2421163GRB395200395sousouStatens offentliga utredningar 2003:95Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar9502003-11-14 00:00:002024-08-12 16:23:002003-11-14 00:00:00Arbetskrafthämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GRB395/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GRB395https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GRB395
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2003 95 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 353px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 667px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_4 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 502px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_11 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_4 {border:none;margin: 184px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_12 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 502px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 363px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_5 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 171px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 284px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 90px;padding: 0px;border:none;width: 467px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 191px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 24px;padding: 0px;border:none;width: 252px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 24px;padding: 0px;border:none;width: 693px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 176px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 24px;padding: 0px;border:none;width: 693px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 90px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 284px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_4 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 100px;padding: 0px;border:none;width: 693px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_5 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 502px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 177px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 90px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_4 {border:none;margin: 15px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 199px;padding: 0px;border:none;width: 518px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_5 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 276px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 436px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:448px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:270px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:205px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:413px;height:205px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:414px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:153px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:413px;height:153px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:466px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:102px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:570px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:32px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:413px;height:32px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:570px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:396px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:413px;height:396px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:420px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:321px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:321px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:102px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:500px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:413px;height:500px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:495px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:233px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:413px;height:233px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:250px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:413px;height:250px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:478px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:251px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:251px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:396px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:102px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:171px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:119px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:413px;height:119px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:258px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:362px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:232px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:413px;height:232px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:102px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:170px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:413px;height:170px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:102px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:188px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:413px;height:188px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:76px;z-index:-1;width:434px;height:496px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:434px;height:496px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:368px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:374px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:374px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:542px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:423px;height:542px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:252px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:340px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:423px;height:340px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:316px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:426px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:423px;height:426px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:66px;z-index:-1;width:420px;height:229px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:420px;height:229px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:627px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:627px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:610px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:557px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:439px;height:557px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:59px;z-index:-1;width:452px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:452px;height:2px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:483px;left:66px;z-index:-1;width:408px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:408px;height:2px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:614px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:67px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:413px;height:67px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:639px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:639px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:345px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:389px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:413px;height:389px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:562px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:413px;height:562px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:661px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:413px;height:661px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:371px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:413px;height:371px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:79px;left:66px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:605px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:646px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:423px;height:646px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:120px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:586px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:586px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:423px;height:2px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:323px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:419px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:419px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 71px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:627px;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:627px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:504px;left:66px;z-index:-1;width:426px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:426px;height:2px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:634px;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:634px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:479px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:170px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:413px;height:170px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:379px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:375px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:355px;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:355px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:316px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:390px;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:390px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:68px;z-index:-1;width:430px;height:187px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:430px;height:187px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 328px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 389px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 717px;overflow: hidden;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:239px;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:430px;height:239px;}
.ft0{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft1{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft2{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft3{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft4{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft5{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft6{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft7{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft8{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft10{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft13{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft15{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft16{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft17{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft18{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft19{font: 16px 'Arial';margin-left: 39px;line-height: 17px;}
.ft20{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft21{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft22{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft24{font: 16px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 18px;}
.ft25{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft26{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft27{font: 16px 'Arial';margin-left: 39px;line-height: 18px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft29{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft30{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft32{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft33{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft34{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft35{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft36{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft37{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft38{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft39{font: 16px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 18px;}
.ft40{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft43{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft44{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft45{font: italic 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft46{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft47{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 27px;}
.ft48{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft49{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft50{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft51{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft52{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft53{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft54{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft55{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft56{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft57{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft58{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft59{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft62{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft63{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft64{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft65{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft66{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft68{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft72{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft73{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft74{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft75{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft76{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft77{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft78{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft79{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft80{font: 12px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft81{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft82{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft83{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft84{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft86{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft87{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft88{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft89{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft90{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft91{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft92{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft93{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft94{font: 13px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft95{font: 13px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft96{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft97{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft98{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft99{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft100{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft101{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft102{font: 9px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft103{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 12px;}
.ft104{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 14px;}
.ft106{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft107{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft108{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft109{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft110{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft111{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft112{font: 12px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft113{font: 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft114{font: 11px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 14px;}
.ft115{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft116{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft117{font: 12px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft118{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 15px;}
.ft119{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 14px;}
.ft120{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft121{font: 11px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 14px;}
.ft122{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft123{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft124{font: 9px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 12px;}
.ft125{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft126{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft127{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft128{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft129{font: 13px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft130{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft131{font: 11px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 12px;}
.ft132{font: 16px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft133{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 13px;}
.ft134{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft135{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft136{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p6{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p9{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 374px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p12{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 369px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 674px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p22{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p23{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p32{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 305px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 445px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 207px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 324px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: right;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p74{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: left;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 33px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 191px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 32px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 13px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 13px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p145{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: right;padding-right: 202px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: right;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p162{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 285px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 285px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 285px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 24px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: center;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p194{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: center;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: right;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 290px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p206{text-align: right;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-right: 211px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p211{text-align: left;padding-right: 290px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 290px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 290px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 211px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 184px;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 285px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 512px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 517px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 324px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 317px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-right: 368px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 129px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p243{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-right: 372px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 368px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p308{text-align: justify;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 79px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p351{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p362{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 79px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 458px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 370px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p437{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p459{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p461{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 320px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -2px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 301px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p478{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p479{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 131px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p489{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p490{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p508{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p510{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p525{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p526{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p529{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p534{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p535{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 272px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p562{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p575{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 198px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 251px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 301px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p607{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p618{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p619{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p622{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p640{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p641{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p642{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;margin-top: 432px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p650{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p653{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 200px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 393px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 306px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 324px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 594px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 384px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 510px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 576px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 179px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 281px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 216px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 191px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 485px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 551px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 391px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 597px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 552px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 477px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p728{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p739{text-align: center;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p740{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p741{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 146px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 517px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p766{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p781{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p795{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p796{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 301px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p807{text-align: center;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p808{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p809{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p812{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p843{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p850{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 301px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p866{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p871{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p886{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: right;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p907{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p921{text-align: center;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 249px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 240px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-right: 74px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: right;padding-right: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td352{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td353{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td367{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td368{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td369{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 13px;}
.tr1{height: 19px;}
.tr2{height: 18px;}
.tr3{height: 37px;}
.tr4{height: 29px;}
.tr5{height: 20px;}
.tr6{height: 26px;}
.tr7{height: 36px;}
.tr8{height: 28px;}
.tr9{height: 14px;}
.tr10{height: 53px;}
.tr11{height: 17px;}
.tr12{height: 21px;}
.tr13{height: 16px;}
.tr14{height: 50px;}
.tr15{height: 34px;}
.tr16{height: 35px;}
.tr17{height: 49px;}
.tr18{height: 22px;}
.tr19{height: 15px;}
.tr20{height: 12px;}
.tr21{height: 11px;}
.tr22{height: 10px;}
.tr23{height: 24px;}
.tr24{height: 23px;}
.tr25{height: 27px;}
.tr26{height: 9px;}
.tr27{height: 32px;}
.tr28{height: 31px;}
.tr29{height: 5px;}
.t0{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t1{width: 329px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 415px;margin-top: 152px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t6{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t10{width: 321px;margin-top: 20px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t11{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t12{width: 363px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 201px;margin-left: 215px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 176px;margin-left: 24px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 176px;margin-left: 33px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 177px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 391px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 392px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 415px;margin-top: 26px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 416px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t22{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 391px;margin-left: 100px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 416px;margin-top: 12px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 280px;margin-top: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t27{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t28{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t29{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t30{width: 434px;margin-left: 76px;margin-top: 21px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 434px;margin-left: 76px;margin-top: 20px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 312px;margin-left: 66px;margin-top: 20px;font: 13px 'Arial';}
.t33{width: 415px;margin-top: 21px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 423px;margin-top: 22px;font: 13px 'Arial';}
.t35{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 21px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 388px;margin-left: 66px;margin-top: 20px;font: 13px 'Arial';}
.t37{width: 423px;margin-top: 21px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 420px;margin-left: 66px;margin-top: 20px;font: 13px 'Arial';}
.t39{width: 218px;margin-left: 66px;margin-top: 21px;font: 13px 'Arial';}
.t40{width: 415px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 487px;margin-left: 5px;font: 10px 'Arial';}
.t42{width: 439px;margin-top: 19px;font: 8px 'Arial';}
.t43{width: 452px;margin-left: 59px;margin-top: 17px;font: 11px 'Arial';}
.t44{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t45{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 13px 'Arial';}
.t46{width: 425px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 408px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 13px 'Arial';}
.t48{width: 416px;margin-top: 13px;font: 13px 'Arial';}
.t49{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t50{width: 397px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 13px 'Arial';}
.t51{width: 425px;margin-left: 64px;margin-top: 15px;font: 13px 'Arial';}
.t52{width: 434px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t53{width: 431px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 11px 'Arial';}
.t54{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t55{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 13px;font: 13px 'Arial';}
.t56{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 20px;font: 13px 'Arial';}
.t57{width: 423px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t58{width: 420px;margin-top: 11px;font: 13px 'Arial';}
.t59{width: 425px;margin-left: 62px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t60{width: 245px;margin-left: 5px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t61{width: 425px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t62{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t63{width: 369px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t64{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 26px;font: 13px 'Arial';}
.t65{width: 218px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 13px 'Arial';}
.t66{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: 13px 'Arial';}
.t67{width: 256px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: 13px 'Arial';}
.t68{width: 293px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t69{width: 274px;margin-left: 66px;margin-top: 12px;font: 13px 'Arial';}
.t70{width: 293px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t71{width: 430px;margin-top: 19px;font: 11px 'Arial';}
.t72{width: 305px;margin-left: 66px;margin-top: 20px;font: 13px 'Arial';}
.t73{width: 392px;margin-left: 76px;margin-top: 112px;font: 16px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet Hans Karlsson</P>
<P class="p1 ft1">Regeringen bemyndigade den 7 mars 2002 chefen för Närings- departementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera de arbetsmarknadspolitiska programmen anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) och särskilt stöd vid start av näringsverksamhet (dir. 2002:22). Med stöd av detta bemyndigande förordnade statsrådet Björn Rosengren riksdagsledamoten Sonja Fransson att från den 7 mars 2002 vara särskild utredare. Vid sammanträde den 14 augusti 2003 beslutade regeringen om förlängning av utredningens uppdrag till den 31 oktober 2003 (dir. 2003:95). Direktiven för utredningen framgår av bilaga 1 i betänkandet. Utredningen har antagit namnet Lönebidragsutredningen.</P>
<P class="p2 ft2">Den 2 maj förordnades följande experter att ingå i utredningen: länsarbetsdirektören Agneta Roström, ombudsmannen Christina Ebbeskog, rehabkonsulenten Björne Karlsson, ombudsmannen Stefan Wiberg, 1:e vice ordföranden David Magnusson, biträdande direktören Leif Alm, förhandlingssekreteraren Björn Arnek, pro- jektledaren Barbro Emriksdotter, förhandlaren <NOBR>Lars-Gösta</NOBR> Andréen, filosofie kandidaten Gunilla Sahlin, avdelningsdirektören Lisbeth Lidbom, handläggaren Ulla Göransson och utrednings- sekreteraren Ossian Wennström. Samtidigt förordnades departe- mentssekreteraren Peter Linderoth, departementssekreteraren Thord Redman och departementssekreteraren Mona Stål att ingå som sakkunniga i utredningen. Ossian Wennström entledigades från sitt uppdrag den 10 juni 2002 samtidigt som experterna Christer Degsell och Nanna Holthe förordnades i utredningen. Björn Arnek entledigades från sitt uppdrag den 1 mars 2003. Christina Ebbeskog entledigades från sitt uppdrag den 10 mars 2003. På samma gång förordnades utredaren Karin Fristedt som expert i utredningen. Thord Redman entledigades från sitt uppdrag den 22 april 2003 vid samma tillfälle som departementssekreteraren</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p3 ft3">Missiv</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p3 ft3">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft4">Kerstin Jansson och departementssekreteraren Luis Barturén för- ordnades som sakkunniga i utredningen. Förhandlingssekreteraren Britt Trossmark förordnades som expert i utredningen den 24 mars 2003.</P>
<P class="p5 ft4">Från och med den 1 juni 2002 anställdes filosofie magistern Christine Annemalm som huvudsekreterare och från och med den 1 augusti 2002 anställdes förvaltningssocionomen Guy Lööv som sekreterare i utredningen. Catharina Nyström har varit utredning- ens assistent.</P>
<P class="p6 ft4">Arbetsrättsjurist Bo Sörensson har på utredningens uppdrag ut- format författningsförslag samt bistått utredningen i juridiska frågor.</P>
<P class="p6 ft4">Utredningen överlämnar härmed betänkandet ArbetsKraft (SOU 2003:95).</P>
<P class="p7 ft4">Stockholm den 11 november 2003</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p3 ft4">Sonja Fransson</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p3 ft4">/Christine Annemalm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p8 ft4">Guy Lööv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><P class="p3 ft4">Sammanfattning ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p9 ft4">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p3 ft4">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p9 ft4">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p3 ft4">1</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p10 ft4">Förslag till lag om ändring i lagen (1992:314) om</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p10 ft6">tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen.........................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p9 ft4">15</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8"><SPAN class="ft6">2</SPAN><SPAN class="ft7">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p3 ft9">verksamheten............................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p9 ft4">16</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p12 ft11"><SPAN class="ft6">3</SPAN><SPAN class="ft10">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p10 ft9">arbetshandikapp .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p9 ft4">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p3 ft4">4</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft4">Förslag till förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p10 ft6">(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program .................</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p9 ft4">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p3 ft4">Författningskommentarer....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p9 ft4">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><P class="p3 ft4">Förslag till lag om ändring i lagen (1992:314) om</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p10 ft6">tystnadsplikt i verksamhet vid Samhallgruppen.....................</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p9 ft4">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p3 ft4">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:628)</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p10 ft6">om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ....................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p9 ft4">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p3 ft4">Förslag till förordning om ändring i förordningen om</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p10 ft4">(2000:630) om särskilda insatser för personer med</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p10 ft9">arbetshandikapp .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p9 ft4">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p3 ft4">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:634)</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p10 ft6">om arbetsmarknadspolitiska program ....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p9 ft4">49</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft12">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr2 td13"><P class="p3 ft4">1</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p14 ft4">Utredningens uppdrag och arbetsformer........................</P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p9 ft4">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p3 ft4">1.1</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p14 ft9">Utredningens uppdrag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p9 ft4">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p3 ft4">1.2</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p14 ft9">Utredningens arbetsformer .....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p9 ft4">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p3 ft4">2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p14 ft4">Slutsatser, överväganden och förslag samt</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p14 ft4">konsekvensanalyser.....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p9 ft4">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft4">2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p14 ft9">Slutsatser ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p9 ft4">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p3 ft4">2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p14 ft9">Överväganden och förslag .......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p9 ft4">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p3 ft4">2.3</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p14 ft9">Konsekvensanalyser .................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p9 ft4">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p3 ft4">3</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p14 ft4">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p14 ft4">nedsatt arbetsförmåga...............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p9 ft4">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft4">3.1</P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p14 ft9">Utgångspunkter......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p9 ft4">107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p15 ft4"><SPAN class="ft6">3.2</SPAN><SPAN class="ft14">Arbetsmarknaden – kvinnor och män med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p16 ft6">funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga.........................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p9 ft6">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><P class="p3 ft4">3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p16 ft6">Uppgifter, mål och resultat....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p9 ft6">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p3 ft4">3.4</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p16 ft9">Finansieringsmodeller............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft6">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p3 ft4">3.5</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p16 ft9">Lönebidrag ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft6">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p3 ft4">3.6</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p16 ft6">Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare – OSA...............</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft6">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p3 ft4">3.7</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p16 ft6">Lönebidrag till redan anställda – för- och nackdelar? ..........</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft6">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p3 ft4">3.8</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p16 ft9">Allmännyttan..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft6">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p3 ft4">3.9</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p16 ft6">Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet.........................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft6">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p3 ft4">3.10</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p16 ft9">Sociala arbetskooperativ.........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft6">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p3 ft4">3.11</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p16 ft6">Ungdomar med funktionshinder ..........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft6">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p3 ft4">3.12</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p16 ft9">Information ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft6">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p3 ft4">3.13</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p16 ft9">Internationella utblickar ........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p9 ft6">262</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft12">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><P class="p3 ft15">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p9 ft15">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td20"><P class="p3 ft4">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft4">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p3 ft9">Kommittédirektiv.............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p18 ft6">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p3 ft4">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p3 ft9">Tilläggsdirektiv.................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p18 ft6">277</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft12">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p0 ft16">Sammanfattning</P>
<P class="p20 ft17">Genom ökad rörlighet med utvecklingsinsatser och mer individu- ellt stöd ska fler människor med nedsatt arbetsförmåga komma i arbete.</P>
<P class="p21 ft17">Respekten för individen ska förstärkas och regelverket ska tillämpas på ett mer enhetligt sätt. Arbets- och kompetenslinjen ska lyftas fram och förtydligas.</P>
<P class="p22 ft17">Liksom tidigare ska arbetsgivarstöd med individen i fokus vara tyngdpunkten i de arbetsmarknadspolitiska insatser som Löne- bidragsutredningen föreslår.</P>
<P class="p22 ft17">Utredningen lämnar förslag till förändringar i den nuvarande utformningen och styrningen.</P>
<P class="p23 ft4">Information</P>
<P class="p24 ft17">Utredningen anser att det kommer att krävas stora informationsin- satser från arbetsmarknadens parter, handikapporganisationerna och från arbetsförmedlingarna så att människor med nedsatt arbetsförmåga kan få ett arbete. Det handlar om attityder som måste förändras. Alla politiker – från den lokala nivån till ansvariga ministrar måste ta ett stort ansvar i denna viktiga fråga. Inte minst med tanke på den framtida arbetskraftsbristen är det viktigt att ta tillvara och vidareutveckla den resurs som dessa personer är.</P>
<P class="p25 ft4">Styrning</P>
<P class="p24 ft17">Statsmakternas styrning behöver bli tydligare. Det gäller hur reglerna ska utformas, vad som ska prioriteras och vilka resultat statsmakterna förväntar sig av de statliga insatserna. I dag saknas samordning av olika insatser för att förstärka den enskildes arbetsförmåga och för att stimulera övergång till osubventionerat</P>
<P class="p26 ft12">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft17">arbete. Det saknas också incitament för att få till stånd ökad rörlig- het bland personer som är anställda med lönebidrag och OSA. Ut- redningen lämnar förslag till nya mål för verksamheten samt förslag till ett tydligare regelverk. Regelverket anpassas i utredningens för- slag så att det blir lika för alla arbetsgivarkategorier och att det inte leder till någon överkompensation. Därigenom minskar också risken för diskussioner om eventuell konkurrenssnedvridning. Ut- redningens förslag ska leda till att det blir lättare att tillämpa regel- verket genom att det blir enklare och tydligare och de befintliga särlösningarna avvecklas.</P>
<P class="p28 ft4">Fördjupad kartläggning och vägledning</P>
<P class="p29 ft17">Av utredningens undersökningar framgår att många personer deltar i en rad olika arbetsmarknadspolitiska insatser som ger intryck av att vara utspridda i tiden utan ett genomtänkt och logiskt samband. Detta är ett slöseri både med den enskildes tid och med de tillgäng- liga resurserna. För många arbetssökande skulle möjligheten att komma i ”rätt” insats på ett tidigare stadium även förbättra möjlig- heten att komma i arbete snabbare än idag.</P>
<P class="p5 ft17">Utredningen föreslår att regeringen ger Arbetsmarknadsstyrel- sen i uppdrag att utveckla formerna för kartläggning och vägled- ning så att den ger bättre förutsättningar att finna lämpliga arbets- marknadspolitiska insatser.</P>
<P class="p7 ft4">Definition av målgruppen</P>
<P class="p29 ft17">En mycket viktig fråga är regelverkets definition av målgruppen för insatserna. Av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för arbetshandikappade framgår att stöd endast får lämnas till personer med arbetshandikapp. Med arbetshandikapp menas den som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och som där- för har eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla ett reguljärt arbete. Begreppet är dock oklart till sin innebörd och har i sin tillämpning fått en för stark medicinsk slagsida. Ett oklart be- grepp leder till att bedömningarna riskerar att bli godtyckliga. För att beslut om t.ex. lönebidrag ska kunna fattas krävs dessutom att den berörda personen registreras som arbetshandikappad och på- förs en bestämd handikappkod.</P>
<P class="p30 ft12">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td22"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p3 ft13">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft17">Detta leder till en principiell fråga, som framstått allt tydligare allteftersom utredningsarbetet gått framåt. Den handlar om hur vi förhåller oss till personer som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Det är fel om den enskilda individens kom- petens, erfarenhet och möjligheter att utföra ett arbete ställs i skuggan av funktionshindret. Individens relation till arbetet och arbetsuppgifterna blir genom ett sådant synsätt sekundära frågor. Genom benämningar, handikappkodning och krav på medicinska intyg för att få tillgång till insatserna läggs alltför stort fokus på vad personen inte kan utföra i stället för tvärtom.</P>
<P class="p32 ft17">Utredningen föreslår därför att begreppet arbetshandikapp av- skaffas och ersätts med begreppen nedsatt arbetsförmåga och be- hov av särskilt stöd och att handikappkodningen avskaffas och er- sätts med behovsbedömningar.</P>
<P class="p23 ft4">Det flexibla lönebidraget</P>
<P class="p24 ft17">Utredningen föreslår att det flexibla lönebidraget ska finnas kvar och även fortsättningsvis vara den volymmässigt största insatsen. Lönebidraget ska lämnas längst fyra år och vid en anställning med lönebidrag ska det genomföras kompetensutvecklande åtgärder som ökar den enskildes arbetsförmåga och underlättar en övergång till arbete utan bidrag. Lönebidrag ska kunna vara vilande eller lämnas till den nya arbetsgivaren vid ledighet för utbildning och ledighet för att pröva annat arbete. Vidare ska lönebidrag enligt ut- redningens förslag kunna beviljas en ny arbetsgivare, om en ar- betstagare med lönebidrag slutar sin anställning under den tid som återstår av bidragsperioden, utan att arbetstagaren först ska regi- streras som arbetslös. Utredningen menar att uppföljning och om- prövning av lönebidragen ska ges en tydligare inriktning än idag mot utvärdering av åtgärder för att underlätta övergång till osub- ventionerat arbete. Lönebidraget ska även i fortsättningen omför- handlas och sänkas i takt med att arbetstagarens arbetsförmåga ökar.</P>
<P class="p33 ft12">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft4">Särskilt lönebidrag</P>
<P class="p29 ft17">Vissa personer behöver fortsatt anställning med lönebidrag utöver fyra år. Utredningen föreslår därför att det ska finnas en möjlighet till särskilt lönebidrag. Beslut om särskilt lönebidrag ska endast kunna fattas om det finns särskilda skäl efter det att tidsgränsen på fyra år har passerats och får endast grundas på den enskildes behov av bidrag för att få eller behålla ett arbete, utan hänsyn till andra förhållanden som t.ex. arbetsgivarens betalningsförmåga. Med sär- skilda skäl menas att den anställdes funktionshinder medför att arbetsförmågan vid bedömningstillfället är så nedsatt att en anställ- ning utan lönesubvention inte kan bli aktuell.</P>
<P class="p35 ft4">Utvecklingsanställning och trygghetsanställning</P>
<P class="p29 ft17">För personer som har mer omfattande eller långvarigt nedsatt arbetsförmåga saknas det i dag alternativa insatser som tar större hänsyn till deras möjligheter att få eller behålla ett arbete. Det finns också ett fortsatt behov av former för skyddat arbete. Utredningen lämnar därför förslag till två nya arbetsmarknadspolitiska insatser som tar hänsyn till dessa behov – utvecklingsanställning och trygg- hetsanställning.</P>
<P class="p5 ft17">Utvecklingsanställningen, som till vissa delar är en förlängning av den fördjupade kartläggningen och vägledningen, ska omfattas av de regler som idag gäller för skyddat arbete och vara öppen för alla arbetsgivare. För utvecklingsanställning ska lön och andra an- ställningsförmåner följa av kollektivavtal eller vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen. Stöd för en arbets- tagare som är anställd i en utvecklingsanställning lämnas på samma sätt som lönebidrag, dock kan stödets storlek fastställas till högst hela den bidragsgrundande lönekostnaden. Under tiden för en ut- vecklingsanställning som får pågå längst två år ska det vidtas åtgär- der för att öka den enskildes arbetsförmåga. Vid utvecklingsan- ställning ska det ställas höga krav på arbetsgivaren vad gäller arbetsmiljö, arbetsledning och kompetenshöjande åtgärder.</P>
<P class="p36 ft17">Utredningen föreslår att skyddat arbete hos en offentlig arbets- givare, OSA, avvecklas och ersätts av en ny arbetsmarknadspolitisk insats – trygghetsanställning – som ska vara öppen för alla arbets- givare. Målgruppen för insatsen knyts inte till bestämda funktions- hinder utan till enskildas behov. Trygghetsanställningen ska om-</P>
<P class="p37 ft12">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td22"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p3 ft13">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft17">fattas av de regler som idag gäller för skyddat arbete. Lön och andra anställningsförmåner ska följa av kollektivavtal eller vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen. Stödet för en arbetstagare som har en trygghetsanställning ska enligt förslaget lämnas på samma sätt som lönebidrag, dock kan stödets storlek fastställas till högst hela den bidragsgrundande lönekostnaden. Liksom vid utvecklingsanställning ska det ställas höga krav på arbetsgivare som anordnar trygghetsanställningar vad gäller arbetsmiljö, arbetsledning och kompetenshöjande insatser.</P>
<P class="p39 ft12">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39511x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft16">Författningsförslag</P>
<P class="p40 ft18"><SPAN class="ft18">1</SPAN><SPAN class="ft19">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p41 ft20">lag om ändring i lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen</P>
<P class="p42 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen</P>
<P class="p43 ft1"><SPAN class="ft21">dels </SPAN>att rubriken skall ha följande lydelse, <SPAN class="ft21">dels </SPAN>att lagen skall ha följande lydelse.</P>
<P class="p44 ft17">Lag om tystnadsplikt hos arbetsgivare som anordnar skyddat arbete</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft17">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p45 ft22">Lagen (1992:314) om tystnads- plikt i verksamhet i Samhall- gruppen</P>
<P class="p46 ft4">Den som deltar i eller har del- tagit i verksamhet som genom produktion av varor och tjänster syftar till att uppnå meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade, får inte obehörighen röja vad han därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga för- hållanden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft17">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p47 ft23">Lagen (1992:314) om tystnads- plikt hos arbetsgivare som an- ordnar skyddat arbete</P>
<P class="p48 ft4">Den som deltar i eller har deltagit i verksamhet som ge- nom produktion av varor och tjänster <SPAN class="ft17">anställt personer i skyd- dat arbete, </SPAN>får inte obehörigen röja vad han därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares per- sonliga förhållanden.</P>
<P class="p32 ft17">Om ansvar för den som bryter mot första stycket finns bestäm- melser i brottsbalken.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p49 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005</P>
<P class="p50 ft12">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39512x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p51 ft20"><SPAN class="ft20">2</SPAN><SPAN class="ft24">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p52 ft20">förordning om ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten</P>
<P class="p53 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten att 2 b § skall ha föl- jande lydelse,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p3 ft17">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p3 ft25">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft4">2 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p55 ft4">AMS skall samverka med Riksförsäkringsverket, Arbets- miljöverket och Socialstyrelsen i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resur- ser inom rehabiliteringsom- rådet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p55 ft4">AMS skall samverka med Riksförsäkringsverket, Arbets- miljöverket, Socialstyrelsen <SPAN class="ft17">och Skolverket </SPAN>i syfte att uppnå en effektivare användning av till- gängliga resurser inom rehabili- teringsområdet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft4">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005</P>
<P class="p56 ft12">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p3 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft20"><SPAN class="ft20">3</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p58 ft20">förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp</P>
<P class="p59 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp</P>
<P class="p60 ft4"><SPAN class="ft17">dels </SPAN>att förordningens rubrik skall ha av följande lydelse,</P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft17">dels </SPAN>att 1, 2, <NOBR>7–9,</NOBR> 14, <NOBR>18–20,</NOBR> 22, <NOBR>25–30,</NOBR> 31, <NOBR>32–33,</NOBR> 36, <NOBR>38–39</NOBR> §§ skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p60 ft4"><SPAN class="ft17">dels </SPAN>att 5, 10, 34, 35, 39 a och 39 b §§ skall upphöra att gälla,</P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft17">dels </SPAN>att det i förordningen skall införas sju nya paragrafer 17 a, 30 a, 31 a, 31 b, 33 a, 33 b och 37 a §§, samt närmast före 17 a § och 25 § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft17">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p45 ft22">Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft17">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p62 ft23">Förordning om särskilda insatser för personer som på grund av funktionshinder har nedsatt ar- betsförmåga och behov av särskilt stöd.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p3 ft22">Inledande bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p9 ft22">Inledande bestämmelser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td28"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p63 ft4">1 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p55 ft2">Denna förordning innehåller bestämmelser om Arbetsmark- nadsverkets arbetsmarknadspo- litiska program för personer med arbetshandikapp</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p55 ft1">Denna förordning innehåller bestämmelser om Arbetsmark- nadsverkets arbetsmarknadspo- litiska program för personer <SPAN class="ft21">som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd och därför har eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla ett arbete.</SPAN></P>
<P class="p64 ft17">Programmet omfattar stöd och andra insatser som syftar till att kompensera den nedsättning i arbetsförmågan som finns hos personer som på grund av funk- tionshinder har nedsatt arbets- förmåga och behov av särskilt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft12">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p65 ft1">Förordningen innehåller: In- ledande bestämmelser (1– 10 §§), Bestämmelser om de enskilda insatserna <NOBR>(11–37</NOBR> §§),</P>
<P class="p66 ft4">stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen <NOBR>(11–15</NOBR> §§),</P>
<P class="p67 ft4">särskilda insatser för syn- och hörselskadade (16 och 17 §§),</P>
<P class="p67 ft4">stöd till personligt biträde (18 och 19 §§),</P>
<P class="p67 ft4">särskild stödperson för in- troduktion och uppföljning, SIUS (20 och 21 §§),</P>
<P class="p68 ft4">särskilt stöd vid start av</P>
<P class="p69 ft4">näringsverksamhet (22–</P>
<P class="p70 ft4">24 §§),</P>
<P class="p68 ft4">lönebidrag <NOBR>(25–31</NOBR> §§),</P>
<P class="p70 ft4">skyddat arbete <NOBR>(32–37</NOBR> §§),</P>
<P class="p71 ft4">Gemensamma bestämmelser <NOBR>(38–44</NOBR> §§).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p72 ft17">stöd, samt till att stärka dessa personers möjligheter att få eller behålla ett arbete.</P>
<P class="p73 ft17">Insatserna skall utformas så att de är förenliga med vad som an- ges i 3 och 4 §§ förordningen om (2000: 628) om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.</P>
<P class="p74 ft4">2 §</P>
<P class="p73 ft4">Förordningen innehåller: In- ledande bestämmelser (1– 10 §§), Bestämmelser om de en- skilda insatserna <NOBR>(11–37</NOBR> §§),</P>
<P class="p75 ft4">stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen <NOBR>(11–15</NOBR> §§),</P>
<P class="p76 ft4">särskilda insatser för syn- och hörselskadade (16 och 17 §§),</P>
<P class="p77 ft17">stöd till arbetsledare (17 a §),</P>
<P class="p78 ft4">stöd till personligt biträde (18 och 19 §§),</P>
<P class="p78 ft4">särskild stödperson för introduktion och upp-</P>
<P class="p79 ft4">följning, SIUS (20 och</P>
<P class="p80 ft4">21 §§),</P>
<P class="p80 ft4">särskilt stöd vid start av</P>
<P class="p81 ft4">näringsverksamhet (22–</P>
<P class="p80 ft4">24 §§),</P>
<P class="p78 ft17"><SPAN class="ft4">lönebidrag </SPAN>och särskilt lönebidrag <NOBR>(25–31</NOBR> b §§),</P>
<P class="p82 ft4">skyddat arbete <NOBR>(32–37</NOBR> §§),</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td30"><P class="p3 ft4">Gemensamma</P></TD>
<TD class="tr12 td31"><P class="p3 ft6">bestämmelser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td30"><P class="p3 ft4">(<SPAN class="ft17">37 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">a</SPAN>–44</NOBR> §§).</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft12">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p3 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p65 ft4">Programmet omfattar stöd och andra insatser som syftar till att kompensera den nedsättning i arbetsförmågan som finns hos personer med arbetshandikapp och att stärka dessa personers möjligheter att få eller behålla ett arbete.</P>
<P class="p84 ft4">Insatserna skall utformas så att de är förenliga med vad som anges i 3 och 4 §§ förordningen (2000:628) om den arbets- marknadspolitiska verksam- heten.</P>
<P class="p85 ft4">Insatserna i denna förordning får kombineras med varandra i följande fall:</P>
<P class="p86 ft1">stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen får kombine- ras med stöd till personligt biträde, särskilda insatser för syn- och hörselskadade enligt 16 § 1, särskild stöd- person för introduktion och uppföljning, särskilt stöd vid start av näringsverksam- het, lönebidrag och skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare,</P>
<P class="p87 ft4">särskilda insatser för syn-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td32"><P class="p3 ft4">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td3"><P class="p9 ft4">hörselskadade enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td32"><P class="p3 ft6">16 § 1</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p88 ft4">får</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p3 ft4">kombineras</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p9 ft6">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td32"><P class="p3 ft4">stöd</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p88 ft4">till</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p89 ft4">hjälpmedel</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p9 ft4">på</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft2">arbetsplatsen, särskild stöd- person för introduktion och uppföljning, särskilt stöd vid start av näringsverksam- het, lönebidrag och skyddat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft4">5 §</P>
<P class="p69 ft4">Upphör</P>
<P class="p90 ft4">7 §</P>
<P class="p91 ft4">Insatserna i denna förordning få kombineras med varandra i följande fall:</P>
<P class="p92 ft4">stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen får kombine- ras med stöd till personligt biträde, särskilda insatser för syn- och hörselskadade enligt16 § 1, särskild stöd- person för introduktion och uppföljning, särskilt stöd vid start av näringsverksam- het, lönebidrag, <SPAN class="ft17">särskilt löne- bidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning,</SPAN></P>
<P class="p93 ft4">särskilda insatser för syn-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr2 td32"><P class="p3 ft4">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td3"><P class="p9 ft4">hörselskadade enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td32"><P class="p3 ft6">16 § 1</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p88 ft4">får</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p3 ft4">kombineras</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p9 ft6">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td32"><P class="p3 ft4">stöd</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p88 ft4">till</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p89 ft4">hjälpmedel</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p9 ft4">på</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft1">arbetsplatsen, särskild stöd- person för introduktion och uppföljning, särskilt stöd vid start av näringsverksam- het, lönebidrag, <SPAN class="ft21">särskilt löne-</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft12">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p94 ft4">arbete hos offentlig arbets- givare,</P>
<P class="p95 ft4">särskilda insatser för syn-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td32"><P class="p3 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p3 ft4">hörselskadade</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p9 ft4">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td32"><P class="p3 ft6">16 § 2</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p96 ft4">får kombineras</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p9 ft4">med</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft1">särskilt stöd vid start av näringsverksamhet och, om fråga är om en person med gravt arbetshandikapp, med lönebidrag,</P>
<P class="p98 ft2">stöd till personligt biträde får kombineras med stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, särskilt stöd vid start av näringsverksamhet och, om fråga är om en person med gravt arbetshandikapp, med lönebidrag,</P>
<P class="p99 ft4">särskilt stöd vid start av näringsverksamhet får kom- bineras med särskilda insat- ser för syn- och hörsel- skadade enligt 16 § 1, stöd till hjälpmedel på arbets- platsen och stöd till person- ligt biträde,</P>
<P class="p100 ft4">särskild stödperson för in- troduktion och uppföljning får kombineras med sär- skilda insatser för syn- och hörselskadade enligt 16 § 1 och 2, stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen och, under uppföljning enligt 21 §, med lönebidrag,</P>
<P class="p99 ft4">lönebidrag får kombineras med stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, särskilda in- satser för syn- och hörsel- skadade enligt 16 § 1 och, om fråga är om en person</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p101 ft28">bidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning,</P>
<P class="p102 ft4">särskilda insatser för syn-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td32"><P class="p3 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p3 ft4">hörselskadade</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p9 ft4">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td32"><P class="p3 ft6">16 § 2</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p96 ft4">får kombineras</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p9 ft4">med</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft4">särskilt stöd vid start av näringsverksamhet och, om fråga är om en person med <SPAN class="ft17">omfattande nedsättning av arbetsförmågan, med löne- bidrag, särskilt lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning,</SPAN></P>
<P class="p104 ft17">stöd till arbetsledare får kom- bineras med utvecklingsan- ställning och trygghetsan- ställning,</P>
<P class="p105 ft1">stöd till personligt biträde får kombineras med stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, särskilt stöd vid start av näringsverksamhet och, om fråga är om en person med <SPAN class="ft21">omfattande nedsättning av arbetsförmågan</SPAN>, med löne- bidrag, <SPAN class="ft21">särskilt lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning,</SPAN></P>
<P class="p106 ft1">särskilt stöd vid start av när- ingsverksamhet får kombi- neras med särskilda insatser för syn och hörselskadade enligt 16 § 1, stöd till hjälp- medel på arbetsplatsen och stöd till personligt biträde,</P>
<P class="p107 ft4">särskild stödperson för in- troduktion och uppföljning får kombineras med sär- skilda insatser för syn- och hörselskadade enligt 16 § 1 och 2, stöd till hjälpmedel</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft12">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p3 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p51 ft2">med gravt arbetshandikapp, med särskilda insatser för syn- och hörselskadade en- ligt 16 § 2 och med stöd till personligt biträde; dessutom får lönebidrag kombineras med särskild stödperson för introduktion och uppfölj- ning under uppföljning en- ligt 21 §,</P>
<P class="p108 ft2">skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare får kombineras med stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen och särskilda insatser för syn- och hörselskadade enligt 16 § 1. Skyddat arbete hos Samhall får inte kombi- neras med någon annan in- sats. Förordning (2000:976).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p109 ft4">på arbetsplatsen och, under uppföljning enligt 21 §, med lönebidrag, <SPAN class="ft17">särskilt löne- bidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning,</SPAN></P>
<P class="p110 ft29"><SPAN class="ft11">lönebidrag, </SPAN>särskilt lönebi- drag, utvecklinganställning och trygghetsanställning <SPAN class="ft11">får kombineras med stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen,</SPAN></P>
<P class="p111 ft4">särskilda insatser för syn- och hörselskadade enligt 16 § 1 och, om fråga är om en person med <SPAN class="ft17">omfattande nedsättning av arbetsför- mågan, </SPAN>med särskilda in- satser för syn- och hörsel- skadade enligt 16 § 2 samt med stöd till personligt bi- träde; dessutom får löne- bidrag, <SPAN class="ft17">särskilt lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning </SPAN>kombineras med särskild stödperson för introduktion och uppföljning enligt 21 §.</P>
<P class="p112 ft4">Skyddat arbete hos Samhall får inte kombineras med någon annan insats.</P>
<P class="p113 ft4">8 §</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p55 ft4">Länsarbetsnämnden får anvisa någon en anställning med löne- bidrag eller skyddat arbete endast om</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p55 ft2">Länsarbetsnämnden får anvisa <SPAN class="ft30">en person </SPAN>en anställning med lönebidrag, <SPAN class="ft30">särskilt lönebidrag </SPAN>eller i skyddat arbete endast om</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p51 ft4">arbetsuppgifterna och ar- arbetsuppgifterna och ar-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p3 ft4">betsförhållandena är lämp-</P></TD>
<TD class="tr2 td37"><P class="p3 ft4">betsförhållandena är lämp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td24"><P class="p3 ft31">liga förarbetstagaren, och</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p3 ft31">liga för arbetstagaren, och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft4">lön och andra anställnings- lön och andra anställnings-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p3 ft4">förmåner följer av kollektiv-</P></TD>
<TD class="tr2 td37"><P class="p9 ft4">förmåner följer av kollektiv-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p3 ft4">avtal eller är likvärdiga med</P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p9 ft4">avtal eller är likvärdiga med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td37"><P class="p9 ft12">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr12 td24"><P class="p3 ft4">förmåner enligt kollektiv-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><P class="p3 ft4">förmåner</P></TD>
<TD class="tr12 td39"><P class="p114 ft4">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td40"><P class="p9 ft4">kollektiv-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p3 ft4">avtal inombranschen.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td41"><P class="p115 ft6">avtal inom branschen.</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td42"><P class="p116 ft17">Arbetsgivaren</P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p117 ft17">skall</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td40"><P class="p9 ft17">informeras</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p116 ft17">om</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p118 ft17">att</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td43"><P class="p119 ft17">arbetsuppgifterna</P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p9 ft17">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td44"><P class="p116 ft17">arbetsförhållandena</P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p115 ft17">skall</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p9 ft17">vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td18"><P class="p116 ft17">lämpliga för den som anvisas.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td18"><P class="p116 ft17">Innan anvisning äger rum skall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td46"><P class="p116 ft17">berörd</P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p3 ft17">facklig</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td48"><P class="p120 ft17">organisation</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p9 ft17">ges</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft17">möjlighet att yttra sig om arbets- miljön på den aktuella arbets- platsen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p122 ft22">Vem som kan ta del av insat- serna</P>
<P class="p123 ft2">Stöd och andra insatser enligt denna förordning får lämnas till eller omfatta personer</P>
<P class="p124 ft4">med arbetshandikapp,</P>
<P class="p125 ft4">som är minst 20 år, och- som uppfyller de särskilda villkor som i denna förord-</P>
<P class="p126 ft4">ning anges under de en- skilda insatserna.</P>
<P class="p127 ft2">Som ytterligare förutsättning gäller att insatserna skall vara arbetsmarknadspolitiskt motive- rade. Det betyder att insatserna får göras endast när de framstår som lämpliga både för den en- skilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt pers- pektiv.</P>
<P class="p84 ft4">Unga handikappade och den som tar del av praktisk arbets- livsorientering behöver inte vara 20 år för att kunna få ta del av en insats enligt denna förord- ning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p72 ft22">Vem som kan ta del av insat- serna</P>
<P class="p0 ft4">9 §</P>
<P class="p128 ft1">Stöd och andra insatser enligt denna förordning får lämnas till eller omfatta personer</P>
<P class="p129 ft17">som på grund av funktions- hinder har nedsatt arbetsför- måga och behov av särskilt stöd, och</P>
<P class="p80 ft4">som är minst 20 år, och</P>
<P class="p78 ft4">som uppfyller de särskilda villkor som i denna förord-</P>
<P class="p130 ft4">ning anges under de en- skilda insatserna.</P>
<P class="p131 ft1">Som ytterligare förutsättning gäller att insatserna skall vara arbetsmarknadspolitiskt motive- rade. Det betyder att insatserna får göras endast när de framstår som lämpliga både för den en- skilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt per- spektiv. <SPAN class="ft21">Unga personer med ned- satt arbetsförmåga och </SPAN>den som tar del av praktisk arbetslivs- orientering behöver inte vara 20 år för att kunna få ta del av en insats enligt denna förordning.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft12">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p3 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft4">10 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p55 ft4">En person med arbetshandi- kapp enligt denna förordning är den som på grund av funktions- hinder har nedsatt arbetsför- måga och som därför har eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla ett reguljärt arbete.</P>
<P class="p133 ft4">Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen får lämnas med högst 50 000 kronor vardera till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p134 ft4">Upphör</P>
<P class="p135 ft4">14 §</P>
<P class="p136 ft4">Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen får lämnas med högst 50 000 kronor vardera till</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p51 ft4">den som har arbetshandi- den som <SPAN class="ft17">på grund </SPAN>av <SPAN class="ft17">funk-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p69 ft31">kappet, och</P>
<P class="p137 ft32">den arbetsgivare eller annan som anordnar eller ansvarar för verksamheten.</P>
<P class="p138 ft2">Om stödet gäller datorbaserade hjälpmedel eller om det finns synnerliga skäl kan stöd lämnas med högre belopp.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p139 ft28">tionshinder har nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd, <SPAN class="ft31">och</SPAN></P>
<P class="p140 ft4">den arbetsgivare eller annan</P>
<P class="p141 ft4">som anordnar eller ansvarar för verksamheten.</P>
<P class="p142 ft1">Om stödet gäller datorbaserade hjälpmedel eller om det finns synnerliga skäl kan stöd lämnas med högre belopp.</P>
<P class="p143 ft23">Stöd till arbetsledare</P>
<P class="p0 ft4">17 §</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p144 ft17">Stöd till arbetsledare innebär ekonomiskt stöd till en arbets- givare som kan styrka att en ut- vecklingsanställning och trygg- hetsanställning medför extra kost- nader för arbetsledning. Om arbetsgivaren har sammanlagt minst åtta personer anställda på en utvecklingsanställning och trygghetsanställning, får hela kost- naden för en arbetsledare ersättas. Uppgår antalet anställda till fler än tre, men färre än åtta, får</P>
<P class="p145 ft12">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr2 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td50"><P class="p146 ft17">halva kostnaden ersättas.</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p3 ft22">Stöd till personligt biträde</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr15 td52"><P class="p146 ft22">Stöd till personligt biträde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p147 ft4">18 §</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td49"><P class="p148 ft4">Stöd till personligt biträde</P></TD>
<TD class="tr11 td53"><P class="p149 ft4">Stöd till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td55"><P class="p3 ft4">personligt</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p9 ft6">biträde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td49"><P class="p3 ft4">innebär ekonomiskt stöd till en</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p146 ft4">innebär ekonomiskt stöd till en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td49"><P class="p3 ft6">arbetsgivare eller annan som har</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td52"><P class="p146 ft6">arbetsgivare eller annan som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td49"><P class="p3 ft4">kostnader för ett personligt bi-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p146 ft4">kostnader för ett personligt bi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td49"><P class="p3 ft4">träde åt en person med arbets-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p146 ft6">träde åt en person som på grund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td49"><P class="p3 ft4">handikapp som behöver ett bi-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td56"><P class="p146 ft17"><SPAN class="ft4">av </SPAN>funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p89 ft17">har</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p9 ft17">nedsatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td49"><P class="p3 ft31">träde</P></TD>
<TD class="tr13 td53"><P class="p146 ft25">arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr13 td54"><P class="p96 ft31">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td33"><P class="p9 ft31">därför <SPAN class="ft28">behov</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td49"><P class="p150 ft4">som anställd,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td56"><P class="p146 ft4"><SPAN class="ft17">av </SPAN>ett biträde.</P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft4">som företagare eller fri som anställd,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td57"><P class="p150 ft4">yrkesutövare, eller</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td52"><P class="p9 ft4">som företagare eller fri</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td49"><P class="p150 ft4">för att kunna ta del av ett</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td59"><P class="p151 ft4">yrkesutövare, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td49"><P class="p150 ft4">arbetsmarknadspolitiskt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td52"><P class="p9 ft4">för att kunna ta del av ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td31"><P class="p150 ft4">program,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td61"><P class="p120 ft4">arbetslivsinriktad</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p151 ft4">arbetsmarknadspolitiskt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p150 ft4">rehabilitering</P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p152 ft4">eller</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p120 ft4">praktisk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td63"><P class="p151 ft4">program,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td25"><P class="p9 ft33">arbetslivsinriktad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td49"><P class="p150 ft4">arbetslivsorientering.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td59"><P class="p151 ft4">rehabilitering eller</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p9 ft4">praktisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p151 ft4">arbetslivsorientering.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td20"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p147 ft4">19 §</P></TD>
<TD class="tr16 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p148 ft4">Stöd</P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p147 ft4">till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td1"><P class="p153 ft33">personligt</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p120 ft4">biträde</P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p149 ft4">Stöd</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td19"><P class="p3 ft4">till personligt</P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p9 ft4">biträde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p3 ft4">lämnas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td67"><P class="p14 ft4">med</P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p152 ft33">högst</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p120 ft4">50 000</P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p146 ft4">lämnas</P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p96 ft4">med</P></TD>
<TD class="tr11 td66"><P class="p154 ft4">högst</P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p9 ft4">50 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td49"><P class="p3 ft4">kronor per år till arbetsgivaren</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td52"><P class="p9 ft4">kronor per år till arbetsgivaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td49"><P class="p3 ft33">eller den som har kostnaden för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p9 ft4">eller den som har kostnaden för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td49"><P class="p3 ft4">biträdet. Till företagare som har</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17"><SPAN class="ft4">biträdet. </SPAN>Till en företagare, som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><P class="p3 ft4">arbetshandikapp</P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p152 ft4">som</P></TD>
<TD class="tr2 td58"><P class="p120 ft4">medför</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td52"><P class="p9 ft17">har funktionshinder som medför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p3 ft4">stora</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td68"><P class="p120 ft33">kommunikationssvårig-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">stora kommunikationssvårigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td49"><P class="p3 ft6">heter får stöd lämnas med högst</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">och därför har behov av särskilt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td57"><P class="p3 ft4">100 000 kronor per år.</P></TD>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td52"><P class="p9 ft17">stöd, får stödet <SPAN class="ft4">lämnas med högst</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td59"><P class="p146 ft4">100 000 kronor per år.</P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft22">Särskild stödperson för intro- Särskild stödperson för intro- duktion och uppföljning (SIUS) duktion och uppföljning (SIUS)</P>
<P class="p156 ft4">20 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p157 ft4">Särskild stödperson för in-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p9 ft4">Särskild stödperson för in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p157 ft4">troduktion och uppföljning</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p3 ft4">troduktion</P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p9 ft4">och uppföljning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p157 ft4">(SIUS) innebär att länsarbets-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td69"><P class="p9 ft4">(SIUS) innebär att länsarbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p157 ft6">nämnden utser en särskild stöd-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p9 ft6">nämnden utser en särskild stöd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p157 ft6">person åt en person med arbets-</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p3 ft4">person åt</P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p9 ft4">en person <SPAN class="ft17">som på</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td24"><P class="p158 ft12">24</P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td71"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft13">SOU 2003:95 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr12 td24"><P class="p3 ft4">handikapp som behöver extra</P></TD>
<TD class="tr12 td72"><P class="p3 ft17">grund</P></TD>
<TD class="tr12 td54"><P class="p118 ft17">av</P></TD>
<TD class="tr12 td73"><P class="p9 ft17">funktionshinder har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p3 ft4">stöd och träning i inlednings-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td74"><P class="p3 ft17">nedsatt arbetsförmåga och därför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p3 ft4">skedet av en anställning eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td74"><P class="p3 ft33"><SPAN class="ft25">behov av </SPAN>extra stöd och träning i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p3 ft4">under arbetspraktik som föregår</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td74"><P class="p3 ft4">inledningsskedet av en anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p3 ft4">en anställning.</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p3 ft4">ning</P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p3 ft4">eller</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p9 ft4">under arbetspraktik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p159 ft33">Sådana särskilda stödpersoner</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td74"><P class="p3 ft4">som föregår en anställning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p3 ft4">kallas <NOBR>SIUS-konsulenter</NOBR> och är</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td74"><P class="p9 ft33">Sådana särskilda stödpersoner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p3 ft4">anställda hos Arbetsmarknads-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td74"><P class="p3 ft4">kallas <NOBR>SIUS-konsulenter</NOBR> och är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p3 ft4">verket.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td74"><P class="p3 ft33">anställda hos Arbetsmarknads-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td75"><P class="p3 ft4">verket.</P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft22">Särskilt stöd vid start av när- Särskilt stöd vid start av när- ingsverksamhet ingsverksamhet</P>
<P class="p160 ft4">22 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p55 ft1">Särskilt stöd vid start av när- ingsverksamhet innebär ekono- miskt stöd till arbetslösa med arbetshandikapp som har kost- nader för att skaffa utrustning eller andra kostnader när de startar näringsverksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p55 ft4">Särskilt stöd vid start av när- ingsverksamhet innebär ekono- miskt stöd till arbetslösa <SPAN class="ft17">perso- ner som på grund av funktions- hinder har nedsatt arbetsförmåga och därför </SPAN>har kostnader för att skaffa utrustning eller andra kostnader när de startar när- ingsverksamhet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr12 td76"><P class="p3 ft22">Lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td52"><P class="p10 ft23"><SPAN class="ft22">Lönebidrag </SPAN>och särskilt löne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td76"><P class="p3 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p3 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p3 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p10 ft35">bidrag</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p3 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p3 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p147 ft4">25 §</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p159 ft4">Lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr2 td66"><P class="p147 ft4">innebär</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p120 ft4">ekono-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td52"><P class="p9 ft4">Lönebidrag och <SPAN class="ft17">särskilt löne-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td69"><P class="p3 ft4">miskt stöd till den som är</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td52"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft17">bidrag </SPAN>innebär ekonomiskt stöd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td69"><P class="p3 ft4">arbetsgivare åt en person med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td52"><P class="p10 ft6">till den som är arbetsgivare åt en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td81"><P class="p3 ft4">arbetshandikapp som</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p120 ft6">anvisats</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td52"><P class="p10 ft17"><SPAN class="ft4">person med </SPAN>nedsatt arbetsför-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td69"><P class="p3 ft4">anställning hos arbetsgivaren.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td52"><P class="p10 ft17">måga och behov av särskilt stöd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td69"><P class="p120 ft4">Stödet är ett bidrag till</P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p10 ft4">som anvisats</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p147 ft4">anställning</P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p9 ft17">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p3 ft4">arbetsgivarens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td82"><P class="p120 ft4">lönekostnad för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td52"><P class="p10 ft17">lönebidrag och särskilt lönebidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td76"><P class="p3 ft4">den anställde.</P></TD>
<TD class="tr11 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td52"><P class="p10 ft17">hos <SPAN class="ft4">arbetsgivaren. </SPAN>Särskilt löne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td52"><P class="p10 ft17">bidrag får lämnas endast under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td52"><P class="p10 ft17">de förutsättningar som anges i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p10 ft17">30 a §.</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td52"><P class="p9 ft4">Stödet är ett bidrag till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p10 ft4">arbetsgivarens</P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p3 ft4">lönekostnad</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p9 ft4">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p10 ft4">den anställde</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p9 ft12">25</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td84"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td51"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td52"><P class="p161 ft6">26 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td49"><P class="p120 ft4">Lönebidrag får lämnas om en</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">Lönebidrag och särskilt löne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td83"><P class="p3 ft4">person</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p162 ft6">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td85"><P class="p120 ft6">arbetshandikapp</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">bidrag får lämnas om en person</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td49"><P class="p120 ft4">bedöms inte kunna få eller be-</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p9 ft17">med nedsatt arbetsförmåga <SPAN class="ft4">be-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td49"><P class="p120 ft4">hålla ett arbete om inte stödet</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p9 ft4">döms inte kunna få eller behålla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td83"><P class="p3 ft4">lämnas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td86"><P class="p14 ft4">och personens</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p120 ft4">behov</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p9 ft4">ett arbete om inte stödet lämnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td87"><P class="p3 ft4">inte kan tillgodoses</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p120 ft6">genom</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p9 ft4">och personens behov inte kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td83"><P class="p3 ft4">andra</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p163 ft6">insatser</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td85"><P class="p120 ft4">än lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p9 ft33">tillgodoses genom andra insatser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td49"><P class="p120 ft6">eller skyddat arbete. Bidraget får</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p9 ft17"><SPAN class="ft4">än lönebidrag, </SPAN>särskilt lönebidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td87"><P class="p3 ft31">lämnas i följande fall:</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p3 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr13 td52"><P class="p164 ft31"><SPAN class="ft28">eller </SPAN>skyddat arbete.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft4">vid nyanställning,</P>
<P class="p165 ft1">när en anställd återgår till arbetet efter att ha haft hel tidsbegränsad sjukersättning eller hel aktivitetsersättning,</P>
<P class="p166 ft1">när en arbetstagare som tidigare haft en anställning med lönebidrag får sin arbetsförmåga försämrad inom tre år från det att lönebidrag senast lämnades och det finns behov av att</P>
<P class="p167 ft2">lönebidrag på nytt lämnas. Lönebidrag får lämnas även för en arbetstagare som övergår från skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare till en annan an- ställning hos arbetsgivaren. Förordning (2002:845).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr12 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td67"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td90"><P class="p147 ft4">27 §</P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td49"><P class="p120 ft4">Lönebidraget lämnas med ett</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td61"><P class="p149 ft4">Lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p96 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p9 ft17">särskilt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td88"><P class="p3 ft4">bestämt</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p3 ft4">belopp</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p120 ft6">per arbetsdag,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p146 ft4"><SPAN class="ft17">lönebidrag </SPAN>lämnas med ett be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td49"><P class="p120 ft6">dock endast för dagar som ingår</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td61"><P class="p146 ft4">stämt belopp</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p3 ft4">per</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p9 ft6">arbetsdag,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td49"><P class="p120 ft33">i den normala veckoarbetstiden</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p146 ft6">dock endast för dagar som ingår</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td49"><P class="p120 ft4">hos arbetsgivaren och för vilka</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p146 ft33">i den normala veckoarbetstiden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td49"><P class="p120 ft4">arbetsgivaren betalar lön eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td52"><P class="p146 ft4">hos arbetsgivaren och för vilka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td88"><P class="p3 ft4">sjuklön.</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p168 ft4">Vid</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p120 ft4">deltidsarbete</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td81"><P class="p146 ft4">arbetsgivaren betalar</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p9 ft4">lön eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td49"><P class="p120 ft4">minskas stödet i förhållande till</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p146 ft4">sjuklön.</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p3 ft4">Vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td76"><P class="p9 ft4">deltidsarbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td49"><P class="p120 ft33">arbetstiden. När stödet beslutas</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td52"><P class="p146 ft4">minskas stödet i förhållande till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td49"><P class="p120 ft4">skall dess storlek i kronor per</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p146 ft33">arbetstiden. När stödet beslutas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td88"><P class="p3 ft12">26</P></TD>
<TD class="tr14 td67"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td90"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td15"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft13">SOU 2003:95 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td69"><P class="p3 ft4">dag fastställas för hela stöd-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td52"><P class="p10 ft4">skall dess storlek i kronor per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td93"><P class="p3 ft4">perioden.</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p10 ft4">dag fastställas för hela stöd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td93"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p10 ft4">perioden</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td93"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p147 ft4">28 §</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td93"><P class="p159 ft6">Lönebidragets</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p154 ft4">storlek</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p120 ft4">fast-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p9 ft4">Lönebidragets och <SPAN class="ft17">det sär-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td69"><P class="p3 ft33">ställs med hänsyn till graden av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td52"><P class="p10 ft17">skilda lönebidragets <SPAN class="ft4">storlek fast-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td93"><P class="p3 ft4">nedsättning i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td53"><P class="p120 ft6">arbetsförmågan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p10 ft33">ställs med hänsyn till graden av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td94"><P class="p3 ft4">hos arbetstagaren till</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p120 ft6">högst</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p10 ft4">nedsättning i</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p9 ft6">arbetsförmågan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td69"><P class="p3 ft6">80 procent av arbetsgivarens bi-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td52"><P class="p10 ft4">hos arbetstagaren till högst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td69"><P class="p3 ft4">dragsgrundande lönekostnad.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p10 ft6">80 procent av arbetsgivarens bi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td94"><P class="p159 ft4">Den bidragsgrundande</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p120 ft4">löne-</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p10 ft6">dragsgrundande</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p9 ft4">lönekostnad.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td93"><P class="p3 ft31">kostnaden är</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p3 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p3 ft34"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p10 ft28">Bidraget omförhandlas och sänks</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft17"><SPAN class="ft4">kontant bruttolön inklusive </SPAN>i takt med att arbetstagarens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p69 ft31">sjuklön och semesterlön,</P>
