2284462 GS0330 2004/05 30 prop prop prop Proposition 2004/05:30 Proposition Proposition FI FiU 30 0 2004-12-22 00:00:00 2013-02-16 20:16:45 2004-12-22 00:00:00 Finansiella säkerheter hämtad_2 html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GS0330/text https://data.riksdagen.se/dokument/GS0330 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS0330 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 903px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 911px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_8 #dimg1z{position:absolute;top:421px;left:63px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_8 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_10 #id_1 #id_1_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_10 #id_1 #id_1_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_10 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_10 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_10 #id_1 #id_1_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_11 #dimg1z{position:absolute;top:188px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_11 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_12 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_13 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_13 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_13 #tx1 {position:absolute;top:0px;left:69px;width:327px;height:475px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_14 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:391px;left:63px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:298px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:61px;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:282px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:119px;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:106px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:62px;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:507px;height:62px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:528px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:42px;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:507px;height:42px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:28px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:157px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:488px;height:157px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:607px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:62px;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:507px;height:62px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:470px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:62px;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:507px;height:62px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:81px;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:507px;height:81px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:28px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:100px;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:507px;height:100px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:649px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:215px;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:507px;height:215px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_66 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:854px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:42px;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:507px;height:42px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:260px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:157px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:507px;height:157px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:111px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:61px;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:119px;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:826px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:62px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:507px;height:62px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:225px;left:84px;z-index:-1;width:353px;height:92px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:353px;height:92px;} #page_78 #inl_img1 {position:relative;width:170px;height:15px;} #page_78 #inl_img2 {position:relative;width:170px;height:15px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:885px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:80px;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:507px;height:80px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:81px;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:507px;height:81px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:858px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:62px;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:507px;height:62px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:486px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:100px;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:507px;height:100px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:56px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:42px;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:507px;height:42px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_106 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_106 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_107 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_108 #dimg1z{position:absolute;top:493px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_108 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_109 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_109 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:321px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_112 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_112 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_113 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_114 #tx1 {position:absolute;top:723px;left:323px;width:327px;height:190px;} #page_114 #tx2 {position:absolute;top:158px;left:0px;width:327px;height:190px;} #page_114 #tx3 {position:absolute;top:299px;left:0px;width:327px;height:142px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_4 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_5 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_116 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_120 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_122 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_123 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_123 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_125 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_125 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_126 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_127 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_127 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_128 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_129 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_129 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_130 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_130 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_132 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_133 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_136 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_136 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_137 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_137 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_138 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_140 #dimg1z{position:absolute;top:242px;left:63px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_140 #dimg1 #img1 {width:151px;height:1px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 35px;} .ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft3{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 170px;l-h: 0px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 40px;l-h: 19px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 7px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 19px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;color: #0000ff;l-h: 15px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;color: #0000ff;l-h: 15px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 7px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft54{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 22px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 22px;} .ft58{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft59{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p13{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 758px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: right;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: right;margin-top: 823px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p39{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 792px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p43{text-align: left;padding-right: 0px;padding-top: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p46{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p56{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p57{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p60{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p67{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 489px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p69{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p72{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p73{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p74{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p75{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p79{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p80{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p81{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p82{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p83{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;margin-top: 741px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p92{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p93{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p94{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p95{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p101{text-align: center;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p102{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p103{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 558px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 480px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p114{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p127{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 483px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p128{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p132{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p133{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p139{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: right;margin-top: 873px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p150{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p152{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p153{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p177{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p187{text-align: right;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p197{text-align: right;margin-top: 778px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p202{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p209{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p210{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p211{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p212{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p214{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p217{text-align: right;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p225{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p226{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p227{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p228{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p240{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p247{text-align: right;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 294px;padding-top: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: right;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p272{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p279{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p282{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p285{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p294{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p295{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 378px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p311{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 378px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p313{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-right: 294px;padding-top: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p317{text-align: left;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-right: 21px;padding-top: 3px;margin-top: 857px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 686px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 402px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p347{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p348{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 930px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 930px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-right: 147px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: center;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p352{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p353{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p354{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p355{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p356{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p358{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p359{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p360{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p361{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p364{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p365{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p366{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p367{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p368{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p369{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p370{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p371{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p374{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p376{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p378{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 448px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-top: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p387{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p389{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p390{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p391{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p392{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p393{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p394{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p395{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p396{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p397{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p399{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 572px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 582px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p407{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p408{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-right: 21px;padding-top: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p416{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p418{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 336px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-right: 0px;padding-top: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: right;margin-top: 913px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: right;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 672px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: right;margin-top: 557px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 496px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 479px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 480px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 673px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 476px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 585px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 564px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 493px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;} .td92{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;} .td93{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 583px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 529px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 579px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 581px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 571px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 639px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 517px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 498px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 682px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;} .td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 676px;vertical-align: bottom;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;} .td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;} .td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 515px;vertical-align: bottom;} .td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;} .td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 31px;} .tr1{heightzzz: 24px;} .tr2{heightzzz: 43px;} .tr3{heightzzz: 27px;} .tr4{heightzzz: 948px;} .tr5{heightzzz: 906px;} .tr6{heightzzz: 868px;} .tr7{heightzzz: 829px;} .tr8{heightzzz: 0px;} .tr9{heightzzz: 21px;} .tr10{heightzzz: 18px;} .tr11{heightzzz: 19px;} .tr12{heightzzz: 20px;} .tr13{heightzzz: 458px;} .tr14{heightzzz: 258px;} .tr15{heightzzz: 220px;} .tr16{heightzzz: 181px;} .tr17{heightzzz: 143px;} .tr18{heightzzz: 23px;} .tr19{heightzzz: 25px;} .tr20{heightzzz: 36px;} .tr21{heightzzz: 8px;} .tr22{heightzzz: 22px;} .tr23{heightzzz: 32px;} .tr24{heightzzz: 38px;} .tr25{heightzzz: 42px;} .tr26{heightzzz: 35px;} .tr27{heightzzz: 12px;} .tr28{heightzzz: 26px;} .tr29{heightzzz: 7px;} .tr30{heightzzz: 17px;} .tr31{heightzzz: 15px;} .tr32{heightzzz: 46px;} .tr33{heightzzz: 13px;} .tr34{heightzzz: 2px;} .tr35{heightzzz: 3px;} .tr36{heightzzz: 29px;} .tr37{heightzzz: 47px;} .tr38{heightzzz: 16px;} .tr39{heightzzz: 37px;} .tr40{heightzzz: 44px;} .tr41{heightzzz: 11px;} .tr42{heightzzz: 28px;} .tr43{heightzzz: 39px;} .tr44{heightzzz: 61px;} .tr45{heightzzz: 33px;} .tr46{heightzzz: 10px;} .tr47{heightzzz: 34px;} .t0{width: 693px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 12px;f:23px 'Verdana' !important;} .t1{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t2{width: 613px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t3{width: 605px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t4{width: 792px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t5{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 436px;margin-leftZ: 170px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 1123px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t8{width: 436px;margin-leftZ: 170px;f:1px 'Verdana' !important;} .t9{width: 605px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t10{width: 605px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t11{width: 707px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t12{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:23px 'Verdana' !important;} .t13{width: 540px;margin-top: 15px;f:17px 'Verdana' !important;} .t14{width: 685px;f:17px 'Verdana' !important;} .t15{width: 696px;f:9px 'Verdana' !important;} .t16{width: 705px;f:17px 'Verdana' !important;} .t17{width: 705px;margin-top: 9px;f:17px 'Verdana' !important;} .t18{width: 705px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 26px;f:13px 'Verdana' !important;} .t19{width: 705px;margin-top: 28px;f:8px 'Verdana' !important;} .t20{width: 705px;margin-leftZ: 8px;f:17px 'Verdana' !important;} .t21{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 36px;f:8px 'Verdana' !important;} .t22{width: 713px;margin-top: 36px;f:17px 'Verdana' !important;} .t23{width: 685px;f:15px 'Verdana' !important;} .t24{width: 705px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t25{width: 685px;f:23px 'Verdana' !important;} .t26{width: 705px;margin-top: 40px;f:17px 'Verdana' !important;} .t27{width: 705px;margin-top: 23px;f:13px 'Verdana' !important;} .t28{width: 705px;margin-top: 51px;f:9px 'Verdana' !important;} .t29{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 50px;f:9px 'Verdana' !important;} .t30{width: 705px;margin-top: 33px;f:13px 'Verdana' !important;} .t31{width: 705px;margin-top: 88px;f:13px 'Verdana' !important;} .t32{width: 685px;margin-leftZ: 8px;f:15px 'Verdana' !important;} .t33{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 22px;f:9px 'Verdana' !important;} .t34{width: 705px;margin-top: 25px;f:8px 'Verdana' !important;} .t35{width: 705px;margin-top: 22px;f:9px 'Verdana' !important;} .t36{width: 685px;f:16px 'Verdana' !important;} .t37{width: 705px;f:9px 'Verdana' !important;} .t38{width: 705px;margin-top: 35px;f:8px 'Verdana' !important;} .t39{width: 668px;margin-leftZ: 91px;f:17px 'Verdana' !important;} .t40{width: 705px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;color: #0000ff;} .t41{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 34px;f:9px 'Verdana' !important;} .t42{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:19px 'Verdana' !important;} .t43{width: 541px;margin-top: 15px;f:17px 'Verdana' !important;} .t44{width: 715px;f:17px 'Verdana' !important;} .t45{width: 541px;f:17px 'Verdana' !important;} .t46{width: 407px;margin-leftZ: 329px;f:17px 'Verdana' !important;} .t47{width: 416px;margin-top: 19px;f:15px 'Verdana' !important;} .t48{width: 715px;f:13px 'Verdana' !important;} .t49{width: 407px;margin-leftZ: 329px;f:17px 'Verdana' !important;} .t50{width: 257px;margin-leftZ: 257px;f:17px 'Verdana' !important;} .t51{width: 402px;margin-leftZ: 333px;f:17px 'Verdana' !important;} .t52{width: 421px;margin-top: 19px;f:15px 'Verdana' !important;} .t53{width: 685px;f:17px 'Verdana' !important;} .t54{width: 715px;margin-top: 17px;f:17px 'Verdana' !important;} .t55{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t56{width: 687px;margin-leftZ: 74px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2004/05:30</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Finansiella säkerheter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft3">2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p5 ft4">Stockholm den 16 december 2004</P> <P class="p6 ft4">Göran Persson</P> <P class="p7 ft4"><NOBR>Sven-Erik</NOBR> Österberg</P> <P class="p8 ft4">(Finansdepartementet)</P> <P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p10 ft5">I propositionen föreslår regeringen några lagändringar som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (nedan säkerhetsdirektivet). Syftet med direktivet är att för finansmarknaderna inom EU skapa ett regelverk som ökar säkerheten och förutsebarheten vid hantering av säkerheter samt även att förenkla förfaranden rörande säkerheter genom att begränsa vidhängande formella krav.</P> <P class="p11 ft4">Säkerhetsdirektivet föreskriver en långtgående avtalsfrihet. Det står parterna fritt att bestämma hur avtalet om ställande av säkerhet skall se ut och vilken typ av egendom som skall användas som säkerhet. Till övervägande del överensstämmer svensk rätt med säkerhetsdirektivet i denna del. I lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns dock vissa särskilda föreskrifter som företag som står under Finansinspektionens tillsyn måste följa, om avtal ingås med rätt för dessa företag att förfoga, återpantsätta eller överlåta finansiella instrument som tillhör någon annan. Regeringen föreslår att dessa föreskrifter inte behöver följas om företaget ingår ett avtal där motparten är en, i enlighet med uppräkningen i säkerhetsdirektivet, professionell aktör på finansmarknaden.</P> <P class="p12 ft6">Säkerhetsdirektivet anger vidare att ett avtal mellan parterna om ställd säkerhet också skall skyddas gentemot tredje man. Ett sådant exempel är om någon av parterna försätts i konkurs. I svensk rätt finns redan i dag ett långtgående skydd, i överensstämmelse med direktivet, för dem som innehar egendom som säkerhet. För att göra den svenska regleringen helt konform med direktivet föreslår emellertid regeringen, att reglerna för hur kvittning i konkurs får gå till ändras. Enligt regeringens förslag</P> <P class="p13 ft4">1</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p14 ft4">lämnas större utrymme för att använda sig av förvärvade fordringar vid Prop. 2004/05:30 kvittningen, om förvärvet kan anses vara ordinärt.</P> <P class="p15 ft5">Vidare föreslår regeringen att finansiella instrument eller valuta omedelbart får säljas eller genom avräkning realiseras av en borgenär som har egendomen som säkerhet om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt, även om den som ställt säkerheten är försatt i konkurs.</P> <P class="p11 ft4">De utökade möjligheterna till försäljning och avräkning i konkurs skall dock inte gälla om säkerheten består av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag. I sådana fall skall konkursförvaltaren först få tillfälle att lösa in egendomen.</P> <P class="p16 ft4">Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2005.</P> <P class="p17 ft4">2</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td4"><SPAN class="p3 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p18 ft4">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p3 ft7">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p19 ft8">Förslag till riksdagsbeslut..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft4">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft7">2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft4">Lagtext</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft9">...............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p20 ft4">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p18 ft4">2.1 ......</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p22 ft11">Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p20 ft4">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft13"><SPAN class="ft11">2.2</SPAN><SPAN class="ft12">Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p3 ft13">handel med finansiella instrument ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p18 ft11">9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft13"><SPAN class="ft11">2.3</SPAN><SPAN class="ft12">Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft13">företagsrekonstruktion ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p18 ft11">12</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft13"><SPAN class="ft11">2.4</SPAN><SPAN class="ft12">Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft13">bank- och finansieringsrörelse ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p18 ft11">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft11">3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft13">Ärendet och dess beredning.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft11">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft14">Bakgrund .........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Säkerhetsdirektivet............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Säkerhetsarrangemang ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">4.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Användningsområde .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">4.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Användarna.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Effektivitetsaspekter .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Harmoniserade regler inom EU ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">4.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Ställande av säkerhet på den svenska finansmarknaden...</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">4.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Räntemarknaden .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">4.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Aktiemarknaden..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">4.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Derivatmarknaden...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">4.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Något om regleringen i Sverige ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft11">5</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft13">Säkerhetsdirektivets tillämpningsområde........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Ramarna för direktivet ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Minimidirektiv eller full harmonisering?..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Skäl för och emot generell tillämpning.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Pantavtal och säkerhetsöverlåtelser ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">5.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Avtalstyper enligt direktivet ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">5.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Pantavtal..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">5.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Säkerhetsöverlåtelse........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">5.4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Relevanta ekonomiska förpliktelser ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">5.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Finansiella säkerheter........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">5.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Finansiella instrument.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">5.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Betalningsmedel..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">5.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Det sakrättsliga momentet.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">5.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Säkerhetsavtal ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft11">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft14">Förfoganderätt .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Direktivets bestämmelser jämförda med svensk rätt ........</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">6.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Inledning .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">6.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Vilka avtal omfattas av artikel 5? ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">6.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Omfattas både säkerhetstagaren och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">säkerhetsställaren? ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">6.1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Vilka förfoganden omfattas? ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">6.1.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Vad avses med ”likvärdig säkerhet”? .............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft13">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft13">Avtalad förfoganderätt mellan parterna ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft13">6.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft13">Förfoganderätt enligt svensk rätt ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft15">3</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p25 ft4">6.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p3 ft8">Undantag för finansiella aktörer .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p26 ft7">47</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p27 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p19 ft7">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p25 ft8">Avtalets ställning mot tredje man .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p26 ft7">50</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p25 ft4">6.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p3 ft4">Sakrättsligt skydd vid förfoganden som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p3 ft8">ägare................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">50</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p25 ft4">6.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td18"><SPAN class="p3 ft7">Sakrättsligt skydd vid återpantsättning...........</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td20"><SPAN class="p26 ft7">54</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft7">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p19 ft16">Verkställighet ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p26 ft7">55</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p19 ft7">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td15"><SPAN class="p25 ft8">Avtalad verkställighet .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">55</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p19 ft7">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td15"><SPAN class="p25 ft8">Verkställighet vid obestånd m.m. .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">60</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p25 ft4">7.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p3 ft4">Likvidations- och rekonstruktions-</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p3 ft8">förfaranden......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">60</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p25 ft4">7.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td18"><SPAN class="p3 ft8">Försäljning i konkurs ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td20"><SPAN class="p26 ft7">61</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p25 ft4">7.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p3 ft8">Kvittning och tillägnelse i konkurs.................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">65</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p25 ft4">7.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p3 ft8">Likvidation......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">68</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p25 ft4">7.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p3 ft8">Företagsrekonstruktion ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">69</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft7">8</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td16"><SPAN class="p19 ft8">Slutavräkningsklausuler ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p26 ft7">71</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p19 ft7">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td15"><SPAN class="p25 ft8">Slutavräkningens funktion ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">71</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p19 ft7">8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td15"><SPAN class="p25 ft8">Slutavräkning enligt säkerhetsdirektivet...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td20"><SPAN class="p26 ft7">71</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p19 ft7">8.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td15"><SPAN class="p25 ft8">Slutavräkning mellan parterna ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">73</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p19 ft7">8.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td15"><SPAN class="p25 ft8">Slutavräkning vid obestånd...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">74</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p19 ft7">8.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td15"><SPAN class="p25 ft8">Slutavräkning vid partsbyten ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">77</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft7">9</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td16"><SPAN class="p19 ft7">Undantag från vissa insolvensbestämmelser...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p26 ft7">81</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p19 ft7">9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p25 ft9">Inledning ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p26 ft7">81</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft4"><SPAN class="ft7">9.2</SPAN><SPAN class="ft17">Rättshandlingar samma dag som – men före –</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p3 ft8">konkursbeslutet .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p18 ft7">81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft4"><SPAN class="ft7">9.3</SPAN><SPAN class="ft17">Rättshandlingar samma dag som – men efter –</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p3 ft9">konkursbeslutet .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft7">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p30 ft18">9.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p3 ft9">Återvinning .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft7">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p18 ft7">10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p30 ft4">Lagval</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft9">..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p18 ft7">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p30 ft4">10.1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td9"><SPAN class="p3 ft9">Säkerhetsdirektivet ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p18 ft7">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p30 ft4">10.2 ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td9"><SPAN class="p3 ft13">Internationella lagvalsregler – Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p18 ft7">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p3 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft13">10.3 ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft13">Lagval enligt svensk rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p3 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft13">10.4 ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft13">Genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p18 ft11">11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft13">Övergångsbestämmelser ..........................................................m.m</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p18 ft11">12</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft13">Konsekvenser ..............................................................av förslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p3 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft13">12.1 ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft13">Ekonomiska konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p3 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft13">12.2 ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft13">Konsekvenser för små företag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p18 ft11">13</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft13">Författningskommentar ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft11">96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft13"><SPAN class="ft11">13.1</SPAN><SPAN class="ft12">Förslaget till lag om ändring i konkurslagen</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p18 ft11">(1987:672).........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p18 ft11">96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft13"><SPAN class="ft11">13.2</SPAN><SPAN class="ft12">Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p3 ft13">handel med finansiella instrument ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p18 ft11">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft13"><SPAN class="ft11">13.3</SPAN><SPAN class="ft12">Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td12"><SPAN class="p3 ft13">företagsrekonstruktion ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft11">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft13"><SPAN class="ft11">13.4</SPAN><SPAN class="ft12">Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr17 td27"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td12"><SPAN class="p3 ft13">bank- och finansieringsrörelse</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td26"><SPAN class="p18 ft11">..........................................97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft13">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft13">Säkerhetsdirektivet............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p18 ft11">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft13">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft13">Promemorians lagförslag ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p18 ft11">106</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft15">4</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td29"><SPAN class="p18 ft8">Remissinstanser...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p26 ft7">112</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td21"><SPAN class="p27 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td28"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td29"><SPAN class="p18 ft8">Lagrådsremissens lagförslag ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td30"><SPAN class="p26 ft7">113</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p18 ft8">Lagrådets yttrande...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p26 ft7">118</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td28"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p18 ft7">den 16 december 2004.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p26 ft7">140</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft8">Rättsdatablad..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p26 ft7">141</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft4">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p33 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p34 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft19">lag om ändring i konkurslagen (1987:672),</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft19">lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,</SPAN></P> <P class="p36 ft4"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft19">lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,</SPAN></P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft19">lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.</SPAN></P> <P class="p39 ft4">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p40 ft1">2 Lagtext</P> <P class="p41 ft4">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P> <P class="p42 ft21"><SPAN class="ft4">2.1</SPAN><SPAN class="ft20">Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)</SPAN></P> <P class="p43 ft4">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft22">1 </SPAN>att 5 kap. 16 § och 8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft8">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td35"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr18 td37"><SPAN class="p44 ft7">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td39"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td41"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td35"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td42"><SPAN class="p45 ft4">5 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p1 ft4">16 §</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td46"><SPAN class="p46 ft4">En fordran mot gäldenären som</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr11 td47"><SPAN class="p18 ft4">En fordran mot gäldenären som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft4">har</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p47 ft4">förvärvats</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td48"><SPAN class="p48 ft4">genom</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p46 ft4">en</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td45"><SPAN class="p44 ft4">har</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td49"><SPAN class="p47 ft4">förvärvats</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td48"><SPAN class="p49 ft4">genom</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p18 ft4">en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td46"><SPAN class="p3 ft8">överlåtelse från tredje man senare</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft8">överlåtelse från tredje man senare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td46"><SPAN class="p3 ft4">än tre månader före den i 4 kap.</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft8">än tre månader före den i 4 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft4">2 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td50"><SPAN class="p3 ft4">angivna fristdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p50 ft4">får</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p46 ft8">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p44 ft4">2 §</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p3 ft7">angivna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td51"><SPAN class="p51 ft4">fristdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p3 ft4">får</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p18 ft4">inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td46"><SPAN class="p3 ft4">användas till kvittning mot en</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft4">användas till kvittning mot en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td46"><SPAN class="p3 ft8">fordran som gäldenären hade när</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft8">fordran som gäldenären hade när</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr12 td46"><SPAN class="p3 ft7">borgenären förvärvade sin fordran.</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr12 td47"><SPAN class="p44 ft7">borgenären förvärvade sin fordran,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td46"><SPAN class="p3 ft4">Detsamma gäller om en fordran</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft4">om förvärvet inte med hänsyn till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft4">mot</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p52 ft4">gäldenären</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p3 ft4">har</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td52"><SPAN class="p46 ft8">förvärvats</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td37"><SPAN class="p44 ft8">omständigheterna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td48"><SPAN class="p53 ft4">kan anses</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p18 ft23">som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td46"><SPAN class="p3 ft8">tidigare genom sådan överlåtelse</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td53"><SPAN class="p44 ft4">ordinärt.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft4">En</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td48"><SPAN class="p54 ft4">fordran</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p18 ft4">mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td46"><SPAN class="p3 ft4">och borgenären då hade skälig</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td53"><SPAN class="p44 ft4">gäldenären</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p48 ft4">får</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p49 ft4">inte</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td54"><SPAN class="p18 ft4">heller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td46"><SPAN class="p3 ft4">anledning att anta att gäldenären</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft8">användas till kvittning, om den har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft4">var insolvent.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td53"><SPAN class="p44 ft4">förvärvats</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td51"><SPAN class="p55 ft4">genom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td54"><SPAN class="p18 ft4">sådan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td53"><SPAN class="p44 ft4">överlåtelse</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p1 ft4">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td48"><SPAN class="p3 ft7">borgenären</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p18 ft4">då</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft8">hade skälig anledning att anta att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td55"><SPAN class="p44 ft8">gäldenären var insolvent.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft4">En borgenär som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana omständigheter att det är att jämställa med en betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel får inte kvitta i den mån en sådan betalning hade kunnat bli föremål för återvinning.</P> <P class="p57 ft24">8 kap.</P> <P class="p58 ft4">10 §<SPAN class="ft22">2</SPAN></P> <P class="p59 ft4">En borgenär som innehar lös egendom med handpanträtt får själv ombesörja att egendomen säljs på auktion. En sådan försäljning får dock inte utan förvaltarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efter edgångssammanträdet. Borgenären skall minst en vecka innan han vidtar åtgärd för egendomens försäljning ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen. Om det är fråga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, skall egendomen säljas exekutivt.</P> <P class="p60 ft27"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft26">Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047).</SPAN></P> <P class="p61 ft27"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft28">Senaste lydelse 1999:1310.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p62 ft4">7</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS03308x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td56"><SPAN class="p48 ft4">Finansiella instrument</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p63 ft4">som är</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p48 ft4">Finansiella</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td41"><SPAN class="p3 ft4">instrument</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p18 ft8">och Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td59"><SPAN class="p3 ft18">noterade vid en svensk eller</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td60"><SPAN class="p3 ft18">valuta får omedelbart säljas eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p3 ft4">utländsk börs, en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td62"><SPAN class="p63 ft4">auktoriserad</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td60"><SPAN class="p3 ft4">realiseras genom avräkning av en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td59"><SPAN class="p3 ft4">marknadsplats eller någon annan</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr12 td60"><SPAN class="p3 ft4">borgenär som har egendomen som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td59"><SPAN class="p3 ft4">reglerad marknad samt valuta får</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td60"><SPAN class="p3 ft4">säkerhet, om det sker på ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p3 ft4">säljas omedelbart</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft4">till</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p63 ft7">gällande</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td63"><SPAN class="p3 ft4">affärsmässigt rimligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td64"><SPAN class="p20 ft4">sätt. Består</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td59"><SPAN class="p3 ft4">börs- eller marknadspris av den</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td60"><SPAN class="p3 ft4">säkerheten av onoterade aktier i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td59"><SPAN class="p3 ft4">som har egendomen som säkerhet.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td63"><SPAN class="p3 ft4">konkursgäldenärens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td64"><SPAN class="p20 ft7">dotterbolag,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td60"><SPAN class="p3 ft4">skall borgenären dock först fråga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td61"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td57"><SPAN class="p3 ft4">förvaltaren om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td41"><SPAN class="p52 ft4">konkursboet</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td58"><SPAN class="p20 ft4">vill</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td57"><SPAN class="p3 ft8">lösa in aktierna.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td65"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td58"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft4">Borgenären skall minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.</P> <P class="p11 ft4">Har egendomen sålts på annat sätt än exekutivt, skall borgenären för förvaltaren redovisa vad som har flutit in.</P> <P class="p64 ft4">Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären.</P> <P class="p65 ft4"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft19">Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005.</SPAN></P> <P class="p66 ft4"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft19">Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.</SPAN></P> <P class="p67 ft4">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR height=0> <TD width=50px></TD> <TD width=207px></TD> <TD width=251px></TD> <TD width=115px></TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p3 ft21">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td24"><SPAN class="p68 ft21">Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td33"><SPAN class="p3 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td24"><SPAN class="p68 ft21">handel med finansiella instrument</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr23 td67"><SPAN class="p3 ft8">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft30">1 </SPAN>att 3 kap. 1 och 3 §§ lagen (1991:980) om handel</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">med finansiella instrument<SPAN class="ft22">2 </SPAN>skall ha följande lydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td59"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td68"><SPAN class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft24">3 kap.</P> <P class="p70 ft4">1 §<SPAN class="ft22">3</SPAN></P> <P class="p71 ft5">Om ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen vill ingå avtal med ägaren till ett finansiellt instrument om att företaget skall ha rätt att förfoga över det finansiella instrumentet för egen räkning, skall avtalet slutas skriftligen i en för ändamålet särskilt upprättad handling som i någon läsbar och varaktig form är tillgänglig för parterna. Detsamma gäller om företaget medverkar till ett sådant avtal mellan andra parter. Det förfogande som avses skall anges noggrant.</P> <P class="p72 ft4">Första stycket gäller inte om företagets motpart eller parterna i ett avtal som företaget medverkar till är</P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft31">ett annat företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller ett utländskt företag inom EES som i sitt hemland får driva jämförbar verksamhet och som står under betryggande tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ,</SPAN></P> <P class="p72 ft4"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft31">Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som är ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av statsskulden eller är behörigt att föra konton för kunders räkning,</SPAN></P> <P class="p74 ft4"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft31">Riksbanken eller en utländsk centralbank inom EES, inklusive Europeiska Centralbanken,</SPAN></P> <P class="p73 ft4"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft31">en multilateral utvecklingsbank, Banken för internationell betalningsutjämning, Internationella valutafonden eller Europeiska investeringsbanken, eller</SPAN></P> <P class="p74 ft8"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft32">ett sådant kreditinstitut som anges i förteckningen i artikel 2.3 i</SPAN></P> <P class="p75 ft27"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft26">Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiella säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047).</SPAN></P> <P class="p23 ft27"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft28">Lagen omtryckt 1992:558.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr11 td69"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">3 </SPAN>Senaste lydelse 2002:563.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td70"><SPAN class="p18 ft4">9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p76 ft6">Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut<SPAN class="ft34">4 </SPAN>senast ändrat genom Europeiska gemenskapernas kommissions direktiv 2004/69/EG<SPAN class="ft34">5</SPAN>.</P> <P class="p77 ft4">3 §</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <DIV id="id_1_2_1"> <P class="p78 ft5">Om ett sådant företag som avses i 1 § har fått finansiella instrument som pant, får företaget i sin tur pantsätta eller överlåta panträtten bara tillsammans med den fordran som de utgör pant för. För återpantsättning eller överlåtelse på annat sätt fordras sådant avtal som anges i 1 §. Återpantsättning eller överlåtelse får inte ske för högre belopp eller på strängare villkor än vad som gäller hos panthavaren.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2_2"> <P class="p78 ft5">Om ett sådant företag som avses i 1 § första stycket har fått finansiella instrument som pant, får företaget i sin tur pantsätta eller överlåta panträtten bara tillsammans med den fordran som de utgör pant för. För återpantsättning eller överlåtelse på annat sätt fordras sådant avtal som anges i 1 § första stycket. Återpantsättning eller överlåtelse får inte ske för högre belopp eller på strängare villkor än vad som gäller hos panthavaren.</P> <P class="p79 ft4">Första stycket gäller inte om pantsättaren är</P> <P class="p80 ft4"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft31">ett annat företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller ett utländskt företag inom EES som i sitt hemland får driva jämförbar verksamhet och som står under betryggande tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ,</SPAN></P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft31">Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som är ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av statsskulden eller är behörigt att föra konton för kunders räkning,</SPAN></P> <P class="p82 ft5"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft35">Riksbanken eller en utländsk centralbank inom EES, inklusive Europeiska Centralbanken,</SPAN></P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft31">en multilateral utvecklingsbank, Banken för internationell betalningsutjämning, Internationella valutafonden eller Europeiska investeringsbanken, eller</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_1_3"> <P class="p23 ft27"><SPAN class="ft25">4</SPAN><SPAN class="ft28">EGT L 126, 26.5.2000, s. 1 (Celex 32000L0012).</SPAN></P> <P class="p61 ft27"><SPAN class="ft25">5</SPAN><SPAN class="ft28">EGT L 125, 28.4.2004, s. 44 (Celex 32004L0069).</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">10</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033011x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p84 ft6">5. ett sådant kreditinstitut som anges i förteckningen i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut<SPAN class="ft34">6 </SPAN>senast ändrat genom Europeiska gemenskapernas kommissions direktiv 2004/69/EG<SPAN class="ft34">7</SPAN>.</P> <P class="p85 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005.</P> <P class="p86 ft27"><SPAN class="ft25">6</SPAN><SPAN class="ft28">EGT L 126, 26.5.2000, s. 1 (Celex 32000L0012).</SPAN></P> <P class="p61 ft27"><SPAN class="ft25">7</SPAN><SPAN class="ft28">EGT L 125, 28.4.2004, s. 44 (Celex 32004L0069).