I propositionen föreslås därför en relativt bestämd schablonintäkt. Som Skatteverket har påpekat skall det vid bestämmande av schablonintäktens storlek beaktas att schablonintäkten ökar överskottet av näringsverksam-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p31 ft4">Prop. 2004/05:38</P>
<P class="p62 ft4">10</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p56 ft4">heten vilket får till följd att underlaget för avsättning till periodiseringsfond ökar.</P>
<P class="p63 ft11">Det föreslagna procenttalet – 72 procent – bygger på en omräkning av den i det remitterade utkastet föreslagna modellen där statslåneräntan minskades med ett fast procenttal (två procentenheter). Dessutom har hänsyn tagits till att schablonintäkten ingår i underlaget för årets avsättning till periodiseringsfonder. För 2004 – som alltså kommer att vara jämförelseåret vid bestämningen av schablonintäkten vid 2006 års taxering – prognostiserades statslåneräntan till 4,32 procent. Den tidigare modellen med ett avdrag med två procentenheter gav en schablonintäktsprocent på 2,32 procent vilket utgör 53,7 procent av statslåneräntan. Det är denna procentandel som approximativt skall svara mot företagets nettoränta efter skatt på jämförbara lån. Det förhållandet att schablonintäkten ingår i underlaget för årets avsättning till periodiseringsfonder motiverar dock en uppjustering av detta procenttal till 71,6 procent (53,7/[1 – 0,25]) vilket efter avrundning ger 72 procent.</P>
<P class="p60 ft7">I anslutning till det tidigare exemplet där företaget satte av 25 till periodiseringsfond som ger en skattekredit på 7 (= minskade skattebetalningar = 25 <SPAN class="ft15">× </SPAN>0,28) kommer alltså räntan på krediten, dvs. företagets ökade skattekostnad, att bestämmas till 0,25 (= 0,05<SPAN class="ft15">× </SPAN>0,72 <SPAN class="ft15">× </SPAN>25 <SPAN class="ft15">× </SPAN>0,28) vid ett antagande om en statslåneränta på fem procent.</P>
<P class="p59 ft11">NSD påpekar att det finns en betydande misstämning mellan beräkningarna i skatteavvikelserna och beräkningen av den offentligfinansiella effekten i utkastet till lagrådsremiss. Detta faktum innebär emellertid inte att det förekommer något systematiskt fel. Vid beräkningen av skatteavvikelsen används en <NOBR>10-årig</NOBR> statsobligationsränta för att uppskatta den effekt som systemet med periodiseringsfonder totalt sett ger upphov till på lång sikt. I den offentligfinansiella beräkningen i utkastet till lagrådsremiss har däremot schablonintäkten valts så att det skall ge en ränteeffekt för företagen som avspeglar deras kortsiktiga upplåningskostnad. I allt väsentligt förklaras skillnaden mellan skatteavvikelseberäkningen och räntebeläggningen av dessa skillnader i räntenivåer.</P>
<P class="p33 ft7">De minsta företagen undantas</P>
<P class="p58 ft11">Med hänsyn till att räntebeläggningsmetoden ytterligare skulle komplicera reglerna särskilt för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är handelsbolagsdelägare uttalades det i budgetpropositionen att dessa inte skall omfattas av ändringen. Ytterligare komplicerade regler står i strid med regeringens ambitioner att förenkla för dessa företag. Räntebeläggningen skall därför bara tillämpas på periodiseringsfondsavsättningar hos företag som i inkomstskattelagen behandlas som juridiska personer. Komplikationen för nämnda företagare består bl.a. i reglerna om expansionsfonder och räntefördelning. Några remissinstanser har anfört att även små aktiebolag bör undantas av samma skäl samt att förslaget annars leder till asymmetri mellan olika företagsformer. Eftersom dessa regler inte gäller för aktiebolag finns det inte av den anledningen skäl att undanta små aktiebolag. I sammanhanget kan det erinras om att en expertgrupp för närvarande ser över reglerna för fåmansaktiebolag med syfte att föreslå förbättringar för dessa företag. I</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p31 ft4">Prop. 2004/05:38</P>
<P class="p62 ft4">11</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS033812x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft4">det</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p64 ft6">fortsatta arbetet med reformerade regler för fåmansaktiebolagen får</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2004/05:38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p3 ft4">det</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p64 ft7">beaktas att dessa företag i motsats till enskilda näringsidkare och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft4">vissa delägare i handelsbolag omfattas av den nu föreslagna räntebeläggningen.</P>