<P class="p169 ft4">avgifter som skall betalas enligt socialavgiftslagen (2000:980), och</P>
<P class="p68 ft4">premier för avtalsenliga</P>
<P class="p170 ft11">arbetsmarknadsförsäkringar eller motsvarande försäk- ringar.</P>
<P class="p171 ft4">Den del av lönekostnaden vid heltidsarbete som överstiger en bruttolön om 13 700 kronor per månad läggs dock inte till grund för bidrag. Förordning (2000:1366).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft17">arbetsförmåga ökar.</P>
<P class="p172 ft31">Den bidragsgrundande löne- kostnaden är</P>
<P class="p173 ft4">kontant bruttolön inklusive sjuklön och semesterlön,</P>
<P class="p173 ft4">avgifter som skall betalas enligt socialavgiftslagen (2000:980), och</P>
<P class="p174 ft1">premier för avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar eller motsvarande försäk- ringar.</P>
<P class="p173 ft4">Den del av lönekostnaden vid heltidsarbete som över-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td60"><P class="p3 ft4">stiger</P></TD>
<TD class="tr2 td71"><P class="p9 ft4">en bruttolön om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td60"><P class="p3 ft4">13 700</P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p9 ft4">kronor per månad</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft4">läggs dock inte till grund för bidrag.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr12 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td52"><P class="p161 ft6">29 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td69"><P class="p120 ft4">Utan hinder av vad som sägs i</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p9 ft4">Utan hinder av vad som sägs i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td96"><P class="p3 ft4">28 § skall följande gälla.</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p10 ft4">28 § skall följande gälla.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td69"><P class="p120 ft4">Lönebidrag för den som är</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p9 ft17"><SPAN class="ft4">Lönebidrag </SPAN>och särskilt löne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft4">anställd hos</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p96 ft4">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td97"><P class="p120 ft4">allmännyttig</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p9 ft4"><SPAN class="ft17">bidrag </SPAN>får lämnas med högst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft4">organisation</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p3 ft4">får</P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p3 ft4">lämnas</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p120 ft6">med</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p9 ft4">hela den bidragsgrundande löne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td98"><P class="p3 ft4">högst 90 procent</P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p88 ft4">av den</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p120 ft4">bi-</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p10 ft4">kostnaden om arbetstagaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td69"><P class="p120 ft6">dragsgrundande lönekostnaden.</P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p9 ft4">är berättigad till insatser en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td15"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td20"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p9 ft12">27</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p175 ft4">Den del av bidraget som överstiger 80 procent av den bidragsgrundande lönekostna- den får dock endast efter sär- skild ansökan beviljas om</P>
<P class="p176 ft4">arbetet är lämpligt utformat efter den sökandes behov och bidrar till att den an- ställde kan utvecklas, reha- biliteras och förbättra sin arbetsförmåga, och</P>
<P class="p124 ft2">arbetsmiljön är tillfreds- ställande och uppfyller de krav som ställs enligt arbets- miljölagen (1977:1160). AMS meddelar föreskrifter om vad som avses med all- männyttig organisation uti- från reglerna om beskatt-</P>
<P class="p177 ft4">ning av ideella föreningar i inkomstskattelagen (1999:1229).</P>
<P class="p175 ft4">Lönebidrag får lämnas med högst hela den bidragsgrun- dande lönekostnaden om arbetstagaren</P>
<P class="p176 ft4">är berättigad till insatser en- ligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,</P>
<P class="p176 ft4">på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från arbetslivet under längre tid, eller</P>
<P class="p176 ft4">har mer än ett svårare funk- tionshinder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p51 ft4">ligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,</P>
<P class="p178 ft4">på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från arbetslivet under längre tid, eller</P>
<P class="p178 ft4">har mer än ett svårare funktionshinder</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft12">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft13">SOU 2003:95 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr12 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td103"><P class="p179 ft6">30 §</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td104"><P class="p159 ft4">Lönebidrag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td40"><P class="p148 ft4">lämnas</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p120 ft4">under</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td105"><P class="p149 ft6">Lönebidrag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td106"><P class="p9 ft4">lämnas under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td104"><P class="p3 ft33">längst fyra år.</P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td105"><P class="p10 ft6">längst fyra år.</P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td99"><P class="p159 ft4">Stödet</P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p3 ft4">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p96 ft4">förlängas</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p120 ft4">utöver</P></TD>
<TD class="tr2 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td69"><P class="p3 ft4">det fjärde anställningsåret en-</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td69"><P class="p3 ft4">dast om det efter en särskild</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td99"><P class="p3 ft4">prövning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td84"><P class="p8 ft33">bedöms</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td107"><P class="p120 ft4">motiverat</P></TD>
<TD class="tr2 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td104"><P class="p3 ft4">med hänsyn</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td106"><P class="p120 ft33">till arbetstagarens</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td69"><P class="p3 ft4">arbetsförmåga. En sådan för-</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td69"><P class="p3 ft4">längning skall omprövas regel-</P></TD>
<TD class="tr2 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td99"><P class="p3 ft4">bundet.</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td69"><P class="p120 ft4">När länsarbetsnämnden tar</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td69"><P class="p3 ft4">ställning till en förlängning av</P></TD>
<TD class="tr2 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td69"><P class="p3 ft4">lönebidrag utöver det fjärde an-</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td104"><P class="p3 ft4">ställningsåret</P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p180 ft4">skall</P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft4">den</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p120 ft33">särskilt</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td108"><P class="p3 ft4">pröva bidragets storlek.</P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td103"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td78"><P class="p181 ft6">30a §</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td52"><P class="p9 ft17">Om särskilda skäl föreligger får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p10 ft17">särskilt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td43"><P class="p3 ft17">lönebidrag lämnas</P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p9 ft36">efter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">utgången av det fjärde anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td52"><P class="p9 ft17">ningsåret. Det särskilda lönebi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">draget skall omprövas regel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p10 ft17">bundet.</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td103"><P class="p149 ft17">När</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p182 ft17">länsarbetsnämnden</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p9 ft17">tar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p10 ft17">ställning</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p89 ft17">till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td106"><P class="p9 ft17">särskilt lönebidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">skall den särskilt pröva bidragets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td103"><P class="p10 ft17">storlek.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td99"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td100"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td39"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td103"><P class="p179 ft6">31 §</P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td95"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p55 ft4">Länsarbetsnämnden skall verka för att arbetstagaren över- går till en anställning utan löne- bidrag. För att underlätta en sådan övergång skall en indivi- duell handlingsplan upprättas när den enskilde anvisas anställ- ningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p55 ft4">Länsarbetsnämnden skall <SPAN class="ft17">vidta lämpliga åtgärder för att en anställning med lönebidrag och särskilt lönebidrag skall övergå till en osubventionerad anställ- ning. </SPAN>För att underlätta en sådan övergång skall en individuell handlingsplan upprättas när den enskilde anvisas <SPAN class="ft17">en anställning med lönebidrag eller särskilt löne- bidrag.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft12">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr12 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr12 td109"><P class="p114 ft6">31a §</P></TD>
<TD class="tr12 td77"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td110"><P class="p9 ft28">När en arbetstagare som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p183 ft17">anställd med lönebidrag eller sär-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td110"><P class="p183 ft17">skilt lönebidrag är tjänstledig för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p183 ft17">att pröva annat arbete får löne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p183 ft17">bidrag och särskilt lönebidrag be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p183 ft17">viljas den</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p154 ft17">nya</P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p9 ft17">arbetsgivaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p183 ft17">under den tid som återstår av den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p183 ft17">beslutade bidragsperioden.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr16 td109"><P class="p184 ft6">31b §</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p9 ft17">Om en arbetstagare som har en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p183 ft17">anställning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td111"><P class="p9 ft17">med lönebidrag eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p183 ft17">särskilt lönebidrag, slutar sin an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p183 ft17">ställning, får lönebidrag och sär-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td110"><P class="p183 ft17">skilt lönebidrag beviljas en ny</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p183 ft17">arbetsgivare under den tid som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p183 ft17">återstår av den beslutade bidrags-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td112"><P class="p183 ft17">perioden, utan att</P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p9 ft25">arbetstagaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p183 ft17">först ska registreras som arbetslös</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p3 ft22">Skyddat arbete</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td112"><P class="p183 ft22">Skyddat arbete</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p114 ft6">32 §</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p55 ft1">Skyddat arbete innebär arbete för personer med arbetshandi- kapp vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insat- ser.</P>
<P class="p185 ft4">Av 1 § lagen (1982:80) om anställningsskydd framgår att den som anvisats skyddat arbete undantas från den lagens tillämpning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p55 ft4">Skyddat arbete innebär arbete för personer vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.</P>
<P class="p186 ft4">I lagen (1982:80) om anställ- ningsskydd <SPAN class="ft17">anges att den som är anställd i skyddat arbete inte omfattas av den lagen.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr12 td49"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr12 td95"><P class="p147 ft4">33 §</P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td49"><P class="p120 ft4">Skyddat arbete finns i två</P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p149 ft17">Skyddat</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p9 ft17">arbete är skyddat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td49"><P class="p3 ft4">former.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p146 ft17">arbete hos Samhall, utvecklings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td49"><P class="p120 ft4">Skyddat arbete hos Samhall</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p146 ft17">anställning</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p9 ft17">och trygghetsanställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td49"><P class="p120 ft4">kommer till stånd när länsar-</P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p146 ft17">ning.</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td49"><P class="p3 ft12">30</P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr14 td113"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p3 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p175 ft4">betsnämnden kommer överens med arbetsgivare som ingår i Samhallkoncernen om anställ- ning av personer med arbets- handikapp.</P>
<P class="p55 ft2">Skyddat arbete hos en offent- lig arbetsgivare kommer till stånd när länsarbetsnämnden</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p55 ft17">Utvecklingsanställning får er- bjudas en person med nedsatt arbetsförmåga, som under en be- gränsad tid behöver ett särskilt anpassat arbete för att kunna pröva sig fram i arbetslivet. En utvecklingsanställning får pågå under längst två år. Under denna</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p187 ft17"><SPAN class="ft4">anvisar personer med sådana </SPAN>tid skall arbetsgivaren vidta åt- <SPAN class="ft4">svåra arbetshandikapp som </SPAN>gärder för att öka den enskildes</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p3 ft4">avses i 34 § anställning hos</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p3 ft17">arbetsförmåga.</P></TD>
<TD class="tr2 td83"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td114"><P class="p3 ft4">en offentlig arbetsgivare,</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p159 ft17">Trygghetsanställning</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p9 ft17">får er-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td114"><P class="p3 ft31">och</P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p3 ft28">bjudas en person som</P></TD>
<TD class="tr13 td83"><P class="p9 ft28">genom</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft17"><SPAN class="ft4">lämnar ekonomiskt stöd till </SPAN>nedsatt arbetsförmåga behöver <SPAN class="ft4">arbetsgivarens lönekostnad. </SPAN>längre tid med personligt stöd än</P>
<P class="p189 ft17">vad som kan erbjudas i en ut- vecklingsanställning.</P>
<P class="p190 ft4">Skyddat arbete hos Samhall kommer till stånd när <SPAN class="ft17">en arbets- givare som ingår i Samhall- koncernen efter överenskommelse med länsarbetsnämnden anställer en person i skyddat arbete enligt denna förordning.</SPAN></P>
<P class="p191 ft17">Utvecklingsanställning och trygghetsanställning kommer till stånd när en annan arbetsgivare än som avses i fjärde stycket efter överenskommelse med länsar- betsnämnden anställer en person i skyddat arbete enligt denna för- ordning.</P>
<P class="p192 ft4">33a §</P>
<P class="p193 ft17">När en arbetstagare som är anställd i en utvecklingsanställ- ning eller en trygghetsanställning är tjänstledig för att pröva annat arbete får bidrag för utvecklings- anställning och trygghetsanställ- ning beviljas den nya</P>
<P class="p194 ft12">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p195 ft17">arbetsgivaren under den tid som återstår av den beslutade bidrags- perioden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr18 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td116"><P class="p196 ft6">33b §</P></TD>
<TD class="tr18 td105"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p9 ft28">Om en arbetstagare som har en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td52"><P class="p9 ft17">utvecklingsanställning eller trygg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">hetsanställning slutar sin anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">ning, får bidrag till utvecklings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p146 ft17">anställning och</P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p9 ft17">trygghetsanställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p146 ft17">ning beviljas</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p9 ft17">ny arbetsgivare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">under den tid som återstår av den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td52"><P class="p9 ft17">beslutade bidragsperioden, utan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">att arbetstagaren först ska regi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p146 ft17">streras som arbetslös.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td106"><P class="p197 ft6">34 §</P></TD>
<TD class="tr16 td105"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td115"><P class="p148 ft4">Till skyddat arbete</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p120 ft4">hos en</P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p149 ft4">Upphör</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft4">offentlig arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr2 td83"><P class="p120 ft6">anvisas</P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft31">endast personer som</P></TD>
<TD class="tr13 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td105"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft4">har socialmedicinska arbets- handikapp,</P>
<P class="p198 ft4">är berättigade till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller</P>
<P class="p198 ft4">på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från det under längre tid.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr12 td83"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td117"><P class="p199 ft6">35 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td83"><P class="p200 ft33">En</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p120 ft4">anvisning till skyddat</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p9 ft4">Upphör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td49"><P class="p120 ft4">arbete hos en offentlig arbets-</P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td49"><P class="p120 ft33">givare får inte göras om arbetet</P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td83"><P class="p114 ft6">bedrivs</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p120 ft4">inom konkurrensutsatt</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft4">verksamhet eller sektor.</P>
<P class="p201 ft12">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p3 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft4">36 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p55 ft2">Stöd till en offentlig arbets- givare som anställer någon i skyddat arbete lämnas på samma sätt som lönebidrag enligt 27 och 28 §§, dock kan stödets storlek fastställas till högst hela den bidragsgrundande löne- kostnaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p55 ft21"><SPAN class="ft1">Stöd till en </SPAN>arbetsgivare för en arbetstagare som är anställd i en utvecklingsanställning och trygg- hetsanställning <SPAN class="ft1">lämnas på samma sätt som lönebidrag enligt 27 och 28 §§, dock kan stödets storlek fastställas till högst hela den bidragsgrundande löne- kostnaden.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p202 ft23">Handläggning av stödfrågor</P>
<P class="p0 ft4">37a §</P>
<P class="p203 ft17">AMS skall erbjuda en person med nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd fördjupad kartläggning och vägledning för att därmed skapa bättre förutsätt- ningar att tillsammans med per- sonen finna lämpliga arbets- marknadspolitiska insatser.</P>
<P class="p204 ft4">38 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p55 ft4">Länsarbetsnämnden beräknar och betalar ut stöd enligt denna förordning. Stöden betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som AMS bestämmer. Belopp som understiger femtio kronor sammanlagt betalas inte ut.</P>
<P class="p205 ft4">När det gäller stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare finns särskilda be- stämmelser i 39 a och 39 b §§. Förordning (2003:496).</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p55 ft4">Länsarbetsnämnden beräknar och betalar ut stöd enligt denna förordning. Stöden betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som AMS bestämmer. Belopp som understiger femtio kronor sammanlagt betalas inte ut.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr12 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p206 ft6">39 §</P></TD>
<TD class="tr12 td120"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p159 ft4">Arbetsgivaren</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p120 ft6">rekvirerar</P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p207 ft4">Arbetsgivaren</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p9 ft4">rekvirerar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p120 ft6">lönebidrag från länsarbetsnämn-</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p208 ft4">lönebidrag, <SPAN class="ft17">särskilt</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p9 ft17">lönebidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td69"><P class="p120 ft33">den månadsvis i efterskott efter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p9 ft17">och bidrag till utvecklingsanställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p9 ft12">33</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p51 ft2">hand som anställningen består. Arbetsgivaren förlorar rätten till stöd om inte stödet rekvirerats inom 60 dagar från arbetsmåna- dens slut. Om det finns sär- skilda skäl får länsarbetsnämn- den medge undantag från den fristen. Förordning (2003:496).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p51 ft17">ning och trygghetsanställning <SPAN class="ft4">från länsarbetsnämnden månadsvis i efterskott efter hand som an- ställningen består. Arbets- givaren förlorar rätten till stöd om inte stödet rekvirerats inom 60 dagar från arbetsmånadens slut. Om det finns särskilda skäl får länsarbetsnämnden medge undantag från den fristen. För- ordning (2000:496).</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p209 ft4">39a §</P>
<P class="p210 ft4">Stöd till skyddat arbete hos Upphör en offentlig arbetsgivare till-</P>
<P class="p211 ft4">godoförs arbetsgivaren genom kreditering på sådant skatte- konto som har upprättats för arbetsgivaren enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).</P>
<P class="p212 ft4">AMS skall lämna Riksskatte- verket de uppgifter som behövs för krediteringen.</P>
<P class="p213 ft4">Stödet krediteras arbets- givarens skattekonto den 12 i månaden efter den månad underlag enligt 39 b § inkom- mit, med undantag för januari då stödet i stället krediteras den 17. Förordning (2003:496).</P>
<P class="p214 ft4">39b § Arbetsgivaren skall lämna Upphör</P>
<P class="p215 ft4">underlag till länsarbetsnämnden för beräkning av det stödbelopp som skall krediteras skatte- kontot. Underlaget skall lämnas inom 60 dagar efter den arbets- månad som stödet avser. Om underlaget inte lämnas inom</P>
<P class="p216 ft12">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p3 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft4">denna tid förlorar arbetsgivaren rätt till det stödbeloppet.</P>
<P class="p218 ft4">Om det finns särskilda skäl får länsarbetsnämnden medge undantag från skyldigheten att lämna underlag inom 60 dagar. Förordning (2003:496).</P>
<P class="p219 ft22">Övergångsbestämmelser Övergångsbestämmelser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td56"><P class="p3 ft4">2000:631</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td109"><P class="p8 ft4">2000: <SPAN class="ft17">630</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td1"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p159 ft4">1.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td121"><P class="p220 ft4">Denna förordning träder i</P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p221 ft4">1.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td94"><P class="p9 ft4">Denna förordning träder i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td122"><P class="p3 ft4">kraft den 1 augusti 2000.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td123"><P class="p8 ft4">kraft den 1 augusti 2000.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p159 ft4">2.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td121"><P class="p220 ft4">Genom förordningen upp-</P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p221 ft4">2.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td94"><P class="p9 ft4">Genom förordningen upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p3 ft4">hävs</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p8 ft4">hävs</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p88 ft4">förordningen</P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p220 ft6">(1985:276)</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p88 ft4">förordningen</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p9 ft6">(1985:276)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td121"><P class="p88 ft4">om statsbidrag till skyd-</P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td94"><P class="p88 ft4">om statsbidrag till skyd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p88 ft4">dat arbete hos</P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p220 ft4">offentliga</P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p88 ft4">dat arbete hos</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p9 ft4">offentliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p88 ft4">arbetsgivare,</P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p88 ft4">arbetsgivare,</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td124"><P class="p88 ft4">förordningen</P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p220 ft6">(1987:409)</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p88 ft4">förordningen</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p9 ft6">(1987:409)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td121"><P class="p88 ft4">om bidrag till arbets-</P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td94"><P class="p88 ft4">om bidrag till arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td121"><P class="p88 ft4">hjälpmedel m.m., och</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td94"><P class="p88 ft4">hjälpmedel m.m., och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td124"><P class="p88 ft4">förordningen</P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p220 ft6">(1991:333)</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p88 ft4">förordningen</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p9 ft6">(1991:333)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p88 ft33">om lönebidrag.</P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p88 ft33">om lönebidrag.</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td91"><P class="p159 ft4">3.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td121"><P class="p16 ft4">De upphävda förordning-</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p221 ft4">3.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td94"><P class="p16 ft4">De upphävda förordning-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td122"><P class="p3 ft4">arna gäller fortfarande för per-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td123"><P class="p8 ft4">arna gäller fortfarande för per-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td122"><P class="p3 ft4">soner som enligt beslut som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td123"><P class="p8 ft4">soner som enligt beslut som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td122"><P class="p3 ft4">fattats före den 1 augusti 2000</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td123"><P class="p8 ft4">fattats före den 1 augusti 2000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td122"><P class="p3 ft4">tar del av bidrag eller verksam-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td123"><P class="p8 ft4">tar del av bidrag eller verksam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td56"><P class="p3 ft4">het enligt dem.</P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td109"><P class="p8 ft4">het enligt dem.</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td56"><P class="p3 ft4">2002:845</P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td109"><P class="p8 ft4">2002:845</P></TD>
<TD class="tr16 td1"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td122"><P class="p3 ft4">Denna förordning träder i kraft</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td123"><P class="p8 ft4">Denna förordning träder i kraft</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td122"><P class="p3 ft4">den 1 januari 2003. De nya be-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td123"><P class="p8 ft4">den 1 januari 2003. De nya be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td122"><P class="p3 ft33">stämmelserna tillämpas även om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td123"><P class="p8 ft6">stämmelserna tillämpas även om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td122"><P class="p3 ft4">en anställd återgår till arbetet i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td123"><P class="p8 ft4">en anställd återgår till arbetet i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td122"><P class="p3 ft4">januari 2003 efter att ha haft</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td123"><P class="p8 ft4">januari 2003 efter att ha haft</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td122"><P class="p3 ft33">helt sjukbidrag i december 2002.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td123"><P class="p8 ft6">helt sjukbidrag i december 2002.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft12">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft4">2003:496</P>
<P class="p223 ft4">Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003. De nya före- skrifterna skall tillämpas även för sådana rekvisitioner av stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare som inte handlagts slutligt före den 1 augusti 2003.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft4">2003:496</P>
<P class="p224 ft4">Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003. De nya före- skrifterna skall tillämpas även för sådana rekvisitioner av stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare som inte handlagts slutligt före den 1 augusti 2003.</P>
<P class="p225 ft17">2004:xxx</P>
<P class="p155 ft17">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005. För löne- bidrag som beviljats före ikraft- trädandet gäller äldre regler för den bidragsperiod som beviljats.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft12">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39533x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p3 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft20"><SPAN class="ft20">4</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p226 ft20">förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program</P>
<P class="p227 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program det i förordningen skall införas en ny paragraf 10 b § av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td24"><P class="p3 ft17">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p3 ft25">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft4">10 b §</P>
<P class="p229 ft17">Anvisningar till arbetsmark- nadsutbildning får göras för personer som har en anställning med lönebidrag, särskilt löne- bidrag, utvecklings- och trygg- hetsanställning oavsett om de riskerar att bli arbetslösa och om de söker arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen eller inte.</P>
<P class="p230 ft4">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005</P>
<P class="p231 ft12">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p0 ft16">Författningskommentarer</P>
<P class="p232 ft20">Förslag till lag om ändring i lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet vid Samhallgruppen</P>
<P class="p233 ft17">Den nya rubriken är en följd av att skyddat arbete ska kunna ges av andra företag än de som är anslutna till Samhallgruppen.</P>
<P class="p22 ft17">Arbetshandikapp ändras till personer med nedsatt arbetsför- måga. Det är en följd av de ändringar som föreslås i den nya för- ordningen särskilda insatser för personer som på grund av funk- tionshinder har nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p22 ft17">De företag som i framtiden anordnar skyddat arbete kommer inte enbart att vara företag vars verksamhet har som syfte att uppnå meningsfull och utvecklande arbete för personer med nedsatt arbetsförmåga. Möjligheten öppnas för alla kategorier av arbets- givare. För att tystnadsplikten även ska gälla arbetsgivare som har andra än ovan nämnda syften för sin verksamhet föreslås att lagen omfattar dem som deltar i eller har deltagit i verksamhet som i sin produktion av varor och tjänster anställt personer i skyddat arbete.</P>
<P class="p234 ft17">För verksamheter som omfattas av sekretesslagen (1980:100) gäller den lagens regler om tystnadsplikt.</P>
<P class="p235 ft20">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten</P>
<P class="p236 ft4">2 b §</P>
<P class="p47 ft17">Ett tillägg görs av Skolverket som samverkansmyndighet för AMS. Därmed vill utredningen understryka att Arbetsmarknadsverket i sina olika led samverkar med skolans myndigheter när det gäller ungdomar med funktionshinder som går i grundskolan och gymna- siet.</P>
<P class="p237 ft12">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft20">Förslag till förordning om ändring i förordningen om (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp</P>
<P class="p239 ft17">Förslaget innebär att förordningens rubrik ändras till förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd. Utredningen anser att begreppet arbetshandikappad har en oklar innebörd och en alltför stark medicinsk slagsida. Ett oklart begrepp leder till att bedömningarna riskerar att bli godtyckliga.</P>
<P class="p7 ft4">1 §</P>
<P class="p240 ft17">Den nya första paragrafen ersätter 1, 5 och 10 §§. Syftet har varit att föra samman de paragrafer som anger förordningens innehåll och personkrets till en inledande portalparagraf.</P>
<P class="p6 ft17">Begreppet arbetshandikappad ersätts med ”en person som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd”. Ändringen innebär ett förtydligande av vilka som omfattas av förordningen. Den markerar också en skillnad i be- dömningen av de insatser som gäller särskilt stöd i form av t.ex. arbetshjälpmedel och personligt biträde och de insatser i form av t.ex. lönebidrag som gäller nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p5 ft17">Bedömningen av vilka som omfattas av förordningen görs i olika led. En grundläggande förutsättning är att personen måste ha ett funktionshinder. Detta funktionshinder ska sedan orsaka nedsatt arbetsförmåga och ett behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p5 ft17">Det särskilda stödet omfattar insatser som avser att kompensera funktionshindret och som därmed minskar eller undanröjer den nedsatta arbetsförmågan. Det särskilda stödet behöver inte vara kopplat till ett bestämt arbete utan behovet kan mer generellt orsakas av funktionshindret.</P>
<P class="p6 ft17">Den nedsatta arbetsförmågan ska dock relateras till ett bestämt arbete. Med nedsatt arbetsförmåga avses därmed en nedsättning i förmågan att utföra just detta arbete.</P>
<P class="p6 ft17">Innan det konstateras att en person har nedsatt arbetsförmåga, ska det först prövas om det genom särskilt stöd går att kompensera funktionshindret så långt att den nedsatta arbetsförmågan kan undanröjas.</P>
<P class="p241 ft12">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p3 ft26">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft17">De insatser som kan ges enligt denna förordning syftar till att de som tillhör förordningens personkrets ska få stärkta möjligheter att få eller behålla ett arbete.</P>
<P class="p243 ft4">5 §</P>
<P class="p74 ft17">Upphör.</P>
<P class="p243 ft4">7 §</P>
<P class="p244 ft17">I paragrafen anges när olika insatser får kombineras med varandra. Tre nya begrepp införs, nämligen särskilt lönebidrag utvecklings- anställning och trygghetsanställning. Bestämmelser om dessa finns i <NOBR>25–37</NOBR> §§.</P>
<P class="p22 ft17">I gällande förordning används beteckningen gravt arbetshandi- kappad. Denna beteckning ersätts i förslaget med beteckningen omfattande nedsättning av arbetsförmågan.</P>
<P class="p22 ft17">Paragrafen tillförs ett nytt stycke i vilket anges att stöd till arbetsledare får kombineras med utvecklingsanställning och trygg- hetsanställning. Reglerna för arbetsledare förklaras i 17 a § i för- slaget.</P>
<P class="p23 ft4">8 §</P>
<P class="p244 ft17">Ändringen i förordningen innebär att särskilt lönebidrag ingår i de insatser som räknas upp.</P>
<P class="p61 ft17">Utredningen föreslår också ett tillägg, som innebär att arbets- givaren ska informeras om att arbetsuppgifterna och arbetsför- hållandena ska vara lämpliga för den som anvisas. Skälet är att arbetsmiljön måste ges en större betydelse vid anvisningen. Det förekommer i dag brister i arbetsmiljön, som gör att arbets- uppgifter och arbetsförhållanden inte alltid kan anses lämpliga för den anställde. Ansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren och det är därför viktigt att denne är informerad om att arbetsmiljön ska vara väl anpassad för den som anställs med stöd av dessa bidrag.</P>
<P class="p234 ft17">Vidare föreslås att berörd facklig organisation ska ges möjlighet att yttra sig om arbetsmiljön på den aktuella arbetsplatsen innan anvisningen äger rum. Denna möjlighet ska ge ytterligare garantier</P>
<P class="p245 ft12">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">för att arbetsmiljökraven uppfylls. Eftersom paragrafen anger att berörd facklig organisationen ska ges möjlighet att yttra sig, kan en person inte anvisas innan den fackliga organisationen beretts denna möjlighet.</P>
<P class="p7 ft4">9 §</P>
<P class="p247 ft17">Begreppet arbetshandikapp har utmönstrats. Se författnings- kommentar till 1 §.</P>
<P class="p7 ft4">10 §</P>
<P class="p248 ft17">Upphör.</P>
<P class="p249 ft4">14 §</P>
<P class="p240 ft17">Begreppet arbetshandikapp har utmönstrats. Se författnings- kommentar till 1 §.</P>
<P class="p249 ft4">17 a §</P>
<P class="p240 ft17">En ny paragraf föreslås som ger en arbetsgivare möjligheter att få stöd till arbetsledare om arbetsgivaren kan styrka att en utveck- lingsanställning eller trygghetsanställning medför extra kostnader för arbetsledning. Om arbetsgivaren har åtta eller fler anställda på en utvecklingsanställning eller trygghetsanställning kan denne er- hålla en ersättning som motsvarar kostnaden för en arbetsledare. Vid fler än tre men färre än åtta anställda får halva kostnaden er- sättas.</P>
<P class="p250 ft17">Syftet med förslaget är att på ett bättre sätt än idag kunna till- godose behovet av arbetsledning för personer som är anställda i utvecklingsanställning och trygghetsanställning. Det belopp som betalas ut till arbetsgivare som kan styrka att de har extra kostnader för arbetsledning, baseras på ett fastställt högsta belopp för en arbetsledare, oavsett om arbetsgivarens kostnad är högre.</P>
<P class="p251 ft12">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p3 ft26">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft4">18 §</P>
<P class="p253 ft17">Förslaget innebär att person med arbetshandikapp byts ut mot per- son som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd. Syftet med ett personligt biträde är att med detta stöd minska eller undanröja en nedsättning av arbets- förmågan.</P>
<P class="p254 ft4">19 §</P>
<P class="p253 ft17">Företagare med arbetshandikapp som medför stora kommunika- tionssvårigheter ersätts med ”till företagare som har funktions- hinder som medför stora kommunikationssvårigheter och därför har behov av särskilt stöd får stöd till personligt biträde lämnas”.</P>
<P class="p255 ft17">Förändringen är en följd av att utredningen vill ersätta arbets- handikapp med behov av särskilt stöd på samma grunder som gäller enligt 18 §. Vidare betonas att det är funktionshindret som medför stora kommunikationssvårigheter och att det därmed finns ett behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p256 ft4">20 §</P>
<P class="p257 ft17">I förslaget ersätts person med arbetshandikapp med person som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd i form av extra stöd och träning.</P>
<P class="p258 ft4">22 §</P>
<P class="p257 ft17">Utredningen föreslår att det ekonomiska stödet ska lämnas till arbetslösa personer som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och därför har kostnader för att skaffa utrustning eller andra kostnader när de startar näringsverksamhet. Förslaget är en följdändring av att arbetshandikapp utmönstras ur författnings- texten.</P>
<P class="p259 ft12">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">25 §</P>
<P class="p247 ft17">Begreppet arbetshandikapp har utmönstrats. Se författningskom- mentarerna till 1 §. Särskilt lönebidrag införs som ny åtgärd. Reglerna som avser särskilt lönebidrag anges i 30 a §</P>
<P class="p7 ft4">26 §</P>
<P class="p240 ft17">Begreppet arbetshandikapp utmönstras. Se författningskommenta- rerna till 1 §. Särskilt lönebidrag införs.</P>
<P class="p261 ft17">Lönebidrag och särskilt lönebidrag lämnas endast om personens behov av stöd inte kan tillgodoses genom andra insatser än löne- bidrag, särskilt lönebidrag eller skyddat arbete.</P>
<P class="p7 ft4">27 §</P>
<P class="p262 ft17">Paragrafen omfattar även särskilt lönebidrag.</P>
<P class="p249 ft4">28 §</P>
<P class="p247 ft17">Paragrafen omfattar även särskilt lönebidrag. I ett tillägg föreslås att lönebidraget och det särskilda lönebidraget omförhandlas och sänks i takt med arbetstagarens arbetsförmåga. Genom detta tillägg betonas att lönebidraget och det särskilda lönebidraget är flexibla stöd vars nivå bestäms av graden av nedsatt arbetsförmåga. Löne- bidraget ska även i fortsättningen omförhandlas och sänkas eller ökas i takt med att arbetstagarens arbetsförmåga ökar respektive minskar.</P>
<P class="p263 ft4">29 §</P>
<P class="p247 ft17">De delar i paragrafen som anger särskilda regler för allmännyttiga organisationer utmönstras. Enligt utredningens mening ska arbetsmarknadspolitiska stöd vara oberoende av vilken kategori arbetsgivare det handlar om. Det främjar utvecklingen mot att människor med funktionshinder får större valmöjligheter på</P>
<P class="p264 ft12">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p3 ft26">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">arbetsmarknaden. Bidragsnivåerna för de allmännyttiga organisa- tionerna visar också på ett minskat behov av särreglering.</P>
<P class="p243 ft4">30 §</P>
<P class="p62 ft17">Paragrafen anger att lönebidraget får en tydlig och definitiv tids- gräns på längst fyra år.</P>
<P class="p243 ft4">30 a §</P>
<P class="p62 ft17">Efter utgången av det fjärde anställningsåret kan ett särskilt löne- bidrag beviljas om det föreligger särskilda skäl för detta. Med sär- skilda skäl menas att den anställdes funktionshinder leder till att arbetsförmågan är så nedsatt att en anställning utan lönesubvention inte kan bli aktuell vid bedömningstillfället. Beslut om särskilt lönebidrag får endast grundas på den enskildes behov av bidrag för att få eller behålla ett arbete.</P>
<P class="p266 ft17">Det särskilda lönebidraget ska omprövas regelbundet.</P>
<P class="p61 ft17">Vid beslut om särskilt lönebidrag ska bidragsnivån särskilt prövas.</P>
<P class="p267 ft4">31 §</P>
<P class="p47 ft17">Den nya lydelsen av paragrafen innebär att länsarbetsnämnden får ett tydligare och förstärkt ansvar för att en arbetstagare med löne- bidrag eller särskilt lönebidrag övergår till osubventionerat arbete. Istället för att, som i nuvarande författningstext, ange att länsar- betsnämnden endast ska verka för en övergång, anger paragrafen att myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för en övergång till osubventionerat arbete. Med den föreslagna förändringen vill ut- redningen betona att lönebidraget är en arbetsmarknadspolitisk insats, vars mål är en vanlig anställning utan subvention.</P>
<P class="p268 ft12">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">31 a §</P>
<P class="p247 ft17">För att underlätta möjligheten för en arbetstagare med lönebidrag eller särskilt lönebidrag att pröva nytt arbete ska den nya arbetsgivaren kunna beviljas lönebidrag eller särskilt lönebidrag.</P>
<P class="p6 ft17">Det innebär inte att bidraget automatiskt följer med till den nye arbetsgivaren. En prövning ska göras både vad gäller behovet av bidrag och bidragsnivån. Bidraget ska inte kunna betalas ut till den nye arbetsgivaren under längre tid än vad som återstår av den beslutade bidragsperioden.</P>
<P class="p5 ft17">Vid arbetstagarens tjänstledighet kan ett beslutat lönebidrag gälla, trots att bidraget inte betalas ut till arbetsgivaren.</P>
<P class="p249 ft4">31 b §</P>
<P class="p240 ft17">För en arbetstagare som slutar en anställning med lönebidrag eller särskilt lönebidrag ska ett nytt lönebidrag eller särskilt lönebidrag kunna beviljas utan att arbetstagaren först måste registreras som arbetslös. Det nya bidraget får inte beviljas under längre tid än vad som återstår av bidragsperioden. Lönebidraget och det särskilda lönebidraget följer inte automatiskt med till den nya anställningen. En ny prövning måste göras både vad gäller behovet av bidrag och nivån på bidraget.</P>
<P class="p269 ft4">33 §</P>
<P class="p240 ft17">Skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare ersätts av trygghets- anställning. Vidare tillkommer utvecklingsanställning som en ny form av skyddat arbete. Skyddat arbete enligt förordningen är således arbete hos Samhall, utvecklingsanställning och trygghets- anställning.</P>
<P class="p270 ft17">Utvecklingsanställning beviljas under längst två år. Anställ- ningen ska kunna erbjudas arbetssökande med nedsatt arbets- förmåga, som under en begränsad tid bedöms behöva ett särskilt anpassat arbete för att pröva sig fram i arbetslivet. Den som anvisas en utvecklingsanställning ska ha svårt att få ett vanligt arbete även om bidrag lämnas till arbetsgivaren. Det ska finnas ett stort inslag av individuell anpassning i en utvecklingsanställning.</P>
<P class="p264 ft12">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p3 ft26">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft17">I tredje stycket anges att en person ska ha nedsatt arbetsförmåga för ett skyddat arbete hos Samhall. Detta är en följd av att be- greppet arbetshandikapp ersätts av nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p271 ft17">I det femte stycket anges att en utvecklingsanställning och en trygghetsanställning kommer till stånd när länsarbetsnämnden lämnar ekonomiskt stöd till arbetsgivarens lönekostnad och anställ- ningsavtal ingåtts. Som vid andra anställningar förutsätter en trygg- hetsanställning att det finns ett anställningsavtal. Ingen hänvisning görs till 34 §, som föreslås utgå.</P>
<P class="p23 ft4">33 a §</P>
<P class="p62 ft17">Personer som är anställda i en utvecklings- och trygghets- anställning ska ges goda möjligheter att pröva andra arbeten. Vid ledighet för att pröva ett nytt arbete ska den nya arbetsgivaren kunna få bidrag för utvecklings- och trygghetsanställning.</P>
<P class="p22 ft17">Såväl behovet av bidraget som bidragsnivån ska dock prövas. Bi- draget följer alltså inte automatiskt med till den nye arbetsgivaren. Det nya bidraget får inte beviljas för längre tid än vad som återstår av den beslutade bidragsperioden.</P>
<P class="p272 ft17">Beslut om utvecklingsanställning och trygghetsanställning gäller även om den anställde är tjänstledig och bidrag inte betalas ut.</P>
<P class="p243 ft4">33 b §</P>
<P class="p62 ft17">En arbetstagare som slutar en utvecklings- och trygghetsanställning ska kunna anställas i en ny utvecklings- trygghetsanställning utan att först vara registrerad som arbetslös. Den nya anställningen får inte beviljas under längre tid än vad som återstår av bidrags- perioden. Bidrag för utvecklings- och trygghetsanställning följer inte automatiskt med till den nya anställningen. En ny prövning måste göras både vad gäller behovet av bidrag och nivån på bi- draget.</P>
<P class="p273 ft12">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">34 §</P>
<P class="p247 ft17">Paragrafen upphör att gälla. Utredningen lägger ett förslag att handikappkodningen avskaffas och ersätts med ett mer behovsin- riktat arbetssätt. Som en följd av detta bör inte målgruppen av- gränsas utifrån bestämda funktionshinder. Grunden för en trygg- hetsanställning är att en person har nedsatt arbetsförmåga och inte kan beredas anställning med lönebidrag eller särskilt lönebidrag.</P>
<P class="p274 ft4">35 §</P>
<P class="p240 ft17">Upphör att gälla. Enligt utredningens förslag ska en trygghetsan- ställning inte begränsas till offentliga arbetsgivare, utan vara öppen för alla arbetsgivare. Det som skiljer trygghetsanställning från an- ställning med lönebidrag och särskilt lönebidrag är att trygghetsan- ställningen är ett skyddat arbete. Förslaget leder till att nya alter- nativ för anställningar skapas. Genom att trygghetsanställningen är öppen för alla arbetsgivare bör bestämmelsen om att arbetet inte ska bedrivas i konkurrensutsatt verksamhet tas bort. De bestäm- melser som i övrig verksamhet reglerar konkurrensförhållanden gäller även för en trygghetsanställning. Denna får således inte leda till en snedvridning av konkurrensen.</P>
<P class="p35 ft4">36 §</P>
<P class="p240 ft17">I paragrafen görs ingen annan förändring i förhållande till gällande förordning än att stödet inte begränsas till offentliga arbetsgivare. Samtidigt införs utvecklingsanställning och trygghetsanställning som nya former av skyddat arbete.</P>
<P class="p7 ft4">37 a §</P>
<P class="p247 ft17">En ny paragraf föreslås som innebär att AMS ska erbjuda en person med nedsatt arbetsförmåga fördjupad kartläggning och vägledning för att ge bättre förutsättningar att finna lämpliga arbetsmarknads- politiska insatser. De insatser som erbjuds ska genomföras tillsam- mans med den enskilde. Den nya paragrafen anses nödvändig där-</P>
<P class="p264 ft12">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p3 ft26">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">för att utredningen funnit att den kartläggning och vägledning som idag erbjuds är otillräcklig.</P>
<P class="p243 ft4">39 §</P>
<P class="p244 ft17">Särskilt lönebidrag och bidrag till utvecklingsanställning och trygg- hetsanställning införs.</P>
<P class="p243 ft4">39 <NOBR>a–39</NOBR> b §§</P>
<P class="p62 ft17">Paragraferna upphör. Utredningen föreslår att skattekrediteringen ersätts av ett bidrag som betalas ut till arbetsgivaren efter samma principer som lönebidragen. Se <NOBR>27–28,</NOBR> 36 och 39 §§.</P>
<P class="p243 ft4">Övergångsbestämmelser</P>
<P class="p275 ft17">I förslaget till ny förordning anges också övergångsbestämmelser, som innebär att de nya reglerna införs successivt genom att de lönebidrag som beviljats före ikraftträdandet omfattas av de regler som gällde för den bidragsperiod som då beslutades. Inga över- gångsregler gäller för OSA.</P>
<P class="p276 ft20">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program</P>
<P class="p236 ft4">10 b §</P>
<P class="p47 ft17">De personer som är anställda med lönebidrag, särskilt lönebidrag eller i utvecklings- och trygghetsanställning måste ges goda möjlig- heter till kompetensutveckling. Utbildning kan vara en viktig del i en sådan utveckling. Mot den bakgrunden bör det av regelverket framgå att de som är anställda med lönebidrag, särskilt lönebidrag eller i utvecklingsanställning och trygghetsanställning får anvisas arbetsmarknadsutbildning.</P>
<P class="p277 ft12">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<P class="p278 ft16"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft38">Utredningens uppdrag och arbetsformer</SPAN></P>
<P class="p279 ft4">Utredningens övergripande uppdrag har varit pröva effektiviteten i arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga. Programmet innehåller bl.a. insatserna lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) och särskilt stöd vid start av näringsverksamhet.</P>
<P class="p280 ft20"><SPAN class="ft20">1.1</SPAN><SPAN class="ft39">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p281 ft4">Utredningens uppdrag i sammanfattning har varit att:</P>
<P class="p282 ft4"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">pröva effektiviteten i nuvarande program relaterat till dagens arbetsmarknad för arbetshandikappade,</SPAN></P>
<P class="p283 ft8"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft42">analysera det flexibla lönebidragets och OSA:s effekter i förhål- lande till målen för verksamheten och vid behov föreslå föränd- ringar i utformningen av programmen,</SPAN></P>
<P class="p284 ft4"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">pröva ändamålsenligheten i nuvarande finansieringsmodeller och vid behov föreslå alternativ,</SPAN></P>
<P class="p283 ft4"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">föreslå åtgärder för att öka övergångarna från anställning med lönebidrag till anställning utan subvention,</SPAN></P>
<P class="p283 ft8"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft42">bedöma och redovisa för- och nackdelar med att medge löne- bidrag för redan anställda som efter sjukdom eller skada fått nedsatt arbetsförmåga,</SPAN></P>
<P class="p283 ft4"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">föreslå hur regler och ersättningar till allmännyttiga organisa- tioner kan utformas så att arbetshandikappade ska kunna beredas meningsfulla arbetsuppgifter,</SPAN></P>
<P class="p285 ft1"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft43">pröva behovet av fortsatt särskilt stöd vid start av näringsverk- samhet inom ramen för arbetsmarknadspolitiken,</SPAN></P>
<P class="p283 ft4"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">undersöka möjlighet och lämplighet om ett bidrag till s.k sociala arbetskooperativ,</SPAN></P>
<P class="p283 ft8"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft42">beakta funktionshindrade ungdomars situation på arbets- marknaden.</SPAN></P>
<P class="p286 ft12">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39546x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Utredningens uppdrag och arbetsformer</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft4">I utredningsuppdraget har även ingått att föreslå regelförändringar för att öka övergången från skyddat arbete vid Samhall till den övriga arbetsmarknaden. De förslag till förändring och utveckling av lönebidrag och OSA som presenteras i avsnitt 2 syftar till att de personer som bäst behöver stöden ska få det. En viktig målgrupp för dessa insatser är anställda vid Samhall som kan gå över till en vanlig anställning.</P>
<P class="p288 ft4">Eftersom Samhallutredningen nyligen har lämnat sina förslag om styrning och inriktning av Samhall,<SPAN class="ft44">1 </SPAN>har utredningen inte behandlat frågor som uttalat rör Samhalls verksamhet.</P>
<P class="p289 ft20"><SPAN class="ft20">1.2</SPAN><SPAN class="ft39">Utredningens arbetsformer</SPAN></P>
<P class="p29 ft4">Utredningen har i olika former fördjupat kunskapen om samt dis- kuterat och analyserat de förhållanden som ingått i uppdraget.</P>
<P class="p261 ft4">Utredningens experter och sakkunniga har här spelat en mycket viktig roll. Utifrån sina speciella kompetenser har de genomfört olika uppdrag som en del i arbetet med utredningen. Experter och sakkunniga samlades också under försommaren 2003 till ett internat för att mer ingående diskutera många av utredningens frågor och förslag.</P>
<P class="p5 ft4">Utredningen har också låtit genomföra olika former undersök- ningar i form av enkäter och genomgång av statistik och akter.</P>
<P class="p7 ft4"><NOBR>SCB-enkäten</NOBR></P>
<P class="p290 ft4">I samarbete med Statistiska Centralbyrån lät utredningen genom- föra en enkätundersökning som skickades till ett slumpmässigt ur- val av 1 000 personer som vid undersökningstillfället var anställda med lönebidrag eller hade skyddat arbete hos en offentlig arbets- givare (OSA). Därutöver skickades enkäter till 400 arbetsgivare, 400 handläggare vid arbetsförmedlingen och 400 lokala fackliga organisationer. De frågor som ställdes i enkäterna gällde både an- ställningar med lönebidrag och OSA samt behandlade flera centrala områden i utredningsuppdraget.</P>
<P class="p291 ft13"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>Samhallutredningen (dir 2002:34)</P>
<P class="p260 ft12">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td127"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p3 ft26">Utredningens uppdrag och arbetsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft4">Statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen</P>
<P class="p293 ft4">Utredningen har använt ett stort antal statistiska uppgifter från Arbetsmarknadsstyrelsen. Uppgifterna är hämtade ur flera data- baser och är i vissa fall baserade på hur beslutsstocken såg ut 2002- <NOBR>12-31.</NOBR> Statistiken togs fram i enlighet med utredningens önskemål och frågeställningar. Med hjälp av dessa uppgifter har utredningen kunnat göra jämförelser mellan olika år, kön, åldersgrupper, arbetshandikapp, kategorier av arbetsgivare, bidragsnivåer, av- gångsorsaker, antal sökande med arbetshandikapp m.m. Genom statistiken har utredningen fått viktig information och kunnat göra analyser inom olika områden.</P>
<P class="p294 ft4">Stickprovsundersökning och genomgång av akter</P>
<P class="p295 ft1">Utredningen har i Arbetsmarknadsstyrelsens datoriserade infor- mationssystem, AIS, gått igenom ett stort antal akter som omfattar personer som är anställda med lönebidrag. Utredningen genom- förde dels en stickprovsundersökning av 165 personer som var an- ställda med lönebidrag inom allmännyttiga organisationer, dels en genomgång av 308 akter över personer som var anställda med löne- bidrag hos andra arbetsgivare. Genom de 308 akterna följdes en- skilda personer från det första besöket på arbetsförmedlingen till anställningen med lönebidrag. Genomgången av akterna omfattade också de överenskommelser och handlingsplaner som finns i in- formationssystemet.</P>
<P class="p296 ft4">Undersökningar av originalhandlingar och intervjuer med löne- bidragshandläggare</P>
<P class="p24 ft4">För att komplettera de kvantitativa uppgifterna med en mer kvali- tativ fördjupning inom några områden, besökte utredningen tre arbetsförmedlingar och tog del av 35 originalhandlingar som rörde anställda med lönebidrag. I samband med dessa genomgångar genomfördes också intervjuer med handläggare med ansvar för lönebidrag vid förmedlingarna.</P>
<P class="p297 ft12">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Utredningens uppdrag och arbetsformer</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft4">Uppdrag till Ekonomistyrningsverket</P>
<P class="p29 ft4">På utredningens uppdrag har Ekonomistyrningsverket (ESV) identifierat och analyserat konsekvenserna av alternativa finansie- ringsmodeller för de arbetsmarknadspolitiska insatser som ingår i utredningsuppdraget. I ESV:s uppdrag ingick också att beräkna och analysera konsekvenserna av justeringar av det s.k. lönebidrags- taket.</P>
<P class="p298 ft4">Seminarier och andra möten med handläggare inom Arbetsmarknads- verket</P>
<P class="p290 ft4">Utredningen har diskutera ett flertal frågor som berört utrednings- uppdraget med personal inom Arbetsmarknadsverket.</P>
<P class="p6 ft4">Inom ramen för utredningens arbete inbjöds till tre seminarier med handläggande personal vid arbetsförmedlingar och länsarbets- nämnderna. Några av de frågor som diskuterades vid dessa semina- rier var lönebidrag till redan anställda, det särskilda bidraget till allmännyttiga organisationer och situationen för ungdomar med funktionshinder.</P>
<P class="p5 ft4">Utöver dessa seminarier har utredningen inbjudits till olika träffar med personal inom Arbetsmarknadsverket. Utredningen har på så sätt fått möjlighet att diskutera lönebidrag, OSA, särskilt stöd vid start av näringsverksamhet m.m. med fler än hundra hand- läggare vid Arbetsmarknadsverket.</P>
<P class="p7 ft4">Möten med representanter för kommuner</P>
<P class="p29 ft4">Utredningen har besökt två kommuner för att på plats kunna studera verksamheten med OSA. Utredningen fick möjlighet att träffa både ansvariga för verksamheten och personer som hade en anställning med OSA. Vidare deltog också utredningen vid en konferens för ansvariga för ett antal kommuners OSA – verksam- heter.</P>
<P class="p299 ft12">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td127"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p3 ft26">Utredningens uppdrag och arbetsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft4">Andra möten</P>
<P class="p24 ft4">Utredningsuppdraget har berört många intressenter. En stor andel av de anställda vid landets museer har lönebidrag. Mot den bak- grunden har utredningen bl.a. uppvaktats av representanter för länsmuseerna.</P>
<P class="p271 ft4">Ett särskilt uppdrag för utredningen har varit att undersöka för- utsättningar för ett bidrag till sociala arbetskooperativ. Det har därför varit viktigt för utredningen att vid några tillfällen träffa representanter de sociala arbetskooperativen.</P>
<P class="p300 ft2">De allmännyttiga organisationerna är en förhållandevis stor arbetsgivare för anställda med lönebidrag. I utredningsuppdraget har ingått att undersöka hur regler och ersättningar till dessa orga- nisationer ska utformas. Under arbetets gång har utredningen där- för träffat ett flertal representanter för allmännyttan.</P>
<P class="p301 ft4">Inom byggsektorn finns en möjlighet att få lönebidrag för per- soner som redan har en anställning men, som på grund en upp- kommen nedsättning i arbetsförmågan, behöver ett bidrag för att kunna arbeta kvar. För detta ändamål har ett särskilt företag med namnet Galaxen bildats. Utredningen har träffat representanter för Galaxen för att diskutera deras verksamhet och lönebidrag för redan anställda.</P>
<P class="p302 ft6">Utredningen har träffat och diskuterat utredningens frågor med representanter för olika arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.</P>
<P class="p234 ft4">Utredningen har också haft möten med andra utredningar som på olika sätt arbetar med frågor som berör lönebidragsutredningens arbete.</P>
<P class="p23 ft4">Samhallutredningen</P>
<P class="p295 ft1">Samhallutredningens arbete har haft flera beröringspunkter med lönebidragsutredningen. Dessa båda utredningar har haft regel- bundna möten för att samråda och diskutera gemensamma frågor.</P>
<P class="p23 ft4">Utredningens besök i andra länder</P>
<P class="p295 ft1">Hösten 2002 besökte utredningen Oslo tillsammans med Samhall- utredningen för att träffa och diskutera med representanter för arbetsmarknadens myndigheter och handikapprörelsen.</P>
<P class="p303 ft12">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Utredningens uppdrag och arbetsformer</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p103 ft4">Lönebidragsutredningen besökte också Danmark, Finland och England. Vid dessa besök fick utredningen information om de arbetsmarknadsåtgärder som erbjuds i dessa länder. Vid besöket i England träffade utredningen också företrädare för handikapp- rörelsen och de sociala arbetskooperativen.</P>
<P class="p25 ft4">Många telefonsamtal, <NOBR>e-post</NOBR> och brev</P>
<P class="p304 ft1">Förutom dessa mer organiserade möten och samtal med olika per- soner har många ringt, skickat <NOBR>e-post</NOBR> och skrivit brev till utred- ningen. När <NOBR>SCB-enkäten</NOBR> skickats ut ringde många personer som var anställda med lönebidrag, arbetsgivare, handläggare vid arbets- förmedlingarna och representanter för de lokala facken till utred- ningen för att diskutera olika frågor som rör lönebidragen. Alla de telefonsamtal, <NOBR>e-post</NOBR> och brev som kommit har tillfört utredningen värdefull kunskap och information. De har också på olika sätt fått betydelse för de förslag utredningen lagt fram.</P>
<P class="p294 ft4">Utredningens tack</P>
<P class="p305 ft4">Utredningen framför sitt varma tack till alla som bidragit med sin kunskap och erfarenhet till utredningsarbetet.</P>
<P class="p306 ft12">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<P class="p307 ft48"><SPAN class="ft46">2</SPAN><SPAN class="ft47">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</SPAN></P>
<P class="p308 ft20"><SPAN class="ft20">2.1</SPAN><SPAN class="ft39">Slutsatser</SPAN></P>
<P class="p24 ft4">I avsnitt tre redovisar jag de iakttagelser jag gjort under utrednings- arbetet och som ligger till grund för mina slutsatser, överväganden och förslag. Den absoluta merparten av deltagarna i arbets- marknadspolitiska program för personer med nedsatt arbets- förmåga är i dag anställda med lönebidrag. Även i fortsättningen bör ”arbetsgivarstöd med individen i fokus” vara vägledande. Jag menar att det flexibla lönebidraget också i framtiden bör vara den volymmässigt största insatsen. Men det finns också ett fortsatt behov av former för skyddat arbete.</P>
<P class="p309 ft2">Det finns anledning att göra förändringar i den nuvarande ut- formningen och styrningen. Bland annat behöver insatserna vidare- utvecklas och utformas så att de blir mer följsamma till individens behov och att individen snabbare får det stöd som gör det möjligt att få och behålla ett arbete. För de personer som har mer omfat- tande eller långvarigt nedsatt arbetsförmåga saknas det t.ex. alter- nativ som tar större hänsyn till deras speciella situation.</P>
<P class="p301 ft4">Jag anser att regelverket bör anpassas och vara lika för alla arbetsgivarkategorier och inte innebära någon överkompensation. Därigenom minskar också risken för diskussioner om eventuell konkurrenssnedvridning.</P>
<P class="p301 ft4">Statsmakternas styrning behöver också bli tydligare. Det gäller reglernas utformning, prioriteringar och vilka resultat statsmak- terna förväntar sig av de statliga insatserna.</P>
<P class="p271 ft4">Enligt min uppfattning saknas det samordning av olika insatser för att minska den nedsatta arbetsförmågan och för att stimulera övergång till osubventionerat arbete. Det saknas också drivkrafter för att för att få till stånd ökad rörlighet bland personer som är an- ställda med lönebidrag och OSA.</P>
<P class="p310 ft12">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft4">Jag menar att den nuvarande mål- och resultatstyrningen leder till att insatsernas effektivitet försvagas eftersom det starkast styrande målet, det s.k. volymmålet, anses vara uppnått i och med att en anställning med lönebidrag kommit till stånd. Därmed finns inte tillräckligt starka incitament för arbetsförmedlingen att fort- sätta att aktivt medverka till att individen utvecklar och förbättrar sin arbetsförmåga.</P>
<P class="p312 ft1">I dag betraktas ofta en anställning med lönebidrag, av både handläggaren vid arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och den an- ställde själv, som målet efter att ett antal olika arbetsmarknads- insatser har prövats. Det leder i sin tur till att de handlingsplaner som ska upprättas vid en anställning med lönebidrag sällan är ut- formade på ett sådant sätt att de aktivt underlättar individens behov av kompetensutveckling och utveckling av arbetsförmågan. Hand- lingsplanerna saknar ofta konkreta mål och delmål och pekar inte ut de insatser som behöver genomföras för att underlätta över- gången till ett osubventionerat arbete.</P>
<P class="p313 ft4">Det uppstår även problem med olika tolkningar vid tillämp- ningen av regelverket liksom att det inte följs till alla delar. Det måste bli lättare att tillämpa regelverket bl.a. genom att göra det enklare och tydligare samt genom att avveckla särlösningar.</P>
<P class="p314 ft1">Som ett exempel vill jag peka på att i förordningen om särskilda insatser för arbetshandikappade anges att lönebidrag får lämnas under längst fyra år. Stödet får förlängas utöver det fjärde anställ- ningsåret endast om det efter särskild prövning bedöms motiverat med hänsyn till arbetstagarens arbetsförmåga. Efter att ha tagit del av de motiveringar som lämnas kan jag emellertid konstatera att fyraårsregeln i praktiken inte efterlevs. Det är dessutom sällan dokumenterat att det genomförts en särskild prövning av behovet av att förlänga ett bidrag. Ofta konstateras kort och gott att det finns ett fortsatt behov och att lönebidraget därmed förlängs. Flera handläggare i Arbetsmarknadsverket som utredningen haft kontakt med anser att regeln om fyra år har spelat ut sin roll genom att den ändå inte efterlevs.</P>
<P class="p315 ft11">Många individers deltagande i en rad olika arbetsmarknadspoli- tiska insatser ger också ett intryck av att vara utspridda i tiden utan ett genomtänkt och logiskt samband. Jag menar att detta är ett slöseri både med den enskildes tid och de tillgängliga resurserna. Som framgår av avsnitt 3.5 om lönebidraget finns det även situatio- ner när individer fått vänta på en anvisning till en anställning med lönebidrag för att det saknas pengar. Det har i flera olika samman-</P>
<P class="p316 ft12">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft11">hang framkommit att verksamheten ibland, lokalt präglas av en viss ”ryckighet” beroende på medelsbrist. För många arbetssökande skulle möjligheten att komma i ”rätt” insats på ett tidigare stadium förbättra möjligheten att komma i arbete snabbare än i dag.</P>
<P class="p318 ft17">Den högsta bidragsgrundande lönenivån</P>
<P class="p319 ft32">Mina förslag ska rymmas inom ramen för tilldelade resurser och samtidigt leda till att fler personer med nedsatt arbetsförmåga kan erbjudas anställning med lönebidrag. Såväl effektivitet som kvalitet för alla inblandade parter i hanteringen av lönebidragen ska öka.</P>
<P class="p320 ft1">Den högsta bidragsgrundande lönenivån för beräkning av löne- bidraget, 13 700 kronor, har av många tillfrågade angivits som ett hinder för att fler personer med nedsatt arbetsförmåga ska få en anställning med lönebidrag. Trots detta lämnar jag inte något eget förslag till höjning. I avsnitt 3.4 redovisar jag de av Ekonomistyr- ningsverket framräknade kostnadsökningarna vid en höjning av nivån till 15 000 kronor respektive 17 000 kronor. Konsekvenserna av de kostnadsökningar som båda dessa belopp skulle komma att medföra blir att antalet deltagare i insatserna måste minskas. Alter- nativet är att de genomsnittliga bidragsnivåerna måste bli lägre. Jag anser inte att något av dessa alternativ är lämpligt som finansiering av en höjning. Jag ser inte heller att det är möjligt att göra några andra besparingar inom det tilldelade anslagets ram för att finansi- era en höjning. Därmed lämnas, inom ramen för mitt utrednings- uppdrag, inte något utrymme för ett sådant förslag.</P>
<P class="p234 ft4">Jag vill dock uppmärksamma regeringen på att maxbeloppet måste höjas. Detta för att så många personer som möjligt ska kunna få en anställning med stöd av de arbetsmarknadspolitiska programmen för personer med nedsatt arbetsförmåga. Jag instäm- mer i vad arbetsmarknadsutskottet framförde i denna fråga, hösten 2002, att det är angeläget att regeringen utan att behöva invänta resultatet av denna utredning snarast och i positiv anda prövar möjligheterna att höja lönebidragstaket. Enligt utskottets uppfatt- ning är det rimligt att snarast frigöra ekonomiskt utrymme för en sådan höjning.</P>
<P class="p321 ft12">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft17">Information</P>
<P class="p322 ft4">Genom mitt utredningsarbete har jag också funnit att det finns be- hov av att lyfta frågor om information och kunskap om de arbets- marknadspolitiska programmen för personer med nedsatt arbets- förmåga.</P>
<P class="p5 ft4">I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken betonas de offentliga myndigheternas ansvar för att se till att lokaler, verk- samhet och information är tillgängliga för personer med funk- tionshinder. De myndigheter som av regeringen fått sektorsan- svaret för handikappfrågorna inom sitt område har ett särskilt stort ansvar. Det är bra, men det är inte tillräckligt. För att bli trovärdiga och själva vara föredömen måste dessa myndigheter också ha an- ställda med funktionshinder.</P>
<P class="p312 ft2">Jag lämnar flera förslag till förändringar som på olika sätt ska öka möjligheten för människor med nedsatt arbetsförmåga att få och behålla ett arbete. Det kommer dock inte att räcka. Det finns för lite kunskap bland arbetsmarknadens parter om människor med nedsatt arbetsförmåga och deras situation samt om de särskilda arbetsmarknadspolitiska stöd som kan underlätta en anställning.</P>
<P class="p312 ft2">Det kommer att krävas stora informationsinsatser från arbets- marknadens parter, handikapporganisationerna och från arbetsför- medlingarna så att människor med nedsatt arbetsförmåga kan få ett arbete. Men det handlar också om attityder som måste förändras och här har vi politiker ett stort ansvar – från ansvariga ministrar till lokalpolitiker. På samma sätt som vi lyfter fram ungdomar eller människor med invandrarbakgrund måste vi lyfta fram och priori- tera människor med nedsatt arbetsförmåga. Inte minst nu när vi står inför en framtida arbetskraftsbrist är det nödvändigt att ta vara på den resurs som dessa personer är. Ska vi dessutom genomföra handlingsplanen ”Från patient till medborgare” måste vi se till att människor med egen erfarenhet av ett funktionshinder finns inom alla samhällsinstanser. Den erfarenhet som det innebär att ha ett eget funktionshinder ger många gånger extra kunskap och extra mognad som är ett plus utöver annan kompetens vid en anställning.</P>
<P class="p323 ft32">Jag vill se en bred samhällssatsning på information och kun- skapsspridning. Jag vill att det genomförs insatser för att förändra attityder. Genom prioriteringar och en förändrad samhällsdebatt måste vi lyfta fram människors kunskaper, erfarenheter och till- gångar i stället för de funktionshinder man har. Vi måste alla aktivt arbeta för att den mångfald av människor som finns i samhället i</P>
<P class="p324 ft12">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39555x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft4">dag också avspeglar sig i arbetslivet. Först då tar vi vara på den kreativitet och kunskap som finns ibland oss.</P>
<P class="p22 ft4">Jag är övertygad om att vi genom bättre kunskap och informa- tion om funktionshinder i allmänhet och vilka stöd som kan lämnas vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga i synnerhet kan bredda arbetsgivarnas rekryteringsbas och individernas arbets- marknad.</P>
<P class="p22 ft4">Arbetsmarknaden består av en mängd aktörer som, var och en för sig men också tillsammans, har ett ansvar för att rätten till arbete kan förverkligas. Det gäller både arbetsmarknadens parter, myndigheter och andra organisationer som på olika sätt påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p301 ft4">Vi måste alla fundera på hur vi tar vårt ansvar i dessa frågor. Vilken kunskap vi har om våra rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden och hur lever vi upp till dem. Hur agerar arbets- givarna vid en nyrekrytering eller när en av de anställda drabbas av nedsatt arbetsförmåga? Hur formuleras annonserna vid rekryte- ring? Vilka direkta och indirekta signaler skickas ut? Hur gör facket för att ta tillvara alla sina medlemmars intressen? Finns det medlemmar som, t.ex. på grund av nedsatt arbetsförmåga, känner sig mindre väl representerade än medlemmar utan nedsatt arbets- förmåga?</P>
<P class="p326 ft17">Ordens betydelse</P>
<P class="p319 ft2">En mycket viktig fråga som jag särskilt vill lyfta fram är hur vi ge- nom regelverket definierar målgruppen för insatserna. Av förord- ningen<SPAN class="ft50">1 </SPAN>framgår att stöd endast får lämnas till personer med arbets- handikapp. Med arbetshandikapp menas den som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och som därför har eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla ett reguljärt arbete.</P>
<P class="p302 ft11">Arbetsmarknadsstyrelsen ställer kravet att den individ som enligt förordningen räknas som arbetshandikappad, ska påföras en handi- kappkod för att få del av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för arbetshandikappade. Genom att handikappkodningen utgår från en diagnos eller ett funktionshinder leder den, enligt min mening, till ett medicinskt perspektiv på vad som, enligt den nuvarande be- nämningen, är ett arbetshandikapp. Detta förstärks också av att kodningen ofta utgår från vad läkaren eller annan medicinsk</P>
<P class="p281 ft13"><SPAN class="ft51">1 </SPAN>Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för arbetshandikappade.</P>
<P class="p327 ft12">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft4">expertis diagnostiserar. Ett medicinskt perspektiv leder ofta till att höga bidragsnivåer motiveras med funktionsnedsättningens om- fattning. Jag vänder mig mot det synsättet. Det finns inte alltid en koppling mellan funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga. Med rätt stöd behöver arbetsförmågan inte alltid påverkas av funktions- nedsättningen. Om en person har en omfattande funktionsnedsätt- ning innebär det inte att han eller hon automatiskt ska ha en hög lönebidragsnivå eller lönebidrag över huvud taget. Det är arbets- förmågan som ska vara avgörande.</P>
<P class="p329 ft2">Detta är en principiell fråga som framstått allt tydligare alltefter- som utredningsarbetet gått framåt. Det handlar om hur vi genom systemet förhåller oss till personer som på grund av funktions- hinder har nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Jag menar att det är fel att den en- skilda individen med sin personliga integritet, kompetens, erfaren- het och möjligheter att utföra ett arbete ställs i skuggan av sitt funktionshinder. Individens relation till arbetet och arbetsuppgif- terna blir sekundära frågor. Genom benämningar, handikappkod- ning och krav på medicinska intyg för att få tillgång till insatserna läggs alltför stort fokus på vad personen inte kan utföra i stället för tvärtom. Detta synsätt inverkar negativ på insatsernas effektivitet.</P>
<P class="p330 ft12">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39557x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft20"><SPAN class="ft20">2.2</SPAN><SPAN class="ft39">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p319 ft4">Mina förslag till förändringar av insatserna för personer med ned- satt arbetsförmåga är avsedda att leda till större effektivitet så att fler personer får det stöd de behöver för att få och behålla ett arbete. En viktig utgångspunkt har varit respekten för individen, att regelverket ska kunna tillämpas på ett mer enhetligt sätt samt att arbets- och kompetenslinjen blir ännu tydligare än i dag.</P>
<P class="p216 ft4">Information</P>
<P class="p332 ft17">Förslag</P>
<P class="p333 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>samverkansgrupper mellan arbetsmarknadens parter, Arbetsmarknadsverket och andra berörda myndigheter byggs upp.</P>
<P class="p334 ft11"><SPAN class="ft29">Att </SPAN>Arbetsmarknadsstyrelsen får regeringens uppdrag att till- sammans med arbetsmarknadens parter och handikapprörelsen planera och genomföra informationssatsningar.</P>
<P class="p335 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>informationen till arbetsgivare, fackliga företrädare och anställda om vad de olika insatserna innebär förbättras.</P>
<P class="p335 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>regeringen uppmanar statliga myndigheter och kommuner att bereda personer med nedsatt arbetsförmåga möjlighet till praktikplatser.</P>
<P class="p336 ft4">I mitt utredningsarbete har frågan om information och kunskap om arbetsmarknadsstöd, lagar och regler samt ansvaret hos myn- digheter och arbetsmarknadens parter ofta kommit upp. Många har sagt att informationen behöver förbättras utan att alltid ange vad som brister i dag.</P>
<P class="p301 ft4">Samtidigt är det inte enkelt att sätta fingret på vad det egentligen är som behöver förbättras.</P>
<P class="p22 ft4">Enligt svaren på den enkätundersökning som Statistiska Central- byrån (SCB) genomförde på utredningens uppdrag tyckte både arbetsgivare och arbetsförmedlare att informationen om lönebidrag var tillräcklig. Samtidigt har jag uppfattat att många arbetsgivare och anställda med lönebidrag inte vet vad stödet i praktiken innebär. Informationen i samband med att lönebidrag beviljas måste bli bättre. Detta är en uppgift för Arbetsmarknadsstyrelsen att närmare besluta om.</P>
<P class="p337 ft12">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39558x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft1">Utöver den direkta informationen i samband med att olika insat- ser beviljas, behövs också bredare informationssatsningar som kan riktas till arbetsgivare och anställda. Jag efterlyser därför mer kon- tinuerliga forum för information och erfarenhetsutbyte. Vid diskussionerna om ett eventuellt lönebidrag för redan anställda har många föreslagit att de ”gamla” anpassningsgrupperna återupp- väcks. En av uppgifterna för anpassningsgrupperna var att förmedla kunskap. Genom utredningsarbetet har jag ytterligare förstått be- tydelsen av att det finns samverkansgrupper mellan arbetsmarkna- dens parter och de myndigheter som är berörda.</P>
<P class="p288 ft4">Jag anser därför att nya ”moderna” former av anpassnings- grupper bör inrättas. Som nämns i avsnitt 3.7 har många föreslagit återinförande av sådana grupper i syfte att skapa relevanta forum för diskussion och information. Jag föreslår inte hur anpassnings- grupperna bör utformas men menar att de skulle kunna vara knutna till ett bestämt företag, ett geografiskt område eller till en viss bransch. Arbetsgivaren, facket och Arbetsmarknadsverket har viktiga roller i dessa grupper. Verksamheten med anpassnings- grupper regleras i främjandelagen.<SPAN class="ft52">2 </SPAN>Denna lag innehåller regler om överläggningar och information som jag vill lyfta fram i det här sammanhanget.</P>
<P class="p315 ft1">I sitt förslag till ansvarsfördelning för att nå en effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering föreslog Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket bl.a. att gemensamma regelbundna beredningsmöten skulle genomföras. (Se avsnitt 3.7) Därmed kan konstateras att behovet av någon form av gemensamma grupper för beredning och diskussion om hur vi ska kunna få människor till- baka i arbete även kan ses i ett bredare perspektiv.</P>
<P class="p312 ft1">Olika informationssatsningar som riktar sig till olika målgrupper behöver genomföras. Enligt en undersökning som Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) genomfört finns det t.ex. stor okunskap bland arbetsgivare om de olika möjligheterna till stöd vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Som sektorsmyndighet har Arbetsmarknadsstyrelsen ett särskilt ansvar. För att informationen ska utformas på bästa sätt och in- satserna nå rätta målgrupper föreslår jag att Arbetsmarknads- styrelsen får ett direkt uppdrag av regeringen att tillsammans med arbetsmarknadens parter och handikapprörelsen planera och</P>
<P class="p339 ft13"><SPAN class="ft51">2 </SPAN>Lagen (1974:13 om vissa anställningsfrämjande åtgärder.</P>
<P class="p260 ft12">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39559x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft4">genomföra informationssatsningar så att fler personer med nedsatt arbetsförmåga får ett arbete.</P>
<P class="p300 ft4">Inom Arbetsmarknadsverket finns delegationer för arbetslivsin- riktad rehabilitering (DAR). DAR har inrättats centralt och i varje län är forum för information och kunskapsspridning. Delegatio- nerna består av representanter för både arbetsmarknadens parter, handikapprörelsen och vissa myndigheter. Dessa delegationer är en viktig resurs för informationsspridning som säkert skulle kunna användas ännu mer effektivt.</P>
<P class="p301 ft4">Därutöver bör regeringen uppmana statliga myndigheter och kommuner att bereda personer med nedsatt arbetsförmåga möjlig- het till praktikplatser. Praktik ger viktig erfarenhet och vägledning och är ett sätt att få in en fot på arbetsmarknaden. Jag anser dessutom att staten ska vara en förebild för andra arbetsgivare när det gäller att tillhandahålla praktikplatser för personer med nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p216 ft4">Mål och resultat</P>
<P class="p332 ft17">Förslag</P>
<P class="p333 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>målet för insatserna lönebidrag och särskilt lönebidrag inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga är övergång till osubventionerad anställ- ning.</P>
<P class="p334 ft32"><SPAN class="ft53">Att </SPAN>målet för insatserna utvecklingsanställning och trygghets- anställning inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga är fortsatt anställning med eller utan subvention.</P>
<P class="p340 ft4">Jag anser att statsmakterna i dag inte tillräckligt tydligt anger vilka resultat verksamheten ska åstadkomma med hjälp av de insatser som finns inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p272 ft4">Enligt min mening är statsmakternas krav på andelen övergångar till osubventionerat arbete alltför blygsamt formulerat. Det är också min uppfattning att detta mål inte är prioriterat. Det får därmed inte den genomslagskraft i det dagliga arbetet som är önskvärd.</P>
<P class="p303 ft12">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39560x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft4">I den nuvarande mål- och resultatstyrningen av verksamheten saknas tillräckligt starka drivkrafter att arbeta för övergångar till osubventionert arbete. Det starkast styrande målet för verk- samheten har ju uppnåtts när den subventionerade anställningen kommit till stånd. (Se avsnitt 3.3 och 3.5.)</P>
<P class="p312 ft2">Jag menar att insatserna inom ramen för de arbetsmarknadspoli- tiska programmen för personer med nedsatt arbetsförmåga, till- sammans med det tilldelade anslaget, måste ses som resurser. Dessa resurser ska användas för att verksamheten ska uppnå tydliga mål. Jag vill se att de nya målen ska styra, påverka och förändra inrikt- ningen av verksamheten och administrationen av insatserna så att fler personer med nedsatt arbetsförmåga får del av insatserna.</P>
<P class="p5 ft4">Mina förslag om nya mål på verksamhetsgrensnivå innebär inte några förändringar beträffande volymerna. Statsmakterna ska även fortsättningsvis ange den politiska ambitionen för hur många kvinnor och män som i genomsnitt per månad ska beredas möjlig- het att delta i programmen. Jag utgår ifrån att statsmakternas beslut om det lägsta genomsnittliga antalet deltagare per månad inte kommer att understiga dagens.</P>
<P class="p324 ft4">Fördjupad kartläggning och vägledning</P>
<P class="p341 ft17">Förslag</P>
<P class="p342 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>regeringen ger Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att utveckla former för en fördjupad kartläggning och vägledning, som ger bättre förutsättningar än i dag för den enskilde individen att finna lämpliga arbetsmarknadspolitiska insatser.</P>
<P class="p343 ft4">Under utredningens gång har jag allt tydligare sett att många arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga har behov av en mer för- djupad kartläggning och vägledning, än som kan erbjudas i dag, innan beslut om t.ex. lönebidrag kan fattas.</P>
<P class="p6 ft4">Jag har också diskuterat frågan med Samhallutredningen och våra åsikter stämmer väl överens. Det arbetssätt för kartläggning och bedömning som tillämpas i Norge har varit en inspirationskälla för både mig och Samhallutredningen.</P>
<P class="p312 ft32">Inom Arbetsmarknadsverket finns det resurser för arbetslivsin- riktad kartläggning och vägledning. De personer som beviljas löne-</P>
<P class="p339 ft12">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft4">bidrag och andra insatser har genomgått någon form av vägledning och ibland även arbetslivsinriktad rehabilitering.</P>
<P class="p22 ft4">Möjligheterna att få del av fördjupad kartläggning och vägled- ning är av stor betydelse för den enskilde. Jag anser att de nu- varande insatserna är otillräckliga och att det brister i den praktiska tillämpningen av regelverket. Enligt min uppfattning behöver både kartläggningen och vägledningen utvecklas för att på ett bättre sätt tillgodose behoven. Genomgångarna av akter och daganteckningar bekräftar detta. (Se avsnitt 3.5.) I dessa fanns en osäkerhet om vilka insatser som var de rätta för den arbetssökande. Ibland kunde väg- ledningen innebära att den arbetssökande fick pröva den ena praktikplatsen efter den andra innan beslutet om lönebidrag fattades.</P>
<P class="p344 ft2">En rimlig strävan bör naturligtvis vara att den enskilde, så tidigt som möjligt efter det första besöket på arbetsförmedlingen, får de rätta insatserna för att minska eller undanröja den nedsatta arbets- förmågan. Rätt stöd i början minskar ofta behovet av senare insat- ser. Mina förslag till förändringar av lönebidragen ökar också beho- vet av fördjupad kartläggning och vägledning. En väl fungerande fördjupad vägledning ger dem som söker arbete både större möjlig- heter att kunna göra reella val, som utgår från deras erfarenheter och kunskaper, men också att kunna ta ansvar för dessa val.</P>
<P class="p234 ft4">Jag vill understryka att det måste vara individens önskemål och behov som är grunden för den fördjupade kartläggningen och vägledningen. I det här sammanhanget vill jag hänvisa till vad som sägs i Samhallutredningens betänkande om behovet av ett perspek- tivbyte där myndighetsutövningen på ett annat sätt än i dag måste ta hänsyn till och mobilisera individens önskemål och förutsätt- ningar.</P>
<P class="p344 ft32">Arbetsmarknadsverkets ansvar för kartläggning och vägledning regleras i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Mitt förslag innebär ingen förändring av detta ansvar, utan handlar om att Arbetsmarknadsverket måste utveckla sitt arbete inom detta område.</P>
<P class="p345 ft12">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39562x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft4">Arbetshandikapp och handikappkodning</P>
<P class="p341 ft17">Förslag</P>
<P class="p346 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>begreppet arbetshandikapp avskaffas och ersätts med be- greppen nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p347 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>handikappkodningen avskaffas och ersätts med behovs- bedömningar.</P>
<P class="p348 ft4">Enligt min uppfattning är det dags att avskaffa benämningen arbetshandikapp. Den är oklar till sin innebörd och har fått en för stark medicinsk slagsida. Den oklara innebörden leder dessutom till att bedömningarna ibland blir godtyckliga.</P>
<P class="p314 ft1">Vid den fördjupade kartläggningen och vägledningen ska ut- gångspunkten vara personens önskemål, kompetens, möjligheter, resurser och behov av olika arbetsmarknadsinsatser. Det gäller att ta reda på i vilken mån och i vilka situationer arbetsförmågan är nedsatt och vad som behövs för att minska eller undanröja denna nedsättning. I vissa fall kan säkert en medicinsk bedömning vara värdefull men ofta behövs den inte.</P>
<P class="p329 ft1">Om det är den enskildes önskemål och behoven av arbetsmark- nadsinsatser som står i tydlig fokus behövs inte längre handikapp- kodningen. Den riskerar snarare att vidmakthålla det medicinska synsätt som jag vill avskaffa och den ger bristfällig information om vilka arbetsmarknadspolitiska stöd personen behöver.</P>
<P class="p314 ft2">Istället för arbetshandikapp vill jag använda benämningarna ned- satt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd. Den sistnämnda är direkt relaterad till funktionsnedsättningen som kan vara både fysisk, psykisk, intellektuell och socialmedicinsk. Genom att få till- gång till särskilt stöd i form av t.ex. hjälpmedel på arbetsplatsen kan den nedsatta arbetsförmågan minska och eventuellt undanröjas. Behovet av särskilt stöd kommer dock att finnas kvar så länge per- sonen behöver hjälpmedlet för att kunna sköta sitt arbete.</P>
<P class="p329 ft32">Ett behov av särskilt stöd kan vara mera generellt och behöver inte gälla ett bestämt arbete, eftersom det anknyter till de behov som uppstår på grund av ett funktionshinder. Däremot gäller ned- satt arbetsförmåga endast ett bestämt arbete eller bestämda arbets- uppgifter. Om nedsättningen kvarstår trots att den anställde fått det särskilda stöd han eller hon har behov av kan den nedsatta arbetsförmågan kompenseras av t.ex. ett lönebidrag.</P>
<P class="p349 ft12">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39563x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft4">Avsikten med mitt förslag att avskaffa begreppet arbetshandi- kapp är inte att vidga målgruppen för de insatser som ingår i mitt utredningsuppdrag utan att få bort den negativa signal som be- greppet sänder. Jag vill därför understryka att det måste finnas ett funktionshinder som leder till de särskilda behoven och den ned- satta arbetsförmågan.</P>
<P class="p301 ft4">I stället för handikappkodningen bör en tydlig beskrivning göras av de behov av olika stöd som kan vara aktuella för en person med funktionsnedsättning.</P>
<P class="p22 ft4">Om handläggaren är osäker rörande den arbetssökandes funk- tionshinder och dess konsekvenser för arbetsuppgifterna, kan ett intyg från läkare eller annan expertis vara nödvändigt. Av de skäl jag framfört ovan vill jag i övrigt minska användningen av dessa intyg. Det finns tillräcklig kunskap och erfarenhet bland hand- läggarna inom Arbetsmarknadsverket att klara uppgiften utan läkarintygen. Genom mitt förslag om fördjupad karläggning och vägledning förbättras dessutom möjligheterna för handläggaren att tillsammans med den arbetssökande göra rätta bedömningar av vilka behov denne har av olika stöd.</P>
<P class="p344 ft11">Förslaget att avskaffa begreppet arbetshandikapp och ersätta det med ”nedsatt arbetsförmåga” och ”behov av särskilt stöd” leder till förändringar av förordningen om arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med arbetshandikapp. Följdändringar krävs också i andra lagar och förordningar. Förslaget att avskaffa handikappkod- ningen berör Arbetsmarknadsverkets interna regler.</P>
<P class="p351 ft4">Ett flexibelt lönebidrag</P>
<P class="p332 ft17">Förslag</P>
<P class="p352 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>lönebidraget även i fortsättningen är flexibelt</P>
<P class="p353 ft11">Jag har noga övervägt om lönebidraget ska vara flexibelt som i dag eller ges i form av ett fastställt belopp som trappas ner efter i förväg fastställda procenttal under fyra år. Det finns för- och nackdelar med båda modellerna. Fördelen med det flexibla bidraget är att det ger större möjligheter till individuella anpassningar och att bidrags- nivån kompenserar för nedsatt arbetsförmåga och merkostnader. Flexibla bidrag underlättar också övergångar till osubventionerat</P>
<P class="p354 ft12">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39564x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft32">arbete före den maximala tidsgränsen på fyra år, eftersom bidraget inte sänks efter en från början bestämd trappstegsmodell.</P>
<P class="p355 ft4">Mot den bakgrunden föreslår jag att det flexibla lönebidraget be- hålls. Det innebär att bidraget under längst fyra år successivt ska sänkas i takt med den förbättrade arbetsförmågan för att sedan upphöra. I den mån arbetsförmågan minskar ska det finnas möjlig- het att öka bidraget.</P>
<P class="p355 ft4">Som framgår i det kommande avsnittet betonar jag att nivån på bidraget mer uttalat än i dag ska utgå från den enskildes arbets- förmåga. Mindre sänkningar varje år av bidragsnivån är därför inte alltid den rätta metoden. Det kan många gånger vara bättre att vänta till dess det blir möjligt att kunna bedöma utvecklingen av arbetsförmågan och därefter göra en större sänkning.</P>
<P class="p312 ft4">Bidragets nivå uttrycks i procent av den bidragsgrundande er- sättningen. Detta är ett enkelt sätt att på en övergripande nivå be- skriva det flexibla lönebidragets konstruktion. Vid mötet mellan handläggare och arbetsgivare kan dock en diskussion om procent- tal, som relaterar till arbetsförmåga och den maximala ersättnings- nivån, skapa svårigheter när bidragsbeloppen ska fastställas. Efter- som lönebidraget ska kompensera för nedsatt arbetsförmåga och merkostnader är det vid sådana tillfällen ofta bättre att tala om hur många kronor bidraget ska uppgå till.</P>
<P class="p329 ft8">De nya bidragsformerna särskilt lönebidrag, utvecklingsanställ- ning och trygghetsanställning ska följa samma grundprincip som lönebidraget och följaktligen vara flexibla.</P>
<P class="p7 ft4">Lönebidrag</P>
<P class="p341 ft17">Jag konstaterar</P>
<P class="p342 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>beslut om lönebidrag kan vara gällande under den tid som den anställde är tjänstledig från sitt arbete, trots att bidraget inte betalas ut.</P>
<P class="p356 ft12">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39565x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft17">Förslag</P>
<P class="p333 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>tidsgränsen på fyra år för lönebidrag förtydligas och blir de- finitiv.</P>
<P class="p335 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>det vid en anställning med lönebidrag ska genomföras kompetensutvecklande åtgärder som ökar den enskildes arbetsförmåga och underlättar en övergång till arbete utan bi- drag.</P>
<P class="p358 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>lönebidrag får beviljas ny arbetsgivare om den anställde är tjänstledig för att pröva nytt arbete, under den tid som återstår av bidragsperioden.</P>
<P class="p359 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>lönebidrag får beviljas ny arbetsgivare, om en arbetstagare med lönebidrag slutar sin anställning, under den tid som återstår av bidragsperioden, utan att arbetstagaren först ska registreras som arbetslös.</P>
<P class="p359 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>möjligheten för en anställd med lönebidrag att delta i arbetsmarknadsutbildning ska förordningsregleras.</P>
