<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228632</hangar_id>
 <dok_id>GS0311</dok_id>
 <rm>2004/05</rm>
 <beteckning>11</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2004/05:11</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>U t.o.m. -04</organ>
 <mottagare>UbU</mottagare>
 <nummer>11</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2004-09-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2013-02-16 19:02:54</systemdatum>
 <publicerad>2004-09-28 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kvalitet i förskolan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad_2</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GS0311/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GS0311</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS0311</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 909px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_1 #id_1_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_1 #id_1_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_7 #dimg1z{position:absolute;top:111px;left:63px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1  {width:154px;height:1px;}




#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:499px;height:579px;}
#page_26 #dimg1 #img1  {width:499px;height:579px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:196px;}
#page_30 #dimg1 #img1  {width:507px;height:196px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:155px;}
#page_35 #dimg1 #img1  {width:507px;height:155px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:177px;}
#page_39 #dimg1 #img1  {width:507px;height:177px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:270px;}
#page_45 #dimg1 #img1  {width:507px;height:270px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:196px;}
#page_49 #dimg1 #img1  {width:507px;height:196px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:119px;}
#page_53 #dimg1 #img1  {width:507px;height:119px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:41px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:138px;}
#page_57 #dimg1 #img1  {width:507px;height:138px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:130px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:177px;}
#page_62 #dimg1 #img1  {width:507px;height:177px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:226px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:119px;}
#page_65 #dimg1 #img1  {width:488px;height:119px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:72px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:100px;}
#page_69 #dimg1 #img1  {width:507px;height:100px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:302px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:81px;}
#page_70 #dimg1 #img1  {width:507px;height:81px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:286px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:138px;}
#page_71 #dimg1 #img1  {width:507px;height:138px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_74 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}

#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:499px;height:196px;}
#page_76 #dimg1 #img1  {width:499px;height:196px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:168px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:42px;}
#page_78 #dimg1 #img1  {width:507px;height:42px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:242px;left:63px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1  {width:151px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font:  20px 'Verdana' !important;l-h: 35px;}
.ft1{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft2{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft3{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft4{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft5{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft6{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft7{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft8{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft9{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 170px;l-h: 0px;}
.ft10{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft11{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft12{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft13{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft14{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft15{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft16{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft17{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft18{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft19{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft21{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft22{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft23{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft24{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft25{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft26{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft27{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft28{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft29{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;}
.ft30{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 19px;}
.ft31{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft32{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;}
.ft33{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 19px;}
.ft34{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 21px;}
.ft35{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft36{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft37{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft38{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft40{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft41{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft42{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft43{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft44{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft45{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft46{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;}
.ft47{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 19px;}
.ft48{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft49{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 19px;}
.ft50{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft51{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft52{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft53{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft54{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 21px;}
.ft55{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 21px;}
.ft56{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft57{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft58{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft59{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft60{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft61{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft62{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p15{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 696px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 633px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 831px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p43{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p44{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p50{text-align: left;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p52{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 815px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 798px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p72{text-align: right;margin-top: 894px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: right;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p88{text-align: right;margin-top: 930px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p94{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.1px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p114{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: right;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p129{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p136{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p138{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p139{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p152{text-align: right;margin-top: 490px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: right;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p166{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: right;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 510px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p182{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p187{text-align: right;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: right;margin-top: 548px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p194{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p200{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 624px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p206{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p212{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 664px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: right;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p238{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p240{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 546px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: right;margin-top: 487px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 930px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p268{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: right;margin-top: 797px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p279{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 672px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: right;margin-top: 709px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 480px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: -7px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 585px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 462px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 26px;}
.tr1{heightzzz: 24px;}
.tr2{heightzzz: 31px;}
.tr3{heightzzz: 43px;}
.tr4{heightzzz: 975px;}
.tr5{heightzzz: 0px;}
.tr6{heightzzz: 372px;}
.tr7{heightzzz: 334px;}
.tr8{heightzzz: 21px;}
.tr9{heightzzz: 18px;}
.tr10{heightzzz: 19px;}
.tr11{heightzzz: 28px;}
.tr12{heightzzz: 27px;}
.tr13{heightzzz: 20px;}
.tr14{heightzzz: 23px;}
.tr15{heightzzz: 36px;}
.tr16{heightzzz: 25px;}
.tr17{heightzzz: 6px;}
.tr18{heightzzz: 33px;}
.tr19{heightzzz: 14px;}
.tr20{heightzzz: 16px;}
.tr21{heightzzz: 15px;}
.tr22{heightzzz: 13px;}
.tr23{heightzzz: 30px;}
.tr24{heightzzz: 22px;}
.tr25{heightzzz: 39px;}
.tr26{heightzzz: 38px;}
.tr27{heightzzz: 5px;}
.tr28{heightzzz: 35px;}
.tr29{heightzzz: 8px;}
.tr30{heightzzz: 29px;}
.tr31{heightzzz: 10px;}
.tr32{heightzzz: 32px;}
.tr33{heightzzz: 17px;}
.tr34{heightzzz: 42px;}

.t0{width: 691px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 18px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 1131px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 605px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 540px;margin-leftZ: 76px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 421px;margin-top: 16px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 540px;margin-top: 1px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 696px;margin-top: 13px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 705px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 331px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 314px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 206px;margin-leftZ: 15px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 705px;margin-top: 10px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 216px;margin-leftZ: 91px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 250px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 223px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 304px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 685px;margin-leftZ: 8px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 36px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 35px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 685px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 39px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 705px;margin-leftZ: 8px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 705px;margin-top: 15px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 687px;margin-leftZ: 74px;f:15px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Regeringens proposition 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft1"&gt;Kvalitet i förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p2 ft1"&gt;Prop.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p2 ft3"&gt;2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Stockholm den 23 september 2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Göran Persson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Lena Hallengren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;I propositionen redovisas regeringens förslag och bedömningar när det gäller förskolans kvalitet och utveckling. Förskolans uppdrag, i enlighet med läroplanen, kvarstår oförändrat. Förskolan bör dock bli en egen skolform som har gemensamma övergripande mål med övriga skolformer samt ledas av en rektor som skall samordna det pedagogiska arbetet inom sitt ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Lärare med lärarexamen bör ha det övergripande ansvaret för barnens utveckling och lärande i förskolan. Därutöver kan det finnas annan personal, t.ex. barnskötare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft4"&gt;Förskola bör inte kunna ersättas med annan verksamhetsform mot vårdnadshavarens vilja. Kommunen bör sträva efter att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål om familjedaghem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;Vidare gör regeringen bedömningen att samverkan mellan hem och förskola behöver stärkas genom att personal och föräldrar genomför utvecklingssamtal minst en gång varje halvår samt genom att inflytanderåd inrättas där föräldrar kan komma till tals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Regeringen avser att under år 2005 återkomma till riksdagen med den lagtekniska utformningen av samtliga dessa områden i en proposition med anledning av Skollagskommitténs betänkande – Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121), vilken kommer att innehålla förslag till ny skollag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;I 2005 års budgetproposition (prop. 2004/05:1) har medel avsatts för ett särskilt statsbidrag som skall lämnas till kommunerna under tre år för personalförstärkningar i förskolan, motsvarande kostnaden för anställning av 6 000 förskollärare, barnskötare och annan personal. Statsbidraget införs den 1 januari 2005. Det omfattar en miljard kronor första året och två miljarder kronor andra respektive tredje året. Därefter skall medlen inordnas i det generella statsbidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p12 ft4"&gt;Regeringen föreslår i denna proposition vilka särskilda villkor som skall gälla för bidraget. Bidraget skall fördelas varje år med barnomsorgsmodellen i det kommunala skatteutjämningssystemet som grund. För att få del av bidraget skall en kommun använda bidraget till att öka personaltätheten i förskolan jämfört med kommunens genomsnittliga personaltäthet under åren 2003 och 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Enligt regeringens bedömning behöver förskolans läroplan förstärkas för barn med annat modersmål än svenska och förskolans jämställdhetsarbete breddas och fördjupas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Slutligen redovisas regeringens avsikt att införa en skyldighet för kommunerna att upprätta kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft4"&gt;I propositionen föreslås att regeringen genom ändringar i skollagen (1985:1100) bemyndigas att meddela föreskrifter för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft4"&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft4"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Innehållsförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;A href="#page_5"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft5"&gt;&lt;A href="#page_5"&gt;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft4"&gt;&lt;A href="#page_5"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;Lagtext&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft7"&gt;...............................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft4"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;Ärendet ...............................................................och dess beredning&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_10"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_10"&gt;Principiella .............................................................utgångspunkter&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_10"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;Barnen ..............................................................................har ordet&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;Förskola .....................................................................på &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;2000-talet&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;6.1 .................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Utbyggnad, tillgänglighet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_18"&gt;6.2 .......................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Barngruppernas storlek och personaltäthet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_18"&gt;18&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;6.3 ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Läroplan för förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;20&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_22"&gt;6.4 .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Avgifter, maxtaxa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_22"&gt;22&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;6.5 ................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Internationella jämförelser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;23&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;Statsbidrag ................................................till personalförstärkning&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;26&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;Förskolan .........................................................som egen skolform&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_30"&gt;30&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;Förskolans ...........................................................................ledning&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;Personalen .....................................................................i förskolan&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;39&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;Personalförsörjning ....................................................för förskolan&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;45&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;Familjedaghem .................................................och öppen förskola&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;49&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;Mångkulturell ....................................................................förskola&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;53&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;Jämställdhet ...................................................................i förskolan&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;57&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;Föräldrarna .......................i förskolan – samverkan och inflytande&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;15.1 .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Utvecklingssamtal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;15.2 ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Inflytande i förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;Systematiskt kvalitetsarbete i förskoleverksamheten och&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;skolbarnsomsorgen..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;16.1 ...............................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Allmänna råd om kvalitet i förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;skolbarnsomsorgen ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;71&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Bemyndigande att meddela föreskrifter om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;uppgiftsskyldighet.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;76&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;16.4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;Ikraftträdande....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;17&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;Ekonomiska konsekvenser ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;79&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;18&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;Författningskommentar ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;80&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft11"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft4"&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;sammanställning av remissyttranden över 1999 års&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skollagskommittés betänkande Skollag för kvalitet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;likvärdighet (SOU 2002:121) …………………………..… 81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft4"&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft4"&gt;sammanställning av remissyttranden över&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft4"&gt;departementspromemorian &lt;NOBR&gt;Var–dags–inflytande&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft4"&gt;(Ds 2003:46)………………………………………………. 88&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft4"&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft4"&gt;sammanställning av remissyttranden över promemorian&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft4"&gt;Skyldighet att lämna uppgifter om förskoleverksamhet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft5"&gt;skolbarnsomsorg (U2002/4328/S)………………….…….. 90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft4"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft4"&gt;23 september 2004 …………………………………………………… 94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft4"&gt;Rättsdatablad ………………………………………………………… 95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft4"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft6"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft4"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;godkänner vad regeringen föreslår om statsbidrag till kommuner för personalförstärkning i förskolan (avsnitt 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft4"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p35 ft6"&gt;2 Lagtext&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft4"&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 15 kap. 11 § skollagen (1985:1100)&lt;A href="#page_6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft18"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td18"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft5"&gt;1 kap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft4"&gt;1 §&lt;A href="#page_6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft19"&gt;För barn och ungdomar anordnar det allmänna utbildning i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;Förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan bildar &lt;SPAN class="ft18"&gt;det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. &lt;/SPAN&gt;Dessutom finns det särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft4"&gt;Det allmänna anordnar också&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;Det allmänna anordnar också&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft5"&gt;pedagogisk verksamhet i form av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft5"&gt;pedagogisk verksamhet i form av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft12"&gt;förskoleverksamhet och skolbarns-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft12"&gt;förskoleverksamhet och skolbarns-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft5"&gt;omsorg. För dessa verksamheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft5"&gt;omsorg. För dessa verksamheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft4"&gt;gäller i denna lag endast&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;gäller i denna lag endast&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft12"&gt;bestämmelserna i 1 kap. 2 a §, 2 a&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft12"&gt;bestämmelserna i 1 kap. 2 a §, 2 a&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft12"&gt;kap. &lt;SPAN class="ft20"&gt;och &lt;/SPAN&gt;15 kap. 5 §.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft5"&gt;kap. &lt;SPAN class="ft18"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;15 kap. 5 &lt;SPAN class="ft18"&gt;och 11 §§&lt;/SPAN&gt;.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft14"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft4"&gt;11 §&lt;A href="#page_6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p49 ft19"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för skolhuvudmannen att lämna sådana sakuppgifter om skolverksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Lagen omtryckt 1997:1212.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Senaste lydelse 2003:415.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Senaste lydelse 2002:159.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft25"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för skolhuvudmannen att lämna sådana sakuppgifter om skolverksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten. &lt;SPAN class="ft24"&gt;Detsamma gäller skyldighet för en kommun att lämna sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av förskolverksamheten och skolbarnsomsorgen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft4"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS03117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p53 ft4"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också Prop. 2004/05:11 meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmannen för en fristående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft4"&gt;skola att lämna ekonomisk redovisning över verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;Regeringen får vidare meddela föreskrifter om vite för den som inte följer bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i första eller andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft4"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p35 ft6"&gt;3 Ärendet och dess beredning &lt;SPAN class="ft26"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Regeringen bemyndigade den 25 februari 1999 dåvarande skolministern&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en översyn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;av skollagsstiftningen (dir. 1999:15). Genom tilläggsdirektiv den 31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;januari 2002 (dir. 2002:9) medgavs kommittén förlängd tid med att redo-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;visa sitt uppdrag. Kommittén antog namnet 1999 års skollagskommitté.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Kommittén överlämnade i december 2002 betänkandet &lt;SPAN class="ft15"&gt;Skollag för&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;kvalitet och likvärdighet &lt;/SPAN&gt;(SOU 2002:121) som därefter har remiss-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;behandlats. Förslagen i betänkandet kommer att behandlas i en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;proposition med förslag till ny skollag som regeringen avser att förelägga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;riksdagen under år 2005.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;Som en del av kommitténs uppdrag ingick att utreda om och i så fall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;föreslå hur förskolan kan bilda en egen skolform inom det offentliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skolväsendet för barn och ungdom. Kommittén hade vidare i uppdrag att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;analysera och definiera de termer som används i skollagen, t.ex.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skola/skolform, undervisning och pedagogisk verksamhet. En förteck-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;ning över remissinstanserna samt en sammanställning av remiss-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;yttrandena i dessa delar finns i &lt;SPAN class="ft15"&gt;bilaga 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;Den 18 mars 2003 tillsatte chefen för Utbildningsdepartementet en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;arbetsgrupp (U2003/1238/DK) inom Utbildningsdepartementet med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;uppgift att utreda möjligheten till utökat och reellt &lt;NOBR&gt;barn-,&lt;/NOBR&gt; elev- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;föräldrainflytande i förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Arbetsgruppen redovisade i oktober 2003 sitt uppdrag i promemorian&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;Var-dags-inflytande&lt;/NOBR&gt; i förskola, skola och vuxenutbildning &lt;SPAN class="ft4"&gt;(Ds 2003:46).&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Arbetsgruppens förslag har därefter remissbehandlats. En förteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;över remissinstanserna samt en sammanställning av remissyttrandena i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;de delar som rör förskolan finns i &lt;SPAN class="ft15"&gt;bilaga 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;Den 14 augusti 2003 beslutade regeringen att en delegation skulle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;tillsättas med främsta uppgift att lyfta fram, förstärka och utveckla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;jämställdhetsarbetet i förskolan. (dir. 2003:101). Delegationens uppdrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;omfattar perioden 1 december 2003 till och med 30 juni 2006.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;De principiella ställningstagandena i form av regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;behandlas i de delar som rör förskoleverksamheten i föreliggande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;proposition.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;I regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;vuxenutbildning (skr. 2001/02:188) aviserades att regeringen avsåg att ta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;initiativ för att införa kvalitetsredovisningar i förskoleverksamhet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skolbarnsomsorg. I november 2002 remitterades en inom Utbildnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;departementet upprättad promemoria i frågan &lt;SPAN class="ft15"&gt;Skyldighet att lämna&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg &lt;SPAN class="ft4"&gt;(U2002/4328/S).&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;En förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;remissyttrandena finns i &lt;SPAN class="ft15"&gt;bilaga 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) aviserades&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;att ett riktat statsbidrag till kommunerna för att utöka personalen i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förskolan med 6 000 personer skulle införas 2005 samt att regeringen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;avsåg att återkomma med en förskoleproposition under hösten 2004, där&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;stödets närmare utformning skulle komma att presenteras.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;Förskoleministern har den 7 april 2004 i brev till landets förskolor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;inbjudit barn att rita och berätta vad de tycker är bra eller dåligt i sina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förskolor och vad som kan bli bättre. Dessutom har 22 lärarstuderande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td23"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;intervjuat 169 förskolebarn. En sammanfattning av materialet finns i Prop. 2004/05:11 &lt;SPAN class="ft15"&gt;avsnitt 5, Barnen har ordet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft4"&gt;Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;Lagförslaget avser inte sådana frågor som faller inom Lagrådets granskningsområde. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft6"&gt;Principiella utgångspunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p62 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Förskolan är till för barnens egen skull och lägger grunden för det livs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;långa lärandet. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;som deltar. Från förskolan skall flickor och pojkar komma med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;självkänsla och tillit till sin egen förmåga, med nyfikenhet och lust att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;lära och med rika erfarenheter av att utvecklas i samspel med andra barn.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft4"&gt;Förskolan har blivit en självklar del av det moderna, generella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;välfärdssamhället, som gör det möjligt för föräldrar att förena föräldra-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;skap med förvärvsarbete och studier. Genom ett omfattande reformarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;har tillgängligheten ökat, avgifterna sänkts och nya grupper av barn fått&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;del av verksamheten. Förskoleverksamheten är solidariskt finansierad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;med allmänna medel och vänder sig till alla barn, oavsett familjernas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;ekonomiska och sociala bakgrund eller var i landet de bor. Allmän av-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;giftsfri förskola har införts för alla barn från fyra års ålder.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft5"&gt;Sedan förskolan, genom 1998 års läroplan, blivit en del av utbildnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;systemet har det pedagogiska perspektivet på verksamheten kommit i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;fokus. Förskolans resultat kan inte längre enbart mätas i andelen in-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skrivna barn och platskostnader. Genom införandet av en läroplan för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;förskolan har det pedagogiska uppdraget förtydligats och verksamheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;fått mer preciserade nationella mål.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft5"&gt;Detta ställer förskolan inför nya utmaningar. Kvaliteten i verksamheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;är den av regeringen nu mest prioriterade frågan för förskolan.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft4"&gt;Kvalitet i förskolan har flera aspekter. Det handlar om vilka förut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;sättningar verksamheten ges, på vilket sätt det pedagogiska arbetet utförs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;och med vilken måluppfyllelse förskolan genomför sitt uppdrag.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft5"&gt;Den kanske allra viktigaste förutsättningen för förskolans kvalitet är att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;det finns kompetent personal i tillräcklig omfattning, så att barngrupp-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;erna inte blir för stora och personaltätheten blir tillräckligt hög. Speciellt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;för de yngsta barnen och för barn i behov av särskilt stöd är detta av-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;görande. Även det pedagogiska ledarskapet är av stor betydelse för en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;väl fungerande förskola. En av de viktigaste satsningarna på förskolans&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kvalitet är därför det riktade statliga bidraget till kommunerna för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;anställa 6 000 nya förskollärare, barnskötare och annan personal från och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;med 2005.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft4"&gt;Omsorg, utveckling och lärande i ett förskolepedagogiskt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;innebär att se till hela barnet och dess behov. Förskolans läroplan inne-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;håller mål att sträva mot som anger vilken inriktning det pedagogiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;arbetet skall ha inom olika områden. Däremot finns inga mål att uppnå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;som anger nivåer för vad barn skall kunna eller prestera vid olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;tidpunkter. Det är kvaliteten på det pedagogiska arbetet som målupp-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;fyllelsen skall bedömas utifrån – inte barns prestationer. Att förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;blir en tydligare del av utbildningssystemet får inte innebära att synen på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;barnet eller på förskolans uppdrag förändras. Barn i förskolan är barn,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;inte elever. Det är viktigt att förskolan behåller och vidareutvecklar sitt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;förskolepedagogiska förhållningssätt, där omsorg och lärande bildar en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;helhet, med leken som grund och barnet i centrum.