<P class="p66 ft7">Lagförslaget</P>
<P class="p67 ft4">Förslaget som föranleder en ny paragraf i inkomstskattelagen, 30 kap. 6 a §, föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. Den nya paragrafen skall tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.</P>
<P class="p49 ft5">Lagrådet har förordat en annan formulering av den föreslagna paragrafens första stycke. Lagrådets förslag får till följd att det inte klart framgår av lagtexten vid vilken tidpunkt schablonintäkten skall beräknas. Schablonintäkten tas upp som en intäktspost vid beräkningen av resultatet i deklarationen. Denna skall beräknas på de avsättningar till periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid ingången av beskattningsåret oavsett om fonderna helt eller delvis förts över till någon annan eller återförts och därför inte finns kvar vid utgången av beskattningsåret. Eftersom lagtexten skulle bli otydligare finns det enligt regeringens bedömning inte skäl att följa Lagrådets förslag.</P>
<P class="p68 ft1">6 Effekter för de offentliga finanserna</P>
<P class="p69 ft5">Enligt gällande beräkningskonventioner skall budgeteffekterna uttryckas i ikraftträdandeårets priser och volymer som också används för åren efter ikraftträdandeåret. Antagandet bakom denna konvention är att den underliggande skattebasen utvecklas i samma takt som nominell BNP. Om de skatteåtgärder man jämför finansiellt verkar på skattebaser som växer i takt med nominell BNP blir jämförelsen rättvisande och det är också detta som motiverar konventionen.</P>
<P class="p49 ft5">I fallet med en räntebeläggning av periodiseringsfonderna kan skattebasen under de närmaste åren förväntas växa betydligt snabbare än nominell BNP. Detta beror både på att avsättningarna växer och på att ränteläget förväntas stiga under de närmast kommande åren. I tabellen nedan anges prognosvärden för ingående fondavsättningar och statslåneränta enligt regeringens aktuella prognos, samt beräknade värden för schablonintäkten för åren <NOBR>2005–2007.</NOBR></P>
<P class="p70 ft4">Tabell 1. Prognostiserade avsättningar, statslåneränta, schablonintäkt och skattepliktig intäkt för åren <NOBR>2005–2007</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p12 ft4">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p12 ft4">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p71 ft4">2007</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td25"><SPAN class="p72 ft16">Ingående avsättningar (mdkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p12 ft16">233</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p12 ft16">258</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td28"><SPAN class="p71 ft16">280</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p72 ft4">Statslåneränta (%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p12 ft4">4,32</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft4">4,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p71 ft4">5,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p72 ft4">Schablonintäkt (%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p12 ft4">3,11</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft4">3,46</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p71 ft4">3,65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p72 ft4">Skattepliktig intäkt (mdkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p12 ft4">7,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p12 ft4">8,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p71 ft4">10,2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft4">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS033813x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p74 ft4">Den skattepliktiga intäkten som en följd av räntebeläggningen, dvs. Prop. 2004/05:38 avsättningarna multiplicerat med schablonintäkten, ökar med 42 procent</P>
<P class="p75 ft5">mellan åren 2005 och 2007. Detta kan jämföras med en tillväxt i nominell BNP på drygt 10 procent under två år (vid antaganden om real tillväxt på 3 procent och inflation på 2 procent). Den kraftiga avvikelsen i tillväxttakter bör beaktas vid budgetberäkningen. Med hänsyn till rådande konventioner och av försiktighetsskäl bör dock inte hela den framtida tillväxten beaktas utan en reduktion bör ske. Korrigeringen innebär att den tillväxt som svarar mot tillväxten i nominell BNP inte räknas med. Därmed erhålls följande periodiserade effekter för <NOBR>2005–2007.</NOBR></P>
