2242151GS031752004/05175propproppropProposition 2004/05:175PropositionPropositiond1NTU17502005-07-07 00:00:002013-02-16 19:49:142005-07-07 00:00:00Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhällethämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GS03175/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GS03175https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS03175
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 620px;height: 915px;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:620px;height:915px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:620px;height:915px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 1099px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 5px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 1082px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_7 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 1082px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 1301px;}
#page_9 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 1006px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1048px 0px 0px -498px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 709px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_14 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_15 #dimg1 {position:absolute;top:353px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_16 #dimg1 {position:absolute;top:573px;left:76px;z-index:-1;width:125px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:125px;height:1px;}
#page_16 #tx1 {position:absolute;top:270px;left:333px;width:234px;height:287px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_18 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_18 #dimg1 {position:absolute;top:514px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_19 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_20 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_20 #tx1 {position:absolute;top:0px;left:0px;width:234px;height:209px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 63px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 632px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 234px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 375px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 234px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 67px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:367px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_24 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 239px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_26 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_26 #tx1 {position:absolute;top:614px;left:0px;width:234px;height:172px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_30 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_36 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:166px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:78px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:507px;height:78px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:42px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:507px;height:42px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_40 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:97px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:507px;height:97px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_42 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_44 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:226px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:97px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:507px;height:97px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_46 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_47 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_48 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_49 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:551px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:136px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:507px;height:136px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_51 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_52 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_53 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:43px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:507px;height:43px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:513px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:40px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:507px;height:40px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_56 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_57 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_61 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_66 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_67 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:98px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:488px;height:98px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_79 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:528px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:100px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:507px;height:100px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_80 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_81 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:80px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:507px;height:80px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_82 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_83 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:100px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:507px;height:100px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_85 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_86 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_88 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:106px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:100px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:507px;height:100px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 64px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_91 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_92 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_94 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_96 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_98 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_99 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:409px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:78px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:507px;height:78px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_103 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_104 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_105 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_106 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_108 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:81px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:507px;height:81px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_109 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:355px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_110 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:490px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:518px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:507px;height:518px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:65px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:42px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:488px;height:42px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_117 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_121 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_122 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_125 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_126 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_128 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_129 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_130 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_133 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:355px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:462px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:507px;height:462px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:100px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:507px;height:100px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:253px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_136 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:630px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:81px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:507px;height:81px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_137 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:97px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:507px;height:97px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 68px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:414px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:234px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:488px;height:234px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_141 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_142 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_143 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_144 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_148 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_149 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_150 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_151 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_152 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:130px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:719px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:507px;height:719px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_154 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:748px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:99px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:507px;height:99px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_156 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_157 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:130px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:80px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:507px;height:80px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_159 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_160 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_161 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_164 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_166 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:64px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_167 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_168 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_171 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_172 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:662px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:62px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:488px;height:62px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_173 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:566px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:62px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:488px;height:62px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_174 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:459px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:100px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:488px;height:100px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_176 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_177 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:336px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:158px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:488px;height:158px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_179 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_180 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_181 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_182 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_183 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:355px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:177px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:488px;height:177px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_184 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_185 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:275px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:97px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:507px;height:97px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_187 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_188 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:42px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:488px;height:42px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 68px;padding: 0px;border: none;width: 658px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_190 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:100px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:488px;height:100px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_193 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_194 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:477px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:61px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:333px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:81px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:488px;height:81px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_197 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_199 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:100px;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:507px;height:100px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_200 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_201 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_202 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:476px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:80px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:507px;height:80px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_205 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_206 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_207 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:279px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:116px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:507px;height:116px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_208 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_209 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_210 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:138px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:507px;height:138px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_211 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_212 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_214 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_215 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_216 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_217 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_218 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_219 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_220 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_221 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_222 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_223 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_224 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_225 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_227 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_228 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:42px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:488px;height:42px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_231 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_232 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_234 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_235 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_236 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 61px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:68px;z-index:-1;width:508px;height:42px;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:508px;height:42px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_239 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_241 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_242 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:100px;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:488px;height:100px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_246 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_247 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:100px;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:507px;height:100px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_250 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:585px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:62px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:507px;height:62px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_251 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:509px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:253px;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:507px;height:253px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_252 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_253 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:111px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:176px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:488px;height:176px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 72px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_256 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_257 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_258 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_259 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_262 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_264 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_265 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:302px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:62px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:488px;height:62px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_269 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 69px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_271 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_272 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:215px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:488px;height:215px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_273 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_274 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_275 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_276 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_277 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:477px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:119px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:488px;height:119px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_279 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_280 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:61px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:488px;height:61px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:100px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:488px;height:100px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:590px;left:77px;z-index:-1;width:488px;height:176px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:488px;height:176px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_284 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 60px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:400px;left:68px;z-index:-1;width:507px;height:97px;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:507px;height:97px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_287 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:56px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 64px 68px;padding: 0px;border: none;width: 658px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_289 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:789px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:507px;height:119px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_290 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_291 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_297 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_301 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_303 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_304 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 62px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_306 #id_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 19px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 27px;}
.ft1{font: 24px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 29px;}
.ft2{font: 29px 'Arial';line-height: 33px;}
.ft3{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft4{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft5{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft6{font: 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft7{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft8{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft11{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft12{font: 17px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft13{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft14{font: 17px 'Arial';margin-left: 170px;line-height: 0px;}
.ft15{font: 17px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft16{font: 1px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft17{font: 17px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: 17px 'Arial';margin-left: 31px;line-height: 19px;}
.ft19{font: 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft20{font: 17px 'Arial';margin-left: 246px;line-height: 0px;}
.ft21{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft22{font: 16px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft24{font: 20px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft25{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft26{font: 17px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft27{font: 17px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft28{font: 19px 'Arial';margin-left: 51px;line-height: 22px;}
.ft29{font: 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft30{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft31{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft32{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft33{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft34{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft35{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft36{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft37{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft39{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft41{font: 17px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft42{font: 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft43{font: 17px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft44{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft45{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft46{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft47{font: 17px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft48{font: 17px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 19px;}
.ft49{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft50{font: 17px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft51{font: 17px 'Symbol';line-height: 21px;}
.ft52{font: 17px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 19px;}
.ft53{font: 17px 'Symbol';line-height: 20px;}
.ft54{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 17px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft57{font: 23px 'Arial';margin-left: 64px;line-height: 26px;}
.ft58{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft59{font: 23px 'Arial';margin-left: 53px;line-height: 26px;}
.ft60{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft61{font: 19px 'Arial';margin-left: 42px;line-height: 22px;}
.ft62{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 19px;}
.ft63{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft64{font: 19px 'Arial';margin-left: 41px;line-height: 22px;}
.ft65{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft66{font: 17px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft67{font: 16px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft68{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft69{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft70{font: 19px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 22px;}
.ft71{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft72{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft73{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft74{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft75{font: italic 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft76{font: 18px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft77{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft78{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft79{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft80{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft81{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft82{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft83{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft84{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft85{font: 16px 'Symbol';line-height: 21px;}
.ft86{font: 17px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft87{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft88{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft89{font: 17px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft90{font: 18px 'Arial';margin-left: 41px;line-height: 21px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 254px;padding-right: 156px;margin-top: 608px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 254px;padding-right: 69px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p5{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p16{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: right;padding-right: 390px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 110px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 373px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-left: 117px;padding-right: 668px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: right;margin-top: 355px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 478px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 639px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 284px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: center;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 478px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 329px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p100{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p103{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;margin-top: 383px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: right;padding-right: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: right;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 257px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 257px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 257px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: right;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: left;padding-left: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 257px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 238px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: right;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: right;padding-right: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: right;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: left;margin-top: 567px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 231px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: right;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 333px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 333px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: right;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: left;padding-left: 231px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 238px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 257px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 238px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p196{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p217{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p244{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 236px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 232px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 243px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 233px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p261{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 261px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 279px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 235px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p291{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 328px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p293{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p295{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 33px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p299{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p303{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p306{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 236px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p310{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 226px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 221px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 226px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 235px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 154px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p327{text-align: right;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 236px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p330{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p332{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 276px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p334{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p337{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p339{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p355{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 338px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 251px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 52px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p372{text-align: right;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 243px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 235px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 235px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p378{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 154px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p386{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 104px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p388{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 15px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p400{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 234px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p404{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: right;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p407{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p408{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 24px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 24px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p413{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 221px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 235px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 236px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p418{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 235px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 235px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 226px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 60px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 25px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p427{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p431{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 26px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p438{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 235px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 311px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p441{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p443{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 41px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p447{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 236px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 242px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 247px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p453{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p455{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p456{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 245px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 42px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p462{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p464{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 226px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 221px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p472{text-align: justify;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p474{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: right;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 230px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p482{text-align: right;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 230px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p490{text-align: right;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: right;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p493{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: center;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 244px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p496{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 33px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 109px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 232px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 241px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 246px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 109px;padding-right: 232px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 240px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 101px;padding-right: 240px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 26px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p512{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-right: 43px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p515{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p516{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 230px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p518{text-align: right;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: right;padding-right: 335px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 341px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 263px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 235px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 236px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p529{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p531{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p535{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p536{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 270px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p542{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: center;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 584px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 358px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 245px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p563{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 474px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 558px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 508px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 508px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 504px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 556px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 491px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 475px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 507px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 505px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 505px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 507px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 31px;}
.tr1{height: 30px;}
.tr2{height: 43px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 948px;}
.tr5{height: 0px;}
.tr6{height: 868px;}
.tr7{height: 753px;}
.tr8{height: 714px;}
.tr9{height: 329px;}
.tr10{height: 22px;}
.tr11{height: 18px;}
.tr12{height: 28px;}
.tr13{height: 19px;}
.tr14{height: 20px;}
.tr15{height: 82px;}
.tr16{height: 941px;}
.tr17{height: 213px;}
.tr18{height: 988px;}
.tr19{height: 191px;}
.tr20{height: 114px;}
.tr21{height: 819px;}
.tr22{height: 454px;}
.tr23{height: 315px;}
.tr24{height: 258px;}
.tr25{height: 220px;}
.tr26{height: 181px;}
.tr27{height: 5px;}
.tr28{height: 38px;}
.tr29{height: 15px;}
.tr30{height: 16px;}
.tr31{height: 21px;}
.tr32{height: 39px;}
.tr33{height: 23px;}
.tr34{height: 36px;}
.tr35{height: 25px;}
.tr36{height: 24px;}
.tr37{height: 52px;}
.tr38{height: 53px;}
.tr39{height: 8px;}
.tr40{height: 26px;}
.tr41{height: 7px;}
.tr42{height: 6px;}
.tr43{height: 29px;}
.tr44{height: 12px;}
.tr45{height: 13px;}
.tr46{height: 11px;}
.tr47{height: 3px;}
.tr48{height: 2px;}
.tr49{height: 37px;}
.t0{width: 630px;margin-left: 75px;margin-top: 16px;font: 23px 'Arial';}
.t1{width: 1023px;margin-left: 76px;font: 17px 'Arial';}
.t2{width: 610px;margin-left: 110px;font: 17px 'Arial';}
.t3{width: 397px;margin-left: 170px;font: 1px 'Arial';}
.t4{width: 1023px;margin-left: 76px;font: 17px 'Arial';}
.t5{width: 491px;margin-left: 76px;font: 1px 'Arial';}
.t6{width: 491px;font: 17px 'Arial';}
.t7{width: 397px;margin-left: 94px;font: 1px 'Arial';}
.t8{width: 632px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 1006px;margin-left: 76px;font: 17px 'Arial';}
.t10{width: 677px;margin-left: 110px;font: 17px 'Arial';}
.t11{width: 491px;font: 16px 'Arial';}
.t12{width: 457px;margin-left: 34px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 677px;margin-left: 110px;font: 17px 'Arial';}
.t14{width: 617px;margin-left: 170px;font: 1px 'Arial';}
.t15{width: 1006px;font: 17px 'Arial';}
.t16{width: 635px;font: 17px 'Arial';}
.t17{width: 601px;margin-left: 34px;font: 1px 'Arial';}
.t18{width: 397px;margin-left: 94px;font: 1px 'Arial';}
.t19{width: 397px;margin-left: 94px;font: 1px 'Arial';}
.t20{width: 491px;font: 1px 'Arial';}
.t21{width: 632px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 641px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t23{width: 632px;margin-left: 76px;font: 17px 'Arial';}
.t24{width: 491px;margin-top: 9px;font: 17px 'Arial';}
.t25{width: 491px;margin-top: 16px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t26{width: 491px;margin-top: 12px;font: 17px 'Arial';}
.t27{width: 641px;margin-top: 48px;font: 8px 'Arial';}
.t28{width: 491px;margin-top: 16px;font: 17px 'Arial';}
.t29{width: 383px;margin-top: 20px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t30{width: 641px;font: 17px 'Arial';}
.t31{width: 632px;margin-left: 76px;font: 16px 'Arial';}
.t32{width: 641px;margin-top: 10px;font: 17px 'Arial';}
.t33{width: 641px;margin-top: 7px;font: 17px 'Arial';}
.t34{width: 632px;margin-left: 8px;font: 15px 'Arial';}
.t35{width: 641px;margin-left: 8px;margin-top: 7px;font: 17px 'Arial';}
.t36{width: 632px;margin-left: 76px;font: 19px 'Arial';}
.t37{width: 650px;margin-top: 32px;font: 17px 'Arial';}
.t38{width: 632px;margin-left: 76px;font: 23px 'Arial';}
.t39{width: 650px;margin-top: 38px;font: 17px 'Arial';}
.t40{width: 650px;margin-top: 10px;font: 17px 'Arial';}
.t41{width: 650px;margin-top: 17px;font: 16px 'Arial';}
.t42{width: 650px;margin-top: 31px;font: 17px 'Arial';}
.t43{width: 658px;margin-top: 35px;font: 16px 'Arial';}
.t44{width: 650px;margin-top: 36px;font: 17px 'Arial';}
.t45{width: 491px;margin-top: 35px;font: 16px 'Arial';}
.t46{width: 650px;font: 17px 'Arial';}
.t47{width: 650px;margin-top: 36px;font: 16px 'Arial';}
.t48{width: 599px;margin-left: 109px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t49{width: 650px;margin-top: 18px;font: 17px 'Times New Roman';}
.t50{width: 658px;margin-top: 24px;font: 17px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GS03175/GS031751x1.jpg" style="width:645px;height:953px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2004/05:175</P>
<P class="p1 ft1">Från <NOBR>IT-politik</NOBR> för samhället till politik för <NOBR>IT-samhället</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p2 ft2">Regeringens proposition 2004/05:175</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p3 ft3">Från <NOBR>IT-politik</NOBR> för samhället</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p4 ft3">Prop.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p3 ft3">till politik för <NOBR>IT-samhället</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p4 ft3">2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p6 ft4">Stockholm den 30 juni 2005.</P>
<P class="p7 ft5">Mona Sahlin</P>
<P class="p8 ft5">Ulrica Messing</P>
<P class="p9 ft4">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p10 ft3">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p11 ft4">Målet för politiken för informationssamhället föreslås i propositionen vara ett hållbart informationssamhälle för alla. För att uppnå målet före- slås tre delmål som avser kvalitet, hållbar tillväxt och tillgänglighet. I propositionen beskrivs också vidtagna och kommande åtgärder under delmålen. Vidare anges hur regeringen avser att förbättra förtroendet för IT och samordningen av politiken.</P>
<P class="p12 ft6">Regeringens strategi för ett säkrare Internet i Sverige beskrivs. Domän- namnssystemet, som är ett internationellt hierarkiskt system som används för adressering på Internet, är i det sammanhanget centralt. I systemet tilldelas domännamn (t.ex. regeringen.se) för adresseringen. Även domännamnen är hierarkiskt uppbyggda, där den högsta angivna nivån kallas toppdomän. I propositionen föreslås en ny lag om nationella topp- domäner för Sverige på Internet. Den nya lagen syftar till en säker och effektiv administration av nationella toppdomäner för Sverige (t.ex. se) och till att möjliggöra statlig insyn i och tillsyn över administrationen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.</P>
<P class="p13 ft7">Vidare föreslås två ändringar i ledningsrättslagen (1973:1144). Enligt förslaget skall det bli möjligt att få ledningsrätt för tomma tunnlar, kul- vertar, rör och andra liknande anordningar, om anordningen skall använ- das för att senare genom den dra fram en ledning som ingår i ett elektro- niskt kommunikationsnät för allmänt ändamål, allmän svagströmsledning eller koncessionspliktig elektrisk starkströmsledning. Det föreslås också att alla ledningsrättshavare skall kunna ges rätt att inom det utrymme som upplåtits med ledningsrätt låta någon annan installera och använda ledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ända- mål eller allmän svagströmsledning. Ändringarna i ledningsrättslagen föreslås träda i kraft den 1 februari 2006.</P>
<P class="p14 ft4">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft6">Vissa mindre förändringar föreslås i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Dessa innebär utöver redaktionella ändringar att även mobiloperatörer skall vara skyldiga att tillhandahålla specificerade tele- fonräkningar samt att det anges i lagen att en marknadsdominant skall kunna förpliktas att tillhandahålla ett minimiutbud av hyrda förbindelser och tillämpa kostnadsorienterad prissättning. Vidare skall tillsynsmyn- digheten kunna avstå från att pröva en tvist, om det är lämpligare att myndigheten behandlar frågan inom ramen för den allmänna tillsynen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2006.</P>
<P class="p16 ft6">Kungörelsen (1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild <NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen föreslås upphävas den 1 februari 2006. Anledningen är att det inte finns något behov av den prövning som sker enligt kungörelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p18 ft4">2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td4"><P class="p19 ft3">Innehållsförteckning</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p20 ft4">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><P class="p19 ft8">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td7"><P class="p21 ft9">Förslag till riksdagsbeslut................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p22 ft8">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p19 ft8">2</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p21 ft4">Lagtext</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft10">.............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p22 ft8">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p21 ft4">2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12">Förslag till lag om nationella toppdomäner för Sverige</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p20 ft13">.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">på Internet</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p22 ft13">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p20 ft13">2.2 ..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Förslag till lag om ändring i jordabalken</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p22 ft13">15</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft12"><SPAN class="ft13">2.3</SPAN><SPAN class="ft14">Förslag till lag om upphävande av kungörelsen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p19 ft12">(1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft12">framdraga enskild <NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft12">svagströmsledning över riksgränsen .................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p20 ft13">2.4</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft12">Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft12">(1970:988).........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft12"><SPAN class="ft13">2.5</SPAN><SPAN class="ft14">Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p20 ft13">(1973:1144).......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p20 ft13">18</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft12"><SPAN class="ft13">2.6</SPAN><SPAN class="ft14">Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12">elektronisk kommunikation ..............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p20 ft13">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p20 ft13">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p19 ft12">Ärendet och dess beredning.............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p20 ft13">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p19 ft12">Inledning..........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p20 ft13">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p19 ft12">Bakgrund .........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">5.1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Tidigare IT - propositioner ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">5.2</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Den internationella IT - politiken .......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">5.3</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Utvärderingar av den svenska IT - politiken .......................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p20 ft13">6</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">Mål</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p23 ft13">...................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">6.1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Målstruktur ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">6.2 ..................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Målet för politiken för informationssamhället</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">6.3 ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Delmål 1 Kvalitet</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">6.4 ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Delmål 2 Hållbar tillväxt</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">6.5 ...............................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">6.6 ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Förtroende för IT</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">6.7 .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">Samordning</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p20 ft13">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p19 ft12">Rättsväsende ............................................................och demokrati</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">7.1 ............................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft12">IT inom Justitiedepartementets område</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">58</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft12"><SPAN class="ft13">7.2</SPAN><SPAN class="ft14">Elektronisk kommunikation mellan myndigheter och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p23 ft13">medborgare och mellan medborgare.................................</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p20 ft13">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">7.3</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">Utnyttjandet av IT i de rättsvårdande myndigheterna.......</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">7.4</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">Förbättrad information till medborgarna ..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">7.5</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">Integritetsskydd m.m.........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">7.6</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13"><NOBR>IT-relaterade</NOBR> immaterialrättsfrågor...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">7.7</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">Elektroniska kommunikationsnät......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">7.8</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">Bekämpning av brottslighet och oseriös verksamhet........</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">7.9</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">IT och demokrati...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">7.10</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">Storstadspolitik .................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p20 ft13">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p23 ft13">Export- och investeringsfrämjande samt bistånd ............................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">8.1</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">IT inom Utrikesdepartementets område............................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">8.2</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">Marknadsföring av <NOBR>IT-sektorn</NOBR> i utlandet ..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft12">8.3</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">IT och bistånd ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p20 ft13">71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft15">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr10 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr10 td18"><P class="p26 ft4">8.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td19"><P class="p23 ft4">Världstoppmöte om informationssamhället (WSIS).........</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p20 ft8">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><P class="p19 ft16"> </P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p26 ft17">8.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td19"><P class="p23 ft9">Andra internationella samarbeten .....................................</P></TD>
<TD class="tr11 td12"><P class="p20 ft8">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td17"><P class="p19 ft4">9</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td20"><P class="p23 ft9">Försvar samt beredskap mot sårbarhet ............................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p20 ft8">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft4">9.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">IT inom Försvarsdepartementets område..........................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft4">9.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">Informationsförsörjning ....................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft4">9.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">Samhällets säkerhet vid kriser ..........................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft4">9.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">Radiokommunikationssystemet Rakel..............................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft4">9.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">Utveckling av ett nätverksbaserat försvar.........................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td17"><P class="p19 ft8">10</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td20"><P class="p23 ft9">Sjukvård, hälsa, sociala frågor och socialförsäkring.......................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p20 ft8">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft8">10.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">IT inom Socialdepartementets område .............................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft8">10.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">Hälso- och sjukvårdsområdet............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.2.1</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p28 ft4">Hittillsvarande mål och åtgärder för IT-</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">användning......................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.2.2</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p28 ft4">Nationellt kompatibla elektroniska</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p23 ft9">patientjournaler ...............................................</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p20 ft8">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.2.3</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p28 ft4">Samverkan inom Regeringskansliet samt</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">med externa aktörer ........................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.2.4</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">Standardiserings- och terminologiarbete ........</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.2.5</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9"><NOBR>E-hälsa ............................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.2.6</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p28 ft4">Mål för en ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> inom</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p23 ft9">hälso- och sjukvården .....................................</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p20 ft8">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.2.7</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p28 ft4">Nationella ledningsgruppen för IT i vård</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">och omsorg......................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft8">10.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">Socialförsäkringsområdet .................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.3.1</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">Försäkringskassan...........................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.3.2</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p28 ft4">Mål för <NOBR>IT-användningen</NOBR> inom</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p23 ft9">socialförsäkringsområdet................................</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p20 ft8">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.3.3</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9"><NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> m.m.........................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.3.4</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">Verksamhetsutveckling...................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.3.5</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">Internationell samverkan.................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.3.6</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">Behandling av personuppgifter.......................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft8">10.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft4">Socialtjänstpolitik, äldrepolitik och handikappolitik ........</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p27 ft4">10.4.1</P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p23 ft9">Bakgrund.........................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p20 ft8">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.4.2</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p28 ft4">IT och kvinnor och män i ekonomiskt</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">eller socialt utsatta situationer ........................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.4.3</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p28 ft4">Kvalitetsregister, metodstöd och</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">informationsförsörjning ..................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.4.4</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p28 ft4">Verksamhetsutveckling och</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p23 ft9">kompetensförsörjning .....................................</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p20 ft8">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft8">10.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">Folkhälsopolitik ................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.5.1</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">Bakgrund.........................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft4">10.5.2</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p28 ft4">Mål för <NOBR>IT-användning</NOBR> inom</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p23 ft9">folkhälsoområdet ............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p19 ft8">11</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td20"><P class="p23 ft9">Effektiv statsförvaltning ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p20 ft8">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft8">11.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">IT inom Finansdepartementets område.............................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td18"><P class="p26 ft8">11.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td19"><P class="p23 ft4">Utveckling av <NOBR>IT-användning</NOBR> i offentlig förvaltning........</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p20 ft8">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft8">11.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><P class="p23 ft4">Ökat elektroniskt informationsutbyte mot förmånsfusk ...</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p20 ft8">99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4"><SPAN class="ft8">11.4</SPAN><SPAN class="ft18">De förvaltningspolitiska målen för en sammanhållen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td23"><P class="p30 ft4">förvaltning</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p20 ft10">.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td23"><P class="p20 ft4">11.4.1 ...............................</P></TD>
<TD class="tr15 td24"><P class="p31 ft13">24 - timmarsmyndigheten</P></TD>
<TD class="tr15 td25"><P class="p20 ft8">101</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p18 ft4">4</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr10 td26"><P class="p27 ft4">11.4.2</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p20 ft9">Gemensamma grundfunktioner ....................</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p33 ft8">104</P></TD>
<TD class="tr10 td29"><P class="p34 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p27 ft17">11.4.3</P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p20 ft17">Samverkan inom offentlig förvaltning..........</P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p33 ft8">105</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td8"><P class="p20 ft9">12 Utbildning, forskning, kultur och medier......................................</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p33 ft8">106</P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft4"><SPAN class="ft8">12.1</SPAN><SPAN class="ft18">IT inom Utbildnings- och kulturdepartementets område 106</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft8">12.2</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p36 ft4">IT i skolan</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p20 ft10">.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr16 td18"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p20 ft17">12.2.1 ........................</P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p19 ft12">IT i styrdokument för skolan</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p20 ft8">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.2.2 ....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Kompetens</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.2.3 ..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Samarbete med näringslivet</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">12.2.4</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Uppföljning och utvärdering av IT -</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">användningen</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.2.5 ...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Svenska skoldatanätet</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.2.6 ....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">En mjuk infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">12.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">IT i förskolan...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">12.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">IT och ungdomar.............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">12.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">IT och vuxnas .....................................................lärande</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">12.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">Universitet .................................................och högskola</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.6.1 ..........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Lärarutbildningen</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">12.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">Åtgärder och .............insatser inom forskningspolitiken</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">12.7.1</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Kungliga biblioteket och Statens</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">.........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">ljud - och bildarkiv</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.7.2 ........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Forskning inom IT</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.7.3 .................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">IT och forskningens infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">12.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">IT och kultur ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">12.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">IT och massmedier..........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.9.1 ......</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Teknikutvecklingen och digitaliseringen</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.9.2 ......</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Elektroniskt distribuerade dagstidningar</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.9.3 ...............</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Digitala radio - och TV - sändningar</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">12.9.4 ..........</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Att skydda barn från skadligt innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p20 ft13">13</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td31"><P class="p19 ft12">Konsument och jordbruk ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">13.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">IT inom Jordbruksdepartementets ......................område</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">13.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">Konsumentpolitiska .................................................mål</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">13.2.1 ........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">E - handel</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">13.2.2 .................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Reklam riktad mot barn och unga</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">13.2.3 ......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Skräppost</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p20 ft13">14</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><P class="p19 ft12">Hållbar utveckling .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">14.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">IT inom Miljö ........- och samhällsdepartements område</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">14.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">Forum för ...................................................IT och miljö</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft12">14.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">Inordna <NOBR>IT- ..................utrustning</NOBR> i ett hållbart kretslopp</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">14.3.1 ................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Produktregler</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">14.3.2</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Miljökrav vid offentlig upphandling av</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">..........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">bl.a. IT - produkter</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">129</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft12"><SPAN class="ft13">14.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">IT-lösningar</SPAN></NOBR> som bidrar till en minskad miljöbelastning130</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td32"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr17 td21"><P class="p19 ft12">14.4.1</P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p19 ft12">Transporter....................................................</P></TD>
<TD class="tr17 td25"><P class="p20 ft13">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft12">14.4.2</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft12">Dialogen om Framtida handel ......................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p20 ft13">14.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">Bostäder och byggande ...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft12">14.5.1</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft12">Intelligenta husfunktioner.............................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft12">14.5.2</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft12"><NOBR>ByggaBo-dialogen ........................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft12">14.5.3</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft12">Statliga byggherrars användning av IT.........</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p20 ft13">14.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td30"><P class="p19 ft12">Flexibla arbetsformer ......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">133</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft15">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p27 ft4">14.6.1</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p28 ft4">Uppföljning av flexibla arbetsformer och</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p20 ft9">effekterna på miljön......................................</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p20 ft8">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><P class="p38 ft4">14.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td35"><P class="p20 ft9">IT som ett verktyg i miljöarbetet ....................................</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p20 ft8">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p27 ft4">14.7.1</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p20 ft9">Informationsinfrastrukturen..........................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p27 ft4">14.7.2</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p28 ft4">Ökad användning av digital information</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p20 ft9">om geografi, fastigheter och miljö................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p27 ft4">14.7.3</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p28 ft4">Lantmäteriverkets grundläggande</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p20 ft9">information....................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td8"><P class="p20 ft9">15 Kommunikationer, arbetsmarknad och arbetsliv m.m. .................</P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p20 ft8">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">15.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p20 ft9">IT inom Näringsdepartementets område.........................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">15.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p20 ft9">Ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> hos vissa grupper ..........................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p27 ft4">15.2.1</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p28 ft4">Ökad delaktighet för äldre och personer</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p20 ft9">med funktionshinder .....................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p27 ft4">15.2.2</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p20 ft9">Design för alla...............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td34"><P class="p27 ft4">15.2.3</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p20 ft9">Förmån av lånedatorer ..................................</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p20 ft8">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">15.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p20 ft9">IT i arbetslivet .................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">15.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p20 ft9">Användning av IT inom transportsystemet.....................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">15.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p20 ft9">En innovativ utveckling och användning av IT ..............</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p27 ft4">15.5.1</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p20 ft9">Behovsmotiverad <NOBR>IT-forskning.....................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p27 ft4">15.5.2</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p20 ft9">Forskningsinstitutet inom <NOBR>IT-området ..........</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td34"><P class="p27 ft4">15.5.3</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p28 ft4">Tekniköverföring och kommersialisering</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p20 ft9">av forskningsresultat.....................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p27 ft4">15.5.4</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p28 ft4">Internationellt samarbete inom forskning</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p20 ft9">och industriell utveckling..............................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">15.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p20 ft9">Kampanjen Välj IT .........................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">15.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p20 ft9">Jämställdhet i <NOBR>IT-branschen ............................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><P class="p38 ft4">15.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td35"><P class="p20 ft9"><NOBR>E-legitimationer ..............................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p20 ft8">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">15.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p20 ft4">Elektronisk handel och upphandling i offentlig sektor...</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft8">15.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p20 ft9"><NOBR>IT-kompetens</NOBR> i små och medelstora företag...................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">162</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft4"><SPAN class="ft8">15.11</SPAN><SPAN class="ft19">Vidareutnyttjande av information från den offentliga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft10">sektorn.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td36"><P class="p20 ft8">15.12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td35"><P class="p39 ft9"><NOBR>IP-telefoni</NOBR> m.m. ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p20 ft8">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td37"><P class="p39 ft4">15.12.1</P></TD>
<TD class="tr14 td38"><P class="p19 ft9"><NOBR>IP-telefoni .....................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p20 ft8">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft4">15.12.2</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">ENUM...........................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p20 ft8">15.13</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p39 ft8">IT i den skogsbaserade sektorn .......................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p20 ft8">15.14</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p39 ft9">Informationssäkerhetspolitik...........................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft4">15.14.1</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft4">Övergripande om</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">informationssäkerhetspolitiken.....................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td37"><P class="p39 ft4">15.14.2</P></TD>
<TD class="tr14 td38"><P class="p19 ft9">Internationellt arbete.....................................</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p20 ft8">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft4">15.14.3</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">Ett robust Internet i Sverige..........................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft4">15.14.4</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">Sveriges <NOBR>IT-incidentcentrum ........................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft4">15.14.5</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">Information till användare ............................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p20 ft8">15.15</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p39 ft8">Strategi för ett säkrare Internet i Sverige ........................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft4">15.15.1</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">Mål och avgränsning.....................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft4">15.15.2</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">Fysisk och logisk infrastruktur .....................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td37"><P class="p39 ft4">15.15.3</P></TD>
<TD class="tr14 td38"><P class="p19 ft4">Information, kunskapsutveckling och</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">internationellt arbete .....................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p20 ft8">15.16</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft10">Bredband .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft4">15.16.1</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">Samordning av statlig infrastruktur ..............</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p39 ft4">15.16.2</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p19 ft9">Bättre tillgång till nät ....................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">187</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p18 ft4">6</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p38 ft8">15.17</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td35"><P class="p39 ft8">Beslut enligt lagen om elektronisk kommunikation .......</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p33 ft8">188</P></TD>
<TD class="tr10 td29"><P class="p34 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td33"><P class="p38 ft8">15.18</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td35"><P class="p39 ft9">Radiospektrumpolitik......................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p33 ft8">190</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p19 ft16"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p39 ft4">15.18.1</P></TD>
<TD class="tr14 td24"><P class="p19 ft10">Bakgrund .......................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td28"><P class="p33 ft8">190</P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr18 td35"><P class="p39 ft4">15.18.2</P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p19 ft12">Grunden för den långsiktiga</P></TD>
<TD class="tr18 td28"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr18 td29"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">radiospektrumpolitiken .................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">191</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">15.18.3</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Användning av frekvensutrymmet för</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">analoga TV - sändningar ................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">194</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">15.18.4</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Svenskt internationellt deltagande ................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">195</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">15.19</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Samlokalisering i master.................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">195</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">15.20</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Stormen <NOBR>8–9</NOBR> januari 2005...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">197</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">15.21</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Förtroendeskapande insatser m.m...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">198</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">15.21.1</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Allmänt .........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">198</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">15.21.2</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Skydd för barns integritet och mot</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">barnpornografi och annan brottslighet</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">på Internet .....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">200</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">15.22</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Standardisering och terminologi .....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">203</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">15.22.1</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Standardisering .............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">203</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">15.22.2</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Terminologi ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">206</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">15.22.3</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Öppen programvara och öppna standarder</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">i offentlig förvaltning ....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">209</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">16 Lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet...............</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">212</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">16.1</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft13">.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">212</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">16.1.1</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Kommunikation på Internet ..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">212</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">16.1.2</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Protokollen TCP/IP .......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">213</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">16.1.3 ......................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Domännamnssystemet (DNS)</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">213</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">16.1.4</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Aktörer på Internet och i domännamns -</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">systemet</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">215</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">16.1.5</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">GAC:s principer för nationella topp -</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">domäner</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">219</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">16.1.6</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Administrationen av toppdomäner i andra</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">.............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">länder och i EU</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">220</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">16.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Rättigheter ...............knutna till nationella toppdomäner</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">225</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">16.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Riktlinjer för administrationen av nationella</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">.................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">toppdomäner</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">225</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">16.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Innebörden av delegationen av en nationell</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">toppdomän</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">226</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">16.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Behovet av ................................statlig insyn och tillsyn</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">228</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">16.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Formen för ..................................det statliga inflytandet</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">232</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">16.4.1</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Lagstiftning som berör nationella topp -</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">domäner</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">232</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">16.4.2</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Andra former för statligt inflytande än</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">lagstiftning</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">236</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">16.5</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">En ny lag .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p33 ft13">237</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft12"><SPAN class="ft13">16.6</SPAN><SPAN class="ft14">Utgångspunkter och tillämpningsområde för en ny lag..239</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p20 ft13">16.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td30"><P class="p19 ft12">Krav på teknisk drift och offentligt register....................</P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p20 ft13">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft12">16.7.1</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft12">Teknisk drift..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft12">16.7.2</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft12">Offentligt register..........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">248</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft12"><SPAN class="ft13">16.7.3</SPAN><SPAN class="ft20">Överföring av uppgifter till tillsyns-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td39"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p19 ft12">myndigheten..................................................</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p20 ft13">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p27 ft13">16.7.4</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft12">Integritet och sekretess..................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">250</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft15">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p38 ft4">16.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td35"><P class="p39 ft9">Tilldelning och registrering av domännamn...................</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p20 ft8">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td33"><P class="p38 ft17">16.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td35"><P class="p39 ft9">Drift vid byte av domänadministratör.............................</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p20 ft8">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><P class="p38 ft8">16.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td35"><P class="p39 ft9">Tillsyn m.m. ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p20 ft8">262</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td8"><P class="p19 ft4">17 Kungörelsen angående förbud att utan särskilt tillstånd</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td8"><P class="p38 ft4">framdraga enskild <NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td8"><P class="p38 ft8">svagströmsledning över riksgränsen..............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">17.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p39 ft9">Gällande rätt m.m............................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">17.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td35"><P class="p39 ft9">Överväganden och förslag ..............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">266</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td8"><P class="p19 ft9">18 Ändringar i ledningsrättslagen ......................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p20 ft8">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p38 ft4">18.1</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p39 ft4">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p20 ft10">.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p39 ft4">18.1.1</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p19 ft21">Allmänt om ledningsrätt ...............................</P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p20 ft8">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td33"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p39 ft4">18.1.2</P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p19 ft12">Vilka ledningar och andra anordningar</P></TD>
<TD class="tr21 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">....................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">omfattas av ledningsrättslagen?</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">18.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Överväganden ..............................................och förslag</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">18.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Allmänt om behovet av förändringar i</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">.........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">ledningsrättslagen</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">18.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">Bör ledningsrättslagens tillämpnings -</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">område utvidgas till att omfatta även vissa</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">..................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">andra anordningar än ledningar?</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">18.2.3</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">En utvidgning av möjligheten till</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p20 ft13">...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">andrahandsupplåtelser</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">18.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Ikraftträdande ..........................................................m.m</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">19 Ändringar i lagen om ........................elektronisk kommunikation</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">19.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Samtrafik ..........................och andra former av tillträde</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">19.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Tjänster till ......................................slutanvändare m. m</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">19.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Tillhandahållande .................................av minimiutbud</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p19 ft12">19.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p19 ft12">Tvistlösning.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td8"><P class="p19 ft12">20 Utvärdering, uppföljning ...........................................och statistik</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">284</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft13">20.1</SPAN><SPAN class="ft14">Uppföljning av nya nät för elektronisk kommunikation.286</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr22 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p19 ft12">20.2</P></TD>
<TD class="tr22 td41"><P class="p19 ft12">Uppföljning av <NOBR>e-tjänster</NOBR> i kommuner och landsting .....</P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p20 ft13">287</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft12">20.3</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p19 ft12"><NOBR>IT-statistik .......................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">288</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p20 ft13">21</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><P class="p19 ft12">Ekonomiska konsekvenser ............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p20 ft13">22</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><P class="p19 ft12">Konsekvenser för småföretag ........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">292</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p20 ft13">23</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><P class="p19 ft12">Författningskommentar .................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">293</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft13">23.1</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om nationella toppdomäner för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr23 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr23 td41"><P class="p19 ft12">Sverige på Internet ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr23 td25"><P class="p20 ft13">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p41 ft13">23.2</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p19 ft12">Förslaget till lag om ändring i jordabalken .....................</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">301</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft13">23.3</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr24 td23"><P class="p20 ft13">(1970:988).......................................................................</P></TD>
<TD class="tr24 td25"><P class="p20 ft13">301</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft13">23.4</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr25 td23"><P class="p20 ft13">(1973:1144).....................................................................</P></TD>
<TD class="tr25 td25"><P class="p20 ft13">302</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft13">23.5</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389)</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr26 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr26 td44"><P class="p20 ft13">om elektronisk kommunikation ......................................</P></TD>
<TD class="tr26 td25"><P class="p20 ft13">304</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p19 ft12">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p20 ft13">Utvärderingar av <NOBR>IT-politiken..............................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p19 ft12">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p20 ft13">Förteckning över remissinstanser avseende ITPS rapport ..</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft13">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p19 ft12">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p42 ft13">Principles for the Delegation and Administration of</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr27 td44"><P class="p20 ft22">Country Code Top Level Domains......................................</P></TD>
<TD class="tr27 td25"><P class="p20 ft23">318</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft12">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p43 ft13">8</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr10 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p19 ft4">Utredningens lagförslag om nationell toppdomän</P></TD>
<TD class="tr10 td45"><P class="p20 ft4">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p19 ft9">för Sverige ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p22 ft8">326</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p19 ft8">Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet</P></TD>
<TD class="tr12 td45"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p19 ft8">Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59) .............................</P></TD>
<TD class="tr13 td45"><P class="p22 ft8">330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft8">Lagrådsremissens lagförslag ...............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">331</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft9">Lagrådets yttrande ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft9">Lagförslag i promemorian Ändringar i lagen (2003:389)</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p19 ft9">om elektronisk kommunikation...........................................</P></TD>
<TD class="tr13 td45"><P class="p22 ft8">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p19 ft8">Förteckning över remissinstanser avseende promemorian</P></TD>
<TD class="tr12 td45"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p19 ft4">om ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk</P></TD>
<TD class="tr13 td45"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p19 ft9">kommunikation....................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td45"><P class="p22 ft8">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 10</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft8">Lagrådsremissens lagförslag ...............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">340</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 11</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft9">Lagrådets yttrande ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">348</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 12</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft8">Sammanfattning av betänkandet (SOU 2004:7)..................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 13</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p19 ft8">Lagförslagen i betänkandet (SOU 2004:7)..........................</P></TD>
<TD class="tr12 td45"><P class="p22 ft8">353</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 14</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft8">Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p19 ft9">Ledningsrätt (SOU 2004:7) .................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td45"><P class="p22 ft8">358</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 15</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft4">Reglering och myndigheter samt EU:s <NOBR>IT-politiska</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p19 ft9">samarbete.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td45"><P class="p22 ft8">359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 16</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft9"><NOBR>IT-utvecklingens</NOBR> effekter på tillväxten ...............................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">367</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 17</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p19 ft9"><NOBR>IT-användning</NOBR> och <NOBR>IT-utbildning........................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td45"><P class="p22 ft8">371</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 18</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft9"><NOBR>IT-marknad</NOBR> och <NOBR>IT-infrastruktur .........................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">419</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft4">Bilaga 19</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft9">Ordförklaringar och förkortningar.......................................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">435</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td8"><P class="p19 ft8">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 juni 2005.........</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">441</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td8"><P class="p19 ft9">Rättsdatablad..........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">442</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft4">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td46"><P class="p45 ft24">1</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p46 ft3">Förslag till riksdagsbeslut</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">Regeringen föreslår att riksdagen <SPAN class="ft25">dels </SPAN>antar regeringens förslag till</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft26">lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet,</SPAN></P>
<P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft26">lag om ändring i jordabalken,</SPAN></P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft27">lag om upphävande av kungörelsen (1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild </SPAN><NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen,</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft26">lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),</SPAN></P>
<P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft26">lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),</SPAN></P>
<P class="p51 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft27">lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, </SPAN><SPAN class="ft5">dels </SPAN>godkänner vad regeringen föreslår om</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft26">målet för politiken för informationssamhället (avsnitt 6.2),</SPAN></P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft27">delmål för politiken för informationssamhället samt att den IT- politiska inriktning och de prioriterade uppgifter riksdagen beslutat om skall upphöra att gälla (avsnitt 6.3, 6.4 och 6.5).</SPAN></P>
<P class="p52 ft4">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr3 td46"><P class="p45 ft24">2</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p46 ft3">Lagtext</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft4">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P>
<P class="p54 ft29"><SPAN class="ft4">2.1</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet</SPAN></P>
<P class="p55 ft4">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft30">1 </SPAN>följande.</P>
<P class="p56 ft5">Lagens tillämpningsområde</P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft5">1 § </SPAN>Denna lag gäller teknisk drift av nationella toppdomäner för Sverige på Internet samt tilldelning och registrering av domännamn under dessa toppdomäner.</P>
<P class="p58 ft5">Definitioner</P>
<P class="p59 ft4"><SPAN class="ft5">2 § </SPAN>I denna lag avses med</P>
<P class="p60 ft9"><SPAN class="ft25">domännamnssystemet: </SPAN>det internationella hierarkiska system som för befordringsändamål på Internet används för att tilldela domännamn,</P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft5">domän: </SPAN>nivå i domännamnssystemet och del av domännamn, <SPAN class="ft5">domännamn: </SPAN>unikt namn sammansatt av domäner, där en i domän-</P>
<P class="p62 ft4">namnssystemet lägre placerad domän står före en domän som är högre placerad i systemet,</P>
<P class="p63 ft4"><SPAN class="ft5">toppdomän: </SPAN>den domän som återfinns sist i ett domännamn,</P>
<P class="p64 ft4"><SPAN class="ft5">nationell toppdomän: </SPAN>toppdomän som betecknar en nation eller en region,</P>
<P class="p64 ft4"><SPAN class="ft5">administration: </SPAN>teknisk drift av en toppdomän samt tilldelning och registrering av domännamn under denna,</P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft5">domänadministratör: </SPAN>den som ansvarar för administration av en natio- nell toppdomän för Sverige,</P>
<P class="p64 ft4"><SPAN class="ft5">namnserver: </SPAN>dator i ett elektroniskt kommunikationsnät som program- merats så att den lagrar och distribuerar information om domännamn samt tar emot och svarar på frågor om domännamn.</P>
<P class="p56 ft5">Förhållandet till personuppgiftslagen</P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft5">3 § </SPAN>Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid be- handling av personuppgifter i administrationen av en nationell toppdo- män för Sverige, om inte annat följer av denna lag.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td48"><P class="p19 ft17">gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td48"><P class="p19 ft32"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett</P></TD>
<TD class="tr28 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td48"><P class="p19 ft32">informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande</P></TD>
<TD class="tr29 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td48"><P class="p19 ft32">föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex</P></TD>
<TD class="tr30 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td48"><P class="p19 ft32">31998L0034), ändrat genom Europaparlamentet och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217,</P></TD>
<TD class="tr29 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft32">5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p20 ft4">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft5">Anmälan</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft4"><SPAN class="ft5">4 § </SPAN>En domänadministratör skall anmäla sin verksamhet till den myn- dighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten). Domänadmi- nistratören skall också till tillsynsmyndigheten anmäla om administra- tionen helt eller delvis uppdras åt annan.</P>
<P class="p68 ft5">Teknisk drift</P>
<P class="p69 ft9"><SPAN class="ft25">5 § </SPAN>En domänadministratör skall bedriva verksamheten på ett säkert och effektivt sätt i allmänhetens intresse. Domänadministratören skall</P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">lagra tilldelade domännamn och andra uppgifter som är nödvändiga för att stödja den del av domännamnssystemet som toppdomänen om- fattar i en databas,</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">distribuera uppgifterna till namnservrarna för toppdomänen och se till att informationen i dessa är korrekt och lätt tillgänglig,</SPAN></P>
<P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">säkerställa en fungerande trafik mellan namnservrarna och Internet,</SPAN></P>
<P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft26">upprätthålla ett effektivt skydd av uppgifterna i toppdomänen,</SPAN></P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft27">ha personal med tillräcklig kompetens och erfarenhet för verksam- heten, samt</SPAN></P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft26">ha sådana rutiner för verksamheten som uppfyller erkända standar-</SPAN></P>
<P class="p71 ft4">der.</P>
<P class="p72 ft5">Register</P>
<P class="p73 ft4"><SPAN class="ft5">6 § </SPAN>En domänadministratör skall föra ett register över tilldelade domän- namn under toppdomänen och löpande upprätta säkerhetskopior av regis- teruppgifterna.</P>
<P class="p74 ft4">Registret skall innehålla</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft26">domännamnet,</SPAN></P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">namnet på domännamnsinnehavaren och dennes postadress, telefon- nummer och adress för elektronisk post,</SPAN></P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft27">namnet på den som tekniskt administrerar domännamnet och dennes postadress, telefonnummer och adress för elektronisk post,</SPAN></P>
<P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft26">uppgifter om de namnservrar som är knutna till domännamnet, samt</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft27">övrig teknisk information som behövs för att administrera domän- namnet.</SPAN></P>
<P class="p50 ft4">Uppgifterna i registret skall kunna hämtas utan avgift via Internet. Personuppgifter får dock göras tillgängliga på detta sätt endast om den registrerade har samtyckt till det.</P>
<P class="p50 ft4">Domänadministratören är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter i registret.</P>
<P class="p72 ft5">Tilldelning av domännamn</P>
<P class="p69 ft6"><SPAN class="ft33">7 § </SPAN>En domänadministratör skall fastställa och ge offentlighet åt sina regler för tilldelning, registrering, avregistrering och överföring av domännamn under toppdomänen. Reglerna skall utformas så att för- farandet är öppet och <NOBR>icke-diskriminerande,</NOBR> med särskilt beaktande av</P>
<P class="p75 ft4">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft26">skyddet för den personliga integriteten,</SPAN></P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft26">användarnas intressen och andra allmänna intressen, samt</SPAN></P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">utvecklingen inom Internetområdet.</SPAN></P>
<P class="p77 ft4">Domänadministratören skall tillhandahålla ett effektivt förfarande för lösning av tvister om tilldelning av domännamn.</P>
<P class="p56 ft5">Överföring av uppgifter</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft5">8 § </SPAN>En domänadministratör skall se till att uppgifterna i den databas som anges i 5 § 1 och det register som anges i 6 § överförs till tillsyns- myndigheten.</P>
<P class="p58 ft5">Bemyndigande</P>
<P class="p79 ft4"><SPAN class="ft5">9 § </SPAN>Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten får meddela föreskrifter om</P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft26">på vilket sätt skyldigheter enligt 5 § skall fullgöras,</SPAN></P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft26">register och säkerhetskopior enligt 6 §, samt</SPAN></P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">överföring enligt 8 §.</SPAN></P>
<P class="p56 ft5">Tillsyn</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft5">10 § </SPAN>Tillsynsmyndigheten skall ha tillsyn över efterlevnaden av lagen och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.</P>
<P class="p81 ft4"><SPAN class="ft5">11 § </SPAN>En domänadministratör skall på tillsynsmyndighetens begäran lämna den information och bereda den tillgång till utrustning och annat som behövs för tillsynen.</P>
<P class="p82 ft4">Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verk- samhet som omfattas av denna lag bedrivs.</P>
<P class="p83 ft4"><SPAN class="ft5">12 § </SPAN>Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för efterlevnaden av denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.</P>
<P class="p63 ft4">Beslut om föreläggande får förenas med vite.</P>
<P class="p81 ft4"><SPAN class="ft5">13 § </SPAN>Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofog- demyndigheten av beslut som avser åtgärder enligt denna lag. Därvid gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om sådan verkställighet som avses i 16 kap. 10 § den balken.</P>
<P class="p58 ft5">Verksamhet i krig</P>
<P class="p84 ft9"><SPAN class="ft25">14 § </SPAN>Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordent- liga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela de föreskrifter om administrationen av en nationell toppdomän</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">13</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317515x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">för Sverige som behövs med hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.</P>
<P class="p87 ft6">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om den fredstida planeringen för totalförsvarets behov av adressering med användande av domännamnssystemet under sådana förhållanden som anges i första stycket.</P>
<P class="p56 ft5">Överklagande</P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft5">15 § </SPAN>Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före- skrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän för- valtningsdomstol.</P>
<P class="p88 ft4">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P>
<P class="p81 ft4"><SPAN class="ft5">16 § </SPAN>Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen gäller omedelbart, om inte något annat anges i be- slutet.</P>
<P class="p89 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">14</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317516x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft6">Till en fastighet hör även en så- dan byggnad eller annan anlägg- ning som är uppförd utanför fas- tigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövandet av ett servitut till förmån för fas- tigheten och inte hör till den fas- tighet där den finns. Detsamma gäller i fråga om en ledning </SPAN><SPAN class="ft33">eller annan anordning </SPAN><SPAN class="ft6">för vilken led- ningsrätt har beviljats, om det vid en förrättning enligt lednings- rättslagen (1973:1144) har förord- nats att rätten skall höra till fastig- heten.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft29">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p19 ft29">Förslag till lag om ändring i jordabalken</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><P class="p90 ft4">Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § jordabalken<SPAN class="ft30">1 </SPAN>skall ha följande</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p19 ft4">lydelse.</P></TD>
<TD class="tr13 td52"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td53"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td54"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr28 td53"><P class="p91 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr28 td47"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td52"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td53"><P class="p92 ft5">2 kap.</P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td43"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td52"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td53"><P class="p92 ft25">1 §<SPAN class="ft34">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft4">Till en fastighet hör</P>
<P class="p70 ft4">byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har an- bragts inom fastigheten för stadigvarande bruk,</P>
<P class="p94 ft4">på rot stående träd och andra växter, naturlig gödsel.</P>
<P class="p95 ft6">Till en fastighet hör även en så- dan byggnad eller annan anlägg- ning som är uppförd utanför fas- tigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövandet av ett servitut till förmån för fas- tigheten och inte hör till den fas- tighet där den finns. Detsamma gäller i fråga om en ledning för vilken ledningsrätt har beviljats, om det vid en förrättning enligt ledningsrättslagen (1973:1144) har förordnats att rätten skall höra till fastigheten.</P>
<P class="p96 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006.</P>
<P class="p97 ft32"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft36">Balken omtryckt 1971:1209.</SPAN></P>
<P class="p71 ft32"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft36">Senaste lydelse 2003:626.</SPAN></P>
<P class="p98 ft4">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p99 ft29"><SPAN class="ft4">2.3</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild </SPAN><NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen</P>
<P class="p100 ft4">Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild <NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen skall upphöra att gälla den 1 februari 2006.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p101 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">16</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317518x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p102 ft29"><SPAN class="ft4">2.4</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr10 td55"><P class="p66 ft4">Härigenom</P></TD>
<TD class="tr10 td52"><P class="p103 ft4">föreskrivs att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td56"><P class="p66 ft4">7 kap. 2 §</P></TD>
<TD class="tr10 td57"><P class="p20 ft8">fastighetsbildningslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td58"><P class="p19 ft4">(1970:988)<SPAN class="ft30">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td59"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td61"><P class="p104 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td55"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td52"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td56"><P class="p105 ft5">7 kap.</P></TD>
<TD class="tr32 td57"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td55"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td52"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p106 ft5">2 §<SPAN class="ft30">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td55"><P class="p66 ft4">Servitut som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td63"><P class="p107 ft4">avser skogsfång</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p108 ft4">Servitut</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p20 ft4">som avser skogsfång</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td64"><P class="p19 ft9">eller rätt att dra ledning enligt led-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">eller rätt att dra <SPAN class="ft5">fram </SPAN>ledning <SPAN class="ft5">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td55"><P class="p19 ft9">ningsrättslagen</P></TD>
<TD class="tr14 td52"><P class="p109 ft4">(1973:1144)</P></TD>
<TD class="tr14 td60"><P class="p107 ft9">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td61"><P class="p20 ft5">annan anordning <SPAN class="ft4">enligt lednings-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td64"><P class="p19 ft4">inte bildas genom fastighets-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">rättslagen (1973:1144) får inte bil-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td55"><P class="p19 ft4">reglering.</P></TD>
<TD class="tr13 td52"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td61"><P class="p110 ft4">das genom fastighetsreglering.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft7">Servitut som avser vattenverksamhet och kan upplåtas med stöd av 28 kap. 10 § miljöbalken får bildas genom fastighetsreglering endast om tillstånd till verksamheten har meddelats enligt vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken eller om det är uppenbart att varken allmänna eller en- skilda intressen skadas genom verksamhetens inverkan på vattenförhål- landena. Andra servitut till förmån för vattenverksamhet som kan upplå- tas enligt miljöbalken får inte bildas genom fastighetsreglering.</P>
<P class="p112 ft6">Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra fall än som anges i första och andra styckena, får bildas genom fas- tighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastig- hetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.</P>
<P class="p113 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006.</P>
<P class="p114 ft32"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft36">Lagen omtryckt 1992:1212.</SPAN></P>
<P class="p24 ft32"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft36">Senaste lydelse 1998:865.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p115 ft29"><SPAN class="ft4">2.5</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)</SPAN></P>
<P class="p116 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen (1973:1144) <SPAN class="ft37">dels </SPAN>att 1, 11 a, 12, 15, 22, 23, 31 och 35 §§ skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p117 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr33 td65"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr33 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr33 td61"><P class="p118 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr34 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr34 td61"><P class="p119 ft5">1 §<SPAN class="ft30">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td64"><P class="p107 ft4">Enligt denna lag kan den som</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">Enligt denna lag kan den som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td64"><P class="p107 ft4">för ledning vill utnyttja utrymme</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p20 ft5"><SPAN class="ft4">för ledning </SPAN>eller annan anordning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td64"><P class="p107 ft4">inom fastighet få rätt därtill (led-</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">vill utnyttja utrymme inom fastig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td64"><P class="p107 ft9">ningsrätt). Fråga om ledningsrätt</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">het få rätt därtill (ledningsrätt).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft4">prövas vid förrättning.</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">Fråga om ledningsrätt prövas vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p118 ft4">förrättning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td64"><P class="p107 ft4">Ledningsrätt omfattar enligt vad</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">Ledningsrätt omfattar enligt vad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td64"><P class="p107 ft4">som <SPAN class="ft5">bestämmes </SPAN>vid förrättningen</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">som <SPAN class="ft5">bestäms </SPAN>vid förrättningen be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td64"><P class="p107 ft4">befogenhet att inom fastigheten</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p20 ft4">fogenhet att inom fastigheten <SPAN class="ft5">vidta</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td64"><P class="p107 ft4"><SPAN class="ft5">vidtaga </SPAN>de åtgärder som behövs</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">de åtgärder som behövs för att <SPAN class="ft5">dra</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td64"><P class="p107 ft5"><SPAN class="ft4">för att </SPAN>framdraga <SPAN class="ft4">och </SPAN>begagna</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">fram <SPAN class="ft4">och </SPAN>använda en ledning eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td64"><P class="p107 ft9"><SPAN class="ft25">ledningen</SPAN>. På begäran av lednings-</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">annan anordning<SPAN class="ft4">. På begäran av</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td64"><P class="p107 ft8">rättshavaren kan förordnas att led-</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft9">ledningsrättshavaren kan förordnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td64"><P class="p107 ft9">ningsrätt skall höra till dennes fas-</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">att ledningsrätt skall höra till den-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td64"><P class="p19 ft4">tighet eller inskrivna tomträtt.</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p20 ft4">nes fastighet eller inskrivna tomt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p118 ft4">rätt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p120 ft4">2 a §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">Lagen gäller även för tunnlar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">kulvertar, rör och andra liknande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">anordningar, om anordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p20 ft5">skall användas för att senare dra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">fram en sådan ledning som anges i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">2 § första stycket 1 eller 2 genom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p118 ft5">den.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">Ledningsrätt för en sådan an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">ordning som avses i första stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p20 ft5">ger ledningsrättshavaren rätt att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">även dra fram och använda led-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">ningar av det slag som anges i 2 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">första stycket 1 eller 2 i den ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft5">sträckning som bestäms vid för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p118 ft5">rättningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td65"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td66"><P class="p121 ft5">11 a §<SPAN class="ft30">2</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p66 ft4">Lantmäterimyndigheten</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p107 ft4">får <SPAN class="ft5">i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">Lantmäterimyndigheten får för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p19 ft5">fråga om ledningsrätt som</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p107 ft5">avser</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p20 ft4">ordna att ledningsrättshavaren har</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft32"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft36">Senaste lydelse 2004:643.</SPAN></P>
<P class="p123 ft32"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft36">Senaste lydelse 2004:643.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">18</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft37">en sådan ledning som anges i 2 § första stycket 1 </SPAN><SPAN class="ft7">förordna att led- ningsrättshavaren har rätt att låta någon annan dra fram och använda ytterligare ledningar </SPAN><SPAN class="ft37">av detta slag </SPAN><SPAN class="ft7">inom det upplåtna utrymmet. Ett sådant förordnande får meddelas endast om det med hänsyn till led- ningens beskaffenhet finns ett be- hov av en sådan rätt</SPAN><SPAN class="ft37">. Bestämmel- serna i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">6–11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> §§ skall tillämpas.</SPAN></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p124 ft6">rätt att låta någon annan dra fram och använda ytterligare ledningar inom det upplåtna utrymmet. Ett sådant förordnande får meddelas endast om</P>
<P class="p125 ft5">1. den ytterligare ledningen är av det slag som anges i 2 § första stycket 1, och</P>
<P class="p126 ft5">2. det med hänsyn till led- ningens beskaffenhet finns ett be- hov av en sådan rätt.</P>
<P class="p125 ft5">Vid prövningen av en fråga en- ligt första stycket skall bestäm- melserna i <NOBR>6–11</NOBR> §§ tillämpas.</P>
<P class="p77 ft4">Om lantmäterimyndigheten har meddelat ett sådant förordnande som avses i första stycket, får ledningsrättshavaren själv dra fram och an- vända en sådan ledning som avses i förordnandet i stället för att låta någon annan göra det.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr35 td67"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr35 td68"><P class="p127 ft5">12 §<SPAN class="ft30">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr35 td69"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td67"><P class="p23 ft4">Mark eller annat utrymme för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td70"><P class="p20 ft4">Mark eller annat utrymme för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">ledning får <SPAN class="ft25">tagas </SPAN>i anspråk på fas-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p20 ft5"><SPAN class="ft4">ledning </SPAN>eller sådan anordning som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">tighet, om det <SPAN class="ft25">icke </SPAN>orsakar synner-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p20 ft5">avses i 2 a § <SPAN class="ft4">får </SPAN>tas <SPAN class="ft4">i anspråk på</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p19 ft4">ligt men för fastigheten.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">fastighet, om det <SPAN class="ft5">inte </SPAN>orsakar syn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p128 ft4">nerligt men för fastigheten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft4">Även om synnerligt men upp-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">Även om synnerligt men upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td67"><P class="p23 ft4">kommer, är fastighet skyldig att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td70"><P class="p20 ft4">kommer, är fastighet skyldig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft4">avstå utrymme, om ledningen är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">avstå utrymme, om ledningen <SPAN class="ft5">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">av väsentlig betydelse från allmän</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p20 ft5">den avsedda ledningen <SPAN class="ft4">är av</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">synpunkt eller om <SPAN class="ft25">ledningen </SPAN>enligt</P></TD>
<TD class="tr13 td68"><P class="p128 ft4">väsentlig</P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p20 ft4">betydelse från allmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft4">beslut av koncessionsmyndighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">synpunkt eller om <SPAN class="ft5">den </SPAN>enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">skall <SPAN class="ft25">framdragas </SPAN>över fastigheten.</P></TD>
<TD class="tr13 td68"><P class="p128 ft4">beslut av</P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p20 ft9">koncessionsmyndighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td67"><P class="p23 ft8">Om ägaren begär det, skall fastig-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td70"><P class="p20 ft4">skall <SPAN class="ft5">dras fram </SPAN>över fastigheten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">heten inlösas. Är olägenheten be-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">Om ägaren begär det, skall fastig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft8">gränsad till viss del av fastigheten,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">heten inlösas. Är olägenheten be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p19 ft4">skall endast den delen inlösas.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">gränsad till viss del av fastigheten,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p128 ft4">skall endast den delen inlösas.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft6">Ledningsrättshavaren är berättigad att lösa sådan fastighet eller del av fastighet som avses i andra stycket, om detta skulle medföra endast en ringa höjning av den ersättning som tillkommer fastighetsägaren och denne icke har ett beaktansvärt intresse av att behålla fastigheten eller fastighetsdelen. Vid bedömande av frågan om rätt till inlösen föreligger, skall kostnad för åtgärd som anges i 4 kap. 1 § andra stycket expropria- tionslagen (1972:719) räknas in i ersättningen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td71"><P class="p129 ft4">Bestämmelserna i 1 kap. 3 och</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft4">Bestämmelserna i 1 kap. 3 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td73"><P class="p19 ft4">4 §§ expropriationslagen</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p129 ft5">äger</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft9">4 §§ expropriationslagen <SPAN class="ft25">skall til-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td71"><P class="p129 ft5">motsvarande tillämpning <SPAN class="ft4">vid upp-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft9"><SPAN class="ft25">lämpas </SPAN>vid upplåtelse och inlösen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td71"><P class="p129 ft4">låtelse och inlösen enligt denna</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft9">enligt denna paragraf. <SPAN class="ft25">Trots </SPAN>dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td73"><P class="p19 ft5"><SPAN class="ft4">paragraf. </SPAN>Utan hinder av</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p129 ft38">dessa</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft4">bestämmelser kan dock särskild</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft32"><SPAN class="ft31">3 </SPAN>Senaste lydelse 2004:643.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">19</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p24 ft4">bestämmelser kan dock särskild rätt som tillkommer staten och <SPAN class="ft5">ej </SPAN>utgör vägrätt rubbas. Vidare får förordnas att rätten till utrymme för ledningen skall ha företräde framför särskild rätt som tillska- pats genom expropriation eller annat tvångsförvärv eller vid fas- tighetsbildning eller på liknande sätt, dock <SPAN class="ft5">ej </SPAN>om den särskilda rätten utgör vägrätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p32 ft4">rätt som tillkommer staten och <SPAN class="ft5">inte </SPAN>Prop. 2004/05:175 utgör vägrätt rubbas. Vidare får</P>
<P class="p131 ft9">förordnas att rätten till utrymme för ledningen <SPAN class="ft25">eller anordningen </SPAN>skall ha företräde framför särskild rätt som <SPAN class="ft25">har </SPAN>tillskapats genom expropriation eller annat tvångs- förvärv eller vid fastighetsbildning eller på liknande sätt, dock <SPAN class="ft25">inte </SPAN>om den särskilda rätten utgör vägrätt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p132 ft5">15 §<SPAN class="ft30">4</SPAN></P>
<P class="p65 ft4">Ledningsrättsfråga upptages efter ansökan. Har vid fastighetsreglering förordnats att ledningsrättsfråga skall prövas enligt denna lag, får frågan dock upptagas utan ansökan.</P>
<P class="p133 ft7">Ledningsrättsfråga får prövas gemensamt med fastighetsbildningsåt- gärd vid en förrättning. Sådan gemensam förrättning får åter delas upp på</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td71"><P class="p19 ft4">skilda förrättningar.</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td71"><P class="p129 ft17">Är ledningen av större omfatt-</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p20 ft39"><SPAN class="ft17">Är ledningen </SPAN>eller sådan anord-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td71"><P class="p19 ft4">ning får, om det <SPAN class="ft5">finnes </SPAN>lämpligt,</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p20 ft5">ning som avses i 2 a § <SPAN class="ft4">av större</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td74"><P class="p19 ft4">prövningen</P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p129 ft9">av ledningsrättsfråga</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft9">omfattning får, om det <SPAN class="ft25">är </SPAN>lämpligt,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td74"><P class="p19 ft5">uppdelas <SPAN class="ft4">på</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p129 ft4">skilda förrättningar,</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft4">prövningen av <SPAN class="ft5">en </SPAN>ledningsrätts-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td71"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">envar </SPAN>avseende viss sträcka av</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft4">fråga <SPAN class="ft5">delas upp </SPAN>på skilda förrätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td74"><P class="p19 ft4">ledningen.</P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft4">ningar, <SPAN class="ft5">var och en </SPAN>avseende <SPAN class="ft5">en</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td74"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft9">viss sträcka av ledningen <SPAN class="ft25">eller an-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td75"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p134 ft25">ordningen<SPAN class="ft9">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft4">Om det behövs vid en förrättning enligt denna lag, får lantmäterimyn- digheten förordna om prövning enligt 14 kap. 1 § fastighetsbildnings- lagen (1970:988).</P>
<P class="p135 ft5">22 §<SPAN class="ft30">5</SPAN></P>
<P class="p65 ft4">Om det inte finns något hinder mot upplåtelsen, skall lantmäterimyn- digheten meddela ledningsbeslut.</P>
<P class="p63 ft4">I ett ledningsbeslut anges</P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft26">ledningens ändamål och huvudsakliga beskaffenhet,</SPAN></P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft26">utrymme som upplåts för ledningen,</SPAN></P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">en fastighet eller del av en fastighet som inlöses,</SPAN></P>
<P class="p64 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft27">en byggnad eller annan anläggning som omfattas av ett beslut enligt 12 a §,</SPAN></P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft26">bestämmelser som avses i 1 § andra stycket,</SPAN></P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft26">den tid inom vilken ledningen skall vara utförd,</SPAN></P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft26">vad som i övrigt behöver föreskrivas rörande ledningen,</SPAN></P>
<P class="p64 ft4"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft27">förordnande enligt 11 a § med uppgift om den huvudsakliga beskaf- fenheten av de ledningar som får dras fram och det utrymme som får tas i anspråk för dessa ledningar samt vad som i övrigt behöver föreskrivas i samband med förordnandet.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td76"><P class="p136 ft35">4</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p127 ft32">Senaste lydelse 2001:891.</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td76"><P class="p136 ft35">5</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p127 ft32">Senaste lydelse 2004:643.</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">20</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p137 ft5">I fall som avses i 2 a § skall</P>
<P class="p137 ft5">1. vad som sägs i andra stycket</P>
<P class="p138 ft5">1 och 7 om ledning även gälla den anordning för vilken ledningsrät- ten upplåts, och</P>
<P class="p139 ft5">2. vad som sägs i andra stycket</P>
<P class="p138 ft5">2 och 6 om ledning i stället gälla anordningen.</P>
<P class="p77 ft4">Om en ledningsrättsfråga prövas gemensamt med en fastighetsbild- ningsåtgärd vid en förrättning, får ledningsbeslutet tas upp i fastighets- bildningsbeslutet.</P>
<P class="p140 ft5">23 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p15 ft9">Om det är lämpligt, får led- ningsbeslut meddelas <SPAN class="ft25">utan hinder av </SPAN>att tekniska arbeten och värde- ringar <SPAN class="ft25">ej </SPAN>utförts. Under samma förutsättning får ledningsbeslut meddelas särskilt beträffande viss sträcka av ledningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p15 ft4">Om det är lämpligt, får led- ningsbeslut meddelas <SPAN class="ft5">trots </SPAN>att tek- niska arbeten och värderingar <SPAN class="ft5">inte har </SPAN>utförts. Under samma förut- sättning får ledningsbeslut med- delas särskilt beträffande viss sträcka av ledningen <SPAN class="ft5">eller anord- ningen</SPAN>.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr36 td67"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr36 td70"><P class="p141 ft25">31 §<SPAN class="ft34">6</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft4">Har inom ett år efter det att er-</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">Har inom ett år efter det att er-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft4">sättningsbeslutet vann laga kraft</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">sättningsbeslutet vann laga kraft</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">ersättning enligt 13 § inte betalats</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">ersättning enligt 13 § inte betalats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td67"><P class="p23 ft8">på det sätt som har bestämts i be-</P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p20 ft4">på det sätt som har bestämts i be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft4">slutet och har inte heller någon</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">slutet och har inte heller någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft4">som i beslutet tillerkänts sådan</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">som i beslutet tillerkänts sådan er-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">ersättning begärt verkställighet av</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">sättning begärt verkställighet av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">beslutet i denna del, är lednings-</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">beslutet i denna del, är ledningsbe-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">beslutet förfallet. Ledningsbeslutet</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">slutet förfallet. Ledningsbeslutet är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td67"><P class="p23 ft4">är även förfallet, om ledningen</P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p20 ft4">även förfallet, om ledningen <SPAN class="ft5">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft4">inte har kommit till stånd inom</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4"><SPAN class="ft5">anordningen </SPAN>inte har kommit till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">den tid som har bestämts i beslu-</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">stånd inom den tid som har be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft9">tet. Detta gäller dock inte om den</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">stämts i beslutet. Detta gäller dock</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft4">ledning som inte har kommit till</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">inte om den ledning som inte har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p23 ft4">stånd är en sådan som avses i</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p20 ft4">kommit till stånd är en sådan som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td67"><P class="p142 ft8">11 a §.</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p143 ft4">avses i 11 a §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft9">Skall enligt ledningsbeslutet fastighet eller del därav inlösas, gäller be- slutet i denna del utan hinder av bestämmelserna i första stycket.</P>
<P class="p144 ft4">Om särskilda skäl föreligger, får lantmäterimyndigheten besluta om förlängning av tid som anges i första stycket.</P>
<P class="p82 ft4">Ersättning som betalats får ej återkrävas på grund av att ledningsbe- slutet förfallit enligt denna paragraf.</P>
<P class="p77 ft4">Bestämmelserna i första stycket första meningen gäller inte ersättning som fastställts vid särskild förrättning enligt 13 a §.</P>