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft4"&gt;Förskolan är till för alla barn och speciellt viktig för barn i behov av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;särskilt stöd för sin utveckling. Det finns tendenser som visar att när&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;barngrupperna blir större och personaltätheten minskar ökar antalet barn i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;som behöver särskilt stöd. En god grundkvalitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft5"&gt;i dessa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td27"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p22 ft28"&gt;avseenden är därför viktigt, inte minst för dessa barn. Tidiga insatser som ges i förskolan kan förebygga problem som annars skulle uppstå i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft25"&gt;Förskoleverksamheten skall präglas av pedagogisk mångfald och valfrihet. Verksamheten bedrivs i olika former och med olika inriktningar, vilket också läroplanen ger utrymme för. Kommunal och enskild förskoleverksamhet har ett gemensamt uppdrag att tillgodose olika föräldrars och barns behov. Det är inte i konkurrens utan i samverkan som förskoleverksamheten kan utvecklas. Enskilda huvudmän för förskolan skall bidra, som en del av det samhälleliga utbildningsuppdraget, till barns utveckling och lärande. Därför skall samma ekonomiska förutsättningar, bidrag och avgifter, råda i all förskoleverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft25"&gt;Föräldrarna är förskolans viktigaste samtalspartner. Ett väl utvecklat föräldrasamarbete, byggt på förtroende och respekt, är också en kvalitetsfråga för förskolan. Regelbundet genomförda, väl förberedda samtal om barns trivsel, utveckling och lärande behöver föras i förskolan. Men föräldrarna kan också bidra till förskolans kvalitet genom att de, tillsammans med personal och andra berörda, ges nya former för inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Förskolan är en del av samhället och blir ofta en kontaktpunkt i bostadsområdet. Genom närhetsprincipen, som innebär att de flesta barn går i en förskola nära hemmet, kan grannskapskontakter utvecklas mellan barnfamiljerna. Förskolans verksamhet berikas av samverkan med andra resurser i närsamhället, såsom bibliotek, barnavårdscentral, äldreboenden och kulturföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft19"&gt;Många barn i förskolan har utländsk bakgrund. Förskolan är en mötesplats för barn och vuxna från många skiftande kulturer. Ofta blir förskolan det första mötet med det svenska samhället. Därför spelar den en viktig integrationspolitisk roll. Barn skall ha tillgång både till sitt modersmål och det svenska språket och kunna utveckla en dubbel kulturell tillhörighet. Frågan om den mångkulturella förskolans möjligheter att tillvarata barnens resurser på bästa sätt är mycket angelägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft19"&gt;Ett annat utvecklingsområde för förskolan handlar om jämställdhet. Hur flickor och pojkar blir bemötta i förskolan har stor betydelse för hur de kommer att betrakta sig själva och varandra och för deras framtida möjligheter att utveckla sina individuella förmågor, oavsett kön. En delegation för jämställdhet i förskolan har inrättats, som skall bidra till ett aktivt utvecklingsarbete och ökad kompetens inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft19"&gt;Förskoleverksamheten har i sitt uppdrag en social dimension som måste värnas. Till denna hör att bidra till trygga och goda uppväxtvillkor för alla barn, att utjämna skillnader i förutsättningarna för olika bostadsområden och miljöer genom en medveten och flexibel resursfördelning och att ge barn som är i behov av det särskilt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft4"&gt;Den pedagogiska praktiken och dess förutsättningar behöver synliggöras, jämföras och diskuteras i förskolan. En dialog måste kunna föras mellan föräldrar och personal, mellan förskola och kommun och mellan kommun och stat om förskolans kvalitet och hur den kan vidareutvecklas. I detta syfte behöver varje förskola och varje kommun utvärdera och dokumentera sin verksamhet samt upprätta årliga kvalitetsredovisningar på basis av detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar för förskolans utveckling. Arbetet med förskolans kvalitet måste fokusera på det som är möjligt att utveckla och förbättra på nationell eller lokal nivå. Statens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p70 ft4"&gt;skolverk och Myndigheten för skolutveckling kommer att behöva Prop. 2004/05:11 prioritera förskolans olika kvalitetsaspekter i inspektioner, uppföljningar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;utvärderingar och utvecklingsinsatser. Kvaliteten är nu förskolans viktigaste fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Barnen har ordet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft19"&gt;För att också barn själva skall få säga sin mening om förskolan och kvaliteten har förskoleministern i ett brev till landets alla förskolor, inbjudit barn att rita och berätta vad de tycker om sin förskola – vad som är bra och dåligt och vad som kan bli bättre. Samtidigt gavs 22 lärarstudenter vid lärarutbildningarna i Malmö, Umeå och Växjö i uppdrag att intervjua förskolebarn i samma syfte. 169 barn intervjuades under våren 2004. De flesta av barnen var i femårsåldern när intervjuerna gjordes, men fyra- och treåringar finns också med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Sammanställningen av intervjuerna kan inte ses som något vetenskapligt eller empiriskt underlag utan är att betrakta som bilder av förskolan ur ett barnperspektiv med röster från barnen själva. Som sådana finns det dock mycket uppriktiga och talande exempel på hur barnen uppfattar sin tillvaro i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Nästan alla barn, såväl flickor som pojkar, uttryckte sin glädje och förtjusning över förskolan och kamraterna de hade där. De kunde lätt beskriva allt som var bra och roligt och det som var särskilt roligt i stunden var också det man ville göra ännu mer av. Svårare hade barnen att beskriva det som inte var bra och många barn kunde inte komma på något alls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Det mest slående är den enstämmighet med vilken barnen hävdar att det bästa med förskolan är att man får leka. Leken framstår som helt avgörande för barnen, det som deras tillvaro kretsar omkring. Barnen leker, ute och inne, de leker sina favoritlekar och de hittar på nya lekar. I leken är barnen uppfinnare, konstnärer, forskare: – Vi hittade en grej som man kan leka affär med!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Det är jättejätteroligt att leka med mina kompisar här, tycker Fatima, 5 år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Det bästa är att man får leka så mycket man vill, att man får vara med. Det är mycket kuligare att leka med någon än leka ensam. Vad är roligast? – Det är nästan allting, det känns som man liksom badar utan vatten, säger Pelle, 5 år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Roligast är att göra utflykter, säger Emilia, 5 år, för då kan man leka på nya ställen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;När jag leker ensam pirrar det i magen. Det är inge kul. Men när man får vara med nån är det sommar i magen, förklarar Ahmed, 5 år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Det bästa med dagis är att man får vara ett barn! Att man får leka kurragömma, klättra i klätterställningen och sånt annat fillijox, att man får leka med sina kompisar, säger Amanda, 5 år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Och tråkigt är det, säger många barn, när man inte får vara med i leken eller när bästisen inte är där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft4"&gt;Vad är roligast att göra på förskolan? Det är många olika saker: läsa böcker, skriva, räkna, rita och måla, spela spel, snickra, bygga, spela rockmusik, äta frukt och sjunga, gräva, leka ute, spela data, fotboll, bandy, cykla, gunga, klä ut sig, spela teater, pussel, samlingarna och mycket annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Sebastian, 4 år, tycker att det roligaste är när det blir café, för då bakar man och det är kul när man får fika och så kommer föräldrarna och tittar på saker man gjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;P class="p53 ft4"&gt;Emilia, 4 år, tycker mest om att skriva. Hon skriver varje dag och Prop. 2004/05:11 skulle vilja skriva ännu mer. Det hon skriver mest är brev. Ida, 3 år,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;tycker det är roligt att måla och hon målar varje dag. Hon vill måla ännu mer. Ida målar och ritar så mycket att hon själv tycker att det kan bli jobbigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Rita! säger Jenny, 5 år. Då kan man rita vad som helst. I går lärde jag mig att rita en tandställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Det framgår tydligt i barnens svar att det finns skillnader mellan vad flickor och pojkar vill leka och göra. Många pojkar tycker om att leka med dinosaurier och bilar, spela fotboll och andra lagsporter. Flickor vill leka med dockor, både Barbie och &lt;NOBR&gt;mamma-pappa-barn,&lt;/NOBR&gt; måla, rita och pyssla. Men både flickor och pojkar tycker om att leka utomhus, klättra och hoppa. Och både flickor och pojkar tycker om att spela spel, särskilt datorspel och tycker att det är tråkigt att man inte får göra det mera. Fatima tycker om att bygga med &lt;SPAN class="ft23"&gt;LEGO&lt;/SPAN&gt;, men har lagt märke till att det bara finns gubbar i lådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Det finns inga tjejer i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;LEGOT&lt;/SPAN&gt;!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Flickorna kommenterar ibland att pojkarna är bråkiga. En flicka som skulle vilja leka med pojkarna tycker att dom är töntiga när hon inte släpps in i leken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Vad är tråkigast i förskolan? Ja, det som kan vara roligast för någon kan vara tråkigast för någon annan. Flera barn tycks uppleva att tiden är för kort för allt man vill hinna med. Tråkigt är det att gå hem just när allt är som roligast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Att väva är dötråkigt. Det tar så lång tid och jag måste hinna leka innan mamma kommer och hämtar mig, förklarar Elisa, 5 år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Tråkigt? Städa – det är pyton, man måste ta grejor hit och dit, säger Stig. Och i det är det många barn som instämmer. Tråkigt är det också att stå i kö och hämta sitt städkort, när man är 21 barn och det tar tid. Tråkigt är att rita teckningar till alla dom som skall sluta. Att man ibland måste vara tyst – det är jobbigt. – Samlingen, för jag bara tramsar. – Att vara ute när det regnar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Men allra tråkigast är det när man bråkar och slåss. Både när man gör det själv och när andra gör det. Och tråkigt är det när man blir retad eller knuffad och personalen inte märker det. Särskilt pojkar ger uttryck för detta. Ett par barn tycker att det är jobbigt i förskolan – att klä på och av sig själv och att klara sig på toa själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Personalen finns i bakgrunden i barnens svar. Det är personalen, i barnens ögon som är tryggheten, som sätter upp reglerna för vad man får och inte får göra och tillrättavisar. Men personalen har inte alltid tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bara i samlingen, då har dom tid!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Barnen vill inte att de bestämmer för mycket. Emilia tycker inte om när fröknarna tjatar på barnen. – Ibland är det väldigt mycket tjat!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Fatima tycker det skulle vara kuligt om fröknarna var med och lekte ibland. – Får dom det? undrar hon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;Men Alicia, 5 år, säger att det bästa med dagis är fröknarna och att de bestämmer så att barnen inte slåss. – Det är bra att dom finns. Om dom inte fanns skulle man göra saker som inte är bra. Och Melvin, 4 år, säger att han mest gillar att kramas med sin mamma, men att han ibland gosar med fröken Maria för att hon är så mjuk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p87 ft4"&gt;Till sist – lär man sig något på förskolan? – Man lär sig att vara duktig Prop. 2004/05:11 så klart, och snäll. Varför är man på förskolan? – För man är barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft6"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Förskola på &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft19"&gt;Förskolan har genomgått stora förändringar sedan den kraftiga utbyggnaden startade i början på &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Från att ha omfattat ett fåtal barn kommer i dag i det närmaste alla barn att ha gått flera år i förskola innan de börjar skolan. Under &lt;NOBR&gt;2001–2002&lt;/NOBR&gt; ökade tillgängligheten ytterligare när barn till arbetslösa och föräldralediga fick rätt till förskoleverksamhet och allmän förskola infördes för fyra- och femåringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Förskolan har byggts upp som en del av familjepolitiken, för att skapa trygga och goda uppväxtvillkor för barn, samtidigt som föräldrar skall kunna förena föräldraskap och förvärvsarbete. En genomgripande förändring mot slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; blev förskolans övergång till ett mål- och resultatstyrt utbildningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Förskolan som det första steget i ett sammanhållet utbildningssystem för barn och unga, integrationen mellan förskola, skola och fritidshem samt de pedagogiska aspekterna på förskolans verksamhet har kommit i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Införandet av en läroplan för förskolan innebär mer preciserade mål för verksamheten som delvis är gemensamma med grundskolans mål. Det finns både det som förenar och det som skiljer förskolans och skolans uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Utbyggnad, tillgänglighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Förskoleverksamhetens tidigare koppling till föräldrars förvärvsarbete eller studier innebar att vissa grupper av barn inte fick tillgång till förskolan. Särskilt allvarligt blev detta under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; då arbetslösheten drabbade många familjer. För barnen innebar det inte sällan att de förlorade sina platser i förskolan. Rätt till förskola, oavsett familjens situation, hade då endast sexåringarna och barn i behov av särskilt stöd. Den stora andelen barn i förskola hade dock förvärvsarbetande eller studerande föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;När förskolan blev en del av utbildningssystemet blev frågan om att utöka tillgängligheten högt prioriterad. Förskolan skulle i första hand vara till för barnet. Rätt till förskoleverksamhet för arbetslösas barn infördes den 1 juli 2001 och för föräldraledigas barn den 1 januari 2002. Den 1 januari 2003 infördes allmän avgiftsfri förskola för alla barn från och med höstterminen det år barnet fyller fyra år med 525 timmar om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Förskolan hade därmed närmat sig den princip som gäller för skolan – att verksamheten skall vara avgiftsfri, tillgänglig och likvärdig för alla. Uppdraget att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap och förvärvsarbete kvarstod oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;De allra flesta kommuner klarar att erbjuda förskoleverksamhet i enlighet med lagstiftningens intentioner, dvs. inom tre till fyra månader efter ansökan om plats. Det händer dock att vissa kommuner mer eller mindre tillfälligt har problem att erbjuda platser inom tre till fyra månader. Ett par storstadskommuner har under flera år behövt bygga ut sin förskoleverksamhet kraftigt för att kunna möta behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p93 ft4"&gt;I dag är drygt 82 procent av barnen i åldern &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; år inskrivna i förskola Prop. 2004/05:11 och familjedaghem. Andelen är högre bland äldre barn än bland yngre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;År 2003 tog förskolan emot närmare 90 procent av alla fyra- och femåringar och 40 procent av ettåringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft4"&gt;Andelen fyra- och femåringar i förskola ökade med cirka fem procent eller 8 000 barn första året med allmän förskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft23"&gt;Tabell 1. Andel (%) barn &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; år som är inskrivna i förskoleverksamhet 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft23"&gt;______________________________________________&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;Barnets Förskola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;Familjedaghem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;ålder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft23"&gt;______________________________________________&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;1 år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft35"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td35"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft35"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft35"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;2 år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft35"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td35"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft35"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft35"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;3 år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft23"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft23"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft23"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;4 år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;88&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td36"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;5 år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td36"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;Alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft23"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft23"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft23"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft23"&gt;______________________________________________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft23"&gt;Källa: Officiell statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;Enligt Skolverkets föräldraenkät 2002 var det stora flertalet av de barn som inte var inskrivna i förskola eller familjedaghem hemma, oftast med en förälder som var föräldraledig för ett syskon (8 procent). Endast en procent av alla &lt;NOBR&gt;1–5-åringar&lt;/NOBR&gt; var hemma med en förälder som var hemarbetande på heltid och ungefär lika ovanligt var det att barnen var hemma med en arbetslös eller långtidssjukskriven/sjukpensionerad förälder. För övriga barn hade föräldrarna ordnat omsorg på privat väg med hjälp av barnflicka, släkting eller liknande eller också turades föräldrarna om att vara hemma med barnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft23"&gt;Tabell 2. Barn &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; år efter omsorgsform 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft23"&gt;_____________________________________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft37"&gt;Omsorgsform Andel (%)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft23"&gt;_____________________________________&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft38"&gt;Förskola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;SPAN class="p101 ft39"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;Familjedaghem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td38"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft35"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;Privata lösningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;Hemma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft23"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;därav med:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;föräldraledig förälder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p102 ft37"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;föräldrar som turas om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;SPAN class="p101 ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;arbetslös förälder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;SPAN class="p101 ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;hemarbetande förälder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p101 ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;sjukskriven förälder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;SPAN class="p101 ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;Alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;SPAN class="p103 ft23"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;Antal barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p104 ft23"&gt;423 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft23"&gt;____________________________________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft23"&gt;Källa: Skolverkets föräldraenkät 2002 (ännu opubl.).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td22"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft4"&gt;En jämförelse mellan 1996 och 2002 års föräldraenkäter visar vad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft5"&gt;utbyggnaden av förskolan tillsammans med reformerna &lt;NOBR&gt;2001–2002&lt;/NOBR&gt; har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft4"&gt;inneburit för tillgängligheten. År 1996 var mer än vart fjärde barn i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft5"&gt;förskoleåldern hemma på dagarna. 2002 hade den andelen minskat till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft4"&gt;hälften. Andelen barn som var hemma med föräldraledig förälder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft5"&gt;minskade från elva till åtta procent och med arbetslös förälder från fem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;till en procent. Föräldrar som turades om att ta hand om barnet minskade Prop. 2004/05:11 från sju till två procent under samma period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft25"&gt;Minskningen av andelen barn som var hemma med en arbetslös förälder berodde dock inte enbart på att regelverket ändrades. Andelen barn med en arbetslös förälder minskade kraftigt mellan 1996 och 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Sammantaget innebär detta att förskolan efter en period av intensiv utbyggnad i dag är i princip fullt utbyggd. Enligt föräldraenkäten 2002 motsvarar efterfrågan på ytterligare förskoleplatser endast någon enstaka procent av alla &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; åringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Barngruppernas storlek och personaltäthet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft19"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ställde den ekonomiska situationen i Sverige välfärden inför stora utmaningar. Kommunerna tvingades genomföra nedskärningar och besparingar, inte minst inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Kraven på besparingar inträffade samtidigt som fler barn än någonsin skrevs in i förskolor och fritidshem p.g.a. skärpt lagstiftning och höga födelsetal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Besparingarna i förskolan resulterade i större barngrupper och minskad personaltäthet. I början av åttiotalet var det ovanligt med grupper med fler än 15 barn i förskolan och i slutet av decenniet hade två tredjedelar av förskolegrupperna fortfarande högst 15 barn. Men därefter skedde en snabb ökning. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ökade barnantalet från i genomsnitt 14 barn per grupp till 17. Under de första åren på &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har den genomsnittliga gruppstorleken legat kring drygt 17 barn, med någon tendens till minskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft23"&gt;Tabell 3. Genomsnittlig gruppstorlek i förskolan &lt;NOBR&gt;1990–2003&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;______________________________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;År Barn/grupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;______________________________&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft36"&gt;1990&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft35"&gt;13,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft36"&gt;1992&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft35"&gt;15.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft36"&gt;1994&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft23"&gt;16,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft36"&gt;1996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;16,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft36"&gt;1998&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;16,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft36"&gt;2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft23"&gt;17,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft36"&gt;2002&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft37"&gt;17,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft36"&gt;2003&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft23"&gt;17,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft23"&gt;______________________________________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft40"&gt;Källa: Officiell statistik &lt;NOBR&gt;(1990–1998,&lt;/NOBR&gt; 2003), Skolverkets gruppstudier &lt;NOBR&gt;(2001–2002).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft19"&gt;Bakom genomsnittstalen finns &lt;SPAN class="ft28"&gt;stora &lt;/SPAN&gt;skillnader, både mellan och inom kommunerna. Hösten 2003 hade drygt en tredjedel av landets förskoleavdelningar upp till 15 barn per grupp. Hälften av grupperna hade mellan 16 och 20 barn, medan det i 15 procent av grupperna fanns 21 eller fler barn. I knappt tre procent av grupperna var antalet 26 eller fler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft4"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;Tabell 4. Andel (%) förskolegrupper med högst 17,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr22 td42"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&lt;NOBR&gt;18–20&lt;/NOBR&gt; resp. fler än 20 barn &lt;NOBR&gt;1994–2003&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr21 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;_____________________________________________&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;År&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;SPAN class="p115 ft37"&gt;högst 17 barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft40"&gt;&lt;NOBR&gt;18-20&lt;/NOBR&gt; barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;SPAN class="p116 ft36"&gt;fler än 20 barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr21 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;_____________________________________________&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;1994&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft23"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td45"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft23"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;SPAN class="p119 ft23"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;1996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft37"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft37"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;SPAN class="p119 ft37"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;1998&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft37"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft37"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;SPAN class="p119 ft37"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft23"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td45"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft23"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;SPAN class="p119 ft23"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;2002&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft37"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft37"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;SPAN class="p119 ft37"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;2003&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft23"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td45"&gt;&lt;SPAN class="p118 ft23"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;SPAN class="p119 ft23"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft23"&gt;_____________________________________________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft40"&gt;Källa: Officiell statistik &lt;NOBR&gt;(1994–1998,&lt;/NOBR&gt; 2003). Skolverkets gruppstudier &lt;NOBR&gt;(2001–2002).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft4"&gt;Stora barngrupper kan framförallt ha negativa effekter för vissa grupper av barn, som t.ex. de yngsta barnen, barn i behov av särskilt stöd samt barn med annat modersmål än svenska. Trots en tydlig ambition i många kommuner att begränsa gruppstorlekarna för de yngsta barnen finns dessa ofta i stora grupper. Drygt var fjärde grupp (27 procent) är en småbarnsgrupp, dvs. med endast barn i åldern &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; år. Nästan hälften av dessa (47 procent) har mellan 14 och 16 barn. Det är dock relativt ovanligt med fler än 16 barn i småbarnsgrupperna. Endast 8 procent av grupperna är så stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft23"&gt;Tabell 5. Andel småbarnsavdelningar efter antal barn i avdelningen 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft23"&gt;____________________________________&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft38"&gt;Antal barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft38"&gt;Andel (%)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;i avdelningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;avdelningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft23"&gt;____________________________________&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;- 10 barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td49"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft35"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;11-13&lt;/NOBR&gt; barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td49"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft35"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;14-16&lt;/NOBR&gt; barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td49"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft23"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;17 barn eller fler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft37"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td49"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft23"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft23"&gt;____________________________________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft23"&gt;Källa: Officiell statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft19"&gt;Samtidigt som gruppstorlekarna ökat i förskolan har personaltätheten minskat. Mellan 1990 och 1996 ökade det genomsnittliga antalet barn per årsarbetare från 4,4 till 5,5, dvs. med 25 procent. Ökningen har avstannat de senaste åren och hösten 2003 var antalet barn per årsarbetare 5,4 – en nivå som varit i stort sett oförändrad sedan 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft23"&gt;Tabell 6. Genomsnittlig personaltäthet i förskolan &lt;NOBR&gt;1990–2003&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft4"&gt;_________________________________&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;År&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;SPAN class="p125 ft36"&gt;Barn/årsarbetare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;1990&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;SPAN class="p125 ft35"&gt;4,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;1992&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p125 ft23"&gt;4,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;1994&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;SPAN class="p125 ft37"&gt;5,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;1996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;SPAN class="p125 ft37"&gt;5,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;1998&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p125 ft23"&gt;5,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;SPAN class="p125 ft37"&gt;5,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;2002&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;SPAN class="p125 ft37"&gt;5,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft23"&gt;2003&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p125 ft23"&gt;5,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft23"&gt;______________________________________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft23"&gt;Källa: Officiell statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft4"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;P class="p53 ft4"&gt;Personaltätheten varierar mellan kommunerna från 3,9 barn per Prop. 2004/05:11 årsarbetare till 6,7. Var fjärde kommun har mellan 3,9 och 5,0 barn per&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft19"&gt;årsarbetare, 50 procent har mellan 5,1 och 5,7 barn och 15 procent har 5,8 till 6,0 barn per årsarbetare. Variationerna har minskat jämfört med tidigare år och den extremt låga personaltäthet &lt;NOBR&gt;(7–10&lt;/NOBR&gt; barn per årsarbetare) som tidigare fanns i vissa kommuner har försvunnit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Barngruppernas storlek och personaltätheten i förskolan är den kvalitetsfråga som har diskuterats mest under senare år, såväl bland personal som bland föräldrar. Krav har ställts på statliga normer för personaltätheten och för hur stor en barngrupp får vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft25"&gt;Att gruppstorlek och personaltäthet påverkar kvaliteten i förskolan har påvisats i forskningen. Särskilt nämns att låg personaltäthet och stora barngrupper kan ha negativa effekter på barns språkutveckling, samspelet mellan barn och vuxna, flickors och pojkars identitetsutveckling och relationer och på den dagliga miljön i form av stress, buller och konflikter. Gruppstorlek tycks ha större betydelse än personaltäthet, dvs. mindre grupper är att föredra framför större med samma personaltäthet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Det finns dock inte något stöd i forskningen för att det skulle finnas en gruppstorlek eller personaltäthet som är den lämpligaste i alla sammanhang. Även andra faktorer är betydelsefulla för en god kvalitet i förskolan, som barngruppernas sammansättning, personalens kompetens och pedagogiska samsyn, förskolans ledning, lokalernas utformning och upptagningsområdets karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att utfärda allmänna råd för kvaliteten i förskolan, baserade på forskning och erfarenhet. Barngruppernas storlek och personaltäthet kommer att vara viktiga frågor i de allmänna råden. Råden skall vara färdigställda i januari 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Läroplan för förskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft19"&gt;Förskolan fick sin första läroplan 1998. Läroplanen syftar till att skapa förutsättningar för en likvärdig förskola med hög kvalitet. Till sin struktur överensstämmer förskolans läroplan i huvudsak med skolans läroplaner. Verksamheten skall utformas utifrån grundläggande demokratiska värderingar. Avsikten är att läroplanerna skall länka i varandra utifrån en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Målen i förskolans läroplan är utformade som mål att sträva mot och anger inriktningen på förskolans arbete. I förskolan är det verksamhetens måluppfyllelse som skall utvärderas, inte det enskilda barnets resultat. Betyg eller omdömen utfärdas inte. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar utifrån var och ens förutsättningar. Läroplanens mål uttrycker en önskad kvalitetsutveckling av det pedagogiska arbetet. Förskolans verksamhet skall planeras, genomföras, utvärderas och utvecklas i förhållande till de uppställda målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;Tyngdpunkten i förskolans läroplan ligger på att verksamheten skall skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn utvecklar lust och nyfikenhet samt en tilltro till sin egen förmåga – däremot inte att varje barn skall uppnå en viss bestämd kunskapsnivå. Förskolans läroplan innehåller därför till skillnad mot skolans läroplan inga uppnåendemål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft43"&gt;för barns utveckling och lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft5"&gt;Skolverket har i en nationell utvärdering studerat hur förskolan utvecklats efter läroplanens införande &lt;SPAN class="ft18"&gt;(Förskola i brytningstid&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Skolverket 2004). &lt;/SPAN&gt;Utvärderingen visar att läroplanen fått ett positivt mottagande bland förvaltningsledning, förskolechefer och personal. Läroplanen ger en bekräftelse på förskolornas sätt att arbeta och har bidragit till att höja förskolans status. Den har också haft betydelse som stöd i det pedagogiska arbetet och lett till ökad professionalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft19"&gt;Normer och värden är det område i läroplanen där de flesta förskolor anser sig ha kommit längst. Även frågor kring utveckling och lärande respektive föräldrasamverkan tillmäts stor betydelse i förskolorna. När det gäller barns utveckling och lärande anser sig förskolor i storstadsområden ha kommit längre än förskolor i mindre kommuner. Ser man till vilken kompetensutveckling för personalen som prioriterats i kommunerna är värdegrundsfrågor och barns språkutveckling det man satsat mest på. Genusfrågor och könsroller (jämställdhet) samt barn med annat modersmål än svenska är de områden som kommunerna satsat minst fortbildningsinsatser på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft44"&gt;Skolverket konstaterar att läroplanen haft stor betydelse för det pedagogiska arbetet i förskolan. Däremot har den haft liten eller ingen betydelse för kommunala beslut om ramar och resurser. Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Detta innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte skall fördelas lika. Trots att förskolorna arbetar under olika villkor tar kommunerna liten hänsyn till detta när man fördelar resurser. Förskolornas upptagningsområden, personalens ambitioner och kompetens är faktorer som tillmäts liten betydelse när kommunerna fattar beslut om t.ex. barngruppernas storlek och resursfördelning. Skolverket anser att det är angeläget att kommunerna ser över sina resursfördelningsmodeller så att större hänsyn tas till det faktum att förskolor arbetar under olika villkor. Personalens inflytande över beslut om ramar och resurser behöver stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft19"&gt;Skolverket uppmärksammar även i sin rapport hur sättet att bedöma måluppfyllelse i förskolan har förändrats efter övergången till utbildningssystemet och införandet av läroplanen. I rapporten beskrivs övergången till ett mål- och resultatstyrt utbildningssystem som en genomgripande förändring. Även om förskolan under hela utbyggnaden varit mål- och resultatstyrd så har resultaten till stor del varit kopplade till förskolans familjepolitiska uppgift och tillgång till plats eller servicenivån. Resultat har främst definierats i termer av andelen inskrivna barn, vistelsetider eller hur nöjda föräldrarna är med förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft4"&gt;Skolverkets utvärdering visar att det har skett en ökad samordning av förskola och skola i kommunerna och att kraven har ökat på att beskriva förskolans mål och resultat i skolplaner, lokala arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. I kommunerna behandlas ofta förskola och skola gemensamt. Visserligen har förskolans läroplan flera likheter med skolans, men att förskolan endast har strävansmål som innebär att måluppfyllelse inte skall bedömas i termer av barnens prestationer, uppmärksammas och diskuteras inte alltid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Skolverket ger i rapporten exempel på kommuner och förskolor som i skolplaner och lokala arbetsplaner formulerar egna mål för vad barnen skall prestera vid en viss ålder. Att förskolan, enligt läroplanen, skall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;sträva efter att varje barn utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin Prop. 2004/05:11 förmåga att leka med ord, förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft19"&gt;lek, bild, rörelse och sång kan t.ex. omformuleras i en målindikator där målet är nått när varje barn kan återberätta en saga för sina kamrater i en samlingssituation. Förskolans mål att sträva mot att barn skall utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning görs till ett mål för femåringar att kunna benämna en rad olika kroppsdelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Läroplanens strävansmål för inriktningen på förskolans arbete bryts alltså ner i normativa kunskapsmål för barnen. Det är inte förenligt med läroplanens intentioner. Skolverket ser här en växande tendens i förskolan som är problematisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Skolverket finner i sin rapport att enskilda barns utveckling inom olika områden kartläggs, observeras och dokumenteras i ökad omfattning, ofta i individuella utvecklingsplaner och med skolan som förebild. Det finns en risk att sådana planer i praktiken fokuserar på barnets brister och blir ett instrument för normalisering, utifrån förväntningar på vad flickor och pojkar skall kunna vid en viss ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Detta innebär inte att barnens perspektiv skall vara frånvarande i utvärderingar, påpekar Skolverket. Barns intresse, gensvar och reaktioner på det som förskolan erbjuder är väsentligt för att bedöma måluppfyllelse. Genom att följa och observera barns utveckling och lärande kan en grund läggas för att förändra, utveckla och förbättra förskolans verksamhet i förhållande till barns behov, förutsättningar, erfarenheter och intressen. Det finns också många exempel på förskolor som arbetar med att utvärdera hur förskolan lyckats med verksamheten utifrån läroplanens strävansmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Skolverket menar att utvecklingen inom dessa områden bör bli föremål för fortsatt uppmärksamhet och fördjupade diskussioner. Skillnaden mellan strävansmål och uppnåendemål behöver tydliggöras. Även konsekvenser av de ökade kartläggningarna av barns individuella utveckling bör uppmärksammas och följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Avgifter, maxtaxa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ökade kontinuerligt föräldraavgifternas andel av kommunens kostnad för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och steg från cirka 10 procent till närmare det dubbla. Skolverket hade i flera studier även uppmärksammat de stora avgiftsskillnaderna mellan olika kommuner i landet. För en lågavlönad ensamstående förälder med ett barn i förskola på heltid kunde skillnaden i avgifter bli nästan 30 000 kronor om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Efter maxtaxans införande förändrades både kommunernas avgiftssystem och föräldrarnas avgifter för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen väsentligt. Efter 2002 har nästan alla barnfamiljer fått kraftiga avgiftssänkningar. Avgiftsnivåerna harmoniserades och skillnaderna i avgifter mellan kommunerna har utjämnats. Skolverket visar att barnfamiljernas återstående konsumtionsutrymme, till stor del beroende på maxtaxan, har ökat påtagligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Enligt Skolverkets uppföljning av maxtaxan, som verket har rege-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft43"&gt;ringens uppdrag att genomföra fram till den 1 mars 2007, har det visat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;sig att kommunerna lyckats införa maxtaxan utan att den genomsnittliga Prop. 2004/05:11 kvaliteten i verksamheten påverkats. Barngruppernas storlek, personal-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;täthet och barnens vistelsetider är i stort sett desamma. Statsbidraget för maxtaxan har väl täckt avgiftsintäktsbortfallet. Även enskilda förskolor har blivit väl kompenserade. Statsbidraget till kvalitetssäkrande åtgärder har under maxtaxans första två år främst använts till personalförstärkningar. Under 2003 har 1 490 årsarbetare anställts med stöd av detta statsbidrag. Kompetenshöjande åtgärder genomfördes i cirka hälften av kommunerna för totalt 75 miljoner kronor under bidragsåret 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, i alla sina olika verksamhetsformer, har fått låga föräldraavgifter och att allmän och avgiftsfri förskola införts med 525 timmar per år, för alla barn från och med höstterminen det år barnet fyller fyra år, har haft till syfte att öka tillgängligheten för fler grupper, förbättra barnfamiljernas ekonomi, minska marginaleffekter och underlätta arbetskraftsdeltagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Den största förändringen är ändå att förskolan i och med detta på ett avgörande sätt blivit en del av den generella välfärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Internationella jämförelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Sverige var ett av de länder i Europa som, i likhet med Danmark och Finland, tidigt satsade på att bygga ut barnomsorgen – i början av 1970- talet. Däremot har barnomsorg länge legat utanför eller i utkanten av dagordningen i övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Efter att frågan om barnens tillsyn och omsorg länge betraktats som en privat angelägenhet för familjen, har detta nu snabbt förändrats. På många håll utgör kvinnorna en arbetskraftsreserv. En utbyggd barnomsorg och förbättrad ersättning vid föräldraledighet möjliggör för kvinnor att öka sitt deltagande på arbetsmarknaden och att inte lämna denna i samband med barnafödsel. Stora ansträngningar görs nu i många länder inom EU för att bygga ut barnomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;I ett internationellt perspektiv intar den svenska barnomsorgen på flera sätt en särställning, bl.a. genom att förena omsorg och pedagogik (educare), sin tillgänglighet och stabila finansiering och sina höga ambitioner när det gäller kvaliteten. Vanligen benämns denna barnomsorgsmodell den generella välfärdsmodellen. Förutom Sverige har också Danmark anammat denna barnomsorgsmodell. Även de övriga nordiska länderna hör i många avseenden hit, men har också tydliga drag av andra modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Andra barnomsorgsmodeller i analogi med den danske forskaren &lt;NOBR&gt;Esping-Andersens&lt;/NOBR&gt; klassiska indelning är den liberala och den konservativa &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;(Esping-Andersen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; 1990; 1999:51)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;I den liberala modellen är marknadsinslaget viktigt. Offentligt stöd till barnomsorg ges främst i form av skatteavdrag, vilket är minst gynnsamt för låginkomsttagare. Skatteavdrag bidrar till att stimulera uppkomsten av en barnomsorgsmarknad. Eventuella offentliga barnomsorgsprogram riktar sig i första hand till dem som inte kan ordna barnomsorg genom familjen eller marknaden. Ett tydligt exempel är USA, men även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft45"&gt;England, med en relativt hög andel yrkesarbetande småbarnsmödrar och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;många olika informella och privata barnomsorgsalternativ till i allmänhet höga kostnader för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft5"&gt;Den genomsnittliga kostnaden för en barnomsorgsplats i England 2003 motsvarade 732 euro i månaden för ett barn under två års ålder och 680 euro i månaden för ett barn över två års ålder (&lt;SPAN class="ft18"&gt;Daycare Trust 2003&lt;/SPAN&gt;). Antalet platser i England är mycket otillräckligt. I de mest utsatta bostadsområdena byggs nu statligt finansierad barnomsorg ut kraftigt, i syfte att bekämpa barnfattigdomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft4"&gt;Den konservativa barnomsorgsmodellen är den som i högst grad förutsätter att barns omsorg är en angelägenhet inom familjen. Till skillnad från den liberala modellen är det familjepolitiska stödet relativt generöst, men det är utformat så att det gynnar en manlig försörjarmodell. Vårdnadsbidrag föredras framför offentligt understödd barnomsorg. Förskoleverksamheten är väl utbyggd, men bedrivs i första hand på deltid (kindergarten, école maternelle) för barn från tre års ålder och förutsätter att någon vuxen finns hemma större delen av dagen. Traditionellt är Tyskland, men även Frankrike, exempel på denna modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft19"&gt;Behovet av att bygga ut barnomsorgen är stort i många länder i Europa. Bristen på platser är påtaglig, särskilt för barn under tre år. Inom ramen för EU:s Lissabonstrategi har en överenskommelse om ett gemensamt mål satts upp för utbyggnaden av förskoleverksamheten; 90 procent av barnen i åldern &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år skall ha tillgång till förskoleverksamhet och 35 procent av barnen under tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;I syfte att vara ett stöd för en utbyggnad av barnomsorgen internationellt har OECD genomfört en tematisk studie, i vilken Sverige och ett femtontal andra länder deltagit, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Early Childhood Education and Care Policy. &lt;/SPAN&gt;OECD pekar i sin slutrapport &lt;SPAN class="ft18"&gt;(Starting Strong, OECD 2001) &lt;/SPAN&gt;på ett antal nyckelområden för utvecklingen av barnomsorgen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;att det skall finnas ett sammanhållet ansvar för omsorg och pedagogik för barn under hela förskoleåldern, som samordnas på statlig, kommunal och lokal nivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;att förskoleverksamheten skall ses som en del av det livslånga lärandet och vara en jämställd del av utbildningssystemet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;att verksamheten skall vara tillgänglig för alla barn, med ett särskilt ansvar för barn i behov av stöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;att finansieringen skall vara stabil och till största delen utgöras av allmänna medel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;att kvalitetsutveckling och utvärderingar skall omfatta personal, föräldrar och barn och göras utifrån pedagogiska riktlinjer som fokuserar på barns hela välbefinnande och utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;att personalen skall vara välutbildad och ha goda arbetsförhållanden i samtliga verksamhetsformer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;att en systematisk statistik- och datainsamling finns att tillgå, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;att en långsiktig plan för forskning och uppföljning utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft25"&gt;Man kan konstatera att OECD valt att framhålla den generella välfärdsmodellen för barnomsorgens utveckling internationellt. Det är dock långt ifrån klart att OECD:s rekommendationer i detta avseende kommer att få något brett genomslag. Den svenska barnomsorgsmodellen diskuteras som ett föredöme i många länder i Europa, men betraktas också som utopisk, t.ex. när det gäller den höga tillgängligheten och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p70 ft4"&gt;finansieringen. Såväl föräldrarna själva som näringslivet förutsätts i Prop. 2004/05:11 många länder bidra till finansieringen av en utbyggd barnomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft6"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Statsbidrag till personalförstärkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Regeringens förslag: Ett särskilt statsbidrag till kommunerna för att anställa 6 000 förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan, så som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2005, införs under tre år. Målet med stödet skall vara att öka personaltätheten samt att ge förutsättningar för att minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Statsbidraget skall införas den 1 januari 2005. Statsbidraget skall omfatta en miljard kronor 2005 och beräknas till två miljarder kronor per år under perioden &lt;NOBR&gt;2006–2007.&lt;/NOBR&gt; Därefter skall medlen inordnas i det generella statsbidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;I denna proposition föreslår regeringen att bidraget skall fördelas varje år med barnomsorgsmodellen i det kommunala skatteutjämningssystemet som grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;För att få del av bidraget skall en kommun använda bidraget till att öka personaltätheten i förskolan jämfört med kommunens genomsnittliga personaltäthet under 2003 och 2004. I kommuner med ett minskande antal inskrivna barn i förskolan kan bidraget användas till att öka personaltätheten genom att behålla redan anställd personal. Bidraget får även användas för att motverka en minskning av personaltätheten i de kommuner som ingått en överenskommelse med staten genom Bostadsdelegationen eller Statens Bostadsnämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Under 2005 och 2006 kan upp till 25 procent av bidraget få användas till personalkostnader för att motverka en minskning av personaltätheten i kommuner med ökat antal inskrivna barn i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om de närmare villkoren för bidraget samt om dess administration och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft19"&gt;Regeringens bedömning: Statens skolverk bör få i uppgift att administrera och följa upp stödet. Medlen bör rekvireras från Skolverket och kommunen bör årligen redovisa till Skolverket hur medlen använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Regeringen har i 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) beräknat medel till ett statsbidrag för personalförstärkningar i förskolan. I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) föreslås att medel anvisas för ett särskilt statsbidrag till personalförstärkning i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Förskolan har varit utsatt för besparingar som påverkat kvalitet och arbetsmiljö för barn och personal. Sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har barngruppernas storlek ökat och personaltätheten minskat. År 2003 var den genomsnittliga personaltätheten i landet 5,4 barn per årsarbetare. I kommunen med den högsta personaltätheten var den 3,9 barn per årsarbetare och i den med den lägsta 6,7 barn per årsarbetare. Besparingarna på förskolan upphörde till stor del i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; men de satsningar som gjorts sedan dess har endast marginellt kunnat återskapa &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; nivå (se vidare avsnitt 6, Förskola på &lt;NOBR&gt;2000-talet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Mer personal är en avgörande faktor för att förbättra förskolans kvalitet och arbetsmiljö. Med mer personal kan barngruppernas storlek minska och förutsättningarna öka för att mer tid ägnas åt barn i behov av särskilt stöd. Ett tillskott av personal gör det också möjligt att tillföra förskolan ytterligare kompetenser, t.ex. konstnärlig, musikalisk eller pedagogisk. Ett ökat antal anställda minskar förskolans sårbarhet vid sjukdom i personalgruppen och underlättar för personalen att frigöra tid för att utveckla sin kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Genom ökade födelsetal kommer behovet av förskoleplatser att öka de kommande åren. För att underlätta den rekrytering av personal som det ökade barnantalet leder till utformas statsbidraget till personalförstärkning så att det blir möjligt att under 2005 och 2006 använda upp till 25 procent av bidraget till personalförstärkningar som inte ökar personaltätheten. Det är den enskilda kommunen som bedömer om den vill utnyttja denna möjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Regeringen föreslår att det riktade statsbidraget till personalförstärkningar införs under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2007.&lt;/NOBR&gt; Bidraget skall göra det möjligt för kommunerna att öka antalet anställda i förskolan med 6 000 årsarbetare. Genom bidraget kan antalet årsarbetare i förskolan öka med nio procent jämfört med 2003 och personaltätheten öka till i genomsnitt fem barn per årsarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;För vissa kommuner kan det vara lämpligt att rekryteringen av personal fördelas över de tre åren. Detta innebär att målet om 6 000 årsarbetare kan nås 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Om en kommun väljer att öka personaltätheten utöver vad som kan finansieras med statsbidraget under 2005 eller 2006 påverkas inte kommande års åtagande för att få del av bidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Efter 2007 kommer motsvarande medel att överföras till det generella statsbidraget till kommunerna. Detta möjliggör för kommunerna att fortsätta satsningen på förskolan också efter att det riktade statsbidraget har upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Ökad personaltäthet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Utgångspunkten för bidraget bör vara att det skall användas för att öka personaltätheten i förskolan. Bidraget får användas i kommunala och enskilda förskolor i kommunen till personalkostnader för att öka personaltätheten jämfört med den genomsnittliga personaltätheten i kommunens kommunala och enskilda förskolor under 2003 och 2004 – basnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft25"&gt;Valet av basnivå innebär att kommuner som minskat personaltätheten jämfört med basnivån måste återställa personaltätheten till basnivån för att få del av bidraget. Kommuner som ökat sin personaltäthet jämfört med basnivån kan däremot tillgodoräkna sig denna ökning. Bidraget skall användas så att det på bästa sätt ökar kvaliteten i förskolan. Det är den enskilda kommunen som avgör vilka personalkategorier som skall anställas och till vilka förskolor som tillskottet skall riktas. I sin fördelning av bidraget skall inte kommunen skilja mellan kommunal och enskild förskola, utan rikta det till de förskolor där det ger störst nytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft28"&gt;En mindre del av förskolans personal är finansierad med hjälp av statsbidraget enligt förordningen (2001:161) om statsbidrag för kvalitets-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;säkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till Prop. 2004/05:11 kommuner som tillämpar maxtaxa. Detta bidrag kan kommunen använda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft4"&gt;till anställning av personal i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och till kompetenshöjande åtgärder för personal som arbetar inom dessa verksamheter. För att kommunerna även fortsättningsvis skall kunna välja hur detta bidrag skall användas får den personal som finansierats med detta statsbidrag räknas bort vid beräkning av basnivån. Därigenom skapas möjligheter för kommunerna att ändra inriktningen på detta bidrag, t.ex. till att förstärka personalens kompetens, vilket regeringen bedömer vore önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;I kommuner med ett minskande antal inskrivna barn i förskolan kan bidraget användas till att öka personaltätheten genom att behålla redan anställd personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Ersättningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft25"&gt;Personaltätheten varierar avsevärt mellan landets kommuner och behovet av personalförstärkning kan därför vara olika. Regeringen bedömer dock att det i alla kommuner finns ett behov av mer personal i förskolan, men att inriktningen på olika personalkategorier kan se olika ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;I valet av fördelningsmodell för statsbidraget är det regeringens bedömning att alla kommuner bör komma i fråga för statsbidrag. Att enbart rikta stödet till kommuner med låg personaltäthet vore orimligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;Regeringen föreslår därför att statsbidraget fördelas till kommunerna med barnomsorgsmodellen i det kommunala skatteutjämningssystemet som grund. Barnomsorgsmodellen syftar till att utjämna sådana kostnadsskillnader för barnomsorgen mellan enskilda kommuner som inte kommunen direkt kan påverka. Modellen speglar den efterfrågan på barnomsorg en kommun möter beroende på bland annat andelen barn av befolkningen och föräldrarnas arbetstid. Fördelning av statsbidraget med barnomsorgsmodellen som grund innebär att kommuner med stor efterfrågan på barnomsorg får mer bidrag per invånare än kommuner med låg efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Eftersom skatteutjämningssystemet omfördelar kommunernas kostnader enligt barnomsorgsmodellen på samma sätt, gör valet av denna fördelningsmodell att kommunernas intäkter inte nämnvärt påverkas när bidraget år 2008 förs in i det generella statsbidraget. Modellen tar hänsyn till att bidraget görs generellt och uppdateringen av detta sker direkt. Modellen används också för fördelning av statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa i barnomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft4"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Statens skolverk administrerar statsbidraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft19"&gt;Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om de närmare villkoren för bidraget samt om dess administration och uppföljning. Regeringen avser att fatta beslut om nödvändiga föreskrifter under det första kvartalet 2005. Därefter kan Statens skolverk utforma anvisningar och administrativa rutiner. Regelverket bör präglas av administrativ enkelhet och utformas så att målsättningen med bidraget nås. Eftersom bidragets mål och regler är tydliga överväger regeringen att utforma bidraget så att det kan betalas ut till kommunerna efter ett enkelt rekvisitionsförfarande. Kommunerna bör efter varje år redovisa på vilket sätt medlen använts samt lämna en kvalitetsbedömning av vilka resultat som uppnåtts, varefter Skolverket bedömer om bidraget använts i enlighet med bidragets mål och riktlinjer. Om en kommun inte använt sitt bidrag i enlighet med bidragets regelverk bör Skolverket få besluta om att hela eller delar av bidraget skall återbetalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft25"&gt;Skolverket bör så långt som möjligt kunna ta till vara de rutiner och erfarenheter som byggts upp i myndighetens hantering av andra statsbidrag till kommunerna. Ett exempel på detta är att kommunernas redovisningar skall göras tillgängliga för kommuninvånare och allmänhet. Därmed kan både föräldrar och personal lätt informera sig om hur den egna kommunen använt bidraget. Skolverket skall också till regeringen lämna en samlad uppföljning av bidragets användning efter varje bidragsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Bidraget får användas för kommunens kostnader från den 1 januari 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft6"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Förskolan som egen skolform&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft25"&gt;Regeringens bedömning: Förskolans uppdrag, så som det kommer till uttryck i förskolans läroplan (Lpfö 98), bör kvarstå oförändrat. Förskolan bör dock bli en egen skolform inom skolväsendet och ha samma övergripande mål som andra skolformer. Begreppet elev bör inte omfatta barn i förskolan. Begreppet undervisning bör, om det skall omfatta förskolan, ges en definition som är anpassad för såväl förskola som skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Förskola bör inte kunna ersättas med annan verksamhetsform mot vårdnadshavarens vilja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft4"&gt;Regeringen avser att i propositionen med förslag till ny skollag återkomma till riksdagen med förslag till lagtext på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Skollagskommitténs förslag: Stämmer delvis överens med regeringens bedömning. Kommittén föreslår att förskolan bildar en egen skolform samt att förskola inte skall kunna ersättas med annan verksamhetsform mot vårdnadshavarens vilja. Kommittén går dock längre än regeringens bedömning när det gäller gemensam terminologi samt gemensam lagreglering för samtliga skolformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft5"&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag om förskolan som egen skolform. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Barnombudsmannen, Lärarförbundet, Svenska Kommunalarbetarförbundet &lt;/SPAN&gt;samt en mängd kommuner däribland &lt;SPAN class="ft18"&gt;Botkyrka, Falun, Gnesta, Göteborg, Haninge, Huddinge, Jokkmokk, Svedala, Torsby, Trosa, Tyresö &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Åmål &lt;/SPAN&gt;är positiva till att förskolan blir en egen skolform. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Riksförbundet BRIS &lt;/SPAN&gt;vill understryka att denna skolform skall vara tillförsäkrad alla barn samt vara kostnadsfri med stöd av vad som framgår av Barnkonventionen. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Statens folkhälsoinstitut &lt;/SPAN&gt;anser att förskolans betydelse för barns hälsa och utveckling inte nog kan betonas och att markeringen av att förskolan i första hand är till för barnens utveckling och inte en tillsynsform bör främja dess kvalitet och status. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Riksrevisionsverket &lt;/SPAN&gt;vänder sig inte emot förslaget, men menar att innebörden av idén om integration mellan förskola och skola närmare borde ha övervägts och problematiserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft15"&gt;Waldorfskolefederationen &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Örkelljunga kommun &lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker förslaget att göra förskolan till en skolform.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft4"&gt;De flesta remissinstanser motsätter sig att nuvarande terminologi i skolan överförs till förskolan. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Svenska Kommunalarbetarförbundet &lt;/SPAN&gt;vill betona att införande av elevbegreppet i förskolan endast skall avse lagtexter, och att det inte får innebära någon förändring, vare sig i synen på barnen eller i synen på förskolans verksamhet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Myndigheten för skolutveckling&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft15"&gt;Högskolan i Jönköping&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft15"&gt;Sveriges psykologförbund, Stockholms stad &lt;/SPAN&gt;samt ett tjugotal andra kommuner anser att det inte är rimligt att barnen i förskolan benämns elever. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Lärarförbundet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft15"&gt;Lärarnas riksförbund m.fl. &lt;/SPAN&gt;är positiva till en enhetlig och tydlig terminologi som även innefattar förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft4"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;År 1998 fick förskolan sin första läroplan. Genom läroplanen intar förskolan sin plats som det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom. Detta har för förskolans del inneburit att det pedagogiska perspektivet har förtydligats och att förskolan i första hand är till för barnens egen skull – deras omsorg, utveckling och lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Den 1 januari 1998 blev Statens skolverk tillsynsmyndighet för förskolan, liksom för övrig förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Regleringen av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen överfördes från socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen (1985:1100), utan några sakliga förändringar. Samtidigt infördes förskoleklassen som en egen skolform inom det offentliga skolväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Annat omfattande reformarbete har genomförts på förskolans område under senare år. Det främsta syftet med dessa reformer har varit att göra förskolan tillgänglig för allt fler barn från tidig ålder. År 2002 infördes maxtaxa i förskolor, familjedaghem och fritidshem. Samtidigt med maxtaxan infördes rätten till förskoleverksamhet för föräldraledigas barn, en rätt som barn till arbetslösa fått redan halvåret innan. Den 1 januari 2003 infördes allmän avgiftsfri förskola med 525 timmar per år för alla barn från och med höstterminen det år de fyller fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Som tidigare har framgått avser regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till ny skollag. Redan nu finns det dock anledning att övergripande uttala hur regeringen bedömer att lagregleringen beträffande förskolan bör se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Egen skolform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft44"&gt;Enligt dagens lagstiftning bedriver förskolan, i likhet med familjedaghemmet och fritidshemmet, en pedagogisk verksamhet. Någon åtskillnad görs inte i detta avseende mellan de olika verksamhetsformerna, trots att det endast är förskolan och fritidshemmet som är läroplansstyrda verksamheter. I förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens pedagogiska verksamhet bildar pedagogik, omsorg och fostran en helhet utifrån barns behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft4"&gt;Regeringen bedömer att förskolan bör bilda en egen skolform. Syftet med att göra förskolan till en egen skolform är framför allt att ytterligare kunna betona förskolan som det första ledet i ett livslångt lärande och en fullvärdig del av skolväsendet. Avsikten är dock inte att förändra förskolans uppdrag. Förskolan skall inte ha skolan som norm, utan fortsätta att utvecklas utifrån sitt eget uppdrag, sina mål, förutsättningar och traditioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Skolväsendet omfattar en rad olika skolformer – förskoleklass, grundskola, särskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda samt svenskundervisning för invandrare. Dessa skolformer är sinsemellan olika när det gäller målgrupper, regelverk och andra avseenden som särpräglar varje skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Skollagskommittén har föreslagit att förskolan får en med andra skol-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft48"&gt;former gemensam lagreglering på en rad områden. Regeringen anser att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;det är angeläget att skolväsendet omfattas av ett enhetligt och tydligt regelverk till de delar detta är förenligt med uppdraget och kvaliteten i varje skolform. Lika viktigt är dock att varje skolforms särart tas tillvara och inte anpassas till ett gemensamt regelverk på ett sådant sätt att dess uppdrag blir otydligt eller förvanskas. Detta gäller inte minst för förskolan som ny skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Enligt regeringens bedömning bör förskola som egen skolform få en likartad lagreglering med andra skolformer i följande avseenden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;förskolan bör få gemensamma övergripande mål med andra skolformer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;förskolan bör få gemensamma regler för ledningen med andra skolformer (se vidare avsnitt 9, Förskolans ledning),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;förskolan bör få behörighetsregler för lärare. Regeringen bedömer dock att det av lagen bör framgå att även annan personal, t.ex. barnskötare, kan tillsvidareanställas i förskolan (se vidare avsnitt 10, Personalen i förskolan),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;förskolans personal bör få gemensamma regler för kompetensutveckling med andra skolformer (se vidare avsnitt 10, Personalen i förskolan),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;förskolan bör få likartade regler för föräldrainflytande som andra skolformer (se vidare avsnitt 15.1, Utvecklingssamtal och avsnitt 15.2, Inflytande i förskolan), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;förskolan bör åläggas systematiskt kvalitetsarbete i likhet med andra skolformer (se vidare avsnitt 16, Systematiskt kvalitetsarbete i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Slutligen bör förskolan som egen skolform inte kunna ersättas med annan verksamhetsform mot vårdnadshavarens vilja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Utöver denna gemensamma lagreglering bör bestämmelser om förskolan, enligt regeringens bedömning, finnas i ett eget förskolespecifikt kapitel i den nya skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Övergripande mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft19"&gt;När lagstiftningen för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg överfördes från socialtjänstlagen till skollagen år 1998 gjordes detta utan några sakliga förändringar. Avsikten var att avvakta en större översyn av skollagen och i samband med denna göra de förändringar som krävdes. En konsekvens av den tekniska överföringen blev dock att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen inte längre hade några övergripande mål fastställda i lag för sin verksamhet. Tidigare hade den s.k. portalparagrafen i socialtjänstlagen gällt för alla verksamheter inom socialtjänsten. Men eftersom skollagens struktur inte omfattade de nya pedagogiska verksamheter som infördes, omfattades dessa inte heller av skollagens mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft25"&gt;Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att förskolan som ny skolform inom utbildningsväsendet får gemensamma mål med övriga skolformer. På en övergripande nivå är mål och uppdrag gemensamma för hela skolväsendet. Utbildningens syfte att främja en livslång lust att lära, samarbetet med hemmen samt de grundläggande demokratiska värderingarna som hela utbildningsväsendet vilar på, är några av de viktiga delar som bör återspeglas i de gemensamma övergripande målen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Genom att förskolan, i likhet med förskoleklassen, kommer att bilda en egen skolform kan bättre förutsättningar och mer likvärdiga villkor skapas för en samverkan mellan dessa båda skolformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Terminologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft19"&gt;Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande att terminologin skall vara gemensam för samtliga skolformer i en ny skollag. Det gäller främst begreppen &lt;SPAN class="ft50"&gt;elev &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft50"&gt;undervisning. &lt;/SPAN&gt;För förskolans del har frågan väckt livlig debatt och en mängd remissyttranden har inkommit där man ställt sig negativ till att förskolan övertar en terminologi från skolan som upplevs som väsensfrämmande. Vissa företrädare för förskolan har å andra sidan hävdat att det endast är av lagteknisk betydelse att terminologin blir enhetlig i skollagen, men att det inte innebär någon förändring i synen på förskolans verksamhet. Bland remissyttrandena finns också exempel på förslag om en förnyelse av begreppen där t.ex. undervisning ersatts med &lt;SPAN class="ft50"&gt;lärande &lt;/SPAN&gt;och elev med &lt;SPAN class="ft50"&gt;den lärande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Regeringen anser att frågan om vilka begrepp som används är viktig vid utformningen av förslaget till ny skollag och att begreppen speglar vilken verksamhet som avses inom varje skolform. Förskolans syfte och uppdrag måste således framgå i de begrepp som används för verksamheten, såväl i regelverket som i den praktiska verksamheten. Det innebär att förskolan inte saklöst kan överta skolans terminologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft25"&gt;I förskolan är begreppen &lt;SPAN class="ft24"&gt;elev &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft24"&gt;undervisning &lt;/SPAN&gt;problematiska, eftersom dessa begrepp sedan länge är nära förknippade med skolans uppdrag. Enligt regeringens bedömning bör begreppet &lt;SPAN class="ft24"&gt;elev &lt;/SPAN&gt;inte gälla barn i förskolan. Begreppet &lt;SPAN class="ft24"&gt;undervisning &lt;/SPAN&gt;bör, om det skall omfatta förskolan, ges en definition som är anpassad för såväl förskola som skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;Förskolans uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Att förskolan föreslås bli en egen skolform bör inte innebära någon förändring av förskolans uppdrag. Förskolan skall även fortsättningsvis ge barn såväl en god omsorg som pedagogisk stimulans och bidra till goda uppväxtvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Av förskolans läroplan framgår att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall erbjuda alla barn som deltar en rolig, trygg och lärorik miljö som utmanar och lockar till lek och aktivitet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Flickors och pojkars nyfikenhet, företagsamhet och intressen skall uppmuntras och deras vilja och lust att lära skall stimuleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Ett utmärkande drag för förskolan är föräldrasamarbetet. Förskolan skall göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap och förvärvsarbete och vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens omvårdnad och växande. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande kvinnor och män och samhällsmedlemmar främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft25"&gt;Förskolan är till för alla barn. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till varje barns behov och förutsättningar i förskolan. Varje barn skall få känna att det gör framsteg, övervinner svårigheter och är en tillgång i gruppen. Barn skall lämna förskolan med självförtroende och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;tillit till sin egen förmåga. På detta sätt lägger förskolan den bästa Prop. 2004/05:11 grunden för barns fortsatta utveckling och lärande vidare i utbildnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft4"&gt;systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Att förskolan blir en egen skolform förändrar således inte förskolans uppdrag och innebär inget ifrågasättande av förskolepedagogiken. Tvärtom är det viktigt att den pedagogik som utvecklats i förskolan bevaras och vidareutvecklas utifrån sina egna utgångspunkter också när förskolan blir en del av skolväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Barns rätt till förskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft19"&gt;År 2003 omfattade förskolan 75 procent av alla barn i åldern &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; år. Antalet inskrivna barn i förskolan ökade med 7 900 barn jämfört med året innan. Antalet barn i familjedaghem i samma ålder minskade samma år med drygt 5 000 barn och är nu sju procent. Över 90 procent av föräldrarna är nöjda med den verksamhetsform som deras barn har, såväl i förskola som i familjedaghem, visar en enkät som Skolverket gjort. Bland dem som inte är nöjda önskar de flesta plats i förskola. Det finns alltså fortfarande föräldrar som önskar plats i förskola för sina barn, men blir hänvisade till familjedaghem och vice versa. Förskolan är också olika väl utbyggd i olika kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;För barn i åldern fyra och fem år innebar införandet av allmän förskola den 1 januari 2003 att de från och med höstterminen det år de fyller fyra år alltid har rätt till plats i förskola, minst 525 timmar om året. I övrigt gäller, i enlighet med dagens lagstiftning, att kommunen skall ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform. Det är dock knappast förenligt med tanken på förskolan som en egen skolform och del av skolväsendet att barn som är berättigade till en plats i förskoleverksamheten inte skall kunna få en sådan plats i förskola även före fyra års ålder om föräldrarna önskar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Regeringen anser att det bör vara en skyldighet för kommunen att tillhandahålla plats i förskola för alla barn i åldern &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; år som är berättigade till det. När förskolan blir en egen skolform bör den inte kunna ersättas med familjedaghem mot vårdnadshavarnas vilja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Om vårdnadshavarna önskar familjedaghem i stället för förskola för sina barn bör kommunen sträva efter att tillgodose detta önskemål (se vidare avsnitt 12, Familjedaghem och öppen förskola).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;För att kommunerna skall få goda möjligheter att anpassa tillgången till förskola och familjedaghem till vårdnadshavares önskemål om verksamhetsform, kommer regeringen i den kommande propositionen med förslag till ny skollag att föreslå femåriga övergångsregler. Enligt regeringens bedömning blir därför merkostnaderna till följd av förslaget om barns rätt till förskola försumbara och de ryms inom ramen för den ekonomiska satsning som regeringen gör på förskolan genom det bidrag motsvarande två miljarder kronor som från 2008 ingår i det generella statsbidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft6"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Förskolans ledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft4"&gt;Regeringens bedömning: Förskolan bör ledas av en rektor som samordnar det pedagogiska arbetet inom sitt ansvarsområde. Rektor bör genom utbildning och erfarenhet ha pedagogisk insikt och särskilt ansvara för att verksamheten utvecklas. Hur ansvarsområdet organiseras och om det skall omfatta en eller flera skolformer och därtill knuten verksamhet avgörs av huvudmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Regeringen avser att i propositionen med förslag till ny skollag återkomma till riksdagen med förslag till lagtext på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;Skollagskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;bedömning. Kommittén anser dock, till skillnad mot regeringen, att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;benämningen förskolechef kan användas även fortsättningsvis för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förskolans ledning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser är positiva till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommitténs förslag. Endast ett fåtal remissinstanser har dock&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommenterat förslaget med särskilt avseende på förskolan. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Stockholms&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;stad &lt;/SPAN&gt;instämmer med förslaget och anser att det är angeläget att det finns&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;en rektor inom samtliga skolformer samt att det ställs krav på pedagogisk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kompetens. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Lärarförbundet &lt;/SPAN&gt;stödjer förslaget som överensstämmer med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förbundets syn på hur en ny och modern skollagstiftning bör vara&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;utformad. &lt;/SPAN&gt;Statens skolverk &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Justitieombudsmannen &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillstyrker för-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;slaget, men menar att skrivningen blir inkonsekvent när man vid förskola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kan kallas förskolechef i stället för rektor, trots att förslaget till lagtext&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;endast innehåller benämningen rektor. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Malmö högskola &lt;/SPAN&gt;stödjer förslaget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;att även förskolan skall omfattas av rektors ledning och ansvar. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Gnosjö&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;kommun &lt;/SPAN&gt;är tveksam till att förskolechefer skall benämnas rektorer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Svenska Kommunförbundet &lt;/SPAN&gt;anser att utbildningsuppdraget i sin helhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skall riktas till den kommunalpolitiska nivån på samma sätt som gäller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;för övrig lagstiftning inom det kommunala området.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;För att befästa förskolans ställning som en del av utbildningssystemet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;och förstärka dess kvalitet och likvärdighet bör förskolan som egen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skolform ha samma ledning som andra skolformer. På samma sätt bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;också ledningens ansvar regleras i skollagen. Det lokala ansvaret för för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skolan bör vila på rektor, som tillsammans med medarbetarna utvecklar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;verksamheten i förhållande till skollagen, läroplanen och andra för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;fattningar. Rektor skall särskilt inrikta sig på läroplanens värde-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;grundsuppdrag, förskolans systematiska kvalitetsarbete och kvalitets-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;redovisning samt leda medarbetarna så att verksamheten utmanar och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;stöder den pedagogiska utvecklingen i alla avseenden. Det bör vara&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;tydligt för personal, barn och föräldrar vem som har ansvaret för ledning-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;en och samordningen av det pedagogiska arbetet och förskolans inre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;organisation och vad ansvaret innebär.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;Eftersom förskola och skola oftast ingår i samma förvaltnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;organisation är det rimligt att också ha gemensam reglering och ge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;samma förutsättningar till alla chefer i organisationen. Det är naturligt att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p166 ft19"&gt;ledningen av förskola och skola ges samma benämning, ansvar och befogenheter oavsett hur verksamheterna är organiserade. Enhetlig ledning för alla skolformer bör också främja och underlätta integrationen mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem och utvecklingen av en gemensam syn på barns och ungas utveckling och lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Ledningsansvaret för förskolan har i dag ansvarig kommunal nämnd eller styrelse, vilket regleras i kommunallagen (1991:900). Nämnden eller styrelsen beslutar om den delegation och därmed vilket ansvar som förskolans chef skall ha. Ledningsansvar i förskolan har inte varit reglerat i socialtjänstlagen (1980:620) och är det inte heller i skollagen (1985:1100). I förskolans läroplan (Lpfö 98) anges i förordet till departementsutgåvan att förskolans uppdrag ställer höga krav på ledarskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft4"&gt;Samordningen av förskola och skola är väl utvecklad på politik- och förvaltningsnivå. I en stor majoritet (93 procent) av landets kommuner har förskola och skola en gemensam nämnd och förvaltning. Hur ledarskapet för förskolorna är organiserat varierar dock i olika kommuner. En eller flera förskolor kan ledas av en förskolechef – en modell som är vanlig i storstäderna. I andra kommuner förekommer att förskola och skola är samorganiserade under ledning av en rektor. Ett delegerat ansvar för en eller flera av verksamhetsformerna kan dessutom finnas för en biträdande rektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft25"&gt;Närmandet mellan förskola och skola har skett under senare år på en övergripande nivå genom kommunernas styrning via gemensamma planer och mål, kvalitetsredovisningar och andra typer av skriftliga dokument. Dessutom har kommunerna under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; genomfört en långt gående decentralisering av ansvar och beslut i flera viktiga frågor. I många kommuner är det rektorer eller förskolechefer som självständigt, inom givna ramar, fattar beslut i frågor som personalens kompetensutveckling och planeringstid, intagning av nya barn och fördelning av platser. I takt med decentraliseringen har förskolans chefer fått en allt viktigare roll som länk mellan förvaltning och fält. Samtidigt har ekonomiska besparingar medfört att ledningsresurserna minskat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;Rektors ledning och samordning av det pedagogiska arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft25"&gt;Rektor, i egenskap av förskolans chef, bör få ansvar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet inom sitt ansvarsområde utifrån läroplaner och andra författningar som styr förskolan. Rektor bör som pedagogisk ledare för förskolan ha en nyckelroll när det gäller att initiera och skapa utrymme för att läroplanens mål uppfylls. Ledning och samordning av det pedagogiska arbetet bör innebära ansvar för generella frågor såsom övergripande organisation av det pedagogiska arbetet, arbetet med barn i behov av särskilt stöd, att utveckla former för föräldrars inflytande och för samarbete mellan förskola och hem. Vidare bör ansvaret gälla förskolans utåtriktade kontakter och samverkan med förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet. I uppdraget bör vidare ingå att skapa en gemensam plattform för personalens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;arbete, skapa pedagogisk samsyn och gemensam förståelse för uppdraget samt skapa väl fungerande arbetslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;Rektors ansvar för kvalitets- och utvecklingsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Pedagogisk ledning är en faktor som i forskning och utvärdering betraktas som en viktig kvalitetsaspekt. Ur förvaltningsledningens perspektiv är förskolans chefer en strategisk grupp för att inhämta kunskap om kvalitetsutvecklingen i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;I rektors ansvar bör ingå att analysera hur det pedagogiska arbetet förhåller sig till målen för förskolan. I det systematiska kvalitetsarbetet bör rektor tillsammans med medarbetarna initiera och använda olika metoder för uppföljning och utvärdering samt utifrån resultaten dra slutsatser om verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Rektor bör ha ett särskilt ansvar för att fullgöra skyldigheten att systematiskt följa upp och utvärdera sin verksamhet och årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning (se vidare avsnitt 16, Systematiskt kvalitetsarbete i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;Rektors kompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft19"&gt;Kravet på att rektor genom utbildning och erfarenhet skall ha pedagogisk insikt är grundläggande och bör framgå av lagen. Rektors pedagogiska kompetens och insikt om förskolans uppdrag är viktig för verksamhetens ledning och utveckling. Stat och kommun har här ett gemensamt ansvar när det gäller att utbilda och kontinuerligt kompetensutveckla rektorer. Olika former av utbildning bör anordnas av dels huvudmannen, dels staten. Kommunen har ansvar för utbildning i samband med rekrytering och introduktion och för den kontinuerliga kompetensutvecklingen. Rektorsutbildningen är en befattningsutbildning för ledare i alla läroplansstyrda verksamheter som staten erbjuder. Utbildningen skall ge deltagarna fördjupad kunskap om förskolans och skolans uppdrag, stärka deras förmåga att leda och utveckla verksamheten samt hävda dess villkor och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft4"&gt;Myndigheten för skolutveckling fick i juli 2004 i uppdrag att se över nuvarande rektorsutbildning med avseende på innehåll, form och effektivitet. Utbildningen riktar sig redan i dag till rektorer inom såväl förskola som skola. Det är fortsättningsvis väsentligt att förskolans nya reglering ges ett utrymme i utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Rektors ansvarsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft4"&gt;Rektors ansvarsområde kan bestå av en eller flera förskolor eller en eller flera skolformer – t.ex. förskola och grundskola samt därtill hörande verksamhet t.ex. fritidshem. Det förekommer att även familjedaghem ingår i en rektors ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Hur rektors ansvarsområde organiseras och vilken omfattning det har bör även fortsättningsvis avgöras av huvudmannen. Ingenting hindrar en kommun att behålla en väl fungerande organisation av förskolans ledarskap när en särskild rektorsfunktion införs för förskolan. Det vilar på huvudmannen att se till att rektors ansvarsområde inte görs större än&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;att rektor ges goda möjligheter att leda och samordna arbetet inom sitt Prop. 2004/05:11 ansvarsområde och därmed ansvara för helheten, utvecklingen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft25"&gt;genomförandet. Även i förskolor med enskild huvudman bör huvudmannen överlämna ledarskapet åt en ansvarig rektor. Vem som är rektor för den förskola barnet tillhör skall vara tydligt för barn och föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Rektors beslutanderätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Det ligger i rektors uppdrag att, inom de ramar som ges av ansvarig nämnd och förvaltning, besluta om förskolans inre organisation och i övrigt fatta de beslut som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller annan författning. När det gäller personalfrågor, administration och ekonomisk förvaltning är rektor liksom andra kommunalt anställda underställda den ansvariga nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Det bör bli möjligt för en rektor att ge i uppdrag till en befattningshavare som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Det innebär att en rektor skall kunna delegera vissa uppgifter rörande t.ex. förskolan eller någon annan definierad del av verksamheten till någon som är lämpad att ansvara för dessa uppgifter. Rektor bör dock inte kunna avhända sig ansvaret utan det rör sig om delegering av enskilda ledningsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft19"&gt;Regeringens bedömning angående en rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet i förskolan innebär inga ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Förskolan har redan i dag ett ledarskap som kan vara organiserat på olika sätt, antingen enbart för förskolan eller samorganiserat med andra skolformer och verksamheter. Kommunen beslutar i frågan om ledarskapets organisation också sedan funktionen som rektor införs för förskolan. Även möjligheten för rektor att ge i uppdrag till andra befattningshavare att fullgöra enskilda ledningsuppgifter innebär att kommunerna inte begränsas i sina förutsättningar att organisera ett väl fungerande ledarskap för förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft4"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;SPAN class="p171 ft6"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;Personalen i förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft4"&gt;Regeringens bedömning: I förskolan bör det finnas lärare med lärarexamen som har det övergripande ansvaret för barnens utveckling och lärande. Därutöver kan det finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Barnskötare utgör här en viktig grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;Det bör vidare klargöras att huvudmannen skall ha ansvar för att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft4"&gt;Regeringen avser att i propositionen med förslag till ny skollag återkomma till riksdagen med förslag till lagtext på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft19"&gt;Skollagskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Kommittén föreslår gemensamma bestämmelser för personal i samtliga skolformer. Endast behöriga lärare skall regleras i skollagen. Kommittén anser att personal med annan utbildning eller erfarenhet skall kunna arbeta i förskolan utan lagreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft5"&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser är positiva till förslaget. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Sveriges Skolledareförbund &lt;/SPAN&gt;anser att det finns goda skäl att ställa krav på lärarutbildning för tillsvidareanställning som lärare i alla skolformer och att lärare skall ansvara för undervisningen. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Lärarförbundet &lt;/SPAN&gt;är positivt till att behörighetsregler även skall omfatta lärare i förskolan. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Lärarhögskolan i Stockholm &lt;/SPAN&gt;är positiv till behörighetsreglerna, men anser att frågan om legitimering av lärare borde ha utretts. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Statens folkhälsoinstitut &lt;/SPAN&gt;menar att det finns goda vetenskapliga belägg för att ju mer välutbildad personalen är, desto bättre fungerar förskolan. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Gnesta kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Trosa kommun &lt;/SPAN&gt;menar att behörighetskraven i förskolan är bra, men kan innebära praktiska svårigheter eftersom det i dag råder brist på såväl förskollärare som fritidspedagoger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft5"&gt;Flera remissinstanser är oroade över vad förslaget innebär för barnskötarna. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Göteborgs stad &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Surahammars kommun &lt;/SPAN&gt;föreslår att det i lagstiftningen tydliggörs att kommunen, utöver lärare, även får anställa annan personal med lämplig utbildning inom förskolan. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Lunds kommun&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Malmö stad, &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Hallstahammars kommun &lt;/SPAN&gt;anser att det är positivt att samma regler skall gälla för både förskolan och skolan, men anser att även barnskötare bör omnämnas i lagtexten. &lt;SPAN class="ft18"&gt;LO, Svenska Kommunalarbetarförbundet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Förskoletidningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft19"&gt;är negativa till att endast lärare skall ansvara för undervisningen i förskolan, då även barnskötare finns samt anser att regeringen behöver utreda vad som sker vid förskolor där det endast finns barnskötare. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Myndigheten för skolutveckling &lt;/SPAN&gt;anser att författningsförslaget måste klargöras vad gäller kompetenskrav på personal som inte inbegrips i lärarbegreppet. Eftersom det enligt förslaget är den behöriga läraren som har rätt att bedriva undervisning finns en risk att det kan leda till en uppdelning mellan omsorg och pedagogik. Detta strider mot den helhetssyn som finns i förskolans sätt att arbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;LO, Svenska Kommunalarbetarförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Förskoletidningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att barnskötare skall kunna få tillsvidareanställning i förskolan. Ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft4"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;hundratal spontana yttranden har inkommit som stöder denna uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Personalen i förskolan har bidragit till vad svensk förskola är i dag – unik och respekterad i omvärlden och med hög legitimitet. Förskollärare och barnskötare medverkar till att lägga grunden för flickors och pojkars lärande. Personalens kompetens och engagemang är den viktigaste faktorn för kvaliteten i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;I förskolan arbetar personalen tillsammans i arbetslag utifrån en helhetssyn på barnen och deras utveckling och lärande. En pedagogisk verksamhet har formats där omsorg, omvårdnad, fostran och lärande integreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft25"&gt;Regeringen anser att regleringen av personalens ansvar i förskolan behöver förtydligas och preciseras. En bestämmelse bör införas att det i förskolan skall finnas lärare med lärarexamen som har det övergripande ansvaret för barnens utveckling och lärande. Förskollärarna bör få det övergripande ansvaret för att verksamheten överensstämmer med målen för förskolan och tillgodoser barnens behov. Syftet är att befästa och förstärka kvaliteten i förskolans pedagogiska arbete. Utöver lärarna bör även annan personal i förskolan regleras i skollagen. Främst gäller detta barnskötarna, men även övrig personal i förskolan skall kunna tillsvidareanställas. Regeringen anser att såväl förskollärare som barnskötare behövs i förskolan. Det är viktigt att olika kompetenser kan bidra till förskolans utveckling och ingå i arbetslagen. Enligt regeringens bedömning bör huvudmannens ansvar för att all personal ges möjligheter till kompetensutveckling lagregleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft15"&gt;Personalens utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft19"&gt;År 2003 fanns 73 500 anställda, omräknat till 65 500 årsarbetare, i förskolan. Av dessa var knappt 50 procent förskollärare och 42 procent barnskötare. Dessutom hade knappt fyra procent annan pedagogisk utbildning – t.ex. lärarutbildning, fritidspedagogutbildning och fritidsledarutbildning. Ungefär fem procent av de anställda saknade utbildning för arbete med barn. Enligt skollagen (1985:1100) skall det för bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. I förskolans läroplan anges att det är arbetslaget som har det pedagogiska ansvaret för en viss grupp barn. Läroplanen vänder sig dels till alla som arbetar i förskolan, dels till arbetslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft19"&gt;Förskolor har valt olika sätt att fördela det professionella ansvaret för den pedagogiska verksamheten. I vissa kommuner har förskollärare fått ett yrkesspecifikt ansvar relaterat till sin utbildning. Det är inte ovanligt att förskollärare helt eller delvis har ett övergripande ansvar för en avdelning, en barngrupp eller för en viss verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft25"&gt;Personalens kompetens är en väsentlig faktor för barns välbefinnande i förskolan och bidrar till ett positivt klimat för barnens utveckling och lärande. Därför är det viktigt att all personal i förskolan har tillägnat sig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;ett pedagogiskt förhållningssätt som reflekterande praktiker. Tillsammans med kollegor kan en kontinuerlig och kritisk diskussion kring den pedagogiska praktiken och dess förutsättningar föras. I förskolan finns goda förutsättningar för detta då personalen gemensamt i arbetslaget kan ta ansvar för och bidra till att det pedagogiska arbetet utvecklas och förnyas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Enligt regeringens uppfattning skall varje kommun eller annan huvudman liksom i dag ha ansvaret för att all personal i förskolan är kompetent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Personalens möjligheter till kompetensutveckling är inte reglerade i lag. I departementsutgåvan av förskolans läroplan anges i förordet att det krävs väl utbildad personal som får möjlighet till den kompetensutveckling och det stöd som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sitt arbete. Liksom i andra kommunala verksamheter har förskolans personal fått kompetensutveckling och fortbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;Förskollärare är lärare i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft25"&gt;Förskollärares kunskap och pedagogiska kompetens utgör själva grunden för förskolans utveckling. Tillgång till utbildade förskollärare i alla förskolor är en viktig faktor för kvalitet och likvärdighet i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft25"&gt;Utbildning av lärare och krav på att anställa lärare är ett av statens styrmedel för en hög kvalitet i utbildningssystemet. Regeringen har medverkat till att förlänga den förnyade sammanhållna lärarutbildningen mot förskolan till 3,5 år (prop. 1999/2000:135). Med den nya lärarutbildningen har lärarexamen om 140 poäng med inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år ersatt barn- och ungdomspedagogisk examen (120 p). De som utbildar sig för arbete i förskola och förskoleklass har numera i likhet med andra lärare möjlighet att fördjupa sig i ett ämne eller ämnesområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft19"&gt;Riksdagens beslut hösten 2000 om en ny lärarutbildning (rskr. 2000/01:5, 2000/01:UbU03) innebar ändringar i bestämmelserna om lärarexamen i högskoleförordningen (1993:100). Beslutet innebär att lärarexamen numera även innefattar lärare i förskolan. Begreppet lärare bör därför användas i lagstiftningen som gemensam benämning för lärare i samtliga skolformer, även förskolan. Benämningen förskollärare är framförallt en tjänstebenämning. Vilken tjänstebenämning som skall användas – förskollärare eller lärare i förskolan, är närmast en fråga för huvudmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Barnskötare i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft4"&gt;Under hela förskolans utbyggnad har barnskötarna utgjort ungefär hälften av personalen. Barnskötare är därmed en viktig del av förskolans personal och deras arbetsinsats är av stort värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft25"&gt;Det ligger i huvudmannens intresse som arbetsgivare att barnskötarnas erfarenheter och kompetens tas tillvara i förskolan. Regeringen avser att fortsatt verka för att detta sker. Förskollärare och barnskötare arbetar i arbetslag i förskolan och bidrar gemensamt med sina olika kompetenser till barns omsorg, utveckling och lärande. Regeringen anser därför att utöver lärare bör även annan personal t.ex. barnskötare regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;Därmed skapas bättre förutsättningar för att kunna inrätta tjänster för tillsvidareanställning av såväl barnskötare som övrig personal. Enligt regeringens bedömning bör det vara huvudmannens ansvar att avgöra vilka personalkategorier, utöver förskollärare, som skall anställas i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Alla som arbetar med barn bör ha lämplig utbildning och kompetens. Gymnasieskolans yrkesförberedande barn- och fritidsprogram är en möjlig väg till arbete i förskolan. För dem som inte genomgått den utbildningen eller som vill komplettera den har det saknats en nationell och likvärdig utbildning för barnskötare. Statens skolverk har därför på regeringens uppdrag utarbetat och fastställt en kursplan för en ettårig barnskötarutbildning på påbyggnadsnivå inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Utbildningen riktar sig både till dem som redan arbetar som barnskötare och till dem som saknar erfarenhet från förskolan, men vill arbeta som barnskötare. Utbildningen skall till sin form vara flexibel eftersom den riktar sig till målgrupper som sinsemellan är olika. Detta innebär bl.a. valbara kurser, arbetsplatsförlagda studier samt att studerande som har reella kunskaper inom de olika kunskapsområdena skall kunna få dessa validerade. Inom ramen för utbildningen kommer det även att finnas vissa möjligheter för studerande som saknar grundläggande behörighet till högskolan att läsa ämnen som ger sådan behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;Övrig personal i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft19"&gt;Utöver lärare och barnskötare bör även annan för uppdraget lämplig personal kunna anställas i förskolan. Det kan finnas behov av att komplettera eller utöka kompetensen i arbetslagen med personal som har en annan utbildnings- eller yrkesbakgrund. Personal som kan vara lämpad är t.ex. bilddrama- och musikpedagoger samt personer med utbildning inom idrott och rörelse, kost och hälsa, miljö och teknik. Kulturstödjare med samma modersmål som barn i förskolan, gärna med akademisk utbildning, kan också ha en särskild kompetens att tillföra förskolan liksom lärare i modersmål. Det är varje huvudman som avgör vem som anställs samt vilken kompetens som erfordras för att komplettera arbetslaget utifrån barnens och verksamhetens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;Arbetslag i pedagogisk verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Ett utmärkande drag för förskolan är arbetslaget som samarbetsform för personalen. Sedan i början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har arbetslaget varit en pedagogisk och demokratisk princip. Hela arbetslaget arbetar med barnens utveckling och lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Verksamheten i förskolan bygger på en vid tolkning av pedagogikbegreppet där omsorg, omvårdnad, fostran och lärande integreras utifrån en helhetssyn på barns behov och utveckling. Pedagogiken utgår från att utveckling och lärande sker ständigt, inte bara eller ens huvudsakligen i arrangerade inlärningssituationer. Barn är i ständig interaktion med allt de möter i sin omvärld och lärandet sker när barnets kompetens vidgas. Det sker både i omsorgssituationer, i flickors och pojkars lekar och utforskande och i mer riktade lärande aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Förskolans läroplan riktar sig till hela arbetslaget och förutsätter att all personal bidrar gemensamt till den pedagogiska verksamheten. Någon åtskillnad på vad den ena eller andra yrkeskategorin skall arbeta med är inte angiven. Oavsett om ett arbetslag består enbart av lärare eller av både lärare och barnskötare är uppgiften att arbeta med alla delar av förskolans uppdrag samt att följa mål och riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Enligt regeringens uppfattning skall arbetslagets uppdrag vara oförändrat såsom det anges i förskolans läroplan. Arbetslagets gemensamma uppgifter omfattar planering, genomförande, utvärdering och utveckling av verksamheten samt föräldrasamarbete. Hur arbetet närmare skall fördelas bör avgöras av rektor som har ledningsansvaret för det pedagogiska arbetet i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Övergripande ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Enligt regeringens bedömning bör lärarna i förskolan ha det övergripande ansvaret för barnens utveckling och lärande. Detta bör komma till uttryck i författningstexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Därmed tydliggörs lärares ansvar för att förskolans värdegrund hävdas och förskolans uppdrag fullföljs. Samtidigt är det viktigt att behörighetskraven har en reell funktion. Lärare skall levandegöra intentionerna i förskolans läroplan, driva det pedagogiska utvecklingsarbetet och ansvara för att det målinriktade arbetet främjar barnens utveckling och lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Det är angeläget att lärare leder utvecklingen av ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt och arbetssätt utifrån läroplan och aktuell forskning. Ett betydelsefullt ansvar är även att bygga upp ett förtroendefullt och nära samarbete mellan föräldrar och förskola. Till detta hör ansvaret för att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten. För att kunna ta ett professionellt ansvar är det en förutsättning att tid för planering, reflektion och utvärdering avsätts utanför arbetet med barnen, dels för hela arbetslaget, dels för dem som har det övergripande pedagogiska ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Eftersom närmare hälften av de anställda i förskolan är förskollärare bedömer regeringen att ett förtydligande av personalens ansvar inte får några ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Däremot kan de bestämmelser regeringen kommer att föreslå innebära att en viss omfördelning av personal behöver göras. Huvudmannen bör tillse att det finns behöriga lärare i varje förskola. Hur det skall organiseras är en fråga för huvudmannen och förskolans ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;Behöriga lärare i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Behöriga att tillsvidareanställas som lärare i förskolan bör de vara som har svensk lärarexamen eller motsvarande äldre utbildning samt de som har utländsk utbildning och som Högskoleverket har utfärdat behörighetsbevis för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Endast om behöriga lärare inte finns att tillgå får huvudmannen tillsvidareanställa någon annan om sökanden har motsvarande kompetens att arbeta som lärare i förskolan och det dessutom finns skäl att anta att sökanden är lämpad att arbeta i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;P class="p53 ft4"&gt;Därutöver bör den som inte uppfyller kraven på behörighet få anställas Prop. 2004/05:11 som lärare för högst ett år i sänder om det finns skäl att anta att sökanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft4"&gt;är lämpad för uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Personalens kompetensutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft19"&gt;Kompetensutveckling och fortbildning är ett stöd för att professionellt kunna utföra sitt arbete. Möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning är även grundläggande förutsättningar, dels för att individen skall kunna utvecklas i yrket, dels för verksamhetens utveckling. Lika viktigt är tid för planering, utvärdering, dokumentation och reflektion samt handledning. Regeringen anser att huvudmannens ansvar för att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling bör komma till uttryck i skollagen och ges samma reglering som för andra skolformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Regeringen avser att stödja kompetensutvecklingsinsatser för förskolans personal. Avsikten med insatserna skall vara att bidra till förskolans kvalitetsutveckling. Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa kan användas för kompetensutveckling av personal. Enligt regeringens uppfattning bör det i första hand vara detta bidrag som utnyttjas för att fylla behovet av kompetensutvecklingsinsatser med anledning av regeringens bedömningar och förslag i föreliggande proposition (se vidare avsnitt 7, Statsbidrag till personalförstärkning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft4"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;SPAN class="p171 ft6"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;Personalförsörjning för förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft4"&gt;Regeringens bedömning: Förskolans kvalitet förutsätter att ett tillräckligt antal förskollärare kan rekryteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Regeringens uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att initiera informations- och utvecklingsinsatser inom det viktiga och nyskapande arbete som pågår i förskolan bör kunna stimulera rekryteringen av personal till förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft19"&gt;Regeringen avser att se över möjligheten till bl.a. tillgodoräknande så att barnskötare och andra med förskolepedagogisk kompetens ges möjligheter att studera till en fullständig lärarexamen under kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;För att förbättra bedömningen av förskolans rekryteringsbehov kommer regeringen att ge Statens skolverk i uppdrag att i samverkan med regionala organ sammanställa kommunernas personalförsörjningsprogram för verksamheten i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Förskolan står inför ett stort framtida rekryteringsbehov av personal, i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;synnerhet lärare. Ökade födelsetal leder till att antalet inskrivna barn i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förskolan beräknas öka de närmaste åren. Förskolans roll och uppdrag i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;samhället har dessutom utvidgats under de senaste åren. I verksamheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;som är föremål för förändringar är det angeläget att kunna rekrytera och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;behålla personalen. Regeringens satsning i form av ett särskilt statsbidrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;för att öka personaltätheten i förskolan kommer att ytterligare öka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;efterfrågan på personal.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;Lärare i förskolan har avgörande betydelse för förskolans verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;och utveckling. För att lärararbetet i förskolan fortsatt skall vara ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;attraktivt val bland dagens studenter krävs arbetsgivarens insatser för en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;god arbetsmiljö, goda arbetsvillkor och en positiv karriärutveckling.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Förskolan som en attraktiv arbetsplats&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;En förskola som är attraktiv för människor att söka sig till som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;arbetsplats har en tydlig organisation och bedriver en verksamhet med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;pedagogisk kraft och tydlighet. Förskolans verksamhet måste erbjuda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;utveckling i arbetet genom kompetensutveckling och möjligheter till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;karriärutveckling av olika slag, för att alla personalkategorier skall söka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;sig dit och stanna kvar. Personalens egna möjligheter att planera och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;organisera sitt arbete bidrar till att arbetet upplevs som positivt och att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;personalen trivs.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;Regeringen har gett Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;initiera informations- och utvecklingsinsatser inom det viktiga och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;nyskapande arbete som pågår i förskolan i syfte att stimulera rekrytering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;av personal till förskolan. Myndigheten har påbörjat projektet &lt;SPAN class="ft15"&gt;Förskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;– framtidens arbetsplats&lt;/SPAN&gt;. Kontakter har tagits med universitet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;högskolor med lärarutbildning, olika huvudmän för förskola,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förskolepersonal m.fl. för att uppmärksamma och stödja pågående&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;insatser samt initiera nya. Projektet kommer att sprida lärande exempel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;för rekrytering, kompetens- och karriärutveckling samt pedagogiskt utvecklingsarbete och kvalitetsutveckling i förskolan. De utåtriktade aktiviteterna kommer att ske via hemsidor, andra media och publikationer samt på seminarier, utställningar och mässor. Målgrupperna är, bland andra, grund- och gymnasieskolans elever, studie- och yrkesvägledare, högskolans studenter och lärare, arbetsförmedlare, kommunala och enskilda huvudmän samt yrkesverksamma i förskolan. De utåtriktade aktiviteterna kommer huvudsakligen att pågå under hösten 2004 och våren 2005. Uppdraget skall redovisas till regeringen i november 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;En ny lärarutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft25"&gt;Lärarutbildningen reformerades den 1 juli 2001 enligt riksdagens ställningstagande till propositionen &lt;SPAN class="ft24"&gt;En förnyad lärarutbildning &lt;/SPAN&gt;(prop. 1999/2000:135, rskr. 2000/01:5, 2000/01:UbU03). En avsikt med lärarutbildningsreformen var att generellt öka studenternas intresse för lärarutbildning. Ett sätt att göra detta är genom den s.k. öppna ingången vilken innebär att studenterna börjar sin utbildning med inriktning på att bli lärare och sedan gör successiva val inom lärarprogrammets ram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Lärarutbildningens öppna och flexibla struktur kräver en kvalificerad studievägledning av lärosätena och erfarenheter från den verksamhetsförlagda delen av utbildningen för att studenterna skall kunna välja inriktningar som överensstämmer både med egna preferenser och med arbetsmarknadens behov. Möjligheten att liksom tidigare direkt antas till en bestämd inriktning av lärarutbildningsprogrammet och garanteras möjligheten att slutföra studierna i denna finns fortfarande kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;I den nya lärarutbildningen intar den verksamhetsförlagda delen av utbildningen en viktig roll enligt regeringens mening. Samverkan mellan lärosätena, förskola och skola innebär en ömsesidig nytta och utvecklingsmöjligheter för berörda parter. Det pågår ett intensivt lokalt samarbete mellan lärosätena, förskola och skola samtidigt som de lokala lösningarna varierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Behovet av lärare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft25"&gt;Det råder geografiska variationer avseende behov av och tillgång på examinerade lärare. Bristen på lärare i förskolan är främst koncentrerad till &lt;NOBR&gt;Stockholms-,&lt;/NOBR&gt; Mälardals- och Göteborgsregionerna. Andra delar av landet visar balans eller överskott i försörjningen av lärare för förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Regeringen fastställer mål för antal lärarexamina vid de lärosäten som har lärarutbildning. Regeringen har som planeringsförutsättning angivit antal examina under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2008&lt;/NOBR&gt; per lärosäte för respektive inriktning mot tidigare och senare år. Behovet av lärare i förskola och förskoleklass har särskilt framhållits i regleringsbrev.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Högskoleverket har i uppdrag att i samverkan med Statens skolverk medverka i lärosätenas arbete inför beslut om dimensionering av utbildning av lärare. Verket skall sammanställa uppgifter från universitet och högskolor om rekryteringen till lärarutbildningen av de i regleringsbrevet särskilt uppmärksammade lärarkategorierna, bl.a. lärare i förskola och förskoleklass.