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">11</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p3 ft21">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td24"><SPAN class="p68 ft21">Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td33"><SPAN class="p3 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p68 ft36">företagsrekonstruktion</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td68"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr23 td67"><SPAN class="p3 ft4">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft22">1 </SPAN>att 2 kap. 20 och 21 §§ lagen (1996:764) om</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">företagsrekonstruktion skall ha följande lydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td59"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td68"><SPAN class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft4">2 kap.</P> <P class="p88 ft4">20 §</P> <P class="p89 ft4">Har gäldenärens motpart före beslutet om företagsrekonstruktion fått rätt att häva ett avtal på grund av inträffat eller befarat dröjsmål med betalning eller annan prestation, får motparten efter beslutet inte häva avtalet på grund av dröjsmålet, om gäldenären med rekonstruktörens samtycke inom skälig tid begär att det skall fullföljas. Gäldenären skall på motpartens begäran inom skälig tid ge besked om avtalet skall fullföljas.</P> <P class="p90 ft4">Skall ett avtal fullföljas enligt första stycket gäller följande.</P> <P class="p89 ft4"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft31">Är tiden för motpartens fullgörelse inne, skall gäldenären på motpartens begäran fullgöra sina motsvarande prestationer eller, om anstånd har medgetts beträffande vissa prestationer, ställa säkerhet för dem.</SPAN></P> <P class="p91 ft5"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft35">Är tiden för motpartens fullgörelse inte inne, har motparten rätt att erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.</SPAN></P> <P class="p92 ft4">Om gäldenären inte lämnar besked enligt första stycket andra meningen eller inte fullgör sina skyldigheter enligt andra stycket, får motparten häva avtalet.</P> <P class="p89 ft4">Ett avtalsvillkor som inskränker gäldenärens rätt enligt första och andra styckena är ogiltigt.</P> <P class="p89 ft4">Om återtagande av vara som överlämnats till gäldenären sedan ansökan gjorts om företagsrekonstruktion finns föreskrifter i 63 § fjärde stycket köplagen (1990:931).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p93 ft8">Vad som sägs i denna paragraf gäller inte för anställningsavtal.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p78 ft5">Vad som sägs i denna paragraf gäller inte för anställningsavtal eller för en borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p88 ft4">21 §</P> <P class="p91 ft5">Den som hade en fordran hos gäldenären när ansökan om företagsrekonstruktion gjordes får, även om fordringen inte är förfallen till betalning, använda den till kvittning mot fordran som gäldenären då hade mot honom. Detta gäller dock inte, om kvittning är utesluten på grund av någon av fordringarnas beskaffenhet eller undantagen enligt</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p3 ft4">vad som sägs nedan.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td72"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td59"><SPAN class="p48 ft18">Om en fordran mot gäldenären</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td73"><SPAN class="p94 ft18">Om en fordran mot gäldenären</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td59"><SPAN class="p3 ft4">har förvärvats genom överlåtelse</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p3 ft4">har förvärvats genom</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p94 ft7">överlåtelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr25 td74"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td75"><SPAN class="p3 ft27">av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047).</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td72"><SPAN class="p18 ft4">12</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033013x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft5">från tredje man senare än tre månader före ansökan om företagsrekonstruktion, får den inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran. I fråga om dödsbo räknas tiden dock från ansökan om boets avträdande till förvaltning av boutredningsman, under förutsättning att en ansökan om företagsrekonstruktion följt inom tre månader från det att en boutredningsman förordnats. Sådant förbud gäller också, om en fordran mot gäldenären har förvärvats tidigare genom sådant fång och borgenären då hade skälig anledning anta att gäldenären var på obestånd.</SPAN></DIV> <P class="p95 ft4">från tredje man senare än tre Prop. 2004/05:30 månader före ansökan om företagsrekonstruktion, får den</P> <P class="p96 ft5">inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran, om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt. I fråga om dödsbo räknas tiden dock från ansökan om boets avträdande till förvaltning av boutredningsman, under förutsättning att en ansökan om företagsrekonstruktion följt inom tre månader från det att en boutredningsman förordnats. Sådant förbud gäller också, om en fordran mot gäldenären har förvärvats tidigare genom sådant fång och borgenären då hade skälig anledning anta att gäldenären var på obestånd.</P> <P class="p97 ft5">En borgenär, som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana omständigheter att det är att jämställa med betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel, får inte kvitta, i den mån sådan betalning hade kunnat bli föremål för återvinning enligt 3 kap. <NOBR>5–7</NOBR> §§.</P> <P class="p11 ft4">En fordran på ersättning som tillkommer en borgensman eller annan med anledning av en förpliktelse som han infriat (regressfordran) anses vid tillämpning av vad som sägs ovan ha förvärvats när hans förpliktelse grundades.</P> <P class="p11 ft4">Överlåter gäldenären sedan ansökan om företagsrekonstruktion gjorts en fordran så att en borgenär därigenom förlorar rätt till kvittning, skall han ersätta borgenären för detta.</P> <P class="p98 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005.</P> <P class="p99 ft4">13</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033014x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p3 ft21">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td24"><SPAN class="p68 ft21">Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td33"><SPAN class="p3 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td24"><SPAN class="p68 ft21">bank- och finansieringsrörelse</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr23 td67"><SPAN class="p3 ft4">Härigenom föreskrivs att 15 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">finansieringsrörelse skall ha följande lydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td76"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p100 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td78"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p101 ft8">15 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td78"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td77"><SPAN class="p102 ft4">10 §</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p103 ft4">Om ett kreditinstitut underlåter att i tid lämna de upplysningar som föreskrivits med stöd av 16 kap. 1 § första stycket 4, får Finansinspektionen besluta att institutet skall betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.</P> <P class="p104 ft4">Avgiften tillfaller staten.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p78 ft4">Om ett kreditinstitut underlåter att i tid lämna de upplysningar som föreskrivits med stöd av 16 kap. 1 § 5, får Finansinspektionen besluta att institutet skall betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p16 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005.</P> <P class="p105 ft4">14</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p106 ft37">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p107 ft1">3 Ärendet och dess beredning</P> <P class="p108 ft4">I juni 2002 publicerades Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet (säkerhetsdirektivet), se bilaga 1. Direktivet förhandlades fram i syfte att underlätta användandet av säkerheter på finansmarknaderna inom EU.</P> <P class="p11 ft4">Justitiedepartementet förordnade justitierådet Severin Blomstrand att utreda hur säkerhetsdirektivet borde genomföras i svensk rätt. Uppdraget slutfördes genom departementspromemorian Finansiella säkerheter (Ds 2003:38). Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.</P> <P class="p11 ft4">Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi 2003/3538).</P> <P class="p64 ft4">Regeringen beslutade den 15 april 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.</P> <P class="p11 ft4">Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag men har i vissa avseenden gjort andra bedömningar eller valt andra lagtekniska lösningar. Lagrådets synpunkter behandlas under övervägandena i avsnitten 5.6, 6.2.2, 7.2.2, 7.2.3, 7.2.5, 8.4 och 8.5 och i författningskommentaren.</P> <P class="p15 ft5">Regeringen föreslår i propositionen, till skillnad från i lagrådsremissen, en ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se avsnitt 2.4). Den lagändring som föreslås avser endast att rätta till en felaktig hänvisning och är således av enkel karaktär. Lagrådets hörande har därför inte ansetts nödvändigt.</P> <P class="p109 ft4">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr26 td32"><SPAN class="p33 ft1">4</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td31"><SPAN class="p34 ft1">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td33"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft21"><SPAN class="ft4">4.1</SPAN><SPAN class="ft20">Säkerhetsdirektivet</SPAN></P> <P class="p111 ft5">Sommaren 2002 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (säkerhetsdirektivet). Direktivets syfte är att underlätta säkerhetsställande i form av panträtt och säkerhetsöverlåtelser, inklusive s.k. repor, av betalningsmedel och finansiella instrument på finansmarknaderna inom EU. Genom regler som underlättar säkerhetsställande skapas ökade förutsättningar för integration och kostnadseffektivitet på finansmarknaderna inom EU. Vidare kan sådana regler bidra till ökad stabilitet inom det finansiella systemet i EU. Därtill kommer att reglerna stöder friheten att tillhandahålla tjänster och kapitalets fria rörlighet inom den inre marknaden för finansiella tjänster.</P> <P class="p112 ft5">Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper <NOBR>(finality-direktivet)</NOBR> är inriktat på att stärka stabiliteten i det finansiella systemet. Detta åstadkoms genom att reducera riskerna, särskilt de rättsliga, vid avvecklingen i system för överföringar av betalningar och värdepapper, s.k. avvecklingssystem. Redan under arbetet med finalitydirektivet diskuterades om lagstiftning behövdes även vid transaktioner mellan två parter på finansmarknaderna. I kommissionens handlingsplan för finansiella tjänster från 1999 gavs ett sådant direktiv om gränsöverskridande säkerheter högsta prioritet. I mars 2000 ställde sig Europeiska rådet i Lissabon bakom handlingsplanen och kommissionen inledde ett arbete med att utarbeta ett förslag till direktiv om finansiella säkerheter. Under arbetet tog kommissionen hjälp av bl.a. marknadsaktörer i en s.k. forumgrupp.</P> <P class="p113 ft4">Under våren 2001 lade sedan kommissionen fram ett förslag till direktiv om finansiella säkerhetsordningar, KOM(2001)168 slutlig. Kommissionens förslag skiljer sig från det slutliga direktivet i vissa delar, kanske främst rörande krav på innehåll i avtal om säkerhetsställande och möjligheten till ett kommittéförfarande.</P> <P class="p64 ft4">Efter en snabb behandling i rådet och Europaparlamentet antogs säkerhetsdirektivet i juni 2002. Samtidigt som förhandlingar om säkerhetsdirektivet har förts i Bryssel har arbete pågått inom Haagkonferensen för internationell privaträtt om en konvention om tillämplig lag för vissa rättigheter som är registrerade på en förvaltare. Detta arbete resulterade i ett förslag till konvention som antogs vid diplomatkonferensen i Haag den 13 december 2002. Konventionen har nära anknytning till lagvalsreglerna i såväl artikel 9 i säkerhetsdirektivet som artikel 9.2 i <NOBR>finality-direktivet.</NOBR></P> <P class="p12 ft5">Säkerhetsdirektivet tar som nyss nämnts sikte på säkerhetsställande som sker mellan två parter till skillnad mot <NOBR>finality-direktivet</NOBR> som är inriktat på att reducera de rättsliga riskerna i avvecklingssystem.</P> <P class="p15 ft5">Syftet med säkerhetsdirektivet är att skapa ett regelverk som ökar säkerheten och förutsebarheten vid hantering av säkerheter inom EU. Regelverket skall också vara flexibelt på sådant sätt att det godtar</P> <P class="p107 ft37">säkerhetsställande både i form av panträtt och i form av</P> <P class="p114 ft4">16</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <P class="p14 ft4">äganderättsöverföring (säkerhetsöverlåtelser inklusive repor). Vidare Prop. 2004/05:30 skall direktivet förenkla förfarandena rörande säkerheter genom att</P> <P class="p107 ft4">begränsa vidhängande formella krav.</P> <P class="p15 ft6">Regelverket för säkerheter skall vara sådant att ett ställande av säkerhet kan ske på ett enkelt och snabbt sätt utan onödiga formaliteter och kostnader. Säkerhetstagaren skall vidare få en rätt till säkerheten som är hållbar oavsett var säkerheten är lokaliserad. För att kunna utnyttja säkerheten på bästa sätt skall säkerhetstagaren med säkerhetsställarens tillstånd kunna förfoga över säkerheten. Vidare skall säkerhetstagaren ha en möjlighet att snabbt och utan onödiga formaliteter kunna realisera säkerheten. Regelverket skall också tillåta ett utbyte av säkerheten om parterna i en säkerhetstransaktion kommer överens om det. Dessa förfaranden liksom förfarandet att ställa tilläggssäkerheter eller göra en slutavräkning innefattande den ställda säkerheten skall vara skyddade mot vissa insolvensrättsliga regler, i första hand regler som innebär att vissa åtgärder kan ogiltigförklaras eller återvinnas om de vidtagits viss tid före inledandet av ett insolvensförfarande.</P> <P class="p115 ft21"><SPAN class="ft4">4.2</SPAN><SPAN class="ft20">Säkerhetsarrangemang</SPAN></P> <P class="p116 ft4"><SPAN class="ft7">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft39">Användningsområde</SPAN></P> <P class="p117 ft6">Säkerheter har stor betydelse för att möjliggöra transaktioner som innebär dels att kapital allokeras på ett mer effektivt sätt, dels att olika aktörer kan förändra sin risksituation. Detta har generellt sett en gynnsam effekt för ekonomin och stabiliserande effekt på finansmarknaderna. Det kan dock finnas situationer med marknadsturbulens, då säkerhetsarrangemang kan bidra till att öka volatiliteten.</P> <P class="p112 ft5">Säkerheter i form av finansiella instrument och betalningsmedel är av stor och växande betydelse för finansmarknaderna. Detta gäller på flera områden på de s.k. professionella marknaderna (”wholesale financial markets”). Ett område är de betalningssystemkrediter som företrädesvis centralbankerna tillhandahåller. Ett annat område är centralbankernas penningpolitiska operationer. Ett tredje område är repor (återköpsavtal) eller andra motsvarande krediter mot säkerheter för vilka det finns en stor, väl fungerande marknad. Ytterligare ett område där säkerheter utnyttjas är derivatexponeringar. Clearing och avveckling genom en s.k. central motpart, dvs. ett clearinghus som går in och agerar som motpart till både köpare och säljare, har tidigare främst förekommit beträffande börshandlade derivatinstrument. Numera förekommer centrala motparter även på vissa <NOBR>aktie-,</NOBR> obligations- och valutamarknader. Ett väl fungerande regelverk för användande av säkerheter är av stor betydelse för centrala motparter.</P> <P class="p113 ft4">Utöver vad som nämnts så används givetvis finansiella instrument som säkerheter vid kreditgivning av banker och andra kreditinstitut på de <NOBR>”icke-professionella”</NOBR> marknaderna.</P> <P class="p118 ft4">17</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr12 td45"><SPAN class="p119 ft7">4.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p44 ft4">Användarna</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft4">Alla aktörer som är verksamma på ”de professionella finansmarknaderna” använder säkerheter (ställer och/eller tar emot). Utöver tidigare nämnda centralbanker använder mellanhänderna (banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag) samt institutionella investerare (försäkringsbolag, pensionsfonder och andra fonder samt andra större företag) säkerheter.</P> <P class="p112 ft5">Även på de <NOBR>”icke-professionella</NOBR> marknaderna” används säkerheter, t.ex. när privatpersoner eller små och medelstora företag är kunder till olika mellanhänder. Dessa kunder kan ha begränsad kunskap om de risker som olika arrangemang och transaktioner medför. Det kan därför finnas ett behov av att dessa parter skyddas på olika sätt, t.ex. genom konsumentskyddslagstiftningen eller motsvarande.</P> <P class="p121 ft21"><SPAN class="ft4">4.3</SPAN><SPAN class="ft20">Effektivitetsaspekter</SPAN></P> <P class="p122 ft4">Om den som skall ställa säkerhet använder egna tillgångar, som inte har något annat användningsområde, uppstår inte någon alternativkostnad för säkerheten. Kostnaden för att ställa säkerhet blir då endast de eventuella transaktionskostnader som uppstår. Ett exempel på detta är en bankkund som får en kredit för att köpa aktier och använder de inköpta aktierna som säkerhet. I sådana fall finns det ett klart samband mellan krediten och säkerheten.</P> <P class="p11 ft4">I andra fall finns det inte samma koppling mellan kredit och säkerhet. Den som skall ställa säkerhet kan behöva köpa in de värdepapper som skall användas som säkerhet. I detta fall finns en alternativkostnad i form av den alternativa avkastningen på det kapital som används för att köpa in säkerheten. I sådana fall blir kostnaden för säkerheten skillnaden mellan avkastningen på säkerheten och alternativkostnaden. Om kontanter utnyttjas som säkerhet blir det ganska uppenbart att säkerhetsställaren får betala mer vid lån än om säkerhetsställaren sätter in pengarna.</P> <P class="p11 ft4">Värdet på finansiella instrument kan fluktuera snabbt och relativt kraftigt vilket innebär att värdet på en säkerhet som består av sådana instrument kan påverkas väsentligt. Om de finansiella instrumenten i sin tur används för att täcka exponeringar vars värde också kan fluktuera snabbt, finns ett behov av en möjlighet att snabbt kräva att ytterligare säkerheter ställs. De standardiserade säkerhetsarrangemangen innehåller därför i allmänhet en möjlighet för den part som har ett positivt värde på sin exponering, att kräva att motparten täcker säkerhetsbrister som överstiger en viss nivå.</P> <P class="p12 ft5">Om denna typ av arrangemang med tilläggssäkerheter inte vore möjliga finns i princip två möjligheter för en part som vill säkerställa sina exponeringar. Det ena är att inte ge sig in i transaktioner som kan ge upphov till sådana effekter. En normal effekt av brist på balans mellan efterfrågan och utbud är att priset stiger. Ett stigande pris innebär att den drabbade parten höjer sina priser (på samma eller andra produkter) eller avstår att genomföra den avsedda transaktionen och de andra transaktioner som hänger samman med denna. Motivet till att göra</P> <P class="p123 ft4">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <P class="p14 ft4">transaktionerna torde ha varit att de bedömdes som lönsamma. Prop. 2004/05:30 Sammantaget bör detta leda till att partens kunder får sämre avkastning,</P> <P class="p107 ft4">högre kostnader och/eller sämre tjänsteutbud.</P> <P class="p64 ft4">Ett annat alternativ är att redan från början kräva så stora säkerheter att varje tänkbar prisförändring kan täckas in. Eftersom man från början av en derivatexponering inte vet vilken part som kommer att få ett positivt värde, så innebär ett sådant beteende att båda parterna skall ställa säkerheter. Som redovisats ovan är det ofta förenat med kostnader att ställa säkerheter i form av finansiella instrument. För att täcka den högre kostnaden måste parterna höja sina priser eller, om detta inte är möjligt, avstå från transaktionen.</P> <P class="p112 ft6">I föregående stycken beskrevs riskerna för att onödigt stora säkerhetsställanden kan medföra sämre avkastning, högre priser eller sämre utbud på marknaden. Onödigt stora säkerhetsställanden kan även uppstå i andra fall. Ett sådant är om varje transaktion som två parter gör behandlas separat utan hänsyn till andra transaktioner som finns mellan parterna. Detta kan då få till följd att parterna ställer säkerhet till varandra för bruttoexponeringarna, medan nettoexponeringen kan vara mycket begränsad. Om det är juridiskt möjligt att kvitta olika fordringar mot varandra så behöver inte säkerhet ställas för annat än nettoexponeringen. Kostnaden för säkerhetsarrangemangen kan då hållas på en lägre nivå, och de tidigare redovisade riskerna undvikas.</P> <P class="p12 ft6">Aktörernas säkerhetsanvändning är ofta inte oberoende av varandra. En aktör kan ha gjort derivataffärer med en part och därefter skyddat denna exponering mot prisförändringar genom att ha gjort en omvänd transaktion med en annan part. Om de inblandade parterna har avtalat att säkerhet skall ställas kan det innebära att en part å ena sidan har fått säkerhet för den exponering som har fått ett positivt värde, medan samma part är skyldig att lämna säkerhet för den exponering som fått ett negativt värde. Om den erhållna säkerheten skulle kunna användas för att ställa säkerhet vidare, kan kostnaden för säkerhetsarrangemangen hållas nere.</P> <P class="p12 ft5">När kostnader för säkerheter diskuterades ovan så konstaterades att det är fördelaktigt för säkerhetsställaren att kunna utnyttja tillgångar säkerhetsställaren redan innehar under förutsättning att det inte finns någon alternativanvändning. Om säkerhetsställarens situation förändras kan det uppstå användningsalternativ för tillgångarna i fråga. Om alternativkostnaden är högre än kostnaden för att skaffa annan säkerhet, har säkerhetsställaren ett behov av att kunna byta ut (substituera) den ställda säkerheten. Om detta inte är möjligt tvingas sannolikt säkerhetsställaren att redan från början skaffa en separat säkerhet, för att kunna ha erforderlig handlingsfrihet rörande sina tillgångar. Detta innebär sannolikt en högre kostnad för ställande av säkerheter.</P> <P class="p12 ft5">Effektiviteten i olika säkerhetsarrangemang kan variera. Pantavtal kan vara mindre flexibla jämfört med repor med äganderättsövergång (återköpsavtal). Äganderättsövergång kan dock tänkas ha administrativa nackdelar. Att tvingas genomföra en kredittransaktion i form av en repa för att t.ex. möjliggöra att kreditgivaren kan använda den erhållna säkerheten för att hålla den totala säkerhetsvolymen nere, kan medföra ökade administrativa kostnader.</P> <P class="p124 ft4">19</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr22 td38"><SPAN class="p125 ft4">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p68 ft21">Harmoniserade regler inom EU</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft4">Finansmarknaderna är allt mer gränsöverskridande. Detta gäller inte minst de professionella marknaderna. Geografisk etablering i ett land är inte längre en nödvändighet för att göra affärer med aktörer som finns i ett annat land. Införande av euron som valuta i tolv av de europeiska länderna gör att detta är mer påtagligt än tidigare.</P> <P class="p112 ft5">Gränsöverskridande marknader kan förbättra konkurrensen och därmed göra marknaderna mera kostnadseffektiva. Effektiva marknader förutsätter dock att ”handelshindren” är så få och små som möjligt. Ett märkbart handelshinder när det gäller finansiella tjänster och transaktioner är olikheter i nationell lagstiftning. På säkerhetsområdet är detta inte minst tydligt. Problem med olikheter i lagstiftning får till effekt att aktörer som är verksamma i flera länder måste tillämpa olika säkerhetsarrangemang med olika motparter. Detta leder naturligt nog till ökade administrativa kostnader. Samtidigt torde problemen innebära att användandet av säkerheter vid gränsöverskridande transaktioner inte blir så utbrett som det kunde vara jämfört med om dessa problem inte fanns. Detta innebär att de effektivitetsvinster som kan finnas i en mer internationell (europeisk) marknad inte till fullo utnyttjas.</P> <P class="p126 ft4">Ovan har redovisats att säkerhetsarrangemang med bristande flexibilitet kan medföra ineffektivitet. Olikheter i effektivitet mellan olika typer av säkerhetsarrangemang och mellan olika länders lagstiftning innebär också effektivitetsbrister. Den relativa storleken av ineffektivitetskostnaden kan vara förhållandevis liten, men med de mycket betydande volymer i olika former av säkerhetsarrangemang som det är fråga om (se avsnitt 4.5), är det lätt att inse att detta sammantaget kan leda till betydande kostnader.</P> <P class="p112 ft5">Höga kostnader vid ställandet av säkerheter kan leda till att aktörer avstår från att göra tilltänkta transaktioner. De positiva effekter som säkerheter kan bidra till uppstår då inte. En sådan effekt kan vara att kapital inte allokeras på ett optimalt sätt, och en annan att oönskad riskexponering uppstår. Det sistnämnda kan då i sin tur medföra att ytterligare transaktioner inte genomförs, om inte riskexponeringarna kan hanteras. En annan följd kan vara att berörda aktörer höjer sina priser för att kompensera sig för de ökade kostnaderna. I slutändan är det konsumenterna som får bära dessa ökade priser, antingen som kund till en berörd mellanhand eller som slutkund till en producent av varor eller tjänster, som även är verksam på finansmarknaderna. Höjda kostnader och uteblivna affärer kan naturligtvis också påverka berörda aktörers lönsamhet. Även detta kan i slutändan påverka konsumenterna genom sämre avkastning på investeringar.</P> <P class="p127 ft21"><SPAN class="ft4">4.5</SPAN><SPAN class="ft20">Ställande av säkerhet på den svenska finansmarknaden</SPAN></P> <P class="p111 ft5">En av de viktigaste funktionerna för finansmarknaden är att uppfylla finansieringsbehovet för individer, företag, organisationer och offentliga institutioner. Ställande av säkerhet är vanligt inom alla delmarknader på</P> <P class="p107 ft40">finansmarknaden, men kanske mest påtagligt beträffande utnyttjandet av</P> <P class="p114 ft4">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p128 ft4">handelstekniken repa på penningmarknaden (se nästa avsnitt). För att hantera sina åtaganden hade bankerna våren 2004 registrerat säkerheter motsvarande ett värde av i runda tal 108 miljarder kronor hos Riksbanken.</P> <P class="p129 ft4"><SPAN class="ft7">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft39">Räntemarknaden</SPAN></P> <P class="p130 ft4">Räntemarknaden brukar ofta delas in i en obligationsmarknad och en penningmarknad. På obligationsmarknaden handlas värdepapper – obligationer – med löptider i regel från ett år och uppåt, medan handeln på penningmarknaden omfattar t.ex. statsskuldväxlar och certifikat, vanligen med löptider på högst ett år. Till penningmarknaden räknas också dagslånemarknaden.</P> <P class="p131 ft6">Den största emittenten på obligationsmarknaden är staten. Statens upplåning på obligationsmarknaden, via Riksgäldskontoret, avser finansiering av de löpande underskotten i statsbudgeten. Statsobligationer svarade i slutet av 2002 för knappt hälften av den utestående stocken på obligationsmarknaden, vilket motsvarade en upplåning på 660 miljarder kronor. För bostadsinstitutens del avser upplåningen främst finansiering av utlåning till hushållens köp av fastigheter. Bostadsinstitutens samlade upplåning var vid slutet av 2002 närmare 490 miljarder kronor.</P> <P class="p59 ft4">Bland placerarna på obligationsmarknaden hade försäkringsbolagen och utländska investerare de största innehaven i slutet av 2002. Vid utgången av 2002 hade försäkringsbolagen ett innehav på drygt 490 miljarder kronor. Vid samma tidpunkt uppgick bankernas innehav till 140 miljarder kronor och utländska investerares till drygt 400 miljarder kronor.</P> <P class="p131 ft4">En viktig uppgift för penningmarknaden är att underlätta likviditetshanteringen i ekonomin. Det totala beloppet på penningmarknaden hade vid utgången av 2002 ett värde av drygt 460 miljarder kronor.</P> <P class="p131 ft6">Statens upplåning på penningmarknaden sker via statsskuldväxlar medan övriga institut lånar genom att ge ut certifikat, t.ex. bankcertifikat och bostadscertifikat. Statsskuldväxlarna svarade vid utgången av 2002 för 240 miljarder kronor i upplåning. Bostadsinstitutens avsikt med kort upplåning (90 miljarder kronor) är i första hand att matcha utlåningen till kunder och på så sätt minimera sina ränterisker. Bankerna hade vid utgången av 2002 en upplåning på drygt 30 miljarder kronor på penningmarknaden, samtidigt som de <NOBR>icke-finansiella</NOBR> företagens upplåning på penningmarknaden uppgick till knappt 80 miljarder kronor.</P> <P class="p131 ft5">Placerare med störst innehav på penningmarknaden är banker och försäkringsbolag. Bankerna hade vid utgången av 2002 ett innehav som uppgick till drygt 140 miljarder kronor och försäkringsbolagen till närmare 135 miljarder kronor. Utländska investerare placerade 75 miljarder kronor på den svenska penningmarknaden 2002.</P> <P class="p59 ft4">De instrument som främst används på dagslånemarknaden men som även förekommer med andra löptider på penningmarknaden, är dels s.k. deposits, dels s.k. repor. Deposits är instrument för in- och utlåning mellan banker utan underliggande säkerheter. Deposits är i teknisk mening inte värdepapper utan vanliga lån men de fungerar i vissa aspekter som värdepapper.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">21</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <P class="p132 ft4">Repor fungerar i stort sett som lån mot säkerhet och är ett alternativ Prop. 2004/05:30 och komplement främst till deposits. Repor utgör en stor del av dagslånemarknaden och har vanligen en löptid på två veckor. Man kan</P> <P class="p133 ft6">genomföra repor med nästan samtliga instrument som är tillgängliga för handel på räntemarknaden, vanligtvis används emellertid stats- och bostadsobligationer samt statsskuldväxlar som underliggande säkerheter.</P> <P class="p71 ft6">Omsättningen i repotransaktioner med underliggande stats- och bostadspapper är mycket stor och var under 2002 drygt 34 000 miljarder kronor. Detta belopp ger en klar bild av repors betydelse som säkerheter på finansmarknaden. Beloppet kan jämföras med den totala omsättningen i statsskuldväxlar och bostadscertifikat på 3 200 miljarder kronor under 2002, vilket alltså var mindre än en tiondel av omsättningen i repor.</P> <P class="p134 ft4"><SPAN class="ft7">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft39">Aktiemarknaden</SPAN></P> <P class="p135 ft5">Vid sidan av Stockholmsbörsen AB förekommer handel med aktier på Nordic Growth Market NGM AB och Aktietorget AB samt på ett antal listor över aktier som handlas lokalt hos banker och värdepappersbolag.</P> <P class="p92 ft4">Den genomsnittliga omsättningen per börsdag på Stockholmsbörsen uppgick till 10,8 miljarder kronor under 2002.</P> <P class="p89 ft4">Det ställs vanligen inga krav på säkerhet vid aktiehandeln mellan börsmedlemmarna. Däremot ställer medlemmarna krav på säkerhet vid handel med lånade medel, avseende lånedelen. Säkerheter krävs vidare vid blankningsaffärer och aktielån.</P> <P class="p134 ft4"><SPAN class="ft7">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft39">Derivatmarknaden</SPAN></P> <P class="p136 ft4">Över 65 miljoner kontrakt avseende aktierelaterade derivatprodukter handlades 2002 vid Stockholmsbörsen. Detta utgjorde över 262 000 kontrakt per handelsdag; all handel sker mot säkerhet. Bara under januari månad 2003 omsattes derivatprodukter till ett värde av drygt 2,6 miljarder kronor.</P> <P class="p92 ft4">Utöver handeln med aktierelaterade derivatinstrument clearar och avvecklar Stockholmsbörsen en betydande del av handeln med räntederivatinstrument. Även för dessa instrument ställer Stockholmsbörsen krav på säkerhet. Beträffande den handel som sker utanför Stockholmsbörsen med s.k. <NOBR>OTC-derivat</NOBR> kan skönjas en utveckling mot att aktörerna allt oftare ställer krav på säkerhet.</P> <P class="p137 ft21">4.6 Något om regleringen i Sverige</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p3 ft4">Ett av syftena med säkerhetsdirektivet är som nämnts att skapa ett</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p3 ft18">regelverk som ökar säkerheten och förutsebarheten vid hantering av</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">säkerheter på finansmarknaderna inom EU. Det som i första hand</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td80"><SPAN class="p3 ft4">kommer i fokus är regelsystemet som sådant vid en aktörs oförmåga att</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">fullfölja sina åtaganden eller förpliktelser, närmast på grund av insolvens.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">Vilka följder får ett insolvensbeslut för ställda säkerheter eller en</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">genomförd avräkning (nettning)? Kan en transaktion eller ett uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">återkallas av en konkursförvaltare eller eventuellt av någon annan tredje</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td81"><SPAN class="p18 ft4">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td80"><SPAN class="p3 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p23 ft5">man? I vilken utsträckning kan ställd säkerhet utnyttjas för att täcka en insolvent motparts exponering? Kan en försäljning ske omedelbart, måste en viss tid gå eller konkursförvaltarens godkännande inväntas? Vid gränsöverskridande säkerhetsställande kan det dessutom föreligga osäkerhet om vilket lands lag som är tillämplig på transaktionerna och ställda säkerheter vid en aktörs insolvens. Regelsystemet kan även innehålla regler vid en aktörs insolvens som är mindre väl anpassade till finansmarknadernas funktion. Ett särskilt uppmärksammat exempel är en regel eller princip som brukar kallas <NOBR>"zero-hour</NOBR> rule". Den innebär att effekterna av ett beslut om konkurs backas, t.ex. till midnatt (kl. 00.00) dagen för konkursbeslutet. Om behörig instans fattar ett konkursbeslut kl. 15.00, medför denna regel att effekterna av beslutet anses ha inträtt redan vid midnatt (kl. 00.00) samma dag. Efter denna tidpunkt anses de inskränkningar av konkursgäldenärens rätt att förfoga över sina tillgångar som är förenade med konkursbeslutet ha inträtt. Transaktioner som vidtagits av konkursgäldenären efter den tidpunkten är då i princip ogiltiga.</P> <P class="p138 ft5">Det svenska regelverket av betydelse för säkerhetsställande har det senaste årtiondet varit föremål för lagstiftningsåtgärder vid flera tillfällen i syfte att bättre anpassa regelverket till de förhållanden och behov som finns på finansmarknaderna. Clearingutredningens betänkande Konto, clearing och avveckling (SOU 1993:114) kan sägas utgöra utgångspunkten för behandlingen av frågor rörande bl.a. avveckling i Sverige. Utredningens förslag till reglering av hållbarheten av bilateral avräkning som behandlas i prop. 1994/95:130 Avtal om avräkning (nettning) vid handel med finansiella instrument och valuta resulterade i en särskild regel i 5 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Ställande av säkerhet på finansmarknaderna, särskilt s.k. tilläggssäkerhet, behandlas i prop. 1996/97:42 Tilläggssäkerheter vid handel med finansiella instrument och valuta. Därtill kommer att reglerna för kontoföring av finansiella instrument också har ändrats och moderniserats genom lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen), som trädde i kraft den 1 januari 1999 (prop. 1997/98:160).</P> <P class="p139 ft43">Vid införlivandet av <NOBR>finality-direktivet</NOBR> (prop. 1999/2000:18) företogs en justering av bestämmelsen om bilateral avräkning i 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument. Vid samma tillfälle infördes en bestämmelse om tillämplig lag för bl.a. pantsättning av dematerialiserade och immobiliserade finansiella instrument i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. För att möjliggöra en omedelbar försäljning av finansiella instrument och valuta som ställts som säkerhet gjordes samtidigt en ändring i 8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672). Regeln i 5 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument om tilläggssäkerheter har numera upphävts och i stället har en begränsning av möjligheterna att återvinna en ställd säkerhet införts i 4 kap. 12 § konkurslagen (prop. 2001/02:57). På flera områden har således Sverige redan ett regelverk som är väl i linje med kraven i säkerhetsdirektivet. Därtill kommer att Sverige har en långt gående avtalsfrihet för parter vid aktuella säkerhetsställanden och få formella krav för sådant säkerhetsställande. Med hänsyn härtill och att Sverige i stort saknar regler av typen <NOBR>"zero-hour</NOBR> rule" och automatiska återvinnings- eller</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">23</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <P class="p141 ft4">återgångsregler är flera av de problem som behandlas i Prop. 2004/05:30 säkerhetsdirektivet inte aktuella eller av mindre intresse för svensk del.</P> <P class="p142 ft4">Det kan här noteras att regeringen i det svenska lagstiftningsarbetet på området strävat efter att undvika särlösningar för vissa marknader eller institut.</P> <P class="p143 ft4">24</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <P class="p144 ft37">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p107 ft1">5 Säkerhetsdirektivets tillämpningsområde</P> <P class="p116 ft21"><SPAN class="ft4">5.1</SPAN><SPAN class="ft20">Ramarna för direktivet</SPAN></P> <P class="p111 ft5">Säkerhetsdirektivet är så utformat att det tar sikte på transaktioner som äger rum på finansmarknaden. I artikel 1 i direktivet finns detaljerade bestämmelser som närmare anger i vilka fall direktivet skall tillämpas. Direktivet skall för det första tillämpas på säkerhetsavtal, dvs. sedvanliga pantavtal och säkerhetsöverlåtelser, som avser finansiella tillgångar av visst slag. Tillämpningsområdet begränsas emellertid till avtal där den ena eller båda parterna är en myndighet eller ett företag på finansmarknaden. Direktivet omfattar bara skriftliga säkerhetsavtal.</P> <P class="p112 ft5">Oavsett ramarna för direktivet torde det stå klart att medlemsstaterna kan välja att utvidga tillämpningsområdet så att nationella bestämmelser med samma innebörd som direktivet görs generellt tillämpliga. I det följande diskuteras frågan om säkerhetsdirektivet är ett s.k. minimidirektiv som föreskriver en lägsta nivå på regleringen – och som medlemsstaterna har frihet att bygga vidare på – eller om direktivet är avsett att vara fullt harmoniserande utan möjlighet för medlemsstaterna att avvika från bestämmelserna.</P> <P class="p145 ft21"><SPAN class="ft4">5.2</SPAN><SPAN class="ft20">Minimidirektiv eller full harmonisering?</SPAN></P> <P class="p111 ft8">Rent allmänt kan <NOBR>EG-direktiv</NOBR> vara s.k. minimidirektiv eller fullharmoniserande direktiv samt även en kombination av dessa båda.</P> <P class="p97 ft6">Är det fråga om minimidirektiv anger <NOBR>EG-regleringen</NOBR> en lägsta gemensam standard för regleringen med möjlighet för medlemsstaterna att – beaktat nationella intressen och särarter – föreskriva strängare regler. Givetvis måste medlemsstaterna då tillämpa den allmänna EG- rättsliga principen om likabehandling; all reglering skall således tillämpas lika på parterna oavsett var inom EG (och EES) de befinner sig.</P> <P class="p11 ft4">Är det däremot fråga om ett fullharmoniserande direktiv är avsikten att den angivna regleringen skall vara densamma i samtliga medlemsstater. Som skäl för en full harmonisering brukar anföras att olika regler medför onödiga handelshinder.</P> <P class="p15 ft5">Säkerhetsdirektivet syftar till att skapa bättre förutsättningar för att använda säkerheter vid gränsöverskridande finansiella transaktioner. Medlemsstaternas olika regelverk för säkerhetsställanden har medfört problem vid gränsöverskridande handel. Rättsosäkerheten har ofta ställt krav på omfattande och kostsamma rättsutredningar. Säkerhetsdirektivet kan därför ses som ett ramverk i syfte att uppnå en effektivare hantering och rättssäkerhet. Enligt uttalanden från kommissionen ger direktivet ett ramverk av minimikaraktär.<SPAN class="ft44">3</SPAN></P> <P class="p12 ft8">Det framgår inte uttryckligen av direktivet om det är fråga om en minimireglering eller inte. I stycke 22 i ingressen till direktivet talas emellertid om att målet med den föreslagna ”åtgärden” (direktivet), dvs.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr30 td82"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">3 </SPAN>Se kommissionens MEMO/01/108 av den 30 mars 2001 avseende det då framlagda</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td83"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td82"><SPAN class="p3 ft46"><SPAN class="ft27">förslaget till nytt direktiv (</SPAN><SPAN class="ft45">http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/finances/</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr31 td83"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td82"><SPAN class="p3 ft27">collateral_en.htm).</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td83"><SPAN class="p18 ft4">25</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p14 ft4">att skapa ”miniminormer för användandet av finansiella säkerheter”, inte Prop. 2004/05:30 i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna. Denna</P> <P class="p107 ft4">kommentar talar för att direktivet avser att ge en minimireglering.</P> <P class="p64 ft4">Denna minimireglering skall ge parterna en gemensam plattform vid gränsöverskridande säkerhetsställanden. Detta gynnar givetvis båda parter. Det förefaller ändå lämpligt att vid behov bedöma karaktären av regleringen för varje enskild artikel; syftar t.ex. en bestämmelse till att skydda panthavaren i pantsättarens konkurs, torde det således vara möjligt att ge panthavaren ett utökat skydd i förhållande till pantsättarens övriga borgenärer.</P> <P class="p145 ft21"><SPAN class="ft4">5.3</SPAN><SPAN class="ft20">Skäl för och emot generell tillämpning</SPAN></P> <P class="p108 ft8">Som nämnts står det Sverige fritt att ge de nationella reglerna ett vidare tillämpningsområde – helt eller delvis – än vad direktivet föreskriver. Det bör också övervägas om det finns skäl att göra regleringen generell och utan hänvisning till vilken typ av säkerhet som avses.</P> <P class="p146 ft5">Utgångspunkten för en civilrättslig lagstiftning bör vara att den är neutral i förhållande till olika marknader och rättigheter. Det bör således noga övervägas om det erfordras en särreglering med hänvisning till säkerhetens karaktär. Detta gör sig särskilt gällande vad avser de bestämmelser i säkerhetsdirektivet som föreskriver avtalsfrihet.</P> <P class="p112 ft6">Vid de närmare övervägandena avseende genomförandet av direktivet bör således en utgångspunkt vara att regelverket skall tillämpas generellt, om det inte finns starka konkurrerande intressen som bör beaktas. Det kan exempelvis finnas skäl att överväga en särreglering i syfte att skydda en gäldenärs borgenärer vid gäldenärens konkurs.</P> <P class="p145 ft21"><SPAN class="ft4">5.4</SPAN><SPAN class="ft20">Pantavtal och säkerhetsöverlåtelser</SPAN></P> <P class="p116 ft4"><SPAN class="ft7">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft39">Avtalstyper enligt direktivet</SPAN></P> <P class="p147 ft6">Säkerhetsdirektivet omfattar avtal om finansiellt säkerhetsställande (artikel 1). Enligt den allmänna definitionen i artikel 2 kan sådana avtal delas in i avtal om finansiell äganderättsöverföring och avtal om finansiell säkerhet. I princip träffar direktivet de två huvudtyperna av säkerhetsavtal som förekommer på finansmarknaden. Således omfattas sedvanliga säkerhetsavtal där äganderätten kvarblir hos den som ställer säkerheten (enligt direktivet: avtal om finansiell säkerhet) och säkerhetsavtal genom vilka äganderätten övergår till den som tar emot säkerheten (enligt direktivet: avtal om finansiell äganderättsöverföring).</P> <P class="p112 ft6">I Sverige talar vi om pantavtal, när äganderätten stannar hos den som ställer säkerheten, och om säkerhetsöverlåtelse, när äganderätten övergår. Motsvarande huvudsakliga uppdelning återfinns i flertalet medlemsstater, men avtalens rättsliga innebörd kan variera. Att ”äganderätten” övergår kan t.ex. ges olika betydelse i olika länder, men är också beroende på hur avtalet mellan parterna har utformats. Det är värt att hålla i minnet att säkerhetsöverlåtelsen syftar till att säkerställa en fordran och inte till att</P> <P class="p148 ft4">förvärvaren skall bli ”ägare” till egendomen. Detta hindrar givetvis inte</P> <P class="p114 ft4">26</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p128 ft4">att parterna kommer överens om att förvärvaren får förfoga fritt över egendomen eller på annat sätt ta över ”äganderätten” fullt ut.</P> <P class="p149 ft4">Den i direktivet använda terminologin valdes medvetet i syfte att omfatta alla typer av säkerhetsavtal, oavsett hur de benämns i varje enskild medlemsstat. Samtidigt ger direktivet parterna, framför allt den som innehar säkerheten, vissa rättigheter som traditionellt sett inte anses följa av t.ex. sedvanliga pantavtal.</P> <P class="p59 ft4">För svenskt vidkommande torde det vara lämpligt att använda de svenska rättsfigurerna pantavtal och säkerhetsöverlåtelse vid genomförandet av detta direktiv. Vid en analys av om säkerhetsdirektivets bestämmelser överensstämmer med svensk rätt bör alltså avstamp tas i regleringen för dessa två avtalstyper. Det finns därför skäl att redan här ge en kort och allmän introduktion till panträtten och regleringen kring säkerhetsöverlåtelser.</P> <P class="p134 ft4"><SPAN class="ft7">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft39">Pantavtal</SPAN></P> <P class="p150 ft5">Pantavtal är den huvudsakliga formen i Sverige för säkerhetsställanden. Någon särskild lag om pantavtal finns inte, såsom i t.ex. Norge, och pantavtalets rättsliga innebörd har i första hand fastställts genom rättspraxis och doktrin. Det finns dock ett antal lagbestämmelser som reglerar vissa situationer, främst hur panträtten skall bedömas i förhållande till andra än avtalsparterna (dvs. i sakrättsligt hänseende).</P> <P class="p131 ft5">Det låter sig inte göras i denna framställning att uttömmande beskriva pantavtalets rättsverkningar. En närmare analys av hur den svenska panträtten fungerar i förhållande till de olika bestämmelserna i säkerhetsdirektivet görs nedan i de avsnitt där frågan aktualiseras.</P> <P class="p151 ft5">Rent allmänt kan sägas att ett pantavtal innebär att en pantsättare ställer egendom till förfogande för en panthavare som säkerhet för sin egen eller annans skuld. Syftet är alltså att ge panthavaren ett skydd om gäldenären inte skulle uppfylla sina förpliktelser. Panthavaren har således i stället för ett enkelt krav på skuldbeloppet, rätt till att gottgöra sig med ianspråktagande av pantegendomen. Pantsättaren har dock hela tiden kvar äganderätten till egendomen, vilket överensstämmer med definitionen av avtal om finansiell säkerhet i artikel 2.1 (c) i säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p152 ft5">Panträtten avser förhållandet mellan pantsättare och panthavare (dvs. obligationsrättsligt), t.ex. vad panthavaren får och inte får göra med pantegendomen (se avsnitt 6) och hur pantegendomen skall realiseras om pantsättaren inte fullgör sina förpliktelser etc. (se avsnitt 7). Därtill kommer regler och principer som tar sikte på pantavtalets giltighet mot andra än avtalsparterna – mot tredje man (dvs. sakrättsligt). Det kan vara fråga om konkurrerande anspråk på egendomen (egendomen har t.ex. pantsatts och sedan sålts). En särskild situation uppstår om pantsättaren försätts i konkurs (se avsnitt 9).</P> <P class="p131 ft6">Förutsättningarna för ett pantavtals giltighet i obligationsrättsligt och sakrättsligt hänseende varierar och är beroende framför allt av vilken typ av egendom som har pantsatts. Av intresse i detta sammanhang är reglerna för pantsättning av lös egendom. Skälet är att säkerhetsdirektivet</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">27</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033028x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p128 ft4">endast avser finansiella instrument och ”betalningsmedel”, som utgör lös egendom.</P> <P class="p151 ft5">I obligationsrättsligt hänseende krävs ett avtal mellan parterna. Detta pantavtal kan dock i princip ta vilken form som helst och behöver t.ex. inte vara skriftligt. Som utgångspunkt har parterna också stora möjligheter att själva bestämma innehållet i avtalet. I sakrättsligt hänseende däremot fordras oftast ytterligare ett moment utöver avtalet. Huvudregeln är att panthavaren får sakrättsligt skydd mot pantsättarens övriga borgenärer när pantegendomen traderats till panthavaren, dvs. överlämnats så att pantsättaren inte längre kan förfoga över egendomen. I vissa fall, för vissa typer av egendom, kan kravet på tradition ersättas med denuntiation (underrättelse) eller registrering.</P> <P class="p153 ft4"><SPAN class="ft7">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft39">Säkerhetsöverlåtelse</SPAN></P> <P class="p154 ft4">Regeringens bedömning: Svensk rätt avseende säkerhetsöverlåtelse är förenlig med säkerhetsdirektivets bestämmelser om avtal om finansiell äganderättsöverföring.</P> <P class="p155 ft4">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p151 ft6">Remissinstanserna: Enligt Juridiska institutionen vid Stockholms universitet bör en reglering ske av åtminstone de centrala frågorna avseende säkerhetsöverlåtelse, såsom säkerhetssäljarens återlösenrätt och separationsrätt samt respektive avtalsparts förmånsrätt. En sådan reglering skulle avsevärt förbättra möjligheterna till gränsöverskridande säkerhetsställanden med tillämpning av svensk rätt. De övriga remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</P> <P class="p156 ft4">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p157 ft8">Bakgrund</P> <P class="p158 ft5">I vissa fall väljer parterna att låta säkerhetsavtalet få formen av en överlåtelse i stället för ett pantavtal. Detta innebär att den som ställer säkerheten säljer egendomen till den som tar emot säkerheten. Den närmare utformningen av överlåtelseavtalet kan därefter variera, men rent allmänt finns intagen en överenskommelse om att förvärvaren har en skyldighet att sälja tillbaka egendomen till den ursprunglige ägaren.</P> <P class="p131 ft5">Denna typ av avtal brukar i svensk rätt gå under benämningen säkerhetsöverlåtelse och överensstämmer med definitionen av avtal om finansiell äganderättsöverföring i artikel 2.1 (b) i säkerhetsdirektivet. Den svenska direktivtexten innehåller till och med termen säkerhetsöverlåtelse. Den engelska lydelsen talar om title transfer och transfer of full ownership. I den tyska lydelsen används</P> <P class="p159 ft4">Vollrechtsübertragung och i den franska transfert de propriété.</P> <P class="p149 ft4">Hur kommer det sig då att parterna, som åsyftar att ge ena parten en säkerhet, väljer formen säkerhetsöverlåtelse i stället för pantavtal? I vissa fall är det mindre lämpligt med ett pantavtal eftersom det sakrättsliga momentet är svårt att uppfylla.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">28</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <P class="p132 ft4">Ett annat skäl kan vara att säkerhetstagaren vill förfoga över Prop. 2004/05:30 egendomen som ägare. En panthavare anses som huvudregel inte ha rätt</P> <P class="p133 ft5">att t.ex. sälja den pantsatta egendomen. Om parterna ingår ett avtal om säkerhetsöverlåtelse kan de på ett lättare sätt i avtalet reglera förvärvarens rätt att förfoga fritt över egendomen. Särskild betydelse har denna typ av förfoganden när egendomen är fungibel, dvs. lätt kan bytas ut. Om A lämnar sina Ericsson <NOBR>B-aktier</NOBR> som säkerhet behöver han inte få tillbaka exakt samma Ericsson <NOBR>B-aktier,</NOBR> utan kan nöja sig med vilka Ericsson <NOBR>B-aktier</NOBR> som helst. Således har möjligheten till säkerhetsöverlåtelse en särskild betydelse på finansmarknaden. Därtill kommer det faktum att parterna på finansmarknaden vanligtvis använder sig av standardiserade utländska ramavtal i vilka finns bestämmelser för säkerhetsställande i form av äganderättsövergång. Säkerhetsöverlåtelse har i dessa sammanhang bedömts som ett mer förutsebart sätt att ställa säkerhet än pantsättning. Vanligt använda ramavtal med sådana inslag är ISDA Credit Support Annex (Bilateral <NOBR>Form-Transfer),</NOBR> EMA European Master Agreement for Financial Transactions och <NOBR>PSA-ISMA</NOBR> Global Master Repurchase Agreement.</P> <P class="p160 ft8">Den svenska avtalstypen säkerhetsöverlåtelse</P> <P class="p161 ft5">Det saknas särskilda bestämmelser i svensk lag avseende avtal om säkerhetsöverlåtelse. Sådana avtal har traditionellt uppfattats i Sverige såsom en särskild avtalstyp vid sidan av omsättningsöverlåtelsen och pantsättningen, och då liggande någonstans emellan dessa två typer. En annan uppfattning som ibland framförs är dock att säkerhetsöverlåtelsen inte skiljer sig från pantsättningen och att det inte finns anledning att särskilja dessa avtalstyper från varandra. Walin uttrycker problemställningen på följande sätt: ”Om en sådan överlåtelse avslöjas som en pantförskrivning, frågas huruvida den i alla avseenden skall vara underkastad reglerna för pantavtal…”.<SPAN class="ft44">4</SPAN></P> <P class="p71 ft4">Utgångspunkten är att parterna fritt får avtala om säkerhetsöverlåtelse och att avtalets innehåll äger giltighet mellan parterna. Givetvis kan detta avtal bli föremål för tolkning, om parterna är oense, och kan också förklaras ogiltigt eller jämkas enligt de allmänna avtalsrättsliga regler som finns, bl.a. i avtalslagen.</P> <P class="p71 ft6">Fråga är vad som gäller om avtalet mellan parterna är ofullständigt och vilka rättsregler som skall tillämpas. En uppfattning är att panträttsliga utfyllnadsnormer i allt väsentligt får anses vara tillämpliga på förhållandet mellan säkerhetsöverlåtelsens parter.<SPAN class="ft34">5 </SPAN>Samtidigt bör gälla att avtalet skall tolkas efter sitt innehåll och inte efter vad det kallas. Benämns avtalet som en säkerhetsöverlåtelse ger dock detta en indikation på vad som avses. Det kan också finnas argument för att vissa rättigheter, t.ex. förvärvarens fria förfoganderätt, anses följa av branschpraxis på finansmarknaden även om frågan inte reglerats i avtalet om säkerhetsöverlåtelse. En sådan praxis begränsas dock av bestämmelsen i 3 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Vill ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen ingå avtal om</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr31 td84"><SPAN class="p46 ft25">4</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td31"><SPAN class="p53 ft27">Walin, Gösta, Panträtt, 2 uppl. 1998, s. 243.</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td85"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p46 ft25">5</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td31"><SPAN class="p53 ft27">Helander, Bo, Kreditsäkerhet i lös egendom, 1984, s. 579.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td85"><SPAN class="p18 ft4">29</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p128 ft4">förfoganderätt över finansiella instrument, skall avtalet slutas skriftligen i en särskild handling. I avtalet skall dessutom noga anges det förfogande som avses.</P> <P class="p151 ft6">Eftersom svensk rätt godtar att parternas avtal styr torde säkerhetsdirektivet och svensk rätt stämma väl överens. I promemorian konstateras att även tredje man som huvudregel får rätta sig efter avtalet, eftersom det formellt sett är fråga om en överlåtelse och den skyddas mot överlåtarens borgenärer enligt de regler som gäller för omsättningsöverlåtelser. Sakrättsligt skydd uppnås i princip på samma sätt som vid ett pantavtal, dvs. genom tradition, denuntiation eller registrering. Det ryms emellertid inte inom detta lagstiftningsärende att, såsom Juridiska institutionen vid Stockholms universitet efterfrågar, föreslå en lagreglering för avtal om säkerhetsöverlåtelse.</P> <P class="p160 ft8">Säkerhetsdirektivet och säkerhetsöverlåtelser</P> <P class="p158 ft5">Ett särskilt problem kan uppstå om man i den nationella rättsordningen ser igenom säkerhetsavtal med äganderättsövergång och i stället bedömer dem som t.ex. pantavtal. Om så sker kan effekten bli att säkerhetsöverlåtelsen blir ogiltig om parterna inte har iakttagit panträttens regler. I artikel 6 i säkerhetsdirektivet förbjuds därför sådan s.k. recharacterization. Enligt den artikeln skall medlemsstaterna se till att ett säkerhetsavtal där äganderätten övergår skall få verkan i enligt med villkoren i avtalet. Samtidigt förbjuds uttryckligen i artikel 3 i direktivet att medlemsstaterna ställer upp särskilda formkrav som måste uppfyllas för att ett säkerhetsavtal skall anses vara giltigt.</P> <P class="p59 ft4">Beträffande den slags egendom som säkerhetsdirektivet omfattar uppställs i svensk rätt inte några särskilda formkrav, vare sig det är ett pantavtal eller en säkerhetsöverlåtelse. Svensk rätt överensstämmer således med artikel 3 i direktivet. Som ovan nämnts godtas som huvudregel också vad parterna har avtalat. Det förhållandet att pantreglerna kan få betydelse som utfyllnadsregler, om avtalet inte reglerar ett visst förfarande, kan inte anses stå i strid med förbudet mot recharacterization i säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p160 ft8">Återköpsavtal (repor)</P> <P class="p158 ft6">Säkerhetsdirektivet omfattar enligt styckena 3 och 13 i ingressen till direktivet uttryckligen även så kallade återköpsavtal eller repor (efter engelskans repurchase agreement). I sådana avtal säljs värdepappret samtidigt som säljaren förbinder sig att återköpa pappret efter en viss tid till ett överenskommet pris. Denna typ av avtal kan användas i syfte att ge förvärvaren en säkerhet. Det kan också vara så att parterna syftar till att överlåta en fullständig och ovillkorad förfoganderätt, kombinerad med en skyldighet att överlåta ett substitut i andra riktningen. I sådana fall kan anföras att de finansiella instrumenten överlåts för dess egen skull och inte för att säkerställa en relevant förpliktelse. Enligt definitionen i artikel 2.1 (b) i direktivet avser direktivet att omfatta avtal där äganderätten överförs ”för att säkerställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna”. Repor med denna funktion kan</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">30</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p162 ft5">därför på goda grunder betecknas som ett avtal om säkerhetsöverlåtelse. I säkerhetsdirektivet intogs en uttrycklig hänvisning till återköpsavtal/repor eftersom rättsläget i vissa medlemsstater kunde betraktas som osäkert. Således kan, beroende på hur avtalet karakteriseras, olika krav uppställas för att parterna skall skyddas mot tredje man, dvs. i sakrättsligt hänseende.</P> <P class="p131 ft6">Återköpsavtal benämnda repor är i svensk rätt inte en juridisk kategori eller en särskild avtalstyp. Det finns inte heller en enhetlig definition av begreppet. Ibland talar man om äkta och oäkta repor i den betydelsen att den äkta repan innebär en försäljning med återköp, medan den oäkta repan inte alltid kräver att återköp skall ske. Avtalet i fråga måste således bedömas utifrån sitt innehåll och inte efter sin benämning.</P> <P class="p59 ft4">I svensk rätt uppstår i princip inte behov av att inordna repor under en specifik avtalskategori. Det ställs nämligen inte några formkrav för att avtalet skall anses vara giltigt mellan parterna och det sakrättsliga momentet är i princip detsamma oavsett avtalstyp.</P> <P class="p149 ft4">Repor förekommer i stor omfattning på finansmarknaden, ibland utan uttryckligt avtal (se avsnitt 4.5.1). Det torde vara vedertagen praxis på marknaden att förvärvaren även utan uttrycklig rätt i avtalet får förfoga över egendomen såsom ägare.</P> <P class="p134 ft4"><SPAN class="ft7">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft39">Relevanta ekonomiska förpliktelser</SPAN></P> <P class="p150 ft5">Syftet med ett säkerhetsavtal, oavsett om det är fråga om ett pantavtal eller ett avtal om säkerhetsöverlåtelse, är att säkerställa fullgörandet av ett anspråk. I säkerhetsdirektivet uttrycks detta som att säkerhetsavtalet innebär att säkerhet ställs för att säkerställa eller på annat sätt fullgöra ”de relevanta ekonomiska förpliktelserna”. Hänvisning till ”relevanta ekonomiska förpliktelser” omnämns visserligen endast i definitionen för avtal om finansiell äganderättsöverföring (säkerhetsöverlåtelse) i artikel 2.1 b i direktivet, men det torde stå klart att motsvarande referens även omfattar avtal om finansiell säkerhet (panträtt) i artikel 2.1 c. I definitionen av ”relevanta ekonomiska förpliktelser” i artikel 2.1 f anges nämligen samlingsbeteckningen avtal om finansiellt säkerhetsställande, som således omfattar såväl säkerhetsöverlåtelse som panträtt. I beskrivningen av ”relevanta ekonomiska förpliktelser” ingår enligt artikel 2.1 f i direktivet förpliktelser som är säkrade genom avtalet och som ger rätt till kontantavveckling och/eller överlämnande av finansiella instrument. Denna vida definition exemplifieras ytterligare i artikeln.