<P class="p145 ft32"><SPAN class="ft31">6 </SPAN>Senaste lydelse 2004:643.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">21</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317523x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr36 td77"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr36 td78"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr36 td79"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p127 ft5">35 §<SPAN class="ft30">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr36 td81"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr36 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr36 td82"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td77"><P class="p66 ft4">Överlåtelse</P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p146 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p19 ft4">ledning,</P></TD>
<TD class="tr13 td10"><P class="p23 ft9">för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td85"><P class="p147 ft4">Överlåtelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td68"><P class="p148 ft4">av ledning</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p20 ft5">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td86"><P class="p19 ft4">vilken ledningsrätt</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p149 ft4">upplåtits,</P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p23 ft4">är</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr14 td70"><P class="p128 ft4"><SPAN class="ft5">annan anordning</SPAN>, för vilken led-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td67"><P class="p19 ft9">giltig endast om överlåtelsen om-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td70"><P class="p128 ft4">ningsrätt <SPAN class="ft5">har </SPAN>upplåtits, är giltig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td67"><P class="p19 ft9">fattar även ledningsrätten. <SPAN class="ft25">Vad nu</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p128 ft4">endast om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td49"><P class="p127 ft8">överlåtelsen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td87"><P class="p20 ft4">omfattar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td67"><P class="p19 ft9"><SPAN class="ft25">sagts </SPAN>gäller dock <SPAN class="ft25">ej </SPAN>om ledningen</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p128 ft8">även</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td88"><P class="p150 ft4">ledningsrätten. <SPAN class="ft5">Detta</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p20 ft9">gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td59"><P class="p19 ft4">överlåtits för att <SPAN class="ft5">borttagas</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr13 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td70"><P class="p128 ft4">dock <SPAN class="ft5">inte </SPAN>om ledningen <SPAN class="ft5">eller an-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td77"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td70"><P class="p128 ft4"><SPAN class="ft5">ordningen har </SPAN>överlåtits för att <SPAN class="ft5">tas</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td77"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td52"><P class="p128 ft5">bort<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td83"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td59"><P class="p66 ft4"><SPAN class="ft5">Överlåtes </SPAN>ledningsrätt utan</P></TD>
<TD class="tr13 td10"><P class="p23 ft4">att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p147 ft5">Överlåts</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td49"><P class="p19 ft4">ledningsrätt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td87"><P class="p20 ft4">utan att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td77"><P class="p19 ft4">den därmed</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td89"><P class="p23 ft9">avsedda ledningen</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p128 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td15"><P class="p151 ft8">därmed</P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p19 ft4">avsedda</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td87"><P class="p20 ft8">ledningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td67"><P class="p19 ft9">samtidigt <SPAN class="ft25">överlåtes</SPAN>, är överlåtelsen</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td70"><P class="p128 ft5">eller anordningen <SPAN class="ft4">samtidigt </SPAN>över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td67"><P class="p19 ft9">giltig endast om ledningen ännu <SPAN class="ft25">ej</SPAN></P></TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td70"><P class="p128 ft4"><SPAN class="ft5">låts</SPAN>, är överlåtelsen giltig endast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td59"><P class="p19 ft9">byggts eller om den <SPAN class="ft25">borttagits</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr13 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p128 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td15"><P class="p103 ft8">ledningen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td29"><P class="p20 ft5">eller anordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td77"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td70"><P class="p128 ft9">ännu <SPAN class="ft25">inte har </SPAN>byggts eller om den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td77"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td85"><P class="p128 ft5">har tagits bort<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td82"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td83"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft7">Vad som sägs i första och andra styckena gäller inte en sådan ledning som avses i 11 a § och som innehas av annan än ledningsrättshavaren.</P>
<P class="p113 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006.</P>
<P class="p152 ft32"><SPAN class="ft31">7 </SPAN>Senaste lydelse 2004:643.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">22</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p153 ft29"><SPAN class="ft4">2.6</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation</SPAN></P>
<P class="p154 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation</P>
<P class="p82 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 4 kap. 11 §, 5 kap. 7 och 14 §§, 7 kap. 11 § samt 8 kap. 21 § skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 10 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr33 td90"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr33 td91"><P class="p155 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td90"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td92"><P class="p156 ft5">4 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td90"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p3 ft5">11 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td93"><P class="p136 ft4">En operatör som avses i 4 § får</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p157 ft9">En operatör som avses i 4 § får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td93"><P class="p19 ft4">förpliktas att iaktta kostnadstäck-</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p155 ft9">förpliktas att iaktta kostnadstäck-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td93"><P class="p19 ft9">ning eller tillämpa kostnadsorien-</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p155 ft9">ning eller tillämpa kostnadsorien-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td93"><P class="p19 ft4">terad eller annan prissättning för</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p155 ft9">terad eller annan prissättning för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td90"><P class="p19 ft4">specificerade typer</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p136 ft4">av samtrafik</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p155 ft4">specificerade typer av samtrafik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td93"><P class="p19 ft9">och andraformer av tillträde. Detta</P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p155 ft4">och andra former av tillträde.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td93"><P class="p19 ft8">får ske om en marknadsanalys en-</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p155 ft8">Detta får ske om en marknadsana-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td93"><P class="p19 ft9">ligt 8 kap. <SPAN class="ft25">5 </SPAN>§ visar att en brist på</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p155 ft4">lys enligt 8 kap. <SPAN class="ft5">6 </SPAN>§ visar att en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td90"><P class="p19 ft4">effektiv konkurrens</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p136 ft4">innebär att</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p155 ft9">brist på effektiv konkurrens inne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td93"><P class="p19 ft4">operatören kan ta ut överpriser</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p155 ft9">bär att operatören kan ta ut över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td93"><P class="p19 ft9">eller använda prispress på ett sätt</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p155 ft9">priser eller använda prispress på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td93"><P class="p19 ft9">som missgynnar slutanvändarna.</P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p155 ft4">ett sätt som missgynnar slutan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td90"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p155 ft4">vändarna.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft6">En förpliktelse enligt första stycket kan även avse skyldighet för operatören att tillämpa en viss kostnadsredovisningsmetod. En sådan förpliktelse skall förenas med skyldighet att göra en beskrivning av me- toden tillgänglig för allmänheten. Kostnadernas huvudkategorier och reg- lerna för kostnadsfördelningen skall framgå av beskrivningen.</P>
<P class="p82 ft4">Den som har förpliktats att kostnadsorientera sin prissättning skall visa att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna och får åläggas skyldighet att justera sina priser.</P>
<P class="p82 ft4">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar före- skrifter om den metod som skall tillämpas för beräkning av kostnads- orienterade priser, om vilka faktorer som skall läggas till grund för be- räkningen och på vilket sätt detta skall ske.</P>
<P class="p158 ft5">Lydelse enligt SFS 2005:240 Föreslagen lydelse</P>
<P class="p159 ft5">5 kap.</P>
<P class="p160 ft5">7 §</P>
<P class="p63 ft4">Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst skall</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">medverka till att nödsamtal utan avbrott kan förmedlas avgiftsfritt för användaren,</SPAN></P>
<P class="p82 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft27">i den mån det är tekniskt genomförbart, tillhandahålla den som mot- tar nödsamtal lokaliseringsuppgifter,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">23</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<P class="p161 ft4">3. på villkor som är rättvisa, kostnadsorienterade och <NOBR>icke-diskrimine-</NOBR> Prop. 2004/05:175 rande tillgodose varje rimlig begäran om att lämna ut abonnentuppgifter</P>
<P class="p162 ft4">som inte omfattas av sekretess eller tystnadsplikt enligt lag till den som bedriver eller avser att bedriva abonnentupplysning,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p129 ft4">4. avgiftsfritt tillhandahålla en</P></TD>
<TD class="tr13 td94"><P class="p66 ft4">4. avgiftsfritt</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p20 ft4">tillhandahålla en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td71"><P class="p129 ft8">abonnent specificerade telefonräk-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td72"><P class="p19 ft8">abonnent specificerade telefonräk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p129 ft4">ningar som gäller användning av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td72"><P class="p19 ft4">ningar som gäller användning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p129 ft4">ett allmänt telefonnät <SPAN class="ft5">till fast nät-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td72"><P class="p19 ft4">ett allmänt telefonnät eller därtill</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td71"><P class="p129 ft5">anslutningspunkt <SPAN class="ft4">eller därtill hö-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td72"><P class="p19 ft4">hörande allmänt tillgängliga tele-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p129 ft9">rande allmänt tillgängliga telefoni-</P></TD>
<TD class="tr13 td94"><P class="p19 ft4">fonitjänster, om</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p20 ft4">inte abonnenten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p129 ft4">tjänster, om inte abonnenten har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td72"><P class="p19 ft9">har begärt att räkningen skall vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p129 ft4">begärt att räkningen skall vara</P></TD>
<TD class="tr13 td94"><P class="p19 ft4">ospecificerad,</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p163 ft8">ospecificerad,</P></TD>
<TD class="tr13 td94"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft7"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft40">se till att slutanvändare från andra stater inom Europeiska ekono- miska samarbetsområdet kan nå svenska nummer, vars sifferstruktur sak- nar geografisk betydelse, om det är tekniskt och ekonomiskt genomför- bart och den uppringde abonnenten inte av kommersiella skäl har valt att begränsa tillträdet för uppringande från vissa geografiska områden, och</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft27">i verksamheten ta hänsyn till funktionshindrades behov av särskilda tjänster.</SPAN></P>
<P class="p64 ft4">Samtal som är avgiftsfria för den uppringande abonnenten får inte anges på dennes telefonräkning.</P>
<P class="p64 ft4">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheterna skall fullgöras och om undantag från skyldigheterna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p19 ft25">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft5">14 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p15 ft6">Om en marknadsanalys enligt 8 kap. 6 § visar att det inte råder effektiv konkurrens på marknaden för tillhandahållandet av hela eller delar av det minimiutbud av hyrda förbindelser som fastställts i en förteckning över standarder i Europeiska gemenskapernas offi- ciella tidning, får den som enligt 8 kap. 7 § har ett betydande in- flytande på den marknaden i hela eller delar av landet förpliktas att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p15 ft6">Om en marknadsanalys enligt 8 kap. 6 § visar att det inte råder effektiv konkurrens på marknaden för tillhandahållandet av hela eller delar av det minimiutbud av hyrda förbindelser som fastställts i en förteckning över standarder i Europeiska gemenskapernas offi- ciella tidning, får den som enligt 8 kap. 7 § har ett betydande infly- tande på den marknaden i hela eller delar av landet förpliktas att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p165 ft5">tillhandahålla ett minimiutbud samt att</P>
<P class="p166 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft27">under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor mot andra som tillhandahåller likvärdiga tjänster,</SPAN></P>
<P class="p166 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft41">tillhandahålla hyrda förbindelser till andra på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för operatörens egna tjänster eller för dotterbolags eller samarbetspartners tjänster,</SPAN></P>
<P class="p167 ft5">2 a. tillämpa kostnadsorienterad prissättning,</P>
<P class="p168 ft4">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft6">Om det med hänsyn till tvistens beskaffenhet är lämpligare, får till- synsmyndigheten i stället för att ta upp en tvist till prövning hänskjuta </SPAN><SPAN class="ft33">den </SPAN><SPAN class="ft6">för medling. Parterna skall i sådant fall beredas tillfälle att till myndigheten komma in med för- slag om lämplig person att vara medlare.</SPAN></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p63 ft4">3. utforma och använda en lämplig kostnadsredovisningsmetod,</P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft26">offentliggöra tekniska egenskaper,</SPAN></P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft27">offentliggöra taxor, periodiska hyresavgifter och övriga kostnader samt ange om dessa är differentierade, eller</SPAN></P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft26">offentliggöra leveransvillkor.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p129 ft4"><SPAN class="ft5">Taxor </SPAN>och leveransvillkor som</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft5">Avvikelse från taxor <SPAN class="ft4">och leve-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td71"><P class="p129 ft9">offentliggjorts enligt första stycket</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p20 ft9">ransvillkor som offentliggjorts en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p129 ft4">5 eller 6 får inte <SPAN class="ft5">ändras </SPAN>utan till-</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft9">ligt första stycket 5 eller 6 får inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td71"><P class="p129 ft4">stånd från den myndighet som</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p20 ft9"><SPAN class="ft25">göras </SPAN>utan tillstånd från den myn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p169 ft8">regeringen bestämmer.</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p108 ft8">dighet som regeringen bestämmer.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft5">7 kap.</P>
<P class="p139 ft4">10 a §</P>
<P class="p126 ft5">Om en part hänskjutit en tvist för avgörande enligt 10 § får till- synsmyndigheten, om det med hän- syn till den frågeställning som tvisten aktualiserat är lämpligare att den avgörs genom en åtgärd inom ramen för den allmänna till- synen, besluta att inte ta upp tvis- ten för avgörande.</P>
<P class="p125 ft5">Har myndigheten inte vidtagit någon sådan tillsynsåtgärd som avses i första stycket inom fyra månader från det att en part hän- skjutit tvisten, skall myndigheten om någon av parterna gör en ny ansökan pröva tvisten enligt vad som anges i 10 §.</P>
<P class="p171 ft5">11 §</P>
<P class="p172 ft9">Om det med hänsyn till tvistens beskaffenhet är lämpligare, får till- synsmyndigheten, i stället för att ta upp en tvist till prövning <SPAN class="ft25">eller vidta en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen, </SPAN>hänskjuta <SPAN class="ft25">tvisten </SPAN>för medling<SPAN class="ft25">. </SPAN>Parterna skall i sådant fall beredas tillfälle att till myndigheten komma in med för- slag om lämplig person att vara medlare.</P>
<P class="p173 ft4">Har medling pågått i fyra månader eller avbrutits dessförinnan utan att parterna kommit överens, skall myndigheten på ny ansökan av någon av parterna pröva tvisten enligt vad som anges i 10 §.</P>
<P class="p170 ft5">8 kap.</P>
<P class="p174 ft5">21 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p66 ft4">Ett beslut om underrättelse en-</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft4">Ett beslut om underrättelse en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td71"><P class="p19 ft4">ligt 7 kap. 4 § får inte överklagas.</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p20 ft25"><SPAN class="ft9">ligt 7 kap. 4 § </SPAN>och ett beslut om att</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317527x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p175 ft5">inte ta upp en tvist för avgörande enligt 7 kap. 10 a § första stycket <SPAN class="ft4">får inte överklagas.</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">26</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td46"><P class="p45 ft24">3</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p46 ft3">Ärendet och dess beredning</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft6">År 2000 fattade riksdagen beslut om <NOBR>IT-politiken</NOBR> (prop. 1999/2000:85, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256). Trafikutskottet framhöll i sitt betänkande nödvändigheten av att regeringen lämnar information som möjliggör för utskottet att bedriva ett effektivt uppföljningsarbete.</P>
<P class="p50 ft4">Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) lämnade sin slutrapport En lärande <NOBR>IT-politik</NOBR> för tillväxt och välfärd (ITPS A 2003:015) till regeringen den 15 november 2003. En sammanfattning av ITPS slutsatser i rapporten finns i <SPAN class="ft5">bilaga 1</SPAN>. Rapporten har remitterats. En för- teckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 2</SPAN>. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2002/9592/ITFoU).</P>
<P class="p12 ft6">Ekonomistyrningsverket (ESV) har den 15 september 2003 i en rap- port till regeringen utvärderat måluppfyllelsen dels av det <NOBR>IT-politiska</NOBR> målet att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla, dels av den <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen som beslutades i 2000 års IT- beslut. En sammanfattning av ESV:s utvärdering finns i <SPAN class="ft33">bilaga 1.</SPAN></P>
<P class="p50 ft4">En särskild utredare med uppdrag att bl.a. följa och analysera jäm- ställdhet inom IT- och transportområdet lämnade i juni 2001 till reger- ingen slutbetänkandet Jämställdhet – transporter och IT (SOU 2001:44). Betänkandet har remitterats. Remissvaren finns tillgängliga i Näringsde- partementet (dnr N2001/6498/TP).</P>
<P class="p70 ft4"><NOBR>IT-kommissionen</NOBR> lämnade den 5 juni 2003 slutbetänkandet Digitala tjänster – hur då? En <NOBR>IT-politik</NOBR> för resultat och nytta (SOU 2003:55). Betänkandet har remitterats. Remissvaren finns tillgängliga i Näringsde- partementet (dnr N2003/4485/ITFoU).</P>
<P class="p70 ft4">En särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till en policy för upplåtande av utrymme för allmän <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> i den infrastruktur som staten förfogar över lämnade den 3 september 2003 till regeringen slutbetänkandet Bredbandsnät i hela landet (SOU 2003:78). Betänkandet har remitterats. Remissyttranden finns tillgängliga i Näringsdeparte- mentet (dnr 2003/6171/ITFoU).</P>
<P class="p70 ft4">Kommittén för svenska språket lämnade till Kulturdepartementet i mars 2002 betänkandet Mål i mun (SOU 2002:27). Betänkandet har re- mitterats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Utbildnings - och kultur- departementet (dnr U2005/130/Kr). I denna proposition behandlas kom- mitténs förslag avseende terminologiverksamhet.</P>
<P class="p177 ft6">I juni 2003 tillsatte regeringen en <NOBR>IT-politisk</NOBR> strategigrupp inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Strategigruppens uppdrag är att främja det svenska informationssamhällets fortsatta utveckling i syfte att bidra till att det <NOBR>IT-politiska</NOBR> målet uppnås. Gruppen har haft kontakter med berörda parter, såväl interna som externa som generat underlag i form av råd inför beredningen av föreliggande proposition.</P>
<P class="p12 ft6">Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har utfört ett uppdrag att ge- nomföra en studie kring framtida behov av <NOBR>IT-kompetensinsatser.</NOBR> Upp- draget har redovisats till regeringen den 1 november 2004 och den 24 februari 2005 i rapporterna Hur kan <NOBR>IT-kompetensen</NOBR> öka i små och</P>
<P class="p178 ft17">medelstora företag? (Nutek R2005:03) och Handlingskraft med IT</P>
<P class="p179 ft4">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">(dnr N2004/8374/ITFoU). Den sistnämnda rapporten har remitterats och behandlats vid ett remissammanträde. Remissvaren finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2004/8374/ITFoU).</P>
<P class="p77 ft4">Post- och telestyrelsen (PTS) har bedrivit försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekom- munikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. Den 28 september 2004 slutredovisades sex av försöken. Försöket med mobilt bredband för funktionshindrade redovisades till regeringen den 1 maj 2005. I rapporterna presenteras resultaten av försöken och förslag till fortsatta försök och tjänster. Den första avrapporteringen har remitterats. Remissyttrandena finns tillgängliga hos Näringsdepartementet (dnr N2004/8077/ITFoU).</P>
<P class="p112 ft4">Cepro AB har genomfört en särskild studie av tillitsbegreppet och dess betydelse för <NOBR>IT-politiken.</NOBR> I rapporten Tillit till IT presenteras en analys av begreppet och en rad förslag till åtgärder. Den <NOBR>IT-politiska</NOBR> strategi- gruppen ordnade i februari 2005 en hearing om rapporten. Rapporten har även remitterats. Remissyttrandena finns tillgängliga hos Näringsdeparte- mentet (dnr N2004/512/ITFoU).</P>
<P class="p82 ft4">Statskontoret redovisade i februari 2003 rapporten Öppen programvara (Statskontorets publikationer 2003:8). Rapporten utgör en förstudie som syftar till att ge ett underlag för fortsatt diskussion, informationsinsatser och eventuella ställningstaganden om hur den offentliga förvaltningen bör förhålla sig till denna typ av programvaror. Statskontoret presente- rade 2004 rapporten Öppen programvara – erfarenheter av produkter som bygger på öppen källkod inom förvaltningen (Statskontorets publika- tioner 2004:21). Rapporten utgör en uppföljning av några av de rekom- mendationer som presenterades i rapporten om öppen programvara från 2003.</P>
<P class="p111 ft6">En av regeringen tillsatt arbetsgrupp med uppgift att se över vissa frågor om <NOBR>IT-användning</NOBR> och en ekologiskt hållbar utveckling, Forum för IT och miljö, överlämnade en slutrapport till regeringen under 2003. Rapporten har remitterats. Remissvaren finns tillgängliga i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (dnr M2004/1328/Hm).</P>
<P class="p82 ft4">PTS har i en delrapport den 29 oktober 2004 för regeringen redovisat ett förslag till mål och inriktning av en strategi för ett säkrare Internet i Sverige. PTS lämnade den 15 februari 2005 rapporten Strategi för att säkra Internets infrastruktur (PTS ER2005:7). Rapporten har remissbe- handlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2005/1545/ITFoU).</P>
<P class="p82 ft4">Denna proposition har utformats i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.</P>
<P class="p56 ft5">Nationella toppdomäner</P>
<P class="p84 ft9">En mellanstatlig rådgivande kommitté för Internetfrågor, Governmental Advisory Committee (GAC), har den 23 februari 2000 antagit principer för delegering och administration av nationella toppdomäner. Dessa GAC:s principer finns, såsom de reviderats den 5 april 2005, i <SPAN class="ft25">bilaga 3</SPAN>. Europeiska unionens råd uppmanade den 3 oktober 2000 medlems-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">28</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">staterna att med beaktande av nationella bestämmelser genomföra GAC:s principer.</P>
<P class="p87 ft6">En särskild utredare har haft i uppdrag att genomföra en fullständig översyn av telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radiokom- munikation samt de gällande politiska målen för dessa med utgångspunkt i <NOBR>EG-rättsakterna</NOBR> om elektronisk kommunikation, lämna förslag till hur <NOBR>EG-rättsakterna</NOBR> skulle genomföras i svensk lagstiftning, kartlägga och analysera övrig lagstiftning inom området för elektronisk kommuni- kation, beskriva myndighetsstrukturen på området och föreslå påkallade förändringar i organisationen samt lämna de författningsförslag som ansågs nödvändiga för att möjliggöra tillsyn beträffande den svenska toppdomänen på Internet. Utredaren överlämnade i juni 2003 slutbe- tänkandet Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59). Utredningens lagför- slag finns i <SPAN class="ft33">bilaga 4</SPAN>.</P>
<P class="p82 ft4">Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissin- stanserna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 5</SPAN>. Remissyttrandena och en sammanställning över dessa finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2003/4833/ITFoU).</P>
<P class="p180 ft9">Lagrådet</P>
<P class="p181 ft7">Regeringen beslutade den 17 mars 2005 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i <SPAN class="ft37">bilaga 6</SPAN>. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Yttrandet finns i <SPAN class="ft37">bilaga 7</SPAN>. Efter lagrådsgranskningen har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.</P>
<P class="p182 ft9">Informationsförfarande angående föreskrifter om informationssamhällets tjänster</P>
<P class="p183 ft7">Lagförslaget i lagrådsremissen har anmälts till <NOBR>EG-kommissionen,</NOBR> i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standar- der och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssam- hällets tjänster, ändrat genom direktiv 98/48/EG. Enligt nämnda direktiv har kommissionen och övriga medlemsstater möjlighet att lämna syn- punkter på förslaget inom tre månader från det att de anmälts. Innan dess</P>
<P class="p184 ft4">– den 27 juni 2005 – fick lagen inte antas. Några synpunkter har inte in- kommit.</P>
<P class="p185 ft5">Kungörelsen angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild <NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen</P>
<P class="p84 ft6">Telia AB (numera TeliaSonera Sverige AB) har i två skrivelser till reger- ingen, daterade den 29 september 1995 och den 20 december 1999, hem- ställt om ändringar i rutinen kring ansökan om tillstånd att med telekabel korsa rikets gräns. 1995 års skrivelse har remitterats till Försvarsmakten, PTS, Sjöfartsverket, Fiskeriverket och Naturvårdsverket. En samman- ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N1999/45/ITFoU).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">29</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft5">Lagen om elektronisk kommunikation</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft6">Inom Näringsdepartementet har utarbetats en promemoria med redaktio- nella och andra ändringar av enklare beskaffenhet i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Förslagen behandlas i denna proposition. Promemorian har remissbehandlats. Lagförslagen i promemorian finns i <SPAN class="ft33">bilaga 8</SPAN>. I <SPAN class="ft33">bilaga 9 </SPAN>finns en förteckning över remissinstanserna. Remis- svaren och en remissammanställning finns tillgängliga i Näringsdeparte- mentet (dnr N2004/5183/ITFoU).</P>
<P class="p187 ft9">Lagrådet</P>
<P class="p188 ft4">Regeringen beslutade den 26 maj 2005 att inhämta Lagrådets yttrande över det förslag till ändring av 7 kap. 11 a § och 8 kap. 21 § lagen om elektronisk kommunikation som finns i <SPAN class="ft5">bilaga 10</SPAN>. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft5">bilaga 11. </SPAN>Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter i författningskommen- taren.</P>
<P class="p72 ft5">Ledningsrättslagen</P>
<P class="p69 ft7">Regeringen beslutade den 7 februari 2002 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av vissa frågor om ledningsrätt (dir. 2002:17). Utredningen, som antog namnet 2002 års ledningsrättsutredning, över- lämnade i oktober 2002 delbetänkandet Ledningsrätt för elektroniska kommunikationsnät (SOU 2002:83). Förslagen i delbetänkandet behand- lades sedermera i propositionen Ledningsrätt för elektroniska kommuni- kationsnät (prop. 2003/04:136), där regeringen föreslog vissa ändringar i ledningsrättslagen (1973:1144). Efter att riksdagen beslutat i enlighet med regeringens förslag, trädde lagändringarna i kraft den 1 augusti 2004 (bet. 2003/04:BoU13, rskr. 2003/04:268, SFS 2004:643).</P>
<P class="p13 ft6">I januari 2004 överlämnade utredningen slutbetänkandet Ledningsrätt (SOU 2004:7). Slutbetänkandet innehåller förslag bl.a. om utökade möj- ligheter till upplåtelser av ledningsrätt i andra hand och om en utvidgning av ledningsrättslagens tillämpningsområde så att lagen även får omfatta vissa andra anordningar än ledningar, främst rör eller andra anordningar som anläggs för att dra fram och använda ledning som ingår i ett elektro- niskt kommunikationsnät för allmänt ändamål.</P>
<P class="p70 ft4">En sammanfattning av slutbetänkandet finns i <SPAN class="ft5">bilaga 12</SPAN>. Utredningens lagförslag finns i <SPAN class="ft5">bilaga 13</SPAN>. Betänkandet har remissbehandlats. En för- teckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 14</SPAN>. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2004/1107/L1).</P>
<P class="p12 ft6">I denna proposition tar regeringen upp slutbetänkandets förslag om ut- ökade möjligheter till andrahandsupplåtelser och om en utvidgning av ledningsrättslagens tillämpningsområde till att omfatta även vissa andra anordningar än ledningar. Övriga förslag och överväganden i slutbetän- kandet bereds vidare inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p189 ft4">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft9">Lagrådet</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft4">Regeringen beslutade den 26 maj 2005 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag till lag om ändring i jordabalken, fastighetsbildningslagen (1970:988) och ledningsrättslagen som finns i <SPAN class="ft5">bilaga 10</SPAN>. Lagrådet har lämnat förslaget i dessa delar utan erinran. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft5">bilaga 11</SPAN>. I förhållande till lagrådsremissen har vissa ändringar av redak- tionell natur gjorts.</P>
<P class="p191 ft3">4 Inledning</P>
<P class="p192 ft6">Under de sista två hundra åren har en allt snabbare teknisk utveckling inneburit omvälvande samhällsförändringar. I centrum för denna utveck- ling har alltid stått människans strävan efter ett bättre liv, socialt utbyte och ökad kunskap. Nu är det informationstekniken (IT) som dominerar teknikutvecklingen. Samhället håller på att anpassas till en situation där länder, samhällen, människor och marknader knyts allt tätare samman. Genom automatisering och fjärrstyrning ersätts successivt småskaligt hantverk med allt komplexare system och processer. Samhällen växer samman i allt större legala och finansiella informations- och kontroll- system. Traditioner ifrågasätts och diskuteras i ett allt öppnare och informationsrikare samhälle. För att kunna hantera dessa komplexa för- hållanden krävs en samordnad och ansvarsfullt förvaltande politik för informationssamhället.</P>
<P class="p13 ft6">Det övergripande <NOBR>IT-politiska</NOBR> målet är att Sverige skall vara ett håll- bart informationssamhälle för alla. I informationssamhället Sverige skall varje människa ges möjlighet att utvecklas, delta i samhällslivet och bidra till tillväxten. Inom samtliga politikområden bidrar IT till ökad effektivitet och kvalitet, med utgångspunkt i de olika verksamheternas förutsättningar och behov. En kraftfull politik för informationssamhället lägger grunden för detta, genom statligt ansvar för viss infrastruktur, för samordning av offentliga resurser och tjänster, för lagstiftningen samt genom stöd till utveckling och nytänkande.</P>
<P class="p13 ft6">En ansvarsfull politik för informationssamhället bygger på ett beja- kande av de möjligheter som den snabba utvecklingen av kommunika- tionstekniken medför. Den innebär att de möjligheter som IT ger till den offentliga sektorns verksamheter inom vården, skolan och omsorgen tas till vara. Men den innebär också att de risker och farhågor som finns med den moderna tekniken tas på allvar. Internet har möjliggjort för olagliga företeelser som barnpornografi att spridas med mycket större hastighet och omfattning än tidigare. Det finns därför starka skäl att tydligare uppmärksamma barnperspektivet i IT i framtiden. Dessutom möjliggör Internet helt nya typer av brottslighet.</P>
<P class="p12 ft6">Den tekniska utvecklingen har inneburit stora förändringar. Den för- ändrar näringslivets inriktning, arbetssätt och arbetsvillkor. Den föränd- rar statens uppgifter, samhällets institutioner, kulturliv och arbetsliv. Med nya produkter och tjänster för konsumentmarknaden förändras vardags- livet. De flesta människor har kommit i direkt i kontakt med teknik- utvecklingen genom sådana numera vardagliga företeelser som <NOBR>e-post,</NOBR></P>
<P class="p193 ft4">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4"><NOBR>Internet-banken,</NOBR> mobiltelefoni, ungdomarnas chattande och dataspel. Vi är i dag inte bara konsumenter utan också i allt större utsträckning aktiva producenter av information. På dessa områden går utvecklingen mycket snabbt.</P>
<P class="p15 ft6">I takt med att IT får en allt större roll som struktur och medium för samhälle och vardagsliv ingriper <NOBR>IT-politiken</NOBR> i alltfler samhällsområden och blir en politik för och i takt med samhällsförändringen. Under <NOBR>2000-talets</NOBR> första år har politiken successivt gått från en tekniskt dominerad <NOBR>IT-politik</NOBR> till en politik för det framväxande informations- samhället med betoning av den nytta IT ger på en mängd olika områden. På samma sätt har fokus skiftats från direkta insatser inom infra- strukturområdet till bredare generella främjandeinsatser. Detta kräver samordning och strategisk ledning av statens insatser. I denna propo- sition presenteras en politik för effektiv och säker <NOBR>IT-användning</NOBR> i myn- digheter, sjukvård och skola, öppenhet och tillgänglighet samt forskning och innovation för att stödja utvecklingen av svensk <NOBR>IT-industri.</NOBR> Svenska forskare, innovatörer och svenskt näringsliv skall även i fortsättningen spela en viktig roll i utvecklingen av tekniken. Politiken för informa- tionssamhället kan och bör också bidra till att andra politiska mål om jämställdhet, hållbar utveckling, regional utveckling och effektiv för- valtning uppfylls. <NOBR>IT-politik</NOBR> och <NOBR>IT-lösningar</NOBR> måste därför mer och mer bli en integrerad del i alla andra politikområden.</P>
<P class="p195 ft6">En viktig uppgift är att undanröja juridiska hinder. Samtidigt bör det betonas att befintliga lagar och andra bestämmelser gäller, även om IT kan innebära nya former för kommunikation. De skillnader som informationssamhällets tjänster innebär kan kräva särskilda regleringar, såsom lagen om elektronisk kommunikation, särbestämmelser i yttrande- frihetsgrundlagen och lagen om elektronisk handel. Målsättningen bör vara att författningar inte skall hindra elektronisk kommunikation och vara så teknikneutrala som möjligt. Onödiga hinder mot IT bör därför undanröjas. Utnyttjande av IT får inte försämra rättssäkerheten eller myndigheters förutsättningar att fungera. Myndigheterna bör vara elektroniskt tillgängliga dygnet runt för informationslämnande och för att hämta och söka information.</P>
<P class="p196 ft6"><NOBR>IT-politikens</NOBR> tidigare satsningar, IT i skolan (ITiS), allmän tillgång till persondatorer <NOBR>(hem-pc-reformen),</NOBR> införande av elektronisk teknik i för- valtningsarbetet <NOBR>(24-timmarsmyndigheten)</NOBR> och tillgång till väl funge- rande elektroniska kommunikationsnät måste nu kompletteras med stra- tegier för att öka kraften i alla de insatser som görs i stat och offentlig sektor. Fokus förskjuts därigenom från infrastruktur till en samordnad användning av tjänster och utveckling av verksamheten.</P>
<P class="p16 ft7">Sverige står inför ett stort förändringsarbete och politiken måste blicka in i framtiden för att staka ut den väg som innebär att vi verkligen får ett informationssamhälle för alla. Utvecklingen av IT blir alltmer komplex och användningsområdena ökar. Det finns stora möjligheter för medbor- gare, företag och organisationer att ta till sig ny teknik och använda den i vardagen och verksamheterna. Det skapar ett behov av långsiktiga tek- nikbedömningar för framtidens tjänstemiljöer. Regeringen har med intresse följt och aktivt stöttat arbetet i de tekniska framsynsprojekt som bedrivits med Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), som projektledare och ett stort antal medverkande organisationer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">32</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p197 ft4">Denna typ av framåtblickande arbeten är mycket betydelsefulla. Även Prop. 2004/05:175 om vi inte kan planera framtiden kan vi planera för framtiden. Genom ett</P>
<P class="p198 ft7">mer målmedvetet framtidsarbete kan politiken medverka till att bryta den stämning av oro och trötthet inför framtiden som på senare år känne- tecknat debatten. Risken finns att ett sunt kritiskt ifrågasättande av en teknisk utveckling, som går allt snabbare, övergår i en orealistisk önskan om att kunna ställa sig utanför denna utveckling. Tekniken kommer att fortsätta att utvecklas och vi måste hantera den och utnyttja de möjlig- heter som uppstår. Det är politikens uppgift att engagera medborgarna till att aktivt medverka i byggandet av ett allt mer digitaliserat informations- samhälle som också involverar alla människor.</P>
<P class="p191 ft3">5 Bakgrund</P>
<P class="p199 ft29"><SPAN class="ft4">5.1</SPAN><SPAN class="ft28">Tidigare </SPAN><NOBR>IT-propositioner</NOBR></P>
<P class="p188 ft4">IT berör alla sektorer i samhället. En del av <NOBR>IT-frågorna</NOBR> är dock så sam- manbundna med respektive verksamhet att de helt eller huvudsakligen måste hanteras inom respektive sektor. Kärnan i politiken för informa- tionssamhället är de frågor som har en mer generell och gränsöver- skridande betydelse.</P>
<P class="p12 ft6">Vad som i dag kallas politik för informationssamhället kallades, före <NOBR>1990-talets</NOBR> början, ofta datapolitik. I propositionen Om datapolitik (prop. 1984/85:220) behandlades datatekniken i arbetslivet, den tekniska utvecklingen, utbildning och personlig integritet.</P>
<P class="p12 ft6">Nästa större proposition, med en ännu större bredd, var Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125<SPAN class="ft42">)</SPAN>. Huvudinriktningen kan sammanfattas med rubrikerna utbildning, rättsordningen och samhällets informationsförsörjning.</P>
<P class="p12 ft7">I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86), föreslogs mål, inriktning och prioritering av områden för <NOBR>IT-politiken.</NOBR> Utgångspunkt för målen, som riksdagen också beslutade (bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256), var Sveriges position som en av världens mest framstående <NOBR>IT-nationer</NOBR> med bl.a. en stark industriell bas, hög användning av informationsteknik både inom offentlig och privat sektor samt en stark expansion av företag inom <NOBR>IT-sektorn.</NOBR> Ut- vecklingen i samhället beskrevs som ”den digitala revolutionen” eller <NOBR>”IT-revolutionen”</NOBR> där motorn i processen var informationstekniken representerad överallt i samhället. Det nya <NOBR>IT-politiska</NOBR> målet var att Sve- rige som första land skulle bli ett informationssamhälle för alla. Den vägledande inriktningen var att <NOBR>IT-politiken</NOBR> skulle främja och därmed bidra till ökad uppfyllelse av följande allmänna politiska mål: tillväxt, sysselsättning, regional utveckling, demokrati och rättvisa, livskvalitet, jämställdhet, en effektiv offentlig förvaltning samt ett hållbart samhälle. Vidare beslutades att staten när det gällde bl.a. regelsystem, utbildning och infrastruktur skulle prioritera att öka tilliten till IT, kompetensen att använda IT samt tillgängligheten till informationssamhällets tjänster i syfte att skapa ett informationssamhälle för alla i enlighet med den före-</P>
<P class="p178 ft43">slagna inriktningen av <NOBR>IT-politiken.</NOBR></P>
<P class="p179 ft4">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<P class="p197 ft4">Den hastiga utvecklingen av Internet och en expansion av kapacitets- Prop. 2004/05:175 krävande kommunikationstjänster kräver mer utbyggnad av <NOBR>IT-infra-</NOBR></P>
<P class="p198 ft6">struktur med hög överföringskapacitet. En sådan utbyggnad bedömdes i första hand ske genom marknadens försorg, men de glesast befolkade delarna av landet bedömdes behöva ytterligare insatser. Ett omfattande program med stöd till kommuner och enskilda för investeringar i IT- infrastruktur med hög överföringskapacitet presenterades.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">5.2</SPAN><SPAN class="ft28">Den internationella </SPAN><NOBR>IT-politiken</NOBR></P>
<P class="p201 ft6">Sverige deltar i det internationella <NOBR>IT-politiska</NOBR> arbetet. För närvarande pågår <NOBR>FN-toppmötet</NOBR> om informationssamhället (World Summit on Information Society, WSIS). Det främsta målet för toppmötet är att bygga ett öppet samhälle där alla människor i alla länder får tillgång till information och kunskap. Toppmötet skall samla regeringar, näringsliv och det civila samhället för att gemensamt arbeta för att minska digitala klyftor och lägga grunden för ett informationssamhälle som omfattar alla. Regeringen återkommer till de sakfrågor som behandlas inom ramen för WSIS i avsnitten 8.4, 15.15.1, 16.1.4.</P>
<P class="p12 ft6">Inom EU sker det <NOBR>IT-politiska</NOBR> samarbetet främst inom ramen för initi- ativet <NOBR>e-Europa,</NOBR> ett informationssamhälle för alla. Initiativet är en del av den strategi som stats- och regeringscheferna inom EU beslutade vid ett möte i Lissabon 2000. Det mål som då sattes upp var att före 2010 göra Europa till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskaps- baserade ekonomin med hållbar tillväxt, ökad sysselsättning och social sammanhållning. Det fortsatta <NOBR>IT-politiska</NOBR> samarbetet inom EU kommer att ske med utgångspunkt från kommissionens nyligen föreslagna strategi i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsätt- ning. I <SPAN class="ft33">bilaga 15</SPAN>, Reglering, myndigheter samt EU:s <NOBR>IT-politiska</NOBR> sam- arbete, finns en översiktlig beskrivning av hur arbetet med samråd och information mellan regering och riksdag bedrivs i <NOBR>EU-frågor,</NOBR> såsom EU:s <NOBR>IT-politiska</NOBR> samarbete.</P>
<P class="p202 ft29"><SPAN class="ft4">5.3</SPAN><SPAN class="ft28">Utvärderingar av den svenska </SPAN><NOBR>IT-politiken</NOBR></P>
<P class="p201 ft7">Vikten av att insatserna följs upp och utvärderas underströks av Trafik- utskottet (bet. 1999/2000:TU9) i samband med beslutet om prop. 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. I propositionen lades ett antal mål fast för <NOBR>IT-politiken:</NOBR> dels det övergripande målet om att Sve- rige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla, dels inriktning av <NOBR>IT-politiken</NOBR> och prioriterade uppgifter. Huvuddelen av dessa har på regeringens uppdrag utvärderats av Institutet för tillväxt- politiska studier (ITPS) som lämnade en rapport i november 2003. Regeringen har även givit Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att studera utfallet av den <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen samt bedöma om det övergripande målet uppnåtts. Nedan presenteras några av de huvud- sakliga slutsatserna från dessa utvärderingar. En utförligare sammanfatt- ning redovisas i <SPAN class="ft37">bilaga 1</SPAN>. I övrigt återkommer slutsatserna från ITPS i</P>
<P class="p203 ft4">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">vissa fall i samband med regeringens förslag och bedömningar i denna proposition.</P>
<P class="p56 ft5">Det <NOBR>IT-politiska</NOBR> målet</P>
<P class="p84 ft6">Det övergripande målet som gällt för <NOBR>IT-politiken,</NOBR> att Sverige som första land skall vara ett informationssamhälle för alla, uttrycker en strävan att Sverige skall vara en framstående <NOBR>IT-nation,</NOBR> med hög användning och stor nytta av IT i alla delar av samhället och i alla samhällsgrupper. Upp- följningar och utvärderingar visar, enligt ITPS, att Sverige har lyckats relativt bra med att uppnå ett brett deltagande i <NOBR>IT-samhället.</NOBR> En stor och ökande andel av befolkningen använder IT. Exempelvis har andelen per- soner som använder Internet ökat från 76 till 82 procent mellan 2000 och 2003. Även bland företag och i offentlig sektor har <NOBR>IT-användningen</NOBR> ökat avsevärt under samma period. Det råder ingen tvekan om att statliga insatser, t.ex. i form av infrastrukturinvesteringar och systemet med lånedator, bidragit till denna snabba utveckling.</P>
<P class="p112 ft44">Trots att <NOBR>IT-användningen</NOBR> ökar finns det emellertid fortfarande skill- nader mellan olika grupper. Den största klyftan finns mellan olika åldrar. Äldre personer använder IT i mindre omfattning än barn, ungdomar och yrkesaktiva vuxna. Likaså ser vi fortfarande en skillnad mellan personer med olika utbildningsnivå, inkomst och etniskt ursprung. Det finns en större andel <NOBR>IT-användare</NOBR> bland personer med högre utbildning, högre inkomst och med svenskt ursprung, i jämförelse med övriga grupper. <NOBR>Ålders-,</NOBR> inkomst- och utbildningsklyftorna har minskat något under perioden. Bland personer med utländsk bakgrund stagnerar dock den förut ökande <NOBR>IT-användningen</NOBR> och klyftorna riskerar att öka. Skillnaden i <NOBR>IT-användning</NOBR> mellan män och kvinnor har däremot minskat avsevärt mellan 2000 och 2003 enligt ITPS utvärdering, för att nu utgöra den minsta skillnaden. Sammanfattningsvis visar utvärderingarna att den förda <NOBR>IT-politiken</NOBR> bidragit till en ökning av allas deltagande i informa- tionssamhället men att de kvarstående skillnaderna mellan olika grupper innebär att målet ännu inte nåtts fullt ut. Internationella jämförelser av hur olika länder positionerar sig på <NOBR>IT-området</NOBR> brukar utgå från kriterier såsom <NOBR>IT-företagens</NOBR> antal och tillväxt, hushållens datorinnehav, Internet- tillgång och bredbandsaccess samt användningen av IT i offentlig och privat sektor. Sverige ligger generellt sett bra till i dessa jämförelser men har förlorat flera tätpositioner jämfört med 2000. Trots att Sverige ligger bland de främsta <NOBR>IT-nationerna</NOBR> finns det några länder före oss i alla eller flertalet avseenden när ländernas <NOBR>IT-mognad</NOBR> bedöms på detta sätt.</P>
<P class="p56 ft5"><NOBR>IT-politikens</NOBR> inriktning</P>
<P class="p84 ft7">I 2000 års <NOBR>IT-beslut</NOBR> lades en vägledande inriktning för <NOBR>IT-politiken</NOBR> fast. <NOBR>IT-politiken</NOBR> skulle främja och bidra till ökad måluppfyllelse inom 18 allmänpolitiska mål. Inriktningsmålen har utvärderats av ESV som undersökt om utvecklingen gått i önskvärd riktning och om statens insatser bidragit till denna utveckling. Utvärderingen har också uppmärk- sammat vilka eventuella hinder som finns för en positiv utveckling samt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">om relevant statistik och annan data tas fram som möjliggör uppföljning och utvärdering.</P>
<P class="p15 ft6"><NOBR>IT-politiken</NOBR> skulle främja <SPAN class="ft33">tillväxt </SPAN>genom ökad konkurrenskraft för <NOBR>IT-sektorn,</NOBR> genom att skapa nya marknader, fler jobb och ökad produk- tivitet samt genom en ökning av <NOBR>e-handeln.</NOBR> Enligt ESV:s rapport visar statistik för export och import av <NOBR>IT-relaterade</NOBR> varor och tjänster samt IT:s andel av BNP, att den svenska <NOBR>IT-sektorn</NOBR> har en stark internationell konkurrenskraft som fortsätter att utvecklas i positiv riktning.</P>
<P class="p15 ft7">Enligt rapporten råder det också relativt stor enighet om att den ökade <NOBR>IT-användningen</NOBR> bidragit till ökad arbetsproduktivitet i företag och offentlig sektor, vilket i sin tur bidrar till ökad tillväxt (för en utförligare beskrivning av IT:s effekter på tillväxten se <SPAN class="ft37">bilaga 16</SPAN>). Ökad <NOBR>e-handel</NOBR> har inte varit den motor för tillväxt som allmänt förväntades. Visserligen har hushållens, offentliga sektorns och näringslivets <NOBR>e-handel</NOBR> ökat avse- värt, men inte i den omfattning som förutsågs. Bara ungefär en tiondel av de statliga myndigheterna har infört någon form av <NOBR>e-handel,</NOBR> t.ex. upp- handling med elektroniska hjälpmedel. Bland kommunerna är denna andel ca 30 procent. Offentliga sektorn har således inte en särskilt fram- trädande roll som föregångare inom <NOBR>e-handel</NOBR> enligt ESV:s rapport.</P>
<P class="p196 ft7">När det gäller <NOBR>e-handel</NOBR> mellan företag samt hushållens <NOBR>e-handel,</NOBR> har användningen av Internet för kommersiella syften ökat snabbt under de senaste åren. Exempelvis har andelen personer i åldersgruppen <NOBR>16–74</NOBR> år som sköter sina bankaffärer via Internet ökat från 10 till ca 40 procent mellan 2000 och 2004. Andelen av hushållen som någon gång handlar varor över Internet har ökat från 12 till 23 procent mellan 2000 och 2003.</P>
<P class="p16 ft7">Vidare var <NOBR>IT-politikens</NOBR> inriktning att <SPAN class="ft37">sysselsättningen </SPAN>skulle främjas genom <NOBR>IT-utbildning</NOBR> av god kvalitet på alla nivåer, som ökar anställbar- heten. <NOBR>IT-relaterade</NOBR> utbildningar finns på alla nivåer inom utbildnings- väsendet, såväl inom grundskola, gymnasieskola, högskola som i övrig vuxenutbildning i privat och offentlig regi. Även på högskolenivå ut- vecklas <NOBR>IT-användningen</NOBR> successivt även om satsningarna varierar stort mellan olika högskolor. Högskoleverkets undersökningar visar dock att en stor andel av de nyutexaminerade lärarna anser att de inte fått till- räcklig kunskap om hur IT kan användas i undervisningen. <NOBR>IT-kompetens</NOBR> krävs numera inom flertalet yrkesområden och sektorer och kan bidra till ökad attraktivitet på arbetsmarknaden. För vissa av de arbetssökande kan bristande <NOBR>IT-kompetens</NOBR> vara en orsak till arbetslöshet, som således kan avhjälpas med utbildningsinsatser för denna grupp (en utförligare beskrivning av <NOBR>IT-användning</NOBR> och <NOBR>IT-utbildning</NOBR> lämnas i <SPAN class="ft37">bilaga 17</SPAN>).</P>
<P class="p196 ft9">Den <SPAN class="ft25">regionala utvecklingen </SPAN>skulle främjas genom en bra <NOBR>IT-infra-</NOBR> struktur som skapar förutsättningar för tillväxt i hela landet. ESV menar att Sverige har kommit långt i arbetet med en väl fungerande <NOBR>IT-infra-</NOBR> struktur som täcker hela landet. De statliga insatserna har bidragit till en god grund för företagande i glesbygd såväl som i andra regioner.</P>
<P class="p204 ft6"><SPAN class="ft33">Demokrati och rättvisa </SPAN>skulle främjas genom användning av IT för att öka allas möjligheter till information och delaktighet i politiska besluts- processer, ett aktivt medborgarskap och ökade möjligheter att använda yttrandefriheten. Möjligheterna att använda IT i demokratiska processer undersöks för närvarande i olika försöksverksamheter och lokala initia- tiv. Det finns enligt ESV:s rapport många exempel som visar hur IT används av medborgare och beslutsfattare för att finna och sprida infor-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">36</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317538x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">mation och för att föra en dialog och därmed främja den representativa Prop. 2004/05:175 demokratin och ett brett medborgerligt deltagande.</P>
<P class="p206 ft3">6 Mål</P>
<P class="p207 ft29"><SPAN class="ft4">6.1</SPAN><SPAN class="ft28">Målstruktur</SPAN></P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Politiken för informationssamhället bör väg- ledas av ett övergripande mål med tre delmål. Delmålen bör ersätta den <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktning och de tre prioriterade uppgifter som riksdagen tidigare beslutat.</P>
<P class="p209 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringen bedömning: </SPAN>Som framgår av avsnitt 5 beslu- tade riksdagen 2000 dels det övergripande målet att Sverige som första land skulle bli ett informationssamhälle för alla, dels <NOBR>IT-politikens</NOBR> inrikt- ning inom olika politikområden (18 inriktningsmål).</P>
<P class="p50 ft4">Riksdagen fattade vidare beslut om tre prioriterade uppgifter för staten, nämligen</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft26">att öka tilliten till IT,</SPAN></P>
<P class="p49 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft26">att öka kompetensen att använda IT samt</SPAN></P>
<P class="p210 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft45">att öka tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. Regeringens förslag i denna proposition till mål och delmål ligger i sak</SPAN></P>
<P class="p211 ft4">ganska nära nu gällande mål, <NOBR>IT-politikens</NOBR> inriktning och prioriterade uppgifter. Däremot föreslås en väsentlig förenkling av målstrukturen för att underlätta uppföljningen.</P>
<P class="p70 ft4">Politiken för informationssamhället, <NOBR>IT-samhället,</NOBR> bör även fortsätt- ningsvis vägledas av ett övergripande mål. De 18 inriktningsmålen före- slås däremot ersättas av delmål <NOBR>1–3</NOBR> (om kvalitet, tillväxt samt tillgäng- lighet och säkerhet) på det sätt som närmare beskrivs i nedanstående avsnitt.</P>
<P class="p93 ft4">De prioriterade uppgifterna föreslås nu förändras på följande sätt:</P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">Tillgängligheten ersätts av delmål 3, Tillgänglighet och säkerhet och avser framför allt </SPAN><NOBR>IT-infrastrukturen.</NOBR></P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">Tilliten motsvaras i det nya förslaget delvis av delmål 3, delvis av begreppet ”förtroende”. Därmed avses behovet av användarnas förtro- ende dels för att teknik och system fungerar, dels för att innehållet inte hotar integriteten eller är skadligt för barn.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">Kompetensen ingår i det nya förslaget som ett av medlen för del- mål 2, Tillväxt, bl.a. innebärande att särskilt småföretagare bör få hjälp med att öka sin </SPAN><NOBR>IT-kompetens</NOBR> för att därmed kunna utnyttja IT på ett till- växtskapande sätt.</P>
<P class="p70 ft4">Delmål 1 Kvalitet och delmål 2 Hållbar tillväxt avser effekterna av IT i samhället, medan delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet gäller viktiga red- skap i politiken för informationssamhället.</P>
<P class="p177 ft7">Utöver de mål som riksdagen föreslås lägga fast redovisas regeringens avsikt att prioritera insatserna för att skapa ett bättre förtroende för IT och att utveckla formerna för samordning och uppföljning av politiken.</P>
<P class="p212 ft4">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317539x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr33 td97"><P class="p213 ft4">6.2</P></TD>
<TD class="tr33 td20"><P class="p214 ft29">Målet för politiken för informationssamhället</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Sverige skall vara ett hållbart informationssam- hälle för alla.</P>
<P class="p215 ft5">ITPS rapport En lärande <NOBR>IT-politik</NOBR> för tillväxt och välfärd:</P>
<P class="p211 ft4">Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) föreslår att ”Ett informa- tionssamhälle för alla” även i fortsättningen bör vara ledstjärnan för svensk <NOBR>IT-politik.</NOBR> ITPS kritiserar den tidigare målformuleringen om ett informationssamhälle för alla ”före alla andra länder” med att den ger intryck av en reaktiv politik – om Sverige ligger först är allting bra och man kan utan förändringar fortsätta på den väg man valt.</P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: Statskontoret, Konsumentverket, Handikappom- budsmannen, Nätuniversitetet </SPAN>och <SPAN class="ft25">Invest in Sweden Agency (ISA</SPAN>) in- stämmer i ITPS förslag beträffande <NOBR>IT-politiska</NOBR> mål. Handikapps- ombudsmannen och <SPAN class="ft25">Hjälpmedelsinstitutet </SPAN>pekar på att det är viktig att göra informationssamhället tillgängligt för människor med funktionsned- sättningar. <SPAN class="ft25">Pensionärernas riksorganisation </SPAN>betonar betydelsen av att målet för <NOBR>IT-politiken</NOBR> omfattar alla och att det måste visa sig i verklig- heten för de äldre. <SPAN class="ft25">Umeå universitet </SPAN>anser, när det gäller mätbara mål, att på ett så föränderligt område som <NOBR>IT-användningen</NOBR> kan det vara tillräckligt att <NOBR>IT-politiken</NOBR> bara pekar ut färdriktningen. <SPAN class="ft25">Kungliga Veten- skapsakademin </SPAN>instämmer i ITPS kritik av det <NOBR>IT-politiska</NOBR> målet särskilt när det gäller ”Sverige som första land” och anser att nyttan med att vara ett föregångsland måste diskuteras mer i detalj än hittills. <SPAN class="ft25">Blekinge Tekniska Högskola </SPAN>pekar på att perspektivet på IT bör vidgas då det inte enbart är ett verktyg för att realisera politiska mål, utan i högre grad en samhällsförändrande kraft. <SPAN class="ft25">Föreningen Svenskt Näringsliv </SPAN>menar att regeringens <NOBR>IT-politiska</NOBR> vision om ett informationssamhälle för alla har ett brett stöd också i näringslivet och betonar att det är samhällets samlade <NOBR>IT-användning</NOBR> som utgör den främsta förutsättningen för en stark ekonomisk tillväxt samt anför att främjande av <NOBR>IT-användningen</NOBR> är en gemensam angelägenhet. <NOBR><SPAN class="ft25">IT-Företagen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> </SPAN>betonar att politiken än mer tydligt skall sätta nyttan i centrum.</P>
<P class="p216 ft4"><SPAN class="ft5">Skälen för regeringens förslag</SPAN>: Målet bör även i fortsättningen vara att skapa ett informationssamhälle som inkluderar alla. Redan i den förra <NOBR>IT-propositionen</NOBR> (prop. 1999/2000:86) konstaterades att informations- tekniken (IT) snart finns representerad överallt i samhället; utöver IT innefattas i informationssamhället <NOBR>(IT-samhället)</NOBR> också de människor och organisationer som bygger, driver och utnyttjar systemen samt de rättsliga och ekonomiska villkor som reglerar dem. Utvecklingen av informationssamhället förutsätter att ytterligare digitalisering sker jäm- sides med utvecklingen av de delar av informationssamhället som inte är rent tekniska. Kravet på en balanserad utveckling framgår av att begreppet hållbar läggs till. Begreppet definieras närmare i avsnitten 6.4 och 14.</P>
<P class="p13 ft6">Det gäller att göra informationssamhället tillgängligt för alla, kvinnor och män, unga och gamla, människor med eller utan funktionshinder, företag och myndigheter i tätort och glesbygd i alla delar av vårt land, på rimliga villkor. Detta informationssamhälle skall kvinnor och män kunna</P>
<P class="p217 ft4">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">delta i och bidra till på samma villkor och det skall råda en balans mellan könen.</P>
<P class="p15 ft7">Politiken hittills har till stora delar präglats av satsningar inom den tekniska infrastrukturen, vilka är en förutsättning för informationssam- hällets fortsatta digitalisering. Detsamma gäller främjande av konkurrens samt effektivt utnyttjande av radiofrekvenser. Tillgängligheten för alla ställs på sin spets när det gäller funktionshindrade och andra särskilda grupper som riskerar att utestängas från informationssamhället. Det är viktigt att informationssamhället blir inkluderande, inte exkluderande. Särskilda åtgärder aviseras i denna proposition för att uppnå detta. Sam- tidigt som <NOBR>IT-användning</NOBR> alltmer blir något naturligt för de flesta människor är det också angeläget att framhålla att detta verktyg inte helt kan ersätta de traditionella kommunikationsformerna, t.ex. för människor som av olika skäl inte kan eller vill använda tekniken.</P>
<P class="p196 ft6">Användning av IT av alla förutsätter att alla kan ha tillräckligt förtro- ende för att IT och Internet fungerar och går att lita på. Förtroende för IT beror dels på den tekniska tillförlitligheten och tillgängligheten, dels på ett mer svårdefinierat subjektivt förtroende. Arbetet med administrativ och teknisk informationssäkerhet fortsätter och har utvecklats väsentligt sedan föregående <NOBR>IT-proposition.</NOBR> Användarnas brist på förtroende för IT har dock i en annan bemärkelse blivit ett allt större problem som för- tjänar ökad uppmärksamhet. Det bristande förtroendet kan gälla föräldrar som oroar sig för vad barnen möter på nätet eller konsumenter som är oroliga för att råka ut för brottslighet och kränkande behandling som möjliggörs genom Internet. Att iaktta försiktighet är uttryck för en sund inställning till tekniken. Det finns ett behov av att minska riskerna med att använda IT.</P>
<P class="p218 ft4">IT ger möjligheter att öka livskvaliteten och bidra till tillväxten. Särskilda delmål föreslås med denna innebörd (se avsnitt <NOBR>6.3–6.4).</NOBR></P>
<P class="p15 ft6">Det föreslagna målet för politiken för informationssamhället ligger väl i linje med arbetet inom EU där en ny strategi för informationssamhället för <NOBR>2006–2010</NOBR> är under utarbetande. Kommissionens initiativ i2010 har nyckelorden informationsområde, innovation och investeringar samt ett europeiskt informationssamhälle där alla kan delta. Kommissionens för- slag är att med olika medel främja en öppen och konkurrenskraftig inre marknad för informationssamhället och för media, stärka innovation och investeringar i <NOBR>IT-forskning</NOBR> för att främja tillväxt och fler och bättre arbetstillfällen samt att främja ett europeiskt informationssamhälle där alla kan delta, som främjar tillväxt och sysselsättning på ett sätt som överensstämmer med hållbar utveckling och som prioriterar bättre offentliga tjänster och livskvalitet.</P>
<P class="p196 ft7">För att ett land skall kunna hävda sig internationellt krävs en fram- skjuten position på <NOBR>IT-området.</NOBR> I den tidigare målformuleringen (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256) angavs att Sverige som första land skulle bli ett informationssamhälle för alla. Den del av målformuleringen som avser Sverige som första land har kriti- serats av ITPS, som pekar på att det inte framgår om det är ett fortvarighetstillstånd som avses och vad det innebär mer exakt. Sverige har i många undersökningar legat i topp eller bland de främsta inom olika områden. Huruvida målet uppfyllts eller inte, har enligt ITPS varit svårt att avgöra. Regeringen anser att det alltjämt är av stor vikt att Sverige</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317541x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">internationellt sett ligger i framkant och har en framskjuten position på Prop. 2004/05:175 <NOBR>IT-området.</NOBR> Formuleringen om att Sverige skall vara första landet bör</P>
<P class="p219 ft9">dock utgå av de skäl som anges i kritiken från ITPS. Ekonomistyrningsverket har i sin rapport Diskussion kring målen för</P>
<P class="p220 ft7">regeringens <NOBR>IT-politik</NOBR> (dnr N2004/5931/ITFoU) pekat på att även infor- mationsbegreppet är odefinierat vilket medför svårigheter med uppfölj- ning. Karaktären på målet bör dock vara styrande för hur uppföljnings- bart det behöver vara. Uppföljningsbara mål som är tidsatta och mätbara är ofta kopplade till en viss verksamhet med särskilt avsatta resurser. Ett mål för ett helt område kan tjäna som ledstjärna för arbetet, men det är inom respektive område som den faktiska uppföljningen bör ske.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">6.3</SPAN><SPAN class="ft28">Delmål 1 Kvalitet</SPAN></P>
<P class="p221 ft9"><SPAN class="ft25">Regeringens förslag: </SPAN>IT skall bidra till förbättrad livskvalitet och till att förbättra och förenkla vardagen för människor och företag (delmål 1).</P>
<P class="p222 ft4">Det föreslagna målet skall tillsammans med delmål 2 och 3 ersätta den <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktning samt de prioriterade uppgifter som riksdagen beslutade 2000.</P>
<P class="p209 ft7"><SPAN class="ft37">ITPS rapport: </SPAN>ITPS rekommenderar att <NOBR>IT-politiken</NOBR> är användar- inriktad. I rapporten föreslås att visionerna kring den elektroniskt sam- manhållna nätverksförvaltningen och <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> utvecklas och preciseras. Vad gäller vårdpolitiken föreslår ITPS att aktörerna i första hand tar tag i att utveckla ett för alla vårdgivare gemensamt infor- mationsstöd runt patienten, tillgängligt var patienten än befinner sig i vårdkedjan. Vad gäller skolan anser ITPS att alla elever skall garanteras så lika möjligheter som möjligt att under sin skolgång grundlägga en god kunskap om IT:s användning. Vidare anser ITPS att kopplingarna mellan IT, kultur och utbildning förstärks. Enligt ITPS måste <NOBR>IT-användningen</NOBR> i företag och myndigheter gå hand i hand med organisatorisk och institu- tionell förnyelse. ITPS framhåller vikten av hur de 95 procent av ekono- min som tillhör den <NOBR>IT-användande</NOBR> sektorn förmår att ta till sig, använda och utveckla tekniken som ett verktyg för att nå sina verksamhetsmål.</P>
<P class="p13 ft9"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: Statskontoret </SPAN>framför att visionen (om offentliga <NOBR>e-tjänster)</NOBR> måste formuleras i uppföljningsbara mål, t.ex. genom att tid- sätta dem. <SPAN class="ft25">Riksförsäkringsverket </SPAN>anser att utvecklingen av <NOBR>24-timmars-</NOBR> myndigheten främst rör begrepp som bättre tillgänglighet och service, men arbetet påverkar all <NOBR>IT-relaterad</NOBR> verksamhet, myndighetens organi- sation och arbetssätt. <SPAN class="ft25">Handikappombudsmannen </SPAN>anser att rapporten tar upp viktiga aspekter men har glömt att ”alla” utgörs av enskilda människor med mycket olika behov. Människor med funktionsned- sättningar är viktiga i förverkligandet av ett informationssamhälle för alla. <SPAN class="ft25">Kungliga Tekniska högskolan (KTH) </SPAN>anser att <NOBR>IT-användning</NOBR> kommer att ge en betydande kvalitets- och serviceförbättring under de kommande åren. KTH instämmer med rapporten att en av de viktigaste faktorerna är hur IT absorberas av näringslivet i stort. <SPAN class="ft25">Skolverket </SPAN>anser att IT och pedagogik är nyckelfrågor för fortsatta statliga engagemang. <SPAN class="ft25">Myndigheten för skolutveckling </SPAN>anser att överlämnandet av ansvaret för</P>
<P class="p223 ft43"><NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> i skolan till kommunen kräver fortsatta nationella</P>
<P class="p179 ft4">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">satsningar i annan form och inte i den finansiella storlek som tidigare. <SPAN class="ft37">Föreningen Svenskt Näringsliv </SPAN>framhåller att betydelsen av elektronisk tjänsteutveckling i offentlig sektor är stor. <SPAN class="ft37">Svenska Kommunförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft37">Landstingsförbundet </SPAN>anser att <NOBR>IT-politik</NOBR> i första hand bör stödja pågående verksamheter och projekt och initiering av nya projekt skall ses som komplement till pågående aktiviteter baserat på verksamheternas behov. Förbunden påpekar vidare att stora delar av offentligt <NOBR>IT-an-</NOBR> vändande i Sverige sker på regional och lokal nivå. Diskussioner kring <NOBR>IT-politiken</NOBR> bör därför enligt förbunden utgå från den offentliga sektorns behov snarare än från ett snävt statligt perspektiv. Ett användarperspektiv bör konsekvent genomsyra <NOBR>IT-politiken.</NOBR> Vad gäller vården vill <SPAN class="ft37">Social- styrelsen </SPAN>framhålla det positiva pågående samarbetet mellan styrelsen, Carelink, Svenska kommun- och landstingsförbunden och andra aktörer.</P>
<P class="p225 ft5">Landsorganisationen i Sverige (LO) <SPAN class="ft4">delar utredningens uppfattning att </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">IT-politiken</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> behöver bli mer användar- och behovsstyrd. LO delar rapportens uppfattning att IT i grunden kommer att förändra förutsätt- ningen för såväl privat som offentlig verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p180 ft25">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p226 ft9">Bakgrund</P>
<P class="p183 ft6">Den av riksdagen beslutade <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256) har anknytning till det här föreslagna delmål 1 Kvalitet i följande avseenden:</P>
<P class="p63 ft5">att främja demokrati och rättvisa genom att</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">öka allas möjlighet till information om offentlig verksamhet och del- aktighet i politiska beslutsprocesser, både i Sverige och i övrigt inom EU genom användningen av IT,</SPAN></P>
<P class="p82 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">bidra till ett aktivare medborgarskap genom att IT skapar nya möj- ligheter att använda yttrandefriheten,</SPAN></P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">tillvarata IT:s möjligheter att bevara och utveckla kultur, kulturarv och språk i Sverige,</SPAN></P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft26">inte otillbörligt kränka människors integritet när IT används.</SPAN></P>
<P class="p63 ft5">att främja livskvalitet genom att</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">öka individernas välfärd genom användningen av IT i vardags- och arbetslivet,</SPAN></P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft26">höja utsatta gruppers livskvalitet genom användningen av IT.</SPAN></P>
<P class="p88 ft5">att främja jämställdhet och mångfald genom att</P>
<P class="p77 ft4">– öka alla människors förutsättningar att utnyttja informationstekni- kens möjligheter oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund och eventu- ella funktionshinder.</P>
<P class="p77 ft4">Utfallet av den <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen har utvärderats av Ekonomi- styrningsverket (ESV) (se <SPAN class="ft5">bilaga 1</SPAN>), som fann att utvecklingen har gått enligt inriktningen, bortsett från mångfaldsmålet, eftersom skillnaden i användning mellan grupper med olika etnisk bakgrund tycks ha ökat under perioden. Vidare förefaller enligt ESV inte heller jämställd- hetsmålet ha förverkligats när det gäller sammansättningen av IT- specialisterna som skulle motsvara befolkningen med avseende på i första hand kön.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">41</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft9">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft4">Den av riksdagen beslutade <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen föreslås ersättas delvis med det mer allmänt formulerade delmålet att IT skall bidra till förbättrad livskvalitet och syfta till att förbättra och förenkla människors vardag (delmål 1). Delmålet konkretiseras i åtgärder på respektive om- råde. På detta sätt underlättas uppföljningen.</P>
<P class="p12 ft6">Det föreslagna kvalitetsmålet fokuserar IT:s värde i vardagslivet. IT:s betydelse för människornas och företagens vardag blir alltmer påtaglig. IT, både med hjälp av privata och offentliga <NOBR>e-tjänster,</NOBR> bidrar nu väsent- ligt till kvalitet, nytta och nöje i de flesta människors privat- och yrkesliv och är ett naturligt inslag i flertalet företag. De handlingsmedel reger- ingen förfogar över är framförallt att stimulera och underlätta utveckling och införande av IT i de offentliga verksamheterna samt i offentliga tjänster, riktade såväl mot enskilda människor som mot företag. Kvalitet innebär också att vissa grupper, t.ex. funktionshindrade och äldre, skall ha möjligheter att utnyttja IT (avsnitt 15.2), samt att man har förtroende t.ex. för att barn skyddas mot skadligt innehåll (avsnitt 15.21). När det gäller de privata tjänsterna handlar regeringens insatser framförallt om att, där det behövs, undanröja hinder och skapa allmänna förutsättningar för utvecklingen i form av infrastruktur (se bl.a. delmål 3 nedan).</P>
<P class="p227 ft9">Exempel på IT:s betydelse för vardagen</P>
<P class="p228 ft4">Genom det föreslagna målet framhålls IT:s betydelse för alla verksam- hetsområden, eftersom regeringens och riksdagens beslut i allmänhet syftar till förbättringar och förenklingar i människors och företags var- dag.</P>
<P class="p12 ft6">Regeringens mål för de offentliga <NOBR>e-tjänsterna</NOBR> sammanfattas i be- greppet <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> och innebär att tillgången till service skall vara oberoende av tid och plats, medborgarnas och företagens kon- takter med myndigheterna skall göras enklare och kvaliteten i servicen skall förbättras. Utvecklingstakten har det senaste året emellertid varit låg. En av de främsta orsakerna till detta är att den fortsatta utvecklingen är mer komplex än tidigare och ställer vidare krav på <NOBR>e-tjänsternas</NOBR> bak- omliggande strukturer. Det finns därför anledning att analysera lämpliga åtgärder, exempelvis möjligheten att formulera mätbara och tidsatta mål för den fortsatta utvecklingen.</P>
<P class="p12 ft7">För att uppnå en effektiv användning av informationstekniken är det viktigt att medborgare och företag upplever nyttan av de förändringar som förvaltningen genomgår. Detta förutsätter en dialog mellan brukarna av förvaltningens tjänster och myndigheterna, bl.a. för att garantera att tjänsterna utformats på ett kvalitativt riktigt sätt. Eftersom elektroniska offentliga tjänster hänger samman med respektive verksamheter, kommer urvalet och utformningen av dessa tjänster att ske av de verksamhets- ansvariga i stat, kommun och landsting. ITPS har i sin rapport uppehållit sig bl.a. vid <NOBR>e-tjänster</NOBR> inom vårdsektorn som exempel på IT:s möjligheter att förbättra människors vardag och livskvalitet. Regeringen vill att detta område skall prioriteras. Ett projekt om nationell patientöversikt skapa- des våren 2004 för att utveckla en nationellt tillgänglig <NOBR>IT-baserad</NOBR></P>
<P class="p229 ft4">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">söktjänst som sammanställer de mest vitala uppgifterna ur de lokalt lagrade journaldatabaserna (se avsnitt 10.2.2).</P>
<P class="p77 ft4"><NOBR>IT-användningen</NOBR> är så grundläggande för samhällslivet att man bör uppmärksamma och åtgärda könsskillnader i användningen av IT och tillgången till utrustning, även om dessa skillnader tycks minska och nu är betydligt mindre än skillnader som beror på ålder, utbildning, etniskt ursprung och inkomst. I skriften Förslag till strategi för att minska de digitala klyftorna (Justitiedepartementets arbetsgrupp för IT och demo- krati, 2002) påpekas att även i hushåll med tillgång till Internet kan kvinnor ha begränsad tillgång till datorn för att andra familjemedlemmar använder den och för att kvinnorna tar hand om hemmet i större utsträck- ning än männen.</P>
<P class="p144 ft4">Särskilda åtgärder bör vidtas för att öka delaktigheten för personer med funktionshinder (se avsnitt 15.2.1).</P>
<P class="p77 ft4">I och med IT:s ökade användning har vidare ett annat viktigt hand- lingsmedel, nämligen konsumentskyddet, blivit en allt viktigare statlig och kommunal aktivitet (se avsnitt 13).</P>
<P class="p77 ft4">För att underlätta användandet av elektroniska tjänster som kräver säker identifiering pågår en marknadsdriven utveckling av <NOBR>e-legitima-</NOBR> tioner (se avsnitt 15.8) som givetvis är användbara både vid privata och offentliga <NOBR>e-tjänster.</NOBR></P>
<P class="p230 ft9">Pågående arbete i övrigt</P>
<P class="p231 ft7">Insatser som stöder delmål 1 pågår inom flertalet departementsområden. Inom Justitiedepartementets område pågår flera utredningar om ökade</P>
<P class="p86 ft4">möjligheter till elektronisk ingivning i stället för inlämning av pappers- dokument till myndigheter. Bättre datorstöd för domstolar, åklagare, polis samt bättre metoder att informera medborgarna utreds. Dessutom pågår överväganden om försök med elektronisk röstning samt över- väganden om hur den offentliga sektorn – statliga myndigheter, landsting och kommuner – kan använda IT interaktivt för att fördjupa och bredda den demokratiska dialogen.</P>
<P class="p232 ft9">I storstadspolitiken spelar IT en viktig roll i projekt av olika slag. Inom Socialdepartementets område redovisas ökade möjligheter för</P>
<P class="p233 ft7"><NOBR>e-tjänster</NOBR> inom sjuk- och hälsovårdens område, t.ex. för att underlätta hanteringen av elektroniska recept. Ett intensivt arbete pågår för en natio- nellt samordnad sjukvårdsrådgivning. Vid Försäkringskassan erbjuds allt fler tjänster via Internet för att öka tillgängligheten och förkorta hand- läggningstiderna. För den fortsatta utvecklingen av vård och omsorg för äldre bedöms äldres tillgång till <NOBR>IT-baserad</NOBR> information vara en nyckel- fråga. Det internationella nätverket Design för Alla bildades under 2002 och har till uppgift att främja tillgänglighet till nätet. Vidare redovisas den stora betydelse som IT har för den nationella folkhälsan.</P>
<P class="p111 ft6">Inom Utbildnings- och kulturdepartementets område kan påpekas den stora betydelse som IT har för skolan och kulturlivet, t.ex. för möjlighe- terna att tillgängliggöra kulturarvet, där ett omfattande arbete pågår. Arbetet att skydda barn från skadligt innehåll på nätet sker i ett nystartat projekt vid Medierådet och Myndigheten för skolutveckling.</P>
<P class="p111 ft9">För konsumentpolitiken (som ligger inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde) pågår nu intensiva insatser för att stärka konsument-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">43</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317545x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">skyddet på Internet. I övrigt ges många exempel på intressanta IT- Prop. 2004/05:175 tillämpningar vid Jordbruksverket och Fiskeriverket.</P>
<P class="p50 ft4">Inom Näringsdepartementets område redovisas några exempel på den stora betydelse som IT har inom arbetslivet och vikten av att bevaka IT:s effekter på arbetsmiljön. IT har stor betydelse för samspelet mellan Arbetsförmedlingen och aktörerna på arbetsmarknaden. Ny teknik inom transportsystemet bedöms i första hand bidra till att förbättra trafik- säkerheten.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">6.4</SPAN><SPAN class="ft28">Delmål 2 Hållbar tillväxt</SPAN></P>
<P class="p188 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag</SPAN>: IT skall användas för att främja hållbar tillväxt (delmål 2).</P>
<P class="p70 ft4">Det föreslagna målet skall tillsammans med delmål 1 och 3 ersätta den <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktning samt de prioriterade uppgifter som riksdagen beslutade 2000.</P>
<P class="p209 ft6"><SPAN class="ft33">ITPS rapport: </SPAN>ITPS anser att om vi inte använder den rationali- serings- och förnyelsepotential som finns i IT kommer det att bli svårt att försvara den nuvarande levnadsstandarden. De statliga myndigheterna skall bli förebilder för hur ”färre kan göra mer och bättre för fler”, dvs. en högre produktivitet. Ett användarperspektiv bör konsekvent genom- syra <NOBR>IT-politiken.</NOBR> Den framtida <NOBR>IT-politiken</NOBR> bör utgå från att det är helt avgörande för den <NOBR>IT-relaterade</NOBR> tillväxten och för <NOBR>IT-branschens</NOBR> framtid hur de 95 procent av ekonomin som tillhör den <NOBR>IT-användande</NOBR> sektorn förmår att ta till sig, använda och utveckla tekniken som ett verktyg för att nå sina verksamhetsmål. ITPS menar att framtida program bör priori- tera <NOBR>IT-användning</NOBR> inom sådana företag som bedöms ha goda möjlig- heter att påverka <SPAN class="ft33">andra </SPAN>företag till en god <NOBR>IT-användning.</NOBR> Den offentliga sektorn bör söka vägar för hur man skall samarbeta med, stärka och etablera ett ömsesidigt lärande med den privata sektorn kring <NOBR>IT-stödd</NOBR> verksamhetsutveckling samt utvecklingen av <NOBR>e-handel</NOBR> och elektroniska tjänster.</P>
<P class="p12 ft37">Remissinstanserna: Kungliga Tekniska högskolan <SPAN class="ft7">instämmer i att en av de viktigaste faktorerna är hur IT absorberas av näringslivet i stort och att ett neutralt, användarorienterat perspektiv på statliga insatser stärker näringslivets konkurrenskraft. Högskolan pekar på målkonflikter mellan effektiv </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-användning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> och exempelvis decentralisering, flexibilitet, upphovsrätt och personlig integritet. </SPAN>Lantmäteriverket <SPAN class="ft7">stödjer de formu- lerade rekommendationerna och understryker vikten av att användarper- spektivet skall utgöra en viktig utgångspunkt. </SPAN>Post- och telestyrelsen <SPAN class="ft7">an- ser att sambandet mellan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">e-handel</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> och ekonomisk tillväxt bör analyseras.</SPAN></P>
<P class="p220 ft37">Verket för innovationssystem (Vinnova) <SPAN class="ft7">instämmer i ITPS krav på en ny </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-politik</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> men saknar skarpa formuleringar om tillväxt. Verket anser att det är väsentligt att </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-politiken</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> och näringspolitiken samordnas. </SPAN>Svenska Kommunförbundet <SPAN class="ft7">och </SPAN>Landstingsförbundet <SPAN class="ft7">instämmer i att ett användar- perspektiv konsekvent bör genomsyra </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-politiken.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Den offentliga sek- torn bör söka vägar för hur man skall samarbeta med, stärka och etablera ett ömsesidigt lärande med den privata sektorn. </SPAN>Föreningen Svenskt</P>
<P class="p178 ft47"><SPAN class="ft46">Näringsliv </SPAN>anser att ett större IT- och näringspolitiskt fokus måste riktas</P>
<P class="p179 ft4">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">mot små och medelstora företags villkor och dessa företags förutsätt- ningar att använda IT. Det är allvarligt att väldigt många små företag inte tror att IT kan bidra till att stärka deras konkurrenskraft. <SPAN class="ft33">Landsorgani- sationen i Sverige </SPAN>(LO) menar att IT, i likhet med andra tekniker, kommer att bidra till en strukturomvandling som ställer stora krav på arbetsmarknadspolitisk beredskap. LO anser att IT långsiktigt bidrar till ett ökande behov av nya arbetstillfällen i samhället, snarare än att tekni- ken löser en kortsiktig arbetskraftbrist. Näringspolitiskt spelar tillämp- ningen av IT mycket större roll än <NOBR>IT-branschens</NOBR> verksamhet i sig. <NOBR><SPAN class="ft33">IT-Företagen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft33"> </SPAN>skriver att om den svenska <NOBR>IT-branschen</NOBR> skall ges en chans att förbli en tillväxtbringande aktör måste de svenska <NOBR>IT-företagen</NOBR> fortsätta att satsa på forskning och utveckling. Utan en levande <NOBR>IT-bransch</NOBR> minskar enligt organisationen förutsättningarna att positivt utveckla kunskapssamhället. Eftersom den svenska <NOBR>IT-branschen</NOBR> är en högkvalitativ näring kommer Sverige enligt <NOBR>IT-Företagen</NOBR> endast att kunna bibehålla sin position om vi förmår att nyttja resurserna hos en stor, diversifierad och talangfull arbetsmarknad. Vidare menar organisa- tionen att den svenska offentliga och privata sektorn måste bli mer krävande som kunder. <SPAN class="ft33">World Internet Institute </SPAN>beskriver två problem- områden för att skapa tillväxt inom svensk <NOBR>IT-baserad</NOBR> tjänsteutveckling: Dels saknas en tillräckligt stor hemmamarknad, dels saknas en aktiv stimulans för att öka <NOBR>IT-användningen.</NOBR> <SPAN class="ft33">Stockholms handelskammare </SPAN>skriver att IT sannolikt ökar produktiviteten. Tillväxtpotentialen är dock beroende av att förvaltningen går i takt med näringslivet i anpassningen till den nya teknikens möjligheter. Stockholms handelskammare delar uppfattningen att industrinära forskning behövs på området. De forskningsinstitut som finns i dag bör utvecklas och styras mot närings- livsnära forskning.</P>
<P class="p234 ft25">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft9">Bakgrund</P>
<P class="p181 ft7">Den av riksdagen beslutade <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256) har anknytning till det här föreslagna delmål 2 Hållbar tillväxt i följande avseenden:</P>
<P class="p63 ft5">att främja tillväxt genom att</P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft26">öka den svenska </SPAN><NOBR>IT-sektorns</NOBR> internationella konkurrenskraft,</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">bidra till nya marknader, fler jobb och ökad produktivitet i hela sam- hället genom användningen av IT,</SPAN></P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft26">öka den elektroniska handeln.</SPAN></P>
<P class="p63 ft5">att främja sysselsättning genom att</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft48">öka anställbarheten genom att ge </SPAN><NOBR>IT-utbildning</NOBR> med hög kvalitet på alla nivåer.</P>
<P class="p80 ft5">att främja regional utveckling genom att</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft48">bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genom en bra </SPAN><NOBR>IT-infrastruktur.</NOBR></P>
<P class="p76 ft5">att främja jämställdhet och mångfald genom att</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft48">bidra till att sammansättningen av </SPAN><NOBR>IT-specialister</NOBR> motsvarar befolk- ningen med avseende på kön och etnisk bakgrund.</P>
<P class="p80 ft5">att främja en effektiv offentlig förvaltning genom att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">45</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p235 ft4">– låta den offentliga förvaltningen bli en föregångare i användningen av IT.</P>
<P class="p63 ft5">att främja ett hållbart samhälle genom att</P>
<P class="p76 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft26">använda IT för att främja en ekologiskt hållbar utveckling,</SPAN></P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft41">bidra till att minska transporters miljö- och hälsopåverkan genom användning av IT,</SPAN></P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft26">inordna </SPAN><NOBR>IT-utrustningen</NOBR> i ett hållbart kretslopp.</P>
<P class="p77 ft4">Utfallet av den <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen har utvärderats av Ekonomi- styrningsverket (ESV) (se <SPAN class="ft5">bilaga 1</SPAN>), som fann att utvecklingen har gått enligt denna inriktning bortsett, framförallt, från att statens deltagande i upphandling med elektroniska hjälpmedel fortfarande är mycket dåligt utvecklat.</P>
<P class="p180 ft9">Sammanfattning</P>
<P class="p181 ft6">Den av riksdagen beslutade <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen föreslås ersättas delvis med det mer allmänt formulerade delmålet att IT skall användas för att främja hållbar tillväxt (delmål 2). Delmålet konkretiseras i åtgär- der på respektive område. På detta sätt underlättas uppföljningen.</P>
<P class="p87 ft6">Det föreslagna målet om hållbar tillväxt avser framförallt IT:s möjlig- heter till effektivare produktionsmetoder och nya, tillväxtfrämjande arbetssätt inom såväl privat som offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn stimulerar tillväxten genom elektroniska tjänster som syftar till att förenkla företagens kontakter med myndigheterna. Åtgärder för att öka småföretagens <NOBR>IT-kompetens</NOBR> och förtroende för IT samt ökad jäm- ställdhet i <NOBR>IT-branschen</NOBR> är andra exempel på tillväxtfrämjande insatser. IT:s tillväxteffekter stimuleras i sin tur genom en framsynt forsknings- och utvecklingspolitik.</P>
<P class="p236 ft4">Begreppet hållbar preciseras närmare nedan samt i avsnitt 14.</P>
<P class="p180 ft9">IT som tillväxtfaktor</P>
<P class="p183 ft7">IT är i dag, vid sidan om enskilda kvinnors och mäns engagemang, den i särklass viktigaste faktorn för att åstadkomma produktivitetsutveckling och tillväxt, både i den offentliga och privata sektorn genom IT:s ratio- naliseringseffekter och genom de nya produkter och marknader som ut- vecklas. IT:s betydelse för innovation och tillväxt är ett genomgående tema i den innovationsstrategi, Innovativa Sverige – en strategi för till- växt genom förnyelse (Ds 2004:36), som utbildnings- och näringsminist- rarna presenterade sommaren 2004. I strategin pekas på att verksamhet baserad på ny teknik och ny kunskap har stor betydelse för att skapa fler arbetstillfällen och ökat förädlingsvärde. I strategin framhålls också att IT är en viktig förändringskraft som bör utnyttjas i strategiska och sam- lade satsningar inom till exempel vård, omsorg och offentlig förvaltning.</P>
<P class="p112 ft7">Regeringen har tagit initiativ till överläggningar med sex branscher som är viktiga för sysselsättning och tillväxt i Sverige. Vid överlägg- ningarna med representanter för företag och fackliga organisationer inom IT- och telekomindustrin i april 2005 underströks betydelsen av att prio- ritera och fokusera på de områden Sverige kan vara bäst inom. Mötet var enigt i att Sverige måste utveckla och befästa sin ledande position inom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">46</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">IT- och telekomområdet. Bilden av Sverige som ett framgångsrikt IT- och innovationsland måste dessutom spridas så att Sverige ses som ett attraktivt land för samarbeten och investeringar.</P>
<P class="p15 ft6">Behovet är nu i allt större utsträckning att organisationsformer måste förändras och nya samverkansformer skapas eftersom IT t.ex. kan ge intäkter och vinster på andra ställen än dem som får bära kostnaderna. Vidare måste nya kunskaper utvecklas och den tekniska kunskapen ökas hos dem som arbetar i verksamheterna. En viktig uppgift för offentlig sektor är att genom utbildning, utveckling och forskning förstärka beställar- och upphandlarkompetenserna. Allt detta är förutsättningar för att investeringar i IT skall ge resultat.</P>
<P class="p16 ft6">Regeringen underströk i den forskningspolitiska propositionen Forsk- ning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) forskningens betydelse för en hållbar utveckling. I propositionen aviserades kraftiga förstärkningar till bl.a. teknikvetenskaplig forskning på både Vetenskapsrådet och Vinnova. Regeringen nämnde bl.a. forskning inom IT inom ramen för denna sats- ning. En stark teknisk forskning är viktig för landets kompetensförsörj- ning och för utveckling av nya kommersialiserbara idéer och högtek- nologiska produkter (se avsnitt 15.5).</P>
<P class="p196 ft6">Elektronisk handel förutsätter en fungerande hård och mjuk infra- struktur, konsumenternas och företagens förtroende för Internet, integri- tetsskydd, informationssäkerhet, säkra transaktioner och kunskaper (se avsnitt 13.2.1 angående <NOBR>e-handel</NOBR> ur ett konsumentperspektiv). Det är marknadens roll att operativt utveckla elektronisk handel. Statens roll är att vara en kunnig beställare, kravställare och användare. Staten skall verka för att det finns goda infrastrukturella förutsättningar för elektro- nisk handel och att motverka hinder för den fortsatta utvecklingen. Statens roll är också att vara pådrivande, så att tillväxtpotentialen i <NOBR>e-handeln</NOBR> utnyttjas fullt ut (se avsnitt 15.9 angående <NOBR>e-handel</NOBR> och offentlig upphandling i offentlig sektor). Regeringen har tidigare genom- fört insatser för ökad <NOBR>IT-kunskap</NOBR> i små och medelstora företag. En av slutsatserna i den utvärdering som gjorts av Nutek är att små och medel- stora företag är en nyckelgrupp för utveckling av <NOBR>e-handel</NOBR> och därmed för tillväxtmålet. Undersökningar visar att småföretagare ofta har låg kunskap om hur IT kan användas i deras verksamheter (se avsnitt 15.10 angående <NOBR>e-handel</NOBR> i små och medelstora företag). I regeringens över- läggningar med företrädare för <NOBR>IT-branschen</NOBR> under våren 2005, under- ströks också den offentliga sektorns betydelse för små och nya företag. Kompetensutveckling är en generell metod att gynna förnyelse och effektivisering av de små och medelstora företagen. Därför behövs stat- ligt stöd till kompetenshöjande åtgärder.</P>
<P class="p195 ft7">Begreppet förtroendet för IT förknippas i allt högre grad med enskildas och företags, särskilt småföretags, förtroende för IT och Internet. En brist i förtroendet är ett hinder för tillväxten. Bristande förtroende hos före- tagare kan bero på oro för att affärshemligheter röjs eller annan oro kring den personliga integriteten, exempelvis att man lämnar elektroniska spår och risk för dataintrång. Det kan också vara fråga om oförmåga att hantera det stora informationsflödet på Internet liksom misstro till IT som beror på bristande <NOBR>IT-kompetens.</NOBR> <NOBR>IT-kompetens</NOBR> är därför en nyckelfaktor för att förbättra utnyttjandet av IT särskilt i småföretag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">47</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p87 ft9">En grundläggande förutsättning är också en underliggande väl funge- rande infrastruktur med en hög informationssäkerhet (se avsnitt 15.14).</P>
<P class="p112 ft6">IT som tillväxtkraft handlar om dess användning i alla delar av sam- hället och näringslivet. Det finns en manlig dominans inom <NOBR>IT-branschen</NOBR> och detta problem tycks inte ha minskat de senaste åren. Ett tecken på att problemen är djupgående och långsiktiga är den manliga dominansen även i de kvalificerade <NOBR>IT-utbildningarna.</NOBR> En förutsättning för att detta skall rättas till är att de arbetssökande upplever branschen som en bra arbetsplats, för såväl kvinnor som män (se avsnitt 15.7).</P>
<P class="p82 ft4">Hållbar tillväxt som målformulering uttrycker en kombination av håll- bar utveckling och ekonomisk tillväxt. Hållbar utveckling är ett över- gripande mål för regeringens samlade politik. Den framtida <NOBR>IT-politiken</NOBR> bör spegla detta. Utgångspunkten bör därför vara att en långsiktig IT- politik utformas så att den tar ett helhetsgrepp kring hur IT kan bidra till en samhällsutveckling som är hållbar varvid ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter ges lika hänsyn. IT ska användas för att minska samhällets negativa miljöpåverkan och bidra till att de statliga miljö- kvalitetsmålen uppnås.</P>
<P class="p144 ft4">Sverige för en progressiv miljö- och samhällsbyggnadspolitik. Visio- nerna om det hållbara samhället och det gröna folkhemmet är tydliga och till dessa visioner har fogats ambitiösa mål och strategier (prop. 2004/05:150). Sverige är dessutom en ledande <NOBR>IT-nation,</NOBR> med en stark industriell bas och en hög användning av informationsteknik, både inom offentlig och privat sektor. Denna kombination gör det möjligt för Sve- rige att ligga i framkant med att utveckla system och <NOBR>IT-applikationer</NOBR> som är till nytta för hela samhällsutvecklingen och miljön, och som sam- tidigt skapar fördelar för svensk industri på den internationella markna- den.</P>
<P class="p111 ft6">IT i sig har en negativ miljöpåverkan under <NOBR>IT-produkternas</NOBR> livscykel. Arbetet med att inordna <NOBR>IT-produkterna</NOBR> i ett hållbart kretslopp är därför en särskilt viktig uppgift framöver. Samtidigt har IT en stor potential när det gäller att minska miljöbelastningen inom sektorer som byggande och transporter. IT erbjuder också möjligheter för envar att arbeta och bo på sätt som tidigare inte varit möjligt.</P>
<P class="p230 ft9">Pågående arbete i övrigt</P>
<P class="p237 ft4">Mycket arbete pågår redan inom Regeringskansliet i syfte att uppfylla målet hållbar tillväxt. Dessa insatser redovisas i mer detalj i avsnitten som gäller respektive departements område.</P>
<P class="p111 ft6">Inom Justitiedepartementets område har en proposition om upphovsrätt lämnats till riksdagen, vilket bl.a. innebär ett förbud att kopiera olagligt material. Vidare redovisas i denna proposition arbetet inom EU på en enhetligare patentlagstiftning inom Europa. Båda dessa frågor är exempel på insatser av betydelse för tillväxten genom att upphovsrätten respektive patenterbarheten definieras klarare.</P>
<P class="p111 ft7">Inom Utrikesdepartementets ansvarsområde pågår marknadsföring av högteknologiska områden och nya branscher där Sverige och svenska företag har särskild kompetens. Ansvaret för standardiseringsfrågor ligger inom Utrikesdepartementets område men dessa behandlas i propo-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">48</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317550x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">sitionen under Näringsdepartementets område tillsammans med nära- Prop. 2004/05:175 liggande frågor som rör terminologi och öppen källkod.</P>
<P class="p177 ft6">Inom Utbildnings- och kulturdepartementets område pekar regeringen på betydelsen av att läro- och kursplaner återspeglar de kompetenskrav som informationssamhället ställer samt att uppföljningen av skolornas förutsättningar att motsvara <NOBR>IT-kompetensen</NOBR> också återspeglar dessa krav. Vidare redovisas de insatser som görs för forskning och utveckling inom <NOBR>IT-området.</NOBR> Inom kulturområdet är den digitala utvecklingen en tillväxtfaktor av betydelse särskilt inom filmbranschen och regeringen bereder därför ett uppdrag att särskilt bevaka denna utveckling.</P>
<P class="p70 ft4">Inom konsumentpolitiken (Jordbruksdepartementet) framhålls att <NOBR>e-handelns</NOBR> utveckling hejdas av att många konsumenter känner bristande förtroende för denna användning av IT, vilket är ett viktigt område att bevaka för konsumentpolitiken.</P>
<P class="p12 ft6">Det avsnitt i propositionen som avser Näringsdepartementets område innehåller flera delar som har direkt betydelse för tillväxt och konkur- renskraft. <NOBR>IT-sektorns</NOBR> konkurrenskraft kan främjas genom forskning och utveckling. <NOBR>IP-telefoni</NOBR> uppmärksammas som en expansiv del av <NOBR>IT-sektorn.</NOBR> <NOBR>E-handel</NOBR> styrs visserligen huvudsakligen av marknads- krafterna men den offentliga sektorn har som en stor upphandlare också en väsentlig betydelse, t.ex. genom att främja öppna standarder och öppen programvara. Småföretagens möjligheter att konkurrera vid offentlig upphandling är en viktig fråga. Inom Näringsdepartementets område ges exempel på en sektor där IT betytt mycket för konkurrens- kraften, nämligen den skogsbaserade sektorn.</P>
<P class="p202 ft29"><SPAN class="ft4">6.5</SPAN><SPAN class="ft28">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</SPAN></P>
<P class="p188 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag</SPAN>: En effektiv och säker fysisk <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> med hög överföringskapacitet skall finnas tillgänglig i alla delar av landet, bl.a. för att ge människor tillgång till interaktiva offentliga <NOBR>e-tjänster</NOBR> (delmål 3).</P>
<P class="p70 ft4">Det föreslagna målet skall tillsammans med delmål 1 och 2 ersätta den <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktning samt de prioriterade uppgifter som riksdagen beslutade 2000.</P>
<P class="p238 ft4"><SPAN class="ft5">ITPS rapport: </SPAN>Enligt ITPS finns det anledning till ytterligare samord- ningsinsatser och standarder på infrastrukturområdet och att uppmärk- samheten riktas mot nätens struktur, öppenhet och affärsmodeller. ITPS rekommenderar att <NOBR>IT-politiken</NOBR> skall vara användarorienterad och teknikneutral.</P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: Läkemedelsverket </SPAN>anser att avsaknaden av en gemensam <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> och informationsstruktur utgör en barriär mot breddad användning. <SPAN class="ft25">Post- och telestyrelsen (PTS) </SPAN>framför att sambandet mellan <NOBR>IT-politiken</NOBR> och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation bör göras tydligt. Vidare anser styrelsen att det är inte utbyggnaden av bredband i sig som skapar regional utveckling utan snarare användning av <NOBR>IT-infrastrukturen.</NOBR> God standard på <NOBR>IT-infrastrukturen</NOBR> är dock en nödvändig förutsättning. <SPAN class="ft25">Konkurrensverket </SPAN>menar att IT medfört gynn-</P>
<P class="p239 ft43">samma förändringar men också medfört nya konkurrensproblem t.ex.</P>
<P class="p179 ft4">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">inom industrier som kännetecknas av nätverkseffekter. <NOBR><SPAN class="ft33">IT-Företagen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft33"> </SPAN>understryker behovet av att mobil teknik politiskt betraktas som likvärdig med annan informationsteknik avseende främjandeåtgärder och inve- steringssubventioner. <NOBR>IT-Företagen</NOBR> anser att ITPS rapport trots tal om teknikneutralitet i några avseende haltar på denna punkt. Mobil teknik är en spjutspets inom svensk IT, men rapporten ägnar enligt <NOBR>IT-Företagen</NOBR> för lite uppmärksamhet åt detta.</P>
<P class="p240 ft25">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p226 ft9">Bakgrund</P>
<P class="p237 ft4">Den av riksdagen beslutade <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256) har anknytning till det här föreslagna delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet i följande avseenden:</P>
<P class="p241 ft5">att främja en effektiv offentlig förvaltning genom att</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">bidra till att elektronisk kommunikation sker på ett säkert sätt mellan myndigheter, människor och företag.</SPAN></P>
<P class="p24 ft5">att främja regional utveckling genom att</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genom en bra </SPAN><NOBR>IT-infrastruktur.</NOBR></P>
<P class="p111 ft9">Utfallet av dessa mål har utvärderats av Ekonomistyrningsverket (se <SPAN class="ft25">bilaga 1</SPAN>), som fann att utvecklingen har gått i dessa måls riktning.</P>
<P class="p230 ft9">Sammanfattning</P>
<P class="p183 ft6">Den av riksdagen beslutade <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen föreslås ersättas delvis med det mer allmänt formulerade delmålet att en effektiv och säker fysisk <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> skall finnas tillgänglig i alla delar av landet bl.a. för att ge människor tillgång till interaktiva offentliga <NOBR>e-tjänster</NOBR> (delmål 3). Delmålet konkretiseras genom åtgärder på respektive område. På detta sätt underlättas uppföljningen.</P>
<P class="p111 ft6">Målformuleringen innebär ett fullföljande av regeringens bedömning i den förra <NOBR>IT-propositionen</NOBR> (prop. 1999/2000:86), i princip innebärande att hushåll och företag i alla delar av Sverige borde få tillgång till <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> med hög överföringskapacitet och att detta i första hand borde ske i marknadens regi men att staten hade ett övergripande ansvar att se till att sådan infrastruktur fanns tillgänglig i hela landet. Infra- strukturen kan vara en förutsättning för tjänster med hög grad av service, bl.a. interaktiva offentliga tjänster. Med interaktiva menas här t.ex. människors möjlighet att följa ett ärende i handläggningsprocessen och vid behov ha kontakt med handläggaren.</P>
<P class="p144 ft4">Med formuleringen effektiv <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> avses infrastruktur som har högre överföringskapacitet än det traditionella fasta telefonnätet. Detta gäller inte bara sådan infrastruktur som kunnat komma ifråga för statligt bredbandsstöd utan också elektroniska kommunikationsnät i övrigt med hög överföringskapacitet.</P>
<P class="p88 ft4">Säkerhetsfrågorna utvecklas närmare i avsnitt 15.14 och 15.15.</P>
<P class="p87 ft9">Målet för den geografiska tillgängligheten sammanfattas i uttrycket ”alla delar av landet”, som givits en allmän utformning eftersom det är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">50</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">svårt att mer preciserat ange takten i nätens modernisering på varje enskild plats.</P>
<P class="p77 ft4">Arbetet med att skapa tillgång till en effektiv infrastruktur liksom arbetet med säkerhetsfrågorna måste fortsätta. Delmålet är ett led i att uppnå det övergripande målet Ett hållbart informationssamhälle för alla och att möjliggöra en användning av IT som leder till ökad livskvalitet och tillväxt.</P>
<P class="p230 ft9">Helhetssyn på <NOBR>IT-infrastrukturen</NOBR></P>
<P class="p183 ft44">Det är viktigt att skapa en helhetssyn på de olika former av <NOBR>IT-infra-</NOBR> struktur som nu börjar finnas tillgänglig i många delar av landet: fasta bredbandsnät, <NOBR>kabel-tv,</NOBR> nät för mobil kommunikation med hög kapacitet (s.k. 3G), digital marksänd television m.m. Helhetssynen bör präglas av önskemålet om tillgänglighet och flexibilitet dvs. vad som i bransch- sammanhang ibland kallas "mobilitet" (inte att förväxla med den rörlig- het som uppnås vid t.ex. mobiltelefoni). Det bör finnas möjlighet för an- vändaren att få tillgång till önskade tjänster utan att hindras av affärs- mässiga eller tekniska låsningar. Denna vision om användarens totala tillgång förutsätter konvergens när det gäller utrustning och nät. Mobili- tet i denna mening innebär möjlighet för en användare att vara rörlig och att var och när som helst samt med olika typer av utrustning kunna ta del av de tjänster som han eller hon önskar. Det kan exempelvis handla om att använda <NOBR>3G-telefoner,</NOBR> bärbara och stationära datorer, samt att kunna nå tjänster både hemifrån, på jobbet, hotellet osv. Ett exempel på behovet av tillgång till flera slag av infrastruktur är att en åldrande befolkning, ökande behov av rörlighet i samhället och brist på personal inom vård och omsorg kräver nya modeller för hantering och överföring av infor- mation. Man bör digitalt kunna stödja en obruten vårdkedja, från den kommunala äldreomsorgen till primärvården, genom mångfasetterade verktyg för hemtjänst och hemsjukvård.</P>
<P class="p112 ft7">De stora digitala näten bygger på helt olika tekniska och institutionella förutsättningar men fungerar ihop bl.a. genom användningen av Internet- protokollet (IP). Det fasta bredbandsnätet, som delvis består av det fasta telefonnätet, byggs ut av lokala, regionala, nationella och internationella företag i huvudsak på marknadsmässiga grunder men med inslag av subventioner där marknaden inte räcker till. <NOBR>3G-näten</NOBR> och andra nät för mobil kommunikation bygger på nationella tillstånd, som beviljats av PTS för att ta i anspråk det knappa frekvensutrymmet i etern. Utbygg- naden av nät för <NOBR>kabel-TV</NOBR> har skett på helt marknadsmässiga grunder. De analoga sändarnäten för radio och television når i stort sett alla bebodda delar av landet. Även de digitala <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> i marknät från Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall enligt riksdagens beslut (prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:23) ha samma räckvidd som företagens analoga sändningar. Det innebär att minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot sändningarna. Radio- och <NOBR>TV-näten</NOBR> är i första hand av- sedda för rundradiosändningar till allmänheten. För att dessa nät skall kunna användas för interaktiv kommunikation krävs att de kompletteras med separat returkanal, t.ex. modemuppkoppling, mobiltelefoni eller bredbandsanslutning. De olika teknikerna har delvis olika användnings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">51</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">sätt, vilket gör att de inte i alla avseenden utan vidare kan ersätta varandra.</P>
<P class="p242 ft4">Utveckling och uppbyggnad av infrastruktur sker i huvudsak på en marknad. Den reglering som behövs skall så långt möjligt vara teknik- neutral så att de olika teknikerna kan konkurrera med varandra och kunna användas för att ge ökad konkurrens på tjänstesidan. Regleringen bör därför fokusera på funktionalitet, nåbarhet och tillgänglighet snarare än teknik.</P>
<P class="p243 ft4">Tillgängligheten via olika tekniska plattformar och olika tekniska lös- ningar kan dock variera, varför specifika insatser inom ramen för lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation kan vara nödvändiga. Till- synsmyndigheten kan besluta om skyldigheter för dominerande opera- törer att antingen lämna andra operatörer tillträde eller tillämpa vissa pris- och andra villkor mot slutkunderna. Så har skett i ett flertal fall sedan lagen trädde i kraft 2003 och det är av stor vikt att detta arbete fort- sätter.</P>
<P class="p243 ft4">Det kopparbaserade accessnätet för det traditionella telefonnätet, är fortfarande det nät som flest användare är hänvisade till för elektronisk kommunikation. Accessnätet innehas i dag så gott som uteslutande av TeliaSonera Sverige AB. Möjligheten för andra operatörer att använda accessnätet kan ökas genom vissa åtgärder enligt lagen om elektronisk kommunikation.</P>
<P class="p16 ft7">Om ny infrastruktur kan etableras och utnyttjas parallellt med äldre infrastrukturer kan låsningar i form av monopol eller dominans inte upp- rätthållas i längden. Ett annat sätt att undvika låsningar är att göra befint- lig infrastruktur öppen och tillgänglig på <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> grunder för olika aktörer vilket minskar behovet av nya investeringar, som dess- utom av kostnadsskäl är otänkbara i vissa delar av landet. Det är därför viktigt att både möjliggöra ny teknik genom att så långt möjligt upprätt- hålla teknikneutralitet och främja konkurrens mellan nät av olika slag samt att sträva efter att göra befintlig infrastruktur tillgänglig för alla.</P>
<P class="p218 ft4">Statens stöd till utbyggnaden av bredbandsnät har förutsatt att näten skall vara tillgängliga på <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> villkor. Den nya infra- strukturen utvecklas i riktning mot öppna och konkurrensneutrala lösningar.</P>
<P class="p15 ft6">Genom att det finansiella stödet till kommunerna för bredband knöts till utarbetande av kommunala <NOBR>IT-infrastrukturprogram</NOBR> har också andra projekt än de bidragsberättigade setts i ett och samma sammanhang. En tendens är nu, som också ITPS rapport bekräftar, att kommunerna i allt större utsträckning börjar se IT och bredbandsfrågorna som en integrerad del i samhällsplanering och samhällsutveckling. Denna utveckling är mycket välkommen och ger goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen och utbyggnaden av <NOBR>IT-infrastrukturen.</NOBR></P>
<P class="p218 ft4">En stor andel av de persondatorer som säljs i dag är mobila, dvs. bär- bara. Marknaden för handhållna terminaler har ökat kraftigt och funktio- naliteten i mobiltelefonerna har utvecklats.</P>
<P class="p244 ft7">Såväl fasta ledningsbundna nät som trådlösa nät för t.ex. mobil kom- munikation har en hög täckning i dag och utbyggnaden fortsätter. Denna flexibla <NOBR>IT-användning</NOBR> rör inte bara tjänster utan även Internettillgången och ställer stora krav på infrastrukturen. Det krävs öppenhet och inter- operabilitet för att åtkomsten av tjänster inte skall hindras av tekniska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">52</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317554x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">eller affärsmässiga in- och utlåsningar. Tillämpningar och tjänster måste Prop. 2004/05:175 vara utvecklade och anpassade för olika plattformar och terminaler och</P>
<P class="p178 ft4">använda sig av öppna standarder.</P>
<P class="p177 ft6">Informationssäkerheten, bl.a. Internets funktionssäkerhet, är en viktig samhällsfråga. Internet har kommit att bli en betydelsefull bärare av många viktiga tjänster såsom <NOBR>e-post,</NOBR> Internetbanker och <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> <NOBR>E-handel</NOBR> som ett effektivt verktyg är beroende av en stabil infrastruktur. En mycket stor del av de betalningar som allmänheten gör sker via Inter- net. För många svenskar utgör Internet en viktig informationskanal vid t.ex. stora nyhetshändelser som katastrofer. Det är därför viktigt att Inter- net organiseras och förvaltas på ett väl fungerande och tillförlitligt sätt samt att säkerheten på nätet följs noga. Regeringen återkommer i avsnitt 15.14 om säkerhetsfrågor i allmänhet, i avsnitt 15.15 om en strategi för ett säkrare Internet i Sverige och i avsnitt 16 med ett förslag om lag om toppdomäner för Sverige på Internet avseende stabiliteten hos domän- namnsystemet för Internet.</P>
<P class="p245 ft4">Tillgång till korrekt och robust tid är en strategiskt viktig infrastruk- turell resurs och utgör en nyttighet som bör vara allmänt tillgänglig. Sve- rige har redan i dag en långsiktig och framstående kompetens inom om- rådet som bör vidmakthållas (se avsnitt 15.15.2).</P>
<P class="p246 ft9">Pågående arbete i övrigt</P>
<P class="p247 ft4">Nedan ges några exempel på pågående aktiviteter som ligger i linje med förslaget till delmål.</P>
<P class="p50 ft4">Vid Justitiedepartementet pågår en översyn av regelverket kring brott som äger rum i <NOBR>IT-miljö</NOBR> eller med <NOBR>IT-hjälpmedel.</NOBR></P>
<P class="p12 ft6">Inom Försvarsdepartementet pågår en omfattande utredning av infor- mationssäkerhet. Ett antal myndigheter har fått i uppdrag att ge kris- information på sina webbplatser. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ansvarar för uppbyggnaden av Rakel, ett radiokommunikationsnät för polis, räddningstjänst och ambulans.</P>
<P class="p50 ft4">Under Näringsdepartementet arbetar PTS med frågor om infrastruk- turens robusthet vid naturkatastrofer, t.ex. stormar.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">6.6</SPAN><SPAN class="ft28">Förtroende för IT</SPAN></P>
<P class="p192 ft7"><SPAN class="ft37">Regeringens bedömning: </SPAN>Förtroendet för IT bör förbättras genom att integritetshot och innehåll på Internet som är skadligt för barn motverkas.</P>
<P class="p248 ft5">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Användning av IT förutsätter att användaren har förtroende för att teknik och system fungerar. Men förtroende för IT beror inte bara på den tekniska tillförlitligheten (en utbyggd och säker </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">IT-infrastruktur)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> utan också på en mer subjektiv bedömning hos användaren.</SPAN></P>
<P class="p12 ft6">Arbetet med administrativ och teknisk informationssäkerhet fortsätter och har utvecklats väsentligt sedan föregående <NOBR>IT-proposition</NOBR> (se vidare avsnitt 15.14, 15.15, och 16). Användarnas förtroende för IT har dock i en annan bemärkelse blivit ett allt större problem som förtjänar ökad</P>
<P class="p193 ft4">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317555x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">uppmärksamhet. Det kan vara en sund inställning att som förälder ifråga- Prop. 2004/05:175 sätta vad barn och ungdomar möter på nätet och att som konsument vara</P>
<P class="p198 ft7">vaksam mot brottslighet och kränkande behandling som i vissa fall möj- liggörs genom Internet. Det krävs såväl medvetenhet om sådana risker som åtgärder för att minska riskerna med att använda IT. En rad myndig- heter och ideella organisationer samt även näringslivet är involverade i arbetet med att öka kunskapen om riskerna, stärka konsumentskyddet och integritetsskyddet och motverka brott, såsom bedrägeri och spridning av barnpornografi på nätet. Det krävs också ett effektivt internationellt arbete för att gemensamt bekämpa bl.a. <NOBR>IT-relaterade</NOBR> brott.</P>
<P class="p12 ft6">De åtgärder som bl.a. syftar till att öka förtroendet för IT beskrivs närmare under flera avsnitt, främst avsnitten 7 (lagstiftning för att bekämpa <NOBR>IT-relaterad</NOBR> brottslighet, trygga integritetsskyddet samt konsu- menternas rättigheter vid Internethandel), 12 (ökad <NOBR>IT-kompetens</NOBR> bland lärare och elever), 13 (åtgärder inom konsumentpolitiken) samt 15.21 (bl.a. informationsinsatser, näringslivets självreglering samt ideella orga- nisationers arbete för att sprida information och förhindra brott). I <SPAN class="ft33">bilaga 15</SPAN>, Reglering, myndigheter samt EU:s <NOBR>IT-politiska</NOBR> samarbete, finns en översiktlig redogörelse av centrala lagar på området, bl.a. kring utgivning av elektroniska pengar, elektroniska signaturer, elektronisk handel samt ansvar för elektroniska anslagstavlor. Alla dessa förtroende- skapande insatser är viktiga komponenter inom politiken för informa- tionssamhället i syfte att uppnå en ökad <NOBR>IT-användning.</NOBR></P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">6.7</SPAN><SPAN class="ft28">Samordning</SPAN></P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Formerna för samordning och uppföljning av politiken för informationssamhället bör utvecklas.</P>
<P class="p238 ft4"><SPAN class="ft5">ITPS rapport: </SPAN>Överensstämmer i denna del med regeringens bedöm- ning. ITPS anser att det finns starka skäl att behålla en generell, ”hori- sontellt gående” <NOBR>IT-politik.</NOBR></P>
<P class="p12 ft37">Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket <SPAN class="ft7">anser att det måste finnas incitament för synkronisering och samarbete för att skapa gemensamma plattformar i statsförvaltningen. </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft7">anser att det vore olyckligt om arbetet med att utveckla den offentliga verksamheten med hjälp av IT skulle få olika inriktningar inom stat, kommun och landsting. </SPAN>Ekonomi- styrningsverket <SPAN class="ft7">ser positivt på att </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-politiken</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> behandlas som ett hori- sontellt politikområde. Regeringskansliets beredningsprocesser och sys- tematiska erfarenhetsutbyte behöver enligt verket utvecklas för att bättre hantera och samordna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-politiken</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> och övriga sektorövergripande frågor. </SPAN>Skatteverket <SPAN class="ft7">betonar vikten av gemensam samordning och styrning i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-frågor.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN>Karlstads universitet <SPAN class="ft7">anser att den offentliga verksamheten kännetecknas av en påtaglig sektorisering och att det finns risk för att det inom varje sektor utvecklas en kultur, där föreställningar och samhälls- problem upplevs som sektorspecifika och som konsekvens förordas lös- ningar som ej ser till helheten. </SPAN>Statens historiska museer <SPAN class="ft7">anser att den </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-politiska</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> målsättningen inte tillräckligt har genomsyrat de olika politikområdena. </SPAN>Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> <SPAN class="ft7">instämmer i att det finns skäl till</SPAN></P>
<P class="p178 ft50">att behålla en generell horisontell <NOBR>IT-politik.</NOBR> <SPAN class="ft49">Svenska Kommunförbundet</SPAN></P>
<P class="p179 ft4">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">och <SPAN class="ft37">Landstingsförbundet </SPAN>anser att de horisontella banden, från regering och nedåt, mellan politikområden och verksamheter varit outvecklade vilket försvårar en helhetssyn. Bristande helhetssyn riskerar enligt förbunden långsiktigt att skapa sämre förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av informationssamhället i Sverige. <SPAN class="ft37">Föreningen Svenskt Näringsliv </SPAN>rekommenderar att regeringen utser en <NOBR>IT-samordnare</NOBR> i Statsrådsberedningen med departementsövergripande ansvar att samordna och följa upp genomförandet av <NOBR>IT-politiken.</NOBR> Staten bör aktivt verka för en nationell strategi för utveckling av offentliga <NOBR>e-tjänster.</NOBR> <SPAN class="ft37">Landsorganisationen i Sverige </SPAN>menar att det finns behov av en förstärkt politisk styrning och samordning i den framtida <NOBR>IT-politiken.</NOBR> <SPAN class="ft37">Sveriges akademikers centralorganisation </SPAN>anser att tillämpningar som bygger på öppna och gemensamma standarder är helt grundläggande för huruvida samordning i datakommunikation kan möjliggöras. För att främja inte- grationen och för att nå en gemensam <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> måste huvud- männens frihet, enligt centralorganisationen, begränsas vad gäller att välja de systemlösningar de vill. <SPAN class="ft37">Copyswede </SPAN>oroas av den bristande helhetssyn mellan olika politikområden som rapportens slutsatser tar upp.</P>
<P class="p144 ft5"><NOBR>IT-kommissionens</NOBR> rapport (SOU 2003:55 Digitala tjänster – hur då?): <SPAN class="ft4">Överensstämmer delvis med regeringens bedömning</SPAN>. <SPAN class="ft4">I rapporten föreslås bl.a. ett handlingsprogram för informationsstandardisering och att möjligheter till punktvis informationsstandardisering uppmärk- sammas.</SPAN></P>
<P class="p250 ft37">Remissinstanserna: Lantmäteriverket <SPAN class="ft7">anser att visionen av ett öppet informationssamhälle och en samverkan avseende </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">24-timmarsförvaltning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> är omöjlig att genomföra utan en brett förankrad och systematiskt genomförd begrepps- och informationsstandardisering. </SPAN>Boverket <SPAN class="ft7">anser att rapportens förslag om bl.a. standardiseringsarbete är mycket angelägna att genomföra. </SPAN>Vetenskapsrådet <SPAN class="ft7">anser att det kan vara en riktig väg att gå att ge viss myndighet ett tydligt ansvar för informationsresurser och arbeta för en standardisering som underlättar utnyttjandet av information.</SPAN></P>
<P class="p225 ft5">Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien<SPAN class="ft4">, menar att ett möjligt mål är de </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">facto-standarder</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> som möjliggör interoperabilitet inom större system och mellan större system. I en snabbt föränderlig värld innebär anpassning till existerande strukturer som de offentliga databaserna eller nationella standardiseringsförsök för till exempel betalningstransaktioner ett stort risktagande. En effektiv bevakning och analys av de </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">facto-standard-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> utvecklingen och information om analysen framstår som en mer ange- lägen åtgärd än rapportens utvecklingsprogram för den existerande nationella strukturen.</SPAN></P>
<P class="p230 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p59 ft9">Sammanfattning</P>
<P class="p181 ft7">Det krävs delvis nya gemensamma organisatoriska, logiska och tekniska strukturer för att informationssamhället skall komma till sin rätt och för att undvika isolerade öar av teknisk utveckling. Uppbyggnad av sådan infrastruktur riskerar ofta att försummas i en teknisk utveckling som i huvudsak är marknadsstyrd eller verksamhetsstyrd. Detta är motivet bakom önskemålet om ökad samordning som kan uppnås genom att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">55</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">skapa bättre förutsättningar för samordningen inför beredningen av poli- tiken för informationssamhället inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p77 ft4">Regeringen avser vidare att utreda hur formerna inom den offentliga förvaltningen för samordning och uppföljning av politiken för informa- tionssamhället bör utvecklas.</P>
<P class="p180 ft9">Behovet av samordning</P>
<P class="p183 ft6">Behovet att samordna politiken för informationssamhället berör alla politikområden. Informationstekniken skapar nya möjligheter och för- utsättningar som bl.a. bör utnyttjas i moderniseringen av den offentliga förvaltningen. Samtidigt bör det understrykas att utvecklingen av förvalt- ningen genom användning av IT inte kan ses skild från övrig utveckling och modernisering av offentlig förvaltning. Styrningen av denna skiljer sig inte från övrig styrning av myndigheternas verksamhetsutveckling. Det som emellertid skiljer denna utveckling från annan verksamhets- utveckling är att förutsättningarna för att kunna utnyttja informations- teknikens fulla potential kräver ett större mått av samverkan både tek- niskt och organisatoriskt inom förvaltningen och i förvaltningens rela- tioner med den privata sektorn. Samordning är således ytterligare ett medel för att förverkliga politikens mål som ovan formulerats som i för- sta hand kvalitet, tillväxt och tillgänglighet.</P>
<P class="p251 ft6">Samordning kan ske på flera sätt. Ett sätt är standardisering, som pri- märt drivs av aktörer på marknaden som vill ha en standard, dvs. en ge- mensam lösning. Tillgången till och urvalet av standarder är väsentlig för <NOBR>IT-användning</NOBR> i samhället. Områden där staten centralt kan fatta beslut om standarder, de facto eller mer formellt, är sådana där staten bedriver verksamheten i form av egen produktion eller där det finns en monopol- liknande eller på annat sätt centralt reglerad organisation, som inom radio- och <NOBR>TV-sektorn</NOBR> och inom sjukvården (se vidare om standardi- sering i avsnitt 15.22). Gemensamma grundfunktioner syftar till att säkerställa exempelvis säker, interoperabel kommunikation, förenklat informationsutbyte eller att offentlig information är sökbar, något som är väsentligt i bl.a. förvaltningsarbetet.</P>
<P class="p112 ft6">I promemorian Innovativa Sverige (Ds 2004:36) sägs att framväxten av ny och innovativ verksamhet gynnas av kompetent upphandling driven av stora och krävande kunder. Dessutom sägs att upphandlings- instrumentet bör bli skarpare och i större utsträckning samordnas av tyd- liga beställare som kan artikulera de behov som skall tillgodoses. Stan- darder av olika slag förenklar upphandlingar generellt.</P>
<P class="p111 ft6">Att beredningsprocessen i Regeringskansliet kan behöva utvecklas framgår av den betydelse som den <NOBR>IT-politiska</NOBR> strategigruppen fått. Den har bildat arbetsgrupper på några olika områden, t.ex. inom IT och vår- den, som sträcker sig över flera departementsområden och som även berör verksamheter i kommuner, landsting och privata företag dvs. alla som är inblandade i vårdprocessen. Strategigruppens arbete har förbättrat samarbetet väsentligt inom Regeringskansliet genom att man där gemen- samt utvecklar synsätt och förslag inför beredningen.</P>
<P class="p111 ft7">Det skall understrykas att den samordning som här diskuteras inte är en samordning av operativa aktiviteter. De konkreta aktiviteterna, t.ex. utformning av gemensamma grundfunktioner, upphandling och införande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">56</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft4">av <NOBR>IT-system</NOBR> m.m., förutsätts ske utanför Regeringskansliet på samma sätt som nu. Samordningen kan komma att gälla principerna för digita- lisering av information, databasutvecklingen, standarder, gemensamma grundfunktioner och tjänster samt utformningen av de strategier som ligger till grund för operativa insatser.</P>
<P class="p77 ft4">Regeringen överväger ytterligare steg för att skapa bättre förutsätt- ningar för samordningen inför beredningen av politiken för informations- samhället inom Regeringskansliet. Avsikten är inte att förändra bered- ningsformerna inom Regeringskansliet utan i stället att förbättra möjlig- heterna till en effektiv beredning i de frågor som kräver samverkan mellan flera departement, bl.a. genom att den sedvanliga beredningen kan komma igång snabbare.</P>
<P class="p230 ft9">Utredning om samverkan inom <NOBR>IT-området</NOBR></P>
<P class="p252 ft4">För att förbättra samordningen ytterligare, utöver den som redan sker t.ex. genom Nämnden för elektronisk förvaltning <NOBR>(e-nämnden),</NOBR> bedömer regeringen att ytterligare initiativ bör tas.</P>
<P class="p87 ft7">Bakgrunden är att det nuvarande <NOBR>IT-stödet</NOBR> i stat, kommun och lands- ting i stor utsträckning har utvecklats av lokala och regionala aktörer och inom de statliga myndigheterna var för sig. Vidare har sektorisering och verksamhetsstyrning präglat beslutsfattandet även på central nivå i stället för användarorientering och tillvaratagande av samordningsvinster. Detta har möjliggjort en dynamisk utveckling med mycket lokalt engagemang men också lett till digitala öar inom i första hand kommun och landsting som hindrar samverkan mellan huvudmännen och inom en och samma huvudman. Inom ett landsting kan finnas hundratals olika <NOBR>IT-stöd.</NOBR> Varje landsting och kommun, sammanlagt 310 huvudmän, har i stor utsträck- ning utvecklat egna förhållningssätt inom <NOBR>IT-området,</NOBR> vilket står i mot- sats till de effektivitetsvinster som en samordnad <NOBR>IT-utveckling</NOBR> med användarfokus kan medföra. Goda ansatser till nationell samordning finns i dag (t.ex. Sjunet, Carelink och regeringens <NOBR>24-timmarsvision),</NOBR> men avsaknaden av en mer konkret vägledande gemensam vision på nationell nivå leder till att huvudmännen får ägna sig åt att lappa och laga. På nationell nivå har mycket av <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> styrts eller sam- ordnats sektorvis, t.ex. insatserna för IT i skolan, den stora spridningen av elektroniska, interaktiva lånetjänster vid kommunernas folkbibliotek, användningen av geografiska data inom samhällsplaneringen. Men vissa verksamheter har utvecklats till ”stuprör” med risk för att bli isolerade digitala öar i den offentliga förvaltningen.</P>
<P class="p253 ft4">ITPS utvärdering och andra studier visar att det saknas en nationell strategi med tillräcklig omfattning och precision för samordnad använd- ning och utveckling av IT. Regeringens insatser för visionen <NOBR>24-timmars-</NOBR> myndigheten och olika idéer om en sammanhängande nätverksförvalt- ning försvåras bl.a. på grund av att myndigheters och sektorers <NOBR>IT-system</NOBR> ofta inte fungerar ihop med varandra, eftersom de använder olika standarder.</P>
<P class="p254 ft7"><NOBR>E-tjänster</NOBR> ger medborgarna ökad kvalitet och tillgänglighet i kontak- terna med myndigheter och offentlig service. Detta försvåras av brister i samordningen som leder till en onödig fördyring av <NOBR>IT-kostnaderna</NOBR> med negativ inverkan på investeringsviljan bl.a. hos kommuner och landsting.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">57</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<P class="p205 ft4">Nu har, framförallt i och med tillskapandet av <NOBR>e-nämnden,</NOBR> uppmärk- Prop. 2004/05:175 samheten alltmer riktats mot behovet av att vissa beslut t.ex. om rekom-</P>
<P class="p211 ft4">menderade standarder eller motsvarande fattas på hög central nivå. Exempel på andra infrastrukturella frågor är utvecklingen av elektroniska identifikationssystem <NOBR>(e-legitimationer),</NOBR> som främjats framförallt genom Statskontorets ramavtal (se även avsnitt 11).</P>
<P class="p12 ft6">Samordningsformerna kan, liksom på den övergripande nivån, behöva utvecklas även inom respektive sektor. De centrala beslut som behöver fattas, skall inte fattas på högre nivå än som är nödvändigt.</P>
<P class="p177 ft6">För att förbättra samordningen avser regeringen att låta utreda möjlig- heterna till ökad samverkan i utvecklingen av en gemensam infrastruktur inom den offentliga sektorn. Ett sådant arbete skall innefatta hur de olika delarna skall kunna kommunicera med varandra, hur det horisontella samarbete skall utvecklas på alla nivåer och hur den offentliga sektorn skall utveckla gemensamma plattformar i förhållande till medborgarna. Denna utredning bör ske i kontakt med den pågående omdaningen av arbetsfördelningen mellan regeringens stabsmyndigheter.</P>
<P class="p70 ft4">Formerna för uppföljning och det statistiska underlaget för detta be- handlas i avsnitt 20.</P>
<P class="p191 ft3">7 Rättsväsende och demokrati</P>
<P class="p207 ft29"><SPAN class="ft4">7.1</SPAN><SPAN class="ft28">IT inom Justitiedepartementets område</SPAN></P>
<P class="p188 ft4">Justitiedepartementet och myndigheter inom departementets ansvars- område bedriver olika <NOBR>IT-relaterade</NOBR> projekt som bl.a. syftar till att för- bättra möjligheterna till elektronisk kommunikation. Justitiedeparte- mentet deltar också i <NOBR>EU-arbete</NOBR> och annat internationellt arbete som är <NOBR>IT-relaterat.</NOBR> De <NOBR>IT-relaterade</NOBR> ärenden som Justitiedepartementet eller myndigheter som hör till departementets ansvarsområde bedriver handlar bl.a. om att</P>
<P class="p255 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">skapa förutsättningar för elektronisk kommunikation mellan myndig- heter och medborgare och mellan medborgare,</SPAN></P>
<P class="p71 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">underlätta utbyggnaden av elektroniska kommunikationsnät,</SPAN></P>
<P class="p256 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">bekämpa brottslighet och oseriös verksamhet som den nya tekniken kan föranleda,</SPAN></P>
<P class="p257 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">utnyttja den nya tekniken i de rättsvårdande myndigheternas verksamhet och för brottsbekämpning,</SPAN></P>
<P class="p71 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">förbättra informationsgivningen till medborgarna,</SPAN></P>
<P class="p71 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">IT-relaterade</SPAN></NOBR> immaterialrättsfrågor,</P>
<P class="p71 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">uppgradera integritetsskyddet m.m. med hänsyn till den nya tekniken,</SPAN></P>
<P class="p71 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">IT och demokrati, och</SPAN></P>
<P class="p71 ft4"><SPAN class="ft53">-</SPAN><SPAN class="ft52">storstadspolitik.</SPAN></P>
<P class="p258 ft7">I det följande redovisas vissa av de <NOBR>IT-relaterade</NOBR> ärenden som bedrivs av departementet eller av myndigheter inom departementets ansvarsområde.</P>
<P class="p259 ft4">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr33 td50"><P class="p19 ft29">Delmål 1 Kvalitet</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft29"><SPAN class="ft4">7.2</SPAN><SPAN class="ft28">Elektronisk kommunikation mellan myndigheter och medborgare och mellan medborgare</SPAN></P>
<P class="p261 ft9">Ny aktiebolagslag</P>
<P class="p262 ft6">I propositionen Ny aktiebolagslag (prop. 2004/05:85) diskuteras i vilken utsträckning modern informationsteknik kan komma till användning i fråga om bl.a. undertecknande av olika bolagsrättsliga dokument och i kommunikation mellan aktiebolag och dess aktieägare. Det föreslås en särskild bestämmelse med innebörden att handlingar som enligt lagen skall vara undertecknade skall – med något undantag – få undertecknas med avancerad elektronisk signatur. I propositionen diskuteras också frågor om närvaro vid bolagsstämma genom Internetuppkoppling, elek- tronisk omröstning vid bolagsstämma och ”bolagsstämma <NOBR>on-line”.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p66 ft4">Regeringens inriktning har varit att reglerna i den nya lagen skall</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">utformas så att de inte lägger några onödiga hinder i vägen mot att bolag</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">tar till vara de möjligheter som den moderna tekniken ger i fråga om</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">samverkan och beslutsfattande inom bolagen.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Propositionen med förslag till ny aktiebolagslag har beslutats av riks-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">dagen i juni 2005. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2006.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td48"><P class="p19 ft9">Elektronisk ingivning</P></TD>
<TD class="tr37 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p19 ft4">För närvarande måste en ansökan till inskrivningsmyndigheten ges in i</P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">pappersform. Inskrivningsmyndigheten utfärdar bevis om sina beslut i</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">pappersform. I en promemoria som har remitterats hösten 2004</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">(dnr Ju2003/6435/L1) har föreslagits att det skall bli möjligt att lämna</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">ansökan till inskrivningsmyndigheten via Internet. Även andra möjlig-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">heter till kommunikation via Internet föreslås i syfte att effektivisera</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">kommunikationen med inskrivningsmyndigheten. Arbetet är inriktat på</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">att en proposition skall beslutas hösten 2005.</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Med anledning av ändringar i det s.k. publicitetsdirektivet (Europapar-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">lamentets och rådets direktiv 2003/58/EG) har ett arbete inletts med att ta</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">fram förslag till lagändringar som syftar till att göra det möjligt för aktie-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">bolag att till Bolagsverket på elektronisk väg ge in registreringsanmäl-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">ningar och årsredovisningshandlingar. Direktivet skall vara genomfört i</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">nationell lagstiftning senast den 1 januari 2007. Avsikten är att en</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">departementspromemoria skall remitteras under året.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Vidare bedriver Rikspolisstyrelsen ett projekt som syftar till att göra</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">det möjligt att via Internet lämna anmälan som avser vissa enklare slag</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">av brott. För närvarande lämnas till polisen anmälan om brott muntligen</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">eller i sedvanlig skriftlig form. Det skall också bli möjligt att lämna vissa</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">tillståndsansökningar på elektronisk väg.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td48"><P class="p19 ft9"><NOBR>Varumärkes-,</NOBR> <NOBR>mönster-,</NOBR> samt patenträtt</P></TD>
<TD class="tr38 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p19 ft4">Det pågår ett arbete med att ta fram en ny varumärkeslag. Arbetet</P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">grundas på Varumärkeskommitténs betänkande Ny varumärkeslag och</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">ändringar i firmalagen (SOU 2001:26). Ett led i detta arbete är att möjlig-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td49"><P class="p20 ft4">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td48"><P class="p19 ft54"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">göra och underlätta användandet av elektronisk kommunikation, t.ex. vid ansökningar om registrering av varumärken.</P>
<P class="p77 ft4">Frågorna är aktuella även i internationella sammanhang. För närva- rande pågår inom FN:s immaterialrättsorganisation (WIPO) ett arbete med att ta fram en reviderad varumärkeskonvention. Inriktningen, vilken Sverige ställer sig bakom, är att konventionen i större utsträckning skall möjliggöra användningen av elektronisk kommunikation med de natio- nella registreringsmyndigheterna och att konventionen utformas på så sätt att den inte blir bunden av den tekniska utvecklingen. Samma mål- sättning finns också inom EU när det gäller systemet med <NOBR>EG-varu-</NOBR> märken.</P>
<P class="p82 ft4">Mönsterskyddet uppkommer genom registrering hos Patent- och regi- streringsverket. Den som vill ansöka om mönsterskydd måste i dag lämna in en egenhändigt undertecknad ansökan till Patent- och registre- ringsverket. Det pågår ett arbete med att ta fram en ny mönsterskyddslag. En del i detta arbete är att möjliggöra ansökan om registrering på elek- tronisk väg.</P>
<P class="p82 ft4">För att förbereda införandet av elektronisk ingivning av patentansök- ningar till Patent- och registreringsverket har kravet i 8 § patentlagen (1967:837) på att en patentansökan skall vara skriftlig tagits bort (se prop. 2000/01:13 och SFS 2000:1158). Formerna för patentansökningar kommer när lagändringen trätt i kraft att regleras i patentkungörelsen (1967:838).</P>
<P class="p82 ft4">Inom Patent- och registreringsverket förbereds för närvarande ett nytt ingivningssystem och arbetet är i sitt slutskede. Systemet beräknas kunna vara i fullt bruk under våren 2006 då också ändringen i 8 § patentlagen kommer att träda i kraft.</P>