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;P class="p53 ft4"&gt;Enligt Skolverkets prognos 2004 för perioden fram till år 2020 (Skol- Prop. 2004/05:11 verket dnr 2004:186) kommer det för vissa kategorier lärare fortsatt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft19"&gt;finnas ett behov som överstiger den förväntade examinationen utifrån de mål för antalet examina som regeringen har satt. Lärare i förskolan är en grupp som det enligt Skolverkets prognos kan komma att råda brist på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Med den nya lärarutbildningens öppna struktur är det svårt att i varje ögonblick förutse vilken inriktning varje student kommer att välja för sin examen. Högskoleverket har därför genomfört en enkät bland de lärarstudenter som påbörjat sin utbildning höstterminen 2001 respektive 2002. Enkätundersökningen visar att 12 procent av lärarstudenterna avser att inrikta sig mot förskola/förskoleklass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;För att få en bild av läget vad gäller rekryteringen av lärarstudenter till inriktningen mot tidigare år anordnade Utbildningsdepartementet under våren 2004 en konferens. Regeringen fortsätter att noga följa måluppfyllelsen för lärarexamen mot tidigare år, förskola och förskoleklass för att kunna vidta åtgärder (se vidare prop. 2004/05:1, Utgiftsområde 16, avsnitt Högskoleverksamhet, kapitel Insatser, avsnittet Lärarutbildning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft15"&gt;Män i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft19"&gt;Männens andel av förskolans personal utgör &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; procent. Under 1970- talet, då män kvoterades in, var andelen högre. Därefter har andelen män varit konstant. På en arbetsplats spelar könsfördelningen bland personalen stor roll. Flera undersökningar visar att en markant dominans av ett kön skapar problem och gör arbetsmiljön mer komplicerad för det underrepresenterade könet. Det blir svårare att bryta förlegade könsroller. Utifrån läroplanens krav finns det sålunda behov av att förändra synsättet på yrkesroll och kompetens för förskolans personal utifrån ett medvetet könsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Regeringen har tillsatt &lt;SPAN class="ft18"&gt;Delegationen för jämställdhet i förskolan &lt;/SPAN&gt;som har i uppdrag att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. Delegationen skall bland annat lyfta fram goda exempel där man lyckats rekrytera fler män till arbete i förskolan samt behålla dem som redan finns där (se vidare avsnitt 14, Jämställdhet i förskolan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft15"&gt;Olika vägar att rekrytera och utbilda studenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft25"&gt;Ett antal lärosäten har en tydlig ingång och ett fastlagt program för utbildning mot förskola. Detta har lett till ett starkt rekryteringsläge beträffande lärare till förskolan. Några lärosäten arbetar medvetet med att ge samtliga lärarstudenter möjlighet att prova på alla förekommande verksamhetsformer. Med denna metod har förskolan visat sig få en god möjlighet att visa upp sig som en attraktiv arbetsplats och på så sätt rekrytera nya grupper lärarstudenter. Ett antal lärosäten har en aktiv studievägledning med kontrakt mellan studenter och lärosäte för ett- eller tvåårsperioder av lärarutbildningsprogrammet. Detta gör att såväl student som lärosäte har en klar uppfattning om vilka examina som kommer att utfärdas och hur dessa kommer att tas emot på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Åtgärder för ökad rekrytering till lärarutbildningen och förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft44"&gt;Regeringen kommer bl.a. mot bakgrund av innehållet i Skolverkets prognos att vidta åtgärder för att generellt öka tillgången på examinerade lärare liksom tillgången på lärare inom områden där särskilda behov kommer att föreligga, bl.a. lärare i förskolan. Regeringen ser positivt på de åtgärder som flera lärosäten redan vidtagit och anser att fler lärosäten bör arbeta på samma sätt. Som regeringen tidigare framhållit i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1, utgiftsområde 16, avsnitt Högskoleverksamhet, kapitel Insatser, avsnittet Lärarutbildning) krävs det dock ytterligare åtgärder för att motverka allvarliga bristsituationer. Det är enligt regeringens bedömning nödvändigt att lärosätena i ökad utsträckning samarbetar kring specialiseringar och profileringar av lärarutbildningen för att tillgodose arbetsmarknadens behov. Detta bör göras med hänsyn till behoven av såväl grundläggande lärarutbildning som kompetensutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;Regeringen avser att i regleringsbrev precisera målen för &lt;NOBR&gt;2005–2008&lt;/NOBR&gt; avseende antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare år med ett särskilt delmål för examina med inriktning mot förskola/förskoleklass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft25"&gt;Vidare avser regeringen att återkomma i regleringsbrevet med uppdrag till de lärosäten som har lärarutbildning mot tidigare år. Avsikten är att det antingen skall vara möjligt att välja inriktning mot förskola och förskoleklass som ett tydligt alternativ, inför eller under lärarutbildningen, eller att lärosätet vidtar andra åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal studerar med inriktning mot arbete i förskola och förskoleklass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft19"&gt;Förbättrat tillgodoräknande, validering och vidareutbildningsmöjligheter kan bidra till att öka tillgången på utbildade lärare i förskolan och till att stimulera rekryteringen. Barnskötare och andra med förskolepedagogisk kompetens bör ges möjligheter att studera till en lärarexamen på ett sådant sätt att deras kunskaper och yrkeserfarenheter tas väl tillvara. Regeringen avser att se över möjligheten till bl.a. tillgodoräknande så att fler kan uppnå en fullständig lärarexamen under kortare tid, så att tillgången på välutbildad personal i förskolan kan öka (se vidare prop. 2004/05:1, utgiftsområde 16, avsnitt Högskoleverksamhet, kapitel Insatser, avsnittet Lärarutbildning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;I syfte att förbättra bedömningen av förskolans, förskoleklassens och grundskolans (i delen tidigare år) rekryteringsbehov av lärare kommer Skolverket att ges i uppdrag att i samverkan med regionala organ sammanställa kommunernas personalförsörjningsprogram för dessa verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Andelen lärare som är utbildade för förskolan och som finns i arbetskraften utanför förskolan, förskoleklassen och skolan uppgår till 20 procent (13 724 personer). Dessa lärare borde genom särskilda insatser av kommunerna kunna utgöra en rekryteringsbas och är därför en målgrupp för Myndigheten för skolutveckling i projektet &lt;SPAN class="ft15"&gt;Förskolan – framtidens arbetsplats&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Regeringen kommer att aktivt följa utvecklingen och vidta ytterligare åtgärder om planerade insatser inte ger avsedda resultat för en tillfredsställande försörjning av utbildade lärare till förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft4"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;SPAN class="p171 ft6"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;Familjedaghem och öppen förskola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft19"&gt;Regeringens bedömning: Om vårdnadshavarna önskar familjedaghem i stället för förskola bör kommunen sträva efter att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål. Familjedaghem bör regleras som pedagogisk verksamhet, men inte utgöra en skolform. I familjedaghemmens uppdrag bör ligga att bedriva pedagogisk verksamhet och omsorg som stimulerar barns utveckling och lärande utifrån varje barns behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;En kommun bör även kunna anordna pedagogisk verksamhet i form av öppen förskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Regeringen avser att i propositionen med förslag till ny skollag återkomma till riksdagen med förslag till lagtext på dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Skollagskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig menar att familjedaghemmen har en viktig funktion för vissa barn och som valmöjlighet för föräldrar. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Barnombudsmannen, Lärarförbundet, LO, &lt;/SPAN&gt;samt ett flertal kommuner anser att det i skollagen bör finnas en bestämmelse som garanterar familjedaghemmens ställning. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Myndigheten för skolutveckling &lt;/SPAN&gt;anser att verksamheten i familjedaghem och i öppen förskola inte är tillräckligt reglerad vad gäller ansvars- och kvalitetsfrågor. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kalmar kommun &lt;/SPAN&gt;ser det som en naturlig utveckling att familjedaghemmen inte ingår i skolväsendet, utan blir ett komplement till förskolan. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Barnverket &lt;/SPAN&gt;samt ett tiotal kommuner däribland &lt;SPAN class="ft18"&gt;Härnösands&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Leksands&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Sollentuna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Tyresö kommuner &lt;/SPAN&gt;är negativa till en marginalisering av familjedaghemmen. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kils kommun &lt;/SPAN&gt;menar att det blir svårt att genomföra förslaget om en generell rätt till förskola då en stor del av kommunens barn vistas i familjedaghem. Ett hundratal spontana remissyttranden uttalar sitt stöd för familjedaghemmen. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Timrå kommun &lt;/SPAN&gt;föreslår att familjedaghem och öppen förskola lyfts ur skollagen eller ingår i gruppen särskilda utbildningsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft19"&gt;Det är en viktig kvalitetsfråga att det finns alternativ och valfrihet i förskoleverksamheten. Verksamhet behöver bedrivas i olika former och med olika inriktningar för att passa olika barns och barnfamiljers behov. Flera skäl talar för att familjedaghemmen behövs som ett komplement till förskolan. Familjedaghem behövs ibland av geografiska skäl i glesbygd och landsbygd – det kan vara för långt till närmaste förskola för vissa barn. Familjedaghemmen kan också genom en större flexibilitet tillgodose vissa behov som förskolan inte alltid klarar av, t.ex. omsorg under kvällar, nätter och helger. Det finns barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver vara i mindre grupper än vad förskolan kan erbjuda. Familjedaghem behövs också av valfrihetsskäl – när föräldrar och barn föredrar familjedaghemmet som omsorgsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Familjedaghem är en omsorgsform som funnits under lång tid och den blev statsbidragsberättigad år 1968. I familjedaghemmet tar en dagbarnvårdare hand om barn i sitt eget hem. Öppettiderna anpassas till föräldrarnas arbetstider och familjerna betalar avgift på samma sätt som för barn i förskola och fritidshem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Familjedaghemmen omfattas av bestämmelserna i skollagen. Enligt dagens lagstiftning bedrivs förskoleverksamhet i form av förskola eller familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Statistiken för år 2003 visar att cirka 37 500 barn i åldern &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; år hade plats i familjedaghem. I mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; var antalet barn i familjedaghem drygt 170 000 och verksamheten hade därmed nästan samma omfattning som förskolan. Sedan dess har antalet barn i familjedaghem minskat varje år, samtidigt som förskolan och fritidshemmet byggts ut kraftigt. I dag är andelen barn i åldern &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; år i förskola 75 procent och i familjedaghem 7 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Variationen mellan olika kommuner när det gäller inskrivna barn i familjedaghem är stor. Storstäder och större städer har en låg andel barn i familjedaghem, medan landsbygdskommuner och övriga mindre kommuner har en högre andel. Ett fåtal kommuner hade 2002 inga familjedaghem alls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;År 2003 var omkring 7 700 personer anställda i familjedaghem. Ungefär 70 procent av de anställda hade utbildning för att arbeta med barn, vilket är en kraftig ökning jämfört med för tio år sedan. Andelen dagbarnvårdare utan någon barnavårdsutbildning var högst i glesbygdskommuner och i mindre övriga kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Antalet barn per anställd i familjedaghem var 5,2. Denna siffra har varit relativt konstant sedan 1999. I mitten av nittiotalet var antalet barn per dagbarnvårdare 5,8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Vårdnadshavares önskemål om omsorgsform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Enligt skollagen skall kommunen ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform när den erbjuder plats inom förskoleverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;I Statens skolverks föräldraenkät från 2002 har cirka 80 000 föräldrar fått frågan om de är nöjda med sina barns omsorgsform eller inte. Andelen nöjda föräldrar är mycket hög, oavsett om barnen är i förskola eller familjedaghem. Andelen föräldrar med barn i åldern &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; år som var nöjda med barnets omsorgsform var 92 procent både i förskola och i familjedaghem. 52 procent av dem som inte var nöjda med familjedaghem ville byta till förskola medan 9 procent av dem som inte var nöjda med förskola ville byta till familjedaghem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Regeringen har tidigare i denna proposition redovisat sin bedömning när det gäller kommunens skyldighet att erbjuda förskola till alla barn som är berättigade till det och att annan omsorgsform inte skall kunna ersätta förskola mot vårdnadshavarens vilja. Enligt regeringens bedömning bör i samband med en sådan reform även föräldrarnas möjlighet att välja familjedaghem som omsorgsform för sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft52"&gt;stärkas. Om föräldrar önskar familjedaghem i stället för förskola bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;kommunen sträva efter att tillgodose föräldrarnas önskemål. Detta bör komma till uttryck i skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Någon ovillkorlig skyldighet att erbjuda familjedaghem bör dock inte åläggas kommunerna. Omsorgsformen bygger bl.a. på att det finns dagbarnvårdare att tillgå i kommunen. Av de fåtal kommuner som inte erbjuder familjedaghem hänvisar en del just till svårigheten att rekrytera dagbarnvårdare. Så länge det finns en efterfrågan på platser i familjedaghem och en motsvarande tillgång på dagbarnvårdare bör dock kommunerna sträva efter att hålla en beredskap av familjedaghem tillgängliga som motsvarar behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;Familjedaghemmens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft25"&gt;Familjedaghemmen bedriver i likhet med förskolan, enligt dagens lagstiftning, en pedagogisk verksamhet. Förskolans läroplan gäller dock endast förskolan, inte familjedaghemmen. Däremot skall läroplanen för förskolan vara vägledande för familjedaghem. Det innebär att familjedaghemmen kan tillämpa delar av läroplanen, utifrån de förutsättningar som denna verksamhet ger. De avsnitt i läroplanen som behandlar normer och värden är lika relevanta för familjedaghemmen som för förskolan. Läroplanen skall också i övrigt fungera vägledande. Familjedaghemmen är dock inte tillgängliga för samma reglering, kontroll och utvärdering som förskolan. På regeringens uppdrag har Skolverket utfärdat allmänna råd för familjedaghem (Allmänna råd 1999:3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft19"&gt;Enligt regeringens bedömning bör familjedaghemmen behålla sitt uppdrag som pedagogisk verksamhet. Familjedaghemmens uppdrag bör liksom hittills vara att genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande och ge barn omsorg, omvårdnad och fostran. Verksamheten bör utgå från varje barns behov. Genom att organisera sig i grupper kan dagbarnvårdare ge varandra information, stöd och arbetsgemenskap samt pedagogisk stimulans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Öppen förskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft19"&gt;I dagens skollag definieras öppen förskola som en kompletterande förskoleverksamhet. Öppen förskola tar emot barn och föräldrar som är hemma om dagarna, t.ex. under föräldraledigheten, och den är även en resurs för familjedaghemmen. I den öppna förskolan har dagbarnvårdarna och barnen en mötesplats som, ofta under ledning av förskollärare, fungerar som ett pedagogiskt utvecklande stöd för familjedaghemmen. Sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; samarbetar den öppna förskolan på många håll med barn- och mödrahälsovården och med socialtjänsten i s.k. familjecentraler – en mycket värdefull form av samverkan. Skolverket har på regeringens uppdrag utfärdat allmänna råd för öppen förskola (Allmänna råd 2000:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft19"&gt;Antalet öppna förskolor har minskat under senare år. I slutet av 1990- talet fanns det närmare 1 000 öppna förskolor. Sedan dess har antalet nästan halverats. I dag har mer än en tredjedel av kommunerna ingen öppen förskola alls, men det finns också exempel på kommuner där verksamheten byggts ut och utvecklats. Det är oklart hur stor del av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;P class="p70 ft4"&gt;nedläggningen som kan förklaras av minskad efterfrågan och hur stor del Prop. 2004/05:11 som kan förklaras av andra faktorer som besparingsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft19"&gt;Den öppna förskolan fyller delvis andra funktioner än övrig förskoleverksamhet. För såväl dagbarnvårdare som hemmavarande föräldrar är verksamheten ett viktigt stöd. Den öppna förskolans samhällsekonomiska lönsamhet som förebyggande resurs har uppmärksammats i en nyligen publicerad rapport från Skolverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (&lt;SPAN class="ft50"&gt;Tänk långsiktigt, 2004&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft19"&gt;Regeringen anser att den öppna förskolan är en viktig del av förskoleverksamheten och ett värdefullt komplement till förskola och familjedaghem. Det är angeläget att kommunerna satsar även på denna verksamhet. Regeringen kommer, genom en ändring i förordningen (2001:161) om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa, att utvidga ändamålet för detta statsbidrag till att även omfatta anställning och kompetensutveckling av personal i den öppna förskolan. Ändringen avses kunna gälla från 1 januari 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft19"&gt;Den öppna förskolan bör synliggöras som en egen pedagogisk verksamhet genom en reglering i skollagen. Regeringen avser vidare att ge Skolverket ett uppdrag att göra en nationell uppföljning av den öppna förskolan och i samarbete med Myndigheten för skolutveckling redovisa lärande exempel inom denna verksamhetsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft4"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;SPAN class="p171 ft6"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;Mångkulturell förskola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Regeringens bedömning: I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) bör förskolans mångkulturella uppdrag förtydligas för att stärka barns språk- och identitetsutveckling. Det bör också anges att ett mål för förskolan att sträva mot är att varje barn med annat modersmål än svenska får stöd att utveckla sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft4"&gt;Skollagskommitténs förslag: Skollagskommittén föreslår att en bestämmelse tas in i skollagen om att förskolan skall bidra till att ge elever som har annat modersmål än svenska tillfälle att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Remissinstanserna: Få remissinstanser har yttrat sig i frågan. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Svenska Kommunförbundet &lt;/SPAN&gt;påtalar att kommittén inte har gjort någon kostnadsberäkning av förslaget och menar att det medför ökade kostnader för kommunerna. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Värmdö kommun &lt;/SPAN&gt;är tveksam till förslaget och frågar sig om det innebär en skyldighet för kommunen. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Barnombudsmannen &lt;/SPAN&gt;är positiv till förslaget under förutsättning att det svenska språket inte blir lidande. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Integrationsverket&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft15"&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Statens skolverk &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft15"&gt;Myndigheten för skolutveckling &lt;/SPAN&gt;är positiva till kommitténs förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft19"&gt;Regeringen anser att stödet till barn i förskolan med annat modersmål än svenska behöver prioriteras. Sverige är i dag ett mångkulturellt land med många olika etniska, religiösa eller språkliga grupper som har band till sitt ursprung, sin kultur och sina värderingar. Närmare 50 000 barn (14 procent) i förskolan har annat modersmål än svenska. Behovet att uppmärksamma flerspråkiga och flerkulturella barns specifika förutsättningar ökar. Det är en viktig uppgift för förskolan att ge alla barn möjlighet att ta tillvara sina resurser på bästa sätt. Att kunna stödja kulturell mångfald och bejaka flerkulturella identiteter är därför en viktig uppgift för förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Förskolan är en mötesplats för barn och föräldrar från skilda kulturer och för många blir förskolan ett av de första mötena med det svenska samhället. Likaledes kan förskolestarten för barn med svensk bakgrund och deras föräldrar innebära det första mötet med familjer med annan etnisk bakgrund, annan religion och annat språk. Detta gör att förskolan har stor integrationspolitisk betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Forskning visar att barn med utländsk bakgrund, som har goda kunskaper i sitt modersmål samt god kännedom om sin bakgrund och som vistas i flerspråkiga miljöer har bättre möjligheter att lära sig svenska och även inhämta och utveckla färdigheter inom andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Stöd för barn med annat modersmål än svenska är mycket viktigt i förskolan, särskilt för de yngsta barnen som är i färd med att utveckla språk och identitet. Det räcker inte att barnen talar sitt modersmål i hemmet. Även förskolan bör bidra till att modersmålet utvecklas för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft4"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;barnen aktivt skall kommunicera på såväl sitt modersmål som på svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Regeringen anser att förskolans mångkulturella uppdrag behöver förstärkas i läroplanen. Genom att förstärka läroplanen markeras att stödet för barnens språkutveckling i såväl modersmål som svenska handlar om alla barns möjlighet till flerkulturell identitetsutveckling och att detta i första hand är en pedagogisk fråga för förskolan. Barn lär i de vardagliga aktiviteterna, i lek och i skapande verksamhet. Verksamhet, arbetssätt, miljö och material i varje förskola där det finns barn med utländsk bakgrund bör anpassas till barnens behov. Särskilda åtgärder som tvåspråkig personal, lärare i modersmål, kulturstödjare m.m. kan vara viktiga komplement. Även barnens föräldrar är en viktig tillgång och resurs för förskolan i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;Minskat modersmålsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft19"&gt;Skolverkets kartläggning &lt;SPAN class="ft50"&gt;Flera språk – flera möjligheter (rapport 228, 2002) &lt;/SPAN&gt;visar att barn med flerspråkig och flerkulturell bakgrund behöver stöd för sin utveckling. Av rapporten framgår att modersmålsstödet i förskolan har minskat kraftigt. Endast var fjärde kommun erbjuder modersmålsstöd i förskolan. Andelen barn med annat modersmål än svenska som fick stöd av modersmålslärare, var 14 procent 2003, vilket kan jämföras med 60 procent vid &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Bakgrunden till denna kraftiga minskning är dels de besparingar som skedde inom den offentliga sektorn under &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; dels de nya statsbidragsbestämmelserna, som innebar att de riktade statsbidrag som tidigare utgått till hemspråksstöd i förskolan ersattes av det generella statsbidraget. Samtidigt skedde ett skifte i synen på modersmålsstödet i förskolan som, i motsats till tidigare forskningsrön, ansågs försämra möjligheten för barn med annat modersmål att lära sig svenska. Detta skifte tillsammans med de försämrade ekonomiska villkoren, bidrog till att modersmålsstödet minskade i omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;Förstärkning av läroplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft5"&gt;Regeringen avser att förstärka förskolans läroplan beträffande språk- och identitetsutveckling för barn med annat modersmål än svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;Av läroplanen framgår i dag att det ligger i förskolans uppdrag att bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål samt en dubbel kulturtillhörighet. Vidare anges att förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd att utveckla en dubbel kulturtillhörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Trots detta har Skolverket vid sina inspektioner av förskolan i flera fall konstaterat att huvudmännen inte levt upp till detta. Regeringen ser allvarligt på utvecklingen där allt fler kommuner har valt att minska eller helt avveckla modersmålsstödet i förskolan. I Skolverkets utvärdering av implementeringen av läroplanen är det endast 12 procent av huvudmännen som anger att språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska är ett prioriterat område.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;En bidragande orsak kan vara att frågan om barns tvåspråkighet och dubbla kulturtillhörighet visserligen anges som en del av förskolans uppdrag men inte är formulerad som ett konkret mål att sträva mot i läroplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;För att förtydliga förskolans mångkulturella uppgift avser regeringen att i läroplanen införa mål för förskolan att sträva mot för barn med annat modersmål än svenska. Dessa barn skall i förskolan få stöd för sin identitetsutveckling samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft19"&gt;Regeringen anser att det finns ett behov av att höja kompetensen hos personalen när det gäller att arbeta för och i en mångkulturell förskola. Detta är en central fråga för förskolans kvalitet. Det bedrivs i dag ett bra mångkulturellt arbete vid många förskolor. Detta arbete behöver dokumenteras och spridas. Både personal och huvudmän efterfrågar metoder för hur man kan arbeta med dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Regeringen gav år 2003 Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att arbeta för en förbättring av förskole- och skolsituationen i socialt segregerade områden. I uppdraget ingår att fokusera framgångsfaktorer och erfarenheter av arbete med barn som har olika etnisk, social, språklig eller kulturell bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Myndigheten avser inom ramen för sitt arbete med mångfaldsfrågor att organisera ett nätverk av både skolor och förskolor som arbetar i mångkulturella miljöer med att skapa goda uppväxtmiljöer. Genom nätverket skall förskolorna ges möjligheter till samarbete, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Uppdraget avses pågå till 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Ett annat viktigt projekt är Tema Modersmål – en webbportal som Myndigheten för skolutveckling driver. Syftet med denna är bland annat att ge besökaren en översikt av modersmålsstödet i förskolan och stimulera kunskaper om metoder och utbud av material för modersmålsstöd. Regeringen avser att avsätta medel för att myndigheten skall kunna fortsätta att utveckla webbportalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Regeringen avser att fortsatt nära följa Myndigheten för skolutveckling i dess arbete med att stödja och utveckla förskolans mångkulturella uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;Statsbidrag till produktion av läromedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft25"&gt;Det är viktigt för förskolor med flickor och pojkar med annat modersmål än svenska att det finns pedagogiskt material på barnens modersmål. Det är också nödvändigt för föräldrar och personal att ha tillgång till material som stöder arbetet med barnens språkutveckling både i modersmålet och i svenska. Dagens utbud av barnlitteratur, spel, filmer, &lt;NOBR&gt;CD-rom&lt;/NOBR&gt; och andra pedagogiska hjälpmedel på andra språk än svenska är begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft25"&gt;Ansvaret för att det finns läromedel för barn med annat modersmål än svenska är huvudsakligen en fråga för kommunerna. Staten har ett begränsat ansvar för produktionsstöd till läromedel i ämnen där det råder brist på lämpliga läromedel. Detta framgår av förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel. Regeringen avser att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;tydliggöra att detta statsbidrag också skall användas till läromedel för Prop. 2004/05:11 modersmålsstöd i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft15"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft19"&gt;En förstärkning av förskolans läroplan för barn med annat modersmål än svenska innebär inte att förskolan åläggs nya arbetsuppgifter. Förskolan har redan i dag ett ansvar för dessa barns språk- och identitetsutveckling. Förstärkningen av läroplanen innebär en precisering och ett förtydligande av förskolans mångkulturella uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Enligt regeringens bedömning skall det även fortsättningsvis vara en pedagogisk fråga hur barn med annat modersmål än svenska skall få stöd för sin utveckling och sitt lärande i förskolan. Alla förskolor skall ha en god beredskap och hög ambitionsnivå i denna fråga. Huvudmannen avgör vilka resurser och kompetenser som krävs i olika arbetslag för att uppfylla läroplanens mål i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft4"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;SPAN class="p171 ft6"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;Jämställdhet i förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;Regeringens bedömning: Jämställdhetsarbetet har betydelse för förskolans kvalitet. Förskolan skall ge varje flicka och pojke samma möjlighet att utveckla sin fulla potential som människa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Jämställdhet är en demokrati- och maktfråga. För ett verkningsfullt jämställdhetsarbete behövs kunskap och kompetens. Kunskaperna i förskolan om hur könsmönster skapas och upprätthålls bör därför breddas och fördjupas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft4"&gt;Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Det lades fast i regeringens proposition &lt;SPAN class="ft15"&gt;Delad makt delat ansvar &lt;/SPAN&gt;(prop. 1993/94:147) tillsammans med sex delmål som bl.a. innebär en jämn fördelning av makt och inflytande och lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Det är regeringens mening att jämställdhetsarbetet skall ges en mer feministisk inriktning. I skrivelsen till riksdagen (skr. 2002/03:140&lt;SPAN class="ft50"&gt;) Jämt och ständigt. Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden &lt;/SPAN&gt;framhåller regeringen att det är inom utbildningspolitiken som jämställdhetsarbetet kan ge resultat. Arbetet måste därför intensifieras och effektiviseras på alla nivåer i utbildningssystemet. Den stora utmaningen ligger i att både synliggöra könsmaktsordningen och angripa de strukturer som upprätthåller den. Det är viktigt att jämställdhet beaktas såväl som en del av arbetet med demokrati- och värdegrundsfrågor, som i arbetet mot diskriminering och alla former av kränkande behandling. I all verksamhet krävs ett genusperspektiv för att de jämställdhetspolitiska målen skall kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Arbetet med att bryta rådande könsmaktsstruktur skall starta redan i förskolan. För att uppnå ett jämställt samhälle måste ytterligare insatser göras för att bryta traditionella könsmönster och maktordningen mellan könen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Regeringen anser att förskolans jämställdhetsarbete både till innehåll och verksamhet måste inriktas tydligare mot att förändra könsmönster och traditionella könsroller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft15"&gt;Förskolans jämställdhetsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;Förskolan är det första steget i flickors och pojkars livslånga lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;I läroplanen formuleras förskolans värdegrund samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen anger inriktningen på verksamheten och uttrycker en önskad kvalitetsutveckling. Förskoleverksamheten skall vila på demokratins grund och utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Hit hör jämställdhet. I förskolans uppdrag ingår, oavsett huvudmannaskap, att sträva efter att varje barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft53"&gt;utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;kön, social eller etnisk bakgrund. Jämställdhet skall vara en synlig och tydlig del av värdegrunden i förskolans verksamhet. Det är avgörande för ett framgångsrikt arbete att jämställdhet ses och behandlas som en rättvise- och rättighetsfråga från förskolan och genom hela utbildningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft19"&gt;Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Förskolan påverkar barnen i deras självidentitet och uppfattning om vad flickor och pojkar är, får och kan göra. Könsmakten handlar inte bara om hur pojkar och män uppfattar flickor och kvinnor, utan också om hur de uppfattar sig själva. Detsamma gäller för flickor och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft25"&gt;Regeringen anser att verksamheten i förskolan är av stor betydelse för arbetet med att förverkliga reell jämställdhet i det svenska samhället. Men förskolan kan självfallet inte ensam bryta genusordningen i samhället. Förskolan är en del av samhället. Brister i förskolans verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv speglar samhällets rådande maktstrukturer. Det är kunskaper om könsstrukturen och ett medvetet genusperspektiv samt en aktiv vilja till förändringar som leder till jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;Jämställdhet i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Skolverkets nationella utvärdering av förskolan genomfördes under tiden &lt;NOBR&gt;2002–2003&lt;/NOBR&gt; och är en lägesbeskrivning av förskolans kvalitet några år efter läroplanens införande. En av de centrala frågeställningarna gällde hur kommuner och förskolor uppfattar och genomför sitt uppdrag i relation till läroplanens mål och intentioner. I Skolverkets rapport &lt;SPAN class="ft15"&gt;Förskola i brytningstid &lt;/SPAN&gt;(2004) redovisas myndighetens bedömning av resultaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Enligt Skolverkets rapport prioriterade 77 procent av kommunerna värdegrundsfrågorna. Personalen menar att värdegrunden är det område i läroplanen som är lättast att arbeta med. De anser att de kommit långt i arbetet med normer och värden. Samtidigt ger personalen begreppen normer och värden delvis olika innebörder. Vissa talar om vikten av att skapa ordning i barngruppen och utveckla regler för samvaron. Andra lyfter fram personalens förhållningssätt till barn och föräldrar, vilket skall präglas av respekt och lyhördhet. Jämställdhet hamnar först på tionde plats (29 %) och behandlas knappast alls när personalen ger exempel på hur de arbetar med värdegrunden. Skolverkets utvärdering stämmer väl överens med resultatet från utvärderingen av regeringens Värdegrundsprojekt 2002 och kartläggningen av skolors värdegrundsprojekt som Värdegrundscentrum vid Umeå universitet genomförde 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft5"&gt;Enligt regeringens bedömning måste de nationella strävansmålen i läroplanen vara kända och tolkade av all personal inom förskola och skola för att jämställdhetsarbetet skall bli effektivt och ge resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft15"&gt;Den statliga inspektionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft25"&gt;Skolverket inspekterade 21 mindre kommuner år 2003. Av inspektionen framgick att värdegrunden är ett prioriterat område såväl i övergripande kommunalt som i förskolornas arbete. Men jämställdhet är ett område&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;som uppmärksammades mycket sparsamt och förekom vid enstaka Prop. 2004/05:11 tillfällen i granskningarna och då främst som en arbetsmiljöfråga. Skol-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;verket redovisar i sin årsredovisning för 2003 att ytterligare metodutvecklingsarbete är nödvändigt samt att personalens kompetens och kompetensutveckling behöver uppmärksammas när det gäller värdegrundsfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Regeringen avser att följa hur jämställdhet som en värdegrunds- och demokratifråga beaktas i den statliga inspektionen. Regeringen anser att jämställdhet bör vara ett obligatoriskt kvalitetsområde för kommunens och förskolans kvalitetsredovisning (se vidare avsnitt 16, Systematiskt kvalitetsarbete i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Jämställdhet som kunskapsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Personalens kunskap och kompetens om genus och jämställdhet är av stor vikt för förskolans kvalitet. Skolverket lyfter fram personalens kompetensutveckling som en viktig faktor för att läroplanen skall få genomslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Förskolans ledning och lärare har en nyckelfunktion i arbetet med att möta samhällets krav som de formuleras i läroplanen. För att de skall kunna arbeta med förskolans uppdrag i sin helhet måste de kunna anlägga ett jämställdhetsperspektiv på verksamheten. Det är därför nödvändigt med kunskap om jämställdhet och genus; såväl teoretisk kunskap som praktisk erfarenhet av jämställdhetsarbete samt fördjupad kunskap och insikt i fråga om verksamhetens demokratiska uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Arbetet med värdegrundsfrågor prioriteras starkt av såväl kommunerna som lokalt på enskilda förskolor. Förskolans förhållningssätt har av tradition nära koppling till frågor som rör värdegrund. De vuxnas roll som förebilder markeras dessutom i läroplanen. Men kopplingen mellan värdegrund och jämställdhet är svag. Resultaten från en forskningsstudie (&lt;SPAN class="ft24"&gt;Månsson, 2000&lt;/SPAN&gt;), om samspelsmönster mellan små barn och pedagoger ur ett genusperspektiv, visar liksom flera andra studier, att personalen behandlar pojkar och flickor olika. Flickor och pojkar som uppvisade i stort sett samma beteende tillskrevs olika egenskaper. Det är förskolan inte ensam om att göra. Okunskap om jämställdhet och genus gynnar mer eller mindre det ena könet på det andras bekostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Det är enligt regeringens mening därför viktigt att betona att jämställdhet är en central aspekt av förskolans uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft15"&gt;Samverkan med föräldrar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Samverkan mellan hem och förskola är en kvalitetsfaktor som gynnar barnets utveckling. Det finns ett samband mellan hur personalen bemöter barnen och hur de bemöter föräldrarna. Hur man behandlar och värderar varandra handlar också om kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Regeringen anser att det är viktigt att även föräldrar bemöts jämställt och att de engageras i arbetet med att utveckla jämställdhet i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Utbildning av genuspedagoger&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft25"&gt;Kompetensutveckling i jämställdhet för förskolans och skolans personal är viktig. Regeringen har därför sedan 2002 avsatt medel för att utbilda resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Dessa s.k. genuspedagoger skall arbeta praktiskt med förändringsarbete i sin verksamhet. Syftet är således att stärka kompetensen och höja kvaliteten i det lokala jämställdhetsarbetet. Regeringens ambition är att det skall finnas åtminstone en kvalificerad jämställdhetspedagog i varje kommun vid årsskiftet 2004. Hittills har 190 genuspedagoger utbildats och 65 är i utbildning. Omkring 60 procent av kommunerna (170 kommuner) har någon genuspedagog utbildad eller i utbildning. Intresset tycks vara större i små kommuner, samtidigt som kommuner som Stockholm låter utbilda 27 samt Luleå och Gävle 11 respektive 19 genuspedagoger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;Utbildningen riktar sig till lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Den bedrivs på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling av Göteborgs och Umeå universitet i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm. Även barnskötare har deltagit i utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Men flera kommuner anser att de inte kan satsa på jämställdhet i förskolan av ekonomiska skäl. Det är därför viktigt att framhålla att jämställdhet inte skall ses som ett projekt som löper vid sidan av det dagliga arbetet och kräver särskilda resurser. Jämställdhet ingår i förskolans samhällsuppdrag och skall integreras i verksamheten och ingå som en självklar grund för bedömningen av kvaliteten. Kommunerna har ett ansvar för att vidta åtgärder för att komma till rätta med bristande kvalitet även inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Regeringen anser det angeläget att kommunerna uppmärksammar behovet av insatser i fråga om jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Delegationen för jämställdhet i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Jämställdhetsarbetet måste börja tidigt. Regeringen beslutade därför om en jämställdhetsdelegation för förskolan i augusti 2003. Delegationen har i uppdrag att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan (dir. 2003:101). Senast den 1 december 2004 skall delegationen redovisa sitt arbete och resultat tillsammans med analys och förslag. Uppdraget löper fram till och med den 30 juni 2006, då slutredovisning skall ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Delegationen för jämställdhet i förskolan (U 2003:12) har i uppgift att bl.a. fördela medel till jämställdhetsprojekt och utveckla verktyg för att personal i förskolan skall kunna granska och analysera pedagogiska hjälpmedel, lekmaterial och barnlitteratur ur ett könsperspektiv. Delegationen skall också bl.a. sammanställa den kunskap och beprövade erfarenhet om jämställdhet och genus som finns i dag och se till att den når ut till förskolorna. Delegationen skall vidare ge förslag på hur fler män kan rekryteras till förskolan och hur man kan få män att stanna kvar i yrket. En viktig del av uppdraget för delegationen är att föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete för förskolan skall utvecklas och stärkas. Delegationen skall även sprida kunskap om framgångsrikt jämställdhetsarbete i förskolor i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft4"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;P class="p53 ft4"&gt;Delegationen tilldelade 18 projekt i maj 2004 sammanlagt 2,5 miljoner Prop. 2004/05:11 kronor för jämställdhetsarbete i förskolan. Intresset att söka jämställd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft25"&gt;hetsmedel var mycket stort. Delegation fick in över 100 ansökningar som tillsammans uppgick till nästan 30 miljoner kronor. De projekt som fick medel är spridda över landet och sinsemellan mycket olika varandra. Även 2005 kommer delegationen att inbjuda förskolor att söka medel för arbetet med att förändra könsroller och utveckla kvaliteten i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Delegationens erfarenheter under perioden december 2003 till september 2004 är att intresset för jämställdhet ute på förskolorna är stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;Det är tre områden, enligt delegationen, där förskolorna efterfrågar mer kunskap. De vill ha mer av generell teoretisk kunskap om genus och jämställdhet. De vill ha kunskap om metoder för att kunna granska brister i jämställdhet på sin förskola. De vill också veta hur man skall gå vidare när man fått insikt om könsmaktsordningen och den egna förskolans könsstruktur. Personalen på förskolorna efterfrågar således både genusteori och praktisk genuspedagogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Regeringen inväntar delegationens delbetänkande i december 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft4"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;SPAN class="p171 ft6"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;Föräldrarna i förskolan – samverkan och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;inflytande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Utvecklingssamtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft4"&gt;Regeringens bedömning: Samverkan mellan hem och förskola bör stärkas. Utöver fortlöpande samtal vid dagliga möten samt mer organiserade föräldraaktiviteter i förskolan, bör personal och barnets vårdnadshavare minst en gång varje halvår genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande både i och utanför förskolan (utvecklingssamtal). Förskolans lärare bör ha det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalets genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft4"&gt;Regeringen avser att i propositionen med förslag till ny skollag återkomma till riksdagen med förslag till lagtext på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Skollagskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Kommittén föreslår en gemensam reglering för utvecklingssamtalet för samtliga skolformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat frågan om utvecklingssamtal i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft19"&gt;Enligt förskolans läroplan (Lpfö 98) skall arbetslaget föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Genom inskolningen som varje barn får tillsammans med sina föräldrar när barnet börjar i förskolan, grundläggs samarbetet mellan hem och förskola som sedan fortgår under barnets hela förskoletid. Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Föräldrarna skall också ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan och utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Arbetslaget skall se till att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Även om föräldrasamarbetet i förskolan har en lång tradition och är en av hörnstenarna i förskolepedagogiken anser regeringen att frågan om utvecklingssamtal när förskolan blir en egen skolform, bör få en mer preciserad reglering än hittills och regleras i skollagen. Enligt regeringens bedömning bör minst en gång varje halvår, personal och barnens vårdnadshavare genomföra ett samtal om varje barns utveckling och lärande både i och utanför förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Förskolans lärare bör ha det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft4"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Utvecklingssamtal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft19"&gt;Regelbundna samtal som personal och föräldrar för om barnets utveckling och lärande har blivit vanligt förekommande i förskolan. Fortfarande är dock utvecklingssamtalet i förskolan en relativt ny företeelse och utformning och innehåll varierar mellan olika förskolor och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Det finns ännu ingen samlad kunskap om vilken funktion utvecklingssamtalet har i förskolan, vad föräldrar vill få ut i mötet med förskolan eller hur det kan variera mellan olika förskolor. I en relativt nyutkommen avhandling &lt;SPAN class="ft50"&gt;(Gars, C. 2002, Delad vårdnad? Föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga barndomen, HLS Förlag) &lt;/SPAN&gt;konstateras att det är förskollärarna som bestämmer agendan i samtal med föräldrar. Förskollärarna i studien ansåg att deras ansvar främst var att utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv bedöma barnets utveckling och informera föräldrar om barnet härvidlag avvek från det normala. Föräldrarna däremot var intresserade av att få kännedom om vad deras barn gjorde i förskolan, vilka aktiviteter de ägnade sig åt, om barnet hade roligt och fungerade socialt. Resultaten tyder på att föräldrar och personal har olika syn på vad som är relevant information om barnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft4"&gt;Det är inte regeringens mening att samma modell för utvecklingssamtal som finns i grundskolan skall bli norm även i förskolan. Det är därför viktigt att se både vad som förenar och vad som skiljer förutsättningarna för utvecklingssamtalet i förskolan och skolan. Enligt regeringens bedömning bör utvecklingssamtal i förskolan regleras specifikt i bestämmelser riktade mot förskolan för att bäst kunna anpassas till förskolans uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;I grundskolan är utvecklingssamtalet en information från skolan till eleven och elevens vårdnadshavare om varje elevs skolgång, kunskapsutveckling och sociala utveckling samt hur denna bäst kan stödjas. Informationen grundar sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplaner och kursplaner. Dessa är formulerade som mål för eleven att uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;I förskolan finns inte mål att uppnå som anger nivåer för vad barn skall kunna eller prestera vid olika tidpunkter. Målen att sträva mot i förskolan anger en önskad kvalitetsutveckling och inriktning av förskolans arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;Detta innebär inte att flickors och pojkars individuella utveckling och lärande inte är av intresse i förskolan. Tvärtom är det viktigt att följa hur varje barns utveckling och lärande sker och hur förskolan kan bidra till den. Att följa barns utveckling är dock inte detsamma som att bedöma barns utveckling och lärande utifrån fastställda kriterier och normer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft15"&gt;Utvecklingssamtalets form och innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft25"&gt;Kunskap om varje barns förutsättningar, behov, erfarenheter och intressen är nödvändigt för att anpassa och utveckla förskolans verksamhet till varje barns behov av stimulans och pedagogiska utmaningar. Detta gör personalen, som en del av sin profession, i den dagliga verksamheten, präglad av närhet till och omtanke om varje barn. Genom att observera och reflektera över barns uttryckssätt i bild och form, lek och skapande aktiviteter kan barnens utveckling och lärande följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft52"&gt;Samspelet mellan barnen är en viktig mätare av deras välbefinnande och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;på förskolan som pedagogisk miljö. Pedagogisk dokumentation och Prop. 2004/05:11 portfolio är exempel på metoder som har utvecklats i förskolan för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;utvärdering av verksamheten, som ett sätt att följa barns utveckling och göra barnets läroprocesser synliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;Utvecklingssamtalet i förskolan bör bygga på en nyanserad och rik bild av barnets utveckling och lärande. Barnet jämförs inte med någon annan än sig själv och inte utifrån fastställda normer. Barnets utveckling sätts in i ett vidare pedagogiskt och socialt sammanhang i samspelet med andra barn och vuxna. Samtalet bör ha formen av en dialog mellan personal och förälder, där båda parter bidrar med information om barnet och diskuterar under vilka förutsättningar och i vilka sammanhang som barnet trivs och utvecklas på bästa sätt i förskolan och i hemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;Om ett barn tillfälligt eller mer varaktigt är i behov av särskilt stöd för sin utveckling är utvecklingssamtalet ett tillfälle för personal och föräldrar att diskutera frågan om hur detta stöd bäst skall utformas utifrån barnets behov och förutsättningar. Uppföljningen av hur stödinsatserna har fungerat för barnet och om dessa behöver förändras eller förbättras är en viktig del av utvecklingssamtalet. Det är förskolans möjligheter att bidra till barnets utveckling som bör vara i fokus i utvecklingssamtalet samt hur förskola och hem kan samverka för barnets bästa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Barns utveckling i förskoleåldrarna är intensiv och sker ofta språngvis. Varje dag tillägnar sig det lilla barnet nya erfarenheter och färdigheter. Utvecklingssamtalet i förskolan bör vara väl förberett och strukturerat och genomföras minst en gång varje halvår. Det kan dock inte ersätta det dagliga, kontinuerliga samtal som personal och föräldrar har när barnet hämtas och lämnas i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;Förskollärarens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;I förskolan som egen skolform är det behöriga lärare som bör ha det övergripande ansvaret för barnens utveckling och lärande (se vidare avsnitt 10, Personalen i förskolan). Det innebär att förskollärare har det övergripande ansvaret för att verksamheten planeras, genomförs, utvärderas och utvecklas i förhållande till de uppställda målen i läroplanen. Arbetslaget, där såväl förskollärare som annan personal, t.ex. barnskötare kan ingå, ansvarar för det dagliga arbetet med barnens utveckling och lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;Även om arbetet i förskolan sker i arbetslag, som gemensamt tar hand om en barngrupp, är det vanligt förekommande att varje barn har någon i personalgruppen som särskilt ansvarar för det barnet. Det kan vara den person som tagit hand om inskolningen av barnet eller i annat sammanhang fått en nära relation till barnet och dess föräldrar. Det är naturligt att det är den person som känner barnet bäst, som genomför utvecklingssamtalen, oavsett vilken yrkeskategori denna tillhör. Enligt regeringens bedömning bör dock förskollärare alltid ha det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Allmänna råd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft4"&gt;Regeringen anser att personalen i förskolan bör få stöd i att utveckla formerna för utvecklingssamtalet i förskolan. I Statens skolverks uppdrag om allmänna råd för förskolans kvalitet bör frågan om utvecklingssamtalet behandlas. Det är också viktigt att Myndigheten för skolutveckling tar fram stödmaterial och lärande exempel om förskolans utvecklingssamtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Inflytande i förskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft4"&gt;Regeringens bedömning: Inom varje rektors ansvarsområde som omfattar förskola bör det finnas ett aktivt arbete med barns och föräldrars inflytande. I detta arbete bör någon form av inflytanderåd ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft4"&gt;Regeringen avser att i propositionen med förslag till ny skollag återkomma till riksdagen med förslag till lagtext på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft4"&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Göteborgs &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Malmö stad, Norrtälje kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft56"&gt;Tierps kommun och Ljusdals kommun, Sveriges Skolledarförbund,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Nationellt centrum för flexibelt lärande, Rädda Barnen m.fl. &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillstyrker&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;arbetsgruppens förslag. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Barnombudsmannen m.fl. &lt;/SPAN&gt;anser att alla skolor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;och förskolor skall vara skyldiga att inrätta inflytanderåd.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft15"&gt;Statens skolverk, TCO, Myndigheten för skolutveckling, Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Kommunförbundet, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;är negativa&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;till förslaget och anser att det inte står i samklang med den målstyrning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;som gäller inom området. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter om det behövs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;lagreglering när kommunerna redan arbetar med brukarråd. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Boxholms&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;kommun &lt;/SPAN&gt;och flera andra kommuner frågar hur man skall utse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;representanterna och vilka befogenheter dessa skall ha.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bjuvs kommun &lt;/SPAN&gt;anser att det kan vara svårt att engagera föräldrar till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;inflytanderåd på förskolor som endast har en avdelning. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Falkenbergs&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;kommun &lt;/SPAN&gt;är negativ eftersom det är svårt att hitta tillräckligt antal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;föräldrar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Barns inflytande i förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Förskolan skall förmedla och levandegöra de grundläggande värden som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;är fastslagna i läroplanen. Att fostra barn till medborgare utifrån värde-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;grunden om alla människors lika rättigheter och möjligheter, men också&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skyldigheter och ansvar för det gemensamma, förutsätter att barn redan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;från förskoleåldern har inflytande genom att kunna påverka sin egen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;situation och verksamhetens innehåll. Förskolan skall ha ett demokratiskt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;arbetssätt och personalen är härvidlag viktiga förebilder för barnen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Uppdraget att förankra, levandegöra och förmedla de grundläggande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td39"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;demokratiska värdena handlar bl.a. om att arbeta med inflytande, del- Prop. 2004/05:11 aktighet, jämställdhet mellan könen och människors lika värde. Fostran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft4"&gt;till demokrati angår både barnen och de vuxna i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;Barns rätt till inflytande är stadgad i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och Sverige har åtagit sig att följa konventionens bestämmelser. Konventionen slår fast att barn har rätt till delaktighet och inflytande. Varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter och dessa skall beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Vuxna har alltså enligt barnkonventionen en skyldighet att låta även de mindre barnen komma till tals och beakta deras åsikter. Kopplingen till de olika läroplanerna där inflytande och ansvar skall anpassas till stigande ålder och mognad är tydlig. Förskolans läroplan anger att alla som arbetar i förskolan skall verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande samt verka för att barnens uppfattningar och åsikter respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft15"&gt;Föräldrars inflytande i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft25"&gt;När det gäller de yngre barnen får föräldrarna i många frågor vara barnens ställföreträdare. Föräldrar har det övergripande ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Föräldrars inflytande grundar sig, enligt förarbetena till den nuvarande skollagen, främst på att de går in i barnets ställe då barnet på grund av sin ålder inte själv kan utöva sitt inflytande i full utsträckning. Detta skäl för föräldrars inflytande minskar i betydelse i takt med att barnens ålder ökar och barnen själva kan bevaka sina intressen och uttrycka sig. Föräldrar har dessutom i sin roll som just föräldrar och ansvariga för barnets fostran en annan utgångspunkt. I denna roll är föräldrarna en av flera intressenter i förskolans verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Inom förskolan finns många naturliga tillfällen för personal och föräldrar att träffas i det dagliga mötet då barn hämtas och lämnas i förskolan. Denna kontakt brukar dock främst användas för information medan andra former behövs för inflytande och delaktighet. För att föräldrar skall kunna få en bra grund för sitt inflytande krävs att personalen presenterar den pedagogiska verksamheten och hur den är organiserad. Arbetslaget skall ge föräldrarna möjlighet att utöva inflytande över hur målen för förskolan konkretiseras i den pedagogiska planeringen, beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planeringen och genomförandet av verksamheten samt se till att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;När det gäller det enskilda barnet måste förskolan och föräldrarna ha en väl utvecklad samverkan. Föräldrars engagemang har stor betydelse för hur barnen upplever förskolan. Föräldrar kan även genom att de har erfarenheter från andra verksamheter se förskolan från andra utgångspunkter och bidra till att utveckla verksamheten för barnen. Mötet mellan föräldrars perspektiv och personalens perspektiv kan bidra till ökad kvalitet i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Forum för inflytande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Regeringen anser att möjligheterna till inflytande för barn, elever, studerande och föräldrar inom utbildningsväsendet behöver betonas och tydliggöras. Regeringen har uppmärksammats på att det finns en stagnation i arbetet med att vidga och fördjupa inflytandet. Utmärkande för förskolor med hög kvalitet är dialog, kommunikation och aktivt deltagande. Förskolorna skall skapa situationer där barnen kan praktisera de demokratiska principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Basen för att föräldrarna skall kunna utöva inflytande är att de får information och kunskap om verksamheten som en grundläggande orientering om uppdrag och organisation. Skolverket har utfört en nationell kvalitetsgranskning om information och kommunikation (2001/02) till barn, elever, föräldrar samt vuxenstuderande. Skolverket menar att som informationen fungerar i dag, inom hela utbildningssystemet, finns en uppenbar risk att barns, elevers, föräldrars och vuxenstuderandes rättigheter till inflytande inte kommer till uttryck och genomförs. Kommunikation ses som det viktigaste redskapet för att informationsinsatsen skall bearbetas och ge förutsättning för handling och inflytande. För att inte sedan stanna vid att ge information måste det även finnas möjlighet att delta, påverka och samråda för att öka det reella inflytandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Det kan inte lämnas öppet för en förskola att välja om man vill arbeta med inflytandefrågor eller inte. Förutom de mål som redan finns i läroplanen om samverkan mellan förskolan och hemmet anser regeringen att det inom varje enhet där förskola ingår måste finnas ett aktivt arbete med barns och föräldrars inflytande. Det bör finnas en lokalt beslutad organisation för hur man vill arbeta med att utveckla informationen samt möjligheten att vara delaktig och kunna påverka, främst för föräldrarna men även för barnen. I den lokala organisationen bör ingå någon form av inflytanderåd. Regeringen avser att införa en sådan bestämmelse i förslaget till ny skollag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft15"&gt;Uppgifter för ett inflytanderåd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Kommuner har arbetat på olika sätt och har kommit olika långt i sitt arbete med inflytande. Därför bör det beslutas lokalt på förskolan hur inflytandet i detalj skall utformas samt i vilka sammanhang olika frågor skall tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Det föreslagna forumet för inflytande bör ha två huvuduppgifter. Den ena innebär att utgöra en arena där föräldrar kan föra fram förslag och synpunkter i frågor som berör det kollektiva inflytandet. Den andra huvuduppgiften bör vara att ge föräldrar information om kommande beslut i frågor som är av intresse för de grupper som finns representerade i rådet. Härigenom ges dessa en möjlighet att påverka besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;Avsikten är inte att inflytanderådet skall regleras på annat sätt än att det skall behandla frågor som är viktiga för verksamheten och som kan vara av betydelse för barn och föräldrar och andra berörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Det är inte möjligt att ange inför vilka beslut denna informationsskyldighet skall fullgöras förutom att det inte gäller frågor som berör en-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft58"&gt;skilda barn. Det måste avgöras från fråga till fråga utifrån omständlig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;heterna och syftet med inflytanderådet, nämligen att ge de berörda Prop. 2004/05:11 grupperna ett reellt inflytande i sådana frågor som de har ett intresse av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft4"&gt;därför att de på något sätt berör deras situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Rektor, eller den som fått rektors uppdrag att fullgöra denna ledningsuppgift, bör ansvara för att inflytanderåd inrättas och att dess arbete främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Även om en reglerad struktur för inflytande skapar en nödvändig bas så är även innehållet i och personalens attityder till inflytandet mycket avgörande för föräldrars motivation och intresse att delta. Att utveckla barns och föräldrars inflytande i förskolan kräver att personalen ser fördelarna samt att de får stöd i att utveckla metoder och redskap för detta arbete. Personalen måste uppmärksammas på vikten av att utveckla inflytandet samt att själva delta i detta. Det gäller både attityder och kompetensutveckling. Det gäller också i lärar- och rektorsutbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft5"&gt;Flera utvärderingar visar också på den avgörande roll som rektor/förskolechefen har för verksamhetens utveckling i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft4"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;SPAN class="p171 ft6"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;Systematiskt kvalitetsarbete i förskole-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;verksamheten och skolbarnsomsorgen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att det sker ett systematiskt kvalitetsarbete i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Kvalitetsarbetet bör dokumenteras för att stödja det lokala förbättringsarbetet samt dialogen mellan personalen och föräldrarna och mellan verksamheten och huvudmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Alla barn skall erbjudas en förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som är likvärdig och av god kvalitet. En dialog om den pedagogiska praktiken och dess förutsättningar måste kunna föras mellan föräldrar och personal, mellan verksamhet och kommun och mellan staten och kommunerna om hur kvaliteten i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen kan utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft4"&gt;Uppdraget att erbjuda och utveckla en likvärdig verksamhet av god kvalitet måste förvaltas väl i varje kommun. Detta kräver väl utvecklade former för att säkra och utveckla kvaliteten på lokal nivå. Nationell likvärdighet i ett decentraliserat system förutsätter att staten fastställer nationella mål och systematiskt följer upp och granskar att dessa nås i kombination med konsekventa insatser för att utveckla det lokala kvalitetsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Redan i regeringens skrivelse &lt;/SPAN&gt;Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbete i förskola, skola och vuxenutbildning &lt;SPAN class="ft4"&gt;(skr. 2001/02:188) slogs fast att kraftsamlingen kring kvalitetsarbetet måste få genomslag i alla verksamheter och i alla kommuner. Regeringen gjorde i skrivelsen bedömningen att varje förskola, skola och vuxenutbildning måste ta ett tydligare ansvar för det egna kvalitetsarbetet och för den egna utvecklingen och att det är nödvändigt att betona granskning och systematiskt kvalitetsarbete inom hela utbildningsområdet. För att underlätta kvalitetsarbetet för skolor och kommuner aviserade regeringen samtidigt att kravet på arbetsplan och skolplan bör tas bort i samband med revideringen av skollagen. Kravet på barnomsorgsplan har tagits bort redan tidigare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;Regeringen betonade att det är viktigt att det sker ett kontinuerligt kvalitetsarbete inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Att detta dokumenteras är ett stöd för det lokala förbättringsarbetet och för dialogen mellan föräldrar och personal kring verksamhetens måluppfyllelse och behov av utveckling. Det är också ett stöd för dialogen mellan verksamheterna och den centrala nivån i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Regeringens bedömningar och förslag i det följande syftar till att förbättra förutsättningarna för att utveckla kvaliteten och etablera ett systematiskt kvalitetsarbete i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Initiativen omfattar allmänna råd om kvalitet i förskolan, kvalitetsredovisning i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft4"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p218 ft4"&gt;att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet för kommunerna för Prop. 2004/05:11 förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft19"&gt;Regeringens förslag och bedömningar utgår från kommunernas ansvar för styrning, ledning och planering. I syfte att kunna fastställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de nationella och kommunala mål som ställs upp i lagstiftningen krävs att kommunerna följer upp och utvärderar verksamheten, samt att verksamheterna på motsvarande sätt har rutiner för planering, uppföljning och utvärdering. Detta framgår såväl av förordet till departementsutgåvan av 1998 års läroplan för förskola (Lpfö 98) som i Skolverkets allmänna råd med kommentarer för fritidshem (Allmänna råd 1999:2), för öppen förskola (Allmänna råd 2000:1) samt för öppen fritidsverksamhet (Allmänna råd 2000:2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Allmänna råd om kvalitet i förskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft4"&gt;Regeringens bedömning: Uppdraget till Statens skolverk att ta fram allmänna råd om kvalitet i förskolan bör leda till att verksamheten förtydligas utifrån nationella krav och mål samt kunna leda till ett reellt stöd för kvalitetsarbetet i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Kvalitet i förskolan handlar om vilka förutsättningar verksamheten ges,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;på vilket sätt det pedagogiska arbetet bedrivs samt med vilken mål-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;uppfyllelse uppdraget genomförs. Det är viktigt att styrningen och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;genomförandet av förskolans uppdrag kan utformas med hänsyn till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;lokala förhållanden. Regeringen lägger samtidigt stor vikt vid att för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skolan erbjuder alla barn en likvärdig verksamhet av hög kvalitet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;För att förtydliga verksamheten utifrån nationella krav och mål samt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;för att stödja arbetet i förskolan har regeringen därför gett Skolverket i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;uppdrag att utarbeta allmänna råd till 2 a kap. skollagen (1985:1100)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;angående kvaliteten i förskolan (dnr. U2003/4802/S). Skolverket skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;identifiera faktorer/områden som är centrala för god kvalitet i förskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;och som bör kunna användas för att bedöma verksamhetens kvalitet från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;likvärdighetssynpunkt. Uppdraget skall i sin helhet redovisas till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;regeringen senast den 17 januari 2005.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;I en delredovisning av uppdraget avseende kvalitetsområden utgår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Skolverket från aspekterna &lt;NOBR&gt;struktur-,&lt;/NOBR&gt; process- och resultatkvalitet där&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;strukturkvaliteten handlar om verksamhetens yttre förutsättningar,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;processkvaliteten handlar om den pedagogiska verksamhetens inre arbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;samt resultatkvaliteten rör måluppfyllelse och resultat, dvs. om verksam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;heten uppnår det den eftersträvar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft4"&gt;Enligt regeringens uppdrag till Skolverket bör en samordning ske&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;mellan de allmänna råden och kvalitetsredovisning för förskolan (se&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;nedan) så att arbetet med kvalitetsredovisning skall kunna ta utgångs-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;punkt i de allmänna råden. Så långt möjligt bör därför enhetliga begrepp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;användas inom såväl skolväsendet som förskoleverksamheten och skol-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;barnsomsorgen. De kvalitetsområden som de allmänna råden skall utgå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;från, och som Skolverket presenterat i sin redovisning, bör enligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td39"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p222 ft4"&gt;regeringens mening samlas inom följande tre övergripande benämningar Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;– &lt;/SPAN&gt;Förutsättningar, Arbetet i förskolan &lt;SPAN class="ft4"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft25"&gt;Viktiga utgångspunkter vid utarbetandet av de allmänna råden bör vara att målen i förskolans läroplan är utformade som mål att sträva mot samt att det inte är det enskilda barnets resultat som skall utvärderas i förskolan utan verksamhetens måluppfyllelse. Som exempel kan nämnas att det är förskolans arbete med att stödja barns begreppsbildning som bör utvärderas, inte det enskilda barnets begreppsutveckling. Det enskilda barnets utveckling är en fråga för dialogen mellan barnets föräldrar och förskolans personal, t.ex. vid utvecklingssamtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft25"&gt;Regeringens bedömning: För att stärka kvalitetsarbetet bör en skyldighet införas att upprätta kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skyldigheten på den kommunala nivån bör omfatta kvalitetsredovisning för samtliga verksamhetsformer inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. På verksamhetsnivå bör varje förskola och varje fritidshem upprätta kvalitetsredovisning. Enskild verksamhet bör behandlas på motsvarande sätt som kommunal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft19"&gt;Promemorians bedömning: I en promemoria från Utbildningsdepartementet om skyldighet att lämna uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (dnr. U2002/4328/S) görs bedömningen att en skyldighet att upprätta kvalitetsredovisningar inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen bör stimulera och utveckla det kvalitetsarbete som redan pågår. I promemorian görs också bedömningen att ansvaret för att upprätta kvalitetsredovisning bör läggas på den centrala kommunala nivån, bl.a. med hänsyn till att antalet enheter är många och ofta små. Enskild verksamhet bör enligt promemorian behandlas på motsvarande sätt som offentlig, innebärande att den bör ingå i kommunens kvalitetsredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft5"&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser är positiva till förslagen i promemorian i sin helhet eller har inget att erinra mot dem, däribland&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Kammarrätten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft15"&gt;i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;SPAN class="p228 ft15"&gt;Sundsvall,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Statskontoret,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft18"&gt;Socialstyrelsen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft56"&gt;Riksrevisionsverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft56"&gt;Specialpedagogiska institutet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td57"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft56"&gt;Skolväsendets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;överklagandenämnd, Barnombudsmannen, Kalmar kommun och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Linköpings kommun&lt;SPAN class="ft4"&gt;. Tre remissinstanser &lt;/SPAN&gt;Konkurrensverket, Friskolornas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;riksförbund och Waldorfskolefederationen &lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker förslaget i sin&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;helhet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;efterfrågar kompletteringar främst i förhållande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td60"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;till uppgiftsskyldighet och konkurrensförhållande.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft15"&gt;Friskolornas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;riksförbund och Waldorfskolefederationen &lt;SPAN class="ft4"&gt;pekar också på arbetsbördan&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;för enskilda verksamheter samt konkurrensförhållandet mellan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td61"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommunal och enskild verksamhet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft15"&gt;Kommunförbundet i Jönköpings län, Uppsala kommun &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Täby&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;kommun &lt;/SPAN&gt;stöder förslaget att den centrala kommunala nivån skall ansvara&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;för att såväl den kommunala som verksamhetsnivån redovisas. Flera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;remissinstanser, bland dessa &lt;/SPAN&gt;Skolverket, Umeå kommun, Norrköpings&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;kommun, Växjö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft15"&gt;kommun, Karlskrona kommun, Ronneby kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Malmö stad &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft15"&gt;Sundsvalls kommun, &lt;/SPAN&gt;är alla av åsikten att ansvaret att upprätta kvalitetsredovisning på verksamhetsnivå bör ligga på den lokala enheten. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Bromölla kommun &lt;/SPAN&gt;anser inte att ansvaret för att upprätta kvalitetsredovisning skall ligga enbart på central kommunal nivå annat än när det gäller familjedaghem, öppen förskola och öppen fritidshemsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;De flesta remissinstanser är positiva till att även enskilt driven förskoleverksamhet bör omfattas av krav på kvalitetsredovisning. Ett par remissinstanser är negativa till att kommunerna föreslås upprätta kvalitetsredovisningar över enskild verksamhet. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Svenska Kommunförbundet, Skolverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Svenska Kommunförbundet Norrbottens län &lt;/SPAN&gt;anser att det inte är rimligt att ansvaret för att upprätta en kvalitetsredovisning ligger hos en i viss utsträckning konkurrerande verksamhet. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;invänder att en kvalitetsredovisning för enskilt drivna förskolor innebär en ökad administration och att detta kan strida mot regeringens simplexsatsning dvs. satsningen att förenkla regelverket och förutsättningarna för småföretagen m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft19"&gt;Några remissinstanser påpekar att promemorian inte tar upp ekonomiska konsekvenser. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Lärarnas riksförbund &lt;/SPAN&gt;menar att en nödvändig förutsättning för att detta system skall fungera är att tillräckligt med tid och resurser för genomförandet avsätts ute i verksamheterna. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;anser att de kostnader som drabbar kommunerna och andra aktörer som bl.a. är ett stort antal små företag, skall beräknas. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Friskolornas riksförbund &lt;/SPAN&gt;anser att promemorian inte beaktar de ökade kostnader som förslaget innebär för de enskilda förskolorna och fritidshemmen. Enligt förbundet kostar ökad administration och uppgiftslämnande pengar. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Svenska Kommunförbundet, Nacka kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft50"&gt;Västerås stad &lt;/SPAN&gt;pekar på att kommunerna skall kompenseras för beslut som staten fattar avseende nya verksamheter som åläggs kommunerna, i enlighet med finansieringsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;En verksamhet av hög kvalitet kännetecknas av att personal och andra berörda har kunskap om både dess förtjänster och dess brister. Där verksamheten kontinuerligt följs upp och utvärderas och behov av åtgärder identifieras skapas förutsättningar för att utveckla kvaliteten i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Regeringen menar att om krav ställs på att upprätta kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, där analys och bedömning särskilt lyfts fram, bör redovisningen kunna utgöra ett effektivt verktyg och vara ett stöd i arbetet för att förbättra och öka måluppfyllelsen på såväl kommunsom verksamhetsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;I dag omfattas inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen av ett sådant krav på kvalitetsredovisning, motsvarande det som gäller inom skolväsendet. Många kommuner upprättar dock på eget initiativ kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen liksom många förskolor och fritidshem. Redan i utvecklingsplanen (skr. 2001/02:188) slog regeringen fast att det är viktigt att detta sker i alla kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft18"&gt;Kvalitetsredovisningens syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft4"&gt;Regeringen betonar att kvalitetsredovisningens primära syfte är att främja kommunernas och verksamheternas lokala kvalitets- och utvecklingsarbete. Genom att stödja den process som ett ständigt pågående förbättringsarbete innebär bidrar kvalitetsredovisningen till ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen bör en gång per år redovisas en utvärdering av verksamhetens måluppfyllelse samt bedömas i vilken utsträckning de nationella målen har nåtts. Om brister uppmärksammas bör orsakerna till dessa identifieras och förslag till åtgärder lämnas. Regeringen vill på detta sätt ta ansvar för att förutsättningar skapas för ett systematiskt kvalitetsarbete som kan bidra till ökad effektivitet i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;En annan viktig uppgift för kvalitetsredovisningarna är att svara för information om verksamheten till föräldrar och till en bredare allmänhet. Det kan generellt bidra till ökad delaktighet i och möjlighet att påverka verksamhetens utveckling. Detta kräver dock att redovisningarna utformas så att de är lättillgängliga och tydliga och har en gemensam struktur. Redovisningarna bör vidare göras tillgängliga för både föräldrar och andra som är intresserade, t.ex. via kommunernas respektive Skolverkets webbsidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall präglas av demokrati, jämställdhet och inflytande. Det gäller även kvalitetsarbetet. Därför bör personal, barn och företrädare för föräldrar delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Att följa upp vad barnen tycker om verksamheten bör vara en viktig utgångspunkt i arbetet med kvalitetsredovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Kvalitetsredovisningarna kan också utgöra ett underlag för myndigheterna i deras arbete, t.ex. för Skolverkets inspektionsverksamhet samt för Myndigheten för skolutveckling vid bedömning av behov av stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;Kvalitetsredovisningens utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft19"&gt;Kvalitetsredovisningen måste utformas med hänsyn till olika verksamhetsformers särart och med utgångspunkt i att det primära syftet är att främja ett lokalt systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att kravet på kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inte kan utformas identiskt med den för skola och vuxenutbildning. Inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen finns inte den typ av mål att uppnå som finns inom skolväsendet. Verksamheternas måluppfyllelse skall i förskolan helt bedömas utifrån mål att sträva mot. Kvaliteten i verksamheternas processer blir då centrala utgångspunkter för bedömningen av verksamhetens kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft25"&gt;Regeringens bedömning är att de allmänna råden om kvalitet i förskolan kommer att utgöra en viktig utgångspunkt för hur kravet på kvalitetsredovisning för förskolan bör utformas. Det synsätt som framgår av Skolverkets redovisning av kvalitetsområden för de allmänna råden om kvalitet i förskolan bör därför vara vägledande för utformningen av kvalitetsredovisningen. Ambitionen bör vara att de kvalitetsområden som de allmänna råden utgår från också skall utgöra grund för redovisningen i förskolans kvalitetsredovisningar, och i tillämpliga delar även för övrig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft45"&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, samt att dessa skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;korrespondera med motsvarande kvalitetsområden inom skolväsendet. Enligt regeringens mening bör kvalitetsområdena för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samlas inom följande tre övergripande benämningar &lt;SPAN class="ft15"&gt;Förutsättningar, Arbetet i verksamheten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft15"&gt;Måluppfyllelse&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Kravet på kvalitetsredovisning bör vidare utformas så att det inte blir en administrativ belastning utan att det, som avsikten är, blir ett verkligt stöd för den lokala verksamhetsutvecklingen, med ett stort utrymme för anpassning till varje verksamhets lokala förutsättningar. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att arbeta utifrån den ovan beskrivna inriktningen. Verket bör därvid överväga hur kommunernas och verksamheternas kvalitetsredovisningar kan göras tydliga och lättillgängliga för föräldrar och allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft19"&gt;Skolverket har för närvarande regeringens uppdrag att utarbeta ytterligare bestämmelser om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (U2004/2867/S). Av bestämmelserna bör bl.a. framgå vad en kvalitetsredovisning skall innehålla, obligatoriska kvalitetsområden för redovisning av resultat och måluppfyllelse samt ett begränsat antal obligatoriska kvalitetsindikatorer som bör ingå i varje kvalitetsredovisning. Regeringen kommer i motsvarande uppdrag till Skolverket för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen betona betydelsen av enhetliga kvalitetsområden samt att antalet föreskriva indikatorer bör begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft18"&gt;Kommunernas och verksamheternas ansvar för kvalitetsredovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft25"&gt;Regeringen bedömer att krav på kvalitetsredovisning bör ställas på kommunen för samtliga verksamheter inom dess förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Detta mot bakgrund av att skollagen ställer samma kvalitetskrav på all offentligt finansierad förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt att verksamheterna omfattar stora grupper barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Krav att upprätta kvalitetsredovisning på verksamhetsnivå bör dock enligt regeringen endast ställas på förskolor och fritidshem. Dessa verksamheter är läroplansstyrda och har en särskild ställning inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Det är därför viktigt att betona att ansvaret för att följa upp, utvärdera, dokumentera och kvalitetssäkra verksamheten finns på varje enhet. Krav att redovisa på verksamhetsnivå bör däremot inte nu ställas på familjedaghem, öppna förskolor och öppna fritidsverksamheter. Regeringen bedömer att det tills vidare räcker att låta kommunen redovisa dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft19"&gt;Bedömningen att inte bara kommunen utan även varje förskola och fritidshem bör upprätta kvalitetsredovisning har gjorts, trots att bedömningen i Utbildningsdepartementets promemoria om skyldighet att lämna uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg var att ansvaret borde läggas enbart på den centrala nivån i kommunen. En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan framhåller betydelsen av att inte endast kommunen utan också den lokala enheten skall vara ansvarig för att upprätta kvalitetsredovisning. Även Skollagskommittén har föreslagit i sitt slutbetänkande (SOU 2002:121) att skyldigheten att följa upp och utvärdera verksamheten samt att upprätta kvalitetsredovisningar skall gälla såväl varje huvudman som varje skolenhet, dvs. även för förskolan och fritidshemmet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;P class="p87 ft4"&gt;Av Skolverkets redovisning till regeringen (dnr. &lt;NOBR&gt;70-2003:2242)&lt;/NOBR&gt; fram- Prop. 2004/05:11 går att samtliga av verket tillfrågade kommunföreträdare och rektorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft4"&gt;anser att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen bör omfattas av kvalitetsredovisning. Några företrädare uppgav t.o.m. att det är ett mycket starkt krav från förskollärarnas sida att även dessa verksamheter skall upprätta kvalitetsredovisningar och att det kan fungera som en kvalitetsstämpel för verksamheten. Skolverket menar att krav på kvalitetsredovisning bör ställas på kommunen för samtliga verksamheter samt på verksamhetsnivå för förskolor och fritidshem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft19"&gt;Många kommuner och deras verksamheter genomför redan i dag kvalitetsredovisning. Skolverkets kartläggning visar t.ex. att en majoritet av landets kommunala förskolor (drygt 70 procent) gör kvalitetsredovisningar trots att något nationellt krav på detta inte har ställts. Tre fjärdedelar av kommunerna eller kommundelarna använder de kommunala förskolornas kvalitetsredovisningar i sammanställningen på kommunnivå. Vidare gör fler än hälften (54 procent) av de kommunala fritidshemmen kvalitetsredovisningar, oftast integrerade i skolornas. Av övriga kommunalt drivna verksamheter upprättar ungefär en tredjedel kvalitetsredovisningar. Det gäller såväl familjedaghemmen som de öppna förskolorna och de öppna fritidsverksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft19"&gt;Regeringen anser att det är angeläget att samma krav på uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling ställs på enskilt driven verksamhet som på kommunal. Systemet med kvalitetsredovisningarna bör göras så enhetligt som möjligt, oavsett vem som är huvudman. Det innebär att kommunen i sin kvalitetsredovisning även bör inhämta underlag från enskilt bedriven verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft19"&gt;Barnen och deras föräldrar skall kunna ställa samma krav på kvalitet och insyn i verksamheten oberoende av huvudman. Detta med hänsyn till barnens bästa och att verksamheterna till stor del bekostas av skattemedel. Det är viktigt med en allmän insyn i hur verksamheterna utformas, hur arbetet bedrivs och vilka effekter olika insatser och åtgärder får. Denna ståndpunkt har stöd hos majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig över Utbildningsdepartementets promemoria samt hos Skolverket som i sin redovisning till regeringen framhåller att kravet på kvalitetsredovisning bör gälla såväl den kommunala som enskilt drivna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft19"&gt;För att ett likvärdigt regelverk om kvalitetsredovisning skall kunna införas för enskild och kommunal förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg måste av lagtekniska skäl frågan om uppgiftsskyldigheten för enskild verksamhet beredas ytterligare i samband med beredningen av Skollagskommitténs betänkande. Regeringen avser därför att återkomma med förslag till hur kravet på kvalitetsredovisning för enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg närmare bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft4"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p237 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Bemyndigande att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft4"&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för kommunen att lämna sådana sakuppgifter om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten, motsvarande de som finns för skolhuvudmännen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Regeringens bedömning: Efter att frågan först underställts Lagrådet avser regeringen att i propositionen med förslag till ny skollag, återkomma till riksdagen med förslag avseende uppgiftsskyldigheten för enskilt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft25"&gt;Promemorians bedömning: I Utbildningsdepartementets promemoria om skyldighet att lämna uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (dnr. U2002/4328/S) föreslås att bemyndigandet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter enligt 15 kap. 11 § skollagen (1985:1100) utvidgas så att kommunen blir skyldig att lämna sakuppgifter och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljningen och utvärderingen av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Vidare föreslås att 1 kap. 1 § tredje stycket skollagen ändras på så sätt att det anges att för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg gäller, förutom bestämmelserna i 2 a kap. och 15 kap. 5 §, även bestämmelserna i 15 kap. 11 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft4"&gt;Det föreslås också att bestämmelser införs i 2 a kap. 15 § skollagen innebärande dels att kommunen skall svara för sådan verksamhetsredovisning som behövs för kommunens uppföljning och utvärdering av enskild verksamhet, dels att kommunen har rätt att inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för verksamhetsredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;Remissinstanserna: Förslaget om uppgiftsskyldighet tillstyrks av majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig i frågan. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Statistiska Centralbyrån (SCB) &lt;/SPAN&gt;är positiv till förslaget och menar att insamling av uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kommer att underlättas om huvudmännen blir skyldiga att lämna dessa uppgifter. För närvarande krävs, enligt &lt;SPAN class="ft18"&gt;SCB&lt;/SPAN&gt;, ett omfattande och tidsödande påminnelsearbete för att få in begärda uppgifter. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Konkurrensverket, Friskolornas riksförbund och Waldorfskolefederationen &lt;/SPAN&gt;avstyrker vad som anförs i promemorian i sin helhet, bl.a. med hänvisning till arbetsbördan för enskild verksamhet och kostnadskonsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft4"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft25"&gt;För att kunna införa närmare föreskrifter om kvalitetsredovisning och uppgiftsskyldighet för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen krävs att riksdagen ger regeringen ett bemyndigande att utfärda sådana föreskrifter. Regeringen föreslår därför att skollagen (1985:1100) ändras så att det uttryckligen anges att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för kommunen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;att lämna sådana sakuppgifter om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten, motsvarande de som finns för skolhuvudmännen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft25"&gt;Enligt 15 kap. 11 § skollagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet för skolhuvudmannen att lämna sådana sakuppgifter om skolverksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Regeringen har med stöd av detta bemyndigande dels beslutat om förordningen (1992:1083) om viss uppgiftsskyldighet för skolhuvudmännen inom det offentliga skolväsendet m.m., dels om förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Bemyndigandet i 15 kap. 11 § skollagen kan enligt sin nu gällande lydelse inte anses omfatta förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft25"&gt;Motivet för regeringens förslag om ett bemyndigande även för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är i första hand en ambition att bidra till den lokala verksamhetsutvecklingen genom krav på kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;För att barn och deras föräldrar skall kunna ställa samma krav på kvalitet och insyn i verksamheten oberoende av huvudman krävs enligt regeringens uppfattning att lagstiftningen ger möjlighet att ställa samma formella krav på uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning för enskilt driven verksamhet som på kommunal. Kvaliteten i det underlag som finns om enskild offentligt finansierad och reglerad verksamhet får inte bli en fråga om godtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;En rätt för kommunen att inhämta uppgifter från enskilt bedriven verksamhet får samtidigt inte innebära att kommunen kommer att likrikta den enskilt bedrivna verksamhetens kvalitetsarbete. Att kvalitetsarbete i hög grad måste utgå från varje verksamhets förutsättningar gäller för såväl kommunal som enskild verksamhet. De nationella kraven på kvalitetsredovisning bör gälla lika för såväl kommunal som enskild verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag avseende uppgiftsskyldigheten för enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Frågan bör dock först underställas Lagrådet i samband med den lagrådsremiss som bör föregå propositionen med förslag till ny skollag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft18"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft19"&gt;Regeringen bedömer att de initiativ till att utveckla kvalitetsarbetet inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen som presenterats i det ovanstående ger förutsättningar att öka effektiviteten i verksamheten. Genom att varje verksamhet, offentlig eller enskild, och varje kommun följer och utvärderar sin verksamhet samt upprättar kvalitetsredovisningar läggs grunden för ett lokalt förbättringsarbete. Detta möjliggör att befintliga resurser kan användas på ett för verksamheten mer effektivt sätt. Redan i dag ställs krav på att kommunerna följer upp och utvärderar sin förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt att den på motsvarande sätt följs upp och utvärderas på verksamhetsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;Kommunerna lämnar sedan lång tid tillbaka uppgifter till Statistiska Centralbyrån för statistikändamål. Regeringen bedömer att eventuella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;merkostnader för förslaget om ett bemyndigande enbart kan bli Prop. 2004/05:11 marginella och att de ryms inom ramen för den ekonomiska satsning som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;regeringen gör på förskolan genom ett riktat bidrag om två miljarder som införs stegvis från 2005 och som från 2008 ingår i det generella statsbidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft4"&gt;Regeringens förslag: Ändringarna i skollagen (1985:1100) skall träda i kraft den 1 april 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft19"&gt;Målsättningen är att kommunerna skall kunna lämna sådana sakuppgifter om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten för första gången under höstterminen 2005. För att föreskrifter om detta skall kunna utfärdas i god tid dessförinnan bör regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ha bemyndigats att utfärda föreskrifter redan under våren 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft4"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;SPAN class="p171 ft6"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p243 ft4"&gt;Regeringen bedömer att kostnaderna för förslagen i denna proposition ryms inom de medel som avsatts i budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1). För 2005 föreslås en miljard kronor till statsbidrag för personalförstärkning i förskolan och för 2006 och 2007 beräknas två miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Kostnader i samband med Statens skolverks administration och uppföljning av statsbidraget skall inrymmas i de beräknade medlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft25"&gt;I enlighet med den s.k. finansieringsprincipen skall kommuner och landsting inte åläggas nya arbetsuppgifter, utan att de samtidigt ges möjligheter att finansiera dessa på något annat sätt än med höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut, som medför utgiftsökningar för kommunsektorn, bör dessa således finansieras genom en ökning av statsbidragen eller genom att staten fattar beslut som möjliggör besparingar. Finansieringsprincipen innebär också att statsbidragen bör minska om kommunernas fråntas skyldigheter eller om de till följd av regelförändringar får möjlighet att bedriva en mer kostnadseffektiv verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft25"&gt;Förslaget om ändring i skollagen (1985:1100) och bedömningen om barns rätt till förskola kan leda till vissa marginella merkostnader för kommunerna. Regeringen bedömer att kostnaderna är försumbara och att de ryms inom ramen för den ekonomiska satsning som regeringen gör på förskolan, genom ett bidrag motsvarande två miljarder kronor, som från 2008 ingår i det generella statsbidraget. Regeringen bedömer att propositionen i övrigt inte kommer att medföra några kostnadsökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft4"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;SPAN class="p171 ft6"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft6"&gt;Författningskommentar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft4"&gt;Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Av paragrafens tredje stycke följer att endast vissa bestämmelser i skollagen gäller för pedagogisk verksamhet i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Ändringen innebär att även bestämmelserna i 15 kap. 11 §, med bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva viss uppgiftsskyldighet, skall gälla för dessa verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Andra meningen i första stycket är ny. Förslaget har behandlats i avsnitt 16.3 och innebär att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att lämna sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p35 ft6"&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av remissyttranden över 1999 års skollagskommittés betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Remissinstanser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td65"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr28 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Remissyttrande har inkommit från Riksdagens ombudsmän (JO),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Integrationsverket, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;sexuell läggning (HomO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;(DO), Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Statens institutionsstyrelse (SiS), Handikappombudsmannen (HO),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Barnombudsmannen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;SPAN class="p246 ft4"&gt;(BO),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Ekonomistyrningsverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft5"&gt;(ESV),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Statskontoret, Statens skolverk,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Myndigheten för skolutveckling, Specialpedagogiska institutet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Skolväsendets överklagandenämnd, Specialskolemyndigheten, Nationellt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;centrum för flexibelt lärande (CFL), Internationella programkontoret för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;utbildningsområdet, Folkbildningsrådet, Högskoleverket, Verket för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;högskoleservice (VHS), Lunds universitet, Umeå universitet, Luleå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;tekniska universitet, Karlstads universitet, Örebro universitet, Högskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;i Gävle, Högskolan i Kalmar, Lärarhögskolan i Stockholm, Malmö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;högskola, Södertörns högskola, Överklagandenämnden för studiestöd,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Centrala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td57"&gt;&lt;SPAN class="p247 ft12"&gt;studiestödsnämnden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td66"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td67"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;(CSN),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td70"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft4"&gt;Ungdomsstyrelsen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td69"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Sameskolstyrelsen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td71"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft4"&gt;Stiftelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td72"&gt;&lt;SPAN class="p248 ft4"&gt;Högskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p249 ft4"&gt;i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td73"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft12"&gt;Jönköping,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Jämställdhetsombudsmannen (JämO), &lt;NOBR&gt;Carlbeck-kommittén&lt;/NOBR&gt; (U 2002:01),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Arvika kommun, Botkyrka kommun, Degerfors kommun, Falu kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Gnesta kommun, Gnosjö kommun, Gotlands kommun, Göteborgs stad,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Habo kommun, Hylte kommun, Härnösands kommun, Jokkmokks&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Kalix kommun, Kalmar kommun, Kumla kommun, Lerums&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Luleå kommun, Lunds kommun, Lycksele kommun, Malmö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;stad, Mjölby kommun, Motala kommun, Munkedals kommun, Mönsterås&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Nacka kommun, Norrköpings kommun, Robertsfors kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Sjöbo kommun, Skellefteå kommun, Sollentuna kommun, Stockholms&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;stad, Svedala kommun, Svenljunga kommun, Timrå kommun, Torsby&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Trollhättans kommun, Trosa kommun, Uppsala kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Vänersborgs kommun, Värmdö kommun, Ystads kommun, Åmåls&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Ödeshögs kommun, Örebro kommun, Örkelljunga kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Östersunds kommun, Landstinget i Västra Götalands län (Västra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Götalandsregionen), Landstinget i Västerbottens län, Barnverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Barnens rätt i samhället (BRIS), Elevorganisationen i Sverige,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Friskolornas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td74"&gt;&lt;SPAN class="p250 ft5"&gt;riksförbund,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td72"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft5"&gt;Företagarnas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td70"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft4"&gt;riksorganisation,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td69"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Handikappförbundens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td36"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Samarbetsorgan,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td75"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft4"&gt;Hörselskadades Riksförbund,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lernia AB,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Lärarförbundet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td74"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft12"&gt;Lärarnas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td76"&gt;&lt;SPAN class="p246 ft4"&gt;Riksförbund,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td72"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;Riksförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td68"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft4"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Riksförbundet för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommunal och statlig vuxenutbildning (Rvux), Riksförbundet Hem och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Skola, Samarbetsorganet för invandrarorganisationer i Sverige (SIOS),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Sveriges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;elevråd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td74"&gt;&lt;SPAN class="p253 ft4"&gt;(SVEA),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td78"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td75"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft4"&gt;Kommunförbundet, Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td65"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;Kommunalarbetareförbundet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td79"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Centralorganisation&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;(SACO),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td35"&gt;&lt;SPAN class="p254 ft14"&gt;Sveriges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td81"&gt;&lt;SPAN class="p255 ft12"&gt;Psykologförbund,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft14"&gt;Sveriges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;Skolledarförbund, Sveriges vägledarförening, Synskadades Riksförbund,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Waldorfskolefederationen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft4"&gt;Dessutom har spontana remissvar inkommit från Studie- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;yrkesvägledare vid Anderstorpsskolan i Skellefteå, Simrishamns&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Barnskötare i Härnösand, Dagbarnvårdargrupperna i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Härnösands kommun, Förskollärare i Göteborg, Barnskötare på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;Skönadals förskola i Kävlinge kommun, Tjäderns förskola i Härnösand,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Studievägledarna på Stockholms gymnasieskolor, Barnskötarna vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bondsjö Förskola, Lärarförbundets lokalavdelning M19 Sjöbo,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Kommunala Företagens Samorganisation (KFS), Elevforum Göteborg,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Lärarnas Riksförbunds kommunförening i Nässjö, Ekumeniska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skolpolitiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p256 ft12"&gt;gruppen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td84"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Anebergsgymnasiet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;SPAN class="p257 ft4"&gt;i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft5"&gt;Uddevalla,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td79"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Kommunförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td86"&gt;&lt;SPAN class="p258 ft4"&gt;Jönköpings&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;län,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td81"&gt;&lt;SPAN class="p259 ft12"&gt;Landskrona&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft4"&gt;kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Göteborgsregionens kommunalförbund, Grästorps kommun, Värnamo&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Eksjö kommun, Astma- och Allergiförbundet, Sandvikens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Föreningen Sveriges Skolchefer, Söderköpings kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Markaryds kommun, Blekinge Tekniska högskola, Styrelsen för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Lärarförbundets lokalavdelning i Åstorp L11, Nätverket för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;modersmålsansvariga i Stockholms norrortskommuner, Sveriges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;Sjukhuslärarförening, Region Halland, Kommunal Älvsborgs Branschråd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;för skola och barnomsorg, Lessebo kommun, Köpings kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Kommunförbundet Kronoberg, Leksands kommun, Mullsjö kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Partille&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p260 ft4"&gt;kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td35"&gt;&lt;SPAN class="p227 ft4"&gt;Bollnäs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td81"&gt;&lt;SPAN class="p261 ft4"&gt;kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft4"&gt;Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;Kommunalarbetareförbundet Avdelning Skåne län, Järfälla förskola och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;grundskola, Töreboda kommun, Kommunal Skaraborg sektion 1,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Föreningen för enskilt drivna familjedaghem i Stockholm, Ekerö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;kommun, Riksorganisationen för Valfrihet, Jämställdhet &amp; Föräldraskap&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;(HARO), Stenungsunds kommun, Surahammars kommun, Mölndals&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Svenska Skolläkarföreningen, Vetlanda kommun, Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Dyslexiföreningen, Socialdemokraterna i Sollentuna, Lärare på Astrid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Lindgrens barnsjukhus och BUP:s Ungdomsavdelning vid Karolinska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td83"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;sjukhuset,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p262 ft12"&gt;Valdemarsviks&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td35"&gt;&lt;SPAN class="p257 ft4"&gt;kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td81"&gt;&lt;SPAN class="p263 ft12"&gt;Jönköpings&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft4"&gt;kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Förskoletidningen, Afasiförbundet i Sverige, Gislaveds kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Sveriges kristna friskoleråd, Sveriges skolkurators förening,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Lärarförbundets Skolledarförening i Huddinge kommun, Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Kommunalarbetareförbundet Barnomsorgsklubben Sekt. 32 Sollefteå,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Styrelsen för Lärarförbundets lokalavdelning i Surahammar, Kävlinge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Tyresö kommun, Kils kommun, Representanter från 16 av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Botkyrkas 32 förskolor, Laxå kommun, Stockholms universitet, Orsa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;(DAKS), Lärarnas Riksförbund i Trollhättan, Kommunförbundet Skåne,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Sydnärkes utbildningsförbund, Kommunal sektion 3 i Åmål,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Föräldraalliansen i Stockholms Stad (FiSS), Riksförbundet för döva,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;hörselskadade och språkstörda barn, Sigtunaskolan Humanistiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Läroverket, Akademikerförbundet SSR, Bjuvs kommun, Lindesbergs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;kommun, Föreningen Barnens Rätt Till Föräldrarnas Tid, Riksförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Förbundet Funktionshindrade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), &lt;NOBR&gt;DIK-förbundet,&lt;/NOBR&gt; Lomma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr10 td88"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Åre kommun, Lidköpings kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Pippis&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;SPAN class="p63 ft12"&gt;Hemskola,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td27"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td83"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td89"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td80"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td90"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td85"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p166 ft19"&gt;Norrtälje kommun, Teaterhögskolan i Stockholm, Hallstahammars kommun, Kiruna kommun, Riksföreningen för skolsköterskor, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Sverigefinländarnas delegation, Miljöpartiet i Lund, Nässjö kommun, Ljusdals kommun, Humanisterna, Solna stad, Riksföreningen Autism, Västerås stad, Hallsbergs kommun, Lärarnas Riksförbund Haparanda Kommunförening, Smedjebackens kommun, &lt;NOBR&gt;Finsk-svenska&lt;/NOBR&gt; utbildningsrådets Finska delegation, Järfälla kommun, Hörby kommun, Lärarförbundet Mariestads lokalavdelning R 10, Svalövs kommun, Umeå kommun, Älvdalens kommun, Fackliga organisationerna i Härnösand, Vaggeryds kommun, Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB), Sjukhusläkare i södra regionen, Härnösands gymnasium, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), Svenska Samernas Riksförbund, Kommunförbundet Stockholms Län (KSL), Skolhälsovården Norreportskolan i Ystad, Linköpings kommun, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Slutligen har ett hundratal brev och vykort samt andra yttranden från privatpersoner inkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft4"&gt;Inledande kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft4"&gt;I denna bilaga redovisas endast de av kommitténs förslag som har anknytning till denna proposition. Förutom dessa förslag finns fler förslag som berör förskolan, vilka kommer att behandlas och redovisas i annan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Förskola som en egen skolform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;Kommittén föreslår att förskolan blir en egen skolform inom skolväsendet och regleras i ett eget kapitel. Förslaget tydliggör förskolans roll som första steg i det livslånga lärandet. Bestämmelser i skollagen som gäller för skolväsendet blir tillämpliga också på förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;Den övervägande majoriteten av remissinstanserna är positiva till att förskolan blir en egen skolform bland dessa &lt;SPAN class="ft18"&gt;Folkhälsoinstitutet, Barnombudsmannen (BO), Riksförbundet - BRIS, Lärarförbundet Svenska Kommunalarbetarförbundet, Svedala kommun, Torsby kommun, Trosa kommun, Åmåls kommun, Botkyrka kommun, Södertälje kommun, Haninge kommun, Tyresö kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Lindesbergs kommun. Lärarförbundet &lt;/SPAN&gt;välkomnar varmt förslaget som tydliggör förskolans roll som första steget i det livslånga lärandet. Vidare menar man att det är ett helt naturligt nästa steg i förskolans utveckling. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Tyresö kommun &lt;/SPAN&gt;anser att det är positivt att förskolan blir en egen skolform och att bestämmelserna som gäller för skolväsendet blir tillämpliga även för förskolan. Detta gör att skollagen som gäller för skolväsendet blir tillämplig för förskolan. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Botkyrka kommun &lt;/SPAN&gt;är av samma åsikt och slår fast att förskolan är en naturlig del av det livslånga lärandet. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Barnombudsmannen (BO) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kalmar kommun &lt;/SPAN&gt;är positiva till att förskolan blir en egen skolform men vill att förskolan skall vara kostnadsfri och tillgänglig för barn från ett års ålder. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Barnombudsmannen &lt;/SPAN&gt;menar att annars överensstämmer inte förslaget med artikel 28.1a och artikel 2 i barnkonventionen, som säger att konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft4"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;åtskillnad av något slag t.ex. föräldrarnas börd eller ställning i övrigt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Riksrevisionsverket &lt;/SPAN&gt;tar inte ställning till om förskolan bör bilda en egen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skolform men anser att innebörden av idén om integration mellan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förskola och skola närmare borde ha övervägts och problematiserats.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Syftet kan varken vara att göra förskolan till en ”skola för små” eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;skolan till ”förskola för stora” utan ligger främst i att möjliggöra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;samordning, samarbete och smidigare övergångar mellan i sig skilda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;verksamheter med vissa gemensamma utgångspunkter. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Örkelljunga&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;kommun &lt;/SPAN&gt;anser inte att förskolan skall bli en egen skolform, eftersom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;barnets lärande och utveckling skall ses utan koppling till tids- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;verksamhetsmässiga gränser. Man vill se barnets lärande och utveckling i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;ett sammanhållet &lt;NOBR&gt;1–19&lt;/NOBR&gt; års perspektiv och anser att skolformer endast är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;relevant om skolplikten kommer att finnas kvar. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Waldorfskole-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;federationen &lt;/SPAN&gt;är kritisk till att förskolan skall bli en egen skolform. Enligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;waldorfpedagogikens människosyn, behöver barnet fram till sju års ålder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;främst hjälp och stöd i utvecklingen av sina sociala förmågor. Några&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;remissinstanser bland dessa &lt;SPAN class="ft15"&gt;Timrå kommun, Gnesta kommun &lt;/SPAN&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Norrtälje kommun &lt;/SPAN&gt;är negativa till kommunens skyldighet att verka för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;barn skall delta i förskolan då föräldrar borde fritt få välja mellan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förskola och familjedaghem.