</P> <P class="p56 ft4">Således omfattas enligt artikel 2.1 f aktuella eller framtida, faktiska eller villkorade förpliktelser, även sådana som uppstår enligt ramavtal eller liknande avtal. Vidare kan säkerhetsavtalet omfatta en fordran mot någon annan än den som ställt säkerheten.</P> <P class="p131 ft6">Direktivet gäller främst betalningsförpliktelser men även förpliktelser att leverera finansiella instrument, t.ex. värdepapperslån. I detta avseende kan kanske svensk rätt anses gå längre, eftersom även icke ekonomiska förpliktelser anses vara möjliga att säkerställa; i sådana fall ställs säkerheten till fullgörelse av sanktionen. Vidare medges i svensk rätt att säkerhet ställs för villkorade fordringar och sådana framtida fordringar som ännu inte har uppkommit, låt vara att panträtten träder i full funktion</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">31</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033032x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p163 ft4">först när villkoret infrias eller den framtida fordringen väl uppstår.<SPAN class="ft22">6 </SPAN>Som Prop. 2004/05:30 direktivet förutsätter gäller även enligt svensk rätt att en säkerhetsställare</P> <P class="p164 ft4">kan ställa säkerhet för någon annans förpliktelser mot säkerhetstagaren (s.k. tredjemanspant).</P> <P class="p165 ft5">Således är den i direktivet använda definitionen väl förenlig med gällande svensk rätt. Det synes heller inte vara meningen att direktivet skall omfatta endast vissa typer av situationer, t.ex. att det endast skall vara fråga om förpliktelser som uppstått på finansmarknaden. Däremot skall säkerhetsställandet enligt direktivet, ha en sådan koppling.</P> <P class="p166 ft21"><SPAN class="ft4">5.5</SPAN><SPAN class="ft20">Finansiella säkerheter</SPAN></P> <P class="p167 ft4"><SPAN class="ft7">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft39">Finansiella instrument</SPAN></P> <P class="p168 ft4">Regeringens bedömning: Säkerhetsdirektivet omfattar – förutom betalningsmedel – säkerheter som består av finansiella instrument. Den definition av finansiella instrument som finns i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument täcker det som ingår i direktivets beskrivning av samma begrepp och bör därför kunna användas vid genomförandet av direktivet.</P> <P class="p169 ft47">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</P> <P class="p170 ft4">Skälen för regeringens bedömning: Säkerhetsdirektivet omfattar endast sådana säkerheter som består av ”finansiella instrument” och ”betalningsmedel”. Avsikten med direktivet är att träffa de typer av säkerheter som normalt förekommer på finansmarknaden.</P> <P class="p171 ft5">Med finansiella instrument avses enligt artikel 2.1 e aktier i företag och andra likvärdiga värdepapper, obligationer och andra skuldförbindelser som kan omsättas på kapitalmarknaden samt ”andra värdepapper som normalt omsätts och ger rätt att förvärva varje sådan typ av aktier, obligationer eller andra värdepapper genom teckning, köp eller byte eller som föranleder kontantavveckling (med undantag för betalningsinstrument), inklusive andelar i fondföretag, penningmarknadsinstrument samt fordringar på eller rättigheter till eller avseende [något] av de föregående instrumenten”.</P> <P class="p172 ft4">Definitionen är allmänt hållen och omfattar i stort sett alla finansiella instrument på finansmarknaden.</P> <P class="p171 ft5">I 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument definieras finansiella instrument som fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden. Detta täcker vad som ingår i säkerhetsdirektivets definition av finansiella instrument. Vid genomförandet av direktivet i svensk rätt kan med andra ord den redan etablerade definitionen i lagen om handel med finansiella instrument användas.</P> <P class="p172 ft4">Direktivet skall tillämpas på finansiella instrument oavsett om dessa består av fysiska värdepapper eller är dematerialiserade eller</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr12 td86"><SPAN class="p3 ft4">immobiliserade. Däremot är lagvalsregeln</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td87"><SPAN class="p94 ft4">i artikel 9 i direktivet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td86"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">6 </SPAN>Walin, Gösta, Panträtt, 2 uppl. 1998, s. 24 ff.</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td87"><SPAN class="p18 ft4">32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033033x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p173 ft4">begränsad till dematerialiserade och immobiliserade finansiella Prop. 2004/05:30 instrument (se vidare avsnitt 10).</P> <P class="p174 ft4"><SPAN class="ft7">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft39">Betalningsmedel</SPAN></P> <P class="p168 ft4">Regeringens bedömning: Som säkerhet i form av betalningsmedel bör vid genomförandet av säkerhetsdirektivet betraktas pengar krediterade på konto och andra liknande enkla fordringar.</P> <P class="p175 ft6">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</P> <P class="p172 ft4">Skälen för regeringens bedömning: Med betalningsmedel avses enligt artikel 2.1. d i säkerhetsdirektivet ”pengar som har krediterats ett konto, oavsett valutaslag, eller liknande fordringar som avser återbetalning av pengar (t.ex. inlåning på penningmarknaden)”.</P> <P class="p165 ft5">Betalningsmedel avser här inte sedlar och mynt, vilket även framgår av stycke 18 i ingressen till säkerhetsdirektivet. I svensk lagstiftning används däremot termen just för sedlar och mynt.<SPAN class="ft44">7 </SPAN>Vidare kan en gräns dras mot finansiella instrument och då särskilt sådana penningmarknadsinstrument som omfattas av definitionen av finansiella instrument. Ett penningmarknadsinstrument anses traditionellt vara ett räntebärande papper med en löptid som understiger 12 månader (till skillnad från obligationer som har en längre löptid).</P> <P class="p176 ft5">I svensk lagstiftning förekommer termen ”konto” i olika sammanhang. Här bortses dock från dematerialiserade finansiella instrument som finns registrerade på ett avstämningskonto enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. Oftast leder ordet tankarna till bankinlåning. En bank får ta emot inlåning på räkning. Behållningen på räkningen framgår av ett konto. I tidigare förarbetsuttalanden anges att med kontoförhållande avses ett ramavtal enligt vilket kontohavaren får göra fortlöpande insättningar.<SPAN class="ft44">8 </SPAN>Härigenom skulle insättningar på konto skilja sig från inlåning från bl.a. obligationsutgivning. Värdepappersbolag får också ta emot kunders medel ”på konto”. Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti innehåller bestämmelser om garanti för ”insättningar” hos vissa institut. Samtidigt definieras begreppet institut som en bank m.m. som har tillstånd att ta emot kunders medel ”på konto”.</P> <P class="p176 ft6">Ordet ”konto” används även i många andra sammanhang. Exempelvis kan en advokat ha medel stående på ”klientmedelskonto”, detaljhandelsföretag kan låta sina kunder sätta in pengar på ”kundmedelskonton” etc.</P> <P class="p171 ft5">Någon närmare juridisk innebörd synes inte läggas i ordet, annat än möjligtvis att det är en teknisk form av inlåning. Med andra ord är ”pengar som har krediterats ett konto” enligt svensk rätt inget annat än en fordran på den som upprättar och tillhandahåller kontot. I svensk rätt ges således det faktum att pengar har krediterats ett konto ingen annan rättsverkan än att detta utgör ett bevis för att man har ett krav på motsvarande belopp. I stället sätts fokus på själva fordringen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr31 td84"><SPAN class="p46 ft25">7</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td88"><SPAN class="p53 ft27">Se t.ex. 5 kap. 1 § lagen (1998:1385) om Sveriges riksbank.</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td89"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p46 ft25">8</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td88"><SPAN class="p53 ft27">Prop. 1995/96:74, s. 96 ff.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td89"><SPAN class="p18 ft4">33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p80 ft4">Det faktum att pengarna finns på ett konto innebär inte att dessa automatiskt är avskilda för kundens räkning. I stället förfogar låntagaren, dvs. den som för kontot, fritt över pengarna och dessa blandas samman med låntagarens egna medel. Pengar på konto ges således inte separationsrätt vid en eventuell konkurs. För att sådan separationsrätt skall ges, måste det vara fråga om så kallade redovisningsmedel enligt lagen (1944:181) om redovisningsmedel. I princip krävs då att den som har tagit emot medel för annan, med skyldighet att redovisa för dem, måste hålla medlen avskilda.</P> <P class="p82 ft6">En fordran kan manifesteras i en skriftlig handling (ett skuldebrev) och i sådana fall regleras rättsverkningarna av överlåtelser, pantsättning m.m. i lagen (1936:81) om skuldebrev. Är det fråga om ett löpande skuldebrev</P> <P class="p61 ft5"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft35">dvs. ett skuldebrev som är ställt till innehavaren eller till viss man eller order och därför lättare kan omsättas – följer i princip rättigheterna med skuldebrevet. Är det däremot fråga om ett enkelt skuldebrev – som i princip inte är avsett att överlåtas – utgör skuldebrevet endast ett bevisfaktum för att fordringen föreligger. För andra fordringar än de som angetts i ett skuldebrev (t.ex. muntliga fordringar eller fordringar som uppkommit genom någons handlande) anses skuldebrevslagens bestämmelser om enkla skuldebrev ha analog tillämplighet.</SPAN></P> <P class="p82 ft5">Således kan man i svensk rätt dra en skiljelinje mellan fordringar som manifesterats i ett löpande skuldebrev och övriga, enkla fordringar. Pengar som har krediterats ett konto är alltså en enkel fordran.</P> <P class="p78 ft5">Tanken med direktivet synes ha varit att omfatta de slags säkerheter som normalt förekommer på finansmarknaden. Uttrycket ”pengar som har krediterats ett konto” torde kunna tolkas i ljuset av den begränsade partskrets som avses i direktivet (se avsnitt 5.7). Det skulle innebära att man avser att träffa inlåningskonton hos ett kreditinstitut eller hos en centralbank. Någon skillnad torde heller inte göras mellan medel som lånas in till kreditinstitutet och redovisningsmedel (som avskilts). Det är främst denna typ av fordringar som är aktuella som säkerheter på finansmarknaden. Däremot förefaller det inte finnas skäl att lägga något sorts tekniskt krav på kontobegreppet, dvs. att fordringen måste framgå av någon form av databehandling.</P> <P class="p138 ft6">I termen ”betalningsmedel” innefattas även ”liknande fordringar som avser återbetalning av pengar (t.ex. inlåning på penningmarknaden)”. Denna skrivning skulle kunna läsas som att alla former av enkla fordringar omfattas av direktivets tillämpningsområde. Att fordringen skall avse återbetalning tyder dock på att det är fråga om en försträckning</P> <P class="p177 ft4"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft31">ett lån – och inte t.ex. köpeskillingar, skadestånd etc. Följaktligen torde det inte heller ha varit avsikten att täcka kundfordringar som belånats eller sålts genom s.k. factoring. I så fall skulle innebörden av hänvisningen till konto förlora sitt värde. I stället synes hänvisningen till andra liknande fordringar avse sådana fordringar som i vissa länder kanske faller mellan definitionen av finansiella instrument och pengar på konto, t.ex. de s.k. deposits som förekommer på den svenska dagslånemarknaden.</SPAN></P> <P class="p82 ft5">Att vid genomförandet av direktivet använda termen ”enkla fordringar” som synonymt med direktivets definition av betalningsmedel torde således i vissa sammanhang medföra en allt för långtgående reglering med hänsyn till syftet med säkerhetsdirektivet. Detta gäller</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">34</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <P class="p178 ft4">särskilt vad avser bedömningar i samband med säkerhetsställarens Prop. 2004/05:30 konkurs. Således bör begreppet enkla fordringar undvikas. I stället bör en</P> <P class="p179 ft4">koppling göras till just kontobegreppet med den innebörden att det är fråga om inlåning till finansiella institutioner, företag under tillsyn och myndigheter.</P> <P class="p180 ft4">Som ytterligare skäl kan anföras att en hänvisning till ”enkla fordringar” faktiskt kan komma att bli för snäv i vissa situationer. Den rättsliga bedömningen av pengar på konto kan nämligen skilja sig åt mellan medlemsstaterna. Utländska pengar på utländska konton kan ställas som säkerhet mellan två svenska parter. I sådant fall torde det stå klart att denna kontobehållning enligt svensk rätt utgör en fordran mot den utländska banken.</P> <P class="p181 ft5">Med hänsyn härtill och till den allmänna principen att den nationella lagstiftningen skall tolkas på ett direktivkonformt sätt, bör en terminologi som ligger så nära direktivets som möjligt användas. Följaktligen bör, när så behövs, vid genomförandet av direktivet hänvisas till ”pengar krediterade på konto och andra liknande enkla fordringar”.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr28 td66"><SPAN class="p125 ft21">5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td90"><SPAN class="p68 ft21">Det sakrättsliga momentet</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td91"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td5"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td92"><SPAN class="p182 ft8">Regeringens bedömning: Säkerhetsdirektivet medger att kravet på ett</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td92"><SPAN class="p182 ft4">särskilt sakrättsligt moment behålls i svensk rätt.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr34 td93"><SPAN class="p3 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td5"><SPAN class="p3 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td67"><SPAN class="p55 ft4">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p55 ft8">Remissinstanserna: Stockholmsbörsen AB uppger att möjligheten till</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft8">värdebegränsad pantsättning kan vara av stort värde vid avveckling av</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft8">finansiella instrument. Den praktiska betydelsen av att kunna använda</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft8">värdebegränsad pantsättning kan motivera en särlagstiftning i syfte att</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft8">öka den legala säkerheten. De övriga remissinstanserna har inte några</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft4">invändningar mot bedömningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td67"><SPAN class="p55 ft8">Skälen för regeringens bedömning: Som redan omnämnts fordras för</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft7">att säkerhetstagaren skall få ett sakrättsligt skydd mot säkerhetsställarens</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft4">borgenärer, ytterligare ett moment utöver själva säkerhetsavtalet.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft8">Huvudregeln i svensk rätt avseende lös egendom är att egendomen som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft8">skall ställas som säkerhet, skall traderas till säkerhetstagaren. Således</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft4">skall besittningen till egendomen övergå och säkerhetsställaren får i</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td67"><SPAN class="p182 ft4">princip inte kunna förfoga eller råda över egendomen. På detta sätt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft4">tillskapas ett yttre, synbart moment i transaktionen.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p55 ft8">Tradition kan dock för vissa typer av egendom vara mindre lämplig.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft4">Således kan man i vissa fall ersätta kravet på tradition med ett annat</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft4">sakrättsligt moment. Om egendom förvaras av tredje man, kan</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft7">säkerhetstagaren få skydd genom att förvararen underrättas (denuntieras).</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td67"><SPAN class="p182 ft4">Är det fråga om egendom som inte finns i materiell form, såsom</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft7">dematerialiserade värdepapper, uppnås det sakrättsliga skyddet genom en</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft4">registreringsåtgärd.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p55 ft4">Säkerhetsdirektivet erkänner denna typ av krav på ett särskilt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft7">sakrättsligt moment. I artikel 2.2 anges således att ”ställande” av säkerhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft8">innebär att den skall lämnas, överföras, hållas, registreras eller på annat</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td67"><SPAN class="p182 ft7">sätt anges ”så att den innehas eller kontrolleras av säkerhetstagaren eller</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td5"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td67"><SPAN class="p182 ft4">en person som handlar för dennes räkning”. Uppräkningen, som inte</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p18 ft4">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td66"><SPAN class="p3 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td90"><SPAN class="p3 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_36"> <P class="p141 ft4">synes vara uttömmande, innehåller inte denuntiation, dvs. att den som har Prop. 2004/05:30 de finansiella instrumenten eller ”betalningsmedlen” hos sig underrättas</P> <P class="p183 ft5">om överlåtelsen, pantsättningen etc. Avsikten torde emellertid inte ha varit att utesluta denuntiation som sakrättsligt moment. Tanken är att undvika onödiga hinder mot en effektiv marknad och därför förbjuds olika formkrav i artikel 3. Det förbudet träffar dock inte en regel som möjliggör ytterligare ett sätt att få till stånd det sakrättsliga momentet och denuntiation har heller inte förts fram som ett hinder mot en effektiv marknad. På finansmarknaden sker denuntiation näst intill uteslutande genom skriftlig handling, men muntlig denuntiation är möjlig.</P> <P class="p184 ft4">Vad som mer exakt krävs för att en pant respektive en säkerhetsöverlåtelse skall anses vara fullbordad även i sakrättsligt hänseende diskuteras vid behov i anslutning till respektive materiell bestämmelse. Rent allmänt kan dock konstateras att säkerhetsdirektivet medger att Sverige behåller sin modell med krav på ett särskilt sakrättsligt moment.</P> <P class="p185 ft6">Enligt stycke 9 i ingressen till säkerhetsdirektivet bör, för att de administrativa kraven på parterna skall minska, det sakrättsliga momentet vara det enda giltighetskrav som kan godtas. Avsikten är att säkerhetstagaren skall inneha eller kontrollera säkerheten. Direktivet förutsätter dock – enligt det nämnda stycket i ingressen – att det sakrättsliga momentet inte utesluter säkerhetstekniker som ger säkerhetsställaren (t.ex. pantsättaren) möjlighet att ersätta säkerheten (byta ut den) eller dra tillbaka överskjutande säkerhet. Denna skrivning kan ses som ett stöd för att direktivet godtar att panträtten värdebestäms. I sådant fall skulle panthavaren kunna ha säkerhet i t.ex. en aktiedepå upp till ett visst värde, och pantsättaren ha rätt att ta ut eventuella övervärden ur depån. I promemorian sägs att det är oklart om en sådan typ av pantsättning godtas i svensk rätt. Huruvida en värdebegränsad pantsättning är förenlig med den svenska traditionsprincipen beror främst på vem som anses ha rådigheten över den ställda säkerheten. Det bör på samma sätt vara möjligt att – som direktivet synes förutsätta – byta ut ställd säkerhet. Även i detta fall blir det fråga om rådigheten; avgörande torde vara den ”nya” säkerhetens värde. Att utbyte kan göras även beaktat traditionsprincipen vinner enligt promemorian stöd i doktrinen.</P> <P class="p186 ft5">Lagrådet har noterat att de författare som konkret har diskuterat värdebestämd panträtt i värdepappersdepåer har dragit slutsatsen att en säkerhetshavare bör anses ha giltig säkerhet i den egendom som han har kontroll över, även om hans rätt och därmed kontroll redan under säkerhetstiden är bestämd till ett visst värde av helheten.</P> <P class="p185 ft5">Regeringen anser, i likhet med Lagrådet, att svensk rätt därmed torde vara förenlig med nämnda bestämmelser i säkerhetsdirektivet. I enlighet med vad som anförts i lagrådsremissen finner dock regeringen att det inte ryms inom detta lagstiftningsärende att, såsom Stockholmsbörsen AB efterfrågar, i lag särskilt reglera värdebegränsad pantsättning.</P> <P class="p187 ft4">36</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr22 td38"><SPAN class="p125 ft4">5.7</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p68 ft21">Säkerhetsavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p188 ft8">Avtalsparter – tillämpningsområdet</P> <P class="p189 ft4">Säkerhetsdirektivet är inte generellt tillämpligt utan begränsar sig till de fall där avtalsparterna är sådana företag eller organisationer som uttryckligen anges i artikel 1.2 i direktivet. Tanken synes ha varit att avgränsa direktivets tillämpningsområde till professionella aktörer på finansmarknaden och att således avtal mellan en näringsidkare och en konsument faller utanför.</P> <P class="p92 ft4">För att säkerhetsdirektivet skall bli tillämpligt gäller enligt artikel 1.2 som utgångspunkt att båda parterna i säkerhetsavtalet måste kunna hänföras till någon av de kategorier av myndigheter eller företag som räknas upp i artikelns punkter a – d.</P> <P class="p92 ft4">Först omnämns sådana offentliga myndigheter som ansvarar för eller deltar i förvaltningen av statsskulden och sådana offentliga myndigheter som är behöriga att föra konton för kunders räkning. I svenskt hänseende torde främst Riksgäldskontoret komma ifråga.</P> <P class="p71 ft5">För det andra anges centralbanker, Europeiska centralbanken (ECB), Banken för internationell betalningsutjämning (BIS), Internationella valutafonden (IMF) och Europeiska investeringsbanken (EIB). Till denna kategori hänförs också ”en multilateral utvecklingsbank” enligt definitionen i artikel 1.19 i kreditinstitutsdirektivet.<SPAN class="ft44">9 </SPAN>För Sveriges del träffas Riksbanken såsom centralbank.<SPAN class="ft44">10</SPAN></P> <P class="p91 ft5">För det tredje omfattas olika slag av finansiella institut, som står under tillsyn. Det är fråga om kreditinstitut och finansiella institut enligt kreditinstitutsdirektivet, vilket motsvarar svenska banker och kreditmarknadsföretag.<SPAN class="ft44">11 </SPAN>Vidare är det investeringsföretag enligt investeringstjänstedirektivet, dvs. bl.a. svenska värdepappersinstitut.<SPAN class="ft44">12 </SPAN>Sedan nämns försäkringsföretag enligt två <NOBR>EG-direktiv</NOBR> om försäkringar, vilka i Sverige motsvarar försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag.<SPAN class="ft44">13 </SPAN>Avslutningsvis anges företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper och förvaltningsföretag enligt <NOBR>UCITS-direktivet,</NOBR> vilket motsvarar investeringsfonder och fondbolag.<SPAN class="ft44">14</SPAN></P> <P class="p190 ft27"><SPAN class="ft25">9</SPAN><SPAN class="ft26">Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut.</SPAN></P> <P class="p61 ft27"><SPAN class="ft25">10</SPAN><SPAN class="ft26">Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.</SPAN></P> <P class="p191 ft27"><SPAN class="ft25">11</SPAN><SPAN class="ft26">Viktigt att notera är att säkerhetsdirektivet dessutom omfattar sådana kreditinstitut som uttryckligen undantagits i kreditinstitutsdirektivet; det är fråga om en detaljerad uppräkning av institut i olika länder, däribland Svenska Skeppshypotekskassan.</SPAN></P> <P class="p192 ft27"><SPAN class="ft25">12</SPAN><SPAN class="ft26">Rådets direktiv 92/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet och lagen om värdepappersrörelse.</SPAN></P> <P class="p193 ft27"><SPAN class="ft25">13</SPAN><SPAN class="ft26">Rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring och rådets direktiv 92/96/EEG av den 10 november 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser direktiv livförsäkring. Direktiven är införlivade i svensk rätt genom bl.a. försäkringsrörelselagen (1982:713).</SPAN></P> <P class="p193 ft27"><SPAN class="ft25">14</SPAN><SPAN class="ft26">Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr31 td94"><SPAN class="p3 ft27">Direktivet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, som</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td95"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td94"><SPAN class="p3 ft27">den 1 april 2004 har ersatts av lagen (2004:54) om investeringsfonder.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td95"><SPAN class="p18 ft4">37</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p151 ft6">För det fjärde anges olika aktörer inom clearing och avveckling, såsom centrala motparter, avvecklingsagenter och clearingorganisationer.<SPAN class="ft34">15 </SPAN>Därtill omfattas liknande institut som agerar på derivatmarknader samt annan icke fysisk person som handlar i egenskap av förvaltare eller företrädare för någon annan. För svenskt vidkommande träffas VPC AB, Stockholmsbörsen AB och Bankgirocentralen BGC AB.</P> <P class="p59 ft4">Säkerhetsdirektivet ger dessutom medlemsstaterna möjlighet att välja om direktivet skall tillämpas i sådana fall där ena parten är en myndighet eller ett företag av något tidigare angivet slag och den andra parten är en ”person, dock inte en fysisk person, inklusive enskilda firmor och partnerskap” (artikel 1.2 e).</P> <P class="p151 ft6">Som har utvecklats i det föregående måste direktivet anses vara ett minimidirektiv och det hindrar således inte att medlemsstaterna tillämpar samma regler utanför den angivna myndighets- och företagskretsen. Det måste stå medlemsstaterna fritt att välja sin egen reglering utanför direktivets tillämpningsområde och inget hindrar att denna reglering överensstämmer med direktivets. Av denna anledning torde det saknas behov av att närmare analysera vad som avses i denna punkt, så länge det står klart att i vart fall de parter som anges i direktivet omfattas av svenska regler som är förenliga med direktivet. Enligt direktivet skall emellertid de medlemsstater som väljer att utesluta sådana parter som avses i artikel 1.2 e underrätta kommissionen om detta.</P> <P class="p160 ft8">Generell tillämpning?</P> <P class="p158 ft5">Den civilrättsliga lagstiftningen bör – som tidigare nämnts – vara neutral i förhållande till olika aktörer. En särlösning för t.ex. finansiella aktörer kan riskera att snedvrida konkurrensen mellan olika borgenärer. Lagstiftningen bör också i huvudsak vara funktionsinriktad och en generell reglering bör väljas framför en specialreglering. Så är i huvudsak den svenska lagstiftningen uppbyggd i dag.</P> <P class="p59 ft4">Det torde också vara så att de skäl som förs fram avseende respektive bestämmelse i säkerhetsdirektivet oftast är allmängiltiga, även om direktivet träffar företeelser som inte har någon praktisk betydelse utanför det finansiella området eller för konsumenter. Ett av syftena med direktivet, att möjliggöra en billigare finansiering, bör givetvis träffa en så stor krets som möjligt.</P> <P class="p131 ft6">En vidare tillämpning av direktivets regler torde också underlätta säkerhetsställanden i samband med clearing och avveckling, särskilt vid den gränsöverskridande handeln, vilket i sin tur gör värdepappershandeln mindre kostsam. I det sista ledet i en affär på finansmarknaden måste parternas positioner avvecklas, finansiella instrument levereras och betalning erläggas. I det förfarandet finns vissa risker, bl.a. för att motparten inte kan leverera eller betala. Dessa risker måste hanteras, ofta med krav på att de som deltar i clearingen skall ställa säkerhet. Utvecklingen i Europa går mot clearingorganisationer som även går in mellan parterna och tar på sig motpartsrisken, s.k. centrala motparter. På</P> <P class="p194 ft27"><SPAN class="ft33">15 </SPAN>I säkerhetsdirektivet hänvisas till <NOBR>finality-direktivet</NOBR> (Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutlig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">38</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p128 ft4">så sätt kommer motpartsrisken att koncentreras till den centrala motparten, vilket ökar kraven på att parterna ställer säkerheter hos den centrala motparten. Det kan dessutom vara så att den svenska clearingorganisationen måste ställa säkerhet hos sin utländska motsvarighet. Det uppkommer därför ett behov för de inblandade parterna att ställa säkerhet och att säkerheten kan användas i flera led, t.ex. genom återpantsättning eller annan förfoganderätt.</P> <P class="p131 ft43">Det främsta skälet för att låta direktivets bestämmelser omfatta endast de aktörer som normalt verkar på finansmarknaden är behovet av att skydda mindre kvalificerade aktörer genom särskilda tvingande regler. Den konsumenträttsliga lagstiftningen skapar ett särskilt skydd för konsumenter i deras förhållande till näringsidkare. Konsumentskyddet bör således beaktas vid bedömningen i det enskilda fallet om en bestämmelse skall få generell tillämpning, eller endast i förhållandet mellan de finansiella aktörerna. Vid denna bedömning bör emellertid beaktas att konsumentskyddet kan uppnås på annat sätt, t.ex. genom konsumentskyddslagstiftningen, Finansinspektionens tillsyn och sanktionssystem, men också genom allmänna avtalsrättsliga regler om jämkning och ogiltighet av rättshandlingar.</P> <P class="p156 ft8">Skriftlighetskrav</P> <P class="p195 ft4">Säkerhetsdirektivet behöver tillämpas endast i de fall parterna har upprättat ett skriftligt avtal och när säkerheten väl har ställts och detta kan styrkas skriftligen. Syftet med denna bestämmelse synes vara att säkerställa bevisning om att allt gått rätt till. I stycke 10 i ingressen till direktivet omnämns möjligheten att spåra säkerheten och i artikel 1.5 anges att avtalet och ställandet av säkerheten kan styrkas. Dessutom medger direktivet att avtalet inte behöver vara skriftligt, utan även kan styrkas på ”ett rättsligt likvärdigt sätt”. Vidare anges i artikel 2.3 att med ”skriftligen” avses även lagring på elektronisk väg eller på något annat varaktigt medium.</P> <P class="p59 ft4">Som nämnts torde det vara möjligt för medlemsstaterna att utvidga de nationella reglernas tillämplighet och således låta dem omfatta även andra typer av avtal än dem som direktivet tar sikte på. Det är här viktigt att understryka att direktivet inte ställer upp skriftlighet som ett formkrav som måste uppfyllas för att avtalet skall vara giltigt.</P> <P class="p59 ft4">Krav på skriftlighet förekommer visserligen redan i dag, men då endast såsom en näringsrättslig regel för företag som står under Finansinspektionens tillsyn (se 3 kap. 1 och 3 §§ lagen [1991:980] om handel med finansiella instrument och avsnitt 6.2).</P> <P class="p131 ft5">Övriga lagfästa och <NOBR>icke-lagfästa</NOBR> regler om panträtt och säkerhetsöverlåtelser avseende finansiella instrument och ”betalningsmedel” förutsätter inte skriftliga avtal. Visserligen kan det i en tvist bli aktuellt att lägga fram bevisning för att ett avtal föreligger eller att en säkerhet faktiskt har ställts, men det anses ankomma på parterna att säkra sådan bevisning. Det torde således inte vara möjligt att föreskriva skriftlighet för sådana avtal som avses i säkerhetsdirektivet utan att bestämmelserna i direktivet ges formen av en särlagstiftning.</P> <P class="p131 ft8">Det går också att diskutera om det över huvud taget behövs ett (uttryckligt) krav på skriftlighet för finansiella aktörer. Dessa torde vara</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">39</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <P class="p141 ft4">måna om att i bevissyfte säkerställa avtalsinnehållet genom ett skriftligt Prop. 2004/05:30 avtal eller på annat likvärdigt sätt, om de finner detta nödvändigt.</P> <P class="p142 ft4">Samtidigt förekommer också mer formlösa avtal mellan parterna på marknaden. Sådana avtal synes accepteras som en del av marknadens praxis.</P> <P class="p196 ft6">Av det anförda följer att det, om nödvändigt, bör avgöras särskilt för varje artikel i direktivet om skriftlighet i vid bemärkelse bör införas som ett krav och i så fall om detta skall upprätthållas näringsrättsligt (genom t.ex. Finansinspektionens sanktionssystem) eller civilrättsligt (att bestämmelsen i fråga inte kan åberopas eller att avtalet förklaras ogiltigt).</P> <P class="p197 ft4">40</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr26 td32"><SPAN class="p33 ft1">6</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td31"><SPAN class="p34 ft1">Förfoganderätt</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td33"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft21"><SPAN class="ft4">6.1</SPAN><SPAN class="ft20">Direktivets bestämmelser jämförda med svensk rätt</SPAN></P> <P class="p199 ft4"><SPAN class="ft7">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft39">Inledning</SPAN></P> <P class="p200 ft4">Artikel 5 i säkerhetsdirektivet behandlar möjligheten för en säkerhetstagare att förfoga över den ställda säkerheten. I princip föreskriver direktivet att parterna skall ha möjlighet att fritt avtala om full förfoganderätt utan att detta förhindras av medlemsstaterna. Bestämmelsen i artikel 5 föreskriver alltså avtalsfrihet, med respekt för parternas inbördes överenskomna villkor, men synes också syfta till att ge parterna ett skydd om motparten blir insolvent.</P> <P class="p71 ft6">Utgångspunkten för ett pantavtal, en säkerhetsöverlåtelse eller andra avtal om säkerhetsställanden är att viss egendom lämnas över till säkerhetstagaren i syfte att säkra ett anspråk och inte i syfte att säkerheten skall användas av säkerhetstagaren. Det kan dock finnas goda skäl för parterna att komma överens om ett fritt förfogande. Aktörerna på finansmarknaden ställer säkerheter i många olika situationer och en aktör är ofta både säkerhetsställare och säkerhetstagare. Säkerheter måste t.ex. ställas vid handeln med derivatinstrument och när affärer skall avvecklas. Det kan vara fråga om transaktioner korsvis eller i flera led. En möjlighet att sälja vidare de finansiella instrumenten eller låna ut dem för blankningsaffärer ger därtill säkerhetstagaren tillfälle till ökad avkastning. Detta mer effektiva (åter)användande av ”samma” finansiella instrument kan alltså leda till en effektivare marknad och billigare lån.</P> <P class="p201 ft5">Det är dock inte okomplicerat att tillåta en fri förfoganderätt. En säkerhetsställare ger då säkerhetstagaren omfattande befogenheter och kan i värsta fall förlora sina finansiella instrument. Om säkerhetsställarens äganderätt upphör genom att säkerhetstagaren säljer vidare de finansiella instrumenten, är det inte säkert att säkerhetsställaren är skyddad i säkerhetstagarens konkurs. Det är bl.a. av detta skäl som det finns specialbestämmelser i 3 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Enligt dessa bestämmelser skall företag som står under Finansinspektionens tillsyn noga och på visst sätt ange för sin motpart om företaget vill förfoga över de finansiella instrumenten.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr12 td45"><SPAN class="p3 ft4">6.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p44 ft4">Vilka avtal omfattas av artikel 5?</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr36 td80"><SPAN class="p3 ft4">Artikel 5 i säkerhetsdirektivet är tillämplig på ”avtal om finansiell</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">säkerhet”. Enligt definitionen i artikel 2.1 c i direktivet avses med avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td80"><SPAN class="p3 ft4">om finansiell säkerhet sådana avtal där den fulla äganderätten till den</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">finansiella säkerheten kvarstår hos säkerhetsställaren när säkerhetsrätten</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">är fastställd. Som angetts i avsnitt 5.4 motsvarar detta det svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">pantavtalet. Samtidigt anges vid definition av förfoganderätt i direktivets</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">artikel 2.1 m att säkerhetstagaren (i så fall panthavaren) enligt villkoren i</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">ett avtal om finansiell säkerhet får förfoga över säkerheten (panten) som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">ägare. Som en följd av ovanstående uppstår en situation där</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td80"><SPAN class="p3 ft4">säkerhetsställaren har kvar äganderätten och säkerhetstagaren får förfoga</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft4">över säkerheten som ägare. En möjlig lösning på denna motsatsställning</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p18 ft4">41</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_42"> <P class="p202 ft4">är att tolka direktivet som att äganderätten skall kvarstå hos Prop. 2004/05:30 säkerhetsställaren vid den tidpunkt som säkerhetsrätten uppkommer.</P> <P class="p89 ft4">Med denna tolkning skulle således direktivet ange en konstruktion där parterna ingår en särskild typ av pantavtal, där äganderätten till pantegendomen vid någon tidpunkt övergår till panthavaren. Detta har särskild betydelse eftersom full förfoganderätt normalt inte anses följa av det traditionella pantavtalet. Det var bl.a. av denna anledning som säkerhetsdirektivet kom att avse ”avtal om finansiell säkerhet” (security financial collateral arrangement) och inte pantavtal (pledge/mortgage/charge etc.).<SPAN class="ft22">16</SPAN></P> <P class="p92 ft4">I svensk rätt torde uppfattningen vara att det inte är en panträtt, om ”panthavaren” har rätt att på egen hand förfoga över panten. Denna typ av avtal brukar i stället gå under benämningen pignus irregulare. Rättsverkningarna av sådana avtal kan variera beroende på avtalets innehåll.</P> <P class="p92 ft4">Artikel 5 omfattar enligt sin lydelse inte avtal om säkerhetsöverlåtelse. Detta torde hänga samman med att det är mer naturligt att i sådana avtal reglera möjligheten för säkerhetstagaren (förvärvaren) att förfoga över säkerheten. Avgörande blir dock i slutändan vad som medges i avtalet mellan parterna.</P> <P class="p92 ft4">Innebörden av artikel 5 är således inte helt klar och det saknas säkra hållpunkter för att avgöra vilken tolkning som är avsedd. Det finns alltså skäl att inte kategorisera de avtal som omfattas av artikel 5 som ”pantavtal”. Prövningen om svensk rätt överensstämmer med direktivet bör i stället vara förutsättningslös och ske med beaktande av de olika tolkningsalternativ som direktivet medger.</P> <P class="p134 ft4"><SPAN class="ft7">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft39">Omfattas både säkerhetstagaren och säkerhetsställaren?</SPAN></P> <P class="p203 ft5">Artikel 5 ger enligt sin ordalydelse säkerhetstagaren möjlighet att förfoga över ställd säkerhet, utan att detta medför att säkerhetstagaren får ett sämre skydd. Det är mer oklart om denna artikel även ger säkerhetsställaren ett skydd för det fall säkerhetstagaren blir insolvent.</P> <P class="p91 ft5">Utgångspunkten i svensk rätt är att endast vad som tillhör gäldenären får tas i anspråk, t.ex. vid en utmätning eller i en konkurs. Vad som tillhör andra omfattas alltså inte; ägaren har separationsrätt. En pantsättare behåller äganderätten till den pantsatta egendomen och har därför som huvudregel separationsrätt till egendomen. Denna huvudregel kan troligtvis inte upprätthållas om säkerhetstagaren får full förfoganderätt i enlighet med vad som anges i artikel 5 i direktivet, i vart fall när förfogande väl skett. I sådant fall förfogar ju säkerhetstagaren över säkerheten som ägare och kan t.ex. sälja egendomen.</P> <P class="p201 ft6">Säkerhetstagaren har enligt artikel 5.2 i direktivet en skyldighet att överföra likvärdig säkerhet, om förfoganderätten utnyttjas. Förfogar säkerhetstagaren över den ställda säkerheten inträder alltså en skyldighet för honom att lämna tillbaka ett substitut till säkerheten (eller att kvitta sin förpliktelse att lämna tillbaka likvärdig säkerhet mot sin fordran mot</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr30 td97"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">16 </SPAN>Jfr det föreberedelsedokument som skrevs av Guy Morton och Richard Potok och som i</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td98"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td97"><SPAN class="p3 ft27">princip initierade arbetet med säkerhetsdirektivet: Position Paper on the Taking of</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td98"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td97"><SPAN class="p3 ft27">Securities as Collateral in the European Union, 13 december 1999, s. 5.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td98"><SPAN class="p18 ft4">42</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p162 ft5">säkerhetsställaren). Fråga uppkommer då när säkerhetsställaren skall anses ha separationsrätt till detta substitut enligt direktivet. Denna fråga leder i sin tur till frågan vad som avses med termen överföra. Enligt artikel 5.2 första stycket i direktivet har en säkerhetstagare som utnyttjat sin fria förfoganderätt en skyldighet att överföra likvärdig säkerhet senast på förfallodagen för de förpliktelser som säkerheten ställdes för. Artikeltexten anger inte om detta innebär att säkerheten skall överlämnas till säkerhetsställaren eller om säkerhetstagaren skall införskaffa den likvärdiga säkerheten från tredje man så att han har den i beredskap för att lämna tillbaka substitutet till säkerhetsställaren när denne har uppfyllt sina förpliktelser.</P> <P class="p131 ft5">Skall direktivet tolkas på sistnämnda sätt har säkerhetstagaren substitutet i sin besittning och säkerhetsställaren ett anspråk på detta substitut. Enligt artikel 5.3 i direktivet skall – enligt den tolkningen – substitutet, som säkerhetstagaren alltså har införskaffat för säkerhetsställarens räkning, behandlas som om förfogandet aldrig ägt rum. Denna regel kan alltså uttolkas som att säkerhetsställaren enligt direktivet har ett berättigat anspråk på separationsrätt till detta substitut.</P> <P class="p56 ft4">Skall däremot ordet överföra likställas med ett överlämnande, innebär regleringen att säkerhetsställaren inte ges en i direktivet skyddad rätt till den likvärdiga säkerheten förrän han fått egendomen i fråga i sin besittning.</P> <P class="p151 ft6">Direktivet är alltså otydligt på denna punkt, men det förefaller ändamålsenligt att, om möjligt, beakta även säkerhetsställarens intressen vid införlivandet av direktivet. Detta bör vara riktmärket eftersom direktivet bl.a. syftar till att underlätta användandet av säkerheter och undanröja hindren för en gemensam inre finansmarknad. Ett skydd för säkerhetsställaren vid säkerhetstagarens insolvens ger säkerhetsställaren ett bättre incitament att acceptera säkerhetstagarens fria förfoganderätt.</P> <P class="p153 ft4"><SPAN class="ft7">6.1.4</SPAN><SPAN class="ft39">Vilka förfoganden omfattas?</SPAN></P> <P class="p204 ft4">Bestämmelserna i artikel 5 syftar till att möjliggöra avtal som ger säkerhetstagaren rätt att förfoga över säkerheten. Förfoganderätten definieras i artikel 2.1 m i direktivet som säkerhetstagarens rätt att nyttja och förfoga över en ställd säkerhet som ägare i enlighet med villkoren i avtalet.</P> <P class="p59 ft4">Som ägare har säkerhetstagaren förstås full frihet att förfoga över egendomen som säkerhetstagaren vill. Om det medges i avtalet, kan säkerhetstagaren således i sin tur ställa egendomen som säkerhet eller till och med överlåta egendomen.</P> <P class="p59 ft4">I 10 kap. 6 § handelsbalken och 3 kap. 3 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument regleras vad som i svensk rätt kallas för återpantsättning. Det är förvisso oklart vad som ligger i denna juridiska term. Somliga anser att återpantsättning ger panthavaren rätt att i sin tur pantsätta den säkerställda egendomen, medan andra gör gällande att återpantsättningen endast avser pantsättning av panträtten (se vidare i avsnitt 6.2.1).</P> <P class="p59 ft4">Denna rättsliga osäkerhet till trots står det klart att möjligheten till återpantsättning tillkommer panthavaren i dennes egenskap av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">43</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033044x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p162 ft43">panthavare, även om det inte har avtalats mellan parterna. Parterna kan dock avtala bort rätten till återpantsättning. Utöver denna rätt kan en panthavare ges andra rättigheter, men då fordras att dessa befogenheter anges i avtalet mellan parterna. Man kan således skilja mellan rättigheter som tillkommer panthavaren om annat inte har avtalats (återpantsättning) och rättigheter som tillkommer panthavaren endast om avtalet anger det (t.ex. rätt att sälja egendomen utan den fordran som den utgör pant för). Det är oklart om artikel 5 i säkerhetsdirektivet träffar endast sådan förfoganderätt som härleds från ägaren eller om den även omfattar återpantsättning. Hänvisningen i artikel 2.1 m till att förfoganderätt innefattar förfoganden som ägare i enlighet med avtalet, talar för en snävare tolkning. Syftet med direktivet är dock att ge parterna möjligheten att förfoga över säkerheten på bästa sätt. Under arbetet med att ta fram säkerhetsdirektivet användes vid ett tillfälle passusen ”såsom” ägare i stället för ”som” ägare. Den skrivningen ansågs omfatta även återpantsättning. Vilka närmare överväganden som gjordes när direktivet fick sin slutliga form framgår inte.</P> <P class="p205 ft5">Det finns skäl att tolka artikel 5 på ett sätt som gör det möjligt för de finansiella aktörerna att effektivt utnyttja finansiella instrument och andra finansiella säkerheter. Mot bakgrund därav torde artikeln, trots lydelsen, kunna tolkas på så sätt att även återpantsättning, om parternas avtal så tillåter, omfattas. Oavsett vilken tolkning artikel 5 skall ges bör bestämmelsen i 3 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument harmoniera med bestämmelsen i 3 kap. 1 § samma lag.</P> <P class="p153 ft4"><SPAN class="ft7">6.1.5</SPAN><SPAN class="ft39">Vad avses med ”likvärdig säkerhet”?</SPAN></P> <P class="p154 ft4">Regeringens bedömning: Med likvärdig säkerhet avses som huvudregel att identitet skall råda avseende tillgångens karaktär.</P> <P class="p206 ft47">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Stockholmsbörsen AB påpekar att det kan finnas</P> <P class="p207 ft4">anledning att beträffande räntepapper, som är föremål för handel på räntemarknaden, godta substitut i form av instrument inom samma säkerhetskategori som det instrument som ursprungligen ställts som pant. De övriga remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</P> <P class="p59 ft4">Skälen för regeringens bedömning: Om säkerhetstagaren har förfogat över säkerheten, skall, enligt artikel 5.2 i direktivet, likvärdig säkerhet lämnas tillbaka till säkerhetsställaren. Utgångspunkten är att säkerhetstagaren skall lämna tillbaka samma egendom som denne tagit emot som säkerhet. För att säkerhetstagaren skall ha en reell förfoganderätt och t.ex. kunna överlåta säkerheten, kan detta krav inte upprätthållas.</P> <P class="p59 ft4">Vad som utgör likvärdig säkerhet varierar givetvis beroende på vad den ursprungliga säkerheten består av, men i huvudsak måste det råda identitet avseende tillgångens karaktär (artikel 2.1 i i). Säkerhetsdirektivet omfattar säkerheter i form av finansiella instrument och ”betalningsmedel”. Dessa tillgångsslag är fungibla såtillvida att de lätt kan bytas ut (se avsnitt 5.5).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">44</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p208 ft4">Enligt artikel 2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p3 ft4">i ii</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p209 ft8">kan emellertid säkerhetstagaren –</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p210 ft4">om detta</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td99"><SPAN class="p208 ft4">medges i avtalet –</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p53 ft7">även</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td100"><SPAN class="p211 ft4">ersätta säkerhet som består av</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p210 ft8">finansiella</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft4">instrument med andra tillgångar. Sådant utbyte får ske om någon händelse inträffar som ”avser eller påverkar” något finansiellt instrument som lämnats som säkerhet. Vid en vid tolkning av denna bestämmelse i säkerhetsdirektivet skulle således säkerhetstagaren kunna lämna tillbaka egentligen vilka tillgångar som helst och i stort sett under vilka förhållanden som helst, men givetvis under förutsättning att avtalet medger detta.</P> <P class="p71 ft5">En sådan extensiv tolkning synes emellertid inte ha varit avsedd. Under arbetet med direktivet angavs att sådant utbyte får ske då de ursprungliga finansiella instrumenten i praktiken inte kan ersättas, t.ex. på grund av att ett börsnoterat aktiebolag fusionerats med annat bolag, aktien avnoterats från börsen eller liknande. I sådana fall skulle den ursprungligen ställda säkerheten inte kunna ersättas med vad som helst utan med ett annat liknande finansiellt instrument, t.ex. aktier i det nya bolaget vid en fusion. Denna mer restriktiva tolkning får stöd av begreppet ”likvärdig” säkerhet, liksom av den snävt utformade uppräkningen som inleder den ifrågavarande bestämmelsen i direktivet.</P> <P class="p213 ft4">Det kan emellertid anmärkas att, oavsett vilken innebörd direktivet skall anses ha på denna punkt, torde den nationelle lagstiftaren vara oförhindrad att tillåta att även annan egendom används som ersättning för den ursprungliga säkerheten.</P> <P class="p89 ft4">Bestämmelsen om skyldigheten för säkerhetstagaren att överföra likvärdig säkerhet torde ha betydelse främst för säkerhetsställarens sakrättsliga anspråk på substitutet. Dessa behandlas i avsnitt 6.3. Någon uttrycklig svensk lagregel som förpliktar en panthavare att återställa pantegendomen efter t.ex. en återpantsättning finns visserligen inte, men, som Gösta Walin skriver, den första panthavaren har inte trätt ur sitt pantavtal med den ursprungliga pantsättaren och är alltjämt skyldig att återställa panten och svara för de förpliktelser beträffande panten som må åvila honom.<SPAN class="ft22">17</SPAN></P> <P class="p201 ft5">Det ryms inte inom detta lagstiftningsärende att, såsom Stockholmsbörsen AB föreslår, reglera frågan om att beträffande räntepapper godta substitut i form av instrument inom samma säkerhetskategori som det instrument som ursprungligen ställts som pant.</P> <P class="p214 ft21"><SPAN class="ft4">6.2</SPAN><SPAN class="ft20">Avtalad förfoganderätt mellan parterna</SPAN></P> <P class="p199 ft4"><SPAN class="ft7">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft39">Förfoganderätt enligt svensk rätt</SPAN></P> <P class="p200 ft4">Utgångspunkten i svensk rätt är att säkerhetstagaren, i enlighet med den principiella avtalsfriheten, får nyttja och förfoga över säkerheten om säkerhetsställaren har gått med på detta. Som utvecklats ovan kan en skiljelinje dras mellan förfoganderätt, som förutsätter att ägaren gått med på det i avtalet, och rättigheter, som mer självständigt tillkommer panthavaren, om annat inte avtalats.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">17 </SPAN>Walin, Gösta, Panträtt, 2 uppl. 1998, s. 310.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p18 ft4">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_46"> <P class="p215 ft4">Panthavarens förfoganderätt begränsas naturligt av dennes allmänna Prop. 2004/05:30 skyldighet att vårda pantegendomen så att han kan återställa den till</P> <P class="p142 ft4">pantsättaren. Det är inte självklart att panthavaren får förfoga över panten. I 10 kap. 6 § handelsbalken regleras emellertid uttryckligen panthavarens rätt att i sin tur ”sätta ut till annan den pant” som han innehar. Bestämmelsen brukar sägas reglera återpantsättning. Det råder emellertid inte enighet i doktrinen om vilka åtgärder från panthavarens sida som omfattas av lagbestämmelsen. Två huvudsakliga möjligheter förs fram.</P> <P class="p184 ft4">I promemorian sägs att lagrummet kan tolkas som att panthavaren får återpantsätta pantegendomen, men också kan tolkas som att panthavaren endast får pantsätta panträtten. Beträffande sistnämnda fall, framgår av promemorian, att det gjorts gällande att den som i andra hand får pantegendomen som pant inte har en självständig rätt; när den bakomliggande fordringen betalas har den ursprunglige pantsättaren rätt att få tillbaka sin egendom.</P> <P class="p185 ft5">Enligt lagregeln måste panthavaren, om han vill återpantsätta i enlighet med bestämmelsen, först underrätta pantsättaren om detta. Dessutom får panthavaren inte försämra för pantsättaren. Således får panthavaren inte återpantsätta för större skuld än vad den ursprungliga panten avser och återpantavtalet får inte heller innehålla andra villkor än vad som finns i det ursprungliga pantavtalet.</P> <P class="p185 ft5">Utgångspunkten är enligt promemorian att varken panthavaren eller pantsättaren får förfoga över panten så att den andres ställning förändras. Om panthavaren ges fri förfoganderätt kan detta innebära att panthavaren får s.k. pignus irregulare (ung. icke reguljär panträtt). Denna avtalstyp är inte särskilt reglerad i lag och dess rättsverkningar beror enligt promemorian på avtalsinnehållet och allmänna sakrättsliga regler.</P> <P class="p185 ft5">Om en säkerhet består av finansiella instrument och säkerhetstagaren står under Finansinspektionens tillsyn finns specialbestämmelser i 3 kap. 1 och 3 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. I 3 kap. 1 § regleras först de avtal där ett finansiellt företag fått rätt att förfoga över någon annans finansiella instrument för egen räkning, t.ex. genom aktielån eller ett säkerhetsavtal med förfoganderätt. I sådana fall skall avtalet slutas skriftligen i en handling som upprättats särskilt för ändamålet. I denna handling skall säkerhetstagaren också noggrant ange de förfoganden som avses. I 3 kap. 3 § regleras rätten att ”pantsätta eller överlåta panträtten” antingen tillsammans med den underliggande fordringen, eller på annat sätt. I det senare fallet får denna återpantsättning eller överlåtelse inte ske för högre belopp eller på strängare villkor än vad som gäller hos panthavaren.</P> <P class="p216 ft5">Innebörden av återpantsättning – om den avser pantegendomen eller endast panträtten – är oklar. Även om parterna är fria att avtala vad som skall gälla i fråga om förfoganderätten över panten, skulle en ökad tydlighet kunna underlätta användandet av återpantsättning, och detta inte bara på de finansiella marknaderna. Ett ökat användande av återpantsättning torde bl.a. medföra att kapital utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Det kan därför finnas skäl för regeringen att, såsom Finansinspektionen önskar, se närmare på frågan. Detta förutsätter dock att problemets omfattning ytterligare tydliggörs.</P> <P class="p217 ft4">46</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033047x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr12 td45"><SPAN class="p119 ft7">6.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p44 ft4">Undantag för finansiella aktörer</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p218 ft4">Regeringens förslag: De särskilda villkoren enligt 3 kap. 1 och 3 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument för avtal som ingås av företag under Finansinspektionens tillsyn skall inte gälla om motparten, eller båda parter när företaget medverkar till ett sådant avtal mellan andra parter, är ett annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn, en offentlig myndighet, internationella banker eller andra motsvarande utländska företag eller myndigheter som verkar på finansmarknaden.</P> <P class="p219 ft47">Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Bland remissinstanserna är det endast Nyköpings</P> <P class="p220 ft4">tingsrätt som tillstyrker förslaget. Konsumentverket anser att en mer ingående analys av konsumentskyddslagstiftningen bör genomföras.</P> <P class="p221 ft43">Konkurrensverket, Sveriges riksbank, Juridiska institutionen vid Stockholm universitet, Svenska Bankföreningen, Stockholmsbörsen AB och Svenska Fondhandlareföreningen ifrågasätter om inte den undantagna kretsen bör utökas ytterligare. Konkurrensverket anser att den svenska regleringen bör göras fullt ut generellt tillämplig. Skyddet för icke professionella aktörer, särskilt konsumenter och mindre företag, bör kunna tillgodoses genom annan lagstiftning. Sveriges riksbank menar att även större företag som agerar på finansmarknaden får anses vara jämbördiga med företag som står under Finansinspektionens tillsyn. Avtalsfrihet bör därför gälla även för större företag. Dessa större företag skulle kunna definieras som de som har en balansräkning över en viss storlek. Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anser att undantagen i vart fall bör gälla alla motparter som inte är konsumenter. Stockholmsbörsen AB anser att finansiella instrument som ställs som säkerhet i anledning av clearing eller avveckling bör undantas från bestämmelsernas tillämpningsområde. Finansinspektionen förklarar att tillsynen kan komma att försvåras av att kravet på skriftlighet tas bort, men utgår samtidigt från att det även fortsättningsvis kommer finnas ett behov av att skriftligen eller på annat likvärdigt sätt dokumentera åtaganden och skyldigheter. De övriga remissinstanserna har inte några invändningar mot förslaget.</P> <P class="p12 ft5">Skälen för regeringens förslag: Artikel 5 i säkerhetsdirektivet förutsätter att vad parterna avtalat om förfoganderätt också skall respekteras i medlemsstaternas lagstiftning. Följaktligen får det inte finnas några tvingande regler i nationell lag som tar över vad parterna har avtalat. Uttryckt på ett annat sätt skall en klausul om förfoganderätt ges full obligationsrättslig giltighet. Direktivet förutsätter också att säkerhetsavtalet kan göras gällande mot tredje man även om full förfoganderätt avtalats. Avtalet skall således ges även sakrättslig giltighet. I detta avsnitt behandlas den obligationsrättsliga regleringen, medan de sakrättsliga frågorna behandlas i avsnitt 6.3.</P> <P class="p126 ft4">Som nämnts får parterna enligt svensk rätt fritt avtala om att panthavaren får förfoga över panten. Detta ligger i linje med vad som föreskrivs i artikel 5.</P> <P class="p16 ft4">Bestämmelsen om återpantsättning i 10 kap. 6 § handelsbalken får</P> <P class="p107 ft37">betydelse endast om parterna inte har reglerat frågan om återpantsättning</P> <P class="p114 ft4">47</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <P class="p222 ft4">i avtalet. Lagregeln är med andra ord dispositiv. Parterna kan komma Prop. 2004/05:30 överens om att panthavaren får återpantsätta pantegendomen eller endast</P> <P class="p223 ft4">återpantsätta pantegendomen tillsammans med den underliggande skulden. Parterna kan också avtala om att återpantsättning får ske även för skulder som överstiger den ursprungliga skulden och till villkor som avviker från de som anges i det ursprungliga pantavtalet. Bestämmelsen i 10 kap. 6 § handelsbalken står således inte i motsatsförhållande till bestämmelsen i artikel 5.1 i säkerhetsdirektivet. Handelsbalkens bestämmelse ställer heller inte upp sådana formkrav som förbjuds i artikel 3 i direktivet.</P> <P class="p224 ft4">I 3 kap. 1 och 3 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument ges en särreglering som går längre än den generella i 10 kap. 6 § handelsbalken. Som nämnts tar denna särreglering sikte på företag som står under Finansinspektionens tillsyn (i det följande finansiella företag).</P> <P class="p224 ft4">I såväl 3 kap. 1 § som 3 kap. 3 § uppställs vissa villkor som torde vara oförenliga med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p225 ft4">I 3 kap. 1 § anges som förutsättning för att finansiella företag skall få förfoganderätt över någon annans finansiella instrument, att denna rätt anges i ett skriftligt avtal som upprättats i en särskild handling och där förfogandena noggrant anges. Följaktligen måste de finansiella företagen noga ange för sina kunder vad som gäller. I 3 kap. 3 § anges att finansiella företag visserligen får återpantsätta, men att detta inte får ske till högre belopp eller på strängare villkor än vad som gäller hos den ursprunglige panthavaren. Gemensamt för dessa två lagregler är att de begränsar parternas avtalsfrihet.