2236112 GS02MJ38 2004/05 MJ38 mot Kommittémotion mot Motion 2004/05:MJ38 av Åsa Domeij m.fl. (mp, -) Motion Motion mp026 MJU 38 0 2005-06-15 00:00:00 2005-09-15 16:46:44 2005-09-15 16:46:44 med anledning av prop. 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag av Åsa Domeij m.fl. (mp, -) Trycklov https://data.riksdagen.se/dokument/GS02MJ38/text https://data.riksdagen.se/dokument/GS02MJ38 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS02MJ38 <h1 class="RubrikInnehållsf"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1	</span><a id="_Toc106608089" name="_Toc106608089"></a><a id="_Toc106610092" name="_Toc106610092"></a><a id="_Toc107043650" name="_Toc107043650"></a>Innehållsförteckning</h1> <p class="toc 1">1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Innehållsförteckning	<a href="#_Toc107043650">203</a></p> <p class="toc 1">2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Förslag till riksdagsbeslut	<a href="#_Toc107043651">207</a></p> <p class="toc 1">3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Sammanfattning	<a href="#_Toc107043652">214</a></p> <p class="toc 1">4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Inledning	<a href="#_Toc107043653">214</a></p> <p class="toc 1">5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>En överordnad miljöpolitik	<a href="#_Toc107043654">215</a></p> <p class="toc 1">6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Livsmöjligheter	<a href="#_Toc107043655">215</a></p> <p class="toc 1">7<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Rättvist miljöutrymme	<a href="#_Toc107043656">215</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">7.1	Rättvist miljöutrymme	<a href="#_Toc107043657">215</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">7.2	Den saknade miljödimensionen	<a href="#_Toc107043658">216</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">7.3	Global handelspolitik	<a href="#_Toc107043659">216</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">7.4	Hållbar konsumtion	<a href="#_Toc107043660">217</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">7.5	Konsumentstyrning kräver kunskap	<a href="#_Toc107043661">217</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">7.6	Hållbar export	<a href="#_Toc107043662">217</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">7.7	Sverige ett föregångsland	<a href="#_Toc107043663">217</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">7.8	Hållbart bistånd	<a href="#_Toc107043664">218</a></p> <p class="toc 1">8<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Genomslag för miljöpolitiken	<a href="#_Toc107043665">218</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">8.1	Regeringsbeslut och utredningar	<a href="#_Toc107043666">218</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">8.2	Miljömålen i kommuner	<a href="#_Toc107043667">219</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">8.3	Miljömålen, näringsliv och folkrörelser	<a href="#_Toc107043668">219</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">8.4	Offentlig upphandling	<a href="#_Toc107043669">219</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">8.5	Statlig teknikupphandling	<a href="#_Toc107043670">220</a></p> <p class="toc 1">9<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Jämställdhet och jämlikhet	<a href="#_Toc107043671">220</a></p> <p class="toc 1">9.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Barnen	<a href="#_Toc107043672">221</a></p> <p class="toc 1">10<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Frisk luft	<a href="#_Toc107043673">221</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">10.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Svaveldioxid	<a href="#_Toc107043674">221</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">10.2	Trafiktunnlar	<a href="#_Toc107043675">222</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">10.3	Marknära ozon	<a href="#_Toc107043676">222</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">10.4	Partiklar	<a href="#_Toc107043677">222</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">10.5	Benso(a)pyren och bensen	<a href="#_Toc107043678">222</a></p> <p class="toc 1">11<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Bara naturlig försurning	<a href="#_Toc107043679">223</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">11.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Kalkningsverksamhet	<a href="#_Toc107043680">223</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">11.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Sjöfarten	<a href="#_Toc107043681">223</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">11.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Skogsbrukets effekter	<a href="#_Toc107043682">223</a></p> <p class="toc 1">12<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Giftfri miljö	<a href="#_Toc107043683">224</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">12.1	Ekologisk och annan odling	<a href="#_Toc107043684">224</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">12.2	Miljöpartiet avstyrker revidering av delmål 1	<a href="#_Toc107043685">225</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">12.3	Utfasning av farliga ämnen inklusive oavsiktligt producerade ämnen	<a href="#_Toc107043686">226</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">12.4	Bekämpningsmedel och impregneringsmedel	<a href="#_Toc107043687">226</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">12.5	Petroleum	<a href="#_Toc107043688">227</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">12.6	Gå före EU	<a href="#_Toc107043689">227</a></p> <p class="toc 1">13<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Skyddande ozonskikt	<a href="#_Toc107043690">228</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">13.1	Export av varor	<a href="#_Toc107043691">228</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">13.2	Användningsförbud för CFC och HCFC	<a href="#_Toc107043692">228</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">13.3	Riktlinjer för kretsloppsanpassad avfallshantering	<a href="#_Toc107043693">228</a></p> <p class="toc 1">14<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Säker strålmiljö	<a href="#_Toc107043694">228</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">14.1	Nytt delmål avseende kärnteknisk verksamhet	<a href="#_Toc107043695">229</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">14.2	Fullt kostnadsansvar	<a href="#_Toc107043696">229</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">14.3	Öka resurserna till SSI för slutförvarsprojektet	<a href="#_Toc107043697">229</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">14.4	Strålning från sol och solarier	<a href="#_Toc107043698">230</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">14.5	Elektromagnetiska fält	<a href="#_Toc107043699">230</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">14.6	Lågstrålande zoner	<a href="#_Toc107043700">230</a></p> <p class="toc 1">15<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Ingen övergödning	<a href="#_Toc107043701">231</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">15.1	Minskade fosforutsläpp	<a href="#_Toc107043702">231</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">15.2	Delmål för fler närsalter än P och N	<a href="#_Toc107043703">231</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">15.3	Slutna näringskretslopp	<a href="#_Toc107043704">231</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">15.4	Enskilda avlopp	<a href="#_Toc107043705">232</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">15.5	Regional- och gårdsbalans	<a href="#_Toc107043706">232</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">15.6	Skyddszoner	<a href="#_Toc107043707">232</a></p> <p class="toc 1">16<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Levande sjöar och vattendrag	<a href="#_Toc107043708">233</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">16.1	Vattenförsörjningsplaner	<a href="#_Toc107043709">233</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">16.2	Skärpt strandskydd	<a href="#_Toc107043710">233</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">16.3	Upphävande av vattendomar	<a href="#_Toc107043711">233</a></p> <p class="toc 1">17<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Grundvatten av god kvalitet	<a href="#_Toc107043712">233</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">17.1	Skydd mot föroreningar	<a href="#_Toc107043713">233</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">17.2	Rent dricksvatten	<a href="#_Toc107043714">234</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">17.3	Vägsalt i grundvattnet	<a href="#_Toc107043715">234</a></p> <p class="toc 1">18<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Hav i balans samt levande kust och skärgård	<a href="#_Toc107043716">234</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">18.1	Nytt förvaltningssystem för Östersjön och zonindelning	<a href="#_Toc107043717">234</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">18.2	Goda sjötransporter	<a href="#_Toc107043718">235</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">18.3	PSSA	<a href="#_Toc107043719">235</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">18.4	Utfasning av gamla tvåtaktsmotorer	<a href="#_Toc107043720">235</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">18.5	Levande bottnar	<a href="#_Toc107043721">235</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">18.6	Storskalig havsvattenuppvärmning	<a href="#_Toc107043722">236</a></p> <p class="toc 1">19<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Myllrande våtmarker	<a href="#_Toc107043723">236</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">19.1	Strategi för skydd och skötsel av våtmarker	<a href="#_Toc107043724">236</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">19.2	Skogsbilvägar och terrängkörning	<a href="#_Toc107043725">236</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">19.3	Våtmarker i odlingslandskapet	<a href="#_Toc107043726">237</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">19.4	Våtmarker i skogslandskapet	<a href="#_Toc107043727">237</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">19.5	Avvattningsbegreppet	<a href="#_Toc107043728">237</a></p> <p class="toc 1">20<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Levande skogar	<a href="#_Toc107043729">238</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">20.1	Hållbar förvaltning	<a href="#_Toc107043730">238</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">20.2	Flexibilitet vid områdesskydd	<a href="#_Toc107043731">238</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">20.3	Förstärkt biologisk mångfald	<a href="#_Toc107043732">238</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">20.4	Mer resurser krävs	<a href="#_Toc107043733">239</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">20.5	Fältbesök före avverkning	<a href="#_Toc107043734">239</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">20.6	Mer baggar och fåglar	<a href="#_Toc107043735">239</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">20.7	Kulturvärden	<a href="#_Toc107043736">239</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">20.8	Statliga skogsägare	<a href="#_Toc107043737">240</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">20.9	Samråd kring skogsbilvägar	<a href="#_Toc107043738">240</a></p> <p class="toc 1">21<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Ett rikt odlingslandskap	<a href="#_Toc107043739">240</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">21.1	Bevarande av ängs- och hagmarker	<a href="#_Toc107043740">240</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">21.2	Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader	<a href="#_Toc107043741">241</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">21.3	Ekologiskt jordbruk bidrar till ”ett rikt odlingslandskap”	<a href="#_Toc107043742">241</a></p> <p class="toc 1"><span style="font-style: italic;">22</span><span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Storslagen fjällmiljö	<a href="#_Toc107043743">241</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">22.1	Mark och terräng	<a href="#_Toc107043744">241</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">22.2	Tysta områden	<a href="#_Toc107043745">242</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">22.3	Vildmarksguider	<a href="#_Toc107043746">242</a></p> <p class="toc 1">23<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>God bebyggd miljö	<a href="#_Toc107043747">242</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">23.1	Hårdgjord yta	<a href="#_Toc107043748">242</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">23.2	Näringskretslopp	<a href="#_Toc107043749">242</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">23.3	Minskat buller	<a href="#_Toc107043750">243</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">23.4	Uttag av naturgrus	<a href="#_Toc107043751">243</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">23.5	Avfallsförbränningsskatt	<a href="#_Toc107043752">243</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">23.6	Energianvändning i byggnader	<a href="#_Toc107043753">244</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">23.7	El till uppvärmning	<a href="#_Toc107043754">244</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">23.8	Individuell mätning	<a href="#_Toc107043755">244</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">23.9	Biologisk mångfald i tätorter	<a href="#_Toc107043756">245</a></p> <p class="toc 1">24<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Biologisk mångfald	<a href="#_Toc107043757">245</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">24.1	Miljökvalitetsmålet	<a href="#_Toc107043758">245</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">24.2	Akutforskning	<a href="#_Toc107043759">246</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">24.3	Hejdad förlust av biologisk mångfald	<a href="#_Toc107043760">246</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">24.4	Ekologiska landskapsstrategier	<a href="#_Toc107043761">246</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">24.5	MKB utifrån biologiskt mångfaldsperspektiv	<a href="#_Toc107043762">247</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">24.6	Delmål om minskad andel hotade arter	<a href="#_Toc107043763">247</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">24.7	Hållbart nyttjande	<a href="#_Toc107043764">247</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">24.8	Delmål kring främmande arter	<a href="#_Toc107043765">248</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">24.9	GMO	<a href="#_Toc107043766">248</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">24.10	Kunskapsuppbyggnad	<a href="#_Toc107043767">248</a></p> <p class="toc 1">25<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Strategierna	<a href="#_Toc107043768">249</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.1	En strategi för effektivare energianvändning och transporter	<a href="#_Toc107043769">249</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.2	Avveckling av fossila bränslen	<a href="#_Toc107043770">249</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.3	Minskat transportarbete	<a href="#_Toc107043771">249</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.4	Bygg rätt från början	<a href="#_Toc107043772">249</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.5	Oberoende biltester	<a href="#_Toc107043773">250</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.6	Kväveoxidavgifter	<a href="#_Toc107043774">250</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.7	Flygskatt nationellt	<a href="#_Toc107043775">250</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.8	Flygskatt internationellt	<a href="#_Toc107043776">251</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.9	Kilometerbaserad vägavgift	<a href="#_Toc107043777">251</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.10	Tyngd i energieffektiviseringsarbetet	<a href="#_Toc107043778">251</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.11	Energieffektiviseringsberedning	<a href="#_Toc107043779">251</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.12	Koldioxiddifferentierade registreringsskatter	<a href="#_Toc107043780">252</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.13	Dieseldrivna arbetsmaskiner	<a href="#_Toc107043781">252</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.14	Externhandelscentrum	<a href="#_Toc107043782">252</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">25.15	Lokalproducerad biogas	<a href="#_Toc107043783">253</a></p> <p class="toc 1">26<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Giftfria och resurssnåla kretslopp	<a href="#_Toc107043784">253</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">26.1	Minskad materiell konsumtion	<a href="#_Toc107043785">253</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">26.2	Materialflödesstatistik	<a href="#_Toc107043786">253</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">26.3	Styrmedel till kommuner med känsliga vattenmiljöer	<a href="#_Toc107043787">254</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">26.4	Bättre avfallshantering inom byggsektorn	<a href="#_Toc107043788">254</a></p> <p class="toc 1">27<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Strategin hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö	<a href="#_Toc107043789">254</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">27.1	Hushållning med jordbruksmark	<a href="#_Toc107043790">254</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">27.2	Fastighetsbeskattning	<a href="#_Toc107043791">255</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">27.3	Återanvändbara material	<a href="#_Toc107043792">255</a></p> <p class="toc 2" style="margin-left: 3.4mm; text-indent: -1.7mm;">27.4	Grus och bergtäkter	<a href="#_Toc107043793">255</a></p>  <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"><a id="_Toc107043651" name="_Toc107043651"></a></p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">2	</span>Förslag till riksdagsbeslut</h1> <ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 7.5mm;"> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 2.2mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att intensifiera arbetet för att integrera miljöhänsyn i regeringens arbete.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen som anförs om att miljöpolitiken skall överordnas energi-, regional-, försvars-, näringslivs- och transportpolitiken. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mål inom miljöpolitiken skall likställas med mål inom jämställdhets- och integrationspolitiken. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utgå från rättvist miljöutrymme enligt motionens intention.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den saknade (internationella) dimensionen i miljömålsarbetet.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en svensk och europeisk handelspolitik för hållbara konsumtionsmönster.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medvetenheten om hur våra livsval påverkar människor i andra länder måste öka och leda till aktiva bättre val. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vår strävan att lösa våra miljöproblem inte får leda till en export av dem till andra länder.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall vara ett föregångsland inom miljöteknikutveckling.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla politiska beslut, stöd och styrsystem skall prövas från miljösynpunkt.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om revidering av femtonde paragrafen i kommittéförordningen (1998:1474).</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medel för kommunala projekt med fokus på miljömålsuppfyllelse bör fördelas av Miljömålsrådet.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad konsumentmakt.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett hållbart bistånd och om att verka för att stärka lokala rättigheter att skydda och bruka lokala naturresurser.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att miljöpolitiken skall integreras i alla politikområden och få en överordnad roll.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Naturvårdsverket årligen skall ha en pott för projektbidrag kopplat till miljömålen för näringsliv och ideella miljöorganisationer att söka medel ur.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om offentlig upphandling av varor och tjänster.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten i ökad omfattning skall genomföra teknikupphandling inom miljö- och energiområdet för att flytta fram fronten.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om miljö och jämställdhet.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sambandet mellan miljöarbete och inkomst- och utbildningsnivå.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en politik för barn.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar att svaveldioxidmålet för 2005 skall överföras till en bevakningslista. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar att utsläppsmålen för svaveldioxid skall skärpas till 50 kton för 2010 och 35 kton för 2020.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att<span style="color: #000000;"> gränsvärden för luftföroreningar skall gälla överallt, även i tunnlar.</span></p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar skärpa delmålet kring halten av marknära ozon så att denna inte skall överskrida 80 µg/m³ som 98-percentil och timmedelvärde.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omgående införa en miljökvalitetsnorm för PM2.5. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa åtgärder för att minska utsläppen av ultrafina partiklar, framför allt från diesel.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om benso(a)pyren och bensen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kalkningsanslagets fördelning.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sjöfartsstödet skall villkoras med katalysatorer eller annan motsvarande teknik för att minska försurande utsläpp.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skogsbrukets påverkan på försurningssituationen bör klargöras och vid behov resultera i delmål för skogsbrukets påverkan. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omformuleringen av preciseringen av miljömålet Giftfri miljö.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslag till nytt delmål avseende utsläpp av oavsiktligt producerade kemiska ämnen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar införa ett nytt delmål kring ekologisk odling enligt motionens intentioner.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt moms på ekologisk mat.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen avstyrker föreslagen revidering av delmål ett under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar revidera delmål två under Giftfri miljö så att även oavsiktligt tillsatta ämnen skall ingå enligt: <span class="text111" style="font-style: italic;"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår, avsiktligt eller oavsiktligt.</span></span></p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast fastställa handlingsprogram för avveckling av bekämpningsmedel i jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen samt impregneringsmedel som klassas som bekämpningsmedel. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omgående formulera en strategi för utfasning av de cancerogena ämnen som härrör från petroleumbaserade produkter. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gå före EU i att genomföra en restriktiv kemikaliepolitik.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar att<span class="text111"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt;"> delmål </span><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">1 under Skyddande ozonskikt får följande lydelse:</span><span style="font-style: italic;"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;"> År 2010 skall utsläppen av ozonnedbrytande ämnen liksom exporten av varor innehållande ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.</span></span></span></p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar förbjuda användningen av HCFC med ikraftträdande den 1/1 2008. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undantag från Montrealprotokollet avseende metylbromid.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kretsloppsanpassad avfallshantering vid byggnad och rivningar måste tas fram för produktgrupper innehållande CFC och HCFC.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om nytt delmål kring kärnteknisk verksamhet enligt motionens föreslagna lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verksamhetsutövare såsom kärnkraftsägare skall ha fullt kostnads- och försäkringsansvar för sin kärntekniska verksamhet.