2238086 GS02Ub275 2004/05 Ub275 mot Kommittémotion mot Motion 2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c) Motion Motion c103 UbU 275 0 2004-09-29 00:00:00 2004-09-29 00:00:00 2004-09-29 16:30:07 Livslångt lärande av Sofia Larsen m.fl. (c) Trycklov https://data.riksdagen.se/dokument/GS02Ub275/text https://data.riksdagen.se/dokument/GS02Ub275 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS02Ub275 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:Ub275</div> <div class="MotionarLista">av Sofia Larsen m.fl. (c)</div> <h1>Livslångt lärande</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <h1 class="heading 1"> 1 <a id="_Toc83708185" name="_Toc83708185" shape="rect"></a> <a id="_Toc21868574" name="_Toc21868574" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109116" name="_Toc22109116" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959825" name="_Toc22959825" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708184" name="_Toc83708184" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708182" name="_Toc83708182" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217926" name="_Toc84217926" shape="rect"></a>Sammanfattning</h1> I ett samhälle där kunskaper är den viktigaste grunden för ekonomisk utveckling är lika tillgång till bra utbildning en avgörande rättvisefråga. Utbildning är den viktigaste och mest långsiktiga vägen till social och regional utjämning. Centerpartiet vill investera i utbildning på alla nivåer, från förskola, grundskola, gymnasieskola till högre utbildning och forskning, i ett livslångt lärande. Utbildning ger redskapen för människor att infria sina framtidsdrömmar. Kunskap innebär makt att förändra och påverka samhället i stort, men också makt att kunna göra sina egna val. Politiken måste därför bygga på en grund som erbjuder alla lika möjligheter till en god utbildning. I Centerpartiets utbildningspolitik utgår vi från att alla elever kan och vill lära sig. Detta står i stark kontrast till de som menar att vi måste acceptera ett visst svinn på vägen - att alla inte kan eller bör ges möjligheter att lära. För att ge alla elever, i olika skolformer, större chanser att tillgodogöra sig kunskaperna, vill vi individanpassa skolan ännu mer än dagens skola. I denna motion tar vi upp frågor som berör gymnasieskola, fristående skolor, livslångt lärande, vuxenutbildning, folkbildning och funktionshindrade i skolan. Vi återkommer till frågor om förskola och grundskola i särskilda motioner. De viktigaste förslagen från Centerpartiet: <ul style="margin-left: 4.0mm; list-style-type: disc;"> <li> Gymnasieskolan måste höja den allmänna utbildningsnivån och förbereda alla för ett livslångt lärande </li> <li> Elevanpassad och flexibel gymnasieskola </li> <li> Bättre möjligheter för fristående skolor att ta emot elever i behov av särskilt stöd </li> <li> Fristående skolor för vuxenutbildning måste tillåtas </li> <li> Öka antalet platser på KY-utbildningar </li> <li> Anpassa KY-utbildningar efter behov på den lokala arbetsmarknaden </li> <li> Fler platser inom folkbildningen </li> <li> Funktionshindrade måste kunna välja skola </li> <li> Inrätta riksgymnasium för blinda och synskadade elever med multifunktionshinder </li> <li> Ge personer med särskoleutbildning tillträde till vuxenutbildning </li> <li> Låt vuxenutbildning vara underlag för rätt till assistent enligt LSS </li> <li> Låt grund- och gymnasieskolans elever få samma skydd som arbetstagare och högskoleelever när det gäller trakasserier och diskriminering </li> </ul> <h1 class="heading 1" style="page-break-before: always;"> 2 <a id="_Toc84217927" name="_Toc84217927" shape="rect"></a>Innehållsförteckning</h1> 1 Sammanfattning <a href="#_Toc84217926" shape="rect">1</a> 2 Innehållsförteckning <a href="#_Toc84217927" shape="rect">3</a> 3 Förslag till riksdagsbeslut <a href="#_Toc84217928" shape="rect">4</a> 4 Gymnasieskolan <a href="#_Toc84217929" shape="rect">5</a> 4.1 Individuell studieplan <a href="#_Toc84217930" shape="rect">5</a> 4.2 Inför gymnasieexamen <a href="#_Toc84217931" shape="rect">5</a> 4.3 Utbildningsgaranti <a href="#_Toc84217932" shape="rect">6</a> 5 Fristående skolor <a href="#_Toc84217933" shape="rect">6</a> 5.1 Elever i behov av särskilt stöd <a href="#_Toc84217934" shape="rect">7</a> 5.2 Fristående gymnasieskolor <a href="#_Toc84217935" shape="rect">7</a> 5.3 Individuellt program <a href="#_Toc84217936" shape="rect">7</a> 5.4 Fristående vuxenutbildning <a href="#_Toc84217937" shape="rect">8</a> 5.5 Skolskjuts till fristående skolor <a href="#_Toc84217938" shape="rect">8</a> 6 Livslångt lärande <a href="#_Toc84217939" shape="rect">8</a> 6.1 Kvalificerad yrkesutbildning <a href="#_Toc84217940" shape="rect">8</a> 6.2 Samordna utbildningsformer <a href="#_Toc84217941" shape="rect">9</a> 7 Folkbildning <a href="#_Toc84217942" shape="rect">10</a> 7.1 Folkhögskolor <a href="#_Toc84217943" shape="rect">10</a> 8 Funktionshindrade i skolan <a href="#_Toc84217944" shape="rect">11</a> 8.1 Skapa ett nytt riksgymnasium <a href="#_Toc84217945" shape="rect">11</a> 8.2 Särskola <a href="#_Toc84217946" shape="rect">11</a> 8.3 Personer med funktionshinder och det livslånga lärandet <a href="#_Toc84217947" shape="rect">12</a> 8.4 Samma skydd som för vuxna <a href="#_Toc84217948" shape="rect">12</a> <a id="_Toc84217928" name="_Toc84217928" shape="rect"></a> <h1 class="heading 1"> 3 Förslag till riksdagsbeslut</h1> <ol style="margin-left: 6.0mm; list-style-type: decimal;"> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en gymnasieskola som höjer den allmänna utbildningsnivån och förbereder alla för ett livslångt lärande. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en elevanpassad och flexibel gymnasieskola. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om fristående skolors betydelse. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att fristående skolor skall ha samma rättigheter och skyldigheter som den kommunala skolan. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att fristående skolor för vuxenutbildning skall tillåtas. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av det livslånga lärandet i vuxenutbildning. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en ökning av antalet utbildningsplatser vid KY-utbildningen. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ha ett mer flexibelt system för att kunna anpassa KY-utbildningar efter behov på den lokala arbetsmarknaden. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av och en samordning mellan de eftergymnasiala yrkesutbildningarna. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att folkbildningen skall tillföras resurser för att klara av det existerande behovet.1 </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om möjligheten för funktionshindrade elever att välja skola. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att inrätta ett nytt riksgymnasium för synskadade barn med multifunktionshinder. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om särskolans betydelse. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ge personer med särskoleutbildning tillträde till vuxenutbildningen. </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att låta vuxenutbildning vara underlag för rätt till assistans enligt LSS.2 </li> <li> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en lagstiftning för elever i grund- och gymnasieskolan som liknar den för arbetstagare och vuxna gällande trakasserier och diskriminering. </li> </ol> 1 Yrkande 10 hänvisat till KrU. 2 Yrkande 15 hänvisat till SoU. <h1 class="heading 1" style="page-break-before: always; line-height: 0.1em;"> 4 <a id="_Toc84217929" name="_Toc84217929" shape="rect"></a>Gymnasieskolan</h1> Centerpartiets utbildningspolitik tar sikte på det livslånga lärandet, eftersom kunskapskraven ständigt ökar i samhället. Vi önskar en gymnasieskola som höjer den allmänna utbildningsnivån och förbereder alla för ett livslångt lärande. Detta bör ges regeringen till känna. Vi bör ha en utbildningspolitik som utgår från den enskilda eleven i varje skolform och som stärker helhetssynen på lärandet. Skolan måste ta hänsyn till att eleverna är olika och lär på olika sätt. Det finns många olika sätt att anpassa gymnasieskolan efter de behov de enskilda eleverna har. Ett sätt är att se till att alla elever har med sig tillräckliga förkunskaper från grundskolan. Om så inte är fallet, kommer dessa elevers tid i gymnasieskolan inte heller att vara någon framgång, då alla resurser kommer att ägnas åt att fylla i de hål som uppstått i tidigare stadier. Kommunen och skolan har ett åtagande som inte är avklarat förrän eleven nått kunskapsmålen i grundskolan. Som ett led i våra tankar om att en individuell kunskapsrätt ersätter skolplikten blir steget till att införa flexibel skolstart naturligt. Med flexibel skolstart menar vi, att vi går från dagens fyrkantiga skola, där elevernas ålder styr mer än den kunskaps- och mognadsnivå som de befinner sig på, till en verkligt individanpassad skola. Det öppnar för vissa elever att gå snabbare fram, medan andra ges möjligheten att ta längre tid på sig. Vad som ovan anförs om en elevanpassad och flexibel gymnasieskola bör ges regeringen till känna. Med vår syn på skolpolitiken blir det naturligt att det individuella programmet avskaffas på sikt. Problemen måste lösas där de uppstår, vi måste alltså ge alla chansen att från början nå kunskapsmålen. För elever som inte nått grundskolans mål i ett eller tvåämnen kan en individuell studiegång med särskilt stöd och extraundervisning i gymnasieskolan vara ett alternativ. Men för elever med stora kunskapsluckor, det vill säga elever som inte har klarat kunskapskraven i fler än tvåämnen, anser vi att det är bäst om dessa elever läser färdigt inom grundskolans försorg. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 4.1 <a id="_Toc526737005" name="_Toc526737005" shape="rect"></a> <a id="_Toc526737003" name="_Toc526737003" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109126" name="_Toc22109126" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959835" name="_Toc22959835" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708186" name="_Toc83708186" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217930" name="_Toc84217930" shape="rect"></a>Individuell studieplan</h2> Det finns redan i dag uttryckt krav på att varje elev i gymnasieskolan ska ha en individuell studieplan. Det har dock visat sig att skolorna inte alltid lever upp till detta krav. Det är viktigt att individuella studieplaner upprättas för varje elev. Utvecklingssamtal ska genomföras minst en gång per termin. Skolverket bör få i uppdrag att se till att skolorna följer de uppsatta reglerna om att alla elever skall ha en individuell studieplan. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 4.2 <a id="_Toc22109128" name="_Toc22109128" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959837" name="_Toc22959837" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708187" name="_Toc83708187" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217931" name="_Toc84217931" shape="rect"></a>Inför gymnasieexamen</h2> Frågan om gymnasieexamen har aktualiserats ett antal gånger de senaste åren. Vid behandling i riksdagen har dock förslagen avstyrkts. En gymnasieexamen är ett viktigt steg för att kvalitetssäkra utbildningen, den kan bli ett incitament för eleverna att gå igenom gymnasiet och eleverna får lättare att styrka sin behörighet när de vill studera vid utländska universitet. För att få ut gymnasieexamen måste eleven vara godkänd i samtliga kärnämnen och inriktningsblockets karaktärsämnen, liksom ett godkänt examensarbete.Detta innebär att examensarbetet på yrkesförberedande program bör utformas som ett yrkesprov i samverkan med berörda branscher. Detta får inte bli en ny version av gamla tiders studentexamen, som genom sina avgörande provtillfällen mer prövade elevernas nerver än deras kunskaper. Examen bör alltså inte innehålla selekterande provtillfällen och tentamina. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 4.3 <a id="_Toc526737006" name="_Toc526737006" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109130" name="_Toc22109130" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959839" name="_Toc22959839" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708188" name="_Toc83708188" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217932" name="_Toc84217932" shape="rect"></a>Utbildningsgaranti</h2> Vid gymnasiestudier påbörjade före 20 års ålder skulle en garanterad rättighet att fullfölja utbildningen, upp till 25 års ålder, öka möjligheten för fler att få en godkänd gymnasieutbildning. En sådan utbildningsgaranti bör därför införas. Samtidigt bör man kunna genomföra utbildningen i sin egen takt, varvat med arbete. <h1 class="heading 1" style="line-height: 0.1em;"> 5 <a id="_Toc22109134" name="_Toc22109134" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959843" name="_Toc22959843" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708189" name="_Toc83708189" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217933" name="_Toc84217933" shape="rect"></a>Fristående skolor</h1> Fristående skolor har en betydelsefull roll i det svenska skolväsendet, inte minst genom den mångfald av olika pedagogiska inriktningar som de representerar. De utgör ett viktigt inslag i den öppenhet och valfrihet som ska känneteckna skolväsendet. Fristående skolor är en viktig del i samhället där människor på många olika sätt visar att de vill ta större ansvar, ha större möjligheter till egna initiativ och vara mycket mer delaktiga i samhället.Vad som ovan anförts om fristående skolors betydelse bör ges regeringen till känna. Vi vill understryka vikten av att såväl fristående skolor som kommunala skolor verkligen följer läroplanen. Granskning av fristående skolor ska utföras av det nationella kvalitetsinstitutet. Vid behandling av tillståndsgivning hos Skolverket ska kommunen vara delaktig, få yttra sig och ge en konsekvensanalys. Vid gymnasieetablering kan det handla om flera berörda kommuner. Fristående skolor måste har samma rättigheter och skyldigheter som den kommunala skolan. Detta bör ges regeringen till känna. Nedan presenteras fem åtgärder som alla leder till att fristående skolor har samma rättigheter och skyldigheter som den kommunala skolan. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 5.1 <a id="_Toc22109135" name="_Toc22109135" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959844" name="_Toc22959844" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708190" name="_Toc83708190" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217934" name="_Toc84217934" shape="rect"></a>Elever i behov av särskilt stöd</h2> Regeringen har tidigare skrivit i sin proposition om vikten av att skolan är öppen för alla elever. Tyvärr har detta inte följts när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Centerpartiet anser att de fristående skolorna liksom de kommunala måste vara förpliktade att erbjuda utbildning på lika villkor för alla elever, även elever som kräver extra ekonomiska resurser som t.ex. funktionshindrade barn. Barn med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet att ta del av de fristående skolorna. De fristående skolorna måste kunna verka under sådana förutsättningar utan att leda till inslag av segregation. Det behövs ett regelverk eller riktlinjer för bedömning av vilken typ av stödbehov detta ska gälla så att frågan om särskilt bidrag lättare kan prövas och så att stöd kan ges på samma villkor som en kommunal skola. Hörselskadade elever måste också ha möjlighet att välja friskolor. Idag finns det inte möjlighet för friskolorna att få ekonomiskt stöd till utbildningstolkning för de hörselskadade utan skolorna måste betala detta själva. Detta skiljer sig mot folkhögskolor, universitet och högskolor som kan få statligt stöd till utbildningstolk. Även friskolor måste få möjlighet att ansöka om statsbidrag till teckenspråkstolk. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 5.2 <a id="_Toc526737000" name="_Toc526737000" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109136" name="_Toc22109136" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959845" name="_Toc22959845" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708191" name="_Toc83708191" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217935" name="_Toc84217935" shape="rect"></a>Fristående gymnasieskolor</h2> Fristående gymnasieskolor är ett bra komplement till den kommunala gymnasieskolan. För att inte riskera att den kommunala gymnasieskolan urholkas måste intagningsreglerna för gymnasiet ses över och bli mer konkurrensneutrala. Idag gynnas friskolorna genom att de har "riksintag" och kommunen måste bekosta utbildningen på en friskola oavsett om likvärdig utbildning erbjuds i hemkommunen eller ej. Reglerna bör ses över för att bli mer konkurrensneutrala. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 5.3 <a id="_Toc22109137" name="_Toc22109137" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959846" name="_Toc22959846" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708192" name="_Toc83708192" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217936" name="_Toc84217936" shape="rect"></a>Individuellt program</h2> Många elever lämnar idag grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att påbörja ett nationellt program i gymnasieskolan. Resultaten inom det individuella programmet (IP) som idag enbart kan ges i offentlig regi varierar. Vi anser att det är angeläget att ta vara på den kunskap och det engagemang som finns också utanför det offentliga skolväsendet för att ge dessa elever rätt stöd och stimulans för vidare studier. Även fristående skolor ska därför ges möjlighet att erbjuda undervisning inom ramen för IP. Det finns ingen anledning att invänta resultaten av Gymnasiekommitténs arbete innan detta möjliggörs. Ju snabbare fler ungdomar kan få utbildning anpassad efter eget behov och intresse desto bättre. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"> 5.4 <a id="_Toc84217937" name="_Toc84217937" shape="rect"></a>Fristående vuxenutbildning</h2> Det måste finnas en möjlighet även inom vuxenutbildning att välja utbildning. Eleven bör kunna välja själv och inte låta kommunen välja åt eleven. Fristående skolor för vuxenutbildning måste tillåtas, då med samma förutsättningar och regelverk som gäller dagens fristående gymnasieskolor. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"> 5.5 <a id="_Toc84217938" name="_Toc84217938" shape="rect"></a>Skolskjuts till fristående skolor</h2> Idag är elever i fristående skolor inte berättigade till skolskjuts. Detta kan självklart innebära att föräldrar på grund av ekonomiska skäl avstår ifrån att välja en friskola för sina barn. Kommunen bör bidra med skolskjuts till elever i fristående skolor, om det inte är så att detta innebär merkostnader för kommunen. <h1 class="heading 1" style="line-height: 0.1em;"> 6 <a id="_Toc526737009" name="_Toc526737009" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109139" name="_Toc22109139" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959848" name="_Toc22959848" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708193" name="_Toc83708193" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217939" name="_Toc84217939" shape="rect"></a>Livslångt lärande</h1> För Centerpartiet har krav på kompetensutveckling, livslångt lärande och vuxenutbildning varit centrala politiska mål tillsammans med en förbättrad grund- och gymnasieskola samt utbyggd högskoleutbildning. Centerpartiet bidrog genom samarbetet med regeringen till Kunskapslyftets införande. På samma sätt har Centerpartiet starkt bidragit till en expansion av högskolans utbyggnad i stora delar av Sverige. Perspektivet livslångt lärande innebär ett starkt behov av att spränga gränser mellan olika politikområden, såsom utbildningspolitik, socialpolitik, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik. Dessutom har erfarenheterna från åren med Kunskapslyftet tydligt visat betydelsen av dels stor öppenhet för former och metoder att söka upp studerande med olika erfarenhetsbakgrund och motivation, dels satsningar inom det livslånga lärandet som en del av en satsning på tillväxt och utveckling. De flesta arbetsgivare kräver idag åtminstone en gymnasieutbildning. Insatser för en stärkt vuxenutbildning och ett livslångt lärande bör göras tillgängliga även på gymnasienivå. Vad som ovan anförts om vikten av det livslånga lärandet i vuxenutbildning bör ges regeringen till känna. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 6.1 <a id="_Toc526737010" name="_Toc526737010" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109140" name="_Toc22109140" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959849" name="_Toc22959849" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708194" name="_Toc83708194" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217940" name="_Toc84217940" shape="rect"></a>Kvalificerad yrkesutbildning</h2> Förändringarna i yrkeslivet går nu oerhört snabbt och kraven påökad kompetens ökar med bl a den snabba tekniska utvecklingen. Utbildningsinsatser behövs för alla branscher, inte minst för de mindre och medelstora företagens vidareutveckling. Ur tillväxtsynpunkt är det viktigt att flaskhalsar som uppstår i företag p g a brist på kompetens åtgärdas så fort som möjligt. En nära arbetslivsanknuten utbildning med tydliga praktikinslag och med ett utbildningsinnehåll som svarar mot företagens behov av kompetens är därför oerhört betydelsefull. För att öka tillväxten och stimulera företagens utveckling krävs utbildningsinsatser av det slag som en kvalificerad yrkesutbildning ger. Den kvalificerade yrkesutbildningen har visat sig fylla ett stort behov, något som har framkommit under försöksperioden. Samverkan med näringslivet och inte minst utbildningsdelen "Lärande i arbete" har visat sig utomordentligt värdefulla. Den eftergymnasiala utbildningen som är direkt yrkesinriktad måste stimuleras. I detta avseende är KY mycket positivt. KY-utbildningarna har anordnats av universitet, högskolor, kommuner, landsting och enskilda utbildningsanordnare. Det är lokala, regionala och nationella arbetsmarknadsbehov som utgjort grunden för initiativ till KY-utbildningarna. Centerpartiet har varit pådrivande i att få till stånd en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Det har visat sig att intresset för att starta kvalificerad yrkesutbildning är stort. En hög andel av de studerande har fått arbete direkt efter avslutade studier. För att klara efterfrågan bör antalet platser på KY-utbildningen kontinuerligt höjas. Vid en ökning av antalet utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög kvalitet på utbildningarna bibehålls. Vad som ovan anförts om en ökning av antalet utbildningsplatser vid KY-utbildningen bör ges regeringen till känna. Flexibiliteten och möjligheten att anpassa sig efter behoven på den lokala arbetsmarknaden måste öka. KY-utbildningar har visat sig vara mycket effektiva i att få fler i arbete och därför bör antalet platser öka. Den lokala möjligheten att göra förändringar i inriktning och antal platser per utbildning bör ocksåöka. Vad som ovan anförts om att ha ett mer flexibelt system för att kunna anpassa KY-utbildningar efter behov på den lokala arbetsmarknaden bör ges regeringen till känna. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 6.2 <a id="_Toc526737011" name="_Toc526737011" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109141" name="_Toc22109141" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959850" name="_Toc22959850" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708195" name="_Toc83708195" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217941" name="_Toc84217941" shape="rect"></a>Samordna utbildningsformer</h2> Det är viktigt att det går att överblicka utbildningsstrukturen. Idag finns det flera eftergymnasiala yrkesutbildningar, exempelvis påbyggnadsutbildningar inom komvux, yrkesteknisk högskola, vissa yrkesutbildningar inom folkbildningen och kvalificerad yrkesutbildning. Hur dessa inordnas i utbildningsstrukturen, hur de kan värderas om den studerande sedan vill läsa vidare och hur vissa av dessa finansieras är inte alltid helt klart. Regeringen bör därför göra en översyn och en samordning mellan de eftergymnasiala yrkesutbildningarna. Detta bör ges regeringen till känna. <h1 class="heading 1" style="line-height: 0.1em;"> 7 <a id="_Toc526737015" name="_Toc526737015" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109144" name="_Toc22109144" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959853" name="_Toc22959853" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708196" name="_Toc83708196" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217942" name="_Toc84217942" shape="rect"></a>Folkbildning</h1> Även på 2000-talet är folkrörelserna och folkbildningen - om än i nya former - den breda allmänhetens möjlighet att skaffa kunskap och få inflytande i samhället och över den egna situationen. Den som vill stärka det genuina folkstyret har därför starka skäl att ge folkrörelser och studieförbund goda arbetsförutsättningar även framöver. I dag finns nio studieförbund i Sverige med tillsammans en mycket omfattande verksamhet. Även folkbildningen är emellertid satt under hot. Utredningen, Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74), föreslår momsbeläggning av ideella föreningar för den näringsverksamhet man bedriver. I dag har ideella föreningar i Sverige, för övrigt i likhet med flera andra EU-länder, ett generellt undantag från mervärdesskatt. En momsbeläggning av folkbildningsverksamheten skulle innebära en kraftig fördyring och dessutom kräva ökad byråkrati. Totalt räknar Folkbildningsförbundet med en merkostnad på kanske 200 miljoner kronor för studiecirkelverksamheten i landet. Detta skulle naturligtvis särskilt drabba arbetslösa, ungdomar och nya svenskar, grupper som vi annars från samhällets sida på goda grunder vill att studieförbunden ska prioritera. Folkbildningen skall tillföras resurser för att klara av det existerande behovet. Detta bör ges regeringen till känna. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 7.1 <a id="_Toc526737016" name="_Toc526737016" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109145" name="_Toc22109145" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959854" name="_Toc22959854" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708197" name="_Toc83708197" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217943" name="_Toc84217943" shape="rect"></a>Folkhögskolor </h2> Folkhögskolorna har en betydelsefull roll i det svenska skolväsendet. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att den ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbets- och samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Sammanlagt finns det 147 folkhögskolor runt om i landet. 22 av dessa har startat efter 1991. Trots att det blivit så många fler folkhögskolor så har de inte fått utökad budget. Nästan hälften av folkhögskolorna har de senaste åren gått med förlust. Antagligen kommer en del folkhögskolor att gå i konkurs, om de inte får ökat statsbidrag. Folkhögskolorna har en pedagogik som passar för bl.a. skoltrötta elever. Det gör att fler och fler elever söker sig till dessa skolor. Många elever lämnar idag grundskolan utan godkända betyg eller avslutar gymnasiestudierna i förtid eller utan att ha fått godkända betyg. Folkhögskolorna fyller därför en stor uppgift när det gäller det livslånga lärandet. Deras pedagogik passar också väldigt bra för invandrare. <h1 class="heading 1" style="line-height: 0.1em;"> 8 <a id="_Toc433462216" name="_Toc433462216" shape="rect"></a> <a id="_Toc433512823" name="_Toc433512823" shape="rect"></a> <a id="_Toc434059483" name="_Toc434059483" shape="rect"></a> <a id="_Toc463152774" name="_Toc463152774" shape="rect"></a> <a id="_Toc463168350" name="_Toc463168350" shape="rect"></a> <a id="_Toc494716751" name="_Toc494716751" shape="rect"></a> <a id="_Toc494725473" name="_Toc494725473" shape="rect"></a> <a id="_Toc526736996" name="_Toc526736996" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109146" name="_Toc22109146" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959855" name="_Toc22959855" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708198" name="_Toc83708198" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217944" name="_Toc84217944" shape="rect"></a>Funktionshindrade i skolan</h1> Skolan ska ge förutsättningar för alla elever, oberoende av vilka förutsättningar eleven har. Ju fler unika behov en funktionshindrad elev har, desto svårare är det idag att hitta en skola som tillgodoser elevens behov. Centerpartiet var motståndare till avvecklingen av specialskoleverksamheten. Utgångspunkten för en politik för funktionshindrade barn och ungdomar borde vara deras egna upplevelser av situationen. Barnen ska ha en rättighet och inte en skyldighet att gå integrerat. Segregation kan vara något positivt - när den är självvald. Det måste finnas en frihet för elever och föräldrar att välja en skola där det finns en specialkompetens när det gäller funktionshindrade elever. Därför borde de elever som lever med funktionshinder enligt lag själva kunna välja skola. Urvalet för skolorna ska inte bara innefatta de kommunala skolorna utan även fristående skolor och specialskolor. Vad som ovan anförts om möjligheten för funktionshindrade elever att välja skola bör ges regeringen till känna. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 8.1 <a id="_Toc463152778" name="_Toc463152778" shape="rect"></a> <a id="_Toc463168354" name="_Toc463168354" shape="rect"></a> <a id="_Toc494716754" name="_Toc494716754" shape="rect"></a> <a id="_Toc494725476" name="_Toc494725476" shape="rect"></a> <a id="_Toc526736997" name="_Toc526736997" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109147" name="_Toc22109147" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959856" name="_Toc22959856" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708199" name="_Toc83708199" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217945" name="_Toc84217945" shape="rect"></a>Skapa ett nytt riksgymnasium </h2> Idag saknar blinda och synskadade barn med multifunktionshinder tillräckligt bra möjligheter att studera vidare efter grundskolan. Resultatet blir att mycket få av ungdomarna går vidare, vilket är fel. De har rätt att kunna gå vidare i sin utbildning och utvecklas i sin egen takt, oavsett ålder. Det bör därför inrättas ett nytt riksgymnasium för blinda och synskadade barn med multifunktionshinder. Vad som ovan anförts om att inrätta ett nytt riksgymnasium för blinda och synskadade barn med multifunktionshinder bör ges regeringen till känna. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 8.2 <a id="_Toc526736998" name="_Toc526736998" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109148" name="_Toc22109148" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959857" name="_Toc22959857" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708200" name="_Toc83708200" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217946" name="_Toc84217946" shape="rect"></a>Särskola</h2> Under 90-talet har antalet elever i särskolan blivit fler och fler - under de senaste åtta åren har antalet elever ökat med drygt 50 procent. Ökningen är störst inom grundsärskolan. Variationerna över landet är stora. Olika praxis och synsätt tycks råda i kommunerna om vilka barn som ska gå i särskolan. Ett par studier pekar på att föräldrar ofta ställs inför att antingen välja grundskola med bristande resurser för särskilt stöd eller särskolan. Så får det inte vara. Det måste vara barnets egen förmåga att tillgodogöra sig undervisningen som ligger bakom beslutet att ta emot barnet i särskolan. Det är möjligt att undvika en del av det som kan komma att bli problem i framtiden genom tidig diagnostisering i samverkan mellan skola och landsting. Detta skulle kunna ske t.ex. i samband med fyraårskontrollen, där personal tränad för att upptäcka sådana problem bör kunna medverka. Centerpartiets satsningar på att tidigt upptäcka läs- och skrivproblem, inrättande av specialpedagogtjänster samt individuella skolplaner skulle också vara verktyg för att upptäcka elever som behöver gå i särskola. Centerpartiet anser att det är viktigt att särskolan även fortsättningsvis får finnas kvar som en egen skolform. Vad som ovan anförts om särskolans betydelse bör ges regeringen till känna. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="line-height: 0.1em;"> 8.3 <a id="_Toc526737014" name="_Toc526737014" shape="rect"></a> <a id="_Toc22109149" name="_Toc22109149" shape="rect"></a> <a id="_Toc22959858" name="_Toc22959858" shape="rect"></a> <a id="_Toc83708201" name="_Toc83708201" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217947" name="_Toc84217947" shape="rect"></a>Personer med funktionshinder och det livslånga lärandet</h2> Vuxna med en utvecklingsstörning eller som av andra orsaker har gått i särskolan som barn innefattas inte under samma rätt till grundläggande vuxenutbildning som andra vuxna har. Personer med särskola som bakgrund bör ha tillträde till vuxenutbildning efter samma principer som övriga vuxna. Den lagliga begränsningen måste undanröjas ur lagstiftningen. Vad som ovan anförts om att ge personer med särskoleutbildning tillträde till vuxenutbildning bör ges regeringen till känna. Personer som omfattas av rätten till personlig assistans ska ha tillgång till personlig assistans om personen vill delta i vuxenutbildning. KLK skriver att utnyttjandet av rätten till assistansersättning inte förändras av att någon deltar i vuxenutbildning. KLK ser inte att förslaget leder till ökade kostnader. Förslagen om att betrakta utbildning som en del i det dagliga livet, och att det därmed utgör underlag för rätten till assistent enligt LSS, är både principiellt viktigt och en praktiskt effektiv väg att öppna vägen till vuxenutbildning för många personer med funktionshinder. Vad som ovan anförts om att låta vuxenutbildning vara underlag för rätt till assistent enligt LSS bör ges regeringen till känna. <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"> 8.4 <a id="_Toc83708202" name="_Toc83708202" shape="rect"></a> <a id="_Toc84217948" name="_Toc84217948" shape="rect"></a>Samma skydd som för vuxna</h2> Både för arbetstagare och för studerande vid högskolan finns det ett allomfattande skydd mot trakasserier och diskriminering. Idag innefattas varken grundskolans eller gymnasieskolans elever av samma skydd som studerande på högskolor gör. Centerpartiet vill framhäva behovet av en liknande lagstiftning för elever i grundskolan och gymnasieskolan. Detta bör ges regeringen till känna. <table style="border-top-style: none; width: 107.5mm; border-right-style: none; margin-left: -1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; margin-right: auto; border-collapse: collapse;"> <colgroup span="1"> <col width="203" span="1"></col> <col width="203" span="1"></col> </colgroup> <tbody> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-top-style: none; width: 53.7mm; border-right-style: none; padding-right: 1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; padding-top: 0.0mm; padding-bottom: 0.0mm; vertical-align: top; padding-left: 1.2mm;" rowspan="1"> Stockholm den 29 september 2004 </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-top-style: none; width: 53.7mm; border-right-style: none; padding-right: 1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; padding-top: 0.0mm; padding-bottom: 0.0mm; vertical-align: top; padding-left: 1.2mm;" rowspan="1"></td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-top-style: none; width: 53.7mm; border-right-style: none; padding-right: 1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; padding-top: 0.0mm; padding-bottom: 0.0mm; vertical-align: top; padding-left: 1.2mm;" rowspan="1"> Sofia Larsen (c) </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-top-style: none; width: 53.7mm; border-right-style: none; padding-right: 1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; padding-top: 0.0mm; padding-bottom: 0.0mm; vertical-align: top; padding-left: 1.2mm;" rowspan="1"></td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-top-style: none; width: 