<P class="p230 ft9">Växtförädlarrätt</P>
<P class="p183 ft6">I växtförädlarrättslagen (1997:306) finns en bestämmelse som hindrar att en ansökan ges in elektroniskt (5 kap. 2 § fjärde stycket). Bestämmelsen bör ändras så att detta hinder undanröjs. Regeringen avser att se över frågan. Det kommer att ske i samband med ändringar i annan immaterial- rättslig lagstiftning som är planerade under 2006.</P>
<P class="p230 ft9"><NOBR>Sjö-,</NOBR> <NOBR>luft-,</NOBR> samt järnvägsrätt</P>
<P class="p183 ft4">Sverige deltar för närvarande i förhandlingar i FN:s kommission för han- delsrätt (UNCITRAL) rörande en ny konvention om sjötransport av gods. Konventionen är avsedd att innehålla regler bl.a. om elektroniska transportdokument. Sådana dokument kan förenkla den administrativa hanteringen av export- och importaffärer för såväl företag som banker och medverka till en billigare godshantering.</P>
<P class="p111 ft7">När det gäller passagerartransporter till sjöss innebär 2002 års revide- ring av 1974 års Atenkonvention om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods att försäkringscertifikat på vissa villkor kan ersättas av elektroniskt registrerade uppgifter. Transportören slipper därmed att föra med sig och på begäran visa upp certifikat i pappersform. Motsvarande bestämmelser finns i 2001 års internationella konvention om ansvarighet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">60</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<P class="p205 ft4">för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonven- Prop. 2004/05:175 tionen).</P>
<P class="p177 ft6">Ett svenskt tillträde till den nya Atenkonventionen avvaktar ett förord- ningsförslag från kommissionen. I fråga om bunkerkonventionen bereds frågan om ett tillträde i Regeringskansliet. Ett svenskt tillträde bör kunna bli aktuellt under 2006.</P>
<P class="p70 ft4">När det gäller lufträtt och järnvägsrätt beskrivs exempel på <NOBR>IT-använd-</NOBR> ning inom dessa områden närmare i <SPAN class="ft5">bilaga 17</SPAN>.</P>
<P class="p187 ft9">Remissförfarande</P>
<P class="p228 ft4">Under 2005 kommer Justitiedepartementet att ta initiativ till att utveckla det svenska remissförfarandet bl.a. genom ytterligare försök med elek- tronisk remiss via Internet. Dessutom kommer departementet att kart- lägga förtroendevaldas tillgång till IT.</P>
<P class="p187 ft9">Offentlig@rummet</P>
<P class="p201 ft6">Sedan 1999 arrangerar Sveriges kommuner och landsting i samverkan med bl.a. Regeringskansliet årligen en konferens benämnd Offent- lig@rummet. Konferensen behandlar frågor om hur den offentliga sek- torn – statliga myndigheter, landsting och kommuner – kan använda IT interaktivt för att fördjupa och bredda den demokratiska dialogen samt öka tillgängligheten för allmänheten till offentliga tjänster. Syftet är att lyfta fram innovativa exempel. Konferensen skall också belysa hur IT kan förändra arbetsorganisationer och därmed maktstrukturerna inom den offentliga sektorn.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">7.3</SPAN><SPAN class="ft28">Utnyttjandet av IT i de rättsvårdande myndigheterna</SPAN></P>
<P class="p188 ft4">Några exempel ges nedan på föreslagna <NOBR>IT-reformer.</NOBR> Ytterligare exempel på redan planerade och pågående projekt samt genomförda tillämpningar ges i <SPAN class="ft5">bilaga 17</SPAN>.</P>
<P class="p246 ft9">En modernare rättegång – reformering av processen i allmän domstol</P>
<P class="p73 ft17">I propositionen En modernare rättegång – reformering av processen i all- män domstol (prop. 2004/05:131) föreslår regeringen ett bättre utnytt- jande av modern teknik i domstolarna:</P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">Det skall vara möjligt för parter och andra att delta i en rättegång genom ljud- och bildöverföring (videokonferens).</SPAN></P>
<P class="p264 ft8"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft55">Förhör i tingsrätten skall dokumenteras genom en ljud- och bildupp- tagning. En sådan upptagning skall sedan kunna användas i hovrätten,</SPAN></P>
<P class="p265 ft4">om målet överklagas dit.</P>
<P class="p12 ft7">Syftet med förslagen är bl.a. att korta handläggningstiderna och minska risken för inställda förhandlingar men även att öka tillgängligheten till domstolarna och att i övrigt underlätta för brottsoffer, vittnen och andra att delta i processen. Ändringarna föreslås träda i kraft den dag</P>
<P class="p178 ft56">regeringen bestämmer.</P>
<P class="p179 ft4">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft9">Informationshantering och behandling av uppgifter</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft6">Domstolsdatautredningen föreslår i sitt slutbetänkande (SOU 2001:100) införandet av en lagstiftning som bl.a. syftar till att reglera de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas samt hyres- och arrendenämndernas användning av datorstöd i den rättsskipande och rättsvårdande verksamheten. Bland annat föreslås att uppgifter och hand- lingar skall få lämnas ut elektroniskt på medium för automatiserad be- handling från domstolar och nämnder till myndigheter och, om reger- ingen meddelar föreskrifter om det, även till andra. Vidare föreslås att en part skall få ha s.k. direktåtkomst till vissa uppgifter i egna mål och ärenden som behandlas i domstolarnas databaser om regeringen med- delar föreskrifter om det. Betänkandet bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.</P>
<P class="p13 ft7">Vidare föreslog polisdatautredningen i sitt slutbetänkande Behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (SOU 2001:92) nya bestäm- melser om behandling av uppgifter om enskilda som det inte finns någon misstanke om brott mot. Betänkandet har remissbehandlats, och ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att en lagrådsremiss om en ny polisdatalag skall beslutas under 2006.</P>
<P class="p246 ft9">Brott- och händelseinformation på elektronisk karta</P>
<P class="p267 ft6">Rikspolisstyrelsen bedriver ett projekt som syftar till att på elektronisk karta redovisa brotts- och händelseinformation (BHI) från två källsystem; brottsanmälningssystemet och systemet för händelserapportering i ledningscentralerna. Polisen kommer att på kartan kunna åskådliggöra var olika typer av brott sker samt kunna koppla brottsplats till dag och tid, vilket ger kunskap om den lokala problembilden.</P>
<P class="p246 ft9">Förhandlingar om rambeslut i EU om lagring av trafikuppgifter</P>
<P class="p267 ft6">Förslaget till rambeslut om lagring av trafikuppgifter har lämnats av Frankrike, Irland, Storbritannien och Sveriges regeringar gemensamt. Syftet med rambeslutet är att underlätta internationellt samarbete genom att säkra att trafikuppgifter som finns hos en operatör inte raderas då de kan behövas för att utreda, upptäcka och åtala för brott</P>
<P class="p12 ft6">För polisen är tillgången till lagrade trafikuppgifter mycket viktig i utredningen av brott och kommunikationslistor används även ofta som bevisning i brottmål. Polisen har alltså redan i dag möjlighet att få tillgång till historiska trafikuppgifter som Internet- och teleoperatörer själva har lagrat för sina egna ändamål (t.ex. fakturering).</P>
<P class="p70 ft4">Det föreslagna rambeslutet har debatterats. En fråga som har förts fram är rambeslutets förenlighet med krav på skydd för den personliga integ- riteten. I det sammanhanget kan det konstateras att flera av EU:s med- lemsstater redan har infört den typ av lagringskrav som föreslås i ram- beslutet. Det är dock främst näringslivet som har riktat kritik mot för- slaget, särskilt när det gäller kostnadsaspekten. Justitiedepartementet har därför inlett en dialog med aktörer från näringslivet inför det fortsatta arbetet.</P>
<P class="p268 ft4">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<P class="p197 ft4">Vid det toppmöte som följde efter terroristattentaten i Madrid i mars Prop. 2004/05:175 2004 uppmanades rådet att prioritera frågan om lagring av trafikupp-</P>
<P class="p178 ft4">gifter.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">7.4</SPAN><SPAN class="ft28">Förbättrad information till medborgarna</SPAN></P>
<P class="p269 ft9">Bättre tillgänglighet till rättsinformation</P>
<P class="p201 ft6">I rättsinformationssystemet (www.lagrummet.se) finns lagar och andra föreskrifter samt annan rättsinformation tillgängliga i elektronisk form. Regeringen lämnade i maj 2004 en skrivelse till riksdagen om den fort- satta utvecklingen av rättsinformationssystemet (skr. 2003/04:168). Målet är bl.a. att enskilda skall ha möjlighet att söka information på det rättsliga området på ett enkelt, lättillgängligt och överskådligt sätt. Det kan ske genom exempelvis att utveckla söksystemen, att utveckla möj- ligheterna att länka mellan olika rättskällor och att det rent allmänt blir lättare att hitta det man söker. I skrivelsen har regeringen också aviserat att tillsätta en utredning som skall undersöka möjligheten av att kungöra författningar elektroniskt. Statskontoret som är samordningsmyndighet för rättsinformationssystemet, håller på att utarbeta en långsiktig utveck- lingsplan för systemet. En del av rättsinformationssystemet är tillgången till domstolsavgöranden.</P>
<P class="p13 ft6">I februari 2004 lanserade Domstolsverket en ny webbplats med rätts- fallsreferat kallad domstolsväsendets rättsinformation. På webbplatsen återfinns vägledande avgöranden som rapporterats in från Högsta dom- stolen, hovrätterna, Miljööverdomstolen, Regeringsrätten, kammar- rätterna, Domstolsverket, Rättshjälpsnämnden, Arbetsdomstolen, Mark- nadsdomstolen och Patentbesvärsrätten samt föreskrifter, remiss- yttranden och handböcker från Domstolsverket.</P>
<P class="p246 ft9">Elektroniskt kungörande</P>
<P class="p228 ft4">Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att reformera förfarandet för kungörelse av beslut och andra sådana förhållanden som i dag kungörs i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT). Reformens syfte är att åstadkomma en förbättrad åtkomst till kungörelserna och kostnadsbesparingar för näringslivet och staten.</P>
<P class="p12 ft6">Frågan har behandlats i promemorian Kungörande i PoIT (Ds 2005:2). Där föreslås att Post- och Inrikes Tidningar från och med den 1 januari 2007 skall publiceras elektroniskt på Bolagsverkets webbplats. De kun- görelser som tas in i PoIT skall via webbplatsen vara allmänt tillgängliga utan kostnad under en tid av två eller i vissa fall sex år.</P>
<P class="p70 ft4">Regeringen avser att ta ställning till förslagen i promemorian under 2005.</P>
<P class="p270 ft4">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr33 td97"><P class="p213 ft4">7.5</P></TD>
<TD class="tr33 td20"><P class="p214 ft29">Integritetsskydd m.m.</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft9">Behandling av personuppgifter</P>
<P class="p201 ft7">Informationstekniken har medfört nya och ökade möjligheter att samla in, bearbeta och sprida personanknuten information. Det kan leda till risk för intrång i den personliga integriteten. I Sverige uppmärksammades dessa frågor tidigt. Som första land i världen beslutade Sverige redan 1973 en lagstiftning om skydd för den personliga integriteten vid hantering av personuppgifter i datorer, datalagen. Datalagen ändrades under åren därefter bl.a. mot bakgrund av teknikutvecklingen. Datalagen har numera ersatts av personuppgiftslagen som beslutades 1998. Personuppgiftslagen genomför ett <NOBR>EG-direktiv</NOBR> på området. Det generella integritetsskydd som följer av personuppgiftslagen kompletteras genom olika s.k. särskilda registerförfattningar på en mängd områden. Det finns särskilda registerförfattningar med ett anpassat integritetsskydd vid behandling av personuppgifter i verksamhet hos myndigheter med stora databaser och register med personuppgifter. I dessa författningar brukar det regleras i vilken utsträckning informationsutbyte genom direkt- åtkomst mellan olika myndigheter är tillåten.</P>
<P class="p13 ft6">Integritetsskyddslagstiftningen måste ständigt anpassas till teknik- utvecklingen och nya former för användning av tekniken för att upprätt- hålla ett gott integritetsskydd. Det har på senare år skett genom de många olika särskilda registerförfattningarna. Nya sådana författningar övervägs för närvarande på flera områden. Dessutom har flera befintliga författ- ningar redan setts över och ändringar övervägs. Även den generella integritetsskyddslagstiftningen, personuppgiftslagen, har nyligen setts över. Arbetet med att anpassa, komplettera och se över integritets- skyddslagstiftningen pågår alltså ständigt.</P>
<P class="p271 ft9">Kreditupplysning</P>
<P class="p267 ft6">Kreditupplysningar lämnas i dag på bl.a. <NOBR>cd-romskivor</NOBR> och via Internet. Det har påpekats från flera håll att det är angeläget att de risker som detta innebär från integritetssynpunkt analyseras och att skyddet, om det inte är tillfredsställande, stärks. Det är också angeläget att intresset av en effektiv kreditupplysningsverksamhet på lämpligt sätt balanseras mot enskildas intresse av att ekonomiska svårigheter eller missförstånd inte orimligt begränsar deras ekonomiska handlingsutrymme. Under året kommer en departementspromemoria att remitteras som behandlar bl.a. dessa frågor.</P>
<P class="p246 ft9">Distans- och hemförsäljning</P>
<P class="p201 ft6">Den 1 april 2005 trädde distans- och hemförsäljningslagen i kraft (prop. 2004/05:13, bet. 2004/05:LU5, rskr. 2004/05:161). Lagen innehåller be- stämmelser som genomför <NOBR>EG-direktivet</NOBR> om distansförsäljning av finan- siella tjänster till konsumenter. Genom lagen stärks konsumenternas rättigheter framförallt vid telefonförsäljning och Internethandel.</P>
<P class="p272 ft4">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p32 ft29">Delmål 2 Hållbar tillväxt</P>
<P class="p273 ft29"><SPAN class="ft4">7.6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">IT-relaterade</SPAN></NOBR> immaterialrättsfrågor</P>
<P class="p261 ft9">Upphovsrätt</P>
<P class="p237 ft4">Den 25 maj 2005 antog riksdagen lagändringar i upphovsrättslagen med anledning av propositionen Upphovsrätten i informationssamhället – genomförande av direktiv 2001/29/EG m.m. (prop. 2004/05:110). Ändringarna stärker och moderniserar upphovsrätten för att ge ett bättre skydd i det digitala informationssamhället samtidigt som balansen mot viktiga allmänna intressen upprätthålls. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2005.</P>
<P class="p111 ft6">Ändringarna innebär i huvudsak följande. Det förs in en uttrycklig ensamrätt för upphovsmän att överföra sina verk till allmänheten. I detta ingår att verk görs tillgängliga för allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verken från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, exempelvis på en webbplats på Internet.</P>
<P class="p111 ft6">Den teknik som används vid digital användning av verk, såväl via Internet som på annat sätt, ger upphov till en mängd mer eller mindre tillfälliga kopior för att tekniken skall vara möjlig att använda. För att balansera den vidsträckta ensamrätt som upphovsmannen har när det gäller framställning av exemplar, införs en ny inskränkning i upphovs- mannens exemplarframställningsrätt beträffande kopior som kan anses vara tillfälliga. Ett huvudsyfte med bestämmelsen är att se till att enskilda inte drabbas av något upphovsrättsligt ansvar för de tillfälliga kopior som uppstår vid s.k. webbläsning, dvs. vid enbart tittande och lyssnande på nätverk som Internet.</P>
<P class="p112 ft6">Redan i dag är det förbjudet att lägga ut upphovsrättsligt material på Internet utan tillstånd från rättighetshavaren. Däremot har hittills inte gällt något uttryckligt förbud att kopiera olagligt material för privat bruk. Ändringarna innebär att också sådan kopiering blir förbjuden.</P>
<P class="p77 ft4">Rätten att kopiera för privat bruk kommer att finnas kvar. Det kommer alltså fortfarande vara tillåtet att för privat bruk t.ex. kopiera film från TV, kopiera ett extra exemplar av en inköpt <NOBR>cd-skiva</NOBR> eller kopiera från tidningar eller annat material som lagts ut på Internet med rättighets- havarens tillstånd. Rätten att kopiera böcker begränsas något. De bestämmelser om så kallad kassettersättning som gäller i dag, för att i någon mån ge ersättning för den lagliga kopieringen för privat bruk, änd- ras för att anpassas till den digitala utvecklingen. Liksom i dag skall ersättning utgå på sådana produkter som är särskilt ägnade för privat kopiering, till exempel inspelningsbara cd, dvd, videokassetter och <NOBR>mp3-spelare.</NOBR></P>
<P class="p112 ft6">Nya bestämmelser införs om skydd för tekniska åtgärder, till exempel krypteringar av upphovsrättsligt material som säljs för nedladdning från Internet. Bestämmelserna innebär att det blir straffbart att tillverka eller sälja produkter, eller tillhandahålla tjänster, som huvudsakligen är utfor- made för att kringgå en digital eller analog spärr, eller annan teknisk åtgärd, som hindrar eller begränsar framställning av exemplar eller till- gängliggörande för allmänheten av upphovsrättsligt skyddade verk. Själva kringgåendet av den tekniska åtgärden blir också förbjudet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">65</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft4">Nya regler införs också om skydd för elektronisk information om rättighetsförvaltning.</P>
<P class="p87 ft7">I propositionen betonas att regeringen avser att noga följa utvecklingen av kassettersättningen och av de nya reglerna om rättsligt skydd för tek- niska åtgärder. Det anges att regeringen kommer att påbörja en utvär- dering av de nya reglerna senast inom tre år från det att reglerna trätt i kraft. Utvärderingen av kassettersättningen skall bland annat behandla frågan om den tekniska utvecklingen lett till att ersättningen urholkats samt frågorna om hur ersättningsnivåerna och möjligheten till nedsätt- ning av ersättningen påverkat ersättningens storlek. Utvärderingen av reglerna om rättsligt skydd för tekniska åtgärder skall omfatta hur kon- sumenternas möjligheter att kopiera för privat bruk har påverkats av de nya reglerna. Skulle denna utvärdering visa att situationen för konsu- menterna inte är rimlig kommer regeringen att överväga frågan på nytt.</P>
<P class="p274 ft9">Varumärkesrätt</P>
<P class="p237 ft4">Den ökade användningen av Internet har gett upphov till nya frågor på varumärkesområdet. En sådan fråga är förhållandet mellan det varumär- kesrättsliga skyddet för varukännetecken och s.k. domännamn på Inter- net. Inom WIPO pågår det fortlöpande ett arbete i dessa frågor, i vilket Sverige deltar. Ett resultat av detta arbete är den rekommendation i ämnet som WIPO antog 2001 (Joint Recommendation Concerning the Protection of Marks, and Other Industrial Property Rights in Signs on the Internet).</P>
<P class="p230 ft9">Tydligare gränser för patent på datorrelaterade uppfinningar</P>
<P class="p183 ft7">Kommissionen lade i februari 2002 fram ett förslag till direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar. Rättsakten antas av rådet och Europaparlamentet genom medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Detta innebär att rådet och parlamentet måste komma överens för att det ska antas ett direktiv. Den 7 mars 2005 antog rådet sin gemensamma ståndpunkt i frågan. Parlamentet ska under våren 2005 ta ställning till om man kan godta den gemensamma ståndpunkten eller om man vill göra ändringar i den. Eventuella ändringsförslag från parla- mentet kommer att behandlas av rådet hösten 2005.</P>
<P class="p112 ft6">Dagens regler för när patent kan meddelas är generella och tillämpas på uppfinningar inom alla teknikområden. Reglerna är också i stor utsträckning internationella och har likartat innehåll i många delar av världen. I Europa är de flesta europeiska stater anslutna till den europe- iska patentkonventionen (EPC) och har anpassat sina patentlagar till konventionen. Det europeiska patentverkets (EPO) avgöranden är också vägledande för patentmyndigheterna i stater som är anslutna till EPC. Trots detta finns det skillnader mellan de europeiska staterna när det gäller bedömningar av när patent kan meddelas, inte minst när det gäller datorrelaterade uppfinningar. Sådana skillnader innebär svårigheter för enskilda uppfinnare och företag som vanligtvis vill ha patentskydd i flera länder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">66</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr33 td50"><P class="p19 ft29">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft29"><SPAN class="ft4">7.7</SPAN><SPAN class="ft28">Elektroniska kommunikationsnät</SPAN></P>
<P class="p276 ft9">Modernisering av ledningsrättslagen</P>
<P class="p267 ft6">För att underlätta utbygganden av infrastrukturen för elektronisk kom- munikation är det angeläget att det finns goda förutsättningar att ta i an- språk annans mark för utbyggnaden. Den som vill utnyttja utrymme inom annans fastighet för att dra fram och använda en ledning för detta ända- mål kan träffa ett nyttjanderättsavtal med fastighetens ägare. Han eller hon kan också hos lantmäterimyndighet ansöka om ledningsrätt. Led- ningsrätt kan beviljas mot fastighetsägarens vilja.</P>
<P class="p12 ft7">Ledningsrättsutredningen lämnade 2002 ett delbetänkande om led- ningsrätt för elektroniska kommunikationsnät som innebar att det skall vara möjligt att få ledningsrätt inte bara för ledningar utan även för master och andra anordningar som ingår i elektroniska kommunikations- nät. Detta förslag har genomförts 2004 (prop. 2003/04:136 och SFS 2004:643, se även avsnitt 15.19). I sitt slutbetänkande föreslog utred- ningen ytterligare moderniseringar av ledningsrättslagen. Två av försla- gen (upplåtelse i andra hand inom utrymme för vilket det har beviljats ledningsrätt och ledningsrätt för s.k. kanalisationer) behandlas i denna proposition (se avsnitt 18). Avsikten är att övriga förslag skall behandlas i en särskild proposition tidigast under 2006.</P>
<P class="p68 ft29">Förtroende</P>
<P class="p277 ft29"><SPAN class="ft4">7.8</SPAN><SPAN class="ft28">Bekämpning av brottslighet och oseriös verksamhet</SPAN></P>
<P class="p269 ft9">IT och 14 och 15 kap. brottsbalken</P>
<P class="p267 ft7">Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare att, ur ett <NOBR>IT-per-</NOBR> spektiv, se över de brott i 14 och 15 kap. brottsbalken som berör urkunder. I dessa bestämmelser finns ett flertal rekvisit som kan vara svåra att tillämpa med avseende på bl.a. elektroniskt överförda uppgifter. Översynen syftar till att klarlägga vilka förändringar som kan vara påkallade med anledning av utvecklingen av IT. En förutsättning för en ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> är att människor kan förlita sig på att de uppgifter som lämnas är riktiga och härstammar från den person som anges som avsändare. De straffbestämmelser som avser att upprätthålla detta skydd måste vara anpassade till de nya krav som de tekniska möjligheterna medför. Inte minst för att främja den allmänna tilltron till <NOBR>IT-använd-</NOBR> ningen, vilket är en prioriterad del av regeringens åtgärder på området, är detta av stor betydelse. Det är också viktigt att den straffrättsliga regler- ingen harmoniserar med regeringens strävanden att skapa möjligheter för en effektiv användning av IT och att den är väl anpassad till den fortsatta utvecklingen. Utredningen, som skall lämna sitt betänkande i juni 2007, har att beakta detta under sitt arbete.</P>
<P class="p278 ft4">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft9"><NOBR>EU-rambeslut</NOBR> om angrepp mot informationssystem</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft6">Inom EU har antagits ett rambeslut om angrepp mot informationssystem. Syftet med rambeslutet är att tillnärma medlemsstaternas straffrättsliga lagstiftning när det gäller angrepp mot informationssystem. Enligt ram- beslutet skall olagliga intrång i informationssystem, olagliga störningar av informationssystem och olagliga datastörningar vara straffbara. Ram- beslutet innehåller också bestämmelser om bl.a. vilka påföljder som brotten skall kunna leda till.</P>
<P class="p70 ft4">En promemoria om genomförande av rambeslutet i svensk rätt har remitterats. En proposition om genomförandet planeras att lämnas under 2006.</P>
<P class="p187 ft9">Europarådskonvention om <NOBR>IT-relaterad</NOBR> brottslighet</P>
<P class="p188 ft4">Europarådet har utarbetat en konvention om <NOBR>IT-relaterad</NOBR> brottslighet som Sverige har undertecknat. Konventionen har tre huvudsyften:</P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">att harmonisera den nationella straffrätten beträffande vissa gärningar som behandlas i konventionen, om gärningarna begås med hjälp av datorsystem,</SPAN></P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">att få fram nationella processrättsliga bestämmelser som underlättar utredning och lagföring av såväl de brott som behandlas i konventionen som andra </SPAN><NOBR>IT-relaterade</NOBR> brott och andra brott som begås med hjälp av datorer samt att förbättra möjligheterna att ta tillvara elektronisk bevis- ning i brottmål samt</P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">att lägga grunden för ett effektivt internationellt samarbete vid bekämpning av </SPAN><NOBR>IT-relaterade</NOBR> brott.</P>
<P class="p70 ft4">De gärningar som behandlas i konventionen är bl.a. dataintrång, dator- relaterad förfalskning, datorrelaterat bedrägeri, barnpornografibrott och upphovsrättsintrång.</P>
<P class="p177 ft4">Till konventionen hör ett tilläggsprotokoll som behandlar kriminali- sering av gärningar av rasistisk och främlingsfientlig natur begångna med hjälp av datorsystem. Sverige har undertecknat protokollet.</P>
<P class="p70 ft4">En promemoria om ratificering av konventionen och protokollet har remitterats under våren 2005.</P>
<P class="p187 ft9">Modemkapning</P>
<P class="p267 ft6">På uppdrag av regeringen har en särskild utredare nyligen föreslagit lag- ändringar som syftar till att stärka konsumentskyddet vid s.k. modem- kapning (SOU 2005:20). Med modemkapning, som är ett av de Internet- relaterade säkerhetsproblem som har rönt störst uppmärksamhet i Sverige och utomlands under de senaste åren, avses att ett uppringningsprogram, en s.k. dialer, laddas ned på en dator, ändrar dess fjärranslutning och utan användarens godkännande ringer upp ett nytt dyrare nummer. Merkost- naden för detta debiteras ofta abonnenten på dennes telefonräkning. Utredningen har föreslagit ändringar såväl på civilrättens som närings- rättens områden.</P>
<P class="p279 ft4">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr33 td50"><P class="p19 ft29">Delmål 1 Kvalitet</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft29"><SPAN class="ft4">7.9</SPAN><SPAN class="ft28">IT och demokrati</SPAN></P>
<P class="p208 ft4">Under åren <NOBR>2002–2004</NOBR> har Justitiedepartementet haft en särskild arbets- grupp för IT och demokrati (Ju2002:E). Arbetsgruppens uppgift var att följa och främja utvecklingen av demokratiska processer med stöd av IT. Tre rapporter har producerats, <NOBR>E-röstning</NOBR> – en antologi, Digitala klyftor – förr, nu och i framtiden samt Förslag till strategi för att minska de digi- tala klyftorna.</P>
<P class="p12 ft6">I april 2003 tillsatte regeringen en parlamentariskt sammansatt kom- mitté med uppdrag att se över bestämmelserna i vallagen och lämna för- slag till en ny lag, bl.a. skulle kommittén överväga i vilken utsträckning elektroniska förfaranden bör införas vid röstning i röstningslokal. I be- tänkandet (SOU 2004:111) anger kommittén att något förslag som gör det möjligt att rösta elektroniskt inte bör läggas fram nu. Kommittén för- ordar dock att försök med elektronisk röstning under kontrollerade former bör genomföras i omgångar, dock inte i samband med allmänna val. Försöken bör genomföras i samverkan med den centrala valmyndig- heten. Förslagen har remissbehandlats.</P>
<P class="p70 ft4">Vidare är användningen av informationsteknik, t.ex. Internet och mobiltelefoni, i demokratiska beslutsprocesser och förekomsten av even- tuella rättsliga och tekniska hinder föremål för utredning. I december 2004 fick Örebro universitet i uppdrag av regeringen att utreda detta samt att föreslå möjliga åtgärder för att undanröja dessa hinder. Inom ramen för uppdraget skall Örebro universitet även lämna förslag till hur kommunala initiativ för att öka deltagandet i demokratiska processer kan uppmuntras. Uppdraget skall redovisas till Justitiedepartementet senast den 30 juni 2005.</P>
<P class="p13 ft6">När det gäller internationella aktiviteter relaterade till IT och demokrati har det under det isländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2004 tillsatts ett särskilt demokratiutskott. Detta utskott har till uppgift att, med stöd i befintlig forskning och studier, analysera de nordiska de- mokratierna utifrån ett nutida och framtida perspektiv och föreslå kom- parativa studier eller särskilda handlingslinjer. Justitiedepartementet var representerat i utskottet. Utskottets arbete resulterade i rapporten Demo- krati i Norden. I rapporten konstateras t.ex. att den tekniska utvecklingen möjliggör ett ökat demokratiskt handlingsutrymme men medverkar även till att nya klyftor skapas mellan medborgarna – digitala klyftor – och att de gamla förstärks. Rapporten innehåller också ett antal rekommenda- tioner och förslag.</P>
<P class="p13 ft6">Inom ramen för Europarådets Integrerade projekt Making democracy work <NOBR>(IP1-S-EE)</NOBR> har Sverige aktivt deltagit i arbetet med att ta fram en rekommendation om elektronisk röstning i vallokal (rec(2004)1) och en rekommendation (rec(2004)15) om <NOBR>e-förvaltning.</NOBR></P>
<P class="p280 ft4">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr33 td81"><P class="p281 ft4">7.10</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p155 ft29">Storstadspolitik</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft4">Sedan 1998 bedriver regeringen på riksdagens uppdrag en nationell stor- stadspolitik. Storstadskansliet i Justitiedepartementet har ett huvudansvar för detta arbete.</P>
<P class="p12 ft9">Som ett led i arbetet har regeringen tecknat lokala utvecklingsavtal med sju storstadskommuner om insatser i 24 stadsdelar. Bland annat har flera <NOBR>IT-relaterade</NOBR> insatser gjorts i syfte att öka kvinnor och mäns demo- kratiska delaktighet samt kunskap om hur datorn kan användas som redskap. Ett antal insatser beskrivs närmare i <SPAN class="ft25">bilaga 17</SPAN>.</P>
<P class="p282 ft3"><SPAN class="ft24">8</SPAN><SPAN class="ft57">Export- och investeringsfrämjande samt bistånd</SPAN></P>
<P class="p199 ft29"><SPAN class="ft4">8.1</SPAN><SPAN class="ft28">IT inom Utrikesdepartementets område</SPAN></P>
<P class="p201 ft6">De viktigaste <NOBR>IT-relaterade</NOBR> frågorna inom Utrikesdepartementets område handlar om att främja marknadsföringen av <NOBR>IT-sektorn</NOBR> och angelägen- heten av att genom biståndsarbete få <NOBR>u-länder</NOBR> att utnyttja den potential som IT har för ekonomisk och social utveckling samt för förverkligandet av millennieutvecklingsmålen. (Dessa mål behandlas i proposition 2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling.) Av särskild betydelse är också internationella samarbeten som sker genom t.ex. World summit on information society (WSIS). Arbetet att främja marknadsföringen av <NOBR>IT-sektorn</NOBR> och det internationella samar- betet bidrar till att uppfylla det i denna proposition föreslagna delmålet om hållbar tillväxt. Biståndsarbetet bidrar till uppfyllandet av delmålet om tillgänglighet och säkerhet.</P>
<P class="p68 ft29">Delmål 2 Hållbar tillväxt</P>
<P class="p277 ft29"><SPAN class="ft4">8.2</SPAN><SPAN class="ft28">Marknadsföring av </SPAN><NOBR>IT-sektorn</NOBR> i utlandet</P>
<P class="p201 ft6">Internationell marknadsföring av svensk IT- och telekomindustri har sedan 2000 varit ett inslag i regeringens arbete med export- och investeringsfrämjandet som bedrivs inom politikområde 39 Utrikes- handel, export- och investeringsfrämjande. Satsningarna syftar till att marknadsföra högteknologiska områden och nya branscher där Sverige och svenska företag har särskild kompetens och förutsättningar att hävda sig i internationell konkurrens. Detta gäller t.ex. <NOBR>IT-sektorn</NOBR> men även andra delar av det moderna och framtidsinriktade Sverige.</P>
<P class="p12 ft7">Från och med 2002 konsoliderades <NOBR>IT-främjandet</NOBR> i utlandet i riktade program och projekt. Invest in Sweden Agency (ISA) initierade 2002 ett projekt för internationell marknadsföring av svensk IT, IT Sweden. Syftet var att stärka Sveriges ställning som <NOBR>IT-nation</NOBR> på prioriterade marknader, stödja den internationella marknadsföringen av <NOBR>IT-kluster</NOBR> och öka affärs- och samarbetsmöjligheterna på den internationella mark-</P>
<P class="p178 ft17">naden, särskilt inom trådlös kommunikation och mobilt Internet.</P>
<P class="p179 ft4">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<P class="p197 ft4">För att främja framför allt små och medelstora företags exportmöjlig- Prop. 2004/05:175 heter på strategiska marknader fick Exportrådet samma år i uppdrag av</P>
<P class="p178 ft4">regeringen att starta ett branschprogram: IT och telekom.</P>
<P class="p50 ft4">Mot bakgrund av den hårda internationella konkurrensen vidare- utvecklas satsningarna på <NOBR>IT-främjandet</NOBR> i utlandet. Det krävs bl.a. tyd- ligare prioritering och fokusering.</P>
<P class="p12 ft6">Som ett led i fokuseringen av satsningarna inom <NOBR>IT-främjandet</NOBR> har ISA under 2005 startat projektet ICT Sweden. Projektet syftar till att attrahera och öka antalet utländska investeringar inom <NOBR>IT-sektorn</NOBR> till Sverige, stärka Sveriges ställning som <NOBR>IT-nation</NOBR> på prioriterade marknader och att stödja den internationella marknadsföringen av <NOBR>IT-kluster.</NOBR> Regeringen har finansierat projektet med 2 miljoner kronor.</P>
<P class="p12 ft6">ICT Sweden fokuserar bl.a. på svenska styrkeområden inom trådlös kommunikation, mobilitet och bredband. Projektet är ett led i att för- verkliga strategin Innovativa Sverige – en strategi för tillväxt genom för- nyelse (Ds 2004:36). Denna satsning på svensk IT- och telekomindustri genom export- och investeringsfrämjande är också en viktig del i att ge- nomföra åtgärder som föreslogs i Näringsdepartementets samtal med företag inom IT- och telekomsektorn under våren 2005.</P>
<P class="p72 ft29">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P>
<P class="p275 ft29"><SPAN class="ft4">8.3</SPAN><SPAN class="ft28">IT och bistånd</SPAN></P>
<P class="p221 ft6">I Sveriges politik för global utveckling (PGU) framhålls angelägenheten av att <NOBR>u-länder</NOBR> kan utnyttja den potential som IT har för ekonomisk och social utveckling samt för förverkligandet av millennieutvecklingsmålen. IT börjar spridas i <NOBR>u-länderna,</NOBR> men alltjämt återstår mycket arbete. Infra- strukturen är dåligt utbyggd och det saknas teknik, ekonomiska resurser och kompetens. IT i <NOBR>u-länder</NOBR> är en fråga om att utnyttja ett kraftfullt verktyg för ekonomisk tillväxt. Det är också en fråga om allas rätt till information, kunskap och möjlighet att påverka. IT rymmer stora möjlig- heter för de fattiga i detta avseende. Samtidigt finns risk att den s.k. <NOBR>IT-revolutionen</NOBR> ökar klyftan mellan rika och fattiga länder – och mellan rika och fattiga inom länderna.</P>
<P class="p12 ft6">Utvecklingssamarbetet kan i ett inledande skede spela en viktig roll genom att påskynda utnyttjandet av de möjligheter IT erbjuder. Sverige välkomnar en dialog kring användningen av IT för utveckling, men <NOBR>u-länderna</NOBR> måste själva identifiera sina behov och prioritera IT i sitt ut- vecklingsarbete. För detta behöver länderna utarbeta egna nationella <NOBR>e-strategier.</NOBR> Sverige menar vidare att internationella biståndsinsatser i ökad grad bör främja <NOBR>IT-investeringar.</NOBR></P>
<P class="p13 ft7">Den tekniska utvecklingen har öppnat upp för nya och effektiviserande metoder i arbetet med fattigdomsbekämpning. Utvecklingssamarbetet har en särskild uppgift i att söka bidra till att IT kommer fattiga grupper till- godo. I den strategi som finns för hur Sida skall främja IT inom utveck- lingssamarbetet betonas bl.a. att IT skall integreras som en naturlig och viktig del av detta samarbetes alla verksamhetsgrenar. Detta har också i ökad grad blivit fallet genom ett antal strategiska och innovativa insatser,</P>
<P class="p178 ft43">liksom exempelvis genom att ett nätverk av <NOBR>IT-universitet</NOBR></P>
<P class="p179 ft4">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<P class="p205 ft4">(SPIDER/Swedish Program for ICT in Developing Regions) har byggts Prop. 2004/05:175 upp som stödfunktion för Sida.</P>
<P class="p177 ft4">I strategin anges vidare att Sida skall söka utveckla IT i biståndet som en svensk profilfråga samt aktivt delta i internationellt samarbete om IT i biståndet och samverka med andra biståndsgivare och med institutioner och företag i Sverige och i samarbetsländerna.</P>
<P class="p70 ft4">Under 2004 satsade Sida ca 200 miljoner kronor på olika <NOBR>IT-relaterade</NOBR> initiativ där IT ingick som en delkomponent. Pengarna går till studier som främst inriktas på att identifiera IT som ett användbart verktyg i arbetet med <NOBR>u-länder,</NOBR> exempelvis för studier kring möjligheten för den afrikanska kontinenten att kommunicera med övriga världen och kring mobiltelefonins möjlighet att spridas i Afrika och nyttjas för olika tjäns- ter och ekonomisk utveckling.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">8.4</SPAN><SPAN class="ft28">Världstoppmöte om informationssamhället (WSIS)</SPAN></P>
<P class="p201 ft6">FN:s världstoppmöte om informationssamhället (WSIS) är inte ett ren- odlat utvecklingsmöte, men har ett intressant och dominerande <NOBR>u-lands-</NOBR> perspektiv utifrån visionen att omvandla den digitala klyftan till digitala möjligheter. Genom WSIS har ökad uppmärksamhet kommit att riktas mot den stora betydelse IT kan ha för global utveckling och toppmötet kan ses som en manifestation av det intresse som finns att diskutera dessa frågor. IT är en drivkraft för ekonomisk tillväxt och har alltmer kommit att ses som ett verksamt medel i kampen mot fattigdom. IT kan även bidra till att främja och stärka demokrati och mänskliga rättigheter, genom att ge människor tillgång till information och därmed ett ökat inflytande över sina liv. Genomförandet av WSIS antagna politiska de- klaration och därtill kopplad handlingsplan får stor betydelse för visionens förverkligande. I detta sammanhang har framhållits vikten av ett nära samarbete och partnerskap mellan regeringar, näringsliv och civilsamhälle för att långsiktiga och hållbara framsteg skall kunna uppnås.</P>
<P class="p283 ft29"><SPAN class="ft4">8.5</SPAN><SPAN class="ft28">Andra internationella samarbeten</SPAN></P>
<P class="p201 ft9">Diskussion om hur IT bäst kan utnyttjas i utvecklingssammanhang och försöksverksamhet med <NOBR>IT-användning</NOBR> pågår inom flera internationella samarbeten, där Sida deltar. Här kan t.ex. nämnas <SPAN class="ft25">InfoDev</SPAN>, som är ett program som bl.a. finansierar <NOBR>IT-projekt</NOBR> i utvecklingsländer och sprider erfarenheter om dessa projekt mellan biståndsgivarna. Programmet har ett sekretariat inom Världsbanken. Ytterligare exempel är <SPAN class="ft25">Bellanet </SPAN>och</P>
<P class="p284 ft6"><SPAN class="ft33">Global Knowledge Partnership (GKP). Bellanet </SPAN>är en organisation som erbjuder olika <NOBR>IT-baserade</NOBR> tjänster i syfte att öka samarbetet inom det internationella samfundet. GKP är ett informellt världsomspännande nät- verk av olika organisationer som arbetar med kunskapsutveckling i <NOBR>u-länder</NOBR> med fokus på användning av IT. Genom GKP delar medlem- marna kunskap och information och man förmedlar kontakter inom nät- verket för samverkan i konkreta projekt. GKP medverkade i arbetet med</P>
<P class="p178 ft43">att ta fram rekommendationer för hur den digitala klyftan mellan Nord</P>
<P class="p179 ft4">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<P class="p205 ft4">och Syd skall överbryggas, den så kallade DOT <NOBR>Force-rapporten</NOBR> för Prop. 2004/05:175 <NOBR>G8-mötet</NOBR> i Genua. I syfte att informera om utvecklingsfrågor finns <SPAN class="ft5">Eldis</SPAN></P>
<P class="p285 ft4">som är en webbportal med en sökbar databas med bl.a. ett stort och ökande antal för ämnet relevanta dokument.</P>
<P class="p206 ft3">9 Försvar samt beredskap mot sårbarhet</P>
<P class="p199 ft29"><SPAN class="ft4">9.1</SPAN><SPAN class="ft28">IT inom Försvarsdepartementets område</SPAN></P>
<P class="p188 ft4">Inom Försvarsdepartementets område finns många <NOBR>IT-relaterade</NOBR> frågor. De viktigaste handlar om informationsförsörjning och informations- säkerhet. Arbetet inom informationsförsörjning bidrar till att uppfylla det i denna proposition föreslagna delmålet om kvalitet. Till uppfyllandet av delmålet om tillgänglighet och säkerhet bidrar arbetet med informations- säkerhet. Till det senare målet bidrar också det särskilda systemet radio- kommunikation för säker ledning (Rakel) som skapar förbättrade möjlig- heter till ett effektivt samband mellan samhällets aktörer i olika slag av krissituationer.</P>
<P class="p72 ft29">Delmål 1 Kvalitet</P>
<P class="p277 ft29"><SPAN class="ft4">9.2</SPAN><SPAN class="ft28">Informationsförsörjning</SPAN></P>
<P class="p188 ft4">Utredningen Samordning av informationsförsörjning mellan statliga, kommunala och enskilda aktörer inom det civila försvaret eller som är verksamma vid krishantering i fred (dir. 2002:100), konstaterade i sitt slutbetänkande System för samordnad krisinformation (SOU 2003:11) att informationsförsörjning i en kris i huvudsak riktar sig till tre grupper: allmänhet och massmedier samt till aktörer som är engagerade i själva krishanteringen. Informationen till dessa grupper kan till viss del behöva vara av olika karaktär och innehåll.</P>
<P class="p13 ft6">Enligt utredningen är webbplatser med öppen information till allmän- heten och massmedier en allt mer använd informationskanal och under- sökningar visar att en relativt stor andel av medborgarna skulle söka in- formation via Internet vid en stor olycka. Utredningen föreslår därför bl.a. att myndigheterna i större utsträckning skall använda sina webb- sidor för att sprida krisinformation till allmänheten. Utredningen konsta- terar också att det kan vara ett mycket stort antal aktörer involverade i krishanteringen på samhällets alla ledningsnivåer och att en ökad sam- ordning av informationsförsörjningen bl.a. skulle motverka att felaktiga och motstridiga uppgifter kommer i omlopp.</P>
<P class="p12 ft7">Regeringen har därför givit Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ett antal uppdrag för att underlätta samordningen av information mellan olika aktörer och till allmänheten och medier. Uppdragen syftar till att utveckla ett <SPAN class="ft37">webbaserat informationssystem </SPAN>för aktörerna i krishan- teringssystemet. Systemet skall underlätta informationsutbyte vid kriser, om genomförd, pågående och planerad verksamhet, lägesrapporter m.m. Systemet är utformat som en dagbok och är förberett för att kunna utbyta</P>
<P class="p286 ft4">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<P class="p205 ft4">information med andra system. Användare av systemet är i första hand Prop. 2004/05:175 myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting, men även andra aktörer</P>
<P class="p198 ft4">som kommunala bolag, entreprenörer och frivilligorganisationer. En första version av systemet kommer att finnas under september 2005.</P>
<P class="p50 ft4">Ett antal myndigheter har dessutom fått i uppdrag av regeringen att ha <SPAN class="ft5">krisinformation på sina webbplatser</SPAN>. Under 2005 planerar KBM att utar- beta råd och rekommendationer om hur man kan utforma webbplatser med krisinformation. I detta arbete kommer erfarenheter från hur svenska organisationer använde Internet vid flodvågskatastrofen och storm- händelserna att tas tillvara. KBM kommer att fortsätta att i samarbete med länsstyrelserna genomföra länsvisa utbildningsdagar för kommuner, landsting med flera.</P>
<P class="p222 ft4">Vidare kommer KBM under 2005 att inrätta den <SPAN class="ft5">nationella webb- portalen </SPAN>i samarbete med Socialstyrelsen, Statens räddningsverk, Affärs- verket Svenska kraftnät, Statskontoret och länsstyrelserna. I syfte att diskutera bl.a. möjliga gemensamma webblösningar kommer samverkan även att ske med Norge och Danmark.</P>
<P class="p287 ft29">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P>
<P class="p277 ft29"><SPAN class="ft4">9.3</SPAN><SPAN class="ft28">Samhällets säkerhet vid kriser</SPAN></P>
<P class="p201 ft7">Regeringen avser att i en proposition lämna sin syn på utvecklingen av samhällets säkerhet. Redan 1997 i propositionen Beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred (prop. 1996/97:11 bet. 1996/07 FöU5) redovisades en ambition för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Genom propositionen Samhällets säkerhet och bered- skap (prop. 2001/02:158) presenterades ett nytt krishanteringssystem, som bygger på ett områdesansvar och sektorsansvar. Områdesansvaret innebär att det finns ett organ på lokal, regional och nationell nivå som kan verka för inriktning, prioritering och samordning av åtgärder i en krissituation. Kommunen, länsstyrelsen och regeringen är områdes- ansvariga organ på respektive nivå. Sektorsansvaret innebär att det finns ansvariga myndigheter som genomför nödvändiga förebyggande och för- beredande insatser. Samtidigt inrättades KBM och ett nytt planerings- system för det civila försvaret och för svåra påfrestningar på samhället.</P>
<P class="p13 ft6">Arbetet med att minska samhällets sårbarhet och för att förbättra kris- hanteringsförmågan bör fortsätta. I den planerade propositionen kommer försvarsberedningens rapport samt gjorda erfarenheter från olika händel- ser att tas tillvara, för att Sverige skall stå bättre rustat för katastrof- situationer i framtiden. Avsikten med propositionen är att dels presentera en strategi som grund för det fortsatta arbetet med att stärka samhällets förmåga inför framtida hot och risker, dels behandla frågor som rör sam- hällets krishanteringsförmåga.</P>
<P class="p288 ft4">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317576x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr33 td97"><P class="p213 ft4">9.4</P></TD>
<TD class="tr33 td20"><P class="p214 ft29">Radiokommunikationssystemet Rakel</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>En utökad användarkrets för radiokom- munikationssystemet Rakel (Radiokommunikation för effektiv led- ning) bör eftersträvas för att tillfredsställa behovet av säkerställd och tvärsektoriell kommunikation i samhällets arbete med ordning, säker- het och krisberedskap.</P>
<P class="p209 ft44"><SPAN class="ft58">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Ett flertal utredningar bl.a. Rakelkommittén (SOU 2003:10) Trygga medborgare – säker kommu- nikation har konstaterat att det fanns allvarliga brister i kommunikations- systemen inom skydds- och säkerhetsområdet. För att stärka medborgar- nas trygghet inrättas nu ett nytt gemensamt radiokommunikationssystem baserat på Tetrastandard. Tetra är en europeisk standard som är special- utvecklad för skydds- och säkerhetsfunktioner och för extremt driftsäker mobil radiokommunikation.</P>
<P class="p290 ft6">Försvarets materielverk har upphandlat det nya gemensamma radio- kommunikationssystemet som benämns Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) och Krisberedskapsmyndigheten (KBM) skall införa, förvalta och utveckla systemet. Rakelsystemet skall successivt byggas ut i sju etapper mellan 2005 och 2010 med början i södra Sverige. Rakel ersätter flera redan befintliga radiokommunikationssystem. I motsats till nuvarande system så anpassar <NOBR>Rakel-systemet</NOBR> uteffekten på sändarna så att lägsta möjliga effekt används för att kontakt skall kunna uppnås. Utbyggnaden kommer således inte att ge en ökad exponering, avseende elektromagnetiska fält, i förhållande till nuvarande system.</P>
<P class="p222 ft4">Enligt förslagen i Rakelkommitténs betänkande (SOU 2003:10) Trygga medborgare – säker kommunikation avgränsades användar- kretsen till Polisen, Kustbevakningen, Tullverket, kommunal räddnings- tjänst, akutsjukvården och Försvarsmakten. KBM har i en skrivelse den 6 april 2005 Utökad användarkrets för Rakelsystemet (dnr Fö2005/1102/CIV) hemställt om en utökad användarkrets för Rakel- systemet. Enligt KBM bör användarkretsen utvidgas till att omfatta fler- talet aktörer i krishanteringssystemet.</P>
<P class="p70 ft4">Tillgång till goda och säkra kommunikationer mellan samhällets olika sektorer är enligt regeringens bedömning av central betydelse för sam- hällets arbete med ordning, säkerhet och krisberedskap. Radiokommu- nikationssystemet Rakel bör därför få en utökad användarkrets. Reger- ingen avser att återkomma till riksdagen med förslag som möjliggör en utökad användarkrets.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">9.5</SPAN><SPAN class="ft28">Utveckling av ett nätverksbaserat försvar</SPAN></P>
<P class="p201 ft6">Det militära försvaret är inne i en omfattande reformeringsprocess och skall ges en förändrad inriktning från ett invasionsförsvar mot ett flexi- belt insatsförsvar som skall kunna agera vid internationella konflikter utomlands. Med stöd av en gemensam <NOBR>IT-arkitektur</NOBR> för hela Försvars- makten, kan insatser utformas efter behoven för att lösa uppgifterna. Informationsinhämtandet skall ske med stöd av modern informations-</P>
<P class="p178 ft50">teknik. Det nätverksbaserade försvarskonceptet (NFB) skall stödja det</P>
<P class="p179 ft4">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<P class="p291 ft4">militära försvarets förmåga avseende information och omvärldsupp- Prop. 2004/05:175 fattning, ledning med beslutsstöd samt insats och verkan.</P>
<P class="p133 ft4">Det nätverksbaserade försvaret skall utvecklas av Försvarsmakten i samverkan med övriga totalförsvarsmyndigheter och myndigheter med uppgifter inom krisberedskapsområdet. Genom detta skapas förutsätt- ningar för att det militära försvaret och övrigt totalförsvar kan utbyta information och samverka såväl under fred, kris och krig.</P>
<P class="p292 ft3"><SPAN class="ft24">10</SPAN><SPAN class="ft59">Sjukvård, hälsa, sociala frågor och socialförsäkring</SPAN></P>
<P class="p293 ft29">10.1 IT inom Socialdepartementets område</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr10 td48"><P class="p19 ft4">Det pågår många aktiviteter som syftar till att främja <NOBR>IT-användningen</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td48"><P class="p19 ft17">inom Socialdepartementets ansvarsområden. Inom hälso- och sjukvårds-</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p19 ft16"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">området fokuserar man bland annat på att anpassa regelverket som styr</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">vårddokumentation samt inrättande av nationellt kompatibla elektroniska</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">patientjournaler. Arbetet med detta bidrar till att uppfylla det i denna</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">proposition föreslagna delmålet om kvalitet. Inrättandet av en nationell</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">ledningsgrupp och det internationella samarbetet bidrar till en förbättrad</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">samordning inom politiken för informationssamhället. Telemedicinska</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">applikationer skapar nya möjligheter för att erbjuda en vård av hög</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">kvalitet i glest befolkade regioner, exempelvis minimerar elektroniska</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">röntgenbilder väntetider för vårdpersonal, patienter och anhöriga.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Inom socialförsäkringens administration är informationstekniken en</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">förutsättning för att stödja nya processer och möjliggöra samarbete med</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">andra myndigheter och företag. Väl utvecklade självbetjäningstjänster</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">via Internet och sevicetelefoni är ett av villkoren för en fullgod service</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">till de försäkrade.</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Jämställdhet är ett centralt perspektiv i Socialdepartementets samtliga</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">politikområden. Det är därför viktigt att beakta hur en utökad <NOBR>IT-använd-</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">ning inom Socialdepartementets områden påverkar kvinnor och män.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Inom socialtjänstpolitiken, äldrepolitiken och handikappolitiken lyfts</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">särskilt frågan om <NOBR>IT-utvecklingens</NOBR> betydelse för ökad delaktighet och</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">jämlikhet för kvinnor och män med funktionshinder, kvinnor och män i</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">ekonomiskt eller socialt utsatta situationer samt äldre kvinnor och män.</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">Politiken för informationssamhället spelar också en viktig roll inom flera</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">av folkhälsopolitikens målområden. IT är det centrala arbetsverktyget för</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">upprätthållandet av data om befolkningens hälsa och sociala förhållan-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">den, såväl nationellt som internationellt.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p66 ft4">Arbetet inom Socialdepartementets område måste ofta beakta barn-</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">perspektivet. Målet för regeringens barnpolitik är att barn och unga skall</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">respekteras, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">och inflytande. Syftet med barnpolitiken och med barnkonventions-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">arbetet inom Regeringskansliet är att man skall utgå från ett barn-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">perspektiv i alla beslut och åtgärder som rör barn. Barnperspektivet i</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">regeringens arbete innebär i första hand att barnet sätts i fokus och att</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">man noga analyserar vilka följder ett beslut kan få för det eller de barn</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">som berörs. Internet har stor genomslagskraft på gott och ont bland barn</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td49"><P class="p20 ft4">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td48"><P class="p19 ft60"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<P class="p205 ft4">och ungdomar. Det finns därför starka skäl att i framtiden tydligare Prop. 2004/05:175 uppmärksamma barnperspektivet inom politiken för informations-</P>
<P class="p178 ft4">samhället.</P>
<P class="p287 ft29">Delmål 1 Kvalitet</P>
<P class="p277 ft29"><SPAN class="ft4">10.2</SPAN><SPAN class="ft61">Hälso- och sjukvårdsområdet</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft62">Hittillsvarande mål och åtgärder för </SPAN><NOBR>IT-användning</NOBR></P>
<P class="p73 ft4">Regeringens bedömning är att en bred implementering och användning av <NOBR>IT-stöd</NOBR> är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna möta samhällets krav på en tillgänglig, effektiv och högkvalitativ hälso- och sjukvård. Eftersom hälso- och sjukvården är en av samhällets mest informationsintensiva sektorer, har användningen av <NOBR>IT-baserade</NOBR> verktyg medfört att arbetssätt, administrativa rutiner och kliniska tillämpningar har kunnat utvecklas och förnyas med hjälp av modern informations- teknik.</P>
<P class="p12 ft6">Detta har inneburit stora vinster för både medborgare, sjukvårds- personal och huvudmän. Områdets betydelse bekräftas av att såväl sjuk- vårdshuvudmännen, regeringen som kommissionen har identifierat ett förbättrat <NOBR>IT-stöd</NOBR> som helt avgörande för att möta framtida utmaningar såsom en ökande patientrörlighet mellan vårdenheter och vårdnivåer, både på regional, nationell och internationell nivå.</P>
<P class="p12 ft6">Genom en ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> inom hälso- och sjukvården får även medborgaren en större möjlighet att ta en mer aktiv del i sin vård- situation. Både för patienter och anhöriga skapas nya möjligheter till att få djupare kunskap om sjukdomstillstånd och ställda diagnoser samt få en överblick av sina vårdkontakter. Vårdportaler och nätbaserad hälso- information utgör i dag ett allt viktigare komplement till reguljära vård- kontakter, vilket innebär att tillgängligheten kan förbättras. Inom många enskilda landsting har tjänster för nätbaserad hälsoinformation tagits fram. Eftersom utveckling, kvalitetsgranskning och underhåll av dessa databaser är mycket resurskrävande, är det regeringens uppfattning att en utökad nationell samverkan mellan existerande tjänster för nätbaserad hälsoinformation vore önskvärd. Därigenom kan de centrala och regio- nala medel som tillförs detta område användas mer effektivt, samtidigt som man med gemensamma ansträngningar kan höja kvaliteten på den information som erbjuds. Det är viktigt att i sammanhanget betona vikten av att teknikutvecklingen inte får innebära att stora grupper, t.ex. funk- tionshindrade, ställs utanför möjligheten till likvärdig information och tillgänglighet.</P>
<P class="p294 ft7">En mer detaljerad redovisning av regeringens insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet återfinns i <SPAN class="ft37">bilaga 17</SPAN>, <NOBR>IT-användning</NOBR> och <NOBR>IT-utbildning,</NOBR> avsnittet Exempel på <NOBR>IT-användning</NOBR> inom offentliga sektorn.</P>
<P class="p187 ft9">Utredningar m.m.</P>
<P class="p201 ft63">Det pågår löpande ett arbete för att anpassa och uppdatera de lagar som reglerar informationshantering och vårddokumentation för att underlätta</P>
<P class="p179 ft4">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317579x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">en mer effektiv användning av IT som administrativt stöd inom sjuk- vårdssektorn.</P>
<P class="p87 ft6">I juni 2004 gav regeringen ett tilläggsdirektiv (dir. 2004:95) till Patientdatautredningen (dir. 2003:42) om att göra en samlad översyn av de lagar som reglerar åtkomst och överföring av patientjournaler, be- handlingen av personuppgifter m.m. Utgångspunkten för utredningen är att all journalhantering i framtiden i huvudsak skall ske elektroniskt. Syftet med översynen är att skapa en sammanhållen lagstiftning kring vårddokumentation och personuppgiftsbehandling som är anpassad efter de möjligheter som ges med modern informationsteknik, t.ex. i fråga om överföring av journaluppgifter och åtkomst via Internet.</P>
<P class="p111 ft7">Våren 2005 lade regeringen propositionen Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet (prop. 2004/05:70) till riksdagen. Den lag som kommer att träda i kraft den 1 juli 2005 innebär att ett nytt personregister inrättas med uppgifter om förskrivna uthämtade läkemedel. Uppgifterna i förteckningen skall kunna användas av patienter, förskrivare och farma- ceuter på apotek. I propositionen föreslås även vissa ändringar i lagen (1996:1156) om receptregister. Ändringarna innebär att det blir möjligt för Apoteket AB att elektroniskt spara recept för flera uttag under hela receptets giltighetstid. Denna lagändring kommer bl.a. att underlätta han- teringen av <NOBR>e-recept</NOBR> samt bidra till en säkrare läkemedelsanvändning.</P>
<P class="p144 ft4">En närmare beskrivning av <NOBR>e-recept</NOBR> finns i <SPAN class="ft5">bilaga 17</SPAN>. <NOBR>IT-användning</NOBR> och <NOBR>IT-utbildning,</NOBR> avsnittet Exempel på <NOBR>IT-användning</NOBR> inom offentliga sektorn.</P>
<P class="p295 ft5"><SPAN class="ft25">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Nationellt kompatibla elektroniska patientjournaler</SPAN></P>
<P class="p181 ft6"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>En mer enhetlig och tillgänglig information inom hälso- och sjukvården bör främjas. Projektet Nationell patientöver- sikt har ett betydande värde för att stärka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården, genom att vital journalinformation görs nationellt till- gänglig för behandlande hälso- och sjukvårdspersonal.</P>
<P class="p296 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Det kanske mest centrala doku- mentet inom hälso- och sjukvården är patientjournalen. I denna samlas information om patientens hälsotillstånd, olika vårdkontakter, ställda diagnoser, inkomna provsvar etc. Därutöver används den i allt högre ut- sträckning för administration, verksamhetsuppföljning och forskning.</P>
<P class="p77 ft4">Mot denna bakgrund har sjukvårdshuvudmännen tidigt satsat på att digitalisera de ofta mycket omfattande journaluppgifterna, med målsätt- ningen att öka patientsäkerheten och förenkla för sjukvårdspersonalen. Sverige ligger i en internationell jämförelse långt framme i användningen av elektroniska patientjournaler. Inom primärvården utförs över 95 procent av vårddokumentationen elektroniskt och inom sjukhusvården är motsvarande siffra omkring 60 procent enligt uppskattningar från Carelink.</P>
<P class="p112 ft7">Målsättningen är att dessa elektroniska journaler också skall integreras med angränsande system, vilket innebär att exempelvis hanteringen av röntgenbilder, provsvar, remisshantering och förskrivning av läkemedel skall kunna ske elektroniskt direkt i journalsystemet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">78</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p242 ft4">Ett betydande problem är dock att informationsstrukturen inom hälso- och sjukvården till stora delar är mycket heterogen, med många olika journalsystem som sällan kan kommunicera med varandra. Flertalet huvudmän har under senare år arbetat intensivt med att uppdatera och integrera sina befintliga journalsystem, men det finns avsevärda svårig- heter med att föra samman äldre ofta egenutvecklade system med moderna lösningar. Detta leder bland annat till starkt kostnadsdrivande och tidsödande administrativa bördor för personalen inom sjukvården, samtidigt som den bristande informationen allvarligt hotar patientsäker- heten eftersom vårdpersonalen har svårt att få tillgång till relevant vård- historik.</P>
<P class="p297 ft4">I ett gemensamt initiativ från samtliga landstingsdirektörer har man genom samverkansorganisationen Carelink tagit ett första steg för att komma tillrätta med denna problematik. Projektet Nationell patientöver- sikt skapades våren 2004 för att utveckla en nationellt tillgänglig IT- baserad söktjänst, där behandlande hälso- och sjukvårdspersonal snabbt och enkelt, med patientens medgivande, skall kunna få upp en översikt av patientens personuppgifter, konstaterade diagnoser, allergier, läke- medelslista etc.</P>
<P class="p196 ft6">Under 2005 lanseras Nationell patientöversikt som ett pilotprojekt i fyra landsting: Norrbotten, Uppsala, Östergötland och Jönköping. Från slutet av året skall patientöversikten användas av mindre grupper vård- personal och patienter för att utvärdera teknik och innehåll. Därefter skall tjänsten erbjudas alla huvudmän från och med 2006, där målsättningen är att samtliga landsting skall kunna vara anslutna senast 2008 och att privata vårdgivare samt kommuner ansluts senast 2010.</P>
<P class="p16 ft7">Regeringen anser att projektet Nationell patientöversikt har ett bety- dande värde för att stärka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården, genom att vital journalinformation görs nationellt tillgänglig för behand- lande hälso- och sjukvårdspersonal. Projektet är det i dag mest konkreta och betydelsefulla initiativet för att skapa en samlad bild av patientens vårddokumentation. Genom detta projekt kan tidigare investeringar i <NOBR>IT-system</NOBR> inom vård och omsorg utnyttjas på ett kostnadseffektivt sätt.</P>
<P class="p298 ft5"><SPAN class="ft25">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft62">Samverkan inom Regeringskansliet samt med externa aktörer</SPAN></P>
<P class="p299 ft7">Under det senaste året har stora ansträngningar gjorts för att förbättra och ytterligare förstärka det interna samarbetet inom Regeringskansliet när det gäller att stödja införandet av IT inom vård och omsorg. Huvudsyftet med detta arbete har varit att åstadkomma en kraftsamling mellan alla de processer som i dag arbetar inom olika departement för att åstadkomma en mer effektiv <NOBR>IT-användning.</NOBR> Ett exempel på detta är Regeringens IT- politiska strategigrupp och dess arbetsgrupp för IT i vård och omsorg som har inneburit stora framsteg i samarbetet såväl internt inom Reger- ingskansliet som med externa nyckelaktörer. Denna utvidgade dialog har bidragit till en ökad förståelse mellan aktörerna inom vårdsektorn avse- ende synen på IT:s betydelse för vård och omsorg.</P>
<P class="p196 ft9">För att stimulera samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen kring utvecklingen av <NOBR>IT-baserade</NOBR> tjänster, ger Socialdepartementet årligen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">79</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317581x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">stöd till organisationen <SPAN class="ft33">Carelink </SPAN>genom Dagmaröverenskommelsen. Carelink är en medlemsorganisation där landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare inbjuds att bli medlemmar för att gemensamt utarbeta lösningar för en ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> inom vård och omsorg. Arbetet inom Carelink har lett till en rad konkreta resultat. Bland dessa kan nämnas vidareutvecklingen av Sjunet, en nationell <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> för samtliga Sveriges landsting och ett växande antal kommuner och privata vårdgivare. Initiativtagarna till Carelink är Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket AB.</P>
<P class="p295 ft5"><SPAN class="ft25">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft62">Standardiserings- och terminologiarbete</SPAN></P>
<P class="p84 ft6">För att nyttoeffekterna med en bred användning av <NOBR>IT-stöd</NOBR> inom vård- och omsorgssektorn skall kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt, krävs en gemensam och nationellt sammanhållen informationsstruktur. Detta förutsätter bland annat gemensamma begrepp och termer, men också klassifikationer och kvalitetsindikatorer.</P>
<P class="p111 ft6">Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet 2005 regeringens uppdrag att normera termer och begrepp som är centrala för vård och omsorg, samt att utarbeta en strategi för hur en nationellt sammanhållen informations- struktur skall etableras. Uppdraget skall rapporteras i mars 2006. Som första konkreta åtgärd inrättas ett bibliotek för lagring och tillhanda- hållande av specifikationer samt begrepp och termer inom området. Sedan tidigare publiceras också fastställda terminologier i en nationell termbank tillgänglig för alla via Internet.</P>
<P class="p111 ft7">Behovet av internationellt erkända standarder växer i takt med att vårdkontakterna över nationsgränserna ökar i omfattning. Swedish Stan- dards Institute (SIS) har under åren <NOBR>1997-2005</NOBR> haft ledningen för det europeiska standardiseringsarbetet inom hälso- och sjukvårdsinformatik, vilket har resulterat i en rad standarder för vård och omsorg. Arbetet med att kartlägga, rekommendera samt översätta internationella standarder bör ges fortsatt hög prioritet (se även avsnitt 15.22).</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">10.2.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">E-hälsa</SPAN></NOBR></P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Sverige bör vara en aktiv deltagare i det inter- nationella erfarenhetsutbytet kring <NOBR>e-hälsa</NOBR> (eHealth), eftersom denna samverkan har stor potential att underlätta och stärka det nationella arbetet på hälso- och sjukvårdsområdet.</P>
<P class="p301 ft7"><SPAN class="ft37">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Det internationella samarbetet och erfarenhetsutbytet på hälso- och sjukvårdsområdet har intensifierats under senare år. eHealth är det internationella samlingsnamnet för s.k. <NOBR>e-hälsa</NOBR> eller <NOBR>e-hälsovård,</NOBR> dvs. användning av informationsteknik inom hälso- och sjukvården. Av såväl internationella organ som av enskilda länder pekats IT ut som ett av de mest centrala verktygen för framtidens hälso- och sjukvård. Ett förbättrat administrativt stöd inom sjukvårds- sektorn med hjälp av IT är exempelvis en förutsättning för såväl en ökad patientrörlighet inom EU som skapandet av europeiska specialistcentra.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">80</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p242 ft4">Genom att föra hem och sprida den kunskap som finns internationellt beträffande satsningar på informationsteknik inom vårdsektorn, kan nationella satsningar göras mer kostnadseffektivt och med ett bättre beslutsunderlag än vad annars hade varit möjligt. Därför är regeringens bedömning att Sverige bör vara en aktiv deltagare i det internationella erfarenhetsutbytet kring <NOBR>e-hälsa.</NOBR></P>
<P class="p16 ft6">Ett initiativ som har haft särskilt stor inverkan på det europeiska sam- arbetet kring <NOBR>e-hälsa</NOBR> är den handlingsplan som kommissionen presenterade i ett meddelande den 30 april 2004. Genom att presentera en konkret tidsplan och peka ut de områden som kräver medlemsstaternas omedelbara uppmärksamhet, har handlingsplanen bidragit till att <NOBR>e-hälsa</NOBR> förts upp på den politiska dagordningen i Europa. Socialdepartementet är aktivt engagerat i en rad internationella samverkansprocesser kring <NOBR>e-hälsa,</NOBR> främst inom ramen för EU samt Nordiska ministerrådet, men följer också nära det arbete som initierats av globala aktörer. Inom WHO har en global handlingsplan för <NOBR>e-hälsa</NOBR> nyligen presenterats. Denna kan komma att få betydelse för regeringens framtida prioriteringar på detta område, likväl som för den framtida inriktningen av <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> kring <NOBR>e-hälsa.</NOBR></P>
<P class="p196 ft7">För att närmare studera potentiella vinster och konsekvenser av en ökad patientrörlighet inom Europa tog EU:s hälsoministrar initiativ till en högnivåprocess för reflektion kring dessa frågor. Bland annat etablerades en permanent högnivågrupp <SPAN class="ft37">High Level Group on Health Services and Medical Care </SPAN>under kommissionens generaldirektorat för hälsofrågor (DG SANCO) för att stödja europeiskt samarbete på området. I an- slutning till högnivågruppen har arbetsgruppen <SPAN class="ft37">Working Group on Information and eHealth </SPAN>inrättats. Huvudsyftet med gruppens arbete blir att vara ett stöd i medlemsstaternas arbete med att implementera <NOBR>IT-lösningar</NOBR> i de nationella sjukvårdssystemen. Genom att föreslå en ökad koordinering av existerande samverkansprocesser och forskning på området menar gruppen att det europeiska erfarenhetsutbytet på området kan ske mer kraftfullt och fokuserat än vad som hittills varit fallet.</P>
<P class="p218 ft5">European Health Telematics Association <SPAN class="ft4">(EHTEL) är en europeisk organisation för samverkan och erfarenhetsutbyte på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">e-hälsoområdet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> Organisationens betydelse som beredningsorgan inom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EU-samarbetet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> har ökat betydligt under senare år.</SPAN></P>
<P class="p16 ft6">Nordiska ministerrådet presenterade i augusti 2004 en kartläggning som konstaterade att det finns uppenbara fördelar för de nordiska län- derna att samverka kring användningen av <NOBR>IT-stöd</NOBR> inom hälso- och sjuk- vården samt den sociala omsorgen. Som ett resultat av denna rapport diskuteras nu formerna för ett gemensamt nordiskt forum för dis- kussioner om gemensamma juridiska, tekniska eller andra strukturella hinder som kan finnas mot en ökad användning av <NOBR>IT-stöd</NOBR> inom social- och hälsosektorn. Detta skall bygga vidare på det nätverk som redan etablerats mellan Carelink och dess nordiska motsvarigheter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">81</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317583x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p302 ft5"><SPAN class="ft25">10.2.6</SPAN><SPAN class="ft62">Mål för en ökad </SPAN><NOBR>IT-användning</NOBR> inom hälso- och sjukvården</P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Relevant information bör på ett ändamåls- enligt sätt och med respekt för individens integritet kunna kommuniceras elektroniskt mellan olika huvudmän och vårdnivåer inom hälso- och sjukvården som ett led i utformningen av effektiva och säkra arbets- former och arbetsmiljöer.</P>
<P class="p301 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Sverige har tidigare kunnat dra fördel av det decentraliserade ansvaret för att investera i och implemen- tera nya <NOBR>IT-stöd,</NOBR> då huvudmännen varit mycket framgångsrika i sin strävan att lyfta fram nya innovativa idéer och lösningar. Detta skapade under lång tid en kreativ miljö för utvecklingen av nya <NOBR>IT-lösningar</NOBR> inom vård och omsorg, vilket gav Sverige ett försprång gentemot många andra länder i vår omvärld. Modern hälso- och sjukvård bygger dock i växande utsträckning på samverkan mellan olika vårdgivare och vårdenheter för att patienten skall kunna erbjudas en god vård, vilket ställer nya krav på informationssystemen inom sektorn. För att maximalt utnyttja de stora nyttovinster som blir följden av ett effektivt och väl implementerat <NOBR>IT-stöd</NOBR> inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen bedömer reger- ingen att relevant information bör, på ett ändamålsenligt sätt och med respekt för individens integritet, kunna kommuniceras elektroniskt mellan olika huvudmän och vårdnivåer.</P>
<P class="p303 ft5"><SPAN class="ft25">10.2.7</SPAN><SPAN class="ft62">Nationella ledningsgruppen för IT i vård och omsorg</SPAN></P>
<P class="p84 ft6">Det finns i dag en unik anda av samförstånd om behovet av en nationell kraftsamling kring investeringar i <NOBR>IT-stöd</NOBR> inom vård och omsorg. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har därför tagit ett gemensamt initiativ till en fördjupad nationell samverkan kring IT- frågorna. Inom ramen för Dagmaröverenskommelsen från 2005 har parterna därför träffat ett avtal där man understryker <NOBR>IT-områdets</NOBR> stora betydelse för att utveckla vård och omsorg, samt pekar på behovet av nationellt samordnade satsningar på detta område.</P>
<P class="p111 ft7">Genom att lyfta upp <NOBR>IT-frågan</NOBR> som en av de främsta på den politiska dagordningen inom vårdsektorn skapas nya möjligheter att åstadkomma konkreta resultat. <NOBR>IT-frågorna</NOBR> har tidigare främst diskuterats på en utpräglat teknisk nivå av experter på <NOBR>IT-frågor.</NOBR> Genom att föra vidare den kunskap som redan finns på expertnivå och behandla <NOBR>IT-frågorna</NOBR> på högsta beslutsfattande nivå inom kommuner, landsting och myndigheter, synliggörs IT som ett verktyg för verksamhetsutveckling.</P>
<P class="p111 ft7">För att förverkliga den överenskommelse som tecknats mellan reger- ingen och Sveriges Kommuner och Landsting har en <SPAN class="ft37">Nationell lednings- grupp för IT i vård och omsorg </SPAN>inrättats från mars 2005. Lednings- gruppen består av representanter på hög nivå från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket AB, Carelink samt Sveriges Kommuner och Landsting. Målsättningen är att Nationella lednings- gruppen vid årsskiftet 2005/2006 skall presentera en Nationell <NOBR>IT-policy</NOBR> för vård och omsorg, där områden som är strategiskt viktiga för nationellt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">82</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<P class="p291 ft4">samordnade investeringar kommer att identifieras. Den Nationella Prop. 2004/05:175 <NOBR>IT-policyn</NOBR> skall fungera som stöd för alla aktörer inom vård- och om-</P>
<P class="p304 ft6">sorgssektorn, genom att såväl myndigheter, huvudmän och leverantörer kan använda denna som ett verktyg i arbetet med att förnya och förbättra administrativa rutiner, beslutsstöd, arbetsmetoder och medicinska tillämpningar med stöd av informationsteknik. En Nationell <NOBR>IT-policy</NOBR> bidrar till att samtliga aktörer arbetar mot samma mål och påskyndar för- nyelseprocessen av vård och omsorg.</P>
<P class="p60 ft6">Utarbetandet av den Nationella <NOBR>IT-policyn</NOBR> skall ske i en öppen dialog- form med nyckelaktörer inom vårdsektorn med syfte att utnyttja den kun- skap och de erfarenheter som redan finns på detta område.</P>
<P class="p64 ft17">I Dagmaröverenskommelsen pekas följande områden ut som särskilt viktiga för Nationella ledningsgruppens arbete:</P>
<P class="p123 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">utvecklingen av en nationellt kompatibel elektronisk patientjournal,</SPAN></P>
<P class="p305 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">tillgänglighetsfrämjande åtgärder, såsom vårdkontakter och tids- bokning över Internet och</SPAN></P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">en ökad användning av </SPAN><NOBR>e-recept</NOBR> och elektroniskt förskrivarstöd.</P>
<P class="p306 ft29"><SPAN class="ft4">10.3</SPAN><SPAN class="ft64">Socialförsäkringsområdet</SPAN></P>
<P class="p273 ft5"><SPAN class="ft25">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft62">Försäkringskassan</SPAN></P>
<P class="p307 ft6">Den 1 januari 2005 har en ny sammanhållen myndighet, Försäkrings- kassan, inrättats för att administrera socialförsäkringen. Den nya myn- digheten ersätter Riksförsäkringsverket (RFV) och landets 21 allmänna försäkringskassor. Syftet med inrättandet har i första hand varit att för- bättra enhetligheten i rättstillämpningen, öka effektiviteten och förbättra personalpolitiken inom myndigheten. Försäkringskassan har den 3 juni 2005 lämnat en plan till regeringen över hur förändringsarbetet skall bedrivas de närmaste tre åren. I planen har förbättringar inom <NOBR>IT-området</NOBR> en framträdande plats. En utvärdering av <NOBR>IT-verksamheten</NOBR> inom För- säkringskassan skall påbörjas 2005 och vara slutförd senast den 30 juni 2006.</P>
<P class="p303 ft5"><SPAN class="ft25">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft62">Mål för </SPAN><NOBR>IT-användningen</NOBR> inom socialförsäkringsområdet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr10 td48"><P class="p19 ft4">Tilltron till socialförsäkringen och dess administration skall vara hög.</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td48"><P class="p19 ft17">Insatser som rör <NOBR>IT-verksamheten</NOBR> skall ge effekter i form av högre kva-</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p19 ft16"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">litet, ökad rättssäkerhet, större likformighet, ökad tillgänglighet, bättre</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">säkerhet, bra arbetsmiljö och fullgod service till de försäkrade.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Informationstekniken är avgörande för att hantera verksamheten inom</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">socialförsäkringens administration. Den är en förutsättning och ett medel</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">för att stödja nya processer, fullfölja förändringar i lagstiftning och möj-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">liggöra samarbete med andra myndigheter och företag. De försäkrade</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">väljer också att allt oftare möta Försäkringskassan via de självbetjänings-</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">tjänster som finns tillgängliga via Internet och servicetelefoni.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">De effektiviseringar som är möjliga skall genomföras och frigjorda</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">resurser användas till strategiskt viktiga investeringar som leder till en</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">förbättrad tillgänglighet och service för de försäkrade och en högre</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">effektivitet inom myndigheten. Utveckling av nya tjänster och vidare-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td49"><P class="p20 ft4">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td48"><P class="p19 ft65"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">utveckling av befintliga skall ta utgångspunkt i användarna och deras behov.</P>
<P class="p77 ft4">För att utvecklingen inom <NOBR>IT-området</NOBR> skall skapa mervärde och bättre nytta för enskilda på ett kostnadseffektivt sätt, är samverkan över myn- dighetsgränserna nödvändig. För socialförsäkringsadministrationens del krävs också samarbete med andra parter såsom arbetsgivare, sjukvård och försäkringsbolag.</P>
<P class="p111 ft7">Verksamheten inom Försäkringskassan skall bedrivas med hög kvali- tet, rättssäkert, effektivt och till så låga kostnader som möjligt. En för- utsättning för detta är ett för ändamålet utformat och för användarens behov anpassat, väl fungerande och kostnadseffektivt <NOBR>IT-stöd.</NOBR> Det är leveranser med bättre funktionalitet i handläggarstödet i kombination med ökad tillgänglighet och användning av självbetjäningstjänster samt strukturförändringar av organisation och arbetssätt som skall ge resultat.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">10.3.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">24-timmarsmyndigheten</SPAN></NOBR> m.m.</P>
<P class="p78 ft4">Riksförsäkringsverket (RFV), de allmänna försäkringskassorna och Premiepensionsmyndigheten fick genom beslut av riksdagen (prop. 2003/04:40, bet. 2003/04:SfU08, rskr. 2003/04:153) utökade möjligheter att erbjuda service och självbetjäning via Internet fr.o.m. den 1 april 2004. Ändringen möjliggör en bredare utveckling av <NOBR>24-timmarsmyndig-</NOBR> heten inom myndigheterna.</P>
<P class="p250 ft7">Inom socialförsäkringens administration erbjuds i dag en rad olika tjänster via Internet som kan hänföras till begreppet <NOBR>24-timmarsmyn-</NOBR> dighet, såsom information om Försäkringskassan och de ansvarsområden som myndigheten administrerar. Den centrala funktionen är dock möjlig- heten till interaktiva tjänster, via Försäkringskassans webbplats. Tjäns- terna möjliggör såväl lämning som hämtning av individorienterad infor- mation som ansökningar och annan hantering av ärenden, s.k. själv- betjäningstjänster, för både arbetsgivare och enskilda. Samtliga tjänster kräver tillgång till elektronisk legitimation. Även servicetelefoni inkluderas. Den elektroniska legitimationen innebär en hållbar säker- hetslösning för administrationens elektroniska tjänster och tillämpas bland annat inom föräldraförsäkringen, vid beräkning av den allmänna ålderspensionen samt för arbetsgivare vid sjukanmälan för anställda. Under 2004 användes den elektroniska legitimationen ca 760 000 gånger av Försäkringskassans kunder.</P>
<P class="p112 ft6">Andelen anmälningar via servicetelefoni och Internet ökar kontinu- erligt. Cirka 2,6 miljoner beställningar görs nu via servicetelefoni och ca 1,4 miljoner via Försäkringskassans webbplats. Det totala antalet samtal årligen till myndighetens servicetelefon är omkring 4 miljoner och omkring 2 miljoner personer besöker Försäkringskassan på Internet. Totalt har myndigheten ca 40 miljoner kontakter från enskilda varje år. Enligt Statskontoret <NOBR>(2003/442-5)</NOBR> är Försäkringskassans webbplats den femte mest besökta webbplatsen av de statliga myndigheterna och även en av dem som ökar mest procentuellt.</P>
<P class="p112 ft7">Pensionsportalen Min pension är ett samarbete mellan Försäkrings- kassan, Premiepensionsmyndigheten, Försäkringsförbundet och tjänste- pensionsbolagen. Portalen nås på webbplats www.minpension.nu och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">84</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">skall ge enskilda en mer komplett bild av deras pensionssparande. Inled- ningsvis redovisas allmän pension och tjänstepension. I ett senare skede är tanken att även privat pensionssparande skall omfattas.</P>
<P class="p77 ft4">Elektroniskt informationsutbyte i realtid minskar risken för fusk. Ett gemensamt system har därför utvecklats som binder samman dator- system hos Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och arbetslös- hetskassorna. Systemet ersätter manuella kontakter mellan myndig- heterna och skall ge snabbare handläggningstider, minskade administra- tionskostnader och säkra att information endast ges till behöriga fråge- ställare. Avsikten är att även Centrala studiestödsnämnden på sikt skall anslutas till systemet.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">10.3.4</SPAN><SPAN class="ft62">Verksamhetsutveckling</SPAN></P>
<P class="p84 ft6">De senare årens verksamhetsutveckling inom Försäkringskassan strävar mot en ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> inom myndigheten. Här kan främst nämnas utvecklingen av ett <NOBR>IT-baserat</NOBR> ärendehanteringssystem, ett stödsystem för det reformerade ålderspensionssystemet och en successiv övergång från äldre stordatormiljö till en modern <NOBR>IT-miljö.</NOBR></P>
<P class="p111 ft6">Att Försäkringskassan framgångsrikt slutför utvecklingen av ärende- handläggningsstödet är av stor betydelse. Uppföljningar av utvecklings- arbetet visar ännu inte på någon effekthemtagning i den storleksordning som initialt bedömdes vara möjlig. Ett fullt utbyggt system bidrar påtag- ligt till ökad effektivitet, kortare handläggningstider, förbättrad kvalitet och en minskad arbetsbelastning för myndighetens personal.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">10.3.5</SPAN><SPAN class="ft62">Internationell samverkan</SPAN></P>
<P class="p84 ft6">I juni 2004 infördes det Europeiska sjukförsäkringskortet, <NOBR>EU-kortet,</NOBR> för att underlätta tillgång till sjukvård vid besök i annat medlemsland (inklusive EES och Schweiz). <NOBR>EU-kortet</NOBR> har ersatt de äldre pappersintyg som tidigare krävdes för att få rätt till akut eller nödvändig sjukvård på samma ekonomiska villkor som andra försäkrade i berörda länder. För- delarna för individen är tydliga i och med att kortet är enklare att ha med sig i jämförelse med tidigare pappersintyg. Det har också längre giltig- hetstid och är enhetligt i hela Europa.</P>
<P class="p111 ft6">I Sverige har ett <NOBR>IT-system</NOBR> utvecklats för att hantera beställningen av kort och kontroll av försäkrade. Systemet stödjer beställningar via Inter- net, servicetelefon eller direkt av handläggare på Försäkringskassan. För- faringssättet innebär ökad kundservice och möjlighet till omprioritering och besparing inom myndigheten. Under juli 2004 överskred antalet i Sverige beställda <NOBR>EU-kort</NOBR> en miljon.</P>
<P class="p111 ft7">Inom ramen för samarbetet inom Tekniska kommissionen för informa- tionsbehandling (TESS<SPAN class="ft37">) </SPAN>planeras nu för utvecklingen av EHIC (Euro- pean Health Insurance Card). Nästa steg är att förse EHIC med ett data- chip som möjliggör lagring av personlig information och en elektronisk nyckel som ingår i en infrastruktur för öppna nycklar, PKI (public key infrastructure). Genom att förse kortet med en sådan elektronisk nyckel kan det användas vid identifiering av personer för att ge åtkomst till information via Internet. Inom TESS utvecklas också möjligheterna att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">85</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<P class="p205 ft4">automatisera kontakterna mellan de olika socialförsäkrings- och hälso- Prop. 2004/05:175 administrationerna inom EU. Detta kommer att effektivisera de administ-</P>
<P class="p211 ft4">rativa rutinerna kring rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen och säker- ställa att medborgarnas rättigheter garanteras vid vistelser i andra med- lemsstater.</P>
<P class="p202 ft5"><SPAN class="ft25">10.3.6</SPAN><SPAN class="ft62">Behandling av personuppgifter</SPAN></P>
<P class="p69 ft6">Lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäk- ringens administration trädde i kraft den 1 december 2003 (prop. 2002/03:135, bet. 2003/04:SfU03, rskr. 2003/04:16). I lagen regleras bland annat för vilka ändamål personuppgifter får användas, hur sökning får göras och hur de registrerade skall informeras. Lagen utgör ett kom- plement till personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">10.4</SPAN><SPAN class="ft64">Socialtjänstpolitik, äldrepolitik och handikappolitik</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft62">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p69 ft6">Regeringen anser även att <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> skall bidra till att målen för äldrepolitiken, handikappolitiken och socialtjänstpolitiken uppnås. Gemensamt för dessa politikområden är att de är inriktade på den enskildes möjligheter till ett aktivt och delaktigt liv. Målen för äldrepoli- tiken (prop. 1997/98:113) är att äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. De nationella målen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) är att samhället utformas så att människor med funktions- hinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället samt jämlikhet i levnadsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktions- hinder. För socialtjänstpolitiken (prop. 2004/05:1) finns målet att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt stärka skyddet för utsatta barn.</P>
<P class="p308 ft5"><SPAN class="ft25">10.4.2</SPAN><SPAN class="ft62">IT och kvinnor och män i ekonomiskt eller socialt utsatta situationer</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Enligt socialtjänstlagen (2001:453) finns en rätt till bistånd för den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Vad som skall anses ingå i försörjningsstödet preciseras av en riks- norm som innefattar skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, dagstidning samt telefon- och <NOBR>TV-avgift.</NOBR> Riksnormen fastställs av regeringen varje år och beräknas med ledning av officiella prisundersökningar rörande olika hushålls- typers baskonsumtion. Det innebär att typen av utgifter som skall täckas</P>
<P class="p178 ft17">av riksnormen kan komma att förändras med tiden. Mot bakgrund av att</P>
<P class="p179 ft4">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">innehavet och användandet av mobiltelefoner numer är så pass vanligt i befolkningen har regeringen t.ex. bedömt att även kostnad för mobil- telefon och mobiltelefonsamtal skall ingå i totalsumman för riksnormen. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2005.</P>
<P class="p180 ft25">IT och äldre</P>
<P class="p84 ft7">I slutbetänkandet från utredningen Senior 2005, Äldrepolitik för fram- tiden (SOU 2003: 91), som för närvarande bereds inom Regerings- kansliet, belyses äldrefrågor och IT. Inom vård- och omsorgsområdet har möjligheterna ökat att utveckla och tillämpa nya tekniska lösningar. Flera olika lösningar har prövats under senare år, bl.a. för att skapa s.k. smarta hem där olika apparater kan kommunicera med varandra i ett internt nät- verk, automatiska övervakningstjänster, möten mellan patienter och vård- personal på distans samt tillgång till egenvårdsstöd. Användning av de nya tjänsterna kan exempelvis leda till ökade möjligheter till själv- ständighet och frihet för individen genom möjligheter att bo kvar hemma och själv utföra egenvård. För den fortsatta utvecklingen av vård och omsorg för äldre bedöms äldres tillgång till <NOBR>IT-baserad</NOBR> information vara en nyckelfråga. Andra viktiga utvecklingsområden är <NOBR>IT-baserade</NOBR> former för kompetensutveckling för personal och logistikstöd för planering och uppföljning av verksamheterna.</P>
<P class="p274 ft25">IT och funktionshinder</P>
<P class="p237 ft4">Inom IT utvecklas nya hjälpmedel som möjliggör ökad delaktighet för kvinnor och män med funktionshinder. Dessa hjälpmedel kan ge per- soner med funktionshinder möjligheten att självständigt kunna utföra saker som är självklara för andra, att läsa, skriva, göra sig förstådd eller förstå andra, delta i utbildning eller sköta ett arbete. En synskadad person kan t.ex. läsa all datalagrad information med hjälp av konstgjort tal eller punktskrift.</P>
<P class="p111 ft6">Tillgången till datorbaserade hjälpmedel har medfört nya möjligheter i vardag, arbete och utbildning för många personer med funktionshinder. Volymerna av de <NOBR>IT-hjälpmedel</NOBR> som tillhandahålls som personliga hjälpmedel är dock ännu så länge begränsade. Regelverken för förskriv- ning av datorbaserade hjälpmedel kan skilja sig markant åt mellan sjuk- vårdshuvudmännen. För att personer med funktionshinder i högre ut- sträckning skall kunna dra nytta av teknikens landvinningar föreslår LSS- och hjälpmedelsutredningen i betänkandet Hjälpmedel (SOU 2004:83) några åtgärdsområden. Utredningens förslag bereds för när- varande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p230 ft25">Ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> inom socialtjänstens område</P>
<P class="p183 ft6">Inom socialtjänstens verksamheter är själva myndighetsutövningen av avgörande betydelse. Möjligheterna att på ett säkert sätt förmedla känslig information mellan olika aktörer och för den enskilde att ta del av och följa en process som innehåller personliga uppgifter är minst lika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">87</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317589x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">intressanta för en person som har en <NOBR>e-journal</NOBR> som för en person som Prop. 2004/05:175 ansöker om ekonomiskt bistånd, hemtjänst eller personlig assistent.</P>
<P class="p200 ft5"><SPAN class="ft25">10.4.3</SPAN><SPAN class="ft62">Kvalitetsregister, metodstöd och informationsförsörjning</SPAN></P>
<P class="p228 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Socialstyrelsen bör vidmakthålla och utveckla sitt stöd till kommunerna vad gäller utvecklingen av Internetbaserade kvalitetssäkringsregister, metodstöd och informationsförsörjning inom socialtjänsten, eftersom detta är av central betydelse för verksamhetens kvalitet.</P>
<P class="p309 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Samverkan och kommunikation är av central betydelse i socialtjänstens verksamhet och för kunskaps- utvecklingen inom socialtjänstområdet. Inom ramen för Socialstyrelsens arbete med nationellt stöd för en kunskapsutveckling inom socialtjänsten har en strategisk grund för att utveckla ett nationellt system för att han- tera informationsförsörjning inom socialtjänstområdet skapats. Försöks- verksamheter har prövats enligt två olika modeller för informationsför- sörjning, den ena baserad på professionens behov i vardagen (<SPAN class="ft33">Social- tjänstverktyget) </SPAN>och den andra inriktad på att förmedla aktuell forskning på ett lättillgängligt sätt <SPAN class="ft33">(SocialVetenskap, </SPAN>www.socialvetenskap.se). Grunden har lagts för ett system för att hantera såväl kommunikation som information (<SPAN class="ft33">Socialtjänstportalen). </SPAN>Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen arbetar vidare med att implementera verktygen inom flera regioner i Sverige.</P>
<P class="p177 ft7">En viktig orsak till att en ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> påverkar kvaliteten i socialtjänstens verksamheter är den ökade internationaliseringen. Utbyte av erfarenheter och kunskap mellan länderna sker i dag i allt större ut- sträckning och kräver utvecklade tekniska metoder. Inom ramen för Östersjöstaternas råd finns en särskild enhet som ägnar sig åt frågor som rör utsatta barn, Working Group for Cooperation on Children at Risk (WGCC). WGCC använder ett särskilt <NOBR>IT-verktyg</NOBR> för att underlätta utbytet av erfarenheter och information mellan länderna. Bl.a. har webb- sidan Child Centre (www.childcentre.info) etablerats. Här publiceras studier och forskning, relevant lagstiftning på området, rapporter från konferenser som rör utsatta barn samt information om insatser som vidtas i de olika länderna. Det finns även möjlighet att chatta med experter.</P>
<P class="p177 ft6">Regeringen anser att det är viktigt att IMS och Socialstyrelsen även fortsättningsvis bistår kommunerna med stöd och fortsätter att utveckla olika former för nationella system för informationsförsörjning, metod- stöd och kvalitetsregister för socialtjänstverksamheterna.</P>
<P class="p310 ft4">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS0317590x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr31 td99"><P class="p27 ft25">10.4.4</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p28 ft5">Verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> som ett led i verksam- hetsutvecklingen är nödvändig för kompetensförsörjningen inom social- tjänsten.</P>
<P class="p312 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Framtidens omsorg om äldre och verksamheter för personer med funktionshinder kommer att ställas inför stora utmaningar. Effektivitet, samverkan, kommunikation och använd- ning av ny teknik kommer att spela en avgörande betydelse för hur väl utmaningarna kan mötas av de anställda inom vård och omsorg. För medborgarna kommer tillgängligheten att vara av avgörande betydelse för hur kvaliteten i vården och omsorgen värderas.</P>
<P class="p313 ft6">Med oförändrad sysselsättningsgrad bedömer kommunerna att de be- höver rekrytera ett stort antal vårdbiträden, undersköterskor och sjuk- sköterskor under de närmaste åren fram till 2010. Skälen är bland annat ökade vårdbehov till följd av ett ökat antal äldre i höga åldrar och på grund av stora pensionsavgångar. Regeringen lämnade i juli 2002 ett uppdrag till nio myndigheter (Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljö- verket, Högskoleverket, Integrationsverket, Migrationsverket, Myndig- heten för kvalificerad yrkesutbildning, Riksförsäkringsverket, Skolverket och Socialstyrelsen) att utarbeta en plan för kompetensförsörjningen inom kommunernas vård och omsorg om äldre och personer med funk- tionshinder. I rapporten Investera nu! redovisade myndigheterna förslag till en handlingsplan som innehåller mål och åtgärder för att stödja investeringar i bättre arbetsmiljö och kompetens. Myndigheterna identi- fierade några nyckelområden för kompetensförsörjningen och några av dessa har enligt regeringens mening bäring på <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> och en ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> inom socialtjänstens verksamheter.</P>
<P class="p314 ft4">Inom ramen för regeringens satsning på kvalitetsutveckling inom vår- den och omsorgen om äldre, Kompetensstegen (S 2004:10), har ökad IT- användning som ett led i verksamhetsutvecklingen särskilt uppmärk- sammats. Under åren <NOBR>2005–2007</NOBR> avsätts drygt en miljard kronor till sats- ningen. Det är viktigt att systemen är både användar- och brukaran- passade för mesta möjliga effektivitet.</P>
<P class="p315 ft29"><SPAN class="ft4">10.5</SPAN><SPAN class="ft61">Folkhälsopolitik</SPAN></P>
<P class="p316 ft5">10.5.1 Bakgrund</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr10 td48"><P class="p19 ft4">Ansvaret för genomförandet av den nationella folkhälsopolitiken vilar på</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">ett stort antal politikområden. Nedan nämns några exempel på åtgärder</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">som vidtagits inom <NOBR>IT-området</NOBR> som främjar folkhälsan.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Regeringens program för utveckling av <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> inne-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">håller bland annat mål om tillgänglighet och kvalitet. <NOBR>24-timmars-</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">myndigheten, med ökad service och tillgänglighet för befolkningen,</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">skapar ökade förutsättningar för ökad delaktighet och ökat inflytande i</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">samhället – några av de mest grundläggande förutsättningarna för folk-</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">hälsan och som också utgör ett särskilt målområde för folkhälsopolitiken.</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Bestämningsfaktorerna – de faktorer som orsakar hälsa och ohälsa –</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">för detta målområde är tillgänglighet, delaktighet och inflytande. Till-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td49"><P class="p20 ft4">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td48"><P class="p19 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">gänglighet i samhället handlar om att ta bort de hinder som finns så att alla människor, oavsett funktionshinder eller andra omständigheter, kan vara delaktiga och ha möjlighet till inflytande. Delaktighet handlar om att varje människa skall kunna ta del av olika arenor i samhällets offentliga sfär och inflytande handlar om medborgarens möjlighet att påverka på olika nivåer i samhället. Här kan informationstekniken både vara till nytta och hinder beroende på hur den utformas.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">10.5.2</SPAN><SPAN class="ft62">Mål för </SPAN><NOBR>IT-användning</NOBR> inom folkhälsoområdet</P>
<P class="p78 ft4">Det föreslagna målet för informationssamhället, ligger väl i linje med målet för folkhälsopolitiken, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, som slogs fast i propo- sitionen (2002/03:35) Mål för folkhälsan. Detsamma gäller målsätt- ningen för <NOBR>24-timmarsmyndigheten.</NOBR></P>
<P class="p77 ft4">I Mål för folkhälsan identifierade man också elva målområden för det samlade folkhälsoarbetet. Målområdena innefattar alla de faktorer i sam- hällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa, de så kallade bestämningsfaktorerna för hälsan.</P>
<P class="p82 ft4">Folkhälsopolitiken är, som nämnts ovan, sektorsövergripande och innefattar också <NOBR>IT-politiken.</NOBR></P>
<P class="p82 ft4"><NOBR>IT-politiken</NOBR> spelar en viktig roll inom flera av målområdena för folk- hälsan. IT är det centrala arbetsverktyget för upprätthållandet av data om befolkningens hälsa och sociala förhållanden, såväl nationellt som inter- nationellt. Exempelvis är samtliga hälsodataregister datoriserade. Nedan listas några exempel som visar på vilket sätt <NOBR>IT-politiken</NOBR> påverkar och kommer att påverka bestämningsfaktorerna för hälsan inom de elva mål- områdena.</P>
<P class="p230 ft9">Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället</P>
<P class="p183 ft6">Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. I den gränslösa <NOBR>IT-världen</NOBR> kan männi- skor kommunicera lättare och därmed öka sin delaktighet i och sitt in- flytande på samhället. Baksidan av myntet är att effekten kan vara den rakt motsatta för de grupper i samhället som varken har tillgång till eller förmår utnyttja tekniken. Regeringens fortsatta strävan att göra informa- tionstekniken tillgänglig för alla i samhället, oavsett kön, ålder, funk- tionshinder, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet, är en gemensam strävan och en viktig del i genomförandet av det nationella målet för folkhälsopolitiken.</P>
<P class="p230 ft9">Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet</P>
<P class="p183 ft44">Ekonomisk och social trygghet är en fundamental förutsättning för folk- hälsan. Arbetets värde för folkhälsan uppmärksammas allt mer. Ett arbete ger inte bara inkomster till försörjningen utan har också stor betydelse för möjligheterna att vara delaktig i samhället och att utveckla relationer till andra människor. Arbetslöshet och utanförskap är en riskfaktor för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">90</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">ohälsa för alla. <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> skapar arbetstillfällen och kan också bidra till att skapa en flexiblare arbetssituation. Flexibla arbetsformer, som exempelvis distansarbete, kan göra det möjligt för personer som varit sjukskrivna att tidigare kunna återvända till arbetet. Anpassningen av <NOBR>IT-produkter</NOBR> för att de skall vara tillgängliga för alla öppnar också ytterligare möjligheter på arbetsmarknaden för personer med funktions- nedsättning eller språksvårigheter.</P>
<P class="p230 ft9">Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor</P>
<P class="p183 ft7">Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Barn och ungdomar är en grupp som använder bland annat Internet i stor utsträckning vilket ger dem till- gång till stora mängder information och därmed också har möjlighet till ökad delaktighet i samhällsutvecklingen. Det ställer emellertid också krav på att samhället skyddar barn och ungdomar från skadligt innehåll på Internet eller i andra nya informationsbärande medier. Det finns också en mycket stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och vuxnas eko- nomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande i samhället.</P>
<P class="p82 ft4">Satsningen på <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> i skolan spelar en viktig roll för folk- hälsan. IT tillhandahåller pedagogiska verktyg och gör det möjligt att i enlighet med läroplanen utveckla undervisningen mot ett mer elevaktivt arbetssätt, som stärker elevens förmåga till eget kunskapssökande, kritiskt värderande och eget ställningstagande.</P>
<P class="p230 ft9">Målområde 4 Ökad hälsa i arbetslivet</P>
<P class="p183 ft7">Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbets- relaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Informationstekniken förändrar sättet att arbeta. Det skapar nya arbetstillfällen och möjlighet till nya arbetssätt och arbetsorganisationer. IT skapar förutsättningar för en flexi- bel arbetsorganisation som gör det möjligt att utföra arbetet utan att vara bunden i tid och rum och där individen känner trygghet och tillfreds- ställelse och därmed har bättre möjlighet att bibehålla en god hälsa.</P>
<P class="p230 ft9">Målområde 5 Säkra och sunda miljöer och produkter</P>
<P class="p183 ft7">Säkra och sunda miljöer och produkter är ett centralt målområde för folkhälsan. Det är av avgörande betydelse för folkhälsan att samhällets skydds- och kontrollfunktioner upprätthålls på en kvalificerad nivå och förbättras när våra kunskaper om sambanden mellan miljö, skador och folkhälsa ökar. Miljöbalkens krav skall givetvis gälla vid införandet av ny teknik. Det är också angeläget att den ömsesidiga kopplingen mellan miljöfaktorer och hälsa uppmärksammas i det förebyggande arbetet. Forskning och kunskapsspridning är angelägen när det gäller nya sjuk- domsdiagnoser, till exempel elkänslighet. Ny teknik som kommer människor nära, är ofta förknippad med oro för eventuell hälsopåverkan. Det är viktigt att denna oro tas på allvar och får konsekvenser för det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">91</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<P class="p205 ft4">fortsatta arbetet och att <NOBR>IT-utbyggnaden</NOBR> sker på ett sätt som inte medför Prop. 2004/05:175 att människors hälsa sätts på spel.</P>
<P class="p187 ft9">Målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård</P>
<P class="p267 ft7">Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsout- vecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjuk- vården och vara en självklar del av vård och behandling. Den långsiktiga satsning som pågår för att med hjälp av <NOBR>IT-stöd</NOBR> utveckla och förnya hälso- och sjukvården syftar bland annat till att stärka patientens ställ- ning. Regeringen vill därmed förbättra vårdens tillgänglighet och öka patientens inflytande och delaktighet, vilket är helt i linje med det natio- nella målet för folkhälsopolitiken. Bland annat pågår arbete med att ut- veckla informationssystem för patientinformation. Ur ett folkhälsoper- spektiv är det centralt att detta system innefattar information, inte bara om behandling, utan också om hur man förebygger ohälsa och skador.</P>
<P class="p317 ft9">Målområde <NOBR>7-11</NOBR> Gott skydd mot smittspridning, Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa, Ökad fysisk aktivitet, Goda matvanor och säkra livsmedel samt Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande</P>
<P class="p67 ft4">Målområde <NOBR>7–11</NOBR> handlar om så kallade levnadsvanor. Inom dessa områ- den har <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> skapat och ständigt skapar nya viktiga informa- tions- och kommunikationskanaler. Exempel på hur IT har används för informations- och kommunikationsinsatser rörande hälsofrämjande levnadsvanor återfinns i <SPAN class="ft5">bilaga 17</SPAN>.</P>
<P class="p191 ft3">11 Effektiv statsförvaltning</P>
<P class="p199 ft29"><SPAN class="ft4">11.1</SPAN><SPAN class="ft64">IT inom Finansdepartementets område</SPAN></P>
<P class="p201 ft6">En av de <NOBR>IT-relaterade</NOBR> frågorna på Finansdepartementets område är ut- vecklingen av <NOBR>IT-användningen</NOBR> i offentlig förvaltning. Målen för detta har fastslagits i regeringens proposition Statlig förvaltning i medbor- garnas tjänst (prop. 1997/98:136) och som sedan utvecklades i reger- ingens handlingsprogram En förvaltning i demokratins tjänst. Utgångs- punkten för programmet är att förenkla och förbättra samhällsservicen till medborgare och företag. Arbetet inom detta område bidrar till att ut- veckla och effektivisera en sammanhållen förvaltning.</P>
<P class="p318 ft4">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p32 ft29">Delmål 1 Kvalitet</P>
<P class="p273 ft29"><SPAN class="ft4">11.2</SPAN><SPAN class="ft61">Utveckling av </SPAN><NOBR>IT-användning</NOBR> i offentlig förvaltning</P>
<P class="p319 ft6">I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) gjorde regeringen bedömningen att den statliga förvaltningen borde vara ett föredöme som aktiv användare av IT i den egna verksamheten och i samverkan med företag och medborgare. Utvecklingen av en förvaltning som är elektroniskt tillgänglig för informationshämtande och ärendehan- tering skulle därför stimuleras. Utgångspunkten för denna bedömning var ovan angivna proposition och handlingsprogram.</P>
<P class="p111 ft6">Regeringens mål med det arbete som sammanfattas i begreppet <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> utvecklades vidare i regeringens skrivelse Regeringens förvaltningspolitik (skr. 2000/01:151, s. 32). Där framgår att syftet med arbetet är att förenkla och förbättra samhällsservicen till med- borgare och företag. Enligt skrivelsen skall tillgången till service vara oberoende av tid och plats, kontakterna med myndigheterna göras enklare och kvaliteten i servicen förbättras. Regeringen framhöll vidare att en utveckling mot <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> kräver resurser i form av investeringar i strukturering av information och i informationsteknik.</P>
<P class="p111 ft6">I skrivelsen framhåller regeringen IT som ett kraftfullt verktyg för att modernisera den offentliga förvaltningen och förbättra servicen till med- borgarna och företag. Tekniken skall användas för att öka medborgarnas insyn och möjligheter att följa handläggningen och lämna synpunkter i enskilda ärenden. Samtidigt är det viktigt att elektroniska tjänster utfor- mas och tillhandahålls på ett sådant sätt att de inte utestänger grupper av medborgare och företagare. Samhällsservicen måste även fortsättningsvis göras tillgänglig på olika sätt, t.ex. genom personliga möten, brev, tele- fonservice och TV.</P>
<P class="p144 ft4">Det är emellertid uppenbart att informationstekniken är ett kraftfullt redskap för ökad tillgänglighet, öppenhet, insyn och effektivitet i den offentliga förvaltningen. Därför måste målet för varje myndighet vara att all information och service som med bibehållen eller ökad effektivitet, såväl ekonomisk som organisatorisk, kan tillhandahållas elektroniskt också skall tillhandahållas så.</P>
<P class="p111 ft6">Som ett led i utvecklingen gav regeringen i juni 2001 Statskontoret i uppdrag att, i bred samverkan med övriga statliga myndigheter och i kontakt med företrädare för kommuner, landsting och andra aktörer av betydelse för denna utveckling, stimulera och stödja utvecklingen av <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> genom att tillsammans med myndigheterna utveckla och tillhandahålla metoder, vägledningar och avtal samt initiera och genomföra samverkansprojekt (dnr Ju2000/2368F och 2001/4270F). Uppdraget sträckte sig över två år.</P>
<P class="p111 ft7">En redovisning av uppdraget lämnades i rapporten Samverkande <NOBR>24-timmarsmyndigheter</NOBR> – Sammanhållen elektronisk förvaltning (Stats- kontoret 2003:18). Av rapporten framgår att utvecklingen av <NOBR>24-timmars-</NOBR> myndigheten har inneburit att större delen av den offentliga förvaltningen i dag är tillgänglig på Internet och att allmänheten använder sig av denna kanal i sin kontakt med offentlig förvaltning. I den bemärkelsen är <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> etablerad. Om man däremot utgår ifrån visionen att hela den offentliga förvaltningen skall ses som en samverkande enhet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">93</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<P class="p205 ft4">som organiserar sin verksamhet efter medborgarnas och företagens Prop. 2004/05:175 behov och att all service – där det är möjligt – skall tillhandahållas</P>
<P class="p178 ft4">elektroniskt, är utvecklingen inte mer än påbörjad.</P>
<P class="p177 ft6">Utvecklingen av elektronisk förvaltning har tills i dag skett inom ramen för varje enskild myndighet. En viktig förutsättning för att uppnå regeringens mål för en effektiv och öppen förvaltning är att utvecklings- arbetet sker samordnat och i samverkan mellan de offentliga myndig- heterna samt mellan myndigheter och medborgare respektive företag.</P>
<P class="p12 ft6">En annan viktig förutsättning för en ökad användning av elektroniska dokument är att den elektroniska överföringen av dokument och medde- landen är säker. Regeringen uppdrog därför i mars 2000 och i december 2000 åt Riksskatteverket (dnr Ju2000/517/F och Ju2000/439) att i sam- verkan med Riksförsäkringsverket, Patent- och registreringsverket samt Statskontoret dels utreda och lämna förslag om hur ansvaret för utfär- dande och administration av certifikat och elektroniska signaturer bör organiseras i statsförvaltningen, dels att</P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">utarbeta allmänna riktlinjer och gemensamma rutiner för certifikat- hanteringen inom statsförvaltningen,</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">samordna statsförvaltningens krav och behov inför upphandling och avrop av certifikat och tillhörande tjänster för elektronisk identifiering och elektroniska signaturer,</SPAN></P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">samordna de myndighetsgemensamma tjänster som krävs för en väl fungerande infrastruktur för användningen av elektroniska signaturer i statlig verksamhet, samt</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">svara för information och vägledning till myndigheterna i dessa frågor.</SPAN></P>
<P class="p177 ft6">Statskontoret har i dag ansvaret för att upphandla tjänster för elektro- nisk identifiering samt kontroll av elektroniska signaturer. Den första upphandlingen var klar i november 2001 och resulterade i ramavtal, som myndigheterna hade möjlighet att använda sig av för att tillgodose sina behov av säkerhetslösningar. Hösten 2004 slöt Statskontoret nya ram- avtal som gäller fram till och med juni 2006. Ramavtalen omfattar bl.a. tjänster i samband med personlig <NOBR>e-legitimation,</NOBR> <NOBR>e-legitimation</NOBR> för myn- dighetens elektroniska stämpel och tjänstelegitimation. Ramavtal har tecknats med Föreningssparbanken AB, Nordea Bank AB, Steria AB, Svenska Handelsbanken AB och TeliaSonera Sverige AB.</P>
<P class="p13 ft6">Regeringen beslutade också i januari 2002 att Regeringskansliet departementsvis skulle se över gällande formkrav i lagar och förord- ningar och överväga behovet av förändringar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk doku- ment- och ärendehantering (dnr Ju 2002/462). För att samordna arbetet inrättades inom Regeringskansliet en arbetsgrupp vilken antog namnet <NOBR>FORMEL-gruppen.</NOBR> Denna avlämnade sin rapport Formel – Formkrav och elektronisk kommunikation (Ds 2003:29). Rapporten har remiss- behandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p70 ft4">I sammanhanget bör även nämnas portalen Sverige.se samt länsstyrel- sernas användning av IT i samverkan med andra myndigheter nämnas. Dessa beskrivs närmare i <SPAN class="ft5">bilaga 17</SPAN>, avsnittet Exempel på <NOBR>IT-användning</NOBR> inom offentliga sektorn.</P>
<P class="p320 ft4">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p32 ft25">Aktuella åtgärder</P>
<P class="p237 ft4">Nedan beskrivs några exempel på initiativ som vidtagits efter det att regeringen fastställt handlingsprogrammet för förvaltningspolitiken.</P>
<P class="p180 ft9">Service och samverkan VISAM</P>
<P class="p183 ft7">En ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> gör det möjligt att utforma nya servicelösningar och interna organisationsformer i den offentliga verksamheten. För att pröva dessa nya möjligheter har Statskontoret, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Centrala studistödsnämnden (CSN), Försäkringskassan, Skatte- verket och Tullverket fått regeringens uppdrag att gemensamt utveckla och pröva nya former för lokal service- och produktionssamverkan. Arbetet genomförs i regionala samverkansprojekt inom Skåne, Västra Götalands, Västerbottens och Norrbottens län (dnr Fi 2003/123).</P>
<P class="p112 ft6">Under hösten 2004 påbörjades, inom ramen för uppdraget, 15 olika delprojekt. I Skåne pågår t.ex. projekt som syftar till att förenkla och samordna flyktingars och invandrares kontakter med myndigheterna. I Västra Götaland sker bl.a. en kartläggning av gemensamma behov av kompetens och tjänster där det finns möjligheter till samutnyttjande och samverkan mellan myndigheterna. I Norrbotten och Västerbotten är projekten inriktade på att genom myndighetssamverkan behålla och utveckla offentlig service i glesbygdskommuner. Myndigheterna skall redovisa resultatet av det gemensamma utvecklingsprojektet senast den 1 september 2005.</P>
<P class="p230 ft9">Delegationen för utveckling av offentliga <NOBR>e-tjänster</NOBR></P>
<P class="p183 ft7">Som ett led i regeringens satsningar för att stimulera utvecklingen och användningen av elektroniska tjänster i offentlig sektor tillsatte reger- ingen under hösten 2003 en delegation för utveckling av offentliga <NOBR>e-tjänster</NOBR> (dnr Fi 2003/3566). Delegationen, som tagit namnet <NOBR>24-timmarsdelegationen,</NOBR> har som övergripande mål för sitt arbete att vara pådrivande i utvecklingen och användandet av sådana elektroniska tjänster inom offentlig verksamhet som kan skapa mervärde för medbor- gare och företag. Syftet är att förbättra och effektivisera offentlig verk- samhet, öka tillgängligheten till viktig samhällsservice, underlätta med- borgarnas insyn och delaktighet i offentliga beslutsprocesser samt stimulera näringslivets konkurrenskraft. Delegationen består av före- trädare för stat, kommun och landsting, näringsliv och forskningssektorn.</P>
<P class="p144 ft4">I april 2004 överlämnades ett första delbetänkande – <NOBR>E-tjänster</NOBR> för alla (SOU 2004:56) – med en lägesbeskrivning av förekomsten av <NOBR>e-tjänster</NOBR> inom den offentliga sektorn. Delbetänkandet innefattar även förslag till insatser som kan bidra till att öka användningen och utbudet av <NOBR>e-tjänster.</NOBR></P>
<P class="p82 ft4">I februari 2005 lämnade <NOBR>24-timmarsdelegationen</NOBR> lägesrapporten <NOBR>E-legitimation</NOBR> för säkra <NOBR>e-tjänster</NOBR> (dnr Fi 2005/825). I rapporten förordar delegationen <NOBR>e-legitimationen</NOBR> som en gemensam säkerhetslösning för <NOBR>e-tjänster</NOBR> inom den offentliga sektorn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">95</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft9">Nämnden för elektronisk förvaltning</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft6">För att ytterligare stimulera utvecklingen av <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> och i syfte att stödja informationsutbytet mellan myndigheter och enskilda beslutade regeringen under hösten 2003 förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte (dnr Fi 2003/5890). Nämnden för elektronisk förvaltning <NOBR>(e-nämnden)</NOBR> inrättades den 1 januari 2004 och har till uppgift att stödja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter samt mellan myndigheter och enskilda. Detta skall bl.a. ske genom att nämnden beslutar om de standarder eller liknande krav som skall vara gemensamma för det elektroniska informationsutbytet för myndigheter under regeringen. Nämnden har möjlighet att utfärda såväl föreskrifter som rekommendationer i form av riktlinjer och vägledningar. Under 2004 och våren 2005 har <NOBR>e-nämnden</NOBR> fastställt fyra vägledningar.</P>
<P class="p222 ft4">Den första vägledningen, <NOBR>24-timmarswebben,</NOBR> skall vara till stöd för myndigheternas utveckling av sina webbplatser. Syftet är att så många användare som möjligt, oberoende av egenskaper och förmågor, skall kunna söka och läsa information samt enkelt och effektivt kunna utföra ärenden via webbplatsen.</P>
<P class="p12 ft6">Två vägledningar gäller myndigheternas användning av <NOBR>e-legitimatio-</NOBR> ner och elektroniska underskrifter. En grundläggande vägledning gäller rutiner och säkerhetskrav vid myndigheternas användning av <NOBR>e-legitima-</NOBR> tioner. En vägledning syftar till att samordna myndigheternas gränssnitt så att medborgaren känner igen sig i olika myndigheters tjänster. Vägledningen syftar också till att tydliggöra juridiskt relevanta punkter i processen, så att de elektroniska tjänsterna stämmer överens med de för- valtningsrättsliga kraven.</P>
<P class="p12 ft6">Slutligen har nämnden fastställt riktlinjer för standardmeddelanden. Riktlinjernas syfte är att stödja den samordnade utvecklingsprocess som behövs för informationsutbyte via konceptet för standardmeddelanden. Riktlinjerna är avsedda att tillämpas vid införande av eller modernisering av befintligt elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter och med andra externa parter.</P>
<P class="p246 ft9">Uppföljning av <NOBR>24-timmarsmyndighetens</NOBR> utveckling</P>
<P class="p228 ft4">Regeringen anser att det är av stor vikt att få en redovisning av vilka effekter som utvecklingen mot <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> genererar. I samband med detta behövs också en analys av de faktorer som är av avgörande betydelse för en effektiv utveckling. Regeringen gav därför, i september 2004, Statskontoret i uppdrag att utarbeta ett system för återkommande uppföljning av <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> med utgångs- punkt i de mål som regeringen fastlagt (dnr Fi 2004/3904). I uppdraget ingick att göra fallstudier och lyfta fram ett antal <NOBR>e-tjänster</NOBR> eller <NOBR>24-timmarsprojekt</NOBR> som genererat nytta och som därmed kan illustrera potentialen med <NOBR>24-timmarsmyndigheten.</NOBR> Vidare skulle Statskontoret identifiera omständigheter som varit avgörande för utvecklingen av <NOBR>24-timmarsmyndigheten.</NOBR></P>
<P class="p321 ft4">Statskontoret redovisade rapporten Service, öppenhet och effektivitet</P>
<P class="p178 ft66">(Statskontoret 2004:13) den 31 maj 2005. Av rapporten framgår att</P>
<P class="p179 ft4">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">moderniseringen av den offentliga förvaltningen pågått en längre tid. Samtidigt befinner sig förvaltningen nu i ett brytningsskede där den traditionella förvaltningen successivt går över till en modern förvaltning som är sammanhållen och kundorienterad och som tillvaratar de möjlig- heter som informationsteknikens utveckling erbjuder. Utvecklingen har emellertid enligt Statskontoret varit spretig, liksom uppföljningarna av densamma.</P>
<P class="p111 ft6">Den modell för en mer systematisk uppföljning av utvecklingen mot en modern förvaltning som Statskontoret presenterat syftar främst till att stärka regeringens möjligheter att följa och styra utvecklingen men kan även användas som ett stöd i förändringsarbetet hos den enskilda myn- digheten. I sin rapport har myndigheten valt att, till skillnad från många tidigare arbeten inom <NOBR>24-timmarsmyndigheten,</NOBR> vidga ramarna och presenterar en modell med utgångspunkt i bilden av en modern förvalt- ning som är en sammanhållen och öppen förvaltning i kontinuerlig ut- veckling som sätter medborgare och företag i centrum och som skapar värde genom hög service och tillgänglighet, god kommunikation och hög effektivitet. Modellen omfattar både så kallade värdeskapare – det vill säga de delar av verksamheten som myndigheten arbetar inom i sin utveckling – och det skapade värdet inom de tre områdena service, effektivitet och öppenhet.</P>
<P class="p112 ft7">Rapporten innefattar även förslag till åtgärder. Dessa är bl.a. att öka de centrala aktörernas samsyn, öka användningen av gemensamma lösningar, fortsätta arbetet med anpassningar av lagar och regler och att införa nämnda modell som ett återrapporteringskrav i regleringsbreven.</P>
<P class="p230 ft9">Länsstyrelsernas arbete med <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR></P>
<P class="p183 ft6">Länsstyrelserna driver sedan några år tillbaka <NOBR>IT-frågorna</NOBR> som ett viktigt verktyg för utvecklingen av verksamheten. En länsstyrelsegemensam satsning på en teknisk plattform har gjorts för att kunna erbjuda vissa tjänster till medborgare och företag via Internet. Länsstyrelserna fick i januari 2005 i uppdrag att fortsätta detta arbete. För 2005 är målsätt- ningen bl.a. att tjänster inom områdena yrkestrafik, körkort, stiftelser och väktare skall kunna erbjudas via länsstyrelsernas webbplatser.</P>
<P class="p230 ft9">Stabsmyndigheterna</P>
<P class="p183 ft7">Regeringens stabsmyndigheter Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och Statens kvalitets- och kompetensråd arbetar fortlöpande med att utveckla stödfunktioner och vägledningar till stöd för myndigheternas utveckling av verksamheten. Statens kvalitets- och kompetensråd har på regeringens uppdrag tagit fram en vägledning för myndigheters dialog med sina brukare. Syftet med vägledningen är att stödja statliga myndig- heters arbete med att utveckla sina tjänster. Utgångspunkten är att statliga myndigheter skall föra en dialog med sina brukare för att utveckla verk- samhetens kvalitet och effektivitet. Dialogen ger myndigheten underlag för att utforma sina tjänster så att största möjliga nytta skapas. Statens kvalitets- och kompetensråd har också fått i uppdrag att efter samråd med Kungliga biblioteket, Nämnden för elektronisk förvaltning, Riksarkivet,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">97</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">Statskontoret och Uppsala universitet utveckla ett förslag till hur en för statsförvaltningen gemensam webbaserad söktjänst för statliga myndig- heters rapporter och skrifter skall kunna möjliggöras. I uppdraget ingår även att ge förslag på standarder, struktur, flöden, arkitektur, val av taxonomier och en ansvarsfördelning mellan myndigheter. För- och nackdelar med förslagen skall beskrivas liksom vilka eventuella fråge- ställningar som kan behöva utredas ytterligare. I uppdraget ingår att sam- råda med ett urval av myndigheter som har en omfattande publicering av rapporter. Uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2005.</P>
<P class="p111 ft6">Ett annat intressant exempel på stödfunktion är den av Statskontoret egeninitierade studie om den potential som ligger i elektronisk ärende- hantering. Statskontoret genomförde under 2004 en intervjustudie som belyser 34 ärenden vid 19 myndigheter där varje ärende analyserats utifrån de moment som ingår. Syftet med studien var att få en uppfattning om den eventuella effektiviseringspotential inom den offentliga förvalt- ningen som finns att hämta hem genom ett utökat införande av automatiserad elektronisk ärendehantering, ibland även benämnt automatberedning. Den bedömning Statskontoret gjort är att det finns en stor outnyttjad potential kvar för inre effektivisering av förvaltningen genom ökat införande av automatiserad ärendehantering.</P>
<P class="p274 ft9">Ökad användning av informationen från offentlig sektor</P>
<P class="p183 ft7">Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn skall vara genomfört den 1 juli 2005. Direktivet skall förenkla för med- borgare och företag att få tillgång till offentlig information i såväl Sverige som övriga <NOBR>EU-länder.</NOBR> Ett viktigt syfte med direktivet är att öka tillväxten i den europeiska informationssektorn. Direktivet ligger i linje med svenska strävanden mot ökad öppenhet och tillgänglighet i förvaltningen. Direktivet är ett komplement till förverkligandet av <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> och omfattas av handlingsplanen <NOBR>e-Europa</NOBR> 2002</P>
<P class="p184 ft4">– Ett informationssamhälle för alla och stöder de ambitioner om förbättrad service och insyn m.m. som ligger bakom dessa satsningar, t.ex. portalen sverige.se och andra åtgärder, vilka också syftar till att modernisera och effektivisera den offentliga verksamheten och dess samspel med medborgare och näringsliv.</P>
<P class="p111 ft7">Regeringen ser för närvarande över vilka regler och riktlinjer som kan behöva anpassas till direktivet. Frågan kommer även att utvecklas i regeringens framtida arbete med en strategi för att underlätta tillgänglig- heten till elektronisk samhällsinformation från offentlig sektor. (Se även avsnitt 15.11 och 14.7.3). Anslagsfinansierad information blir i stort sett gratis. Principerna bör dock vara desamma oavsett hur informationen förmedlas (digitalt, analogt, papper). Offentlig information skall ha ett pris om det är motiverat, exempelvis utifrån ett kostnadstäcknings- perspektiv eller för att förhindra en överkonsumtion m.m.. Det finns i dag myndigheter som är helt avgiftsfinansierade och vars huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla högkvalitativ information och informations- tjänster. Det är inte aktuellt att ändra denna verksamhets finansierings- form. Vidare bör en beskrivning göras av hur andra länder inom EU valt att utforma sin prissättningspolicy inom ramen för de nya <NOBR>EG-direktiven.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p85 ft4">98</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr40 td81"><P class="p322 ft4">11.3</P></TD>
<TD class="tr40 td98"><P class="p155 ft29">Ökat elektroniskt informationsutbyte mot</P></TD>
<TD class="tr40 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p155 ft29">förmånsfusk</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft9">2002 års reform</P>
<P class="p228 ft4">Efter förslag i propositionen Ökat informationsutbyte mellan arbetslös- hetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet (prop. 2000/01:129) beslutade riksdagen (bet. 2001/02:KU3, rskr. 2001/02:18) ett antal lagändringar, som trädde i kraft den 1 juli 2002, och som möj- liggjorde ett ökat utbyte av information i elektronisk form mellan nuva- rande Försäkringskassan, CSN, länsarbetsnämnderna och arbetslöshets- kassorna.</P>
<P class="p70 ft4">Skälen för 2002 års reform var att förbättra kontrollen av statliga medel, effektivisera ärendehanteringen och förbättra servicen för den en- skilde.</P>
<P class="p50 ft4">Felaktiga utbetalningar kan ofta effektivt förhindras genom ett utökat elektroniskt informationsutbyte. Det är inte enbart s.k. dubbla utbetal- ningar (en person uppbär felaktigt två eller flera förmåner samtidigt) som på detta sätt kan förhindras. Felaktiga utbetalningar kan bero på brist- fälligheter i ärendehanteringen, på att uppgifter som utbyts i olika system inte är jämförbara eller på att den enskilde oavsiktligt lämnat oriktiga uppgifter. Felaktiga utbetalningar kan också bero på att en omständighet inträffat i ett annat system utan att det är fråga om utbetalning av en annan förmån eller att uppgifter som en gång lämnats inte uppdateras kontinuerligt.</P>
<P class="p13 ft4">Statsmakternas krav på en effektiv ärendehantering har fått till följd att myndigheter och andra organ som hanterar statliga medel har ett ökat behov av att på ett rationellt och enkelt sätt inhämta nödvändiga upp- gifter såväl från den enskilde som från andra. Utvecklingen av elektro- niska tjänster över Internet har i det sammanhanget öppnat nya möjlig- heter att förenkla ärendehanteringen. Utvecklingen går mot ärende- hanteringssystem där alla handlingar i ett ärende skall kunna hanteras och lagras elektroniskt. Ett ökat elektroniskt informationsutbyte leder till att resurser som i dag tas i anspråk för rutinärenden kan frigöras för andra angelägna arbetsuppgifter.</P>
<P class="p222 ft4">För den enskilde kan det vara en fördel att själv slippa ombesörja att myndigheter eller arbetslöshetskassor har en fullständig utredning i ärendet och att uppgifterna kontinuerligt uppdateras så att besluts- underlaget vid varje tidpunkt är aktuellt. Med ett ökat elektroniskt infor- mationsutbyte kan handläggningstiderna minskas och beslut om skilda förmåner fattas snabbare. Servicen till den enskilde kan därigenom för- bättras.</P>
<P class="p12 ft6">Den tekniska utvecklingen har medfört att det i dag finns förutsätt- ningar att på ett tekniskt säkert sätt överföra s.k. skiktad information, dvs. särskilt utvalda uppgifter. Det elektroniska informationsutbytet avser endast sådana uppgifter som mottagaren av informationen behöver för att fatta ett korrekt beslut i ärendet. Informationsutbytet avser i princip endast uppgifter om att en ansökan eller anmälan lämnats in, vilken för- mån som har beslutats, omfattningen av denna samt utbetalat belopp.</P>
<P class="p189 ft4">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft9">Uppföljningar av 2002 års reform om elektroniskt informationsutbyte</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft6">För att genomdriva reformen har regeringen i regleringsbrev alltsedan 2003 lämnat uppdrag till de berörda myndigheterna att redovisa vilka åtgärder de vidtagit för att det av statsmakterna önskade informations- utbytet skulle komma till stånd. Av de senaste redovisningarna, som har kommit in till Regeringskansliet, framgår följande.</P>
<P class="p325 ft6">Försäkringskassan har i en rapport från mars 2005 uppgivit att det elektroniska informationsutbytet mellan Försäkringskassan och arbets- löshetskassorna i form av en särskild frågerutin har varit i drift sedan i slutet av november 2003. All information förmedlas i realtid mellan handläggningssystemen och den genomsnittliga svarstiden är ca 2 sek- under per kontrollfråga. En preliminär bedömning visar att andelen dubbelutbetalningar mellan socialförsäkringssystemet och arbetslöshets- systemet kan ha minskat med upp till 50 procent sedan systemet tagits i bruk. Servicen för de enskilda har förbättrats genom att beslutsunder- lagen blivit mer välunderbyggda, vilket lett till att antalet komplette- ringar har minskat.</P>
<P class="p326 ft6">Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) angav i en rapport från den 1 november 2004 att sedan januari 2004 ingår samtliga arbets- löshetskassor i informationsutbytet med Försäkringskassan och CSN. Informationsutbytet sker dels genom automatiska kontroller, dels genom en manuell kontroll via direktåtkomst till vissa register. Detta innebär att korrekta uppgifter erhålls och färre kompletteringar behöver göras, vilket medför att handläggningstiderna minskar. Den manuella kontrollen har medfört en effektivare ärendehantering, förbättrad service till den en- skilde och ökad rättssäkerhet då beslut redan från början fattas utifrån ett korrekt underlag. Arbetet fortsätter inom projektet med att ytterligare förbättra och förfina informationsutbytet. Under våren 2005 kommer den automatiska kontrollen även att omfatta föräldrapenning, ett ersättnings- slag som inte ingår i dagens kontroll.</P>
<P class="p326 ft6">CSN har i en redovisning från den 28 april 2005 angivit att genom den rutin som utvecklats kan arbetslöshetskassornas handläggare genom direktåtkomst få svar på om en viss sökande lämnat in en ansökan om studiestöd och vilken period ansökan eller beviljat stöd avser. Det görs också automatiska kontroller genom att insända anspråk på arbetslöshets- ersättning jämförs med utbetalat studiestöd. Antalet dubbla utbetalningar mellan arbetslöshetsersättningen och studiestödet har minskat och beho- vet av underlag från handläggare på arbetslöshetskassorna har minskat eftersom de själva genom direktåtkomst kan hämta aktuella uppgifter från CSN.</P>
<P class="p325 ft4">Under hösten 2004 inleddes ett arbete på Finansdepartementet för att undersöka om det finns anledning att utöka det elektroniska infor- mationsutbytet. Arbetet resulterade i en promemoria i vilken ett antal behov av informationsutbyten har tagits upp (dnr Fi 2005/701).</P>
<P class="p325 ft6">Kommunernas socialtjänst har behov av att i socialbidragsärenden få tillgång till uppgifter från det befintliga informationsutbytet. Vidare bör ett elektroniskt informationsutbyte kunna etableras mellan Försäkrings- kassan och Migrationsverket. Länsstyrelserna bör kunna få förbättrade möjligheter att kontrollera lämnade uppgifter vid handläggning av löne- garantiärenden. Skatteverket bör kunna få direktåtkomst till vissa upp-</P>
<P class="p327 ft4">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">gifter i det befintliga informationsutbytet. Vidare finns ett behov av att Prop. 2004/05:175 Skatteverket i ökad utsträckning lämnar ut vissa uppgifter till andra</P>
<P class="p211 ft4">myndigheter. Slutligen bör man kunna överväga möjligheten att låta myndigheter lämna uppgifter på eget initiativ till andra myndigheter vid misstanke om bidragsfusk.</P>
<P class="p50 ft4">Promemorian remitterades den 7 februari 2005 till berörda myndig- heter i avsikt att få synpunkter och ytterligare förslag på informations- utbyte. Remissinstanserna har instämt i att de behov som tas upp i promemorian föreligger. Vidare har instanserna tagit upp ytterligare om- råden där de menar att behov av elektroniska informationsutbyten före- ligger.</P>
<P class="p12 ft9">Inom Regeringskansliet bereds frågan om tillsättande av en utredning om utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter.</P>
<P class="p328 ft29">Samordning</P>
<P class="p329 ft29"><SPAN class="ft4">11.4</SPAN><SPAN class="ft64">De förvaltningspolitiska målen för en sammanhållen förvaltning</SPAN></P>
<P class="p277 ft5"><SPAN class="ft25">11.4.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">24-timmarsmyndigheten</SPAN></NOBR></P>
<P class="p73 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Arbetet med att utveckla och effektivisera en sammanhållen förvaltning bör förstärkas. Bland annat bör specifikationer för gemensamma grundfunktioner utarbetas och samverkan inom för- valtningen förstärkas.</P>
<P class="p238 ft4"><SPAN class="ft5">ITPS rapport: </SPAN>Institutet anser att regeringen skall vara tydligare i sina prioriteringar och mål mot <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> samt formulera målen så att de är mät- och uppföljningsbara. Regeringen bör också lära av andras erfarenheter, värna om de medborgare som riskerar att stå utanför informationssamhället samt stimulera och främja utvecklingen inom den offentliga sektorn genom att stärka samarbetet inom den- samma. Vidare bör regeringen samarbeta med den privata sektorn och verka internationellt.</P>
<P class="p13 ft6"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Av de instanser som yttrat sig om <NOBR>24-timmars-</NOBR> myndigheten pekar flera på behovet av tydligare styrning av utveck- lingen och myndigheternas arbete inom området. <SPAN class="ft33">Statskontoret </SPAN>delar ITPS uppfattning att det åtminstone för de närmaste åren behövs politiska riktlinjer för hur staten kan stödja den omvandling av verksam- heter, processer och strukturer som behövs inom olika politikområden för att det skall bli möjligt att ta till vara de fördelar som den moderna informationsteknologin ger. <SPAN class="ft33">Socialstyrelsen </SPAN>pekar på att den hetero- genitet som de olika kommunala och regionala lösningarna innebär vad bl.a. avser teknikval försvårar att näten i framtiden kopplas samman. Socialstyrelsen menar att detta understryker vikten av att skyndsamt verka för en nationell infrastruktur inom <NOBR>IT-området.</NOBR> <SPAN class="ft33">Skatteverket </SPAN>under- stryker behovet av att arkivfrågorna löses om trovärdigheten hos den elektroniska förvaltningen skall stärkas.</P>
<P class="p177 ft9"><SPAN class="ft25">Riksrevisionens rapport: </SPAN>I rapporten Vem styr den elektroniska för- valtningen (RiR2004:19) har Riksrevisionen granskat regeringens och</P>
<P class="p330 ft4">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft6">myndigheternas arbete med att införa elektronisk förvaltning. Gransk- ningen bygger på tio fallstudier och omfattar både myndigheter och departement. Riksrevisionen konstaterar att reformen har fått begränsat genomslag hos samtliga granskade myndigheter och att det finns allvar- liga brister i förutsättningarna för införandet av elektronisk förvaltning, vilket drabbat såväl medborgare och företag som myndigheterna själva. I rapporten rekommenderas regeringen att tydligare ange vad som för- väntas av myndigheter och att anpassa målen och tidsplanerna efter myndigheternas skilda förutsättningar. Regeringen bör också skapa tydligare legala förutsättningar för myndigheternas arbete med den elektroniska förvaltningen, exempelvis beträffande <NOBR>e-posthantering</NOBR> och digital arkivering samt påskynda arbetet med att så långt möjligt undan- röja existerande legala hinder för införandet av <NOBR>e-tjänster.</NOBR> Riksrevisionen föreslår också att regeringen förbättrar sin information till riksdagen, sär- skilt om konkreta resultat som uppnåtts, exempelvis vilken potential det finns för att förbättra servicen till medborgare och företag och vilken potential det finns för att höja förvaltningens kostnadseffektivitet. Rapporterna visar framför allt att det finns ett stort behov av mer och tyd- ligare information om hur regeringen avser att uppnå sitt mål med förvaltningens användning av informationsteknik, både inom förvalt- ningen och till medborgarna.</P>
<P class="p195 ft7"><SPAN class="ft37">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Samhället genomgår stora för- ändringar. Under början av <NOBR>2000-talet</NOBR> kommer stora pensionsavgångar att ställa krav på samhällets och förvaltningens förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar. Allt färre yrkesverksamma skall tillhandahålla en bra service för fler, men med begränsade resurser. Rörligheten av arbets- kraft, kapital och marknader ökar kraftigt. För näringslivet innebär det ett större behov av en effektiv och väl fungerande förvaltning som lätt kan anpassa sig till nya krav och förutsättningar. Samtidigt förväntar sig den enskilde medborgaren att förvaltningen svarar mot den tillgänglighet, interaktion och samverkan som samhället i övrigt erbjuder. För många är det i dag självklart att tjänster och varor är tillgängliga oberoende av kontorstider och geografisk belägenhet. För att kunna tillhandahålla en god samhällsservice som svarar mot medborgarnas och företagens krav, krävs effektivisering och förnyelse av den offentliga förvaltningen. I Statskontorets rapport Samverkande <NOBR>24-timmarsmyndigheter</NOBR> – samman- hållen elektronisk förvaltning (2003:18), är en av slutsatserna att det fort- satta utvecklingsarbetet kräver mer av samverkan inom den offentliga förvaltningen och en bred uppslutning kring gemensamma mål, en bedömning som regeringen delar. Den fortsatta utvecklingen kräver också en närmare samverkan kring grundläggande processer eller ären- desystem som är gemensamma inom den offentlig förvaltning.</P>