</P> <P class="p226 ft4">Bestämmelserna torde primärt vara näringsrättsliga och har alltså betydelse främst för Finansinspektionens sanktionssystem och inspektionen kan även i enlighet med 6 kap. 2 § 2 lagen om handel med finansiella instrument förelägga ett finansiellt företag som inte följer föreskrifterna i 3 kap. 1 och 3 §§ att upphöra med handeln vid äventyr av vite.</P> <P class="p224 ft4">Det är mer oklart om ett avtal i strid med särregleringen även medför obligationsrättslig eller sakrättslig ogiltighet. Det är emellertid möjligt att ett avtal i strid mot dessa näringsrättsliga föreskrifter kan komma att jämkas med stöd av 36 § avtalslagen.<SPAN class="ft22">18</SPAN></P> <P class="p224 ft4">Om finansiella företag löper risk att drabbas av sanktioner från Finansinspektionen torde emellertid detta vara tillräckligt för att föreskrifterna i 3 kap. 1 och 3 §§ lagen om handel med finansiella instrument inte kan anses vara förenliga med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p227 ft6">Fråga är då på vilket sätt nämnda lagrum bör ändras. Inskränkningarna i de finansiella företagens möjligheter att avtala om fri förfoganderätt och om återpantsättning är avsedda att ge konsumenter ett skydd mot inte avtalade förfoganden som kan vara svåra att överblicka. Motsvarande föreskrifter kan härledas tillbaka till 1979 års förfogandelag och till 1919 års förfogandelag.<SPAN class="ft34">19 </SPAN>I förarbetena till 1979 års lag erinrades om att</P> <P class="p228 ft27"><SPAN class="ft25">18</SPAN><SPAN class="ft26">Jfr NJA 1999 s. 408 där ett borgensåtagande jämkades bl.a. med hänsyn till att banken ansågs ha handlat i strid mot Finansinspektionens allmänna råd.</SPAN></P> <P class="p229 ft27"><SPAN class="ft25">19</SPAN><SPAN class="ft26">Lagen (1979:750) om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper (prop. 1978/79:9) och lagen (1919:242) med vissa bestämmelser om rätt att förfoga över annan tillhöriga</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr11 td104"><SPAN class="p3 ft27">fondpapper (prop 1919:115).</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td105"><SPAN class="p18 ft4">48</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_49"> <P class="p222 ft4">motiven till regleringen bl.a. var att fondhandlarna hade den Prop. 2004/05:30 uppfattningen att de kunde praktiskt taget fritt disponera över andras</P> <P class="p230 ft6">fondpapper, som de hade i sin besittning, bara de på utsatt tid återställde till ägaren ett lika antal papper av samma slag som de mottagna.<SPAN class="ft34">20 </SPAN>I det lagstiftningsarbetet diskuterades frågan om specialregleringen skulle tas bort eftersom den komplicerade fondkommissionärernas möjligheter till finansiering av verksamheten. Det konstaterades dock att den olägenhet regleringen innebar för fondkommissionärer borde vika för det skydd som regleringen ger allmänheten.</P> <P class="p231 ft6">I lagrådsremissen föreslogs att en skyldighet enligt 3 kap. 1 och 3 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument för företag under Finansinspektionens tillsyn att upprätta ett skriftligt avtal för att få förfoga över annans finansiella instrument endast skulle gälla om motparten var en fysisk person. Som skäl för förslaget anfördes följande. För en icke professionell aktör på finansmarknaden kan det vara svårt att bedöma vad en fri förfoganderätt innebär, bl.a. avseende rättsverkningarna vid säkerhetstagarens insolvens (se också avsnitt 6.3). I sådana fall kan ett avtal som betecknas som ett pantavtal i själva verket komma att bedömas som pignus irregulare med andra rättsverkningar än de som pantsättaren kanske avsåg. Pantsättarens rätt till den pantsatta egendomen kan då bli beroende av om han bedöms ha separationsrätt till egendomen. Förfogar säkerhetstagaren över säkerheten utan att separationsrätt uppkommer för säkerhetsställaren, innebär detta att säkerhetsställaren får en</P> <P class="p232 ft43">– oftast oprioriterad – fordran som måste bevakas i säkerhetstagarens konkurs. Mot denna bakgrund finns det skäl som talar för att artikel 5 i direktivet inte skall ges generell tillämplighet. En särreglering, som träffar endast de finansiella aktörer som anges i direktivet, kan å andra sidan missgynna andra aktörer eftersom dessa i så fall riskerar att inte få tillgång till effektivare och billigare tjänster. Detta blir en konsekvens även om en begränsad tillämpning inte innebär att avtal med fri förfoganderätt förbjuds, utan endast att sådana avtal måste ha viss form. Vidare kan en särreglering missgynna svenska finansiella företag genom att en konkurrensnackdel uppstår i förhållande till deras utländska konkurrenter. Den snedvridning av konkurrensen som skulle uppstå måste anses överväga skyddsintresset för juridiska personer. Skyddet för icke professionella aktörer kan tillgodoses genom annan lagstiftning. Det finns t.ex. en möjlighet för Finansinspektionen att ingripa mot företeelser som inte kan anses förenliga med en sund verksamhet.<SPAN class="ft50">21 </SPAN>Avtalsvillkor kan också prövas av Marknadsdomstolen i enlighet med lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden eller lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Slutligen kan avtalslagens bestämmelser om ogiltighet och jämkning bli aktuella.</P> <P class="p233 ft5">Mot förslaget i lagrådsremissen har Lagrådet haft flera invändningar. Till en början har man anmärkt att det är svårt att förstå poängen med att tillåta formlösa avtal om fri förfoganderätt i den bestämmelse, som just reglerar denna fråga och som förbjuder sådana avtal i relation till vissa personer, för att sedan eventuellt förbjuda eller ogiltigförklara dem med</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p3 ft4">stöd av andra regler,</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p94 ft4">såsom avtalslagen eller föreskrifter från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td107"><SPAN class="p3 ft51">20</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td108"><SPAN class="p1 ft27">Prop. 1978/79:9 s. 158.</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td24"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p3 ft52">21</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td108"><SPAN class="p1 ft27">Jfr prop. 1990/91:142 s. 103.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p18 ft4">49</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033050x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p14 ft4">Finansinspektionen. Lagrådet har vidare betvivlat att ingripanden enligt Prop. 2004/05:30 andra regler kan ske annat än i speciella fall, om bestämmelsen i lagen</P> <P class="p234 ft5">om handel med finansiella instrument lämnar ett reservationslöst godkännande. Lagrådet har också ansett att ett särskilt skäl till att vara försiktig med att urholka ägarnas skydd är att bestämmelserna i 3 kap. lagen om handel med finansiella instrument inte bara gäller avtal där de finansiella instrumenten är föremål för handel utan alla avtal om förfoganderätt över sådana instrument. Exempelvis avtal om förfoganderätt i samband med depositioner där ägaren inte mottagit någon kredit från det finansiella institutet. Slutligen har Lagrådet ifrågasatt att det finns tillräckligt beredningsunderlag för att i 3 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument slopa det kvalificerade formkravet för andra än de aktörer som tagits upp i promemorian.</P> <P class="p12 ft5">Mot bakgrund av vad Lagrådet förordat finner regeringen skäl föreligga för att undantag skall göras endast för de finansiella aktörer som räknas upp i säkerhetsdirektivet. Undantaget bör så långt möjligt begränsas till fall där parterna är jämbördiga. Sverige bör därför utnyttja möjligheten att från tillämpningsområdet undanta avtal där ena parten är ett finansiellt företag men där den andra parten är ett bolag eller annan juridisk person. Om detta skall Sverige underrätta kommissionen enligt artikel 1.3 i säkerhetsdirektivet. I detta sammanhang bör dock påpekas att regeringen inte delar Lagrådets uppfattning att det kan ifrågasättas om beredningsunderlaget är tillräckligt för att utvidga undantaget i enlighet med förslaget i lagrådsremissen. Ett sådant utvidgat undantag diskuterades i promemorian och har därmed även varit föremål för remissbehandling.</P> <P class="p121 ft21"><SPAN class="ft4">6.3</SPAN><SPAN class="ft20">Avtalets ställning mot tredje man</SPAN></P> <P class="p116 ft4"><SPAN class="ft7">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft39">Sakrättsligt skydd vid förfoganden som ägare</SPAN></P> <P class="p235 ft8">Regeringens bedömning: Säkerhetstagarens och säkerhetsställarens sakrättsliga skydd enligt svensk rätt vid avtal om full förfoganderätt är förenliga med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p236 ft4">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</P> <P class="p237 ft4">Juridiska institutionen vid Stockholms universitet efterlyser förtydligande i lagstiftningen angående säkerhetsställarens separationsrätt till återställd egendom. Stockholmsbörsen AB anser att ”principen om pignus irregulare” bör lagfästas eller i vart fall tydliggöras genom ett motivuttalande.</P> <P class="p238 ft4">50</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p40 ft4">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p157 ft8">Säkerhetsdirektivet</P> <P class="p195 ft4">Säkerhetsdirektivet avser att tillförsäkra säkerhetstagaren möjlighet att fullt ut förfoga över säkerheten om så avtalats. Avtalet skall även ha ett sakrättsligt skydd mot andra än avtalsparten.</P> <P class="p131 ft6">Avtalets sakrättsliga rättsverkan beror bl.a. på vad det är för slags avtal och hur parterna har förfogat över den säkerhetsställda egendomen. För en säkerhetstagare, som förfogar över säkerheten, torde det i de flesta fall inte spela någon roll hur man bedömer avtalet. Säkerhetstagaren har ju egendomen som säkerhet för en förpliktelse och förfogar han över egendomen får han en kompensation som träder i stället för säkerheten.</P> <P class="p131 ft5">Annorlunda kan det komma att förhålla sig med säkerhetsställaren. Detta förklaras av att säkerhetsställaren ursprungligen är ägare till den säkerhetsställda egendomen och som sådan åtnjuter ett särskilt skydd. Om säkerhetstagaren förfogar över egendomen som ägare medför detta att säkerhetsställarens rättigheter försvagas.</P> <P class="p59 ft4">Det kan också uppstå särskilda problem när säkerhetstagaren efter ett förfogande skall återföra likvärdig säkerhet. I sådant fall måste bestämmas vem som har rätt till den likvärdiga säkerheten och hur denna rätt uppstår. Det kan också vara så att ett sådant återförande kan bli föremål för återvinning i konkurs.</P> <P class="p131 ft43">I artikel 5.3 i säkerhetsdirektivet regleras hur en överföring av likvärdig säkerhet skall bedömas. Enligt direktivet skall likvärdig säkerhet som har överförts anses omfattas av samma avtal som den ursprungligen ställda säkerheten och skall behandlas som om säkerheten ställts enligt detta avtal vid samma tidpunkt som den ursprungligen ställda säkerheten. I artikeln sägs inte till vem den likvärdiga säkerheten skall ha överförts och bestämmelsen kan läsas på två sätt beroende på om hänvisningen till att likvärdig säkerhet har överförts skall uppfattas som att säkerheten har överlämnats till säkerhetsställaren eller som att säkerheten har införskaffats av säkerhetstagaren i syfte att överlämnas till säkerhetsställaren. I sistnämnda fall är substitutet kvar hos säkerhetstagaren (se också avsnitt 6.1.3). I den fortsatta framställningen diskuteras dessa båda alternativ.</P> <P class="p239 ft5">I artikel 5.4 i direktivet föreskrivs vidare att medlemsstaterna skall säkerställa att ett förfogande över säkerheten inte medför att säkerhetstagarens rättigheter blir ogiltiga eller omöjliga att göra gällande enligt avtalet i förhållande till den likvärdiga säkerhet som överförts i enlighet med artikel 5.2 första stycket. Här torde avses säkerhetstagarens rättigheter till det substitut som trätt i stället för den ursprungligen ställda säkerheten. Detta kan få betydelse om någon gör gällande att substitutet inte omfattas av avtalet och därför inte ger säkerhetstagaren förmånsrätt, eller om säkerheten skall återvinnas.</P> <P class="p240 ft8">Sakrätt vid olika avtalstyper</P> <P class="p158 ft5">Enligt svensk rätt har båda parter i ett pantavtal ett sakrättsligt skydd, åtminstone om pantobjektet är individualiserat. Pantsättaren är fortfarande ägare till pantegendomen och har därför separationsrätt till</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">51</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p128 ft4">egendomen i panthavarens konkurs. Panthavaren har genom sin panträtt rätt att realisera egendomen och har förmånsrätt i förhållande till konkurrerande anspråk mot pantsättaren.</P> <P class="p151 ft6">Intar parterna i ett pantavtal – eller för all del i ett avtal som inte fått någon särskild beteckning – en rätt för panthavaren eller säkerhetstagaren att fritt förfoga över panten eller säkerheten, torde dock avtalet inte kunna bedömas vara ett pantavtal enligt svensk rätt. I stället talar man om pignus irregulare. I sådant fall torde pantsättaren eller säkerhetsställaren inte utan vidare kunna åberopa sin äganderätt till stöd för separationsrätt.</P> <P class="p59 ft4">I promemorian redovisas olika åsikter om vad som gäller när säkerhetstagaren sammanblandat säkerheten med sin egen egendom eller på annat sätt förfogat över den.</P> <P class="p241 ft8">Säkerhetstagarens sakrättsliga skydd</P> <P class="p242 ft4">För säkerhetstagaren har det mindre betydelse om avtalet bedöms vara ett pantavtal eller inte. Denne har, beroende av hur avtalet bedöms, en panträtt i egendomen eller en möjlighet att kvitta sin skuld till säkerhetsställaren (skyldighet att återlämna likvärdig säkerhet) mot sin fordran mot denne.<SPAN class="ft22">22</SPAN></P> <P class="p149 ft4">Som nämnts ovan kan bestämmelsen i artikel 5.2 första stycket och artikel 5.3 tolkas som att en överföring betyder ett överlämnade av den likvärdiga säkerheten till säkerhetsställaren. En alternativ tolkning är att överföring innebär att säkerhetstagaren anskaffar likvärdig säkerhet i syfte att överlämna detta substitut.</P> <P class="p59 ft4">I dessa båda situationer har säkerhetstagaren ett fullgott skydd. Han överlämnar den likvärdiga säkerheten endast om han får betalt. I sådant fall kan knappast transaktionen bli föremål för återvinning. Enligt 4 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) kan visserligen betalning av skuld återvinnas i vissa fall. Härvid torde främst avses betalning av en penningskuld.<SPAN class="ft22">23 </SPAN>Det är möjligt att också skulder avseende finansiella instrument skall behandlas som penningförpliktelser. Återvinning torde dock inte bli aktuell, eftersom ett överlämnande av likvärdig säkerhet inte medför någon nackdel. Dessutom träffas inte ordinära förfaranden, dvs. åtgärder som inte föranleds av någons obestånd utan som skulle ha vidtagits ändå.</P> <P class="p56 ft4">Om överföring innebär att säkerhetstagaren anskaffar likvärdig säkerhet, har säkerhetstagaren inte någon skyldighet att överlämna den likvärdiga säkerheten om inte säkerhetsställaren betalar sin skuld. Säkerhetstagaren har därvid en detentionsrätt (rätten att innehålla egen egendom i avvaktan på betalning) i den likvärdiga säkerheten och kan även kvitta sin fordran mot skyldigheten att utge den likvärdiga säkerheten.</P> <P class="p59 ft4">Slutsatsen blir att säkerhetstagaren har ett fullgott sakrättsligt skydd för det fall denne förfogar över säkerheten. Svensk rätt överensstämmer sålunda med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p243 ft27"><SPAN class="ft25">22</SPAN><SPAN class="ft26">Rodhe, Knut, Handbok i sakrätt, 1985, s. 439.</SPAN></P> <P class="p244 ft27"><SPAN class="ft25">23</SPAN><SPAN class="ft26">Jfr NJA 1950 s. 417; se också Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl. 2000, s. 271 f.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">52</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">Säkerhetsställarens sakrättsliga skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft6">Säkerhetsställarens skydd och rätt till säkerheten om säkerhetstagaren blir insolvent varierar beroende på om säkerhetstagaren har förfogat över säkerheten, om likvärdig säkerhet har införskaffats för hans räkning eller om den likvärdiga säkerheten har lämnats över till säkerhetsställaren.</P> <P class="p185 ft6">Har säkerhetstagaren inte förfogat över säkerheten enligt avtalet torde säkerhetsställaren fortfarande ha separationsrätt med stöd av sin äganderätt. Olika uppfattning råder visserligen om säkerhetsställaren kan åberopa sin separationsrätt under den tid som säkerhetstagaren faktiskt inte har förfogat över egendomen. Det torde dock sist och slutligen bli beroende av om säkerheten kan identifieras och inte har sammanblandats med säkerhetstagarens egendom. Separationsrätt kan bl.a. uppkomma genom beaktande av lagen (1944:181) om redovisningsmedel. Enligt den lagen har huvudmannen separationsrätt till medel som sysslomannen har mottagit för huvudmannens räkning, om sysslomannen har redovisningsskyldighet och om medlen finns innestående på bank eller på annat sätt hålls avskilda. Lagen tillämpas främst på pengar, men anses analogt tillämplig även på fungibla varor. I sådant fall kan alltså säkerhetsställaren få separationsrätt till säkerhetsställda finansiella instrument, om lagens krav har följts. Enligt promemorian torde detta gälla även om säkerhetstagaren i ett avtal har fått rätt att förfoga över säkerheten; separationsrätt föreligger till dess ett förfogande har skett. En förutsättning för att lagen skall tillämpas är dock att sysslomannen mottagit medlen för annan. Det kan diskuteras om säkerheten mottagits för säkerhetsställarens räkning eller för säkerhetstagarens.</P> <P class="p186 ft6">När säkerhetstagaren förfogar över säkerheten som ägare uppkommer en ny situation. Enligt svensk rätt kan inte säkerhetsställaren åberopa sin äganderätt till stöd för separationsrätt när säkerhetstagaren väl har disponerat över säkerheten. Då får säkerhetsställaren i stället en fordran på säkerhetstagaren i motsvarande omfattning. Denna fordran kan bevakas i säkerhetstagarens konkurs och kan även användas till kvittning mot de förpliktelser som säkerheten avser. I detta fall får alltså säkerhetsställaren ett sämre skydd än om förfoganderätten aldrig lämnats. Säkerhetsdirektivet reglerar inte heller denna situation.</P> <P class="p184 ft4">Situationen blir på nytt annorlunda om säkerhetstagaren, sedan förfogande skett, införskaffar likvärdig säkerhet för säkerhetsställarens räkning. I sådant fall kan artikel 5.2 första stycket och artikel 5.3 i direktivet läsas som att säkerhetsställaren skall ha ett sakrättsligt skydd till detta substitut. Även i detta fall torde separationsrätt enligt svensk rätt bli beroende av om substitutet kan identifieras och är avskilt från säkerhetstagarens egendom.</P> <P class="p246 ft4">Av det ovan anförda följer att säkerhetsställarens sakrättsliga skydd är beroende av om han kan anses ha återfått en separationsrätt till säkerheten eller inte. Det kan diskuteras om lagen om redovisningsmedel är tillräcklig för att täcka de fall som avses här. En tydligare reglering skulle, som Stockholmsbörsen AB efterfrågar, kunna underlätta användandet av säkerhetsavtal vari säkerhetstagaren ges full förfoganderätt (pignus irregulare) och leda till ett bättre utnyttjande av säkerheter. En revidering förutsätter emellertid ytterligare överväganden som går utöver detta arbete.</P> <P class="p247 ft4">53</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033054x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p248 ft4">En revidering är inte nödvändig för att genomföra säkerhetsdirektivet. Prop. 2004/05:30 I stycke 19 i ingressen till direktivet anges nämligen att direktivets</P> <P class="p249 ft5">bestämmelser om förfoganderätt inte skall påverka tillämpningen av den nationella lagstiftning som rör separation av tillgångar. Slutsatsen blir därför att de nuvarande bestämmelserna om separationsrätt inte behöver ändras för att de skall bli förenliga med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p171 ft4">Det sista ledet i avtalet mellan parterna är att säkerhetstagaren slutligen överlämnar den likvärdiga säkerheten till säkerhetsställaren. I sådant fall finns det en risk för att säkerhetstagarens borgenärer försöker angripa överlämnandet. Det är alltså även här tänkbart att transaktionen faller under återvinningsregeln i 4 kap. 10 § konkurslagen (se ovan). Direktivet syftar emellertid inte till att skydda otillbörliga åtgärder utan endast normala förfaranden. Ett överlämnande av likvärdig säkerhet torde inte automatiskt var otillbörligt, utan kan tvärtom anses som normalt i flera situationer. Således torde en hänvisning, som i de aktuella återvinningsreglerna, till ordinära åtgärder ligga väl i linje med vad som anges i direktivet. I vilka fall det kan anses vara ordinärt för säkerhetstagaren att lämna tillbaka egendom till säkerhetsställaren efter att ha utnyttjat sin förfoganderätt, får bedömas med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet och bör lämnas till den fortsatta rättstillämpningen.</P> <P class="p250 ft4"><SPAN class="ft7">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft39">Sakrättsligt skydd vid återpantsättning</SPAN></P> <P class="p168 ft4">Regeringens bedömning: Svensk rätt om sakrättsligt skydd vid återpantsättning stämmer överens med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p169 ft47">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</P> <P class="p170 ft4">Skälen för regeringens bedömning: Som nämnts kan panthavaren återpantsätta säkerheten med stöd av 10 kap. 6 § handelsbalken om inte parternas avtal inskränker denna rätt.</P> <P class="p165 ft6">Agerar panthavaren i strid mot avtalet eller mot 10 kap. 6 § handelsbalken behöver givetvis pantsättaren inte acceptera detta. Enligt Walin är kravet i paragrafen på underrättelse inte av konstitutiv betydelse och försummelse inverkar alltså inte på pantförskrivningens giltighet.<SPAN class="ft34">24</SPAN></P> <P class="p171 ft4">Om panthavaren återpantsätter i strid med ett avtal mellan panthavaren och pantsättaren, är som utgångspunkt återpantsättningen inte giltig. Detsamma gäller om återpantsättningen har skett till sämre villkor, åtminstone partiellt i den del som överstiger den ursprungliga pantsättningen. Enligt vad som uttalas i promemorian kan en godtroende tredje man dock göra ett exstinktivt godtrosförvärv. Som säkerhetsdirektivet sålunda anger, kan panthavaren förfoga över säkerheten genom återpantsättning, utan att pantsättarens borgenärer kan angripa transaktionen. Säkerhetsdirektivet och svensk rätt synes därför vara förenliga.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">24 </SPAN>Walin, Gösta, Panträtt, 2 uppl. 1998, s. 52.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p18 ft4">54</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033055x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr26 td32"><SPAN class="p33 ft1">7</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td31"><SPAN class="p34 ft1">Verkställighet</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td33"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft21"><SPAN class="ft4">7.1</SPAN><SPAN class="ft20">Avtalad verkställighet</SPAN></P> <P class="p251 ft4">Regeringens bedömning: Som säkerhetsdirektivet förutsätter råder avtalsfrihet enligt svensk rätt i fråga om hur en pant skall realiseras. Den svenska regleringen överensstämmer med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p252 ft4">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p11 ft4">Remissinstanserna: Juridiska institutionen vid Stockholms universitet påpekar att det är viktigt att fastställa hur 37 § avtalslagen skall tillämpas på finansiella instrument som används som pant, eftersom en tillämpning av bestämmelsen leder till ursprunglig ogiltighet. Institutionen menar att det är osäkert om Sverige uppfyller direktivets krav avseende tillägnelse av pant. De övriga remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</P> <P class="p253 ft4">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p254 ft8">Säkerhetsdirektivet</P> <P class="p255 ft4">Ett centralt moment inom panträtten är möjligheten för panthavaren att få sitt krav uppfyllt genom realisation av säkerheten och därtill utan att behöva vända sig till offentlig myndighet. Artikel 4 i säkerhetsdirektivet ger också panthavaren stora möjligheter att på ett enkelt sätt själv realisera den ställda säkerheten, under förutsättning att detta medges i avtalet mellan parterna. Artikelns rubrik talar om ”avtal om finansiellt säkerhetsställande” vilket således avser såväl panträtt som säkerhetsöverlåtelse. I artikel 4.1 – 4.4 omtalas dock endast ”avtal om finansiell säkerhet” dvs. endast panträtt.</P> <P class="p11 ft4">Medlemsstaterna skall enligt säkerhetsdirektivet göra det möjligt för panthavaren att realisera säkerheten enligt villkor i avtalet när en utlösande händelse inträffar. En sådan utlösande händelse är enligt direktivet en försummelse att betala eller annan sådan likartad händelse som anges i avtalet (artikel 2.1 l i direktivet). Rätten för panthavaren att realisera eller tillägna sig säkerheten kan också, enligt direktivet, följa av lag.</P> <P class="p11 ft4">Säkerhetsdirektivet synes ge parterna näst intill oinskränkt avtalsfrihet beträffande hur realiseringen skall gå till. Dock får parterna inte ”tillägna” sig pantobjektet utan vidare. Dessutom får medlemsstaterna, enligt artikel 4.6 i direktivet, kräva att realisering och värdering av panten skall ske på ett affärsmässigt rimligt sätt.</P> <P class="p11 ft4">Säkerhetsdirektivet anger tre olika former av realisering av pantobjektet, försäljning av finansiella instrument, kvittning av betalningsmedel eller finansiella instrument och tillägnelse av finansiella instrument. Beträffande tillägnelse bör anmärkas att medlemsstater som inte tillåter tillägnelse den 27 juni 2002 inte är tvungna att erkänna tillägnelse, se artikel 4.3.</P> <P class="p256 ft4">55</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <P class="p257 ft4">Säkerhetsdirektivet anger vidare i artikel 4.4 – för det fall annat inte Prop. 2004/05:30 har avtalats – att medlemsstaterna inte får kräva att panthavarens rätt att</P> <P class="p258 ft4">realisera pantobjektet blir beroende av att pantsättaren måste meddelas, att realiseringen måste godkännas av myndighet, att realiseringen skall ske i viss föreskriven ordning, t.ex. genom offentlig auktion, eller att viss tid har löpt.</P> <P class="p112 ft5">Bestämmelserna i artikel 4 är i huvudsak avsedda att säkerställa att parternas överenskommelse om hur panten skall realiseras också kan genomföras. Således är huvudregeln den att avtalsfrihet råder. Av artikel 4.5 i säkerhetsdirektivet framgår dessutom att medlemsstaterna skall se till att avtalet mellan parterna kan få verkan även om konkursförfarande m.m. har inletts eller pågår. Denna bestämmelse gäller såväl pantavtal som avtal om säkerhetsöverlåtelser.</P> <P class="p259 ft8">Avtalsfriheten i svensk rätt</P> <P class="p255 ft4">Säkerhetsdirektivet förutsätter sålunda en omfattande avtalsfrihet och möjlighet för parterna att själva komma överens om formerna för realisering av panten. I svensk rätt anses i princip pantsättaren och panthavaren ha rätt att själva komma överens om hur panthavaren får realisera panten, och under vilka förutsättningar. Parterna får således avtala om att panthavaren får sälja, kvitta eller tillägna sig panten – i överensstämmelse med vad som anges i säkerhetsdirektivet. Det står också parterna fritt att närmare avtala om vilka omständigheter som utlöser panthavarens rätt, t.ex. att betalning försummas eller att panten faller i värde. Parternas avtalsfrihet begränsas dock av den allmänna avtalsrätten och bestämmelserna i avtalslagen om t.ex. jämkning och ogiltighet. Oavsett vad parterna avtalar skall enligt 37 § avtalslagen panthavaren alltid redovisa eventuellt överhypotek (överskott) till pantsättaren.</P> <P class="p126 ft4">Parternas avtalsfrihet är dock inskränkt om pantsättaren försätts i konkurs; då gäller särskilda regler för hur panten får realiseras (se vidare i avsnitt 7.2).</P> <P class="p11 ft4">För det fall att parterna inte har kommit överens om hur panten skall realiseras, finns bestämmelser i 10 kap. 2 § handelsbalken.</P> <P class="p64 ft4">Det finns också en möjlighet för panthavaren att i stället för att själv realisera panten vända sig till kronofogdemyndigheten för utmätning. Då fordras emellertid att panthavaren har en exekutionstitel, dvs. att hans rätt har fastställts i t.ex. dom, skiljedom eller genom kronofogdemyndighetens utslag i mål om betalningsföreläggande. Denna möjlighet torde emellertid inte påverkas av säkerhetsdirektivets regler eftersom den är alternativ till panthavarens avtalsenliga rätt att realisera panten. Panthavaren kan givetvis också utnyttja konkursinstitutet, om övriga förutsättningar för att försätta någon i konkurs är uppfyllda. Panträtten är förenad med särskild förmånsrätt enligt 4 § förmånsrättslagen (1970:979).</P> <P class="p260 ft4">56</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">Försäljning av pantobjektet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p261 ft5">I 10 kap. 2 § handelsbalken finns en bestämmelse om hur panthavaren skall gå till väga när han vill realisera panten. Det har diskuterats om lagregeln äger giltighet eller om den är obsolet (dvs. formellt sett giltig men inte tillämpad). Bestämmelsen är, som säkerhetsdirektivet förutsätter, dispositiv och ersätts nog regelmässigt i pantavtalet med en rätt för panthavaren att förfara på annat sätt.</P> <P class="p71 ft5">Enligt lagrummet kan panthavaren bl.a. realisera panten genom att pantobjektet säljs genom ”offentligt utrop” med beaktande av vissa tidsfrister. Dessutom måste pantsättaren underrättas om realiseringen. Med offentligt utrop avses en auktion som är tillgänglig för allmänheten; den behöver inte förrättas av en offentlig myndighet.</P> <P class="p92 ft4">Handelsbalkens bestämmelse gäller oavsett karaktären på pantegendomen. I 3 kap. 2 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns visserligen en särreglering om panten består av finansiella instrument. Denna paragraf står emellertid inte i motsatsförhållande till handelsbalkens bestämmelse; den föreskriver endast att ett avtal, som ger panthavaren rätt att sälja ett pantsatt finansiellt instrument om panten inte löses i tid, inte behöver vara skriftligt.</P> <P class="p240 ft8">Avtalad kvittning</P> <P class="p189 ft4">Med kvittning avses vanligtvis att två (monetära) fordringar avräknas mot varandra. Till den del fordringarna täcker varandra räknas de av och upphör. Normalt kvittas penningfordringar mot varandra.</P> <P class="p71 ft5">I en pantsituation torde kvittningen avse panthavarens underliggande fordran samt pantsättarens fordran på panthavaren att få tillbaka pantegendomen. Kvittningen genomförs då i två steg. Panthavaren realiserar panten och blir redovisningsskyldig för uppburna pengar. Denna skyldighet kvittas mot den bakomliggande fordringen. Säkerhetsdirektivet synes emellertid förutsätta att kvittning skall kunna ske direkt. I artikel 4.1 föreskrivs dock, när det gäller pantsatta finansiella instrument, att värdet av dem skall kunna kvittas och, när det gäller betalningsmedel, att beloppet skall kunna kvittas. Frågan har betydelse för de fall där panthavarens skyldighet (att återlämna säkerheten) inte är komputabel med den bakomliggande skulden (penningskuld). Det anses nämligen att de fordringar som skall kvittas skall vara likartade och dugliga till avräkning.</P> <P class="p201 ft5">Mot kvittning kan en part anföra kvittningshinder, dvs. att fordringarna av någon anledning inte kan avräknas mot varandra. På samma sätt kan tredje man ifrågasätta en kvittning. Således kan anföras att kvittning inte kan ske eftersom fordringarna inte är komputabla, dvs. likartade och dugliga till uppfyllelse. Ett annat argument mot kvittning kan vara att fordringarna har olika rättsliga grunder. Fordringar i en pantsituation torde dock ha s.k. avtalskonnexitet, dvs. att de grundar sig på ett ömsesidigt förpliktande avtal.<SPAN class="ft44">25</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr10 td111"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">25 </SPAN>Lindskog, Stefan, Kvittning, Om avräkning av privaträttsliga fordringar, 2 uppl. 1984, s.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td112"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td111"><SPAN class="p3 ft27">82.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td112"><SPAN class="p18 ft4">57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_58"> <P class="p132 ft18">Det torde vara möjligt för parterna att i samband med pantavtalet även Prop. 2004/05:30 avtala bort eventuella kvittningshinder, detta förutsatt att det inte</P> <P class="p262 ft5">föreligger ett indispositivt kvittningshinder.<SPAN class="ft44">26 </SPAN>Den allmänna avtalsfrihet som råder beträffande pantavtalet torde möjliggöra för parterna att fritt komma överens om hur parternas förpliktelser skall kvittas mot varandra. Här bör dock beaktas 37 § avtalslagen enligt vilken panthavaren alltid är skyldig att redovisa eventuellt överhypotek till pantsättaren. Denna skyldighet kan inte avtalas bort och därför måste panten värderas. I säkerhetsdirektivet nämns också att det är värdet på de finansiella instrumenten som skall användas till kvittning eller annan avräkning. Parterna torde dock kunna avtala om vilka värderingsmodeller eller principer som skall tillämpas.</P> <P class="p241 ft8">Tillägnelse</P> <P class="p161 ft4">Säkerhetsdirektivet föreskriver att panthavaren skall få realisera panten genom att han tillägnar sig pantobjektet. Vad som närmare avses med detta framgår inte av direktivet. Däremot anges som förutsättning att parterna även kommit överens om hur pantobjektet skall värderas. Panthavaren synes således inte förutsättas kunna tillägna sig panten utan att dess värde räknas pantsättaren (gäldenären) tillgodo. Något likhetstecken mellan säkerhetsdirektivets tillägnelse och möjlighet för panthavare att tillägna sig panten utan att redovisa överhypotek torde därför inte finnas.</P> <P class="p71 ft4">I stycke 17 i ingressen till säkerhetsdirektivet anges också att medlemsstaterna ”kan behålla eller införa en efterhandskontroll, som domstolarna kan utföra såvitt avser realiseringen eller värderingen”. Denna efterhandskontroll avser att bedöma om värderingen har varit affärsmässigt rimlig (jfr artikel 4.6 i direktivet). Det torde därvid vara främst 36 och 37 §§ avtalslagen som får aktualitet.</P> <P class="p92 ft4">Med tillägnelse torde avses att panthavaren såsom vederlag tar över de finansiella instrument som pantsatts. Pantsättaren måste dock ha rätt till den del som överstiger den bakomliggande fordringen. Om panten vid en värdering visar sig ha ett högre värde, skall pantsättaren alltså få tillbaka detta övervärde. Likheterna med kvittning av inte komputabla fordringar är tydliga.</P> <P class="p71 ft5">I doktrinen talas om möjligheten för parterna att komma överens om formerna för realisering sedan panthavaren väl fått en rätt att realisera panten, t.ex. genom konstaterad betalningsförsummelse. I sådant fall kan parterna komma överens om att panthavaren får behålla panten som betalning.<SPAN class="ft44">27 </SPAN>I NJA 1921 s. 350 godtogs ett förfarande där panthavaren övertog aktierna till ”gällande börspris” trots att parterna i avtalet hade kommit överens om att panthavaren fick sälja aktierna på auktion eller under hand efter långivarens gottfinnande.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr38 td107"><SPAN class="p3 ft51">26</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td113"><SPAN class="p1 ft53">Lindskog, Stefan, Kvittning, Om avräkning av privaträttsliga fordringar, 2 uppl. 1984, s.</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td112"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr31 td111"><SPAN class="p3 ft27">700 och s. 707 f.</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td112"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p3 ft52">27</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td113"><SPAN class="p1 ft27">Walin, Gösta, Panträtt, 2 uppl. 1998, s. 336.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td112"><SPAN class="p18 ft4">58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">Lagstiftningsbehovet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft6">Bestämmelsen i 10 kap. 2 § handelsbalken är som nämnts dispositiv men skulle ändå kunna ifrågasättas som oförenlig med framför allt bestämmelsen i artikel 4.4 i säkerhetsdirektivet. Där anges att det för realisering inte får uppställas vissa krav, såvida parterna inte har kommit överens om detta i avtalet. Sålunda får inte krävas att säkerhetsställaren skall underrättas först, att villkoren för realisering skall godkännas av myndighet, att realiseringen skall ske i viss form, t.ex. genom offentlig auktion, samt att realisering får ske först efter en tidsfrist.</P> <P class="p184 ft4">Artikel 4.4 kan tolkas som att medlemsstaterna inte ens får ha en dispositiv bestämmelse med sådana villkor som träder in för det fall parterna inte har reglerat realiseringen i avtalet. Å andra sidan anges i artikel 4.1 i direktivet som huvudregel att medlemsstaterna skall se till att realisering kan ske ”enligt villkoren” i pantavtalet. Sedd mot den bakgrunden kan bestämmelsen i artikel 4.4 tolkas som ett förbud mot att begränsa avtalsfriheten genom lagbestämmelser av sådant slag som anges i artikel 4.4.</P> <P class="p246 ft4">Avsikten med bestämmelserna i säkerhetsdirektivet är att underlätta för parterna på det finansiella området att ställa säkerheter och att realisera säkerheterna när så är möjligt enligt avtalet. Tolkat efter detta syfte torde säkerhetsdirektivet inte förbjuda att det i medlemsstaterna finns dispositiva bestämmelser som träder in för de fall där parterna inte har reglerat hur panten får realiseras och som behandlar sådana frågor som tas upp i artikel 4.4. I annat fall skulle nämligen tvärtom ställandet av säkerheter försvåras.</P> <P class="p184 ft4">Bestämmelsen i artikel 4.4 bör alltså ses som en precisering av artikel 4.1 och inte som ett förbud mot dispositiva regler i nationell lagstiftning. Med denna tolkning är det möjligt för Sverige att behålla den dispositiva bestämmelsen i 10 kap. 2 § handelsbalken.</P> <P class="p185 ft4">En bedömning av realiseringen av pantobjektet enligt 36 och 37 §§ avtalslagen är också möjlig. Som påpekats ovan anges i stycke 17 i ingressen till säkerhetsdirektivet att medlemsstaterna har rätt att behålla ”efterhandskontroll, som domstolarna kan utföra såvitt avser realiseringen och värderingen”. Vidare anges i artikel 4.6 att artikeln i övrigt inte skall ha någon inverkan på krav i nationell lagstiftning om att realisering eller värdering av finansiella säkerheter och beräkningen av gällande ekonomiska förpliktelser måste genomföras på ett affärsmässigt rimligt sätt. Slutligen anges i artikel 4.1 och 4.2 att det är värdet på de finansiella instrumenten som är avgörande vid såväl kvittning som tillägnelse. Mot bakgrund härav och då direktivet inte syftar till att skydda realisering av pantobjekt som kan anses som oskälig torde inte heller en tillämpning av 36 och 37 §§ avtalslagen stå i motsatsförhållande till bestämmelserna i artikel 4.</P> <P class="p246 ft4">Slutsatsen blir att svensk obligationsrätt överensstämmer med direktivets bestämmelser angående avtal om verkställighet.</P> <P class="p263 ft4">59</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr22 td38"><SPAN class="p125 ft4">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p68 ft21">Verkställighet vid obestånd m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft4"><SPAN class="ft7">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft39">Likvidations- och rekonstruktionsförfaranden</SPAN></P> <P class="p147 ft5">Parternas överenskommelser kan enligt svensk rätt i vissa fall få stå tillbaka, om andra konkurrerande intressen måste beaktas. Följaktligen får en panthavare inte realisera panten utan vidare om pantsättaren är försatt i konkurs. Säkerhetsdirektivet anger emellertid i artikel 4.5 att parternas avtal skall få verkan utan hinder av att det inletts eller pågår ”likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden”, vare sig det gäller den som ställt säkerheten eller den som tagit emot den.</P> <P class="p11 ft4">Med ”likvidationsförfarande” avses enligt artikel 2.1 j i princip kollektiva förfaranden som innebär att tillgångar realiseras och intäkterna fördelas mellan fordringsägarna och som innebär någon form av ingripande från administrativa eller rättsliga myndigheter. Detta gäller oberoende av om förfarandet grundas på insolvens eller inte och oberoende av om det är frivilligt eller tvingande. Med denna definition träffas främst det svenska konkursförfarandet. Däremot träffas inte utmätning i pantegendomen på begäran av annan än panthavaren – ett sådant förfarande torde nämligen inte anses vara ”kollektivt”. Om sådan utmätning sker kommer alltså pantegendomen att realiseras exekutivt. Panthavaren åtnjuter emellertid ett starkt skydd såtillvida att denne har rätt att få betalt först. Det går att diskutera i vilken omfattning olika likvidationsförfaranden omfattas. Aktiebolag kan t.ex. likvideras frivilligt, vilket sker genom beslut på bolagsstämman enligt 13 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385). Beslutet skall registreras enligt 13 kap. 7 § samma lag men en sådan registrering kan knappast anses vara ett ”ingripande”. Annorlunda förhåller det sig säkerligen för det fall aktiebolaget tvångslikvideras, antingen på registreringsmyndighetens initiativ (13 kap. 10 §) eller efter beslut av domstol (13 kap. 11, 16 eller 20 §§).</P> <P class="p97 ft5">Med ”rekonstruktionsförfarande” avses enligt artikel 2.1 k i direktivet i princip åtgärder från administrativa eller rättsliga myndigheter som vidtas i syfte att bevara eller återställa en ekonomisk ställning och som påverkar tredje mans befintliga rättigheter. Med denna beskrivning omfattas den svenska lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.</P> <P class="p11 ft4">Bestämmelserna om verkställighet i en obeståndssituation i artikel 4.5 träffar ”avtal om finansiellt säkerhetsställande”, vilket således innebär att såväl pantavtal som säkerhetsöverlåtelser omfattas.</P> <P class="p15 ft5">Att ett avtal om pantrealisering skall få verkan trots att en konkurs pågår bör inte tolkas som att avtal som ingås mellan panthavaren och gäldenären efter det att gäldenären försatts i konkurs blir bindande för konkursboet. I stället bör denna bestämmelse tolkas i ljuset av artikel 8.2 i säkerhetsdirektivet som anger att avtal som ingåtts på dagen för, men efter tidpunkten för, konkursbeslutet i vissa fall kan göras gällande mot konkursboet (se vidare i avsnitt 9.3).</P> <P class="p264 ft4">60</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033061x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr12 td45"><SPAN class="p119 ft7">7.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p44 ft4">Försäljning i konkurs</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p265 ft5">Regeringens förslag: Finansiella instrument och valuta får omedelbart säljas av en borgenär som har egendomen som säkerhet, om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. Består säkerheten av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag, skall borgenären dock först fråga förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.</P> <P class="p266 ft4">Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Jämfört med promemorians förslag har tillagts dels att realisering även kan ske genom avräkning (se avsnitt 7.2.3), dels att realiseringen skall ske på ett affärsmässigt rimligt sätt.</P> <P class="p172 ft4">Remissinstanserna har inte några invändningar mot förslaget. Nyköpings tingsrätt och VPC AB föreslår dock andra lydelser av lagtexten.</P> <P class="p267 ft4">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p268 ft8">Inledande kommentarer</P> <P class="p269 ft4">Om säkerhetsställaren försätts i konkurs uppkommer frågan om säkerhetstagarens möjligheter att ändå realisera säkerheten. För det fall det är fråga om en panträtt finns en uttrycklig lagbestämmelse i 8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) avseende möjligheten för panthavaren att sälja pantegendomen. Den lagregeln tar över såväl handelsbalkens regler som parternas avtal.</P> <P class="p171 ft6">Har egendomen säkerhetsöverlåtits, tillhör den formellt sett inte längre gäldenären. Med tillämpning av den grundläggande bestämmelsen i 3 kap. 3 § konkurslagen, skulle således egendomen inte omfattas av konkursen. Enligt promemorian torde den allmänna uppfattningen också vara att förvärvaren enligt ett avtal om säkerhetsöverlåtelse inte behöver iaktta bestämmelserna om panthavares realisation av pant i konkurslagen. Det kan dock anföras betänkligheter mot ett sådant synsätt, eftersom effekten kan bli att skyddsreglerna i konkurslagen kringgås.</P> <P class="p176 ft5">Enligt 8 kap. 10 § konkurslagen får panthavaren själv realisera pant som består av lös egendom. I sådant fall skall panten säljas på offentlig auktion och efter vissa tidsfrister. Därtill har konkursförvaltaren rätt att lösa in pantegendomen. Dessa bestämmelser är således till nackdel för den borgenär vars fordran är förenad med panträtt jämfört med vad som gäller för realisation av pant utom konkurs. Lösenrätt och tidsfrister torde inte heller sammanfalla med finansmarknadens funktionssätt.<SPAN class="ft44">28</SPAN></P> <P class="p171 ft6">I syfte att göra det möjligt för en borgenär som har panträtt i noterade finansiella instrument eller valuta att själv sälja egendomen utan lösenrätt för förvaltaren har införts särskilda bestämmelser, se 8 kap. 10 § andra stycket konkurslagen. I sådant fall får säkerhetstagaren sälja de finansiella instrumenten omedelbart till gällande börs- eller marknadspris och konkursförvaltaren saknar lösenrätt. Denna möjlighet ligger i linje med säkerhetsdirektivets intentioner, men den är inte tillräcklig eftersom inte alla de tillgångsslag som anges i säkerhetsdirektivet omfattas.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">28 </SPAN>Prop. 1999/2000:18 s. 83.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td115"><SPAN class="p18 ft4">61</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">Försäljning i konkurs enligt parternas avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p270 ft5">Som nämnts förutsätter säkerhetsdirektivet att en borgenär som har finansiella instrument som säkerhet för sin fordran skall få sälja egendomen, om detta har avtalats mellan parterna. Detta innebär att avtalet skall tillämpas även i en konkurssituation samt att det i konkurslagen inte får uppställas särskilda villkor för denna försäljning. Syftet bakom kravet på konkursförvaltarens lösenrätt samt de tidsfrister som anges i 8 kap. 10 § konkurslagen är att ge förvaltaren en möjlighet att själv ombesörja försäljningen av den pantsatta egendomen om förvaltaren skulle bedöma att detta kan leda till ett för konkursboet förmånligare resultat. Det är svårt för konkursförvaltaren att ifrågasätta marknadsvärderingen och försäljningen av noterade finansiella instrument, om försäljning sker till de kurser som gäller på börsen eller marknadsplatsen. Här bortses från att vissa börsposter kan ha ett högre marknadsvärde ifall det är fråga om en kontrollpost – dvs. om aktierna medför en särskild maktposition i bolaget.</P> <P class="p226 ft4">Regeln kan dock vara svår att tillämpa på noterade men illikvida aktier, vilka handlas i mindre omfattning.</P> <P class="p224 ft4">Bestämmelsen avser inte heller penningfordringar, som i stället regleras av kvittningsbestämmelserna i 5 kap. 15 och 16 §§ konkurslagen (se vidare i avsnitt 7.2.3). Dessa är emellertid – likt noterade finansiella instrument – lätta att värdera. I den mån det är en pantsatt penningfordran mot annan anses också panthavaren få driva in fordringen hos gäldenären i det fordringsförhållande som utgör pant (hos sekundogäldenären). I sådant fall behöver bestämmelserna i 8 kap. 10 § konkurslagen inte iakttas.<SPAN class="ft22">29</SPAN></P> <P class="p271 ft6">Bestämmelsen i 8 kap. 10 § andra stycket konkurslagen gäller även valuta. Begreppet finansiella instrument omfattar inte valuta och torde heller inte fullt ut kunna likställas med ett fordringsförhållande i kronor. Samtidigt företer valutahandeln stora likheter med värdepappershandeln och samma överväganden blir därför giltiga för säkerheter i valuta.<SPAN class="ft34">30</SPAN></P> <P class="p271 ft6">Svårare att värdera och realisera är finansiella instrument som inte är föremål för regelbunden handel på en börs eller auktoriserad marknadsplats, men som ändå ”kan omsättas på kapitalmarknaden” (artikel 2.1 e i direktivet). Möjligheten enligt 8 kap. 10 § andra stycket konkurslagen för borgenären att sälja finansiella instrument gäller endast sådana instrument som är noterade vid en svensk eller utländsk börs eller annan auktoriserad marknadsplats. I Sverige innebär detta att finansiella instrument som är noterade på börserna Stockholmsbörsen AB och Nordic Growth Market NGM AB samt den auktoriserade marknadsplatsen AktieTorget AB omfattas. Vidare omfattas finansiella instrument som är noterade på utländska börser eller ”någon annan reglerad marknad”, dvs. utländska motsvarigheter till svenska auktoriserade marknadsplatser. Finansiella instrument kan dock även vara föremål för inofficiell handel på andra icke auktoriserade marknader. Denna handel är vanligen organiserad av ett värdepappersinstitut som administrerar handeln efter avtal med emittenten. Värdepappersinstitutet kan dessutom ha åtagit sig att ställa kurser i värdepappret genom ett market <NOBR>maker-avtal</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr31 td107"><SPAN class="p46 ft25">29</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td31"><SPAN class="p1 ft27">Se prop. 1999/2000:18 s. 86 med där gjorda hänvisningar .</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td116"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p46 ft25">30</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td31"><SPAN class="p1 ft27">Prop. 1999/2000:18 s. 86 f.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td116"><SPAN class="p18 ft4">62</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_63"> <P class="p202 ft4">med emittenten. På detta sätt kan en relativt likvid handel komma till Prop. 2004/05:30 stånd.</P> <P class="p89 ft4">I samband med genomförandet av <NOBR>finality-direktivet</NOBR> diskuterades vilken egendom som skulle omfattas av möjligheten att säljas omedelbart. I förarbetena anges dock att denna möjlighet främst var nödvändig för likvid egendom som normalt används som säkerhet i avvecklingssystemet.<SPAN class="ft22">31 </SPAN>Man valde således att endast hänvisa till noterade finansiella instrument och valuta.</P> <P class="p71 ft5">Avseende onoterade finansiella instrument kan det finnas ett intresse att låta konkursförvaltaren ha möjlighet att kontrollera att försäljningen går rätt till, eller åtminstone underrättas om försäljningen. Samma argument skulle emellertid även kunna föras fram avseende noterade, men illikvida finansiella instrument. Enligt artikel 4.6 i direktivet får medlemsstaterna också ställa lagenliga krav på att värdering och realisering måste genomföras på ett affärsmässigt rimligt sätt. Krav på underrättelse eller godkännande får emellertid inte ställas upp i tvingande lag enligt artikel 4.4 a och b i direktivet.</P> <P class="p92 ft4">Enligt 8 kap. 10 § konkurslagen skall onoterade finansiella instrument säljas på auktion. Förutom det faktum att detta kan vara mindre lämpligt med hänsyn till instrumentens karaktär, får ett sådant krav inte ställas i tvingande lag enligt artikel 4.4 c i direktivet. Dessutom får enligt artikel 4.4 d inte uppställas tvingande tidsfrister, som har skett i 8 kap. 10 § konkurslagen.</P> <P class="p92 ft4">Även om det således kan finnas ett intresse för konkursförvaltaren att själv sälja onoterade värdepapper måste, enligt säkerhetsdirektivet, borgenärsintresset stå tillbaka till förmån för panthavarens intresse att realisera panten i enlighet med avtalet. Lagregeln i 8 kap. 10 § konkurslagen måste således ändras för att den skall överensstämma med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p92 ft4">Lagrådet har anmärkt att ändringen kan leda till att ett konkursbos rätt att inträda i gäldenärens avtal enligt 63 § köplagen (1990:931) och liknande regler sätts ur spel. Om det anges i avtalet att en parts konkurs ger motparten rätt att omedelbart sälja eller tillgodogöra sig en säkerhet i finansiella instrument eller valuta, kommer den som har sådan säkerhet för motpartens rätta fullgörelse av en leveransförpliktelse att kunna häva och ta säkerheten i anspråk trots att konkursboet enligt 63 § köplagen har en ”tvingande rätt” att inom skälig tid efter förfrågan avvärja hävning genom inträde i avtalet.</P> <P class="p213 ft4">Sverige är enligt säkerhetsdirektivet skyldigt att införa en bestämmelse som möjliggör för borgenärer som har finansiella instrument som säkerhet att sälja instrumenten utan bl.a. lösenrätt. Den nuvarande möjligheten att sälja noterade finansiella instrument till gällande marknadspris bör i huvudsak behållas för de fall parternas avtal inte omfattar någon klausul om realisering.</P> <P class="p240 ft8">Undantag för aktier i dotterbolag m.m.</P> <P class="p272 ft8">I artikel 1.4 b i direktivet ges medlemsstaterna möjlighet att från direktivets tillämpningsområde undanta vissa typer av finansiella instrument.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">31 </SPAN>Se prop. 1999/2000:18 s. 82 ff.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p18 ft4">63</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p3 ft4">Det är fråga om säkerhetsställarens egna aktier, aktier i anknutna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p3 ft8">företag<SPAN class="ft30">32 </SPAN>och aktier i bolag vars verksamhet uteslutande syftar till att äga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p273 ft4">sådana produktionsmedel som är väsentliga för säkerhetsställarens verksamhet eller till att äga fast egendom. Sistnämnda bolag synes avse den finska företeelsen att äga sitt boende via bolag. Med anknutna företag avses bl.a. dotterföretag.</P> <P class="p92 ft4">Det gemensamma med dessa typer av aktier synes vara att de representerar ett särskilt värde för säkerhetsställaren genom att denne inte kan fortsätta sin verksamhet om aktierna realiseras av säkerhetstagaren och att dessa aktier därför bör skyddas särskilt.</P> <P class="p89 ft4">Bestämmelsen är emellertid svår att förena med den allmänna tanken i säkerhetsdirektivet om att parterna själva får förfoga över avtalsinnehållet. Således borde tillåtas att säkerhetsställaren gör sina överväganden avseende lämpligheten att ställa för denne mycket viktiga aktier som säkerhet, samtidigt som motparten t.ex. ges rätt att sälja aktierna eller förfoga över dem på annat sätt.</P> <P class="p71 ft6">Det kan dock i vissa fall finnas skäl att ändå överväga en reglering som tar hänsyn till aktier av särskild betydelse. Så kan t.ex. vara fallet om dessa aktier behövs för att rekonstruera eller överlåta verksamheten. I en konkurssituation kan således övriga borgenärers intresse väga tyngre än säkerhetstagarens möjligheter att själv realisera säkerheten.</P> <P class="p71 ft4">Lösenrätten i en konkurssituation anses inte syfta till att möjliggöra för förvaltaren att driva rörelsen vidare.<SPAN class="ft22">33 </SPAN>Däremot avser konkursförfarandet att avveckla verksamheten på ett sätt som gynnar hela borgenärskollektivet. Många gånger uppnår förvaltaren ett bättre resultat om hela verksamheten kan säljas intakt än vad en försäljning i delar skulle inbringa. Det kan således finnas skäl att låta konkursförvaltaren lösa sådana aktier som är nödvändiga för den fortsatta verksamheten, t.ex. aktier i ett dotterbolag.</P> <P class="p92 ft4">I artikel 1.4 b i säkerhetsdirektivet görs ingen skillnad mellan noterade och icke noterade aktier. Produktionsmedlen eller till och med all verksamhet kanske drivs av ett dotterbolag som är noterat på en reglerad marknad. I sådana fall torde det saknas skäl att ge konkursförvaltaren en lösenrätt, eftersom konkursboet kan förvärva motsvarande instrument på marknaden till gällande marknadspris.<SPAN class="ft22">34</SPAN></P> <P class="p71 ft5">En lösenrätt torde i stället ha störst betydelse för aktier i dotterbolag som inte handlas på en reglerad marknad. I sådana fall kan troligtvis inte säkerhetstagaren heller sälja aktierna på ett snabbt och enkelt sätt. Dessutom kan det, med hänsyn till att aktierna inte har ett gällande marknadspris, uppstå tvist om realiseringen har gått till på ett godtagbart sätt för säkerhetsställaren. I sådana fall finns det därför skäl att kräva att säkerhetstagaren erbjuder aktierna till konkursförvaltaren. Att behålla förvaltarens lösenrätt för denna typ av aktier förefaller inte heller vara särskilt betungande för säkerhetstagaren.</P> <P class="p213 ft4">En säkerhetstagare bör således få sälja onoterade aktier i säkerhetsställarens dotterbolag i enlighet med avtalet endast om</P> <P class="p274 ft27"><SPAN class="ft25">32</SPAN><SPAN class="ft26">Enligt rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning. Direktivet har genomförts i svensk rätt huvudsakligen genom årsredovisningslagen (1995:1554).</SPAN></P> <P class="p61 ft27"><SPAN class="ft25">33</SPAN><SPAN class="ft26">Se prop. 1999/2000:18 s. 85 med där gjorda hänvisningar.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">34 </SPAN>Jfr prop. 1999/2000:18 s. 85.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p18 ft4">64</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033065x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p162 ft8">konkursförvaltaren getts tillfälle att lösa in aktierna. Om förvaltaren inte utnyttjar denna möjlighet kan säkerhetstagaren sälja aktierna i enlighet med avtalet. I sådant fall behöver denne således inte sälja aktierna på auktion eller under iakttagande av en tidsfrist på fyra veckor.</P> <P class="p275 ft8">Generell tillämpning eller endast för finansiella aktörer?</P> <P class="p158 ft5">Möjligheten för borgenärer som har finansiella instrument som säkerhet att sälja instrumenten utan lösenrätt m.m. kan, enligt direktivet, begränsas till att avse endast sådana finansiella aktörer som anges i direktivet (avsnitt 5.7). Som ett skäl för detta skulle i så fall kunna anföras att dessa har bättre förutsättningar än andra att realisera finansiella instrument och att konkursförvaltaren annars bör ha avgörande inflytande över verkställigheten. Enligt 8 kap. 10 § fjärde stycket konkurslagen skall dock panthavaren redovisa för konkursförvaltaren vad som har flutit in. Det finns därutöver möjlighet för förvaltaren att angripa försäljningen enligt allmänna principer om att panthavaren har en omsorgsplikt och skyldighet att beakta pantsättarens intressen. Har således försäljningen skett till för lågt pris kan säkerhetstagaren komma att bli ersättningsskyldig gentemot konkursboet. Ett sådant förfarande ligger också i linje med vad som förutsätts i artikel 4.6 i direktivet, att värdering och realisering skall ske på ett affärsmässigt rimligt sätt. Villkor som förverkar eventuellt övervärde i säkerheten är också som nämnts förbjudet enligt 37 § avtalslagen. Det torde därför saknas skäl att ge endast finansiella aktörer möjligheten att realisera säkerheter i form av finansiella instrument i enlighet med avtalet mellan parterna.</P> <P class="p276 ft5">Lagrådet har ifrågasatt om det inte vore lämpligare att tills vidare begränsa ändringen till avtal mellan parter som faller under säkerhetsdirektivets obligatoriska område. Lagrådets yttrande i denna del föranleder inte att regeringen gör någon annan bedömning.</P> <P class="p134 ft4"><SPAN class="ft7">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft39">Kvittning och tillägnelse i konkurs</SPAN></P> <P class="p277 ft5">Regeringens förslag: Finansiella instrument och valuta får omedelbart realiseras genom avräkning av en borgenär som har egendomen som säkerhet, om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt.</P> <P class="p149 ft4">Består säkerheten av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag, skall borgenären dock först fråga förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.</P> <P class="p131 ft6">En fordran mot gäldenären som har förvärvats genom en överlåtelse från tredje man senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) angivna fristdagen får inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran, om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt.</P> <P class="p278 ft6">Promemorians förslag: En borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet får kvitta i konkurs i enlighet med avtalet mellan parterna även om förpliktelserna är av sådan beskaffenhet att de inte kan kvittas utom konkurs. Består säkerheten av aktier i konkursgäldenärens dotterbolag enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredo-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">65</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p128 ft4">visningslagen (1995:1554) och är aktierna inte noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad, skall dock borgenären först ge konkursförvaltaren tillfälle att lösa in aktierna.</P> <P class="p151 ft8">Remissinstanserna har inte några invändningar mot förslaget. VPC AB föreslår dock en annan lydelse av 5 kap. 16 § konkurslagen.</P> <P class="p279 ft4">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p157 ft8">Möjligheten att kvitta enligt avtalet</P> <P class="p158 ft4">I lagrådsremissen föreslogs en ändring av 5 kap. 15 § konkurslagen genom vilken en borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet skulle få kvitta i konkurs i enlighet med avtalet mellan parterna även om förpliktelserna var av sådan beskaffenhet att de inte kunde kvittas utom konkurs. Vidare föreslogs att om säkerheten bestod av aktier i konkursgäldenärens dotterbolag enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) och var aktierna inte noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad, skulle borgenären dock först ge konkursförvaltaren tillfälle att lösa in aktierna. Skälen för förslaget var följande.</P> <P class="p152 ft6">Utgångspunkten enligt konkurslagen är att fordringar får kvittas mot varandra även i en konkurs, under förutsättning att det redan före konkursen varit möjligt att kvitta. Ett första krav är alltså att fordringarna är av sådan beskaffenhet att de kan kvittas. Detta innebär i huvudsak att fordringarna skall vara komputabla. I rättsfallet NJA 1995 s. 356 godtogs inte en kvittning av en penningfordran mot en fordran att leverera varor. Enligt samma rättsfall kan kvittning inte ske ens om naturaförpliktelsen omvandlas till en penningfordran genom leverantörens kontraktsbrott. Saken kan dock, angav Högsta domstolen, komma i annat läge om huvudfordringen och motfordringen härrör från samma avtal.</P> <P class="p56 ft4">Det finns således relativt omfattande möjligheter att kvitta fordringar mot varandra även i en konkurs, särskilt om fordringarna härrör ur samma avtalsförhållande. Så torde också vanligtvis vara fallet när det gäller säkerhetskonstruktioner på finansmarknaden.</P> <P class="p59 ft4">I stycke 15 i ingressen till direktivet anges att direktivet inte påverkar krav i nationell lagstiftning som innebär att kvittning förutsätter att fordringarna är ömsesidiga eller att de har uppstått innan säkerhetstagaren kände till eller borde ha känt till att en konkurs inletts. Det torde därför vara förenligt med direktivet att – som görs i 5 kap. 15 § konkurslagen – kräva att fordringarna fanns när konkursen inleddes. Däremot bör regeln ändras så att det står klart att säkerhetstagaren får kvitta även om fordringarna inte är komputabla. Säkerhetsdirektivet förutsätter nämligen att olika finansiella instrument skall kunna kvittas mot varandra, att ett finansiellt instrument kan kvittas mot en penningfordran etc.<SPAN class="ft22">35</SPAN></P> <P class="p131 ft8">Har en borgenär finansiella instrument – eller valuta – som säkerhet och får han enligt avtalet realisera säkerheten genom att förpliktelserna</P> <P class="p280 ft27"><SPAN class="ft33">35 </SPAN>Jfr exemplifieringen i prop. 1994/95:130 s. 23.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">66</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p128 ft4">enligt avtalet kvittas mot varandra, bör alltså detta vara möjligt även i en konkurs och även om förpliktelserna inte är komputabla. En avräkning innebär i sådana fall att det är värdet av tillgångarna som kvittas mot varandra. Denna värdering måste givetvis vara korrekt och eventuella övervärden måste komma ägaren till godo (jfr 37 § avtalslagen). Här gör sig gällande samma överväganden som vid försäljning i konkurs. Konkursförvaltaren kan således angripa en kvittning enligt allmänna principer om panthavarens omsorgsplikt.<SPAN class="ft22">36</SPAN></P> <P class="p131 ft5">Möjligheten att realisera panten bör vara densamma oavsett om panthavaren får sälja egendomen, eller om han får använda den till kvittning. Således bör även för kvittningsfallet finnas en möjlighet för konkursförvaltaren att lösa aktier i dotterbolag. Därtill kommer att bestämmelsen kan få generell tillämplighet och att kvittning får ske även om konkursgäldenären är en konsument. Det står nämligen konkursförvaltaren fritt att, i likhet med konsumenten utom konkurs, göra gällande att avtalet är oskäligt eller annars enligt allmänna avtalsrättsliga principer inte skall äga giltighet mot den svagare parten.</P> <P class="p131 ft5">Lagrådet har ifrågasätt om en ändring i 5 kap. 15 § konkurslagen över huvud taget behövs och till stöd härför anfört följande. När det föreslås att en borgenär i enlighet med parternas avtal skall få använda finansiella instrument eller valuta till kvittning, innebär det i realiteten att borgenärer utan realisation skall få tillgodogöra sig säkerheten mot att han redovisar överhypoteket till gäldenärens konkursbo. En sådan regel har sitt naturliga hemvist i 8 kap. 10 § samma lag. Att det i säkerhetsdirektivet anges att borgenären skall ha rätt att tillgodogöra sig säkerheten under beteckningen kvittning bör rimligen inte kräva att en ändring görs i konkurslagens kvittningsparagraf. Enligt Lagrådet sviktar underlaget för en så generell ändring som den föreslagna. Lagrådet har därför ifrågasatt om det inte vore lämpligare att tills vidare begränsa ändringen till avtal mellan parter som faller under säkerhetsdirektivets obligatoriska område, genom att 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument får ett vidgat tillämpningsområde.</P> <P class="p281 ft6">Som regeringen tidigare påpekat (se avsnitt 5.7) bör civilrättslig lagstiftning vara neutral i förhållande till olika aktörer. Ett av syftena med säkerhetsdirektivet är att förbättra möjligheten till kredit och att möjliggöra en billigare finansiering. Detta bör naturligtvis träffa en så stor krets av aktörer som möjligt. Ändringen bör således inte göras i lagen om handel med finansiella instrument. På av Lagrådet anförda skäl finner dock regeringen att ändringen bör göras i 8 kap. 10 § konkurslagen istället för 5 kap. 15 § samma lag. Enligt artikel 4.6 i direktivet får medlemsstaterna också ställa lagenliga krav på att värdering och realisering måste genomföras på ett affärsmässigt rimligt sätt.</P> <P class="p240 ft8">Förvärvade fordringar</P> <P class="p282 ft6">För kvittning i konkurs fordras också att fordringarna uppkommit före konkursen. Panthavaren får till kvittning åberopa fordringar mot pantsättaren ”som får göras gällande i konkursen”. Detta är främst fordringar som har uppkommit innan konkursbeslutet meddelades (5 kap. 1 §</P> <P class="p283 ft27"><SPAN class="ft33">36 </SPAN>Se också bestämmelsen i artikel 4.6 i säkerhetsdirektivet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">67</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033068x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p162 ft8">konkurslagen), men i vissa fall även fordringar som uppkommit i tiden därefter, fram till dess beslutet kungörs (3 kap. 2 § konkurslagen – se avsnitt 9.3). Kvittning får alltså göras om pantsättarens fordran mot panthavaren existerade när konkursbeslutet meddelades.</P> <P class="p284 ft6">Kvittning får också göras om panthavaren förvärvat en fordran mot pantsättaren från tredje man, under förutsättning att förvärvet gjorts före konkursutbrottet. Om detta förvärv gjorts senare än tre månader före fristdagen (i allmänhet den dag ansökan om konkurs inkom till tingsrätten), får dock kvittning inte göras mot sådan pantsättarens fordran som uppkommit före förvärvet (5 kap. 16 § konkurslagen). För det fall pantsättaren ställt säkerhet för skuld till panthavaren, och värdet på säkerheten överstiger skulden finns ett så kallat överhypotek – ett övervärde i säkerheten. Pantsättaren har en fordran på panthavaren att få tillbaka detta övervärde. Panthavaren torde således i en sådan situation – inom tremånadersfristen – inte kunna förvärva ytterligare fordringar mot pantsättaren och åberopa övervärdet i panten till kvittning. Samma sak gäller om fordran förvärvats tidigare än tre månader före fristdagen och panthavaren hade skälig anledning att anta att pantsättaren var insolvent.</P> <P class="p281 ft5">Liknande tremånadsfrister återfinns i återvinningsreglerna i 4 kap. 10 och 12 §§ konkurslagen (avsnitt 9.4). I kvittningsfallet görs dock inget undantag för ordinära kvittningar. Det kan dock förekomma situationer där förvärv av fordringar ingår som ett normalt led i ett större mellanhavande. Det är inte avsett att förbudet mot kvittning skall hindra, att olika poster på ömse sidor avräknas mot varandra i sådana fall.</P> <P class="p59 ft4">Bestämmelsen i 5 kap. 16 § konkurslagen är inte förenlig med säkerhetsdirektivet. Direktivet gör nämligen ingen skillnad mellan fordringar som uppkommit mellan parterna och fordringar som förvärvats från tredje man, bara de är säkerställda enligt avtalet (se om relevanta ekonomiska förpliktelser i avsnitt 5.4.4). Förbudet mot kvittning enligt konkurslagens tremånadersregel stämmer inte med principen att parternas avtal gäller. Därtill står tremånadersregeln inte i samklang med förbudet mot rent objektiva återvinningsregler i artikel 8 i direktivet (se avsnitt 9). Parternas åtgärder får inte angripas endast med hänvisning till att de vidtagits inom en fastställd tidsperiod. Däremot hindrar inte direktivet att medlemsstaterna har bestämmelser som syftar till att motverka otillbörliga åtgärder.</P> <P class="p152 ft6">I enlighet med vad som anges i styckena 15 och 16 i ingressen till säkerhetsdirektivet, bör ett förbud omfatta endast sådana fall där åtgärden inte är ordinär på marknaden eller vidtas trots att säkerhetstagaren hade skälig anledning att anta att säkerhetsställaren var insolvent. Bestämmelsen i 5 kap. 16 § konkurslagen bör ändras i motsvarande mån.</P> <P class="p134 ft4"><SPAN class="ft7">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft39">Likvidation</SPAN></P> <P class="p285 ft4">Regeringens bedömning: Bestämmelserna om likvidation i svensk rätt överensstämmer med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p286 ft47">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">68</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033069x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p151 ft6">Skälen för regeringens bedömning: I en situation där säkerhetsställaren skall likvideras torde det följa av de svenska reglerna att säkerhetstagarens rätt till realisation i enlighet med pantavtalet alltjämt gäller. Någon skillnad görs heller inte mellan frivillig likvidation och tvångslikvidation. En juridisk person som är försatt i likvidation behåller nämligen sin rättskapacitet. Däremot träder en likvidator i styrelsens och den verkställande direktörens ställe enligt 13 kap. 29 § aktiebolagslagen. På samma sätt gäller särskilda behörighetsregler för det fall ett handelsbolag eller ett kommanditbolag försätts i likvidation enligt 2 kap. <NOBR>31–45</NOBR> §§ lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.</P> <P class="p134 ft4"><SPAN class="ft7">7.2.5</SPAN><SPAN class="ft39">Företagsrekonstruktion</SPAN></P> <P class="p287 ft4">Regeringens förslag: En borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet undantas från regleringen i 2 kap. 20 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.</P> <P class="p131 ft5">Om en fordran mot gäldenären har förvärvats genom överlåtelse från tredje man senare än tre månader före ansökan om företagsrekonstruktion, får den inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt.</P> <P class="p288 ft4">Promemorians bedömning: I promemorian bedömdes bestämmelserna i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion som förenliga med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p289 ft8">Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen. Skälen för regeringens förslag: I lagen om företagsrekonstruktion</P> <P class="p290 ft5">finns bestämmelser som avser att rekonstruera verksamheten för näringsidkare som har betalningssvårigheter. I sådana fall kan ett särskilt förfarande inledas efter beslut av domstol. Lagen skall dock, enligt 1 kap. 3 §, inte tillämpas på finansiella företag (bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag, försäkringsbolag, värdepappersbolag m.m.), dvs. sådana finansiella aktörer som omfattas av säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p131 ft5">En gäldenär som är föremål för företagsrekonstruktion får enligt 2 kap. 15 § lagen om företagsrekonstruktion inte utan rekonstruktörens samtycke betala skulder eller ställa säkerheter för äldre skulder och inte heller åta sig nya förpliktelser. Denna regel inverkar dock inte på rättshandlingens giltighet. Vidare får exekutiva åtgärder enligt utsökningsbalken inte vidtas under rekonstruktionen. Verkställighet får dock enligt 2 kap. 17 § lagen om företagsrekonstruktion ske för fordran för vilken borgenären har handpanträtt. Så långt stämmer alltså lagen överens med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p56 ft4">Även möjligheten till offentligt ackord behandlas i lagen. Ackordsförhandlingen avser dock enligt 3 kap. 3 § lagen om företagsrekonstruktion inte borgenärer vilkas fordringar är förenade med förmånsrätt. Panthavare har förmånsrätt enligt 4 § förmånsrättslagen (1970:979) och således kan bestämmelserna om ackord inte komma i strid med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p131 ft8">I lagen om företagsrekonstruktion finns emellertid en bestämmelse som tar sikte på giltigheten av ingångna avtal. I 2 kap. 20 § regleras</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">69</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <P class="p14 ft4">således den situationen då gäldenärens motpart har rätt att häva avtalet på Prop. 2004/05:30 grund av inträffat eller befarat dröjsmål med betalning eller annan</P> <P class="p258 ft4">prestation. I sådant fall får motparten efter ett beslut om företagsrekonstruktion inte mot gäldenärens vilja häva avtalet på grund av dröjsmålet. Ett avtalsvillkor som inskränker gäldenärens rätt att förlänga avtalet trots dröjsmål med betalning är ogiltigt.</P> <P class="p11 ft4">Fråga blir då om detta förbud mot att häva avtal även träffar säkerhetstagarens möjlighet att realisera panten vid en utlösande händelse, t.ex. en betalningsförsummelse. Om så är fallet kan en säkerhetsställare begära att avtalet löper vidare trots att säkerhetstagaren vill och har rätt att realisera säkerheten.</P> <P class="p15 ft5">Tanken bakom bestämmelsen i 2 kap. 20 § lagen om företagsrekonstruktion är att det många gånger är viktigt för en gäldenär som är föremål för företagsrekonstruktion att ingångna avtal fullföljs. Detta gäller särskilt när det är fråga om successiva leveranser av varor eller tjänster som är nödvändiga för företagets produktion m.m. På samma sätt kan gäldenären ha intresse av att ett låneavtal inte sägs upp i förtid, t.ex. på grund av en missad amortering. En realisering av säkerheten har dock inte samma inverkan på företagets produktion eftersom ianspråktagandet inte torde påverka företagets fortsatta verksamhet. Eventuellt övervärde skall dessutom komma säkerhetsställaren till godo. Således torde det inte finnas skäl att i förbudet mot hävning tolka in ett förbud mot att realisera säkerheten.</P> <P class="p126 ft4">För denna tolkning talar också att en panthavare enligt 2 kap. 17 § lagen om företagsrekonstruktion kan få verkställighet i panten även under företagsrekonstruktionen. Det skulle vara inkonsekvent att låta panthavaren vidta exekutiva åtgärder enligt utsökningsbalken, men inte realisera panten enligt avtalet.</P> <P class="p11 ft4">Med tanke på panthavarens möjligheter till verkställighet torde även bestämmelserna om kvittning i 2 kap. 21 § lagen om företagsrekonstruktion inte ha någon praktisk betydelse för det fall en säkerhetstagare avser att realisera säkerheten.</P> <P class="p112 ft5">Lagrådet har anfört att rätten till verkställighet enligt 2 kap. 17 § lagen om företagsrekonstruktion förutsätter att relevant betalningsförsummelse föreligger. Om borgenären hävt avtalet före inledandet av företagsrekonstruktionen eller gäldenären förklarat att han inte vill fullfölja avtalet eller dröjsmålet med betalningen inträffat först sedan rekonstruktionen inletts, får borgenären säga upp krediten och realisera sin säkerhet. Det skulle dock strida mot ändamålet med 2 kap. 20 § samma lag om gäldenären, när varken hävningsförklaring skett eller panten realiserats före inledandet av rekonstruktionen, skulle sakna rätt att undanröja hävningsgrunden genom en omedelbar betalning. Enligt Lagrådet krävs därför en ändring av 2 kap. 20 § lagen om företagsrekonstruktion. Lagrådet har vidare anfört att kvittningsbestämmelsen i 2 kap. 21 § samma lag bör anpassas till de ändringar som görs i konkurslagen för att se till att ett finansiellt institut kan kvitta enligt säkerhetsdirektivet när motparten till ett finansiellt institut undergår företagsrekonstruktion men det inte är fråga om handel med finansiella instrument.</P> <P class="p291 ft4">Regeringen har följt Lagrådets förslag.</P> <P class="p292 ft4">70</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr26 td32"><SPAN class="p33 ft1">8</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td31"><SPAN class="p34 ft1">Slutavräkningsklausuler</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td33"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft21"><SPAN class="ft4">8.1</SPAN><SPAN class="ft20">Slutavräkningens funktion</SPAN></P> <P class="p122 ft4">Artikel 7 i säkerhetsdirektivet reglerar möjligheten för parterna i ett säkerhetsavtal att använda sig av s.k. slutavräkningsklausuler. Sådana klausuler tar sikte på hur parterna skall förfara när det finns ömsesidiga förpliktelser som parterna skall fullgöra mot varandra. I sådant fall kan det vara lämpligare att avräkna förpliktelserna mot varandra (s.k. nettning).</P> <P class="p112 ft8">Bilateral nettning, som har sin grund i avtal mellan parterna, medför att varje parts förpliktelser reduceras till ett mindre antal och i vissa fall till en enda förpliktelse – nettoposition. Nettning kan omfatta såväl betalningsförpliktelser som förpliktelser att leverera finansiella instrument.</P> <P class="p146 ft5">Möjligheten att avräkna förpliktelser mot varandra har särskild betydelse på det finansiella området. Handeln med finansiella instrument avser betydande belopp och dessa affärer skall avvecklas genom en utväxling av prestationer. Avräkning kan som nämnts ske bilateralt, mellan två parter, men också multilateralt där flera parters förpliktelser avvecklas. Multilateral nettning omfattas inte av direktivet.</P> <P class="p11 ft4">Möjligheterna till nettning utgör en viktig funktion på en modern finansmarknad; kraven på utväxling av prestationer minskas i betydande omfattning och därigenom kan riskerna vid handeln på marknaden minskas. Genom nettning reduceras värdet av de betalningar som skall göras och därigenom minskar också likviditetsbehovet. En annan fördel med nettning är att den s.k. motpartsrisken (risken att motparten inte fullgör sina förpliktelser) reduceras till nettobeloppet under förutsättning av att avtalet om nettning är juridiskt hållbart. Följaktligen behöver säkerhet normalt ställas endast till täckande av nettopositionen. Kreditexponeringen beräknas genom att samtliga utestående transaktioner med en motpart läggs samman och sedan kvittas och därefter kan det enda sammanlagda beloppet jämföras med säkerhetens aktuella värde.</P> <P class="p12 ft6">Säkerhetsdirektivets bestämmelser avser att säkerställa slutavräkningsklausulers rättsliga verkan i såväl obligationsrättsligt som sakrättsligt hänseende. I svensk rätt regleras parternas möjlighet till slutavräkning i 5 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. För parternas avtal gäller därutöver principer i den allmänna avtalsrätten.</P> <P class="p145 ft21"><SPAN class="ft4">8.2</SPAN><SPAN class="ft20">Slutavräkning enligt säkerhetsdirektivet</SPAN></P> <P class="p122 ft4">Säkerhetsdirektivet erkänner slutavräkningsklausuler som tas in i pantavtal, i avtal om säkerhetsöverlåtelse eller i andra avtal där säkerhetsställandet är en del.</P> <P class="p112 ft5">Av artikel 2.1 n i säkerhetsdirektivet framgår att en slutavräkningsklausul tar sikte på hur parternas avtalsförhållande skall regleras om en utlösande händelse inträffar. En utlösande händelse är enligt artikel 2.1 l i direktivet en försummelse att betala eller varje likartad händelse som enligt avtalet ger rätt att realisera säkerheten eller som medför att en</P> <P class="p114 ft4">71</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p23 ft8">slutavräkningsklausul skall tillämpas. Sådana likartade händelser torde vara t.ex. att den ställda säkerheten har tappat i värde eller att någon av parterna har försatts i konkurs. Även så kallad anteciperad betalningsförsummelse torde omfattas i den mån stöd finns i avtalet.</P> <P class="p293 ft4">Utanför direktivets tillämpningsområde i strikt mening torde således falla avtalsvillkor som går ut på att slutavräkning skall göras t.ex. i slutet av en handelsdag. I sådana fall torde det dock inte finnas några praktiska problem, eftersom det då sker en avtalsenlig kvittning mellan parterna (se avsnitt 7.1).</P> <P class="p82 ft6">Inträffar en utlösande händelse på sätt som angetts i avtalet mellan parterna, kan således en part påkalla att slutavräkningsklausulen skall tillämpas. Avsikten är därvid att parternas förpliktelser skall avräknas eller nettas mot varandra. I ett enkelt säkerhetsavtal består dessa förpliktelser av å ena sidan säkerhetsställarens skuld till säkerhetsinnehavaren och, å andra sidan, säkerhetstagarens skyldighet att lämna tillbaka den ställda säkerheten. Parternas inbördes avtalsförhållande kan emellertid vara mer komplicerat än så. Två banker kan t.ex. samtidigt ha en mängd utestående affärer på finansmarknaden mot varandra. Det kan t.ex. vara fråga om affärer med aktier eller obligationer, olika derivatinstrument, korta lån etc. En slutavräkningsklausul som ger möjlighet till bilateral nettning kan ha den betydelsen att endast nettot av alla de förpliktelser som parterna har mot varandra blir föremål för säkerhetsställandet.</P> <P class="p294 ft4">I säkerhetsdirektivet finns en beskrivning av vad en slutavräkningsklausul skall innehålla. Slutavräkning kan således för det första komma att ske när en utlösande händelse inträffar; om t.ex. ena parten försätts i konkurs kan det vara skäl att netta parternas inbördes förpliktelser. I sådana fall fordras, enligt artikel 2.1 n i direktivet, att en slutavräkningsklausul föreskriver att parterna skall uppfylla sina förpliktelser omedelbart och i förtid. För att nettning skall kunna ske måste emellertid dessa förpliktelser kunna beräknas. Detta kan ske antingen genom att förpliktelserna åsätts ett beräknat och aktuellt värde eller genom att förpliktelserna anses ha upphävts och ersatts med en förpliktelse att betala samma belopp. Här avses således en kontant slutavräkning.</P> <P class="p138 ft6">I stycke 14 i ingressen till säkerhetsdirektivet anges att sunda riskhanteringsmetoder som används allmänt på finansmarknaden bör skyddas genom att man säkerställer möjligheten för marknadsaktörerna att hantera och minska den kreditexponering som härrör från olika slags finansiella transaktioner på nettobasis, där kreditexponeringen beräknas genom att man lägger samman den uppskattade löpande exponeringen inom samtliga utestående transaktioner med en motpart och efter inbördes kvittning får fram ett enda sammanlagt belopp som jämförs med säkerhetens aktuella värde.</P> <P class="p138 ft8">Ovan angivna skyddsbestämmelser hindrar emellertid, enligt artikel 4.6 i direktivet, inte medlemsstaterna från att föreskriva att realiseringen eller värderingen av säkerhetsegendomen eller beräkningen av de ekonomiska förpliktelserna genomförs på ett affärsmässigt rimligt sätt.</P> <P class="p295 ft6">Direktivets bestämmelser avseende slutavräkningsklausuler stämmer i huvudsak överens med vad direktivet stadgar avseende säkerhetstagarens rätt att realisera säkerheten genom t.ex. kvittning. Utgångspunkten är</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">72</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033073x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p14 ft4">således att medlemsstaterna måste acceptera och ge fullt rättsligt skydd Prop. 2004/05:30 för de fall parterna har kommit överens om slutavräkning.</P> <P class="p296 ft21"><SPAN class="ft4">8.3</SPAN><SPAN class="ft20">Slutavräkning mellan parterna</SPAN></P> <P class="p251 ft4">Regeringens bedömning: Svensk rätt ställer inte några särskilda formkrav på slutavräkningsklausuler och överensstämmer därmed med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p297 ft5">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: I artikel 7.2 i säkerhetsdirektivet</P> <P class="p234 ft5">anges att medlemsstaterna inte får ställa särskilda formkrav på slutavräkningsklausuler. Således får medlemsstaterna inte kräva att slutavräkning får ske först efter tidsfrist, meddelande, godkännande av myndighet eller på visst formellt sätt (artikel 4.4). Det står dock parterna fritt att avtala om sådana ytterligare förutsättningar för slutavräkning.</P> <P class="p112 ft5">Clearingutredningen har i sitt betänkande Konto, clearing och avveckling (SOU 1993:114) diskuterat den bilaterala nettningens civilrättsliga verkningar. I princip är bilateral nettning, enligt utredningen, att betrakta på samma sätt som ett kvittningsförfarande. Betalningsförpliktelser kan kvittas – och således nettas – mot varandra, men även leveransförpliktelser där det är fråga om utbytbara prestationer kan bli föremål för kvittning och nettning. Här kan därför hänvisas till vad som anförts om avtalad kvittning i avsnitt 7.1.</P> <P class="p126 ft4">Den principiella utgångspunkten är således, som säkerhetsdirektivet också förutsätter, att parterna fritt får avtala om slutavräkningsklausuler av sådant innehåll som parterna själva bestämmer. Någon särskild avtalsrättslig reglering för denna typ av klausuler finns inte och klausulernas giltighet eller ogiltighet mellan parterna följer därför allmänna avtalsrättsliga principer och regler. Följaktligen ställs inte upp några formkrav i lagstiftningen, t.ex. att motparten skall underrättas eller att avräkning måste ske på visst formellt eller officiellt sätt (jfr artikel 4.4 i säkerhetsdirektivet).</P> <P class="p11 ft4">När nettningen har genomförts är de mot varandra avräknade prestationerna slutgiltigt fullgjorda, eller med andra ord slutligt avvecklade, och kan i princip inte brytas i efterhand.</P> <P class="p64 ft4">Svensk rätt överensstämmer således med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p298 ft4">73</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033074x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p23 ft21"><SPAN class="ft4">8.4</SPAN><SPAN class="ft20">Slutavräkning vid obestånd</SPAN></P> <P class="p299 ft4">Regeringens förslag: Finansiella instrument och valuta får omedelbart realiseras genom avräkning av den som har egendomen som säkerhet om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt.</P> <P class="p149 ft4">Består säkerheten av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag, skall borgenären dock först fråga förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.</P> <P class="p278 ft6">Promemorians förslag: En borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet får åberopa en slutavräkningsklausul mot konkursboet och borgenärerna i konkursen, även om fordringarna som skall avräknas mot varandra inte är av sådan beskaffenhet att de kan kvittas utom konkurs. Består de finansiella instrumenten av aktier i konkursgäldenärens dotterbolag enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) och är aktierna inte noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad, skall borgenären minst en vecka innan kvittning sker ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen.</P> <P class="p152 ft6">Remissinstanserna: Nyköpings tingsrätt har i sak inga invändningar mot förslaget men anser att 5 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument bör ändras om promemorians förslag genomförs. De övriga remissinstanserna har inte några invändningar mot förslaget.</P> <P class="p300 ft4">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p301 ft8">Inledning</P> <P class="p158 ft5">I artikel 7.1 a i säkerhetsdirektivet anges att slutavräkningsklausuler skall kunna tillämpas även om någon av parterna har försatts i konkurs. Direktivtexten talar om att en slutavräkningsklausul skall kunna ”genomföras i enlighet med dess villkor” utan hinder av inledda eller pågående konkursförfaranden och företagsrekonstruktion. Konkursboet skall således inte kunna göra gällande att avräkning (nettning) inte får ske enbart med hänvisning till konkursförfarandet. Däremot torde regeln inte direkt träffa möjligheten till återvinning (jfr artikel 8 som skall förhindra att säkerhetsavtal i vissa situationer kan komma att ”förklaras ogiltiga eller återvinnas”).</P> <P class="p152 ft5">Clearingutredningen övervägde frågan om nettning borde få en generell reglering i lag, men fann inte tillräckliga skäl för detta. Nettning utgör resultatet av en avtalskonstruktion som inte kan angripas under andra förutsättningar än sådana som i allmänhet gäller inom förmögenhets- och sakrätten. Utredningen fann dock skäl att särskilt reglera s.k. close <NOBR>out-nettning,</NOBR> eller med andra ord slutavräkning.</P> <P class="p240 ft8">Slutavräkning vid handel med finansiella instrument</P> <P class="p158 ft6">Ett särskilt problem som brukar föras fram avseende nettning är frågan om ”partsbyte” i samband med en obeståndssituation. Konkursboet har i regel inte någon skyldighet att fullgöra gäldenärens åtaganden, men får</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">74</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <P class="p222 ft4">inträda i ett avtal genom att ta över gäldenärens rättigheter och Prop. 2004/05:30 förpliktelser. För att undvika denna situation brukar parterna ta in en</P> <P class="p230 ft6">close <NOBR>out-klausul</NOBR> som föreskriver att slutavräkning skall ske per konkursdagen eller föregående dag. Enligt Clearingutredningen var giltigheten av en sådan klausul svårbedömd i svensk rätt och föreslog att en sådan möjlighet infördes i lag. Lagstiftaren hörsammade utredningens förslag och en motsvarande bestämmelse återfinns numera i 5 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.</P> <P class="p224 ft4">Bestämmelsen i 5 kap. 1 § behandlar två typer av bilaterala slutavräkningsklausuler, dels sådana som anger att slutavräkning skall ske om någon av parterna försätts i konkurs, dels sådana som anger att slutavräkning skall ske om någon av parterna blir föremål för företagsrekonstruktion. I dessa två fall gäller slutavräkningsklausulen mot konkursboet och borgenärerna i konkursen respektive mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord.</P> <P class="p271 ft5">Bestämmelsen omfattar såväl avtal om fortlöpande nettning som avtal om nettning i händelse av konkurs eller företagsrekonstruktion. Det står också parterna fritt att komma överens om att avräkning skall göras med utgångspunkt i förhållandena vid en tidpunkt som infaller efter konkursbeslutet. Enligt ett förarbetsuttalande innebär alltså regeln att avräkning skall ske enligt de villkor som gäller enligt parternas avtal<SPAN class="ft44">37</SPAN>.</P> <P class="p271 ft5">Enligt paragrafens ursprungliga ordalydelse uppställdes ett krav på att slutavräkningsklausulen omfattade parternas samtliga utestående förpliktelser. Avräkning skulle således ske av förpliktelser där skyldigheten att prestera ännu inte har inträtt och även av förpliktelser som inte är sinsemellan utbytbara (om de omfattas av avtalet). Kravet på att slutavräkning skall omfatta samtliga förpliktelser togs bort år 1999, men utgångspunkten skall, enligt förarbetsuttalanden, alltjämt vara att slutavräkning mellan två parter normalt omfattar samliga förpliktelser som omfattas av avtalet om avräkning.<SPAN class="ft44">38 </SPAN>Någon ändring avseende rätten att avräkna <NOBR>icke-förfallna</NOBR> förpliktelser avsågs inte.</P> <P class="p226 ft4">Bestämmelsen i 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument är utformad på ett sätt som får anses överensstämma med artikel 7.1 a i säkerhetsdirektivet. Genom bestämmelsen kan en part göra gällande slutavräkning även mot konkursboet och borgenärerna i en konkurs. Detsamma gäller om en av parterna blir föremål för företagsrekonstruktion. På detta sätt har lagstiftningen utvidgat möjligheterna till kvittning och tagit ifrån konkursboet möjligheterna att göra invändning att kvittning inte kan ske, t.ex. på grund av kvittningshinder. Däremot torde bestämmelsen inte hindra konkursboet från att angripa en slutavräkningsklausul med hjälp av allmänna avtalsrättsliga bestämmelser. Detta torde dock inte stå i motsatsförhållande till säkerhetsdirektivets reglering. Det kan inte vara direktivets syfte att skydda klausuler som på grund av t.ex. svikligt förfarande bör förklaras ogiltiga. Ett sådant ställningstagande torde också ligga i linje med medlemsstaternas rätt att enligt artikel 4.6 i direktivet ställa krav på affärsmässighet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr31 td107"><SPAN class="p46 ft25">37</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td73"><SPAN class="p1 ft27">Prop. 1999/2000:18 s. 108 f.</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td121"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p46 ft25">38</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td73"><SPAN class="p1 ft27">Prop. 1999/2000:18 s. 109.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td121"><SPAN class="p18 ft4">75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">Slutavräkning i andra fall</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft4">Det kan anföras att utformningen av 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument inte täcker alla de situationer som avses i säkerhetsdirektivet. Lagregeln avser avtal ”vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta”. Enligt förarbetsuttalanden gäller bestämmelsen finansiella instrument som handlas över en marknadsplats och instrument som handlas direkt mellan två parter. Därutöver omfattas även aktielån och andra värdepapperslån av bestämmelsen eftersom sådana lån kan betraktas som en överlåtelse av värdepapper som är förenad med en förpliktelse för förvärvaren att återlämna värdepapper av motsvarande antal och beskaffenhet.</P> <P class="p246 ft4">Enligt säkerhetsdirektivet kan ett säkerhetsavtal avse alla typer av relevanta ekonomiska förpliktelser, och begränsar sig således inte till handel med finansiella instrument. Samtidigt torde formuleringen i 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument täcka de typer av avtal som normalt förekommer på finansmarknaden. Vad som däremot inte omfattas av ordalydelsen i 5 kap. 1 § är t.ex. rena penninglån (försträckningar) där gäldenären lämnat finansiella instrument som säkerhet. I detta avseende är således lagregeln inte tillräcklig för att uppfylla säkerhetsdirektivets krav.</P> <P class="p185 ft5">Bestämmelsen i 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument innebär en utökad kvittningsrätt jämfört med vad som gäller enligt allmänna regler för kvittning. Slutavräkning får ske även om förpliktelserna sinsemellan inte är utbytbara eller dugliga till uppfyllelse av varandra, dvs. att förpliktelserna inte är komputabla. Vid en slutavräkning kan således avräknas en skyldighet att leverera finansiella instrument mot en penningfordran. Avräkning kan också ske av fordringar i olika valuta, av en typ av finansiella instrument mot en annan typ av finansiella instrument, etc. I bestämmelserna om kvittning i konkurs i 5 kap. 15 och 16 §§ konkurslagen (1987:672) uppställs däremot ett krav på att förpliktelserna skall vara komputabla, åtminstone om fordringarna inte härrör från samma avtal.</P> <P class="p216 ft5">Som angetts i avsnitt 7.2.3 bör säkerhetstagaren ha en möjlighet att realisera säkerheten genom avräkning, även om säkerhetsställaren är försatt i konkurs. Samma överväganden kan göras avseende slutavräkning. Regeringen gör samma bedömning här som beträffande kvittning (se avsnitt 7.2.3). På av Lagrådet anförda skäl bör därför en ändring göras i 8 kap. 10 § konkurslagen. Enligt artikel 4.6 i direktivet får medlemsstaterna också ställa lagenliga krav på att värdering och realisering måste genomföras på ett affärsmässigt rimligt sätt.</P> <P class="p216 ft5">I enlighet med bestämmelserna i säkerhetsdirektivet kan möjligheten till slutavräkning begränsas till de aktörer som normalt verkar på finansmarknaden. Det kan tänkas vara till nackdel för konsumenter om borgenären ges en vidsträckt möjlighet att slutavräkna i händelse av konkurs. När konsumentens konkurs avslutas kvarstår nämligen de skulder som inte kunnat regleras i konkursen. Samtidigt knyts borgenärens möjligheter att slutavräkna till avtalet mellan parterna. Möjligheterna till slutavräkning inom och utom konkurs bör således kunna bedömas på samma sätt. Som angetts ovan hindrar inte</P> <P class="p247 ft4">76</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033077x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p14 ft4">bestämmelserna i 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument Prop. 2004/05:30 att konkursboet angriper parternas avtal med stöd i den allmänna</P> <P class="p258 ft4">avtalsrättsliga regleringen. I sådant fall kan konkursboet, liksom konsumenten själv utom konkurs, göra gällande att en klausul om slutavräkning är oskälig eller på annat sätt ogiltig.</P> <P class="p64 ft4">Vidare kan sättet på vilket slutavräkningen skall ske angripas på samma sätt som sättet på vilket en säkerhet realiseras kan angripas. Säkerhetstagaren måste således värdera säkerheten för att den skall kunna avräknas, och det står konkursboet fritt att ifrågasätta denna värdering. Eventuella övervärden skall alltid tillkomma säkerhetsställaren eller konkursboet.</P> <P class="p11 ft4">Samtidigt kan det vara till fördel för konsumenter att slutavräkningsklausuler godtas. I sådant fall kan säkerheterna utnyttjas på ett effektivare och billigare sätt, vilket bidrar till lägre kostnader. Det torde därför saknas skäl att särskilt undanta någon person från möjligheten att slutavräkna även om det inte är fråga om handel med finansiella instrument och även om förpliktelserna som skall avräknas mot varandra är av olika beskaffenhet.</P> <P class="p259 ft8">Giltighet och återvinning</P> <P class="p122 ft4">En innebörd av att en slutavräkningsklausul är bindande även i en konkurssituation är som nämnts att konkursboet inte kan göra gällande att slutavräkningen strider mot reglerna om kvittning. Det torde heller inte föreligga något hinder mot att slutavräkning sker någon eller några dagar efter konkursbeslutet. Däremot hindrar inte bestämmelsen att reglerna om återvinning i konkurs tillämpas. Ett avräkningsavtal som på ett otillbörligt sätt gynnar den ena parten i förhållande till övriga borgenärer kan alltså angripas utan hinder av 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument.</P> <P class="p112 ft4">Det torde främst vara bestämmelsen om återvinning av en betalning som aktualiseras. Slutavräkning enligt villkoren i ett säkerhetsavtal medför också att bestämmelserna om säkerhetstagarens möjligheter att realisera säkerheten får betydelse. Återvinningsreglernas utformning behandlas särskilt i avsnitt 9 men rent allmänt torde återvinning av en kvittning i samband med slutavräkning komma i fråga endast i ringa omfattning eftersom gäldenären tillförs ett fullgott vederlag för sin prestation och eftersom nettning får anses omfattas av begreppet ordinär betalning.</P> <P class="p121 ft21"><SPAN class="ft4">8.5</SPAN><SPAN class="ft20">Slutavräkning vid partsbyten</SPAN></P> <P class="p251 ft4">Regeringens bedömning: Den svenska regleringen av slutavräkning vid partsbyten får anses överensstämma med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p252 ft4">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p302 ft4">Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</P> <P class="p303 ft4">77</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033078x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p257 ft4">Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 7.1 b i säkerhets- Prop. 2004/05:30 direktivet skall medlemsstaterna säkerställa att en slutavräkningsklausul</P> <P class="p258 ft4">kan genomföras i enlighet med sina villkor utan hinder av ”varje påstådd överlåtelse, rättsligt eller annat beslagtagande eller disposition över eller avseende sådana rättigheter”. Således skall en part (A) som vill slutavräkna kunna kvitta sin motfordran mot motpartens (B) huvudfordran, även för det fall motparten har överlåtit sin huvudfordran till annan (C).</P> <P class="p304 ft7">Figur</P> <P class="p305 ft7">A <INGENBILD zsrc="GS033078xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GS033078xi3.jpg/" id="inl_img2"> B</P> <P class="p306 ft27">överlåtelse av huvudfordran</P> <P class="p307 ft54">C</P> <P class="p308 ft5">Ordalydelsen i artikel 7.1 b tyder på att A skall kunna åberopa sin motfordran till kvittning och slutavräkning trots att huvudfordran har överlåtits. Således är en fordran som omfattas av en slutavräkningsklausul inte negotiabel. A skulle då vara skyddad mot en invändning från C om att slutavräkning inte kan ske eftersom en överlåtelse har skett. Det kan dock ifrågasättas om ett ovillkorligt skydd mot kvittningsinvändningar från förvärvaren C skulle förbättra förutsebarheten och effektiviteten vid hanteringen av säkerheter på finansmarknaden.</P> <P class="p12 ft5">Vid ett nordiskt möte under 2003 diskuterades tolkningen av artikel 7. De mötesdeltagare som även deltagit i arbetet med säkerhetsdirektivet uppgav att avsikten med bestämmelsen var att träffa nettningsbara förpliktelser som härrör från samma avtal och där ena förpliktelsen därför inte kan överlåtas utan vidare. Det är främst fråga om olika former av repor (återköpsavtal), men även avtal som innehåller en rätt för ”panthavaren” att förfoga över panten som ägare, och likaledes en skyldighet att lämna tillbaka likvärdig säkerhet. I sådana fall finns i avtalet dels ett krav på pengar (den bakomliggande skulden), dels ett krav på att få tillbaka de finansiella instrumenten (återköpet/återföra likvärdig säkerhet). Den ena förpliktelsen kan i så fall inte skiljas från den andra, vilket i sin tur innebär att penningfordringen egentligen inte är avsedd att överlåtas.</P> <P class="p126 ft4">I direktivtexten talas om ”påstådd” överlåtelse m.m. Denna formulering tyder på att en slutavräkningsklausul skall kunna göras gällande så länge överlåtelsen inte har fullbordats sakrättsligt. Tanken skulle vara att, eftersom det här är fråga om enkla fordringar, förvärvaren måste underrätta gäldenären om överlåtelsen och då får kännedom om slutavräkningsklausulen.</P> <P class="p11 ft4">I artikel 5.5 (pant) och artikel 6.2 (säkerhetsöverlåtelse) anges också att en förpliktelse att överföra likvärdig säkerhet kan bli föremål för en slutavräkningsklausul.</P> <P class="p15 ft5">En slutavräkningsklausul skall alltså enligt säkerhetsdirektivet vara skyddad mot invändningar från förvärvaren så länge överlåtelsen ännu inte har fullbordats sakrättsligt. I skuldebrevslagen (1936:81) finns</P> <P class="p107 ft55">bestämmelser som tar sikte på fall där fordringar överlåts. Lagen avser</P> <P class="p114 ft4">78</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <P class="p202 ft4">visserligen endast skuldebrev, dvs. fordringar som har kommit till uttryck Prop. 2004/05:30 i skriftlig handling, men reglerna om enkla skuldebrev anses ha betydelse</P> <P class="p40 ft4">även för t.ex. muntliga fordringar.</P> <P class="p91 ft5">Överlåter B ett enkelt skuldebrev (eller fordran) tillämpas bestämmelserna i 27 och 28 §§ skuldebrevslagen. Dessa regler blir således tillämpliga på ovan nämnda repoavtal och avtal innehållande en rätt för ”panthavaren” att förfoga över säkerheten. Den penningfordran som blir föremål för överlåtelse är nämligen vanligtvis en enkel fordran.</P> <P class="p92 ft4">Enligt 27 § skuldebrevslagen äger den nye borgenären (C) inte bättre rätt mot gäldenären (A) än vad överlåtaren (B) hade. Vid partsbyten inträder således den nya parten i avtalet på samma villkor som den ursprunglige parten.</P> <P class="p71 ft5">Rätten till kvittning regleras i 28 § skuldebrevslagen; parten A får använda sig av sin motfordran mot överlåtaren B till kvittning mot den nye borgenären C om motfordringen fanns när A fick kännedom om överlåtelsen och om fordringen var förfallen till betalning. Denna bestämmelse kan möjligtvis påverka parternas möjligheter att slutavräkna negativt. Om annat inte anges i avtalet anses förpliktelser som skall avräknas mot varandra förfalla till betalning vid den tidpunkt då nettningen skall ske. Om den överlåtna huvudfordringen förfaller till betalning före motfordringen skulle alltså nettning omöjliggöras enligt 28 § skuldebrevslagen. Enligt Stefan Lindskog<SPAN class="ft44">39 </SPAN>torde dock fordringar utan bestämd avtalad förfallodag – och således med omedelbar uppsägningsrätt – kunna användas till kvittning. Att uppsägning inte skett bör, enligt honom, vara ovidkommande. Ges avtalet denna innebörd kan motfordringen anses förfalla till betalning samtidigt som den överlåtna huvudfordringen, och kvittning kan ske. Avgörande blir dock slutligen vad parterna har angett i avtalet.</P> <P class="p213 ft4">Slutavräkning torde således vara möjlig, även om ena parten överlåter sin enkla fordran till tredje man, eftersom förvärvaren inte får bättre rätt än överlåtaren. Den svenska regleringen är således förenlig med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p92 ft4">För fullständighetens skull bör något sägas också om löpande skuldebrev. Överlåtelse av löpande skuldebrev regleras i 15 och 18 §§ skuldebrevslagen. Om ett löpande skuldebrev har överlåtits kan en gjord avräkning inte göras gällande mot förvärvaren av skuldebrevet om denne inte kände till avräkningen (15 §). Ett löpande skuldebrev är nämligen avsett att omsättas och därför ges den godtroende förvärvaren skydd mot sådana invändningar.</P> <P class="p71 ft6">Om avräkning ännu inte har skett kan dock en gäldenär i vissa fall åberopa sin motfordran mot överlåtaren även hos förvärvaren (18 §). En förutsättning är att förvärvaren kände till motfordringen och att ”dess indrivande skulle äventyras genom kvittningsrättens upphörande”. För att avräkning skall kunna ske i dessa fall krävs dock att även förutsättningarna i 28 § skuldebrevslagen är uppfyllda, dvs. att motfordringen är förfallen till betalning och fanns vid den tidpunkt då parten fick kännedom om överlåtelsen. Därefter fordras som nyss nämnts</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td122"><SPAN class="p3 ft4">att</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td123"><SPAN class="p94 ft4">indrivningen av motfordringen är hotad. Det är inte en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr37 td74"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">39 </SPAN>Lindskog, Stefan, Kvittning, Om avräkning av privaträttsliga fordringar, 2 uppl. 1984, s.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p3 ft27">460.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td123"><SPAN class="p18 ft4">79</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_80"> <P class="p14 ft4">bekvämlighetsfråga utan det handlar snarare om att den part som Prop. 2004/05:30 överlåtit huvudfordringen är insolvent eller planerar att göra sig</P> <P class="p107 ft4">oanträffbar eller om att motfordringen är preskriberad.</P> <P class="p15 ft5">I 6 kap. lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument regleras rättsverkningarna av en registrering av finansiella instrument på ett avstämningskonto. Den som är antecknad som ägare på kontot har också rätt att förfoga över det finansiella instrumentet (6 kap. 1 §). En överlåtelse får sakrättsligt skydd i och med registreringen (6 kap. 2 §). Vid konkurrerande förvärv vinner det förvärv som registrerats först, om inte den förvärvaren kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen (6 kap. 3 §). Genom en hänvisning i 6 kap. 5 § skall ovan angivna regler i 15 och 18 §§ skuldebrevslagen tillämpas på skuldförbindelser som registrerats i ett avstämningsregister. Registreringen avgör också till vem en gäldenär kan betala en skuld med befriande verkan (6 kap. 6 §).</P> <P class="p12 ft6">Lagrådet har invänt att svensk rätt inte kan anses uppfylla kravet i artikel 7.1 att en part i ett slutavräkningsavtal skall kunna genomföra slutavräkning utan hinder av varje påstådd överlåtelse och som skäl härför anfört bl.a. följande. Stöd saknas för att i ordet ”påstådd” inläsa betydelsen att det bara rör sig om överlåtelser som inte fått sakrättsligt skydd. Bristande sakrättsligt skydd brukar uttryckas på annat sätt. Vidare torde 27 § skuldebrevslagen avseende kvittning ha modifierats av 28 § samma lag i syfte att bereda en förvärvare ett visst kvittningsskydd. Enligt 28 § skuldebrevslagen är kvittning med motfordran hos överlåtaren utesluten inte bara om gäldenären förvärvat sin motfordran sedan han fått kännedom om överlåtelsen utan också – utom vid konkurs</P> <P class="p220 ft5">– som han förvärvat den dessförinnan men motfordringen förföll senare än huvudfordringen. Enligt Lagrådet står valet mellan att med stöd av stycke 15 i ingressen helt bortse från artikel 7.1 såvitt gäller överlåtelse och att göra en lagändring som begränsar sig till den finansiella sektorn. Lagrådet har därvid förordat att Sverige ej vidtar någon åtgärd.</P> <P class="p11 ft4">Regeringen vidhåller den tolkning av artikel 7.1 b i direktivet som angetts ovan, att slutavräkning får ske så länge överlåtelsen inte fullbordats sakrättsligt. Slutsatsen blir därför att svensk rätt är förenlig med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p309 ft4">80</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033081x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p106 ft37">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p107 ft1">9 Undantag från vissa insolvensbestämmelser</P> <P class="p116 ft21"><SPAN class="ft4">9.1</SPAN><SPAN class="ft20">Inledning</SPAN></P> <P class="p111 ft5">I artikel 8 i säkerhetsdirektivet finns bestämmelser som tar sikte på säkerhetsavtalets verkan i samband med att någon av parterna är insolvent. Artikeln omfattar ”avtal om finansiellt säkerhetsställande”, dvs. såväl pantavtal som avtal om säkerhetsöverlåtelse. Dessutom omfattar artikel 8 även själva ställandet av säkerheten, dvs. det sakrättsliga momentet av tradition, denuntiation eller registrering (se artikel 2.2). I artikeln finns även en bestämmelse som avser ställande av kompletterande finansiell säkerhet och utbyte av den ställda säkerheten mot annan finansiell säkerhet av väsentligen samma värde.</P> <P class="p11 ft4">Artikel 8 reglerar det förhållandet att någon av parterna kommer att omfattas av ”likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden”. Som angetts i avsnitt 7.2.1 motsvarar detta konkurs, tvångslikvidation och företagsrekonstruktion.</P> <P class="p11 ft4">Med hänsyn till att ett bolag behåller sin rättsliga kapacitet vid likvidation berörs emellertid inte det institutet av bestämmelserna i artikel 8, se också avsnitt 7.2.4.</P> <P class="p64 ft4">Ett beslut om företagsrekonstruktion påverkar inte gäldenärens (säkerhetsställarens) rättsliga status. I 2 kap. 15 § första stycket lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion anges visserligen att gäldenären måste ha rekonstruktörens samtycke om han vill ställa säkerhet för skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller om han vill åta sig nya förpliktelser efter beslutet. Kravet på samtycke inverkar dock inte på rättshandlingens giltighet (2 kap. 15 § andra stycket).</P> <P class="p126 ft4">Inom ramen för en företagsrekonstruktion kan gäldenärens fordringar komma att omfattas av offentligt ackord (3 kap. lagen om företagsrekonstruktion). I sådana fall skall fordringarna sättas ner i enlighet med ackordsbeslutet. Ett offentligt ackord omfattar emellertid inte panthavaren eftersom han enligt 4 § förmånsrättslagen (1970:979) har förmånsrätt.</P> <P class="p64 ft4">Bestämmelserna i artikel 8 innebär sålunda huvudsakligen att pantavtal och avtal om säkerhetsöverlåtelser samt ställandet av säkerheterna, inklusive ställande av tilläggssäkerheter, skall gälla i vissa fall även om någon av parterna har försatts i konkurs eller blivit föremål för företagsrekonstruktion. Bestämmelserna får betydelse främst i säkerhetsställarens konkurs.</P> <P class="p310 ft21"><SPAN class="ft4">9.2</SPAN><SPAN class="ft20">Rättshandlingar samma dag som – men före – konkursbeslutet</SPAN></P> <P class="p251 ft4">Regeringens bedömning: Svensk reglering av en säkerhetsställares rättsliga förmåga att förfoga över egendom som ingår i säkerhetsställarens konkurs samma dag som – men före – konkursbeslutet överensstämmer med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p311 ft4">81</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033082x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr9 td124"><SPAN class="p3 ft4">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td124"><SPAN class="p3 ft4">Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft5">Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 8.1 a i säkerhetsdirektivet får en ställd säkerhet eller ett ingånget säkerhetsavtal inte ogiltigförklaras enbart på den grunden att åtgärden vidtogs samma dag som konkursbeslutet fattades, under förutsättning att åtgärden vidtogs före beslutet. Avsikten är att undvika att ett konkursbeslut som fattas under dagen får retroaktiv verkan från t.ex. midnatt samma dag. En sådan regel brukar benämnas <NOBR>”zero-hour</NOBR> rule”. Motsvarande skall enligt artikel 8.3 gälla avtalade skyldigheter som går ut på att säkerhetsställaren måste ställa säkerhet eller tilläggssäkerhet på grund av den ursprungliga säkerhetens försämrade värde. Detsamma skall gälla en avtalad rätt att byta ut den ställda säkerheten mot annan säkerhet av väsentligen samma värde.</P> <P class="p126 ft4">I 3 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) regleras säkerhetsställarens rättsliga status när denne försätts i konkurs. Huvudregeln är att gäldenären (säkerhetsställaren) förlorar sin rättsliga förmåga att genom överlåtelse eller pantsättning förfoga över den egendom som ingår i konkursen när konkursbeslutet har meddelats.</P> <P class="p112 ft5">Bestämmelsen nämner således inte – i linje med vad som anges i säkerhetsdirektivet – att konkursbeslutet får retroaktiv verkan. I stället är den relevanta tidpunkten just det klockslag då konkursbeslutet meddelas. Det är dock inte alltid klockslaget anges vid konkursbesluten.</P> <P class="p15 ft6">Bestämmelserna i konkurslagen föreskriver således – i enlighet med vad som anges i säkerhetsdirektivet – att pantavtal, säkerhetsöverlåtelser, säkerhetsställanden, tilläggssäkerheter och utbyte av säkerhet är giltiga, om dessa rättshandlingar företas i tiden före ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion. Härmed torde således vad som föreskrivs i artikel 8.1 a och i artikel 8.3 redan gälla i svensk rätt.</P> <P class="p312 ft21">9.3 Rättshandlingar samma dag som – men efter – konkursbeslutet</P> <P class="p10 ft4">Regeringens bedömning: Svensk reglering av en säkerhetsställares rättsliga förmåga att förfoga över egendom som ingår i säkerhetsställarens konkurs samma dag som – men efter – konkursbeslutet överensstämmer med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p304 ft4">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p64 ft4">Remissinstanserna: Nyköpings tingsrätt anser att 3 kap. 2 § konkurslagen till viss del står i strid med artikel 8.2 i säkerhetsdirektivet och att en lagändring därför bör göras. Stockholmsbörsen AB ifrågasätter promemorians slutsats att artikel 8.2 inte är tillämplig på tilläggsäkerheter. De övriga remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen.</P> <P class="p112 ft6">Skälen för regeringens bedömning: I artikel 8.2 i säkerhetsdirektivet anges att medlemsstaterna måste tillhandahålla en regel som gör det möjligt för säkerhetstagare som har ingått ett avtal eller tagit emot en säkerhet samma dag som konkursbeslutet – men efter själva beslutet – att</P> <P class="p313 ft4">82</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p314 ft4">bevisa att han varken kände till eller borde ha känt till beslutet och att säkerhetsavtalet därigenom blir gällande.</P> <P class="p80 ft4">Lagrådet har förklarat sig tro att artikel 8.2 får anses omfatta även tilläggssäkerheter. Även Stockholmsbörsen AB har ifrågasatt promemorians slutsats att artikel 8.2 inte avser tilläggssäkerheter eller möjligheten att byta ut ställd säkerhet till annan säkerhet med väsentligen samma värde.</P> <P class="p81 ft4">Tilläggssäkerheter och möjligheten att byta ut ställd säkerhet behandlas särskilt i artikel 8.3. Där föreskrivs bl.a. att en sådan åtgärd inte skall kunna ogiltigförklaras eller återvinnas enbart på den grunden att den skett före konkursbeslutet. Bestämmelsen innehåller emellertid inte något skydd för transaktioner som skett efter själva beslutet. Med hänsyn härtill och hur artikel 8.2 och 8.3 är uppställda vidhåller regeringen att artikel 8.2 får tolkas som att den inte omfattar sådana säkerställanden.</P> <P class="p81 ft4">Vid en konkurs är utgångspunkten, som angetts i avsnitt 9.2, att gäldenären förlorar sin rättsliga kapacitet att företa rättshandlingar i och med konkursbeslutet. I 3 kap. 2 § konkurslagen finns emellertid en undantagsbestämmelse som – likt artikel 8.2 i säkerhetsdirektivet – skyddar motparten även efter konkursbeslutet i vissa fall.</P> <P class="p81 ft4">En motpart, dvs. panthavaren eller förvärvaren, som inte kände till eller inte hade skälig anledning att anta att pantsättaren/överlåtaren var försatt i konkurs, kan göra gällande rättshandlingar som konkursgäldenären ingått under tiden från konkursbeslutet till dagen efter kungörelse av konkursbeslutet. Med andra ord skyddas godtroende motparter.</P> <P class="p81 ft4">Den svenska regeln avviker emellertid från säkerhetsdirektivets bestämmelser i några avseenden.</P> <P class="p80 ft4">För det första gäller godtrosregeln i 3 kap. 2 § konkurslagen inte enbart under konkursdagen – som anges i säkerhetsdirektivet – utan ända fram till dagen efter kungörandet av konkursbeslutet.</P> <P class="p81 ft4">För det andra måste enligt den svenska regeln konkursboet bevisa att motparten kände till eller hade befogad anledning att anta att gäldenären var försatt i konkurs. Enligt säkerhetsdirektivet ligger i stället bördan på säkerhetstagaren att bevisa att han inte kände till eller borde ha känt till konkursbeslutet.</P> <P class="p82 ft6">Den svenska lagregeln är således mer förmånlig för en godtroende motpart än vad som följer av säkerhetsdirektivet. Fråga uppkommer då om bestämmelsen i direktivet är avsedd att vara fullharmoniserande eller om den endast är en minimiregel som medlemsstaterna kan avvika ifrån så länge syftet med direktivet uppnås (se också avsnitt 5.2).</P> <P class="p78 ft6">Säkerhetsdirektivet avser som nämnts att underlätta för gränsöverskridande säkerhetsställanden. Den här behandlade artikeln avser att sätta säkerhetstagarens intressen framför konkursborgenärernas. I sådant fall torde medlemsstaterna vara oförhindrade att ge säkerhetstagaren ett mer långtgående skydd. För tolkningen att bestämmelsen är en minimireglering talar också stycke 22 i ingressen till säkerhetsdirektivet. Där sägs att målet med säkerhetsdirektivet är att skapa miniminormer för användningen av finansiella säkerheter.</P> <P class="p294 ft4">En motsvarande diskussion fördes när godtrosregeln i artikel 3.1 andra stycket i <NOBR>finality-direktivet</NOBR> genomfördes i svensk rätt. Som i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">83</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p3 ft7">säkerhetsdirektivet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td126"><SPAN class="p52 ft4">läggs i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p52 ft4"><NOBR>finality-direktivet</NOBR> bevisbördan</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td126"><SPAN class="p53 ft4">på den</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p210 ft23">som</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p3 ft4">påstår sig vara</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td126"><SPAN class="p3 ft4">i god</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td127"><SPAN class="p3 ft4">tro. Om bestämmelsen inte</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td126"><SPAN class="p3 ft8">utgjorde</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td128"><SPAN class="p210 ft4">en</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft4">minimireglering, konstaterade man i förarbetena, skulle följden bli att ”de mest skyddsvärda systemen riskerar att få ett sämre skydd än vad som gäller … för transaktioner i allmänhet”.