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kärnkraftsindustrins avgift till Kärnavfallsfonden skall höjas, så att bl.a. SSI:s behov med anledning av slutförvarsprocessen kan tillgodoses.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om informationsinsatser angående solning.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om delmål kring elektromagnetiska fält enligt i motionen föreslagen lydelse. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det inom varje kommun skall upprättas minst en lågstrålande zon.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om strukturförändringar inom jordbruk, inklusive djurhållning.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för slutande av näringskretslopp.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder angående enskilda avlopp.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gårds- och regionalbalans.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyddszoner i jordbruksmark.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar att delmål kring vattenförsörjningsplaner utgår.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om strandskyddsreglerna.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om upphävande av vattendomar och åtgärder för vandringsvägar för fisk.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar revidera delmål 1 under Grundvatten av god kvalitet enligt i motionen föreslagen lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av miljökvalitetsnorm för bekämpningsmedel. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpta regler för vägsaltning i känsliga miljöer. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verkställa Havsmiljökommissionens förslag avseende fiskeförbud och utflyttad trålgräns.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt förvaltningssystem för Östersjön.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om goda sjötransporter.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om PSSA.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för utfasning av särskilt nedsmutsande båtmotorer.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om delmål kring levande bottnar.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begränsad uppvärmning av havsvatten.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att våtmarksstrategin omgående skall genomföras.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar enligt i motionen föreslagen lydelse av delmål kring skogsbilvägar.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvalitet på våtmarker i jordbrukslandskapet.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om delmål kring våtmarker i skogsbrukslandskapet enligt i motionen föreslagen lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utöka avvattningsbegreppet.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hållbar förvaltning av skog samt vikten av att respektera markägarens intressen. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flexibilitet kring bevarandeinstrument.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om reviderat delmål kring förstärkt biologisk mångfald i skogen enligt i motionen föreslagen lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurser för skogsskydd och skötsel av skyddad skog.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökad andel fältbesök före avverkning.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn kring borttagande av passusen i 29 § skogsvårdslagen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra natur- och kulturvärdesinformation tillgänglig för markägare och allmänhet via digitala kartor.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om delmål kring skyddsvärd statlig skog enligt i motionen föreslagen lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att all statligt ägd skog där skogsbruk bedrivs skall certifieras.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjligheten att införa generell samrådsplikt för anläggning av skogsbilväg bör utredas.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att länsstyrelsetilldelning för arbete med ängs- och hagmarker skall ses över med fokus att prioritera de värdefullaste objekten.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om delmål kring kulturhistoriskt värdefulla byggnader.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ekologiskt jordbruk är en viktig faktor för uppnående av levande odlingslandskap.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att begränsa skador i mark och terräng i fjällen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa förbud för icke målinriktad trafik.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de positiva effekterna av vildmarksguider.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar att inte revidera mål kring hårdgjord yta under God bebyggd miljö enligt beskrivning i motionen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar delmål kring näringskretslopp enligt i motionen föreslagen lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om genomförande av åtgärder för minskat buller i bebyggda områden.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om delmål kring naturgrus enligt i motionen föreslagen lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa krav på avfallssortering för avfall som förbränns, avfallsförbränningsskatt och krav på elgenerering.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om delmål kring energianvändning i byggnader enligt i motionen angiven lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utredning om en elmarknadsreform.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbjuda installation av el som enda uppvärmningskälla vid nybyggnation samt att begränsa användande av effektdrivande elvärme.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individuell mätning av varmvatten och värme vid nybyggnation.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om biologisk mångfald i tätort.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om definition av miljökvalitetsmålet om biologisk mångfald enligt i motionen föreslagen lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en akutforskningsbudget.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om delmål kring hejdad biologisk mångfald enligt motionens intentioner.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekologiska landskapsplaner.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om MKB ur biologiskt mångfaldsperspektiv.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om delmål angående minskad andel hotade arter enligt i motionen angiven lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärd för hållbart nyttjande.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen beslutar om delmål kring främmande arter enligt i motionen angiven lydelse.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om GMO.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handlingsprogram för avveckling av fossila bränslen för energi- och transportändamål.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handlingsprogram för minskat transportarbete.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bygga rätt.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om oberoende energi- och miljöklassificering av personbilar.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvidgning av systemet med kväveoxidavgifter.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationella och internationella flygskatter.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en kilometerbaserad vägskatt.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av energianvändningsråd och energieffektiviseringsberedning.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om koldioxiddifferentierade registreringsskatter.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om strängare krav på dieseldrivna arbetsmaskiner.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om externhandelscentrum.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnad av lokalproducerad biogas.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en generellt minskad materiell konsumtion.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om materialflödesstatistik.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten för kommuner att utfärda lokala föreskrifter om kemikalieanvändning.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avfallshantering och miljöanpassning inom byggsektorn. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hushållning med jordbruksmark.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa fastighetsbeskattningen så att miljöförbättrande investeringar såsom energieffektivisering inte leder till en ökad beskattning.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktlinjer för vilka material som skall anses vara återanvändbara. </p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grus- och bergtäkter.</p> </li> </ol>  <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">3	</span><a id="_Toc106608090" name="_Toc106608090"></a><a id="_Toc106610094" name="_Toc106610094"></a><a id="_Toc107043652" name="_Toc107043652"></a>Sammanfattning</h1> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet diskuterar utgångspunkterna för arbetet med miljömålen. Ett antal ändringar föreslås för mål och delmål. En rad åtgärder föreslås för att förbättra och påskynda måluppfyllelsen samt öka integreringen av miljöhänsyn i andra politikområden i enlighet med Sveriges internationella åtaganden och uttalade politik.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">4	</span><a id="_Toc106608091" name="_Toc106608091"></a><a id="_Toc106610095" name="_Toc106610095"></a><a id="_Toc107043653" name="_Toc107043653"></a>Inledning</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Redan när den första miljömålspropositionen lämnades till riksdagen ansåg Miljöpartiet att det var för lite konkreta åtgärder. Propositionen var ändå ett viktigt steg framåt i Sveriges miljöarbete eftersom den innebar en viktig administrativ reform. Dessutom sades att åtgärder skulle komma dels i kommande propositioner och skrivelser, dels i den miljömålsproposition som nu föreligger. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Att beslut om åtgärder för delmålsuppfyllelse fattas i andra sammanhang och andra propositioner är en teoretiskt möjlig väg då miljön påverkas av många olika verksamheter.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Tyvärr kan vi konstatera att det inte blev så. Det har inte varit nog med konkreta insatser för att nå miljömålen i de regeringsförslag som lagts och det myndighetsagerande som förekommit sedan förra miljömålspropositionen. Och det är återigen för lite handling i den föreliggande miljömålspropositionen. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Skälet till detta är främst att regeringen i sitt arbete, trots retoriken och trots flera konkreta framgångar, inte generellt och konsekvent gett långsiktiga hänsyn som miljö tillräckligt hög prioritet i jämförelse med mer kortsiktiga hänsyn. Ett uttryck för detta, och en omständighet som antagligen försvårat framtagandet av denna proposition, är att det har varit för lite genomarbetade förslag på konkreta åtgärder från Miljömålsrådet att ta ställning till. Ansvaret för detta vilar dock främst på regeringen, som tillsatt rådet och formulerat instruktionen för de myndigheter vars generaldirektörer dominerar rådet. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">I samband med presentationen av denna proposition har regeringen återigen hänvisat till att åtgärder skall finnas i nära förestående propositioner eller skrivelser rörande exempelvis transportpolitik, klimatpolitik, energieffektivisering, ekologiskt lantbruk eller havsmiljön. Dessa avses läggas fram innan riksdagen har behandlat denna miljömålsproposition. Finns för lite konkreta åtgärder i dessa regeringsförslag är det lämpligt att riksdagen flyttar fram positionerna i anslutning till behandlingen av denna proposition. För att inte Sveriges miljömålsarbete skall tappa kraft och status anser Miljöpartiet de gröna att det vid riksdagsbehandlingen av denna revision måste beslutas om tillräckliga åtgärder för måluppfyllelse. Att formulera mål men inte prioritera uppfyllelsen är förödande för trovärdigheten i den långsiktiga miljöpolitiken.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5	</span><a id="_Toc106608092" name="_Toc106608092"></a><a id="_Toc106610096" name="_Toc106610096"></a><a id="_Toc107043654" name="_Toc107043654"></a>En överordnad miljöpolitik</h1> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Tyvärr har miljöpolitiken i Sverige i dag en underordnad roll vilket är ohållbart. Miljöpolitiken ses som underordnad när beslut förbereds och fattas i andra sektorer. Miljöpolitiken måste överordnas andra politikområden såsom energi-, regional-, försvars-, näringslivs- och transportpolitik. Samtidigt skall mål inom miljöpolitiken likställas med mål inom jämställdhets- och integrationspolitik. Regeringen måste intensifiera sitt arbete med att på allvar integrera ekologiskt hållbar utveckling i alla relevanta politikområden, i linje med bl.a. åtaganden vid FN:s toppmöte i Rio 1992 och den process som Sverige självt drivit på på EU-nivå. Detta kan bland mycket annat behöva medföra förändringar i Miljömålsrådets uppdrag och/eller sammansättning i syfte att i framtiden åstadkomma flera genomarbetade förslag till åtgärder för att nå miljömålen. 2006 bör regeringen rapportera till riksdagen vilka åtgärder som genomförts eller planeras till det syftet. Vi återkommer till andra konsekvenser nedan.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6	</span><a id="_Toc106608093" name="_Toc106608093"></a><a id="_Toc106610097" name="_Toc106610097"></a><a id="_Toc107043655" name="_Toc107043655"></a>Livsmöjligheter</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vår nivå på resursförbrukning och miljöbelastning skall på sikt inte vara högre än den att alla kan leva alltid, i andra länder och i kommande generationer på samma nivå vad gäller den nytta man har av resursförbrukningen. Våra val och vår livsstil i dag får inte omöjliggöra för andra att göra andra val eller prioriteringar. En viktig del i detta är att till nästa generation lämna över ett samhälle där vår tids miljöproblem är lösta samtidigt som nya inte har uppstått. Arbetet med att identifiera, formulera och uppnå Sveriges miljökvalitetsmål utgör grunden i detta arbete. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Sveriges miljökvalitetsmål beskriver tillståndet 2020 eller 2050 inom 16 områden. Målen är nedbrutna i delmål för att bli hanterliga, mätbara och operativa. Delmålen är formulerade för att vara fullt möjliga att nå med kända och möjliga åtgärder. Tyvärr har det visat sig att miljömålen inte fått erforderlig status och uppmärksamhet, därmed är vi 2004 i ett läge där endast 24 av 72 delmål troligen kommer att uppnås. 14 av 72 delmål blir mycket svåra att nå inom utsatt tid även om man nu vidtar kraftfulla åtgärder.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7	</span><a id="_Toc106608094" name="_Toc106608094"></a><a id="_Toc106610098" name="_Toc106610098"></a><a id="_Toc107043656" name="_Toc107043656"></a>Rättvist miljöutrymme</h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.1	</span><a id="_Toc106608095" name="_Toc106608095"></a><a id="_Toc106610099" name="_Toc106610099"></a><a id="_Toc107043657" name="_Toc107043657"></a>Rättvist miljöutrymme</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Det finns samband mellan miljöbelastning och förbrukning av naturresurser, energi och ekosystemtjänster. Hela världens befolkning kan inte leva på den nivå på förbrukning av naturresurser, energi och ekosystemtjänster som vi gör i Sverige och EU. Redan nu överskrids de ekologiska ramarna på område efter område. För att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling måste denna förbrukning minska. Och förbrukningen måste fördelas mer rättvist. Fattiga länder måste få öka sitt välbefinnande. Kopplingen mellan ökad ekonomisk tillväxt och ökad miljöbelastning måste brytas. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Vissa forskare menar att det torde gå att få ut upp till fyra, på sikt kanske tio, gånger så mycket nytta ur en viss resurs- eller energiförbrukning som vi får i dag. En sådan ekoeffektivisering är nödvändig, men den är inte tillräcklig. Vi måste inrikta samhället på att ta ut effektiviseringsvinsterna i form av minskad resursförbrukning och miljöbelastning i stället för ökad konsumtion. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">På sikt kan Sveriges användning av naturresurser, energi och ekosystemtjänster behöva närma sig en sådan nivå att varje land kan ha en lika stor genomsnittlig förbrukning per person, utan att de ekologiska ramarna överskrids. Detta har sammanfattats med uttrycket ”rättvist miljöutrymme”. Detta bör vara en långsiktig ambition för den svenska miljöpolitiken och en utgångspunkt för arbetet med miljömålen. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.2	</span><a id="_Toc106608096" name="_Toc106608096"></a><a id="_Toc106610100" name="_Toc106610100"></a><a id="_Toc107043658" name="_Toc107043658"></a>Den saknade miljödimensionen</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Utifrån resonemang om rättvist miljöutrymme har miljöorganisationen Miljöförbundet Jordens Vänner påtalat att det svenska miljömålsarbetet har saknat en dimension: miljöpåverkan i andra länder av svensk konsumtion och produktion. Vi har t.ex. valt att inte bryta uran i Sverige av bl.a. miljöskäl, men de som hävdar att kärnkraft är en ren energikälla tar normalt inte hänsyn till miljökonsekvenserna av uranbrytningen i länder som exporterar till oss. Våra insatser för att klara det önskade framtida tillståndet för vår svenska miljö får inte gå ut över miljön i andra länder. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet välkomnar att regeringen och vänstern tagit upp delar av detta tänkande i propositionen. För att det skall kunna få ordentligt fotfäste i miljömålsstrukturen bör dock regeringen ge i uppdrag åt Sida att i samråd med Naturvårdsverket till nästa utvärdering av miljömålen komma med förslag på hur den saknade dimensionen kan integreras i miljömålsstrukturen som helhet och i de olika miljömålen. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.3	</span><a id="_Toc106608097" name="_Toc106608097"></a><a id="_Toc106610101" name="_Toc106610101"></a><a id="_Toc107043659" name="_Toc107043659"></a>Global handelspolitik</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi behöver ökad kunskap om och förståelse av hur Sveriges konsumtionsmönster påverkar miljö och biologisk mångfald i andra delar av världen. Vår livsstil och våra val påverkar de globala försörjningssystemen och andra människors möjligheter till ett drägligt liv. Global handelspolitik är en viktig del av miljöpolitiken, och därför måste Sveriges och EU:s handelspolitik i högre utsträckning vara förenlig med styrmedel för hållbara konsumtionsmönster. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;">Vi har ett ansvar för att inte utarma naturresurser och biologisk mångfald internationellt genom vårt sätt att handla och leva. Vår konsumtion får inte innebära ekologisk utarmning i Sverige eller någon annanstans. För att vi skall kunna göra riktiga val krävs justa handelssystem, miljömärkningar och information. Vi måste bejaka lokala hållbara sätt att bruka den biologiska mångfalden. I många fall handlar det om ”use it or lose it”. Om lokalbefolkningen kan tjäna mer på elefantturism än på elfenben väljer man att behålla elefanterna levande. Sverige bör verka för att stärka lokala rättigheter att skydda och bruka lokala naturresurser.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.4	</span><a id="_Toc106608098" name="_Toc106608098"></a><a id="_Toc106610102" name="_Toc106610102"></a><a id="_Toc107043660" name="_Toc107043660"></a>Hållbar konsumtion</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vårt sätt att leva, våra val och vår konsumtion får inte omöjliggöra för andra i andra delar av världen eller i framtiden att göra sina val. Vi måste bli mer medvetna om vår påverkan internationellt, våra <span style="font-style: italic;">ecological footprints</span>. Det finns en stark koppling mellan ökade resurser och ökad konsumtion, skall vi minska klyftorna så att fler har mer resurser få inte detta leda till att de som får det bättre anammar samma konsumtionsmönster som de i dag mer välbeställda. Detta gäller både nationellt och internationellt.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.5	</span><a id="_Toc106608099" name="_Toc106608099"></a><a id="_Toc106610103" name="_Toc106610103"></a><a id="_Toc107043661" name="_Toc107043661"></a>Konsumentstyrning kräver kunskap</h2> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; color: #000000;">Vi vill att konsumenter skall få mer makt att påverka. För att detta skall vara möjligt krävs bättre informationsunderlag än vad som i dag är fallet. Märkningssystem behöver utvecklas. Produkter som inte efterfrågas, t.ex. GMO-raps, hormonkött eller högstrålande mobiltelefoner drivs i dag fram med motivering att kunden vill ha billiga varor. Vi tror att detta är en förenklad bild. Konsumenten vill inte ha billighet till vilket pris som helst. Konsumentmakten och informationsskyldigheten måste ökas.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.6	</span><a id="_Toc106608100" name="_Toc106608100"></a><a id="_Toc106610104" name="_Toc106610104"></a><a id="_Toc107043662" name="_Toc107043662"></a>Hållbar export</h2> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Vår strävan att lösa våra miljöproblem får inte leda till en export av dem till andra länder. Om vi inte kan tänka oss urangruvor i Sverige skall vi inte heller ha kärnkraft. Teknik och varor som inte längre möter kraven i Sverige skall inte utrangeras till andra länder med lägre miljökrav. De varor vi exporterar, framför allt till utvecklingsländer, måste miljömässigt vara i framkant. Vi ska inte bygga fast de växande ekonomierna i gamla ohållbara system utan erbjuda dem hållbara lösningar. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.7	</span><a id="_Toc106608101" name="_Toc106608101"></a><a id="_Toc106610105" name="_Toc106610105"></a><a id="_Toc107043663" name="_Toc107043663"></a>Sverige ett föregångsland</h2> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Sverige har en tradition och ett ansvar som föregångsland på miljöområdet. Det är viktigt att vi håller denna position. Om inte vi i Sverige prioriterar och klarar våra utmaningar sänder det fel signaler till resten av världen. Vilka länder ska då klara det. Dessutom är det ur egenintresse som Sverige bör satsa på morgondagens teknik. Det är inom miljöteknikområdet framtidens företag och tjänster skapas.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.8	</span><a id="_Toc106608102" name="_Toc106608102"></a><a id="_Toc106610106" name="_Toc106610106"></a><a id="_Toc107043664" name="_Toc107043664"></a>Hållbart bistånd</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Sverige skall i allt biståndssamarbetet och internationellt samarbete hävda vikten av naturhänsyn och vara behjälpligt i uppbyggandet av nödvändiga forsknings- och kunskapscentrum. Sida anför att en analys av frågor som berör biologisk mångfald och dess betydelse för hållbara försörjningssystem skall inkluderas i alla Sveriges landstrategier. Vi stöder denna syn, biologisk mångfald och bevarande av denna är en viktig del inom bistånd och fattigdomsbekämpning. Människor i många länder har inte självklart rätt att skydda och bruka den lokala biodiversiteten. Internationella handelsavtal och patenteringssystem utgör hot mot en sådan rättighet och därmed mot basen för människors försörjning. Sverige bör verka för att stärka lokala rättigheter att skydda och bruka lokala naturresurser.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8	</span><a id="_Toc106608103" name="_Toc106608103"></a><a id="_Toc106610107" name="_Toc106610107"></a><a id="_Toc107043665" name="_Toc107043665"></a>Genomslag för miljöpolitiken</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpolitiken måste som nämnts integreras i alla andra politikområden och dessutom få en överordnad roll. Detta har dock varit svårt att genomföra i praktiken. Det är inte acceptabelt att låta bli att ta hänsyn med motiveringen att en åtgärd har andra syften än miljöpolitiska. Således skall alla politiska beslut, stöd och styrsystem prövas från miljösynpunkt. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.1	</span><a id="_Toc106608104" name="_Toc106608104"></a><a id="_Toc106610108" name="_Toc106610108"></a><a id="_Toc107043666" name="_Toc107043666"></a>Regeringsbeslut och utredningar</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate; color: #000000;">Miljöpartiet har länge drivit kravet att alla utredningar samt regeringsförslag skall innehålla konsekvensbeskrviningar för miljöområdet. Detta är ett naturligt led i den nationella integreringen. Att koppla konsekvensbeskrivningen till de nationella miljömålen har för- och nackdelar. En nackdel är att dessa inte tar hänsyn till miljöbelastningen i andra länder. Detta kan på sikt lösas genom att till miljömålsstrukturen lägga en internationell dimension, vilket vi utvecklar nedan. En stor fördel är dock att miljömålen är beslutade av riksdagen och att de innehåller en välkänd och erkänd struktur för att hantera miljöarbetet i den offentliga förvaltningen.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Ett viktigt steg i rätt riktning är att femtonde paragrafen i kommittéförordningen (1998:1474) ändras så att eventuella miljökonsekvenser av förslagen i ett betänkande skall redovisas enligt:</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">15 § Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, <span style="font-style: italic;">för uppfyllelse av miljömålen</span>, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Därför välkomnar Miljöpartiet regeringens i propositionen (s. 22) redovisade avsikt att ”vid nästa översyn komplettera förordningen i det avseendet”. Tyvärr framgår inte om översynen avser nästa fördjupade översyn av miljömålen om fyra år eller en kommande översyn av kommittéförordningen eller när denna översyn i så fall kan väntas komma. Miljöpartiet anser att tillägget bör beslutas nu. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.2	</span><a id="_Toc106608105" name="_Toc106608105"></a><a id="_Toc106610109" name="_Toc106610109"></a><a id="_Toc107043667" name="_Toc107043667"></a>Miljömålen i kommuner</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljömålsrådet bör årligen ha medel för kommunala projekt med fokus på miljömålsuppfyllelse. Små medel för regionala projekt behövs, inte minst för eldsjälar i kommuner där miljön inte står högt i kurs. Miljömålsrådet alternativt Hållbarhetsrådet bör använda pengarna för att få erfarenheter kring praktiskt miljömålsarbete, vilket de själva kan ha nytta av i sitt arbete.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.3	</span><a id="_Toc106608106" name="_Toc106608106"></a><a id="_Toc106610110" name="_Toc106610110"></a><a id="_Toc107043668" name="_Toc107043668"></a>Miljömålen, näringsliv och folkrörelser</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Naturvårdsverket bör årligen ha en pott för projektbidrag kopplat till miljömålen för näringsliv och folkrörelser att söka av. Miljömålsarbetet måste anammas av alla sektorer och verksamheter i samhället för att få nödvändig genomslagskraft. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.4	</span><a id="_Toc106608107" name="_Toc106608107"></a><a id="_Toc106610111" name="_Toc106610111"></a><a id="_Toc107043669" name="_Toc107043669"></a>Offentlig upphandling</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet instämmer i regeringens bedömning att den offentliga upphandlingen är ett mycket viktigt instrument i miljöarbetet och att det trots flera uppmaningar hittills använts för dåligt. Ett skäl är också, som regeringen påpekar, oklarheten om regelverket. Ett tungt ansvar för att det är så faller på den myndighet som ansvarar för information och rådgivning om regelverket, nämligen Nämnden för offentlig upphandling (NOU). Miljöpartiet anser att NOU bör läggas ned och dess uppgifter övertas av annan myndighet. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Ett annat skäl är att staten inte har utnyttjat sin upphandling på ett effektivt sätt. Konsumentmakten är stor, men svårigheten att utnyttja den skall inte underskattas. Miljömärkning är ett viktigt instrument för att underlätta för konsumenterna att ta det miljöansvar de vill. Staten har särskilda möjligheter och därmed ett särskilt ansvar som stor förbrukare. Där det finns vederhäftiga miljömärkningssystem (t.ex. Krav, Svanen, Bra miljöval, TCO-märkning, EU-blomman) bör staten i sin upphandling ställa krav som motsvarar kriterierna i miljömärkning. Där så är påkallat skall även krav ställas på tredjepartscertifiering av att kriterierna uppfylls. Därmed stärks miljömärkningsarbetet och effektiviseras statens miljöupphandling. Det blir lättare för staten att formulera kraven, det blir enklare för näringslivet att förhålla sig till dem och det blir lättare att säkerställa att ställda krav uppfylls. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Där sådana miljömärkningssystem inte finns bör kraven vid offentlig upphandling formuleras så att varor och tjänster håller sig inom den bästa kvartilen från miljö- och energisynpunkt. Delegationen för ekologisk upphandling har formulerat ett verktyg för att hantera kravet om bästa kvartilen; detta bör då nyttjas. Miljöstyrningsrådets handbok ”grön upphandling” bör vara vägledande för all upphandling inom statlig verksamhet. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">TCO:s märkning av bl.a. datorer och bildskärmar har haft stor betydelse både nationellt och internationellt. Sedan några år finns också utarbetade kriterier avseende miljöpåverkan, ergonomi och strålning även för mobiltelefoner. Staten bör driva på utvecklingen genom att efterfråga mobiltelefoner som motsvarar TCO-kraven avseende ergonomi, strålning och miljöegenskaper. När TCO-märkningen får genomslag på marknaden underlättas även för enskilda konsumenter att göra aktiva val.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Staten bör i sin upphandling av livsmedel eftersträva att köpa mat som motsvarar de kriterier som ställs av Krav. En minimimålsättning är att statens upphandling skall ligga i nivå med det förslag som lämnats av utredningen om hållbar konsumtion (SOU 2004:119) om att år 2010 bör 25 % av den offentliga sektorns livsmedelskonsumtion vara ekologiskt producerad. Vi utvecklar detta närmare under avsnittet Giftfri miljö. Genom krav på korta transporter kan man också stödja närproduktion av livsmedel. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.5	</span><a id="_Toc106608108" name="_Toc106608108"></a><a id="_Toc106610112" name="_Toc106610112"></a><a id="_Toc107043670" name="_Toc107043670"></a>Statlig teknikupphandling</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Teknikupphandling driver fram en önskad utveckling på ett verkningsfullt sätt. Staten bör genomföra teknikupphandling inom miljö- och energiområdet.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9	</span><a id="_Toc106608109" name="_Toc106608109"></a><a id="_Toc106610113" name="_Toc106610113"></a><a id="_Toc107043671" name="_Toc107043671"></a>Jämställdhet och jämlikhet</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Det finns samband mellan maktrelationer, inkomstnivå, utbildningsnivå och miljöbelastning, även om sambandet inte är entydigt. Högre inkomster ger större makt att tillskansa sig av begränsade naturresurser. Generellt gäller att ju högre inkomst, desto högre miljöbelastning. Inkomstökningar används t.ex. gärna till långa resor. Men särskilt i syd kan människor tvingas av fattigdom till beteende som skadar miljön. Också i rika länder kan miljömässigt bättre alternativ vara dyrare. Samtidigt tenderar de mest utsatta att också vara mer sårbara för miljöbelastning. Den rike har större möjlighet att köpa sig fri från t.ex. från buller och utsläpp från trafiken. Fattiga länder riskerar att drabbas hårdast av effekterna av klimatstörningar, som till största delen orsakats av utsläpp från den rika världen. I miljöarbetet bör större hänsyn tas till skillnader i makt, inkomst och utbildning. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det finns också skillnader mellan kvinnor och män. Åtgärder för att minska miljöbelastningen från konsumtionen, kan, vid en given nivå på konsumtionen, ibland medföra mer obetalt arbete i hushållet. Med rådande arbetsfördelning finns en risk att detta i större utsträckning faller på kvinnor. Kvinnor använder i större utsträckning än män kollektivtrafik i stället för bil. Detta hänger delvis ihop med rådande skillnader i maktrelationer i samhälle och hushåll. Det finns också könsrelaterade skillnader i känslighet för miljöfaktorer. Gränsvärden, riktvärden och liknande för exponering till miljögifter m.m. skall utgå från den känsligaste individen, oftast barn men ibland gravida kvinnor eller kvinnor generellt. Sammantaget finns skäl att i större utsträckning beakta genusskillnader i miljöarbetet. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.1	</span><a id="_Toc106608110" name="_Toc106608110"></a><a id="_Toc106610114" name="_Toc106610114"></a><a id="_Toc107043672" name="_Toc107043672"></a>Barnen</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Barnen är de känsligaste individerna, och ett samhälle anpassat efter barn gynnar alla. Miljömässigt kan ett ämne godkännas men ändå vara skadligt för det lilla barnet. Då små barn äter, dricker och andas tar de lättare upp kemiska ämnen i kroppen, mycket mer än vi vuxna, i förhållande till sin kroppsvikt och kroppsstorlek. Dessutom exponeras de nu unga för en mängd ämnen under kanske hela sin livstid. Miljökvalitetsnormer, gränsvärden och rekommendationer bör utgå från säkra gränser för barn. Riksdagen bör ta fram kriterier för användning av kemiska ämnen i babyprodukter och produkter speciellt avsedda för barn.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10	</span><a id="_Toc106608111" name="_Toc106608111"></a><a id="_Toc106610115" name="_Toc106610115"></a><a id="_Toc107043673" name="_Toc107043673"></a>Frisk luft</h1> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Alltfler forskningsrön visar på starka kopplingar mellan luftkvalitet och livskvalitet. Marknära ozon och partiklar orsakar för tidig död i luftvägs-, hjärt- och kärlskjukdomar samt försämrad livskvalitet i form av försämrad lungfunktion, ökande allergi- och cancerfrekvenser. Den främsta källan till luftföroreningar är i dag trafiken. Ökad vägtrafik är direkt korrelerat till ökad ohälsa och stora samhällsekonomiska kostnader.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.1	</span><a id="_Toc106608112" name="_Toc106608112"></a><a id="_Toc106610116" name="_Toc106610116"></a><a id="_Toc107043674" name="_Toc107043674"></a>Svaveldioxid</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Svaveldioxidmålet för 2005 ser ut att uppnås och åtgärder är vidtagna (exempelvis nytt drivmedelsdirektiv) vilket gör att vi inte tror att svaveldioxidutsläppen kommer att öka igen. Vi anser att delmål som med stor sannolikhet uppnås inte skall skärpas eller kräver åtgärder bör överföras till en bevakningslista för att inte belasta miljömålsstrukturen. Frågan bör däremot fortfarande bevakas, inte minst<span style="color: #000000;"> i städer med frekvent sjöfart då färjor och annan sjöfart ofta kör på högsvavlig olja. </span>Och eftersom försurningen är ett fortsatt allvarligt problem bör utsläppen fortsätta att minska, även i Sverige. Utsläppsmålen för svaveldioxid bör skärpas till 50 kton för 2010 och 35 kton för 2020. <span style="color: #000000;">Sverige måste dessutom motverka att östeuropeisk undermålig diesel kommer in i landet fram till 2009 då EU-krav gör att denna diesel får samma miljöprestanda som vår.</span></p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.2	</span><a id="_Toc106608113" name="_Toc106608113"></a><a id="_Toc106610117" name="_Toc106610117"></a><a id="_Toc107043675" name="_Toc107043675"></a>Trafiktunnlar</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Trafiktunnlar är i dag undantagna från gränsvärden, trots att man har kunnat visa att korttidsexponering av höga halter av kvävedioxid (t.ex. när man kör genom en tunnel) kan ge astmaanfall flera timmar senare. Miljöpartiet anser att gränsvärden måste gälla överallt, även i tunnlar.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.3	</span><a id="_Toc106608114" name="_Toc106608114"></a><a id="_Toc106610118" name="_Toc106610118"></a><a id="_Toc107043676" name="_Toc107043676"></a>Marknära ozon</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Nya kunskaper om allvarliga negativa hälsoeffekter av marknära ozon talar för en skärpning av delmålet kring marknära ozon. Vi föreslår därför att halten marknära ozon inte skall överskrida 80 µg/m³ som 98-percentil och timmedelvärde. Eftersom det mesta av det marknära ozonet har sitt ursprung från utsläpp i andra länder behövs dessutom skarpa internationella överenskommelser.<span style="font-style: italic;"> </span>Regeringen måste inför revisionen av EU:s takdirektiv 2006 att driva starka krav på skärpningar vad gäller minskningar av marknära ozon. Lokalt är åtgärder på vägtrafiksidan viktiga för att uppnå målet.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.4	</span><a id="_Toc106608115" name="_Toc106608115"></a><a id="_Toc106610119" name="_Toc106610119"></a><a id="_Toc107043677" name="_Toc107043677"></a>Partiklar</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Införandet av delmål för partiklar är bra då partiklar i luft har stora negativa hälsoeffekter. Regeringen bör vid sidan av internationellt arbete omgående införa en miljökvalitetsnorm för PM2.5. Samband mellan partiklar och förhöjd dödlighet gäller framför allt de mindre partiklarna och kanske framför allt de ultrafina. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Delmålen rörande partiklar måste dessutom följas av åtgärder, framför allt på vägtrafiksidan. Dieselanvändning är en stor bov när det gäller partiklar. Partikelfilter har effekt men effekten på de allra finaste, och farligaste, partiklarna är inte entydig. Det är därför fortfarande nödvändigt att genomföra åtgärder för att minska dieselanvändningen.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.5	</span><a id="_Toc106608116" name="_Toc106608116"></a><a id="_Toc106610120" name="_Toc106610120"></a><a id="_Toc107043678" name="_Toc107043678"></a>Benso(a)pyren och bensen</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Delmålet angående benso(a)pyren bör revideras genom att <span style="font-style: italic;">i huvudsak</span> stryks. Tolkningen blir annars svår när det gäller ett årsmedelvärde. Delmål och miljökvalitetsnorm för bensen bör införas. Bensen är ett cancerogent och hälsofarligt ämne vars utsläpp till luft måste minska. </p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">11	</span><a id="_Toc106608117" name="_Toc106608117"></a><a id="_Toc106610121" name="_Toc106610121"></a><a id="_Toc107043679" name="_Toc107043679"></a>Bara naturlig försurning</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Försurningen var en av de första miljöväckarklockorna. Tyvärr är inte försurningen av mark och vatten ett löst miljöproblem utan den pågår fortfarande. Åter är det vägtrafiktransporterna som är största orsaken till dagens problem. Genom att marken helt eller delvis kan neutralisera tillförd syra har den en viss förmåga att skydda närliggande vatten från sur nederbörd. Om marken försuras mister den emellertid en stor del av sin neutraliseringsförmåga. De i särklass allvarligaste försurningsproblemen återfinns i syd- och västsvenska urbergsområden där den kritiska syrabelastningen är överskriden. I delar av dessa områden är marken numera försurad ända ned till berggrunden, och där håller sig pH-värdet i många sjöar och vattendrag året om kring 4,5. I sådana trakter uppvisar också grundvattnet tydlig försurningspåverkan. Kraftfulla åtgärder krävs för att nå miljökvalitetsmålet.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">11.1	</span><a id="_Toc106608118" name="_Toc106608118"></a><a id="_Toc106610122" name="_Toc106610122"></a><a id="_Toc107043680" name="_Toc107043680"></a>Kalkningsverksamhet </h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi anser att Naturvårdsverket skall ta fram förslag på en ny fördelningsprioritering av kalkningsanslaget som på bästa sätt bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen. Fördelningen måste grunda sig på geografiska nedfallsdata samt markers försurningskänslighet. I dag sker fördelning av kalkningsanslaget i stort utefter historiska nivåer snarare än efter aktuellt nedfall och försurningsläge. Naturvårdsverket bör därför fortsatt utreda hur fördelningen blir kostnadseffektivare. Fördelningen bör följa en mall som ger länsstyrelserna incitament att vara effektiva och återhållsamma snarare än att försöka maximera utdelningen. Vidare skall medel från kalkningsanslaget kunna användas för att inleda utvecklingsfasen av Skogsstyrelsens åtgärdsprogram för skogsmarkskalkning.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">11.2	</span><a id="_Toc106608119" name="_Toc106608119"></a><a id="_Toc106610123" name="_Toc106610123"></a><a id="_Toc107043681" name="_Toc107043681"></a>Sjöfarten</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">År 2010 förväntas sjöfarten i EU stå för mer försurande utsläpp än alla landbaserade källor tillsammans. Vi anser att krav på katalysatorer eller annan teknik som minskar de försurande utsläppen skall ställas som villkor för att få ta del av det svenska sjöfartsstödet. Dessutom bör krav ställas på lågsvavlig olja. Andra nationella åtgärder som bör genomföras är miljödifferentierade farledsavgifter, miljödifferentierade hamnavgifter och att de allra sämsta fartygen inte får anlöpa svenska hamnar.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">11.3	</span><a id="_Toc106608120" name="_Toc106608120"></a><a id="_Toc106610124" name="_Toc106610124"></a><a id="_Toc107043682" name="_Toc107043682"></a>Skogsbrukets effekter</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet anser att det finns ett behov av mer forskning kring skogsbrukets försurningseffekter. I dag uppskattas skogsbruket stå för 20–50 % av försurningen av skogsmarker. Skogsbrukets påverkan på försurningssituationen bör klargöras och vid behov resultera i delmål för skogsbrukets påverkan samt åtgärdsförslag för uppnående av detta delmål i kommande fördjupade utvärdering.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12	</span><a id="_Toc106608121" name="_Toc106608121"></a><a id="_Toc106610125" name="_Toc106610125"></a><a id="_Toc107043683" name="_Toc107043683"></a>Giftfri miljö</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är ett av de viktigaste men också ett av de svåraste målen att uppnå. Vi omger oss i dag med tusentals kända och okända ämnen som är otillräckligt kartlagda. Inte minst de oavsiktligt framställda ämnena utgör en stor grupp ämnen som vi inte vet mycket om. Dessutom är det svårt att nationellt införa stränga krav i de fall där det inom EU finns harmoniserade regler. Dessutom är regeringen alltför försiktig med att pröva gränserna för den s.k. miljögarantin. Vi vet dock att de flesta ämnen har effekter, ensamma eller i synergi med andra. Därför krävs kraftfulla åtgärder för att nå målet.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Mot den bakgrunden avstyrker vi andra delen av första punkten i förslaget till omformuleringen av miljökvalitetsmålets innebörd. Målet lyder: ”Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.” Regeringen föreslår nu att målets innebörd omformuleras enligt följande: ”Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll och deras påverkan på ekosystemen försumbar.” Första delen av meningen är tydlig och bra. Andra delen bör dock tas bort. Den tillför ingenting. Är miljön fri från ämnena är deras påverkan på ekosystemen försumbar. En poäng är just att man inte vet när man kan säga att miljöpåverkan är försumbar. Kunskapen är ofullständig. Även ämnen, som man från början trodde var ofarliga för miljön, som freoner och bromerade flamskyddsmedel, har med tiden visat sig vara mycket farliga för miljön. Därmed skapar bisatsen oklarhet. I värsta fall kan bisatsen misstolkas och tas till intäkt för att tillåta vissa halter, som (ännu) inte visat sig leda till annat än ”försumbara” effekter.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.1	</span><a id="_Toc106608122" name="_Toc106608122"></a><a id="_Toc106610126" name="_Toc106610126"></a><a id="_Toc107043684" name="_Toc107043684"></a>Ekologisk och annan odling<span style="color: #000000;"></span></h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Genom att kemisk bekämpning inte används i ekologisk odling är sådan odling en viktig åtgärd för att minska bekämpningsmedelsanvändningen, vilken för närvarande ökar i Sverige. Vi föreslår ett nytt delmål med lydelsen: <span style="font-style: italic;">Senast år 2010 skall minst 30 % av Sveriges åkerareal odlas ekologiskt. </span>I dag är ca 17 % av Sveriges åkerareal ansluten till ersättningsprogram för ekologisk produktion inom Miljö- och landsbygdsprogrammet. Målsättningen är därmed rimlig om ökningstakten fortsätter som hittills. Det stämmer även väl överens med målsättningen att 25 % av konsumtionen inom offentliga sektorn skall vara ekologisk till 2010, vilket föreslagits av utredningen om hållbar konsumtion (Hållbara laster SOU 2004:119). </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">När odlingen ökar bör även den ekologiska djurhållningen öka då ekologisk produktion i de flesta fall är beroende av en balans mellan djur och växtodling. Vi föreslår att 15 % av mjölkkor, nöt och lamm, 10 % av hönsen och 3 % av grisarna skall vara ekologiskt hållna till 2010. Detta bör vara uttryckt i förklaringen av delmålets innebörd. En åtgärd för att nå delmålet är att ytterligare öka den offentliga upphandlingen av ekologiskt producerad mat. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det som är miljömässigt riktigt och förenligt med en långsiktigt hållbar utveckling skall vara billigt för konsumenten. Därför bör ekologisk mat ha en lägre momssats än konventionellt odlad.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Flertalet av de genmodifierade grödorna (GMO) som tas fram utvecklas av bekämpningsmedelsbolag och är modifierade just för att tåla ett bestämt bekämpningsmedel. Det mest kända exemplet är grödor som är resistenta mot bekämpningsmedel med glyfosat som Roundup. Rester av detta bekämpningsmedel har konstaterats i vattendrag. Kommersiell användning av sådana grödor motverkar miljömålet Giftfri miljö. Sverige bör motsätta sig godkännande för kommersiell användning i alla relevanta beslutsforum, särskilt på EU-nivå. Frågor kring GMO utvecklas närmare under avsnittet Biologisk mångfald.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Vidare bör Sverige aktivt verka för ett stopp för godkännande av nya kemiska bekämpningsmedel inom EU.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.2	</span><a id="_Toc106608123" name="_Toc106608123"></a><a id="_Toc106610127" name="_Toc106610127"></a><a id="_Toc107043685" name="_Toc107043685"></a>Miljöpartiet avstyrker revidering av delmål 1</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Sista meningen i delmål 1 lyder nu ”Senast år 2020 skall det även <span style="font-style: italic;">så långt möjligt</span> finnas uppgifter om egenskaperna hos <span style="font-style: italic;">alla</span> oavsiktligt framställda och utvunna kemiska ämnen.” Regeringen föreslår nu att detta ändras till ”Senast 2020 skall det även finnas uppgifter om egenskaperna hos <span style="font-style: italic;">de mest betydande</span> oavsiktligt bildade och utvunna kemiska ämnena” (vår kursivering). </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Eftersom det av riksdagen beslutade målet har formuleringen ”så lång möjligt” är den föreslagna ändringen att målet endast skall gälla ”de mest betydande oavsiktligt bildade och utvunna kemiska ämnena”, inte nödvändig. Snarare kan den leda till förvirring – vad innebär mest betydande, och hur ska man veta vilka som är mest betydande innan ämnena är kartlagda? Miljöpartiet anser att en hög ambitionsnivå när det gäller kunskap om främmande ämnen är viktig från miljösynpunkt och samhällsekonomisk synpunkt. Vi lever i en värld där det i runda tal kommer ut 10 000 nya kemiska föreningar i naturen varje år. Endast en mindre mängd av dessa har genomgått en rimlig prövning. Vi vet samtidigt att ifall vi får ut ett miljögift så kan konsekvenserna bli fruktansvärda. Endast saneringen av PCB antar man kostar runt 125 miljarder kronor i Europa (5 miljarder kronor i Sverige, enligt Internationella kemikaliesekretariatet). </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Även oavsiktliga ämnen skall deklareras. Miljöpartiet föreslår en revidering av delmål 2 så att även oavsiktligt tillsatta ämnen skall ingå: <span class="text111"><span style="font-style: italic;"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår, avsiktligt eller oavsiktligt. </span></span><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Skälen till att vi</span><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt;"> </span></span>anser att informationskravet skall gälla även oavsiktliga ämnen är att vi i dag har en omvänd bevisbörda där det är de rena produkterna som ska bevisa att de är rena. De oavsiktliga ämnen som främst avses är sådana som ingår i produktion, processer eller förpackning och lagring och därmed skäligen kan tänkas lämna spår eller rester. Ett exempel utgör olika gaser vilka används vid lagring och transport av textilier.