<P class="p331 ft6">Syftet med skrivelsen Regeringens förvaltningspolitik och det förvalt- ningspolitiska handlingsprogrammet var att anpassa den offentliga för- valtningen till nya förutsättningar och ny teknik. Regeringens mål sam- manfattades i begreppet <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> och innebär att till- gången till service skall vara oberoende av tid och plats, medborgarnas och företagens kontakter med myndigheterna skall göras enklare och kvaliteten i servicen skall förbättras. I Riksrevisionens och ITPS rapporter framkommer många synpunkter och förslag till åtgärder för att påskynda utvecklingen av <NOBR>24-timmarsmyndigheten.</NOBR> En del åtgärder har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">102</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft6">redan vidtagits och beskrivs under avsnitt 11.2. Arbetet har emellertid på vissa områden gått långsamt och det finns fortfarande mycket kvar att göra för att uppnå den effektivitet och tillgänglighet som regeringen satt som mål. I denna proposition behandlas endast åtgärder som syftar till att inom förvaltningen skapa gemensamma grundfunktioner och ökad sam- verkan. Beträffande övriga nödvändiga åtgärder avser regeringen att återkomma i andra sammanhang.</P>
<P class="p16 ft6">Informationstekniken skapar nya möjligheter och förutsättningar som bör utnyttjas i moderniseringen av den offentliga förvaltningen. Det bör understrykas att utvecklingen av en elektronisk förvaltning inte kan ses skild från övrig utveckling och modernisering av offentlig förvaltning. Styrningen av denna skiljer sig inte från övrig styrning av myndig- heternas verksamhetsutveckling. Det som emellertid skiljer denna ut- veckling från annan verksamhetsutveckling är att förutsättningarna för att kunna utnyttja informationsteknikens fulla potential kräver ett större mått av samverkan både tekniskt och organisatoriskt inom förvaltningen och i förvaltningens relationer med den privata sektorn. För att uppnå en effektiv användning av informationstekniken är det också viktigt att medborgare och företag upplever nyttan av de förändringar som förvalt- ningen genomgår. Det är därför viktigt att det förs en dialog mellan brukarna av förvaltningens tjänster och myndigheterna.</P>
<P class="p218 ft4">Inom Sveriges kommuner och landsting förekommer flera projekt som syftar till att utveckla gemensamma former för användningen av infor- mationsteknik. I kommuners strävan att utveckla verksamheten med IT efter lokala och regionala förutsättningar och behov kan tre olika ansatser urskiljas.</P>
<P class="p297 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">Mindre kommuner i glesbygd börjar nu i allt högre grad dela på tek- niska grundfunktioner och stödsystem för verksamheten. Detta ger förut- sättningar att skapa gemensam verksamhet inom ett antal områden. Denna typ av interkommunal samverkan har möjliggjorts av bredbands- utbyggnaden och ökar.</SPAN></P>
<P class="p16 ft6"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft67">Ett ökande antal, framför allt större kommuner, utarbetar strategier och lösningar för att med IT utveckla ett sammanhållet informationsstöd för hela den egna organisationen. Målet är att skapa en informations- hantering som medger att information i administration och kärnverk- samhet blir tillgänglig när och där den behövs, även om den kommer från en annan förvaltning eller från extern organisation.</SPAN></P>
<P class="p297 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft27">Större kommuner samverkar med mindre kommuner i regionen genom att ”gå före” i utvecklingen att skapa en elektronisk förvaltning och att erbjuda de mindre kommunerna att ta del av den större kom- munens tekniska plattform.</SPAN></P>
<P class="p15 ft7">Inom landstingen genomförs ett antal nationella och regionala sam- verkans- och utvecklingsprojekt. Samordningen sker huvudsakligen ge- nom Carelink som är en intresseförening där kommuner, landsting och privata vårdföretag inbjuds att bli medlemmar och vars huvuduppgift är att vara en länk och samordnare mellan dessa aktörer för att initiera och stimulera gemensamma aktiviteter och samarbete av en effektiv använd- ning av IT. Exempel på Carelinks projekt är Sjunet och SITHS, vilka är system som syftar till att vård- och omsorgsinformation skall kunna över- föras säkert elektroniskt. Ett annat aktuellt samverkansprojekt är att ut- veckla en nationell patientöversikt som syftar till att göra det smidigare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">103</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">för vårdgivare att föra över och ta del av patientinformation (se av- snitt 10.2.2). Inom kommunerna finns ett arbete under den s.k. Sam- bruksplattformen. Plattformen är ett samarbetsprojekt mellan ett trettiotal kommuner som syftar till att bl.a. utveckla gemensamma basfunktioner och tekniska plattformar inom kommunernas olika verksamhetsområden.</P>
<P class="p87 ft6">Alla dessa ansatser är exempel på ett långsiktigt utvecklingsarbete, definierat efter lokala och regionala förutsättningar utifrån analyser av arbetsprocesser och informationsflöden. Detta skapar förutsättningar för kommunerna att utefter lokala och regionala förutsättningar nå de natio- nella målen och att använda de gemensamma grundfunktioner och stan- darder som nu tar form.</P>
<P class="p82 ft4">Utvecklingsarbetet skall ha som syfte att offentlig service och tjänster skall vara oberoende av tid och plats, kontakterna med myndigheterna skall göras enklare och kvaliteten i servicen skall förbättras. Flera åtgär- der i denna riktning har, som beskrivits ovan, redan vidtagits. Arbetet med att utveckla och effektivisera den sammanhållna förvaltningen måste emellertid förstärkas. För att till fullo kunna utnyttja modern tek- nik för utveckling och effektivisering av verksamheten och servicen till medborgare och företag krävs att det utarbetas vissa för förvaltningen gemensamma grundfunktioner. Vidare fordras bättre samverkan inom den offentliga förvaltningen.</P>
<P class="p303 ft5"><SPAN class="ft25">11.4.2</SPAN><SPAN class="ft62">Gemensamma grundfunktioner</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Regeringens mål för den offentliga servicen och ärendehanteringen är att den skall vara öppen och tillgänglig samt tillhandahållas på ett säkert sätt. Målet innebär också att tillgången till servicen skall vara oberoende av tid och plats, att kontakterna med myndigheterna skall göras enklare och att kvaliteten skall förbättras. Det förutsätter att det inom varje myn- dighet finns rutiner och system som möjliggör en sådan hantering.</P>
<P class="p82 ft4">Inom förvaltningen hanteras dagligen en stor mängd ärenden av många olika slag, av vilka många är rutinärenden som återkommer mer eller mindre i samma form hos alla myndigheter. Exempel på gemensamma rutiner är diarieföring av inkommande och utgående post, fakturering, beställning av material och ansökningar.</P>
<P class="p111 ft7">För att skapa förutsättningar och underlätta utvecklingen av en sam- manhållen förvaltning som utformar sina tjänster med utgångspunkt från medborgares och företagares behov av enkelhet och tillgänglighet måste det finnas grundfunktioner och specifikationer som är gemensamma inom hela förvaltningen. Detta blir särskilt viktigt när det gäller utveck- lingen av elektroniska tjänster. Sådana grundfunktioner syftar till att säkerställa exempelvis säker, interoperabel kommunikation, förenklat informationsutbyte eller att offentlig information är sökbar.</P>
<P class="p111 ft7">I takt med att den offentliga förvaltningen utvecklas till att bli mer integrerad ökar också kraven på att system och rutiner fungerar till- sammans. Det innebär att vissa typer av grundfunktioner måste utvecklas gemensamt och i form av öppna och gemensamma standarder. För att kunna säkerställa gemensamma grundfunktioner behövs ett tydligare centralt ansvar för att utarbeta grunderna och specifikationerna för ut- vecklingen av system och rutiner för dessa funktioner. Det gäller särskilt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">104</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">sådana grundfunktioner som har nationell räckvidd. De grunder och specifikationer som skall tas fram syftar till att öka den elektroniska samordningen (interoperabiliteten) mellan förvaltningens enheter och överbrygga de skillnader som i dag finns inom den offentliga förvalt- ningen och som framgår av avsnitt 6.7 finns mellan kommunerna. Att grundfunktioner skall vara gemensamma innebär emellertid inte att alla myndigheter inom hela landet måste ha samma system eller samma programvara, det viktiga är att systemen är öppna och kan kommunicera med övriga system inom och utom förvaltningen. Det förutsätter att all utveckling och integrering av olika verksamheters system leder till öppna och kommunicerande system med standardiserade och gemensamma gränssnitt. Systemen bör vara interoperabla och stödja utvecklingen av en sammanhållen och samverkande förvaltning. Sådan standardisering möjliggör även samtidig användning av konkurrerande men interoperabla applikationer och därmed större frihet vid upphandlingen av system som uppfyller valda grundfunktioner.</P>
<P class="p112 ft6">Regeringen bedömer det därför vara väsentligt att system och rutiner som stöder gemensamma grundfunktioner utarbetas. Nämnden för elek- tronisk förvaltning har påbörjat detta arbete genom ovan nämnda väg- ledningar. Detta arbete bör emellertid förstärkas. Regeringen avser därför att i samband med den pågående stabsöversynen ge den nya myndigheten för förvaltningsutveckling i uppdrag att utarbeta nödvändiga föreskrifter och vägledningar. Myndigheten bör även få till uppgift att följa hur för- valtningen tillämpar gällande vägledningar och föreskrifter och hur det påverkar utvecklingen och integrationen inom densamma. Om det visar sig att utvecklingen inom den offentliga förvaltningen fortsätter att upp- visa stora skillnader, kan det bli aktuellt att ytterligare skärpa styrningen och kraven.</P>
<P class="p112 ft7">Arbetet med att ta fram nödvändiga föreskrifter och vägledningar bör ske i samråd med kommuner och landsting och i dialog med marknadens aktörer. När det gäller samrådets former bör den ansvariga myndigheten beakta att förutsättningarna vad gäller utveckling och lösningar på IT- området varierar, t.ex. mellan stora och små kommuner och statliga myndigheter. Den ansvariga myndigheten bör därför inhämta synpunkter från ett brett urval av kommuner och landsting och statliga myndigheter.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">11.4.3</SPAN><SPAN class="ft62">Samverkan inom offentlig förvaltning</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">För att i framtiden kunna erbjuda medborgare och företag en offentlig service som är tillgänglig och av hög kvalitet förutsätts att den offentliga förvaltningen utökar sin samverkan på strategiskt viktiga områden vid utvecklingen av offentlig förvaltning och då bl.a. vid användningen av informationsteknik. Det finns redan i dag exempel på områden där myn- digheter samverkar och där resultatet inneburit förenklade rutiner och effektivare och bättre service till medborgare. Ökad samverkan behövs också lokalt och regionalt. Den offentliga servicen måste hela tiden sträva efter att bli bättre och kostnadseffektivare. Regeringen har därför gett Skatteverket, AMS, CSN, Försäkringskassan, Tullverket och Stats- kontoret ett gemensamt uppdrag att finna nya former för lokal service- samverkan. Det har mellan dessa parter startats regionala samverkans-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">105</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<P class="p205 ft4">projekt i Skåne, Västra Götaland, Västerbottens och Norrbottens län där Prop. 2004/05:175 också kommuner och landsting deltar. Även många kommuner och</P>
<P class="p198 ft6">landsting samverkar i dag när det gäller att finna bättre <NOBR>IT-lösningar</NOBR> och att minska kostnaderna för <NOBR>IT-användningen.</NOBR> Det handlar dels om ut- vecklingen av gemensamma grundfunktioner, dels om att dela på tek- niska grundfunktioner, t.ex. i form av att dela på <NOBR>IT-organisation.</NOBR></P>
<P class="p12 ft6">I dag har Statskontoret i uppdrag att lägga grunden för samverkan mellan stat, kommun och landsting. Vid sidan av Statskontoret finns också Nämnden för elektronisk förvaltning <NOBR>(e-nämnden)</NOBR> och Delega- tionen för främjande av elektroniska tjänster <NOBR>(24-timmarsdelegationen).</NOBR> Dessa har till vissa delar överlappande uppgifter.</P>
<P class="p50 ft4">Av budgetpropositionen för 2005 framgår att regeringen avsåg renodla verksamhet som i dag utförs av Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och Statens kvalitets- och kompetensråd.</P>
<P class="p12 ft6">Regeringen beslutade i juni 2005 om direktiv till en utredning med syfte att förbereda och bilda en ny förvaltningspolitisk myndighet. För- slaget innebär bl.a. att <NOBR>e-nämnden</NOBR> och den s.k. <NOBR>24-timmarsdelegationen</NOBR> övergår till den nya myndigheten och att Statens kvalitets- och kom- petensråd avvecklas och övergår till den nya myndigheten.</P>
<P class="p70 ft4">Den förvaltningspolitiska myndigheten kommer att få uppgifter av bred och övergripande karaktär för att kunna bistå regeringen med att realisera de förvaltningspolitiska målen och på ett strategiskt sätt driva arbetet med att utveckla och förnya förvaltningen. Behovet av en mer sammanhållen statsförvaltning bottnar i viljan att öka nyttan för med- borgare och företag och viljan att vara mer effektiv med samma resurser. Den nya myndigheten skall också inom ramen för sitt uppdrag fortsätta samarbetet med kommuner och landsting i likhet med <NOBR>24-timmarsdelega-</NOBR> tionen arbete.</P>
<P class="p191 ft3">12 Utbildning, forskning, kultur och medier</P>
<P class="p333 ft29"><SPAN class="ft4">12.1</SPAN><SPAN class="ft64">IT inom Utbildnings- och kulturdepartementets område</SPAN></P>
<P class="p201 ft6">Inom Utbildnings- och kulturdepartementets område finns många IT- relaterade frågor. Till de viktigaste hör insatser för att höja <NOBR>IT-kompeten-</NOBR> sen hos de yrkesverksamma inom utbildningsområdet samt att beakta informationssamhällets kompetenskrav i direktiv om framtida revide- ringar av kurs- och läroplaner. Dessa insatser bidrar till att uppfylla det i denna proposition föreslagna delmålet om kvalitet. För att främja sam- ordning har s.k. <NOBR>ABM-samarbeten</NOBR> (arkiv, bibliotek och museer) inrättats. Vidare har Statens skolverk och Myndigheten för skolutveckling vissa uppdrag för uppföljning och samverkan. Dessa insatser bidrar till att upp- fylla regeringens bedömning om förbättrad samordning. Till uppfyllelse av delmålet tillgänglighet och säkerhet bidrar arbetet med att inrätta en väl fungerande <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> för forskning. Till uppfyllelse av detta mål bidrar också elektroniskt distribuerade tidningar och digitala radio- och <NOBR>TV-sändningar.</NOBR></P>
<P class="p334 ft4">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p32 ft29">Delmål 1 Kvalitet</P>
<P class="p273 ft29"><SPAN class="ft4">12.2</SPAN><SPAN class="ft61">IT i skolan</SPAN></P>
<P class="p319 ft7">Under åren <NOBR>1999–2003</NOBR> var regeringens särskilda satsning på IT i skolan genom delegationen för IT i skolan (ITiS) den naturliga utgångspunkten för kompetensutveckling och <NOBR>IT-arbetet</NOBR> i skolan. Satsningen omfattade ca 70 000 lärare, som bl.a. fick en dator som ett personligt arbetsverktyg. Samtliga lärare och elever fick egna <NOBR>e-postadresser</NOBR> och skolornas anslut- ningar till Internet förbättrades. Utvärderingen av ITiS visade att sats- ningen gav avsedd effekt och uppskattades av skolans personal.</P>
<P class="p111 ft7">Den 1 mars 2003 bildades Myndigheten för skolutveckling (MSU). MSU skall ansvara för att ta till vara, utveckla och sprida erfarenheter från ITiS och stödja kommuner, lärare och skolledare i <NOBR>IT-arbetet.</NOBR> MSU fick även i uppdrag att ta över ett nätverksbaserat resurscentrum för läromedier. Centrumet driver flera samarbetsprojekt avseende informa- tionsteknik, pedagogik och skolutveckling. Projekten syftar bl.a. till att ge eleverna ett källkritiskt förhållningssätt och metoder för att använda nya medier som verktyg för eget skapande och lärande. I detta samman- hang kan skolbiblioteken utgöra ett viktigt stöd för elever och personal.</P>
<P class="p82 ft4">I syfte att utveckla distansutbildning och flexibelt lärande för vuxna bildades den 1 januari 2002 myndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). CFL skall utgöra ett nationellt resurscentrum för flexibelt lärande för kommunal vuxenutbildning och folkbildning. CFL anpassar befintliga kurser och utvecklar nya <NOBR>IT-baserade</NOBR> kurser inom gymnasial vuxenutbildning samt <NOBR>IT-baserade</NOBR> läromedel för vuxna studerande som har teckenspråk som första språk.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft62">IT i styrdokument för skolan</SPAN></P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Målen i läro- och kursplaner återspeglar inte helt och hållet de kompetenskrav som informationssamhället ställer. Dessa kompetenskrav bör beaktas vid en framtida revidering av läro- och kursplaner.</P>
<P class="p301 ft44"><SPAN class="ft58">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Utbildningspolitiken syftar dels till att erbjuda varje individ möjlighet att lära och utvecklas efter sina förutsättningar oberoende av sociala, ekonomiska och geografiska för- hållanden, dels till att möta samhällets och arbetsmarknadens behov av utbildade medborgare och kompetent arbetskraft. Regeringen anser att det är viktigt att den som lämnar utbildningssystemet har goda kunskaper i informationshantering, kommunikation och informationsgranskning. Detta bidrar till att målen för skolan uppfylls. Informationstekniken kan bidra till utvecklingen av arbetsformer och verksamhet, skapa effektivitet samt ge större variation och nya möjligheter för lärande samtidigt som tillgängligheten till utbildning ökar t.ex. med hjälp av distansutbildning eller för elever med särskilda behov eller funktionshinder. Detta är sär- skilt viktigt ur ett likvärdighetsperspektiv.</P>
<P class="p335 ft9">I morgondagens samhälle kommer goda kunskaper i informations- teknik att vara nödvändiga för varje individ och för samhällets tillväxt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">107</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">Detta ställer krav på en hög digital- och mediekompetens hos lärare och elever. Det kan exempelvis omfatta elevens intresse, attityd, säkerhets- medvetande och förmåga att på ett säkert sätt använda lämpliga digitala informations- och kommunikationsverktyg för att söka, lagra, samman- ställa och kritiskt värdera information, samt att prestera resultat, skapa ny kunskap och kommunicera med andra som en aktiv medborgare i sam- hället. Detta återspeglas inte helt och hållet i de mål som framgår av läro- och kursplaner.</P>
<P class="p111 ft6">Regeringen förutsätter att de ovannämnda kompetenskraven vägs in i den pågående revidering av gymnasieskolans kursplaner som regeringen gett Statens skolverk (Skolverket) i uppdrag att genomföra med anled- ning av de förändringar i gymnasieskolan som förslås i regeringens pro- position Kunskap och kvalitet – elva steg för utveckling av gymnasie- skolan (prop. 2003/04:140). Regeringen avser också att beakta kraven i framtida revideringar av läro- och kursplaner.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Kompetens</SPAN></P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Myndigheten för skolutveckling och Natio- nellt centrum för flexibelt lärande bör ges i uppdrag att, inom ramen för sina utvecklingsuppdrag och i samverkan, bygga upp resurser för kom- petensutveckling av lärare med hjälp av digitala resurser samt att på Internet sammanställa och presentera pedagogiska texter och forsknings- resultat inom IT och arkiv över lärobjekt.</P>
<P class="p301 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Tillgången till och användningen av IT har utvecklats relativt väl under åren efter ITiS i grundskolan och gymnasieskolan. Utvärderingar och rapporter från ITiS och Stiftelsen för kunskap och kompetens <NOBR>(KK-stiftelsen)</NOBR> bekräftar denna bild och pekar på att det även fortsättningsvis är angeläget att stimulera <NOBR>IT-användning</NOBR> i skolan. Regeringen bedömer dock att ytterligare insatser för att utveckla <NOBR>IT-användningen</NOBR> i hela skolväsendet är nödvändiga.</P>
<P class="p87 ft7">I syfte att öka skolors möjligheter att med stöd av IT nå de fastställda kunskapsmålen bör staten ge fortsatt stöd till framför allt pedagogisk personal. Användning av IT i skolan ställer nya krav på skolans personal. För att fullt ut kunna möta ändrade kompetenskrav måste den pedago- giska personalen i skolan själv vara kunnig och kontinuerligt ta del av de nya möjligheter som informationstekniken ger. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling samtidigt som resurserna är begränsade. Digi- tala resurser utformade för flexibelt lärande, t.ex. självstudiematerial, kan på ett kostnadseffektivt sätt ge lärarna <NOBR>IT-kompetens.</NOBR></P>
<P class="p112 ft7">En förutsättning för lärarnas kompetensutveckling är att skolan på ett enkelt sätt kan få information om och ta del av pedagogiska texter och forskningsresultat om bl.a. användning av IT i skolan. Lärarna saknar i dag en heltäckande och enkel tillgång till pedagogiska texter och forsk- ningsresultat eftersom informationen finns spridd på många olika aktörer.</P>
<P class="p111 ft7">Ett specifikt utvecklingsområde inom det flexibla lärandet är behovet av och tillgången till digitala läromedel. Ett lärobjekt, t.ex. en animation kan sammanfogas med t.ex. artiklar och instuderingsfrågor, för att på så sätt skapa en avgränsad modul i en lärprocess. Digitala lärobjekt ger</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">108</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">lärare och elever möjligheter att själva utveckla innehållet i lärandet. De digitala lärobjekten måste dock produceras utifrån gemensamma standarder. Det finns i dag relativt få lärobjekt och andra digitala resurser tillgängliga för skolans ämnen.</P>
<P class="p77 ft4">En uppbyggnad av utbudet av digitala lärobjekt behövs. Uppbygg- naden skall ske på ett marknadsmässigt och kvalitetssäkrat sätt och utan att snedvrida en fungerande marknad. Regeringen bedömer att insatser skall riktas mot att skapa tjänster i form av portaler som ger överblick över och information om material som finns hos många olika aktörer och informationslämnare.</P>
<P class="p82 ft4">Myndigheten för skolutveckling (MSU) har ett nationellt uppdrag att främja kompetensutveckling av personal inom skolväsendet samt för- skoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Centrum för flexibelt lärande har vidare regeringens uppdrag att utveckla metoder och pedago- gik för distansutbildning samt att på olika sätt stödja kommunerna i fråga om distansutbildning och flexibelt lärande för vuxna. De båda myndig- heterna bör ges i uppdrag att i samverkan bygga upp resurser för kom- petensutveckling av lärare med hjälp av digitala komponentbaserade mo- duler.</P>
<P class="p144 ft4">CFL och MSU bör även få i uppdrag att på Internet sammanställa och presentera pedagogiska texter och forskningsresultat inom IT och arkiv över lärobjekt.</P>
<P class="p295 ft5"><SPAN class="ft25">12.2.3</SPAN><SPAN class="ft62">Samarbete med näringslivet</SPAN></P>
<P class="p181 ft9"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning</SPAN>: Myndigheten för skolutveckling bör, inom ramen för sitt utvecklingsuppdrag, få i uppdrag att utforma ett stöd för samarbete mellan offentliga och privata aktörer <NOBR>(PPP-samarbete).</NOBR></P>
<P class="p336 ft37">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft7">Samarbete i s.k. public private partnerships </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">(PPP-samarbete)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> där offentliga och privata aktörer sam- verkar är ett intressant och viktigt sätt att skapa nytt innehåll och nya tjänster för skolan. Området IT i skolan lämpar sig väl för sådant sam- arbete, bl.a. eftersom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-användning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> som stöd för lärandet skapar nya behov inom skolan och kan skapa nya marknader. Samverkan måste dock ske på skolans villkor och resultaten bör göras tillgängliga för hela skolväsendet. Vid sponsring eller annat kommersiellt samarbete bör för- siktighet iakttas. Samverkan får inte utformas så att den innehåller mot- prestationer eller på annat sätt kan påverka undervisningen i strid med skolans styrdokument. Ren sponsring av skolor bör inte tillåtas. I ett nationellt perspektiv är det viktigt att sträva efter att samverkansavtal inte träffas enbart med en kommersiell part. Regeringen vill särskilt peka på att </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">PPP-samarbeten</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> måste utformas inom ramen för lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. För att säkerställa hållbara tekniska lösningar anser regeringen också att denna typ av samarbetsavtal bör bygga på öppna standarder. Även initiativ som bygger på öppen källkod bör upp- muntras. (För förklaring till öppen källkod se avsnitt 15.22.3.)</SPAN></P>
<P class="p337 ft6">Förutsättningarna för att kommunerna skall kunna teckna bra sam- arbetsavtal är att det finns goda kunskaper om teknikutvecklingen och vilken typ av tjänster som behövs. Regeringen anser att det finns behov</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">109</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">av ett stöd för <NOBR>PPP-samverkan.</NOBR> MSU bör ges i uppdrag att utforma ett Prop. 2004/05:175 sådant stöd. I stödet bör ingå att utforma riktlinjer för hur samverkan på</P>
<P class="p258 ft9">lokal nivå kan utformas. Stödet bör också fokusera på nationella initiativ till samverkan så att resultaten kan tillhandahållas för hela skolväsendet.</P>
<P class="p68 ft29">Samordning</P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">12.2.4</SPAN><SPAN class="ft62">Uppföljning och utvärdering av </SPAN><NOBR>IT-användningen</NOBR></P>
<P class="p188 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Statens skolverk bör ges i uppdrag att utreda behovet av en förbättrad uppföljning av <NOBR>IT-användning</NOBR> och <NOBR>IT-kompe-</NOBR> tens i förskola, skola och vuxenutbildning.</P>
<P class="p338 ft5">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Insatser behöver göras för att ut- veckla nya mått och indikatorer som mäter t.ex. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">IT-kompetensen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> samt kvaliteten och nyttan i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">IT-användningen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> i förskola, skola och vuxenut- bildningen. En utgångspunkt bör vara att ett uppföljnings- och utvärde- ringssystem utformas så att det också skall kunna användas i ett lokalt utvecklingsarbete. Mot denna bakgrund avser regeringen att i reglerings- brev för Skolverket lämna uppdrag om att utreda behovet av en förbätt- rad uppföljning av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">IT-användning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">IT-kompetens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> i förskola, skola och vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p13 ft6">Även fristående skolor och huvudmän omfattades av ITiS kompetens- utvecklingssatsning. Detta skedde genom samverkan med kommunen. De tjänster som i huvudsak avses i avsnitt om kompetens och skoldatanät (avsnitt 12.2.2 och 12.2.5) är "öppna tjänster" med huvudsyftet att de skall kunna nås och användas av alla.</P>
<P class="p50 ft4">Klyftor i såväl tillgång som kunskap bör följas upp och om möjligt motverkas.</P>
<P class="p200 ft5"><SPAN class="ft25">12.2.5</SPAN><SPAN class="ft62">Svenska skoldatanätet</SPAN></P>
<P class="p188 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Myndigheten för skolutveckling bör även i framtiden ha ansvaret för det svenska skoldatanätet. Myndigheter och intressenter bör samverka om hur IT kan användas i skolan.</P>
<P class="p309 ft4"><SPAN class="ft5">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Det svenska skoldatanätet syftar primärt till att stödja <NOBR>IT-användningen</NOBR> i skolorna och att tillsammans med det nätverksbaserade nationella resurscentrumet för läromedier bidra till lärarnas kompetensutveckling. Syftet är att lärarna skall kunna stödja sina elever i att producera egna läromedel, ge dem ett källkritiskt för- hållningssätt och metoder för att använda nya medier som verktyg för eget lärande. Syftet är också att stärka och skydda barn och unga i det nya informationssamhället.</P>
<P class="p12 ft7">Regeringen bedömer dock att Skoldatanätet bör utvecklas till en portal och huvudsakligen mäkla resurser, dvs. fungera som ett fönster genom vilket relevant innehåll producerat av andra görs tillgängligt. Denna portal kan omfatta resurser för kompetensutveckling inom IT, tillgång till digitala resurser för lärande samt andra verktyg och tjänster för lärare</P>
<P class="p339 ft4">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">som syftar till att underlätta och variera arbetet. Portalen kan även Prop. 2004/05:175 erbjuda vägledning till inspirationsmaterial och forskningsresultat. En</P>
<P class="p198 ft6">annan viktig uppgift bör vara att utveckla verktyg för värdering av källor, bl.a. på Internet, samt verka för en säkrare användning av Internet. Myn- digheten för skolutveckling bör även i framtiden ha ansvaret för skol- datanätet och för det ovannämnda arbetet. Myndigheter och intressenter bör samverka om hur IT kan användas i skolan.</P>
<P class="p12 ft6">Regeringen anser att samverkan mellan skolmyndigheterna, Myndig- heten för skolutveckling och Nationellt centrum för flexibelt lärande, är viktig för att öka <NOBR>IT-användningen</NOBR> i skolan och inom vuxenutbildning samt folkbildning. Det är viktigt att myndigheternas uppdrag inom om- rådet samordnas och att det finns en samlad information om insatserna.</P>
<P class="p200 ft5"><SPAN class="ft25">12.2.6</SPAN><SPAN class="ft62">En mjuk infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p188 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Myndigheten för skolutveckling bör, inom ramen för sitt utvecklingsuppdrag, ha en pådrivande och stödjande roll i utvecklingen av gemensamma standarder inom området.</P>
<P class="p338 ft5">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft4">: Under de senaste åren har det inom utbildningsområdet bedrivits ett arbete med att utveckla en mjuk infrastruktur. Myndigheten för skolutveckling (MSU) lämnade den 31 december 2003 en rapport med förslag till en strategi för det framtida arbetet. I arbetet med den mjuka infrastrukturen ingår bl.a. att utarbeta öppna standarder och rekommendationer som skapar förutsättningar för en rationell informationshantering.</SPAN></P>
<P class="p12 ft6">Flera myndigheter och organisationer har deltagit i detta arbete som har samordnats av MSU. Arbetet har resulterat i ett antal tjänster t.ex. Sveriges Utbildningsradios mediebibliotek, kompetensutvecklingsnavet, som har utvecklats i samverkan mellan MSU och Lärarnas riksförbund samt Notnavet, som drivs i samverkan mellan Myndigheten för skol- utveckling och Skolverket. Utveckling pågår inom flera områden bl.a. avseende skolans styrdokument. Vidare samverkar MSU också med Skolverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och Verket för högskoleservice be- träffande den samlade utbildningsinformationen. Standarder och rekom- mendationer på detta område utvecklas i samverkan med såväl interna- tionella som nationella standardiseringsorgan. Samarbetet sker också inom ramen för Europeiska skoldatanätet.</P>
<P class="p13 ft6">Regeringen bedömer att gemensamma standarder för informations- märkning och utbyte av information mellan tekniska system är viktiga för möjligheterna att utnyttja de fördelar som tekniken erbjuder. Därmed säkras en likvärdig tillgång till digitala resurser över hela landet, vilka också kan användas oberoende av den enskilda skolan och kommunens val av teknisk infrastruktur. Myndigheten för skolutveckling bör ha en pådrivande och stödjande roll i utvecklingen av gemensamma standarder inom utbildningsområdet.</P>
<P class="p340 ft4">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr33 td50"><P class="p19 ft29">Delmål 1 Kvalitet</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft29"><SPAN class="ft4">12.3</SPAN><SPAN class="ft61">IT i förskolan</SPAN></P>
<P class="p221 ft6">Förskolan har som uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande och ge en god omsorg och pedagogisk stimulans samt bidra till goda upp- växtvillkor. Med utgångspunkt i detta anser regeringen att de positiva möjligheter som IT medför bör erbjudas redan inom förskolan i enlighet med förskolans läroplan (Lpfö 98). <NOBR>IT-användningen</NOBR> i förskolan är begränsad i förhållande till det övriga skolväsendet. Regeringen gör bedömningen att den snabba teknikutvecklingen ställer krav på kom- petenshöjande åtgärder för personalen i förskolan. Med ett kritiskt reflekterande förhållningssätt skall personalen kunna använda IT i den pedagogiska verksamheten utifrån barnens behov och förutsättningar. Regeringen vill därför framhålla att statsbidrag kan lämnas för sådana åtgärder enligt förordningen (2001:161) om statsbidrag för kvalitets- säkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa.</P>
<P class="p202 ft29"><SPAN class="ft4">12.4</SPAN><SPAN class="ft61">IT och ungdomar</SPAN></P>
<P class="p188 ft4">Att ha grundläggande kunskaper i informationsteknikens användning är nödvändigt i dagens samhälle. Det är viktigt att skolan och lärandet kan möta dessa krav.</P>
<P class="p12 ft7">En av ungdomspolitikens främsta uppgifter är att minska skillnaderna inom ungdomsgruppen avseende möjligheterna till delaktighet. Den ökade <NOBR>IT-användningen</NOBR> i skolan har t.ex. bidragit till att skillnaderna i <NOBR>IT-användande</NOBR> mellan olika ungdomsgrupper minskat. Det ligger också i linje med EU:s nya samarbete på ungdomsområdet där medlemsländerna har antagit gemensamma mål för de prioriterade områdena. IT kan locka ungdomar att i större utsträckning ta del av samhälleliga och demokra- tiska processer. Det är därför viktigt att pröva nya former för delaktighet. Här kan t.ex. nämnas att Utbildnings- och kulturdepartementet vid beredningen av den ungdomspolitiska propositionen, Makt att bestämma</P>
<P class="p341 ft4">– rätt till välfärd (prop. 2004/05:2), prövade en ny och alternativ metod för att få in synpunkter med hjälp av Internet. Projektet kallades för Tyck till och målgruppen var ungdomar och särskilt de ungdomar som inte var engagerade i någon ungdomsorganisation. Bedömningen av detta projekt var att man fick goda erfarenheter och metoden kommer att utvecklas ytterligare.</P>
<P class="p70 ft4">I Sverige har 88 procent av ungdomar mellan <NOBR>15–19</NOBR> år tillgång till Internet och de mest aktiva användarna är i åldersgruppen <NOBR>16–24</NOBR> år. Detta innebär att användandet av datorer och de möjligheter som detta erbjuder tar en betydelsefull plats i ungdomars vardagsliv.</P>
<P class="p12 ft6">I Ungdomsstyrelsens rapport (Arenor för alla – en studie om ungas kultur- och fritidsvanor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:1) visas bland annat hur ungdomars användning av informationsteknik har förändrats från 1996 till 2002. Under dessa år har sysselsättningar som att surfa, söka information, hämta musik och spel på Internet, skicka sms och skicka <NOBR>e-post</NOBR> ökat kraftigt för gruppen <NOBR>16-åringar.</NOBR> Även i åldersgruppen</P>
<P class="p330 ft4">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<P class="p205 ft4"><NOBR>22-åringar</NOBR> utgör dessa aktiviteter en betydande del av deras vardag. Jäm- Prop. 2004/05:175 fört med <NOBR>16-åringarna</NOBR> skickar <NOBR>22-åringarna</NOBR> oftare <NOBR>e-post</NOBR> och sms samt</P>
<P class="p211 ft4">söker information på nätet medan <NOBR>16-åringarna</NOBR> surfar mer på nätet och spelar mer data- och <NOBR>TV-spel.</NOBR> <NOBR>IT-användningen</NOBR> varierar såväl i ett köns- perspektiv som i ett geografiskt perspektiv. Generellt kan det utifrån rapporten sägas att flickor använder datorer i mindre utsträckning än pojkar (se även avsnitt 15.7 samt <SPAN class="ft5">bilaga 1 </SPAN>och <SPAN class="ft5">17 </SPAN>om skillnader mellan könen i <NOBR>IT-användning).</NOBR></P>
<P class="p12 ft6">Regeringen anser att det finns ett behov av en ökad kunskap om ungas nätkulturer. Många ungdomar är mycket aktiva <NOBR>IT-användare</NOBR> antingen i grupp eller enskilt. Jämförelser bör göras med ungdomars förhållande till informationsteknik i andra länder samt jämförelser med utvecklingen av den svenska nätkulturen med övriga länder. Särskilt angeläget är att öka kunskapen om vilka risker som finns när ungdomar kommunicerar via nätet och hur sådana risker kan undvikas. Ekonomiska risker som före- ligger vid spel via nätet, t.ex. pokerspel, samt vid nätinköp är ett annat område där mer kunskap behövs. Vidare bör utvecklas nya sätt för att i högre grad skydda barn och ungdomar från pornografiskt innehåll och våldskildringar i samband med deras <NOBR>IT-användning.</NOBR> Universitet och högskolor har en viktig roll i att utöka forskningen inom området ung- domar och IT.</P>
<P class="p202 ft29"><SPAN class="ft4">12.5</SPAN><SPAN class="ft61">IT och vuxnas lärande</SPAN></P>
<P class="p188 ft4">Kunskap behövs för att alla skall kunna ta del av det ökade utbud av möjligheter som <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> innebär. Det är därför viktigt med en bred <NOBR>IT-kompetens</NOBR> hos medborgarna när det gäller t.ex. informations- sökning, myndighetskontakter och konsumtion. Lika viktigt är att det finns <NOBR>IT-kompetens</NOBR> för yrkeslivet som stärker den enskilde arbets- tagarens möjligheter att anpassa sig till strukturomvandlingar i ett alltmer föränderligt arbetsliv.</P>
<P class="p70 ft4">Denna kunskap måste i en allt större utsträckning förvärvas i anslut- ning till arbetet. Digitala resurser utformade för flexibelt lärande, t.ex. självstudiematerial, kan på ett effektivt sätt möta ett sådant behov. Nationellt centrum för flexibelt lärande har i detta avseende en strategisk roll att utveckla stöd för flexibla studieformer som möter individens önskemål, behov och förutsättningar.</P>
<P class="p70 ft4">Allt sedan försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning startade hösten 1996 har andelen utbildningar med inriktning mot IT varit stor. De flesta utbildningar är <NOBR>2-åriga.</NOBR> Den nära kopplingen till företagen vid planering och genomförande av utbildningarna ger förut- sättningar att förändra utbudet efter behov. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning redovisar utbildningsutbudet inom kategorin ”IT, multi- media och grafisk industri”. Ett <NOBR>50-tal</NOBR> olika utbildningar inom området erbjuds under 2005.</P>
<P class="p13 ft9">En beskrivning av lokala lärcentra finns i <SPAN class="ft25">bilaga 17 </SPAN><NOBR>IT-användning</NOBR> och <NOBR>IT-utbildning</NOBR> i avsnittet Exempel på <NOBR>IT-användning</NOBR> i offentliga sektorn.</P>
<P class="p342 ft4">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr33 td81"><P class="p281 ft4">12.6</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p155 ft29">Universitet och högskola</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">12.6.1</SPAN><SPAN class="ft62">Lärarutbildningen</SPAN></P>
<P class="p343 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Informationsteknikens ställning inom lärarutbildningen bör stärkas.</P>
<P class="p344 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: I propositionen En förnyad lärar- utbildning (prop. 1999/2000:135) framhåller regeringen att lärarutbild- ningen bör vara ett föredöme när det gäller användningen av IT och att IT bör vara ett viktigt inslag för pedagogisk förnyelse och som administrativt hjälpmedel. Utvecklingen inom t.ex. upplevelseindustrin ger nya möjligheter men ställer också nya krav på förmågan att presen- tera undervisningsmaterialet.</P>
<P class="p12 ft6"><NOBR>IT-användningen</NOBR> inom lärarutbildningen bör enligt nämnda proposi- tion relateras brett bl.a. till informationsbearbetning, källkritik, juridik, etik och skapande verksamhet. Enligt <NOBR>KK-stiftelsens</NOBR> rapport ”Lärar- studerande och IT” (2004) är hälften av lärarstudenterna ganska nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning, men endast 10 procent är nöjda med kunskaperna de fått om hur IT kan användas i det framtida yrket.</P>
<P class="p12 ft7">Instiutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) konstaterar bl.a. i sin rapport att bilden av hur IT används i lärarutbildningen, precis som inom utbildningar i den övriga högskolan, är komplex och ojämn. Utmärkta pedagogiska insatser samt genomtänkta och väl genomförda strategier blandas med ointresse för att utnyttja informationsteknikens pedagogiska potential. Enligt examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) skall studenter på lärarutbildningar kunna använda informa- tionsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av mass- mediers roll för denna. Det är följaktligen centralt att lärarutbildare är väl förtrogna med informationsteknikens för- och nackdelar. <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> initierar en satsning som syftar till att under den kommande <NOBR>10-års-</NOBR> perioden stärka IT i lärarutbildningen. Denna satsning är mycket värde- full. Regeringen följer noga utvecklingen på området.</P>
<P class="p13 ft9">Satsningen på ett Sveriges nätuniversitet presenterades i propositionen den Öppna Högskolan (prop. 2001/02:15) och var en del av regeringens åtgärder för att bl.a. göra högre utbildning mer tillgänglig i tid och rum. Satsningen beskrivs närmare i <SPAN class="ft25">bilaga 17 </SPAN><NOBR>IT-användning</NOBR> och <NOBR>IT-utbild-</NOBR> ning, i avsnittet Exempel på <NOBR>IT-användning</NOBR> i offentliga sektorn.</P>
<P class="p345 ft29"><SPAN class="ft4">12.7</SPAN><SPAN class="ft61">Åtgärder och insatser inom forskningspolitiken</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">12.7.1</SPAN><SPAN class="ft62">Kungliga biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv</SPAN></P>
<P class="p73 ft4">Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) Sveriges nationalarkiv för ljud och rörliga bilder. Verksamheten baseras huvudsakligen på bestämmelser i lagen (1993:1392) om pliktleverans, t.ex. av tryckt material. Lagen reglerar skyldighet att till KB eller SLBA lämna pliktexemplar av dokument. Digitalt, distansöverfört material omfattas dock inte av pliktexemplars- lagen.</P>
<P class="p346 ft4">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr10 td22"><P class="p66 ft4">Fri spridning av vetenskapliga artiklar på</P></TD>
<TD class="tr10 td101"><P class="p347 ft4">nätet, s.k.</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p27 ft9">open access,</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><P class="p19 ft4">väcker allt större internationellt stöd, särskilt</P></TD>
<TD class="tr13 td101"><P class="p19 ft4">vad gäller</P></TD>
<TD class="tr13 td102"><P class="p27 ft4">tillgången till</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p348 ft6">forskningsresultat som finansieras med statliga medel. Open access bygger bl.a. på att lärosäten verkar för att de egna forskarnas artiklar och liknande läggs ut i öppna arkiv. KB och lärosätena har påbörjat ett sam- arbete för att bygga upp och samordna sådana öppna arkiv.</P>
<P class="p12 ft7">I syfte att inrätta ett nätbibliotek arbetar KB med en nätbaserad biblio- teksportal. Vidare har en jourhavande bibliotekarie inrättats, av KB i samarbete med Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, för att ge stu- denter tillgång till bibliotekarier under kvällstid och helger. Vid KB har även ett sekretariat för <NOBR>ABM-samarbete</NOBR> (arkiv, bibliotek och museer) in- rättats. Den digitala tekniken är på väg att ersätta den analoga på nästan alla ljud- och bildområden och nya medier, såsom Internet och andra nätverk, kommer med största sannolikhet att öka sina roller som distri- butionskanaler. SLBA bedriver bl.a. ett utvecklingsprojekt av ett digitalt audiovisuellt arkiv som möjliggör digital masslagring och långsiktigt bevarande. Myndigheten har även lanserat tjänsten Journal digital som tillgängliggör delar av SF:s Journalfilmer på nätet. Myndigheterna är båda aktiva i det s.k. <NOBR>ABM-samarbetet</NOBR> (arkiv, bibliotek och museer).</P>
<P class="p13 ft7">I propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) av- handlas KB:s och SLBA:s verksamheter och arbetsformer, bl.a. mot bak- grund av de senaste decenniernas omfattande tekniska förändringar. I propositionen föreslås SLBA tillföras 5 miljoner kronor i permanent anslagsförstärkning fr.o.m 2006 för att SLBA skall kunna möta den tekniska utvecklingen och möjliggöra egen insamling av material. Likaså bör 10 miljoner kronor fördelas till ljud- och bildarkivet under vardera 2006 och 2007 för överföring av insamlat material från public service- sändningar i analog form till ny teknik. Regeringen avser att återkomma i frågan om förändringar i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av doku- ment för att omfatta s.k. distansöverfört, digitalt material.</P>
<P class="p72 ft29">Delmål 2 Hållbar tillväxt</P>
<P class="p277 ft5"><SPAN class="ft25">12.7.2</SPAN><SPAN class="ft62">Forskning inom IT</SPAN></P>
<P class="p69 ft6">Högkvalitativ forskning och utveckling inom <NOBR>IT-området</NOBR> är viktigt i dagens globala samhälle och för vår framtid. Staten har ett särskilt ansvar för finansiering av grundforskning där frågeställningarna bestäms av forskarna. Staten stödjer även forskning som har sin upprinnelse i kun- skapsbehov som finns i näringslivet och det övriga samhället. Teknisk forskning utgår ofta från ett problem eller ett behov som kräver en lös- ning. I samband med framväxten av <NOBR>IT-forskning</NOBR> har användning av tek- niken blivit ett viktigt forskningsområde. Det finns emellertid fortfarande relativt lite forskning kring hur människor uppfattar ny teknik och hur användandet skiljer sig mellan olika grupper i samhället. Intressanta om- råden är forskning på hur IT kan ge en bättre miljö och användas för att minska <NOBR>IT-klyftan</NOBR> nationellt och globalt.</P>
<P class="p13 ft6">Skärningslinjen mellan t.ex. informationsteknik och medicin utgör ett exempel på tvär- och mångvetenskap där forskningen utvecklas i sym- bios mellan två områden. Exempel där <NOBR>IT-forskning</NOBR> kan stödja medi-</P>
<P class="p339 ft4">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">cinsk behandling kan vara inom hemsjukvården där <NOBR>IT-baserade</NOBR> lös- ningar kan ge förutsättningar för vård på distans.</P>
<P class="p242 ft4">Dagens tekniska forskning är inriktad på så väl grundforskning som på tekniska tillämpningar. Teknisk utveckling kring mjukvara för ökad användarvänlighet och forskning kring sociala aspekter på <NOBR>IT-utveck-</NOBR> lingen vad gäller ekonomi, språk, psykologi, kultur, etik, jämställdhet, integration och andra konsekvenser finansieras huvudsakligen av offent- liga medel.</P>
<P class="p16 ft6">Vetenskapsrådet och Verket för innovationssystem (Vinnova) är, vid sidan av universitet och högskolor de största statliga finansiärerna av teknisk forskning. Vetenskapsrådet ansvarar för grundforskningen medan Vinnova ansvarar för mer tillämpad forskning, däribland inom <NOBR>IT-områ-</NOBR> det. Regeringen anvisade i propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) 120 miljoner kronor till <NOBR>IT-forskning</NOBR> för åren <NOBR>2001–2003.</NOBR> I propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) tillförs ytterligare medel. Sammantaget till- förs Vetenskapsrådet mer än 1 miljard kronor åren <NOBR>2005–2008</NOBR> bl.a. för teknikvetenskaplig forskning. Vinnova tillförs 575 miljoner kronor för bl.a. teknisk forskning och <NOBR>FoU-program.</NOBR> Den behovsmotiverade forsk- ningen som bland annat finansieras genom Vinnova beskrivs utförligare i avsnitt 15.5.</P>
<P class="p218 ft4">Förutom de statliga anslag som ges till forskning inom området till- delas ca 80 miljoner kronor för strategisk forskning inom mikro- elektronik från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Även <NOBR>KK-stiftel-</NOBR> sen finansierar <NOBR>IT-relaterade</NOBR> projekt.</P>
<P class="p297 ft4">Ett samspel mellan universitet, högskolor, landsting, industriforsk- ningsinstitut och näringsliv är viktigt för att tillvarata innovationer och tekniska nyheter. Detta är speciellt relevant inom <NOBR>IT-relaterad</NOBR> forskning som inkluderar forskning inom olika områden som täcker allt från mate- rialforskning och elektronik till mjukvaruutveckling.</P>
<P class="p297 ft4">Regeringen gjorde vidare bedömningen att lärosätena bör utarbeta handlingsplaner för arbetet med kommersialisering och inom ramen för den allmänna resursförstärkningen till lärosätena avsätta medel för arbetet med kommersialisering. Vidare fördelades ett kapitaltillskott om- fattande 60 miljoner kronor till holdingbolagen vid lärosätena och reger- ingen klargjorde sin intention att tillsätta en förhandlare med uppgift att föreslå en struktur för en effektivare holdingbolagsverksamhet. Reger- ingen har sedan tidigare tillsatt en utredning för att se över de juridiska konsekvenserna av att avskaffa det s.k. lärarundantaget (dir. 2004:106). Ytterligare insatser för kommersialisering av forskning redovisas i avsnitt 15.5.</P>
<P class="p297 ft4">Inom EU:s sjätte ramprogram för forskning och utveckling finns ett särprogram för informationsteknik. För programmet är 3 625 miljoner euro avsatta åren <NOBR>2002–2006.</NOBR> Utav dessa har hittills ca 3 procent för- delats till svenska forskargrupper. Detta är något under genomsnittet i fråga om totalkostnad och bidrag, vilket även var fallet i det femte ram- programmet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">116</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr33 td50"><P class="p19 ft29">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">12.7.3</SPAN><SPAN class="ft62">IT och forskningens infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p69 ft6">Staten finansierar Sunet via Vetenskapsrådet och med avgifter från universitet och högskolor. Sunet har byggt ett datakommunikationsnät, GigaSunet, som förser alla landets lärosäten med datakommunikation för forskning och utbildning, även de allra mest krävande bandbredds- behoven. Sunet ingår även i ett nordiskt nätverk, Nordunet som förbinder de nordiska länderna med övriga Europa och med USA. Från Stockholm (Kungliga Tekniska högskolan) länkar Nordunet till det europeiska höghastighetsnätet, Géant och till USA med en förbindelse till det amerikanska forskningsnätet och en till det vanliga Internet.</P>
<P class="p222 ft4">Överföringskapaciteten skall inte vara den begränsande faktorn för forskning och utveckling. Redan i dag kräver vissa utvecklingsprojekt högre kapacitet än vad marknaden kan erbjuda. I syfte att tillgodose dessa framtida behov planerar Sunet kontinuerligt för långsiktiga kapa- citetsökningar. Efter GigaSunet planerar Sunets framtidsgrupp för ett fiberoptiskt hybridnät.</P>
<P class="p177 ft6">Framtidens forskning ställer ökade krav på det svenska universitets- datornätet. På flera universitet pågår utvecklingsarbete av <NOBR>GRID-base-</NOBR> rade beräkningssystem. En enskild användare (eller högskola) kan med denna teknik använda andras datorer uppkopplade på Internet för att utöka sin egen beräkningskapacitet och i gengäld upplåta egen processor- kraft då den inte används. Några databasprojekt för forskningsändamål beskrivs i <SPAN class="ft33">bilaga 17 </SPAN><NOBR>IT-användning</NOBR> och <NOBR>IT-utbildning</NOBR> i avsnittet Exempel på <NOBR>IT-användning</NOBR> i offentliga sektorn.</P>
<P class="p72 ft29">Delmål 1 Kvalitet</P>
<P class="p275 ft29"><SPAN class="ft4">12.8</SPAN><SPAN class="ft61">IT och kultur</SPAN></P>
<P class="p269 ft25"><NOBR>IT-användningen</NOBR> inom kulturområdet</P>
<P class="p228 ft4">IT förändrar förutsättningarna och skapar nya möjligheter för att till- gängliggöra både traditionell och nyskapande kultur. Användningen av IT har inom flera delar av kulturområdet blivit central både som verktyg och hjälpmedel för rent konstnärlig verksamhet, men även som en inte- grerad del i själva konsten.</P>
<P class="p70 ft4">Myndigheter och institutioner verkar i dag för ökad tillgänglighet till kultur och kulturarv genom satsningar på digital teknik. Det kan röra sig om såväl effektivare administration som digitalisering av museiföremål, tillgänglighet till dokument och bilder i offentliga arkiv eller på folk- biblioteken.</P>
<P class="p70 ft4">Regeringen konstaterar att <NOBR>IT-användningen</NOBR> inom kulturområdet är både omfattande och innovativ. Informationsteknik i olika former med- verkar till att uppfylla de kulturpolitiska målen, såsom att öka tillgäng- ligheten till kulturarvet, öka mångfalden inom kulturlivet samt att ge ökad möjlighet för den enskilde att aktivt delta i och ta del av kultur- områdets olika verksamheter.</P>
<P class="p349 ft4">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<P class="p161 ft4">Den svenska skolan ligger långt framme när det gäller att utnyttja Prop. 2004/05:175 informationstekniken. Dock saknas ofta kunskap om möjligheterna att</P>
<P class="p350 ft4">använda IT som ett redskap i kreativa och estetiska lärprocesser. Mediepedagogik är ett gemensamt område för kultur och utbildning, ett område av stort intresse för framtiden.</P>
<P class="p64 ft4">Regeringen ser möjligheter till samordningsvinster inom olika delar av kulturområdet när det handlar om <NOBR>IT-användning.</NOBR></P>
<P class="p180 ft25">Arkiv</P>
<P class="p262 ft4">Myndigheters och andra institutioners arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Under senare år har det internationella arbetet intensifierats kring frågor som rör kultur och IT, bl.a. digitalisering av kulturarvet. Riksarkivet är en viktig aktör i det svenska arbetet på detta område, bl.a. inom ramen för <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> och den internationella arkivorganisa- tionen ICA:s olika kommittéer.</P>
<P class="p60 ft6">Genom bl.a. digitalisering av register och förteckningar skapas ökad sökbarhet i arkivmaterialet och därmed förbättras tillgänglighet och insynsmöjlighet. I propositionen 2004/05:124 gör regeringen bl.a. bedömningen att Riksarkivet och landsarkiven bör fortsätta sitt aktiva arbete inom digitaliseringsområdet. Arkivmyndigheterna bör på olika sätt delta i och samarbeta med bl.a. andra arkiv- och arkivbildande myndig- heter när det gäller frågor om långsiktigt bevarande och tillhandahållande av digital information. Riksarkivet driver i samarbete med Luleå tekniska universitet och Bodens kommun ett sådant projekt som syftar till att ut- veckla lösningar för långsiktigt digitalt bevarande.</P>
<P class="p56 ft29">Samordning</P>
<P class="p351 ft25">Arbetsgrupp inom IT och kultur</P>
<P class="p262 ft6">Regeringens <NOBR>IT-politiska</NOBR> strategigrupp har identifierat IT och kultur som särskilt viktigt i arbetet med det övergripande arbetet med IT. Därför startades under hösten 2004 en särskild arbetsgrupp inom Regerings- kansliet med fokus på frågor som rör IT och kultur där även frågor om IT och medier berörs. Arbetsgruppen består av representanter från Utbild- nings- och kulturdepartementet, Näringsdepartementet samt från ett brett spektrum av kultur- och kulturarvssektorerna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr33 td48"><P class="p19 ft25">Arkiv, bibliotek och museisamarbete (ABM)</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td48"><P class="p19 ft4">Kultursektorn innehåller många <NOBR>IT-tillämpningar,</NOBR> varav några beskrivs i</P></TD>
<TD class="tr12 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">bilaga 17</SPAN>, <NOBR>IT-användning</NOBR> och <NOBR>IT-bildning,</NOBR> i avsnittet Exempel på IT-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">användning i offentliga sektorn.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Ett antal myndigheter och institutioner under Utbildnings- och kultur-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">departementets ansvarsområde deltar i dag i s.k. <NOBR>ABM-samarbeten</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">(Arkiv, Bibliotek och Museum). ABM syftar till att knyta samman olika</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">verksamheter genom tvärgående projekt och att utnyttja tillgängliga</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">resurser effektivt och ändamålsenligt. Statens kulturråd, Kungliga biblio-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">teket, Riksarkivet, Nationalmuseum och Riksantikvarieämbetet har</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td62"><P class="p20 ft4">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td48"><P class="p19 ft54"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<P class="p205 ft4">etablerat ett <NOBR>ABM-centrum</NOBR> som bl.a. särskilt skall stimulera utvecklingen Prop. 2004/05:175 av digitalisering och tillgängliggörande hos de olika kulturarvsinstitu-</P>
<P class="p211 ft4">tionerna i Sverige. Regeringen anser att <NOBR>ABM-samarbete</NOBR> kan spela en stor roll när det handlar om att öka tillgängligheten till kulturarvet<SPAN class="ft5">. </SPAN>Fler människor kommer i och med ett väl utvecklat <NOBR>ABM-samarbete,</NOBR> att få ökad tillgång till kulturarvsinstitutionernas samlingar.</P>
<P class="p72 ft29">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P>
<P class="p275 ft29"><SPAN class="ft4">12.9</SPAN><SPAN class="ft64">IT och massmedier</SPAN></P>
<P class="p188 ft4">Massmedier spelar en central roll i det moderna samhället. De förser oss med nyheter, information, kultur och underhållning. Genom massme- dierna kan vi följa samhällsdebatten och även själva delta i debatten om viktiga frågor.</P>
<P class="p12 ft4">Mediepolitiken syftar bl.a. till att värna mångfald och tillgänglighet. Ett viktigt demokratiskt krav är att alla som bor i Sverige har tillgång till ett allsidigt utbud av radio och television (prop. 2000/01:1 s. 107).</P>
<P class="p12 ft7">Digitaliseringen innebär att förutsättningarna för medierna förändras. Allt fler medieföretag väljer att publicera sig även på nätet. Under 2004 hade 106 av landets 165 dagstidningar en nätpublikation (Svensk Dags- press 2004). Internet blir ett allt viktigare medium för <NOBR>TV-bolagen.</NOBR> Information om programmen och kanalen publiceras på nätet. Dessutom väljer många programföretag att lägga ut delar av utbudet på sin webb- plats, antingen i form av webbsändningar eller nedladdningsbara filer. På radiosidan finns ett stort antal kanaler som bedriver sändningsverksamhet på nätet där musik är det dominerande utbudet.</P>
<P class="p12 ft6">I och med att Internet har fått ökad betydelse för massmedier har grundlagsskyddet för yttrandefriheten på nätet utvidgats. Tidigare har endast webbsidor som tillhandahållits av s.k. massmedieföretag fått samma grundlagsskydd för yttrandefriheten som tidningar, television och radio. Från och med den 1 januari 2003 kan även andra än mass- medieföretag få grundlagsskydd för sina webbsidor. (Se <SPAN class="ft33">bilaga 15 </SPAN>Reglering, myndigheter och EU:s <NOBR>IT-politiska</NOBR> samarbete).</P>
<P class="p200 ft5"><SPAN class="ft25">12.9.1</SPAN><SPAN class="ft62">Teknikutvecklingen och digitaliseringen</SPAN></P>
<P class="p69 ft6">Teknikutvecklingen och digitaliseringen, inte minst framväxten av nya Internettjänster, har medfört att gränserna mellan olika medieformer har blivit mindre skarpa. Denna utveckling mot ökad konvergens innebär bl.a. att massmedieföretag kan publicera sitt innehåll på flera olika sätt. Exempelvis kan innehållet i papperstidningar publiceras elektroniskt på nätet osv. För individen innebär tekniken och digitaliseringen delvis nya sätt att förhålla sig till medierna. Internet ersätter ibland traditionella medier som källa till information. Internet ger också individen nya möjligheter att kommunicera genom exempelvis debattsidor och s.k. bloggar. Tillgänglig statistik visar dessutom att Internetanvändare ägnar något mindre tid åt radio och television samt morgontidning än vad icke- användaren gör (Mediesverige 2004 Statistik och analys).</P>
<P class="p352 ft4">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft4">En digitaliserad biografverksamhet, s.k. <NOBR>e-bio,</NOBR> ger på sikt helt nya möjligheter att ge orter utanför storstadsområdena tillgång till ett brett utbud av kvalitetsfilm. Riksdagen har den 10 mars 2005 (bet. 2004/05: KrU4, rskr. 2004/05:172) beslutat att tillkännage att regeringen bör över- väga och föreslå åtgärder som kan stödja och underlätta en teknikneutral utbyggnad av <NOBR>e-bio</NOBR> i landet.</P>
<P class="p111 ft6">Digitaliseringen av biograferna framstår som löftesrik, men är likväl inte problemfri. Den nya tekniken är alltjämt förenad med mycket höga initiala investeringskostnader. Det finns i dag också en osäkerhet bl.a. kring vilka internationella teknik- och säkerhetsstandarder som kommer att gälla för distribution och visning av digital biograffilm. I departe- mentspromemorian Inriktning på filmpolitiken från 2006 (Ds 2005:8) föreslås att Stiftelsen Svenska Filminstitutet bör få i uppdrag att bevaka den digitala biografutvecklingen och att utarbeta en plan för hur den kan främjas i hela landet på ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart sätt. Regeringen kommer att återkomma med förslag i höstens filmpolitiska proposition.</P>
<P class="p111 ft6">Teknikutvecklingen och digitaliseringen kan vidare innebära att medie- marknaden påverkas på flera olika sätt. Konkurrensen mellan olika medieföretag kan t.ex. gynnas genom att nya alternativa metoder skapas för att tillhandahålla tjänster och varor och genom att fler aktörer ger sig in på marknaden. Utvecklingen kan å andra sidan också leda till ökad ägarkoncentration till följd av företagsförvärv, fusioner eller olika former av samarbeten mellan företag. Om enskilda ägare eller grupper av ägare får en dominerande ställning i företag som kontrollerar massmedier med stor genomslagskraft kan det finnas en risk för en minskad mångfald i opinionsbildningen.</P>
<P class="p112 ft44">Inom EU pågår sedan flera år tillbaka förberedelser för en eventuell revidering av EU:s lagstiftning inom medieområdet, det s.k. <NOBR>TV-direk-</NOBR> tivet (rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997). Den ökande konvergensen inom medieområdet har lett till diskussioner om behovet av att utöka direktivets räckvidd till att inklu- dera också nya audiovisuella tjänster. Enligt de idéer som presenterats överväger kommissionen möjligheten av ett graderat direktiv med vissa grundläggande regler för alla audiovisuella tjänster riktade till allmän- heten och mera specifika regler för <NOBR>TV-sändningar</NOBR> med hänsyn till mediets särskilda genomslagskraft. Den analys kommissionen gör verkar alltså utgå från att konvergensutvecklingen har medfört ökat behov av innehållsreglering för nya tjänster och att det finns ett fortsatt behov av specifika regler för <NOBR>TV-mediet.</NOBR></P>
<P class="p353 ft5"><SPAN class="ft25">12.9.2</SPAN><SPAN class="ft62">Elektroniskt distribuerade dagstidningar</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Presstöd i form av s.k. driftsstöd kan ges till elektroniskt distribuerade dagstidningar på samma villkor som för papperstidningar. Som kon- staterades i konvergensutredningen (SOU 1999:55) medför de särskilda</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">120</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">krav som skall vara uppfyllda för erhållande av stöd emellertid tillämp- ningsproblem för nättidningarna.</P>
<P class="p77 ft4">I oktober 2004 tillsattes en pressutredning (dir. 2004:137). Av direk- tiven framgår det att det under de tio år som gått sedan den förra press- utredningen har skett stora förändringar på den svenska mediemarknaden bl.a. till följd av teknikutvecklingen och framväxten av kommersiell radio och television. Det är en av anledningarna till att utredningen bl.a. fått i uppdrag att analysera möjligheterna för elektroniskt distribuerade dagstidningar att få presstöd. Utredningen lämnar sitt slutbetänkande i november 2005.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">12.9.3</SPAN><SPAN class="ft62">Digitala radio- och </SPAN><NOBR>TV-sändningar</NOBR></P>
<P class="p84 ft44">Riksdagen beslutade våren 1997 (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KrU17, rskr. 1996/97:178) att sändningar av digital marksänd television skall inledas på ett begränsat antal orter i Sverige. Efter riksdagens beslut (bl.a. prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196) kommer digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> att byggas ut i hela landet samtidigt som de analoga sändningarna läggs ned etappvis med slutdatum den 1 februari 2008. Enligt riksdagens beslut (prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231) skall minst 99,8 procent av befolkningen kunna ta emot de digitala sändningarna från Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR), dvs. dessa sändningar skall ha samma räckvidd som de analoga sändningarna. Minst 98 procent av befolkningen bör kunna ta emot digitala marksändningar från ytterligare minst en frek- venskanal. Övergången till digital teknik möjliggör bl.a. bättre kvalitet på ljud och bild och lägre sändningskostnader. En kommission med uppgift att förbereda övergången från analoga till digitala marksändningar har tillkallats. Kommissionen, som har antagit namnet <NOBR>Digital-TV-kom-</NOBR> missionen, skall bl.a. lägga fram en plan för när de analoga marksänd- ningarna skall upphöra i olika områden samt planera och samordna information till allmänheten om omläggningen. <NOBR>Digital-TV-kom-</NOBR> missionen presenterade hösten 2004 ett förslag för den första etappen av övergången. Regeringen beslutade i december 2004 i enlighet med kommissionens förslag att den första etappen av övergången skall inledas hösten 2005 och omfatta sändarna i Gävle, Motala och Visby. En plan för de fortsatta etapperna av övergången lämnades till regeringen den 20 april 2005 (dnr U2005/4152/Me). Enligt kommissionens förslag skall de analoga sändningarna upphöra under ytterligare fyra etapper under 2006 och 2007. Regeringen fattade den 22 juni 2005 beslut om tids- planen för övergången. Tidsplanen följer i princip kommissionens för- slag.</P>
<P class="p354 ft7">I delbetänkandet Must carry (SOU 2003:109) har Radio- och TV- lagsutredningen lagt fram förslag om vilken skyldighet innehavare av elektroniska kommunikationsnät skall ha att vidaresända <NOBR>TV-program</NOBR> efter det att de analoga marksändningarna har upphört. Regeringen läm- nade förslag till riksdagen om vidaresändningsskyldighet i kabelnät (prop. 2004/05:105). Riksdagen beslutade i maj 2005 i enlighet med regeringens förslag (bet 2004/05.KU26, rskr. 2004/05:252). Radio- och <NOBR>TV-lagsutredningen</NOBR> har även lagt fram delbetänkandet Nytt regelverk för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">121</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<P class="p205 ft4">marksänd <NOBR>digital-TV</NOBR> (SOU 2004:39). I betänkandet föreslås nya regler Prop. 2004/05:175 för tillståndsgivning till programföretag och operatörsföretag i det digi-</P>
<P class="p178 ft4">tala marknätet.</P>
<P class="p177 ft6">I februari 2004 överlämnade vidare Digitalradiokommittén betänkan- det Digital Radio (SOU 2004:16) med en samlad analys av den digitala radions framtidsförutsättningar och förslag på en etappvis utveckling av den digitala marksända radion (DAB). Kommittén anser att digitali- seringen av radion bör fortsätta, men att det för närvarande inte går att ange någon tidpunkt för när de analoga ljudradiosändningarna kan upphöra. Betänkandet har remissbehandlats och frågan om digital radio bereds inom Regeringskansliet<SPAN class="ft33">.</SPAN></P>
<P class="p287 ft29">Förtroende</P>
<P class="p277 ft5"><SPAN class="ft25">12.9.4</SPAN><SPAN class="ft62">Att skydda barn från skadligt innehåll</SPAN></P>
<P class="p190 ft4">Medieutbudet är i dag tillgängligt via en mängd olika distributions- kanaler. När utbudet ökar i omfattning förändras förutsättningarna för tillsynen av innehållet. Vedertagna metoder för att skydda barn, såsom senare sändningstid i TV, försvagas i och med utvecklingen av nya medier och de nya interaktiva möjligheterna.</P>
<P class="p12 ft6">Medierådet (tidigare Våldsskildringsrådet [U1990:03]) arbetar särskilt med barns och ungas användning av rörliga bildmedier inklusive Inter- net. Syftet med rådets verksamhet är att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga, och rådet skall ägna våldsskildringar och pornografi särskild uppmärksamhet. Medierådet har under flera år deltagit i SAFT (Safety Awareness, Facts and Tools), ett informations- och utbildningsprojekt för en säkrare användning av Internet bland barn och ungdomar. Institutioner i fem länder har deltagit i projektet som finansierats av EU:s handlingsplan för en säkrare användning av Internet (se även <SPAN class="ft33">bilaga 15</SPAN>). Medierådet har nyligen, tillsammans med Myndig- heten för skolutveckling, beviljats <NOBR>EU-medel</NOBR> till ett nytt projekt för ett svenskt center för säkrare Internetanvändning bland barn och unga. Se även avsnitt 15.21, Förtroende för IT.</P>
<P class="p70 ft4">FN:s barnrättskommitté har i samband med behandlingen av Sveriges tredje rapport om förverkligandet av konventionen om barnets rättigheter i Sverige uppmärksammat frågan om att skydda barn från visst innehåll på bl.a. Internet.</P>
<P class="p191 ft3">13 Konsument och jordbruk</P>
<P class="p207 ft29"><SPAN class="ft4">13.1</SPAN><SPAN class="ft64">IT inom Jordbruksdepartementets område</SPAN></P>
<P class="p221 ft7">Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en ny konsumentpolitisk strategi som skall gälla fr.o.m. 2006. I den kon- sumentpolitiska proposition som regeringen avser att lämna till riksdagen under 2005 kommer förslag att lämnas om att ersätta de befintliga fem konsumentpolitiska målen med ett samlande mål för hela politikområdet.</P>
<P class="p355 ft4">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<P class="p205 ft4">Regeringen kommer även att införa nya delmål för det konsument- Prop. 2004/05:175 politiska arbetet.</P>
<P class="p177 ft6">Allmänhetens förtroende för elektronisk kommunikation och IT, lik- som den kommersiella pressen på barn och unga vid deras användning av elektronisk kommunikation, är områden som prioriteras. Insatser inom konsumentpolitiken, t.ex. i form av internationellt samarbete för att mot- verka skräppost, kan bidra till ett ökat förtroende för IT och Internet. Arbetet med att motverka modemkapningar bidrar till att uppfylla delmålet om en tillgänglig och säker <NOBR>IT-infrastruktur.</NOBR> Modemkapning, och regeringens arbete med att stärka konsumentskyddet i samband med detta, behandlas under avsnitt 7.</P>
<P class="p72 ft29">Förtroende för IT</P>
<P class="p277 ft29"><SPAN class="ft4">13.2</SPAN><SPAN class="ft64">Konsumentpolitiska mål</SPAN></P>
<P class="p201 ft4">I departementspromemorian Den framtida konsumentpolitiken – Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 (Ds 2004:51) redo- visas förslag till en ny konsumentpolitik. I promemorian föreslås ett nytt konsumentpolitiskt mål: Trygga konsumenter med makt agerar för väl- färd och hållbar utveckling. Promemorian har remitterats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att åter- komma till riksdagen inom kort med en proposition med förslag till konsumentpolitiska mål.</P>
<P class="p222 ft4">De mål som hittills styrt konsumentpolitiken (prop. 2000/01:135, bet. 2001/02:LU, rskr. 2001/02:51) innehåller inget särskilt mål för IT, men flera av målen rör <NOBR>IT-området.</NOBR> Mot bakgrund av de senaste årens utveck- ling kan här särskilt nämnas <SPAN class="ft5">säkerhetsmålet</SPAN>.</P>
<P class="p177 ft6">I takt med att elektroniska kommunikationstjänster utvecklas och används i allt större utsträckning av allmänheten uppkommer nya hot och problem för konsumenter. Skräppost och modemkapningar är bara några exempel på oseriösa metoder som drabbat konsumenter vid elektronisk kommunikation. Åtgärder för att konsumenter tryggt och säkert skall kunna använda elektroniska kommunikationstjänster i <NOBR>IT-samhället</NOBR> kan hänföras under det konsumentpolitiska säkerhetsmålet.</P>
<P class="p70 ft4">Den snabba tekniska utvecklingen medför att konsumentfrågorna på <NOBR>IT-området</NOBR> kräver kontinuerlig bevakning för att en hög nivå av kon- sumentskydd skall kunna upprätthållas. För att säkerställa allmänhetens förtroende för elektronisk kommunikation och IT som sådan är detta ett område som prioriteras i konsumentpolitiken.</P>
<P class="p202 ft5"><SPAN class="ft25">13.2.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">E-handel</SPAN></NOBR></P>
<P class="p69 ft7">Ur ett konsumentpolitiskt perspektiv har <NOBR>e-handel</NOBR> flera fördelar. <NOBR>E-handel</NOBR> kan bidra till ökad konkurrens till nytta för konsumenterna genom ökat utbud, lägre priser och bättre tillgänglighet till varor, tjänster och pro- duktinformation för t.ex. boende i glesbygd och rörelsehindrade. <NOBR>E-handel</NOBR> kan således stärka konsumenternas makt på marknaden genom tillgång till information och ett större och billigare utbud. Det finns dock</P>
<P class="p356 ft4">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">fortfarande många konsumenter som saknar förtroende för <NOBR>e-handel.</NOBR> Bristande kännedom och kunskap om det konsumentskyddande regel- verket vid <NOBR>e-handel</NOBR> (lagen [2002:562] om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster m.fl., se <SPAN class="ft5">bilaga 15</SPAN>) hos såväl konsu- menter som näringsidkare, kan vara en orsak. Oro för säkerheten vid betalning, utebliven leverans och tillförlitligheten i den information som lämnas om en produkt kan vara andra orsaker. Även hot som skräppost och modemkapningar kan bidra till bristande konsumentförtroende för <NOBR>e-handel.</NOBR></P>
<P class="p111 ft6">Regeringen anser att det är viktigt att stärka konsumenternas förtro- ende för <NOBR>e-handel</NOBR> och avser att återkomma till riksdagen i denna fråga i den konsumentpolitiska proposition som lämnas inom kort.</P>
<P class="p111 ft7">En lokal konsumentvägledning av hög kvalitet är en förutsättning för en framgångsrik konsumentpolitik. Den lokala konsumentvägledningens uppgift är att hjälpa dem som behöver ett extra stöd för att hävda sig som konsumenter inför ett köp eller när något skall reklameras. Det före- byggande arbetet med att sprida information om bl.a. lagar och regler till allmänheten är en lika viktig del av konsumentvägledningens arbete. Det kan förväntas att fler och fler konsumenter kommer att behöva allt mer stöd kring den mångfald av elektroniska kommunikationstjänster som finns och som kommer att utvecklas i framtiden. Detta gäller särskilt de grupper som redan i dag ligger efter i <NOBR>IT-användning.</NOBR> Konsumentverket skall ges uppdraget att genomföra särskilda informationsinsatser för kon- sumentvägledarna rörande <NOBR>IT-frågor</NOBR> (se avsnitt 15.21). <NOBR>E-handel</NOBR> ur offentlig sektors perspektiv utvecklas under avsnitt 15.9 och ur små och medelstora företags perspektiv under avsnitt 15.10.</P>
<P class="p303 ft5"><SPAN class="ft25">13.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Reklam riktad mot barn och unga</SPAN></P>
<P class="p84 ft6">Den ökade användningen av Internet och mobiltelefoni har bidragit till att barn och unga utsätts för en ständigt ökande kommersiell press. Exempelvis har marknadsföringen på Internet ofta barn och unga som målgrupp. Även utbudet av mobila innehållstjänster riktar sig i hög grad till barn och unga. Samtidigt som den kommersiella pressen ökar kan det konstateras att skyddet för minderåriga vid elektronisk kommunikation brister i flera avseenden. De nordiska konsumentombudsmännen har uppmärksammat att inhämtande av minderårigas personuppgifter sker i allt större utsträckning på Internet, ofta mot belöning i form av tillhanda- hållande av spel. Det har också uppmärksammats att dold reklam, t.ex. i form av underhållning, används i allt högre grad på Internet för att på- verka barn och unga. Vidare har man uppmärksammat att minderåriga ofta behandlas som vuxna avtalspartner vid <NOBR>e-handel,</NOBR> vilket innebär att föräldrarnas godkännande inte efterfrågas eller är lätt för barnen att kringgå.</P>
<P class="p112 ft6">Barn och unga är en utsatt grupp vid elektroniska kommunikationer och <NOBR>e-handel.</NOBR> Det är särskilt viktigt att det integritetsskydd som minder- åriga bör ha i kommersiella sammanhang upprätthålls vid elektronisk kommunikation eftersom minderåriga inte inser konsekvenserna av att lämna ut sina personuppgifter och är särskilt sårbara om uppgifterna missbrukas. Likaså är det viktigt att upprätthålla principen att reklam</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">124</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">skall hållas i sär från annat innehåll vid elektronisk kommunikation. Missbruk av barnens utsatta ställning riskerar att undergräva barnens och deras föräldrars förtroende för elektronisk kommunikation och <NOBR>e-handel.</NOBR></P>
<P class="p87 ft7">I detta sammanhang kan också nämnas projektet FLICKA som initie- rats av regeringen med syftet bl.a. att stödja unga flickor och pojkar att själva skapa motkrafter och få till stånd en diskussion om reklamens och de kommersiella krafternas påverkan av deras bild av sig själva och varandra. En central del i kampanjen har varit webbplatsen, www.flicka.gov.se, som fungerat som ett forum för interaktivitet och engagemang. Material som har producerats, såsom en mediekritisk guide, en retuschkampanj m.m. har funnits att ladda ner från webbplatsen.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">13.2.3</SPAN><SPAN class="ft62">Skräppost</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">Skräppost har antagit oroväckande proportioner och är i dag ett av de största problemen på Internet. Det finns risk för att skräpposten och de problem den medför undergräver konsumenternas förtroende för Internet och elektronisk kommunikation.</P>
<P class="p82 ft4">Sedan den 1 april 2004 är det enligt marknadsföringslagen (1995:450) förbjudet att sända <NOBR>e-postreklam,</NOBR> liksom reklam via sms och mms, till fysiska personer, om inte personen i förväg har gett sitt samtycke. Ett liknande förbud finns inom hela EU. Vidare krävs att det finns en giltig avsändaradress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att mark- nadsföringen skall upphöra. Detta gäller även vid marknadsföring till juridiska personer.</P>
<P class="p111 ft9">Åtgärder mot skräppost måste också inriktas på tekniska lösningar och självreglering inom näringslivet samt ökad konsumentmedvetenhet.</P>
<P class="p144 ft4">Regeringen har särskilt uppmärksammat den internationella dimen- sionen av skräppostproblemet och svenska regeringsföreträdare deltar aktivt i olika multilaterala fora för att hitta lösningar på internationell nivå. Särskild prioritet ges åt OECD:s arbete mot skräppost. Det inter- nationella samarbetet syftar främst till att få länderna utanför EU att aktivt verka mot skräppost, men också att se till att reglerna verkligen följs.</P>
<P class="p112 ft6">Regeringen ser allvarligt på den utveckling skräppostproblemet haft och de konsekvenser det riskerar att få. Att bekämpa spridningen av skräppost skall vara en prioriterad fråga. Regeringen avser att återkomma i frågan i den konsumentpolitiska propositionen.</P>
<P class="p56 ft5"><NOBR>IT-användning</NOBR></P>
<P class="p78 ft4">Det finns många exempel på <NOBR>IT-användning</NOBR> inom Jordbruks- departementets ansvarsområden. Ett antal av dessa beskrivs i <SPAN class="ft5">bilaga 17</SPAN>, <NOBR>IT-användning</NOBR> och <NOBR>IT-utbildning,</NOBR> i avsnittet Exempel på <NOBR>IT-användning</NOBR> i offentlig sektor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">125</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td103"><P class="p357 ft24">14</P></TD>
<TD class="tr3 td104"><P class="p21 ft3">Hållbar utveckling</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft29"><SPAN class="ft4">14.1</SPAN><SPAN class="ft64">IT inom Miljö- och samhällsdepartements område</SPAN></P>
<P class="p188 ft4">Inom Miljö- och samhällsdepartementets område ligger frågor som rör inordnandet av <NOBR>IT-utrustning</NOBR> i ett hållbart kretslopp, <NOBR>IT-lösningar</NOBR> som bidrar till en minskad miljöbelastning samt IT som ett verktyg i miljö- arbetet. Arbetet inom dessa områden bidrar till att uppfylla delmålet om hållbar tillväxt.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">14.2</SPAN><SPAN class="ft61">Forum för IT och miljö</SPAN></P>
<P class="p201 ft7">I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) angav regeringen att ekologisk hållbar utveckling skulle vara ett av inriktningsmålen för <NOBR>IT-politiken.</NOBR> För att ta ett mer samlat grepp kring dessa frågor beslutade regeringen att inrätta ett särskilt Forum för IT och miljö (M2001/4935/Kn), som arbetade fram till 2003. Till forumet knöts representanter från departement, myndigheter, näringsliv, organisationer och forskningsinstitut. Forumet genomförde flera workshops, varav en om s.k. Virtuell mobilitet: flexibla arbetsformer, virtuella möten & IT som hjälpmedel inom hemvård och en annan om Den intelligenta staden</P>
<P class="p358 ft4">– IT och miljö i transport och bebyggelse. Resultatet presenterades i rapporten <NOBR>IT-lösningar</NOBR> för en hållbar utveckling – sammanställning av förslag från workshops inom Forum IT och Miljö. Sammanfattningsvis kan sägas att forumet identifierade ett antal generella insatser med bäring på IT och med en stor potential för minskad miljöpåverkan, däribland teknikupphandling, offentlig upphandling, branschöverenskommelser samt översyn av det ekonomiska ramverket. Några av dessa insatser redovisas nedan.</P>
<P class="p12 ft6">Sedan 2005 finns en särskild arbetsgrupp med fokus på IT och miljö för att bistå den <NOBR>IT-politiska</NOBR> strategigruppen i dess arbete. En viktig del i gruppens arbete blir att ta fram en nationell strategi för området IT och miljö samt att ta till vara erfarenheter från Forum för IT och miljö.</P>
<P class="p72 ft29">Delmål 2 Hållbar tillväxt</P>
<P class="p275 ft29"><SPAN class="ft4">14.3</SPAN><SPAN class="ft61">Inordna </SPAN><NOBR>IT-utrustning</NOBR> i ett hållbart kretslopp</P>
<P class="p221 ft7">Antalet <NOBR>IT-produkter</NOBR> växer snabbt och allt fler komponenter integreras i den utrustning som konsumenter använder sig av dagligen, vilket är av- görande för en bedömning av produkternas miljöpåverkan ur ett livs- cykelperspektiv. Regeringen kommer fortsatt att verka för att minska energiförbrukningen och miljöpåverkan från dessa produkter. Politiken kommer därför att inriktas på att få fram varor och tjänster som leder till minsta möjliga negativa påverkan i varje led under produkternas livs- cykel. Produkterna bör vara material- och energieffektiva och förberedda för återanvändning och återvinning samtidigt som de så långt det är möj- ligt inte innehåller eller kräver användning av ämnen som kan ge</P>
<P class="p239 ft4">negativa effekter på människors hälsa eller på miljön. Detta är i linje med</P>
<P class="p330 ft4">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p359 ft4">riksdagens och regeringens miljökvalitetsmål för en Giftfri miljö (prop. 2000/01:65).</P>
<P class="p295 ft5"><SPAN class="ft25">14.3.1</SPAN><SPAN class="ft62">Produktregler</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">Sverige har varit pådrivande för ett antal <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som bl.a. berör utfasning av farliga ämnen och kemikalier i nytillverkad elektronik, krav på energianvändningen i sådana produkter samt krav på att producenter skall bekosta omhändertagandet av dessa produkter när de en dag blir avfall. Det senare torde innebära att producenterna utformar produkter på ett sådant sätt att dessa enkelt och till en låg kostnad kan återanvändas och återvinnas.</P>
<P class="p230 ft9">Producentansvar</P>
<P class="p183 ft6">Sverige har haft ett reglerat producentansvar för elektriska och elektro- niska produkter sedan 2001. Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter, det s.k. WEEE- direktivet, införs producentansvar inom hela EU. De nya reglerna i Sverige kring producentansvaret, som är en följd av direktivet, träder i kraft den 13 augusti 2005. Producent är den som tillverkar och säljer elektriska och elektroniska produkter eller yrkesmässigt för in och säljer sådana produkter i Sverige. En stor förändring är att det blir ett indivi- duellt producentansvar, vilket innebär att varje producent är ansvarig för sina egna produkter. På så sätt finns en koppling mellan design, produktion och återvinning av produkterna och därmed en drivkraft för mer miljöanpassade produkter.</P>
<P class="p274 ft9">Innehåll av farliga ämnen i elektronik</P>
<P class="p183 ft6">Innehåll av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter, det s.k. <NOBR>RoHS-direktivet.</NOBR> I Sve- rige finns sedan tidigare bestämmelser för reglering av kadmium, kvick- silver, tungmetaller och andra ämnen i produkter. Direktivet är dock på flera punkter mer långtgående än de svenska bestämmelserna. Enligt direktivet får elektriska och elektroniska produkter från den 1 juli 2006 inte innehålla bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom och flamskydds- medel PBB och PBDE.</P>
<P class="p144 ft4">I början av 2005 lade kommissionen fram ett förslag om att undanta det bromerade flamskyddsmedlet dekaBDE i <NOBR>RoHS-direktivet.</NOBR> Sverige (regeringen) har agerat kraftfullt för att förbudet för dekaBDE skall kvar- stå i direktivet.</P>
<P class="p87 ft6">Regeringen arbetar för att det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö skall nås vilket bl.a. innebär att nyproducerade varor så långt det är möjligt skall vara fria från långlivade, bioackumulerade, cancerfram- kallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen samt kvicksilver, kadmium och bly. Utvecklingen av EU:s nya kemikalie-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">127</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">lagstiftning är en mycket viktig del för att detta skall kunna uppnås. För- siktighetsprincipen och produktvalsprincipen är viktiga verktyg för att fasa ut farliga ämnen i elektronik. Möjligheten att införa nationella begränsningar för innehåll av farliga ämnen bör utnyttjas där det är motiverat ur hälso- och miljösynpunkt.</P>
<P class="p180 ft9">Strålning</P>
<P class="p183 ft7">Den ökande användningen av telekommunikation och IT medför att allmänheten exponeras allt mer för ickejoniserande strålning i form av elektromagnetiska fält. På grundval av riktlinjer från den internationella strålskyddskommissionen för ickejoniserande strålning (ICNIRP) har EU givit ut rekommendationer om högsta tillåtna gränsvärden för exponering av elektromagnetiska fält, som har införts i Sverige i form av allmänna råd från Statens strålskyddsinstitut (SSI). Den samlade bilden som forsk- ningen inom området ger är att högfrekventa elektromagnetiska fält (EMF) inte leder till skadliga hälsoeffekter så länge gränsvärdena iakttas. Ny kunskap kan dock medföra att riskbedömningen behöver omprövas.</P>
<P class="p112 ft6">På regeringens uppdrag har SSI sett över hur informationen till all- mänheten om strålning från mobiltelefoni kan ökas. SSI har bl.a. infor- merat om olika sätt att minska exponeringen vid användande av mobil- telefoner. Tillsammans med andra centrala myndigheter har SSI startat ett utbildningsprogram om mobiltelefoni riktat främst till kommunala handläggare och politiker. SSI har även tagit initiativ till att förbättra dialogen mellan olika berörda parter och genomlysningen av frågor som rör mobiltelefoni och EMF. SSI ser tillsammans med berörda myndig- heter över hur informationstexter om strålning från mobiltelefoner kan utformas samt diskuterar med mobiltelebranschen hur informationen bäst distribueras till konsumenterna.</P>
<P class="p112 ft44">Regeringen gav den 21 april 2005 Statskontoret i uppdrag att utvärdera utfallet av den senaste upphandlingens informationssatsningar beträf- fande deklarerade <NOBR>SAR-värden</NOBR> och dess effekter på val av mobiltelefon bland de avropande myndigheterna samt att redogöra för erfarenheter av en sådan satsning. Statskontoret skall vidare i samband med den nu på- gående upphandlingens avslutande och i samråd med SSI och andra be- rörda myndigheter informera de avropande myndigheterna om hälso- och miljöegenskaper hos de mobiltelefoner som omfattas av avtalet för att myndigheterna i sin tur skall kunna informera sina anställda. Vidare skall Statskontoret utreda möjligheterna och de rättsliga förutsättningarna för att inför den kommande upphandlingen av mobila terminaler upphandla enbart lågstrålande mobiltelefoner som uppfyller bestämda miljö- och hälsokrav.</P>
<P class="p360 ft7">Med enkla medel kan onödig exponering av elektromagnetiska fält från mobiltelefoner minskas genom att t.ex. handsfree används. För övriga tillämpningar av radiofrekventa fält är exponeringarna enligt SSI:s bedömning så låga att några riskhanteringsåtgärder inte behövs utöver de allmänna råden för allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält.</P>
<P class="p111 ft7">Ett miljöövervakningsprogram håller på att tas fram för att kunna följa utvecklingen av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält över tiden. Regelbundet återkommande mätningar kommer att göras i olika miljöer, både inomhus och utomhus, i olika geografiska områden och för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">128</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">olika frekvenser. Ett detaljerat program beräknas vara klart under hösten 2005.</P>
<P class="p180 ft9">Ekodesign av energiförbrukande produkter</P>
<P class="p183 ft7">Genom det föreslagna direktivet om upprättande av ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter, kommer <NOBR>EU-gemen-</NOBR> samma produktkrav på bland annat <NOBR>IT-produkter</NOBR> att möjliggöras. Direk- tivet omfattar inte transportmedel för människor och varor.</P>
<P class="p82 ft4">Syftet är att uppnå en hög skyddsnivå för miljön genom att förbättra de energiförbrukande produkternas resurseffektivitet, och i förlängningen en sund ekonomisk verksamhet och hållbar utveckling samt bidra till för- sörjningstryggheten för energi. Man vill genom förslaget prioritera de av produktens miljöaspekter som kan påverkas på ett hållbart sätt i pro- duktens design. Detta skall också göras genom att integrera livscykel- tänkandet i designfasen.</P>
<P class="p111 ft6">Förslaget innebär i sig inte några nya rättsliga förpliktelser för produ- center, utan möjlighet att t.ex. ställa krav på produktens energian- vändning, eventuella utsläpp eller förbrukning av material och resurser i samband med tillverkning eller drift av produkten. Krav kan ställas på produkter, eller där det är lämpligt, hela produktgrupper. De produkter som uppfyller dessa krav skall märkas med <NOBR>CE-märkning.</NOBR></P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">14.3.2</SPAN><SPAN class="ft62">Miljökrav vid offentlig upphandling av bl.a. </SPAN><NOBR>IT-produkter</NOBR></P>
<P class="p84 ft6">Offentliga sektorn bör föregå med gott exempel när det gäller att ställa miljökrav vid offentlig upphandling, genom att ställa tydliga krav på bl.a. <NOBR>IT-produkters</NOBR> miljö- och energiprestanda. Miljöanpassad offentlig upp- handling är ett mycket viktigt verktyg i arbetet med att styra samhället mot en långsiktigt hållbar utveckling. I regeringsförklaringen från 2000 fastställs att miljön skall beaktas vid all offentlig upphandling.</P>
<P class="p82 ft4">Enligt regeringens uppfattning bör den offentliga sektorn i ökad om- fattning ställa miljökrav vid upphandling. Det bör också vara hög nivå på de miljökrav som ställs så att det är de miljömässigt bästa produkterna som upphandlas.</P>
<P class="p77 ft4">Statskontoret är en viktig aktör vad gäller utvecklingen mot mer miljö- anpassade <NOBR>IT-produkter</NOBR> inom offentlig upphandling eftersom myndig- heten tecknar ramavtal på <NOBR>IT-området.</NOBR> Myndigheten bör kontinuerligt öka miljökraven vid upphandling av ramavtal.</P>
<P class="p111 ft6">Regeringen tillsatte en delegation för ekologiskt hållbar upphandling 1998. Delegationen genomförde bl.a. landsomfattande utbildningar och utvecklade ett Internetbaserat verktyg för ekologiskt hållbar upphandling <NOBR>(EKU-verktyget).</NOBR> Verktyget ger upphandlaren hjälp att formulera rele- vanta miljökrav för olika produkter på ett sådant sätt att reglerna för offentlig upphandling tillgodoses samtidigt som miljönytta premieras. AB Svenska Miljöstyrningsrådet har sedan 2003 i uppdrag att admini- strera och utveckla <NOBR>EKU-verktyget.</NOBR> Just nu pågår ett arbete med att sprida kunskap om miljöpåverkan av varor och tjänster samt uppbyggnad av och informationsspridning om <NOBR>EKU-verktyget.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">129</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<P class="p197 ft4">Sverige har drivit på arbetet med möjligheterna att ta miljöhänsyn vid Prop. 2004/05:175 offentlig upphandling i samband med omarbetningen av EG:s upphand-</P>
<P class="p198 ft4">lingsdirektiv. Direktiven om offentlig upphandling förtydligar möjlig- heterna att ställa miljökrav. En utredning, Upphandlingsutredningen 2004 (dir. 2005:39), har tillsatts i Sverige för att se över hur lagen om offentlig upphandling (LOU) bör ändras för att införliva de nya EG- reglerna. Utredningen lämnade ett delbetänkande i mars 2005 (SOU 2005:22), Nya upphandlingsregler. Slutbetänkandet skall lämnas i januari 2006. Enligt tilläggsdirektiv skall utredaren utöver de analyser som legat till grund för förslagen i delbetänkandet göra en fördjupad analys av möjligheten att införa bestämmelser som innebär att den upphandlande enheten bör ställa miljökrav eller sociala krav.</P>
<P class="p321 ft4">En studie från Naturvårdsverket, Miljöanpassad offentlig upphandling</P>
<P class="p198 ft6">– en enkätstudie 2004, visar att utvecklingen mot en mer miljöanpassad upphandling går långsamt och att kunskapsbrist är en viktig orsak till detta. <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> har uppmanat medlemsländerna att utarbeta nationella handlingsplaner för att stärka arbetet med miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att tillsammans med andra berörda aktörer utarbeta ett underlag till en sådan handlingsplan, som regeringen skall anta under 2006. Uppdraget skall redovisas till regeringen den 1 december 2005.</P>
<P class="p12 ft6">Handlingsplanen kommer att bli väsentlig för att identifiera hinder och möjligheter och ge förslag till stärkta åtgärder för att öka den miljö- anpassade offentliga upphandlingen. Handlingsplanen skall innehålla be- dömningar av det aktuella läget och mål för de kommande tre åren. Den skall även innehålla åtgärder för att nå målen samt vara anpassad för olika målgrupper. IT produkter är en av flera berörda produktgrupper.</P>
<P class="p70 ft4">Regeringen anser att det är viktigt att Miljöstyrningsrådet, som admini- strerar <NOBR>EKU-verktyget,</NOBR> får ett långsiktigt stöd och resurser för att säkra kontinuitet i arbetet. För 2005 har verksamheten tillförts tre miljoner kronor. Kommunerna, landstingen och näringslivet medverkar i dag aktivt i arbetet med att utarbeta kriterier för olika varugrupper i upp- handlingsarbetet som ingår i <NOBR>EKU-verktyget.</NOBR></P>
<P class="p361 ft29"><SPAN class="ft4">14.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">IT-lösningar</SPAN></NOBR> som bidrar till en minskad miljöbelastning</P>
<P class="p221 ft6">Det finns ett antal sektorer där IT bedöms kunna bidra till en minskad miljöbelastning. Två av dessa sektorer är transporter och byggande. IT har också skapat förutsättningar för distansarbete och därmed en minsk- ning i antalet fysiska resor till och från arbetsplatsen eller att resor till möte på annan ort ersätts med video- eller webbaserade möten. Dessa möjligheter väntas öka kraftigt framöver.</P>
<P class="p200 ft5"><SPAN class="ft25">14.4.1</SPAN><SPAN class="ft62">Transporter</SPAN></P>
<P class="p362 ft9">Miljöpåverkan från transportsektorn är ett av de största miljöproblemen. Möjligheten till förbättringar och effektiviseringar är mycket stor. Det</P>
<P class="p363 ft17">kan leda till en minskad ökning av antalet godstransporter och därmed</P>
<P class="p330 ft4">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<P class="p205 ft4">också minskade utsläpp från godstransporterna. IT är inte bara ett sätt att Prop. 2004/05:175 minska transporter utan också ett sätt att göra transporterna säkrare.</P>
<P class="p50 ft4">Väl utvecklade <NOBR>IT-verktyg</NOBR> är en förutsättning för att samverkan mellan olika transportslag skall kunna bidra till utveckling av effektivare och miljömässigt mer hållbara transportlösningar. Här krävs en helhetssyn som bara kan utvecklas i dialog mellan berörda trafikverk. För att detta skall åstadkommas krävs att trafikverken gemensamt utvecklar en trafik- slagsövergripande helhetssyn.</P>
<P class="p12 ft6">IT kan användas som en resurs för att stärka trafikslagsövergripande prioriteringar av det transportsätt eller de alternativ till transporter som bäst bidrar till en hållbar utveckling Detta sker också inom projektet KombiTIF, som genomförs av Banverket tillsammans med trafikverken, i syfte att nå en ökad kundanpassning av respektive trafikverks tjänster liksom av den samlade tjänsten.</P>
<P class="p202 ft5"><SPAN class="ft25">14.4.2</SPAN><SPAN class="ft62">Dialogen om Framtida handel</SPAN></P>
<P class="p73 ft4">Projektet Framtida handel är en helt ny typ av samverkan mellan företag, kommuner, regioner och regeringen med syfte att åstadkomma en hållbar utveckling av handeln med dagligvaror. Aktörerna har tillsammans utfor- mat mål för arbetet samt träffat en överenskommelse om att vidta ett antal konkreta åtgärder.</P>
<P class="p70 ft4">I Framtida handel ingår aktörer från flera delar av dagligvarukedjan: producenter, handel, transportörer och konsumenter. Målet är att minska miljöpåverkan i alla led.</P>
<P class="p177 ft6">I en överenskommelse från november 2003 mellan de deltagande aktö- rerna har dessa enats om att gemensamt arbeta för att främja en hållbar handel med dagligvaror och att verka för att genomföra konkreta insatser preciserade i ett åtagandedokument. Bland de konkreta insatser som ingår återfinns verksamhet kring <NOBR>e-handel</NOBR> och intelligenta transport- system, ITS, dvs. tekniker för effektivare transportlösningar<SPAN class="ft68">.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4">Naturvårdsverket bör fortsatt verka för att möjligheten att använda <NOBR>IT-hjälpmedel</NOBR> beaktas i de lösningar och förslag som diskuteras och arbetas fram inom ramen för dialogprojektet Framtida handel<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">14.5</SPAN><SPAN class="ft61">Bostäder och byggande</SPAN></P>
<P class="p277 ft5"><SPAN class="ft25">14.5.1</SPAN><SPAN class="ft62">Intelligenta husfunktioner</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Sektorn bostäder, service m.m. svarar för 40 procent av utsläppen av koldioxid och för ungefär samma andel av landets totala energianvänd- ning. I en rapport från det lokala Investeringsprogrammet i Stockholms stad från GreenIT AB identifieras ett femtiotal intelligenta husfunktioner samt system för bostadsfastigheter, varav många (ca 30) bedöms ha en beaktansvärd miljöpotential. De funktioner som bedöms ha störst miljö- potential är sådana som effektiviserar energianvändningen, t.ex. styr- och reglersystem för användning av el, vatten och ventilation. <NOBR>IT-baserade</NOBR> lösningar har redan kommit till användning för att kontinuerligt kon- trollera bl.a. vatten- och lufttemperaturer samt kvantiteter. Detta i syfte</P>
<P class="p346 ft4">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">att effektivisera användningen av energi men också för att snabbt kunna registrera och avhjälpa fel och brister.</P>
<P class="p87 ft6">Enligt Energimyndigheten är anledningen till att intelligenta husfunk- tioner inte tillämpas i den utsträckning det är tekniskt möjligt, i huvudsak inte bristen på tekniska lösningar. Problemet är i stället att de tekniska lösningarna inte efterfrågas. Detta kan bero på att tekniken är dyr, svår att använda, bristande kunskap eller andra faktorer. Energimyndigheten driver i dagsläget ett flertal projekt som syftar till att öka användningen av energieffektiv teknik i bebyggelsen</P>
<P class="p82 ft4">Energimyndighetens arbete för att genom teknikupphandlingar stimu- lera utveckling och öka marknadsintroduktion av energieffektiv teknik bidrar också till att främja nya <NOBR>IT-baserade</NOBR> lösningar inom bebyggelsen. Även de kommunala energirådgivarna kan bidra med informations- och rådgivningsinsatser för att främja användningen av ny och befintlig <NOBR>IT-baserad</NOBR> energieffektiv teknik.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">14.5.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">ByggaBo-dialogen</SPAN></NOBR></P>
<P class="p181 ft7"><SPAN class="ft37">Regeringens bedömning: </SPAN>Inom ramen för den pågående ”ByggaBo- dialogen” bör en redovisning göras av på vilket sätt och i vilken omfattning <NOBR>IT-baserade</NOBR> lösningar kommer till användning i de skilda projekten, som övergripande bl.a. skall effektivisera energianvändningen.</P>
<P class="p296 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Aktörerna (regeringen samt ett antal företag, kommuner, myndigheter och verk) i ByggaBo har under- tecknat en överenskommelse som bl. a. innebär ett åtagande att verka för ett hållbart samhällsbyggande och effektiv användning av resurser. Frågan hur man skall bygga och förvalta i framtiden inrymmer ställ- ningstaganden kring <NOBR>IT-baserade</NOBR> lösningar under bl.a. en byggnads hela livscykel. Regeringen gör därför bedömningen att en redovisning bör ske av de <NOBR>IT-baserade</NOBR> lösningarna som kommer till användning i de skilda projekten, vilka är resultat av de ingångna avtalen mellan regeringen och de olika aktörerna.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">14.5.3</SPAN><SPAN class="ft62">Statliga byggherrars användning av IT</SPAN></P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Statens fastighetsverk bör ges i uppdrag att redovisa förutsättningarna för hur användningen av IT i planerings- och byggprocessen kan öka hos statliga byggherrar, i syfte att minska den totala belastningen på miljön, samt utvärdera effekterna av den ökade <NOBR>IT-användningen.</NOBR></P>
<P class="p301 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Statens Fastighetsverk har som mål att vara en föregångare när det gäller miljöarbete inom sitt verksam- hetsområde. Regeringen anser det viktigt att statliga byggherrar förmås att öka användningen av IT i planerings- och byggprocessen för att där- med minska den totala miljöbelastningen. Regeringen avser därför att uppdra åt Statens fastighetsverk att redovisa förutsättningarna för en ökad användning av IT i planerings- och byggprocessen hos statliga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">132</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">byggherrar (Samverkansforum för Statliga Byggherrar). Goda erfaren- Prop. 2004/05:175 heter går att hämta från Hammarby Sjöstad i Stockholm där man bl.a.</P>
<P class="p198 ft6">genom användning av ett logistikcenter för samordning av transporter har kunnat minska miljöbelastningen och skapa mervärde hos byggherrar genom bättre uppfyllelse av tidsplaner, bättre materialhantering, minskade köer och utsläpp och minskat buller.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">14.6</SPAN><SPAN class="ft64">Flexibla arbetsformer</SPAN></P>
<P class="p364 ft5"><SPAN class="ft25">14.6.1</SPAN><SPAN class="ft62">Uppföljning av flexibla arbetsformer och effekterna på miljön</SPAN></P>
<P class="p228 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>En studie bör genomföras för att kartlägga utvecklingen av flexibla arbetsformer vid statliga myndigheter. Studien bör särskilt belysa vilka miljöeffekter de nya arbetsformerna har. Förslag till rutiner och indikatorer för regeringens fortsatta uppföljning på området bör lämnas.</P>
<P class="p365 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: IT erbjuder möjligheter att arbeta och bo på sätt som tidigare inte varit möjligt. Möjligheterna till flexibla arbetsformer är stora och IT har i allt högre grad ersatt fysiska resor och möten. Antalet personer som distansarbetar eller utnyttjar olika <NOBR>IT-base-</NOBR> rade hjälpmedel för kommunikation har ökat kraftigt. Flexibla arbets- former kan leda till positiva miljöeffekter när det gäller minskade arbets- resor, ett över dygnet jämnare resande och ett minskat behov av upp- värmd kontorsyta. Väl utformade kan de nya arbetsformerna utgöra en direkt ekonomisk och tidsmässig besparing för arbetstagaren, en ekono- misk besparing för arbetsgivaren och en miljövinst för samhället. Det bör utredas om möjligheterna till distansarbete kan ökas i glesbygden genom s.k. företagshotell. Uppdrag lämnas till Nutek.</P>
<P class="p12 ft6">Stat, kommuner och landsting har möjlighet att agera som föredöme och utgöra goda exempel när det gäller flexibla arbetsformer. Flera stat- liga myndigheter har redan utvecklat avtal som möjliggör distansarbete. Erfarenheterna av distansarbete och andra flexibla arbetsformer bör kartläggas och spridas bland andra myndigheter och företag. Kartlägg- ningen bör beakta vad flexibla arbetsformer innebär för anställda, arbets- givare och för samhället i stort, förekomsten av policy och avtal och hur dessa utnyttjas samt vilka miljöeffekter de nya arbetsformerna bedöms ha haft. Många myndigheter gör både ekonomiska besparingar och miljö- vinster när det gäller resandet genom att använda olika former av IT, t.ex. videokonferenser. Möjligheterna att öka dessa effekter bör tas tillvara ytterligare och av flera.</P>
<P class="p13 ft6">För att samhällets olika aktörer skall kunna få en tydligare bild av de miljörelaterade effekterna av flexibla arbetsformer är det viktigt att rele- vant data och annan information som belyser utvecklingen tas fram och presenteras kontinuerligt. Sådana uppföljningar bör belysa förändringar som beror på ökad användning av flexibla arbetsformer och som har be- tydelse för miljön. Det kan exempelvis handla om minskat antal arbets- resor och utnyttjad kontorsyta. Eventuella andra effekter t.ex förändrade</P>
<P class="p239 ft4">bosättningsmönster bör också belysas. Regeringen anser därför att det är</P>
<P class="p330 ft4">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">angeläget att de faktiska miljömässiga effekterna av flexibla arbetsformer Prop. 2004/05:175 löpande avrapporteras till regeringen och att rutiner utvecklas för detta.</P>
<P class="p198 ft6">Berörda myndigheter för uppdraget att kartlägga flexibla arbetsformer i statliga myndigheter och lämna förslag till den fortsatta uppföljningen av miljöeffekterna är bl.a. Arbetsmiljöverket, Statens institut för kommuni- kationsanalys, Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket.</P>
<P class="p72 ft29">Delmål 1 Kvalitet</P>
<P class="p275 ft29"><SPAN class="ft4">14.7</SPAN><SPAN class="ft64">IT som ett verktyg i miljöarbetet</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">14.7.1</SPAN><SPAN class="ft62">Informationsinfrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p201 ft9"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Lantmäteriverket bör ges ett nationellt sam- ordningsansvar för produktion, samverkan och utveckling inom området grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.</P>
<P class="p6 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p267 ft6">Geografisk information och fastighetsinformation är en viktig del av samhällets informationsinfrastruktur. Den grundläggande informationen har stor betydelse bl.a. inom den offentliga sektorn, forsknings- och ut- bildningsväsendet, de areella näringarna, konsult- och tjänstesektorn, fastighets- och försäkringsområdet och inom bankväsendet. Tillgång till informationen har därmed stor betydelse bl.a. för statsförvaltningen, samhällsplaneringen och näringslivets utveckling. Den bidrar till en ökad sysselsättning och tillväxt bl.a. inom områdena teknik- och informations- försörjning. Informationen har betydelse för effektivisering av olika verksamheter och bidrar till att höja kvaliteten i beslutsunderlag.</P>
<P class="p13 ft6">Liksom regeringen tidigare framförde i 2000 års <NOBR>IT-proposition</NOBR> är det av vikt att, till stöd för samhällets informationsförsörjning, utforma en väl fungerande infrastruktur som ger hög tillgänglighet till basinforma- tion och som verkar tillväxtbefrämjande. Ett exempel är de centrala re- gistren över fastigheter, byggnader och grundläggande geografiska data. Ett mål bör vara att skapa en effektiv nationell infrastruktur för geogra- fisk information och fastighetsinformation, där informationen registreras på det lämpligaste stället och där en användare inte behöver söka och anpassa information från olika källor. Det finns även ett stort behov av en nationell strategi för hur infrastrukturen för geografisk information och fastighetsinformation skall utvecklas för att främja användning och vidareförädling. Många myndigheter ingår i den krets som bidrar eller kan bidra till en nationell infrastruktur för geografisk information och fastighetsinformation. Viktiga aktörer utöver Lantmäteriverket är t.ex. SMHI, Sveriges geologiska undersökning, Naturvårdsverket, Vägverket, Statens geotekniska institut, Skatteverket, Sjöfartsverket, Banverket, Riksantikvarieämbetet, SCB, kommuner och länsstyrelser. Behovet av samordning och samverkan mellan aktörer inom området geografisk information och fastighetsinformation ökar i takt med att spridningen och användningen av informationen ökar.</P>
<P class="p366 ft4">Behovet av en väl fungerande infrastruktur aktualiseras ytterligare</P>
<P class="p178 ft66">genom initiativ inom EU. Kommissionen har föreslagit ett ramdirektiv</P>
<P class="p330 ft4">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">för upprättande av en infrastruktur för geografisk information i gemen- skapen, Inspire, KOM (2004) 516, med syftet att bl.a. stödja EU:s miljöarbete. Kommissionen konstaterar i sin motivering till förslaget att ”Det behövs politiska åtgärder för att minska dubbelarbete vid datain- samling och för att stödja och främja harmonisering, bred spridning och användning av data”. Genom ramdirektivet väntas förutsättningarna för att genomföra de miljöpolitiska mål som EU har satt upp för t.ex. vatten- kvalitet, markanvändning och buller förbättras. En framtida utvidgning till användning inom andra sektorer som jordbruk, transport och energi är också möjlig.</P>
<P class="p111 ft7">Förslaget är utformat så att befintliga geografiska data skall kunna ut- nyttjas på bästa möjliga sätt genom krav på dokumentation av vilka data som finns, krav på harmonisering och på införande av tjänster för att söka och ladda ner data, vilket gör geografiska data mer tillgängliga.</P>
<P class="p82 ft4">Regeringen avser att, i linje med det förslag som lämnats av Lant- mäteriutredningen (SOU 2003:111) och som vunnit ett brett stöd vid remissbehandlingen, ge Lantmäteriverket ett uttalat nationellt samord- ningsansvar för produktion, samverkan och utveckling inom området geografisk information och fastighetsinformation.</P>
<P class="p230 ft9">Konsekvenser</P>
<P class="p237 ft4">Kostnaderna för den verksamhet som samordningsansvaret medför skall rymmas inom ramen för myndighetens nuvarande finansiering och med- för inget behov av ökade anslag. Verksamheten bedöms redan i ett kortare tidsperspektiv kunna medföra betydande samordningsvinster både för producenter och för användare av den grundläggande informa- tionen.</P>
<P class="p367 ft5"><SPAN class="ft25">14.7.2</SPAN><SPAN class="ft62">Ökad användning av digital information om geografi, fastigheter och miljö</SPAN></P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Användningen av digital geografisk informa- tion, fastighetsinformation, miljödata och geografisk informationsteknik bör ökas och breddas, bl.a. genom ökad samverkan mellan myndig- heterna och med den privata sektorn.</P>
<P class="p301 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Analyser i geografiska infor- mationssystem (GIS) är grundläggande för verksamhet inom bl.a. <NOBR>miljö-,</NOBR> jordbruks- och transportsektorn samt för försvaret. GIS bidrar också till en mer rationell hantering av ärenden i olika verksamheter. Geografisk information av god kvalitet är grunden för utveckling av mobila tjänster som positionering, navigering, mätning m.m. Mer intelligenta transporter förutsätter också en väl utvecklad användning av avancerade <NOBR>GIS-verk-</NOBR> tyg. De viktigaste tillämpningsområdena för geografisk information i dag finns inom planering, projektering, kartproduktion, miljövård, tekniska försörjningssystem, fastigheter, trafik och transport samt vatten och hydrografi. I relativt stor omfattning används geografisk information inom skogs- och jordbruk, räddningstjänst, undervisning, sport, turism, geologi och hälsovård.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">135</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft6">Tillgången till geografisk information, tematiska data, flygbilder och satellitdata är även viktigt för miljöarbetet och kan på många sätt vara ett stöd för insatser för att åstadkomma ett hållbart samhälle. Satellit- bildsområdet, inkl. fjärranalys, ger möjlighet att övervaka förändringar över tiden. Detta framgår bl.a. av den redovisning av ett regerings- uppdrag som Rymdstyrelsen m.fl. myndigheter lämnat rörande en natio- nell försörjning med satellitbilder, och som nu bereds i Regerings- kansliet. Databasen Corine som redovisar landtäcket i Europa, och den särskilda variant för svenska förhållanden som tagits fram, har sin främsta användning inom miljöområdet och visar på den potential som finns inom fjärranalysområdet. Geografiska data och geografiska infor- mationssystem är också viktiga instrument för att ta fram indikatorer för den miljöövervakning som bedrivs av kommuner, länsstyrelser och centrala verk. Databaser med fastighets- och geografisk information har också stor betydelse för genomförandet av vattendirektivet.</P>
<P class="p196 ft6">Användningen av geografiska informationssystem har sedan slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> ökat med ca 30 procent per år, enligt Utvecklingsrådet för Landskapsinformation (ULI). Den senaste undersökningen indikerar att detta expansionsmönster består. Data tillhandahålls framför allt av offentliga aktörer såsom Lantmäteriverket, kommunerna, länsstyrelser, Vägverket, SCB, SGU, SMHI och Skatteverket. De datamängder som nyttjas mest är adresser, data om skyddade områden, marktäckedata, fastighetsdata, djupdata i vatten, data om jordarter och data om av- rinningsområden.</P>
<P class="p196 ft6">En breddad och ökad användning av digital geografisk information och av fastighetsinformation utgör enligt regeringens mening ett viktigt instrument i en tillväxtbefrämjande förnyelse av <NOBR>IT-politiken</NOBR> och för ett effektivt miljöarbete. En god informationsförsörjning och ökad använd- ning av geografisk informationsteknik för uppföljning av miljömålen innebär krav på en väsentligt ökad samverkan mellan många myndig- heter. En sådan samverkan är också viktig för att rationalisera informa- tionshanteringen. En ökad samverkan, nationellt och internationellt, aktualiseras också vid ett genomförande av det ovan redovisade förslaget till ramdirektiv för Inspire.</P>
<P class="p16 ft6">Utvecklingen av geografisk informationsteknik är en nyckelfaktor för ett effektivt miljöarbete. Regeringens tidigare satsningar inom området, som t.ex. den breda nationella <NOBR>StartGIS-utbildningen,</NOBR> har bidragit till att öka kunskapen om och användningen av geografisk informationsteknik. Användningen av digital geografisk information, fastighetsinformation, miljödata och geografisk informationsteknik bör därför ökas och breddas, bl.a. genom ökad samverkan mellan myndigheterna som verkar inom området och med den privata sektorn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">136</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td99"><P class="p27 ft25">14.7.3</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p28 ft5">Lantmäteriverkets grundläggande information</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Användningen inom alla samhällssektorer av Lantmäteriverkets grundläggande information bör stimuleras för att ge största möjliga samhällsekonomiska nyttoeffekter av de stora offentliga investeringarna i verksamheten. Prissättningen av framför allt den geografiska informationen bör ses över.</P>
<P class="p369 ft5">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Lantmäteriverkets fastighets- information och geografiska information är en viktig del av samhällets informationsinfrastruktur. Som framgår av avsnitt 14.7.1 har den grund- läggande informationen stor betydelse inom många samhällssektorer. I uppbyggnaden av ett kunskaps- och informationssamhälle är informa- tionen en viktig förutsättning för förverkligandet av de tre dimensionerna i en hållbar utveckling, dvs. den miljömässiga, sociala och den ekonomiska.</SPAN></P>
<P class="p370 ft4"><NOBR>IT-kommissionen</NOBR> pekar i sin slutrapport Digitala tjänster – hur då? (SOU 2003:35) samt i rapporten Breddtjänster – ett nytt skede i <NOBR>IT-politi-</NOBR> ken (SOU 2002:51) också på den digitala geografiska informationens betydelse för tjänsteutvecklingen.</P>
<P class="p325 ft6">Lantmäteriutredningen (SOU 2003:111) bedömde att prissättning på grundläggande geografisk information fortsatt bör grundas på att använ- dare utöver en ren uttagskostnad också skall betala en del av övriga kost- nader för informationen, t.ex. ajourhållningen av databaser. Utredningen menade att principen har inneburit en ökad användning av informationen och även andra positiva effekter, bl.a. en långsiktig stabil finansiering. Utredningen föreslog dock att priserna på strategiskt valda delar av den geografiska informationen skulle sänkas betydligt för att stimulera en ökad användning av informationen.</P>
<P class="p371 ft4">Regeringen delar Lantmäteriutredningens bedömning (SOU 2003:111) att prissättningen på Lantmäteriverkets grundläggande information på- verkar en för olika verksamheter optimal tillgång till geografisk informa- tion och fastighetsinformation och medför att möjliga effektivitets- och kvalitetsvinster inte uppnås.</P>
<P class="p371 ft4">Om priset är för högt kan det leda till att presumtiva användare av Lantmäteriverkets information i stället väljer att använda information av lägre kvalitet och sämre aktualitet. Det förekommer att myndigheter och företag bygger upp egna databaser. Detta leder både till en suboptimering av samhällets resurser och till att beslut m.m. fattas på grundval av information som inte är kvalitetssäkrad.</P>
<P class="p325 ft6">Företagandet inom området geografisk informationsteknik och mark- nadens utveckling skulle främjas om kostnaderna var lägre. De under- sökningar som gjorts i samband med Europaparlamentets och rådets direktiv om vidareutnyttjande och kommersialisering av handlingar från den offentliga sektorn (2003/98/EG) visar också att priset på informa- tionen är avgörande för en ökad användning och utveckling av informa- tionstjänster (se även avsnitt 11.2 och 15.11). Prissättningen påverkar även allmänhetens användning av information, bl.a. via Internet. Reger- ingen kommer därför att ytterligare se över prissättningen av Lantmäteri- verkets grundläggande information.</P>
<P class="p372 ft4">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr0 td103"><P class="p357 ft24">15</P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p21 ft3">Kommunikationer, arbetsmarknad och</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td103"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr40 td104"><P class="p21 ft3">arbetsliv m.m.</P></TD>
<TD class="tr40 td47"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft29"><SPAN class="ft4">15.1</SPAN><SPAN class="ft64">IT inom Näringsdepartementets område</SPAN></P>
<P class="p276 ft5">IT under delmålet kvalitet</P>
<P class="p69 ft4">Det är ett uttryck för kvalitet att informationssamhällets tjänster når alla. Särskilda insatser behövs för att öka <NOBR>IT-användningen</NOBR> hos vissa grupper, bl.a. genom projektet Bredband för funktionshindrade.</P>
<P class="p72 ft5">IT under delmålet tillväxt</P>
<P class="p69 ft6">I syfte att öka jämställdheten inom <NOBR>IT-branschen</NOBR> utarbetas en handlings- plan. <NOBR>E-handel</NOBR> och <NOBR>e-legitimationer</NOBR> är viktiga medel för att uppfylla målet om tillväxt. Staten bör därför gynna användningen av <NOBR>e-handel</NOBR> och <NOBR>e-legitimationer,</NOBR> stimulera konkurrens mellan aktörer och undanröja infrastrukturella, marknadsmässiga och konkurrensmässiga hinder. I syfte att öka små och medelstora företags produktivitet och konkurrens- kraft avser regeringen att ge Nutek i uppdrag att med bidrag och andra medel stödja kompetensutvecklingen i sådana företag.</P>
<P class="p328 ft5">IT under delmålet tillgänglighet och säkerhet</P>
<P class="p69 ft6">Arbetet med informationssäkerhet är fortsatt viktigt; särskilt det inter- nationella samarbetet genom EU, Enisa, OECD osv. Erfarenheterna från Sveriges <NOBR>IT-incidentcentrums</NOBR> (Sitic) arbete visar att det internationella arbetet i en svensk funktion för <NOBR>IT-incidenter</NOBR> bör förstärkas. En strategi för ett säkrare Internet i Sverige bör utformas.</P>
<P class="p50 ft4">En lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet föreslås. Vidare föreslås ändringar i ledningsrättslagen (1973:1144) rörande led- ningsrätt för kanalisation.</P>
<P class="p12 ft6">En generell <NOBR>IT-politisk</NOBR> riktlinje om användning av Banverkets och Vägverkets <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> utarbetas för att stimulera ökad tillgänglig- het. Tillgängligheten till fysisk <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> bör utredas. Den långsik- tiga strategin för radiospektrumanvändning bör vara att alla skall få tillgång till radiotjänster, att uppnå teknikneutralitet, att använda har- moniserade frekvensband samt att främja innovation och utveckling med beaktande av hälsoaspekter. Samhällets behov av det frekvensutrymme som frigörs i samband med att de analoga markbundna <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> upphör bör utredas. Det är viktigt att befintlig och nytillkommande infra- struktur för utbyggnad av tredje generationens mobila system sam- utnyttjas i största möjliga utsträckning. Regeringen redovisar vidare sin avsikt att utreda möjligheterna att nå nödnummer (112). Dessa åtgärder sammantaget bidrar till att uppfylla delmålet om tillgänglighet och säker- het.</P>
<P class="p374 ft4">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft5">Ökat förtroende för IT</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft6">En av de viktigaste insatserna för att öka förtroende för IT är de åtgärder som görs för att skydda barn t.ex. mot att på olika sätt utnyttjas via Internet. En annan viktig insats är Konsumentverkets uppdrag att genom- föra särskilda utbildningsinsatser för konsumentvägledare.</P>
<P class="p68 ft5">Utvecklad samordning</P>
<P class="p69 ft6">Regeringen avser att låta utföra en särskild utredning av möjligheterna till ökad samverkan i utvecklingen av en gemensam infrastruktur inom den offentliga sektorn. Uppdrag ges i syfte att främja utvecklingen av öppen programvara och öppna standarder inom offentlig sektor.</P>
<P class="p72 ft29">Delmål 1 Kvalitet</P>
<P class="p275 ft29"><SPAN class="ft4">15.2</SPAN><SPAN class="ft61">Ökad </SPAN><NOBR>IT-användning</NOBR> hos vissa grupper</P>
<P class="p375 ft5"><SPAN class="ft25">15.2.1</SPAN><SPAN class="ft62">Ökad delaktighet för äldre och personer med funktions- hinder</SPAN></P>
<P class="p376 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Särskilda åtgärder bör vidtas för att öka delaktigheten för personer med funktionshinder. Post- och tele- styrelsen (PTS) bör ges i uppdrag att i samråd med Socialstyrelsen fortsätta arbetet med en servicecentral för dövblinda och synskadade personer. PTS bör fortsätta försöken med mobila bredbandstjänster för personer med funktionshinder.</P>
<P class="p377 ft4">Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) bör fortsätta att driva och utveckla digitala talböcker och försök med strömmande läsning för att öka tillgången till dokument och litteratur via Internet för personer med synskador eller andra funktionshinder. TPB bör utreda möjligheterna till ett nationellt digitalt distributionssystem för personer med läshandikapp.</P>
<P class="p309 ft37">PTS rapport Bredband för personer med funktionshinder – Redo- visning av försöksverksamhet<SPAN class="ft7">: Förslagen överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Rapporten innehåller en redovisning av försöks- verksamheten Bredband för personer med funktionshinder som avisera- des i 2000 års </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-proposition.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> I rapporten föreslår PTS bland annat en fortsatt försöksverksamhet med servicecentral för dövblinda och syn- skadade. Myndigheten föreslår även att Talboks- och punktskrifts- biblioteket (TPB) skall få i uppdrag att fortsätta drift och utveckling av digitala talböcker och försök med strömmande läsning. TPB bör även ges i uppdrag att utveckla ett nationellt digitalt distributionssystem. Slutligen föreslår PTS att Arbetsmarknadsverket och Försäkringskassan ges i upp- drag att utveckla distansvägledning i sina respektive verksamheter. PTS behandlar även frågan om distribution av digitala talböcker och vilka regler som gäller för detta enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. PTS anför att upphovsrättslagen</SPAN></P>
<P class="p178 ft43">begränsar tillämpningen av digitalt distribuerade talböcker. PTS vill se</P>
<P class="p330 ft4">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">lättnader i upphovsrättslagen som möjliggör att högskolestudenter med läshandikapp själva hämtar sin litteratur från talboksarkivet och föreslår att en sådan lättnad ses över.</P>
<P class="p242 ft5">Remissinstanserna<SPAN class="ft4">: </SPAN>Socialstyrelsen, TPB, Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS), Handikappombudsmannen (HO) <SPAN class="ft4">m.fl. är posi- tiva till förslagen.</SPAN></P>
<P class="p15 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Internetbaserade tjänster och Internetbaserad service blir allt vanligare. Denna utveckling förutsätter i allt större utsträckning att man inte bara har tillgång till en dator och Internet utan också är förhållandevis hemmastadd i en tekniskt avancerad miljö. Vidare måste miljön uppfylla vissa grundkrav för att t.ex. syn- skadade skall kunna tillgodogöra sig innehållet på en webbsida med hjälp av talsyntes eller andra hjälpmedel. Om dessa grundvillkor inte kan upp- fyllas, riskerar vissa grupper att stängas ute.</P>
<P class="p16 ft7">Den <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen i 2000 års <NOBR>IT-proposition</NOBR> innebar att IT skulle användas på ett sådant sätt i vardagen och arbetslivet att indivi- dernas välfärd tryggas samt att IT skulle vara ett redskap för att höja ut- satta gruppers livskvalitet. IT kan nå ut överallt där enskilda individer behöver tekniken och kan anpassas till de särskilda krav som gäller för att utsatta grupper skall nås. Det kan exempelvis vara fråga om att äldre skall kunna bo kvar hemma, underlätta boende i glesbygd, förbättra möj- ligheterna för telemedicin och ge stöd och arbetsmarknadstillträde åt personer med funktionshinder. Denna fastslagna inriktning gäller även fortsättningsvis för politiken för <NOBR>IT-samhället.</NOBR></P>
<P class="p218 ft4">Datorer eller exempelvis mobiltelefoner kan med kompletterande utrustning ibland användas som eller ersätta hjälpmedel på en rad områden. Så kan t.ex. synskadade personer med hjälp av datorn söka och behandla information samt få den presenterad på ett tillgängligt sätt genom syntetiskt tal eller punktskrift. Datorn kan också användas för mottagning och uppläsning av taltidningar och talböcker samt för bild- eller texttelefoni.</P>
<P class="p297 ft4">Som visats i PTS projekt Mobil videokommunikation för döva och Tolken på fickan, öppnar t.ex. videokommunikation via mobiltelefon nya möjligheter för hörselskadade och döva personer. Detsamma gäller sms- tjänstens genomslag. Bildtelefoni bör inte bara fungera inom Sverige utan också för svenskar som befinner sig utomlands.</P>
<P class="p16 ft7">Till följd av regeringens proposition om Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125), fick Hjälpmedelsinstitutet (dåvarande Handikappinstitutet) i uppdrag att utar- beta ett förslag till handlingsprogram med inriktning mot IT och personer med funktionshinder och äldre. Handlingsprogrammet genomfördes under åren <NOBR>1998–2002</NOBR> och hade som övergripande syfte att förbättra nyttan av och tillgången till IT för dessa grupper. Allmänna arvsfonden finansierade flera satsningar på IT och funktionshinder inom ramen för handlingsprogrammet. Ett trettiotal projekt beviljades också medel från Vinnova och Hjälpmedelsinstitutet för forskning och utveckling av IT som stöd vid <NOBR>tal-,</NOBR> språk- och kommunikationssvårigheter.</P>
<P class="p16 ft7">PTS har i sin rapport visat att bredband kan skapa stora möjligheter för personer med funktionshinder. Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att, i samråd med Socialstyrelsen, fortsätta arbetet med en servicecentral för dövblinda och synskadade personer. Servicecentralen svarar på frågor i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">140</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft4">den synskadades närmiljö som annars kräver hjälp av t.ex. en assistent. En styrbar kamera kan ge bilder hos servicecentralen som därmed på distans kan lösa vissa problem för den synskadade.</P>
<P class="p77 ft4">PTS bör även fortsätta försöken med mobila bredbandstjänster för per- soner med funktionshinder, såsom projektet Tolken i fickan, som möjlig- gör bl.a. teckentolkning via mobiltelefon.</P>
<P class="p82 ft4">TPB bör fortsätta att driva och utveckla tjänsten att tillhandahålla digitala talböcker och försök med strömmande läsning för att öka till- gången till dokument och litteratur via Internet för personer med syn- skador eller andra funktionshinder. Regeringen ser också positivt på att TPB utreder förutsättningarna för ett nationellt digitalt distributions- system för andra typer av medier (talböcker, taltidningar, läromedel osv.).</P>
<P class="p111 ft6">PTS försöksverksamhet har också omfattat ett projekt om arbets- vägledning på distans. Syftet med arbetsvägledning på distans är att underlätta för gruppen arbetssökande med funktionshinder att snabbare få kontakt med specialister på Arbetsförmedlingen för att därigenom öka deras möjligheter att erhålla ett arbete. Motsvarande distansvägledning skulle kunna användas även inom Försäkringskassan och andra verksam- heter där expertis behöver konsulteras. Regeringen är positiv till att Arbetsmarknadsverket och Försäkringskassan utifrån sina sektorsansvar utvecklar denna typ av distansvägledning eftersom den ökar tillgänglig- heten till myndigheternas tjänster och service för personer med funk- tionshinder.</P>
<P class="p112 ft6">Som redovisas i avsnitt 7 beslutade regeringen den 10 mars 2005 propositionen Upphovsrätten i informationssamhället – genomförande av direktiv 2001/29/EG. I propositionen föreslås bl.a. omfattande ändringar av den inskränkning i upphovsrättslagen som möjliggör framställning av talböcker (17 §). Förslaget i denna del innebär bl.a. att de bibliotek och organisationer som har tillstånd från regeringen kommer att få framställa och digitalt överföra, t.ex. via Internet, talböcker till personer med funk- tionshinder. Detta kan t.ex. ske genom att det bibliotek eller den organi- sation som har ett talbokstillstånd låter personer med funktionshinder ladda ner talböcker från en databas. Databasen får förstås endast vara tillgänglig för personer med funktionshinder. I de fall en person med funktionshinder får behålla ett exemplar av talboken kommer upphovs- mannen enligt förslaget att ha rätt till ersättning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Detta innebär att när lagändringarna beslu- tats av riksdagen och trätt i kraft kommer PTS förslag i denna del att ha tillgodosetts.</P>
<P class="p112 ft6">I syfte att främja utvecklingsprojekt med inriktning på <NOBR>IT-användning</NOBR> för funktionshindrade avser regeringen att återkomma i budgetpropo- sitionen för 2006 med fråga om ändring av ändamålet för anslaget 37:2</P>
<P class="p241 ft5">Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade.</P>
<P class="p180 ft9">Hjälpmedelsutredningen</P>
<P class="p183 ft6">I takt med att teknikutvecklingen går framåt förändras förutsättningarna bl.a. på hjälpmedelsområdet. LSS- och hjälpmedelsutredningen (S 2001:06) har i sitt betänkande Hjälpmedel (SOU 2004:83) presenterat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">141</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">en rad förslag med anledning av detta. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p180 ft9">IT för studerande med funktionshinder</P>
<P class="p183 ft7">Personer med funktionshinder har genom de senaste årens utveckling av IT fått nya och bättre möjligheter till aktivt deltagande såväl i studier som inom yrkeslivet. Avseende utvecklingen av talsyntesprogram har Specialpedagogiska institutet en framskjuten position, eftersom institutet kan bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet.</P>
<P class="p111 ft6">Ett viktigt område för funktionshindrade är tillgången till läromedel. IT kan med fördel användas för att producera interaktiva teckenspråkiga läromedel. Interaktiviteten i dessa läromedel har hittills varit mycket be- gränsad eftersom produktionen huvudsakligen skett i <NOBR>VHS-format.</NOBR> I dag finns teknik och metoder för att, utan större ekonomiska investeringar eller mycket djupa tekniska specialkunskaper, producera interaktiva läromedel på <NOBR>cd-rom</NOBR> och Internet.</P>
<P class="p111 ft6">Regeringen har därför inrättat ett läromedelsråd vid Specialpeda- gogiska institutet som skall främja utveckling, anpassning, framställning och distribution av läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funk- tionshinder. Rådet har fått regeringens uppdrag att intensifiera samarbetet med Talboks- och punktskriftsbiblioteket för att öka tillgången till läro- medel för personer med läshandikapp. Uppdraget skall redovisas i sam- band med årsredovisningen för 2005.</P>
<P class="p82 ft4">Vidare har Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) i samarbete med bl.a. Specialpedagogiska institutet regeringens uppdrag att utveckla särskilt anpassade läromedel för döva personer med teckenspråk som första språk.</P>
<P class="p230 ft9">IT som arbetshjälpmedel</P>
<P class="p237 ft4">Inom ramen för utgiftsområde 13 förfogar Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) över anslaget 22:4 <SPAN class="ft5">Särskilda insatser för arbetshandikappade </SPAN>som bl.a. får användas för att utveckla ny teknik och datorbaserade arbetshjälpmedel åt personer med funktionshinder. Inledningsvis högst- bestämde regeringen beloppet för verksamheten till 10 miljoner kronor per år. Senare har AMS själva fått bedöma medelsstorleken för verksam- heten.</P>
<P class="p82 ft4">Samma anslag får användas för stöd till hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen med högst 50 000 kronor per år som får lämnas till vardera arbetsgivaren och arbetstagaren för att underlätta för en arbetshandikappad person i en anställning. Sådant bidrag kan natur- ligtvis också avse olika hjälpmedel på <NOBR>IT-området.</NOBR></P>
<P class="p111 ft7">Fram till 2005 har AMS medverkat till att ca 5000 datorstödda arbets- platser installerats i hela landet. Ofta upptäcks under den arbetslivs- inriktade rehabiliteringen behovet av ett kompensatoriskt stöd för en per- son med funktionshinder i en tänkt arbetssituation. Inte sällan rör det sig om rent nytänkande för att lösa ett uppkommet problem. Tillsammans med den arbetssökande söker man lösningar för att undanröja svårig- heterna. Framför allt är det viktigt att den tilltänkta lösningen har stor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">142</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">generalitet så att den helt eller delvis kan användas till många personer. Innebär lösningen att helt nytt yrkesområde öppnas för personer med funktionshinder äger den hög prioritet. Den praktiska utvecklingen sker ofta i samverkan med Försäkringskassan som också har vissa medel till sitt förfogande och därmed kan bidra till kostnaderna.</P>
<P class="p180 ft9">IT och äldre</P>
<P class="p183 ft7">Regeringen har tidigare genom Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) bl.a. satsat medel för att öka <NOBR>IT-användningen</NOBR> bland äldre. Bland annat fick pensionärsorganisationerna stimulansmedel för att genomföra <NOBR>IT-utbildningar</NOBR> för äldre.</P>
<P class="p111 ft6">Teknikutvecklingen behöver på ett bättre sätt än i dag komma äldre människor till del. Bilden av äldre personer som passiva mottagare av teknik som är rädda för ny teknik eller rent av offer för ny teknik mot- verkar innovationsprocesser och utveckling. Äldre människor och deras behov av teknik behöver göras synliga. Äldre människor behöver bli mer delaktiga i processerna för att deras kunskaper och erfarenheter skall komma fram och påverka utvecklingen av ny teknik.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">15.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Design för alla</SPAN></P>
<P class="p84 ft6">Ett utvecklingsområde med stor tillväxtpotential är s.k. design för alla, dvs. produkter, tjänster och miljöer skall utformas så att de kan användas av största möjliga krets av användare, oavsett kön, ålder, funktionshinder och kulturell bakgrund. Under 2004 och 2005 har det nationella till- gänglighetscentret vid Handikappombudsmannen målet att sprida kon- ceptet design för alla. Dessa uppgifter kommer från och med den 1 januari 2006 att övertas av den nya Myndigheten för handikappsam- ordning. Ytterligare ett arbete inom detta område bedrivs bland annat av Hjälpmedelsinstitutet som koordinator för den svenska delen av nät- verket Design för Alla (EdeAN). Internationella riktlinjer för en tillgäng- lig webb har utfärdats av WAI (Web Accessibility Initiative). I Sverige har detta följts upp på bland annat genom en vägledning beslutad av Nämnden för elektronisk förvaltning (Vägledning för <NOBR>24-timmars-</NOBR> webben 2.0). Statskontoret ställer krav på design för alla inom ramen för inköpssamordningen av <NOBR>IT-upphandlingen.</NOBR> Alla statliga myndigheter har en skyldighet enligt förordningen (2001:526) om de statliga myndig- heternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken att särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionshinder.</P>
<P class="p378 ft5"><SPAN class="ft25">15.2.3</SPAN><SPAN class="ft62">Förmån av lånedatorer</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">Reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator tillämpades första gången vid 1999 års taxering. I sak innebär reglerna att skattskyldig som för privat bruk använder en dator som tillhandahållits av arbetsgivaren, inte blir beskattad för denna förmån.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">143</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<P class="p197 ft4">Det har genomförts flera utredningar som studerat lånedatorsystemet, Prop. 2004/05:175 däribland av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS, En lärande IT-</P>
<P class="p198 ft6">politik för tillväxt och välfärd, 2003). ITPS har gjort en jämförelse med de andra nordiska länderna. Jämförelsen ledde till slutsatsen att andelen av befolkningen som har någon dator i hemmet skulle ha varit 10 procentenheter lägre om det inte hade funnits något lånedatorsystem.</P>
<P class="p12 ft6">Det framhålls även i rapporten att en översyn är lämplig då effekterna av systemet kan klinga av i takt med att spridningen blivit mycket större och att kostnaderna för staten i form av uteblivna skatteintäkter är avse- värda. Vidare pekar ITPS på behovet av att överväga om inte en del grupper som stått utanför systemet också borde få något stöd.</P>
<P class="p177 ft6">Tidigare studier på detta område har bl.a. genomförts av <NOBR>IT-kommis-</NOBR> sionen (Personaldatorer – en utvärdering av arbetsmarknadseffekter, 2002) och LO (Om klyftor i informationssamhället, 2001).</P>
<P class="p12 ft6">Den primära anledningen till att förmån av lånedator sedan 1998 är skattefri är de gränsdragningsproblem som uppstod i den praktiska tillämpningen av de dåvarande skattereglerna. Emellertid har reglerna inte bara betydelse ur ett rent skatterättsligt perspektiv utan även på en rad andra områden som har samband med det <NOBR>IT-politiska</NOBR> målet.</P>
<P class="p12 ft6">Statskontoret har på uppdrag av regeringen gjort en översyn av reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator. En rapport om låne- datorsystemet lämnades den 15 juni 2005 och utgör ett underlag för det fortsatta arbetet för att nå grupper som inte omfattas av lånedator- systemet. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">15.3</SPAN><SPAN class="ft61">IT i arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p323 ft5"><NOBR>IT-användningen</NOBR> i arbetslivet ökar</P>
<P class="p69 ft6">I dag är nästan all produktion och produktionsteknik på ett eller annat sätt förknippad med IT. I många yrken är användningen av datoriserad utrustning en självklarhet. Enligt 2003 års arbetsmiljöundersökning var bland den sysselsatta befolkningen andelen datoranvändare detta år 72 procent. För det stora flertalet innebär datoranvändning också att man arbetar vid bildskärm. Andelen som arbetar vid bildskärm har ökat mar- kant för både kvinnor och män under perioden <NOBR>1989–2003.</NOBR> Utvecklingen beskrivs närmare i <SPAN class="ft33">bilaga 1</SPAN>7.</P>
<P class="p50 ft4">Den ökande användningen av IT har medfört genomgripande föränd- ringar beträffande arbetsinnehåll och arbetsmiljö. IT kan bidra till en flexiblare arbetsorganisation och möjliggöra ett större mått av själv- bestämmande för arbetstagarna genom friare arbetsformer i både tid och rum.</P>