<P class="p76 ft4">Tabell 2. Periodiserade och kassamässiga effekter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p77 ft4">(mdkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p12 ft4">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p12 ft4">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p78 ft4">2007</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p77 ft16">Periodiserade effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p12 ft16">1,52</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p12 ft16">1,79</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td32"><SPAN class="p78 ft16">2,05</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p77 ft4">Kassamässiga effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p12 ft4">0,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p12 ft4">1,52</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p78 ft4">3,31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft4">De avvikelser mellan periodiserade och kassamässiga effekter som redovisas i tabellen förklaras av uppbördsförskjutningar.</P>
<P class="p80 ft11">På grund av tillväxtmönstret i skattebasen – som kan bero på konjunkturvariationer, förändringar i utnyttjandegrad, m.m. – är det svårt att beräkna den varaktiga budgetförstärkningen. I grunden handlar det om att fastställa en normal avsättningsnivå till periodiseringsfonder och en normal räntenivå. Vid en försiktig bedömning kan de sammanlagda avsättningarna beräknas till 250 mdkr samtidigt som räntan sätts till 5 procent. Vid beräkning av de kortsiktiga effekterna beaktas det faktum att schablonintäkten ingår i underlaget för avsättning till periodiseringsfond, vilket innebär att endast 75 procent av schablonintäkten tas upp till beskattning och att resterande 25 procent sätts av till periodiseringsfond. Den varaktiga effekten måste även beakta att medel avsatta till periodiseringsfond återförs till beskattning efter sex år. Sammantaget ger dessa överväganden en varaktig budgetförstärkning på 2,1 miljarder kronor.</P>
<P class="p81 ft4">Förändringen av reglerna för periodiseringsfonder finansierar även de ändringar som föreslås för den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta i propositionen Beskattning av utomlands bosatta (prop. 2004/05:19<SPAN class="ft17">)</SPAN>, totalt 20 miljoner kronor.</P>
<P class="p82 ft4">Förslaget bedöms endast ge upphov till försumbara merkostnader för Skatteverket eller andra myndigheter vilka får hanteras inom befintliga ramar.</P>
<P class="p83 ft1">7 Konsekvenser för mindre företag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft4">För att undvika att reglerna för små företag ytterligare kompliceras så har</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p3 ft16">enskilda näringsidkare och fysiska personer som är handelsbolagsdel-</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td28"><SPAN class="p3 ft18"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">ägare undantagits från räntebeläggning. För juridiska personer gör rege-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft4">ringen bedömningen att åtgärden är av enkel karaktär eftersom den</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">endast innebär att en given räntesats multipliceras med ett underlag som</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">motsvarar befintliga periodiseringsfonder. Beträffande de ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft4">konsekvenserna visar tillgängliga data att stora företag utnyttjar periodi-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td28"><SPAN class="p12 ft4">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p3 ft19"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p36 ft4">seringsfonderna i betydligt större utsträckning än små företag. Under Prop. 2004/05:38 perioden <NOBR>1995–2001</NOBR> utnyttjade 60 procent av aktiebolagen periodise-</P>
<P class="p37 ft4">ringsfonderna. Av dessa avsatte 77 procent av de stora bolagen medel till periodiseringsfonderna, medan motsvarande siffra för de små bolagen uppgick till endast 36 procent.</P>
<P class="p42 ft1">8 Författningskommentar</P>
<P class="p84 ft4">30 kap. 6 a §</P>
<P class="p85 ft11">I paragrafen, som är ny, anges att juridiska personer som har gjort avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräknas genom att 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multipliceras med ett belopp som motsvarar vid beskattningen gjorda avsättningar till sådana periodiseringsfonder som företaget har vid beskattningsårets ingång. I andra stycket finns en särskild regel för det fall att den juridiska personen gör avdrag för avsättning för en andel i ett handelsbolag. I sådana fall skall avdraget för andelen i bolaget anses ha gjorts vid utgången av beskattningsåret för den juridiska personen.</P>