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;Gemensam terminologi i hela skolväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft15"&gt;Kommittén föreslår att terminologin görs enhetlig med utgångspunkt i de i skollagen fastlagda termerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;De flesta remissinstanser, bland dessa Myndigheten för skolutveckling, Högskolan i Jönköping, Härnösands kommun, Örebro kommun, Sveriges psykologförbund, Eksjö kommun, Lessebo kommun, Leksands kommun, Nacka kommun, Stockholms stad, Barnverket och Surahammars kommun, motsätter sig att nuvarande terminologi i skolan överförs till förskolan. Det är framför allt att barnen i förskolan skall benämnas elever och att den verksamhet som bedrivs där skall kallas undervisning som man är negativ till. Svenska Kommunalarbetarförbundet vill betona att införandet av elevbegreppet i förskolan endast skall avse lagtexter, som motiveras av rättigheter och skyldigheter. Det får inte innebära någon förändring, vare sig i synen på barnen eller på förskolans verksamhet. Några remissinstanser såsom Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Norrtälje kommun, Jokkmokks kommun, Åmåls kommun och Vaggeryds kommun är positiva till en enhetlig och tydlig terminologi. Lärarförbundet pekar i sitt remissvar på att förslaget inte innebär någon förändring, vare sig i synen på barnen eller i synen på förskolans verksamhet. Regeringen bör tydligt markera detta när förslaget till ny skollag presenteras för riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft4"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Förskolans ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft15"&gt;Kommittén föreslår att rektors uppgifter förtydligas i skollagen. Vid skolenheterna där såväl förskola som skola kan ingå skall det finnas rektorer. Rektorn skall leda och samordna det pedagogiska arbetet inom sitt verksamhetsområde och därvid besluta om enhetens inre organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;Få remissinstanser har kommenterat kommitténs förslag med direkt avseende på förskolan. De flesta remissinstanser är positiva till kommitténs förslag. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Stockholms stad &lt;/SPAN&gt;anser att det är angeläget att det finns en rektor inom samtliga skolformer samt att det ställs krav på pedagogisk kompetens. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Lärarförbundet &lt;/SPAN&gt;stödjer förslaget som överensstämmer med förbundets syn på hur en ny och modern skollagstiftning bör vara utformad. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Skolverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Justitieombudsmannen &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget, men menar att det blir en inkonsekvens om man vid förskola kan kallas förskolechef i stället för rektor. I lagtext finns enbart benämningen rektor vilket gör det svårtolkat. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Malmö högskola &lt;/SPAN&gt;stödjer förslaget att även förskola skall omfattas av rektors ledning och ansvar. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Gnosjö kommun &lt;/SPAN&gt;är tveksam till att förskolechefer skall benämnas rektorer. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Svenska Kommunförbundet &lt;/SPAN&gt;anser att utbildningsuppdraget i sin helhet skall riktas till den kommunalpolitiska nivån på samma sätt som gäller för övrig lagstiftning inom det kommunala området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft4"&gt;Lärare i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft15"&gt;Kommittén föreslår att bestämmelserna om behörighet och villkor för anställning skall vara gemensamma för lärare i förskola, fritidshem. Även för förskollärare och fritidspedagoger skall det krävas att de har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft5"&gt;De flesta remissinstanser är positiva till förslaget däribland &lt;SPAN class="ft18"&gt;Hylte kommun, Härnösands kommun, Kumla kommun, Motala kommun, Svenljunga kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Hallsbergs kommun&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Härnösands kommun &lt;/SPAN&gt;menar att behörighetskrav är bra och att det inte skall finnas någon skillnad mellan skola och förskola i denna fråga. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Sveriges Skolledarförbund &lt;/SPAN&gt;anser att det finns goda skäl till kravet på lärarutbildning för tillsvidareanställning som lärare i alla skolformer och till att lärare ansvarar för undervisningen. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Lärarförbundet &lt;/SPAN&gt;är positivt till att behörighetsregler även omfattar lärare i förskolan. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Lärarhögskolan i Stockholm &lt;/SPAN&gt;är positiv till behörighetsreglerna men anser att frågan om legitimering av lärare borde ha utretts. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Statens folkhälsoinstitut &lt;/SPAN&gt;menar att det finns vetenskapliga belägg för att ju mer välutbildad personalen är, desto bättre fungerar förskolan. Ett par remissinstanser däribland &lt;SPAN class="ft18"&gt;Gnesta kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Trosa kommun &lt;/SPAN&gt;menar att behörighetskraven i förskolan är bra men kan innebära praktiska svårigheter eftersom det i dag råder brist på såväl förskollärare som fritidspedagoger. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Göteborgs stad &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Surahammars kommun &lt;/SPAN&gt;föreslår att det i lagstiftningen tydliggörs att kommunen, utöver lärare, även får anställa annan personal med lämplig utbildning inom förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft5"&gt;Flera remissinstanser är oroade över vad förslaget innebär för barnskötarna. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Eksjö kommun &lt;/SPAN&gt;menar att man bör beakta den effekt detta kan få för kommunals medlemmar. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Lunds kommun&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Malmö stad, Svenska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft4"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p166 ft24"&gt;Kommunförbundet &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Hallstahammars kommun &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att det är positivt att samma regler gäller för både förskolan och skolan, men anser att även barnskötare bör omnämnas. &lt;/SPAN&gt;LO, Svenska Kommunalarbetarförbundet &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Förskoletidningen &lt;SPAN class="ft25"&gt;är negativa till att endast lärare ansvarar för undervisningen i förskolan och anser att regeringen bör utreda vad som sker vid förskolor där det bara finns barnskötare. &lt;/SPAN&gt;Myndigheten för skolutveckling &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att författningsförslaget måste klargöras vad gäller kompetenskrav på personal som inte inbegrips i lärarbegreppet. Eftersom det är den behöriga läraren som har rätt att bedriva undervisning finns en risk att det kan leda till en uppdelning av omsorg och pedagogik. Det strider mot helhetssynen i förskolans sätt att arbeta. Flera remissinstanser däribland &lt;/SPAN&gt;LO, Svenska Kommunalarbetarförbundet, Förskoletidningen &lt;SPAN class="ft25"&gt;samt flera hundra spontana remissinstanser är negativa till förslaget om det innebär att inte barnskötare kan få tillsvidareanställning i förskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Habo kommun &lt;/SPAN&gt;är negativ till att samma regler som gäller för lärare även skall gälla fritidspedagoger och förskollärare. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Nacka kommun &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft15"&gt;Föräldraalliansen i Stockholms Stad, &lt;SPAN class="ft4"&gt;motsätter sig att förskollärare benämns lärare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Jokkmokks kommun &lt;/SPAN&gt;menar att det bör skrivas in i lagen att en kommun endast kan tillsvidareanställa förskollärare och fritidspedagoger för arbete i förskola och fritidshem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Familjedaghem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft15"&gt;Kommittén föreslår att om vårdnadshavarna önskar familjedaghem i stället för förskola bör kommunen sträva efter att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål. Familjedaghem bör regleras i skollagen som pedagogisk verksamhet, men inte utgöra en skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;De flesta remissinstanser som yttrat sig menar att familjedaghemmen har en viktig funktion för barn och som valmöjlighet för föräldrar. Ett flertal remissinstanser bland dem, &lt;SPAN class="ft15"&gt;Barnombudsmannen (BO), Lärarförbundet, Göteborgs stad, Lunds kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft15"&gt;Vaggeryds kommun &lt;/SPAN&gt;anser att det i skollagen bör finnas en skrivning som garanterar familjedaghemmens ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Flera kommuner, bland dem &lt;SPAN class="ft15"&gt;Härnösands kommun, Lerums kommun, Munkedals kommun, Leksands kommun, Partille kommun, Tyresö kommun, Kils kommun, Orsa kommun, Järfälla kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft15"&gt;Umeå kommun &lt;/SPAN&gt;samt ett hundratal spontana remissinstanser är kritiska till marginaliseringen av familjedaghemmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kalmar kommun &lt;/SPAN&gt;är positiv till skrivningen om familjedaghem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Timrå kommun &lt;/SPAN&gt;föreslår att avsnittet om familjedaghem, öppen förskola och öppen fritidsverksamhet lyfts ur skollagen, alternativt ingår i gruppen särskilda utbildningsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Modersmålsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;Kommittén föreslår att en bestämmelse tas in i skollagen om att förskolan skall bidra till att ge elever som har ett annat modersmål än svenska tillfälle att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft4"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;P class="p87 ft4"&gt;Relativt få remissinstanser har yttrat sig i frågan. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;Prop. 2004/05:11 &lt;SPAN class="ft15"&gt;Kommunförbundet &lt;/SPAN&gt;påtalar att Skollagskommittén inte har gjort någon Bilaga 1 kostnadsberäkning över förslaget och menar att en lagstiftning medför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft4"&gt;kostnader för kommunen. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Värmdö kommun &lt;/SPAN&gt;är tveksam till förslaget och frågar sig om det innebär en skyldighet för kommunerna. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Barnombudsmannen &lt;/SPAN&gt;är positiv till förslaget under förutsättningen att det svenska språket inte blir lidande. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Skolverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft15"&gt;Myndigheten för skolutveckling &lt;/SPAN&gt;är positiva till kommitténs förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft4"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p35 ft6"&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av remissyttranden över departementsskrivelsen Var - dags – inflytande (Ds 2003:46)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Remissinstanser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr24 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Remissyttrande har inkommit från Riksrevisionen, Kammarrätten i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Stockholm, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;läggning (HomO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, (DO),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td91"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Handikappombudsmannen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td44"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft4"&gt;(HO),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td92"&gt;&lt;SPAN class="p271 ft12"&gt;Barnombudsmannen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td48"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft4"&gt;(BO),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Statskontoret, Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Specialpedagogiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft4"&gt;institutet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td93"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft4"&gt;Specialskolemyndigheten,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td48"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft4"&gt;Nationellt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;centrum för flexibelt lärande (CFL), Göteborgs universitet, Umeå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;universitet, Malmö högskola, Sameskolstyrelsen, Ungdomsstyrelsen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ale kommun, Alvesta kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bjuvs kommun, Boxholms kommun, Dorotea kommun, Eskilstuna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Falkenbergs kommun, Gotlands kommun, Göteborgs stad,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Karlskoga kommun, Ljusdals kommun, Luleå kommun, Malmö stad,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Norrtälje kommun, Oskarshamns kommun, Ovanåkers kommun, Sigtuna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun, Stockholms stad, Sunne kommun, Sölvesborgs kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Tierps kommun, Töreboda kommun, Västerviks kommun, Örnsköldsviks&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td94"&gt;&lt;SPAN class="p273 ft4"&gt;Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Kommunförbundet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td95"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft12"&gt;Landstingsförbundet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Tjänstemännens central organisation (TCO), Sveriges Akademikers&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Svenskt Näringsliv, Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas riksförbund,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Lärarförbundet, Riksförbundet Hem och Skola, Elevkårernas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;centralorganisation, Elevorganisationen i Sverige, Sveriges Elevråd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;(SVEA),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td96"&gt;&lt;SPAN class="p274 ft60"&gt;Rädda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p246 ft5"&gt;Barnen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td37"&gt;&lt;SPAN class="p275 ft4"&gt;Friskolornas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td97"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft4"&gt;Riksförbund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft12"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Carlbeckkommittén.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft5"&gt;Dessutom har ett spontant remissvar inkommit från Föreningen för en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr10 td101"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;demokratiserande och aktiverande skola (DAKS).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td5"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Inflytanderåd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td98"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td99"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td44"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr26 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Arbetsgruppen föreslår att det i skollagen införs en bestämmelse att det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;på varje förskola och skola skall finnas en organisation för arbetet med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;inflytandefrågorna och att det i denna skall ingå ett eller flera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;inflytanderåd. Rådet skall behandla frågor som är viktiga för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;verksamheten och som kan ha betydelse för barn, elever och föräldrar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft5"&gt;Remissinstanserna är splittrade i frågan, några remissinstanser bland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dessa &lt;/SPAN&gt;Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), Alvesta kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Göteborgs stad, Ljusdals kommun, Malmö stad, Norrtälje kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft15"&gt;Tierps kommun, Sveriges Skolledarförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Rädda Barnen &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillstyrker&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förslaget om att införa inflytanderåd. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Ljusdals kommun &lt;/SPAN&gt;är positiv till att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förslaget harmoniserar med de informations- och delaktighetskrav som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;barnkonventionen ställer. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Tierps kommun &lt;/SPAN&gt;anser att det även i varje&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kvalitetsredovisning bör beskrivas hur rådet är organiserat och hur det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr10 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;fungerar i praktiken. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Göteborgs stad &lt;/SPAN&gt;är positiv till förslaget men menar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;att det är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td96"&gt;&lt;SPAN class="p276 ft4"&gt;viktigt att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;formerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;för hur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td92"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;rådet skall utformas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;måste&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;SPAN class="p106 ft12"&gt;ske&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;88&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td98"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;P class="p58 ft4"&gt;utifrån de lokala förutsättningarna i kommuner och enskilda skolor. Prop. 2004/05:11 &lt;SPAN class="ft15"&gt;Göteborgs universitet &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget, men saknar att arbetsgruppen Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;inte diskuterar i vilken utsträckning rektorerna har praktiska förutsättningar att vara drivande i inflytandefrågorna samt hur sådana förutsättningar kan skapas. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Umeå universitet &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget men menar att det bara stärker den representativa demokratin och efterlyser ett ökat elevinflytande exempelvis med datorstöd. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Boxholms kommun &lt;/SPAN&gt;är positiv men anser att frågan om hur valet av representanter till inflytande rådet ytterligare bör utredas. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Svenska Kommunalarbetarförbundet &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Barnombudsmannen (BO) &lt;/SPAN&gt;är positiva till förslaget men anser att det är otillfredsställande att införa en undantagsbestämmelse. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Västerviks kommun &lt;/SPAN&gt;är positiv till förslaget, men påpekar att det är viktigt att elever och föräldrar kontinuerligt kan delta, samt att föräldrarnas deltagande är väl förankrat i föräldragruppen och att en utbyggd kommunikation finns mellan föräldra- och elevrepresentanter med deras respektive företrädda grupper. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Handikappombudsmannen (HO&lt;/SPAN&gt;) och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Specialpedagogiska institutet &lt;/SPAN&gt;vill särskilt påpeka vikten att ingen utestängs att representera p.g.a. av sitt funktionshinder och att råden får en bred representation av barn så att flera olika perspektiv blir företrädda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft4"&gt;Ett par remissinstanser är tveksamma till förslaget. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Falkenbergs kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft15"&gt;Bjuvs kommun &lt;/SPAN&gt;anser att det kan vara svårt att engagera föräldrar till inflytanderåd och menar att lokala styrelser kan vara ett bättre alternativ. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter om det kan anses nödvändigt att i lag reglera organisationen för arbetet med inflytandefrågorna, liksom införandet av inflytanderåd, när 90 procent av kommunerna har någon form av brukarinflytande i grund- och gymnasieskolan i form av frivilligt samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Några remissinstanser är negativa till förslaget och bland dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft15"&gt;Skolverket, TCO, Myndigheten för skolutveckling, Svenska Kommunförbundet, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Örnsköldsviks kommun. Skolverket &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Myndigheten för skolutveckling &lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker förslaget då man anser att det inte står i samklang med den målstyrning som gäller inom området. Man pekar på att skollagskommittén föreslår minskad detaljreglering och detta bör man fullfölja. &lt;/SPAN&gt;Svenska Kommunförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Lärarförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker förslaget och menar att reellt deltagande kommer underifrån och inte ovanifrån. Vidare anser &lt;/SPAN&gt;Svenska Kommunförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;att förslaget kommer att medföra en kostnad som man vill få kompensation för enligt finansieringsprincipen. &lt;/SPAN&gt;Lärarnas riksförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker förslaget och anser att man vid varje skola bör finna sina former för inflytande och att Skolverket kontinuerligt bör följa upp, utvärdera och analysera hur barn, elever och föräldrar ges möjlighet att påverka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p280 ft6"&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av remissyttranden över promemorian Skyldighet att lämna uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg om kvalitetsredovisningar i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen (U2002/4328/S)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft4"&gt;Remissinstanser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft25"&gt;Remissyttranden har inkommit från Kammarrätten i Sundsvall, Statskontoret, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Konkurrensverket, Riksrevisionsverket, Statistiska Centralbyrån (SCB), Statens skolverk, Specialpedagogiska institutet, Skolväsendets överklagandenämnd, Rådet för kommunala analyser och jämförelser (Fi 2002:07), Lärarhögskolan i Stockholm, Göteborgs universitet - Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, Svenska Kommunförbundet, Kommunförbundet i Jönköpings län, Kommunförbundet Norrbottens län, Borlänge kommun, Borås stad, Bromölla kommun, Gotlands kommun, Gävle kommun, Göteborgs stad, Huddinge kommun, Jönköpings kommun, Kalmar kommun, Karlskoga kommun, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Lunds kommun, Malmö stad, Marks kommun, Nacka kommun, Norrköpings kommun, Nyköpings kommun, Ronneby kommun, Skövde kommun, Sundsvalls kommun, Stockholms stad, Täby kommun, Umeå kommun, Uppsala kommun, Vilhelmina kommun, Västerås stad, Växjö kommun, Örebro kommun, Landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Kommunalarbetarförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Riksförbundet Hem och Skola, Friskolornas riksförbund, Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO) och Waldorfskolefederationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Allmänna synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft25"&gt;Flera remissinstanser är positiva till förslagen i promemorian i sin helhet eller har ingen erinran mot dem, däribland Kammarrätten i Sundsvall, Statskontoret, Socialstyrelsen, Riksrevisionsverket, Specialpedagogiska institutet, Skolväsendets överklagandenämnd, Barnombudsmannen, Kalmar kommun och Linköpings kommun. Tre remissinstanser Konkurrensverket, Friskolornas riksförbund och Waldorfskolefederationen har avstyrkt hela förslaget. Konkurrensverket efterfrågar kompletteringar främst i förhållande till uppgiftsskyldighet och konkurrensförhållande. Friskolornas riksförbund och Waldorfskolefederationen pekar också på arbetsbördan för enskilda verksamheter samt konkurrensförhållandet mellan kommunal och enskild verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Bemyndigande att meddela föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft15"&gt;Promemorian föreslår att bemyndigandet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter enligt 15 kap. 11 § skollagen (1985:1100) utvidgas till att omfatta även förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft25"&gt;Förslaget tillstyrks av majoriteten av samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan. &lt;SPAN class="ft24"&gt;Statistiska Centralbyrån (SCB) &lt;/SPAN&gt;är positiv till förslaget och menar att insamling av uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg därmed kommer att underlättas. &lt;SPAN class="ft24"&gt;Nacka kommun &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget om vitesföreläggande av skolhuvudmannen då förslaget innebär att kommunen åläggs uppgiftsskyldighet inte bara för den egna verksamheten utan även för den enskilda förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i kommunen. Konsekvenserna av detta måste redovisas, och finansieringsprincipen tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Enskild verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft15"&gt;I promemorian föreslås att bestämmelser införs i 2 a kap. 15 § skollagen som innebär att kommunen skall svara för sådan verksamhetsredovisning som behövs för kommunens uppföljning och utvärdering av enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kommunen skall ha rätt att inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för verksamhetsredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;De flesta remissinstanser är positiva till att även enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bör omfattas av kvalitetsredovisningen. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Lärarförbundet &lt;/SPAN&gt;ser det som självklart att också enskilda verksamheter skall omfattas av kravet på kvalitetsredovisning samt att de skyldigheter som i dag finns för skolhuvudmännen att lämna uppgifter till Skolverket utvidgas till att också omfatta förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Huddinge kommun &lt;/SPAN&gt;anser att då kommunen är ansvarig för även för enskild verksamhet är det viktigt att kommunen har möjlighet till insyn i verksamhet för uppföljning, utvärdering och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Landsorganisationen (LO) &lt;/SPAN&gt;vill betona vikten av att även enskilda förskolor och fritidshem omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter. Offentligfinansierad verksamhet måste vara möjlig att utvärdera oberoende av huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;Ett par remissinstanser är negativa till att kommunerna skall upprätta kvalitetsredovisningar över enskild verksamhet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Svenska Kommunförbundet, Skolverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft15"&gt;Kommunförbundet Norrbottens län &lt;/SPAN&gt;anser att det inte är rimligt att ansvaret för att upprätta en kvalitetsredovisning ligger hos en i viss utsträckning konkurrerande verksamhet. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Ronneby kommun &lt;/SPAN&gt;är negativ till att kommunen skall svara för kvalitetsredovisningen i enskild förskole- och skolbarnomsorgsverksamhet. Den måste enligt deras uppfattning genomföras av huvudmannen för verksamheten. Vidare avstyrker man att kvalitetsredovisning skall upprättas för familjedaghem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Skolverket &lt;/SPAN&gt;anser att lagförslaget i promemorian behöver justeras språkligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft4"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft15"&gt;I promemorian föreslås att ansvaret för att upprätta kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg läggs på den centrala kommunala nivån, bl.a. med hänsyn till att antalet enheter är fler och ofta små i jämförelse med i skolväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Kommunförbundet i Jönköpings län, Uppsala kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft50"&gt;Täby kommun &lt;/SPAN&gt;stöder förslaget om den centrala kommunala nivåns ansvar för såväl den kommunala som den enskilda verksamhetens kvalitetsredovisningar. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Bromölla kommun &lt;/SPAN&gt;anser inte att ansvaret för att upprätta kvalitetsredovisning skall ligga enbart på central kommunal nivå annat än när det gäller familjedaghem, öppen förskola och öppen fritidshemsverksamhet. Kommunen anser att förskolor och fritidshem skall ha i sak samma krav på kvalitetsredovisning som skolor. Flera remissinstanser bland dess &lt;SPAN class="ft50"&gt;Skolverket, Umeå kommun, Norrköpings kommun, Växjö kommun, Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Malmö stad och Sundsvalls kommun &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;är &lt;/SPAN&gt;av åsikten att det bör vara den lokala enheten som skall vara ansvarig för att upprätta en kvalitetsredovisning och inte kommunen centralt. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Skolverket &lt;/SPAN&gt;betonar att ansvaret för att följa upp, utvärdera, dokumentera och kvalitetssäkra verksamheten ligger på varje enhet i verksamheten. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Karlstads kommun &lt;/SPAN&gt;anser att en för långt driven enhetlighet kan hämma förskolornas motivation och förmåga till lokalt utvecklings- och förändringsarbete. Kommunen ser dock ett värde i att enskilda förskolor och kommunala förskolor hanteras på samma sätt men att det i systemet bör finnas möjlighet att redovisa förskolornas lokala variationer. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Jönköpings kommun &lt;/SPAN&gt;menar att ett eventuellt beslut om en förordning om redovisningsskyldighet också för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, innebär att strukturen på enheternas redovisningar får anpassas efter detta för att underlätta för kommunen att redovisa per skolform. Beslutet får dock inte innebär att den enskilda rektorsenheten måste lämna två eller flera olika redovisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft15"&gt;I promemorian föreslås även att kvalitetsredovisningarna för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen bör få en större tonvikt på processen och det pedagogiska arbetet eftersom det i förskola och fritidshem saknas mål att uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;Majoriteten av remissinstanserna däribland &lt;SPAN class="ft18"&gt;Lärarförbundet, Riksförbundet Hem och Skola&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kommunförbundet Jönköpings län, Norrköpings kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;Göteborgs stad &lt;/SPAN&gt;delar promemorians bedömning. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Göteborgs stad &lt;/SPAN&gt;anser att kvalitetsredovisning bör ha en tydlig tonvikt på processen och det pedagogiska arbetet för att ge en relevant bild av förskolans särart och pedagogik. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Norrköpings kommun &lt;/SPAN&gt;instämmer i att kvalitetsredovisningarna för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bör få tonvikt på processen och det pedagogiska arbetet som betonas i styrdokumenten. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Rådet för kommunala analyser och jämförelser &lt;/SPAN&gt;vill poängtera vikten av att sträva efter att möjliggöra en systematiks uppföljning av verksamheten och välkomnar därför särskilt idén om ett system som möjliggör för intressenter att jämföra verksamheter sinsemellan. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Kommunförbundet Jönköpings län &lt;/SPAN&gt;understyrker tonvikten på processen och det pedagogiska arbetet med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft4"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;hänsyn till de nationella målens karaktär (strävansmål). Förbundet vill&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;tona ned syftet att genom kvalitetsarbete jämföra olika enheter då det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;finns en risk, att ett sådant syfte leder till en fokusering på mätbara&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;variabler, vilket står i strid med syftet att fokusera på barns utveckling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;relaterad till den pedagogiska processen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p282 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Svenska Kommunförbundet &lt;/SPAN&gt;är av en avvikande uppfattning och menar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;att utformningen av ett system med kvalitetsredovisningar inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;förskolor och fritidshem på samma sätt som på skolans område bör ha&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;fokus på måluppfyllelsen och inte, som antyds i promemorian, på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;processerna att komma dit.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft4"&gt;Några remissinstanser anser att det saknas ekonomiska konsekvenser av förslaget. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Lärarnas riksförbund &lt;/SPAN&gt;anser att det är viktigt att frågan om lärares arbetsbelastning diskuteras på alla nivåer. Förbundet anser att en nödvändig förutsättning för att systemet skall fungera är att tillräckligt med tid och resurser för genomförandet avsätts ute i verksamheterna. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;anser att de kostnader som drabbar kommunerna och andra aktörer, bl.a. ett stort antal små företag, skall beräknas. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Friskolornas riksförbund &lt;/SPAN&gt;anser att promemorian inte beaktar de ökade kostnader som förslaget innebär för de enskilda förskolorna och fritidshemmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft15"&gt;Svenska Kommunförbundet, Nacka kommun &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Västerås stad &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att i enlighet med finansieringsprincipen skall kommunerna kompenseras för beslut som staten fattar avseende nya verksamheter som åläggs kommunerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft4"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GS031194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft4"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft4"&gt;Närvarande: statsministern Persson, statsråden Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Lövdén, Ringholm, Y. Johansson, Bodström, Sommestad, Karlsson, Lund, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;Föredragande: Lena Hallengren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft4"&gt;Regeringen beslutar proposition 2004/05:11 Kvalitet i förskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft4"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td102"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft6"&gt;Rättsdatablad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;SPAN class="p57 ft12"&gt;Prop. 2004/05:11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td105"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td76"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft62"&gt;Författningsrubrik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft62"&gt;Bestämmelser som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td106"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft62"&gt;Celexnummer för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft62"&gt;inför, ändrar, upp-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td106"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft62"&gt;bakomliggande EG-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;häver eller upprepar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td106"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft62"&gt;ett normgivnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft62"&gt;bemyndigande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td76"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td105"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td102"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft62"&gt;Lag om ändring i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft62"&gt;15 kap. 11 §&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td76"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft12"&gt;skollagen (1985:1100)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p287 ft4"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i skollagen (1985:1100),</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2004/05:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om statsbidrag till kommuner för personalförstärkning i förskolan (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2004/05:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2004-09-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2004-09-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2004-09-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2004-09-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2004-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:56:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GS0311</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 09:20:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:56:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GS0311</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_200405__11.pdf</filnamn>
<filstorlek>704091</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kvalitet i förskolan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4E7299E6-22A7-4A94-9625-0D628A1F4B95</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2004/05:UbU3</uppgift>
<ref_dok_id>GS01UbU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2004/05</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kvalitet i förskolan, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2004/05:11&lt;br/&gt;
Kvalitet i förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GS02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2004/05</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2004/05:11 Kvalitet i förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sofia Larsen m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2004/05:11&lt;br/&gt;
Kvalitet i förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GS02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2004/05</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2004/05:11 Kvalitet i förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sofia Larsen m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Tolgfors m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2004/05:11&lt;br/&gt;
Kvalitet i förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GS02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2004/05</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2004/05:11 Kvalitet i förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Tolgfors m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Nilsson m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2004/05:11&lt;br/&gt;
Kvalitet i förskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GS02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2004/05</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2004/05:11 Kvalitet i förskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Nilsson m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>