<SPAN class="ft22">40 </SPAN>Regeringen fann att övervägande skäl talade för att den bestämmelsen skulle anses utgöra en minimireglering.</P> <P class="p92 ft4">Bestämmelsen i 3 kap. 2 § konkurslagen bör således, även beaktat tidsaspekten och bevisbördan, anses vara förenlig med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p91 ft4">Det finns en tredje skillnad mellan den svenska bestämmelsen i 3 kap. 2 § konkurslagen och säkerhetsdirektivets bestämmelser. Enligt 3 kap. 2 § kan konkursboet begära att prestationerna går åter. I sådana fall måste konkursboet ersätta säkerhetstagaren vad denne har utgett jämte nödvändig eller nyttig kostnad (ersättning för det s.k. negativa kontraktsintresset). Möjligheten att låta prestationerna gå åter torde visserligen med hänsyn till återvinningsreglerna i 4 kap. konkurslagen ha begränsad betydelse.<SPAN class="ft22">41 </SPAN>Bestämmelsen innebär dock att en säkerhetstagare kan tvingas att lämna tillbaka en ställd säkerhet, vilket, precis som Nyköpings tingsrätt anför, skulle kunna anses strida mot säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p201 ft5">I 3 kap. 2 § tredje stycket hänvisas emellertid till att det finns särskilda bestämmelser om verkan av gäldenärens överlåtelse eller pantsättning av aktier, löpande skuldebrev eller ”vissa andra jämförbara värdehandlingar”. Innebörden av denna hänvisning kan diskuteras. Enligt förarbetsuttalanden tillkom hänvisningen på grund av att dessa typer av värdepapper är omsättningsbara.<SPAN class="ft44">42 </SPAN>Godtroende förvärvare ges här ett mer långtgående skydd och tredje mans skyddsintresse borde ges företräde framför konkursborgenärernas intresse. Omsättningsintresset borde, enligt förarbetsuttalandena, tillmätas stor betydelse särskilt när det gällde transaktioner med obligationer och andra handlingar som omsätts inom värdepappershandeln.</P> <P class="p201 ft4">Överlåtelse och pantsättning av löpande skuldebrev i en situation när överlåtaren/pantsättaren är försatt i konkurs regleras i 14 § skuldebrevslagen (1936:81). Av denna bestämmelse framgår att en godtroende motpart kan göra gällande överlåtelsen/pantsättningen även om överlåtaren/pantsättaren på grund av konkursbeslutet saknade rätt att förfoga över skuldebrevet. Någon möjlighet för konkursboet att kräva att prestationerna skall gå åter finns inte.</P> <P class="p92 ft4">För aktiebrev, emissionsbevis eller optionsbevis (aktier i materiell form) finns särskilda bestämmelser i 3 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385). Lagrummet hänvisar till 14 § skuldebrevslagen och en godtroende motpart behöver således inte heller i dessa fall oroa sig för att konkursboet begär att prestationerna skall gå åter.</P> <P class="p71 ft6">I lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument finns särskilda bestämmelser för sådana värdepapper som har dematerialiserats enligt den lagen, dvs. aktier och andra finansiella instrument för vilka</P> <P class="p199 ft27"><SPAN class="ft25">40</SPAN><SPAN class="ft26">Prop. 1999/2000:18 s. 61.</SPAN></P> <P class="p23 ft27"><SPAN class="ft25">41</SPAN><SPAN class="ft26">Jfr prop. 1975:6, s. 188.</SPAN></P> <P class="p23 ft27"><SPAN class="ft25">42</SPAN><SPAN class="ft26">Prop. 1975:6, s. 127 f. Nuvarande 3 kap. 2 § konkurslagen motsvarar äldre 21 §</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr11 td129"><SPAN class="p3 ft27">konkurslagen (1921:225) enligt dess lydelse i SFS 1975:244.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td116"><SPAN class="p18 ft4">84</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033085x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p14 ft4">inte har utfärdats aktiebrev, skuldebrev eller annan motsvarande skriftlig Prop. 2004/05:30 handling eller där dessa skriftliga handlingar inte är i omlopp. Sådana</P> <P class="p234 ft5">finansiella instrument är registrerade i ett avstämningsregister. Ägaren till ett finansiellt instrument får instrumentet registrerat på ett avstämningskonto och rättigheterna till instrumenten följer i princip registreringen. Av 6 kap. 4 och 7 §§ framgår att en överlåtelse eller pantsättning av ett finansiellt instrument blir giltig även om överlåtaren respektive pantsättaren är försatt i konkurs, om denne stod registrerad som ägare och motparten var i god tro om konkursen. Inte heller i dessa fall behöver således en godtroende motpart oroa sig för att konkursboet begär att prestationerna skall gå åter. Den svenska regleringen avseende dessa finansiella instrument synes således stå i överensstämmelse med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p12 ft5">Bestämmelsen i 3 kap. 2 § konkurslagen har däremot betydelse för andra finansiella instrument, t.ex. sådana dematerialiserade finansiella instrument som inte omfattas av lagen om kontoföring av finansiella instrument, t.ex. derivatinstrument som är kontoförda enligt avtal med utgivaren eller fondandelar som är registrerade i ett register fört av fondbolaget. Detsamma gäller om säkerheten består av pengar krediterade ett konto. Kontobehållningen är som nämnts i avsnitt 5.5.2, en enkel fordran på motsvarande belopp mot den som håller kontot. Enkla fordringar kan överlåtas eller pantsättas. Någon särreglering i det fall kontoinnehavaren är försatt i konkurs och därför inte är behörig att förfoga över kontot, finns dock inte i skuldebrevslagen.</P> <P class="p12 ft43">Möjligheten för konkursboet att få prestationerna att gå åter torde dock inte medföra några praktiska problem. Säkerhetstagaren måste visserligen lämna tillbaka den ställda säkerheten, men får ju i gengäld tillbaka vad han utgett till säkerhetsställaren. Har en borgenär således t.ex. lånat ut värdepapper till konkursgäldenären och i gengäld fått dennes kontobehållning som säkerhet, skall pengarna på kontot återlämnas till konkursboet mot att borgenären får tillbaka sina värdepapper. Därtill får säkerhetstagaren ersättning för sina kostnader. En panthavare förlorar således ingenting på ett återlämnade. Om panthavaren kräver och får tilläggssäkerhet för en tidigare fordran på konkursgäldenären, blir emellertid resultatet att denna tilläggssäkerhet måste lämnas tillbaka utan att panthavaren får kompensation (annat än för eventuella kostnader). Såsom angetts tidigare görs dock bedömningen att artikel 8.2 i direktivet inte träffar tilläggssäkerheter. Regeringens bedömning blir därför att den svenska regeln inte får anses stå i strid med säkerhetsdirektivet, även om pantavtalet eller säkerhetsöverlåtelsen inte får full ”rättslig verkan” i enlighet med artikel 8.2.</P> <P class="p315 ft21"><SPAN class="ft4">9.4</SPAN><SPAN class="ft20">Återvinning</SPAN></P> <P class="p251 ft4">Regeringens bedömning: Nuvarande svensk reglering om återvinning av ställd säkerhet överensstämmer med säkerhetsdirektivets bestämmelser.</P> <P class="p252 ft4">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p256 ft4">85</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p80 ft4">Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen. Riksgäldskontoret önskar ett tydliggörande av att artikel 8.3 a även omfattar situationen när storleken på säkerhetsöverlåtelsen beror på motpartens kreditvärdighet uttryckt i form av kreditbetyg hos kreditvärderingsinstitut.</P> <P class="p78 ft5">Skälen för regeringens bedömning: Ovan beskrivna bestämmelser i säkerhetsdirektivet och i svensk rätt hindrar inte att rättshandlingar som i och för sig är giltiga ändå blir föremål för återvinning i konkurs. Det huvudsakliga syftet med återvinningsinstitutet är att motverka dispositioner från gäldenärens sida som är till skada för borgenärerna. Det är dessutom önskvärt att borgenärerna inte löper i kapp i syfte att ge sig själva en bättre ställning om konkurs inträffar.</P> <P class="p138 ft5">I artikel 8.1 b och 8.3 anges att ingångna säkerhetsavtal och ställda säkerheter inte får återvinnas enbart på den grunden att åtgärden har vidtagits under viss period före konkursbeslutet eller motsvarande (t.ex. fristdagen). I detta fall omfattar bestämmelsen avtalade skyldigheter som går ut på att säkerhetsställaren måste ställa säkerhet eller tilläggssäkerhet på grund av den ursprungliga säkerhetens försämrade värde. Detsamma gäller en rätt att byta ut den ställda säkerheten mot annan säkerhet av väsentligen samma värde.</P> <P class="p82 ft5">Bakgrunden till bestämmelserna är, enligt stycke 16 i ingressen till direktivet, att det är marknadspraxis att parterna på finansmarknaden hanterar sina inbördes kreditrisker genom att fortlöpande beräkna exponeringen och värdet på den ställda säkerheten och därefter antingen kräva tilläggssäkerhet eller lämna tillbaka överskjutande säkerhet. Denna praxis måste, enligt samma ingresstext, skyddas mot vissa automatiska återvinningsregler, som slår till t.ex. på grund av att den relevanta ekonomiska förpliktelsen existerade innan säkerheten ställdes eller på grund av att säkerheten/tilläggssäkerheten ställdes under en viss tidsperiod. Detsamma gäller överenskommelser som gör det möjligt att ersätta tillgångar som ställts som säkerhet med andra tillgångar av samma värde.</P> <P class="p294 ft4">Bestämmelserna avser således att tillse att parterna kan hantera förändringar avseende sina inbördes kreditrisker i enlighet med marknadspraxis. Enligt regeringens uppfattning kan artikel 8.3 a inte, som Riksgäldskontoret anser, tolkas så att även sådana säkerhetsställanden som föranletts av en minskad kreditvärdighet hos säkerhetsställaren omfattas av bestämmelsen.</P> <P class="p82 ft6">Dessa bestämmelser i säkerhetsdirektivet torde endast ta sikte på objektiva återvinningsregler. I direktivtexten sägs nämligen att ogiltigförklaring eller återvinning inte får ske ”enbart” på de angivna grunderna. Därmed torde bestämmelserna inte hindra att medlemsstaterna har subjektiva återvinningsregler som tar sikte på otillbörliga rättshandlingar.</P> <P class="p82 ft5">I 4 kap. 12 § konkurslagen regleras de fall där gäldenären har ställt säkerhet. Återvinning kan ske om säkerheten överlämnats senare än tre månader före fristdagen och säkerheten inte var betingad vid skuldens tillkomst. I denna lydelse föreligger en konflikt med säkerhetsdirektivet. Tidigare fanns emellertid en särreglering i 5 kap. 2 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument avseende finansiella instrument. Den särregleringen togs bort och inarbetades i stället i 4 kap. 12 § genom en lagändring per den 1 juli 2002.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">86</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <P class="p132 ft4">I den nu gällande utformningen anges sålunda att återvinning inte skall Prop. 2004/05:30 ske om säkerhetsställandet kan anses vara ordinärt. I förarbetena till lag-</P> <P class="p133 ft5">ändringen nämndes just säkerhetsställanden på det finansiella området. Vid handel med finansiella instrument och valutor är överlämnande av tilläggssäkerheter som regel ett normalt agerande och inte föranlett av en hotande insolvenssituation.<SPAN class="ft44">43 </SPAN>Genom ändringen torde bestämmelsen även omfatta säkerheter som består av pengar som har krediterats ett konto. Visserligen kan ett sådant säkerhetsställande komma att likställas med en betalning av en skuld, men återvinningsregeln i 4 kap. 10 § konkurslagen godkänner också ordinära betalningar. Även denna typ av säkerhetsställanden bör omfattas av vad som får anses vara ett normalt agerande på det finansiella området.</P> <P class="p316 ft5">Vad som avses med ”ordinär” har behandlats i tidigare förarbeten.<SPAN class="ft44">44 </SPAN>I allt väsentligt kan hänvisas till dessa förarbeten. Allmänt sett bör en återvinning inte träffa betalningar som inte föranleds av gäldenärens betalningssvårigheter eller förestående konkurs utan som skulle ha ägt rum även om denne hade varit solvent. I rättspraxis har framhållits intresset att åstadkomma en trygghet i den normala ekonomiska omsättningen.<SPAN class="ft44">45</SPAN></P> <P class="p91 ft6">I förarbetena till 4 kap. 12 § diskuterades särskilt behovet av att behålla särregleringen avseende återvinning av tilläggssäkerheter i 5 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument. Det finns ett särskilt behov av tydlighet särskilt med hänsyn till de risker som uppstår i den gränsöverskridande handeln med finansiella instrument och valuta. Lagrådet påpekade emellertid att den föreslagna (och nu gällande) generella regeln i 4 kap. 12 § konkurslagen anslöt nära till vad som gällde på finansmarknaden.<SPAN class="ft34">46 </SPAN>Med hänsyn härtill och till den neutralitet som bör vara utgångspunkten för civilrättslig lagstiftning, förordade Lagrådet att särregleringen skulle upphävas. I propositionen konstaterades i linje med Lagrådets uppfattning att regeln i konkurslagen i allt väsentligt kommer att ha samma innebörd som den dåvarande särregleringen och att undantaget från återvinning till och med blev något större än i särregleringen.</P> <P class="p213 ft4">Om säkerhetsställaren byter ut säkerheten till annan säkerhet av högst samma värde kan detta utbyte inte heller bli föremål för återvinning eftersom åtgärden inte medför någon nackdel för konkursboet eller konkursborgenärerna.</P> <P class="p91 ft4">Så som återvinningsregeln i 4 kap. 12 § konkurslagen är utformad i dag torde den således vara förenlig med säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p317 ft27"><SPAN class="ft25">43</SPAN><SPAN class="ft26">Prop. 2001/02:57 s 7.</SPAN></P> <P class="p23 ft27"><SPAN class="ft25">44</SPAN><SPAN class="ft26">Se t.ex. prop. 1975:6 s. 223 f. och 227 och prop. 2001/02:57 s. 8 ff.</SPAN></P> <P class="p23 ft27"><SPAN class="ft25">45</SPAN><SPAN class="ft26">Se t.ex. NJA 1998 s. 728 och 1998 s. 759.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr11 td73"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">46 </SPAN>Prop. 2001/02:57 s. 23 f.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p18 ft4">87</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr26 td130"><SPAN class="p318 ft1">10</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td131"><SPAN class="p19 ft1">Lagval</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td33"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft21"><SPAN class="ft4">10.1</SPAN><SPAN class="ft56">Säkerhetsdirektivet</SPAN></P> <P class="p319 ft8">Lagval för kontoförda finansiella instrument</P> <P class="p111 ft8">I artikel 9 i säkerhetsdirektivet finns en lagvalsregel som anger vilket lands lag som skall tillämpas för det fall att det uppstår en tvist avseende vissa säkerhetsavtal. Lagvalsregeln har fått ett mer begränsat tillämpningsområde än vad säkerhetsdirektivet har i övrigt.</P> <P class="p146 ft5">Bestämmelsen i artikel 9 tar sikte på de fall där den finansiella säkerheten består av ”kontoförda finansiella instrument”. Vad som menas med detta framgår av definitionen i artikel 2.1 g i säkerhetsdirektivet. Det måste för det första vara fråga om finansiella instrument som är föremål för antingen en säkerhetsöverlåtelse eller ett pantavtal. För det andra träffar regeln endast sådana finansiella instrument till vilka ”äganderätten framgår av registrering i ett register eller på ett konto som förs av en mellanhand eller för dennes räkning”. Lagvalsregeln tar alltså inte sikte på ”betalningsmedel” och inte heller på finansiella instrument som inte är dematerialiserade eller immobiliserade.</P> <P class="p320 ft8">Regeln omfattar sakrättsliga frågor</P> <P class="p255 ft5">Lagvalsregeln i artikel 9 i säkerhetsdirektivet omfattar enligt sin ordalydelse de flesta rättsliga frågor som kan uppkomma med anledning av en ställd säkerhet. I artikel 9.2 anges t.ex. ”den rättsliga naturen hos säkerheter”, ”kraven på fullbordandet av avtal” och ”ställande” av säkerhet, ”fullföljandet av de åtgärder som är nödvändiga för att göra [avtalet/säkerheten] gällande mot tredje man”, personers ”äganderätt till eller anspråk” på säkerheten och ”åtgärder som krävs för att realisera säkerheter”. Följaktligen synes lagvalsregeln inte vara begränsad till endast sakrättsliga spörsmål, dvs. förhållandet till annan än avtalsparten.</P> <P class="p112 ft5">I stycke 8 i ingressen till säkerhetsdirektivet anges emellertid att lex rei <NOBR>sitae-regeln</NOBR> avser tillämplig lag vid bedömningen av om ett avtal är giltigt och kan hävdas mot tredje man. Enligt den regeln skall lagen i det land där säkerheten är belägen tillämpas. Denna princip får anses vara vedertagen, åtminstone avseende lagvalet vid sakrättsliga frågor. Vidare anges i stycke 8 i ingressen, om säkerhetstagaren omfattas av ett giltigt och fungerande avtal om säkerställande enligt den tillämpliga lagstiftningen i det land där det relevanta kontot är beläget, att säkerhetens giltighet och verkställighet bör kunna hävdas mot varje annan konkurrerande rättighet eller intresse uteslutande med stöd av det landets lag. Syftet med bestämmelsen synes således främst vara att ange en lagvalsregel avseende säkerhetstransaktionernas sakrättsliga aspekter. Direktivtexten kan antas ha utformats på ett sätt som är avsett att täcka sakrättsliga frågor oavsett nationell bestämning.</P> <P class="p321 ft4">88</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">Lagvalsregelns innebörd</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p261 ft5">Lagvalsregeln innebär att tillämplig lag är lagen i det land där ”det relevanta kontot förs” (artikel 9.1). Med relevant konto menas enligt definitionen i artikel 2.1 h ”det register eller det konto, vilket kan föras av säkerhetstagaren, som innehåller uppgifter om de säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument som ställts till säkerhetstagaren”.</P> <P class="p71 ft8">Bestämmelsen anger således en variant av principen om lex rei sitae, som går ut på att ange att säkerheten är belägen där registret förs.</P> <P class="p201 ft5">Fråga uppkommer då om hur man konstaterar att ett kontofört finansiellt instrument är beläget i t.ex. Sverige. Ett finansiellt instrument kan vara registrerat i flera led hos flera mellanhänder och register samt i flera länder. Lagvalsregeln talar om det ”relevanta” kontot. Enligt den så kallade <NOBR>PRIMA-principen</NOBR> (Place of Relevant InterMediary Approach) skall sakrättsliga aspekter av en kunds förfoganden med dematerialiserade finansiella instrument, vilka förvaltas av en mellanhand, bedömas enligt lagen hos förvaltaren (mellanhanden).</P> <P class="p71 ft5">Säkerhetsdirektivet anger samtidigt att det skall vara fråga om finansiella instrument till vilka äganderätten framgår av registreringen. Denna referens skulle kunna antyda att det skall vara fråga om en registrering med konstitutiv verkan, dvs. att äganderätten följer av registreringen. I sådant fall skulle i t.ex. Sverige endast konton som har stöd av lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument komma ifråga. Därmed torde <NOBR>PRIMA-principen</NOBR> inte kunna upprätthållas. Dessutom finns olika finansiella instrument som är papperslösa, men där registret inte har sådan rättslig innebörd. För t.ex. fondandelar förs ett register av fondbolaget. I stället bör bestämmelsen tolkas enligt sin ordalydelse. Relevanta konton skulle därmed kunna vara konton eller register som endast har bevisverkan.</P> <P class="p129 ft21"><SPAN class="ft4">10.2</SPAN><SPAN class="ft56">Internationella lagvalsregler – Haagkonventionen</SPAN></P> <P class="p322 ft4">Bestämmelsen i artikel 9 har en motsvarighet i den lagvalsregel som återfinns i artikel 9.2 i <NOBR>finality-direktivet.<SPAN class="ft22">47</SPAN></NOBR><SPAN class="ft22"> </SPAN>Även den bestämmelsen ger uttryck för principen om lex rei sitae med hänvisning till lagen i det land där värdepappren är registrerade i ett register, på ett konto (eller i ett system för centraliserad förvaring). I artikel 24 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april 2001 om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut finns likaså en lagvalsregel som etablerar samma princip och på samma sätt.</P> <P class="p71 ft5">Dessa <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> lagvalsregler bör jämföras med de bestämmelser som anges i en nyligen godtagen, men ännu inte ratificerad, Haagkonvention.<SPAN class="ft44">48 </SPAN>Konventionen anger lagvalsregler för tvister avseende</P> <P class="p133 ft6">”securities held with an intermediary” (artikel 2) vilket avser rättigheter som tillkommer en kontohavare genom kreditering av värdepapper på ett</P> <P class="p323 ft27"><SPAN class="ft25">47</SPAN><SPAN class="ft26">Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutlig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper.</SPAN></P> <P class="p324 ft27"><SPAN class="ft25">48</SPAN><SPAN class="ft26">Convention on the law applicable to certain rights in respect of securities held with an intermediary, Haagkonferensen för internationell privaträtt, konvention nr 36. Texten antogs av Haagkonferensen den 13 december 2002. För texten kan hänvisas till</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr11 td132"><SPAN class="p3 ft46"><SPAN class="ft45">www.hcch.net/e/conventions/ </SPAN><SPAN class="ft27">text36e.html</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td64"><SPAN class="p18 ft4">89</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_90"> <P class="p14 ft4">värdepapperskonto (artikel 1.1 (f)). Konventionen får anses ge uttryck för Prop. 2004/05:30 en modifierad <NOBR>PRIMA-princip.</NOBR> Som huvudregel skall tillämpas lagen i</P> <P class="p258 ft4">det land som uttryckligen avtalats i the account agreement (artikel 4), visserligen med en form av ”verklighetskontroll” i syfte att säkerställa att mellanhanden verkligen bedriver verksamhet i det land som utpekas. Konventionen erkänner således det val som görs av mellanhanden och dess kund.</P> <P class="p11 ft4">Det återstår att se hur Haagkonventionens bestämmelser närmare kommer att påverka den <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> regleringen. Kommissionen har inlett ett arbete med att se över <NOBR>EG-regleringen</NOBR> med anledning av Haagkonventionen. Kommissionen har förklarat att den efter signering av konventionen avser att lägga fram förslag till ändringar av de direktiv som påverkas, däribland säkerhetsdirektivet. Som tidigast kan en ratificering av konventionen ske under år 2005.</P> <P class="p145 ft21"><SPAN class="ft4">10.3</SPAN><SPAN class="ft56">Lagval enligt svensk rätt</SPAN></P> <P class="p5 ft8">Bestämmelser i lag</P> <P class="p325 ft4">I 5 kap. 3 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns en lagvalsregel som omfattar överlåtelse, pantsättning och annat förfogande över finansiella instrument för vilka aktiebrev, skuldebrev eller annan motsvarande skriftlig handling inte har utfärdats (dematerialiserade finansiella instrument) eller där en sådan handling har utfärdats men där det genom förvaring eller på liknande sätt har säkerställts att handlingen inte kommer i omlopp (immobiliserade finansiella instrument). Om förvärvarens rätt till dessa dematerialiserade eller immobiliserade finansiella instrument har registrerats enligt lag, skall lagen i det land där registret förs tillämpas beträffande rättsverkningarna i förhållande till andra än parterna. Bestämmelsen är inte begränsad till finansiella instrument som dematerialiserats eller immobiliserats enligt svensk lag (lagen om kontoföring av finansiella instrument) utan omfattar även sådana åtgärder med stöd av rättsordningen i ett annat land.</P> <P class="p97 ft4">Den svenska lagregeln fastställer således – i linje med säkerhetsdirektivet – en modern form av principen om lex rei sitae som tar sikte på kontot och inte instrumenten. Lagvalsregeln omfattar endast sakrättsliga tvister och således inte parternas inbördes förhållanden. I detta avseende torde således den svenska regeln stämma överens med vad som åsyftas med artikel 9 i säkerhetsdirektivet.</P> <P class="p112 ft5">Som nämnts ovan torde artikel 9 i säkerhetsdirektivet träffa både sådana register som har konstitutiv verkan och sådana som endast har bevisverkan. Det förefaller något oklart vad som avses i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. Enligt lagregeln omfattas endast de fall ”när förvärvarens rätt till de finansiella instrumenten har registrerats enligt lag”. Frågan om denna skrivning innebär att endast register som medför äganderätt träffas eller om den även träffar registreringar som ger bevis för äganderätten kan diskuteras.</P> <P class="p326 ft4">90</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033091x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">Icke lagfästa lagvalsregler</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft4">Beroende på hur lagvalsregeln i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument tolkas, kan det således finnas skäl att bedöma vad som gäller för andra dematerialiserade finansiella instrument än de som omfattas av lagen om kontoföring av finansiella instrument.</P> <P class="p171 ft4">Med beaktande av allmänna rättsprinciper torde även utanför det lagstadgade området principen om lex rei sitae ha allmän giltighet vid valet av lag i sakrättsliga tvister. Detta innebär att tillämplig lag blir lagen i det land där tillgångarna i fråga finns. Således återstår att analysera vad en registrering hos en mellanhand är för någonting.</P> <P class="p327 ft4">En möjlighet är att registreringen bedöms vara en fordran på mellanhanden på det underliggande finansiella instrumentet (enkel fordran). I sådant fall befinner sig ju tillgången (fordran) där mellanhanden befinner sig. En annan möjlighet är att betrakta registreringen som ett bevis för att kunden – tillsammans med andra kunder – äger en del av de finansiella instrument som är registrerade i ursprungslandet.</P> <P class="p170 ft4">Det torde av praktiska skäl inte kunna dras någon annan slutsats än att tillgången befinner sig där mellanhanden befinner sig, eller rättare sagt där dennes konto finns <NOBR>(PRIMA-regeln)</NOBR> oavsett om registreringen konstituerar en fordran eller en samäganderätt.</P> <P class="p166 ft21"><SPAN class="ft4">10.4</SPAN><SPAN class="ft57">Genomförande</SPAN></P> <P class="p328 ft5">Regeringens bedömning: Bestämmelsen i 5 kap. 3 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument överensstämmer med lagvalsregeln i artikel 9 i säkerhetsdirektivet. Mot bakgrund av att en anpassning till Haagkonventionens lagvalsregler kan komma att krävas bör ett eventuellt förtydligande av bestämmelsen i 5 kap. 3 § anstå.</P> <P class="p329 ft4">Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte i frågan.</P> <P class="p165 ft5">Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelsen i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument infördes år 1999 i syfte att genomföra lagvalsregeln i artikel 9.2 i <NOBR>finality-direktivet.</NOBR> Den svenska lagregeln fick emellertid en mer generell utformning än vad som förutsattes i direktivet. Anledningen var att flertalet av de skäl som talar för att reglera lagvalsfrågan ansågs göra sig gällande även utanför <NOBR>finality-direktivets</NOBR> tillämpningsområde och en begränsning skulle dessutom kunna leda till osäkerhet om vad som gäller i övrigt och i värsta fall leda fram till felaktiga motsatsslut. Lagvalsregeln fick således tillämplighet avseende överlåtelse, pantsättning och andra förfoganden över dematerialiserade och immobiliserade finansiella instrument.<SPAN class="ft44">49</SPAN></P> <P class="p176 ft6">Nämnda lagrum hänvisar till ”finansiella instrument”, vilka i 1 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument definieras som fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden. Med fondpapper avses enligt samma paragraf</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">49 </SPAN>Prop. 1999/2000:18 s. 96.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td115"><SPAN class="p18 ft4">91</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p162 ft5">aktier, obligationer m.m. som är utgivna för allmän omsättning, andelar i värdepappersfonder och depåbevis. Denna definition anses vara något vidare än den som regelmässigt används i den <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> regleringen.<SPAN class="ft44">50 </SPAN>Hänvisningen till finansiella instrument i 5 kap. 3 § borde således vara förenlig med säkerhetsdirektivets definition i artikel 2.1.</P> <P class="p149 ft4">Som nämnts anger den svenska bestämmelsen, i linje med säkerhetsdirektivet, att principen om lex rei sitae skall tillämpas med hänvisning till var kontot/registret förs. Följaktligen synes den svenska bestämmelsen stämma väl överens med artikel 9 i säkerhetsdirektivet. Fråga är då om bestämmelsen bör ändras på grund av eventuella otydligheter i fråga om vad som menas med att förvärvarens rätt skall ha registrerats ”enligt lag”.</P> <P class="p152 ft6">Förvaltarregistrering av dematerialiserade (och immobiliserade) finansiella instrument diskuterades i förarbetena till lagbestämmelsen.<SPAN class="ft34">51 </SPAN>Som nämnts är de rättsverkningar som lagfästs i 6 kap. lagen om kontoföring av finansiella instrument inte direkt tillämpliga på förvaltarregistrerade finansiella instrument. I stället finns den omnämnda bestämmelsen i 3 kap. 10 § samma lag. Enligt uttalanden i förarbetena synes det emellertid förutsättas att lagvalet följer förvaltarregistreringen.<SPAN class="ft34">52 </SPAN>Således anges att innebörden av svensk rätt måste anses vara att finansiella instrument som dematerialiserats enligt svensk lag men som är förvaltarregistrerade utomlands, måste anses befinna sig hos förvaltaren vid bedömningen av rättsverkningarna av en överlåtelse eller en pantsättning. Samma sak torde gälla i den omvända situationen, dvs. när instrumenten är dematerialiserade enligt utländsk rätt men förvaltaren befinner sig i Sverige. Slutligen konstaterades i nämnda förarbeten att svensk rätt torde motsvara bestämmelsen i artikel 9.2 i <NOBR>finality-direktivet.</NOBR> Det fanns dock</P> <P class="p290 ft4">– ansåg man – ändå skäl att införa en uttrycklig lagregel. Någon ändring i materiellt hänseende synes emellertid inte ha eftersträvats.</P> <P class="p151 ft5">Således synes avsikten med bestämmelsen i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument ha varit att fastställa principen om lex rei sitae, med hänvisning till registreringen. Däremot synes inte ha varit meningen att bestämmelsen skulle begränsas till register av konstitutiv karaktär. Det saknas därför grund för att nu, av materiella skäl, ändra den nuvarande bestämmelsen. Lagregeln kan dock anses vara oklar, särskilt med tanke på dematerialiserade finansiella instrument utanför lagen om kontoföring av finansiella instrument. Med hänsyn till att det pågår arbete med Haagkonventionen och till att bestämmelsen i artikel 9 i säkerhetsdirektivet troligtvis kommer att få en annan lydelse, talar emellertid övervägande skäl mot att redan nu se över bestämmelsen. En översyn bör lämpligen göras i samband med att Haagkonventionens lagvalsregler anpassas till svensk rätt.</P> <P class="p281 ft8">Det kan också noteras att det inom EU finns planer på att se över hur finansiella instrument som innehas via mellanhänder skall behandlas i rättsligt hänseende. I en rapport som lagts fram av den så kallade <NOBR>Giovannini-gruppen</NOBR> avseende gränsöverskridande clearing och</P> <P class="p330 ft27"><SPAN class="ft25">50</SPAN><SPAN class="ft26">T.ex. genom hänvisning till investeringstjänstedirektivet (Rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet). Se t.ex. artikel 2 (h) i </SPAN><NOBR>finality-direktivet.</NOBR></P> <P class="p61 ft27"><SPAN class="ft25">51</SPAN><SPAN class="ft26">Prop. 1999/2000:18 s. 91 ff.</SPAN></P> <P class="p159 ft27"><SPAN class="ft33">52 </SPAN>Prop. 1999/2000:18 s. 94 f.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">92</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p23 ft5">avveckling, föreslås att man inom EU inleder ett särskilt projekt, EU Securities Account Certainty project.<SPAN class="ft44">53 </SPAN>Syftet är att klargöra vilka rättsliga verkningar registrering på ett konto hos en mellanhand har och bör ha. Det förefaller lämpligt att närmare analysera rättsverkningarna av en förvaltarregistrering i samband med det arbetet.</P> <P class="p331 ft27"><SPAN class="ft33">53 </SPAN>The Giovannini Group, Second Report on EU Clearing and Settlement Arrangements, Bryssel, april 2003.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p83 ft4">93</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS033094x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p106 ft37">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p107 ft1">11 Övergångsbestämmelser m.m.</P> <P class="p332 ft6">Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 maj 2005. Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.</P> <P class="p333 ft8">Promemorian behandlar inte denna fråga. Remissinstanserna yttrar sig inte i frågan.</P> <P class="p12 ft8">Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör få verkan så snart som möjligt. De bör därför träda i kraft den 1 maj 2005.</P> <P class="p97 ft5">En särskild övergångsbestämmelse bör införas för ändringarna i konkurslagen. Syftet är att skapa klarhet vid konkurs som beslutats före – men inte avslutats vid – ikraftträdandet av ändringarna. Detta gäller vid såväl kvittning som vid rätt att själv sälja eller avräkna finansiella instrument eller valuta som borgenär innehar som säkerhet.</P> <P class="p334 ft4">94</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <P class="p106 ft37">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p107 ft1">12 Konsekvenser av förslagen</P> <P class="p116 ft21"><SPAN class="ft4">12.1</SPAN><SPAN class="ft57">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P> <P class="p111 ft5">Förslagen i lagsrådsremissen har ingen direkt effekt på de offentliga åtagandena. Förslagen är huvudsakligen en vidareutveckling av befintlig reglering. Ändringarna kan förmodas ge en lagstiftning som är bättre anpassad till rådande förhållanden och som därmed blir enklare att hantera för marknadens aktörer. Detta medför i så fall effektivitetsvinster.</P> <P class="p145 ft21"><SPAN class="ft4">12.2</SPAN><SPAN class="ft56">Konsekvenser för små företag</SPAN></P> <P class="p111 ft5">Bestämmelserna om kvittning i konkurs och ökade möjligheter för en borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet att sälja dessa i en konkurs är neutrala i förhållande till företagens storlek. Genom att från regleringen undanta onoterade aktier i dotterbolag ges konkursförvaltaren större möjligheter att få till stånd en bra avveckling av verksamheten. Detta bör gynna småföretagen, som ofta är oprioriterade fordringsägare i en konkurs.</P> <P class="p112 ft6">Möjligheten att göra avsteg från de föreskrifter som annars gäller vid avtal om förfoganden och återpantsättning m.m. av finansiella instrument gäller inte om motparten är en konsument eller ett mindre företag (såvida inte detta företag står under Finansinspektionens tillsyn). Detta kan, åtminstone i teorin, innebära att små företag inte erbjuds samma möjligheter vid handeln med finansiella instrument som de professionella aktörerna på finansmarknaden. De nuvarande reglerna – som alltså kvarstår oförändrade för de mindre företagen – ger i gengäld dessa företag bättre möjligheter att bedöma konsekvenserna av ett sådant avtal.</P> <P class="p335 ft4">95</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr26 td130"><SPAN class="p318 ft1">13</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td131"><SPAN class="p19 ft1">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td33"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p336 ft21"><SPAN class="ft4">13.1</SPAN><SPAN class="ft57">Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)</SPAN></P> <P class="p319 ft8">5 kap.</P> <P class="p337 ft4">16 §</P> <P class="p308 ft5">Paragrafen reglerar möjligheterna att kvitta förvärvade fordringar i konkurs. Förbudet i första stycket, mot att använda fordringar som förvärvats senare än tre månader från fristdagen, gäller endast om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt. Hänvisning till ordinära åtgärder görs även i vissa återvinningsregler i 4 kap. Någon annan innebörd av termen avses inte här.</P> <P class="p302 ft4">Kvittning i konkurs behandlas i avsnitt 7.2.3.</P> <P class="p64 ft4">På Lagrådets inrådan har i första stycket andra meningen ordet ”tidigare” tagits bort.</P> <P class="p338 ft8">8 kap.</P> <P class="p339 ft4">10 §</P> <P class="p340 ft4">En borgenär som har noterade finansiella instrument eller valuta som säkerhet får, enligt andra stycket, sälja dessa omedelbart till gällande börs- eller marknadspris. Denna regel ändras på så vis att den som har finansiella instrument eller valuta som säkerhet omedelbart får sälja eller realisera genom avräkning om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. Med affärsmässigt rimligt sätt avses normalt försäljning till börs- eller marknadspris.</P> <P class="p12 ft4">Möjligheten att realisera säkerheten enligt avtalet begränsas dock om säkerheten består av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag. I sådant fall skall borgenären först ge konkursförvaltaren möjlighet att lösa in aktierna. Med onoterade aktier avses aktier som inte är noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad.</P> <P class="p11 ft4">Lagrådet har lämnat förslag till förtydligande av texten i andra stycket. Regeringen håller med om att förtydligande bör ske men har valt en annan lagteknisk lösning.</P> <P class="p64 ft4">Försäljning i konkurs behandlas i avsnitt 7.2.2 och realisering genom avräkning i konkurs behandlas i avsnitt 7.2.3.</P> <P class="p341 ft8">Övergångsbestämmelser</P> <P class="p325 ft4">Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Frågan har behandlats i avsnitt 11.</P> <P class="p124 ft4">96</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p342 ft4">13.2</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td79"><SPAN class="p44 ft21">Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td45"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p44 ft21">handel med finansiella instrument</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p343 ft8">3 kap.</P> <P class="p344 ft4">1 och 3 §§</P> <P class="p345 ft4">I dessa två paragrafer regleras hur företag som står under Finansinspektionens tillsyn skall agera när de ingår avtal som ger företaget rätt att förfoga över annans finansiella instrument (1 §) eller rätt att återpantsätta eller överlåta panträtten (3 §). Dessa föreskrifter ges i första stycket av respektive paragraf. I andra stycket görs nu undantag om motparten tillhör någon av vissa uppräknade kategorier av finansiella aktörer. Uppräkningen avser att täcka de företag och myndigheter som anges i artikel 1.2 (a) – (d) i säkerhetsdirektivet (se avsnitt 5.7). Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.2. Efter påpekande från Lagrådet har paragraferna utformats i enlighet med föreslagna lydelser i promemorian.</P> <P class="p346 ft21"><SPAN class="ft4">13.3</SPAN><SPAN class="ft57">Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion</SPAN></P> <P class="p319 ft8">2 kap.</P> <P class="p339 ft4">20 §</P> <P class="p308 ft5">I denna paragraf finns regler om inverkan av ett beslut om företagsrekonstruktion på avtal som gäldenären har ingått. Från denna reglering undantas nu en borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet. Frågan behandlas i avsnitt 7.2.5.</P> <P class="p343 ft4">21 §</P> <P class="p345 ft5">Paragrafen reglerar borgenärernas rätt till kvittning under en företagsrekonstruktion. Förbudet i andra stycket mot att kvitta förvärvade fordringar som förvärvats senare än tre månader före ansökan om företagsrekonstruktion, gäller endast om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt. Hänvisning till ordinära åtgärder görs även i konkurslagen. Någon annan innebörd av termen avses inte här. Frågan behandlas i avsnitt 7.2.5.</P> <P class="p347 ft21"><SPAN class="ft4">13.4</SPAN><SPAN class="ft57">Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse</SPAN></P> <P class="p319 ft8">15 kap.</P> <P class="p339 ft4">10 §</P> <P class="p319 ft18">Genom ändringen i första stycket justeras en felaktig hänvisning.</P> <P class="p114 ft4">97</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <P class="p106 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p106 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p348 ft4">98</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <P class="p106 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p106 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p348 ft4">99</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <P class="p106 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p106 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p349 ft4">100</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <P class="p106 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p106 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p349 ft4">101</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <P class="p106 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p106 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p349 ft4">102</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <P class="p106 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p106 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p349 ft4">103</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <P class="p106 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p106 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p349 ft4">104</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <P class="p106 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p106 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p349 ft4">105</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p40 ft1">Promemorians lagförslag</P> <P class="p280 ft21">Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p350 ft4">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft22">1 </SPAN>att 5 kap. 15 och 16 §§ samt 8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td133"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td134"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td135"><SPAN class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td136"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td49"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td137"><SPAN class="p351 ft8">5 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td136"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td49"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td137"><SPAN class="p352 ft4">15 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">En fordran hos gäldenären som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td135"><SPAN class="p48 ft8">En fordran hos gäldenären som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft8">får göras gällande i konkursen kan</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft8">får göras gällande i konkursen kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td136"><SPAN class="p3 ft4">av borgenären</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td49"><SPAN class="p354 ft23">användas</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p353 ft4">till</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft4">av borgenären användas till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">kvittning mot en fordran som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft4">kvittning mot en fordran som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">gäldenären hade mot honom när</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft4">gäldenären hade mot honom när</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td138"><SPAN class="p353 ft7">konkursbeslutet meddelades. Detta</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td135"><SPAN class="p3 ft4">konkursbeslutet meddelades.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td136"><SPAN class="p3 ft4">gäller dock inte</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td49"><SPAN class="p355 ft4">om kvittning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p353 ft4">var</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p356 ft4">utesluten utom konkurs på grund av fordringarnas beskaffenhet.</P> <P class="p357 ft6">Är en fordran beroende av ett villkor som innebär att borgenären har rätt att få ut fordringsbeloppet endast om viss omständighet inträffar, skall borgenären fullgöra sin förpliktelse trots att han annars hade haft rätt att kvitta. Om han före den dag då utdelningsförslaget upprättas visar att villkoret har uppfyllts, har han emellertid rätt att återfå motsvarande belopp i den mån det inte överstiger vad han har att fordra. Finns det anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas senare, skall ett för borgenären beräknat belopp avsättas när utdelningsförslaget upprättas.</P> <P class="p358 ft5">Kvittning får inte ske om kvittning var utesluten utom konkurs på grund av fordringarnas beskaffenhet. Detta gäller dock inte om borgenären till kvittning använder finansiella instrument eller valuta som han innehar som säkerhet och det framgår av avtalet mellan borgenären och gäldenären att förpliktelserna dem emellan skall slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs eller att</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td139"><SPAN class="p359 ft4">borgenären</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td140"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p48 ft4">får</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td142"><SPAN class="p360 ft4">realisera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr10 td143"><SPAN class="p359 ft18">säkerheten genom kvittning. Består</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td144"><SPAN class="p359 ft4">de finansiella</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td145"><SPAN class="p47 ft4">instrumenten</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td146"><SPAN class="p360 ft4">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td147"><SPAN class="p359 ft4">aktier</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td148"><SPAN class="p3 ft4">i</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td149"><SPAN class="p360 ft7">konkursgäldenärens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td139"><SPAN class="p359 ft4">dotterbolag</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td38"><SPAN class="p3 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td150"><SPAN class="p3 ft8">definitionen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td146"><SPAN class="p360 ft4">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td139"><SPAN class="p359 ft4">1 kap. 4 §</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td151"><SPAN class="p361 ft7">årsredovisningslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr12 td143"><SPAN class="p359 ft4">(1995:1554) och är aktierna inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td147"><SPAN class="p359 ft4">noterade</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td30"><SPAN class="p362 ft4">vid</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p363 ft4">en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td142"><SPAN class="p360 ft4">svensk eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr20 td152"><SPAN class="p3 ft27"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td146"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td153"><SPAN class="p3 ft27">av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047).</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td150"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td146"><SPAN class="p18 ft4">106</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p3 ft4">utländsk</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td134"><SPAN class="p21 ft8">börs,</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p26 ft4">en</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr22 td27"><SPAN class="p18 ft4">auktoriserad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td154"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td155"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td155"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td53"><SPAN class="p3 ft18">marknadsplats</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p208 ft18">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td156"><SPAN class="p208 ft7">någon</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td44"><SPAN class="p18 ft8">annan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p3 ft4">reglerad</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td157"><SPAN class="p364 ft4">marknad,</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p18 ft4">skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr12 td135"><SPAN class="p3 ft8">borgenären minst en vecka innan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p3 ft4">kvittning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p18 ft7">sker</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td65"><SPAN class="p365 ft4">ge</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td28"><SPAN class="p18 ft8">förvaltaren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr11 td71"><SPAN class="p3 ft8">tillfälle att lösa in egendomen.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td158"><SPAN class="p366 ft4">16 §</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td26"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td107"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td122"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">En fordran mot gäldenären som</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr11 td135"><SPAN class="p21 ft4">En fordran mot gäldenären som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft7">har förvärvats genom en överlåtelse</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft7">har förvärvats genom en överlåtelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr12 td138"><SPAN class="p353 ft4">från tredje man senare än tre</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr12 td135"><SPAN class="p3 ft4">från tredje man senare än tre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p3 ft7">månader</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td83"><SPAN class="p367 ft4">före den i</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft4">4 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p353 ft4">2 §</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p3 ft4">månader</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td134"><SPAN class="p368 ft8">före</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td65"><SPAN class="p369 ft4">den</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p3 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td32"><SPAN class="p3 ft8">4 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p18 ft4">2 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p3 ft4">angivna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td83"><SPAN class="p209 ft7">fristdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p52 ft4">får</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p353 ft4">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p3 ft4">angivna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td159"><SPAN class="p21 ft7">fristdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p208 ft4">får</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p18 ft4">inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">användas till kvittning mot en</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft4">användas till kvittning mot en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft8">fordran som gäldenären hade när</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft8">fordran som gäldenären hade när</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft8">borgenären förvärvade sin fordran.</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft8">borgenären förvärvade sin fordran,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr12 td138"><SPAN class="p353 ft4">Detsamma gäller om en fordran</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr12 td135"><SPAN class="p3 ft4">om förvärvet inte med hänsyn till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td160"><SPAN class="p3 ft4">mot gäldenären</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p47 ft4">har</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td98"><SPAN class="p353 ft4">förvärvats</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr11 td161"><SPAN class="p3 ft4">omständigheterna kan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td32"><SPAN class="p53 ft8">anses</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p18 ft4">som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p3 ft4">tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p3 ft4">genom</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft4">sådan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td98"><SPAN class="p353 ft7">överlåtelse</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p3 ft4">ordinärt.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p21 ft4">En</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td162"><SPAN class="p369 ft4">fordran</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p18 ft4">mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">och borgenären då hade skälig</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td163"><SPAN class="p3 ft8">gäldenären</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td159"><SPAN class="p370 ft4">får</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td156"><SPAN class="p370 ft4">inte</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td44"><SPAN class="p18 ft4">heller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">anledning att anta att gäldenären</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft4">användas till kvittning om den har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td160"><SPAN class="p3 ft4">var insolvent</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p3 ft4">förvärvats</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td157"><SPAN class="p208 ft4">tidigare genom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td44"><SPAN class="p18 ft7">sådan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr12 td135"><SPAN class="p3 ft7">överlåtelse och borgenären då hade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft4">skälig anledning att anta att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr11 td164"><SPAN class="p3 ft4">gäldenären var insolvent.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft4">En borgenär som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana omständigheter att det är att jämställa med en betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel får inte kvitta i den mån en sådan betalning hade kunnat bli föremål för återvinning.</P> <P class="p371 ft24">8 kap.</P> <P class="p372 ft4">10 §<SPAN class="ft22">2</SPAN></P> <P class="p131 ft6">En borgenär som innehar lös egendom med handpanträtt får själv ombesörja att egendomen säljs på auktion. En sådan försäljning får dock inte utan förvaltarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efter edgångssammanträdet. Borgenären skall minst en vecka innan han vidtar åtgärd för egendomens försäljning ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen. Om det är fråga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, skall egendomen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td99"><SPAN class="p3 ft4">säljas exekutivt.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td167"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">Finansiella instrument som är</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p373 ft4">En borgenär</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td167"><SPAN class="p18 ft4">som innehar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft4">noterade vid en svensk eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td135"><SPAN class="p21 ft4">finansiella instrument eller valuta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p3 ft4">utländsk börs,</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td168"><SPAN class="p47 ft4">en</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p353 ft4">auktoriserad</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft4">som säkerhet får själv sälja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p3 ft4">marknadsplats</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td168"><SPAN class="p3 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p353 ft8">någon annan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft7">egendomen i enlighet med villkoren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft4">reglerad marknad samt valuta får</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft4">i avtalet. Borgenären skall dock</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft4">säljas omedelbart till gällande börs-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft8">först ge förvaltaren tillfälle att lösa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td138"><SPAN class="p3 ft4">eller marknadspris av den som har</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td135"><SPAN class="p18 ft8">in egendomen enligt första stycket,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft4">egendomen som säkerhet.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft4">om säkerheten består av aktier i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td168"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p209 ft7">konkursgäldenärens</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td167"><SPAN class="p18 ft4">dotterbolag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft27"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Senaste lydelse 1999:1310.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p349 ft4">107</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS0330108x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR height=0> <TD width=52px></TD> <TD width=21px></TD> <TD width=33px></TD> <TD width=35px></TD> <TD width=11px></TD> <TD width=23px></TD> <TD width=33px></TD> <TD width=47px></TD> <TD width=115px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p3 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td98"><SPAN class="p3 ft4">definitionen</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td170"><SPAN class="p375 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td54"><SPAN class="p363 ft4">1 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td155"><SPAN class="p376 ft4">4 §</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td63"><SPAN class="p3 ft8">årsredovisningslagen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td83"><SPAN class="p376 ft8">(1995:1554)</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft18">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">och aktierna inte är noterade vid</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr12 td47"><SPAN class="p3 ft4">en svensk eller utländsk börs, en</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr11 td171"><SPAN class="p3 ft4">auktoriserad marknadsplats</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p376 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td169"><SPAN class="p3 ft4">någon</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td45"><SPAN class="p53 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td172"><SPAN class="p3 ft4">reglerad</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td173"><SPAN class="p376 ft7">marknad.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td174"><SPAN class="p3 ft7">Finansiella</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td175"><SPAN class="p30 ft4">instrument</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p377 ft23">som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p376 ft4">är</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">noterade vid en svensk eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td174"><SPAN class="p3 ft4">utländsk</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft7">börs,</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td176"><SPAN class="p49 ft4">en</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td170"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td83"><SPAN class="p376 ft8">auktoriserad</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td165"><SPAN class="p3 ft4">marknadsplats</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td176"><SPAN class="p53 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td62"><SPAN class="p210 ft4">någon annan</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr12 td47"><SPAN class="p3 ft4">reglerad marknad samt valuta får</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">även i annat fall säljas omedelbart</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td169"><SPAN class="p3 ft4">till</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td98"><SPAN class="p3 ft4">gällande</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td177"><SPAN class="p3 ft4">börs-</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p210 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft4">marknadspris av den som har egendomen som säkerhet.