<P class="p359 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>uppföljning och omprövning av lönebidragen ges en tyd- ligare inriktning än i dag mot utvärdering av åtgärder för att underlätta övergång till osubventionerat arbete. Lönebidraget ska även i fortsättningen omförhandlas och sänkas i takt med att arbetstagarens arbetsförmåga ökar.</P>
<P class="p359 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>arbetsmiljön ges hög prioritet vid anställning med löne- bidrag.</P>
<P class="p360 ft4">Jag anser att lönebidraget även i praktiken ska vara en tidsbe- gränsad insats. Den gräns som redan i dag anges i förordningen att ”lönebidrag lämnas under längst fyra år” vill jag därför förtydliga och göra definitiv. Utan en tydlig bortre gräns saknas en viktig sporre för arbetsförmedlaren men också för den anställde och arbetsgivaren att skapa nödvändiga förutsättningar för en anställ- ning utan subvention.</P>
<P class="p361 ft2">När jag tagit del av överenskommelser och handlingsplaner samt samtalat med handläggare vid Arbetsmarknadsverket, har jag funnit brister såväl i planering som i genomförande av utvecklingsåtgärder för den enskilde. (Se avsnitt 3.5.) Får lönebidraget en tydlig och definitiv tidsgräns även i praktiken blir kraven på att utvecklande insatser genomförs mer uppfordrande än i dag.</P>
<P class="p361 ft32">Mitt förslag att fastställa en tydligare och definitiv tidsgräns för lönebidraget måste kopplas samman med ett förändrat arbetssätt</P>
<P class="p286 ft12">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft4">vid handläggningen av bidraget. Inför varje anställning med löne- bidrag ska åtgärder planeras som steg för steg ökar den enskildes arbetsförmåga. Varje åtgärd ska vara klart och tydligt formulerad och dokumenterad. Åtgärderna ska utveckla den enskildes arbets- förmåga och syfta till att nå målet om ett arbete utan subvention. En individuell handlingsplan med en sådan dokumentation under- lättar både genomförande och uppföljning.</P>
<P class="p5 ft4">Detta kräver ett nytt arbetssätt. Handlingsplanerna bör ses som en fortsatt del av den fördjupade kartläggningen och vägledningen. Det bör bli Arbetsmarknadsstyrelsen uppgift att utfärda riktlinjer för hur handlingsplanerna ska vidareutvecklas för att leva upp till dessa krav.</P>
<P class="p5 ft4">Samtidigt räcker det inte med handlingsplaner och överenskom- melser. De dokumenterade åtgärderna i handlingsplanen måste också genomföras.</P>
<P class="p6 ft4">Jag menar att kompetensutveckling bör vara ett viktigt inslag i en anställning med lönebidrag. På det sättet kan den anställde få hjälp att utvecklas i arbetet för att därmed öka kompetensen, arbetsför- mågan och attraktiviteten hos arbetsgivaren och snabbare övergå till en anställning utan subvention.</P>
<P class="p312 ft32">Den anställde med lönebidrag ska dels få del av den kompetens- utveckling som erbjuds övriga anställda, dels erbjudas särskilda individuellt anpassade kompetensutvecklande åtgärder.</P>
<P class="p261 ft4">Både den anställde, arbetsförmedlingen och arbetsgivaren har an- svar för de olika åtgärder som ska genomföras. Ansvarsfördel- ningen ska framgå av handlingsplanen. Redan i dag finns detta an- givet i Arbetsmarknadsstyrelsen kriterier för kvalitetskrav för lönebidragshantering. Det nya med mitt förslag är åtgärdernas omfattning och inriktning.</P>
<P class="p261 ft4">Om övergångarna ökar kan de medel som anslås för lönebidrag användas mer effektivt och fler människor som behöver bidraget kan få del av det.</P>
<P class="p7 ft17">Några åtgärder för att öka övergångarna</P>
<P class="p290 ft32">De åtgärder jag föreslår syftar bl.a. till att öka enskildas kompetens och därmed bredda arbetsmöjligheterna samt öka rörligheten på arbetsmarknaden för personer som är anställda med lönebidrag. I första hand gagnar detta den enskilde individen som förbättrar sina möjligheter till utveckling i arbetet. Samtidigt tjänar också sam-</P>
<P class="p324 ft12">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39567x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft4">hället i stort på detta eftersom resurserna för de arbets- marknadspolitiska stöden kan användas mer effektivt och komma fler tillgodo som bäst behöver stöden.</P>
<P class="p22 ft4">Jag vill särskilt lyfta fram några åtgärder för att öka möjlig- heterna till övergång från en anställning med lönebidrag till ett arbete utan subvention.</P>
<P class="p362 ft4"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">Möjligheter till utbildning</SPAN></P>
<P class="p363 ft1">I ett allmänt råd från Arbetsmarknadsstyrelsen anges att anställda med lönebidrag har möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbild- ningar. Jag har dock funnit att det är sällan möjlighet utnyttjas. En förklaring kan vara att handläggarna vid arbetsförmedlingen inte ser arbetsmarknadsutbildningen som en åtgärd för en person som redan har ett arbete utan prioriterar arbetslösa.</P>
<P class="p302 ft1">Jag anser att det är otillräckligt att möjligheten att delta i arbetsmarknadsutbildning endast är reglerad i ett allmänt råd utan stöd i någon förordning. Mot den bakgrunden föreslår jag att det i förordningen om arbetsmarknadspolitiska program anges att an- visningar till arbetsmarknadsutbildning får göras för personer med lönebidrag oavsett om de riskerar att bli arbetslösa eller ej och om de söker arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p344 ft1">I förordningen om arbetsmarknadspolitiska program anges att en arbetsmarknadsutbildning ska avse yrkesinriktad utbildning som motverkar att brist på arbetskraft uppstår. Detta regelsystem be- gränsar användningen av arbetsmarknadsutbildningen som en del i kompetensutvecklingen och behöver därför förändras och mjukas upp.</P>
<P class="p301 ft4">Utöver den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen finns också förberedande utbildning och utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet. Även dessa utbildningar ska vara öppna för personer som är anställda med lönebidrag.</P>
<P class="p22 ft4">Vid arbetsmarknadsutbildningar har arbetsgivaren i första hand ansvar för att den anställde kan få ledigt för att genomgå utbild- ningen. Rätten till ledighet för utbildning finns reglerad i lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.<SPAN class="ft52">3</SPAN></P>
<P class="p300 ft11">I handlingsplanerna bör det finnas överenskommelser om att den anställde ska beviljas ledighet för att genomgå lämpliga utbildningar som höjer kompetensen och stärker den enskildes förmåga. Löne- bidraget ska kunna vara vilande i samband med ledighet för utbild-</P>
<P class="p44 ft13"><SPAN class="ft51">3 </SPAN>Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.</P>
<P class="p327 ft12">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft4">ning. Bidraget kan dock inte vara vilande längre än den tid som återstår av bidragsperioden.</P>
<P class="p365 ft4"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft41">Tjänstledighet för att pröva annan anställning</SPAN></P>
<P class="p247 ft4">För att kunna utvecklas i arbetet bör den som är anställd med löne- bidrag ges möjligheter att pröva annat arbete så länge bidraget be- viljas. Det innebär dels att den anställde kan få tjänstledighet för att pröva annat arbete, dels att lönebidraget kan betalas ut även för den nya anställningen.</P>
<P class="p312 ft1">För att underlätta möjligheten att vara ledig för att pröva annat arbete föreslår jag ett tillägg i förordningen som säger att löne- bidrag ska kunna lämnas till den nya arbetsgivaren vid tjänst- ledighet. Bidraget ska inte kunna lämnas till ny arbetsgivare under längre tid än vad som återstår av den beslutade bidragsperioden.</P>
<P class="p6 ft4">Det finns inga hinder i förordningen för att beslut om löne- bidrag fortsätter att gälla under den tid som en anställd är tjänst- ledig för studier m.m. Bidraget kan då sägas vara vilande eftersom ett bidrag inte betalas ut till arbetsgivaren.</P>
<P class="p5 ft4">För att öka rörligheten på arbetsmarknaden för anställda med lönebidrag bör det vara möjligt att börja ett nytt arbete med lönebidrag utan att först vara arbetslös. I förordningen om sär- skilda insatser för personer med arbetshandikapp finns inget uttalat krav på arbetslöshet och när jag talat med arbetsförmedlare har jag funnit att regeln tolkas olika. För att det ska vara tydligt vad som gäller vid byte av arbetsgivare föreslår jag att det regleras i förord- ningen att lönebidrag får beviljas ny arbetsgivare, om en arbets- tagare med lönebidrag slutar sin anställning, under den tid som återstår av bidragsperioden, utan att arbetstagaren först ska registreras som arbetslös.</P>
<P class="p288 ft4">Detta innebär inte någon bestämd rätt att få behålla lönebidraget utan i samband med byte av anställning ska lönebidraget prövas på nytt. Prövningen kan antingen leda till ett avslag eller en förändring av bidragsnivån eller fortsatt utbetalning. Vid en sådan nyanställ- ning gäller att den sammanlagda tiden för lönebidrag får vara längst fyra år.</P>
<P class="p5 ft4">Detta innebär inte någon stor förändring i förhållande till dags- läget men det är dock, enligt min uppfattning, inte rimligt att per- soner först ska registreras som arbetslösa innan ett lönebidrag kan beviljas vid byte av anställning.</P>
<P class="p366 ft12">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft4"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">Se över uppföljningar och omprövningar.</SPAN></P>
<P class="p47 ft8">Uppföljningar och omprövningar av lönebidragen genomförs regelbundet. I de flesta fall görs de en gång per år och är samman- kopplade med omförhandlingarna av bidragsnivåerna.</P>
<P class="p320 ft1">Jag har fått höra kritik från anställda med lönebidrag som upp- lever att automatiska omförhandlingar är pressande. Omförhand- lingarna tenderar också att utvecklas till ett förhandlingsspel där en part strävar efter ett så lågt bidrag som möjligt medan den andra vill hålla nivån uppe. Den enskilde vill behålla sin anställning och kan uppfatta omförhandlingarna som påfrestande.</P>
<P class="p320 ft2">Jag menar också att sänkningen av bidragsnivåerna har fått för stort utrymme vid uppföljningarna. Dessa är många gånger berätti- gade och kan sätta press på både arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och den anställde att underlätta övergången till en anställning utan bidrag. Betoningen vid omförhandlingen bör dock ligga på att dels utvärdera vilka resultat den enskilde har uppnått när det gäller att öka sin arbetsförmåga, dels bestämma kommande insatser.</P>
<P class="p309 ft1">Detta innebär inte bara att följa upp vad som varit utan också att utvärdera de resultat som uppnåtts mot uppställda mål. Det är viktigt att de insatser som genomförts prövas för att eventuellt ompröva dem om de inte ger önskvärda resultat. Handlingsplanen och överenskommelsen måste kanske förnyas. Mitt förslag om att uppföljning och omprövning av lönebidragen ska ges en tydligare inriktning mot utvärdering av insatser för att underlätta övergång till osubventionerat arbete, är i sig inget nytt, utan överensstämmer med regelverkets intentioner. Som framgår i avsnitt 3.5 lever dock inte omprövningarna upp till dessa intentioner i praktiken.</P>
<P class="p234 ft4">Den uppföljning och utvärdering jag vill se bör genomföras ut- ifrån de individuella behoven. Om den fördjupade kartläggningen och bedömningen fungerar väl kan det räcka med att lönebidraget följs upp och utvärderas efter två år. För andra behövs det kanske uppföljningar en gång per år eller oftare.</P>
<P class="p361 ft11">Jag vill inte avskaffa omförhandlingarna av bidragsnivåerna, även om jag vill tona ner dessa. Lönebidraget ska även fortsättningsvis omförhandlas och minskas utifrån ökningen av arbetsförmågan.</P>
<P class="p368 ft11">Enligt förordningens nuvarande skrivning ska länsarbetsnämn- den verka för att arbetstagaren övergår till en anställning utan lönebidrag. För att markera hur viktigt det är att det genomförs åtgärder för att underlätta övergången till osubventionerat arbete, föreslår jag en skärpning av förordningen som anger att Länsarbets-</P>
<P class="p369 ft12">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39570x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft4">nämnden ska vidta lämpliga åtgärder för att en anställning med lönebidrag och särskilt lönebidrag skall övergå till en osubventio- nerad anställning.</P>
<P class="p365 ft4"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft41">Arbetsmiljön</SPAN></P>
<P class="p247 ft4">I förordningen anges att länsarbetsnämnden får anvisa en anställ- ning med lönebidrag eller skyddat arbete endast om arbetsuppgif- terna och arbetsförhållandena är lämpliga för arbetstagaren.<SPAN class="ft52">4 </SPAN>Jag vill dock att frågor som gäller arbetsmiljö ska få en större plats i sam- band med att lönebidrag beviljas.</P>
<P class="p312 ft32">Vid en anvisning av en anställning med lönebidrag ska naturligt- vis arbetsgivaren informeras om kravet på att arbetsuppgifterna och arbetsförhållanden ska vara lämpliga för den anställde.</P>
<P class="p261 ft4">Därutöver bör den fackliga organisation som är berörd kunna få möjlighet att yttra sig om arbetsmiljön på den aktuella arbetsplat- sen innan ett beslut om lönebidrag fattas.</P>
<P class="p7 ft4">Särskilt lönebidrag</P>
<P class="p371 ft17">Förslag</P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>särskilt lönebidrag införs.</P>
<P class="p372 ft1">Samtidigt som jag vill att det ska finnas en tydlig och definitiv tids- gräns på fyra år för lönebidrag inser jag att alla inte kan utvecklas i samma takt. För vissa personer behövs fortsatt anställning med bi- drag. Därför föreslår jag också att det ska finnas en möjlighet till särskilt lönebidrag. Denna möjlighet ska dock vara begränsad. Be- slut om särskilt lönebidrag ska endast kunna fattas om det finns särskilda skäl efter det att tidsgränsen på fyra år för lönebidrag har passerats. Med särskilda skäl menar jag att den anställdes funk- tionshinder medför att arbetsförmågan vid bedömningstillfället är så nedsatt att en anställning utan lönesubvention inte kan bli aktuell. Beslutet ska endast grundas på den enskildes behov av bi- drag för att få eller behålla ett arbete, utan hänsyn till andra för- hållanden som t.ex. arbetsgivares betalningsförmåga. Möjligheten till särskilt lönebidrag och kravet på särskilda skäl ska anges i för- ordningen.</P>
<P class="p373 ft13"><SPAN class="ft51">4 </SPAN>8 § Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p260 ft12">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft4">För att markera att huvudregeln för lönebidraget är längst fyra år, har jag valt att kalla denna insats för ”särskilt lönebidrag”. Sär- skilt lönebidrag är i likhet med lönebidraget ett bidrag till en vanlig anställning.</P>
<P class="p22 ft4">På samma sätt som för lönebidrag gäller följande för särskilt lönebidrag att:</P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft42">det ska kunna vara vilande vid olika former av tjänstledighet och beviljas den nya arbetsgivaren när den anställde är tjänstledig för att pröva annat arbete,</SPAN></P>
<P class="p283 ft4"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">det får beviljas ny arbetsgivare, om en arbetstagare med särskilt lönebidrag slutar sin anställning, utan att arbetstagaren först ska registreras som arbetslös,</SPAN></P>
<P class="p283 ft4"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft41">möjligheten för anställd med särskilt lönebidrag att delta i arbetsmarknadsutbildning regleras i förordning.</SPAN></P>
<P class="p363 ft2">Eftersom min utgångspunkt är att lönebidraget ska vara ett tydligt och definitivt tidsbegränsat bidrag, ska det särskilda lönebidraget vara ett komplement till det vanliga lönebidraget och kunna beviljas ett begränsat antal personer som uppfyller kravet på särskilda skäl.</P>
<P class="p300 ft4">Det är svårt att beräkna hur många personer som rimligen kan behöva omfattas av det särskilda bidraget. Som en inledande upp- skattning av behovet föreslår jag att antalet personer som kan få del av det särskilda lönebidrag maximalt får uppgå till 10 000 personer i genomsnitt varje månad. Jag har då tagit hänsyn till att högst 7 000 personer i genomsnitt per månad kan vara anställda inom ramen för trygghetsanställningar och ytterligare 3 000 i utvecklingsanställ- ningar - se nästa sida. Eftersom siffrorna är grova uppskattningar kan de behöva revideras.</P>
<P class="p375 ft12">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39572x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft4">Utvecklingsanställning</P>
<P class="p341 ft17">Förslag</P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>en ny arbetsmarknadspolitisk insats – utvecklingsanställning</P>
<P class="p49 ft4">– införs.</P>
<P class="p376 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>utvecklingsanställning omfattas av de regler som i dag gäller för skyddat arbete.</P>
<P class="p377 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>utvecklingsanställning är öppen för alla arbetsgivare.</P>
<P class="p376 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>lön och andra anställningsförmåner vid utvecklingsan- ställning följer av kollektivavtal eller är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen.</P>
<P class="p376 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>bidrag för utvecklingsanställning ska kunna lämnas till den nya arbetsgivaren vid tjänstledighet för att pröva annat arbete.</P>
<P class="p376 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>bidrag får beviljas ny arbetsgivare, om en arbetstagare i utvecklingsanställning slutar sin anställning, under den tid som återstår av bidragsperioden, utan att arbetstagaren först ska registreras som arbetslös.</P>
<P class="p376 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>stöd till en arbetsgivare för en arbetstagare som är anställd i en utvecklingsanställning lämnas på samma sätt som lönebidrag, dock kan stödets storlek fastställas till högst hela den bidragsgrundande lönekostnaden.</P>
<P class="p376 ft8"><SPAN class="ft55">Att </SPAN>ett bidrag till arbetsledning får betalas ut till arbetsgivare vid utvecklingsanställning, om det kan styrkas att anställning- arna medför extra kostnader för arbetsledning.</P>
<P class="p378 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>en utvecklingsanställning får pågå längst två år och att vid en sådan anställning ska vidtas åtgärder för att öka den enskildes arbetsförmåga.</P>
<P class="p378 ft8"><SPAN class="ft55">Att </SPAN>höga krav ska ställas på arbetsgivare vid utvecklingsan- ställning vad gäller arbetsmiljö, arbetsledning och kompetens- höjande åtgärder.</P>
<P class="p379 ft11">Utvecklingsanställningen ska kunna erbjudas arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga som, under en begränsad tid, bedöms be- höva ett särskilt anpassat arbete. Den vänder sig till personer som vid det aktuella tillfället har svårt att få en vanlig anställning, även om ett lönebidrag lämnas till arbetsgivaren. Jag bedömer att skyddat arbete är en förutsättning för att de personer som bäst be- höver en utvecklingsanställning också får den. Inslaget av indivi- duell anpassning ska vara större än vad som gäller en anställning</P>
<P class="p380 ft12">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39573x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft4">med lönebidrag. Det är mot den bakgrunden jag föreslår att ut- vecklingsanställningen dels ska få pågå i maximalt två år dels ska vara ett skyddat arbete. Utvecklingsanställningen syftar till att de anställda efter två år ska få en vanlig anställning med eller utan sub- vention.</P>
<P class="p302 ft4">Utvecklingsanställningen ska vara väl planerad, med en doku- menterad överenskommelse mellan den enskilde, arbetsförmed- lingen och arbetsgivaren. Överenskommelsen ska konkret beskriva vilka utvecklingsåtgärder som ska genomföras och var ansvaret för dessa ligger. En utvecklingsanställning ska innehålla olika former av utbildningar och andra åtgärder för att öka den enskildes kompe- tens i arbetslivet.</P>
<P class="p361 ft1">Denna anställning innebär i mycket en kombination av arbete och utbildning. Allt ansvar för de olika utvecklingsåtgärderna ska inte ligga på arbetsgivaren. Utbildning ska i stor utsträckning kunna genomföras inom ramen för arbetsmarknadsutbildningarna. Jag ser dock ett behov att göra dessa utbildningar mer flexibla och anpassade för den enskilda individen. Den anställde ska kunna få ledigt från arbetet för att genomgå de utbildningar som planerats.</P>
<P class="p302 ft32">Samhallutredningen har presenterat ett förslag kallat genom- strömningsfas.<SPAN class="ft56">5 </SPAN>Förslaget har stora likheter med en utvecklingsan- ställning. Jag vill dock finansiera anställningen på ett annat sätt.</P>
<P class="p61 ft4">Enligt mitt förslag ska arbetsgivaren få bidrag efter samma prin- ciper som gäller för lönebidrag. Eftersom det är ett skyddat arbete ska dock ett bidrag kunna lämnas på hela det bidragsgrundande beloppet. Bidraget ska kompensera för den nedsatta arbetsför- mågan och vissa eventuella merkostnader som inte kan täckas på annat sätt.</P>
<P class="p320 ft2">En utvecklingsanställning kan innebära att mer tid måste anslås för arbetsledning och annat personligt stöd på arbetsplatsen. Jag föreslår därför att arbetsgivaren ska kunna få ekonomiskt stöd för detta om arbetsgivaren kan styrka sina extra kostnader. Andra kostnader därutöver, som normalt inte ligger på arbetsgivarens an- svar, betalas på samma sätt som för andra arbetsgivare. Det kan t.ex. gälla kostnader för hjälpmedel eller andra insatser som regleras i dagens förordning om insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p344 ft11">På samma sätt som för lönebidrag och särskilt lönebidrag ska bi- drag till utvecklingsanställning kunna vara vilande eller beviljas den nya arbetsgivaren vid tjänstledighet för studier eller för att för att</P>
<P class="p381 ft13"><SPAN class="ft51">5 </SPAN>8 § Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p327 ft12">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39574x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft4">pröva annat arbete. Bidraget ska inte kunna vara vilande eller lämnas till ny arbetsgivare under längre tid än vad som återstår till dess bidragsperioden upphör. Bidrag till utvecklingsanställning ska kunna beviljas en ny arbetsgivare utan att arbetstagaren först ska registreras som arbetslös.</P>
<P class="p5 ft4">En anställd i en utvecklingsanställning också kunna anvisas arbetsmarknadsutbildning. För dessa utbildningar gäller samma principer som vid anställning med lönebidrag.</P>
<P class="p7 ft17">Volymbegränsning</P>
<P class="p290 ft4">Precis som för särskilt lönebidrag och trygghetsanställning syftar utvecklingsanställningen i förlängningen till att fler personer ska få en osubventionerad anställning. Utvecklingsanställningen ska vara en del i en helhet av arbetsmarknadspolitiska stöd.</P>
<P class="p6 ft4">Jag föreslår därför en begränsning av volymen till totalt 3 000 personer i genomsnitt per månad i utvecklingsanställning. Antalet är en uppskattning som bygger på antaganden mot bakgrund av de förändringar jag föreslår när det gäller i lönebidraget. Volymen kan behöva revideras.</P>
<P class="p28 ft4">Trygghetsanställning</P>
<P class="p341 ft17">Förslag</P>
<P class="p342 ft8"><SPAN class="ft55">Att </SPAN>skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare, OSA, avvecklas och ersätts av en ny arbetsmarknadspolitisk insats – trygghets- anställning.</P>
<P class="p377 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>trygghetsanställning är öppen för alla arbetsgivare.</P>
<P class="p378 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>målgruppen för insatsen inte knyts till bestämda funk- tionshinder, utan till enskildas behov.</P>
<P class="p378 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>trygghetsanställning omfattas av de regler som i dag gäller för skyddat arbete.</P>
<P class="p378 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>lön och andra anställningsförmåner vid trygghetsanställ- ning följer av kollektivavtal eller är likvärdiga med förmåner en- ligt kollektivavtal inom branschen.</P>
<P class="p382 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>bidrag för trygghetsanställning ska kunna lämnas till den nya arbetsgivaren vid tjänstledighet för att pröva annat arbete.</P>
<P class="p383 ft12">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39575x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>bidrag får beviljas ny arbetsgivare, om en arbetstagare i trygghetsanställning slutar sin anställning, under den tid som återstår av bidragsperioden, utan att arbetstagaren först ska registreras som arbetslös.</P>
<P class="p359 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>stöd till en arbetsgivare för en arbetstagare som är anställd i en trygghetsanställning lämnas på samma sätt som lönebidrag, dock kan stödets storlek fastställas till högst hela den bidragsgrundande lönekostnaden.</P>
<P class="p358 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>ett bidrag till arbetsledning får betalas ut till arbetsgivare vid trygghetsanställning, om det kan styrkas att anställningarna medför extra kostnader för arbetsledning.</P>
<P class="p359 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>höga krav ska ställas på arbetsgivare som anordnar trygg- hetsanställningar vad gäller arbetsmiljö, arbetsledning och kom- petenshöjande insatser.</P>
<P class="p353 ft1">Jag föreslår en ny insats som ska ersätta dagens utformning av skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare (OSA). (Se avsnitt 3.6.) Förslaget är avsett att ytterligare förbättra arbetsmöjlighe- terna för människor som har nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd. Jag har valt att kalla insatsen trygghetsanställning.</P>
<P class="p361 ft4">Det är nu dags att öppna möjligheten för andra arbetsgivare än kommunen och andra myndigheter att erbjuda arbetstillfällen för målgruppen som i dag tillhör OSA. Jag följer här utgångspunkten att de arbetsmarknadspolitiska insatser som ingått i mitt uppdrag ska vara öppna för alla kategorier arbetsgivare.</P>
<P class="p301 ft4">Två skäl talar för detta. Det första är att de som i dag, inom ramen för OSA, är placerade på andra arbetsplatser än kommunen bör kunna vara anställda av den arbetsgivare de arbetar för. Jag tror att detta minskar risken för utanförskap samtidigt som det ökar möjligheten till utveckling i arbetet.</P>
<P class="p22 ft4">Det andra skälet är att ytterligare alternativ och rehabiliterings- möjligheter skapas för personer som är anställda inom OSA om antalet möjliga arbetsgivare utökas. Inte minst tror jag detta gagnar utvecklingen av sociala arbetskooperativ.</P>
<P class="p301 ft4">Genom att det som i dag är OSA öppnas för alla arbetsgivarkate- gorier kan också bestämmelsen om att arbetet inte ska bedrivas i konkurrensutsatt verksamhet tas bort. Detta får dock inte leda till en snedvridning av konkurrensen.</P>
<P class="p22 ft4">Förhållandena på arbetsmarknaden talar för att kommunerna även i fortsättningen blir viktiga arbetsgivare. Jag vill betona det</P>
<P class="p385 ft12">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft1">positiva i den nära anknytning till socialtjänsten som OSA erbjudit. För vissa personer behöver denna anknytning finnas kvar och ska då kunna erbjudas inom en trygghetsanställning. Vidare har kom- munerna ett sysselsättningsansvar enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som gör att trygg- hetsanställningen blir en del i detta ansvar.</P>
<P class="p312 ft4">För en del personer kommer trygghetsanställningen vara yrkes- livet ut, medan den för andra är ett steg på vägen mot ett arbete utan subvention. Var och en måste få ett individuellt utvecklings- mål för anställningen som är utgångspunkt för de olika utveck- lingsinsatser som planeras och genomförs. Den enskildes mål ska kunna förändras under tidens gång, beroende på hur förhållandena utvecklas. Även bidraget vid en trygghetsanställning ska kunna omförhandlas men det ska göras med respekt för den enskilde och utifrån individuella förhållanden.</P>
<P class="p35 ft17">Målgruppen</P>
<P class="p29 ft4">OSA har haft en tydligt definierad målgrupp i personer med socialmedicinska arbetshandikapp, personer som är berättigade till insatser enligt lagen om stöd och service och personer som varit borta från arbetslivet p.g.a. svår psykisk sjukdom.</P>
<P class="p386 ft4">Mot bakgrund av förslaget att handikappkodningen ska avskaffas och ersättas av ett arbetssätt som är behovsinriktat föreslår jag att målgruppen för trygghetsanställning inte definieras utifrån de regler som i dag gäller för OSA. I praktiken leder inte mitt förslag till någon större förändring av målgruppen. De som bäst behöver trygghetsanställningen ska också få en sådan anställning.</P>
<P class="p312 ft11">I och med att målgruppen för trygghetsanställning, enligt för- slaget, inte knyts till bestämda funktionshinder, utan till nedsatt arbetsförmåga, kan nuvarande bestämmelser i 34 § förordningen om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp avskaffas.</P>
<P class="p355 ft4">En förutsättning för att bidrag till trygghetsanställning ska be- viljas bör vara att det finns ett kollektivavtal som reglerar anställ- ningsvillkoren eller att dessa i tillämpliga delar är likvärdiga med villkoren i kollektivavtal inom branschen. Ett sådant krav uppställs för övrigt redan i dag för att länsarbetsnämnden ska få anvisa någon en anställning med lönebidrag eller skyddat arbete.</P>
<P class="p355 ft11">På samma sätt som för lönebidrag gäller för anställda i en trygg- hetsanställning att bidraget ska kunna vara vilande eller beviljas den</P>
<P class="p387 ft12">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft11">nya arbetsgivaren vid tjänstledighet för att pröva annat arbete. Vidare ska bidrag till trygghetsanställning få beviljas ny arbets- givare, om en arbetstagare i en trygghetsanställning slutar sin an- ställning, utan att arbetstagaren först ska registreras som arbetslös.</P>
<P class="p61 ft4">En anställd i en trygghetsanställning ska också kunna anvisas arbetsmarknadsutbildning efter de principer som föreslås när det gäller lönebidrag.</P>
<P class="p320 ft32">Som jag tidigare framhållit ska förslaget ses som en del i en hel- het av insatser som syftar till att fler personer med funktionshinder som saknar arbete dels kommer in på arbetsmarknaden, dels i för- längningen får en anställning utan subvention.</P>
<P class="p388 ft17">Likheter med Samhallutredningens förslag</P>
<P class="p295 ft1">Under utredningsarbetet har jag samrått med Samhallutredningen. Samhallutredningen föreslår en ny arbetsmarknadspolitisk insats som kallas allmänt skyddat arbete (ASA), som ersätter insatsen skyddat arbete hos Samhall. ASA innehåller två delar, en genom- strömningsfas och en arbetstrygghetsfas.</P>
<P class="p389 ft32">Samhallutredningens förslag om en arbetstrygghetsfas har stora likheter med trygghetsanställning och de går mycket väl att förena. Det finns dock vissa skillnader. Jag föreslår bl.a. en annan form för finansiering när det gäller vissa av insatserna. En viktig utgångs- punkt för mina förslag till finansiering är att om arbetsgivaren får bidrag ska de tydligt och klart kunna korrespondera mot kostnader eller minskad inkomst. Därmed undviks eventuella tveksamheter om konkurrens och undanträningseffekter.</P>
<P class="p357 ft17">Bidrag till trygghetsanställning</P>
<P class="p24 ft4">Arbetsgivaren föreslås få bidrag till den anställdes lön efter samma principer som för dagens OSA. När det gäller ersättning för om- kostnader har jag övervägt olika alternativ. Det ena är att ge arbets- givaren en omkostnadsersättning som mer generellt täcker vissa kostnader för anställningen. Samhallutredningen har föreslagit en sådan ersättning.</P>
<P class="p302 ft11">Det andra alternativet är att utgå från de stöd som redan finns, dvs. OSA. Jag föreslår det andra alternativet. Bakgrunden är att jag så långt som möjligt vill förenkla ersättningarna. Vad gäller ersätt-</P>
<P class="p354 ft12">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39578x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft4">ningarna följs samma princip som redovisats i avsnittet om utveck- lingsanställning.</P>
<P class="p6 ft4">En trygghetsanställning kan innebära att mer tid måste anslås för arbetsledning och annat personligt stöd på arbetsplatsen. Arbets- givaren ska kunna få ekonomiskt stöd för detta.</P>
<P class="p7 ft17">Volymbegränsning</P>
<P class="p290 ft4">Mitt förslag är avsett att leda till att fler personer ska få en anställ- ning utan subvention. Det får inte gå därhän att trygghetsanställ- ning i praktiken ersätter nuvarande anställningar med lönebidrag. Insatserna har en uppgift att fylla som en del i en helhet av arbets- marknadspolitiskt motiverade stöd.</P>
<P class="p6 ft4">Mot den bakgrunden måste antalet personer som får del av stödet begränsas till totalt 7 000 personer i genomsnitt per månad. Förslagen till volym är uppskattningar som kan behöva revideras. De bygger bl.a. på antaganden utifrån den årliga omsättningen av personer i OSA och övriga konsekvenser av mina förslag till för- ändringar av lönebidragen.</P>
<P class="p324 ft4">Skyddat arbete</P>
<P class="p341 ft17">Förslag</P>
<P class="p342 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>arbetsgivare som anordnar skyddat arbete i form av utveck- lingsanställning föreskrivs tystnadsplikt om arbetstagarens per- sonliga förhållanden.</P>
<P class="p376 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>arbetsgivare som anordnar skyddat arbete i form av trygghetsanställning föreskrivs tystnadsplikt om arbetstagarens personliga förhållanden.</P>
<P class="p390 ft11">Trygghetsanställningen och utvecklingsanställningen ska rymmas inom de regler som i dag gäller för skyddat arbete i förordningen om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.<SPAN class="ft57">6 </SPAN>Den som är anställd i skyddat arbete omfattas inte av anställningsskydds- lagen.<SPAN class="ft57">7 </SPAN>Vidare står personer som har skyddat arbete till arbetsmark- nadens förfogande och kan därmed anvisas annat arbete.</P>
<P class="p391 ft60"><SPAN class="ft58">6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft59">32-37</SPAN></NOBR> §§ Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p392 ft13"><SPAN class="ft58">7</SPAN><SPAN class="ft61">Lagen (1982:80) om anställningsskydd – LAS.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39579x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft4">Utvecklingsanställningar och trygghetsanställningar ska vara skyddat arbete därför att det finns personer som i dag inte har möj- lighet att få en vanlig anställning med eller utan subvention. För många av de personer som nu är anställda i kommunernas OSA- verksamheter har den skyddade anställningen varit den enda förut- sättningen för ett arbete.</P>
<P class="p272 ft4">Liksom nuvarande regler för dagens anställningar med OSA ska arbetsgivare som anordnar utvecklingsanställning och trygghetsan- ställning föreskrivas tystnadsplikt om arbetstagarens personliga förhållanden.</P>
<P class="p300 ft11">Jag är naturligtvis medveten om att särskilda anställningar också har en negativ sida. De kan leda till ökad segregering och att sär- skilda arbetsmarknader skapas för människor med funktionshinder. För att minska denna risk är det därför viktigt att alla arbetsgivare ges möjlighet att erbjuda utvecklings- och trygghetsanställning.</P>
<P class="p351 ft4">Stöd till arbetsledare</P>
<P class="p393 ft17">Förslag</P>
<P class="p333 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>ett bidrag till arbetsledning införs och får betalas ut till en arbetsgivare vid utvecklings- och trygghetsanställning, om det kan styrkas att anställningen medför extra kostnader för arbets- ledning.</P>
<P class="p394 ft32">Jag föreslår att ett nytt ekonomiskt stöd införs. Stödet ska kunna lämnas till en arbetsgivare som kan styrka att en utvecklings- eller trygghetsanställning medför extra kostnader för arbetsledning.</P>
<P class="p395 ft4">För att extra resurser för arbetsledning ska kunna beviljas måste arbetsgivaren styrka att anställningen medför extra kostnader för arbetsledning. Vid åtta eller fler anställda i trygghets- eller utveck- lingsanställning ska ersättning kunna betalas ut för en arbetsledare. Vid fler än tre men färre än åtta anställda, ska halva beloppet kunna lämnas.</P>
<P class="p61 ft4">Stödet ska inte vara tidsbegränsat men omprövas varje år. En be- gränsning av antalet sätts till maximalt 100 arbetsledare. Ett fast- ställt högsta ersättningsbelopp betalas ut.</P>
<P class="p396 ft12">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39580x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft4">Allmännyttan</P>
<P class="p341 ft17">Förslag</P>
<P class="p397 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>de särskilda reglerna för allmännyttiga organisationer om bidragsnivåer över 80 procent avvecklas.</P>
<P class="p347 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>allmännyttiga organisationer uppmuntras till samverkan vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p348 ft4">Jag anser att tiden nu är mogen att avveckla särregleringen av de allmännyttiga organisationerna. Men även med en sådan förändring kommer allmännyttan också i framtiden att vara en viktig arbets- plats för många personer med nedsatt arbetsförmåga. Dels genom att organisationerna fortsätter att anställa personal med lönebidrag, dels genom att kunna erbjuda utvecklingsanställning och trygg- hetsanställning.</P>
<P class="p312 ft2">En avveckling av särregleringen av allmännyttan överensstämmer med min grundläggande inställning att arbetsmarknadspolitiska stöd ska vara oberoende av vilken kategori arbetsgivare det handlar om. Alla arbetsgivare ska behandlas lika i det avseendet. En sådan utformning av stöden främjar en utveckling mot att människor med funktionshinder får större valmöjligheter på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p312 ft32">Genom att avveckla de särskilda reglerna förenklas också hand- läggningen av stöden. (Allmännyttan redovisas i avsnitt 3.8.)</P>
<P class="p316 ft17">Behovet av de särskilda reglerna har minskat</P>
<P class="p29 ft4">Allmännyttiga organisationer har sällan stark ekonomi och har därför ansetts behöva lönebidrag med extra höga genomsnittliga nivåer för att ha råd att anställa personal. Jag vill på nytt under- stryka att de allmännyttiga organisationerna är viktiga arbetsgivare. Personer med nedsatt arbetsförmåga behöver allmännyttan som arbetsmarknad – också. I synnerhet gäller det i många glesbygder där arbetstillfällena är få.</P>
<P class="p5 ft4">Samtidigt kan jag nu konstatera, rent generellt, att betydelsen av särregleringen för allmännyttan har minskat.</P>
<P class="p6 ft4">Vi kan redan i dag se en bredare arbetsmarknad för dem som an- ställs med lönebidrag. Allmännyttans andel har under senare år sjunkit till förmån för andra arbetsgivare. Detta har också varit en ambition från Arbetsmarknadsstyrelsens sida, som jag delar.</P>
<P class="p398 ft12">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft4">År 2002 hade endast tre län bidragsnivåer mellan <NOBR>80–81</NOBR> procent. Vid utredningens besök vid olika arbetsförmedlingar har det dess- utom framgått att det inte är särskilt ofta som beslut fattas om bi- dragsnivåer över 80 procent.</P>
<P class="p25 ft17">Utvecklings- och trygghetsanställning i allmännyttan</P>
<P class="p319 ft4">Genom att erbjuda trygghetsanställning och utvecklingsanställning får de allmännyttiga organisationerna en ny och viktig uppgift på arbetsmarknaden. Jag anser också att Arbetsmarknadsstyrelsens tidigare förslag till ändrat regelverk för lönebidrag hos allmän- nyttiga organisationer väl motsvaras av förslaget om trygghetsan- ställning och utvecklingsanställning.</P>
<P class="p294 ft17">Samverkan uppmuntras!</P>
<P class="p399 ft1">Under utredningsarbetet har jag diskuterat olika förslag som skulle kunna stärka organisationerna i sin arbetsgivarroll. I arbetsgivar- rollen ingår bl.a. att erbjuda de anställda bra arbetsmiljö och arbetsledning. Ett förslag som väckt stort intresse när jag tagit upp det till diskussion i olika sammanhang är organiserad och systema- tisk samverkan mellan föreningar. För att många föreningar, i synnerhet på lokal nivå, ska kunna leva upp till bl.a. kraven för ut- vecklings- och trygghetsanställningar behöver de samarbeta i sin egenskap av arbetsgivare.</P>
<P class="p234 ft4">I avsnitt 3.8 presenterar jag två exempel på sådan samverkan mellan föreningar. Samverkan har flera syften. Dels att förbättra möjligheterna för organisationerna att vara goda arbetsgivare och minska risken för inlåsningseffekter samt under goda villkor ge arbete åt långtidsarbetslösa personer med funktionshinder, dels att se till föreningarnas behov av administrativt stöd. Både de anställda och organisationerna har vunnit på detta.</P>
<P class="p344 ft11">Jag tror mycket på sådan samverkan i någon form. Hur den skulle kunna genomföras är helt och hållet beroende av de lokala förutsättningarna. Jag avstår därför från att lämna något förslag i denna fråga men föreslår att allmännyttiga organisationer upp- muntras till samverkan vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Länsarbetsnämnderna och de lokala arbetsförmed-</P>
<P class="p400 ft12">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39582x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft4">lingarna, samt kommunerna och arbetsmarknadsnämnderna, bör kunna ha en viktig roll för att uppmuntra sådan samverkan.</P>
<P class="p35 ft4">Lönebidrag till redan anställda</P>
<P class="p341 ft17">Förslag</P>
<P class="p342 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>regeringen ger Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med möjlighet att bevilja lönebidrag under en pågående anställning enligt samma regler som för andra lönebidrag.</P>
<P class="p401 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>försöksverksamheten utvärderas efter två år, varefter ställning tas till om insatsen ska permanentas.</P>
<P class="p372 ft11">Jag anser att det finns anledning att regeringen ger Arbetsmark- nadsstyrelsen ett uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med möjlighet att bevilja lönebidrag under en pågående anställning.</P>
<P class="p261 ft4">Under förutsättning att alternativet annars är uppsägning och arbetslöshet, finns det i många fall uppenbara fördelar med att öppna för en möjlighet att bevilja lönebidrag till en person som har en anställning. Om regelverket, som nu, medför att individer blir satta i arbetslöshet bara för att därefter kunna bli anvisade en ny anställning med lönebidrag finns det anledning att fundera över konsekvenserna av en sådan regel.</P>
<P class="p355 ft1">Men det kan även finnas nackdelar som vid ett övervägande inte bör underskattas. Många framhåller risken för att arbetsgivarens ansvar trots allt skulle kunna komma att urholkas. Andra nackdelar är sådana som är förknippade med anställningar med lönebidrag i ett generellt perspektiv, såsom inlåsningseffekter och sämre ut- vecklingsmöjligheter i arbetet. (Se avsnitt 3.7.)</P>
<P class="p5 ft4">Jag menar att det finns skäl som talar för att ett lönebidrag för redan anställda bör prövas under en bestämd tid. Det ligger dess- utom helt i linje med regeringens övriga strävanden att, i ett bredare perspektiv, få till stånd en effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering. Möjligheten till att lämna lönebidrag under en på- gående anställning får dock inte leda till att vissa arbetsgivare kan undandra sig sitt ansvar enligt exempelvis lagen om anställnings- skydd och arbetsmiljölagen. De fackliga organisationerna måste här spela en aktiv roll.</P>
<P class="p263 ft12">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39583x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p402 ft4">Det betyder att alla andra insatser som olika aktörer redan har ett uttalat ansvar för ska ha prövats innan ett lönebidrag övervägs och beslutas av arbetsförmedlingen. Berörd facklig organisation ska bekräfta att alla dessa insatser har prövats och att uppsägning blir resultatet om inte lönebidrag beviljas. Under en försöksverksamhet ska i övrigt samma regler för lönebidraget gälla som för alla andra anställningar med lönebidrag.</P>
<P class="p216 ft4">Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet</P>
<P class="p332 ft17">Förslag</P>
<P class="p403 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>det särskilda stödet vid start av näringsverksamhet bibehålls för att öka individens möjligheter att komma i arbete.</P>
<P class="p404 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>den nuvarande finansieringsmodellen används även fort- sättningsvis.</P>
<P class="p405 ft4">Jag anser att det finns situationer när ett kompletterande stöd för att starta ett eget företag kan bidra till att bryta en arbetslöshets- situation för en person med nedsatt arbetsförmåga. Min bedöm- ning är att det behövs flera typer av insatser som tar hänsyn till in- dividers olika förutsättningar att komma i arbete. Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet är en sådan insats.</P>
<P class="p301 ft4">Jag menar att stödet bör behållas. Det underlag som utredningen samlat in och som redovisas i avsnitt 3.9. talar för – enligt min be- dömning – att stödet gör nytta.</P>
<P class="p300 ft2">Inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen för personer med nedsatt arbetsförmåga, förutom de volymmässigt största insatserna, bör det även finnas ett antal mindre insatser varav det särskilda stödet vid start av näringsverksamhet är ett. Så- dana insatser behövs för att programmen ska kunna vara så flexibla som möjligt och bättre kunna anpassas till de enskilda individernas behov. Att starta eget företag kan i vissa fall vara den enda återstå- ende möjligheten för en person med nedsatt arbetsförmåga att komma i arbete, därför anser jag att stödet ska finnas kvar.</P>
<P class="p344 ft11">Jag föreslår inte några förändringar i utformningen av insatsen. Innan eventuella förändringar övervägs bör besluten följas upp och resultaten utvärderas. Det finns i dag inte någon egentlig uppfölj- ning och utvärdering av resultaten för de företagare som fått stödet. Det har inte funnits utrymme inom ramen för utredningen</P>
<P class="p406 ft12">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39584x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft4">att genomföra en mer djupgående uppföljning eller utvärdering i denna fråga. För att i framtiden överväga och eventuellt föreslå för- ändringar behöver den nuvarande uppföljningen kompletteras med uppföljning och utvärdering av stödets betydelse för företagaren vid etableringen samt företagens överlevnadsgrad.</P>
<P class="p312 ft4">I likhet med Ekonomistyrningsverkets bedömning, anser jag att den nuvarande finansieringsmodellen är lämplig och bör kunna an- vändas även fortsättningsvis. Stödet är menat som en hjälp vid starten av företaget. Därför är den alternativa finansiering- smodellen – nedsättning av skatter eller avdrag på arbetsgivarav- gifter inte lämplig. Det skulle, som Ekonomistyrningsverket på- pekar, innebära att företagaren måste vänta på att stödet ska kunna kvittas mot framtida inbetalningar av skatter och avgifter.</P>
<P class="p324 ft4">Sociala arbetskooperativ</P>
<P class="p341 ft17">Jag konstaterar</P>
<P class="p342 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>en medlem i ett arbetskooperativ som utför arbete för koo- perativets räkning och som inte har ett väsentligt inflytande på verksamheten totalt är att betrakta som arbetstagare i för- hållande till kooperativet, under förutsättning att övriga krite- rier som är utmärkande för ett anställningsförhållande är upp- fyllda.</P>
<P class="p407 ft17">Förslag</P>
<P class="p342 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>åtgärder genomförs för att underlätta lånemöjligheterna för sociala arbetskooperativ.</P>
<P class="p348 ft4">Jag har noga övervägt förutsättningarna för ett särskilt driftsbidrag till sociala arbetskooperativ. Som framgår av avsnitt 3.10 har Arbetsmarknadsstyrelsen i tidigare budgetunderlag lämnat förslag på ett sådant stöd. Det har också föreslagits av representanter för de sociala arbetskooperativen.</P>
<P class="p5 ft4">Av flera skäl är jag dock tveksam till att införa ett särskilt drifts- stöd till sociala arbetskooperativ. Jag förordar ett finansierings-</P>
<P class="p408 ft12">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft11">system som utgår efter enhetliga principer oavsett arbetsgivarkate- gori. Storleken på stödet ska bero på den enskildes arbetsförmåga.</P>
<P class="p61 ft4">Enligt min bedömning är det komplicerat att skapa ett driftsbi- drag som uppfyller rimliga krav på rättvisa och saklighet vid be- dömningarna.</P>
<P class="p61 ft4">Ekonomistyrningsverket har till utredningen redovisat ett antal kritiska punkter mot ett driftsbidrag;</P>
<P class="p409 ft4">kretsen av kooperatörer är inte tydligt definierad,</P>
<P class="p173 ft4">storleken på affärsverksamhetens intäkter och andra bidrag måste uppskattas och bedömas i samband med beslut om driftsbidrag,</P>
<P class="p173 ft4">arbetskraften hos de sociala arbetskooperativen är ingen homo- gen grupp. Enbart en mindre del av kooperatörerna har en an- ställning,</P>
<P class="p410 ft4">graden av nedsatt arbetsförmåga varierar mellan olika kooperatörer.</P>
<P class="p411 ft4">Jag instämmer i dessa reservationer. Ett driftbidrag får inte beslutas på grunder som är godtyckliga, därför kräver det betydande admi- nistrativa insatser. Jag anser inte att detta är effektiv användning av Arbetsmarkandsverkets resurser.</P>
<P class="p301 ft4">I den mån sociala arbetskooperativ bedriver affärsverksamhet som konkurrerar med andra företag, uppstår frågan om ett drift- bidrag skulle kunna påverka konkurrensen på ett sätt som strider mot vår konkurrenslagstiftning. Driftbidraget riskerar i så fall att leda till tvister med företag som anser sig missgynnade.</P>
<P class="p300 ft4">Mot bakgrund av de reservationer som redovisas ovan vill jag inte införa ett bidrag som gynnar vissa bestämda företagsformer.</P>
<P class="p22 ft4">I avsnitt 3.10 har jag redogjort för att en medlem i ett arbets- kooperativ enligt gällande lagstiftning i normalfallet räknas som anställd om lön utbetalas och övriga krav på en anställning är upp- fyllda.</P>
<P class="p389 ft11">Det finns enstaka tillfällen när en kooperatör kan ha ett så väsentligt inflytande att han eller hon inte är att betrakta som an- ställd i förhållande till kooperativet. Som framgår av avsnitt 3.10 handlar det i sådana fall om att det ekonomiska utfallet till stor del beror på den personens kompetens och de åtgärder och ställnings- taganden som han eller hon gjort i verksamheten. Ett lönebidrag kan då inte lämnas för en kooperatör som har ett sådant inflytande.</P>
<P class="p400 ft12">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft4">Jag anser att förordningen om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp inte behöver förtydligas i detta avseende eftersom kriterierna på ett anställningsförhållande mycket väl kan vara uppfyllda när det gäller medlemmar i ett arbetskooperativ. Om kriterierna på ett anställningsförhållande är uppfyllda ska därför bidrag kunna lämnas till ett socialt arbetskooperativ, under förut- sättning att förordningens krav i övrigt är uppfyllda. Ansvaret för att sprida kunskap till berörda handläggare inom Arbetsmarknads- verket om hur förordningen ska tolkas vilar på Arbetsmarknads- styrelsen.</P>
<P class="p288 ft4">Det är viktigt att de sociala arbetskooperativen kan få sådana ekonomiska villkor så att de kan utveckla sin verksamhet. I detta ingår naturligtvis möjligheterna att få lån. Jag har inte utrett förut- sättningarna för detta utan konstaterar endast att insatser behöver genomföras för att underlätta lånemöjligheterna för sociala arbets- kooperativ. Jag föreslår därför att lämplig instans får ett sådant uppdrag.</P>
<P class="p288 ft4">Jag vill i det här sammanhanget understryka att andra arbets- marknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsför- måga också kan stå till förfogande för sociala näringsdrivande arbetskooperativ. Inte minst viktigt kan det särskilda stödet vid start av näringsverksamhet vara. Jag nämner i avsnitt 3.10 att det inte finns några hinder i förordningen att använda stödet vid start av sociala arbetskooperativ under förutsättning att övriga villkor uppfylls. Kunskap om stödet kan bidra till att främja utvecklingen av sociala näringsdrivande arbetskooperativ, därför är det viktigt att både kooperatörer och handläggare vid Arbetsmarknadsverket känner till de förutsättningar som gäller.</P>
<P class="p288 ft4">Mot denna bakgrund uppmanar jag Arbetsmarknadsverket att tillsammans med representanter för de sociala arbetskooperativen informera om möjligheten att lämna det särskilda stödet vid start av näringsverksamhet när sociala näringsdrivande arbetskooperativ bildas.</P>
<P class="p274 ft17">Utvecklings- och trygghetsanställning vid sociala arbetskooperativ</P>
<P class="p29 ft4">Jag anser att utvecklingsanställning och trygghetsanställning är lämpliga insatser vid sociala arbetskooperativ eftersom dessa koo- perativ är inriktade på att skapa arbetstillfällen för personer som har stora svårigheter på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p407 ft12">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39587x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft4">Ungdomar med funktionshinder</P>
<P class="p332 ft17">Förslag</P>
<P class="p333 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>Arbetsmarknadsverket förstärker sin samverkan med skolan för att erbjuda vägledningsinsatser för ungdomar med funk- tionshinder i syfte att förbereda och aktivt stödja övergången mellan skola och arbetsliv.</P>
<P class="p412 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>skolan uppmanas till motsvarande samverkan.</P>
<P class="p334 ft2"><SPAN class="ft30">Att </SPAN>Arbetsmarknadsverket förstärker sin samverkar med för- säkringskassorna i frågor som rör ungdomar med funktions- hinder som uppbär aktivitetsersättning i syfte att ta tillvara deras arbetsförmåga och förbättra deras möjligheter att få ett arbete.</P>
<P class="p394 ft2">Många människor med funktionshinder har låg utbildningsnivå och för en del av dem har säkert utbildningsnivån större betydelse än funktionshindret för att komma ut i arbetslivet. I avsnitt 3.12 redo- visas utbildningsbakgrunden för ungdomar som är registrerade hos arbetsförmedlingen som kvarstående sökande med arbetshandi- kapp. En tredjedel av dessa ungdomar har endast grundskola.</P>
<P class="p301 ft4">En person med låg utbildningsnivå har svårt att mer stadig- varande etablera sig på arbetsmarknaden. En undersökning som genomförts av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) bekräftar detta påstående.</P>
<P class="p271 ft4">I mitt utredningsuppdrag ingår inte att lägga förslag som rör skolan men samtidigt vill jag uppmärksamma regeringen på detta område. Skolan måste ta sitt ansvar så att elever med behov av sär- skilt stöd kan få en likvärdig utbildning med övriga elever. Arbets- marknadsutbildningar ska inte ersätta det utbildningsansvar som är en plikt för den allmänna skolan.</P>
<P class="p301 ft4">Människors självbild skapas tidigt därför är det viktigt att barn och ungdomar med funktionshinder får lära sig att skolan förväntar sig att de, precis som alla andra, ska skaffa sig ett arbete. Som en del i detta ingår att elever med funktionshinder måste få delta i praktik och studiebesök på samma villkor som elever utan funktionshinder. För att en praktik ska bli meningsfull krävs att skolan samverkar med arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p302 ft11">För att stärka dessa elevers framtida möjligheter på arbetsmark- naden krävs också att arbetsförmedlingen får möjlighet att erbjuda vägledning innan eleverna har lämnat skolan för att i god tid kunna förbereda olika arbetsmarknadsinsatser. Jag föreslår därför ett</P>
<P class="p413 ft12">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft4">tillägg i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten som anger att Arbetsmarknadsverket ska samverka med Skolverket. Vidare föreslår jag att det inom skolans regelverk ska anges en motsvarande samverkan med Arbetsmarknadsverket.</P>
<P class="p6 ft4">Fördjupad kartläggning och vägledning är särskilt viktig för många ungdomar med funktionshinder. Detta bekräftas också av resultatet av arbetet med ”Arbete åt unga handikappade” där många ungdomar hade stor nytta av fördjupade kartläggnings och vägled- ningsinsatser. (Se avsnitt 3.11.)</P>
<P class="p312 ft1">Den kraftfulla kritik mot skolan om bristande intresse för sam- arbete, som flera arbetsförmedlare med ansvar för ungdomar med funktionshinder har framfört, tar jag på mycket stort allvar. Arbetsmarknadsverkets försöksverksamhet ”Arbete åt unga handi- kappade”, visade att en väl fungerande samverkan mellan skola och förmedling underlättar möjligheterna att få ett arbete eller en lämplig fortsatt utbildning. ”Arbete åt unga handikappade” ingår nu i Arbetsmarknadsverkets ordinarie verksamhet men bedrivs olika över landet. På vissa ställen pågår i dag ett aktivt arbete för ungdomar med funktionshinder medan andra länsarbetsnämnder inte prioriterar detta. Jag menar att aktivt arbete med ungdomar med funktionshinder måste prioriteras i hela landet. Alla läns- arbetsnämnder måste lägga särskild vikt vid arbetet med ungdomar med funktionshinder. Det är inte rimligt att unga människor ska sitta hemma hela livet utan lämplig sysselsättning.</P>
<P class="p323 ft1">För ungdomar som lämnat den ordinarie skolan kan arbetsmark- nadsutbildningar var en väg ut i arbetslivet men det finns hinder som ibland stänger denna väg. Ett exempel är målet för verksam- hetsgrenen ”kompetenshöjande insatser” som anger att andelen kvinnor och män som får arbete 90 dagar efter avslutad arbets- marknadsutbildning i genomsnitt ska uppgå till 70 %. Detta mål utestänger personer med nedsatt arbetsförmåga och som anses ha svårt att få arbete inom denna tid. Sådana hinder bör tas bort och arbetsmarknadsutbildningarna bör i detta sammanhang anpassas bättre till enskildas behov.</P>
<P class="p28 ft17">Ungdomar som får aktivitetsersättning</P>
<P class="p414 ft11">En viktig del i ”Arbete åt unga handikappade”, var att söka upp unga förtidspensionärer för att erbjuda dem möjligheter till arbete och utbildning. Erfarenheterna från försöksverksamheten var goda.</P>
<P class="p387 ft12">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft4">Nästan en tredjedel av de förtidspensionerade ungdomar som deltog i försöksverksamheten fick ett arbete. Detta visar att upps- ökande verksamhet kan göra stor nytta.</P>
<P class="p389 ft32">Den aktivitetsersättning som ersatt förtidspensionen är tydligare inriktad mot att ungdomarna inte ska bli kvar i ett passivt bidrags- beroende. Därmed torde det nu finnas ännu bättre förutsättningar än tidigare att fler ungdomar ska kunna komma ut i arbetslivet.</P>
<P class="p320 ft2">Det är viktigt att det utvecklas fasta och kontinuerliga samar- betsformer mellan arbetsförmedlingar och försäkringskassor. De ungdomar som berörs måste snabbt och enkelt få del av de insatser som Arbetsmarknadsverket kan erbjuda. Många av ungdomarna kan komma ut i arbetslivet om de får delta i serösa insatser med en tydlig inriktning mot arbete. Insatser som de själva är med och planerar och bestämmer. Jag föreslår därför att Arbetsmarknads- verket ska förstärka sin samverka med försäkringskassorna kring ungdomar med funktionshinder som uppbär aktivitetsersättning. Syftet med denna samverkan ska vara att ta tillvara ungdomarnas arbetsförmåga och förbättra deras möjligheter att få ett arbete.</P>
<P class="p300 ft2">Redan i dag samverkar försäkringskassor och Arbetsmarknads- verket i arbetet med unga handikappade. Denna samverkan måste dock förstärkas och få fasta och kontinuerliga former över hela landet. Jag ser en sådan samverkan som nödvändig för att aktivi- tetsersättningen ska utvecklas till en ersättningsform som stimule- rar till aktivitet och inte bara blir ett nytt ord för förtidspension.</P>
<P class="p301 ft4">Förslaget till förändringar av lönebidragen med en definitiv tids- gräns och aktiva insatser för att främja en övergång till osubventio- nerat arbete, plus de övriga förslagen om fördjupad vägledning, sär- skilt lönebidrag och trygghetsanställningar, förbättrar möjlighe- terna för fler ungdomar att få det stöd de behöver. En grundtanke med mina förslag är att de utifrån den enskildes förutsättningar ska ge utrymme för mer målinriktade insatser med början i en för- djupad vägledning.</P>
<P class="p415 ft12">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB39590x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft4">Finansieringsmodeller</P>
<P class="p341 ft17">Förslag</P>
<P class="p416 ft32"><SPAN class="ft53">Att </SPAN>anställning med lönebidrag även fortsättningsvis finansieras genom anvisning av anslag på statsbudgetens utgiftssida. Löne- bidraget lämnas som kontantbidrag till arbetsgivaren.</P>
<P class="p378 ft4"><SPAN class="ft17">Att </SPAN>skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) återgår till att finansieras genom anvisning av anslag på statsbudgetens utgiftssida. Även detta bidrag lämnas som kontantbidrag till arbetsgivaren.</P>
<P class="p378 ft8"><SPAN class="ft55">Att </SPAN>den nuvarande finansieringsmodellen även används fort- sättningsvis när det gäller det särskilda stödet vid start av när- ingsverksamhet.</P>
<P class="p379 ft11">Jag föreslår inga förändringar av principerna för finansiering av det statliga stödet i form av lönebidrag. Stödet bör även fortsättnings- vis betalas till arbetsgivaren som kompensation för den nedsatta arbetsförmågan hos en anställd. Bidraget bör alltså även hädanefter vara ett arbetsgivarstöd som sätter individen och individens behov i fokus. Det finns flera skäl att bibehålla denna grundkonstruktion. De arbetsmarknadspolitiska programmen för personer med nedsatt arbetsförmåga är generella och tillämpas på hela arbetsmarknaden. De ställer stora krav på att stöden ska vara utformade så att de kan lämnas och administreras enligt samma modell oavsett vem som är arbetsgivare. Insatserna ska vara utformade så att de på ett enkelt sätt kan förstås av alla inblandade parter. (Finansieringsmodellerna behandlas i avsnitt 3.4.)</P>
<P class="p417 ft4">I samband med utredningen om ett lämpligt bidrag för sociala arbetskooperativ har jag även övervägt ett bidrag till själva koope- rativet – ett driftbidrag – men funnit att en sådan lösning inte är förenlig bl.a. med just kraven på generalitet, enhetlighet och enkel- het. Ett driftbidrag skulle även kunna komma i konflikt med kraven på konkurrensneutralitet.</P>
<P class="p312 ft11">Huvudprincipen är att statens utgifter finansieras med de anslag som riksdagen anvisar för ändamålet. Jag har inte funnit några skäl som talar för att finansieringen av arbetsmarknadspolitiska pro- gram för personer med nedsatt arbetsförmåga ska avvika från denna princip. Finansieringen bör göras på statsbudgetens utgiftssida, dvs. från anslaget särskilda insatser för arbetshandikappade. För-</P>
<P class="p37 ft12">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft4">utom att denna modell kan användas av alla arbetsgivarkategorier underlättas den administrativa hanteringen.</P>
<P class="p22 ft4">Jag delar därmed Ekonomistyrningsverkets bedömning att det finns starka skäl som talar för att lönebidrag, inklusive bidrag för OSA, finansieras på ett likvärdigt sätt oavsett om bidraget lämnas till arbetsgivare i företag, organisationer eller kommuner.</P>
<P class="p389 ft2">Finansiering i form av nedsättning av skatter innebär inte en effektivare eller enklare administrativ hantering än den där Arbetsmarknadsstyrelsen betalar ut bidraget till arbetsgivaren. Kommuner och landsting har inte heller möjlighet att kvitta stödet mot deklarerade skatter och arbetsgivaravgifter och därmed skatte- betalningar. En finansiering där stödet ska krediteras mottagarens skattekonto innebär för dessa arbetsgivarkategorier att två myn- digheter, Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksskatteverket, blir in- blandade i hanteringen i stället för som tidigare endast Arbets- marknadsstyrelsen. Den enda skillnaden jämfört med tidigare blir i dessa fall att stödet finansieras från statsbudgetens inkomstsida i stället för från anslag på statsbudgetens utgiftssida.</P>
<P class="p418 ft12">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft20"><SPAN class="ft20">2.3</SPAN><SPAN class="ft39">Konsekvensanalyser</SPAN></P>
<P class="p322 ft4">Utredningens förslag till förändringar av de arbetsmarknadspoli- tiska programmen för personer med nedsatt arbetsförmåga är av- sedda att tillsammans leda till större effektivitet i insatserna så att fler personer får det stöd de behöver för att få och behålla ett arbete. En viktig utgångspunkt har varit att respekten för individen förstärks och att ge förutsättningar för att regelverket ska kunna tillämpas på ett mer enhetligt sätt och att arbets- och kompetens- linjen ska bli ännu tydligare än i dag.</P>
<P class="p329 ft11">Utredningens förslag ligger inom ramen för det befintliga offentliga åtagandet. Förslagen påverka de arbetsmarknadspolitiska insatser och program som finns inom Arbetsmarknadsstyrelsens och länsarbetsnämndernas nuvarande arbetsuppgifter och kompe- tensområden. Förslagen innebär vissa förändringar och vidareut- veckling av utformningen och styrningen av insatserna. De för också med sig ett till vissa delar förändrat arbetssätt för Arbets- marknadsverkets personal. Enligt utredningens bedömning innebär förändringen inte enbart att vissa arbetsuppgifter ökar i omfattning utan att andra också minskar. Enligt förslagen ska insatserna ut- formas så att de dels blir mer följsamma till individens behov, dels att individen snabbare får ”rätt” stöd för att i förlängningen komma ut i ett osubventionerat arbete.</P>
<P class="p420 ft4">Grundläggande för utredningens förslag har varit att insatserna ska vara generella till sin utformning och därmed passa alla arbets- givarkategorier. Därmed breddas rekryteringsbasen för arbets- givarna och arbetsmarknaden för personer med nedsatt arbetsför- måga. Detta främjar en utveckling mot att människor med nedsatt arbetsförmåga får större valmöjligheter på arbetsmarknaden. Genom att avveckla de särskilda reglerna för allmännyttan för- enklas också handläggningen av stöden.</P>
<P class="p329 ft32">Kombinationen av att insatserna ska passa alla arbetsgivarkatego- rier och att de inte medför någon överkompensation av arbetsgiva- ren minskar dessutom risken för diskussioner om eventuella konflikter med EG:s statsstödsregler.</P>
<P class="p421 ft12">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft17">Mål- och resultatstyrning</P>
<P class="p319 ft2">Förslagen till nya mål på verksamhetsgrensnivå innebär att stats- makterna på ett tydligare sätt än i dag talar om vilka resultat som förväntas. Ett sådant förtydligande är av fundamental betydelse för genomförandet av insatserna. Därmed är målen, i kombination med utformningen av de olika insatserna, också menade att skapa inci- tament och starkare drivkrafter för handläggaren vid arbetsförmed- lingen. Handläggaren ska tillsammans med varje deltagare i pro- grammen inte bara utforma en plan och träffa en överenskommelse om de olika insatser som ska genomföras utan att också aktiv med- verkan till att de genomförs. Förslagen innebär att insatserna ska ses som medel som ska bidra till att uppnå det önskade resultatet.</P>
<P class="p326 ft17">Information</P>
<P class="p293 ft4">Utredningen föreslår bl.a. att Arbetsmarknadsstyrelsen tillsam- mans med arbetsmarknadens parter och handikapprörelsen ska planera och genomföra informationssatsningar så att fler personer med nedsatt arbetsförmåga får ett arbete. Förslaget är ett för- tydligande av Arbetsmarknadsstyrelsens befintliga uppdrag inom ramen sektorsansvaret för handikappolitiken. Förslaget finansieras inom ramen för anslaget 22:1, Arbetsmarknadsverkets förvalt- ningskostnader.</P>
<P class="p294 ft17">Fördjupad kartläggning och vägledning</P>
<P class="p422 ft1">Fördjupad kartläggning och vägledning är en förutsättning för att kunna förverkliga förslagen om avskaffande av handikappkod- ningen, vidareutvecklingen av lönebidraget samt de nya insatserna trygghetsanställning och utvecklingsanställning. I första hand gäller det förslaget om att avskaffa handikappkodningen och att tillämpa ett mer strukturerat och behovsstyrt arbetssätt för att tidigt identifiera rätt arbetsmarknadspolitisk insats för en person med nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p301 ft4">Inom Arbetsmarknadsverket finns det redan i dag resurser för arbetslivsinriktad rehabilitering och vägledning. Utredningens för- slag till fördjupad kartläggning och vägledning ska därmed inrymmas inom den nuvarande verksamheten.</P>
<P class="p423 ft12">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft11">Utredningens förslag innebär att den befintliga kartläggningen och vägledningen ytterligare förstärks och utvecklas för att den en- skilde, så tidigt som möjligt efter det första besöket på arbetsför- medlingen ska få de rätta insatserna för att minska eller undanröja den nedsatta arbetsförmågan. Det handlar om att vidareutveckla en arbetsmetod som redan finns inom Arbetsmarknadsverket. Det innebär att mer resurser ägnas åt den enskilde i början för att snabbare och mer effektivt finna de insatser och arbetsuppgifter som är bäst lämpade för den enskilde. Rätta insatser i början minskar ofta behovet av fler insatser senare.</P>
<P class="p424 ft4">Förslaget finansieras på samma sätt som dagens system för kart- läggning och vägledning inom ramen för anslaget 22:1, Arbets- marknadsverkets förvaltningskostnader och anslaget 22:2, Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.</P>
<P class="p274 ft17">Arbetshandikapp och handikappkodning</P>
<P class="p29 ft4">Avsikten med att avskaffa begreppet arbetshandikapp är inte att vidga målgruppen för insatserna utan i stället att definiera den på ett tydligare sätt. Begreppet arbetshandikapp är oklart till sin inne- börd och ger stort utrymme för godtyckliga bedömningar.</P>
<P class="p6 ft4">Begreppet arbetshandikapp ska, enligt förslaget, ersättas av ned- satt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd som förorsakats av ett funktionshinder. Kravet på funktionshinder begränsar den grupp som kan komma ifråga. Genom att se till stödbehov och den nedsatta arbetsförmågan, blir det tydligare att det är behovet av in- satser som är avgörande. För att en insats ska bli aktuell måste handläggaren göra en beskrivning av behoven och utifrån den före- slå lämplig insats.</P>
<P class="p288 ft4">Förslaget att ersätta handikappkodningen och begreppet arbets- handikapp med nedsatt arbetsförmåga och behov av särskilt stöd, förbättrar förutsättningarna för mer enhetliga bedömningsgrunder och minskar risken för godtycklighet. Besluten om insatser kan därmed få en bättre precision.</P>
<P class="p6 ft8">Detta är en del i förslaget till fördjupad kartläggning och väg- ledning och ska därmed finansieras inom ramen för anslaget 22:1 Arbetsmarkandsverkets förvaltningskostnader.</P>
<P class="p425 ft12">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft17">Lönebidraget</P>
<P class="p426 ft4">Genom att tidsgränsen för lönebidraget förtydligas och görs definitiv, i kombination med målen på verksamhetsgrensnivå, upp- står en viktig drivkraft att skapa nödvändiga förutsättningar för en anställning utan subvention.</P>
<P class="p302 ft4">Förslaget till en tydligare och definitiv tidsgräns för lönebidraget måste kopplas samman med ett förändrat arbetssätt vid handlägg- ningen av bidraget. Inför varje anställning med lönebidrag ska in- satser planeras som steg för steg ökar den enskildes arbetsförmåga. Varje insats ska vara klart och tydligt formulerad och dokumente- rad samt peka mot målet som är ett arbete utan subvention. Ett så- dant arbetssätt leder även till att många anställda med lönebidrag behöver bidraget under kortare perioder än i dag. En individuell handlingsplan med en sådan dokumentation underlättar både genomförande och uppföljning.</P>
<P class="p234 ft4">När övergångarna därmed ökar, och de totala bidragsperioderna minskar i längd, kan de medel som anslås för lönebidrag användas mer effektivt och fler personer som behöver bidraget kan få del av det.</P>
<P class="p25 ft17">Särskilt lönebidrag</P>
<P class="p319 ft2">Förslaget om särskilt lönebidrag omgärdas av två restriktioner. Ett beslut ska kunna fattas endast om det finns särskilda skäl för det, dvs. att den anställdes funktionshinder medför att arbetsförmågan är så nedsatt en att anställning utan lönesubvention inte kan bli aktuell. Antalet personer som kan få del av det särskilda lönebidra- get får, enligt förslaget, uppgå till högst 10 000 personer i genom- snitt varje månad. Det särskilda lönebidraget finansieras på samma sätt som lönebidraget, inom ramen för anslaget 22:4, Särskilda in- satser för arbetshandikappade. Förslaget innebär inte någon kostnadsökning eller minskning av det genomsnittliga antalet an- ställda med lönebidrag per månad jämfört med i dag.</P>
<P class="p427 ft17">Utvecklingsanställning</P>
<P class="p422 ft32">Utredningens förslag är att antalet personer som kan erbjudas en utvecklingsanställning begränsas till i genomsnitt högst 3 000 per månad. Utvecklingsanställningen ska rymmas inom ramen för den</P>
<P class="p428 ft12">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft4">befintliga volymen för det genomsnittliga antalet deltagare i in- satserna som finansieras på anslaget 22:4, särskilda insatser för arbetshandikappade. Den tänkta målgruppen för utvecklingsan- ställning är personer som har nedsatt arbetsförmåga och som under en begränsad tid behöver särskilt anpassat arbete för att kunna pröva sig fram i arbetslivet.</P>
<P class="p312 ft2">Arbetsgivaren föreslås få bidrag till den anställdes lön efter samma principer som för dagens OSA vilket innebär att den genomsnittliga kostnaden för bidraget per månad är något högre än för lönebidraget. Vid en beräkning av utgiftsökningen för det maximala antalet personer i utvecklingsanställning baserad på mellanskillnaden mellan den genomsnittliga kostnaden per månad per person med anställning med lönebidrag respektive anställning i OSA 2002 uppgår den till 42,2 miljoner kronor. Förslaget finansie- ras inom ramen för anslaget 22:4, särskilda insatser för arbets- handikappade. Om det maximala antalet utvecklingsanställningar utnyttjas måste det genomsnittliga antalet anställda med lönebidrag per månad minskas med 3 390 personer.</P>
<P class="p429 ft17">Trygghetsanställning</P>
<P class="p290 ft2">Den nya insatsen, trygghetsanställning, ska rymmas inom de regler som i dag gäller för skyddat arbete. Genom att öppna anställningen för alla arbetsgivare skapas nya möjligheter och nya alternativ när det gäller arbetsuppgifter för dem som får en trygghetsanställning. Dagens OSA har begränsat arbetsmöjligheterna för de män och kvinnor som får del av insatsen.</P>
<P class="p5 ft4">Många av dem som i dag tillhör målgruppen för OSA kommer att ingå i målgruppen för trygghetsanställningen. Insatsen är till för dem som är uteslutna från andra anställningsmöjligheter. Antalet personer som beviljas trygghetsanställningar begränsas till i genomsnitt högst 7 000 per månad. Volymen bygger bl.a. på antaganden om den årliga omsättningen av personer i OSA och konsekvenserna av förändringar av lönebidragen. Utredningens förslag är inte en utökning vid en jämförelse med dagens OSA eftersom denna insats inte har någon uttalad begränsning av hur många personer som kan beviljas bidraget. Det är därmed inte en utökning av det totala antalet personer som kan vara sysselsatta med stöd av de arbetsmarknadspolitiska programmen för personer med nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p37 ft12">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft1">Arbetsgivaren föreslås få bidrag till den anställdes lön efter samma principer som för dagens OSA vilket innebär att den genomsnittliga kostnaden för bidraget per månad är något högre än för lönebidraget. Budgetåret 2002 uppgick statens utgift för OSA till 744,6 miljoner kronor och det genomsnittliga antalet deltagare per månad var 6 093 personer. Vid en beräkning av utgiften per år för 7 000 deltagare i trygghetsanställning baserad på den genom- snittliga kostnaden per deltagare i OSA 2002 uppgår den till 855,4 miljoner kronor. Det innebär en högsta årlig utgiftsökning på 110,8 miljoner kronor. Förslaget finansieras inom ramen för an- slaget 22:4, Särskilda insatser för arbetshandikappade genom en minskning av det genomsnittliga antalet anställda med lönebidrag per månad med 1 025 personer.</P>
<P class="p216 ft17">Utbildning</P>
<P class="p426 ft4">Kompetensutvecklingen nås genom att den anställde med löne- bidrag dels får del av det utbud som gäller övriga anställda på arbetsplatsen, dels kan erbjudas särskilda insatser för att underlätta övergången till osubventionerad anställning.</P>
<P class="p361 ft4">Utbildning som genomförs under tiden för en anställning med lönebidrag, särskilt lönebidrag, trygghetsanställning eller utveck- lingsanställning och som ligger utanför arbetsgivarens direkta an- svar, finansieras enligt gängse regler. Det innebär att deltagande i arbetsmarknadsutbildning, förberedande utbildning eller viss ut- bildning inom det reguljära utbildningsväsendet finansieras över anslaget 22:3 köp av arbetsmarknadsutbildning m.m. Den enskildes ersättning under utbildningstiden finansieras genom anslaget 22:2 aktivitetsstöd, om det gäller de former av utbildningar som nämns ovan. Förslaget ska genomföras inom ramen för tilldelade medel för dessa båda anslag.</P>
<P class="p344 ft11">Inget hindrar att den anställde begär ledigt för att genomgå andra former av utbildningar som inte ligger under Arbetsmarkands- verkets ansvar. I dessa fall ansvarar den enskilde för finansieringen.</P>
<P class="p431 ft12">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft17">Omförhandlingar</P>
<P class="p322 ft4">Förslaget innebär att uppföljning och omprövning tydligare än i dag ska inriktas dels mot att utvärdera de insatser som genomförts för att underlätta en övergång till osubventionerad anställning, dels föreslå nya insatser för att nå detta mål. Uppföljningarna bör genomföras utifrån de individuella behoven och inte efter mer generella tidsramar. I dag följs lönebidraget vanligen upp en gång per år. Förslaget innebär att lönebidraget för vissa inte behöver följas upp lika ofta som i dag.</P>
<P class="p288 ft4">Dagens omprövningar handlar i stor utsträckning om att omför- handla bidraget till en lägre nivå. Många gånger kan det röra sig om små sänkningar. Om omprövningarna bygger på att nivån på bidra- get ska följa den enskildes utveckling av arbetsförmågan, kommer årliga små sänkningar i många fall ersättas av färre men större sänk- ningar av lönebidraget.</P>
<P class="p5 ft4">Förslaget innebär att lyfta fram den arbetsmetod för uppfölj- ningar och omprövningar som redan i dag ska tillämpas. I vissa fall kommer det att leda till att mer tid får ägnas åt dessa ompröv- ningar, i andra blir tidsåtgången mindre eftersom omprövningarna kan göras mer sällan. Förslaget kommer inte heller leda till några ökade kostnader för anslaget 22:4 särskilda insatser för arbets- handikappade eftersom en avtrappning av nivåerna för lönebidraget ska genomföras.</P>
<P class="p35 ft17">Stöd till arbetsledare</P>
<P class="p29 ft4">Stöd till arbetsledare är ett nytt ekonomiskt stöd som ska kunna lämnas till en arbetsgivare som kan styrka att en utvecklingsanställ- ning eller en trygghetsanställning medför extra kostnader för arbetsledning. Stödet omprövas varje år.</P>
<P class="p314 ft2">För att extra resurser för arbetsledning ska kunna beviljas måste arbetsgivaren styrka att anställningen medför extra kostnader för arbetsledning. Om arbetsgivaren har minst åtta personer anställda på en utvecklingsanställning eller en trygghetsanställning, kan er- sättning för en arbetsledare beviljas. Uppgår antalet anställda till fler än tre, men färre än åtta, får halva kostnaden ersättas.</P>
<P class="p312 ft4">Utgiften för arbetsledarna bör begränsas genom att det belopp som betalas ut till en arbetsgivare baseras på ett fastställt högsta belopp. Detta oavsett om arbetsgivarens kostnad är högre.</P>
<P class="p339 ft12">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td129"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p3 ft49">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft4">Utredningens förslag innebär att ersättning för högst 100 arbets- ledare kan beviljas samtidigt. Med en högsta kostnad på 300 000 kronor (inkl. arbetsgivaravgifter) per arbetsledare per år kan utgiften för insatsen uppgå till maximalt 30 miljoner kronor per år. Utgiften finansieras inom ramen för anslaget 22:4, särskilda insatser för arbetshandikappade.</P>
<P class="p25 ft17">Lönebidrag under pågående anställning</P>
<P class="p422 ft2">Möjligheten till att lämna lönebidrag under en pågående anställning får inte leda till att vissa arbetsgivare kan undandra sig sitt ansvar enligt exempelvis lagen om anställningsskydd och arbetsmiljölagen. Det betyder att alla andra insatser som olika aktörer redan har ett uttalat ansvar för ska ha prövats innan ett lönebidrag övervägs och beslutas av arbetsförmedlingen. Under en försöksverksamhet ska i övrigt samma regler och finansiering för lönebidraget gälla som för alla andra anställningar med lönebidrag. Under försöksverksam- heten kan också behovet av insatsen preciseras. Med utgångspunk- ten att regelverket följs bör en försöksverksamhet, enligt utred- ningens bedömning, inte medföra ökade utgifter på anslaget 22:4, särskilda insatser för arbetshandikappade.</P>
<P class="p326 ft17">Ungdomar med funktionshinder</P>
<P class="p295 ft32">För att stärka det framtida inträdet på arbetsmarknaden för elever med funktionshinder krävs att arbetsförmedlingen får möjlighet att erbjuda vägledning innan eleverna har lämnat skolan. Det behövs för att i god tid kunna förbereda olika arbetsmarknadsinsatser.</P>
<P class="p395 ft4">Utredningens förslag bör ge bättre förutsättningar att arbeta efter den metod som utvecklats inom Arbetsmarknadsverket när det gäller ungdomar med funktionshinder. För närvarande skapar gränsdragningen mellan olika myndigheters ansvar svårigheter för handläggarna inom Arbetsmarknadsverket. Förslaget ska leda till att många ungdomar tidigare än i dag kan få del av olika arbets- marknadspolitiska stöd som underlättar deras framtida inträde på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p61 ft4">Förslaget är ett förtydligande av det befintliga uppdraget och finansieras inom ramen för anslaget 22:1, Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.</P>
<P class="p432 ft12">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Slutsatser, överväganden och förslag samt konsekvensanalyser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft17">Finansieringsmodeller</P>
<P class="p322 ft4">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga är en statlig angelägenhet som, med ett undantag, finansieras över statsbudgetens utgiftssida. Offentligt skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare, OSA, finansieras sedan den 1 augusti 2003 över statsbudgetens inkomstsida.</P>
<P class="p312 ft2">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga är generella och tillämpas på hela arbetsmarknaden. Det ställer stora krav på att stöden ska vara utformade så att de kan finansieras och administreras enligt samma modell oavsett vem som är arbetsgivare. Insatserna ska vara utformade så att de på ett enkelt sätt kan förstås av alla inblandade parter.</P>
<P class="p312 ft4">Finansieringen bör göras på statsbudgetens utgiftssida, dvs. från anslaget särskilda insatser för arbetshandikappade. Förutom att denna modell kan användas av alla arbetsgivarkategorier underlättas den administrativa hanteringen. Förslaget innebär att OSA återigen ska finansieras från anslag på statsbudgetens utgiftssida. Genom förändringen ökar utgifterna på statsbudgeten samtidigt som skatteinkomsterna på statsbudgeten ökar med samma belopp. För- slaget att återföra OSA till statsbudgetens utgiftssida medför där- med inte någon fördyring för staten utan en återställning av det som redan dragits in.</P>
<P class="p28 ft17">Övriga konsekvenser</P>
<P class="p414 ft32">Enligt kommittéförordningen ska en utredning ange konsekven- serna av sina förslag inom en rad olika områden.<SPAN class="ft56">8 </SPAN>Utredningen bedömer att utöver de konsekvenser som redovisats ovan får för- slagen inte några negativa följder inom något av dessa områden.</P>
<P class="p433 ft13"><SPAN class="ft51">8 </SPAN><NOBR>14-16</NOBR> §§, Kommittéförordningen (1998:1474).</P>
<P class="p260 ft12">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p434 ft48"><SPAN class="ft16">3</SPAN><SPAN class="ft47">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</SPAN></P>
<P class="p435 ft17">I detta avsnitt redovisas underlaget för utredningens slutsatser, överväganden och förslag. Avsnittet inleds med en översikt av ett antal grundläggande författningar, deklarationer och regler m.m. som ur både ett internationellt och ett nationellt perspektiv behandlar medborgarrätten och människors rätt till arbete och lika behandling.</P>
<P class="p436 ft17">Den svenska målsättningen är att människor med funktions- hinder och nedsatt arbetsförmåga ska ha arbete i samma utsträck- ning som alla andra. Arbetsmarknadspolitiska program för per- soner med nedsatt arbetsförmåga ska bidra till att denna mål- sättning uppnås.</P>
<P class="p437 ft20"><SPAN class="ft20">3.1</SPAN><SPAN class="ft39">Utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p332 ft4">Regeringsformen</P>
<P class="p275 ft17">I så gott som alla välfärdsstater betraktas arbete som en rättighet, vilket innebär att ingen ska tvingas gå utan arbete. Många länder gör en programförklaring om denna rättighet i sin konstitution. I den svenska regeringsformen framgår rätten till arbete i det s.k. program- och målsättningsstadgandet<SPAN class="ft52">1 </SPAN>som ger uttryck för särskilt viktiga principer för den samhälleliga verksamhetens inriktning. Här anges att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. För den offentliga verksamheten framhålls att det all- männa ska</P>
<P class="p438 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">verka för att alla människor uppnår delaktighet och jämlikhet i samhället och</SPAN></P>
<P class="p326 ft13"><SPAN class="ft51">1 </SPAN>1kap. 2§, RF.</P>
<P class="p439 ft12">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">motverka diskriminering av människor på grund av funktions- hinder, m.m.</SPAN></P>
<P class="p441 ft17">Om bl.a. rätten till arbete sägs att det ska särskilt åligga det all- männa att trygga rätten till arbete.<SPAN class="ft52">2</SPAN></P>
<P class="p261 ft17">Program- och målsättningsstadgandet är emellertid inte rättsligt bindande och ger inte upphov till några rättigheter för med- borgarna av samma slag som reglerna om grundläggande fri- och rättigheter som framgår i regeringsformens andra kapitel. Den som är arbetslös kan exempelvis inte vid domstol kräva att regeringen ska ställas till svars för grundlagsbrott. Regelns uppgift är snarast att understryka betydelsen av insatser för att människor inte ska ställas utanför arbetsmarknaden.</P>
<P class="p288 ft17">Rätten till arbete är i första hand en politisk fråga. Samtidigt be- står arbetsmarknaden av en mängd aktörer som, var och en för sig men också tillsammans, har ett ansvar för att denna rätt kan för- verkligas. Det gäller både arbetsmarknadens parter, myndigheter och andra organisationer som på olika sätt påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p7 ft4">Medborgarrätten</P>
<P class="p442 ft17">Frågor som rör funktionshindrade människors villkor har histo- riskt hänförts till det medicinska och sociala området. Under 1900- talets sista decennium förändrades detta synsätt och handikappoli- tiken kom att mer handla om mänskliga rättigheter och medborgar- rätt.</P>
<P class="p270 ft17">Med medborgarrätten som utgångspunkt förskjuts frågorna från att i första hand handla om vård och omsorg till att handla om hur rättigheter och skyldigheter för enskilda människor med funk- tionshinder ska kunna hävdas. Regeringsformens program- och målsättningsstadgande får i och med det en mer uppfordrande innebörd.</P>
<P class="p5 ft17">Medborgarrätten är en av utgångspunkterna för utrednings- arbetet och då särskilt FN:s standardregler och den nationella handlingsplanen för handikappolitiken.<SPAN class="ft52">3 </SPAN>Dessa båda dokument klarlägger vad medborgarrätten står för i det praktiska arbetet.</P>
<P class="p443 ft13"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft61">a.a.</SPAN></P>
<P class="p444 ft13"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft61">Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken, prop. 1999/2000:79.</SPAN></P>
<P class="p445 ft12">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft17">Den moraliska och politiska grunden för både standardreglerna och handlingsplanen utgörs av de internationella reglerna om mänskliga rättigheter. De trettio artiklarna i FN:s allmänna för- klaring från 1948 beskriver, definierar och erkänner de med- borgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättig- heterna. Rättigheterna har senare utvidgats och preciserats i en rad konventioner och deklarationer som antagits av FN:s generalför- samling och andra <NOBR>FN-organ.</NOBR></P>
<P class="p234 ft17">År 1971 ratificerade Sverige 1966 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om eko- nomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionsstaterna erkänner där bl.a. rätten till arbete och till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor vad gäller bl.a. lön och befordran. Konventionen om- nämner inte uttalat funktionshinder som en diskrimineringsgrund men kommissionen för social utveckling har fastslagit att denna konvention omfattar diskriminering på grund av funktionshinder.</P>
<P class="p23 ft4">FN:s standardregler</P>
<P class="p275 ft17">Det handikappolitiska perspektivet med medborgarrätten som grund fick sitt första tydliga uttryck i de standardregler, som FN:s generalförsamling antog i januari 1993.<SPAN class="ft52">4</SPAN></P>
<P class="p22 ft17">I de tjugotvå standardreglerna framhålls bl.a. att staterna bör er- känna principen att förutsättningar skapas för människor med funktionsnedsättning så att de ska kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter. Förutom att lagar och regler på arbetsområdet inte får diskriminera personer med funktionshinder, framhålls att staterna bör ge stöd på olika sätt, genom t.ex. yrkesutbildning, kvoterings- system, lån eller bidrag till småföretag, skattelättnader och ekono- miskt bistånd.<SPAN class="ft52">5</SPAN></P>
<P class="p234 ft17">I standardregel nummer sju lyfts inte bara rätten till arbete fram. Där understryks även att denna rätt kräver insatser från samhällets sida. Målet är att var och en ska ha arbete på den öppna arbets- marknaden. Det framgår dock av regeln att för människor vars be- hov inte kan tillgodoses på den öppna arbetsmarknaden kan an- ställning med särskilt stöd vara ett alternativ.</P>
<P class="p301 ft17">EU har med FN:s standardregler som grund lagt fast en strategi om funktionshindrades deltagande i samhällslivet<SPAN class="ft52">6 </SPAN>som även</P>
<P class="p293 ft3"><SPAN class="ft63">4</SPAN><SPAN class="ft64">FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">5</SPAN><SPAN class="ft65">a.a. regel 7.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">6</SPAN><SPAN class="ft65">The European Union Disability Strategy.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft17">arbetsmarknadens parter har anslutit sig till.<SPAN class="ft52">7 </SPAN>Parterna framhåller där både företagens sociala ansvar och att det finns ett ekonomiskt mervärde i att öppna arbetslivet för människor med funktions- hinder.</P>
<P class="p448 ft4">Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handi- kappolitiken</P>
<P class="p442 ft17">Från patient till medborgare - En nationell handlingsplan för han- dikapppolitiken, kan närmast ses som en svensk tillämpning av standardreglerna.<SPAN class="ft52">8 </SPAN>Frågor som rör arbetsmarknaden och arbetslivet tas inte uttalat upp i handlingsplanen men den utgör ändå en viktig grund för utredningens arbete. I handlingsplanen lyfts medborgar- perspektivet fram mycket tydligare än i tidigare dokument. Det framgår att det politiska arbetet med att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet ska inriktas mot att ta bort de hinder som gör det omöjligt.</P>
<P class="p288 ft17">I den nationella handlingsplanen presenteras tre nationella mål för handikappolitiken. Målen är:</P>
<P class="p449 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">en samhällsgemenskap med mångfald som grund,</SPAN></P>
<P class="p450 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">ett samhälle som utformats så att människor med funktions- hinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar samt kvinnor och män med funktionshinder.</SPAN></P>
<P class="p452 ft17">De huvudområden som, enligt planen, ska prioriteras är:</P>
<P class="p453 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhälls- sektorer,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">att skapa ett tillgängligt samhälle och</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">att förbättra bemötandet.</SPAN></P>
<P class="p455 ft17">Vidare ska, enligt planen, det handikappolitiska arbetet inriktas mot att:</P>
<P class="p456 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,</SPAN></P>
<P class="p457 ft13"><SPAN class="ft58">7</SPAN><SPAN class="ft61">Declaration of the social partners on the employment of people with disabilities.</SPAN></P>
<P class="p444 ft13"><SPAN class="ft58">8</SPAN><SPAN class="ft61">Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken, prop. 1999/2000:79.</SPAN></P>
<P class="p445 ft12">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funk- tionshinder,</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsätt- ningar för självständighet och självbestämmande.</SPAN><SPAN class="ft52">9</SPAN></P>
<P class="p459 ft17">De offentliga myndigheternas ansvar betonas eftertryckligt och utgångspunkten är att dessa bör se till att lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionshinder. Ett särskilt stort ansvar läggs på de myndigheter som har ett sektorsan- svar för handikappfrågorna inom sitt område. Sektorsmyndighe- terna ska samla, stödja och driva på övriga verksamheter inom sektorn. Dessa myndigheter får i uppdrag att utarbeta förslag till etappmål för respektive sektor. Inom arbetsmarknadsområdet har Arbetsmarknadsstyrelsen sektorsansvaret för handikappolitiken. Exempel på andra myndigheter med sektorsansvar inom handikap- politiken är Skolverket, Arbetsmiljöverket, Riksförsäkringsverket och Statens kulturråd.</P>
<P class="p32 ft17">I en skrivelse till riksdagen i december 2002 redogjorde regeringen för hur arbetet med att genomföra den nationella hand- lingsplanen för handikappolitiken har utvecklats.<SPAN class="ft52">10 </SPAN>Avsikten är att regeringen ska återkomma till riksdagen vart tredje år med en redogörelse för hur arbetet med att genomföra handlingsplanen går framåt.</P>
<P class="p460 ft17">Under rubriken en arbetsmarknad för alla redovisar regeringen att utvecklingen på arbetsmarknaden har varit gynnsam för alla de senaste åren. Personer som har funktionshinder utan att därmed ha nedsatt arbetsförmåga är sysselsatta i samma omfattning som per- soner utan funktionshinder. Regeringen konstaterar dock att även om personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsför- måga har ökat sin sysselsättningsgrad har de trots detta fortfarande svårigheter på arbetsmarknaden. Bland de fortsatta ansträngning- arna för att åstadkomma en arbetsmarknad för alla nämns regering- ens satsningar på rehabilitering och samverkan, den nya diskrimine- ringslagstiftningen samt resultaten av Samhallutredningens och denna utrednings förslag till effektiviseringar Vidare nämns den pågående översynen av ansvaret för och samordningen av systemet med arbetshjälpmedel, m.m.</P>
<P class="p461 ft13"><SPAN class="ft63">9</SPAN><SPAN class="ft65">a.a. s. 23.</SPAN></P>
<P class="p462 ft13"><SPAN class="ft63">10</SPAN><SPAN class="ft67">Regeringens skrivelse 2002/03:25, Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken.</SPAN></P>
<P class="p463 ft12">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">Ansvars- och finansieringsprincipen</P>
<P class="p29 ft17">I slutbetänkandet av 1966 års handikapputredning, lanserades den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen.<SPAN class="ft52">11 </SPAN>Enligt denna princip ska varje enskild sektor i samhället utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Kostnaderna för eventuella anpassnings- åtgärder ska finansieras inom ramen för den ordinarie verksam- heten. I praktiken har denna princip inte tidigare fått något större genomslag även om det hänvisas till den i olika utredningar och politiska dokument. I nationella handlingsplanen för handikappoli- tiken får den emellertid stort utrymme och utgör grunden för för- slagen om insatser för att göra samhället tillgängligt.<SPAN class="ft52">12</SPAN></P>
<P class="p313 ft17">Genom att framhålla medborgarrätten liksom ansvars- och finansieringsprincipen kan synsättet ändras och tillgängligheten ses som det normala. Även om handlingsplanen inte lägger förslag som uttalat gäller arbetsmarknaden skulle en konsekvent tillämpning av ansvars- och finansieringsprincipen påverka denna.</P>
<P class="p7 ft4">En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna</P>
<P class="p442 ft17">Vid världskonferensen om mänskliga rättigheter som ägde rum i Wien 1993 antogs en rekommendation som uppmanar alla stater att upprätta nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna. Syftet med dessa handlingsplaner är att identifiera åtgärder för att förbättra främjandet och skyddet av mänskliga rättigheter.</P>
<P class="p464 ft17">I den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna<SPAN class="ft52">13 </SPAN>redovisar regeringen åtgärder som ska genomföras för att förverk- liga de krav som är förenade med de olika deklarationerna om mänskliga rättigheter. Med hänvisning till handlingsplanen för handikappolitiken, anför regeringen att den nationella handikappo- litiken lyfter fram medborgarperspektivet och vikten av att per- soner med funktionshinder ses som medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare.</P>
<P class="p5 ft17">Regeringen framhåller betydelsen av att flera aktörer i samhället, både offentliga och enskilda, i sitt arbete bidrar till att de mänskliga rättigheterna främjas och skyddas. Ansvaret för att dessa rättig-</P>
<P class="p465 ft13"><SPAN class="ft63">11</SPAN><SPAN class="ft65">Kultur åt alla, SOU 1976:20.</SPAN></P>
<P class="p466 ft60"><SPAN class="ft63">12</SPAN><SPAN class="ft68">Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken, prop. 1999/2000:79.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">13</SPAN><SPAN class="ft65">En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna (skr. 2001/02: 83).</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">heter inte kränks vilar på regeringen samt den statliga och kommu- nala förvaltningen. Vidare säger regeringen att både arbetsgivare och fackliga organisationer, som centrala aktörer i samhällslivet, har en betydelsefull roll i denna fråga.</P>
<P class="p23 ft4">Några lagar på arbetslivsområdet som berör utredningens arbete</P>
<P class="p24 ft17">I diskussionen om företagens sociala ansvar är en av grunderna att företagens verksamhet inte bara ska styras av ekonomiska intressen.</P>
<P class="p21 ft55">I Sverige har företagens sociala ansvar reglerats och gjorts tydligare genom olika lagar. Några exempel med anknytning till denna utredning får illustrera detta förhållande.</P>
<P class="p467 ft17">Lagen om anställningsskydd<SPAN class="ft52">14 </SPAN>(LAS) begränsar arbetsgivarens uppsägningsrätt genom att ställa krav på saklig grund vid upp- sägning och att arbetsgivaren innan uppsägning ska se över möjlig- heten till bl.a. omplaceringar. Vid tillämpning av turordnings- reglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska en arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren enligt 23 § LAS, få före- träde till fortsatt arbete. Detta oberoende av placering i turord- ningen, om det kan åstadkommas utan allvarliga olägenheter.</P>
<P class="p467 ft17">Arbetsmiljölagen<SPAN class="ft52">15 </SPAN>ställer stora krav på arbetsgivaren vad gäller arbetsmiljön i vid mening. Enligt 2 kap 1 § ska arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Detta krav innebär långtgående individuella anpassningar av arbetsmiljö och arbetsförhållanden för att förhindra både utslag- ning och utestängning från arbetslivet.</P>