53.7mm; border-right-style: none; padding-right: 1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; padding-top: 0.0mm; padding-bottom: 0.0mm; vertical-align: top; padding-left: 1.2mm;" rowspan="1"> Håkan Larsson (c) </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-top-style: none; width: 53.7mm; border-right-style: none; padding-right: 1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; padding-top: 0.0mm; padding-bottom: 0.0mm; vertical-align: top; padding-left: 1.2mm;" rowspan="1"> Birgitta Sellén (c) </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-top-style: none; width: 53.7mm; border-right-style: none; padding-right: 1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; padding-top: 0.0mm; padding-bottom: 0.0mm; vertical-align: top; padding-left: 1.2mm;" rowspan="1"> Birgitta Carlsson (c) </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-top-style: none; width: 53.7mm; border-right-style: none; padding-right: 1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; padding-top: 0.0mm; padding-bottom: 0.0mm; vertical-align: top; padding-left: 1.2mm;" rowspan="1"> Margareta Andersson (c) </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-top-style: none; width: 53.7mm; border-right-style: none; padding-right: 1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; padding-top: 0.0mm; padding-bottom: 0.0mm; vertical-align: top; padding-left: 1.2mm;" rowspan="1"> Kenneth Johansson (c) </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-top-style: none; width: 53.7mm; border-right-style: none; padding-right: 1.2mm; border-left-style: none; border-bottom-style: none; padding-top: 0.0mm; padding-bottom: 0.0mm; vertical-align: top; padding-left: 1.2mm;" rowspan="1"> Jan Andersson (c) </td> </tr> </tbody> </table> 1 1 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en gymnasieskola som höjer den allmänna utbildningsnivån och förbereder alla för ett livslångt lärande. Avslag Avslag 2004/05:UbU6 ? Acklamation 2 2 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en elevanpassad och flexibel gymnasieskola. Avslag Avslag 2004/05:UbU6 ? Acklamation 3 3 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om fristående skolors betydelse. Avslag Bifall 2004/05:UbU8 ? 4 4 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att fristående skolor skall ha samma rättigheter och skyldigheter som den kommunala skolan. Avslag Avslag 2004/05:UbU8 ? Acklamation 5 5 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att fristående skolor för vuxenutbildning skall tillåtas. Avslag Avslag 2004/05:UbU8 ? Acklamation 6 6 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av det livslånga lärandet i vuxenutbildning. Avslag Avslag 2004/05:UbU5 ? Röstning 7 7 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en ökning av antalet utbildningsplatser vid KY-utbildningen. Avslag Avslag 2004/05:UbU1 ? Acklamation 8 8 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ha ett mer flexibelt system för att kunna anpassa KY-utbildningar efter behov på den lokala arbetsmarknaden. Avslag Avslag 2004/05:UbU5 ? Röstning 9 9 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av och en samordning mellan de eftergymnasiala yrkesutbildningarna. Avslag Avslag 2004/05:UbU5 ? Röstning 10 10 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att folkbildningen skall tillföras resurser för att klara av det existerande behovet. Avslag Avslag 2004/05:KrU1 ? Acklamation 11 11 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om möjligheten för funktionshindrade elever att välja skola. Avslag Avslag 2004/05:UbU11 ? Röstning 12 12 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att inrätta ett nytt riksgymnasium för synskadade barn med multifunktionshinder. Avslag Avslag 2004/05:UbU1 ? Acklamation 13 13 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om särskolans betydelse. Avslag Avslag 2004/05:UbU11 ? Röstning 14 14 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ge personer med särskoleutbildning tillträde till vuxenutbildningen. Avslag Avslag 2004/05:UbU5 ? Röstning 15 15 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att låta vuxenutbildning vara underlag för rätt till assistans enligt LSS. Avslag Avslag 2004/05:SoU1 ? Acklamation 16 16 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en lagstiftning för elever i grund- och gymnasieskolan som liknar den för arbetstagare och vuxna gällande trakasserier och diskriminering. Avslag Avslag 2005/06:UbU4 ? Acklamation INL Inlämning 2004-10-05 00:00:00 inträffat 13 hantering B Bordläggning 2004-10-14 00:00:00 inträffat 1 hanvisning HÄN Hänvisning 2004-10-14 00:00:00 inträffat 2 hanvisning 0287864972117 Sofia Larsen C 1 undertecknare 0899795917517 Håkan Larsson C 2 undertecknare 0185503778507 Birgitta Sellén C 3 undertecknare 0673622610409 Birgitta Carlsson C 4 undertecknare 0928964569700 Margareta Andersson C 5 undertecknare 0327857385513 Kenneth Johansson C 6 undertecknare 0273732267214 Jan Andersson C 7 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion 2014-11-23 02:11:22 statustext statustext Ärendet är avslutat GS02Ub275 2017-10-20 09:17:10 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-23 02:11:22