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.3	</span><a id="_Toc106608124" name="_Toc106608124"></a><a id="_Toc106610128" name="_Toc106610128"></a><a id="_Toc107043686" name="_Toc107043686"></a>Utfasning av farliga ämnen inklusive oavsiktligt producerade ämnen</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Den andra punkten i regeringens förslag till omformulering av miljökvalitetsmålets innebörd lyder: ”All fisk i Sveriges hav och sjöar och vattendrag är tjänlig som människoföda med avseende på innehållet av naturfrämmande ämnen.” Ett aktuellt exempel på problematiken är dioxin i strömming. Detta är dock bara en del av ett betydligt mer omfattande problem som inte omhändertas tillräckligt i propositionen. Miljöpartiet anser att regeringen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt delmål, i linje med Nordsjödeklarationen 1995 och Helcom 1996. Delmålet skall ange att utsläpp, spill och läckage av oavsiktligt producerade naturfrämmande och naturligt förekommande ämnen kontinuerligt minskar med målet att de helt upphört till 2020 och att nivåerna sedan blir nära noll eller nära bakgrundsnivåer. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Alternativt bör delmål 3 omformuleras så att det får denna innebörd. Som delmålet är formulerat nu ingår t.ex. inte utsläpp till marken. För övrigt bör delmål 3 ändras så att det omfattar ämnen i alla produkter oavsett om avsikten är att de inte kommer ut i kretsloppet. Den nuvarande formuleringen att ”Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från…övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 <span style="font-style: italic;">om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet</span> ” (vår kursivering) lämnar alldeles för stora kryphål. Varor är t.ex. inte avsedda att användas på ett sådant sätt att de går sönder, ändå händer det. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.4	</span><a id="_Toc106608125" name="_Toc106608125"></a><a id="_Toc106610129" name="_Toc106610129"></a><a id="_Toc107043687" name="_Toc107043687"></a>Bekämpningsmedel och impregneringsmedel </h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Handlingsprogram för avveckling av bekämpningsmedel i jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen bör snarast fastställas av regeringen. Vi vill även se ett handlingsprogram för avveckling av impregneringsmedel som klassas som bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel och impregneringsmedel förtjänar extra fokus eftersom det rör sig om väldigt stora mängder gifter som används. Det är viktigt att få fram mer miljöanpassade alternativ till de giftigaste kemikalierna. Ett avvecklingsprogram driver på denna utveckling.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.5	</span><a id="_Toc106608126" name="_Toc106608126"></a><a id="_Toc106610130" name="_Toc106610130"></a><a id="_Toc107043688" name="_Toc107043688"></a>Petroleum</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">En stor andel av de cancerframkallande ämnen som förekommer i samhället finns i de petroleumbaserade bränslena. I begränsningsdirektivet görs undantag för motorbränslen. Dagens regler omfattar således inte försäljning av bensin och andra bränslen till privatkonsumenter. För att en giftfri miljö skall kunna nås behöver dock användningen eller sammansättningen av petroleumbaserade bränslen ändras.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Regeringen uppdrog i samband med propositionen ”Kemikaliestrategi för giftfri miljö” 2001/01:65 till Naturvårdsverket att tillsammans med Kemikalieinspektionen och Energimyndigheten utreda frågan om förändringar av användningen och sammansättningen av petroleumbaserade bränslen i syfte att få fram underlag för fortsatt agerande inom EU och nationellt. Arbetet måste nu leda till konkreta åtgärder.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.6	</span><a id="_Toc106608127" name="_Toc106608127"></a><a id="_Toc106610131" name="_Toc106610131"></a><a id="_Toc107043689" name="_Toc107043689"></a>Gå före EU</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Sverige bör i större utsträckning spela en aktiv roll för att fasa ut farliga ämnen i enlighet med försiktighets- och produktvalsprincipen. Vi bör testa och utnyttja möjligheter att gå före EU och andra länder i kemikaliearbetet. Detta behövs för att genomdriva den kemikaliepolitik som riksdagen beslutat om. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">I propositionen lutar man sig i stället mot ett alltmer urvattnat och osäkert europeiskt regelverk som i vissa delar redan är betydligt svagare än det gamla svenska, nämligen Reach. Det är naturligtvis bra att regeringen försöker rädda vad som räddas kan inom Reach. Genom att gå före har EU redan innan Reach antagits påverkat den miljöpolitiska utvecklingen i andra delar av världen. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Samtidigt är det nu uppenbart att Reach inte blir det sameuropeiska regelverket som det kunde ha blivit, och att en svensk anpassning till Reach på många områden kommer att innebära en försämring av miljö- och hälsoskyddet. Det är viktigt också i ett globalt perspektiv att vi i Sverige gör det vi kan för att gå vår egen väg och uppnå våra egna miljömål. På motsvarande sätt som Reach inspirerat i andra delar av världen kan svenskt agerande inspirera andra. Genom att införa förbud kan vi påverka kemikaliepolitiken internationellt. Sverige kan statuera exempel och på så sätt driva miljöarbetet framåt. Exempel på ämnen där Sverige bör gå före är bromerade flamskyddsmedel.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Vid nästa utvärdering är det klart i vilken omfattning Reach kommer att bidra till målens uppfyllelse. Det är då lämpligt att utifrån detta identifiera brister och föreslå lämpliga åtgärder att vidta på nationell nivå. Det är viktigt att utnyttja möjligheten att gå före när det gäller att uppnå miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Det måste klart framgå som en ambition inför nästa utvärdering för att ta fram åtgärder där Sverige kan gå före. </p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13	</span><a id="_Toc106608128" name="_Toc106608128"></a><a id="_Toc106610132" name="_Toc106610132"></a><a id="_Toc107043690" name="_Toc107043690"></a>Skyddande ozonskikt</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">På 2000-talet har de största ozonhålen och de tunnaste ozonskikten någonsin uppmätts, detta trots att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har minskat nationellt och internationellt. Återhämtningen tar tid, och vi kommer därför att se strålningsskador på människor, djur och växter ännu lång tid framöver. Internationellt samarbete för minskad användning av ozonnedbrytande ämnen måste ges hög prioritet.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.1	</span><a id="_Toc106608129" name="_Toc106608129"></a><a id="_Toc106610133" name="_Toc106610133"></a><a id="_Toc107043691" name="_Toc107043691"></a>Export av varor</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet förordar ett tillägg till delmål 1 så att detta även omfattar export av varor: <span class="text111"><span style="font-style: italic;"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">År 2010 ska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen liksom exporten av varor innehållande ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. </span></span><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Ändringen avser att förhindra att exempelvis utrangerade vitvaror säljs utomlands. Uppfyllande av vårt svenska delmål betyder inget om problemet bara har flyttats utanför våra gränser.</span></span></p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.2	</span><a id="_Toc106608130" name="_Toc106608130"></a><a id="_Toc106610134" name="_Toc106610134"></a><a id="_Toc107043692" name="_Toc107043692"></a>Användningsförbud för CFC och HCFC</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Naturvårdsverket har föreslagit användningsförbud för HCFC fr.o.m. 2010. Vi anser att förbudet bör träda i kraft redan 2008. Utvecklingsländerna bör få en generösare tidsplan för avveckling än industriländerna samtidigt som en utbyggnad i dessa länder måste undvikas. Vad gäller metylbromid som sedan länge är förbjudet i Sverige är det oacceptabelt att år efter år ge industriländer, framför allt USA, undantag från Montrealprotokollet för fortsatt produktion. Det är dessutom till stor skada och ingen nytta att EU för egen del söker större undantag än det är möjligt att använda enligt det egna regelverket. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.3	</span><a id="_Toc106608131" name="_Toc106608131"></a><a id="_Toc106610135" name="_Toc106610135"></a><a id="_Toc107043693" name="_Toc107043693"></a>Riktlinjer för kretsloppsanpassad avfallshantering </h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Riktlinjer för kretsloppsanpassad avfallshantering vid byggnad och rivningar måste tas fram för produktgrupper innehållande CFC och HCFC. En mängd isoleringsmaterial innehåller CFC/HCFC vilket vid rivning ofta inte omhändertas på rätt sätt.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14	</span><a id="_Toc106608132" name="_Toc106608132"></a><a id="_Toc106610136" name="_Toc106610136"></a><a id="_Toc107043694" name="_Toc107043694"></a>Säker strålmiljö</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi människor utsätts för en mängd antropogena strålningskällor av olika styrka och våglängd. Den mest erkända effekten av strålning är en ökad cancerrisk, men det finns även mer diffusa ohälsoproblem förknippade med strålning. Den största radiologiska miljöstörningen vi kan förutse i dag är den som skulle bli fallet vid ett kärnkraftverkshaveri. En höjning av den termiska effekten för våra kärnkraftverk knaprar på säkerhetsmarginalen och motverkar därmed målet <span style="font-style: italic;">Säker strålmiljö </span>vilket är ett starkt skäl varför den bör avvisas. Miljöpartiet anser det märkligt att problemen och riskerna med nationell och internationell kärnteknisk verksamhet inte nämns under detta miljökvalitetsmål. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.1	</span><a id="_Toc106608133" name="_Toc106608133"></a><a id="_Toc106610137" name="_Toc106610137"></a><a id="_Toc107043695" name="_Toc107043695"></a>Nytt delmål avseende kärnteknisk verksamhet<span style="color: #000000;"></span></h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Rutinutsläppen från kärnkraft och annan kärnteknisk verksamhet ger små risker för enskilda individer, men då vissa av nukliderna är långlivade kan dessa utsläpp ge väldigt många cancerfall bland människor långt in i framtiden. Därmed försämras framtida generationers hälsa. Egentligen är det tveksamt om man kan göra en avvägning mellan denna framtida cancer och nyttan av den el som kärnkraften ger i dag, eftersom det är olika människor som får nyttan respektive skadan. Det är dock av stort värde att ha ett uppföljbart, kvantitativt mål, och vi föreslår därmed följande delmål: <span style="font-style: italic;">År 2010 skall de årliga emissionerna av radioaktiva ämnen orsakade av kärnteknisk verksamhet i Sverige ge en global kollektivdosintegral för all framtid på totalt högst 10 man-Sievert, vilket ungefär motsvarar ett cancerfall per års drift av kärnteknisk verksamhet, exempelvis 30 cancerfall för 30 års drift av kärnkraft m.m.</span> </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.2	</span><a id="_Toc106608134" name="_Toc106608134"></a><a id="_Toc106610138" name="_Toc106610138"></a><a id="_Toc107043696" name="_Toc107043696"></a>Fullt kostnadsansvar</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Verksamhetsutövare såsom kärnkraftsägare skall ha fullt kostnads- och försäkringsansvar för sin kärntekniska verksamhet. Dagens situation där staten har åtaganden när det gäller kärnavfallshanteringen och ger garantier för täckning av kostnader i samband med olyckor över en viss nivå innebär subsidier som strider mot FN-beslut på konferensen i Johannesburg.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.3	</span><a id="_Toc106608135" name="_Toc106608135"></a><a id="_Toc106610139" name="_Toc106610139"></a><a id="_Toc107043697" name="_Toc107043697"></a>Öka resurserna till SSI för slutförvarsprojektet </h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Kärnkraftsindustrins arbete med att utveckla ett säkert slutförvar för använt kärnbränsle kommer att kräva ytterligare åtgärder. I samband med ansökan om medel ur Kärnavfallsfonden 2001 bedömde SSI att myndigheten behöver mer medel för att slutförvarsprocessen inte skall fördröjas. Denna önskan har inte hörsammats av regeringen. Det finns också all anledning att anta att nedmontering av kärnkraftverk, oavsett när denna sker, för med sig mycket stora kostnader. Inte minst erfarenheter från Tyskland visar att kostnaderna blir större än projekterat. Vi anser det vara oansvarigt att tillåta verksamheter som inte täcker sina egna kostnader – kostnader som i stället hamnar hos någon annan längre fram. Vi anser därför att kärnkraftsindustrins avgift till Kärnavfallsfonden skall höjas, så att bl.a. SSI:s behov i anslutning till slutförvarsprocessen kan tillgodoses.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.4	</span><a id="_Toc106608136" name="_Toc106608136"></a><a id="_Toc106610140" name="_Toc106610140"></a><a id="_Toc107043698" name="_Toc107043698"></a>Strålning från sol och solarier</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">När solarier introducerades trodde myndigheterna att de, ”rätt använda”, var ofarliga för människor. Nu vet vi bättre. Informationsinsatser behövs för att nå delmålet om minskad förekomst av hudcancer. Framför allt viktigt är att nå föräldrar och dem som arbetar med barn för att skydda dessa känsliga små. Under vårvintern när ozonskiktet är extra tunt bör upplysningar om detta utgå lokalt, ungefär som man i dag tillhandahåller pollenrapporter. Det krävs även informationsinsatser kring riskerna med solarier. Vi anser att det sänder fel signaler när kommuner erbjuder solarier i gymnastik, sim- och fritidsanläggningar. Det är olyckligt att det offentliga erbjuder hälsofarlig verksamhet inom verksamheter som förknippas med hälsa.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.5	</span><a id="_Toc106608137" name="_Toc106608137"></a><a id="_Toc106610141" name="_Toc106610141"></a><a id="_Toc107043699" name="_Toc107043699"></a>Elektromagnetiska fält</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Då ingen tidsgräns finns i delmålet om elektromagnetiska fält riskerar målet att inte prioriteras. Målet måste inför nästa fördjupade utvärdering formuleras mät- och uppföljbart. För att ändå förtydliga innebörden av målet vill vi göra ett tillägg i delmålet enligt följande: <span class="text111" style="font-style: italic;"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Försiktighetsprincipen skall vara vägledande i tillämpningar, riktlinjer och information. </span></span></p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Fortsatt forskning om elektromagnetiska fält är oerhört viktigt. Trots misstankar om att elektromagnetiska fält kan ha negativa effekter ökar exponeringen i samhället kontinuerligt. Alltfler barn och ungdomar, de känsligaste individerna, förses med mobiltelefoner. Eftersom exponeringen i samhället, vald och dold, hela tiden förändras och ökar kommer forskningen hela tiden att ligga efter. Det är därför viktigt att ha en försiktig hållning och inte tona ner eventuella risker. Försiktighetsprincipen bör därmed vara vägledande i information och riktlinjer från verk och myndigheter. Miljöpartiet anser dock att den tolkning av försiktighetsprincipen som ansvarig myndigheter hittills torgfört bör skärpas i linje med vad som är gängse inom miljöpolitiken.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.6	</span><a id="_Toc106608138" name="_Toc106608138"></a><a id="_Toc106610142" name="_Toc106610142"></a><a id="_Toc107043700" name="_Toc107043700"></a>Lågstrålande zoner</h2> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Det finns i dag människor som har besvär eller upplever obehag av strålning och elektromagnetiska fält. För att dessa och andra skall kunna välja att inte utsätta sig för förhöjd bakgrundsstrålning skall varje kommun ha skyldighet att upprätta minst en lågstrålande zon. Området bör vara lämpligt för boende, och skyddet mot strålning måste vara långsiktigt.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">15	</span><a id="_Toc106608139" name="_Toc106608139"></a><a id="_Toc106610143" name="_Toc106610143"></a><a id="_Toc107043701" name="_Toc107043701"></a>Ingen övergödning</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Att sluta näringskretsloppen fyller två huvudsyften. Dels är det nödvändigt från resurshushållningssynpunkt, dels är det viktigt för att minska övergödning av mark, grundvatten, sjöar och hav. Miljöpartiet anser att man måste gå över till ett systemtänkande i stället för att fokusera på ”end-of-pipe”. Dagens avloppssystem där allt blandas försvårar återföring av närsalter. Det behövs ett systemskifte på avloppssidan. Även inom jordbruket behövs krafttag för att minska näringsläckaget. En väg är att öka andelen ekologisk odling då denna förordar en bra gårdsbalans. På längre sikt behöver strukturen i jordbruket förändras, med mer allsidiga växtföljder och djurhållning mer jämnt spridd över landet. Miljöpartiet anser att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att åstadkomma en sådan förbättring av jordbruksstrukturen.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">15.1	</span><a id="_Toc106608140" name="_Toc106608140"></a><a id="_Toc106610144" name="_Toc106610144"></a><a id="_Toc107043702" name="_Toc107043702"></a>Minskade fosforutsläpp</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vilka fosforhalter som kan anses betyda övergödning varierar från sjö till sjö och mellan limniska och marina miljöer. I marina miljöer är det framför allt kväve som är begränsande medan det i limniska miljöer ofta är fosfor. På grund av stora regionala skillnader måste delmålet få olika tyngd regionalt. Inom vissa avrinningsområden är inte 20 % minskning tillräckligt för att nå en biologiskt säker nivå.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">15.2	</span><a id="_Toc106608141" name="_Toc106608141"></a><a id="_Toc106610145" name="_Toc106610145"></a><a id="_Toc107043703" name="_Toc107043703"></a>Delmål för fler närsalter än P och N</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi anser att man bör ha ett delmål kring 10 % återföring av NKS till 2010. Och till nästa utvärdering bör man närmare belysa om en höjning av delmål kring återförande av P respektive NKS eller andra ämnen behövs. Termen ”avloppsslam” som används på flera ställen i propositionen bör ersättas med ”avloppsfraktion”, precis som Naturvårdsverket gjort i <span style="font-style: italic;">Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp</span>. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">15.3	</span><a id="_Toc106608142" name="_Toc106608142"></a><a id="_Toc106610146" name="_Toc106610146"></a><a id="_Toc107043704" name="_Toc107043704"></a>Slutna näringskretslopp</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Att hitta sätt att tillvarata näringsämnen ur fekalier och/eller urin är viktigt för att kunna sluta näringskretsloppen och för att minska utsläppen till miljön. Det rationellaste och mest kostnadseffektiva sättet att göra detta torde vara att skilja näringsfraktioner från övrigt avloppsvatten vid källan. På kort sikt är urinsortering en lämplig metod då urin är ”rent” och innehåller alla de ämnen som avses. Det finns goda skäl till att utveckla och investera i källsorterande teknik såväl som i storskaliga reningslösningar. Därför bör den källsorterande tekniken liksom teknik som renar ut näringsämnen direkt ur avloppsvattnet och inte ur slammet stimuleras. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Staten bör stödja storskaliga anläggningar med alternativa metoder. Flera tekniker finns som är mogna att testas i stor skala, det är orimligt att lägga denna utveckling på enskilda kommunala reningsverk. Arbete bör göras i samarbete med det nya centret för miljöteknikutveckling och miljöteknikexport då dessa tekniker har stora exportmöjligheter när de är färdigutvecklade. För en långsiktig lösning bör ett program tas fram för ökad urinsortering, vilket minskar behovet av att separera fosfor ut slam.<span style="font-style: italic;"> </span>Särskilt vid ny bebyggelse bör möjligheterna till urinsortering tas till vara. Vi utvecklar frågan närmare under miljömålet God bebyggd miljö.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">15.4	</span><a id="_Toc106608143" name="_Toc106608143"></a><a id="_Toc106610147" name="_Toc106610147"></a><a id="_Toc107043705" name="_Toc107043705"></a>Enskilda avlopp</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Enskilda avlopp står för en stor del av de samlade utsläppen. Ett statligt startstöd för inventering och kunskapsuppbyggnad kring problematiken kring enskilda avlopp behövs. Detta startstöd utformas med fördel som ett lån som kan betalas av i takt med att intäkter från avgifter inkommer. Under kretsloppsstrategin utvecklar vi förslag för att ge kommuner styrmedel att minska utsläppen från bl.a. enskilda avlopp.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">15.5	</span><a id="_Toc106608144" name="_Toc106608144"></a><a id="_Toc106610148" name="_Toc106610148"></a><a id="_Toc107043706" name="_Toc107043706"></a>Regional- och gårdsbalans</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Mängden kväve som cirkulerar inom jordbrukssystemet avgör storleken på kväveläckaget. Oavsett odlingssystem har det stor betydelse vilken intensitet jordbruket har och hur väl man lyckas anpassa gödselmängd och spridningstidpunkt till grödans behov. Flera europeiska undersökningar visar att utförsel och införsel av kväve i högre grad är i balans på ekologiska gårdar än på konventionella. Detta innebär att en övergång från konventionellt till ekologiskt lantbruk är viktig för att minska övergödningen. Balans mellan näringsproducerande och näringskonsumerande gårdar är viktig även på ett regionalt plan.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">15.6	</span><a id="_Toc106608145" name="_Toc106608145"></a><a id="_Toc106610149" name="_Toc106610149"></a><a id="_Toc107043707" name="_Toc107043707"></a>Skyddszoner</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">För att minska föroreningar av fosfor- och kväveföreningar från jordbruksmark, är det nödvändigt att det blir möjligt att i åtgärdsprogram ställa krav på jordbruksnäringen att lämna skyddszoner kring vattendrag där så är miljömässigt motiverat. Inom vattenskyddsområden vid dricksvattentäkter som är känsliga för bekämpningsmedel samt inom områden som är känsliga för närsalter bör krav på övergång till ekologisk odling ställas. </p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">16	</span><a id="_Toc106608146" name="_Toc106608146"></a><a id="_Toc106610150" name="_Toc106610150"></a><a id="_Toc107043708" name="_Toc107043708"></a>Levande sjöar och vattendrag</h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">16.1	</span><a id="_Toc106608147" name="_Toc106608147"></a><a id="_Toc106610151" name="_Toc106610151"></a><a id="_Toc107043709" name="_Toc107043709"></a>Vattenförsörjningsplaner</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi anser det vara tveksamt att se vattenförsörjningsplaner som något som bidrar till att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Delmål 3 om vattenförsörjningsplaner bör därmed utgå. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">16.2	</span><a id="_Toc106608148" name="_Toc106608148"></a><a id="_Toc106610152" name="_Toc106610152"></a><a id="_Toc107043710" name="_Toc107043710"></a>Skärpt strandskydd</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Respekten för strandskyddet enligt miljöbalken är på vissa håll urholkad. Miljöpartiet anser att sjöar och stränder har stora värden för natur- och kulturupplevelser. Det finns emellertid inget nationellt delmål som berör denna fråga. Det pågår en debatt om skyddet av stränder som rör både tätbebyggda områden och landsbygd. Mot bakgrund av detta vill vi omgående ha en skärpning så att det vid dispensgivning från strandskyddsreglerna skall krävas <span style="font-style: italic;">synnerliga</span> i stället för som i dag <span style="font-style: italic;">särskilda</span> skäl. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">16.3	</span><a id="_Toc106608149" name="_Toc106608149"></a><a id="_Toc106610153" name="_Toc106610153"></a><a id="_Toc107043711" name="_Toc107043711"></a>Upphävande av vattendomar</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vattendragen bör åter bli miljöer för vandrande fiskarter som lax, laxöring och ål. I dag råder brist på strömmande vatten. Många arter som är beroende av biotopen strömmande vatten återfinns bland hotade arter. Vi anser att det skall finnas förbiflöde vid alla kraftverk. Det innebär att de utbyggda älvarna bör förses med erforderliga och ändamålsenliga laxtrappor och vandringsvägar för ål, i de fall det inte redan finns. I de fall anordningar för fiskens vandringar inte finns anlagda förutsätter tillkomsten av sådana att den vattendom som reglerar den aktuella vattenkraftsanläggningen kan omprövas. Det finns anledning att skyndsamt se över frågan om hur behovet av förbiflöden i befintliga vattenkraftverk kan tillgodoses och, som en del i detta, hur ändamålsenliga reglerna för omprövning av vattendomar är i sammanhanget. I dag är intresset för restaurerande av sjöar eller vattendrag ibland stort, men kostnaden för att upphäva vattendomen kan vara större än den för restaureringen. </p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">17	</span><a id="_Toc106608150" name="_Toc106608150"></a><a id="_Toc106610154" name="_Toc106610154"></a><a id="_Toc107043712" name="_Toc107043712"></a>Grundvatten av god kvalitet</h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">17.1	</span><a id="_Toc106608151" name="_Toc106608151"></a><a id="_Toc106610155" name="_Toc106610155"></a><a id="_Toc107043713" name="_Toc107043713"></a>Skydd mot föroreningar</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet anser att delmål 1 skall revideras så att målet även innebär ett skydd mot föroreningar enligt följande:<span style="font-style: italic;"> </span><span class="text111"><span style="font-style: italic;"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot föroreningar och exploatering som begränsar användningen av vattnet. </span></span><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Ett första led i detta är att identifiera grundvattenförekomster där mänsklig aktivitet förorenar desamma i sådan utsträckning att det utflödande grundvattnet påtagligt försämrar livsmiljön för växter och djur. Denna identifiering bör vara klar 2007.</span></span></p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">17.2	</span><a id="_Toc106608152" name="_Toc106608152"></a><a id="_Toc106610156" name="_Toc106610156"></a><a id="_Toc107043714" name="_Toc107043714"></a>Rent dricksvatten</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Kunskaper om bekämpningsmedel i grundvatten, deras väg dit och hur man undviker att bekämpningsmedel förorenar grundvatten behöver förbättras. Vi anser att en miljökvalitetsnorm för bekämpningsmedel i dricksvatten bör införas. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">17.3	</span><a id="_Toc106608153" name="_Toc106608153"></a><a id="_Toc106610157" name="_Toc106610157"></a><a id="_Toc107043715" name="_Toc107043715"></a>Vägsalt i grundvattnet </h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Det är oacceptabelt att vägar saltas på sådant sätt att saltet riskerar att hamna i grundvattnet och därmed förorena det. Vägverket bör omgående skärpa reglerna för vägsaltning i känsliga miljöer. Saltning bör även göras restriktivt i andra känsliga miljöer såsom vid rika vägrenar eller intill naturreservat.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">18	</span><a id="_Toc106608154" name="_Toc106608154"></a><a id="_Toc106610158" name="_Toc106610158"></a><a id="_Toc107043716" name="_Toc107043716"></a>Hav i balans samt levande kust och skärgård</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet anser att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att skyddsmålet ska kunna nås 2005. Ambitionsnivån vad gäller att inrätta områden med fiskeförbud måste höjas; detta bör uttalas i delmålet. Vi anser att Havsmiljökommissionens förslag både avseende fiskeförbud och utflyttad trålgräns skall verkställas.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">18.1	</span><a id="_Toc106525805" name="_Toc106525805"></a><a id="_Toc106608155" name="_Toc106608155"></a><a id="_Toc106610159" name="_Toc106610159"></a><a id="_Toc107043717" name="_Toc107043717"></a>Nytt förvaltningssystem för Östersjön och zonindelning</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Havsmiljökommissionen föreslog att Sverige omgående skulle påbörja ett arbete för att förbereda ett gemensamt initiativ av regeringscheferna i Östersjöregionen, syftande till en revidering av Helsingforskonventionen. Initiativet avsågs resultera i ett nytt förvaltningssystem för Östersjön. I detta ingår en procedur för antagandet av juridiskt bindande beslut. Kommissionen föreslog att Östersjön blir modell för ett nytt transnationellt förvaltningssätt, där länderna ger upp en del av sin nationella suveränitet över de marina resurserna inom territorialgränsen för att ställa dem under den gemensamma förvaltningsmyndigheten. Syftet skulle vara att skapa ett effektivt instrument till skydd för den marina miljön. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Kommissionen föreslog också att en reviderad Helsingforskonvention bör ta sin utgångspunkt i en zonindelning av Östersjön. Denna indelning bör enligt kommissionen innehålla en kärna av marina skyddsområden där inga resursuttag skulle få göras. Ett större nätverk av skyddade områden med olika typer av brukande samt övriga områden med preciserade hänsynsregler för olika verksamheter skulle också ingå.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet anser att Havsmiljökommissionens förslag angående nytt förvaltningssystem och ny zonindelning bör genomföras.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">18.2	</span><a id="_Toc106608156" name="_Toc106608156"></a><a id="_Toc106610160" name="_Toc106610160"></a><a id="_Toc107043718" name="_Toc107043718"></a>Goda sjötransporter</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Övervakning och åtalsmöjligheter för fartyg som bryter mot regler måste öka. Det är fortfarande för billigt att rena tankar till havs; speciellt behövs bättre regelverk för internationellt vatten. Aktörerna i transportkedjan skall ha skadeståndsansvar i händelse av olycka. Dessutom vill vi ha förbud av enkelskroviga fartyg i Östersjön. För att konsumenter och rederikunder skall kunna utöva konsumentmakt bör kriterier för ”goda sjötransporter” tas fram i samarbete med näringen. Sanktioner mot oljeutsläpp måste skärpas. Redare som begått miljöbrott skall kunna få trafikeringsförbud inom svenska vatten.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">18.3	</span><a id="_Toc106525807" name="_Toc106525807"></a><a id="_Toc106608157" name="_Toc106608157"></a><a id="_Toc106610161" name="_Toc106610161"></a><a id="_Toc107043719" name="_Toc107043719"></a>PSSA</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">I och med att Östersjön sedan 2004 klassas som särskilt känsligt havsområde (PSSA) av FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO finns bättre möjligheter att ställa krav på sjöfarten i Östersjön. Det gäller att ta vara på de möjligheterna. Miljöpartiet anser att Sverige skall lyfta arbetet kring PSSA på regeringsnivå (i stället för myndighetsnivå) och agera kraftfullt för verkningsfulla skyddsåtgärder. Ytterligare exempel på sådana kan vara krav på välutbildad besättning, obligatoriska trafikövervakningssystem för hela Östersjön och miljöinspektörer ombord på större fartyg och fartyg med farlig last.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">18.4	</span><a id="_Toc106608158" name="_Toc106608158"></a><a id="_Toc106610162" name="_Toc106610162"></a><a id="_Toc107043720" name="_Toc107043720"></a>Utfasning av gamla tvåtaktsmotorer</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Gamla tvåtaktsmotorer står för en orimligt stor del av utsläppen till hav och sjöar. Förslag som fasar ut dessa motorer, miljözoner, krav på alternativt bränsle eller åtgärder som leder till att ägarna till motorerna får betala de fulla miljökostnaderna bör omgående tas fram och verkställas. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">18.5	</span><a id="_Toc106608159" name="_Toc106608159"></a><a id="_Toc106610163" name="_Toc106610163"></a><a id="_Toc107043721" name="_Toc107043721"></a>Levande bottnar</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet föreslår att delmål som syftar till levande bottnar tas fram. Ett första sådant bör inriktas mot kartläggning av tillståndet hos våra bottnar. I nästa skede bör detta delmål ersättas av delmål för friskare bottnar. Vad som finns under vattnet är i de flesta fall okänt och dolt. Som exempel på bottenproblem kan nämnas dumpade stridsfartyg, trålning och döda hamnbottnar till följd av gifter. <span style="color: #000000;">Många av de värsta dumpningsplatserna i landet ligger under vatten, att de inte syns ger dem tyvärr låg prioritet. Läckaget från dessa platser är i stort okänt men kan mycket väl vara en bidragande orsak till nedgång i fiskproduktion. På västkusten finns ett drygt 20-tal fartyg, som innehåller bl.a. stridsgas, dumpade utanför Måseskär, i Vättern har svenska marinen dumpat stora mängder krigsmateriel. I många småbåtshamnar och vanliga hamnar finns sliprester m.m. med TBT tributyltenn (extremt giftiga bottenfärger som nu är förbjudna). </span></p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">18.6	</span><a id="_Toc106608160" name="_Toc106608160"></a><a id="_Toc106610164" name="_Toc106610164"></a><a id="_Toc107043722" name="_Toc107043722"></a>Storskalig havsvattenuppvärmning</h2> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Dagens kärnkraftsreaktorer använder havsvatten till att kyla ned reaktorerna. Detta är ett stort resursslöseri då upp till en tredjedel av bränslets energivärde går bort denna väg. Vidare innebär uppvärmningen en stor lokal påverkan på havsmiljön. Uppvärmningen påverkar hela ekosystemen lokalt. En eventuell effektökning vid dagens verk kommer att innebära ytterligare påfrestningar på den lokala miljön, effekter om vilka man har otillräckliga kunskaper. Vi anser att krav på att uppvärmning av havsvatten skall ligga inom säkra ekologiska gränser snarast skall införas.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">19	</span><a id="_Toc106608161" name="_Toc106608161"></a><a id="_Toc106610165" name="_Toc106610165"></a><a id="_Toc107043723" name="_Toc107043723"></a>Myllrande våtmarker</h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">19.1	</span><a id="_Toc106608162" name="_Toc106608162"></a><a id="_Toc106610166" name="_Toc106610166"></a><a id="_Toc107043724" name="_Toc107043724"></a>Strategi för skydd och skötsel av våtmarker</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Delmålet om framtagande av en strategi bör ersättas med delmål kring genomförandet av denna strategi. Strategin skall vara klar under 2005, och för att inte tappa fart i det viktiga arbetet med skydd av våtmarker och sumpskogar bör delmål för skydd och skötsel av dessa formuleras för perioden fram till 2010. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">19.2	</span><a id="_Toc106608163" name="_Toc106608163"></a><a id="_Toc106610167" name="_Toc106610167"></a><a id="_Toc107043725" name="_Toc107043725"></a>Skogsbilvägar och terrängkörning</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi vill uppmärksamma de ”vägar” som skotrar och fyrhjulingar skapar i känsliga våtmarksområden. Terrängkörning på icke tjälade marker leder ofta till stora körskador som fungerar som diken som effektivt avvattnar våtmarker. Effekten kan alltså bli densamma som anläggning av en skogsbilväg. Delmålet om skogsbilvägar bör därför formuleras: <span class="text111" style="font-style: italic;"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Skogsbilvägar skall inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt, inte heller skall terrängkörning förekomma så att våtmarksområden skadas eller avvattnas.</span></span></p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Med terrängkörning avses fyrhjulingar och skotrar som kör över våtmarker så att spår görs som avvattnar och skadar funktionen på våtmarkerna. Vi återkommer till frågan om terrängkörning under miljömålet Storslagen fjällmiljö. Frågan om generell samrådsplikt för byggande av skogsbilvägar utvecklas under miljömålet Levande skogar.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">19.3	</span><a id="_Toc106608164" name="_Toc106608164"></a><a id="_Toc106610168" name="_Toc106610168"></a><a id="_Toc107043726" name="_Toc107043726"></a>Våtmarker i odlingslandskapet</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Arbetet går för långsamt samt brister ofta i kvalitet när det gäller anläggning och återställning av våtmarker. Vi anser att vid bidragsfinansierade projekt måste större krav ställas på fungerande våtmarker och ekologiska system. I dag skapas ofta artificiella dammar snarare än funktionella våtmarker. Kraven för stöd bör vara strikta utifrån måluppfyllelse. Utbildningsinsatser samt informationsmaterial om vilka krav som kan ställas på en fungerande våtmark måste tas fram. Detta material bör även belysa vinsterna med våtmarker och hur dessa kan skötas och restaureras för bästa effekt.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">19.4	</span><a id="_Toc106608165" name="_Toc106608165"></a><a id="_Toc106610169" name="_Toc106610169"></a><a id="_Toc107043727" name="_Toc107043727"></a>Våtmarker i skogslandskapet</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Utdikningen av skogsmark i skogs- och mellanbygderna har i många fall varit lika omfattande som i slättlandskapet. Utdikningar i skogslandskapet har medfört att variationen av naturtyper har minskat. Flera av våra hotade arter och biotoper såsom rikkärr, fattigkärr, sumpskogar och översilningsskogar är knutna just till dessa nu ovanliga våtmarker. Behovet av restaurering och nyanläggning av våtmarker på skogsmark är därmed stort, och vi föreslår ett delmål som berör detta. Det nya delmålet bör formuleras: <span style="font-style: italic;">I skogslandskapet skall minst 10 000 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. </span>Kostnaden för återställande av våtmarker och småvatten i skogslandskapet är ofta ringa då det i många fall kan räcka med att lägga igen diken.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">19.5	</span><a id="_Toc106608166" name="_Toc106608166"></a><a id="_Toc106610170" name="_Toc106610170"></a><a id="_Toc107043728" name="_Toc107043728"></a>Avvattningsbegreppet</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Avvattningsbegreppet behöver preciseras närmare. Ökad samsyn om avvattningsbegreppet är angelägen för hanteringen av ärenden som rör både jord- och skogsbruk. I begreppet avvattning måste också inräknas nya skogsbilvägar i förekommande fall. Avvattningsförbudet bör utökas. Ett förslag att utöka det generella avvattningsförbudet till att även omfatta delar av Norrlandskusten lämnades av Naturvårdsverket till regeringen 1996. Lämpliga delar av förslaget bör implementeras snarast.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">20	</span><a id="_Toc106608167" name="_Toc106608167"></a><a id="_Toc106610171" name="_Toc106610171"></a><a id="_Toc107043729" name="_Toc107043729"></a>Levande skogar</h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">20.1	</span><a id="_Toc106608168" name="_Toc106608168"></a><a id="_Toc106610172" name="_Toc106610172"></a><a id="_Toc107043730" name="_Toc107043730"></a>Hållbar förvaltning</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">För ökad och bibehållen biologisk mångfald i skogen, utom och inom skyddade områden, behöver vi fokusera mer på förvaltning, inte minst med tanke på klimatförändringar, fragmentering av landskapet och insikten att mycket av mångfalden är en följd av brukande. Vi måste se till landskaps- och helhetsperspektiv snarare än att fokusera på enskilda arter eller isolerade områden. Vi måste se den biologiska mångfalden ur ett socialt och kulturellt perspektiv med lokal förvaltning som en möjlighet. En långsiktigt hållbar naturvård måste arbeta med, inte mot, lokalbefolkning och markägare. Hållbar och rättvis förvaltning är en viktig demokratifråga. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">20.2	</span><a id="_Toc106608169" name="_Toc106608169"></a><a id="_Toc106610173" name="_Toc106610173"></a><a id="_Toc107043731" name="_Toc107043731"></a>Flexibilitet vid områdesskydd</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi vill se en stor flexibilitet när det gäller om staten vid reservatsbildning bör köpa mark eller om intrångsersättning är att föredra. Likaså vill vi se en ökad valmöjlighet vad gäller val av bevarandeinstrument. I dessa fall är det viktigt att instrumenten är kvalitetssäkrade. När det gäller naturvårdsavtal anser vi att dessa skall löpa om 49 år och inrättas med högsta naturvärden som grund. Myndigheter skall visa stor lyhördhet gentemot markägaren, och om denne vill ha kvar marken i egen ägo skall detta så långt möjligt respekteras. Möjlighet att i reservat teckna skötselavtal med markägaren för uppnående av fastlagda bevarandemål skall beaktas. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">20.3	</span><a id="_Toc106608170" name="_Toc106608170"></a><a id="_Toc106610174" name="_Toc106610174"></a><a id="_Toc107043732" name="_Toc107043732"></a>Förstärkt biologisk mångfald</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Att tala om endast lövskog under delmål kring förstärkt biologisk mångfald innebär att man kan uppnå delmålet genom ökade arealer björk eller asp, vilket inte alls räddar den biologiska mångfalden i skogen. Miljöpartiet anser att det behövs en markering kring ädellövskog och sumpskog. De flesta i dag hotade arterna i skogslandskapet är knutna till ädellövskogen. Detta hör samman med att just ädellövskogen har trängts tillbaka kraftigt och bara är en spillra av vad den har varit. Dessutom har Sverige ett internationellt ansvar när det gäller ädellövskogen. Även sumpskogarna har nästan helt försvunnit till följd av dikning. Miljöpartiet föreslår därför två ytterligare bisatser till delmålet enligt följande: </p> <ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"> <li> <p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">Arealen ädellövskog skall öka kontinuerligt. </p> </li> <li> <p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"><span class="text11b1"><span style="font-weight: normal; font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Arealen sumpskogar skall bibehållas och gärna öka.</span></span></p> </li> </ul> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">20.4	</span><a id="_Toc106608171" name="_Toc106608171"></a><a id="_Toc106610175" name="_Toc106610175"></a><a id="_Toc107043733" name="_Toc107043733"></a>Mer resurser krävs</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Mer resurser samt högre prioritet behövs för skydd av skog. Med tanke på att det råder en stor eftersläpning för skötsel av skogliga reservat bör det också beskrivas hur skötsel av reservat och biotopskydd skall finansieras framgent. För att rätt områden skall skyddas och för att de skall ges rätt skydd behöver ekologisk landskapsplanering enligt förslag under 16:e miljömålet genomföras. Vi behöver utöka vår kunskap när det gäller optimal naturvård under brukande. Vissa skogar skall lämnas för fri utveckling, andra kan tåla vissa ingrepp utan att förlora i naturvärden medan en del kräver ingrepp för att värdena skall bestå.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">20.5	</span><a id="_Toc106608172" name="_Toc106608172"></a><a id="_Toc106610176" name="_Toc106610176"></a><a id="_Toc107043734" name="_Toc107043734"></a>Fältbesök före avverkning</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi vill öka möjligheterna för skogsvårdsorganisationen att göra fältbesök före avverkning. Det är mycket viktigt att skogsvårdsstyrelserna kan besiktiga planerade föryngringsavverkningar för att vid behov kunna föreslå andra och miljömässigt bättre lösningar. Nyttan kopplas hårt till att bevara både naturvärden och kulturvärden genom förbättrad generell hänsyn i skogsbruket; således har åtgärden även bäring på uppfyllande av delmål kring kulturvärden.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">20.6	</span><a id="_Toc106608173" name="_Toc106608173"></a><a id="_Toc106610177" name="_Toc106610177"></a><a id="_Toc107043735" name="_Toc107043735"></a>Mer baggar och fåglar</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Regeringen bör initiera en översyn av borttagandet av passusen i 29 § i skogsvårdslagen som säger att maximalt fem kubikmeter rå död ved per hektar får lämnas i skogen. Sedan denna paragrafs tillblivelse har ny forskning visat att man kan lämna mycket mer utan risk för skadliga insektsangrepp. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">20.7	</span><a id="_Toc106608174" name="_Toc106608174"></a><a id="_Toc106610178" name="_Toc106610178"></a><a id="_Toc107043736" name="_Toc107043736"></a>Kulturvärden</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi ser stora möjligheter i att kunna göra natur- och kulturvärdesinformation tillgänglig för markägare och allmänhet via digitala kartor. I dag kan Skogsstyrelsen direkt se om ett avverkningsanmält objekt innehåller kända kulturminnen och meddela detta. Problemet är att objekten inte alltid är kända eller helt inlagda. Ett annat problem är att dessa upplysningar inte kan lämnas vid exempelvis gallringar, vilka ju inte är anmälningspliktiga. Vi vill därför att uppgifterna om kulturminnen skall göras så lättillgängliga som möjligt så att skogsägaren, virkesköparen och entreprenören lätt kan komma åt dem. När så har skett kan man rätteligen höja kraven på skogsägaren att ta vederbörlig hänsyn. Åtgärder i form av rådgivning och information till skogsbruket samt utveckling av skonsammare markberedningsmetoder och bättre incitament för maskinförare att ta hänsyn är också av största vikt för att rädda kulturvärden i skogen.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">20.8	</span><a id="_Toc106608175" name="_Toc106608175"></a><a id="_Toc106610179" name="_Toc106610179"></a><a id="_Toc107043737" name="_Toc107043737"></a>Statliga skogsägare</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Som en följd av ny kunskap som framkommit i och med Naturvårdsverkets inventering av skyddsvärd mark inom det statliga skogsinnehavet föreslår Miljöpartiet ett nytt delmål. Vi anser att staten som skogsägare skall ta ett större ansvar genom att frivilligt och utan ersättning bevara skyddsvärd skog inom sitt ägande. Mycket av de skyddsvärda skogar som nu identifierats i norr är av urskogstyp; huggs de ned går de alltså inte lätt att återskapa. Därför anser vi att ett delmål enligt följande skall införas: <span style="font-style: italic;">Statlig skog av reservatsklass skall överföras från statliga skogsägare, såsom Fastighetsverket, till Sveaskog för att där bli ekoparker. Även skog av reservatsklass inom Sveaskogs ägande skall utgöra ekoparker.</span> Vi vill samtidigt se att all statlig skog som brukas skall certifieras. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det totala behovet av skyddad mark bedöms med dagens skogsbruk vara över 2 miljoner hektar varav 900 000 hektar skall skyddas till 2010. Detta nya delmål innebär därmed att man lägger en del av åtgärderna för att uppnå generationsmålet tidigare i processen. Att vänta med skydd till nästa målperiod, 2010–2020 kan vara ett vågspel då de områden som skall skyddas riskerar att avverkas. En tidigareläggning av skydd på statlig mark är därför motiverad.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">20.9	</span><a id="_Toc106608176" name="_Toc106608176"></a><a id="_Toc106610180" name="_Toc106610180"></a><a id="_Toc107043738" name="_Toc107043738"></a>Samråd kring skogsbilvägar</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Möjligheten att införa generell samrådsplikt för anläggning av skogsbilväg bör utredas av skogsmyndigheterna i samråd med naturvårdsmyndigheterna med sikte på införande snarast.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">21	</span><a id="_Toc106608177" name="_Toc106608177"></a><a id="_Toc106610181" name="_Toc106610181"></a><a id="_Toc107043739" name="_Toc107043739"></a>Ett rikt odlingslandskap<span class="text111"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 16.0pt;"></span></span></h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">21.1	</span><a id="_Toc106608178" name="_Toc106608178"></a><a id="_Toc106610182" name="_Toc106610182"></a><a id="_Toc107043740" name="_Toc107043740"></a>Bevarande av ängs- och hagmarker</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Det är inte bara kvantiteten utan också kvaliteten på ängs- och hagmarkerna som är viktig. Ersättningarna för skötsel av de rikaste markerna måste prioriteras, och ersättningarna måste vara skäliga för det arbete marknaden kräver. Vi anser att det vid bristande resurser är de mest värdefulla markerna som skall prioriteras hellre än att man satsar på kvantitet. Därmed måste man också acceptera en ojämn fördelning över landet. Fördelningen av resurser till länsstyrelserna för arbetet bör ses över med ambitionen att uppnå bästa naturvårdsnytta. Dessa resurser bygger i dag delvis på historiska tilldelningar vilket inte alltid är optimalt. Det är vid resurstilldelning viktigt att utgå ifrån mängden objekt snarare än ytan. Ett litet område tar i princip lika lång tid att hantera som ett stort. Bättre fokus och prioritering krävs för att vi skall kunna ha ängs- och hagmarkerna kvar.