<P class="p22 ft17">Den 1 maj 1999 trädde lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder i kraft.<SPAN class="ft52">16 </SPAN>Lagen, som innehåller förbud mot såväl indirekt som direkt diskriminering, gäller till förmån inte endast för arbetstagare och arbetssökande utan även för den som fullgör arbetspraktik eller utbildning (utan att vara anställd) på en arbetsplats. Lagen ger även ett visst skydd åt inhyrd och inlånad personal.</P>
<P class="p468 ft17">Diskrimineringsförbudet gäller när en arbetsgivare:</P>
<P class="p57 ft13"><SPAN class="ft63">14</SPAN><SPAN class="ft65">Lagen (1982:80) om anställningsskydd.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">15</SPAN><SPAN class="ft69">Arbetsmiljölagen (1977:1160).</SPAN></P>
<P class="p462 ft13"><SPAN class="ft63">16</SPAN><SPAN class="ft70">Lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktions- hinder (ändrad senast genom SFS 2003:309).</SPAN></P>
<P class="p463 ft12">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställ- ningsförfarandet,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">beslutar om befordran eller tar ut arbetstagare till utbildning för befordran,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">leder och fördelar arbetet, eller</SPAN></P>
<P class="p451 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.</SPAN></P>
<P class="p452 ft17">Diskrimineringsförbudet</P>
<P class="p469 ft36">gäller även då arbetsgivaren vid anställning, befordran eller utbildning för befordran genom att vidta stöd- och anpassningsåtgärder kan skapa en situation för en person med funktionshinder som är jämförbar med den för personer utan sådant funktionshinder och det skäligen kan krävas att arbetsgivaren vidtar sådana åtgärder.</P>
<P class="p470 ft17">Förbudet mot</P>
<P class="p469 ft36">direkt diskriminering gäller dock inte vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran om ett visst funktionshinder är nödvändigt på grund av arbetets natur eller det sammanhang där det utförs.</P>
<P class="p246 ft17">I likhet med både lagen om anställningsskydd och arbetsmiljölagen ställer även denna lag krav på att arbetsgivaren ska genomföra vissa anpassningar av arbetsplatsen.</P>
<P class="p6 ft17">Diskrimineringslagstiftningen ses nu återigen över av Diskrimi- neringskommittén som ska lämna sitt slutbetänkande i juli 2005. Kommittén ska bl.a. överväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden.<SPAN class="ft52">17</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">I samband med att anställningsskyddet förstärktes i Sverige i mitten av <NOBR>1970-talet,</NOBR> tillkom också lagen om anställningsfrämjande åtgärder, oftast kallad främjandelagen.<SPAN class="ft52">18 </SPAN>Denna lag kan i viss mening ses som en svensk tillämpning av de tankar som låg bakom särskilda lagar om kvotering som hade blivit vanliga i övriga</P>
<P class="p419 ft13"><SPAN class="ft63">17</SPAN><SPAN class="ft65">Dir. 2002:11.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">18</SPAN><SPAN class="ft65">Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">Europa. Syftet med främjandelagen var att skapa åtgärder för att främja anställning av äldre och personer med nedsatt arbets- förmåga. Länsarbetsnämnden ges bl.a. möjlighet att anmoda arbetsgivaren att i samband med nyanställningar öka andelen personer med nedsatt arbetsförmåga i arbetsstyrkan.</P>
<P class="p301 ft17">Främjandelagen har på många sätt spelat en undanskymd roll och tillämpas ytterst sällan, med undantag av de särskilda reglerna om varselskyldighet i samband med uppsägning på grund av arbets- brist, men den bör ändå uppmärksammas eftersom den berör ut- redningens uppdrag.</P>
<P class="p23 ft4">Företagens sociala ansvar</P>
<P class="p293 ft17">Vår nationella lagstiftning innehåller många regler som på olika sätt ålägger arbetsgivarna ett tydligt socialt ansvar. Vid den praktiska tillämpningen gäller olika skälighetsbedömningar. Insatser utöver den gräns som dessa bedömningar sätter hänförs ofta till berörda samhällsorgan, inte minst Arbetsmarknadsverket. Det finns här tydliga paralleller till handlingsplanen för handikappolitiken, som ålägger verksamheter som riktar sig till allmänheten att undanröja enkelt åtgärdade hinder.</P>
<P class="p234 ft17">I avsnittet om FN:s standardregler nämndes ”Declaration of the social partners on the employment of people with disabilities”, där parterna understryker företagens sociala ansvar. Den europeiska samorganisationen för nationella arbetsgivarföreningar framhåller<SPAN class="ft52">19 </SPAN>att europeiska företag ser sig själva som en viktig integrerad del av samhället. Som skäl anges att de därför agerar på ett socialt an- svarstagande sätt genom att de anser att vinsten är företagets vikti- gaste mål men inte dess ”enda existensberättigande”. EU har också genom en grönbok från juli 2001<SPAN class="ft52">20 </SPAN>velat starta en bred debatt om hur Europeiska unionen ska kunna främja företagens sociala an- svarstagande. Den svenska regeringen framhåller i detta samman- hang att</P>
<P class="p471 ft36">Sverige understryker vikten av social dialog mellan arbetsmarknadens parter och kollektivavtal på alla nivåer i arbetet med att utveckla företagens sociala ansvar…<SPAN class="ft52">21</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft63">19</SPAN><SPAN class="ft71">Releasing Europes employment potential: Companies views on European Social Policy beyond 2000.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">20</SPAN><SPAN class="ft65">Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar (KOM 2001) 366.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">21</SPAN><SPAN class="ft65">a.a. s. 7.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">Den sociala ekonomin</P>
<P class="p29 ft17">Den sociala ekonomin kan ses som ett ytterligare steg i diskussionen om företagens sociala ansvar. Själva begreppet social ekonomi blev 1989 en officiell term inom EU men det är inte helt klart vad som avses. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har beskrivit social ekonomi på följande sätt:</P>
<P class="p473 ft36">med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är orga- nisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala verk- samheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännyttan eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.<SPAN class="ft52">22</SPAN></P>
<P class="p474 ft17">Utifrån denna beskrivning omfattar den sociala ekonomin en rad olika verksamheter. Många av verksamheterna har som syfte att främja utveckling och arbete i glesbygd, men också att skapa syssel- sättning åt människor som står utanför den vanliga arbetsmark- naden. Med stöd av medel från EU:s strukturfonder, som delvis har haft en inriktning mot människor med funktionshinder, har verk- samheter med anknytning till social ekonomi kunnat startas och utvecklas.</P>
<P class="p270 ft17">Beskrivningen av social ekonomi identifierar dock inte helt tydligt vad som menas. Mycket av det föreningsarbete som pågår i vårt land borde kunna hänföras dit, liksom s.k. sociala arbets- kooperativ som startas för att bereda arbetstillfällen åt människor med nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p7 ft4">Särskilda krav på de offentliga arbetsgivarna</P>
<P class="p442 ft17">Detta avsnitt inleddes med en hänvisning till regeringsformens första kapitel. När det gäller offentliga arbetsgivare framgår det av regeringsformens bestämmelser att den som söker anställning vid en statlig myndighet kan sägas ha ett särskilt skydd mot diskrimi- nering.<SPAN class="ft52">23 </SPAN>Där anges att vid tillsättning av statlig tjänst ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.<SPAN class="ft52">24</SPAN></P>
<P class="p475 ft3"><SPAN class="ft51">22 </SPAN>Social ekonomi- tredje sektorn för välfärd, demokrati och tillväxt. Slutrapport av regeringens arbetsgrupp om den sociala ekonomin och dess utveckling.</P>
<P class="p466 ft3"><SPAN class="ft63">23</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 2002:43, Ett utvidgat skydd mot diskriminering, betänkande av Diskrimineringsut- redningen, 2001.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">24</SPAN><SPAN class="ft65">RF, 11 kap. 9§, andra stycket.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p476 ft17">Denna grundlagsbestämmelse kompletteras av bestämmelser i lagen om offentlig anställning (LOA) och i anställningsförord- ningen. I LOA anges att skickligheten ska sättas främst om det inte finns särskilda skäl för något annat.<SPAN class="ft52">25 </SPAN>I en bestämmelse i anställ- ningsförordningen anges att myndigheten vid anställning utöver skickligheten och förtjänsten också ska beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> <NOBR>jämställdhets-,</NOBR> <NOBR>social-,</NOBR> och sysselsättningspolitiska mål.<SPAN class="ft52">26</SPAN></P>
<P class="p234 ft17">Detta är grundläggande. Allt oftare diskuteras även frågan om det därutöver kan ställas särskilda krav på de offentliga arbets- givarna när det gäller anställning av personer med nedsatt arbets- förmåga eller andra personer som möter svårigheter på arbets- marknaden. Flera förslag och deklarationer, varav några nämns här pekar på att det finns sådana uppfattningar.</P>
<P class="p477 ft17">Uppgiften för Näringsdepartementets Mångfaldsprojekt<SPAN class="ft52">27 </SPAN>var bl.a. att i ett sammanhang och ur ett tillväxtperspektiv kartlägga och analysera hur kön, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, etnisk tillhörighet och klass påverkar enskildas möjligheter på arbetsmarknaden och till företagande. I likhet med vad som fram- förs i många andra dokument och sammanhang menade Mång- faldsprojektet att arbetet för mångfald i arbetslivet i första hand handlar om allas lika värde. Att låta befolkningens mångfald speglas överallt i arbetslivet ansåg projektet vara lönsamt både för den en- skilde arbetsgivaren och för samhället i stort. Projektet lämnade flera förslag som hade en klar arbetsgivarpolitisk inriktning bl.a. att regeringen bör uppmana de statliga myndigheterna att beakta hur de ska ta tillvara och öka mångfalden bland sina anställda när de utformar målen för kompetensförsörjningen. Staten uppmanades att vara ett föredöme på detta område men det betonades även att alla parter på arbetsmarknaden, både arbetsgivare och arbetstagare, måste arbeta mer aktivt för att öka mångfalden i arbetslivet.<SPAN class="ft52">28</SPAN></P>
<P class="p478 ft17">Redan tidigare hade regeringen i den integrationspolitiska pro- positionen<SPAN class="ft52">29 </SPAN>deklarerat att staten bör vara ett föredöme när det gäller ökad mångfald i arbetslivet. Med mångfald avsågs i detta sammanhang att öppna arbetsmarknaden för personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund.</P>
<P class="p479 ft13"><SPAN class="ft63">25</SPAN><SPAN class="ft65">4 §, lagen (1994:260) om offentlig anställning.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">26</SPAN><SPAN class="ft69">4 §, anställningsförordningen (1994:373).</SPAN></P>
<P class="p480 ft60"><SPAN class="ft63">27</SPAN><SPAN class="ft72">Mångfald innefattar här aspekterna kön, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, klass och etniskt tillhörighet.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">28</SPAN><SPAN class="ft69">Alla lika olika - mångfald i arbetslivet, Ds 2000:69.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">29</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1997/98:16.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">I regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande den 1 oktober 2002 slog statsministern fast att ”äldres, förtidspensionerades och funktionshindrades resurser måste bättre tas till vara”. Med fler som arbetar ökar utrymmet att göra arbetslivet bättre för alla. Den offentliga sektorn ska gå före och vara en mönsterarbetsplats. Dessutom påpekades att samtliga myndigheter, alla kommuner och landsting ska sätt upp mål och utarbeta handlingsplaner för att öka mångfalden och motverka diskriminering vid anställning, med en förhoppning om att privata arbetsgivare gör samma sak.</P>
<P class="p274 ft4">Europeiska handikappåret 2003</P>
<P class="p442 ft17">I januari 2003 invigdes det europeiska handikappåret. Initiativet togs av EU som i och med det bl.a. ville öka medvetenheten om rätten till skydd mot diskriminering. Det betyder att människor med funktionshinder har rätt att slippa bli utsatta för diskrimine- ring och ska ha samma möjligheter att använda sina rättigheter som andra. EU menar också att samarbetet bör öka mellan statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, sociala myndigheter och människor med funktionshinder. Det svenska temat för handikappåret är mänskliga rättigheter och funktionshinder.</P>
<P class="p482 ft20"><SPAN class="ft20">3.2</SPAN><SPAN class="ft39">Arbetsmarknaden – kvinnor och män med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga</SPAN></P>
<P class="p239 ft17">Enligt en undersökning som genomfördes under det sista kvartalet 2002 hade knappt 1,2 miljoner kvinnor och män (20,8 procent) i befolkningen <NOBR>16–64</NOBR> år något funktionshinder. Av dessa var 20,9 procent kvinnor och 20,7 procent män. Ungefär hälften av dessa personer, eller tio procent av befolkningen mellan <NOBR>16–64</NOBR> år, bedömde själva att deras arbetsförmåga är nedsatt. En något större andel kvinnor än män angav att funktionshindret medför att arbets- förmågan är nedsatt.<SPAN class="ft52">30</SPAN></P>
<P class="p483 ft3"><SPAN class="ft51">30 </SPAN>Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden, 4:e kvartalet 2002, Information om ut- bildning och arbetsmarknad 2003:3, AMS och SCB. Begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” är i AMS:s och SCB:s undersökning inte detsamma som ”arbetshandikapp” i AMS:s statistik. Arbetshandikapp i AMS:s statistik innebär att den arbetssökande på grund av funk- tionshinder är i behov av särskilda insatser eller åtgärder. AMS mäter arbetssökande och AKU mäter arbetslöshet.</P>
<P class="p484 ft12">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">I arbetskraften</P>
<P class="p24 ft17">År 2002 deltog 68 procent av de personer som har funktionshinder i arbetskraften vilket är en minskning från 71 procent år 2000.</P>
<P class="p22 ft17">Andelen personer med funktionshinder utan nedsatt arbets- förmåga har däremot ökat. År 2002 fanns 83 procent i arbets- kraften jämfört med 79 procent 2000. Andelen personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga har dock minskat. År 2002 ingick 57 procent, varav 57 procent män och 56 procent kvinnor, i arbetskraften mot 61 procent 2000. År 2000 var andelen män 63,7 procent och kvinnorna utgjorde 58,6 procent.<SPAN class="ft52">31</SPAN></P>
<P class="p301 ft17">Detta kan jämföras med att 80 procent av befolkningen som inte har något funktionshinder ingick i arbetskraften både 2002 och 2000.<SPAN class="ft52">32</SPAN></P>
<P class="p267 ft4">Sysselsatta</P>
<P class="p293 ft17">Av befolkningen totalt var 74 procent sysselsatt 2002. Av den del av befolkningen som är sysselsatt anger 18,2 procent att de har funktionshinder. Av de funktionshindrade var 65 procent syssel- satta mot 77 procent av den del av befolkningen som inte har något funktionshinder. Av de sysselsatta funktionshindrade bedömde 39 procent att deras arbetsförmåga är nedsatt.</P>
<P class="p301 ft17">Andelen sysselsatta med funktionshinder var 65 procent, varav 66,7 procent män och 63,4 procent kvinnor. Andelen sysselsatta</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td133"><P class="p3 ft17">med funktionshinder</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td134"><P class="p3 ft17">och nedsatt arbetsförmåga uppgick</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p9 ft17">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td4"><P class="p3 ft17">53 procent 2002 varav 54 procent män och 53 procent kvinnor.<SPAN class="ft52">33</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td79"><P class="p159 ft17">Andelen</P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p88 ft17">sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p148 ft17">personer</P></TD>
<TD class="tr11 td135"><P class="p10 ft17">utan funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p9 ft25">var</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td79"><P class="p3 ft17">77 procent.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td136"><P class="p3 ft17">Sysselsättningsgraden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td137"><P class="p9 ft17">för personer med funktions-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p480 ft55">hinder som inte har nedsatt arbetsförmåga är lika, dvs. 77 procent, som för personer utan funktionshinder. Av de sysselsatta utan funktionshinder var 78 procent män och 75 procent kvinnor.</P>
<P class="p485 ft13"><SPAN class="ft63">31</SPAN><SPAN class="ft65">a.a.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">32</SPAN><SPAN class="ft69">a.a.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">33</SPAN><SPAN class="ft65">a.a.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga SOU 2003:95</P>
<P class="p260 ft4">Arbetslösa</P>
<P class="p29 ft17">Bland personer med funktionshinder var 4,6 procent arbetslösa 2002. För personer med nedsatt arbetsförmåga var arbetslösheten högre och uppgick till 5,8 procent. Arbetslösheten bland funk- tionshindrade utan nedsatt arbetsförmåga var 3,5 procent och för personer utan funktionshinder 3,7 procent. Samtidigt uppgick arbetslösheten för befolkningen totalt till 3,9 procent.</P>
<P class="p5 ft17">Arbetslösheten bland funktionshindrade män uppgick till 4,5 procent mot 4,8 procent för kvinnor. Av personer med nedsatt arbetsförmåga var 5,2 av männen arbetslösa och 6,3 procent av kvinnorna. För personer med funktionshinder men utan nedsatt arbetsförmåga var det dock fler män, 4,3 procent, än kvinnor, 2,7 procent, som var arbetslösa. Det är fler arbetslösa män även bland personer utan funktionshinder, 4,3 procent mot 3,1 procent bland kvinnorna och bland befolkningen totalt var 4,4 procent av männen arbetslösa 2002 och 3,4 procent av kvinnorna.</P>
<P class="p35 ft4">Arbetstid</P>
<P class="p29 ft17">Av de sysselsatta med funktionshinder arbetade 72 procent heltid 2002 mot 61 procent för de funktionshindrade som har nedsatt arbetsförmåga. Det kan jämföras med att 79 procent av de syssel- satta som inte har något funktionshinder arbetade heltid.<SPAN class="ft52">34</SPAN></P>
<P class="p5 ft17">År 2002 hade i genomsnitt 26 procent av de personer som var anställda med lönebidrag en tjänstgöringsgrad upp till 50 procent, medan 74 procent hade en tjänstgöringsgrad på <NOBR>51–100</NOBR> procent.</P>
<P class="p6 ft17">Av tabell 3.2.1 framgår tjänstgöringsgraden 2002 för anställda med lönebidrag fördelad på åldersgrupper och kön.</P>
<P class="p486 ft13"><SPAN class="ft51">34 </SPAN>a.a.</P>
<P class="p34 ft12">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.2.1 </SPAN>Tjänstgöringsgrad för anställda med lönebidrag, andel per åldersgrupp och kön, andelar i procent, 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td99"><P class="p14 ft73">ålders-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td138"><P class="p488 ft13">Tjänstgöringsgrad –</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td139"><P class="p488 ft13">Tjänstgöringsgrad –</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td43"><P class="p489 ft13">Tjänstgöringsgrad –</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td99"><P class="p14 ft74">grupper</P></TD>
<TD class="tr13 td140"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td141"><P class="p490 ft3">män*</P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td143"><P class="p491 ft49">kvinnor*</P></TD>
<TD class="tr13 td144"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td141"><P class="p492 ft3">alla*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td145"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p220 ft74">– 50%</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p488 ft74">51% –</P></TD>
<TD class="tr19 td102"><P class="p120 ft74">– 50%</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p488 ft74">51% –</P></TD>
<TD class="tr19 td67"><P class="p119 ft74">– 50%</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p489 ft74">51% –</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td145"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p493 ft74">100%</P></TD>
<TD class="tr13 td102"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p493 ft74">100%</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p494 ft74">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td99"><P class="p14 ft74">– 29</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p495 ft74">6</P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p496 ft74">94</P></TD>
<TD class="tr13 td102"><P class="p497 ft74">19</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p496 ft74">81</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p498 ft74">10</P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p499 ft74">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td145"><P class="p14 ft3">30</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p147 ft74">– 39</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p495 ft74">12</P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p496 ft74">88</P></TD>
<TD class="tr13 td102"><P class="p497 ft74">31</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p496 ft74">69</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p498 ft74">20</P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p499 ft74">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td145"><P class="p14 ft3">40</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p147 ft74">– 49</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p495 ft74">17</P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p496 ft74">83</P></TD>
<TD class="tr13 td102"><P class="p497 ft74">37</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p496 ft74">63</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p498 ft74">26</P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p499 ft74">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td145"><P class="p14 ft3">50</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p147 ft74">– 59</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p495 ft74">22</P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p496 ft74">78</P></TD>
<TD class="tr13 td102"><P class="p497 ft74">43</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p496 ft74">57</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p498 ft74">30</P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p499 ft74">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td145"><P class="p14 ft3">60</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p147 ft74">–</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p495 ft74">26</P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p496 ft74">74</P></TD>
<TD class="tr13 td102"><P class="p497 ft74">43</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p496 ft74">57</P></TD>
<TD class="tr13 td67"><P class="p498 ft74">32</P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p499 ft74">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td148"><P class="p14 ft74">alla</P></TD>
<TD class="tr2 td140"><P class="p495 ft74">18</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p496 ft74">82</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p497 ft74">37</P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p496 ft74">63</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p498 ft74">26</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p499 ft74">74</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft9">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p501 ft9">* Avser genomsnitt för jan. – dec. av antalet vid mitten av månaden år 2002.</P>
<P class="p502 ft17">Som framgår av tabellen ovan hade män som var anställda med lönebidrag en tjänstgöringsgrad på <NOBR>51–100</NOBR> procent i betydligt större utsträckning än kvinnor. Tre fjärdedelar av alla anställda med lönebidrag 2002 hade en tjänstgöringsgrad på 51 procent upp till 100 procent.</P>
<P class="p255 ft17">Vid en jämförelse med <SPAN class="ft4">önskemålen </SPAN>om arbetstid bland de per- soner som var registrerade som sökande med arbetshandikapp 2002 framgår att endast 10 procent av männen och 26 procent av kvinnorna, eller totalt 17 procent av de sökande, ville arbeta deltid. Drygt hälften ville arbeta heltid och 32 procent sökte arbete på både heltid och halvtid.</P>
<P class="p503 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.2.2 </SPAN>Önskemål om arbetstid – sökande med arbets- handikapp åldersgrupper och kön i procent, 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td146"><P class="p14 ft73">ålders-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td149"><P class="p14 ft13">önskemål om arbetstid</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td151"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td155"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td146"><P class="p14 ft13">grupper</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p157 ft13">heltid</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p157 ft13">deltid</P></TD>
<TD class="tr9 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td157"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p504 ft49">heltid och deltid</P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td145"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p117 ft49">män</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p505 ft26">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p506 ft13">alla</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p497 ft73">män</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p507 ft49">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr9 td156"><P class="p497 ft73">alla</P></TD>
<TD class="tr9 td157"><P class="p508 ft73">män</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p498 ft73">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p115 ft13">alla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td146"><P class="p14 ft73">– 29</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p509 ft49">51</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p488 ft73">39</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p163 ft49">46</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p510 ft73">4</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p488 ft73">12</P></TD>
<TD class="tr9 td156"><P class="p494 ft73">7</P></TD>
<TD class="tr9 td157"><P class="p153 ft73">45</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p511 ft73">49</P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p157 ft73">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td145"><P class="p14 ft13">30</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p147 ft73">– 39</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p509 ft49">62</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p488 ft73">42</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p163 ft49">53</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p510 ft73">7</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p488 ft73">20</P></TD>
<TD class="tr9 td156"><P class="p494 ft73">13</P></TD>
<TD class="tr9 td157"><P class="p153 ft73">30</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p511 ft73">37</P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p157 ft73">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td145"><P class="p14 ft13">40</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p147 ft73">– 49</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p509 ft49">62</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p488 ft73">40</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p163 ft49">52</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p510 ft73">10</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p488 ft73">27</P></TD>
<TD class="tr9 td156"><P class="p494 ft73">18</P></TD>
<TD class="tr9 td157"><P class="p153 ft73">28</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p511 ft73">33</P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p157 ft73">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td145"><P class="p14 ft13">50</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p147 ft73">– 59</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p509 ft49">62</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p488 ft73">40</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p163 ft49">52</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p510 ft73">13</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p488 ft73">32</P></TD>
<TD class="tr9 td156"><P class="p494 ft73">20</P></TD>
<TD class="tr9 td157"><P class="p153 ft73">26</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p511 ft73">29</P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p157 ft73">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td145"><P class="p14 ft13">60</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p147 ft73">–</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p509 ft49">62</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p488 ft73">40</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p163 ft49">53</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p510 ft73">15</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p488 ft73">33</P></TD>
<TD class="tr9 td156"><P class="p494 ft73">22</P></TD>
<TD class="tr9 td157"><P class="p153 ft73">23</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p511 ft73">27</P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p157 ft73">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td159"><P class="p14 ft73">alla</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p509 ft49">61</P></TD>
<TD class="tr19 td151"><P class="p488 ft73">40</P></TD>
<TD class="tr19 td160"><P class="p163 ft49">52</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p510 ft73">10</P></TD>
<TD class="tr19 td151"><P class="p488 ft73">26</P></TD>
<TD class="tr19 td152"><P class="p494 ft73">17</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p153 ft73">30</P></TD>
<TD class="tr19 td154"><P class="p511 ft73">34</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p157 ft73">32</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft9">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p501 ft9">* Avser genomsnitt för jan. – dec. av antalet vid månadens slut år 2002.</P>
<P class="p512 ft12">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">Anställningsform</P>
<P class="p29 ft17">Personer med funktionshinder var 2002 tillsvidareanställda i lika stor utsträckning som befolkningen totalt. Andelen personer utan funktionshinder som var tillsvidareanställda uppgick till 85,9 procent. Funktionshindrade med fast anställning uppgick till 85 procent och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga till 87,7 procent, varav 88,4 procent män och 82,5 procent kvinnor. Av de funktionshindrade utan nedsatt arbetsförmåga var 83 procent fast anställda. Den största andelen tillsvidareanställda fanns därmed i gruppen funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga.<SPAN class="ft52">35</SPAN></P>
<P class="p288 ft17">Andelen tillsvidareanställda med lönebidrag var dock genom- snittligt lägre 2002. Totalt sett hade 76 procent anställda med löne- bidrag fast anställning. Något större andel män än kvinnor, se tabell 3.2.3.</P>
<P class="p513 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.2.3 </SPAN>Anställda med lönebidrag – andel i procent i olika anställningsformer, 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p8 ft75">anställningsform</P></TD>
<TD class="tr13 td151"><P class="p514 ft75">2002</P></TD>
<TD class="tr13 td159"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td161"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p497 ft76">alla</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p493 ft76">män</P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p208 ft76">kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td161"><P class="p8 ft75">tillsvidare</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p489 ft75">76</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p494 ft75">76</P></TD>
<TD class="tr13 td163"><P class="p495 ft75">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td161"><P class="p8 ft75">viss tid, längre än 6 mån</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p489 ft75">15</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p494 ft75">14</P></TD>
<TD class="tr13 td163"><P class="p495 ft75">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td161"><P class="p8 ft75">viss tid, högst 6 mån</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p489 ft75">10</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p494 ft75">9</P></TD>
<TD class="tr13 td163"><P class="p495 ft75">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td164"><P class="p8 ft75">tom</P></TD>
<TD class="tr2 td151"><P class="p489 ft75">-</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p494 ft75">-</P></TD>
<TD class="tr2 td162"><P class="p495 ft75">-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft6">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p516 ft17">Vid en jämförelse av anställningsformer hos olika arbetsgivar- kategorier framkommer att störst andel tillsvidareanställda med lönebidrag 2002 fanns hos försäkringskassorna, landstingen, de statliga myndigheterna och hos allmännyttan. Den minsta andelen fast anställda fanns hos kommunerna. Se tabell 3.2.4.</P>
<P class="p299 ft13"><SPAN class="ft51">35 </SPAN>a.a.</P>
<P class="p34 ft12">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.2.4 </SPAN>Anställda med lönebidrag – anställningsformer – andelar i procent per arbetsgivarkategori, 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p14 ft73">arbetsgivare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td166"><P class="p14 ft73">2002 - anställningsform</P></TD>
<TD class="tr19 td167"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td165"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p14 ft74">tillsvidare</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p517 ft49">viss tid, längre än 6 mån.</P></TD>
<TD class="tr19 td62"><P class="p115 ft49">viss tid, högst 6 mån.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p14 ft3">1 statliga myndigheter</P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p518 ft74">81</P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p519 ft74">12</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p520 ft74">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p14 ft74">2 institutioner</P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p518 ft74">77</P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p519 ft74">17</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p520 ft74">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p14 ft74">3 <NOBR>f-kassor</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p518 ft74">86</P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p519 ft74">9</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p520 ft74">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p14 ft74">4 allmännyttan</P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p518 ft74">84</P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p519 ft74">10</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p520 ft74">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p14 ft74">5 kommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p518 ft74">59</P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p519 ft74">29</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p520 ft74">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p14 ft74">6 landsting</P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p518 ft74">83</P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p519 ft74">11</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p520 ft74">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p14 ft74">8 enskilda företag</P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p518 ft74">76</P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p519 ft74">13</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p520 ft74">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p14 ft3">9 annan arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p518 ft74">76</P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p519 ft74">14</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p520 ft74">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td170"><P class="p14 ft74">0 odefinierad</P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr2 td172"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr2 td167"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft9">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p522 ft17">Tre fjärdedelar av alla anställda med lönebidrag hos enskilda företag hade fast anställning 2002.</P>
<P class="p243 ft4">Utbildningsnivå</P>
<P class="p275 ft17">Under 2002 var, enligt AMS, utbildningsnivån bland de nyanställda med lönebidrag låg jämfört med utbildningsnivån bland samtliga arbetslösa.</P>
<P class="p22 ft17">Som exempel kan nämnas att elva procent av kvinnorna och sju procent av männen hade utbildning på eftergymnasial nivå. Utbild- ningsnivån bland de nyanställda med lönebidrag var jämförbar med utbildningsnivån hos samtliga arbetslösa arbetshandikappade (AMS:s definition) samma år.</P>
<P class="p62 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.2.5 </SPAN>Kvarstående sökande med arbetshandikapp, andelar i procent, fördelade efter utbildningskod, 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p496 ft26">förgymnasial utb.</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p523 ft13">gymnasial utb.</P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p510 ft26">eftergymnasial utb.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td174"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr15 td175"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr15 td176"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr15 td177"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td174"><P class="p14 ft75">Andel i procent</P></TD>
<TD class="tr11 td175"><P class="p490 ft75">48</P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p524 ft75">43</P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p525 ft75">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p526 ft9">Källa: AMS, 2003. Avser kvarstående sökande med arbetshandikapp, vid månadens slut, genomsnitt per månad år 2002. Kodning enligt UTBSUN2.</P>
<P class="p527 ft12">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">Som framgår av tabell 3.2.5 hade 48 procent av de kvarstående sökande med arbetshandikapp 2002 förgymnasial utbildning, 43,3 procent hade gymnasial utbildning och 8,5 procent hade efter- gymnasial utbildning. Med kvarstående sökande menas alla per- soner som finns registrerade som sökande med arbetshandikapp hos arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p5 ft17">Skillnaderna mellan mäns och kvinnors utbildningsnivå samt mellan olika åldersgrupper framgår av tabell 3.2.6.</P>
<P class="p240 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.2.6 </SPAN>Kvarstående sökande med arbetshandikapp, andelar i procent fördelade efter utbildningskod, 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr19 td6"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td158"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td111"><P class="p497 ft13">förgymnasial utbildning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td169"><P class="p528 ft13">gymnasial utbildning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td126"><P class="p529 ft73">eftergymnasial ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td83"><P class="p8 ft74">ålders-</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td97"><P class="p529 ft74">bildning</P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><P class="p8 ft3">grupper</P></TD>
<TD class="tr11 td180"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td181"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td159"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td182"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td182"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td183"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td6"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td158"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p117 ft49">män</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p514 ft49">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p493 ft74">alla</P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p489 ft74">män</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p514 ft3">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p115 ft74">alla</P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p157 ft3">män</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p152 ft3">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p152 ft74">alla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td83"><P class="p8 ft74">– 29</P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p163 ft49">34</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p494 ft74">26</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p494 ft74">31</P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p493 ft74">62</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p493 ft74">68</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p115 ft74">64</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p493 ft74">5</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p493 ft74">7</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p157 ft74">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td6"><P class="p8 ft3">30</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p147 ft74">– 39</P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p163 ft49">42</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p494 ft74">34</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p494 ft74">38</P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p493 ft74">51</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p493 ft74">57</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p115 ft74">54</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p493 ft74">7</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p493 ft74">10</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p157 ft74">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td6"><P class="p8 ft3">40</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p147 ft74">– 49</P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p163 ft49">49</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p494 ft74">42</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p494 ft74">46</P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p493 ft74">43</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p493 ft74">46</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p115 ft74">44</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p493 ft74">8</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p493 ft74">12</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p157 ft74">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td6"><P class="p8 ft3">50</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p147 ft74">– 59</P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p163 ft49">60</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p494 ft74">54</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p494 ft74">58</P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p493 ft74">31</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p493 ft74">36</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p115 ft74">33</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p493 ft74">8</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p493 ft74">10</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p157 ft74">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td6"><P class="p8 ft3">60</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p147 ft74">–</P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p163 ft49">72</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p494 ft74">67</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p494 ft74">70</P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p493 ft74">22</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p493 ft74">26</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p115 ft74">23</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p493 ft74">6</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p493 ft74">7</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p157 ft74">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td184"><P class="p8 ft74">alla</P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p163 ft49">51</P></TD>
<TD class="tr2 td150"><P class="p494 ft74">44</P></TD>
<TD class="tr2 td150"><P class="p494 ft74">48</P></TD>
<TD class="tr2 td181"><P class="p493 ft74">41</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p493 ft74">46</P></TD>
<TD class="tr2 td182"><P class="p115 ft74">43</P></TD>
<TD class="tr2 td182"><P class="p493 ft74">8</P></TD>
<TD class="tr2 td150"><P class="p493 ft74">10</P></TD>
<TD class="tr2 td183"><P class="p157 ft74">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p530 ft9">Källa: AMS, 2003. Avser kvarstående sökande med arbetshandikapp, vid månadens slut, genom- snitt per månad år 2002. Kodning enligt UTBSUN2.</P>
<P class="p531 ft17">Utbildningsnivån för befolkningen i sin helhet <NOBR>25–64</NOBR> i januari 2002 framgår av tabell 3.2.7.</P>
<P class="p532 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.2.7 </SPAN>Befolkning <NOBR>25–64</NOBR> år efter utbildningsnivå i procent samt kön den 1 januari 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p8 ft9">befolkningen 25 – 64 år</P></TD>
<TD class="tr13 td185"><P class="p3 ft75">förgymnasial</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p518 ft13">gymnasial</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p184 ft26">eftergymnasial</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td186"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td187"><P class="p3 ft75">utb.*</P></TD>
<TD class="tr13 td188"><P class="p533 ft13">utb.</P></TD>
<TD class="tr13 td189"><P class="p16 ft75">utb.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p8 ft75">män</P></TD>
<TD class="tr13 td185"><P class="p534 ft75">23</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p518 ft75">49</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p163 ft49">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p8 ft75">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr13 td185"><P class="p534 ft75">19</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p518 ft75">48</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p163 ft49">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td186"><P class="p8 ft75">alla</P></TD>
<TD class="tr11 td187"><P class="p534 ft75">21</P></TD>
<TD class="tr11 td188"><P class="p518 ft75">48</P></TD>
<TD class="tr11 td189"><P class="p163 ft49">31</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p535 ft6">Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige, 2003. * inkl. okänd nivå.</P>
<P class="p536 ft12">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">De vanligaste funktionshindren</P>
<P class="p24 ft17">Bland funktionshindren är det rörelsehinder, astma och allergi samt annan överkänslighet som dominerar. Bland männen är hörsel- skador, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt dyslexi vanligast. Däremot är rörelsehinder vanligare bland kvinnor.</P>
<P class="p301 ft17">Bland de som har nedsatt arbetsförmåga är rörelsehinder van- ligast och mer än var åttonde person har astma eller allergi.<SPAN class="ft52">36</SPAN></P>
<P class="p61 ft17">Bland de kvarstående sökande med arbetshandikapp vid arbets- marknadsverket 2002 dominerade antalet personer och ungefär lika många kvinnor som män med handikappkoden ”övriga rörelse- hinder”.</P>
<P class="p537 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.2.8 </SPAN>Kvarstående sökande med arbetshandikapp, genom- snitt per månad 2002 fördelade efter handikappkod</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr19 td190"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td191"><P class="p493 ft74">män</P></TD>
<TD class="tr19 td192"><P class="p497 ft74">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr19 td193"><P class="p538 ft74">alla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td194"><P class="p14 ft13">11 <NOBR>hjärt-,</NOBR> kärl- och/eller lungsjukdomar</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p488 ft73">2 574</P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p497 ft73">894</P></TD>
<TD class="tr19 td195"><P class="p493 ft73">3 469</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">20 hörselskada/dövhet</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">428</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">318</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">746</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">21 barndomsdövhet</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">419</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">355</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">775</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">22 hörselskada</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">1 481</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">1 183</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">2 664</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">30 synskada</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">347</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">187</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">535</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">31 grav synskada</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">459</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">299</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">758</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">32 synsvaghet</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">762</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">432</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">1 194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">40 rörelsehinder</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">5 338</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">4 671</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">10 010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft13">41 rörelsehinder som kräver hjälpmedel</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">591</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">345</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">935</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">42 övriga rörelsehinder</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">18 630</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">18 767</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">37 397</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft13">51 övriga somatiskt rel. arbetshandikapp</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">9 328</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">9 258</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">18 586</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">61 psykiskt arbetshandikapp</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">5 918</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">5 221</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">11 140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">71 intellektuellt arbetshandikapp</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">6 556</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">2 986</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">8 431</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft13">81 socialmedicinskt arbetshandikapp</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">11 125</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">2 194</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">13 319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">91 astma/allergi/överkänslighet</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">779</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">1 064</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">1 843</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft13">92 dyslexi/spec. inlärningssvårigheter</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">1 797</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">922</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">2 718</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td194"><P class="p14 ft73">93 förvärvad hjärnskada</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p488 ft73">288</P></TD>
<TD class="tr13 td103"><P class="p497 ft73">112</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p493 ft73">400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td190"><P class="p14 ft73">Totalt</P></TD>
<TD class="tr2 td191"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr2 td192"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr2 td193"><P class="p493 ft73">114 918</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft9">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p522 ft17">Däremot är det stor skillnad mellan könen beträffande andra typer av arbetshandikapp som t.ex. socialmedicinska, intellektuella och <NOBR>hjärt-,</NOBR> kärl- och lungsjukdomar.</P>
<P class="p113 ft13"><SPAN class="ft51">36 </SPAN>a.a.</P>
<P class="p439 ft12">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">Anställda med lönebidrag och OSA</P>
<P class="p29 ft17">Det genomsnittliga antalet anställda med lönebidrag och OSA 2002 framgår av tabell 3.2.9.</P>
<P class="p240 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.2.9 </SPAN>Genomsnittligt antal anställda per månad med löne- bidrag och OSA, 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr13 td196"><P class="p8 ft75">år</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td197"><P class="p149 ft13">antal anställda med lönebidrag</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td198"><P class="p539 ft49">antal anställda med OSA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p149 ft76">män</P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p115 ft76">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p200 ft13">totalt</P></TD>
<TD class="tr19 td84"><P class="p540 ft76">män</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p114 ft26">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr19 td199"><P class="p159 ft76">totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td196"><P class="p8 ft76">2002</P></TD>
<TD class="tr2 td200"><P class="p208 ft76">32 810</P></TD>
<TD class="tr2 td201"><P class="p157 ft76">20 852</P></TD>
<TD class="tr2 td202"><P class="p115 ft76">53 662</P></TD>
<TD class="tr2 td203"><P class="p529 ft76">4 608</P></TD>
<TD class="tr2 td204"><P class="p488 ft76">1 376</P></TD>
<TD class="tr2 td205"><P class="p148 ft76">5 984</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft6">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p34 ft17">Det är flest män anställda både med lönebidrag och OSA.</P>
<P class="p6 ft17">Antalet anställda med lönebidrag år 2002 fördelade på arbets- givarkategorier framgår av tabell 3.2.10.</P>
<P class="p247 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.2.10 </SPAN>Genomsnittligt antal anställda per månad med löne- bidrag, 2002, fördelade på arbetsgivarkategorier</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr13 td206"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td189"><P class="p523 ft75">totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p8 ft75">statliga myndigheter</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p493 ft75">2 293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td207"><P class="p8 ft75">institutioner</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p493 ft75">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td207"><P class="p8 ft75">försäkringskassorna</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p493 ft75">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td207"><P class="p8 ft75">allmännyttiga org.</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p493 ft75">11 469</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td207"><P class="p8 ft75">kommunerna</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p493 ft75">8 594</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td207"><P class="p8 ft75">landstingen</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p493 ft75">1 022</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td207"><P class="p8 ft75">enskilda företag</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p493 ft75">26 935</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td207"><P class="p8 ft75">annan arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p493 ft75">2 642</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td206"><P class="p8 ft75">odefinierad</P></TD>
<TD class="tr2 td189"><P class="p493 ft75">160</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft6">Källa: AMS 2003.</P>
<P class="p4 ft17">Som framgår av tabellen är det flest anställda med lönebidrag hos enskilda företag. Den näst största arbetsgivarkategorin är allmän- nyttiga organisationer. Inom kultursektorn finns också många per- soner anställda med lönebidrag.</P>
<P class="p542 ft12">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Regionala skillnader</P>
<P class="p293 ft17">Enligt den undersökning som Arbetsmarknadsstyrelsen och Statis- tiska centralbyrån genomförde under det fjärde kvartalet 2002 är andelen funktionshindrade personer totalt liksom andelen funk- tionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga störst i Norrland och minst i Stockholms län. Skillnaderna är signifikanta.</P>
<P class="p537 ft55"><SPAN class="ft8">Tabell 3.2.11 </SPAN>Andel personer med och utan funktionshinder samt med och utan nedsatt arbetsförmåga fördelade efter bostadsregion, andelar i procent, 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr19 td208"><P class="p14 ft74">landsdel</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p3 ft74">andel personer</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p3 ft74">andel personer</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p3 ft74">andel personer</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p3 ft3">personer utan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft79">med funktions-</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft79">med funktions-</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft79">med funktions-</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p543 ft49">funktionshinder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft79">hinder totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft79">hinder och ned-</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft79">hinder utan</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft79">satt arbets-</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft79">nedsatt arbets-</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td210"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr0 td211"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr0 td211"><P class="p3 ft74">förmåga</P></TD>
<TD class="tr0 td211"><P class="p3 ft74">förmåga</P></TD>
<TD class="tr0 td210"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td55"><P class="p14 ft80">Stockholms</P></TD>
<TD class="tr21 td95"><P class="p491 ft80">18,2</P></TD>
<TD class="tr21 td95"><P class="p544 ft80">7,5</P></TD>
<TD class="tr21 td95"><P class="p491 ft80">10,8</P></TD>
<TD class="tr21 td55"><P class="p117 ft81">81,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p14 ft79">län</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p14 ft79">Mellan-</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p491 ft79">20,7</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p545 ft79">10,0</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p491 ft79">10,8</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p117 ft49">79,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p14 ft79">Sverige</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p14 ft79">Södra</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p491 ft79">22,3</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p545 ft79">10,6</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p491 ft79">11,7</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p117 ft49">77,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p14 ft79">Sverige</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p14 ft79">Västra</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p491 ft79">20,1</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p544 ft79">9,6</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p491 ft79">10,5</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p117 ft49">79,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p14 ft79">Sverige</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p14 ft79">Norra</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p491 ft79">23,3</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p545 ft79">12,4</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p491 ft79">10,9</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p117 ft49">76,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td210"><P class="p14 ft74">Sverige</P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr9 td210"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p546 ft9">Källa: AMS och SCB, 2003.</P>
<P class="p547 ft17">I Mellansverige är andelen kvinnor med nedsatt arbetsförmåga större än andelen män. I de övriga regionerna finns ingen säker- ställd skillnad mellan kvinnor och män.<SPAN class="ft52">37</SPAN></P>
<P class="p243 ft4">Kvarstående sökande med arbetshandikapp i augusti 2003</P>
<P class="p548 ft17">I augusti månad 2003 var 57 087 personer anställda med löne- bidrag.<SPAN class="ft52">38 </SPAN>Av dessa var 35 058 män och 22 029 kvinnor. Samma månad var 6 051 personer anställda i offentligt skyddat arbete, OSA, varav 4 651 män och 1 400 kvinnor.</P>
<P class="p61 ft17">Vid Samhall var 23 084 personer anställda. Antalet arbetslösa personer med arbetshandikapp uppgick till 20 698 personer.</P>
<P class="p549 ft13"><SPAN class="ft63">37</SPAN><SPAN class="ft65">a.a.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">38</SPAN><SPAN class="ft65">AMS arbetsmarknadsdata, augusti 2003, hela riket.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft20"><SPAN class="ft20">3.3</SPAN><SPAN class="ft39">Uppgifter, mål och resultat</SPAN></P>
<P class="p341 ft4">Uppdraget</P>
<P class="p551 ft17">Utredaren ska pröva om nuvarande arbetsmarknadspolitiska program är effektiva på dagens arbetsmarknad så att personer med nedsatt arbetsförmåga därigenom får det stöd som gör det möjligt för dem att försörja sig med eget arbete. Utredaren ska vid behov föreslå förändringar.</P>
<P class="p401 ft17">Utredaren ska pröva om målen för det flexibla lönebidraget uppfylls.</P>
<P class="p378 ft55">Utredaren ska föreslå åtgärder som kan innebära att fler an- ställda med lönebidrag får möjlighet att övergå till osubventio- nerad anställning.</P>
<P class="p324 ft4">Uppgifter, mål och resultat</P>
<P class="p442 ft17">Målen för Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga fastställs genom riksdagens och regeringens styrning av arbetsmarknadspolitiken i den årliga budgetprocessen.</P>
<P class="p6 ft17">Vid införandet av det flexibla lönebidragssystemet 1991 anförde regeringen att</P>
<P class="p469 ft36">Ett system med flexibla lönebidrag bör kunna innebära att fler lönebidragsanställda får möjlighet att övergå till ickesubventionerade arbeten, bl.a. genom att fler placeringar kan ske hos arbetsgivare, som kan ta ett kostnadsansvar och betala lönen för den som har rehabili- terats och kan hävda sig utan bidraget.<SPAN class="ft52">39</SPAN></P>
<P class="p470 ft17">Det föredragande statsrådet underströk att:</P>
<P class="p469 ft36">ett flexibelt bidrag inte får tillämpas så att flexibiliteten innebär en höjning av det genomsnittliga bidraget. Tvärtom är avsikten att skapa utrymme för att antalet sysselsatta med lönebidrag ska kunna öka.<SPAN class="ft82">40</SPAN></P>
<P class="p552 ft13"><SPAN class="ft63">39</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1990/91:100: bil. 12. bet. 1990/91:AU12.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">40</SPAN><SPAN class="ft65">a.a.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Statsmakternas styrning av arbetsmarknadspolitiken</P>
<P class="p24 ft17">Arbetsmarknadspolitikens roll, uppgifter, inriktning och över- gripande mål avgörs ytterst av riksdagen och regeringen. Stats- makterna styr arbetsmarknadspolitiken bl.a. genom olika författ- ningar, genom den ekonomiska styrningen och genom att be- stämma de organisatoriska ramarna för genomförandet.</P>
<P class="p272 ft17">Riksdagen har genom de arbetsmarknadspolitiska programmen övergripande reglerat arbetsmarknadspolitiken i landet. I lagen om arbetsmarknadspolitiska program anges att programmen syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. Programmen handhas av Arbetsmarknadsverket om inte något annat bestäms.<SPAN class="ft52">41 </SPAN>Arbetsmarknadsverket genomför därmed mer- parten av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inklusive arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbets- förmåga.</P>
<P class="p25 ft4">Arbetsmarknadsverket</P>
<P class="p275 ft17">Arbetsmarknadsverkets organisation, ledning och uppgifter fram- går av verkets instruktion.<SPAN class="ft52">42 </SPAN>Närmare om Arbetsmarknadsverkets uppgifter framgår av förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.</P>
<P class="p271 ft17">Arbetsmarknadsverket (AMV) är en organisation i flera nivåer som består av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och en länsarbets- nämnd i varje län. I länsarbetsnämnderna ingår den offentliga arbetsförmedlingen (Af).</P>
<P class="p301 ft17">År 2002 fanns drygt 9 000 årsarbetskrafter i Arbetsmarknads- verket.</P>
<P class="p243 ft4">Arbetsmarknadsstyrelsen</P>
<P class="p24 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för all- männa arbetsmarknadsfrågor. Arbetsmarknadsstyrelsen är också chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna. Som chefsmyndighet är Arbetsmarknadsstyrelsen, inför regeringen, ytterst ansvarig för hela verkets verksamhet.</P>
<P class="p553 ft13"><SPAN class="ft63">41</SPAN><SPAN class="ft65">Lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">42</SPAN><SPAN class="ft65">Förordningen (2001:623) med instruktion för Arbetsmarknadsverket.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">I Arbetsmarknadsstyrelsens uppgifter ingår särskilt att leda, samordna och utveckla den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inom landet och se till att den bedrivs effektivt. Vidare ska Arbetsmarknadsstyrelsen sätta upp mål och riktlinjer för verksam- heten vid respektive länsarbetsnämnd och fördela de ekonomiska och andra resurser som Arbetsmarknadsverket har till sitt för- fogande. Arbetsmarknadsstyrelsen ska följa upp och utvärdera resultatet av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och med- dela de internadministrativa föreskrifter och andra beslut som be- hövs för att uppnå samordning, rationaliseringar och enhetlighet inom Arbetsmarknadsverket.</P>
<P class="p313 ft17">Enligt en författningsändring som trädde i kraft den 1 december 2002, ska Arbetsmarknadsstyrelsen samverka med Riksförsäkrings- verket, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen i syfte att uppnå en effektivare användning av de tillgängliga resurserna.<SPAN class="ft52">43</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsen leds av en styrelse med fullt ansvar. Styrelsen består av högst elva ledamöter. Bland ledamöterna ska det finnas personer med särskild insikt i förhållandena på arbets- marknaden. Generaldirektören, som under styrelsen är chef för Arbetsmarknadsstyrelsen, ansvarar för och leder den löpande verk- samheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.<SPAN class="ft52">44</SPAN></P>
<P class="p7 ft4">Länsarbetsnämnden – LAN</P>
<P class="p442 ft17">I Arbetsmarknadsverket finns 21 länsarbetsnämnder (LAN). Länsarbetsnämnden är länsmyndighet för allmänna arbetsmark- nadsfrågor. Den har till särskild uppgift att bl.a. leda, samordna och utveckla den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i länet och se till att den bedrivs effektivt. I länsarbetsnämnden ingår den offent- liga arbetsförmedlingen. Totalt finns det 418 arbetsförmedlingar (2003). Arbetsmarknadsstyrelsen kan bestämma att det vid vissa länsarbetsnämnder bl.a. ska finnas särskilda resurser för arbetslivs- inriktad rehabilitering.</P>
<P class="p288 ft17">Länsarbetsnämnden leds av länsarbetsdirektören som är chef för myndigheten. Länsarbetsdirektören rapporterar till Arbetsmark- nadsstyrelsens generaldirektör. Vid länsarbetsnämnden finns en styrelse. Styrelsens ordförande är landshövdingen och består</P>
<P class="p348 ft3"><SPAN class="ft63">43</SPAN><SPAN class="ft71">2 b § förordningen (2002:754) om ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">44</SPAN><SPAN class="ft65">Förordningen (2001:623) med instruktion för Arbetsmarknadsverket..</SPAN></P>
<P class="p34 ft12">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">därutöver av länsarbetsdirektören och högst nio andra ledamöter. Bland ledamöterna ska det finnas personer som har särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft52">45</SPAN></P>
<P class="p243 ft4">Arbetsmarknadsnämnden</P>
<P class="p554 ft17">Arbetsmarknadsnämnden är ett samarbetsorgan på kommunal nivå. Nämnden ska bl.a. medverka till att målen för den nationella arbetsmarknadspolitiken uppnås och skapa samsyn mellan olika aktörer för att främja att varje individs arbetsförmåga tas tillvara. Arbetsmarknadsnämnden ska mobilisera det lokala arbetsmark- nadsutbudet.<SPAN class="ft52">46</SPAN></P>
<P class="p23 ft4">Delegation för arbetslivsinriktad rehabilitering</P>
<P class="p554 ft17">Enligt Arbetsmarknadsverkets instruktion ska det finnas en dele- gation för arbetslivsinriktad rehabilitering (DAR) dels hos Arbets- marknadsstyrelsen, dels regionalt hos varje länsarbetsnämnd.<SPAN class="ft52">47</SPAN></P>
<P class="p22 ft17">Delegationen är rådgivande och ska särskilt följa och stödja ut- vecklingen av anställningsfrämjande insatser för personer med funktionshinder. Vidare ska delegationen verka för en samordning av statliga, kommunala och andra insatser som görs för att ta till- vara arbetsförmågan hos personer med funktionshinder.<SPAN class="ft52">48</SPAN></P>
<P class="p272 ft17">Centrala DAR ska dessutom sprida information om personer med funktionshinder och deras levnadsförhållanden.</P>
<P class="p61 ft55">Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnden får överlämna åt delegationen att besluta i frågor inom delegationens verksam- hetsområde.</P>
<P class="p395 ft17">Delegationen består av en ordförande och det antal ledamöter som Arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden bestämmer. I den regionala DAR ska det finnas företrädare för arbets- marknadens parter och handikapporganisationer.</P>
<P class="p555 ft13"><SPAN class="ft63">45</SPAN><SPAN class="ft65">a.a.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">46</SPAN><SPAN class="ft69">a.a.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">47</SPAN><SPAN class="ft69">a.a.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">48</SPAN><SPAN class="ft65">För regionala DAR inom länet.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">Grunden för arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken</P>
<P class="p29 ft17">Arbets- och kompetenslinjen är, enligt regeringen, grunden för den svenska arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken. Med arbets- och kompetenslinjen menas att aktiva insatser för att få arbetslösa i arbete prioriteras framför passivt understöd. Det innebär att an- ställning normalt går före åtgärd.<SPAN class="ft52">49</SPAN></P>
<P class="p7 ft4">Arbetsmarknadspolitikens uppgifter</P>
<P class="p556 ft17">Arbetsmarknadspolitikens uppgifter är:</P>
<P class="p449 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">matchning,</SPAN></P>
<P class="p557 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">öka de arbetslösas kunskaper, och</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">stödja dem som har svårast att få ett arbete.</SPAN></P>
<P class="p247 ft55">Enligt regeringen är arbetsmarknadspolitikens första och viktigaste uppgift att förmedla arbete till arbetslösa och arbetskraft till arbetsgivarna. Det handlar om förmågan att sammanföra – matcha</P>
<P class="p558 ft17">– arbetslösa individer med lediga jobb.</P>
<P class="p261 ft17">Arbetsmarknadspolitikens andra uppgift är att underlätta an- passningen på arbetsmarknaden genom att öka de arbetslösas kompetens.</P>
<P class="p261 ft17">Den tredje uppgiften är att stödja individer som har svårast att få ett arbete. Bland dessa finns bl.a. personer med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Regeringen anför om den tredje uppgiften att:</P>
<P class="p559 ft36">Arbetsmarknadspolitiken kan och bör underlätta för alla mänskliga resurser att utnyttjas till fullo. För samhället är varje krona som produceras ett bidrag till samhällets gemensamma försörjning. Allas insatser behövs… Att tillvarata alla individers vilja till egen försörjning genom arbete är således nödvändigt om det ska vara möjligt att åstadkomma en långsiktigt hög tillväxt.<SPAN class="ft52">50</SPAN></P>
<P class="p560 ft13"><SPAN class="ft63">49</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU7, rskr. 1999/2000:230.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">50</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU7, rskr. 1999/2000:230.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Närmare om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten</P>
<P class="p293 ft17">Som redan nämnts anger regeringen Arbetsmarknadsverkets upp- gifter närmare i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Av förordningen framgår den arbetsmarknads- politiska verksamhetens huvuduppgifter, utformning, former, handlingsplaner m.m.<SPAN class="ft52">51</SPAN></P>
<P class="p326 ft4">Huvuduppgifter</P>
<P class="p332 ft17">Den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens huvuduppgifter är att:</P>
<P class="p561 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">effektivt sammanföra den som söker arbete med den som söker arbetskraft,</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">främja sysselsättning och kompetensutveckling för arbetslösa personer på en effektiv och flexibel arbetsmarknad,</SPAN></P>
<P class="p283 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och förhindra utslagning från arbetsmarknaden,</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">motverka långa tider utan reguljärt arbete, och</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">motverka en könsuppdelad arbetsmarknad och på andra sätt bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män samt till ökad mångfald i arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p562 ft4">Utformning</P>
<P class="p332 ft17">Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska utformas så att:</P>
<P class="p561 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">den stärker den enskildes möjligheter att få eller behålla ett reguljärt arbete som så nära som möjligt ansluter till hans eller hennes förutsättningar och önskemål,</SPAN></P>
<P class="p284 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">den inte snedvrider konkurrensförutsättningarna för annan verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">risken för att reguljära arbetstillfällen trängs undan blir så liten som möjligt,</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">den anpassas till skilda förutsättningar och behov i olika delar av landet,</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">den är förenligt med målen för ett ekologiskt hållbart Sverige.</SPAN></P>
<P class="p563 ft13"><SPAN class="ft51">51 </SPAN>Förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.</P>
<P class="p439 ft12">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p484 ft4">Former</P>
<P class="p564 ft17">Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bedrivs i form av:</P>
<P class="p365 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">platsförmedling,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">vägledning,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">arbetsmarknadspolitiska program,</SPAN></P>
<P class="p557 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">arbetslivsinriktad rehabilitering,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">arbetslivstjänster, och</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">vissa anställningsfrämjande åtgärder, m.m.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4">Handlingsplaner</P>
<P class="p565 ft17">I samråd med den person som söker arbete ska länsarbetsnämnden upprätta en individuell handlingsplan. Handlingsplanen ska upp- rättas senast inom tre månader från det att den enskilde anmäler sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. Av handlingsplanen ska den arbetssökandes skyldigheter och planerade aktiviteter framgå. Arbetsmarknadsstyrelsen utfärdar föreskrifter om handlingsplanernas närmare innehåll och hur de ska följas upp.</P>
<P class="p7 ft4">Arbetsmarknadspolitiska program</P>
<P class="p442 ft17">Arbetet med förenklingar av det arbetsmarknadspolitiska regel- verket har varit ett återkommande inslag i utvecklingen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna under senare år. Ambitionen har varit att regelverket ska minskas, förenklas och inriktas på arbetsmarknadspolitikens huvuduppgifter. Inrättandet av de arbetsmarknadspolitiska programmen år 2000 var ett led i detta arbete. Författningsbestämmelser om de arbetsmarknadspolitiska programmen finns i bl.a. lagen<SPAN class="ft52">52 </SPAN>och i förordningen<SPAN class="ft52">53 </SPAN>om arbetsmarknadspolitiska program samt i förordningen om anställ- ningsstöd.<SPAN class="ft52">54</SPAN></P>
<P class="p566 ft13"><SPAN class="ft63">52</SPAN><SPAN class="ft65">Lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">53</SPAN><SPAN class="ft69">Förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">54</SPAN><SPAN class="ft65">Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p567 ft17">I förslaget till de arbetsmarknadspolitiska programmen anförde regeringen att:</P>
<P class="p568 ft36">arbetsmarknadspolitiken i högre grad ska styras genom att riksdag och regering utformar ett tydligt och överblickbart regelverk (lagar och förordningar), anger prioriteringar, ställer upp tydliga och upp- följningsbara mål och anvisar medel. Reglerna för de arbetsmarknads- politiska åtgärderna, som föreslås benämnas arbetsmarknadspolitiska program, bör utformas så att de bidrar till att uppfylla de nationella målen för arbetsmarknadspolitiken. De ska anpassas till den enskildes behov och de lokala förutsättningarna och möjliggöra samverkan med andra aktörer som arbetsgivare, arbetsmarknadens parter, försäkrings- kassan, kommuner samt utbildningsväsendet.<SPAN class="ft52">55</SPAN></P>
<P class="p24 ft17">Enligt regeringen ska insatserna inom de olika programmen kunna kombineras för att den önskvärda effekten – att deltagare i programmen snabbare kommer i arbete – ska kunna åstad- kommas.<SPAN class="ft52">56</SPAN></P>
<P class="p569 ft4">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbets- förmåga</P>
<P class="p548 ft17">I förordningen om särskilda insatser för personer med arbets- handikapp<SPAN class="ft52">57 </SPAN>är de närmare bestämmelserna om arbetsmarknads- politiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga samlade.</P>
<P class="p61 ft17">Programmen omfattar stöd och andra insatser som syftar till att kompensera den nedsättning i arbetsförmågan som kan finnas hos personer med funktionshinder och att stärka dessa personers möj- ligheter att få eller behålla ett arbete. En person med arbetshandi- kapp är, enligt förordningen, den som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och som därför har eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla ett arbete.</P>
<P class="p301 ft55">Insatserna ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverade och får göras bara när de framstår som lämpliga både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv.</P>
<P class="p61 ft55">I förordningen anges bl.a. om lönebidrag att länsarbetsnämnden ska verka för att en anställd med lönebidrag övergår till en anställ- ning utan lönebidrag. För att underlätta en sådan övergång ska en</P>
<P class="p570 ft13"><SPAN class="ft63">55</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1999/2000:1, utgiftsområde 13.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">56</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 1999/2000:1, utgiftsområde 13 och prop. 1999/2000:98.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">57</SPAN><SPAN class="ft65">Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">individuell handlingsplan upprättas när den enskilde anvisas an- ställningen.</P>
<P class="p6 ft17">Även för den som har skyddat arbete ska länsarbetsnämnden regelbundet pröva om individen kan övergå till en annan anställ- ning.<SPAN class="ft52">58</SPAN></P>
<P class="p571 ft17">De arbetsmarknadspolitiska insatserna ska, enligt regeringen, präglas av respekt för individen, rättstrygghet och en tydlig arbets- och kompetenslinje.<SPAN class="ft52">59</SPAN></P>
<P class="p249 ft4">Arbetsmarknadspolitikens mål</P>
<P class="p442 ft17">Enligt regeringen är arbetsmarknadspolitiken en viktig del av den ekonomiska politiken. Ekonomisk politik delas upp i stabili- <NOBR>serings-,</NOBR> allokerings- och fördelningspolitik.<SPAN class="ft52">60 </SPAN>Inom arbetsmark- nadspolitiken finns en rad insatser och program som bidrar till målsättningen om en god ekonomisk tillväxt, full sysselsättning och minskad arbetslöshet i alla delar av landet.</P>
<P class="p5 ft17">Arbetsmarknadspolitiken ska tillsammans med övriga politikom- råden bidra till att målet för den ekonomiska politiken uppnås. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning och ökat välstånd genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt.</P>
<P class="p6 ft17">Regeringens övergripande mål för arbetsmarknads- och arbets- livspolitiken är att andelen reguljärt sysselsatta i befolkningen i åldern <NOBR>20–64</NOBR> år ska öka till 80 procent år 2004 – därefter är målet full sysselsättning.<SPAN class="ft52">61</SPAN></P>
<P class="p572 ft13"><SPAN class="ft63">58</SPAN><SPAN class="ft65">a.a.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">59</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 2001/02:1, utgiftsområde 13.</SPAN></P>
<P class="p573 ft12"><SPAN class="ft63">60</SPAN><SPAN class="ft83">Stabiliseringspolitik innebär att över tiden utjämna utnyttjandet av ekonomiska resurser. Allokeringspolitik innebär att ekonomins resurser fördelas dit de bäst bidrar till ekonomisk tillväxt. Fördelningspolitikens uppgift är att fördela de resurser som skapas mellan kvinnor och män samt regioner. Den ska också se till att alla får vara med och bidra till sin försörj- ning. Arbetsmarknadspolitiken innehåller alla dessa delar. Prop. 1999/2000:98.</SPAN></P>
<P class="p573 ft49"><SPAN class="ft63">61</SPAN><SPAN class="ft84">Regeringen fastslog 1996 det s.k. arbetslöshetsmålet. Det innebar att den öppna arbets- lösheten i landet skulle halveras till år 2000. År 1998 kompletterades arbetslöshetsmålet med ytterligare ett mål – sysselsättningsmålet – att andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år ska öka från 74 procent 1997 till 80 procent 2004. Finansiell styrning – finansiella restriktioner som gäller för en verksamhet för att nå vissa mål.</SPAN></P>
<P class="p34 ft12">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Arbetsmarknadspolitiken i verksamhetsstrukturen</P>
<P class="p293 ft17">Statsmakternas årliga styrning av arbetsmarknadspolitiken genom- förs genom den ekonomiska styrningen inom ramen för den statliga budgetprocessen. Den ekonomiska styrningen i staten är ytterst ett medel för politikens förverkligande. Den ekonomiska styrningen ska skapa förutsättningar för god kontroll av statens finanser, resursfördelning i enlighet med politiska prioriteringar samt hög produktivitet och effektivitet i användandet av statens resurser. Ekonomisk styrning i staten består av den finansiella styrningen<SPAN class="ft52">62 </SPAN>samt mål- och resultatstyrningen.<SPAN class="ft52">63</SPAN></P>
<P class="p574 ft55">Mål- och resultatstyrning i staten genomförs sedan några år i en verksamhetsstruktur i tre olika nivåer. Mål formuleras för samtliga tre nivåer. Nivåerna är:</P>
<P class="p575 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">politikområden, PO,</SPAN></P>
<P class="p95 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">verksamhetsområden, VO och</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">verksamhetsgrenar, VG.</SPAN></P>
<P class="p47 ft17">Politikområden är indelning av statlig verksamhet i politiskt rele- vanta områden. Målen för politikområdena beslutas av riksdagen och är nationella mål. De är oftast generella och gäller t.ex. alla arbetslösa. Det är riksdagen som fattar beslut om indelningen av politikområden och mål för respektive politikområde.</P>
<P class="p301 ft17">Först på verksamhetsområdesnivå blir målen mer konkreta. Verksamhetsområden är väl avgränsade verksamheter inom ett politikområde som bidrar till att målet för politikområdet uppnås. På verksamhetsområdesnivå kan målen avse såväl effekter som pre- stationer.</P>
<P class="p301 ft17">Verksamhetsgrenar är väl avgränsade verksamheter inom ett verksamhetsområde som bidrar till att målet för verksamhets- området uppnås. På verksamhetsgrensnivå kan mål formuleras även rörande kvalitet, service etc. i handläggningen. Denna typ av mål beslutas av regeringen.</P>
<P class="p22 ft55">För verksamhetsgrenarna (VG) fattar regeringen varje år beslut om mål och återrapporteringskrav och de ekonomiska resurser som respektive myndighet har till sitt förfogande för att genomföra</P>
<P class="p576 ft3"><SPAN class="ft63">62</SPAN><SPAN class="ft64">Finansiell styrning – finansiella restriktioner som gäller för en verksamhet för att nå vissa mål.</SPAN></P>
<P class="p462 ft13"><SPAN class="ft63">63</SPAN><SPAN class="ft85">Mål- och resultatstyrning – styrning som innebär att mål anges, att resultatet följs upp och/eller utvärderas samt att bedömningar görs beträffande vilka åtgärder som behöver vid- tas.</SPAN></P>
<P class="p463 ft12">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">verksamheten. Regeringens beslut överlämnas till myndigheten i ett regleringsbrev.</P>
<P class="p6 ft17">Arbetsmarknadspolitiken utgör ett politikområde. Målet för politikområdet är en väl fungerande arbetsmarknad med full syssel- sättning och god ekonomisk tillväxt. Målet utgör, enligt regeringen, en sammanfattning av de uppgifter för den framtida arbetsmarknadspolitiken som riksdagen ställde sig bakom våren 2000.<SPAN class="ft52">64 </SPAN>För att uppnå målet för politikområdet är arbetsmarknads- politikens uppgift bl.a. att</P>
<P class="p473 ft36">stödja dem som har det svårast att få ett arbete. Genom att ta till vara under- och outnyttjade resurser på arbetsmarknaden ökar samhällets gemensamma produktion och därmed tillskottet till den gemensamma försörjningen<SPAN class="ft17">.</SPAN><SPAN class="ft52">65</SPAN></P>
<P class="p577 ft17">Politikområdet Arbetsmarknadspolitik<SPAN class="ft52">66 </SPAN>har för den verksamhet som genomförs av Arbetsmarknadsverket inte delats in i verksam- hetsområden men har flera verksamhetsgrenar. Därmed är det målen för och resultaten av Arbetsmarknadsverkets verksamhets- grenar som ska bidra till att målet för politikområdet uppnås.</P>
<P class="p261 ft17">Arbetsmarknadsverket verksamhet är indelad i fem verksamhets- grenar:</P>
<P class="p578 ft17"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft86">matchning på arbetsmarknaden,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft86">kompetenshöjande insatser,</SPAN></P>
<P class="p454 ft4"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft87">stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden,</SPAN></P>
<P class="p557 ft17"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft86">tillsyn och kontroll av arbetslöshetsförsäkringen,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft86">avgiftsfinansierad verksamhet Arbetslivstjänster, Aske kursgård och tjänsteexport.</SPAN></P>
<P class="p247 ft17">De Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga finns i verksamhetsgrenen – stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden. Regeringens verksamhetsmål och återrapporteringskrav åren 2001 – 2003 framgår av uppställningen i tabell 3.3.1.</P>
<P class="p579 ft3"><SPAN class="ft63">64</SPAN><SPAN class="ft88">Prop. 1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU7, rskr. 1999/2000:230, Prop. 2000/01:1, utg. omr. 13.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">65</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 2000/2001:1, utgiftsområde 13.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">66</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 2002/03:1, utgiftsområde 13.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.3.1 </SPAN>verksamhetsmål samt återrapporteringskrav för arbets- marknadspolitiska program för personer med nedsatt arbets- förmåga <NOBR>2001–2003</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr9 td160"><P class="p88 ft13">År</P></TD>
<TD class="tr9 td212"><P class="p3 ft49">Mål för verksamhetsgrenen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td213"><P class="p3 ft49">Återrapporteringskrav</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td54"><P class="p88 ft89">2001</P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td215"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p88 ft3">Mål</P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p3 ft90">Målet är att minst 57 000 arbetshandikappade perso-</P></TD>
<TD class="tr0 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td215"><P class="p3 ft90">antal arbetshandikappade i subventionerad anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft90">ner per månad ska ha lämplig sysselsättning under år</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft91">ning,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft90">2001 för beloppet som tilldelas under anslaget 22:4</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">antalet övergångar till osubventionerat arbete från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft91">särskilda insatser för arbetshandikappade</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft91">anställning med lönebidrag.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p88 ft13">Mål</P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft90">Målet är att den genomsnittliga bidragsnivån i löne-</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">genomsnittlig bidragsandel som lämnas till andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft90">bidrag som lämnas till andra arbetsgivare än allmän-</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft91">arbetsgivare än allmännyttiga organisationer,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft90">nyttiga organisationer ska uppgå till högst 58 procent</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">genomsnittlig bidragsandel som lämnas till allmän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft91">av den bidragsgrundande lönekostnaden</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft91">nyttiga organisationer.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p88 ft3">2002</P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td215"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p88 ft3">Mål</P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p3 ft90">Målet är att i genomsnitt minst 59 000 arbetshandi-</P></TD>
<TD class="tr0 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td215"><P class="p3 ft90">antal arbetshandikappade i subventionerad anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft90">kappade personer per månad ska ha lämplig syssel-</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft91">ning,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft90">sättning under år 2002 för beloppet som tilldelas</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">redovisning av antal personer, vilka arbetsplatser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft90">under anslaget 22:4 särskilda insatser för arbets-</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft90">(branscher) och vilka personer som får del av hjälp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p3 ft49">handikappade.</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p3 ft90">medel på arbetsplatsen, stöd till personligt biträde,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p3 ft90">SIUS och särskilt stöd vid start av näringsverksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p3 ft49">för arbetshandikappade.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p88 ft13">Mål</P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft90">Målet är att andelen övergångar från lönebidrag till</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">antal och andel övergångar från lönebidrag till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft90">osubventionerat arbete ska öka jämfört med före-</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft91">osubventionerat arbete,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft90">gående år samt att omprövningsbeslut i genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">redovisning av antal övergångar från lönebidrag till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft91">ska ha en lägre nivå är föregående beslut.</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft90">osubventionerat arbete utifrån lönebidragets längd,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft49">redovisning av den genomsnittliga nivån i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft90">omprövningsbeslutet jämfört med den genomsnittliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p3 ft90">nivån i de föregående besluten uppdelat på allmän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p3 ft49">nyttiga och övriga arbetsgivare.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p88 ft3">2003</P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td215"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p88 ft3">Mål</P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p3 ft49">Målet är att i genomsnitt minst</P></TD>
<TD class="tr0 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td215"><P class="p3 ft90">antal arbetshandikappade kvinnor och män uppdelat i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft90">60 000 kvinnor och män med arbetshandikapp per</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft90">anställningar med lönebidrag och annan subventione-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p3 ft90">månad ska ha lämplig sysselsättning under år 2003</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p3 ft90">rad anställning fördelat på arbetsgivarkategori,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft90">för beloppet som tilldelas under anslaget 22:4 sär-</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">redovisning av antal personer fördelat på branscher</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft91">skilda insatser för arbetshandikappade.</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft90">som får del av hjälpmedel på arbetsplatsen, stöd till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p3 ft90">personligt biträde, SIUS och särskilt stöd vid start av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p3 ft49">näringsverksamhet för arbetshandikappade.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p88 ft13">Mål</P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft90">Målet är att andelen övergångar från lönebidrag till</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">antal och andel övergångar från lönebidrag till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft90">osubventionerat arbete ska öka jämfört med före-</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft91">osubventionerat arbete,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft90">gående år samt att omprövningsbeslut i genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">redovisning av antal övergångar från lönebidrag till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft90">ska ha en lägre bidragsnivå än föregående beslut.</P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft90">osubventionerat arbete utifrån lönebidragets längd,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft49">redovisning av den genomsnittliga nivån i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft90">omprövningsbeslutet jämfört med den genomsnittliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p3 ft90">nivån i de föregående besluten uppdelat på allmän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p3 ft49">nyttiga och övriga arbetsgivare,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">genomsnittlig bidragsandel som lämnas till andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p3 ft91">arbetsgivare än allmännyttiga organisationer,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p3 ft90">genomsnittlig bidragsandel som lämnas till allmän-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p581 ft49">nyttiga organisationer</P>
<P class="p582 ft13">Källa: Regleringsbrev för Arbetsmarknadsverket, budgetåren 2001, 2002, 2003.</P>
<P class="p583 ft12">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">Av uppställningen ovan framgår att målet om ett i genomsnitt minsta antal sysselsatta personer ligger fast under samtliga tre budgetår. Däremot ökar volymerna för varje år.</P>
<P class="p6 ft17">Även mål om som avser bidragsnivå finns med alla tre åren. Skillnaden är att 2001 fanns det ett mål för den genomsnittliga bidragsnivån, exklusive de allmännyttiga organisationerna. För år 2002 och 2003 gäller däremot att bidragsnivån ska vara lägre efter ett omprövningsbeslut.</P>
<P class="p5 ft17">År 2002 återinfördes ett mål om övergångar från anställning med lönebidrag till osubventionerat arbete. Enligt målet ska andelen övergångar till osubventionerat arbete öka jämfört med föregående år. År 1997 var det år det senast fanns ett verksamhetsmål för över- gångar. Då var målet att andelen övergångar från anställning med lönebidrag för arbetshandikappade till osubventionerat arbete på den reguljära arbetsmarknaden skulle uppgå till minst 3 procent under budgetåret. (Se tabell 3.3.1) Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen var det emellertid, även under de år det inte fanns något verksam- hetsmål för övergångar, en önskvärd utveckling att tre procent av de anställda med lönebidrag skulle övergå till osubventionerat arbete varje år.<SPAN class="ft52">67</SPAN></P>
<P class="p584 ft17">I sin strategi för att nå verksamhetsmålet för sysselsättning för arbetshandikappade 2003 ökar Arbetsmarknadsverket betoningen på arbetet med övergångar:</P>
<P class="p585 ft92">Eftersom samtliga län redan vid ingången av året ligger väl till med måluppfyllelsen när det gäller volymmålet kan det ske en ökad foku- sering på arbetet med övergångar till osubventionerat arbete. Fortsatt kvalitetssäkringsarbete med hanteringen av lönebidragen med tätare uppföljning och omprövning ska leda till ökade möjligheter till över- gångar från lönebidrag till osubventionerat arbete. En strategi handlar om att följa upp varje lönebidrag och fokusera på de möjligheter som arbetsgivarna har att anställa utan stöd. Utvecklingen på varje arbets- förmedling med införandet av operativa mål ska stödja detta.</P>
<P class="p586 ft36">God kompetens hos handläggare och arbete enligt kvalitetskraven ska också leda till minskade bidragsnivåer.<SPAN class="ft52">68</SPAN></P>
<P class="p587 ft13"><SPAN class="ft63">67</SPAN><SPAN class="ft65">AMV:s årsredovisning för 2001.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">68</SPAN><SPAN class="ft65">AMS strategi för att nå verksamhetsmålen 2003.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Verksamhetsmål åren 1997 – 2000</P>