<P class="p86 ft4">Schablonintäkten behandlas på samma sätt som andra intäkter i ett företag. Den kan således t.ex. ingå i underlaget för avsättning till en ny periodiseringsfond.</P>
<P class="p86 ft4">I tredje stycket har en justeringsregel tagits in för det fall beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader. Någon justering skall dock inte ske om en periodiseringsfond helt eller delvis förts över till någon annan under beskattningsåret t.ex. genom en verksamhetsöverlåtelse. I sådana fall skall schablonintäkten för hela beskattningsåret tas upp av den som har fonden vid ingången av beskattningsåret. Förslaget har också diskuterats i avsnitt 5.</P>
<P class="p87 ft4">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS033815x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p88 ft1">Remitterat förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</P>
<P class="p89 ft4">Härigenom föreskrivs att det i inkomstskattelagen (1999:1229) skall införas en ny paragraf, 30 kap. 6 a §, samt närmast före denna en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft4">30 kap.</P>
<P class="p91 ft20">Schablonintäkt</P>
<P class="p92 ft4">6 a §</P>
<P class="p93 ft11">En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond skall ta upp en schablonintäkt. Intäkten skall beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret minskad med två procentenheter multiplicerat med ett underlag som motsvarar summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfond vid beskattningsårets ingång.</P>
<P class="p94 ft4">Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader skall schablonintäkten justeras i motsvarande mån.</P>
<P class="p95 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p31 ft4">Prop. 2004/05:38</P>
<P class="p31 ft4">Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p31 ft4">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p31 ft1">Förteckning över remissinstanserna</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p31 ft4">Prop. 2004/05:38</P>
<P class="p31 ft4">Bilaga 2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p96 ft5">Skatteverket, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborg, Stockholms handelskammare, NUTEK Verket för näringslivsutveckling, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Samhällsekonomiska fakulteten vid Uppsala universitet, Sveriges Byggindustrier, Finansbolagens förening, FAR, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets regelnämnd, NNR, Skogsägarna Riksförbund, Svensk Industriförening, Svenska Bankföreningen, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Bokförings- och revisionsbyråers Förbund, Fastighetsägarna Sverige, Sveriges redovisningskonsulters Förbund SRF, Svenska Riskkapitalföreningen, Företagarförbundet, och Landsorganisationen .</P>
<P class="p97 ft5">Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna Sverige, Svenska Bankföreningen, Stockholms Handelskammare, och Svensk Industriförening har anslutit sig ett yttrande från Näringslivets skattedelegation. Finansbolagens förening ansluter sig också till detta yttrande förutom hänvisningen till Egendomsskattekommittén.</P>
<P class="p98 ft7">Kooperativa Förbundet, Tjänstemännens Centralorganisation och Sveriges Akademikers Centralorganisation har avstått från att yttra sig.</P>
<P class="p99 ft4">Något yttrande har inte inkommit från Skogsägarna, Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund samt Svenska Riskkapitalföreningen.</P>
<P class="p100 ft4">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS033817x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p31 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P>
<P class="p89 ft4">Härigenom föreskrivs att det i inkomstskattelagen (1999:1229) skall införas en ny paragraf, 30 kap. 6 a §, samt närmast före 30 kap. 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft4">30 kap.</P>
<P class="p101 ft10">Schablonintäkt</P>
<P class="p102 ft4">6 a §</P>
<P class="p93 ft11">En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond skall ta upp en schablonintäkt. Intäkten skall beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Avsättning för en andel i ett handelsbolag som enligt 3 § andra stycket dragits av vid beskattningen, skall vid tillämpning av denna paragraf anses ha gjorts av den juridiska personen vid beskattningsårets utgång.</P>
<P class="p103 ft4">Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, skall schablonintäkten justeras i motsvarande mån.</P>