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">21.2	</span><a id="_Toc106608179" name="_Toc106608179"></a><a id="_Toc106610183" name="_Toc106610183"></a><a id="_Toc107043741" name="_Toc107043741"></a>Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Delmål om framtagande av program för bevarande av lantbrukets ekonomibyggnader anses kunna uppnås utan ytterligare åtgärder. Miljöpartiet anser därför att målet skall flyttas till en lista med uppnådda mål (guldgubbar) och ersättas med ett delmål kring programmets genomförande. Alternativt kan ett delmål formuleras kring lantbrukets ekonomibyggnader i ett vidare perspektiv. Ekonomibyggnader hör landsbygden till, om alla uthus, ladugårdar och lador försvinner är en del av landskapsbilden borta. De är en viktig del av landskapet.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">21.3	</span><a id="_Toc106608180" name="_Toc106608180"></a><a id="_Toc106610184" name="_Toc106610184"></a><a id="_Toc107043742" name="_Toc107043742"></a>Ekologiskt jordbruk bidrar till ”ett rikt odlingslandskap”</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Ekologiskt lantbruk bidrar till ett rikt odlingslandskap genom stärkt biologisk mångfald. Genom att ekologiska djur (idisslare) utfodras med mer grovfoder än konventionella djur blir en större andel åkermark på den ekologiska gården bevuxen med vall. Bristen på vallodling i slättbygden är ett avgörande skäl till minskningen av insekter och fåglar. Den största biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet finns i naturbetesmarker och slåtterängar. Kravreglerna garanterar att en viss andel av fodret kommer från bete, och ett högre krav på utevistelse för djuren kan leda till ökat bete på naturbetesmarker.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Enligt en av Jordbruksverkets undersökningar finns ett tydligt samband mellan gårdar med stöd för ekologisk produktion och mängden betesmark. Ökad andel ekologisk odling är en viktig åtgärd för miljökvalitetsmålets uppfyllelse.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">22	</span><a id="_Toc106608181" name="_Toc106608181"></a><a id="_Toc106610185" name="_Toc106610185"></a><a id="_Toc107043743" name="_Toc107043743"></a>Storslagen fjällmiljö<span class="text111"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 16.0pt;"></span></span></h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER"><span class="text111">22.1	</span></span><span class="text111"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 13.0pt;"><a id="_Toc106608182" name="_Toc106608182"></a><a id="_Toc106610186" name="_Toc106610186"></a><a id="_Toc107043744" name="_Toc107043744"></a>Mark och terräng</span></span></h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"><span class="text111"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Jordarna i fjällområdet är i många fall mycket tunna och därmed känsliga för mekanisk påverkan. Dessutom går de biologiska processerna långsamt på grund av den korta växtsäsongen. Sammantaget gör det att marken är känsligare samt reparerar sig långsammare. Alltså bör restriktivitet råda för verksamhet som orsakar markskador i fjällen. </span></span>En viktig åtgärd för att begränsa skador av barmarkskörning av terrängfordon och skotrar är att det föreslagna kravet på terrängkörningsplaner i terrängkörnings-förordningen införs snarast. <span class="text111"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Ökade och lagligt bindande krav måste ställas på terrängkörning. </span></span>När det gäller renskötseln bör antalet betesdjur anpassas till vad naturen tål i form av bete och tramp. En viktig åtgärd är att minska markslitage och negativa effekter av renstängsel. Därför är de förslag i den riktningen som återfinns i renbeteskommissionens betänkande viktiga att beakta och om möjligt genomföra snarast. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">22.2	</span><a id="_Toc106608183" name="_Toc106608183"></a><a id="_Toc106610187" name="_Toc106610187"></a><a id="_Toc107043745" name="_Toc107043745"></a>Tysta områden</h2> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Det är av flera skäl viktigt med tysta områden i fjällen, framför allt tätortsnära sådana då det är dessa som har bäst tillgänglighet. Överflygning på låg höjd måste regleras striktare och i princip endast tillåtas inom anvisade stråk. Även i övrigt bör skärpningar vad gäller flygverksamhet övervägas. Den i dag löst reglerade rätten att framföra skoter missbrukas på många håll. Vi anser att ett förbud för icke målinriktad trafik (t.ex. upprepade körningar fram och tillbaka längs en sjö, eller upp- och nedför en sluttning) måste införas.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">22.3	</span><a id="_Toc106608184" name="_Toc106608184"></a><a id="_Toc106610188" name="_Toc106610188"></a><a id="_Toc107043746" name="_Toc107043746"></a>Vildmarksguider</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi vill stärka naturturismen genom att stimulera etablering av turistcentraler i fjällkommunerna där reservat och nationalparker presenteras. Här bör finnas utbildade och språkkunniga guider som kan informera om natur och inspirera till friluftsliv och turism i de fjällnära skogarna. USA, Kanada, Australien och andra länder ligger mycket långt framme och de kan utgöra exempel genom sina akademiskt utbildade ”wildlife guides”. </p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">23	</span><a id="_Toc106608185" name="_Toc106608185"></a><a id="_Toc106610189" name="_Toc106610189"></a><a id="_Toc107043747" name="_Toc107043747"></a>God bebyggd miljö</h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">23.1	</span><a id="_Toc106608186" name="_Toc106608186"></a><a id="_Toc106610190" name="_Toc106610190"></a><a id="_Toc107043748" name="_Toc107043748"></a>Hårdgjord yta</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet avslår regeringens förslag till revidering av delmål kring hårdgjord yta och vill ha kvar formuleringen att andelen hårdgjord yta inte skall öka. Hårdgjorda ytor kostar i form av ökade mängder dagvatten, mer smutsigt avrinningsvatten och mindre av grönytor. Grönytor fyller en mängd viktiga funktioner i staden, såsom renare luft, rening av vatten, friskare människor, bättre fuktbalans osv. Det är därför inte bra att devalvera delmålet på denna punkt.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">23.2	</span><a id="_Toc106608187" name="_Toc106608187"></a><a id="_Toc106610191" name="_Toc106610191"></a><a id="_Toc107043749" name="_Toc107043749"></a>Näringskretslopp</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">För att kunna sluta näringskretslopp krävs åtgärder redan på planeringsstadiet. Miljöpartiet anser därför att en strecksats om detta bör tillfogas delmålet – <span style="font-style: italic;">hur näringskretsloppet skall kunna slutas genom tillgodogörande av närsalter i urin och fekalier.</span> Naturvårdsverket får i uppdrag att ta fram informationsmaterial och riktlinjer för hur man i den kommunala planeringen kan arbeta med alternativa VA-lösningar för minskande närsaltsbelastningar och slutna kretslopp. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">23.3	</span><a id="_Toc106608188" name="_Toc106608188"></a><a id="_Toc106610192" name="_Toc106610192"></a><a id="_Toc107043750" name="_Toc107043750"></a>Minskat buller</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Delmålet för minskat buller är för snävt, vi anser att det mer måste utgå från ett folkhälsoperspektiv. Man bör därmed inte inskränka sig till endast trafikbuller, utan det bör gälla allt buller. Det bör även vara en ambition att antalet människor som känner sig störda av buller skall minska. Detta gäller både buller som är över riktvärden och sådant buller som inte är det men som däremot är konstant och därmed störande.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Genom förtätning utnyttjas i dag områden som man vet är bullerstörda för bebyggelse; vi anser detta olämpligt. Om man ändå bygger i störda lägen bör man se till att alla lägenheter har en ”tyst sida”. I större städer där man har problem med buller bör åtgärdsprogram för buller upprättas. Vägverket skall kunna anmodas använda alternativa gatubeläggningar. Två miljoner människor anses vara utsatta för buller som överskrider riktvärdena för utomhusbuller vid bostaden, och antalet som exponeras över riktvärdena ökar kontinuerligt till följd av ökad trafik och bebyggelse i mer bullerstörda lägen. Det är därmed tydligt att riktvärden inte är ett tillräckligt skarpt instrument för att man i kommunal planering och vid politiska beslut skall fatta beslut i rätt riktning. Vi vill även införa bindande gränsvärden för buller. Därmed blir kraven på åtgärder större.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">23.4	</span><a id="_Toc106608189" name="_Toc106608189"></a><a id="_Toc106610193" name="_Toc106610193"></a><a id="_Toc107043751" name="_Toc107043751"></a>Uttag av naturgrus</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi anser att delmålet bör lyda: <span class="text111"><span style="font-style: italic;"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">År 2010 skall det årliga uttaget av naturgrus i landet understiga 8 miljoner ton.</span></span><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;"> I detta bör även uttag till husbehov inräknas. Vi vill att en översyn av </span><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt; font-style: italic;">uttag till husbehov</span><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;"> görs. Hur omfattande är denna verksamhet, vad används gruset till, används grus när andra material skulle kunna komma i fråga är exempel på frågor som bör besvaras i en sådan utredning. </span></span>Naturgrusexploatering skall utgå ifrån vad som är hållbart och ett hushållningsperspektiv, inte vad som är möjligt med hänsyn till möjliga användningsområden. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">23.5	</span><a id="_Toc106608190" name="_Toc106608190"></a><a id="_Toc106610194" name="_Toc106610194"></a><a id="_Toc107043752" name="_Toc107043752"></a>Avfallsförbränningsskatt</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">En förbränningsskatt på avfall samt hårdare krav på vilket avfall som får förbrännas bör införas omgående. Det skall inte vara möjligt att förbränna en stor del av det avfall som innefattas av producentansvaret eller kan komposteras. Det bör vara lagstadgat hur stor andel av det som förbränns som får vara sådant som inte skall brännas. Detta bör regeringen fastställa i förordning eller föreskrift. I dag finns inga incitament att minska materialförbrukning genom återanvändning, återvinning eller materialsnålhet. Avfall som förbränns skall vara sorterat så att gällande återvinningsmål uppnås. Det skall även vara krav på elgenerering vid all förbränning av avfall.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">23.6	</span><a id="_Toc106608191" name="_Toc106608191"></a><a id="_Toc106610195" name="_Toc106610195"></a><a id="_Toc107043753" name="_Toc107043753"></a>Energianvändning i byggnader</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">För att konkretisera delmålet om minskad energianvändning i byggnader bör en procentandel över minskningen anges. Dessutom bör det tydliggöras att en större energiandel skall komma från förnybara källor. Miljöpartiet föreslår därför följande formulering: <span class="text111" style="font-style: italic;"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta skall bl.a. ske genom att den totala energianvändningen minskas med 20 % samt att andelen energi från förnybara källor ökar kontinuerligt.</span></span></p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">23.7	</span><a id="_Toc106608192" name="_Toc106608192"></a><a id="_Toc106610196" name="_Toc106610196"></a><a id="_Toc107043754" name="_Toc107043754"></a>El till uppvärmning</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Energiförbrukningen i fastigheter ökar snarare än minskar. Dagens priser på el ger inga starka incitament att hushålla med el eller effekt. Där prisskillnader har funnits mellan natt- och dagtariffer tas dessa ibland bort. Kunden bör tvärtom få incitament att spara när elen är som dyrast för samhället, annars blir resultatet ineffektiv användning av miljösämre energikällor för att klara effekttoppar. Ett rörligt elpris som bättre speglar de verkliga kostnaderna skulle ge bättre styrning. Vi vill förändra dagens system så att elvärme belastas med sina fulla samhällsekonomiska kostnader. Miljöpartiet anser att en utredning bör tillsättas för att föreslå en reform med denna inriktning. Ett alternativ som då bör prövas är en effektprissättning. Vi anser vidare att regeringen bör överväga utredning om en särskild skatt på effekt (s.k. ”proppskatt”). </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det skall inte vara tillåtet att installera el som enda uppvärmningskälla eller som effektdrivande uppvärmningskälla (t.ex. bergvärme) vid nybyggnation av permanentboende. Miljöpartiet anser att el som uppvärmningskälla successivt bör avvecklas. En handlingsplan bör tas fram under 2006, dels för hur den totala elen till uppvärmning skall halveras till 2015, dels för hur den effektdrivande elvärmen skall halveras till 2010. Detta skall ske utan ökning av fossil (inkl. torv) energianvändning.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">23.8	</span><a id="_Toc106608193" name="_Toc106608193"></a><a id="_Toc106610197" name="_Toc106610197"></a><a id="_Toc107043755" name="_Toc107043755"></a>Individuell mätning</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Individuell mätning av värme och varmvatten samt tät mätaravläsning gynnar ett effektivt energiutnyttjande. Vi vill se förslag på hur man kan öka den individuella mätningen av framför allt värme men även varmvatten i befintlig bebyggelse. Vi vill även lagstadga om individuell mätning av varmvatten och värme vid nybyggnation av flerbostadshus. För offentliga byggnader bör prissättning så långt ned i kedjan som möjligt eftersträvas. Det är människorna i verksamheten som kan påverka förbrukningen, och incitamenten att påverka bör ligga hos dem som kan påverka.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">23.9	</span><a id="_Toc106608194" name="_Toc106608194"></a><a id="_Toc106610198" name="_Toc106610198"></a><a id="_Toc107043756" name="_Toc107043756"></a>Biologisk mångfald i tätorter</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Flera hotade arter förekommer i bebyggda miljöer (inkl. sand- och grustäkter som i miljömålsstrukturen räknas till bebyggd miljö). Bland de arter som nu är aktuella för åtgärdsprogram är det främst två grupper av arter för vilka bebyggelsemiljöer har stor betydelse, dels ett antal arter som har en väsentlig del av sina förekomster i pågående eller tidigare sand- och grustäkter, dels arter knutna till hålträd och gamla grova träd.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">De arter som lever i pågående eller tidigare sand- och grustäkter hotas främst av igenplantering eller spontan igenväxning efter täktens avslutande. När det gäller grova träd och hålträd behövs först en kartläggning av dem och sedan en aktiv planering för bevarande och återskapande av dem. Planeringsinstrumenten finns framför allt hos kommunerna, dels genom deras ansvar för den fysiska planeringen i stort, dels genom att det vanligen är kommunerna som sköter parker, grönytor och planteringar inne i tätorterna. Södra Sverige (upp till Limes norrlandicus) är viktigast i detta avseende, men en del hotade arter i grova träd och hålträd finns även längre norrut. Prioritering av hotade arter i täktåterställningsärenden samt grova träd behöver lyftas i ett särskilt delmål om bevarande av biotoper i bebyggd miljö.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24	</span><a id="_Toc106608195" name="_Toc106608195"></a><a id="_Toc106610199" name="_Toc106610199"></a><a id="_Toc107043757" name="_Toc107043757"></a>Biologisk mångfald</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Diskussioner har förts huruvida miljökvalitetsmålet skall stå som eget eller integreras i befintliga. Miljöpartiet anser att det är värt att ha ett separat miljömål rörande biologisk mångfald då det ger en fokusering och tyngd som inte fås vid en integrering. Det finns åtgärder, mål och synsätt som rör biologisk mångfald vilka är generella oavsett landskapstyper och element. Ett ytterligare skäl att ha ett mål rörande biologisk mångfald är att detta tydliggör att Sverige arbetar med införlivandet av konventionen om biologisk mångfald. Huvudlinjen i denna är att utvecklingen skall vara vänd 2010, dvs. förlusten av biologisk mångfald skall ha upphört. I ett generationsperspektiv, fram till 2020, skall målet sättas högre. Därmed skall vi inom en generation kunna glädjas åt en ökande biologisk mångfald.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24.1	</span><a id="_Toc106608196" name="_Toc106608196"></a><a id="_Toc106610200" name="_Toc106610200"></a><a id="_Toc107043758" name="_Toc107043758"></a>Miljökvalitetsmålet</h2> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Formuleringen av miljökvalitetsmålet speglar dock ett något statiskt synsätt som inte tar hänsyn till den dynamik som är nödvändig för en långsiktigt bevarad mångfald. Inte minst med tanke på stora förändringar i form av klimat, spridning av kemiska ämnen, luftföroreningar, utsläpp till hav och vattendrag samt markanvändning är det viktigt att konstatera att upprätthållandet av biologisk mångfald skall ske i ett system i förändring. Miljöpartiet anser därför att miljökvalitetsmålet skall ha följande lydelse: <span style="font-style: italic;">Alla arter och naturtyper i Sverige skall fortleva eller utvecklas med bibehållen eller ökad genetisk och geografisk variation. Den biologiska mångfalden bevaras genom att arternas livsmiljöer och ekosystemens funktioner och processer värnas. Naturen med dess växter, djur, svampar och övriga organismer skall kunna vara tillgänglig för människan för en ökad hälsa, livskvalitet och välfärd. </span>Större fokus måste riktas på hur den biologiska mångfalden förvaltas i en föränderlig värld. Föränderliga ekologiska och samhälleliga processer kräver adaptiv förvaltning. Effekterna av och möjligheterna hos nya markanvändningssätt såsom golfbanor, ledningsgator, hästgårdar och vägrenar måste beaktas, likaså klimat- och miljöförändringar.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24.2	</span><a id="_Toc106608197" name="_Toc106608197"></a><a id="_Toc106610201" name="_Toc106610201"></a><a id="_Toc107043759" name="_Toc107043759"></a>Akutforskning</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Inom detta miljökvalitetsmål, liksom inom övriga, behövs forskningsmedel som är möjliga att mobilisera och rikta snabbt och med en klar tillämpningsambition. När missförhållanden eller utdöenden uppdagas behövs forskningsåtgärder omgående för att förstå problemet och kunna åtgärda det. Förutom mer medel till långsiktig forskning kring mångfaldsbevarande behövs alltså en ”akutforskningsbudget” att använda för att om möjligt lösa avgränsade akuta problem snabbt. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24.3	</span><a id="_Toc106608198" name="_Toc106608198"></a><a id="_Toc106610202" name="_Toc106610202"></a><a id="_Toc107043760" name="_Toc107043760"></a>Hejdad förlust av biologisk mångfald</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet anser inte att ett internationellt mål måste finnas identiskt i ett delmål. Förlusten av biologisk mångfald skall vara hejdad 2010, det är en förutsättning, och detta skall tydligt framgå i text. Vi anser att samtliga delmål syftar till detta mål. Ett delmål för att nå dit anser vi kan formuleras enligt följande: <span style="font-style: italic;">Senast 2008 skall kunskap om naturvärdens förekomster och geografiska fördelning finnas samlade regionalt samt åtföljas av strategier för att säkerställa helheten i naturvårdsarbetet.</span> </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24.4	</span><a id="_Toc106608199" name="_Toc106608199"></a><a id="_Toc106610203" name="_Toc106610203"></a><a id="_Toc107043761" name="_Toc107043761"></a>Ekologiska landskapsstrategier</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">En bra åtgärd för att uppnå ovanstående delmål är upprättande av regionala ekologiska landskapsstrategier som bedömer och tar hänsyn till möjligheterna att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Länsstyrelser och skogsvårdsorganisationen bör få ett gemensamt uppdrag i ekologisk landskapsplanering, vilket skall ske i samråd med övriga intressenter såsom markägare, frivilligorganisationer och kommuner. Kvaliteten på skydd, restaureringar och annat naturvårdsarbete vilar på dessa planer. Därför vill vi att detta skall ges en hög prioritet tidigt och vara klart senast 2008. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24.5	</span><a id="_Toc106608200" name="_Toc106608200"></a><a id="_Toc106610204" name="_Toc106610204"></a><a id="_Toc107043762" name="_Toc107043762"></a>MKB utifrån biologiskt mångfaldsperspektiv</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljökonsekvensbeskrivningar bör förbättras utifrån ett biologiskt mångfaldsperspektiv. De regionala landskapsstrategierna kommer förutom att peka ut bristbiotoper även att kunna visa på bristande konnektivitet och isolation. Planerna bör därmed också kunna användas som stöd i samhällsplaneringen och vid miljökonsekvensbeskrivningar. Vägar, bebyggelse och andra ingrepp bör ej göras så att viktiga biotoper fragmenteras. Kan detta ej undvikas skall korridorer eller passager ordnas så att de ekologiska funktionerna bibehålls. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24.6	</span><a id="_Toc106608201" name="_Toc106608201"></a><a id="_Toc106610205" name="_Toc106610205"></a><a id="_Toc107043763" name="_Toc107043763"></a>Delmål om minskad andel hotade arter</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Den minskade andelen hotade arter, 30 %, bör gälla inom organismgrupper. Det är inte acceptabelt att alla groddjur försvinner medan vi räddar alla fågelarter. Initialt, innan behoven för olika hotade arter är kända, måste skyddet inriktas mot hotade biotoper och ekosystem. Hotade arter och hotade biotoper sammanfaller av naturliga skäl ofta. Alltså är biotopskydd och en ekologisk helhetssyn nödvändiga för bevarande av enskilda arter. Åtgärdsprogram bör upprättas och bristbiotoper identifieras. En nödvändig åtgärd som skall ske i förlängningen av landskapsstrategierna är restaurering av biotoper. Viktigt här är att betona småbrukarens viktiga medverkan och roll i ett mångfasetterat och levande landskap. Mångfald i brukande genererar mångfald i naturen; dessutom skall inte samhället ta på sig allt ansvar för skydd och hävd av våra kulturmarker. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24.7	</span><a id="_Toc106608202" name="_Toc106608202"></a><a id="_Toc106610206" name="_Toc106610206"></a><a id="_Toc107043764" name="_Toc107043764"></a>Hållbart nyttjande </h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">I dag saknas operativa indikatorer för biologisk mångfald. Uppföljning, utvärdering och övervakning är viktiga ingredienser i bevarandearbetet. Vi vill därför föreslå följande åtgärd. <span style="font-style: italic;">Senast 2007 skall samtliga sektorer som utnyttjar biologisk mångfald formulera konkreta operativa definitioner av hållbart nyttjande, med metoder och tydliga indikatorer som speglar mångfald på alla nivåer från ekosystem till gener</span>. Uppdraget bör gå till berörda sektorsmyndigheter såsom Jordbruksverket, Fiskeriverket och Skogsstyrelsen. Vidare bör en särskild utredare tillsättas för att identifiera och beskriva lämpliga metoder och indikatorer för att mäta biologisk mångfald. Vi anser att dessa åtgärder är betydligt mer angelägna än den nu föreslagna åtgärden om ekonomiska värden. Vi ställer oss frågande till nyttan av att sätta ekonomiska värden på biologisk mångfald. Vad är syftet, vad skall dessa värden användas till och på vilket sätt leder det till delmålsuppfyllelse?