<P class="p293 ft17">Även innan verksamhetsgrenarna infördes i samband med den nya strukturen 2001 fanns årliga volymmål för insatserna för personer med arbetshandikapp. Som nämnts ovan fanns det år 1997 ett mål för övergång från anställning med lönebidrag till osubventionerat arbete. Målet var att minst tre procent skulle övergå till osubven- tionerat arbete.</P>
<P class="p301 ft17">Volymmålet är det mål för verksamheten som varit styrande utan avbrott åren 1997 – 2003.</P>
<P class="p243 ft4">Regeringens förslag till förändringar i verksamhetsstrukturen</P>
<P class="p275 ft17">I budgetpropositionen hösten 2003 föreslår regeringen att målet för politikområdet arbetsmarknadspolitik ska formuleras om till ”arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en väl fungerande arbets- marknad”. Regeringen vill på det sättet att arbetsmarknadspolitiken ska få en tydligare inriktning mot huvuduppgiften som är match- ning av lediga jobb och arbetssökande.</P>
<P class="p301 ft17">Regeringen aviserade även sin avsikt att införa tre verksamhets- områden för arbetsmarknadspolitiken fr.o.m. 2004.<SPAN class="ft52">69</SPAN></P>
<P class="p243 ft4">Den finansiella styrningen</P>
<P class="p275 ft17">För administrationen av AMV:s verksamhet tilldelas verket ett för- valtningsanslag. Medel för de olika insatserna för personer med nedsatt arbetsförmåga tilldelas över ett annat anslag – anslaget 22:4 för särskilda insatser för arbetshandikappade. Se tabell 3.3.2.</P>
<P class="p588 ft13"><SPAN class="ft51">69 </SPAN>Prop. 2003/04:, utgiftsområde 13.</P>
<P class="p439 ft12">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.3.2 </SPAN>Anslaget 22:4 för särskilda insatser för arbets- handikappade, tusental kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr9 td157"><P class="p14 ft3">År</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p589 ft3">ingående</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p153 ft3">stats-</P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p10 ft3">tilläggs-</P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p505 ft3">indragning</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p96 ft3">totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td218"><P class="p498 ft3">Utfall</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p154 ft26">utgående ram-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td157"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p589 ft60">ramöver-</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p120 ft60">budget</P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p10 ft60">budget</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p96 ft60">tilldelade</P></TD>
<TD class="tr20 td218"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p154 ft60">överförings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td157"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p589 ft60">förings-</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p96 ft60">medel</P></TD>
<TD class="tr20 td218"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p154 ft60">belopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td153"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p589 ft3">belopp</P></TD>
<TD class="tr0 td160"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr0 td219"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr0 td202"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr0 td220"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr0 td221"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr0 td188"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td157"><P class="p14 ft89">1998</P></TD>
<TD class="tr21 td84"><P class="p504 ft89">254 982</P></TD>
<TD class="tr21 td54"><P class="p120 ft89">6 596</P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p9 ft81">798</P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p3 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p152 ft89">- 254 982</P></TD>
<TD class="tr21 td163"><P class="p3 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p590 ft89">6 291 867</P></TD>
<TD class="tr21 td33"><P class="p517 ft89">304 931</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td157"><P class="p14 ft60">1999</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p504 ft60">304 931</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p120 ft60">6 665</P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p9 ft49">092</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p153 ft60">90 000</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p152 ft60">- 595 559</P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p504 ft60">6 454 464</P></TD>
<TD class="tr20 td218"><P class="p590 ft60">6 674 306</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p517 ft60"><NOBR>-219</NOBR> 842</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td157"><P class="p14 ft60">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p504 ft60">- 219 842</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p120 ft60">6 828</P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p9 ft49">941</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p153 ft60">-</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p152 ft60">-</P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p504 ft60">6 609 099</P></TD>
<TD class="tr20 td218"><P class="p590 ft60">6 171 290</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p517 ft60">437 809</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td157"><P class="p14 ft60">2001</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p504 ft60">437 809</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p120 ft60">6 975</P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p9 ft49">607</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p153 ft60">- 433 367</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p152 ft60">- 4 441</P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p504 ft60">6 975 608</P></TD>
<TD class="tr20 td218"><P class="p590 ft60">6 327 757</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p517 ft60">647 851</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td153"><P class="p14 ft13">2002</P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p504 ft13">647 851</P></TD>
<TD class="tr9 td160"><P class="p120 ft13">7 139</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p9 ft49">492</P></TD>
<TD class="tr9 td202"><P class="p153 ft13">- 704 000</P></TD>
<TD class="tr9 td220"><P class="p152 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p504 ft13">7 083 343</P></TD>
<TD class="tr9 td221"><P class="p590 ft13">6 939 135</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p517 ft13">144 208</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft13">Källa: Ekonomistyrningsverket, Statsbudgetens utfall.</P>
<P class="p591 ft17">Syftet med de insatser som finansieras under anslaget är att arbets- sökande personer med arbetshandikapp ska ges samma möjligheter att delta i arbetslivet som personer utan ett arbetshandikapp.</P>
<P class="p6 ft17">Utgifterna under anslaget påverkas till största delen (ca 96 procent) av omfattningen och den genomsnittliga bidragsnivån av lönebidrag och OSA. Lönebidrag är den dominerande åtgärden. Utgifternas fördelning exemplifieras med utfallet fördelat på olika insatser år 2002. Se tabell 3.3.3</P>
<P class="p592 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.3.3 </SPAN>Anslaget 22:4 – utfall budgetåret 2002, tusental kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr11 td222"><P class="p8 ft6">Insatser</P></TD>
<TD class="tr11 td223"><P class="p525 ft9">utbetalt t.o.m. 0212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td224"><P class="p8 ft94">arbetshjälpmedel</P></TD>
<TD class="tr22 td225"><P class="p520 ft94">153 939</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td224"><P class="p8 ft95">hjälpmedel och expertundersökningar</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p520 ft95">56 973</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td224"><P class="p8 ft95">utvecklingsarbetsplatser</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p520 ft95">9 539</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td224"><P class="p8 ft95">särskilt stöd vid start av näringsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p520 ft95">25 641</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td224"><P class="p8 ft95">stöd till personligt biträde</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p520 ft95">61 786</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td224"><P class="p8 ft95">projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p520 ft95">24 701</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td224"><P class="p8 ft95">särskilt introduktions- och uppföljningsstöd</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p520 ft95">91 608</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td224"><P class="p8 ft95">lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p520 ft95">5 913 013</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td224"><P class="p8 ft95">offentligt skyddat arbete</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p520 ft95">744 595</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td224"><P class="p8 ft95"><NOBR>Kulturarvs-IT</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p520 ft95">10 957</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td224"><P class="p8 ft75">Övrigt</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p520 ft75">322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td226"><P class="p8 ft6">Summa</P></TD>
<TD class="tr23 td227"><P class="p520 ft6">6 939 135</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft6">Källa: Näringsdepartementet, 2003.</P>
<P class="p594 ft17">Beroende på vid vilken tidpunkt under budgetåret beslutet om en insats fattas kan det medföra kostnader för kommande budgetår. Eftersom myndigheterna tilldelas anslagen för ett år i taget betyder det att handläggare vid arbetsförmedlingarna fattar beslut som</P>
<P class="p37 ft12">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">medför kostnader för Arbetsmarknadsverket/staten som Arbets- marknadsverket ännu inte tilldelats medel för. För att handläggarna ska kunna fatta beslut om insatser som löper över budgetårs- gränserna föreslår därför regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter som uppgår till högst ett visst belopp. I budgetpropositionen föreslog regeringen att riksdagen skulle bemyndiga regeringens åtaganden som innebär utgifter på anslaget 22:4 om högst 6 miljarder kronor under perioden <NOBR>2004–2006.<SPAN class="ft52">70</SPAN></NOBR></P>
<P class="p234 ft17">I slutet av december 2002 fattade Arbetsmarknadsstyrelsen beslut om riktlinjer för länsarbetsnämndernas verksamhet 2003. Enligt riktlinjerna är planeringen av tillgängliga resurser en viktig uppgift för länsarbetsnämndernas verksamhetsplanering för 2003. Styrelsen framhöll bl.a. att:</P>
<P class="p595 ft97"><SPAN class="ft96">Länsarbetsnämndernas planering ska säkerställa att arbetslösa inom ramen för tillgängliga resurser tillförsäkras aktiva insatser utifrån sina behov samt att samtliga tilldelade anslag för verksamheten nyttjas fullt ut och på ett planerat sätt över hela året. Resursanvändningen ska anpassas till de specifika behov av arbetsmarknadspolitiska insatser som finns i varje län. </SPAN>71</P>
<P class="p596 ft4">Arbetsmarknadsstyrelsens kvalitetskrav för utnyttjande av tilldelade medel</P>
<P class="p275 ft17">År 1998 infördes åtta (8) särskilda kvalitetskrav som gäller vid handläggning av lönebidrag. Ett av kvalitetskraven gäller plane- ringen och budgeteringen av de tilldelade medlen för de särskilda insatserna för arbetshandikappade (22:4). För anslaget gäller att:</P>
<P class="p568 ft36">planera och budgetera för fullt utnyttjande av tilldelade medel. Det betyder att planera och budgetera för det antal nya beslut som tilldelade medel ger utrymme för. Hänsyn ska tas till bindningar enligt fattade beslut och beräknade avgångar som ska periodiseras över året. Kontinuerlig budgetuppföljning ska genomföras och nödvändiga justeringar ska vidtas.<SPAN class="ft52">72</SPAN></P>
<P class="p597 ft60"><SPAN class="ft63">70</SPAN><SPAN class="ft98">Bemyndiganden är medgivanden som regeringen respektive myndigheten behöver bl.a. för att göra åtaganden om framtida utgifter som inte täcks av årets tilldelade medel eller dispo- sitionsrätt i övrigt.</SPAN></P>
<P class="p598 ft13"><SPAN class="ft63">71</SPAN><SPAN class="ft65">AMS riktlinjer för länsarbetsnämndernas verksamhet år 2003.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">72</SPAN><SPAN class="ft65">AMS kvalitetskriterier för handläggning av lönebidrag, 1998.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">År 2000 fick samtliga länsarbetsnämnder i särskilda handlings- planer redovisa de insatser som skulle komma att vidtas för att volymerna i programmen skulle öka. Enligt länsarbetsnämndernas redovisningar avsåg de fördela resurserna inom länen mer effektivt och genomföra personalförstärkningar och utbildningsinsatser för handläggarna.</P>
<P class="p270 ft17">Angående den finansiella styrningen och användandet av de till- delade resurserna uppgav regeringen i budgetpropositionen för 2002 följande:</P>
<P class="p559 ft36">AMV har inte använt tilldelade resurser för att minska arbetslösheten bland funktionshindrade i tillräcklig omfattning under 2000… Regeringen anser det viktigt att AMV fullt ut utnyttjar de tilldelade resurserna för att så många arbetshandikappade som möjligt ska få ett arbete.<SPAN class="ft52">73</SPAN></P>
<P class="p599 ft4">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsför- måga – resultat</P>
<P class="p442 ft17">Resultaten av arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga redovisas av Arbetsmarknadsverket, enligt regeringens återrapporteringskrav, dels i särskilda rapporter under budgetåret, dels i årsredovisningen. Rent generellt kan sägas att analys och redovisning i årsredovisningarna av resultaten av arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbets- förmåga är begränsad. Resultatredovisningarna har vissa år kunnat inskränka sig till att konstatera huruvida ett mål har nåtts eller inte.</P>
<P class="p5 ft17">I tabell 3.3.4 redovisas mål och resultat – antal sysselsatta inom ramen för anslaget 22:4 – åren <NOBR>1997–2002.</NOBR></P>
<P class="p240 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.3.4 </SPAN>Kvantitativa verksamhetsmål och resultat för budget- åren <NOBR>1997–2002</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr13 td228"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td229"><P class="p119 ft6">1997</P></TD>
<TD class="tr13 td230"><P class="p220 ft6">1998</P></TD>
<TD class="tr13 td230"><P class="p220 ft6">1999</P></TD>
<TD class="tr13 td230"><P class="p220 ft6">2000</P></TD>
<TD class="tr13 td231"><P class="p119 ft6">2001</P></TD>
<TD class="tr13 td230"><P class="p220 ft6">2002</P></TD>
<TD class="tr13 td232"><P class="p514 ft6">2003</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td75"><P class="p88 ft94">Mål</P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p9 ft94">50 000</P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p9 ft94">53 000</P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p9 ft94">55 000</P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p9 ft94">56 000</P></TD>
<TD class="tr22 td83"><P class="p9 ft94">57 000</P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p9 ft94">59 000</P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p153 ft94">60 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td154"><P class="p88 ft76">resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td192"><P class="p9 ft76">51 000</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p9 ft76">55 000</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p9 ft76">55 800</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p9 ft76">53 800</P></TD>
<TD class="tr9 td184"><P class="p9 ft76">57 000</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p9 ft76">60 800</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p153 ft76">-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p600 ft6">Källa: Prop. 1999/2000:1, utgiftsområde13. Prop. 2000/2000:1, utgiftsområde. 13, Prop. 2001/02:1, utgiftsområde 13., Prop. 2002/03:1, utgiftsområde 13, AMV:s årsredovisning för 2002.</P>
<P class="p249 ft13"><SPAN class="ft51">73 </SPAN>Prop. 2001/02:1, utgiftsområde 13.</P>
<P class="p34 ft12">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft17">Målet för 2002 har, enligt uppgifter i Arbetsmarknadsverkets års- redovisning, uppnåtts med god marginal. Både anställning med lönebidrag och deltagande i OSA ökade med sju procent. An- gående volymerna sades att:</P>
<P class="p601 ft36">Regionala skillnader förekommer, men flertalet av länen har uppnått volymmålen med god marginal… Trots konjunkturavmattningen och ett tidskrävande arbete att få till stånd lämpliga arbetstillfällen har länen lyckats väl med att få nya anställningar med lönebidrag. Den kraftiga volymökningen av lönebidrag kan ses mot bakgrund av en medveten fokusering på målet och en effektiv organisering av med- arbetare som arbetar med lönebidrag. En annan viktig framgångsfaktor har för många län varit särskilda satsningar på att skapa och utveckla goda arbetsgivarkontakter.<SPAN class="ft52">74</SPAN></P>
<P class="p602 ft17">I samma årsredovisning anförde Arbetsmarknadsverket vidare att:</P>
<P class="p603 ft36">Ytterligare volymökning skulle sannolikt ha varit möjlig om taket för den bidragsgrundande lönekostnaden varit högre. Många länsarbets- nämnder bedömer att taket på 13 700 kr är ett hinder för att intressera arbetsgivare för anställningar. Detta gäller särskilt anställningar i yrkesområden där lönenivån är betydligt högre.<SPAN class="ft52">75</SPAN></P>
<P class="p604 ft17">Av tabell 3.3.5 framgår mål och resultat beträffande den högsta genomsnittliga bidragsnivån åren <NOBR>1997–2001</NOBR> samt resultatet av om- prövningsbesluten 2002.</P>
<P class="p605 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.3.5 </SPAN>Kvantitativa verksamhetsmål och resultat för budget- åren <NOBR>1997–2002,</NOBR> målsättningen för den högsta genomsnittliga bi- dragsnivån i lönebidrag samt sänkning vid omprövning av före- gående beslut</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr13 td233"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td234"><P class="p153 ft13">1997</P></TD>
<TD class="tr13 td235"><P class="p508 ft9">1998</P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p508 ft9">1999</P></TD>
<TD class="tr13 td235"><P class="p606 ft9">2000</P></TD>
<TD class="tr13 td229"><P class="p499 ft9">2001</P></TD>
<TD class="tr13 td237"><P class="p525 ft9">2002</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td228"><P class="p208 ft9">2003</P></TD>
<TD class="tr13 td238"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td239"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td36"><P class="p88 ft80">Mål</P></TD>
<TD class="tr21 td157"><P class="p120 ft80">60 %</P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p9 ft80">58 %</P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p9 ft80">60 %</P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p9 ft80">60 %</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td240"><P class="p148 ft89">58 % omprövningsbeslut</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td95"><P class="p3 ft99">omprövningsbeslut</P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p153 ft80">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td36"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td240"><P class="p607 ft60">i genomsnitt ska ha</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p3 ft60">genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr20 td100"><P class="p153 ft12">ska</P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p3 ft79">ha</P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p153 ft49">en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td36"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td103"><P class="p607 ft79">en</P></TD>
<TD class="tr20 td23"><P class="p152 ft60">lägre bidrags-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td95"><P class="p3 ft60">lägre bidragsnivå</P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p153 ft49">än</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td36"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td240"><P class="p607 ft60">nivå än föregående</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td95"><P class="p3 ft60">föregående beslut</P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td36"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td240"><P class="p607 ft79">beslut</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td100"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td36"><P class="p88 ft60">Resul</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p120 ft79">59 %</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p9 ft79">60 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft79">59 %</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p9 ft79">58 %</P></TD>
<TD class="tr20 td103"><P class="p148 ft79">59 %</P></TD>
<TD class="tr20 td23"><P class="p152 ft79">1,0 %</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td100"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td241"><P class="p88 ft73">tat*</P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td182"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td192"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p88 ft13">Källa:</P></TD>
<TD class="tr13 td157"><P class="p119 ft49">Prop.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td28"><P class="p3 ft13">1999/2000:1, utgiftsområde13, Prop.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td245"><P class="p3 ft49">2000/2000:1, utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr13 td100"><P class="p508 ft9">13,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td101"><P class="p153 ft13">Prop.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p608 ft9">2001/02:1, utgiftsområde 13, Prop. 2002/03:1, utgiftsområde.13, AMV:s årsredovisning för 2001 och 2002.</P>
<P class="p609 ft9">* Exklusive anställningar med lönebidrag vid de allmännyttiga organisationerna.</P>
<P class="p610 ft13"><SPAN class="ft63">74</SPAN><SPAN class="ft65">AMV:s årsredovisning för 2002.</SPAN></P>
<P class="p611 ft13"><SPAN class="ft63">75</SPAN><SPAN class="ft65">a.a.</SPAN></P>
<P class="p612 ft12">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">I årsredovisningen för 2002 säger Arbetsmarknadsverket att nya beslut om lönebidrag som regel kräver – relativt sett – högre bi- dragsnivå eftersom den anställde med lönebidrag inledningsvis ofta har större nedsättning i arbetsförmågan. Ökningen av den genom- snittliga bidragsnivån från 2001 kan, enligt Arbetsmarknadsverket, delvis förklaras av den kraftiga volymökningen. Den kan enligt verket även bero på att sökande med svårare handikapp har an- ställts. Det är samma arbetsgivarkategorier vars genomsnittliga bi- dragsnivåer har ökat som har ökat volymmässigt.</P>
<P class="p288 ft17">Målet för den genomsnittliga bidragsnivån vid omprövningsbe- slut uppnåddes under 2002. Den genomsnittliga bidragsnivån minskade med en (1) procentenhet under året, från 63,8 procent till 62,8 procent. När de allmännyttiga organisationerna exkluderas var minskningen 1,2 procentenheter, från 60,1 procent till 58,9 procent.</P>
<P class="p270 ft17">Andelen övergångar från lönebidrag till osubventionerat arbete åren <NOBR>1997–2002</NOBR> framgår av tabell 3.3.6.</P>
<P class="p240 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.3.6 </SPAN>Andelen övergångar från lönebidrag till osubventio- nerat arbete budgetåren <NOBR>1997–2002</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr13 td246"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td247"><P class="p517 ft6">1997</P></TD>
<TD class="tr13 td234"><P class="p590 ft6">1998</P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p508 ft6">1999</P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p606 ft6">2000</P></TD>
<TD class="tr13 td250"><P class="p153 ft6">2001</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p613 ft6">2002</P></TD>
<TD class="tr13 td252"><P class="p495 ft6">2003</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td20"><P class="p88 ft94">mål</P></TD>
<TD class="tr22 td217"><P class="p504 ft100">minst 3 %</P></TD>
<TD class="tr22 td157"><P class="p9 ft94">-</P></TD>
<TD class="tr22 td156"><P class="p9 ft94">-</P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p9 ft94">-</P></TD>
<TD class="tr22 td51"><P class="p9 ft94">-</P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p157 ft94">ska öka jfr.</P></TD>
<TD class="tr22 td84"><P class="p153 ft100">ska öka jfr.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p157 ft95">föregående</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p153 ft12">föregående</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p157 ft95">år</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p153 ft95">år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td20"><P class="p88 ft6">resultat</P></TD>
<TD class="tr13 td217"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td157"><P class="p9 ft6">-</P></TD>
<TD class="tr13 td156"><P class="p9 ft6">-</P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p9 ft6">3,1 %</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p9 ft6">2,8 %</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p157 ft6">2,7 %</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p153 ft6">-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p556 ft6">Källa: AMV:s årsredovisning för 2002, AMV:s regleringsbrev för år 2002 och 2003.</P>
<P class="p594 ft17">Målet att andelen övergångar ska öka jämfört med föregående år nåddes inte 2002. Att målet inte har uppnåtts kan, enligt Arbets- marknadsverket:</P>
<P class="p559 ft36">ha påverkats av generella förändringar på arbetsmarknaden med ökad andel projekt och andra visstidsanställningar, som medför att det blir svårare att få en fortsatt anställning utan subvention för en anställd med lönebidrag. Även den relativt höga andelen lönebidrag vid de allmännyttiga organisationerna kan påverka möjligheterna att nå målet då dessa arbetsgivare oftast saknar ekonomiska förutsättningar för fortsatt anställnings utan lönebidrag. Vidare kan den uteblivna ökningen bero på andra förändringar på arbetsmarknaden där om-</P>
<P class="p614 ft12">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p615 ft36">fattande neddragningar och varsel om uppsägningar gör det svårare att få till stånd fortsatta anställningar utan bidrag.<SPAN class="ft52">76</SPAN></P>
<P class="p616 ft17">Enligt regelverket får lönebidrag betalas under längst fyra år. Bi- draget kan dock, efter särskild prövning, förlängas utöver det fjärde året. Utredningen har inte funnit några aktuella uppgifter om hur stor andel som får förlängt bidrag efter det fjärde året.</P>
<P class="p301 ft17">Av de anställda med lönebidrag som övergick till ett osubventio- nerat arbete 2002 hade 74 procent varit anställda med lönebidrag kortare tid än fyra år. Det innebar, enligt Arbetsmarknadsverket, en ökning med tre procentenheter jämfört med 2001. Vid 58 procent av övergångarna till osubventionerat arbete genom- fördes dessa inom en <NOBR>två-årsperiod</NOBR> efter anställningen med löne- bidrag påbörjats. Andelen övergångar till osubventionerat arbete inom två år efter anställningens början ökade med åtta procent- enheter jämfört med 2001. Det är till största delen män som står för övergångarna till osubventionerade arbeten.<SPAN class="ft52">77</SPAN></P>
<P class="p25 ft4">Resultat – anställning med lönebidrag – och sedan?</P>
<P class="p275 ft17">I förordningen om särskilda insatser för personer med arbets- handikapp anges bl.a. att lönebidrag lämnas under längst fyra år, enligt huvudregeln, samt att länsarbetsnämnden ska verka för att arbetstagaren övergår till en anställning utan subvention.<SPAN class="ft52">78</SPAN></P>
<P class="p22 ft17">Övergångar från anställning med lönebidrag till anställning utan sådant bidrag eller annat osubventionerat arbete har dock inte varit ett prioriterat mål eller en prioriterad uppgift vid tillämpningen av arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbets- förmåga. Tidigare i detta avsnitt har framgått att andelen över- gångar till osubventionerat arbete är mycket låg.</P>
<P class="p301 ft55">I <NOBR>SCB-enkäten</NOBR> tillfrågades arbetsgivare till anställda med löne- bidrag om anställningar på den egna arbetsplatsen under de senaste fem åren brukat övergå i anställningar utan lönebidrag.</P>
<P class="p555 ft13"><SPAN class="ft63">76</SPAN><SPAN class="ft65">AMV:s årsredovisning för 2002.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">77</SPAN><SPAN class="ft69">a.a.</SPAN></P>
<P class="p462 ft13"><SPAN class="ft63">78</SPAN><NOBR><SPAN class="ft85">30-31</SPAN></NOBR> §§, Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandi- kapp.</P>
<P class="p463 ft12">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p103 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.3.7 </SPAN>Brukar anställningar med lönebidrag på din arbetsplats övergå till anställningar utan lönebidrag? Svar från arbetsgivare.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr13 td253"><P class="p8 ft76">Svar</P></TD>
<TD class="tr13 td254"><P class="p208 ft13">allmännyttig organisation</P></TD>
<TD class="tr13 td255"><P class="p88 ft76">övriga arbets-</P></TD>
<TD class="tr13 td256"><P class="p528 ft76">totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td257"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr9 td259"><P class="p88 ft76">givare</P></TD>
<TD class="tr9 td141"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td43"><P class="p8 ft94">ja</P></TD>
<TD class="tr22 td260"><P class="p617 ft94">2 %</P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p618 ft94">14 %</P></TD>
<TD class="tr22 td147"><P class="p528 ft94">12 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td43"><P class="p8 ft95">nej</P></TD>
<TD class="tr20 td260"><P class="p617 ft95">85 %</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p618 ft95">39 %</P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p528 ft95">48 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td43"><P class="p8 ft95">har hänt för någon</P></TD>
<TD class="tr20 td260"><P class="p617 ft95">9 %</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p618 ft95">16 %</P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p528 ft95">14 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td43"><P class="p8 ft75">vet inte</P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p617 ft75">4 %</P></TD>
<TD class="tr19 td27"><P class="p618 ft75">30 %</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p528 ft75">25 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td43"><P class="p8 ft6">uppräknat antal</P></TD>
<TD class="tr12 td260"><P class="p617 ft6">4 258</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p618 ft6">17 916</P></TD>
<TD class="tr12 td147"><P class="p528 ft6">22 174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td257"><P class="p8 ft75">antal svarande</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p617 ft75">53</P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p618 ft75">223</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p528 ft75">276</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p619 ft6">Källa: Enkätundersökning genomförd av SCB, 2003.</P>
<P class="p620 ft17">Av tabellen framgår att bland de arbetsgivare som ingick i under- sökningen var det totalt tolv procent som svarade ja på frågan. Skillnaden mellan arbetsgivare i allmännyttiga organisationer och övriga arbetsgivare är tydlig. Vi kan se att hela 85 procent av arbetsgivarna i allmännyttan svarade nej på frågan om anställningar med lönebidrag brukar övergå till anställningar utan lönebidrag, medan motsvarande svar från övriga arbetsgivare var 39 procent.</P>
<P class="p621 ft17">Enligt statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen över s.k. nystatus för personer som slutade en anställning med lönebidrag 2002 gick 70 procent (8 943 personer) tillbaks till arbetsförmedlingen och registrerades i en ny sökandekategori. Resterande 30 procent (3 881personer) avaktualiserades.</P>
<P class="p621 ft17">Av samtliga 13 024 personer som lämnade en anställning med lönebidrag 2002 övergick 845 personer till en anställning utan sub- vention.</P>
<P class="p622 ft20"><SPAN class="ft20">3.4</SPAN><SPAN class="ft39">Finansieringsmodeller</SPAN></P>
<P class="p236 ft4">Uppdraget</P>
<P class="p623 ft17">Utredaren ska analysera finansieringsmodellen för anställning med lönebidrag och OSA.</P>
<P class="p624 ft17">Utredaren ska som bakgrund beakta EG:s statsstödsregler.</P>
<P class="p625 ft12">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft4">Analys av finansieringsmodellen för anställnings med lönebidrag och OSA</P>
<P class="p275 ft17">På utredningens uppdrag har Ekonomistyrningsverket (ESV) ana- lyserat finansieringsmodeller bl.a. för anställning med lönebidrag och OSA.</P>
<P class="p22 ft17">Avsnittet om alternativa finansieringsmodeller nedan utgår till stora delar från Ekonomistyrningsverkets redovisning av upp- draget.<SPAN class="ft52">79</SPAN></P>
<P class="p230 ft4">Finansiering av utgifter på statsbudgeten</P>
<P class="p554 ft17">Huvudprincipen är att statens utgifter finansieras på statsbudgetens utgiftssida med anslag som riksdagen anvisar för bestämda ändamål. Riksdagen har emellertid i några fall beviljat regeringen och myndigheterna rätt att få finansiera vissa utgifter på stats- budgetens inkomstsida.</P>
<P class="p22 ft17">Finansiering av utgifter på statsbudgetens inkomstsida kan göras genom att:</P>
<P class="p374 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">nivån på de arbetsgivaravgifter som arbetsgivarna ska betala sänks generellt i proportion till stödets (bidragets) storlek,</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">arbetsgivarna medges rätt att få göra avdrag på arbetsgivarav- gifterna motsvarande det stöd de har rätt till, och</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">använda nedsättning av skatter.</SPAN></P>
<P class="p47 ft17">Ekonomistyrningsverkets utgångspunkt är att förslag till finansie- ringsmodeller på statsbudgetens utgifts- respektive inkomstsida och en bedömning av dessa finansieringsmodeller måste följa de principer som gäller för statsbudgeten.</P>
<P class="p243 ft4">Fullständighets- och bruttoprincipen</P>
<P class="p626 ft17">I regeringsformen fastställs att riksdagen:</P>
<P class="p627 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">bestämmer hur statsinkomsterna ska beräknas och</SPAN></P>
<P class="p95 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">anvisar anslag för bestämda ändamål.</SPAN><SPAN class="ft52">80</SPAN></P>
<P class="p628 ft3"><SPAN class="ft63">79</SPAN><SPAN class="ft64">Finansieringsmodeller för arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt ar- betsförmåga, ESV 2003:19.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">80</SPAN><SPAN class="ft65">RF (1974:152).</SPAN></P>
<P class="p439 ft12">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">Den formella regleringen av statsbudgetens avgränsning och om- fattning finns i budgetlagen.<SPAN class="ft52">81</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">Utgångspunkten för bestämmelserna i budgetlagen finns i förar- betena till regeringsformen. Den innebär att fullständighetsprinci- pen och bruttoprincipen bör vara vägledande vid utformningen av statsbudgeten.</P>
<P class="p6 ft17">Statsbudgetens fullständighets- och bruttoprincip betyder att statsbudgetens alla inkomster på inkomstsidan finansierar alla statsbudgetens utgifter på utgiftssidan (anslag). Om belopp som inte är inkomster för staten redovisas mot inkomsttitlar kan det innebära att bilden av statens inkomster och utgifter blir otydlig. Budgetlagsutredningen<SPAN class="ft52">82 </SPAN>ansåg att utgifter inte bör redovisas mot inkomsttitlar.</P>
<P class="p274 ft4">Utgifter på inkomstsidan</P>
<P class="p29 ft17">Enligt Ekonomistyrningsverket finns det risk för att riksdagen inte prövar utgifter som redovisas och finansieras genom nettoredovis- ning mot en inkomsttitel. Dessa utgifter blir på så sätt inte föremål för samma prövning som utgifter som finansieras med anslag. Samtidigt är inkomsttitlar inte föremål för några restriktioner eller villkor när det gäller disposition, överskridande och sparande.</P>
<P class="p5 ft17">Utgifter som redovisas och finansieras på statsbudgetens in- komstsida minskar trycket på utgiftssidan och därmed också på utgiftstaket<SPAN class="ft52">83 </SPAN>men kan samtidigt leda till att statsbudgetens transpa- rens försämras. Dessa utgifter redovisas oftast antingen brutto på en inkomsttitel eller mot särskilda inkomsttitlar som riksdagen har beslutat.</P>
<P class="p629 ft13"><SPAN class="ft63">81</SPAN><SPAN class="ft65">9 kap. 3 § och </SPAN><NOBR>16-18</NOBR> §§, Lagen (1996:1059) om statsbudgeten.</P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">82</SPAN><SPAN class="ft69">SOU 1996:14.</SPAN></P>
<P class="p466 ft3"><SPAN class="ft63">83</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447. För att få kontroll över de of- fentliga utgifterna och därigenom bidra till att de budgetpolitiska målen uppnås beslutar riksdagen fr.o.m. budgetåret 1997 om ett flerårigt nominellt utgiftstak för den offentliga sektorn. Utgiftstaket för den statliga sektorn består av utgifterna på statsbudgeten (anslag) exklusive anslaget för statsskuldräntor men inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.</SPAN></P>
<P class="p630 ft12">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft4">Stöd som finansieras genom sänkning av arbetsgivaravgifter eller av- drag på arbetsgivaravgifter</P>
<P class="p554 ft17">Arbetsgivaravgifter kan sänkas generellt med en viss procentsats eller som bestämda beloppsmässiga avdrag. Nedsättning av arbets- givaravgifter görs i skattedeklarationen där arbetsgivaren deklarerar moms, preliminärskatt och arbetsgivaravgifter. Avdrag får göras av de företag som är berättigade till stödet. Beloppsmässiga avdrag förekommer på några områden. Exempel på sådana stöd är bl.a. företagsstöd<SPAN class="ft52">84 </SPAN>och utvidgat företagsstöd.<SPAN class="ft52">85</SPAN></P>
<P class="p23 ft4">Stöd som finansieras genom nedsättning av skatter</P>
<P class="p275 ft17">Riksdagen har i vissa fall medgivit att regeringen får finansiera ut- gifter för olika stöd genom att redovisa utgifterna i form av ned- sättning av skatter på en inkomsttitel. Exempel på detta är anställ- ningsstöd, stöd till sjöfart och bredbandsinstallation.</P>
<P class="p22 ft17">Anställningsstöd är en form av arbetsmarknadsstöd som riksdagen har beslutat om för att underlätta för långtidsarbetslösa att få en anställning. En arbetsgivare kan få anställningsstöd för att anställa personer som har varit arbetslösa under en längre tid.</P>
<P class="p631 ft102"><SPAN class="ft101">I en särskild lag</SPAN>86 <SPAN class="ft101">har riksdagen godkänt att arbetsgivaren får till- godoföras anställningsstöd genom kreditering på ett skattekonto. Skattekontot upprättas för arbetsgivaren enligt skattebetalnings- lagen. </SPAN>87</P>
<P class="p632 ft8">Finansieringen av arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P>
<P class="p426 ft17">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga finansieras – med ett undantag – på statsbudgetens utgiftssida genom att riksdagen anvisar <NOBR>(ram-)</NOBR> anslag för ändamålet.</P>
<P class="p633 ft13"><SPAN class="ft63">84</SPAN><SPAN class="ft65">2 kap. 28 § Socialavgiftslagen (2000:980).</SPAN></P>
<P class="p480 ft60"><SPAN class="ft63">85</SPAN><SPAN class="ft103">Lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980).</SPAN></P>
<P class="p462 ft60"><SPAN class="ft63">86</SPAN><SPAN class="ft68">Lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmark- nadsmyndighet och Rederinämnden.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">87</SPAN><SPAN class="ft65">3 kap. 5 § Skattebetalningslagen (1997:483).</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">Anslaget anvisas under utgiftsområde 13 och disponeras av Arbetsmarknadsverket. För budgetåret 2003 tilldelade regeringen Arbetsmarknadsverket ett anslag på 7,2 miljarder kronor.</P>
<P class="p6 ft17">Efter regeringens förslag i vårpropositionen 2003 beslutade riksdagen att finansieringen av skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA), från och med 1 augusti 2003, ändras från ett kontantbidrag på utgiftssidan till en kreditering på skattekontot. Skälet till regeringens förslag var att få till stånd en administrativ förenkling.</P>
<P class="p270 ft17">Ett argument som kan föras mot finansiering genom anslag är att denna finansieringsform inte alltid tillåter den långsiktighet be- träffande framförhållning som behövs för planering, utformning, beslut m.m.</P>
<P class="p6 ft17">Med hänvisning till att årets anslag redan är förbrukat kan hand- läggare vid Arbetsmarknadsverket inte alltid fatta beslut om t.ex. lönebidrag vid den tidpunkt då en person med nedsatt arbets- förmåga kan anvisas en anställning med lönebidrag.</P>
<P class="p7 ft4">Bemyndigandesystem</P>
<P class="p442 ft17">Anslag ska finansiera årets utgifter för det specifika ändamålet. De årliga anslagen kan dock kombineras med ett bemyndigandesystem. Bemyndigandesystemet gör det möjligt för regeringen och myn- digheterna att besluta om bidrag eller liknande som medför utgifter även under kommande budgetår.</P>
<P class="p6 ft17">Om det av verksamhetsmässiga eller ekonomiska skäl bedöms vara nödvändigt att göra ekonomiska åtaganden som inte täcks av anslagssparande eller av anslag som riksdagen anvisar, måste ett bemyndigande begäras. Bemyndigande ska begäras för ett bestämt ändamål, vilket i regel är detsamma som ändamålet med anslaget eller del av anslaget.</P>
<P class="p5 ft17">För budgetåret 2003 har Arbetsmarknadsstyrelsen fått bemyndi- gande att för anslaget särskilda insatser för arbetshandikappade fatta beslut om åtaganden som (inklusive tidigare åtaganden) inne- bär utgifter på 6,0 miljarder kronor under budgetåren <NOBR>2004–2006.</NOBR></P>
<P class="p634 ft12">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Lönebidrag</P>
<P class="p24 ft55">Anställning med lönebidrag svarade år 2002 för ca 85 procent av den totala programvolymen beträffande särskilda insatser för per- soner med arbetshandikapp.</P>
<P class="p61 ft17">Den totala kostnaden för lönebidrag består av summan av samt- liga bidragsutbetalningar under budgetåret. Kostnaden utgörs av antalet deltagare och lönesubventionen till arbetsgivarna. Löne- subventionen är i sin tur beroende av bidragsnivån och den anställ- des lön upp till den maximala bidragsnivån. Totalkostnaden under 2002 uppgick till 5,9 miljarder kronor. Lönebidraget utbetalas som månadsbelopp till arbetsgivaren. Arbetsgivaren rekvirerar löne- bidraget i efterskott.</P>
<P class="p21 ft17">Ekonomistyrningsverket anser att anställning med lönebidrag även i fortsättningen ska finansieras från anslaget särskilda insatser för arbetshandikappade. Ekonomistyrningsverkets förslag till oför- ändrad finansieringsmodell grundar sig huvudsakligen på konse- kvenserna för statsbudgeten men också på lönebidragets fördelning på olika arbetsgivarkategorier.</P>
<P class="p272 ft17">Ekonomistyrningsverket bedömer dock att det är möjligt att det nuvarande lönebidragstaket ersätts med en modell där bidraget be- räknas med ett fast belopp per dag för hela bidragsperioden. Modellen förutsätter, enligt Ekonomistyrningsverket, att löne- bidraget utformas på samma beräkningsgrunder som gäller för an- ställningsstöd. Ekonomistyrningsverket har inte genomfört några konsekvensanalyser av en sådan modell. Även om lönebidraget skulle utformas som ett fast belopp per dag anser Ekonomi- styrningsverket att det ska finansieras med anslag på statsbudgeten.</P>
<P class="p574 ft17">Att lönebidraget skulle finansieras genom sänkta arbetsgivar- avgifter eller i form av nedsättning av skatter bedöms av Ekonomi- styrningsverket, av flera skäl, inte vara lämpligt eller ens möjligt. Det skulle innebära att utgifter på ca 5,9 miljarder kronor lyfts bort från statsbudgetens utgiftssida för att istället finansieras/redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Finansiering av utgifter av denna storlek på statsbudgetens inkomstsida skulle, enligt Ekonomistyr- ningsverket, leda till en omfattande nettoredovisning. Därmed för- sämras statsbudgetens transparens.</P>
<P class="p234 ft17">En generell sänkning av arbetsgivaravgiften eller en rätt för arbetsgivaren att få rabatt eller avdrag på arbetsgivaravgiften är inte möjlig eftersom alla arbetsgivare inte har rätt till stödet. Dessutom måste stödets storlek relateras till varje enskild arbetsgivare, efter-</P>
<P class="p635 ft12">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">som rabatten eller avdraget ska motsvara storleken på det löne- bidrag som arbetsgivaren är berättigad till.</P>
<P class="p6 ft17">Finansiering i form av nedsättning av skatter, där stödet av Riksskatteverket (RSV) tillgodoförs arbetsgivarens skattekonto kan inte utnyttjas generellt av alla arbetsgivarekategorier. Det gäller särskilt de allmännyttiga organisationerna där storleken på löne- bidraget ofta överstiger de skatter och arbetsgivaravgifter som ska betalas till staten. Bidraget för många allmännyttiga organisationer torde därför inte fullt ut kunna finansieras genom nedsättning av skatter. (Se avsnitt 3.8 om allmännyttan.)</P>
<P class="p5 ft17">Om Arbetsmarknadsstyrelsen ändå, för vissa arbetsgivarkatego- rier, skulle ges möjlighet att finansiera lönebidrag genom nedsätt- ning av skatter anser Ekonomistyrningsverket att utgifterna för dessa bidrag även i fortsättningen bör finansieras från anslag. Det skulle innebära att Arbetsmarknadsstyrelsen löpande ska belasta anslaget – med ett belopp motsvarande den nedsättning av skatter som Riksskatteverket har tillgodofört arbetsgivarnas skattekonto – och redovisa beloppet mot den inkomsttitel som Riksskatteverket redovisat skattenedsättningen mot. Effekten av detta blir att ut- fallet på inkomsttiteln blir noll och att utgifterna finansieras och redovisas på anslaget särskilda insatser för arbetshandikappade. In- komsttiteln används i detta fall enbart som ett avräkningskonto. Denna redovisnings- och finansieringsmodell har använts bl.a. för nedsättning av sociala avgifter inom vissa stödområden.</P>
<P class="p36 ft17">Ekonomistyrningsverket framhåller att löpande kontroller och avstämningar mot beslut om lönebidrag, bidragets storlek, den faktiska lönekostnaden, m.m. inte är beroende av om lönebidraget utbetalas till arbetsgivaren som ett bidrag och finansieras från an- slag eller om bidraget genom nedsättning av skatter tillgodoförs arbetsgivarens skattekonto. I båda alternativen ska arbetsgivaren löpande komma in med rekvisitioner som visar arbetsgivarens lönekostnad och storleken på det bidrag som ska betalas ut eller tillgodoföras skattekontot.</P>
<P class="p269 ft4">Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA)</P>
<P class="p442 ft17">Anställning med OSA svarade 2002 för ca elva procent av den totala programvolymen av särskilda insatser för personer med arbetshandikapp. Under 2002 uppgick den totala kostnaden till</P>
<P class="p241 ft12">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">745 miljoner kronor. OSA finansieras från anslaget särskilda insatser för arbetshandikappade.</P>
<P class="p22 ft17">Som nämnts tidigare har riksdagen på regeringens förslag beslutat att stödet till OSA från och med den 1 augusti 2003 ändras från ett kontantbidrag till en kreditering på skattekontot för arbetsgivare som anställer personer i skyddat arbete. Skälen till regeringens förslag var att åstadkomma en administrativ förenkling.</P>
<P class="p22 ft17">Ekonomistyrningsverkets bedömning är dock att det inte finns skäl som talar för en annan finansieringsmodell än den som användes före den 1 augusti 2003, dvs. att utbetalt belopp även i fortsättningen finansieras från anslaget särskilda insatser för arbetshandikappade.</P>
<P class="p436 ft17">Ekonomistyrningsverket bedömer dock att det är möjligt att nu- varande bidragstak kan ersättas med en modell där bidraget beräk- nas med ett fast belopp per dag för hela den anvisade bidragsperio- den.</P>
<P class="p21 ft17">En modell där bidraget för OSA finansieras genom sänkta arbetsgivaravgifter eller i form av sänkta skatter är, enligt Ekonomistyrningsverket, inte ett lämpligt eller kostnadseffektivt alternativ. Finansiering i form av sänkt arbetsgivaravgift eller ned- sättning av skatter innebär att utgifter på ca 0,75 miljarder kronor lyfts bort från statsbudgetens utgiftssida. Istället finansie- ras/redovisas utgiften på statsbudgetens inkomstsida. Det medför en ökad finansiering av utgifter på statsbudgetens inkomstsida (nettoredovisning) och leder till försämrad transparens.</P>
<P class="p574 ft17">Finansiering i form av nedsättning av skatter (jfr. anställnings- stöd) kommer, enligt Ekonomistyrningsverket, inte heller att inne- bära en effektivare eller enklare administrativ hantering än den där Arbetsmarknadsstyrelsen betalar ut bidraget till arbetsgivaren. OSA är en stödform som, vid anställning av en person i skyddat arbete, enbart lämnas till offentliga arbetsgivare – främst kommu- ner och landsting. Just dessa arbetsgivare har, enligt Ekonomistyr- ningsverket, inte möjlighet att kvitta stödet mot deklarerade skatter och arbetsgivaravgifter. En finansiering där stödet ska krediteras mottagarens skattekonto måste därför kombineras med ett system där bidraget i vissa fall även betalas ut till arbetsgivaren. Utbetalningen administreras dock av Riksskatteverket och inte av Arbetsmarknadsstyrelsen. Utöver att två myndigheter blir in- blandade i hanteringen är den enda skillnaden jämfört med tidigare, att stödet finansieras från statsbudgetens inkomstsida i stället för från anslag på statsbudgetens utgiftssida.</P>
<P class="p636 ft12">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">Det finns starka skäl som talar för att lönebidrag, inklusive bi- drag för OSA, finansieras på ett likvärdigt sätt oavsett om bidraget lämnas till arbetsgivare i företag, organisationer eller kommuner. Finansieringen bör, enligt Ekonomistyrningsverket, göras på stats- budgetens utgiftssida, dvs. från anslaget särskilda insatser för arbetshandikappade. Skälen är överskådlighet och transparens – men också att den administrativa hanteringen underlättas. Vid en finansiering av OSA genom kreditering på skattekonto bör, enligt Ekonomistyrningsverket, utgifterna för dessa bidrag även i fort- sättningen finansieras med anslag.</P>
<P class="p288 ft17">Som en komplettering till Ekonomistyrningsverkets analys och bedömningar av finansieringsmodellerna kan nämnas att vid utred- ningens olika möten med handläggare vid Arbetsmarknadsverket har det uttalats en tydlig önskan om enhetliga regler för löne- bidragen. Genomförs en finansieringsmodell med nedsättning av skatter för merparten av arbetsgivare måste ändå en anslagsfinan- sierad bidragsdel behållas för de allmännyttiga organisationerna. Ett sådant dubbelt system med både avdrag och bidrag skapar, enligt dessa handläggare, administrativt merarbete.</P>
<P class="p35 ft4">”Lönebidragstaket”</P>
<P class="p29 ft17">Utredaren ska pröva om nuvarande arbetsmarknadspolitiska pro- gram är effektiva på dagens arbetsmarknad så att personer med nedsatt arbetsförmåga därigenom får det stöd som gör det möjligt för dem att försörja sig med eget arbete.</P>
<P class="p5 ft17">Utredningen har inte uttryckligen haft uppdraget att se över nivån på det s.k. lönebidragstaket. Det framgår också av utredningens direktiv att de förslag som utredaren lämnar ska rymmas inom ramen för tilldelade resurser.</P>
<P class="p6 ft17">Dock har lönebidragstaket på 13 700 kronor i ett flertal olika sammanhang under utredningens arbete framställts som ett hinder i ansträngningarna att hjälpa så många personer med nedsatt arbets- förmåga som möjligt att få en anställning. Många menar att tak- beloppet är för lågt för att vissa arbetsgivare ska vilja anställa personer med arbetshandikapp. Man hänvisar också till att det inte höjts sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> när det flexibla lönebidraget in- fördes. Det gällande takbeloppet för kompensation för nedsatt arbetsförmåga skulle därmed kunna antas inverka på insatsens effektivitet.</P>
<P class="p637 ft12">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft17">Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen hade det sannolikt varit möjligt att få till stånd ännu fler anställningar med lönebidrag 2002 om taket för den bidragsgrundande lönekostnaden varit högre. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen bedömde många länsarbetsnämnden att taket på 13 700 kronor är ett hinder för att intressera arbetsgivare för anställningar. Detta gäller särskilt anställningar i yrkesområden där lönenivån ät högre.<SPAN class="ft52">88</SPAN></P>
<P class="p301 ft55">Arbetsmarknadsstyrelsen har också i flera budgetunderlag till regeringen lämnat förslag till nya takbelopp på dels 17 000 kronor, dels 15 000 kronor.</P>
<P class="p61 ft17">Även arbetsmarknadsutskottet bedömde i sitt budgetbetänkande hösten 2000<SPAN class="ft52">89 </SPAN>att nivån på lönebidragstaket på 13 700 kr per månad ”inverkar menligt på möjligheterna att skapa lönebidragsanställ- ningar”.</P>
<P class="p61 ft17">Utskottet anförde vidare att det ”såg starka sysselsättnings- och fördelningspolitiska skäl att anpassa inkomstnivån som läggs till grund för lönebidraget till en mer realistisk nivå”. Utskottet utgick ifrån att regeringen, när utrymme gavs, skulle pröva möjligheterna att justera bidragsnivån.</P>
<P class="p22 ft17">Hösten 2002 konstaterade arbetsmarknadsutskottet att den maximala bidragsnivån ännu inte justerats.</P>
<P class="p568 ft36">Utskottet har inte ändrat uppfattning om behovet av en justering. Med kännedom om de svårigheter som möter många arbetshandikappade personer som vill ha en plats på arbetsmarknaden anser utskottet att det är angeläget att regeringen snarast och i positiv anda prövar möjligheterna att höja lönebidragstaket. Enligt utskottets uppfattning är det rimligt att snarast frigöra ekonomiskt utrymme för denna reform.</P>
<P class="p325 ft17">Utskottet kunde inte se att det skulle vara nödvändigt för regeringen att avvakta resultatet av denna utredning för att göra en sådan prövning.<SPAN class="ft52">90</SPAN></P>
<P class="p22 ft17">För att belysa följderna av eventuella förändringar av löne- bidragstaket fick Ekonomistyrningsverket utredningens uppdrag att göra beräkningar och analysera konsekvenserna av justeringar av lönebidragstaket. De nivåer som Ekonomistyrningsverket har an- vänt i beräkningarna är 15 000 kronor och 17 000 kronor, dvs. de nivåer som Arbetsmarknadsstyrelsen tidigare har föreslagit i sina budgetunderlag. Underlaget är hämtat ur Arbetsmarknadsverkets</P>
<P class="p638 ft13"><SPAN class="ft63">88</SPAN><SPAN class="ft65">AMV:s årsredovisning för 2002.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">89</SPAN><SPAN class="ft69">Bet. 2000/01:AU1</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">90</SPAN><SPAN class="ft65">Bet. 2002/03:AU1.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">databas Statistikåtgärd och omfattar samtliga beslut (61 459) om lönebidrag och OSA i mars 2003.<SPAN class="ft52">91</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">Av tabell 3.4.1 framgår kostnadsökningen och totalkostnaderna vid takbelopp på 15 000 kronor, respektive 17 000 kronor.</P>
<P class="p248 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.4.1 </SPAN>Kostnadsökning och totalkostnader vid olika taknivåer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr13 td261"><P class="p639 ft75">Taknivå</P></TD>
<TD class="tr13 td262"><P class="p540 ft75">kostnad</P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p640 ft13">ökning i förhållande till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td263"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td257"><P class="p640 ft13">13 700 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p641 ft6">15 000 kr</P></TD>
<TD class="tr18 td56"><P class="p3 ft6">6 148 447 306 kr</P></TD>
<TD class="tr18 td43"><P class="p148 ft6">364 371 817 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td263"><P class="p641 ft76">17 000 kr</P></TD>
<TD class="tr9 td264"><P class="p3 ft76">6 428 129 211 kr</P></TD>
<TD class="tr9 td257"><P class="p148 ft76">644 053 722 kr</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft6">Källa. ESV, 2003.</P>
<P class="p591 ft17">Enligt Ekonomistyrningsverket har en övervägande del av de an- ställda med lönebidrag eller OSA en månadslön som ligger inom intervallet 14 000 <NOBR>kronor–16</NOBR> 000 kronor per månad.</P>
<P class="p6 ft17">Konsekvenserna av en höjning av takbeloppet utan att nya medel tillförs anslaget blir, av naturliga skäl, att antalet anställda med lönebidrag och OSA måste minska.</P>
<P class="p7 ft4">Något om EG:s regler för statligt stöd</P>
<P class="p643 ft17">Formellt regleras frågor om konkurrens av konkurrenslagen,<SPAN class="ft52">92 </SPAN>som bygger på EU:s regler om konkurrens och EU:s regler om statligt stöd.<SPAN class="ft52">93 </SPAN>EU:s regler om EG:s inre marknad reglerar möjligheterna att lämna offentligt stöd till företag.</P>
<P class="p6 ft17">Enligt <NOBR>EG-fördraget</NOBR> är det, med vissa undantag, förbjudet att lämna statsstöd. Med statsstöd menas ett stort antal insatser med offentliga medel. Artikel 87.1 i fördraget säger att stöden inte får gynna vissa företag eller viss produktion. Med statligt stöd menas stödåtgärder i form av statsbidrag, billiga lån, räntesubventioner, skattelättnader, statliga garantier för företagslån, m.m. För att stödet ska anses konkurrenshindrande ska det påverka konkurren- sen genom ett gynnande och på så sätt resultera i en förmån som är selektiv. En selektiv förmån gynnar vissa företag eller viss produk- tion och påverkar handeln mellan medlemsstaterna.</P>
<P class="p644 ft26"><SPAN class="ft63">91</SPAN><SPAN class="ft104">Mer om data, metod m.m. finns i rapporten Finansieringsmodeller för arbetsmarknadspo- litiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga, ESV 2003:19.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">92</SPAN><SPAN class="ft69">Konkurrenslagen (SFS 1993:20).</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">93</SPAN><SPAN class="ft65">Artikel 87 I </SPAN><NOBR>EG-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p260 ft12">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft17">Kommissionen har angående lönesubventioner fastslagit att:</P>
<P class="p646 ft36">Arbetstagare med funktionshinder kan behöva ständig hjälp för att kunna stanna kvar på arbetsmarknaden, vilket kan gå utöver stödet till själva rekryteringen och eventuellt även innebära skyddad anställning. Stödordningar som ger stöd för sådant ändamål bör undantas från anmälningsskyldigheten, förutsatt att det kan visas att stödet är nöd- vändigt för att kompensera den lägre produktiviteten hos arbets- tagaren ifråga, merkostnaderna för att sysselsätta dem eller kost- naderna för att upprätta eller upprätthålla skyddad anställning. Detta villkor är avsett att förhindra att företag som beviljas sådant stöd säljer sina produkter under marknadspris på marknader där det även finns konkurrenter<SPAN class="ft17">.</SPAN><SPAN class="ft52">94</SPAN></P>
<P class="p360 ft17">Bidrag som utan överkompensation lämnas till en arbetsgivare och omfattar stöd och andra insatser för att stärka möjligheterna för arbetslösa personer med nedsatt arbetsförmåga att få eller behålla ett arbete är därmed tillåtna enligt EG:s regler för statligt stöd.</P>
<P class="p647 ft13"><SPAN class="ft51">94 </SPAN>Kommissionens förordning 2204/2002, <NOBR>2002-12-12.</NOBR></P>
<P class="p439 ft12">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p648 ft20"><SPAN class="ft20">3.5</SPAN><SPAN class="ft39">Lönebidrag</SPAN></P>
<P class="p564 ft4">Uppdraget</P>
<P class="p551 ft17">Utredaren ska pröva om nuvarande arbetsmarknadspolitiska program (i detta avsnitt lönebidrag) är effektiva på dagens arbetsmarknad så att personer med nedsatt arbetsförmåga där- igenom får det stöd som gör det möjligt för dem att försörja sig med eget arbete och vid behov föreslå förändringar.</P>
<P class="p401 ft17">Utredaren ska pröva om målen för det flexibla lönebidraget uppfylls.</P>
<P class="p378 ft17">Utredaren ska föreslå regelförändringar som, inom ramen för tilldelade resurser, dels kan leda till att fler personer med nedsatt arbetsförmåga kan erbjudas anställning med lönebidrag och att såväl effektivitet som kvalitet för alla inblandade parter i han- teringen av lönebidragen ökar.</P>
<P class="p401 ft17">Utredaren ska föreslå åtgärder som kan innebära att fler an- ställda med lönebidrag får möjlighet att övergå till osubventio- nerad anställning.</P>
<P class="p376 ft17">Utredaren ska undersöka om och i vilken mån omförhand- lingar av lönebidraget genomförs och vilka resultat som uppnås. Vidare ska kvalitet och effektivitet i förhandlingsarbetet belysas.</P>
<P class="p376 ft17">Utredaren ska undersöka vilka motiv som angetts i de fall förlängning av bidraget utöver fyra år har medgivits samt be- döma om dessa motiv överensstämmer med förordningens in- tentioner.</P>
<P class="p408 ft4">Vad säger regelverket?</P>
<P class="p442 ft17">Lönebidragets storlek fastställs med hänsyn till graden av nedsätt- ning i arbetsförmågan hos arbetstagaren till högst 80 procent av arbetsgivarens bidragsgrundande lönekostnad. För den som är an- ställd hos en allmännyttig organisation får bidrag lämnas för högst 90 procent av den bidragsgrundande lönekostnaden. Lönebidrag får betalas ut för hela denna lönekostnad om arbetstagaren:</P>
<P class="p649 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">är berättigad till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,</SPAN><SPAN class="ft52">95</SPAN></P>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft51">95 </SPAN>Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.</P>
<P class="p34 ft12">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från arbetslivet under längre tid, eller</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">har mer än ett funktionshinder.</SPAN><SPAN class="ft52">96</SPAN></P>
<P class="p616 ft17">Lönebidrag lämnas under längst fyra år. Bidraget får förlängas ut- över det fjärde året ”endast om det efter en särskild prövning be- döms motiverat med hänsyn till arbetstagarens arbetsförmåga”. En sådan förlängning ska omprövas regelbundet. Vidare anges att när länsarbetsnämnden tar ställning till en förlängning av lönebidraget utöver det fjärde anställningsåret ska den särskilt pröva bidragets storlek.<SPAN class="ft52">97</SPAN></P>
<P class="p234 ft17">I förordningen anges även, som redan nämnts, att länsarbets- nämnden ska verka för att arbetstagaren övergår till en anställning utan lönebidrag. För att underlätta en sådan övergång ska en individuell handlingsplan upprättas när den enskilde anvisas en anställning.</P>
<P class="p650 ft17">I Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter om tillämpningen av förordningen framgår under rubriken allmänna villkor för bidrag att:</P>
<P class="p651 ft36">Beslut om anvisning av sökande till anställning med lönebidrag ska föregås av erforderlig utredning, som ska dokumenteras.</P>
<P class="p652 ft36">Ett första beslut om lönebidrag ska föregås av ett arbetsplatsbesök. Detsamma gäller inför omprövningsbeslut om arbetsförmedlingens löpande kontakt med arbetsplatsen inte gör det uppenbart obehövligt.</P>
<P class="p652 ft92">Vidare får ett första beslut om lönebidrag omfatta högst ett år. Varje beslut ska innehålla ett startdatum och ett slutdatum för bidrag.</P>
<P class="p652 ft36">En handlingsplan, som visar överenskommelser om bidragsnivå, ansvar för kompletterande insatser som t.ex. utbildning, utprovning och anskaffning av hjälpmedel, kamratstödjande insatser eller annat ska upprättas och signeras av de parter som medverkat till att an- ställningen kommit till stånd, arbetstagaren, arbetsgivaren, arbets- förmedlaren, och i förekommande fall även facklig representant. Överenskommelsen ska följas upp under beslutsperioden och upp- dateras inför förlängningsbeslut.<SPAN class="ft52">98</SPAN></P>
<P class="p653 ft17">Den som är anställd med lönebidrag registreras i sökandekategori 42.</P>
<P class="p654 ft13"><SPAN class="ft63">96</SPAN><SPAN class="ft65">28 §, Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">97</SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">30-31</SPAN></NOBR> §§, a.a.</P>
<P class="p480 ft13"><SPAN class="ft63">98</SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">6-16</SPAN></NOBR> §§ AMS föreskrifter (AMSFS 2000:006) om tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p463 ft12">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft4">Arbetsmarknadsstyrelsens kvalitetskrav för handläggning av löne- bidragsärenden</P>
<P class="p442 ft17">År 1998 infördes särskilda kvalitetskrav som gäller vid handlägg- ningen av lönebidragen.<SPAN class="ft52">99 </SPAN>Här redovisas de kvalitetskrav som avser de frågor som behandlas i detta avsnitt:</P>
<P class="p262 ft17">Alla beslut i rätt tid</P>
<P class="p655 ft17"><SPAN class="ft106">• </SPAN>alla beslut ska fattas före startdatum/bidragsperioden.</P>
<P class="p452 ft17">Fullgod dokumentation om arbetshandikapp</P>
<P class="p453 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">medicinskt utlåtande, bedömning/utredning av specialkunnig rehabiliteringsaktör, t.ex. socialmedicinsk utredning som visar att arbetshandikapp föreligger,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">funktionshindrets betydelse relaterat till kraven inom aktuellt arbetsområdet/uppgift dokumenteras i Arbetsmarknadsverkets informationssystem, AIS (som är ett datoriserat användarstöd),</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">dokumentation om handikappkod och sökandes godkännande.</SPAN></P>
<P class="p656 ft17">Överenskommelserna vid anställning ska vara kompletta. Överens- kommelsen ska innehålla:</P>
<P class="p365 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">anställningsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p451 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">arbetsuppgifter, i förekommande fall noteras arbetsuppgifter som inte bör/få förekomma,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">eventuell arbetsanpassning,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">övrig planering (utvecklingsinsatser, mål m.m.),</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">bidragsnivå,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">beslutsperiod,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">datum för uppföljning och omprövning,</SPAN></P>
<P class="p557 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">datum när överenskommelsen upprättades,</SPAN></P>
<P class="p451 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">signering av överenskommelsen av de parter som faktiskt del- tagit i planeringen,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">dokumenteras i AIS att överenskommelse har upprättats</SPAN></P>
<P class="p452 ft17">Uppföljning av nya beslut inom tre månader från startdag</P>
<P class="p449 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">personliga kontakter med arbetstagare/ arbetsgivare,</SPAN></P>
<P class="p450 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">dokumentation i AIS om genomförda uppföljningssamtal och vidtagna åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p657 ft13"><SPAN class="ft51">99 </SPAN>AMS, Kriterier för kvalitetskrav för lönebidragshanteringen, 1998.</P>
<P class="p34 ft12">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p658 ft17">Besök på arbetsplatsen och fullständig dokumentation vid om- prövning</P>
<P class="p659 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ett första beslut om lönebidrag ska föregås av ett arbetsplatsbe- sök. Detsamma gäller inför omprövningsbeslut om arbetsför- medlingens löpande kontakt med arbetsplatsen inte gör det uppenbart obehövligt. Ställningstagande till förlängning ska göras vid besök på arbetsplatsen efter samtal med arbetstagare och arbetsgivare. Bedömning av bidragsnivå grundar sig på uppgifter i samtalet med arbetstagare och arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p113 ft17">Dokumentationen i AIS eller i aktbilagan ska innehålla</P>
<P class="p627 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">utveckling av arbetsförmåga,</SPAN></P>
<P class="p95 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">bidragsnivå,</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">ny beslutsperiod,</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">nästa uppföljningsdatum.</SPAN></P>
<P class="p62 ft17">Utredningen har genomfört flera olika undersökningar för att ta reda på hur regelverket och Arbetsmarknadsstyrelsens kvalitets- kriterier följs.</P>
<P class="p243 ft4">Genomgång av akter och intervjuer med lönebidragshandläggare</P>
<P class="p275 ft17">Utredningen har gått igenom 308 akter med daganteckningar samt överenskommelser och handlingsplaner.<SPAN class="ft52">100 </SPAN>Samtliga akter innehåller beslut om lönebidrag. Syftet med undersökningen var att närmare studera den praktiska handläggningen av lönebidragsärenden med utgångspunkt i utredningens direktiv och de regelverk som styr beviljande av lönebidragen.</P>
<P class="p301 ft17">Genomgången ger en bild av 308 personers väg från det första mötet på arbetsförmedlingen till beslutet om anställning med stöd av lönebidrag och samt uppföljningar och omprövningar av bidraget.</P>
<P class="p21 ft17">För att få representativitet i urvalet av akterna har hänsyn tagits till både tätort och glesbygd.</P>
<P class="p22 ft17">För att komplettera och fördjupa aktstudierna i AIS besökte ut- redningen tre arbetsförmedlingar och tog del av 35 originalakter. Därutöver intervjuades lönebidragshandläggare vid förmedlingarna.</P>
<P class="p25 ft13"><SPAN class="ft51">100 </SPAN>Från det datoriserade användarstödet, AIS.</P>
<P class="p439 ft12">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">Aktstudierna, avser därmed såväl genomgången av 308 akter och daganteckningar i AIS som genomgången av originalakter. I annat fall nämns vilka akter det gäller.</P>
<P class="p249 ft4">Vägen till anställning med lönebidrag – och därefter – två exempel</P>
<P class="p442 ft17">Som inledande illustration lämnas exempel på två personers väg från det första besöket på arbetsförmedlingen till anställningen med lönebidrag liksom omförhandlingarna av bidragsnivåer, m.m. Alla uppgifter som kan identifiera personerna är borttagna. Dessa båda personer och innehållet i deras daganteckningar får mer konkret illustrera de uppgifter som redovisas nedan. De ska inte ses som några ”typpersoner”, utan är helt slumpmässigt utvalda.</P>
<P class="p274 ft4">Det första exemplet är Stina Bengtsson, född 1982</P>
<P class="p660 ft9">Daganteckningar för arbetssökande</P>
<P class="p661 ft107"><NOBR>*2000-09-23:</NOBR> Besök på förmedlingen. Har avbrutit gymnasiestudier. Söker nu jobb.</P>
<P class="p662 ft107">Kan tänka sig jobb med barn. Får info om att söka arbete. Får med sig förslag på jobb.</P>
<P class="p663 ft9"><NOBR>*2000-10-05:</NOBR> Besök på förmedlingen.</P>
<P class="p664 ft107"><NOBR>*2000-10-06:</NOBR> Besök. Har fått ett tillfällig jobb i en affär. <NOBR>*2000-10-30:</NOBR> Avaktualiserad.</P>
<P class="p663 ft9"><NOBR>*2002-04-16:</NOBR> Besök på förmedlingen. Söker jobb som fritidsledare.</P>
<P class="p665 ft9">Handlingsplan</P>
<P class="p666 ft107">Mål: Arbete. Delmål: Praktik.</P>
<P class="p663 ft9">Överenskommelse: Ta kontakterna om en praktikplats.</P>
<P class="p667 ft107"><NOBR>*2001-05-10:</NOBR> Har fått praktikplats som fritidsledare på ett behandlingshem. Bifall: arbetspraktik.</P>
<P class="p663 ft9">Bidragsperiod <NOBR>2001-05-10</NOBR> t.o.m. <NOBR>2001-07-10.</NOBR></P>
<P class="p668 ft107"><NOBR>*2001-07-10:</NOBR> Praktiken slut. Stina undersöker om hon kan få arbete på praktikplatsen.</P>
<P class="p662 ft108"><NOBR>*2001-07-15:</NOBR> Besök. Uppger att hon vill gå på datortek. Frågan är om hon inte är överkvalificerad. Överenskommelse: återkomma <NOBR>2001-07-22</NOBR> för ett beslut om datortek.</P>
<P class="p669 ft9"><NOBR>*2001-07-22:</NOBR> Beslut datortek.</P>
<P class="p670 ft12">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p671 ft108"><NOBR>*2001-08-11:</NOBR> Besök. Stina slutar på datorteket. Tycker att hon inte får lära sig något. Diskussion om ny praktik. Huvudsaklig arbetshandikappkod 42 inlagd. Har samtyckt.</P>
<P class="p672 ft107"><NOBR>*2001-08-23:</NOBR> Besök. Har kontaktat praktikhandläggare. Kan få ny praktik som fritidsledare.</P>
<P class="p673 ft9">*Beslut: <NOBR>2001-08-23</NOBR> t.o.m. <NOBR>2001-10-22.</NOBR></P>
<P class="p674 ft9"><NOBR>*2001-10-22:</NOBR> Beslut förlängning av APR t.o.m. <NOBR>2001-12-31.</NOBR></P>
<P class="p675 ft109"><NOBR>*2002-01-10:</NOBR> Besök. Praktiken slut. Uppger att hon kan få en anställning hos arbetsgivaren om de kan få bidrag. Måste vara 20 år. Beslut förlängning av praktik t.o.m. <NOBR>2002-02-13.</NOBR> Därefter kan lönebidrag bli aktuellt.</P>
<P class="p676 ft9"><NOBR>*2002-02-15:</NOBR> Besök. Arbetsgivaren informerats om villkoren för lönebidrag. Underlag för lönebidrag.</P>
<P class="p677 ft9">Anordnare NN.</P>
<P class="p678 ft110">Lön: 13.200 :- Bidragsprocent: 60%.</P>
<P class="p674 ft9">Bidragsperiod: <NOBR>02-02-30–02-05-30.</NOBR></P>
<P class="p679 ft9">Arbetsuppgifter: Fritidsledare vid föreningsgård. Arbetshandikappet gör att hon inte kan jobba lika självständigt som övriga fritidsledare.</P>
<P class="p680 ft9">Handlingsplan</P>
<P class="p681 ft107">Nuläge: anställd som fritidsledare på fritidsgård. Arbetsgivaren har lönebidrag med 60 %.</P>
<P class="p682 ft9">Mål: fortsatt anställning som fritidsledare, med eller utan bidrag. <NOBR>*2002-02-22</NOBR> Bifall lönebidrag.</P>
<P class="p683 ft108"><NOBR>*2002-05-21</NOBR> Bifall fortsatt lönebidrag. Period: <NOBR>020530-021030.</NOBR> Bidragsprocent: 60 %.</P>
<P class="p684 ft107"><NOBR>*2002-10-24</NOBR> Talat med Stinas arbetsgivare om fortsatt lönebidrag. De vill ha längre period. Kan beviljas för ett år. Då sänks bidraget till 55 %.</P>
<P class="p685 ft109">Bifall fortsatt lönebidrag. Period: <NOBR>021030-031030.</NOBR> Bidragsprocent 55 %.</P>
<P class="p686 ft12">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft4">Nästa exempel är Erik Andersson, född 1943</P>
<P class="p687 ft9">Daganteckningar för arbetssökande</P>
<P class="p688 ft9"><NOBR>*1998-06-03</NOBR> Besök. Ny.</P>
<P class="p689 ft107">Fick information om Af:s rutiner. Ska komma på öppet hus. <NOBR>*1998-06-10</NOBR> Besök: Handlingsplan.</P>
<P class="p690 ft108">Anmäld som sökande sedan första juni. Har de senaste åren ägt en affär som sålt begagnade cyklar. Har även haft verkstad. Är inte med i <NOBR>A-kassan.</NOBR> <NOBR>*1998-08-07:</NOBR> Besök öppet hus. Inbokad på datortek med start <NOBR>98-08-10.</NOBR> <NOBR>*1998-08-10:</NOBR> Beslut datorteksutbildning perioden <NOBR>98-08-24</NOBR> tom <NOBR>98-11-13.</NOBR> <NOBR>*1998-11-20:</NOBR> Besök efter datortekskursen. Vill gärna fortsätta med datorer. <NOBR>*1998-12-14:</NOBR> Besök hos handläggare. Har gått igenom lediga arbeten. <NOBR>*1999-01-15:</NOBR> Besök öppet hus. Aktuell för AMU.</P>
<P class="p691 ft107"><NOBR>*1999-01-29:</NOBR> Anmäls till test för AMU. <NOBR>*1999-02-19:</NOBR> Besök Af.</P>
<P class="p692 ft107"><NOBR>*1999-03-12:</NOBR> Besök Af. Anvisad arbete i Cykel och Sport. <NOBR>*1999-04</NOBR> 12: Besök Af.</P>
<P class="p690 ft9"><NOBR>*1999-06-04:</NOBR> Vill delta i FUB för en ev. fortsättning i AMU (förberedande utbildning).</P>
<P class="p693 ft107"><NOBR>*1999-06-04:</NOBR> Beslut FUB fr.o.m. <NOBR>99-08-20.</NOBR> <NOBR>*1999-07-22:</NOBR> Sänt förfrågan.</P>
<P class="p694 ft9"><NOBR>*199-07-26:</NOBR> Besök ang. förfrågan.</P>
<P class="p695 ft108"><NOBR>*1999-10-20:</NOBR> Besök. Genomgått FUB. Ev. fortsättning vid AMU. <NOBR>*1999-11-30:</NOBR> Informeras om ett kommunalt projekt för arbetslösa i kommunen.</P>
<P class="p696 ft9">*2000- <NOBR>01-12:</NOBR> Avaktualiseras.</P>
<P class="p690 ft108"><NOBR>*2000-04-05:</NOBR> Återaktualiserad. Den sökande har missuppfattat. Trodde att han inte behövde besöka Af när han aktivt sökte jobb som deltagare i projektet. <NOBR>*2000-08-15:</NOBR> Avaktualiserad tills vidare.</P>
<P class="p696 ft9"><NOBR>*2001-01-26:</NOBR> Återaktualiserad.</P>
<P class="p695 ft107">Praktik genom annan myndighet. Den sökande kommer att ha fortsatt kontakt och praktik med annan myndighet.</P>
<P class="p697 ft9"><NOBR>*2001-11-20:</NOBR> Handlingsplan.</P>
<P class="p688 ft9">Nuläge: Deltar i ett projekt i kommunen.</P>
<P class="p698 ft110">Mål: Att få ett jobb på den öppna arbetsmarknaden. Överenskommelse: Fortsätter projektet.</P>
<P class="p699 ft107"><NOBR>*2002-02-07:</NOBR> Huvudsaklig arbetshandikappkod 81 inlagd. Sökande har samtyckt.</P>
<P class="p700 ft12">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p701 ft9">* <NOBR>2002-02-08:</NOBR> Handlingsplan.</P>
<P class="p672 ft108">Nuläge: Deltar i ett sysselsättningsprojekt, finansierad genom annan myndig- het. Har en socialmedicinsk problematik, som gör det svårare att få arbete. Lönebidrag diskuteras med projektet.</P>
<P class="p702 ft108">Mål. Arbete på den öppna arbetsmarknaden. Delmål: Anställning med lönebidrag. <NOBR>*2002-03-21:</NOBR> Bifall om lönebidrag. Bidragsperiod: <NOBR>2002-04-02</NOBR> tom <NOBR>2002-12-13.</NOBR> Lön 12.500:-</P>
<P class="p703 ft107">Bidragsprocent: 60%. Arbetsuppgifter: Vaktmästeri.</P>
<P class="p673 ft9"><NOBR>*2002-06-04:</NOBR> Uppföljning av lönebidragstjänst.</P>
<P class="p704 ft107">Sökande fungerar bra och kommer att få förlängt även nästa år. <NOBR>*2002-11-26</NOBR> Underlag för lönebidrag:</P>
<P class="p705 ft109">Lön 12.800:- Bidragsprocent: 50%</P>
<P class="p706 ft9">Period: <NOBR>02-12-14</NOBR> tom <NOBR>04-02-29</NOBR> Handlingsplan:</P>
<P class="p707 ft107">Nuläge arbetar med lönebidrag i kommunen. Mål: att få ett jobb utan bidrag.</P>
<P class="p673 ft9">Delmål: Lönebidrag.</P>
<P class="p708 ft4">Tiden från första besöket till beslutet om lönebidrag</P>
<P class="p709 ft55">I tabell 3.5.1 redovisas statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen över det genomsnittliga antalet nya beslut per månad 2002 fördelade efter den sökandekategori personen ingick i innan beslutet.</P>
<P class="p710 ft12">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.5.1 </SPAN>Nya lönebidrag under månaden, genomsnitt per månad</P>
<P class="p558 ft17">– fördelade efter sökandekategori innan lönebidrag beviljats</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr13 td265"><P class="p8 ft6">tidigare sökandekategori</P></TD>
<TD class="tr13 td266"><P class="p220 ft6">antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td267"><P class="p8 ft6">arbetslösa <NOBR>(11-13,</NOBR> <NOBR>96-98)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td268"><P class="p220 ft6">473</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">ej i arbete eller program (14)</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">deltidsarbetslösa (21)</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">arbete utan stöd <NOBR>(22-23,</NOBR> 31, 41)</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">övriga konjunkturberoende program (64, 56, 73, 75)</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">ombytessökande från Samhall (35)</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">OSA (43)</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">anställningsstöd <NOBR>(47-50)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">start av näringsverksamhet (46)</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">arbetspraktik (54)</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">arbetslivsinriktad rehabilitering (SIUS) <NOBR>(71-72)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">arbetsmarknadsutbildning (81, 83)</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p8 ft95">övrigt (34, 89, 91,65)</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p220 ft95">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td267"><P class="p8 ft75">ungdomsgaranti för ungdomar <NOBR>20-24</NOBR> år (66)</P></TD>
<TD class="tr19 td268"><P class="p220 ft75">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td269"><P class="p8 ft6">totalt</P></TD>
<TD class="tr23 td270"><P class="p220 ft6">1 322</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft6">Källa: AMS 2003, avser genomsnitt per månad för januari – december av antalet vid månadens slut.</P>
<P class="p513 ft17">Av tabellen framgår att det i genomsnitt fattades 1 322 beslut om lönebidrag per månad år 2002. De flesta som beviljades lönebidrag (36 procent) var personer som dessförinnan hade registrerats som arbetslösa. Räknas de olika arbetsmarknadsinsatserna samman, deltog nästan 44 procent i någon form av arbetsmarknadspolitisk insats. Dessutom deltog nästan 33 procent av de personer som registrerades som arbetslösa i någon form av vägledningsinsats. Vidare kan flera av de arbetslösa tidigare ha medverkat i konjunk- turberoende program, praktik, arbetsmarknadsutbildning, osv. för att sedan återgå i arbetslöshet.</P>
<P class="p313 ft17">Enligt förordningen får lönebidrag lämnas om personens behov inte kan tillgodoses på annan sätt. Genomgången av akterna i AIS visar också att lönebidrag mycket sällan beviljas som en första in- sats. Andra insatser prövas under en period som kan bli ganska lång. En stor del av de personer vars akter ingick i studien hade varit inskrivna vid arbetsförmedlingen mer än två år innan beslutet om lönebidrag och gäller även de båda exemplen ovan.</P>
<P class="p5 ft17">Många går också ”ut och in” på förmedlingen. De registreras en tid som arbetssökande, därefter avregistreras de, för att sedan åter- komma, osv. Det finns olika anledningar till detta. För några handlar det om att de får olika tidsbegränsade anställningar som</P>
<P class="p711 ft12">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">aldrig blir tillsvidareanställningar. Vissa slutar under en period att gå till arbetsförmedlingen och blir då avregistrerade som sökande.</P>
<P class="p271 ft17">De flesta har deltagit i en eller flera insatser innan de påbörjat en anställning med lönebidrag. Några har deltagit i samma insats mer än en gång med kortare eller längre perioder emellan. Mycket tycks styras av tillfälligheter. Många gånger prövas en insats för att den står till buds vid det aktuella tillfället. Det är inte ovanligt att en praktikperiod följs av ytterligare praktik och därefter träning på ett datortek, följt av ett projekt och en ny praktik, som slutar i en an- ställning med lönebidrag.</P>
<P class="p301 ft55">Uppgifterna från daganteckningarna i AIS bekräftades vid genomgången av originalakterna och vid intervjuerna med löne- bidragshandläggare.</P>
<P class="p61 ft17">Det finns två huvudorsaker till att lönebidraget inte beviljas vid ett tidigare skede. Den första orsaken är att de insatser som genomförs innan anställningen med lönebidrag dels syftar till att höja den enskildes kompetens och därmed förbättra möjligheterna att få ett arbete, dels till att den arbetssökande genom praktik kan komma in på en arbetsplats för en eventuell senare anställning. En anställning med lönebidrag föregås ofta av en praktikanställning på den aktuella arbetsplatsen.</P>
<P class="p21 ft17">Den andra orsaken till att beslutet dröjer är att det inte alltid finns medel tillgängliga. Detta framgår inte av akterna men har framförts av handläggare inom Arbetsmarknadsverket. I sådana fall rör det sig om rena väntetider tills det finns pengar för en anställ- ning med lönebidrag. Vid en av de tre förmedlingar som utred- ningen besökte, var det en vanlig företeelse att pengarna för löne- bidrag tog slut någon gång under budgetåret. Detta ledde till att nya beslut om lönebidrag fick vänta.</P>
<P class="p234 ft17">Det förekommer även att vissa arbetssökande får anställning med lönebidrag redan efter något eller några besök på förmed- lingen. I akterna ges inga förklaringar till detta.</P>
<P class="p22 ft17">Lönebidragshandläggarna redovisade några olika orsaker till dessa snabba beslut:</P>
<P class="p627 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">det finns en lämplig arbetsgivare,</SPAN></P>
<P class="p712 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">de som kommer från försäkringskassan får ofta snabbare be- slut, därför att de reda har prövat olika åtgärder,</SPAN></P>
<P class="p284 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">Samhallanställda får snabba beslut. De går direkt från Samhall till en anställning med lönebidrag.</SPAN></P>
<P class="p713 ft12">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">De uppgifter som kom fram i aktgenomgångarna och vid inter- vjuerna förstärktes av svaren på <NOBR>SCB-enkäten.</NOBR> Handläggare vid Arbetsmarknadsverket fick bl.a. svara på frågan om hur länge de arbetssökande som beviljats lönebidrag är inskrivna vid arbetsför- medlingen innan beslutet om lönebidrag fattas.</P>
<P class="p475 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.5.2 </SPAN>Hur länge är de arbetssökande som beviljas lönebidrag inskrivna vid arbetsförmedlingen innan beslutet om bidrag fattas?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr13 td271"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td272"><P class="p494 ft26">storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td273"><P class="p493 ft26">övriga kommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td237"><P class="p499 ft6">totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td274"><P class="p14 ft94">Mindre än 3 månader</P></TD>
<TD class="tr22 td165"><P class="p714 ft94">5 %</P></TD>
<TD class="tr22 td105"><P class="p524 ft94">1 %</P></TD>
<TD class="tr22 td23"><P class="p518 ft94">2 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td274"><P class="p14 ft95"><NOBR>3-6</NOBR> månader</P></TD>
<TD class="tr20 td165"><P class="p714 ft95">10 %</P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p524 ft95">11 %</P></TD>
<TD class="tr20 td23"><P class="p518 ft95">11 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td274"><P class="p14 ft95"><NOBR>6-9</NOBR> månader</P></TD>
<TD class="tr20 td165"><P class="p714 ft95">25 %</P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p524 ft95">20 %</P></TD>
<TD class="tr20 td23"><P class="p518 ft95">21 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td274"><P class="p14 ft76"><NOBR>9-12</NOBR> månader</P></TD>
<TD class="tr9 td165"><P class="p714 ft76">28 %</P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p524 ft76">34 %</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p518 ft76">33 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td274"><P class="p14 ft75">Mer än 12 månader</P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p714 ft75">32 %</P></TD>
<TD class="tr19 td105"><P class="p524 ft75">35 %</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p518 ft75">34 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td274"><P class="p14 ft6">Uppräknat antal</P></TD>
<TD class="tr24 td165"><P class="p714 ft6">224</P></TD>
<TD class="tr24 td105"><P class="p524 ft6">724</P></TD>
<TD class="tr24 td23"><P class="p518 ft6">948</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td275"><P class="p14 ft76">Antal svarande</P></TD>
<TD class="tr9 td170"><P class="p714 ft76">60</P></TD>
<TD class="tr9 td276"><P class="p524 ft76">194</P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p518 ft76">254</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft6">Källa: Enkätundersökning genomförd av SCB, 2003.</P>
<P class="p591 ft17">Av tabellen framgår att ungefär var tredje person är inskriven mer än 12 månader innan lönebidrag beviljas.</P>
<P class="p6 ft17">I <NOBR>SCB-enkäten</NOBR> fick handläggare vid Arbetsmarknadsverket också svara på frågan om den anställde med lönebidrag har deltagit i andra arbetsmarknadspolitiska insatser innan beslutet om lönebidrag. Enligt enkätsvaret har 97 procent deltagit i andra insatser.</P>
<P class="p6 ft55">Personer som var anställda med lönebidrag fick i <NOBR>SCB-enkäten</NOBR> svara på frågan om vilka andra arbetsmarknadspolitiska insatser de deltagit i innan anställningen.</P>
<P class="p715 ft12">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.5.3 </SPAN>Vilka andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder tog du del av innan anställningen med lönebidrag? Redovisat i procent av de svarande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr11 td277"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td232"><P class="p3 ft9">kön</P></TD>
<TD class="tr13 td234"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td278"><P class="p182 ft49">åldersgrupp</P></TD>
<TD class="tr13 td234"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td248"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td279"><P class="p14 ft9">totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td85"><P class="p3 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr22 td39"><P class="p152 ft112">man</P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p507 ft112">kvinna</P></TD>
<TD class="tr22 td157"><P class="p508 ft112">- 29</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td76"><P class="p497 ft112"><NOBR>30-39</NOBR> <NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td157"><P class="p153 ft113"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td156"><P class="p152 ft112">60 -</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td85"><P class="p14 ft60">Inga andra åtgärder</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p153 ft79">45,7</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p119 ft79">30,4</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">26,1</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">33,5</P></TD>
<TD class="tr20 td66"><P class="p497 ft79">38,67</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">39,9</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">52,9</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">39,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td85"><P class="p14 ft12">Arbetsmarknadsutb.</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p153 ft79">22,1</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p119 ft79">26,5</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">8,9</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">26,4</P></TD>
<TD class="tr20 td66"><P class="p497 ft79">24,8</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">26,9</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">20,3</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">24,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td85"><P class="p14 ft79">Praktikplats</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p153 ft79">26,1</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p119 ft79">44,4</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">51,1</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">45,4</P></TD>
<TD class="tr20 td66"><P class="p497 ft79">33,1</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">30,2</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">20,9</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">33,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td85"><P class="p14 ft79">Aktivitetsgarantin</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p153 ft79">8,1</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p119 ft79">8,0</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">13,3</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">2,4</P></TD>
<TD class="tr20 td66"><P class="p497 ft79">10,7</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">8,0</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">6,6</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">8,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td85"><P class="p14 ft79">Arbetsbiträde</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p153 ft79">0,3</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p119 ft79">1,2</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">0,4</P></TD>
<TD class="tr20 td66"><P class="p497 ft79">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">1,3</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">1,9</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td85"><P class="p14 ft79">Samhall</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p153 ft79">6,6</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p119 ft79">6,6</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">5,0</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">7,7</P></TD>
<TD class="tr20 td66"><P class="p497 ft79">7,9</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">5,1</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">6,8</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">6,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td85"><P class="p14 ft79">Särskilt stöd vid</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p153 ft79">1,0</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p119 ft79">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">1,5</P></TD>
<TD class="tr20 td66"><P class="p497 ft79">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p9 ft79">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">2,2</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p220 ft79">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td280"><P class="p14 ft13">start av näringsvht.</P></TD>
<TD class="tr9 td182"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td281"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p716 ft9">Källa: Enkätundersökning genomförd av SCB, 2003.</P>
<P class="p717 ft9">Anm.:De som svarat har haft möjlighet att fylla i fler än ett alternativ, därför redovisas i tabellen endast andelar och inte antal svar.</P>
<P class="p235 ft17">En majoritet av de anställda svarade att de deltagit i andra insatser. Nästan 40 procent uppgav dock att de inte hade gjort det. De vanligaste insatserna var arbetsmarknadsutbildning och praktik.</P>
<P class="p243 ft4">Handikappkodningen – ett krav för beslut om lönebidrag</P>
<P class="p275 ft17">För ett beslut om lönebidrag krävs att den berörda personen registreras som arbetshandikappad<SPAN class="ft52">101 </SPAN>och påförs en bestämd handikappkod. Kravet på kodning regleras varken i någon författ- ning eller i föreskrifterna. Det framgår av anvisningarna för arbetsförmedlingssystemet.<SPAN class="ft52">102 </SPAN>Koden utgår från en medicinsk diagnos eller ett funktionshinder. Arbetsmarknadsverket använder sig av följande grupper för handikappkodningen:</P>
<P class="p718 ft36">11 - <NOBR>hjärt-/</NOBR> kärl- eller lungsjukdomar,</P>
<P class="p719 ft36">20 - hörselskada/ dövhet,</P>
<P class="p719 ft36">21 - barndomsdövhet,</P>
<P class="p719 ft36">22 - hörselskada,</P>
<P class="p719 ft36">30 - synskada,</P>
<P class="p719 ft36">31 - grav synskada,</P>
<P class="p719 ft92">32 - synsvaghet,</P>
<P class="p719 ft36">49 - rörelsehinder,</P>
<P class="p719 ft36">41 - rörelsehinder som kräver hjälpmedel,</P>
<P class="p719 ft36">42 - övriga rörelsehinder,</P>
<P class="p720 ft13"><SPAN class="ft63">101</SPAN><SPAN class="ft61">Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">102</SPAN><SPAN class="ft61">AMV:s anvisningar för arbetsförmedlingssystemet.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p721 ft36">51 - övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp,</P>
<P class="p722 ft36">61 - psykiskt arbetshandikapp,</P>
<P class="p722 ft36">71 - intellektuellt arbetshandikapp,</P>
<P class="p722 ft36">81 - socialmedicinskt arbetshandikapp,</P>
<P class="p722 ft36">91 - astma/ allergi/ överkänslighet,</P>
<P class="p722 ft92">92 - dyslexi/ specifika inlärningssvårigheter,</P>
<P class="p722 ft36">93 - förvärvad hjärnskada.</P>
<P class="p723 ft17">När en person besöker en arbetsförmedling som arbetssökande blir han eller hon inskriven vid förmedlingen. Vid genomgången av akterna framgick att kodningen ofta aktualiseras vid ett senare stadium under inskrivningen, ibland i direkt anslutning till en diskussion om lönebidrag. Olika lösningar prövas utan att funk- tionshindret berörs. Enligt daganteckningarna är det i första hand andra förhållanden än funktionsnedsättningen som handläggaren fäster avseende vid. I likhet med beviljande av lönebidrag händer det att kodningen diskuteras efter en relativt lång inskrivningstid, när andra insatser som t.ex. arbetsmarknadsutbildning, arbets- praktik m.m. har prövats utan att leda till ett arbete utan bidrag.</P>
<P class="p288 ft17">Enligt anvisningarna räcker det inte med att arbetsförmedlaren eller den enskilde arbetssökande bedömer att det finns ett arbets- handikapp. Det krävs också ett intyg från läkare eller annan medicinsk expertis. Den arbetssökande ska godkänna att bli registrerad som arbetshandikappad. En person kan vara kodad för flera diagnoser eller funktionshinder, varav en kod alltid anges som det första alternativet, dvs. som det funktionshinder som har störst betydelse för bedömningen av arbetshandikappet.</P>
<P class="p288 ft17">I några av de genomgångna akterna saknas handikappkod. Orsaken kan vara att den arbetssökande inte vill att koden ska finnas angiven.</P>
<P class="p571 ft17">Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens kvalitetskriterier ska funk- tionshindrets betydelse, relaterat till kraven inom det aktuella arbetsområdet eller uppgiften, dokumenteras i AIS. En sådan dokumentation saknas dock ofta. I stället anges sifferkoden med en kommentar om att funktionshindret begränsar arbetsutbudet.</P>
<P class="p5 ft17">I vissa originalakter finns konkreta redovisningar av vilka even- tuella begränsningar funktionshindret leder till i det aktuella arbetet. Andra nämner inget om detta. Läkarintygen innehåller ofta utförliga beskrivningar om arbeten som är olämpliga att utföra.</P>
<P class="p425 ft12">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Situationen när ett lönebidrag beviljas</P>
<P class="p24 ft17">När ett lönebidrag ska beviljas kan förmedlaren ha inlett med att leta efter en lämplig arbetsgivare som har ett anställningsbehov och som är intresserad av att anställa en person med lönebidrag. Många förmedlare använder sig av ett brett kontaktnät av arbetsgivare. Genomgången av daganteckningarna visar också att det kan vara den arbetssökande själv som gör en stor del av föreberedelserna inför anställningen. Som framgår ovan har den som anställs med lönebidrag ofta praktiserat på arbetsplatsen och är därmed inte obekant för arbetsgivaren.</P>
<P class="p234 ft55">Det ges sällan någon utförligare dokumentation i AIS varför ett lönebidrag beviljas. Dokumentationen består ofta av ett konstate- rande att lönebidrag är aktuellt på grund av funktionshindret.</P>
<P class="p61 ft17">Som framgått tidigare är originalakterna mer utförliga i det här avseendet. I vissa akter finns en redovisning av arbetsuppgifter som är olämpliga att utföra på grund av funktionsnedsättningen. Det förekommer även anvisningar om vilka anpassningar som ska göras och vem som är ansvarig för anpassningarna. Alla originalakter är dock inte så utförliga. Många är lika knapphändiga som doku- mentationen i AIS.</P>
<P class="p271 ft17">Enligt regelverket får inte beslut om lönebidrag fattas retro- aktivt. Det har dock förekommit sådana beslut men antalet har sjunkit de senaste åren. De intervjuade lönebidragshandläggarna är väl medvetna om att retroaktiva beslut inte får fattas och menar att det inte längre förekommer.</P>
<P class="p22 ft17">Enligt reglerna får ett första beslut om lönebidrag omfatta högst ett år. Det har dock hänt att det fattats <NOBR>”första-beslut”</NOBR> på upp till tre år. Några sådana beslut har emellertid inte utredningen hittat i de studerade akterna.</P>
<P class="p301 ft17">Av intervjuerna framgår att besluten normalt gäller ett år eller ibland sex månader. Beslut som omfattar sex månader är för- hållandevis vanliga och är då ofta sammankopplade med en prov- anställning.</P>
<P class="p230 ft4">Handlingsplaner och överenskommelser</P>
<P class="p275 ft17">I förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten an- ges att länsarbetsnämnden i samråd med den som söker ett arbete ska upprätta en individuell handlingsplan, där den arbetssökandes</P>
<P class="p432 ft12">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft17">skyldigheter och planerade aktiviteter redovisas.<SPAN class="ft52">103 </SPAN>I Arbets- marknadsstyrelsens föreskrifter till förordningen anges att en handlingsplan som visar överenskommelser om bidragsnivå, ansvar för kompletterande insatser som t.ex. utbildning, utprovning och anskaffning av hjälpmedel och kamratstödjande insatser ska upp- rättas.<SPAN class="ft52">104 </SPAN>I kriterierna för kvalitetskrav påpekas att den även ska innehålla en plan för utvecklingsinsatser och mål.</P>