<P class="p70 ft4">Den ökande <NOBR>IT-användningen</NOBR> kan också ofta medföra förbättringar i fråga om den fysiska arbetsmiljön. Samtidigt kan teknikens användning leda till nya problem. Arbete med datorer och bildskärm är vanligtvis arbeten som är stillasittande, med få inslag av rörliga moment. Även nya psykosociala problem kan uppstå.</P>
<P class="p379 ft4">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft5">Skyddsaspekterna måste beaktas</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft6">Det är viktigt att den ökande <NOBR>IT-användningen</NOBR> följs upp och beforskas ur arbetsmiljösynpunkt. Vid Arbetslivsinstitutet drivs flera projekt som undersöker effekterna av IT, t.ex. projekt om utvecklingen av risk- och hälsofaktorer relaterade till datoranvändningen.</P>
<P class="p381 ft6">Lagstiftningen måste spegla utvecklingen och ge nödvändigt skydd och riktlinjer för <NOBR>IT-användningen</NOBR> ur arbetsmiljösynpunkt. Arbetsmiljö- lagen (1977:1160) ger de allmänna bestämmelserna med avseende på arbetsmiljöns utformning och vilka åtgärder som skall vidtas för att före- bygga och åtgärda arbetsmiljöproblem. Lagen kompletteras av före- skrifter från Arbetsmiljöverket. Vad gäller <NOBR>IT-användning</NOBR> finns före- skrifter om arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) som behandlar såväl datorarbetsplatsens fysiska utformning som hur arbetet är organiserat. Här kan också nämnas föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 1998:1) enligt vilka arbetsgivaren skall se till att arbete som t.ex. är en- sidigt upprepat normalt inte förekommer. Vidare skall arbetsgivaren se till att arbetstagaren har sådana möjligheter att påverka det egna arbetet att tillräcklig rörelsevariation kan åstadkommas.</P>
<P class="p382 ft4"><NOBR>IT-kommissionen</NOBR> föreslog i en skrivelse till regeringen den 28 maj 2003 utbildningsinsatser för en bättre arbetsmiljö vid användning av IT i arbetslivet. Betydelsen av förbättrade arbetsmiljökunskaper hos både dem som utformar och använder IT kommer att beaktas vid regeringens överväganden om utbildningsinsatser inom ramen för arbetet för bättre hälsa i arbetslivet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr36 td48"><P class="p19 ft5">Personlig integritet</P></TD>
<TD class="tr36 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p19 ft4">En viktig aspekt på <NOBR>IT-användningen</NOBR> är dess konsekvenser för den per-</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">sonliga integriteten. Genom teknikutvecklingen förändras möjligheterna</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">till och behoven av kontroll. Den av regeringen tillsatta utredningen om</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">personlig integritet i arbetslivet lämnade 2002 betänkandet Personlig</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">integritet i arbetslivet (SOU 2002:18). Utredningen framhöll att det</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">saknas ett heltäckande skydd i lagstiftningen av arbetstagares integritet.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">För att åtgärda detta föreslogs en särskild lag om skydd för personlig</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">integritet i arbetslivet. Tillämpningsområdet för lagen, som avsågs kom-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">plettera personuppgiftslagen i fråga om förhållandet mellan arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">och arbetstagare, föreslogs vara arbetsgivares dokumenterade behandling</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">av arbetstagares och arbetssökandes personuppgifter. Lagförslaget inne-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">höll bl.a. bestämmelser om begränsningar av arbetsgivares möjligheter</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">att ta del av arbetstagares privata <NOBR>e-post</NOBR> eller andra privata elektroniska</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">uppgifter.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p66 ft4">Betänkandet har remissbehandlats. Många remissinstanser höll med</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">om att det finns behov av lagstiftning om personlig integritet i arbets-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">livet. Många av dessa hade emellertid synpunkter på lagförslagets</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">tillämpningsområde och utformning. Samtidigt har det inom EU under</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">flera år diskuterats behovet av gemensamma <NOBR>EG-regler</NOBR> i fråga om per-</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">sonlig integritet i arbetslivet. Kommissionen har i enlighet med <NOBR>EG-för-</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">draget konsulterat arbetsmarknadens parter på <NOBR>EU-nivå</NOBR> om ett initiativ</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">avseende skydd av arbetstagares personuppgifter. Det kunde emellertid</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">konstateras att parterna inte var eniga om att inleda förhandlingar om ett</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td62"><P class="p20 ft4">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td48"><P class="p19 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<P class="p205 ft4">europaavtal i frågan. Konsultationsförfarandet avslutades i början av Prop. 2004/05:175 2003. Därefter har kommissionen fortsatt arbetet med att överväga ett</P>
<P class="p178 ft4">initiativ på området. Något förslag har emellertid ännu inte lämnats.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">15.4</SPAN><SPAN class="ft64">Användning av IT inom transportsystemet</SPAN></P>
<P class="p201 ft6">IT och annan ny teknik är redan i dag ett naturligt verktyg för att genom bättre trafikledning öka kapaciteten och säkerheten samt minska trans- porter och miljöpåverkan vid de kollektiva transportsystemen inom fly- get, sjöfarten och järnvägen. Av olika anledningar har utvecklingen inom vägtransportsystemet inte kommit lika långt, även om avancerade trafik- ledningssystem finns även där. Det har t.ex. inte varit lika enkelt att ställa säkerhetskrav på det individuella vägtransportsystemet som på de kollek- tiva transportsystemen.</P>
<P class="p222 ft4">Sverige ligger längst fram inom många områden när det gäller att utnyttja IT för att lösa angelägna transportproblem eller i övrigt att utveckla transportsystemet. Det kan gälla utvecklingen av digitala kartor eller införande av tekniskt stöd att hålla hastigheten (ISA). Inom ramen för forskningsprogrammen IVSS och Gröna bilen utvecklas teknik för ökad säkerhet och bättre miljöanpassning. Enligt regeringens innova- tionsstrategi skall möjligheterna att använda IT inom transportområdet utvecklas. Det kan gälla t.ex. exploatering av digitala kartor (Nationell digital vägdatabas, NVDB), elektroniskt chip på körkort, positionerings- system (Galileo) m.m.</P>
<P class="p70 ft4">Vägverket har på uppdrag av regeringen utvecklat vägtrafiklednings- system i storstäderna. En utvärdering som Vägverket har gjort visar att vägtrafikledningen i storstäder kan förbättras. För att nå önskad trafik- effekt behöver informationskanalerna till trafikanterna förbättras och utökas.</P>
<P class="p12 ft6">Informationstjänster har en stor betydelse för att öka effektiviteten i transportsystemet speciellt där flera transportslag ingår. Inom ramen för projektet KombiTIF, som genomförs av Banverket tillsammans med tra- fikverken, har man påbörjat ett sådant arbete. Det är av stor vikt att arbetet fortgår för att på så vis nå en ökad kundanpassning såväl av respektive trafikverks tjänster som den samlade tjänsten.</P>
<P class="p12 ft4">Det finns ett behov av att utveckla ny teknik och nya tillämpningar för att kunna få system som löser angelägna trafiksäkerhetsproblem. Exem- pel på sådana tekniska lösningar är utrustning och system som stödjer hastighetsanpassning i förhållande till högsta tillåtna hastighet, nykter körning, bilbältesanvändning, rätt avstånd till framförvarande bil och som ger information om dåligt väglag, oskyddade trafikanter etc. Myn- digheterna bör nu intensifiera samverkan med industrin i syfte att stödja denna utveckling.</P>
<P class="p70 ft4">Utveckling och införande av IT i trafiken kräver i hög grad en europeisk samverkan. Det gäller både för att vidga marknaden för olika produkter och tjänster men också för att systemen inte skall hindra den fria rörligheten. Det är därför angeläget att Sverige aktivt medverkar i olika fora för att påverka och utbyta erfarenheter.</P>
<P class="p93 ft4">Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition om</P>
<P class="p178 ft66">en framtida transportpolitik.</P>
<P class="p330 ft4">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p32 ft29">Delmål 2 Hållbar tillväxt</P>
<P class="p273 ft29"><SPAN class="ft4">15.5</SPAN><SPAN class="ft61">En innovativ utveckling och användning av IT</SPAN></P>
<P class="p319 ft6">Sverige är en framstående <NOBR>IT-nation</NOBR> och det är angeläget att befästa vår ställning och flytta fram positionerna ytterligare. Det är viktigt för såväl näringslivets utveckling och konkurrenskraft och därmed för Sveriges tillväxt liksom för människors livskvalitet och delaktighet i samhälls- utvecklingen. Informations- och kommunikationstekniska varor och tjänster är en viktig del av Sveriges ekonomi. IT är ett effektivt verktyg för förbättrad produktivitet och integrationen av IT i produkter är ett konkurrensmedel. Många varor och tjänster som inte traditionellt upp- fattas som <NOBR>IT-produkter</NOBR> har i dag ett mycket högt <NOBR>IT-innehåll.</NOBR> Exempel- vis har värdet i en modern Volvo uppskattats bestå till 60 procent av IT och elektronik.</P>
<P class="p112 ft6">Sommaren 2004 presenterade utbildnings- och näringsministrarna skriften Innovativa Sverige – en strategi för tilllväxt genom förnyelse (Ds 2004:36). Innovationsstrategin handlar om det långsiktiga tillväxtarbetet och anger en inriktning på de kommande årens arbete med att skapa ett starkt innovationsklimat i hela landet. Genom en rad åtgärder och genom mer samverkan mellan politikområden, forskning, näringsliv och offent- lig sektor skall Sveriges innovativa förmåga stärkas. Strategin är inriktad på fyra prioriterade områden för åtgärder och satsningar: kunskapsbas för innovation, innovativt näringsliv, innovativa offentliga investeringar och innovativa människor. IT:s betydelse för innovation och tillväxt är ett genomgående tema i strategin. Strategin pekar på att verksamhet baserad på ny teknik och ny kunskap har stor betydelse för att skapa fler arbets- tillfällen och ökat förädlingsvärde. Strategin framhåller också att IT är en viktig förändringskraft som bör utnyttjas i strategiska och samlade sats- ningar inom till exempel vård, omsorg och offentlig förvaltning. Den svenska infrastrukturen och kompetensen inom IT ger stora möjligheter till effektivisering inom offentlig sektor och utveckling av affärsmöjlig- heter på globala marknader. Det kan också vara en drivkraft för tjänste- utveckling för den privata marknaden.</P>
<P class="p251 ft7">I regeringsförklaringen 2004 pekade statsministern på att några av Sve- riges största företag verkar i branscher där investeringar i forskning och utveckling (FoU) är helt avgörande för internationell framgång. Över- läggningar med sex branscher, viktiga för sysselsättning och tillväxt i Sverige aviserades. Dessa tillväxtsamtal är viktiga delar dels i genom- förandet av innovationsstrategin, dels i regeringens näringspolitiska sats- ning. I april 2005 mötte infrastrukturminister Ulrica Messing och näringsminister Thomas Östros representanter för företag och fackliga organisationer inom IT- och telekomindustrin. Samtalet som fördes underströk betydelsen av att prioritera och fokusera på de områden Sve- rige kan vara bäst inom. Mötet var enigt i att Sverige måste utveckla och befästa sin ledande position inom IT- och telekomområdet. Bilden av Sverige som ett framgångsrikt IT- och innovationsland måste dessutom spridas så att Sverige ses som ett attraktivt land för samarbeten och inve- steringar. Nytta med <NOBR>IT-användning</NOBR> blev ett centralt tema i diskussionen. Där betonades vikten av att höja <NOBR>IT-användningen</NOBR> i hela näringslivet. Staten ansågs ha ett ansvar för att höja småföretagens <NOBR>IT-användning.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">147</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">Deltagarna ansåg att offentlig sektor måste utvecklas och bli mer strate- gisk som beställare för att utveckla företagandet i Sverige. Behovet av <NOBR>IT-kompetens</NOBR> kommer fortsätta att vara stort, och ungdomars intresse för <NOBR>IT-relaterade</NOBR> utbildningar måste öka. Ett centralt tema i diskussionen var FoU och innovation. En stark forskningsverksamhet vid universitet och högskolor, inom näringslivet och i samverkan dem emellan ansågs vara av stor vikt för att behålla Sveriges ledande position. Svenska företag och institutioners deltagande i EU:s forskningsprogram måste dessutom öka.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">15.5.1</SPAN><SPAN class="ft62">Behovsmotiverad </SPAN><NOBR>IT-forskning</NOBR></P>
<P class="p84 ft6">Forskning och utveckling är ett viktigt konkurrensmedel och driver fram innovationer inom såväl specialiserade <NOBR>IT-företag</NOBR> som de svenska bas- industrierna. Regeringens <NOBR>IT-politiska</NOBR> strategigrupp har pekat på vikten av forskningssatsningar med mer fokus på behovsmotiverad forskning.</P>
<P class="p77 ft4">Svenska företags <NOBR>FoU-investeringar</NOBR> uppgick totalt till drygt 71 miljarder kronor 2003. El- och optikprodukter är den produktgrupp företagen spenderar störst andel FoU på. År 2003 investerade företagen 22,1 miljarder kronor på FoU inom el- och optikprodukter. Det är en minskning med hela 21 procent sedan 2001. Kostnaderna för program- varurelaterad FoU uppgick 2003 till omkring 16 miljarder kronor, en minskning med 25 procent jämfört med 2001 mätt i fasta priser. FoU inom programvaruområdet utförs främst inom industrin för el- och optik- produkter<SPAN class="ft5">. </SPAN>Företagen investerade även drygt 2,2 miljarder kronor i FoU kring <NOBR>IT-tjänster.</NOBR></P>
<P class="p144 ft4">Vinnova finansierar behovsmotiverad <NOBR>IT-forskning.</NOBR> Under 2003 för- delade Vinnova drygt 240 miljoner kronor till FoU inom information- teknik och knappt 61 miljoner kronor till FoU inom tjänster och IT- användning.</P>
<P class="p111 ft44">Vinnova har på regeringens uppdrag tagit fram en strategi för området <NOBR>IT-användning</NOBR> och tillämpning för att stärka svenskt näringsliv, Nationell strategi för FoU inom området tillämpning av informations- teknik (Vinnova Policy VP 2002:5, dnr N2002/12353/ITFoU). Visionen är att sammanhållna och effektiva <NOBR>FoU-insatser</NOBR> inom tillämpning och an- vändning av IT skall bidra till hållbar tillväxt genom att öka den interna- tionella konkurrenskraften inom näringslivet och inom forskningsinstitut och högskolor samt den offentliga verksamhetens effektivitet. I strategin prioriteras tre tillväxtområden: industriell IT, IT för privata och offent- liga tjänster samt möjliggörande tekniker. Regeringen tillförde 2004 Vinnova 100 miljoner kronor för att förstärka den tillämpade industri- forskningen inom IT- och telekomområdet. I detta ingår satsningar med inriktning mot nano- och mikroelektronik och internationellt samarbete för att stärka ett strategiskt svenskt deltagande inom IT- och telekom- området, stöd till utvecklings- och testmiljöer av <NOBR>IT-baserade</NOBR> tjänster och utveckling av plattformar kopplade till teknik med hög överföringskapa- citet, bl.a. bredbandsteknik och 3G, samt stöd för kommersialisering av forskningsresultat i anslutning till detta.</P>
<P class="p383 ft6">Staten har ett intresse av att möjliggöra att forsknings- och utveck- lingsprojekt kan bedrivas på den absoluta kunskaps- och teknikfronten i nära samverkan mellan näringsliv, högskolor och forskningsinstitut.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">148</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">Mycket forskning och utveckling bedrivs vid de tekniska högskolorna runt om i landet.</P>
<P class="p87 ft6">Vetenskapsrådet har en viktig roll som finansiär av grundläggande forskning av hög kvalitet inom området. Genom den forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) tillfördes ytterligare medel till forskning. Vetenskapsrådet tillförs mer än 1 miljard kronor åren <NOBR>2005–2008,</NOBR> främst till satsningar på medicinsk och teknik- vetenskaplig forskning, liksom horisontella insatser som starka forsk- ningsmiljöer, anställningar för unga forskare och forskarskolor. Fördel- ningen av stöd till starka forskningsmiljöer är en konkurrensutsatt pröv- ning och avgörs genom principen om vetenskaplig kvalitet.</P>
<P class="p111 ft6">Vinnova tillförs 575 miljoner kronor under perioden för teknisk forsk- ning, <NOBR>FoU-program</NOBR> i samverkan med näringslivet samt till horisontella insatser som starka forsknings- och innovationsmiljöer, anställningar för unga forskare och forskarskolor. Strategiska program baserade på teknik- områden eller branscher är goda redskap för att stimulera samverkan och kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv. Utvecklingen av sådana program sker bäst gemensamt och i samverkan mellan de olika aktörerna. Erfarenheterna av <NOBR>FoU-program</NOBR> som finansieras gemensamt av staten och näringslivet för att stödja forskning och samverkan mellan olika aktörer inom t.ex. fordonsbranschen har varit goda. Mot bakgrund av detta gjorde regeringen i den forskningspolitiska propositionen bedömningen att Vinnova bör tilldelas 120 miljoner under perioden <NOBR>2005–2008</NOBR> för <NOBR>FoU-samverkan</NOBR> med näringslivet. Utöver medlen för <NOBR>FoU-program</NOBR> i samverkan med näringslivet tillfördes Vinnova också 180 miljoner för ökat stöd till teknisk forskning, och 60 miljoner för långsiktigt stöd till internationellt ledande forskningsmiljöer för samma period.</P>
<P class="p384 ft4">Det är regeringens bedömning att ledande miljöer inom <NOBR>IT-relaterad</NOBR> forskning kan dra nytta av de nya medlen till starka forsknings- och innovationsmiljöer.</P>
<P class="p111 ft6">Regeringen har dessutom redan beslutat om att inrätta program inom områden med stark anknytning till IT, nämligen fordonstelematik och produktionsteknik med inriktning på fordonsindustrin.</P>
<P class="p87 ft44">Behovet av ökade satsningar på gemensamma forskningsprogram har diskuterats inom ramen för de ovan redovisade tillväxtsamtalen med IT- och telekombranschen. I den forskningspolitiska propositionen avise- rades att regeringen, som ett resultat av de branschvisa samtalen med näringslivet, avser uppdra åt Vinnova att, i en interaktiv process med näringslivet och andra aktörer, utveckla samarbetsprogram med närings- livet och inkomma med förslag till regeringen på sådana program. Regeringen avser således att återkomma med ett sådant uppdrag när samtliga samtal är genomförda.</P>
<P class="p385 ft9">I avsnitt 12 beskrivs åtgärder och insatser inom Utbildnings- och kulturdepartementets ansvarsområde för att stödja forskning inom IT.</P>
<P class="p303 ft5"><SPAN class="ft25">15.5.2</SPAN><SPAN class="ft62">Forskningsinstitutet inom </SPAN><NOBR>IT-området</NOBR></P>
<P class="p386 ft9">Vid sidan om universitet och högskola bedrivs forskning och utveckling inom <NOBR>IT-sektorn</NOBR> också vid industriforskningsinstitut. Staten är genom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">149</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft6">holdingbolaget Ireco Holding AB delägare i flera institut. Av dessa har flera en tydlig <NOBR>IT-profil.</NOBR> Acreo är störst med en omsättning på 200 miljoner kronor. Verksamheten är inriktad mot mikroelektronik och optik och man driver bl.a. ett bredbandsprojekt i Hudiksvall med inrikt- ning på öppna nätlösningar. Swedish Institute of Computer Science (SICS) är tillsammans med St. Anna och Viktoriainstituten framstående inom <NOBR>IT-användning.</NOBR> SICS omsatte 2004 ca 80 miljoner. Instituten inom <NOBR>IT-området</NOBR> finansierades under 2004 med ca 80 miljoner kronor i natio- nella forskningsprojekt och med knappt 40 miljoner kronor i <NOBR>EU-projekt.</NOBR> Under perioden <NOBR>2003-2005</NOBR> genomgår industriforskningsinstituten en om- strukturering med syfte att de skall bli starkare och internationellt kon- kurrenskraftigare. <NOBR>KK-stiftelsens</NOBR> engagemang i instituten genom sitt del- ägarskap i Ireco Holding AB har varit väsentligt för att omstrukture- ringen kunnat genomföras. I den struktur om fyra institutsgrupperingar som nu slutförs är en inriktad mot <NOBR>IT-sektorn.</NOBR> Sedan en ny instituts- struktur kommit på plats under 2005 har regeringen i forskningsproposi- tionen föreslagit en kraftig förstärkning av institutens tillgång till medel för långsiktig strategisk utveckling för 2007 och 2008. Syftet med för- stärkningen är bland annat att stärka institutens samverkan med lärosäten och näringsliv, stödja deltagande i <NOBR>EU-projekt</NOBR> och stärka deras förmåga att stödja kunskapsutvecklingen i små och medelstora företag. Från 2008 kommer 210 miljoner kronor att fördelas till instituten årligen. Reger- ingen förhandlar också med <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> om ett fortsatt engagemang i instituten.</P>
<P class="p387 ft5"><SPAN class="ft25">15.5.3</SPAN><SPAN class="ft62">Tekniköverföring och kommersialisering av forskningsresultat</SPAN></P>
<P class="p388 ft6">Utöver satsningar som är direkt <NOBR>IT-relaterade</NOBR> är insatser för att öka kon- kurrenskraften i svenskt näringsliv genom FoU viktiga även för <NOBR>IT-före-</NOBR> tagen. Det gäller särskilt insatser för att förbättra kommersialisering av forskningsresultat och insatser för att förbättra kunskapsöverföringen mellan högskolor, institut, offentlig sektor och näringslivet. Lärosätenas betydelse för näringslivet kan öka genom stärkt fokus på kommersiali- sering av forskningsresultat, mer utvecklat samarbete med näringslivet och forskningsinstitut och genom att ytterligare stimulera och ta till vara lokala och regionala styrkor. Det finns en rad insatser som är inriktade särskilt mot att stärka den svenska IT- och telekomsektorns konkurrens- kraft genom att förbättra kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv, bl.a. genom satsningar på testbäddar. Det finns också många teknikparker och inkubatorer som är huvudsakligen inriktade på IT- sektorn. Dessa stödfunktioner spelar en stor roll för de nya <NOBR>IT-företagens</NOBR> förutsättningar genom att ge rådgivning och i vissa fall även sådd- finansiering. Det är dock viktigt att denna verksamhet och dessa miljöer uppstår och utnyttjar befintliga marknadslösningar och sker i dialog med marknadens aktörer.</P>
<P class="p195 ft7">Regeringen menar att det är viktigt att stärka kommersialisering av forskningsresultat och tekniköverföring inom alla teknikområden. I den forskningspolitiska propositionen, Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80), presenterade regeringen därför en rad åtgärder som syftar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">150</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">till att förbättra kunskapsöverföringen mellan högskolor, institut, offent- lig sektor och näringsliv. Betydelsen av kommersialisering av forsk- ningsresultat från den akademiska forskningen betonas även i den IT- politiska strategigruppens slutrapport (dnr N2005/3372/ITFoU), där frågan tagits upp inom ramen för den arbetsgrupp som arbetat för en stärkt IT- och telekomsektor.</P>
<P class="p16 ft7">Regeringen beslutade i februari 2005 att satsa närmare två miljarder kronor under en tioårsperiod för att stärka förutsättningarna för kommer- sialisering av forskningsresultat och innovationer. Satsningen ökar till- gången på riskkapital för de företag som befinner sig i skärningspunkten mellan idé och färdig produkt. Tillsammans med de sju Teknikbro- stiftelserna och Industrifonden bildar staten det gemensamma moder- bolaget Innovationsbron AB. Resultatet blir en nationell koncern med regionala dotterbolag i Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Satsningen förstärks ytterligare av att Vinnova har åtagit sig att lägga in den pågående inkubatorfinansieringen och att utöka detta åtagande till 50 miljoner kronor per år under 10 år.</P>
<P class="p16 ft6">Genom forskningspropositionen tillförs Vinnova ytterligare 60 miljoner kronor för perioden <NOBR>2005–2008</NOBR> att fördela till starka forsk- nings- och innovationsmiljöer. Vinnova har redan erfarenhet av fram- gångsrika sådana miljöer, t.ex. kompetenscentrum och Vinn Excellence Center. Dessa miljöer, s.k. centrumbildningar, bygger på geografiskt samlokaliserade starka forsknings- och innovationsmiljöer gemensamt finansierade av Vinnova, lärosäten och deltagande företag och har visat sig vara mycket framgångsrika för kunskaps- och tekniköverföring mellan aktörerna. Flera sådana centrum har bedrivits inom <NOBR>IT-området,</NOBR> t.ex. avseende användarorienterad <NOBR>IT-design</NOBR> och integrerade styr- och informationssystem. Ytterligare insatser för att stärka lärosätenas kom- mersialisering redovisas i avsnitt 12.</P>
<P class="p389 ft5"><SPAN class="ft25">15.5.4</SPAN><SPAN class="ft62">Internationellt samarbete inom forskning och industriell utveckling</SPAN></P>
<P class="p299 ft6">Sveriges position som framstående <NOBR>IT-land</NOBR> bör utnyttjas för att stärka internationellt samarbete inom forskning och industriell utveckling. Här finns ett flertal möjligheter på såväl nordisk, europeisk som global nivå.</P>
<P class="p16 ft7">Vid det nyligen genomförda toppmötet mellan regerings- och industri- företrädare från Sverige och Finland behandlades bl.a. samarbete inom <NOBR>IT-telekomområdet.</NOBR> Vinnova bedriver tillsammans med sin finska mot- svarighet Tekes ett gemensamt program, Excite, inom telekomområdet. En förlängning av programmet planeras där även Norge deltar.</P>
<P class="p297 ft4">Väsentliga satsningar på <NOBR>IT-forskning</NOBR> genomförs inom ramen för EU:s ramprogram för forskning. IT är ett av de högst prioriterade forsknings- områdena inom EU och det svenska deltagandet i ramprogrammet har hittills varit bra. I planeringen för det sjunde ramprogrammet som skall löpa mellan <NOBR>2007-2013</NOBR> har Sverige intagit en aktiv roll på <NOBR>IT-området.</NOBR> Särskilt gäller detta de s.k. teknikplattformar där industrin, bl.a. inom mobil kommunikation, formulerar den forskningsagenda de finner mest angelägen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">151</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p197 ft4">Regeringen arbetar också för att etablera samarbeten inom <NOBR>IT-områden</NOBR> Prop. 2004/05:175 med länder utanför EU. Flera initiativ har tagits för att etablera samarbete</P>
<P class="p178 ft4">med Japan. På sikt kan det bli aktuellt med andra samarbeten.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">15.6</SPAN><SPAN class="ft64">Kampanjen Välj IT</SPAN></P>
<P class="p390 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: För att på lång sikt främja tillgången på kompetens inom <NOBR>IT-området</NOBR> bör medel avsättas för den nationella kampanjen Välj IT, riktad till gymnasieelever, för att stimulera intresset för <NOBR>IT-relaterade</NOBR> utbildningar.</P>
<P class="p309 ft7"><SPAN class="ft37">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Tillgången till högskoleutbildad arbetskraft är av avgörande betydelse för <NOBR>IT-branschen</NOBR> som nu börjar återhämta sig från de senaste årens finansiella nedgång. Antalet antag- ningar och examina från <NOBR>IT-utbildningar</NOBR> har varierat över åren eftersom studenter är lyhörda för förändringar på arbetsmarknaden. Antalet antagna har minskat med 40 procent från toppåret 2000/01 (från 11 500 studerande till 7 300 studerande 2003/04). Hösten 2004 talade fler och fler initierade om en vändning och branschen såg ljusare på framtiden. Dessa tongångar avspeglas också i aktuella prognoser som ger uttryck för en försiktig ökning av efterfrågan på personal med kunskap och kompe- tens inom IT samt ett ökat behov av personal på lång sikt. Ansökningarna till utbildningsområdet data inför hösten 2005 visar åter en viss uppgång.</P>
<P class="p222 ft4">Regeringen anser att det är viktigt att denna utveckling fortsätter och stödjer därför projektet Välj IT med totalt 500 000 kronor. Syftet är att stimulera intresset för <NOBR>IT-utbildningar.</NOBR> I regeringens tillväxtsamtal med IT- och telekomsektorn framkom också behovet av att öka ungdomars intresse för <NOBR>IT-relaterade</NOBR> utbildningar.</P>
<P class="p70 ft4">Projektet startades 2003 och är utformat som en kampanj riktad till gymnasieelever för att informera om och öka intresset för <NOBR>IT-relaterade</NOBR> högskoleutbildningar. Kampanjen har brett stöd bland de tekniska hög- skolorna i landet. Projektet som regeringen stödjer med särskilda medel finansieras i övrigt av Blekinge Tekniska Högskola och 14 högskolor med <NOBR>IT-utbildningar.</NOBR> För 2005 beräknas en total kostnad om 2,16 miljoner kronor.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">15.7</SPAN><SPAN class="ft64">Jämställdhet i </SPAN><NOBR>IT-branschen</NOBR></P>
<P class="p11 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>En handlingsplan bör utarbetas med åtgärder för att öka jämställdheten i <NOBR>IT-branschen.</NOBR> Vidare bör ett mentorskaps- projekt genomföras med syfte att öka jämställdheten på ledande befatt- ningar med fokus på IT- och telekombranschen<SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p309 ft9"><SPAN class="ft25">JämIT:s förslag (SOU 2000:58 Jämställdhet och IT): </SPAN>Överens- stämmer delvis med regeringens bedömning. I betänkandet konstateras att <NOBR>IT-sektorn</NOBR> i allt väsentligt leds och domineras av män och att klyftan mellan kvinnors och mäns möjligheter till inflytande över <NOBR>IT-utveck-</NOBR> lingen vidgas. Utredningen föreslår bl.a. en förändrad pedagogik i</P>
<P class="p391 ft4">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">utbildningen på alla nivåer, inklusive lärarhögskolan, samt en översyn av lagstiftningen för att öka jämställdheten på ledande poster för att avskaffa dagens informella de <NOBR>facto-kvotering</NOBR> av män.</P>
<P class="p15 ft9"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>Många remissinstanser anser att de frågor som tas upp i utredningen är angelägna och att det är viktigt med åtgärder som leder till en bestående förändring. <SPAN class="ft25">Länsstyrelsen i Uppsala, Västra Götalands och Västernorrlands län </SPAN>menar att lagstiftning är ett trubbigt instrument som kan ge negativa effekter, såsom att kvinnor inte väljs på grund av sin kompetens, vilket framhålls av <SPAN class="ft25">Länsstyrelserna i Uppsala, Västra Götalands och Västernorrlands län</SPAN>. <SPAN class="ft25">Industriförbundet</SPAN>, <SPAN class="ft25">Svenska Arbetsgivareföreningen </SPAN>och branschorganisationen <NOBR><SPAN class="ft25">IT-Företagen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> </SPAN>avvisar könskvotering och menar att bättre metoder är opinionsbildning och kun- skapsutveckling. <SPAN class="ft25">Riksrevisionsverket </SPAN>kan inte finna att JämIT anger några skäl till varför just lagstiftningsvägen skulle vara den rätta, och till- sammans med bland andra <SPAN class="ft25">Länsstyrelsen i Gotlands </SPAN>respektive <SPAN class="ft25">Östergötlands län </SPAN>menar man att dessa problem inte heller är bransch- specifika. <SPAN class="ft25">Umeå universitet </SPAN>och <SPAN class="ft25">Kungliga Tekniska högskolan </SPAN>efterlyser ytterligare forskning och analys av hur den dolda maktprocessen kvoterar män och utesluter kvinnor. <SPAN class="ft25">Arbetslivsinstitutet </SPAN>och <SPAN class="ft25">Tjänstemännens Centralorganisation </SPAN>förordar att särskilda satsningar såsom sök- kommittéer inrättas, som får i uppdrag att identifiera kvinnliga för att åstadkomma bredd i styrelserna. <SPAN class="ft25">Länsstyrelsen i Skåne län </SPAN>anser att det behövs andra åtgärder såsom mentorskapprogram, nätverksbyggande, opinionsbildning m.m. <SPAN class="ft25">Göteborgs universitet </SPAN>och <SPAN class="ft25">Länsstyrelsen i Stock- holms län </SPAN>betonar vikten av att jämställdheten inom branschen följs upp. Flera remissinstanser understryker att utvecklingen måste analyseras och att regeringen måste vara pådrivande för att få till stånd ett informations- samhälle för alla.</P>
<P class="p100 ft7"><SPAN class="ft37">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Den utredning som redovisas, JämIT (SOU 2000:58), lämnades redan 2000. Regeringen följer dock utvecklingen på detta område och gör bedömningen att situationen inom <NOBR>IT-sektorn</NOBR> inte har förändrats i någon större utsträckning. Fortfarande 2005 är <NOBR>IT-sektorn</NOBR> en sektor som i mycket hög grad leds och domineras av män. Enligt JämIT:s kartläggning (SOU 2001:44) av könsfördel- ningen i de börsnoterade bolagens styrelser och ledningsgrupper består dessa till 96 respektive 94 procent av män. Av SCB:s rapport På tal om kvinnor och män från 2004 framgår att bland 300 studerade börsnoterade företag fanns fyra företag med kvinnliga vd:ar, och inget av dessa fyra företag var verksamma inom IT- och telekombranschen. Dessutom finns det betydande löneskillnader mellan kvinnor och män inom <NOBR>IT-relaterade</NOBR> yrken, både i privat och offentlig sektor. Detta gör att bedömningarna som gjordes i samband med JämIT alltjämt är relevanta.</P>
<P class="p195 ft7">I utbildningar på <NOBR>IT-områden</NOBR> råder också en sned könsfördelning där män är i klar majoritet, detta enligt statistik från bl.a. SCB och Hög- skoleverket. Regeringen har under flera år gjort omfattande insatser för att öka såväl pojkars som flickors intresse för matematik och teknik, bl.a. genom <NOBR>NOT-projektet</NOBR> som var ett flerårigt projekt i samverkan mellan Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Högskoleverket. Projektet avslutades i december 2003. Några andra exempel på insatser som gjorts är <NOBR>IT-politiska</NOBR> strategigruppens stöd till den s.k. <NOBR>IT-boken</NOBR> samt kampanjen Välj IT, i syfte att ge ungdomar en mer rättvisande och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">153</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">positiv bild av vad olika <NOBR>IT-yrken</NOBR> kan innebära. Myndigheten för skol- Prop. 2004/05:175 utveckling har fått i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för hur myn-</P>
<P class="p198 ft7">dighetens arbete med barns, elevers och vuxnas intresse för teknik bättre kan tas tillvara och utvecklas. Här står lärarna i fokus för de insatser som genomförs och ett genusperspektiv skall genomsyra arbetet.</P>
<P class="p177 ft6">Jämställdhet är ett prioriterat område i Sverige. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga om- råden i livet. Jämställdhetsintegrering som en strategi innebär att beslut inom alla områden skall präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste jämställdhetsperspektivet ständigt finnas med på de olika nivåerna.</P>
<P class="p13 ft6">Regeringen bedömer att en handlingsplan bör utarbetas med åtgärder för att öka jämställdheten i <NOBR>IT-branschen.</NOBR> Det finns i dag ett antal s.k. teknikkluster i Sverige som lämpar sig mycket väl för analyser avseende jämställdhet i <NOBR>IT-branschen.</NOBR> Analysen av könsfördelningen och vilka positioner som män respektive kvinnor har i företagen kan utgå från en studie av företagen i ett sådant teknikkluster. Handlingsplanen bör lyfta fram exempel på åtgärder och initiativ som leder till ett ökat antal kvinnor i företagen och på ledande poster. Ett exempel på en sådan åtgärd som bör finnas med i handlingsplanen är s.k. sökkommittéer. Sök- kommittéer är en väg att systematiskt lyfta fram kvinnor som kandidater till olika befattningar inom näringslivet. Ett annat verktyg är mentorskap som också bör belysas. Mentorskap kan innebära att i projektform arbeta för att stimulera kvinnor till chefskap, ledande positioner och nätverk. Handlingsplanen bör även ange hur jämställdheten i branschen skall följas upp fortsättningsvis.</P>
<P class="p13 ft6">Vidare bedömer regeringen att ett nytt mentorskapsprojekt med fokus på IT- och telekombranschen bör utformas utifrån de erfarenheter som gjorts i det tidigare genomförda Women to the <NOBR>top-projektet.</NOBR></P>
<P class="p70 ft4">Inom Regeringskansliet bereds direktiv till en utredning rörande kvinnors representation i företagsstyrelser. Enligt uppdragsbeskrivningen ska utredaren lämna förslag på bolagsrättsliga regler som säkerställer att minst 40 procent av styrelseledamöterna i stora aktiebolag är av vardera könet.</P>
<P class="p392 ft29"><SPAN class="ft4">15.8</SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">E-legitimationer</SPAN></NOBR></P>
<P class="p192 ft6"><SPAN class="ft69">Regeringens bedömning: </SPAN><NOBR>E-legitimationer</NOBR> är en del av infrastrukturen, som i huvudsak bör utvecklas av marknadens aktörer. Statens roll bör vara att gynna användningen av <NOBR>e-legitimationer,</NOBR> stimulera konkurrens mellan utfärdare av sådana legitimationer och att undanröja infra- strukturella, marknadsmässiga och konkurrensmässiga hinder.</P>
<P class="p393 ft5">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p394 ft9">Bakgrund</P>
<P class="p267 ft9"><NOBR>E-legitimationerna</NOBR> är en säkerhetslösning för kommunikation som bygger på elektroniska signaturer (underskrifter). <NOBR>E-legitimationerna</NOBR> är</P>
<P class="p178 ft17">en tillämpning av sådana signaturer.</P>
<P class="p330 ft4">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft7">I regeringens proposition Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) fastslogs att bl.a. elektroniska signaturer skulle utvecklas och göras allmänt tillgängliga i samhället så att förutsättningarna för elektronisk kommunikation och elektronisk handel ökas. Vidare avsåg regeringen att identifiera legala hinder mot användningen av elektroniska signaturer. Regeringen följer för närvarande såväl det nationella som det internationella arbete som pågår för att etablera säkra och enkla elektro- niska signaturer och deras motsvarighet i elektroniska legitimationer. Förutom det nationella arbetet med att ändra lagar och regelverk kompli- ceras arbetet av avsaknaden av internationella standarder på området</P>
<P class="p16 ft6">Genom lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, som trädde i kraft 2001, genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskaps- ramverk för elektroniska signaturer. Lagen gäller sådana certifikat- utfärdare som är etablerade i Sverige och utfärdar kvalificerade certifikat till allmänheten. <NOBR>EG-direktivet</NOBR> syftade till att standardisera säkerhets- lösningar som <NOBR>e-signaturer</NOBR> och <NOBR>e-legitimationer</NOBR> inom gemenskapen. Denna effekt kom emellertid inte att uppnås i Sverige, bl.a. på grund av att de kvalificerade certifikaten kan komma att medföra skadestånds- ansvar för utfärdaren, och p.g.a. kostnaden för att utfärda legitimatio- nerna.</P>
<P class="p196 ft7">Regeringen har områdesvis inventerat och identifierat ett flertal om- råden där formkrav hindrat ersättandet av den traditionella hanteringen av fysiska dokument med elektronisk kommunikation. Flera myndigheter har under de senaste åren infört rutiner som gör det möjligt för allmän- heten att ge in ansökningar elektroniskt. Självdeklarationer, begäran om föräldraersättning, tulldeklarationer och betalning av arbetsgivaravgift är exempel på förfaranden som kan ske elektroniskt. Gemensamt för dessa förfaranden är att det krävs någon form av verifiering av vem som är avsändare samt verifiering av innehållet i det avsändaren skickar. För detta ändamål används elektroniska signaturer.</P>
<P class="p196 ft7">I 2000 års <NOBR>IT-proposition</NOBR> aviserade regeringen initiativ till stimulans och ökad utbredning av användningen av ny säkerhetsteknik. Regeringen uppdrog i december 2000 åt Riksskatteverket att under ett inlednings- skede ha ett sammanhållande ansvar för administrationen av certifikat för elektronisk identifiering och elektroniska signaturer inom statsförvalt- ningen. I samverkan med Riksförsäkringsverket, Patent- och registre- ringsverket och Statskontoret utarbetade Skatteverket inom projektet SAMSET vägledningar för elektronisk identifiering, underskrift samt metoder för att förse myndigheters handlingar med ett slags elektronisk stämpel med mera. Statskontoret genomförde, i samverkan med SAMSET, en ramavtalsupphandling av tjänster för elektronisk identi- fiering och kontroll av elektroniska underskrifter. Genom dessa ramavtal svarar leverantörerna helt för att förse medborgarna med elektronisk legitimation av tillräcklig kvalitet och för att kontrollera riktigheten varje gång en myndighet vill identifiera en användare som söker kontakt elek- troniskt eller kontrollera en elektronisk underskrift.</P>
<P class="p196 ft6">Den 1 januari 2004 inrättades Nämnden för elektronisk förvaltning <NOBR>(e-nämnden).</NOBR> Nämndens uppgift är att stödja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter och mellan myndigheter och enskilda. Nämnden har antagit ett antal av de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">155</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">grundläggande vägledningar för myndigheternas användning av elektro- nisk identifikation och elektroniska underskrifter som Skatteverket utar- betat inom <NOBR>SAMSET-projektet.</NOBR></P>
<P class="p87 ft7">Post- och telestyrelsen (PTS) har på regeringens uppdrag gjort en undersökning om elektronisk identifiering, autentisering och oavvislighet i Sverige. Undersökningen visar att det för närvarande framförallt är banker och myndigheter som erbjuder konsumenter <NOBR>e-tjänster</NOBR> som kräver elektronisk identifiering, autentisering och oavvislighet. Användningen av Internetbank är utbredd, men i övrigt är användandet begränsat. En ökad användning bland konsumenter förutsätter fler <NOBR>e-tjänster</NOBR> som kräver elektronisk identifiering, autentisering och oavvislighet. Det är även viktigt att öka kunskapen om de tjänster och lösningar som finns.</P>
<P class="p112 ft7">Majoriteten av svenska företag har enligt PTS någon form av lösning för autentisering i företagets <NOBR>IT-system.</NOBR> Den vanligaste lösningen är an- vändarnamn och statiska lösenord. Det är framförallt mindre företag som helt saknar lösningar för autentisering. Drygt tio procent av företagen använder certifikatlösningar i sina interna <NOBR>IT-system,</NOBR> företrädesvis större företag. En tredjedel av företagen använder elektroniska signaturer.</P>
<P class="p111 ft6">Enligt undersökningen är även användningen inom EU begränsad. Det är framförallt banker och myndigheter som erbjuder tjänster som kräver elektronisk identifiering, autentisering och oavvislighet.</P>
<P class="p180 ft9">Behovet av ökad användning</P>
<P class="p183 ft6">Det finns en stor potential för utveckling av nya tjänster och produkter baserade på <NOBR>e-legitimationer</NOBR> i såväl myndigheter, kommuner och lands- ting samt näringsliv. Därför bör staten på olika sätt gynna en ökad användning av <NOBR>e-legitimationer.</NOBR> Utvecklingen av olika <NOBR>e-legitimationer</NOBR> bör dock ske i marknadens regi. Statens roll bör vara att gynna använd- ningen av <NOBR>e-legitimationer,</NOBR> stimulera konkurrens mellan utfärdare och att undanröja infrastrukturella, marknadsmässiga och konkurrensmässiga hinder. Genom att efterfråga <NOBR>e-legitimationer</NOBR> kan staten stimulera denna marknad.</P>
<P class="p112 ft6">Den offentliga sektorn hade under vintern <NOBR>2003–2004</NOBR> mer än tre och en halv miljoner unika besökare under en tremånadersperiod på sina webbsidor. Det motsvarar ca två tredjedelar av alla aktiva Internet- användare. Många av besökarna använder de tjänster som erbjuds. För att offentliga aktörer skall kunna erbjuda <NOBR>e-tjänster</NOBR> behövs bland annat lös- ningar för elektronisk identifiering och signering. I kommunerna har <NOBR>e-legitimationerna</NOBR> inte haft samma genomslag. I många fall har små kommuner inte ansett sig haft råd med sådana tjänster.</P>
<P class="p111 ft7">För att säkra en dynamisk utveckling av informationssamhällets säker- hetslösningar, samt för att gynna konkurrens och kostnadseffektivitet i säkerhetslösningarna bör staten verka för att det etableras teknikneutrala standarder för elektroniska signaturer inom offentlig sektor. Detta hänger samman med behovet av gemensamma grundfunktioner som behandlas i avsnitt Förvaltningspolitiska mål för en sammanhållen förvaltning (11.4). Säkerhetskraven i tjänster eller produkter som förutsätter elektroniska signaturer bör vara rimliga i förhållande till riskerna. Att säker- hetslösningen varierar efter tjänstens och informationens karaktär medför ett brett register av säkerhetslösningar. Lösningar som är anpassade till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">156</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p395 ft4">tjänstens behov av säkerhet ger möjlighet till fortsatt utveckling och ökad Prop. 2004/05:175 användning. Sådana säkerhetslösningar har också goda förutsättningar att</P>
<P class="p178 ft4">bli kostnadseffektiva.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">15.9</SPAN><SPAN class="ft61">Elektronisk handel och upphandling i offentlig sektor</SPAN></P>
<P class="p11 ft4"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Staten bör vara pådrivande så att tillväxt- potentialen i <NOBR>e-handel</NOBR> och offentlig upphandling utnyttjas fullt ut. Myn- digheterna bör genom att utveckla en kostnadseffektiv användning av <NOBR>e-handel</NOBR> främja att <NOBR>e-handeln</NOBR> ökar.</P>
<P class="p396 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p394 ft9">Bakgrund</P>
<P class="p201 ft6">Elektronisk handel <NOBR>(e-handel)</NOBR> inbegriper alla situationer där parter ut- växlar affärsinformation via olika former av elektronisk kommunikation och där minst en part har ett ekonomiskt intresse av kommunikationen. Ett annat vanligt förekommande begrepp är elektroniska affärer <NOBR>(e-affärer).</NOBR> Begreppet används till vardags som substitut till <NOBR>e-handel,</NOBR> men används även i en vidare definition som inbegriper mer än själva affärssituationen, t.ex. administrativa funktioner som elektroniska kata- loger, orderhantering och transportlogistik. Med elektronisk offentlig upphandling <NOBR>(e-upphandling)</NOBR> avses den del av offentlig sektors <NOBR>e-handel</NOBR> som regleras av lagen om offentlig upphandling.</P>
<P class="p70 ft4">I den förra <NOBR>IT-propositionen</NOBR> (prop. 1999/2000:86) lyfte regeringen fram elektronisk handel som ett medel för tillväxt och fastslog avsikten att ta en mer aktiv roll vad gäller elektronisk handel i den offentliga sektorn, och då särskilt elektronisk upphandling <NOBR>(e-upphandling).</NOBR> Den offentliga sektorn har en viktig roll som föregångare och gott exempel inom <NOBR>e-handel.</NOBR></P>
<P class="p12 ft6">Statskontoret visar i en undersökning (Att främja offentlig elektronisk handel, Statskontoret 2004:104) att användningen av elektronisk upp- handling i statliga myndigheter ännu inte har kommit så långt som man trodde för fem år sedan. Av samtliga statliga myndigheter hade 15 infört <NOBR>e-handel</NOBR> 2003 och ytterligare sju myndigheter drev, vid tiden för under- sökningen, pilotprojekt inom området. De <NOBR>e-handelstillämpningar</NOBR> som existerar i statliga myndigheter är skanning av pappersfakturor, elektro- niska avrop eller beställningar och mottagning av elektroniska fakturor. Av de myndigheter som startat med <NOBR>e-handel</NOBR> eller driver pilotprojekt avsåg hälften att utöka <NOBR>e-handeln</NOBR> till fler varu- och tjänsteområden. Majoriteten av de statliga myndigheterna har således ännu inte infört IT som stöd för inköps- och fakturaprocesserna. Andelen myndigheter som svarade att de inte heller hade konkreta planer på att införa <NOBR>e-handel</NOBR> uppgick till 76 procent. Många myndigheter uppgav dock att de på sikt kan vara betjänta av stöd för att införa och bedriva <NOBR>e-handel.</NOBR> De efterfrågade bl.a. möjligheten att kunna attestera fakturor elektroniskt, stöd vid upphandling av <NOBR>e-handelssystem,</NOBR> t.ex. i form av centrala upp- handlingar av <NOBR>e-handelssystem,</NOBR> samt stöd för verksamhetsutveckling.</P>
<P class="p397 ft4">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p87 ft44">Regeringen gav i juli 2003 Statskontoret i uppdrag att mellan åren <NOBR>2003–2006</NOBR> arbeta för en ökad användning av offentlig elektronisk handel. Statskontoret skall bl.a. följa utvecklingen av den offentliga användningen av elektronisk handel i samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Statskontoret skall utifrån sitt ansvar för den statliga inköpssamordningen även föreslå och möjliggöra förändringar som gynnar en ökad kostnadseffektiv användning av elektronisk upphandling, där en särskild hänsyn skall tas till små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingen. Vidare skall Statskontoret leda en arbetsgrupp för att sprida information om de nya upphandlings- direktiven i de delar som berör elektronisk upphandling. Målgruppen är företrädare för offentlig sektor, varu- och tjänsteleverantörer samt <NOBR>IT-leverantörer.</NOBR> Arbetsgruppen skall bl.a. ha till uppgift att ta fram underlag till den nationella plan för att införa elektronisk offentlig upphandling som medlemsstaterna skall förbereda i enlighet med kom- missionens handlingsplan den 21 oktober 2004, Action plan for the implementation of the legal framework for electronic public procure- ment. Uppdraget skall redovisas till regeringen i februari 2007.</P>
<P class="p383 ft6">Statskontoret har utarbetat ett handlingsprogram för ökad offentlig <NOBR>e-upphandling.</NOBR> Arbetet har bl.a. resulterat i en kalkylmodell som kan användas för att beräkna nyttan av <NOBR>e-inköp</NOBR> och <NOBR>e-fakturering</NOBR> inför beslut att köpa in <NOBR>IT-system</NOBR> för ändamålen, ramavtal som verktyg för att stödja offentlig upphandling, åtgärder för ökad kunskap och <NOBR>e-upphandlings-</NOBR> kompetensen hos stat, kommun och landsting, bl.a. genom etablerande av ett <NOBR>e-upphandlingsnätverk</NOBR> samt utvecklingsarbete för att ta fram öppna standarder för elektronisk affärskommunikation.</P>
<P class="p111 ft7">Statskontoret har vidare deltagit i det internationella standardiserings- organet CEN/ISSS workshoparbete runt <NOBR>e-upphandling</NOBR> samt deltar i det europeiska arbetet Interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska <NOBR>e-förvaltningstjänster</NOBR> för offentliga förvaltningar, företag och med- borgare vars syfte är att ur teknisk synvinkel möjliggöra elektronisk offentlig upphandling mellan medlemsstaterna.</P>
<P class="p111 ft6">Post- och telestyrelsen (PTS) lämnade i februari 2004 en rapport om <NOBR>e-betaltjänster.</NOBR> Rapporten innehåller en beskrivning av drivkrafter och hinder för ökad användning av <NOBR>e-betaltjänster</NOBR> samt förslag till möjliga åtgärder. Användningen av <NOBR>e-betaltjänster</NOBR> är i likhet med <NOBR>e-handeln</NOBR> fort- farande förhållandevis liten. <NOBR>E-handelsföretags</NOBR> val av <NOBR>e-betaltjänster</NOBR> baseras på egna behov och konsumenters vanor och önskemål. Bland de tio största svenska webbutikerna är de vanligaste betalningsmedlen kundkort, direktbetalning och elektronisk plånbok i fallande ordning. De myndigheter som tar betalt via webben accepterar kort- och direkt- betalning.</P>
<P class="p144 ft4">Ekonomistyrningsverket (ESV) har under 2005 påbörjat en utredning om elektronisk fakturering, dels inom staten och dels mellan staten och externa leverantörer.</P>
<P class="p180 ft9">Förutsättningar för <NOBR>e-handel</NOBR></P>
<P class="p183 ft7">Det finns en potential till effektivisering med hjälp av IT i såväl små och medelstora företag som i offentlig sektor. Den offentliga sektorn står inför stora utmaningar under de kommande åren. Medvetna medborgare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">158</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">kommer att ställa ökade krav på effektiv samhällsservice som kommer att behöva balanseras mot stora besparingskrav. Service och besluts- processer som leder till ökad intern effektivitet och förbättrad kommuni- kation mellan myndigheten och medborgare respektive företag är något som de flesta myndigheter aktivt strävare efter. De administrativa processerna och handläggningen av olika ärenden sysselsätter ett stort antal anställda inom offentlig verksamhet i dag. Dessa processer utgör ofta basen till en väl fungerande samhällsservice och framtidens utman- ingar ställer krav på att de kan utföras mer rationellt.</P>
<P class="p82 ft4">Ökad användning av IT inbegriper automatiskt en omvärdering och i många fall en omstrukturering av verksamheten i många organisationer. En ökad användning av <NOBR>e-handel</NOBR> kommer även att innebära att nya yrkes- grupper kommer i kontakt med IT. Framför allt gäller detta inom kommuner och landsting. Detta ställer även krav på utbildningsinsatser av användarna.</P>
<P class="p230 ft9">Drivkrafter för <NOBR>e-handel</NOBR></P>
<P class="p183 ft6">Drivkrafterna för <NOBR>e-handel</NOBR> i statliga myndigheter är enligt Statskontorets undersökning möjligheten att effektivisera och att fokusera på kärnverk- samheten. Myndigheter med erfarenhet av <NOBR>e-handel</NOBR> formulerar för- tjänster med <NOBR>e-handel</NOBR> som att faktureringstiderna förkortas vid <NOBR>e-handel,</NOBR> bättre priser, enklare ekonomistyrning, förbättrad kontroll och förbättrade och enklare beställningar. Även i kommunerna ser man stora effektivi- seringsmöjligheter. Nyttoeffekterna uppges vara ökad prismedvetenhet, kortare hanteringstid för fakturor, och bättre uppföljning av inköp. Enligt Sveriges kommuner och landstings undersökning av <NOBR>e-handel</NOBR> i kom- muner har 108 kommuner infört IT som stöd för inköps- och faktura- processerna. Av dessa har 80 kommuner infört elektronisk handel i någon form.</P>
<P class="p112 ft6">I debatten framförs att en ökad <NOBR>e-handel</NOBR> kan minska det totala tran- sportarbetet i samhället. Genom användning av forskningsresultat från studier på IT:s påverkan på transporter kan effekter av ökad <NOBR>IT-använd-</NOBR> ning mätas. Det är angeläget att sådana studier följs upp.</P>
<P class="p230 ft9">Hinder för en väl fungerande <NOBR>e-handel</NOBR></P>
<P class="p183 ft6">I en skrivelse till regeringen påpekade Sveriges kommuner och landsting i december 2004 att det fortfarande återstår en rad åtgärder för att ut- veckla användningen av <NOBR>e-handel</NOBR> i sektorn. Kommunerna upplever brist på resurser (både ekonomiska och personella) som det främsta hindret för <NOBR>e-handel.</NOBR> Man anser att de knappa resurser som finns behöver kon- centreras på kärnverksamheten i den kommunala verksamheten, snarare än på investeringar i <NOBR>IT-system.</NOBR></P>
<P class="p111 ft7">Alltför många små och medelstora företag saknar, enligt kommunerna, kunskap och incitament för att införa elektronisk handel. Eftersom kom- munerna är beställare av mycket entreprenadarbeten utförda av sådana företag, är det viktigt att småföretagarna har tillräcklig upphandlings- kompetens. Behovet av upphandlingskunskaper kommer att öka bl.a. p.g.a. nya europeiska upphandlingsdirektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">159</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p398 ft4">Vidare efterlyser man en tydligare samordning av <NOBR>IT-frågor</NOBR> från statens sida. Man anser att ärenden om <NOBR>e-handel,</NOBR> småföretagande och <NOBR>e-upphandling</NOBR> bland myndigheter, kommuner och landsting behöver samordnas utifrån de behov som finns, och inte utifrån den departe- mentala arbetsindelningen i Regeringskansliet.</P>
<P class="p77 ft4">Det finns infrastrukturella brister som hämmar <NOBR>e-handeln.</NOBR> Kommu- nerna påpekar behovet av ökat svenskt deltagande i internationella standardiseringsfora. Där kan t.ex. standarder för <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> ut- vecklas ytterligare. Man betonar t.ex. behovet av ökade satsningar kring frågor om användning av elektroniska signaturer och en långsiktigt håll- bar elektronisk arkivering.</P>
<P class="p111 ft6">PTS redovisar även ett antal hinder för en ökad användning av <NOBR>e-betal-</NOBR> tjänster och <NOBR>e-handel.</NOBR> Dessa kan huvudsakligen grupperas under tillit och säkerhet, informationsbrist samt avsaknad av standarder och ringa sam- arbete. Problem kan vara bristande säkerhet i vissa <NOBR>e-betaltjänster,</NOBR> eller de omständigheter som råder kring betalningen, tex ett lågt säkerhets- medvetande hos användaren.</P>
<P class="p111 ft7">Enligt PTS präglas marknaden för <NOBR>e-betalningar</NOBR> av stora och domine- rande aktörer som äger infrastrukturen för större och mindre betalningar. Samarbete med dessa är nödvändigt för aktörer i beroendeställning (t.ex. mindre <NOBR>e-betaltjänsteföretag</NOBR> och <NOBR>e-handelsföretag).</NOBR> Ett utvecklat samar- bete de stora aktörerna sinsemellan, kring bl.a. standarder, är angeläget för att minska administrativ och teknisk komplexitet med minskade kost- nader som följd. Detta skulle öka incitamenten att gå över till <NOBR>e-betal-</NOBR> tjänster för såväl <NOBR>e-handelsföretag</NOBR> som konsumenter.</P>
<P class="p274 ft9">Önskemål om åtgärder för ökad användning av <NOBR>e-handel</NOBR></P>
<P class="p183 ft6"><NOBR>E-handel</NOBR> bör enligt Sveriges kommuner och landsting ses i ett infra- strukturellt perspektiv. Samma förfaranden och rutiner bör så långt som möjligt kunna användas både för affärer mellan företag och för offentliga organs upphandlingar och inköp från privata företag. Man anser att staten har ett särskilt ansvar för att skapa en god infrastruktur för <NOBR>e-handel.</NOBR> För- bundet föreslår en rad insatser för att åstadkomma en sådan god infra- struktur. Bland annat efterfrågar man utbildnings- och informations- insatser riktade till små och medelstora företag, med anledning av kommande nya regelverk för upphandling 2006. Vidare efterfrågas i skrivelsen en samordning i Regeringskansliet av frågor kring elektronisk offentlig upphandling. Enligt skrivelsen bör hög prioritet ges åt arbetet med att åstadkomma en hållbar, säker elektronisk långtidsarkivering. Sveriges kommuner och landsting föreslår också att en etablerad standard för elektroniska fakturor i kommunerna även skall användas i statliga myndigheter. Man anser även att det är viktigt att Sverige i större ut- sträckning än i dag deltar i standardiseringsarbetet på europeisk och glo- bal nivå.</P>
<P class="p384 ft4">PTS redovisar i sin rapport möjliga insatser för att stimulera <NOBR>e-handel</NOBR> och <NOBR>e-betalningar</NOBR> från statens sida inom främst tre områden: att staten går före som en aktiv användare, att staten följer utvecklingen och att infor- mera inom de områden som faller inom respektive myndighets sektors- område.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">160</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft9"><NOBR>EG-direktiv</NOBR> inom området offentlig upphandling</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft7">I mars 2004 antog Europaparlamentet och rådet nya direktiv inom områ- det offentlig upphandling och upphandling inom försörjningssektorerna. Enligt direktiven får all kommunikation och allt informationsutbyte efter den upphandlande enhetens eget val ske med elektroniska medel. Regeringen har tillsatt en utredare (dir. 2004:47) som skall lämna förslag till hur direktiven skall genomföras i svensk rätt. Utredningen har antagit namnet Upphandlingsutredningen 2004. Utredningen har i mars 2005 överlämnat ett delbetänkande, Nya upphandlingsregler 2005 (SOU 2005:22). Den nya svenska lagstiftningen för området offentlig upp- handling planeras träda ikraft under 2006.</P>
<P class="p13 ft6">De nya direktiven innehåller flera ändringar och tillägg jämfört med de nu gällande reglerna. Bl.a. syftar regeländringarna till att myndigheterna skall kunna begära att anbud lämnas på elektronisk väg. De förändrade reglerna kommer även att innebära att myndigheterna har möjlighet att använda sig av elektroniska auktioner i vissa fall, samt s.k. dynamiska inköpssystem. Reglerna är inte obligatoriska att genomföra i nationell lagstiftning. Medlemsstaterna kan således välja att avstå från att införa dem. Regeringen har gett Upphandlingsutredningen 2004 tilläggsdirektiv (dir. 2005:39), där bl.a. dessa frågor skall behandlas. Uppdraget skall redovisas i januari 2006.</P>
<P class="p70 ft4">En genomförandekommitté under kommissionen, Rådgivande kom- mittén för offentlig upphandling, har bildat en arbetsgrupp som skall arbeta med frågor som rör elektronisk upphandling i syfte att stödja medlemsstaterna med att implementera de nya direktiven.</P>
<P class="p246 ft9">Nordiskt samarbete</P>
<P class="p267 ft6">Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet togs en <NOBR>e-handelsstrategi</NOBR> för Norden fram och presenterades i mars 2004. Stra- tegin betonar betydelsen av att synliggöra nyttan med <NOBR>e-handel</NOBR> för kon- sumenter. Vidare tar strategin upp konsumenternas förtroende för <NOBR>e-handel,</NOBR> företagens <SPAN class="ft63">IT</SPAN>- och <NOBR>e-handelskompetens,</NOBR> standardisering och interoperabilitet samt statens roll som förebild. Många marknader är i dag snarare nordiska än svenska, varför enhetliga förutsättningar för <NOBR>e-handel</NOBR> skulle kunna bidra till ökad effektivitet i många branscher.</P>
<P class="p70 ft4">Regeringens arbete går väl i linje med de områden som tas upp i strategin. Exempelvis har PTS fått i uppdrag att informera Internet- användare, både konsumenter, små och medelstora företag och myndig- heter, om säkerhetsfrågor för att därigenom stärka tilltron till Internet som redskap i exempelvis handeln. På kompetensområdet har Nutek drivit projektet <SPAN class="ft9">IT.SME</SPAN>, ett program som syftar till att öka <NOBR><SPAN class="ft9">IT-</SPAN>kunskapen</NOBR> bland små företag.</P>
<P class="p70 ft4">Efter danskt initiativ har frågan om en nordiskt standardiserad <NOBR>e-faktura</NOBR> kommit upp i syfte att enhetliggöra den tekniska infra- strukturen.</P>
<P class="p400 ft4">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft9">Små företag och offentlig upphandling</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft6">Nutek kommer under 2005 att redovisa en analys av i vilken utsträckning små företag upplever särskilda problem att delta i offentliga upp- handlingar i Sverige samt ge förslag till hur små företag skall ges bättre möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Behovet av förstärkning av företagens kompetens i dessa avseenden behandlas i avsnitt 15.10.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">15.10</SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">IT-kompetens</SPAN></NOBR> i små och medelstora företag</P>
<P class="p401 ft9"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning</SPAN>: Ekonomiskt stöd till <NOBR>IT-kompetensutveckling</NOBR> i små och medelstora företag bör ges för att öka företagens användning av <NOBR>e-handel</NOBR> i syfte att öka konkurrenskraft, innovationer och tillväxt.</P>
<P class="p402 ft5">Nutek:s rapport Handlingskraft med IT: <SPAN class="ft4">Överensstämmer med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p177 ft6"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Jönköpings län </SPAN>anser att sats- ningen på <NOBR>IT-kompetens</NOBR> i små och medelstora företag är positiv. Länsstyrelsen delar Nutek:s förslag att rikta insatserna till motiverade företag och att insatserna skall vara nära knutna till företagens behov och affärsnytta. Man stödjer även förslaget i det att bidraget skall vara marknadskompletterande så att den etablerade marknaden för <NOBR>IT-tjänster</NOBR> inte störs. <SPAN class="ft33">Länsstyrelsen i Värmlands län </SPAN>tycker att den föreslagna ansökningsprocessen riskerar att bli alltför komplicerad, och att tröskel- effekter därför kan uppstå. Man argumenterar därför för alternativa urvalsprocesser. <SPAN class="ft33">Länsstyrelsen i Halland </SPAN>ser positivt på förslaget. Man betonar vikten av att stödet skall vara öppet för regionala lösningar och flexibelt för att kunna svara mot regionala behov. Man anser vidare att programmet skall ha en tydlig koppling till de regionala högskolorna och universiteten. <SPAN class="ft33">Föreningen Svenskt Näringsliv </SPAN>konstaterar att frågan om hur små och medelstora företag kan utvecklas i den internationella konkurrensen är fundamental för Sveriges framtid och tillväxt. Det är därför synnerligen angeläget att staten stödjer insatser för denna ut- veckling. Man betonar betydelsen av att insatserna görs med ett tydligt syfte, i detta fall tillväxt, och inte regionalpolitiska eller andra syften. Föreningen Svenskt Näringsliv anser vidare att de särskilda medel på 30 miljoner kronor som förslaget innebär motsvarar en alltför blygsam ambitionsnivå. <SPAN class="ft33">Företagarna </SPAN>föreslår att <NOBR>IT-säkerhet</NOBR> ges en högre prioritering än det förslag Nutek lämnat. I övrigt anser man att förslaget väl överensstämmer med de mindre företagens behov på <NOBR>IT-området.</NOBR> Man ser de mindre företagens interaktion med stat och kommun, rörande <NOBR>e-betalningar</NOBR> och upphandling som särskilt angelägna. <SPAN class="ft33">Dataföreningen </SPAN>anser att initiativet är synnerligen viktigt och att de mindre företagen i landet förmås satsa mer pengar på IT för ökad konkurrenskraft och effektivitet. <SPAN class="ft33">IT Jämtlands län </SPAN>välkomnar förslaget. Man menar emellertid att bidraget är för litet, och förespråkar därför en statlig insats på minst 100 miljoner kronor av särskilda medel, så att investeringsramen totalt kan uppgå till 300 miljoner kronor.</P>
<P class="p177 ft9"><SPAN class="ft25">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Det finns en gemensam nytta i att fler använder IT. Det blir enklare att kommunicera och interagera om</P>
<P class="p178 ft56">informationstekniken är spridd. Den stora förtjänsten i teknikens pro-</P>
<P class="p330 ft4">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">duktivitets- och kvalitetsvinster kan realiseras först då informations- samhället inbegriper det stora flertalet. Bristande kompetens är fort- farande ett stort hinder för en ökad användning av IT. Detta gäller särskilt mindre företag med otillräckliga resurser att öka sin <NOBR>IT-kompe-</NOBR> tens och att skaffa modern <NOBR>IT-utrustning.</NOBR> Inventeringen av de små och medelstora företagens kunskaper och användning av IT visar att det även för små företag finns effektiviseringsvinster att göra med IT. En ökad användning av IT kan bidra till innovationer och tillväxt och många små företag upplever en ökad affärsnytta med <NOBR>IT-användning.</NOBR> Men för det lilla företaget är den initiala investeringskostnaden för sådana effektivi- seringar i många fall för stor. De har behov av ytterligare kunskaper på området.</P>
<P class="p218 ft4">Småföretagen (företag med <NOBR>0–49</NOBR> anställda) utgör 99 procent av alla företag i Sverige. 42 procent av arbetskraften i den privata sektorn arbetar i dessa företag. Småföretagen står för en stor del av tillväxtpoten- tialen i näringslivet och deras betydelse för ekonomin förväntas öka. Därför är det viktigt att <NOBR>IT-kompetensen</NOBR> i små och även medelstora företag <NOBR>(50–249</NOBR> anställda) ökar.</P>
<P class="p297 ft4">Regeringens bedömning är därför att ekonomiskt stöd till <NOBR>IT-kom-</NOBR> petensutveckling i små och medelstora företag bör ges för att öka kon- kurrenskraft, innovationer och tillväxt.</P>
<P class="p15 ft6">Regeringen har tidigare satsat på insatser inom kompetensutveckling, småföretagande och användning av IT. Nutek har utvärderat de tidigare satsningarna, ITSME och RegIT och erfarenheterna visar bl.a. att huru- vida stödet knyts an till företagets verksamhet tycks vara avgörande för hur lyckad insatsen blir. En annan erfarenhet är att lokalt förankrade projekt har mer genomslagskraft än regionala projekt eller projekt utan geografiskt fokus.</P>
<P class="p16 ft6">Att öka de mindre företagens <NOBR>IT-kompetens</NOBR> kan anses särskilt viktigt mot bakgrund av de nya direktiven om offentlig upphandling som skall implementeras i svensk lagstiftning senast 2006. De nya reglerna tillåter upphandlande enheter att kräva att anbuden lämnas på elektronisk väg. Detta skulle kunna underlätta och effektivisera anbudslämnande, men för de företag utan nödvändig <NOBR>IT-kompetens</NOBR> kan detta i stället bli ett hinder mot att deltaga i offentlig upphandling.</P>
<P class="p16 ft7">Nutek har på regeringens uppdrag redovisat ett förslag om hur <NOBR>IT-kompetensen</NOBR> skall öka i små och medelstora företag i rapporten HIT– Handlingskraft med IT (dnr N2004/8374/ITFoU) där tidigare erfaren- heter tagits tillvara. Det övergripande syftet med programförslaget är att öka affärsmöjligheterna och konkurrenskraften hos små och medelstora företag genom användningen av IT som hjälpmedel för att uppnå tillväxt.</P>
<P class="p16 ft7">Programmet skall främja en <NOBR>IT-strategisk</NOBR> kompetens hos små och medelstora företag. Det innebär att hjälpa småföretagen analysera och finna de affärsprocesser där användningen av IT kan skapa mervärde för företaget och finna var verksamheten kan effektiviseras. Programmet riktar sig i första hand till sådana företag som redan i dag har insikt i och förståelse för användande av IT i verksamheten. Bidraget bör gå till företag som har ambitionen att växa, som har en relativt hög <NOBR>IT-mognad</NOBR> och som är motiverade att ta till sig <NOBR>e-handelshantering</NOBR> som en del av företagets affärsstrategi. Programmet skall genom bidrag och andra medel stödja företag som utvecklat eller vill utveckla <NOBR>IT-strategisk</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">163</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<P class="p205 ft4">kompetens och främja genomförande av strategiska <NOBR>IT-lösningar.</NOBR> Pro- Prop. 2004/05:175 grammet har även en bred ambition av mer folkbildande karaktär för små</P>
<P class="p178 ft4">och ensamföretag.</P>
<P class="p177 ft7">Regeringen avser att ge Nutek i uppdrag att stödja små och medelstora företag genom det ovan beskrivna programmet. Regeringens avsikt är att totalt 30 miljoner kronor, fördelat under en femårsperiod, avsätts för detta ändamål. Ytterligare 70 miljoner kronor i planerad omslutning bedöms kunna finansieras av regionala medel och från företagen själva.</P>
<P class="p403 ft29"><SPAN class="ft4">15.11</SPAN><SPAN class="ft70">Vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn</SPAN></P>
<P class="p201 ft6">Informationstekniken och den alltjämt växande användningen av denna har skapat helt nya möjligheter att hämta information från olika håll och att sammanställa och förädla informationen så att nya produkter och tjänster kan skapas. Offentlig information, t.ex. geografiska uppgifter (se avsnitt 14.7.3), näringslivsinformation och trafikinformation, är en viktig ekonomisk resurs. Den utgör utgångsmaterial för nya digitala produkter och tjänster. Information som redan finns i den offentliga sektorn kan därför bli en viktig faktor för nya mobila tillämpningar och för den digitala, kunskapsbaserade ekonomin. Offentlig information kan därmed också starkt bidra till tillväxt, konkurrenskraft och fler arbetstillfällen. Vikten av användning av information från offentliga myndigheter behandlas mer ingående i <NOBR>IT-kommissionens</NOBR> skrifter Breddtjänster – ett nytt skede i <NOBR>IT-politiken</NOBR> (SOU 2002:51) och Digitala tjänster – hur då? (SOU 2003:55)<SPAN class="ft33">.</SPAN></P>
<P class="p13 ft6">Såväl i 1996 som 2000 års <NOBR>IT-propositioner</NOBR> framhölls vikten av att till stöd för samhällets informationsförsörjning utforma en väl fungerande infrastruktur som ger hög tillgänglighet till basinformation och som verkar tillväxtbefrämjande. Detta blir än viktigare och bl.a. dessa utgångspunkter har varit vägledande i Sveriges deltagande i förhand- lingarna kring Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, som syftar till att åstadkomma en harmonisering av bestämmelserna för vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn inom Europeiska unionen. Det utgör en del i fullföljandet av Lissabonstrategin och handlingsprogrammet <NOBR>e-Europa</NOBR> 2005 och de intentioner om bland annat tillväxt, kunskapsbaserad infrastruktur och kunskapsbaserade tjänster som dessa ger uttryck för. Se mer om direk- tivet i avsnitt 11.2. Utöver vad som där sägs avser regeringen också att rikta informationsinsatser till företagen i syfte att förmå dem att till fullo ta tillvara direktivets möjligheter.</P>
<P class="p404 ft4">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft29"><SPAN class="ft4">15.12</SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">IP-telefoni</SPAN></NOBR> m.m.</P>
<P class="p273 ft5"><SPAN class="ft25">15.12.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft71">IP-telefoni</SPAN></NOBR></P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Utvecklingen av <NOBR>IP-telefoni</NOBR> bör följas noga. Post- och telestyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten att nå nöd- nummer 112.</P>
<P class="p274 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p226 ft9">Bakgrund</P>
<P class="p237 ft4">Allt fler av samhällets traditionella tjänster överförs över s.k. paketför- medlande nät baserat på Internetprotokollet (IP). Ett exempel är <NOBR>IP-tele-</NOBR> foni. Det är telefoni som använder <NOBR>IP-baserade</NOBR> nät, såväl det publika Internet som privata <NOBR>IP-nät.</NOBR> Utformningen av <NOBR>IP-telefonin</NOBR> kan skilja sig åt beroende på leverantör.</P>
<P class="p82 ft4"><NOBR>IP-telefoni</NOBR> har under de senaste åren utvecklats från en tjänst för större företag och datorintresserade privatpersoner, till en tjänst som för slut- användaren nästan helt och hållet liknar vanlig telefoni.</P>
<P class="p77 ft4">Enligt Post- och telestyrelsens (PTS) bedömningar använder ungefär tusen svenska företag <NOBR>IP-telefonitjänster</NOBR> som erbjuds av operatörer. Dessutom är intresset stort bland företag för interna telefonilösningar baserade på Internetprotokollet, något som gör företagen mindre bero- ende av de telefonitjänster som teleoperatörerna erbjuder. För företagen är fördelen att samma nät kan användas för både tal och dataöverföring, vilket kan innebära minskade utgifter för administration, inköp och drift av nät.</P>
<P class="p82 ft4">Också bland privatpersoner växer intresset. Enligt uppgifter från PTS har sedan halvårsskiftet 2003 antalet abonnenter tredubblats, från 20 000 abonnenter i juni 2003 till 56 000 i juni 2004.</P>
<P class="p82 ft4">Drivkraften för att använda <NOBR>IP-telefoni</NOBR> är främst lägre kostnader för kunden. Detta gäller framför allt trafikkostnaderna för internationella samtal men även kostnaderna för abonnemang och andra grundavgifter blir lägre. Denna utveckling påverkas av att konkurrensen på marknaden för internationella samtal generellt blir allt hårdare med lägre priser som följd.</P>
<P class="p111 ft7">Under senare tid har marknaden för fast telefoni kommit in i en ny fas på grund av framför allt två företeelser. Dels har PTS fattat beslut om att TeliaSonera Sverige AB skall erbjuda en återförsäljartjänst för telefoni- abonnemang till andra operatörer, dels har <NOBR>IP-telefoni</NOBR> blivit en kommer- siell produkt som erbjuds via alternativa accessnät (dvs. abonnemang hos TeliaSonera Sverige AB behövs inte) såsom <NOBR>kabel-tv-nät</NOBR> och datanät (LAN) men även via existerande kopparnät för traditionell telefoni. Detta ger flera operatörer möjlighet att ta ett helhetsansvar för kundens behov av telefoni. Därigenom kan operatören erbjuda kunden paketlösningar, t.ex. ”Triple Play” dvs. en paketlösning som innehåller de tre tjänsterna Internet, telefoni och television tillsammans. Ytterligare exempel är de så kallade fritidsabonnemangen där minutavgiften helt eller delvis slopats och ersatts av en fast avgift. Så kallad bundling eller paketering av flera tjänster kan dock leda till konkurrensproblem och en minskad valfrihet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">165</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">hos kunden som kanske vill välja TV- och telefonileverantör oberoende av Internetoperatör.</P>
<P class="p242 ft4">Genom <NOBR>IP-tekniken</NOBR> kan operatören utnyttja tillgänglig nätkapacitet på ett bättre sätt än vid traditionell kretskopplad kommunikation. Genom att en och samma teknik används för all slags kommunikation uppnås skal- fördelar vad gäller såväl anskaffning av utrustning som kompetens, underhåll och utveckling av infrastruktur och tjänster. Utvecklingen beskrivs mer utförligt i <SPAN class="ft5">bilaga 18</SPAN>.</P>
<P class="p297 ft4"><NOBR>IP-kommunikation</NOBR> har den stora fördelen att vid skador i nätverk diri- geras trafiken automatiskt om till alternativa vägar om sådana finns. <NOBR>IP-nät</NOBR> är relativt enkla och billiga att bygga upp. I ett <NOBR>IP-nät</NOBR> är det relativt enkelt att använda telefonitjänsten och numret från olika platser, t.ex. vid upprättandet av en temporär krisledningscentral, om det finns tillgång till Internet. Taltrafik som baseras på IP kräver bandbredd endast då man talar och kan kodas så att man hushållar med bandbredden, vilket inte är möjligt för kretskopplad telefoni. Det går enkelt att utveckla tilläggstjänster som kan användas vid kriser, t.ex. alarmeringsfunktioner ut till terminalerna.</P>
<P class="p196 ft6">Vid ett lokalt strömavbrott fungerar i de flesta fall en traditionell krets- kopplad fast telefon, eftersom den strömförsörjs från lokalstationen via samma ledning som överför samtalstrafiken. Vid <NOBR>IP-telefoni</NOBR> saknas denna typ av strömförsörjning. Det måste därför finnas lokal strömför- sörjning till terminalen för att tjänsten skall fungera vid lokala ström- avbrott. Lokalstationer för kretskopplad telefoni har ofta reservkraft vilket gör att både accessnät och telefoner kan förses med ström under en viss tid. Andra accessnät som används för uppkoppling mot Internet och därmed för tjänster såsom t.ex. <NOBR>IP-telefoni,</NOBR> är däremot inte lika väl ut- vecklade för reservkraftsförsörjning, t.ex. lokala fastighetsnät.</P>
<P class="p297 ft4">Vid vissa former av <NOBR>IP-telefoni</NOBR> vet operatören inte var abonnenten be- finner sig. Då finns ingen möjlighet att dirigera nödsamtalet till närmaste alarmeringscentral och det finns heller ingen möjlighet för SOS Alarm AB att lokalisera den nödställde. Det pågår arbete, bland annat inom standardiseringsorganisationerna, för att finna tekniska lösningar gällande dirigering och positionering av nödsamtal vid denna typ av <NOBR>IP-telefoni.</NOBR></P>
<P class="p16 ft6">Enligt lagen om elektronisk kommunikation (LEK) är den som till- handahåller allmänt tillgängliga telefonitjänster skyldig att låta sin abon- nent behålla sitt telefonnummer när denne byter till en annan tjänste- leverantör. I LEK avses med telefonitjänst en elektronisk kommunika- tionstjänst som innebär möjlighet att ringa upp eller ta emot samtal via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan, inklusive nödsamtal. Med nödsamtal avses samtal till samhällets alarme- ringstjänst via ett nummer inom fastställd nummerplan för telefoni. Endast i de fall en <NOBR>IP-telefonitjänst</NOBR> utgör en telefonitjänst enligt defini- tionen i LEK gäller skyldigheten att låta abonnenten behålla sitt telefon- nummer vid byte av tjänsteleverantör. Möjligheten för abonnenten att kräva att få behålla sitt telefonnummer är därför beroende av hur den aktuella tjänsten är utformad.</P>
<P class="p195 ft7">Angrepp på Internettjänster, t.ex. <NOBR>IP-telefoni,</NOBR> kan bestå av belastnings- attacker, avlyssning och förvanskning av information, datavirus, datamaskar eller trojaner. Alla sårbarheter som finns när det gäller Inter-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">166</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">net gäller även för <NOBR>IP-telefoni.</NOBR> Konstruktionen av <NOBR>IP-telefonitjänsten</NOBR> och om den är krypterad eller ej avgör huruvida samtalen kan avlyssnas. Avlyssning av traditionell telefoni är enklare att genomföra men begränsas av tillgången till telestationerna och åtkomst till telenätet. I och med att näten konvergerar och att all slags trafik går i samma fysiska nät och använder samma logiska förmedlingsteknik (dvs. IP), kan sårbar- heten därför öka för angrepp och störningar</P>
<P class="p230 ft9">Behov av utredning</P>
<P class="p183 ft7">Sammantaget utgör den utökade valmöjligheten ett starkt förändrings- tryck på hela marknaden för fast telefoni. I dag förmedlas den största delen av den fasta telefonin med analog teknik genom accessnätet, dvs. den sista biten av nätet fram till kunden. Övergången till <NOBR>IP-telefoni</NOBR> skall ses som en övergång till förmedling av telefoni via olika accessnät och via många olika <NOBR>IP-telefonitjänsteleverantörer.</NOBR> Detta ligger i linje med att i stort sett alla elektroniska kommunikationstjänster blir <NOBR>IP-baserade.</NOBR> De erbjudanden som finns i dag om <NOBR>IP-telefoni</NOBR> kan ses som början till denna migrering. Detta ger upphov till nya möjligheter och potentiellt stora för- ändringar på marknaden för fasta telefonitjänster.</P>
<P class="p111 ft7">Utvecklingen kan främja konkurrensen på marknaden samt ge ökad valfrihet och lägre priser för användarna. Regeringen ser därför positivt på denna utveckling. Emellertid kan det ifrågasättas om begränsningarna vad gäller strömförsörjning, möjligheten att dirigera och lokalisera nöd- samtal, möjligheten för användarna att få behålla sitt telefonnummer vid byte av leverantör samt frågor relaterade till säkerheten utgör ett pro- blem. Flera av dessa begränsningar gäller givetvis också Internetrela- terade tjänster överlag, men med hänsyn till den betydelse <NOBR>IP-telefonin</NOBR> förväntas få avser regeringen att noga följa utvecklingen på området. Regeringen anser att möjligheten för användaren att nå nödnummer 112 bör utredas och att Post- och telestyrelsen bör få i uppdrag att göra detta.</P>
<P class="p303 ft5"><SPAN class="ft25">15.12.2</SPAN><SPAN class="ft71">ENUM</SPAN></P>
<P class="p84 ft6">Standardiseringsorganisationen för Internet, IETF, har specificerat funk- tionen ENUM som översätter vanliga telefonnummer till Internetdomän- namn. Detta möjliggör att vanliga telefonnummer kan användas på Inter- net och andra <NOBR>IP-baserade</NOBR> kommunikationsnät. Översättningen sker enligt en viss struktur motsvarande telefonnumrets form. ENUM kan bl.a. påskynda konvergensen mellan t.ex. det vanliga telefonnätet och Internet och underlätta olika former av kommunikation, även om använ- darens vanliga telefonnummer är den enda identitet som ursprungligen är känd.</P>
<P class="p144 ft4">Huvud- och toppdomänerna i domännamnen i det här fallet är de av Internet Architecture Board (IAB) beslutade <SPAN class="ft5">e164.arpa</SPAN>. De ENUM- domännamn som fås genom översättningen används sedan i det vanliga domännamnssystemet (DNS), adresseringssystemet för Internet. En utförligare beskrivning av Internetadressering och DNS återfinns i avsnitt 16.1.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">167</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<P class="p197 ft4">Regeringen har tidigare gjort bedömningen (prop. 2002/03:110) att Prop. 2004/05:175 ENUM kan komma att utvecklas till en samhällsviktig funktion som</P>
<P class="p198 ft7">ytterligare driver konvergensen mellan de olika typerna av nät. PTS har därför på uppdrag av regeringen genomfört ett nationellt försök med ENUM. Uppdraget har redovisats till regeringen den 22 december 2004.</P>
<P class="p177 ft6">PTS föreslår bl.a. att ENUM skall införas och drivas i kommersiella former. PTS anser att ett permanent införande av ENUM skulle möjlig- göra en teknikutveckling inom området för elektronisk kommunikation som kan leda till en förbättrad konkurrens mellan olika aktörer, till nytta för slutkunden genom ökat urval och lägre priser.</P>
<P class="p70 ft4">Frågan om ENUM:s permanenta införande bereds för närvarande i Regeringskansliet. PTS slutrapport om ENUM har skickats ut på remiss med sista svarsdatum den 15 september 2005.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">15.13</SPAN><SPAN class="ft70">IT i den skogsbaserade sektorn</SPAN></P>
<P class="p188 ft4">Regeringen stödjer en teknisk plattform i EU:s 7:e ramprogram med visioner fram till 2030. Teknikplattformar är ett av instrumenten i EU:s sju ramprogram för forskning. Plattformarna skall fokusera och kraft- samla Europas resurser på några utvalda strategiskt viktiga tekniska om- råden. Varje plattform skall samla olika aktörer – företag, forsknings- organisationer, myndigheter, konsumenter m. fl. – som skall ta fram gemensamma strategier för utveckling, genomförande och användning av teknikerna. Skogsbaserad industri är temat för en plattform. Utveck- lingen och utnyttjandet av IT i kombination med en teknikplattform är mycket viktig för konkurrenskraften för den skogsbaserade sektorn i Sverige.</P>
<P class="p13 ft6">IT är en förutsättning för produktion, tjänster och service inom den skogsbaserade sektorn. IT utnyttjas i dag i produktionen speciellt i sam- band med processkontroll, automation samt ekonomistyrning. Ökad användning av IT kan ge ökad sysselsättning och export. Detta gäller t.ex. för tjänster och tekniska underleverantörer till pappers- och trä- industrin och områdena bioenergi, skogsturism och kemi. <NOBR>IT-användning</NOBR> inom dessa områden kan ge förbättrad logistik och hållbar utveckling. Forskning kring dessa användningsområden kan i ett senare skede bidra till framtagande av möjliga exportvaror. Det är viktigt med säkra IT- tjänster inom tyngre basnäringar där de ekonomiska följdverkningarna av intrång, virus, elavbrott etc. oftast blir avsevärda. Skogsbaserade företag återfinns oftast i glesbygd och landsbygd och är därför beroende av effektiv och säker <NOBR>IT-infrastruktur.</NOBR></P>
<P class="p13 ft7">Utveckling av IT i kombination med forskning och utveckling om hur man bör hushålla med skog, mark och vatten, kan skapa goda förutsätt- ningar för en hållbar utveckling av basnäringarna. Standardiseringen samt utvecklingen av geografiska informationssystem (GIS) för beskriv- ningen av skogen ur ett landskapsperspektiv görs av Sveriges lantbruks- universitet (SLU), Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogsforsk), Skogs- brukets datacentral (SDC) och Skogsvårdsorganisationen. Samråd mellan nämnda organisationer, myndigheter och privata aktörer behandlar <NOBR>IT-användningen</NOBR> av ny teknik och ny metodik inom skogsbruket. Det är</P>
<P class="p178 ft50">en teknisk utmaning att utveckla teknik som kan spåra härkomsten av</P>
<P class="p330 ft4">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<P class="p291 ft4">råvaran i olika skogsindustriella produkter genom hela logistikkedjan Prop. 2004/05:175 från skog till konsument. Skälet till detta är att råvaran sönderdelas från</P>
<P class="p350 ft4">träd till trä eller fiber och sprids i allt mindre delar. Skogsbaserad sektor har erfarenheter av mobila <NOBR>IT-tjänster</NOBR> och GIS som bör kunna utnyttjas i detta sammanhang.</P>
<P class="p133 ft6">Enligt flera rapporter omsätts inte forsknings- och utvecklingsresultat hos företagen inom sektorn i den omfattning som skulle vara möjlig. Rätt utnyttjad IT skulle kunna öka hastigheten i informationsspridningen av forskningsresultat och kunskaper till och från det omgivande samhället.</P>
<P class="p65 ft4">Nätverk och dialoger mellan beslutsfattare, företagare och samhälls- medborgare med koppling till den skogbaserade sektorn på olika nivåer internationellt och nationellt bör kunna förbättras med IT. Sveriges mångåriga satsning på IT bör generera fler utvecklingsprojekt och ge ökad tillväxt i form av nya produkter och tjänster inom skogsbaserad sektor.</P>
<P class="p56 ft29">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P>
<P class="p405 ft29"><SPAN class="ft4">15.14</SPAN><SPAN class="ft70">Informationssäkerhetspolitik</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr36 td105"><P class="p19 ft5">15.14.1</P></TD>
<TD class="tr36 td106"><P class="p406 ft5">Övergripande om informationssäkerhetspolitiken</P></TD>
<TD class="tr36 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr40 td48"><P class="p19 ft4">I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86)</P></TD>
<TD class="tr40 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">angavs att regler och system på <NOBR>IT-området</NOBR> bör vara sådana att de skapar</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">förtroende genom att vara säkra, förutsägbara, teknikneutrala, interna-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">tionella och skydda individens integritet. Vidare prioriterades tre områ-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">den inom informationssäkerhetsarbetet: skydd mot informationsopera-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">tioner, ett säkrare Internet samt elektroniska signaturer och annan säker-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">hetsteknik.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">Under hösten 2001 och våren 2002 redogjorde regeringen för en stra-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">tegisk inriktning på arbetet och en ansvarsfördelning mellan myndigheter</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">som arbetar med informationssäkerhetsfrågor, bl.a. i propositionen Sam-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">hällets säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10,</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">rskr. 2001/02:261). Den övergripande strategin presenterades på följande</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td105"><P class="p19 ft4">sätt:</P></TD>
<TD class="tr13 td106"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p407 ft4">Målet bör vara att upprätthålla en hög informationssäkerhet i hela</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">samhället som innebär att man skall kunna förhindra eller hantera</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">störningar i samhällsviktig verksamhet. Strategin för att uppnå detta mål</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">bör liksom övrig krishantering i samhället utgå från ansvarsprincipen,</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">likhetsprincipen och närhetsprincipen.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p407 ft4">Principiellt gäller att den som ansvarar för informationsbehandlings-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">system även ansvarar för att systemet har den säkerhet som krävs för att</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">systemet skall fungera tillfredsställande. En viktig roll för staten är därför</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">att se till hela samhällets behov av informationssäkerhet och vidta de</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">åtgärder som rimligen inte kan åvila den enskilda systemägaren.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p407 ft4">För att förhindra allvarliga informationsattacker mot Sverige bör</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">underrättelse- och säkerhetstjänstens arbete förstärkas.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">Regeringen aviserade även i den sistnämnda propositionen inrättandet</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">av fyra verksamhetsområden i syfte att förbättra informationssäkerheten.</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">Dessa var omvärldsanalys (Krisberedskapsmyndigheten), hantering av</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td105"><P class="p19 ft4">uppgifter</P></TD>
<TD class="tr33 td106"><P class="p407 ft9">om <NOBR>IT-incidenter</NOBR> (Post- och telestyrelsen), teknikkompetens</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p20 ft4">169</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">(Försvarets radioanstalt), samt ett system för evaluering och certifiering (Försvarets materielverk).</P>
<P class="p87 ft7">Regeringen tillsatte i juli 2002 en utredning angående vissa frågor om informationssäkerheten i samhället (dir. 2002:103, Infosäkutredningen) samt tilläggsdirektiv i februari 2003 (dir. 2003:29) april 2004 (dir. 2004:46) och i april 2005 (dir. 2005:53). Enligt direktiven skall bl.a. förslag presenteras om hur den nationella strategin för infor- mationssäkerhetsarbetet bör utvecklas samt hur Sveriges engagemang i det nationella arbetet inom informationssäkerhetsområdet skall utformas.</P>
<P class="p82 ft4">Infosäkutredningen har redovisat uppdraget i tre delbetänkanden, Sig- nalskydd (SOU 2003:27), Informationssäkerhet i Sverige och internatio- nellt – en översikt (SOU 2004:32) samt Säker information (SOU 2005:42) med förslag till en nationell strategi på informations- säkerhetsområdet. Utredningen lämnar ett slutbetänkande den 9 september 2005. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i dessa frågor.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">15.14.2</SPAN><SPAN class="ft71">Internationellt arbete</SPAN></P>
<P class="p59 ft25">Allmänt</P>
<P class="p84 ft44">Informationssäkerhetsfrågorna är starkt beroende av internationell sam- ordning. Samarbete är en förutsättning för informationssäkerhetspolitiken bl.a. på grund av Internets gränsöverskridande natur. Arbetet sker i en rad organisationer inom både den privata och offentliga sektorn.</P>
<P class="p408 ft25">Europeiska unionen</P>
<P class="p183 ft6">Sverige förde upp frågan om informationssäkerhet på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet. I Europeiska rådets slutsatser från mötet i Stockholm den <NOBR>23–24</NOBR> mars 2001 framgick det att rådet tillsam- mans med kommissionen skulle utarbeta en övergripande strategi för säkerheten när det gäller elektroniska nätverk tillsammans med praktiska åtgärder för genomförande.</P>
<P class="p111 ft7">Kommissionens meddelande (Nät- och informationssäkerhet: förslag till en europeisk strategi) följdes av två rådsresolutioner om informa- tionssäkerhet. I den första resolutionen (9799/01) konstaterar rådet att samordningen av informationssäkerheten inom de tre olika pelarna måste ses över. Den andra resolutionen från januari 2002 (15440/01) innehåller vissa uppgifter för medlemsstaterna och kommissionen vilka syftar till att förbättra nät- och informationssäkerheten på gemenskapsnivå. Reger- ingen gav sin syn på resolutionerna i propositionen Samhällets säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158).</P>
<P class="p230 ft9">Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet</P>
<P class="p181 ft7">Sedan den 14 mars 2004 är Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 av den 10 mars 2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (eng. European Network and Information Security Agency, Enisa) i kraft. Byrån skall bli ett expert-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">170</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">och kompetenscentrum för informationssäkerhetsfrågor och skall öka gemenskapens och medlemsstaternas, och därigenom även näringslivets, förmåga att förebygga, åtgärda och lösa problem som rör nät- och infor- mationssäkerhet. Byrån skall huvudsakligen ge råd och stöd till kommis- sionen och medlemsstaterna. I förordningen återspeglas flera frågor som bl.a. Sverige har fört fram. Det gäller t.ex. att den skall ha en bred syn på informationssäkerhet och en stark representation för medlemsstaterna.</P>
<P class="p180 ft25">OECD</P>
<P class="p183 ft6">Inom <NOBR>OECD-samarbetet</NOBR> antogs nya riktlinjer om informationssäkerhet den 25 juli 2002 (OECD Guidelines for the Security of Information Sys- tems and Networks: Towards a Culture of Security). Riktlinjerna har översatts till svenska: OECD:s riktlinjer för säkerheten i informations- system och nät – på väg mot en säkerhetskultur.</P>
<P class="p180 ft25">Nordiska rådet</P>
<P class="p237 ft4">Inom ramen för det svenska ordförandeskapet 2003 för Nordiska minis- terrådet för informationsteknik tog Sverige initiativ till ett projekt kring elektroniska signaturers interoperabilitet i Norden.</P>
<P class="p240 ft25">Förenta nationerna</P>
<P class="p237 ft4">I december 2003 hölls första fasen av världstoppmötet om informations- samhället (World Summit on the Information Society, WSIS) i Genève. I den handlingsplan som antogs uppmanades bl.a. FN:s generalsekreterare att bilda en arbetsgrupp för att särskilt utreda frågor kring förvaltningen av Internet inför den andra fasen av toppmötet, som äger rum den <NOBR>16–18</NOBR> november 2005 i Tunisien.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">15.14.3</SPAN><SPAN class="ft71">Ett robust Internet i Sverige</SPAN></P>
<P class="p409 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Frågan om ett säkrare Internet bör priori- teras. Statens möjligheter att följa utvecklingen av Internet bör för- bättras. En strategi för ett säkrare Internet i Sverige bör utformas.</P>
<P class="p296 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Internet har kommit att bli en betydelsefull bärare av många tjänster inte bara <NOBR>e-post,</NOBR> Internetbanker och <NOBR>e-förvaltning</NOBR> utan också för styrning och övervakning inom t.ex. energi- och transportsektorerna. Näringslivets och den offentliga sektorns användning av elektroniska tjänster m.m. som effektiva affärsverktyg är beroende av en stabil infrastruktur. Det är därför viktigt att Internet orga- niseras och förvaltas på ett väl fungerande och tillförlitligt sätt. Samtidigt är Internets uppbyggnad i grunden robust och har stora möjligheter att kunna fungera även under svåra förhållanden och vid störningar i tele- kommunikationerna.</P>
<P class="p111 ft9">Från och med den 1 juli 2005 har lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ändrats så att möjligheterna för tillsynsmyndigheten att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">171</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">vidta åtgärder för god säkerhet och funktion har utvidgats (bet. 2004/05:TU17, rskr. 2004/05:201).</P>
<P class="p77 ft4">Ändringen innebär att nuvarande bestämmelse om att den som tillhan- dahåller en allmänt tillgänglig fast telefonitjänst skall uppfylla rimliga krav på bl.a. god funktion och säkerhet, utvidgas till att gälla även annat än telefoni till fast nätanslutningspunkt som mobil telefoni och andra allmänt tillgängliga kommunikationstjänster.</P>
<P class="p111 ft7">Trafikutskottet motiverade ändringen med bl.a. att väl fungerande och driftsäkra kommunikationer har en avgörande betydelse i krissituationer vilket gäller såväl de fasta som mobila telefonnäten. Den ökade använd- ningen av Internet för viktiga ändamål för enskilda, företag, myndigheter och organisationer innebär också att infrastrukturen för Internet på annat sätt än via telefonledningar har kommit att få en allt större betydelse för att uppnå ett säkert kommunikationssystem. Regeringen delar denna be- dömning men anser att ytterligare arbete inom området behövs.</P>
<P class="p82 ft4">Sverige kan inte på egen hand säkerställa en tillförlitlig drift av Inter- net. Politiken för ett robust Internet bör därför syfta till att, tillsammans med andra Internetintressenter såväl inom landet som utomlands skapa underlag för och vidta de åtgärder som är möjliga i Sverige. Politiken syftar också till att ta fram information och underlag för bedömning av Internets robusthet i andra avseenden.</P>
<P class="p111 ft7">För att underlätta och tydliggöra det fortsatta arbetet inom området bör en strategi formuleras. Regeringen återkommer i avsnitt 15.15 om detta.</P>
<P class="p77 ft4">Det står också klart att domännamnssystemet är av stor betydelse för Internet. I avsnitt 16 föreslås en lag för toppdomäner för Sverige på Internet.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">15.14.4</SPAN><SPAN class="ft71">Sveriges </SPAN><NOBR>IT-incidentcentrum</NOBR></P>
<P class="p410 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>I det fortsatta arbetet med en funktion för <NOBR>IT-incidentrapportering</NOBR> bör den internationella rollen stärkas och balansen mellan informationsspridning och rapportering ses över.</P>
<P class="p411 ft5">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Post- och telestyrelsen (PTS) utredde </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">1999–2000</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> på regeringens uppdrag förutsättningarna för att inrätta en särskild funktion för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">IT-incidenthantering.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> En IT- incidenthanteringsfunktion syftar till att motverka angrepp på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">IT-system.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> Efter en sammanvägning av Sårbarhetsutredningens betänkande och regeringens proposition Samhällets sårbarhet och beredskap (prop. 2001/02:158) fick PTS i maj 2002 i uppdrag av regeringen att inrätta en rikscentral för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">IT-incidentrapportering.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> PTS har redovisat arbetet i rapporten Uppbyggnaden av Sveriges </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">IT-incidentcentrum</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> (dnr N2002/5443/ITFoU).</SPAN></P>
<P class="p112 ft7">Sedan den 1 januari 2003 är Sveriges <NOBR>IT-incidentcentrum</NOBR> (Sitic) i drift. Centrumet har som främsta uppgift att stödja samhället i arbetet med skydd mot <NOBR>IT-incidenter</NOBR> genom att inrätta ett system för informations- utbyte om <NOBR>IT-incidenter</NOBR> mellan samhällets organisationer och Sitic. Sitic skall snabbt kunna sprida information i samhället om nya problem som kan störa <NOBR>IT-system.</NOBR> Att lämna information och råd om förebyggande åtgärder ingår också i uppdraget. Slutligen skall Sitic sammanställa och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">172</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">ge ut statistik som underlag för kontinuerliga förbättringar i det före- byggande arbetet. Sitic bidrar även till bl.a. det arbete om ett robust Internet i Sverige som PTS har fått i uppdrag att genomföra och mycket av faktainnehållet i PTS webbplats om säkerhet på Internet och en tjänst som testar säkerhet i datorer.</P>
<P class="p15 ft7">En ändring i sekretesslagen (1980:100) som trädde i kraft den 1 juli 2004 ökar möjligheterna för Sitic att få in rapporter om <NOBR>IT-incidenter,</NOBR> eftersom Sitic nu kan sekretessbelägga rapporter som bedöms känsliga.</P>
<P class="p297 ft4">I dagsläget har Sitic såväl personal som juridiska och tekniska resurser för att arbeta med hela samhället, dvs. myndigheter, kommuner, lands- ting och privata företag.</P>
<P class="p15 ft7">Sitic har nära relationer med övriga europeiska statliga <NOBR>CERT-organi-</NOBR> sationer (Computer Emergency Response Teams) samt fungerande gränssnitt mot liknande svenska, europeiska och globala organisationer. Sitic arbetar främst med att samla in, värdera, filtrera och publicera information på svenska om sårbarheter i <NOBR>IT-system.</NOBR> Detta är särskilt vik- tigt för små och medelstora organisationer som inte själva har tillräcklig omvärldsbevakning utan ofta bara använder information från Sitic. Sitic:s material kan sägas komma från en oberoende källa och kompletterar det som kommer från andra organisationer. Viss information härrör direkt från det internationella <NOBR>CERT-samarbetet</NOBR> och är inte tillgänglig från de kommersiella aktörerna. Sitic publicerar information om sårbarheter i sina s.k. särskilda råd och blixtmeddelanden. Då tar man hänsyn till hur spridda vissa produkter är i Sverige och hur allvarlig en sårbarhet är. Informationen görs tillgängliga främst via Sitic:s webbplats och är kost- nadsfri. Med informationen kan intressenterna förebygga incidenter och därigenom få en stabilare drift och spara pengar.</P>
<P class="p412 ft4">De mätningar som har gjorts på Sitic:s webbplats visar att besöken ökar. Första kvartalet 2005 besöktes Sitic:s webbplats i genomsnitt 1243 gånger per dag – en ökning med över 70 procent sedan första kvar- talet 2004. Användningsmönstret pekar på att webbplatsen i stor ut- sträckning används av personer som arbetar med informationssäkerhet, snarare än privatpersoner.</P>
<P class="p16 ft7"><NOBR>IT-incidentrapporter</NOBR> tas emot på flera sätt, bl.a. via Sitic:s webbplats. Under Sitic:s arbete har det visat sig att den viktigaste rollen är omvärldsbevakning och informationsspridning. Få sårbarheter upptäcks genom att intressenter rapporterar till Sitic, medan många är intresserade att ta del av Sitic:s varningar och råd. De delar av uppdraget för Sitic som rör <NOBR>IT-incidentrapportering</NOBR> och statistik bör därför omformuleras.</P>
<P class="p297 ft4">Sitic:s arbete har visat att <NOBR>CERT-utvecklingen</NOBR> i hög grad drivs av inter- nationellt samarbete. Därför bör det internationella <NOBR>CERT-samarbetet</NOBR> stärkas.</P>
<P class="p297 ft4">Infosäkutredningen (se avsnitt 15.4.1) har i uppdrag att se över Sitic:s roll och utvärdera funktionen för <NOBR>IT-incidentrapportering.</NOBR> Utredningen skall lämna ett slutbetänkande den 9 september 2005. Därefter avser regeringen återkomma i denna fråga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">173</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr31 td40"><P class="p413 ft25">15.14.5</P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p414 ft5">Information till användare</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p415 ft6">Det avgörande informationssäkerhetsarbetet kan oftast bara göras av IT- användare själva, t.ex. hushåll, företag, myndigheter och andra organisa- tioner, genom att de ökar säkerheten i de egna systemen. På marknaden finns en god tillgång av produkter och tjänster inom området.</P>
<P class="p65 ft4">PTS har regeringens uppdrag att sammanställa information om säker- het vid Internetanvändning. Informationen vänder sig till hushåll, små och medelstora företag och organisationer samt små och medelstora myndigheter. Informationen behandlar bland annat teknisk information, risker, sårbarhet, skador och hur dessa kan lindras samt möjligheter och risker med <NOBR>e-transaktioner.</NOBR></P>
<P class="p65 ft4">PTS säkerhetsinformation till Internetanvändare har nått ut genom en webbplats (www.pts.se/internetsakerhet) och en interaktiv utbildning samt informationsmaterial, som lanserades i början av november 2003. Sedan april 2005 är det också möjligt att genom en ny webbtjänst testa säkerheten på en hemdator. I april 2005 gjordes 30 000 besök på webb- platsen och under den första månaden genomfördes över 100 000 säker- hetstester.</P>
<P class="p295 ft29"><SPAN class="ft4">15.15</SPAN><SPAN class="ft70">Strategi för ett säkrare Internet i Sverige</SPAN></P>
<P class="p273 ft5"><SPAN class="ft25">15.15.1</SPAN><SPAN class="ft71">Mål och avgränsning</SPAN></P>
<P class="p416 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Målet för en strategi för ett säkrare Internet i Sverige bör vara att säkerställa kritiska funktioner i Internets infra- struktur.</P>
<P class="p417 ft4">Strategin bör inriktas på fysisk och logisk infrastruktur samt på information, kunskapsutveckling och internationellt arbete.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr33 td48"><P class="p407 ft5">PTS rapport Strategi för att säkra Internets infrastruktur: <SPAN class="ft4">Målet</SPAN></P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td48"><P class="p407 ft9">för strategin är enligt Post- och telestyrelsens (PTS) förslag att den skall</P></TD>
<TD class="tr11 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft4">bidra till att långsiktigt säkerställa kritiska funktioner i Internets</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">infrastruktur som vid bortfall kan medföra omfattande störningar eller</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p407 ft9">avbrott som försvårar eller förhindrar användning av Internet för stora</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft8">grupper av enskilda användare eller för viktiga företag, myndigheter och</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">organisationer.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">För att nå ett säkrare Internet i Sverige anser PTS att det är strategiskt</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft4">viktigt för staten att kunna påverka och följa upp kraven på tillhanda-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">hållare av de funktioner som är centrala för Internets funktion. Det är</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p407 ft9">även viktigt att uppnå högre säkerhet för de två mest kritiska funktio-</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft4">nerna för att Internet skall fungera, nämligen domännamnssystemet</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">(DNS) och trafikutbytet mellan operatörer. Utöver detta arbete är det</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">viktigt att planera för eventuella allvarliga störningar och katastrofer.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">Det är enligt rapporten även viktigt att nå en högre kunskapsnivå och</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft8">medvetenhet om säkerhet på Internet hos Internetanvändare för att kunna</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p407 ft9">nå ett säkrare Internet. Medvetenhet är ett första steg mot att få till stånd</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">en attityd- och kulturförändring i samhället när det gäller användarens</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">skydd av sin miljö och sitt beteende vid Internetanvändning.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft4">För att nå ett säkrare Internet är det dessutom enligt PTS viktigt att</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">förutsättningarna finns för ett samordnat svenskt agerande i interna-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td62"><P class="p20 ft4">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td48"><P class="p19 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft63">tionella forum på Internetsäkerhetsområdet. Nationell och internationell samverkan är även viktigt för att kunna hantera kommande <NOBR>IT-incidenter.</NOBR></P>
<P class="p144 ft4">Att fortsätta det pågående arbetet för att öka motståndskraften mot störningar som påverkar de fysiska delarna av Internets infrastruktur är också av vikt. PTS menar att de investeringar som staten hittills genom- fört har inneburit att många av de mest vitala delarna av Internets infra- struktur har ett gott fysiskt skydd. PTS anser slutligen att det är viktigt att samordnade satsningar görs från statens sida när det gäller forskning inom informationssäkerhet med avseende på Internet för att få störst utväxling på satsade resurser.</P>
<P class="p111 ft9"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanserna är positiva till försla- gen i rapporten eller lämnar dem utan erinran. <SPAN class="ft25">Statskontoret </SPAN>och <SPAN class="ft25">Data- inspektionen </SPAN>pekar på vikten av standarder. <SPAN class="ft25">Konsumentverket </SPAN>anser att för stort ansvar för säkerheten läggs på användarna. Flera remissinstanser vill ha tydligare ansvarsfördelning (<SPAN class="ft25">Krisberedskapsmyndigheten, Banverket </SPAN>och <SPAN class="ft25">Föreningen Svenskt Näringsliv)</SPAN>. <SPAN class="ft25">Ericsson Sverige AB </SPAN>anser att logisk säkerhet borde vara högst prioriterat, sedan ökat säkerhetsmedvetande. <SPAN class="ft25">SIG Security </SPAN>föreslår att en kommitté tillsätts för att göra en ny Internetutredning.</P>
<P class="p418 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p226 ft9">Inledning</P>
<P class="p183 ft6">Regeringen agerar för att främja och utveckla användningen av Internet och prioriterar särskilt frågan om ett säkrare Internet. Internet har kommit att bli en betydelsefull bärare av många viktiga tjänster såsom <NOBR>e-post,</NOBR> Internetbanker och <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Internet används också i flera sam- hällsviktiga system. <NOBR>E-handelns</NOBR> utveckling som ett effektivt affärsverk- tyg är beroende av en stabil infrastruktur. Det är därför viktigt att Internet organiseras och förvaltas på ett väl fungerande och tillförlitligt sätt och att ansvarsfördelningen är tydlig.</P>
<P class="p82 ft4">Regeringen verkar också för en internationalisering av ansvar och befogenheter över centrala funktioner för Internet. Regeringen har arbetat aktivt för detta i Governmental Advisory Committee (GAC), den mellan- statliga rådgivande kommittén till Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) och inom World Summit on Information Society (WSIS).</P>
<P class="p230 ft9">Vad är Internet?</P>
<P class="p183 ft6">Det första nätverket, som använde nätverkstekniken Internet Protocol (IP) för kommunikation mellan olika datorer, bildades 1969 mellan tre universitet och ett institut i USA och kan sägas vara Internets ursprung. Under senare delen av <NOBR>1970-talet</NOBR> och början av <NOBR>1980-talet</NOBR> anslöts allt fler nätverk vilket bidrog till det som vi i dag kallar Internet. I och med att domännamnssystemet (DNS) introducerades under <NOBR>1980-talet</NOBR> för att underlätta adresseringen och World Wide <NOBR>Web-tekniken</NOBR> i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> med användarvänligt gränssnitt, skedde en explosionsartad utveckling av antalet anslutna datorer. I dag består Internet av ett stort</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">175</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">antal sammanlänkade nätverk världen över och används praktiskt taget i alla delar av samhället (se vidare avsnitt 16.1).</P>
<P class="p180 ft9">Beroendet av Internet ökar</P>
<P class="p183 ft7">Samhället blir allt mer beroende av säker och fungerande kommunikation över Internet. I februari 2003 konstaterade PTS, efter att ha intervjuat flera stora organisationer, att samhällets beroende av Internet inte var så stort att ett avbrott skulle få allvarliga konsekvenser, men att beroendet ökade. Sedan dess har två år gått och Internet är i dag ibland verksam- hetskritiskt för delar av näringslivet. Krisberedskapsmyndigheten gjorde bedömningen 2004 att ”de flesta samhällskritiska verksamheter är beroende av ett fungerande Internet, varför Internet i sig borde klassi- ficeras som en kritisk infrastruktur”. En del företag baserar hela sin verksamhet på Internet. Internet används dessutom bl.a. som infrastruktur för styrning av processer inom industrin. Även den offentliga sektorn har ökat sitt Internetberoende bl.a. i och med satsningar på självbetjänings- tjänster och <NOBR>24-timmarsmyndigheter.</NOBR> En mycket stor del av de betal- ningar som allmänheten gör sker via Internet under de fem sista dagarna varje månad. För många svenskar utgör Internet en viktig informations- kanal vid t.ex. stora nyhetshändelser.</P>
<P class="p274 ft9">Flera tillämpningar i samma nät</P>
<P class="p252 ft4">En tydlig utveckling i dag är att tjänster som telefoni, webbplatser, radio och television i allt högre grad använder samma fysiska infrastruktur med trafiken baserad på IP. Konvergensen äger rum för såväl nät, tjänster, apparater som marknader. Angående konvergens, se även <SPAN class="ft5">bilaga 18 </SPAN><NOBR>IT-marknad</NOBR> och <NOBR>IT-infrastruktur.</NOBR></P>
<P class="p87 ft6">Internet har i dag en stor mängd användare och de mest populära tillämpningarna är <NOBR>e-post,</NOBR> sökning och hämtning av information, inter- aktiva <NOBR>e-tjänster,</NOBR> fildelning och interaktiva spel. Ytterligare en tillämp- ning, som är på frammarsch, är <NOBR>IP-telefoni</NOBR> (se avsnitt 15.12).</P>
<P class="p230 ft9">Avgränsning</P>
<P class="p183 ft6">En strategi för ett säkrare Internet bör vara inriktad mot att säkerställa Internets infrastruktur. Strategin bör däremot inte omfatta åtgärder som användare måste vidta för att säkra information som skickas över Internet genom t.ex. kryptering, säker identifiering eller åtgärder mot störande verksamhet som inte direkt utgör hot mot Internets infrastruktur. Strate- gin bör dock omfatta åtgärder för att informera användarna så att dessa inte utsätter sig för onödiga risker och skyddar sin miljö för att inte utgöra ett hot mot Internets infrastruktur.</P>
<P class="p230 ft9">Mål</P>
<P class="p183 ft7">Även om Internet i grunden är ett robust system för elektronisk kommu- nikation går det inte att en gång för alla lösa de säkerhetsproblem som finns på Internet. Därför är det enligt regeringen angeläget att ha ett lång-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">176</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p291 ft4">siktigt arbete för att följa, främja och, där det är lämpligt, påverka säker- Prop. 2004/05:175 hetsarbetet.</P>
<P class="p133 ft6">Målet för en strategi för ett säkrare Internet i Sverige bör vara att säkerställa kritiska funktioner i Internets infrastruktur. Kritiska funktio- ner är sådana som om de inte upprätthålls ger omfattande störningar eller avbrott och på så sätt försvårar eller förhindrar användning av Internet för stora grupper av enskilda användare eller för viktiga företag, myndig- heter och organisationer. Med upprätthålls avses att funktionen går att använda med förväntat resultat och godtagbar kvalitet.</P>
<P class="p65 ft4">Strategin bör inriktas på fysisk och logisk infrastruktur samt på infor- mation, kunskapsutveckling och internationellt arbete.</P>
<P class="p133 ft6">Några roller faller naturligt på regeringen och staten, t.ex. att företräda Sverige i internationella organisationer eller lagstiftningsfrågor. Andra avgörande frågor måste ske i samverkan med den privata sektorn.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">15.15.2</SPAN><SPAN class="ft71">Fysisk och logisk infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p419 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Arbetet med att öka motståndskraften mot störningar som påverkar de fysiska och logiska delarna av Internets infrastruktur bör fortsätta, särskilt i fråga om de två mest kritiska funktionerna för att Internet skall fungera, domännamnssystemet och trafikutbytet mellan operatörer.</P>
<P class="p420 ft4">Arbetet med att tillhandahålla och främja användningen av en robust tid distribuerad via Internet i Sverige bör fortsätta och utvecklas vidare.</P>
<P class="p421 ft4"><SPAN class="ft5">Rapportens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</P>
<P class="p64 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>Huvuddelen av remissinstanserna ställer sig bakom rapportens förslag.</P>
<P class="p180 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p226 ft9">Vad ingår i Internets infrastruktur?</P>
<P class="p262 ft6">Med Internets infrastruktur avses alla fysiska komponenter och logiska system som tillsammans möjliggör överföring av information mellan användare, vilka kan utgöras av enskilda personer, företag, offentlig för- valtning, organisationer och tillhandahållare av tjänster. Internet delar således infrastruktur med andra slag av elektronisk kommunikation. Den grundläggande uppgiften för Internets infrastruktur är att föra över olika former av information till nytta för användarna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr33 td48"><P class="p19 ft9">Viktigt att skydda infrastrukturen</P></TD>
<TD class="tr33 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td48"><P class="p19 ft4">I takt med att samhälle blivit alltmer beroende av ett fungerande Internet</P></TD>
<TD class="tr43 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">har även sårbarheter hos Internet och dess tillämpningar utnyttjats och</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">exponerats vid bland annat överbelastnings- och intrångsattacker, fysiska</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">avbrott och spridning av bl.a. datavirus, datamaskar och trojaner. Många</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">av dessa företeelser utgör i dag hot mot användarnas förtroende för Inter-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td62"><P class="p20 ft4">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td48"><P class="p19 ft54"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">net som effektivt kommunikations- och transaktionsmedium, men efter- som en fungerande infrastruktur är en förutsättning för tillämpningar som <NOBR>e-post,</NOBR> webb och <NOBR>IP-telefoni</NOBR> bör arbetet för ett säkrare Internet utgå från infrastrukturen.</P>
<P class="p77 ft4">Internet som sådant bedöms till sin natur vara en relativt feltolerant infrastruktur mot störningar av tillgängligheten genom mångfalden av förbindelser tillsammans med dynamiken i <NOBR>IP-protokollet.</NOBR> Det finns dock en risk att den generella skyddsnivån inte höjs, särskilt hos hem- användarna, i samma takt som riskerna ökar och kraven på säkerhet höjs. Internet och dess tillämpningar är i dag en viktig faktor i samhälls- utvecklingen och utslagning av vitala delar av Internet kan få svåra kon- sekvenser.</P>
<P class="p112 ft7">De leverantörer som ansvarar för driften av den grundläggande infra- strukturen har, tillsammans med de operatörer som tillhandahåller tjänster på nätet, ansvar för att skydda sina delar av infrastrukturen mot störande eller förstörande angrepp riktade mot infrastrukturen. Kvali- teten, säkerheten och kapaciteten för de funktioner som är gemensamma för infrastrukturen avgörs utifrån operatörernas kommersiella över- väganden, dvs. kundernas krav, på en konkurrerande marknad.</P>
<P class="p230 ft9">Krav på säkerhet på en kommersiell marknad</P>
<P class="p183 ft6">Många olika faktorer påverkar de krav som måste ställas på säkerheten i Internets infrastruktur. De frågor som aktörer inom Internets infrastruktur måste kunna besvara för att leverera efterfrågade tjänster med tillfreds- ställande tillgänglighet och kvalitet gäller överföringen (t.ex. volym, snabbhet, säkerhet och ekonomi), reservkapacitet, alternativa förbin- delser, konsekvenser av ett avbrott m.m.</P>
<P class="p111 ft6">Det är av stor vikt att säkra den fysiska överföringen (i nät, kopplings- punkter och annan utrustning) så att den hela tiden fungerar i enlighet med ställda krav. Dessutom måste också åtgärder vidtas mot att obehö- riga personer får möjlighet att störa funktioner i infrastrukturen samt att avlyssna eller förändra information under överföring.</P>
<P class="p180 ft9">Fysiska skydd</P>
<P class="p181 ft6">Den fysiska infrastrukturen, såsom kablar, radioutrustning, växlar och routrar, är exponerad för mekanisk påverkan och är av mer eller mindre statisk natur. Det kan vara t.ex. trådbundna nät (koppar, fiber och radio), utrustning för trafikutbyte, vägvals- och domännamnssystemet.</P>
<P class="p87 ft6">Att fysiskt skydda hela nätet är en näst intill omöjlig uppgift, främst på grund av nätets omfattning. Dock måste antalet svaga punkter minimeras, genom analys och åtgärder vid utbyggnad och utveckling.</P>
<P class="p82 ft4">Lokaler och system är utsatta för ett antal externa och interna hot och risker. Framförallt är Internet mycket sårbart för avbrott i elförsörj- ningen, men även för avbrott i försörjningen av värme och kyla för ut- rustningen. Därutöver är kablar och andra delar av Internets infrastruktur sårbara för yttre påverkan, medveten eller omedveten, t.ex. sabotage eller att kablar grävs av.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">178</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p87 ft7">Kopplingspunkter, dvs. punkter där flera operatörers nät kopplas sam- man, är sårbara för t.ex. fysisk åverkan med omfattande konsekvenser vid avbrott så till vida att utbyte av trafik mellan operatörer inte kan ske och därmed resulterar i minskad tillgänglighet till stora delar av Internet.</P>
<P class="p87 ft7">Ett vanligt problem är att kablar skadas vid grävning eller annan åver- kan. Om en sådan skada drabbar regionala eller nationella delar av nätet skall omkopplingar i idealfallet kunna ske så snabbt att endast en mindre andel användare berörs. Avbrott i lokala förbindelser där redundans ofta saknas, får ofta konsekvenser för en mindre andel abonnenter.</P>
<P class="p82 ft4">Eftersom möjligheterna att skydda nätets alla delar mot fysiska angrepp är begränsade bör det, i så stor utsträckning som möjligt, finnas redundans för utrustning och förbindelser. För att öka redundansen på nationell nivå bör kabel inte dras längs samma stråk som andra större nätägares ledningar.</P>
<P class="p111 ft7">De fysiska skyddsåtgärder som hittills vidtagits med anledning av samhällets behov vid svåra påfrestningar och höjd beredskap har främst varit inriktade mot telekommunikationer. Eftersom även Internet nyttjar dessa förbindelser har satsningarna även inneburit förbättrat skydd för delar av Internets infrastruktur. Under de senaste tio åren har staten ge- nomfört stora investeringar för att förlägga viktiga växlar och centrala delar av transmissionsnät och styrsystem i skyddade utrymmen i form av bergrum. Detta gällde inledningsvis främst TeliaSonera Sverige AB:s nät för fast telefoni men har efterhand utvidgats till att omfatta även andra operatörer och system för mobiltelefoni. I dag finns ett stort antal tele- och Internetoperatörer i de bergrum som staten har investerat i. Även andra åtgärder har vidtagits för att minska sårbarheten och öka robust- heten bl.a. förstärkning av reservkraften och utbyggnad av redundanta linjer för att minska bredbandsnätens sårbarhet.</P>
<P class="p144 ft4">Delar av utrustningen som är kritisk för Internets infrastruktur, såsom de nationella knutpunkterna för utbyte av Internettrafik mellan opera- törer, är förlagda i bergrum med ett gott fysiskt skydd med reservkraft för långvarig drift.</P>
<P class="p111 ft6">Regeringen bedömer att de åtgärder som hittills har vidtagits har lett till ökad säkerhet för Internet i Sverige. Det är angeläget att fortsätta det arbetet i samarbete med t.ex. operatörerna så att det följer utvecklingen och användningen av elektroniska kommunikationer i samhället. Även om arbetet i huvudsak görs av PTS måste andra myndigheter beakta sina delar inom det egna ansvarsområdet.</P>
<P class="p230 ft9">Logiskt skydd</P>
<P class="p183 ft6">Den logiska infrastrukturen såsom protokoll, operativsystem och tillämpningar för växlar och routrar är exponerad för intrång, överbelast- ning och manipulation och är dynamisk till sin karaktär, dvs. kan i många fall enkelt ändras även på avstånd via nätet. De viktigaste delarna i den logiska infrastrukturen är regler eller protokoll med hjälp av vilka elek- tronisk kommunikation i Internet sker, t.ex. routing- och växlings- funktioner för styrning av trafik mellan operatörer och inom en operatörs nät. Programmen som används, t.ex. DNS, är också viktiga, men också stödfunktioner för drift, övervakning och kundtjänster ingår i den logiska infrastrukturen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">179</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft4">Då utvecklingen inom området går snabbt och i huvudsak sker genom internationell utveckling av t.ex. nya standarder och program på mark- naden anser regeringen att den huvudsakliga uppgiften för staten är att följa utvecklingen för att hålla sig informerad och ha underlag för t.ex. tillsynsarbete och information.</P>
<P class="p180 ft9">Domännamnssystemet (DNS)</P>
<P class="p183 ft6">För adressering på Internet används ett internationellt hierarkiskt domän- namnssystem (DNS). Utan tillgång till DNS försvåras eller omöjliggörs användningen av Internet. Utan DNS kan inte en angiven webbadress i webbläsarens <NOBR>URL-fält</NOBR> översättas till de <NOBR>IP-adresser</NOBR> som Internet an- vänder för att styra trafiken till rätt ställe.</P>
<P class="p111 ft6">Även domännamnen i DNS är hierarkiskt uppbyggda, där den högsta angivna nivån kallas toppdomän. Toppdomänerna delas upp i nationella toppdomäner, såsom se, och generiska toppdomäner, såsom com. I avsnitt 16 föreslås en ny lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet. Den nya lagen syftar till en säker och effektiv administration av nationella toppdomäner för Sverige (f.n. endast se) och till att möjliggöra statlig insyn i och tillsyn över administrationen.</P>
<P class="p111 ft6">Falsk <NOBR>DNS-information</NOBR> kan orsaka att trafik styrs fel vilket kan på- verka användarna så att t.ex. <NOBR>e-post</NOBR> och <NOBR>e-handelstransaktioner</NOBR> inte fun- gerar. Det är således viktigt att säkerställa att informationen i DNS kommer från rätt källa. Det har hittills inte funnits något sätt i DNS att verifiera vem som har registrerat <NOBR>DNS-information,</NOBR> vilket leder till att det är lätt att registrera falsk information och t.ex. utge sig för att vara någon annan än den man egentligen är. Onormal belastning på DNS som orsakas av att frågeställare ställer upprepade frågor i stor mängd till DNS kan leda till att en normal <NOBR>DNS-tjänst</NOBR> inte kan upprätthållas.</P>
<P class="p112 ft6">Då utvecklingen inom området i huvudsak sker genom internationell utveckling av t.ex. nya standarder och program på marknaden anser regeringen att den huvudsakliga uppgiften för staten är att följa utveck- lingen för att hålla sig informerad och ha underlag för t.ex. tillsynsarbete och information. Frågor kring DNS behandlas i flera internationella forum där regeringen och myndigheter har en naturlig roll, t.ex. inom ICANN, OECD och inom EU.</P>
<P class="p230 ft9">Trafikutbytet mellan Internetoperatörer</P>
<P class="p183 ft6">Det som gör att Internet överhuvudtaget är det globala nätverk det är, är att trafik kan flyta mellan olika Internetoperatörers nät. Detta genomförs i knutpunkter genom ett protokoll som kallas Border Gateway Protocol (BGP). I dagens Internettopologi, där mängder av operatörer genom BGP förenas i ett komplicerat logiskt nätverk, krävs också mycket information för att göra bra vägval. Protokollet BGP har utvecklats för att stödja routing (vägval) genom en kedja av autonoma system (AS), där ett AS kan utgöras av en operatörs nät eller ett större företags nät.</P>
<P class="p111 ft9">Genom felaktig <NOBR>BGP-routinginformation</NOBR> kan trafik exempelvis styras till ett nät som inte har de påstådda nätadresserna, vilket medför att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">180</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">användare inte når fram till sökt webbplats eller att <NOBR>e-post</NOBR> inte kommer fram.</P>
<P class="p87 ft6">Sannolikheten för att hot skall realiseras mot <NOBR>BGP-routrar</NOBR> bedöms som relativt liten, men konsekvenserna kan bli mycket svåra i särskilda fall och medföra att Internet blir mer eller mindre otillgängligt. BGP är kom- plext och få har kompetens att i illvilligt syfte störa <NOBR>BGP-trafiken.</NOBR> Där- emot kan misstag och insiders orsaka omfattande störningar.</P>
<P class="p111 ft6">Då utvecklingen inom området i huvudsak sker genom internationell utveckling av t.ex. nya standarder och program på marknaden anser regeringen att den huvudsakliga uppgiften för staten är att följa utveck- lingen för att hålla sig informerad och ha underlag för t.ex. tillsynsarbete och information. Det är också möjligt för myndigheterna att t.ex. stödja förberedelser och övningar som normalt sett kanske inte skulle utföras av marknadens aktörer för att minska risken för och lindra konsekvenserna av störningar i Internet.</P>
<P class="p230 ft9">Robust och spårbar tid med hög precision</P>
<P class="p183 ft6">Att tid (Universal Time Coordinated, UTC) är tillgänglig och sprids på ett stabilt sätt i Sverige är viktigt. Funktionaliteten i elektroniska kom- munikationsnät och moderna lösningar i <NOBR>IT-system</NOBR> är beroende av till- gång till korrekt och säker tid. Ofta krävs att olika delar av dessa kom- munikationsnät och <NOBR>IT-system</NOBR> är inbördes synkroniserade. I annat fall kan ett informationsutbyte gå fel. Det kan också vara av stor vikt att alla inblandade system har tillgång till samma tidsangivelse.</P>
<P class="p111 ft6">Tillgång till korrekt och spårbar tid är mycket viktigt t.ex. vid tids- stämpling av olika typer av information, från skrivdatum i filer till elek- troniska signaturer, krypteringsnycklar och poster i loggdatabaser för uppföljning, t.ex. vid spårning av <NOBR>IT-incidenter.</NOBR> Tidssignalens kvalitet och noggrannhet kan ha ett stort värde i säkerhetshänseende.</P>
<P class="p82 ft4">Ofta hämtar användare tid från utländska gratistjänster på Internet, alternativt från <NOBR>GPS-systemet</NOBR> eller andra internationella källor. Sådana källor finns i stor mångfald, ofta med okänd robusthet mot störningar. Gemensamt för dessa är att förhållandet till riksmätsplatsen UTC är mer eller mindre okänt, dvs. kopplingen eller spårbarheten till UTC är inte säkerställd. För användare med särskilt höga säkerhetskrav bör hämtning av tid skyddas med säkerhetsfunktionerna i Network Time Protocol (NTP), vilket möjliggör upptäckt av manipulerad eller förfalskad tidsin- formation.</P>
<P class="p144 ft4">Tillgång till en säker och internationellt spårbar tidhållning i Sverige med mycket hög och väl dokumenterad kvalitet är därvid en viktig gemensam resurs som staten bör tillhandahålla (i likhet med vad som gäller för tillhandahållande av mätnormaler och distribution av andra fysikaliska mätstorheter, t.ex. massa, längd, volym, tryck, el, temperatur och strålning).</P>
<P class="p111 ft7">I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) föreslogs att tidhållningen för den svenska delen av Internet bör till- handahållas med spårbarhet från riksmätplatsen för tid och frekvens vid helstatliga AB Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i Borås och i deras regi. Den internationella spårbarheten vad gäller tidhållningen i Sverige är SP:s representation av UTC benämnd UTC (SP).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">181</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft4">Med stöd från <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> och i samverkan med företaget Svensk teleutveckling och produktinnovation AB (Stupi) har SP i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> byggt upp kompetens och system inom området. SP har bland annat byggt tidhållningssystem och ansvarar för tidhållningen i en infra- struktur där de nationella knutpunkterna för Internet i Stockholm, Göte- borg och Malmö är försedda med gruppklocksystem och därtill hörande tidsservrar.</P>
<P class="p82 ft4">Inom ramarna för regeringens uppdrag att öka robustheten i de elek- troniska kommunikationsnäten har PTS beslutat om ett antal åtgärder vid riksmätplatsen för tid och frekvens vid SP.</P>
<P class="p87 ft6">Arbetet med att tillhandahålla och främja användningen av en robust tid distribuerad via Internet i Sverige bör fortsätta och utvecklas vidare. Det bör undersökas hur man kan främja en utökad användning av säker och spårbar tid, t.ex. för samhällsviktiga aktörer.</P>
<P class="p422 ft5"><SPAN class="ft25">15.15.3</SPAN><SPAN class="ft71">Information, kunskapsutveckling och internationellt arbete</SPAN></P>
<P class="p423 ft9"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Internetanvändarna bör göras medvetna om de risker de utsätter sig för samt hur dessa risker kan minimeras.</P>
<P class="p424 ft4">För att bidra till ett säkrare Internet i Sverige bör staten vara en kunnig beställare, kravställare och användare av program och utrust- ning för Internettjänster. Kunskapsutveckling avseende Internets infra- struktur bör främjas i ett bredare sammanhang rörande informations- säkerhet.</P>
<P class="p425 ft4">Samordningen av det svenska agerandet i internationella forum bör utvecklas.</P>
<P class="p426 ft4"><SPAN class="ft5">Rapportens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</P>
<P class="p82 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>Huvuddelen av remissinstanserna ställer sig bakom rapportens förslag.</P>
<P class="p427 ft5">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p427 ft9">Användarnas ansvar</P>
<P class="p237 ft4">Ansvaret för säkerheten är delat mellan flera olika aktörer och även användarna har ett ansvar för säkerheten i sin miljö och sitt beteende på Internet. Med användare avses enskilda personer, juridiska personer och offentlig förvaltning.</P>
<P class="p111 ft7">I dag erbjuds allt snabbare anslutningar till Internet vilket kan innebära att användare som inte har kunskap om de risker som finns på Internet har tillgång till allt kraftfullare plattformar som en angripare kan utgå från när det gäller attacker, spridning av skräppost m.m. Problemet här är att det inte är enbart användarens säkerhet som påverkas utan hela nät- verket. Antalet kapade datorer (som någon kan fjärrstyra efter att ha installerat ett program, ofta genom datamaskar) hos hemanvändare ökar drastiskt. Om var och en av dessa har tillgång till en flerfaldigt snabbare Internetanslutning jämfört med för bara något eller några år sedan är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">182</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">säkerhetsrisken inte längre begränsad till den enskilde användaren – de kapade datorerna kan utnyttjas för t.ex. överbelastningsattacker och skräppostspridning.</P>
<P class="p77 ft4">Informationsbehovet till hemanvändare är stort. Det finns även anled- ning att följa hur ansvarsfördelningen påverkar säkerheten, t.ex. vad gäller operatörernas möjligheter och skyldigheter att på olika sätt vidta förebyggande åtgärder för att begränsa omfattande risker för kommuni- kationsnätets säkerhet.</P>
<P class="p230 ft9">Användares beteende på Internet</P>
<P class="p237 ft4">Alla som använder Internet på något sätt är en del av Internet och påverkar säkerheten på Internet. Internetanvändarna i Sverige är en mycket stor och heterogen grupp som inkluderar allt från hemanvändaren till det stora företaget eller myndigheten.</P>
<P class="p111 ft6">För att nå ett säkrare Internet måste användares medvetande om och attityd till säkerhet på Internet förbättras. Ett av de största hoten mot Internet i dag är bristande säkerhet i användares miljöer. Datorer som inte är skyddade kan tas över och fjärrstyras och därmed utnyttjas som plattformar för överbelastnings- och störningsattacker mot bland annat kritiska delar av Internets infrastruktur. Detta innebär inte enbart en risk för den enskilde användarens integritet eller egendom, utan även för Internets funktion i stort. Stora nät av kapade datorer kan användas för överbelastningsattacker mot kritiska delar i Internets infrastruktur vilket kan få konsekvenser för Internetanvändare världen över. Det är därför viktigt att alla Internetanvändare tar ansvar för sitt beteende på Internet och säkerheten i sin egen miljö. Men de säkerhetsproblem som finns i dag är komplexa och för att användarna inte skall utsätta sig för onödiga risker och för att de skall kunna säkra sin egen miljö krävs ofta en om- fattande förståelse och kunskap.</P>
<P class="p144 ft4">Staten kan inte ta ansvaret för enskilda användares säkerhet. Ett stort ansvar åvilar dem som utvecklar och säljer produkter och tjänster inom <NOBR>IT-området.</NOBR> Här har det skett en positiv utveckling. Användarnas ansvar för sin egen <NOBR>IT-användning</NOBR> kvarstår samtidigt som <NOBR>IT-miljön</NOBR> blir alltmer komplex.</P>
<P class="p111 ft6">Det finns anledning att tro att det även framöver kommer att vara svårt att ha tillräcklig kunskap om de säkerhetsåtgärder som behövs. Reger- ingen anser därför att det fortsatt krävs arbete kring frågor om informa- tion och medvetenhet hos Internetanvändare. Dessa frågor har bland annat InfoSäkutredningen i uppdrag att belysa, ett slutbetänkande skall lämnas till regeringen den 9 september 2005.</P>
<P class="p230 ft9">Kravställare på Internettjänster</P>
<P class="p237 ft4">I dag efterfrågar kravställare av Internettjänster ofta låga priser och tar inte i så stor utsträckning hänsyn till faktorer som kvalitet och säkerhet. Eftersom Internetoperatörer i dag inte kan konkurrera med säkerhet på grund av bristande efterfrågan kan operatörernas kostnader för satsningar på säkerhet bli svåra att räkna hem.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">183</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft4">Internet kan drabbas av många problem som gör att användare i form av företag och myndigheter som erbjuder tjänster via Internet kan bli isolerade från Internet. Det kan röra sig om bland annat kabelbrott, stör- ningar i elkraftsförsörjningen och problem hos olika operatörer på såväl fysisk som logisk nivå. Förutom sin roll som användare har företag och myndigheter som erbjuder tjänster till hemanvändare via Internet en viktig roll som kravställare vid upphandling av Internetanslutningar och system.</P>
<P class="p82 ft4">För att efterfrågad skyddsnivå skall uppnås är det väsentligt att större företag och myndigheter har beställarkompetens, vilket är avgörande för att organisationen i sin avtalssituation med operatörer vet vilka krav som skall ställas.</P>
<P class="p82 ft4">Staten bör vara en kunnig beställare, kravställare och användare av program och utrustning för Internettjänster. Det kan bidra till ett säkrare Internet i Sverige.</P>
<P class="p180 ft9">Fortsatt kunskapsutveckling</P>
<P class="p183 ft7">Den forskning som i dag pågår inom informationssäkerhetsområdet i Sverige är i huvudsak koncentrerad till akademiska aktörer eller aktörer med tätt samarbete med universitet och högskolor. Samarbete mellan näringsliv och högskolevärlden sker t.ex. genom gemensamma projekt. I Sverige finns även exempel på framstående kommersiella aktörer som arbetar med avancerad forskning och utveckling inom informations- säkerhetsområdet. Finansieringen av informationssäkerhetsforskningen i Sverige är spridd över ett antal olika finansiärer, inkluderande myndig- heter, stiftelser, företag och utländska aktörer.</P>
<P class="p112 ft6">Samordningen och helhetssynen inom informationssäkerhetsforsk- ningen kan utvecklas. Dessa frågor har bland annat InfoSäkutredningen i uppdrag att belysa. I ett betänkande lyfter utredningen fram forsknings- frågorna, bl.a. vikten av samverkan mellan privat och offentlig sektor. Regeringen anser att det är viktigt att främja kunskapsutvecklingen om Internets infrastruktur speciellt i ett bredare sammanhang rörande infor- mationssäkerhet.</P>
<P class="p230 ft9">Internationell och nationell samverkan</P>
<P class="p183 ft6">Internets funktion ligger i högre utsträckning utanför Sveriges kontroll än vad som är fallet för andra infrastrukturer och ansvaret är fördelat på många olika aktörer såväl nationellt som internationellt. Dessa omstän- digheter kräver samverkan, såväl nationellt som internationellt, för att ett säkerhetsarbete gällande Internet skall bli framgångsrikt.</P>
<P class="p111 ft6">Ett arbete som är mycket väsentligt för Internets säkerhet är den inter- nationella förvaltningen av Internet. Arbete med Internetsäkerhet sker inom ramen för flera olika organ, bl.a. ICANN, IETF, FN, ITU, EU och OECD. Flera olika svenska aktörer representerar Sverige och svenska ståndpunkter i dessa olika organ och forum.</P>
<P class="p87 ft7">Samverkan krävs även för att kunna möta <NOBR>IT-incidenter</NOBR> som sker inom och utom landet. Här har Sveriges <NOBR>IT-incidentcentrum</NOBR> (Sitic) en viktig</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">184</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">roll att samarbeta med motsvarande organisationer i andra länder och Prop. 2004/05:175 med svenska operatörer.</P>