</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24.8	</span><a id="_Toc106608203" name="_Toc106608203"></a><a id="_Toc106610207" name="_Toc106610207"></a><a id="_Toc107043765" name="_Toc107043765"></a>Delmål kring främmande arter</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Till nästa fördjupade utvärdering bör ett delmål kring främmande arter formuleras. Vi anser att detta blir tydligare som delmål än som en del av hushållningsstrategin. Med ”främmande arter” menas såväl exoter som genetiskt modifierade organismer. Det är i sammanhanget viktigt att inte bara fokusera på introduktion utan även på spridning. Man kan inte tala om introduktion när det exempelvis gäller minken eller signalkräftan, vilka är introducerade och vars spridning bör regleras. Försiktighetsprincipen måste vara vägledande vid introduktioner då det är extremt svårt att förutse effekterna av ett utsättande. Ofta är det dessutom, om negativa effekter uppstår, omöjligt att göra ogjort. De historiska exemplen över misslyckade introduktioner i syfte att berika är otaliga. Men det finns även lyckade exempel, och många av våra grödor kommer utifrån. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24.9	</span><a id="_Toc106608204" name="_Toc106608204"></a><a id="_Toc106610208" name="_Toc106610208"></a><a id="_Toc107043766" name="_Toc107043766"></a>GMO</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Den svenska regeringens positiva inställning till användningen av genmodifierade organismer (GMO) i jordbruket måste ändras. GMO kan liknas vid introduktionen av främmande arter i vår miljö. Den bör behandlas minst lika restriktivt. Men användningen av genmodifierade organismer ökar i det globala och europeiska jordbruket. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Livsmedelsproduktion bör styras av upplysta, välinformerade konsumenters efterfrågan. Det är svårt att tänka sig att grödor av typen herbicidresistenta skulle drivas fram av konsumentkrav. Vi känner i dagsläget inte till någon konsumentrörelse som kräver GMO-mat, däremot finns det de som vill ha GMO-fri mat, detta bör beaktas. Dels måste konsumenter informeras om maten inte är GMO-fri (inklusive ifall GMO-grödor eller biprodukter använts i djurfoder) genom tydlig och vederhäftig märkning, dels bör det alltid finnas GMO-fria alternativ att välja. Diskussionen om gränsvärden för hur mycket GMO ett parti livsmedel får innehålla för att klassas som GMO-fri är ett uttryck för bristfällig kontroll i hanteringen. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Användningen av GMO i EU:s jordbruk bestäms i stor utsträckning på EU-nivå. När en gröda väl godkänts för kommersiell användning är det svårt för ett land eller jordbruk att hindra att den används. Den svenska regeringen har varit en av de aktivaste vad gäller att verka för att EU skall tillåta GMO, enligt en sammanställning av miljöorganisationen Friends of the Earth Europe. Denna linje bör ändras. Det aviserade regeringsuppdraget till Naturvårdsverket bör belysa hur GMO-introduktion kan påverka möjligheterna att uppnå snarare än möjligheterna att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">24.10	</span><a id="_Toc106608205" name="_Toc106608205"></a><a id="_Toc106610209" name="_Toc106610209"></a> <a id="_Toc107043767" name="_Toc107043767"></a>Kunskapsuppbyggnad</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">För ett långsiktigt bevarande är det nödvändigt med förståelse, kunskap och acceptans hos Sveriges befolkning. De biologiska kunskaperna är alltför bristfälliga på många håll. Därför vill vi formulera ett delmål enligt följande: <span class="text111" style="font-style: italic;"><span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt;">Senast år 2010 skall Sveriges befolkning känna till och förstå huvuddragen i arbetet med hållbart nyttjande samt bevarande av biologisk mångfald. </span></span>För att nå ökad medvetenhet kring biologisk mångfald krävs utbildningsinsatser för lärare vid grundskola, gymnasium samt högskola/ universitet för att långsiktigt bygga upp en bred kunskapsbas. Resultatet av den utredning som nu arbetar (dir. 2004:144) bör användas för att formulera lämpliga åtgärder som höjer kunskapsnivån vad gäller biologisk mångfald. Vi ser också positivt på det nationella program för lokal och traditionell kunskap som beskrivs i propositionen.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25	</span><a id="_Toc106608206" name="_Toc106608206"></a><a id="_Toc106610210" name="_Toc106610210"></a><a id="_Toc107043768" name="_Toc107043768"></a>Strategierna</h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.1	</span><a id="_Toc106608207" name="_Toc106608207"></a><a id="_Toc106610211" name="_Toc106610211"></a><a id="_Toc107043769" name="_Toc107043769"></a>En strategi för effektivare energianvändning och transporter</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Under rubriken <span style="font-style: italic;">effektivare energianvändning</span> vill vi lägga in hela energiomställningen. Vi måste framför allt skapa ett energisnålare samhälle men också byta till mer förnybara energikällor. På sikt måste all energi komma från förnybara energikällor.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.2	</span><a id="_Toc106608208" name="_Toc106608208"></a><a id="_Toc106610212" name="_Toc106610212"></a><a id="_Toc107043770" name="_Toc107043770"></a>Avveckling av fossila bränslen</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">På ett flertal ställen nämns visionen om att basera hela energitillförseln på förnybara energikällor. Vi vill att ett konkret <span style="font-style: italic;">handlingsprogram för avveckling av fossila bränslen</span> för energi- och transportändamål tas fram.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.3	</span><a id="_Toc106608209" name="_Toc106608209"></a><a id="_Toc106610213" name="_Toc106610213"></a><a id="_Toc107043771" name="_Toc107043771"></a>Minskat transportarbete</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi vill även se ett <span style="font-style: italic;">handlingsprogram för minskat transportarbete</span>. Utgångspunkterna i detta skall vara för det första: transportarbetet skall minska; för det andra: transportarbetets bränsleanvändning skall bli effektivare; för det tredje: bränslet skall i ökad utsträckning vara förnybart. Starkt förbättrad bränsleeffektivitet behövs i särskilt personbilar, oavsett om dessa drivs med fossila eller förnybara bränslen. Regeringen skall verka för internationella krav på bränsleeffektivare fordon.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.4	</span><a id="_Toc106608210" name="_Toc106608210"></a><a id="_Toc106610214" name="_Toc106610214"></a><a id="_Toc107043772" name="_Toc107043772"></a>Bygg rätt från början</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Den miljövänligaste kilowattimmen är den som inte produceras. Därför bör fokus först ligga i energisnåla lösningar. Steg två är att se till att den energi man behöver är långsiktigt hållbart producerad. All av staten subventionerad renovering såsom ROT-bidrag skall ha en klar miljöambition. I Sverige bygger vi hus med tanken att de skall hålla länge. Det är bra men det gör också det viktigt att göra rätt från början. Nyproducerade hus måste vara energisnåla och vid behov uppvärmda på ett bra sätt. Solfångare för tappvärmevatten bör vara obligatoriskt liksom effektdrivande elvärme bör vara förbjudet. Det är ur samhällsperspektiv problematiskt att den högkvalitativa elen används till ett lågkvalitativt ändamål som uppvärmning, såväl direktverkande som via t.ex. värmepumpar. Speciellt olyckligt är att dessa så gott som alltid kompletteras med el som toppvärmekälla. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.5	</span><a id="_Toc106608211" name="_Toc106608211"></a><a id="_Toc106610215" name="_Toc106610215"></a><a id="_Toc107043773" name="_Toc107043773"></a>Oberoende biltester</h2> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">För att kunna göra bra val från energisynpunkter bör bränsletester på bilar göras av oberoende instans för att bli jämförbara. Det bör undersökas om en klassificering av bilar från A till G, analogt med märkning av vitvaror, kan underlätta konsumentens val av snålare fordon och stimulera näringslivet till att erbjuda sådana.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.6	</span><a id="_Toc106608212" name="_Toc106608212"></a><a id="_Toc106610216" name="_Toc106610216"></a><a id="_Toc107043774" name="_Toc107043774"></a>Kväveoxidavgifter</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi vill se en utvidgning från systemet med kväveoxidavgifter. Möjligheten att omforma avgiften till en skatt bör prövas. I dag innebär avgiften en ganska godtycklig omfördelning som frångår principen att förorenaren betalar. Eftersom skogsindustrin kör med mer varierande last har den svårare att optimera processen för att minska NOx-utsläpp än vad producenter av el och fjärrvärme har. Den blir då nettobetalare (vilket är rimligt) medan energiindustrin får dessa pengar (vilket inte är rimligt).</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Definitionen av kväveoxider är från miljösynpunkt ineffektiv då den varken räknar med dikväveoxid eller ammoniakutsläpp från icke-katalytisk NOx-rening. En översyn bör därför göras.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.7	</span><a id="_Toc106608213" name="_Toc106608213"></a><a id="_Toc106610217" name="_Toc106610217"></a><a id="_Toc107043775" name="_Toc107043775"></a>Flygskatt nationellt<span style="color: #000000;"></span></h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Energiskatt och koldioxidskatt på flygbränsle för inrikestrafik måste införas snarast möjligt. EU:s energiskattedirektiv tillåter (och uppmuntrar) numera EU-länderna att införa sådana skatter. Nederländerna har nyligen infört en skatt på 0,206 euro per liter flygfotogen. Sverige måste nu följa efter. Skatten bör beräknas utifrån flygets totala klimatpåverkan, inte bara koldioxiden. Den klimatrelaterade beskattningen bör vara i nivå med andra trafikslag och i proportion till dess miljöpåverkan. En lämplig nivå blir därmed 2:45 kr per kg koldioxid. Undantag bör göras på trafiklinjer längre än 50 mil samt till orter där alternativa färdmedel medför betydande tidsförluster för resande. En sådan skatt skulle jämna ut konkurrensförhållanden genom att minska de miljömässigt kontraproduktiva konkurrensfördelar som flyget har i dag, och därmed bidra till ökad samhällsekonomisk effektivitet och minskad klimatstörning.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.8	</span><a id="_Toc106608214" name="_Toc106608214"></a><a id="_Toc106610218" name="_Toc106610218"></a><a id="_Toc107043776" name="_Toc107043776"></a>Flygskatt internationellt</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Regeringen bör <span style="color: #000000;">driva på arbetet med miljöavgifter för flyget. EU-kommissionen utreder för närvarande gemensamma eller internationella miljöavgifter för flyget, i form av flygplatsavgifter. Detta behövs i väntan på att ICAO (International Civil Aviation Organisation) tar upp frågan om skatt på flygbränsle. Ingen tidsplan är angiven för EU-kommissionens arbete. Sverige bör vara pådrivande i denna process samt pröva möjligheten att gå före med ett eller flera medlemsländer, exempelvis Tyskland eller Spanien. Enligt EU:s nya energiskattedirektiv finns möjlighet för medlemsländerna att beskatta flygbränsle i trafik mellan två medlemsländer som bilateralt har avtalat om ett sådant skatteuttag.</span></p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.9	</span><a id="_Toc106608215" name="_Toc106608215"></a><a id="_Toc106610219" name="_Toc106610219"></a><a id="_Toc107043777" name="_Toc107043777"></a>Kilometerbaserad vägavgift</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Den nuvarande vägavgiften (eurovinjetten) för tunga fordon bör omgående ersättas med en kilometerbaserad vägskatt. Åtgärden medför utsläppsminskningar både vad gäller kväveoxider, partiklar och koldioxid samt leder till en bättre konkurrensneutralitet gentemot utländska åkerier. Generellt har rörliga avgifter mer styrning än fasta när det gäller trafik. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.10	</span><a id="_Toc106608216" name="_Toc106608216"></a><a id="_Toc106610220" name="_Toc106610220"></a> <a id="_Toc107043778" name="_Toc107043778"></a>Tyngd i energieffektiviseringsarbetet</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Ett energianvändningsråd, bestående av generaldirektörerna för Boverket, SCB, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Vägverket, Vinnova, Nutek, Formas samt möjligen större statliga fastighetsförvaltare som Fortifikationsförvaltningen, Vasakronan och Fastighetsverket bör inrättas. Rådet bör ha till uppgift att minimera och effektivisera energianvändningen inom sina verksamheter samt förmedla erfarenheter och goda exempel till övriga samhället.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.11	</span><a id="_Toc106608217" name="_Toc106608217"></a><a id="_Toc106610221" name="_Toc106610221"></a> <a id="_Toc107043779" name="_Toc107043779"></a>Energieffektiviseringsberedning</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Energieffektivisering stimulerar tillväxt och sysselsättning samt ger möjlighet till en säkrare och mer miljöanpassad tillförsel av energi. En energieffektiviseringsberedning bestående av representanter för berörda samhällssektorer med miljö- och samhällsbyggnadsministern som ordförande bör inrättas. Miljövårdsberedningen kan utgöra modell. Beredningen bör initialt ta fram mål och strategier för energieffektivisering inom olika sektorer. Dessa sektorsmål skall summera till en energieffektivisering om 2 % årligen på ett nationellt plan. Omställningen skall syfta mot uppsatta klimat- och miljömål. En viktig uppgift för beredningen blir att föreslå åtgärder som är kostnadseffektiva och leder till måluppfyllelse. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.12	</span><a id="_Toc106608218" name="_Toc106608218"></a><a id="_Toc106610222" name="_Toc106610222"></a> <a id="_Toc107043780" name="_Toc107043780"></a>Koldioxiddifferentierade registreringsskatter</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet noterar att Sverige har den törstigaste bilparken i EU. Uppgifter från miljöforskaren Per Kågeson och från Vägverket visar att nya personbilar i Sverige är i en klass för sig vad gäller höga koldioxidutsläpp. Detta är särskilt allvarligt då dessa bilar kan förväntas rulla på våra gator och vägar och därmed försvåra vårt klimatarbete i något decennium till. Det innebär också att mer priskänsliga kunder som köper bilar på andrahandsmarknaden i alltför stor utsträckning hänvisas till bilar som är onödigt dyra i drift. Denna utveckling har pågått en längre tid. Bidragande faktorer till denna situation är nybilskundernas krav på snabb acceleration och hög topphastighet. Den nya tekniken skulle ha kunnat utnyttjas för att sänka bränsleåtgången och koldioxidutsläppen, men den har i stället satsats på starkare motorer och tyngre fordon. Detta står i strid med de transportpolitiska målen såväl när det gäller trafiksäkerhet som miljö. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Vägtrafikbeskattningsutredningen konstaterar att ett styrmedel som sätts in i försäljningsskedet har starkare styreffekt än om styrmedlet slås ut över fordonets hela livslängd. </p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet anser därför att det behövs en koldioxiddifferentierad registreringsskatt på nya fordon. Syftet är att främja introduktionen av bränslesnålare fordon. Skatten bör vara relaterad till motoreffekt och certifierade koldioxidutsläpp på särskilt motorstarka och extremt bränsletörstiga nyförsålda lätta fordon. De flesta EU-länder har någon form av registrerings- eller försäljningsskatt på nya fordon. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.13	</span><a id="_Toc106608219" name="_Toc106608219"></a><a id="_Toc106610223" name="_Toc106610223"></a> <a id="_Toc107043781" name="_Toc107043781"></a>Dieseldrivna arbetsmaskiner</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="margin-bottom: 2.1mm; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill se åtgärder som skapar incitament för förtida introduktion av dieselmotordrivna arbetsmaskiner som klarar framtida utsläppsnormer inom EU. År 2002 lämnade EU-kommissionen förslag till skärpning av avgaskraven för dieselmotordrivna arbetsmaskiner fr.o.m. 2006. Sverige bör göra det som kan göras för att påskynda en anpassning. På kommunalnivå och inom Vägverket har man t.ex. arbetat med upphandlingskrav. De nya avgaskraven innebär att utsläppen från nya dieseldrivna arbetsmaskiner minskar med 35 %. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.14	</span><a id="_Toc106608220" name="_Toc106608220"></a><a id="_Toc106610224" name="_Toc106610224"></a> <a id="_Toc107043782" name="_Toc107043782"></a>Externhandelscentrum</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"><span style="color: #000000;">I avsnittet om God bebyggd miljö står att senast 2010 skall planering och byggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Detta måste innebära ett tydligt avståndstagande till externhandelscentrum. Dagligvaruhandel måste finnas där folk bor. Utbyggnad av externhandelscentrum motverkar kraftigt möjligheterna att uppnå mål om god bebyggd miljö samt begränsad klimatpåverkan. </span>Vi vill se ett tillfälligt stopp för etablering och utbyggnad av externa köpcentrum för att under tiden utvärdera konsekvenserna av hittillsvarande sådana etableringar ur miljösynvinkel och social synvinkel. Vi vill även att etablering och utbyggnad av externhandel alltid skall föregås av en tillståndsprövning enligt miljöbalken samt en kartläggning av de sociala konsekvenserna.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">25.15	</span><a id="_Toc106608221" name="_Toc106608221"></a><a id="_Toc106610225" name="_Toc106610225"></a> <a id="_Toc107043783" name="_Toc107043783"></a>Lokalproducerad biogas</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Vi vill se åtgärder som ökar andelen lokaltrafik försörjd med lokalt producerade bränslen. Som långsiktig målsättning bör all tätortstrafik med buss drivas med lokalt producerade förnybara bränslen eller med förnybar el. Om möjligheterna till produktion av biogas för fordon tas till vara i bl.a. reningsverk och från organiskt avfall från t.ex. restauranger, storkök och livsmedelsindustri finns det i regel möjlighet att driva hela den lokala, kollektiva tätortstrafiken med biogas. I Sverige sker en omfattande produktion av biogas och deponigas, bl.a. vid reningsverken. Trots detta förekommer det att förnybar energigas som kan utvinnas inte utvinns, dels att gas som samlas upp eller utvinns inte nyttiggörs utan i stället facklas bort. Miljöpolitiken bör därför sätta upp mål om att så mycket förnybar energigas som möjligt nyttiggörs. Energibeskattning för fackling av gas bör övervägas. Vi vill även se ökad gårdsbaserad (eller mer storskalig) biogasproduktion från gödsel, avfall och energigrödor.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">26	</span><a id="_Toc106608222" name="_Toc106608222"></a><a id="_Toc106610226" name="_Toc106610226"></a><a id="_Toc107043784" name="_Toc107043784"></a>Giftfria och resurssnåla kretslopp</h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">26.1	</span><a id="_Toc106608223" name="_Toc106608223"></a><a id="_Toc106610227" name="_Toc106610227"></a><a id="_Toc107043785" name="_Toc107043785"></a>Minskad materiell konsumtion</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Den materiella konsumtionen ökar till följd av en mängd orsaker. Vi anser detta vara ohållbart. Prioritet ett i kretsloppstänkandet måste vara att minska förbrukningen av naturresurser och energi samt skapandet av avfall. Detta kommer före användning, återanvändning och återvinning. Detta är viktigt inte minst från solidaritetssynpunkt. </p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">26.2	</span><a id="_Toc106608224" name="_Toc106608224"></a><a id="_Toc106610228" name="_Toc106610228"></a><a id="_Toc107043786" name="_Toc107043786"></a>Materialflödesstatistik</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Det är positivt att regeringen vill ge Statistiska centralbyrån i uppdrag att lämna förslag för en redovisning av materialflödesstatistik. Sådan statistik kan ge användbar information om samhällets naturresursförbrukning ökar eller minskar. Miljöpartiet anser det självklart att i uppdraget ingår att också ta fram och redovisa sådan statistik. Detta är för övrigt i linje med kretsloppspropositionens uppdrag att ”redovisa och analysera statistik om materialflöden i samhället och eventuella behov av åtgärder inom ramen för kretsloppsstrategin” (2002/03:117, s. 17). Det är för övrigt tveksamt om regeringen bör precisera uppdraget att avse industri- och utrikeshandelsstatistiken. Finns mer ändamålsenlig statistik bör det självfallet stå myndigheten fritt att använda den.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">26.3	</span><a id="_Toc106608225" name="_Toc106608225"></a><a id="_Toc106610229" name="_Toc106610229"></a><a id="_Toc107043787" name="_Toc107043787"></a>Styrmedel till kommuner med känsliga vattenmiljöer</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet anser att regeringen bör ändra den relevanta förordningen så att kommuner som har känsliga vattenmiljöer och enskilda avlopp som negativa effekter av dessa skall kunna meddela lokala föreskrifter om användning av hushållskemikalier eller motsvarande inom dessa särskilt angivna områden. Därmed ges kommuner ett verktyg att minska de negativa effekterna av enskilda avlopp, vilka annars är svåra att komma åt.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">26.4	</span><a id="_Toc106608226" name="_Toc106608226"></a><a id="_Toc106610230" name="_Toc106610230"></a><a id="_Toc107043788" name="_Toc107043788"></a>Bättre avfallshantering inom byggsektorn</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Avfallshanteringen och miljöanpassningen inom byggsektorn måste drastiskt förbättras. Material som används skall vara av miljöbra kvalitet samt återvinningsbara. Utbildning om kretslopp och resurshushållningsfrågor är väsentliga inom byggsektorn. Större krav på avfallssortering måste ställas.</p> <h1 class="heading 1"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">27	</span><a id="_Toc106608227" name="_Toc106608227"></a><a id="_Toc106610231" name="_Toc106610231"></a><a id="_Toc107043789" name="_Toc107043789"></a>Strategin hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö</h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="margin-top: 2.1mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">27.1	</span><a id="_Toc106608228" name="_Toc106608228"></a><a id="_Toc106610232" name="_Toc106610232"></a><a id="_Toc107043790" name="_Toc107043790"></a>Hushållning med jordbruksmark</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Jordbruksmark är en begränsad resurs som hotas av markförstöring och exploatering av annan verksamhet. Eftersom det är nödvändigt att kraftigt minska på utsläppen av koldioxid kommer anspråken på mark som kan producera biologisk råvara att öka, inte minst för att tillfredsställa behov inom trafik- och energisektorn. Särskilt den bästa jordbruksmarken i kustzoner, dalgångar och slättbygder är utsatt för ett hårt exploateringstryck såväl globalt som i Sverige. Det är därför viktigt att val av plats för nya vägar och byggnader tar hänsyn till värdefull åkermark. Detta bör komma till uttryck i såväl fysisk planering som vid tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om resurshushållning.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">27.2	</span><a id="_Toc106608229" name="_Toc106608229"></a><a id="_Toc106610233" name="_Toc106610233"></a><a id="_Toc107043791" name="_Toc107043791"></a>Fastighetsbeskattning</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Miljöpartiet vill anpassa fastighetsbeskattningen så att miljöförbättrande investeringar såsom energieffektivisering inte leder till ökad beskattning. Fastighetsskatten bör anpassas så att den främjar i stället för hindrar valet av energibesparande åtgärder eller användningen av icke-fossila bränslen. Fastighetsskatten bör därför delvis baseras på en variabel skattesats som baseras på husets CO<span style="vertical-align: sub;">2</span>-utsläpp och energiförbrukning. Inte heller radon-, buller- eller mögelsanering skall kosta i form av extra årlig skatt.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">27.3	</span><a id="_Toc106608230" name="_Toc106608230"></a><a id="_Toc106610234" name="_Toc106610234"></a><a id="_Toc107043792" name="_Toc107043792"></a>Återanvändbara material</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Riktlinjer för vilka material som skall anses vara återanvändbara bör utarbetas. En samhällsekonomisk konsekvensbeskrivning blir möjlig först i samband med detta utredningsarbete. Detta kan vara ett bra steg mot mer slutna kretslopp. Om man klassificerar vad som kan återanvändas kan man också kräva övergång till sådana material och en utveckling som leder till minskad belastning på naturtillgångar.