<P class="p95 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p31 ft4">Prop. 2004/05:38</P>
<P class="p31 ft4">Bilaga 3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p31 ft4">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p31 ft1">Lagrådets yttrande</P>
<P class="p104 ft4">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2004-10-15</NOBR></P>
<P class="p105 ft4">Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet <NOBR>Bengt-Åke</NOBR> Nilsson.</P>
<P class="p106 ft7">Enligt en lagrådsremiss den 14 oktober 2004 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).</P>
<P class="p107 ft4">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Anita Saldén Enérus.</P>
<P class="p108 ft4">Förslaget föranleder följande yttrande av <SPAN class="ft21">Lagrådet</SPAN>:</P>
<P class="p105 ft4">Enligt Lagrådets mening vinner den föreslagna nya paragrafen i tydlighet, om den ges en något annorlunda utformning. Lagrådet föreslår att paragrafen får följande lydelse:</P>
<P class="p109 ft11">En juridisk person skall ta upp en schablonintäkt för sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Intäkten skall beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret, multiplicerat med summan av gjorda avdrag för avsättningar till de angivna periodiseringsfonderna.</P>
<P class="p63 ft11">Avsättning för en andel i ett handelsbolag som enligt 3 § andra stycket har dragits av vid beskattningen skall vid tillämpning av denna paragraf anses ha gjorts av den juridiska personen vid beskattningsårets utgång.</P>
<P class="p110 ft4">Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, skall schablonintäkten justeras i motsvarande mån.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p31 ft4">Prop. 2004/05:38</P>
<P class="p31 ft4">Bilaga 4</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p31 ft4">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS033819x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p3 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p3 ft6">Prop. 2004/05:38</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober 2004</P>
<P class="p111 ft4">Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Lövdén, Ringholm, Bodström, Sommestad, Karlsson, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund.</P>
<P class="p112 ft4">Föredragande: statsrådet Ringholm</P>
<P class="p113 ft4">Regeringen beslutar proposition 2004/05:38 Räntebeläggning av periodiseringsfonderna</P>
<P class="p114 ft4">19</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
00Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). BifallBifall2004/05:SkU17?AcklamationINLInlämning2004-10-26 00:00:00inträffat60hanteringBBordläggning2004-10-27 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2004-10-27 00:00:00planerat60hanteringREGRegistrering2004-10-27 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2004-10-28 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2004-11-11 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 17:20:58statustextstatustextÄrendet är avslutatGS03382017-10-20 09:20:49tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-23 17:20:58GS0338prop_200405__38.pdf113993pdfRäntebeläggning av periodiseringsfondernahttps://data.riksdagen.se/fil/8674A3F8-B66D-4F11-8DC4-98ABEFE425E2behandlas_i2004/05:SkU17GS01SkU17bet2004/05SkU17Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (prop. 2004/05:38)Betänkandeföljdmotionav Anna Grönlund Krantz m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 2004/05:38<br/>
Räntebeläggning av periodiseringsfondernaGS02Sk12mot2004/05Sk12med anledning av prop. 2004/05:38 Räntebeläggning av periodiseringsfondernaav Anna Grönlund Krantz m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Jörgen Johansson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 2004/05:38<br/>
Räntebeläggning av periodiseringsfondernaGS02Sk13mot2004/05Sk13med anledning av prop. 2004/05:38 Räntebeläggning av periodiseringsfondernaav Jörgen Johansson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Lennart Hedquist m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2004/05:38<br/>
Räntebeläggning av periodiseringsfondernaGS02Sk10mot2004/05Sk10med anledning av prop. 2004/05:38 Räntebeläggning av periodiseringsfondernaav Lennart Hedquist m.fl. (M)Motionföljdmotionav Per Landgren m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 2004/05:38<br/>
Räntebeläggning av periodiseringsfondernaGS02Sk11mot2004/05Sk11med anledning av prop. 2004/05:38 Räntebeläggning av periodiseringsfondernaav Per Landgren m.fl. (KD)Motion