<P class="p6 ft17">Vid genomgången av akterna framkom att det vid de flesta an- ställningar med lönebidrag finns en överenskommelse om en hand- lingsplan, som träffats mellan arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och den anställde. För drygt var fjärde saknas dock denna plan i AIS. Även om den saknas i AIS kan den finnas som en original- handling vid arbetsförmedlingen. Handläggaren har i dessa fall inte fört in uppgifter om planen i det datoriserade användarstödet. Ibland hänvisas i AIS till planer som inte är aktuella, utan avser tiden före beslutet om lönebidrag.</P>
<P class="p288 ft17">Handlingsplanerna och överenskommelserna är ofta inte mer utförliga i originalakterna än i daganteckningarna. Även i original- akterna finns en tydlig tendens till kortfattade standardformule- ringar. Det går dock att hitta akter där ett antal konkreta insatser är angivna och även vem som är ansvarig för att insatserna genomförs. Vidare kan överenskommelserna innehålla tydliga delmål som ska uppnås under året.</P>
<P class="p724 ft17">Ofta saknas dokumentation om individuella mål<SPAN class="ft52">105 </SPAN>och aktivi- teter samt tidsplaner. Många gånger är planerna endast en beskriv- ning av det aktuella läget och det enda som framgår är att den be- rörda personen har en anställning med lönebidrag hos en arbets- givare.</P>
<P class="p725 ft17">Det finns dock planer med mål. Exempel på individuella mål för en anställning med lönebidrag är:</P>
<P class="p365 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">en anställning utan bidrag,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">en anställning i största allmänhet,</SPAN></P>
<P class="p557 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">anställningen med lönebidrag.</SPAN></P>
<P class="p455 ft17">Det första målet uttrycker en förändring, antingen inom ramen för anställningen eller att en ny anställning utan bidrag på en annan</P>
<P class="p726 ft13"><SPAN class="ft63">103</SPAN><SPAN class="ft65">Förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p466 ft60"><SPAN class="ft63">104</SPAN><SPAN class="ft69">AMV.s föreskrifter (AMSFS 2000:006) om tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</SPAN></P>
<P class="p466 ft13"><SPAN class="ft63">105</SPAN><SPAN class="ft114">Mål anges som ett kvalitetskrav i AMS Kriterier för kvalitetskrav för lönebidragshanteringen.</SPAN></P>
<P class="p445 ft12">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">arbetsplats kan bli aktuell. Ibland ska denna förändring vara genomförd på lite sikt där delmål anges om att bidragsnivån ska sänkas fram till dess att bidraget upphör. I andra fall konstateras endast att målet är en anställning utan bidrag.</P>
<P class="p22 ft17">Även om det finns uttalade mål och delmål som förklarar att lönebidraget är tidsbegränsat beskrivs sällan hur övergången till en osubventionerad anställning ska gå till och när lönebidraget ska upphöra.</P>
<P class="p301 ft17">De andra två målen pekar inte ut någon förändring utan anger snarare att målet är uppnått, dvs. att personen har fått en anställ- ning med lönebidrag.</P>
<P class="p22 ft17">Ibland ges en förklaring till varför handlingsplanen inte inne- håller några steg mot förändring. En sådan förklaring kan vara att den anställde bara har några få år kvar till pension och att det där- med inte är rimligt att räkna med att bidraget ska upphöra.</P>
<P class="p22 ft17">I <NOBR>SCB-enkäten</NOBR> fick handläggare vid arbetsförmedlingen svara på frågan om vilken betydelse handlingsplanen har för den enskildes rehabilitering på arbetsplatsen. Av de handläggare som svarade gav 34 procent planen stor betydelse och 10 procent ingen betydelse.</P>
<P class="p22 ft17">De lönebidragshandläggare utredningen intervjuat har olika syn på handlingsplanerna. För några har de endast liten betydelse och någon menar att de ofta upprättas slentrianmässigt. Planerna anses ändå göra nytta vid omförhandlingarna. Det är t.ex. bra att hänvisa till planerna när bidraget ska sänkas eller när det gäller åtaganden som enligt överenskommelsen ligger på arbetsgivaren.</P>
<P class="p301 ft55">Några förmedlare framhåller att handlingsplanerna spelar större roll innan anställningen. Uppgiften anses vara mer eller mindre slutförd när en anställning med lönebidrag väl är i hamn.</P>
<P class="p318 ft4">Uppföljning</P>
<P class="p24 ft55">Enligt kvalitetskraven ska överenskommelserna följas upp regel- bundet. I tabell 3.5.4 redovisas svaren från anställda med lönebidrag på frågan om hur överenskommelser och handlingsplaner följs upp.</P>
<P class="p431 ft12">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.5.4 </SPAN>Hur följs din överenskommelse/handlingsplan upp?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr19 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td282"><P class="p606 ft13">Kön</P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td182"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td182"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p220 ft49">Åldersgrupp</P></TD>
<TD class="tr9 td160"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td107"><P class="p3 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr21 td20"><P class="p517 ft89">Man</P></TD>
<TD class="tr21 td156"><P class="p157 ft90">Kvinna</P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p514 ft89"><NOBR>-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p9 ft89"><NOBR>30-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td84"><P class="p488 ft89"><NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td54"><P class="p153 ft89"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td102"><P class="p208 ft89">60-</P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p14 ft89">totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">Enbart genom</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p157 ft60">11 %</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p208 ft60">9 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">8 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">4 %</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p507 ft60">10 %</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p9 ft60">14 %</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p220 ft60">13 %</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p119 ft60">10 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft49">samverkan med</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">arbetsgivaren</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">Genom sam-</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p157 ft60">53 %</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p208 ft60">54 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">56 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">56 %</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p507 ft60">52 %</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p9 ft60">53 %</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p220 ft60">54 %</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p119 ft60">53 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">verkan med</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft49">arbetsgivaren o</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">arbetsför-</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">medlingen</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">Genom sam-</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p157 ft60">11 %</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p208 ft60">8 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">13 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">12 %</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p507 ft60">7 %</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p9 ft60">9 %</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p220 ft60">15 %</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p119 ft60">10 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">verkan med</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft12">arbetsgivaren,</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">arbetsför-</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">medlingen o</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">facket</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">Enbart genom</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p157 ft60">4 %</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p208 ft60">6 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">2 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">1 %</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p507 ft60">5 %</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p9 ft60">7 %</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p220 ft60">4 %</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p119 ft60">5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft49">samverkan med</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">arbetsför-</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">medlingen</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">Den följs inte</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p157 ft60">9 %</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p208 ft60">9 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">4 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">13 %</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p507 ft60">12 %</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p9 ft60">7 %</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p220 ft60">4 %</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p119 ft60">9 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">upp</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p3 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p8 ft60">Vet inte</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p157 ft60">12 %</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p208 ft60">14 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">16 %</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p9 ft60">15 %</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p507 ft60">14 %</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p9 ft60">11 %</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p220 ft60">10 %</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p119 ft60">13 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td107"><P class="p8 ft49">Uppräknat antal</P></TD>
<TD class="tr23 td20"><P class="p157 ft13">29 016</P></TD>
<TD class="tr23 td156"><P class="p208 ft49">23 075</P></TD>
<TD class="tr23 td39"><P class="p9 ft13">3 668</P></TD>
<TD class="tr23 td39"><P class="p9 ft13">9 179</P></TD>
<TD class="tr23 td84"><P class="p507 ft13">15 473</P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p9 ft13">16 723</P></TD>
<TD class="tr23 td102"><P class="p220 ft13">7 049</P></TD>
<TD class="tr23 td51"><P class="p119 ft13">52 091</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td283"><P class="p8 ft49">Antal svarande</P></TD>
<TD class="tr9 td282"><P class="p157 ft13">253</P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p208 ft13">179</P></TD>
<TD class="tr9 td182"><P class="p9 ft13">54</P></TD>
<TD class="tr9 td182"><P class="p9 ft13">87</P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p507 ft13">95</P></TD>
<TD class="tr9 td160"><P class="p9 ft13">94</P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p220 ft13">102</P></TD>
<TD class="tr9 td151"><P class="p119 ft13">432</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft13">Källa: Enkätundersökning genomförd av SCB, 2003.</P>
<P class="p591 ft17">Av uppgifterna i tabellen framgår att för drygt hälften av de svarande följs handlingsplanen upp genom samverkan där både arbetsgivare och arbetsförmedling medverkar tillsammans med den enskilde. Vänder vi på svaret finner vi att vid nästan hälften av uppföljningarna följs inte kvalitetskriterierna.</P>
<P class="p6 ft17">På frågan om hur ofta överenskommelsen följs upp svarade 65 procent av handläggarna vid Arbetsmarknadsverket att det görs en gång per år.</P>
<P class="p262 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.5.5 </SPAN>Hur ofta följs överenskommelsen upp?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr19 td284"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td285"><P class="p727 ft49">storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p494 ft49">övriga kommuner</P></TD>
<TD class="tr19 td287"><P class="p157 ft9">totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td115"><P class="p8 ft117">En gång per år</P></TD>
<TD class="tr26 td138"><P class="p728 ft117">50 %</P></TD>
<TD class="tr26 td288"><P class="p525 ft117">69 %</P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p220 ft117">65 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td115"><P class="p8 ft80">Två gånger per år</P></TD>
<TD class="tr21 td138"><P class="p728 ft80">21 %</P></TD>
<TD class="tr21 td288"><P class="p525 ft80">9 %</P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p220 ft80">12 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td115"><P class="p8 ft80">Mer än två gånger per år</P></TD>
<TD class="tr21 td138"><P class="p728 ft80">2 %</P></TD>
<TD class="tr21 td288"><P class="p525 ft80">2 %</P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p220 ft80">2 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td115"><P class="p8 ft74">Annat antal</P></TD>
<TD class="tr0 td138"><P class="p728 ft74">28 %</P></TD>
<TD class="tr0 td288"><P class="p525 ft74">19 %</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p220 ft74">21 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><P class="p8 ft9">uppräknat antal</P></TD>
<TD class="tr8 td138"><P class="p728 ft9">216</P></TD>
<TD class="tr8 td288"><P class="p525 ft9">750</P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p220 ft9">967</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td289"><P class="p8 ft74">antal svarande</P></TD>
<TD class="tr0 td290"><P class="p728 ft74">58</P></TD>
<TD class="tr0 td291"><P class="p525 ft74">201</P></TD>
<TD class="tr0 td292"><P class="p220 ft74">259</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft9">Källa: Enkätundersökning genomförd av SCB, 2003.</P>
<P class="p274 ft12">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">Av tabellen framgår att de flesta följs upp en gång per år. Enligt förmedlarna görs denna uppföljning ofta i samband med omför- handlingar och omprövningar av lönebidraget. Vid intervjuerna med lönebidragshandläggare, framgår att uppföljningen av över- enskommelsen är en del i omförhandlingarna.</P>
<P class="p301 ft17">Enligt ett av kvalitetskriterierna ska lönebidragen följas upp inom tre månader från startdag. Dessa uppföljningar ska doku- menteras i AIS med uppgifter om uppföljningssamtal och vidtagna åtgärder. De flesta besluten i aktstudierna är dock förhållandevis gamla och saknar ofta uppgifter om uppföljning efter tre månader.</P>
<P class="p271 ft17">När det gäller beslut av senare datum är vissa uppföljningar efter tremånader väl dokumenterade medan andra saknar dokumenta- tion. För beslut som saknar dokumentation går det inte att säga om någon uppföljning har ägt rum.</P>
<P class="p301 ft17">Tremånadersregeln är svår att tillämpa, menar de flesta av de intervjuade lönebidragshandläggarna. Tidsbristen gör att man inte hinner göra en mer noggrann uppföljning. I den mån uppföljning genomförs, görs den per telefon. Två av de förmedlingar utred- ningen besökte följde överhuvudtaget inte denna regel. De följde upp efter fyra till sex månader.</P>
<P class="p23 ft4">Omförhandlingar och omprövningar</P>
<P class="p548 ft17">Enligt regelverket ska bidragsnivåerna omprövas och eller omför- handlas.<SPAN class="ft52">106 </SPAN>Målet är att nivåerna successivt ska sänkas för att upp- höra efter längst fyra år. Förordningen anger att en förlängning får beslutas endast om det efter särskild prövning bedöms motiverat med hänsyn till arbetstagarens arbetsförmåga.</P>
<P class="p61 ft17">Av kommentarerna i daganteckningarna framgår att handlägg- arna räknar med att endast ett fåtal av de 308 personerna i studien kommer att övergå till en anställning utan bidrag. Detta framgår också i genomgången av originalakterna och vid intervjuerna med lönebidragshandläggare.</P>
<P class="p301 ft17">För några personer uttalas i daganteckningar och originalakter att lönebidraget ska vara tidsbegränsat och att arbetsgivaren har informerats om detta. Vidare finns exempel på att lönebidraget förhandlats ner så lågt att det är på väg att upphöra.</P>
<P class="p729 ft13"><SPAN class="ft51">106 </SPAN>AMS föreskrifter (AMFSFS 2000:006) om tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p446 ft12">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">I <NOBR>SCB-enkäten</NOBR> tillfrågades handläggare vid arbetsförmedlingarna om hur ofta lönebidragen brukar omförhandlas. Enligt svaren om- förhandlas 91 procent av lönebidragen en gång per år. Svaren från enkäten visar att det har blivit en fungerande rutin vid flertalet förmedlingar. Samma iakttagelser kan också göras vid aktgenom- gångarna.</P>
<P class="p5 ft17">Många handläggare vid Arbetsmarknadsverket som utredningen talat med anser att omförhandlingarna tar mycket tid i anspråk vid en jämförelse med andra arbetsuppgifter. Det är inte bara själva förhandlingarna som tar tid, utan också resorna till och från arbets- platsen.</P>
<P class="p5 ft17">Enligt svaren från enkäten deltar drygt 60 procent av de anställda vid förhandlingarna om lönebidragsnivån. Kvinnorna deltar i större utsträckning än männen; 68 procent för kvinnorna, medan motsva- rande andel för männen är 57 procent.</P>
<P class="p6 ft17">Vad blir då resultatet – vanligtvis – av omförhandlingarna? Frågan ställdes till arbetsgivare.</P>
<P class="p240 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.5.6 </SPAN>Vad blir vanligtvis resultatet av omförhandlingarna av lönebidragen?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr13 td293"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td294"><P class="p3 ft13">arbetsgivare – allmän-</P></TD>
<TD class="tr13 td295"><P class="p182 ft76">annan arbets-</P></TD>
<TD class="tr13 td296"><P class="p494 ft76">totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td297"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr9 td298"><P class="p3 ft76">nyttig organisation</P></TD>
<TD class="tr9 td189"><P class="p182 ft76">givare</P></TD>
<TD class="tr9 td292"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td37"><P class="p14 ft94">Bidragsnivån sänks oftast</P></TD>
<TD class="tr22 td299"><P class="p534 ft94">24,5 %</P></TD>
<TD class="tr22 td97"><P class="p207 ft94">51,0 %</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p220 ft94">45,8 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td37"><P class="p14 ft95">Oförändrad bidragsnivå</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p534 ft95">73,5 %</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p207 ft95">52,5 %</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p220 ft95">56,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td37"><P class="p14 ft95">Det har hänt att bidragsnivån</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p534 ft95">14,3 %</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p207 ft95">5,9 %</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p220 ft95">7,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td297"><P class="p14 ft75">höjts</P></TD>
<TD class="tr19 td298"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td292"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft6">Källa: Enkätundersökning genomförd av SCB, 2003.</P>
<P class="p600 ft6">Anm.: De som svarat har kunnat fylla i mer än ett alternativ, därför redovisar tabellen bara andelar och inte antalet svaranden.</P>
<P class="p513 ft17">När det gäller allmännyttiga organisationer framkommer att bidraget sänks vid knappt 25 procent av omförhandlingarna. För kategorin annan arbetsgivare är andelen drygt 50 procent. Iakttagelserna från aktstudien uppvisar en större andel sänkta bi- drag. Många gånger är dock sänkningen låg och handlar om några få procentenheter. Det händer också att lönebidraget höjs men det tillhör undantagen.</P>
<P class="p730 ft12">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Utgångspunkt vid omförhandlingar</P>
<P class="p24 ft17">I <NOBR>SCB-enkäten</NOBR> fick handläggarna vid arbetsförmedlingarna svara på frågan om vilken utgångspunkt de har när lönebidraget omför- handlas. Svaren uppvisade stor spridning. Flera hänvisar till över- enskommelsen i handlingsplanen och att den ska följas. Den en- skildes arbetsutveckling och den nedsatta arbetsförmågan i förhållande arbetsuppgiften har också stor betydelse för många handläggare.</P>
<P class="p731 ft17">För cirka en femtedel av handläggarna var en tydlig utgångs- punkt att lönebidraget skulle sänkas. För dem var det ett över- ordnat krav. Begränsningen var att anställningen inte skulle hotas.</P>
<P class="p74 ft17">Några citat ur enkäterna får belysa svaren:</P>
<P class="p732 ft36"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft118">Att handlingsplanen följs, att sänka bidragsnivån, att utvecklings- insatser genomförs.</SPAN></P>
<P class="p51 ft36"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft118">Bedöma arbetstagarens begränsningar i relation till arbetet.</SPAN></P>
<P class="p51 ft36"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft118">Följa upp handlingsplanen, är bidragsprocenten realistisk.</SPAN></P>
<P class="p284 ft36"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft118">Utgår från individens utveckling, till det bättre eller sämre, och jobbar för att anpassa bidraget efter den utvecklingen. Oftast resulterar det i en sänkning av bidraget.</SPAN></P>
<P class="p283 ft36"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft118">Att den sökande ska få behålla sitt arbete och att rehabiliteringen fortskrider, så att bidraget ska bort.</SPAN></P>
<P class="p51 ft92"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft119">En lägre genomsnittlig kostnad för lönebidragen.</SPAN></P>
<P class="p283 ft92"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft119">Diskussion med arbetsgivare angående arbetshinder i förhållande till arbetsuppgifter, genomgång av planering angående rehabilitering, förbättringar, försämringar etc.</SPAN></P>
<P class="p284 ft36"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft118">Följa upp gjord handlingsplan samt diskutera eventuell positiv eller negativ utveckling, samtal med varje enskild individ samt därefter diskussion med arbetsgivaren om bidragsnivån.</SPAN></P>
<P class="p411 ft17">Svaren ger en lite annorlunda bild av omförhandlingarna än den som framträder i aktstudierna. Omförhandlingarna är inte fullt så rutinartade som aktgenomgångarna utvisar. Frågor som rör arbets- hinder, arbetsutveckling, handlingsplaner, osv. spelar stor roll. När handläggarna som svarat på <NOBR>SCB-enkäten</NOBR> kommenterar omför- handlingarna, lyfter många fram handlingsplanen som en av ut- gångspunkterna vid förhandlingarna.</P>
<P class="p301 ft55">Samtidigt framgår av både enkäten och intervjuerna att hand- lingsplanen allmänt sett inte har någon stor betydelse i arbetet när anställningen väl är genomförd.</P>
<P class="p61 ft17">Även intervjuerna nyanserar det mekaniska mönster som akt- studierna ger av omförhandlingarna. Handläggarna lyfter fram att</P>
<P class="p636 ft12">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">varje omförhandling utgår från den enskildes perspektiv och ofta kräver mycket föreberedelser.</P>
<P class="p249 ft4">Förlängning av bidraget utöver det fjärde anställningsåret</P>
<P class="p442 ft17">Enligt förordningen får stödet förlängas utöver det fjärde anställ- ningsåret endast om det efter en särskild prövning har bedömts motiverat med hänsyn till arbetstagarens arbetsförmåga.</P>
<P class="p6 ft17">Av aktgenomgångarna framkommer att den särskilda prövningen ofta består av att handläggaren konstaterar att personen på grund av sitt arbetshandikapp behöver fortsatt anställning med löne- bidrag. Ibland styr arbetsgivarens ekonomiska förhållanden be- slutet så att förmedlaren skriver att arbetsgivaren inte har råd att betala en fortsatt anställning om inte lönebidrag betalas ut.</P>
<P class="p5 ft17">Tillsammans med medarbetare vid Arbetsmarknadsverket har ut- redningen diskuterat vilka motiven är när en förlängning utöver fyra år medges och om dessa motiv är förenliga med förordningens intentioner.</P>
<P class="p6 ft17">De motiv som anfördes var att vissa personer inte får någon för- bättrad arbetsförmåga och att de därför behöver fortsatt löne- bidrag. När det gäller motiven för förlängningen ansåg hand- läggarna att dessa inte stämmer överens med förordningens inten- tioner. Regeln är en kvarleva från <NOBR>1980-talet.</NOBR> De menade att om regeln om särskild prövning efter fyra år ska finnas kvar måste den moderniseras.</P>
<P class="p270 ft17">De handläggare som intervjuades är också mycket kritiska till regeln om den särskilda prövningen. I praktiken tillämpas den sällan på det sätt som förordningen föreskriver. En viss fördjupad prövning görs men den skiljer sig i övrigt inte så mycket från de årliga omprövningarna.</P>
<P class="p733 ft4">Vad ska dokumentationen innehålla?</P>
<P class="p442 ft17">Dokumentationen i daganteckningarna eller i aktbilagan ska enligt kvalitetskriterierna innehålla:</P>
<P class="p365 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">utveckling av arbetsförmåga,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">bidragsnivå,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">ny beslutsperiod,</SPAN></P>
<P class="p557 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">nästa uppföljningsdatum.</SPAN></P>
<P class="p387 ft12">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">I daganteckningarna och originalakterna brukar nya bidragsnivåer, beslutsperiod och nästa datum för uppföljning anges. I akterna finns ofta en kommentar om arbetsförmågan men sällan en redo- visning av hur den utvecklats. Endast i undantagsfall finns det någon dokumentation som visar om arbetsförhållandena har följts upp.</P>
<P class="p436 ft17">Det framgår inte alltid av akterna om ett arbetsplatsbesök har genomförts. I några fall nämns att uppföljningen sköts genom ett telefonsamtal med arbetsgivaren.</P>
<P class="p22 ft17">Enligt Arbetsmarknadsverket ska bedömning av bidragsnivåer grundas på uppgifter som kommit fram vid samtal med arbets- tagaren och arbetsgivaren. Daganteckningarna och originalakterna ger sällan information om hur bedömning av bidragsnivåer går till. I vissa fall är det uppenbart att arbetsgivare och arbetstagare har diskuterat frågan, i andra åter framgår det att nivån har bestämts av arbetsförmedlingen. Vidare anges ibland arbetsgivarens betalnings- förmåga som skäl för att nivån inte har sänkts.</P>
<P class="p234 ft17">Aktstudierna ger intrycket av att omprövningar och upp- följningar följer ett mekaniskt mönster. De ska genomföras enligt regelboken, dvs. en ny bidragsnivå ska fastställas tillsammans med ett nytt uppföljningsdatum.</P>
<P class="p243 ft4">Övrigt som rör handläggningen av lönebidragen</P>
<P class="p554 ft17">Vid utredningens möten med handläggare, både vid seminarier och intervjuer framgår att de flesta tycker att tiden inte räcker till för att uppfylla alla kvalitetskrav som Arbetsmarknadsstyrelsen ställer upp.</P>
<P class="p21 ft17">Även om man anser att kraven är både riktiga och rimliga be- skrivs de av vissa handläggare som pappersprodukter som inte till alla delar är anpassade till den verklighet handläggarna befinner sig i.</P>
<P class="p436 ft17">Arbetet med lönebidragen tar mycket tid i anspråk. Det gäller både föreberedelser inför det första beslutet och genomförandet av omförhandlingarna. Alla förhandlingar måste föreberedas väl och även resorna till de olika arbetsplatserna kan ta lång tid. Ska kvali- tetskraven förverkligas krävs fler personer som arbetar med löne- bidragen.</P>
<P class="p301 ft17">Många handläggare anser också att dokumentationen tar för mycket tid. I synnerhet om man både ska upprätta såväl original-</P>
<P class="p636 ft12">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">handlingar som daganteckningar. Ibland nöjer man sig med att bara göra anteckningen på ett ställe.</P>
<P class="p6 ft17">Vissa förmedlare efterlyser den möjlighet till fördjupad vägled- ning och prövning som tidigare kunde ges vid arbetsmarknadsin- stituten.</P>
<P class="p571 ft17">De förmedlingar utredningen besökte hade delat upp arbetet med lönebidragen på så sätt att vissa handläggare föreberedde och genomförde det första beslutet medan andra sedan övertog arbetet med omförhandlingarna. Vissa lönebidragshandläggare tycker att detta är en bra lösning, eftersom de anser att det är stora skillnader mellan de olika arbetsuppgifterna. Andra ser en fara i att kontinui- teten i arbetet med individens utveckling går förlorad.</P>
<P class="p5 ft17">I stor utsträckning styrs arbetet med lönebidragen av uppfyllan- det av verksamhetens volymmål. Inställningen hos handläggarna är att dessa mål måste uppfyllas. En handläggare beskrev förhållandet som att ibland ska det gasas och då ska nya beslut fattas, ibland ska det bromsas och då är det stopp för nya beslut. Rent generellt framkom vid intervjuerna att volymmålen anses vara ett hinder för god kvalitet i arbetet</P>
<P class="p5 ft17">En förmedling som utredningen besökte anser inte att volym- kravet är något problem eftersom pengarna för lönebidrag ändå alltid tar slut före budgetårets slut. Resultatet blir istället att en- skilda och arbetsgivare får vänta på besluten.</P>
<P class="p5 ft17">Lönebidragstaket ses av många handläggare som ett hinder i arbetet. Det hämmar möjligheten att finna lämpliga arbeten åt alla som behöver lönebidrag. Vidare anses att taket håller nere löne- nivån och att de flesta arbetsgivare anpassar lönen efter detta tak.</P>
<P class="p734 ft20"><SPAN class="ft20">3.6</SPAN><SPAN class="ft39">Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare – OSA</SPAN></P>
<P class="p564 ft4">Uppdraget</P>
<P class="p551 ft17">Utredaren ska pröva om nuvarande arbetsmarknadspolitiska program (i detta avsnitt OSA) är effektiva på dagens arbets- marknad så att personer med nedsatt arbetsförmåga därigenom får det stöd som gör det möjligt för dem att försörja sig genom eget arbete.</P>
<P class="p735 ft12">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Kort bakgrund</P>
<P class="p24 ft17">Skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare – OSA – har funnits sedan 1986. OSA ersatte de kommunala beredskapsarbeten som i första hand riktade sig till arbetssökande med socialmedicinska arbetshandikapp.</P>
<P class="p272 ft17">I en skrivelse till regeringen i augusti 1981 tog Arbetsmarknads- styrelsen upp frågor som rörde sysselsättningsförhållanden för denna grupp arbetssökande. Eftersom kommunala beredskaps- arbeten gällde för en begränsad tid, sex månader, vore andra arbetsmarknadspolitiska insatser utan denna tidsgräns mer lämpliga. Det förekom att personer gick på beredskapsarbeten period efter period under flera år. Ur den enskildes synvinkel borde det vara bättre med en tydligare formell knytning till <SPAN class="ft4">en </SPAN>arbets- givare, menade Arbetsmarknadsstyrelsen. Myndigheten föreslog därför ett särskilt lönebidrag som skulle kunna lämnas vid en fast anställning hos en kommunal arbetsgivare.</P>
<P class="p731 ft17">I propositionen som låg till grund för den nya arbetsmarknads- politiska insatsen skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare, OSA, framhölls att lönebidrag inte skulle lösa arbetsmarknads- problemen för dessa personer.</P>
<P class="p301 ft17">För socialmedicinskt arbetshandikappade behövdes särskilda in- satser, som var nära kopplade till kommunens sociala omsorger enligt socialtjänstlagen. Insatserna skulle istället göras i form av skyddat arbete som kan anordnas av kommuner, landsting och i vissa fall andra offentliga arbetsgivare. Skyddat arbete hos offent- liga arbetsgivare borde, enligt propositionen, inte få avse industriell tillverkning.<SPAN class="ft52">107</SPAN></P>
<P class="p436 ft17">Eftersom OSA gav möjlighet till en mer varaktig anställning än de tidigare beredskapsarbetena underströks i propositionen att rehabiliteringsaspekten i anställningen kunde ges en klarare fram- toning. Genom att det är ett skyddat arbete undantas den anställde från tillämpningen av lagen om anställningsskydd.</P>
<P class="p301 ft17">I budgetpropositionen för 1993/94 föreslog regeringen att mål- gruppen för OSA skulle utvidgas till att även omfatta personer som är berättigade till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)<SPAN class="ft52">108 </SPAN>och personer med psykiska funktions- hinder. Också för dessa grupper underströks att arbetet borde ges en nära anknytning till kommunens sociala insatser. I samband med</P>
<P class="p108 ft13"><SPAN class="ft63">107</SPAN><SPAN class="ft61">Prop.1984/85:45 om vissa ekonomisk politiska åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">108</SPAN><SPAN class="ft61">Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">denna utvidgning gavs det också möjligt att lämna bidrag med 100 procent av en lönekostnad på maximalt 13 700 kronor.<SPAN class="ft52">109</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">OSA har tidigare finansierats på statsbudgetens utgiftssida på samma sätt som lönebidragen. Från den 1 augusti 2003 är finansie- ringen av bidraget ändrad från ett kontantbidrag till en kreditering på arbetsgivarens skattekonto.<SPAN class="ft52">110</SPAN></P>
<P class="p249 ft4">Vad säger regelverket?</P>
<P class="p442 ft17">I förordningen om särskilda insatser för personer med arbets- handikapp regleras två former av skyddat arbete. Skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare (OSA) och skyddat arbete hos Sam- hall. Skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare innebär att den offentlig arbetsgivaren kan få en lönesubvention om denne ordnar skyddade arbeten åt arbetslösa personer som</P>
<P class="p578 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">har socialmedicinskt arbetshandikapp,</SPAN></P>
<P class="p451 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">är berättigade till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från det under längre tid.</SPAN><SPAN class="ft52">111</SPAN></P>
<P class="p247 ft17">I förordningen anges att en anvisning till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare inte får göras om arbetet bedrivs inom en konkurrensutsatt verksamhet eller sektor. Denna regel har ersatt den tidigare begränsningen vad gällde industriell tillverkning. Vidare anges att länsarbetsnämnden regelbundet ska pröva om den som har skyddat arbete kan övergå till en annan anställning. Till skillnad från anställning med lönebidrag finns dock inga tidsgränser angivna.</P>
<P class="p250 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter ställer ytterligare krav på handläggningen av bidraget. Enligt föreskrifterna ska ett första be- slut om bidrag få omfatta högst ett år. Varje beslut ska innehålla ett startdatum och ett slutdatum för bidrag. Vidare ska länsarbets- nämnden godkänna det skyddade arbetet och pröva om arbetsupp- gifter och arbetsförhållanden är lämpliga för den sökande.<SPAN class="ft52">112</SPAN></P>
<P class="p736 ft13"><SPAN class="ft63">109</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1993/94:100. bil. 11.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">110</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 2003/2004:100.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">111</SPAN><SPAN class="ft69">Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</SPAN></P>
<P class="p466 ft13"><SPAN class="ft63">112</SPAN><SPAN class="ft85">AMS föreskrifter (AMSFS 2000:006) om tillämpningen av förordningen om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</SPAN></P>
<P class="p445 ft12">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft17">Av Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd framgår även att en överenskommelse bör upprättas som visar bidragsnivå och ansvar för olika kompletterande insatser. Överenskommelsen bör under- tecknas av dem som har medverkat till att anställningen kommit till stånd.<SPAN class="ft52">113</SPAN></P>
<P class="p436 ft17">Berörda parter på den kommunala och landstingskommunala arbetsmarknaden har träffat ett centralt avtal som reglerar anställ- ningsvillkoren för dem som är anställda med OSA.<SPAN class="ft52">114</SPAN></P>
<P class="p22 ft17">Vi arbetsförmedlingen registreras den som är anställd inom OSA i sökandekategori 43.</P>
<P class="p243 ft4">Bidragsnivåer och anställningsvillkor</P>
<P class="p24 ft17">Förordningen medger att bidrag för OSA kan betalas ut för 100 procent av lönekostnaden, dock högst 13 700 kronor. Så höga bidrag är dock sällsynta. Arbetsmarknadsstyrelsens årsrapporter för åren 2000 och 2001 samt Arbetsmarknadsstyrelsens statistik för 2003 visar på en genomsnittlig bidragsnivå på 72 procent. I två kommuner som utredningen besökte låg nivån på 75 procent.</P>
<P class="p301 ft55">Vissa kommuner har individuella löner, som bl.a. kan anpassas efter nivån på den enskildes <NOBR>a-kassa</NOBR> medan andra har bestämda lönenivåer som utgår från anställningstiden.</P>
<P class="p61 ft17">Löner och andra anställningsvillkor fastställs vid förhandlingar mellan kommunen och berörda fackliga organisationer.</P>
<P class="p61 ft17">Det finns ett utbrett missnöje med bidragstaket bland både an- svariga handläggare i kommunerna, arbetsförmedlarna och hos de anställda. Det har kommit fram i samtliga kontakter utredningen haft med de berörda grupperna.</P>
<P class="p243 ft4">OSA – antal anställda fördelat efter ålder och kön</P>
<P class="p24 ft17">OSA är i praktiken en angelägenhet för kommunerna. År 2000 var 99 procent kommunalt anställda. Övriga arbetade vid statliga myndigheter.<SPAN class="ft52">115 </SPAN>Av tabell 3.6.1 framgår hur många som var an- ställda med OSA <NOBR>2000–2002</NOBR> fördelade på ålder och kön.</P>
<P class="p737 ft3"><SPAN class="ft63">113</SPAN><SPAN class="ft64">AMS föreskrifter (AMSFS 2001:20) om tillämpningen av förordningen om särskilda in- satser för personer med arbetshandikapp.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">114</SPAN><SPAN class="ft61">Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (BEA 01).</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">115</SPAN><SPAN class="ft61">AMV:s årsredovisning för 2000.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga SOU 2003:95</P>
<P class="p246 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.6.1 </SPAN>Antal anställda OSA 2000 - 2002, fördelande efter kön och ålder.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr2 td159"><P class="p8 ft6">Antal</P></TD>
<TD class="tr2 td300"><P class="p738 ft13">man</P></TD>
<TD class="tr2 td203"><P class="p157 ft6">kvinna</P></TD>
<TD class="tr2 td301"><P class="p10 ft13">- 29</P></TD>
<TD class="tr2 td282"><P class="p9 ft6"><NOBR>30-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td281"><P class="p739 ft13"><NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td281"><P class="p739 ft13"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td203"><P class="p740 ft6">60 -</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td146"><P class="p8 ft75">2000</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p506 ft49">4 107</P></TD>
<TD class="tr19 td84"><P class="p157 ft75">1 110</P></TD>
<TD class="tr19 td302"><P class="p10 ft13">309</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p9 ft75">981</P></TD>
<TD class="tr19 td66"><P class="p739 ft49">1 757</P></TD>
<TD class="tr19 td66"><P class="p739 ft49">1 806</P></TD>
<TD class="tr19 td84"><P class="p740 ft75">364</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td146"><P class="p8 ft6">2001</P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p506 ft49">4 348</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p157 ft6">1 246</P></TD>
<TD class="tr13 td302"><P class="p10 ft13">356</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p9 ft6">1 005</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p739 ft49">1 843</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p739 ft49">1 977</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p740 ft6">413</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p8 ft6">2002</P></TD>
<TD class="tr11 td300"><P class="p506 ft49">4 608</P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p157 ft6">1 376</P></TD>
<TD class="tr11 td301"><P class="p10 ft13">435</P></TD>
<TD class="tr11 td282"><P class="p9 ft6">1 013</P></TD>
<TD class="tr11 td281"><P class="p739 ft49">1 934</P></TD>
<TD class="tr11 td281"><P class="p739 ft49">2 136</P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p740 ft6">466</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft6">Källa: AMS, 2003, avser utbetalda bidrag.<SPAN class="ft82">116</SPAN></P>
<P class="p591 ft17">Enligt vad som framgår av tabellen finns det en tydlig skillnad mellan könen. År 2002 var drygt tre gånger fler män än kvinnor anställda i OSA. Drygt 75 procent var äldre än 40 år.</P>
<P class="p6 ft17">Vid utredningens kontakter med ansvariga för OSA i olika kommuner har flera framhållit att det är en utveckling på gång mot både fler yngre och fler kvinnor i verksamheten.</P>
<P class="p7 ft4">Vilka arbetshandikapp har anställda i OSA?</P>
<P class="p29 ft17">År 2002 hade drygt 60 procent av de anställda i OSA social- medicinska arbetshandikapp. OSA har också, som nämnts tidigare, ursprungligen varit tänkt som en insats för personer med social- medicinska funktionshinder.</P>
<P class="p5 ft17">Av utredningens kontakter med kommunerna framgår att OSA domineras av personer med olika former av missbruk. Detta på- verkar i hög grad anpassningen av arbetet. Många har ett långt yrkesliv bakom sig och klarar arbetet bra men återfaller under vissa perioder i missbruk.</P>
<P class="p6 ft17">Arbetsledarna inom <NOBR>OSA-verksamheten</NOBR> har ofta en socialt stödjande roll utöver den traditionella uppgiften att leda och för- dela arbetet. Vid utredningens samtal med arbetsledare poängteras att man måste ge mycket stöd på det rent personliga planet.</P>
<P class="p741 ft13"><SPAN class="ft51">116 </SPAN>Tabellen redovisar utbetalda bidrag.</P>
<P class="p34 ft12">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Låg utbildningsnivå</P>
<P class="p24 ft17">Den genomsnittliga utbildningsnivån hos <NOBR>OSA-anställda</NOBR> är låg. År 2001 hade 63 procent endast förgymnasial utbildning.<SPAN class="ft52">117 </SPAN>Enligt kommunerna har dessutom många av de yngre som anvisas plats i OSA ofullständig grundskoleutbildning.</P>
<P class="p23 ft4">Omförhandlingar och handlingsplaner</P>
<P class="p275 ft17">I likhet med lönebidragen omförhandlas OSA oftast en gång per år. Detta bekräftas av svaren på <NOBR>SCB-enkäten</NOBR> där en stor majoritet av arbetsförmedlarna uppgav att årliga omförhandlingar är vanligast. Uppgiften stämmer också med informationen från kommun- kontakterna.</P>
<P class="p271 ft17">Enligt <NOBR>SCB-enkäten</NOBR> finns det en individuell överenskom- melse/handlingsplan för 68 procent av de <NOBR>OSA-anställda.</NOBR> De ansvariga för OSA i två av de kommuner som utredningen besökte uppgav att alla hade handlingsplaner.</P>
<P class="p301 ft17">Det påpekas dock från vissa kommuner att handlingsplanerna inte spelar någon större roll eftersom förmedlingen lämnar över ansvaret till kommunen när anställningen väl är genomförd.</P>
<P class="p243 ft4">Övergångar från OSA till annan anställning</P>
<P class="p275 ft17">Länsarbetsnämnden ska regelbundet pröva om den anställde med OSA kan övergå till annan anställning.</P>
<P class="p395 ft17">De flesta som lämnar en anställning med OSA går till arbetsför- medlingen och blir registrerade i en ny sökandekategori. Anställ- ning med stöd av lönebidrag ingår också i denna kategori. Andelen som gick från OSA till en anställning med lönebidrag 2002 var knappt 15 procent. Drygt tre procent av dem som lämnade en anställning med OSA fick ett osubventionerat arbete under 2002. Relativt många lämnar OSA varje år. År 2002 uppgick andelen till ca 35 procent.</P>
<P class="p731 ft17">Den av SCB genomförda enkätundersökningen visade på samma resultat. Arbetsgivarna framhöll att övergångar till annat arbete är sällsynta. Uppgiften bekräftades även vid utredningens kontakter</P>
<P class="p742 ft13"><SPAN class="ft51">117 </SPAN>AMS, Prora 2002:3, Årsrapport 2001.</P>
<P class="p439 ft12">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">med olika kommuner. För de flesta är OSA en permanent anställ- ning.</P>
<P class="p743 ft4">Arbetsgivarnas och arbetsförmedlingarnas ansvar</P>
<P class="p442 ft17">Enligt <NOBR>SCB-undersökningen</NOBR> anser personalen vid arbetsför- medlingarna att arbetsgivarna kan göra mer för att stimulera över- gång till en anställning utan OSA. Nästan 90 procent av de hand- läggare som besvarat enkäten anser att arbetsgivaren borde göra mer för att förbättra arbetsrehabiliteringen och därmed över- gångarna till annan anställning.</P>
<P class="p5 ft17">När utredningen träffat ansvariga för OSA i kommunerna har motsvarande kritik mot arbetsförmedlingen framförts. En vanlig uppfattning är att förmedlingen inte längre tar sitt ansvar när en anvisning till OSA är genomförd.</P>
<P class="p6 ft17">Det bör dock påpekas att enligt <NOBR>SCB-undersökningen</NOBR> anser drygt 90 procent av förmedlingarnas handläggare att OSA ändå är en viktig insats och bör finnas kvar.</P>
<P class="p249 ft4">Nya verksamheter utvecklas</P>
<P class="p442 ft17">Övergångarna från OSA, till vanliga anställningar, med eller utan lönebidrag, är få. I en del kommuner pågår ett arbete med att ut- veckla OSA. Nya verksamheter startas som bl.a. syftar till att öka övergångarna.</P>
<P class="p6 ft17">I en kommun har man ett särskilt ”arbetslag” inom OSA. Arbetslaget ingår i den ordinarie personalgruppen där det uttalade målet för verksamheten är att få ett vanligt arbete. Enligt uppgifter är andelen årliga övergångar här betydligt större än genomsnittet.</P>
<P class="p5 ft17">I några andra kommuner förekommer det att personer med <NOBR>OSA-anställning</NOBR> arbetar tillsammans med andra i de ordinarie arbetslagen. Även i dessa fall uppges att andelen övergångar är större än i de traditionella <NOBR>OSA-verksamheterna.</NOBR> De enskilda arbetsplatserna kan ses som en utvecklingsväg, där man börjar i ett arbetslag tillsammans med andra <NOBR>OSA-anställda,</NOBR> för att sedan gå vidare till en arbetsplats där arbetskamraterna har vanliga anställ- ningar.</P>
<P class="p270 ft17">Det förekommer också att arbetsplatser inom ramen för OSA förläggs till andra arbetsgivare än kommuner, t.ex. hos olika före-</P>
<P class="p339 ft12">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">ningar. Både grupper av anställda och enskilda kan erbjudas sådana placeringar. Även dessa OSA- anställningar leder till större andel övergångar enligt de uppgifter utredningen fått.</P>
<P class="p243 ft4">Konkurrensutsatt verksamhet inom ramen för OSA</P>
<P class="p275 ft17">Enligt förordningen får OSA inte bedrivas i en konkurrensutsatt verksamhet. Denna regel är svår att tillämpa i praktiken. Utred- ningen har bl.a. besökt en arbetsplats där anställda i OSA deltagit i produktionen av varor som exporteras till andra länder.</P>
<P class="p60 ft17">Som andra exempel på sådana anställningar kan nämnas:</P>
<P class="p362 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">anställning vid lunchrestaurant,</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">anställning för reparation och försäljning av begagnade varor,</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">anställning för sortering av begagnade kläder för försäljning,</SPAN></P>
<P class="p95 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">anställning vid caféverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p47 ft17">I avsnitt 3.10 om sociala arbetskooperativ redovisas att utredningen tagit del av ärenden, där företagare klagat på kommunala syssel- sättningsinsatser. Det har handlat om bageri- och caféverksamhet, verkstäder för snickerier och sömnad, reparationer och försäljning av begagnade cyklar m.m. Konkurrensrådet har i några fall påtalat att de kommunala insatserna riskerar att tränga undan reguljära arbetsplatser.</P>
<P class="p301 ft17">Det har också framkommit vid kommunkontakterna att en verk- samhet behållits i kommunal regi, därför att OSA- anställda bedriver den. I annat fall skulle den läggas ut på entreprenad. Med det perspektivet torde det vara svårt för arbetsförmedlingen och kommunen att hitta verksamheter för OSA som inte kan hamna i konflikt med förordningens konkurrensregel.</P>
<P class="p744 ft12">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p745 ft20"><SPAN class="ft20">3.7</SPAN><SPAN class="ft39">Lönebidrag till redan anställda – för- och nackdelar?</SPAN></P>
<P class="p746 ft4">Uppdraget</P>
<P class="p551 ft17">Utredaren ska överväga för- och nackdelar med att bevilja löne- bidrag för anställda som under sin anställning på grund av skada eller sjukdom har förlorat stora delar av sin arbetsförmåga. Ut- redaren ska också föreslå vilka villkor som bör gälla för att löne- bidrag ska kunna lämnas i sådana fall. Utgångspunkten ska vara att arbetsgivarens ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliter- ingen för anställda inte får urholkas.</P>
<P class="p747 ft17">Riksdagen har givit regeringen i uppdrag att överväga om det finns situationer där det kan vara befogat med lönebidrag även i ”ett be- stående anställningsförhållande”.<SPAN class="ft52">118 </SPAN>Regeringen har därefter överlämnat uppdraget till denna utredning.<SPAN class="ft52">119</SPAN></P>
<P class="p7 ft4">Vad säger regelverket?</P>
<P class="p442 ft17">Lönebidrag får lämnas om det bedöms att en person med nedsatt arbetsförmåga inte kan få eller behålla ett arbete, om inte stödet lämnas och personens behov inte kan tillgodoses genom andra in- satser än lönebidrag eller skyddat arbete. Bidraget får lämnas vid nyanställning eller när en anställd återgår till arbetet efter att ha haft hel tidsbegränsad sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen om allmän försäkring.<SPAN class="ft52">120 </SPAN>Lönebidrag får, enligt förord- ningen, även lämnas när en arbetstagare som tidigare haft en an- ställning med lönebidrag får sin arbetsförmåga försämrad inom tre år från det att lönebidrag senast lämnades och det finns behov av att lönebidrag på nytt lämnas. Lönebidrag får lämnas även för en arbetstagare som övergår från skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare till en annan anställning hos arbetsgivaren. <SPAN class="ft52">121</SPAN></P>
<P class="p313 ft17">Arbetsmarknadsutskottet konstaterade i ett betänkande hösten 1999 att lönebidrag är en lönesubvention som kommit till för att stödja <SPAN class="ft4">nyanställning </SPAN>av personer med arbetshandikapp. Utskottet</P>
<P class="p443 ft13"><SPAN class="ft63">118</SPAN><SPAN class="ft65">Bet. 1999/2000:AU1, rskr. 1999/2000:83.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">119</SPAN><SPAN class="ft69">Dir. 2002:22.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">120</SPAN><SPAN class="ft69">Lagen (1962:381) om allmän försäkring.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">121</SPAN><SPAN class="ft65">26 §, Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">ansåg trots det att man bör överväga om det finns situationer när det kan vara befogat att bevilja lönebidrag även under en pågående anställning. Utskottet understryker samtidigt att en sådan möjlig- het inte får innebära att arbetsgivarens allmänna ansvar för arbets- tagarens rehabilitering minskar.<SPAN class="ft52">122</SPAN></P>
<P class="p23 ft4">Arbetsgivarens ansvar</P>
<P class="p554 ft17">Arbetsgivaren har, enligt lagen om allmän försäkring, ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen av sina anställda och ska även se till att åtgärder vidtas. Arbetsgivaren ska stå för den del av finansieringen som gäller insatser inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Arbetsprövning, arbetsträning, utbildning och omplacering är exempel på sådana insatser.</P>
<P class="p631 ft17">Enligt arbetsmiljölagen<SPAN class="ft52">123 </SPAN>ska arbetsgivaren i sin verksamhet ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar att utföra arbetsuppgiften. Det kan göras t.ex. genom anpassning av arbets- förhållandena, anskaffning av arbetshjälpmedel, förändring av arbetsorganisationen eller förändring av arbetstiderna. Arbets- givaren ska också se till att det finns en lämplig arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.</P>
<P class="p22 ft17">Anställningsskyddslagen anger att uppsägning av en anställd ska vara sakligt grundad. Av förarbetena till anställningsskyddslagen<SPAN class="ft52">124 </SPAN>och Arbetsdomstolens praxis framgår att nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning eller sjukdom i princip inte godtas som saklig grund för uppsägning. Om det emellertid rör sig om en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan som är så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan förväntas utföra arbete av någon be- tydelse, kan dock en uppsägning anses vara sakligt grundad.</P>
<P class="p234 ft17">I framför allt mindre företag med begränsade omplaceringsmöj- ligheter kan det av olika skäl uppstå svårigheter för arbetsgivaren att finna en lösning för en anställd som förlorat stora delar av sin arbetsförmåga.</P>
<P class="p748 ft13"><SPAN class="ft63">122</SPAN><SPAN class="ft61">Bet. 1999/2000:AU1, rskr. 1999/2000:83.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">123</SPAN><SPAN class="ft59">Arbetsmiljölagen (1977:1160).</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">124</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 1981/82:71.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">Har funnits tidigare …</P>
<P class="p29 ft17">En möjlighet att bevilja lönebidrag under pågående anställning fanns under ett begränsat antal år på <NOBR>1990-talet,</NOBR> från juli 1994 – december 1998. Åtgärden var tillfällig i avvaktan på att arbets- marknadsläget skulle förbättras. Den gällde i vissa begränsade fall för anställda med arbetshandikapp som riskerade att förlora anställningen och i samband med det bli långvarigt arbetslösa vid personalminskningar eller omstruktureringar av verksamheten. Lönebidrag kunde enligt bestämmelserna för den tillfälliga åtgärden omfatta högst 500 personer per månad. Under år 1998 omfattades i genomsnitt 225 personer per månad av denna åtgärd till en kostnad av 30,2 miljoner kronor.<SPAN class="ft52">125</SPAN></P>
<P class="p263 ft4">… och har beröringspunkter med Galaxen</P>
<P class="p442 ft17">Galaxen är en särskild verksamhet inom byggbranschen som i vissa delar har beröringspunkter med diskussionen om ett eventuellt lönebidrag för redan anställda. Verksamheten bygger på att branschens parter har tagit ett särskilt ansvar för att byggnads- arbetare som fått ett arbetshandikapp ska rehabiliteras genom arbete. Det betyder att personer med arbetshandikapp som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa och som har dokumente- rad anknytning till <NOBR>bygg-,</NOBR> anläggnings, väg- och bygghantverks- sektorerna ges möjlighet till rehabilitering genom arbete via en an- ställning med lönebidrag i ett regionalt Galaxenbolag.<SPAN class="ft52">126</SPAN></P>
<P class="p288 ft17">Galaxen har verksamhet i hela landet och i samtliga län finns en länsgrupp för anpassningsfrågor inom byggnadsverksamheten – LAB. I LAB ingår parterna på den lokala byggarbetsmarknaden och Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen. Representanter för före- tagshälsovården och försäkringskassan kan adjungeras.</P>
<P class="p5 ft17">Byggarbetsnämnden i respektive län följer galaxenverksamheten avseende planering, dimensionering, resurstilldelning och resultat.</P>
<P class="p749 ft13"><SPAN class="ft63">125</SPAN><SPAN class="ft65">AMV:s årsredovisning för 1998.</SPAN></P>
<P class="p466 ft3"><SPAN class="ft63">126</SPAN><SPAN class="ft120">Föregångare till dagens galaxenverksamhet är en försöksverksamhet ”Strukturstöd till byggbranschen” som statsmakterna reglerade i en särskild förordning. I försöksverksamhe- ten som pågick under åren </SPAN><NOBR>1986-1992</NOBR> samverkade branschens parter och arbetsförmedling- arna i utvecklingen av samverkansformerna. Fr.o.m. 1992 lämnas statsbidrag enligt <NOBR>regler-na</NOBR> i den förordning som styr lönebidrag.</P>
<P class="p750 ft12">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Vilka resultat uppnås?</P>
<P class="p24 ft17">De som lämnar verksamheten för en heltidsanställning utan löne- bidrag har i medeltal varit anställda i Galaxen i drygt tre år.<SPAN class="ft52">127 </SPAN>I slutet av december 2002 var 1 483 personer anställda i Galaxen. Totalt 404 personer lämnade verksamheten 2002. Av dessa gick 90 personer till ordinarie, osubventionerad anställning i branschen och 10 personer till en ordinarie, osubventionerad anställning utanför byggbranschen.</P>
<P class="p731 ft17">Övriga som lämnade Galaxen 2002 påbörjade utbildning, blev långtidssjukskrivna, eller fick ålderspension, sjukpension och sjuk- bidrag, m.m. Drygt 100 personer lämnade Galaxen i brist på an- passat arbete.<SPAN class="ft52">128</SPAN></P>
<P class="p751 ft8">Arbetsgivare med erfarenhet av att en anställd fått nedsatt arbets- förmåga</P>
<P class="p426 ft17">Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) genom- förde år 2000, på regeringens uppdrag, en undersökning om arbets- givares erfarenheter att anställa personer med nedsatt arbetsför- måga. Även arbetsgivare med erfarenhet av att en redan anställd fått nedsatt arbetsförmåga ingick i undersökningen.</P>
<P class="p301 ft17">Enligt undersökningen hade, under andra hälften av <NOBR>1990-talet,</NOBR> 17 procent av arbetsgivarna erfarenhet av en situation då en arbetstagare, genom sjukdom eller olycka, drabbats av ett funk- tionshinder som medfört arbetshandikapp. Nära hälften av dessa arbetsgivare vill:</P>
<P class="p752 ft36">se en förändring av den politik som berör detta område. För- ändringarna som önskas är i första hand ökade möjligheter till olika former av ekonomiskt stöd, och då helst i form av lönebidrag och bidrag till anpassning av arbetsplatsen. Arbetsgivarna efterfrågar även förändringar i samarbetet med olika myndigheter, t.ex. kortare hand- läggningstider. Denna grupp av arbetsgivare efterfrågar även mer in- formation. Det gäller i första hand vilka rättigheter de har till statliga stöd, men även vilka skyldigheter de har mot den anställde i den uppkomna situationen.<SPAN class="ft52">129</SPAN></P>
<P class="p753 ft13"><SPAN class="ft63">127</SPAN><SPAN class="ft61">Årsredovisning för 2001 för CentralGalaxen Bygg AB.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">128</SPAN><SPAN class="ft59">Statistik från Galaxen, 2003.</SPAN></P>
<P class="p462 ft13"><SPAN class="ft63">129</SPAN><SPAN class="ft121">IFAU, Funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga – ett arbets- givarperspektiv, Helena Knutsson, Kristian Persson, Forskningsrapport 2001:5.</SPAN></P>
<P class="p463 ft12">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">Enligt undersökningen är de åtgärder som en arbetsgivare vidtar när en anställd får nedsatt arbetsförmåga främst anpassningar av arbetstiden och anpassningar eller förändringar av arbetsupp- gifterna. Men arbetsgivarna säger även att det är svårt att omplacera och hitta andra möjliga arbetsuppgifter till den anställde. Av de arbetsgivare som ingick i denna del av undersökningen hade ca en fjärdedel fått någon form av ekonomiskt stöd från staten, t.ex. ekonomiskt stöd till arbetshjälpmedel eller lönebidrag.</P>
<P class="p274 ft4">Medarbetare vid Arbetsmarknadsverket – om för- och nackdelar …</P>
<P class="p442 ft17">För utredningens överväganden om bl.a. för- och nackdelar med ett eventuellt lönebidrag för redan anställda har tre seminarier med medarbetare vid Arbetsmarknadsverket genomförts. Medarbetarer i Arbetsmarknadsverket har diskuterat frågor om:</P>
<P class="p754 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">Vilka för- respektive nackdelar ett eventuellt lönebidrag till redan anställda skulle kunna innebära,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">Hur stort behovet bedöms vara,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">Vid vilka situationer ett lönebidrag för redan anställda skulle behövas,</SPAN></P>
<P class="p451 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">Vilka avgränsningsproblem gentemot andra politikom- råden/regelverk och andra aktörer som skulle kunna uppstå,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">Vilka villkor som skulle gälla för ett sådant bidrag.</SPAN></P>
<P class="p441 ft17">Vad anser då medarbetarna vid AMV om ett eventuellt lönebidrag för redan anställda? Här nedan redovisas resultatet av diskussio- nerna.</P>
<P class="p448 ft4">… vilka för- respektive nackdelar skulle ett eventuellt lönebidrag till redan anställda innebära?</P>
<P class="p442 ft17">I tabell 3.7.1 presenteras en sammanställning av de för- och nack- delar med lönebidrag för redan anställda som diskuterats vid semi- narierna.</P>
<P class="p755 ft12">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft13">SOU 2003:95 Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P>
<P class="p357 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.7.1 </SPAN>För- och nackdelar med lönebidrag för redan anställda</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td303"><P class="p14 ft6">Fördelar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td304"><P class="p3 ft6">Nackdelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p756 ft6">den anställde är kvar på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td305"><P class="p150 ft13">arbetsgivaren kan utnyttja systemet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><P class="p3 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr9 td306"><P class="p3 ft76">arbetsplatsen, slipper sluta och</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p3 ft76">för att få bidrag,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td306"><P class="p3 ft13">börja om igen på en annan arbets-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td305"><P class="p150 ft6">svårigheter om Af har brist på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td101"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td306"><P class="p3 ft75">plats för att få lönebidrag,</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p3 ft75">pengar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p756 ft13">samma arbetskamrater och sociala</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td305"><P class="p150 ft13">risk för särskilt ”lönestat” i t.ex. kom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td101"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td306"><P class="p3 ft75">miljö,</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p3 ft75">muner,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p756 ft6">lättare att få anpassad arbetstid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td305"><P class="p150 ft6">risk för sämre löneutveckling,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td306"><P class="p3 ft6">och arbetsuppgifter,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td305"><P class="p150 ft13">risk för sämre utveckling av arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p756 ft13">trygghetsfaktor för andra anställda,</P></TD>
<TD class="tr13 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p3 ft6">uppgifterna,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p756 ft13">förhindrar arbetslöshet och utslag-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td305"><P class="p150 ft9">ett uppdämt behov kan bli följden,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td306"><P class="p3 ft6">ning från arbetsmarknaden,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td305"><P class="p150 ft13">ekonomiskt kännbart för samhället,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p756 ft6">trygghet för den anställde att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td305"><P class="p150 ft6"><NOBR>4-årsgränsen</NOBR> kan vara svår att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td101"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td306"><P class="p3 ft9">arbetsgivaren fortsätter att ta an-</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p3 ft75">tillämpa på en redan anställd,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td306"><P class="p3 ft6">svar,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td305"><P class="p150 ft6">stoppar inflödet, när man</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p756 ft6">att Af kan ”marknadsföra” ny-</P></TD>
<TD class="tr13 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p3 ft9">”marknadsför” nya kanske arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td101"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td306"><P class="p3 ft75">anställningar vid förhandling av</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p3 ft75">givaren vill titta på de redan an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td306"><P class="p3 ft13">redan anställda arbetsgivaren kan</P></TD>
<TD class="tr13 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p3 ft6">ställda,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td306"><P class="p3 ft9">se det positiva med att ha en an-</P></TD>
<TD class="tr2 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p3 ft6">tidskrävande åtgärd,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td306"><P class="p3 ft13">ställd med funktionshinder och ev.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td305"><P class="p150 ft9">höga krav på utredning innan an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td101"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td306"><P class="p3 ft13">anställa fler personer med arbets-</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p3 ft9">ställda kan få lönebidrag, svårt för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td306"><P class="p3 ft6">hinder,</P></TD>
<TD class="tr13 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p3 ft9">en enskild handläggare att hinna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p756 ft6">skapar löneutrymme för att ny-</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td128"><P class="p3 ft6">med hela utredningen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td306"><P class="p3 ft13">anställa ytterligare en person med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td305"><P class="p150 ft9">kan utnyttjas på ett felaktigt sätt,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td306"><P class="p3 ft6">arbetshandikapp,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td305"><P class="p150 ft13">det är kanske inte lämpligt för indi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p756 ft9">bra rent samhällsekonomiskt att</P></TD>
<TD class="tr13 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p3 ft13">viden att återgå till samma arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td306"><P class="p3 ft13">arbeta istället för att finnas i en åt-</P></TD>
<TD class="tr13 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p3 ft6">plats,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td306"><P class="p3 ft6">gärd utanför arbetslivet,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td305"><P class="p150 ft9">efterfrågan på eller behovet av åt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td306"><P class="p3 ft75">skapar mjukare arbetsklimat,</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p3 ft75">gärden blir större än tillgången,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td306"><P class="p3 ft6">förståelse för olikheter individer</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td305"><P class="p150 ft6">att arbetsgivaren fjärmar sig från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td101"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td306"><P class="p3 ft75">emellan,</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p3 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p3 ft75">arbetsmiljöansvaret,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td306"><P class="p3 ft6">rörlighet på arbetsmarknaden,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td305"><P class="p150 ft13">får inte ta över arbetsgivaransvaret,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p756 ft6">i stället för arbetslöshet,</P></TD>
<TD class="tr13 td214"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p3 ft6">inlåsningseffekt,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td52"><P class="p756 ft6">kommer inte till arbetsförmed-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td305"><P class="p150 ft6">risk för att arbetsgivarens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><P class="p3 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr9 td306"><P class="p3 ft76">lingen,</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p3 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p3 ft76">rehabiliteringsansvar urholkas.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p757 ft6">man kan behålla jobbet efter skada, allvarlig sjukdom, etc.</P>
<P class="p758 ft6">minska antalet sjukskrivningar,</P>
<P class="p759 ft6">minska antalet förtidspensionärer.</P>
<P class="p760 ft12">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft17">… </SPAN>hur stort bedöms behovet vara?</P>
<P class="p305 ft17">Rent generellt är det svårt att bedöma behovet av en möjlighet att bevilja lönebidrag under pågående anställning. De försök till upp- skattningar som ändå gjordes var allt ifrån att behovet ”inte är så väldigt stort” och ”vi får inte många förfrågningar i dag” till att det finns ”ett mycket stort uppdämt behov” av en sådan åtgärd. Behovet bedömdes också kunna öka om möjligheten införs.</P>
<P class="p621 ft17">Några av de som bedömer att behovet sannolikt är mycket stort relaterar detta till de stora sjukskrivnings- och ohälsotalen.</P>
<P class="p620 ft8">… vid vilka situationer skulle ett eventuellt lönebidrag för redan an- ställda behövas?</P>
<P class="p761 ft17">Lönebidrag behövs när Försäkringskassan och arbetsgivaren har vidtagit alla åtgärder inom sina respektive ansvarsområden och alla möjligheter till omplacering har prövats. Det ska finnas ett ut- låtande från facket att den anställde står inför risken att bli uppsagd på grund av arbetshandikappet. Syftet ska vara att motverka att in- dividen sägs upp från sin anställning.</P>
<P class="p762 ft4">… vilka avgränsningsproblem gentemot andra politikområ- den/regelverk och andra aktörer skulle kunna uppstå?</P>
<P class="p763 ft17">Att det kan uppstå avgränsningsproblem gentemot andra politik- områden och regelverk var de flesta överens om.</P>
<P class="p764 ft17">Man menade att reglerna behöver bli tydligare beträffande vad som är arbetsgivarens ansvar och vad som är Försäkringskassans ansvar i dessa frågor. Det händer att läkare och Försäkringskassan bedömer individens arbetsförmåga på ett annat sätt än Arbetsför- medlingen och relaterar till en arbetsmarknad som, enligt flera medarbetare, inte är realistisk eller som inte ens finns. Frågan är vid vilken situation eller tidpunkt Arbetsförmedlingen ska ta över.</P>
<P class="p765 ft17">Även ”rättviseaspekten” lyftes fram – på vilka grunder ska ett företag få bifall till en sådan åtgärd och ett annat avslag? Ska det finnas olika regelverk för stora respektive små företag? Vilka eventuella undanträngningseffekter kan ett lönebidrag för redan anställda riskera ge upphov till?</P>
<P class="p766 ft12">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft17">Flera ansåg också att det är viktigt med tätare samverkan mellan Arbetsförmedlingen och övriga aktörer för att vars och ens ansvarsområde ska bli tydligare.</P>
<P class="p243 ft4">… och vilka villkor skulle gälla?</P>
<P class="p275 ft17">Villkoret för att bevilja ett lönebidrag för redan anställda är, enligt medarbetarna, att individen är ”färdigutredd”. Arbetsgivaren ska ha tömt ut alla andra möjligheter och kunna erbjuda individen ett sär- skilt anpassat arbete. Det är mycket viktigt att kontrollera att arbetsgivaren har gjort det som ligger inom ramen för arbets- givarens eget ansvar. Några ansåg att det bör genomföras en opar- tisk rehabiliteringsutredning. Hos större arbetsgivare ska den an- ställde först ha prövat flera olika arbetsuppgifter.</P>
<P class="p234 ft17">Några menade att bidraget, liksom för lönebidrag rent generellt, ska lämnas i relation till funktionshindret och arbetsuppgifterna. Men vissa tyckte att villkoret för att bevilja lönebidrag för redan anställda bör vara att arbetsgivaren nyanställer en annan person som är arbetslös. Flera talade för att det bör finnas krav på någon form av motprestation om lönebidrag ska lämnas för en redan an- ställd.</P>
<P class="p436 ft17">Det framfördes även att det bör finnas ett tak för insatsen – både antalsmässigt och procentuellt. Åtagandet ska vara tidsbegränsat och genomföras i samverkan med arbetsgivaren, företagshälso- vården, fackliga organisationer, m.fl.</P>
<P class="p22 ft17">Det ansågs viktigt med noga dokumenterade överenskommelser om tid, procentsatser m.m. men även att det är viktigt att priori- tera. Det är angeläget att i första hand använda en sådan insats för de individer som har ”en realistisk chans” att komma tillbaka i arbete.</P>
<P class="p267 ft4">Anpassningsgrupper – igen!</P>
<P class="p275 ft17">Vid diskussionerna om ett eventuellt lönebidrag för redan anställda har även de ”gamla” anpassningsgrupperna kommit på tal. Flera har föreslagit att en ”modern” form av anpassningsgrupper skulle kunna fungera som värdefulla forum för bedömningar och diskus- sioner om ett eventuellt lönebidrag under pågående anställning.</P>
<P class="p767 ft12">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">Vad är anpassningsgrupper?</P>
<P class="p29 ft17">Arbetet med att förbättra arbetsförhållandena för personer med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden har bedrivits på olika sätt under många år. Det som ofta förenat de olika insatserna är för- söken att hitta former för samverkan mellan de inblandade par- terna.</P>
<P class="p270 ft17">Exempel på samverkan för anpassning av arbetsplatser och arbetsuppgifter, är den år 1965 inrättade arbetsrehabiliterings- gruppen <NOBR>(ARG-gruppen)</NOBR> vid Norrbottens Järnverk. <NOBR>ARG-gruppen</NOBR> bestod av representanter för arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt företagets personalavdelning och företagsläkare.<SPAN class="ft52">130 </SPAN>Redan tidigare hade särskilda partssammansatta grupper föreslagits för att bl.a. bevaka den äldre arbetskraftens problem.<SPAN class="ft52">131</SPAN></P>
<P class="p768 ft17">Med stöd av 1971 års sysselsättningslag<SPAN class="ft52">132 </SPAN>började s.k. anpassningsgrupper byggas upp. Länsarbetsnämnderna medverkade till att sådana grupper bildades vid arbetsplatser med fler än 50 anställda.</P>
<P class="p571 ft17">I anpassningsgrupperna skulle den lokala arbetsförmedlingen samråda med arbetsgivaren och berörda fackliga organisationer för att öka anställningsmöjligheterna för äldre och för personer med arbetshinder. På sikt skulle också branschvisa eller ortsvisa anpass- ningsgrupper byggas upp för företag med färre än 50 anställda.</P>
<P class="p6 ft17">I ett cirkulärmeddelande från Arbetsmarknadsstyrelsen exemp- lifierades följande arbetsuppgifter för anpassningsgrupperna:</P>
<P class="p365 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">opinionsbildning och attitydpåverkan på arbetsplatsen,</SPAN></P>
<P class="p451 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">information till chefer och personalanställare om arbets- marknadspolitiska hjälpmedel, arbetskraftsutbud, m.m.,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">information till anställda om behov av omplaceringar för att behålla arbetskraft och kunna nyanställa personer med arbets- hinder,</SPAN></P>
<P class="p769 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">ge förslag till åtgärder för att underlätta intern omplacering,</SPAN></P>
<P class="p451 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">genomgång och kartläggning av arbetsplatsen för att klarlägga vilka arbetsuppgifter som kan utföras av äldre och personer med arbetshinder,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">klarlägga vilka förändringar som kan behöva göras på arbetsplansten,</SPAN></P>
<P class="p770 ft13"><SPAN class="ft63">130</SPAN><SPAN class="ft65">Trygghet i anställningen, SOU 1973:7.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">131</SPAN><SPAN class="ft69">Arbetsmarknadspolitik, SOU 1965:9.</SPAN></P>
<P class="p466 ft13"><SPAN class="ft63">132</SPAN><SPAN class="ft70">Lagen (1971:202) om vissa åtgärder för att främja sysselsättning av äldre arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p445 ft12">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">undersöka i vilken omfattning arbetsmarknadspolitiska hjälp- medel kan utnyttjas för nyanställning,</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">bevakning av lediga arbetstillfällen som är lämpade för äldre och arbetshandikappade vid omplaceringar, m.m.</SPAN></P>
<P class="p771 ft17">Regeringen föreslog 1973<SPAN class="ft52">133 </SPAN>att 1971 års sysselsättningslag skulle ersättas av den s.k. främjandelagen<SPAN class="ft52">134</SPAN>. Därigenom fick anpassnings- grupperna ett nytt lagstöd, även om det varken i denna lag eller i 1971 års sysselsättningslag framgår att anpassningsgrupper ska in- rättas.</P>
<P class="p650 ft17">Efter en tid började anpassningsgrupperna kritiseras för att de ägnade sig mer åt arbetsplatsernas interna problem istället för ny- anställningar. Sysselsättningsutredningen skrev att anpassnings- grupperna ”i liten eller ingen utsträckning sysslar med frågor som rör inplacering.”<SPAN class="ft52">135 </SPAN>Vidare konstaterades att en stor del av grupperna inte genomförde några sammanträden.</P>
<P class="p301 ft17">Från arbetsförmedlarnas sida framfördes synpunkter på att de i anpassningsgrupperna ofta stod ensamma i en konflikt med arbets- givarna och de fackliga organisationerna när det gällde nyanställ- ningar. Vid utredningens kontakter med Arbetsmarknadsverkets medarbetare har också framkommit att arbetet med anpassnings- grupperna var tidskrävande.</P>
<P class="p301 ft17">Anpassningsgrupperna kom även att bli en väg ut från arbets- platsen för en del anställda med nedsatt arbetsförmåga. Istället för fortsatt anställning erbjöds personerna att sluta för att få del av olika arbetsmarknadspolitiska insatser.<SPAN class="ft52">136</SPAN></P>
<P class="p271 ft17">Vid mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> började avvecklingen av anpassnings- grupperna. Enligt förslag från Samverkanskommittén skulle delar av anpassningsgruppernas uppgifter övertas av arbetsplatsernas skyddskommittéer.<SPAN class="ft52">137</SPAN></P>
<P class="p301 ft17">Grundtanken i Samverkanskommitténs förslag var att åtgärder för redan anställda är ett ansvar för parterna medan arbetsförmed- lingarna renodlat skulle ägna sig åt frågor som rör nyanställningar.</P>
<P class="p772 ft13"><SPAN class="ft63">133</SPAN><SPAN class="ft61">Proposition (1973:129) med förslag om anställningsskydd, m.m.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">134</SPAN><SPAN class="ft59">Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">135</SPAN><SPAN class="ft59">Arbete åt handikappade, SOU 1978:14.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">136</SPAN><NOBR><SPAN class="ft59">Blomqvist/Dalkild-Öhman.</SPAN></NOBR> På Lönearbetes bakgård. Arbetslivscentrum, 1987.</P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">137</SPAN><SPAN class="ft61">Arbetsanpassning, Ds A 1984:2.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft4">Riksförsäkringsverkets och Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till en effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering</P>
<P class="p442 ft17">Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen har på upp- drag av regeringen lämnat två förslag till en effektivare arbetslivsin- riktad rehabilitering som bl.a. gäller möjlighet för anställda att ta del av arbetsmarknadspolitiska insatser.<SPAN class="ft52">138</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">Det ena förslaget gäller personer som har en anställning och som pga. nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom inte kan omplace- ras till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.</P>
<P class="p6 ft17">De båda myndigheterna anser att 8 § i förordningen om arbets- marknadspolitiska program<SPAN class="ft52">139 </SPAN>kan förtydligas så att personer som efter sjukdom inte kan omplaceras eller där arbetsplatsen inte kunnat anpassas med hänsyn till nedsatt arbetsförmåga bör anses tillhöra en grupp som riskerar att bli arbetslösa. Därmed skulle de kunna anvisas till arbetsmarknadspolitiska program.</P>
<P class="p5 ft17">Det andra förslaget gäller lönebidrag för funktionshindrade som har en anställning<SPAN class="ft4">. </SPAN>Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknads- styrelsen menar att stöd behöver riktas till personer som har en an- ställning men inte kan återgå till tidigare arbetsuppgifter och för vilka nya eller anpassade arbetsuppgifter behöver skapas för att möjliggöra återgång i arbete även hos samma arbetsgivare. Möjlig- heten skulle, enligt förslaget, gälla personer som varit samman- hängande sjukskrivna minst sex månader.</P>
<P class="p288 ft17">Lönebidrag skulle, enligt förslaget, lämnas utifrån nu gällande regler för lönebidrag även för funktionshindrade med anställning. För att kunna genomföra detta krävs en regeländring i förord- ningen om särskilda insatser för arbetshandikappade<SPAN class="ft52">140 </SPAN>med tillägg om målgrupp och anställningsform.</P>
<P class="p6 ft17">I uppdraget aktualiserades även de nya krav på samverkan som myndigheterna ställs inför när ansvarsfördelningen för att nå en effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering förändras. Förslag till utformning av sådan samverkan – på central, regional och lokal nivå</P>
<P class="p600 ft17">– redovisades i uppdraget. Bland annat föreslogs genomförandet av en strukturerad process med regelbundna beredningsmöten där arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt diskuterar vilka personer som ska erbjudas åtgärder.<SPAN class="ft52">141</SPAN></P>
<P class="p465 ft13"><SPAN class="ft63">138</SPAN><SPAN class="ft65">Arbetsanpassning, Ds A 1984:2.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">139</SPAN><SPAN class="ft69">Förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">140</SPAN><SPAN class="ft69">Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</SPAN></P>
<P class="p466 ft13"><SPAN class="ft63">141</SPAN><SPAN class="ft65">RFV:s och AMS förslag till en effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering, Uppdrag enligt regeringsbeslut lll 6 </SPAN><NOBR>2003-01-23,</NOBR> N2003/459/A, Dnr AMS <NOBR>03-1034-30.</NOBR></P>
<P class="p445 ft12">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Temporär form av anställningsstöd</P>
<P class="p24 ft17">Många långtidssjukskrivna har ett arbete de inte kan gå tillbaka till. För att underlätta för dessa personer att komma tillbaka i reguljär sysselsättning föreslog regeringen våren 2003 att en temporär form av anställningsstöd ska inrättas. Detta stöd innebär en tidsbe- gränsad subvention av lönen för långtidssjukskrivna som får an- ställnings hos en annan arbetsgivare. Stödet gäller för långtidssjuk- skrivna personer vars rehabiliteringsansvar har förts över till För- säkringskassan. Stödet beräknas omfatta i genomsnitt 3 000 per- soner.<SPAN class="ft52">142</SPAN></P>
<P class="p773 ft20"><SPAN class="ft20">3.8</SPAN><SPAN class="ft39">Allmännyttan</SPAN></P>
<P class="p236 ft4">Uppdraget</P>
<P class="p774 ft17">Utredaren ska granska och bedöma effekterna av de särskilda regler som gäller för allmännyttan, vilket innebär att undersöka om särskilda ansökningar föreligger och är relevanta som underlag för beslut samt om arbetsgivaren lever upp till de krav som är en förutsättning för undantaget.</P>
<P class="p358 ft17">Utredaren ska också föreslå sådana ersättningar och villkor för allmännyttiga organisationer så att de även fortsättningsvis kan erbjuda meningsfulla arbetstillfällen för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p775 ft4">Särskilda regler för allmännyttiga organisationer</P>
<P class="p293 ft17">Grundregeln är att lönebidragets storlek fastställs med hänsyn till graden av nedsättning i arbetsförmågan hos arbetstagaren till högst 80 procent av arbetsgivarens bidragsgrundande lönekostnad. Till allmännyttiga organisationer finns det emellertid möjligheter att lämna högre bidrag. Lönebidrag för den som är anställd hos en all- männyttig organisation får lämnas med högst 90 procent. Den del av bidraget som överstiger 80 procent får beviljas om:</P>
<P class="p776 ft13"><SPAN class="ft51">142 </SPAN>Prop. 2002/03:100.</P>
<P class="p439 ft12">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p777 ft17">organisationen lämnat en särskild ansökan om dispens samt anger och styrker att den är en allmännyttig organisation i en- lighet med den fastställda definitionen, och</P>
<P class="p778 ft17">arbetet är lämpligt utformat efter den sökandes behov och bi- drar till att den anställde kan utvecklas, rehabiliteras och för- bättra sin arbetsförmåga, och</P>
<P class="p778 ft17">arbetsmiljön är tillfredsställande och uppfyller de krav som ställs enligt arbetsmiljölagen.<SPAN class="ft52">143</SPAN></P>
<P class="p247 ft17">Allmännyttiga organisationer har sedan lönebidraget infördes 1980, med ett undantag, kunnat få lönebidrag utbetalat till en högre nivå än andra arbetsgivarkategorier.<SPAN class="ft52">144</SPAN></P>
<P class="p249 ft4">Behovet av en definition</P>
<P class="p442 ft17">Så länge nivån på lönebidraget bestämdes av vilken kategori arbets- givaren tillhörde diskuterades behovet av en definition av allmän- nyttiga organisationer. Frågan har berörts av flera olika utred- ningar, bl.a. av Sysselsättningsutredningen 1978<SPAN class="ft52">145 </SPAN>och Handikapp- kommittén 1983.<SPAN class="ft52">146</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">Den definition som tillämpades fram till 1991 byggde i huvudsak på lagen om arvsskatt och gåvoskatt.<SPAN class="ft52">147 </SPAN>Där framgår vilka organisa- tioner m.fl. juridiska personer som är befriade från gåvoskatt och som med denna skattebefrielse som utgångspunkt definierades som allmännyttiga organisationer.</P>
<P class="p5 ft17">När lönebidragssystemet förändrades och blev flexibelt 1991 skulle bidragsnivån inte längre bestämmas av vilken kategori arbetsgivaren tillhörde eller av arbetsgivarens ekonomiska möjlig- heter att anställa personal. Bidraget blev istället beroende av indivi- dens behov och förutsättningar med hänsyn till arbetsförmågan i den aktuella anställningen. Bland annat därför ansågs det vid den tidpunkten inte längre nödvändigt med en definition av allmän- nyttiga organisationer.</P>
<P class="p246 ft3"><SPAN class="ft63">143</SPAN><SPAN class="ft64">28 §, förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med nedsatt arbetsför- måga.</SPAN></P>
<P class="p573 ft49"><SPAN class="ft63">144</SPAN><SPAN class="ft124">Den enda arbetsgivarkategori som fått högre bidragsnivå än de allmännyttiga organisationerna är statliga arbetsgivare som under perioden </SPAN><NOBR>1980-1991</NOBR> fick lönebidrag med</P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft49">100</SPAN><SPAN class="ft65">procent.</SPAN></P>
<P class="p779 ft13"><SPAN class="ft63">145</SPAN><SPAN class="ft65">Arbete år handikappade, delbetänkande av Sysselsättningsutredningen, SOU 1978:14.</SPAN></P>
<P class="p466 ft60"><SPAN class="ft63">146</SPAN><SPAN class="ft103">Introduktionsstöd och lönebidrag, delbetänkande av Handikappkommittén, Ds A 1983:14.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">147</SPAN><SPAN class="ft65">38 §, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Skärpning av regelverket</P>
<P class="p293 ft17">Reglerna för hur höga bidragsnivåerna fick vara skärptes därefter stegvis under första hälften av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Riksdagen beslutade 1995 att nya lönebidrag skulle få lämnas med högst 80 procent av löne- kostnaden för den som anställdes från och med den 1 juli 1995. Under hösten samma år skärptes reglerna ytterligare vilket innebar att lönebidrag som förlängdes efter de första fyra åren fick uppgå till högst 80 procent. Detta fick framför allt konsekvenser för många anställda med lönebidrag i allmännyttiga organisationer. Antalet varsel och uppsägningar steg eftersom organisationerna hade begränsade möjligheter att klara de ökade kostnaderna.</P>
<P class="p780 ft17">Arbetsmarknadsutskottet, som dittills inte varit berett att dis- kutera nya särlösningar för allmännyttan, hade nu blivit bekymrat över utvecklingen. Utskottet föreslog därför på eget initiativ en tillfällig lösning av problemet för att förhindra uppsägningar av an- ställda inom allmännyttan. Samtidigt uppmanade utskottet regeringen att presentera förslag till en långsiktig lösning av frågan.<SPAN class="ft52">148</SPAN></P>
<P class="p267 ft4"><NOBR>LOSAM-utredningen</NOBR></P>
<P class="p554 ft17">Regeringen tillsatte en utredare med uppgift att bl.a. lämna förslag till förändringar av regelverket för att förhindra uppsägningar av anställda med lönebidrag i allmännyttiga organisationer. Utredaren skulle:</P>
<P class="p651 ft36">lägga fram förslag till en bidragskonstruktion i syfte att bibehålla handikappades sysselsättningsmöjligheter hos denna arbetsgivakate- gori utan att förändringen medför negativa inlåsningseffekter och höga bidragsnivåer. Lönebidraget ska inte uppfattas som ett ensidigt för- eningsstöd. Vidare ska förutsättningarna för att i ökad omfattning placera arbetshandikappade med lönebidrag hos kommunala och privata arbetsgivare kartläggas<SPAN class="ft17">.</SPAN><SPAN class="ft52">149</SPAN></P>
<P class="p293 ft17">Utredningen som kallades <NOBR>LOSAM-utredningen,</NOBR> lämnade förslag till nya regler om bidragsnivåer vid anställning med lönebidrag i allmännyttiga organisationer. Förslaget innebar att organisatio- nerna skulle komma att särbehandlas. En sådan särbehandling</P>
<P class="p781 ft13"><SPAN class="ft63">148</SPAN><SPAN class="ft61">Bet. 1995/96:AU15.</SPAN></P>
<P class="p480 ft13"><SPAN class="ft63">149</SPAN><SPAN class="ft85">Dir. 1996:56, Stödformerna anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) och arbete inom Samhallkoncernen.</SPAN></P>
<P class="p463 ft12">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">innebar att en definition av allmännyttiga organisationer aktualise- rades på nytt.<SPAN class="ft52">150</SPAN></P>
<P class="p249 ft4">Särregleringen</P>
<P class="p442 ft17">Den särreglering som riksdagen och regeringen därefter beslutade om bygger på statsmakternas tidigare bedömning att de allmän- nyttiga organisationerna utgör en betydelsefull arbetsmarknad för arbetshandikappade. I den mån organisationerna kan erbjuda lämp- liga arbetsuppgifter och goda arbetsförhållanden ansågs de med- verka till att personer med arbetshandikapp kan göra en aktiv och viktig arbetsinsats. Vissa allmännyttiga organisationerna har dock en svag ekonomisk situation vilket innebar svårigheter att bära en generell sänkning av lönebidragsnivån. Det fanns därför skäl att särskilt stödja anställningar inom de allmännyttiga organisatio- nerna. Både arbetsmarknadsutskottet och regeringen underströk i sammanhanget att det inte var fråga om att generellt stödja en be- talningssvag arbetsgivarkategori.</P>
<P class="p313 ft17">Regeringen framhöll att det är de allmännyttiga organisationer som har svårt att klara av de ökade kostnader som en högsta bi- dragsnivå på 80 procent innebär som i första hand ska omfattas av dispensen.<SPAN class="ft52">151</SPAN></P>
<P class="p571 ft17">Samtidigt sade arbetsmarknadsutskottet att syftet med förslaget var att få till stånd en långsiktig lösning både för den enskilde indi- viden och för de allmännyttiga organisationer som omfattas av dispensen om högre bidrag. Utskottet anförde att</P>
<P class="p473 ft36">varken den enskilde eller den allmännyttiga organisationen ska behöva känna en otrygghet vid en omprövning. Har förutsättningarna inte ändrats bör den högre ersättningen regelmässigt gälla även fort- sättningsvis<SPAN class="ft17">.</SPAN><SPAN class="ft52">152</SPAN></P>
<P class="p782 ft3"><SPAN class="ft51">150 </SPAN>Aktivt lönebidrag, Ett effektivare stöd till arbetshandikappade, delbetänkande av <NOBR>LOSAM-utredningen,</NOBR> SOU 1997:5.</P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">151</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:AU7y.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">152</SPAN><SPAN class="ft65">Bet. 1996/97:AU7y.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Kriterier för dispens</P>
<P class="p24 ft17">En förutsättning för att en allmännyttig organisation ska beviljas ett lönebidrag som överstiger 80 procent är att organisationen an- söker om dispens efter ett särskilt ansökningsförfarande. Dispensen baseras i sin tur på att organisationen definieras som en allmännyttig organisation. Definitionen, som utgår från reglerna om beskattning av ideella föreningar, har därmed en central bety- delse i detta sammanhang.</P>
<P class="p234 ft17">Som ett exempel på att definitionen av en allmännyttig organisa- tion kan vara problematisk kan nämnas att Riksrevisionsverket (RRV) år 2000 uppmanade en länsarbetsnämnd att överväga om berörda handläggare behöver utbildning i att tolka reglerna för lönebidrag till allmännyttig organisation. Riksrevisionsverket kon- staterade i samband med den årliga revisionen att det fanns tvek- samhet om bedömningen av vad som avses med en allmännyttig organisation i de fall organisationen även bedriver näringsverksam- het. Enligt Riksrevisionsverket kan konsekvenserna av oklarheter i detta avseende bli att lönebidrag betalas ut med för höga belopp.<SPAN class="ft52">153</SPAN></P>
<P class="p25 ft4">LOSAM:s förslag</P>
<P class="p554 ft17"><NOBR>LOSAM-utredningen</NOBR> föreslog att begreppet allmännyttig organi- sation skulle definieras utifrån reglerna om beskattning av ideella föreningar.<SPAN class="ft52">154 </SPAN>Med stöd av denna definition kunde det sedan av- göras om en ideell organisation var att betrakta som allmännyttig eller inte. Även om de fackliga organisationerna i skatterättsligt hänseende inte är att betrakta som allmännyttiga organisationer menade LOSAM att de även fortsättningsvis skulle betraktas som sådana.</P>
<P class="p731 ft17">Riksdagen och regeringen instämde i utredningens förslag och AMS fick i uppdrag att utfärda närmare föreskrifter om vad som avses med allmännyttiga organisationer. AMS föreskrifter och all- männa råd behandlas längre fram i detta avsnitt.</P>
<P class="p748 ft13"><SPAN class="ft63">153</SPAN><SPAN class="ft61">RRV, Revisionspromemoria, </SPAN><NOBR>2000-02-29,</NOBR> Dnr <NOBR>30-1999-1748.</NOBR></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">154</SPAN><SPAN class="ft61">Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">Närmare om ideella föreningar</P>
<P class="p29 ft17">Trots att det genom åren har funnits flera förslag till reglering innehåller svensk rätt ingen civilrättslig lagstiftning om ideella föreningar. Istället har frågor om bildande och drivande av ideella föreningar i stor utsträckning fastslagits genom rättspraxis.</P>
<P class="p5 ft17">Utmärkande för ideella föreningar är deras frivilliga karaktär. Att vara medlem ska vara frivilligt. En ideell förening har ett ideellt ändamål eller bedriver ideell verksamhet. Föreningen ska inte, som en ekonomisk förening, främja medlemmarnas ekonomiska intressen.</P>
<P class="p571 ft17">Ideella föreningar brukar delas in i två huvudgrupper. En grupp består av föreningar som främjar ett annat syfte än medlemmarnas ekonomiska intressen. Exempel på sådana föreningar är idrotts- föreningar, föreningar för religionsutövning, föreningar som bedriver politisk verksamhet och föreningar som har som syfte att bedriva välgörenhet. Den andra gruppen består av föreningar vars verksamhet i och för sig syftar till att främja sina medlemmars eko- nomiska intressen, men som inte utövar ekonomisk verksamhet i lagens mening. Som exempel kan nämnas fackföreningar och branschföreningar.</P>
<P class="p584 ft17">Något register för ideella föreningar finns inte och registrering är heller inte ett krav för att en ideell förening ska få rättskapaci- tet.<SPAN class="ft52">155 </SPAN>Näringsdrivande ideell förening ska dock registreras i handelsregistret.</P>
<P class="p571 ft17">Ideella föreningar har även möjlighet att begära hos skatte- myndigheten att få ett organisationsnummer enligt lagen om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.<SPAN class="ft52">156</SPAN></P>
<P class="p249 ft4">Ideella föreningar och skattelagstiftningen</P>
<P class="p442 ft17">Vilken betydelse har då definitionen av ideella föreningar för vilka skatteregler som gäller för allmännyttiga organisationer?</P>
<P class="p6 ft17">Lagstiftningen drar en bestämd gräns mellan ideella föreningar som uppfyller vissa preciserade krav och övriga ideella föreningar. Den förstnämnda gruppen är skattemässigt gynnad genom direkta begränsningar i skatteskyldigheten, medan den andra är obegränsat skatteskyldig.</P>
<P class="p442 ft3"><SPAN class="ft63">155</SPAN><SPAN class="ft71">Mervärdesskatt i ett </SPAN><NOBR>EG-rättsligt</NOBR> perspektiv, betänkande av Mervärdesskatteutredningen, SOU 2002:74.</P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">156</SPAN><SPAN class="ft65">Lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.</SPAN></P>
<P class="p34 ft12">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft17">För att bli begränsat skatteskyldig måste en ideell förening upp- fylla vissa krav <NOBR>(ändamåls-,</NOBR> <NOBR>verksamhets-,</NOBR> öppenhets- och full- följdskravet). En allmännyttig organisation som uppfyller dessa krav är således endast begränsat skatteskyldig för sina inkomster.</P>
<P class="p783 ft4">Allmännyttiga ideella föreningar och särskilda insatser för personer med arbetshandikapp</P>
<P class="p554 ft17">Definitionen av allmännyttiga ideella organisationer inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen för personer med ned- satt arbetsförmåga preciseras ytterligare i Arbetsmarknads- styrelsens tillämpningsföreskrifter och allmänna råd.</P>
<P class="p60 ft17">Enligt föreskrifterna ska en allmännyttig organisation:</P>
<P class="p732 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">ha till huvudsakliga syfte att – utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, organisationens medlemmars eller andra per- soners ekonomiska intressen – främja allmännyttiga ändamål,</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose ändamål som avses i första punkten,</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">inte vägra någon att bli medlem eller på annat sätt medverka i verksamheten om inte med hänsyn till verksamhetens omfatt- ning, syfte eller annan orsak, särskilda skäl motiverar det samt,</SPAN></P>
<P class="p283 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">att verksamheten i sin helhet eller så gott som i sin helhet svarar mot avkastningen av organisationens tillgångar.</SPAN></P>
<P class="p784 ft17">Ett ändamål anses vara allmännyttigt om verksamheten:</P>
<P class="p627 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">främjar försvarsändamål,</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">främjar vård och uppfostran av barn,</SPAN></P>
<P class="p712 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">lämnar understöd för beredande av undervisning eller utbild- ning,</SPAN></P>
<P class="p638 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">utövar hjälpverksamhet bland behövande,</SPAN></P>
<P class="p785 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">främjar vetenskaplig forskning och nordiskt samarbete samt därmed jämförbara ändamål som religiösa, välgörande, sociala, politiska, fackliga, konstnärliga, idrottsliga och kulturella ändamål.</SPAN></P>
<P class="p786 ft12">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">Organisationen ska i sin ansökan om lönebidrag själv ange att den är en allmännyttig organisation och samtidigt styrka att den upp- fyller de krav som gäller för dispensen.<SPAN class="ft52">157</SPAN></P>
<P class="p594 ft8">Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av be- greppet ideell allmännyttig förening</P>