<P class="p50 ft4">Utöver en internationell samverkan behövs även en omfattande natio- nell samverkan. Mycket arbete sker i dag genom samverkan mellan de olika aktörerna i Internetsverige. En viktig kategori aktörer i denna sam- verkan är Internetoperatörerna.</P>
<P class="p70 ft4">Regeringens bedömning är att samordningen av det svenska agerandet i internationella forum bör utvecklas. Den privata sektorn bör involveras i detta arbete.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">15.16</SPAN><SPAN class="ft70">Bredband</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">15.16.1</SPAN><SPAN class="ft71">Samordning av statlig infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p73 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Vägverket och Banverket, som har egen infrastruktur lämplig att använda vid utbyggnad av <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> med hög överföringskapacitet, bör särskilt beakta delmål 3 om tillgänglighet. Vägverket och Banverket bör årligen redovisa hur de har levt upp till målet.</P>
<P class="p428 ft5">Utredningens förslag (SOU 2003:78 Bredbandsnät i hela landet):</P>
<P class="p348 ft6">Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen före- slog att det i Banverkets och Vägverkets instruktioner klargörs att upp- låtelse av kanalisationsutrymme till operatörer, som vill anlägga all- männa kommunikationsnät enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, är en del av deras verksamhet. Förfrågningar från mark- nadens operatörer bör endast nekas om det fysiska kanalisations- utrymmet redan är fullt utnyttjat eller om närvaron av utomståendes led- ningar negativt kan inverka på det statliga företagets kärnverksamhet, i synnerhet avseende funktion, säkerhet och kvalitet.</P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser är positivt inställda till förslaget att utarbeta en övergripande riktlinje som innebär att statliga verk och statligt ägda bolag skall verka i den anda och riktning som IT- propositionen anger. Flertalet remissinstanser är även positivt inställda till att statliga bolag och verk bör upplåta sin infrastruktur såsom väg- bankar, banvallar master m.m. till operatörer som vill anlägga allmänna kommunikationsnät. Några remissinstanser, <SPAN class="ft25">Vägverket, Sika, Vinnova, Svenska Stadsnätsföreningen, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">II-stiftelsen,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> TeliaSonera Sverige AB </SPAN>och</P>
<P class="p429 ft9"><SPAN class="ft25">Canal+</SPAN>, påpekar att detta måste ske på ett konkurrensneutralt sätt så att konkurrensen inte snedvrids. <SPAN class="ft25">Banverket </SPAN>och <SPAN class="ft25">Vägverket </SPAN>anger att en förut- sättning för att kunna upplåta utrymme för kanalisation är att verken självständigt får avgöra om och på vilka villkor detta skall ske.</P>
<P class="p430 ft5">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Banverket och Vägverket har en infrastruktur i banvallar och vägbankar m.m. som kan vara lämplig att utnyttja till kanalisationsutrymme.</SPAN></P>
<P class="p12 ft6">Vägverket upplåter i dag utrymme i den infrastruktur som verket för- valtar till olika operatörer som vill anlägga optokabel. Enligt Vägverket tillmötesgår verket praktiskt taget undantagslöst sådana förfrågningar. Även Banverket upplåter i dag kanalisationsutrymme när det är fysiskt genomförbart och inte inverkar menligt på järnvägens funktion, säkerhet</P>
<P class="p431 ft4">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">och kvalitet. Sådana upplåtelser görs emellertid i ytterst liten omfattning på grund av den negativa inverkan som sådan verksamhet kan ha på järnvägens funktion, säkerhet och kvalitet.</P>
<P class="p15 ft6">Regeringen anser att upplåtelse av kanalisationsutrymme i statligt ägd infrastruktur kan bidra till en snabbare bredbandsutbyggnad. Regeringen anser dock att en viktig utgångspunkt när statliga myndigheter upplåter kanalisationsutrymme, är att sådan verksamhet inte skall inverka negativt på deras kärnverksamhet, i synnerhet med avseende på funktion, säkerhet och kvalitet, och att upplåtelserna sker på affärsmässiga villkor. Myndig- heten måste därför självständigt få avgöra när och på vilket sätt utrymmet kan användas för andra ändamål än de som det ursprungligen var avsett för.</P>
<P class="p218 ft4">Vägverket och Banverket bör redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla målet om att en effektiv och säker fysisk <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> skall finnas tillgänglig i alla delar av landet. Vidare bör Vägverket och Banverket årligen lämna övergripande redovisning om förfrågningar från operatörer om att nyttja verkens infrastruktur för att dra fram ledningar eller anlägga radioantenner.</P>
<P class="p297 ft4">Flera statliga bolag förfogar över infrastruktur, som är möjlig att använda för utbyggnad av <NOBR>IT-infrastruktur.</NOBR> Teracom AB och Vatten- fallsbolagen har infrastruktur i form av master m.m. som kan vara lämplig att utnyttja till kanalisationsutrymme. I bolagsordningarna för Teracom AB och de lokala Vattenfallsbolagen finns inga hinder för att de marknadsför och tillhandahåller kanalisationsutrymme för <NOBR>IT-infra-</NOBR> struktur med hög överföringskapacitet. Redan i dag tillhandahåller Teracom AB och de lokala Vattenfallsbolagen kanalisationsutrymme för <NOBR>IT-infrastruktur.</NOBR></P>
<P class="p16 ft7">Regeringen anser att upplåtelse av kanalisationsutrymme i statligt ägd infrastruktur även i bolag kan bidra till en snabbare bredbandsutbyggnad. Regeringen anser dock att en viktig utgångspunkt också när statliga bolag upplåter kanalisationsutrymme, är att sådan verksamhet inte skall inverka negativt på deras kärnverksamhet, i synnerhet med avseende på funktion, säkerhet och kvalitet och att upplåtelserna sker på affärs- mässiga villkor. Bolaget måste därför självständigt få avgöra när och på vilket sätt utrymmet kan användas för andra ändamål än de som det ur- sprungligen var avsett för.</P>
<P class="p196 ft6">Flertalet av de statliga bolagen verkar på affärsmässiga grunder och skall följaktligen ta hänsyn till de villkor som följer av detta. Inom ramen för kravet på affärsmässighet bör dessa statligt ägda bolag vara före- dömen när det gäller <NOBR>IT-politikens</NOBR> inriktning mot ökad tillgänglighet.</P>
<P class="p242 ft4">Statligt ägda bolag rapporterar om sin verksamhet genom årsrapporter och delårsrapporter. En öppen och professionell rapportering är en del av regeringens ägarpolicy.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">186</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft5"><SPAN class="ft25">15.16.2</SPAN><SPAN class="ft71">Bättre tillgång till nät</SPAN></P>
<P class="p432 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Tillgängligheten till fysisk infrastruktur bör utredas.</P>
<P class="p433 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p226 ft9">Tillgång till redan befintlig infrastruktur</P>
<P class="p237 ft4">Även om det finns en väl utbyggd infrastruktur kan det finnas hinder i form av prissättning, såväl mot slutanvändare som mot operatörer, tek- niska krav och andra villkor, exklusivitetsavtal och andra inlåsnings- effekter. Tillgänglighet är en av förutsättningarna för att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kom- munikationer och största möjliga utbyte vad gäller urval, pris och kvalitet, vilket är målet för den nya lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK).</P>
<P class="p112 ft6">Trafikutskottet har i sitt betänkande IT och elektroniska kommunika- tioner (2004/05:TU9) uttalat att vartefter utbyggnaden av <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> fortskrider har frågan om öppenhet i näten fått ökad aktualitet.</P>
<P class="p87 ft7">Ökad tillgänglighet till nät och tjänster uppnås om näten upplåtes till alla på skäliga och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> villkor. Detta kan innebära olika lösningar beroende på vilken teknik som används och vilken nätnivå som avses, dvs. kanalisation, ledning, transmission, <NOBR>IP-nivå</NOBR> eller tjänster. Andra exempel på tillgänglighet gäller tjänster via Internet. Brister i till- gänglighet till tjänster kan orsakas dels av att tjänsten är bunden till en viss Internetoperatör, dels av krav gällande uppkopplingen.</P>
<P class="p82 ft4">Det kopparbaserade accessnätet är i många fall fortfarande det enda alternativet för de flesta användare för att få tillgång till elektroniska tjänster. Ägaren till det kopparbaserade accessnätet, TeliaSonera Sverige AB, har ålagts särskilda skyldigheter enligt LEK avseende tillträdet till accessnätet med tillhörande installationer. Det förekommer dock klago- mål mot TeliaSonera Sverige AB från andra operatörer att de hindras tillträde till accessnätet.</P>
<P class="p112 ft6">Bredbandsnät inom en stad eller en kommun, som vanligtvis ägs av kommunen eller kommunala bolag, kallas ofta stadsnät. Dessa nät har under senare år byggts ut och innebär ytterligare en möjlighet för använ- darna att få tillgång till elektroniska tjänster. Dessa nät har olika grad av öppenhet och aktörerna som driver näten har olika affärsmodeller, något som påverkar tillgängligheten till näten.</P>
<P class="p82 ft4">Även fastighetsägarnas syn på öppenhet påverkar slutkundernas valfri- het. Fastighetsägarnas agerande och val påverkar hyresgästernas möjlig- het till öppet nät. En fastighetsägare kan exempelvis tillåta alla Internet- operatörer att konkurrera om kunder på det operatörsneutrala nätet i bostadsområdet.</P>
<P class="p77 ft4">Post- och telestyrelsen (PTS) har som tillsynsmyndighet enligt LEK, som trädde i kraft den 25 juli 2003, fått möjlighet att ålägga marknads- dominanter skyldigheter för att främja konkurrensen. Myndigheten har fattat ett antal beslut i dessa frågor.</P>
<P class="p111 ft7">Regeringen har tidigare gett PTS i uppdrag att studera utvecklingen av konkurrensen i accessnätet. Myndigheten skall bl.a. redovisa en läges- rapport över marknadsutvecklingen avseende tillträde till accessnätet inklusive en redovisning av om vidtagna tillsynsåtgärder ger avsedd</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">187</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<P class="p434 ft4">effekt och leder till en förbättrad konkurrenssituation på denna marknad. Prop. 2004/05:175 Det är av stor vikt att tillsynsmyndigheten fortsätter sitt arbete på områ-</P>
<P class="p435 ft4">det och att LEK tillämpas korrekt och fattade beslut efterlevs och får effekt.</P>
<P class="p436 ft4">Exempel på andra accessnät än TeliaSonera Sverige AB:s koppar- baserade nät är <NOBR>kabel-TV-nät</NOBR> och fibernät. För dessa finns för närvarande inga krav på tillgänglighet för andra operatörer. Avtal med <NOBR>kabel-tv-</NOBR> operatörer har ofta inneburit långa bindningstider som i praktiken betytt en monopolställning för operatören avseende <NOBR>kabel-tv-tjänster.</NOBR> Avtals- tider på 25 år har varit vanligt. Den ledande operatören av bredband via fiber, Bredbandsbolaget, har <NOBR>3–5</NOBR> års ensamrätt att leverera sina tjänster i anslutna fastighetsnät.</P>
<P class="p437 ft4">Olika operatörers och tjänsteleverantörers möjlighet att leverera sina tjänster är avgörande för att regeringens <NOBR>IT-politiska</NOBR> mål skall kunna uppnås. Det är därför viktigt att belysa vilka hinder som föreligger för tillgänglighet till elektroniska kommunikationsnät genom att låta tillsätta en utredare.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr3 td49"><P class="p45 ft29">15.17</P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p19 ft29">Beslut enligt lagen om elektronisk kommunikation</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr44 td110"><P class="p19 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr45 td109"><P class="p19 ft73"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td111"><P class="p146 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Regeringen avser att följa utvecklingen</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td111"><P class="p146 ft9">beträffande överklaganden av beslut enligt lagen (2003:389) om elektro-</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td111"><P class="p146 ft9">nisk kommunikation noga. En utredning bör tillsättas för att utreda och</P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td111"><P class="p146 ft8">lämna förslag till åtgärder som, med beaktande av rättssäkerhetsaspekter,</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td111"><P class="p146 ft8">kan effektivisera beslutsprocessen och korta tiden fram till dess att beslut</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td111"><P class="p146 ft9">enligt lagen vinner laga kraft. Utredningen bör ske i samverkan med den</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td111"><P class="p146 ft9">avstämning med analys av myndighetsorganisationen inom området för</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td111"><P class="p146 ft9">elektronisk kommunikation som regeringen avser att låta utföra under</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td112"><P class="p146 ft4">andra halvåret 2005.</P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td50"><P class="p39 ft5">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">En av de viktigaste föränd-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft4">ringarna i och med att lagen om elektronisk kommunikation (LEK)</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft4">ersatte telelagen är att vissa av de skyldigheter som tidigare framgick</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft4">direkt av lagen nu skall följa av enskilda beslut av tillsynsmyndigheten</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td50"><P class="p146 ft9">Post- och telestyrelsen (PTS). Syftet med förändringen, som grundar sig</P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft9">på <NOBR>EG-direktiv</NOBR> (se <SPAN class="ft25">bilaga 15</SPAN>), är att konkurrensrelaterade åtgärder skall</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft9">vidtas i enskilda fall först efter det att ett behov konstaterats. Detta ger en</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft9">mer flexibel reglering där tillsynsmyndigheten, efter en analys av kon-</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft9">kurrenssituationen på de delmarknader som definierats som relevanta,</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft4">kan ålägga skyldigheter för de aktörer som bedöms ha ett betydande</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td50"><P class="p146 ft4">marknadsinflytande, utan att tynga hela sektorn med överreglering.</P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft9">Enligt de bakomliggande <NOBR>EG-direktiven</NOBR> måste regleringsmyndighetens</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft4">beslut kunna överklagas. En effekt av LEK blir därför att en del av de</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft9">skyldigheter som tidigare följt direkt av telelagen nu är möjliga att över-</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td49"><P class="p146 ft4">klaga.</P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p39 ft9">Andra beslut som PTS fattar med stöd av LEK är bland annat beslut</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td50"><P class="p146 ft9">om tvistlösning, föreläggande och förbud, beslut om tillstånd att använda</P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft4">radiosändare och återkallelse eller ändring av tillståndsvillkor.</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p39 ft9">De flesta av PTS beslut kan överklagas till länsrätten. Besluten gäller</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p146 ft9">omedelbart, även om de överklagats, om inte annat har bestämts. Dom-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td109"><P class="p20 ft4">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td49"><P class="p19 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p19 ft54"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">stolen kan besluta att beslutet tills vidare inte skall verkställas (inhibition).</P>
<P class="p242 ft4">Enligt uppgifter från Domstolsverket mer än fördubblades antalet mål avseende beslut av PTS mellan 2003 och 2004 till länsrätten och kammarrätten (från 24 till 50 till länsrätten, från 9 till 21 till kammar- rätten) medan mål till regeringsrätten ökade från 2 till 10 under samma tidsperiod. Under första tertialet 2005 har det inkommit 22 mål till läns- rätten, 6 mål till kammarrätten och 3 mål till regeringsrätten. Enligt upp- gift från PTS är för närvarande ca 60 beslut av myndigheten föremål för domstolsprövning.</P>
<P class="p16 ft6">PTS skall enligt LEK fortlöpande fastställa relevanta marknader och analysera konkurrenssituationen, varvid företag med betydande infly- tande skall identifieras och beslut fattas om särskilda skyldigheter skall införas eller upphävas. Enligt förarbetena till LEK bör en sådan analys lämpligen ske årligen. Därtill kommer sannolikt nya beslut att fattas av PTS avseende bland annat förelägganden och tvistlösningar.</P>
<P class="p16 ft7">Enligt Regelutredningen (SOU 2005:4) är problemen på telemark- naden dels att antalet ärenden är stort och växande, dels att handlägg- ningstiderna i domstolarna är långa. Regelutredningen anser att många överklagade beslut och långa tider för ärendena att bli slutligt avgjorda i domstol sammantaget innebär en reell risk för att den konkurrens- skapande regleringen blir ineffektiv eller så fördröjd att det får konse- kvenser för den långsiktiga utvecklingen på marknaden. Regelutred- ningen identifierar vidare några tänkbara orsaker till den långa tidsspillan som kan förekomma från det att PTS meddelar beslut till att PTS beslut vunnit laga kraft. Utredningen föreslår att regeringen bör tillsätta en utredning för att utreda och lämna förslag till åtgärder som, med beak- tande av rättssäkerhetsapekter, kan effektivisera förfarandet och korta tiden fram till dess att PTS beslut efter överklagande vinner laga kraft.</P>
<P class="p196 ft44">Ett av de främsta medlen för att uppnå målen med LEK är att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar eller begränsningar. Regeringen följer därför noga att regleringen är ända- målsenlig och främjar stabila och förutsebara marknadsförhållanden. Det bör undersökas om beslut av regleringsmyndigheten överklagas i större utsträckning i Sverige än i andra länder inom EU och om så är fallet, orsaken till detta. En analys bör göras av om beslutsprocessen enligt LEK kan effektiviseras och om förfarandet för att få till stånd lagakraftvunna beslut uppfyller rimliga krav på snabbhet. Även om huvudregeln är att PTS beslut gäller omedelbart, kan den omständigheten att det tar lång tid innan beslut vinner laga kraft öka osäkerheten för marknadens aktörer, vilket kan påverka investeringsbenägenheten negativt, och innebära konsekvenser för den långsiktiga utvecklingen på marknaden. Det är viktigt både att det å ena sidan finns ett förfarande som garanterar att de beslut som fattas enligt LEK är genomarbetade, av god kvalitet och innebär rimliga och ändamålsenliga krav på operatörerna samt å andra sidan att de vinner laga kraft inom rimlig tid. Det bör därför klargöras i vilken omfattning besluten överklagas och skälen till detta. Utredningen skall således utreda och lämna förslag till åtgärder som, med beaktande av rättssäkerhetsaspekter, kan effektivisera beslutsprocessen enligt LEK och korta tiden fram till dess att beslut enligt lagen vinner laga kraft. Utredningen bör ske i samverkan med den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">189</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<P class="p205 ft4">avstämning med analys av myndighetsorganisationen inom området för Prop. 2004/05:175 elektronisk kommunikation som regeringen avser att låta utföra under</P>
<P class="p178 ft4">andra halvåret 2005.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">15.18</SPAN><SPAN class="ft70">Radiospektrumpolitik</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">15.18.1</SPAN><SPAN class="ft71">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p69 ft6">Eftersom radiovågornas utbredning inte slutar vid nationsgränserna och många tjänster används i flera länder finns ett stort behov av interna- tionell samverkan för frekvensallokering och frekvensplanering. Globalt är den viktigaste organisationen den internationella teleunionen, ITU. Av särskild betydelse är det internationella radioreglementet, RR.</P>
<P class="p70 ft4">För arbetet i Europa är den viktigaste organisationen den europeiska sammanslutningen av post- och teleförvaltningar, CEPT.</P>
<P class="p177 ft6">Ett samarbete angående radiospektrumanvändningen sker även inom EU. Som ram för samarbetet finns sedan 2002 Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen, radiospektrum- beslutet. Radiospektrumanvändningen berörs också av <NOBR>EG-direktiven</NOBR> inom området för elektronisk kommunikation (se <SPAN class="ft33">bilaga 15</SPAN>). Av artikel 8.2 d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunika- tionsnät och kommunikationstjänster (ramdirektivet) framgår exempelvis att de nationella regleringsmyndigheterna skall främja konkurrens vid tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät och kommunika- tionstjänster samt tillhörande faciliteter och tjänster och därvid bl.a. främja en effektiv användning och säkerställa en ändamålsenlig förvalt- ning av radiofrekvenser.</P>
<P class="p222 ft4">I samband med ikraftträdande av radiospektrumbeslutet etablerades radiospektrumkommittén och kommissionens rådgivande grupp för radiospektrumpolitik (Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG).</P>
<P class="p177 ft6">Europeiska unionens råd uppmanade på sitt möte <NOBR>9–10</NOBR> december 2004 medlemsstaterna bl.a. att ge spektrumförvaltningen en inriktning som stödjer ökad konkurrenskraft och skapa en miljö som bidrar till att radio- utrustning och radiotillämpningar införs och används i hela Europa, sam- tidigt som mål av allmänt intresse beaktas.</P>
<P class="p12 ft6">Som följd av bestämmelser i regeringsformen och yttrandefrihets- grundlagen till skydd för den fria åsiktsbildningen fordrar föreskrifter om fördelning av frekvensutrymmet lagform i Sverige. De grundläggande faktorer som skall ligga till grund för beslut att bevilja tillstånd att använda radiosändare anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommu- nikation. Som intern vägledning för Post- och telestyrelsen utfärdar myndigheten allmänna råd om en grundläggande frekvensplan för landet. Frekvensplanen är inte bindande.</P>
<P class="p438 ft4">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft5">15.18.2 Grunden för den långsiktiga radiospektrumpolitiken</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p439 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Den positiva inriktningen vid tillstånds- givning, tillgång för alla till radiotjänster, möjligheten att främja inno- vation och utveckling samt beaktande av individens och näringslivets behov bör ligga till grund för den långsiktiga strategin för radiospekt- rumpolitik vid internationellt deltagande.</P>
<P class="p394 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p393 ft9">Tillståndgivning</P>
<P class="p267 ft6">För att Sverige skall kunna fortsätta att vara en framgångsrik <NOBR>IT-nation</NOBR> behöver den långsiktiga radiospektrumpolitiken i det internationella arbetet bli tydligare. Post- och telestyrelsens bedömningar som till- ståndsmyndighet avseende radioanvändning kan omfatta tillstånd för tiotals år. Dessa bedömningar skall dock inte sammanblandas med den långsiktiga radiospektrumpolitiken för det internationella arbetet.</P>
<P class="p70 ft4">I syfte att utveckla en framtida strategi för tilldelning av tillstånd har Post- och telestyrelsen startat en dialog med berörda aktörer. Detta arbete bör fortsätta för att samhällets alla behov skall kunna behandlas på ett tillfredsställande sätt.</P>
<P class="p70 ft4">Den svenska långsiktiga radiospektrumpolitiken vid internationellt deltagande bygger på ett flertal grundfaktorer vilka beskrivs nedan.</P>
<P class="p187 ft9">Den positiva inriktningen</P>
<P class="p267 ft6">Enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) gäller principen om positiv inriktning vid ansökningar om tillstånd att använda radiosändare. Detta innebär att tillstånd skall meddelas om något hinder inte föreligger. Principen är av betydelse för den fria åsiktsbildningen. Samtidigt har tillståndsmyndigheten möjligheter att ta hänsyn till andra intressen vid frekvenstilldelningen, t.ex. samhällsekonomiska aspekter eller den övergripande samhällsnyttan av en viss radioanvändning. För- svarsmakten, Försvarets radioanstalt och till viss del Försvarets materiel- verk samt Polisen omfattas inte av tillståndsplikten.</P>
<P class="p12 ft7">En effektiv användning av radiofrekvensspektrum gynnar inte bara IT- området. Det finns behov av radiokommunikation till olika rörliga enhe- ter inom många områden t.ex. inom vården eller försvaret. Här kan exempelvis det nya radiokommunikationssystemet för skydds- och säkerhetsmyndigheterna Rakel nämnas (se avsnitt 9.4). Inom transport- området finns t.ex. positioneringssystem som Galileo (se avsnitt 15.4). Radio och televison tillhör våra viktigaste massmedier och spelar även en betydelsefull roll för att förmedla information vid t.ex. olyckshändelser och naturkatastrofer. Hela samhället är också beroende av väl fungerande mobiltelenät som även de kan vara till hjälp vid olyckshändelser och naturkatastrofer. I vissa fall kan det också vara nödvändigt att försvåra radioanvändningen när möjligheterna till användningen utnyttjas för otillåtna ändamål (vilket t.ex. uppmärksammats inom kriminalvården).</P>
<P class="p294 ft9">Det är viktigt att behoven av radiofrekvenser hos olika sektorer och intressen i samhället kan tillgodoses i rimlig omfattning. I en situation när ökad radiokommunikation kan leda till frekvensbrist är det angeläget</P>
<P class="p339 ft4">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">att tillstånd beviljas om radioanvändningen utgör en effektiv användning av frekvensutrymmet. Det är enligt LEK tillståndsmyndigheten som måste göra de rimliga överväganden som erfordras mellan samhälls- nyttan och nödvändigheten av olika konkurrerande radioanvändare (prop. 2002/03:110, s. 136). För att använda radiosändare för utsändningar som kräver tillstånd enligt annan lag, t.ex. radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> till allmänheten, krävs även att ett sådant tillstånd föreligger.</P>
<P class="p82 ft4">Vid internationellt deltagande bör Sverige agera för att tillståndmyn- digheten fortsatt skall ha möjlighet till den positiva inriktningen vid till- ståndansökningar, samtidigt som en rimlig avvägning för samhällsnyttig verksamhet kan göras.</P>
<P class="p180 ft9">Tillgång för alla</P>
<P class="p183 ft6">Det har sedan länge ansetts vara av stor nytta för Sverige att så många som möjligt har tillgång till samhällsnyttiga radiotjänster, t.ex. mobiltele- system, vilket kräver god geografisk och befolkningsmässig radio- täckning. Enligt de villkor som gäller för radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i allmänhetens tjänst skall sändningar från marknät vara tillgängliga för minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen. Riksdagen har be- slutat att de digitala <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> skall ha samma räckvidd som företagens analoga sändningar. Minst 98 procent av befolkningen bör enligt samma beslut kunna ta emot digitala marksändningar från ytter- liggare en frekvenskanal.</P>
<P class="p112 ft7">Det är viktigt att alla ges möjlighet att använda de tjänster som täck- ningen avser och att tillgängligheten till sådana tjänster ökar. Ett stort täckningsområde har inget värde i sig om inte både individer, företag och andra organisationer kan ansluta sig. En väl fungerande konkurrens och ett ökat tjänsteutbud som leder till pressade priser bidrar till en fortsatt positiv utveckling. Det är vidare eftersträvansvärt att de tjänster som ut- vecklas och erbjuds är utformade så att de kan användas av funktions- hindrade, oavsett om tjänsterna erbjuds via radio eller via tråd.</P>
<P class="p111 ft6">Den konvergens som sker och ett framtida utbud av likartade <NOBR>mobil-,</NOBR> fast- och rundradiolösningar kan eventuellt göra att det kommer att bli svårt för konsumenterna att få en bra överblick över det utbud av tjänster och tekniker som finns. Regeringen anser att detta bör beaktas i Post- och telestyrelsens och Konsumentverkets fortsatta arbete<SPAN class="ft33">.</SPAN></P>
<P class="p77 ft4">Radiosändningar kan avlyssnas av alla som har rätt mottagarutrustning då etern är fri att avlyssna. Det är därför viktigt att säkerhetslösningar som används vid överföring med radio är bra och tillförlitliga för att till- tron skall bestå.</P>
<P class="p230 ft9">Främja innovation och utveckling</P>
<P class="p183 ft7">Kritik har framförts att den europeiska fördelningen av frekvensspektrum inte främjar innovation och snabb utveckling (Analysys Consulting m.fl 2004) och att detta måste åtgärdas. Nödvändigheten att stärka den ”experimentella användningen” av radiospektrum för att bl.a. främja innovationer har påtalats ett flertal gånger under senare tid inom det europeiska samarbetet. Europeiska unionens råd har t.ex. framhållit vik-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">192</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">ten av att bidra till en innovations- och <NOBR>FoU-vänlig</NOBR> miljö, särskilt genom att främja provning och tillstånd för experimentell radiospektrum- användning.</P>
<P class="p87 ft6">Regeringen menar att nya innovationer på ett enkelt sätt bör kunna få tillgång till frekvenser, t.ex. genom försökstillstånd. Sverige bör genom detta kunna fungera som testområde men samtidigt måste den utveckling beaktas som sker i omvärlden. Sverige bör därigenom få kunskap som kan avsättas till kommersiella tillämpningar.</P>
<P class="p111 ft9">Det är inte bara under försöksperioder som innovation bör premieras. Nya frekvensspektrumanvändare har sedan länge anpassat sig efter redan befintliga användare<SPAN class="ft25">. </SPAN>Fortsättningsvis bör även beaktas de möjligheter som nya innovativa tillämpningar kan tillföra samhället även om det på- verkar redan etablerade strukturer.</P>
<P class="p383 ft7">Teknik som optimerar den energi, strålning, som utsänds är en positiv utveckling. Framtidens radioanvändning står inför en stor omvälvning. Förutom införande av <NOBR>digital-TV</NOBR> påverkar vidareutvecklingen av andra- handshandel med spektrum, den ökande konvergensen av olika tjänster och tjänsteplattformar, samt ny teknik som bredbandsradio (UWB Ultra Wideband) etc. de krav som kan ställas på fördelning av spektrum. Regeringen följer utvecklingen på området noga.</P>
<P class="p230 ft9">Individens och näringslivets framtida behov</P>
<P class="p183 ft7">Utvecklingen av konsumentprodukter inom radioområdet är snabb, vilket kan påverka behovet av radiofrekvenser. Nya områden för radioan- vändning uppkommer för att effektivisera verksamheten, minska kost- nader och förbättra kontrollmöjligheter inom t.ex. transportsektorn och skogsnäringen. Det kan avse direkta beställningar från arbetsfältet, eller att ritningar distribueras elektroniskt direkt till arbetsplatsen. Detta gör det angeläget att tillstånd att använda radiosändare kan tilldelas snabbt för att inte hindra utvecklingen och möjligheten att tillgodose de behov som uppkommer för både konsumenter och näringslivet.</P>
<P class="p111 ft6">Vidare är det önskvärt att utrustning får cirkulera fritt, åtminstone inom Europa. För att uppnå detta är en god förutsättning harmoniserade fre- kvensband inom EU och hela CEPT. Alternativet är att produkterna till- delas olika frekvenser i olika länder, vilket medför risk för störningar om produkten används i ett annat land än det avsedda. När det gäller kon- sumentprodukter, som sprids lätt över gränserna, är det av särskild vikt att harmoniserade frekvensband finns tillgängliga över hela världen. Arbetet med harmonisering av frekvensband inom EU och CEPT är vik- tigt för en positiv utveckling inom området. Detta gäller särskilt i fall där ett stort konsumentintresse uppstår.</P>
<P class="p274 ft9">Påverkan på individen</P>
<P class="p183 ft6">I och med de möjligheter som radio ger för mobila lösningar och nya tjänster kommer det att bli fler källor som genererar radiostrålning på ytterst små nivåer. Det kan röra sig om t.ex. mobiltelefoner, mikrovågs- ugnar, trådlösa nätverk för datatillämpningar, alarm, biltullar och hjälp- medel för funktionshindrade.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">193</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p197 ft4">Påverkan på individen som relateras till strålning beskrivs i Prop. 2004/05:175 avsnitt 14.3.</P>
<P class="p187 ft9">Konkurrens på lika villkor</P>
<P class="p228 ft4">Det är viktigt för utvecklingen av tjänster som tillhandahålls via radio att dessa kan konkurrera på jämförbara villkor med tjänster som tillhanda- hålls via trådbundna lösningar. Teknikneutralitet bör i allmänhet efter- strävas inom området för radiokommunikation, t.ex. vid fördelningen av frekvenser<SPAN class="ft5">. </SPAN>Ingen särskilt standard bör således föreskrivas. Detta för- hindrar inlåsningseffekter och möjliggör att nya tekniker och tjänster snabbt kan komma in på marknaden.</P>
<P class="p12 ft6">De olika tjänsterna, vare sig de sker fast, mobilt, terrestert (marksänt) eller via satellit, smälter dessutom alltmer samman, konvergerar, när det gäller tjänstetillhandahållandet. För att olika tjänster skall kunna kon- vergera kan det vara bra att möjligheter för tillståndsinnehavare att utnyttja tillstånden för flera områden som t.ex. ges för både mobilt och fast. En viktig aspekt är att tjänsterna kommer allmänheten till del på ett snabbt och ekonomiskt sätt. Mål inom andra politikområden, som de mediepolitiska målen, måste dock samtidigt vägas in.</P>
<P class="p440 ft5"><SPAN class="ft25">15.18.3</SPAN><SPAN class="ft71">Användning av frekvensutrymmet för analoga </SPAN><NOBR>TV-sändningar</NOBR></P>
<P class="p188 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Samhällets behov, önskemål och möjliga användningar av det frekvensutrymme som frigörs i samband med att de analoga markbundna <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> upphör bör utredas.</P>
<P class="p338 ft5">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Samhällets beroende av elektro- niska kommunikationer ökar såväl när det gäller datakommunikation och telefoni som för radio- och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">TV-sändningar</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> till allmänheten. Den mark- sända televisionen skall övergå från analog till digital teknik. De digitala </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">TV-sändningarna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> skall byggas ut etappvis och ersätta de analoga TV- sändningarna med slutdatum den 1 februari 2008. Detta beskrivs närmare i avsnitt 12.9.</SPAN></P>
<P class="p12 ft6">När de analoga <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> successivt upphör kommer det frekvensutrymme som i dag används för analog marksänd television att frigöras. Det är viktigt att frekvensspektrumet, som är en begränsad naturresurs, används på ett effektivt sätt. Det krävs en strategi för hur det frigjorda frekvensutrymmet på bästa sätt skall kunna tas tillvara. Reger- ingen avser därför att lämna ett uppdrag att utreda vad de frekvenser som frigörs i samband med att de analoga markbundna <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> upphör kan användas till. Syftet bör vara att samhället på ett så effektivt sätt som möjligt skall kunna tillgodogöra sig det frigjorda frekvens- utrymmet för utveckling av befintliga och nya tjänster. I uppdraget bör ingå att se över samhällets behov, önskemål och möjliga användningar av det frigjorda frekvensutrymmet.</P>
<P class="p441 ft4">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td40"><P class="p413 ft25">15.18.4</P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p414 ft5">Svenskt internationellt deltagande</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft7">Det svenska deltagandet skall återspegla regeringens vilja avseende jäm- ställdhet i de svenska internationella delegationerna. Detta gäller såväl representanter från myndigheter som näringslivet. Även representanter för näringslivet skall kunna företräda Sverige i delegationerna.</P>
<P class="p12 ft6">Post- och telestyrelsen (PTS) har i sin rapport Internationellt arbete <NOBR>(PTS-ER-2005:6)</NOBR> beskrivit sitt arbete för en jämn könsfördelning i svenska delegationer enligt regeringsuppdrag. Rapporten visar att det inom vissa områden råder en mycket sned fördelning av män och kvinnor bland deltagarna på internationella möten för Sveriges räkning. Enligt regeringens mening bör denna ojämna könsfördelning minska i fram- tiden. En jämn könsfördelning i svenska delegationer så väl från myn- digheter som näringsliv bör eftersträvas.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">15.19</SPAN><SPAN class="ft70">Samlokalisering i master</SPAN></P>
<P class="p289 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Utbyggnaden av nät för elektronisk kommunikation bör ske så att befintlig och nytillkommande infra- struktur samutnyttjas i största möjliga utsträckning utan att kon- kurrensen snedvrids.</P>
<P class="p396 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p393 ft9">Utvecklingen på marknaden</P>
<P class="p267 ft7">Post- och telestyrelsen (PTS) har på regeringens uppdrag analyserat utvecklingen av utbyggnaden av den tredje generationens mobila system. PTS har i samband med avrapporteringen uttryckt att bestämmelsen i 4 kap. 14 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK), som bl.a. kan framtvinga mastdelning utifrån miljöhänsyn, bör ses över. Samlokalisering kan också åläggas av konkurrensskäl (4 kap. 8 § LEK).</P>
<P class="p70 ft4">Samlokalisering bör i första hand komma till stånd genom frivilliga överenskommelser. Det finns dock starka indikationer på att samloka- lisering i master på frivillig grund mellan samtliga mobiloperatörer i dag inte kommer till stånd i önskvärd omfattning.</P>
<P class="p442 ft6">PTS hade i mars 2005 tagit emot 11 ansökningar om samlokalisering. Därefter har i nio fall frivilliga överenskommelser om samlokalisering träffats eller förhandlingar om samlokalisering påbörjats mellan parterna. PTS har således endast haft anledning att tillämpa bestämmelsen i 4 kap.14 § LEK i två fall. I båda fallen beslutade PTS att den operatör som ägde masten behövde kunna disponera eventuellt kvarvarande utrymme i masten för egen verksamhet samt att lagen inte gav utrymme att förplikta samlokalisering. Ett av ärendena överklagades till länsrätten som konstaterade i dom den 1 juni 2004 att en operatör, med den nuvarande lagstiftningen, även har rätt att för sin egen räkning reservera ett rimligt förväntat framtida behov av kapacitet och att den eventuellt kvarvarande kapaciteten i den aktuella masten därmed inte kunde anses tillgänglig. Länsrätten delade därmed PTS bedömning.</P>
<P class="p443 ft4">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft4">Däremot har antalet frivilliga avtal om samlokalisering ökat något sedan bestämmelsen trädde i kraft. Inget åläggande av samlokalisering av konkurrensskäl har hittills gjorts av PTS.</P>
<P class="p87 ft6">En samlokaliseringsskyldighet kan bli aktuell då det finns en operatör som disponerar en mast i ett område och en annan operatör ansöker hos PTS om att den förste operatören skall förpliktas att tillhandahålla sam- lokalisering. Den operatör som upplåter utrymme i masten har rätt till marknadsmässig ersättning. Ett typexempel på när ett åläggande skulle vara aktuellt är när en operatör inte har några genomförbara alternativ, t.ex. genom att bygglov för att uppföra en mast inte har erhållits. Erfarenheter visar att bygglovsärenden i viss utsträckning har bordlagts eller av annan anledning inte behandlats i tid i flera kommuner, vilket har komplicerat tillämpningen.</P>
<P class="p274 ft9">Behov av översyn</P>
<P class="p237 ft4">Uppförandet av flera parallella nät, med tillhörande utrustning, kan med- föra problem i förhållande till andra intressen, exempelvis kraven på hållbar utveckling och kraven vid natur- och miljöutnyttjande. Under de kommande åren förväntas utbyggnaden av elektroniska kommunikations- nät, inklusive master, att öka.</P>
<P class="p82 ft4">En särskild utredare har fått i uppdrag att undersöka behovet av änd- rade regler för samlokalisering av master m.m. som ingår i allmänna kommunikationsnät för elektronisk kommunikation (Dir.2005:16). Arbetet skall bedrivas mot bakgrund av den tekniska, miljömässiga och marknadsmässiga utvecklingen som sker inom området samt de rätts- akter som är tillämpliga, bland annat LEK och plan- och bygglagen (1987:10).</P>
<P class="p111 ft7">Utredaren skall redovisa dels hur samlokalisering i master kommer till stånd i dag på den svenska marknaden respektive hur samlokalisering fungerar i andra länder, dels hur ändamålsenliga regler och tillämpning är utifrån miljöhänsyn och målet om en väl fungerande konkurrens. Utre- daren skall vidare göra en bedömning av i vilken mån ändrade regler kan påverka den samhällsekonomiska effektiviteten. Utredaren skall utarbeta de författningsförslag som övervägandena ger anledning till. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 november 2005.</P>
<P class="p82 ft4">Den 1 augusti 2004 trädde vissa ändringar i ledningsrättslagen (1973:1144) i kraft som har ökat förutsättningarna till samlokalisering. Enligt en ny 11 a § är det numera möjligt för en ledningsrättshavare att få befogenhet till s.k. andrahandsupplåtelse. Genom en sådan upplåtelse kan en annan operatör ges rätt att exempelvis sätta upp antenn, teknikbod och ledningar för en basstation inom det område som upplåtits för den först- nämndes anläggningar. Detta får göras utan medgivande från mark- ägaren.</P>
<P class="p111 ft7">I sitt slutbetänkande Ledningsrätt (SOU 2004:7) föreslog 2002 års ledningsrättsutredning bl.a. att det skulle bli möjligt att upplåta lednings- rätt även i vissa typer av lös egendom, exempelvis master. Efter prövning skulle detta även kunna göras mot bestridande av anläggningens ägare. Utredningens slutbetänkande har remissbehandlats. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att förslaget skall be- handlas i en särskild proposition tidigast under 2006.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">196</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<P class="p197 ft4">PTS har fått i uppdrag av regeringen att göra det möjligt för allmän- Prop. 2004/05:175 heten att via myndighetens webbplats ta del av uppgifter om basstations-</P>
<P class="p211 ft4">sändare för allmänt tillgänglig mobiltelefoni i myndighetens frekvens- och tillståndsregister. Härigenom blir informationen lättare tillgänglig än vad den är i dag. Med hänsyn till allmänhetens stora intresse att på ett enkelt sätt få tillgång till uppgifter om basstationer för mobiltelefoni anser regeringen att det är angeläget att driftsätta denna funktion på PTS webbplats.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">15.20</SPAN><SPAN class="ft70">Stormen </SPAN><NOBR>8–9</NOBR> januari 2005</P>
<P class="p188 ft4">En svår storm drabbade södra och mellersta Sverige den <NOBR>8–9</NOBR> januari 2005. Den påverkade många funktioner i samhället, bl.a. blev över en kvarts miljon abonnenter utan telefonförbindelse. Både den fasta och mobila telefonin påverkades. Stora områden i södra och mellersta Sverige drabbades. Radio- och <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> fungerade emellertid i stort sett utan avbrott.</P>
<P class="p12 ft4">Det främsta skälet till att de elektroniska kommunikationerna slutade fungera vid stormen var att elförsörjningen inte längre fungerade. Tele- stationer och mobilradiobasstationer behöver elförsörjning för att kunna förmedla trafiken i näten. Stormen medförde förstörda teleledningar, master och utrustning. Stormfällda träd försvårade även det intensiva reparationsarbete som följde.</P>
<P class="p12 ft7">Post- och telestyrelsen (PTS) följde löpande arbetet efter stormen. Läget redovisades i lägesrapporter till Regeringskansliet och Krisbered- skapsmyndigheten. PTS inkom också med en rapport som beskrev kon- sekvenserna av stormen och vilka förebyggande åtgärder som vidtagits av myndigheten innan stormen. PTS har även innan stormen bedrivit ett omfattande arbete för att förbättra robustheten i de elektroniska kom- munikationsnäten. Under 2004 har PTS t.ex. investerat i 300 reservelverk som bidrar till driftsäkerheten i kommunikationsnäten vid elavbrott.</P>
<P class="p12 ft4">Genom en ändring i lagen om elektronisk kommunikation (bet. 2004/05:TU17, rskr. 2004/05:201, SFS 2005:240) omfattas från och med den 1 juli 2005 alla allmänna kommunikationsnät- och tjänster av de krav på god funktion och teknisk säkerhet jämte uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid, som tidigare endast gällde för det fasta telenätet. Genom lagändringen kommer kravet på robusthet alltså även att omfatta t.ex. mobiltelefonnäten.</P>
<P class="p13 ft6">Elektroniska kommunikationsnät är i dag en mycket viktig infra- struktur och det är av stor vikt att denna fungerar i krissituationer. Ändringarna i lagen om elektronisk kommunikation kommer att bidra till detta. Det är betydelsefullt att erfarenheterna som stormen inneburit tas till vara och regeringen har därför för avsikt att återkomma till dessa frågor i en särskild proposition om samhällets säkerhet.</P>
<P class="p444 ft4">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p32 ft29">Förtroende</P>
<P class="p273 ft29"><SPAN class="ft4">15.21</SPAN><SPAN class="ft70">Förtroendeskapande insatser m.m.</SPAN></P>
<P class="p405 ft5"><SPAN class="ft25">15.21.1</SPAN><SPAN class="ft71">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Begreppet tillit inom politiken för informa- tionssamhället bör ersättas dels av begreppet förtroende, dels av be- greppet informationssäkerhet. Konsumentverket bör ges i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser för konsumentvägledarna om <NOBR>IT-frågor.</NOBR></P>
<P class="p301 ft6"><SPAN class="ft33">ITPS rapport: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. ITPS konstaterar bland annat att de statliga åtgärderna inom området hittills främst syftat till en förbättrad informationssäkerhet och att skydda integriteten. ITPS konstaterar även att tillitsbegreppet inte är definierat och därför svårtolkat och svårt att knyta till utvärderings- och uppfölj- ningsarbete. Begreppet bör därför enligt rapporten preciseras om det fort- sättningsvis skall användas i <NOBR>IT-politiken.</NOBR></P>
<P class="p87 ft6"><SPAN class="ft33">Konsultrapporten Tillit till IT (CEPRO)</SPAN>: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. I rapporten konstateras bland annat att tillit inte bara är en teknisk fråga utan även inbegriper en subjektiv bedömning som kan vara avgörande för enskildas användning av IT. Tillit i denna bredare betydelse måste enligt CEPRO finnas med i <NOBR>IT-politiken.</NOBR> Åtgärder för att stimulera användning bör avse både de objektiva för- hållandena som påverkar tilliten, t.ex. informationssäkerhet, likväl som individens subjektiva upplevelser. Vissa grupper har särskilda behov av extra stöd, exempelvis barn och ungdomar samt äldre. I rapporten före- slås bland annat särskilda informationsinsatser för kommunala konsu- mentvägledare och biblioteken, uppdrag till Konsumentverket att utar- beta standardavtal samt satsningar på barn och ungdomars <NOBR>IT-använd-</NOBR> ning genom skolan.</P>
<P class="p88 ft5">Remissinstanserna: <SPAN class="ft4">Flera av instanserna, bl.a. </SPAN>Post- och telestyrelsen<SPAN class="ft4">,</SPAN></P>
<P class="p184 ft5">Krisberedskapsmyndigheten<SPAN class="ft4">, </SPAN>Konsumentverket<SPAN class="ft4">, </SPAN>Glesbygdsverket<SPAN class="ft4">, </SPAN>Svenska Kommunförbundet <SPAN class="ft4">och </SPAN>Landstingsförbundet <SPAN class="ft4">instämmer i att begreppet tillit är otydligt och behöver preciseras närmare. </SPAN>Göteborgs stad <SPAN class="ft4">tillägger att man bör skilja mellan tilliten till tekniken och tilliten till innehållet och att det finns behov av källkritik och kritiskt tänkande avseende innehållet.</SPAN></P>
<P class="p111 ft9">Bland andra <SPAN class="ft25">Konsumentverket, Föreningen Svenskt Näringsliv</SPAN>, <SPAN class="ft25">BITOS etiska råd </SPAN>och <SPAN class="ft25">Microsoft </SPAN>menar att en precisering och uppdelning av begreppet är önskvärt och att med tillit även skall avses subjektiv tillit.</P>
<P class="p225 ft5">Statskontoret <SPAN class="ft4">och </SPAN>Informationssäkerhetsutredningen <SPAN class="ft4">anför att informa- tionssäkerheten bör ingå i begreppet tillit. </SPAN><NOBR>IT-Företagen</NOBR> <SPAN class="ft4">anför att be- greppet skall ha ett brett perspektiv.</SPAN></P>
<P class="p240 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p226 ft9">Begreppet förtroende</P>
<P class="p183 ft9">Begreppet tillit användes som rubrik för ett av de tre prioriterade områ- dena i förra <NOBR>IT-propositionen</NOBR> och var en samlingsbeteckning för alla de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">198</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">förtroendeskapande åtgärder, inklusive informationssäkerhet, som ansågs behövas för att IT skulle kunna användas. Insatserna i detta avseende bör fortsätta, men begreppet tillit bör bytas ut. Skälet är att användaren bör ha en kritisk och självständig hållning till tekniken vilket kan motiveras av de brister som IT och Internet har, t.ex. riskerna för ofrivillig expone- ring av material som kan vara skadligt för barn. Regeringens politik handlar inte om att skapa en blind tilltro till IT och Internet hos använ- darna. I stället bör begreppet förtroende användas som en markering av att ett rationellt förhållningssätt bör råda, med en bedömning av mediets förtjänster såväl som dess brister. Begreppet tillit som en grundpelare inom <NOBR>IT-politiken</NOBR> utgår därför och ersätts dels av begreppet förtroende, för att tydligare omfatta enskildas subjektiva inställning, och dels av begreppet informationssäkerhet.</P>
<P class="p112 ft7">Exempel på företeelser som kan minska förtroendet för Internet är den sexualisering som förekommer på vissa webbsidor, vanligen kommer- siella sådana. Företeelserna behandlades vid en hearing 2004 (se rapport från hearingen, Sexualiseringen av det offentliga rummet, 12 maj 2004, utgiven av Regeringskansliet) och berörde motsvarande tendenser även i andra medier. Vid hearingen framhölls riskerna med pornografins alltmer framträdande roll, särskilt för ungdomar som växer upp med Internet.</P>
<P class="p111 ft6">Av SCB:s undersökning Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003 framgår att ca 15 procent av alla Internetanvändare aldrig använde Internet för att handla eftersom de var oroliga att lämna ut per- sonliga uppgifter. En lika stor andel av Internetanvändarna angav att de inte handlade över Internet eftersom de var oroliga att lämna ut kredit- kortsnummer. Andra orsaker var oro för att inte få varan eller inte kunna returnera den och oro för att inte kunna få rättelse vid klagomål. I dessa indikatorer på brist på förtroende framgår inga skillnader mellan könen eller mellan olika åldrar.</P>
<P class="p230 ft9">Åtgärder för att öka förtroendet</P>
<P class="p183 ft44">Det kan förväntas att fler och fler konsumenter kommer att behöva allt mer stöd rörande <NOBR>IT-frågor.</NOBR> Konsumentverket bör ges uppdraget att genomföra särskilda informationsinsatser för konsumentvägledarna inom detta område (se även avsnitt 13). För att förbättra förtroendet för IT och Internet har regeringen vidtagit en rad åtgärder både nationellt och inter- nationellt. Det är dock viktigt att framhålla att det primära arbetet med att stärka förtroendet för IT görs inom myndigheter och organisationer. Några exempel på dessa är, utöver dem som omnämns nedan, Myndig- heten för skolutveckling, Statskontoret, Datainspektionen, Brottsföre- byggande rådet, <NOBR>24-timmarsdelegationen</NOBR> och Rikskriminalpolisen. Även det internationella arbetet för att förhindra exempelvis skräppost (spam) är av största vikt.</P>
<P class="p445 ft4">Regeringen avser vidare att återkomma till riksdagen inom kort med en proposition med förslag till konsumentpolitiska mål. Detta beskrivs närmare i avsnitt 13.</P>
<P class="p111 ft6">På uppdrag av regeringen har en särskild utredare nyligen föreslagit lagändringar som syftar till att stärka konsumentskyddet vid s.k. modem- kapning. Delbetänkandet är remitterat och förslagen bereds för närvar- ande i Regeringskansliet. Se även avsnitt 7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">199</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p87 ft6">Konsumentverket och Post- och telestyrelsen arbetar sedan länge med förtroendeskapande åtgärder. Här kan exempelvis nämnas programmet tptest som kan användas för att mäta bandbredd på Internetanslutningar, information om hur man undviker modemkapning och oönskad <NOBR>e-postreklam,</NOBR> råd om informationssäkerhet osv. PTS har också varit en av initiativtagarna till kampanjen Surfa lugnt, i maj 2005.</P>
<P class="p111 ft7">Även marknadens aktörer arbetar på olika sätt för att stärka förtroendet för IT och Internet. Här kan särskilt nämnas Branschföreningen för inne- hålls- och tjänsteleverantörer på onlinemarknaden i Sverige, BitoS och deras Etiska råd samt branschorganisationen <NOBR>IT-Företagen,</NOBR> bl.a. genom organisationernas deltagande i <NOBR>SAFT-projektet</NOBR> (se avsnitt 12.9.4). BitoS arbetar bland annat genom att fastställa gemensamma värderingsgrunder och rutiner för att hantera anmälningar om opassande innehåll.</P>
<P class="p446 ft5"><SPAN class="ft25">15.21.2</SPAN><SPAN class="ft71">Skydd för barns integritet och mot barnpornografi och annan brottslighet på Internet</SPAN></P>
<P class="p433 ft25">Bakgrund</P>
<P class="p237 ft4">I Trafikutskottets betänkande IT och elektroniska kommunikationer (bet. 2004/05:TU9) framhåller utskottet det betydelsefulla arbete som genomförts när det gäller att skydda barns integritet när de använder Internet. Utskottet nämner i betänkandet ett antal viktiga åtgärder för att skydda barns integritet när de använder Internet. Det avser informa- tionsinsatser med bl.a. råd till barn och ungdomar samt till föräldrarna. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och utgår ifrån att detta arbete vidareutvecklas och att ytterligare initiativ tas när så anses påkallat.</P>
<P class="p112 ft7">Utskottet lyfter också fram frågan om barnpornografi på nätet. Ut- skottet utgår ifrån att regeringen följer utvecklingen av barnpornografi på nätet mycket noga och vidtar erforderliga åtgärder för att kraftfullt markera riksdagens och regeringens tydliga avståndstagande från detta. Regeringen bör också pröva om det är möjligt att förmå Internetopera- törerna att ta initiativ i enlighet med vad som bl.a. skett i Storbritannien och Norge. Utskottet hänvisar därvid till att bl.a. Storbritanniens största Internetoperatör British Telecom sedan sommaren 2004 blockerar webb- platser med barnpornografi. Även i Norge blockerar de största Internet- operatörerna webbplatser med barnpornografi. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av utveck- lingen och vilka initiativ som planeras på området.</P>
<P class="p144 ft4">Vidare har, som tidigare nämnts, också FN:s barnrättskommitté upp- märksammat frågan om att skydda barn från visst innehåll på Internet (se avsnitt 12.9.4).</P>
<P class="p240 ft25">Lagstiftning</P>
<P class="p183 ft6">Frågan om vilka lagar som gäller för innehåll på Internet är delvis kom- plex, eftersom Internet inte utgör ett medium i sig, utan snarare ett forum som kan utnyttjas för olika medier. Allmänna bestämmelser i lagar och andra författningar är i många fall tillämpliga. Skillnaderna mellan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">200</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">informationssamhällets tjänster och andra tjänster har dock i vissa fall föranlett särskild reglering. Varje användning av nätet måste därför be- dömas för sig. När det gäller själva överföringen av information finns särskilda bestämmelser till skydd för integriteten i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Bestämmelserna innebär i princip ett förbud för andra än de kommunicerande parterna att avlyssna eller på annat sätt behandla uppgifter som avser ett elektroniskt meddelande utöver vad som erfordras för att överföra informationen.</P>
<P class="p111 ft6">När det gäller information som hålls tillgänglig på en webbplats gäller att det som är olagligt i andra medier också är olagligt på Internet. Tryck- och yttrandefrihetsrättslig grundlagsreglering kan gälla för visst material och brottsbalkens straffbestämmelser för annat material. Enligt grund- lagarna får någon förhandsgranskning av webbplatser inte förekomma, men åtal kan väckas i efterhand för exempelvis hets mot folkgrupp. Barnpornografibrott är straffbart enligt brottsbalken. I sammanhanget kan nämnas att regeringen avser att besluta om direktiv till en utredning som skall se över lagstiftningen mot barnpornografi.</P>
<P class="p111 ft6">Lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS- lagen) innebär bl.a. att den som tillhandahåller en elektronisk anslags- tavla (Bulletin Board System, BBS) skall ha sådan uppsikt över tjänsten ”som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten”. <NOBR>BBS-lagen</NOBR> innebär alltså inte någon allmän övervak- ningsskyldighet utan endast skyldighet att hålla en viss uppsikt. Tillhandahållaren har en straffbelagd skyldighet att ta bort meddelanden vars innehåll utgör t.ex. barnpornografi eller hets mot folkgrupp.</P>
<P class="p144 ft4">Lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster <NOBR>(e-handelslagen)</NOBR> innehåller bestämmelser om viss ansvarsfrihet för tjänsteleverantörer som fungerar som mellanhänder, dvs. som bara överför eller lagrar information som lämnats av andra. De får dömas till ansvar för brott som avser innehållet i informationen endast om brottet begåtts uppsåtligen.</P>
<P class="p180 ft25">Självreglering</P>
<P class="p237 ft4">I samband med att <NOBR>e-handelslagen</NOBR> infördes bedömde regeringen att det inte skulle införas särskilda förfaranderegler för när en tjänsteleverantör, som lagrar information åt andra, skall vara skyldig att avlägsna informa- tion eller göra den oåtkomlig.</P>
<P class="p87 ft7">Allmänheten kan givetvis tipsa polisen eller använda så kallade tipslinjer. Ett exempel på en sådan i Sverige är den tipslinje som ECPAT Sverige (End Child Prostitution, Child Pornography, and Trafficking in Children for Sexual Purposes) är ansvarig för när det gäller barn- pornografi. ECPAT Sverige är en ideell förening som arbetar med att förebygga och stoppa alla former av barnsexhandel: barnprostitution, barnpornografi, människohandel och barnsexturism. BitoS, stöder arbetet med tipslinjen. Flera Internetleverantörer har också s.k. missbruksavdel- ningar dit abonnenterna kan rapportera misstänkt olagligt material som de funnit på Internet. I maj 2005 anordnade den <NOBR>IT-politiska</NOBR> strategi- gruppen en hearing om Internetoperatörernas ansvar för trafiken i näten. Den allmänna bedömningen vid hearingen var att nuvarande lagstiftning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">201</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<P class="p205 ft4">är ändamålsenlig, men att det finns ett behov av samverkan mellan Prop. 2004/05:175 operatörerna.</P>
<P class="p50 ft4">Vidare har Stiftelsen för Internetinfrastruktur <NOBR>(II-stiftelsen)</NOBR> undersökt intresset för att bilda ett branschorgan för prövning av god sed och han- delsbruk på Internet.</P>
<P class="p177 ft6">Det har gjorts försök att finna tekniska lösningar för att hindra barn från att ta del av visst material på Internet. Den vanligaste tekniken är filtrering, via särskilda program som laddas ned på datorn, som levereras av mjukvaruföretag och som abonnenten betalar för. De största sök- tjänsterna har i sina sökfunktioner normalt blockering av information som tillhandahållaren av söktjänsten anser vara skadlig, speciellt i deras sökningar efter bilder. Denna blockering måste aktivt slås av. Sökkrite- rierna utformas av söktjänsttillhandahållaren, med de värderingar dessa har, enligt de etiska regler som gäller där tillhandahållaren av söktjänsten finns.</P>
<P class="p246 ft25">Medierådet</P>
<P class="p267 ft6">Medierådet (U 1990:03) arbetar särskilt med barns och ungas användning av rörliga bildmedier inklusive Internet (se även avsnitt 12.9.4). Syftet med rådets verksamhet är att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga. Rådet skall bl.a. genom konstruktiva och kontinuerliga kontakter driva på mediebranschernas självreglering. Rådet skall också delta i internationellt arbete med dessa frågor.</P>
<P class="p187 ft25">Samarbete kring bekämpning av visst skadligt innehåll</P>
<P class="p228 ft4">Inom Rikskriminalpolisen finns en särskild grupp som arbetar med barn- pornografibrott. Denna grupp har ett nära samarbete med den ideella organisationen ECPAT Sverige.</P>
<P class="p12 ft7">På initiativ av ECPAT bjöd Post- och telestyrelsen tillsammans med Rikskriminalpolisen och Medierådet nyligen in de största svenska Inter- netoperatörerna till en diskussion om blockeringsmöjligheter av webb- platser som innehåller barnpornografi. Bland annat presenterades utländska erfarenheter. En metod som man använt sig av i Norge bygger på en avtalslösning och innebär att polisen lämnar uppgifter till Internet- operatörerna om illegala nätadresser, det vill säga kommersiella webb- platser med barnpornografi. Internetoperatörerna kan då blockera åtkomsten till dessa nätadresser. Nu pågår ett arbete, som <NOBR>IT-Företagen</NOBR> samordnar, med att få till stånd avtal mellan operatörerna och Rikskrimi- nalpolisen, efter förebild från Norge, om hur man skall gå till väga för att blockera webbplatser med barnpornografiskt innehåll. Några operatörer har redan ingått avtal med Rikskriminalpolisen om detta. Lösningen bygger på att polisen underrättar operatören om adresser som innehåller barnpornografi, varefter operatören använder ett filter som gör att den som försöker gå in på en webbsida med sådant innehåll stoppas genom en spärr. Operatörerna avser att börja tillämpa detta inom kort.</P>
<P class="p447 ft4">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft25">Slutsats</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft4">Det är viktigt att de hot mot barns integritet som förekommer på Internet tas på största allvar och att barnpornografibrott, bedrägeri och andra brott som begås med hjälp av Internet tas på samma allvar som brott som begås med andra medel. Datavirus och skräppost (s.k. spam) m.m. måste bekämpas kraftfullt.</P>
<P class="p12 ft6">Den befintliga lagstiftningen kan användas mot dessa brott och förete- elser på Internet. Det skall liksom i andra fall vara en uppgift för polis och åklagare att utreda och bekämpa brott. Samverkan mellan Internet- operatörerna och polisen bör som utgångspunkt ske enligt gängse förfa- rande då misstanke om brott uppstått. En utökad samverkan mellan bran- schens aktörer och myndigheterna med beaktande av yttrandefrihets- rättsliga principer kan dock i vissa fall förhindra brottslig verksamhet på ett mer effektivt sätt. Sådana möjligheter bör tas till vara. Uppgiften för Internetoperatörerna får dock inte utformas på ett sådant sätt som kan innebära ett hot mot den personliga integriteten eller komma i konflikt med yttrandefriheten.</P>
<P class="p72 ft29">Samordning</P>
<P class="p277 ft29"><SPAN class="ft4">15.22</SPAN><SPAN class="ft70">Standardisering och terminologi</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">15.22.1</SPAN><SPAN class="ft71">Standardisering</SPAN></P>
<P class="p188 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: En samlad svensk överblick över det interna- tionella standardiseringsarbetet på <NOBR>IT-området</NOBR> bör eftersträvas liksom en samordning av de svenska insatserna i detta arbete. Deltagandet från myndigheterna kan behöva förstärkas.</P>
<P class="p448 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p190 ft17">Sverige har för närvarande små möjligheter att påverka de strategiska prioriteringarna i det internationella arbetet med <NOBR>IT-standardisering,</NOBR> eller att bevaka om aspekter som kan beröra svenska intressen behandlas. Skälen till detta är följande</P>
<P class="p449 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">standardiseringen inom </SPAN><NOBR>IT-området</NOBR> bedrivs i många olika internatio- nella forum,</P>
<P class="p450 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">den traditionella formen med nationell representation har övergivits till förmån för direkt medverkan från intressenterna,</SPAN></P>
<P class="p451 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">de svenska standardiseringsorganen medverkar därför inte i arbetet med att föra ut kunskap om standardiseringsinitiativen till svenska intressenter,</SPAN></P>
<P class="p452 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">inget svenskt organ har ansvar för nationella samordningar bland intressenterna,</SPAN></P>
<P class="p71 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">inget svenskt organ har full överblick över arbetet,</SPAN></P>
<P class="p71 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">remissförfarande på nationell basis tillämpas inte.</SPAN></P>
<P class="p177 ft7">Det sistnämnda är särskilt bekymmersamt eftersom ett stort antal sam- hällssektorer är involverade i arbetet och praktisk taget alla sektorer är berörda. Regeringen överväger därför hur den svenska medverkan i stan-</P>
<P class="p334 ft4">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">dardiseringen på <NOBR>IT-området</NOBR> kan organiseras så att svenska intressen hos såväl näringsliv som myndigheter kan tillgodoses.</P>
<P class="p180 ft9">Standardiseringen och dess internationella organisation</P>
<P class="p183 ft6">Avsikten med standarder är att förenkla och förbilliga tillverkning, handel och annan samverkan. Standarder är privaträttsliga dokument för frivillig användning av marknadens aktörer men de kan även av lag- stiftaren anges som exempel på en tillfredsställande lösning eller till och med upphöjas till lag. Utmärkande för den reguljära standardiseringen är att arbetet bedrivs öppet, att alla har möjlighet att delta, att standar- diseringsorganen själva är opartiska i förhållande till intressenterna och att innehållet i standarderna i princip inte skall vara immaterialrättsligt skyddat. Man brukar allmänt benämna en standard som tas fram på detta sätt som öppen. Reguljär standardisering bedrivs i de erkända, globala organen International Organization for Standardization <SPAN class="ft74">(</SPAN>ISO<SPAN class="ft42">) </SPAN>och International Electrotechnical Commission (IEC<SPAN class="ft42">) </SPAN>och de europeiska organen Comité Européen de Normalisation (CEN), Comité Europénne de Normalisation Electrotechnique (CENELEC) och European Tele- communications Standards Institute (ETSI). Medlemmar i dessa organ är de nationella standardiseringsorganen, inom vilka det även bedrivs viss nationell standardisering. Standardiseringsarbete bedrivs även i flera mellanstatliga organ, t.ex. vissa <NOBR>FN-organ</NOBR> och Internationella teleunionen (ITU). Medverkan i arbetet är i dessa fall i regel förbehållet medlems- staternas regeringar.</P>
<P class="p337 ft6">Standardiseringsarbete bedrivs också i specialorgan för olika sektorer, t.ex. inom Internet Engineering Task Force (IETF) och inom 3rd Generation Partnership Project (3GPP) avseende mobiltelefoni.</P>
<P class="p82 ft4">I många fall har starka företag eller företagsgrupper i kraft av sitt genomslag på marknaden lyckats få sina egna standarder att bli norm på marknaden, t.ex. kassettbandet, <NOBR>cd-skivan</NOBR> eller Windows.</P>
<P class="p180 ft9">Den svenska standardiseringen</P>
<P class="p183 ft6">I Sverige bedrivs den reguljära standardiseringen i tre organ, Swedish Standards Institute (SIS), Svenska elektriska kommissionen (SEK) och Informationstekniska standardiseringen (ITS). SIS representerar Sverige i den globala standardiseringen inom ISO, och i det europeiska arbetet i CEN. På samma sätt representerar SEK Sverige i IEC, och i CENELEC medan ITS verkar i ITU och ETSI. Genom att delta i det nationella stan- dardiseringsarbetet kan svenska företag och svenska myndigheter påverka standarderna såväl globalt som inom den gemensamma, europe- iska marknaden.</P>
<P class="p144 ft4">Staten och Föreningen Svenskt Näringsliv har gemensamt huvud- mannaskap för den svenska standardiseringsorganisationen. Sedan några år kanaliseras huvudmannaskapet genom Sveriges standardiseringsråd (SSR).</P>
<P class="p87 ft6">De svenska standardiseringsorganens roll har förändrats från att tidi- gare ha varit forum för utarbetande av svensk standard till att alltmer vara de svenska representanterna i det globala och europeiska arbetet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">204</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">Huvuddelen av ny svensk standard har sitt ursprung i europeiskt eller globalt arbete.</P>
<P class="p87 ft6">Den svenska standardiseringsorganisationen har sedan länge ett upp- drag, och ett ansvar för, att samla och samverka med de svenska intres- senter som vill påverka den reguljära standardiseringen inom ISO och CEN. Detta internationellt inriktade arbete har givit organisationen ett mycket omfattande internationellt kontaktnät.</P>
<P class="p82 ft4">På <NOBR>IT-området</NOBR> har organisationen en god kompetens, erfarenhet och förmåga att samordna europeiska standardiseringsinitiativ med svenska intressenters behov.</P>
<P class="p180 ft9">Standarder och normgivning</P>
<P class="p183 ft7">Europeiska gemenskapen (EG) utvecklade under <NOBR>1980-talet,</NOBR> inför den inre marknadens genomförande, en särskild metod att använda standarder i teknisk lagstiftning, främst på produktsäkerhetsområdet. Metoden, den s.k. nya metoden, innebär att EG endast fastställer kortfattade väsentliga krav i lagstiftningen. Detaljerna återfinns i europeiska standarder som utarbetats på särskilt uppdrag från kommissionen. Varor som tillverkats i enlighet med sådan standard anses uppfylla de tvingande kraven men industrin kan välja att inte tillverka enligt standard men måste då på annat sätt visa att man uppfyller de tvingande kraven. Denna metod används i <NOBR>EG-direktiven</NOBR> för bl.a. teleterminaler, <NOBR>medicinsk-teknisk</NOBR> utrustning, elsäkerhet och radiostörningar. Med den nya metoden fick kommissionen ett instrument att ge uppdrag till de europeiska standardi- seringsorganen. Kommissionen har givit standardiseringsuppdrag utanför områden som är föremål för tvingande lagstiftning t.ex. på <NOBR>IT-området.</NOBR> Aktuellt just nu är handlingsplanen för standardisering inom ramen för <NOBR>e-Europa</NOBR> <NOBR>(e-Europe</NOBR> Standardisation Action Plan). Genom sina krav på öppenhet för deltagande och insyn samt fastställda procedurer, med bl.a. remissförfaranden och omröstning bland de nationella organen, upplever industrin ofta den erkända standardiseringen som långsam och ineffektiv. Framväxten av specialiserade organ såsom Internet Engineering Task Force (IETF) är ett utslag av detta. Vidare kan de reguljära standardi- seringsorganen erbjuda arbete i s.k. workshops som är öppna för alla intresserade parter att medverka direkt – man frångår således den natio- nella representationen. Om man i en sådan workshop kommer överens om en specifikation kan denna publiceras som den är som en CEN Workshop Agreement - CWA. Den får då inte formell status som en europeisk standard. Man kan också välja att när det tekniska arbetet är färdigt låta dokumentet genomgå den formella processen med omröst- ning bland de nationella standardiseringsorganen efter remissomgång. Dokumentet får då status av Europeisk standard. Arbetet inom ramen för <NOBR>e-Europe</NOBR> Standards Action Plan bedrivs i workshops i CEN.</P>
<P class="p453 ft9">Den semantiska standardiseringen</P>
<P class="p183 ft6">Standarder för informationsutbyte handlar ofta om teknik för säkerhet, kommunikation och kodning. I dag bygger sådan teknik på Internet och XML. Den tekniska standardiseringen är viktig för samhällets infra-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">205</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">struktur men det är ändå standardiseringen av språket (semantiken) som kommer att bli avgörande för utvecklingen av <NOBR>e-samhället.</NOBR> Den seman- tiska standardiseringen pågår redan i dag. Den sker ofta sektorsvis och utan någon tanke på samordning av terminologi och specifikationer för datautbyte. Genom att integrera satsningar på terminologiutveckling med satsningar på att göra samhällets information tillgänglig för utveckling av nya tjänster inom samhälle och näringsliv skulle mycket dubbelarbete kunna undvikas. Den svenska kompetensen inom terminologiområdet skulle därigenom kunna bidra till att öka kvaliteten på standarder för elektroniska tjänster och annan digital samverkan och till att samordna utvecklingen inom olika samhällssektorer.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">15.22.2</SPAN><SPAN class="ft71">Terminologi</SPAN></P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>En central termbank, en rikstermbank, bör byggas upp för att säkerställa tillgång till och en god kvalitet på svenska termer. Svenska termer och uttryck bör utvecklas och fler termgrupper inom olika fackområden inrättas. I myndigheternas språkvårdsarbete bör det ingå ett ansvar för begreppsbildning inom det egna verksamhets- området.</P>
<P class="p454 ft6"><SPAN class="ft33">Språkkommitténs förslag (SOU 2002:27 Mål i mun): </SPAN>Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att svenska termer och uttryck kan skapas inom alla de områden där vi vill kunna använda svenskan. Terminologiarbete bör integreras i de satsningar som görs på s.k. mjuk infrastruktur inom <NOBR>IT-området.</NOBR> Varje statlig myndighet skall ges ett tydligt ansvar för sitt språkvårdsarbete vilket också skall inkludera terminologiarbete, t.ex. genom mål i regleringsbrev och krav på återrapportering</P>
<P class="p111 ft6"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser som <SPAN class="ft33">Svenska optiksäll- skapet, Biotermgruppen</SPAN>, <SPAN class="ft33">Vetenskapsakademien, Terminologicentrum (TNC) </SPAN>har synpunkter på resursfördelning till termgrupperna men stöder kommitténs bedömning att nybildandet av termgrupper är av stor bety- delse. Enligt <SPAN class="ft33">TNC </SPAN>bör termgrupperna inte betraktas som fristående aktö- rer vid sidan av TNC eftersom TNC medverkar i en eller annan roll i samtliga grupper. Remissinstanserna är positiva till att statliga myndig- heter ges ett tydligare ansvar för sitt språkvårdsarbete. Frågan om att myndigheternas begreppsansvar skall regleras i deras instruktioner har fått uttryckligt stöd av <SPAN class="ft33">Arbetsmiljöverket</SPAN>. Övriga remissinstanser betonar allmänt vikten av ett aktivt terminologiarbete och att samordning av ter- minologiarbete kommer till stånd.</P>
<P class="p130 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p183 ft7">Informationstekniken och inte minst Internet har inneburit stora föränd- ringar av hur vi kommunicerar och utbyter information. Fokus kommer alltmer att ligga på informationsinnehåll och på att göra informationen tillgänglig för nya tjänster och funktioner. Informationen måste kunna publiceras i många olika medier (plattformar) samtidigt och den måste vara maskinläsbar. Väldefinierade termer är också nödvändiga, om olika typer av verksamheter och affärsprocesser skall kunna dra nytta av tekni-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">206</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">ken. En konsekvent hantering av bl.a. terminologi höjer informations- kvaliteten.</P>
<P class="p87 ft6">Väl fungerande terminologi krävs inom alla fackområden om det skall vara möjligt att utnyttja det moderna samhällets snabba informations- flöde och kommunikationsmöjligheter. Terminologiarbete bidrar till ett väl fungerande språk inom samhällets alla områden och ökar effektivi- teten inom och mellan olika specialistområden. En snabb samhälls- utveckling kräver ett konstant arbete med att skapa och tillgängliggöra överenskomna terminologier inom allt fler områden. Enkel åtkomst av termer via Internet i en rikstermbank stöder en sådan utveckling.</P>
<P class="p111 ft6">Att ha överenskomna och entydiga definitioner på begrepp med stor spridning underlättar även kommunikationen mellan medborgare och myndigheter och sammanfaller därför med regeringens strävan sedan många år att etablera en förvaltningskultur som fokuserar på medbor- garnas behov. Terminologiarbete bör därför vara en integrerad del i de satsningar som görs för ökad <NOBR>IT-användning.</NOBR></P>
<P class="p230 ft9">Termdatabaser bör samlas i en rikstermbank</P>
<P class="p183 ft44">Uppbyggnaden av en central termbank, en rikstermbank, är väsentlig för tillgången till och kvalitetssäkring av svenska termer. En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank blir på sikt ett effektivt verktyg för fack- experter, medier, företag, myndigheter, universitet och högskolor samt översättare, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk termi- nologi, samt för utvecklingen av nya <NOBR>IT-tjänster.</NOBR> Utöver Mål i mun som redovisats ovan har Terminologicentrum (TNC) också genomfört utred- ningen Terminologisk infrastruktur i Sverige där man framhåller behovet av en rikstermbank och ett terminologisamordnarprogram, dnr N2003/3987/ITFoU. Utredningen har behandlats vid en hearing och slutsatserna därifrån överensstämmer med regeringens bedömning. Även Statskontoret föreslår i rapporten Semantisk interoperabilitet, kartlägg- ning och rekommendationer (Statskontorets PM 2005:118) inrättande av en öppen termkatalog på Internet samt att terminologisamordnings- uppdrag ges till utsedda myndigheter.</P>
<P class="p455 ft6">Rikstermbanken bör huvudsakligen spegla den svenska begrepps- världen men bör för den skull inte enbart innehålla svenska termer. För att den skall kunna fungera på det sätt som beskrivits krävs även att mot- svarigheter på främmande språk ingår i termbanken, och då inte bara motsvarigheter på engelska och andra vanliga främmande språk utan även på olika invandrarspråk och de officiella minoritetsspråken.</P>
<P class="p111 ft6">Ofta är terminologiarbetet behovsstyrt från olika fackområden. Den verksamhet som TNC bedriver är främst att bidra till att kommunika- tionen inom ett fackområde och mellan olika fackområden fungerar effektivt och smidigt. Behovet av nya uttryck i allmänspråket ökar också ständigt, inte minst genom <NOBR>EU-medlemskapet.</NOBR></P>
<P class="p111 ft7">Genom ett informellt samarbete mellan språkvårds- och terminologi- organen remitteras i dag frågor om termer och uttryck, och gemensamma rekommendationer kan på så sätt skapas och spridas. En tydligare och resursstarkare organisation för att inhämta synpunkter på, dokumentera och sprida sådana rekommendationer kan dock behövas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">207</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p87 ft7">TNC har stor erfarenhet av termbanksuppbyggnad, eftersom strukturering av terminologisk information gjorts vid TNC redan från dess start (1941). Efter det att språkkommittén lämnade sitt betänkande har TNC genom en enkät kartlagt vilka terminologiska resurser som finns i form av ordlistor, termbanker etc. Kartläggningen visar att mycket material redan finns, men att det också finns ett stort behov av ytterligare terminologiskt arbete, t.ex. saknas det särskilda tjänster och särskilda resurser för terminologiarbete. Också nya initiativ tas just nu och det i sammanhang som har att göra med utvecklingen av <NOBR>24-timmarsmyndig-</NOBR> heten där elektroniska standarddokument för förenklat informations- utbyte behövs. Man talar i sammanhanget om nödvändigheten av en semantisk interoperabilitet. De starka internationella drivkrafterna för en semantisk webb visar också på behovet av att bygga upp en entydig gemensam begreppsapparat. På den svenska myndighetssidan arbetar för närvarande bl.a. Skolverket, Försäkringskassan, Skatteverket med ett antal centrala termer som behöver få tydliga definitioner – annars kommer det elektroniska utbytet eller den semantiska interoperabiliteten inte att fungera. Även inom Försvarets forskningsinstitut (FOI) finns strävanden mot en försvarsgemensam termbank. Scania har en webbaserad plattform för flerspråkig terminologi inom fordonsdomänen som är åtkomlig för alla medarbetare i Sverige och utomlands.</P>
<P class="p456 ft9">Termgrupper bör inrättas på fler områden</P>
<P class="p183 ft6">De termgrupper som finns i dag är brett sammansatta, och arbetssättet för grupperna är i stort sett lika: Aktuella termer samlas in och begreppen bakom reds ut. Rekommendationer ges om hur termerna bör användas. Inom dataområdet och bioteknikområdet har det ofta handlat om att före- slå svenska termmotsvarigheter till engelska termer, eftersom många be- grepp har sitt ursprung i engelskan inom just dessa områden. Varje term- grupp har en egen webbplats som man kan länka sig till från TNC:s. Rekommendationerna sprids via webbplatsen och i många fall har de fått stor genomslagskraft.</P>
<P class="p112 ft6">I dag finns det fem termgrupper som alla är knutna till TNC och drivs med TNC:s medverkan. Regeringen anser att den modell med term- grupper inom olika fackområden som i dag tillämpas är flexibel och ändamålsenlig. Däremot kan det behövas särskilda stödinsatser till TNC för att modellen skall kunna spridas till andra fackområden som också har behov av begreppsprecisering och samordning</P>
<P class="p111 ft7">Regeringen anser att det i språkvårdsarbetet också bör ingå ett ansvar för termer och begrepp inom myndigheternas egna verksamhetsområden. Från och med 2005 har t.ex. Socialstyrelsens ansvar utökats till att nor- mera användningen av nationella termer och begrepp samt att ta fram en enhetlig informationsstruktur inom hälso- och sjukvård och omsorg (se även 10.2.1). Detta är också ett exempel på terminologi från ett nationellt viktigt delområde som passar i en rikstermbank.</P>
<P class="p111 ft63">Regeringen överväger om myndigheternas ansvar för detta behöver regleras på annat sätt än vad som gäller för det övriga språkvårdsarbetet.</P>
<P class="p144 ft4">Samverkan mellan myndigheter är också nödvändig så att terminologin inom ett fackområde blir enhetlig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">208</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p457 ft5"><SPAN class="ft25">15.22.3</SPAN><SPAN class="ft71">Öppen programvara och öppna standarder i offentlig förvaltning</SPAN></P>
<P class="p181 ft7"><SPAN class="ft37">Regeringens bedömning: </SPAN>Användningen av öppna standarder och öppna programvaror bör främjas och utvecklingen på området för öppna programvaror och öppen källkod bör löpande följas upp. Myndigheternas användningsområden för sådana produkter bör utvärderas. För- och nackdelar för offentlig förvaltning med att använda öppna programvaror samt lämpliga handlingslinjer för Sverige inför arbetet inom EU angående användning av öppna programvaror bör utredas.</P>
<P class="p458 ft4"><SPAN class="ft5">ITPS rapport: </SPAN>Incitamenten för myndigheterna att samverka måste bli större. Offentlig förvaltning måste bli en bättre användare av IT.</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna</SPAN>: <NOBR><SPAN class="ft5">IT-Företagen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>anser att regeringen bör verka för ett fortsatt arbete för teknikneutralitet och öppna standarder inom programvaruområdet och försöka tydliggöra begreppen avseende öppen och kommersiell programvara.</P>
<P class="p82 ft4"><NOBR><SPAN class="ft5">IT-kommissionens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> slutrapport: </SPAN>Vinnova och Statskontoret bör ges i uppdrag att utforma ett program för metodutveckling och förnyelse av digitala utvecklingsarbetet i förvaltning och näringsliv. Programmet bör utformas i kontakt med ett nytt institut för den digitala tjänsteutveck- lingens teori och praktik.</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna: Statskontoret </SPAN>anser att uppgiften till stora delar redan ligger inom de olika aktörernas uppdrag. <SPAN class="ft5">Myndigheten för skolut- veckling </SPAN>förespråkar en ökad användning av s.k. öppen källkod i utveck- lingsarbete inom offentlig sektor, eftersom redan existerande program- vara baserad på öppen källkod ofta både är modulärt uppbyggd och kon- form mot olika öppna standarder. Öppen källkod möjliggör också ett ökat samnyttjande av resultat mellan myndigheter utan hinder i form av proprietära lösningar.</P>
<P class="p230 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p226 ft9">Öppna standarder</P>
<P class="p183 ft6">Nya programvaror använder ofta öppna standarder. För <NOBR>IT-användare</NOBR> kan det vara av stor betydelse att även dataformat, protokoll och användar- gränssnitt är öppna. Med öppen standard avses en standard som i princip är möjlig för alla att ta del av och använda, som utvecklas i en allmänt accepterad och öppen miljö, som tas fram enligt en konsensusmodell samt offentliggörs, förvaltas och underhålls.</P>
<P class="p230 ft9">Öppen programvara och öppen källkod</P>
<P class="p183 ft7">Med <SPAN class="ft37">öppen programvara </SPAN>avses programvara där källkoden är fritt till- gänglig och där programmet fritt får användas, undersökas, förändras, kopieras och distribueras av alla. En annan term som används i detta sammanhang är <SPAN class="ft37">fri programvara</SPAN>. Genom att källkoden kan ändras kan man rätta eventuella fel i programmet eller förbättra det eller göra anpassningar till den egna verksamheten. Öppen programvara behöver dock inte vara kostnadsfri och omfattas i allmänhet också av licensregler.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">209</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">Även programvaror som endast får användas enligt licensavtal anses som öppna så länge källkoden blir tillgänglig för licensinnehavaren. För att erhålla flexibla och verksamhetsanpassade programvaror krävs dessutom programvaruutveckling och underhåll, som också genererar kostnader.</P>
<P class="p77 ft4">Motsatsen till öppna programvaror är <SPAN class="ft5">proprietära programvaror</SPAN>, vilket innebär att ovannämnda rättigheter är förbehållna någon (leveran- törsberoende). Vissa program finns tillgängliga för alla utan kostnad men är ändå proprietära.</P>
<P class="p82 ft4"><SPAN class="ft5">Öppen källkod </SPAN>innebär att källkoden till ett dataprogram är tillgänglig att läsa och modifiera för den som vill. Genom att det är möjligt för alla programmerare att göra ändringar utvecklas programmen. Sådana änd- ringar görs normalt tillgängliga för den ursprunglige upphovsmannen, som då kan göra dem till en del av en ny officiell version. Detta är grundidén med öppen källkod.</P>
<P class="p111 ft7">Det finns i dag ett mycket stort antal program som är öppna. Det mest kända projektet baserat på öppen programvara är Linux, som är ett operativsystem. Ett stort antal öppna programvaror är relaterade till den öppna <NOBR>Internet-strukturen,</NOBR> men det finns också öppna kontorsprogram.</P>
<P class="p180 ft9">Den internationella utvecklingen</P>
<P class="p181 ft6">Öppen programvara har under senare år börjat få ett visst genomslag i Europa och vissa andra delar av världen. Inom EU har arbete med öppen programvara behandlats i handlingsplanen <NOBR>e-Europa</NOBR> och inom ramen för programmet Interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska <NOBR>e-förvalt-</NOBR> ningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC), för att underlätta kommunikationen mellan förvaltningarna i medlemsstaterna inom EU. Användningen av öppen programvara går inom EU ibland under förkortningen FLOSS (Free/Libre Open Source Software). Särskilda projekt kring detta har bedrivits inom ramen för IST (Information Society Technology).</P>
<P class="p111 ft44">Handlingsplanen <NOBR>e-Europa</NOBR> 2005 tar i flera avseenden upp frågan om öppna programvaror. Studier har gjorts inom <NOBR>e-Europa</NOBR> över hur besparingar kan göras på <NOBR>IT-området</NOBR> med hjälp av öppna programvaror. Även säkerhetsaspekter är av intresse i detta sammanhang. Allmänheten skall kunna ha förtroende för att myndigheter behandlar uppgifter på föreskrivet sätt och att uppgifterna inte riskerar att läcka ut genom någon ”bakdörr” i ett dataprogram som en konsekvens av att källkoden inte är känd för myndigheten och myndigheten därför saknar möjlighet att kon- trollera säkerheten. Ett ytterligare argument för användning av öppna programvaror är att arkivering, som i princip skall kunna ske för all framtid, fordrar öppna programvaror och öppna standarder för att kunna genomföras i praktiken. Därigenom kan öppna programvaror och öppna standarder bli viktiga för att kunna genomföra elektronisk ärendehan- tering fullt ut i förvaltningarna.</P>
<P class="p335 ft6">Modinis är ett finansiellt stödprogram som kompletterar de nationella insatserna för att omvandla Europa till en kunskapsbaserad ekonomi. I Modinis arbetsprogram 2005 ingår att utföra en studie om öppna programvarors betydelse för utvecklingen av informationssamhället.</P>
<P class="p87 ft9">Kommissionen har i ett meddelande om <NOBR>e-förvaltningens</NOBR> roll fram- hållit att tillhandahållandet av offentliga tjänster i Europa fortfarande ofta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">210</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">är ganska fragmenterat vilket innebär att medborgare inte kan vända sig till en instans och få hjälp utan måste söka hjälp på många platser, såväl när det är fråga om fysiska platser som på webben. (Se kommissionens meddelande (KOM(2003)567) den 26 september 2003). Kommissionen konstaterar att företag och medborgare skulle ha stor nytta av offentliga tjänster som tillhandahålls utan avbrott oavsett antalet administrativa system eller förvaltningar som är involverade. Kommissionen anger också att öppna standarder kan medverka till sådan integration på teknisk nivå, samt att erfarenhetsutbyte mellan förvaltningarna om bruket av öppna standarder och öppen källkod bör främjas genom relevanta EU- program.</P>
<P class="p82 ft4">Inom IDABC finns ett observatorium för frågor om öppen källkod. IDABC har i november 2003 tagit fram en vägledning som stöd för för- valtningarnas övergång till program med öppen källkod. Inom ramen för <NOBR>IDABC-programmet</NOBR> pågår även arbetet med att öka interoperabiliteten för <NOBR>all-europeiska</NOBR> tjänster inom <NOBR>e-förvaltningen.</NOBR> I detta arbete ser man bl.a. på möjligheterna att främja användningen av öppna program med format som möjliggör utväxling av dokument utan att skapa beroende av en programvarutillverkare.</P>
<P class="p112 ft7">Inför det fortsatta arbetet med <NOBR>e-Europa</NOBR> har kommissionen i ett meddelande (KOM(2004)757) den 19 november 2004 angående ut- maningar för det europeiska informationssamhället efter 2005, tagit upp frågor om interoperabilitet. Kommissionen menar att det finns ett ökande behov av att göra tillämpningar som bygger på informationsteknik kom- patibla. Kommissionen konstaterar att standarder och interoperabilitet i allmänhet utvecklas och väljs ut av marknadens aktörer men att det på några områden som är av särskilt allmänt intresse kan vara nödvändigt att kräva att öppna standarder används.</P>
<P class="p111 ft7">I många länder inom EU och även globalt pågår ett stort antal projekt som innebär att offentliga förvaltningar går över till att använda öppna programvaror i stället för leverantörsberoende programvaror. Exempel är att städerna München och Paris infört användning av öppna program- varor i stor skala i sina förvaltningar. Även i våra nordiska grannländer har omfattande studier och projekt kring öppna programvaror i förvalt- ningar gjorts. Tillämpningar av öppen programvara i offentlig förvaltning finns även i Sverige, bl.a. hos Premiepensionsmyndigheten (PPM).</P>
<P class="p230 ft9">Användningen i offentlig förvaltning</P>
<P class="p181 ft7">Enligt en kartläggning från Statskontoret är den offentliga förvaltningen i Sverige inte någon stor användare av öppen programvara (Öppen programvara, 2003:8). Statskontoret har arbetat fram en upphandlings- policy för programvara avseende öppna standarder och öppen program- vara <NOBR>(GD-beslut</NOBR> <NOBR>2004-03-09,</NOBR> nr 26) samt genomfört upphandlingar av ramavtal som omfattar öppna programvaror av olika slag.</P>
<P class="p111 ft7">Regeringen bedömer att användning av öppna programvaror och öppna standarder kan vara ett sätt för offentlig sektor att minska kostnaderna för <NOBR>IT-användning</NOBR> och beroendet av proprietära programvaror. Program- varutillverkningen domineras i dag inom vissa områden av stora till- verkare med avsevärd marknadsmakt som till stor del orsakas av s.k. nät- verksfördelar. Användningen av öppna programvaror och öppna stan-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">211</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<P class="p205 ft4">darder ökar möjligheterna att integrera olika datasystem med varandra. Prop. 2004/05:175 Möjligheten att underlätta integrering av nya system genom att använda</P>
<P class="p198 ft6">öppna standarder bör vara av intresse för den offentliga sektorn överlag. En ökad användning av öppna programvaror och öppna standarder bör därför också främja konkurrensen på programvaruområdet.</P>
<P class="p177 ft6">Användning av öppna programvaror bör dessutom kunna vara ett sätt att främja utvecklingen av elektronisk ärendehantering genom att säker- ställa tillgänglighet för alla utan krav på att allmänheten har tillgång till viss proprietär programvara, förbättrad säkerhet genom att myndigheten får full kännedom om programvaran och förbättrade möjligheter för arkivering. När det gäller möjligheterna till ökad säkerhet genom känne- dom om källkoder bör det dock framhållas att en sådan säkerhetskontroll av programvaror kan vara en alltför stor uppgift för en enskild myndighet att utföra. Myndigheterna kan därför vara betjänta av samordnade upp- handlingar i sådana avseenden. Dessutom måste den säkerhetsnivå som är nödvändig för en verksamhet givetvis styra vilka säkerhetsåtgärder som kan anses påkallade.</P>
<P class="p13 ft4">Statskontorets arbete avseende öppna programvaror bör följas upp. Det behövs kunskap om för- och nackdelar med att använda öppna program- varor i den offentliga förvaltningen samt en analys av kostnaderna. Ett uppdrag skall därför lämnas att utreda dessa frågor. Därvid skall prak- tiska tillämpningar av sådana programvaror i offentlig förvaltning i Sve- rige och utomlands studeras särskilt samt lämpliga handlingslinjer för Sverige inför arbetet inom EU angående användning av öppna program- varor pekas ut.</P>
<P class="p13 ft7">Enligt regeringen bör utvecklingen på området för öppna programvaror och öppen källkod följas upp och det bör utvärderas vilka användnings- områden för sådana produkter som kan finnas hos myndigheterna. Man bör även stimulera användningen av öppna standarder genom att använda gemensamma grundfunktioner. För en kostnadseffektiv <NOBR>IT-användning</NOBR> inom offentlig sektor bör fokus läggas på funktionella krav. Proprietära system bör vid upphandling ställas mot öppna lösningar. Den offentliga sektorn bör alltid överväga de möjligheter som kan finnas i att använda öppna standarder och öppna programvaror i samband med att kraven för en offentlig upphandling ställs upp eller vid en utvärdering av anbuden. Genom att stimulera framtagandet av gemensamma grundfunktioner vill regeringen bidra till denna utveckling, se avsnitt 11.4.2.</P>
<P class="p459 ft3"><SPAN class="ft24">16</SPAN><SPAN class="ft59">Lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet</SPAN></P>
<P class="p460 ft29">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P>
<P class="p277 ft29"><SPAN class="ft4">16.1</SPAN><SPAN class="ft61">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">16.1.1</SPAN><SPAN class="ft62">Kommunikation på Internet</SPAN></P>
<P class="p362 ft7">Datorer och annan utrustning kan kopplas ihop för att utbyta information. En grupp av datorer som kopplas samman genom att använda en gemen-</P>
<P class="p330 ft4">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">sam nätteknik bildar ett nät. Internet är ett globalt världsomspännande datanät som bildats genom att man länkat samman många mindre nät. De olika nät som sammantaget utgör Internet ägs och förvaltas av olika organisationer.</P>
<P class="p87 ft6">Alla datorer som är kopplade till Internet kan utbyta information med alla andra datorer på Internet genom att näten är paketförmedlande och samtliga använder Internetprotokollet (”Internet Protocol”, IP) för för- medlingen. Det innebär att den information som skall sändas delas upp i ett antal datapaket. Noder i nätet (routrar) avgör vid varje förgrenings- punkt vägvalet för ett paket, baserat på ett antal olika kriterier. Noderna är sammankopplade med varandra och förbindelserna mellan dem kan ha olika kapacitet och varierande belastning.</P>
<P class="p112 ft6">Varje paket tilldelas en adress och kan därmed hitta fram till mottaga- ren genom Internets otaliga nätverk. Vilka nätverk paketet använder har bl.a. att göra med vilken Internetoperatör som används och trafikbelast- ningen i nätet. Valen styrs genom det logiska vägvalssystemet (routing- systemet) som består av datorer med program för vägval mellan olika nät. Om det visar sig att någon del av nätet inte släpper fram paketet, tar det en annan väg fram till mottagaren. Poängen med detta system är att paketen hittar fram till rätt mottagare oavsett vilken väg de tar. De olika paketen behöver inte ens ta samma väg.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">16.1.2</SPAN><SPAN class="ft62">Protokollen TCP/IP</SPAN></P>
<P class="p84 ft6">För att kommunikationen skall fungera använder datorerna olika gemen- samma standarder. Dessa brukar benämnas protokoll och namnet på de två mest grundläggande protokoll som används vid Internetkommunika- tion är ”Transmission Control Protocol” (TCP) och Internetprotokollet (IP). Som en samlingsbeteckning på dessa två protokoll och en rad andra med liknande funktion används ofta TCP/IP. TCP är protokollet som delar upp och sätter samman information.</P>
<P class="p111 ft7">När någon skickar t.ex. <NOBR>e-post</NOBR> kommer dennes dator att med hjälp av TCP dela upp meddelandet i paket. Därefter förses paketen med sekvens- nummer och meddelanden som möjliggör felsökning. Sedan tar IP över och ser till att paketen kommer fram till rätt mottagare. Väl framme tas paketen emot av en dator som med hjälp av TCP sätter samman dem till ett helt meddelande. Samtidigt kontrolleras att inga fel begåtts.</P>
<P class="p111 ft7">För att information skall kunna sändas på detta sätt mellan datorerna krävs att varje ansluten dator tilldelas en unik adress så att informationen hittar fram. Adresserna utgörs av nummer som varje dator tilldelas. Dessa numeriska adresser används av det ovan nämnda Internet- protokollet (IP) och kallas därför <NOBR>IP-adresser.</NOBR> <NOBR>IP-adresserna</NOBR> är på grund av deras uppbyggnad svåra att komma ihåg. För att göra Internet använ- darvänligt finns därför s.k. domännamn kopplade till <NOBR>IP-adresserna.</NOBR> Domännamnen fungerar som kännetecken för <NOBR>IP-adresserna.</NOBR></P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">16.1.3</SPAN><SPAN class="ft62">Domännamnssystemet (DNS)</SPAN></P>
<P class="p386 ft7">För att göra det möjligt för en dator att översätta domännamn till IP- adresser finns ett stödsystem i Internet som kallas domännamnssystemet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">213</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft6">(DNS). Domännamnssystemet håller reda på de olika adresserna och översätter domännamn till <NOBR>IP-adresser</NOBR> och tvärt om. Till en och samma <NOBR>IP-adress</NOBR> kan höra flera domännamn. Domännamnssystemet är hierar- kiskt uppbyggt och organiserat i en upp och nedvänd trädstruktur. På högsta nivån hålls trädet samman av dess rot. På rotnivån kontrolleras vilka toppdomäner som ingår i domännamnsträdet.</P>
<P class="p16 ft6">Det finns i dag ca 250 olika toppdomäner. Toppdomänerna kan delas upp i två grupper; nationella toppdomäner (country code top level domain ccTLD), vilka för närvarande i huvudsak motsvarar landskoder enligt standarden ISO <NOBR>3166-1,</NOBR> t.ex. se, de och no, och generiska toppdo- mäner (generic top level domains gTLD), som com, net och org. De nationella toppdomänerna kan även avse delar av en nation eller en större region t.ex. ax för Åland och eu för Europeiska unionen.</P>
<P class="p16 ft6">Domännamnen återspeglar domännamnssystemets hierarkiska upp- byggnad och har en toppdomän som sista synbara led. Till vänster om toppdomänen anges en eller flera underdomäner, <NOBR>Second-Level</NOBR> Domain (SLD), varav den närmast under toppdomänen brukar kallas huvuddo- män. Domännamnet ”www.naring.regeringen.se” tillhör exempelvis toppdomänen se och har underdomänerna regeringen och naring, där huvuddomänen utgörs av regeringen. Den översta nivån, roten, finns allra sist men behöver inte anges.</P>
<P class="p297 ft4">En fördel med domännamnssystemet är att avsändaren av ett medde- lande som skall skickas exempelvis från en dator i Förenta staterna till en mottagande dator i Sverige inte behöver veta var den mottagande datorn befinner sig. Information om var den mottagande datorn finns framgår av <NOBR>IP-adressen</NOBR> som erhållits i domännamnssystemet och som används för att rätt väg skall kunna väljas i de routrar som passeras på vägen till slut- destinationen.</P>
<P class="p16 ft7">En server är en dator med ett datorprogram som tillhandahåller gemen- samma servicefunktioner i ett datornät. De servrar som hanterar domän- namnsinformation brukar benämnas <NOBR>DNS-servrar</NOBR> eller namnsservrar.</P>
<P class="p16 ft7">Om den eftersökta adressen är webbplatsen för Institutionen för nume- risk analys och datalogi på Kungliga Tekniska högskolan (KTH), www.nada.kth.se, går processen till på följande sätt. Domännamnet slutar på se och den första frågan ställs till roten, som har adressinformation om namnservrar för <NOBR>se-domänen,</NOBR> till vilken en hänvisning sker. Därefter upprepas samma fråga till någon av namnserverarna för <NOBR>se-domänen</NOBR> som vet var huvuddomänen kth.se finns och svarar med en hänvisning till denna. Återigen upprepas samma fråga, nu till namnservern för domänen kth.se som kan hänvisa till underdomänen nada.kth.se. Slutligen kan denna server ge <NOBR>IP-adressen</NOBR> till den mottagande servern där institu- tionens webbplats finns. Hela systemet bygger således på att de olika namnservrarna hänvisar till nästa server nedåt i hierarkin.</P>
<P class="p218 ft4">För att ett meddelande skall komma fram måste det med andra ord finnas ett antal namnservrar som kan sköta vidarehänvisningen. Systemet är därför sårbart så till vida att det är beroende av att namnservrarna fungerar. Om domännamnssystemet skulle vara otillgängligt finns visserligen en möjlighet att använda <NOBR>IP-adresser</NOBR> direkt, i stället för domännamn, men t.ex. vissa vanliga <NOBR>e-postprotokoll</NOBR> fungerar inte utan domännamnssystemet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">214</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p87 ft6">Ett sätt att öka driftsäkerheten och förbättra kommunikationen är att se till att det finns flera namnservrar på samma nivå i hierarkin med kopie- rad – speglande – information. Om någon av servrarna skulle sluta fun- gera finns därmed alternativ som kan användas i stället.</P>
<P class="p87 ft7">Den server som informationen kopieras från brukar kallas masterserver eller auktoritativ server. De servrar som har kopierad information brukar kallas slavservrar. Som exempel kan nämnas att det finns åtta slavservrar avseende <NOBR>DNS-information</NOBR> för den svenska toppdomänen se.</P>
<P class="p111 ft6">En stor fördel med det hierarkiska systemet är att ingen av de inblan- dade servrarna behöver ha mer information än att de kan hänvisa till den namnserver som antingen kan hänvisa vidare i sin tur eller ge den slutliga sökta <NOBR>IP-adressen</NOBR> som svar. De olika <NOBR>DNS-databaserna</NOBR> som ingår i det globalt distribuerade domännamnssystemet, behöver endast innehålla information om sin del av Internet och blir därför inte ohanterligt stora och otympliga. En förutsättning för att allt skall fungera är dock att de olika servrarna har rätt information om vilken server som hänvisning skall ske till. Den som har ansvaret för en namnserver måste dessutom veta vem som skall kontaktas om det uppstår några frågor kring ett domännamn. Hanteringen av kontaktinformation är därför en central uppgift i ett domännamnssystem. Denna kontaktinformation finns ofta i en särskild databas på varje nivå och kallas vanligen ”whois”. Det är mycket angeläget att det finns fasta rutiner för hur informationen skall inhämtas för att det inte skall uppstå driftstörningar.</P>
<P class="p112 ft7">Den som ansvarar för rotzonen, dvs. den databas som innehåller in- formation om toppdomäner i domännamnssystemet, måste göra en änd- ring av informationen i rotzonen om en toppdomän tillkommer eller tas bort. Vanligen måste även ändring ske i rotzonen i samband med byte av den som ansvarar för hanteringen av en toppdomän. Om exempelvis ansvaret för hanteringen av den svenska toppdomänen se skulle flyttas på ett sådant sätt att namnservrarna för se flyttas till andra <NOBR>IP-nät,</NOBR> kräver en sådan omdelegering att informationen i rotzonen ändras. Ett sådant byte av <NOBR>IP-adresser,</NOBR> s.k. ompekning, kräver godkännande från Förenta staternas handelsdepartement, se vidare avsnitt 16.1.4.</P>
<P class="p303 ft5"><SPAN class="ft25">16.1.4</SPAN><SPAN class="ft62">Aktörer på Internet och i domännamnssystemet</SPAN></P>
<P class="p59 ft25">Internets utveckling</P>
<P class="p84 ft7">Utvecklingen av embryot till Internet finansierades under <NOBR>1960-talet</NOBR> av Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA), en organisation för finansiering av forskning under Förenta staternas försvarsdeparte- ment. Det första nätet som byggde på paketförmedling fick namnet ARPANET. Syftet med ARPANET var att skapa ett nät som var obero- ende av underliggande nättyper och som skulle vara så robust att det kunde fungera även om flera knutpunkter skulle slås ut av kärnvapen.</P>
<P class="p111 ft6">Arkitekturen och protokollen som ännu i dag används för Internet fick sin huvudsakliga utformning under <NOBR>1977–1979.</NOBR> Internet kan sägas ha börjat omkring 1980 när DARPA började använda kommunikations- protokollen TCP/IP i de datorer som var anslutna till dess forskningsnät. Användningen av tekniken tog då fart, framförallt i universitets- och forskningsmiljöer. När <NOBR>www-tekniken</NOBR> (World Wide Web) utvecklades i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">215</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft4">början av <NOBR>1990-talet</NOBR> spreds användningen av Internet ytterligare och kommersiell användning och tjänster växte snabbt fram. Tekniken möj- liggjorde en lättillgänglig presentation av all den information som fanns på Internet och gjorde det möjligt för användare utan teknisk kunskap att använda Internet. I dag bygger allt mer av samhällets tjänster och näringslivets verksamhet på Internet.</P>
<P class="p180 ft25">Vem bestämmer över Internet och domännamnssystemet?</P>
<P class="p183 ft7">En mängd olika aktörer samverkar för att få Internet att fungera. Något enskilt ansvarigt organ kan inte pekas ut, utan ansvaret är fördelat på ett sätt där varje aktör vanligen ansvarar för ett begränsat antal funktioner.</P>
<P class="p87 ft9">Av tradition har Förenta staterna en stor roll i driften av Internet. Detta har sin naturliga förklaring i att Internet utvecklades i Förenta staterna.</P>
<P class="p112 ft7">Det adresseringssystem på Internet som utgör grunden för domän- namnssystemet utvecklades av bl.a. Jon Postel. Till följd av detta var det Jon Postel som ursprungligen kom att delegera, dvs. ge i uppdrag att hantera, såväl de nationella som de generiska toppdomänerna. Jon Postel koordinerade de listor över bl.a. toppdomäner, <NOBR>IP-adresser</NOBR> och andra tek- niska parametrar som behövdes för Internet. Dessa listor gjordes allmänt tillgängliga genom Jon Postels arbetsgivare Information Science Institute vid University of Southern California på uppdrag av DARPA. Förvalt- ningen av dessa listor kom att benämnas Internet Assigned Numbers Authority (IANA). IANA, i praktiken Jon Postel, samordnade alltså toppdomäner och delade ut <NOBR>IP-adressblock.</NOBR> När antalet registrerade domännamn ökade som en följd av bl.a. införandet av <NOBR>www-tekniken</NOBR> blev behovet av en mer stabil hantering av systemet uppenbar.</P>
<P class="p251 ft7">I juni 1997 föreslog den dåvarande amerikanske presidenten Bill Clinton att domännamnssystemet skulle privatiseras. Förenta staternas handelsdepartement lade fram en s.k. grönbok där det föreslogs att en ny privaträttslig organisation skulle bildas för att bl.a. införa konkurrens i fråga om registreringar av domännamn och att utarbeta regler för att lösa tvister om domännamn. Under 1998 inledde handelsdepartementet en process för att överföra ansvaret för utdelning av <NOBR>IP-adresser,</NOBR> domän- namn och unika protokollparametrar från handelsdepartementet till den nybildade organisationen Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN). Avsikten var alltså att ICANN skulle ta över de uppgifter som Jon Postel (IANA) ditintills utfört. IANA används alltjämt som beteckning på en funktion som utförs av ICANN.</P>
<P class="p144 ft4">ICANN är en privaträttslig <NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> organisation med säte i Kalifornien. Till sin hjälp har ICANN ett antal stödgrupper och råd- givande kommittéer. Kommittéerna har ingen rätt att själva företräda ICANN. Den kommitté som är av störst betydelse ur ett statligt perspek- tiv är Governmental Advisory Committee (GAC), som är en mellan- statlig rådgivande kommitté. GAC har till uppgift att bevaka och ge råd i ICANN:s verksamhet i den mån verksamheten berör de nationella regeringarnas angelägenheter. Organisation är öppen för samtliga rege- ringar och har cirka 100 länder och ett tiotal mellanstatliga organisationer som medlemmar.</P>
<P class="p111 ft9">Ledamöterna i ICANN:s styrelse utses av organisationens olika stöd- grupper och rådgivande kommittéer. Styrelsen består av 15 röstberätti-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">216</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">gade ledamöter, vilket inkluderar organisationens verkställande direktör. Dessutom finns i styrelsen sex observatörer utan rösträtt. GAC innehar en av observatörsplatserna.</P>
<P class="p77 ft4">ICANN:s arbete sker utifrån en överenskommelse (Memorandum of Understanding) med Förenta staternas handelsdepartement. Enligt över- enskommelsen skall en gradvis överföring göras av ansvaret för utdel- ning av <NOBR>IP-adresser,</NOBR> domännamn och unika protokollparametrar från handelsdepartementet till ICANN. Överenskommelsen har förlängts vid ett flertal tillfällen och gäller nu till september 2006. Såväl handels- departementet som ICANN har uppgivit att överenskommelsen inte skall förlängas efter detta datum utan att ICANN därefter skall ansvara för frågorna självständigt.</P>
<P class="p112 ft7">Handelsdepartementet har alltså fortfarande tillsyn över de funktioner som anges ovan. I praktiken innebär detta t.ex. att handelsdepartementet på förslag från ICANN granskar och godkänner alla ändringar i den översta hierarkin i domännamnssystemet. Varje ändring av t.ex. namn- servrar för en nationell toppdomän godkänns av handelsdepartementet innan ändringen genomförs. Förenta staterna har därför ett fortsatt mycket stort inflytande över Internet, något som kritiserats av flera länder, bl.a. under första fasen av FN:s världstoppmöte om informations- samhället (WSIS) som hölls i december 2003 (se avsnitt 5.2 och 8.4).</P>
<P class="p180 ft25">Vem bestämmer över nationella toppdomäner?</P>
<P class="p183 ft6">Som angivits i avsnittet ovan ansvarade en enskild individ, Jon Postel, för delegeringen av nationella toppdomäner fram till 1998. Jon Postel använde sig av den internationella standarden för landskoder ISO <NOBR>3166-1</NOBR> för att avgöra vilka nationella toppdomäner som skulle finnas. Vid en genomgång av hur de ursprungliga delegationerna av nationella topp- domäner gått till kan man konstatera att dessa följt ungefärligen samma mönster. Jon Postel har kontaktat någon med teknisk kompetens inom universitetsvärlden som fått i uppdrag att administrera landets topp- domän.</P>
<P class="p144 ft4">Den verksamhet som bedrevs i anledning av delegeringen krävde i de flesta fall inte någon större organisation och kunde drivas med begrän- sade tekniska resurser. Vad man närmare kom överens om i samband med de ursprungliga delegeringarna av de nationella toppdomänerna är vanligen svårt att rekonstruera. Skriftlig dokumentation saknas i många fall. Även om dokumentation saknas kan delegeringen av en nationell toppdomän uttryckas som en överenskommelse om vem som skall ansvara för administrationen av toppdomänen i den region som domänen avser.</P>
<P class="p111 ft7">Jon Postel dokumenterade vissa principer för delegering av nationella toppdomäner i dokumentet RFC 1591 (1994). Ett <NOBR>RFC-dokument</NOBR> inne- håller Internetrelaterade standarder. Publicering av olika standarder i skilda ämnen har skett sedan slutet av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Dokument av detta slag publiceras av Internet Engineering Task Force (IETF), en organisation som bl.a. anordnar diskussioner kring olika frågor som rör Internet. IETF är organiserat på ett sätt som möjliggör att samtliga intresserade kan delta i arbetet. ICANN har i viss mån moderniserat RFC 1591 genom sitt dokument Internet Coordinated <NOBR>Policy-1</NOBR> <NOBR>(ICP-1).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">217</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p87 ft7">Om administratören av en toppdomän skall ändras görs en ansökan hos ICANN. ICANN säkerställer att ansökan kommer från en behörig part och innehåller korrekt information. Därefter överlämnas ansökan till För- enta staternas handelsdepartement som granskar att ansökan handlagts på korrekt sätt. Även om det inte är en regering som gör ansökan är den nation som toppdomänen gäller involverad i förfarandet på så sätt att ICANN regelmässigt verifierar att ändringen av administratör har reger- ingens stöd. När handelsdepartementet godkänt ansökan sänds den till Verisign Inc., ett privat amerikanskt företag, som för in ändringen i den s.k. zonfilen för roten, dvs. den datafil som innehåller information för den högsta nivån i domännamnssystemet.</P>
<P class="p82 ft4">Systemet innebär att en stats möjligheter att påverka valet av en ny administratör av en toppdomän ofta är begränsad och att samförstånd vanligen krävs mellan den befintliga administratören, staten och den till- tänkta nya administratören.</P>
<P class="p180 ft25">Internet i Sverige</P>
<P class="p237 ft4">Det första svenska nätverket, SUNET (Swedish University Network), anslöts till Internet under den senare delen av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Men redan dessförinnan var Sverige anslutet till Internet genom en modemkoppling till nätet EUnet. Den ursprungliga delegationen av toppdomänen se, som skedde under 1985, följde det under avsnitt 16.1.4 beskrivna mönstret, då uppdraget att registrera domännamn under toppdomänen gick till en person vid KTH.</P>
<P class="p111 ft6">Det första domännamnet registrerades 1985. Från mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> och framåt ökade antalet ansökningar om registrering av domännamn under toppdomänen och det blev ogörligt för en person att ensam hantera ansökningarna. Hösten 1997 bildades därför Stiftelsen för Inter- netinfrastruktur <NOBR>(II-stiftelsen)</NOBR> som tog över ansvaret för toppdomänen. För detta ändamål har stiftelsen bildat ett aktiebolag, <NOBR>NIC-SE</NOBR> Network Information Centre Sweden Aktiebolag <NOBR>(NIC-SE),</NOBR> som har till uppgift att sköta den dagliga driften och administrationen av toppdomänen. <NOBR>NIC-SE</NOBR> ägs i sin helhet av <NOBR>II-stiftelsen.</NOBR></P>
<P class="p112 ft6">Den som vill registrera ett domännamn under <NOBR>se-domänen</NOBR> skall ge in en ansökan till <NOBR>NIC-SE</NOBR> via ett av bolagets ombud. Dessa finns angivna på en ombudslista som finns tillgänglig på <NOBR>NIC-SE:s</NOBR> webbplats www.nic.se. Ombuden tillhandahåller ansökningsblanketter, information om de regler som gäller för att få ett domännamn registrerat och om den avgift som tas ut vid ansökan om registrering. Därefter tas också en års- avgift ut under den tid som domännamnet är registrerat under domänen. Ombuden vidarebefordrar ansökningarna till <NOBR>NIC-SE.</NOBR> Efter det att ansökningarna prövats meddelar <NOBR>NIC-SE</NOBR> ombudet om ansökan beviljats. Detta sker genom ett automatiserat förfarande. Det åligger därefter ombuden att vidarebefordra beskedet till den som ansökt om ett domän- namn.</P>
<P class="p144 ft4">Också ombuden tar ut en avgift i samband med ansökan. Detta innebär att den reella kostnaden för ett domännamn kan variera beroende på vilket ombud som använts.</P>
<P class="p87 ft9">Som en del av administrationen av domänen sköter <NOBR>NIC-SE</NOBR> original- databasen för toppdomänen. Databasen finns på en server hos bolaget</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">218</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">och används inte i sig för adressöversättning. I stället kopieras databasen regelbundet till en driftserver som kallas namnserver eller masterserver, varifrån databasen i sin tur kopieras till ett antal s.k. slavservrar. Det är dessa servrar och den nämnda masterservern som utnyttjas för adress- översättning vid kommunikation på Internet.</P>
<P class="p77 ft4">Staten har hittills inte tagit del i administrationen av toppdomänen. Den 17 september 1998 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga och utvärdera den befintliga organisationen för tilldelning och registrering av domännamn med avseende på funktion, tillgänglighet och prissättning samt insyn och ansvarsfrågor. Utredaren hade också att analysera behovet av bestämmel- ser om tvistlösning beträffande tilldelade domännamn. Därtill skulle utredaren se över frågor rörande statens ansvar för toppdomänen se. I denna fråga skulle tonvikten ligga på om staten borde tilldelas befogen- het att utöva tillsyn över hanteringen av domännamn och i förekom- mande fall lämna förslag på hur en sådan tillsynsverksamhet skulle ut- formas.</P>
<P class="p112 ft6">Utredningen, som antog namnet Domännamnsutredningen, konstate- rade i sitt betänkande (SOU 2000:30) att den svenska toppdomänen fungerade utmärkt, men att systemet brast i legitimitet och att det sak- nades möjligheter till insyn från det allmänna. Utredaren föreslog bl.a. att uppdraget att hantera toppdomänen skulle formaliseras genom ett uppdragsavtal mellan regeringen och domänadministratören <NOBR>II-stiftelsen.</NOBR> För att ytterligare öka hanteringens legitimitet föreslogs också att regeringen skulle utse två ordinarie styrelseledamöter och en suppleant i <NOBR>II-stiftelsens</NOBR> styrelse. Härigenom skulle förutsättningar skapas för att kunna stärka konsument- och användarintressen.</P>
<P class="p112 ft7">Betänkandet remitterades. Remissyttrandena och en sammanställning över dessa finns tillgänglig hos Näringsdepartementet (dnr N2000/3093/ITFoU). Betänkandet har inte lett till någon regeringsåtgärd.</P>
<P class="p295 ft5"><SPAN class="ft25">16.1.5</SPAN><SPAN class="ft62">GAC:s principer för nationella toppdomäner</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">I avsnitt 16.1.4 ovan beskrivs den mellanstatliga rådgivande kommittén GAC. GAC antog den 23 februari 2000 principer för delegering och administration av nationella toppdomäner. Dessa reviderades den 5 april 2005 (se <SPAN class="ft5">bilaga 3</SPAN>).</P>
<P class="p111 ft6">Syftet med <NOBR>GAC-principerna</NOBR> är enligt uppdateringen i den reviderade versionen att ange ett generellt ramverk för förhållandet mellan nationella regeringen, administratören av den nationella toppdomänen och ICANN. Det slås fast att Internets namnssystem är en offentlig nyttighet i den meningen att dess funktioner måste administreras i allmännyttans intresse. I stort är de en kodifiering av vad som gäller enligt RFC 1591 med ytterligare formaliseringar av ansvarsfrågor m.m. Även om GAC:s principer inte formellt har antagits av ICANN tillämpas de av ICANN i dess verksamhet. De har även legat till grund för lagstiftnings- eller andra åtgärder internationellt.</P>
<P class="p112 ft7">Som en följd av den reform som skett av ICANN under 2003 och påpekanden från administratörer av nationella toppdomäner har en revi- dering av principerna gjorts. Denna anges i artikel 2 vara en uppdatering</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">219</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">av de tidigare principerna. I de reviderade principerna betonas sub- sidiaritetsprincipen tydligare samt att situationen och förhållandet mellan parterna kan variera mellan olika länder.</P>
<P class="p87 ft6">I artikel 2 i principerna anges syftet med dokumentet vara att med utgångspunkt i erfarenheter av och god sed för delegering och administration för nationella toppdomäner skapa ett ramverk till hjälp för parterna att definiera hur de skall arbeta tillsammans. Principerna sägs vara avsedda att bidra till utvecklandet av strukturer för kommunikation mellan de nationella regeringarna och ICANN, mellan ICANN och administratören samt mellan regeringen och administratören.</P>
<P class="p111 ft9">I artikel 4 beskrivs regeringens eller myndighetens roll, i artikel 5 domänadministratörens (eng. Registry) roll och i artikel 6 ICANN:s roll.</P>
<P class="p384 ft4">I artikel 7 behandlas principerna för delegation, dvs. enligt definitionen i artikel 3 den procedur som ICANN/IANA behöver göra för att på en behörig begäran införa en nationell toppdomän i <NOBR>DNS-roten</NOBR> (dvs. rotzonen, se avsnitt 16.1.3). I artikel 7 anges också principer för om- delegering, dvs. den ändring av domänadministratör som ICANN/IANA gör på en behörig begäran.</P>
<P class="p82 ft4">Artikel <NOBR>8–10</NOBR> innehåller riktlinjer för förhållandet mellan regeringen (eller myndigheten) och ICANN, mellan regeringen och domän- administratören samt mellan ICANN och domänadministratören.</P>
<P class="p461 ft5"><SPAN class="ft25">16.1.6</SPAN><SPAN class="ft62">Administrationen av toppdomäner i andra länder och i EU</SPAN></P>
<P class="p462 ft6">Hur nationella toppdomäner administreras i andra länder skiljer sig åt. Detta gäller både graden av statlig inblandning och hur administrationen regleras i de fall staten har en mer aktiv roll. Gemensamt för de natio- nella toppdomänerna där staten har möjlighet att påverka administra- tionen av den nationella toppdomänen är att så gott som samtliga på ett eller annat sätt beaktar de principer för delegering och administration av nationella toppdomäner som utarbetats av den mellanstatliga rådgivande kommittén.</P>
<P class="p111 ft6">Processen mot en mer statlig reglerad administration följer ungefär- ligen samma utvecklingslinjer. Ursprungligen delegerades ansvaret till en privatperson inom universitetsvärlden för att därefter i takt med att intresset för toppdomänen väckts och Internetanvändningen tilltagit, bli föremål för statligt intresse. De lösningar som valts i olika länder har påverkats av de olika rättskulturerna och de nationella förutsättningarna.</P>
<P class="p230 ft25">Norden</P>
<P class="p84 ft6">I Norge faller hanteringen av toppdomänen no in under bestämmelserna i den norska lagen om elektronisk kommunikation (ekomloven) om för- valtning av nummer, namn och adresser för bl.a. teletjänster. Därmed omfattas administrationen av toppdomänen av den norska myndigheten Post- og teletilsynets verksamhetsområde. Den nationella toppdomänen no administreras av NORID, ett bolag som sorterar under det statliga bolaget UNINETT AS.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">220</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft4">En föreskrift om domännamn under norska landskodsdomäner trädde i kraft i oktober 2003. Föreskriften är utformad som en ramlagstiftning och innehåller bl.a. bestämmelser om hur regler för tilldelning av domän- namn skall vara utformade samt bestämmelser om säkerhetskopia av registreringsdata, avveckling av en toppdomän och tvistlösning. Tillsyn utövas av Post- och teletilsynet.</P>
<P class="p111 ft6">I Danmark hanteras toppdomänen dk av stiftelsen Danskt Internet Forum (DIFO). Den praktiska hanteringen och registreringen av domän- namn sköts av aktiebolaget DK Hostmaster AS. Ett lagförslag gällande Internetdomäner som särskilt tilldelas Danmark lades fram för folke- tinget i april 2005 Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. I lagförslaget anges som huvudprincip att ett inbjudningsförfarande skall användas för att utse domänadministratör. Lagens bestämmelser om- fattar, förutom toppdomäner, även lägre domäner i <NOBR>DNS-hierarkin</NOBR> som tilldelats Danmark och anger de krav i såväl tekniskt som ekonomiskt hänseende som kan ställas på domänadministratören. Krav finns på att upprätta databaser och att deponera dessa hos tredjeman. Detaljerade regler med krav på bl.a. att domännamn skall användas aktivt och att en tvistlösningsnämnd skall finnas ingår också i förslaget.</P>
<P class="p112 ft6">I Finland administrerades toppdomänen fi inledningsvis av en privat- rättslig samarbetsorganisation för Internetoperatörer, Finnish Commer- cial Internet Exchange (FICIX). Emellertid uppkom efterhand oenighet mellan de Internetoperatörer som ingick i FICIX. Därtill kom att vissa av Internetoperatörerna efterlyste en starkare legitim grund för verksam- heten och för regleringen av verksamheten. Därför handhas administra- tionen av toppdomänen fi numera av den statliga myndigheten Ficora (Kommunikationsverket) som sorterar under Kommunikationsmini- steriet. Hur administrationen av <NOBR>fi-domänen</NOBR> närmare skall utföras reg- leras sedan 2003 i vissa avseenden utförligt i lag. Den finska lagen om domännamn innehåller regler om domännamnets form och innehåll, hur ansökan om domännamn görs och de grunder på vilka ett domännamn kan beviljas. Regler om överföring, förnyande, uppsägning och avstäng- ning av domännamn finns också. Domännamnsleverantörers skyldigheter och frågan om ett offentligt tillgängligt register över domännamn ingår även i lagen.</P>
<P class="p274 ft25">Övriga Europa</P>
<P class="p84 ft6">Den spanska administrativa strukturen liknar den ovan beskrivna finska administrationen. Här administreras toppdomänen es av ett statligt företag, Red.es som faller in under det departement som ansvarar för vetenskap och teknologi. Hur reglerna för administrationen av topp- domänen skall utformas bestäms av den spanska staten genom departe- mentskungörelser (Ministerial Order) efter rekommendationer från be- rörda myndigheter och vissa Internetoperatörer.</P>
<P class="p112 ft6">I Frankrike administreras toppdomänen fr av en <NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> organisation, AFNIC. Organisationen har inte koppling till någon statlig myndighet. Däremot finns vissa myndigheter representerade i AFNIC:s styrelse. Enligt lag utser ansvarig minister administratören av toppdo- mäner för landet. Övergripande skyldigheter förknippade med admi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">221</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">nistrationen framgår också av lag. Om verksamheten upphör tillfaller databasen med domännamn staten.</P>
<P class="p87 ft7">I vissa europeiska länder drivs de nationella toppdomänerna i rent privaträttslig regi. I Förenade kungariket drivs toppdomänen av Nominet UK. De brittiska reglerna har utformats på ett sätt som gör det möjligt för alla organisationer med intresse av Internetfrågor att bli medlemmar i Nominet UK. Nominet UK finansieras genom medlemsavgifter och medlemmarna har inflytande över verksamheten. Den brittiska rege- ringen är inte delaktig i administrationen av toppdomänen.</P>
<P class="p82 ft4">Också i Tyskland administreras den nationella toppdomänen inom ramen för en privaträttslig organisation, DENIC, som drivs som ett kooperativ. Mellan DENIC och vissa departement förekommer utbyte av information beträffande toppdomänen. Detta samarbete är emellertid inte lagreglerat. En administrativ struktur liknande den i Tyskland tillämpas beträffande den österrikiska toppdomänen.</P>
<P class="p180 ft25">Toppdomän för Europeiska unionen</P>
<P class="p183 ft7">Europaparlamentet och Europarådet har beslutat förordningen (EG) nr 733/2002 av den 22 april 2002 om inrättande av toppdomänen .eu. I för- ordningen anges att inrättandet av toppdomänen eu avser främja en ökad <NOBR>e-handel</NOBR> och därigenom utbudet och konkurrensen på denna marknad.</P>
<P class="p82 ft4">Vilken eller vilka rättssubjekt som skall delegeras ansvaret för topp- domänen eu har bestämts efter ett inbjudningsförfarande. Ansvaret har anförtrotts ett konsortium, där bl.a. <NOBR>NIC-SE</NOBR> ingår.</P>
<P class="p77 ft4">I förordningen finns en rad olika bestämmelser som lägger fast ramarna för hur administrationen skall utformas. Artiklarna i förord- ningen följer i stor utsträckning vad som sägs i GAC:s principer om administration och delegering av nationella toppdomäner.</P>
<P class="p82 ft4">Inledningsvis sägs i artikel 1 att kommissionen och de som skall ansvara för toppdomänen eu skall träffa ett tidsbegränsat avtal, som bl.a. skall innehålla riktlinjerna för hur toppdomänen eu skall drivas och hur de ansvariga för toppdomänen eu skall utses. Vidare sägs att de som delegerats ansvaret för toppdomänen skall driva verksamheten utan vinstsyfte och att de ansvariga skall ha säte i och driva den huvudsakliga verksamheten inom gemenskapen.</P>
<P class="p111 ft7">I artikel 2 sägs att parterna i det avtal som avser att ansvaret delegeras skall ta hänsyn till de principer som kommer till uttryck i GAC:s principer om delegering och administration av nationella toppdomäner.</P>
<P class="p111 ft7">I artikel 4 utvecklas närmare vad den som ansvarar för toppdomänen skall iaktta. Den som ansvarar för toppdomänen eu skall organisera, administrera och förvalta toppdomänen i allmänhetens intresse på grund- val av principer om konkurrens, effektivitet, tillförlitlighet och tillgäng- lighet. De avgifter som tas ut i samband med registreringen av domän- namn skall vara direkt baserade på de kostnader som uppstår i samband med registreringen. Därtill skall den som ansvarar för toppdomänen eu införa ett tvistlösningsförfarande som är baserat på kostnadstäckning för att snabbt lösa tvister mellan innehavare av domännamn. Den som ansvarar för toppdomänen skall också säkerställa integriteten för data- basen som innehåller information om domännamn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">222</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft4">Artikel 7 innehåller en bestämmelse som överensstämmer med vad som uttalas i GAC:s principer genom att gemenskapen förebehåller sig alla rättigheter i anslutning till <NOBR>eu-domänen.</NOBR> Här nämns särskilt sådana rättigheter som är kopplade till den databas som krävs för att säkerställa genomförandet av förordningen samt rätten att utse en ny ansvarig för toppdomänen.</P>
<P class="p180 ft25">Australien</P>
<P class="p237 ft4">Australien var ett av de första länderna som genomförde en formell omdelegation av ansvaret för en nationell toppdomän 2001 och som in- gick ett trepartsarrangemang som omfattade den nationella regeringen, en nationell domänadministratör och ICANN.</P>
<P class="p77 ft4">Under 1984 delegerades ansvaret att administrera domänen au till en enskild person verksam vid Melbourne University.</P>
<P class="p82 ft4">Som en följd av en rad olika tvister kring den mest populära under- domänen com.au, föreslogs att ett <NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> bolag med uppgift att se över domännamnshanteringen skulle bildas. Förslaget ledde till att man i maj 1997 bildade bolaget the Australian Domaine Name Association (ADNA). Bolagets verksamhet syftade till att garantera en fungerande administration av au.</P>
<P class="p82 ft4">ADNA utsattes emellertid för hård kritik och fick inte det breda stöd från operatörer och användare som varit tanken. ADNA och andra intressenter vände sig därför till den australiensiska regeringen med en begäran om att regeringen skulle utreda om ansvaret för administrationen av domänen au borde omdelegeras.</P>
<P class="p87 ft6">Regeringen utredde frågan. I samband med detta bildades ytterligare ett <NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> bolag, au Domain Association (auDA) i syfte att ta över ansvaret för administrationen av toppdomänen au.</P>
<P class="p82 ft4">Arbetet med omdelegeringen försenades av att den person som ur- sprungligen anförtrotts att administrera toppdomänen inte var villig att medverka till omdelegeringen. I juni 2001 skrev auDA till ICANN och begärde att en formell omdelegering skulle äga rum. Efter det att det från olika håll framförts en rad olika förslag angående vem som skulle administrera toppdomänen träffades ett avtal mellan auDA och ICANN i oktober samma år.</P>
<P class="p180 ft25">Japan och Kanada</P>
<P class="p237 ft4">Utvecklingen i Japan och Kanada kan liknas vid den som skedde i Australien. Toppdomänen administrerades inledningsvis inom univer- sitetsvärlden varefter en övergång skett till en nybildad organisation och ett avtal slutits med ICANN, där regeringen utpekar ett visst organ som administratör av toppdomänen.</P>
<P class="p180 ft25">Förenta staterna</P>
<P class="p183 ft6">Den nationella toppdomänen us utnyttjades till en början huvudsakligen av den amerikanska staten. Under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> påbörjades ett arbete i syfte att privatisera vissa tekniska aspekter av domännamns-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">223</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft7">systemet. Som en del av detta arbete inleddes en process där det ameri- kanska handelsdepartementet genom National Telecommunications and Information Administration (NTIA) samlade in information om hur toppdomänen us skulle kunna utvecklas mot att bli en mer tillgänglig toppdomän för allmänheten. NTIA höll i detta sammanhang offentliga möten vid vilka bl.a. den dåvarande administratören av toppdomänen us, NSI/VeriSign, och företrädare för en rad olika departement deltog. NTIA konstaterade att allmänheten generellt inte var medveten om att det var möjligt att registrera domännamn under us och att toppdomänen därför kommit att bli en resurs som inte utnyttjades i önskvärd utsträckning. NTIA utvecklade därför ett regelverk för de tjänster som borde finnas tillgängliga för allmänheten under toppdomänen us. Därefter träffade handelsdepartementet avtal med Neustar Inc. om administration och drift av toppdomänen us. Avtalet är tidsbegränsat och innehåller bestämmelser om såväl den tekniska driften som de tjänster som skall tillhandahållas inom ramen för administrationen av toppdomänen.</P>
<P class="p196 ft7">I avtalet uttalas inledningsvis ett antal målsättningar som den ameri- kanska regeringen satt upp för toppdomänen us. Den första målsätt- ningen är att verka för att formerna för delegationen och administra- tionen av toppdomänen utvecklas till ett robust, säkert och tillförlitligt system. En andra målsättning är att öka användandet av toppdomänen us bland användare i Förenta staterna. Den sistnämnda målsättningen skall uppnås bl.a. genom att reglerna för registrering av domännamn förenklas.</P>
<P class="p16 ft6">Den amerikanska regeringen har också som målsättning för us att administrationen av domänen utformas på ett sätt som garanterar både förtroende hos användarna och en stabil infrastruktur. Toppdomänen skall vidare drivas på ett sätt som bl.a. kan möta framtida krav. Målsätt- ningen med us är enligt avtalet att garantera domännamnssystemets stabilitet såväl vad gäller systemet i dess helhet som för domänen us under den övergångsperiod som följer i och med den omdelegering som avtalet innebär. I avtalet sägs också att us skall drivas i enlighet med ICANN:s tekniska ledning av domännamnssystemet.</P>
<P class="p218 ft4">Slutligen anges målsättningen också vara att främja konkurrens inom toppdomänen us för att därigenom bl.a. kunna erbjuda större urval och bättre tjänster för användarna.</P>
<P class="p15 ft6">Förutom de här nämnda mer övergripande målsättningarna för us ställs detaljerade krav som innebär förpliktelser för Neustar Inc. Bolaget skall exempelvis driva verksamhet i Förenta staterna och ha en adress i landet. Samtliga tjänster som rör registrering av domännamn under toppdo- mänen us skall därutöver utföras inom landet.</P>
<P class="p297 ft4">Enligt avtalet får Neustar Inc. inte ställa några ekonomiska krav på den amerikanska regeringen i anledning av förvaltningen av toppdomänen. Däremot är bolaget tillåtet att ta ut rimliga avgifter från tredje man i anledning av de tjänster som skall utföras i enlighet med avtalet med handelsdepartementet. Det sistnämnda förfarandet skall emellertid god- kännas av den amerikanska regeringen.</P>
<P class="p16 ft6">I avtalet uppställs slutligen vissa krav som rör förvaltningen av topp- domänen us. Dessa förpliktelser är uppdelade i fyra punkter. I detta sammanhang är det främst punkterna ett och två som är av intresse. Den första punkten rör de mer grundläggande funktionerna för drivandet av en toppdomän och innefattar bl.a. en förpliktelse för Neustar Inc. att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">224</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<P class="p205 ft4">underhålla samtliga system, såsom mjukvara, hårdvara och infrastruktur. Prop. 2004/05:175 Neustar Inc. skall vidare tillhandahålla en rad olika tjänster, såsom att</P>
<P class="p198 ft6">driva och underhålla masterservern och slavservrar för toppdomänen us, marknadsföra och medvetandegöra användare om möjligheterna att regi- strera domännamn under toppdomänen us samt tillhandahålla en webb- sida med aktuella riktlinjer och information om möjligheterna att regi- strera domännamn under us. I punkten två förpliktas bolaget att uppfylla grundläggande policykrav, vilket bl.a. innebär att det inom ramen för regelverket skall finnas en tvistlösningsmodell.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">16.2</SPAN><SPAN class="ft64">Rättigheter knutna till nationella toppdomäner</SPAN></P>
<P class="p463 ft5"><SPAN class="ft25">16.2.1</SPAN><SPAN class="ft62">Riktlinjer för administrationen av nationella toppdo- mäner</SPAN></P>
<P class="p73 ft4">Som beskrivits i avsnitt 16.1.4. administrerade IANA, i praktiken en enskild person, ursprungligen såväl tilldelningen av <NOBR>IP-adresser</NOBR> som de nationella toppdomänerna. IANA:s riktlinjer för hanteringen av frågor kring de toppdomänerna dokumenterades 1994 i Request for Comments (RFC) 1591. Internet Coordinated <NOBR>Policy-1</NOBR> <NOBR>(ICP-1)</NOBR> kan sägas vara ICANN:s 1999 uppdaterade version av RFC 1591.</P>
<P class="p70 ft4">RFC 1591 och <NOBR>ICP-1</NOBR> innehåller grundläggande standarder för Internet- användning. Av RFC 1591 framgår vilka allmänna riktlinjer som den som administrerar en nationell toppdomän skall iaktta och vilka tjänster som skall ingå i administrationen.</P>
<P class="p12 ft6">I inledningen till RFC 1591 slås fast att den till vilken delegerats an- svaret för en nationell toppdomän (uppdragstagaren) utför en offentlig tjänst på uppdrag av den nation som toppdomänen avser och på uppdrag av den globala Internetgemenskapen. I dokumentet sägs också att dele- gationen innebär att den som nationellt ansvarar för toppdomänen fått i förtroende att förvalta domänen och att detta innebär en förpliktelse att administrera toppdomänen på ett sätt som tillgodoser allmänhetens och den globala Internetgemenskapens bästa.</P>
<P class="p70 ft4">I RFC 1591 anges vidare hur den som administrerar toppdomänen nationellt skall förhålla sig till frågor om äganderätt eller andra liknande rättigheter som en delegation kan ge upphov till. Enligt vad som sägs i dokumentet är sådana frågor ovidkommande. De frågor som är väsent- liga är i stället de som rör det ansvar som delegationen innebär och den serviceskyldighet i förhållande till samhället som följer med delega- tionen.</P>
<P class="p70 ft4">RFC 1591 nämner också en rad mer konkreta förpliktelser som den som ansvarar nationellt för toppdomänen skall uppfylla. I och med dele- gationen skall de ansvariga för toppdomänen i respektive land exempel- vis förse IANA (ICANN) med kontaktinformation. Det uppställs i detta sammanhang krav på att en administrativ kontaktperson skall finnas i det land som toppdomänen avser.</P>
<P class="p12 ft6">I RFC 1591 nämns vissa tjänster, såsom namntilldelning och teknisk verksamhet avseende namnservrar, som den som nationellt ansvarar för en toppdomän skall tillhandahålla inom ramen för administrationen. Tjänsterna skall, enligt vad som uttalas i dokumentet, utföras på ett till-</P>
<P class="p464 ft4">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">fredsställande sätt. I fråga om den tjänst som avser den tekniska driften av namnservrar sägs dessutom att servrarna skall skötas på ett sätt som garanterar säkerhet, noggrannhet och robusthet.</P>
<P class="p87 ft6">Med ansvaret att administrera en nationell toppdomän följer också en skyldighet att hålla berörda organisationer informerade om domänens status. I detta krav ligger att varje nationell toppdomän skall ges en teknisk utformning som möjliggör kontroll av innehållet i den master- server och de slavservrar som finns inom den nationella organisationen.</P>
<P class="p111 ft6">Slutligen sägs i RFC 1591 att en delegation av den nationella topp- domänen kan återkallas om det skulle uppkomma återkommande problem med administrationen. Om det skulle bli aktuellt att återkalla en delegation kan IANA (ICANN) omdelegera den nationella toppdomänen till en annan ansvarig. Om ansvaret för den nationella toppdomänen av någon annan anledning skulle komma att flyttas från en ansvarig till en annan skall IANA (ICANN) underrättas av berörda parter. Detta för att IANA (ICANN) skall kunna konstatera att överflyttningen har beslutats i samförstånd och att den som får ansvaret för toppdomänen är införstådd med de skyldigheter som följer med administrationen.</P>
<P class="p112 ft6">I <NOBR>ICP-1</NOBR> slås fast att de principer som kommer till uttryck i RFC 1591 fortfarande skall gälla. I vissa avseenden skiljer sig emellertid de båda dokumenten åt. Detta kommer bl.a. till uttryck genom att det i <NOBR>ICP-1</NOBR> direkt uttalas att de nationella regeringarnas åsikter om en delegation eller en omdelegation av en nationell toppdomän är av stor betydelse. Vidare sägs att IANA skall verka för att lösa eventuella meningsskilj- aktigheter i samband med omdelegeringar av ansvaret för toppdomäner. I dokumentet rekommenderas dessutom inblandade parter att själva sam- verka i en sådan situation.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">16.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Innebörden av delegationen av en nationell toppdomän</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">En delegation från ICANN av en nationell toppdomän (se avsnitt 16.1.4) innebär att en organisation eller en fysisk person (”domänad- ministratören”) fått i förtroende att ansvara för toppdomänen. Delega- tionen får anses ge upphov till både rättigheter och skyldigheter för båda parter.</P>