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">27.4	</span><a id="_Toc106608231" name="_Toc106608231"></a><a id="_Toc106610235" name="_Toc106610235"></a><a id="_Toc107043793" name="_Toc107043793"></a>Grus och bergtäkter</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Grus är en ändlig resurs och åsar bidrar med en mängd ekosystemtjänster. Bergtäkter skapar ofta fula sår, buller och damm stör omgivningen och det är ett ingrepp i naturmiljön. Uttag av grus och bergmassor bör därför göras med restriktivitet. Man bör alltid pröva möjligheten att använda redan brutet eller använt krossmaterial. Kraven vid uttag vad gäller hänsyn till boende, natur och kultur måste skärpas.</p> <table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.2mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.5mm;"> <colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup> <tbody> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.2mm;">Stockholm den 15 juni 2005</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Åsa Domeij (mp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Maria Wetterstrand (mp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Mikael Johansson (mp)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Helena Hillar Rosenqvist (mp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Claes Roxbergh (mp)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Ingegerd Saarinen (mp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Karin Svensson Smith (-)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Lotta Hedström (mp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Peter Rådberg (mp)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Leif Björnlod (mp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Mikaela Valtersson (mp)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Jan Lindholm (mp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Ulf Holm (mp)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> <p class="Underskrifter">Mona Jönsson (mp)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.7mm;"> </td> </tr> </tbody> </table> 1 1 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att intensifiera arbetet för att integrera miljöhänsyn i regeringens arbete. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 2 2 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att miljöpolitiken skall överordnas energi-, regional-, försvars-, näringslivs- och transportpolitiken. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 3 3 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mål inom miljöpolitiken skall likställas med mål inom jämställdhets- och integrationspolitiken. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 4 4 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utgå från rättvist miljöutrymme enligt motionens intention. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 5 5 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den saknade (internationella) dimensionen i miljömålsarbetet. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 6 6 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en svensk och europeisk handelspolitik för hållbara konsumtionsmönster. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 7 7 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medvetenheten om hur våra livsval påverkar människor i andra länder måste öka och leda till aktiva bättre val. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 8 8 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vår strävan att lösa våra miljöproblem inte får leda till en export av dem till andra länder. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 9 9 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall vara ett föregångsland inom miljöteknikutveckling. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 10 10 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla politiska beslut, stöd och styrsystem skall prövas från miljösynpunkt. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 11 11 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om revidering av femtonde paragrafen i kommittéförordningen (1998:1474). Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 12 12 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medel för kommunala projekt med fokus på miljömålsuppfyllelse bör fördelas av Miljömålsrådet. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 13 13 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad konsumentmakt. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 14 14 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett hållbart bistånd och om att verka för att stärka lokala rättigheter att skydda och bruka lokala naturresurser. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 15 15 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att miljöpolitiken skall integreras i alla politikområden och få en överordnad roll. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 16 16 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Naturvårdsverket årligen skall ha en pott för projektbidrag kopplat till miljömålen för näringsliv och ideella miljöorganisationer att söka medel ur. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 17 17 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om offentlig upphandling av varor och tjänster. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 18 18 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten i ökad omfattning skall genomföra teknikupphandling inom miljö- och energiområdet för att flytta fram fronten. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 19 19 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om miljö och jämställdhet. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 20 20 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sambandet mellan miljöarbete och inkomst- och utbildningsnivå. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 21 21 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en politik för barn. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 22 22 Riksdagen beslutar att svaveldioxidmålet för 2005 skall överföras till en bevakningslista. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 23 23 Riksdagen beslutar att utsläppsmålen för svaveldioxid skall skärpas till 50 ton för 2010 och 35 ton för 2020. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 24 24 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gränsvärden för luftföroreningar skall gälla överallt, även i tunnlar. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 25 25 Riksdagen beslutar skärpa delmålet kring halten av marknära ozon så att denna inte skall överskrida 80 µg/m³ som 98-percentil och timmedelvärde. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 26 26 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omgående införa en miljökvalitetsnorm för PM2,5. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 27 27 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa åtgärder för att minska utsläppen av ultrafina partiklar, framför allt från diesel. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 28 28 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om benso(a)pyren och bensen. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 29 29 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kalkningsanslagets fördelning. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 30 30 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sjöfartsstödet skall villkoras med katalysatorer eller annan motsvarande teknik för att minska försurande utsläpp. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 31 31 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skogsbrukets påverkan på försurningssituationen bör klargöras och vid behov resultera i delmål för skogsbrukets påverkan. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 32 32 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omformuleringen av preciseringen av miljömålet Giftfri miljö. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 33 33 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslag till nytt delmål avseende utsläpp av oavsiktligt producerade kemiska ämnen. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 34 34 Riksdagen beslutar införa ett nytt delmål kring ekologisk odling enligt motionens intentioner. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 35 35 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt moms på ekologisk mat. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 36 36 Riksdagen avstyrker föreslagen revidering av delmål 1 under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 37 37 Riksdagen beslutar revidera delmål 2 under Giftfri miljö så att även oavsiktligt tillsatta ämnen skall ingå enligt: Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår, avsiktligt eller oavsiktligt. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 38 38 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast fastställa handlingsprogram för avveckling av bekämpningsmedel i jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen samt impregneringsmedel som klassas som bekämpningsmedel. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 39 39 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omgående formulera en strategi för utfasning av de cancerogena ämnen som härrör från petroleumbaserade produkter. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 40 40 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gå före EU i att genomföra en restriktiv kemikaliepolitik. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 41 41 Riksdagen beslutar att delmål 1 under Skyddande ozonskikt får följande lydelse: År 2010 skall utsläppen av ozonnedbrytande ämnen liksom exporten av varor innehållande ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 42 42 Riksdagen beslutar förbjuda användningen av HCFC med ikraftträdande den 1 januari 2008. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 43 43 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undantag från Montrealprotokollet avseende metylbromid. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 44 44 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kretsloppsanpassad avfallshantering vid byggnad och rivningar måste tas fram för produktgrupper innehållande CFC och HCFC. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 45 45 Riksdagen beslutar om nytt delmål kring kärnteknisk verksamhet enligt motionens föreslagna lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 46 46 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verksamhetsutövare såsom kärnkraftsägare skall ha fullt kostnads- och försäkringsansvar för sin kärntekniska verksamhet. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 47 47 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kärnkraftsindustrins avgift till Kärnavfallsfonden skall höjas, så att bl.a. SSI:s behov med anledning av slutförvarsprocessen kan tillgodoses. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 48 48 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om informationsinsatser angående solning. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 49 49 Riksdagen beslutar om delmål kring elektromagnetiska fält enligt i motionen föreslagen lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 50 50 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det inom varje kommun skall upprättas minst en lågstrålande zon. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 51 51 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om strukturförändringar inom jordbruk, inklusive djurhållning. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 52 52 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för slutande av näringskretslopp. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 53 53 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder angående enskilda avlopp. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 54 54 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gårds- och regionalbalans. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 55 55 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyddszoner i jordbruksmark. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 56 56 Riksdagen beslutar att delmål kring vattenförsörjningsplaner utgår. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 57 57 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om strandskyddsreglerna. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 58 58 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om upphävande av vattendomar och åtgärder för vandringsvägar för fisk. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 59 59 Riksdagen beslutar revidera delmål 1 under Grundvatten av god kvalitet enligt i motionen föreslagen lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 60 60 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av miljökvalitetsnorm för bekämpningsmedel. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 61 61 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpta regler för vägsaltning i känsliga miljöer. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 62 62 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verkställa Havsmiljökommissionens förslag avseende fiskeförbud och utflyttad trålgräns. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 63 63 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt förvaltningssystem för Östersjön. Avslag Avslag 2005/06:MJU4 ? Acklamation 64 64 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om goda sjötransporter. Avslag, Avslag Avslag 2005/06:MJU4 ? Acklamation 65 65 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om PSSA. Avslag Avslag 2005/06:MJU4 ? Acklamation 66 66 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för utfasning av särskilt nedsmutsande båtmotorer. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 67 67 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om delmål kring levande bottnar. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 68 68 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begränsad uppvärmning av havsvatten. Avslag Avslag 2005/06:MJU4 ? Acklamation 69 69 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att våtmarksstrategin omgående skall genomföras. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 70 70 Riksdagen beslutar enligt i motionen föreslagen lydelse av delmål kring skogsbilvägar. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 71 71 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvalitet på våtmarker i jordbrukslandskapet. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 72 72 Riksdagen beslutar om delmål kring våtmarker i skogsbrukslandskapet enligt i motionen föreslagen lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 73 73 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utöka avvattningsbegreppet. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 74 74 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hållbar förvaltning av skog samt vikten av att respektera markägarens intressen. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Röstning 75 75 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flexibilitet kring bevarandeinstrument. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Röstning 76 76 Riksdagen beslutar om reviderat delmål kring förstärkt biologisk mångfald i skogen enligt i motionen föreslagen lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 77 77 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurser för skogsskydd och skötsel av skyddad skog. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 78 78 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökad andel fältbesök före avverkning. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 79 79 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn kring borttagande av passusen i 29 § skogsvårdslagen. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 80 80 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra natur- och kulturvärdesinformation tillgänglig för markägare och allmänhet via digitala kartor. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 81 81 Riksdagen beslutar om delmål kring skyddsvärd statlig skog enligt i motionen föreslagen lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 82 82 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att all statligt ägd skog där skogsbruk bedrivs skall certifieras. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 83 83 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjligheten att införa generell samrådsplikt för anläggning av skogsbilväg bör utredas. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 84 84 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att länsstyrelsetilldelning för arbete med ängs- och hagmarker skall ses över med fokus att prioritera de värdefullaste objekten. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 85 85 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om delmål kring kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 86 86 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ekologiskt jordbruk är en viktig faktor för uppnående av levande odlingslandskap. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 87 87 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att begränsa skador i mark och terräng i fjällen. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 88 88 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa förbud för icke målinriktad trafik. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 89 89 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de positiva effekterna av vildmarksguider. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 90 90 Riksdagen beslutar att inte revidera mål kring hårdgjord yta under God bebyggd miljö enligt beskrivning i motionen. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 91 91 Riksdagen beslutar delmål kring näringskretslopp enligt i motionen föreslagen lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 92 92 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om genomförande av åtgärder för minskat buller i bebyggda områden. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 93 93 Riksdagen beslutar om delmål kring naturgrus enligt i motionen föreslagen lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 94 94 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa krav på avfallssortering för avfall som förbränns, avfallsförbränningsskatt och krav på elgenerering. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 95 95 Riksdagen beslutar om delmål kring energianvändning i byggnader enligt i motionen angiven lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 96 96 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utredning om en elmarknadsreform. Avslag Avslag 2005/06:NU18 ? Röstning 97 97 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbjuda installation av el som enda uppvärmningskälla vid nybyggnation samt att begränsa användande av effektdrivande elvärme. Avslag Avslag 2005/06:BoU7 ? Acklamation 98 98 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individuell mätning av varmvatten och värme vid nybyggnation. Avslag Avslag 2005/06:BoU7 ? Acklamation 99 99 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om biologisk mångfald i tätort. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 100 100 Riksdagen beslutar om definition av miljökvalitetsmålet om biologisk mångfald enligt i motionen föreslagen lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 101 101 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en akutforskningsbudget. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 102 102 Riksdagen beslutar om delmål kring hejdad biologisk mångfald enligt motionens intentioner. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 103 103 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekologiska landskapsplaner. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 104 104 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om MKB ur biologiskt mångfaldsperspektiv. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 105 105 Riksdagen beslutar om delmål angående minskad andel hotade arter enligt i motionen angiven lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 106 106 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärd för hållbart nyttjande. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 107 107 Riksdagen beslutar om delmål kring främmande arter enligt i motionen angiven lydelse. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 108 108 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om GMO. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 109 109 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handlingsprogram för avveckling av fossila bränslen för energi- och transportändamål. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 110 110 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handlingsprogram för minskat transportarbete. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 111 111 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bygga rätt. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 112 112 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om oberoende energi- och miljöklassificering av personbilar. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 113 113 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvidgning av systemet med kväveoxidavgifter. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 114 114 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationella och internationella flygskatter. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 115 115 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en kilometerbaserad vägskatt. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 116 116 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av energianvändningsråd och energieffektiviseringsberedning. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 117 117 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om koldioxiddifferentierade registreringsskatter. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 118 118 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om strängare krav på dieseldrivna arbetsmaskiner. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 119 119 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om externhandelscentrum. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 120 120 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnad av lokalproducerad biogas. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 121 121 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en generellt minskad materiell konsumtion. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 122 122 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om materialflödesstatistik. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 123 123 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten för kommuner att utfärda lokala föreskrifter om kemikalieanvändning. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 124 124 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avfallshantering och miljöanpassning inom byggsektorn. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 125 125 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hushållning med jordbruksmark. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 126 126 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa fastighetsbeskattningen så att miljöförbättrande investeringar såsom energieffektivisering inte leder till en ökad beskattning. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 127 127 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktlinjer för vilka material som skall anses vara återanvändbara. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation 128 128 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grus- och bergtäkter. Avslag Avslag 2005/06:MJU3 ? Acklamation INL Inlämning 2005-06-15 00:00:00 inträffat 13 hantering B Bordläggning 2005-06-16 00:00:00 inträffat 1 hanvisning HÄN Hänvisning 2005-06-17 00:00:00 inträffat 2 hanvisning 0708340640717 Åsa Domeij MP 1 undertecknare 031414803913 Maria Wetterstrand MP 2 undertecknare 0517869568019 Mikael Johansson MP 3 undertecknare 0710863816703 Helena Hillar Rosenqvist MP 4 undertecknare 0267143098400 Claes Roxbergh MP 5 undertecknare 0235494367806 Ingegerd Saarinen MP 6 undertecknare 0699787174310 Lotta Hedström MP 7 undertecknare 0781648625615 Peter Rådberg MP 8 undertecknare 0381231495405 Leif Björnlod MP 9 undertecknare 0880452278816 Mikaela Valtersson MP 10 undertecknare 0641486384014 Jan Lindholm MP 11 undertecknare 0584183916016 Ulf Holm MP 12 undertecknare 0597915398712 Mona Jönsson MP 13 undertecknare 0457308547314 Karin Svensson Smith - 14 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 2004/05:150 2014-11-23 15:11:00 motkat Motionskategori Följdmotion 2014-11-23 15:11:00 statustext statustext Ärendet är avslutat GS02MJ38 2017-10-20 09:12:41 tilldelat Tilldelat Miljö- och jordbruksutskottet 2014-11-23 15:11:00