<P class="p322 ft17">Att en organisation har till huvudsakligt syfte att främja allmän- nyttiga ändamål bör, enligt Arbetsmarknadsstyrelsen, innebära att minst <NOBR>75–80</NOBR> procent av verksamheten är inriktad på ändamålet eller ändamålen i fråga.</P>
<P class="p5 ft17">Exempel på föreningar som normalt har ändamål som uppfyller kraven på att vara allmännyttiga är:</P>
<P class="p453 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">föreningar för gymnastik, sport, skytte och friluftsliv och supporterklubbar till allmännyttiga föreningar,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">föreningar för konst, litteratur och musik,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">föreningar för ungdomsverksamhet, barn och sommarkolonier, scoutverksamhet, frivilliga försvarsorganisationer, studieför- bund,</SPAN></P>
<P class="p787 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar, hembygdsföre- ningar och liknande,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">registrerade trossamfund däribland Svenska kyrkan, de poli- tiska partierna, nykterhetsföreningar, föreningar för social hjälpverksamhet och handikappföreningar.</SPAN></P>
<P class="p247 ft17">Ett ändamål som har en alltför säregen karaktär eller som direkt strider mot vad som från allmän synpunkt kan anses vara accepta- belt, bör inte godkännas som allmännyttigt.</P>
<P class="p6 ft17">Det kommersiella inslaget i verksamheten bör vid en helhetsbe- dömning (i tillämpliga fall över en längre tidsperiod) inte uppgå till mer än högst <NOBR>15–20</NOBR> procent för att inte diskvalificera organisatio- nen som allmännyttig.</P>
<P class="p6 ft17">För att lönebidrag ska kunna betalas ut till en allmännyttig orga- nisation krävs att föreningen är en juridisk person, dvs. att den har stadgar och styrelse och kan visa vem som företräder organisatio- nen.<SPAN class="ft52">158</SPAN></P>
<P class="p788 ft3"><SPAN class="ft51">157 </SPAN><NOBR>11–13</NOBR> §§, AMS föreskrifter (AMSFS 2000:006) om tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p466 ft13"><SPAN class="ft51">158 </SPAN>AMS allmänna råd om tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p260 ft12">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p789 ft17">För att omfattas av särregleringen krävs alltså att organisationen motsvarar definitionen enligt beskrivningen ovan.</P>
<P class="p790 ft4">Finansiering av särregleringen?</P>
<P class="p791 ft17">Den beslutade särregleringen med möjlighet till högre bidrags- nivåer i de allmännyttiga organisationerna skulle finansieras genom en sänkning av den genomsnittliga bidragsnivån hos andra arbets- givarkategorier.</P>
<P class="p792 ft17">Regeringen bedömde därför att den genomsnittliga bidragsnivån för andra arbetsgivare, dvs. exklusive de allmännyttiga organisatio- nerna, skulle minska. Nivån fick uppgå till högst 60 procent av den bidragsgrundande lönekostnaden. Regeringen framhöll samtidigt att det var viktigt att de genomsnittliga bidragsnivåerna även för de allmännyttiga organisationerna skulle sjunka på sikt.<SPAN class="ft52">159</SPAN></P>
<P class="p793 ft4">Förändringar av bidragsnivåerna 1997 – 2002</P>
<P class="p791 ft17">Av tabell 3.8.1 framgår utvecklingen av de genomsnittliga bidrag- nivåerna i de allmännyttiga organisationerna och bidragsnivåerna hos övriga arbetsgivare, exklusive allmännyttan åren <NOBR>1997–2002.</NOBR></P>
<P class="p794 ft17">Det kan konstateras att den genomsnittliga bidragsnivån för arbetsgivargrupperna exklusive allmännyttan har understigit 60 procent fram till 2002 då den för första gången överskred regeringens målsättning med 0,1 procentenheter.</P>
<P class="p605 ft55"><SPAN class="ft8">Tabell 3.8.1 </SPAN>Genomsnittliga bidragsnivåer i procent – alla anställda - i allmännyttiga organisationer respektive alla arbetsgivarkatego- rier exklusive allmännyttan <NOBR>1997–2002</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr13 td307"><P class="p88 ft76">År</P></TD>
<TD class="tr13 td308"><P class="p795 ft13">Genomsnittliga bidragsnivåer i %,</P></TD>
<TD class="tr13 td309"><P class="p184 ft13">Genomsnittliga bidragsnivåer i %,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td310"><P class="p3 ft95">i allmännyttiga organisationer</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p184 ft60">alla arbetsgivare exklusive allmän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td107"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p3 ft75">nyttan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td283"><P class="p3 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p3 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr26 td312"><P class="p3 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td107"><P class="p88 ft94">1997</P></TD>
<TD class="tr22 td310"><P class="p795 ft91">78,5</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p163 ft100">58,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p88 ft95">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td310"><P class="p795 ft49">79,1</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p163 ft60">59,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p88 ft95">1999</P></TD>
<TD class="tr20 td310"><P class="p795 ft49">78,9</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p163 ft60">59,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p88 ft95">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td310"><P class="p795 ft49">77,2</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p163 ft60">58,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td107"><P class="p88 ft95">2001</P></TD>
<TD class="tr20 td310"><P class="p795 ft49">76,2</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p163 ft60">58,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td283"><P class="p88 ft75">2002</P></TD>
<TD class="tr19 td311"><P class="p795 ft49">76,5</P></TD>
<TD class="tr19 td312"><P class="p163 ft13">60,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p796 ft6">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p797 ft13"><SPAN class="ft51">159 </SPAN>Prop. 1996/97:150.</P>
<P class="p798 ft12">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">Även den genomsnittliga bidragsnivån i de allmännyttiga organisa- tionerna har sjunkit, helt i enlighet med regeringens intentioner.</P>
<P class="p249 ft4">Åldersgrupper och kön</P>
<P class="p442 ft17">Som redan framgått har regeringens målsättning uppnåtts. De ge- nomsnittliga bidragsnivåerna i allmännyttan har minskat. Detta gäller dessutom för samtliga åldersgrupper och för både män och kvinnor med undantag för män i åldersgruppen upp till 29 år. Se tabell 3.8.2. För denna grupp har den genomsnittliga bidragsnivån ökat med tre procentenheter jämfört med 1997.</P>
<P class="p513 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.8.2 </SPAN>Genomsnittlig bidragsnivå i procent för anställda med lönebidrag i allmännyttiga organisationer <NOBR>1997–2002</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr19 td313"><P class="p16 ft9">År</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p88 ft9">Män</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td315"><P class="p147 ft13">– ålderskategorier,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td316"><P class="p154 ft13">genomsnittlig</P></TD>
<TD class="tr19 td317"><P class="p147 ft26">Kvinnor</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td318"><P class="p180 ft49">– ålderskategorier, genomsnittlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td319"><P class="p88 ft3">bidragsnivå i %</P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr0 td320"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td321"><P class="p147 ft3">bidragsnivå i %</P></TD>
<TD class="tr0 td320"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr0 td181"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td15"><P class="p3 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr21 td36"><P class="p220 ft80">- 29</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td268"><P class="p589 ft80"><NOBR>30-39</NOBR> <NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td34"><P class="p147 ft81"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p157 ft80">60 -</P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p514 ft80">- 29</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td63"><P class="p88 ft80"><NOBR>30-39</NOBR> <NOBR>40-49</NOBR> <NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td179"><P class="p507 ft80">60 -</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td15"><P class="p16 ft60">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p120 ft79">80,0</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p154 ft79">78,3</P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p510 ft79">78,1</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p147 ft79">78,5</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p497 ft79">78,9</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p504 ft79">80,6</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p96 ft79">78,0</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p9 ft79">77,8</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p153 ft79">79,0</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p514 ft79">79,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td15"><P class="p16 ft60">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p120 ft79">81,9</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p154 ft79">79,1</P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p510 ft79">78,9</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p147 ft79">78,9</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p497 ft79">79,4</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p504 ft79">81,1</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p96 ft79">78,6</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p9 ft79">78,6</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p153 ft79">79,3</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p514 ft79">79,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td15"><P class="p16 ft60">1999</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p120 ft79">82,1</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p154 ft79">78,7</P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p510 ft79">78,9</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p147 ft79">78,5</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p497 ft79">79,5</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p504 ft79">80,7</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p96 ft79">78,6</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p9 ft79">78,5</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p153 ft79">79,0</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p514 ft79">79,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td15"><P class="p16 ft60">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p120 ft79">81,3</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p154 ft79">76,9</P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p510 ft79">76,9</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p147 ft79">76,8</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p497 ft79">77,5</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p504 ft79">78,0</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p96 ft79">77,3</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p9 ft79">76,8</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p153 ft79">77,5</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p514 ft79">78,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td15"><P class="p16 ft60">2001</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p120 ft79">80,3</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p154 ft79">75,9</P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p510 ft79">76,3</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p147 ft79">75,8</P></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p497 ft79">76,4</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p504 ft79">77,3</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p96 ft79">76,0</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p9 ft79">76,0</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p153 ft79">76,1</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p514 ft79">77,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td322"><P class="p16 ft13">2002</P></TD>
<TD class="tr9 td241"><P class="p120 ft73">83,0</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p154 ft73">75,6</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p510 ft73">76,6</P></TD>
<TD class="tr9 td320"><P class="p147 ft73">76,0</P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p497 ft73">76,8</P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p504 ft73">76,9</P></TD>
<TD class="tr9 td182"><P class="p96 ft73">76,6</P></TD>
<TD class="tr9 td320"><P class="p9 ft73">76,2</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p153 ft73">76,4</P></TD>
<TD class="tr9 td181"><P class="p514 ft73">77,4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft9">Källa: AMS 2003</P>
<P class="p591 ft17">För de yngsta kvinnorna i allmännyttan har utvecklingen gått i motsatt riktning – de genomsnittliga nivåerna har minskat.</P>
<P class="p249 ft4">Skillnader mellan länen</P>
<P class="p442 ft17">Vid en länsvis jämförelse av de genomsnittliga bidragsnivåerna i allmännyttan framgår att samtliga län utom två hade lägre nivåer 2002 än 1997. År 2002 är det bara tre län som har genomsnittliga bidragsnivåer över 80 procent. Den högsta genomsnittliga nivån uppgick till 80,9 procent.</P>
<P class="p799 ft12">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft4">Allmännyttans andel av arbetsmarknaden</P>
<P class="p801 ft17">Statsmakternas bedömning våren 1997 av de allmännyttiga organi- sationernas betydelse som arbetsmarknad och arbetsgivare för per- soner med nedsatt arbetsförmåga, byggde bl.a. på att en tredjedel av samtliga anställda med lönebidrag fanns i allmännyttan. De allmän- nyttiga organisationerna utgjorde därmed en stor andel av arbets- marknaden för personer med nedsatt arbetsförmåga. Åren 1997 t.o.m. 2002 har emellertid andelen anställda med lönebidrag i all- männyttan minskat successivt. Se tabell 3.8.3.</P>
<P class="p802 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.8.3 </SPAN>Andelar i procent och antal anställda med lönebidrag i allmännyttiga organisationer <NOBR>1997–2002</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr13 td323"><P class="p16 ft75">År</P></TD>
<TD class="tr13 td324"><P class="p497 ft75">andelar i %*</P></TD>
<TD class="tr13 td325"><P class="p499 ft75">antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td192"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td276"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td326"><P class="p488 ft76">anställda*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td103"><P class="p16 ft6">1997</P></TD>
<TD class="tr18 td105"><P class="p496 ft6">31,8</P></TD>
<TD class="tr18 td48"><P class="p517 ft6">14 417,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p16 ft95">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p496 ft95">30,2</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p517 ft95">14 699,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p16 ft95">1999</P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p496 ft95">29,5</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p517 ft95">14 609,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p16 ft95">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p496 ft95">28,7</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p517 ft95">13 776,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p16 ft95">2001</P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p496 ft95">26,5</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p517 ft95">13 414,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td192"><P class="p16 ft76">2002</P></TD>
<TD class="tr9 td276"><P class="p496 ft76">21,4</P></TD>
<TD class="tr9 td326"><P class="p517 ft76">11 469,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p803 ft6">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p796 ft6">* Avser genomsnitt för <NOBR>jan.–dec.</NOBR> av antalet vid mitten av månaden.</P>
<P class="p804 ft17">Minskningen av andelen anställda i allmännyttan gäller båda könen och samtliga åldersgrupper vilket framgår av tabell 3.8.4.</P>
<P class="p805 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.8.4 </SPAN>Andelar i procent anställda med lönebidrag i allmän- nyttiga organisationer <NOBR>1997–2002</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr11 td327"><P class="p88 ft6">År</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td328"><P class="p88 ft49">Män – ålderskategorier, andelar i %*</P></TD>
<TD class="tr13 td329"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td330"><P class="p168 ft26">Kvinnor – ålderskategorier, andelar i %*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td302"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr0 td302"><P class="p504 ft74">- 29</P></TD>
<TD class="tr0 td54"><P class="p589 ft49"><NOBR>30-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p154 ft49"><NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p184 ft49"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p16 ft3">60 -</P></TD>
<TD class="tr0 td179"><P class="p806 ft3">- 29</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td126"><P class="p807 ft3"><NOBR>30-39</NOBR> <NOBR>40-49</NOBR> <NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p159 ft74">60 -</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td302"><P class="p88 ft6">1997</P></TD>
<TD class="tr5 td302"><P class="p9 ft9">10,4</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p589 ft9">19,2</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p154 ft9">29,1</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p163 ft49">34,6</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p16 ft49">40,9</P></TD>
<TD class="tr5 td179"><P class="p740 ft49">21,8</P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p9 ft9">29,7</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p808 ft49">36,3</P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p606 ft9">44,3</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p159 ft9">49,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td302"><P class="p88 ft95">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td302"><P class="p9 ft79">10,2</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p589 ft79">18,2</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p154 ft79">27,4</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p163 ft49">32,6</P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p16 ft49">40,2</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p740 ft49">20,0</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">28,5</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p808 ft49">35,2</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p606 ft79">42,4</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p159 ft79">47,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td302"><P class="p88 ft95">1999</P></TD>
<TD class="tr20 td302"><P class="p9 ft79">10,2</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p589 ft79">17,1</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p154 ft79">26,8</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p163 ft49">31,4</P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p16 ft49">39,4</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p740 ft49">20,1</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">27,2</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p808 ft49">33,9</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p606 ft79">41,4</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p159 ft79">47,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td302"><P class="p88 ft95">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td302"><P class="p9 ft79">9,6</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p589 ft79">16,0</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p154 ft79">25,1</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p163 ft49">31,0</P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p16 ft49">38,0</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p740 ft49">18,1</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">25,8</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p808 ft49">33,1</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p606 ft79">40,3</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p159 ft79">46,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td302"><P class="p88 ft95">2001</P></TD>
<TD class="tr20 td302"><P class="p9 ft79">8,6</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p589 ft79">14,5</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p154 ft79">22,6</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p163 ft49">28,6</P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p16 ft49">34,6</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p740 ft49">16,1</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p9 ft79">23,8</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p808 ft49">30,3</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p606 ft79">37,6</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p159 ft79">44,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td301"><P class="p88 ft75">2002</P></TD>
<TD class="tr19 td301"><P class="p9 ft9">6,6</P></TD>
<TD class="tr19 td160"><P class="p589 ft9">11,5</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p154 ft9">17,9</P></TD>
<TD class="tr19 td203"><P class="p163 ft49">23,0</P></TD>
<TD class="tr19 td331"><P class="p16 ft49">27,2</P></TD>
<TD class="tr19 td181"><P class="p740 ft49">11,0</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p9 ft9">19,7</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p808 ft49">25,0</P></TD>
<TD class="tr19 td332"><P class="p606 ft9">29,9</P></TD>
<TD class="tr19 td196"><P class="p159 ft9">36,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p796 ft6">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p809 ft6">* Avser genomsnitt för jan. – dec. av antalet vid mitten av månaden – fördelat på kön och åldersgrupper.</P>
<P class="p810 ft12">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">Samtidigt har antalet anställda med lönebidrag i enskilda företag ökat.</P>
<P class="p571 ft17">Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen har det varit en medveten strävan att andelen anställda med lönebidrag hos allmännyttan ska minska. Skälet till denna strävan är de allmännyttiga organisatio- nernas i allmänhet sämre betalningsförmåga. Genom en ökning av andelen anställda med lönebidrag hos andra arbetsgivarkategorier med större betalningsförmåga ökar också på sikt möjligheterna till fortsatt anställning utan subventioner.<SPAN class="ft52">160</SPAN></P>
<P class="p7 ft4">Anställningsformer</P>
<P class="p442 ft17">Samtidigt har även andelen tillsvidareanställda i allmännyttan minskat och andelen tidsbegränsat anställda ökat något mellan <NOBR>2001–2002.</NOBR></P>
<P class="p594 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.8.5 </SPAN>Anställda med lönebidrag* i allmännyttiga organisa- tioner – olika anställningsformer – andel i procent</P>
<P class="p593 ft17"><NOBR>2001–2002</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr2 td333"><P class="p8 ft6">Anställningsform</P></TD>
<TD class="tr11 td334"><P class="p507 ft6">2001</P></TD>
<TD class="tr11 td335"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td287"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td335"><P class="p157 ft6">2002</P></TD>
<TD class="tr11 td336"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr11 td287"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td131"><P class="p3 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr22 td45"><P class="p514 ft94">Alla</P></TD>
<TD class="tr22 td179"><P class="p208 ft94">män</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p119 ft94">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr22 td179"><P class="p157 ft94">alla</P></TD>
<TD class="tr22 td102"><P class="p115 ft94">män</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p152 ft94">kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td131"><P class="p8 ft95">tillsvidare</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p505 ft95">86,1</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p208 ft95">86,6</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p488 ft95">85,6</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p152 ft95">83,6</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p507 ft95">84,4</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p157 ft95">82,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td131"><P class="p8 ft79">viss tid, längre än 6 mån</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p505 ft95">8,3</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p208 ft95">7,9</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p488 ft95">8,8</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p152 ft95">9,6</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p507 ft95">9,0</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p157 ft95">10,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td337"><P class="p8 ft75">högst 6 mån</P></TD>
<TD class="tr19 td196"><P class="p505 ft75">5,5</P></TD>
<TD class="tr19 td181"><P class="p208 ft75">5,5</P></TD>
<TD class="tr19 td292"><P class="p488 ft75">5,6</P></TD>
<TD class="tr19 td181"><P class="p152 ft75">6,8</P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p507 ft75">6,6</P></TD>
<TD class="tr19 td292"><P class="p157 ft75">7,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft6">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p593 ft6">* Avser 31 oktober respektive år.</P>
<P class="p594 ft17">Andelen män som är tillsvidareanställda är något större än andelen kvinnor.</P>
<P class="p249 ft4">Avslutade anställningar och övergångar</P>
<P class="p442 ft17">En sida av anställningar med lönebidrag i allmännyttiga organisa- tioner som ofta förs på tal är risken för den s.k. ”inlåsnings- effekten”. Den ena aspekten av inlåsningseffekten kan sägas bestå av att möjligheten till övergång till osubventionerad anställning av ekonomiska skäl är mindre hos allmännyttan än hos andra arbets-</P>
<P class="p630 ft13"><SPAN class="ft51">160 </SPAN>Arbetsmarknadsverkets årsredovisning för 2002.</P>
<P class="p34 ft12">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">givare. Den andra aspekten är ofta sämre möjligheter till utveckling och rehabilitering i arbetet samt förändring och utveckling av arbetsuppgifterna.</P>
<P class="p22 ft17">Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen är andelen övergångar beroende på dels arbetsmarknadens utveckling i stort och betalnings- förmågan hos arbetsgivaren, dels på hur aktiv och framgångsrik arbetsförmedlingen är i sitt arbete med att stegvis minska nivån på lönebidraget.<SPAN class="ft52">161</SPAN></P>
<P class="p436 ft17">Antalet anställda med lönebidrag som avslutade sin anställning hos allmännyttan ökade varje år under <NOBR>2000–2002.</NOBR> De flesta perso- ner gick tillbaks till arbetsförmedlingen och registrerades i en ny sökandekategori. Få har gått över till arbete utan stöd.</P>
<P class="p243 ft4">Bidragsnivåerna i allmännyttan</P>
<P class="p554 ft17">Vid diskussioner om lönebidraget i allmännyttan är det, enligt ut- redningens erfarenhet, främst frågor och problem rörande bidrags- nivåerna och det s.k. lönebidragstaket som kommer upp på bordet. Även möjligheten att förhandla ner bidragsnivåerna är en sådan fråga. Det konstateras att regelverket för det flexibla lönebidraget är svårt att tillämpa fullt ut på många allmännyttiga organisationer. Skälet är att organisationerna oftast inte har ekonomiska förutsätt- ningar att ta ett större betalningsansvar när lönebidraget sänks. Det läggs mycket tid på förhandlingar om lönebidragets nivå i enlighet med regelverket även där förutsättningar för en sänkning egentli- gen saknas.</P>
<P class="p811 ft17">Detta förhållande bekräftades bl.a. av medarbetare vid Arbets- marknadsverket som utredningen talat med. Ett antal handläggare menar att de, utan att uppnå några egentliga resultat i form av minskningar av bidragsnivåerna, får lägga ner mycket tid och resur- ser på att genomföra omförhandlingar för anställda med lönebidrag i allmännyttiga organisationer. Flera menade att arbetsinsatsen för att genomföra omförhandlingen inte står i proportion till minsk- ningen av bidragsnivån. Dessutom skapar omförhandlingarna oro och osäkerhet hos både anställda och arbetsgivare.</P>
<P class="p234 ft17">I flera remissyttranden över Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till nytt regelverk för allmännyttan<SPAN class="ft52">162 </SPAN>framhålls att lönebidrag är en</P>
<P class="p812 ft13"><SPAN class="ft63">161</SPAN><SPAN class="ft61">AMS, Arbetsmarknadspolitiska program, Årsrapport 2001, Prora 2002:2.</SPAN></P>
<P class="p462 ft13"><SPAN class="ft63">162</SPAN><SPAN class="ft67">AMS 2001, Slutredovisning av Lönebidragsprojektet, Uppdrag 1.4 enligt regeringens regleringsbrev för år 2000.</SPAN></P>
<P class="p463 ft12">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">förutsättning för många organisationer att kunna anställa personer med arbetshandikapp. Systemet är därmed också i många fall en förutsättning för organisationer att genomföra socialt viktig verk- samhet för medlemmarna i organisationerna. Många allmännyttiga organisationer utför, enligt remissyttrandena, ett viktigt arbete men saknar ekonomiska möjligheter att själva finansiera anställ- ningar. Om subventionsnivån skulle minskas riskerar många arbetshandikappade att bli arbetslösa. Organisationerna framhåller att de erbjuder möjligheter till arbete för många personer med ned- satt arbetsförmåga som annars inte skulle vara aktiva på arbets- marknaden.</P>
<P class="p813 ft4">Medarbetare vid Arbetsmarknadsverket om särregleringen av allmän- nyttan</P>
<P class="p442 ft17">I <NOBR>SCB-undersökningen</NOBR> fick arbetsförmedlarna svara på frågan om det, enligt deras uppfattning bör finnas särskilda regler för allmän- nyttiga organisationer. Som framgår av tabell 3.8.6 anser totalt 76 procent av de svarande att det bör finnas särskilda regler för all- männyttan. Det framgår också att det är skillnad mellan svaren från handläggare som arbetar i storstadskommuner respektive övriga kommuner. Fler arbetsförmedlare utanför än i storstadskommu- nerna är positiva till särregleringen.</P>
<P class="p288 ft17">Nästan tre fjärdedelar av de arbetsförmedlare som svarat ja på frågan angav just föreningarnas ekonomiska situation som motiv för detta.</P>
<P class="p240 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.8.6 </SPAN>Bör det, enligt din uppfattning, finnas särskilda regler för allmännyttiga organisationer när det gäller nivåerna på löne- bidrag? Svar från handläggare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr13 td338"><P class="p149 ft75">svarsalternativ</P></TD>
<TD class="tr13 td307"><P class="p496 ft26">storstads-</P></TD>
<TD class="tr13 td339"><P class="p148 ft75">övriga</P></TD>
<TD class="tr13 td315"><P class="p814 ft75">alla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td340"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td283"><P class="p538 ft13">kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td341"><P class="p148 ft76">kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td270"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td106"><P class="p8 ft94">ja</P></TD>
<TD class="tr22 td107"><P class="p207 ft94">64%</P></TD>
<TD class="tr22 td90"><P class="p815 ft94">79%</P></TD>
<TD class="tr22 td268"><P class="p534 ft94">76%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p8 ft95">nej</P></TD>
<TD class="tr20 td107"><P class="p207 ft95">20%</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p815 ft95">9%</P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p534 ft95">12%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td106"><P class="p8 ft76">vet inte</P></TD>
<TD class="tr9 td107"><P class="p207 ft76">16%</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p815 ft76">11%</P></TD>
<TD class="tr9 td268"><P class="p534 ft76">13%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td106"><P class="p8 ft6">uppräknat antal</P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p207 ft6">228</P></TD>
<TD class="tr18 td90"><P class="p815 ft6">754</P></TD>
<TD class="tr18 td268"><P class="p534 ft6">982</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td340"><P class="p8 ft76">antal svarande</P></TD>
<TD class="tr9 td283"><P class="p207 ft76">61</P></TD>
<TD class="tr9 td341"><P class="p815 ft76">202</P></TD>
<TD class="tr9 td270"><P class="p534 ft76">263</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft6">Källa: Enkätundersökning genomförd av SCB, 2003.</P>
<P class="p816 ft12">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft17">De skäl som flera av de svarande framförde för att det bör finnas särskilda regler för allmännyttan är att den arbetssökande därmed får meningsfull sysselsättning och organisationerna får den hjälp de behöver. Allmännyttan är, enligt de svarande, en stor potentiell arbetsmarknad som ger möjligheter till fler personer med nedsatt arbetsförmåga att få anställning. Många möjligheter att hitta lämplig anställning för funktionshindrade försvinner om nivåerna på bidraget sänks. I synnerhet i små orter har arbetsförmedlingen behov av att använda föreningar som arbetsgivare eftersom arbets- marknaden där ofta är begränsad. Även själva nyttan för allmän- heten används som ett argument genom att aktiva föreningar är värdefulla för samhället och för att de ska kunna fungera krävs personal. Man menar också att organisationerna har många lämpliga arbeten för arbetshandikappade och någon handläggare ansåg att det är viktigare att funktionshindrade får meningsfulla arbeten än att alla föreningens inkomster ska gå till lönekostnader. Enligt de svarande finns det många bra individuellt utformade arbetsuppgifter för personer som inte skulle få jobb om inte särregleringen av allmännyttan fanns.</P>
<P class="p818 ft17">De handläggare som svarade nej på frågan menade att inten- tionerna med det flexibla lönebidraget ska gälla alla arbetsgivare oavsett betalningsförmåga. Genom särregleringen speglar löne- bidraget inte den faktiska arbetsförmågan och går inte att förhandla ned. Man menar att stöd till föreningarna ska finansieras på annat sätt.</P>
<P class="p562 ft4">Allmännyttiga organisationer – arbetsgivare och arbetsmiljö</P>
<P class="p293 ft17">En förutsättning för allmännyttan att få den högre bidragsnivån är att organisationerna uppfyller kraven på god arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. Vid en anställning med lönebidrag ska arbetsför- medlingen försäkra sig om att arbetsmiljön är godtagbar.</P>
<P class="p301 ft17">Bilden av allmännyttiga organisationers förutsättningar att er- bjuda goda anställningar varierar dock. <NOBR>LOSAM-utredningens</NOBR> sammanfattade iakttagelser och bedömning 1997 av organisatio- nernas möjligheter att leva upp till kraven var att:</P>
<P class="p568 ft36">små föreningar, som ofta har en lönebidragsanställd som arbetar ensam, inte har särskilt goda förutsättningar att leva upp till sitt ansvar som arbetsgivare, vare sig arbetsrättsligt eller ur arbetsmiljösynpunkt. Det måste anses som olämpligt, framförallt med tanke på löne-</P>
<P class="p635 ft12">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p819 ft36">bidragets rehabiliterande syfte att en anställd arbetshandikappad arbetar i en olämplig miljö och utan sociala kontakter. Samma krav i dessa avseenden måste naturligtvis ställas på allmännyttiga organisa- tioner som på alla andra arbetsgivare.<SPAN class="ft52">163</SPAN></P>
<P class="p723 ft17">Efter statsmakternas beslut om särregleringen har organisationer- nas arbetsmiljö och rollen som arbetsgivare kommenterats och be- skrivits i flera olika sammanhang. I bl.a. Arbetsmarknadsstyrelsens rapport med förslag till nytt regelverk för de allmännyttiga organi- sationerna, i remissinstansernas yttranden över rapporten, i doku- mentationen från en undersökning som Handelstjänstemannaför- bundet (HTF) genomförde 2002, liksom i dokumentationen av den enkätundersökning som genomfördes i Luleå kommun 2002<SPAN class="ft52">164 </SPAN>har frågorna behandlats. De beskrivningar – positiva som negativa – som lämnas om arbetsmiljön och arbetsuppgifterna, organisatio- nernas ekonomiska beroende av lönebidragssystemet och den an- ställdes beroende av allmännyttan som arbetsmarknad överens- stämmer i stort med varandra.</P>
<P class="p313 ft17">I remissyttrandet över Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till nytt regelverk för allmännyttan säger en organisation att det ofta är arbetsförmedlingarna som övertalar föreningarna att ta emot an- ställda med lönebidrag. Ibland handlar det om föreningar som saknar erfarenhet av att vara arbetsgivare och som inte har tillräck- ligt med lämpliga arbetsuppgifter. Organisationen framhåller att man från arbetsförmedlingarnas sida ofta utgår från – helt riktigt i många fall – att föreningar kan erbjuda ett större omhändertagande i sin verksamhet bl.a. genom att det finns ideellt verksamma medlemmar, vilka tar ett större socialt ansvar än andra.</P>
<P class="p288 ft17">Andra remissinstanser framhåller att det är bra om det ställs högre krav på arbetsgivarna och att det borde finnas ett särskilt stöd till organisationer som är ovana att ta ett arbetsgivaransvar. I ett av remissyttrandena ifrågasätts om det alltid är rätt arbetsgivare som får lönebidraget. Ofta har den fackliga organisationen kommit in sent och dess yttrande uppmärksammas inte alltid.</P>
<P class="p820 ft3"><SPAN class="ft51">163 </SPAN>SOU 1997:5, Aktivt lönebidrag, Ett effektivare stöd till arbetshandikappade, delbetänkande av <NOBR>LOSAM-utredningen,</NOBR> s. 190.</P>
<P class="p466 ft13"><SPAN class="ft51">164 </SPAN>Karin Blomberg, Arbetsmarknadsenheten , Luleå kommun, Att vara lönebidragsanställd i föreningslivet, 2002.</P>
<P class="p260 ft12">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Vad tycker medarbetarna vid Arbetsmarknadsverket?</P>
<P class="p24 ft17">I <NOBR>SCB-undersökningen</NOBR> behandlades även frågor om arbetsmiljön i allmännyttan. I enkäten till handläggarna fanns en fråga om skillna- den beträffande arbetsvillkoren för de anställda med lönebidrag i allmännyttiga organisationer och hos andra arbetsgivare. Av de svarande ansåg 34 procent att det inte är någon skillnad mellan olika arbetsgivarkategorier, medan 38 procent tyckte att arbets- villkoren hos allmännyttan oftast är sämre. Endast 16 procent menade att arbetsvillkoren hos allmännyttan oftast är bättre.</P>
<P class="p25 ft4">Oftast bättre</P>
<P class="p275 ft17">Många har motiverat sina svar med att organisationerna tar större hänsyn till den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Det är oftast mindre arbetsplatser med större flexibilitet och mer varierande och lämpliga arbetsuppgifter. Uppgifterna är ofta specialanpassade för den anställde. Det är ett lugnare tempo, lägre krav, friare upplägg av arbetet samt friare arbetstider. Några menar att arbetsmiljön och arbetsledningen ofta är bättre än hos andra arbetsgivare och att det finns bra avtal och försäkringar.</P>
<P class="p25 ft4">Oftast sämre</P>
<P class="p554 ft17">Här har handläggarna i första hand motiverat sina svar med att organisationerna erbjuder sämre arbetsmiljö. Det gäller lokaler, ut- rustning, arbetstider, arbetsledning m.m. De anställda är ofta lämnade att arbeta ensamma med oklara direktiv angående arbets- uppgifterna. Det finns begränsade möjligheter till fortbildning, lönen är lägre, arbetsledningen är sämre och arbetsgivaren är ovan att hantera arbetsrättsliga frågor. Förutom att många arbetsplatser innebär ensamarbete är många andra arbetsplatser små med få arbetskamrater. Den dåliga ekonomin innebär att möjligheterna till rehabilitering, utveckling, löneutveckling och fortbildning är små eller obefintliga. Möjligheten till alternativa arbetsuppgifter är sämre. I ett av svaren anfördes att de anställda ”konserveras” och inte törs ge sig ut på den ”skarpa” arbetsmarknaden.</P>
<P class="p821 ft12">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">Följs kraven för särregleringen?</P>
<P class="p29 ft17">Förutom att granska och bedöma effekterna av de särskilda regler som gäller för allmännyttan ingår i utredningens uppdrag att undersöka om kraven för särregleringen av allmännyttan följs. Det innebär bl.a. att undersöka om det finns särskilda ansökningar för bedömning av om organisationen är berättigad till dispens. Liksom att undersöka om arbetsgivarna lever upp till de övriga krav som är en förutsättning för särregleringen.</P>
<P class="p288 ft17">I en stickprovsunderökning som utredningen genomförde ingick totalt 165 ärenden från 21 arbetsförmedlingar. Arbetsförmedling- arna representerade storstad och landsbygd och är geografiskt spridda över landet, från norr till söder. Undersökningen genom- fördes genom att förmedlingarna fick besvara frågor om egna beslut om bidragsnivåer i intervallet <NOBR>81–90</NOBR> procent hos allmän- nyttiga organisationer. Anställningarna valdes ut slumpvis. Svar på frågorna skulle lämnas för varje enskild anställning.</P>
<P class="p274 ft4">Finns det en särskild ansökan?</P>
<P class="p29 ft17">Att det finns en särskild ansökan om dispens från arbetsgivaren ska markeras i beslutsunderlaget i AIS.<SPAN class="ft52">165 </SPAN>I 88 av de 165 undersökta beslutsunderlagen fanns markeringen om att det fanns en särskild ansökan från arbetsgivaren. I 37 ärenden fanns det inte någon sådan markering och i 40 ärenden kommenterades frågan på annat sätt. Av några av svaren framgick att kryssmarkeringen i beslutsunder- laget ofta endast finns med på förstagångsbeslutet.</P>
<P class="p274 ft4">Uppfylls kraven för dispens?</P>
<P class="p442 ft17">Hur gör arbetsförmedlingen för att tillförsäkra sig om att organi- sationen uppfyller kraven för särregleringen i enlighet med Arbetsmarknadsstyrelsens definition?</P>
<P class="p6 ft17">Av svaren framgår att arbetsförmedlingarna går tillväga på olika sätt. Det finns inte något enhetligt systematiserat förfaringssätt för kontrollen av att organisationen uppfyller kraven för dispens.</P>
<P class="p6 ft17">I många fall handlar det om att förmedlaren har personlig kännedom om organisationen. Det kan också vara organisationer</P>
<P class="p630 ft13"><SPAN class="ft51">165 </SPAN>Arbetsmarknadsverkets informationssystem, AIS.</P>
<P class="p34 ft12">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">som är allmänt kända eller kända av arbetsförmedlingen. Man tar del av stadgar, verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning och årsmötesprotokoll. Andra kontrollerar om organisationen finns med i regelverket som exempel på allmännyttig organisation. Ett annat sätt är att gå via länsstyrelsens föreningsregister, kontroll av organisationsnummer och genom fackliga kontakter.</P>
<P class="p301 ft17">I flera svar framgår att arbetsförmedlingen samverkar med kommunen och att de föreningar och ideella organisationer som finns förtecknade i kommunens register är godkända.</P>
<P class="p22 ft17">Flera av de svarande går helt på den sökandes egen uppgift om att den är en allmännyttig organisation i enlighet med definitionen.</P>
<P class="p243 ft4">Arbetsmiljö och arbetets utformning?</P>
<P class="p275 ft17">I stickprovsundersökningen frågades även hur arbetsförmedlingen gjort för att bedöma om anställningarna uppfyller förordningens krav beträffande arbetets utformning och arbetsmiljön. Det vill säga att:</P>
<P class="p659 ft55"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft62">arbetet är lämpligt utformat efter den sökandes behov och bi- drar till att den anställde kan utvecklas, rehabiliteras och för- bättra sin arbetsförmåga, och</SPAN></P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">arbetsmiljön är tillfredsställande och uppfyller de krav som ställs enligt arbetsmiljölagen.</SPAN></P>
<P class="p411 ft17">I flera fall anges att man har personlig kännedom om arbetsplatsen och organisationen. Många av de sökande har först arbetsprövat på arbetsplatsen och handläggarna har besökt arbetsplatsen. I vissa fall har besöken genomförts tillsammans med olika specialister som ergonomer, arbetskonsulenter och medicinska experter samt experter från Af Rehab, Försäkringskassan, m.fl. Tillsammans med arbetsgivaren har arbetsförmedlingen i flera fall kommit överens om lämpliga arbetsuppgifter, eventuella förändringar som t.ex. be- hov av utbildning, arbetshjälpmedel, rehabilitering, etc. I vissa fall har godkännandet av arbetsplatsen gjorts i dialog med den fackliga organisationen.</P>
<P class="p234 ft55">Man tittar på arbetslokalen, om det finns toalett, pausrum, om- klädningsrum, om det förekommer ensamarbete eller inte, arbets- ledning, m.m.</P>
<P class="p61 ft17">I ett svar sägs att respektive handläggare avgör utifrån sina kun- skaper och erfarenheter. I vissa fall har man tagit hjälp av arbets-</P>
<P class="p822 ft12">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">terapeuter/sjukgymnaster för att den enskilda arbetsplatsen ska bedömas som fullgod ur arbetsmiljösynpunkt. ”Men något allmänt arbetsmiljökunnande tror jag inte finns utan man får lita till känslan av att det är rimligt.”</P>
<P class="p7 ft4">Samverkan mellan föreningar – två exempel</P>
<P class="p29 ft17">Utredningen har, liksom flera utredningar tidigare, uppmärk- sammat flera problem som är förknippade med de allmännyttiga organisationernas roll som arbetsgivare. På olika ställen i landet har initiativ tagits för att förbättra möjligheterna för allmännyttan att vara goda arbetsgivare. Ett sätt att lösa detta problem är att före- ningarna samverkar i sin egenskap av arbetsgivare. Utredningen har tagit del av flera olika initiativ för sådan samverkan. Här lämnas två exempel så som de har utvecklats i Hofors och i Varberg.</P>
<P class="p288 ft17">Anledningen till att en ”eldsjäl” i <SPAN class="ft4">Hofors </SPAN>tog initiativet till sam- verkan var föreningarnas behov av hjälp med sin administration. Ett projekt startades med stöd av <NOBR>EU-medel,</NOBR> pengar från Arvsfonden och företagsstöd. Alla handikapporganisationer på orten inbjöds att delta. Syftet var dels föreningarnas behov av administrativt stöd, dels att ge arbete under goda villkor åt långtidsarbetslösa människor med funktionshinder.</P>
<P class="p5 ft17">Resultatet blev en arbetsplats med 20 personer anställda som sköter administrationen åt ett antal organisationer. Det är projektet som är arbetsgivare och arbetet leds av en anställd arbetsledare. Vissa av de anställda arbetar delar av arbetstiden i projektets lokal och delar hos den förening som de sköter administrationen åt. En strävan är att ca 20 procent av de anställda varje år ska gå över till andra anställningar.</P>
<P class="p250 ft17">Projektet syftar till att både föreningarna och de anställda ska ha nytta av denna samverkan. De anställda får en arbetsgivare som har bättre förutsättningar att fungera i sin roll. Möjligheterna till ut- veckling i arbetet förbättras genom att det byggs upp gemensamma resurser och genom att de anställda hjälper varandra i arbetet. Ingen behöver längre arbeta ensam på sin arbetsplats.</P>
<P class="p5 ft17">Som en del i kompetensutvecklingen har deltagarna i projektet haft möjlighet att delta i olika utbildningar. Dessa utbildningar har genomförts i samarbete med arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p6 ft17">Den stora vinsten för föreningarna är att de inte behöver ta ett arbetsgivaransvar som kan vara mycket tungt för en liten förening.</P>
<P class="p711 ft12">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">Vidare blir de inte längre beroende av endast en person för sin administration. Många föreningar är mycket sårbara om den anställde t.ex. blir sjuk och ingen annan kan träda in i dennes ställe. Den nya organisationen gör det enklare att snabbt få ersättare.</P>
<P class="p22 ft17"><SPAN class="ft4">Varbergs Föreningsråd </SPAN>som bildades 1983 är en stödförening till ideella föreningar i kommunen. Föreningsrådet som har 118 medlemsföreningar är ett eget företag men är samtidigt en ideell förening. Inledningsvis var dock kommunen huvudman. Kommu- nen lämnar fortfarande ekonomiskt stöd.</P>
<P class="p301 ft17">I februari 2003 hade Föreningsrådet 120 personer anställda. Nio personer arbetar med föreningens egen administration, medan de övriga anställda är placerade hos olika föreningar runt om i kom- munen. Den förening som är medlem ansöker hos föreningsrådet om att få personal placerad hos sig. De anställda har anställning med lönebidrag och arbetar som kanslister, vaktmästare och före- ningsassistenter.</P>
<P class="p301 ft17">När det uppstår behov av omplacering lyckas föreningsrådet i de flesta fall att lösa det. Vid långtidssjukskrivningar används ofta platsen för att någon annan ska få möjlighet att arbetspröva. Före- ningsrådet tar även för övrigt, när det är möjligt, emot personer som får arbetspröva. Andelen övergångar till osubventionerat arbete är ca 6 procent. För den som vill pröva ett annat arbete finns möjlighet till tjänstledighet. Den anställde har rätt att byta arbets- plats inom Föreningsrådet.</P>
<P class="p234 ft17">Föreningsrådet är arbetsgivare och har det fulla arbetsgivaransvaret. En person i medlemsföreningens styrelse ska utses att ha arbetsmiljö- och arbetsledningsansvar.</P>
<P class="p22 ft17">Satsningarna i Hofors och Varberg är några exempel av flera på hur föreningar kan samverka som arbetsgivare och skapa gemen- samma arbetsplatser för anställda med lönebidrag i allmännyttan.</P>
<P class="p823 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till ändrat regelverk för lönebidrag hos allmännyttiga företag och organisationer</P>
<P class="p824 ft17">År 1998 gav regeringen Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att föreslå ett framtida regelverk för lönebidrag i allmännyttiga organi- sationer. Arbetsmarknadsstyrelsen genomförde uppdraget i ett projekt som kallades Lönebidragsprojektet.</P>
<P class="p825 ft12">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">I maj 2001 överlämnades förslaget till regeringen. Förslaget har remissbehandlats och därefter överlämnats till denna utredning för fortsatt beredning.</P>
<P class="p249 ft4">Arbetsmarknadsstyrelsens förslag</P>
<P class="p442 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsen föreslog att de befintliga lönebidrags- nivåerna vid anställningarna med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer fr.o.m. <NOBR>2002-01-01</NOBR> inte längre skulle omprövas.</P>
<P class="p6 ft17">För att ta tillvara de arbetstillfällen som kan erbjudas arbets- handikappade inom allmännyttan skulle det skapas ett nytt alter- nativ till lönebidraget där särskild hänsyn skulle tas till allmän- nyttans förutsättningar att vara arbetsgivare. Bidrag skulle kunna lämnas med ett fast belopp som inte förändras över tiden. Ett sådant belopp borde, enligt Arbetsmarknadsstyrelsen, svara för en betydande del av lönekostnaden. Den allmännyttiga organisation som erbjuder en anställning bör ha möjlighet att budgetera för sina åtaganden, utan den osäkerhet som det flexibla lönebidrags- systemet innebär. Den anställde skulle ha lön och anställnings- villkor enligt kollektivavtal och inte behöva vara orolig för att eventuellt förlora sin anställning vid varje omförhandling.</P>
<P class="p313 ft17">Bidragets konstruktion bör, enligt förslaget, vara ett fast belopp per dag, där tjänstgöringsgrad och lönenivå är avgörande för stödets storlek. Stödet skulle utformas som ett anställningsstöd och kunde utformas som en skattekreditering enligt samma kon- struktion som övriga anställningsstöd.</P>
<P class="p5 ft17">För att få ta del av stödet skulle organisationerna uppfylla de krav på arbetsplatsen som fastställs av Arbetsmarknadsstyrelsen i samverkan med parterna inom organisationsområdet.</P>
<P class="p249 ft4">Volymbegränsning</P>
<P class="p442 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsen menade att ett nytt anställningsstöd där subventionsnivån förutsätts vara hög med hänsyn till att det riktar sig till allmännyttiga organisationer. Stödets storlek bör begränsas till sin volym med hänsyn till möjligheterna att få en anställning på den vanliga arbetsmarknaden.</P>
<P class="p826 ft12">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Anvisningstid</P>
<P class="p24 ft17">Den maximala anvisningstiden borde, enligt Arbetsmarknads- styrelsen, bestämmas utifrån vad som är arbetsmarknadspolitiskt överblickbart och motiverat ur individens perspektiv. Samtidigt ges arbetsgivarna inom allmännyttan stabila planeringsförutsättningar för sin verksamhet. Med tanke på dels målgruppen, dels de allmän- nyttiga organisationernas förutsättningar borde därför den maxi- mala anvisningstiden kunna vara längre än två år.</P>
<P class="p25 ft4">Anställningsstöd hos allmännyttiga organisationer – två alternativ</P>
<P class="p275 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsen lämnade förslag till två alternativ till ut- formning av anställningsstöd hos allmännyttiga organisationer.</P>
<P class="p44 ft17">Alternativ 1</P>
<P class="p462 ft17">I den takt som nuvarande lönebidrag hos allmännyttiga företag och organisationer minskar ges ett nytt utrymme för anställning med det nya anställningsstödet. En tillsvidareanställning med ett fast anställningsstöd och en relativt hög subventionsnivå förutsätter att det är personer med ett mer omfattande arbetshandikapp som kommer ifråga.</P>
<P class="p44 ft17">Alternativ 2</P>
<P class="p480 ft17">Anställningsstödet hos allmännyttiga företag och organisationer kan lämnas för två olika anställningsformer.</P>
<P class="p827 ft17"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft127">En viss volym kan vara tillsvidareanställningar för personer en- ligt alternativ 1.</SPAN></P>
<P class="p828 ft17"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft127">Den andra formen är ett anställningsstöd för tidsbegränsade anställningar som kan motsvara behovet av en övergångs- arbetsmarknad för arbetshandikappade. Denna form av tidsbe- gränsade anställningar bör, enligt Arbetsmarknadsstyrelsen, kunna kombineras med utvecklingsinsatser exempelvis varvat arbete och utbildning. Målgruppen kan vara arbetshandi- kappade som finns inom aktivitetsgarantin, men också andra arbetshandikappade som kan ha behov av att komma igång i arbetslivet under mer anpassade former. Gemensamt för målgruppen ska vara att det bedöms att möjligheter till anställ- ningar på övriga arbetsmarknaden finns inom en nära framtid.</SPAN></P>
<P class="p635 ft12">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">Anställningsstöd till visstidsanställningar bör vara tidsbegränsade till exempelvis högst tre år. En handlingsplan med utvecklings- insatser och tydlig målsättning för anställningen ska finnas. Denna form av anställningsstöd ska av arbetsförmedlingen följas upp regelbundet och den enskilde är skyldig att lämna sin plats när lämpligt alternativ kan erbjudas. Med utvecklingsinsatser och aktiv uppföljning från arbetsförmedlingen kan en ökad genomströmning medföra ett effektivt volymutnyttjande.<SPAN class="ft52">166</SPAN></P>
<P class="p274 ft4">Vad sade remissinstanserna?</P>
<P class="p442 ft17">Förslaget till ändrat regelverk för allmännyttiga organisationer sändes på remiss till handikapporganisationer, till ett flertal före- ningar och organisationer samt till arbetsgivarorganisationer och fack.</P>
<P class="p571 ft17">Flera av remissinstanserna var kritiska till förslaget medan andra var mer positiva. Flera saknade mer djupgående konsekvens- analyser och konkretiseringar av förslagen. Flera remissinstanser pekade även på att det är svårt eller omöjligt för många allmän- nyttiga organisationer att tillgodogöra sig ett anställningsstöd som lämnas via skattekrediteringar.</P>
<P class="p5 ft17">Många välkomnade dock ett stöd med hög subventionsnivå och längre anvisningstider än i dagen system.</P>
<P class="p35 ft17">Om Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till finansieringsmodell</P>
<P class="p565 ft17">Ekonomistyrningsverket har, i enlighet med sitt uppdrag, även be- skrivit konsekvenserna av alternativa finansieringsmodeller för all- männyttiga organisationer. Ekonomistyrningsverket belyser bl.a. konsekvenserna av Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till anställ- ningsstöd hos allmännyttiga organisationer.<SPAN class="ft52">167</SPAN></P>
<P class="p829 ft3"><SPAN class="ft63">166</SPAN><SPAN class="ft120">AMS, 2001, Slutredovisning av Lönebidragsprojektet, Uppdrag 1.4 enligt regeringens regleringsbrev 2000.</SPAN></P>
<P class="p466 ft13"><SPAN class="ft63">167</SPAN><SPAN class="ft85">ESV 2003:19, Finansieringsmodeller för arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Om anställningsstöd</P>
<P class="p24 ft17">Anställningsstöd finns i flera olika former. Det är länsarbetsnämn- den som anvisar arbetssökande till anställning med anställnings- stöd. Stödet lämnas med ett bestämt belopp per arbetsdag. I sam- band med anvisningen beslutar länsarbetsnämnden om stödets storlek i kronor per dag samt om stödperiodens längd.</P>
<P class="p301 ft17">Anställningsstöd handläggs och hanteras i princip på samma sätt som lönebidrag. Skillnaden är att bidraget inte utbetalas till arbets- givaren och finansieras med anslag utan tillgodoförs arbetsgivarens skattekonto och finansieras i form av nedsättning av skatter på en inkomsttitel.</P>
<P class="p301 ft17">Arbetsgivaren ska lämna underlag till länsarbetsnämnden för be- räkning av det stödbelopp som ska krediteras skattekontot. Underlaget ska lämnas inom 60 dagar efter den arbetsmånad som stödet avser. Arbetsmarknadsstyrelsen lämnar uppgifter till Riksskatteverket (RSV) om det stödbelopp som en arbetsgivare har rätt till så att Riksskatteverket ska kunna tillgodoföra beloppet på arbetsgivarens skattekonto. Arbetsgivaren deklarerar periodens moms, skatter och arbetsgivaravgifter men betalar inte hela det de- klarerade beloppet. Ett belopp som har deklarerats men som inte är betalt kvittas på så sätt mot tillgodofört anställningsstöd på skatte- kontot.</P>
<P class="p830 ft4">Allmännyttan och finansiering på inkomstsidan</P>
<P class="p293 ft17">Finansiering i form av nedsättning av skatter, där stödet av Riksskatteverket tillgodoförs arbetsgivarens skattekonto, kan inte utnyttjas generellt av alla arbetsgivarkategorier. Allmännyttan är en sådan arbetsgivarkategori. Storleken på de lönebidrag som dessa arbetsgivare har för anställda med nedsatt arbetsförmåga överstiger de skatter och arbetsgivaravgifter som ska betalas till staten. Bidraget för många allmännyttiga organisationer torde därför inte kunna finansieras genom nedsättning av skatter. Ekonomistyr- ningsverket har tagit fram följande räkneexempel för att illustrera detta förhållande. Se figur 3.8.1.</P>
<P class="p831 ft12">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<P class="p0 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga SOU 2003:95</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr23 td342"><P class="p14 ft4">Figur 3.8.1 <SPAN class="ft17">Räkneexempel</SPAN></P></TD>
<TD class="tr23 td123"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td342"><P class="p14 ft6">Antal anställda: 3</P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p3 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td343"><P class="p3 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td342"><P class="p14 ft129">Grundlön: 13 700 kr</P></TD>
<TD class="tr0 td343"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p14 ft95">Lönebikostnader: 42 procent</P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p14 ft95">Skatt: 30 procent</P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td342"><P class="p14 ft75">Arbetsgivaravgifter: 33 procent</P></TD>
<TD class="tr19 td343"><P class="p3 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td344"><P class="p3 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr19 td345"><P class="p3 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td342"><P class="p14 ft6">Grundlön</P></TD>
<TD class="tr18 td343"><P class="p8 ft6">41 100 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td342"><P class="p14 ft129">Lönebikostnader</P></TD>
<TD class="tr0 td343"><P class="p8 ft129">17 262 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p14 ft95">Summa lönekostnad</P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p8 ft95">58 362 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p14 ft95">Lönebidrag (80 procent)</P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p8 ft95">46 690 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td342"><P class="p14 ft6">Preliminärskatt</P></TD>
<TD class="tr24 td343"><P class="p8 ft6">12 330 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td342"><P class="p14 ft129">Arbetsgivaravgifter</P></TD>
<TD class="tr0 td343"><P class="p8 ft129">13 563 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p14 ft79">Summa arbetsgivaravgifter och skatter</P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p8 ft95">25 893 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td342"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr0 td343"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft6">Källa: ESV, 2003.</P>
<P class="p594 ft17">Av beräkningarna framgår att arbetsgivaren har rätt till lönebidrag för perioden på 46 690 kronor medan de skatter och arbetsgivar- avgifter som arbetsgivaren ska betala till skattemyndigheten är 25 893 kronor. Det innebär att lönebidraget inte kan kvittas mot periodens skatter och arbetsgivaravgifter. Modellen med finansie- ring genom nedsättning av skatter skulle i detta fall innebära att Riksskatteverket måste dels tillgodoföra skattekontot 25 893 kronor, dels betala ut mellanskillnaden på 20 797 kronor till den berörda arbetsgivaren. Ekonomistyrningsverket anser att en ordning där stödet delvis tillgodoförs arbetsgivarens skattekonto, delvis betalas ut av Riksskatteverket inte är vare sig lämplig, enkel eller kostnadseffektiv.</P>
<P class="p584 ft17">Löpande kontroller och avstämningar mot beslut om lönebidrag, bidragets storlek, den faktiska lönekostnaden, m.m. är inte bero- ende av om lönebidraget utbetalas till arbetsgivaren som ett bidrag och finansieras från anslag eller, om bidraget genom nedsättning av skatter tillgodoförs arbetsgivarens skattekonto. I båda alternativen ska arbetsgivaren löpande inkomma med rekvisitioner som visar arbetsgivarens lönekostnad och därigenom storleken på det bidrag som ska utbetalas eller tillgodoföras skattekontot.</P>
<P class="p832 ft12">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p549 ft20"><SPAN class="ft20">3.9</SPAN><SPAN class="ft39">Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p236 ft4">Uppdraget</P>
<P class="p774 ft17">Utredaren ska pröva om det finns särskilda skäl att bibehålla det särskilda stödet för start av näringsverksamhet inom ramen för arbetsmarknadspolitiken men också pröva om det finns andra finansieringsmöjligheter för stödet.</P>
<P class="p576 ft17">Ungefär tio procent av de sysselsatta i befolkningen totalt var egna företagare år 2002. Andelen var lika stor bland personer med funk- tionsnedsättning som utan. Av de egna företagarna med funktions- nedsättning och nedsatt arbetsförmåga var männen dubbelt så många som kvinnorna.<SPAN class="ft52">168</SPAN></P>
<P class="p301 ft17">Av de arbetsmarknadspolitiska insatserna som riktar sig till per- soner med nedsatt arbetsförmåga är det särskilt stöd vid start av näringsverksamhet som har funnits längst. Personer med funk- tionshinder har sedan 1915 kunnat beviljas särskilt stöd vid start av näringsverksamhet – tidigare kallat näringshjälp. Inledningsvis krävdes att den person som beviljades stödet hade en fullständig och effektiv utbildning i det aktuella yrket. Detta krav upphörde efter hand. Stödet kunde tidigare lämnas dels som lån, dels som bidrag. Ett av motiven för näringshjälpen var att personer med funktionshinder hade vissa svårigheter att få lån i bank.</P>
<P class="p25 ft4">Arbetsmarknadsstyrelsen om start till nyföretagande</P>
<P class="p275 ft17">Det finns två arbetsmarknadspolitiska stöd som kan beviljas vid start av näringsverksamhet. Det ena är stöd vid start av närings- verksamhet, eller starta <NOBR>eget-bidraget,</NOBR> och är tillgängligt för alla arbetssökande. Det andra är särskilt stöd vid start av näringsverk- samhet och är endast tillgängligt för personer med nedsatt arbets- förmåga.</P>
<P class="p301 ft17">I regleringsbrevet för år 2000 fick Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att redovisa vilka möjligheter och eventuella hinder som finns för att alla potentiella företagare bland de arbetslösa ska kunna få bidrag för start av näringsverksamhet.</P>
<P class="p833 ft49"><SPAN class="ft130">168 </SPAN>AMS och SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, 4:e kvartalet 2002, Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:3.</P>
<P class="p834 ft12">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">I Arbetsmarknadsverkets redovisning av uppdraget underströks att Arbetsmarknadsverkets uppdrag i första hand är att förmedla arbetssökande till lediga platser och förbättra den arbetslöses möj- ligheter att få ett reguljärt arbete. Arbetslinjen innebär, enligt Arbetsmarknadsstyrelsen, att arbetssökande med yrkesutbildning och yrkeserfarenhet som efterfrågas på arbetsmarknaden i första hand ska anvisas arbete – inte bli företagare. Först därefter kan det bli aktuellt att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, exem- pelvis start av näringsverksamhet. Bidrag till start av näringsverk- samhet ges för att den enskilde ska kunna bryta sin arbetslöshets- situation, inte i uttalat näringspolitiskt syfte.<SPAN class="ft52">169</SPAN></P>
<P class="p35 ft4">Vad säger regelverket?</P>
<P class="p442 ft17">Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet innebär ekonomiskt stöd till arbetslösa personer med nedsatt arbetsförmåga som har kostnader för att skaffa utrustning, m.m. vid start av ett företag. Om näringsverksamheten kan antas ge ett väsentligt tillskott till försörjningen kan ett belopp på högst 60 000 kr per person betalas ut. Beloppet har varit detsamma sedan den 1 juli 1994.<SPAN class="ft52">170 </SPAN>Summan är skattepliktig intäkt i rörelsen. Stödet ska utformas så att det är förenligt med förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten<SPAN class="ft52">171 </SPAN>och får kombineras med stöd till start av näringsverk- samhet (starta <NOBR>eget-bidraget).</NOBR></P>
<P class="p288 ft17">Om näringsverksamheten läggs ned eller säljs inom tre år efter det att stödet lämnades ska mottagaren betala tillbaka pengarna. Om det finns särskilda skäl kan länsarbetsnämnden befria mot- tagaren helt eller delvis från återbetalningsskyldigheten. Om det finns särskilda skäl kan länsarbetsnämnden befria mottagaren helt eller delvis från återbetalningsskyldigheten.<SPAN class="ft52">172</SPAN></P>
<P class="p5 ft17">Beslut om särskilt stöd vid start av näringsverksamhet fattas av länsarbetsnämnden i det län där rörelsen etableras.<SPAN class="ft52">173 </SPAN>Innan beslutet ska en utredning genomföras och dokumenteras. Som underlag för länsarbetsnämndens bedömning ska den sökande redovisa den pla-</P>
<P class="p835 ft13"><SPAN class="ft63">169</SPAN><SPAN class="ft65">AMS redovisning av uppdrag K enligt regeringens regleringsbrev för år 2000.</SPAN></P>
<P class="p466 ft60"><SPAN class="ft63">170</SPAN><SPAN class="ft98">Förordningen (1994:372) om ändring i förordningen (1987:409) om bidrag till arbets- hjälpmedel m.m.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">171</SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">3-4</SPAN></NOBR> §§, Förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.</P>
<P class="p466 ft60"><SPAN class="ft63">172</SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">22-24</SPAN></NOBR> §§, Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p466 ft13"><SPAN class="ft63">173</SPAN><SPAN class="ft70">5 §, AMS föreskrifter (AMSFS 2000:006) om tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</SPAN></P>
<P class="p445 ft12">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">nerade verksamhetens etableringskostnader och finansieringsplan. Med etableringskostnader avses kostnader för anskaffning av inventarier, maskiner, lager, annonsering m.m. Vid utredningen ska länsarbetsnämnden även ta hänsyn till om den sökande har skulder som påverkar möjligheten att bedriva verksamheten.</P>
<P class="p301 ft17">Länsarbetsnämnden ska informera om de skatteregler som gäller för stödet och att den sökande ska ta kontakt med skattemyndig- heten på etableringsorten. Länsarbetsnämnden ska även kontrollera om den avsedda verksamheten kräver tillstånd från t.ex. läns- styrelsen, byggnadsnämnden, hälsovårdsnämnden, polisen eller yrkesinspektionen.<SPAN class="ft52">174</SPAN></P>
<P class="p23 ft4">Rutiner för handläggning</P>
<P class="p554 ft17">Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens rutiner för handläggning av stödet ska den sökande till länsarbetsnämnden, utöver vad som framgår ovan, lämna:</P>
<P class="p362 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">en fullständig beskrivning av affärsidén,</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">en beskrivning av branschen, nischen, marknaden,</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">uppgift om vad bidraget ska användas till,</SPAN></P>
<P class="p95 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">en investeringskalkyl och</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft40">•</SPAN><SPAN class="ft66">en resultatbudget för ett år framåt.</SPAN></P>
<P class="p47 ft17">Affärsidén och investeringskalkylen bör, enligt Arbetsmarknads- verket, bedömas av en utomstående konsult. Dessutom rekom- menderas att den sökande genomgår en kurs för start av närings- verksamhet och/eller praktiserar hos en konsult eller arbetsgivare inom ett lämpligt affärsområde.<SPAN class="ft52">175</SPAN></P>
<P class="p23 ft4">Liten omfattning</P>
<P class="p275 ft17">Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet har mycket liten om- fattning jämfört med övriga insatser inom ramen för arbetsmark- nadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga. Det gäller både beträffande kostnaderna för utbetalningarna och antalet personer som fått bidraget. Under 2002 var det totalt 429</P>
<P class="p836 ft3"><SPAN class="ft63">174</SPAN><NOBR><SPAN class="ft120">8–10</SPAN></NOBR> §§, AMS administrativa föreskrifter om handläggningen av ärenden om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">175</SPAN><SPAN class="ft61">AMS, Rutiner för handläggning av särskilt stöd vid start av näringsverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p439 ft12">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">personer, varav 192 kvinnor och 237 män, som fick del av stödet. De sökande som 2002 fått särskilt stöd vid start av näringsverk- samhet uppdelade på kön och åldersgrupper framgår av tabell 3.9.1.</P>
<P class="p240 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.9.1 </SPAN>Antal sökande som 2002 fått särskilt stöd vid start av näringsverksamhet, kön och åldersgrupper</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr13 td346"><P class="p88 ft6">Åldersgrupper</P></TD>
<TD class="tr13 td247"><P class="p497 ft6">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr13 td347"><P class="p489 ft6">män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td348"><P class="p88 ft75">- 29</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p498 ft75">13</P></TD>
<TD class="tr19 td199"><P class="p498 ft75">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td348"><P class="p88 ft6"><NOBR>30-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td217"><P class="p498 ft6">68</P></TD>
<TD class="tr13 td199"><P class="p498 ft6">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td348"><P class="p88 ft6"><NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td217"><P class="p498 ft6">73</P></TD>
<TD class="tr13 td199"><P class="p498 ft6">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td348"><P class="p88 ft6"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td217"><P class="p498 ft6">35</P></TD>
<TD class="tr13 td199"><P class="p498 ft6">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td348"><P class="p88 ft6">60-</P></TD>
<TD class="tr13 td217"><P class="p498 ft6">3</P></TD>
<TD class="tr13 td199"><P class="p498 ft6">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td349"><P class="p88 ft6">Totalt</P></TD>
<TD class="tr11 td220"><P class="p498 ft6">192</P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p498 ft6">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td348"><P class="p3 ft9">Källa: AMS, 2003.</P></TD>
<TD class="tr13 td217"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td199"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p837 ft17">De flesta besluten gällde både kvinnor och män i åldersgruppen <NOBR>40–49</NOBR> år.</P>
<P class="p6 ft17">I tabell 3.9.2 framgår inom vilka branscher verksamheterna eta- blerades och hur många bidrag som utbetalades till verksamheter inom respektive bransch samt fördelningen mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p594 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.9.2 </SPAN>Antal personer under 2002 som fått särskilt stöd vid start av näringsverksamhet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr2 td128"><P class="p8 ft6">Bransch</P></TD>
<TD class="tr2 td195"><P class="p514 ft9">totalt antal</P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p507 ft6">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr2 td218"><P class="p157 ft6">män</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p157 ft6">andel i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td350"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td193"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td282"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td221"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td202"><P class="p523 ft6">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td128"><P class="p8 ft6">Jordbruk, skogsbruk och fiske</P></TD>
<TD class="tr28 td195"><P class="p523 ft6">25</P></TD>
<TD class="tr28 td20"><P class="p489 ft6">11</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p497 ft6">14</P></TD>
<TD class="tr28 td92"><P class="p517 ft6">6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><P class="p8 ft6">Tillverkning och utvinning</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p523 ft6">60</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p489 ft6">29</P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p497 ft6">31</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p517 ft6">14 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><P class="p8 ft6">Byggverksamhet</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p523 ft6">21</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p489 ft6">1</P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p497 ft6">20</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p517 ft6">5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><P class="p8 ft6">Handel- och kommunikation</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p523 ft6">124</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p489 ft6">43</P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p497 ft6">81</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p517 ft6">29 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><P class="p8 ft9">Finansiell verksamhet, företags-</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p523 ft6">57</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p489 ft6">22</P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p497 ft6">35</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p517 ft6">13 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><P class="p8 ft6">tjänster</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p523 ft6">4</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p489 ft6">2</P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p497 ft6">2</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p517 ft6">1 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><P class="p8 ft6">Utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p523 ft6">30</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p489 ft6">21</P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p497 ft6">9</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p517 ft6">7 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><P class="p8 ft6">Vård och omsorg</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p523 ft6">108</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p489 ft6">63</P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p497 ft6">45</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p517 ft6">25 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><P class="p8 ft13">Personella tjänster och renhållning</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><P class="p8 ft9">Andel kvinnor och män i procent</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p523 ft6">100 %</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p489 ft6">45 %</P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p497 ft6">55 %</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p517 ft6">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td350"><P class="p8 ft6">Totalt antal personer</P></TD>
<TD class="tr2 td193"><P class="p523 ft6">429</P></TD>
<TD class="tr2 td282"><P class="p489 ft6">192</P></TD>
<TD class="tr2 td221"><P class="p497 ft6">237</P></TD>
<TD class="tr2 td202"><P class="p517 ft6">-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft6">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p838 ft12">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">Verksamheterna har etablerats främst inom branscherna handel- och kommunikation (43 kvinnor och 81 män) samt personella tjänster och renhållning (63 kvinnor och 45 män).</P>
<P class="p243 ft4">Kombineras med andra insatser</P>
<P class="p275 ft17">Det har tidigare nämnts att särskilt stöd vid start av näringshjälp får kombineras med det s.k. starta <NOBR>eget-bidraget.</NOBR> Som exempel kan nämnas att det i Uppsala län år 2001 fattades totalt tjugotre beslut om särskilt stöd vid start av näringsverksamhet. Samtliga var kopplade till beslut om starta <NOBR>eget-bidrag.</NOBR> Alla sökande beviljades dessutom det maximala beloppet på 60 000 kronor.<SPAN class="ft52">176 </SPAN>Ytterligare ett exempel är att av de 429 sökande som fick beslut om det sär- skilda stödet under 2002 hade 202 under året även fått beslut om bidrag för start av näringsverksamhet.</P>
<P class="p234 ft17">Men även kombinationer av andra stöd förekommer såsom stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, stöd till personligt biträde och sär- skilt introduktions- och utbildningsstöd.</P>
<P class="p243 ft4">Geografiska skillnader</P>
<P class="p275 ft17">Beslut om särskilt stöd vid start av näringsverksamhet fattades 2002 av samtliga länsarbetsnämnder utom en. Det är stora skillna- der mellan länen i antalet beslut. I Skåne län fattades 30 procent av samtliga beslut 2002. Länsarbetsnämnderna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län stod tillsamman för 56 procent av alla beslut om insatser.</P>
<P class="p23 ft4">Finansiering</P>
<P class="p275 ft17">Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet finansieras ur det sär- skilda anslag som är avsett för särskilda insatser för arbetshandi- kappade. Av tabell 3.9.3 framgår vad bidraget kostat varje år under budgetåren <NOBR>1999–2002.</NOBR> Dessutom framgår bidragets procentuella andel av den totala anslagsförbrukningen.</P>
<P class="p839 ft13"><SPAN class="ft51">176 </SPAN>AF Länsrehabilitering, Arbetsmarknadspolitiska program för arbetshandikappade i ett jämställdhetsperspektiv, Uppsala län 2001.</P>
<P class="p446 ft12">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.9.3 </SPAN>Total kostnad för åtgärden särskilt stöd vid start av näringsverksamhet, <NOBR>1999–2002</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr11 td1"><P class="p514 ft6">Budgetår</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p117 ft26">Tkr</P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p3 ft6">% av den totala an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td201"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td351"><P class="p3 ft6">slagsförbrukningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td1"><P class="p507 ft6">1999</P></TD>
<TD class="tr28 td120"><P class="p163 ft49">36 298</P></TD>
<TD class="tr28 td71"><P class="p534 ft6">0,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p507 ft6">2000</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p163 ft49">31 359</P></TD>
<TD class="tr13 td71"><P class="p534 ft6">0,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p507 ft6">2001</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p163 ft49">24 360</P></TD>
<TD class="tr13 td71"><P class="p534 ft6">0,4 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td201"><P class="p507 ft6">2002</P></TD>
<TD class="tr2 td204"><P class="p163 ft49">25 641</P></TD>
<TD class="tr2 td351"><P class="p534 ft6">0,4 %</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft6">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p594 ft17">Kostnaden för de totala utbetalningarna minskade kraftigt mellan 1999 och 2001 för att därefter öka något 2002. Utbetalningarna står fr.o.m. 2001 för en minskande procentuell andel av den totala an- slagsförbrukningen.</P>
<P class="p7 ft4">Uppföljning</P>
<P class="p29 ft17">För att förbättra uppföljningen av särskilt stöd vid start av närings- verksamhet och andra stöd av mindre omfattning, införde Arbets- marknadsstyrelsen i januari 2002 nya moduler i AIS. Tidigare fanns det endast manuella rutiner för uppföljning och internkontroll av dessa insatser. Från och med 2002 är det nu möjligt att, liksom för lönebidrag och OSA, följa upp även dessa stöd på individnivå.<SPAN class="ft52">177</SPAN></P>
<P class="p274 ft4">Resultat?</P>
<P class="p29 ft17">En viktig fråga är hur arbetslösa som startar företag med någon form av arbetsmarknadspolitiskt stöd klarar sig jämfört med övriga personer som startar företag. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen har företag som startas av arbetslösa med stöd från arbetsförmedlingen i form av starta egetbidraget i genomsnitt lika stor chans att vara verksamma efter tre år som övriga nystartade företag.<SPAN class="ft52">178</SPAN></P>
<P class="p5 ft17">Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen spelar därmed stöd till start av näringsverksamhet en viktig roll för nyföretagande i landet. År 2000 fick 21 procent av alla nya företagare starta egetbidrag.</P>
<P class="p736 ft13"><SPAN class="ft63">177</SPAN><SPAN class="ft65">AMS kvartalsrapport 2002:2, bil. 6.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">178</SPAN><SPAN class="ft65">AMS, Arbetsmarknadspolitiska program årsrapport 2001, Prora 2002:3.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<P class="p0 ft13">SOU 2003:95 Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P>
<P class="p265 ft17">Andelen kvinnor som fick stödet (30 procent) var större än andelen män (18 procent).</P>
<P class="p22 ft17">Utredningen har däremot inte funnit några dokumenterade redovisningar av resultaten av de verksamheter som fått det sär- skilda stödet vid start av näringsverksamhet.</P>
<P class="p751 ft4">Medarbetare vid Arbetsmarknadsverket om det särskilda stödet vid start av näringsverksamhet</P>
<P class="p275 ft17">Merparten av de medarbetare vid Arbetsmarknadsverket som ut- redningen talat med menar att det finns för få beslut om åtgärden för att kunna göra en bedömning av den. I <NOBR>SCB-undersökningen</NOBR> fick handläggarna frågan om de personer som fått stödet oftast har goda förutsättningar att driva företag. Andra frågor var om de som fått bidraget prövat andra arbetsmarknadspolitiska stöd innan be- slutet och om de som fått bidraget brukar komma tillbaka till arbetsmarknadspolitiska program inom de närmaste tre åren efter beslutet.</P>
<P class="p234 ft17">Att det särskilda stödet vid start av näringsverksamhet är en sällan använd insats understryks av enkätsvaren. En tredjedel av de svarande hade inte någon erfarenhet av handläggning av stödet.</P>
<P class="p22 ft17">Många av de personer som fått beslut om särskilt stöd vid start av näringsverksamhet har deltagit i andra arbetsmarknadspolitiska program innan beslutet fattades. Se tabell 3.9.4. Start av eget före- tag är alltså inte den första arbetsmarknadspolitiska åtgärden som en arbetssökande deltar i för att komma i arbete och bidra till den egna försörjningen.</P>
<P class="p537 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.9.4 </SPAN>Har de som får bidraget prövat andra arbetsmarknads- politiska stöd innan beslutet?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr13 td315"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td352"><P class="p180 ft75">storstads-</P></TD>
<TD class="tr13 td256"><P class="p96 ft75">övriga</P></TD>
<TD class="tr13 td353"><P class="p517 ft75">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td270"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p180 ft76">kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td141"><P class="p96 ft76">kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td220"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td268"><P class="p14 ft94">ofta</P></TD>
<TD class="tr22 td38"><P class="p511 ft94">63 %</P></TD>
<TD class="tr22 td147"><P class="p538 ft94">61 %</P></TD>
<TD class="tr22 td217"><P class="p493 ft94">61 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td268"><P class="p14 ft95">ibland</P></TD>
<TD class="tr20 td38"><P class="p511 ft95">35 %</P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p538 ft95">37 %</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p493 ft95">37 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td268"><P class="p14 ft76">nästan aldrig</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p511 ft76">2 %</P></TD>
<TD class="tr9 td147"><P class="p538 ft76">2 %</P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p493 ft76">2 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p14 ft6">uppräknat</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p511 ft6">190</P></TD>
<TD class="tr18 td147"><P class="p538 ft6">616</P></TD>
<TD class="tr18 td217"><P class="p493 ft6">816</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td268"><P class="p14 ft95">antal</P></TD>
<TD class="tr20 td38"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td270"><P class="p14 ft76">antal svarande</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p511 ft76">51</P></TD>
<TD class="tr9 td141"><P class="p538 ft76">165</P></TD>
<TD class="tr9 td220"><P class="p493 ft76">216</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p840 ft6">Källa: Enkätundersökning genomförd av SCB, 2003.</P>
<P class="p841 ft12">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">Angående frågan om bidragstagarnas förutsättningar att driva företag menar mer än hälften av handläggare som svarat att dessa ofta är goda. Uppfattningen om individens förutsättningar för företagande är mer positiv beroende på om handläggaren arbetar i en ”övrig kommun” än i en storstadskommun. Endast tre procent av handläggarna anser att de som fått bidraget nästan aldrig har goda förutsättningar att driva företag.</P>
<P class="p475 ft55"><SPAN class="ft8">Tabell 3.9.</SPAN>5 Tycker du att de som får bidraget oftast har goda för- utsättningar att driva företag?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr13 td354"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td323"><P class="p147 ft75">storstads-</P></TD>
<TD class="tr13 td355"><P class="p147 ft75">övriga</P></TD>
<TD class="tr13 td356"><P class="p495 ft75">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td357"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td192"><P class="p147 ft76">kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td358"><P class="p147 ft73">kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td282"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td359"><P class="p8 ft94">ofta</P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p523 ft94">47 %</P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p494 ft94">59 %</P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p489 ft94">56 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td359"><P class="p8 ft95">ibland</P></TD>
<TD class="tr20 td103"><P class="p523 ft95">49 %</P></TD>
<TD class="tr20 td119"><P class="p494 ft95">39 %</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p489 ft95">41 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td359"><P class="p8 ft75">nästan aldrig</P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p523 ft75">4 %</P></TD>
<TD class="tr19 td119"><P class="p494 ft75">3 %</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p489 ft75">3 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td359"><P class="p8 ft6">uppräknat</P></TD>
<TD class="tr12 td103"><P class="p523 ft6">190</P></TD>
<TD class="tr12 td119"><P class="p494 ft6">597</P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p489 ft6">787</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td359"><P class="p8 ft95">antal</P></TD>
<TD class="tr20 td103"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td119"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td357"><P class="p8 ft75">antal svarande</P></TD>
<TD class="tr19 td192"><P class="p523 ft75">51</P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p494 ft75">160</P></TD>
<TD class="tr19 td282"><P class="p489 ft75">211</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft6">Källa: Enkätundersökning genomförd av SCB, 2003.</P>
<P class="p594 ft17">På frågan om de som fått bidraget brukar komma tillbaka i arbets- marknadspolitiska program inom de närmast tre åren efter bidrags- beslutet har bara sex procent av handläggarna svarat att det ofta är så. Tjugofem procent av handläggarna har svarat att de som fått bidraget nästan aldrig kommer tillbaka till arbetsmarknadspolitiska program inom de närmaste tre åren.</P>
<P class="p475 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.9.6 </SPAN>Brukar de som får bidraget komma tillbaka i arbets- marknadspolitiska program inom de närmaste tre åren efter bi- dragsbeslutet?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr13 td360"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr13 td361"><P class="p96 ft75">storstads-</P></TD>
<TD class="tr13 td361"><P class="p88 ft75">övriga</P></TD>
<TD class="tr13 td362"><P class="p842 ft9">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td363"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p96 ft76">kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p88 ft76">kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td76"><P class="p8 ft94">ofta</P></TD>
<TD class="tr22 td1"><P class="p496 ft94">6 %</P></TD>
<TD class="tr22 td1"><P class="p613 ft94">4 %</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p528 ft94">4 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td76"><P class="p8 ft95">ibland</P></TD>
<TD class="tr20 td1"><P class="p496 ft95">68 %</P></TD>
<TD class="tr20 td1"><P class="p613 ft95">72 %</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p528 ft95">71 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td76"><P class="p8 ft76">nästan aldrig</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p496 ft76">26 %</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p613 ft76">25 %</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p528 ft76">25 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td76"><P class="p8 ft9">uppräknat antal</P></TD>
<TD class="tr18 td1"><P class="p496 ft6">175</P></TD>
<TD class="tr18 td1"><P class="p613 ft6">590</P></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p528 ft6">765</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td363"><P class="p8 ft76">antal svarande</P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p496 ft76">47</P></TD>
<TD class="tr9 td201"><P class="p613 ft76">158</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><P class="p528 ft76">205</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft6">Källa: Enkätundersökning genomförd av SCB, 2003.</P>
<P class="p843 ft12">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft17">Skillnaderna mellan svaren från handläggare som arbetar i stor- stadskommuner och i övriga kommuner är små.</P>
<P class="p258 ft4">Finansieringsmodellen</P>
<P class="p844 ft17">Ekonomistyrningsverket har på uppdrag av utredningen analyserat finansieringsmodellen för särskilt stöd vid start av näringsverksam- het. Ekonomistyrningsverket bedömer att nuvarande finansie- ringsmodell av det särskilda stödet vid start av näringsverksamhet är lämplig och bör kunna användas även i fortsättningen.</P>
<P class="p845 ft17">Enligt Ekonomistyrningsverket skulle en finansiering på stats- budgetens inkomstsida i form av nedsättning av skatter eller avdrag på arbetsgivaravgifter innebära att bidragstagaren måste kvitta bi- draget mot framtida inbetalningar av skatter och avgifter. Bidragstagaren behöver dock stödet som ett etableringsstöd för att kunna starta företaget. Ekonomistyrningsverket bedömer därför att det är olämpligt att låta bidragsmottagaren vänta tills företaget har skatter och arbetsgivaravgifter som ska göra en sådan kvittning möjlig.</P>
<P class="p846 ft20"><SPAN class="ft20">3.10</SPAN><SPAN class="ft132">Sociala arbetskooperativ</SPAN></P>
<P class="p847 ft4">Uppdraget</P>
<P class="p848 ft17">Utredaren ska undersöka möjlighet och lämplighet av ett bidrag till s.k. sociala arbetskooperativ inom ramen för de arbetsmark- nadspolitiska insatserna för funktionshindrade.</P>
<P class="p849 ft17">Utredaren ska i detta sammanhang föreslå vilka förutsätt- ningar som ska vara uppfyllda för att en verksamhet ska betrak- tas som ett socialt arbetskooperativ och därmed kunna komma ifråga för eventuellt bidrag. Utredaren ska också redovisa even- tuella undanträngningseffekter och risker för konkurrenssned- vridning.</P>
<P class="p850 ft12">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft4">Kooperationen och de politiska ambitionerna de senaste två decennierna</P>
<P class="p442 ft17">Den kooperativa idén och företagsformen har en gammal tradition i vårt land. Av många förknippas sannolikt kooperativt företagande med konsumentkooperationen och bondekooperationen som båda är stora företag inom sina respektive verksamhetsområden. Paral- lellt med dessa har det också skapats andra kooperativ. De har ofta startats genom lokala initiativ och inte sällan byggt på ett engage- mang för att rädda skolor, butiker och arbetstillfällen i glesbygden.</P>
<P class="p5 ft17">Under de senaste två decennierna har det funnits en politisk ambition att stärka olika former av kooperativ verksamhet. Ett exempel på detta är regeringens direktiv i maj 1986 till den så kallade Folkrörelseutredningen<SPAN class="ft52">179 </SPAN>vars huvuduppgift var att föreslå åtgärder som underlättar för folkrörelser, föreningar och kooperativ att ta ett ökat ansvar för vissa verksamheter som helt eller till större delen bedrivs i offentlig, framför allt kommunal regi.</P>
<P class="p5 ft17">I motioner till riksdagen och i betänkanden från näringsutskottet under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR> framgår även att det råder en bred politisk enighet om betydelsen av kooperativt företagande. Som exempel kan nämnas att näringsutskottet gjorde följande bedöm- ning:</P>
<P class="p851 ft28">I den rådande ekonomiska situationen med hög arbetslöshet kan den kooperativa företagsformen vara ett alternativ till andra typer av företag. Detta ställer krav på att lagstiftning och stöd- åtgärder anpassas till de särskilda villkor som gäller för kooperativ verksamhet.<SPAN class="ft52">180</SPAN></P>
<P class="p852 ft17">Kooperativa rådet<SPAN class="ft52">181 </SPAN>beslutade i mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> att skapa ett system för kooperativ utveckling. Som ett resultat av detta började lokala kooperativa utvecklingsorgan – LKU – byggas upp med stöd av statliga bidrag. Syftet var att skapa bättre betingelser och etable- ringsmöjligheter för kooperativt företagande. I dag finns 24 lokala kooperativa utvecklingscentrum som arbetar med kostnadsfri in- formation och rådgivning om kooperativt företagande. LKU har även ett uppdrag att främja utvecklingen av den s.k. sociala ekono- min.</P>
<P class="p264 ft13"><SPAN class="ft51">179</SPAN>Dir. 1986:17, Utredningen om ett ökat ansvar för folkrörelser, föreningar och kooperativ.</P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">180</SPAN><SPAN class="ft69">Bet. 1993/94:NU15.</SPAN></P>
<P class="p466 ft13"><SPAN class="ft63">181</SPAN><SPAN class="ft70">Kooperativa rådet var ett samarbetsorgan för kooperativ utveckling. Rådet fanns inom dåvarande Civildepartementets verksamhetsområde.</SPAN></P>
<P class="p445 ft12">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p476 ft17">I december 1994 tillsatte regeringen en särskild utredare för att se över om de kooperativa företagsformerna var missgynnade i jämförelse med andra företagsformer. Utredaren konstaterade<SPAN class="ft52">182 </SPAN>att alla associationsformer ska ha likvärdiga villkor och att kooperativa företag inte ska gynnas framför andra företag men inte heller miss- gynnas. Det handlar exempelvis om att statliga myndigheter i in- formationsmaterial och blanketter på ett bättre sätt måste ta hän- syn till förekomsten av kooperativa företag. Vidare fann utredaren att lagstiftningen innehöll regler som kan missgynna kooperativt företagande. Bland annat gällde det bestämmelser i skattelagstift- ningen och lagen om ekonomiska föreningar som begränsar före- ningarnas möjligheter att skaffa fram nödvändigt kapital för sin verksamhet.</P>
<P class="p32 ft17">Regeringen presenterade därefter i maj 1997 en proposition om kooperativt företagande. I denna konstaterades att kooperativa lös- ningar har vuxit fram inom områden som tidigare inte har haft någon kooperation. Regeringen framhöll att den kooperativa före- tagsformen kan vara lämpad för grupper som annars har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns skäl, anförde regeringen, ”att tro att kooperativt företagande kan bli en ny närings- och sysselsättningspolitisk kraft.”<SPAN class="ft52">183</SPAN></P>
<P class="p574 ft17">I april 1997 gav regeringen Statskontoret ett uppdrag att se över stödet till den kooperativa utvecklingen. Statskontoret skulle bl.a. föreslå åtgärder för att öka kunskapen om den kooperativa före- tagsformen bland de myndigheter och andra organ som har till uppgift att stödja nyföretagande. Syftet var att mer effektivt stimulera etablering av kooperativ.</P>
<P class="p301 ft17">Hösten samma år redovisade Statskontoret sina förslag. För- slagen handlar bl.a. om kunskapsspridning om kooperativt företa- gande och om ökad samverkan mellan lokala kooperativa utveck- lingscentrum och berörda myndigheter. I ett avsnitt som rör sam- verkan med arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnden sade Stats- kontoret att ”ökad samverkan mellan LKU och arbetsförmedlingen skulle minska den okunskap som råder också inom myndighets- sfären om den kooperativa företagsformen och leda till att fler arbetslösa som önskar starta kooperativ erhåller starta eget- bidrag”.<SPAN class="ft52">184</SPAN></P>
<P class="p853 ft13"><SPAN class="ft63">182</SPAN><SPAN class="ft61">Attityder och lagstiftning i samverkan, SOU:1996:31.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">183</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 1996/97:163, Den kooperativa företagsformen.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">184</SPAN><SPAN class="ft61">Stöd till kooperativ utveckling, Statskontoret 1997:17.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">Statskontoret menade också att ett samarbete mellan länsarbets- nämnderna och LKU skulle kunna vara en lösning för en del arbetslösa arbetshandikappade. Att starta kooperativ eller bli knutna till redan existerande kooperativ kunde vara ett sätt att komma i arbete eller sysselsättning.</P>
<P class="p7 ft4">Arbetsmarknadsstyrelsen och kooperativ verksamhet</P>
<P class="p442 ft17">Som ett resultat av Statskontorets förslag fick Arbetsmarknads- styrelsen i januari 1998 ett uppdrag av regeringen att:</P>