<P class="p111 ft6">ICANN får genom delegationen anses ha en skyldighet att verka för att de rotservrar som Förenta staternas handelsdepartement har den reella förfoganderätten över ger hänvisning till de namnservrar som domän- administratören anger. Förpliktelsen innebär en motsvarande rätt för domänadministratören att bli rekommenderad av ICANN till handels- departementet som nationellt ansvarig för toppdomänen.</P>
<P class="p82 ft4">Domänadministratörens skyldigheter till följd av delegationen bör bestämmas utifrån de allmänna principer som kommer till uttryck i RFC 1591 och <NOBR>ICP-1.</NOBR> Detta innefattar en förpliktelse att driva verk- samheten på ett sätt som syftar till att tillgodose allmänhetens och den globala Internetgemenskapens bästa och tillhandahålla tjänster.</P>
<P class="p82 ft4">Domänadministratören skall således bedriva en verksamhet som innehåller namntilldelning och drift av namnservrar. Tjänsterna skall drivas på ett tillfredsställande sätt och den tekniska driften av namn-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">226</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">servrarna skall skötas på ett sätt som bl.a. garanterar stabilitet och säker- het.</P>
<P class="p87 ft7">Till det nu sagda skall läggas att domänadministratören bör vara förpliktad att informera berörda internationella aktörer om toppdomänens status och ordna sin serverdrift på ett sätt som gör det möjligt för berörda internationella organisationer att kontrollera innehållet. Den sistnämnda förpliktelsen är viktig, inte minst med hänsyn till att det med en dele- gation får anses följa ett ansvar mot den globala Internetgemenskapen.</P>
<P class="p82 ft4">Delegationen kan emellertid inte anses ge upphov till att någon äganderätt till toppdomänen uppstått för domänadministratören. <NOBR><SPAN class="ft5">II-stiftelsen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>anför också i sitt remissvar att toppdomänen inte kan ägas av någon utan att stiftelsen tillhandahåller en tjänst där den aktuella bok- stavskombinationen används.</P>
<P class="p230 ft9">Databaser</P>
<P class="p237 ft4">Som ett led i administrationen av en toppdomän måste domänadministra- tören arbeta upp och driva en eller flera särskilda databaser. Utredningen har redovisat att företrädare för ICANN anser att delegationen vad gäller toppdomänen se inte innebär att <NOBR>II-stiftelsen</NOBR> därigenom erhållit någon rätt till toppdomänen eller de databaser som måste drivas. <NOBR><SPAN class="ft5">II-stiftelsen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>menar i sitt remissvar att den upparbetat vissa rättigheter, såsom data- basen, samt att denna tillhör stiftelsen. Frågan om äganderätten till de databaser som är nödvändiga för att driva toppdomänen är således om- stridd.</P>
<P class="p82 ft4">En databas kan under vissa förutsättningar åtnjuta ett upphovsrättsligt skydd. I lagen (1960:729) om upphovsrätt för litterära och konstnärliga verk (URL) föreskrivs att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket och att detta innebär en uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Upphovsmannen ges också en ideell rätt, vilket innebär att han eller hon på närmare angivet sätt skall namnges när exemplar av verket framställs eller görs tillgängligt för allmänheten samt att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten på sådant sätt att det utgör en kränkning för upphovs- mannen.</P>
<P class="p112 ft6">För att en databas skall kunna få upphovsrättsligt skydd krävs, precis som för andra verk som skyddas enligt URL, att den uppvisar ett visst mått av självständighet och originalitet, eller med andra ord uppnår s.k. verkshöjd. En tumregel för att avgöra huruvida så är fallet är att bedöma risken för dubbelskapande. Verkshöjd anses normalt föreligga om två personer oberoende av varandra inte skulle uttrycka verkets innehåll på samma sätt. En bedömning av en databas verkshöjd görs utifrån hur urvalet av de uppgifter som finns i databasen skett och hur innehållet har organiserats. Det skydd som kan tänkas uppkomma enligt URL i detta sammanhang avser databasens struktur och inte uppgifterna i sig. I vilka fall en databas kan anses vara strukturerad på ett sätt som innebär att den uppnår verkshöjd har behandlats i praxis (se bl.a. NJA 1948 s. 414 och 1995 s. 256). Av de avgörandena framgår att man inte ställer kravet sär- skilt högt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">227</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p197 ft4">De databaser som används för att driva en nationell toppdomän byggs Prop. 2004/05:175 upp för att vara anpassade till verksamheten. Vissa av de uppgifter och</P>
<P class="p198 ft4">funktioner som finns i databaserna anpassas dessutom för att kunna möjliggöra en kommunikation via namnservrarna mot Internet. En inte oväsentlig del av utformningen av databaserna är därmed given av de funktioner som är nödvändiga för att toppdomänen skall vara en funge- rande del i den globala Internetkommunikationen. Det kan dock inte helt uteslutas att databaserna vid en rättslig prövning i domstol kan bedömas ha ett upphovsrättsligt skydd.</P>
<P class="p12 ft6">En annan fråga är om den sammanställning av uppgifter som finns i databaserna omfattas av den till upphovsrätten närstående rättighet som följer av 49 § URL, det s.k. katalogskyddet. Enligt denna bestämmelse har den som framställt en katalog eller annat liknande arbete uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och göra detta tillgängligt för allmänheten. För att åtnjuta skydd måste katalogen ifråga utgöra en sammanställning av ett stort antal uppgifter eller vara resultatet av en väsentlig investering. En databas som uppfyller någon av dessa förutsätt- ningar åtnjuter således katalogskydd. Här skall dock märkas att det inte är uppgifterna i sammanställningen, utan sammanställningen som sådan, eller en väsentlig del av denna, som skyddas. Om någon annan skulle sammanställa samma uppgifter på ett annat sätt skulle detta inte innebära en kränkning av den rättighet som katalogskyddet enligt 49 § URL inne- bär.</P>
<P class="p13 ft4">Av 49 § URL framgår att katalogskyddet tillkommer den som har framställt databasen. Bestämmelsen grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser. Senare rättspraxis i <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har inskränkt omfånget av det skydd som ”sui <NOBR>generis-rätten”</NOBR> (katalogskyddet) ger enligt direktivet (mål <NOBR>C-203/02</NOBR> The British Horseracing Board Ltd m.fl. mot William Hill Organisation Ltd, mål <NOBR>C-338/02</NOBR> Fixtures Marketing Ltd mot Svenska Spel AB samt mål <NOBR>C-46/02</NOBR> Fixtures Marketing Ltd mot Oy Veikkaus Ab), men det kan ändå inte uteslutas att databaserna omfattas av katalog- skydd.</P>
<P class="p202 ft29"><SPAN class="ft4">16.3</SPAN><SPAN class="ft61">Behovet av statlig insyn och tillsyn</SPAN></P>
<P class="p465 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Staten bör ha insyn i och tillsyn över domännamnsadministrationen.</P>
<P class="p466 ft4"><SPAN class="ft5">Utredningens bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna instämmer i</P>
<P class="p341 ft4">bedömningen. Några remissinstanser, däribland <NOBR><SPAN class="ft5">II-stiftelsen</SPAN>,</NOBR> <SPAN class="ft5">Föreningen Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft5">Konkurrensverket</SPAN>, menar att den insyn staten har i dag är tillräcklig.</P>
<P class="p467 ft4">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p468 ft9">Politiska mål</P>
<P class="p267 ft7">Riksdagen har som nämnts beslutat det <NOBR>IT-politiska</NOBR> målet att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256). Enligt beslutet skall staten prioritera bl.a. att stärka tilliten till IT i syfte att uppnå målet.</P>
<P class="p70 ft4">I denna proposition föreslagna delmål 3 innebär att en effektiv och säker <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> skall finnas tillgänglig i alla delar av landet (se avsnitt 6.5). Såsom framgår av avsnitt 15.14.3 anser regeringen att frågan om ett säkrare Internet bör prioriteras och att statens möjligheter att följa utvecklingen av Internet bör förbättras. Den i avsnitt 15.15 beskrivna strategin för ett säkrare Internet i Sverige innebär bl.a. att arbetet för att öka motståndskraften mot störningar som påverkar domännamnssystemet bör fortsätta.</P>
<P class="p12 ft4">Riksdagen har vidare fastställt målen för sektorn elektronisk kommu- nikation enligt följande. Enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer. De elektroniska kommunikationerna skall ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Sverige skall i ett internationellt perspektiv ligga i framkant i dessa avseenden. De elektro- niska kommunikationerna skall vara hållbara, användbara och tillgodose framtidens behov. De främsta medlen för att uppnå detta skall vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begränsningar samt att främja internationell harmonisering. Staten skall ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228).</P>
<P class="p222 ft4">Domännamnsadministration har betydelse för samtliga de mål som beskrivits ovan.</P>
<P class="p246 ft9">Användningen av Internet och domännamnens betydelse</P>
<P class="p267 ft6">Enligt Statistiska centralbyrån hade 73 procent av befolkningen tillgång till Internet i hemmet 2003. De vanligaste användningsområdena för Internet är att skicka och ta emot <NOBR>e-post</NOBR> samt söka information om varor eller tjänster. Användningen av banktjänster via Internet ökar och enligt Bankföreningen sköter mer än hälften av den vuxna befolkningen sina bankaffärer över Internet. Av företag med tio eller fler anställda använde 95 procent Internet under 2003. De vanligaste användningsområdena för företag var att söka allmän information, att utföra finansiella transaktioner samt att få service och support. Det totala värdet av Internetförsäljning 2002 i Sverige uppgick till ca 120 miljarder kronor. Detta motsvarar ca tre procent av samtliga företags omsättning. <NOBR>IT-användningen</NOBR> beskrivs mer utförligt i <SPAN class="ft33">bilaga 17</SPAN>.</P>
<P class="p12 ft6">Ett företag som helt eller delvis driver verksamhet på Internet kan med de möjligheter som Internetkommunikation erbjuder snabbt och billigt nå en relevant kundkrets med information om företagets produkter och tjänster. Att ett företag kan använda och föra ut ett domännamn som överensstämmer med ett inarbetat firmanamn eller varumärke ökar</P>
<P class="p464 ft4">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">möjligheterna för att enskilda skall hitta företagets webbplats. Domän- namn har fått en framträdande roll i marknadsföringssammanhang och har därför kommit att representera stora ekonomiska värden. Det hör numera snarare till huvudregeln än till undantagen att företag på ett tyd- ligt sätt använder sig av domännamn i reklamkampanjer och liknande sammanhang.</P>
<P class="p82 ft4">Nyhetsförmedling via Internet ger möjligheter till fortlöpande uppdate- ring på ett sätt som inte är möjligt i fråga om t.ex. pappersupplagor. Den kontinuerliga och snabba nyhetsförmedling som sker via Internet har blivit ett viktigt komplement till den mer traditionella nyhetsförmed- lingen via radio, tidningar och tv. Även i övrigt tjänar Internet som ett alltmer betydelsefullt medium för debatt, fri åsiktsbildning och inhämt- ning av information.</P>
<P class="p111 ft6">Internet har blivit en allt viktigare komponent vad gäller styrning och övervakning av annan infrastruktur, som t.ex. elkraft, telekommunikation samt vatten och avlopp. Internet används dessutom som medel för styrning och övervakning av olika typer av processer inom företag. Under senare tid har Internet också kommit att spela en viktig roll för överföring av information inom sjukvården.</P>
<P class="p82 ft4">Av vad som sagts ovan framgår att Internetanvändning i olika sam- manhang kommit att få en viktig funktion i samhället. Den offentliga sektorn har datoriserats och så gott som hela det offentliga Sverige för- medlar information och kan nås via Internet. Internet kommer med största säkerhet att bli en för samhället ännu viktigare funktion framdeles än vad som är fallet i dag.</P>
<P class="p230 ft9">Statens ansvar för ett effektivt och säkert Internet</P>
<P class="p237 ft4">Internettrafiken ökar och stannar i högre grad inom Sverige. Detta sker genom att användare genererar mer trafik i näten när de utnyttjar innehåll och tjänster som finns på servrar i Sverige. Enligt uppgifter som Inter- netoperatörer lämnat till PTS stannar numera ca 2/3 av trafiken kvar inom landet (Är Internet i Sverige robust?, s. 29). Frågeställare till se- toppdomänen fördelas enligt <NOBR>II-stiftelsen</NOBR> enligt följande: 45 procent i Sverige, 34 procent i övriga Europa, 18 procent i Förenta staterna och tre procent i Asien.</P>
<P class="p111 ft6">PTS har i rapporten Är Internet i Sverige robust? funnit att domän- namnsystemet är den viktigaste funktionen för att Internet skall kunna fungera praktiskt för användarna. Om alla namnservrar för <NOBR>se-toppdo-</NOBR> mänen blir otillgängliga nås enligt PTS inte domännamnen och Internet upplevs som oanvändbart. Enligt rapporten fortsätter Internet i Sverige att fungera endast under ett fåtal dagar utan tillgång till viktiga delar av domännamnssystemet som finns eller kontrolleras utomlands.</P>
<P class="p111 ft6">Hantering av risker kopplade till Internets funktionalitet ligger utanför Sveriges kontroll i högre utsträckning än vad som är fallet för andra infrastrukturer. Det finns heller inget enskilt land eller organisation som är ansvarig för Internets säkerhet, vilket ställer krav på internationell samverkan för att öka stabiliteten. Sverige kan alltså inte på egen hand säkerställa en tillförlitlig drift av Internet. Ett statligt inflytande över och krav på toppdomäner för Sverige gör inte Internet som helhet mer till- förlitligt, men det kan klargöra vilket ansvar som vilar på den som admi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">230</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">nistrerar en toppdomän och kan skapa en laglig grund för att vid behov kunna vidta åtgärder på området. Internets stabilitet är beroende av många samverkande faktorer där tydliga krav på administrationen av toppdomäner för Sverige kan vara en faktor.</P>
<P class="p87 ft7">När de nationella toppdomänerna ursprungligen delegerades till indi- vider eller organisationer i respektive land förutsågs inte att domän- namnen skulle komma att spela en så stor roll eller representera stora ekonomiska värden. Det allmännas intresse för domännamnshanteringen har ökat i takt med domännamnens växande betydelse. Nationella topp- domäner ses som en allmännyttig resurs som bör administreras på ett sätt som gynnar tillväxt och företagande i den region som toppdomänen av- ser. En toppdomän kan beskrivas som en typ av nationell resurs jämför- bar med t.ex. landskoden 46 i nummerplanen för telefoni (E.164).</P>
<P class="p112 ft6">Några särskilda krav från det allmänna ställs i dag inte på administra- tionen av nationella toppdomäner för Sverige. Inte heller finns någon laglig möjlighet för staten att vid behov vidta åtgärder för att säkerställa administrationen av toppdomäner avsedda för Sverige. Detta innebär ett oklart rättsläge för samtliga parter. Att skapa klarhet om ansvar och skyldigheter är önskvärt. Ur ett användarperspektiv kan tilliten till ett väl fungerande Internet stärkas genom att öppenhet och tydlighet skapas kring ansvarsfördelningen. Dessutom uppnås en ökad legitimitet för den självreglering som i huvudsak bör fortgå inom området.</P>
<P class="p111 ft7">Ett väl fungerande Internet är av allmänt intresse. Åtkomligheten av samhällsnödvändiga resurser under nationella toppdomäner måste säker- ställas. Detta gäller särskilt i händelse av kris eller andra exceptionella förhållanden. Det bör därför skapas tydlighet i ansvarsförhållanden. Domännamnssystemet har blivit för vitt spritt och för viktigt för att bygga på informella överenskommelser. Det är av samhälleligt intresse att det finns stabilitet och förutsägbarhet. Sverige är i dag så pass Inter- netberoende att det offentliga bör ha någon form av insyn i viktiga system för Internets funktion som har infrastrukturella drag. Det offent- ligas förmåga att hålla sig informerat och ha tillsynsmöjligheter måste vara i nivå med det beroende av Internet som finns i dag. Internet i Sverige fungerar väl men tillsyn och information släpar efter.</P>
<P class="p274 ft9">Särskilt om toppdomänen se</P>
<P class="p183 ft6">En stor del av Internetanvändningen som angetts vara sådan där det finns ett särskilt starkt statligt intresse sker under domännamn som är registre- rade under den befintliga nationella toppdomänen se. Så gott som hela det offentliga Sverige samt bankväsendet har registrerat och använder aktivt domännamn under den toppdomänen.</P>
<P class="p111 ft7">Den nationella toppdomänen se har utvecklats till en allmän ange- lägenhet. Konsekvenserna för det svenska samhället skulle bli både allvarliga och omfattande om toppdomänen se inte fungerar effektivt och stabilt. Härigenom har toppdomänen utvecklats till att vara en kritisk resurs för Internetanvändningen i Sverige. Det är visserligen så att en fungerande Internetanvändning beträffande adresser under toppdomänen se är beroende av funktioner som ligger utanför den kontroll som ryms inom administrationen av toppdomänen. Själva administrationen är emellertid i sig en kritisk punkt, som motiverar ett ökat statligt inflytande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">231</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<P class="p205 ft4">för att säkra stabila kommunikationer med domännamn registrerade Prop. 2004/05:175 under denna toppdomän.</P>
<P class="p177 ft7">För att öka tilliten till Internet hos användare är det viktigt att det inte råder oklarhet om ansvarsförhållanden. En fortsatt stabil och säker namntjänst för Internets toppdomäner är betydelsefull. För att kunna till- varata samhällets intressen krävs att staten sätter upp och genomför poli- tiska mål och strategier för <NOBR>se-domänen</NOBR> i likhet med dem som gäller för annan kommunikation. Detta inte minst för att möta de risker som kan uppkomma i en krissituation. Staten bör ha insyn i och kunna verifiera effektiviteten och säkerheten för den nationella toppdomänen se.</P>
<P class="p70 ft4">Sammanfattningsvis kan konstateras att staten med hänsyn till den betydelse som den nationella toppdomänen se har kommit att få har ett välgrundat intresse av insyn i och tillsyn över administrationen av topp- domänen.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">16.4</SPAN><SPAN class="ft61">Formen för det statliga inflytandet</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">16.4.1</SPAN><SPAN class="ft62">Lagstiftning som berör nationella toppdomäner</SPAN></P>
<P class="p394 ft9">Lagen om elektronisk kommunikation</P>
<P class="p228 ft4">Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) gäller elektro- niska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning. Lagen är inte tillämplig på innehåll som överförs i näten.</P>
<P class="p12 ft6">Med begreppet tillhörande installation avses i lagen anordning, funk- tion eller annat som inte utgör men har samband med en elektronisk kommunikationstjänst eller ett elektroniskt kommunikationsnät, och som möjliggör eller stöder den tjänsten eller tillhandahållandet av tjänster via det nätet. Enligt förarbetena till lagen omfattar detta utrustning i form av t.ex. datorer för databaser för driftstödsystem med programvara och de system som erfordras för drift av databasen (prop. 2002/03:110 s. 361). Enligt ett av de direktiv som legat till grund för lagen, Europaparla- mentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektivet), kan tillträde till nätelement och till- hörande faciliteter inbegripa tillträde till relevanta programvarusystem, inbegripet driftstödssystem, samt tillträde till nummeromvandling eller system som erbjuder likvärdiga funktioner.</P>
<P class="p13 ft7">Funktionerna som erfordras för att domännamnssystemet skall fungera kan anses utgöra tillhörande installationer enligt LEK. Det skulle i och för sig kunna hävdas att även administrationen av domännamn utgör en tillhörande installation i lagens mening. Administratören av en nationell toppdomän skulle då kunna anses som en operatör enligt LEK, dock utan anmälningsskyldighet eftersom denna skyldighet inte föreligger för operatörer av tillhörande installationer. En tillämpning av de centrala bestämmelserna i LEK om möjligheter att ålägga dominerande företag skyldigheter skulle dock förutsätta att en ”domännamnsmarknad” fast- ställs där det inte råder effektiv konkurrens. Så har inte skett. I övrigt torde bestämmelserna i LEK till stor del vara irrelevanta i allt väsentligt</P>
<P class="p178 ft66">för administrationen av nationella toppdomäner, även om denna skulle</P>
<P class="p330 ft4">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">anses utgöra en tillhörande installation. Frågor om säkerheten och stabi- liteten för tillhörande installationer berörs inte på annat sätt än att det i 1 kap. 8 § LEK anges att regeringen i krig eller krigsfara får meddela nödvändiga föreskrifter.</P>
<P class="p180 ft9">Personuppgiftslagen</P>
<P class="p183 ft7">I administrationen av toppdomäner ingår att föra en kunddatabas och hålla ett register med kontaktinformation för domännamnsinnehavare tillgängligt. Detta innebär behandling av personuppgifter. Verksamheten i denna del omfattas därför av personuppgiftslagen (1998:204). Denna syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Personuppgiftslagen (PUL) är bara tillämplig om det inte ges andra från PUL avvikande bestämmelser i en annan lag eller i en förordning. Några till PUL kompletterande regler om integritetsskydd för domännamnsadministration finns dock inte.</P>
<P class="p112 ft7">I 9 § PUL ställs det upp ett antal krav på behandlingen av personupp- gifter. Bland annat skall den personuppgiftsansvarige se till att person- uppgifter behandlas bara om det är lagligt, alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, endast samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in samt inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Vidare skall den personuppgiftsansvarige se till att behandlade personuppgifter är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen samt är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella. Slutligen skall alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen.</P>
<P class="p112 ft6">PUL innehåller i <NOBR>10–12</NOBR> §§ en uttömmande uppräkning av de fall då behandling av personuppgifter är tillåten. Som utgångspunkt gäller att personuppgifter alltid får behandlas om den registrerade har lämnat sitt samtycke. Skulle den registrerade återkalla ett givet samtycke får ytterli- gare personuppgifter om denne inte registreras. I vissa fall får dock personuppgifter behandlas även om den registrerade inte lämnat sitt samtycke till det. Så är fallet om behandlingen sker i samband med ett avtal med den registrerade när det krävs för fullgörandet av avtalet. Behandling får också utföras om det är nödvändigt för att den person- uppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig skyldighet som åvilar honom eller henne. Vidare får behandling av personuppgifter ske om det är nödvändigt för att en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna ut- föras och för att den personuppgiftsansvarige, eller någon annan till vilken personuppgifter har lämnats ut, skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning. Slutligen får personuppgifter be- handlas om en avvägning ger vid handen att den personuppgifts- ansvariges berättigade intresse av en behandling väger tyngre än den registrerades intresse av skydd.</P>
<P class="p251 ft6">I <NOBR>33–35</NOBR> §§ PUL regleras överföring av personuppgifter till länder utan- för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Huvudregeln är att det är förbjudet att utan samtycke överföra personuppgifter till ett sådant land, vilket kan vara fallet när uppgifter läggs ut på Internet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">233</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft4">Tillsynsmyndighet är Datainspektionen. Tillsynen enligt PUL går i huvudsak ut på att säkerställa att personuppgifter inte behandlas i strid med lagen.</P>
<P class="p180 ft9">Konkurrens- och konsumentlagstiftningen</P>
<P class="p237 ft4">Konkurrenslagen (1993:20), KL, innehåller allmänna regler av betydelse för namntilldelningsverksamheten. Enligt 1 § KL har lagen till ändamål att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. Lagen ställer därför upp vissa principiella förbud. I 6 § KL förbjuds sam- arbete mellan företag i syfte att hindra, begränsa eller snedvrida kon- kurrensen på en marknad eller som ger detta resultat. I 19 § samma lag förbjuds den som har en dominerande ställning på en marknad att miss- bruka denna.</P>
<P class="p112 ft6">Parallellt med KL gäller konkurrensreglerna inom EU. Reglerna tillämpas om handeln mellan Sverige och ett annat medlemsland på- verkas. EU:s konkurrensregler innehåller motsvarande två förbud – ett mot konkurrensbegränsande avtal (artikel 81 i <NOBR>EG-fördraget)</NOBR> och ett mot missbruk av dominerande ställning (artikel 82 i <NOBR>EG-fördraget).</NOBR></P>
<P class="p87 ft7">Konkurrensverket har möjligheter att ingripa mot beteenden som är förbjudna enligt KL eller <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Bland annat får Konkurrens- verket enligt 23 § KL ålägga ett företag att upphöra med överträdelser av förbuden i 6 eller 19 § samma lag eller artikel 81 eller 82 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Om det finns särskilda skäl för det får ett sådant åläggande, enligt 25 § KL, meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts.</P>
<P class="p111 ft6">Ett ingripande enligt 19 § KL eller artikel 82 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> förutsätter bl.a. att ett företag bedöms ha en dominerande ställning på en relevant marknad. Det är möjligt att tilldelning av domännamn skulle kunna ut- göra en relevant marknad mot bakgrund bl.a. av att domännamn inte är enkelt utbytbara mot andra alternativa adresseringsmetoder på Internet, t.ex. användande av <NOBR>IP-nummer</NOBR> eller andra tekniker för angivande av adress (t.ex. ”the Handle System”, se http://www.handle.net<SPAN class="ft75">)</SPAN>. Andra adresseringstekniker kräver ofta installationer av program m.m.</P>
<P class="p112 ft6">Frågan om tilldelning av domännamn under en nationell toppdomän kan utgöra en relevant marknad har inte prövats av Konkurrensverket och låter sig inte besvaras med någon lätthet. Avgörande är bl.a. om kunderna uppfattar domännamn under se som utbytbara mot domännamn under andra toppdomäner. Det får i brist på närmare utredning bedömas som osäkert om domännamn under t.ex. <NOBR>se-domänen</NOBR> kan utgöra en rele- vant marknad (se vidare avsnitt 16.8).</P>
<P class="p82 ft4">En dominerande ställning anses föreligga när ett företag, ensamt eller tillsammans med andra, har en ställning av sådan ekonomisk styrka att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna genom att t.ex. inte obetydligt höja priserna utan att förlora kunder.</P>
<P class="p87 ft44">I högre utsträckning än tidigare får privatpersoner registrera domän- namn under den nationella toppdomänen se. Detta aktualiserar i viss mån konsumentlagstiftningens tillämpning på verksamheten. På konsument- området har Konsumentverket till uppgift att tillvarata konsumenternas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">234</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">intressen. Myndighetens arbete utgörs till stor del av förebyggande verk- samhet genom tillskapandet av överenskommelser med näringslivet, ut- färdande av föreskrifter och meddelande av riktlinjer. De rättsliga möjligheter som Konsumentverket har att komma till rätta med den som inte tillämpar gällande konsumentlagstiftning utgörs i huvudsak av meddelande av förbud att t.ex. tillämpa ett oskäligt avtalsvillkor.</P>
<P class="p180 ft9">Stiftelselagen</P>
<P class="p181 ft6">För närvarande vilar ansvaret för administrationen av den befintliga svenska toppdomänen se på den för ändamålet bildade <NOBR>II-stiftelsen.</NOBR> Detta innebär att stiftelselagen (1994:1220) är tillämplig för administrationen av den befintliga nationella toppdomänen för Sverige.</P>
<P class="p77 ft4">Av 9 kap. stiftelselagen följer att alla stiftelser är knutna till en till- synsmyndighet. Reglerna om tillsyn har tillkommit mot bakgrund av vikten av att värna om donationsviljan och stiftelsernas fortbestånd. I stiftelser finns det i regel inte något organ som har befogenhet att både övervaka och ingripa mot stiftelsens förvaltning såsom bolagsstämman vid drift i aktiebolag (prop. 1993/94:9 s. 87). Lagen ger dock möjlighet att i hög utsträckning göra undantag från tillsynen (se 9 kap. 10 och 10 a §§).</P>
<P class="p112 ft7">Enligt 9 kap. 1 § stiftelselagen står en stiftelse normalt under tillsyn av den länsstyrelse där stiftelsens styrelse eller förvaltare har sitt säte. Till- synsmyndigheten har tre huvuduppgifter: kontroll, ingripande och service (prop. 1993/94:9 s. 87). I förarbetena till stiftelselagen uttalas att den återkommande kontrollen endast berör årsredovisningsskyldiga stiftelser och att årsredovisningen tillsammans med revisionsberättelsen bör utgöra ett godtagbart underlag för tillsynsmyndigheternas granskning av stiftelsens förvaltning (prop. 1993/94:9 s. 88).</P>
<P class="p111 ft6">I kontrollsyfte får en tillsynsmyndighet begära in handlingar eller upplysningar från en stiftelse. Kontrollen utövas dock först och främst genom att tillsynsmyndigheten granskar stiftelsernas årsredovisning för att kontrollera att stiftelsens förvaltning och revisionen av stiftelsen ut- övas i enlighet med stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i stiftelse- lagen. Tillsynsmyndigheten är skyldig att ingripa enligt 9 kap. 3 § stiftelselagen om det kan antas att så inte är fallet eller om en styrelse- ledamot eller förvaltare annars missköter sitt uppdrag.</P>
<P class="p82 ft4">I <NOBR>II-stiftelsens</NOBR> stiftelseförklaring anges att stiftelsen bl.a. skall främja en god stabilitet i infrastrukturen för Internet i Sverige och främja ut- vecklingen av hanteringen av domännamn under toppdomänen se och andra nationella domäner avseende Sverige. Ett på så sätt formulerat ändamål med en stiftelse får anses vara vidsträckt. Det innebär samtidigt att det kan krävas såväl allmänna kunskaper om domännamnshantering som tekniska kunskaper om systemet för att det skall vara möjligt att bedöma om verksamheten utövas i enlighet med det i stiftelseurkunden angivna ändamålet.</P>
<P class="p112 ft7">Tillsynen enligt stiftelselagen har framför allt till syfte att kontrollera förvaltningen av stiftelsen. Tillsynsmyndigheten ingriper främst om det kan antas att förvaltningen inte utförs i enlighet med stiftelseförordnandet eller stiftelselagen. En effektiv och säker drift av nationella toppdomäner torde därför inte kunna säkerställas genom tillsyn enligt stiftelselagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">235</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<P class="p197 ft4">Den praktiska hanteringen av toppdomänen se sköts av <NOBR>II-stiftelsens</NOBR> Prop. 2004/05:175 dotterbolag <NOBR>NIC-SE.</NOBR> Även dotterbolaget är bundet av det för stiftelsen</P>
<P class="p198 ft44">gällande ändamålet (jfr. SOU 2000:30 s. 173 och prop. 1993/34:9 s. 61). Detta skall alltså bedriva sin verksamhet i enlighet med stiftelsens ända- mål. Eftersom tillsynen enligt stiftelselagen har stiftelsen som tillsyns- objekt, torde länsstyrelsens tillsyn dock inte direkt omfatta den praktiska hantering av toppdomänen se som sker i bolaget. Länsstyrelsens möjlig- het att ingripa direkt mot <NOBR>NIC-SE</NOBR> med förelägganden eller andra tillsyns- åtgärder är därför mycket begränsad. Länsstyrelsen är i stället hänvisad till att rikta eventuella tillsynsåtgärder mot <NOBR>II-stiftelsen,</NOBR> om dotter- bolagets faktiska administration av toppdomänen se kan antas ske eller sker i strid med stiftelsens ändamål.</P>
<P class="p402 ft4">Tillsynen beträffande dotterbolaget <NOBR>NIC-SE</NOBR> torde i praktiken vara begränsad till att via stiftelsen ta del av redovisningshandlingar för koncernen och att kontrollera att <NOBR>II-stiftelsens</NOBR> ägarroll är förenlig med ändamålet för stiftelsen.</P>
<P class="p200 ft5"><SPAN class="ft25">16.4.2</SPAN><SPAN class="ft62">Andra former för statligt inflytande än lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p394 ft9">PTS sektorsansvar för elektronisk kommunikation</P>
<P class="p267 ft6">PTS är ansvarig sektorsmyndighet för området elektronisk kommunika- tion. Administrationen av en nationell toppdomän faller in under området elektronisk kommunikation och därmed under PTS sektorsansvar. Sektorsansvaret innebär ett övergripande ansvar för en viss samhälls- sektor. Den största uppgiften inom sektorsansvaret är att följa utvecklingen, såväl den tekniska utvecklingen som utvecklingen på <NOBR>konsument-,</NOBR> regional- och konkurrenspolitiska områden, inom sektorn och återrapportera till regeringen. Detta innebär att PTS bl.a. kan in- formera regeringen om att ändringar krävs i relevant lagstiftning.</P>
<P class="p227 ft9">Avtal</P>
<P class="p267 ft7">I domännamnsutredningens betänkande (SOU 2000:30) föreslogs bl.a. att regeringen skulle ingå ett uppdragsavtal med administratören <NOBR>II-stiftelsen</NOBR> rörande toppdomänen se. Avtalet var avsett att formalisera hanteringen av toppdomänen och öka inflytandet över och insynen i verksamheten.</P>
<P class="p187 ft9">Statlig styrelserepresentation i <NOBR>II-stiftelsen</NOBR></P>
<P class="p201 ft7">Domännamnsutredningen föreslog att regeringen skulle ges möjlighet att utse två ordinarie styrelseledamöter och en suppleant i <NOBR>II-stiftelsens</NOBR> styrelse. Förslaget ledde dock inte till någon åtgärd från statens sida. <NOBR>II-stiftelsen</NOBR> har efter att Domännamnsutredningens betänkande av- lämnats vidtagit frivilliga åtgärder för att bredda styrelserepresentationen samt erbjudit regeringen att utse en ledamot i styrelsen.</P>
<P class="p400 ft4">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft9">Rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft4">Berörda intressenter kan utarbeta allmänna, icke bindande, riktlinjer för hur nationella toppdomäner skall drivas. Sådana riktlinjer skulle lätt kunna anpassas till den tekniska utvecklingen och till de nya krav som användare framdeles kan tänkas ställa på administrationen av toppdo- mäner.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">16.5</SPAN><SPAN class="ft61">En ny lag</SPAN></P>
<P class="p11 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>En ny lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet skall införas.</P>
<P class="p469 ft4"><SPAN class="ft5">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för-</P>
<P class="p348 ft9">slaget. Ett antal remissinstanser menar att behov av reglering saknas eftersom verksamheten fungerar bra i dag. Några remissinstanser pekar på att Internets gränsöverskridande natur särskilt måste beaktas. <SPAN class="ft25">Veten- skapsrådet </SPAN>och <SPAN class="ft25">Internationella handelskammarens svenska national- kommitté </SPAN>menar att fler funktioner än bara toppdomänen är viktiga för ett väl fungerande Internet. <SPAN class="ft25">Post- och telestyrelsen (PTS) </SPAN>menar att reglerna bör införas i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK).</P>
<P class="p470 ft5">Stockholms handelskammare <SPAN class="ft4">och </SPAN>Konkurrensverket <SPAN class="ft4">anser att det är oklart om en lag verkligen kan värna de aktuella skyddsintressena.</SPAN></P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft5">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Såsom konstaterats i avsnitt 16.3 bör statens insyn i och tillsyn över domännamnsadministrationen öka. Som framgår av redogörelsen i avsnitt 16.4.1 kan den tillsyn och insyn som följer av LEK, personuppgiftslagen (1998:204) (PUL), konkurrenslagen (1993:20) (KL), konsumentlagstiftningen eller stiftelselagen (1994:1220) inte anses vara tillräcklig för att tillgodose det allmännas intresse av att kunna följa och kontrollera stabiliteten och säkerheten hos sådan verk- samhet.</P>
<P class="p222 ft4">Administrationen av toppdomäner faller som nämnts ovan under området för elektronisk kommunikation och därmed under PTS sektorsansvar. Sektorsansvaret innebär dock som sådant inga direkta möjligheter till tillsyns- eller insynsåtgärder.</P>
<P class="p177 ft7">Vad gäller frågan om staten via avtal kan skaffa sig tillräckligt inflytande är staten beroende av motpartens goda vilja. Det kan vidare ifrågasättas om ett avtal ger den långsiktighet och stabilitet som är önsk- värd för att skapa en effektiv och säker kontinuerlig drift av domän- namnssystemet i Sverige. Ett avtal kan innebära ett visst mått av osäker- het. Ett avtal ger inte heller självklart den öppenhet och förutsägbarhet som är önskvärd på områden där staten vill utöva tillsyn över den dagliga driften. Den frågan kan därför inte uteslutande regleras genom avtal. Det kan dock finnas anledning att, i varje fall övergångsvis, genom avtal eller ensidiga åtaganden definiera de grundläggande rollerna.</P>
<P class="p13 ft6">I fråga om förslaget att staten utser en ledamot i styrelsen för den stiftelse som administrerar den befintliga nationella toppdomänen bör noteras att en styrelseledamot i en stiftelse har till uppgift att under enskilt ansvar verka endast för stiftelsens intressen (jfr. prop. 1993/94:9,</P>
<P class="p330 ft4">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft6">s. 68). Denne skall inte representera de organisationer som utsett dem eller på annat sätt företräda organisationernas intressen. Någon egentlig statlig kontroll över eller möjlighet att påverka <NOBR>II-stiftelsens</NOBR> verksamhet kan därför inte sägas föreligga för en styrelserepresentant som staten utser. Styrelserepresentationen innebär dessutom långtifrån möjligheter för staten att göra ingripanden för att säkerställa de garantier på stabilitet och säkerhet som de samhälleliga intressena knutna till administrationen av nationella toppdomäner påkallar.</P>
<P class="p297 ft4">Härutöver försvåras insynsmöjligheterna vad gäller den befintliga nationella toppdomänen genom att den faktiska administrationen av <NOBR>se-domänen</NOBR> huvudsakligen utövas av <NOBR>II-stiftelsens</NOBR> dotterbolag <NOBR>NIC-SE.</NOBR> Styrelserepresentationen i stiftelsen skulle inte kunna medföra en till- fredsställande insyn i <NOBR>NIC-SE:s</NOBR> verksamhet.</P>
<P class="p16 ft6">För att <NOBR>icke-bindande</NOBR> riktlinjer och rekommendationer skall vara meningsfulla torde krävas ett formaliserat samarbete mellan staten, administratörer och andra intressenter på området, där administratörerna måste vara beredda att acceptera att staten ges inflytande över hur rikt- linjerna skall utformas i vissa frågor. Även om så skulle vara fallet är ett system med icke bindande rekommendationer inte tillräckligt för att säkerställa det allmännas inflytande.</P>
<P class="p297 ft4">Staten bör tillförsäkras möjlighet att säkerställa en effektiv och säker administration av nationella toppdomäner för Sverige genom insyn och tillsyn. Som framgått ovan sker detta inte genom befintlig lagstiftning och kan inte förväntas åstadkommas fullt ut genom andra åtgärder än lagstiftning. Staten bör därför genom ändrad lagstiftning ges möjlighet till verklig insyn och tillsyn.</P>
<P class="p297 ft4">Några remissinstanser, däribland <NOBR><SPAN class="ft5">II-stiftelsen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>och <SPAN class="ft5">Föreningen Svenskt Näringsliv</SPAN>, menar att en reglering är onödig då driften av toppdomänen se fungerar bra. Regeringen delar bedömningen att toppdomänen se fungerar tekniskt bra i dag. Det är dock av yttersta vikt att funktionen även framöver fungerar bra. Av skäl som framgått i detta och föregående avsnitt kan det allmänna inte enbart förlita sig på att marknaden kommer att lösa eventuella kriser och problem. En säkrare drift av Internet är en viktig del i arbetet med samhällets informationssäkerhet (jfr. prop. 2001/02:158).</P>
<P class="p16 ft6"><SPAN class="ft33">PTS </SPAN>framhåller att LEK omfattar alla typer av elektroniska kommuni- kationsnät och att delar av domännamnshanteringen därför kan falla in under lagens begrepp tillhörande installation. Styrelsen menar vidare att ett av de bakomliggande skälen till LEK:s tillkomst är den konvergering som sker på det tekniska området och att det synes stå i motsättning till detta syfte med LEK att stifta en helt ny lag som enkom reglerar den nationella toppdomänen för Sverige.</P>
<P class="p297 ft4">Som framgår i avsnitt 16.4.1 regleras i LEK, i de avseenden som här är aktuella, huvudsakligen konkurrensrättsliga frågor. I detta fall är det främst fråga om att säkerställa effektiviteten och driftsäkerheten vid administrationen av toppdomäner för Sverige samt att säkerställa att verksamheten bedrivs i allmänhetens intresse. Det är dock riktigt att en reglering av administrationen av nationella toppdomäner i huvudsak är av infrastrukturell karaktär, liksom LEK, och det kan finnas skäl att reglera infrastrukturella aspekter på elektronisk kommunikation i en och samma lag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">238</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<P class="p471 ft4">Domännamnsadministration har dock inte stått i fokus för lagstiftaren Prop. 2004/05:175 eller direktivförfattarna vid tillkomsten av LEK, eller de <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som</P>
<P class="p472 ft4">ligger bakom den, på ett sådant sätt att regleringen är anpassad för dessa speciella frågor. Nu aktuella aspekter av administrationen av toppdo- mäner utgör en så specifik företeelse att det snarast skulle försämra över- skådligheten att väva in regleringen i LEK. Regleringen bör därför införas i en ny, särskild lag. Detta hindrar inte att bestämmelserna i LEK i vissa avseenden kan vara tillämpliga på domännamnsadministration (se avsnitt 16.4.1 och 16.8).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td81"><P class="p19 ft29">16.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td113"><P class="p155 ft29">Utgångspunkter och tillämpningsområde för en ny</P></TD>
<TD class="tr35 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td113"><P class="p155 ft29">lag</P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td114"><P class="p19 ft73"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr45 td116"><P class="p19 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr45 td117"><P class="p19 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr45 td62"><P class="p19 ft73"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td119"><P class="p473 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen skall tillämpas på nationella toppdo-</P></TD>
<TD class="tr31 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr31 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft9">mäner för Sverige och ha sin utgångspunkt i de principer för delege-</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft9">ring och administration av nationella toppdomäner som lagts fram av</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td120"><P class="p473 ft9">den mellanstatliga rådgivande kommittén GAC. Lagen skall innehålla</P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft4">krav på teknisk drift och register samt principer för tilldelning och</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft8">registrering av domännamn. Lagen skall också innehålla bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft4">om tillsyn.</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Lagen bör inte innehålla bestämmelser om</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td120"><P class="p473 ft8">hur en domänadministratör skall utses eller om upphörande av dennes</P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td121"><P class="p473 ft4">verksamhet.</P></TD>
<TD class="tr31 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr31 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td122"><P class="p414 ft4"><SPAN class="ft5">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">förslag och bedömning. Utredningen föreslår dock en reglering om över-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">förande av uppgifter av registerdata om ansvaret för en nationell topp-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">domän övergår till en ny administratör.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td122"><P class="p414 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av remissinstanser tillstyrker för-</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">slaget. Flera remissinstanser framhåller att regleringen inte bör detalj-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft5"><SPAN class="ft4">styra verksamheten. </SPAN><NOBR>II-stiftelsen</NOBR> <SPAN class="ft4">och </SPAN>Föreningen Svenskt Näringsliv</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">menar att förslaget innebär lagstiftning in casu. <SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>anför</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">att om administrationen av toppdomäner behöver regleras, så bör all</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">administration av toppdomäner som utförs från fast driftställe i Sverige</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr14 td48"><P class="p19 ft5"><SPAN class="ft4">omfattas. </SPAN>Försvarsmakten <SPAN class="ft4">och </SPAN>Länsstyrelsen i Västerbottens län <SPAN class="ft4">menar</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">att med hänsyn till den viktiga funktion en nationell toppdomän har bör</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">staten utse en administrativt ansvarig för toppdomänen. <SPAN class="ft5">Justitieombuds-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">mannen </SPAN>tvivlar på utredarens slutsats att administrationen av topp-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">domäner inte är myndighetsutövning. <SPAN class="ft5">Kammarrätten i Göteborg </SPAN>menar</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">dock att mycket talar för att utredningens slutsatser i fråga om myndig-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">hetsutövning är riktiga.</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td122"><P class="p414 ft4"><SPAN class="ft5">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>I uppgiften att administrera en topp-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">domän ligger bl.a. att driva relevanta databaser och därtill hörande</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">offentliga söktjänster, att godkänna ombud, att tilldela domännamn, regi-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">strera domännamn och information om bl.a. vilka som är ansvariga för en</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">registrerad huvuddomän och vilka namnservrar som skall hålla domän-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">namnet operativt, att driva namnservrar för toppdomänen samt att till-</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">gängliggöra och distribuera zonfiler (se avsnitt 16.7) för denna.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td122"><P class="p414 ft4">Som angetts i avsnitt 16.6 bör syftet med en nationell reglering av</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">administrationen av toppdomäner huvudsakligen vara att säkerställa att</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td62"><P class="p20 ft4">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td114"><P class="p19 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr27 td115"><P class="p19 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr27 td123"><P class="p19 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p19 ft65"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">administrationen utförs på ett säkert och effektivt sätt. Regleringen bör också syfta till att tillgodose intresset av integritetsskydd och icke- diskriminering. Vidare bör en reglering skapa möjlighet för staten att kontrollera och vid behov ingripa för att tillse att de uppställda kriterierna för verksamheten verkligen uppfylls.</P>
<P class="p242 ft4">I avsnitt 16.1.5 beskrivs de principer för delegering och administration av nationella toppdomäner som antagits av den mellanstatliga rådgivande kommittén GAC (se även <SPAN class="ft5">bilaga 3</SPAN>). Som nämns där är syftet med GAC- principerna att ange ett generellt ramverk för förhållandet mellan nationella regeringen, administratören av den nationella toppdomänen och ICANN.</P>
<P class="p297 ft4">GAC:s principer spänner över ett stort fält och träffar hela administra- tionen av en nationell toppdomän. Det finns regler om själva driften av den nationella toppdomänen, registreringsförfarandet samt den tvistlös- ningsverksamhet som bör knytas till administrationen av en nationell toppdomän.</P>
<P class="p297 ft4">GAC:s principer är inte oomtvistade. Kritik har riktats mot bl.a. defi- nitionen av uppdragstagare eller den administrativt ansvarige, princi- pernas i viss mån bristande överensstämmelse med EG:s regler om inte- gritetsskydd samt regleringen av zonfilöverföringen (se avsnitt 16.7), immateriella rättigheter och ICANN:s roll.</P>
<P class="p297 ft4">Några egentliga fullgoda alternativ till GAC:s principer saknas dock. Även om GAC:s principer inte formellt har antagits av ICANN tillämpas de av ICANN i dess verksamhet. De har även legat till grund för lagstift- nings- eller andra åtgärder internationellt.</P>
<P class="p16 ft6"><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> har 2000 i meddelandet KOM (2000) 202 upp- manat medlemsstaterna att genomföra GAC:s principer på ett lämpligt sätt i den mån de avser regeringars förhållande till ICANN och till sina nationella toppdomänregister. Även Europeiska unionens råd har den 3 oktober 2000 uppmanat medlemsstaterna att med beaktande av nationella bestämmelser genomföra GAC:s principer för delegering och administration av nationella toppdomäner. Principerna har därefter den 5 april 2005 uppdaterats av GAC.</P>
<P class="p297 ft4">GAC:s principer har alltså fått internationellt genomslag och inter- nationell acceptans. Detta kan på sikt leda till en harmonisering av de olika nationella regelverk som för närvarande finns på området och däri- genom öka förutsättningarna för att uppnå ett säkert och pålitligt Inter- netadresseringssystem på ett globalt plan. Principerna bygger i stort på den allmänna praxis och den tekniska standardisering som utvecklats inom domännamnsområdet.</P>
<P class="p297 ft4">Mot den angivna bakgrunden finns det starka skäl att reglera admi- nistrationen av nationella toppdomän för Sverige med utgångspunkt i GAC:s principer.</P>
<P class="p297 ft4">Principerna är varken till form eller till innehåll av sådan karaktär att de lämpar sig för att direkt överföras till svensk lag. Tvärtom krävs ytter- ligare överväganden om vilka delar av administrationen av en toppdomän som bör bli föremål för en reglering och vilka delar av principerna som bör komma till uttryck i en lag.</P>
<P class="p16 ft7">Flera remissinstanser framhåller att toppdomänen se i dag fungerar på ett bra sätt. Regeringen delar denna bedömning. En reglering av natio- nella toppdomäner för Sverige bör inte vara mer ingripande än absolut</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">240</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">nödvändigt och möjliggöra att toppdomäner kan utvecklas i takt med Internettekniken i övrigt. Det finns t.ex. inte skäl att föreslå särskilda regler om domänadministratörens återförsäljare (s.k. ombud). Ombudens förhållande till domänadministratören förutsätts såsom nu regleras genom privaträttsliga överenskommelser.</P>
<P class="p242 ft4">Ett stort mått av självreglering bör även fortsatt gälla på området. Det är önskvärt att bygga vidare i den anda som genomsyrat utvecklingen av Internet där berörda aktörer i stor utsträckning själva ansvarat för och bidragit till utvecklingen. Detta synsätt ligger väl i linje med målen för sektorn för elektronisk kommunikation.</P>
<P class="p16 ft6">Staten har dock ett övergripande ansvar för tillsyn över kommunika- tionsfrämjande tjänster som tillhandahålls allmänheten mot ersättning. Även om det finns ett stort antal toppdomäner att tillgå är det rimligt att räkna med att värdet av väl fungerande och driftsäkra svenska topp- domäner kommer att bestå. Ett antal grundläggande krav bör därför anges i lag och en tillsynsmyndighet bör ges möjlighet att granska vissa viktiga moment i administrationen av nationella toppdomäner.</P>
<P class="p297 ft4">På Internet finns ca 250 toppdomäner. De mest använda i Sverige är, utöver se, toppdomänerna nu, com och org. Den toppdomän som i dags- läget är utpekad för Sverige enligt standarden ISO <NOBR>3166-1</NOBR> och delegerad av ICANN är se.</P>
<P class="p297 ft4"><SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>anför att om regeringen finner att administrationen av toppdomäner behöver regleras, så bör av konkurrensneutrala skäl all administration av toppdomäner som utövas från ett fast driftställe i Sverige omfattas.</P>
<P class="p16 ft7">Som framgår av avsnitt 16.4.1 och 16.8 behandlas de konkurrens- rättsliga aspekterna av administration av toppdomäner främst i kon- kurrenslagen (1993:20) och lagen (2003:389) om elektronisk kom- munikation, där det inte har någon principiell betydelse om toppdomänen avser Sverige. De aspekter som behandlas nu avser emellertid i stället främst det allmänna intresset av att toppdomäner fungerar säkert och effektivt med beaktande av integritetsskydd m.m. Sverige kan som nämnts inte på egen hand säkerställa en tillförlitlig drift av Internet eller reglera administrationen av domännamn i sin helhet. Den administration där Sverige har en reell möjlighet att dels påverka vem som administrerar toppdomänen och dels på ett effektivt sätt kontrollera verksamheten, är administrationen av toppdomäner som särskilt avser Sverige. Det är beträffande dessa som hänsyn kan tas till svenska intressen. Samma syn- sätt torde ligga till grund för GAC:s principer, där endast administra- tionen av de nationella toppdomänerna behandlas, eftersom det är denna som betraktas som ett uppdrag från det berörda lokala samfundet.</P>
<P class="p218 ft4">Eftersom det för toppdomäner för Sverige finns ett starkt svenskt allmänintresse är det också ur säkerhets- och effektivitetssynpunkt be- fogat att särskilt reglera dessa.</P>
<P class="p16 ft6"><NOBR><SPAN class="ft33">II-stiftelsen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft33"> </SPAN>och <SPAN class="ft33">Föreningen Svensk näringsliv </SPAN>menar att utredningens förslag strider mot det generalitetskrav regeringsformen uppställer för den normgivande verksamheten (det s.k. lex in <NOBR>casu-förbudet),</NOBR> eftersom det endast finns en toppdomän för Sverige och lagstiftningen med nöd- vändighet riktar sig till en adressat, nämligen administratören av denna toppdomän – <NOBR>II-stiftelsen.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">241</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<P class="p474 ft4">Regeringsformens regler om normgivningsmakten bygger på en Prop. 2004/05:175 distinktion mellan generella föreskrifter och beslut i enskilda fall. Ett</P>
<P class="p475 ft4">grundläggande krav på en föreskrift är att den skall vara generellt utformad. I förarbetena till regeringsformen (prop. 1973:90 s. 203 f.) sägs att det inte bör vara möjligt för riksdagen att fatta ett beslut som uttryckligen anges avse endast ett visst konkret fall. Kravet på generell tillämpbarhet får enligt propositionen anses vara uppfyllt om en lag avser situationer av ett visst slag eller vissa typer av handlingssätt eller om den riktar sig till eller på annat sätt berör en i allmänna termer bestämd krets av personer. Detta hindrar inte att bestämmelser i en lag undantagsvis kan vara så utformade att de i praktiken blir tillämpliga endast på ett enstaka fall. Lagen måste emellertid även i en sådan situation vara gene- rellt utformad.</P>
<P class="p326 ft6">Kravet på normgivningens allmängiltighet har betydelse också för stadgandet i 11 kap. 8 § regeringsformen enligt vilket riksdagen inte får fullgöra rättskipnings- eller förvaltningsuppgift i vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Riksdagen kan därför inte ens genom lag tillägna sig rätten att fatta beslut i enskilda fall.</P>
<P class="p325 ft4">Det är emellertid inte här fråga om att i lag ålägga en enskild aktör att ensam svara för uppgiften att sköta administrationen av en toppdomän. Som utvecklas nedan kommer administratören av en nationell topp- domän inte att utses av staten och än mindre anges direkt i regeringens förslag till lag. Regleringen kan redan därför inte sägas stå i strid mot kravet på allmängiltighet. Här kan jämföras med att det enligt alkohol- lagen (1994:1738) för detaljhandel med spritdrycker m.m. skall finnas ett särskilt för ändamålet bildat bolag som staten äger, eller med att be- stämmelser i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område endast kan tillämpas på en aktör, nämligen det program- företag som ensamt har rätt att sända reklam i <NOBR>TV-program</NOBR> med analog sändningsteknik.</P>
<P class="p326 ft4">Dessutom är lagförslaget utformat så att det är tillämpligt inte bara på den befintliga nationella toppdomänen se, utan även på andra till- kommande nationella toppdomäner för Sverige. En sådan utveckling är visserligen för närvarande inte sannolik, men kan inte uteslutas. När RFC 1591 (se avsnitt 16.1.4 och 16.2) skrevs 1994 gjordes bedömningen att det var extremt osannolikt att fler toppdomäner skulle införas. Redan 2000 tog ICANN ett principbeslut om att ett antal nya generiska topp- domäner skulle införas. Det är med andra ord svårt att förutsäga utveck- lingen på området.</P>
<P class="p325 ft6">Det har från många håll funnits ett intresse av att införa fler topp- domäner och 2001 beslutade ICANN att införa sju nya toppdomäner: biz, info, name, pro, museum, aero och coop. Ytterligare nya toppdomäner beräknas införas. Tio ansökningar om detta har inkommit till ICANN. Värt att notera är att två av ansökningarna omfattar geografiska begrepp, nämligen asia för Asien och cat för Katalonien i Spanien. De föreslagna toppdomänerna asia och cat är avsedda för personer och organisationer i de geografiska områdena.</P>
<P class="p325 ft7">Även bland de ursprungliga nationella toppdomänerna har förändringar skett. Inom EU har beslut tagits om införandet av en gemensam topp- domän kallad eu (se avsnitt 16.1.6). Denna domän betecknas som en</P>
<P class="p476 ft4">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<P class="p477 ft4">nationell toppdomän och inte som en generisk toppdomän, eftersom Prop. 2004/05:175 <NOBR>eu-koden</NOBR> finns med i ett annex till standarden ISO <NOBR>3166-1.</NOBR></P>
<P class="p478 ft4">Under 2000 tillfördes Palestina en ny nationell toppdomän, nämligen ps.</P>
<P class="p478 ft4">I samband med revideringen av GAC:s principer för delegering och administration av nationella toppdomäner har ytterligare förslag om nya nationella toppdomäner förts fram. Ett förslag om att i vissa fall använda <NOBR>tre-bokstavskoder</NOBR> i standarden ISO <NOBR>3166-1,</NOBR> i Sveriges fall SWE, har t.ex. diskuterats.</P>
<P class="p325 ft6">Vissa länder har redan flera nationella toppdomäner. Så är fallet för bl.a. Norge som har tre toppdomäner, betecknande Norge, <NOBR>Svalbard-Jan</NOBR> Mayen och Bouvetöya. De två senare är dock inte i bruk.</P>
<P class="p325 ft6">För Sverige finns som nämnts endast en utpekad nationell toppdomän, nämligen se. Det kan dock mot bakgrund av ovanstående alltså inte ute- slutas att fler toppdomäner som avser nationen Sverige kan komma att införas. Lagförslaget, som är tillämpligt även på sådana toppdomäner, kan även av detta skäl inte sägas stå i strid med regeringsformens krav på föreskrifters generella utformning. Denna bedömning påverkas inte av att lagen i praktiken för överskådlig tid endast kommer att vara tillämplig på toppdomänen se.</P>
<P class="p325 ft6">I GAC:s principer är utgångspunkten att en organisation, ett bolag eller en fysisk person förordnas av regeringen att utöva förtroendeuppdraget att hantera en nationell toppdomän (se t.ex. artikel 3.7 eller 4.2.4). För- delen med att staten utser en administrativt ansvarig är att det skapas en legitimitet och öppenhet genom tillsättningsförfarandet. Det kan också närmare föreskrivas vad som skall uppfyllas för att någon skall kunna komma i fråga för uppgiften. Genom att staten tillsätter eller utser en administrativt ansvarig uppkommer även verkningsfulla möjligheter till sanktioner mot den som inte uppfyller de kriterier som gäller för verk- samheten. Den yttersta sanktionen skulle då vara att staten utser någon annan.</P>
<P class="p326 ft6">Emellertid finns det skäl mot att ge staten uppgiften att utse den som skall ansvara för administrationen av en nationell toppdomän. De som är ansvariga för administrationen av nationella toppdomäner har erhållit sina uppdrag på olika sätt. Så kan ha skett genom muntliga överens- kommelser eller genom skriftliga avtal. Som en generell princip gäller för såväl nationella som generiska toppdomäner att administrationen har sin utgångspunkt i privaträttsliga förhållanden. Att administrationen av nationella toppdomäner utvecklats till ett allmänt intresse innebär inte i sig att administrationens privaträttsliga karaktär förändrats. Den ökade samhällsbetydelsen av Internetanvändningen har inte visat på något omedelbart behov av förändringar i detta hänseende.</P>
<P class="p326 ft7">Också från praktisk synpunkt finns det skäl som talar mot att staten skall utse den administrativt ansvarige för administrationen av topp- domänen. För att erhålla uppgiften att administrera en nationell topp- domän krävs godkännande och verkställande med hjälp av ICANN och Förenta staternas handelsdepartement i form av en delegering införd i databasen för den högsta nivån i domännamnssystemet. Det går alltså inte att genom nationell lagstiftning, som överlåter åt staten att utse vem som skall administrera en nationell toppdomän, säkerställa att ett sådant</P>
<P class="p476 ft4">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">beslut verkligen kan effektueras, även om det finns en övervägande Prop. 2004/05:175 sannolikhet för att så skall bli fallet.</P>
<P class="p177 ft6">Lagen bör därför inte nu innehålla någon regel om utseende av eller bemyndigande för någon att utöva uppdraget att administrera en topp- domän. Den bör endast ange vad den administrativt ansvarige skall upp- fylla vid utövandet av verksamheten. Uppdraget att administrera en nationell toppdomän i Sverige kommer därför alltjämt att utföras med stöd av den befogenhet som kan härledas ur delegeringen av topp- domänen från IANA, numera ICANN. Skulle den som är administrativt ansvarig missköta sitt uppdrag kan staten inte ensidigt bestämma att någon annan skall utföra uppdraget. En sådan åtgärd förutsätter att ICANN och Förenta staternas handelsdepartement beslutar att dirigera om den s.k. rotservern. I konsekvens härmed och av skäl som utvecklas närmare i avsnitt 16.9 finns det för närvarande inte heller anledning att i lagen reglera upphörandet av administratörens verksamhet.</P>
<P class="p13 ft6">Mot denna bakgrund finner regeringen, liksom utredningen, att admi- nistrationen av en nationell toppdomän för Sverige inte, trots det bakom- liggande offentliga intresset, kan anses utgöra en offentlig förvaltnings- uppgift. Administrationen kan följaktligen därmed inte heller anses ut- göra myndighetsutövning. <SPAN class="ft33">Justitieombudsmannen </SPAN>har ställt sig tvivlande till denna slutsats och därvid hänvisat till utredningens förslag till bestämmelser om att administratören i vissa fall får avregistrera eller överföra domännamn. Som kommer att framgå i det följande (avsnitt 16.8) föreslår regeringen emellertid inte någon sådan reglering.</P>
<P class="p70 ft4">Detta innebär inte att staten blir utan inflytande på frågan om vem som skall administrera en nationell toppdomän för Sverige. Mot bakgrund av vad som anges ovan är det rimligt att anta att staten kommer att spela en avgörande roll om en ny toppdomän för Sverige införs eller en omdele- gering skall ske för den befintliga.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">16.7</SPAN><SPAN class="ft61">Krav på teknisk drift och offentligt register</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">16.7.1</SPAN><SPAN class="ft62">Teknisk drift</SPAN></P>
<P class="p479 ft6"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Domänadministratören skall vara skyldig att bedriva verksamheten på ett säkert och effektivt sätt i allmänhetens intresse och uppfylla vissa angivna övergripande driftsäkerhetskrav. Regeringen eller en tillsynsmyndighet skall kunna meddela före- skrifter om närmare krav på administratören vad gäller driften.</P>
<P class="p248 ft4"><SPAN class="ft5">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i sak huvudsakligen med regeringens. De övergripande driftsäkerhetskraven är i viss mån annor- lunda utformade. Dessutom föreslås att regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten skall kunna meddela undan- tag från kraven.</P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av remissinstanserna instämmer i utredarens förslag. <SPAN class="ft25">Rikspolisstyrelsen </SPAN>understryker vikten av att det införs krav på kontroll av de personer som sköter driften. <SPAN class="ft25">TeliaSonera Sverige AB </SPAN>anser att det för den långsiktiga tryggheten är välkommet med en</P>
<P class="p363 ft4">lagstiftning som fastslår en miniminivå för teknisk säkerhet. <NOBR><SPAN class="ft5">II-stiftelsen</SPAN></NOBR></P>
<P class="p330 ft4">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">menar att val av teknik inte kan vara föremål för lagstiftning på det sätt som utredningen föreslår, då sådana val snarare är resultatet av standardisering. Samtidigt anför stiftelsen att den inte motsätter sig en reglering motsvarande den som gäller för operatörer inom <NOBR>el-,</NOBR> <NOBR>tele-,</NOBR> transportsektorerna, vilket skulle inbegripa vissa regler om teknisk standard.</P>
<P class="p180 ft25">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p226 ft9">Bakgrund</P>
<P class="p183 ft7">Praxis vid administrationen av toppdomäner är att följa de standarder som utarbetats av olika standardiseringsorgan, t.ex. Internet Engineering Task Force (IETF). Sammanfattningsvis kan dessa standarder sägas innebära att i uppgiften att administrera toppdomäner ligger bl.a. att driva relevanta databaser och därtill hörande offentliga söktjänster (s.k. whois), att godkänna ombud, att driva namnservrar för toppdomänerna samt att tillgängliggöra och distribuera zonfiler för dessa. Zonfiler är filer med domännamn och namnserverposter som behövs för toppdomäners tekniska funktion. Till detta kommer uppgiften att tilldela och registrera domännamnen samt information om bl.a. vilka som är ansvariga för en registrerad huvuddomän och vilka namnservrar som skall hålla domän- namnet operativt.</P>
<P class="p112 ft7">En grundläggande del av verksamheten är den tekniska driften av den s.k. <NOBR>DNS-tjänsten,</NOBR> dvs. att översätta mellan domännamn och <NOBR>IP-adresser</NOBR> samt att tillhandahålla information från domännamnssystemet på begäran av användaren vid adressering på Internet.</P>
<P class="p111 ft6">Post- och telestyrelsen (PTS) har på regeringens uppdrag utrett vilka funktioner som har betydelse för god säkerhet i domännamnssystemet. I rapporten Säkra toppdomäner, vilka funktioner har betydelse för god säkerhet i domännamnssystemet? framför PTS följande. Tillgång till och erhållande av korrekt <NOBR>DNS-information</NOBR> från namnservrar för topp- domäner är avgörande för åtkomst till olika domännamn som registrerats av företag, organisationer och enskilda. Systemet är alltså avgörande för användares åtkomst till webbplatser och <NOBR>e-post.</NOBR> Domänadministratören ansvarar för ett komplext system där ett antal betydelsefulla funktioner måste säkerställas för att kunna erbjuda och upprätthålla tjänster. Behovet av att domänadministratören följer den tekniska utvecklingen och arbetar förebyggande för att minska sårbarhet mot fysiska och logiska angrepp och störningar understryks särskilt. Domänadministra- tören bör ha en plan och beredskap för att bibehålla en hög servicenivå trots svåra påfrestningar.</P>
<P class="p274 ft9">GAC:s principer</P>
<P class="p183 ft7">Enligt artikel 5.1.1 i GAC:s principer är den administrativt ansvarige för- troendeman för den delegerade domänen och är skyldig att tjäna såväl det lokala som det globala Internetsamfundet. I artikel 4.2.1 uppmuntras regeringen eller myndigheterna att se till att nationella toppdomäner administreras i det allmännas intresse i överensstämmelse med nationell offentlig policy och relevanta nationella lagar och bestämmelser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">245</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p87 ft6">Av artikel 10.2.2.1 i GAC:s principer följer att den administrativt ansvarige för en nationell toppdomän skall ombesörja att de auktoritativa master- och slavnamnservrarna för toppdomänen hanteras och vidmakt- hålls på ett stabilt och säkert vis, så att användare inom hela Internet- systemet och alla underdomäner över vilka de utövar administrativ styr- ning kan slå upp namn inom toppdomänen.</P>
<P class="p82 ft4">Enligt artikel 9.1.5 bör säkerheten och integriteten av innehållet i registerdatabasen tryggas. Med integritet torde avses förmågan att upp- rätthålla ett värde genom skydd mot oönskad förändring, påverkan eller insyn.</P>
<P class="p77 ft4">I artikel 10.2.5 i de ursprungliga principerna ålades den administrativt ansvarige en skyldighet att följa ICANN:s riktlinjer i olika frågor, t.ex. om samverkansförmåga mellan en nationell toppdomän och andra delar av domännamnssystemet och Internet.</P>
<P class="p111 ft7">Det är enligt artikel 6.1 i GAC:s principer en av ICANN:s huvudupp- gifter att upprätta de tekniska normer och den praxis som skall gälla för hanteringen av det globala domännamnssystemet. ICANN administrerar i detta syfte ett antal tekniska funktioner för Internet, bl.a. samordning av tilldelningen av sådana tekniska Internetparametrar som är nödvändiga för att bibehålla universell anslutningsbarhet i Internet samt annan verk- samhet som är nödvändig för att koordinera vissa funktioner för admi- nistrationen av domännamnssystemet. ICANN skall även utöva tillsyn över tillämpningen av de upprättade tekniska normerna m.m.</P>
<P class="p230 ft9">Krav på domänadministratören</P>
<P class="p183 ft6">En domänadministratör bör säkerställa att <NOBR>DNS-tjänsten</NOBR> är kontinuerligt tillgänglig. Den databas med domännamn, <NOBR>IP-adresser</NOBR> och andra data som behövs bör drivas på ett säkert och effektivt sätt och informationen bör distribueras till toppdomänens namnservrar. Anslutningsmöjlighet via Internetprotokollet till namnservrarna bör tillhandahållas dygnet runt. Zonfilen för den nationella toppdomänen samt korrekta och uppdaterade registreringsuppgifter bör fortlöpande hållas tillgängliga för att trygga driftstabiliteten.</P>
<P class="p112 ft6">Den administrativt ansvarige bör vidare säkerställa att alla <NOBR>DNS-data</NOBR> är tillräckligt skyddade mot skada, manipulation eller förlust enligt bästa rimliga teknik. En aspekt av detta är att säkerställa deponering eller spegling av data som handhas av domänadministratören. Vidare bör de auktoritativa eller officiella master- och slavnamnservrarna för topp- domänen hanteras och vidmakthållas på ett stabilt och säkert sätt.</P>
<P class="p111 ft6">Det bör finnas beredskap och kapacitet för att motstå olika former av störningar och attacker, t.ex. distribuerade tillgänglighetsattacker. Den utrustning som används för verksamheten bör ha en för detta ändamål lämplig nättopologisk, geografisk och organisatorisk spridning. För en närmare redogörelse för hot mot verksamheten och de åtgärder som vid- tagits beträffande toppdomänen se hänvisas till utredningens betänkande (SOU 2003:59, s. 131 ff.).</P>
<P class="p111 ft7">Personalens kompetens är en nyckelfråga. Det bör finnas klara rutiner för verksamheten samt en organisation som har såväl tekniska som personella förutsättningar att klara de krav som administrationen av den nationella toppdomänen se kräver. Av vikt är också att det inom organi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">246</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<P class="p477 ft4">sationen förekommer kontroll av de personer som skall utföra denna Prop. 2004/05:175 verksamhet.</P>
<P class="p480 ft6">För en globalt fungerande och effektiv Internetanvändning är det vik- tigt att så många användare som möjligt kan nå varandra. För att så skall ske krävs att de system och den utrustning som används inom olika delar av Internet, oavsett var de är belägna, är kompatibla med varandra. Utvecklingen av tekniska standarder och efterlevnaden av dessa är därför av grundläggande betydelse. Domänadministratören bör därför vara skyldig att följa erkända standarder på området, t.ex. den standardisering som sker inom IETF (se närmare avsnitt 16.1.4).</P>
<P class="p325 ft4">Det kan konstateras att det varken i GAC:s principer eller i de övriga relevanta dokument som utarbetats ställts upp några mätbara eller konkretiserade krav på den tekniska driften av en nationell toppdomän. Det är också svårt att närmare precisera sådana. Oaktat detta förhållande har den tekniska driften av den befintliga nationella toppdomänen för Sverige utförts på ett väl fungerande sätt. Mot bakgrund av det i tidigare avsnitt redovisade stora allmänna intresset av en väl fungerande Internet- användning bör det dock ges en övergripande reglering i den nya lagen. Det bör därvid slås fast att administrationen av nationella toppdomäner för Sverige skall utföras på ett säkert och effektivt sätt i allmänhetens intresse.</P>
<P class="p481 ft4">Därutöver bör det av lagen framgå allmänt vedertagna övergripande krav på att den nödvändiga databasen etableras och att uppgifter distri- bueras till relevanta namnservrar, på att informationen i dessa är korrekt och lättillgänglig, på fungerande trafik mellan namnservrarna och Inter- net, på att ingående uppgifter får ett effektivt skydd samt på kompetent personal.</P>
<P class="p325 ft7">I utredningen föreslås att det skall anges i lagen att administratören skall iaktta de internationella överenskommelser som Sverige anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Att administratören är bunden av <NOBR>EG-rätten</NOBR> eller andra i Sverige införlivade rättsakter på samma sätt som andra rätts- subjekt torde dock inte behöva anges särskilt. Däremot bör det anges att erkända standarder på området skall följas.</P>
<P class="p325 ft7">Att närmare än så ange vilka specifika åtgärder som skall vidtas för att säkerställa driften bör inte ske. Regleringen bör inte slå fast val av teknik eller tekniska lösningar. Utvecklingen går snabbt och det är inte önskvärt att införa regler som försvårar användandet av den teknik och de metoder som vid varje tid är mest lämpliga för en säker och effektiv drift. Vissa tekniska krav bör dock vid behov kunna fastslås i föreskrifter av lägre dignitet, varför regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, till- synsmyndigheten bör kunna utfärda föreskrifter i frågan. Vid utarbetan- det av föreskrifter är det av yttersta vikt att tillsynsmyndigheten samråder med domänadministratörer, Internetoperatörer och andra berörda parter. Det saknas däremot skäl att regeringen eller tillsynsmyndigheten skall kunna meddela undantag från de övergripande kraven på driften.</P>
<P class="p482 ft4">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td99"><P class="p27 ft25">16.7.2</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p28 ft5">Offentligt register</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Domänadministratören skall vara skyldig att föra ett register över domännamn under toppdomänen med bl.a. kontaktinformation om domännamnsinnehavaren samt att löpande upp- rätta säkerhetskopior av registeruppgifter. Uppgifterna i registret skall kunna hämtas utan avgift via Internet.</P>
<P class="p338 ft4"><SPAN class="ft5">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i sak med regeringens för- slag. Det anges inte hur uppgifterna i registret skall hållas allmänt till- gängliga.</P>
<P class="p12 ft6"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: Kungliga Tekniska högskolan </SPAN>anser att förslaget om adressdatabas som även omfattar administrativt data som adresser och telefonnummer till domännamninnehavare är viktigt och bra och att detta behov bör överordnas nuvarande administratörs anspråk på data- basen som kundregister. <SPAN class="ft33">Linköpings universitet </SPAN>menar att det ur ett säkerhetsperspektiv är viktigt att kontaktuppgifter finns tillgängliga t.ex. i en öppen maskinåtkomlig <NOBR>whois-tjänst.</NOBR></P>
<P class="p50 ft5">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">I GAC:s ursprungliga principer föreskrevs i artikel 10.2.5 bl.a. en skyldighet för den administrativt ansvarige att följa ICANN:s riktlinjer i olika frågor, t.ex. om erhållande och vidmakthållande av och tillträde för allmänheten till riktig och uppdaterad kontaktinformation avseende dem som registrerar domän- namn.</SPAN></P>
<P class="p177 ft7">Som ett led i administrationen av en toppdomän samlas uppgifter in för flera syften. Delvis sker detta för att framställa den s.k. zonfilen som innehåller domännamn och namnserverposter. Zonfilen möjliggör den tekniska domännamnsuppslagningen (se avsnitt 16.7.1). För att tillhanda- hålla en offentlig söktjänst samlar domänadministratörerna också in uppgifter om dem som registrerat ett domännamn såsom namn på kontaktpersoner för domännamnet, telefonnummer, <NOBR>e-postadress</NOBR> och andra kontaktuppgifter. Dessutom samlas tekniska data in, t.ex. uppgift om de namnservrar som är kopplade till domännamnet. Genom den offentliga söktjänsten, vanligen benämnd ”whois”, kan man alltså söka efter uppgifter om innehavare av domännamn.</P>
<P class="p222 ft4">Domänadministratören samlar också in de uppgifter om domännamns- innehavare som är nödvändiga för t.ex. fakturering och förnyelse av domännamnsregistreringar.</P>
<P class="p177 ft6">Möjligheten för alla att kunna söka i ett korrekt och tillförlitligt register är betydelsefull av flera anledningar. Ur teknisk synvinkel fyller tjänsten en viktig funktion, t.ex. för att komma i kontakt med ansvariga för datorer som sprider datavirus. Ett offentligt register har även betydelse ur ett konsument- och näringslivsperspektiv när det används för att kontrollera vem som innehar ett domännamn vid elektronisk handel eller när ett immaterialrättsligt intrång begåtts. Slutligen kan registret an- vändas av rättsvårdande myndigheter för att identifiera ansvariga för domännamn till vilka webbplatser med olagligt innehåll finns kopplade.</P>
<P class="p13 ft6">Traditionen i Internetsammanhang är att <NOBR>”whois”-data</NOBR> finns offentligt tillgängliga på Internet i en sökbar databas. Beträffande toppdomänen se görs för närvarande kontaktinformation tillgänglig för allmänheten</P>
<P class="p178 ft43">genom den söktjänst som kan nås via <NOBR>NIC-SE:s</NOBR> webbplats.</P>
<P class="p330 ft4">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft4">Som framgår ovan utgör söktjänsten en mycket viktig del av admi- nistrationen av en toppdomän. Det bör därför av lagen framgå en skyldighet att dels föra ett register, med angivande av vad som måste ingå i det, dels ge allmänheten tillträde till uppgifterna i registret. I enlig- het med praxis bör det sistnämnda ske genom att uppgifterna i registret kan sökas via Internet.</P>
<P class="p82 ft4">De integritets- och sekretessfrågor som aktualiseras i samband med registret behandlas i avsnitt 16.7.4.</P>
<P class="p77 ft4">Det bör vidare, som ett led i säkerställandet av funktionen, anges en skyldighet för domänadministratören att löpande upprätta säkerhets- kopior av registeruppgifter.</P>
<P class="p77 ft4">En skyldighet att upprätta och ge allmänheten tillträde till kontakt- information får anses följa redan av delegationen av den befintliga natio- nella toppdomänen för Sverige (se avsnitt 16.1.4 och 16.2). Det torde inte vara möjligt att administrera en nationell toppdomän utan att uppfylla skyldigheten. Såsom angetts i avsnitt 16.2 kan det inte uteslutas att ett upphovsrättsligt skydd eller ett katalogskydd föreligger för registret. Skyddet avser i så fall inte uppgifterna i sig, utan endast själva samman- ställningen, eller en väsentlig del av denna. Skyldigheten för domänad- ministratören bör dock inte avse att lägga ut sammanställningen eller registret på Internet, utan endast avse att det skall vara möjligt för an- vändaren att via Internet få fram kontaktuppgifter för ett visst domän- namn. Användaren kan då få fram uppgiften utan att få någon inblick i registrets struktur. Då någon skyldighet att tillgängliggöra själva sammanställningen inte föreskrivs kan regleringen inte anses utgöra något intrång i eventuella immateriella rättigheter, såsom spridnings- rätten.</P>
<P class="p378 ft5"><SPAN class="ft25">16.7.3</SPAN><SPAN class="ft62">Överföring av uppgifter till tillsynsmyndigheten</SPAN></P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Domänadministratören skall se till att uppgifterna i databasen för <NOBR>DNS-tjänsten</NOBR> och det offentliga registret överförs till tillsynsmyndigheten.</P>
<P class="p426 ft4"><SPAN class="ft5">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.</P>
<P class="p111 ft9"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: Post- och telestyrelsen </SPAN>menar att för att uppnå säkerhet i systemet är det av vikt att en aktuell säkerhetskopia över- lämnas till tillsynsmyndigheten för förvaring. <SPAN class="ft25">Kungliga Tekniska hög- skolan </SPAN>menar att förslaget är särskilt välkommet eftersom det är centralt för att tillgodose en stabil administration. <SPAN class="ft25">Statskontoret </SPAN>anser att kravet att en kopia av administratörens kundregister skall tillhandhållas till- synsmyndigheten saknar täckning i <NOBR>GAC-principerna.</NOBR></P>
<P class="p383 ft7"><SPAN class="ft37">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Enligt artikel 9.1.5 i GAC:s principer kan det instrument som reglerar förhållandet mellan regeringen och den administrativt ansvarige innehålla en hänvisning till att trygga säkerheten och integriteten av innehållet i registerdatabasen. I de tidigare princi- perna angavs uttryckligen att detta skulle ske genom en policy för datadeposition eller speglingsplats för registrerade data samt att deposi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">249</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">tarien borde godkännas av regeringen och administratören och inte stå under den senares kontroll.</P>
<P class="p87 ft7">Av säkerhetsskäl är det påkallat att uppgifterna i den databas för DNS- tjänsten som behandlas i avsnitt 16.7.1 och det register för söktjänsten som behandlas i avsnitt 16.7.2 deponeras hos tillsynsmyndigheten och hålls löpande uppdaterade där. Om domänadministratörens drift av en toppdomän skulle störas kan den då snabbt återupprättas. Regeringen eller tillsynsmyndigheten bör kunna föreskriva närmare hur depone- ringen och uppdateringen skall gå till. I praktiken kan det givetvis vara fråga om en enda databas, varur både uppgifterna för <NOBR>DNS-tjänsten</NOBR> och registret hämtas, likaväl som två eller flera separata databaser.</P>
<P class="p111 ft6">En skyldighet att deponera eller spegla data får anses följa redan av delegationen av den befintliga nationella toppdomänen för Sverige (se avsnitt 16.1.4 och 16.2). Som konstaterats i avsnitt 16.2 kan det inte uteslutas att det föreligger åtminstone ett immaterialrättsligt skydd för databaserna. Den eventuella inskränkning som den nu aktuella bestäm- melsen kan innebära i rätten att förfoga över databaserna får dock anses vara förenlig med artiklarna 6 c och 9 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser.</P>
<P class="p112 ft6">Avsikten här är vidare inte att tillsynsmyndigheten skall kunna förfoga över uppgifterna. Det kan då inte vara fråga om att tvinga någon att avstå från sin rätt eller ett sådant ianspråktagande av en egendomsrätt som grundar en rätt till ersättning enligt 2 kap. 18 § regeringsformen.</P>
<P class="p295 ft5"><SPAN class="ft25">16.7.4</SPAN><SPAN class="ft62">Integritet och sekretess</SPAN></P>
<P class="p181 ft6"><SPAN class="ft33">Regeringens förslag: </SPAN>Personuppgifter skall få göras tillgängliga via Internet endast om den registrerade har samtyckt till det. Personupp- giftslagen (1998:204) skall gälla vid behandling av personuppgifter, om inte annat följer av den nya lagen. Vid behandling av personuppgifter i strid med den nya lagen skall personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse och skadestånd gälla.</P>
<P class="p224 ft6"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning: </SPAN>Gällande rätt innebär att det kommer att gälla sekretess hos tillsynsmyndigheten för uppgifter om domänadministra- törens eller domännamnsinnehavarens affärs- och driftsförhållanden, om det kan antas att denne lider skada om uppgifterna lämnas ut. I fråga om domännamnsinnehavare kommer det vidare att gälla absolut sekretess för andra ekonomiska uppgifter än affärs- eller driftsförhållanden och för uppgifter om dennes personliga förhållanden.</P>
<P class="p426 ft4"><SPAN class="ft5">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningen föreslår att uppgift om namn, postadress, telefonnummer och adress för elektronisk post till domän- namnsinnehavaren och den som tekniskt administrerar domännamnet skall kunna underlåtas att göras allmänt tillgänglig om det föreligger särskilda skäl. Utredningen uttalar sig inte om sekretess hos tillsynsmyn- digheten.</P>
<P class="p111 ft44"><SPAN class="ft58">Remissinstanserna: Datainspektionen </SPAN>ifrågasätter om det är nödvän- digt att offentliggöra t.ex. namn och adress rörande fysiska personer och framhåller att det under alla omständigheter bör vara möjligt för enskilda personer att registrera domännamn utan att deras personuppgifter kom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">250</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft9">mer med i offentligt tillgängliga register. <SPAN class="ft25">Rikspolisstyrelsen </SPAN>konstaterar att databasen bör anses utgöra allmän handling hos tillsynsmyndigheten. <SPAN class="ft25">Post- och telestyrelsen </SPAN>menar att personuppgiftslagens tillämplighet i förhållande till lagförslaget bör tydliggöras. Styrelsen menar att möjlig- heten att underlåta att göra uppgifter allmänt tillgängliga bör gälla i fler fall än vad utredaren föreslagit när innehavaren av ett domännamn är en fysisk person. <SPAN class="ft25">Kammarrätten i Göteborg </SPAN>pekar på att det inte framgår av betänkandet vilken sekretess som gäller hos tillsynsmyndigheten.</P>
<P class="p483 ft25">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p226 ft9">Uppgifter hos domänadministratören</P>
<P class="p183 ft7">Syftet med ett offentligt register är som angivits ovan i första hand att ge användare möjlighet att komma i kontakt med innehavaren av ett domännamn p.g.a. tekniska, administrativa eller rättsliga frågeställningar kring domännamnet. En avvägning måste göras mellan fördelen med att enkelt tillgängliggöra informationen på Internet och de negativa konse- kvenser i fråga om integritetsskyddet som kan uppkomma.</P>
<P class="p111 ft6">Som framgår av avsnitt 16.4.1 skall personuppgiftslagen (1998:204) tillämpas på ett sådant register som föreslås i avsnitt 16.7.2. Enligt 2 § personuppgiftslagen skall, om det i en annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från personuppgiftslagen, de bestäm- melserna gälla. Ett stadgande om skyldighet för domänadministratören att föra registret med angivande av vilka uppgifter som skall finnas i detta gäller således framför personuppgiftslagen. Behandlingen är nöd- vändig för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse och den enskilde kan inte motsätta sig denna behandling.</P>
<P class="p144 ft4">Det föreslagna stadgandet om att uppgifterna i registret skall kunna hämtas via Internet gäller också framför regleringen i personuppgifts- lagen. Stadgandet skulle, om inte någon begränsning anges, innebära att enskilda personers personuppgifter måste finnas offentligt tillgängliga i ett register.</P>
<P class="p111 ft7"><SPAN class="ft37">Datainspektionen </SPAN>m.fl. har ifrågasatt om det är nödvändigt för att säkerställa Internets funktion och säkerhet att offentliggöra t.ex. namn och adress rörande fysiska personer. Inspektionen har vidare hänvisat till en expertgrupp inom EU som uttalat att det under alla omständigheter bör vara möjligt för enskilda personer att registrera domännamn utan att deras personuppgifter kommer med i offentligt tillgängliga register.</P>
<P class="p111 ft6">Enligt regeringens mening bör det alltjämt krävas samtycke för att personuppgifter skall finnas tillgängliga via Internet. Skyldigheten för domänadministratören att hålla uppgifterna tillgängliga via Internet bör därför begränsas på det sättet att det anges att så får ske beträffande personuppgifter endast om den registrerade samtyckt till det.</P>
<P class="p87 ft7">Det bör vidare tydliggöras i lagen att personuppgiftslagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter om det inte är fråga om de ovan redo- visade särbestämmelserna. För exempelvis behandling av andra person- uppgifter än de som anges i den nu föreslagna lagen är det således allt- jämt personuppgiftslagen som är tillämplig. Det är också personupp- giftslagen som, liksom hittills, bör tillämpas för att avgöra om den personuppgiftsansvarige kan lämna ut uppgifter till exempelvis rätts-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">251</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">vårdande myndigheter. Den skyldighet att föra registret som följer av den föreslagna lagen hindrar vidare inte att domänadministratören registrerar andra uppgifter, såsom faktureringsunderlag, om det sker i enlighet med personuppgiftslagen.</P>
<P class="p87 ft7">I personuppgiftslagen finns bestämmelser om skadestånd som i viss mån skiljer sig från de allmänna bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207). Vidare finns bestämmelser om rättelse av personuppgifter. Skadeståndsbestämmelserna och bestämmelserna om rättelse är endast tillämpliga när uppgifter behandlats i strid med personuppgiftslagen. Det bör dock finnas samma möjligheter till rättelse och skadestånd när upp- gifter behandlats i strid med den nu föreslagna lagen. En bestämmelse med denna innebörd bör därför tas in i lagen.</P>
<P class="p230 ft9">Uppgifter hos tillsynsmyndigheten</P>
<P class="p252 ft4">Som framgår av avsnitt 16.10 nedan avser regeringen att utse Post- och telestyrelsen (PTS) till tillsynsmyndighet enligt lagen. Bestämmelserna i personuppgiftslagen gäller för myndighetens behandling av personupp- gifter.</P>
<P class="p87 ft6">Hos PTS gäller sekretess i myndighetens tillsynsverksamhet för upp- gift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forsk- ningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs (8 kap. 6 § första stycket 1 sekretesslagen [1980:100], 2 § sekretess- förordningen [1980:657] och punkt 109 i bilagan till förordningen). Deponeringen av uppgifterna i databasen för <NOBR>DNS-tjänsten</NOBR> och det offentliga registret hos PTS kommer att utgöra ett led i myndighetens tillsyn. Sekretess kommer således att gälla för de uppgifter som över- lämnas till tillsynsmyndigheten rörande en domänadministratörs eller domännamnsinnehavares affärsverksamhet, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs. Som tidigare konstaterats är databasen grundläggande för möjligheten att bedriva domänadministration och det har ett ekonomiskt värde för domänadministratören att förfoga över data- basen. De negativa konsekvenserna för en domänadministratör om exempelvis hela databasen eller registret lämnades ut skulle kunna bli omfattande.</P>
<P class="p251 ft7">Enligt 8 kap. 6 § första stycket 2 sekretesslagen och nämnda bestäm- melser i sekretessförordningen kommer vidare absolut sekretess att gälla för andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för Post- och telestyrelsens verksamhet. En juridisk person anses inte ha några personliga förhållanden i sekretesslagens mening. När det gäller uppgifter om ekonomi ger bestämmelsen bara skydd för andra ekono- miska förhållanden än affärs- och driftsförhållanden. Bestämmelsen ger således främst ett skydd för uppgifter om fysiska personer som registrerat ett domännamn. När det gäller uppgifter om affärs- och driftförhållanden hos domännamnsinnehavare som är juridiska personer eller som är enskilda näringsidkare finns dock, som nämnts ovan, ett sekretesskydd i 8 kap. 6 § första stycket 1.</P>
<P class="p112 ft7">Regeringen anser att ovan nämnda bestämmelser ger ett tillräckligt skydd för de uppgifter som domänadministratören kommer att överlämna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">252</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">till PTS och att någon ändring därför inte behöver göras i sekretess- Prop. 2004/05:175 regleringen.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">16.8</SPAN><SPAN class="ft64">Tilldelning och registrering av domännamn</SPAN></P>
<P class="p484 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Domänadministratören skall fastställa och ge offentlighet åt sina regler för tilldelning, registrering, avregistrering och överföring av domännamn under toppdomänen. Reglerna skall ut- formas så att förfarandet är öppet och <NOBR>icke-diskriminerande,</NOBR> med sär- skilt beaktande av skyddet för den personliga integriteten, användar- nas intressen och andra allmänna intressen samt utvecklingen inom Internetområdet. Dessutom skall domänadministratören tillhandahålla ett effektivt förfarande för lösning av tvister om tilldelning av domän- namn.</P>
<P class="p309 ft6"><SPAN class="ft33">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i sak delvis med regeringens. Utredningen föreslår dock krav på skälig prissättning för domännamns- registrering, regler för hur tvistlösningsförfarandet skall utformas och krav på att avgift för tvistlösningen skall vara skälig.</P>
<P class="p177 ft44"><SPAN class="ft58">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan erinran. <SPAN class="ft58">Tidningsutgivarna </SPAN>menar att det är anmärkningsvärt att utred- ningen inte berör de känneteckensrättsliga konflikter som kan uppkomma vid domännamnsregistrering. AB <SPAN class="ft58">Stokab </SPAN>menar att riktlinjerna är vaga och övergripande och att prioriteringen mellan intressena inte berörs. <SPAN class="ft58">Kommerskollegium </SPAN>stödjer särskilt kravet på <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> till- delning av domännamn. I frågan om prissättning av domännamn fram- håller <SPAN class="ft58">Tidningsutgivarna </SPAN>att ett krav på skälig prissättning är angeläget för att så många som möjligt skall kunna registrera domännamn. <SPAN class="ft58">II- stiftelsen, Föreningen Svenskt Näringsliv, Konkurrensverket </SPAN>m.fl. anser att prisreglering är otidsenligt och att behov saknas. <NOBR>II-stiftelsen</NOBR> anser att förslaget i strider mot regeringsformens rätt till näringsfrihet. Kon- kurrensverket framhåller att konkurrensen är god på domännamns- marknaden såväl ur ett utbuds- som ett efterfrågeperspektiv. I fråga om tvistlösning framhåller <SPAN class="ft58">Patent- och registreringsverket </SPAN>att det saknas anledning att lagstifta i frågan, då ett fungerande system redan finns och det arbetssätt som tillämpas vid framtagandet av nya regler fungerar tillfredsställande. <SPAN class="ft58">Internationella handelskammarens svenska national- kommitté </SPAN>finner inte att den nuvarande prövningen bör ifrågasättas vad gäller utformningen eller avgiftens storlek. Föreningen Svenskt Näringsliv anser att det saknas tillräckliga skäl för prisreglering vad gäller tvistlösningen. <NOBR>II-stiftelsen</NOBR> menar att det kan vara en mindre lämplig ordning att bestämma i lag att ett tvistlösningsförfarande skall finnas. Stiftelsen ifrågasätter vidare lämpligheten av att genom lag låsa fast former för förfarandet, eftersom en utveckling av detta bör kunna övervägas på ett sätt som inte kräver ändring av lag. <SPAN class="ft58">Stockholms handelskammare </SPAN>anser att det är olämpligt att samma part handhar registreringen och de därpå följande tvisteförfarandena.</P>
<P class="p485 ft4">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft25">Skälen för regeringens förslag</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p468 ft9">GAC:s principer</P>
<P class="p267 ft7">GAC:s principer är tämligen allmänt hållna i fråga om regler för registre- ring av domännamn. I artikel 4.2.2 framhålls att det vid domän- namnsregistreringen i en nationell toppdomän bör tillämpas fungerande och rättvisa konkurrensvillkor på vederbörliga nivåer och i lämplig omfattning. I artikel 5.2.3 anges att en nationell toppdomän skall hanteras i överensstämmelse med nationell offentlig policy och nationella lagar.</P>
<P class="p246 ft9">Förprövning</P>
<P class="p267 ft6">En internationell jämförelse ger vid handen att regelverket för registre- ring av domännamn vanligen utarbetas av domänadministratören själv. Den som ansöker om att få registrera ett domännamn under en topp- domän måste i allmänhet uppfylla vissa krav. Vilka krav som ställs varierar från toppdomän till toppdomän. Man kan skilja mellan regel- system som innehåller bestämmelser om förprövning och regelsystem som saknar sådana bestämmelser.</P>
<P class="p12 ft6">System med förprövning går i de flesta fall ut på att den som vill regi- strera ett domännamn måste kunna visa på någon form av namntillhörig- het, t.ex. en varumärkesregistrering. I ett system utan förprövning före- kommer ingen sådan kontroll innan registreringen beviljas. Att en topp- domän saknar bestämmelser om förprövning innebär emellertid inte att systemet saknar regler i fråga om de registrerade domännamnen. Om det efter att domännamnet registrerats kan konstateras att domännamnsinne- havaren inte följer gällande regler för toppdomänen kan domännamnet vanligen avregistreras.</P>
<P class="p222 ft4">Regelverk för namntilldelning med förprövning förekommer nästan enbart bland nationella toppdomäner. Beträffande generiska topp- domäner tilldelas vanligen domännamn utan sådan prövning.</P>
<P class="p187 ft9">Reglerna för toppdomänen se</P>
<P class="p267 ft6">Reglerna för registrering av domännamn under toppdomänen se har gått från ett regelverk med förprövning till ett regelverk utan förprövning. Under det föregående regelverket genomfördes en förhandsprövning av varje ansökan och en organisation tilldelades i princip endast ett domän- namn som överensstämde med registrerad firma.</P>
<P class="p70 ft4">Det regelverk som gäller för toppdomänen se sedan den 1 april 2003 innebär att registreringar av domännamn sker i den ordning som ansök- ningarna kommer in, utan förhandsprövning. Dessutom kan en användare registrera ett valfritt antal domännamn.</P>
<P class="p12 ft6">Innehavaren av ett domännamn under toppdomänen se har ensamrätt till domännamnet under den tid som registreringen avser. Ett domän- namn som registrerats utgör därmed hinder för att ett identiskt domän- namn registreras under toppdomänen. Om förutsättningarna för registre- ring är uppfyllda skall domännamnet registreras i enlighet med ansökan. I och med förändringen har regelverket i huvudsak anpassats till den</P>
<P class="p486 ft4">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">modell som gäller i flera nationella toppdomäner, däribland sådana som avser Danmark, Förenade kungariket och Tyskland.</P>
<P class="p87 ft7">Avregistrering av domännamn under <NOBR>se-domänen</NOBR> kan ske om inne- havaren inte lämnar fullständiga och korrekta uppgifter till administra- tören eller underlåter att underrätta denne om att uppgifterna inte längre är korrekta, om en eventuell kontaktperson inte lämnat samtycke till att dennes personuppgifter behandlas i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204) eller om innehavaren av ett domännamn inte betalar den överenskomna årsavgiften. En annan grund för avregistrering såvitt gäller toppdomänen se är att innehavaren inte lämnat en <NOBR>e-postadress</NOBR> där innehavaren själv eller en kontaktperson kan nås av administratören. Slutligen kan avregistrering ske, vad gäller den här aktuella kategorin av grunder, om det registrerade domännamnet uppenbart strider mot svensk lag eller författning. Innan ett domännamn avregistreras ges innehavaren enligt reglerna för <NOBR>se-domänen,</NOBR> förutom i det sistnämnda fallet, möjlighet att avhjälpa bristen. Avregistrering kan enligt reglerna för toppdomänen också ske på grund av att svensk domstol i lagakraftvunnen dom eller beslut med rättskraft konstaterat att avregistrering skall ske.</P>
<P class="p251 ft7">Domänadministratören för <NOBR>se-domänen</NOBR> förbehåller sig vidare rätt att avregistrera ett domännamn eller överföra ett domännamn till annan innehavare om detta beslutas efter genomförandet av ett alternativt tviste- förfarande. Detta under förutsättning att inte innehavaren visar att denne inom viss tid väckt talan vid domstol om rätten till namnet. Avregistre- ring kan slutligen också ske efter begäran av innehavaren själv.</P>
<P class="p180 ft9">Krav på reglerna för tilldelning och registrering</P>
<P class="p252 ft4">Som anförts i avsnitt 16.6 bör i möjligaste mån självreglering gälla på området. Det är därför lämpligt att det närmare regelverket för registre- ring av domännamn i huvudsak utarbetas av domänadministratören. Det ger en flexibel modell där regelverket relativt enkelt kan förändras för att möta användarnas behov.</P>
<P class="p87 ft7">För att framdeles kunna garantera att verksamheten i den del som rör tilldelning av domännamn följer samma huvudsakligen positiva utveck- lingslinjer som hittills varit fallet, bör det i lagen dock finnas bestämmel- ser som anger de övergripande krav som bör ställas för att den delen av verksamheten skall kunna sägas tillgodose allmänhetens intressen. Kraven bör i första hand avse att namntilldelningen sker på ett öppet och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> sätt. Genom att namntilldelningsverksamhet sker på ett sätt som ger möjlighet till insyn ges domännamnsinnehavarna och andra möjlighet att reagera om namntilldelning inte längre motsvarar de krav som bör kunna ställas. Samtliga domänadministratörens ombud bör erbjuds likvärdiga möjligheter att för användares räkning registrera domännamn. Därtill bör det anges att reglerna för tilldelning av domän- namn även skall utformas med beaktande av användarnas intressen och andra allmänna intressen, skyddet för den personliga integriteten samt utvecklingen inom Internetområdet. Detta bör givetvis också gälla för avregistrering och överföring av domännamn.</P>
<P class="p487 ft6">Förslaget innebär i huvudsak en kodifiering av redan gällande ordning. Vid utarbetande av ett regelverk för domännamnsregistrering är det önskvärt att ett öppet arbetssätt används där berörda parter, såväl en-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">255</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">skilda som organisationer och myndigheter ges goda möjligheter att lämna synpunkter på utformningen av regelverket. Detta förhållningssätt kan sägas ligga i den vedertagna synen på nationella toppdomäner att dessa skall tillgodose användarnas intresse i det land eller den region toppdomänen är knuten till.</P>
<P class="p87 ft6">I begreppet att reglerna skall tillgodose användarintresset och allmänna intressen ligger att reglerna bör vara förutsägbara och att det bör vara enkelt för den som så önskar att registrera domännamn.</P>
<P class="p111 ft7">Den ökande mängden domännamnsregistreringar under toppdomänen se som skett som en följd av införandet av det nya regelverket tyder på att regelverket ligger väl i linje med det generella kravet på att tillgodose allmänhetens intressen. Antalet domännamn har ökat från 110 763 före införandet av det nya regelverket till över 300 000 i dag. Cirka 300 domännamn registreras dagligen under toppdomänen se.</P>
<P class="p230 ft9">Avgifter för registrering</P>
<P class="p183 ft6">Administrationen av en toppdomän är i sig en monopolfunktion, efter- som endast ett organ åt gången i praktiken kan administrera topp- domänen. Detta kan ha betydelse för prissättningen av domännamn. Att registrera ett domännamn är en investering för användaren som ofta är mer värd än den direkta kostnaden för domännamnsregistreringen, t.ex. genom att domännamnet används i näringsverksamhet, för elektronisk handel och för kommunikation. Kostnaden för att byta till ett domän- namn under en annan toppdomän är därför betydligt större än enbart kostnaden för att registrera det nya domännamnet.</P>
<P class="p111 ft6">För det fall att domänadministratören väljer att höja prisnivån kan alltså konsekvenserna för ett företag bli kännbara. Är företagets huvud- sakliga marknad dessutom Sverige är det inte säkert att företagets behov lika väl tillgodoses genom en registrering under en annan toppdomän. Det kan därför inte med självklarhet sägas att toppdomäner fullt ut är likvärdiga och utbytbara. De sammanlagda kostnaderna förknippade med ett byte av domännamn kan i sig utgöra ett hinder för byte av domän- namn. Det är heller inte möjligt att flytta ett domännamn mellan domän- administratörer för olika toppdomäner och det finns därför skäl att värna om användarintresset. Det finns risker för inlåsning av användare och för att ett beroendeförhållande uppkommer.</P>
<P class="p112 ft7">Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft37">Konkurrensverket </SPAN>och <SPAN class="ft37">Konsument- verket</SPAN>, framför att utredningens förslag om krav på skäligt pris för regi- strering av domännamn kan riskera att snedvrida konkurrensen. Dessa remissinstanser framhåller att det kan innebära en konkurrensnackdel för den svenska toppdomänen se att omfattas av reglering när så inte blir fallet för andra toppdomäner som tillhandahålls i Sverige. Remissinstan- serna menar också att utredarens förslag skulle innebära en offentlig styrning av prissättningen på ett sätt som inte tycks behövligt och att åt- gärden inte står i proportion till eventuella problem på området. <SPAN class="ft37">Telia- Sonera Sverige AB </SPAN>framhåller att domännamnsadministrationen måste präglas av stor öppenhet så att domännamnsinnehavare kan bedöma rimligheten och skäligheten i avgifterna.</P>
<P class="p112 ft7">Prissättningen för ansökan om domännamnstilldelning och årsavgiften för ett domännamn beslutas vanligen av domänadministratören. Topp-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">256</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft6">domänen se kan tjäna som exempel, där både priset för registrering och årsavgiften har justerats från 313 kronor inklusive mervärdesskatt 2003 till 175 kronor från den 1 januari 2005. Dessa priser gäller dock mot ombuden (återförsäljare) av domännamn, vilket gör att den faktiska kostnaden för att registrera domännamn kan vara högre.</P>
<P class="p87 ft6">Det är betydelsefullt att prissättningen inte hämmar tillgängligheten till domännamn. Påtryckningar från användare och konkurrensen med övriga toppdomäner kan bidra till en skälig prissättning. Den positiva tendensen med sjunkande priser för domännamnsregistreringar bör noteras i detta sammanhang. Skulle utvecklingen bli ogynnsam kan det finnas möjlighet att enligt konkurrenslagen (1993:20) eller de konkurrensrättsliga bestämmelserna i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation vidta åtgärder mot en marknadsdominerande aktör (se avsnitt 16.4.1 och 16.5). Mot bakgrund av detta och då ett krav i lag på skälig prissättning kan snedvrida konkurrensen, kan det för närvarande inte anses föreligga så starka skäl som motiverar en så ingripande åtgärd som prisreglering. Lagen bör således inte innehålla någon bestämmelse om skyldighet för administratören att hålla skäliga priser.</P>
<P class="p274 ft9">Tvistlösning</P>
<P class="p181 ft6">Domännamn har kommit att utvecklas från en i stort sett teknisk resurs till att få karaktären av bärare av känneteckensrättigheter. Domännamn används t.ex. flitigt i reklam, för informationskampanjer och i övrigt i myndigheters och företags verksamhet. Det ekonomiska värdet av ett domännamn har därigenom kommit att bli betydande. Det finns därför ett behov av en välfungerande och effektiv modell för att på ett relativt enkelt sätt kunna behandla tvister om domännamn.</P>
<P class="p111 ft7">På domännamnsområdet har på internationell nivå utvecklats ett system med alternativ tvistlösning för tvister om domännamn. Bak- grunden till systemet är det arbete som skett inom Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo). Wipos modell för tvistlösning tar sin utgångspunkt i de rekommendationer som utarbetats inom organi- sationen om skydd för varumärken och andra kännetecken på Internet. Tvistlösningsmodellen bygger på vedertagna immaterialrättsliga princi- per om samexistens mellan identiska eller liknande rättigheter. Wipos modell har genomförts av ICANN genom den s.k. Uniform Dispute Resolution Policy (UDRP) som används av samtliga generiska topp- domäner och även ett antal nationella toppdomäner. Majoriteten av nationella toppdomäner tillhandahåller någon form av tvistlösningsför- farande. I många fall är dessa baserade på Wipos modell.</P>
<P class="p144 ft4">I GAC:s principer berörs frågan om tvistlösning genom att det i artikel 9.1.6 sägs att det instrument som reglerar förhållandet mellan regeringen och den som ansvarar för en nationell toppdomän kan finnas bestämmelser om en effektiv lösning av tvister om registrering av domännamn. Hur tvistlösningsförfarandena mer i detalj bör utformas anges inte i principerna.</P>
<P class="p111 ft6">Möjligheten att utnyttja ett alternativt tvistlösningsförfarande bör ses som ett komplement till sedvanlig domstolsprövning för tvister av enklare slag. Tvistlösningsmodeller för tvister om domännamn är vanligen avsedda för uppenbara fall av ond tro, där en part registrerat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">257</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">eller använt ett domännamn utan att ha rätt till, eller berättigat intresse av domännamnet (benämningen).</P>
<P class="p87 ft6">Vad gäller toppdomänen se tillämpas ett tvistlösningsförfarande vid klara fall av missbruk där innehavaren inte har någon rätt till eller berättigat intresse av den benämning som utgör domännamnet. För att tvistlösningsförfarandet skall vara tillämpligt krävs därutöver att domän- namnet skall ha registrerats eller använts i ond tro. Exempel på situa- tioner där så kan sägas vara fallet är bl.a. registreringar av domännamn som syftar till att domännamnet skall säljas eller registreringar av domännamn som syftar till att störa affärsverksamheten för en kon- kurrent. Att registrera annans varumärke, firma, släktnamn eller liknande i sådana syften utgör exempel på situationer där innehavaren inte kan anses ha rätt till eller berättigat intresse av domännamnet.</P>
<P class="p112 ft6">En prövning av en registrering av ett domännamn enligt det tvistlös- ningsförfarande som används för <NOBR>se-domänen</NOBR> kan resultera i att inne- havaren av domännamnet inte längre har rätt att använda detta. Domän- namnet kan därmed också avregistreras eller överflyttas enligt de all- männa villkor som gäller för namntilldelningen inom toppdomänen. Den som godkänner de allmänna villkoren om namntilldelning anses också ha godkänt att domännamnet kan komma att prövas i det här beskrivna tvistlösningsförfarandet.</P>
<P class="p111 ft6">Frågor som tas upp till prövning inom ramen för domänens tvistlös- ningsförfarande skall prövas av en eller tre jurister. De jurister som kan komma i fråga för uppdrag som tvistlösare är sådana som anmält sig till <NOBR>II-stiftelsen</NOBR> och som stiftelsen därefter förtecknat på en lista. Huvud- regeln är att tvisten avgörs av en jurist. Det åligger stiftelsen att välja den jurist som skall vara tvistlösare från listan. Om frågan prövas av tre jurister skall parterna utse vardera en jurist och den tredje juristen skall föreslås av <NOBR>II-stiftelsen.</NOBR></P>
<P class="p111 ft6"><SPAN class="ft33">Patent- och registreringsverket </SPAN>framhåller att det saknas anledning att lagstifta om tvistlösning eftersom en fungerande modell redan finns i dag för toppdomänen se. Som anförts tidigare anser regeringen också att det är angeläget att regleringen av nationella toppdomäner för Sverige inte blir mer ingripande än absolut nödvändigt. Det bör därför i lagen endast föreskrivas att domänadministratören skall tillhandahålla ett effektivt förfarande för tvistlösning. Regler för förfarandet lämnas åt domänadmi- nistratörerna att utforma. Detta medger flexibilitet och förfarandet kan justeras efter de behov som finns från tid till annan.</P>
<P class="p230 ft9">Avgifter för tvistlösning</P>
<P class="p237 ft4">Utredningen föreslår att det i lagen skall anges att avgiften för tvistlös- ningsförfarandet skall vara skälig, och uppskattar 1 000 kronor i fråga om juridiska personer och 500 kronor i fråga om privatpersoner som rimliga avgifter. Nuvarande prissättning för toppdomänen se är 10 000 kronor.</P>
<P class="p111 ft7"><SPAN class="ft37">Patent- och registreringsverket </SPAN>m.fl. remissinstanser menar att pris- sättningen inte bör regleras i lag. Flera remissinstanser framhåller att ut- redningens bedömning av vad som utgör skälig avgift är orimligt låg och att rättssäkerheten och kvalitén i förfarandet kan bli lidande om en alltför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">258</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<P class="p488 ft4">låg avgift föreskrivs. Remissinstanserna pekar dessutom på risken för Prop. 2004/05:175 okynnestvister om avgiften sätts för lågt.</P>
<P class="p489 ft4">Kostnaden för att tillhandahålla ett förfarande som håller en acceptabel kvalitet kan inte vara helt oansenlig. Det finns inga tecken som tyder på att nuvarande avgiftsnivå verkar avskräckande på exempelvis rättighets- innehavare. Vidare finns alltjämt möjligheten att vända sig till allmän domstol. Till detta kommer att en skyldighet för domänadministratörer av nationella toppdomäner för Sverige att ta ut en skälig avgift för tvist- lösning kan få en konkurrenspåverkande effekt. Sammantaget finner regeringen att det inte heller här föreligger skäl som är så starka att de motiverar att nu vidta en så ingripande åtgärd som en prisreglering inne- bär.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR height=0>
<TD width=2px></TD>
<TD width=73px></TD>
<TD width=416px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td43"><P class="p19 ft29">16.9</P></TD>
<TD class="tr12 td124"><P class="p490 ft76">Drift vid byte av domänadministratör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td114"><P class="p19 ft73"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr44 td125"><P class="p19 ft72"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td126"><P class="p473 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör inte nu regleras hur överförandet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td127"><P class="p473 ft4">av nödvändiga uppgifter till en ny domänadministratör skall ske.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td106"><P class="p20 ft4"><SPAN class="ft5">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningen föreslår att det i lagen föreskrivs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9">en skyldighet att överlämna registerdata till en ny domänadministratör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9">samt att tillsynsmyndigheten skall se till att domänadministratörens upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft4">gifter utförs till dess en ny domänadministratör finns.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td106"><P class="p20 ft5">Remissinstanserna: Advokatsamfundet <SPAN class="ft4">menar att frågorna om hur</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9">databasen skall hanteras vid byte av administratör och vem som under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9">nuvarande ordning rättigheterna tillkommer inte är tillräckligt belysta.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft4"><NOBR><SPAN class="ft5">II-stiftelsen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>anser att delegationen från ICANN innebär juridiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft8">rättigheter och framhåller att stiftelsen har egendomsrätt till den databas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft4">som upparbetats vid administrationen av toppdomänen se. Stiftelsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr14 td128"><P class="p19 ft9">anger vidare att om en överföring av registret mot förmodan skulle ske</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9">under omständigheter som omöjliggör normal informationsöverföring,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9">finns det ett starkt allmänt intresse av att toppdomänen kan fortsätta att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9">fungera. Detta gäller enligt stiftelsen dock inte hela registret utan enbart</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9">den s.k. zonfilen, som är nödvändig för att toppdomänen skall fungera.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft8"><NOBR>II-stiftelsen</NOBR> menar att dess databas omfattar andra upplysningar, som inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr14 td128"><P class="p19 ft9">har direkt betydelse för toppdomänens funktion och som snarast kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft8">liknas vid ett kundregister. Det saknas enligt stiftelsen allmänt intresse av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft4">att denna information överförs till en ny administratör. <SPAN class="ft5">Kungliga</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">Tekniska högskolan </SPAN>menar att en god och kontinuerlig tillgång på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft8">koherent adressdata är central för att hantera en toppdomän och att detta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9">behov bör överordnas nuvarande administratörs anspråk på databasen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr14 td128"><P class="p19 ft9">som ”kundregister”. <SPAN class="ft25">Dataföreningen </SPAN>pekar på att betänkandet inte berör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9">frågan om den rätt som tillkommer ICANN. <SPAN class="ft25">Institutet för rättsinformatik</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9"><SPAN class="ft25">vid Stockholms universitet </SPAN>menar att det finns osäkerheter i den rättsliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft4">naturen av verksamheten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td106"><P class="p20 ft5">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">I artikel 7.1 i GAC:s principer</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td43"><P class="p19 ft4">anges att</P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p20 ft4">delegation och omdelegation är en nationell fråga. I</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr14 td128"><P class="p19 ft9">artikel 5.1.3 anges att inga anspråk på immateriella rättigheter till själva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td128"><P class="p19 ft9"><NOBR>två-bokstavskoden</NOBR> får hindra ett byte av administratör. Vidare framgår</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p19 ft4">av artikel 5.2.1 att alla immateriella rättigheter som administratören kan</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td48"><P class="p19 ft17">ha skall beaktas vid en omdelegation, men att sådana rättigheter inte skall</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td62"><P class="p20 ft4">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td48"><P class="p19 ft54"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<P class="p477 ft4">utövas på ett sätt som onödigtvis hindrar en omdelegation. Av Prop. 2004/05:175 artikel 9.1.4 framgår att det bör finnas bestämmelser som vid ett sådant</P>
<P class="p475 ft4">förlopp säkerställer att alla relevanta <NOBR>DNS-data</NOBR> överförs till en förordnad ersättare.</P>
<P class="p480 ft6">En icke fungerande eller verksam administration av den nationella toppdomänen skulle få stora återverkningar för Internetanvändningen. Undersökningar som PTS har gjort visar att <NOBR>DNS-tjänsten</NOBR> visserligen är uppbyggd på ett sådant sätt med lagring av information att en kortare tids stopp i verksamheten inte behöver påverka Internetanvändningen. När denna information har nått sitt <NOBR>”bäst-före-datum”,</NOBR> (eng. time to live) kommer systemet att sakta släckas ner. I rapporten Är Internet i Sverige robust? (s. 15) anger PTS vidare att om samtliga namnservrar för en toppdomän blir otillgängliga så innebär detta stora störningar för hela <NOBR>DNS-tjänsten</NOBR> redan efter några timmar. Efter två dygn upplevs Internet som oanvändbart.</P>
<P class="p326 ft6">Betydelsen av ett fungerande Internet i Sverige, vilket kräver ett fungerande domännamnssystem (se avsnitt 16.3), gör att det allmänna intresset av att kunna garantera en säker och fungerande nationell topp- domän – även om den befintlige domänadministratören inte längre kan utföra sitt uppdrag – är påtagligt. För att kunna garantera en fortsatt drift måste två frågor besvaras, dels om när ett byte skall ske och hur detta skall avgöras, dels om hur en ny administratör skall ges möjlighet att avbrottsfritt utföra sitt uppdrag.</P>
<P class="p371 ft4">Om en ny nationell toppdomän för Sverige skulle inrättas skulle så- dana problem som nu diskuteras inte behöva uppstå, eftersom frågorna skulle kunna lösas och på något sätt regleras innan verksamheten startar. Följande diskussion är därför främst relevant för den befintliga nationella toppdomänen för Sverige – se.</P>
<P class="p371 ft4">Såsom angivits i avsnitt 16.6 finns det för närvarande inte skäl att i den nya lagen reglera hur en domänadministratör skall utses eller upphöran- det av dennes verksamhet. Som nämnts tidigare fungerar administra- tionen av toppdomänen se på ett stabilt sätt. Detta hindrar inte att det på lång sikt bör finnas en beredskap för att överföra administrationen till en ny administratör med mycket kort varsel. Ett upphörande av administra- tionen av olika skäl kan ske mer eller mindre abrupt, antingen på grund av ett särskilt beslut eller på grund av konkurs, tekniskt haveri eller liknande förhållande.</P>
<P class="p326 ft7">Visserligen kan rätten att besluta att administrationen av toppdomänen skall överföras på annan i slutänden sägas vila på ICANN och Förenta staternas handelsdepartement, som förfogar över zonfilen för roten i domännamnssystemet (se avsnitt 16.1.3 och 16.1.4). Detta kan dock inte helt styras därifrån. Tvärtom kan det hävdas att ICANN inte har mandat att tvinga fram ett byte av domänadministratör. ICANN för sin del menar att frågan måste lösas lokalt i enlighet med nationell lag. Samförstånd krävs således mellan den befintliga administratören, staten och den tilltänkta nya administratören. När, av vilka skäl och på vilket sätt det skall beslutas att en ny domänadministratör skall ta vid bör därför diskuteras med domänadministratören, i <NOBR>se-domänens</NOBR> fall <NOBR>II-stiftelsen,</NOBR> och andra inblandade aktörer. Frågor om konsekvenserna av att tillsynen utvisar att en toppdomän inte administreras på ett tillfredsställande sätt</P>
<P class="p491 ft4">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">och att de instrument myndigheten har till sitt förfogande inte leder till tillräcklig förbättring, måste givetvis behandlas i diskussionerna.</P>
<P class="p242 ft4">Beträffande den andra frågan – en ny administratörs möjlighet att utföra sitt uppdrag – är dennes tillgång till och befogenhet att använda nödvändiga uppgifter och databaser av central betydelse.</P>
<P class="p15 ft7">Zonfilen innehåller bl.a. uppgifter om domännamn som finns registre- rade och deras motsvarande <NOBR>IP-adresser.</NOBR> Dessa uppgifter möjliggör numerisk identifikation av de olika domännamnen och är nödvändig för den tekniska funktionen. Även tillgång till kontaktinformation till domännamnsinnehavare behövs för att driva domänen vidare på ett rim- ligt sätt, eftersom det utan den saknas möjlighet att avgöra vem som är rättmätig innehavare till domännamnet. Det går då inte att avgöra vem som har rätt att begära ändringar t.ex. av namnservrar för domännamnet, eller vem som är betalningsansvarig för årsavgiften för domännamnet. Därigenom uppkommer stora svårigheter att praktiskt hantera topp- domänens verksamhet med risk bl.a. för att domännamn måste avregi- streras. Detta får negativa konsekvenser för enskilda, organisationer och företag. Dessutom ingår bland domänadministratörens skyldigheter enligt den föreslagna lagen att föra ett offentligt register avseende främst just kontaktinformation. De uppgifter som en ny administratör bör få tillgång till kan därför inte begränsas till zonfilsinformation, utan bör omfatta alla uppgifter som är nödvändiga för verksamheten.</P>
<P class="p195 ft6">En omdelegering kan försvåras om en domänadministratör inte lämnar över relevanta uppgifter till en ny administratör. Det kan därför argumen- teras för att – såsom utredningen föreslagit – i den nya lagen ange att om ansvaret för administrationen av en nationell toppdomän för Sverige övergår till en annan domänadministratör skall den tidigare domänadmi- nistratören utan dröjsmål överföra uppgifter som är nödvändiga för verk- samheten till den nye domänadministratören.</P>
<P class="p16 ft6">Om frågan om att överföra uppgifter kommer upp kan det förväntas att ett sådant byte sker under ordnade former, där den tidigare och den nye administratören kommer överens om hur informationsöverföringen skall gå till och om ersättning m.m. Det kan emellertid som nämnts inte ute- slutas att det också kan vara fråga om att den som har det administrativa ansvaret försätts i konkurs eller vid upprepade tillfällen missköter upp- draget på ett sådant sätt att en överflyttning av administrationen anses nödvändig för att toppdomänen skall fungera.</P>
<P class="p196 ft7">I vilken mån ICANN, domänadministratören eller någon annan kan anses ha rätt att förfoga över uppgifterna och databaserna kan inte anses helt klarlagt (jfr. avsnitt 16.1 och 16.2). Såsom framhållits i avsnitt 16.2 kan det inte uteslutas att de databaser som används för att administrera en toppdomän för Sverige åtminstone omfattas av immaterialrättsligt skydd för domänadministratören. Det kan vidare inte uteslutas att hela databaser, med åtföljande skydd, är nödvändiga för verksamheten. Mot den bakgrunden uppkommer frågan om hur förslaget om överförande av uppgifter förhåller sig till de grundlagsfästa reglerna om egendomsskydd och svenska åtaganden enligt Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk, det s.k. <NOBR>TRIPs-avtalet</NOBR> (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights) och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (databas- direktivet). Därvid kan det dock noteras att det t.ex. i det norska och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">261</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<P class="p488 ft4">franska regelverken samt i det föreslagna danska finns regler om skyldig- Prop. 2004/05:175 het att överföra uppgifter till staten eller en ny administratör.</P>
<P class="p492 ft6">Rättsförhållandet mellan ICANN och en domänadministratör utgörs av ett avtal, även om det kan vara oklart vad avtalet närmare innehåller. Vid en prövning i en rättsprocess mellan parterna kan det visa sig ha ett inne- håll som är oförenligt med en eventuell reglering i lagen. Även andra oklarheter finns beträffande utredningens förslag, såsom vad som skall gälla mellan en ny administratör och den tidigare administratörens av- talsparter – ombud och domännamnsinnehavare.</P>
<P class="p381 ft6">Det är, liksom i den ovannämnda frågan, lämpligt att föra diskussioner med domänadministratören, i <NOBR>se-domänens</NOBR> fall <NOBR>II-stiftelsen,</NOBR> m.fl. om hur det på bästa sätt kan garanteras att driften av toppdomänen kan fortsätta, oberoende av vem som är domänadministratör.</P>
<P class="p381 ft6"><NOBR>II-stiftelsen</NOBR> har i en skrivelse till Näringsdepartementet betonat vikten av att föra samtal syftande till att finna former för att säkerställa driften av toppdomänen se i händelse av kris och för att trygga samhällets behov av ett effektivt och fungerande Internet också i oförutsedda situationer.</P>
<P class="p492 ft4">Mot bakgrund av att ägandeförhållandena är oklara, liksom frågan om det föreligger immateriella rättigheter och vem de i sådana fall till- kommer finner regeringen det lämpligt att – i avvaktan på närmare utred- ning, den fortsatta behandlingen av GAC:s principer, utvecklingen i andra länder och inte minst resultatet av nämnda diskussioner – för när- varande avstå från att reglera frågan i lag.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td39"><P class="p19 ft29">16.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p105 ft29">Tillsyn m.m.</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td114"><P class="p19 ft77"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr46 td116"><P class="p19 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr46 td117"><P class="p19 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr46 td62"><P class="p19 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td119"><P class="p493 ft9"><SPAN class="ft25">Regeringens förslag: </SPAN>En myndighet som regeringen bestämmer skall</P></TD>
<TD class="tr31 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr31 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p493 ft9">ha tillsyn över efterlevnaden av lagen och de föreskrifter som medde-</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td120"><P class="p493 ft9">lats med stöd av lagen. Tillsynsmyndighetens beslut enligt lagen skall</P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft4">kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p493 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning: </SPAN>Post- och telestyrelsen bör ha tillsyns-</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft4">ansvaret enligt lagen.</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td118"><P class="p19 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr48 td121"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td117"><P class="p19 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr47 td62"><P class="p19 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr49 td122"><P class="p414 ft4"><SPAN class="ft5">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens för-</P></TD>
<TD class="tr49 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr14 td48"><P class="p494 ft9">slag och bedömning. Utredningen föreslår dock ett krav på hemvist i</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft4">Sverige för domänadministratören och att tillsynen skall finansieras</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">genom avgift.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td122"><P class="p414 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna</SPAN>: Några remissinstanser framhåller att tillsynen så</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft9">långt som möjligt bör bygga på samarbete med domänadministratören.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft9"><SPAN class="ft25">Rikspolisstyrelsen </SPAN>anser att snabbare åtgärder för tillsyn bör övervägas,</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr14 td48"><P class="p494 ft9">t.ex. att tillsynsmyndigheten utför åtgärder på administratörens bekost-</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft9">nad. <SPAN class="ft25">Tidningsutgivarna </SPAN>menar att de maktmedel tillsynsmyndigheten kan</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft9">tillgripa är väl långtgående. <SPAN class="ft25">AB Stokab </SPAN>framhåller att det är väsentligt att</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft9">i lagtext tydligare klargöra under vilka förutsättningar och hur tillsyns-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft9">myndigheten får eller skall agera. <SPAN class="ft25">Kommerskollegium </SPAN>och <NOBR><SPAN class="ft25">II-stiftelsen</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft9">ifrågasätter om kravet på hemvist i Sverige är förenligt med <NOBR>EG-rättens</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr14 td48"><P class="p494 ft4">principer om etableringsrätt, <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> och fri rörlighet.</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft4"><SPAN class="ft5">Konkurrensverket, Konsumentverket </SPAN>m.fl. anser att förslaget att finan-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft9">siera tillsynen genom avgifter från domänadministratören riskerar att</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p494 ft4">snedvrida konkurrensen. Tillsynsverksamheten bör mot bakgrund av</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td62"><P class="p20 ft4">262</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td114"><P class="p19 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr39 td130"><P class="p19 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr39 td131"><P class="p19 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr39 td117"><P class="p19 ft54"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">samhällsintresset i stället bekostas av allmänna medel. <SPAN class="ft5">Kammarrätten i Göteborg </SPAN>menar att även Datainspektionen kan vara en lämplig till- synsmyndighet. <SPAN class="ft5">Patent- och registreringsverket </SPAN>anser att Post- och telestyrelsen inte bör ha någon tillsyns- eller normgivande roll i känne- teckensrättsliga frågor.</P>
<P class="p15 ft37">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft7">Som påpekats ett flertal gånger fungerar administrationen av den befintliga nationella toppdomänen för Sverige bra och det sannolika är att domänadministra- törerna även framgent kommer att utveckla verksamheten på ett sätt som gagnar användarnas intressen. Av skäl som redovisats i avsnitt 16.3, 16.4 och 16.5 bör dock staten ha en viss tillsyn över domänadministrationen. Det kan också vara värdefullt för tilliten till nationella toppdomäner att en tillsynsmyndighet kan säkerställa att kraven i lagstiftningen faktiskt efterlevs, även om det i praktiken snarare handlar om att ha insyn i och följa administratörers verksamhet än att påverka den. En myndighet som regeringen bestämmer bör därför ha tillsyn över efterlevnaden av lagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</SPAN></P>
<P class="p218 ft4">Den tillsyn som utövas bör vara så marknadsorienterad som möjligt. Den Internetanda som innebär att samförstånd söks för att komma till- rätta med problem bör även genomsyra utarbetandet av formerna för till- synen. Tillsynsmyndigheten bör givetvis samråda med berörda parter i fråga om utformningen av tillsynen.</P>
<P class="p16 ft6">Tillsynssystemet bör utformas så att det inte lägger några onödiga administrativa bördor på domänadministratörerna, utan inriktas på att vid klagomål kontrollera en domänadministratör närmare. Tillsynen bör normalt i huvudsak ske genom granskande tillsyn i efterhand. För att till- synen skall få ett reellt innehåll och kunna bedrivas på ett effektivt sätt bör det dock finnas möjlighet för tillsynsmyndigheten att tillgripa vissa maktmedel i form av sanktioner samt få möjlighet att begära in informa- tion eller få tillträde till tillsynsobjektets lokaler, utrustning m.m. Rätten att begära in information bör givetvis endast avse sådan information som behövs i tillsynsverksamheten.</P>
<P class="p218 ft4">Om domänadministratören missköter sin uppgift och inte uppfyller de krav som ställs på verksamheten i lagen eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen, bör tillsynsmyndighet kunna vidta sanktioner för att åstad- komma rättelse. Tillsynsmyndigheten bör därför ha möjlighet att meddela de förelägganden som behövs för efterlevnaden av lagen eller av nämnda föreskrifter. Ett beslut om föreläggande bör kunna förenas med vite.</P>
<P class="p297 ft4">Eftersom lagen inte föreslås innehålla någon bestämmelse om att staten skall utse domänadministratörer (se avsnitt 16.6), bör tillsynen inte omfatta en möjlighet för tillsynsmyndigheten att meddela förbud mot att driva verksamheten. Skulle verksamheten misskötas så att Internetanvändningen äventyras bör tillsynsmyndigheten anmäla detta till regeringen. Frågor om byte av domänadministratör behandlas i avsnitt 16.9.</P>
<P class="p297 ft4">Tillsynsmyndighetens beslut bör kunna överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol.</P>
<P class="p16 ft9">Utredningen har föreslagit att det skall krävas att domänadministra- tören har hemvist i Sverige. Förslaget motiveras bl.a. av att tillsynen för- svåras om domänadministratören har hemvist utanför Sverige. Som på-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">263</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">pekats av flera remissinstanser kan det ifrågasättas om det är förenligt med <NOBR>EG-rätten</NOBR> att kräva hemvist i Sverige för att tillhandahålla tjänster (jämför artikel 14 i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden, KOM [2004] 2 slutlig).</P>
<P class="p15 ft6">Tillsynen är i sig inte beroende av att administratören har hemvist i Sverige. Till exempel bör tillsynen över den tekniska driften kunna ske på elektronisk väg genom övervakning av t.ex. funktion av namnservrar. Ur ett säkerhetsperspektiv är det dock lämpligt att masterservern för verksamheten finns i Sverige och att denna kan fortsätta att drivas oberoende av förhållanden utomlands. Detta kan emellertid närmare föreskrivas av regeringen eller tillsynsmyndigheten i föreskrifter (se avsnitt 16.7.1) utan krav på att administratören har hemvist i Sverige.</P>
<P class="p218 ft4">Sammantaget finner regeringen att ett krav på hemvist i Sverige för domänadministratörer inte bör föreskrivas.</P>
<P class="p15 ft6">I dag är Post- och telestyrelsen (PTS) sektorsansvarig myndighet för området elektronisk kommunikation. I sektorsansvaret ingår att PTS skall främja att marknaderna för elektronisk kommunikation fungerar effektivt ur såväl konkurrens- och konsumentperspektiv som ur regionalpolitiskt perspektiv. Myndigheten skall vara samordnande, stödjande och på- drivande i förhållande till övriga berörda parter. PTS kan ta egna initiativ eller ges särskilda uppdrag från regeringen. Sektorsansvaret beskrivs närmare i propositionen Lag om elektronisk kommunikation, m.m. (prop. 2002/03:110 s. 323ff).</P>
<P class="p196 ft6">PTS driver en betydande verksamhet med anknytning till den <NOBR>IT-politiska</NOBR> inriktningen avseende tillitsfrågor. Myndigheten har bl.a. regeringens uppdrag att driva Sveriges <NOBR>IT-incidentcentrum</NOBR> (Sitic). Sitic har som främsta uppgift att stödja samhället i arbetet med skydd mot <NOBR>IT-incidenter</NOBR> genom att inrätta ett system för informationsutbyte om <NOBR>IT-incidenter</NOBR> mellan samhällets organisationer och Sitic. Sitic har också byggt ett system för att följa trafikmönster på Internet, vilket bidrar till tydligare och bättre beslutsunderlag för Sitic. PTS tillhandahåller dess- utom information till allmänheten om säkerhetsaspekter vid Internet- användning. PTS har i samråd med berörda parter genomfört flera upp- drag från regeringen rörande Internets robusthet. Inom ramen för dessa uppdrag har PTS fått god inblick i och kunskap om hur driftsäkerheten och effektiviteten i administrationen av toppdomäner kan åstadkommas. På regeringens uppdrag har PTS även presenterat en strategi för ett säkrare Internet i Sverige. Vidare kan myndighetens tillsyn enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation omfatta även domänadminist- ration, i den mån den utgör en tillhörande installation i den lagens mening (se avsnitt 16.4.1 och 16.5).</P>
<P class="p195 ft6">Genom sitt sektorsansvar och de olika uppdragen har PTS byggt upp ett gott informellt samarbete med svenska Internetintressenter. De remissinstanser som kommenterar valet av tillsynsmyndighet förordar i huvudsak att PTS tilldelas uppgiften. PTS bör därför blir den myndighet som utövar tillsyn och meddelar föreskrifter enligt den föreslagna lagen.</P>
<P class="p242 ft4">Utredningen föreslår att tillsynen skall finansieras genom avgifter från domänadministratörer. <SPAN class="ft5">Konkurrensverket</SPAN>, <SPAN class="ft5">Konsumentverket </SPAN>och</P>
<P class="p123 ft63"><NOBR><SPAN class="ft69">II-stiftelsen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>m.fl. menar att en sådan finansiering av tillsynen snedvrider konkurrensen på domännamnsmarknaden. I och med att lagen endast tar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">264</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<P class="p205 ft4">sikte på nationella toppdomäner för Sverige kommer andra toppdomäner Prop. 2004/05:175 inte att åläggas att betala tillsynsavgift. Ett antal remissinstanser fram-</P>
<P class="p211 ft4">håller vidare att eftersom det finns ett starkt allmänt intresse av tillsynen så bör den bekostas av allmänna medel.</P>
<P class="p50 ft4">Mot bakgrund av risken för snedvridning av konkurrensen och det faktum att det i nuläget endast finns en toppdomän utpekad för Sverige gör regeringen för närvarande bedömningen att tillsynen bör finansieras genom anslag.</P>
<P class="p495 ft3"><SPAN class="ft24">17</SPAN><SPAN class="ft59">Kungörelsen angående förbud att utan sär- skilt tillstånd framdraga enskild </SPAN><NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen</P>
<P class="p460 ft29">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P>
<P class="p277 ft29"><SPAN class="ft4">17.1</SPAN><SPAN class="ft61">Gällande rätt m.m.</SPAN></P>
<P class="p269 ft9">1915 års kungörelse</P>
<P class="p201 ft7">För att annan än svenska staten skall få korsa riksgräns med en telekabel krävs tillstånd av regeringen enligt 1 § i kungörelsen (1915:288) angå- ende förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild <NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen. Kungörelsen är endast tillämplig om den tilltänkta kabeln skall dras fram över riksgränsen. Den gäller således inte för kabelsträckningar som i sin helhet dras fram på svenskt territorium. Ett tillstånd kan förenas med villkor om hur led- ningen får utföras och nyttjas.</P>
<P class="p246 ft9">Andra gällande författningar på området</P>
<P class="p267 ft6">Ledningsrättslagen (1973:1144) gäller bl.a. för ledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål samt allmän svag- strömsledning för signalering, fjärrmanövrering, dataöverföring eller liknande ändamål. Ledningsrättsfråga upptas efter ansökan eller vid fas- tighetsreglering och Lantmäterimyndigheten skall då utreda förutsätt- ningarna för upplåtelse av ledningsrätt och ombesörja behövliga tekniska arbeten och värderingar. Vid behov skall även samråd ske med de myn- digheter som berörs av upplåtelsen.</P>