</P> <P class="p64 ft4">Borgenären skall minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.</P> <P class="p64 ft4">Har egendomen sålts på annat sätt än exekutivt, skall borgenären för förvaltaren redovisa vad som har flutit in.</P> <P class="p11 ft4">Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären.</P> <P class="p379 ft4">Denna lag träder i kraft den 27 december 2003.</P> <P class="p380 ft4">108</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p381 ft21">Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument</P> <P class="p382 ft4">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft22">1 </SPAN>att 3 kap. 1 och 3 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td178"><SPAN class="p3 ft7">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p383 ft24">3 kap.</P> <P class="p384 ft4">1 §<SPAN class="ft22">2</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">Om ett företag som står under</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft4">Om ett företag som står under</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td179"><SPAN class="p3 ft4">tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p385 ft4">av</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td180"><SPAN class="p54 ft8">Finansinspektionen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p353 ft4">vill</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td179"><SPAN class="p3 ft4">tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p385 ft4">av</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td180"><SPAN class="p54 ft8">Finansinspektionen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td181"><SPAN class="p18 ft4">vill</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">ingå avtal med ägaren till ett</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft4">ingå avtal med ägaren till ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td182"><SPAN class="p3 ft4">finansiellt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td180"><SPAN class="p51 ft4">instrument om</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p353 ft4">att</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td182"><SPAN class="p3 ft4">finansiellt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td180"><SPAN class="p386 ft4">instrument om</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td181"><SPAN class="p18 ft4">att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">företaget skall ha rätt att förfoga</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft4">företaget skall ha rätt att förfoga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td179"><SPAN class="p3 ft4">över</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft4">det</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td183"><SPAN class="p353 ft8">finansiella instrumentet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td179"><SPAN class="p3 ft4">över</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft4">det</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td89"><SPAN class="p18 ft4">finansiella instrumentet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr12 td138"><SPAN class="p353 ft4">för egen räkning, skall avtalet</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr12 td135"><SPAN class="p18 ft4">för egen räkning, skall avtalet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft8">slutas skriftligen i en för ändamålet</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft8">slutas skriftligen i en för ändamålet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">särskilt upprättad handling som i</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft4">särskilt upprättad handling som i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft8">någon läsbar och varaktig form är</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft8">någon läsbar och varaktig form är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft8">tillgänglig för parterna. Detsamma</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft8">tillgänglig för parterna. Detsamma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">gäller om företaget medverkar till</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft4">gäller om företaget medverkar till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr12 td138"><SPAN class="p353 ft7">ett sådant avtal mellan andra parter.</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr12 td135"><SPAN class="p18 ft7">ett sådant avtal mellan andra parter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">Det förfogande som avses skall</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft4">Det förfogande som avses skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td133"><SPAN class="p3 ft4">anges noggrant.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td133"><SPAN class="p3 ft4">anges noggrant.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td181"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td179"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td180"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft4">Första stycket gäller inte om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td179"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td180"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td135"><SPAN class="p18 ft8">företagets motpart eller parterna i</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p387 ft4">ett avtal som företaget medverkar till är</P> <P class="p388 ft4"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft31">ett annat företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller ett utländskt företag inom EES som i sitt hemland får driva jämförbar verksamhet och som står under betryggande tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ,</SPAN></P> <P class="p388 ft4"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft31">Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som är ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av statsskulden eller är behörigt att föra konton för kunders räkning,</SPAN></P> <P class="p388 ft4"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft31">Riksbanken eller en utländsk centralbank inom EES, inklusive Europeiska Centralbanken,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD class="tr12 td84"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td184"><SPAN class="p389 ft4">4. en</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p360 ft4">multilateral</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td84"><SPAN class="p3 ft51">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr40 td186"><SPAN class="p53 ft53">Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr31 td187"><SPAN class="p3 ft27">av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047).</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td185"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p3 ft52">2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td184"><SPAN class="p53 ft27">Senaste lydelse 2002:563.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td185"><SPAN class="p18 ft4">109</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr9 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td19"><SPAN class="p3 ft8">utvecklingsbank,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td163"><SPAN class="p390 ft7">Banken</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td188"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td155"><SPAN class="p376 ft4">för</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td138"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr10 td47"><SPAN class="p3 ft18">internationell betalningsutjämning,</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft18">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td165"><SPAN class="p3 ft4">Internationella</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr11 td175"><SPAN class="p375 ft4">valutafonden</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p376 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td150"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td189"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr12 td37"><SPAN class="p376 ft7">investeringsbanken,</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td190"><SPAN class="p3 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td189"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td65"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td181"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td188"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td190"><SPAN class="p3 ft4">5. ett</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td191"><SPAN class="p377 ft4">sådant</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr11 td175"><SPAN class="p375 ft4">kreditinstitut</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p376 ft4">som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">anges i förteckningen i artikel 2.3 i</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr11 td192"><SPAN class="p3 ft4">Europaparlamentets</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td65"><SPAN class="p391 ft7">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td154"><SPAN class="p376 ft4">rådets</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">direktiv 2000/12/EG av den 20</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr12 td47"><SPAN class="p3 ft4">mars 2000 om rätten att starta och</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">driva verksamhet i kreditinstitut<SPAN class="ft22">3</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td190"><SPAN class="p3 ft7">senast</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td174"><SPAN class="p386 ft4">ändrat</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td181"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td154"><SPAN class="p376 ft7">genom</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr11 td192"><SPAN class="p3 ft4">Europaparlamentets</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td65"><SPAN class="p391 ft7">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td154"><SPAN class="p376 ft4">rådets</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr11 td192"><SPAN class="p3 ft4">direktiv 2002/87/EG<SPAN class="ft22">4</SPAN>.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td181"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td188"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td193"><SPAN class="p392 ft4">3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td189"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td107"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td181"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td188"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p353 ft4">Om ett sådant företag som avses</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr12 td47"><SPAN class="p376 ft4">Om ett sådant företag som avses</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft8">i 1 § har fått finansiella instrument</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td190"><SPAN class="p3 ft4">i 1 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td191"><SPAN class="p48 ft4">första</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td191"><SPAN class="p393 ft23">stycket</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td194"><SPAN class="p3 ft4">har</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p376 ft4">fått</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">som pant, får företaget i sin tur</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">finansiella instrument som pant, får</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">pantsätta eller överlåta panträtten</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">företaget i sin tur pantsätta eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft8">bara tillsammans med den fordran</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td150"><SPAN class="p3 ft4">överlåta</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td195"><SPAN class="p47 ft4">panträtten</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td188"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p210 ft7">bara</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">som de utgör pant för. För</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">tillsammans med den fordran som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p353 ft7">återpantsättning eller överlåtelse på</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p3 ft4">de</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p3 ft4">utgör</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td189"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td130"><SPAN class="p53 ft4">pant</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td65"><SPAN class="p27 ft4">för.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td188"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td155"><SPAN class="p376 ft4">För</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft7">annat sätt fordras sådant avtal som</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">återpantsättning eller överlåtelse på</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft8">anges i 1 §. Återpantsättning eller</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">annat sätt fordras sådant avtal som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft4">överlåtelse får inte ske för högre</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td190"><SPAN class="p3 ft4">anges</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p48 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td30"><SPAN class="p208 ft4">1 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td191"><SPAN class="p50 ft4">första</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td196"><SPAN class="p376 ft4">stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p353 ft8">belopp eller på strängare villkor än</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td19"><SPAN class="p3 ft8">Återpantsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td65"><SPAN class="p394 ft8">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td197"><SPAN class="p376 ft4">överlåtelse</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p395 ft7">vad som gäller hos panthavaren.</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">får inte ske för högre belopp eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr12 td47"><SPAN class="p3 ft4">på strängare villkor än vad som</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr11 td192"><SPAN class="p3 ft7">gäller hos panthavaren.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td181"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td188"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr11 td47"><SPAN class="p376 ft4">Första stycket gäller inte om</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td138"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td165"><SPAN class="p3 ft8">pantsättaren är</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td65"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td181"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td188"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p396 ft4"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft31">ett annat företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller ett utländskt företag inom EES som i sitt hemland får driva jämförbar verksamhet och som står under betryggande tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ,</SPAN></P> <P class="p388 ft4"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft31">Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som är ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av statsskulden eller är behörigt att föra konton för kunders räkning,</SPAN></P> <P class="p397 ft4"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft31">Riksbanken eller en utländsk</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr12 td84"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td198"><SPAN class="p398 ft4">centralbank</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td151"><SPAN class="p360 ft4">inom EES, inklusive</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td84"><SPAN class="p46 ft25">3</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td198"><SPAN class="p53 ft27">EGT L 126, 26.5.2000, s. 1 (Celex 32000L0012).</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td151"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td84"><SPAN class="p46 ft25">4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td198"><SPAN class="p53 ft27">EGT L 035, 11.2.2003, s. 1 (Celex 32002L0087).</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td151"><SPAN class="p18 ft4">110</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS0330111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"> <TR> <TD colspan=4 class="tr9 td199"><SPAN class="p3 ft8">Europeiska Centralbanken,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td200"><SPAN class="p48 ft18">4. en</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td33"><SPAN class="p376 ft18">multilateral</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft18">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td201"><SPAN class="p3 ft4">utvecklingsbank,</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p367 ft7">Banken</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p376 ft4">för</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr12 td47"><SPAN class="p3 ft4">internationell betalningsutjämning,</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td165"><SPAN class="p3 ft4">Internationella</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td37"><SPAN class="p376 ft4">valutafonden eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td165"><SPAN class="p3 ft4">Europeiska</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td37"><SPAN class="p376 ft7">investeringsbanken,</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td200"><SPAN class="p3 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td200"><SPAN class="p48 ft4">5. ett</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p3 ft7">sådant</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td37"><SPAN class="p376 ft4">kreditinstitut som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">anges i förteckningen i artikel 2.3 i</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td201"><SPAN class="p3 ft7">Europaparlamentets</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td45"><SPAN class="p399 ft7">och</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td154"><SPAN class="p376 ft4">rådets</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">direktiv 2000/12/EG av den 20</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">mars 2000 om rätten att starta och</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft4">driva verksamhet i kreditinstitut<SPAN class="ft22">5</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td200"><SPAN class="p3 ft4">senast</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td173"><SPAN class="p400 ft8">ändrat</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p376 ft7">genom</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td201"><SPAN class="p3 ft7">Europaparlamentets</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p399 ft7">och</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td154"><SPAN class="p376 ft4">rådets</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr12 td199"><SPAN class="p3 ft4">direktiv 2002/87/EG<SPAN class="ft22">6</SPAN>.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td154"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p401 ft4">Denna lag träder i kraft den 27 december 2003.</P> <P class="p402 ft27"><SPAN class="ft25">5</SPAN><SPAN class="ft28">EGT L 126, 26.5.2000, s. 1 (Celex 32000L0012).</SPAN></P> <P class="p403 ft27"><SPAN class="ft25">6</SPAN><SPAN class="ft28">EGT L 035, 11.2.2003, s. 1 (Celex 32002L0087).</SPAN></P> <P class="p404 ft4">111</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p40 ft1">Remissinstanser</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 3</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p107 ft1">Remissinstanser som haft möjlighet att yttra sig över</P> <P class="p107 ft1">Ds 2003:38 Finansiella säkerheter</P> <P class="p10 ft6">Hovrätten för Västra Sverige, Nyköpings tingsrätt, Domstolsverket, Konkurrensverket, Konsumentverket, Finansinspektionen, Sveriges riksbank, Riksskatteverket, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, Närings- och Teknikutvecklingsverket (NUTEK), Sveriges Advokatsamfund, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening, Konkursförvaltarkollegiernas Förening, Stiftelsen Ackordscentralen, Svenskt Näringsliv, Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Företags- RekonstruktionsFöreningen, Fondbolagens Förening, Insättningsgarantinämnden, Nordic Growth Market <SPAN class="ft58">(</SPAN>NGM AB), OM AB, Stockholmsbörsen AB, Riksgäldskontoret, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Försäkringsförbund, VPC AB, Aktietorget AB, FAR, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Svensk Handel och Näringslivets Nämnd för regelgranskning (NNR).</P> <P class="p405 ft4">112</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p40 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P> <P class="p280 ft21">Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)</P> <P class="p43 ft4">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft22">54 </SPAN>att 5 kap. 15 och 16 §§ samt 8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr18 td46"><SPAN class="p406 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td47"><SPAN class="p44 ft4">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr39 td202"><SPAN class="p407 ft4">5 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p1 ft4">15 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p46 ft4">En fordran hos gäldenären som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p400 ft8">En fordran hos gäldenären som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p46 ft7">får göras gällande i konkursen kan</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft7">får göras gällande i konkursen kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p46 ft4">av borgenären användas till</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft4">av borgenären användas till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p46 ft4">kvittning mot en fordran som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft4">kvittning mot en fordran som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p46 ft8">gäldenären hade mot honom när</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p44 ft8">gäldenären hade mot honom när</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td46"><SPAN class="p46 ft7">konkursbeslutet meddelades. Detta</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td47"><SPAN class="p44 ft4">konkursbeslutet meddelades.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p46 ft4">gäller dock inte om kvittning var</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p408 ft4">utesluten utom konkurs på grund av fordringarnas beskaffenhet.</P> <P class="p151 ft6">Är en fordran beroende av ett villkor som innebär att borgenären har rätt att få ut fordringsbeloppet endast om viss omständighet inträffar, skall borgenären fullgöra sin förpliktelse trots att han annars hade haft rätt att kvitta. Om han före den dag då utdelningsförslaget upprättas visar att villkoret har uppfyllts, har han emellertid rätt att återfå motsvarande belopp i den mån det inte överstiger vad han har att fordra. Finns det anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas senare, skall ett för borgenären beräknat belopp avsättas när utdelningsförslaget upprättas.</P> <P class="p409 ft4">Kvittning får inte ske om</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR> <TD class="tr11 td163"><SPAN class="p3 ft4">kvittning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p3 ft4">var</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td196"><SPAN class="p3 ft4">utesluten</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p18 ft4">utom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p3 ft18">konkurs</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p363 ft18">på</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td196"><SPAN class="p45 ft18">grund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p18 ft18">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td164"><SPAN class="p3 ft8">fordringarnas beskaffenhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p18 ft7">Detta</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p410 ft5">gäller dock inte om borgenären till kvittning använder finansiella instrument eller valuta som han innehar som säkerhet och det framgår av avtalet mellan borgenären och gäldenären att förpliktelserna dem emellan skall slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs eller att borgenären får realisera säkerheten genom kvittning. Består de finansiella instrumenten</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p3 ft4">av aktier</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td203"><SPAN class="p18 ft8">i konkursgäldenärens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p3 ft18">dotterbolag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td203"><SPAN class="p18 ft18">enligt definitionen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p3 ft4">1 kap. 4 §</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td203"><SPAN class="p18 ft4">årsredovisningslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p411 ft4">(1995:1554) och är aktierna inte</P> <P class="p412 ft27"><SPAN class="ft33">54 </SPAN>Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 4</P> <P class="p349 ft4">113</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft4">En borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet får själv sälja egendomen i enlighet med villkoren i avtalet. Borgenären skall dock först ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen enligt första stycket, om</SPAN></DIV> <DIV id="tx2"><SPAN class="ft6">En fordran mot gäldenären som har förvärvats genom en överlåtelse från tredje man senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna fristdagen får inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran.</SPAN></DIV> <DIV id="tx3"><SPAN class="ft4">Detsamma gäller om en fordran mot gäldenären har förvärvats tidigare genom sådan överlåtelse och borgenären då hade skälig anledning att anta att gäldenären var insolvent.</SPAN></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p413 ft5">noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad, skall borgenären minst en vecka innan kvittning sker ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen.</P> <P class="p414 ft4">16 §</P> <P class="p84 ft5">En fordran mot gäldenären som har förvärvats genom en överlåtelse från tredje man senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna fristdagen får inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran, om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt. En fordran mot gäldenären får inte heller användas till kvittning om den har förvärvats tidigare genom sådan överlåtelse och borgenären då hade skälig anledning att anta att gäldenären var insolvent.</P> <P class="p415 ft4">En borgenär som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana omständigheter att det är att jämställa med en betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel får inte kvitta i den mån en sådan betalning hade kunnat bli föremål för återvinning.</P> <P class="p57 ft24">8 kap.</P> <P class="p416 ft4">10 §<SPAN class="ft22">55</SPAN></P> <P class="p59 ft4">En borgenär som innehar lös egendom med handpanträtt får själv ombesörja att egendomen säljs på auktion. En sådan försäljning får dock inte utan förvaltarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efter edgångssammanträdet. Borgenären skall minst en vecka innan han vidtar åtgärd för egendomens försäljning ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen. Om det är fråga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, skall egendomen säljas exekutivt.</P> <P class="p417 ft6">Finansiella instrument som är noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad samt valuta får säljas omedelbart till gällande börs- eller marknadspris av den som har egendomen som säkerhet.</P> <P class="p374 ft27"><SPAN class="ft33">55 </SPAN>Senaste lydelse 1999:1310.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 4</P> <P class="p349 ft4">114</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"> <TR height=0> <TD width=50px></TD> <TD width=37px></TD> <TD width=18px></TD> <TD width=33px></TD> <TD width=37px></TD> <TD width=28px></TD> <TD width=18px></TD> <TD width=30px></TD> <TD width=115px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td112"><SPAN class="p3 ft4">säkerheten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td156"><SPAN class="p3 ft4">består</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p52 ft4">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft4">aktier</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td194"><SPAN class="p210 ft4">i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td166"><SPAN class="p3 ft7">konkursgäldenärens</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td57"><SPAN class="p210 ft18">dotterbolag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p3 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td204"><SPAN class="p3 ft4">definitionen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td205"><SPAN class="p375 ft4">i 1 kap.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td206"><SPAN class="p210 ft4">4 §</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr12 td68"><SPAN class="p3 ft4">årsredovisningslagen (1995:1554)</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr11 td68"><SPAN class="p3 ft4">och aktierna inte är noterade vid</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr11 td68"><SPAN class="p3 ft4">en svensk eller utländsk börs, en</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td112"><SPAN class="p3 ft8">auktoriserad</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td19"><SPAN class="p182 ft4">marknadsplats</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td206"><SPAN class="p210 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p3 ft4">någon</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr11 td207"><SPAN class="p210 ft4">annan reglerad marknad.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td112"><SPAN class="p3 ft4">Finansiella</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td204"><SPAN class="p1 ft4">instrument</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td14"><SPAN class="p1 ft4">som</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td194"><SPAN class="p210 ft7">är</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr11 td68"><SPAN class="p3 ft4">noterade vid en svensk eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td208"><SPAN class="p3 ft4">utländsk börs,</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td40"><SPAN class="p48 ft4">en</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr12 td57"><SPAN class="p210 ft4">auktoriserad</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td208"><SPAN class="p3 ft4">marknadsplats</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p3 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr11 td57"><SPAN class="p210 ft4">någon annan</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr11 td68"><SPAN class="p3 ft4">reglerad marknad samt valuta får</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr11 td68"><SPAN class="p3 ft4">även i annat fall säljas omedelbart</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p3 ft4">till</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr11 td204"><SPAN class="p3 ft4">gällande</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p3 ft8">börs-</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td209"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td206"><SPAN class="p210 ft4">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p418 ft4">marknadspris av den som har egendomen som säkerhet.</P> <P class="p64 ft4">Borgenären skall minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.</P> <P class="p11 ft4">Har egendomen sålts på annat sätt än exekutivt, skall borgenären för förvaltaren redovisa vad som har flutit in.</P> <P class="p64 ft4">Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären.</P> <P class="p343 ft4">__________</P> <P class="p419 ft4"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft19">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.</SPAN></P> <P class="p66 ft4"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft19">Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.</SPAN></P> <P class="p420 ft4">115</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p421 ft21">Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument</P> <P class="p422 ft4">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft22">56 </SPAN>att 3 kap. 1 och 3 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument<SPAN class="ft22">57 </SPAN>skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"> <TR> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td178"><SPAN class="p3 ft7">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p423 ft24">3 kap.</P> <P class="p424 ft4">1 §<SPAN class="ft22">58</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <DIV id="id_1_2_1"> <P class="p78 ft4">Om ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen vill ingå avtal med ägaren till ett finansiellt instrument om att företaget skall ha rätt att förfoga över det finansiella instrumentet för egen räkning, skall avtalet slutas skriftligen i en för ändamålet särskilt upprättad handling som i någon läsbar och varaktig form är tillgänglig för parterna. Detsamma gäller om företaget medverkar till ett sådant avtal mellan andra parter. Det förfogande som avses skall anges noggrant.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2_2"> <P class="p78 ft5">Om ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen vill ingå avtal med en fysisk person som är ägare till ett finansiellt instrument om att företaget skall ha rätt att förfoga över det finansiella instrumentet för egen räkning, skall avtalet slutas skriftligen i en för ändamålet särskilt upprättad handling som i någon läsbar och varaktig form är tillgänglig för parterna. Detsamma gäller om företaget medverkar till ett sådant avtal mellan andra parter och en av dessa parter är en fysisk person. Det förfogande som avses skall anges noggrant.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_1_3"> <P class="p40 ft4">3 §</P> </DIV> <DIV id="id_1_4"> <DIV id="id_1_4_1"> <P class="p78 ft5">Om ett sådant företag som avses i 1 § har fått finansiella instrument som pant, får företaget i sin tur pantsätta eller överlåta panträtten bara tillsammans med den fordran som de utgör pant för. För återpantsättning eller överlåtelse på annat sätt fordras sådant avtal som anges i 1 §. Återpantsättning eller överlåtelse får inte ske för högre belopp eller på strängare villkor än vad som gäller hos panthavaren.</P> </DIV> <DIV id="id_1_4_2"> <P class="p78 ft5">Om ett sådant företag som avses i 1 § har fått finansiella instrument som pant av en fysisk person, får företaget i sin tur pantsätta eller överlåta panträtten bara tillsammans med den fordran som de utgör pant för. För återpantsättning eller överlåtelse på annat sätt av panten fordras sådant avtal som anges i 1 §. Återpantsättning eller överlåtelse får då inte ske för högre belopp eller på strängare villkor än vad som gäller hos panthavaren.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_1_5"> <P class="p425 ft27"><SPAN class="ft25">56</SPAN><SPAN class="ft26">Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiella säkerhet (EGT L 168,27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047).</SPAN></P> <P class="p61 ft27"><SPAN class="ft25">57</SPAN><SPAN class="ft26">Lagen omtryckt 1992:558.</SPAN></P> <P class="p23 ft27"><SPAN class="ft25">58</SPAN><SPAN class="ft26">Senaste lydelse 2002:563.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 4</P> <P class="p349 ft4">116</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p3 ft4">__________</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p426 ft4">117</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"> <TR> <TD class="tr9 td210"></TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td67"><SPAN class="p3 ft1">Lagrådets yttrande</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td210"></TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft18">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td210"></TD> <TD class="tr29 td67"><SPAN class="p3 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td210"></TD> <TD class="tr42 td67"><SPAN class="p3 ft4">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2004-05-17</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr42 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td210"></TD> <TD class="tr43 td67"><SPAN class="p3 ft4">Närvarande: f.d. regeringsrådet <NOBR>Karl-Ingvar</NOBR> Rundqvist, justitierådet</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td210"></TD> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td210"></TD> <TD class="tr44 td67"><SPAN class="p3 ft21">Finansiella säkerheter</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td210"></TD> <TD class="tr23 td67"><SPAN class="p3 ft4">Enligt en lagrådsremiss den 15 april 2004 (Finansdepartementet) har</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td210"></TD> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p427 ft4"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft59">lag om ändring i konkurslagen (1987:672) och</SPAN></P> <P class="p428 ft4"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft31">lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.</SPAN></P> <P class="p77 ft4">Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Katarina Back.</P> <P class="p188 ft4">Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</P> <P class="p280 ft4">Inledning</P> <P class="p429 ft6">I remissen görs en bedömning av i vad mån svensk rätt överensstämmer med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (säkerhetsdirektivet) och föreslås de anpassningar i svensk lagstiftning som anses nödvändiga.</P> <P class="p430 ft5">Vissa av säkerhetsdirektivets bestämmelser, nämligen de om effektiv realisation, slutavräkning och återvinning av tilläggssäkerheter, ansluter till direktivet 98/26/EG om slutgiltig avveckling, som redan blivit föremål för svenska anpassningar i 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument samt i 4 kap. 12 § och 8 kap. 10 § konkurslagen. Bestämmelsen i 5 kap. lagen om handel med finansiella instrument gäller bara avtal vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta (se härom prop. 1994/95:130 s. 21 f. och Ds 2003:38 s. 115). Säkerhetsdirektivet gäller däremot enligt artikel 1.1 avtal om finansiellt säkerställande. Det betyder att den bakomliggande affären (den relevanta ekonomiska förpliktelsen) inte behöver avse finansiella instrument utan kan avse exempelvis kreditförsäljning av en maskin. Om bara den ställda säkerheten är finansiell (jfr artiklarna 1.1 och 2.1.a), så blir direktivet tillämpligt.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"> <TR> <TD colspan=7 class="tr22 td80"><SPAN class="p3 ft4">Genom att säkerhetsdirektivet har detta breda tillämpningsområde</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td51"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">aktualiseras bl.a. problemet, om eventuella anpassningar i svensk rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">skall göras genom en vidgning av tillämpningsområdet för lagen om</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">handel med finansiella instrument eller genom ändringar i andra</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">relevanta och generellt tillämpliga lagar som konkurslagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">Bestämmelsen om att en slutavräkningsklausul är giltig också mot</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr12 td80"><SPAN class="p3 ft4">parternas borgenärer står f.n. i lagen om handel med finansiella</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr11 td80"><SPAN class="p3 ft4">instrument, medan reglerna om annan effektiv verkställighet och om att</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p3 ft4">säkerheter</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p3 ft4">ställda</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td43"><SPAN class="p3 ft4">med</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p3 ft4">dröjsmål</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td169"><SPAN class="p3 ft4">från</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p3 ft4">skuldens</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td178"><SPAN class="p3 ft4">tillkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td51"><SPAN class="p18 ft4">118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p3 ft8">(tilläggssäkerheter) inte kan återvinnas om ställandet av dem var ordinärt</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p3 ft18">återfinns i konkurslagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft18">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft4">Regeringen föreslår i lagrådsremissen att anpassningar görs i</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">konkurslagen rörande förutsättningarna för kvittning eller slutavräkning</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">och rörande förutsättningarna för försäljning av panter vid konkurs.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">Dessutom föreslås att de särskilda formkraven i lagen om handel med</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">finansiella instrument för giltigheten av avtal om rätt att förfoga över</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">annans finansiella instrument upphävs utom när ägaren är en fysisk</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">person och att bestämmelsen i samma lag om återpantsättning justeras.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">På en rad andra punkter bedömer regeringen att svensk rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">överensstämmer med säkerhetsdirektivet, varav följer att direktivet ej</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">föranleder lagstiftning.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p431 ft4">Säkerhetshavarens rätt vid säkerhetsöverlåtelse</P> <P class="p432 ft5">Säkerhetsdirektivet omfattar avtal om finansiellt säkerställande vare sig detta sker i form av finansiell äganderättsöverföring, dvs. avtal där den fulla äganderätten överförs för att säkerställa underliggande förpliktelser, eller finansiell säkerhet, dvs. avtal där den fulla (eller snarare: viss del av) äganderätten kvarstår hos säkerhetsställaren (artikel 2.1).</P> <P class="p433 ft4">Enligt ingressmening 13 syftar säkerhetsdirektivet till att skydda giltigheten av säkerställanden där den fulla äganderätten till den finansiella säkerheten överförs (säkerhetsöverlåtelser), t.ex. genom att sådana avtal inte omklassificeras som säkerställande (”security interests”). I artikel 6 stadgas att medlemsstaterna skall säkerställa att avtal om finansiell äganderättsöverföring kan få verkan i enlighet med villkoren i detsamma.</P> <P class="p434 ft5">I svensk rätt får en säkerhetsköpare inte mer än ett säkerhetsintresse såtillvida att 37 § avtalslagen angående säkerhetsställarens rätt till överhypotek gäller också för säkerhetsöverlåtelser. Vidare behandlas säkerhetsöverlåtelser åtminstone i vissa sammanhang som pantsättningar, exempelvis i 4 kap. 12 § konkurslagen rörande återvinning. Det kan också påpekas att en säkerhetsköpare enligt svensk rätt inte har en generell rätt att förfoga över säkerheten för andra syften än att täcka den underliggande förpliktelsen, men sedvanerätten kan tänkas vara annorlunda inom vissa branscher.</P> <P class="p433 ft4">Regeringen bedömer att de nämnda avsnitten i säkerhetsdirektivet inte påkallar någon lagstiftning i Sverige. Lagrådet godtar den bedömningen under beaktande av dels att rubriken till artikel 4 om verkställighet inkluderar säkerhetsöverlåtelser samtidigt som artikeln ger medlemsstaterna möjlighet att föreskriva en skyldighet att redovisa överhypotek (jfr artikel 4.6), dels att bestämmelserna om återvinning i artikel 8 inte hindrar svensk rätt från att tillämpa 4 kap. 12 § konkurslagen på de transaktioner som behandlas i direktivet.</P> <P class="p435 ft4">119</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p40 ft4">Säkerhetsställarens rådighet över säkerheten</P> <P class="p436 ft6">Enligt ingressmening 9 till direktivet får medlemsstaterna som (enda) giltighetskrav för finansiella säkerheter stipulera att säkerheten skall överlämnas, överföras, hållas, registreras eller på annat sätt betecknas, så att säkerhetstagaren, eller annan person som handlar på säkerhetstagarens vägnar, innehar eller kontrollerar den. I artiklarna 1.5 och 2.2 förutsätts att det är fråga om säkerheter som lämnas, överförs, hålls, registreras etc. Dessa bestämmelser medger eller t.o.m. kräver att säkerhetsställaren i enlighet med svensk rätt avskurits från rådigheten över säkerheten.</P> <P class="p437 ft6">I ingressen p. 9 uttalas emellertid dessutom att direktivet inte utesluter sådana säkerhetstekniker som ger säkerhetsställaren möjlighet att ersätta säkerheten eller dra tillbaka överskjutande säkerhet. I artikel 2.2 tilläggs att en rätt för säkerhetsställaren att byta ut den finansiella säkerheten eller att dra tillbaka överskjutande finansiell säkerhet inte skall påverka det faktum att den finansiella säkerheten anses ha ställts till säkerhetstagaren enligt direktivet. Säkerhetstagaren skall m.a.o. ha en sakrättsligt skyddad ställning, även om han medgett säkerhetsställaren att byta ut säkerheten (mot annan säkerhet av samma värde) eller att dra tillbaka överhypotek.</P> <P class="p438 ft4">I praxis inom den finansiella sektorn är det ytterst vanligt att säkerhetsställaren medges en uttrycklig eller, oftare, implicit rätt att dra tillbaka så mycket av säkerheten (värderad till sitt belåningsvärde) som överstiger den skuld som säkras. Säkerheten kan därmed, även under säkerhetstiden, sägas vara värdebestämd (vid realisationen får säkerhetstagaren naturligtvis aldrig tillgodogöra sig mer än vad som behövs för att täcka skulden).</P> <P class="p437 ft5">I Ds 2003:38 sägs (s. 54) att det är oklart om en sådan värdebestämd panträtt godtas i svensk rätt. I remissen uttalas (avsnitt 5.6) att det inte ryms inom detta lagstiftningsärende att, såsom Stockholmsbörsen AB efterfrågar, reglera värdebegränsad pantsättning.</P> <P class="p437 ft5">Lagrådet konstaterar att direktivet kräver ett ställningstagande – men inte obetingat en lagreglering – beträffande frågan huruvida en bytesrätt eller en rätt att disponera över överhypotek enligt svensk rätt äventyrar säkerhetstagarens rätt till säkerheten. Lagrådet noterar att de författare som inte bara allmänt har behandlat den s.k. specialitetsprincipen utan som konkret har diskuterat värdebestämd panträtt i värdepappersdepåer dragit slutsatsen att en säkerhetshavare bör anses ha giltig säkerhet i den egendom som han har kontroll över, även om hans rätt och därmed kontroll redan under säkerhetstiden är bestämd till ett visst värde av helheten. (Se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl. 1996, s. 334 ff. och Walin, Panträtt, 2 uppl. 1998, s. 116; det bör observeras att 4 kap. 12 § konkurslagen ändrats sedan Håstad gjorde sina uttalanden, vilket minimerar risken för återvinning vid underlåtet, möjligt uttag.) Svensk rätt torde därför vara förenlig med de nämnda bestämmelserna i säkerhetsdirektivet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">120</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=6 class="tr9 td67"><SPAN class="p3 ft4">Säkerhetstagarens förfoganderätt; 3 kap. 1 § lagen om handel med</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td211"><SPAN class="p3 ft18">finansiella instrument</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td212"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td213"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td155"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft18">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft4">Enligt artikel 5.1 i direktivet skall villkoren i ett avtal om finansiell</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">säkerhet om att säkerhetstagaren har rätt att förfoga över ställda</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">finansiella säkerheter respekteras. Det är underförstått att förfogandet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">skall ske för egen räkning och att det är fråga om ett förfogande innan en</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">realisation av säkerheten blir aktuell (jfr artikel 4). Denna bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">utgör i huvudsak inget problem enligt svensk rätt, eftersom avtalsfrihet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">råder mellan parterna. Problemen är dels huruvida svensk rätt måste</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">modifiera det formkrav som enligt 3 kap. 1 och 3 §§ lagen om handel</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">med finansiella instrument gäller för sådana avtal, dels huruvida sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">avtal enligt svensk rätt har vissa andra rättsverkningar som eventuellt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td135"><SPAN class="p3 ft8">förutsätts i direktivet (artikel <NOBR>5.2-5).</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td212"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td213"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft4">Det är lämpligt att först beröra ett förfogandemedgivandes</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft8">rättsverkningar, eftersom dessa kan tillmätas betydelse för uppställandet</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">av särskilda formkrav för att sådana medgivanden skall bli giltiga eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td211"><SPAN class="p3 ft4">näringsrättsligt tillåtna.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td212"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td213"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft4">Enligt direktivets artikel 5.2 skall en säkerhetstagare, som utnyttjat en</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">förfoganderätt, vara skyldig att överföra likvärdig säkerhet för att ersätta</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft8">den ursprungliga senast på förfallodagen för de ekonomiska förpliktelser</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">som säkras. Alternativt skall säkerhetstagaren i enlighet med parternas</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">avtal kvitta värdet av den likvärdiga säkerheten mot sin fordran eller</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">använda den likvärdiga säkerheten till uppfyllelse av motpartens</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">förpliktelse. Enligt artikel 5.3 skall en likvärdig säkerhet, som överförts</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">enligt punkt 2, omfattas av samma avtal som den ursprungliga säkerheten</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft8">och behandlas som om den likvärdiga säkerheten ställts enligt detta avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">vid samma tidpunkt som den ursprungliga. Medlemsstaterna skall enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">artikel 5.4 säkerställa att säkerhetstagarens utnyttjande av säkerheten</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">enligt denna artikel inte innebär att säkerhetstagarens rättigheter blir</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">ogiltiga eller omöjliga att göra gällande enligt avtalet i förhållande till</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">den säkerhet som säkerhetstagaren överfört till uppfyllandet av sin</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">skyldighet att ställa likvärdig säkerhet. Slutligen anges i artikel 5.5 att,</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">om en utlösande händelse inträffar innan förpliktelsen att överföra</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">likvärdig säkerhet uppfyllts, denna förpliktelse kan bli föremål för en</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td211"><SPAN class="p3 ft4">slutavräkningsklausul.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td212"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td213"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft8">Syftet med direktivet är antagligen att säkerhetstagaren skall behålla sin</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft4">separationsrätt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td169"><SPAN class="p3 ft4">till</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p3 ft4">den</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td212"><SPAN class="p3 ft4">ursprungliga</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td213"><SPAN class="p3 ft4">säkerheten</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td155"><SPAN class="p3 ft4">trots</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p221 ft5">förfogandemedgivandet (jfr artikel 5.3), men detta uttalas inte uttryckligt i någon artikel. Särskilt med hänsyn härtill bör ingressmening 19 få genomslag. Däri anförs att säkerhetstagarens förfoganderätt över den finansiella säkerheten inte skall påverka tillämpningen av nationell lagstiftning som rör separation av tillgångar och orättvis behandling av borgenärer. Svensk rätt lämnas således i orubbat bo vad gäller säkerhetsställarens rätt till säkerheten i säkerhetstagarens konkurs.</P> <P class="p439 ft4">Med hänsyn till att förfogandemedgivandets rättsverkningar har relevans</P> <P class="p107 ft55">för frågan i vad mån formkravet i 3 kap. 3 § lagen om handel med</P> <P class="p440 ft4">121</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p314 ft4">finansiella instrument bör behållas, skall några ord ändå sägas om dessa rättsverkningar.</P> <P class="p441 ft43">I remissen anförs att rättsläget i Sverige är osäkert när det gäller säkerhetsställarens separationsrätt. Lagrådet har svårt att förstå denna bedömning. Om säkerhetstagaren har fått rätt att förfoga över säkerheten för egen räkning utan att säkerhetstagaren är förskingringsansvarig vid oförmåga att återlämna motsvarande egendom (och något sådant straffansvar torde inte anses föreligga enligt branschuppfattningen), är det klart att säkerheten inte mottas och förvaras för säkerhetsställarens räkning med s.k. redovisningsskyldighet i den mening som avses i lagen (1944:181) om redovisningsmedel, vilken är direkt tillämplig på pengar och analogt tillämplig på annan fungibel egendom. Därmed föreligger en försträckning, s.k. pignus irregulare (med kvittningsrätt för parterna), och säkerhetsställaren saknar separationsrätt till överhypoteket även om säkerheten är orubbad och därmed avskild från säkerhetstagarens övriga förmögenhet. Det uttalande som Undén gjorde på <NOBR>1920-talet,</NOBR> och som sedan utan någon diskussion upprepats av ett antal författare, gjordes således före tillkomsten av lagen om redovisningsmedel och på en tidpunkt då det avgörande för separationsrätten var obrutet avskiljande (se Håstad, a.a. s. 155 ff. med hänvisningar i not 15; jfr Walin, a.a. s. 116 f. Hänvisning kan även göras till den nordiska principen att äganderättsförbehåll är från början ogiltiga, om köparen fått fri förfoganderätt.). En följd av att avtalet ses som en försträckning är att säkerhetsställaren inte kan få sakrättsligt skydd till det substitut som säkerhetstagaren skaffat förrän sådant skydd uppträder enligt överlåtelseregler. Ett avskiljande är således inte tillräckligt, inte ens om det sker medan säkerhetstagaren fortfarande är solvent, när någon redovisningsskyldighet inte föreligger. Redan ett medgivande till fri förfoganderätt är äventyrligt för ägaren av säkerheten.</P> <P class="p442 ft6">Det är uppenbart att enligt svensk rätt säkerhetstagarens förfoganderätt inte medför att hans ställning blir sämre i förhållande till säkerhetsgivarens borgenärer än om förfoganderätt saknats. Rätten byter emellertid karaktär. ”Säkerheten” ingår i säkerhetstagarens förmögenhet med skyldighet för honom att återleverera ett överhypotek. Vid bristande fullgörelse av säkerhetsställaren behöver säkerhetstagaren inte tillämpa regler om pantrealisation utan han kan förfoga över säkerheten, om det inte redan skett, och vid fullgörandet av sin egen skyldighet till återleverans räkna av sin fordran. Kravet i artikel 5.4 är således uppfyllt.</P> <P class="p443 ft6">När säkerhetstagaren har överfört en likvärdig säkerhet till säkerhetsställaren (i allmänhet genom att denne registrerats som ägare av tillgången), kan fråga uppkomma om överförandet kan återvinnas till säkerhetstagarens konkursbo. Förutsatt att säkerheten inte mottagits med redovisningsskyldighet och substitutet avskilts utan dröjsmål eller medan säkerhetstagaren fortfarande var solvent, bör frågan om återvinning bedömas enligt de regler som gäller för fullgörelse ur den egna förmögenheten. Om säkerhetstagaren lånat pengar (ev. i främmande valuta), blir 4 kap. 10 § konkurslagen tillämplig. Däremot är det ovisst om fullgörelse av en naturaförpliktelse (leverans av ett finansiellt</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p140 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">122</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p23 ft5">instrument) kan återvinnas enligt annan regel än 4 kap. 5 § konkurslagen (se NJA 1950 s. 417); olämpligheten av en sådan distinktion illustreras tydligt på det finansiella området. Att det i direktivets artikel 5.3 föreskrivs att säkerheten efter överförandet skall behandlas som om den var den ursprungligen ställda säkerheten medför i detta sammanhang emellertid inget problem, eftersom en återleverans av den ursprungligen ställda säkerheten (när den på grund av förfogandemedgivandet ägdes av säkerhetstagaren) också skulle bedömas som en fullgörelse ur den egna förmögenheten.</P> <P class="p444 ft4">Det kan tilläggas att, eftersom ett avtal med fri förfoganderätt för säkerhetstagaren i sig utgör handel med finansiella instrument, en slutavräkningsklausul blir giltig redan enligt 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument.</P> <P class="p443 ft6">Vad härefter gäller formkravet i 3 kap. 1 och 3 §§ lagen om handel med finansiella instrument finns en bestämmelse i direktivets artikel 3.1 om att medlemsstaterna inte skall kräva att skapandet, giltigheten, fullbordandet, verkställigheten eller tillåtligheten som bevisning av ett avtal om finansiellt säkerhetsställande eller ställandet av en finansiell säkerhet i enlighet med ett sådant avtal är beroende av någon formell handling. Detta skulle kunna uppfattas så att, exempelvis vid återpantsättning, avtalet mellan återpantsättaren och återpanthavaren inte fick vara beroende av form; däremot skulle den nationella rätten kunna kräva att pantägarens samtycke till återpantsättningen är formbundet. Denna tolkning är dock knappast avsedd, utan artikel 3.1 torde vara att förstå så att villkoren i ett säkerhetsavtal skall gälla oberoende av en formell handling (låt vara att själva ställandet skall kunna styrkas skriftligen eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, se artikel 3.2). Därmed måste det kvalificerade formkravet i 3 kap. 1 och 3 §§ lagen om handel med finansiella instrument modifieras såvitt gäller avtal mellan aktörer omnämnda i artikel 1.2 <NOBR>a–d,</NOBR> där direktivet är obligatoriskt tillämpligt. Inget hindrar att modifikationen också omfattar avtal mellan andra parter.</P> <P class="p445 ft4">Enligt remissförslaget skall det kvalificerade formkravet i 3 kap. 1 § gälla endast när ägaren av de finansiella instrumenten är en fysisk person och när företag under Finansinspektionens tillsyn medverkar till ett avtal om fri förfoganderätt mellan andra parter och någon av dessa är en fysisk person. I Ds 2003:38 hade undantaget från det kvalificerade formkravet begränsats till de fall som är obligatoriska enligt direktivet, dvs. i stort sett när båda inblandade parter är aktörer med särskild inriktning på det finansiella området.