<P class="p453 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">identifiera formella och informella hinder i befintliga regler inom arbetsmarknadspolitiken och i tillämpning av dessa som försvårar för arbetssökande att starta kooperativa företag,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">föreslå åtgärder för att ta bort de hinder som identifierats,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">redovisa vilka ytterligare åtgärder inom arbetsmarknads- politiken som skulle kunna vidtas för att uppmuntra arbets- sökande att starta kooperativa företag med samma syfte och omfattning som arbetssökande uppmuntras starta egna företag.</SPAN></P>
<P class="p247 ft17">I arbetet skulle risken för eventuell konkurrenssnedvridning orsakad av arbetsmarknadspolitiska insatser beaktas.</P>
<P class="p464 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsen redovisade uppdraget i mars 1998<SPAN class="ft52">185 </SPAN>och konstaterade att regelverket inte reser hinder för kooperativ verksamhet. Mot den bakgrunden föreslogs inga ändringar. Arbetsmarknadsstyrelsen skulle dock verka för att informationen om kooperativ ökade vid utbildning av den egna personalen och i det egna informationsmaterialet.</P>
<P class="p249 ft4">Social ekonomi</P>
<P class="p442 ft17">I en genomgång av den kooperativa verksamheten bör också be- greppet social ekonomi beröras. Social ekonomi, som blev en offi- ciell term inom EU 1989, har en klar koppling till diskussionen om kooperativa satsningar.</P>
<P class="p6 ft17">En interdepartemental arbetsgrupp har definierat social ekonomi på följande sätt:</P>
<P class="p854 ft13"><SPAN class="ft51">185 </SPAN>Uppdrag i fråga om kooperativ i arbetsmarknadspolitiken, AMS <NOBR>1998-03-20.</NOBR></P>
<P class="p34 ft12">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p855 ft36">Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännyttan eller medlemsnyttan, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.</P>
<P class="p856 ft17">Arbetsgruppen konstaterade också att verksamhetsformerna inom den sociala ekonomin skulle kunna erbjuda särskilda möjligheter för människor som inte får anställning på annat sätt, eller som annars inte skulle starta företag.</P>
<P class="p22 ft17">Som framgår av definitionen omfattar begreppet social ekonomi betydligt fler verksamheter än som ryms inom ramen för koopera- tionen. Enligt arbetsgruppen är social ekonomi en</P>
<P class="p568 ft36">övergripande beskrivning av verksamheter och organisationer av viss karaktär, som skiljer sig från de verksamheter och organisationer som beskrivs av begreppen offentliga sektorn och privata näringslivet.<SPAN class="ft52">186</SPAN></P>
<P class="p857 ft4">Strukturfonderna</P>
<P class="p275 ft17">När Sverige blev medlem i EU 1995 öppnades också möjlighet att få tillgång till de s.k. strukturfonderna och genom dessa fonder genomfördes satsningar inom den sociala ekonomin. Detta har bidragit till utvecklingen av kooperativa verksamheter. Som framgår längre fram i detta avsnitt finns det sociala arbets- kooperativ som är finansierade genom <NOBR>EU-medel.</NOBR> Sociala <NOBR>Kooperativ-projektet</NOBR> som drivs av ett antal handikapporganisa- tioner och Föreningen kooperativ utveckling får delar av sina medel från Växtkraft Mål 3.<SPAN class="ft52">187</SPAN></P>
<P class="p562 ft4">Den kooperativa företagsformen - några grundläggande beskrivningar</P>
<P class="p275 ft17">Även om den kooperativa företagsformen har gamla traditioner i Sverige, finns det ingen entydig definition av vad den står för. Själva ordet härstammar från latinet och betyder samverkan.</P>
<P class="p858 ft3"><SPAN class="ft63">186</SPAN><SPAN class="ft133">Social ekonomi- Den tredje sektorn, Näringsdepartementet, Arbetsgruppen om den sociala ekonomin och dess utveckling, 1999.</SPAN></P>
<P class="p462 ft13"><SPAN class="ft63">187</SPAN><SPAN class="ft70">Bo Blideman Från smörknivar till internet. Svenska </SPAN><NOBR>ESF-rådet</NOBR> och Sociala kooperativ- projektet.</P>
<P class="p446 ft12">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p859 ft17">Definitionen i lagen om ekonomiska föreningar<SPAN class="ft52">188 </SPAN>bygger på Kooperationsutredningens beskrivning av vad som kännetecknar kooperation.</P>
<P class="p469 ft36">Kooperation är en företagsform organiserad av och för att grupper av personer genom ekonomisk verksamhet ska kunna tillgodose sina intressen på områden där de som exempelvis kunder, leverantörer, boende eller sysselsatta har direkt engagemang<SPAN class="ft17">.</SPAN><SPAN class="ft52">189</SPAN></P>
<P class="p860 ft17">Den internationella Kooperativa Alliansen definierar begreppet på följande sätt:</P>
<P class="p469 ft36">En kooperativ förening är en fristående sammanslutning av personer som frivilligt samverkar för att tillgodose sina gemensamma ekono- miska, sociala och kulturella behov och önskemål genom ett samägt och demokratiskt styrt företag.”<SPAN class="ft52">190</SPAN></P>
<P class="p723 ft17">De båda definitionerna uppvisar stor samstämmighet i själva innehållet. Den kooperativa verksamheten innebär ekonomisk samverkan för att tillgodose medlemmarnas intressen.</P>
<P class="p249 ft4">Medlem – ägare och nyttjare</P>
<P class="p442 ft17">Medlemmarna i en kooperativ företagsform har en dubbel relation till företaget genom att de både har rollen som ägare och som nyttjare av det som företaget tillhandahåller. Rollen att vara både ägare och nyttjare är en viktig teoretisk grund för kooperativ verk- samhet.<SPAN class="ft52">191 </SPAN>I en konsumentkooperation innebär den att medlemmen köper varor som säljs i den kooperativa butiken och äger denna till- sammans med övriga medlemmar. För arbetskooperativet gäller att medlemmen arbetar i kooperativet samtidigt som han eller hon också är delägare av det.</P>
<P class="p288 ft17">Även om kooperativet är en företagsform är inte kapitalav- kastningen det viktigaste, utan istället att tillgodose medlemmarnas behov. I arbetskooperativet handlar det om att erbjuda medlemm- arna ett meningsfullt arbete. Detta framgår av bl.a. följande be- skrivning av arbetskooperativ:</P>
<P class="p861 ft13"><SPAN class="ft63">188</SPAN><SPAN class="ft65">Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">189</SPAN><SPAN class="ft69">SOU 1981:69.</SPAN></P>
<P class="p466 ft60"><SPAN class="ft63">190</SPAN><SPAN class="ft98">Internationella Kooperativa Alliansen, IKA, Faktablad utgivet av Kooperativa Institutet, 1995.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">191</SPAN><NOBR><SPAN class="ft65">Sven-Erik</SPAN></NOBR> Sjöstrand, Om företagsformer, EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet, 1993.</P>
<P class="p260 ft12">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft36">I ett arbetskooperativ deltar man med sin arbetsinsats för en gemen- sam målsättning. Delaktigheten grundar sig på frivillighet och ett personligt ansvar för beslut och arbetsinsatser. För personer som varit utanför arbetsgemenskapen under en längre tid och dessutom kanske varit föremål för andras vård eller åtgärder, är detta en möjlighet att ta makten över sitt arbete och sitt liv<SPAN class="ft17">.</SPAN><SPAN class="ft52">192</SPAN></P>
<P class="p863 ft4">Sociala arbetskooperativ</P>
<P class="p275 ft17">Kooperativa företag drivs ofta som ekonomiska föreningar men det finns inga regler som bestämmer detta. I skriften Sociala Arbets- kooperativ i Sverige redovisas verksamheten i 63 arbetskooperativ. Knappt hälften av dessa utgörs av ekonomiska föreningar. Andra är ideella föreningar och några drivs som projekt eller kommunala verksamheter. Det förekommer också att sociala arbetskooperativ organiseras som aktiebolag.<SPAN class="ft52">193</SPAN></P>
<P class="p301 ft17">De sociala arbetskooperativen är en del av de senaste tio årens utveckling av kooperativt företagande. Våren 2002 fanns cirka 90 sociala arbetskooperativ i Sverige. Drygt 1 000 personer var verksamma i dessa kooperativ och den totala omsättningen uppgick till 60 miljoner kronor.</P>
<P class="p301 ft17">I mycket stor utsträckning har de sociala arbetskooperativen engagerat människor inom psykiatrin. Detta beror på att många kooperativ inspirerades av de kooperativa satsningarna i staden Trieste i norra Italien. Där startades kooperativa arbetsplatser för att ersätta ett stort mentalsjukhus som lagts ner. Under senare år har även personer med andra funktionshinder bildat kooperativ eller blivit medlemmar i kooperativ.<SPAN class="ft52">194</SPAN></P>
<P class="p301 ft17">Som redan nämnts har medel från EU spelat en viktig roll i ut- vecklingen av de sociala arbetskooperativen. I första hand har stödet kommit från Europeiska socialfondens program Mål 3. Till- sammans med Allmänna arvsfonden har Växtkraft Mål 3 deltagit i finansieringen av Sociala <NOBR>Kooperativ-projektet.</NOBR> Detta projekt syftar till att stimulera personer med funktionshinder att bilda kooperativ som en metod att skapa arbete utifrån egna förutsättningar.<SPAN class="ft52">195</SPAN></P>
<P class="p405 ft3"><SPAN class="ft63">192</SPAN><SPAN class="ft64">Bo Blideman Från smörknivar till internet. Svenska </SPAN><NOBR>ESF-rådet</NOBR> och Sociala kooperativ- projektet.</P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">193</SPAN><SPAN class="ft61">Sociala arbetskooperativ i Sverige. Sociala Kooperativprojektet, 1999.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">194</SPAN><SPAN class="ft59">Eva Laurelli. Sociala arbetskooperativ, Arbetslivsinstitutet, 2002.</SPAN></P>
<P class="p462 ft13"><SPAN class="ft63">195</SPAN><SPAN class="ft70">Bo Blideman, Från smörknivar till internet. Svenska </SPAN><NOBR>ESF-rådet</NOBR> och Sociala kooperativ- projektet.</P>
<P class="p463 ft12">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">För att stärka det gemensamma arbetet bland de sociala arbets- kooperativen bildades år 2000 de Sociala kooperativens intresse- organisation – Skoopi. I dag är drygt 40 kooperativ medlemmar i Skoopi.<SPAN class="ft52">196 </SPAN>Organisationen arbetar med att stärka kooperatörernas roll i företagen, bl.a. i sin egenskap av arbetsgivare och har för det ändamålet år 2003 fått arvsfondsmedel för ett treårigt projekt.</P>
<P class="p7 ft4">Vad är utmärkande för ett socialt arbetskooperativ?</P>
<P class="p442 ft17">Sociala arbetskooperativ är inget entydigt begrepp för en viss form av kooperativ verksamhet. Som framgått tidigare kan de drivas både som ekonomiska föreningar, ideella föreningar, projekt eller aktie- bolag. Inom ramen för de sociala arbetskooperativen bedrivs tradi- tionellt lönearbete, daglig sysselsättning enligt bl.a. lagen om stöd och service samt rehabilitering. Medlemmarna är därför ofta perso- ner med funktionshinder som har svårt att finna ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden.</P>
<P class="p288 ft17">Många av de sociala arbetskooperativen har uppstått ur kommu- nala insatser för daglig sysselsättning. Även sedan kooperativen bildats finns oftast den kommunala anknytningen kvar genom att kommunen täcker stora delar av kooperativens kostnader.</P>
<P class="p6 ft17">Vid en inventering av drygt 40 sociala arbetskooperativ som genomfördes våren 2001 framgår att huvuddelen av ”arbetskraften” (63 procent) försörjer sig genom sjukförsäkringssystemet. Endast 12 procent har en anställning. Övriga 25 procent går i arbetsträning med ersättning från försäkringskassan. Vidare framgår det av in- venteringen att 20 procent av kooperativen täcker kostnaderna för handledare och lokaler genom försäljning. De flesta kooperativ får bidrag från kommunerna för att täcka dessa kostnader.<SPAN class="ft52">197</SPAN></P>
<P class="p288 ft17">I rapporten Sociala arbetskooperativ definierar författaren sociala arbetskooperativ på följande sätt:</P>
<P class="p754 ft17"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft86">Sociala arbetskooperativ är fristående sammanslutningar av per- soner som samverkar för att lösa behov av arbete och social gemenskap genom ett samägt och demokratiskt företag. Vinstmotivet är underordnat syftet att utveckla och göra bruk för vars och ens arbetsförmåga och medbestämmande i före- tagets angelägenheter.</SPAN></P>
<P class="p648 ft13"><SPAN class="ft63">196</SPAN><SPAN class="ft65">Laurelli, Sociala arbetskooperativ, Arbetslivsinstitutet, 2002.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">197</SPAN><SPAN class="ft65">a.a.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p864 ft17"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft86">Personer som befinner sig utanför den ordinarie arbetsmarkna- den på grund av funktionshinder eller av andra skäl är den dominerande gruppen. bland medlemmarna.</SPAN></P>
<P class="p865 ft17"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft86">De sociala arbetskooperativen bedriver affärsverksamhet med varu- och tjänsteproduktion för försäljning och de har alltid en relation till offentlig sektor, genom olika typer av stöd, bidrag, försäljning av platser för rehabilitering eller tjänster.</SPAN></P>
<P class="p866 ft17">Eftersom de sociala arbetskooperativen har olika inriktningar, delas de in i tre grupper.</P>
<P class="p867 ft17"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft86">sociala näringsdrivande arbetskooperativ,</SPAN></P>
<P class="p51 ft17"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft86">sociala arbetskooperativ- övriga,</SPAN></P>
<P class="p95 ft17"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft86">associerade sociala arbetskooperativ.</SPAN></P>
<P class="p868 ft17">I tabell 3.10.1 redovisas några viktiga skillnader mellan dessa tre grupper av sociala arbetskooperativ.</P>
<P class="p74 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.10.1 </SPAN>Skillnader mellan olika sociala arbetskooperativ</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft13">mål/syfte</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p3 ft13">ersättning till medlem-</P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p3 ft13">finansiering</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p3 ft26">affärsverksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td364"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td365"><P class="p3 ft3">marna</P></TD>
<TD class="tr0 td187"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td189"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p14 ft3">1 - Sociala</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft3">vara en</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft49">i första hand lön. Även</P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft3">genom försälj-</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft26">affärsverksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p14 ft3">näringsdrivande</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft3">arbetsplats</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft26">ersättning från social-</P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft3">ningsintäkter och</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft49">som vänder sig till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p14 ft3">sociala arbets-</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft3">försäkringen före-</P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft26">lönebidrag. I vissa</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft49">den öppna markna-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p14 ft13">kooperativ</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p3 ft13">kommer</P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p3 ft13">fall kommunala</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p3 ft13">den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft3">bidrag för lokaler</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft3">och handledare.</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p14 ft13">2 - Sociala</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft13">att för vissa</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p3 ft26">sjukersättning, rehabi-</P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p3 ft13">genom intäkter</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p3 ft90">affärsverksamheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p14 ft26">arbetskooperativ-</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft3">medlemmar</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft49">literingsersättning eller</P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft3">och bidrag från</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft3">utgår från vad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p14 ft3">övriga</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft3">vara en</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft26">annan ersättning från</P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft3">kommunen</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft3">medlemmarna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft13">arbetsplats,</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p3 ft13">socialförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p3 ft49">tycker är menings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft3">där hälsa och</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft49">fullt. Riktar sig ofta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft3">utveckling står</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft3">till allmänheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft13">i centrum och</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft3">för andra en</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft3">social träff-</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft13">punkt</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td104"><P class="p14 ft13">3 -</P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p3 ft13">erbjuda akti-</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p3 ft26">sjukersättning, rehabi-</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p3 ft13">genom intäkter</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p3 ft90">affärsverksamheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p14 ft13">Associerade</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft13">viteter utifrån</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p3 ft49">literingsersättning eller</P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p3 ft13">och kommunala</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p3 ft13">riktar sig ofta till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p14 ft3">sociala arbets-</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft3">medlemmarnas</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft26">annan ersättning från</P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft3">bidrag</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft3">medlemmarna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p14 ft3">kooperativ</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft3">varierande</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft3">socialförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft49">själva eller erbjuds</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft13">behov</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p3 ft13">som service till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p3 ft3">vissa kommunala</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td364"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td187"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p3 ft13">förvaltningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p869 ft12">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">I praktiken är inte alla arbetskooperativ så renodlade som framgår av figuren. Det finns kooperativ som kan ha inslag från alla tre grupperna. Vissa medlemmar i sociala näringsdrivande arbets- kooperativ har målet att gå vidare till andra arbetsplatser medan kooperativet för andra är en permanent arbetsplats. Förutom arbete erbjuder dessa kooperativ olika former av praktik och rehabiliter- ing.<SPAN class="ft52">198</SPAN></P>
<P class="p270 ft17">Utredningen utgår från den bestämning av begreppet sociala arbetskooperativ, som görs i rapporten Sociala arbetskooperativ.</P>
<P class="p249 ft4">Finansiering</P>
<P class="p442 ft17">Alla sociala arbetskooperativ är per definition självständiga enheter och bedriver någon form av affärsverksamhet för att få intäkter. Det är dock stora skillnader mellan de olika kooperativen om man ser till hur affärsverksamheten drivs och till de olika intäkternas storlek och fördelning. Intäkterna kan t.ex. komma från:</P>
<P class="p578 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">försäljning av varor och tjänster till den offentliga sektorn,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">ersättning för platser för daglig verksamhet, rehabilitering,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">service och produktion till kommunen,</SPAN></P>
<P class="p557 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">försäljning till allmänheten,</SPAN></P>
<P class="p451 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">olika former av projektbidrag, startbidrag från kommunen eller allmänna arvsfonden,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">EU-medel,</SPAN></NOBR></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">lönebidrag,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">anställningsstöd och</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">aktivitetsstöd.</SPAN><SPAN class="ft52">199</SPAN></P>
<P class="p248 ft4">Stöd till sociala arbetskooperativ?</P>
<P class="p29 ft17">I utredningens uppdrag ingår att undersöka möjligheten och lämp- ligheten av ett bidrag till sociala arbetskooperativ inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p5 ft17">En fråga är om dagens regelverk för dessa insatser är utformat så att det lägger hinder i vägen för kooperativ verksamhet?</P>
<P class="p261 ft17">Det finns flera exempel på att lönebidrag inte beviljas för perso- ner som arbetar i sociala arbetskooperativ, om de samtidigt är</P>
<P class="p465 ft13"><SPAN class="ft63">198</SPAN><SPAN class="ft65">a.a.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">199</SPAN><SPAN class="ft65">a.a</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft17">medlemmar i kooperativet. Detta skapar naturligtvis problem för kooperativen, eftersom vissa anställningar inte kan genomföras utan bidraget. Som en yttersta konsekvens har personer valt att lämna medlemskapet för att kunna bli anställda med lönebidrag. Regelverket tolkas och tillämpas dock på olika sätt inom Arbets- marknadsverket. Detta leder till rättsosäkerhet eftersom de sociala arbetskooperativen blir beroende av hur beslutsfattarna tolkar reglerna om lönebidrag.</P>
<P class="p870 ft17">Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen<SPAN class="ft52">200 </SPAN>hindrar inte regelverket personer som vill starta kooperativ att få bidrag för detta. Det finns dock vissa problem eftersom det är flera personer som ska dela på ägarskapet. En delägare i en ekonomisk förening är inte alltid före- tagare. Några förändringar av reglerna var inte nödvändiga. Där- emot behövde Arbetsmarknadsstyrelsen satsa mer på intern utbild- ning och mer information om kooperativ verksamhet</P>
<P class="p22 ft17">Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige informerar på sin hemsida om att det särskilda stödet vid start av näringsverksamhet kan beviljas när sociala arbetskooperativ bildas.</P>
<P class="p243 ft4">Medlem – företagare och anställd?</P>
<P class="p275 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsen har i flera budgetunderlag till regeringen föreslagit olika stöd till kooperativen. Förslagen har avsett stöd dels till kooperativet/företaget, dels till kooperatören/den an- ställde.</P>
<P class="p21 ft17">Istället för lönebidrag/särskilt anställningsstöd skulle koopera- tiven kunna få ett driftbidrag, som står i relation till antalet medlemmar/kooperatörer med arbetshandikapp. För att ge verk- samheten möjlighet till stabilitet och långsiktig planering menade Arbetsmarknadsstyrelsen att driftbidraget skulle kunna lämnas för en period av två år. Eftersom medlemmarnas arbetsinsatser är be- gränsade genom den nedsatta arbetsförmågan föreslogs också att en kompensation borde kunna ges på samma sätt som om de varit anställda hos en annan arbetsgivare.</P>
<P class="p234 ft17">I senare budgetunderlag har Arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit att ”de arbetshandikappade kooperatörerna bör få kompensation för den nedsatta arbetsförmågan genom lönebidrag på samma sätt som om de var anställda i ett företag”.<SPAN class="ft52">201</SPAN></P>
<P class="p108 ft13"><SPAN class="ft63">200</SPAN><SPAN class="ft61">AMS, Rapporten Uppdrag i fråga om kooperativ i arbetsmarknadspolitiken, 1998.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">201</SPAN><SPAN class="ft61">AMS, Budgetunderlag </SPAN><NOBR>1999-2001,</NOBR> <NOBR>2000-2002,</NOBR> <NOBR>2001–2003,</NOBR> <NOBR>2002–2004,</NOBR> <NOBR>2004–2006.</NOBR></P>
<P class="p446 ft12">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">Bakgrunden till Arbetsmarknadsstyrelsen förslag är svårigheten för arbetskooperativ att få tillgång till lönebidrag.</P>
<P class="p6 ft17">Enligt förordningen innebär lönebidrag ”ekonomiskt stöd till den som är arbetsgivare åt en person med arbetshandikapp som an- visats anställning hos arbetsgivaren”. Själva kärnfrågan är om ett arbetskooperativ kan vara arbetsgivare till en av sina medlemmar eller om kooperatören i egenskap av delägare ska anses som före- tagare?</P>
<P class="p270 ft17">En dom från Arbetsdomstolen visar hur det går att se på en anställning och ett medlemskap i en ekonomisk förening. Domen är från 1934 och kan därför antas vara något föråldrad men den är inte bara intressant som kuriosa.</P>
<P class="p6 ft17">Målet gällde en ekonomisk förening (Expressföreningen) som enligt sina stadgar hade som ändamål att driva flyttnings- och transportrörelse samt därmed förenad verksamhet. Föreningen ägde två lastbilar. Två personer (Gabrielsson och Börjesson) beviljades medlemskap i föreningen. Deras uppgift var att mot visst särskilt avtalat arvode köra de båda lastbilarna.</P>
<P class="p5 ft17">Efter att föreningen inträtt som medlem i en arbetsgivar- organisation, blev föreningen bunden av kollektivavtal. Tvist upp- stod om de båda chaufförerna (medlemmarna) var att betrakta som arbetstagare och därmed skulle omfattas av kollektivavtalet eller om de skulle betraktas som fristående företagare och föreningen därmed endast var bunden av det villkor som reglerades i deras in- trädesansökan.</P>
<P class="p5 ft17">I domen har arbetsdomstolen uttalat, att en person som arbetar i ett aktiebolags tjänst:</P>
<P class="p559 ft36">icke kan på den omständigheten, att han är aktieägare i bolaget, grunda anspråk på att intaga någon annan ställning än som i allmänhet till- kommer arbetstagare hos bolaget. Motsvarande förhållande gäller även beträffande medlemmarna i en ekonomisk förening. Gabrielssons och Börjessons ställning som medlemmar i expressföreningen har följ- aktligen icke befriat denna från skyldigheten att å dem tillämpa avtalet. Genom att avlöna Gabrielsson och Börjesson på sätt som skett har expressföreningen sålunda brutit avtalet, och föreningen är skyldig att till avdelningen utgiva ett allmänt skadestånd för avtalsbrottet.<SPAN class="ft82">202</SPAN></P>
<P class="p442 ft17">Ett mål i Arbetsdomstolen från 1983 kan vara av större intresse. Rättsfallet gällde om en person som arbetat i ett aktiebolags rörelse, samtidigt som han ägde i det närmaste en tredjedel av</P>
<P class="p445 ft13"><SPAN class="ft51">202 </SPAN>AD 1934 nr 148.</P>
<P class="p34 ft12">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">aktierna i bolaget kunde betraktas som anställd. Arbetsdomstolen fann att det förelåg ett anställningsförhållande.<SPAN class="ft52">203</SPAN></P>
<P class="p22 ft17">Det är också intressant att ta del av de resonemang som fördes av 1992 års arbetsrättskommitté, även om förslagen aldrig lades till grund för ändringar i lagen. I ett delbetänkande sägs följande om gränsen mellan arbetstagare och delägare:</P>
<P class="p568 ft36">En ytterligare fråga som bör uppmärksammas är huruvida delägaren i ett företag även kan vara arbetstagare hos företaget. Frågan får be- svaras något olika beroende på företagsformen. I ett aktiebolags- förhållande kan delägaren samtidigt vara arbetstagare hos aktiebolaget. En anställning synes dock förutsätta att vederbörande inte har ett aktieinnehav som ger honom ett bestämmande inflytande över verk- samheten. Delägaren i ett handelsbolag torde i normalfallet inte kunna uppfattas som arbetstagare, och detsamma gäller den som är delägare i ett enkelt bolag.<SPAN class="ft82">204</SPAN></P>
<P class="p871 ft17">Enligt lagen om ekonomiska föreningar finns inte några hinder för medlemmar att anställas i sin förening. År 1981 gav det dåvarande Civildepartementet ut en rapport med namnet Att starta koopera- tiv,<SPAN class="ft52">205 </SPAN>där det framgår att den som är medlem i en ekonomisk före- ning inte är utesluten från att teckna anställningsavtal och att en medlems anställningsavtal med sin egen förening inte skiljer sig på något särskilt sätt från andra anställningsavtal.</P>
<P class="p25 ft4">Väsentligt inflytande</P>
<P class="p872 ft17">Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring<SPAN class="ft52">206 </SPAN>kan personer som äger eller är delägare, direkt eller indirekt, i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över, räknas som företagare.</P>
<P class="p22 ft17">Den som är företagare ska alltså ha ett väsentligt inflytande över verksamheten. Det räcker inte med att vara ägare eller delägare. Frågan är om en enskild medlem i ett kooperativ har ett sådant in- flytande. I kooperativ som drivs i form av en ekonomisk eller ideell förening har varje medlem endast en röst. Det finns alltså ingen dominerande ägare, vilket skiljer denna form av företagande från exempelvis det traditionella aktiebolaget. Av <NOBR>AD-domen</NOBR> från 1983</P>
<P class="p553 ft13"><SPAN class="ft63">203</SPAN><SPAN class="ft61">AD 1983 nr 182.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">204</SPAN><SPAN class="ft59">Ny anställningsskyddslag, SOU 1993:32.</SPAN></P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft63">205</SPAN><SPAN class="ft59">Att starta kooperativ, En handledning, Civildepartementet, 1981.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">206</SPAN><SPAN class="ft61">Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">framgår att en person kan ha ett betydande aktieinnehav och ändå räknas som anställd.</P>
<P class="p6 ft17">Det kan också vara intressant att göra en jämförelse med personalägda företag, där delägarna ofta är anställda.</P>
<P class="p261 ft55">I budgetpropositionen för 1992/93 preciserar statsrådet vad som bör gälla i arbetslöshetsförsäkringen när en när en person ska anses som företagare:</P>
<P class="p873 ft36">Enligt min åsikt bör med väsentligt inflytande menas att den arbetslöse har haft ett inflytande på verksamheten totalt som har varit så starkt att det ekonomiska utfallet till stor del beror på dennes kompetens samt de åtgärder och ställningstaganden som han eller hon gjort i verksamheten.<SPAN class="ft82">207</SPAN></P>
<P class="p246 ft17">Som framgår av denna genomgång hindrar inte gällande lagstiftning att en och samma person både är medlem och anställd i ett socialt arbetskooperativ. Däremot kan det inträffa att en kooperatör har en sådan ställning i kooperativet att han eller hon har ett väsentligt inflytande över verksamheten och därmed inte ska betraktas som anställd. Så skulle t.ex. kunna vara fallet om denne haft ett in- flytande på verksamheten totalt som har varit så starkt att det eko- nomiska utfallet till stor del beror på dennes kompetens samt de åtgärder och ställningstaganden som han eller hon gjort i verksam- heten.</P>
<P class="p269 ft4">Sociala arbetskooperativ och möjligheten till banklån</P>
<P class="p442 ft17">Det finns risk för att den kooperativa företagsformen gör det svårare att få banklån till investeringar som kan göra verksamheten mer rationell. Detta har framförts vid utredningens kontakter med representanter för de sociala arbetskooperativen. Almi Företags- partner AB och Nutek sammanfattar förhållandet på följande sätt:</P>
<P class="p473 ft36">Ofta blir fokuseringen på företagsformen ett hinder som kan innebära att företagsidén inte ens kommer upp till diskussion. Intervjuerna visar också att finansiärer kan ha olika förfaringssätt när det gäller kredit- givning till aktiebolag eller ekonomiska föreningar.<SPAN class="ft82">208</SPAN></P>
<P class="p874 ft17">Möjligheterna att få låna har ofta stor betydelse både när det gäller att starta en näringsverksamhet och att sedan utveckla och driva</P>
<P class="p465 ft13"><SPAN class="ft63">207</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1992/93:150, bil. 8.</SPAN></P>
<P class="p466 ft13"><SPAN class="ft63">208</SPAN><SPAN class="ft65">Erfarenheter och möjligheter för särskilda grupper av företagare att utnyttja de finansiella lånesystemen. Rapport från Nutek och Almi Företagspartner AB, 2001.</SPAN></P>
<P class="p445 ft12">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">den vidare. Vid utredningens besök i England framhölls också betydelsen av att kunna få tillgång till medel vid starten av koope- rativet.</P>
<P class="p243 ft4">Stöd till sociala arbetskooperativ – exemplet Italien</P>
<P class="p554 ft17">I andra europeiska länder förekommer det att sociala arbets- kooperativ blir föremål för positiv särbehandling. Inte minst gäller det Italien, där de sociala kooperativen har förmånligare skatte- regler än andra företag. De är även befriade från vissa arbets- givaravgifter för anställda med funktionshinder och kan betala en lön som understiger avtalens regler om lägsta lön. Det finns också möjlighet att göra undantag i reglerna för offentlig upphandling för att gynna de sociala kooperativen.</P>
<P class="p235 ft4">Stöd till sociala arbetskooperativ – förslag från representanter för koo- perativen</P>
<P class="p275 ft17">Representanter för de sociala arbetskooperativen i Sverige har före- slagit olika särskilda stödinsatser för kooperativen. Ett av förslagen gäller ett kooperativbidrag, som ska kunna täcka hela lönekostna- den upp till ett visst tak. Utöver lönestödet föreslås också ett bi- drag för handledarkostnader. Ett annat förslag gäller positiv be- handling i samband med offentlig upphandling.</P>
<P class="p23 ft4">Finansieringsmodeller för bidrag till sociala arbetskooperativ</P>
<P class="p275 ft17">Ekonomistyrningsverket har på uppdrag av utredningen identifierat finansieringsmodeller för stöd till sociala arbetskooperativ och be- skrivit konsekvenserna av dessa.</P>
<P class="p22 ft17">Om sociala arbetskooperativ kan få lönebidrag för medlemmar med arbetshandikapp anser Ekonomistyrningsverket att stödet bör utformas som lönebidrag och inte som driftbidrag.</P>
<P class="p22 ft17">Genom lönebidrag ges sociala arbetskooperativ möjlighet och rätt till bidrag inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska pro- grammen för personer med arbetshandikapp. Detta genom att de regler och de ekonomiska villkor som gäller för andra arbetsgivar- kategorier tillämpas även för denna associationsform.</P>
<P class="p875 ft12">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">Om bidraget till de sociala arbetskooperativen utformas som ett driftbidrag måste det först bedömas om ett sådant driftbidrag kan finansieras från anslaget särskilda insatser för arbetshandikappade. Ett driftbidrag kan dock, enligt Ekonomistyrningsverket, få karaktären av ett allmänt stöd till kooperativets verksamhet mer än en subvention till kooperativet som en kompensation för de an- ställdas nedsatta arbetsförmåga. Ett allmänt driftbidrag kan, enligt Ekonomistyrningsverkets bedömning, inte lämnas i enlighet med ändamålet för anslaget särskilda insatser för arbetshandikappade.</P>
<P class="p288 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att driftbidraget ställs i relation till antalet medlemmar/kooperatörer med arbetshandikapp. Medlemmarna/kooperatörerna är emellertid ingen homogen grupp som enkelt kan utgöra en bas för beräkning av driftbidraget. Enligt Ekonomistyrningsverkets bedömning kompliceras förutsättning- arna för att kunna utforma stödet i form av driftbidrag av bl.a. följande:</P>
<P class="p876 ft55"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft135">kretsen av medlemmar/kooperatörer är inte definierad på ett entydigt sätt så att det omfattar enbart personer med arbets- handikapp,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft86">de sociala arbetskooperativen bedriver affärsverksamhet i varie- rande grad samtidigt som de får bidrag från olika bidragsgivare. Storleken på verksamhetens intäkter och andra bidrag måste uppskattas och bedömas när storleken på driftbidraget ska fast- ställas,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft86">arbetskraften hos de sociala arbetskooperativen är inte någon homogen grupp. Enbart en mindre del av medlem- marna/kooperatörerna har anställning som kan berättiga till stöd. Enligt en inventering våren 2001 försörjer sig huvuddelen av arbetskraften genom sjukförsäkringssystemet. Endast tolv procent har anställning medan 25 procent går i arbetsträning med ersättning från försäkringskassan,</SPAN></P>
<P class="p877 ft17"><SPAN class="ft17">4.</SPAN><SPAN class="ft86">graden av arbetshandikapp kan variera mellan olika medlem- mar/kooperatörer,</SPAN></P>
<P class="p450 ft17"><SPAN class="ft17">5.</SPAN><SPAN class="ft86">ett allmänt driftbidrag för verksamheten kan vara konkurrens- snedvridande och få oönskade effekter inom branschen.</SPAN></P>
<P class="p878 ft12">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft4">Ska stödet till sociala arbetskooperativ finansieras från anslag eller genom skatter?</P>
<P class="p554 ft17">Ekonomistyrningsverket anser att oavsett vilken stödform som föreslås för sociala arbetskooperativ bör stödet finansieras från an- slaget särskilda insatser för arbetshandikappade. En förutsättning är dock att stöd i form av ett allmänt driftbidrag kan lämnas utifrån det ändamål som anslaget har. För bedömning av finansiering genom anslag eller nedsättning av skatter hänvisas till Ekonomi- styrningsverkets överväganden och bedömning för andra stöd- former.</P>
<P class="p436 ft17">En eventuell finansiering på statsbudgetens inkomstsida, i form av nedsättning av skatter, kommer inte att kunna medges för alla sociala arbetskooperativ. Det beror på att det bidrag som koopera- tiven skulle kunna få ofta skulle komma att överstiga de skatter och arbetsgivaravgifter som kooperativen ska betala till skattemyndig- heten. Det innebär att dessa inte har skatter att betala för att kunna kvitta skattebetalningen mot det tillgodoförda stödet på kooperati- vets skattekonto.</P>
<P class="p235 ft8">Sociala arbetskooperativ – undanträngningseffekter och konkurrens- snedvridning?</P>
<P class="p426 ft17">Det är svårt att bedöma om verksamheten vid sociala arbetskoope- rativ, skapar undanträngningseffekter och konkurrenssnedvrid- ningar. Vad man närmast kan jämföra med är de klagomål från en- skilda företagare som riktats mot Samhall och mot olika kommu- nala insatser för att skapa sysselsättning. Konkurrensverket har be- handlat anmälningar mot Samhall men inte funnit att företagen skapat några konkurrensbegränsningar. Samhalls kontaktråd har även prövat sådana anmälningar och i hälften av dem har Samhall friats.<SPAN class="ft52">209 </SPAN>Samhallutredningen konstaterar dock i sitt slutbetänkande att det saknas kunskap om effekterna av Samhalls verksamhet när det gäller konkurrenssnedvridning.</P>
<P class="p32 ft17">Utredningen har tagit del av ett antal ärenden, där företagare klagat på kommunala sysselsättningsinsatser, som genomförts en- ligt lagen om stöd och service och socialtjänstlagen. Det har handlat om bageri- och caféverksamhet, verkstäder för snickerier och sömnad, reparationer och försäljning av begagnade cyklar m.m.</P>
<P class="p225 ft13"><SPAN class="ft51">209 </SPAN>Inte bara Samhall, SOU 2003:56.</P>
<P class="p439 ft12">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">Konkurrensrådet har i några fall påtalat att de kommunala insat- serna riskerar att tränga undan reguljära arbetsplatser. Insatserna har rört ren kommunal verksamhet men det är ibland en mycket liten skillnad mellan den sysselsättning som kommunerna erbjuder och den som erbjuds inom ramen för sociala arbetskooperativ.</P>
<P class="p5 ft17">Faran för undanträngning är förmodligen störst inom de sociala arbetskooperativ som inte är näringsdrivande med medlemmar som får sin inkomst via socialförsäkringssystemet. De näringsdrivande sociala arbetskooperativen där medlemmarna har en anställning med eller utan lönebidrag, konkurrerar i normalfallet på mer likvärdiga villkor med övriga företag.</P>
<P class="p768 ft17">Formellt regleras frågor om konkurrens av konkurrenslagen<SPAN class="ft52">210 </SPAN>som bygger på EU:s regler om konkurrens.</P>
<P class="p261 ft17">Det finns inget totalt förbud om statsstöd i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Artikel 87.1 i fördraget säger att om</P>
<P class="p469 ft36">stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida kon- kurrens genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oför- enligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det på- verkar handeln mellan medlemsstaterna.<SPAN class="ft82">211</SPAN></P>
<P class="p474 ft17">Det framgår av artikel 87 att stöden inte får gynna vissa företag eller viss produktion. Stöd som lämnas till alla företag och som inte heller får till effekt att vissa företag eller branscher gynnas, är alltså tillåtna.</P>
<P class="p270 ft17">Frågan om konkurrenssnedvridning och eventuella brott mot EU:s statsstödsregler är dock inte helt besvarad. Vilken betydelse har det att de sociala arbetskooperativen till övervägande del skulle komma att bestå av anställda med lönebidrag? Kan detta för- hållande leda till konkurrenssnedvridning och till att denna ägandeform gynnas i jämförelse med andra företag? Det skulle kunna bli fallet om den statliga lönesubventionen leder till att de sociala arbetskooperativen kan hålla lägre priser för sina varor och tjänster än konkurrenterna.</P>
<P class="p250 ft17">I en förordning från kommissionen av den 12 december 2002 fastslås följande vad gäller lönesubventioner:</P>
<P class="p469 ft36">Arbetstagare med funktionshinder kan behöva ständig hjälp för att kunna stanna kvar på arbetsmarknaden, vilken kan gå utöver stödet till själva rekryteringen och eventuellt även innebära skyddad anställning.</P>
<P class="p879 ft13"><SPAN class="ft63">210</SPAN><SPAN class="ft65">Konkurrenslagen (SFS 1993:20).</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">211</SPAN><SPAN class="ft65">Artikel 87 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p260 ft12">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft36">Stödordningar som ger stöd för sådana ändamål bör undantas från anmälningsskyldigheten, förutsatt att det kan visas att stödet är nödvändigt för att kompensera den lägre produktiviteten hos arbets- tagaren ifråga, merkostnaderna för att sysselsätta dem eller kost- naderna för att upprätta eller upprätthålla skyddad anställning. Detta villkor är avsett att förhindra att företag som beviljas sådant stöd säljer sina produkter under marknadspris på marknader där det även finns andra konkurrenter<SPAN class="ft17">.</SPAN><SPAN class="ft52">212</SPAN></P>
<P class="p880 ft17">De sociala arbetskooperativens grundläggande idé är att erbjuda arbetstillfällen åt människor som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Lönebidragets konstruktion bygger på att efter en prövning i varje enskilt fall kompensera arbetsgivaren för lägre produktivitet hos den anställde och för att täcka eventuella mer- kostnader.</P>
<P class="p881 ft20"><SPAN class="ft20">3.11</SPAN><SPAN class="ft132">Ungdomar med funktionshinder</SPAN></P>
<P class="p236 ft4">Uppdraget</P>
<P class="p882 ft17">Utredaren ska i sitt arbete beakta funktionshindrade ungdomars situation.</P>
<P class="p883 ft17">Det finns ingen bestämd åldersgräns för vilka som ska räknas till gruppen ungdomar med funktionshinder. Utredningen har valt en övre åldersgräns på 29 år. Efter den åldern upphör möjligheten att få aktivitetsersättning som då ersätts av sjukersättning.<SPAN class="ft52">213 </SPAN>Den lägsta åldern för aktivitetsersättning är 19 år. En del av verksamhe- ten med ungdomar berör också samverkan med skolan.</P>
<P class="p25 ft4">Yrkesvägledning</P>
<P class="p293 ft17">Historiskt har Arbetsmarknadsverket haft ett stort ansvar för yrkesvägledningen i skolan. Från början sköttes arbetet av arbets- förmedlingarna men i mitten av femtiotalet satsade Arbetsmark- nadsstyrelsen på att utbilda och arvodera en särskild grupp lärare, de s.k. yrkesvalslärarna. I samband med de stora skolreformerna på <NOBR>1970-talet</NOBR> överfördes ansvaret för studie- och yrkesorienteringen</P>
<P class="p884 ft13"><SPAN class="ft63">212</SPAN><SPAN class="ft61">Kommissionens förordning 2204/2002.</SPAN></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">213</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2000/01:96, Sjukersättning och aktivitetsersättning.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">till skolan. Samtidigt ersattes yrkesvalslärarna av <NOBR>SYO-konsulenter</NOBR> som sedan dess genomför nästan all vägledning för ungdomar.<SPAN class="ft52">214</SPAN></P>
<P class="p249 ft4">Ungdomar med funktionshinder – utbildningsnivå</P>
<P class="p442 ft17">Av olika undersökningar framgår att personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga har en sämre situation på arbetsmarkna- den än befolkningen i övrigt.</P>
<P class="p6 ft17">Utbildningsnivån spelar stor roll för möjligheterna att få ett arbete. Av tabell 3.11.1 framgår utbildningsnivån för arbetssökande ungdomar med arbetshandikapp år 2002.</P>
<P class="p240 ft17"><SPAN class="ft4">Tabell 3.11.1 </SPAN>Utbildningsnivå bland kvarstående arbetssökande med arbetshandikapp i åldersgruppen <NOBR>–29,</NOBR> 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr2 td148"><P class="p3 ft37"> </P></TD>
<TD class="tr2 td341"><P class="p523 ft6">grundskola</P></TD>
<TD class="tr2 td366"><P class="p495 ft13">gymnasium</P></TD>
<TD class="tr2 td201"><P class="p162 ft26">högskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td99"><P class="p8 ft75">man</P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p885 ft75">2 691</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p842 ft75">4 921</P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p114 ft13">362</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td99"><P class="p8 ft6">kvinna</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p885 ft6">1 343</P></TD>
<TD class="tr13 td31"><P class="p842 ft6">3 565</P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p114 ft13">344</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td148"><P class="p8 ft6">totalt</P></TD>
<TD class="tr11 td341"><P class="p885 ft6">4 034</P></TD>
<TD class="tr11 td366"><P class="p842 ft6">8 486</P></TD>
<TD class="tr11 td201"><P class="p114 ft13">706</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft6">Källa: AMS, 2003.</P>
<P class="p591 ft17">Drygt 30 procent av de arbetssökande ungdomarna med arbets- handikapp hade endast grundskoleutbildning. Andelen med gym- nasieutbildning uppgick till 64 procent. Därutöver tillkommer fem procent med högskoleutbildning.</P>
<P class="p768 ft17">Bland övriga ungdomar slutför 76 procent gymnasieskolan. <SPAN class="ft52">215 </SPAN>Arbetssökande ungdomar med arbetshandikapp har alltså en något lägre genomsnittlig utbildningsnivå än övriga ungdomar. En rapport från 2001 visar att personer med funktionshinder i genom- snitt har lägre utbildning än befolkningen i övrigt. Det är dock skillnader mellan olika grupper av funktionshindrade.<SPAN class="ft52">216</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har under- sökt hur det har gått för de ungdomar som lämnade grundskolan med låga eller ofullständiga betyg eller som hoppade av gymna- siet.<SPAN class="ft52">217 </SPAN>ESO fann att de som hade skolproblem i grundskolan för- värvsarbetade i betydligt lägre utsträckning än övriga personer i</P>
<P class="p736 ft13"><SPAN class="ft63">214</SPAN><SPAN class="ft65">Karriärvägledning.se.nu, SOU:45.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">215</SPAN><SPAN class="ft69">Skolverket, 2001.</SPAN></P>
<P class="p454 ft60"><SPAN class="ft63">216</SPAN><SPAN class="ft69">Funktionshinder och välfärd, SOU 2001:56.</SPAN></P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">217</SPAN><SPAN class="ft65">Ds 2003:33, Skolmisslyckande- hur gick det sen?</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">motsvarande ålder. De ungdomar som hoppat av gymnasiet hade en bättre situation på arbetsmarknaden än de som endast gått ut grundskolan och slutat med låga eller ofullständiga betyg. Däremot gick det sämre för avhopparna än för de ungdomar som hade slut- betyg från gymnasiet.</P>
<P class="p783 ft4">Ungdomar med funktionshinder – övergången mellan skola och arbetsmarknad</P>
<P class="p275 ft17">Vid utredningens diskussioner med handläggare vid Arbets- marknadsverket har handläggarna framfört sin oro över att det blir allt fler elever med funktionshinder som går på gymnasiets indivi- duella program. Dessa elever riskerar, enligt handläggarna, att få stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt Skol- verket är det dock svårt att uppskatta hur många elever på det indi- viduella programmet som har ett funktionshinder men det antas vara ett relativt stort antal.<SPAN class="ft52">218</SPAN></P>
<P class="p574 ft17">För många elever som hoppar av skolan i förtid, blir vuxenut- bildningen ett sätt att ta igen den bristande skolutbildningen. Vissa personer med funktionshinder riskerar dock att bli utestängda från vuxenutbildningen, eftersom de i denna utbildningsform, till skillnad från eleverna i ungdomsskolan, inte har rätt att få stöd för att kompensera funktionshindret.</P>
<P class="p301 ft17">Från många arbetsförmedlare riktades också kritik mot skolorna för, vad man uppfattade var, bristande vilja att samarbeta med arbetsförmedlingarna i samband med övergången skola – arbetsliv. För att motverka utestängning från arbetslivet redan efter grund- skolan behöver, enligt dessa förmedlare, arbetsförmedlingen få möta eleverna innan de slutar grundskolan.</P>
<P class="p23 ft4">Försöksverksamheten ”Arbete åt unga handikappade”</P>
<P class="p275 ft17">Budgetåret 1986/87 inledde AMS en försöksverksamhet med sär- skilda insatser som riktades till ungdomar med funktionshinder. Verksamheten avslutades fyra år senare, för att därefter permanen- tas. Totalt berördes närmare 5 000 ungdomar av projektet.</P>
<P class="p22 ft17">Under projektet tilldelades varje länsarbetsnämnd medel för en tillfällig funktion som ungdomssamordnare.</P>
<P class="p886 ft13"><SPAN class="ft51">218 </SPAN>Rapport 144. Vem tror på skolan. Attityder till skolan, 1997.</P>
<P class="p439 ft12">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft17">Under försöksverksamhetens första år genomfördes ett rikstäck- ande basprojekt riktat till alla personer med förtidspension eller sjukbidrag i åldern <NOBR>16–29</NOBR> år. Syftet var att arbetsförmedlingen skulle hjälpa de ungdomar som hade förutsättningar och intresse att få pröva arbete eller utbildning.</P>
<P class="p5 ft17">Den andra stora delen i försöksverksamheten gällde insatser för att utveckla samverkan mellan arbetsförmedlingen och skolan för att förbättra planeringen och förberedelserna för funktionshind- rade ungdomars inträde i arbetslivet. Syftet var att underlätta över- gången från skolan till arbetslivet.</P>
<P class="p6 ft17">Totalt 900 ungdomar deltog i basprojektet. Vid en uppföljning som genomfördes i november 1990 konstateras att 27 procent av ungdomarna hade arbete.<SPAN class="ft52">219 </SPAN>Därutöver tillkom de ungdomar som gick i någon form av utbildning och var aktuella på nytt vid Arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser <NOBR>(Ami-s)</NOBR> och arbetsförmedlingen. Tillsammans uppgick dessa tre kategorier till ca 40 procent.</P>
<P class="p288 ft17">När det gällde samverkan mellan skolan och arbetsförmedlingen konstateras efter genomförandet av projektet att:</P>
<P class="p469 ft36">Jämfört med utgångsläget innebar försöksverksamheten att samarbetet skola- arbetsförmedling gavs fastare former och att planeringsut- rymmet för Af:s insatser ökade. Utnyttjandet av resurserna vid <NOBR>Ami-s</NOBR> ökade påtagligt både genom konsultation av olika slag och i form av gruppinsatser.<SPAN class="ft52">220</SPAN></P>
<P class="p723 ft17">Det framhölls att särskilda resurser för unga handikappade behövs även i framtiden. Vidare presenterades flera exempel på vilka vinster som kan göras med tidig samverkan mellan skola och arbetsförmedling.</P>
<P class="p6 ft17">Dåvarande generaldirektören vid Arbetsmarknadsstyrelsen skrev i en kommentar att försöksverksamheten lett till att ungdomarna hade kunnat erbjudas lämpliga utbildningsvägar och därmed hade förtidspension kunnat undvikas. Generaldirektören anförde ”att det är av största vikt att detta nya arbetssätt förs ut och tillämpas i den reguljära verksamheten.”<SPAN class="ft52">221</SPAN></P>
<P class="p887 ft13"><SPAN class="ft63">219</SPAN><SPAN class="ft65">Arbete åt unga handikappade, Delrapport 4. Serie V, 1990:5.</SPAN></P>
<P class="p466 ft60"><SPAN class="ft63">220</SPAN><SPAN class="ft98">Arbete och unga handikappade - Slutrapport från en </SPAN><NOBR>4-årig</NOBR> försöksverksamhet, Serie V 1991:1.</P>
<P class="p454 ft13"><SPAN class="ft63">221</SPAN><SPAN class="ft65">Vi har byggt broar, AMS.</SPAN></P>
<P class="p260 ft12">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft4">Dagens verksamhet</P>
<P class="p24 ft17">När projektet avslutades bestämdes att verksamheten skulle in- ordnas i det ordinarie arbetet vid Arbetsmarknadsverket. I dag finns det därför särskilda samordnare för “unga handikappade” vid nästan alla länsarbetsnämnder. Samordnarna arbetar i första hand konsultativt gentemot arbetsförmedlingarna. Vid vissa arbetsför- medlingar finns också särskilda ungdomsförmedlare. I Stockholm inrättades en särskild arbetsförmedling för ”unga handikappade”. En av de länsarbetsnämnder som utredningen har haft kontakt med har också vidareutvecklat sin samverkan med skolan, kommuner och försäkringskassor i sin verksamhet med “unga handikappade”.</P>
<P class="p32 ft17">Länsarbetsnämnderna har prioriterat arbetet med ungdomar med funktionshinder olika högt och både inriktning och resurser varie- rar stort över landet. På vissa ställen pågår ett aktivt arbete med bra samverkan för att finna arbete till ungdomar med funktionshinder medan det på andra ställen anslås lite tid och lite resurser för ändamålet.</P>
<P class="p881 ft20"><SPAN class="ft20">3.12</SPAN><SPAN class="ft132">Information</SPAN></P>
<P class="p233 ft17">I utredningsarbetet har också frågor om information om de arbetsmarknadspolitiska programmen för personer med nedsatt arbetsförmåga diskuterats i olika sammanhang. Utgångspunkter för utredningens diskussioner och frågor har varit hur vi genom in- formation och kunskap ska kunna förbättra möjligheterna för per- soner med funktionshinder att få fäste på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p301 ft17">Det ena gäller behovet av mer allmän information och kunskap på både central och lokal nivå hos de olika aktörerna och organisa- tionerna på arbetsmarknaden. Här handlar det om dels informatio- nen och kunskapen internt, dels om hur man informerar externt.</P>
<P class="p22 ft17">Enligt en undersökning som Institutet för arbets- marknadspolitisk utvärdering (IFAU)<SPAN class="ft52">222 </SPAN>genomfört saknar många arbetsgivare kunskap om vilka myndigheter de kan vända sig till för att få råd och information om vilka olika stöd som finns och vilka villkor som gäller vid anställning av personer med nedsatt arbets- förmåga. Det gäller både arbetsgivare som inte har övervägt att</P>
<P class="p888 ft13"><SPAN class="ft51">222 </SPAN>IFAU, Funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga – ett arbetsgivar- perspektiv, Forskningsrapport 2001:5, Helena Knutsson och Kristian Persson.</P>
<P class="p446 ft12">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">anställa och arbetsgivare som har anställt personer med nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p6 ft17">I detta sammanhang finns det även anledning att återknyta till vad som sägs i avsnitt 3.1 om de statliga myndigheter som på central nivå har ansvar för en samhällssektor och därmed har fått ett särskilt stort ansvar för att de nationella målen för handikappo- litiken ska kunna nås. Dessa s.k. sektorsmyndigheter har till upp- gift att samordna, stödja och driva på andra myndigheter inom den egna sektorn. Inom arbetsmarknadsområdet har Arbetsmarknads- styrelsen sektorsansvaret för handikappolitiken.</P>
<P class="p274 ft4">Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsmarknadsverket om information</P>
<P class="p29 ft17">Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen är en av uppgifterna inom ramen för sektorsansvaret att formulera krav på insatser (för funktions- hindrade) som riktar sig till myndigheter och verksamheter utanför Arbetsmarknadsverket och som faller inom den arbetsmarknads- politiska sektorn. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen är skolan, arbetsplatserna och arbetsgivarna de viktigaste områdena för in- satser som ligger utanför Arbetsmarknadsstyrelsens primära an- svarsområde.</P>
<P class="p288 ft17">Angående arbetsgivarnas inställning till att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga säger Arbetsmarknadsstyrelsen att:</P>
<P class="p559 ft36">Det finns en återhållsamhet hos arbetsgivarna att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Kunskaper hos arbetsgivarna om funk- tionshinder och om vilket stöd som kan lämnas vid anställning av funktionshindrade har stor betydelse för att undanröja hinder.</P>
<P class="p474 ft55">Arbetsmarknadsstyrelsen menar också att det vilar ett stort ansvar på arbetsgivarna och de fackliga organisationerna att förbättra anställningsmöjligheterna för funktionshindrade.</P>
<P class="p873 ft36">AMS ska ha en aktiv roll i överläggningar mellan parterna på arbets- marknaden när det gäller att åstadkomma överenskommelser – särskilt med större arbetsgivare – om att anställa personer med nedsatt arbets- förmåga.</P>
<P class="p246 ft17">Arbetsmarknadsverkets insatser för att få fler arbetsgivare att vilja anställa personer med arbetshandikapp genomförs till största delen inom ramen för det ordinarie förmedlingsarbetet. Det ingår i arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter att diskutera möjligheten att anställa personer med arbetshandikapp. Det är i huvudsak i</P>
<P class="p7 ft12">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft17">dessa pågående kontakter arbetsförmedlingen marknadsför arbets- sökande personer med nedsatt arbetsförmåga.<SPAN class="ft52">223</SPAN></P>
<P class="p22 ft17">Utöver de ordinarie kontakterna genomförs även riktade infor- mationssatsningar till arbetsgivare och intensifierade företagsbesök för att marknadsföra arbetsförmedlingens tjänster och stöd vid an- ställning. I arbetsförmedlingens prognosarbete ingår att fråga om arbetsgivarnas intresse att anställa personer med nedsatt arbets- förmåga.</P>
<P class="p301 ft17">Arbetsförmedlingen har dessutom tillgång till särskild kompe- tens i form av <NOBR>SIUS-konsulenter.<SPAN class="ft52">224</SPAN></NOBR><SPAN class="ft52"> </SPAN>Konsulenterna har bl.a. upp- giften att arbeta ute på arbetsmarknaden för att påverka arbets- givarna och att ge både den arbetssökande och arbetsgivaren stöd vid anställning av en person med funktionshinder. Enligt Arbets- marknadsstyrelsen har resurserna för SIUS förstärkts i flera län.</P>
<P class="p301 ft17">Arbetsmarknadsverket genomför även riktade insatser i pro- jektform för att på så sätt påverka arbetsgivarens vilja att anställa personer med funktionshinder.</P>
<P class="p22 ft17">Från och med hösten 2003 kommer Arbetsmarknadsstyrelsen också att i sina kvartalsvisa undersökningar fråga arbetsgivarna om de har övervägt att anställa en arbetssökande person med nedsatt arbetsförmåga.<SPAN class="ft52">225</SPAN></P>
<P class="p22 ft17">Det andra området rör information i samband med att arbets- givaren anställer en arbetstagare med lönebidrag, eller något annat stöd. Här behövs information och kunskap om vad anställningen respektive bidraget innebär och vilka ytterligare arbetsmarknads- stöd arbetsgivaren och den anställde kan få del av.</P>
<P class="p301 ft17">Ett av kvalitetskraven för handläggning av lönebidrag handlar just om att förbättra informationen i samband med anställningar med lönebidrag.<SPAN class="ft52">226</SPAN></P>
<P class="p889 ft13"><SPAN class="ft63">223</SPAN><SPAN class="ft61">AMS kvartalsrapport 2002:2, </SPAN><NOBR>2002-08-09,</NOBR> Dnr <NOBR>02-5078-00,</NOBR> bil. 9.</P>
<P class="p462 ft60"><SPAN class="ft63">224</SPAN><SPAN class="ft98">Cirka 200 handläggare vid Arbetsmarknadsverket som ger enskilda stöd inom ramen för Särskilt introduktions- och uppföljnngsstöd, SIUS.</SPAN></P>
<P class="p480 ft60"><SPAN class="ft63">225</SPAN><SPAN class="ft69">AMS, PM, </SPAN><NOBR>2003-06-10,</NOBR> AMS återrapportering till regeringen 16/6 enligt regleringsbrevet, Dnr <NOBR>03-4880-01.</NOBR></P>
<P class="p51 ft13"><SPAN class="ft63">226</SPAN><SPAN class="ft61">AMS kvalitetskriterier för handläggning av lönebidrag, 1998.</SPAN></P>
<P class="p446 ft12">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4">Lönebidragsprojektet om information</P>
<P class="p29 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsens Lönebidragsprojekt – som tog fram kvalitetskraven – konstaterade att informationen till arbetsgivare kring lönebidragets syfte och villkor var ett problemområde. I sin slutrapport anförde projektet att:</P>
<P class="p473 ft36">Även om handläggare upplevde att de lämnat information till arbetsgivaren kom i efterhand frågor från arbetsgivaren kring an- ställningsvillkor och arbetsrättsliga frågor liksom rutiner kring den ekonomiska hanteringen. Det visade sig ofta att arbetsgivare inte haft klart för sig att grunden för anställning av en arbetshandikappad per- son var att de gängse arbetsrättsliga reglerna gällde. En vanlig före- ställning var att ”lönebidragsanställning” utgjorde en särskild an- ställningsform som var kopplad till lönebidraget. Ett annat informa- tionsproblem var försäkringsfrågor i de fall en arbetsgivare inte hade de försäkringar som med automatik följde kollektivavtal. Att löne- bidraget i regel lämnas för högst fyra år har visat sig vara ett påtagligt informationsproblem.<SPAN class="ft52">227</SPAN></P>
<P class="p747 ft17">Enligt Lönebidragsprojektet var det svårt att bestämma om det egentliga problemet var brist på information från arbetsförmed- lingen eller om arbetsgivaren glömt bort innehållet i den informa- tion som lämnats.</P>
<P class="p6 ft17">Enligt kvalitetskraven ska arbetsgivaren vid anvisning av en per- son med nedsatt arbetsförmåga få adekvat information om:</P>
<P class="p365 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">den arbetssökandes arbetsförutsättningar,</SPAN></P>
<P class="p451 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">lönebidragsåtgärdens syfte och målgrupp – bidragstid 4 år med viss möjlighet till förlängning samt uppföljning från arbetsför- medlingen,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">arbetsrättsliga villkor, arbetsgivare – arbetstagare,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">avtalsenliga villkor inklusive försäkringar,</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">yttrande från facklig organisation,</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">bidragets storlek – bidragsgrundande lönekostnad, nedsättning av arbetsförmåga (resultat av arbetsanalys), omprövning av bi- dragsnivå – successiv sänkning i relation till ökad arbetsför- måga,</SPAN></P>
<P class="p787 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">rekvisition av bidrag – </SPAN><NOBR>60-dagarsregeln,</NOBR> arbetsgivarens redovis- ning till Ekonomitjänster.</P>
<P class="p890 ft13"><SPAN class="ft51">227 </SPAN>AMS 2001, Slutredovisning av Lönebidragsprojektet, Uppdrag 1.4 enligt regeringens regleringsbrev år 2000.</P>
<P class="p260 ft12">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft17">Arbetsmarknadsstyrelsens bedömning 2001 var att handläggarna hade blivit betydligt mer medvetna om betydelsen av att arbets- givarna får lämplig information. Samtidigt underströks att detta är ett grundläggande kvalitetskrav och att länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna kontinuerligt måste följa upp det. Arbets- marknadsstyrelsen menade även att detta måste ha stort utrymme i utbildningar för nya handläggare.</P>
<P class="p25 ft4">Handläggare vid Arbetsmarknadsverket om information</P>
<P class="p293 ft17">Vid utredningens besök vid olika arbetsförmedlingar våren 2003 diskuterades bl.a. frågan om information i samband med administ- rationen av lönebidragen. Handläggarna som utredningen talade med menade att arbetsgivarna till anställda med lönebidrag får bra information om vilka villkor som gäller för bidraget. Samtidigt menade man att informationen fortfarande kan bli bättre.</P>
<P class="p272 ft17">I <NOBR>SCB-undersökningen</NOBR> fick handläggarna svara på frågan om de uppfattade att informationen om lönebidrag från arbetsförmed- lingen till arbetsgivaren i samband med nyanställningar oftast är tillräcklig. Enligt enkätsvaren anser totalt 74 procent av hand- läggarna att informationen till arbetsgivarna är tillräcklig. Det är dock viss skillnad mellan handläggarna i storstadskommuner respektive övriga kommuner. I storstadskommuner anser hela 32 procent av de svarande att informationen till arbetsgivaren om lönebidrag i samband med nyanställningar oftast inte är tillräcklig. Motsvarande andel hos övriga kommuner är 20 procent.</P>
<P class="p294 ft4">Arbetsgivare om information</P>
<P class="p275 ft17">I enkätundersökningen fick arbetsgivarna frågor om den informa- tion de fått. En fråga gällde hur de fått information om möjligheten att få lönebidrag vid anställning av en person med nedsatt arbets- förmåga på grund av ett funktionshinder. Cirka hälften av arbets- givarna som svarat på enkäten hade fått informationen av arbets- förmedlingen medan hela 20 procent av arbetsgivarna fått informa- tionen av den arbetssökande.</P>
<P class="p301 ft17">Följdfrågan var om arbetsgivarna ansåg att informationen var tillräcklig. Svaret på den frågan var att 72 procent av arbetsgivarna</P>
<P class="p891 ft12">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">inom allmännyttan och 87 procent av övriga arbetsgivare tyckte att informationen var tillräcklig.</P>
<P class="p6 ft17">Arbetsgivarna som ansåg att informationen inte var tillräcklig tyckte att det saknades kunskap hos handläggare vi arbetsförmed- lingen och att informationen vid anställningen inte var tillräcklig. Det saknades detaljerad information om förutsättningarna i sam- band med anställning med lönebidrag. Det saknades även informa- tion om att anställningen är en vanlig anställning – men att löne- bidraget är tidsbegränsat – och att arbetsgivaren har samma ansvar, t.ex. rehabiliteringsansvar, som för alla andra anställda.</P>
<P class="p5 ft17">I utredningens expertgrupp finns representanter för fack, arbets- givare och handikapporganisationer. Experterna har inventerat och presenterat vad respektive organisation har gjort för att förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer med nedsatt arbets- förmåga. Av experternas redovisningar framgår att mycket har gjorts men samtidigt att mycket fortfarande återstår att göra. In- formation var just ett område som samtliga tyckte de kunde bli bättre på.</P>
<P class="p892 ft20"><SPAN class="ft20">3.13</SPAN><SPAN class="ft132">Internationella utblickar</SPAN></P>
<P class="p239 ft17">Under arbetets gång har utredningen besökt de nordiska länderna och England för att studera och jämföra de arbetsmarknads- politiska insatserna för personer med nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p6 ft17">Utredningen har också tagit del av en arbetsmarknadspolitisk länderjämförelse som genomförts av Institutet för arbetsmark- nadspolitisk utvärdering (IFAU).<SPAN class="ft52">228</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">IFAU:s länderjämförelse och besöken i de nordiska länderna samt England, understryker att det är svårt att göra direkta jäm- förelser mellan de olika ländernas system. Däremot kan utform- ningen av de olika systemen inspirera till nytänkande och förslag till förändringar.</P>
<P class="p270 ft17">Vid besöken träffade utredningen representanter för olika departement och myndigheter samt organisationer och företag med anknytning till det arbetsmarknadspolitiska området.</P>
<P class="p6 ft17">En gemensam utgångspunkt för de arbetsmarknadspolitiska in- satserna i Sverige och besöksländerna är att arbetstslinjen hävdas mycket bestämt. I England formulerades det på följande sätt:</P>
<P class="p893 ft13"><SPAN class="ft51">228 </SPAN>IFAU, Anders Bergskog, Labour market policies, strategies and statistics for people with disabilities. A cross- national comparision, Forskningsrapport 2001:13</P>
<P class="p260 ft12">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft17">“Work for those who can, benefits for those who can’t.”</P>
<P class="p243 ft4">Olika former av insatser</P>
<P class="p24 ft17">I Sverige är lönebidraget en stor arbetsmarknadspolitisk insats. I Danmark finns ett stöd som liknar lönebidraget. Den danska mot- svarighet till vårt svenska lönebidrag heter fleksjobb. Bidraget till fleksjobb är också direkt knutet till individen, det kan lämnas under lång tid, och följer med när individen byter arbetsgivare utan att något nytt beslut behöver fattas.</P>
<P class="p301 ft17">Fleksjobben finns hos både privata och offentliga arbetsgivare men strävan är att de i första hand ska finnas hos privata arbets- givare. En stor del av det praktiska ansvaret ligger hos de danska kommunerna och det är kommunen som erbjuder arbetsgivaren att anställa en person på ett fleksjobb. Lön och övriga anställnings- villkor följer vad som gäller i övrigt på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p272 ft55">I Norge, Finland och England finns olika former av lönestöd men till skillnad från fleksjobben är de begränsade i tiden från några månader till ett par år.</P>
<P class="p61 ft17">I England är ett program kallat “Work Step” det dominerande. De personer som deltar i programmet ska steg för steg med hjälp av olika insatser som lönestöd, assistans, kompetensutveckling, m.m. få ett vanligt arbete.</P>
<P class="p646 ft36">Workstep provides support to you and your employer that is tailored to meet your individual requirements, and whenever possible, provides you with the opportunity to progress into unsupported employment. It offers a variety of different job opportunities with a wide range of organisations from small high street shops to national companies. Some employees are also employed in supported factories and business.<SPAN class="ft52">229</SPAN></P>
<P class="p894 ft17">“Work Step” är inget regelrätt anställningsstöd. Den enskilde be- finner sig på en arbetsplats och deltar i arbetet men behöver inte ha en vanlig anställning. Cirka 50 procent av deltagarna får ett arbete när programmet har avslutas.</P>
<P class="p301 ft17">Tiden med “Work Step” kan variera från några veckor till flera månader. Det utmärkande är att det kombinerar stöd till en arbets- givare med ett antal skräddarsydda praktiska insatser. Det finns en mängd olika utförare av Work Step, som i sin tur har avtal med</P>
<P class="p459 ft13"><SPAN class="ft51">229 </SPAN>Make it Work. A guide to specialist services for disabled people. Skrift utgiven av Jobcentre Plus.</P>
<P class="p446 ft12">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395258x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">olika arbetsgivare, som tar emot personer och sätter dem I arbete. Bland utförarna finns bl.a. handikapporganisationer. Den största utföraren är “Remploy”, ett företag som närmast kan jämföras med Samhall.</P>
<P class="p6 ft55">I Norge ägnades en stor del av besöket åt att studera verksam- heten vid Arbeidmarkedsbedrifterne, AMB, som till en del på- minner om “Work Step”.</P>
<P class="p895 ft17">AMB:s verksamhet är uppdelad i tre faser.</P>
<P class="p896 ft55"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft62">Fas 1 – en väglednings- och bedömningsfas som uppgår till maximalt 8 veckor.</SPAN></P>
<P class="p454 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">Fas 2 – en yrkesträningsfas på maximalt två år.</SPAN></P>
<P class="p451 ft17"><SPAN class="ft54">•</SPAN><SPAN class="ft66">Fas 3 – skyddad anställning som kan pågå under individens resterande yrkesverksamma tid.</SPAN></P>
<P class="p441 ft17">En ”arbedmarkedsbedrift” har på det sättet hand om både vägledning och arbete.</P>
<P class="p6 ft17">Till fas 1 remitteras personer från arbetsförmedlingen för för- djupad vägledning och bedömning. Den fördjupade vägledningen och bedömningen utgår från den enskildes behov. Efter fas 1 kan olika insatser bli aktuella. En sådan kan vara fas 2, yrkestränings- fasen, där den enskilde får prova på olika yrken. Av de personer som lämnar fas två går nästan hälften till ett arbete.</P>
<P class="p5 ft17">Några av de personer som lämnar fas 2 för arbete går till den tredje fasen som är en form av skyddad anställning. Det finns ingen självklar koppling mellan de olika faserna.</P>
<P class="p249 ft4">Praktiskt stöd</P>
<P class="p442 ft17">Länderna har olika praktiska stöd för människor som i sitt arbete behöver särskilt stöd för att kunna klara arbetsuppgifterna. I England heter det ”Access to Work” och omfattar allt från hjälp- medel och arbetsplatsanpassningar till färdtjänst för att komma till och från arbetet.<SPAN class="ft52">230</SPAN></P>
<P class="p897 ft51">230 <SPAN class="ft13">a.a.</SPAN></P>
<P class="p34 ft12">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p3 ft26">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft4">Samordning med andra verksamheter</P>
<P class="p709 ft17">I flera av länderna finns en strävan att samla arbetsförmedlingen och handläggarna från socialtjänsten samt socialförsäkringen under ett tak. I Finland pågår ett projekt i åtta kommuner. I projektet samverkar arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och folkpen- sionsanstalten. I England genomförs liknande samverkan inom ramen för ”Jobcenter Plus”, där arbetsförmedlingen och social- förvaltningens service samlas. För många som söker arbete är det viktigt att få svar på frågor som inte endast gäller arbetslivet utan som också har betydelse för möjligheterna att arbeta. Det kan gälla frågor som rör socialförsäkringens område eller möjligheter att få färdtjänst och barnpassning.</P>
<P class="p898 ft4">Särskilda lagar</P>
<P class="p844 ft17">I många länder finns det lagar som ska underlätta för människor med funktionshinder att komma in i arbetslivet. Vid besöket i England fick utredningen en genomgång av den engelska diskri- mineringslagen<SPAN class="ft52">231 </SPAN>som har stora likheter med den svenska lag- stiftningen på detta område. I Danmark är arbetsgivaren skyldig att kalla den person till anställningsintervju som i sin ansökan talar om att han eller hon har ett funktionshinder. Detta krav har givit resultat. Många får arbete när de väl kommer till anställnings- intervju.</P>
<P class="p254 ft4">Social Firms</P>
<P class="p844 ft17">I allt fler länder i Europa skapas särskilda bestämmelser för att reglera en företagsform som benämns ”Social Firms”. När ut- redningen besökte Finland presenterades idéer om lagstiftning på området. ”Social Firms” är företag som förbinder sig att ta ett extra socialt ansvar genom att t.ex. en viss andel anställda ska vara funk- tionshindrade och/eller ha svårt att få eller behålla ett arbete. Företagen ska verka på en marknad där de säljer sina varor eller tjänster.<SPAN class="ft52">232</SPAN></P>
<P class="p899 ft17">I vissa länder ges dessa företag vissa förmåner t.ex. i form av bidrag eller förmånliga skatter. I Finland är tanken att ett socialt</P>
<P class="p900 ft13"><SPAN class="ft63">231</SPAN><SPAN class="ft61">Disablitity and Discrimination Act, DDA.</SPAN></P>
<P class="p901 ft13"><SPAN class="ft63">232</SPAN><SPAN class="ft61">The Social Firms Diectory, 1999</SPAN></P>
<P class="p902 ft12">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft17">företag ska beviljas stöd för att kunna kompensera för den lägre produktivitet som en anställd har på grund av t.ex. funktions- hinder.</P>
<P class="p571 ft17">”Social Firms” är en förhållandevis väl utvecklad verksamhet i England. Remploy är ett exempel. Bland de företag som ryms inom beteckningen ”Social Firms” finns också sociala kooperativ. England har inga särskilda regler för kooperativ verksamhet men sociala kooperativ kan i vissa fall få förmånliga lån. I övrigt an- vänder de ofta ”Work Step” för att finansiera sina kostnader.</P>
<P class="p7 ft4">The Disability Symbol</P>
<P class="p442 ft17">I England finns det sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> något som kallas ”The Disability Symbol”. Symbolen har texten ”Positive about disabled people” och administreras av ”Departement for Work and Pensions”. I dag finns det 5 000 företag som har rätt att använda symbolen. Dessa företag har ställt sig bakom ett antal förpliktelser som rör anställningsmöjligheter för personer med funktionshinder. Symbolen används bl.a. i företagens platsannonser.</P>
<P class="p274 ft4">Synpunkter från handikapprörelsen</P>
<P class="p29 ft17">Vid besöken i Norge och England träffade utredningen även repre- sentanter för handikapporganisationerna.<SPAN class="ft52">233</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">Från handikapporganisationernas sida riktades kritik mot arbetsmarknadspolitiken i de båda länderna. Den norska organisa- tionen menade att ”Arbeidmarkedsbedrifterna” i första hand ville ha personer som inte hade så omfattande funktionshinder och att utvecklingen i Norge hade missgynnat just den gruppen.</P>
<P class="p5 ft17">Liknande synpunkter framfördes av de engelska organisation- erna. Det gällde att skaffa arbete så snabbt som möjligt till dem som kom till ett jobcenter. De som hade det svårast att få ett jobb fick därför inte tillräckligt stöd utan ställdes utanför. Man menade att regeringarnas olika proklamationer inte gav något resultat.</P>
<P class="p903 ft13"><SPAN class="ft51">233 </SPAN>Norsk Handikappforbund, NHF, Disability Awereness in Action, DAA samt Scope, en rikstäckande i England för personer med <NOBR>cp-skador.</NOBR></P>
<P class="p260 ft12">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p904 ft13">Bilaga 1</P>
<P class="p905 ft136">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr1 td367"></TD>
<TD class="tr1 td368"><P class="p3 ft20">Arbetsmarknadspolitiska program för</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td105"><P class="p906 ft20">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td367"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td368"><P class="p3 ft18">personer med nedsatt arbetsförmåga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td367"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td105"><P class="p906 ft20">2002:22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td367"></TD>
<TD class="tr26 td368"><P class="p3 ft125"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft17">Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2002.</P>
<P class="p907 ft4">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p908 ft17">En särskild utredare tillkallas för att analysera de arbetsmarknads- politiska programmen anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) och särskilt stöd vid start av näringsverksamhet. Utredaren skall göra bl.a. följande.</P>
<P class="p909 ft17">Pröva effektiviteten i nuvarande program relaterat till dagens arbetsmarknad för arbetshandikappade.</P>
<P class="p910 ft17">Analysera det flexibla lönebidragets och OSA:s effekter i för- hållande till målen för verksamheten och vid behov föreslå förändringar i utformningen av programmen.</P>
<P class="p911 ft17">Pröva ändamålsenligheten i nuvarande finansieringsmodeller och vid behov föreslå alternativ.</P>
<P class="p187 ft17">Föreslå åtgärder för att öka övergångarna från anställning med lönebidrag till anställning utan subvention.</P>
<P class="p910 ft17">Bedöma och redovisa för- och nackdelar med att medge löne- bidrag för redan anställda som efter sjukdom eller skada fått nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p910 ft17">Föreslå hur regler och ersättningar till allmännyttiga organisa- tioner kan utformas så att arbetshandikappade skall kunna beredas meningsfulla arbetsuppgifter.</P>
<P class="p910 ft17">Pröva behovet av fortsatt särskilt stöd vid start av näringsverk- samhet inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.</P>
<P class="p912 ft17">Vid bedömningar och förslag skall allmännyttan särredovisas och ungdomarnas situation särskilt beaktas.</P>
<P class="p913 ft12">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p914 ft4">Bakgrund</P>
<P class="p565 ft17">Lönebidrag och OSA är två program som ytterst har ett fördel- ningspolitiskt syfte.</P>
<P class="p6 ft17">Det har under en lång tid lämnats lönesubventioner till arbets- givare som anställer arbetslösa arbetshandikappade sökande som anvisas av arbetsförmedlingen. Stödformerna har förändrats och utvecklats genom åren.</P>
<P class="p6 ft17">Anställning med lönebidrag tillkom genom en sammanslagning av de dåvarande stödformerna arkivarbete och halvskyddad syssel- sättning. Arkivarbete förekom främst inom den statliga sektorn samt hos s.k. allmännyttiga organisationer. Dessa arbetsgivare fick hela lönekostnaden täckt av bidrag. Den halvskyddade sysselsätt- ningen hade lägre och successivt avtrappande bidragsnivåer och förekom hos enskilda och kommunala arbetsgivare. Bidrags- strukturen bibehölls när programmen slogs samman. Under 1980- talet infördes en begränsning av målgruppen till att omfatta endast sökande med arbetshandikapp och inte som tidigare även äldre, flyktingar, och andra som hade svårt att få en förankring på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p584 ft17">Lönebidraget har i sin nuvarande form funnits sedan den 1 juli 1991 då också bidragsnivåns koppling till arbetsgivarkategori upp- hörde (prop.1990/91:100 bil. 12, bet.1990/91:AU12, rskr. 1990/91:165). Bidraget blev flexibelt och avhängigt av den arbets- handikappade personens behov och arbetsförmåga och skulle inte som tidigare avgöras av arbetsgivarens ekonomiska förutsättningar. Reformen förväntades bl.a. leda till ett ökat kostnadsmedvetande inom Arbetsmarknadsverket, till att antalet övergångar till osubventionerat arbete skulle öka, samt till ökade möjligheter för att tillfredsställa individens önskemål framför allt för de svårast arbetshandikappade. Dessa var tidigare hänvisade enbart till an- ställningar inom stat och allmännyttiga organisationer. Vidare an- sågs det flexibla lönebidraget leda till lägre bidragsnivåer och fler placeringar hos arbetsgivare som kunde anses erbjuda varaktiga an- ställningar och ökat kostnadsansvar.</P>
<P class="p915 ft17">Riksdagen har därefter beslutat om vissa förändringar i avsikt att häva ett totalstopp av nya anställningar med lönebidrag och att i en långsammare takt minska omfattningen av bidragsnivåerna (prop.1995/96:96, bet. 1995/96:AU4, rskr. 1995/96:61). Beslutet innebar bl.a. att bidragsnivån vid förlängning av beslut om löne- bidrag efter de första fyra anställningsåren inte fick överstiga 80</P>
<P class="p916 ft12">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td369"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p3 ft13">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft17">procent av lönekostnaden. Undantag gjordes för vissa grupper med omfattande arbetshandikapp. <NOBR>LOSAM-utredningen</NOBR> föreslog i sitt betänkande Aktivt lönebidrag (SOU 1997:5) vissa justeringar i regelverket för att öka effektiviteten och kvaliteten i anställningar med lönebidrag. Regeringen beslutade bl.a. att ge AMS i uppdrag att genomföra ett <NOBR>3-årigt</NOBR> projekt vars syfte var att utveckla metoder, kompetens samt uppföljnings- och utvärderingsinsatser för att förbättra den lokala hanteringen av lönebidrag (prop. 1996/97:150, bet.1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). AMS har slutfört detta uppdrag och i samband därmed genomfört viktiga kvalitetssäkrande insatser bl.a. genom att tillsätta en lönebidrags- samordnare i varje län.</P>
<P class="p811 ft17">Bestämmelser om lönebidrag finns i <NOBR>25-31</NOBR> §§ förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbets- handikapp.</P>
<P class="p830 ft17">Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet</P>
<P class="p917 ft17">Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet, tidigare benämnt näringshjälp, har kunnat beviljas personer med funktionshinder alltsedan 1915. Inledningsvis krävdes att vederbörande också fått en fullständig och effektiv utbildning i det yrke som var aktuellt. Kravet på utbildning upphörde så småningom. Näringshjälpen kunde lämnas delvis som lån och delvis som bidrag och administrerades av dåvarande Pensionsstyrelsen. Ett av flera motiv för näringshjälpen var att personer med funktionshinder hade vissa svårigheter att få lån i bank. Riksdagen beslutade att näringshjälpen fr.o.m. 1 juli 1962 skulle överföras till Arbetsmarknadsstyrelsen.</P>
<P class="p234 ft17">Nuvarande regelverk medger att en person med arbetshandikapp som startar eget företag kan få ett bidrag på högst 60 000 kronor till kostnader för att skaffa utrustning eller andra kostnader i sam- band med starten. Företaget skall antas ge ett väsentligt tillskott till försörjningen. Bidraget kan kombineras med stöd vid start av näringsverksamhet s.k. <NOBR>starta-eget-bidrag.</NOBR></P>
<P class="p301 ft55">Bestämmelser om särskilt stöd till start av näringsverksamhet finns i <NOBR>22-24</NOBR> §§ förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p918 ft12">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p516 ft17">Situationen inom de arbetsmarknadspolitiska programmen för arbetshandikappade</P>
<P class="p565 ft17">Alla människor skall ges möjlighet att kunna delta i arbetslivet och få sin försörjning genom eget arbete. Personer med funktions- hinder skall ha samma förutsättningar som andra att delta i arbets- livet. Förutsättningen för detta är att eventuella hinder minskas eller undanröjs och att kompensatoriska insatser vidtas för att minska ojämlikheter mellan människor med respektive utan funktionshinder.</P>
<P class="p270 ft17">De arbetsmarknadspolitiska program som är förbehållna arbets- handikappade är avsedda att ge dem samma rätt och möjligheter att delta i arbetslivet som andra.</P>
<P class="p35 ft17">Lönebidrag</P>
<P class="p565 ft17">Det flexibla lönebidraget kräver regelbunden uppföljning och om- förhandling av bidragsnivån. Uppföljningen är viktig för att ge arbetsförmedlingen information om situationen på arbetsplatsen för den anställde. Den handlingsplan som undertecknats vid an- ställningstillfället skall revideras och utvecklas. Storleken på löne- bidraget skall diskuteras. Det är en personalkrävande insats för arbetsförmedlingen och ibland en känslig situation för den an- ställde.</P>
<P class="p250 ft17">Det belopp som har legat till grund för beräkningen av löne- bidraget fastställdes 1992 till 13 700 kronor per månad exklusive lönebikostnader.</P>
<P class="p6 ft17">Lönebidrag får beviljas i högst fyra år såvida det inte bedöms motiverat med förlängning med hänsyn tagen till den anställdes arbetsförmåga. Målet skall vara att en anställning med lönebidrag skall resultera i en anställning utan lönesubvention. Så kallade över- gångar till osubventionerad anställning har legat på ungefär tre procent i genomsnitt per år de senaste åren. Det är önskvärt att antalet övergångar ökar så att fler personer får tillgång till anställ- ning med lönebidrag.</P>
<P class="p5 ft17">Anställning med lönebidrag används också i stor utsträckning i samband med övergångar från Samhall AB till arbete på den övriga arbetsmarknaden. Under år 2001 gjordes 71 procent av övergång- arna med lönebidrag. Det innebär att lönebidragen har stor bety-</P>
<P class="p366 ft12">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td369"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p3 ft13">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft17">delse för att Samhall AB skall kunna hålla uppe volymerna i över- gångarna.</P>
<P class="p294 ft17">Allmännyttan</P>
<P class="p917 ft17">Av bl.a. historiska skäl finns en mycket stor andel av anställda med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer. Dessa arbetsplatser har kunnat erbjuda lämpliga arbeten och utvecklande arbetsupp- gifter. Allmännyttiga organisationer har i hög grad medverkat till att människor med arbetshandikapp kunnat göra en aktiv och viktig arbetsinsats och därigenom blivit delaktiga av arbets- marknaden. Alternativet för många hade varit en förtida pensione- ring.</P>
<P class="p436 ft17">Många av de allmännyttiga organisationerna har emellertid en svag ekonomi. <NOBR>LOSAM-utredningen</NOBR> pekade på dessa särskilda för- utsättningar och föreslog att de skulle ges möjlighet att få en högre ersättning än andra. Riksdagen beslutade också om en ändring i regelverket fr.o.m. den 1 juli 1997 som medgav en högsta bidrags- nivå på 90 procent till allmännyttiga organisationer. Det förutsätter att arbetsgivaren dels särskilt ansöker om detta, dels förbinder sig att uppfylla vissa krav. Det faktum att allmännyttiga organisationer ofta är betalningssvaga har också inneburit att anställningar med lönebidrag hos dessa sällan övergår till anställningar utan bidrag.</P>
<P class="p32 ft17">På regeringens uppdrag har AMS kommit in med förslag på ett framtida regelverk för allmännyttiga organisationer. Förslaget har remissbehandlats.</P>
<P class="p294 ft17">Redan anställda</P>
<P class="p917 ft17">Riksdagen har gett regeringen till känna att regeringen bör över- väga om det finns situationer där det kan vara befogat med löne- bidrag även i ett bestående anställningsförhållande (bet. 1999/2000:AU1, rskr. 1999/2000:83).</P>
<P class="p22 ft17">Arbetsgivaren har ansvar för den arbetslivsinriktade rehabili- teringen av sina anställda. I vissa företag kan det av olika skäl upp- stå svårigheter för arbetsgivaren att finna en lösning för en anställd som förlorat stora delar av sin arbetsförmåga och därmed väsentligt minskat sitt arbetsutbud.</P>
<P class="p767 ft12">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft17">S.k. sociala arbetskooperativ</P>
<P class="p239 ft17">Den kooperativa idén har visat sig vara en form som lämpar sig för företagande för personer med vissa funktionshinder.</P>
<P class="p6 ft17">S.k. sociala arbetskooperativ bedrivs av personer med nedsatt arbetsförmåga. De är huvudsakligen ekonomiska föreningar där deltagarna är huvudintressenter. I juridisk mening kan det vara svårt att särskilja dessa ekonomiska föreningar från andra ekono- miska föreningar. Verksamheten är inriktad på varu- eller tjänste- produktion och syftet är att därigenom tillvarata vars och ens arbetsförmåga så att det blir möjligt för deltagarna att bidra till sin försörjning.</P>
<P class="p250 ft17">Lönebidrag får endast lämnas för en person som har ett anställ- ningsförhållande med ett företag. I s.k. sociala arbetskooperativ är kooperatörerna ägare och lönebidrag kan därför inte lämnas med nuvarande regelverk.</P>
<P class="p6 ft17">AMS har i sitt budgetunderlag för perioden <NOBR>2002-2004</NOBR> framfört behovet av ett stöd anpassat till arbetskooperativ där flera av kooperatörerna är arbetshandikappade.</P>
<P class="p35 ft4">Utvecklingen</P>
<P class="p565 ft17">Under 1990 fanns i genomsnitt 52 700 personer med arbets- handikapp antingen registrerade som arbetssökande vid arbetsför- medlingarna eller deltagare i konjunkturberoende åtgärder exklu- sive rekryteringsstöd. Antalet arbetshandikappade inskrivna vid arbetsförmedlingen har därefter ökat. Under 1995 var i genomsnitt 80 900 personer med arbetshandikapp arbetssökande vid arbets- förmedlingen eller återfanns som deltagare i konjunkturberoende program. Motsvarande siffra för 2000 var 64 000 personer varav 46 procent kvinnor och 54 procent män. Under 1990 var antalet an- ställda med lönebidrag eller OSA 50 700. År 1995 hade antalet ökat till drygt 55 000 personer. 2000 uppgick antalet endast till 54 000 personer. Regeringens mål var minst 56 000 anställda med löne- bidrag eller i OSA.</P>
<P class="p313 ft17">Riksdagen har beslutat att under åren 2000, 2001 och 2002 utöka anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade, UO 13 med 120 miljoner kronor varje år vilket motsvarar ungefär att 1 000 personer ytterligare kan beviljas anställning med lönebidrag. Trots det gynnsamma läget på arbetsmarknaden lyckades inte Arbets-</P>
<P class="p30 ft12">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td369"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p3 ft13">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft17">marknadsverket uppnå de mål som regeringen uppställt för anslaget under 2000 respektive 2001.</P>
<P class="p22 ft17">Under budgetåret 1991/92 fanns 24 procent av anställda med lönebidrag i allmännyttiga organisationer och 1995 var mot- svarande tal 34 procent. Andelen sjönk sedan till 28 procent under 2000. Anställningarna i enskilda företag har ökat i motsvarande grad.</P>
<P class="p21 ft17">Subventionsgraden, inklusive allmännyttan, uppgick totalt i mars 1992 till 70,2 procent, i mars 1996 till 68,9 procent och under 2000 i genomsnitt till 63 procent. Subventionsgraden exklusive allmän- nyttan var under 2000 i genomsnitt 58 procent.</P>
<P class="p294 ft4">Uppdraget</P>
<P class="p426 ft17">Utredaren skall pröva om nuvarande arbetsmarknadspolitiska pro- gram är effektiva på dagens arbetsmarknad så att personer med nedsatt arbetsförmåga därigenom får det stöd som gör det möjligt för dem att försörja sig med eget arbete och vid behov föreslå för- ändringar.</P>
<P class="p22 ft17">Utredaren skall pröva om målen för det flexibla lönebidraget uppfylls. Utredaren skall analysera finansieringsmodellen för an- ställning med lönebidrag och OSA. Utredaren skall undersöka om och i vilken mån omförhandlingar av lönebidragsnivåerna genom- förs och vilka resultat som uppnås. Vidare skall kvalitet och effektivitet i förhandlingsarbetet belysas.</P>
<P class="p301 ft17">Utredaren skall föreslå regelförändringar som, inom ramen för tilldelade resurser, dels kan leda till att fler personer med nedsatt arbetsförmåga kan erbjudas anställning med lönebidrag, dels inne- bär att antalet övergångar från Samhall AB till den övriga arbets- marknaden ökar och att såväl effektivitet som kvalitet för alla in- blandade parter i hanteringen av lönebidragen.</P>
<P class="p301 ft17">Utredaren skall undersöka vilka motiv som angetts i de fall för- längning av bidraget utöver fyra år har medgivits samt bedöma om dessa motiv överensstämmer med förordningens intentioner, för- ordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p301 ft17">Utredaren skall föreslå åtgärder som kan innebära att fler an- ställda med lönebidrag får möjlighet att övergå till osubventionerad anställning.</P>
<P class="p919 ft12">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p3 ft13">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft17">Utredaren skall överväga för- och nackdelar med att bevilja lönebidrag för anställda som under sin anställning på grund av skada eller sjukdom har förlorat stora delar av sin arbetsförmåga. Utredaren skall också föreslå vilka villkor som bör gälla för att lönebidrag skall kunna lämnas i sådana fall. Utgångspunkten skall vara att arbetsgivarens ansvar för den arbetslivsinriktade rehabili- teringen för anställda inte får urholkas.</P>
<P class="p5 ft17">Utredaren skall granska och bedöma effekterna av de särskilda regler som gäller för allmännyttan, vilket innebär att undersöka om särskilda ansökningar föreligger och är relevanta som underlag för beslut samt om arbetsgivaren lever upp till de krav som är en förut- sättning för undantaget.</P>
<P class="p5 ft17">Utredaren skall också föreslå sådana ersättningar och villkor för allmännyttiga organisationer så att de även fortsättningsvis kan er- bjuda meningsfulla arbetstillfällen för personer med arbets- handikapp.</P>
<P class="p571 ft17">Utredaren skall pröva om det finns skäl till att bibehålla det sär- skilda stödet för start av näringsverksamhet inom ramen för arbetsmarknadspolitiken men också pröva om det finns andra finansieringsmöjligheter för stödet.</P>
<P class="p5 ft17">Utredaren skall undersöka möjlighet och lämplighet av ett bidrag till s.k. sociala arbetskooperativ inom ramen för de arbets- marknadspolitiska insatserna för funktionshindrade. Utredaren skall i detta sammanhang föreslå vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en verksamhet skall betraktas som ett socialt arbetskooperativ och därmed kunna komma i fråga för ett eventuellt bidrag. Utredaren skall också redovisa eventuella undanträngningseffekter och risker för konkurrenssnedvridning.</P>
<P class="p5 ft55">Utredaren skall särredovisa allmännyttiga organisationer i be- dömningar och förslag. Utredare skall i sitt arbete även beakta funktionshindrade ungdomars situation på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p920 ft17">Utredaren skall som bakgrund för sina förslag beakta EG:s statsstödsregler.</P>
<P class="p895 ft17">Utredaren skall också pröva om förslagen har <NOBR>EU-anknytning.</NOBR></P>
<P class="p7 ft4">Samråd m.m.</P>
<P class="p565 ft55">Arbetet skall bedrivas i nära samråd med utredningen Styrning och inriktning av Samhall AB (dir. 2002:34), utredningen om vissa hjälpmedel för personer med funktionshinder samt om vissa</P>
<P class="p387 ft12">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td369"><P class="p3 ft13">SOU 2003:95</P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p3 ft13">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p921 ft17">insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2001:81 med tilläggsdirektiv 2002:20) och den utredning om teckenspråkets ställning som regeringen avser att tillsätta i de delar som berör det arbetsmarknadspolitiska området. I betänkandet (SOU 2000:5) Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet förespråkas en förändring av inriktningen på arbets- marknadspolitiken. Utredaren föreslår bl.a. att arbetsmarknads- politikens ansvarsområde vidgas i syfte att skapa en komplette- rande arbetsmarknad för människor med begränsad arbetsförmåga på grund av sjukdom. Vidare föreslår utredaren att en ny form av rehabiliteringsbidrag övervägs till arbetsgivare som anställer personer med begränsad arbetsförmåga. Betänkandet remissbe- handlas under våren 2002 och regeringen avser att därefter ta ställning till förslagen. Regeringen kan mot denna bakgrund</P>
<P class="p521 ft17">komma att återkomma med tilläggsdirektiv.</P>
<P class="p25 ft4">Författningsändringar</P>
<P class="p922 ft17">Om utredarens förslag medför krav på författningsändringar skall förslag på sådana ändrade regler lämnas.</P>
<P class="p25 ft4">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p393 ft17">Uppdraget skall redovisas senast den 22 september 2003.</P>
<P class="p923 ft17">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p924 ft12">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB395270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p0 ft136">Kommittédirektiv</P>
<P class="p925 ft20">Tilläggsdirektiv till Utredningen om arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga (N 2002:05)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p926 ft13">Tilläggsdirektiv</P>
<P class="p927 ft20">Dir.</P>
<P class="p840 ft20">2003:95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft4">Beslut vid regeringssammanträde den 147 augusti 2003.</P>
<P class="p23 ft4">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p426 ft4">Regeringen bemyndigade den 7 mars 2002 chefen för Närings- departementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera de arbetsmarknadspolitiska programmen anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) och särskilt stöd vid start av näringsverksamhet. Utredningen antog namnet Lönebidragsutredningen (N 2002:05). Uppdraget skulle redovisas senast den 22 september 2003.</P>
<P class="p294 ft4">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p24 ft4">Utredaren skall i stället redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2003.</P>
<P class="p928 ft4">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p929 ft12">277</P>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GRB395SOU_2003__95.pdf1230444pdfArbetskrafthttps://data.riksdagen.se/fil/31DED01C-512C-4156-8F02-7B4DCF8D708B