<P class="p12 ft7">Enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln krävs tillstånd av regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, för utläggande av undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln utanför terri- torialgränsen (15 a §). Enligt den praxis som utbildats uppdrar regeringen åt Sveriges geologiska undersökning (SGU) att bereda dessa ärenden inför regeringens beslut. SGU remitterar härvid ärendena till För- svarsmakten och andra berörda förvaltningsmyndigheter.</P>
<P class="p70 ft4">I miljöbalken ges regler till skydd för människors hälsa och miljön, värdefulla natur- och kulturmiljöer och den biologiska mångfalden.</P>
<P class="p330 ft4">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">Balken reglerar även landets mark- och vattenresurser och då särskilt Prop. 2004/05:175 olika former av vattenverksamhet. I balkens kapitel 11 finns bestämmel-</P>
<P class="p198 ft6">ser om vattenverksamhet. För vattenverksamhet, t.ex. uppförande av en anläggning i vattenområden, krävs i allmänhet tillstånd enligt miljö- balken. En ansökan om tillstånd prövas av miljödomstolen. Ett tillstånd får meddelas för begränsad tid och får förenas med villkor (16 kap.).</P>
<P class="p12 ft4">Lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation och förord- ningen (1993:1745) om skydd för landskapsinformation innehåller bl.a. bestämmelser om tillstånd för sjömätning vilket torde vara en nödvändig åtgärd innan kabel för elektronisk kommunikation kan placeras ut i vissa vatten. Sjömätning får enligt denna lag och förordning inte ske utan till- stånd av Försvarsmakten.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">17.2</SPAN><SPAN class="ft61">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p289 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Kungörelsen (1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild <NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen skall upphävas.</P>
<P class="p309 ft6"><SPAN class="ft33">Telia AB:s ursprungliga förslag: </SPAN>Telia AB (nuvarande TeliaSonera Sverige AB) har föreslagit att regeringen tillämpar 1915 års kungörelse angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild <NOBR>telegraf-,</NOBR> telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen genom att ta ställning till om det finns några politiska hinder för att på ett visst ställe anlägga en telekabel över rikets gräns. I andra hand har föreslagits att regeringen ändrar kungörelsen till att endast omfatta anmälningsplikt.</P>
<P class="p177 ft6"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: Sjöfartsverket </SPAN>har från sjöfartssynpunkt ingenting att erinra mot att 1915 års kungörelse ändras i enlighet med ansökan. <SPAN class="ft33">Post- och telestyrelsen </SPAN>tillstyrker att rutinerna för handläggningen enligt kungörelsen ses över och har inget att invända mot att prövningen in- skränks till att avse omständigheter som inte skall prövas av domstol eller förvaltningsmyndighet i annan ordning. <SPAN class="ft33">Fiskeriverket </SPAN>anser att det finns en obligatorisk skyldighet att inhämta fiskets synpunkter i samband med att kablar läggs ut i vattenområden. Om det sker i samband med att ledningsrätt erhålls och/eller om ledningsdragningen prövas av vatten- domstol är det tillräckligt. <SPAN class="ft33">Naturvårdsverket </SPAN>anser att de frågor som verket har att bevaka på ett tillfredsställande sätt torde kunna beaktas genom den prövning som sker enligt andra författningar och har från sitt ansvarsområde inget att invända mot de förslag som framförts om för- ändring i kungörelsen. <SPAN class="ft33">Försvarsmakten </SPAN>anser att deras behov att skydda sina intressen hittills alltid på ett lämpligt sätt kunnat tillgodoses av annan lagstiftning. Myndigheten är dock tveksam till om lagstiftningen ger tillräckliga möjligheter för beslutande myndigheter att ställa villkor som gagnar Försvarsmakten. Dessutom kan beslut kommat att leda till att myndigheten tvingas vidta åtgärder som medför kostnader. Försvars- makten förordar därför att det även fortsättningsvis bör ske en prövning som motsvarar den i kungörelsen.</P>
<P class="p177 ft5">Telia AB:s omarbetade förslag: <SPAN class="ft4">Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Telia AB har förutom att föreslå att kungörelsen</SPAN></P>
<P class="p355 ft4">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<P class="p477 ft4">skall upphävas alternativt föreslagit att kungörelsens bestämmelser Prop. 2004/05:175 inarbetas i de nutida författningarna på teleområdet.</P>
<P class="p478 ft5">Remissinstanserna: Försvarsmakten <SPAN class="ft4">anser att kungörelsen kan upp- hävas, men att ett upphävande inte på något sätt eller i något samman- hang får leda till att myndigheten drabbas av kostnader.</SPAN></P>
<P class="p480 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Kungörelsen kom till under första världskriget mot bakgrund av de särskilda förhållanden som då rådde. Kravet på tillstånd gäller för alla svagströmsledningar men det är i prakti- ken endast fråga om kablar för elektronisk kommunikation. Kungörelsen torde till för tio år sedan mycket sällan ha tillämpats. Efter Televerkets bolagisering 1993 och tillkomsten av andra teleföretag på marknaden vid sidan av statliga Telia AB har det inkommit ett flertal ansökningar om tillstånd. Tidigare remitterades ansökningar till ett flertal myndigheter såsom Överbefälhavaren (Försvarsmakten), Post- och telestyrelsen, Sjöfartsverket och Fiskeriverket. Med anledning av remissvaren efter Telia AB:s ursprungliga förslag bereds numera endast Försvarsmakten tillfälle att yttra sig över ansökningarna.</P>
<P class="p325 ft6">Med hänsyn till remissutfallet finns det anledning att överväga om det föreligger något behov av den prövning som sker enligt kungörelsen. Någon egentlig prövning förekommer i praktiken inte. I vissa fall före- kommer det dock att regeringen ställer villkor för meddelande av till- stånd. Något behov för att uppnå målen för sektorn elektronisk kom- munikation tillgodoses inte genom kungörelsen. Det kan antas att kun- görelsens syfte vid dess tillkomst var att underlätta kontrollen av olovlig underrättelseverksamhet. I dagens kommunikationssamhälle med dess möjligheter till trådlös kommunikation m.m. synes kungörelsen vara helt verkningslös för detta ändamål.</P>
<P class="p326 ft7">Om kungörelsen upphävs innebär det inte att framdragandet av led- ningar för elektronisk kommunikation skulle bli oreglerat. Det finns be- stämmelser för ledningar av olika slag, inte bara teleledningar, oberoende om de går över riksgränsen eller helt inom riket och gäller både för led- ningar på land och på havets botten. Till reglerna hör krav på noggranna lägesbestämningar och registrering av ledning för att möjliggöra kon- fliktlösning med andra ledningar eller anläggningar. Hit hör också krav på ledningens placering och fysiska utförande så att andra intressen inte skadas t.ex. miljö, resursutnyttjande, försvar, markägarintressen etc. Det finns även krav på att ledningen avlägsnas när den tjänat ut. För att till- godose dessa krav finns annan lagstiftning på området. Flera myndig- heter berörs och systemet fungerar. Det allmännas intressen kan därmed anses vara fullt tillgodosedda även utan kungörelsen.</P>
<P class="p481 ft4">I 1915 års kungörelse finns inga bestämmelser om ersättning till den som drabbas av kostnader till följd av kungörelsens tillämpning. Frågan om Försvarsmaktens eventuella kostnader för att tillstånd till lednings- dragning ges påverkas således inte av att kungörelsen upphävs. Några kvarstående problem som kan lösas inom ramen för kungörelsen torde således inte finnas.</P>
<P class="p371 ft4">Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att 1915 års kungörelse bör upphävas. Eftersom kungörelsen tidigare har ändrats genom lag (se SFS 1991:243) måste den i enlighet med konstitutionell praxis också upphävas genom lag.</P>
<P class="p476 ft4">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p32 ft3">18 Ändringar i ledningsrättslagen</P>
<P class="p53 ft29">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P>
<P class="p496 ft29"><SPAN class="ft4">18.1</SPAN><SPAN class="ft61">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p496 ft5"><SPAN class="ft25">18.1.1</SPAN><SPAN class="ft62">Allmänt om ledningsrätt</SPAN></P>
<P class="p84 ft6">Vid tillhandahållande av olika produkter och tjänster som är beroende av ledningar för distribution (exempelvis bredband) är det som regel nöd- vändigt att utnyttja utrymme inom annans fastighet för att dra fram led- ningen. Rätten att dra en ledning över någon annans mark kan tryggas på olika sätt. Ett sätt är att ledningens ägare och fastighetens ägare träffar ett nyttjanderättsavtal. Ett annat sätt är att avtala om ett servitut till förmån för ledningshavarens fastighet. Sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> finns det också en sär- skild upplåtelseform, ledningsrätt. Bestämmelser om ledningsrätt finns i ledningsrättslagen (1973:1144).</P>
<P class="p111 ft7">En ledningsrätt ger rätt att inom ett utrymme som ingår i någon annans fastighet dra fram och använda en ledning (inklusive för ledningens ändamål erforderliga anordningar). Rätten får upplåtas endast för vissa slag av ledningar, bl.a. för ledning som ingår i ett elektroniskt kommuni- kationsnät för allmänt ändamål (se <NOBR>1–3</NOBR> §§ ledningsrättslagen).</P>
<P class="p111 ft6">En fråga om upplåtelse av ledningsrätt prövas av lantmäterimyndig- heten efter en ansökan av den som vill dra fram ledningen (se 5 och 15 §§). Prövningen sker vid en förrättning. Lantmäterimyndigheten skall vid förrättningen göra en avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen (se <NOBR>6–11</NOBR> §§). Ledningsrätt får, om vissa villkor är uppfyllda, upplåtas även om fastighetsägaren motsätter sig det (se särskilt 12 § ).</P>
<P class="p82 ft4">Ledningsrätten upplåts i ett s.k. ledningsbeslut. I ledningsbeslutet skall anges bl.a. ledningens ändamål, det utrymme som upplåts för ledningen och den tid inom vilken ledningen skall vara utförd. Lantmäterimyndig- heten kan också i ledningsbeslutet ange vad som i övrigt behöver före- skrivas rörande ledningen. I anslutning till att ledningsbeslut meddelas fastställs också ersättning till fastighetsägaren för upplåtelsen (se 13 och 22 §§).</P>
<P class="p82 ft4">En ledningsrätt gäller för all framtid. Den kan ändras eller upphävas endast genom en ny förrättning (jfr. 33 §).</P>
<P class="p82 ft4">En ledningsrätt kan överlåtas. En överlåtelse är dock giltig endast om den ledning för vilken ledningsrätten har upplåtits överlåts tillsammans med ledningsrätten (se 35 §).</P>
<P class="p497 ft5"><SPAN class="ft25">18.1.2</SPAN><SPAN class="ft62">Vilka ledningar och andra anordningar omfattas av led- ningsrättslagen?</SPAN></P>
<P class="p386 ft7">I 2 § första och andra styckena ledningsrättslagen räknas upp vilka olika slag av ledningar som omfattas av lagen. Styckena har följande lydelse.</P>
<P class="p498 ft79">Lagen gäller för ledningar av följande slag,</P>
<P class="p499 ft80">1. ledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ända- mål samt allmän svagströmsledning för signalering, fjärrmanövrering, data- överföring eller liknande ändamål,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">268</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr10 td132"><P class="p19 ft80">2. elektrisk starkströmsledning för vilken koncession fordras eller som be-</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td132"><P class="p19 ft81">hövs för sådana ledningar som avses i 1,</P></TD>
<TD class="tr45 td47"><P class="p19 ft73"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td132"><P class="p19 ft79">3. vatten- eller avloppsledning som</P></TD>
<TD class="tr36 td47"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft79"><SPAN class="ft82">a)</SPAN><SPAN class="ft83">ingår i allmän </SPAN><NOBR>va-anläggning,</NOBR></P>
<P class="p501 ft79"><SPAN class="ft79">b)</SPAN><SPAN class="ft83">förser samhälle med vatten eller därifrån bortför avloppsvatten eller annan orenlighet,</SPAN></P>
<P class="p502 ft79"><SPAN class="ft32">c)</SPAN><SPAN class="ft83">gagnar näringsverksamhet eller kommunikationsanläggning av betydelse för riket eller viss ort eller</SPAN></P>
<P class="p503 ft79"><SPAN class="ft79">d)</SPAN><SPAN class="ft83">medför endast ringa intrång i jämförelse med nyttan och inte tillgodoser endast en enstaka fastighets husbehov,</SPAN></P>
<P class="p504 ft79">4. ledning genom vilken fjärrvärme, olja, gas eller annan råvara eller produkt transporteras från produktionsställe, upplag eller lastplats och som</P>
<P class="p505 ft79"><SPAN class="ft82">a)</SPAN><SPAN class="ft83">tillgodoser ett allmänt behov,</SPAN></P>
<P class="p506 ft79"><SPAN class="ft79">b)</SPAN><SPAN class="ft83">gagnar näringsverksamhet eller kommunikationsanläggning av betydelse för riket eller viss ort eller</SPAN></P>
<P class="p505 ft79"><SPAN class="ft32">c)</SPAN><SPAN class="ft83">medför endast ringa intrång i jämförelse med nyttan.</SPAN></P>
<P class="p507 ft80">En anordning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt än- damål men som inte utgör ledning skall vid tillämpningen av denna lag anses som ledning enligt första stycket 1.</P>
<P class="p508 ft4">Av 3 § ledningsrättslagen framgår att i ledning ingår sådana för dess ändamål erforderliga anordningar som transformatorer, pumpstationer och andra tillbehör.</P>
<P class="p177 ft7">Ledningsrätt kan alltså endast upplåtas för ledning av viss beskaffenhet som tjänar ett visst ändamål. Regleringen tar därvid sikte på olika ända- mål av allmännyttig karaktär som en ledning måste tjäna för att omfattas. Någon definition av termen ”ledning” ges däremot inte i lagen. I för- arbetena till lagen anges bl.a. att som ledning får betraktas metalltråd, kabel eller annan elektrisk ledare, slang, rör, avloppstrumma, kulvert m.m. Som ledning räknas också, enligt förarbetena, helt nödvändiga till- behör till en ledning såsom stolpar, stag, socklar och fästen samt renings- brunnar och ventiler, däremot inte sådana anläggningar som tunnel, ränn- sten, dike, kanal eller timmerränna (jfr. prop. 1973:157 s. 94 f. och 131). Enligt en lagändring som trädde i kraft den 1 augusti 2004 omfattas numera även master m.m. som ingår i elektroniska kommunikationsnät för allmänt ändamål av lagens ledningsbegrepp (prop. 2003/04:136, bet. 2003/04:BoU13, rskr. 2003/04:268, SFS 2004:643).</P>
<P class="p202 ft29"><SPAN class="ft4">18.2</SPAN><SPAN class="ft61">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p275 ft5"><SPAN class="ft25">18.2.1</SPAN><SPAN class="ft62">Allmänt om behovet av förändringar i ledningsrättslagen</SPAN></P>
<P class="p267 ft6">Den del av infrastrukturen som utgörs av ledningar är en mycket viktig del av den totala samhälleliga infrastrukturen. Vid sidan av nyttjande- rätts- och servitutsavtal är ledningsrätt numera ett mycket viktigt instru- ment för att säkerställa rätten att dra fram och bibehålla ledningar över andras fastigheter. Det är åtskilligt som talar för att upplåtelseformen ledningsrätt i framtiden kommer att få en ännu större betydelse. Det beror bl.a. på att ledningsrätt har ett starkt sakrättsligt skydd och att rätten får upplåtas även om en fastighetsägare motsätter sig det. Det är i och för sig möjligt att tvångsvis ta i anspråk annans mark eller utrymme</P>
<P class="p464 ft4">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft7">för flertalet allmännyttiga ledningsändamål med stöd av reglerna i expro- priationslagen. Ledningsrättslagens förfarande med en förrättnings- process anses dock klart mer effektivt och mindre omständligt än det domstolsförfarande som expropriationslagen erbjuder.</P>
<P class="p15 ft7">Sedan ledningsrättslagen trädde i kraft 1974 har den tekniska utveck- lingen gått mycket fort. Det har också skett omfattande omstrukture- ringar och utbyggnader av ledningsnäten. Dessutom har nya typer av nät för elektronisk kommunikation tillkommit. Ledningar och rätten till led- ningar har också blivit alltmer värdefulla tillgångar och för många före- tag utgör äganderätten eller dispositionsrätten till ledningar en grundläg- gande förutsättning för företagets verksamhet. Det är mot denna bak- grund angeläget att ledningsrättsinstitutet tillgodoser de behov som finns i dag och som kan tänkas uppstå i framtiden.</P>
<P class="p196 ft6">Regeringen har i linje med detta redan tagit flera initiativ i syfte att göra institutet ledningsrätt ännu bättre. Sedan riksdagen antagit regeringens förslag i propositionen Ledningsrätt för elektroniska kom- munikationsnät (prop. 2003/04:136), slås det numera fast i ledningsrätt- slagen att det går att få ledningsrätt inte bara för ledningar utan också för andra anordningar som ingår i elektroniska kommunikationsnät, exempelvis master och antenner (se 2 § andra stycket ledningsrättslagen). Det har också, genom antagandet av förslagen i den nämnda propositio- nen, införts en möjlighet att i ett ledningsbeslut förordna att lednings- rättshavaren har rätt att inom det utrymme som upplåtits låta någon annan installera och använda ytterligare ledning (s.k. andrahandsupp- låtelse, se 11 a §).</P>
<P class="p196 ft6">När det gäller möjligheterna att möta nuvarande och framtida behov är det framför allt området för elektronisk kommunikation som kommer i fokus. Utbyggnaden och nyttjandet av elektroniska kommunikationsnät för allmänt ändamål har under senare år varit, och är alltjämt, mycket dynamisk och går oerhört snabbt. Det är därför svårt att se vad som kommer att hända längre fram i tiden än några år. I dagsläget får det dock anses föreligga en liten risk för en utveckling de närmaste åren som med- för att den nuvarande regleringen inte fullt ut korresponderar med den nya teknik som kan tänkas komma.</P>
<P class="p16 ft7">Som närmare utvecklas nedan finns det anledning att överväga vissa ytterligare ändringar i ledningsrättslagen för att i ännu högre utsträckning säkerställa möjligheterna att möta nuvarande och framtida behov i sam- band med utbyggnad och nyttjande av elektroniska kommunikationsnät.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">270</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175272x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p509 ft5"><SPAN class="ft25">18.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Bör ledningsrättslagens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta även vissa andra anordningar än ledningar?</SPAN></P>
<P class="p510 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Det skall vara möjligt att få ledningsrätt för tomma tunnlar, kulvertar, rör och andra liknande anordningar, om anordningen skall användas för att senare dra fram en ledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål, all- män svagströmsledning eller koncessionspliktig elektrisk starkströms- ledning genom den (s.k. kanalisationer).</P>
<P class="p511 ft7">En sådan ledningsrätt skall innefatta en rätt för ledningsrättshavaren att inom kanalisationen dra fram och använda ledningar som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål, allmän svag- strömsledning eller koncessionspliktig elektrisk starkströmsledning i den uträckning som bestäms vid förrättningen.</P>
<P class="p296 ft6"><SPAN class="ft33">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer till viss del med regeringens förslag. Utredningen föreslog också att det skall vara möjligt att få led- ningsrätt för vissa slag av tunnlar för vatten- eller avlopp.</P>
<P class="p87 ft9"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller invänder inte mot det. Det gäller bl.a. <SPAN class="ft25">Hov- rätten över Skåne och Blekinge, Jönköpings tingsrätt, Luleå tingsrätt, Lantmäteriverket, Post- och telestyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Lantmäterimyndigheten i Göteborgs kommun, Sveriges advokatsamfund, Sveriges lantmätareförening, Fastighetsägarna Sverige, Sveriges jord- ägareförbund, TeliaSonera Sverige AB och Teracom AB. Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>ifrågasätter dock om det inte även bör fastställas en tid inom vilken en kanalisation bör utnyttjas för en ledningsdragning. <SPAN class="ft25">Sveriges jordägareförbund </SPAN>anför bl.a. att den som önskar anlägga en kanalisation skall visa att kanalisationen uppfyller ett angeläget allmänt intresse samt att fastighetsägaren ovillkorligen skall informeras om och få ersättning för var och en av de ledningar som ledningsrättshavaren senare drar fram i kanalisationen. <SPAN class="ft25">Svenska Kommunförbundet </SPAN>anför att det bör tydliggöras att ledningar för fjärrkyla omfattas av ledningsrätts- lagen. Några remissinstanser avstyrker hela eller delar av förslaget. Det gäller bl.a. <SPAN class="ft25">Affärsverket svenska kraftnät </SPAN>som menar att förslaget om led- ningsrätt för kanalisationer strider mot kravet att en ledningsrättsupp- låtelse måste tillgodose ett angeläget allmänt intresse enligt bestämmel- serna i 2 kap. 18 § regeringsformen.</P>
<P class="p512 ft25">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p513 ft9">Bör ledningsrätt kunna upplåtas för rör eller annan anordning för fram- dragning av framtida ledning?</P>
<P class="p78 ft4">Frågan om behovet av ledningsrätt för tomma rör, tunnlar, kulvertar och andra liknande anordningar för framdragning av framtida ledning, s.k. kanalisationer, har främst aktualiserats i samband med utbyggnaden av elektroniska kommunikationsnät.</P>
<P class="p111 ft6">Ledningsrätt anses inte kunna beviljas för tomma kanalisationer som skall byggas för att i framtiden innehålla ledningar som t.ex. ingår i elektroniska kommunikationsnät för allmänt ändamål. Enligt den nuva-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">271</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft44">rande regleringen är det nämligen bara möjligt att anlägga kanalisationer som är nödvändiga för att en ledning skall fungera på ett bra sätt. Led- ningsrätten gäller i dessa fall för ledningen och kanalisationen utgör ett ledningstillbehör enligt 3 § ledningsrättslagen. Som exempel kan nämnas att fiberoptiska kablar, som är relativt ömtåliga, ofta skyddas genom att man samlar dem i en kanalisation, vanligen i form av ett rör. I praktiken förekommer det visserligen att ledningsrätt medges för ledningar med tillhörande kanalisationer som innehåller viss reservkapacitet för fram- tida behov av ytterligare ledning. I dessa fall har emellertid en eller flera ledningar alltid dragits fram i kanalisationen i anslutning till att kanalisa- tionen har anlagts. För att kunna utnyttja kanalisationen för ytterligare ledningar måste ledningsrättshavaren i sådana fall i princip ansöka om en ny ledningsrätt.</P>
<P class="p514 ft4">Ett av samhällsmålen för sektorn för elektronisk kommunikation är att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra elek- troniska kommunikationer. Att inte kunna anordna tomma kanalisationer med stöd av ledningsrätt kan utgöra ett hinder för en ändamålsenlig ut- byggnad av elektroniska kommunikationsnät för allmänt ändamål, vilket i sin tur är ägnat att försvåra möjligheterna att uppnå målet. Att så kan vara fallet framgår t.ex. av det svar som TeliaSonera Sverige AB lämnade på en av utredningen genomförd enkät. I svaret uppgav bolaget att det förhållandet att det inte går att få ledningsrätt för en tom kanali- sation får anses vara en brist genom att den nuvarande ledningsrättslagen inte fullt ut kan användas för att på ett rationellt sätt bygga ut <NOBR>IT-infrastrukturen.</NOBR></P>
<P class="p196 ft7">Bland remissinstanserna finns det flera som framhåller de fördelar som en möjlighet att få ledningsrätt för tomma kanalisationer har. <SPAN class="ft37">IT- Företagen </SPAN>anser att genom att underlätta nedläggning av tomma rör vid olika typer av grävarbeten uppnås på ett framsynt sätt stora effektivitets- fördelar för alla parter, bl.a. för ledningshavare och fastighetsägare.</P>
<P class="p123 ft9"><SPAN class="ft25">Villaägarnas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft25">Svenska jordägareförbundet </SPAN>anser att ge- nom att ledningar samlas i kanalisationer minskar det totala intrånget för fastighetsägarna. <SPAN class="ft25">TeliaSonera Sverige AB </SPAN>anför att en sådan möjlighet leder till ett minskat intrång genom att ”reservkapacitet” i form av en kanalisation kan läggas vid samma tillfälle som en ledning dras fram och att ledningar senare skulle kunna bytas ut utan att ny schaktning behöver ske. <SPAN class="ft25">Lantmäteriverket </SPAN>anför att den praktiska utbyggnaden av bl.a. ledningar för telekommunikation skulle underlättas väsentligt. Ytterligare fördelar framförs bl.a. av <SPAN class="ft25">AB Stokab.</SPAN></P>
<P class="p515 ft7">En möjlighet till ledningsrätt för tomma kanalisationer skulle alltså innebära betydande förbättringar såväl för dem som vill dra fram led- ningar med stöd av ledningsrätt som för berörda fastighetsägare. Efter- som det normalt innebär en betydligt lägre kostnad att dra fram en kana- lisation jämfört med en ledning, skulle en sådan möjlighet också kunna leda till fler samförläggningar av olika ledningar, framför allt om kanali- sationen anläggs samtidigt som en annan ledning eller anordning. Om ledningarna skall förläggas i marken, behöver i sådana fall marken bara grävas upp en gång. Ett aktuellt exempel där en sådan möjlighet skulle kunna få stor betydelse är i samband med det mycket omfattande arbetet på olika håll i landet med att förlägga elledningar i marken i syfte att minska riskerna för elavbrott. En möjlighet att anlägga tomma kanalisa-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">272</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">tioner i samband därmed skulle ofta underlätta en framtida utbyggnad av t.ex. bredbandsnät.</P>
<P class="p77 ft4">Införandet av en möjlighet att få ledningsrätt för tomma kanalisationer skulle alltså kunna få stor betydelse för samhällets möjligheter att garan- tera en god <NOBR>IT-infrastruktur,</NOBR> vilket i sin tur bidrar till att förbättra möjlig- heterna att uppnå det ovan nämnda samhällsmålet för sektorn för elek- tronisk kommunikation.</P>
<P class="p111 ft6">I fråga om övriga ledningsslag som omfattas av ledningsrättslagen är det för närvarande bara avseende elektriska starkströmsledningar som det kan anses finnas ett mer framträdande behov av att kunna dra fram tomma kanalisationer. Utredningen anger t.ex. att det redan i dag finns en del s.k. regionnätledningar som är förlagda i tunnel och att det dessutom finns planer på viss ytterligare tunnelförläggning av elektriska stark- strömsledningar. Med hänsyn till detta och till det tidigare nämnda arbetet med att förlägga elledningar under jord, anser regeringen att det även finns ett praktiskt behov av att kunna dra fram tomma kanalisa- tioner avsedda för elektriska starkströmsledningar.</P>
<P class="p82 ft4">Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det införs regler som gör det möjligt att få ledningsrätt för tomma kanalisationer som är avsedda för ledningar som ingår i elektroniska kommunikationsnät för allmänt ändamål och för starkströmsledningar. Som närmare utvecklas nedan bör reglerna utformas så att ledningsrättshavaren även har rätt att dra fram och använda ledningar av dessa slag inom ramen för upplåtelsen för kanalisationen.</P>
<P class="p230 ft9">Villkor för upplåtelse av ledningsrätt för tomma kanalisationer</P>
<P class="p181 ft6">Enligt nuvarande regler gäller bl.a. att ledningsrätt inte får upplåtas om ändamålet bör tillgodoses på något annat sätt eller om olägenheterna av upplåtelsen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den (se 6 § ledningsrättslagen). Vidare gäller att led- ningsrätt normalt inte får upplåtas i strid mot planbestämmelser m.m. (se 7 och 8 §§). Ledningsrätt får som regel inte heller upplåtas om olägenhet av någon betydelse uppkommer för allmänt intresse (se 10 §). Det är naturligt att de villkor som gäller för upplåtelse av annan ledningsrätt gäller även för upplåtelser av de nya slagen. Lagen bör därför utformas så att detta blir fallet.</P>
<P class="p230 ft9">Fastighetsägarens rätt till ersättning</P>
<P class="p183 ft7">På samma sätt som vid ett beslut om ledningsrätt för en ledning bör lant- mäterimyndigheten vid beslut om ledningsrätt för en kanalisation fast- ställa vilken ersättning som skall betalas för det intrång som upplåtelsen ger upphov till (se 13 § ledningsrättslagen). Som regeringen återkommer närmare till nedan innebär ett ledningsbeslut för en kanalisation att led- ningshavaren även har rätt att dra fram och använda en framtida ledning i den utsträckning som bestäms vid förrättningen. Ledningsbeslutet för kanalisationen bör därför även innehålla de villkor m.m. som skall gälla för den framtida ledningen. Med hänsyn till detta bör ersättningen om- fatta inte bara det intrång som själva kanalisationen ger upphov till utan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">273</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">även det maximala intrång som den framtida ledningen kan komma att innebära. Detta kräver emellertid inte någon ny bestämmelse.</P>
<P class="p180 ft9">Förslagets förenlighet med regeringsformen m.m.</P>
<P class="p183 ft7">Som framgått ovan är syftet med förslaget bl.a. att åstadkomma en mer rationell utbyggnad av <NOBR>IT-infrastrukturen</NOBR> samtidigt som utnyttjande av utrymmen inom fastigheter som används för ledningsändamål sker på ett mer ändamålsenligt sätt. Ledningar av de aktuella slagen tillgodoser vitala samhällsintressen. Genom förslaget underlättas önskvärda samlo- kaliseringar vilket medför minskade olägenheter för berörda fastighets- ägare samt lägre kostnader för de operatörer som drar fram kanalisatio- ner. Upplåtelser av ledningsrätt för tomma kanalisationer innebär att framdragandet av vissa allmännyttiga ledningar underlättas och syftar därmed till att tillgodose angelägna allmänna intressen. Det intrång som en upplåtelse av ledningsrätt för en kanalisation medför torde regel- mässigt inte bli större än vad en motsvarande ledningsrätt för en ledning av det slag som skall dras fram genom kanalisationen skulle medföra. Enligt regeringens förslag tillförsäkras fastighetsägaren dessutom rätt till ersättning som svarar mot det maximala intrång som såväl kanalisationen som den framtida ledningen kan komma att ge upphov till (se ovan).</P>
<P class="p251 ft7">Det är samtidigt angeläget att ledningsrätt för tomma kanalisationer medges enbart när det finns en realistisk plan för att det kommer att dras fram en ledning genom kanalisationen och att ledningen ingår i ett elek- troniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål eller är en elektrisk starkströmsledning (jfr. 2 § första stycket 1 och 2). Typiska situationer då ett sådant behov kan finnas är t.ex. när elledningar, som tidigare varit luftledningar, förläggs i marken. I dessa fall torde det ofta även finnas ett angeläget allmänt intresse av att dra fram tomma kanalisationer inför en kommande planerad bredbandsinfrastruktur i de orter och de områden där elledningen går fram. Detsamma gäller om el- eller <NOBR>IT-operatörer</NOBR> vill förbereda en kommande utbyggnad av infrastruktur i och i anslutning till områden där det är planlagt att exempelvis industrier eller bostäder skall etableras, eller där det finns en kommunal <NOBR>IT-infrastrukturplan</NOBR> för en kommande utbyggnad. I sådana fall bör ledningsrätt för tomma kanalisa- tioner kunna medges för att underlätta den framtida utbyggnaden. Lagen bör formuleras så att detta blir följden.</P>
<P class="p112 ft7">Förslaget är mot denna bakgrund förenligt med regeringsformens bestämmelse om egendomsskydd (se 2 kap. 18 § regeringsformen) och europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (se artikel 1 i första tilläggsprotokollet).</P>
<P class="p230 ft9">Innehållet i ledningsbeslut om ledningsrätt för tomma kanalisationer m.m.</P>
<P class="p183 ft6">Ledningsrätt för kanalisationer för en framtida ledningsdragning har till syfte att fylla samma funktion och ändamål som en ledningsrätt för en ledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ända- mål eller i en elektrisk starkströmsledning har (jfr. 2 § första stycket 1 och 2). Det är därför naturligt att bestämmelserna om innehållet i ett led-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">274</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">ningsbeslut tillämpas på beslut om ledningsrätt av det nya slaget. Lagen bör utformas så att detta blir följden.</P>
<P class="p242 ft4">Innehållet i en ledningsrätt fastställs vid en förrättning. Av 22 § första stycket ledningsrättslagen framgår att om det inte finns något hinder mot upplåtelsen, skall lantmäterimyndigheten meddela ledningsbeslut. I detta ligger bl.a. att lantmäterimyndigheten i de nu aktuella fallen skall pröva om olägenheterna av en upplåtelse av en ledningsrätt för en tom kanali- sation och den därmed avsedda ledningen överväger de fördelar som kan vinnas genom den (6 §). Av paragrafens andra stycke följer att i led- ningsbeslutet skall anges bl.a. ledningens ändamål, dess beskaffenhet, vilket utrymme som upplåts för ledningen, den tid inom vilken ledningen skall vara utförd och vad som i övrigt behöver föreskrivas rörande ledningen.</P>
<P class="p218 ft4">Med hänsyn till kraven i 22 § på innehållet i ett ledningsbeslut, och för att det skall vara möjligt att fastställa omfattningen m.m. av den framtida ledning som skall dras fram genom kanalisationen, bör den som ansöker om ledningsrätt för en kanalisation bl.a. redovisa vilket ändamål som kanalisationen skall tjäna, beskaffenheten av den och vilket utrymme som kommer att behöva tas i anspråk för den inklusive den framtida led- ningen. Detta kräver inte några ytterligare regler. Vad <SPAN class="ft5">Svenska jordägareförbundet </SPAN>anfört om att sökanden skall visa att en kanalisation uppfyller kravet om att vara ett allmänt intresse får därmed anses vara tillgodosett.</P>
<P class="p16 ft6">Det sagda innebär också att lantmäterimyndigheten i de nu aktuella fallen skall, på samma sätt som gäller för ledningar, ange bl.a. den tid inom vilken en tom kanalisation för framtida ledningsdragning skall vara utförd. En särskild fråga är om det, som <SPAN class="ft33">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>har förordat, bör införas kompletterande bestämmelser som innebär att myndigheten även skall besluta när en sådan kanalisation senast skall ha nyttjats för en ledningsdragning. Genom en sådan be- stämmelse skulle upplåtelser för kanalisationer som aldrig kommer till avsedd användning inte bli bestående.</P>
<P class="p16 ft6">Det är i och för sig angeläget att motverka sådana upplåtelser, inte minst därför att ”onyttiga” tomma kanalisationer skulle kunna blockera annan önskvärd användning av visst utrymme inom den eller de fastig- heter där kanalisationen dragits fram. Detta kan synas tala för att hovrät- tens förslag bör genomföras. Samtidigt kan inte bortses från att reglerna i ledningsrättslagen om verkan av att en av lantmäterimyndigheten be- slutad tidsfrist för uppförande inte följs knappast är ändamålsenliga för de nu aktuella fallen. Dessa regler innebär bl.a. att om en ledning inte har kommit till stånd inom den beslutade tiden, är ledningsbeslutet förfallet, dvs. beslutet upphör att gälla (se 31 § ledningsrättslagen). Undantag gäller dock för ledningar som utgör andrahandsupplåtelser enligt 11 a § (se 31 § första stycket) och för de ytterligare ledningar som, enligt bestämmelserna i 3 a §, får dras fram inom ramen för en ledningsrätt för en starkströmsledning.</P>
<P class="p196 ft6">Om det i ledningsbeslutet skulle anges en frist inom vilken en kanali- sation senast måste ha utnyttjats skulle, om huvudregeln i 31 § följs, verkan av ett uteblivet utnyttjande bli att ledningsbeslutet skulle upphöra att gälla. Till skillnad från ledningsbeslut som avser ledningsrätt för led- ningar har i dessa fall kanalisationen redan etablerats inom fastigheten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">275</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft7">när ledningsbeslutet upphör. Fråga uppstår då vad som skall ske med kanalisationen. Skall ledningsrättshavaren vara skyldig att omedelbart ta bort kanalisationen och eventuellt andra anordningar inom utrymmet? Skall en sådan skyldighet bara finnas om en fastighetsägare kräver det? Skall det göras någon skillnad om kanalisationen dragits fram tillsam- mans med någon annans ledningar eller anordningar eller om kanalisa- tionen ensam utnyttjar visst utrymme inom en fastighet? Borttagandet av en kanalisation i dessa fall skulle dessutom, på samma sätt som fram- dragandet av densamma, innebära såväl stora ingrepp i berörda fastig- heter som betydande kostnader för ägaren av kanalisationen. Det kan också tänkas att ägaren av kanalisationen, för att förhindra att lednings- beslutet upphör, skulle dra fram ett minimum av det antal kablar etc. som omfattas av ledningsbeslutet bara för att vidmakthålla ledningsrätten för kanalisationen, med eventuella tvister som följd. Regeringen anser mot bakgrund härav att det inte bör fastställas en tid inom vilken en kanalisa- tion bör utnyttjas för en ledningsdragning.</P>
<P class="p218 ft4">I ledningsbeslutet bör det således, när det gäller frågan om tid för ut- förande, bara finnas ett krav på att ange den tid inom vilken den anord- ning i vilken den framtida ledningen skall dras fram i senast skall vara ut- förd. Om det i något fall skulle uppstå en situation där ledningsrätten för kanalisationen inte har utnyttjats för att dra fram en ledning, bör frågan om det finns skäl att upphäva ledningsrätten kunna lösas genom en omprövning enligt 33 § ledningsrättslagen vid en ny förrättning. Detta kräver dock inte någon särskild regel.</P>
<P class="p196 ft44">Innehavaren av en ledningsrätt av det nya slaget skall alltså, i princip utan begränsning i tiden, ha rätt att utan medgivande av fastighetsägaren eller nytt ledningsbeslut dra fram och använda ledningar i kanalisationen i den utsträckning som har bestämts vid förrättningen. En särskild fråga som då uppkommer är om det, som <SPAN class="ft58">Sveriges jordägareförbud </SPAN>har anfört, bör införas bestämmelser om att fastighetsägaren ovillkorligen skall informeras om de ledningar som ledningsrättshavaren drar fram i kanalisationen. Denna frågställning har stora likheter med den situation som gäller för innehavare av ledningsrätt för starkströmsledning (3 a §) respektive för den som har fått rätt att dra fram en ledning med stöd av en andrahandsupplåtelse (11 a §).</P>
<P class="p516 ft7">Enligt bestämmelserna i 3 a § har nämligen den som innehar en led- ningsrätt för starkströmsledning rätt att inom det upplåtna utrymmet utan ny förrättning dra fram en ledning som ingår i ett elektroniskt kom- munikationsnät för allmänt ändamål. Att det inte finns någon tidsgräns för sådana ledningar motiveras med att rätten att dra fram ledningen följer direkt av lag och inte av ett ledningsbeslut. Som ett skydd för fastighetsägaren har i dessa fall i stället införts krav på att fastighets- ägaren skall informeras minst två veckor innan arbetet med att dra fram ledningen påbörjas (se prop. 1999/2000:86 s. 132). För en sådan ledning som omfattas av en andrahandsupplåtelse följer av 31 § första stycket att ledningsbeslutet inte anses förfallet även om ledningen aldrig kommer till stånd. I samband med att möjligheten till andrahandsupplåtelser inför- des uttalades i förarbetena att det inte finns anledning att uppställa något generellt krav på en underrättelse till fastighetsägaren i samband med att ledningen dras fram. Frågan om fastighetsägaren skall underrättas om andrahandsupplåtelsen bör i stället, enligt förarbetena, regleras i led-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">276</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p291 ft4">ningsbeslutet med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet (se prop. Prop. 2004/05:175 2003/04:136 s. 21).</P>
<P class="p133 ft6">Regeringen anser att den ordning som gäller för andrahandsupplåtelser är att föredra framför en i lag reglerad skyldighet att underrätta fastig- hetsägaren i de nu aktuella fallen. Det bör således från fall till fall av- göras om det, med hänsyn till omfattningen av det intrång m.m. som den framtida ledningen bedöms kunna ge upphov till, i ledningsbeslutet skall föreskrivas om en skyldighet att underrätta fastighetsägaren innan arbetet med att dra fram ledningen får påbörjas eller inte (jfr. 22 § första stycket 7 ledningsrättslagen).</P>
<P class="p230 ft9">Övriga frågor</P>
<P class="p262 ft4">Utredningen har i anslutning till det ovan behandlade förslaget om tomma kanalisationer även föreslagit att ledningsrätt skall kunna beviljas för tunnlar för vatten- eller avlopp. Regeringen bedömer att såväl den frågan som den som <SPAN class="ft5">Svenska Kommunförbundet </SPAN>har väckt om att led- ningsrättslagen bör ändras så att det uttryckligen framgår att s.k. fjärrkyla omfattas av lagen kräver ytterligare överväganden. Dessa frågor kommer därför att beredas vidare inom ramen för den fortsatta beredningen av återstående delar i slutbetänkandet.</P>
<P class="p300 ft5"><SPAN class="ft25">18.2.3</SPAN><SPAN class="ft62">En utvidgning av möjligheten till andrahandsupplåtelser</SPAN></P>
<P class="p416 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Möjligheten att göra andrahandsupplåtelser enligt ledningsrättslagen utvidgas till att omfatta samtliga lednings- rättshavare.</P>
<P class="p517 ft4">En andrahandsupplåtelse skall dock även fortsättningsvis enbart få avse ledningar som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål och allmänna svagströmsledningar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr10 td48"><P class="p518 ft9"><SPAN class="ft25">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag.</P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td48"><P class="p407 ft17"><SPAN class="ft39">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna som yttrat sig</P></TD>
<TD class="tr11 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p407 ft9">tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Det gäller bl.a. <SPAN class="ft25">Hovrätten</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td48"><P class="p407 ft39">över Skåne och Blekinge, Jönköpings tingsrätt, Luleå tingsrätt, Lant-</P></TD>
<TD class="tr11 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p407 ft5">mäteriverket, Post- och telestyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Lant-</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft5">mäterimyndigheten i Göteborgs kommun, Sveriges advokatsamfund,</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft5">Sveriges lantmätareförening, Fastighetsägarna Sverige, TeliaSonera</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft5">Sverige AB och Teracom AB. Banverket <SPAN class="ft4">ger uttryck för tveksamhet.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p407 ft4">Några av remissinstanserna avstyrker förslaget. Det gäller bl.a.</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9"><SPAN class="ft25">Affärsverket svenska kraftnät </SPAN>som anser att behovet bör kunna tillgodoses</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">genom att upplåta ledningsrätt i stället för andrahandupplåtelse. <SPAN class="ft25">Lant-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft5">brukarnas Riksförbund <SPAN class="ft4">och </SPAN>Fastighetsägarna Sverige <SPAN class="ft4">anser bl.a. att det</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft8">bör krävas att fastighetsägaren underrättas inför utnyttjandet av en andra-</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">handsupplåtelse och att ett förordnande om andrahandsrätt alltid bör</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p519 ft9">innefatta föreskrifter om tillträde.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td48"><P class="p407 ft4"><SPAN class="ft5">Bakgrund: </SPAN>Sedan den 1 augusti 2004 finns det bestämmelser i led-</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft8">ningsrättslagen om andrahandsupplåtelser inom ett utrymme som upplåts</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft4">med ledningsrätt (prop. 2003/04:136, bet. 2003/04:BoU13, rskr.</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td48"><P class="p407 ft9">2003/04:268, SFS 2004:643). Bestämmelserna innebär bl.a. att lant-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td62"><P class="p20 ft4">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td48"><P class="p19 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft6">mäterimyndigheten kan, om vissa villkor är uppfyllda, besluta att inne- havaren av en ledningsrätt för en ledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål får låta någon annan (andra- handsnyttjaren) dra fram och använda ledning av samma slag inom det utrymme som har upplåtits med ledningsrätt (se 11 a § första stycket led- ningsrättslagen). Beslut om rätt till andrahandsupplåtelse är, i likhet med beslut om upplåtelse av ledningsrätt, inte beroende av fastighetsägarens medgivande. Beslutet skall meddelas i samband med att ledningsrätt upp- låts eller vid en senare förrättning och skall redovisas i ledningsbeslut (se 22 § första stycket 8 ledningsrättslagen). Fastighetsägaren har rätt till ersättning för skada och intrång som framtida andrahandsupplåtelser kan innebära.</P>
<P class="p196 ft7">För att lantmäterimyndigheten skall besluta om rätt för ledningsrätts- havaren att låta annan utnyttja ledningsutrymmet krävs bl.a. att det med hänsyn till ledningens beskaffenhet finns ett behov av en sådan rätt. Det innebär, enligt förarbetena, att det skall finnas ett behov av att anlägga ytterligare en ledning eller anordning inom ledningsutrymmet och att detta behov skall vara hänförligt till någon annan än ledningsrättshavaren (a. prop. s. 30). Det krävs också att en sådan rätt är förenlig med bestämmelserna i <NOBR>6–11</NOBR> §§ ledningsrättslagen. Det innebär bl.a. att ett be- slut om rätt till andrahandsupplåtelse inte får fattas om olägenheterna av en sådan rätt från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den. I vissa fall kan det föranleda att det i led- ningsbeslutet bör uppställas särskilda villkor för att andrahandsupplåtelse skall få ske (jfr. 22 § första stycket 8).</P>
<P class="p196 ft7">Om lantmäterimyndigheten har förordnat att ledningsrättshavaren får låta annan dra fram och använda ledning inom ledningsutrymmet, får ledningsrättshavaren själv dra fram och använda ledningen i stället för att låta någon annan göra det (se 11 a § andra stycket ledningsrättslagen). Ledningsrättshavaren kan också förvärva en ledning som har installerats av någon annan inom ledningsutrymmet (a. prop. s. 31). Andrahands- nyttjaren kan i sin tur överlåta sin ledning till någon annan. Om lednings- rättshavaren går med på det, kan förvärvaren utnyttja ledningsrätts- utrymmet (se 35 § tredje stycket ledningsrättslagen och a. prop. s. 34).</P>
<P class="p16 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Som framhållits ovan har utbyggna- den och nyttjandet av elektroniska kommunikationsnät under senare år varit mycket dynamisk och gått oerhört snabbt. Det mesta talar för att denna utveckling kommer att fortsätta under de närmaste åren. Samtidigt är det viktigt att utbyggnaden kan fullföljas på ett för samhället så effek- tivt sätt som möjligt. För att minska intrånget och olägenheterna för de fastighetsägare och andra som berörs av den är det därför viktigt att ut- byggnaden sker så att utrymmen som tas i anspråk för ledningsinfra- struktur samutnyttjas i största möjliga utsträckning. Betydelsen av detta framhölls också i förarbetena till den nuvarande bestämmelsen om möj- lighet till andrahandsupplåtelser där det bl.a. anfördes att det är angeläget att förutsättningarna för att samutnyttja denna infrastruktur är goda. Detta är, enligt förarbetena, av stort värde inte minst från miljö- samt plan- och byggnadssynpunkt. Det förbilligar också utbyggnaden av infrastrukturen (a. prop. s. 18).</P>
<P class="p196 ft9">Regeringen har vidare i februari i år tillsatt en särskild utredare med uppdrag att undersöka behovet av, och vid behov lämna förslag till,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">278</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft6">ändrade regler för samutnyttjande av master m.m. som ingår i allmänna kommunikationsnät för elektronisk kommunikation. Ett av skälen till att utredningen tillsatts är att det vid flera tillfällen har visat sig vara svårt att mot en mastägares medgivande få till stånd samutnyttjande av en mast för olika operatörers utrustning. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2005 (dir. 2005:16).</P>
<P class="p297 ft4">Regeringen anser, såsom också <SPAN class="ft5">Svenska Kommunförbundet </SPAN>har angett, att en utvidgning av möjligheterna till andrahandsupplåtelser för led- ningar som ingår i nät för elektronisk kommunikation skulle vara av väsentlig betydelse för att underlätta samlokalisering och samutnyttjande vid utbyggnaden av denna infrastruktur.</P>
<P class="p15 ft7">En sådan möjlighet skulle i och för sig kunna komma att innebära visst ökat intrång för de fastighetsägare som berörs. Av de ledningsslag som omfattas av ledningsrättslagen är dock flertalet normalt mycket mer om- fattande än vad en ledning som ingår i ett allmänt elektroniskt kommuni- kationsnät är. I de allra flesta fall bör därför risken för något påtagligt ytterligare intrång till följd av den nya ledningen vara mycket liten. En möjlighet till andrahandsupplåtelse och, som en följd därav, samlokalise- ring i flera fall än i dag torde å andra sidan innebära att mindre utrymme behöver tas i anspråk på berörda fastigheter än om ledningarna skulle ha etablerats var för sig. Ökad samlokalisering torde också medföra att färre fastigheter, totalt sett, behöver tas i anspråk för ledningsändamål. Sammantaget innebär detta att fördelarna med en sådan utvidgning klart överväger de nackdelar som eventuellt kan komma att uppstå.</P>
<P class="p195 ft7">Regeringen föreslår alltså att det införs regler som utvidgar möjlig- heten att göra andrahandsupplåtelser enligt ledningsrättslagen till att om- fatta samtliga ledningsrättshavare, dvs. även innehavare av ledning som avses i 2 § första stycket <NOBR>2–4</NOBR> ledningsrättslagen eller kanalisationer enligt förslaget i avsnitt 18.2.2. En andrahandsupplåtelse bör dock även fortsättningsvis enbart få avse ledningar som ingår i ett elektroniskt kom- munikationsnät för allmänt ändamål och allmänna svagströmsledningar.</P>
<P class="p16 ft6">Fastighetsägaren bör, på samma sätt som i dag, ha rätt till ersättning för det ytterligare intrång som andrahandsupplåtelsen kan komma att ge upphov till. Detta påkallar emellertid inte någon lagändring.</P>
<P class="p15 ft7">Syftet med förslaget är således bl.a. att åstadkomma ett mer rationellt utnyttjande av de utrymmen inom fastigheter som används för lednings- ändamål. Förslaget bör i linje med detta kunna underlätta önskvärda sam- lokaliseringar med t.ex. minskade olägenheter för berörda fastighetsägare som följd. De ledningar för vilka andrahandsupplåtelse skall kunna ske tillgodoser angelägna allmänna intressen. Den skada som en upplåtelse kan innebära för fastighetsägaren kan regelmässigt antas vara begränsad och fastighetsägaren tillförsäkras rätt till ersättning för det ytterligare in- trång som upplåtelsen eventuellt medför. Förslaget är mot den bak- grunden förenligt med regeringsformens bestämmelser om egendoms- skydd (se 2 kap. 18 § regeringsformen) och europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (se artikel 1 i första tilläggsprotokollet).</P>
<P class="p196 ft7">Med anledning av de synpunkter som framförts av några remissinstan- ser bl.a. om att fastighetsägaren alltid skall underrättas inför utnyttjandet av en andrahandsupplåtelse kan erinras om att liknande synpunkter fram- fördes i samband med att den nuvarande möjligheten till andrahandsupp-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">279</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">låtelser infördes. Regeringen uttalade då bl.a. att det inte finns anledning Prop. 2004/05:175 att uppställa något generellt krav på en sådan underrättelse. Frågan om</P>
<P class="p198 ft7">fastighetsägaren skall underrättas om andrahandsupplåtelsen bör i stället, enligt förarbetena, regleras i ledningsbeslutet med hänsyn till förhållan- dena i det enskilda fallet. På samma sätt bör frågan om andrahands- nyttjarens rätt till tillträde kunna regleras i ledningsbeslutet (a. prop.</P>
<P class="p520 ft4"><SPAN class="ft84">s.</SPAN><SPAN class="ft26">21).</SPAN></P>
<P class="p49 ft4">Regeringen anser inte att det finns skäl att frångå den bedömning som</P>
<P class="p211 ft4">gjordes när gällande regler om andrahandsupplåtelser infördes. De bestämmelser som i dag gäller för andrahandsupplåtelser bör alltså fort- sätta att gälla.</P>
<P class="p249 ft29"><SPAN class="ft4">18.3</SPAN><SPAN class="ft61">Ikraftträdande m.m.</SPAN></P>
<P class="p323 ft4">De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 februari 2006.</P>
<P class="p177 ft4">För att förslaget om en utvidgning av möjligheterna till andrahands- upplåtelser enligt ledningsrättslagen skall få avsedd effekt bör de nya bestämmelserna omfatta ledningsrätter som har upplåtits före ikraftträ- dandet. Någon särskild övergångsbestämmelse om detta behövs emeller- tid inte. Äldre ledningsrätter kommer att kunna kompletteras med villkor om andrahandsupplåtelser med stöd av bestämmelserna i 33 § lednings- rättslagen.</P>
<P class="p521 ft3"><SPAN class="ft24">19</SPAN><SPAN class="ft59">Ändringar i lagen om elektronisk kommunikation</SPAN></P>
<P class="p460 ft29">Delmål 3 Tillgänglighet och säkerhet</P>
<P class="p277 ft29"><SPAN class="ft4">19.1</SPAN><SPAN class="ft64">Samtrafik och andra former av tillträde</SPAN></P>
<P class="p522 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Hänvisningen i 4 kap. 11 § första stycket lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation skall ändras till 8 kap. 6 § samma lag.</P>
<P class="p523 ft9"><SPAN class="ft25">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>Ingen remissinstans invänder mot förslaget.</P>
<P class="p177 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>I 4 kap. 11 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) anges att kostnadsorientering får åläggas om en marknadsanalys enligt 8 kap. 5 § visar på bristande kon- kurrens. Bestämmelsen i 8 kap. 5 § behandlar emellertid främst mark- nadsdefinitioner, medan marknadsanalys avhandlas i främst 8 kap. 6 §. Regleringen blir därför tydligare om hänvisning görs till 8 kap. 6 §.</P>
<P class="p467 ft4">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr33 td81"><P class="p322 ft4">19.2</P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p155 ft29">Tjänster till slutanvändare m. m.</P></TD>
<TD class="tr33 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p524 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Bestämmelsen i 5 kap. 7 § första stycket 4 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation skall ändras så att skyldigheten att tillhandahålla specificerade telefonräkningar inte be- gränsas till räkningar som gäller användning av ett allmänt telefonnät enbart till fast nätanslutningspunkt.</P>
<P class="p525 ft4"><SPAN class="ft5">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p64 ft5">Remissinstanserna: Post- och telestyrelsen<SPAN class="ft4">, </SPAN>Konsumentverket <SPAN class="ft4">och </SPAN><NOBR>IT-Företagen</NOBR> <SPAN class="ft4">tillstyrker förslaget. </SPAN>TeliaSonera Sverige AB <SPAN class="ft4">anser att det inte finns något behov av ytterligare reglera frågan om specificerade telefonräkningar och avstyrker därför förslaget.</SPAN></P>
<P class="p60 ft7"><SPAN class="ft37">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Av 5 kap. 7 § första stycket 4 LEK – i dess lydelse enligt SFS 2005:240, som träder i kraft den 1 juli 2005 (se avsnitt 15.20) – framgår att den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst skall avgiftsfritt tillhandahålla en abonnent specificerade telefonräkningar som gäller användning av ett allmänt telefonnät till fast nätanslutningspunkt eller därtill hörande allmänt tillgängliga telefoni- tjänster, om inte abonnenten har begärt att räkningen skall vara ospecifi- cerad. Det bör dock vara möjligt för konsumenter att även vad gäller mobiloperatörer kunna kontrollera räkningen för att kunna upptäcka fel- aktigheter och få en överblick över de kostnader som uppkommer, t.ex. vid beställning av olika betalteletjänster. Det underlättar också för kon- sumenten att göra prisjämförelser mellan olika operatörer. Även om denna tjänst redan erbjuds av vissa mobiloperatörer är det lämpligt och får anses förenligt med det bakomliggande <NOBR>EG-regelverket</NOBR> att ålägga en skyldighet avseende krav på avgiftsfria specificerade räkningar på <SPAN class="ft37">alla </SPAN>operatörer, dvs. även mobiloperatörer. Detta angavs redan i förarbetena till LEK (prop. 2002/03:110, s. 222), men i lagtexten infördes ändå begränsningen till ”fast nätanslutningspunkt” vilken således bör strykas nu. Genom möjligheten enligt paragrafens tredje stycke för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten kan undantag föreskrivas för de mobil- abonnemang som endast är knutna till anonyma kontantkort.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td81"><P class="p19 ft29">19.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td113"><P class="p155 ft29">Tillhandahållande av minimiutbud</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td114"><P class="p19 ft77"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr46 td116"><P class="p19 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr46 td117"><P class="p19 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr46 td62"><P class="p19 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td119"><P class="p473 ft9"><SPAN class="ft25">Regeringens förslag: </SPAN>Det skall anges i 5 kap. 14 § lagen (2003:389)</P></TD>
<TD class="tr10 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft9">om elektronisk kommunikation att den som har betydande inflytande</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft4">på marknaden för tillhandahållande av hela eller delar av minimiut-</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft9">budet av hyrda förbindelser skall kunna förpliktas att tillhandahålla ett</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft4">minimiutbud samt att tillämpa kostnadsorienterad prissättning.</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft4">Bestämmelsen skall vidare ändras så att det är tydligt att tillstånd</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td120"><P class="p473 ft4">krävs för att göra avvikelse i ett enskilt fall från offentliggjorda taxor</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td118"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td121"><P class="p473 ft4">och leveransvillkor.</P></TD>
<TD class="tr10 td117"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td122"><P class="p414 ft4"><SPAN class="ft5">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens.</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td114"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td122"><P class="p414 ft5">Remissinstanserna: Justitiekanslern <SPAN class="ft4">ifrågasätter om kravet på att till-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td48"><P class="p19 ft4">handahålla ett minimiutbud skall vara kumulativt i förhållande till övriga</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td62"><P class="p20 ft4">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td114"><P class="p19 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr41 td115"><P class="p19 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr41 td123"><P class="p19 ft60"> </P></TD>
<TD class="tr41 td117"><P class="p19 ft60"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">krav som anges. <SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>anser att det av lagen bör framgå att Prop. 2004/05:175 förpliktelsen om att tillämpa kostnadsorienterad prissättning endast får</P>
<P class="p211 ft4">åläggas där så är lämpligt. I övrigt har ingen remissinstans någon invänd- ning.</P>
<P class="p177 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Av artikel 18 i samt bilaga VII till direktivet om samhällsomfattande tjänster (direktiv 2002/22/EG) följer att den som har ett betydande inflytande på hela eller delar av marknaden för tillhandahållandet av minimiutbudet av hyrda förbindelser skall kunna förpliktas att tillhandahålla ett minimiutbud. Vidare skall de natio- nella regleringsmyndigheterna, där så är lämpligt, kunna säkerställa att taxor för hyrda förbindelser följer de grundläggande principerna om kost- nadsorientering. Det bör därför i 5 kap. 14 § göras tydligt att den som har betydande inflytande på marknaden kan åläggas att tillhandahålla ett minimiutbud samt att taxorna för tillhandahållandet följer en kostnads- orienterad prissättning. För samtliga skyldigheter gäller att de bör åläggas endast när det är lämpligt. Detta följer av bl.a. den proportiona- litetsprincip som kommer till uttryck i 1 kap. 2 § och behöver inte sär- skilt anges här.</P>
<P class="p222 ft4">I andra stycket i 5 kap. 14 § anges att taxor och leveransvillkor som offentliggjorts inte får ändras utan tillstånd från den myndighet regeringen bestämmer. Det bör förtydligas att det som åsyftas, i enlighet med bilaga VII till direktivet, är att om den som ålagts att offentliggöra taxor och leveransvillkor i det enskilda fallet vill göra avsteg från den taxa och de villkor som offentliggjorts, måste denne ha myndighetens tillstånd. Det är således inte fråga om att inhämta tillstånd för att ändra taxan eller leveransvillkoren. Om så sker måste givetvis den nya taxan och de nya villkoren offentliggöras.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">19.4</SPAN><SPAN class="ft61">Tvistlösning</SPAN></P>
<P class="p289 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens förslag: </SPAN>Tillsynsmyndigheten skall få besluta att inte ta upp en enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation hän- skjuten tvist till avgörande, om det är lämpligare att den frågeställning som tvisten aktualiserat avgörs genom en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen. Det skall vidare anges att om myndigheten inte vidtagit någon tillsynsåtgärd inom fyra månader skall den ändå på ny begäran pröva tvisten.</P>
<P class="p526 ft4">Ett beslut om att inte ta upp en tvist för avgörande skall inte få överklagas.</P>
<P class="p248 ft4"><SPAN class="ft5">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med rege- ringens. I promemorian förutsattes inte något formellt beslut att inte ta upp en tvist och föreslogs inte heller något överklagandeförbud.</P>
<P class="p50 ft5">Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län, Post- och tele- styrelsen <SPAN class="ft4">och </SPAN><NOBR>IT-Företagen</NOBR> <SPAN class="ft4">tillstyrker förslaget. </SPAN>Kammarrätten i Stockholm <SPAN class="ft4">tillstyrker förslaget i sak men tillägger samtidigt att kriterierna för när tillsynsmyndigheten kan välja att utöva tillsyn bör vara tydligare. Domstolen efterlyser vidare en analys av processuella frågor för det fall en begäran om tvistlösning avvisas.</SPAN></P>
<P class="p346 ft4">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft7"><SPAN class="ft37">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>I artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikations- tjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33, Celex 32002L0021) anges att medlemsstaterna får ge de nationella regleringsmyndigheterna rätt att vägra lösa en tvist genom ett bindande beslut när andra mekanis- mer finns att tillgå och är bättre ägnade att leda till att lösa tvisten i enlighet med syftet med <NOBR>EG-direktiven</NOBR> om elektronisk kommunikation. Som exempel på en sådan mekanism anges medling.</P>
<P class="p218 ft4">I 7 kap. 11 § LEK anges endast att om det med hänsyn till tvistens beskaffenhet är lämpligare, får tillsynsmyndigheten i stället för att ta upp en tvist till prövning hänskjuta den för medling.</P>
<P class="p297 ft4">När tillsynsmyndigheten behandlar ett ärende inom ramen för tvistlös- ning torde myndighetens beslut endast vara tillämpligt på de i ärendet aktuella parterna. Det kan dock i vissa fall vara lämpligt att frågan i stället behandlas inom ramen för den allmänna tillsynen eftersom till- synsmyndigheten i sådana fall får meddela förelägganden. Ett sådant föreläggande kan också förenas med vite. Kammarrätten i Stockholm har dock nyligen fastställt att Post- och telestyrelsen inte haft rätt att vägra tvistlösning med hänvisning till att myndigheten avser att bedriva tillsyn i samma fråga.</P>
<P class="p16 ft6">Inte enbart parternas intressen skall tillgodoses, utan även de allmänna intressen som ligger bakom <NOBR>EG-direktivets</NOBR> och lagens bestämmelser. Ur det allmännas synvinkel är det en fördel om myndigheten kan avstå från att lägga sina resurser på att behandla en enskild hänskjuten tvistefråga, om frågan kan avgöras på ett mer ändamålsenligt sätt inom ramen för den allmänna tillsynen. Myndigheten kan då ålägga en operatör en skyl- dighet gentemot flera operatörer eller fatta beslut som får betydelse för hela marknaden. Ett sådant åläggande eller beslut kan förenas med vite. Denna lösning torde vara samhällsekonomiskt effektiv och i enlighet med direktivets syfte. Det bör därför tydligt anges i lagen att tillsyns- myndigheten får besluta att inte ta upp en dit hänskjuten tvist för avgörande, om det är lämpligare att myndigheten avgör den fråge- ställning som tvisten aktualiserat genom en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen.</P>
<P class="p196 ft7">Liksom vad gäller frågan om en anmäld tvist bör hänskjutas till med- ling, bör det vara tillsynsmyndighetens uppgift att avgöra vilken form som är lämpligast för att behandla frågan. Därvid bör både frågans beskaffenhet och myndighetens bedömning av hur dess resurser bäst används vägas in. Av väsentlig betydelse är att en den ordning som väljs innebär snabbhet i handläggning och kvalitet i avgörandet. Den valda ordningen måste vidare vara kostnadseffektiv. En klagande part bör dock, som också anges i artikel 20.2 i ramdirektivet, vara garanterad att frågan löses inom den tidsram som anges för hänskjutna tvister. Det bör därför anges i lagtexten att om myndigheten inte har avgjort den fråge- ställning som tvisten aktualiserat inom ramen för den allmänna tillsynen inom fyra månader så skall myndigheten om någon av parterna gör en ny ansökan fatta ett bindande beslut för att lösa tvisten. Som en följd av detta bör ett beslut av tillsynsmyndigheten att inte ta upp en tvist för av- görande på grund av att den avser att avgöra den frågeställning som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">283</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft4">tvisten aktualiserat inom ramen för den allmänna tillsynen, inte kunna Prop. 2004/05:175 överklagas. Lagen bör därför utformas så att det blir fallet.</P>
<P class="p177 ft6">Förfarandet med tvistlösning ligger mycket nära det helt förvaltnings- rättsliga förfarandet som inträder när en enskild anmäler hos tillsynsmyn- digheten att någon annan inte fullgör sina skyldigheter enligt LEK och myndigheten därför inleder ett tillsynsförfarande. Med hänsyn till ut- formningen av artikel 20 i ramdirektivet ansåg regeringen att det dock skulle anges i lagtexten att myndigheten kan pröva tvister (se prop. 2002/03:110, s. 304). Om någon som tillhandahåller kommunikationsnät eller kommunikationstjänster eller tillhörande tjänster hänskjuter en tvist och detta resulterar i att tillsynsmyndigheten i stället behandlar den frågeställning som tvisten aktualiserat genom en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen, bör den som hänskjutit frågan i konsekvens med det sagda inte behandlas annorlunda – processuellt eller i övrigt <SPAN class="ft85">- </SPAN>än den som påpekat för myndigheten att någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen.</P>
<P class="p191 ft3">20 Utvärdering, uppföljning och statistik</P>
<P class="p527 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: En samlad utvärdering bör göras av målet för politiken för informationssamhället liksom av de tre delmålen. Det bör också utvärderas hur arbetet med att öka förtroendet för IT och förbättra samordningen av politiken lyckats. Uppföljningen bör även fortsättnings- vis ske med hjälp av indikatorer.</P>
<P class="p344 ft7"><SPAN class="ft37">ITPS rapport: </SPAN>ITPS framhåller vikten av att <NOBR>IT-politiken</NOBR> formuleras i uppföljnings- och utvärderingsbara termer för att på så sätt lägga grunden för ”en lärande <NOBR>IT-politik”.</NOBR> Vidare föreslår ITPS att varje politikområde ges ett tydligt och formaliserat ansvar för att de övergripande målen för- verkligas inom respektive politikområde. Viktiga delar av ”en lärande <NOBR>IT-politik”</NOBR> är dels uppföljningar inför olika <NOBR>IT-politiska</NOBR> beslut, dels mer långsikta utvärderingar som går på djupet i orsakssamband och tar upp de långsiktiga samhällsaspekterna av IT:s utveckling. Uppföljningarna och utvärderingarna bör tydligare kopplas samman med genomförandet och en mer långsiktig kunskapsuppbyggnad. ”En lärande <NOBR>IT-politik”</NOBR> innebär att det finns tydliga delmål, kontrollstationer och successiva utvärde- ringar av delområden inom politikområdet, följt av kunskapsspridning och lärande av andras erfarenheter. ITPS framhåller att en uthållig och konsistent <NOBR>IT-politik</NOBR> bör baseras på systematiskt tillämpade studier av goda förebilder inom områden som är viktiga för Sverige. ITPS kon- staterar att internationell ”benchlearning” är ett bra instrument för detta syfte, dvs. att utifrån ett antal relevanta indikatorer göra jämförelse och dra lärdom av intressanta exempel. För uppföljning och utvärdering före- slår ITPS en institutionell modell med långsiktigt etablerade relationer mellan offentliga verksamheter och forskarvärlden. Samverkan bör ske mellan forskarvärlden och den <NOBR>IT-politiska</NOBR> strategigruppen samt Delega- tionen för <NOBR>24-timmarstjänster.</NOBR> Vidare föreslås samverkan med ITPS tekniska attachéer för att följa den internationella utvecklingen.</P>
<P class="p178 ft66">Statistiska centralbyrån (SCB), Post- och telestyrelsen (PTS), Statens</P>
<P class="p330 ft4">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<P class="p205 ft4">institut för kommunikationsanalys (Sika) och Svenska Kommun- Prop. 2004/05:175 förbundet föreslås samarbeta i utveckling av indikatorer för att spegla</P>
<P class="p178 ft4">den svenska <NOBR>IT-utvecklingen.</NOBR></P>
<P class="p177 ft9"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: SCB </SPAN>och <SPAN class="ft25">Kungliga biblioteket </SPAN>stöder ITPS förslag om att den svenska <NOBR>IT-politiken</NOBR> behöver uppföljnings- och utvärderings- bara mål och är av uppfattningen att statistik om informationssamhället är mer utvecklad i många andra länder. <SPAN class="ft25">PTS </SPAN>instämmer i att vid utveck- ling av relevanta indikatorer är det viktigt att utgå från konkreta mål. <SPAN class="ft25">Glesbygdsverket </SPAN>anser det viktigt att huvudansvaret för implemente- ringen tas inom Regeringskansliet genom utarbetande av sektorsvisa strategier. <SPAN class="ft25">Vinnova </SPAN>anser att utformningen av den framtida politiken måste formuleras i uppföljningsbara och utvärderingsbara termer. <SPAN class="ft25">Kungliga Vetenskapsakademien </SPAN>anser att den framtida <NOBR>IT-politiken</NOBR> i sina konkreta delar bör följas upp och revideras kontinuerligt. <SPAN class="ft25">Svenska Kommunförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft25">Landstingsförbundet </SPAN>anser att ett starkt decentraliserat genomförande kräver visioner, mål och strategier samt effektiva utvärderingar för att kunna fungera. Sverige är unikt i internationella jämförelser i att inte ha utvecklat uppföljningsbara mål för <NOBR>IT-politiken</NOBR> samt att sakna strategi för att nå de strategiska målen.</P>
<P class="p528 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Det är viktigt att fokusera utvär- deringen av <NOBR>IT-politiken</NOBR> till de områden där det råder problem eller bris- ter eller där kunskap saknas. ITPS utvärdering hade förtjänsten att ge en bred överblick över <NOBR>IT-politiken</NOBR> i sin helhet, och kunde därmed ge väg- ledning inför den fortsatta politiken, t.ex. kring problemet med stup- rörstänkande och behovet av sektorövergripande samordning.</P>
<P class="p12 ft6">En samlad utvärdering bör göras av målet för politiken för informa- tionssamhället liksom av de tre delmålen. Det bör också utvärderas hur arbetet med att öka förtroendet för IT och förbättra samordningen av politiken lyckats. Detta kräver i stor utsträckning en kvalitativ ansats och en metodik som anpassas till de viktigaste problemområdena. Uppfölj- ningen bör även fortsättningsvis ske med hjälp av indikatorer.</P>
<P class="p12 ft7">Det är viktigt att den fortsatta uppföljningen och utvärderingen ger kunskap om den nytta och de produktivitetseffekter som den nya tekni- ken för med sig. Även de negativa tendenserna måste följas. Ett framtida problem som måste få en lösning, kan t.ex. vara svårigheterna för vissa befolkningsgrupper att inkluderas i det framväxande informationssam- hället med all den nytta och den kommunikation som det möjliggör. Det kan också bli ett problem att få konkurrensen att fungera i de ständigt nya marknadskonstellationer som uppstår när tekniken utvecklas. Ytterligare en negativ tendens som bör uppmärksammas är utvecklingen där Internet alltmer effektivt utnyttjas för brottsliga syften. Dessa problem kräver särskilda former av utvärdering och uppföljning.</P>
<P class="p245 ft4">I följande avsnitt behandlas uppföljningen av <NOBR>IT-infrastruktur-</NOBR> uppbyggnaden särskilt, eftersom den pekats ut av Trafikutskottet som särskilt betydelsefull.</P>
<P class="p529 ft4">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p530 ft29"><SPAN class="ft4">20.1</SPAN><SPAN class="ft61">Uppföljning av nya nät för elektronisk kommunikation</SPAN></P>
<P class="p531 ft4"><SPAN class="ft5">Regeringens bedömning</SPAN>: Utbyggnaden av nya elektroniska kommuni- kationsnät för t.ex. mobila kommunikationsnät, <NOBR>digital-TV</NOBR> och bredband bör även fortsättningsvis följas upp. Uppföljningen bör utökas till att om- fatta identifiering av hinder för att uppnå målet om att en effektiv och säker fysisk <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> med hög överföringskapacitet skall finnas tillgänglig i alla delar av landet.</P>
<P class="p532 ft4"><SPAN class="ft5">ITPS rapport: </SPAN>ITPS föreslår att regeringen bör avvakta med olika typer av ingripanden på marknaden och i lämpliga former ge stöd för marknadens tendenser till självreglering. Regeringen bör dock enligt ITPS följa utvecklingen, i första hand genom Strategigruppens arbete. ITPS föreslår vidare att PTS uppdrag att följa bredbandsutbyggnaden utökas till att omfatta kvalitativa variabler.</P>
<P class="p16 ft6"><SPAN class="ft33">Remissinstanserna: Statskontoret, TeliaSonera Sverige AB, Föreningen Svenskt Näringsliv, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">IT-Företagen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft33"> </SPAN>och <SPAN class="ft33">Svenska </SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">e-handels-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft33"> kammaren </SPAN>instämmer med ITPS att staten bör avvakta med olika typer av ingripanden. <SPAN class="ft33">Glesbygdsverket </SPAN>anser att ett avvaktande för att låta aktö- rerna få tid för självsanering leder till ytterligare fördröjningar för gles- och landsbygden. Två remissinstanser vill på olika sätt utöka PTS upp- drag att följa utvecklingen av bredbandsutbyggnaden. Glesbygdsverket anser att PTS skall göra en speciell analys av vilka områden i landet som har sämst tillgång till infrastruktur samt var utvecklingen av tillgänglig- heten bedöms vara sämst. <SPAN class="ft33">World Internet Institute </SPAN>föreslår att utvärde- ringar av bredbandsutbyggnaden inte bara skall bestå av kvantitativa indikatorer. <SPAN class="ft33">PTS </SPAN>anser att den analys som myndigheten genomför i dag även omfattar kvalitativa variabler.</P>
<P class="p242 ft5">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Infrastrukturen är en förutsätt- ning för att kunna ta del av informationssamhällets tjänster. Trafikut- skottet pekade i sitt betänkande (1999/2000:TU9) Ett informations- samhälle för alla, på betydelsen av att den fortsatta utbyggnaden av IT- infrastrukturen följs upp och redovisas för riksdagen.</SPAN></P>
<P class="p15 ft6">I villkoren för <NOBR>UMTS-tillstånden</NOBR> framgår att befolkningstäckningen skall uppgå till 8 860 000 personer för varje operatör. PTS har i uppdrag att beskriva och analysera utvecklingen av utbyggnaden av den tredje generationens mobila system. I uppdraget ingår att identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur. Myndigheten skall dessutom föreslå eller vidta åtgärder där det är påkallat.</P>
<P class="p242 ft4">Mobiltäckning i glesbygd är en annan av regeringen prioriterad fråga. Den operatör som har erhållit tillståndet i 450 <NOBR>MHz-bandet</NOBR> skall ersätta NMT 450 och täcka 80 procent av ytan i varje enskilt län senast den 1 juli 2007. I PTS tillsynsansvar ligger att se till att operatörerna följer tillståndsvillkoren, bland annat gällande täckning.</P>
<P class="p15 ft7">De digitala marksändningarna från SVT och UR skall ha samma räck- vidd som företagens analoga sändningar, dvs. minst 99,8 procent av landets befolkning skall kunna ta emot sändningarna. Minst 98 procent av befolkningen bör kunna ta emot digitala marksändningar från ytterli- gare minst en frekvenskanal. Kommissionen för övergång till marksänd <NOBR>digital-TV</NOBR> har i uppdrag att bland annat fortlöpande följa utbyggnaden</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">286</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<P class="p434 ft4">av de digitala marksändningarna och konverteringen av befintliga mindre Prop. 2004/05:175 sändarstationer.</P>
<P class="p533 ft6">Staten har ett övergripande ansvar att se till att <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> med hög överföringskapacitet finns tillgängligt i alla delar av landet. Det finns ett stort antal aktörer som medverkar i utbyggnaden av denna infra- struktur. Detta kan ge upphov till heterogenitet som negativt inverkar på marknadens funktion. Utgångspunkten för regeringen är dock även fort- sättningsvis att utbyggnaden i huvudsak skall ske i marknadens regi och att staten inte skall peka ut någon särskild teknik. PTS har i uppdrag att årligen rapportera om utvecklingen av utbyggnaden av bredband i olika delar av landet. Regeringen föreslår att PTS får ett utökat uppdrag som innebär att PTS även skall identifiera hinder och bedöma om det finns behov av ytterligare åtgärder för att målet om <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> med hög överföringskapacitet i alla delar av landet uppnås.</P>
<P class="p534 ft6">I ITPS rapport Bredbandspolitiken en utvärdering i halvtid, finner ITPS att den statliga satsningen på stöd för utbyggnad av nät synes ha varit framgångsrik. ITPS bedömer att de statliga stöden som kanaliserats genom kommunerna har varit av avgörande betydelse för utbyggnaden, och att det utan dem skulle ha tagit betydligt längre tid att få en bred- bandsutbyggnad till stånd i många delar av landet. ITPS menar dock att ett problem i utvecklingen är den heterogenitet som stadsnäten uppvisar rörande affärsmodeller och teknik. Enligt regeringen bör den fortsatta uppföljningen belysa även dessa aspekter.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr3 td49"><P class="p535 ft29">20.2</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p19 ft29">Uppföljning av <NOBR>e-tjänster</NOBR> i kommuner och landsting</P></TD>
<TD class="tr3 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr46 td135"><P class="p19 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr44 td134"><P class="p19 ft72"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td136"><P class="p146 ft9"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns stora möjligheter för kommuner och</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td136"><P class="p146 ft9">landsting att spara resurser och förbättra servicekvalitén på de tjänster</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td136"><P class="p146 ft4">man erbjuder sina medborgare genom att utnyttja IT. Utvecklingen av</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td136"><P class="p146 ft9">kommunernas och landstingens IT och <NOBR>e-tjänster</NOBR> till medborgarna bör</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td136"><P class="p146 ft4">därför följas noggrant för att ge underlag för en bedömning av vilka</P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td137"><P class="p146 ft4">hinder, t.ex. brister i samordning, som kan behöva undanröjas.</P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td138"><P class="p39 ft4"><SPAN class="ft5">ITPS rapport</SPAN>: ITPS konstaterar att möjligheterna till samverkan</P></TD>
<TD class="tr28 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft9">mellan stat och kommun/landsting är goda men det finns ingen anledning</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft9">att nu, utan reell erfarenhetsgrund, låsa det framtida samarbetet i former</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft4">som är oprövade. Det är på sikt viktigt, framhåller ITPS, att hela den</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft4">offentliga sektorn utvecklar i första hand en samsyn och dessutom</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td138"><P class="p146 ft9">gemensamma plattformar för att inte bygga egna stuprör gentemot med-</P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td49"><P class="p146 ft4">borgarna.</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p39 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna</SPAN>: <SPAN class="ft5">Statskontoret </SPAN>anser att det vore olyckligt om</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft9">arbetet att utveckla den offentliga verksamheten med hjälp av IT skulle</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft4">få olika inriktningar inom stat, kommun och landsting. Samsyn är</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft4">mycket viktigt. <SPAN class="ft5">Riksförsäkringsverket </SPAN>ser tillsättandet av <NOBR>e-nämnden,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td138"><P class="p146 ft9">delegationen för utvecklingen av offentliga tjänster och strategigruppen</P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft4">som viktigt för att skapa möjligheter för en gemensam utveckling.</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft5">Svenska Kommunförbundet <SPAN class="ft4">och </SPAN>Landstingsförbundet <SPAN class="ft4">anser att det är</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft9">nödvändigt att visionerna kring den elektroniskt sammanhållna nätverks-</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft4">förvaltningen och <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> utvecklas och preciseras;</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td138"><P class="p146 ft4">regeringens ambition måste bli tydlig. <SPAN class="ft5">Föreningen Svenskt Näringsliv</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p19 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td138"><P class="p146 ft9">anser att hänsyn till den svenska förvaltningsmodellen leder till att man</P></TD>
<TD class="tr33 td134"><P class="p20 ft4">287</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GS03175289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft4">måste finna nya former för att utveckla det sektoröverskridande samarbetet.</P>
<P class="p87 ft6"><SPAN class="ft33">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Av <NOBR>24-timmarsdelegationens</NOBR> betänkande <NOBR>e-tjänster</NOBR> för alla (SOU 2004:56) framgår att staten hunnit något längre än kommuner och landsting i utvecklingen av <NOBR>e-tjänster</NOBR> till allmänheten. Skälet kan vara att varje kommun innehåller en stor mängd verksamheter av delvis vitt skilda slag med tyngdpunkten i vård, skola och omsorg, verksamheter som sällan utan vidare kan överföras i elek- tronisk form. Varje verksamhetsgren kräver sin särskilda <NOBR>IT-strategi.</NOBR> Den genomsnittliga kommunen har relativt litet utrymme för framtids- investeringar och har svårt att skaffa sig en överblick över hur IT bäst kan användas. Samtidigt finns det ett nationellt intresse av att stimulera <NOBR>IT-utveckling</NOBR> i kommuner och landsting för att förbättra nyttan för den enskilda användaren och skapa förutsättningar för en effektivare förvaltning.</P>
<P class="p82 ft4">Sveriges kommuner och landsting har i rapporten <NOBR>e-samverkan</NOBR> i fram- tiden <NOBR>(2004–10–14)</NOBR> föreslagit att staten bör ge ett stöd till <NOBR>e-handlings-</NOBR> planer som upprättas av kommuner och landsting. Dessa handlingsplaner bör enligt förbundets rapport omfatta beskrivningar och förutsättningar kring verksamhetsutveckling och samverkan med <NOBR>IT-stöd</NOBR> samt utformas så att de stödjer både lokal planering, regional samverkan och centrala målsättningar.</P>
<P class="p111 ft6">Förslag om statligt stöd till denna utveckling framförs även i en skrivelse från Sveriges Kommuner och Landsting den 27 maj 2005 (dnr N2005/5031/ITFoU) där det också påpekas att kommunerna och lands- tingen nu utvecklar samverkansformer för att överbrygga de traditionella sektorsgränserna. Det sker t.ex. genom gemensamma <NOBR>IT-system</NOBR> för grupper av kommuner och hela regioner samt genom utveckling av för- valtningsövergripande informationsstöd. Denna utveckling anges i sin förlängning leda till förändrade arbetssätt och rutiner i verksamheterna och är en viktig strategi i arbetet med att bevara och utveckla välfärden.</P>
<P class="p144 ft4">Det finns för närvarande inga möjligheter att genomföra ett generellt statligt stöd av det slag som föreslås ovan. Frågan om utvecklingen av <NOBR>e-tjänster</NOBR> och <NOBR>IT-stöd</NOBR> i övrigt i kommuner och landsting är en viktig samordningsfråga inom hela den offentliga sektorn. Regeringen kommer därför att noga följa utvecklingen av <NOBR>e-tjänster</NOBR> och informationsstöd i kommuner och landsting och de hinder som eventuellt kan behöva undanröjas.</P>
<P class="p536 ft29"><SPAN class="ft4">20.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">IT-statistik</SPAN></NOBR></P>
<P class="p537 ft6"><SPAN class="ft33">Regeringens bedömning</SPAN>: <NOBR>IT-statistiken</NOBR> behöver även fortsättningsvis bidra till uppföljning och utvärdering av de nationella <NOBR>IT-politiska</NOBR> målen. Den bör även framöver initieras, utvecklas och tas fram decentraliserat inom respektive myndighets sektoransvar. <NOBR>IT-statistiken</NOBR> behöver också utvecklas i enlighet med de <NOBR>IT-politiska</NOBR> indikatorer som utformats i det europeiska <NOBR>e-Europa</NOBR> 2005 och dess fortsättning (i2010).</P>
<P class="p538 ft9"><SPAN class="ft25">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Det är många aktörer som deltar i framtagandet av <NOBR>IT-statistik.</NOBR> Statens institut för kommunikationsanalys</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">288</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft6">(Sika) har sedan slutet av <NOBR>90-talet</NOBR> organiserat ett nätverkssamarbete mellan myndigheter och andra för att ge en samlad <NOBR>IT-statistik.</NOBR> Nätverket har agerat som referensgrupp för arbetet med faktaboken Fakta om informations- och kommunikationsteknik i Sverige. Det samlande arbetet har sedan dess kommit att övergå i nätverket för <NOBR>IT-statistik,</NOBR> där ett flertal statistikrelevanta myndigheter ingår. I nätverket förs diskussioner om respektive myndighets eller organisations arbete inom <NOBR>IT-statistiken</NOBR> i syfte att skapa överblick, identifiera luckor i statistikverksamheten och minimera dubbelarbete.</P>
<P class="p16 ft6">Inom EU ligger handlingsplanen <NOBR>e-Europa</NOBR> 2005 till grund för unionens <NOBR>IT-politiska</NOBR> mål. I likhet med föregående handlingsplan följs målen upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna för <NOBR>e-Europa</NOBR> 2005 grundas på undersökningar från Eurostat och de nationella statistikinstituten. Statistiska Centralbyrån (SCB) har genomfört de svenska delundersök- ningarna under de tre senaste åren på uppdrag av regeringen och Eurostat. Det fortsatta arbetet inom EU kommer att ske med utgångs- punkt från kommissionens nyligen föreslagna strategi i2010.</P>
<P class="p16 ft6">Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> har i uppdrag att följa medieutvecklingen. Varje år ger verket ut en rapport som beskriver den svenska mediemarknaden. Den innehåller en genomgång av branschstrukturen för radio, television och press, svensk och europeisk mediepolitik samt en presentation av övriga mediemyndigheter i Sverige.</P>
<P class="p16 ft7">Sika ansvarar för den officiella statistiken om televerksamhet. Statisti- ken tas fram i samarbete med SCB och PTS. Sika tar även fram en undersökning kring kommunikationsvanor och har producerat statistik på området sedan 1997. Mellan 2001 och 2004 har Sika årligen givit ut boken Fakta om informations- och kommunikationsteknik i Sverige.</P>
<P class="p297 ft4">Sedan den förra <NOBR>IT-propositionen</NOBR> har Sika genomfört en utredning som medfört en inventering av befintlig <NOBR>IT-statistik.</NOBR> Nätverket för <NOBR>IT-statistik</NOBR> har bildats och identifierat såväl grundligt belysta som eftersatta områden för <NOBR>IT-statistik.</NOBR> Det decentraliserade statistikansvaret för de olika myn- digheterna har etablerats.</P>
<P class="p16 ft7">Sika har på regeringens uppdrag utrett uppbyggnaden av ett samlat system för statistik om informationsteknik. Uppdraget slutrapporterades sommaren 2001. Sika föreslog att statistik skulle samlas in inom följande områden: <NOBR>IT-användning</NOBR> i företag, offentliga sektorn, organisationer och föreningar samt hos individer (inklusive kultur och media); arbete; brott- säkerhet; FoU inom <NOBR>IT-området;</NOBR> hälso- och sjukvård; inbyggda system; infrastruktur; miljö; transporter; utbildning och <NOBR>IT-branschen.</NOBR> Sika föreslog en fördelning av beställaransvaret för de olika områdena enligt kriterierna att statistiken naturligt skall hänga samman med myndighetens uppgifter i övrigt, att ett sammanhängande statistikområde inte skall splittras på flera myndigheter och att myndigheten skall ha statistisk kompetens och förmåga att analysera och bearbeta uppgifterna.</P>
<P class="p218 ft4">Sika föreslog även att det skall finnas en årlig samlad publikation med befintlig <NOBR>IT-statistik,</NOBR> en serie med informationsblad samt en webbsida för <NOBR>IT-statistik.</NOBR> Dessutom föreslogs att en konferens ordnas ca två gånger per år för att utbyta information och diskutera <NOBR>IT-statistiksystemets</NOBR> innehåll och framtida utveckling.</P>
<P class="p16 ft63">Sika föreslog i sin utredning att en myndighet bör vara samordnare och därmed upprätta och driva det föreslagna systemet, med hjälp av ett nät-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">289</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p194 ft4">verk bestående av de övriga myndigheter som har övergripande IT- statistikansvar. Samordnaren skall enligt förslaget följa utvecklingen inom <NOBR>IT-området,</NOBR> initiera nya undersökningar, ansvara för den årliga samlade publikationen med <NOBR>IT-statistik</NOBR> och för webbplatsen med statistik samt sammankalla konferenserna om <NOBR>IT-statistik.</NOBR></P>
<P class="p15 ft6">Såväl regeringen som riksdagen har påtalat behovet av en utökad IT- statistik. I <NOBR>IT-propositionen</NOBR> (prop. 1999/2000:86) konstaterade reger- ingen att behovet av statistik om informationsteknik i Sverige är stort inom såväl offentlig som privat sektor, och att tillgången till statistik är av stor vikt bl.a. för regeringens uppföljning av <NOBR>IT-politiken.</NOBR></P>
<P class="p16 ft6">I Trafikutskottets betänkande (1999/2000:TU9) står att utskottet under senare år har lagt en allt större vikt vid att tidigare riksdagsbeslut följs upp och utvärderas. Utskottets möjligheter att genomföra egna om- fattande och kvalificerade granskningar är dock begränsade och det är därför nödvändigt att regeringen lämnar information som möjliggör för utskottet att bedriva ett effektivt uppföljningsarbete. Utskottet framhåller att det är viktigt att påskynda utvecklingen av relevanta indikatorer inom <NOBR>IT-området</NOBR> för att underlätta uppföljningen och utvärderingen av det <NOBR>IT-politiska</NOBR> målet och <NOBR>IT-politikens</NOBR> inriktning. En utvecklad rapporte- ring och en förbättrad <NOBR>IT-statistik</NOBR> är därför av stor vikt.</P>
<P class="p196 ft7">Ett antal myndigheter har redan tidigare givits särskilda uppdrag i regleringsbreven att utveckla <NOBR>IT-statistik</NOBR> inom sina ansvarsområden. Dessutom har flera myndigheter ett statistikansvar som även omfattar IT- relaterad statistik. Eftersom <NOBR>IT-området</NOBR> är i ständig utveckling kommer vissa delar inte att finnas med i fördelningen av <NOBR>IT-statistikansvar.</NOBR> Det kan röra sig om områden där statistiken är outvecklad, eller helt nya om- råden som vi ännu inte känner till. För att utveckla <NOBR>IT-statistik</NOBR> för dessa områden måste behoven synliggöras. De statistikansvariga myndig- heterna har ansvar för att följa utvecklingen inom sina områden och att anpassa statistikinsamlingen så att den speglar utvecklingen även inom <NOBR>IT-området.</NOBR> De har också ansvar för att uppmärksamma regeringen på behov av utvecklingsprojekt. Varje myndighet ansvarar för att deras statistik publiceras och avgör även formen för publicering.</P>
<P class="p218 ft4"><NOBR>IT-statistik</NOBR> bör enligt regeringens mening betraktas som en aspekt av myndigheternas ansvar för sektorsstatistik, i enlighet med hur <NOBR>IT-frågorna</NOBR> i övrigt behandlas. När Sika:s förslag till utformning av ett samordnat statistiksystem övervägdes drog regeringen slutsatsen att ingen separat myndighet bör tilldelas rollen som samordnare av <NOBR>IT-statistiksystemet.</NOBR> <NOBR>IT-statistik</NOBR> bör inte betraktas som en egen sektor. Därmed är det inte heller motiverat att utse en egen samordnare för <NOBR>IT-statistik.</NOBR></P>
<P class="p16 ft6">Nätverket för <NOBR>IT-statistik</NOBR> har genom en enkät till myndigheterna inventerat <NOBR>IT-statistiken</NOBR> och kommit fram till att tillgången på statistik är mycket god på vissa områden och mindre god på andra områden. Områ- den där det råder brist på statistik är t.ex. <NOBR>IT-användningen</NOBR> i företag med färre än 10 anställda, <NOBR>IT-användningen</NOBR> bland barn och personer med funktionshinder respektive utländsk bakgrund samt statistik för statliga myndigheters, kommuners och landsting tillgång till och konsumtion av IT.</P>
<P class="p196 ft9">Som slutsats av sin inventering lämnade nätverket för <NOBR>IT-statistik</NOBR> våren 2005 tre rekommendationer om hur <NOBR>IT-statistiken</NOBR> skall bidra till en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">290</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<P class="p205 ft4">god bild av det framväxande informationssamhället. Enligt dessa Prop. 2004/05:175 rekommendationer bör aktörerna samordna sitt framtagande av statistik</P>
<P class="p211 ft4">för att åstadkomma ett statistiksystem med syfte att beskriva informa- tionssamhällets framväxt. För att detta system skall bli heltäckande måste ytterligare statistik tas fram för vissa områden och vissa undersökningar genomföras mer regelbundet.</P>
<P class="p12 ft6">I dag finns länkar till de statistikansvariga myndigheternas statistik- sidor på SCB:s webbplats. De statistikansvariga myndigheterna ansvarar för innehåll i och drift av sina egna webbplatser. <NOBR>IT-statistiken</NOBR> är en samordningsfråga som berör många myndigheter. För att stödja samordningen av och åtkomsten till <NOBR>IT-statistik</NOBR> kommer regeringen att stödja nätverket för <NOBR>IT-statistik</NOBR> i deras publicering av <NOBR>IT-statistik</NOBR> på Internet via den webbplats som SCB administrerar.</P>
<P class="p191 ft3">21 Ekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p192 ft6">Regeringens avser att utse sektorsmyndigheten på området för elektro- nisk kommunikation, dvs. Post- och telestyrelsen (PTS), till tillsynsmyn- dighet vad gäller den föreslagna lagen om nationella toppdomäner för Sverige på Internet (se avsnitt 16). Utöver den rena tillsynsverksamheten ankommer det på tillsynsmyndigheten att meddela de föreskrifter som regeringen bemyndigar tillsynsmyndigheten att utfärda.</P>
<P class="p70 ft4">PTS sektorsansvar på området innefattar redan en bevakning av frågor rörande bl.a. Internet. Med hänsyn till att den befintliga domän- administrationen fungerar väl, torde själva tillsynsuppgiften innebära en begränsad utökning av myndighetens verksamhet.</P>
<P class="p50 ft4">De föreskrifter myndigheten kan behöva utfärda kan avse driftssäker- het, registerverksamhet m.m. Med hänsyn till att dokumentationen av vad som faktiskt skall uppfyllas i verksamheten saknas, kan det initialt finnas behov av en punktinsats för att utforma föreskrifter. Detta kommer därefter att ske mot bakgrund av de erfarenheter som erhålls vid tillsyns- arbetet och torde inte innebära en särskilt betungande uppgift på längre sikt.</P>
<P class="p13 ft6">Enligt uppgifter från PTS kommer tillsynsverksamheten uppskatt- ningsvis att kräva ett par årsarbetskrafter och kostnaden beräknas uppgå till ca 1,5 miljoner kronor årligen. Vid denna bedömning har hänsyn tagits till att tillsynsansvaret även omfattar viss omvärldsbevakning, provverksamhet etc. PTS verksamhet med anknytning till informations- säkerhet och förtroende för IT finansieras genom anslag från stats- budgeten. Då den föreslagna lagen syftar till att tillgodose samhälls- viktiga intressen och det allmännas behov av en effektiv och säker drift av toppdomäner för Sverige gör regeringen den sammantagna bedöm- ningen att kostnader förenade med tillsynen bör finansieras genom anslag. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2006 i detta syfte föreslå en omföring av nödvändiga medel inom utgiftsområde 22 Kom- munikationer från anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. till anslaget 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter.</P>
<P class="p334 ft4">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<P class="p197 ft4">Tillsynsmyndighetens beslut enligt den föreslagna lagen om topp- Prop. 2004/05:175 domäner skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Dom-</P>
<P class="p211 ft4">stolsprövning med anledning av lagen kan dock förväntas bli ytterst begränsad och skall därför finansieras inom förvaltningsdomstolarnas befintliga anslagsramar.</P>
<P class="p50 ft4">De föreslagna ändringarna i ledningsrättslagen medför inte några ökade kostnader för staten eller kommunerna.</P>
<P class="p12 ft7">Förslaget om att ledningsrätt skall kunna upplåtas för tomma kanali- sationer bedöms kunna medföra att något fler fastighetsägare än i dag kommer att beröras av ledningsrättsupplåtelser. Även om antalet upp- låtelser kan komma att öka torde denna till stor del kunna uppvägas av att antalet samförläggningar samtidigt kan förväntas öka. Skillnaden gente- mot nuvarande förhållanden torde dock endast bli marginell. Lednings- rätt kan dessutom redan i dag upplåtas för kanalisationer, men då endast i samband med att ledningsrätt upplåts för en ledning, t.ex. en sådan som ingår i elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål.</P>
<P class="p12 ft7">Eventuellt kan förslagen leda till ett ökat antal lantmäteriförrättningar. Såväl de statliga som de kommunala lantmäterimyndigheternas verksam- heter är avgiftsfinansierade (se förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar). De kan alltså få täckning för de ökade kostnader som förslagen medför inom ramen för det nuvarande avgiftssystemet.</P>
<P class="p70 ft4">Förslagen kan också medföra att domstolarna blir tvungna att hantera något fler överklagade ledningsbeslut. Antalet tillkommande mål kan dock antas bli marginellt. De merkostnader som kan uppstå för dom- stolsväsendet bedöms därför som försumbara och skall finansieras inom befintliga anslag.</P>
<P class="p12 ft6">Regeringen avser att ge Nutek i uppdrag att stödja små och medelstora företag genom det i avsnitt 15.10 föreslagna programmet för att främja en <NOBR>IT-strategisk</NOBR> kompetens hos små och medelstora företag. Regeringens avsikt är att totalt 30 miljoner kronor från anslaget 37:5 Informations- teknik: Telekommunikation m.m, utgiftsområde 22 Kommunikationer, fördelat under en femårsperiod, avsätts för detta ändamål. Ytterligare 70 miljoner kronor i planerad omslutning bedöms kunna finansieras av regionala medel och från företagen själva.</P>
<P class="p70 ft4">Även övriga åtgärder i propositionen som kräver anslagsfinansiering finansieras inom befintliga anslagsramar.</P>
<P class="p206 ft3">22 Konsekvenser för småföretag</P>
<P class="p527 ft4">Regeringens avsikt att ge ekonomiskt stöd till <NOBR>IT-kompetensutveckling</NOBR> i små och medelstora företag (avsnitt 15.10) bedöms öka företagens an- vändning av <NOBR>e-handel</NOBR> och därmed förstärka deras konkurrenskraft, innovationer och tillväxt.</P>
<P class="p50 ft4">Lagförslaget om nationella toppdomäner för Sverige (avsnitt 16) torde vara kostnadsneutralt i förhållande till små företag eftersom förslaget inte innebär någon förändring i nuvarande ordning för tilldelning av domän- namn, vilket torde vara den huvudsakliga användningen av toppdomäner för småföretag.</P>
<P class="p539 ft4">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<P class="p197 ft4">För fastighetsägarnas del kommer förslagen om en utvidgad möjlighet Prop. 2004/05:175 till andrahandsupplåtelse inom ledningsrättutrymme och möjligheten att</P>
<P class="p198 ft6">etablera tomma kanalisationer för framtida ledningsdragning (avsnitt 18) att kunna bidra till att behovet av att ta i anspråk ny mark för utbyggnad av ledningar totalt sett minskar, eftersom möjligheterna att samutnyttja och samlokalisera olika ledningar och andra anordningar ökar. Fastig- hetsägarna kan dock antas komma att belastas av ett visst merarbete till följd av ett ökat antal ledningsförrättningar. De har rätt till ersättning för upplåtelserna. Med hänsyn till att de företag (operatörer) som berörs av förslagen inte kan anses som småföretag bedöms förslagen inte ha någon påverkan på konkurrensförhållandet mellan små och stora företag. För de företag som har intresse av att dra fram ledningar bör förslagen kunna innebära bättre förutsättningar för att få till stånd ändamålsenliga lokali- seringar. Förslagen torde också minska aktörernas kostnader för utbygg- naden och driften av de olika ledningarna. Vissa mindre företag, som t.ex. lantbruk och småindustrier, kan eventuellt komma att beröras av ledningsrättsupplåtelser på sina fastigheter. Detta kan leda till en viss ökning av de administrativa kostnaderna. Ökningen kan dock förväntas bli marginell.</P>
<P class="p540 ft3">23 Författningskommentar</P>
<P class="p541 ft29"><SPAN class="ft4">23.1</SPAN><SPAN class="ft64">Förslaget till lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet</SPAN></P>
<P class="p271 ft4">Lagens tillämpningsområde</P>
<P class="p73 ft5"><SPAN class="ft4">1 § </SPAN>Denna lag gäller teknisk drift av nationella toppdomäner för Sverige på Internet samt tilldelning och registrering av domännamn under dessa toppdomäner.</P>
<P class="p238 ft4">Av paragrafen framgår att lagens tillämpningsområde är begränsat till nationella toppdomäner som avser Sverige. Det är endast beträffande dessa som regeringarna enligt GAC:s principer (se avsnitt 16.1.5) är ansvariga. Tillämpningsområdet för lagen är dock inte begränsat till sådana domäner som behandlas i GAC:s principer, dvs. sådana som betecknats enligt <NOBR>ISO-standarden</NOBR> <NOBR>SS-EN-3166-1:</NOBR> Landsbeteckningar (i Sveriges fall se). Utanför tillämpningsområdet faller nationella topp- domäner för andra länder (t.ex. nu) och generiska toppdomäner (t.ex. com).</P>
<P class="p93 ft4">Paragrafen har behandlats i avsnitt 16.6.</P>
<P class="p542 ft4">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft4">Definitioner</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p468 ft5"><SPAN class="ft4">2 § </SPAN>I denna lag avses med</P>
<P class="p70 ft5"><SPAN class="ft86">domännamnssystemet: </SPAN>det internationella hierarkiska system som för befordringsändamål på Internet används för att tilldela domännamn,</P>
<P class="p543 ft5"><SPAN class="ft86">domän: </SPAN>nivå i domännamnssystemet och del av domännamn, <SPAN class="ft86">domännamn: </SPAN>unikt namn sammansatt av domäner, där en i domän-</P>
<P class="p211 ft5">namnssystemet lägre placerad domän står före en domän som är högre placerad i systemet,</P>
<P class="p93 ft5"><SPAN class="ft86">toppdomän: </SPAN>den domän som återfinns sist i ett domännamn,</P>
<P class="p50 ft5"><SPAN class="ft86">nationell toppdomän: </SPAN>toppdomän som betecknar en nation eller en region,</P>
<P class="p50 ft5"><SPAN class="ft86">administration: </SPAN>teknisk drift av en toppdomän samt tilldelning och registrering av domännamn under denna,</P>
<P class="p70 ft5"><SPAN class="ft86">domänadministratör: </SPAN>den som ansvarar för administration av en nationell toppdomän för Sverige,</P>
<P class="p50 ft5"><SPAN class="ft86">namnserver: </SPAN>dator i ett elektroniskt kommunikationsnät som programmerats så att den lagrar och distribuerar information om domännamn samt tar emot och svarar på frågor om domännamn.</P>
<P class="p6 ft4">Paragrafen upptar definitioner av vissa begrepp som återkommer i lagen.</P>
<P class="p12 ft37">Domännamnssystemet<SPAN class="ft7">, liksom </SPAN>domän, domännamn <SPAN class="ft7">och </SPAN>toppdomän <SPAN class="ft7">har beskrivits i avsnitt 16.1.3. Ett domännamn är sammansatt av en eller fler domäner. Varje domän består av bokstäver eller siffror eller en kombina- tion av dessa. Även tecknet bindestreck kan ingå i kombinationen. En domän får inte börja med bindestreck. Stor och liten bokstav tolkas lika. Domänerna fogas samman till en sammanhängande sträng, och de olika domänerna separeras med hjälp av tecknet punkt. Den domän som står längs till höger kallas toppdomän, och domänen direkt till vänster om toppdomänen kallas ofta för huvuddomän. Ett exempel är www.nada.kth.se., där se är toppdomänen och kth huvuddomänen. Punk- ten efter se betecknar roten (se avsnitt 16.1.3) och brukar inte skrivas ut. Domännamnet är en beteckning för adressering av elektronisk kommuni- kation över Internet med användande av domännamnssystemet.</SPAN></P>
<P class="p222 ft4">Definitionen av en <SPAN class="ft5">nationell toppdomän </SPAN>ansluter till definitionen i artikel 3.2 i GAC:s principer. Lagens definition begränsas dock inte till den beteckning som följer av <NOBR>ISO-standarden</NOBR> <NOBR>3166-1:</NOBR> Landsbeteck- ningar.</P>
<P class="p50 ft4">Med <SPAN class="ft5">administration </SPAN>avses dels den tekniska driften, dels tilldelningen och registreringen av domännamn. Vad som ingår i den tekniska driften beskrivs närmare i avsnitt 16.7 och namntilldelningen behandlas i avsnitt 16.8.</P>
<P class="p70 ft4">Den som ansvarar för administrationen av en nationell toppdomän benämns <SPAN class="ft5">domänadministratör</SPAN>, vilket begrepp motsvaras av ”Registry” i GAC:s principer.</P>
<P class="p70 ft4">Med <SPAN class="ft5">namnserver </SPAN>avses en dator med namnserverprogramvara. Den fyller en servicefunktion i ett elektroniskt kommunikationsnät genom att lagra och distribuera information om domännamn samt ta emot och svara på domännamnsfrågor över ett sådant nät.</P>
<P class="p544 ft4">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft4">Förhållandet till personuppgiftslagen</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft5"><SPAN class="ft4">3 § </SPAN>Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter i administrationen av en nationell topp- domän för Sverige, om inte annat följer av denna lag.</P>
<P class="p70 ft5">Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</P>
<P class="p508 ft4">Av <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>framgår att personuppgiftslagen gäller för behandling av personuppgifter i administrationen av en toppdomän, utom vad gäller de särbestämmelser som ansetts behövas i denna lag. Exempelvis gäller personuppgiftslagens bestämmelser om information och säkerhets- åtgärder.</P>
<P class="p177 ft7">Innebörden av <SPAN class="ft37">andra stycket </SPAN>är dels att ett motsvarande skadestånds- ansvar som gäller vid behandling i strid med personuppgiftslagen, skall gälla vid behandling i strid med denna lag, dels att personuppgiftslagens bestämmelser i 28 § om rättelse m.m. skall tillämpas även vid behandling av personuppgifter inom administrationen av en toppdomän.</P>
<P class="p93 ft4">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 16.7.4.</P>
<P class="p72 ft4">Anmälan</P>
<P class="p73 ft5"><SPAN class="ft4">4 § </SPAN>En domänadministratör skall anmäla sin verksamhet till den myn- dighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten). Domän- administratören skall också till tillsynsmyndigheten anmäla om admi- nistrationen helt eller delvis uppdras åt annan.</P>
<P class="p545 ft6">Paragrafen innebär en skyldighet för domänadministratören att anmäla verksamheten till tillsynsmyndigheten. Regeringen eller, efter reger- ingens bemyndigande, tillsynsmyndigheten kan meddela verkställighets- föreskrifter om vilka uppgifter anmälan skall innehålla. Därigenom kan myndigheten få in de uppgifter som krävs för att kunna utöva tillsyn.</P>
<P class="p12 ft6">Paragrafen innebär också att tillsynsmyndigheten skall informeras om någon getts i uppdrag av domänadministratören att utföra någon del av administrationen av toppdomänen. Detta för att tillsynsmyndigheten skall kunna bedriva tillsyn även över denne. I anmälningsskyldigheten ligger inte något krav på att tillsynsmyndigheten skall godkänna upplåtelsen. Om det står klart att den till vilken uppdraget lämnats inte uppfyller t.ex. de tekniska krav som bör kunna ställas i dessa sammanhang, kan tillsyns- myndigheten givetvis vidta åtgärder.</P>
<P class="p68 ft4">Teknisk drift</P>
<P class="p73 ft5"><SPAN class="ft4">5 § </SPAN>En domänadministratör skall bedriva verksamheten på ett säkert och effektivt sätt i allmänhetens intresse. Domänadministratören skall</P>
<P class="p70 ft5">1. lagra tilldelade domännamn och andra uppgifter som är nödvän- diga för att stödja den del av domännamnssystemet som toppdomänen omfattar i en databas,</P>
<P class="p539 ft4">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p235 ft5">2. distribuera uppgifterna till namnservrarna för toppdomänen och se till att informationen i dessa är korrekt och lätt tillgänglig,</P>
<P class="p76 ft5"><SPAN class="ft25">3.</SPAN><SPAN class="ft87">säkerställa en fungerande trafik mellan namnservrarna och Internet,</SPAN></P>
<P class="p76 ft5"><SPAN class="ft25">4.</SPAN><SPAN class="ft87">upprätthålla ett effektivt skydd av uppgifterna i toppdomänen,</SPAN></P>
<P class="p82 ft5"><SPAN class="ft25">5.</SPAN><SPAN class="ft88">ha personal med tillräcklig kompetens och erfarenhet för verksam- heten, samt</SPAN></P>
<P class="p76 ft5"><SPAN class="ft25">6.</SPAN><SPAN class="ft87">ha sådana rutiner för verksamheten som uppfyller erkända standar-</SPAN></P>
<P class="p24 ft5">der.</P>
<P class="p81 ft4">I paragrafen ställs krav på att verksamheten i alla delar skall utföras på ett säkert och effektivt sätt i allmänhetens intresse. I säkerhetskravet ligger bl.a. kapacitet att motstå driftstörningar till följd av fysiska och logiska hot samt personell kompetens hos driftsorganisationerna. Verk- samheten skall, förutom att den skall vara driftsäker, tillgodose ett gott integritetsskydd.</P>
<P class="p82 ft4">Effektiviteten i administrationen avser huvudsakligen faktorer som tillgänglighet, dvs. möjligheten att utnyttja en resurs, såsom t.ex. den s.k. <NOBR>DNS-tjänsten,</NOBR> efter behov i förväntad utsträckning och inom önskad tid, samt användarvänlighet.</P>
<P class="p82 ft4">Kravet på att verksamheten skall bedrivas i allmänhetens intresse knyter an till artikel 5.1.1 första meningen samt artiklarna 1.6, 4.2.1 och 9.1.2 i GAC:s principer.</P>
<P class="p87 ft6">I <SPAN class="ft33">första </SPAN>och <SPAN class="ft33">andra punkterna </SPAN>anges domänadministratörens grund- läggande skyldighet att hantera den databas som krävs för att tillhanda- hålla <NOBR>DNS-tjänsten,</NOBR> dvs. den tjänst där information tillhandahålls från domännamnssystemet på begäran av användaren vid adressering på Internet. Administratören är skyldig att lagra registrerade domännamn samt motsvarande <NOBR>IP-adresser</NOBR> i toppdomänens databas. Skyldigheten innebär vidare att de poster som behövs för att uppnå funktionalitet i domännamnssystemet, t.ex. poster om de namnservrar som betjänar den underliggande huvuddomän till vilka trafik skall dirigeras, skall lagras i nämnda databas. Så sker genom att posterna sammanställs ur databasen till en zonfil som lagras och distribueras till tjänande master- och slav- servrar. Detta skall ske utan dröjsmål och med beaktande av de krav som i övrigt ställs på verksamheten. Bestämmelsen har närmast stöd i artiklarna 6.1 och 10.2.2.1 i GAC:s principer.</P>
<P class="p112 ft6">Den i <SPAN class="ft33">tredje punkten </SPAN>uppställda skyldigheten att säkerställa en funge- rande trafik mellan namnservrarna för toppdomänen och det globala kommunikationsnätet Internet avser huvudsakligen tillgängligheten av <NOBR>DNS-tjänsten.</NOBR> Skyldigheten innebär bl.a. att det skall finnas en perma- nent anslutningsmöjlighet avseende Internetprotokollet (IP) till de namn- servrar som tjänar den nationella toppdomänen. Skyldigheten är inte absolut utan måste bedömas med hänsyn till vad som kan anses rimligt utifrån bl.a. teknisk genomförbarhet. Varje avbrott i anslutningsmöjlig- heten är alltså inte att se som ett åsidosättande av vad som åligger domänadministratören. Punkten motsvaras närmast av artikel 10.2.2.1 i GAC:s principer.</P>
<P class="p87 ft9">Den i <SPAN class="ft25">fjärde punkten </SPAN>uppställda skyldigheten avser att säkerställa skyddet för den nationella toppdomänens uppgifter, t.ex. skydd mot läs- ning, skrivning och borttagning. I skyldigheten ligger inte endast att skydda den information som finns lagrad i databasen utan även den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">296</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<P class="p205 ft4">information som distribueras till de namnservrar som betjänar topp- Prop. 2004/05:175 domänen. Bestämmelsen grundas närmast på artikel 10.2.2.1 i GAC:s</P>
<P class="p178 ft4">principer.</P>
<P class="p177 ft6">I <SPAN class="ft33">femte punkten </SPAN>åläggs domänadministratören att ha personal med till- räcklig kompetens och erfarenhet, vilket torde motsvara de krav som återfinns i internationella standarder vad gäller lednings- och säkerhets- system. Av <SPAN class="ft33">sjätte punkten </SPAN>följer att administratören även i övrigt skall tillämpa i branschen vedertagna standarder, t.ex. sådana som utarbetats av ”Internet Engineering Task Force” (se avsnitt 16.1.4).</P>
<P class="p74 ft4">Paragrafen har behandlats i avsnitt 16.7.1 och 16.10.</P>
<P class="p287 ft4">Register</P>
<P class="p73 ft5"><SPAN class="ft4">6 § </SPAN>En domänadministratör skall föra ett register över tilldelade domännamn under toppdomänen och löpande upprätta säkerhetskopior av registeruppgifterna.</P>
<P class="p93 ft5">Registret skall innehålla</P>
<P class="p49 ft5"><SPAN class="ft25">1.</SPAN><SPAN class="ft87">domännamnet,</SPAN></P>
<P class="p50 ft5"><SPAN class="ft25">2.</SPAN><SPAN class="ft88">namnet på domännamnsinnehavaren och dennes postadress, tele- fonnummer och adress för elektronisk post,</SPAN></P>
<P class="p50 ft5"><SPAN class="ft25">3.</SPAN><SPAN class="ft88">namnet på den som tekniskt administrerar domännamnet och dennes postadress, telefonnummer och adress för elektronisk post,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft25">4.</SPAN><SPAN class="ft87">uppgifter om de namnservrar som är knutna till domännamnet,</SPAN></P>
<P class="p71 ft5">samt</P>
<P class="p50 ft5"><SPAN class="ft25">5.</SPAN><SPAN class="ft88">övrig teknisk information som behövs för att administrera domän- namnet.</SPAN></P>
<P class="p50 ft5">Uppgifterna i registret skall kunna hämtas utan avgift via Internet. Personuppgifter får dock göras tillgängliga på detta sätt endast om den registrerade har samtyckt till det.</P>
<P class="p70 ft5">Domänadministratören är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter i registret.</P>
<P class="p546 ft7">Bestämmelsen utgör en särreglering i förhållande till personuppgiftslagen som i berörda delar ger vika för nu aktuell reglering.</P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft5">Första stycket </SPAN>i bestämmelsen slår fast den grundläggande skyldig- heten att föra ett register över beviljade domännamn. Som ett ytterligare led i säkerställandet av Internets funktion föreskrivs att säkerhetskopior – dvs. i praktiken ytterligare exemplar av en fil eller andra uppgifter som sparas på ett annat ställe – av registeruppgifter skall upprättas, för att användas om ”originalet” blir förstört.</P>
<P class="p547 ft7">I <SPAN class="ft37">andra stycket </SPAN>anges vilka uppgifter som skall finnas med i registret. Av <SPAN class="ft37">tredje stycket </SPAN>framgår att domänadministratören är skyldig att se till att uppgifterna i registret kan hämtas utan avgift via Internet. Med detta avses att det skall vara möjligt för en användare att på Internet söka efter uppgifter om ett domännamn. Grunden för denna skyldighet är att det vid behov snabbt och effektivt skall kunna skapas kontakt mellan t.ex. olika domännamnsinnehavare för att säkerställa Internets funktion och säkerhet. Den registrerades samtycke krävs dock för att lägga ut per-</P>
<P class="p239 ft4">sonuppgifter på Internet.</P>
<P class="p349 ft4">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<P class="p197 ft4">Eftersom den föreslagna lagen till viss del innehåller avvikelser från Prop. 2004/05:175 personuppgiftslagen har det i <SPAN class="ft5">fjärde stycket </SPAN>klargjorts att domänadmi-</P>
<P class="p198 ft7">nistratören är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter i registret. Med ansvaret följer av såväl personuppgiftslagen och den före- slagna lagen vissa åligganden, såsom ett ansvar för att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med respektive lags bestämmelser.</P>
<P class="p93 ft4">Paragrafen har behandlats i avsnitt 16.7.2 och 16.7.4.</P>
<P class="p72 ft4">Tilldelning av domännamn</P>
<P class="p190 ft5"><SPAN class="ft4">7 § </SPAN>En domänadministratör skall fastställa och ge offentlighet åt sina regler för tilldelning, registrering, avregistrering och överföring av domännamn under toppdomänen. Reglerna skall utformas så att för- farandet är öppet och <NOBR>icke-diskriminerande,</NOBR> med särskilt beaktande av</P>
<P class="p548 ft5"><SPAN class="ft25">1.</SPAN><SPAN class="ft87">skyddet för den personliga integriteten,</SPAN></P>
<P class="p49 ft5"><SPAN class="ft25">2.</SPAN><SPAN class="ft87">användarnas intressen och andra allmänna intressen, samt</SPAN></P>
<P class="p49 ft5"><SPAN class="ft25">3.</SPAN><SPAN class="ft87">utvecklingen inom Internetområdet.</SPAN></P>
<P class="p50 ft5">Domänadministratören skall tillhandahålla ett effektivt förfarande för lösning av tvister om tilldelning av domännamn.</P>
<P class="p549 ft4">Bestämmelsens <SPAN class="ft5">första stycke </SPAN>innehåller dels en förpliktelse för en domänadministratör att fastställa och offentliggöra regler för tilldelning av domännamn under toppdomänen, dels övergripande krav på regel- verket och angivande av vissa intressen som särskilt skall beaktas vid utformandet.</P>
<P class="p12 ft7">Reglerna skall vara utformade så att namntilldelningen sker på ett sätt som ger möjlighet till insyn och garanterar att diskriminering inte sker. Vissa av de intressen som enligt paragrafen skall beaktas vid fastställan- det av regelverket följer till viss del redan av annan lag. Detta är exem- pelvis fallet med <SPAN class="ft37">första punkten </SPAN>i <SPAN class="ft37">första stycket </SPAN>där det talas om skyddet för den personliga integriteten. Att administratören enligt <SPAN class="ft37">andra punkten </SPAN>skall beakta användarnas intressen innebär exempelvis att regelverket bör utformas på ett sätt som medger så många som möjligt att registrera domännamn under toppdomänen. I att iaktta allmänna intressen kan ligga att administratören av toppdomänen kan reservera vissa ord. Detta kan bl.a. gälla kommunnamn och liknande beteckningar, men också sådana ord som kan användas i vilseledande syfte och som därför getts ett sär- skilt skydd i lag. Så är exempelvis fallet med vissa titlar, såsom advokat och läkare. Vid en bedömning av vilka ord som skall tas upp på en lista som reserverade bör man emellertid vara restriktiv, eftersom varje sådan åtgärd måste vägas mot det övergripande kravet om att förfarandet skall vara öppet och <NOBR>icke-diskriminerande.</NOBR></P>
<P class="p430 ft4">Skyldigheten att tillhandahålla ett förfarande för tvistlösning i <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>står i överensstämmelse med artikel 9.1.6 i GAC:s principer.</P>
<P class="p74 ft4">Paragrafen har behandlats i avsnitt 16.8.</P>
<P class="p550 ft4">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft4">Överföring av uppgifter</P></TD>
<TD class="tr31 td47"><P class="p19 ft8">Prop. 2004/05:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft5"><SPAN class="ft4">8 § </SPAN>En domänadministratör skall se till att uppgifterna i den databas som anges i 5 § 1 och det register som anges i 6 § överförs till tillsyns- myndigheten.</P>
<P class="p508 ft4">Av paragrafen, som har sin utgångspunkt i artikel 9.1.5 i GAC:s principer, följer att vitala uppgifter, som en säkerhetsåtgärd, skall till- handahållas tillsynsmyndigheten för förvaring. Genom bemyndigandet i 9 § kan föreskrivas hur uppgifterna skall hållas aktuella hos myn- digheten.</P>
<P class="p93 ft4">Paragrafen behandlas i avsnitt 16.7.3.</P>
<P class="p72 ft5">Bemyndigande</P>
<P class="p73 ft5"><SPAN class="ft4">9 § </SPAN>Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten får meddela föreskrifter om</P>
<P class="p49 ft5"><SPAN class="ft25">1.</SPAN><SPAN class="ft89">på vilket sätt skyldigheter enligt 5 § skall fullgöras,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft25">2.</SPAN><SPAN class="ft89">register och säkerhetskopior enligt 6 §, samt</SPAN></P>
<P class="p49 ft5"><SPAN class="ft25">3.</SPAN><SPAN class="ft89">överföring enligt 8 §.</SPAN></P>
<P class="p546 ft6">Genom paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldig- heter beträffande den tekniska driften skall fullgöras, om det offentliga registret och om de regler som närmare skall gälla för tillhandahållande av uppgifterna i databasen för <NOBR>DNS-tjänsten</NOBR> och det offentliga registret. Föreskrifterna kan exempelvis gälla förvaring av säkerhetskopior eller hur deponering närmare skall gå till. Föreskrifterna bör utformas med särskilt beaktande av ICANN:s riktlinjer.</P>
<P class="p68 ft4">Tillsyn</P>
<P class="p73 ft5"><SPAN class="ft4">10 § </SPAN>Tillsynsmyndigheten skall ha tillsyn över efterlevnaden av lagen och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.</P>
<P class="p549 ft5"><SPAN class="ft4">11 § </SPAN>En domänadministratör skall på tillsynsmyndighetens begäran lämna den information och bereda den tillgång till utrustning och annat som behövs för tillsynen.</P>
<P class="p70 ft5">Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verk- samhet som omfattas av denna lag bedrivs.</P>
<P class="p508 ft5"><SPAN class="ft4">12 § </SPAN>Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för efterlevnaden av denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.</P>
<P class="p74 ft5">Beslut om föreläggande får förenas med vite.</P>
<P class="p549 ft5"><SPAN class="ft4">13 § </SPAN>Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofog- demyndigheten av beslut som avser åtgärder enligt denna lag. Därvid</P>
<P class="p334 ft4">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p86 ft5">gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om sådan verkställighet som avses i 16 kap. 10 § den balken<SPAN class="ft4">.</SPAN></P>
<P class="p551 ft7">Tillsynsmyndigheten har i uppgift att övervaka att domänadministra- törerna uppfyller lagens krav. Tillsynsverksamheten träffar till följd av regleringen i 1 § andra stycket även den som på uppdrag av administra- tören, helt eller delvis, rent faktiskt administrerar toppdomänen.</P>
<P class="p82 ft4">I bestämmelserna ges de befogenheter som tillsynsmyndigheten måste ha för att kunna utföra sitt uppdrag. Tillsynsmyndighetens möjligheter att få nödvändig information om tillsynsobjektets verksamhet samt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen är grundläggande för en effektiv tillsyn.</P>
<P class="p111 ft6">Skyldigheten i <SPAN class="ft33">11 § första stycket </SPAN>att lämna tillsynsmyndigheten information, som alltså gäller annan information än den som behandlas i 8 §, kan gälla såväl generell information som information i ett särskilt fall. Emellertid gäller informationsskyldigheten endast i den mån den behövs för tillsynsverksamheten. Skyldigheten att tillhandahålla myndig- heten utrustning och annat som behövs för tillsynen kan gälla sådan ut- rustning, t.ex. datorer, som förvaras på ett sådant sätt att tillsynen annars kan försvåras eller omöjliggöras, t.ex. i bostäder.</P>
<P class="p77 ft4">Rätten i <SPAN class="ft5">11 § andra stycket </SPAN>för tillsynsmyndigheten att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen motsvaras av en skyldighet för administratören av toppdomänen att tillhandahålla begärt tillträde. Även om förhållandet inte uttrycks direkt i lagtexten skall det intrång som till- trädet innebär stå i proportion till behovet av åtgärden för tillsynsverk- samhetens bedrivande.</P>
<P class="p111 ft9">Bestämmelserna i <SPAN class="ft25">12 § </SPAN>anger vilka åtgärder som får tillgripas av myn- digheten. Den får själv bestämma när ett föreläggande skall förenas med vite. Det normala är givetvis att myndigheten dessförinnan försökt få till stånd frivillig rättelse. I fråga om föreläggande och utdömande av vite är lagen (1985:206) om viten tillämplig.</P>
<P class="p552 ft4">I sista hand kan myndigheten enligt <SPAN class="ft5">13 § </SPAN>få verkställighet hos krono- fogdemyndigheten. De bestämmelser i utsökningsbalken som därvid skall tillämpas avser frågor om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet samt frågor om verkställighet av beslut om kvarstad eller andra säkerhetsåtgärder.</P>
<P class="p88 ft4">Tillsynsverksamheten har behandlats i avsnitt 16.10.</P>
<P class="p56 ft4">Verksamhet i krig</P>
<P class="p79 ft5"><SPAN class="ft4">14 § </SPAN>Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utom- ordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela de föreskrifter om administrationen av en nationell toppdomän för Sverige som behövs med hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.</P>
<P class="p144 ft5">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om den fredstida planeringen för totalförsvarets behov av adressering med användande av domännamnssystemet under sådana förhållanden som anges i första stycket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">300</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<P class="p553 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p198 ft6">Paragrafen gör det möjligt för regeringen att enligt 13 kap. 6 § regerings- formen under krig och vissa därmed likartade förhållanden samt i freds- tid meddela föreskrifter enligt vad som framgår av lagtexten och som annars skulle meddelas i lag. Paragrafen kompletterar motsvarande stadgande i 1 kap. 8 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Förhållandet mellan den lagen och den här föreslagna lagen behandlas i avsnitt 16.4.1 och 16.5.</P>
<P class="p68 ft4">Överklagande</P>
<P class="p73 ft5"><SPAN class="ft4">15 § </SPAN>Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före- skrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän för- valtningsdomstol.</P>
<P class="p93 ft5">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P>
<P class="p554 ft5"><SPAN class="ft4">16 § </SPAN>Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen gäller omedelbart, om inte något annat anges i be- slutet.</P>
<P class="p508 ft4">Paragraferna reglerar rätten att överklaga tillsynsmyndighetens beslut enligt lagen. Det kan inte uteslutas att skyndsamma ingripanden krävs, varför besluten bör gälla omedelbart. Överklagandeinstansen har dock enligt allmänna förvaltningsprocessrättsliga regler möjlighet att inhibera ett beslut.</P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft4">23.2</SPAN><SPAN class="ft64">Förslaget till lag om ändring i jordabalken</SPAN></P>
<P class="p276 ft4">2 kap. 1 §</P>
<P class="p211 ft4">Ändringen i paragrafen utgör en följdändring med anledning av införan- det av nya 2 a § ledningsrättslagen (1973:1144). Den innebär att ordet ”ledning” i andra stycket kompletteras med uttrycket ”eller annan anordning”.</P>
<P class="p555 ft76"><SPAN class="ft4">23.3</SPAN><SPAN class="ft90">Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)</SPAN></P>
<P class="p556 ft4">7 kap. 2 §</P>
<P class="p285 ft4">Ändringen är av samma slag som ändringen i jordabalken. Paragrafen har också ändrats redaktionellt.</P>
<P class="p557 ft4">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p558 ft29"><SPAN class="ft4">23.4</SPAN><SPAN class="ft64">Förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)</SPAN></P>
<P class="p261 ft4">1 §</P>
<P class="p559 ft9">Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om ledningsrätt. Ändringarna, som är en följd av införandet av nya 2 a §, innebär att</P>
<P class="p225 ft4">ledningsrätt skall kunna meddelas inte bara för ledningar utan även för sådana anordningar som anges i 2 a §.</P>
<P class="p427 ft4">2 a §</P>
<P class="p560 ft6">I paragrafen, som är ny, har tagits in bestämmelser om att det skall vara möjligt att upplåta ledningsrätt även för tunnlar, kulvertar, rör eller andra liknande anordningar (s.k. kanalisationer) som anläggs för att senare dra fram och använda ledningar. Frågan har behandlats i avsnitt 18.2.2.</P>
<P class="p87 ft6">Utgångspunkten för <SPAN class="ft33">första stycket </SPAN>är att ledningsrätt även skall kunna upplåtas för tunnlar, kulvertar, rör och andra liknande anordningar, under förutsättning att anordningen är avsedd att senare användas för att dra fram en ledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för all- mänt ändamål, allmän svagströmsledning eller en elektrisk starkströms- ledning (se 2 § första stycket 1 och 2) genom den.</P>
<P class="p87 ft6">De nya reglerna innebär alltså att ledningsrätt kan upplåtas för en tom kanalisation. Någon ledningsdragning behöver visserligen inte vara aktuell vid tidpunkten för förrättningen. Det krävs dock att det enda syftet med anordningen är att den skall användas för att senare dra fram en sådan ledning som anges i 2 § första stycket 1 eller 2 genom den. Av- sikten är att det skall finnas en realistisk plan som talar för att det kommer att dras fram en sådan ledning genom kanalisationen.</P>
<P class="p111 ft6">I de nu aktuella fallen gäller även allmänna bestämmelser om villkor för upplåtelse av ledningsrätt. Dessa bestämmelser innebär bl.a. att led- ningsrätt inte får upplåtas om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av upplåtelsen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den (6 §). Vid en prövning som avser en ledningsrätt av det nya slaget kan det finnas anledning att överväga bl.a. dels i vilken utsträckning en sådan lednings- rätt kan bidra till att en planerad ledningsdragning kan genomföras på ett enklare och mer kostnadseffektivt sätt, dels väga de skäl som talar för ledningsrättsupplåtelse mot allmänna och enskilda skäl som talar där- emot, såsom fastighetsägarens intresse av att disponera över utrymmet (se vidare vad som anförs i avsnitt <NOBR>18-4.2.2.).</NOBR></P>
<P class="p112 ft7">I ledningsrätten för kanalisationen ingår även rätten att dra fram och använda ledningar av det slag som anges i 2 § första stycket 1 eller 2 i den utsträckning som bestäms vid förrättningen. Detta följer av <SPAN class="ft37">andra stycket</SPAN>. Något medgivande från fastighetsägaren eller nytt ledningsbeslut för framdragningen av själva ledningen krävs alltså inte. Om ledningsrätt meddelas för en tom kanalisation, skall det i ledningsbeslutet anges den tid inom vilken kanalisationen skall vara utförd. Däremot behöver det inte anges någon tid inom vilken ledningen skall vara framdragen i kana- lisationen. Det krävs emellertid att det i ledningsbeslutet för kanalisa- tionen angetts bl.a. antalet och typ av ledningar som får dras fram i kanalisationen (jfr. 22 § och kommentaren till den paragrafen). Detta är betydelsefullt eftersom intrånget för fastighetsägaren får anses vara</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">302</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p224 ft7">beroende av t.ex. antalet ledningar, då kravet på underhållsåtgärder m.m. därmed normalt ökar. Det har också direkt betydelse för den ersättning som skall fastställas för intrånget. Ersättningen skall fastställas så att den motsvarar det maximala intrång som såväl kanalisationen som en framtida ledning kan ge upphov till. Om det behövs i det enskilda fallet, kan i ledningsbeslutet meddelas föreskrift om att ledningshavaren skall vara skyldig att underrätta fastighetsägaren innan framdragningen av en ledning påbörjas (se 22 § första stycket 7).</P>
<P class="p158 ft4">11 a §</P>
<P class="p86 ft4">I paragrafen regleras i vilka fall som lantmäterimyndigheten får besluta om att en ledningsrättshavare skall ha rätt att låta annan dra fram och använda ledningar, främst sådana som ingår i ett elektroniskt kommuni- kationsnät för allmänt ändamål. Ändringen i paragrafen har behandlats i avsnitt 18.2.3.</P>
<P class="p111 ft6">Genom ändringen i <SPAN class="ft33">första stycket </SPAN>utvidgas möjligheten att göra s.k. andrahandsupplåtelser. Det blir nu möjligt för alla ledningsrättshavare att göra andrahandsupplåtelser, om lantmäterimyndigheten har förordnat om det. Sådana får dock även fortsättningsvis endast avse ledning som ingår i elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål eller allmän svag- strömsledning (se 2 § första stycket 1). Även i övrigt skall de nuvarande reglerna om andrahandsupplåtelser tillämpas på beslut om andrahands- upplåtelser enligt den nya bestämmelsen (se prop. 2003/04:136 s. <NOBR>17–25</NOBR> och <NOBR>29–31).</NOBR></P>
<P class="p111 ft7">Det bör understrykas att en andrahandsupplåtelse ger ledningsrättsha- varen rätt att låta någon annan dra fram och använda <SPAN class="ft37">ytterligare </SPAN>led- ningar inom det upplåtna utrymmet. Det innebär i sin tur bl.a. att i de fall som ledningsrätten avser en tom kanalisation enligt 2 a §, får den ledning som upplåtits i andra hand inte dras fram innan ledningsrättshavaren själv har dragit fram en ledning som omfattas av ledningsbeslutet för kanalisationen. Det är alltså inte möjligt att dra fram en ledning i en tom kanalisation med stöd av en andrahandsrätt. Frågan om underrättelse till fastighetsägaren om när andrahandsupplåtelsen utnyttjas för en lednings- dragning enligt förevarande bestämmelse bör, vid behov, regleras i led- ningsbeslutet (jfr. 22 § andra stycket 8 och prop. 2003/04:136 s 36).</P>
<P class="p111 ft9">Den nuvarande bestämmelsen i <SPAN class="ft25">första stycket sista meningen </SPAN>har flyttats till ett nytt <SPAN class="ft25">andra stycke</SPAN>. Bestämmelsen i nuvarande andra stycket har därför flyttas till ett nytt tredje stycke. Någon ändring i sak är inte avsedd. Vissa andra redaktionella ändringar har också gjorts.</P>
<P class="p561 ft4">22 §</P>
<P class="p86 ft4">I paragrafen finns bestämmelser om ledningsbeslut. Ändringen i para- grafen har behandlats i avsnitt 18.2.2.</P>
<P class="p111 ft7">Den nuvarande bestämmelsen i tredje stycket har flyttats till ett nytt fjärde stycke. I det nya <SPAN class="ft37">tredje stycket </SPAN>har införts en bestämmelse om vad ett ledningsbeslut avseende sådana anordningar (kanalisationer) som an- ges i nya 2 a § skall innehålla. Av hänvisningen till andra stycket 1 och 7 i första punkten framgår att det i ledningsbeslutet bl.a. skall anges kanali- sationens ändamål och huvudsakliga beskaffenhet samt vad som i övrigt behöver föreskrivas rörande kanalisationen. Av hänvisningen till andra stycket 2 och 6 i andra punkten framgår att det också skall anges vilket</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">303</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<P class="p205 ft4">utrymme som upplåts för kanalisationen (och därmed, indirekt, den där- Prop. 2004/05:175 med avsedda ledningen) samt den tid inom vilken kanalisationen skall</P>
<P class="p178 ft4">vara utförd.</P>
<P class="p177 ft7">Eftersom ledningsrättshavaren genom ledningsbeslutet för kanalisatio- nen även får rätt att, utan nytt ledningsbeslut eller medgivande från fas- tighetsägaren, dra fram och använda ledningar i kanalisationen i den utsträckning som bestämts vid förrättningen (se 2 a § andra stycket), skall det i ledningsbeslutet även anges den framtida ledningens ändamål och huvudsakliga beskaffenhet (se andra stycket 1). Däremot skall det inte anges någon tid inom vilken den framtida ledningen skall vara fram- dragen. En sådan tid skall endast anges för kanalisationen. Detta följer av tredje stycket 2 (jfr. även kommentaren till 2 a §).</P>
<P class="p13 ft6">Ledningsbeslutet skall också innehålla bl.a. beslut om inlösen och de övriga villkor som behövs (andra stycket 3 och 7). Vilka villkor som är påkallade får avgöras med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet, t.ex. kanalisationens eller den därmed avsedda ledningens karaktär och fastighetens användning. Vid behov kan det i ledningsbeslutet t.ex. tas in en föreskrift om att ledningsrättshavaren skall vara skyldig att underrätta fastighetsägaren innan ledningsdragningen genomförs.</P>
<P class="p187 ft25">Övriga ändringar</P>
<P class="p228 ft4">Ändringarna i övrigt föranleds av nya 2 a § och innebär att orden ”led- ning”, respektive ”ledningen” i förekommande fall ersätts med orden ”ledning eller sådan anordning som avses i 2 a §”, ”ledning eller annan anordning” respektive ”ledningen eller anordningen”. Vissa redaktionella ändringar har också gjorts.</P>
<P class="p562 ft29"><SPAN class="ft4">23.5</SPAN><SPAN class="ft64">Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation</SPAN></P>
<P class="p276 ft4">7 kap. 10 a §</P>
<P class="p198 ft6">I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om att tillsynsmyndigheten får besluta att inte ta upp en tvist till prövning om det med hänsyn till den frågeställning som tvisten aktualiserar är lämpligare att den avgörs genom en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen. Bestämmelsen har, i enlighet med <SPAN class="ft33">Lagrådets </SPAN>förslag, placerats som en ny 10 a § före 11 §. Ändringen i paragrafen har behandlats i avsnitt 19.4.</P>
<P class="p50 ft4">Utgångspunkten för <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>är att tillsynsmyndigheten kan vägra att ta up en tvist för avgörande, om det är lämpligare att myndigheten behandlar den frågeställning som aktualiserats genom en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen. Om myndigheten beslutar att inte ta upp tvisten har parterna inte rätt att överklaga det beslutet (se kommentaren till 8 kap. 21 §).</P>
<P class="p70 ft4">Av <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>följer att om myndigheten inte beslutat i tillsyns- frågan inom fyra månader skall den ändå efter en ny ansökan av någon av parterna pröva tvisten.</P>
<P class="p563 ft4">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p32 ft4">7 kap. 11 §</P>
<P class="p86 ft4">I paragrafen finns bestämmelser om att tillsynsmyndigheten får hänskjuta en tvist för medling om det med hänsyn till tvistens beskaffenhet är lämpligare.</P>
<P class="p87 ft9">Ändringen i paragrafen utgör ett förtydligande med anledning av infö- randet av nya 10 a § och har utformats i enlighet med <SPAN class="ft25">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p564 ft4">8 kap. 21 §</P>
<P class="p86 ft4">I paragrafen anges vilka beslut av tillsynsmyndigheten som inte får över- klagas. Ändringen i paragrafen har behandlats i avsnitt 19.4.</P>
<P class="p77 ft4">Ändringen innebär att ett beslut om att inte ta upp en tvist för avgö- rande enligt 7 kap. 10 a § första stycket inte får överklagas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p32 ft4">Prop. 2004/05:175</P>
<P class="p332 ft4">305</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
11Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag tilllag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet. BifallBifall2005/06:TU4?Acklamation22Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i jordabalken. Delvis bifallDelvis bifall2005/06:TU4?Acklamation33Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag tilllag om upphävande av kungörelsen (1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild telegraf-, telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen. Delvis bifallDelvis bifall2005/06:TU4?Acklamation44Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988). Delvis bifallDelvis bifall2005/06:TU4?Acklamation55Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144). Delvis bifallDelvis bifall2005/06:TU4?Acklamation66Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Delvis bifallDelvis bifall2005/06:TU4?Acklamation77Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om målet för politiken för informationssamhället (avsnitt 6.2).Bifall2005/06:TU4?Acklamation88Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om delmål för politiken för informationssamhället samt att den IT-politiska inriktning och de prioriterade uppgifter riksdagen beslutat om skall upphöra att gälla (avsnitt 6.3, 6.4 och 6.5).Bifall2005/06:TU4?AcklamationINLInlämning2005-07-07 00:00:00inträffat60hanteringBBordläggning2005-09-13 00:00:00inträffat2hanvisningHÄNHänvisning2005-09-14 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2005-09-28 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avNäringsdepartementet2014-11-24 07:38:40statustextstatustextÄrendet är avslutatGS031752017-10-20 09:20:47tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-24 07:38:40GS03175prop_200405__175_d1.pdf1243203pdfFrån IT-politik för samhället till politik för IT-samhällethttps://data.riksdagen.se/fil/1D8C0013-04D2-4A6A-8083-AE45FC1081F3GS03175d2prop_200405__175_d2.pdf787370pdfFrån IT-politik för samhället till politik för IT-samhällethttps://data.riksdagen.se/fil/E0B3393D-AC75-447D-9BB0-60B4405B5CECbehandlas_i2005/06:TU4GT01TU4bet2005/06TU4Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhälletBetänkandeföljdmotionav Sven Bergström m.fl. (C, M, FP, KD)<br/>
med anledning av prop. 2004/05:175<br/>
Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhälletGT02T1mot2005/06T1med anledning av prop. 2004/05:175 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhälletav Sven Bergström m.fl. (C, M, FP, KD)Motion