</P> <P class="p446 ft8">I remissen (avsnitt 6.2.2) motiveras det omfattande undantaget – inkluderande också mindre aktiebolag som i huvudsak verkar inom annan bransch men som investerat överlikviditet i finansiella instrument</P> <P class="p447 ft5">– med att skyddet för sådana aktörer kan tillgodoses genom annan lagstiftning. Det skulle t.ex. finnas en möjlighet för Finansinspektionen och Marknadsdomstolen att ingripa mot företeelser som inte kan anses förenliga med sund verksamhet, och slutligen skulle också avtalslagens</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p140 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">123</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p314 ft4">bestämmelser om ogiltighet och jämkning kunna bli aktuella (vid allmän domstol).</P> <P class="p441 ft5">Lagrådet har svårt att förstå poängen i att tillåta formlösa avtal om fri förfoganderätt i den bestämmelse som just reglerar denna fråga och som förbjuder sådana avtal i relation till vissa personer för att sedan eventuellt förbjuda eller ogiltigförklara dem med stöd av andra regler, som 36 § avtalslagen eller föreskrifter från Finansinspektionen. Det leder varken till överskådlighet eller till angelägen visshet om rättsläget, och det kan dessutom betvivlas att ingripanden enligt andra regler kan ske annat än i speciella fall, om bestämmelsen i lagen om handel med finansiella instrument lämnar ett reservationslöst godkännande. Frågan är emellertid om ifrågavarande avtal om fri förfoganderätt, med hänsyn till den radikala och svårinsedda försvagningen av ägarens rättsställning, bör generellt omgärdas med en tydlig varning och om rättsföljden av ett åsidosättande bör vara ogiltighet (som i lagen 1919:242 med vissa bestämmelser om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper, med utförlig beskrivning i förarbetena av den praxis som utbrett sig innan ogiltighetsregeln infördes) eller blott näringsrättsliga påföljder (som enligt 1979 års förfogandelag och enligt 1991 års lag om handel med finansiella instrument, vilkas förarbeten helt saknar motivering för uppluckringen). Ett särskilt skäl till att vara försiktig med att urholka ägarnas skydd är att bestämmelserna i 3 kap. lagen om handel med finansiella instrument gäller inte bara avtal där de finansiella instrumenten är föremålet för handeln (som i 5 kap. denna lag) utan alla avtal om förfoganderätt över sådana instrument, exempelvis i samband med depositioner där ägaren inte mottagit någon kredit från det finansiella institutet.</P> <P class="p448 ft5">Lagrådet ifrågasätter sammanfattningsvis att det är lämpligt och att det finns tillräckligt beredningsunderlag för att i 3 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument slopa det kvalificerade formkravet för andra än de särskilt kvalificerade aktörer som tagits upp i Ds 2003:38.</P> <P class="p445 ft4">Särskilt om återpantsättning; 3 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument</P> <P class="p449 ft4">När det i artikel 5.1 i direktivet föreskrivs att medlemsstaterna skall se till att säkerhetstagaren med stöd av ett formlöst samtycke får förfoga över säkerheten enligt avtalet, betyder förfoga enligt artikel 2.1 m att säkerhetstagaren skall ha rätt att förfoga över säkerheten som ägare. Frågan uppkommer vad detta medför såvitt gäller återpantsättning. Har artikel 5.1 bäring på annat än återpantsättning av själva panten? Om panthavaren pantsätter sin panträtt, förfogar han ju inte över säkerheten som ägare.</P> <P class="p443 ft5">Återpantsättning av själva panten, dock inte på strängare villkor än som gäller mellan pantsättaren och panthavaren/återpantsättaren, kan ske utan pantsättarens samtycke enligt 10 kap. 6 § handelsbalken. Denna bestämmelse gäller dock inte till förmån för företag under Finansinspektionens tillsyn. Dessa får enligt 3 kap. 1 § lagen om handel</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p140 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">124</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p23 ft6">med finansiella instrument förfoga över panten för egen räkning endast med ägarens i särskild ordning givna samtycke. Enligt 3 kap. 3 § samma lag får de dessutom – utan ägarens samtycke – pantsätta eller överlåta panträtten (dvs. sin egen egendom) tillsammans med den fordran som panten utgör pant för. För ”återpantsättning eller överlåtelse på annat sätt” fordras avtal i sådan form som föreskrivs i 3 kap. 1 § nämnda lag. Återpantsättning eller överlåtelse får enligt 3 § inte ske för högre belopp eller på strängare villkor än vad som gäller hos panthavaren.</P> <P class="p443 ft43">Bestämmelserna i 3 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument är i flera avseenden dunkla. Inledningsvis kan anmärkas att det i 1919 års lag talades om återpantsättning av fondpapperen, dvs. själva panten, såsom i 10 kap. 6 § handelsbalken. År 1979 fick paragrafen nuvarande innebörd, dvs. den avser förfogande över panträtten. Någon förklaring till ändringen gavs inte i motiven. I litteraturen har ifrågasatts om det över huvud taget är meningsfullt att förfoga över panträtten skild från den pantsäkrade fordringen (”på annat sätt”). För att återpanthavaren (en term som är något oegentlig vid förvärv av panträtt) skall kunna ta panträtten i anspråk (dvs. sälja panten) för sin egen fordran, måste han kunna erbjuda pantsättaren (ägaren) en nedskrivning av den pantsäkrade fordringen. Denna måste således åtminstone reserveras för återpanthavaren, vilket i praktiken blir likvärdigt med en pantsättning/överlåtelse även av fordringen. Om panthavaren skulle ha förfogat över den säkrade fordringen till förmån för någon annan, uppkommer en tvesaluliknande situation. Också bestämmelsen om att en återpantsättning inte får ske på strängare villkor blir meningslös i relation till en pantsättning av panträtten. Oavsett denna bestämmelse är det klart att panträtten kan utnyttjas bara om förutsättningar för realisation inträtt enligt avtalet mellan pantsättaren (ägaren) och panthavaren och bara för betalning av den säkrade fordringen eller i vart fall mot nedskrivning av denna fordran. Möjligen bör därför andra och tredje meningarna i 3 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument förstås så att där åsyftas panthavarens återpantsättning av själva panten och säkerhetsöverlåtelse av densamma. Men då blir å andra sidan hänvisningen till formkravet i 3 kap. 1 § överflödig, eftersom förfoganden över själva panten redan reglerats i 1 §.</P> <P class="p450 ft4">Nu föreslås i remissen att andra meningen i 3 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument ändras. Fortfarande skall ett företag under Finansinspektionens tillsyn enligt första meningen – utan krav på samtycke från pantsättaren – få pantsätta eller överlåta panträtten bara tillsammans med den fordran som panten utgör pant för, men tillämpningsområdet inskränks till panter ställda av fysiska personer. Därefter stadgas: ”För återpantsättning eller överlåtelse på annat sätt av panten fordras sådant avtal som anges i 1 §. Återpantsättning eller överlåtelse får då inte ske för högre belopp eller på strängare villkor än vad som gäller hos panthavaren.”</P> <P class="p451 ft4">Införandet av orden ”av panten” och ”då” har ingen motsvarighet i Ds 2003:38 och saknar motivering i remissen. Enligt vad som uppgavs vid föredragningen har ändringen gjorts av språkliga skäl.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p140 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">125</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p314 ft4">En effekt av ändringen i andra meningen blir att första meningen i paragrafen är ägnad att läsas motsättningsvis, så att pantsättning av panträtten över huvud taget inte får ske utan samband med fordringen. Men är en sådan regel lämplig, om en pantsättning av panträtten implicit får anses innebära också en pantsättning eller åtminstone en reservation av den pantsäkrade fordringen för återpanthavarens utnyttjande? Borde inte i stället detta uttalas?</P> <P class="p443 ft5">Angivandet i 3 § andra meningen av att återpantsättning på annat sätt av panten, dvs. utan samband med återpantsättarens fordran, får ske endast med pantägarens kvalificerade samtycke enligt 1 § är som ovan nämnts överflödigt. Detta står ju redan i 1 §. Däremot fyller den tredje meningen om att återpantsättningen av panten inte får ske till högre belopp eller strängare villkor en viktig funktion som tvingande regel; i 10 kap. 6 § handelsbalken är den dispositiv. Inskränkningen är dock inte tillåten inom säkerhetsdirektivets obligatoriska område.</P> <P class="p446 ft6">Att en överlåtelse av själva säkerheten utan samband med återpantsättarens fordran får ske med iakttagande av formkravet i 3 kap. 1 § står som nämnts redan i 1 §. Efter tillägget av orden ”av panten” i andra meningen kommer tredje meningen att bli obegriplig såvitt gäller överlåtelser, om det är fråga om är en omsättningsöverlåtelse. En omsättningsöverlåtelse av panten med ägarens samtycke enligt 1 § blir slutlig och sker mot en köpeskilling. I detta sammanhang kan man inte tala om ”för högre belopp eller strängare villkor”. Om däremot en säkerhetsöverlåtelse avses, blir tillägget meningsfullt, såsom vid återpantsättning av panten. I 1919 års fondpapperslag markerades att bestämmelsen om förbud mot strängare villkor avsåg återpantsättning och säkerhetsöverlåtelse (men inte omsättningsöverlåtelse) genom användandet av ordet ”Utsättande” i 3 § andra meningen.</P> <P class="p446 ft6">Det finns knappast något tvingande behov av att omnämna att en panthavare – utan ägarens/pantsättarens samtycke – får pantsätta sin panträtt (dvs. sin egen egendom) bland bestämmelser som handlar om förfogande över annan tillhörig egendom. Det skulle dock behövas klargöranden i lag av att en amortering av pantsättarens skuld till panthavaren inte gärna kan gälla mot den som förvärvat panträtten från panthavaren, om pantsättaren kände till (eller borde ha känt till) att panträtten övergått till annan (jfr 29 § skuldebrevslagen och 16 § konsumentkreditlagen). Annars skapar panträtten i panträtten ingen tillförlitlig säkerhet för återpanthavaren, och det kan på denna grund sättas i fråga om återpanthavarens rätt alls kan anses skyddad mot återpantsättarens borgenärer (se Håstad, a.a. s. 299 f. not 43). Det skulle också vara fördelaktigt att det klargörs vad som gäller ifall panthavaren förfogar över både panträtten och sin säkrade fordran men till olika personer samt under vilka förutsättningar förvärvaren av panträtten får skydd mot borgenärerna till den som förfogat över panträtten. I sistnämnt hänseende talar mycket för att panträtten skall ses som ett accessorium till det uttryckliga eller implicita förfogandet över den underliggande fordringen (jfr 3 § förmånsrättslagen), men även andra åsikter</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p140 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">126</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p162 ft5">förekommer. Såvitt gäller återpantsättning av själva panten kan det synas lämpligt att det, när pantens ägare är en fysisk person eller en i sammanhanget okvalificerad juridisk person, finns en tvingande regel om att återpantsättningen – trots kravet på kvalificerat samtycke – inte får ske på strängare villkor. Emellertid är denna regel inkonsistent med möjligheten enligt 1 § att panthavaren med pantägarens kvalificerade samtycke får helt fritt förfoga över panten; varför skall den som bara deponerat finansiella instrument bli bunden av ett obegränsat förfogandemedgivande, medan den som upplåtit panträtt eller som (av och till) är bunden av en legal panträtt inte kan avkrävas ett obegränsat förfogandemedgivande. Också beträffande återpantsättning av själva panten vore det fördelaktigt med klargöranden av vilken verkan en amortering i ond tro till återpantsättaren har och vad som krävs för att återpanthavaren skall få skydd mot återpantsättarens borgenärer.</P> <P class="p438 ft4">Fastän införandet av ordet ”panten” i det remitterade förslaget medför vissa fördelar jämfört med den gällande lydelsen, är det uppenbart att det saknas underlag för att i detta lagstiftningsärende bringa ordning i 3 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument och anslutande återpantsättningsfrågor. Saken borde snarast bli föremål för en särskild utredning (varvid nyttigt underlag kan inhämtas från en i juni 2004 utkommande avhandling av Staffan Myrdal). Nu bör endast åtgärder vidtas som provisoriskt bringar paragrafen i samklang med säkerhetsdirektivet. Lämpligen görs det genom att de ändringar som föreslagits i Ds 2003:38 genomförs.</P> <P class="p283 ft4">Verkställighet; 5 kap. 15 § och 8 kap. 10 § konkurslagen</P> <P class="p436 ft5">Enligt artikel 4 i direktivet som enligt rubriken omfattar verkställighet av avtal om finansiellt säkerhetsställande – vilket enligt definitionen i artikel 2.1 a inkluderar säkerhetsöverlåtelser – skall medlemsstaterna enligt artikel 4.1 se till att säkerhetstagaren, när en utlösande händelse inträffat, kan realisera ställda finansiella säkerheter – enligt definitionen i art. 2.1 c således säkerheter där den fulla äganderätten kvarstår hos säkerhetsställaren – enligt villkoren i avtalet genom försäljning, tillägnelse eller kvittning. Enligt artikel 4.2 kan tillägnelse ske endast om parterna i avtalet kommit överens om hur de finansiella instrumenten skall värderas. Medlemsstaterna får enligt artikel 4.6 föreskriva att realisationen och värderingen skall genomföras på ett affärsmässigt rimligt sätt (jfr även ingressen p. 17). Staterna får enligt artikel 4.4 (se även artikel 7.2) inte uppställa krav på att realisationen skall föregås av meddelande till säkerhetsställaren eller godkännande av domstol e.d. eller att realisation skall ske på auktion eller något annat föreskrivet sätt eller att någon ytterligare tidsfrist skall ha löpt ut. Staterna skall vidare enligt artikel 4.5 se till att avtalet får verkan utan hinder av insolvensförfarande. (Jfr även artikel 7.2 om slutavräkningsklausuler.)</P> <P class="p452 ft5">I konkurslagen finns ett par bestämmelser som står i strid mot direktivet, nämligen dels 5 kap. 15 § om att kvittning inte får ske ifall kvittning är utesluten på grund av fordringarnas beskaffenhet, dels 8 kap. 10 § rörande försäljning av pant i konkurs. Bestämmelsen i 5 kap.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">127</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p314 ft4">15 § är visserligen inskränkt genom 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument, men den inskränkningen gäller bara vid handel med finansiella instrument m.m., inte om ett finansiellt instrument utgör säkerhet vid annan handel.</P> <P class="p441 ft8">Av bestämmelsen om fordringarnas beskaffenhet i 5 kap. 15 § konkurslagen anses följa att fordringar får – oavsett vad parterna avtalat</P> <P class="p447 ft6">– avräknas mot varandra i konkurs bara om de är av samma art. Således kan penningfordringar inte avräknas mot aktiefordringar. I begreppet fordringarnas beskaffenhet ligger emellertid mer än sådan s.k. komputabilitet. Om konkursgäldenären t.ex. har en fordran på underhållsbidrag, anses borgenären inte kunna kvitta med annan fordran. Inte heller kan borgenären använda en efterställd fordran för kvittning i konkurs. (Se NJA II 1976 s. 221 f.) Att borgenärens skuld utgör en redovisningsskuld hindrar dock inte kvittning (NJA 1971 s.122).</P> <P class="p444 ft4">I förslaget till ändring av 5 kap. 15 § konkurslagen föreskrivs i tredje stycket att bestämmelsen om att kvittning inte får vara utesluten på grund av fordringarnas beskaffenhet inte skall gälla, om borgenären till kvittning använder finansiella instrument eller valuta som han innehar som säkerhet och det framgår av avtalet mellan borgenären och gäldenären att förpliktelserna dem emellan skall slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs eller att borgenären får realisera säkerheten genom kvittning.</P> <P class="p446 ft5">Därmed kommer en säkerhet i ett finansiellt instrument eller valuta med stöd av ett villkor i avtalet att kunna användas till kvittning, även om kvittning skulle ha varit utesluten på annan grund än bristande komputabilitet. Visserligen torde det vara ovanligt att t.ex. en fordran på underhållsbidrag kommer att stå mot en fordran säkrad med ett finansiellt instrument eller valuta, men Lagrådet får intrycket att bakom remissförslaget ligger uppfattningen att termen ”fordringarnas beskaffenhet” syftar uteslutande på komputabilitet och att andra konsekvenser av förslaget inte är övervägda. Sålunda finns ingen värderande diskussion av huruvida det är lämpligt att kvittning i konkurs med stöd av ett generellt avtalsvillkor får ske med finansiella instrument, som säkrar en fordran på leverans av en maskin, mot leverantörens fordran på betalning eller skadestånd hänförlig till samma eller en annan affär. Det skulle betyda att en köpare, som ångrade sitt köp, vid konkurs skulle kunna frigöra sig från detta i de fall han råkar ha en konnex eller inkonnex skuld till leverantören, varigenom konkursboets rätt enligt 63 § första stycket köplagen att inträda i avtalet sätts ur spel.</P> <P class="p445 ft4">Det kan dessutom anmärkas att, om enligt parternas avtal även inkomputabla fordringar får kvittas mot varandra utom konkurs, det inte finns något behov av att införa det föreslagna undantaget. Kvittning är ju då tillåten även i konkurs enligt huvudregeln. Vad som åstadkoms genom förslaget är att ett avtal som innebär att kvittning får ske vid endera partens konkurs, men inte annars, blir bindande för konkursboet. Ett sådant avtalsvillkor bör emellertid inte respekteras, och det har knappast heller varit syftet med direktivet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p140 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">128</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p23 ft5">Samtidigt som förslaget således skulle få långtgående verkningar, är det i ett annat avseende för inskränkt för att åstadkomma vad som åsyftas. Undantaget omfattar endast situationen när borgenären innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet. Om han mottagit ett ”aktielån” med fri förfoganderätt över aktierna på kredit, innehar han inte aktierna som säkerhet för en annan förpliktelse utan med äganderätt. Hans skuld att leverera likadana aktier till ”långivaren” faller utom den föreslagna lagbestämmelsen. Ibland kan emellertid ”aktielånet” eller repan ingå som ett moment i en större helhet, där skyldigheten att leverera likadana aktier utgör säkerhet i den egna skulden för en fordran på den som ”lånat” ut aktierna. Huruvida en skyldighet till leverans enligt repan utgör säkerhet för ett annat åtagande borde rimligen bedömas med hänsyn till andra regler än den kvittningsrätt som enligt lagförslaget blir följden om repan utgör en säkerhet; i annat fall skulle det bli fråga om ett rent cirkelresonemang. Lagrådet förmodar att ifrågavarande bedömningar kan bli intrikata. Samtidigt noteras att leveransskyldighet enligt repor med stöd av en kvittnings- eller slutavräkningsklausul kan avräknas enligt 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument.</P> <P class="p199 ft5">Slutligen vill Lagrådet ifrågasätta huruvida en ändring i 5 kap. 15 § konkurslagen över huvud taget behövs. När det föreslås att en borgenär i enlighet med parternas avtal skall få använda finansiella instrument eller valuta till kvittning, innebär det i realiteten att borgenären utan realisation skall få tillgodogöra sig säkerheten mot att han redovisar överhypoteket till gäldenärens konkursbo. En sådan regel har sitt naturliga hemvist i 8 kap. 10 § konkurslagen. Att det i säkerhetsdirektivet anges att borgenären skall ha rätt att tillgodogöra sig säkerheten under beteckningen kvittning bör rimligen inte kräva att en ändring görs i konkurslagens kvittningsparagraf.</P> <P class="p446 ft5">Sammanfattningsvis anser Lagrådet att en ändring inte alls behöver göras i 5 kap. 15 § konkurslagen; sakligt sett passar den föreslagna ändringen bättre i 8 kap. 10 § samma lag (se strax nedan). Dessutom anser Lagrådet att underlaget sviktar vad gäller en så generell ändring som den förslagna. Lagrådet ifrågasätter därför om det inte vore lämpligare att tills vidare begränsa ändringen till avtal mellan parter som faller under säkerhetsdirektivets obligatoriska område, dvs. sådana som nämns i artikel 1.2 <NOBR>a-d.</NOBR> En sådan ändring utförs lämpligen genom att 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument får ett vidgat tillämpningsområde, så att paragrafen inte bara gäller vid handel med finansiella instrument m.m. utan också när finansiella instrument eller valuta lämnats som säkerhet mellan sådana parter.</P> <P class="p446 ft6">Enligt artikel 4 i säkerhetsdirektivet räcker det inte att medlemsstaterna ser till att en finansiell säkerhet kan användas till omedelbar ”kvittning”. Staterna skall också se till att en borgenär, som innehar finansiella säkerheter eller valuta, utan hinder av insolvensförfarande kan realisera säkerheterna i enlighet med villkoren i parternas avtal. Därför föreslås i remissen att 8 kap. 10 § andra stycket första meningen konkurslagen får</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p140 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">129</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p23 ft5">ett tillägg av denna innebörd. Även mot denna bestämmelse kan anmärkningen riktas att den kan leda till att ett konkursbos rätt att inträda i gäldenärens avtal enligt 63 § köplagen och liknande regler sätts ur spel. Om det anges i avtalet att en parts konkurs ger motparten rätt att omedelbart sälja eller tillgodogöra sig en säkerhet i finansiella instrument eller valuta, kommer den som har sådan säkerhet för motpartens rätta fullgörelse av en leveransförpliktelse att kunna häva och ta säkerheten i anspråk trots att konkursboet enligt 63 § köplagen har en tvingande rätt att inom skälig tid efter förfrågan avvärja hävning genom inträde i avtalet. Vid tillkomsten av 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument ansågs det visserligen lämpligt att ett konkursbo inte skulle ha rätt att inträda i gäldenärens där aktuella avtal, men är den bedömningen berättigad när det underliggande avtalet kan gälla vad som helst? Den nuvarande bestämmelsen i 8 kap. 10 § andra stycket konkurslagen kan läsas med förbehållet att innehavaren av de pantsatta, noterade finansiella instrumenten enligt såväl parternas avtal som tvingande rättsregler vid sidan av konkurslagen är berättigad att ta säkerheten i anspråk. En sådan tolkning blir inte möjlig av den föreslagna nya första meningen i andra stycket, eftersom tolkningen skall vara konform med artikel 4 i säkerhetsdirektivet. Också på denna punkt borde det därför övervägas om en begränsning av den nya regelns tillämpningsområde borde göras till direktivets obligatoriska område, där det i praktiken alltid torde vara fråga om handel med finansiella instrument. I så fall kunde den nya bestämmelsen placeras i 5 kap. lagen om handel med finansiella instrument.</P> <P class="p448 ft5">Enligt föreslagen ändring i 8 kap.10 § skall endast ett villkor om att borgenären har rätt att själv sälja säkerheten gälla mot konkursboet. I säkerhetsdirektivet anges dessutom att ett villkor som ger borgenären rätt att utan försäljning tillgodogöra sig säkerheten enligt värderingsprinciper som framgår av avtalet också skall gälla mot konkursboet. Som nyss anförts bör det övervägas att införa även en sådan bestämmelse i 8 kap. 10 § i stället för den föreslagna ändringen i 5 kap. 15 §, såvida inte ändringarna görs i 5 kap. lagen om handel med finansiella instrument. Oavsett om den nya bestämmelsen införs i 8 kap. 10 § konkurslagen eller i 5 kap. lagen om handel med finansiella instrument bör det betonas att det enda som borgenären enligt tillägget får göra är att ”själv sälja” i enlighet med avtalet. Där anges inte hur stor del av likviden som borgenären kan kreditera sig. Enligt 37 § avtalslagen är förbehåll – om att pant eller annan säkerhet är förverkad, om den förpliktelse för vars fullgörande säkerheten ställts icke rätteligen fullgörs – utan verkan. Härav får anses följa att ett överhypotek alltid skall utges till säkerhetsställaren och att realisationen skall ske på ett affärsmässigt rimligt sätt (jfr artikel 4.6 i säkerhetsdirektivet).</P> <P class="p199 ft6">Sedan ett undantag gjorts för dotterbolagsaktier i den följande meningen, föreskrivs att noterade finansiella instrument samt valuta ”även i annat fall” får säljas omedelbart till gällande börs- eller marknadspris. Orden ”även i annat fall” kan uppfattas som syftande på den närmast föregående meningen men syftar i själva verket på andra fall än då parterna avtalat om att borgenären skall ha en rätt att sälja själv. Paragrafen skulle bli</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p140 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">130</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p3 ft8">lättare att tillägna sig om det i den andra meningen stadgades: ”Även om</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p3 ft18">det inte avtalats får finansiella instrument etc.” (med borttagande av</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft18">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">orden ”även i annat fall”). Därefter kunde den föreslagna andra meningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">komma som en tredje mening, lydande: ”Borgenären skall dock alltid</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">först ge etc.”. Även denna bestämmelse måste anses försedd med det</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">tysta undantaget att försäljningen (t.ex. av en kontrollpost) måste ske på</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">ett affärsmässigt rimligt sätt, eftersom överhypotek tillkommer</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">säkerhetsställaren.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p431 ft4">Fordringar överlåtna till tredje man</P> <P class="p453 ft4">Enligt artikel 7.1 i direktivet skall medlemsstaterna säkerställa att en slutavräkningsklausul kan genomföras i enlighet med dess villkor a) utan hinder av konkurs etc. och b) utan hinder av varje påstådd överlåtelse, rättsligt eller annat beslagtagande eller disposition över eller avseende sådana rättigheter. Enligt ingressmening 15 bör direktivet dock inte påverka ”tillämpningen av restriktioner eller krav i den nationella lagstiftningen som innebär att krav och förpliktelser skall beaktas vid kvittning eller avräkning, till exempel eftersom de är ömsesidiga eller har uppstått innan säkerhetstagaren kände till eller borde ha känt till inledandet av (insolvensförfarandet)”. Denna svenska version är mindre lyckad. Ingressmeningens rätta innebörd är att – trots direktivet – alla nationella krav för kvittning respekteras, till exempel krav på att fordringarna skall vara ömsesidiga eller ha uppstått innan etc. Detta framgår av den engelska texten.</P> <P class="p454 ft60">”This Directive should be without prejudice to any restrictions or requirements under national law on bringing into account claims, on obligations to <NOBR>set-off,</NOBR> or on netting, for example relating to their reciprocity or the fact that they have been concluded prior to when the collateral taker knew or ought to have known of the commencement <NOBR>---</NOBR> of <NOBR>winding-up</NOBR> proceedings <NOBR>---.”</NOBR></P> <P class="p332 ft5">Man kan åter förvåna sig över en lagstiftningsteknik som innebär att en artikel i direktivet motsägs genom satser i ingressen, men Lagrådet utgår från att reservationerna i ingressen kan tas ad notam.</P> <P class="p345 ft5">Detta innebär till att börja med att kravet i 5 kap. 15 § konkurslagen – att fordringarna skall ha uppkommit före konkursen eller den utsträckta tid som framgår av 3 kap. 2 § konkurslagen – är tillåtet. Det följer av att det i ingressmening 15 står ”any restrictions” och ”for example”.</P> <P class="p345 ft5">Frågan blir härnäst hur bestämmelsen i artikel 7.1, om att ”varje påstådd överlåtelse” inte skall hindra kvittning eller avräkning, förhåller sig till svensk rätt. Är också den bestämmelsen utan betydelse på grund av ingressmening 15 rörande tillåtligheten av krav på ömsesidighet?</P> <P class="p345 ft5">För regeringen uppkommer inte den frågan, eftersom regeringen i remissen antar att den svenska regleringen av slutavräkning vid partsbyten överensstämmer med säkerhetsdirektivets bestämmelser (avsnitt 8.5). I remissen kommer regeringen fram till denna slutsats genom ett konstaterande av att avsikten med artikel 7.1 torde ha varit att</P> <P class="p455 ft4">131</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p23 ft5">”träffa nettningsbara förpliktelser som härrör från samma avtal och där ena förpliktelsen därför inte kan överlåtas utan vidare. Det är främst fråga om olika former av repor (återköpsavtal), men även avtal som innehåller en rätt för ’panthavaren’ att förfoga över panten som ägare, och likaledes en skyldighet att lämna tillbaka likvärdig säkerhet. <NOBR>---</NOBR> Den ena förpliktelsen kan i så fall inte skiljas från den andra, vilket i sin tur innebär att penningfordringen inte är avsedd att överlåtas.” Vidare anförs att formuleringen ”påstådd” (”purported”) framför ”överlåtelse” tyder på att en slutavräkningsklausul bara skall kunna göras gällande så länge överlåtelsen inte fullbordats sakrättsligt. Eftersom den överlåtna fordringens gäldenär i stort sett får kvitta med en motfordran hos överlåtaren innan han blivit underrättad om överlåtelsen, varvid sakrättsligt skydd uppkommer för förvärvaren, skulle svensk rätt uppfylla kravet på kvittningsmöjlighet trots förekommande överlåtelser.</P> <P class="p451 ft4">Lagrådet har till att börja med svårt att förstå hänvisningen till repor och pantsättningar där panthavaren har fri förfoganderätt. Den omständigheten att ”låntagaren” respektive ”panthavaren” är skyldig att återlämna likadana finansiella instrument och inte kan befria sig från denna skyldighet utan motpartens samtycke hindrar inte att han kan överlåta en fordran som han har på motparten. Denna överlåtna fordran behöver inte ingå i återköpsavtalet respektive pantavtalet eller ens vara konnex med detta.</P> <P class="p451 ft4">Vidare finns inget stöd för att i ordet ”påstådd” (”purported”) skall inläsas betydelsen att det bara rör sig om överlåtelser som inte fått sakrättsligt skydd. Bristande sakrättsligt skydd brukar uttryckas på annat sätt (”not perfected” eller ”not provided”, se ingressen p. 8 och 9 samt artikel 9.2 b).</P> <P class="p443 ft5">Det kunde emellertid tänkas, vilket delvis framhålls i remissen, att reglerna i skuldebrevslagen medför att en part har rätt att i enlighet med parternas avtal kvitta sin motfordran hos överlåtaren (den insolventa parten) även om denne överlåtit huvudfordringen till en tredje man. I remissen framhålls att en förvärvare enligt 27 § skuldebrevslagen inte äger bättre rätt än överlåtaren. Härav skulle följa att förvärvaren blir bunden av avtalet om kvittning/slutavräkning. Emellertid torde 27 § såvitt gäller kvittning ha modifierats av 28 § i syfte att bereda en förvärvare ett visst kvittningsskydd. Enligt 28 § skuldebrevslagen är kvittning med motfordran hos överlåtaren utesluten inte bara om gäldenären förvärvat sin motfordran sedan han fått kännedom om överlåtelsen utan också – utom vid konkurs – om han förvärvat den dessförinnan men motfordringen förföll senare än huvudfordringen. Det betyder exempelvis att en motfordran som förfaller den 1 april inte kan kvittas mot en huvudfordran som förfaller den 1 mars samma år, sedan huvudfordringen överlåtits till en tredje man, även om gäldenären (konkursborgenären) förvärvat motfordringen innan han hade skälig anledning att förmoda att huvudfordringen överlåtits. Skulle huvudfordringen ha manifesterats i ett löpande skuldebrev, är gäldenärens kvittningsrätt än mer inskränkt (se 18 § skuldebrevslagen).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p140 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">132</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p128 ft4">Hindret enligt skuldebrevslagen mot kvittning när den insolventa motparten överlåtit sin fordran (huvudfordringen) läkes inte i 5 kap. 15 § konkurslagen, där ömsesidighet eller rätt till kvittning enligt skuldebrevslagen förutsätts, och inte heller i 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument, där det bara sägs att slutavräkningsklausulen gäller mot parternas borgenärer (men ej mot dem som förvärvat deras fordringar, s.k. singularsuccessorer).</P> <P class="p437 ft5">Det anförda leder sammanfattningsvis till slutsatsen att svensk rätt inte uppfyller kravet i artikel 7.1 att en part i ett slutavräkningsavtal kan genomföra slutavräkning utan hinder av varje (påstådd) överlåtelse eller, i analogi härmed, varje rättsligt beslagtagande (utmätning). Det är i hög grad diskutabelt att en part med stöd av ett avtal generellt får kvitta utan hinder av att motparten överlåtit sin fordran. Valet står därför mellan att med stöd av ingressmening 15 helt bortse från artikel 7.1 såvitt gäller överlåtelse och att göra en lagändring som begränsar sig till den finansiella sektorn. I sistnämnt fall skulle det i 5 kap. lagen om handel med finansiella instrument kunna infogas en bestämmelse om att, ifall två parter som omnämns i säkerhetsdirektivet artikel 1.2 <NOBR>a-d</NOBR> avtalat om slutavräkning, denna skall omfatta också fordringar som endera parten haft på motparten men överlåtit till tredje man eller som blivit utmätta. Det torde ligga i öppen dag vilken osäkerhet en sådan bestämmelse skulle föra med sig för tredje man. Lagrådet förordar därför att Sverige – med stöd av ingressmening 15 – ej vidtar någon åtgärd i anledning av artikel 7.1.</P> <P class="p456 ft4">Fordringar förvärvade från tredje man; 5 kap. 16 § konkurslagen</P> <P class="p436 ft5">Enligt 5 kap. 16 § konkurslagen får en fordran mot gäldenären som har förvärvats genom en överlåtelse från tredje man senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna fristdagen inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran. Detsamma gäller om en fordran mot gäldenären har förvärvats tidigare genom sådan överlåtelse och borgenären då hade skälig anledning att anta att gäldenären var insolvent. Syftet med dessa kvittningsinskränkningar är att en borgenär, som har en värdelös fordran mot en insolvent gäldenär, inte skall kunna skaffa sig viss betalning för fordringen genom att överlåta den till en person som häftar i skuld till gäldenären och därför kan använda fordringens hela nominella belopp till kvittning mot sin skuld.</P> <P class="p457 ft6">I remissen anförs (avsnitt 7.2.3) att 5 kap. 16 § konkurslagen inte är förenlig med säkerhetsdirektivet, eftersom direktivet inte gör någon skillnad mellan fordringar som uppkommit mellan parterna och fordringar som förvärvats från tredje man, bara de är säkerställda enligt avtalet. Därtill sägs tremånadersregeln inte stå i samklang med förbudet mot rent objektiva återvinningsregler (dvs. återvinningsregler som uteslutande beaktar tid) i artikel 8 i direktivet (jfr även ingressen p. 16).</P> <P class="p457 ft8">I anledning av det anförda föreslås att den strikta regeln – om att fordringar förvärvade inom tre månader före fristdagen ej får kvittas –</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">133</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p3 ft8">kompletteras med ett undantag. Kvittning skall ändå få ske, om förvärvet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p3 ft18">med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft18">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft4">Det kan inledningsvis noteras att en förutsättning enligt säkerhets-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">direktivet för att en förvärvad fordran skall kunna användas till kvittning</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">är att fordringen enligt parternas avtal är säkerställd med finansiella</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">instrument etc. Det innebär att parternas avtal måste innebära att varje</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">säkerhet som ställts mellan dem skall utgöra säkerhet också för</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">fordringar som förvärvats från tredje man. Enligt NJA 1923 s. 258 kan en</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">generellt förskriven pant emellertid inte användas för täckande av</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft8">fordringar förvärvade från tredje man. Det rör sig här om en avtalsrättslig</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">ogiltighetsregel (se även SOU 1974:83 s. 184 ff.). Sådana nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">ogiltighetsregler synes vara respekterade i direktivet. Härtill kommer att</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">det i den nämnda ingressmeningen 15 står att varje nationellt förbehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft7">rörande avräkningsbarhet, t.ex. avseende ömsesidighet, skall respekteras.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">Behovet av att alls göra någon ändring i 5 kap. 16 § på grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">direktivet kan därför sättas i fråga.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft7">En annan sak är att 5 kap. 16 § konkurslagen ändå kan behöva inskränkas</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">avseende fall då förvärvet var ordinärt. Lagrådet har därför ingen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">invändning mot förslaget men vill betona att friheten från återvinning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">skall inskränkas till sådana förvärv som gjorts utan hänsyn till att</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">gäldenären var eller kunde tänkas bli insolvent, t.ex. i samband med</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">omstrukturering i en koncern.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p3 ft8">På grund av det nu berörda förslaget görs i 5 kap. 16 § första stycket en</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">ny sammanknytning av andra meningen med den första. Inget i remissen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">tyder på att det reflekterats över den sakliga konsekvensen av den nya</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft8">sammanknytningen. Det kan emellertid diskuteras vilken regeln bör vara.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">Eftersom ett förvärv inom tremånadersfristen tidigare alltid uteslöt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">kvittning, hade lagstiftaren då att ta ställning till vad som skulle gälla</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">avseende förvärv som skett ”tidigare”. Om nu förvärv inom</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">tremånadersfristen kan medföra kvittningsrätt när förvärvet är ordinärt,</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">uppkommer frågan om kvittning i sådana fall ändå skall vara utesluten</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">ifall borgenären vid förvärvet hade skälig anledning att anta att</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">gäldenären var insolvent. Man kunde tycka att kvittning i sådana fall</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">borde vara utesluten a fortiori: om ond tro alltid utesluter kvittning när</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">förvärvet skett exempelvis ett år före fristdagen, även om förvärvet var</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">ordinärt, borde den onda tron i än högre grad utesluta kvittning om</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">förvärvet skett senare än tre månader före fristdagen. Det kan inte tas för</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">givet att ett förvärv alltid kan anses extraordinärt, när förvärvaren är i</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">ond tro, och att något undantag för ond tro därför inte behövs inom</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">tremånadersfristen. Lagrådet förordar därför att ordet ”tidigare” stryks i</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">andra meningen. Alternativt kunde första meningen ges den</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">utformningen, att en fordran som förvärvats från tredje man när</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">borgenären hade skälig anledning att anta att gäldenären var insolvent</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft8">inte får användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade hos</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft4">borgenären när denne förvärvade sin fordran, utom om förvärvet med</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft4">hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p458 ft4">134</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p40 ft4">Företagsrekonstruktion och slutavräkning m.m.</P> <P class="p436 ft5">I avsnitt 7.2.5 gör regeringen bedömningen att bestämmelserna i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion är förenliga med säkerhetsdirektivet. Skälet synes vara dels att lagen om företagsrekonstruktion enligt dess 1 kap. 3 § inte tillämpas på finansiella företag, dvs. sådana finansiella aktörer som omfattas av säkerhetsdirektivet, dels att lagen om företagsrekonstruktion inte hindrar slutavräkning när motparten till ett finansiellt företag (ett vanligt aktiebolag eller en fysisk person) undergår företagsrekonstruktion.</P> <P class="p437 ft5">I remissen anförs bl.a. att 2 kap. 20 § företagsrekonstruktionslagen – enligt vilken rekonstruktionsgäldenären kan hindra hävning med anledning av betalningsförsummelse före rekonstruktionens inledning – inte borde medföra något hinder för borgenären att realisera sin säkerhet, eftersom en realisation av säkerheten inte hindrar gäldenären från att fortsätta sin verksamhet och eftersom överhypoteket tillkommer gäldenären. Det tilläggs att en sådan tolkning understöds av 2 kap. 17 § samma lag, där det står att en panthavare kan få verkställighet i panten även under företagsrekonstruktion; det skulle vara inkonsekvent, sägs det, att låta panthavaren vidta exekutiva åtgärder enligt utsökningsbalken men inte låta honom realisera panten enligt avtalet.</P> <P class="p457 ft5">Lagrådet tvivlar på att det förda resonemanget håller. Rätten till verkställighet enligt 2 kap. 17 § förutsätter att relevant betalningsförsummelse föreligger. Om borgenären hävt avtalet före inledandet av företagsrekonstruktionen eller gäldenären förklarat att han inte vill fullfölja avtalet (fullgöra betalningen) eller dröjsmålet med betalningen inträffat först sedan rekonstruktionen inletts, får borgenären säga upp krediten och realisera sin säkerhet, och borgenären kan även begära utmätning av denna. Men det skulle strida mot ändamålet med 2 kap. 20 § om gäldenären, när varken hävningsförklaring (uppsägning av krediten) skett eller panten realiserats före inledandet av rekonstruktionen, skulle sakna rätt att undanröja hävningsgrunden (uppsägningsgrunden) genom en omedelbar betalning. (Se även prop. 1995/96:5 s. 239 och prop.1999/2000:18 s. 75, där det förutsatts att</P> <P class="p459 ft4">2 kap. 20 § företagsrekonstruktionslagen behövde modifieras i lagen om handel med finansiella instrument.)</P> <P class="p460 ft5">Borgenären har emellertid rätt att – i den mån det är fråga om handel med finansiella instrument, dvs. dessa utgör inte bara säkerhet för annan handel – kräva slutavräkning trots företagsrekonstruktionen med stöd av 5 kap. 1 § andra stycket lagen om handel med finansiella instrument. Härmed uppfylls dock inte kraven i artikel 4.1 och 4.5 på att borgenären, oavsett förekomsten av en slutavräkningsklausul, skall ha rätt att enligt ingånget avtal sälja eller tillägna sig säkerheten trots inledd företagsrekonstruktion. Dessutom faller som nämnts avtal som inte rör handel med finansiella instrument utom 5 kap. 1 § nämnda lag, även om ena parten lämnat finansiella instrument som säkerhet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">135</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p162 ft6">Därmed synes säkerhetsdirektivet kräva en komplettering av lagen om företagsrekonstruktion, innebärande att 2 kap. 20 § inte skall tillämpas om borgenären enligt avtalet har rätt att sälja en finansiell säkerhet i säkerhetsdirektivets mening. Dessutom måste 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument utvidgas så att den omfattar alla situationer som obligatoriskt faller inom säkerhetsdirektivet. Dessa modifikationer skulle kunna avse alla fall, där ena parten har säkerhet i finansiella instrument eller valuta. Som tidigare anförts rörande förslagen till 5 kap. 15 § och 8 kap. 10 § konkurslagen kan det emellertid befaras att en sådan reglering skulle gå alltför långt med hänsyn till att den underliggande förpliktelsen kan avse vad som helst. En annan möjlighet är att begränsa lagändringarna till säkerhetsdirektivets obligatoriska område, dvs. där båda parter hör till någon av de kategorier som nämns i direktivets artikel 1.2 <NOBR>a–d</NOBR> och den underliggande affären i praktiken kommer att avse handel med finansiella instrument.</P> <P class="p457 ft6">I detta sammanhang vill Lagrådet fästa uppmärksamheten på den nuvarande lydelsen av andra stycket av 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument. Där stadgas att ett villkor om att slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser vid företagsrekonstruktion gäller mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord. Bestämmelsen ger intrycket att villkoret inte gäller mot borgenärer med förmånsrätt (t.ex. företagsinteckningshavare och anställda), vilka inte omfattas av ett offentligt ackord. Men också dessa borde vara bundna av villkoret (jfr deras bundenhet vid alternativet konkurs). Formuleringen i andra stycket kunde därför ges lydelsen att villkoret gäller mot gäldenären och dennes borgenärer.</P> <P class="p438 ft4">Slutligen bör kvittningsbestämmelsen i 2 kap. 21 § lagen om företagsrekonstruktion anpassas till de ändringar som görs i 5 kap. 15 och 16 §§ konkurslagen (såvida inte ändringarna i stället görs i 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument) för att se till att ett finansiellt institut kan kvitta enligt säkerhetsdirektivet när motparten till ett finansiellt institut undergår företagsrekonstruktion men det inte är fråga om handel med finansiella instrument.</P> <P class="p283 ft4">Rättshandlingar efter konkursbeslutet</P> <P class="p461 ft4">I säkerhetsdirektivets artikel 8.2 föreskrivs att ett avtal om finansiellt säkerställande eller en relevant finansiell förpliktelse som har trätt i kraft eller en finansiell säkerhet som har ställts på dagen för, men efter tidpunkten för, inledandet av insolvensförfaranden skall ha rättslig verkan och vara bindande för tredje man, om säkerhetstagaren kan bevisa att han varken kände till eller borde ha känt till att insolvensförfarandet inletts.</P> <P class="p437 ft6">I remissen anförs att svensk rätt står i överensstämmelse med säkerhetsdirektivets artikel 8.2. Regeringen hänför sig här till 3 kap. 2 § konkurslagen. Enligt denna bestämmelses första mening skall en rättshandling mellan gäldenären och någon annan som vidtas senast dagen efter den då kungörelsen om konkursen var införd i Post & Inrikes</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">136</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p314 ft4">Tidningar gälla, om det inte visas att den andre var i ond tro om konkursbeslutet. Eftersom direktivet är ett minimidirektiv (se ingressmening 22) tillgodoser konkurslagens bestämmelse så långt direktivet. Enligt den nämnda bestämmelsens andra mening skall en överlåtelse eller ett annat förfogande över egendom som på grund av det sagda skall gälla likväl gå åter, om konkursboet utan oskäligt uppehåll yrkar det och boet ersätter den andre vad han har utgett jämte nödvändig eller nyttig kostnad.</P> <P class="p443 ft6">De nu nämnda bestämmelserna, särskilt återgångsregeln, är emellertid inte tillämpliga när de särskilda bestämmelserna i 14 § skuldebrevslagen, 3 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 6 kap. 4 och 7 §§ lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument är tillämpliga. Enligt dessa bestämmelser kan en medkontrahent i god tro åberopa en överlåtelse eller pantsättning, även om överlåtaren av det löpande papperet eller finansiella instrumentet var försatt i konkurs utan att konkursboet har någon rätt att begära återgång. Om enkla fordringar, t.ex. bankfordringar, överlåts eller pantsätts av en som försatts i konkurs, gäller dock 3 kap. 2 § konkurslagen utan inskränkning.</P> <P class="p446 ft5">I remissen antas avseende det sistnämnda fallet att, om ett förfogande skall återgå enligt den andra meningen i 3 kap. 2 §, direktivet ändå får anses tillgodosett genom att borgenären har rätt att få tillbaka vad han utgett (dvs. krediten). Enligt gällande rätt får det emellertid anses högst tvivelaktigt att ett konkursbo, som kräver återgång enligt 3 kap. 2 § konkurslagen, behöver ge ut vederlaget när detta mottagits av gäldenären vid en tidigare tidpunkt än då gäldenärens förfogande ägde rum (se Håstad, a.a. s. 99, och Lennander i Karnov vid 3 kap. 2 § konkurslagen not 47; jfr NJA II 1976 s. 155, där det anförs att betalning efter konkursbeslutet skall återgå, utan att det samtidigt anförs att tidigare utgett vederlag måste återlämnas). Även regeringen synes hysa uppfattningen att vederlaget, för att det skall behöva återställas, måste ha utgetts av medkontrahenten samtidigt med gäldenärens förfogande, eftersom det i remissen därefter anförs att säkerhetshavaren inte har rätt till återbäring av krediten enligt 3 kap. 2 § konkurslagen, om en tilläggssäkerhet utgetts efter konkursbeslutet för en tidigare uppkommen fordran. I remissen tilläggs att artikel 8.2 emellertid inte träffar tilläggssäkerheter. Svensk rätt skulle därmed inte stå i strid mot direktivet, även om säkerställandet inte får full rättslig verkan i enlighet med artikel 8.2.</P> <P class="p445 ft4">Lagrådet tror dock att artikel 8.2 får anses omfatta även tilläggssäkerheter. Att det finns en särskild bestämmelse rörande återvinning av tilläggssäkerheter i artikel 8.3 förklaras av att den bestämmelsen inte gäller en säkerhet som ställs samtidigt med utgivandet av krediten.</P> <P class="p443 ft5">Säkerhetsdirektivet får således anses kräva att 3 kap. 2 § konkurslagen ändras. En möjlighet är att förfoganden ovillkorligen blir bestående om förvärvaren därvid var i god tro om konkursbeslutet. Beredningsunderlaget för en sådan generell ändring är emellertid</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p140 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p140 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">137</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p128 ft4">bristfälligt. Lämpligen införs därför en regel som bara omfattar förfoganden mellan sådana parter som omnämns i artikel 1.2 <NOBR>a-d</NOBR> i direktivet. En sådan specialregel placeras antingen i 3 kap. 2 § konkurslagen eller kanske hellre – jfr hänvisningen till andra regler i paragrafens tredje stycke – i 5 kap. lagen om handel med finansiella instrument. Den redan befintliga hänvisningen i tredje stycket skulle kunna anses täcka även ett undantag rörande finansiella instrument och valuta.</P> <P class="p280 ft4">Sammanfattning</P> <P class="p461 ft4">Lagrådet får här sammanfatta sin inställning till de framlagda lagförslagen och till behovet av lagbestämmelser som komplettering av remissförslagen. I flera fall grundar sig Lagrådets rekommendation på att det remitterade förslaget inte innehåller en närmare diskussion av om det är lämpligt att de nya reglerna blir tillämpliga på underliggande förpliktelser som avser annat än handel med finansiella instrument eller liknande.</P> <P class="p462 ft4">Konkurslagen</P> <P class="p188 ft4">5 kap. 15 §</P> <P class="p460 ft5">Förslagen avstyrks. Den åsyftade ändringen kan bättre åstadkommas genom ett tillägg i 8 kap. 10 § konkurslagen eller genom en vidgning av 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument.</P> <P class="p77 ft4">5 kap. 16 §</P> <P class="p463 ft4">En jämkning bör göras av andra meningen, så att ondtrosregeln blir tillämplig även på rättshandlingar som företagits högst tre månader före fristdagen. Därjämte bör övervägas huruvida ett förvärv som skett i ond tro skall vara fredat från återvinning, ifall förvärvet var</P> <P class="p159 ft4">ordinärt.</P> <P class="p188 ft4">8 kap 10 §</P> <P class="p464 ft4">Det bör övervägas om förslaget till andra stycket första meningen skall inskränkas till säkerhetsdirektivets obligatoriska område och i så fall flyttas till 5 kap. lagen om handel med finansiella instrument.</P> <P class="p465 ft4">Vidare bör en redaktionell ändring göras i andra stycket tredje meningen.</P> <P class="p77 ft4">Lagen om handel med finansiella instrument</P> <P class="p188 ft4">3 kap. 1 §</P> <P class="p466 ft4">Inskränkningen av det kvalificerade formkravet bör göras i enlighet med förslaget i Ds 2003:38.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft4">Prop. 2004/05:30</P> <P class="p40 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p349 ft4">138</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p3 ft4">3 kap. 3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p237 ft4">Paragrafen bör temporärt ändras i enlighet med förslaget i Ds 2003:38. En översyn av paragrafen och andra regler om återpantsättning bör företas.</P> <P class="p343 ft4">5 kap. 1 §</P> <P class="p340 ft4">Paragrafens tillämpningsområde bör vidgas så att den omfattar inte bara handel med finansiella instrument utan alla avtal mellan aktörer nämnda i säkerhetsdirektivets artikel 1.2 <NOBR>a-d</NOBR> och så att den avser inte bara rätt till slutavräkning utan också rätt att omedelbart sälja eller tillgodogöra sig ställd säkerhet. (Jfr Lagrådets anmärkningar rörande 5 kap. 15 § och 8 kap. 10 § konkurslagen samt 2 kap. 20 § lagen om företagsrekonstruktion.)</P> <P class="p433 ft4">Den nuvarande andra stycket bör jämkas så att där anges att <NOBR>vill-koret</NOBR> gäller mot gäldenären och dennes borgenärer.</P> <P class="p433 ft4">Ett nytt stycke bör tillfogas, innebärande att ett konkursbo ej har rätt att begära återgång enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen konkurslagen, ifall säkerhet i finansiellt instrument eller valuta har överlämnats och båda parter finns omnämnda i säkerhetsdirektivet artikel 1.2 <NOBR>a-d.</NOBR></P> <P class="p343 ft4">Lagen om företagsrekonstruktion</P> <P class="p5 ft4">2 kap. 20 §</P> <P class="p340 ft4">Om Lagrådets rekommendationer i övrigt följs, bör det i denna paragraf införas en hänvisning till 5 kap. lagen om handel med finansiella instrument.</P> <P class="p343 ft4">2 kap. 21 §</P> <P class="p308 ft4">I den mån ändringar görs i 5 kap. 15 och 16 §§ konkurslagen bör en anpassning göras i företagsrekonstruktionslagens kvittningsregel.</P> <P class="p467 ft4">139</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GS0330140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr45 td67"><SPAN class="p3 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr46 td33"><SPAN class="p3 ft61">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p319 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 december 2004</P> <P class="p468 ft4">Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström, Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Holmberg, Jämtin, Österberg, Orback, Baylan</P> <P class="p343 ft4">Föredragande: statsrådet Österberg</P> <P class="p469 ft4">Regeringen beslutar proposition Finansiella säkerheter</P> <P class="p470 ft4">140</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr45 td214"><SPAN class="p1 ft1">Rättsdatablad</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td215"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td34"><SPAN class="p48 ft7">Prop. 2004/05:30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr46 td214"><SPAN class="p3 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td215"><SPAN class="p3 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td34"><SPAN class="p3 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td216"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td216"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td217"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td34"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td214"><SPAN class="p1 ft64">Författningsrubrik</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td214"><SPAN class="p3 ft64">Bestämmelser som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td218"><SPAN class="p3 ft64">Celexnummer för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td214"><SPAN class="p3 ft64">inför, ändrar, upp-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td218"><SPAN class="p3 ft64">bakomliggande EG-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td214"><SPAN class="p3 ft7">häver eller upprepar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td218"><SPAN class="p3 ft7">regler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td214"><SPAN class="p3 ft64">ett normgivnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td215"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td214"><SPAN class="p3 ft64">bemyndigande</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td215"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td216"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td216"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td217"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td34"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td214"><SPAN class="p1 ft65">Lag om ändring i</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td215"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td34"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p1 ft65">konkurslagen (1987:672)</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td218"><SPAN class="p3 ft65">32002L0047</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td214"><SPAN class="p1 ft65">Lag om ändring i lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td215"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td34"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p1 ft65">(1991:980) om handel</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td34"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p1 ft60">med finansiella</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td34"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td214"><SPAN class="p1 ft65">instrument</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr38 td218"><SPAN class="p3 ft65">32002L0047</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td214"><SPAN class="p1 ft65">Lag om ändring i lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td215"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td34"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p1 ft65">(1996:764) om</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td34"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td214"><SPAN class="p1 ft60">företagsrekonstruktion</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td214"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td218"><SPAN class="p3 ft60">32002L0047</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p471 ft4">141</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 0 0 Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 2. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, 3. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, 4. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Bifall, Bifall Bifall 2004/05:FiU24 ? Acklamation INL Inlämning 2004-12-22 00:00:00 inträffat 60 hantering INL Inlämning 2004-12-29 00:00:00 planerat 60 hantering B Bordläggning 2005-01-07 00:00:00 inträffat 2 hanvisning HÄN Hänvisning 2005-01-08 00:00:00 inträffat 3 hanvisning MOT Motionstid slutar 2005-02-01 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-23 22:30:45 statustext statustext Ärendet är avslutat GS0330 2017-10-20 09:20:48 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-23 22:30:45 GS0330 prop_200405__30.pdf 515654 pdf Finansiella säkerheter https://data.riksdagen.se/fil/DFC168F0-D9FE-4156-B051-D62266511D78 behandlas_i 2004/05:FiU24 GS01FiU24 bet 2004/05 FiU24 Finansiella säkerheter (prop. 2004/05:30) Betänkande följdmotion av Karin Pilsäter m.fl. (FP)<br/> med anledning av prop. 2004/05:30<br/> Finansiella säkerheter GS02Fi3 mot 2004/05 Fi3 med anledning av prop. 2004/05:30 Finansiella säkerheter av Karin Pilsäter m.fl. (FP) Motion följdmotion av Mats Odell m.fl. (KD)<br/> med anledning av prop. 2004/05:30<br/> Finansiella säkerheter GS02Fi2 mot 2004/05 Fi2 med anledning av prop. 2004/05:30 Finansiella säkerheter av Mats Odell m.fl. (KD) Motion